Prop. 1988/89:53

om iändringar i arvs- och gåvoskattelagstiftningen avseende beskattningens territoriella omfattning, m.m.

Regeringens proposition 1988/89153

om ändringar i arvs- och

o . Prop. 'gavoskattelagstiftningen avseende 1988/89: 53 .beskattningens territoriella omfattning, m.m.

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 27 oktober 1988.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Odd E ngström

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändrade arvs- och gåvoskatteregler i fråga om bcskattningens territoriella omfattning.

Nationalitetsprincipen föreslås bli ersatt av domieilprincipen vilket in-l nebär att hemvistet blir avgörande för skattskyldighetens omfattning. Vid arvsbeskattningen skall liksom hittills arvlåtarens förhållanden vara avgö- rande. Vid gåva föreslås däremot att givarens och inte gåvotagarens förhål- landen skall vara avgörande. Vidare föreslås en tioårig ovillkorlig utflytt- ningsregel.

Den egendom som kan vara föremål för s.k. inskränkt skattskyldighet föreslås bli mindre omfattande medan rätten att dra av skulder i sådana fall föreslås utökad.

De nya reglerna skall enligt förslaget tillämpas i de fall skattskyldighet inträder efter utgången av år 1988.

Lagförslaget i propositionen har granskats av lagrådet. Propositio- nen innchåller därför tre huvuddelar: lagrådsremissen (s. 6). lagrå- dets yttrande (5. 26) och föredragande statsrådets ställningstagande till lagrådets synpunkter (s. 28). Den som vill ta del av samtliga skäl för lagförslaget måste därför läsa alla tre delarna.

I Riksdagen [945'8/89. ! .vaml. Nr 5 _1'

Propositionens lagförslag Förslag till

Lag om ändring i lagen (l94l:416) om arvsskatt och

gåvoskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (l94l:4l6) om arvsskatt och

gåvoskatt'

dels att 4 & 2 mom. skall upphöra att gälla, dels att nuvarande 4 5 1 och 3 mom. skall betecknas 4 ;, dels att den nya 4 _G, 11 5 1 mom.. l3å 2 mom.. 35 och 43 é" & skall ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse F öres/agen lydelse

4.5

1 mom .: Arvsskatt utgår ]) för egendom inom eller utom riket. vilken efterlämnats av svensk medborgare eller av utlänning, som vid sin död var bosatt häri riket;

2) för följande slag av egendom, som e/ierlämnats av annan utlän- ning än i 1) sägs:

a) här i riket belägen fast egen- dom, så ock nyttjanderätt till samt rätt till ränta. avkonzst eller annan förmån av sådan egendom."

b) här i riket befmtlig, under a) icke nämnd lös egendom. som är att hänföra till anläggnings- eller drift— kapital i här.S'tädes av den avlidne bedriven förvärvsverksamhet så- som: levande och döda inventarier. råämnen. varor. förbrukningsar— tik/ar och dylikt, gruvor. patent- och förlagsrätter samt kapital. vare sig det finnes kontant tillgängligt, ne '- lagts i obligationer. insatts i bank eller eljest utlånats eller består av andrafordringar eller av aktier eller andelar i ekonomiska föreningar, bolag. aktie/änder eller rederier;

c) nyttjanderätt till egendom. var- om under b) förmå/es. ävensom rätt till royalty och periodiskt utgående avgi/ifär dylik egendom;

d) svenska aktier och andelar i svenska ekonomiska föreningar, bolag, aktiefonder och rederier, i den mån dessa tillgångar icke äro

' Senaste lydelse av lagens rubrik l974:857 3 Senaste lydelse l974:999

Arvsskatt tas ut för egendom inom eller utom Sverige som efter- lämnas av den som vid sin död var bosatt eller stadigvarande vistades i Sverige eller var antingen svensk medborgare eller gift med en svensk medborgare och hade flyttat från Sverige mindre än tio år före döds- fallet.

Arvsskatt tas också ut för följande slag av egendom som efterlämnas av en annan person än som avses i första stycket. nämligen . '

1. fast egendom, tomträtt och vat- tenfallsrätt i Sverige,

2. i Sverige befintlig lös egendom som är att hänföra till anläggnings- eller driftkapital i förvärvsverk- samhet som bedrevs här av den av- lidne,

3. andel [ bostadsrättsförening. bostadsförening eller bostadsaktie- bolag i Sverige och rätt till royalty och periodiskt utgående förmån från egendom som avses i punkten )

-:

4. svenska aktier och andelar i svenska ekonomiska föreningar, bolag, aktiefonder och rederier, un- derförutsättning att de efierlämnas av svensk medborgare.

Utlänning, som vid sin död till- hörde främmande makts härvaran- de beskickning eller lönade konsu- lat eller beskickningens eller konsu-

|»)

Nuvarande lydelse

att hänföra till under b) nämnd egendom.

3 mom.-' Utlänning, som vid sin död tillhörde främmande makts härvarande beskickning eller löna- de konsulat eller beskickningens el- ler konsulatets betjäning, anses icke hava varit bosatt här i riket; ej hel- ler sådan pcrsons make, barn under 18 år och enskilda tjänare, därest de vid sin död bodde hos honom och voro utlänningar.

För sådana aktier och andelar i ekonomiska föreningar och aktie- fonder. som avses i 1 mom. 2 d), föreligger icke skyldighet att erlägga arvsskatt. därest de efterlämnats av utlänning. varom i föregående styc- keförniäles.

Föreslagen lydelse

latets betjäning, anses inte ha varit bosatt här i riket; ej heller sådan persons make, barn under 18 år och enskilda tjänare, om de vid sin död bodde hos honom och var utlän- ningar.

115

1 mom." Såsom arvinges eller testamentstagares lott anses vad en- ligt lag och testamente å honom be- löper av behållningen i dödsboet el- ler i sådan kvarlåtenskap, varom förmäles i 45 1 mom. 2); dock skall. där i skatteärendet föreligger arvskifte, den däri gjorda fördel- ningen efter vad i 16 å stadgas län- da till efterrättelse.

Behållningen beräknas med led- ning av bouppteckning eller, där skatten uttages efter deklaration, med ledning av denna.

1 mom. Såsom arvinges eller testamentstagares lott anses vad en- ligt lag och testamente å honom be- löper av behållningen i dödsboet el- ler i sådan kvarlåtenskap, varom förmäles i 45 andra stycket; dock skall, där i skatteärendet föreligger arvskifte, den däri gjorda fördel- ningen efter vad i 16 & stadgas län- da till efterrättelse.

Behållningen beräknas med led- ning av bouppteckning eller, där skatten uttages efter deklaration, med ledning av denna.

135

2 mom. Vid beräknande av be— hållning i kvarlåtenskap, varomjör- nzä/es i 45 1 mom. 2), må avdrag ske endast för gäld, för vilken den skattepliktiga egendomen på grund av inteckning eller eljest särskilt häftar.

* Senaste lydelse 1974z999 ' Senaste lydelse 1958:56_2

2 mom. Vid beräknande av be- hållning i kvarlåtenskap, som avses i 4 5 andra stycket. får avdrag från värdet av den skattepliktiga egendo- men göras endast för de skulder som kan hänföras till egendomen, såsom skulder på grund av förvärv. förbättring, reparation eller under- håll av den skattepliktiga egendo- men eller. om fråga är om förvärvs- verksamhet, lönekostnader. skatter

och avgifter som belöper påförvärvs- verksamheten.

Nuvarande lydelse Ft'ireslagen lydelse

355

Sky/dighet att erlägga gåvoskatt åligger: '

a) .svcnsk medborgare. här i riket bosatt utlänning samt svensk juri- disk person för gåva av egendom inom eller utom riket;

b) annan utlänning än under a) sägs samt här i riket icke hemmahö- rande _juridisk person för gåva av sådan egendom, som angives i 4 ,f 1 mom. 2).

Gåvoskatt tas ut för egendom inom eller utom Sverige som

I . ges bort av den som vid tiden för gåvan var bosatt eller stadigva- rande vistades i Sverige eller var an- tingen svensk medborgare eller gift med en svensk medborgare och hade

flyttatfrån Sverige mindre än tio år före gåvotill/ället. eller

2. ges bort av en svensk juridisk person.

Gåvoskatt tas också utför ]. egendom som anges i 4 ,6' andra stycket 1—3 och som ges bort av en annan person än som avses i första stycket.

2. egendom som anges i 4 55 andra stycket 4 och som ges bort av en annan person än som avses i första stycket. om givaren är svensk med- borgare eller gåvotagaren är svensk medborgare eller svensk juridisk person.

