Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en utbyggnad av föräldraförsäkringen enligt lagen (19621381) om allmän försäkring. Utbyggnaden avses ske i tre etapper och vara helt genomförd den 1 juli l99l. Reformen innebär att föräldrapen- ning med anledning av ett barns födelse skall utges under 18 månader sammanlagt för föräldrarna med belopp motsvarande förälderns sjukpen- ning. Huvudtanken med utbyggnaden är att ge förvärvsarbetande föräld- rar bättre möjligheter till samvaro med sina barn.Lagförslag lämnas avse- ende den första etappen, som skall genomföras den l juli 1989. I den första etappen av utbyggnaden föreslås föräldrar med barn födda under oktober 1988 eller senare få föräldrapenning för'ytterligare 90 dagar med belopp på sjukpenningnivån. Genom övergångsregler får föräldrar med barn födda under augusti eller september l988 föräldrapenning med belopp motsva- rande förälderns sjukpenning under ytterligare 30 resp. 60 dagar.

Föräldrapenning skall enligt förslaget kunna tas ut till dess barnet har fyllt åtta år eller till den senare tidpunkt då det har avslutat första skolåret. [ fråga om den tillfälliga föräldrapenningen föreslås att den öVre gränsen för uttag av de s.k. kontaktdagarna ändras från den tidpunkt då barnet fyller tolv år till utgången av det kalenderår under vilket barnet fyller tolv år.

I propositionen föreslås vidare ändringar i lagen (l978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m.m. Ändringarna syftar till att förstärka en arbetstagares rätt till föräldraledighet genom att utöka möjligheterna att påverka förläggningen av den dagliga föräldraledigheten. De föreslagna ändringarna innebär följande. Antalet tillåtna ledighetspcrioder per kalen- derår utökas från två till tre. Mot en arbetstagares vilja skall daglig ledighet

• Sida 2
•  Original

inte få delas upp. I de fall då arbetsgivaren och arbetstagaren inte kan enas om hur ledigheten skall förläggas. skall arbetsgivaren underrätta den ar- betstagarorganisalion som arbetstagaren tillhör om sitt beslut. De föreslag- na ändringarna avses träda i kraft den I juli 1989.

lx)

• Sida 3
•  Original

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 december 1988

Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande. statsråden Feldt. Sigurdsen. Hjelm-Wallén. Bodström. Göransson. Gradin. Dahl, R. Carlsson, Hellström. Johansson. Hulterström. Lindqvist. G. Andersson, Lönnqvist. Thalén. Nordberg. Engström. Freivalds

Föredragande: statsråden Lindqvist och Thalén

Proposition om utbyggnad av föräldraförsäkringen och förstärkt föräldraledighet

Statsråden Lindqvist och Thalén anmäler sina förslag. Anförandena och förslagen red0visas i underprotokollen för social- och arbetsmarknadsde- partementen. '

Statsrådet LindQvist hemställer att regeringen i en proposition föreläg- ger riksdagen vad han och statsrådet Thalén har anfört för de åtgärder och ändamål de har hemställt' om.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder och ändamål de har hemställt om.

Regeringen beslutar att de anföranden och förslag som redovisas i underprotokollen skall bifogas propositionen som bilagorna I och 2.

• Sida 4
•  Original

Socialdepartementet Prop. l988/89:69 Bilaga 1 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 december 1988

Föredragande: statsrådet Lindqvist

Anmälan till proposition om utbyggnad av föräldraförsäkringen och förstärkt föräldraledighet

] Inledning

Föräldraförsäkringen infördes år 1974 och ersatte den tidigare moder- skapsförsäkringen som var en del av sjukförsäkringen. Från moderskaps- försäkringen utgavs ett engångsbelopp till barnaföderskor. Till sådana barnaföderskor. som var sjukpenningförsäkrade som förvärvsarbetande. utgavs också en ersättning per dag som var beroende av vederbörandes arbetsinkomst. s.k. tilläggssjukpenning. Någon på den allmänna försäk- ringen grundad rätt att få sjukpenning vid vård av sjukt barn fanns inte. Förmånerna var skattefria och grundade ej pensionsrätt.

Föräldraförsäkringens införande innebar stora förändringar i förhållan- de till moderskapsförsäkringen. Den från principiell synpunkt viktigaste förändringen var att det kontanta stödet i samband med barnafödsel, föräldrapenningen. kunde utges även till barnets fader om denne vårdade barnet. Föräldrarna kunde därmed själva avgöra vem av dem som skulle stanna hemma hos barnet och därmed uppbära föräldrapenningen. Denna förändring av försäkringen hade stor betydelse och blev ett viktigt bidrag till en ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Det uttalade syftet var att båda föräldrarna på lika villkor skulle ges möjlighet att på ett tillfreds- ställande sätt kombinera förvärvsarbete och en god omvårdnad om bar- nen.

Det ekonomiska stödet tog sikte på att ersätta bortfallet av arbetsin- komst då en förälder stannar hemma för att ta hand om barnet. Föräldra- penningen utgavs därför i regel med ett belopp som motsvarade förälderns sjukpenning. En lägsta ersättningsnivå — garantinivå — infördes främst med hänsyn till de föräldrar som inte hunnit etablera sig på arbetsmarkna- den. Samtidigt infördes också en rätt till föräldrapenning för adoptiv- och fosterföräldrar enligt i princip samma regler som" för biologiska föräldrar, varvid tidpunkten då barnet kom till sina nya föräldrarjämställdes med födelsetidpunkten.

Den nya föräldraförsäkringen gav också en rätt till sjukpenning för högst 10 dagar varje år för en förälder som måste stanna hemma från arbetet för att vårda ett sjukt barn. En sådan ersättningsrätt gavs även en pappa som var tvungen att stanna hemma för att vårda ett barn i samband med födelsen av ytterligare ett barn i familjen.

Under den senaste tjugoårsperioden har kvinnornas förvärvsfrekvens 4

• Sida 5
•  Original

Bilaga 1

ökat mycket kraftigt. Detta gäller även för kvinnor med barn i förskoleål- dern. Detta är av stort värde för landet. Utan deras arbetsinsatser skulle stora delar av Sveriges näringsliv. liksom samhällets service. inte fungera. Kvinnornas arbete medför utöver produktionsresultatet också intäkter till samhället i form av skatter och arbetsgivaravgifter.

För familjen innebär kvinnornas förvärvsarbete ökade inkomster och därmed möjligheter att leva på en god ekonomisk standard. För kvinnorna innebär förvärsarbete möjligheter till personlig utveckling och ökad med- vetenhet. Kvinnorna har kommit till arbetsmarknaden för att stanna och planeringen måste därför inriktas på att vidareutveckla samhället så att det i högre grad än nu blir möjligt för båda föräldrarna att förena förvärvsarbe- te med vård av barn.

Det faktum att båda föräldrarna förvärvsarbetar medför å andra sidan påfrestningar för familjen. Tiden blir en knapp resurs. Det är, enligt min mening. uppenbart att barnfamiljerna behöver känna att de har samhällets stöd och att familjepolitiken utgår från deras behov.

Familjerna behöver en trygg och stabil omsorg om barnen under den tid de förvärvsarbetar. Riksdagens principbeslut år 1985 i fråga om barnom-l sorg innebär bl.a. att den kommunala barnomsorgen år 1991 skall vara utbyggd till full behovstäckning för barn som har behov av omsorg från det barnet är ett och ett halvt år. För kommunerna innebär det vidare att de

inte skall minska omfattningen av den barnomsorg som gäller barn under ' ett och ett halvt år.

Föräldrarna behöver också tid för att bygga upp en förtroendefull rela- tion till barnen. Den nuvarande föräldraförsäkringen ger i dag ekonomiska möjligheter för en förälder att vara hemma under ett år. Även om detta vid en internationell jämförelse är en lång period anser jag att tiden bör förlängas. Om målet — mer tid för samvaro mellan barn och föräldrar — finner jag också att det råder en bred politisk enighet, även om det finns skilda åsikter om medlen att nå dit.

