Alkoholbeskattningen : slutbetänkande
Ur KB:s samlingar
Digitaliserad år 2014
Alkohol-
beskattningen
J38
Statens offentliga utredningar
we 199152
Finansdepartementet
Alkøholbeskattningen
slutbetänkande av aikoholskatteutredningen
Stockhom 1991
SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också uppdrag av regeringskansliets förvaltningskontor ombesörja remissutsändningar av dessa publikationer.
Adress Allmänna Förlaget
Kundtjänst
106 47 Stockholm
Tel 08739 96 30
Telefax 08739 95 48
Publikationcma kan också köpas i Infonnationsbokhandeln, Malmtorgsgatan Stockholm.
Graphic Systems AB, Göteborg 1991 ISBN 91-38-10807-0
ISSN 0375-25OX
im
Till statsrådet Erik Åsbrink
Genom beslut den 19 oktober 1989 bemyndigade regeringen chefen för finansdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda frågan om beskattningen av alkoholhaltiga drycker. Med stöd av detta bemyndigande tillkallades som särskild utredare generaldirektören Lennart Nilsson.
Som experter har deltagit ekonomidirektören Ingvar Danielsson, direktören Lennart Jansson, hovrättsassessorn Leif Lindgren, skattedirektören Mats Sjöstrand, departementsrådet Gunnar Skarell och informationschefen Bertil Swartz.
Sekreterare har varit kammarrättsfiskalen Jeanette Sundquist tom. 1990-10-31 och kammarrättsassessorn Kristina Rcnnerstcdt lr.o.m.
1990-12-01.
Härmed överlämnas utredningens betänkande. Utredningens uppdrag är därmed slutfört.
Stockholm i maj 1991
Lennart Nilsson
Kristina Rennerstedz
SOU 199152
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
LAGFÖRSLAG 13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..
1 INLEDNING
1.1 Utredningens uppdrag 17 m.m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2 ALKOHOLLAGSTIFTNINGEN
2.1 Inledning 19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..
2.2 Historik 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.1 Bakgrund 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.2 Alkoholpolitiska utredningens förslag
om ett nytt skatte- och prissystem 21 . . . . . . . . . . . . . . 2.2.3 Beredningsgruppens förslag 22 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.4 1977 års reform 22 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.5 Särskilt om beskattningen 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.3 Alkoholhanteringen 24 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.1 Alkoholdryckernas klassificering 24 . . . . . . . . . . . . . . 2.3.2 Tillverkning 24 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.3 Handel med drycker 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.4¶Dryckesskatten 26
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.4.1 skattepliktiga drycker 26
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.4.2¶Skattskyldighet 26
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4.3 Skatten 26 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4.4 Avdragsrätt 27 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4.5 Förfarandet 27 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4.6 Skatteintäkter 28 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4.7 skattesatserna 28 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.5 Ändringar i lagen om dryckesskatt 32 . . . . . . . . . . . . . . . . .
Innehållsförteckning SOU 199152
2.6 Tidigare behandling av utformningen av
dryckesbeskattningen 33
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.7 Andra bestämmelser 36
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.7.1 Alkoholreklam 36
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.8 Översyn av alkohollagstiftningen 36
. . . . . . . . . . . . . . . . . .
ALKOHOLPOLITIK OCH KONSUMTION
Alkoholpolitiken 39
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.1 Inledning 39
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.2 Beskattningen som alkoholpolitiskt instrument 39
. . . . 3.1.3 Tillsyn, upplysnings- och informations-
verksamhet m.m. 40
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.1.4¶Världshälsoorganisationens målsättning 41
. . . . . . . . . 3.1.5 Riksdagsuttalanden i frågan 41
. . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.6 Socialstyrelsens idé- och handlingsprogram 43
. . . . . . . 3.1.7 Regeringens proposition om vissa
folkhälsofrågor 44
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2 Konsumtionsutvecklingen 44
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.1¶Inledning 44
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.2¶Försäljning 45
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.3 Konsumtionsvanor 46
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.4 Internationella jämförelser 48
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.5 Pris och efterfrågan 49
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
INTERNATIONELLA FÖRHÅLLANDEN
4.1¶Alkoholhanteringen och EG 53
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.1 Inledning 53
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.2 EG 53
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.3 Sverige och EG 56
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2 Alkoholbeskattningen i de nordiska länderna 57
. . . . . . . . . 4.2.1 Inledning 57
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.2 Danmark 57
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.3 Norge 58
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.4 Finland 58
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
lnnehâllsföncckning SOU 199152
5 ÖVERVÄGANDEN
5.1 Dagens beskattningssystem 61 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.1 Grunder 61 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.2 Spritdrycker och vin 61 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.3 Maltdrycker 62 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.4 Beskattningen 63 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2 Reformbehov 68 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.1 Invändningar mot gällande ordning 68 . . . . . . . . . . . . 5.2.2 Allmänt 69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.3 Procentavgiftens inverkan 71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.4 Särskilt dyrare lättviner 72 om . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.5 Särskilt alkoholsvagare spritdrycker 72 om . . . . . . . . .
5.2.6¶Bör procentavgiften slopas 73
. . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.3 Utgångspunkter för en ändrad beskattning av
alkoholdrycker 73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.1 Inledning 73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.3.2¶Proportionell metod 74
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.3 metod 75
Progressiv
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Förslag till ändrad beskattning alkoholdrycker 77 5.4 av . . . . . .
5.4.1¶Utgångspunkter 77
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.2 Spritdrycker och vin 77 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.3 Skatte- och priseffekter för
spritdrycker och vin 80
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Maltdrycker 83 5.4.4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.5 Ett samlat förslag till skatt
alkoholhaltiga drycker 88 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.6 Effekter i övrigt mitt förslag 90 av . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.7 Behovet 92
av Övergångsbestämmelser
. . . . . . . . . . . .
5.5 skattskyldighet
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Alkoholbolagens prissättning 95 5.6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
eller volymprocent 96 5.7 Särskilt om vikt- . . . . . . . . . . . . . . . .
för alkoholhalten i starköl 98 5.8 Den Övre gränsen . . . . . . . . .
EG och alkoholbeskattningen 98 5.9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Innehållsförteckning SOU 199152
BILAGOR
1 Efterfrågan på alkohol i Sverige 1970-1988,
en rapport av Bengt Assarsson 101
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 Priskalkyl för spritdrycker och vin 137
. . . . . . . . . . . . . . . . 3 Exempel på förändringar av pris och dryckesskatt
för ett antal sprit- och vinmärken 141
. . . . . . . . . . . . . . .
SOU 199152
SAMMANFATTNING
Dagens system för beskattning av alkoholdrycker, med kombinationen av en gmndavgzft som är relaterad till alkoholhalten och en procentavgift som är beräknad detaljhandelspriset exkl. mervärdeskatt innebär att dryckesskattens storlek blir beroende både av dryckens alkoholstyrka och dess värde. I betänkandet föreslås att dryckesskatten i stället uteslutande skall relateras till dryckens alkoholhalt och tas ut enligt en progressiv skatteskala. Vidare förordas att dryckesskatt tas ut enligt en skattemodell som är densamma för alla alkoholdrycker, dvs för spritdrycker, vin, starköl och öl.
Skälen för förslaget
I utredningen konstateras att dagens alkoholbeskattning är tekniskt krånglig och svår att förstå. Invändningarna mot det nuvarande systemet tar emellertid framför allt sikte att de alkoholpolitiska målen inte fullt ut tillgodoses inom ramen för gällande ordning. Detta gäller särskilt önskemålet att med stöd av beskattningen styra alkoholkonsumtionen mot alkoholsvagare drycker.
För närvarande kommer inslaget av progressiv alkoholbeskattnin g till uttryck genom de skillnader i skatteuttag som tillämpas för skilda dryckesslag. Procentavgiften är högre för spritdrycker än för vin och grundavgiften är utformad så att alkoholen i spritdrycker beskattas hårdare än den i starkvin och alkoholen i starkvin beskattas hårdare än i lättvin etc. Däremot finns det inte någon progressivitet i beskattningen inom dryckesslag. För spritdrycker är den alkohol-
resp. relaterade delen av skatten, grundavgiften, utformad som en proportionell skatt, medan den rena alkoholen inom dryckesslagcn starkvin, lättvin, starköl och öl beskattas lägre högre alkoholhalt drycken har.
Genom att procentavgiften är utformad som en värdeskatt och är förhållandevis hög får dryckens varuvärde helt oberoende av
alkoholinnehållet ett stort genomslag i beskattningen. Följden blir
att alkoholsvagare dyrare dryck många gånger beskattas
en men högre än billigare alkoholstarkare dryck. Detta förhållande
en men blir påtagligt när det gäller beskattningen av de dyrare vinerna. I
10 Sammanfattning sou 199152
förhållande till de billigare vinerna måste dryckesskatten för kvalitetsvinerna betraktas som oproportionellt hög.
Ibetänkandet redovisas de olägenheter som är förknippade med procentavgiften. Slutsatsen är att procentavgiften bör slopas eftersom den i flera fall motverkar den eftersträvade styrningen av konsumtionen mot alkoholsvagare drycker och dessutom bidrar till att göra alkoholbeskattningen oöverskådlig och komplicerad.
Förslag till ny dryckesskatt
Dryckesskatten bör enligt förslaget relateras endast till dryckens alkoholhalt och tas ut efter en progressiv skatteskala, dvs. den rena alkoholen beskattas hårdare högre alkoholhalt drycken har. Förslaget gör det möjligt att inordna alla alkoholdrycker oavsett dryckesslag inkl. maltdrycker i ett enhetligt skattesystem.
- -
En av förutsättningarna för utredningen har varit att statens inkomster av dryckesskatten skall vara oförändrade. Dessutom har en strävan varit att begränsa prisförändringarna för drycker som svarar för en stor andel av försäljningsvolymen. En förändring till en helt alkoholrelaterad skatt för emellertid ovillkorligen med sig omfattande prisändringar för en del av dryckerna.
Förslaget leder till att skatten och därmed priset ökar för drycker
- med hög alkoholhalt och låg inköps- eller produktionskostnad, medan den minskar för drycker med låg alkoholhalt eller hög inköps- eller
produktionskostnad.
För varor med mycket höga inköpskostnader leder förslaget till påtagliga skatte- och prissänkningar. Med hänsyn till att det huvud-
sakligen rör sig drycker med mycket små försäljningsvolymer och
om
även efter skatteomläggning kommer att vara förhållandevis som en dyra bör dessa prissänkningar kunna godtas från alkoholpolitiska ut-
gångspunkter.
