1990/91:164

Regeringens skrivelse

vy

1990/91:164

med en redovisning av allmänna Skr pensionsfondens verksamhet år 1990 1990/91: 164

Regeringen överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 18 april 1991 en redovisning av allmänna pensionsfondens verksamhet år 1990.

Ingvar Carlsson

Erik Åsbrink

Finansdepartementet Skr. 1990/91:164

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 april 1991

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Engström, Hjelm-Wallén, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Åsbrink

Skrivelse med en redovisning av allmänna pensionsfondens verksamhet år 1990

Första — tredje fondstyrelserna, fjärde och femte fondstyrelserna samt första — femte löntagarfondstyrelserna har överlämnat sina årsredovisningar för 1990 till regeringen. Vidare har den av första —tredje fondstyrelserna gemensamt upprättade sammanställningen över delfondernas verksamhet 1990 överlämnats till regeringen. Slutligen har de av riksrevisionsverket och riksförsäkringsverket avgivna utlåtandena över fjärde och femte fondstyrelsenas samt löntagarfondstyrelsernas förvaltning av medel överlämnats till regeringen. De överlämnade redovisningarna bör fogas till protokollet som bilagorna 1— 11.

Jag avser att. efter en redogörelse för AP-fondens utveckling 1990 och riksrevisionsverkets samt riksförsäkringsverkets utlåtanden, kommentera innhållet i dessa.

AP-fondens utveckling 1990 Vid slutet av 1990 uppgick den samlade marknadsvärderade kapitalbehållningen inom hela AP-fonden till 426,1 miljarder kronor. Det är en ökning med 38,8 miljarder kronor eller 10,0 26 jämfört med år 1989. Det reala resultatet blev emellertid till följd av fallande aktiekurser negativt, 1.6 miljarder kronor motsvarande 0,490 av hela fondkapitalet. Beräkningen av det reala resultatet har gjorts med användning av konsumentprisindex, som ökade med 10,996 under 1990. Vid bedömningen av det reala resultatet bör hänsvn tas till att konsumentprisindex höjts upp till följd av skattereformen och att den underliggande inflationen var lägre än den som mäts med konsumentprisindex. Vid utgången av 1990 uppgick de över åren ackumulerade resultaten till 69.3 miljarder kronor.

Totalavkastningen för de tre första tondstyrelserna uppgick till 45,4 miljarder kronor eller 14,026, varav 38,4 miljarder kronor var resultatet av fondförvaltningen och 7,0 miljarder kronor var orealiserade vinster. Det marknadsvärderade fondkapitalets ökning i dessa fondstyrelser uppgick till 46.3 miljarder kronor (1989: 23,8 miljarder kronor). Övriga fondstyrelsers marknadsvärderade fondkapital sjönk med 7,5 miljarder kronor 4

(1989: ökning med 12,5 miljarder kronor). Vid utgången av 1990 uppgick Skr. 1990/91:164 AP-fondernas totala marknadsvärderade placeringar till 408,6 miljarder kronor varav 7690 var placerat i obligationer m. m. Andelen aktier m. m. uppgick till åtta procent och andelen fastigheter till två procent.

Pensionsutgifterna i ATP-systemet ökade under år 1990 med 11,9 960 till 77,4 miljarder kronor. Under året höjdes ATP-avgiften med två procentenheter till 1396, vilket medförde att löpande avgiftsinkomster till skillnad från under tidigare år nära nog kom att täcka löpande pensionsutbetalningar.

Riksrevisionsverkets utlåtande Riksrevisionsverket (RRV) konstaterar i sitt utlåtande att såväl fjärde och femte fondstyrelserna som löntagarfondstyrelserna uppvisar ett realt underskott för år 1990. Det bokföringsmässiga resultatet för dessa fondstyrelser täcker väl återföringskravcet till första —tredje fondstyrelserna. Det reala fondkapitalet har påverkats av lägre marknadsvärden för aktierna i portföljen. RRV har belyst löntagarfondstyrelsernas avkastning sedan hänsyn tagits till risken med placeringarna och har därvid kunnat konstatera att inte någon av löntagarfondstyrelserna kan klassificeras som högriskfond. Enligt RRV är detta naturligt då alla fondstyrelser har en viss del likvida medel, vilket jämnar ut svängningarna i förhållande till marknadsportföljen. Ingen av löntagarfondstyrelserna har enligt RRYs uppfattning med hänsyn till riskexponeringen på en signifikant nivå erhållit en avkastning som avviker från index.

RRV har särskilt granskat fondstyrelsernas likviditetsförvaltning. Enligt RRV bör samtliga fondstyrelser, som ett komplement till regleringen i 39 § lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden (APR) fastställa ramar dels för fondstyrelsernas placeringar i ltkvida medel för de typer av instrument som fonden skall kunna placera i och hur kravet på låg riskexponering skall tillgodoses i form av krav på emittenter, garantier/rating och löptider dels för hur stora placeringar som får göras i ett enskilt instrument.

RRV har i tidigare utlåtande framhållit att löntagarfondstyrelserna borde utveckla en policy för hur det långsiktiga likviditetsbehovet skall tillgodoses efter år 1990, då några nya medel inte kommer att tilldelas löntagarfondstyrelserna. Samtliga löntagarfondstyrelser, med undantag för Mellansvenska löntagarfonden, har rekvirerat tilldelade medel. RRV anser nu att samtliga fondstyrelser aktivt bör planera för hur det långsiktiga likviditetsbehovet skall tillgodoses.

RRV har i sitt utlåtande vidare framhållit betydelsen av utvecklingen av en gemensam ekonomisk struktur. I dag görs sammanställningar av fondstyrelsernas årsredovisningar av såväl RFV och RRV som kansliet för första — tredje fondstyrelserna. För att undanröja befintligt dubbelarbete bör enligt RRYs mening första —tredje fondstyrelsernas kansli sammanställa all gemensam eckonomisk information från fondstyrelserna, vilken snarast bör delges RFV och RRV till stöd för gransknings- och analysarbetet. Enligt RRYs mening föreligger vidare ett behov av likformig årsredo-

visning. De grundläggande uppställningarna för balans- och resultaträk- Skr. 1990/91:164 ningar såväl bokföringsmässigt som realt bör utformas på ett enhetligt sätt.

RRV föreslår slutligen att en nämnd inrättas som ges i upgift att ha ett löpande ansvar för tillsyn av kvaliteten i fondstyrelsernas förvaltning, att verka för att fondstyrelsernas redovisning av verksamheten blir likalydande och därmed jämförbara samt att stå till fondstyrelsernas förfogande som rådgivande organ för tolkning av placeringar i förhållande till APR. Inrättandet av en sådan nämnd borde enligt RRV innebära att omfattningen av nuvarande granskning/utvärdering av fondstyrelserna begränsas.

RRV har dessutom följt upp tidigare utlåtanden. RRV har funnit att den av RRV föreslagna översynen av fondstyrelsernas placeringsreglemente har genomförts inom finansdepartementet. Den redovisas i promemorian ”En teknisk översyn av AP-fondens reglemente” (Ds 1990:90). RRY konstaterar att om statsmakterna tillstyrker förslaget i promemorian blir bl.a. placeringar i investmentbolag som placerar utomlands och handel med alla former av optioner tillåtna. RRV konstaterar i detta sammanhang att andra löntagarfondstyrelsen under 1990 engagerat sig i det ombildade onoterade företaget Komponentutveckling AB. RRV anser att detta fall är att jämföra med ”Helikon-fallet”, vilket RRYV kommenterade i föregående års utlåtande.

I fråga om löntagarfondstyrelsernas företagaransvar i onoterade bolag konstaterar RRV att tredje löntagarfondstyrelsens företagaransvar i företaget KMG System AB har upphört, medan andra löntagarfondstyrelsen bör reducera sitt innehav i företaget Komponentutveckling AB.

RRYV framför slutligen synpunkter på omsättningshastigheten och långsiktigheten i fondstyrelsernas placeringar. Placeringarnas omsättningshastighet ger enligt RRV inte några indikationer på att kravet på långsiktighet inte har tillgodosetts.

Riksförsäkringsverkets utlåtande Resultaten av riksförsäkringsverkets (RFV) utvärdering har inte gett RFV anledning att framföra några särskilda anmärkningar mot fondernas resultat eller placeringar av de förvaltade medlen under 1990. RFV konstaterar i sitt utlåtande bl.a. att löntagarfondstyrelsernas medelsram enligt nuvarande lagstiftning inte utökas efter år 1990. Enligt RFV hade varje löntagarfondstyrelse, med undantag för fjärde löntagarfondstyrelsen, vid utgången av år 1990 rekvirerat det fulla rambeloppet, som är 3452 milj. kr. Löntagarfondstyrelsernas uppbyggnadsperiod kan därmed enligt RFV i princip anses vara avslutad.

Beträffande fondernas resultat konstaterar RFV att den negativa börsutvecklingen under år 1990 återspeglas i fondernas reala resultaträkningar. RFV noterar därvid att samtliga granskade fondstyrelser för år 1990 uppvisade ett underskott i förhållande til! resultatkrav, dvs. värdesäkring av grundkapitalets köpkraft och överföring av tre procents real avkastning till första — tredje fondstyrelserna. Enligt RFV är det endast fjärde löntagarfondstyrelsen som, sett över hela verksamhetsperioden 1984—1990, har ett överskott i förhållande till resuttatkrav. Detta förklaras enligt RFV av

att fjärde löntagarfondstyrelsen har valt ett rekvisitionsmönster som varit, Skr. 1990/91:164 i jämförelse med övriga löntagarfondstyrelsers, bättre anpassat till den allmänna börsutvecklingen under denna period. Sammantaget var löntagarfondstyrelsernas underskott i förhållande till resultatkrav för denna verksamhetsperiod enligt RFVs konstaterande 1,4 miljarder kronor. Fjärde fondstyrelsen har däremot enligt RFV, sett över hela sin verksamhetsperiod, överträffat resultatkravet med ca 12,3 miljarder kronor. Femte fondstyrelsens ackumulerade underskott i förhållande till resultatkravet var vid utgången av år 1990 enligt RFV ca 0,5 miljarder kronor.

RFV har vidare följt upp tidigare utlåtanden. Därvid har RFV funnit att de skiljaktigheter som vid utgången av år 1989 konstaterats beträffande de av löntagarfondstyrelserna tillämpade redovisningsprinciperna, har åtgärdats under år 1990.

Avslutningsvis noterar RFV att andelen rösträttsöverlåtelser till lokala fackliga organisationer i bolag, i vilka fonderna äger aktier, år 1990 översteg 90960 av vad löntagarfondstyrelserna får överlåta, med undantag för fjärde löntagarfondstyrelsen, som hade en andel på 72960 år 1990. Enligt RFV har fjärde löntagarfondstyrelsen de två senaste åren haft en lägre andel än övriga löntagarfondstyrelser.

Egna kommentarer Jag vill i anledning av RRYs och RFVs utlåtanden göra följande kommentarer.

Frågan om enhetliga redovisningsprinciper har diskuterats sedan början av 1986. Jag konstaterar med tillfredsställelse att de skiljaktigheter vad gäller de av löntagarfondstyrelserna tillämpade redovisningsprinciperna som återstod vid utgången av 1989 nu åtgärdats under 1990. Enligt RRYVs mening föreligger emellertid ett behov även av en likformig årsredovisning. Jag återkommer till denna fråga.

Jag konstaterar vidare att andelen rösträttsöverlåtelser till de lokala fackliga organisationerna under 1990 översteg 90960 för de flesta löntagarfondstyrelserna.

De av RRV under föregående år framförda synpunkterna vad gäller bl.a. fondstyrelsernas placeringsregler, har varit föremål för behandling inom finansdepartementet i promemorian ”En teknisk översyn av APfondens reglemente” (Ds 1990:90). I dag beslutar även regeringen att genom en proposition (prop. 1990/91:186) föreslå riksdagen att anta vissa ändringar i fondstyrelsernas placeringsbestämmelser. Genom dessa förslag ges samtliga fondstyrelser möjlighet att handla med optioner, terminer m.m. Vidare får löntagarfondstyrelserna rätt att i begränsad omfattning förvärva aktier i utländska bolag. Stutligen får fjärde och femte fondstyrelserna samt löntagarfondstyrelserna möjlighet att placera likvida medel i räntebärande värdepapper som är utställda i utländsk valuta.

Inom finansdepartementet har vidare utarbetats promemoria ”AP-fondens förvaltning — en översyn” (Ds 1991:14), i vilken föreslås en helt ny lagstiftning för förvaltningen av allmänna pensionsfonden. Detta förslag innebär en reformering av AP-fondens organisation, placeringsbestämmel-

ser samt revision och granskning av förvaltningen. Promemorian är för Skr. 1990/91:164 närvarande föremål för remissbehandling.

Jag anser att de nu redovisade synpunkterna från främst RRYVs sida, bl.a. beträffande frågan om likformig årsredovisning, bör behandlas i samband med den slutliga beredningen av den senare promemorian.

Vad RRV och RFV i övrigt behandlat i sina utlåtanden är av den karaktären att några ytterligare kommentarer från min sida inte erfordras.

Förändringar i AP-fondens verksamhet 1990 m. m. Den 1 februari 1991 trädde den nya insiderlagen i kraft (prop. 1990/91:42, NUI15, rskr. 84, SFS 1990: 1342). Den nya lagstiftningen innebär en utvidgning av förbudet mot insiderhandel. På grund av den allmänna förbudsbestämmelsens utformning kommer även personer som på grund av anställning, uppdrag eller annan befattning hos en fondstyrelsce har tillgång till inte offentliggjord kurspåverkande information, att omfattas av insiderlagen. Det allmänna förbudet mot insiderhandel har kompletteras med krav på anmälningsskyldighet, som även skall tillämpas på allmänna pensionsfondens fondstyrelser. I APR har tagits in en ny paragraf (SFS 1990: 1355) som föreskriver att ledamöter och suppleanter i fondstyrelserna samt de arbetstagare och uppdragstagare hos styrelsen som styrelsen bestämmer skriftligen skall anmäla sitt innehav och ändring i innehavet av fondpapper som anges i 2 § insiderlagen (1990: 1342).

Fastställande av balansräkning Regeringen har tidigare denna dag fastställt balansräkningarna för första — femte fondstyrelserna och första — femte löntagarfondstyrelserna.

Hemställan Jag hemställer att regeringen överlämnar fondstyrelsernas årsredovisningar, sammanställningen över delfondernas verksamhet samt RRYVs och RFVs utlåtanden till riksdagen.

Beslut Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Första, andra och

tredje fondstyrelserna

ÅRSREDOVISNING 1990

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKT = Skr. 1990/51:164

Under 1990 har väsentliga förändringar in- fondavkastningen har därför kunnat återin-

träffat såväl i de yttre förutsättningarna och vesterats.

villkoren för fondens verksamhet som i dess

placeringspolitik och inre arbete. Äret 1990 skiljer sig i detta avseende från vad

som nästan etablerats som en regel under

Utvecklingen mot en bättre fungerande kre- 1980-talet - nämligen att avkastningen från

ditmarknad i Sverige har fortsatt. Avregle- AP-fonden bidragit med en allt större del av

ringen och liberaliseringen i förhåHande till kostnaderna för de utgående pensionerna -

utlandet har visserligen lett till en betydligt under senare ar med inemot en femtedel. Om

ökad rörlighet med klart ökade krav inte denna avkastning hade funnits att

på de olika parter som agerar på ullga hade avgiftsuttaget behövt göras

marknaden, men har samtidigt lett ett par procentenheter högre än vad

ull en effektiv finansiering av kapi- som nu faktiskt blivit fallet.

talbehoven inom t.ex. bostads-

1990 ärs förhållande kommer emelbyggandet och näringslivet.

lertid sannolikt inte att bli beståen-

Den störning i markna- de för framtiden. Det växande

dens funktionssätt som antalet pensionärer och den

orsakades genom om- alltför låga tillväxten i den

sättningsskatten har nu svenska ckonomin gör att

avlägsnats genom dess ett avgiftsuttag på nuvaran-

upphävande under året. de 13 procent enligt nu

gällande — regelsystem

En för fonden specifik inte kommer att förslå

konsekvens av denna utveckling på kredit- för de framtida pensionerna.

marknaden har varit act de tidigare så bety-

Året 1990 kommer alltså att i detta avseende delsefulla återlånen från fonden nu nästan

vara eft undantag. Redan inom ett fätal är helt försvunnit och reverslånen gått kraftigt

kommer fondavkastningen att i betydande tillbaka. Återlånen, vilka som mest uppgick

utsträckning, på nytt få tas i anspråk för fitill 13 mdkr 1982 har nu sjunkit till drygt 500

nansieringen av pensionsutbetalningarna. På mkr. Derta har i sin tur inneburit att fonden

samma sätt som gällt under 1989-talet kom- 1 motsvarande mån kunnat öka sina place-

mer därvid fondens verksamhet och avkastringar på de nu marknadsmässigt fungerande

ning att leda till evt lägre uttag av avgifter än marknaderna för stats- och bostadsobliga-

vad som annorledes skulle bli fallet. tioner.

Det är mot denna bakgrund värdefullt att En för fonden viktig förändring inträffade

fondens placeringsmöjligheter har breddats under 19991 och med att folkpensionsavgif-

till att nu åven inkludera säväl fastigheter ten sänktes med två procentenheter och av-

som direktlån till företag. Fonden har också giften till ATP höjdes i motsvarande män.

fått möjligher till placeringar i utländska vär- Detta har inneburit att avgiftsinkomsterna i

depapper - en möjlighet som det dock i nu stort sett räckt till för att betala de under året

rådande läge inte varit aktuellt att utnyttja. utgående pensionerna. Endast en ringa del av

fondens avkastning har behövt tas i anspråk Genom dessa olika förändringar har fondens b

för finansiering av dessa. Praktiskt taget hela placeringsmöjligheter närmat sig de som gäl-

ler för försäkringsbolagen. De pensionsäta- svenska ekonomin — med stora och växande Skr. 1990/91:164 ganden som ligger i nuvarande ATP-system underskott i utrikeshandeln. En sådan situa-

Bilaga I

är i allt väsentligt ett realt åtagande i den me- tion kan inte bli bestående på längre sikt. Reningen att de avspeglar reallönernas utveck- sultatet skulle i så fall bli en accelererande inling upp till pensionstillfället samt att de där- flation och en stagnerande eller till och med efter är realvärdesäkrade. Ett fondsystem tillbakagående BNP-utveckling. Visserligen som skall bidraga ull finansieringen av dessa måste den grundläggande målsättningen för pensionsåtaganden bör därför också vara fondens placeringsverksamhet vara att den uppbyggt med målet att ge en real avkastning skall bedriva en avkastningsmaximerande som stär i paritet med det krav som ställs från placeringspolitik. Men det är viktigt att denstrukturen i pensionsåtagandena. De tidiga- na avkastningspolitik inte endast styrs av re, mera begränsade placeringsmöjligheterna kortsiktiga vinstmöjligheter utan även tillgovar i huvudsak nominella, vilket innebar att i doser kravet på en långsiktigt uthållig avtider då realräntan var låg eller - vilket också kastning med låg risk. Den vikande utveckinträffar — var negativ, så har fondens bety- Jingen på fastighetsmarknaden har lett till att delse som finansieringskälla för de utgående den totala avkastningen för dessa placeringar pensionerna minskat med därav följande under 1990 varit negativ till följd av de värdehögre tryck på avgiltssidan. minskningar som skett på fastigheterna. På

längre sikt innehåller emellertid fondens fas- De nya placeringsmöjligheterna — då i första

tighetskapital betydande förtjänstmöjlighehand möjligheten till placeringar i fastigheter

ter genom att huvuddelen av fastigheterna är - skapar förutsättningar för att fondens av-

belägna i expansiva orter och med högkvalikastning får denna anknytning ull realvärden

tativa belägenheter. som är önskvärd med hänsyn till pensionsåtagandena. Det säger sig självt att de nya placeringsmöj-

Jigheterna reducerat den relativa betydelsen Dessa nya möjligheter öppnas emellertid vid

av fondens placeringar på obligauionsmarken tidpunkt då den under 80-talet starkt upp-

naden. Men genom att fondens totala placeåtriktade utvecklingen på fastighetsmarkna-

ringar under året 1990 ökat har likväl fonden den brutits och ersatts med en i varje fall un-

bibehållit sin roll som den störste placeraren der året vikande utveckling. Även om argu-

på den svenska obligationsmarknaden. Det mentet har ett starkt drag av efterklokhet i

höga ränteläget har lett till att direktavkastsig kan det dock konstateras att fondförmö-

ningen även för fondens vidkommande varit genheten med stor sannolikhet skulle varit

betydande. Den räntesänkning som skedde betydligt större om dessa möjligheter öpp-

på den svenska marknaden under senare denats vid ett tidigare tillfälle.

len av 1990 ledde till en värdeökning på obli- Nu skedde detta vid en tidpunkt då upp- gationsstocken som förde upp den totala avgången började plana ut. Därefter har mark- kastningen på den räntebärande delen av naden inte bara stagnerat utan i varje fall för portföljen till 14,5 procent. Denna ligger en del fastighetskategorier faktiskt börjat vi- klart över vad som gällt under senare år. ka.

Den vikande utvecklingen på fastighets- Utvecklingen på räntemarknaden har inne- marknaden och därmed även på fondens fasburit att fonden under en följd av år kunnat tighetskapital medför att denna något drar uppnå en tillfredsställande avkastning på si- ner den totala avkastningen på hela fondkana nominella placeringar i räntepapper. Det- pitalet. Denna blir dock för helåret 1990 så ta relativt sett höga ränteläge i Sverige är hög som 14 procent. I belopp räknat och inemellertid delvis en följd av obalanser i den klusive icke realiserade värdestegringsvins-

ter uppgår den totala avkastningen till 45,6 Vid sidan av den självklara roll som fonden Skr. 1990/91:164 mdkr, varav 40,4 mdkr utgör den direkta av- spelar vid finansieringen av pensionerna har

Bilaga 1

kastningen. fonden en viktig samhällsekonomisk uppgift

som motvikt mot de finansiella underskotts- Ett av de större problemen i den svenska

sektorerna. Så som de samhällsekonomiska ekonomins utveckling på längre sikt är det

perspektiven nu avtecknar sig kommer denalltför låga sparandet. Detta gäller såväl hus-

na roll sannolikt att växa i betydelse under hållen som staten och kommunerna, Fill-

åren framöver. sammans med det negativa och snabbt vikande finansiella sparandet inom företagssek- Jag har därför all anledning understryka det torn har detta lett vill ett under äret ökande som min företrädare framhöll i sin översikt i underskott i bytesbalansen. Den enda sektor fjolårets årsredovisning för fonden nämligen som under 1990 bidragit med ett positivt och att fonden. långsiktigt skall bestå och att ökat finansiellt sparande i den svenska eko- fondtörvaltning, och avgiftsuttag skall ske nomin är socialförsäkringssektorn och då med dera mål i sikte. främst AP-fonden.

Stockholm i februari 1991

Carl Johan Åberg Verkställande direktör

Skr. 1990/91:164

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Bilaga I

uppgick mot slutet av 1990 till c:a fyra pro-

KREDITMARKNADEN

centenheter. Under 1989 var skillnaden inte Utvecklingen på den svenska kreditmarkna- mer än drygt två procentenheter. Utveck-

lingen har avsevärt ökat vinstmöjligheterna den har under 1990 karakteriserats av en be-

på räntearbitrage. tydande åtstramning. Denna har kommit ull uttryck i ett högt ränteläge och en under året Räntedifferensen och dess variationer beror successivt avtagande ökningstakt för pen-

till stor del på förtroendet för den svenska ningmängden och för krediunstitutens utlå-

kronan som i sin tur hänger samman med i ning på den inhemska marknaden.

första hand utvecklingen av betalningarna

med utlandet. Den första större oron med åt- Ränteutvecklingen följande valutautflöden uppstod under feb- Den korta räntan (SSVX, 6 månader) har så ruari i samband med bankkonflikten och regott som hela året legat över nivån från slutet geringskrisen. En penningpolitisk ätstramav 1989. Höga räntetoppar registrerades vid ning från riksbanken medförde att räntan för den penningpolitiska åtstramningen februa- sexmånaders statsskuldväxlar i slutet av febrismars och i samband med valutaoron un- ruari steg med ett par procentenheter. Den der hösten, se diagram 1. Månaderna okto- internationella utvecklingen i kombination ber-november uppgick räntedifferensen med fortsatt negativa indikationer på den mot ett genomsnitt av curodollar och euro ekonomiska utvecklingen I Sverige medför- D-mark till drygt sex procentenheter, jämför de att en förnyad oro uppstod under septemdiagram 2. Differensen mot korgräntan har ber och oktober. Placerarna reagerade emelunder större delen av året bl.a. hällits nere av lertid positivt på den vidtagna penningpolien relativt hög ränta i Storbritannien men tiska åtstramningen och det efterföljande

Diagram 1. Räntan på 6-månaders statsskuldväxlar,

månadsgenomsnitt

Diagram 2. Räntedifferensen, statsskuldväxlar minus Skr. 1990/91:164 eurodollar, D-mark resp. korgränta Bilaga I

krispaketet från regeringen. Marknadsrän- oktober. I stört sett har den länga räntan vatorna föll under slutet av året och noterades rierat kring den nivå som uppnåddes mot

vid utgången av 1999 ull 14 procent för sex- slutet av 1989. Vid utgången av året låg dock månaders statsskuldväxlar. obligationsräntan under nivån ulumo december 1989 för löptider över tre år. Dia-

Obligationsräntan följde delvis med den gram 3 visar avkastningskurvan ultimö dekorta räntan i dess uppgång på våren 1990 cember 1989, ultimo juni och ultimo decemmen reagerade snarare i motsatt riktning i ber 1990. Jämfört med 1989 har under 1990

Diagram 3. Avkastningskurvan

kurvan blivit mycket brantare. FElfekuiva av- la marknader och som en effekt av att kraven Skr. 1990/91:164 kastningen på kora papper ligger avsevärt på kapitaltäckning för placeringar i bostads-

Bilaga I

högre än för långa. obligationer under 1992 skärpts för banker

och andra kreditinstitut. Obligattonsräntan är i bög grad avhängig in-

flationsförväntningarna. Utomlands kan den Penningmängd och kreditgivning

pagäende dragningen uppät av obligations räntörna ses som ett utslag av stigande infla- Uppgangen i den korta räntan är bara en avs vionsrädsla och ett realt sett omfattande ka- flera indikationer på en åtstramad kredit-

pitalbehov inte minst i samband med Tvsk- marknad. Ett allmänt uttryck för denna ut-

lands enande. I Japan fortsatte penningpoli- Jap P EP veckling är förändringarna i penningmängtiken art stramas ät under 1990. De japanska den, 1 diagram 4 definierad som summan av myndigheterna har klargjort att man inte allmänhetens banktillgodohavanden (SEK,

kommer att lätta på penningpolitiken så F äP innehav av bankveertifikat, sedlar och mynt länge intlationstrycket bestar. E n sådan ut- (M3). Penningmängdens ökningstakt män

veckling försvårar för andra länder att finan- med procenwuella 12-månadersförändringar stera sina kapitalbehov med japansk utlå- har sjunkit under loppet av 1990. Mätt över

ning. Inte minst gäller detta finansieringen av perioden november 1989-november 1990 det amerikanska budgetunderskotter. var penningmängdens ökning 6,1 procent.

Under samma period steg konsumentpriser-

Skillnaden mellan böstadsobligations-och na med 1145 procent. Mätt med den reala statsobligationsräntan har tenderat att öka.

penningmängden hade hkviditeten i ekono-

Vid mitten av 1989 var denna differens om-

min sålunda minskat med drygt 5 procentenkring 0,3 vid årsskiftet 0,5 och hade i novem-

heter.

ber och december stigit till omkring I pro-

ventenhet. Detta kan ses som en anpassning Penningmängden påverkas i princip av tre till avkastningsrelationerna på internationel- olika faktore atens budget, förändringar i

Diagram 4. Penningmängden, 12-månaders

procentförändringar

riksbankens valutareserv samt bankernas ut- Tabell 2. Nettoutläning i SEK från bostads- Skr. 1990/91:164 låning till allmänheten. Statens budget har institut och finansbolag, mdkr

Bilaga 1

under 1990 visat överskott vilket haft en Förändring Utlåningskontraktiv likviditetseffekt. Å andra sidan 1989 1990 stock

Bostadshar ett nettoinflöde av valuta i form av en ök-

institut 104,6 121,5 769,6 ning av riksbankens valutareserv gett en un- (1990-12-31) gefärlig balanserande påspädning av likvidi- Finansbolag 1,0 -14,4' 102,5

(1990-11-30) teten. I huvudsak har penningmängdens ök-

" Januari-November ning motsvarats av bankernas utlåning i svenska kronor till allmänheten. Över tolv-

Finansbolagens utlåning i SEK stagnerade månadersperioden december 1989-decem-

1989 och minskade under 1990. Utläningen i ber 1990 var ökningstakten bara 4,1 procent

utländsk valuta har dock fortsatt att öka och att jämföra med 19,3 procent motsvarande

uppgick januarisnovember till omkring 12 period 1988-1989. Dämpningen kan ses som

mdkr. en reflex inte bara av bankernas ökade återhållsamhet med sin kreditgivning utan även

Antalet finansbolag har nästan halverats och av en med konjunkturförändringen och

uppgick i oktober 1990 vill 181. Minskningen skattcomläggningen sammanhängande för-

hänger i allt väsentligt samman med skärpt svagning av kreditefterfrågan.

auktorisattonsprövning. Bl.a. har kravet på Samtidigt som bankernas nettoutläning i eget kapital höjts avsevärt. Påfrestningarna svenska kronor till allmänheten dämpats, har har ökat genom den allmänna ätsträamningen utlåningen i utländsk valuta ökat (se tabell 1). på kreditmarknaden. Under loppet av 1990

har finansbolagens soliditet kommir att be- Tabell 1. Bankernas nettoutlåning ull scensk traktas som så tveksam att inte bara finansieallmänhet, mdr ringen blivit successivt dyrare utan markna-

Förändring Utlåningsstock den för deras upplåningsinstrument har

1989 1990 ultimo 1990 praktiskt taget slutat att fungera. I svenska kr. 45,1 20,0 504,9 lutl. valuta 114,7 110,1 406,6

Bakom finansbolagskrisen har legat snabbt Under 1990 var nettoutlåningen i SEK 20 fallande aktiekurser och fastighetspriser mdkr mot 45 mdkr 1989. Lånen i utländsk kombinerat med sugande räntor. Stora krevaluta var under 1990 drygt fem gånger stör- ditförluster konstaterades under hösten i näre än utlåningen i SEK m.a.o. ungetär lika gra av de större icke bankägda tinansbolastör som under 1989. Huvuddelen av utlå- gen, vilka lämnat krediter med högt belånade ningen i utländsk valuta är kortfristiga före- fastigheter som säkerhet. Härigenom har hetagskrediter. Det höga svenska ränteläget har la institutgruppens kreditvärdighet kommit möjliggjort arbitrage varvid valutalånen an- att ifrågasättas, vilket lett fram till den likvivänds till placeringar i t.ex. statsskuldväxlar. ditetskris som drabbat finansbolagen. I bot- Stucken bankkredier 1 utländsk valuta möt- ten ligger det törhållandet att penmingmarksvarar 80 procent av stocken i svenska kro- naden i sin prissättning inte adekvat speglar nor. de riskskillnader som förelegat mellan olika I motsats till bankerna har böstadsinstituten läntagare, Under senare tid har marknaden hällit uppe sin utlåning, som under 1996 föratt att fungera dåligt i den meningen att

t.o.m. mycket solida företag haft svårigheter t.o.m. överskridit motsvarande belopp för

att få kredit. 1989 (bostadsinstitutens utlåning är nästan helt och hället i svenska kronor).

Obligationsmarknaden och marknaden räntorna och därmed även ränteförvåntning: Skr. 1990/91:164

arna förskjutits uppåt.

för korta papper Bilaga I

Upplåningen genom räntebärande papper Totalt sett var bankernas innehav av räntebähar törskjutivs från obligationer mot certifi- rande papper nästan oförändrat 1990. Ökkat och växlar. Cerifikatupplåningen har ningen av AP-fondens innehav avsåg i huokat från bostadsinsutut och från företag. vudsak boöstadsobligationer. AP-fondens Staten har ökat emissionen statsskuldväxlar lämfört med den tidigare perioden relativt och amorterat stocken riksoöbligationer lik begränsade placeringar i räntebärande papsöm även utländsskulden. Det tramgar av ta- per förklaras av betydande investeringar i bell 3 att mellan de dår jämförda 12-måna- fastigheter och partnerfinansiering. Totala

dersperioderna bar den totala körutrisuiga placeringskapaeitteten har i själva verket

upplaningen nästan fördubblats. ökat. Försäkringsbolagens innehav av ränte:

bärande papper var oförändrat. Försäkrings-

Tabell 3. Placeringar robligatiwner, certifikat bolagen har efter valutaregleringens slöpan-

och växlar, mdr de successivt diversifierat sina balanser ge-

12 månader t.o.m. november nom förvärv av utländska aktier.

