Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ett nytt system för beskattningen av alkoholhal- tiga drycker. Den nu utgående procentavgiften, som beräknas på detaljhandelspriset, slopas. Skatten föreslås i stället bli helt relaterad till alkoholhalten, och den skall tas ut enligt en progressiv skatteskala. För alkoholdrycker med lägre alkoholhalt, framför allt viner och maltdrycker, föreslås dock att skatten av praktiska skäl tas ut med samma belopp inom vissa intervall. Den nuvarande starkölsklassen föreslås av alkoholpolitiska skäl uppdelad i två klasser med olika skatt. Skatten föreslås vara lägre för det starköl som har en alkoholhalt om högst 3,6 viktprocent eller 4,5 volymprocent alkohol. Omläggningen av beskattningen görs inom ett i princip totalt sett oförändrat skatteuttag. Skatten och därmed priset för enskilda produkter kommer dock i vissa fall att kraftigt förändras. Reformen innebär bl.a. att priset på billigare drycker som i många fall missbrukas kommer att stiga. Det nya skattesystemet föreslås träda i kraft den ljuli 1992.

] Riksdagen 19.9]!92. ] sum/. Nr 116

• Sida 2
•  Original

1. Förslag ”till

Lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1977:306) om dryckesskatt1 dels att 11 &_ skall upphöra att gälla, dels att 1, 4, 8, 9, 10 och 13 55 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

152

Skatt (dryckesskatt) betalas till staten enligt denna lag vid om- sättning inom landet och vid in- försel av spritdrycker, vin och maltdrycker.

Skatt (dryckesskatt) betalas till staten enligt denna lag vid om- sättning inom landet och vid in- försel av spritdrycker, vin, starköl och öl.

Beteckning i denna lag har samma betydelse som i lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m.m.

453

Skattskyldig är

1. i fråga om spritdrycker och vin, det i lagen (1977:293) om handel med drycker angivna partihandelsbolaget,

2. i fråga om maltdrycker, den som inom landet yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga drycker.

2. i fråga om starköl och öl, den som inom landet yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga drycker.

Skattskyldig är vidare den som blivit registrerad som skattskyldig importör enligt 8 &.

Den som yrkesmässigt för in skattepliktig maltdryek till landet för försäljning till återförsäljare, kan om verksamheten'är av större omfattning eller annars om det finns särskilda skäl registreras hos riksskatteverket.

854

Den som yrkesmässigt för in starköl eller öl till landet för för- säljning till återförsäljare, kan om verksamheten är av större omfatt- ning eller annars om det finns sär- skilda skäl registreras hos riks- skatteverket.

9 55 Skattskyldighet för partihandelsbolaget inträder när spritdrycker och vin levereras till det i lagen (1977:293) om handel med drycker angivna detalj handelsbolaget. Skattskyldighet för tillverkare

1Lagen omtryckt 19841158. Senaste lydelse av 11 & l990:594. 2Senaste lydelse 199o:594. SScnaste lydelse 19901594. 4Scnaslc lydelse 199o:594. 5Scnastc lydelse 19901594.

Skattskyldighet för tillverkare

• Sida 3
•  Original

och registrerad importör vid om- sättning av maltdrycker inträder när skattepliktig dryck levereras till köpare eller tas i anspråk för annat ändamål än försäljning eller, vid avregistrering, finns i lager.

Nuvarande lydelse

och registrerad importör vid om- sättning av starköl och öl inträder när drycken levereras till köpare eller tas i anspråk för något annat ändamål än försäljning eller, vid avregistrering, finns i lager.

10 56 Skatten på spritdrycker och vin utgår med en grundavgiji och en procentav-gi]? om inte annat sägs i femte stycket.

Grundavgiften utgör per liter i fråga om ]. spritdrycker ] kratta 32 öre för varje hel volymprocent alkohol,

2. starkt-in 21 kronor,

3. lättvin med en alkoholhalt över 7 volymprocent 8 krattor 50 öre,

4. annat lättvin ]] kronor 25 öre.