Beskattningen av starköl och öl
Förslaget innebär att starköl och öl beskattas på samma sätt som Övriga alkoholdrycker. En fullständig anpassning av beskattningen maltdrycker skulle leda till betydande skattesänkning för starköl
en
SOU 199152 Sammanfattning 11
och en motsvarande höjning av skatten för öl. Av alkoholpolitiska skäl är det inte lämpligt att i ett slag genomföra en sådan förändring. Den föreslagna skatteskalan innebär emellertid vissa förändringar jämfört med dagens ordning. Skatten för starköl vars alkoholhalt överstiger fem volymprocent fyra viktprocent föreslås bli 75 öre högre liter än i dag. För starköl med lägre alkoholhalt föreslås att
per skatten sänks med 1 kr 25 liter. Dryckesskatten för öl föreslås
öre per öka med 80 öre per liter. I konsekvens med principen att beskattningen skall vara enhetlig för samtliga alkoholdrycker, oavsett dryckesslag, förslås att de skattesatser som har bestämts med utgångspunkt i förhållandena för starköl och öl skall vara tillämpliga även för andra drycker med motsvarande alkoholinnehåll.
EG
Det förslag till minimi- och målskattesatser för alkoholdrycker som för närvarande diskuteras inom EG skiljer sig från utredningens förslag framför allt när det gäller beskattningens höjd och till viss del också vad det gäller metoderna för skattläggning. En ordning där skatten alkoholdrycker i högre grad utgår från alkoholhalten torde emellertid snarast närma den svenska lagstiftningen till vad som för framtiden kan förväntas bli EGs linje.
Ikraftträdande
Enligt utredningens bedömning bör de föreslagna nya skattereglerna kunna tillämpas från den 1 januari 1992.
SOU 199152 13
LAGFÖRSLAG
Förslag till Lag om ändring i lagen 1977306 0m dryckesskatt
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1977306 om dryckesskatt dels att 11 § skall upphöra att gälla dels att 10 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
10 Skatten spritdrycker och vin utgår med en gntndavgzj och procentavgift inte annat sägs i femte stycket. en om Grundavgiften utgör per liter i fråga om spritdrycker I krona 32 öre för varje hel volymprocent alkohol, starkvin 21 kronor, lättvin med alkoholhalt över sju volymprocent 8 kronor 50 öre, en annat lättvin 11 kr 25 öre. Procentavgiften utgör för spritdtycker 60 procent och för vin 39 procent av detaljhandelspriset. Med detaljhandelspriset förstås det pris som detaljhandelsbolaget tillämpar vid försäljning över disk, exklusive pant och skatt enligt lagen 1968430 om mervärdeskatt. För lättvin med alkoholhalt högst 7 volymprocent utgår dock en av
ingen procentavgift.
Föreslagen lydelse
10 § Skatten spritdrycker, vin och maltdiycker tas ut med belopp
som framgår av följande uppställning.
14 Lagörslag SOU 199152
Alkoholhalt, Skatt, kronor liter
per
| volymprocent | grundbelopp | tilläggsbelopp | ||
| över 2,25 högst 3,5 | 3,5 5 7 10 13 16 19 | 5 7 10 13 16 19 24 | 350 10-- 12-- 1710 2670 3660 4750 4750 | - - - - - - - 510 för varje hel |
volymprocent som överstiger 19 24 29 73-- 550 för varje hel volymprocent som överstiger 24 29 34 10050 620 för varje hel volymprocent som överstiger 29 34 39 13150 740 för varje hel volymprocent som överstiger 34 39 16850 750 för varje hel volymprocent som överstiger 39
I fråga om drycker vars alkoholhalt överstiger 19 volymprocent skall alkoholhalten uppgår till del hel volymprocent awundning ske om av
uppåt till närmast hela volymprocenttal.
Lagförslag 15 sou 199152
Denna lag träder i kraft den
1 Lagen omtryckt 1984158.
2 Senaste lydelse 1990144
SOU 199152
1 INLEDNING
1.1 Utredningens uppdrag m.m.
I oktober 1989 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare 198906 för att utreda frågan om beskattningen av alkoholhaltiga
Fi
drycker.
Utgångspunkten för utredningen som har arbetat under namnet alkoholskatteutredningen skulle enligt direktiven dir. 198951 vara skapa skattesystem där beskattningen alkoholdrycker, och att ett av därmed också priset, i högre grad än för närvarande bestäms av dryckens alkoholhalt. Syftet skulle vara att åstadkomma ett skattesysär enhetligt för samtliga alkoholdrycker och dessutom tem som neutralt i förhållande till konsumentens val mellan olika produkter med likvärdig alkoholstyrka. Vidare borde utredaren pröva om den nuvarande klassindelningen maltdrycker är ändamålsenlig och om av inordna i enhetligt skattesystem. Enligt direktiven den går att ett borde utredaren beakta att ett förslag till ett enhetligt skattesystem behöva kompletteras med övergångsåtgärder för att inte leda till kan allt för drastiska prisförändringar på vissa produkter. I uppdraget också undersöka huruvida de gällande reglerna för skatt-
ingick att
är ändamålsenliga och att närmare belysa de prissätt-
skyldighet m.m.
ningsmetoder tillämpas av alkoholbolagen. som
också haft beakta dryckesskattens alkoholpolitis- Utredningen har att
De alkoholpolitiska aspekterna beskattningen av de
ka betydelse. alkoholhaltiga dryckerna har under senare tid betonats i allt större utsträckning. Ett väsentligt inslag i den svenska alkoholpolitiken är minska den totala alkoholkonsumtionen och att styra över strävan att alkoholsvagare drycker. Beskattningen och därmed prissättden till alkoholdrycker har utnyttjats i detta syfte sedan länge. ningen av säkerställa alkoholdryckerna håller en konstant Avsikten är att att
där prisutvecklingen inte blir långsammare än för andra
hög prisnivå
och med prisdifferentiering söka inrikta
konsumtionsvaror att konsumtionen de svagare dryckerna.
förutsättning för utredningsuppdraget har gällt att ett nytt Som en inte bör innebära att statens inkomster av dryckesskattesystem minskar. Utredaren har också haft att beakta vad som hanteringen
18 Inledning SOU 199152
sägs i direktiven dir. 19845 angående utredningsförslagens inriktning, nämligen att alla förslag skall kunna genomföras med oförändrade eller minskade resurser och i direktiven dir. 198843 om att EG-aspekter skall beaktas i utredningsarbetet.
Under utredningsarbetet har uppgifter inhämtats såväl muntligt
som skriftligt angående effekter prissättningen av olika skatteförändringar. Utredningens expert Ingvar Danielsson har gjort omfattande analyser av hur skatten och priset spritdrycker och vin påverkas med olika skattemodeller och skatteskalor.
På utredningens uppdrag har vidare högskolelektorn i nationalekonomi, Bengt Assarsson, beräknat priselasticiteten för olika alkoholdrycker.
SOU 199152
2 ALKOHOLLAGSTIFTNINGEN
2.1 Inledning
Målet för den svenska alkoholpolitiken är att minska den totala alkoholkonsumtionen i samhället och att förebygga och motverka alkoholmissbruk. De alkoholpolitiska insatserna vilar till stor del ett aktivt förebyggande arbete och ett omfattande regelsystem för alkoholhanteringen.
Alkohollagstiftningen syftar till att begränsa alkoholdryckernas tillgänglighet. Detta sker med stöd av en restriktiv ordning för tillverkning och handel med drycker samt en aktiv pris- och beskattnings-
av
politik.
Hanteringen de starkare alkoholdryckerna är i huvudsak förbe-
av hållen två statliga monopolföretag. Parti- och detaljhandel med öl samt servering alkoholdrycker styrs från samhällets sida genom
av tillstånds- och tillsynsregler. Tillgängligheten begränsas också av bestämmelser om t.ex. ålderskrav och försäljningstider.
Alkoholhandeln regleras huvudsakligen i lagen 1977293 om handel med drycker LHD och i lagen 1961181 om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat LETA.
Definitioner och regler tillverkning m.m. finns i lagen 1977292
om
tillverkning drycker, m.m. LTD. om av
De centrala bestämmelserna om beskattning finns i lagen 1977306
dryckesskatt LDS. Förfarandereglerna för dryckesskatten finns om
punktskatter och prisregleringsavgifter LPP.
i lagen 1984151 om
20 Alkohollagstiftningen
sou 199152
2.2 Historik
1¶Bakgrund
I Sverige har det sedan medeltiden funnits regler beskattning
om av alkohol. Men det var först i mitten av 1800-talet som lagstiftningens utformning kom att betingas av alkoholpolitiska skäl. Genom 1855 års s k brännvinsreform, som kom till stånd de problem
p.g.a. av som förorsakades av den omfattande brännvinskonsumtionen, blev tillverkning och handel med brännvin lagreglerad. Husbehovsbränning har sedan dess varit förbjuden i Sverige.
Under 1900-talet har alkohollagstiftningen varit föremål för tre större reformer. Den första, 1917 års reform, präglades det s.k. Brattsys-
av temet. Detta system innebar detaljerade restriktioner med motbokstvång. Genom den reform som trädde i kraft i oktober 1955 slopades motbokskravet och då gällande restriktioner i form
av inköpsregistrering m.m. togs bort. Tyngdpunkten lades i större utsträckning förebyggande åtgärder som information och undervisning. Förhoppningen att denna reform skulle leda till minskad alkoholkonsumtion infriades inte och år 1966 tillkallades den alkoholpolitiska utredningen APU som korn att arbeta i närmare tio år.
Under arbetets gång lade APU fram tre delförslag Organisationen för utskänkningskontrollen, Fi 19705, Mellanölsfrågan SOU 197166 och Åtgärder mot hembränning DsFi 19749.
I fråga om mellanöl, dvs. öl med högst 3,6 viktprocent alkohol, ledde APUs förslag till att det år 1972 infördes en lS-årsgräns för inköp
av mellanöl. Härefter kom riksdagen redan år 1976 att fatta ett principbeslut SkU 19757664, rskr. 384 om att mellanölet skulle avskaffas från den 1 juli 1977.
APU lät utföra en rad undersökningar alkoholområdet. I syfte att kartlägga olika samhällsgruppers alkoholvanor och attityder till alkohol genomfördes två sociologiska undersökningar ett riksrepresentativt urval av befolkningen. Undersökningarna Svenska
-folkets alkoholvanor och alkoholattityder samt Ungdomens alkoholvanor och alkoholattityder publicerades i SOU 197177. Prispolitikens
-samband med alkoholkonsumtionen belystes i rapporten Efterfrågan
rusdrycker i Sverige SOU 197291. Resultaten av dessa under-
Alkohollagstiftnin gen 21 SOU 199152
sökningar kom i relevanta delar att ligga till grund för APUs förslag hur alkoholpolitiken borde utformas. om
I december 1974 avlämnade APU sitt slutbetänkande SOU 197490-
93 Alkoholpolitik, innehöll omfattande och detaljerade förslag
som utformningen alkoholpolitiken. Betänkandet utsattes för en om av omfattande remisskritik och regeringen tillkallade en särskild beredningsgrupp för frågor avseende alkoholpolitiken. Gruppen fick i uppdrag att göra samlad bedömning av alkoholpolitiken. Bereden ningsgruppens rapport Ds S 19771 kom att ligga till grund för den reform genomfördes år 1977. som
2.2.2 Alkoholpolitiska utredningens förslag ett nytt skatte- och om prissystem
IAPUs uppdrag låg att behandla alla frågor som var av betydelse för alkoholpolitiken och i sitt slutbetänkande avlämnade utredningen förslag till ett samlat alkoholpolitiskt program. Mot bakgrund av beskattningens betydelse alkoholpolitiskt instrument föreslog som APU ett nytt skatte-och prissystem för sprit och vin.