1989 1990 Banker: Under rubriken ”Övriga” i tabell 3 inrvm- Certifikat och växlar 9,3 4,2 mes de icke-finansiella företagen, utlandet Statsobligationer 1.0 4.7 och avkästningsfönderna. Som nämnts har Bostadsobligationer 8.1 -1.2

räntvutvecklingen motiverat företagen att lå- Forsäkringsinstitut: na kört utomlands för att placera i certifikat Certifikat och växlar 8,9 -2,8 och statsskuldväxlar. Utlandet har efter va- Statsobligationer 4,2 -1,7 lutamarknadens avreglering nettoköpt en Bostadsobligationer 19,6 4,0

betydande völvm räntebärande svenska pap- AP-fonden: per. Fram t.o.m. september 1990 uppgick

Certifikat och växlar -1,3 0,5 nettoexporten till omkring 60 mdr. Avkast-

Det finansiella sparandet

Totalt: Certifikat och vaxlar 42,6 82,5 Det i förhållande till utlandet höga ränteläget

Statsobligalioner -11,2 — —-10,8 beror framtörallt på de i Sverige stora och

Bostadsobligationer 94,1 65.7

växande underskoötten 1 bytesbalansen för

varor, tjänster och transfereringar. Under Ultimo november 1990 var den utestående

skotten bygger successivt på den svenska stocken böstadsobligationer 601 mdr medan

nettoskulden gentemot utlandet och ger utestående certifikat och växlar uppgick ull

ökad labilitet + betalningsströmmarna. De 270 mdr. Förskjutningen mot korfrisög

medför också att bytesbalansen belastas med

upplåning har minskat den åerstaende rän-

ett stigande negativt räntenetto. Detta upp-

tebindningstiden för bostadsinstitutens låsick år 1989 till omkring 28 mdkr och beräk-

nestock med omkring fem månader — ull 2 år

nas 1990 ha uppgatt till 45 mdkr. och 9 månader — bara från arsskiftet till ulti-

mo september 199021 fter har emellertid Bytesbalansens underskott representerar ett

efertragan på bundna bin ökat allteftersom negativt finansiellt sparande för hela ekon-

2¶Riksdugen 1990/91. I saml. Nr 164

omin. Detta kan ses som summan av finan- rakteriseras av ett relativt stört utbud med Skr. 1990/91: 164

siella under- och överskott i olika sektorer. sänkta priser som följd. Det är dock endast Bilaga I! Fir underskott motsvaras av neuvupplåning, ett begränsar antal fastighersalfärer som indi ett överskott av nettourtlåning. Tabell 4 visar kerar pristallet. Det har funnits många säljare utvecklingen ären 1989 och 1990. men mycket tå köpare.

Orsakerna till marknadsvärdeminskningen Tabell 4. Finansiellt sparande, mdr

för fastigheter i Sverige var 1989 1990 e det försämrade allmänekonomiska läget

Staten 37 30 Kommunerna -5 -14 Kuwaitkrisen Socialförsäkringssektorn 32 46 det instabila och höga ränteläget Hushåll -29 -20 minskad tillförsel av krediter till fastig- Företag -68 -96 Totalt finansiellt sparande -33 -54 hetsmarknaden

e hög belåningsgrad hos delar av markna- Svrcialförsäkringssektorn d.v.s. i stört sett den AP-tonden, ökade sitt finansiella sparande skattereformen 19909 bl.a. vill följd av att ATP-avgiften höl- e internationell riskspridning som minskar des från 11 till 134. Å andra sidan sänktes intresset att förvärva fastigheter 1 Sverige. fölkpensionsavgiften lika mycket, vilket försimrade utfaller för staten. Kommunernas Prisnedgången på fastigheter har varat under ökade underskott beror på ökad kommunal en begränsad tidsperiod varför det är svårt konsumtion. Sammanlagt var den offentliga att ange en säker twendförändring. Utvecksektorns finansiella sparande ungefär oför- lingen för fastighetsmarknaden i Sverige har ändrat, Den stora sparförsämringen ligger i under 1980-talet kännetecknats av en utjämföretapssektorn och förklaras av försämrat ning uttryckt i minskade skillnader i avkastvinstläge och ökande investeringsutgifter för ningskrav för olika marknader. Denna trend fast kapital och lagerökningar. har nu brutits. Fastighetsbestand i perifera

lägen har inte funnit köpare trots att priserna

justerats nedät ett flertal gånger. Välbeligna

fastigheter 1 expansi orter har i ett begrän-

FASTIGHETSMARKNADEN

sat antal utbjudits till försäljning. I dessa fall

har i regel säljarens prisförväntning inte Den positiva värdeutvecklingen för svenska

överensstämt med köparens bud och få avfastigheter under 1980-talet dimpades mar-

slut har noterats. Marknadsvärdeminskningkant under 1990. Det gångna året bör indelas

en för sämre belagna fastigheter torde uppgå i tre perioder för att beskriva fastighetsmark-

till mellan 10 och 30 procent medan minsknadens utveckling. I den första perioden,

ningen i expansiva orter varierar mellan O från årets början till sommaren, var markna-

och 20 procent. Att notera är att börskurserden i balans och marknadsvärdena följde i

na för renodlade fastighetsbolag har fallet stort inflationen. Tastighetsmarknaden på-

under 1990 med mellan 30 och 73 procent. verkades negativt under nästa skede, från sommaren till senhösten, av omvärldshän- Omvärldsfaktorerna kommer också under delser såsom Iraks invasion i Kuwait, av fi- början av 1990-talet att vara av stor betydelse nansbolagskrisen och av kraftiga räntehöj- för fastighetsmarknadens utveckling. Aktöningar. Under denna tid avstannade aktivite- rer med ett mer kortsiktigt perspektiv komten på fastighetsmarknaden och värdeut- mer art stå tillbaka till förmån för mer längvecklingen var svår att bedöma. Den sista pe- siktiga och i allmänhet professionella fastigrioden avseende årets två sista månader ka- hetsförvaltare.

FONDENS Av den totala ATP-avgiften utgör 0,2 pro- Skr. 1990/91:164

PLACERINGSKAPACITET centenhet en avgält som är avsedd att tillföras

Bilaga I

löntagarföonderna.

Under 1990 togs endast en begränsad del av

Under 1990 beräknas den utbetalda lönefondens avkastning i anspråk för utbetalning,

summan ha ökat med nära 13 procent. Tillav pensionsmedel. Den del av penstonerna

sammans med avgiftshöjningen har detta insom betalades med föndförvaltningens av-

neburit en kraftig ökning av avgittsinkomskastning uppgick till 1,7 mdkr, utgörande

terna. De uppgick är 1990 till 73,7 mdkr vil- 2,2 procent av pensionsutbetalningarna.

ket är en ökning med 31,3 procent (1989: Motsvarande uppgifter för 1989 var 11,6

37,6 mdkr resp 17,4 procent). mdkr resp. 16,7 procent. Förändringen jämfört med föregående år förklaras främst av att Den uppbyggnad av kapitaltillförseln till avgiftsinkomsterna steg ull följd av att ATP- löntagarfonderna som författningsmässigt

reglerats fråm till slutåret 1990 har, framför-

avgiften höjdes till 13 4 fr.o.m 1990.

allt genom vinstdelningsskatten, blivit högre Fondkapitalet till marknadsvärde uppgick

än beräknat. De överskjutande medlen skall vill 386,8 mdkr vid årets utgång vilket är en

1 avvaktan på rekvisition av löntagarfonderökning med 46,3 mdkr (1989: 11,3 mdkr).

na förvaltas av första-tredje fondstyrelserna. Figuren på sid HH är avsedd att schematiskt

Vid utgången av 1990 förvaltade första-tredåskådliggöra denna ökning. I tabell 5 visas

je fondstyrelserna 10,8 mdkr av överskjutantondkapitalets förändring åren 1960-1990.

de löntagarfondsmedel, vilket är en ökning

Enhyt resultaträkningen uppgick årets resul- med 2,3 mdkr jämfört med år 1989.

tat av fondförvaltningen till 38,4 mdkr (1989: 36,0 mdkr). Fondkapitalets mark- Kapitaltillförseln till löntagarfonderna avnadsvärde påverkas också av förändringen i slutades år 1990. Den medelsram som är fast-

vj realiserade vinster och förluster. För 1990 lagd begränsar löntagarfondernas rekvisition var denna förändring 7,0 mdkr (1989: -17,3 av medel till 17,3 mdkr. Av dessa medel äter-

mdkr). Summan av årets resultat och orcali- stod vid utgången av 1990 1,5 mdkr att rekviserade värdelörändringar i portföljen, av- rera. Totalt har 26,8 mdkr influtit i vinstdel-

kastningen, var således 45,4 mdkr (1989: ningsskatt och löntagarfondsavgift. På 18,7 mdkr). grund av eftersläpningar i uppbördssystemet

inflyter ytterligare medel under åren 1991 Den toula ATP-avgiftens storlek uppgick

och 1992. vill 1340 vilket är en höjning med 2 procentenheter från 1989. Effekten av denna höjning Pensionsutgifterna 1 ATP-systemet ökade

på lönekostnaderna neutraliseras av en mot- under 1990 med 11,9 procent till 77,4 mdkr svarande sänkning av folkpensionsavgiften. (1989: 14,2 procent resp 69,2 mdkr). Basbe-

Tabell 5. Fondkapitalets utveckling 1960-1990, (marknadsvärde, mdkr)

1960 1970 1980 1985 1989 1990

FONDKAPITAL OCH KAPITALFLÖDEN 1990 Skr. 1990/91:164

(Marknadsvärden, mdkr) Bilaga 1

Fondkaptalots

oknirg 46.3

Avalttsunderskott 1,7

Fondkapital?

(Per 1990-14; i marknad: i

Diagram 5. Löntagarfondernas finansiering, utbetalda Skr. 1990/91:164

medel och av 1-3 fondstyrelserna förvaltade medel, Bilaga I

(ack. värden, mdkr)

loppet, som reglerar värdesäkringen i pen- är ett flertal myndigheter och institutioner

sönerna höjdes från 27.900 kr till 29.700 kr involverade. Riksförsäkringsverket är cen-

eller med 6,5 procent. För innevarande år har tral förvaltningsmyndighet för socialforsäkbasbeloppet fastställts till 32.200 kr vilket är ringen inkl. ATP och försäkringskassorna

en ökning med 8,4 procent. står för handläggning och utbetalningar av

pensioner. Länsskattemyndigheten och lo- Utbetalningar av ATP-pensioner och där-

kal skattemyndighet svarar bla. för debitemed anspråken på fondens avkastning, kom-

ring, uppbörd och beräkning av pensionsmer att återigen växa, trots avgiftshöjningen

grundande inkomst. Kronofogdemyndighe- 1990. Orsakerna till denna utveckling är att

wen svarar för indrivning samt statens löne- ATP-systemet ännu inte har nått sitt full-

och pensionsverk och Kommunernas Penfunktionsstadium utan såväl antalet ATP-

stönsanstalt samordnar pensionsberäkningar pensionärer som deras genomsnittliga pen-

och utbetalningar. År 1990 har voralt 478 stonspoång fortsätter att öka. Andra bidra-

mkr utbetalats ull dessa myndigheter. gande orsaker år en högre genomsnittlig livslängd och ökad förvärvstfrekvens bland kvin-

Summan av de intlöden och utflöden som nor.

har redovisats ovan har inneburit netroplace- För administrationen av ATP-systemet (för- ringar år 1990 på 36,9 mdkr. Därutöver har

utom föondstyrelsernas interna verksamhet) under året amorteringar, förfall och inlösen i

Tabell 6. AP-fondens placeringar under 1989

och 1990, imdkri

Bruttoplaceringar Nettoplaceringar

1989 1990 1989 1990

värdepappersportföljen samt omplaceringar Fi inslag som karakteriserar den svenska Skr. 1990/91:164 i pordöljsammansättningen, som gjorts av räntebärande marknaden i ett internationellt

Bilaga I

placeringspolitiska skäl, uppgått ull totalt perspektiv är att den består av få långsiktiga 157 mdkr. Sammantaget innebär detta att placerare som var och en har stora portföljer. bruttoplaceringarna uppgick till 194 mdkr Då marknaden har varit relativt lien i förhålvilket framgår av tabell 6. lande till dessa portföljer har behovet av en

stor andel lätt omsättningsbara värdepapper

varit litet. Detta har resulterat i att den rän-

PLACERINGSPOLITIKEN teskillnad, som marknaden har krävt för att

lämna de mest likvida segmenten av markna- Penning- och obligationsmarknaden den, har varit begränsad. Härutöver har den

svenska marknaden krävt ett lägre avkast- Aktiviteten inom affärsområde penning- och

ningskrav för ökade kreditrisker än vad som obligationsmarknad ingår som en integrerad

varit normalt på den internationella marknadel i den totala placeringsstrategin för samtli-

den. ga räntebärande placeringar. Målsättningen är att för hela portföljen, vid varje tillfälle, ha Sedan avregleringen av valutamarknaden har en optimal kombination av ränterisk, kredit- dock utländska aktörer i allt högre grad pårisk och likviditet. De neuoplaceringar och verkat prissättningen på värdepapper emitteportföljförändringar som görs i portföljen rade i svenska kronor. Sålunda har avkastsker huvudsakligen på avistamarknaden. För ningskravet för olika delsegment av marknaatt utjämna svängningar I fondens likvidiver den allt mer anpassats till de som råder på samt dra nytta av tillfälliga felprissättningar i den internationella kapitalmarknaden, både marknaden används även terminsmarknaden vad gäller kreditrisk och hkviditet. AP-fonsom ett värdefullt komplement i portföljför- den, med en storleksmässigt dominerande valtningen. ställning i marknaden, gynnas på lång sikt av

Diagram 6. Skillnad i avkastningskrav mellan bostadsobligationer och statsobligationer med förfall 1995,

(mänadsgenomsnitt)

denna utveckling då ny- och omplaceringar i cessivt ökar. För AP-tondens del har således Skr. 1990/91:164

de illikvidare segmenten av marknaden kan bruttoköpen av obligationer 1 marknaden

Bilaga I

göras ull relativt högre räntor än tidigare. ökar under senare år.

Under 19920 har skillnaden i marknadsränta

Under 19990 har placeringarna i bostadsoblimellan t.ex. femåriga stats- och bostadsobli-

gauoner svarat för den större delen av töon- Kationer ökat från 0,55 till c:a I procentenhet

dens nettoplaveringar. Vid slutet av aret var tse diagram 6). Detta ledde ull en mindre po-

bostadssektorns andel av de räntebärande sitiv värdeförändring i fondens innehav av

placeringarna 58,8 procent (1989: 59,4 prot.ex. bostadsobligationer än för motsvarande

cent). I nomineHa termer var innehavet av innehav av statsobligationer. På mötsvaran-

statspapper relativt ofö ändrat vilket innebär de säct har ränteskillnaden mellan statsskuld-

att statens andel av de räntebärande plaveväxlar och företagscerufikat (K1) ökat från

ringarna totalt sett har minskat nagot vill 21,4 0,20 vill 0,45 procentenhet.

procent (1989: 22,4 procent). Storleken på Under senare år har den nominella löptiden fondens penningmarknadsporttölj har under

förkortats avsevärt på obligationsmarkna- året varierat och dess andel av portföljen var

den. Detta beror huvudsakligen på att bo- vid slutet av aret 2,8 procent (1989: 1,9 pro-

stadsinstituten vid refinansieringen av sin ut- vent). låning övergätt från upplåning i form av tjugoärniga lån med femårig räntebindningstid till upplåning med lån som återbetalas redan Direktlan

efter ferm är. Under 1990 har också efterfra- Reverslånestocken har minskat från 41,2 pan på krediter i bostadsinstituten i allt högre mdkr till 39,7 mdkr under 1990. Nedgingen

grad bestatt av län med kort råntebindnings- beror väsentligen på mellanhandsinstitutens vid. Denna förändring leder till att omsätt- (främst bosradsinstituten) övergång ull kapi-

ningshasugheten på obligationsstocken suc- talanskaffning via marknadspapper. Även

Diagram 7. Placeringarnas fördelning på läntagarkategorier ultimo december 1989 och 1990 fanskaffningsvärden, procent)

Diagram 8. Placeringarnas fördelning efter Skr. 1990/91: 164 placeringsobjekt ultimo december 1989 och 1990 Bilaga I (anskaffningsvärden, procent)

utlåningen till den offenthga sektorn (kom- frågan från den offentliga så säl som från den muner och landsting) fortsätter att minska. privata företagssfären har varit låg, i svnner- Konkurrens från kommunvcertifikat, andra het i svenska kronor. Företagens upplåning i aktörer och finansiering i utländsk valuta har kortfristig osäkrad utlandsupplining har påverkat utlåningen från fondens sida nepa- t.ex. under året ökat med närmare 200 mdkr tivt. vilket förklarar den bristande efterfrågan på Den traditionella målgruppen för fondens direktlånegivning, utgörs av kommuner? landsting, samt kommunala bolag. Under de senaste åren har konkurrensen om utlåning, ull denna sektor förstärkts. Nya finansieringsalternativ i form av certifikat och uppläning i utländsk valuta har bidragit vill att marginalerna pressats på denna marknad. För fondens del har detta inneburit minskad utlaning, då andra placeringar medfört högre avkastning. Utlåning till kommuner och landsting har således minskat med närmare I mdkr under äret och uppgår nu ull 4,1 mdkr. Utlining mor revers till företag uppgår tll 15,3 mdkr, vilket är en uppgång med 6,5 mdkr sedan förra årsskittetr. Till största delen består ökningen av den reversutlåning som skett i samband med de partnerfinansieringar som genomförts under året. Kreditefter-

med MoDo till ett värde av 450 mkr. Vidare Skr. 1990/91:164

finansierade fonden en partnerfinansiering

Bilaga 1

via Svenskt Fastighetskapital AB där fastig-

hetsförvärv från Statens Järnvägar uppgick

vill 1,8 mdkr. Sedan 1989 har fonden ett sam-

arbete med Stockholm Energi AB varvid

Svarthalsforsens kraftstation förvärvades för

850 mkr. Totalt har tonden placerat 11 mdkr

1 denna typ av tillgångar. För en förvaltare

med AP-fondens placeringshorisont är den-

na typ av reala placeringar av utomordentlig

vikt.

Refinansieringslånen uppgick vid årsskiftet

till 349 mkr, en nedgång med 262 mkr under

1992. Villkoren på refinansieringslån är nukrediter i svenska kronor. Mor slutet av aret mera marknadsanpassade, varför bankernas kunde dock noteras ett omslag beträffande efterfrågan på denna finansieringskälla har företagens kreditefterfrägan. Eit ökat intres- upphört. Under äret har inga nya lån utlämse för lång upplåning i svenska kronor kunde nats. skönjas mot bakgrund av cerufikatmarknadens problem och ökad valutaoro. AP-fondens fastighetsaktiviteter AP-fondens innehav av förlagslån har ökat Foöndstyrelserna fick under 1958 möjlighet

att förvärva fastigheter. Under 1989 påbörjamed 7.1 mdkr och uppgår till 10,2 mdkr. Huvuddelen ligger inom banksektorn. Ex- des uppbyggnaden av fastighetsinnehavet pansionen var förutsedd och är beungad av genom förvärv av det då börsnoterade fastigändrade kapitaltäckningsregler. Den sk. hetsbolaget Anders Nisses AB och genom Cooke-kommittén presenterade i juli 1988 att gå in som delägare i det nybildade tastigsina gemensamma kapitaltäckningsregler för hetsbolagert Pleiad Real Estate AB. internationellt verksamma banker. Bankin- Beståndet i Anders Nisses AB utgjordes dels spektuionen har därefter meddelat föreskrif- av fastigheter av ren förvaltningskaraktär, ter som anpassar den svenska kapitalmark- dels av ett antal utvecklingsprojekt. Hyrorna naden till den internationella. Efter en över- för de svenska objekten var vid årsskiftet gangsperiod skall kapivalkraven uppgå till 8 drygt 300 mkr på årsbasis, varav objekt i procent senast den 31 december 1992. Vid Stor-Stockholm svarar för 78 procent. Ytärsskiftet 19907/91 uppgick kravet till 7,25 fördelningen är 74 procent kontor, 15 proprocent.

cent hotell och 11 procent bostäder. Bestån- Fonden har under äret medverkat i fyra part- det i London består av ett kontorshus med nerfinansieringar främst avseende vatten- hyresintäkter på 19 mkr och ett utvecklingskrafuillgångar. En partnerfinansiering inne- objekt, fastigheten Four Millbank, som bär att fastigheter överförs till ett av avtals- kommer att färdigställas under 1991. parterna ägt bolag. AP-fonden ger delägaren Pleiad Real Estate AB ägs av Volvo med 25 en rätt art vid senare tillfälle förvärva till- procent samt AP-tonden, Nordbankens gångarna i bolaget. Under året genomfördes pensionsstiftelse, SPP och WASA med varpartnerfinansiering med SCA där Båkab sål- dera 18,75 procent. Med undantag av de vid de kraftullgångar till ett värde av 5,1 mdkr, starten tillförda beståndet av Volvos konmed ASEA ull ett värde av 2,9 mdkr samt torsfastigheter i Sverige för 1.000 mkr kom-

mer bolagets fortsatta verksamhet att vara Norstedtsfastigheten på — Riddarholmen Skr. 1990/91:164 utlandsorienterad. Pleiad har under slutet av 9.000 kym och en fastighet på Gamla Broga- Bilaga I 1989 och under 1990 genomfört ett omfat- tan, på 5.000 kvm. Bägge dessa fastigheter tande förvärv av fastigheter i utlandet på skall evakueras och tötalrenoveras till mo- 4.500 mkr varav drygt 1.009 mkr i vardera dern standard. Vidare ingår fem välbelägna Köpenhamn, Bryssel, Paris och resten i tomter i Solna, Sollentuna, Järfälla, Nacka Västtyskland, London samt en mindre del i och Uppsala med en sammanlagd byggrätt Oslo. på 300.000 kvm samt Wezätafastigheten

centralt belägen i Göteborg med en befintlig Fondstyrelserna har under 1990 träffat avtal

kontors- och industribyggnad på 27.000 om tre större fastighetsaflärer. I början av ju-

kvm. ni förvärvades två av Betongindustris kontorsfastigheter belägna på Kungsholmen i Under hösten 1999 träffades avtal med Stockholm samt i Sisjöområdet i Göteborg. Nacka Strand Fastigheter AB om ett samgä- Köpesumman var 560 mkr. Hvresintäkterna ende i Nacka Strandsprojektet. Nacka för 1991 beräknas bli 35 mkr. Strand är en sjötomt i Nacka kommun mitt-

cmot Blockhusudden på Djurgården. Där I slutet av juni förvärvades merparten av Es-

skall 182.000 kvm kontor, 66.000 kym paraseltes fastighetsbestånd i Sverige för 3.450

ge och 22.30C kvm bostäder uppföras etappmkr. Fastighetsbeständet består av fem för-

vis under en femärsperiod. Köpesumman för valtningsfastigheter och sju utvecklingsob-

hälften av denna byggrätt är 360 mkr. jekt. Samtliga förvaltningsobjekt är belägna i Stockholmsområdet och i samband med af- Det totala marknadsvärdet på AP-fondens fären tecknades långa hyreskontrakt med fastighetsinnehav är 8,2 mdkr. Fondens totasäljaren. Hyresintäkterna för 1991 beräknas la hyresintäkter, exkl. andelen i Pleiads hybli 120 mkr. Två av utvecklingsobjekten lig- ror, beräknas för 1991 bli 455 mkr i Sverige ger centralt i Stockholm — den välkända och 50 mkr i England.

PORTFÖLJAVKASTNING ceringarna den periodiserade räntan. För fas- Skr. 1990/91:164

md . . . vighetsplaceringarna mäts i detta fall det s.k. Bilaga I Portföljavkastningen redovisas nedan enligt = P 5 . .

KA on driftnettor dvs skillnaden mellan fastigheden modell som sedan några år tillbaka ull- a a SS

tens hyresintäkter och fastighetens löpande lämpas av de svenska försäkringsbolagen.

j . kostnader. defö ändringen består dels av

Avkastningen delas här upp itvå komponen- :

realiserad, dels av orealiserad värdeföränd-

ter. Det gäller dels direktavkastning, dels = , .

ARA ring. Vid en uppskattning av storleken på värdeförändring. . . mon ds . -

” den orealiserade värdeförändringen i de rän-

Direktavkastningen är i de räntebärande pla- = tebärande portföljerna görs marknadsvärde-

Tabell 7. AP-fondens avkastning på placeringar 1987-1990, procentenheter

1987 1988

dir.avk — värdet. total dir.avk värdet. total

Tabell 8. AP-fondens avkastning på placeringar 1990

Marknadsvarde Netto Direkt Varde- Total Avkastning

1989-12-31 — 1990-12-31 — plac 9 föränanng g'

Mkr 8 OMM ooo Mkr Mkr = & OMke = & Mkr 9 1986-

1990 55 Obligationer 274206 84,0 309075 83,3 27651 33663 12.4 5533 20 39196 14,5 12.8 Lån och parinerfinansiering = 41482 12,7 43232 11.6 1953 4572 11,5 405 1,0 4977 12,5 12.5

direktavkastning + värdeförindring ”Totalavkastning = — ---

marknadsvärde (1989-12-31) + hälften av neuoplaceringarna— hålften av direktavkastningen

I vabellen ovan ingar I obligationer aven partial- och torlagslån. Marknadsvardet är genomgående beraknart efter börskurserna vid respektive års slut. I låneportioljen inpär AP fondens direktlån, refinansieringslån, käpitalmarknadsreverser såm partnerbnansiering. Kapntalmarknadsreverserna ar värderade etter marknadsråntörna för metSvarande illikvida placeringar och partnerfinansieringarna är upptagna till ett bedömt marknadsvärde. övriga fåll galler anskaftningsvärdet. Dufisnettot, direktavkastning och nettoplaceringar iköp = försäljning + investeringar) för fastigheter ar prelimi- Nart. I köra placeringar ingar penningmarknadsplaceringar och banktillgodohavanden. Då den metod tör avkastningshberakning som här används ej limpar sig för enskilda tillgångsslag vilkas innehav varierar krafögt under året, har avkästningssiffran för korta placeringar el angivits separat.

ringen i största möjliga utsträckning på basis Fastighetspriserna sjönk i slutet av 1990, vil- Skr. 1990/91:164 av officiella marknadskurser, t.ex. från ket resulterade i en negativ värdeförändring,

Bilaga I

Stockholms fondbörs. Fastigheterna har vär- på 10,9 procent för fastighetsportföljen. Diderats till marknadsvärden utifrån två ana- rektavkastningen uppgick ull endast 3,6 prolysmetoder, en cashflow och en intäkts/ cent för 1990. Det förklaras av att fastighetskostnadskalkyl. Den förstnämnda bygger på innehavet inrymmer en stor andel projekt, ca en analys av framtida betalningsströmmar i 20 procent av värdet, som först om några år fastigheten utifrån antaganden om hyresut- kommer att ge avkastning. veckling, driftkostnadsutveckling och inflation. Intäkts/kostnadskalkylen är en kalkyl baserad på normaliserade intäkter och kostnåder under ett år, där nettoavkastningen diskonteras på vändlig ud. Räntekravet har

REDOVISNINGEN ÅR 1990

härletts ur noterade priser på liknade fastigheter försålda under senare år.

Redovisningsmetoder Under 199C hade AP-fondens portfölj en to- Enligt de redovisningsprinciper som gäller talavkastning på 14,0 procent. Den avkast- för Allmänna Pensionstonden skall fondens ningen kan i sin tur delas upp i direktavkast- tillgångar tas upp till anskaffningsvärden vid ningen 12,4 procent och värdeförändringen beräkningen av fondkapitalet och i redovis- 1,6 procent. Avkastningen i den räntebäran- ningen i övrigt. Från och med 1988 års bokde delen av portföljen blev 14,5 procent och slut görs även en resultat- och balansräkning i fastighetsbestånder -7,3 procent. som är uppställd efter reala principer. Resul-

tat- och balansräkningen efter reala principer Under 1999 kunde omplaceringar i den rän- presenteras för de we fondstyrelserna samtebärande portföljen göras till ett i förhällan- mantagna. de till tidigare år högre ränteläge. Detta re-

En årsredovisning som inte beaktar värdesulterade i att direktavkastningen ökade med

förändringar i portföljen kan också betraktas 0,7 procentenhet tll 12,4 procent. Under

som ofullständig. I den reala redovisningen 1990 ändrades också vieldkurvan lutning så

värderas således portföljen till marknadsväratt marknadsräntorna steg, för placeringar

den på samtliga tillgångar där så är möjligt. med kort löptid och sjönk för placeringar

Eftersom portföljvärdet snabbt kan ändras med lång löptid (se diagram 3). Den sam-

bör man emellertid inte fästa alltför stor vikt mantagna effekten för AP-fonden, vars pla-

vid enskilda år, utan istället betrakta resultatceringar huvudsakligen är långfristiga, blev

utvecklingen i ev längre perspektiv. en positiv värdeförändring i portföljen med 2,0 procent. Totalavkastningen i den ränte- Nedan följer några definitioner på begrepp bärande portföljen blev härigenom 14,5 pro- som återfinns såväl i den nominella som reala Cent, redovisningen.

AP-fondens fastighetsportfölj bedöms ha ett GRUNDKAPITAL marknadsvärde av 8,2 mdkr vid årsskiftet Summan av avgifter, löntagarfondsmedel 1990791. Marknadsvärdet består av de en- och ”urtdelning” från övriga delfonder, minskilda fastigheternas värde, förutom fondens skad med utbetalningar, avseende pensioner, aktieinnehav i fastighetsaktiebolaget Pleiad administrationsbidrag (till REV m.fl.), överoch andelen i Globen KB, som är upptagna föringar till löntagarfonderna, fjärde tondtill bokförda värden. styrelsen samt femte tondstyrelsen.

FÖNDKAPITAL ret i sin helhet hänför sig till tondens hel- el- Skr. 1990/91:164

Nominell redovisning ler delägda fastighetsbolag och därför redo- Bilaga I Grundkapitalet enligt ovan ökat med acku- visas I resp. bolags resultaträkning. mulerade bokföringsmässiga överskott!

Där fonden äger fastigheter indirekt genom

dotterbolag har värdet av aktierna i dotter- Real redovisning

bolagen tagits upp I balansräkningarna, ej de Grundkapitalet uppindexerat (ären 19690-

enskilda fastigheternas värde. 1987 med respektive års konsumentprisin-

dexstal) jämte ackumulerade reala överskonu.

ÖVRIGT

Fr.o.m. 1988-01-31 uppindexeras grundka- I den nominella redovisningen upptas samtpitalet månadsvis. liga investeringar till anskaftningsvärden och

i den reala redovisningen upptas investering-

VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJEN ar till marknadsvärde.

Numinell redovisning

Förändringen av det sammanlagda mark- Samtliga värdepapper upptages enligt regle-

nadsvärdet påverkar den reala resultaträkmentet till anskaffningsvärden.

ningen.

Rval redovisning

Resultat 1990 I portföljen ingående obligationer, partialbevis och förlagsbevis, bostadssektorns kapi- Det bokföringsmåässiga resultatet av förvalttalmarknadsreverser samt partnerfinansie- ningen av 1-3 fondstyrelsernas verksimhet ring upptages till marknadsvåärde/börsvär- (sid 28 övre delen) är baserat på anskatfde. Onoterade värdepapper upptages till an- ningsvärden och påverkas inte av orealiseraskaffningsvärde. de vinster och förluster. Det bokföringsmäs-

stiga resultatet blev 38.385 mkr (1989: 35.954 Förändringen av det sammanlagda mark-

mkr). nadsvärdet påverkar den reala resultaträkningen. Inträktsräntorna 40.370 mkr, var 11.2 pro-

cent högre än föregaende år. Uppgången för- FASTIGHETER OCH FASTIGHETSBOLAG

klaras huvudsakligen av att den genomsniu- Under rubriken fastigheter redovisas direkt-

liga portföljsterleken under aret varit ca 25 ägda fastigheter och fastighetsaktiebolag där mdkr högre än föregående år. Marknadens fonden har bestämmande inflytande.

genomsnittliga räntenivå på femåriga stat-

Under rubriken aktier i fastighetsbolag re- sobligationer har ar 1990 varit 13,6 procent, doövisas delägda fastighetsaktiebolag. vilket är 2,3 procentenheter högre än under

1989. I posten ingår per balansdagen upplup- De löpande inkomsterna och utgifterna på

na ev inbetalda räntor m.m. Dessa ökade från fastughewsinvesteringarna redovisas i år ej di

15.076 mkr år 1989 vill 17.374 mkr är 1990. rekt 3 Allmänna Pensionsföndens resultat-

Övriga intäkter utgörs av avkastningen från räkning eftersom dessa under räkenskaps

småföretagslonden på drygt 4 mkr.