43 55

Vid beskattning av gåva gäller i tillämpliga delar. förutom ovan sär- skilt angivna bestämmelser i 6—9. 12. 19. 21 och 30 å ;. vad i fråga om arvsskatt vidare är stadgat i 45 2 och 3 mom.. 14 och 209'9'. 2253 med undantag av 3 mom., 23 åmed undantag av F tredje stycket. 24— 27 å &. 28 5 med undantag av andra och fjärde styckena samt 32 ås”. Där- vid skall hänvisningen i 32 ä 0 till 195 i stället gälla 41 & samt 28,5," första och tredje styckena tillämpas som om gåvan utgjorde arv efter givaren.

Vid beskattning av gåva gäller i tillämpliga delar. förutom ovan sär- skilt angivna bestämmelser i 6—9, 12, 1.9, 21 och 30 å 95. vad i fråga om arvsskatt vidare är stadgat i 45 tredje stycket, 13 ,é' .? mom., 14 och 20 å 5. 22 5 med undantag av 3 mom.. 23 få med undantag av F tredje stycket. 24—27 & _5, 28 få med undantag av andra och fjärde styckena samt 32 &. Därvid skall hänvisningen i 32 åt) till 19 å i stäl- let gälla 41 å samt 285 första och tredje styckena tillämpas som om gåvan utgjorde arv efter givaren.

Har gåva lämnats utan förbehåll till förmån för givaren eller annan och avser gåvan all givarens rätt till förvärvskälla enligt kommunalskattelagen (19281370) i jordbruk med binäringar. skogsbruk eller rörelse, som han äger direkt eller genom juridisk person, skall. utöver bestämmelserna i första stycket, även 225 3 mom. och 23 5 F tredje stycket tillämpas när gåvoskatten bestäms. Vad nu har sagts om förvärvskälla gäller även egen- dom som enligt de bestämmelser som anges i 22 g' 3 mom. skall anses som en särskild förvärvskälla inom inkomstslaget rörelse. Har gåvotagaren inom fem år efter det att skattskyldighet för gåvan inträtt genom köp. byte

* Senaste lydelse 1981:634

eller något därmed jämförligt fång eller genom gåva eller bodelning av annan anledning än makes död avhänt sig egendomen eller väsentlig del därav. skall ny gåva anses föreligga med det värde varmed den ursprungli- ga gåvan nedsatts.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i de fall då skattskyldighet har inträtt före ikraftträdandet.

F inansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 oktober 1988

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt. Sigurdsen, Hjelm-Wallén, Bodström. Göransson, Dahl, R. Carlsson, Hellström. Johansson. Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist. Thalén, Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström

Föredragande: statsrådet Feldt

' Lagrådsremiss om ändringar i arvs- och gåvoskattelagstiftningen avseende beskattningens territoriella omfattning, m.m.

1. Inledning

Enligt gällande rätt föreligger arvs- och gåvoskatteskyldighet för all egen- dom inom och utom Sverige om arvlåtaren eller gåvotagaren är svensk medborgare (oinskränkt skattskyldighet). Anknytningcn till gåvotagarens och inte givarens förhållanden liksom att i både arvs- och gåvoskattehänse- ende låta nationaliteten vara avgörande för skattskyldigheten innebär ett avsteg från vad som oftast gäller i andra länder. Detta kan medföra komplikationer i samband med arv och gåvor med internationell anknyt- ning och vid tillämpning och ingående av avtal för undvikande av dubbel- beskattning av arv och gåva.

Arvs- och gåvoskattekommitténs slutbetänkande, SOU 1987:62, Ny arvs- och gåvoskattelag, avlämnades' i november 1987. I betänkandet föreslås en ny arvs- och gåvoskattclag som bl. a. innehåller den bestämmel— sen att givarens respektive arvlåtarens hemvist skall vara avgörande för skattskyldighetens omfattning.

Det är inte möjligt att nu lägga fram ett förslag som avser en helt ny arvs- och gåvoskattelag. Förberedelser för en sådan lagstiftning pågår dock i finansdepartementet ochjag avser att återkomma senare i denna fråga.

Jag tar nu upp frågan om en ändring av den nuvarande arvs- och gåvoskattelagen avseende beskattningens territoriella omfattning och vissa anslutande frågor. Syftet med denna tämligen begränsade lagstiftningsåt- gärd är att pågående avtalsförhandlingar med bl. a. de nordiska länderna, Frankrike, Italien. Västtyskland och Ungern skall kunna slutföras.

Till protokollet i detta ärende bör fogas dels som bilaga I den del av sammanfattningen i betänkandet som avser frågan om beskattningens territoriella omfattning, dels som bilaga 2 kommitténs författningsförslag i motsvarande delar.

Betänkandet har remissbehandlats. Till protokollet i ärendet bör som bilaga 3 fogas en förteckning över remissinstanserna och en sammanställ- ning av de remissyttranden som berör de frågor som nu avses.

' Ledamöter vid avlämnandet av betänkandet: kammarrättslagmannen Per Anclow, ordförande. samt riksdagsledamötcrna Lars Hcdfors och Karl-Anders Petersson.

2. Allmän motivering 2.1 Allmänna utgångspunkter

2.1.1 Arvs- och gåvobeskattningens territoriella omfattning

Beträffande arvsbeskattningen regleras frågan om skattskyldighetens terri- toriella omfattning i 45 lagen (19412416) om arvsskatt och gåvoskatt, AGL.

Skyldighet att erlägga arvsskatt för all egendom inom och utom Sverige, s.k. oinskränkt skattskyldighet. föreligger enligt denna bestämmelse om arvlåtaren var svensk medborgare. Oinskränkt skattskyldighet föreligger också för egendom som efterlämnas av utlänning som vid sin död var bosatt i Sverige. Som bosatt i Sverige anses den som här har sitt egentliga bo och hemvist eller som stadigvarande vistas här utan att vara bosatt i riket.

För annan utlänning föreligger s.k. inskränkt skattskyldighet, vilket innebär att arvsskatt endast tas ut för viss särskilt uppräknad egendom som är lokaliserad till Sverige eller eljest har särskild anknytning hit. Reglerna om vilken egendom som under angivna förutsättningar kan göras till föremål för arvsbeskattning i Sverige stämmer sakligt sett delvis över- ens med vad som i motsvarande fall gäller inom förmögenhetsbeskattning- en. . Enligt lagen (19471577) om statlig förmögenhetsskatt, SFL, skall perso- ner som inte är bosatta här sålunda erlägga förmögenhetsskatt för fast egendom. tomträtt och vattenfallsrätt i Sverige. Detsamma gäller för här befintlig lös egendom som är hänförlig till här bedriven förvärvsverksam- het samt för andelar i svenska ekonomiska föreningar och rederier. I fråga om svenska aktier och andelar i svenska aktiefonder förutsätts för skatt- skyldighet att aktierna eller andelarna varit nedlagda i rörelse som bedri- vits från fast driftställe i Sverige.

Arvsbeskattningen sträcker sig dock längre än förmögenhetsbeskattning- en. Utöver den egendom som nämnts skall arvsskatt också tas ut för nyttjanderätt, rätt till ränta. avkomst eller annan förmån av fast egendom samt nyttjanderätt. rätt till royalty och periodiskt utgående avgift för lös egendom som är hänförlig till här bedriven förvärvsverksamhct. Dessutom omfattar skattskyldigheten alla svenska aktier och andelar i svenska aktie- fonder.

Vid inskränkt skattskyldighet gäller särskilda regler om avdragsrätten för skulder. Enligt 13 ä 2 mom. AGL får avdrag endast göras för sådana skulder för vilka den skattepliktiga egendomen på grund av inteckning eller eljest särskilt häftar. _

Skyldigheten att erlägga gåvoskatt regleras i 355 AGL. Enligt denna bestämmelse föreligger oinskränkt skattskyldighet om gåvotagaren är svensk medborgare. här i riket bosatt utlänning eller svensk juridisk per- son. För utomlands bosatta utlänningar och för utländska juridiska perso- ner föreligger inskränkt skattskyldighet för samma slags egendom som kan vara föremål för motsvarande arvsskatteskyldighet.

2.1.2 Dnbbelbeskattningsavtal

Den vidsträckta skattskyldigheten i Sverige och det förhållandet att skilda länder tillämpar olika principer för att fastställa arvs- och gåvoskattcskyl- digheten kan leda till dubbelbeskattning. För att undvika detta har Sverige ingått dubbelbeskattningsavtal med ett flertal länder.

För närvarande finns avtal avseende arvsskatt med Belgien. Danmark. Finland. Frankrike. Förbundsrepubliken Tyskland, Israel. Italien, Neder- länderna. Norge. Republiken Sydafrika. Schweiz. Spanien, Storbritannien och Nordirland. Ungern. USA och Österrike. Avtalen med Danmark. Storbritannien och Nordirland. Schweiz samt USA avser även gåvoskatt.

De avtal för undvikande av internationell dubbelbeskattning beträffan- de arvs- och i vissa fall gåvobeskattning som Sverige ingått bygger på de modellavtal som utarbetats av vissa internationella organisationer. Det modellavtal som nu främst kommer till användning publicerades år 1983 av OECD. Detta avtal utgår från hemvistet som grund för beskattning. Vid gåva är det givarens hemvist som är det avgörande.