Utgångspunkten att prissättningen borde utformas så att den fick
var återhållande verkan konsumtionen alkoholdrycker. Priserna en av borde hållas på hög nivå också differentieras så att konsumen men
till de produkterna. APU ansåg att då gällande
tionen styrdes svagare väl awägda. Den fortsatta prispolitiken borde därför främst
priser var
till upprätthålla den etablerade prisnivåns relativa läge.
syfta att
APUs förslag innebar i korthet att skatt skulle tas ut med en enhetlig skattesats procent alkoholbolagens omsättning av sprit och
80 Skattesatsen skulle bestämmas så att den svarade mot det då vin. samlade överskottet alkoholbolagens sprithantering efter aktuella av för omkostnader och skälig vinst. Detta system skulle avdrag automatiskt medföra priserna måste hållas en oförändrat hög att nivå, eftersom sprithanteringen även i fortsättningen skulle ihop. Även prissättningen härigenom inte längre blev en skattefråga om skulle riksdagen ändå behålla sitt inflytande genom att grunderna skulle fastställas i lag. Det skulle exempelvis anges att skillnader i
och anskaffningskostnad skulle beaktas, något som i sin alkoholstyrka
skulle leda till i förhållande till alkoholstyrkan progressiv tur en prissättning. Ett annat förslag innebar att priset en typisk skulle kunna höjas. Vidare skulle priserna minst en missbruksvara
gång året till den allmänna prisutvecklingen.
om anpassas
22 Alkohollagstiftfningen
sou 199152
APUs betänkande blev nämnts föremål för omfattande som en remissbehandling. Remissinstanserna riktade kritik mot utredningens förslag i flera avseenden och förde även fram förslag. Den nya tidigare nämnda beredningsgruppen fick därför i uppdrag att redovisa ett samlat underlag för regeringens ställningstagande till de alkohol-
politiska frågorna.
2.2.3¶Beredningsgruppen förslag
I sin rapport framhöll beredningsgruppen att det inte rådde några delade meningar om nödvändigheten av att utnyttja prismekanismen som ett alkoholpolitiskt instrument i syfte att hålla tillbaka konsumtionen av alkoholhaltiga drycker. Priserna skulle således sättas relativt högt och anpassas till den allmänna prisutvecklingen. En medveten
prisdifferentiering till förmån för de dryckerna ansågs
svagare alkoholpolitiskt välgrundad. Enligt beredningsgruppen kunde man av APUs uttalanden om att priserna i stort sett väl awägda dra var slutsatsen att det gällande skattesystemet både hade utformats och tillämpats i överensstämmelse med den målsättning APU hade som ställt upp för det nya systemet. Fördelen med APUs system skulle därför i första hand vara att någon riksdagsprövning föreslagna av
prishöjningar inte skulle erfordras i framtiden. Beredningsgruppen
konstaterade att, även om APUs system skulle förenligt med vara regeringsformen och bestämmelserna om riksdagens exklusiva
beskattningsrätt, frågan kvarstod om inte prissättningen av alkohol-
drycker var av sådan vikt att riksdagens direkta inflytande borde behållas.
Beredningsgruppen förordade därför att den då rådande ordningen borde bestå, men att bestämmelserna om dryckesskatt borde sammanföras till en gemensam lag. Vidare föreslog vissa gruppen ändringar i syfte att harmonisera reglerna till övriga regler punktskatteområdet och att den särskilda tillverkningsavgiften vin skulle slopas. Beredningsgruppen föreslog också att skattesatserna
skulle höjas.
2.2.4 1977 års reform
Den nuvarande alkohollagstiftningen vilar i huvudsak på 1977 års
beslut om alkoholpolitiken prop.197677108, SkU 40, rskr. 231,
varigenom riksdagen antog ett samlat alkoholpolitiskt program. I
Alkohollagstijlningen 23 SOU 199152
beslutet att målsättningen med alkoholpolitiken är att angavs förebygga och motverka alkoholmissbruk samt att åstadkomma en begränsning den totala alkoholkonsumtionen i samhället. I av riksdagsbeslutet slogs också fast att beskattningen av alkoholdrycker skall användas ett alkoholpolitiskt instrument. Priserna som alkoholhaltiga drycker skall höga och följa den allmänna prisutvara vecklingen. Vidare anfördes prop. 132-133 att pris- och skattes. bör syfta inte bara till att hålla tillbaka konsumtionen utan
politiken
också till över konsumtionen till de alkoholsvagare dryckeratt styra
na.
2.2.5 Särskilt om beskattningen
Som är nämnt tidigare innebar 1977 års reform bl.a. att bestämmel-
dryckesskatt sammanfördes till en lag. serna om
Huvudprinciperna för utformningen av beskattningen tillkom emellertid redan år 1963 prop. 196390, BevU 30 då skattereglerna ändrades väsentligt för att beskattningen relaterad till alkohol- Redan då ville tillgodose önskemålen att dels minska halten. man dels över den till alkoholsvagare alternativ. Den konsumtionen, styra före 1977 års alkoholpolitiska reform fanns i
reglering som gällde
lagen 1957209 skatt sprit och vin, lagen 1961180 om om och vin och lagen 1960252 om tillverkning och tillverkning av sprit beskattning malt- och läskedrycker. Reglerna innebar att det för av
utgick omsättningsskatt i form av en grundavgift per spritdrycker en relaterad till detaljhandelspriset. På samma liter och en procentavgift grundavgiften för spritdrycker differentierad så att
sätt som i dag var belopp utgick för varje volymprocent alkohol i dryckerna. ett visst tillverkat inom riket utgick dessutom en särskild till- För vin som var
verkningsavgift och för malt- och läskedrycker utgick en grundavgift.
års ändringar hade beskattningen i mindre utsträckning Före 1963 alkoholhalten i dryckerna och grundavgiften för varit relaterad till hade varit differentierad endast fyra olika grupper.
spritdrycker
24 Alkohollagstijüningen
SOU 199152
2.3 Alkoholhanteringen
2.3.1¶Alkoholdryckemas klassificering
Dryckerna indelas efter tillverkningssätt och alkoholhalt i spritdrycker, vin och maltdrycker. De sistnämnda indelas i starköl, öl och lättöl. Definitionerna av dryckerna finns i LTD. Till alkoholdrycker hänförs i alkohollagstiftningen spritdrycker, vin, starköl och öl, medan lättöl behandlas som alkoholfri dryck
Med spritdryck avses sprit är avsedd att förtäras dryck och som som som har en alkoholhalt av mer än 1,8 viktprocent. Vin och maltdryck anses dock inte som sprit 1-2 §§ LTD.
Med vin avses dryck som är framställd jäsning saft genom av av druvor, bär, frukt eller rabarber och innehåller än 1,8 som mer viktprocent men högst 22 volymprocent alkohol. Vin kallas lättvin om det har en alkoholhalt av högst 15 volymprocent och starkvin om alkoholhalten överstiger 15 22 volymprocent 3 § LTD. men
Med maltdryck avses jäst, odestillerad dryck är framställd med som torkat eller rostat malt som huvudsakligt extraktgivande ämne. Starköl är maltdryck som innehåller mer än 2,8 viktprocent alkohol och öl är maltdryck vars alkoholhalt överstiger 1,8 men inte 2,8 viktprocent 4 § LTD.
Alkoholstyrkan anges antingen i vikt- eller volymprocent. Livsmedelsverket har i en tillämpningskungörelse SLV FS 19848 meddelat föreskrifter om märkning när det gäller alkoholhalten i livsmedel. Enligt dessa föreskrifter 7 kap. 8 § skall högsta alkoholhalten för öl och starköl anges i viktprocent, medan alkoholhalten för vin och spritdrycker skall anges i volymprocent. 1,8 viktprocent motsvarar ca 2,2 volymprocent; 2,8 viktprocent motsvarar ca 3,5 volymprocent.
2.3.2 Tillverkning
Sprit får inte tillverkas utan tillstånd och spritdrycker får tillverkas endast av Vin Sprit AB. Socialstyrelsen är tillstånds- och tillsynsmyndighet. Också tillverkning av vin, starköl och öl kräver tillstånd, om det inte rör sig om tillverkning i hemmet för eget behov.
SOU 199152 Alkohollagstiftningen 25
Starköl med alkoholhalt som överstiger 4,5 viktprocent får
en tillverkas enbart för export.
2.3.3 Handel med drycker
Tillverkare spritdrycker, vin, starköl och öl får sälja sina drycker
av enligt regler i LHD.
Enligt LHD skall det för import och partihandel med spritdrycker, vin och starköl finnas ett särskilt aktiebolag, i LHD kallat partihandelsbolag, staten äger Vin Sprit AB. Också för detaljhandeln
som skall det finnas ett statligt aktiebolag i LHD kallat detaljhandels-
-
bolag Systembolaget AB.
Import och partihandel med spritdrycker, vin och starköl får med
av vissa undantag bedrivas endast av Vin Sprit. Detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl får bedrivas endast av Systembolaget. Detaljhandel med öl får bedrivas endast av den som har tillstånd för det. Partihandel med öl får bedrivas av den som har tillstånd till detaljhandel med öl eller, efter särskilt tillstånd, av den som yrkesmässigt bedriver partihandel med matvaror eller alkoholfria drycker eller yrkesmässigt importerar öl.
Införsel spritdrycker, vin och starköl är således i princip förbe-
av hållen Vin Sprit. Detsamma gäller export av spritdrycker och importerat vin. För inhemskt vin och starköl gäller att den som har tillstånd för tillverkning också får sälja för export. Starköl med
varan högre alkoholhalt än 4,5 viktprocent får säljas endast för export.
All försäljning alkoholdrycker förutsätter i princip tillstånd
annan av
länsstyrelsen. Försäljningen skall skötas så att skador i möjligaste av mån förhindras, och den tar befattning med försäljning skall se
som till att det råder ordning, nykterhet och trevnad försäljningsstället.
vin och starköl får inte säljas till den är under 20
Spritdrycker, som
år. Vid detaljhandel med öl och vid servering av alkoholdrycker är
åldersgränsen 18 år.