Enlas 2684 reglementet utger också 1-3 fondstyrel- Nettot av realiserade kursskillnader vid sernas sammanlagda fondkapital värderat till anskafft- avyttring av värdepapper har under år 1990 nngsvårde per utgången av närmast föregående år en

uppgått till -1.680 mkr (1989: -168 mkr). restriktion för medelstlldelningen till tärde och femte tondstyrelerna. De medel som ställs ull förfogande

Der reala resultatet innehåller också en post för vardera äv dessa tondstyreber far högst uppgå vill en procent av dena varde, Det mötsvårar idag 4,0 där det bokföringsmässiga resultatet korri-

melkr peras för inflationen. Nuvärdet av de medel

Diagram 9. Fondkapital till marknadsvärde och Skr. 1990/91:164

ackumulerade reala överskott/underskott i procent av Bilaga 1

fondkapitalet 1960-1990.

som har tillförts fonden fram till och med täten först år 1986 (bortsett från tidigt 60-tal) 1989 års utgång jämte de medel som tillförts var så stora att balans erhölls mot inflatiounder 1990 (grundkapitalet) korrigeras med nens urholkning av grundkapitalet. Under förändringen i konsumentprisindex. åren 1973-1980 urholkades fondkapitalet

krafugt av inflationen och de regler som på- År 1990 har denna avsättning för att bevara

verkade tondens placeringsmöjligheter. grundkapitalets köpkraft uppgatt till 32,1

Man kan också konstatera att fr.o.m. år 1981 mdkr (1989: 18,4 mdkr).

har de reala resultaten varit positiva de en- Vid marknadsvärderingen per 1990-12-31 skilda åren. Det är de senaste årens goda rehar tillgångarnas marknadsvärden ökat i för- sultat, främst beroende på de höga realränhållande till anskatfningsvärdena med totalt torna, som gjort att det sammanlagda fond- 7.2 mdkr (1989: -17,3 mdkr) under året. kapitalets realvärde har kunnat återställas

och öka. Årets reala resultat blev 13,2 mdkr (1989: 0,3 mdkr). På sid 28 ft redovisas i tkr för första-tredje

fondstyrelserna resultat- och balansräkning För en långsiktig placerare är det emellertid sammantagna nominellt och realt samt var inte särskilt meningsfullt att villmära resulta- för sig i löpande priser avseende räkenskaptet eu enskilt år någon större vikt, snarare såret 1990 med jämförelsetal för 1989. skall man i detta avseende betrakta den reala balansräkningen där de ackumulerade reala

ADMINISTRATION

resultaten sedan fondernas tillkomst kan utläsas. De var 58,9 mdkr eller 14,8 6 av fond-

Fondstyrelsernas nuvarande ledamöter och kapitalet vid utgången av 1990 (1989: 45,7

suppleanter, som förtecknats separat, är efter mdkr resp. 13,4 ”6).

förslag av arbetsmarknadens parter och and- Diagram 9 utvisar att de ackumulerade resul- ra organisationer förordnade år 1990 av rege-

ringen till dess fondstyrelsernas balansräk- sonal vill gemensamma lokaler. Vidare avses Skr. 1990/91:164

ningar fastställts under 1993. Ordföranden en enhetlig personal- och lönepolitik bedri

Bilaga I

jämte två ledamöter i första foöndstyrelsen ut- Väs.

ses direkt av regeringen.

Personalen vid fondstyrelsernas gemensam:

Revisorerna har förordnats intill fastställan- ma kansli har utöver verkställande direktö-

det av balansräkningen 1991. ren utgjorts av 24 anställda (exkl. personal i

Anders Nisses AB). De tre fondstyrelserna har sedan surtien

1960 haft en gemensam administration. Fondstyrelsernas administrationskostnader

uppgick till 48.227 tkr (1989: 31.329 tkr). Organisationen framgår av schema på sid 24.

Den kraftiga ökningen i administrations- I samband med fondens första fasugherslör-

kostnader kan huvudsakligen förklaras av värv beslutade föndstyrelserna, såvida inte

ADB-kostnadernas utveckling. Fonden har skattesituationen var klart ogynnsam, att in-

under 1990 köpt in en ny minidator för 7,3 lemma fastighetsverksamheten i AP-fondens

mkr som i sim helhet omkostnadsförts. Dessegen organisation. Fastighetsverksamheten

utom har under 1990 installerats ett s.k. perskall därmed ses som en integrerad del i

sondatanät som i hårdvara har kostat 2,9 fondstyrelsernas övriga porufölhförvaltning.

mkr. Sammantaget uppgick ADB-koöstna- Eu viuerligare skäl för denna integrering är

derna till 20,2 mkr. den skattefrihet för löpande fastighetsin-

"komster som riksdagen beslöt i december Eu väl utvecklat ADB-stöd är nödvändigt

1999. Beslutet tillkom efter en framställning för att kunna bedriva verksamheten effek-

från fondstyrelserna. Därmed likställs skat- vivt. ADB-stödet är också ett konkurrens-

tebehandlingen av fondens fasughetsinnehav medel som kräver att fonden bedriver ett

med livförsäkringsbolagens. stort utvecklingsarbete. Orsaken till ADB-

kostnadens utveckling är flera bla. omvå 1- Sedan fondens tillkomst har också fondens

dens krav, men generellt kan sägas att verkränteinkomster varit skattefria och därmed

samheten och i den miljö den bedrivs är blir nu skattesituationen neutral mellan pla-

ADB-krävande. ceringstillgangarna.

Höner och ersättningar har utbetalats följan- Den tramtida inriktningen kommer di rför

de belopp: att innebära en förtsatt strävan att föra över

Styrelser och verkställande fastigheter direkt till föndstyrelsernas ba-

direktör 2.073 tkr lansräkningar.

Revisorer och valvsdelegerade 177 tkr

Åven personalmässigt avses en integration Övriga befattningshavare 6.744 ikr

ske genom att bl.a. samla så gott som all per- Pensioner och arbetsgivaravgilter 3.274 tkr

Skr. 1990/91:164

ORGANISATION Bilaga I

Fösta Andra Tredje Fendstyrelsen föndstyrelsen föndstyrelsen Ordförande ördförande Ördiorande OJÖSk GUDDASsöon Fans Alsen Roll Wirtén

Placerinasutskotn

Alönsebet FAdnanistritiv che Vd Anders ER Stig Dalmoe

una ovh Durektlane- Fastisliets Ekens HN åa köllive

LI sathönsinarknad I öamnarknad inarkanl Personal

STYRELSE OCH REVISORER Skr. 1990/91:164

FÖRSTA FONDSTYRELSEN Bilaga 1

LEDAMÖTER

Gösta Gunnarsson, Landshövding i Jönköpings Län (ordförande)

Karl Gustaf Scherman, Generaldirektör, Riksförsäkringsverket

Lars Ag, Generaldirektör, Byggnadsstyrelsen (fr.o.m. 1991-01-01) Margot Wikström, Styrelseledamot, Svenska Kommunförbundet Lars-Gerhard Westberg, Kommunalråd Gunnar Hofring, Förbundsordförande, Landstingsförbundet

Lilian Hindersson, Förbundssekreterare, Svenska Kommunalarbetareförbundet Curt Persson, Förbundsordförande, Statsanställdas Förbund Olle Söderman, Förbundsordförande, Statstjänstemannaförbundet

SUPPLEANTER Sture Korpi, Statssekreterare, Socialdepartementet Ruth Kärnek, F.d. landstingsledamot Olof Bergvall, F.d. generaldirektör, Statens löne- och pensionsverk (t.o.m. 1990-12-31) Peder Törnvall, Generaldirektör, Statens löne- och pensionsverk (fr.o.m. 1991-01-01)

Nils Yngvesson, Kommunalråd Margita Björklund, Adjunkt Walter Slunge, F.d. förbundsdirektör, Landstingsförbundet

Margareta Svensson, Sekreterare, Landsorganisationen i Sverige

Alf Karlsson, Förhandlingschef, Statsanställdas Förbund Jörgen Ullenhag, Ordförande, Sveriges Akademikers Centralorganisation”

REVISORER Bengt Holmström, Auktoriserad revisor, (ordförande)

Stig Danielsson, Överdirektör, Bankinspektionen

Kjell-Åke Henstrand, Landstingsledamot Gunnar Eklund, Adm.chef, Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Krister Wickman (t.o.m. 1990-12-31) Carl Johan Åberg (fr.o.m. 1991-01-01)

Första fondstyrelsen förvaltar avgifter som erlagts av staten och kommuner och dem

närstående institutioner och bolag.

Ledamöter och suppleanter i styrelsen utses av regeringen efter förslag från LO, TCO, SACO, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet.

Regeringen utser förutom ordförande två ledamöter jämte två suppleanter.

3 Riksdagen 1990/91. I saml. Nr 164

STYRELSE OCH REVISORER Skr. 1990/91: 164 ANDRA FONDSTYRELSEN Bilaga I

LEDAMÖTER

Hans Alsén, Landshövding i Uppsala Län (ordförande) Lars-Gunnar Albåge, Direktör, Svenska Arbetsgivareföreningen Ulf Laurin, Styrelseordförande, Svenskå Arbetsgivareföreningen Bo Rydin, Styrelseordförande, Svenska Cellulosa AB Leif Lewin, Verkställande direktör, Kooperativa Förbundet Stig Malm, Ordförande, Landsorganisationen i Sverige Per-Olof Edin, Ekonom, Landsorganisationen i Sverige Bertil Whinberg, Förbundsordförande, Svenska Byggnadsarbetareförbundet (+ 1991-01-24) Inge Granqvist, Förbundsordförande, Svenska Industritjänstemannaförbundet

SUPPLEANTER Sune Halvarsson, Avd.chef, Statens industriverk Nils Holgerson, F.d. styrelseledamot, Svenska Arbetsgivareföreningen Birger Jarl Persson, Styrelseledamot, Svenska Arbetsgivareföreningen Ivan futo, F.d. styrelseledamot, Svenska Arbetsgivareföreningen Rolf Trodin, Verkställande direktör, HSB:s Riksförbund Göran Wiström, Arbetsmarknadssekreterare, Svenska Metallindustriarbetareförbundet Bert-Ove Pettersson, Förbundsordförande, Fastighetsanställdas Förbund Arne Johansson, Förbundsordförande, Svenska Skogsarbetareförbundet Lars Hellman, Förbundsordförande, Handelstjänstemannaförbundet

REVISORER Bengt Holmström, Auktoriserad revisor (ordförande) Stig Danielsson, Överdirektör, Bankinspektionen August Trolle-Löwen, Civilekonom Berndt Holgersson, Ekonomichef, Landsorganisationen i Sverige

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR Krister Wickman (t.o.m. 1990-12-31) Carl Johan Åberg (fr.o.m. 1991-01-01)

Andra fondstyrelsen förvaltar avgifter som erlagt$'av enskilda större arbetsgivare. Ledamöter och suppleanter i styrelsen utses av regeringen efter förslag frän SAF, LO, KF och TCO. Regeringen utser ordförande.

STYRELSE OCH REVISORER Skr. 1990/91: 164 "TREDJE FONDSTYRELSEN Bilaga 1

LEDAMÖTER

Rolf Wirtén, Landshövding i Östergötlands Län (ordförande) Karl-Erik Brandt, Vice styrelseordförande, Svenska Arbetsgivareföreningen Gustaf Piehl, Ordförande, Småföretagens Riksorganisation Thorsten Nilsson, Styrelseledamot, Lantbrukarnas Riksförbund Erik-V Ramberg, Förbundsordförande, Sveriges Köpmannaförbund Arne Dahlberg, Förbundsordförande, Svenska Målareförbundet Bengt Lloyd, Förbundsordförande, Handelsanställdas Förbund Seine Svensk, Förbundsordförande, Hotell- och Restauranganställdas Förbund Sture Nordh, Förbundsordförande, Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund

SUPPLEANTER Gustav Jönsson, Överdirektör, Riksförsäkringsverket Åke Lundqvist, Styrelseordförande, Kooperativa Förbundet Arne Johansson, Andre vice ordförande, Småföretagens Riksorganisation Sten Lindberg, Ekonomidirektör, Lantbrukarnas Riksförbund E.O. Holm, Verkställande direktör, Sveriges Köpmannaförbund Ingvar Jansson, Förbundsordförande, Svenska Pappersindustriarbetareförbundet Ingvar Åsén, Förbundsordförunde, Svenska Transportarbetareförbundet Börje Johansson, Förbundsordförande, Försäkringsanställdas förbund Elsa Hörling, Andre vice ordförande, Sveriges Akademikers Centralorganisation

REVISORER Bengt Holmström, Auktoriserad revisor (ordförande) Stig Danielsson, Överdirektör, Bankinspektionen Hugo Orup, Styrelseledamot, Sveriges Köpmannaförbund Berndt Holgersson, Ekonomichef, Landsorganisationen i Sverige

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Krister Wickman (1.0.m. 1990-12-31) Carl Johan Åberg (fr.o.m. 1991-01-01)

Tredje fondstyrelsen förvaltar avgifter som erlagts av enskilda mindre arbetsgivare samt egenavgifter. Ledamöter och suppleanter i styrelsen utses av regeringen efter förslag från SAF, LRF, LO, TCO, KF, SACO, Sveriges Köpmannaförbund och Småföretagens Riksorganisation. Regeringen utser ordförande.

FÖRSTA, ANDRA OCH TREDJE FONDSTYRELSERNA Bilaga 1

RESULTATRÄKNING 1990 1989 INTÄKTER Intäktsräntor

KOSTNADER

REALT RESULTAT

BALANSRÄKNING, NOMINELL OCH REAL Skr. 1990/91:164

FÖRSTA, ANDRA OCH TREDJE FONDSTYRELSERNA Bilaga 1

BALANSRÄKNING PER 31.12 (Tkr) 1990 1989

' Bokt. v. Markn. v. Bokf. v. Markn. v.

TILLGÅNGAR

Värdepapper:

SKULDER Ränteskulder - - 2528 2528 Övriga skulder 23889 23889 5194 5194

FONDKAPITAL Enligt balansräkning föreg. år

innevarande år

SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL 33969995868 386814588 357 634 798 340 484 504

RESULTATRÄKNING Skr. 1990/91:164

FÖRSTA FONDSTYRELSEN Bilaga 1

Första fondstyrelsen tillförs avgifter, som erlagts av staten, kommuner och dem närstående institutioner och bolag. De förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och särskild specificerad uppställning över obligations-, partial- och förlagslån, vilka enligt reglementet bokförts till anskaffningsvärden. Resultatet av årets förvaltning samt delfondens tillgångar och skulder per den 31/12 1990 framgår av nedanstående resultaträkning och balansräkning.

RESULTATRÄKNING (Tkr) 1990 1989 INTÄKTER Intäktsräntor

KOSTNADER

BALANSRÄKNING Skr. 1990/91:164

FÖRSTA FONDSTYRELSEN Bilaga I

BALANSRÄKNING PER 31.12 (Tkr) 1990 1989

TILLGÅNGAR

Värdepapper:

SKULDER Ränteskulder - 953

Övriga skulder 6517 1466

FONDKAPITAL | Enligt bal äkning föregående år

Tillskjutet grundkapital 9311 140

(varav reserverade löntagarfondsmedel) (2 847 920)

Ackumulerat överskott 104 222175

Summa fondkapital föregående år 113533315 = 105947 748

Innevarande år

Summa tillskjutet grundkapital 267 149 -4197 738

Överföringar från delfonderna 270543 202 036

Årets resultat 12173741 11581 269

(Ökning fondkapital innevarande år) (12711 433) (7 585 567) SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL 1262512865 = 113535734 NOT Kontrakterade ej likviderade fondaffärer avs. köp 2347 680 avs. försäljn. 35900

Stockholm den 7 februari 1991

Gösta Gunnarsson (ordf.)

Karl Gustaf Scherman Lars Ag Margot Wikström

Lars-Gerhard Westberg Gunnar Hofring Lilian Hindersson

Curt Persson Olle Söderman Carl Johan Åberg (verkst. dir.)

RESULTATRÄKNING Skr. 1990/91:164

ANDRA FONDSTYRELSEN

Bilaga 1

Andra fondstyrelsen tillförs avgifter, som erlagts av enskilda större arbetsgivare. Med större arbetsgivare avses arbetsgivare vilkas lönesumma (avgiftsunderlag) överstiger 225 basbelopp, för 1990 ca 6,7 mkr. De förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och särskild specificerad uppställning över obligations-, partial- och förlagslån, vilka enligt reglementet bokförts till anskaftningsvärden. Resultatet av årets förvaltning samt delfondens tillgångar och skulder per den 31/12 1990 framgår av nedanstående resultaträkning och balansräkning.

RESULTATRÄKNING (Tkr) 1990 1989 INTÄKTER | Intäktsrantor

KOSTNADER

BALANSRÄKNING Skr. 1990/91:164

ANDRA FONDSTYRELSEN | Bilaga I

BALANSRÄKNING PER 31.12 (Tkr) | 1990 1989 TILLGÅNGAR

Värdepapper:

SKULDER Ränteskulder - 1144

Övriga skulder 12822 1266

FONDKAPITAL Enligt bal äkning föregående år

Tillskjutet grundkapital 21072 128 (varav reserverade löntagarfondsmedel) (2859 859) Ackumulerat överskott 156 829 754

Summa fondkapital föregående år 177901882 =163840562

Innevarande år

NOT Kontrakterade ej likviderade fondaffärer avs. köp 4170 664 avs. försäljn. 693591

Stockholm den 13 februari 1991

Hans Alsén (ordf.)

Lars-Gunnar Albåge Ulf Laurin Bo Rydin

Leif Lewin Stig Malm Per-Olof Edin

Arne Johansson Inge Granqvist Carl Johan Åberg (verkst, dir.)

RESULTATRÄKNING Skr. 1990/91:164

TREDJE FONDSTYRELSEN

Bilaga 1

Tredje fondstyrelsen tillförs avgifter, som erlagts av enskilda mindre arbetsgivare samt sk egenavgifter. Med mindre arbetsgivare avses arbetsgivare, vilkas lönesumma (avgiftsunderlag) högst uppgår till 225 basbelopp, för 1990 ca 6,7 mkr. De överförda egenavgifterna uppgår till kr 4.560.677.846:— (f.ä. 3.700:528.217:-). De förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och särskild specificerad uppställning över obligations-, partial- och förlagslån, vilka enligt reglementet bokförts till anskaffningsvärden. Resultatet av årets förvaltning samt delfondens tillgångar och skulder per den 31/12 1990 framgår av nedanstående resultaträkning och balansräkning.

RESULTATRÄKNING (Tkr) 1990 1989 INTÄKTER Intäktsräntor

KOSTNADER

BALANSRÄKNING Skr. 1990/91:164

TREDJE FONDSTYRELSEN

Bilaga 1

BALANSRÄKNING PER 31.12 (Tkr) 1990 1989

TILLGÅNGAR

Värdepapper:

SKULDER Ränteskulder - 431

Övriga skulder 4550 2462

FONDKAPITAL

Enligt balansräkning föregående år

NOT Kontrakterade ej likviderade fondaffärer avs. köp 438559 avs. försäljn. 22 440

Stockholm den 11 februari 1991

Rolf Wirtén (ordf.)

Karl-Erik Brandt Gustaf Piehl Thorsten Nilsson

Erik-V. Ramberg Arne Dahlberg Bengt Lloyd

Seine Svensk Sture Nordh Carl Johan Åberg (verkst. dir.)

REVISIONSBERÄTTELSER Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

FÖRSTA FONDSTYRELSEN Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna pensionsfondens första fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1990. Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de tillgångar som fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga. Räkenskaperna har granskats av Bohlins Revisionsbyrå AB. Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 20 februari 1991 Bengt Holmström (ordf.) Stig Danielsson Kjell-Åke Henstrand Gunnar Eklund

ANDRA FONDSTYRELSEN Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna pensionsfondens andra fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1990. Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de tillgångar som fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga. Räkenskaperna har granskats av Bohlins Revisionsbyrå AB. Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning. Stockholm den 20 februari 1991 Bengt Holmström (ordf.) Stig Danielsson August Trolle-Löwen Berndt Holgersson

TREDJE FONDSTYRELSEN Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna pensionsfondens tredje fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1990. Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de tillgångar som fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga. Räkenskaperna har granskats av Bohlins Revisionsbyrå AB. Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrélsens förvaltning. Stockholm den 20 februari 1991 Bengt Holmström (ordf.) Stig Danielsson Hugo Orup Berndt Holgersson

STATISTISKA SAMMANSTÄLLNINGAR Skr. 1990/91:164

FÖRSTA, ANDRA OCH TREDJE FONDSTYRELSERNA Bilaga 1 BALANSRÄKNINGAR

Aktier:

RESULTATRÄKNINGAR

IMKR 1960 1970 1980 1985 1989 1990 Intäktsräntor:

Övriga intäkter, kurs-

skillnader m m - - - - 625,3 421,0 SUMMA INTÄKTER 132 2259,3 137288 927890,77 367783 40791,3

Kostnadsräntor, inköpskost-

nader och kursskillnader 1,3 44,7 56,1 612,8 793,3 2 358,2 Fondstyrelsernas admini-

strationskostnader 0,5 1,3 6,2 12,8 31,3 48,2 SUMMA KOSTNADER 1,8 46,0 62,3 625,6 824,6 2406,4

RESULTAT 11,4 2213,3 13 666,5 27 265,1 IS953,7 38 384,9

TABELL I. PLACERINGARNAS FÖRDELNING EFTER Skr. 1990/91:164 PLACERINGSOBJEKT UNDER ÅR 1990

Bilaga I

(Nominella värden och totalt även anskaffningsvärden, Mkr)

Första ;: Tredje Totalt Totalt fond- 3 fC fond- — nominella — anskaffn. styrelsen iStyrelsån :+ styrelsen värden värden Mkr ae > MkFo Mkr Mkr Mkr

Inklusive partialiån. Anskatfningsvarden.

TABELL 2. PLACERINGARNAS FÖRDELNING PÅ LANTAGARGRUPPER UNDER ÅR 1990 (Anskaffningsvärden, Mkr)

Fond! > Fondil, + Fond il Totalt

TABELL 3. PLACERINGARNAS FÖRDELNING ELTER Skr. 1990/91:164

PLACERINGSOBJE T PER 31.12 1990

Bilaga I

(Nominella vården och totalt även anskaffningsvärden, Mkr)

Första " ”Andra: Tredje Totalt Totalt fond- = M fona-? "> fond- — nominella anskaff-

styrelsen —.-styralsen; : styrelsen värden ningsvärden

Mkr > = e Mir, i Mkr Mkr — I Mkr 9 OBLIGATIONSLÅN: 99916 +; 185384: 58008 313308 82 308454 82 Staten 25422 ; 42413 3 13766 81601 21 78965 21 Landsting och kommuner 529 rs: 642 7 497 1668 - 164 -

Kommuntinansierande lige

institut 2128 >: + 1599 812 4539 1 4359 1

Bostadsfinansierande has NN

institut 66714 101 9202: 38 386 207002 54 205142 54

Företag 3325 > "5248. = 2028 10601 3 10551 = 3

Företagsfinansierande pr.

institut 1781 . 2504 7835 2 7731 2 Utländska låntagare 17 on rs 15 62 - 62 -

RR

FÖRLAGSLÅN 2881 > 4749; 02652 ad0282 3 10225 3

Kommuntfinansierande ända

institut - 0 740 1 4 o- 40 or Bostadsfinansierande LER Ro

Kommunfinansierande

institut 250 - 250 - 250 - Bostadsfinansierande

institut 3220 1972 10358 3 10284 3 Företag 6148 1903 15281 4 15280 4 Företagsfinansierande

institut 1106 2920 9860 2 9861 2 Banker

REFINANSIERINGSLÅN 38 26 549 - 549 -

PENNINGMARKNADS- PLACERINGAR? 2481 1665 11214 3 10175 3

FASTIGHETS- INVESTERINGAR M M 2901 1933 9667 2 9667 2

SUMMA 122634 71091 384789 100 378802 100

"Inklusive partiallån. » Anskattningsvärden.

TABELL 4. PLACERINGARNAS FÖRDELNING PÅ Skr. 1990/91:164

LAÄNTAGARGRUPPER PER 31.12 1990

Bilaga 1

(Arskaffningsvärden, Mkr)

TABELL 5. PLACERINGARNAS FÖRDELNING PÅ

LÅNTAGARGRUPPER UNDER RESPEKTIVE ÅR

(Anskaffningsvärden, Mkr)

1960 1970 1980 1985 1989 1990

Mkr Na Mkr VP Mkr va Mkr Ya Mkr VY Mkr 2 Staten 135 29 739 11 6468 4: 5754 30 -9728 —-36 3066 8 Kornmuner 61 13 593 8 362 2 156 —I 235 1 21 - Bostäder 173 37 3664 52 4247 27 14190 74 31710 116 15747 43 Näringsliv 102 21 2026 29 4807 30 -—-893 —5 -2246 -8 7459 20

därav industrimm 62 13 1515 22 3576 23 -1394 -7 =—-959 4 3369 9

energi 25 5 337 5 682 4 137 -1 -1036 4 4403 12

lantbruk 15 3 174 2 549 3 638 3 -—251 —-1 -314 1 Utländska låntagare - or -3 —-— 16 —- 2 - 19 - 45 - Penningmarknadsplaceringar - - 18 - 1 - 296 2 4499 17 3806 10 Fastighetsinvesteringar m m - - - - or - —- 2867 10 6800 18 SUMMA 471 100 7001 100 15869 100 19169 100 27319 100 36854 100

TABELL 6. PLACERINGARNAS FÖRDELNING PÅ Skr. 1990/91:164 LÅNTAGARGRUPPER PER 31.12 RESPEKTIVE ÄR

Bilaga 1

(Anskaffningsvärden, Mkr)

1960 1970 1980 1985 1989 1990 Mkr Ya Mkr KY Mkr Yo Mkr Yo Mkr YH Mkr Y

Penningmarknadsplaceringar —- — 1 o- 3 - 2656 1 6370 2 10176 3 Fastighetsinvesteringar mm = — — - or = or - - 2867 1 9667 2 SUMMA 471 100 38260 100158458 100249659 100 341944 100 378802 100

TABELL 7. TILLVÄXT I FONDKAPITAL UNDER

RESPEKTIVE ÅR

(Anskaffningsvärden, Mkr)

1960 1970 1980 1985 1989 1990 Influtna avgifter 468 6100 22192 34 494 57625 75688 Avkastning från övriga

fondstyrelser - - 53 116 614 824 Intäktsräntor 13 2259 13729 27891 36302 40370 Pensionsutbetalningar - -1166 -19 030 42116 -69 178 -77 406 Kostnadsräntor, kursskill-

nadermm -1 -44 -56 -613 -318 -1937 Administrationskostnader -2 -74 -243 -316 -492 -526 Reserverade löntagarfonds-

Basbelopp vid ingången av

respektive år (kronor) 4000 6000 13 900 21800 27900 29700 Den genomsnittliga direkta

räntan på de långfristiga

placeringarna (procent) 5,63 6,56 9,09 11,58 11,09 11,24 ' Från 1982 beräknas avgiftsuttaget på hela lönesumman, vilket sänkte uttaget med 2,8 procentenheter. From 1984 inkluderas förhöjd ATP-avgift om 0,2 procentenheter (för lontagarfondernas verksamhet).

4 Riksdagen 1990/91. I saml. Nr 164

TABELL 8. VARDEPAPPERSPORTFÖLJEN Skr. 1990/91:164 PER 32 RESPEKTIVE ÅR

Bilaga I

(Mkr)

- 1985 1986 1987 1989 1990 Innehav av obligationer, partialbevis och förlagsbevis:

TABELI 9.

GRFÖGRAFISK FÖRDELNING AV AP FONDENS FASTIGHETSBESTAND"

Marknadsvärde 1990

Mkr Yo

kommersiella fastigheter 7668 98 Aklieinnehav I Pleiad 340 TOTALT 8183 ' Agarandelen I Globen ar upptaget till bokfort värde.

KORTFATTADE FAKTA OM ALLMÄN TILLÄGGSPENSION Skr. 1990/91:164

(ATP) Bilaga I

FÖRSÄKRADE ATP-ÅLDERSPENSION Anställda och egna företagare i åldern 16-64 Utgår normalt från den månad man fyller 65 år (för personer födda 1911-1927 räknas år. även det 65:e året).

För att få full ATP skall man arbetat 30 år BASBELOPP

(för de som är födda 1923 och tidigare gäller Basbeloppet uttrycker den värdesäkring som

särskilda regler). Reduktion med 1/30 för ATP liksom flertalet sociala förmåner är

varje felande år. uppbyggt på. Basbeloppet fastställs numera för ett helt år i taget och visar förändringen i Av de 30 åren räknas de 15 bästa inkomståkonsumentpriserna från oktober till oktober ren (= inkomst mellan 1 basbelopp och 7,5 året innan. Basbeloppet respektive år regle- basbelopp. Maximalt för år 1990:0,6 X 6,5 X rar utbetalningen av ATP.

29.700 = 115.800 kronor. BASBELOPPETS STORLEK NÅGRA ÅR

Förtida uttag av ålderspensionen kan göras

Varaktig arbetsoförmåga minst 5024 eller ATP-POÄNG

varaktig arbetslöshet efter 60 år: sjukbidrag/ Den pensionsgrundande inkomsten (PGI)

förtidspension efter 1 å 2 år. redovisas på slutskattesedeln varje år. Den utgörs i princip av förvärvsinkomsten under Förtidspensionens storlek beräknas på samåret minskad med basbeloppet i januari. In-

ma sätt som för ålderspension (med några komster över 7,5 basbelopp räknas inte med

undantag). i den pensionsgrundande inkomsten (=taket i ATP). Vid fullständig arbetsoförmåga är förtids-

ov PGI pensionen samma som älderspensionen.

ATP-poäng = basbelopp

EFTERLEVANDEPENSION Maximal ATP-poäng uppgår således till 6,5 Omställningspension och hel särskild efterför varje år. ATP-poängen registreras och levandepension utgör 40 25 av den avlidnes sparas för varje individ varje år. egenpension eller, om barn med barnpension

finns, 204.

ATP-BERÄKNING

ATP-pensionens storlek för år beräknas en- BARNPENSION

ligt följande: För barn under 18 är: 30 6 av den avlidnes Basbeloppet X 60 a X medel-ATP-poäng” x beräknade eller verkliga älders- eller förtidsantal" är med ATP pension. Detta gäller för första barnet. För

30 varje ytterligare barn ökas procenttalet med = Genomsnutet av de 15 hogsta ATP-poängen. = Högst 30 år. 20.

Fjärde fondstyrelsen

ÅRSREDOVISNING 1990

Skr. 1990/91: 164

Allmänna Pensionsfonden Bilaga 2

Fjärde fondstyrelsen (Fjärde AP-fonden)

Fjärde AP-fonden ingår i allmänna pensionsfonden. Allmänna pensionsfonden grundades 1960 efter beslutet att införa en allmän tilläggspensionering finansierad genom obligatoriska arbetsgivaravgifter. Fjärde AP-fonden tillkom 1974 med uppgift att förvalta de medel som används för förvärv av aktier och liknande värdepapper. Fjärde AP-fonden har genom riksdagsbeslut successivt tilldelats 2.350 mkr. Från och med den I juli 1988 utgör den maximala tilldelningen ett belopp som motsvarar [9e av det sammanlagda anskaffningsvärdet på de medel som första, andra och tredje AP-fonderna förvaltar.

Fjärde AP-fonden skall årligen till första, andra och tredje AP-fonderna överföra en av-

kastning beräknad till 396 på nuvärdet av förvaltade medel. Fjärde AP-fondens ägarandel i varje enskilt börsnoterat företag får uppgå till högst 1096 eller om företaget utgivit aktier med olika röstvärde till högst 1096 av det totala rösttalet.

Skr. 1990/91:164

1990 i sammandrag | — Bilaga2

e Fondens grundkapital får from 1988-07-01 uppgå till högst 196 av första-tredje fondstyrelsernas tillgångar eller omkring 3.6 mdr vid årsskiftet 1990/91.

e Fonden har under året rekvirerat 500 mkr varefter grundkapitalet uppgår till 3.500

mkr.

e Fondens tillgångar upptagna till marknadsvärden uppgick vid årsskiftet till 19.5 mdr

mot 23.7 mdr vid ingången av året.

e Fonden köpte under 1990 värdepapper för 2.9 mdr och sålde värdepapper för

2.5 mdr.

9 I nyemissioner placerades 292 mkr, varav 231 mkr i icke börsnoterade företag.

e Fondens fem största engagemang var vid årsskiftet i ordningsföljd Astra, Ericsson, ASEA, Procordia och AGA, som med ett sammanlagt marknadsvärde på 8.1 mdr motsvarade knappt 4796 av portföljvärdet.

e Fondens engagemang i onoterade företag ökade med 168 mkr under 1990. Det totala investerade beloppet i onoterade företag uppgick till 795 mkr.

e Resultatkravet kunde ej uppfyllas. Sammanlagt sedan fondens tillkomst har fonden

emellertid överträffat resultatkravet - att bibehålla grundkapitalets realvärde och ge en årlig utdelning på detta med 390 - med över 12 mdr.

e Aktiekurserna sjönk under 1990 med 3020. Index för fondens portfölj sjönk med 2396. Totalavkastningen blev negativ, 1996.