Procentavgiften utgör för spritdrycker 60 procent och för vin 39 procent av detaljhandelspriset.

Med detaljhandelspriset förstås det pris som detaljhandelsbolaget tillämpar vid fönsäljning över disk, exklusive beloppet av pant och skatt enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

För lättvin med en alkoholhalt av högst 7 volymprocent utgår dock

ingen procentavgift.

Föreslagen lydelse

10 å Skatten på spritdrycker, vin, starköl och öl tas ut med de belopp som framgår av följande uppställning.

6Senaste lydelse 1990: 144.

l* Riksdagen 1991/92. I saml. Nr [16

• Sida 4
•  Original

Alkoholhalt, Skatt, kronor per liter volymprocent grundbelopp tilläggsbelopp över 2,25 högst 3,5 3:-- - " 3,5 " 4,5 9:-— - " 4,5 " 7 12:-- - " 7 " 10 17:10 - " 10 " 13 26:70 - " 13 " 16 36:60 - " 16 " 19 47:50 - " 19 " 24 47:50 5:10 för varje hel

volymprocent som överstiger 19

" 24 ' 29 73:-- 5:50 för varje hel volymprocent som överstiger 24

" 29 " 34 lOO:50 6:20 för varje hel volymprocent som överstiger 29

" 34 " 39 131:50 7:40 för varje hel volymprocent som överstiger 34

" 39 168:50 7:50 för varje hel volymprocent som överstiger 39

Ifråga om drycker vars alkoholhalt överstiger 19 volymprocent skall avrundning ske uppåt till närmast hela volymprocenttal. om alkohol- halten uppgår till del av hel volymprocent.

1.3 57

l deklaration för skatt på malt- I deklaration för skatt på starköl drycker får särskilt för varje varu- och öl får särskilt för varje varu- slag avdrag göras för skatt på slag avdrag göras för skatt på drycker, som drycker, som

1. har utförts ur landet eller har förts till svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där eller har lagts upp på tullager som inrättats för förvaring av proviant eller, såvitt avser starköl, har levererats för försäljning i exportbutik,

2. har förvärvats för återförsäljning och för vilken skattskyldighet tidigare inträtt,

3. har återtagits i samband med återgång av köp,

4. har försålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från köpare.

Avdrag enligt första stycket 4 får göras med belopp som svarar mot så

7Scnastc lydelse 1990:594.

• Sida 5
•  Original

stor del av skatten som förlusten visas utgöra av varans försäljningspris. Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter betalning, skall redovisning åter lämnas för skatten på de drycker betalningen avser.

I deklaration för skatt på spritdrycker och vin får avdrag göras för skatt på drycker som har återtagits i samband med återgång av köp.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992. Bestämmelserna i den upphävda 11 & tillämpas dock, såvitt avser läskedrycker, till utgången av år 1992.

• Sida 6
•  Original

2. Förslag till Prop. 1991/92:116 Lag om ändring i tulltaxelagen (l987:1068)

Härigenom föreskrivs att 22 kap. tulltaxelagen (l987:1068)1 skall ha följande lydelse. 22 kap. Drycker, sprit och ättika2 Nuvarande lydelse

Anm. För spritdrycker, vin eller starköl, som införs i den ordning som anges i 18 ä 3, 4, 6 eller 7 lagen (1977:293) om handel med drycker, utgår, om tullfrihet inte åtnjuts, tull med följande belopp per liter:

Spritdrycker enligt tulltaxenr 22.08 ................ 210:- Vin: musserande eller med en alkoholhalt överstigande 15 volymprocent ................... 65:- ej musserande, med en alkoholhalt överstigande 7 men inte 15 volymprocent ............ 32:- ej musserande, med en alkoholhalt om högst 7 volymprocent ........................ 16:-

Starköl ................................. 16:-

Tullsats som anges ovan tillämpas även när tullskyldighet föreligger enligt 81 eller 82 & tullagen (l987:1065).

lLagen omtryckt 1987: 1 186. 1Senaste lydelse l990:l46.