26 Alkohollagstzjftningen sou
2.4 Dryckesskatten
2.4.1 Skattepliktiga drycker
Dryckesskatt tas ut vid omsättning inom landet och vid införsel
av spritdrycker, vin, starköl och öl. Fram till utgången år 1992
av omfattas också läskedrycker skatteplikten prop. 198990111,
av SkU31, rskr. 357. Med hänsyn till att skatteplikten för läskedrycker kommer att upphöra år 1993 bortses i det följande helt från de regler som gäller för läskedrycker.
2.4.2 skattskyldighet
För spritdrycker och vin finns det endast en skattskyldig, nämligen Vin Sprit. I fråga om maltdrycker föreligger skattskyldighet för den som inom landet tillverkar dryckerna eller som har blivit registrerad som importör hos riksskatteverket, RSV 4 § LDS.
Skattskyldigheten för spritdrycker och vin inträder när Vin Sprit
levererar dryckerna till Systembolaget. Skattskyldigheten för malt-
drycker inträder när dryckerna levereras till köpare eller när drycken används eller förbrukas utan att det är fråga om försäljning. Skattskyldighet inträder också för innevarande lager när en skattskyldig
avregistreras 9 § LDS.
Vin Sprit samt de som inom landet yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga maltdrycker skall vara registrerade hos RSV 6 § LDS. Importörer som yrkesmässigt för in skattepliktiga maltdrycker till landet för försäljning till återförsäljare kan, om verksamheten är av större omfattning eller om det finns särskilda skäl för det, registreras hos RSV 8 § LDS.
2.4.3 Skatten
Skatten spritdrycker och vin innefattar dels en grundavgift som är relaterad till alkoholstyrkan, dels en procentavgift som är relaterad
till detaljhandelspriset 10 § LDS.
SOU 199152 Alkohollagstzftningen
Grundavgiften per liter dryck är sedan den 7 maj 1990 för spritdrycker 1 krona 32 öre för varje hel volymprocent alkohol, för starkvin 21 kronor, för lättvin med en alkoholhalt över sju volymprocent 8 kronor 50 öre och för annat lättvin 11 kronor 25 öre.
Procentavgiften uppgår för spritdrycker till 60 procent och för vin till 39 procent av detaljhandelspriset, dvs. det pris som Systembolaget tillämpar vid försäljning över disk exkl. pant och mervärdeskatt. Med pant det belopp Systembolaget åtar sig att betala för
avses som returglas.
För lättvin med en alkoholhalt av högst sju volymprocent utgår inte
någon procentavgift.
Skatten på maltdrycker utgår per liter med 2 kronor 70 öre för öl och 11 kronor 25 öre för starköl 11 § LDS.
2.4.4 Avdragsrätt
Rätten till avdrag för erlagd skatt för spritdrycker och vin är begränsad till drycker har återtagits i samband med återgång av
som köp. För maltdrycker är avdragsrätten mer omfattande. Avdrag för tidigare erlagd skatt får göras exempelvis vid olika fall av utförsel, i syfte att undvika dubbelbeskattning, om maltdrycken har återtagits i samband med återgång köp eller om maltdrycken sålts med förlust
av 13 §§ LDS.
2.4.5¶F ötfarandet
Beskattningsmyndighet för dryckesskatt är RSV och förfarandet följer
de regler som ställs upp i LPP.
I den mån skattepliktig dryck införs av annan än den som är registrerad hos RSV skall dryckesskatt emellertid erläggas till
tullmyndigheten i enlighet med tullagstiftningens bestämmelser 15 §
LDS.
Alkohollagstiftningen SOU 199152
2.4.6 Skatteintäkter
Statens intäkter av alkoholhanteringen består förutom dryckes-
av skatt också av tull och mervärdeskatt samt inlevererade överskott från Vin Sprit och Systembolaget.
Nästan en femtedel av RSVs totala nettouppbörd av punktskatter utgörs av dryckesskatt. Dryckesskattens andel av de totala intäkterna tenderar emellertid att minska.
RSVs nettouppbörd av dryckesskatt under de senaste sju åren framgår av tabell 21. Under budgetåret 198990 uppgick som framgår av tabellen dryckesskatten till 11 321 milj. kr. Av den totala nettouppbörden avsåg 55 procent 6 217 milj. kr spritdrycker, 25 procent 2 811 milj. kr vin och 20 procent 2 293 milj. kr malt- och läskedrycker.
Tabell 21 RSVs nettouppbörd av dryckesskatt budgetåren 198384 198990
--
| År | Sprit- drycker | Vin | Malt- och läskedrycker | Totalt |
| 198384 | 5 877 | 1 803 | 1 201 | 8 881 |
| 198485 | 5 247 | 1 852 | 1 180 | 8 279 |
| 198586 | 5 347 | 2 049 | 1 283 | 8 679 |
| 198687 | 5 852 | 2 176 | 1 427 | 9 455 |
| 198788 | 5 856 | 2 387 | 1 722 | 9 965 |
| 198889 | 5 947 | 2 507 | 1 982 | 10 436 |
| 198990 | 6 217 | 2 811 | 2 293 | 11 321 i |
2.4. 7 Skattesatserna
Skattesatserna har höjts fortlöpande sedan år 1977. Syftet har varit dels att anpassa priserna till konsumentprisutvecklingen för att därigenom hålla en konstant hög prisnivå, dels att styra konsumtionen mot mer alkoholsvaga drycker.
SOU 199152 Alkohollagstzftningen 29
Av tabell 22 framgår hur skatten spritdrycker har ändrats under perioden december 1977 maj 1990. Vid samtliga höjningar av dryckesskatten har skatten på spritdrycker innefattats. Skattehöjningarna har framför allt skett att grundavgiften har höjts. Vid genom tre tillfällen har emellertid procentavgiften höjts i stället för grundavgiften.
Tabell 22 Grund- och procentavgift för spritdrycker 1979 1990 -- Datum för Grundavgift Procentavgift skatteändring per liter och volym-
procent alkohol
1979-10-27 79 öre 50 procent 1980-08-27 94 öre -- 1982-05-01 1 kr 03 öre 1983-01-01 1 kr 10 öre 1983-11-21 -- 54 procent 1984-12-03 -- 56 procent 1987-01-01 -- 60 procent
1988-04-06 1 kr 17 öre 1989-06-09 1 kr 24 öre --
l_9.9_Q-9_5_-9.7 1.l_r_3_2 C126
_________ _________
Vid samtliga skattehöjningar för vin har grundavgiften höjts. Vid ett tillfälle har också procentavgiften höjts. Vid de höjningar av dryckesskatten företogs i maj 1982 och i april 1988 undantogs vin. De som skäl anfördes skattehöjning vid det senare tillfället var att som mot en priserna vin än väl hade följt prisutvecklingen för andra varor mer försäljningen vin hade minskat prop. 198788291, SkU 22. och att av tillfälle sänktes skatten alkoholsvagare lattviner genom Vid samma procentavgiften slopades. Skatten, dvs. grundavgiften, bestämdes att till belopp för starköl. Av tabellerna 23-5 framgår samma som skattesatserna för vin under den aktuella perioden.
30 Alkohollagstmningen sou
Tabell 23 Grund- och procentavgift för starkvin 1979 1990
-- Datum för Grundavgift Proccntavgifl skatteändring per liter 1979-10-27 9 kr 50 öre 36 procent 1980-08-27 12 kr 1982-05-01 -- 1983-01-01 13 kr 30 öre 1983-11-21 15 kr 70 öre 1984-12-03 17 kr 50 öre 1987-01-01 -- 39 procent 1988-04-06 1989-06-09 19 kr 25 öre 1990-05-07 21 kr
SOU 199152 Alkohollagstzhningen 31
Tabell 24 Grund- och procentavgift för lättvin 1979 1990
-- Dryckesskatten från den 6 april 1988 för lättvin vars alkoholhalt uppgår till högst sju volymprocent alkohol redovisas separat
Datum för Grundavgift Procentavgift skatteändring per liter 1979-10-27 3 kr 36 procent 1980-08-27 3 kr 70 öre -- 1982-05-01 -- 1983-01-01 4 kr 25 öre
| 1983-11-21 | 5 kr 50 öre | -- |
| 1984-12-03 | 7 kr | -- |
| 1987-01-01 | -- | 39 procent |
| 1988-04-06 | -- | -- |
| 1989-06-09 | 7 kr 70 öre | -- |
| 1990-05-07 | 8 kr 50 öre | -- |
Tabell 25 Dryckesskatt för lättvin vars alkoholhalt uppgår till högst 7 volymprocent alkohol 1988 1990
-- Datum för skatteändring Grundavgift per liter
1988-04-06 9 kr 50 öre 1989-06-09 10 kr 35 öre 1990-05-07 11 kr 25 öre
På grund den tilltagande försäljningen har starköl kommit i fokus
av för skattehöjningarna under 1980-talet. Under perioden 1977 199
har skatten starköl, med ett undantag, höjts vid de tillfällen som dryckesskatten har höjts. Vid skattehöjningen 1988 konstaterades att prisutvecklingen för starköl hade överstigit den allmänna prisutvecklingen. Med hänsyn till den kraftiga konsumtionsökningen då
som p det faktum starköl hade ykunde iakttas och med beaktande av att en l stark attraktionskraft bland ungdomar ansågs det ändå befogat att
Alkohollagstiftningen SOU 199152
höja skatten prop. 19878891, SkU22. Skattesatserna för starköl framgår av tabell 26. Skatten på öl var oförändrad från januari 1983 fram till maj 1990 då en höjning genomfördes, se tabell 26. Också beträffande öl motiverades den senaste skattehöjningen av en tilltagande ökning i konsumtionen.
Tabell 26
SSE__ESE_EE°_EEEEE'E§'_PSEPJ_EZ_'_E??9
_________________________ Datum för Starköl Öl skatteändring 1979-10-27 4 kr 25 öre 1 kr 85 öre 1980-08-27 5 kr 25 öre -- 1982-05-01 -- 2 kr 20 öre 1983-01-01 5 kr 80 öre -- 1983-11-21 6 kr 50 öre 1984-12-03 7 kr 20 öre -- 1987-01-01 7 kr 85 öre 1988-04-06 9 kr 50 öre 1989-06-09 10 kr 35 öre -- 1990-05-07 11 kr 25 öre 2 kr 70 öre
2.5 Ändringar i lagen om dryckesskatt Sedan LDS antogs år 1977 har vid sidan av skatteändringar en del andra ändringar vidtagits i reglerna. Förändringarna avser både regler om materiella frågor och förfarandereglerna. Här redovisas i korthet några av de ändringar som har vidtagits. År 1978 ändrades lagen i två avseenden. Ändringarna innebar ett förtydligande av vilka drycker som var skattepliktiga och en utvidgning av avdragsrätten prop. 19777894, SkU 39, rskr. 192.