Anledningen till att denna lösning valts är att detta överensstämmer med lagstiftningen i de flesta av OECD:s medlemsländer. För att redan ingångna avtal skall kunna fungera på ett önskvärt sätt och för att under- lätta för Sverige att kunna ingå ytterligare avtal för undvikande av dubbel- beskattning är en anpassning till lagstiftningarna i andra medlemsländer nödvändig. Det pågår för närvarande förhandlingar med flera stater om ingående av nya avtal. Dessa förhandlingar kan inte slutföras innan slutlig ställning tagits till hur den svenska lagstiftningen i framtiden skall vara utformad vad gäller beskattningen av arv och gåva med internationell anknytning.

2.2. Givarens förhållanden

Mitt förslag: Vid gåvobeskattningen skall givarens förhållanden — och inte gåvotagarens — vara avgörande för skattskyldigheten.

Arvs— och gåvoskattekommitténs förslag: Överensstämmer med mitt för- slag (se betänkandet s. 94).

Remissinstanserna: Förslaget har godtagits eller lämnats utan erinran av de få instanser som tagit upp frågan. Enligt kammarkollegiet bör en om- läggning av skattskyldigheten förenas med bestämmelser om att givaren skall deklarera och ansvara för skattens betalning i de fall gåvotagaren är bosatt utomlands.

Skälen för mitt förslag: Det svenska systemet som utgår från att gåvota- garens förhållanden skall vara avgörande för skattskyldighetens omfatt- ning avviker från vad som gäller internationellt. Det avviker också från det sätt på vilket de svenska dubbelbeskattningsavtalen har utformats och från OECD:s modellavtal. Om ingen förändring i detta hänseende görs blir tillämpningen av dubbelbeskattningsavtalen liksom förhandlingar avseen- de sådana avtal alltmer komplicerade i framtiden. '

Att låta givarens förhållanden vara avgörande står också i överensstäm- melse med att arvsbeskattningens territoriella omfattning bedöms utifrån arvlåtarens förhållanden. Jag vill erinra om att förslaget inte innebär någon förändring i det förhållandet att gåvotagaren är skattskyldig.

Jag kan i och för sig dela kammarkollegiets uppfattning att effektiviteten i beskattningen skulle öka om givaren gjordes deklarationsskyldig i de fall gåvotagaren finns utomlands. En reglering av det slaget måste emellertid förenas med justeringar av andra bestämmelser i sådan omfattning att ingreppet enligt min mening lämpligen bör övervägas i samband med den mer genomgripande reformeringen av AGL. Jag föreslår därför inga änd- rade bestämmelser om deklarationsskyldigheten i detta sammanhang.

2.3. Domicilprincipen

Mitt förslag: Vid arvs- och gåvobeskattningen skall arvlåtarens re- spektive givarens hemvist vara avgörande för beskattningens terri- toriella omfattning.

Arvs- och gåvoskattekommitténs förslag: Överensstämmer med mitt för- slag (se betänkandet s. 97).

Remissinstanserna: Förslaget har tillstyrkts av de få instanser som tagit upp frågan.

Skälen för mitt förslag: Enligt den svenska arvs- och gåvoskattelagstift- ningen är medborgarskapet avgörande för beskattningens territoriella om- fattning. Även i detta hänseende avviker den svenska rätten från vad som vanligen gäller utomlands. Lagstiftningen i andra länder bygger normalt på hemvistet. den s.k. domicilprincipen.

I praktiken slår dock den svenska regleringen inte alltid igenom eftersom våra dubbelbeskattningsavtal bygger på domicil- och inte på nationali- tetsprincipen. I sammanhanget kan nämnas att den svenska inkomst- och förmögenhetsbeskattningcn baseras på den skattskyldiges hemvist. Natio- naliteten saknar där betydelse. I familjelagssakkunnigas slutbetänkande, SOU 1987:18. föreslås en övergång från nationalitetsprincipcn till domi- cilprincipen beträffande bl. a. vilken lag som skall vara avgörande för rätten till arv efter utomnordiska medborgare. För nordiska medborgare gälleri detta hänseende redan domicilprincipen.

En övergång till domicilprincipen vid arvs- och gåvobeskattningen inne- bär således en anpassning till vad som i de flesta fall gäller utomlands. Det innebär vidare att den svenska lagstiftningen bringas i överensstämmelse med de praktiska resultat som redan nu oftast uppnås genom dubbelbe- skattningsavtalen.

Mitt förslag innebär alltså att oinskränkt skattskyldighet skall föreligga om arvlåtaren vid sin död eller givaren vid gåvotillfället var bosatt eller stadigvarande vistades i Sverige. När det gällerjuridiska personer innebär mitt förslag i konsekvens härmed att oinskränkt skattskyldighet skall före- ligga om givaren är en svensk juridisk person.

En övergång till domicilprincipen bör emellertid inte genomföras helt

-1 Riku/age" 1988/89. 1 sam/. Nr 53

med bortseende från nationaliteten. Jag avser att föreslå en utflyttningsre- gel av innebörd att svensk beskattningsrätt kvarstår en viss tid efter en utflyttning från riket. Även när det gäller den egendom som omfattas av inskränkt skattskyldighet bör nationaliteten i vissa fall tillmätas betydelse. Dessa två frågor behandlas i de följande avsnitten.

2.4. Spärregel vid utflyttning från riket

Mitt förslag: För utflyttningsfallen införs en Spärregel av innebörd att en svensk medborgare i arvs- och gåvoskattehänsccnde skall anses bosatt här i tio år från dagen för utflyttningen samt att mot- svarande skall gälla dcn som är gift med en svensk medborgare.

Arvs- och gåvoskattekommitténs förslag: Överensstäm mer med mitt för- slag (se betänkandet s. 99— 100).

Remissinstanserna: Endast ett fåtal av remissinstanserna har särskilt tagit upp frågan om en utflyttningsregel. I ett fall tillstyrks förslaget utan vidare kommentarer. De som tagit upp frågan har i allmänhet uttalat förståelse för behovet av en Spärregel av detta slag men ändå varit kritiska mot den av kommittén föreslagna utformningen. Några instanser har också ställt sig tveksamma till förslaget att regeln även skall omfatta make till svensk medborgare.

Skälen för mitt förslag: Jag delar kommitténs uppfattning att det inte är möjligt att gå över till domicilprincipen utan att införa en Spärregel för utflyttningsfall. Det är enligt min uppfattning inte godtagbart att det allmännas skatteanspråk skulle sättas ur spel omedelbart efter det att den skattskyldige flyttat ut ur Sverige.

Kommittén har föreslagit en bestämmelse av innebörd att oinskränkt arvs- och gåvoskattcskyldighet i Sverige skall kvarstå för en svensk med- borgare intill dess tio år förflutit från dagen för utflyttningen. Regeln kan inte motbevisas och har -— med bortseende från tidsgränsen — samma principiella utformning som de utflyttningsregler som finns i dubbelbe- skattningsavtalcn avseende arvsskatt med Schweiz. Spanien. Storbritanni- en och USA. I dessa avtal varierar tidsgränsen mellan fem och tio år.

Jag är medveten om att ett alternativ är att välja en regel som utformats med inkomstskattelagstiftningens motsvarande bestämmelse som före- bild. 1 det sammanhanget gäller fr.o.m. 1987 års taxering i princip att om en svensk medborgare flyttar härifrån är han likväl oinskränkt skattskyldig i Sverige under fem år om han inte visar att han inte längre har väsentlig anknytning hit. Skillnaden mellan de två reglerna är dels tidsgränsen och dels att inkomstskatteregeln är utformad som en presumtionsregel som inte kan motbevisas.

Flera remissinstanser har framfört synpunkten att en utflyttningsregel borde utformas med inkomstskattelagstiftningens motsvarande regel som förebild. Ett skäl för detta skulle vara att det är önskvärt att så långt det är möjligt ha överensstämmande regler vid olika beskattningsformer. Jag har i och för sig förståelse för detta argument men konstaterar att det mellan å

ena sidan arvs- och gåvobeskattningen och å andra sidan inkomstbeskatt- ningen finns avgörande olikheter. Kravet på enhetliga regler måste därför ställas mot frågan huruvida dessa olikheter är sådana att det är sakligt motiverat med en utflyttningsregel vid arvs- och gåvoskattelagstiftningen som avviker från den i inkomstskattelagstiftningen. Enligt min uppfatt- ning är kommitténs argumentering i denna fråga övertygande. lnkomstbe- skattningen är årlig och kan i stora drag förutses medan arvs- och gåvobe- skattningen är av engångskaraktär. Den föreslagna regeln bygger på en princip som redan har kommit till användning i flera dubbelbeskattnings- avtal avseende arvsskatt. Vidare kan det göras gällande att en lagstiftning som tillåter motbevisning kan vara svår att tillämpa om de avgörande rekvisiten inte är helt entydiga. Jag föreslår således en utflyttningsregel som inte kan motbevisas och som avser en tid på tio år.