Skr. 1990/91:164

VD-kommentar Bilaga 2

Efter åttiotalets exempellösa kursuppgång på Stockholms som följd. För att bryta denna negativa trend fordras en Fondbörs, inteddes nittiotalet med en kraftig rekyl. Kur- mer omfattande genomlysning av marknadens kredittaserna sjönk med hela 304. vilket gör 1990 till ett av de gare. Detta skulle kunna ge en mer sofistikerad marknad, sämsta åren någonsm på den svenska aktiemarknaden. som genom differentierade räntor tar hänsyn till riskni- Bakom denna händelseutveckling låg naturligtvis ett vån i det enskilda fallet. flertal faktorer av såväl internationell som nationell ka-

Under perioder av stora kursfluktuationer på börsen är raktär. Vidare kommentarer kring dessa sumband ges på

det lätt att förlora det långsiktiga perspektivet. Detta gälannan plats i denna årsredovisning. Här följer istället

ler 1 såväl uppgångar som nedgångar. För en institution några principiella reflektioner i skuggan av föregående

uv fjärde AP-fondens karaktär är portföljförvaltningen en ärs dramatiska börsutveckling. verksamhet med uttalat långsiktiga mål. En konsekvens Akueplaceringar är tll sin natur mer riskfyllda än place- av ett långt perspektiv är att resultatmätningen bör ske ringar Ibex ståtsobligationer. Aktiekapitalet i det enskil- över en längre tidsperiod eftersom enskilda år ger en da bolaget utgör ju den buftert som får bära bördan om ofullständig bild av utvecklingen. Det kan diskuteras hur bolaget utvecklas negativt. För detta högre risktagande lång en sådan mätperiod bör vara och synpunkterna torde kräver aktieinvesteraren en högre avkastning. en riskpre- vara många. För en aktieförvaltare, som agerar på nämie. Riskpremien varierar mellan olika företag. Ju högre ringslivets riskkapitalmarknad, förefaller det naturligt att risktagandet upplevs av marknaden i det enskilda fallet, denna tidsperiod inte bör understiga t ex längden av en desto högre ställs avkastningskravet. Riskpremien inne- konjunkturcykel. håller även en komponent som inbegriper alla företag.

För att dessutom möjliggöra en effektiv ponföljförvaltden sk marknadsrisken. Kursutvecklingen under åttio- ning krävs att marknadsplatsen är effektiv och på ett riktaler får oss lätt att glömma dessa grundläggande förhål- tigt sätt avspeglar aktörernas preferenser. Mot denna landen. men i fjöl synliggjordes detta. såväl vad gäller bakgrund är det oroande att omsättningshastigheten, dvs enskilda aktier. som aktiemarknaden i sin helhet. likviditeten, på Stockholms Fondbörs fortsätter att falla. Sambandet mellan risk och avkastning är närmare belyst En likvid marknadsplats är av den allra största betydelse inom den traditionella portföljvalsteorin för vilken 1990 för en institution av fjärde AP-fondens storlek. För att års nobelpristagare i ekonomi belönades. Enkelt uttryckt illustrera problemet kan nämnas att omsättningen på lär oså teorin att det är möjligt att reducera risken för en- stockholmsbörsen under en genomsnittlig dag under förskilda aktier genom att inte placera ”alla ägg I samma ra året motsvarade ca 196 av fondens ponfölj. korg”. Intuitivt är detta lätt att förstå även för den som I ljuset av det ovan förda resonemanget om risker, långinte är bevandrad + aktieaffärer. Portföljteorin för oss

siktighet och den svenska aktiemarknadens bristande likemellertid längre genom att visa att det är möjligt att öka viditet, är det en naturlig utveckling att fonden i ökad utavkastningen i portföljen genom att öka risken, t ex ge- sträckning fått möjlighet att investera även i utländska non an lågga något fler ägg i vissa korgar och färre i an- aktier. Denna utökade placeringsmöjlighet bör inte ses dra. Om sådana beslut grundas på adekvat analys. bör det

som ett hot i form av en ytterligare dränering av den vara möjligt att över tiden erhålla en högre avkastning än svenska riskkapitalmarknaden. Aktichandeln runt om i vad söm skulle ha blivit fallet om äggen” fördetats lika. världen fortsitter att internationaliseras och globaliseras, Fjärde AP-fonden har under sin verksamhetstid medvetet vilket förhoppningsvis kommer att ge positiva effekter sökt påverka portföljens avkastning genom att koncentre- även för mindre aktiemarknader som den svenska. Men ra en övervägande del av placeringarna till ett begränsat stockholmsbörsen måste i detta avseende ges möjlighet antal bolag. Strategin har visat sig lyckosam mätt över en att konkurrera på lika villkor. langre period. Däremot kan den högre koncentrationen Den utveckling, som ligger bakom ovanstående reflekunder enskilda år leda till att det högre risktagandet tioner, har på ett högst påtagligt sätt påverkat fjärde AP- "straffar sig”. fonden under det gångna verksamhetsåret. För en i hu- Risk är en realitet också på räntemarknaderna. I efter- vudsak aktieförvaltande svensk institution redovisas följhand kan konstateras att risktagandet, särskilt på före- aktligen ett utomordentligt svagt resultat i absoluta tal. tagscertifikatmarknaden. underskattats av marknadens Även om resultatet i relativa termer är bättre, så stämmer aktörer. Detta här lett till att en stör del av marknaden utfallet till eftertanke och ödmjukhet. bhivit illikvid med en kontraktion i hela kreditsystemet

Skr. 1990/91:164 Bilaga 2

Riskkapitalmarknaden 1990

1990 blev kursmässigt ett mycket händelserikt år för ärets gång. Fram till första veckan i april hade kurserna Stockholms fondbörs. Diagram 1 visar utvecklingen av sjunkit med 114. Detta kursfall äterhämtades under de Veckans Affärers totalindex under 1988 och 1989 samt tre påföljande månaderna och första veckan i juli hade av totalindex och index för några av de viktigaste bran- kurserna stigit med närmare 54 sedan årets början. Diärscherna månadsvis 1990. efter sjönk kursnivån fråm till årskiftet med 3344 under Totalindex sjönk under året med 304 (föregående år stundtals baisseartade förhållanden. +244). Kursutvecklingen var mycket växlande under

DIAGRAM 1

AKTIEMARKNADENS UTVECKLING 1988-1990

VERKSTÄDER SKOGSINDUSTRI = KEMISK INDUSTRI ÖVRIGA

120 AN

no |

100 4 an /h dl AN

n

Å

70 ' Vv pu NY mv mV 60 | TOTALINDEX TOTALINDEX TOTALINDEX TOTALINDEX

50 fort | FF FÖ

10 20 30 40 50 10 20 30 40 50 10 20 30 40 50 10 20 30 40 50 1988-1989 1990 VECKA 1990 VECKA 1990 VECKA 1990 VECKA

Den branschmässiga kursutvecklingen under året var för- håller såväl en pris- som en volymkomponent, är omsittvånansvärt homogen. Samtliga branscher utom Kemisk ningshastigheten ett mer relevant mått på affärsaktivite- Industri minskade sitt börsvärde under året. Kemisk In- ten. Omsättningshastigheten beräknas månadsvis av dustri, som är överrepresenterad 1 fondens portfölj. blev fondbörsen. Under 1990 registrerades en omsättningsårets bästa bransch med en kursstegring på 54. Sämst hastighet på 149. jämfört med 164 för 1989. Artärsaktiutvecklades Fastighets- och byggföretag 484 och För- viteten — mitt på detta sätt — ligger därmed på samma valtningsbolag 414. Övriga branscher minskade sitt låga nivå som under F980. börsvärde med mellan 344 och 2094. Bland dessa ingår Den sammanlagda exporten och importen av svenski akde två andra för fonden viktiga branscherna Verkstäder tier var I stört sett oförändrad 21.3 mdr (21.9 mdr). Vid och Skogsindustri. som visade kursnedgångar på 334 en jämförelse av genomsnittet av dessa köp och försiäljrespektive 2494. ningar med den i Sverige registrerade omsättningen För enskilda aktier har utvecklingen varit mycket skif- märks att denna relation stigit till drygt 1174-0109). För tande. Det är svårt att urskilja några generella tendenser. första gången sedan [986 nettoexporterades under hetår- Anmärkningsvärt är att en så stor andel som 2/3 av det et svenska aktier till utlandet. Nettoexporten uppgick til totala antalet noterade aktier på A:l och A:llI-listorna ut- måttliga 1.2 mdr (--1.9 mdr). vecklats sämre än totalindex. Närmare hälften av dessa Jämför man istället genomsnittet av importen och exporbolag har halverats kursmässigt under året. Endast nio ten av utländska aktier med den i Sverige registrerade bolag kan påvisa en positiv kursutveckling. Av dessa är omsättningen har denna relation mer än fördubblats och blott fem aktiebolag svenska. däribland kan nämnas lä- uppgick till 604 (274). De summanlagda köpen och förkemedelsbolaget Astra och verkstadsföretaget Ericsson, "säljningarna av utländska aktier nådde enligt Riksbunvilka vid årets utgång utgjorde fondens två största enga- kens statistik 12.3 mdr (60.3 mdr). Härav uppgick netgemang. | tomporten till 19.8 mdr (27.9 mdr). Noterbart är inte Den registrerade akticomsättningen vid Stockholms bara att ett avsevärt flöde svenskt kapital kanaliserades Fondbörs (A:1 och A:I-listorna) minskade från 112.8 till utländska riskkapitalmarknader, utan även att mer än mdr 1989 till 93.5 mdr 1990. Därmed sjönk aktieomsätt- 1/3 av den svenska aktiehandeln under året bestod av utningen för fjärde året i rad. Eftersom omsättningen inne- ländska aktier.

Skr. 1990/91:164 Bilaga 2

Sedan gränshandeln för räntebärande instrument liberali- motsvarade en värdering uppgående till ca 904. av det serades i mitten av 1989 har kapitalflödena över gränsen justerade egna kapitalet. Under de senaste åren har föreökat avsevärt. Under 1990 köptes och såldes nominella tagens börsvärde i regel väsentligt överstigit värdet av värdepapper för sammanlagt 398,6 mdr (85.5 mdr under det egna kapitalet. Det nuvarande förhållandet avspeglar andra halväret 1989). Härav svarade kronobligationer för märknadens ändrade förväntningar avseende bolagens 359.8 mdr (66.6 mår). Nettoexporten av obligationer till resultatutveckling och leder. mot bakgrund av rådande utlandet ökade till 50.5 mdr (34.4 mdri. Tendensen att konjunkturutsikter, inte automatiskt till slutsatsen att fösvenska placerare ökar andelen reala utländska tillgångar retagen därmed är undervärderade. tsina portföljer på bekostnad av nominella svenska till- Kursutvecklingen på den svenska aktiemarknaden under gängar har alltså fortsatt om än med svagare ökningstakt 1990 kom att bli den sämsta på mycket länge. Detta inän under förra året. träffade efter två mycket starka börsår, 1988 och 1989, Diagram 2 visar kursutvecklingen för ett urval utländska då totalindex steg med 514 resp 244. Börsföretagens börser matt i lokal valuta från ärsskitte ull årsskifte för vinster kulminerade under denna period efter en lång och 1989 och 1990. Den dollarbaserade världsindexutveck- mycket stark konjunkturuppgång i hela OECD-området. lingen under 1990. enligt tidskriften Morgan Stanley Ca- Konjunkturläget var vid ingången av 1990 fortfarande pital International (MSC. återges också i diagrammet. Börskurserna sjönk generellt under 1990. Av de börser halvåret, även om inledningen blev svag. bl a som en som MSCI följer utgjorde det enda undantaget Hong följd av osäkerhet kring den inhemska ckonomiska poli- Kong-börsen, som registrerade en marginell uppgång. tiken. som kulminerade under regerineskrisen i januari. De större börserna, som är representerade i fondens ak- Kursuppgängen stöddes också av den överföring av spartieportfölj - New York, Tokyo, London, Paris, Frankfurt medel som skedde från allemanssparande till allemansoch Zörieh - sjönk kursmässigt från årsskifte till årsskifte fonder. med mellan 64 och 3941 lokal valuta. Samtidigt fortsatte ett betydande uttlöde av kapital till

utländska börser. Utländska aktier nettoköptes för ca 15

DIAGRAM 2

mdr under första halvåret. vilket således dämpade likvi-

ditetsflödet till stockholmsbörsen.

KURSUTVECKLING UTLANDET Den viktigaste förklaringen till den positiva kursutveck-

lingen under årets första hältt var kanske den kreditex-

400 New York London = Zunch Franklun = Pans Tokyo pansion som pågått alltsedan kreditregleringen avskaffa-

des. Värdetillväxten i aktier och fastigheter skapade be-

30940 låningsutrymme, vilket i sin tur ledde till en successivt

ökad likvidisering av de finansiella marknaderna.

Efterhand blev signalerna allt tydligare att industrikon-

2020 4 rr SE me Ån junkturen hade börjat mattas av. Aktiekurserna på börsen

började falla efter att ha nått sin kulmen i början av juli.

Iraks invasion av Kuwait förstärkte farhägorna för en

LLC om Å a —— Ar försämring av världskonjunkturen. Risken för höjda olje-

priser, ökad inflation och försvagad tillväxt. gav snabbt

genomslag på aktiemarknaderna runt om i världen.

För svenskt vidkommande fick utvecklingen dramatiska

"VN effekter. Den försvagade ekonomiska utvecklingen i lan-

40960 N NT det utlöste bl a spekulationer om en svensk devalvering,

vilket tvingade upp räntenivån kraftigt. I kombination

med fallande priser på fastigheter och aktier blev situa-

2020 IV d

tionen mycket snart svårhanterlig för flera aktörer på

kreditmarknaden. Följden har blivit en snabb kreditkon-

-304 traktion, vars verkningar fortfarande är betydande.

Kursnedgångarna på Stockholms Fondbörs förstärktes

LJ under senhösten av svaga delårsrapporter och nedjuste-

-402Y0 ringar av vinstprognoser. Vid årsskiftet hade totalindex

33 306 309 3112

minskat med 3096 sedan årets början.

CC Helår 1989

CO Heiår 1990 Emissions- och introduktionsvolymen för officiellt note-

VW Världsindex 1990 rade företag uppgick till 5.0 mdr (4.1 mdr). Härav upp-

gick nyemissionerna till 4.1 mdr (2.2 mdr). 4 (6) bolag

introducerades på A- och OTC-listorna till ett samman- Optionshandeln ökade något jämfört med föregående år. lagt belopp av 0.9 mdr (1.9 mdr). Omsättningen ökade mest i handeln med indexoptioner, Under 1990 tillfördes Stockholms Fondbörs 21 (9) nya från 4.7 mår till 6.1 mdr. Handeln med standardiserade bolag. 27 (16) bolag avfördes från notering på grund av akticoptioner steg från 4.5 mdr till 5.0 mdr. uppköpserbjudanden m m. Antalet OTC-noterade bolag Det totala marknadsvärdet på de svenska börsbolagen minskade med 8 (1). sedan listan tillförts 2 (5) bolag och minskade under året med 219 mår till 525 mdr, vilket 10 (6) bolag avförts från notering.

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 2

Fonden 1990

Grundkapitalet

Fondens grundkapital består av de belopp som sedan svenska och 6 utländska miklare. Under 1990 har affä- 1974 successivt förts över från första-tredje AP-fonderna rer. motsvarande mer än hälften av den svenska affärsvotill fjärde fondstyrelsens förvaltning. lymen. skett utan anlitande av mäklare. Den höga ande- De nu gällande reglerna för medelsöverföring till fonden len förklaras främst av uppköpserbjudanden i Incentive infördes den I juli 1988. Enligt dessa får till fondens för- och Pharmacia. valtning överföras medel som ”får uppgå till högst 14 av Mätt efter storleken av engagemangen i de enskilda det sammanlagda anskaffningsvärdet vid utgången av svenska företagen (aktier och andra riskkapitalinstrument närmast föregående kalenderår på de medel som första- sammantagna: noterade värdepapper till marknadsvärtredje fondstyrelserna förvaltar”. Medelsramen har häri- den, onoterade värdepapper till bokförda värden) fördegenom under 1990 ökats med ca 300 mkr till ca 3.600 lade sig värdepappersportföljen vid utgången av 1990 på mkr. följande sätt: Fonden har under året rekvirerat ytterligare medel, 500 Fondens placeringar är liksom tidigare koncentrerade till mkr. varefter grundkapitalet uppgår till 3.500 mkr. större enskilda engagemang. Innehav på 500 mkr och Nuvärdet av grundkapitalet (d v s summan av de succes- däröver finns i 12 företag och svarar för drygt 764 av siva tillskotten. uppräknade med konsumentprisindex fram t om december 1990) uppgår tll 6.974 mkr. Det uppindexerade grundkapitalet utgör basen för reglemen- Engagemang Antal Totalt tets krav på 34 direktavkastning till första-tredje AP- mkr företag — belopp Procent fonderna.

1000 < 4 7.207 41,6

De medel som ställts till fjärde fondstyrelsens förfogande har dels investerats i värdepapper (svenska noterade och 500 £1000 8 6.034 34,9 onoterade värdepapper och - i begränsad omfattning, jfr 250 £ 500 2 607 3,5

100 £ 250 14 2.151 12,4 sid [9-20 — utländska värdepappen), dels placerats i likvi-

Förändringarna i fondens värdepappersportfölj under

7 17.327 100,0

1990 har sammanfattats i följande tabell med jämförelsetal för 1989 (belopp i mkr):

KÖP FÖRSÄLJNINGAR NETTO- PLACERINGAR

(marknadsvärden) = (likviditetseffekt)

1990 1989 1990 1089 1990 1989

SVENSKA VÄRDEPAPPER

noterade!

(I ovanstående tabell liksom i några tabeller i det följande förekommer det att en summa på grund av avrundningar inte överensstämmer med summan i delposterna.)

Fondens köp av värdepapper 1990 var 2.920 mkr d v s portföljvärdet. Inom gruppen 16 mest omsatta aktier pålägre än 1989 (3.384 mkr). Försäljningssumman var dä- börsens A:l-lista återfinnes 9 av fondens investeringar remot högre 1990 än föregående år och uppgick till över 500 mkr med ett samlat värde på drygt 10 miljarder 2.520 mkr (1.959 mkr). Fondens nettoköp av värdepap- eller drygt 614 av fondens portföljvärde. per uppgick därmed till 400 mkr (1.425 mkr). Fördelningen på branscher (procent. marknadsvärden) av Det totala antalet värdepappersaffärer minskade från ca fondens svenska värdepappersportfölj framgår av tabel- 1.250 till ca 720. Det svenska courtaget minskade från ca len på följande sida, 15 mkr ull drygt 6 mkr. Fonden har gjort affärer med 19 Placeringsinriktningen har under året varit i stort sett

oförändrad. De största förändringarna i portföljens sam- ! Börsnoterade eller på annat sått dagligen noterade. mansättning har ske för branscherna Kemisk Industri, 59

Skr. 1990/91:164 Bilaga 2

än halva affärsvolymen. Anmärkningsvärn är att de s k

Branschfördelning i 4 arbitrageaffärerna, främst affärer mellan olika aktie-

Fondens portfölj Marknaden? serier, minskat drastiskt under 1990. Deras andel av fon-

Bransch 1990 1989 1988 1990-1989 1988 den affärsvolym uppgick till 1496 (40).

I nyemissioner i hoterade företag har fonden 1990 inves-

Verkstäder 39 41 40 3 32 27

terat 61 mkr (100 mkr).

Kemisk industri = 25 22 21 Nn 10 9

Fondens fem största engagemang vid årets slut, mätt ef- Skogsindustri 6 7 10 8 7 10

ter marknadsväret, utgjorde följande företag:

Fastighets- och

byggföretag 7 H 9 10 13 13

Handelsföretag 1 1 I 1 1 2 1 (1) Astra 2.968 mkr Rederier 0 - - l l 0 2 (3) Ericsson — 1.575 mkr

Utvecklingsbolag 0 2 3 1 2 2 3 (2) ASEA 1.519 mkr Förvaltningsbolag 1 2 2 12 14 IS 4 (18) Procordia 1.145 mkr

Banker 2 2 - 8 9 I0 5 (10) AGA 892 mkr

Övriga företag 18 12 14 16 HH 12

8.099 mkr

100 100 100 100 100 100

De fem största engagemangen svarade sammantaget för

knappt 4796 av portföljens marknadsvärde eller 7 c-en- Fastighets- och byggföretag samt Övriga företag. Endast heter mer än föregående år. Nya engagemang bland de i det senare fallet är det fråga om reella förändringar i fem största är innehaven i Procordia och AGA. Aktiekurform av köp av aktier i Procordia. Efter fövärvet av Phar- serna för de båda senare företagen har utvecklats väsentmacia har Procordias börsvärde ökat kraftigt, vilket på- ligt bättre än marknaden. I fallet Procordia erhöll fonden verkat branschvikten för gruppen Övriga företag. Inom betalning i Procordiaaktier i samband med budet på Kemisk Industri har Astra haft en mycket god relativ Pharmacia. Härtill nettoköpte fonden Procordiaaktier, såkursutveckling under året, vilket ytterligare har ökat väl direkt som indirekt, genom förvärv av Pharmacia. branschens andel av portföljen. Motsatsen gäller för Procordia blev därmed fondens fjärde största innehav vid Fastighets- och byggföretag, en grupp som har haft en årets utgång. mycket ogynnsam kursutveckling under 1990.

Följande viktiga förändringar har under året skett i fon- Sammansättningen av fondens portfölj skiljer sig i några dens portfölj av noterade svenska värdepapper: avseenden från aktiemarknadens fördelning på bran-

e Nya företag i portföljen är Argonaut, Nordbanken, SIscher. Fonden har totalt sett högre andelar aktier i bran-

FAB (nyteckning) samt Svedala (nyteckning). scher som representerar tillverkningsföretag (Verkstäder, Kemisk Industri och Skogsindustri) med tillsammans e Ett antal engagemang har avyttrats: Depenova (upp-

köpserbjudande), incentive (uppköpserbjudande), 704 av pontföljvärdet jämfört med drygt 5096 för marknaden. Å andra sidan är andelen Förvaltningsbolag i Kramo, Pharmacia (uppköpserbjudande), Saab och portföljen mycket låg jämfört med branschens marknads- Thorsman (uppköpserbjudande). andel. Andelen aktier i Fastighets- och byggföretag och e Större nettoköp av aktier har gjorts i Gambro, Procor- Banker är också lägre än marknadens. dia, Skanska och Volvo. Fondens portfölj av noterade värdepapper är i flera avse- e Större nettoförsäljningar av aktier har gjorts i Astra enden (branschmässigt, antal företag) förhållandevis och Euroc.: koncentrerad. Andra portföljer av samma storleksord- I övrigt hänvisas till värdepappersförteckningarna på sid ning (tex hos de större försäkringsbolagen) uppvisar 15-20. Här redovisas också uppgifterna om fondens kasom regel en betydligt större spridning. Koncentrationen pital- och rösträttsandelar i de enskilda företagen. är en medveten strategi hos fonden. Om man valt rätt ak- Fondstyrelsen har regelmässigt sedan 1975 (”bolagstier ger en sådan portfölj ett bättre utfall än en mer ”in- stämmoåret” för fondens första verksamhetsår 1974) dexneutral” portfölj. Å andra sidan innebär koncentratio- överlåtit en del av sin rösträtt vid bolagsstämmor i vissa nen ett högre risktagande. Under 1990 har koncentratio- företag till representanter för de anställda i dessa företag nen på företag i relativa termer givit ett gott utfall. (fördelat lika på LO- respektive TCO-anslutna). Grunden

för rösträttsöverlåtelsen är en specialbestämmelse i aktie-

bolagslagen. Under 1990 har rösträtt överlåtits till de an-

Noterade värdepapper

ställda i 17 noterade företag. Fondens omsättning av noterade svenska aktier låg under 1990 på en nivå som var 294. lägre än omsättningen 1989. Aktiviteten på marknaden för aktieoptioner har varit läg- Affärsvolymens andet av den officiella börsomsättningen re än under 1989. Fonden har liksom föregående år i beuppgick till 2.67 (2.14). Marknadsvärdet av fondens gränsad skala deltagit i denna marknad främst genom utportfölj utgjorde ca 3.294 (2.99) av det totala börsvärdet. ställande av köpoptioner. Fonden hade vid årsskiftet inga Omsättningshastigheten i fondens portfölj ligger således positioner på optionsmarknaden. fortfarande under genomsnittet för marknaden. Från och med 1 juli 1989 får fonden placera högst 1090 Det bör påpekas att ett fåtal större affärer av engångska- av fondkapitalets bokförda värde i aktier i utländska boraktär — ASEAS uppköp av Incentive, Procordias uppköp lag eller konvertibla skuldebrev utfärdade av utländska av Pharmacia och försäljningen av Saab — svarar för mer aktiebolag eller andelar i utländska aktiefonder. Den tidi-

gare ramen uppgick till 196 av fondkapitalet. Med nu

gällande bestämmelser kan drygt I mdr placeras i utlan- Veckans Affärers branschindelning det.

Skr. 1990/91:164 Bilaga 2

Under 1990 har fonden börjat bygga upp den utländska mkr). I riskavsättningen ingår bedömd ränteförlust, drygt portföljen enligt den nya placeringsramen. Dänned har 3 mkr, på marknadsbevis utfärdat av AB Finansor. portföljvärdet ökat från tidigare års nivåer på 30-40 mkr På sidorna 21-22 lämnas kortfattade uppgifter om samtlitill vid årets utgång drygt 200 mkr. De sammanlagda kö- ga onoterade företag. pen av utländska aktier har ökat från 101 till 235 mkr och försäljningarna minskat från 102 till 42 mkr. Fondens aktieplaceringar utanför Sverige är inriktade Likvida medel mot större bolag i länder som är betydande ur ekono- Fondens likviditet uppgick vid årets slut till 1.886 mkr, miskt perspektiv och har fungerande kapitalmarknader. vilket innebär en ökning under året med 566 mkr. Ök- Med detta avses, förutom de i fondens ponfölj tidigare ningen förklaras till största delen av rekvisitionen av ytrepresenterade länderna - USA, Storbritannien och Japan terligare grundkapital på 500 mkr i november. Medelbe- - främst länder i Kontinentaleuropa. Genom aktieplace- loppet av likvida medel minskade med 73 mkr till 1.478 ringar på börserna i Frankfurt, Paris och Zärich finns i mkr. Likviditetsandelen, d v s likvida medet i förhållanfondens aktieponfölj placeringar på totalt sex av de sju de till fondens totala tillgångar upptagna till marknadsstörsta aktiebörserna. värden, steg från årsskifte till årsskifte från 5.794. till

9.174. Följande tabell visar fördelningen på respektive land 1990-12-31: Medellöptiden för fondens portfölj har varierat mellan ca

120 dagar och ca 350 dagar (1989: 180-240 dagar).

Placeringarnas fördelning vid årets slut framgår av föl-

Fördelning Jande tabell:

till marknads- Antal

Den genomsnittliga avkastningen på likvida medel var Det bör betonas att den utländska aktieponföljen befin- under året 13.124 (11.52). I reala termer innebar detta en ner sig i ett uppbyggnadsskede. Därför avspeglas ännu ej avkastning på 2.24. (4.99). den avsedda långsiktiga inriktningen i portföljen vad av- När Finansor AB inställde betalningarna i september ser marknadernas relativa andelar och aktieinnebavens innehade fonden ett kontftristigt marknadsbevis på 50 mkr relativa storlekar. I bolaget. Fondens interna instruktion medgav placering- ”

ar upp till 50 mkr i räntebärande värdepapper emitterade

av företag som Nordisk Rating klassat som K2. Om det Onoterade värdepapper föreslagna ackordet i Finansor AB accepteras av ford- Fonden har sedan 1980 placerat i icke noterade företag. ringsägarna och ackordet fullföljs planenligt, så kommer Det investerade beloppet vid utgången av 1990 var 795 fonden att återfå det fulla nominella beloppet på sin oprimkr. Vid samma tillfälle föregående år uppgick der, sam- oriterade fordran. Däremot kan uteblivna räntor under manlagda investeringen till 627 mkr. Fondens nettoenga- återbetalningstiden uppskattas till 3.2 mkr. Därför har gemang har sålunda ökat med 168 mkr under året. detta belopp reserverats i årets bokslut. Den interna in- Fonden har efter beslut under hösten 1989 — inträtt som struktionen för placeringar av likvida medel har omarbe- 25 £-ägare i det nybildade fastighetsbolaget Plinius med täts och medger numera ej placeringar i räntebärande inriktning på investeringar i Sverige. Övriga ägare är värdepapper emitterade av företag i klass K2: med lika kapitalandelar Apoteksbolagets pensionsstiftel- Under 1990 varierade marknadsräntorna betydtigt mer se. SPP/AMF-P och Vasahuset AB. Investeringen utgör än under 1989. Från årsskifte till årsskifte steg kortränför fondens del 158 mkr. torna med en dryg procentenhet medan långräntorna I Liber, en förlagskoncern med huvudinriktning på pro- sjönk med en halv procentenhet. Korträntorna registreraduktion av läromedel, har investerats 36 mkr motsvaran- de två markanta toppar i februari resp oktober. Långrände 109 av kapitalet. Kapitaltillskott har genomförts i torna kulminerade i mars och augusti. Bland orsakerna CentrumiInvest med IF mkr och i Four Seasons Venture till ränteoron kan nämnas osäkerhet om den ekonomiska Capital med 28 mkr. politiken. Engagemanget i Bioinvent har avvecklats med förlust och aktierna i TeleSoft har sålts. Som nämndes i 1989 års redovisning fattades i januari 1990 beslut om att avveckla SwedeChromes verksamhet. Avvecklingen är i stort sett avslutad och bolaget kommer att träda i frivillig likvidation i början av 1991. Liksom föregående är har en individuell bedömning skett av förlustrisker. Riskerna bedöms uppgå till 20 mkr (80

Skr. 1990/91:164

Bilaga 2

Finansieringsanalys Som redan nämnts har 20 mkr avsatts för befarade för- I följande tabell ges en finansieringsanalys för fonden luster på vissa onoterade företag samt bedömd ränteför- 1990 (belopp I mkr): lust på ett marknadsbevis. Årets nettonedskrivningar uppgår till 14 mkr. Fonden skall enligt sitt reglemente som direktavhastning till förstu- tredje AP-fonderna överföra ett belopp mot-

tatert för året 1.990 mkr (1.126 mkr). Detta belopp till-

Minskning av fordringar

föres fondkapitalet.

resp ökning av skulder - 2 Ökning av grundkapitalet 500 = 650

Totalt nominellt resultat

Summa tillförda medel LIST 1173

Om årsredovisningen för en aktieförvaltande institution

Använda medel inte beaktar orealiserade värdeförändringar i aktieport-

Nettoköp av värdepapper 400 1.425 följen måste den sägas vara ofullständig och missvisanfyerföring till 1-3 AP-fonderna 160 146 de. Orealiserade kursvinster och kurstörluster är i princip

Förvaltningskostnader 1 10 av summa karaktär som realisationsvinster och realisa- Ökning av fordringar tionsförluster. I och med att likviden av en försäljning re-

resp minskning av skulder 14 1 investeras i värdepapper är det realiserade resultatet un- Summa unvända medel 585 1.582 derkastat samma kursrisker som de orealiserade kusrför-

ändringarna. Det är helt klart att aktiekurserna och där-

Förändring av likvida medel +566 >—-408 med ponföljvärdet kan ändras snabbt — valet av stickdag

kan i hög grad påverka resultatutfallet. Man bör därför

inte fästa allt för stort avseende vid resultatet under ett

enstaka år. Portföljförvaltning är en verksamhet med Bokföringsmässigt resultat långsiktiga mål. och utfallet måste därför ses i ett längre Enligt de redovisningsprinciper som gäller för Allmänna perspektiv. penstonsfonden skall fondens tillgångar tas upp till an-

På grund av kursnedgången under året har det icke realiskalffningsvärden vid beräkningen av fondkapitalet och i serade övervärdet i portföljen under 1990 minskat med redovisningen i övrigt. Det betyder att det bokförings- 6.633 mkr. Motsvarande tal 1989 innebar en ökning av misstga utfaller av verksamheten (den övre delen av re-

övervärdet med 4.358 mkr. sultaträknpingen på sid I 2) inte har påverkats av orcalise-

Det totala nominella resultatet för 1990 blev därmed ett rade kursvinster och kursförluster.

underskott på 4.453 mkr (överskott 5.644 mkr). Atieurdelningarna ökade med 284 ull 451 mkr (352 mkr). Aktieutdelningarna motsvarar ca 2.19 (ca 2.09) av marknadsvärdet på portföljen av noterade aktier 1990- Realt resultat

04-30. Resultaträkningen innehåller ett avsnitt där det totala no- Räntevmäkterna, 200 mkr (varav 193 mkr på likvida minella resultatet korrigeras för inflationen under året medel. ökade jämfört med föregående år (168 mkr). och relateras till reglementets krav på 394 real avkast- Förvaltningåostnaderna ökade med knappt I mkr. En ning. Efter avsättning med 638 mkr (323 mkr) för bevauppdelning av förvaltnimgsköstnaderna på viktigare kost- rande av grundkapitalets köpkraft blev det reala resultanadsslag återfinnes under avspittet ”Administration” på tet ett underskott på 5.091 mkr (överskott 5.321 mkr). sid 11. Förvaltningskostnaderna motsvarade 1.0 promille Med hänsyn taget till kravet på överföring till förstac.2 promille; av det genomsnittliga bokförda fondkapi- tredje AP-fonderna visade fonden ett underskott på 5.287 talet under året och 0.5 promille om tillgångarna värde- mkr (överskott 5.160 mkr). ras tll marknadsvärden. Också det reala resultatet bör ses i ett längre perspektiv. Ärets verksamhet har givit eu rörelseresular taktieutdel- Man kan i diagram 3 konstatera att sett trån fondens tillningar och ränteintäkter minskade med förvaltningskösti- komst kom ackumulerade resultat och ackumulerade renader) på 640 mkr (509 mkr. sultatkrav i balans 1981 (dvs under fondens åttonde

verksamhetsår) och att det ackumulerade överskottet se- Försätjningarna av värdepapper under 1990 medförde

dan 1981 ökat med undantag för 1984. 1987 och innevaredlisationsvinster på 1.574 mkr (844 mkr) och realisa-

rande år. Vid det senaste årsskiftet översteg det samlade Honsförlister på 14 mkr (28 mko). Realisattonsvinster

resultatet motsvarande resultatkrav med drygt 12 miljaroch realisatronsförluster är inte ”planerade” utan upp-

der kronor. kommer successivt som ett resultat av affirsmässigt mounverade omplaceringar i den köpande verksamheten. Fr om 1990 tillämpas den av Föreningen Auktoriserade

Performance

Revisorer rekommenderade genomsnittsmetoden vid be-

Av intresse är även att redovisa fondens verksamhet inte

av realisationsvinster och realisationstörluster.