Jag anser att målet bör nås genom att föräldraförsäkringen byggs ut så att den täcker en ersättningsperiod på ett och ett halvt år. Ersättningen skall under hela denna period utges enligt inkomstbortfallsprincipen. Med en föräldraförsäkring som täcker inkomstbortfallet under ett och ett halvt år och en rätt till barnomsorgsplats från det barnet är ett och ett halvt år ökas den ekonomiska och sociala tryggheten påtagligt för småbarnsfa- miljerna. Även familjernas behov av att detaljplanera för att kunna kombi- nera förvärvsarbete med en meningsfull samvaro med barnen kommer att minska. Föräldraförsäkringens utbyggnad medför också en förlängning av ledigheten genom samordningen med lagen (1978z410) om rätt till ledig- het för vård av barn. m.m. Enligt denna lag, föräldraledighetslagen, har nämligen en arbetstagare rätt till — förutom en förkortning av arbetstiden som jag kommer att beröra under avsnitt 4.2— hel ledighet för vård av barn till dess barnet har uppnått ett och ett halvt års ålder. -

En föräldraförsäkring som täcker inkomstbortfall under ett och ett halvt år och där utbyggnaden också är förenad med andra åtgärder — exempel- vis en förlängning av rätten att ta ut föräldrapenningen till dess barnet är åtta år — medför också andra stora fördelar. På grund av amning är det

• Sida 6
•  Original

. Bilaga 1

naturligt att mamman tar en stor del av ledighetstiden i anspråk under den första tiden efter barnets födelse. Med en kraftig utbyggnad ökas pappor- nas möjlighet att utnyttja försäkringen, vilket är bra för barnen, för pap- porna. för mammorna och för jämställdheten. Utbyggnaden av den tid under vilken föräldrapenning kan tas ut. liksom andra åtgärder för att öka flexibiliteten. gör det också lättare för den enskilde föräldern att använda föräldraförsäkringen just när det passar denne bäst. Det blir vidare inte längre lika nödvändigt att ta hela ledigheten från förvärvsarbetet i anslut- ning till barnets födelse. Det blir i stället lättare att spara tid med föräldra- penning för särskilda behov eller för att förkorta den dagliga arbetstiden. Jag presenterar i det följande konkreta förslag till reglering av den första -

etappen av utbyggnaden, som omfattar ersättning med föräldrapenning på sjukpenningnivån under ytterligare tre nya föräldraförsäkringsmånader. Jag redovisar också en utbyggnadsplan för hur målet — en föräldraförsäk- ring som omfattar ett och ett halvt år — skall nås.

2. Nuvarande ersättningsregler

Föräldraförsäkringen består av två huvudförmåner. föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning.

Föräldrapenning med anledning av barns födelse eller ett adoptivbarns ankomst utges under högst 360 dagar sammanlagt för föräldrarna. Vid flerbarnsbörd ökas antalet föräldrapenningdagar med 180 för varje barn utöver det första. Om föräldrarna gemensamt har vårdnaden om barnet har vardera föräldern rätt till föräldrapenning under minst 90 av de 360 dagarna. En förälder har dock rätt att avstå från att uppbära föräldrapen- ning till förmån för den andra föräldern. . _

För 270 av de 360 dagarna betalas föräldrapenning ut med belopp motsvarande förälderns sjukpenning. dock lägst 60 kr. per dag. den s.k-. garantinivån. Under de återstående 90 dagarna får alla föräldrapenning på garantinivån. Föräldrapenning får tas ut längst till dess barnet fyller fyra år. . .

Tillfällig föräldrapenning utges till en förälder som måste avstå från förvärvsarbete för att vårda ett barn som inte har fyllt 12 åri samband med 1. sjukdom eller smitta hos barnet,

2. sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare.

3. besök i samhällets förebyggande barnhälsovård.

4. vårdbehov på grund av att barnets andra förälder besöker läkare med ett annat barn till någon av föräldrarna. under förutsättning att också det barnet omfattas av bestämmelserna om tillfällig'föräldrapenning.

Är barnet under 240 dagar gammalt utges tillfällig föräldrapenning endast om tillsynen av barnet är stadigvarande ordnad eller barnet tas in på sjukhus. ' .

Tillfällig föräldrapenning enligt punkterna 1.3 och 4 utges under högst 90 dagar per barn och år. I annat fall är ersättningstiden högst 60 dagar per barn och år.

Tillfällig föräldrapenning utges också till förälder till ett barn som fyllt -

• Sida 7
•  Original

fyra men inte tolv år när föräldern avstår från förvärvsarbete i samband Prop..l988/89:69 med föräldrautbildning. besök i barnets skola eller besök i förskole- eller Bilaga 1 fritidshemsverksamhet inom samhällets barnomsorg -i vilken barnet ' ' ' deltar. Dessa s.k. kontaktdagar är tvä per barn och år. Tillfällig föräldrapenning kan även utges för vård av ett barn som fy11t= ' tolv men inte sexton år om barnet på grund av sjukdom . psykisk utveck- lingsstörning eller annat handikapp'är i behov av särskild tillsyn eller vård. Sådan tillfällig föräldrapenning utges under högst 60 dagar per barn och år.-' Såväl föräldrapenning som tillfällig föräldrapenning kan utges i form av hel. halv eller en fjärdedels föräldrapenning. '

3. Utbyggnad av föräldraförsäkringen

Regeringens familjepolitik inriktas nu. förutom på en utbyggnad av barn- omsorgen. på en reformering av föräldraförsäkringen. Föräldraförsäkring- en utgör en av hörnpelarna i det ekonomiska stödet till barnfamiljerna. Detta gäller i särskilt hög grad stödet till småbarnsfamiljerna. Försäkring- en gör det möjligt för föräldrarna att vara hemma för att vara'tillsammans med barnet utan att familjens ekonomi försämras. Föräldrarna ges ekono- ' misk kompensation för det inkomstbortfall de får i samband med ett barns födelse. Som framgår av vad jag tidigare har sagt ges kompensatione'n på förälderns sjukpenningnivå. vilket i princip innebär 90% av förälderns bruttoinkomst. Eftersom föräldrapenningen kan tas ut i form av hel. halv eller fjärdedels förmån ger den föräldrarna möjlighet att ta ut ersättningen på det sätt som passar familjen bäst. Det är alltså möjligt att t.ex. inleda föräldraledigheten med en period med hel föräldrapenning för att sedan successivt övergå till halv och en fjärdedels ersättning på det sätt och i'den takt familjen önskar.

En av de mest betydelsefulla beståndsdelarna i föräldraförsäkringen är den möjlighet försäkringen ger för båda föräldrarna att vara tillsammans med barnet under de viktiga första åren av barnets uppväxt. ] föräldraför- säkringens föregångare. moderskapsförsäkringen. var denna möjlighet för- behållen mödrarna. Föräldraförsäkringen har således medfört stora för- delar från jämställdhetssynpunkt. Enligt tillgänglig statistik har andelen pappor som varit föräldralediga under barnets första levnadsår legat runt 22 %. Under barnets första 18 månader är denna siffra något högre eller Ca 27%. Jag återkommer till föräldraförsäkringens betydelse förjämställdheä ten mellan kvinnor och män.'

• Sida 8
•  Original

Bilaga 1

3.1. Utbyggnadens inriktning

Mitt förslag: Föräldraförsäkringen byggs ut till att omfatta 18 måna- der med ersättning som motsvarar förälderns sjukpenning. Utbygg- naden skall ske i etapper och vara helt genomförd den 1 juli 1991. 1 den första etappen. som genomförs den 1 juli 1989, byggs försäk- ringen ut med ytterligare tre månaders ersättning på sjukpenning- nivå. Den andra etappen innebär att dagar med ersättning på garan- tinivån byts ut mot ersättning på sjukpenningnivån. Denna etapp genomförs den 1 juli 1990. I den sista etappen byggs försäkringen ut med ersättning för ytterligare tre månader på förälderns sjukpen- ningnivå.

Skälen för mitt förslag: En utbyggnad av föräldraförsäkringen är en angelägen reform för att ytterligare förbättra barnfamiljernas situation. Utbyggnaden av barnomsorgen sker i enlighet med riksdagens beslut. Senast år 1991 skall alla förskolebarn från ett och ett halvt års ålder ha rätt att delta i någon form av förskoleverksamhet. Rätten avser plats i daghem, familjedaghem, deltidsgrupp eller deltagande i öppen förskoleverksamhet. En ansvarsfull familjepolitik innehåller med nödvändighet både ett ekono- miskt stöd till en förälder som avstår från förvärvsarbete för att vårda barn och en barnomsorg som gör det möjligt för föräldern att förena förvärvsar- bete eller studier med vård och ansvar för barn. Enligt min mening bör därför föräldraförsäkringen byggas ut till att omfatta totalt 18 månader med ersättning på förälderns sjukpenningnivå. Denna utbyggnad av för- säkringen bör vara avslutad den 1 juli 1991. Utbyggnaden föreslås. bl.a. med hänsyn till de dryga kostnader som den för med sig. ske i etapper.