• Sida 7
•  Original

Föreslagen lydelse Prop. 1991/ 92:1 16

'Anm. För spritdrycker, vin eller starköl, som införs i den ordning som anges i 18 5 3, 4, 6 eller 7 lagen (1977:293) om handel med drycker, utgår, om tullfrihet inte åtnjuts, tull med följande belopp per liter:

Spritdrycker enligt tulltaxenr 22.08 ................ 210:- Vin: med en alkoholhalt överstigande 15 volymprocent ........................... 65:- med en alkoholhalt överstigande 7 men inte 15 volymprocent .................... 32:- med en alkoholhalt om högst 7 volymprocent ............................ 16:-

Starköl ................................. 16:-

Tullsats som anges ovan tillämpas även när tullskyldighet föreligger enligt 81 eller 82 & tullagen (1987:1065).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.

• Sida 8
•  Original

Finansdepartementet Prop. 1991/92:116

Utdrag ur protokoll vid regeringssammantråde den 12 mars 1992-

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester- berg, Friggebo, Johansson, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Lundgren

Proposition om ändringar i lagen (1977:306) om dryckesskatt, m.m. 1 Ärendet och dess beredning

Den 19 oktober 1989 tillkallade chefen för finansdepartementet en särskild utredningsman (generaldirektören Lennart Nilsson) för att utreda frågan om beskattningen av alkoholhaltiga drycker. Utgångspunkten för utredningen skulle enligt direktiven (dir. 1989z51) vara att skapa ett skattesystem där beskattningen av alkoholdrycker, och därmed också priset, i högre grad än för närvarande bestämdes av dryckens alkoholhalt. Syftet skulle vara att åstadkomma ett skattesystem som var enhetligt för samtliga alkoholdrycker och dessutom neutralt i förhållande till kon- sumentens val mellan olika produkter med likvärdig alkoholstyrka. En förutsättning för utredningsuppdraget var bl.a. att ett nytt skattesystem inte borde innebära att statens inkomster av dryckeshanteringen minska- de. Vidare skulle EG—aspekter beaktas i utredningsarbetet.

Alkoholskatteutredningen lämnade i maj 1991 sitt betänkande (SOU 1991:52) Alkoholbeskattningen till regeringen. Utredningens samman- fattning bör fogas till detta protokoll som bilaga 1 och utredningens lag- förslag bör fogas till protokollet som bilaga 2.

Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttran- dena har gjorts inom finansdepartementet och finns tillgänglig i lagstift- ningsärendet (dnr 2248/91).

Den 19 december 1991 tillkallade chefen för socialdepartementet en alkoholpolitisk kommission med uppdrag att utvärdera den hittillsvarande alkoholpolitiken och lägga fram förslag till en strategi för framtiden - bl.a. i ett EG-perspektiv. Kommissionen skall även kartlägga alkohol- missbrukets familjesociala konsekvenser och göra en översyn av vården av alkoholmissbrukare. Kommissionens främsta uppgift är att formulera en strategi för att nå målet att minska den totala alkoholkonsumtionen och att begränsa alkoholens skadeverkningar. Kommissionen bör enligt utred- ' ningsuppdraget avsluta sitt arbete före utgången av år 1993.

Jag avser nu, utan att awakta den alkoholpolitiska kommissionens betänkande, att ta upp frågan om ändrat system för alkoholbeskattningen. Jag har i denna fråga samrått med chefen för socialdepartementet.

• Sida 9
•  Original

3. Dryckesbeskattning inom EG

Den överenskommelse som EGs ekonomi— och finansministrar träffade i juni 1991 innebar ett slutligt ställningstagande för minimiskattesatser