> är har fonden vid försäljningar av aktieinnehav bara i absoluta tal och jämfört med resultatkraven. utan

också i förhållande till kursutvecklingen på aktiemarknamed olika anskälffningsvärden på delposter tillämpat

den. principen högst in - först ut. vilket inneburit att realisatonsvinsterna minimerats och realisationsförlusterna Veckans Affärers totalindex sjönk under 1990 med 302. MaNimerats. Ett index för fondens värdepappersportfölj visade en

Skr. 1990/91: 164 Bilaga 2

DIAGRAM 3 RESULTAT OCH RESULTATKRAV 1974-1990

ed La0

27F

od a 0

-2 -

rp -5

-4 4

- -10

= 74 76 78 80 82 8 86 88 90

Vänsterskala, staplar Högerskala, linje

Årligt resultat i förhållande Ackumulerat resultatöverskott

till resultatkrav utöver resultatkrav sedan

starten

nedgång med 234. Om likvida medel inkluderas i port- De totala förvaltningskostnaderna 11.302 kr. fördelade följen har fonden haft en total negativ avkastning på sig på följande sätt (med jämförelsetal för 1989): 19. Fondens överrepresentation i Kemi- och Verkstadsindu- - a 1990 1989

strin hör till de faktorer som främst bidragit till fondens Löner och ersättningar relativt index tillfredsställande utveckling under '990, Styrelse och verkställande

— direktör 1.351 1.259

or . Övriga anställda 2.186 2216

Administration Övriga personalkostnader 2.056 1.970

Fondstyretsens nuvarande ledamöter och suppleanter är Eokalkostnader 1.463 1.275 förordnade av regeringen för tiden fram till dess fondens Informationskostnader 2.084 Y98 balansräkning för år 1990 fastställts. Av de fjorton leda- Övriga förvaltningskostnader 2.162 2.813 möterna (med lika många personliga suppleanter) utse: ordförande och vice ordförande utan särskilt förslag, två ga personliga suppieanter) utses Summa 11.302 — 10.531

efter förslag av sammanslutningar som företräder kommunerna, tre efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare, fem efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare och två efter förslag av rikssammanslutningar inom kvoperationen. Antalet anställda vid fondens kansti var vid årets utgång nio (sju).

Stockholm4Töbfuari 1991

Bertil Dafielsson

Skr. 1990/91:164

Förvaltningsberättelse Bilaga 2

De av fondstyrelsen förvaltade medlen har placerats på tillgångarna skall bokföras till anskaffningsvärden.

Realt resultat

.e . Skr. 1990/91:164

Balansräkning Bilaga 2

Balansräkningar, tkr

1990-12-31 1989-12-31

Bokförda Marknads- Bokförda Marknads

värden värden värden värden

Tillgångar

Banktillgodohavanden. statsskuldväxlar. företagscertifikat och obligationer m m 1.885.677 1.885.677 1.319.665 1.319.665 Fondlikvider 17.640 17.640 - - Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 42.851 42.851 29.586 29.586 Aktier not 2 10.374.925 17.407.367 8.473.811 22.124.411 Konveribla skuldebrev. lån med optionsrätter not 3 124.237 134.000 156.214 186.204

Summa tillgångar 12.445.330 19.487.535 9.979.277 — 23.659.868

Skulder och fondkapital

Skulder

227.249 227.249 250.882 250.882

Fondkapital Tillskjutet grundkapital 3,500.000 3.000.000 Uppindexerat grundkapital not I 6.973.862 5,835.675 Ackumulerat överskott från föregående år 6.728.395 5.602.527 Ackumulerat överskott i förhållande till resultatkrav 17.573.311 12.412.826

Årets resultat 1.989.685 1.125.869

Arets resultat i förhållunde till resultatkrav -5.286.587 5,160.485

12.218.080 19.260.286 9.728.396 23.408.986 Summa skulder och fondkapital 12.445.330 19.487.535 9.979.278 23.659.868

Stockholm 1991-02-14 Sören Mannheimer Birgitta Johansson-Hedberg Lars-Erie Ericsson Gun Hellsvik Hans Werthén Nils Landqvist Ingemar Essén Gustav Persson Bo Dockered Bertil Jonsson Dan Andersson Lage Andréasson Kurt Lanneberg Björn Rosengren Bertil Danielsson

Vår revisionsberättelse har avgivits

Stockholm 1991-02-16 Pål Wingren Jonas Forssman Anders Larsson Gösta Felestam

5 Riksdagen 1990/91. I saml. Nr 164

Skr. 1990/91: 164

Bokslutskommentarer Bilaga 2

Redovisnings- och värderingsprinciper.

Penningmarknadsinstrument bokförs till anskaffnings- av värdepapper har genomsnittsmetoden använts. värde och ränta periodiseras. Avsättning till riskreserv har skett efter individuell Anskuftningsvärdet på aktier och övriga värdepapper prövning. inkluderar courtage och värdepappersskutt. Vid beräk- Av årets resultat överföres 3 av det förvaltade ning av realisationsvinster och förluster vid försäljning grundkapitalets nuvärde till 1-3 AP-fonderna.

Noter till resultat och balansräkningar

Not I Överföring till 1-3 AP-fondstyrelserna.

Fjärde AP-fonden skall varje år överföra en avkastning på 356 av rekvirerat kapitals nuvärde. Nuvärdet beräk-

nas enligt konsumentprisindex förändring.

Hänsyn tas till den tid kapitalet disponerats. Konsumentprisindex för december 1990 uppgår till 213.9 Avsiätt-

ningen skall göras i den reala redovisningen motsvarande ärets uppindexering av grundkapitalets nuvärde.

Belopp Index Beräknu Tillgängligt Avkast-

nuvärde antal dagar nings

90-12-31 krav

Ingående

—6.335.675 Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft 638.187 Nol 2 Förteckning över aktier återfinns på sid 15-17 och 19. Not 3 Förteckning över konvertibla skuldebrev återfinns på sid 18 och 20.

Skr. 1990/91:164

Revisionsberåttelse Bilaga 2

Undertecknade, som av regeringen förordnas att såsom Räkenskaperna har detaljeranskats av Öhrlings Rexeko revisorer granska Allmänna Pensionsfondens fjä ARB. fondstyrelses förvaltning. får härmed avge revisionshe- Vi finner ingen anledning till erinran mot de varderättelse för är 1990. papperstransaktioner, som fonden företagit under 1990, Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av ra- eller mot de sätt på vilket desamma genomförts. kenskaperna. protokoll och andra handlingar, som kim- Revisionen har icke gett anledning till anmärkning be nar upplysning om fondstyrelsens förvaltning. mventerat tätfande förvaltningsberiättelsen, de i densamma uppde under fondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna tagna resultat: och balansräkningarna. bokföringen elter samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett er- mventeringen eller eljest beträffande foöndstyrelsens förförderliga. valtning.

Stockholm den 16 februari 1990

Pål Winuren Jonas Förssman Anders Larsson Gösta Telestam

Fjärde AP-fonden

Styrelse

Ledamöter Suppleanter Sören Mannheimer, jur känd. ordförande Nils Dexe. departementsråd Birgitta Johansson-Hedberg, direktör, vice ordförande Monica Andersson, borgarråd Lars Eric Eriesson förbundsordförande Ingegerd Karlsson. kommunalräd Gun Hellsvik, kommunalträd Kennart Erlandsson, kommunalråd Hans Werthén, tekn dr Marcus Stoöreh, direktör Nils Eandqvist. docent Lars Nabseth. professor Ingemar Essen, direktör Christopher Fris, direktör Gustav Persson, direktör Kjell Olof Olsson. finansdirektör Bo Dockered, förbundsordförande Bertil Svensson, direktör Bertil Jonsson. LOs andre ordförande Valter Carlsson, förbundsördförande Dan Andersson, ekonom Ove Fredriksson. förbundserdförande Lage Andréasson, förbundsordförande Hans Olsson, utredningscher Kurt Lanneberg, ekonomichef Lisbeth Eklund. 1:e vice ordförande Björn Rosengren, TCOS ordförande Sven Magnusson, förbundsdirektör

Revisorer

Pål Wingren, aukt revisor. ordförande Jonas Förssman, direktor

Gösta Telestam, direktör Anders Larsson, ekonomichet

Vid revisionen medverkar Öhrlings Reveka AB

Kansli

Bertil Danielsson verkställande direktör Lillemor Evertsson

Thomas Halvorsen, vice verkställande direktör Arne Lööw

Gunnel Johansson, kamrer Stefan Malmström

Margareta Passad Ul Fahlgren

Pia Westerlund

Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen

Besöksadress: Drottninggatan 82 IH

Postadress: Box 3069. 103 61 Stockholm

Telefon: 08-24 33 90, Telefax: 08-24 42 40 FAvled i januari 1991

Värdepappersinnehav per den 31 december 1990 Svenska värdepapper Aktier, noterade

av

A 2.294.540

B 1. 136.784 Ala laval 3.864.996 +40.400 715.024 6.6 4,5

A 1.294 224

B 2.570.772

A 1.892 840

B 1.279.100 Astra 6.342.921 -506.000 2.967.925 7,0 6,9

Ä 5.213.432

B 129.489

ÅÄ 120.501

Skr. 1990/91:164 Bilaga 2

Gav

A 1.775.020

B 163.400 Perstorp B 1.502.336 +174.400 269.044 7.1 34 Procordia 7.926.786 +5.537.347 1.144.598 3.0 14

A 1.890.974

B 6.035.812 SCA 8.774.556 +200.600 759.539 52 4.8

A 2.710.060

B 6 064.496 SE-Banken 4.266.400 +464.000 238.918 17 1.7

A 4.216.400

A 2 352.253

B 1.083.800 Skanska 2.870.800 +237.200 806.542 4,6 31 ÅA 35.000 B 2.835.800 SKF 3.534.276 +51.000 237.896 3,3 44 A 2.160.600 B 1.373.676

B 1.188 180 C 586.156 Westergyllen B 40.000 3.000 3,3 0,8 Volvo 3.076.501 +199.300 650.184 4.0 6.4 A 1.835.921 B 1.240.580

Totalt marknadsvärde 16.471.060 Totalt anskaffningsvärde 9.421.108

' Förändringarna anges netto och är i vissa fall resultatet av flera ohka förändringar under året, tex emisston eller akuceuppdelning I kombination med kop och försäljning.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 2 Aktier, onoterade

ce av

Skr. 1990/91:164

Bilaga 2

Övriga värdepapper, noterade (konvertibla skuldebrev med optionsrätter)

Övriga värdepapper, onoterade

tkonvertibla skuldebrev)

Skr. 1990/91:164

Utländska värdepapper Bilaga 2

Aktier

Skr. 1990/91:164

Bilaga 2 Obligationer

Sammanfattning av värdepappersförtecknngarna

Anskaffningsvärden, mkr Marknadsvården, mkr

Skr. 1990/91:164 Bilaga 2

Kortfattade uppgifter om onoterade företag

Bolag Fnpage- Agarandel/ Övriga storre YD/Fondens Kommentarer mang, rostratts- — delagare styrelserepr. mkr andel, &

AV Krättbolas

Avesta kraft (+YVisentkrafti 43.0 12.6/27.7 Avesta AB Folke Källberg Dessa bolag har övertagit vatten- Thomas Halvorsen krafttillgångar från de nämnda industriforetagen. Bolagskonstruk- Gruvkraft 11.9 9.5/22.2 Boliden Om kon- — Per-Ame Nilsson tion och kraftleveransavtal med (Trelleborg) av er Thomas Halvorsen resp industriföretag är så konstrueförsäkrings- rade, att fonden på sina preferens- Holmen Kraft 60.0 45.2/22.4 Holmen lag. Erik Olsson aktie- och konvertibelinnehav får

MoDo) söfelser Thomas Halvorsen en real avkastning av 3.5-5.596 per år.

m fl. Junkaravan 7.5 4.9/9.7 MoDo Lennart Svensson Thomas Halvorsen

Alvkraft Son 15.9/28.8 Varmlandsenergi Gillis Broman (AGA) Thomas Halvorsen

By Oviuva bolag

CentrumiInvest 53.5 25.0/19.0 SPP/AMF-P. Håkan Karlsson Bolaget engagerar sig finansiellt i Folksam, Imari- Bertil Danielsson köpcentra och projekt för förnyelse nen, Duba/Vectura, av stadskärnor samt bedriver via dotanställda terbolag i Sverige, Norge och Finland konsultverksamhet på dessa områden

Four Seasons 148.8 33.8/25.4 Alfa-Laval, SPP/ Gösta Oscarsson Ett av landets största venture capi- Venture Capital AME-P, FSVC Bertil Danielsson talföretag med en blandad foretagstinkl FSVC Management AB, Management AB ponfölj.

Liber 36.0 10.0/12.6 Procordia, Skandia, Birgitta Johansson- Förlagskoncern med stark ställning Skandinaviska För- Hedberg inom framför allt läromedel. Resultat värvskapital, Spira Thomas Halvorsen av fusion mellan Liber och Esselte Invest, Custodia Förlag.

Ljungberg(;ruppen 81 2.0/0.3 Familjen Ljungberg CIf Holmlund Bygg och fastighetsbolag. SPP/AMF-P. WASA och Sirius

NKR Gruppen 8.5 16.1/5.8 Ebbe Krook med Ebbe Krook Holdingbolag för möbelforetaget NKR familj. Four Gösta Oscarsson International AB (med inrikming på Seasons VC inredningar for kontor och offentlig miljö.

Naringslivskredit 44.0 33,.3/47 6 — Fortos (dotterbolag Christer Jörneskog Kreditaktiebolag för medel- och NLK till Volvor och WASA — Benil Danielsson långfristig kreditgivning till framför allt mindre och medelstora företag.

Plinius ISKA 25.0/30.1 Apoeksbolagets pen- Kenneth Andersson Nybildut fastighetsbolag med inriktstönsstiftelse, SPP/ Bertil Danielsson ning på Sverige. AMF-P, Vasahuset

Refina Instruments = 10.0 37.5/37.5 VD med familj Johannes Baecklund Bolaget utvecklar, ullverkar och Sten Wikander marknadsför röntgenfluvrescensinstrument för främst processkontrött inom industrin.

Rubustus 463 25.0/25.4 — Sparbankernas Curt Linderoth Bolaget äger andelar i främst ett stort Förvaltnings AB, Thomas Halvorsen antal regionala utvecklingsbolag. SPP/AMF-P. Uppgiften är att genom finansiell och Folksam industriell kompetens och ekonomiska resurser underlätta deras expansion.

Spira Invest 25.0 S.0/5.1 TLantbrukskoopera- Bo Soderberg Förvaltningsbolag med industriell tionen och närstående, Bertil Danielsson inriktning, främst livsmedel och skog. Volvo, Procordia m fl.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 2 '

Kortfattade uppgifter om onoterade företag

Bolag Engage- = Ägarandel/ Övriga större YD/Fondens Kommentarer

mang, rösträtts- delagare styrelserepr.

mkr andel, &

Swedish Genetic 63.6 33.3/45.0 = SIB invest, SPPIAMF-P Ragnar Lundgren Holdingbolag för bioteknikforetaget Investment (SGI) Bertil Danielsson Karo Bio. Ytterbgare kapitaltill-

skott om 50 mkr kommer att ges under

januan 1991.

Svenska Bota 7.3 10.5/10.0 Hagströmer Fondkom- — Bo Lindberg Marknadsföring av generiska låke- Läkemedel mission, företags- - medel i endosförpackningar samt

ledningen, ett stort värdepappershandel. antal läkare

Svenska Enerek 1.0 22.2/20.0 = Pilen AB, Anders Granqvist Bolaget tillverkar och marknadsför

företagsledningen Stig Nordfelt system för energistyrn., larm, brandlarm och vattendetektering i fastigheter.

Uwelast 2.0 30.0/30.0 Four Seasons VC, Martin Holm Uwelast tillverkar formgjutna poly-

företagets grundare Lars-Olof uretaner för industriändamål tmem-

Gustavsson bran till högtryckspressar, belägg-

ning av valsar för pappersindustrin

mm).

Skr. 1990/91:164

Fem år i siffror Bilaga 2

(Mkr där ej annat anges)

1986 1987 1988 1989 1990

Värdepappersponfölj vid årets slut, anskaffningsvärden 4.734 5.554 6.395 8.630 10.499 Värdepappersporntfölj vid årets slut,

Definitioner

Grundkapitalet = summan av de medel som överförts till ende fondkapitalet räknats upp med konsumentprisindex. tjärde AP-fondens förvaltning (motsvarar aktiekapitalet i Totalavkastningen på fondförvaltningen har mätts på fölett aktiebolag). jande sätt: Aktieutdelningar + räntor + realisationsvinst- Eftersom fondens reglemente ställer krav på en real av- netto + värdeändring i portföljen, allt ställt i relation till kastning räknas ermwdkapitalet varje år upp med föränd- fondkapitalet till marknadsvärde vid årets början och ringen i konsumentprisindex till ett nuvärde. korrigerat för medelstillskott under året. Fondkapitalet = grundkapitalet + ackumulerade bokfö- Index för fondens portfölj mäter den årliga avkastningen ringsmiässiga överskott (motsvarar aktiekapital + balan- (exklusive utdelningar) på fondens samtliga svenska värserade vinstmedel i ett aktiebolag). Tillgångarna har då depäpper, justerat för köp och försäljningar. tagits upp till anskaffningsvärden. Om tillgångarna i stället tas upp till marknadsvärden ökas fondkapitalet med den ”dolda reserven” i värdepappersportföljen. Nettoplaceringarna utgör skillnaden mellan totala köp och totala försäljningar av värdepapper. Försäljningarna har här räknats till marknadsvärden. Nettoplaceringarna unger då hur mycket pengar som netto disponerats för köp resp frigjorts genom försäljningar. Reult resultat enligt reglementet - jfr resultaträkningen. Vid beräkningen av det reala resultatet har hela det ingå-

Femte fondstyrelsen

ÅRSREDOVISNING 1990

Skr. 1990/91:164 Bilaga 3

Femte fondstyrelsen (Femte AP-fonden)

Femte AP-fonden ingår i allmänna pensions- Den femte fondstyrelsen inrattades år 1988. fonden. Fondens uppgift är att förvalta medel, Kansliet upprättades i augusti 1989 och fonden som används för att huvudsakligen förvårva ak- har tilldelats 2.000 Mkr tom 1990. Femte APtier. Femte AP-fonden har samma inriktning fonden skall till forsta—tredje fondstyrelserna och uppgifter som fjärde AP-fonden och år varje år overfora en reell avkastning på 396. underkastad samma regelsystem. Hansyn tas till hur lange kapitalet har dispone-

rats. Femte AP-fonden har möjlighet att erhålla högst 196 av det sammanlagda anskaffningsvärdet för de medel som första—tredje fondstyrelserna förvaltar.

Skr. 1990/91:164 Bilaga 3

VDs kommentar

1990 har varit ett ovanligt händelserikt år med betydelsefulla inrikespolitiska händelser. Det har inneburit regeringskris och press på den svenska valutan vilket i sin tur har inneburit en stramare ekonomisk politik med ett högt ränteläge.

Även internationellt har de politiska förändringarna varit stora och snabba. I Östeuropa och Sovjet har det haft en så stor omfattning att man kan tala om ett ekonomiskt systemsammanbrott. I mellanöstern har det labila laget blivit än mer allvarligt sedan Irak invaderat Kuwait med åtföljande motåtgärder från FN.

Inom finansmarknaden har svårigheter uppstått såväl internationellt som nationellt. Omfattningen är svårbedömd. Effekten har dock blivit oro och pressade kurser.

Det förefaller som om detta har starkt påverkat världsekonomin. Den utdragna högkonjunktu- på en fallande bors. Under 1990 foll börsen med ren under 80-talet har ersatts av en tid med 3196. vikande konjunkturer. Det är idag svårt att be-

Femte AP-fonden har under verksamhetsåret döma djupet och längden av en period med

1990 fortsatt att efterhand bygga upp aktieportlägre ekonomisk aktivitet. Framför allt är det

följen med ungefär samma inriktning som unsvårt att bedöma den utrikespolitiska utveck-

der 1989. Fondens aktieköp har varit ungefär lingen som innehåller bla kriget i mellanöstern

dubbelt så stort under 1990 jämfört med föregåoch Sovjets inrikespolitiska utveckling. Sam-

ende år. Fonden var då aktiv enbart andra halvmantaget är det nu rimligt att räkna med en

året. Portföljen hade i slutet av 1990 ett marklängre tid av lägre ekonomisk aktivitet. Förmod-

nadsvårde av 1.272 Mkr. Marknadsvärdet på ligen kommer ingen återhamtning i vårldskon-

aktieinnehavet har minskat i varde med 388 junkturen före år 1992.

Mkr i förhållande till anskaffningsvärdena un- Fonden började sin verksamhet når borsen stod der 1990. Avkastningskravet har kunnat täckas som högst under 1989 och har därefter arbetat genom utdelningar och räntor.

Bert Ekstrom

Skr. 1990/91:164 Bilaga 3

Värdepappersportföljen 1990

1990 kan karaktäriseras som ett år då grunden Fondens fem största engagemang av den totala har lagts för femte AP-fondens uppbyggnad. portföljen till marknadsvärden per 1990-12-31 Vid ingången av 1990 hade fonden varit verk- framgår av fig 2. sam endast ett halvt år och marknadsvardet på portföljen låg då på ett varde av 468.147 Kkr. Tillskjutet grundkapital uppgick till 500.000 Kkr. Under året har ytterligare kapital tillförts och grundkapitalet uppgick 1990-12-31 till 14 20 Aga 2.000.000 Kkr. Aktieportföljen har successivt ökat i takt med tillskjutet grundkapital och anskaffningsvärdet 1990-12-31 var 1.660.918 Kkr. san I 105

övriga Sydkraft På grund av den vikande aktiemarknaden var marknadsvärdet 1.271.889 Kkr. För att möjlig-

i göra köp vid gynnsamma tillfällen har likviditeten hållits förhållandevis hög. å 824

Å Perstorp Under året har vissa försäljningar gjorts i samband med bytesaffårer inom olika aktieserier. Detta har tillfört fonden en realisationsvinst på NN Bahco netto 4.337 Kkr. om RE a 794 Aktieportföljen är i huvudsak koncentrerad till Skanska storre svenska företag. En jämförelse med Vec-

Figur 2 kans Affärers (VA) branschfördelning görs i fig1, avseende enbart den svenska portföljen

per 1990-12-31.

Vd 40. 35 I BH fonden 1 sex företag har fonden uppnått en kapitalandel

ktåder indusin industn företag het och delt ner Inga = vall

bygg: — företag företag nings Cardo 1.1 1.1

företag bolag Figur 1

Skr. 1990/91:164 Bilaga 3

Värdepappersportföljen 1990

Utländska värdepapper

Fonden kan investera 1046 av de medel, som HAFSLUND NYCOMED är ett norskt bolag, styrelsen förvaltar, i utländska värdepapper. som har sin största verksamhet inom läkemedel, Två utländska företag är representerade i fon- kontrastmedelstillverkning och energi. dens portfölj, Hoffman La Roche och Hafslund

Läkemedelsverksamheten består av försäljning Nycomed. Fonden har funnit dessa företag in-

av läkemedel i Norden. Inom tillverkningen av tressanta som komplettering till den svenska

röntgenkontrastmedel är produktionen av Omportföljen.

nipaque den dominerande, både omsättnings- HOFFMAN LA ROCHE är en schweizisk kemi- ässigt och vinst igt. Utveckling av nya koncern med en omsättning under 1990 på ca kontrastmedel inom befintliga och nya använd- 10,5 Mdr CHF. Hälften av tillverkningen utgör ningsområden utgör potentialen för fortsatt tillläkemedel, resterande är fördelat mellan vita- växt. miner, finkemi och diagnostika samt doft- och

Hafslund Nycomed år Norges största privata smakåmnen. Under 1990 köptes majoriteten

energileverantör. (60 96) av Genentech (USA), världsledande i utvecklingen av biokemisk läkemedelsproduk- Omsättningen 1990 i Hafslund Nycomed väntion. tas bli ca 3,5 Mdr NOK.

6 Riksdagen 1990/91. I saml. Nr 164

Skr. 1990/91: 164 Bilaga 3

Förvaltningsberättelse

De av fondstyrelsen förvaltade medlen har pla- Resultatet av årets forvaltning samt fondens tillcerats på sätt som framgår av balansräkningen gångar och skulder 1990-12-31 i övrigt framgår och särskilda specifikationer över fondens av efterföljande resultaträkning samt balansråkvärdepappersinnehav vid årsskiftet. Fondens ning. reglemente föreskriver att tillgångarna skall

Antalet anställda vid fondens kansli har under bokföras till anskaffningsvärden.

1990 varit fyra personer. I löner och ersättning- Bokföringsmässigt nettoresultat för år 1990 före ar till styrelse och verkställande direktor har överföring till första—tredje AP-fondstyrelserna utgått sammanlagt 1.470 Kkr och till övriga anvisar ett överskott på 57 Mkr. Det reala resulta- ställda 759 Kkr. tet före överföring till första—tredje AP-fondstyrelserna visar ett underskott på 433 Mkr.

Stockholm 1991-02-13

Johan Björkman Klas Eklund Tore Andersson Uno Ekberg

Ordforande Vice ordf

Bill Fransson Sven Hegelund Perolof Holst Egan Jacobsson

Jaan Kolk Carl Langenskiöld Hans Mattson Anders Milton

Irgemar Nordengpén

Bert Ekström

Verkstallande direktor

Vår revisionsberåttelse har avgivits 1991-02-14.

Pål Wingten Mats Josefsson Karl-Evert Oskarsson Håkan Vestlund

Aukt revisor Bankinspektor Forbundskassor Kommunalråd

Skr. 1990/91:164

Bilaga 3

Resultaträkningar

Bokföringsmässigt resultat 1990 1989 Kkr 1/7—-31/12 RÖRELSEN

Nettoresultat före överföring

REALT RESULTAT

Realt resultat inkl ej realiserade vinster /förluster före

os . Skr. 1990/91:164

Balansräkningar Bilaga 3

1990-12-31 1989-12-31

Bokf Markn Bokf Markn Kkr vården värden vården värden TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Likvida medel och penningmarknadsinstrument 397.101 397.101 49.516 49.516 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 4.142 4.142 883 883

401.243 401.243 50.399 50.399 Anläggningstillgångar Aktier (Not 4) 1.660.918 1.271.889 469.588 468.147 Inventarier (Not 5) 881 881 1.011 1.011

1.661.799 1.272.770 470.599 469.158 Summa tillgångar 2.063.042 1.674.013 520.998 519.557

SKULDER OCH FONDKAPITAL Kortfristiga skulder

44.229 44.229 18.328 18.328 Fondkapital

Årets underskott i förhållande till

resultatkrav —474.770 —3.790

2.018.813 1.629.784 502.670 501.229 Summa skulder och fondkapital 2.063.042 1.674.013 520.998 519.557

Ställda panter INGA INGA Ansvarsförbindelser INGA INGA

Skr. 1990/91:164

Bokslutskommentarer Bilaga 3

REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER Penningmarknadsinstrument bokförs till anskaffningsvårde och ränta periodiseras. Anskaffningsvärde på aktier och övriga värdepapper inkluderar courtage och värdepappersskatt. Vid beräkning av realisationsvinster och -förluster vid försäljning av värdepapper har genomsnittsmetoden använts. Avskrivning på maskiner och inventarier har gjorts enligt plan med 2096 per år beräknat på ursprungliga anskaffningsvärden. Avskrivning på datorer har gjorts enligt plan med 33,33 96 per år beräknat på ursprungliga anskaffningsvarden. Av årets resultat överföres 3946 av det förvaltade grundkapitalets nuvärde till första—tredje APfondstyrelserna.

NOTER TILL RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR Kkr

Not 1 Förvaltningskostnader

Not 2 Avskrivningar

Kontorsinventarier 184 Datautrustning 143

Skr. 1990/91:164

Bilaga 3

Bokslutskommentarer

Not 3 Överföring till 1—3 AP-fondsstyrelserna

Fondstyrelserna skall varje år överföra en avkastning på 3 96 av rekvirerat kapitals nuvärde. Nuvärdet beräknas enligt konsumentprisindex förändring. Hänsyn tas till den tid kapitalet disponerats. Konsumentsprisindex för december 1990 uppgår till 213,9. Avsättning skall göras i den reala redovisningen

—2.005.019

103.325 + Ingående nuvårde

Not 4 Aktier

äterfinns på sid 10 och 11

Not 5 Inventarier

Skr. 1990/91:164

Bilaga 3

-Värdepappersinnehav 1990-12-31

Not 4 Aktier (Kkr)

K-andel av

Anskaffning- Marknads- aktie- Företag Antal Forändr, värde värde — kapital röster

Svenska värdepapper, aktier noterade

Export-Invest B bu 197.900 163.800 16.253 13.853 Export-Invest B fr 60.900 39.200 5.467 3.898 Fabege Bbu 15.000 15.000 1.369 630 0,09 0,05 Fabege B fr 10.000 10.000 9” 400 Investor" Abu 328.400 288.100 55.517 36.781 0,59 0,53 Investor” A fr 43.500 33.700 7.204 4.872 Investor” B fr 103.550 76.250 19.345 11.080 Perstorp Bbu 418.700 316.200 89.961 73.271 2,66 1,27 Perstorp Bfr 143.850 136.250 27.601 25.174 Pharos Abu 250.660 227.460 40.032 36.346 1,48 1,48 Pharos Afr 3.080 3.080 517 447 Providentia” A bu 209.600 152.000 27.797 14.882 0,42 0,38 Providentia” A fr 27.850 26.350 3.693 2.033 Providentia” Bfr 68.300 57.400 9.063 4.644 Sandvik Abu 220.100 178.800 61.838 50.183 0,67 0,56 Sandvik A fr 7.200 5.200 1.628 1.627 Sandvik B fr 136.450 131.150 28.418 30.838 SCA A bu 194.500 194.500 22.289 17.505 0,46 0,37

+ Fondemission

Skr. 1990/91:164

Bilaga 3

Värdepappersinnehav 1990-12-31

K-andel av

Anskaffning- Marknads- aktie- Foretag Antal Forandr. varde varde — kapital roster

SCA B bu 272.400 215.400 26.746 23.426 SCA B fr 327.900 205.900 36.953 27.871 SHB A bu 57.000 57.000 5.062 5.244 0,04 0,04 Skanska B bu 285.100 155.400 125.080 80.683 0,49 0,30 Skanska B fr 22.400 11.900 10.269 6.272 SKF A bu 121.000 121.000 16.934 8.228 0,80 0,25 SKF B bu 371.700 371.700 42.259 24.904 SKF B fr 366.700 366.700 53.396 24.202 Stora A bu 60.700 2.800 20.926 15.175 0,25 0,20 Stora A fr 33.500 0 10.989 8.375 Stora B fr 54.200 0 18.930 13.550 Sydkraft A bu 887.900 719.500 121.903 114.539 0,83 1,21 Sydkraft A fr 94.800 94.800 13.615 12.229 Volvo A bu 19.463 19.463 9.172 4.184 0,37 0,15 Volvo B bu 170.600 95.600 67.163 33.267 Volvo B fr 99.600 25.900 42.768 20.518 Totalt 1.518.139 = 1.147.959

Övriga värdepapper noterade (konvertibla skuldebrev, teckningsoptioner) Bilspedition Konv 4.840.000 = 4.840.000 12.330 5.566 SCA Opt 8.000 0 9.758 4.960 Totalt 22.088 10.526

Utländska värdepapper, aktier

Under 1990 Lar erlagts

i courtage ca 4,3 Mkr

i oms skatt ca 12,5 Mkr

Skr. 1990/91:164

Bilaga 3

Revisionsberättelse

Undertecknade, som av regeringen förordnats Vi finner ingen anledning till erinran mot de att såsom revisiorer granska Allmänna Pen- vårdepapperstransaktioner, som fonden företasionsfondens femte fondstyrelses förvaltning, git under 1990, eller mot det sätt på vilket defår härmed avge revisionsberättelse för år 1990. samma genomförts. Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del Revisionen har icke gett anledning till anmärkav räkenskaperna, protokoll och andra hand- ning beträffande förvaltningsberättelsen, de i lingar, som lämnar upplysning om fondstyrel- densamma upptagna resultat- och balansräksens förvaltning, inventerat de under fondsty- ningarna, bokföringen eller inventeringen eller relsens förvaltning stående tillgångarna samt eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning. vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga. Räkenskaperna har detaljgranskats av Öhrlings Reveko AB.