Den första etappen bör omfatta en utbyggnad av försäkringen med ytterligare tre månaders ersättning på sjukpenningnivå. Antalet garanti- dagar föreslås förbli oförändrat i denna etapp. Etappen genomförs den 1 juli 1989. _

Etapp två bör medföra att de 90 dagarna med ersättning på garantinivån byts ut mot ersättning på sjukpenningnivån. Denna etapp föreslås bli genomförd den ljuli 1990. ,

Etapp tre slutligen bör innebära att försäkringen utökas med ytterligare tre månader med ersättning på förälderns sjukpenningnivå. Denna etapp avses bli genomförd den 1 juli 1991. Vid denna tidpunkt bör således det uppsatta målet om en föräldraförsäkring omfattande 18 månader med ersättning på sjukpenningnivån ha nåtts. .

De här berörda förändringarna i försäkringen innebär inte att systemet med en lägsta föräldrapenningnivå. den s.k. garantinivån, avskaffas. Den- na behövs för föräldrar som saknar eller har en låg inkomst.

Möjligheten att ta ut föräldrapenning i form av hel. halv eller fjärdedels ersättning behålls för att göra det möjligt att anpassa ersättningen till de särskilda behoven i varje enskild familj.

Jag har nu redogjort för i vilken takt och i vilka former jag anser att

• Sida 9
•  Original

Bilaga 1

utbyggnaden av föräldraförsäkringen bör ske. 1 det följande kommer jag att föreslå åtgärder för att förverkliga den första etappen i den utbyggnad som jag skisserat.

4. Första etappen i utbyggnaden av föräldraförsäkringen

4.1. Antalet ersättningsdagar

Mitt förslag: Föräldraförsäkringen byggs ut med ytterligare 90 dagar med ersättning på förälderns sjukpenningnivå. Ersättningen skall som hittills kunna tas ut i form av hel. halv eller fjärdedels föräldra- penning. De särskilda ersättningsdagarna vid flerbarnsbörd förblir oförändrade till antal och belopp.

Skälen för mitt förslag: Föräldrapenning i samband med ett barns födel- se utges för närvarande under sammanlagt 360 dagar. Ersättningen utges under 270 dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning. Åter- stående 90 dagar ersätts med ett garantibelopp som utgör 60 kr. per dag.

En förbättring av det ekonomiska stödet till barnfamiljerna är som jag tidigare anfört en angelägen familjepolitisk reform. Den ökade förvärvs- frekvensen bland kvinnorna och det påvisade intresset hos föräldrar att förena förvärvsarbete med vård och ansvar för barn bör leda till att samhället underlättar för föräldrarna att förena föräldraskapet med en insats på arbetsmarknaden. En utökad och därmed förbättrad föräldraför- säkring är enligt min uppfattning det bästa sättet att förverkliga föräldrar- nas ambitioner i det här avseendet. Det är också mycket viktigt att båda föräldrarna får möjlighet att ta ansvar för barnets vård och utveckling. Föräldrarna måste därför ges ekonomiska möjligheter att ta detta ansvar. Ersättning från föräldraförsäkringen på förälderns sjukpenningnivå ger sådana möjligheter. En av fördelarna med ersättning på sjukpenningnivån är att den ger båda föräldrarna möjlighet att stanna hemma från sitt arbete för att kunna vårda sitt barn. Om ersättningen läggs på en fast. lägre nivå medför detta i allmänhet att den förälder som har den lägsta förvärvsin- komsten — vilket vanligtvis är mamman — blir den som får ta det huvudsakliga ansvaret för vården av barnet. Detta hänger naturligtvis samman med att familjens inkomstbortfall blir mindre om man väljer att låta den som har den lägsta inkomsten stanna hemma hos barnet. En sådan konstruktion av ersättningen till föräldrarna anser jag helt otidsenlig och otillfredsställande inte minst från jämställdhetssynpunkt. Samtidigt talar all erfarenhet för att barnen har lika stort behov av var och en av sina föräldrar under uppväxttiden. .

Jag föreslår mot denna bakgrund att föräldraförsäkringen byggs ut med ytterligare 90 dagar med ersättning på sjukpenningnivån.

Den utbyggnad av ersättningstidens längd som jag föreslår innebär att föräldrapenning med anledning av ett barns födelse skall kunna utges

• Sida 10
•  Original

Bilaga 1

under högst 450 dagar sammanlagt för båda föräldrarna. Ersättningen skall som tidigare kunna tas ut i form av hel. halv eller en fjärdedels föräldrapenning. Reglerna för den särskilda ersättningen vid flerbarnsbörd föreslås bli oförändrade.

Förslaget förutsätter ändringar i 4 kap. 338 första stycket och 65 tredje och fjärde styckena lagen (1962:381) om allmän försäkring. Jag föreslår i samband härmed också vissa redaktionella ändringar i 6 54.

4.2. Tidsram för uttag av föräldrapenning

Mitt förslag: Föräldrapenning får tas ut längst till dess barnet har fyllt åtta år eller den senare tidpunkt då barnet har avslutat första skolåret.

Skälen för mitt förslag: Föräldrapenning får för närvarande — med undantag avseende adoptivbarn — inte utges för barn som fyllt fyra år. Denna reglering infördes i samband med att de tidigare ersättningsformer- na föräldrapenning i samband med barns födelse och särskild föräldrapen- ning sammanfördes till en förmån den 1 januari 1986. Den särskilda föräldrapenningen kunde tas ut fram till dess barnet fyllde åtta år eller till den senare tidpunkt då barnet avslutade det första skolåret. Som skäl för ändringen angavs i prop. 1984/85:78 om förbättringar inom föräldraför- säkringen m.m. bl.a. att föräldrarna till övervägande del tog ut föräldra- penningen under barnets tre första levnadsår. samt att möjligheten att spara dagar med särskild föräldrapenning medförde administrativa pro- blem för försäkringskassorna samtidigt som föräldrarna hade svårt att hålla reda på antalet uttagna respektive sparade dagar.

Den utökning av antalet föräldrapenningdagar som jag föreslagit medför redan i sig att den nuvarande fyraårsgränsen inte är tillräcklig för att medge föräldrarna att ta ut föräldrapenningen enligt samtliga de alternativ som lagen ger rätt till. Tidsramen för uttag av föräldrapenning måste därför sträckas ut. Det är som jag tidigare framhållit också viktigt att ge föräldrarna så stor valfrihet som möjligt att använda försäkringen vid den tidpunkt som de själva anser lämplig. Den utbyggda försäkringen ger också föräldrarna bättre möjligheter att kombinera ett deltidsarbete med partiell föräldrapenning, vilket i sin tur medför att föräldrapenningdagarna räcker betydligt längre än tidigare. Enligt föräldraledighetslagen har en arbetsta- gare för vård av barn rätt till — förutom hel ledighet som jag berört i avsnitt 1 — förkortning av arbetstiden till bl.a. tre fjärdedelar av normal arbetstid. En utsträckning av den tid under vilken föräldrapenningen kan tas ut innebär alltså dessutom en samordning med föräldraledighetSlagens regler.Mot denna bakgrund föreslår jag att åldersgränsen förlängs så att föräldrapenning får tas ut fram till dess barnet fyller åtta år eller till den senare tidpunkt då barnet avslutat det första skolåret.

Föreskrifterna om föräldrapenning gäller i tillämpliga delar också för adoptivbarn. Tidpunkten då den försäkrade fått barnet i sin vårdjämställs därvid med tidpunkten för barnets födelse. Föräldrapenning utges dock inte för barn som fyllt tio år. Någon ändringi dessa regler föreslås inte.

• Sida 11
•  Original

Mitt förslag medför ändring i 4 kap. 39' sjätte stycket lagen (1962:381) Prop. 1988/89:69 om allmän försäkring. ' . Bilaga 1

4.3. Kontaktdagar

Mitt förslag: Rätten att ta ut s.k. kontaktdagar utsträcks till att omfatta hela det kalenderår under vilket barnet fyller tolv år.