• Sida 10
•  Original

vad gäller de punktskattebelagda varorna. Det skall också finnas s.k. målskattesatser, som utgör rekommendationer som medlemsländerna förbinder sig att ha i åtanke vid kommande nationella skattesatsföränd- ringar. För bordsvin och mousserande vin gäller minimiskattesatsen 0 kr. per liter och målskattesatsema 1 kr. 40 öre resp. 2 kr. 50 öre per liter. (Här angivna skattesatser beräknade efter kursen 1 ECU = 7,50 SEK.) För öl gäller minimiskattesatsen 70 öre per liter och målskattesatsen 1 kr. 40 öre per liter (detta avser öl av mest förekommande slag). Något beslut om minimiskattesatser för sprit och starkvin har inte tagits av rådet men kommissionen har tidigare föreslagit en minimiskattesats för sprit (vid . alkoholstyrkan 40 %) på 33 kr. 50 öre per liter, och för starkvin på 5 kr. 60 öre per liter. Målskattesatsema har föreslagits vara 42 kr. resp. 7 kr. per liter. Överenskommelsen innebär också att det införs särregler för bl.a. små bryggerier, där skattesatserna blir lägre. Några länder får viss övergångstid för att nå upp till de beslutade miniminivåema.

4. Effekter av nuvarande beskattningssystem

Alkoholskatteutredningen konstaterar att det nuvarande systemet för beskattningen av de alkoholhaltiga dryckerna är tekniskt krångligt och svårt att förstå. Det är kombinationen av en alkoholrelaterad grundavgift och en värderelaterad procentavgift som bidragit till detta. Beskattningen av öl och Starköl som enbart har en fast avgift per liter leder inte alls till samma svårigheter. Bortsett från de tekniska invåndningama mot de nuvarande systemet har den kraftigaste kritiken clock riktats mot att de alkoholpolitiska målen inte fullt ut kan tillgodoses inom ramen för gäl- lande ordning. Detta gäller framför allt möjligheterna att styra konsum- tionen mot alkoholsvagare drycker.

Genom procentavgiften får - helt oberoende av alkoholinnehållet - inköps- resp. produktionskostnaden inkl. vinstpåslaget ett stort genomslag i beskattningen och därmed också i försäljningspriset. Systemet innebär att beskattningen kan variera avsevärt mellan drycker med samma alko- holstyrka. Följden kan t.o.m. bli att alkoholsvagare drycker beskattas högre än väsentligt alkoholstarkare - men inköps- eller produktions- mässigt billigare - drycker. Utformningen av beskattningen innebär således att alkoholstyrkan vid ökande varuvärde får ett mindre genomslag i försäljningspriset. Utredarens slutsats av detta är att procentavgiften bör slopas.

• Sida 11
•  Original

5. Ny beskattningsform

Mitt förslag: Den nuvarande värderelaterade procentavgiften slopas. Dryckesskatten skall uteslutande relateras till dryckens alkoholhalt och tas ut enligt en progressiv skatteskala.

Utredningens förslag överensstämmer med mitt. Remissinstanserna tillstyrker en förändrad beskattningsprincip. Några remissinstanser har dock haft synpunkter på utredningens förslag om beskattningen av maltdrycker. Socialstyrelsen anser att det finns risk för att höjningar av alkoholpolitiska skäl av skatten på starköl kan komma att försvåras om maltdryckema är inordnade i en enhetlig skatteskala omfat— tande samtliga alkoholdrycker. Nykterhetsrörelsens landsförbund hävdar att man måste finna andra vägar för beskattning av ölet och särskilt starkölet. Konsumtionen av starköl bör begränsas, eftersom det blivit en modedryck bland ungdomar.