Stockholm 1991-02-14

Pål Wingren Mats Josefsson

Aukt revisor Bankinspektör

Karl-Evert Oskarsson Håkan Vestlund

Forbundskassor Kommunalråd

Skr. 1990/91: 164 Bilaga 3

Styrelse, revisorer och personal

STYRELSE, ordinarie

Johan Björkman, Danderyd, f 1944 Bo Hjern, Stockholm, f 1930 Direktör, BBT AB : Direktör, Sveriges Läkarförb, tom 90-02-15 Ordförande

Perolof Holst, Nässjö, f 1934 Monica Sundström, Nacka, f 1941 Kommunalråd, Nassjö kommun Förbundsdirektör, Landstingsförb

Egon Jacobsson, Stockholm, f 1940 Vice ordförande tom 90-03-15

VD, Vin & Sprit AB Klas Eklund, Stockholm, f 1952

Jaan Kolk, Stockholm, f 1950 Ordförande, Produktivitetsdelegationen

Sekretariatschef, TCO Vice ordförande from 90-04-19

Carl Langenskiöld, Danderyd, £ 1924 Tore Andersson, Stockholm, f 1943

Direktör, Carnegie Avtalssekreterare, LO

Hans Mattsson, Södertälje, f 1933 Jan Blomberg, Lidingö, f 1939

Kommunalråd, Södertälje kommun Direktör, Procordia, tom 90-12-31

Anders Milton, Uppsala, £ 1947 Uno Ekberg, Sigtuna, f 1936

VD, Sveriges Läkarförb, from 90-02-15 Förbundsordf, Sv Fabriks arb förb

Ingemar Nordengren, Nacka, f 1934 Bill Fransson, Järfälla, f 1945

Direktör, Konsumentföreningen Stockholm Direktör, Sv Turistråd, from 91-01-01

Marika Nordström, Göteborg, £ 1938 Sven Hegelund, Stockholm, f 1947

1:e vice ordf, SHSTF, tom 90-12-31 Ekonom, LO

STYRELSE, suppleanter

Birgitta Böhlin, Solna, f 1948 Anders Lindström, Styrsö, f 1945 Direktör, Samhall Förbundsordf, Sv Sjöfolksförb

Göran Elgfelt, Täby, f 1932 Arne Lökken, Stockholm, f 1939 fd Kommunalråd, Täby kommun Förbundsordf, Beklädnadsarb förb

Carl Fredriksson, Stockholm, f 1947 Kurt Malmgren, Stockholm, f 1928 Ekon dr, Holen Network AB Ambassadör, from 91-01-01

Roger Gerdin, Upplands-Bro, f 1946 Peter Nygårds, Huddinge, f 1950 Ekonom, Sv Träind arb förb Kanslichef, Sv Industritjänstemannaförb

Åke Hillman, Västerås, f 1942 Gunnar Skarell, Täby, f 1944 Kommunalråd, Västerås kommun, tom 90-02-15 Departementsråd, Finansdep from 90-04-19

Ingemar Josefsson, Stockholm, f 1939 Ingemar Skogö, Stockholm, f 1949 Borgarråd, Stockholms kommun, from 90-02-15 Statssekr, Kommunikationsdep, tom 90-12-31 Lisa Keisu-Lennerlöf, Stockholm, f 1937 John Åström, Ekerö, f 1942 Psykolog, Kooperativa Förbundet Direktör, Kooperativa Förbundet

Skr. 1990/91:164

Styrelse, revisorer och personal Bilaga 3

REVISORER PERSONAL

Pål Wingren, Auktoriserad revisor Bert Ekström, VD

Öhrlings Reveko AB Ann-Mari Werin

Ordförande Gun Lundqvist, tom 90-10-05

Erland Juhlin, from 90-03-01

Mats Josefsson, Bankinspektör

Lisbeth Bäckbom, from 90-10-29

Bankinspektionen

Håkan Vestlund, Kommunalråd Gävle kommun Karl-Evert Oskarsson, Förbundskassör Sv Kommunalarb förb

Sydfonden

(första löntagarfondstyrelsen)

ÅRSREDOVISNING 1990

+ Sydfondens grundkapital har genom årets rekvisition Skr. 1990/91: 164

på 594 mkr nu uppnått slutbelopper 3.452 mkr. Bilaga 4 Fondens tillgångar upptagna till marknadsvärden uppgick vid årsskiftet 1990/91 ull 4.063 mkr mot 4.700 mkr ett år tidigare. | Aktiekurserna sjönk under året med 30,49 enligt Veckans Affärers totalindex. Fondens börsportfölj gick 3 procentenheter bättre. Genom av hålla en hög likviditet begränsade sig dock nedgången av värdet på de samlade tillgångarna till

21.196.

Fonden köpte under året noterade värdepapper för 535 mkr och sålde för 431 mkr. I nyemissioner placerades tillsammans 31 mkr varav 20 mkr i onoterade bolag. Fondens fem största innehav var vid utgången av året Astra, Ericsson, Volvo, SCA och Svdkratt och svarade för 4796 av den totala börsportföljen. Utdelningskravet täcktes av rörelseresultatet drygt två gånger medan det reala resultatet i förhållande till kravet innebar ett betydande underskott, 1.533 mkr.

Skr. 1990/91:164 Bilaga 4

STYRELSE, VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR OCH REVISORER

Fondens ledamöter, suppleanter och revisorer har genom

regeringens beslut den 19 april 1990 förordnats för tiden intill dess

balansräkningen för fonden fastställts under 1991.

NILS HÖRJEL, GÖRAN JOHNSSON,

Stockholm. Olofström.

Styrelsens ordförande. Vice ordförande.

F.d. landshövding, Biträdande förbundsordförande

teknologie doktor, Svenska Metallindustri-

ordf. Swedair AB och arbetareförbundet.

Företagsfinans. AB.

MONICA BÄCKMAN, PER:OLÖF HOLMQVIST, YNGVE KÄLLSTAD.

Oskarshamn. Arlöv. Växjö. Ordinarie ledamot. Ordinarie ledamot. Ordinarie ledamot. Ombudsman, Svenska Yerkställande direktör F.d. försäljningsingenjör Kommunalarbetareförbundet, Exab i Burlöv AB, Teluh AB, Växjö. Kalmar. Arlöv.

INGER NILSSON, YNGVE SÖDERBERG, ÅKE ZETTERSTRÖM.

Staffanstorp. Värnamo. Malmö. Ordinarie ledamot. Ordinarie ledamot. Ordinarie ledamot. Finanschef Malmö kommun. Fabriksarbetare Värmamo F.d direktionsledamot Malmö. Gummifabrik, Värnamo. Kooperativa Förbundet KF.

Stockholm.

BO ANDERSSON. ERIK MELLGREN. BROR OSCARSSON,

Malmö. Jönköping. Jönköping.

Suppleant. Suppleant. Suppleant. Projektehef Folksam, Direktör HSB, F.d. personalchef

Stockholm. Jönköping. Munksjö AB, Jönköping.

ULLA SÖDERDARN. CARL-AXEL ZACHRISSON,

Lönsboda. Täby. Suppleant. Verkställande direktör. Koönfektionsarbetate Junesco + Lönsboda AB.

REVISORER

SVEN SANTESSON. LENNART OLSSON. LARS-REIK ROSBERG, auktoriserad revisor. auktoriserad revisor. direktör. Ernst & Younp AB. Lindeberus Revisionsbyrå AB. Bankinspektionen.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 4

FEM ÅR I SAMMANDRAG (MKR)

| mee

| FONDKAPITAL OCH GRUNDKAPITAL

Ackumuls ade värden, mkr

HON

i a00v mee os

i NUVAÄRDE GRUNDKAPITAL

REALT FÖNDKAPITAL

! 3000

2000 ee . . sen . | 1000

i

U|

REALT RESUUTAT

- 1000

et 194 INLE Jysk us7 JUSN usa Jon

1986 1987 1988 1989 1990

GRUNDKAPITAL Årets tullskoti 342 ul ln HS 594

Ackunmidlerat tillskott Lung LSI 2300 ONON 3.152 Nuvärde vid resp. års slut. indeserat ined köonsumenprisindex Kd] 1.02] NT 3351 4338 FÖNDKAPPEML.

Enligt balansräkning Lan 2024 2761 NAN 4177

Enligt real redovisning 1.4IS 1.837 3242 ön 3.917 Arckumulerat realt resalar 267 - 54 bb 1212 - 421

BÖRSPORTFÖLJ

Marknadsvärden Kål In KAL HT 4304 3174 Anskallningsvärden tinkl. vv Urlage och vätdepappersskatti Ltd 1031 2471 3030 3437 Dold resen 272 - INT 451 1L.IIS - 263

INTÄKTER OCH RESULTAT

Aktieutdelning la 30 HN Ti 104 Ränteimtäkter, netto 2 14 22 3 un Realisatiomsvinster, netto HH 201 200 Sö In2 Rörelseresultat HS 2 20 NN 283

ÖVERFÖRING TILL 1—3 AP-FÖNDS TYRELSERNA

Årets AT 4 Ta su 136 Ackumulerat 42 ut I5n 23 395

Skr. 1990/91:164

Bilaga 4

ÖVERSIKT AV VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN

gande arbetslöshet, växande bytesbalmsunder Riksdagen i frågan. färdvägen mot en svensk an-

OMVÄRLDEN slutning till ERM-systemet torde därefter vara an-

skott och ett relauvt högt räntetige. Medan den

År 1990 kommer sannolikt gå ull historien som totala tillväxten 1990 väntas bli en halv ä en pro- given. I energipolitken svnes en bredare ermghet

r med flera händelser och processer av mc cent, beräknas för 1991 som bast stagnation. vara nåde om att uppskjuta kärmki i

stör betydelse för den politiska och ekonomis Karntrågorna i ekonomiskt hänseende för det en. någor som torde vara positivt s ka utvecklingen i varlden Härmed avses sam: svenska samhället är. som udigare, att växla ner svenska industrins planering för investeringar i hällsförändringarna inom Sovjetunionen inkl den svenska kostnadsutvecklingen för att stå vakt Sverige som även utlandets hedömning av Sverr Baltikum och övriga Östeuropa innebärande om imdustrisektorn i landet och att h ge som värdland för nya projekt, De just antörda starten ull frigörelse och demokratisering med de mycket kraftiga svenska industrinvesteringar- åtgärderna ar utemordendigt positiva. ett riskivllt och mödosamt avsked ull planekono- na utomlands, framst inom Ft med bla utlandsmin och overgången till et oppnare samhälle ka mdustrinvesteringar till xart land. Tv annars År 1990 bjud på stor dratnatik, och bla en regemed privatagande och marknadshushållning. kommer vår industriella bas att fortsatta att krym- ringskris i februari och en valunaktis boktober gon Inom detta skeende låg sammanbrottet inom på, något som blir till altmänt förtång för hel; upphov till kraftiga ränterörelser. Sett over heta DDR och det därefter snabbt föltande sampgåen- ekonomiska neckling, IncWamenten för Ag; året sjönk den långa statslåneräntan t det mellan Vasuyskland och DDR oll ett stört fö sikuga, bi ändska reala och finans- 13.20 fll 12.69 med en topp under vintern på renat Tyskland. Aven konflikten mellan Irak och iella investeri 14497. Korträntorna representerade av sexmå- Kuwarr kan få betydande politiska och ekonomis naders starsskuldsåxlar steg över året fi a 127 ka konsekvenser om den unvidgas och blir lång: till strax över 145. 1 båda tallen var te Vvarig. uppåt på räfnten vid årets slut nedåtriktad Under en övergå

tigt få ner den svenska ntenivån skulle öka I fram till hösten 1991 torde dock viss risk föreligga

Bankvasendet i flera länder har kommit under för stuta räntesvängningar tramst betrattande de betydande press. I USA har sparbankerna under grunden lipger av by ansimderskottetr mås-

te arbetas bort. a räntorna. Det är en självklarhev men den några år fått vidkannas imeket stora förluster vllt förtjänar att upprepas att det för en kaputalplaceföljd av främst expansiv fastigherskreditgivning. Regeringens ekonomiska politik prioriterades rare i allmänhet allud ar den långa väntan för Flera affursbanker dar har under senare tid kom- i högre grad mot kostnads och intlätions statsobhigatoner som är det nollalternativ som mit in i en ovtt ansträngt skede sedan i förstå bekämpning. Avsiktsdeklaranonen — avseende man har att utgå rån vid övenaganden om fi hand storbankerna under tidigare år tvangs av svenskt EG-medlemskap har ni åtföljs av beslat nansiella investeringar. stora krediter ull unvecklugsländer. Nu gillet problemen — framst — inhemska = tastigcherstån Många banker har gått i konkurs eller fått rekon- STOCKHOLMSBÖRSEN 1990 strueras med skattebetalarnas hjälp. Utseckling: en har skavpas av fallande aktemarknader och NÅGRA BRANSCHINDEX RELATIVT TOTALINDEX

gjort bankerna mindre benagna att bevilja kredit

I60D er. Företeelsen går under heteckmngen credit crunch, Aven + Japan har bankerna pressats ge nom nedgången för både aktier och fasugheter. I 10 vårt land har genom börsfall och nedgång på fasughewsmarknaden — bendande kreditförluster KEMISK INDUSTRI

nframkommit hos banker och finansbolag.

Problemen mom Baanssektorn år allvarhg. ej blott i sig genom att olika söbjekis I ar försvagats. De utgör också 120 -att den väntade återhämtningen av konjunktu- SKOG ren ej underbyggs och birads av tillräcklig kredit noförsörjning och därigenom förstägas och för

drojes 10 BANK

konjunkturen inom OFCP-området har un : VERKSTAD

der året dämpats Frimst USA och Storbritan- [UL nien hyger före a konjonkiunokeln och i båda Tavrderna faller tillvasvten kraftigt, Hågot som viss St mån aven gäller Skandmavien. Samtidigt här ut secklingen a Västnyskland och fåpan vari stark FASTIGHETS OCH och vintas så förbli Under förusstrming att de IATA dl "BY ADSINDUSTRI

L 1 1 L militära stricheheterna I Mellanostern et leder ull nämnvärd. utslagning av saudarabisk produk 190 nonskapaciet av Ja och kömmier att opphöra menn någon månad. bor råoljepiser ej ge någon De svenska börsföretagens sinstökningstakt 1409. 14 gånger resp 209- Den långa stats vtterligare negar inverkan på könjunkruren har under de senaste tyr na genomsnitt varit låneråntan har som angetts sjunkit under 1990

avtagande och 1990 tärde bli ett med töm vinst omkring 05 procentenheter till 12.609 En be:

minskningar sanimanvaget. En konsolidering a stående benvdande sänkning av den fånga

SVERIGE

kanske möjlig för 1991 Tidigt i januari 1991 var: stenska räntan är en nyckelfaktor i börsbilden

Den svenskir ekonomiska vec klingen kanne- derades hörsföretagens eget kapital till S577- Me- vid sidan av företagens egen vasturveckling, Där tecknades av en svag och avtagande real tillväst dan kurserna speglade ev värdering av vinsterna till kommer bla likviditetsflödena till markförsatt hög imflanens och koöstnadsutveckling med ca 10 gånger låg direktavkastningen på naden. jämfört främst med västra Tvskländ. låg men str 7. Fr år tidigare var motsvarande nyckeltal

7 Riksdagen 1990/91. I saml. Nr 164

Skr. 1990/91:164

Bilaga 4

PLACERINGSSTRATEGI Fondens största investeringar under 1990 blev LIKVIDITETSFÖRVALTNINGEN

sålunda ca 130.000 ASEA, ca TY3.000 Atlas Copco

OCH RESULTAT

och ca 393.000 Perstorp för uillsammans inemot Vid sidan av att ha begränsade helopp räntehä- Stockholmsbörsen utvecklades stärkt negativt 270 mkr. Innehaven i Garmbo och Nobel komplet- rande på konton som transaktionslikvidiner har under 1920 med en nedgång av den allmanna terades. Nytt innehav är United Tankers. Inom funden under de senaste två åren genom förmedkursnivån på 309 etter de två föregående årens bankgruppen har en viss omplacering till förmån ling av banker placerat medel i penningmarknastarka uppgångar (1YN8: + 51 och JGR9 4 2490 för Nordbanken ägt rum. den genom kop av företags: och kommuncertifi Omsättningen sjönk med memot en femtedel till kat och marknadsbevis. I avsikt att nå en bättre av 104 mår och omsättningshastigheten föll till 1455 FONDENS BRANSCHFÖRDELNING kastning har papper utställda av svenska staten (1989, 1699. Det samlade börsvärdet sjönk med valts bort. På samma grund har obligationer ut-

OCH MARKNADENS 1987—1990

249 met under 19490 ull 558 mdr etter att i juh ha ställda av böstads- och fastighetsfinansierande in-

Branschfordelning i procent varit uppe I 857 andr. stitut, ex Stadshypotek och Spintab, köpts. Port-

Fondens portfolj Marknaden enligt följen av penningmarknadsinstrument på 531

Veckans Affarers index

Den största kursavvikelsen i positiv riktning 1990 1989 1988 1590 1989 1988 mkr hade en genomsnittlig återstående löptid av hade gruppen kemisk industri, som steg med 57. 1,4 månader medan obligationerna på ullsamumehållande främst Astra. Gmppen utvecklings Yerkstader AM ONA 23 HA MS Aa mans 219 mkr hade 1,3 års löprid. Direktavkas bolag sjönk med 2097 och handelstöretagen med Kemisk ningen på hela likviditeten blev 12,97 110,9). Till 2606- Övrig industri föll med 237. Verkstads industri INA 121 TN 11.4 IA KS detta kommer eu övervärde i obligationsporuföl- Kuppen. med bla såväl Ericsson som Vöko, och Skogsindustr Nå nå kl TA 92 jen på 2,4 mkr. Penningmarknacdsporuöljen gav rederierna föll däremor båda mer an genonr 18.24.

Ovrniga företag 98 91 12 Jan 106 128 sniden, Av Mo Fastighets: och byggför

ligen med 487. Bolagen i Fasnighetsi Som en töljd av bla nedgången på aktie: och

Byggloretag — ti7 fastighetsmarknaderna har vissa finansbolag som Hi-toppgnuppen gick sann ttalindes. liksom

Handelsforerag tu UK 12 LI Lä emitterat marknadsbevis stållt in betalningarna. bankerna.

Rederier 03 [DN AN DR 03 Fonden hade under året placerat 30 mkr i ett be-

uWningen för 1990 med Svdfondens port Unecklngs vis utställt av Finans AB Nyckeln Bolaget ställde följ har varit att möt en bakgrund av som regel av- bolag uu LI 18 08 19 2 under oktoher in betalningama och ackord är fö tagande vinstökningstakt inom industrin 1 för Förvaltnings reslagei med 739. Fonden beräknar sin totala enmng med försatt oförmånlig svensk kostnads butag LC I FIL ES 120 140 1AR förlust till 13 mkr vilket belopp belastat årets boökoch inflationsutveckling öka engagemangen i för Banker Ta TA OM BA ORT MA slut. retag ined stark bas i första hand i Furopa Ten

Jen TO 1000-100 100.040 -INUN RESULTAT andra huvudmålsätiningen har varit att begagna sig av de goda forrantningsmöjligheter som pen- Det bokföringsmässig aret för 1990 in ning: och obligatonsmarknaderna erbjudit. Av: resp allman

kursutveckling —27 24 46 -30 2 51 nebär att överlöringen till 1—3 AP- fondstyrelser vecklingen av valutaregleringen bedömdes nexa- na täcks in av resultatet cirka tv ger, ”hksom tivt kunna påverka den svenska börsen. trots under 1989. Utdelningskravet har ökat starkt nvöppnade möjligheter för privatpersoner att Fondens deltagande i nyemissioner avsåg från 09 tll UM mkr. Nytta tegynnat sparande till aktiemarknaden. SIAB:s nyemission där aktier tecknades för 1 Udda innehas skufle rensas ut och portföljen Nedgången av vardet på Sydtondens sarnlade skulle vidare renodlas och koncentreras. tillgångar begränsade sig till 21.19.

som i Commyvest, Euroc och Inter Innovation. Ca

34000 Procorc åldes. Positionen i Astra Ett stört negativt realt resultat har uppstått. Ge

TIO STÖRSTA INNEHAVEN drogs ner med SANN aktier och den + Erics nom borsnedgången har sålunda mer ån hela det

sön marginellt. Sammantaget hade fonden en overvarde i portföljen som fanns vid ingången av

31¶DECEMBER 1990

omsumning av 966 mkr med en netvinsestering 1990 eliminerats och vickue har inflationskom

Marknads- Andel, av 1604 mkr. pensationen på det genom sista dragningen tör-

värde, mkr procent höjda grundkapitalet mer än fördubblats. Fon-

Fondens fem största innehav ugorde tillsam:

mans en något högre andel av hela börsporttöl- den har starrar 1991 med flera enskilda akticin- Astra (2) öl nehav med undervärden av förhållande nl

jen, vimligen 4747. jämfört med årsskiftet Ericsson (31 375 anskaffningsvärdena. någor som i vass mån kan

ONK IN9 dA80. Sammansättningen har ändrats Volo (11 231 utgöra en restriktion i verksamheten Fonden har

at genom at Svdkraft nia ingår i ställer för emellerid en relativt hög andet av töralkapialet SCA (1) 223 Skanska, och trots en viss neuwoförsaljning är Ast

placerat i räntemarknaden. Utgångsläget är där Svakraft (7? 213 rå fundens största position med en egen andel av Stora (5) 06 för gött inför återhämtvingen av konjunkturen

14.257 varefter kommer Ernesson med IENG. Asea iv: 163 Volvoinnehaver, vars velvim i allt väsentligt bibe- ”Tahy januari 1991 Skansk Lån hållns, har minskat sön andel ull 735 Aven ton- Perstorp (—2 s [El dens no störsur innehav har ökat sm andel av

portföljen till 729-65) Posinonen i ASEA har Atlas Cupso i—1 Lev

byggts upp tll 327 och de i Perstorp och Atlas Delsumina Copeo fill 44 resp 457. Antalet företag i pordföl CA Zachrisson Övriga mnoehav jen har dvains ner nlläremo C857

"Totalsaumma Jld NHJ. Sanimanfattningsvis kan noteras att Svdfön-

unvecklats tre procentenheter batt Anm. (1)osv anger rangordningen et år udigare. re än börsen i stort.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 4

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Första löntagarfondstyrelsen, Sydfonden, får här- Fondens reala resultat blev kraftigt negativt. UTVECKLINGEN AV med avlämna förvaltningsberättelse for 1990 års Bakom detta hgger främst att som en följd av den

SYDFONDENS PORTFOLJER verksamhet jämte resultat och balansräkningar. stura börsnedgången. mer än börsportföljens

hela samlade övervärde eliminerades, 1.379 mkr.

Börsportföljen

1989 hade en ökning av övervardet uppnåtts med

RESULTAT 637 mkr. Härtill kom en ökning av fondens kapi- Sedan kurserna på Stockholmshörsen åter

tal genom att ytterligare medel rekvirerats samt hämtat sig efter de stora fallen under hösten 1987

Rörelseresultatet för 1990 uppgick till 285 mkr en mycket stor inflationskompensation, 10.994 och dännöver fortsatt an stiga fram till augusti mot 208 mkr året innan. Ffter avdrag för heräk- med 409 mkr (199 mkr). Underskottet i förhållan- 1989 vände trenden. Medan 1989 års hörs hade nad överföring till 1—3 AP-fondswrelsema av de ull kravet blev 1.633 mkr (1Y89: överskout på stigit med 249. slutade 1990 års på en nedgång 130 mkr (1989:99 mkr) redovisas ett bokförings- 547 mkr). av inte mindre an 309 enligt Veckans Affarers 10mässigt resultat av 155 mkr mot 109 imkr föregå- talindex. Det förtjanar att noteras att kursmvån ende år. Verksamhetens utfall för 1990 har medgett att vid 1990 års utgång likväl översteg den i oktober

direktavkastningskravet om överföring av tre 1487 med gott och väl 257.

De finansiella intäkterna steg till 213 mkr (134 procent av nuvärdet av de medel fonden rekvire: mkr). innehållande uktieutdelningar på 194 mkr rat med god marginal uppnåtts. Inflationsskyd- Stockholmsbörsen inledde året med kursfall (77 mkr) och optonspremier på 10 mkr (--) samt det av fondkapitalet har daremuot ej tillnärmelse under de tre första månaderna på tillsammans räntor på 99 mkr (57 mkr). Realisationsvinsterna vis kunnat intrias. Bakgrunden år konjunktur- 109 varefter under april en svag återhamtning blev neuo 102 mkr (856 mkr). Kostnader för av: nedgången, den fortsatt oförmånliga svenska skedde. Under inaj men även juni vände den kratveckling av onoterade engagemang uppgick till 8 prisoch kostnadsutvecklingen med åtföljande tigt uppåt och vid halvårsskiftet låg kurserna 19. mkr, för nedskrivning av aktier 1 onoterat bolag högt ränteläge och hög inflation i förening med över nivån vid senaste årsskifte. Efter Iraks annektill & mkr samt beräknad förlust vid placering i bla omvålvningar i Östeuropa samt Kuwaitkri- tering av Kuwait tidigt i augusti föll börsen kraf: penningmarknaden 13 mkr. Förvaltningskosna- sen. Detta har geu tll resultat et betydande all- tigt under både augusti (1295) och september derma steg något till 7,5 mkr (7.4 mkr. mänt börsball i Stockholm. (2155. Aven under oktober och november fört

len varvid nivån vid utgången av novem:

ber låg hela 339; under årsskiftews. En viss åter

hamtning ägde rum i december.

STOCKHOLMSBÖRSEN 1986-1990

Veckans Atfärers tötalindesx För Svdfondens det minskade värdet av börs

portföljen med 27.556, med hänsyn tagen till köp

INO

och försäljningar men ej utdelningar. mot 30.497

för hela börsen. Styrelsen hade i december 1989

1600 4 valt att inför 1990 rekvirera hela medelsramen

och att i sin helhet placera beloppet räntebaran"

1400 4 de. Fonden har därför. i stället för att fullt ut delta

i kursnedpå Ö fi en cj obetydlig

ntat företrädesvis

1200 obligationsmarknaden, Detta här dämpat den

samlade nedgången av fondens reala tondkapital

jämfört med om en lägre likviditersnivå v alts. Den

ID sammanlagda nedgången av värdet på fondens

tillgångar begransar sig därigenom till ca 21.

Fondens omsättning av noterade aktier var be-

tydligt mindre under året an under I"

ROD 4 uppgick till 956 mkr (980 1595 mkr varav 337

avsåg köp (1.132 mkr) och 431 mkr försäljningar

(4163 mkr). Av köpen avser nyemissioner H mkr.

Medan portföljens ingående marknadsvärde

var 4.354 mkr hade deta fallit till 3.174 inkr var

= Copa FIND AVANT] vid ej blow hela der samlade övervärdet som

LT. puliiiisoss | [ ip pli gpigss

T T nännrs utplånats utan tem ett samlat undenvär-

186 JuR7 JORK lasg un de uppstått på 253 mkr. Det hoktörda vårdet har

däremot stigit med 201 mkr till 3437 01989: 3.236

mkr).

Under sådana förhållanden hade endast en ställning. Den noterade portföljens värdeutveck- Med avsikten att avgränsa risker och att skapa placeringsstratega som gått ut på att genom new ling har likväl med god marginal positivt avvikit kompletterande intäkter till utdelningarna trån försäljning av aktier mycket kraftigt öka andelen från börsen i stort. Portföljen har således uweck: penföljen har fonden begagnat sig av options likvida medel kunnat nanmvärt reducera det rea lats tre procentenheter bättre än börsen. Vidare marknaden och utifrån det egna aktieinnehavet la underskorner i förhållande till kravet Stvrelsen bör nämnas att de hkvida medlen erhållit en god utfardat köpoptioner. De resultatasråknade inhar ansett att em sådant uppträdande på förrantning. komsterna uppgår till 10 mkr och utgör darmed marknaden ej är förenligt med fondens syfte och ett nämnvärt bidrag till de totala intäkterna.

Skr. 1990/91:164 Bilaga 4

FINANSIERING OCH LIKVIDITET FONDKAPITALET

Till fonden utbetalades i januari 1990 tullsanr Fondkapitalet enligt boktöringen ökade under Den onoterade portföljen mans 594 mkr dvs hela årets tranch och den sista året dels med rekvisitionen av medel från Riks-

medelstilldelningen vid gällande beslut av Riks- försäkringsverket på 594 mkr, dels med årets net

”För småföretag som står utanför börsen är det dagen. Bakom beslutet låg styrelsens bedömning tövinst om 155 mkr och uppgick därmed till 4.177 viktigt at det finns investerare som venture capi att det med rådande och förvantade realräntor på mkr vid 1990 års slut (3.428 inkr). tal-bolag som är villiga at gå in som delägare och nominella placeringar vore fördelaktigast för finansiera företagens expansion. Med en minori fonden att rekvirera och placera hela det ullgang- Det reala tondkapitalet, bestående av det indetetspartner kan entreprenören ha kvar kontrol liga beloppet även om utsikterna för större net xerade värdet av grundkapitalet och tidigare års

töinvesteringar i börsaktier i allmänhet bedöm- ansamlade resultat, utöver kravet, minskade unlen över företaget” (SINDs pressmeddelande Nr 131990), des som mindre goda. der 1990 från 4.546 mkr oll 3.917 mkr

Sydfonden står för en liten del av den totala Fonden har sålunda hållit en betydligt högre ORGANISATION venture vapitalmarknaden 1 Sverige. Styrelsen ikviditet under 1990 än under 1989, varav följt anser denna marknad både viktig och intressant en något annorlunda struktur av de samlade in- Vid årets utgång bestod fondens kansh av fem och därför värd att stödja. Under 1990 har fon: täkterna jämfört med 1989 års. I genomsnitt har personer förutom verkställande direktören den vid nyemissioner tecknat aktier och konverti- 756 mkr varit placerade räntebärande. Direktav- (1989: 3). bla skuldebrev för 203 mkr. kastningen blev 12,95-(10.99-) och övervärdet i Förvaltningskostnaderna samt avskrivningar:

obligationsportföljen uppgick till 24 mnkr. na på inventanerna uppgick ull 7.527 kkr (7.108),

Portfoljen reducerades med sex företag genom en okning med 5,955 113.1). Kostnaderna utgjorförsäljning av fyra och konkurs av två samt utöka- Då Svdfondens mottagna aktieutdelningar de 1,8 promille av de boktörda föndkapitalet jäm- Aes med fyra engagemang Porföljen omfattade annu ej fullt ut ticker den lämnade utdelningen fört med 21 året innan. vid årets slut engagemang i tillsammans nio före: till 1—3 AP-fondstyrelserna samt förvaltmngstag. Inga aktieutdelningar har erhållits medan 0,9 kostnaderna har styrelsen funnit det nödvändigt.

ÄNDRADE PLACERINGSREGLER

mkr erhållits i råna onverteringslån. 1 syfte al säker direktavkastningskapat ite-

ten och utan att göra sig bervende av fraritagning Sedan Riksdagen hos Regeringen begart en

En av de nva investeringarna, Protego Infor av realisationsvinster. att för de närmaste et ä rvå översyn av löntagarfondernas placeringsregler mation AB, är ett sk Startup dvs utveckling och åren låsa en del av den samlade likviditeten som har en sådan gjorts inom Finansdepartementet. marknadsföring av en intressant ny produkt. Ge- räntebarande placering. Darefter finns för fönnom de övriga tre engagemangen har fonden sat dens del ett belopp i störleksordningen 500 mkr Utredningen. som avlämnades i december sat riskkapital i företag med ett bedömt skickligt uillgängligt för investeringar i aktier, när läget tör 1990, föreslår 1 sammandrag att löntagarfonder managementteanr för att skapa, utveckla och för- detta bedoms lämpligt. Darutoser får nya engage: nas placeringsregler samordnas med de för Fjär: valta lönsamma mindre företag. mang finansieras genom försaljning av aktiepos: de och Femte AP-fonderna. Löntagarfonderna

ter ur portföljen eventuellt i förening med viss skulle, enligt förslaget få rätt att placera en tion

SMG Swedish Machine Group AB bildades vid nera korttristig upplåning, dedel av tillgångarna i utländska aktier och vida halvårsskiftet 1985 genom att sammanföra ägan- re fem prucent i fast egendom. Därutöver skulle det av SMT Machine Company AB i Västerås och fonderna få lämna lån till och teckna garanti för AB Sajo Maskin i Värnamo. Avsikten var att för: DELTAGANDE I 1990 ÅRS företag i vilket fonderna har eller avser förvärva stärka och utveckla bolagen, som arbetar + den aktier.