SOU 199152 Alkohollagstiftnin gen 33
I samband med en skattehöjning år 1983 undantogs beloppet för pant, tidigare ingått i underlaget för procentavgiften, från
som beskattning prop. 19838437, SkU rskr .9
Genom en lagändring som trädde i kraft år 1984 förkortades, förslag avskattekreditutredningen, kredittiderna för bl.a. dryckesskatt. Vid samma tillfälle ändrades tidpunkten för skattskyldighetens inträde vid handel med sprit och vin. Ändringen innebar att skattskyldigheten skulle inträda vid leverans och inte som tidigare vid tidpunkten för Systembolagets beta1ning.prop.l98283zl50, SkU 55, rskr. 393
I samband med införandet år 1984 av LPP genomfördes ett antal förändringar i LDS. Reglerna om förfarandet överfördes till LPP. I samband med dessa ändringar infördes också regler som innebar en viss utvidgning i avdragsrätten. prop. 19838471, SkU 22, rskr. 145
iÅr 1988 slopades skatten på lättöl med motiveringen att trenden med minskad försäljning borde brytas. I syfte att skapa förutsättningar för
introduktion lättviner sänktes skatten för sådana viner en av svaga
har alkoholhalt högst sju volymprocent till samma belopp som en av
för starköl prop. 19878891, SkU 22, rskr. 158. som
På grundval ett förslag från kommittén för indirekta skatter KIS
av beslutades år 1990 att skatten på läskedrycker skulle slopas fr.o.m. år 1993 prop. 198990111, SkU31, rskr. 357.
2.6 Tidigare behandling av utformningen av dryckesbeskattningen
Frågan beskattningen av de s.k. kvalitetsvinerna har behandlats
om i riksdagen vid upprepade tillfällen. De krav då har rests har
som inneburit att skatten på dessa viner borde sänkas. Skatteutskottet har vid sin återkommande prövning av frågan awisat dessa krav.
När frågan behandlades i riksdagen våren 1983 anfördes i en reservation SkU 19828347 reservation 2 att prisutvecklingen framför allt lättviner hade blivit sådan att det av ekonomiska skäl hade blivit allt svårare för konsumenterna att välja ett gott kvalitetsvin. Vinförsäljningen hade därför koncentrerats till de billigaste märkena och försäljningen dessa viner hade totalt sett stigit
av kraftigt. Denna utveckling borde brytas och strävandena att minska
34 Alkohollagstinningen sou
den totala alkoholkonsumtionen och främja en övergång till alkoholsvagare drycker borde underlättas även utformningen
genom av vinbeskattningen. Reservanterna framhöll samtidigt att några skattelättnader totalt sett inte var motiverade. I samband med kommande skattehöjningar alkoholområdet borde successivt
en större andel av skatten tas ut genom grundavgiften och mindre del
en genom procentavgiften. De starka alkoholpolitiska skäl som talade för en justering av vinbeskattningen gällde framför allt i fråga om viner i mellanprislägena och sänkningen av procentavgiften borde begränsas till viner som låg under prisläget 60 70 kr. Reservationen
som utmynnade i att riksdagen hos regeringen borde begära en sådan successiv förändring av beskattningen av lättviner, bifölls av riksdagen
rskr. 198283297.
Frågan behandlades härefter i regeringens proposition 198384237 om höjning av skatterna på drycker och tobak, m.m. Departementschefen redovisade en rad tekniska svårigheter som var förknippade med den av riksdagen förordade förändringen och anförde att han vid sin prövning av frågan om en omläggning av vinbeskattningen inte hade funnit någon acceptabel lösning som utan olägenheter skilda slag
av kunde leda till lägre pris på viner i mellanprisläget. Han var därför inte beredd att föreslå någon ändring beskattningsprinciperna för
av lättvin s 12 och 13. Skatteutskottet hänvisade för sin del till vad utskottet tidigare hade anfört om att det vare sig fanns alkoholpolitiska eller andra utskottet kunde inte vitsorda att skatten de
dyrare vinerna var oskäligt hög skäl för en ändring. I sitt av
riksdagen godkända betänkande SkU 1983847 anförde utskottet mot den bakgrunden att någon sänkning av procentavgiften för lättvin inte kunde motiveras och avstyrkte därmed motionsyrkanden härom.
Frågan om beskattning efter alkoholstyrka har härefter behandlats av riksdagen vid ett flertal tillfällen. I skatteutskottets betänkande
Alkoholbeskattning m.m. 198990SkU3 anfördes, med anledning av
ett antal motioner i frågan, bl.a. följande s.7.
När det gäller beskattningens närmare utformning har utskottet
tidigare år bl.a. framhållit att en omläggning mot en mer ut-
präglad beskattning efter alkoholhalt skulle medföra en i
jämförelse med detaljhandelspriserna förhållandevis låg
beskattning av de dyrbarare kvalitetsvinerna. Utformningen av
beskattningen är inte en enbart teknisk fråga, och de svårig-
heter som föreligger hänför sig i väsentlig utsträckning till
möjligheterna att förhand säkert bedöma hur en omläggning
SOU 199152 Alkohollagstijftningen 35
av beskattningen kommer att påverka den verkliga totalkonsumtionen. Resultatet får givetvis inte bli att man attraherar nya alkoholkonsumenter och skapar nya, från alkoholpolitiska utgångspunkter önskvärda dryckesmönster.
Som utskottet anförde våren 1988 utesluter det anförda givetvis inte att man i framtiden bör ta större hänsyn till dryckernas olika alkoholhalt. De överväganden som pågått inom finansdepartementet i dessa frågor har numera lett fram till att en utredning inom kort kommer att tillsättas i syfte att mer ingående än vad som hittills varit möjligt bedöma denna fråga. Synpunkter av det slag som ligger till grund för de aktuella motionerna kommer givetvis att ligga inom ramen för utredningsuppdraget.
I fråga om beskattningens höjd anförde utskottet följande, med anledning av motionsyrkanden om kraftigare skattehöjningar än tidigare och höjningar med tätare intervall.
Som utskottet med instämmande av finansutskottet anförde
- senast i våras bör man med återkommande skattehöjningar hålla tillbaka alkoholkonsumtionen och priset att följa den allmänna prisutvecklingen. Lämpligheten av en allmän höjning därutöver bör enligt utskottets uppfattning bedömas med hänsyn till utvecklingen i stort alkoholområdet och till faran för acceptabla skadeverkningar t.ex. i form av ökad hemtillverkning. Enligt utskottets uppfattning finns det inte tillräckliga skäl att förorda att de principer som hittills har tillämpats
nu i detta hänseende frångås.
Frågan skatt efter alkoholhalt berördes även i anslutning till be-
om handlingen alkoholbeskattningen i finansplanen år 1990. Iyttrande
av till finansutskottet 198990FiU20 hänvisade skatteutskottet 198990SkU2y till att frågan föremål för en översyn. Skat-
var teutskottet anförde bl.a. att man i framtiden borde ta större hänsyn till dryckernas olika alkoholhalt samt uttalade åter att en sådan förändring inte fick leda till från alkoholpolitisk synpunkt oönskade förändringar konsumtionsvanor och dryckesmönster. Vidare
av anfördes att resultatet inte heller fick bli att prisbilden påverkas ett sätt framstod olämpligt från andra utgångspunkter.
som som
36 Alkohollagstifzfningen
SOU 199152
2.7 Andra bestämmelser
1 Alkoholreklam
Annonsering och annan reklam som avser alkoholdrycker regleras i lagen 1978763 med vissa bestämmelser om alkoholdrycker. En grundregel i lagen är att särskild måttfullhet skall iakttas vid marknadsföringen av spritdrycker, vin, starköl och öl. Reklamåtgärder
och andra marknadsföringsåtgärder får inte vara påträngande eller
uppsökande och får inte uppmana till bruk av varorna. Tidningsannonsering för spritdrycker, vin och starköl är förbjuden, utom i fråga om skrifter som tillhandahålls bara på försäljnings- och utskänkningsställen. Något motsvarande förbud för ölreklam finns inte. Skälet till det är att ett sådant förbud har ansetts kunna inverka negativt strävandena att främja en övergång av konsumtionen till svagare drycker.
2.8 Översyn av alkohollagstiftningen
Reglerna alkoholområdet har setts över av alkoholhandelsutredningen. Syftet var att söka åstadkomma förenklingar och rationaliseringar i regelsystemet. Utredningen har avlämnat två betänkanden Handel med alkoholdrycker SOU 198515 och
- Handel med teknisk sprit m.m. SOU 198635 samt promemorian
- Partihandel med starköl Ds S 19864. Utredningen föreslog bl.a. att tillståndsprövningen i serveringsärenden skulle bli liberalare och att reglerna kring servering skulle bli generösare i vissa avseenden. Vidare föreslog utredningen en begränsning av restriktionerna för ölförsäljning.
Vid remissbehandlingen utsattes flera av de centrala förslagen för kritik. I socialdepartementets bilaga till 1988 års budgetproposition anförde socialministern att det hade visat sig svårt att väga samman utredningens genomgripande förslag till förändringar med kravet att regelsystemet skall fylla sin alkoholpolitiska funktion. Vissa oroande tendenser vad gällde konsumtionens utveckling talade dessutom, enligt socialministern, för stor försiktighet beträffande större förändringar inom alkoholpolitikens område. Regeringen var
Alkohollagstifiningen 37 SOU 199152
därför inte beredd att lägga fram någon proposition med anledning
utredningens förslag prop. 198788 100 bil. 7 s. 137. av
SOU 199152
3 ALKOHOLPOLITIK OCH KONSUMTION
3.1 Alkoholpolitiken
3.1.1 Inledning
De riktlinjer år 1977 ligger fortfarande till grund för den som antogs svenska alkoholpolitiken. Utgångspunkten för denna politik är att alkoholmissbruket är ett våra största sociala och medicinska av Målsättningen är minska den totala alkoholkonsumtioproblem. att i samhället och över den till alkoholsvagare drycker och att nen styra förebygga och motverka alkoholmissbruk för att så sätt begränsa
alkoholens skadeverkningar.
I det regeringsförslag låg till grund för riksdagsbeslutet besom tonades alkoholfrågan måste sättas in i sitt sociala och samatt sammanhang och åtgärder måste vidtas på en mängd
hällspolitiska att
områden målsättningen skulle kunna uppfyllas. Genom beslutet om
alkoholpolitiskt har sin tonvikt lagd på
antogs ett program som insatser i vid mening och ökade resurser till före-
socialpolitiska och upplysningsverksamhet. I riktlinjerna ingår byggande åtgärder
också aktiv restriktivitet och kontroll vid tillverkning
en prispolitik,
försäljning alkohol, ekonomiskt stöd till organisationer och och av och omfattande opinionsbildning. Ett viktigt inslag i föreningar en den svenska alkoholpolitiken är insatser som syftar till att påverka till alkohol och alkoholvanor. Det bör också ungdomars attityder
alkoholpolitiken i likhet med all förebyggande
poängteras att förutsätter samverkan och samordning av olika verksamhet en insatser på skilda samhällsområden.