Skälen för mitt förslag: Enligt nu gällande regler har en förälder till ett barn som fyllt fyra men inte tolv år rätt till tillfällig föräldrapenning om han avstår från förvärvsarbete i samband med föräldrautbildning. besök i barnets skola eller besök i förskole- eller fritidshemsverksamhet inom samhällets barnomsorg som barnet deltar i. Sådan tillfällig föräldrapen- ning utges under sammanlagt högst två dagar per barn och år (5. k. kontakt- dagar). '

På grund av utbyggnaden av föräldraförsäkringen med ytterligare tre månader med ersättning på förälderns sjukpenningnivå. tillsammans med en utsträckning av den tid under vilken föräldrapenningen kan tas ut från fyra till åtta år. kan kontaktdagar för barn i åldern fyra till åtta år ifrågasät- tas. Jag anser emellertid att de ändamål för vilka kontaktdagarna tillska- pats är så betydelsefulla att möjligheten att ta ut särskilda kontaktdagar bör finnas kvar även i framtiden.

Riksdagen har i samband med behandlingen av motion l987/88:Sf242 gett regeringen till känna vad socialförsäkringsutskottet anfört (1987/88:SfUl6, rskr. 145) angående behovet av att kontaktdagar skall kunna tas ut för skolbesök under varje termin t. o. m. det kalenderår barnet fyller tolv år. Riksdagen har därför begärt ett förslag som gör ett sådant uttag av kontaktdagar möjligt.

De nuvarande reglerna angående uttag av kontaktdagar medger som jag tidigare anfört inte att kontaktdagar tas ut för barn som fyllt tolv år. Detta kan medföra att föräldrar-till barn i samma skolklass kan ha olika möjlig- heter att besöka sitt barn beroende på när på året barnet fyller tolv år. Jag anser i likhet med riksdagen att detta är otillfredsställande och föreslår därför att rätten att ta ut kontaktdagar förlängs till att gälla hela det kalenderår under vilket barnet fyller tolv år.

Förslaget förutsätter en ändring i 4 kap. lOé tredje stycket lagen (19621381) om allmän försäkring.

4.4. Möjlighet att ta ut ömsom dagar med föräldrapenning på sjukpenningnivå och ömsom dagar med föräldrapenning på garantinivå

Min bedömning: Den nuvarande regeln att föräldrapenning under de första 180 dagarna av ersättningstiden utges med belopp som motsvarar förälderns sjukpenning bör bibehållas oförändrad under den första etappen i den föreslagna utbyggnaden av föräldraförsäk- ringen.

• Sida 12
•  Original

Bilaga 1

Skälen för min bedömning: Enligt 4 kap. 65 andra stycket lagen (l96'2z38l) om allmän försäkring utges föräldrapenning för de första 180 dagarna med belopp motsvarande förälderns sjukpenning. Först efter ut- tag av de första 180 dagarna är det möjligt för föräldern att ”varva” mellan ersättning på sjukpenningnivån och ersättning på garantinivån efter föräl- derns egna önskemål. Många föräldrar har uttryckt önskemål om att få ”varva” dagar med föräldrapenning på sjukpenningnivån med dagar på garantinivån under hela ledigheten med föräldrapenning för att på så sätt få enjämnare inkomst.

Enligt min uppfattning är det en angelägen målsättning för försäkringen att i så stor utsträckning som möjligt låta föräldrarnas egna önskemål styra uttaget av föräldrapenning. Ett system med en total flexibilitet i det här avseendet är emellertid förenat med påtagliga administrativa svårigheter för försäkringskassorna. Redan dagens regler innebär en omfattande re- gistrering för att bokföra föräldrapenningdagarna under rätt rubrik, dvs. dagar med föräldrapenning på sjukpenningnivå resp. på garantinivå. Detta trots att det för närvarande endast handlar om 90 dagar av vardera slaget. Många föräldrar har också svårigheter med att få en överblick över den egna situationen beträffande ersättningsdagar.

Den första etappen av en utökad föräldraförsäkring innebär att det antal dagar med ersättning på sjukpenningnivån som kan bli föremål för en flexibel användning på det sätt jag beskrivit kommer att fördubblas. Jag anser att den ökade flexibilitet som de nya reglerna medger är positiv och principiellt sett bör stödjas. 1 min inledning till detta anförande har jag emellertid beskrivit hur den fortsatta utbyggnaden av föräldraförsäkringen bör ske fram till år 1991. Av detta framgår att de särskilda dagarna med ersättning på garantinivån redan fr.o.m. den 1 juli 1990 avses bytas ut mot ersättning på sjukpenningnivån. En ytterligare utvidgning av flexibili- teten inom försäkringen genom full frihet att redan från första ersättnings- dagcn ta ut ömsom ersättning på sjukpenningnivå och ömsom ersättning ' på garantinivå skulle således enbart avse perioden från den 1 juli 1989 till den 1 juli 1990. Med tanke på de omfattande problem en sådan utvidgning av flexibiliteten skulle innebära för försäkringens administration anserjag att någon förändring av reglerna för uttag av föräldrapenning inte bör göras på denna punkt.

4.5. Övergångsregler

4.5.1 Barn som omfattas av det ökade antalet ersättningsdagar

Mitt förslag: De nya 90 föräldrapenningdagarna med ersättning på sjukpenningnivån skall gälla barn födda under oktober 1988 eller senare. För barn födda i september 1988 utökas antalet dagar med 60 och för barn födda i augusti 1988 utökas antalet dagar med 30.

Skälen för mitt förslag: Jag har i inledningen beskrivit att avsikten är att den första etappen i utbyggnaden skall genomföras den 1 juli 1989. Jag

• Sida 13
•  Original

anser'det'naturligt att föräldrar med barn födda i oktober 1988 blir den Prop. 1988/89:69 första grupp som fullt ut skall omfattas av den första etappen i den Bilagal utbyggda föräldraförsäkringen. Bakgrunden till detta är att dagarna med föräldrapenning på sjukpenningnivån tar slut ijuli 1989 om föräldrarna till denna barngrupp har utnyttjat föräldraförsäkringen maximalt sedan barnet föddes. För att undvika alltför kraftiga tröskeleffekter anser jag

dock att en övergångsreglering bör tillämpas för barn som är födda under månaderna närmast före oktober 1988. Jag föreslår därför att föräldrapen-

ningtiden utsträcks för barn födda under september månad 1988 med 60 dagar och för barn födda under augusti månad samma år med 30 dagar. På så sätt åstadkoms en övergångstid som jag anser ger rimlig rättvisa mellan olika föräldragrupper.

4.5.2. Åldersgränsen för uttag av föräldrapenning

Mitt förslag: Rätten att ta ut föräldrapenning till dess barnet fyllt åtta år eller till den senare tidpunkt då barnet avslutat första skol- året skall omfatta alla föräldrar som vid ikraftträdandet den 1 juli 1989 har kvar föräldrapenningdagar för barn födda efter den 1 juli 1985.

Skälen för mitt förslag: Jag har tidigare i mitt anförande (avsnitt 3.1) föreslagit att den första etappen i utbyggnaden skall genomföras den 1 juli 1989. Den ändring av åldersgränsen för rätt att ta ut föräldrapenning från fyra till åtta år som jag föreslagit i avsnitt 4.2 medför en ökad flexibilitet i föräldrarnas möjligheter att ta ut föräldrapenning efter familjens behov. De nya reglerna bör omfatta alla föräldrar som har föräldrapenningdagar kvar för barn som är födda efter den 1 juli 1985. dvs. fortfarande har rätt till föräldrapenning enligt nu gällande regler då de nya reglerna träder i kraft. En så utformad övergångsregel innefattar enligt min mening en rimlig avvägning. Att låta även föräldrar som vid ikraftträdandet den 1 juli 1989 har barn i åldrarna 4 — 8 år omfattas av den nya regeln skulle enligt min mening leda alltför långt. Det skulle te sig främmande att genom ny lagstiftning "återuppväcka" en rätt som gått förlorad genom att den sedan år 1986 gällande åldersgränsen vid fyra år har passerats. En sådan utvidg- ning skulle vidare leda till en betydande kostnad för försäkringen. Till detta kommer att fullständiga uppgifter saknas om vilka föräldrar som inte har tagit ut samtliga föräldrapenningdagar och även om antalet kvarvaran- de dagar. Mot denna bakgrund föreslårjag att förändringen av åldersgrän- sen skall omfatta föräldrar som har föräldrapenningdagar kvar för barn som är födda efter den 1 juli 1985 när de nya reglerna träderi kraft. Dagar med ersättning på förälderns sjukpenningnivå får därvid tas ut på denna nivå. medan dagar på garantinivån får tas ut med garantibelopp.