Jag vill i sammanhanget erinra om att den förhållandevis långa tidsfris- ten bör ställas i relation till den nu gällande nationalitetsprincipen som innebär att svensk beskattningsrätt kvarstår så länge den utflyttade är svensk medborgare.

Vad härefter gäller frågan om utflyttningsregeln också skall avse make till svensk medborgare kan jag konstatera följande. Jag är medveten om att en sådan regel kan uppfattas som stridande mot den grundläggande princi- pen att utländska medborgare skall vara bosatta eller stadigvarande vistas i Sverige för att beskattning skall ske i Sverige. Detta bör dock vägas mot att bestämmelsen ifråga innebär att den utländske maken varit bosatt här. I två hänseenden — dels genom äktenskap med en svensk medborgare och dels genom tidigare bosättning här skall det alltså finnas anknytning till Sverige vilket enligt min uppfattning väger tyngre än den omständigheten att personen ifråga är utländsk medborgare.

Av inte minst praktiska skäl är det f.n. inte möjligt att låta makeregeln bli tillämplig på på andra samlevnadsformer.

Hänvisningar till S2-4

  • Prop. 1988/89:53: Avsnitt 4

2.5. Egendom som kan göras till föremål för inskränkt skattskyldighet

Mitt förslag: När inskränkt skattskyldighet föreligger skall beskatt- ningen som nu omfatta fast egendom. tomträtt och vattenfallsrätt som finns här samt lös egendom med anknytning till näringsverk- samhet som bedrivs här. 1 övrigt skall beskattningen endast omfatta andel i bostadsförening eller bostadsaktiebolag i Sverige och rätt till royalty eller annan periodisk förmån som härrör från här bedriven verksamhet. Svenska aktier och andra därmed jämförliga värdepap- per beskattas endast om arvlåtaren, givaren eller gåvotagaren är svensk medborgare eller om gåvotagaren är en svenskjuridisk per-

son.

Arvs- och gåvoskattekommitténs förslag: Överensstämmer med mitt för- slag (se betänkandets. 101-102).

Remissinstanserna: Endast ett fåtal av remissinstanserna har tagit upp frågan. En av dem konstaterar att OECD:s modellavtal beträffande aktier tillägger hemviststatcn beskattningsrätten och ifrågasätter varför förslaget i detta hänseende går längre. Vidare riktas kritik mot att gåvotagarens nationalitet kan få betydelse ijust detta fall.

Skälen för mitt förslag: lnskränkt skattskyldighet kommer efter de för- ändringar som föreslagits ovan att aktualiseras i de fall givaren vid gåvo- tillfallet eller den avlidne vid sin död inte var bosatt eller stadigvarande vistades i Sverige och ej heller omfattas av den föreslagna utflyttningsre- geln.

Den avgörande frågan är hur långt de svenska beskattningskraven kan göras gällande i de fall givaren respektive arvlåtaren är bosatt utomlands och inte heller på annat sätt har anknytning hit. Den hittillsvarande principen har varit att inskränkt skattskyldighet endast bör avse egendom som kan anses lokaliserad till Sverige eller eljest har anknytning hit. Denna grundinställning har inte heller ifrågasatts. I sammanhanget bör uppmärk- sammas att de förändringar som ovan föreslagits innebär att inskränkt skattskyldighet kan uppkomma om en i Sverige bosatt svensk medborgare får arv eller gåva från en i utlandet bosatt utländsk medborgare.

Mitt förslag beträffande fast egendom, tomträtt och vattenfallsrätt som finns i riket och i Sverige befintlig lös egendom med anknytning till här bedriven näringsverksamhet innebär ingen saklig förändring i förhållande till vad som nu gäller. I dessa hänseenden föreligger överensstämmelse med förmögenhetsskattelagstiftningen och egendom av detta slag beskat- tas genomgående i dubbelbeskattningsavtalen i det land där egendomen finns. Kommittén har inte funnit anledning att föreslå några sakliga för- ändringar i dessa hänseenden men har föreslagit vissa förenklingar av den aktuella lagtexten. Jag ansluter mig till kommitténs förenklingsförslag.

När det gäller svenska aktier. andelar i svenska ekonomiska föreningar. bolag. aktiefonder och rederier är förhållandena delvis annorlunda. An- knytningcn till Sverige avser den bakomliggande egendomen medan be- skattningen gäller aktier eller andelar som inte behöver vara lokaliserade hit.

I princip uppkommer sålunda enligt gällande rätt skattskyldighet i Sveri- ge om egendom av detta slag efterlämnas av utländsk medborgare i utlan- det eller vid gåva i utlandet. Det är naturligtvis mycket svårt att kontrolle- ra benefika överföringar under sådana förhållanden. Jag anser emellertid att de svenska beskattningsintressena inte helt kan efterges och ansluter mig sålunda till vad kommittén i detta hänseende anfört. Jag föreslår att egendom av detta slag skall omfattas av svensk beskattningsrätt endast under den förutsättningen att arvlåtaren. givaren eller gåvotagaren är svensk medborgare.

Vad jag nu sagt avser också den situationen att en utländsk juridisk person ger bort svenska aktier eller därmed jämförlig egendom till en fysisk person. Är denne svensk medborgare föreligger enligt mitt förslag skattskyldighet. Mitt resonemang tar däremot inte sikte på det fallet att mottagaren är en juridisk person. Denna fråga har heller inte tagits upp av

kommittén. Jag anser emellertid —— i konsekvens med vad jag föreslagit tidigare att om givarens förhållanden är sådana att inskränkt skattskyl- dighet i princip föreligger för mottagaren skall aktier och annan här avsedd egendom föranledda skattskyldighet för en juridisk person om denne är en svenskjuridisk person.

När det gäller skyldigheten i nuvarande AGL att erlägga arvs- eller gåvoskatt för nyttjanderätt. rätt till ränta. avkomst eller annan förmån av fast egendom samt nyttjanderätt. rätt till royalty och periodiskt utgående avgift för lös egendom som är hänförlig till här i riket bedriven förvärvs- verksamhet delar jag den av kommittén framförda uppfattningen att reg- lerna kan förenklas och ges en modernare utformning. Vissa av bestäm- melserna ifråga torde avse förhållanden som inte längre. eller i vart fall sällan. förekommer. Jag föreslår därför att endast andel i bostadsförening eller bostadsaktiebolag samt royalty och liknande förmån med anknytning till förvärvsverksamhet i Sverige skall omfattas av inskränkt skattskyldig- het.

Hänvisningar till S2-5

  • Prop. 1988/89:53: Avsnitt 4

2.6. Avdragsrätt för skulder vid inskränkt skattskyldighet

Mitt förslag: Vid värdering av egendom som är föremål för in- skränkt skattskyldighet skall rätten till avdrag för skulder utvidgas så att den stämmer överens med OECD:s modellavtal.

Arvs- och gåvoskattekommitténs förslag: Överensstämmer med mitt för- slag (se betänkandet s. 103).

Remissinstanserna: Förslaget har tillstyrkts av det fåtal remissinstanser som tagit upp frågeställningen. Krav på vissa förtydliganden av lagtexten har framförts.

Skälen för mitt förslag: Rätten att göra avdrag för skulder är olika utformad beroende på om egendomen är föremål för oinskränkt eller inskränkt skattskyldighet. Vid inskränkt skattskyldighet medges avdrag endast för skulder för vilka den skattepliktiga egendomen på grund av inteckning eller eljest särskilt häftar. Vid oinskränkt skattskyldighet där- emot medges avdrag för alla skulder som hänför sig till egendomen ifråga. En sådan skillnad är enligt min uppfattning inte motiverad.

Enligt OECD:s modellavtal medges avdrag för samtliga skulder som är hänförliga till egendomen eller verksamheten såsom för kortfristiga skul- der och för lönekostnader, skatter och avgifter. Avdragsrätten omfattar också skulder avseende förvärv. förbättring, underhåll och reparation. Enligt mitt förslag utformas också de svenska bestämmelserna på detta sätt. Den av kommittén föreslagna lagtexten har med hänsyn till vadjag nu sagt justerats. En förutsättning för avdragsrätt är givetvis, vilket också påpekas av kommittén. att skulderna ifråga övertas av mottagaren. Detta behöver inte särskilt anges i lagtexten.

13.

2.7 lkraftträdande- och övergångsfrågor

Jag föreslår att ändringarna i AGL skall träda i kraft den 1 januari 1989 och tillämpas när skattskyldighet inträffar efter utgången av år 1988. Jag vill understryka att de nya reglerna inte har någon betydelse i de fall arvs- oeh gåvosituationer saknar internationell anknytning. Även när så är fallet torde de sakliga konsekvenserna i de allra flesta fallen vara begränsade eller verka i lindrande riktning.