Skälen för mitt förslag: Alkoholskatteutredningen föreslår att procent- avgiften slopas eftersom den i flera fall motverkar den eftersträvade styrningen av konsumtionen mot alkoholsvagare drycker och för att den bidrar till att göra alkoholbeskattningen oöverskådlig och komplicerad. Enligt utredningen bör alkoholskatten styras enbart av alkoholhalten. Utredningen har funnit att en rent proportionell beskattning, dvs. en skatt som är av samma storlek för varje centiliter ren alkohol, leder till en i förhållande till gällande ordning väsentlig inbördes omfördelning av skatteuttaget mellan de olika dryckesslagen. Metoden skulle leda till påtagliga förändringar av de försäljningspriser som tillämpas för närva- rande. Priserna på spritdrycker skulle minska markant, medan priserna på vin skulle öka, på lättvin t.o.m. mer än på starkvin. Skälet till detta är, enligt utredningen, att om statens intäkter av dryckesskatten skall vara oförändrade, blir skatten per centiliter ren alkohol av en sådan storleks- ordning att de relativt alkoholsvaga dryckerna - och därmed de billigare varorna - blir förhållandevis högt beskattade. Effekterna av en rent proportionell beskattning går, enligt utredningen, stick i stäv med de alkoholpolitiska strävandena att med priset styra konsumtionen mot alkoholsvagare alternativ. Alkoholskatteutredningen har i stället föreslagit att beskattningen bör utformas efter en progressiv modell där skatteut- taget ökar per centiliter ren alkohol med stigande alkoholhalt. Detta är, enligt utredningen, den bästa metoden för att uppnå den eftersträvade styrningen av konsumtionen mot alkoholsvagare drycker. Dryckesskatten skall vara helt relaterad till alkoholhalten och samma skattenivå skall tillämpas för alla drycker med samma alkoholhalt, oavsett dryckesslag. Utredningens strävan har varit att beskattningen inte skall leda till alltför stora inbördes förändringar av skatteuttaget för de olika dryckesslagen. Skälet till detta är bl.a. svårigheterna att förutse effektema på konsum- tionen vid en skatteomläggning.

• Sida 12
•  Original

Skatten bör, enligt utredningen, bestämmas med utgångspunkt i dryckens alkoholstyrka avrundad till hel volymprocentenhet och utgå endast med ett fast belopp. Rent lagtekniskt föreslås dryckesskatten vara sammansatt av ett grundbelopp och - för drycker med en alkoholhalt som överstiger 19 volymprocent - ett tilläggsbelopp. I fråga om drycker med en alkoholhalt som inte överstiger 19 volymprocent föreslås att skatte- skalan av praktiska skäl indelas i intervall inom vilka skatt tas ut med samma belopp. För drycker vars alkoholhalt överstiger sju men inte 19 volymprocent föreslås att beskattningen utgår från intervall om tre volymprocentenheter och för drycker vars alkoholhalt understiger sju volymprocent (företrädesvis maltdrycker) föreslås att de traditionella alkoholgränsema för maltdryckema i princip utnyttjas även om dessa skattesatser också kan bli tillämpliga för andra drycker, exempelvis lågalkoholviner. För drycker med alkoholhalt överstigande 19 volympro- cent föreslås skattesatsen bestämmas för varje hel volymprocentenhet. För drycker med en alkoholhalt mellan 19 och 39 volymprocent åstad- koms progressionen genom att tilläggsbeloppet ökar vid var femte volymprocentenhet. För drycker med en alkoholhalt som överstiger 39 volymprocent föreslås beskattningen få en proportionell utformning.

Remissinstansema har som redan framgått tillstyrkt den nya skat- temodellen. Jag anser också att en ny skattemodell är önskvärd och att den av utredningen förordade modellen möjligör att både alkoholpolitis- ka och andra önskemål kan uppfyllas. Detta gäller också den av social- styrelsen eftersträvade möjligheten att särbehandla starkölet. En sådan särbehandling kommer att gälla alla drycker som har samma alkoholin- nehåll. En beskattning som i högre grad utgår från alkoholhalten torde också närma den svenska lagstiftningen till vad som i tekniskt hänseende kommer att gälla inom EG.

Vad avser beskattningen av maltdrycker har alkoholskatteutredningen, som ovan nämnts, föreslagit att maltdryckema inordnas i ett enhetligt skattesystem och därmed beskattas på samma sätt som övriga alkohol- drycker. Utredningen har dock föreslagit en viss justering för maltdryck— ema. En strikt anpassning med utgångspunkt från spritdryckemas beskattning skulle innebära att starköl skulle få en skattesänkning och vanligt öl en stor skattehöjning. Utredningen har funnit att detta är olämpligt ur alkoholpolitisk synpunkt. Utredningen har därför föreslagit att två skatteklasser införs för starköl och att skattenivån därmed bättre kan differentieras utifrån alkoholhalten. Därigenom kan konsumtionen styras mot alkoholsvagare öltyper.