• Sida 14
•  Original

Bilaga 1

4.6. Utformning av övergångsregler i etapperna 2 och 3 av utbyggnaden av föräldraförsäkringen

Mitt förslag: Den andra och tredje etappen av utbyggnaden av föräldraförsäkringen förses med motsvarande övergångsregler som föreslås i den första etappen. När de 90 dagarna med föräldrapen- ning på garantinivån skiftas till föräldrapenning på sjukpenning- nivån under den andra etappen får därför föräldrar med barn födda under oktober 1989 eller senare samtliga kvarstående garantidagar utbytta mot dagar på sjukpenningnivån. För barn födda i september 1989 får högst 60 dagar bytas ut och för barn födda i augusti 1989 får utbytet avse högst 30 dagar.

Den ytterligare utökning av föräldraförsäkringen med 90 dagars ersättning på sjukpenningnivån som skall ske i den tredje etappen gäller barn födda under oktober 1990 eller senare. För barn födda i september 1990 utökas antalet dagar med 60 och för barn födda i augusti 1990 utökas antalet dagar med 30.

Skälen för mitt förslag: Jag har under avsnitt 3.1 beskrivit inriktningen av den föreslagna utbyggnaden av föräldraförsäkringen. Eftersom utbygg- naden framför allt av kostnadsskäl föreslås ske successivt bör varje etapp förses med särskilda övergångsregler. Jag anser det då vara naturligt att övergångsreglerna får ett likartat utseende. Detta är värdefullt inte minst från informationssynpunkt. I alla tre etapperna av utbyggnaden sker en utökning med 90 dagars ersättning på sjukpenningnivån, låt vara att det under den andra etappen handlar om ett utbyte av ersättning på garanti- nivån mot ersättning på sjukpenningnivån. Under avsnitt 4.5.1. har jag föreslagit att den utbyggda föräldraförsäkringen under den första etappen skall omfatta barn födda nio månader före den föreslagna ikraftträdande- tidpunkten och senare. För att undvika alltför kraftiga tröskeleffcktcr har särskilda övergångsregler föreslagits för barn födda tio resp. elva månader före ikraftträdandet.

Enligt min uppfattning är det rimligt att införa övergångsregler av mot- svarande slag som vid genomförandet av den första etappen av utbyggna- den av föräldraförsäkringen även vid genomförandet av de återstående etapperna. Jag anser därför att den andra etappen av utbyggnaden bör gälla också föräldrar till barn som är födda fr.o.m. oktober 1989. För den kategorin bör samtliga den 1 juli 1990 återstående dagar med ersättning på garantinivån bytas ut mot dagar med ersättning på sjukpenningnivån. För barn födda i september 1989 får högst 60 återstående dagar bytas ut och för barn födda i augusti 1989 omfattar utbytet högst 30 återstående dagar. På motsvarande sätt bör den tredje etappen i utbyggnaden omfatta även föräldrar till barn födda fr.o.m. oktober 1990. För dessa barn bör föräl- drapenning på sjukpenningnivån få tas ut under ytterligare 90 dagar. För barn födda i september 1990 utökas antalet dagar med 60 och för barn födda i augusti 1990 utökas antalet dagar med 30.

• Sida 15
•  Original

Bilaga 1

Jag avser att föreslå regeringen att återkomma till riksdagen med lagför- slag för den andra resp. tredje etappen i utbyggnaden av föräldraförsäk- ringen.

5. Information

Mitt förslag: Ett belopp på 2.5 milj.kr. ur anslaget C 2 Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1989/90 får disponeras för in- formationsinsatser i samband med genomförandet av de nya regler- na inom föräldraförsäkringen.Medlen bör framför allt användas för informationsinsatser i syfte att öka pappornas uttag av föräldrapen- ning.

Skälen för mitt förslag: Regeringen har i propositionen om jämställd- hetspolitiken inför 90—talet (prop. 1987/88: 105) framhållit att utformning- en av det ekonomiska familjestödet har stor betydelse när det gäller att öka jämställdheten mellan män och kvinnor. En av de viktigaste beståndsde- larna i det sammanhanget är föräldraförsäkringen.

Införandet av föräldraförsäkringen år 1974 och utvecklingen därefter har inneburit stora förändringar i framför allt pappornas uttag av föräldra- ledighet. Är 1974 var andelen pappor som'tog ut föräldrapenning ca 3%. Enligt de senaste tillgängliga uppgifterna om pappornas uttag av föräldra- penning tog år 1987 29% av papporna i familjer med gifta förvärvsarbe— tande föräldrar ut föräldrapenning under barnens två första levnadsår. Mamman är oftast hemma under barnets första månader medan pappan tar ut föräldraledighet företrädesvis mellan fjärde och nionde månaden av barnets första levnadsår. När det gäller den tillfälliga föräldrapenningen är siffran ännu högre. Här togs drygt 40 % av ersättningen ut av papporna.

Av de uppgifter jag redovisat framgår att papporna använder sig av föräldraförsäkringen i relativt stor omfattning. Föräldraförsäkringen har således en stor betydelse ur jämställdhetssynpunkt. [ olika sammanhang har det framställts krav på kvotering av föräldrapenningdagarna mellan föräldrarna för att åstadkomma en utökning av pappornas uttag av föräld- raledighet. För min egen del anser jag att man i första hand bör göra ytterligare informationsansträngningar för att få till stånd de attitydför- ändringar som behövs för att öka pappornas insatser i vården av sina barn. Särskilda informationsinsatser bör därför göras i samband med den före- slagna utbyggnaden av försäkringen. Jag har erfarit att LO planerar att genomföra en pappaledighetskampanj under våren 1989. Den kampanjen kan då utgöra en viktig del i informationsaktiviteterna inför genomföran- det av den utbyggda föräldraförsäkringen. Jag anser det dock viktigt att ytterligare insatser görs för att sprida erforderlig information om nya regler i föräldraförsäkringen och angelägenhetcn av att båda föräldrarna tar lika stor del i vården av barnen. Jag föreslår därför att särskilda medel avsätts för sådana informationsaktivitetcr. som framför allt skall syfta till att öka pappornas uttag av föräldrapenning. Ur anslaget C 2 Bidrag till föräldra-

Prop.1988/89:69

• Sida 16
•  Original

Bilaga 1

försäkringen för budgetåret 1989/90 bör således 2.5 milj. kr. få disponeras för informationsinsatser om den förbättrade föräldraförsäkringen. Riks- försäkringsverket och försäkringskassorna kommer givetvis också att på sedvanligt sätt informera om de nya reglerna.

6. Kostnader 6.1 Föräldraförsäkringen

Den föreslagna utbyggnaden av föräldraförsäkringen beräknas för den första etappen. dvs. budgetåret 1989/90. medföra en kostnadsökning för den allmänna försäkringen med ca 2 300 milj. kr. Enligt de finansierings- regler som gäller skall föräldraförsäkringens kostnader finansieras på sam- ma sätt som sjukförsäkringens. dvs. till 85% via socialförsäkringsavgifter' och till 15% över statsbudgeten. Detta innebär en kostnadsökning för anslaget C 2 Bidrag till föräldraförsäkringen på 342 milj. kr. för budgetåret 1989/90.

Jag har tidigare beskrivit omfattningen av den fortsatta utbyggnaden av försäkringen under de båda återstående etapperna. Den andra etappen är kostnadsberäknad till 1 950 milj. kr. och den tredje etappen till 2480 milj. kr. Den totala kostnaden för utbyggnaden till ersättning på sjukpenning- nivå under sammanlagt 18 månader den 1 juli 1991 kan beräknas till totalt 6910 milj. kr.

6.2. Administrativa kostnader m.m.

Den föreslagna utbyggnaden av föräldraförsäkringen ger i administrativt hänseende upphov till dels utvecklings- och genomlörandekostnader för rikslöi-Säkringsverkc-L dels kostnader för utbildning och för handläggning- en vid de allmänna försäkringskassorna.