BOLAGSSTAMMOR

mycket konkurrensutsatta 3 verktygsmaskinbran- Placeringsmöjligheterna för likvida medel schen. Undern hösten 1989 konstaterades at de Inför 1990 års ordinarie bolagsstämmor hade

skullv vidare utökas till att omfatta även utändsoperativa mål, som satts upp för holaget, inte kun- för de noterade aktieholagen fonden överlånn ka obligationer och slutligen skulle fondema få

Under 1990 har därför de vå produvceran röstrått till fackliga organisationer i 26 fall av lika rått ant handla i öptioner, terminer och andra dede företagen i Västerås och Värnamo sålts De 1 1 sex fall sakna ides facklig repre rivaunstument. Utredningen understryker vik: drivs nu som nå separata enheter. Aktieagarna ten av regler som i jamtörelse med andra hknanhar under 1990 satt in totalt 78 mkr i bolaget, var- de placerare ej 1 onodan hindrar fonderna från av Sydfonden svarade för 3 mkr. överlåtelse ej skett trots att fonden informer, atom

att uppnå god avkastning på medlen.

möjligheten. I sju fall saknades tacktig represen-

Enligt den konservativa bedömning. som Svd: tation vid företaget. Sorelsen hälsar med tillfredssöältelse urredfonden tillämpar vid värdering av sina engage ningens förslag som är en poösitin utveckling av mang, har styrelsen beslutat av skriva ned hela gällande placeringsregter och som hla speglar detta innehav i årets bokslut. Det belopp, som kan FACKLIG KONTAKTTRÄFF den vtterbgare imtematonalisering och ekonoerhållas vid avyttring av aktierna, kommer i före miska och finansiella integration med omvärlden kommande fall at redovisas som vinst det år då Svdfonden anordnade den 27—9238 augusti söm vårt land delar i.

ning sker. 1990-14 Borgholm en facklig kontakuräff. Svttet

var att utveckla fondens kontakter och främja et Sammantattningsvis vill styrelsen understryka

Svdfonden har tidigare år vid granskningen av ömsesidigt informationsutbyte med fackliga fö- att nedgången av fondens förmögenhet ha de onoterade engagemangen gjort erforderlig av- reträdare vid företag där tonden har större ak: nom portföljsammansättningen kunnat begrinsättning ull en riskreserv. I anstutning till nyss- tivinnehav. På konterensen som samlade inemot sas jänföort med börsutvecklingen i stört. Till namnda nedskrivning, har styrelsen bedömt att trettio personer förutom fondens styrelse, tram- följd hårav och genom at fonden under hela några avsättningar för övriga innehav ime skall trädde som föreläsare bla ledande representan- 1990 hälliv en hög likviditet har utfallet av tongöras i årets bokslut. Riskreserven har därför hett ter för ABB Sverige, Procordia och SCA samt dens verksamhet enligt styrelsens upptauning upplösts. Merallindustiarbetareförbundet. blivit relativt tilllredsstallande.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 4

RESULTATRÄKNING (MKR)

1990 1989

BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT

Avgår:

REALT RESULTAT

Resultat före överföring till

Avsättning för bevarande

Skr. 1990/91:164 Bilaga 4

BALANSRÄKNING (MKR) .

1990-12-31 1989-12-31 Bokförda Marknads- Bokförda Marknadsvärden värden värden värden TILLGÅNGAR

SKULDER

FONDKAPITAL

Ansvarsförbimdelser: Utställda köpoptoner till ett lösenvärde av 162 mkr tmarknadsvärde nuderhggande aktier 135 mkr

Skr. 1990/91:164 Bilaga 4

FINANSIERINGSANALYS (MKR)

1990 1989 LIKVIDA MEDEL DEN I JANUARI 283 325

TILLFÖRDA MEDEL

Rörelseresultat 285 208 Fj medelspåverkande poster -'74 - BB

ANVÄNDA MEDEL

SPECIFIKATION LIKVIDA MEDEL

Skr. 1990/91:164

Bilaga 4

NOTER TILL RESULTAT: OCH BALANSRÄKNINGAR (KKR)

1990 1989 Not I OP HÖNSPREMIER Under året influtna premier 19.970 Premier optioner förtall 1991

(Redovisas I balansräkningen under övriga skulder)

Premier lösta opuoner

(Redovisas i resultaträkningen under realisationsvinster) Erhållna optionspremier för förfallna ej lösta optioner Frlagda optiomspremier för återköpta optioner

Y.NYT Nol 2 RÄNTEINTÄKTER Bankullgodohasanden 13.304 Penningmarknadsistrument RR Rantebärande obligationer ATR Noterade komserobla skuldebrev GOR Onoterade kom ertibla skuldehres NOT Ör ngt 285

Nor 3 FÖRVALT NINGSKOSTNADER Löner och ersättningar till

styrelse och VD 909 7ö8

övriga anställda L445 NG Lönebikostnader 1.413 915 Köpta tjänsterfkonsaluan oden Lag 1.296 Informationskomnader - 338 äl Depåkostnader ut 094 Lokalkostnader TAL tl Resor. logi, traktamenten 303 +H Övriga för altningskostnader än

Not 4 AVSKRIVNINGAR Avskrivningar har 1990 ske med ullsanmans 266 kkr. På anskatfaingsvärdet avseende dataurisming har avskrivning skett med 3057 och med 2097 på övriga inventarier Inventariernas anskaftningsvärde 1359 1197 Ackumulerad avskrivning - 849 - 112 Bokfört värde Hl aRS Not 3 REALISATIONSVINSTER NETTO Vid beräkning av realisationsvmster/förtuster vid aktieförsäljning bar genomsnittsmetoden använts för noterade aktier. Reahsationsvinster 130.218 10106 Realisationsförluster - SÖRI2 = 13.082

102386 NOK

Skr. 1990/91:164

Bilaga 4 NOTER TILL RESULTAT: OCH BALANSRÄKNINGAR (KKR)

Anskaftningsvärdet på aktierna i Swedish Machine Group AB

har skrivits ned med 28.030.

NOT NEDSKRIVNING AV FÖRDRAN

Marknadsbevis på nominellt 30.400 i Finans AB Nyckeln har nedskrivits

med 13.000, Fordran på 15.000 redovisas i balansräkningen under övriga

fordringar

Not8 ÖVERFÖRING TILL 1—3 AP-FONDERNA

Löntagarfondstyrelsen skall varje år överföra en avkastning på 390 av

grundkapitalets nuvärde. Nuvärdet beråknas enligt konsumentprisindex

förändring, 10,94, från årets början.

NotI FÖRÄNDRING AV EJ REALISERADF. VINSTER

Övervärde portfölj noterade aktier

Övervärde portfölj räntebårande obligationer

Nor 10 KORTFRISTIGA PLACERINGAR

Skr. 1990/91:164 Bilaga 4

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING 1990-12-31 = |

I

Not 11 I. NOTERADE FÖRETAG

Innehav Nettoförändring Marknads- Fondens andel i (96) av under 1990 värde, kkr kapital röster Aktier (antal) (antal) Verkstäder

1.078.852¶Kemisk industri

584.703¶Skogsindustri

Bygg- och fastighetsbolag

Skr. 1990/91:164 Bilaga 4

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING 1990-12-31

I. NOTERADE FÖRETAG

Innehav Nettoförändring Marknads- Fondens andel i (70) av

under 1990 värde, kkr kapital röster Aktier (antal) (antal) Förvaltningsbolag

281.889¶Banker Nordbanken 1.511.800 + 707.300 63.496 0,88 0,88

232.239¶Övriga företag

Skr. 1990/91:164 Bilaga 4

I. NOTERADE FÖRETAG

Konvertibla skuldebrev Marknadsvärde, kkr

Asea, 1295, 85/91 5.ll4 Perstorp, 11,2596 87/92 5.596

SAMMANDRAG

NOTERADE FÖRETAG Marknadsvärde, kkr Aktier

Anm. Anskaffningsvärdet innefattar courtage och värdepappersskatt. Vid beräkning av marknadsvärdet har lägsta betalkurs

den 25 december 199) använts. Om betalkurs saknas har senaste köpkurs använts. Under 1990 har courtage erlagts med 3.430 och omsällningsskatt med 9.538. Följande aktieinnehav har i sin helhet sålts under 1990:

Skr. 1990/91:164

Bilaga 4

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING 1990-12-31

I. NOTERADE FÖRETAG

2) Fond: nyemission eller split har under året skett i dessa företag:

Ericsson å dl Providentia F 12 Investor F 3:2 Regnbågen F 2:3 Lundbergs F 1:2 SHB F 1:10 Nobel F 1:1 Sial> N 1:1

Not 12 II. ONOTERADE FÖRETAG

Innehay Nettoförändring Anskaffn- Fondens andel i (9c) av

24.320¶Konvertibla skuldebrev

Skr. 1990/91:164 Bilaga 4

ENGAGEMANG I ONOTERADE FÖRETAG

Sydfonden hade t.o.m. 1990-års utgång på ca 340 mkr. Affärsidén är att gå in som satsat totalt 90 mkr i ej noterade företag. majoritetsägare i företag med utvecklings-

potential och genom personella och finans: Under 1990 ändrades portföljen enligt iella insatser åstadkomma tillväxt och lönföljande: samhet. Tyngdpunkten skall ligga på indu-

kkr striföretag. Connova Invest AB arbetar idag Anskaffningsvärde 1990-01-01 17.649 inom bla affärsområdena Miljö, Material

hantering och Specialverkstäder. Investering i nya företag 20.280 Ökning av investering First Group AB i Malmö bildades genom

i delägda företag 3.030 en MBO-affär. Affärsidén är att farvärva,

förvalta och utveckla mindre och medelsto-

70.959 ra företag inom handel och lätt industri.

Åvyltring av engagemang - 14.109

Bolaget är verksamt inom områdena Nedskrivning av engagemang - 28.030

Identitetskort/Laminering med företagen Bokfört anskaffningsvärde Rollfilm AB och Inplastor AB i Sverige samt

1990-12-31 28.820 Laminex International i England, Handel

med företagen BNL Data AB och Micro Bil-

delar AB samt New Business med bla företa-

AVYTTRADE AKTIEINNEHAV get Rufus Förpacknings AB. Omsättningen

under 1991 beräknas till cirka 230 mkr med

Morgana AB såldes under hösten till det

ca 200 anställda. finska möbelföretager Martela Öv. Försälj ningen gav fonden en realisationsvinst, som Protego Information AB i Malmö är ett väl. motsvarade kravet på avkastning i ett mindre utvecklingsbolag, vars affärsidé är enskilt engagernang. att garantera skydd för otillåten insyn, ut-

nyujande, för: ändring eller kopiering av

Nelo Möbel AB fick under sommaren den information som dels lagras i datorer, svåra problem med likviditeten. För att dels sänds mellan datorer. Detta sker gerekonstruera företaget utarbetades under

nöm att utveckla och marknadsföra kryptehösten ett ackordsförslag, som var förank-

ringsprogrammet XCOM, som krypterar de rat hos de stora fordringsägarna, En förd-

filer man önskar skydda vid lagring eller. ringsågare vägrade dock at acceptera ac-

vid kommunikation, krypterar data före kordet och företaget måste därför begäras i sändningen och dekrypterar den i möttagakonkurs i november. |

rens dator.

AB Scaniainventor såldes till övriga del-

Utvecklings AB Skeppsankaret skall ägare i samband med att fonden övertog de-

medverka tll att skapa utveckla och stimuleras andelar i Scaniainventor Conveyor Si-

ra verksamheter inom näringslivet i Blecon ÅR.

kinge. Detta skall ske dels genom ägande,

Sydalpin AB, som pga bristande tempe- olika förmer av finansiering och manageraturförutsättningar under de tre senaste mentinsatser, dels genoni att kunna erbjuda åren inte kunnat driva verksamhet, måste verksamhetslokaler med fullständig förvaltunder våren sättas i konkurs. ning och service i attraktiv miljö. Agare är

Active i Malmö AB och Bröderna Paulsson

Fondens aktier i AB Tollarpkaross och FÅB AB, som har managementansvar, Scaniainventor Conveyor Sicon AB överläts samt Saab-Scania AB, Ikano IHandels- och till Connova Invest AB i samband med att Förvaltnings AB. Riksbyggen ek. Folkfonden deltog i en nyemission i deta bolag. sam, Sydfonden samt Staten. Bolagets nuva-

rande verksamhet startade i maj 1990, då tö-

NYA ENGAGEMANG retaget genom en nyemission tillfördes 80

mkr. Det totala egna kapitalet ökades där

Connova Invest AB i [elf omfat: med till 100 takr. tar cirka 10 företag med en hb sättning under innevarande verks

DERSKRIFTER

Stockholm den 15 februari 1991

Nils Hörjel

Ordförande

an Johnsson Monica Bäckman Per-Olof Holmqvist e ordförande

ve Källstad Inger Nilsson Yngve Söderberg

Zetterström Carl-Axel Zachrisson

Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits den 20 februari 1991.

Santesson Lennart Olsson Lars-Erik Rosberg kt. revisor Åukt. revisor Direktör

Bankinspektionen

Första löntagarfondstyrelsen (Sydfonden) Skr. 1990/91: 164 Bilaga 4

Undertecknade. som av regeringen [fö ordnas att såsom revisorer granska Första löntagarfondstyrelsens förvaltning, får härmed avge tevistonsber rättelse för 1990.

Vi har under beaktande av god revisionssed granskat förvalningsberättelsen, räkenskaperna, protokoll och andra handlingar, som kimnar opplysning om löntagarfondstyrelsens förvaltning. inventerat de under löntagarfondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga gvanskningsätgårder vi

ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till amnårkning beväffande förvaltningsberauelsen, resultat- och balansräkningarna, bokföringen, insenteringen eller eljest betritfande Jöntagartondsinrelsens förvaltning, Stockholm den 20 februari 1991

Sven Santesson Fennart Olsson LaäsErik Rosberg

An RE Orea Aukt revisor Duckta

Skr. 1990/91:164 Bilaga 4

PLACERINGSSTRATEGI FÖR SYDFONDEN

tioner, I svenska aktiebolag, vilkas aktier VD under uden mellan styrelsesunman-

UTGÅNGSPUNKT

är föremål för notering. Den övriga delen ena vidta sådana dispositioner, som

ängspunkt är lagen med reglemen- av fondmedlen skall mvesteras 1 aktier. enligt hans bedömning år fvansamma

för Allmänna Pensionsfonden. APR konvertibla skuldebrev odla icke noe för fondens utveckling. Dessa disposi

(SFS 1983:1092 med senare beslutade rare svenska aktiebolag. tioner får dock inte utgöra avsevärda

ändringar) andringar i denna del av portföljen.

För att uppnå målsännmingen bör såm

Vad beträftar den noterade aktieport-

2 Svdlonden skall förvalta avförtrodda me- mansattningen av den noterade portföl-

följen i övrigt äger VD under samma tid del genom placeringar på riskkapital- jen i varierande grad över tiden avvika

och I samma såfe vidta evlig) hans bemarknaden, Placeringarna skall syfta till Irån respektive bransehs och företags vikt

dömmning kinpliga dispositioner aan art förbättra riskkapital sjningen till utav der samlade börsvärdet.

den begränsning som nyss angivins lör gagn för svensk produktion och svssel-

Xx Fondens noterade pordölj bör i första den i punkt 5 avsedda delen av pordölsättning.

hand bestå av aktieinnehav som i regel. jen.

Föondmedlen skall placeras så att kra- var för sig. minst uppgår till två procent

ven på god avkastning. långsiktighet och Vid beräkpinag av avkastning lör investe

och mest uppgår till tio procent av den riskspridning tillgodoses. samlade portti » marknadsvärde (po- ringar i den onoterade portföljen måste

kräver ställas tillrackligt högt för av

Placeringarna skall omfatta en portfölj sitioner), Härwtöver kan portföljen även

kompensera de förlaster. söm följer av av aktier mm i noterade aktiebolag och omfatta andra mäelas.

denna sp av verksamhet, så atv der lång en portfölj av aktier mm i onoterade bo: Fondens portfölj bör i första hand be-

siktiga avkastningskravet för hela den lag. stå av innehav i större noterade aktiebo- onoterade portlöljen enligt pankt 3

MÅL lag, Värdet av dessa innehav bör tillsam ovan uppfylles

mans uppgå till minst håltten av den no 3 Målsätmingen för portföljerna är terade portföljens markvadsvärde. + Investering I onoterat aktiebolag beslu:

dels att långsiktigt maximera —avkast fås av söyrelsen. om

tr Innehar av akoer i noterade bolag av

ningen så an kravet om 357 år — engagemanger är ov för fonden och

mindre storlek begränsas I praktiken av

lig utdelning av nuvärdet av grund- överstiger 2 mkr eller, om

reglerna I APR om max sex procent röste-

kapitalet det årliga flödeskraven

tal. Fondens portfölj bör kunna ombaåtta — fråga år om WORN nar av enmsagenung

som kravet att bibehålla grundkapi-

aven sådana bolags aktier. även om mne- och deua höätigenoor kommer att

talets realvärde (det långsiktiga av

havets värde som andel av fondens totala overstigfa PE mkr. kastningskravet) enligt APR val

portfölj är ringa Hirutöver gåller ätt VD-ager fatta be-

uppfylles,

slut, dårest styrelsens: behandling med dels att erbjuda lokala fackliga organisa 10. Vid varje styrelsesammantråde redovi-

håänssn tll omständigheterna inte kan

tioner vid eu aktiebolag. i vilket fon- sår VD sm syn på den ekonomiska ut

avvaktas. Färenden dar VD fatrar beslut

den äger aktier, att utöva rösträtt tör vecklingen nationellt och imternatio-

nellt och — med anknyming härntt -- om att fonden skall investera eller avstå

hälften av aktierna.

[rån att investera Foönoterat bolag skall

unvecklingen på den svenska aktietnark: 4 Målsättningen för den noterade port- öras vid styrelsens näs dd SIN

naden. Flinvid utovtjar VD - utomståen-

följen är att långsiktigt överväffa den de expertis i den omfattning han anser

allmänna utvecklingen för noterade lämpligt.

Har fonden enligt avtal eller eljest an svenska aktier enligt Stockholms Fondbörs officiella index. Mot bakgrund härav och utifrån förut ve ledamot och soppleant i styrelse för

bolag, varr fonden äger aktier. ankom-

angivna riktlinjer för portföljlorn alt ä Målsättningen för den onoterade portföl- mer det på fondens syrebe att use så

ningen framlägger VD- dör diskussion jen är att, merl kras på långsiktig lönsam dan ledamot och suppleant. Kan sånt

och erforderliga stållningstaganden hur het, bidra till riskkapitalförsörjningen vudsakliga förslag till disposinoner, I manträde med fondens styrelse ej avvak

för små och medelstora före förelag den mån unvecklingen för aktiemarkna- fas. utses ledamoten och suppleanten av

med huvudsaklig verksamhet i södra Sve- VD. sön har ätt anmäla beslutet på nasta

den i dess helhev eller för enskilda

rige kommer av naturliga skål i tfrava i för- sammanträde.

branscher eller företag. enligt VD: uppsta hand, eftersom fonden genom sin lo- fateming, visar sig avvika från de gjorda

kala förankring torde ha bäst kännedom bedömningarna skall han anpassa fön- l VD ager ratt att besluta om placering av

om sådana företag, dens dispositioner etter den ändrade ut fondens likvida medel. Då så bedoms

vecklingen. lämpligt kän fonden även alternativt fi

MEDEL nanstiera- mvesteringar genom upplå-

jämte skall söm kompletterande reg- ning på upp ll orsimnalt 230 19. VD

6 Den allra största delen av föondmedlen ler för VD:s befogenheter gålla följande. skall senast vid ännavmaste ordinarie rap:

skall änsesteras I främst aktier. men även Vad beträttar den del av den noterade poertullfälle mtörmera om fondens hikyi

komertibla skuldebrev och teckningsop- aktieportföljen som avses i punkt 8 :ive diter och eventuell upplåning.

8¶Riksdagen 1990/91. I seml. Nr 164

Fond Väst (andra löntagarfondstyrelsen) ÅRSREDOVISNING 1990

Skr. 1990/91:164 Bilaga 5

ond Väst arbetar främst på tre områden:

Förvärv av aktier och konvertibler i noterade företag. Förvärv av aktier och konver-

tibler i onoterade företag. Löntagarinflytande i de företagen.

Vår policy för varje verksamhetsområde får ses som en grundinriktning och vi kan handla annorlunda om det blir nödvändigt.

Noterade företag Våra placeringar skall förbättra försörjningen av riskkapital till nytta för svensk produktion och sysselsättning. Vi skall placera fondmedlen

så att de ger en bra avkastning på lång sikt med

god riskspridning.

Vi skall välja aktier utifrån grundläggande analyser av hur företagen kan komma att utvecklas på lång sikt. Men vi kan också göra omplaceringar om det visar sig att prognoserna för lönsamhet och tillväxt inte håller, eller om aktiekurserna förändras på ett sätt som inte motiveras av möjligheterna till utveckling på lång sikt.

Vi skall öka tillgången på riskkapital på aktiemarknaden. Det betyder att vi inte bör vara säljare under några längre perioder.

För att sprida riskerna bör vi ta hänsyn till branschsammansättningen på börsen.

Onoterade företag Vi bör inte investera mer än 1596 av våra rekvirerade medel i onoterade företag.

Att investera i mindre företag för med sig

Skr. 1990/91:164 Bilaga 5

större risk än att investera i börsnoterade företag. Det finns därför skäl att bygga upp en riskreserv i förhållande till gjorda investeringar. Företagen bör helst vara verksamma i västra regionen, dvs Bohuslän, Dalsland, Halland och Västergötland. Företagen bör ha minst 50 anställda. Företagen bör vara tillverkande företag och serviceföretag med anknytning till industrin. Vi kan skjuta till kapital i form av aktier, konvertibler eller lån med optionsrätt att köpa aktier.

Vi skall vara minoritetsägare, med högst 2590

av företagets aktier. Vi utgår ifrån att det finns

cn majoritetsägare eller grupp som tar ansvar för driften och leder den dagliga verksamheten. Vi vill ha goda kontakter med de fackliga organisationerna.

Löntagarinflytande För att löntagarna skall få större inflytande i företagen får de lokala fackliga organisationerna använda halva den rösträtt vi fått genom aktieköp. Vi överlåter rösträtten om den fackliga organisationen begär det. Det är vår uppgift att informera de berörda fackliga organisationerna om deras rösträtt.

Det är vår uppgift att genom facket löpande ta reda på hur de anställda ser på företaget och att informera om vår verksamhet.

Vi bör ta minst en kontakt med facket innan vi köper aktier i företag där aktierna köps och

säljs på öppen marknad.

Vi skall på olika sätt stärka de anställdas inflytande i företag där vi är engagerade.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 5

ärmed avger Andra löntagarfondstyrelsen, Fond Väst, sin verksamhetsberättelse för

är 1990.

Vår fond startade sin verksamhet i juni 1984 och det innebär att vi nu avslutar vårt 6:e

hela verksamhetsår.

Det sammanlagda rörelseresultatet under dessa år uppgår tll 1.284 Mkr. När vi dragit av värdeminskningen på fondens börsportfölj och justerat för inflationens påverkan under dessa år återstår 13 Mkr. Motsvarande siffra föregående år var 2.013 Mkr. Årets utveckling på börsen har alltså rejält minskat värdet på fondens tillgångar.

Det är alltså värdeförändringar som ligger

bakom de negativa siffrorna. Ser vi till vårt rörelseresultat som utgår från faktiska affärshändelser under året visar detta på en vinst på 395 Mkr.

Låt mig med några ord få kommentera den väldigt kraftiga nedgång som vi upplevt på börsen under det gångna året.

Enligt udningen Affärsvärlden blev 1990 det sämsta börsåret i aktiemarknadens historia och detta efter mycket stor turbulens under året. Det kan förtjäna att påpekas att börsen hade sin högsta topp under året så sent som i juli månad. Årets stora börsfall kan alltså hänföras till årets sista fem månader. Den utlösande faktorn blev ju händelserna i Mellanöstern, men visst fanns det flera symptom på ohälsa i den svenska ekonomin som gjorde att reaktionen blev så kraftig.

Den börskrasch som sedan blev följden har skördat många offer och väldigt mycket talar för att

vi för närmaste tiden kan få en mycket labil börsutveckling med tvära kast i kurserna.

En intressant följdfråga blir då vad detta kan få för konsekvenser för riskkapitalutvecklingen på 90-talet. Vår aktiemarknads huvuduppgift är att förse det svenska näringslivet med tillräckligt riskkapital. För närvarande kan man se mycket stora behov, samtidigt som den senaste tidens utveckling på börsen kan ge signaler som gör det allt svårare att få fram detta kapital.

Skr. 1990/91:164 Bilaga 5

Av den anledningen skall det bli mycket intressant att följa den närmaste tidens diskussion om en allmän översyn av AP-fondernas verksamhet. Det handlar om stora resurser som skulle kunna komma der svenska näringslivet till nytta. Nog borde det vara möjligt att kunna föra en sansad

diskussion om hur vi använder våra gemensamma tillgångar på sätt som gagnar svensk syssel-

sättning och därmed tillväxt och välfärd.

Men här gåller det inte enbart frågan om riskkapital utan är också en fråga om hur vi skall klara

svenska folkets pensioner i framtiden. Utan att nu gå in i alltför mycket detaljer vågar jag hävda att

vi står inför 3 alternativ om vi skall klara framti-

dens ATP-pensioner. Det första alternativet är att

se över placeringsreglerna och på det sättet skapa

förutsättningar för att öka avkastningen.

Det andra är att öka uttaget, d vs höja arbetsgi-

varavgifterna, vilket i sin tur innebär att man får ta av det lilla löneutrymme som står till förfogande. Den tredje vägen kan vara att sänka pensions-

förmånerna.

[ valet mellan dessa alternativ, bör det vara möjligt att politiskt kunna komma överens om att se över AP-fondernas nuvarande regelverk så att man får möjligheter till högre avkastning. Vi ser fram emot en intressant diskussion under de närmaste åren i en fråga som har mycket stor betydelse för den framtida utvecklingen i Sverige. Det hindrar inte att vi under mellantiden kan behöva göra smärre förändringar i våra nuvarande placeringsregler. Jag påpekade detta i samband med 1989 års bokslut och det gläder mig mycket att vi väldigt snabbt fått en sådan översyn. Förslag har redan kommit på olika delar av vårt reglemente. En punkt som ingår i förslaget gäller möjligheterna att förvärva utländska aktier och att. 1096 av

våra medel kan få användas till detta. Det kan förvåna en del att vi som löntagarfond skall kunna

köpa aktier i utländska företag, men ser man till den snabba förändring som skett under senare år,

Skr. 1990/91: 164 Bilaga 5

år förslaget enligt min mening fullt riktigt.

Vi kan' bara konstatera att företag och marknader idag är mycket internationellt påverkade. Dagligen kan vi läsa om samgående mellan svenska och utländska företag, svenska bolag som köper utländska bolag och utländska köp av svenska företag.

Denna utveckling ser vi även bland de onoterade företag där vi finns som ägare och där det med

jämna mellanrum uppstår diskussioner om internationellt samarbete. Sveriges närmande till EG kommer givetvis att ytterligare påskynda en sådan utveckling.

Visser alltså positivt på att vi får ett regelverk som

år anpassat till den framtid som svenskt näringsliv står inför. Vi hoppas nu att Riksdagen är beredd

att biträda de förslag som lagts fram och i så fall

kan vi få nya placeringsregler redan den 1 juli

1991.

Låt mig samtidigt få tillägga att vår fond även i fortsättningen kommer att ha som huvudinriktning att försörja svenska företag med riskkapital.

I detta sammanhang vill jag gärna nämna något om en undersökning vi själva gjort om fondens ”regionala” placeringar. Det finns idag inget i våra regler eller i vår placeringspolicy som säger alt vi skall placera i västsvenska börsföretag. Vår undersökning visar ändå att vi har en större andel av sådana bolag i vår portfölj, 2290 jämfört med

andelen på börsen som är 4.

Vår förklaring till detta är vår regionala placering. Vi har en kontaktyta och en utsiktspunkt som innebär att vi på ett annat sätt än andra ser möjligheter hos de västsvenska företagen. Detta har i år inneburit att värdet på våra aktier.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 5

minskat mer än om vi hade placerat som genomsnittet på börsen. Börsvärdet på tunga västsvenska verkstadsföretag som ingår i vår portfölj, såsom Volvo, SKF och ESAB har minskat med 50-60 procent medan börsen i sin helhet gått ner med drygt 30 procent. Just i år har det resultatmässigt varit negativt för oss, men vi ser stora möjligheter till en positiv utveckling av dessa företag under de närmaste åren.

Vi tror att det finns ett behov av regional förankring bland aktörerna på börsen så att inte alla

ser näringslivets utveckling enbart från den ”stockholmska” horisonten. Vår fonds verksamhet

gäller förvisso inte bara börs och noterade aktier.

Vi har ytterligare en viktig del som gäller de

mindre onoterade bolagen. I vår förvaltningsbe-

rättelse finns en mer utförlig redovisning om vad

som hänt på detta område. För närvarande upp-

lever vi en positiv utveckling där styrelsen och

kansliet har ett stort kontaktnät, som givetvis kan

och skall byggas upp vidare. Detta har bidragit till

att vi idag har ett relativt stort inflöde av projekt.

Låt mig få avsluta med att tacka de personer och

organisationer som vi samarbetat med under det

gångna året: de anställdas organisationer, före-

tag, banker, mäklare och mänga andrä.

Gunnar Larsson

Skr. 1990/91:164

Bilaga 5

ndra löntagarfondstyrelsens grundkapital har under året ökat med 594.175 kkr till

Å totalt 3.452.000 kkr. De av fondstyrelsen förvaltade medlen har placerats på sätt som

framgår av balansräkning och särskilda specifikationer över fondens värdepappers-

a innehav.

Fondens reglemente föreskriver att tillgångarna skall redovisas till anskaffningsvärde. Krav finns också att fonden skall avge en real redovisning där tillgångarna upptagits till marknadsvärden. Balansomslutningen uppgår till 4.305.835 kkr. Motsvarande belopp när tillgångarna redovisas till marknadsvärden uppgår till 4.106.223 kkr.

Rörelseresultatet uppgår till 394.556 kkr. Efter avsättning för överföring till 1-3 Allmänna pensionsfonden med 127.059 kkr blir det bokföringsmässiga resultatet 267.497 kkr.

Det ackumulerade rörelseresultatet, före överföring till 1-3 AP-fonden visar ett överskott på

1.284.409 kkr sedan verksamhetens början 1984.

Motsvarande reala resultat uppgår till 13.161 kkr.

Fondkapitalet vid utgången av 1990 beräknat efter marknadsvärden på aktier och konvertibla skuldebrev uppgår till 3.948 Mkr. Om samtliga

tillgängliga medel omedelbart placerats på börsen och utvecklingen därefter följt börsindex

skulle fondkapitalet uppgått till 4.005 Mkr. Jäm-

förelsen tar inte hänsyn till att fonden gör andra

placeringar än börsaktier, samt att det är ofrån-

komligt att vi måste ha likvida medel tillgängliga.

Med hänsyn till dessa faktorer kan man dra slutsatsen att fondens utveckling sedan starten i stort sett följt börsindex.

Avkastning på fondens totala förmögenhet under 1990 uppgick till minus 29 procent. I denna beräkning inkluderas också värdeförändringen på tillgångarna. Uppgifter om resultat och förmögenhetsställning framgår av resultat- och balansräkning samt av de noter som bifogas. Utöver detta lämnas följande kommentarer Andra löntagarfondstyrelsens grundkapital har

under året ökat med 594.175 kkr. Balansom-

Aktiemarknadens utveckling | oo a sar - Stockholmsbörsens index föll med 31 procent slutningen uppgår till 4.505.835 kkr, rörelse-

under 1990. Utvecklingen liknar därmed vad som resultatet är 394.556 kkr.

skett på världens övriga börser även om stock- Efter avsättning till 1.3 Allmänna penstons-

holmsbörsen sjunkit något mer än de flesta andra.

Vissa av de företeelser som mött investerare på fonden blir det bokföringsmässiga resultatet stockholmsbörsen har alltså också funnits för in- 267.497 kkr. ternationella investerare. Här kan nämnas problem inom kreditväsendet, fastighetsmarknadens instabilitet, en allmän konjunkturförsämring och inte minst händelserna i Mellanöstern med sti-

Skr. 1990/91:164 Bilaga 5

gande oljepriser som följd. Andra problem är mer specifikt svenska. I första hand gäller detta den svenska löne- och prisbildningen. Sverige har en betydligt högre prisstegringstakt än omvärlden vilket ger stora problem på exportmarknaderna. Detta har i sin tur gett upphov till spekulationer om devalvering av kronan, vilket tvingat riksbanken att hålla en hög räntenivå som slår hårt dels gentemot de investerande företagen, dels mot enskilda investerare. Året inleddes svagt och denna utveckling förstärktes i samband med den regeringskris som blev följden när regeringen i februari redovisade ett åtgärdspaket för att få kontroll över pris- och lönekostnadsutveckingen. Fram mot sommaren skedde en återhämtning som understöddes av stora likviditetsströmmar till marknaden, dels ifrån allemansfondsparandet dels ifrån uppköpslikvider som utföll under första halvåret. Denna positiva utveckling bröts i samband med konflikten 1 Mellanöstern. Oljepriserna steg och därmed höjdes också räntorna något. Samtidigt började den svenska kostnadsutvecklingen diskuteras på allvar, vilket ledde till en valutakris för svenska

kronan. Det kom också delårsrapporter som visa-

de på en betydligt såmre resultatutveckling än väntat. Resultatet av alla dessa negativa faktorer blev ett kursfall som haft få motsvarigheter i börsens historia.

Fondens börsportfölj Fondens börsportfölj har i år utvecklats något sämre än börsen som helhet.