Jag delar utredningens uppfattning att maltdryckema i princip bör inordnas i samma skattesystem som vin och spritdrycker. Såsom också socialstyrelsen framhållit bör dock en viss avvikelse från en strikt alkoholrelaterad beskattning göras för maltdryckema. Detta är särskilt motiverat av att starköl i stor utsträckning konsumeras av ungdomar. Utredningens förslag till teknisk lösning möjliggör en sådan särbehand- ling. Den av utredningen föreslagna lägre skattesatsen för visst starköl

• Sida 13
•  Original

skulle gälla för starköl med en alkoholhalt av högst fem volymprocent (fyra viktprocent). Jag delar utredningens uppfattning att man av alkoholpolitiska skäl bör dela upp starkölet i två skatteklasser. Jag tror dock att minskningen av den totala alkoholkonsumtionen främjas av att man väljer en något lägre övre alkoholhalt för starkölet i den lägre skatteklassen. Den lägre skattesatsen bör därför omfatta drycker med en alkoholhalt över 3,5 volymprocent (2,8 viktprocent) men högst 4,5 volymprocent (3,6 viktprocent). En sådan åtgärd möjliggör en lägre skatt än vad som följer av alkoholskatteutredningens förslag och ger därmed bättre möjligheter att göra den alkoholsvagare drycken mer konkur- renskraftig. Uppnås en sådan övergång innebär detta på sikt en sänkning av den totala alkoholkonsumtionen vilket är synnerligen eftersträvansvärt. Det bör påpekas att det alkoholsvagare starkölet även fortsättningsvis endast skall säljas genom Systembolaget AB och inte i den vanliga detaljhandeln.

6. Skattenivån

Mitt förslag: Skattenivån bestäms så att intäkterna för statsverket blir oförändrade. Skatten tas ut enligt en progressiv skatteskala, dock med ett något högre skatteuttag för starköl och lägre för öl än vad som följer av en strikt alkoholrelaterad anpassning med utgångspunkt från beskattningen av spritdryckema.

Utredningens förslag överensstämmer med mitt utom vad avser beskattningen av starkölet.

Remissinstanserna tillstyrker i huvudsak utredningens förslag. Nykterhetsrörelsens landsförbund anser dock att det finns starka skäl för att granska beskattningen av lättvinema och utgå från en högre skattenivå totalt sett. Riksförbundet Hälsofrämjandet, som förordar en proportionell beskattningsmetod, vill öka skatteuttaget för lättviner. Kritik har också riktats mot utredningens förslag till skattenivå för starkölet. Social- styrelsen finner det alkoholpolitiskt olämpligt att sänka skatten på det numera vanligaste starkölet med tanke på att drycken i hög utsträckning används av ungdomar. Systembolaget AB menar att utredningens förslag till skattenivåer för de olika klasserna av öl synes innebära en påtaglig risk för en tillväxt av de volymer starköl som köps i systembutikema på bekostnad av svagare öl. Svenska bryggareföreningen och Sveriges Livsmedelshandlareförbund motsätter sig förslaget att höja skatten på öl klass II med 80 öre per liter och Sveriges Köpmannaförbund anser att det vore logiskt att inte beskatta klass ll öl eftersom detta öl säljs som måltidsdryck i dagligvaruaffärema.

Skälen för mitt förslag: Utredningen har haft att enligt sina direktiv

• Sida 14
•  Original

föreslå en omläggning av beskattningen inom ett totalt sett oförändrat skatteuttag. Eftersom det är svårt att förutse ändringar i beteendet har beräkningen gjorts på ett statiskt underlag. Trots att skatteuttaget i kronor i princip är oförändrat totalt sett har omläggningen ändå en alkohol- politisk profil genom att billigare drycker som i många fall också missbrukas får en ganska kraftig höjning jämfört med dyrare drycker. Priset på exempelvis renat brännvin stiger med ca 10 % till följd av omläggningen.