Utvecklings- och genomförandekostnaderna för riksförsäkringsverket avser huvudsakligen ADB-kostnader. Därutöver krävs också utvecklings- insatser vad avser allmänna råd och tillämpningsföreskrifter för de allmän- na försäkringskassorna. Kostnaden är av engångskaraktär och bör kunna rymmas inom ramen för anslaget B 1 för budgetåret 1988/89.

För försäkringskassornas del kan den föreslagna utbyggnaden av försäk- ringen beräknas medföra ett personalbehov på ytterligare 100 handläggare hos kassorna. Kostnaden för detta beräknas till 17.5 milj.kr.. vilket har beaktats vid beräkning av anslaget för 1989/90. Till detta kommer vissa utbildningskostnader för försäkringskassorna. Dessa senare kostnader be- dömer jag dock kunna rymmas inom ramen för det befintliga anslaget till försäkringskassorna.

• Sida 17
•  Original

Bilaga 1

7. Ikraftträdande

Mitt förslag: Den första etappen i utbyggnaden av föräldraförsäk- ringen genomförs dcn ljuli 1989.

Skälen för mitt förslag: Som framgår av vad jag anfört under avsnitt 6 är utbyggnaden av försäkringen förenad med betydande kostnader. För att åstadkomma en lämplig fördelning av kostnaderna över åren har jag därför föreslagit att reformen skall ske etappvis. Den första etappen bör därvid genomföras den ljuli 1989.

8. Upprättat lagförslag

[ enlighet med vad jag nu anfört har inom socialdcpartementet upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1962z381)om allmän-försäkring.

Förslaget bör fogas till regeringsprotokollct i detta ärende som bilaga I:].

9. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

l. dels att anta lagförslaget.

2. dels att godkänna att ett belopp av 2 500000 kr. ur anslaget C 2 Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1989/90 får dispone- ras för särskilda informationsinsatser (avsnitt 5).

3. dels att godkänna de riktlinjer som jag förordat för den fortsat- ta utbyggnaden av föräldraförsäkringen och för övergångsreglernas utformning (avsnitten 3.1 och 4.6). '

Vidare hemställerjag att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vadjag anfört "om _ ' ' '

4. ersättningsdagar på garantinivå under den första etappen av

utbyggnaden (avsnitt 4.4).

• Sida 18
•  Original

Arbetsmarknadsdepartementet PTOP'17988/89369 Bilaga .. Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 december 1988

Föredragande: statsrådet Thalén

Anmälan till proposition om utbyggnad av föräldraförsäkringen och förstärkt föräldraledighet

1. Inledning

Lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn. m. m. (föräldrale- dighetslagen) trädde i kraft den 1 januari 1979 och ersatte den dessförin- nan gällande lagen (1976z280) om rätt till föräldraledighet. Förarbetena utgörs i huvudsak av promemorian (DsS l977:7) Vidgad rätt till ledighet för vård av barn m.m.. propositionen (prop.l977/78: 104) med förslag om utvidgad rätt till ledighet för vård av barn m.m. samt arbetsmarknadsut- Skottcts betänkande (AU 1977/78z31) med anledning av propositionen. Vissa bestämmelser i lagen har fått ny utformning i samband med ändring— ar i föräldraförsäkringen åren 1979 och 1985 samt i lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) år 1982.

1 en inom arbetsmarknadsdepartementet upprättad promemoria (DsA 1987:6) Förstärkt rätt till föräldraledighet har föreslagits vissa ändringar i föräldraledighetslagen. Ändringsförslagen. som har sin grund bl.a. i ett uttalande av riksdagen (AU 1985/8625. rskr. 32) och i framställningar till regeringen från bl.a. LO (Dnr R 1848/85). avser främst att förbättra föräldrars möjlighet att påverka uttag och förläggning av daglig föräldrale- dighet. Den sammanfattning av innehållet som görs i promemorian bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2:I.

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan- serna bör fogas till protokollet som bilaga 2:2. En sammanställning över remissyttrandena har upprättats inom arbetsmarknadsdepartementet och finns tillgänglig i ärendet (Dnr R 4652/87).

Regeringen beslutade den 17 november 1988 att inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i föräldraledighetslagen. Förslaget hade upprättats i arbetsmarknadsdepartementet på grundval av den ovan nämnda promemorian. Det lagförslag som remitterades till lagrådet över- ensstämmer. bortsett från några redaktionella ändringar. med det förslag somjag nu lägger fram.

Lagrådet har i sitt yttrande. som bör fogas till protokollet som bilaga 2.11”. inte haft någon erinran mot det remitterade förslaget.

• Sida 19
•  Original

Bilaga 2

2.2. Arbetstid mellan trekvartstid och heltid

Min bedömning: Jag är för närvarande inte beredd att föreslå någon ändring i föräldraledighetslagen såvitt gäller storleken på den arbets- tidsförkortning en förälder har rätt till.

Promemorians förslag: 1 promemorian. föreslås att en förälder skall få . rätt att förkorta sin arbetstid med så mycket tid som han eller. hon själv _ väljer ned till tre fjärdedelar av den normala arbetstiden. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Några arbetsgivarorganisationer framhåller dock att ett sådant system kan medföra ingripande störningari en arbetsgivares verksamhet. Som exempel nämns .de problem som kan uppkomma där. arbetstagarna i arbetsgrupper. skiftgående arbet-slag eller liknande börjar och slutararbetspassen successivt och vid olikatidpunkter. - . . . -. ._ . .21

• Sida 22
•  Original

Skälen för min bedömning: Jag hyser stor förståelse för de argument som förs fram i promemorian som motivering för en ökad valfrihet i fråga om arbetstidsförkortningens längd. De fördelar en sådan möjlighet kan ha för en arbetstagare måste dock vägas mot de olägenheter som kan uppstå för en arbetsgivare i personalplaneringen.

Ledighet mellan trekvartstid och heltid förekommer redan i icke ovä- sentlig utsträckning genom överenskommelser. Det visar att en öka-d flexi- bilitet kan uppnås genom kollektivavtal eller genom överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare utan direkt stöd i lagen.

Kraven på ökad valfrihet när det gäller uttag av föräldraledighet kom- mer i viss mån att tillgodoses genom den utbyggnad av föräldraförsäkring- en som statsrådet Lindqvist tidigare denna dag har föreslagit och genom den utvidgning av antalet ledighetspcrioder som jag föreslår nedan i av- snitt 2.3.

En ytterligare analys bör göras av hur ledighetsreglerna i framtiden på bästa sätt kan samordnas med bestämmelserna om föräldraförsäkringen.

Som jag redan har nämnt pågår det sedan år 1987 inom arbetslivsccn- trum en treårig studie av hur föräldraledighetslagen tolkas och tillämpas på arbetsmarknaden. Den av regeringen tillsatta arbetstidskommittén (A 1987104) kommer under år 1989 att presentera ett samlat underlag som belyser effekterna för män. kvinnor och familjer av olika slags arbetstids- förkortningar. Vidare finns det anledning att avvakta erfarenheterna från det femåriga program som inom kort kommer att startas inom ramen för arbetsmiljöfondens verksamhet. Detta program syftar bl.a. till att visa fram goda exempel på arbetsplatser där arbetsorganisation. arbetstider. arbetsmiljö m.m. utformas på ett sådant sätt att de tillgodoser önskemål bland både män och kvinnor liksom bland arbetstagare med och utan familjeansvar.

Mot denna bakgrund har jag gjort den bedömningen att en lagstiftning som syftar till ökad valfrihet i fråga om arbetstider bör belysas närmare innanjag är beredd att föreslå någon förändring.

!

2.3. Utvidgning av antalet tillåtna ledighetspcrioder

Mitt förslag: Antalet tillåtna perioder för föräldraledighet under ett kalenderår utökas från två till tre.

Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser stöder förslaget eller läm- nar det utan erinran. De fem arbetsgivarorganisationerna menar dock att två perioder bör räcka och att en utvidgning med ytterligare en kan leda till svårigheter för arbetsgivare då de planerar sin verksamhet.

Skälen för mitt förslag: Den nuvarande regeln om uppdelning av ledig- heten i högst två perioder gäller både för hel ledighet och för deltidsledig- het. Antalet tillåtna perioder under ett kalenderår är maximerade till två. Undantag görs dock för ledighet dels då arbetstagaren utnyttjar sin rätt till

lx) 'x)

• Sida 23
•  Original

Bilaga 2

föräldrapenning för föräldrautbildning eller besök i förskoleverksamhet. dels då arbetstagaren har rätt till tillfällig föräldrapenning t. ex. vid barnets sjukdom eller besök på barnavårdseentral.