Jag föreslår inga särskilda övergångsregler. Det finns i två hänseenden anledning att närmare beröra konsekvenserna av detta.

Den särskilda utflyttningsregeln får vid lagens ikraftträdande den ver- kan att en svensk medborgare eller en make till en svensk medborgare som flyttat från Sverige för mer än tio år sedan aldrig kommer att omfattas av utflyttningsregeln. Omedelbart kommer att gälla att arv eller gåva från en sådan person skall beskattas i Sverige endast om fråga är om s.k. inskränkt skattskyldighet.

Avsaknaden av övergångsregler har också betydelse vid s.k. samman- läggning enligt 19 å AGL. Utgångspunkten är att sammanläggning endast skall ske med tidigare gåva om skattskyldighet för den gåvan inträdde vid tidpunkten för gåvotillfället. Innebörden av detta är för det första att sammanläggning inte skall ske om förhållandena vid en gåva före lagens ikraftträdande var sådana att beskattning då ej skulle ske även om en motsvarande gåva enligt de nya reglerna skall beskattas. Omvänt gäller att en gåva som föranledde beskattning före lagens ikraftträdande alltid skall sammanläggas med arv eller gåva som sker därefter. Att en motsvarande gåva inte skulle föranleda beskattning enligt de nya reglerna saknar bety- delse.

Hänvisningar till S2-6

  • Prop. 1988/89:53: Avsnitt 4

3. Upprättat lagförslag

l enlighet med vadjag nu anfört har inom finansdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i lagen (19411416) om arvsskatt och gåvoskatt. Förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4.

4. Specialmotivering

45 1 mom. Paragrafen innehåller den grundläggande bestämmelsen om arvsbeskatt— ningens territoriella omfattning och anger förutsättningarna för oinskränkt och inskränkt skattskyldighet.

Förändringarna i 1 mom. beror på övergången från nationalitetsprinci- pen till domicilprincipen vilket innebär att hemvistet. oavsett om den avlidne är svensk medborgare eller ej, blir avgörande. I lagtexten anges detta genom kravet på att den avlidne vid sin död var bosatt eller stadigva- rande vistades i Sverige. Den särskilda definitionen av bosättningsbegrep- pet i 2 mom.. avsedd för utlänning som vid sin död var bosatt i riket. kan utgå.

Beträffande utflyttningsregeln hänvisas till den allmänna motiveringen i avsnitt 2.4.

l 1 mom. 2) anges den egendom för vilken arvsskatt skall utgå vid inskränkt skattskyldighet (se avsnitt 2.5 i den allmänna motiveringen). Skattskyldighet för egendom som avses i d) svenska aktier och andra därmed jämförliga värdepapper — föreligger vid arvsbeskattningen endast om egendomen ifråga efterlämnats av den som vid sin död var svensk medborgare.

Lagtexten har förenklats och genomgått en viss språklig modernisering.

4 & 2 mom. Att bestämmelsen i 2 mom. kan utgå har berörts ovan.

Enligt gällande rätt är bosättningsbegreppet i 2 mom. också tillämpligt vid gåva. Att 2 mom. tas bort föranleder därför en justering av 43 Q'.

' 4 & 3 mom.

Bestämmelsen i nuvarande 3 mom. andra stycket saknar motsvarighet i : förslaget. Sådan egendom som avsesi ] mom. 2 (1) kan enligt förslaget vara ' föremål för inskränkt skattskyldighet endast under förutsättning att den efterlämnas av en svensk medborgare. Det behövs således inget särskilt stadgande som fritar egendom av detta slag från beskattning om den efterlämnas av sådana utlänningar som avses i 3 mom. Bestämmelsen i 3 mom. andra stycket kan därför utgå.

13 ä 2 mom. 1 momentet regleras rätten till avdrag för skulder vid värdering av egen- dom som är föremål för inskränkt skattskyldighet enligt 45 1 mom. 2). Lagtexten utgår från arvs- och gåvoskattekommitténs förslag men har justerats med hänsyn till vissa påpekanden som gjordes vid remissbehand- lingcn och som kommenterats i avsnitt 2.6 i den allmänna motiveringen. Bestämmelsen gäller också vid gåva (se kommentaren till 43 5).

35 & Paragrafen innehåller den grundläggande bestämmelsen om gåvobeskatt- ningens territoriella omfattning. Förändringarna i paragrafen under a) beror dels på att givarens och inte längre gåvotagarens förhållanden är utslagsgivande samt att dennes hemvist härvid skall vara avgörande och dels på att utflyttningsregeln placerats här. Utflyttningsregeln har getts samma utformning som motsvarande bestämmelse i 4 &. Oinskränkt skatt- skyldighet föreligger om givaren är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige eller om han omfattas av utflyttningsregeln. Motsvarande skatt- skyldighet föreligger också om givaren är en svensk juridisk person. Detta framgår av b).

Bestämmelserna om inskränkt skattskyldighet i nuvarande b) har delats upp i två led. c) och d) i den föreslagna lagtexten. Detta beror på att den inskränkta gåvoskattcskyldigheten uppkommer genom en hänvisning till motsvarande bestämmelse beträffande arv i 49" 1 mom. 2). Såvitt gäller arv utpekas under a) —— d) den egendom som omfattas av inskränkt

skattskyldighet. För aktier och andra därmedjämförliga värdepapper som avses i d) kan arvsskatteskyldighet uppkomma endast under den ytterliga- re förutsättningen att egendomen ifråga efterlämnas av svensk medborga- ['C.

1 den allmänna motiveringen har angetts att motsvarande gåvoskatte- skyldighet för svenska aktier och därmed jämförliga värdepapper endast bör uppkomma om givaren är svensk medborgare eller om gåvotagaren är svensk medborgare eller svenskjuridisk person. 1 35 & c) hänvisas sålunda till sådan egendom som avses i 45 1 mom. 2 a) _ c) medan 3545 d) hänvisar till 4 & 1 mom. 2 d) och därutöver uppställer villkoret att givaren skall vara svensk medborgare eller att gåvotagarens skall vara svensk medborgare eller svensk juridisk person. Om givaren är en svenskjuridisk person föreligger oinskränkt skattskyldighet enligt b).

1 de nämnda leden föreskrivs att inskränkt skattskyldighet föreligger om egendomen ges bort av annan person än sådan som avses i a) eller b). Härmed avses såväl fysiska som juridiska personer.

43 ä [ paragrafen anges bl. a. de arvsskattebestämmelser som också skall tilläm- pas vid gåvobeskattningen. Enligt den gällande lydelsen finns det en hän- visning till 4 g" 2 mom. Tidigare har konstaterats att denna bestämmelse kan tas bort varför hänvisningen i motsvarande mån har justerats. Bestämmelsen i 135 2 mom. om avräkning av skulder vid inskränkt skattskyldighet gäller också vid gåva. För tydlighetens skull har 43 & kom- pletterats med en hänvisning till 13 ä 2 mom.

Hänvisningar till S4

5. Hemställan

Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslaget till lag om ändring i lagen (19411416) om arvsskatt och gåvoskatt.

6. Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Den del av sammanfattningen i betänkandet. SOU 1987:62, Ny arv- och gåvoskattelag, som avser frågan om beskattningens territoriella omfattning och anslutande frågor.

Till att börja med föreslår vi en övergång från nationalitetsprincipen till domicilprincipen vilket innebär att hemvistet blir avgörande för skattskyl- dighetens omfattning. Vid arvsbeskattningen skall liksom hittills arvlåta- rens förhållanden vara avgörande. Däremot föreslår vi att vid gåva giva- rens och inte gåvotagarens förhållanden får vara avgörande. En tioårig ovillkorlig utflyttningsregel föreslås. När skattskyldigheten är begränsad till att avse vissa tillgångar föreslår vi en utvidgning av avdragsrätten för skulder.

Arvs- och gåvoskattekommitténs förslag till lagtext avseende beskattningens territoriella omfattning och anslutande frågor.

Skattsktfdighelen; omfattning

45 Skatt enligt denna lag tas ut för all egendom inom eller utom Sverige a) om den avlidne vid sin död eller givaren vid tiden för gåvan var bosatt eller stadigvarande vistades i Sverige eller var svensk medborgare eller gift med en svensk medborgare och hade flyttat från Sverige mindre än tio år före dödsfallet eller gåvotillfället b) om den ges bort av svensk juridisk person.

55 Skatt tas ut för följande slag av egendom som efterlämnas eller ges bort av annan person än som anges i 4 5:

a) fast egendom. tomträtt och vattenfallsrätt. belägen i Sverige.

b) i Sverige befintlig lös egendom som är att hänföra till anläggnings- eller driftkapital i förvärvsverksamhet som bedrivs av den avlidne eller givaren.

c) andel i bostadsförening eller bostadsaktiebolag i Sverige eller rätt till royalty och periodiskt utgående förmån från egendom som avses i b). samt

d) svenska aktier och andelar i svenska ekonomiska föreningar, bolag, aktiefonder och rederier dock under förutsättning att de efterlämnas av svensk medborgare eller ges bort eller tas emot av svensk medborgare. Från värdet av den under a-d angivna skattepliktiga egendomen får avdrag endast göras för skulder på grund av förvärv. förbättring. reparation eller underhåll av den skattepliktiga egendomen. Avdrag skall också medges för lönekostnader, skatter och avgifter som belöper på förvärvsverksamhet-.