3.1.2 Beskattningen alkoholpolitiskt instrument som
1977 års alkoholpolitiska beslut slogs det fast att beskatt- Genom och prissättningen alkoholdrycker skall utnyttjas som ett ningen av Denna utgångspunkt för alkoholbe-
alkoholpolitiskt instrument.
tillmätts allt större betydelse. Sålunda skattningen har efterhand en i allt högre utsträckning varit att minska har beskattningens syfte alkoholkonsumtionen, medan dess betydelse som finansieringsmedel
i offentlig verksamhet kommit att minska.
40 Alkoholpolitik och konsumtion
SOU 199152
3.1.3 Tillsyn, upplysnings- och infonnationsverksamhet
Genom 1977 års reform kom det centrala ansvaret på myndighetsnivå för samhällets alkoholpolitik att föras över till socialstyrelsen. Fram till dess var RSV tidigare kontrollstyrelsen central förvaltningsmyndighet på alkoholområdet. I övrigt svarade respektive myndigheter för de alkoholfrågor som hörde till myndighetens verksamhetsområde.
Socialstyrelsens ansvar innefattar tillsyn inom alkoholområdet i form av kontroll och uppföljning samt kunskapsutveckling och kunskapsförmedling. Styrelsen har även sedan 1985 det samlade ansvaret för den statliga informationsverksamheten inom alkohol- och drogområdet. Beskattningen administreras fortfarande RSV. Sedan juli
av 1990 utövar läkemedelsverket kontrollen enligt LFTA över försäljningen av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat.
Förutom socialstyrelsen har även centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning CAN och rådet för alkohol- och narkotikapolitiska frågor AN-rådet central betydelse när det gäller att följa utvecklingen i fråga om alkohol, narkotika och andra beroendeframkallande medel. Men även skolöverstyrelsen, brottsförebyggande rådet och statens ungdomsråd bedriver aktiv informationsverksam-
en het på detta område. När det gäller alkoholfrågor bedriver också Systembolaget en omfattande informationsverksamhet.
CAN är ett folkrörelsebaserat förbund med uppgift att förmedla basfakta samt följa och informera om förändringar på drogområdet. Verksamheten skall främst avse insatser för folkrörelser och organisationer. CAN har också ett samlat ansvar att följa drogutvecklingen, vilket innebär att organisationen fortlöpande inhämtar och analyserar resultat från forskning och undersökningar, statistik från olika områden och andra uppgifter kunskap droganvändning
som ger om och -missbruk. Tidigare stod CAN under socialstyrelsens överinseende men sedan den 1 juli 1990 har CAN en fristående ställning.
AN-rådet bildades år 1985 ersättning för den folkrörelseför-
som en ankrade nämnden för alkoholfrågor vid socialstyrelsen. Rådet, som fram till den 1 juli 1989 var knutet till regeringen, är numera inordnat i socialstyrelsen som ett rådgivande organ i alkohol- och narkotikafrågor. Rådet skall fungera som ett forum för ömsesidig information mellan folkrörelser, organisationer och socialstyrelsen om pågående
SOU 199152 Alkoholpoltik och konsumtion
och planerad verksamhet inom drogområdet samt för diskussion om
behov av åtgärder.
3.1.4 Världshälsoorganisationens målsättning
År 1984 Sverige tillsammans med över 30 andra länder inom
antog Världshälsoorganisationens WHO europaregion ett hälsopolitiskt dokument enligt vilket målet är att minska alkoholkonsumtionen med minst 25 procent till år 2000. Målet uppställdes mot bakgrund av att undersökningar visade en markant ökning av alkoholkonsumtionen i de flesta europeiska länderna de senare 25 30 åren och ett klart
samband mellan konsumtionsnivå, skadeutveckling och andelen storkonsumenter.
3.1.5 Riksdagsuttalanden i frågan
I 1984 års proposition om utvecklingslinjer för hälso- och sjukvården
prop. 198485181 redovisade föredragande statsrådet det av m.m. WHO angivna målet och anförde s.69 att det för Sveriges vidkommande skulle innebära sänkning av alkoholkonsumtionen från
en nuvarande genomsnittliga 6 liter ren alkohol per invånare över 15
ca år till cirka 4 liter. Statsrådet uttalade att hon ansåg detta vara en angelägen målsättning men framlade inte något formellt förslag i frågan. Riksdagen ställde sig bakom detta mål SoU 19848528.
År 1988 besvarade socialministern fråga från vilket år
en om alkoholkonsumtionens utveckling skall beräknas när det gäller att uppnå en 25-procentig sänkning till år 2000. I svaret angavs att visserligen hade den siffermässiga exemplifieringen i propositionen
198485181 om utvecklingslinjer för hälso- och sjukvården m.m.
utgått från år 1984, att det vore olyckligt om Sverige som enskilt
men land utgick från ett annat basår än övriga medlemsländer i WHO. Med hänsyn till att WHO hade utgått från 1980 som basår borde enligt socialministern detta år vara basår också för Sveriges del
riksdagens protokoll 19888916, anf.33.
Riksdagen beslutade år 1989 att ge regeringen till känna vad Socialutskottet anfört i sitt betänkande 198990SoU2 rskr. 13 om en aktiv alkoholpolitik. I fråga WHO-målet anförde utskottet
om följande 41.
42 Alkoholpolitik och konsumtion sou
Utskottet vill ånyo ställa sig bakom målet att minska alkoholkonsumtionen med 25 %. Att målet inte är orealistiskt framgår
bl.a. av att alkoholkonsumtionen mellan åren 1976 och 1984
gick ner med 22 %.
Den ökade konsumtionen under senare år har dock försvårat
Sveriges möjligheter att leva upp till åtagandet att minska den
totala alkoholkonsumtionen med 25 % till år 2000. Särskilt
oroande är det att ungdomarnas alkoholkonsumtion år 1988
ökade för fjärde året i följd. Ungdomen är framtidens alkohol-
konsumenter och det är i denna grupp som framtidens hög-
konsumenter och missbrukare kommer att rekryteras. Enligt
utskottets mening är det nu mycket angeläget att vända de
senaste årens ökning av alkoholkonsumtionen till en minskning i syfte att nå WHOs mål.
Utskottet anser att regeringen nu måste besluta om konkreta åtgärder som leder till en varaktig sänkning av alkoholkonsum-
tionen. Utgångspunkten för dessa insatser bör vara det
alkoholpolitiska beslutet år 1977. Insatserna kan dock i vissa
avseenden behöva anpassas till samhällsförändringar och ny
kunskap inom alkoholforskningen. Alla medel som kan leda till
en minskning av alkoholskadorna måste därvid övervägas, såväl
åtgärder som begränsar tillgängligheten av alkohol som
åtgärder för att minska efterfrågan. Utskottet återkommer till
dessa åtgärder i det följande.
Ifråga om prispolitiken uttalade utskottet 5.46 att det fanns skäl att ägna särskild uppmärksamhet prisutvecklingen som en faktor av betydelse för konsumtionen. Utskottet hänvisade också till att regeringen hade för avsikt att tillsätta en utredning i syfte att bedöma om man vid beskattningen av alkoholdrycker bör ta större hänsyn till dryckernas alkoholhalt än vad som nu sker.
Här skall slutligen nämnas att utskottet såg mycket positivt socialstyrelsens initiativ att lägga fram ett handlingsprogram med en rad förslag i syfte att nå en 25-procentig sänkning av alkoholkonsumtionen 47.
SOU 199152 Alkoholpoltik och konsumtion 43
3.1.6 Socialstyrelsens idé- och handlingsprogram
Socialstyrelsen har för de närmaste åren beslutat prioritera insatser som leder till en sänkning av alkoholkonsumtionen. Som ett första steg lade styrelsen under våren 1989 fram ett idéprogram med förslag till alkoholpolitiska åtgärder, Minska alkoholkonsumtionen med 25 % till år 2000. Idéprogrammet har sänts ut till ett stort antal remissinstanser och de förslag och synpunkter som har kommit in har inarbetats och presenterats i ett handlingsprogram. Förslagen utgår från de alkoholpolitiska mål som lades fast av riksdagen år 1977 och WHO-målet om minskning av alkoholkonsumtionen.
I idéprogrammet anför socialstyrelsen att även om ett brett spektrum
åtgärder bör sättas in för att åstadkomma förändringar är det av nödvändigt med prioriteringar och kraftsamlingar kring vissa områden. Det allra viktigaste är att bredda kunskapen om att WHOmålet finns och varför. Till de övriga mål som enligt socialstyrelsen bör prioriteras hör bl.a. att begränsa tillgången genom att utveckla prisinstrumentet och effektivisera lagtillämpning och tillsyn.
I handlingsprogrammet diskuteras olika generella förebyggande insatser riktar sig till befolkningen i dess helhet. Vidare
som diskuteras prissättningens betydelse för att minska tillgängligheten alkohol. Enligt socialstyrelsen är prissättningen sannolikt det viktigaste styrmedlet och därför föreslår styrelsen
att regeringen till riksdagen under en treårsperiod framlägger
-
förslag att realpriserna på alkohol höjs med 20 procent och
om
att den kraftiga ökningen starkölskonsumtionen härvid
av
särskilt beaktas. I anslutning till realprishöjningen bör en
ekonometrisk studie genomföras som utvärderar prishöjningens
effekter.
att regeringen med anledning av 25procent-målet inleder
-
överläggningar med arbetsmarknadens parter om att skapa ett
nytt prisindexsystem där inte alkoholpriserna ingår.
att regeringen till riksdagen framlägger förslag om en auto-
-
matisk och frekvent justering av alkoholpriserna som
mer
bättre motsvarar reallöneutveckling och prisförändringar.
44 Alkoholpolitik och konsumtion
SOU 199152
Socialstyrelsens förslag till åtgärder omfattar även den skattefria försäljningen av alkoholdrycker och internationell påverkan. Sålunda anser socialstyrelsen att regeringen i de förhandlingar som för närvarande pågår mellan BETA-länderna och EG, EES-förhandlingarna, bör uppmärksamma och värna om möjligheten att driva en egen, folkhälsoinriktad alkoholpolitik. Regeringen bör också inom ramen för internationella överenskommelser förbereda en aweckling av taxfreeförsäljningen av alkoholdrycker senast 199293.