Periodregeln har tillkommit för att motverka alltför stora osäkerhetsfak- torer på arbetsplatserna. I motsats till vad som gäller i fråga om semester har nämligen en arbetstagare rätt att själv bestämma vilka dagar ledighet skall tas ut enligt föräldraledighetslagen. Arbetstagaren har också en ovill- korlig rätt till arbetstidsförkortning för varje barn som är under åtta år. Om alla föräldrar fritt skulle få disponera över sitt ledighetsuttag under ett kalenderår kan betydande planeringsproblem uppstå för deras arbetsgiva- re.

Enligt promemorian föreligger det nu skäl att utöka antalet ledighetspc- rioder från två till tre. Som skäl för det anförs bl.a. att begränsningen till två perioder kan ha fått effekter som från början inte var avsedda. Sålunda anförs att en deltidsledig förälder, som vill ändra omfattning av sin arbets- tid från en typ av deltid till en annan under året. inte skulle vara berättigad till någon hel ledighet alls under detta år.

I denna fråga vill jag anföra följande. Många föräldrar stöter på svårig- heter när de försöker ordna tillsyn för sina barn för att kunna förvärvs- arbeta. Det är inte ovanligt att en förälder. som varit helt ledig en tid efter ett barns födelse, återgår i arbete på halvtid under en övergångsperiod vilket innebär att två ledighetspcrioder tagits i anspråk. När rätten till föräldrapenning förbrukats och rätten till halvtidsledighet därmed tagit slut — eller när barntillsynsfrågan har ordnats och föräldern själv vill utvidga sin arbetstid — föreligger inte längre någon rätt till deltidsledighet det kalenderåret.

Med en utvidgning till tre tillåtna perioder kan de redovisade problemen reduceras.

Arbetsgivarnas organisationer har emellertid anfört erinringar mot en ändring av den nuvarande pcriodregeln under åberopande av främst de svårigheter detta skulle komma att medföra ur planeringssynpunkt. Jag konstaterar därvid att en huvudinvändning från arbetsgivarna syns vara att det vid lagens tillkomst år 1978 gjordes den bedömningen att en uppdelning av ledigheten på fler perioder än två per kalenderår skulle kunna leda till alltför stora svårigheter på vissa arbetsplatser (prop. 1977/78: 104 s. 35). Redan i det lagstiftningsärendet var dock meningarna delade i frågan om det lämpliga antalet perioder. Sålunda hävdade vissa remissinstanser att en uppdelning på två perioder var alltför långtgående medan andra ansåg att den var otillräcklig. Även nu har flera remissinstan- ser. bl.a. arbetslivsccntrum och vissa fackliga organisationer anfört att antalet tillåtna perioder kunde behöva vara fler än tre. Ingen arbetsgivar- organisation har å andra sidan nu gjort gällande att två perioder är för mycket.

Mot denna bakgrund anserjag att de fördelar som möjligheten till ökad flexibilitet för den enskilde arbetstagaren skulle medföra enligt vadjag har visat på tidigare väger över de nackdelar som arbetsgivarsidan i remissva- ren har hävdat skulle bli en följd av reformen.

Jag föreslår alltså — i enlighet med promemorians förslag och stödd av det allt övervägande antalet remissinstanser — att antalet möjliga ledig- hetspcrioder per kalenderår utökas från två till tre.

• Sida 24
•  Original

Bilaga 2

2.4. Uppdelning av daglig föräldraledighet

Mitt förslag: Utan arbetstagarens samtycke skall daglig föräldrale- dighet inte få delas upp utan skall förläggas antingen vid arbetsda- gens början eller dess slut.

Promemorians förslag: Överensstämmer i sak med mitt förslag. Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av samtliga utom SAF. Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet. Arbetsgivareföreningen SFO och Småföretagens riksorganisation (SHIO). De remissinstanser som motsätter sig förslaget anser att det medför alltför långtgående inskränkningar i arbetsgivarens möjligheter att planera verk- samheten.

Skälen för mitt förslag: Frågan om en arbetsgivare enligt gällande lag mot arbetstagarens vilja får dela upp daglig föräldraledighet har varit omdiskuterad. Arbetsdomstolen anser i domen AD 1983 nr 87 att lagen inte lägger hinder i vägen för tolkningen att förläggning till både arbetsda- gens början och dess slut är tillåten.

Lämpligheten härav har. som jag nämnt inledningsvis. ifrågasatts av bl.a. riksdagens arbetsmarknadsutskott. En uppdelning av ledigheten kan i vissa situationer vara förenad med nackdelar för arbetstagaren. Det gäller främst i familjer där båda föräldrarna arbetar deltid och önskar ”gå om- lott" så att den ene stannar hemma ett stycke in på arbetsdagen medan den andra går hem innan arbetsdagen normalt skulle vara slut. Eftersom ar- betsgivaren under alla förhållanden beslutar i frågan om ledigheten skall förläggas vid början eller vid slutet av dagen blir föräldrarna inte garante- rade att få arbeta på det sätt jag nu redogjort för. Deras utsikter att vid förhandlingar med sina arbetsgivare nå fram till en sådan lösning ökar dock om arbetsgivaren är hänvisad att lägga ledigheten antingen vid ar- betsdagens början eller vid dess slut. Enligt min mening bör alltså en bestämmelse av denna innebörd införas i föräldraledighetslagen.

Även för andra arbetstagare kan det vara fördelaktigt att veta att arbets- givaren. om överenskommelse inte kan träffas. endast har två förlägg- ningsmöjligheter att välja mellan.

Jag vill framhålla att den föreslagna lagändringen inte hindrar en över- . enskommclse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren omen uppdelad

ledighet.

2.5. Skyldighet för arbetsgivaren att motivera förläggning av' ' en daglig ledighet

Min bedömning: Jag är för närvarande inte beredd att föreslå någon annan inskränkning i en arbetsgivares rätt att förlägga daglig föräld- raledighet än den som lagts fram ovan under punkt 2.4.

Promemorians förslag: En arbetsgivare som inte vill tillmötesgå en ar- betstagares önskemål om att få föräldraledighet förlagd till viss del av

• Sida 25
•  Original

dagen skall visa sakliga skäl för sitt beslut. När arbetsgivaren underrättar arbetstagaren om beslutet skall han eller hon också ange skälen för detta.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Förslaget avstyrks helt av Svenska Arbetsgivare- föreningen (SAF). Ett antal remissinstanser har synpunkter på bestämmel- sens utformning eller uttrycker tveksamhet inför tillämpningen.

Skälen för min bedömning: Avsikten med förslaget i promemorian var att förbättra en arbetstagares möjligheter att få daglig föräldraledighet förlagd till den del av dagen. som arbetstagaren själv önskar.

Som jag redovisat ovan under avsnitt 2.3 pågår för närvarande flera utredningar och projekt som syftar till en kartläggning och analys av hur man kan organisera arbete och arbetstider så att krav från olika arbetstaga- re kan tillgodoses. Det finns anledning att avvakta resultatet av dessa studier innan en slutlig bedömning görs av hur problemen kring förlägg- ning av daglig föräldraledighet skall lösas. Jag är därför för närvarande inte beredd att föreslå någon annan inskränkning i en arbetsgivares rätt att förlägga daglig föräldraledighet än den som lagts fram ovan under punkt 2.4.

2.6. Underrättelse till arbetstagarorganisation

Mitt förslag: Om arbetsgivaren inte går med på att förlägga daglig föräldraledighet på det sätt som arbetstagaren begärt skall arbetsgi-

varen underrätta inte bara arbetstagaren utan även dennes lokala arbetstagarorganisation om beslutet.

Promemorians förslag: Överensstämmer inledningsvis med mitt förslag. Vidare föreslås att skälen för arbetsgivarens beslut skall anges i underrät- telsen samt att underrättelsen på begäran skall vara skriftlig.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget i pro- memorian eller lämnar det utan erinran. Förslaget avstyrks helt av SAF. Svenska Kommunförbundet och SHIO.