65 En utlänning som vid sin död eller vid gåvotillfället tillhörde främ- mande makts beskickning eller lönade konsulat i Sverige eller dess tjänste- fOlk skall inte anses bosatt i Sverige. Detsamma gäller sådan persons make. barn under 18 år eller enskilda arbetstagare som vid sin död eller vid gåvotillfallet bodde hos honom.

Förteckning över remissinstanserna och sammanställning av remissyttrandena avseende de nu aktuella frågorna.

Följande remissinstanser har yttrat sig över arvs- och gåvoskattckommit- te'ns betänkande. SOU 1987:62. N_v arvs- och gåvoskattelag: Svea hovrätt. Norrköpings tingsrätt. Stockholms tingsrätt. kammarrätten i Sundsvall. domstolsverket. riksskatteverket efter hörande av de länsskattemyndighe- ter verket bestämt. nämligen länsskattemyndigheterna i Stockholms. Malmöhus. Göteborgs och Bohus. Gävleborgs och Norrbottens län. riks- revisionsvcrket. kammarkollegiet. 1980 års företagsskattekommitté. Cen- tralorganisationen SACO/SR. Folksam. Föreningen Auktoriserade Revi- sorer FAR. Landsorganisationen i Sverige. Lantbrukarnas Riksförbund. Småföretagarnas Riksorganisation. Svenska Bankföreningen. Svenska Försäkringsbolags Riksförbund. Svenska Handelskammarförbundet. Svenska Sparbanksföreningen. Sveriges Advokatsamfund. Sveriges För- eningsbankers Förbund. Sveriges Industriförbund och Sveriges Köpman- naförbund.

Härutöver har särskilda yttranden inkommit från Sveriges Fastighets- ägarförbund. Sveriges Jordägarförbund och Stockholms Handelskamma- re.

Lantbrukarnas Riksförbund hänvisari sitt yttrande till vad Lantbrukar- nas skattedelegation anfört i ett särskilt upprättat yttrande. Sveriges För- eningsbankers Förbund hänvisar också till vad skattedelegationen anfört.

Sveriges Industriförbund. Svenska Bankföreningen och Svenska Han- dclskammarförbundet hänvisar i sina respektive yttranden till vad Nä- ringslivets skattedelegation anfört i ett till Sveriges lndustriförbunds re- missyttrande fogat yttrande.

Stockholms Handelskammare hänvisar i sitt yttrande också till vad Näringslivets skattedelegation anfört.

Gi i'arwisI/Zirhallandwz ska/l rara avgörande och övergång till domicilprinci— pen

l. Kammarrätten iSunt'lsra/l: "Kammarrätten ansluter sig till kommitténs . förslag att Sverige skall övergå till domicilprincipen vid arvs- och gåvobe- skattningen".

2. Kamrnarku/Imiel: Kollegiet konstaterar att förslaget att givarens för- hållanden skall avgöra var gåvoskatt skall erläggas innebär att skatt skall erläggas av personer bosatta utomlands. För att denna regel skall kunna upprätthållas i praktiken krävs att givaren skall åläggas att avlämna gåvo- deklaration och att denne också skall ansvara för gåvoskattebetalningen. Kollegiet föreslår att förslaget skall justeras i enlighet härmed.

3. Lantbrukarnas .skallcdelegaiion: Delegationen tillstyrker och anför att "skattedelegationen delar kommitténs uppfattning att beskattningens ter- ritoriella omfattning bör anknyta till arvlåtarens respektive givarens för- hållanden". Vidare konstateras att Sverige genom dubbelbeskattningsav- talen redan nu delat upp beskattningsrätten mellan sig och ett antal främ-

mande länder med utgångspunkt i domicilprincipen och att detta innebär Prop. 1988/89:53 att en förändring av detta slag inte leder till sämre beskattningsresultat för Bilaga 3 de skattskyldiga. En sådan ändring innebär tvärtom en förenkling. 4. S venxka Sparbanksjtöreningen: En liemvistregel innebär en anpassning till vad som gäller utomlands och dessutom en förenkling. 5. Sve/igar .»1dv0katvamjt'1m1': "Förslaget att knyta skattekonsekvenserna till givarens domicil framstår som välgrundat”. Samfundet tillstyrker över- gången från nationalitetsprincipen till domicilprincipen. 6. Näringslivets .vkattede/egation: Delegationen ansluter sig till förslaget att givarens förhållanden skall vara avgörande för skattskyldigheten och tillstyrker att hcmvistet skall vara den avgörande omständigheten. Detta, konstaterar delegationen, ligger i linje med vad som gäller i de flesta länder och eftersom våra dubbelbeskattningsavtal redan bygger på domicilprinci- - pen blir det i praktiken inga skillnader.

Ut fl_ vttn i ngsrege/ n

1. Kammarrätten i Sundsvall: En utflyttningsregel i arvs- och gåvoskatte- lagstiftningen behövs om man övergår till domicilprincipen. Denna bör dock utformas efter mönster av motsvarande regel i inkomstskattelagstift- ningen. nämligen att en svensk medborgare som utreser från Sverige skall anses bosatt här intill dess fem år förflutit från dagen för avresan. såvida han ej visar att han under beskattningsåret inte haft väsentlig anknytning hit. En samordning bör övervägas. De skäl som åberopats av kommittén för dess förslag framstår inte som övertygande. Kammarrätten anser att förslaget att regeln också skall omfatta make ytterligare bör övervägas. Det handlar om personer som varken är svenska medborgare eller bosatta här och samma svårigheter uppstår som beträf- fande andra utländska medborgare. En utvidgning av detta slag framstår som i hög grad diskutabel.

2. Stockholms tingsrätt: En Spärregel avsedd för svensk medborgares utländska make strider mot huvudregeln om domicilet som avgörande för beskattningen av utländska medborgare. Bestämmelsen torde bli svår att tillämpa effektivt. Utflyttningsregeln bör därför ej avse make eller maka i dessa fall.

3. Rikarkatteverket: "Förslagen om beskattningens territoriella omfatt- ning kan i princip tillstyrkas”. Att bosättning genom "väsentlig anknyt- ning" som i KL inte kan förekomma i AGL måste uttryckligen anges.

4. Kammarkollegiet: Utflyttningsregeln tillstyrks av kollegiet under för- utsättning att en tioårsgräns motsvarar vad som internationellt allmänt tillämpas. Kollegiet avstyrker däremot att bestämmelsen också skall avse den som är gift med en svensk medborgare ”eftersom ett giftermål inte innebär en sådan väsentlig anknytning”.

5. Lantbrukarnas skattedelegation: ”Skattedelegationen delar kommit- téns uppfattning att Sverige bör ha kvar beskattningsrätten i utflyttnings- fallen viss tid efter utflyttningen”. Tio år är däremot en alldeles för lång tid.

Skattcdelegationen föreslår för sin del en Spärregel som i arvsfallen Prop. 1988/89:53 skulle innehålla en Z—årsgräns. l gåvofallen skulle beskattning ske om Bilaga 3 givaren flyttar tillbaka inom en femårsperiod.

6. Sveriges Aa'vukatsamln/td: Kommitténs utflyttningsregel framstår från principiella utgångspunkter som tveksam. Om bestämmelsen dock skall införas bör tiden sättas till fem år av det skälet att en samordning med vad som övrigt gäller bör ske.

7. Näringslivets skattedelegation: Delegationen uttalar förståelse för att det kan finns behov av en kvardröjande svensk beskattningsrätt under en begränsad tid efter en flyttning från Sverige. Delegationen konstaterar dock att den föreslagna regeln innebär ett väsentlig avsteg från huvudprin- cipen i förslaget. att det utifrån principiella utgångspunkter kan ifrågasät- tas om personer utan hemvist i Sverige överhuvudtaget skall beskattas här efter en övergång till domicilprincipen. samt att den föreslagna regeln måste vara mycket svår att kontrollera. Delegationen konstaterar att det i sammanhanget finns två vägar: den ena är en regel efter mönster från inkomstskattelagstiftningen. den andra" en regel av den föreslagna typen. I det senare fallet bör tidsgränsen inte gälla längre än två år.