3.1.7 Regeringens proposition om vissa folkhälsofrägør
Regeringen har i en till riksdagen överlämnad proposition om vissa folkhälsofrågor prop. 1990912175 föreslagit bl.a. att ett nationellt folkhälsoinstitut inrättas med huvuduppgift att på nationell nivå driva folkhälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete av sektorsövergripande karaktär. Institutet föreslås bedriva program inriktade bl.a. mot alkohol. Beträffande den framtida alkoholpolitiken understryks att målet för den svenska alkoholpolitiken även fortsättningsvis skall vara att minska den totala alkoholkonsumtionen för att därigenom begränsa alkoholens skadeverkningar. Detta föreslås ske genom att det restriktionssystem som kringgärdar hanteringen av alkoholdrycker upprätthålls. En fortsatt aktiv prispolitik skall vara ett av instrumenten för att minska en alltför hög alkoholkonsumtion. Stor vikt förslås läggas vid förebyggande insatser i ett folkhälsoperspektiv. Vidare sägs att grunderna för den svenska alkoholpolitiken skall hävdas inför de fortsatta överläggningarna om ett svenskt närmande till EG.
3.2 Konsumtionsutvecklingen
3.2.1 Inledning
Det finns inte något säkert mått omfattningen av alkoholkonsumtionen. Den del konsumtionen som kan mätas består av uppgifter
av om Systembolagets försäljning, inhemska tillverkares försäljning av starköl till restauranger och försäljning av öl klass II. Till den mätbara konsumtionen skall läggas den konsumtion som inte registreras i officiell försäljningsstatistik. Hit räknas privat tillverkning av vinoch maltdrycker, olovlig tillverkning av spritdrycker, privat införsel av
SOU 199152 Alkoholpoltik och konsumtion 45
alkohol legal och illegal- samt konsumtion av sprit avsedd för
andra ändamål, t.ex. tekniska eller medicinska. Storleken detta mörkertal kan inte säkert bedömas. Mycket tyder dock att den oregistrerade konsumtionen utgör en betydande del av totalkonsumtionen; det brukar antas att den uppgår till mellan en femtedel och en fjärdedel av den registrerade konsumtionen. Försäljningssiffrorna kan ändå användas som en indikator de faktiska konsumtionsförändringarna från ett år till ett annat mörkertalet anses inte
variera mer från år till år än att den registrerade försäljningen kan användas för detta ändamål.
Det är heller inte känt hur alkoholkonsumtionen fördelar sig mellan olika konsumentgrupper. Det är emellertid klarlagt genom olika frågeundersökningar att konsumtionsfördelningen är mycket sned. En mindre del av befolkningen är högkonsumenter av alkohol och svarar för större del av konsumtionen och en inte obetydlig del av den
en vuxna befolkningen man brukar räkna med mellan 10 och 20 %
- konsumerar inte alkoholdrycker.
3.2.2 Försäljning
Alkoholförsäljningen brukar mätas i liter ren alkohol per invånare
har fyllt 15 år. Under efterkrigstiden har den totala alkoholförsom
säljningen ökat. Medan försäljningen år 1946 uppgick till ca 4 liter
uppgick den år 1990 till 6,42 liter per invånare fr.o.m.15 år. Ökningen inleddes med 1954 års nykterhetsreform som innebar en uppmjukning
tidigare restriktioner och att motbokssystemet avskaffades. av
År 1960 såldes 4,82 liter alkohol invånare. Ökningen forsatte
ren per och försäljningen nådde den högsta nivån år 1976 med 7,70 liter per invånare. Härefter minskade försäljningen och uppgick år 1980 till 6,74 liter. Minskningen fortsatte fram till år 1984 då försäljningen var 6,01 liter.
Sedan dess har försäljningen med vissa fluktuationer ökat totalt
- -
fram till 1989. Försäljningssiffrorna från 1990 visar emellertid att sett den totala konsumtionen har minskat från 6,54 liter till 6,42 liter per invånare mellan åren 1989 och 1990, eller med knappt 2 procent. Uppdelat de olika dryckesslagen innebär detta att försäljningen av vin minskade med nästan 2 procent jämfört med år 1989. Starkölsförsäljningen oförändrad medan ölförsäljningen ökade med ungefär
var
46 Alkoholpølitik och konsumtion
SOU 199152
5 procent och försäljningen spritdrycker minskade med nästan 7
av procent.
Konsumtionen fördelar sig numera förhållandevis jämnt mellan spritdrycker, vin och öl. Av den totala försäljningen, mätt i
ren alkohol, utgjordes sålunda år 1990 33 procent spritdrycker, 29
av procent av vin och 39 procent av öl och starköl.
Det har emellertid skett stora förändringar i konsumtionsmönstret. I början av 1900-talet svarade spritdryckerna för ungefär tre fjärdedelar av den totala försäljningen mätt i ren alkohol och maltdryckerna för ungefär en fjärdedel. Fram till första världskriget utgjordes ungefär en procent av den totala försäljningen av vin. Därefter har en kontinuerlig utveckling fram till dagens nivå
ägt rum.
Starköls- och ölförsäljningens andel den totala försäljningen mätt
av i ren alkohol har under större delen av 1900-talet legat på mellan 20 och 30 procent. Ett undantag utgörs tioårsperioden efter 1965 då
av andelen uppgick till mer än 30 procent och under vissa år över 40 procent, något som kan förklaras av mellanölets inträde marknaden. Efter mellanölsförbudet 1977 minskade maltdryckernas andel av den totala försäljningen. Under 1980-talets senare del har emellertid försäljningen av starköl och öl ökat kraftigt. Som exempel kan nämnas att starkölsförsäljningen mellan 1984 och 1989 ökade med 49 procent. Under 1990 har någon ökning av starkölsförsäljningen inte ägt rum.
Den ökning av alkoholkonsumtionen som har ägt rum under senare år har till stor del varit hänförlig till starkölsförsäljningen, men den har också berott en tilltagande försäljning öl och vin. För-
av säljningen av spritdrycker har däremot minskat under hela 1980-talet. Mellan år 1980 och 1989 minskade den med 34 procent, medan försäljningen av vin och öl ökade med 22 resp. 36 procent.
3.2.3 Konsumtionsvanor
Data om alkoholkonsumtionen i olika befolkningsgrupper finns framför allt för Skolungdomar och värnpliktiga. Skolundersökningama har genomförts årligen sedan 1971 och riktar sig till riksrepresentati-
urval klasser, årskurs 9 och under vissa år även årskurs va av
Undersökningarna av de inskrivningsskyldigas drogvanor har genom-
SOU 199152 Alkoholpoltik och konsumtion 47
förts sedan 196970 och omfattar alla som inställer sig för inskrivningsprövning till militärtjänst.
Uppgifter om medborgarnas alkoholvanor finns också i SIFO ABs Sifo ungdomsundersökningar och vuxenundersökningar. Sifos undersökningar genomförs årligen urval bland ungdomar mellan 12 och 24 år och bland den vuxna befolkningen mellan 18 och 70 år.
Av vuxenundersökningarna framgår bl.a. att det finns förhållandevis stora skillnader mellan mäns och kvinnors alkoholvanor. Männens konsumtion är mer än dubbelt så hög som kvinnornas. Männens konsumtion domineras av spritdrycker, medan kvinnornas konsumtion domineras av vin. Denna skillnad har emellertid minskat under de senaste 20 åren. Den ökade konsumtionen bland kvinnor gör sig framför allt gällande i åldersgruppen 20-24 år.
Det finns också förhållandevis stora skillnader i konsumtionen mellan olika åldersgrupper. I gruppen 18-29 år återfinns den högsta uppgivna konsumtionen. Därefter kommer åldersgruppen 30-49 år. I den äldsta ålderskategorin, 50-70 år, redovisas den lägsta alkoholkonsumtionen.
Av skolundersökningarna framgår att skolungdomarnas alkoholkonsumtion är betydligt lägre nu än i slutet 1970-talet. Andelen ungdomar i årskurs nio som inte dricker alkohol har ökat. Av flickorna 7 procent år 1977 och 17 procent år 1983 att de inte
uppgav konsumerade alkohol. År 1988 andelen ickekonsumenter bland
var flickorna 25 procent och år 1990 var den 22 procent. Andelen pojkar
svarade att de inte konsumerade alkohol ökade från 9 procent som år år 1983. År 1990 andelen ickekonsumenter
1977 till 19 procent var bland pojkarna 22 procent.
Av undersökningarna framgår emellertid att det bland de ungdomar
konsumerar alkohol finns en grupp som har en betydande som konsumtion. År 1988 4 procent pojkarna och 3 procent
uppgav av av flickorna att de drack sprit minst en gång i veckan, och lika många svarade att de den senaste veckan hade druckit 21-50 starksprit.
Resultatet värnpliktsundersökningarna bekräftar i stort sett
av trenden i skolundersökningarna. Sålunda har andelen värnpliktiga
svarat frågan de känner sig berusade någon gång i som om veckan minskat väsentligt sedan 1977 och andelen som uppger att de aldrig dricker sig berusade har ökat.
48 Alkoholpolitik och konsumtion SOU 199152
Resultaten från Sifos ungdomsundersökningar visar minskning
en av den uppgivna alkoholkonsumtionen under perioden 1979-1984. Därefter har konsumtionen ökat. Undersökningen år 198889 visade emellertid att ökningstakten avtog och för år 198990 noteras en viss minskning i totalkonsumtionen. Från 1985 till 1989 hade emellertid alkoholkonsumtionen i åldersgruppen 12-24 år ökat med närmare 30 procent. Påtagliga förändringar har ägt rum i fråga om dryckesvalet. Konsumtionen av spritdrycker har minskat och den ökning av totalkonsumtionen som har ägt rum är framför allt hänförlig till starkölskonsumtionen. Under senare år har också en påtaglig konsumtionsökning av starköl och öl noterats bland flickor i åldersgruppen 20-24 år.
3.2.4 Internationella jämförelser
En jämförelse mellan olika länder visar att försäljningen av alkoholdrycker ligger på en förhållandevis låg nivå i Sverige. Medan försäljningen av alkoholdrycker exempelvis i Frankrike och Spanien år 1988 beräknades till ca 13 liter ren alkohol per invånare hela befolkningen var motsvarande mängd för Sveriges del drygt fem liter CAN Rapport 90.
Utvecklingen av alkoholvanorna har emellertid under senare tid varit likartad i flertalet i-länder. En viss utjämning har skett både när det gäller vilka drycker som konsumeras och omfattningen av alkoholkonsumtionen. Ökningar i försäljningen har utmärkts av att nya alkoholvanor har lagts till den traditionella konsumtionen. Den förskjutning av konsumtionen som har ägt rum har tagit sig uttryck exempelvis i att försäljningen spritdrycker och öl har ökat i de vinproducerandc
av länderna, medan försäljningen vin har ökat i de nordeuropeiska
av länderna.