Såsom tidigare nämnts har minimiskattesatser för alkoholdrycker beslutats inom EG. Dessa ligger f.n. betydligt lägre än de svenska alkoholskattema. Något formellt hinder för ett enskilt EG-land att ha högre alkoholskatter finns dock inte. Med hänsyn till de alkoholpolitiska målen och det nuvarande statsfinansiella läget anser jag att det inte tills vidare finns skäl att sänka skattenivån på alkoholdrycker på annat sätt än vad som blir följden för vissa drycker om utredningens förslag genom— förs.

Jag anser att utredningens förslag till nya skattesatser är väl avvägt men, som jag redan framhållit, bör beskattningen av de alkoholsvagare dryckerna, maltdryckema, ändras något. Skatten på starköl är nu 11 kr. 25 öre per liter. Utredningens förslag till skattesats, 12 kr. per liter, bör gälla det starköl som har en alkoholhalt överstigande 4,5 volymprocent (3,6 viktprocent) dvs. det i handeln i dag vanligaste starkölet som därmed får en något högre beskattning än i dag. För att det svagare starkölet, dvs. öl med en alkoholhalt över 3,5 volymprocent (2,8 viktprocent) men högst 4,5 volymprocent, verkligen skall kunna bli ett alternativ till starkare drycker bör skatten på detta vara 9 kr. per liter. Slutligen bör ölet få en mindre skattehöjning än den som utredningen föreslagit. Höjningen bör vara cirka 10 procent, dvs. från 2 kronor 70 Öre till 3 kronor per liter. Sammantaget innebär det i förhållande till utredningens förslag att de alkoholsvagare alternativen får en lägre beskattning.

7. Övriga frågor

] förslaget till nytt skattesystem ligger också att alkoholstyrkan i skattehänseende alltid skall uttryckas i volymprocent. Reglerna bör avse den vid 20() C uppmätta volymprocenten alkohol. Även detta förslag bör genomföras. l förtydligande syfte bör också i lagen om dryckesskatt begreppet maltdrycker ersättas med starköl och öl eftersom lättölet även fortsättningsvis bör vara obeskattat.

Eftersom dryckesskatten föreslås helt relaterad till alkoholhalten i drycken anser jag att skäl inte längre föreligger att den s.k. schablontul- len på alkoholdrycker, som tas ut för dessa varor vid bl.a. resandes införsel, skiljer sig beträffande vanligt vin och mousserande vin. Efter samråd med statsrådet Dinkelspiel förordarjag att samma schablontull tas ut för dessa viner. Även denna ändring bör träda ] kraft den 1 juli 1992.

• Sida 15
•  Original

Utredningen har också diskuterat om de prisförändringar som förslaget Pr OP- 1991/921116 leder till är så stora att någon form av övergångsordning är nödvändig. Utredningen har emellertid inte funnit detta nödvändigt, och de re- missinstanser som har yttrat sig i frågan har också avstyrkt ett införande av övergångsregler. En särreglering för vissa drycker som nu är högt beskattade skulle kunna medföra problem i förhållande till EG bl.a. med hänsyn till att en sådan skatt skulle kunna uppfattas som protektionistisk eftersom den i princip enbart skulle komma att tas ut för importerade varor. Jag delar helt utredningens uppfattning att några särskilda övergångsregler inte bör införas.

8. Ikraftträdande

De nya reglerna bör träda i kraft så snart som möjligt. Något behov av lång tid mellan beslut och ikraftträdande finns inte. De nya reglerna kan därför lämpligen träda i kraft den 1 juli 1992.

9. Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt,

2. lag om ändring i tulltaxelagen (l987:1068). Lagförslag 2 har upprättats i samråd med statsrådet Dinkelspiel.

10. Lagrådets hörande

Förslagen är av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Yttrande från lagrådet behöver därför inte inhämtas över

lagförslagen.

ll Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta lagförslagen.

12. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan- den har lagt fram.

• Sida 16
•  Original