Ändrad Utmattning av den egendom som kan göras till föremål för inskränkt skattskyldig/tet

l. Lantbrukarnas skattedelegation: Förslaget tillstyrks. När det gäller för- slaget avseende aktier och därmedjämförliga värdepapper framhåller skat- tedelegationen att den omständigheten att svenska aktier skulle omfattas av beskattningsrätt i angivna fall skulle kunna verka hämmande på möjlig- heten för svenska företag att göra emissioner i utlandet. Dock förutsätts att denna problematik beaktas i samband med nya dubbelbeskattningsför- handlingar.

2. Sveriges A(lvakatsamjiuul: Samfundet anser att egendom bestående av andelar i bostadsföreningar och bostadsföretag och royalty eller avgift med anknytning till näringsverksamhet i riket också skulle ha strukits. Att beskatta sådan egendom är olämpligt. Det kan enligt samfundet på ett olyckligt sätt få betydelse för svenskars lust att investera i eller behålla egendom med svensk anknytning. Enligt samfundet är också aktieregeln av samma skäl olämplig vartill kommer att regeln är lätt att kringgå.

3. Näringslivets skattedelegation: Delegationen hälsar med tillfredsstäl- lelse att svensk beskattningsrätt inte uppkommer om utländska medborga- re i utlandet överlåter svenska aktier sig emellan. Detta har nämligen försvårat emissioner i utlandet. Delegationen konstaterar dock att OECD:s modellavtal även i dessa fall tillägger domicilstaten beskattnings- rätten och delegationen ifrågasätter om det finns anledning att gå längre. Delegationen är också kritisk mot att gåvotagarens nationalitet kan få betydelse ijust aktiefallen.

.S'kuldavräkning via' inskränkt skattskyldighet

l. Is'arnrnarkallegiet: Kollegiet tillstyrker förslaget att skulder skall kunna *-

dras av den omfattning som gäller i OECD:s modellavtal. Kollegiet konsta- terar emellertid att det av motiven framgår att detta endast gäller under förutsättning att arvtagaren eller gåvotagaren övertar skulderna. För det första ifrågasätter kollegiet ett sådant villkor eftersom det är mycket svårt att kontrollera och slår för det andra fast att om ett sådant villkor skall upprätthållas måste detta också tydligt framgå av lagtexten.

3. [.antln'ukarnas skattedelegatian: Delegationen tillstyrker förslaget.

:l. Näringslivets skattedelegatian: De avdragsposter som räknas upp i lagtexten torde vara avsedda att vara uttömmande. Egendom av det slag som avses i paragrafen utgör normalt en förvärvskälla i inkomstskatte- rättsligt hänseende. Vid arv och gåva skall de s.k. lättnadsreglerna tilläm- pas. I det sammanhanget är givetvis alla skulder avdragsgilla vid värde- ringen. Enligt delegationen fmns det ingen anledning att ha ett annat synsätt i de fall det handlar om en gåva eller ett arv från en utomlands bosatt person. Någon sådan skillnad torde heller inte ha varit avsedd. Detta bör klargöras.

Is) ru

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och

gåvoskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1941:416) om arvsskatt och

gåvoskatt'

dels att 4 5 2 mom. skall upphöra att gälla. dels att 4 & 1 och 3 mom.. 13 ä 2 mom.. 35 och 43 ä ä skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse

1 m 0 m .: Arvsskatt utgår 1) för egendom inom eller utom riket. vilken efterlämnats av svensk medborgare eller av utlänning. som vid sin död var bosatt här i riket:

2) för följande slag av egendom. som efterlämnats av annan utlän- ning än i 1) sägs:

3) här i riket belägen fast egen- dom. så oek nyttjanderätt till samt rätt till ränta. avkomst eller annan förmän av sådan egendom."

b) här i riket befintlig. under a) ieke nämnd lös egendom. som är att hänföra till anläggnings- eller drift- kapital i lit'iizvtädes av den avlidne bedriven förvärvsverksamhet sä- .vom: levande oe/t döda inventarier. räärnnen. varor. _lö'rbrukningsar- tik/ar oeh dylikt. gruvor, patent- oeh _läriagsrt'itter samt kapital. vare sig det_linnes kontant tillgängligt. ned- lagts i ob/igatiom-r. insatts i bank eller eljest utla'mtts eller består av andra _ tort/ringar eller av aktier eller andelar i ekonomiska föreningar. bolag. aktie/blider eller rederier:

e) nytt/'tuulerätt till egendom. var— om under b)]i'irn-täles. ävensom rätt till royalty och periodiskt utgående avgift./("ir dylik egendom:

d) svenska aktier och andelar i svenska ekonomiska föreningar. bolag. aktiefonder och rederier. i den mån dessa tillgångar ieke äro att hän/öra till under h) nämnd egendom.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 857. : Senaste lydelse 19741999.

:!:/S

F äreslagen lydelse

1 mom. Arvsskatt enligt denna lag tas" ut

1) för all egendom inom eller utom Sverige om den avlidne vid sin död var bosatt eller stadigvarande vistades i Sverige eller var svensk medborgare eller gilt med en svensk medborgare och hade flyttat från Sverige mindre än tio årjö're döds-

ja!/et:

2) för följande slag av egendom som efterlämnas av annan person än som anges i 1):

a) fast egendom. tomträtt oeh vat- tenfallsrätt i S verige:

b) i Sverige befintlig lös egendom som är att hänföra till anläggnings- eller driftkapital i törvärvsverk- samhet som bedrevs av den avlidne;

c) andel i bostadsförening eller bostadsaktiebolag i Sverige och rätt till royalty och periodiskt utgående förmän frän egendom som avses i h)."

(1) svenska aktier och andelar i svenska ekonomiska föreningar. bolag. aktiefonder. och rederier doek under järutsättning att de efterlämnas av svensk medborgare.

Bilaga 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 mom.-' Utlänning. som vid sin död tillhörde främmande makts härvarandc beskickning eller lönade konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning. anses icke hava varit bosatt här i riket; ej heller sådan persons make. barn under 18 år och enskilda tjänare. därest de vid sin död bodde hos honom och voro utlänningar.

För sådana aktier och andelar i ekonomiska föreningar och aktie- jonder. som avses i 1 mom. 2 d). föreligger ieke skyldighet att erlägga arvsskatt, därest de e/ierlämnats av utlänning, varom ijöregående styc- kejörmäles.

13ä

2 mom. Vid beräknande av be- hållningi kvarlåtenskap. varom/ör- mäles i 4ä 1 mom. 2). må avdrag ske endast för gäld. för vilken den skattepliktiga egendomen på grund av inteekning eller eljest särskilt häftar.

2 mom. Vid beräknande av be- hållning i kvarlåtenskap. som avses i 4; 1 mom. 2), jär avdrag från värdet av den skattepliktiga egendo- men göras endast för de skulder som kan hän/äras till egendomen, såsom skulder på grund avjörvärv,

_törbättring. reparation eller under- håll av den skattepliktiga egendo- men eller. omfräga är om förvärvs- verksam/ret. lönekostnader, skatter oeh avgifter som belöper påförvärvs- verksam/teten.

355

Skv/dighet att erlägga gåvoskatt åligger:

a) svensk medborgare. här i riket bosatt utlänning samt svensk juri- disk person för gåva av egendom inom eller utom riket;

b) annan utlänning än under a) sägs samt här i riket ieke hemma/rö— rande juridisk person _lör gåva av sådan egendom. som angives i 4 .é' ] mom. 2).

" Senaste lydelse 1974z999.

Gåvoskatt enligt denna lag tas ut for

a) all egendom inom eller utom Sverige om givaren vid tiden för gåvan var bosatt eller stadigvarande vistades i Sverige eller var svensk medborgare eller gift med en svensk medborgare och hade _/l_t-'ttat från Sverige mindre än tio årjöre gåvo- till/ället:

b) all egendom inom eller utom Sverige om den ges bort av svensk juridisk person:

e) sådan egendom som anges i 4 ,6' 1 mom. 2) a)-e) om egendomen ges bort av annan person än som anges i a) eller b);

(I) sådan egendom som anges i 4 .6' 1 mom. 2) d) om egendomen ges bort av annan person än som anges i a) eller b) och denne är svensk med- borgare e/ler' gåvotagaren är svensk medborgare eller svensk juridisk person.

Prop. 1988/89: 53

Bilaga 4

43 &

Vid beskattning av gåva gäller i tillämpliga delar. förutom ovan sär- skilt angivna bestämmelser i 6-9, 12. 19. 21 och 30 5 5. vad i fråga om arvsskatt vidare är stadgat i 45 2 och 3 mom.. 14 och 2055. 22 5 med undantag av 3 mom.. 23 5 med undantag av F tredje stycket. 24-2755, 285 med undantag av andra och fjärde styckena samt 32 5. Därvid skall hänvisningen i 325 1) till 195 i stället gälla 41 5 samt 28 5 första och tredje styckena tillämpas som om gåvan utgjorde arv efter givaren.