Skälen för mitt förslag: Ett problem i den nuvarande lagstiftningen har varit att de fackliga organisationerna inte alltid fått möjlighet att stödja sina medlemmar vid tvister om förläggning av ledighet. Det övervägande antalet remissinstanser har också ansett det betydelsefullt att promemori- ans förslag om underrättelse till arbetstagarorganisationen genomförs.

Jag har erfarit att en arbetstagare som har problem med förläggningen av föräldraledigheten. inte alltid begär och får stöd av sin fackliga organisa- tion. En orsak till det kan vara att arbetstagaren uppfattar sin begäran om ledighet som en personlig angelägenhet snarare än en facklig. Organisatio- nerna får därför inte kännedom om problemet.

Genom att underrättelseskyldigheten nu föreslås utvidgad från att gälla enbart arbetstagaren till att avse även dennes fackliga organisation får organisationen bättre möjligheter att stödja den enskilde arbetstagaren. Organisationen kan begära förhandling enligt MBL så att en gemensam

lx.) l.)!

• Sida 26
•  Original

Bilaga 2

diskussion av skälen för och emot beslutet att inte tillgodose arbetstaga- rens önskemål kan komma till stånd.

I likhet med majoriteten av remissinstanserna anserjag att promemori- ans förslag i denna del bör genomföras. De förslag som förs fram i prome- morian om att underrättelsen skall innehålla skälen för arbetsgivarens beslut samt på begäran vara skriftlig har ett direkt samband med den regel som behandlas ovan under avsnitt 2.5 och bör därför — i likhet med den bestämmelsen — bli föremål för särskild bedömningi annat sammanhang.

Brott mot den nya underrättelseskyldigheten bör vara skadeståndssank- tionerat. Detta medför behov av en mindre ändring i lagens regel om skadestånd (13 ä).

Sammanfattning av promemorian (Ds A 1987z6) PFOP-17988/89369 Förstärkt rätt till föräldraledighet Bilaga ":1

I denna promemoria föreslås vissa ändringar i föräldraledighetslagen. De rör förläggningen av daglig föräldraledighet. Ändringarna innebär i huvud- sak följande.

1. Arbetstagaren skall få rätt att välja en arbetstid som är längre än tre fjärdedelar av arbetstiden men kortare än heltid.

2. Antalet tillåtna ledighetspcrioder utökas till tre.

3. En arbetsgivare som inte vill tillmötesgå en arbetstagares önskemål om att få ledigheten förlagd till viss del av dagen skall ha sakliga skäl för sitt beslut.

4. Mot arbetstagarens vilja skall daglig ledighet inte få delas upp så att den förläggs till både arbetsdagens början och dess slut.

5. 1 fall då arbetsgivaren och arbetstagaren inte kan enas om hur ledighe- ten skall förläggas. skall arbetsgivaren underätta arbetstagaren — inte bara om sitt beslut — utan även om skälen för detta. Det skall på begäran göras skriftligen.

6. Kan parterna inte enas om hur ledigheten skall förläggas. skall arbets- givaren underrätta även den lokala arbetstagarorganisation. som arbetsta- garen tillhör. om sitt beslut och skälen för detta. Organisationen har redan enligt gällande lagstiftning rätt att påkalla överläggning med arbetsgivaren om beslutet.

Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 april 1988. 1 promemorian diskuteras också eventuella åtgärder till skydd för en arbetstagare som mot sin vilja omplaceras eller på annat sätt får försämra- de arbetsförhållandcn till följd av föräldraledighet. Något förslag till lag- ändring läggs inte fram i den delen.

• Sida 32
•  Original

Bilaga 22

Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över promemorian (Ds A l987z6) Förstärkt rätt till föräldraledighet.

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av arbetsdomstolen. hovrätten för västra Sverige. arbetslivscentrum, juridiska fakulteten vid Uppsala universitet. riksförsäkringsverket. socialstyrelsen. arbetsmark- nadsstyrelsen, statens arbetsgivarverk. jämställdhetsombudsmannen, Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska kommunförbundet, Landstings- förbundet. Arbetsgivareföreningen SFO. Kooperationens förhandlingsor- ganisation. Småföretagens riksorganisation, Landsorganisationen i Sveri- ge. Tjänstemännens eentralorganisation, Centralorganisationen SACO/SR. Centerpartiets Kvinnoförbund, Folkpartiets Kvinnoförbund. Moderata Samlingspartiets Kvinnoförbund. Svenska Kvinnors Vänster- förbund. Yrkeskvinnors Riksförbund, Husmodersförbundet Hem och Samhälle och Fredrika-Bremer-Förbundct.

• Sida 33
•  Original

Bilaga 2: 3

Lagrådet

Utdrag ur Protokoll vid sammanträde 1988-11-22

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Wieslander, regeringsrådet Ulla Wadell. justitierådet Staffan Magnusson.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 17 november 1988 har regeringen på hemställan av statsrådet Ingela Thalén beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (19782410) om rätt till ledighet för vård av barn. m.m.

Förslaget har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Marianne Tejning.

Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

• Sida 34
•  Original

Bilaga 2:4

Förslag till

Lag om ändring i lagen (19781410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m.

Härigenom föreskrivs att 6. 8och 13% lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn. m. m.1 skall ha följande lydelse.

Nu varande lydelse

Föreslagen lydelse 653

Ledighet får delas upp på högst två perioder för varje kalenderår. Berör ledighetspcriod mer än ett

Ledig/teten får delas upp på högst tre perioder för varje kalenderår. Berör en ledighetspcriod mer än ett

kalenderår. skall den hänföras till det kalenderår under vilket ledighe- ten har påbörjats.

kalenderår, skall den hänföras till det kalenderår under vilket ledighe- ten har påbörjats.

Ledighet under tid då arbetstagaren uppbär föräldrapenning eller tillfäl- _ lig föräldrapenning enligt 4kap. 4ä andra stycket. 10 eller 119” lagen (1962:381) om allmän försäkring får delas upp utan hinder av bestämmel- serna i första stycket.

8ff Ledighet skall förläggas till dag som arbetstagaren begär. Vid förkort- ning av arbetstiden till hälften eller till tre fjärdedelar av normal arbetstid skall dock förkortningen spridas över arbetsveckans samtliga dagar. om ej

särskilda skäl föranleder annat.

Arbetsgivaren skall samråda med arbetstagaren beträffande ledighe- tens förläggning under dagen och andra med ledigheten samman- hängande frågor. om förhandling med arbetstagarens organisation ej har ägt rum. Uppnås ej överens- kommelse. bestämmer arbetsgiva- ren i dessa frågor i den mån ej an- nat har avtalats. Arbetsgivaren får dock ej utan arbetstagarens sam- tycke förlägga ledigheten till annan tid än arbetsdagens början eller slut.

Har beslut i fråga som avses i andra stycket träffats på annat sätt än genom överenskommelse med arbetstagaren eller företrädare för arbetstagaren. skall arbetsgivaren underrätta arbetstagaren om beslu- tet. Underrättelsen skall om möjligt lämnas senast två veckor före ledig- hetens början.

l..agen omtryckt 19791645. Senaste lydelse 1985z90. [ ,

Arbetsgivaren skall samråda med arbetstagaren beträffande ledighe- tens förläggning under dagen och andra med ledigheten samman- hängande frågor. om förhandling med arbetstagarens organisation ej har ägt rum. Uppnås ej överens- kommelse, bestämmer arbetsgiva- ren i dessa frågor i den mån ej an- nat har avtalats. Arbetsgivaren får dock ej utan arbetstagarens sam- tycke dela upp ledigheten under ar- betsdagen eller förlägga den till an- nan tid än arbetsdagens början eller slut.

Har beslut i fråga som avses i andra stycket träffats på annat sätt än genom överenskommelse med arbetstagaren eller företrädare för arbetstagaren. skall arbetsgivaren underrätta arbetstagaren och den- nes lokala arln'tstagaroreanisa/ion om beslutet. Underrättelsen skall om möjligt lämnas senast två vec- kor före ledighetens början.

• Sida 35
•  Original

Bilaga 2:4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

135

En arbetsgivare som bryter mot En arbetsgivare som bryter mot denna lag skall betala arbetstagaren denna lag skall betala skadestånd skadestånd för den förlust som för den förlust som uppkommer uppkommer och för den kränkning och för den kränkning som har som har skett. skett.

Om det är skäligt. kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.

Denna lagträderi kraft den ljuli 1989.

• Sida 36
•  Original