Verkstadsbranschen har utvecklats sämre än börsens genceralindex medan Skogsindustri har utvecklats bättre. Man skall då observera att verkstadsbranschens betydelse för indexutvecklingen är betydligt större. Här ligger en av förklaringarna till att fondens börsportfölj utvecklats sämre än börsindex. Som framgår av tabell I har Stockholmsbörsens index föll med 31 procent fonden en större andel verkstadsaktier än vad under 1990. Utvecklingen liknar den på värl- som motsvarar dess andel på börsen. För att finna förklaringar i övrigt får man titta på vikten dens övriga börser. Vissa företeelser har varit och utvecklingen av enskilda aktieinnehav. Säåinternationella, som problem inom kreditvä- lunda har fonden stora innehav i verkstadsföretagen Volvo, SKF och ESAB där aktickurserna sendet, fastighetsmarknadens instabilitet, en fallit med mellan 50 och 60 procent. Likaså har allmän konjunktursvacka och inte ninst hän- kursen i Frontline (UV-Shipping) mer än halvedelserna i Mellanöstern. rats under året. Denna aktie ingår inte vid beräkning av börsens index.

En genomgång av förändringar i portföljen ger vid handen att fonden köpt större poster i Ericsson, Asea, Electrolux, Atlas Copco, SE-Banken

Skr. 1990/91:164 | Bilaga 5

och Avesta. Försäljning har skett i Astra, SHB, Skandia, SAAB, Lundbergs, Hennes & Mauritz. Aktierna i Hasselblad och HP-färg har sålts i samband med uppköp.

Ovanstående köp och försäljningar i kombination med de värdeförändringar som förevarit innebär att branschsammansättningen av fondens portfölj förändrats. I första hand har andelarna i Verkstäder och Kemisk industri ökat på bekostnad av andelarna i Fastighet- och Byggföretag och Övriga företag. Den aktuella branschsammansättningen framgår av tabell 1.

På motsvarande sätt har det också skett förändringar i den uppställning som visar fondens fem största innehav. Nya på denna lista jämfört med föregående år är Ericsson, Asea och Electrolux, medan Frontline (UV-Shipping), Skanska och SHB har hamnat utanför. Fondens fem största engagemang mätt efter marknadsvärde redovisas i tabell 2. Röstandelen anges inom parentes.

Fonden har under året sålt aktier för 837 Mkr och köpt för 930 Mkr. Fondens köp och försäljningar har medfört omsättningsskatt på 16,4 Mkr och courtage på 5,8 Mkr.

Från och med 1990 ullämpas den s k ”genomsnittsmetoden”. Denna innebär att vid beräkning av realisationsvinster och realisationsförluster, där endast en del av ett av fondens aktieinnehav sålts, används som anskaffningsvärde det genomsnittliga anskaffningsvärdet för det aktieinnehav varur försäljningen skett.

Onoterade företag

Fondens investeringar i onoterade företag uppgår till 252 Mkr. Jämfört med föregående år är detta en ökning på nästan 100 Mkr.

Den största investeringen under året på sammanlagt 83 Mkr är häntörlig till Komponentvutveckling. Verksamheten i detta bolag har lagts samman med hkartade verksamheter inom det Olistenoterade företaget Trustor Components. Svltet med samgåendet är att etablera en finansiellt stark bilunderleverantörsgrupp med stor interna- Fonden har under året köpt större poster i tionell kontaktyta. Verksamheten bedrivs förtsätt- Ericsson, Asea, Electrolux, Atlas Copco. SEningsvis i ett företag som heter Trustor Automoti- | . | ve BV, där Komponentutveckling är en av fyra Banken och Avesta, Fonden har sålt poster i delägare. Fondens avsikt med denna satsning är att medverka ull att ge bättre förutsättningar för Tabell 1 -

” ” Fonden Börsen Fonden Börsen svenska bilunderleverantörer. 901231 901231 891231 891231

En utökning av engagemanget har också skett i Verkståder 37x 308 28 296

ar a Kemisk Industri 10 4 108 8» 3 B &N (Bylock och Nordsjöfrakt). Detta företag Skogsindustri 15 « 75 1438 74 har expanderat genom förvärv av rederiet Gort- Bygglöretag 93x 108 1228 134 hon Line. Handelsföretag 2n 1x 3AR 18

: . . - Förvaltningsbolag 28 115 48 13x

Frivik är ett nybildat fastighetsbolag som ägs av Banker 6 8x 6 x 994

Övriga företag 19x 239 25 1924 Fond Väst, Frico och fastighetsbolaget Bäckevik.

a m m l | oo 1008 1008 1008 100 Xx Friviks svfte är att äga och utveckla den fastighet

Skr. 1990/91:164

Bilaga 5

där Frico bedriver sin verksamhet. Fond Västs tillskott uppgår till 7 Mkr. Kinnekulle är ett skaraborgsbascrat fastighetsbolag med fastigheter både i Sverige och utlandet. Viljeinriktningen är att på sikt marknadsnotera bolaget. Fond Västs investering uppgår till knappt 4 Mkr. Wikhede Mekaniska har träffat avtal med Mercurius Handels och Industri AB om förvärv av Nohab Industri AB och Aronssons Mekaniska Verkstads AB, de sistnämnda verksamma i Trollhättan. Därmed har grunden lagts till en ny företagsgrupp, inriktad på kvalificerade underleverantörsuppdrag. Gruppen beräknas omsätta 70 Mkr och sysselsätta 100 personer. I samband med förvärvet har såväl Wikhede som Aronssons kapitalbas kraftigt förstärkts. Ägare till Wikhede Mekaniska AB är förutom Fond Väst, Hugovia AB och Mercurius Gruppen AB. AB Wikhede Mekaniska, beläget i Dalsland, är inriktat på kvalificerad svetsning av medeltunga produkter i små och medelstora serier. Vidare konstruerar man, tillverkar och säljer hydrauliska redskapsbärare av patenterad konstruktion under produktnamnet Mowi. Aronssons Mekaniska Verkstad AB är inriktad på lätt bearbetning och montage ismå och medelstora serier. Aronssons är ett relativt ungt företag som utnyttjar avancerad Cad-Cam teknik i kombination med moderna NC-maskiner. Nohab Industri AB är inriktad på medeltung bearbetning och montage i små och medelstora serier av avancerad maskinutrustning, t ex tryckpressar. Förutom anpassad maskinutrustning, disponerar man över en välutbildad yrkesarbetarkår. I samband med bildandet av den nya gruppen har Fond Väst satsat ytterligare 2.900 kkri aktier, samtidigt som Wikhede Mekaniska AB löst sitt Astra, SHB, Skandia, SAAB, Lundbergs och konverteringslån på 900 kkr. Fond Väst har under året i ett första steg tillskju- Hennes & Mauritz. Aktierna i Hasselblad och tit 3 Mkr i göteborgsbaserade WidallGruppen i HP-färg har sälts i samband med uppköp. form av aktier för 1.350 kkr och konverteringslån I första hand har andelarna i Verkstäder och på 1.650 kkr. WidallGruppens affärsidé är att förvärva och Kemisk industri ökat på bekostnad av Fastigutveckla små och medelstora företag inom främst hets- och Byggföretag samt Övriga företag. mekanisk industri och driva konsultverksamhet runt detta. Omsättning ca 100 Mkr. I gruppen ingående bolag: NVI Rosenqvist AB, Tabell 2 1. Astra 308.096 kkr (0.863 Xx) NVI Åseda AB, Lecab Materialhantering AB, Jo- 2. Ericsson 238.941 kkr (0.007 Xx) 3. Volvo 208.748 kkr (2.101 X) nab AB, PVAB Machine AB. 4. Asea 176.389 kkr (0.656 X) NVI Rosenqvist AB i Göteborg som i huvudsak 5. Electrolux 146.096 kkr (0.044 x) är inriktad på specialmaskiner och anläggningar

Skr. 1990/91:164

Bilaga 5

till industrin och tjänster i anslutning tull detta.

NVI Åseda AB i Småland som är en komplett legotillverkare och gör grova och medelgrova

plåtarbeten, svets, plåt, blästring och målning.

l.ecab Materialhantering AB i Göteborg som marknadsför, konstruerar, tillverkar och installerar materialhanteringsanläggningar inom speciella branscher.

Jonab AB är dotterbolag till Lecab och tillverkar bl a klyv- och hyvellinjer att användas som kringutrustning inom trävaruindustrin.

PVAB Machine AB i Göteborg som utvecklar och marknadsför bl a hink- och burkautomater. Under året har enligt tidigare plan ytterligare medel tillförts COAT i form av aktier och

konvertibler för sammanlagt 360 kkr. Avsikten är att under 1991 tillföra ytterligare medel fördelat på aktier och konvertibler.

Andelen i Interprodukt har under året sålts till

huvudägaren.

Under året har NUK Celpap marknadsintroducerats och överförts ull noterade bolag.

Riskreserv Denna reserv avser onoterade företag och år ett uttryck för medvetandet att satsningar i ett utvecklingsskede i dessa bolag innebär ett risktagande. Avsättning har skett med ytterligare 15 Mkr. Investeringsvolyvmen har ökat samtidigt som risken vid denna typ av investeringar ökat.

Kapitaltillskott direkt i företagen Av fondens placeringar under året har 68 Mkr skett genom kapitaltillskott direkt i företagen. Fördelningen per företag framgår av not 17.

Likviditet Räntor från likviditetsförvaltningen har under året uppgått till 87 Mkr. Den genomsnittliga likvi-

Wikhede Mekaniska har träffat avtal med diteten månadsvis beräknad har uppgått till ca 578 Mkr. Mercurius Handels och Indu stri AB om för-

värv av Nohab Industri AB och Aronssons

Förvaltningskostnader

Förvaltningskostnaderna uppgår till 7,6 Mkr. Mekaniska Verkstads AB.

Kostnader för styrelse och personal inklusive lö-

Därmed har grunden lagts till en ny företagsnebikostnader utgör 4,0 Mkr lokalhvra 0,7 Mkr och övriga kostnader 2,9 Mkr. I den sistnämnda grupp. inriktad på kvalificerade underleveposten ingår bland annat kostnader för informa- rantörsuppdrag. I samband med förvärvet har tion, konsultarvoden, revistonsarvoden och kon-

torsomkostnader. Antalet årsanställda uppgår till

sex personer.

Skr. 1990/91:164 Bilaga 5

Real redovisning

Det kapital som står till fondens förfogande urholkas genom inflationens verkningar. Denna

urholkning måste kompenseras genom att avkastningen på kapitalet ökar. Inflationsutvecklingen är därför av avgörande betydelse när det gäller att bedöma fondens faktiska resultat. För att få en uppfattning om storleken av inflationens påverkan gör man en s k real redovisning. Denna går i stort sett så till att man redovisar resultatet med hänsyn taget till marknadsvärdet på tillgångarna och drar bort ett belopp som motsvarar inflationens påverkan. Det som därefter återstår kallas realt resultat. Börskursernas förändringar påverkar direkt fondens reala resultat genom att marknadsvärdet på

fondens börsportfölj förändras. Detta innebär att det reala resultatet måste ses i ett långsiktigt

perspektiv. Sålunda blev det reala resultatet för 1990 minus 1.999 Mkr före överföring till 1-3 Allmänna pensionsfonden. Det sammanlagda reala resultatet sedan verksamheten började 1984 uppgår till 13 Mkr.

Överföring till

1-3 Allmänna pensionsfonden Fonden är skyldig avt till 1-3 Allmänna pensionsfonden inbetala ett belopp uppgående till 3 4 av nuvärdet av de medel fonden rekvirerat. Detta är fondens direktavkastningskrav och beloppet för 1990 uppgår till 127 Mkr. Denna summa täcks med god marginal av rörelseresultatet på 395 Mkr.

Inflytande och rösträtt Fondens aktieinnehav har medfört rösträtt på bolagsstämmor i 64 företag.

De lokala fackliga organisationerna har deltagit såväl Wikhedes som Aronssons kapitalbas krafpå 49 av dessa bolagsstämmor. Rösträtten utövatigt förstärkts. des av sammanlagt 62 personalföreträdare och representerande både arbetare och tjänstemän.

Fonden har deltagit i öl bolagsstämmor.

Därför att börskurserna påverkar fondens reala Fonden har inte styrelserepresentation i något börsnoterat företag. I de onoterade företagen är resultat (resultat minus inflation) måste detta

fonden i normalfallet representerad. Därutöver

ses i långt perspektvo. Det reala resultatet för har fonden samrått med övriga intressenter om styrelsens sammansättning. LY99G- blev — 1.999 Mkr.

Skr. 1990/91:164 Bilaga 5

Generalindex

- - 1250 | 1200

1100

Aktiemarknadens

utveckling 1950-1990.

Ra kär Rn bt fe Ar LIN FAS GS EN ANA bi Ar ; . | År 1950 1955 1960 1965 1980 1985 20

Källa: tid ni nigen Affärsvärlden.

Aktiemarknadens | Generalindex 1350

utveckling januari- 1300

1250 december 1990. 1200

110 11400

JUN

Dec -90 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Källa: tidningen Affärsvärlden.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 5

EALT RESULTAT

Ja belopp i resultaträkning, balansräkning och noter anges i tusentals kronor (kkr) dår inget annat anges.

9 Riksdagen 1990/91. I saml. Nr 164

Skr. 1990/91:16 Bilaga 5

1990-12-31 1989-12-31 Bokförda = Marknads- Bokförda — Marknad | värden värden — värden = värd: TILLGÅNGAR

SKULDER OCH FONDKAPITAL

Kortfristiga skulder:

FOÖNDKAPITAL

Skr. 1990/91:164 Bilaga 5

7.573¶SOT 5 Överföring till 1-3 Allmänna pensionsfonden

ond Väst skall enligt bestämmelserna i SFS 1983:1092 (28 8) ull 1-3 Allmänna pensionsfonden överföra en avkastning för räkenskapsåret 990 beråknad till tre procent av nuvärdet av grundkapitalet. Hänsyn skall tagas till att årets kapitaltillskou å 394 Mkr varit tillgängligt för ärvaltning endast under viss del av räkenskapsåret. «uvärdet av grundkapitalet beräknas enligt konsumentprisindex. )verföringen för år 1990 uppgår till 127.059 kkr.

SOT 6 Realt resultat

Januart - Ackumulerat

December 1990 1984-1990 'örelseresultat 394.556 1.284.409

örändring av ej realiserade kursförluster

Skr. 1990/91:164

Bilaga 5

NOT 7 Likvida medel NOT 9 Fordringar hos foöndkormmissionärer

Kassa och postgiro 5 Fordringar hos fondkommissionärer består huvudsakligen av

Banktillgodohavanden 108.607 aktieförsäljningar för vilka likvid ännu ej erhållits.

NOT 10 Förutbetalda kostnader och upplupna

NOT 8 Kortfristiga placeringar intäkter

Statsskuldväxlar 211.967 2 so 2 ;

370.276 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter består huvudsakli-

Övriga värdepapper

— gen av upplupna räntor på penningmarknadsinstrument och

582.243 konvertibla skuldebrev.

NOT 11 Aktier

Noterade aktleslag Antal Förändring = Ansk.värde Kurs"") Börsvärde Skillnad Fondens Fondens

sedan Inkl. cour- 901228 901231 ansk. värde/ andel andel

891231 tage och Kronor börsvärde = kapltal röster

skatt") vå 36

Verkstäder

Kemisk industri

Astra bu - 77.400 80.556 4158 246.221 165.665 fr 25.486 495 61.875 36.389 fr - 156.251 0.705 0.853

106.042 308.096 202.054

Skr. 1990/91:164 Bilaga 5

NOT 11 AKTIER

Noterade aktleslag Antal Förändring — Ansk.värde Kurs"") Börsvärde Skillnad Fondens Fondens

sedan inkl. cour- 901228 901231 ansk. värde/ andel andel

B91231 tage och Kronor börsvärde kapital röster

skatt”) » kJ

Skogsindustri

Korsnäs bu 813.740 70.224 90 73.237 3.013

fr 102.500 8.555 Yi 9.328 773

bu 335.480 31.532 9 30.193 - 1.339 2335 2.084 MoDo fr - 22.500

bu 2.300 ---59.700 612 163 408 - 204

cbu 590.000 22.480 191.878 175 103.250 - 88.628 0.016 0.003 SCA bu - 94.500

bu ENE) 68.696 86 66.545 - 2151 fr 503.850 54.425 85 42.827 - 11.598 bu 9.628 11.383 620 5.969 - 5414

12.072 14.213 30 7.605 - ÖKH08 0.747 0.184 Stora bu 362.000 70.412 250 0.500 20.088

fr 75.632 23.679 250 18.908 - 4771

fr - 37.200 0.733 0.894

545.609 44&.770 - 96.839

Övriga företag

Argonaut 1) bu 603.000 203.000 29.087 34 20.502 - -8BA85

fr 150.750 150.750 6.030 33 5.276 - 7534 0.929 Bilspedition bu 917.800 277.030 84.200 47 13.137 41.153

fr 277.030 bbu 917.800 917.800 18.502 4:50 4.130 - 14.372 2045

Borås Wäfveri bu 50.000 L.8714 70 3.500 1.626

fr 565.000 2430 70 4.550 2114 H273 Eken bu 334.500 13.203 49 16.391 3.098

tr 100.500 5.543 19 1.925 - 618 7.402 Euroc rpörE-FPTWT bu 120.300 7.122 99 11.910 1788

fr 261.000 11.860 100 26.190 14.240

Fr tr - 40.000 1.691 Frontline (UV-Shipping) bu 2159.167 3 117.126 46 99.322 - 17.804

fr 60.500 5.841 46 2783 - 3.058 9.547 Gambro bu 2.100 - 142.700 249 138 290 41

fr - 28.000 ND.008 0.004 Gullspång war bu 400.000 10.388 80 32.000 21.612

food Er 190.000 2.597 BN 3.000 5.403 1.050 (5615 Invent = nd bu 385.000 385.000 20 FR 16:50 6.353 - 22.775 3211 2.025

= MR bu 318.634 70.319 Hö 35.050 - A5269 Kinnevik 50.750

ie

= fr 292.516 51.050 560.121 125 : 5 - 23.556 2.081 0.399 Marieberg bu 325.300 26.300 36.101 ö3 20.494 - 1äti07

fr 683.800 10.600 48.400 63 43.079 - 56321 3.610 1.392 NLK Celpap 1) An fr 200.009 180.000 19.314 48 9.600 - 9714 5.911 2154 Procordia bu 453.900 45.500 57.968 145 65.816 7.848

"On" fr 161.800 13.929 140 22.652 8723 = 0 bu 41.641 41.641 H.419 145 6.038 - 481 le

fr 212.333 40033 24.146 144 30.576 6.430 0.343 0.369

Skr. 1990/91:164

Bilaga 5

NOT 11 Aktier

Noterade aktleslag Antal Förändring — Ansk.värde Kurs"") Börsvärde Skillnad Fondens 'Fondensa

sedan Inkl. cour- 901228 901231 ansk. värde/ andel andel

891231 tage och = Kronor börsvärde kapital röster

skatt") «x x

Fastighet- och Byggföretag

BGB 1) bu 387.000 129.000 17.877 34 13.158 - 4.719 1.360 1.360 JM B bu 128.500 7.620 163 21.203 13.583

Handelsföretag

Catena A bu 389.730 45.553 7 45.411 - 144

ÅA fr 163.200 13.887 TI 12.566 - 1.321 3.574 3.574

59.442 57.977 - 1.465

Förvaltningsbolag

Invik A 12.518 12.518 2.040 95 1.189 = - 851 B 11.795 11.795 2.123 95 1.121 - 1.002 = 0.480 0.467

Banker

++) Lägsta betalkurs, omm ej betalkurs fanns används köpkurs.

Om både betalkurs och köpkurs saknats på balansdagen

har senast tillgängliga betalkurs eller köpkurs använts. 1) Split, fond- eller nyemission.

Skr. 1990/91:164 Bilaga 5

OT 11 Aktier

ioterade aktleslag Antal Förändring — Ansk.värde Kurs Börsvärde Skillnad Fondens Fondens

sedan Inkl. cour- 901228 901231 ansk. värde/ andel andel

891231 tage och Kronor börsvärde kapital röster

skatt") « ” irsvärde är lika med anskaffningsvärde

OT 12 Sammanställning av konvertibla skuldebrev

Nominellt Ränta Ansk. värde Kurs" ") Börsvärde Skillnad

värde «x Inkl. cour- 901228 901231 <ansk. värde /

tage och x börsvärde

skatt")

oterade

) Lägsta betalkurs, om ej betalkurs fanns används köpkurs.

Om både betalkurs och köpkurs saknats på balansdagen

har senast tillgängliga betalkurs eller köpkurs använts.

noterade

rsvärde ar lika med anskaffningvärde.

Skr. 1990/91: 164 Bilaga 5

NOT 13 Reversfordran NOT 17 Kapitaltillskott direkt i

Fordran avser ett reverslån till Lundby Holding AB i samband företagen 1990

med överlåtelse av aktier och konvertibelt skuldebrev i Lundby Företag Art Leksaksfabrik AB. Lånebeloppet uppgick ursprungligen till 20

Argonaut Aktier 6.030 Mkr. Amortering har under året skett med 4.004 kkr. Slutbetal-

Coat in Göteborg AB Aktier 180 ning sker år 1992.

Konv lån 180

Kinnekulle Fastighets AB Aktier 3.850

NOT 14 Upplupna kostnader och

Komponentutveckling Konv lån 42.822

förutbetalda intäkter SIAB Aktier 9.420

Upplupna kostnader och förutbetalda intåkter består huvudsakli- WidallGruppen Aktier 1.350

pplup .

gen av kostinader för årsredovisning samt revisions- och Konv lån 1.650 granskningskostnader. Wikhede Mekaniska AB Aktier 2.900

NOT 15 Övriga kortfristiga skulder

Övriga kortfristiga skulder består av:

462¶NOT 16 Grundkapital

Bokförda värden Marknadsvärden Vid årets ingång 2.857.825 3.324.069 Omräkning av grundkapital vid årets ingång - 363.786 Kapitaltillskott under året 594.175 635.782

3.452.000 4.323.637 Områäkning av det bokförda grundkapitalet till marknadsvårde skall ske efter de förändringar av konsumentprisindex som skett från det kapitalet tillställdes Fond Väst och fran till räkenskaps-

årets slut.

Göteborg 30 januari 1991

Bengt Rogerstam Lars-Olof Larsson Gunnar Christensson

Ordförande Vice Ordförande

Bengt Ekeblad Ronny Lindh Lars Carlsson

Thomas Polesic Bertil Pålsson Maj-Britt Persson

Gunnar Larsson

Verkställande direktör

Skr. 1990/91:164

Bilaga 5

Undertecknade, som av regeringen förordnats att som revisorer granska Andra löntagarfondstyrelsens för-

valtning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1990.

Under beaktande av god revisionssed har vi granskat förvaltningsberättelsen, räkenskaperna, protokoll och andra handlingar som lämnar upplysningar om löntagarfondstyrelsens förvaltning, inventerat de under löntagarfondsstyrelsens förvaltning stående tillgångarna och vidtagit de övriga granskningsåtgärder

vi ansett erforderliga. | Revisionen har inte gett anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, resultat- och balansråkningarna, bokföringen eller inventeringen eller i övrigt beträffande löntagarfondsstyrelsens

förvaltning.

Göteborg den 26 februari 1991

Ulf Gometz Lars-Olof Thörn Lars Widell

Aukt. revisor Aukt. revisor

Trefond Invest (tredje löntagarfondstyrelsen) ÅRSREDOVISNING 1990

Skr. 1990/91:164 Temat för den här årsredovisningen är — Xi

ilaga 6 människor.

Människor i Sverige.

Gamla människor, och unga människor

som en gång kommer att bli gamla.

Människor är kanske inte det första man

förknippar med den typ av verksamhet vi representerar: att placera pengar på riskkapitalmarknaden.

Men ändå är målet för vårt arbete starkt förknippat med människor och mänsklig nytta - nämligen att stärka pensionssystemet.

Ett starkt pensionssystem gör det möjligt för våra gamla att säkerställa

en tryggare ålderdom.

Det är bland annat därför som Trefond Invest finns.

140

Skr. 1990/91:164 Bilaga 6

Löntagarfonderna har två huvudsyften:

VD har ordet.

- Att förstärka pensionssystemet, ATP. - Att förbättra riskkapitalmarknaden.

Trefond Invest kommer att inbetala MSEK 130 för 1990 till ATP. Sedan starten 1984 är siffran MSEK 397 för Trefond Invest och MSEK 1.821 för samtliga löntagarfonder.

Hösten 1990 upphörde i stort sett riskkapitalmarknaden att fungera i Sverige. Trefond Invest får nu i accelererande takt förfrågningar om att ställa upp med riskkapital. Vi utvärderar löpande ett flertal projekt. Vi ställde också upp med vår andel av Bilspeditions nycmission kring årsskiftet.

1990 års börsutveckling blev sämre än de flesta anat. Krisen vid Persiska viken skrämde upp placerarna runt om i världen. I Sverige blev kursfaller dramatiskt. En chockhöjning av räntan och pessimistiska prognoser om ekonomin var några viktiga orsaker till raset. Till detta kom att flera institutioner och privatpersoner valde att göra sina aktieköp utomlands istället för i Sverige.

Likviditeten på Stockholmsbörsen försämrades radikalt under 1990. Att göra omplaceringar i en portfölj av Trefond Invests storlek tar därmed mycket lång tid. En klar förbättring har dock skett de senaste veckorna.

Flera av Trefond Invests aktieinnehav blev föremål för uppköpserbjudanden under fjolåret. Innehaver i Hexagon såldes. Den 10-procentiga posten i Åkerman avyttrades till VME. Aktierna i Hasselblad såldes till Incentive/Asea. Norska Freia bjöd på samtliga aktier i Marabou. Trefond Invest valde dock att inte acceptera budet. Vi hade ingen möjlighet att ta aktier i Freia som betalning eftersom Trefond Invest inte får äga utländska aktier. Kontantbudet på SEK 470/485 ansåg vi å andra sidan vara för lågt.

Flera utländska bolag var intresserade av värt Marabou-innehav. I samråd med personalen och ledningen för Marabou såldes dock posten till Norsk Hydro för SEK 572/aktie. Det resulterade i en reavinst på MSEK 101 - MSEK 36 mer än om Freias bud hade accepterats. Norsk Hydro accepterade i sin tur Freias bud.

Trefond Invest, liksom övriga löntagarfonder, har nu begärt att få placera 10 procent av tillgångarna i

Skr. 1990/91: 164 Bilaga 6

utländska värdepapper. Förslaget är ute på remiss och rens inom banksektorn. Förhoppningsvis blir det bättre presenteras förhoppningsvis i Riksdagen under vär- med fler utländska banketableringar i Sverige. sessionen. Något direkt behov av att ersätta svenska För den som har likvida medel och en långsiktig aktier med utländska finns knappast efter det stora affärsstrategi är kursfall inte bara negativt. Värdet på kursfallet i Sverige. akticinnehaven sjunker visserligen temporärt, men ett

De svenska bolagen är väl så framgångsrika som lägre kursläge ska utnyttjas för nya placeringar. sina utländska konkurrenter och knappast högre Trefond Invest har under januari 1991 köpt aktier värderade. Trefond kommer istället att komplettera den för MSEK 123. Större köp har gjorts i bl.a. Asea, svenska aktieportföljen med utländska aktier som inte Ericsson, SKF, SSAB och Skandia. Likvida medel har någon motsvarighet i Sverige. Vi har redan etable- uppgår dock fortfarande per 1991-02-01 till MSEK rat kontakt med utländska börsmäklarfirmor, 610. I det korta perspektivet är det omöjligt att förutse börsbolag och banker. kursutvecklingen. Med ett längre synsätt borde dock

Den finansiella krisen i Sverige drabbade även oss. dagens kurser vara attraktiva även om jag inte är någon Trefond Invest har sedan 1987 varit näst största ägare i stor optimist inför den närmaste femårsperioden. möbelföretaget Polarator Office. Under 1990 stod det Västvärlden står inför cn period med lägre tillväxtklart att en budgeterad vinst kring MSEK 10 skulle takt. Nya marknader och nya konkurrenter kommer förvandias till en lika stor förlust. Vi tog då i enlighet visserligen att växa fram i östeuropa. För att tillväxten med fondernas långsiktiga intentioner det ägaransvar ska ta fart där fordras dock en kraftfull utbyggnad av som ligger i större aktieinnehav. infrastrukturen. Vägar, flygplatser, hamnar och kom-

Tillsammans med huvudägaren beslutades att munikartionsnät i allmänhet måste byggas ut och Polarator Office skulle genomgå en finansiell och moderniseras. Det är inom dessa områden vi bedömer operativ rekonstruktion. Bankerna försvårade dock att de mest intressanta aktierna finns - tung verkstadsdetta genom att säga upp Polarator Office” lån. Bolaget industri med inriktning på infrastruktur. hamnade därmed i en akut likviditetskris som var Trefonds aktieportfölj inklusive likviditet utvecklafullständigt onödig och som försvårade rekonstruk- des 720 bättre än Affärsvärldens Generalindex 1990. tionsarbetet. Polarator Office har nu avyttrat Round Under innevarande år får förhoppningsvis fonden i Office och JOC. Huvudägarna har garanterat en stort sett samma möjligheter som alla andra att arbeta nyemission på MSEK 22,5, där Trefond Invest tecknat på marknaden. Fonden arbetar redan nu med utstälmotsvarande sin andel av aktiekapitalet. Kvar i lande av köpoptioner på egna innehav vilket bör kunna Polarator Office är Horreds Möbelindustri, Horred och förbättra avkastningen en del. Förmodligen får Trefond K A Andersson & Söner, Huskvarna. Invest möjlighet att köpa utländska aktier. Det ger nya

Bankernas ansvar i samband med konkursen i möjligheter att fortsätta förränta kapitalet på ett Nyckeln tål också att diskuteras. Trefond Invest har en optimalt sätt. reversfordran om MSEK 50 på Beijer Capital som en av affärsbankerna förmedlat. Som köpare av sådana Stockholm i februari 1991 värdepapper förutsätter man självfallet att banken gjort Michael G Berman någon sorts kvalitetsbedömning eller åtminstone en vanlig kreditbedömning. Så tycks emellertid inte ha varit fallet.

Någon säkerhet för vår revers på Beijer Capital finns inte. Förlusten är omkring MSEK 17,5 men ska ses i perspektivet av fondens tillgångar om ca 3,9 miljarder kronor. Likvida medel och penningmarknadsinstrument har trots detta under 1990 i genomsnitt förräntats till 13,25. Sverige behöver ökad konkur-

Skr. 1990/91:164 Bilaga 6

Löntagarfondstyrelserna tillkom 1984 genom ett riksdagsbeslut. De är fem till antalet och utgör, tillsammans med 1-$S:e fondstyrelserna, Allmänna Pensionsfonden, AP-fonden. Löntagarfondstyrelserna har haft en uppbyggnadsperiod fram t o m 1990. Fr om innevarande år tillskjuts inte något nytt kapital.

Varje fondstyrelse har haft möjlighet att rekvirera MSEK 3.452. Detta belopp räknas årligen upp efter inflationen, definierad som KPI. På det senare beloppet beräknas det årliga avkastningskravet om 320. Kapitalet har erhållits genom en vinstdelningsskatt, som tagits ut på vinster över viss nivå, samt en löneavgift.

MARKNADSMÄSSIGA STRATEGIER

Placeringsstrategin är marknadsmässig. Investeringarna är långsiktiga och uppfyller krav på god riskspridning. Avkastningskravet är som nämnts tre procent på erhållet kapital efter uppräkning. Avkastningen överförs till 1-3:e fondstyrelserna och bidrar till att täcka framtida pensionsutbetalningar. Den överskjutande avkastningen återinvesteras och förvaltas av löntagarfondstyrelsen.

EN STABIL ÄGARE BLAND ANDRA Löntagarfondstyrelsernas innehav motsvarar ca 4960 av det samlade börsvärdet, dvs knappt 126 per fondstyrelse. En fondstyrelse får inte inneha mer än 6946 av rösterna i ett börsnoterat företag. Härigenom uppträder en fondstyrelse som en av flera ägare i ett företag. Förutsättningarna finns samtidigt för att man ska kunna verka stabiliserande som långsiktig ägare.

Detta är en löntagarfondstyrelse.

STYRELSE OCH FÖRVALTNING Varje löntagarfondstyrelse består av nio ledamöter och fyra suppleanter, som samrliga tillsätts av regeringen. Minst fem ledamöter skall företräda löntagarorganisationerna. Löntagarrepresentanterna befinner sig, alltså i majoritet i styrelserna, därav namnet löntagarfondstyrelser. Den löpande verksamheten leds av en VD som har ett kansli till sitt förfogande.

Året i korthet. Skr. 1990/91: 164

Bilaga 6

Årets underskott i förhållande till realt resultat MSEK - 1.936 (451,9). Totalt underskott i förhållande till realt resultatkrav sedan verksamhetens

början MSEK - 483,8 (1.452).

Fondförmögenheten MSEK 3.253

(4.778).

Fondförmögenheten utvecklades 724 bättre än Affärsvärldens Generalindex:

-24,1?0 jämfört med -31,120.

AKTIEINNEHAV Skr. 1990/91:164 Bilaga 6

31 december 1990 (kSEK) Bilaga I

Förändr Anskaffn värdet Markn värdet" Andel Bolag Antal 1/1-31/12 kSEK kSEK Röster Kapital

BÖRSNOTERADE AKTIER OCH KVB (Al-, All-listan) VERKSTADSINDUSTRI