Vid beskattning av gåva gäller i tillämpliga delar. förutom ovan sär- skilt angivna bestämmelser i 6-9, 12. 19. 21 och 30 5 5 vad i fråga om arvsskatt vidare är stadgat i 45 3 mom., 13 .52mom., 14 och 20 5 5, 22 5 med undantag av 3 mom., 235 med undantag av F tredje stycket. 24-2755, 285 med undantag av andra och fjärde styckena samt 32 5. Därvid skall hänvisningen i 325 0 till 195 i stället gälla 41 5 samt 28 5 första och tredje styckena tillämpas som om gåvan utgjorde arv efter givaren.

Har gåva lämnats utan förbehåll till förmån för givaren eller annan och avser gåvan all givarens rätt till förvärvskälla enligt kommunalskattelagen (1928:370) ijordbruk med binäringar, skogsbruk eller rörelse, som han äger direkt eller genom juridisk person. skall, utöver bestämmelserna i första stycket, även 22 5 3 mom. och 23 5 F tredje stycket tillämpas när gåvoskatten bestäms. Vad nu har sagts om förvärvskälla gäller även egen- dom som enligt de bestämmelser som anges i 22 5 3 mom. skall anses som en särskild förvärvskälla inom inkomstslaget rörelse. Har gåvotagaren inom fem år efter det att skattskyldighet för gåvan inträtt genom köp. byte eller något därmed jämförligt fång eller genom gåva eller bodelning av annan anledning än makes död avhänt sig egendomen cllcr väsentlig del därav, skall ny gåva anses föreligga med det värde varmed den ursprungli- ga gåvan nedsatts.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989 och tillämpas i de fall då skattskyldighet inträder efter utgången av år 1988.

* Senaste lydelse 1974: 634.

IQ

Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1988-10-26

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Wieslander, regeringsrådet Ulla Wadcll.justitierådet Staffan Magnusson.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 20 oktober 1988 har regeringen på hemställan av statsrådet Kjell-Olof Feldt beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.

Förslaget har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Pcr Sjöblom.

Förslaget föranleder följande yttrande av lagrådet: De ändringar i 4 5 som föreslås i lagrådsremissen innebär i lagtekniskt hänseende att 1 mom. byggs ut samt att 2 mom. och 3 mom. andra stycket utgår. Lagrådet anse att paragrafen blir mera lättläst. om man slopar indelningen i moment och i stället övergår till en styckeindelning. ] första stycket bör i så fall tas in vad som enligt remissen skall ingå i 1 mom. 1, medan bestämmelserna i 1 mom. punkten 2 och 3 mom. i remissförslaget bör bilda ett andra resp. tredje stycke.

Lagrådet föreslår att 4 5 får följande lydelse: "Arvsskatt tas ut för egendom inom eller utom Sverige som efterlämnas av den som vid sin död var bosatt eller stadigvarande vistades i Sverige eller var antingen svensk medborgare eller gift med en svensk medborgare och hade flyttat från Sverige mindre än tio år före dödsfallet.

Arvsskatt tas också ut för följande slag av egendom som efterlämnas av en annan person än som avses i första stycket. nämligen

1. fast egendom. tomträtt och vattenfallsrätt i Sverige.

2. i Sverige befmtlig lös egendom som är att hänföra till anläggnings- eller driftkapital i förvärvsverksamhet som bedrevs här av den avlidne,

3. andel i bostadsrättsförening, bostadsförening eller bostadsaktiebolag i Sverige och rätt till royalty och periodiskt utgående förmån från egendom som avses i punkten 2,

4. svenska aktier och andelar i svenska ekonomiska föreningar. bolag, aktiefonder och rederier. under förutsättning att de efterlämnas av svensk medborgare.

Utlänning, som vid sin död tillhörde främmande makts härvarande beskickning eller lönade konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning, anses inte ha varit bosatt här i riket; ej heller sådan persons make. barn under 18 år och enskilda tjänare. om de vid sin död bodde hos honom och var utlänningar."

Om 45 ändras i i enlighet med vad lagrådet nu har föreslagit. bör följdändringar görasi 11 5 1 mom., 13 52 mom. och 43 5.

Lagrådet föreslår vidare att 35 5 utformas på följande sätt: "Gåvoskatt tas ut för egendom inom eller utom Sverige som

1. ges bort av den som vid tiden för gåvan var bosatt eller stadigvarande vistades i Sverige eller var antingen svensk medborgare eller gift med en

svensk medborgare och hade flyttat från Sverige mindre än tio år före gåvotillfället, eller

2. ges bort av en svensk juridisk person. Gåvoskatt tas också ut för [. egendom som anges i 4 5 andra stycket 1—3 och som ges bort av en annan person än som avses i första stycket,

2. egendom som anges i 4 5 andra stycket 4 och som ges bort av en annan person än som avses i första stycket, om givaren är svensk medborgare eller gåvotagaren är svensk medborgare eller svenskjuridisk person”.

Finansdepartementet ' Prop. 1988/89:53

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 1988

Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande, och statsråden Sigurd- sen. Hjelm-Wallén. S. Andersson, Bodström, Dahl, R. Carlsson, Hell- ström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén. Engström. Freivalds. Wallström

Föredragande: statsrådet Engström

Proposition om ändringar i arvs- och gåvoskattelagstiftningen avseende beskattningens territoriella omfattning m.m.

1 Anmälan av lagrådsyttrandc

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande (beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 20 oktober 1988) över förslag till

lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt. Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför. Lagrådet har vid sin granskning av det remitterade förslaget inte funnit anledning till annat än vissa påpekanden som syftar till att lagtexten skall bli mer lättläst. Jag instämmer i vad lagrådet anfört och kommer i det följande att föreslå motsvarande ändringar i det remitterade förslaget. En vissjustering av ikraftträdandebestämmclscn bör i förtydligande syfte företas. Av ikraft- trädandebestämmelsen skall sålunda framgå dels tidpunkten för lagens ikraftträdande och dels att äldre bestämmelser fortfarande gäller för de fall skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet. Det är i så fall inte nödvändigt att särskilt ange att de nya bestämmelserna skall tillämpas när skattskyl- dighet inträder efter ikraftträdandet. Ändringarna föranleder härutöver följande kommentarer från min sida.

45

Ändringstörslaget innebär att paragrafens momentindelning ersätts av en styckeindelning. ] första och andra styckena återfinns bestämmelserna om oinskränkt respektive inskränkt skattskyldighet. Nuvarande 3 mom. blir efter vissa språkliga justeringar ett nytt tredje stycke. Lagrådets ändrings- förslag innefattar också ett förtydligande därigenom att det uttryckligen anges att andel i bostadsrättsförening skall arvsbeskattas i fall av inskränkt skattskyldighet.

Ändringarna i paragrafen föranleder. som lagrådet påpekat. att förekom- mande hänvisningar i 11,6 I mom., 13,35" 2 mom. och 43 ,9' justeras i motsvarande mån.

355

Lagrådets förslag avseende paragrafen innebär att den delats upp i två stycken. Det första avser oinskränkt och det andra inskränkt skattskyldig- het. Det sakliga innehållet i punkterna c) och d) i det remitterade förslaget återfinns i andra stycket punkterna 1 och 2. Denna uppdelning är på sätt som framgår av specialmotiveringen nödvändig eftersom den egendom som avses i punkten 2 — svenska aktier och andra därmed jämförliga värdepapper endast skall gåvobeskattas under vissa i punkten angivna särskilda förhållanden.

2 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta det av lagrådet granskade lagförslaget med vidtagna ändringar.

3 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan- den har lagt fram.

InnehåH

Propositionens huvudsakliga innehåll ....................... Propositionens lagförslag ................................ Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 oktober 1988 1 Inledning .......................................... 2 Allmän motivering ................................... 2.1 Allmänna utgångspunkter .......................... 2.1.1 Arvs- och gåvobeskattningens territoriella omfattning 2.1.2 Dubbelbcskattningsavtal ...................... Givarens förhållanden ............................. Domicilprincipcn ................................ Spärregel vid utflyttning från riket .................... Egendom som kan göras till föremål för inskränkt skattskyldig- het ........................................... _. Avdragsrätt för skulder vid inskränkt skattskyldighet ...... 2.7 Ikraftträdande- och övergångsfrågor ................... 3 Upprättat lagförslag .................................. 4 Specialmotivering ................................... 5 Hemställan ........................................ 6 Beslut ............................................ Bilaga 1 Arvs- och gåvoskattckommitte'ns sammanfattning av dess förslag avseende beskattningens territoriella omfattning . . Bilaga 2 Arvs- och gåvoskattekommitte'ns författningsförslag avseen- de beskattningens territoriella omfattning ............ Bilaga 3 Remissinstanserna .............................. Bilaga 4 Lagrådsremisscns författningsförslag ................ Utdrag ur lagrådets protokoll den 26 oktober 1988 ............. Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 1988 Hemställan. .......................................... Beslut ..............................................

NIQIQN (Juhl—NI»)

x) 05

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988

11 13 14 14 14 16 16

17

18 19 23 26 28 29