Skillnaderna mellan de nordiska länderna i fråga om den registrerade alkoholkonsumtionen är relativt stora, både i fråga om nivån och fördelningen konsumtionen olika alkoholdrycker. I Danmark
av finns den högsta konsumtionsnivån. Den registrerade försäljningen av alkoholdrycker mätt i alkohol i de nordiska länderna utvisade år
ren 1988 att det i Danmark såldes 9,72 liter per person, medan motsvarande mängd i Finland uppgick till 7,29 liter, i Sverige 5,26 liter, i Norge 4,17 liter och i Island 3,35 liter Nordisk alkoholstatistik 1983
-
1988.
SOU 199152 Alkoholpoltik och konsumtion 49
Danmarks höga nivå kan främst tillskrivas ölkonsumtionen, medan Finland har den högsta spritkonsumtionen och i förhållande
även en till övriga länder relativt hög ölkonsumtion. I Island, där alkoholhaltigt öl fortfarande inte fick säljas år 1988, var konsumtionen av spritdrycker tre gånger så hög som vinkonsumtionen mätt i ren alkohol. I Norge och Sverige var konsumtionen relativt jämnt fördelad, med en viss övervikt för öl i Norge.
3.2.5 Pris och efterfrågan
En av utgångspunkterna för den svenska alkoholpolitiken är att prissättningen, vid sidan av det förebyggande och opinionsbildande arbetet, är ett betydelsefullt medel för att påverka alkoholkonsumtionen. Men utvecklingen styrs givetvis också av en rad andra faktorer. Medborgarnas ekonomiska förhållanden, som t.ex. förändringar i hushållens disponibla inkomster, är givetvis av intresse i det sammanhanget. Således finns det ett samband mellan reallöneutvecklingen och alkoholkonsumtionen.
Även det inte är möjligt att med säkerhet slå fast sambandet
om mellan pris och inkomst å sidan och alkoholkonsumtionen å
ena andra sidan, är frågan om konsumenternas reaktion pris- och inkomstförändringar intresse för att förutse effekten av en
av förändrad dryckesbeskattning. Ett sätt är att mäta pris- och utgiftselasticiteter för olika typer av alkohol.
Priselasticiteten hur mycket efterfrågan av en vara ändras i
anger procent när priset varan ändras med en procent. Utgiftselasticite-
motsvarande sätt hur mycket efterfrågan en vara ten anger ändras procent då de totala utgifterna för alla varor förändras
i
med procent. På samma sätt anger inkomstelasticiteten hur
en efterfrågan en vara ändras om inkomsterna ändras med en procent.
Frågan i vilken grad pris och inkomstutvecklingen påverkar
om alkoholkonsumtionen har undersökts såväl i Sverige som i utlandet. Ämnet behandlas nyligen utgiven forskningsöversikt, Prisets och
i en inkomstens betydelse för alkoholbruk, missbruk och skador, av forskningssekreterare Orvar Olsson, CAN. Forskningsöversikten behandlar framför allt undersökningar som har gjorts svenska och
50 Alkoholpolitik och konsumtion
SOU 199152
nordiska data, men innehåller även en redovisning över studier
som har gjorts i andra länder. De redovisade undersökningarna har givit priselasticitetsvärden som ligger mellan -0,3 och -2,4 för sprit, mellan -0,1 och -1,7 för vin och mellan +0,2 och -3,0 för öl. Inkomstelasticiteten varierar i ungefär samma utsträckning.
Elasticitetstalen varierar således avsevärt. Enligt vad sägs i
som rapporten beror detta bl.a. på vilka statistiska modeller som har använts, kvaliteten hos använda data, alkoholvanorna
i det land som avses, vilka år uppgifterna avser och hur den ekonomiska situationen var under den tid som undersökts.
För Sveriges del har det saknats undersökningar för år. Den
senare senaste omfattande studien av pris- och inkomstelasticiteter för alkoholdrycker utfördes på uppdrag av APU och resultatet publicerades
i SOU 197291, Efterfrågan rusdryckeri Sverige. Undersökningen
omfattade tiden 1956 1968 och vilade på Systembolagets för-
säljningsstatistik. Den sammanvägda priselasticiteten för den totala alkoholkonsumtionen beräknades till -1,3.
I syfte att få en bild av dagens förhållanden har, för utredningens räkning, högskolelektorn i nationalekonomi, Bengt Assarsson, gjort en analys av priselasticiteten för olika typer av alkohol, Efterfrågan
alkohol i Sverige 1970 1988. Undersökningen vilar statistik
från Systembolaget, statistiska centralbyrån och statens jordbruksnämnd data i sin tur bygger på uppgifter från svenska bryggare-
vars
föreningen. I undersökningen har endast efterfrågan på alkohol i butiksledet beaktats. Skälet till att den konsumtion som äger rum på restauranger m.m. inte har tagits med i undersökningen är att den typen av alkoholkonsumtion inte särredovisas i den officiella statistiken. Undersökningen omfattar data från tiden 1970 1988. De
beräknade elasticiteterna skiljer sig emellertid väsentligt i tiden före och efter beslutet om att slopa mellanölsförsäljningen. Ett skäl till detta anges vara att alkoholbeteendet kan ha förändrats under denna period och eftersom analysmodellen är konstruerad för oförändrade preferenser har studien begränsats till att omfatta tiden 1978 1988.
-
Slutsatsen i analysen är att starköl och folköl under den studerad tidsperioden var de mest priselastiska alkoholdryckerna med elasticitetstal -1,3, resp. -1,2. Spritdrycker och vin har en prisoelastisk efterfrågan, med elasticitetstal ungefär -0,9. Samtliga be-
SOU 199152 Alkoholpoltik och konsumtion 51 räknade elasticiteter visar en svag minskning över tiden. Rapporten återges i sin helhet i bilaga I till detta betänkande.
SOU 199152
INTERNATIONELLA FÖRHÅLLANDEN
4.1 Alkoholhanteringen och EG
4.1.1 Inledning
Målsättningen gemensam och enhetlig europeisk marknad
om en uttrycktes i Romfördraget som undertecknades år 1957 och som ligger till grund för EG-ländernas samarbete. Strävandena att åstadkomma den inre marknaden intensifierades under 1980-talet och år 1985 fattade EG-rådet beslut om att den inre marknaden skulle
fullbordad före utgången år 1992. Rådet uppdrog EGvara av kommissionen att lämna förslag till ett detaljerat program och en tidtabell för genomförandet av den gemensamma marknaden. Resultatet blev den s.k. vitboken som lades fram i juni 1985. Vitboken innehåller ett handlingsprogram som syftar till att fullt ut förverkliga Romfördragets målsättningar om fri rörlighet för varor, tjänster, och kapital. De åtgärder som föreslås hänför sig till
personer
huvudområden borttagande av fysiska, tekniska och avgiftstre mässiga handelshinder.
4.1.2 EG
Det finns inte någon alkoholpolitik inom EG. Varje land
gemensam driver sin politik utan några särskilda begränsningar i form av
egen direktiv e.d. detta område. Något hinder för ett land att driva en restriktiv alkoholpolitik med begränsningar i tillgängligheten och där prismekanismen utnyttjas ett alkoholpolitiskt instrument finns
som således inte.
Inom EG finns det inte heller någon gemensam skattepolitik. Redan vid Romfördragets tillkomst ansågs emellertid att det skulle bli nödvändigt utjämna skillnaderna i beskattning mellan med-
att lemsländerna för att uppnå målsättningen om en inre marknad. Därför har EG-kommissionen sedan länge arbetat en samordning
medlemsländernas skattesystem bl.a. att utarbeta åtskilliga av genom direktivförslag för harmonisering. Dessa förslag har framför allt
en
de indirekta skatterna, har prioriterats. Det har emellertid rört som visat sig föreligga utomordentliga svårigheter när det gäller att finna
54 Internationella förhållanden SOU 199152
en gemensam linje för hur beskattningen skall utformas. För att förslag skall kunna antas krävs enighet mellan medlemsländerna någon möjlighet att fatta majoritetsbeslut inom gemenskapen finns inte när det gäller skatter. Detta gäller även ändringar redan av antagna förslag.
För närvarande diskuteras ett förslag på punktskatteområdet som offentliggjordes under år 1989 och innehåller vissa riktlinjer som nya för det fortsatta arbetet med harmoniseringen de indirekta skatterav na.
Riktlinjerna bygger, såvitt gäller alkoholbeskattningen, på ett förslag till enhetliga skattesatser som kommissionen lade fram år 1987. I samband med att det förslaget lades fram konstaterades att det, till följd av olika sociala och ekonomiska skäl, förelåg stora skillnader i skattenivåer medlemsländerna emellan, och att det skulle kunna bli nödvändigt med ändringar innan direktiven kunde antas. Kommissionen uttalade emellertid att måste anstränga sig till det yttersta man för att sammanjämka olika önskemål. 1987 års förslag kritiserades bl.a. för att det inte gav medlemsländerna tillräckligt utrymme för att använda skatten för sociala och fiskala ändamål och förslaget blev därför omarbetat.
I det förslag som nu diskuteras, COM89527 final, är utgångspunkten att försöka uppnå största möjliga flexibilitet utan att äventyra målsättningen att de fiskala gränskontrollerna skall avskaffas den 1 januari 1993. Innebörden i förslaget är att skatt på spritdrycker skall tas ut efter alkoholhalt, medan skatt mellanklassprodukterK mousserande vin, vin och öl skall tas ut med bestämda belopp per hektoliter för vardera dryckesslaget. I ett kompletterande förslag, COM90432 final, anges vad som avses med resp. dryckesslag. Definitionerna anknyter till dem som tillämpas för bestämmande av tull samt de allmänna märknings- och tillverkningsregler har som utfärdats inom gemenskapen. Avsikten är att i princip alla alkoholdrycker skall vara skattepliktiga. Undantag har gjorts för bl.a. drycker vilkas alkoholhalt inte överstiger 1,2 volymprocent.
Drycker baserade vin eller sprit som inte faller under de inom EG fastställda definitionerna av vin eller sprit och som har ett alkoholinnehåll på mer än 15 men mindre än 22 volymprocent eller mer än 13 volymprocent om alkoholhalten inte uteslutande har uppkommit genom jäsning.
Intemationella förhållanden 55 SOU 1991252
skattesatserna skall enligt förslaget anges dels som minimiskattevilka skall införda fr.0.m. ingången år 1993, dels som satser, vara av målskattesatser, beträffande vilka det inte någon tidpunkt för anges när de skall införda. Efter år 1993 skall emellertid ändringar av vara medlemsländernas skattesatser kunna vidtas endast om ändringen innebär närmande till det mål uppsatts för drycken i fråga. ett som föreslås också skattesatsernas nivåer skall omprövas varje år. Det att De skattesatser diskuteras ligger även beträffande målskattesom betydligt lägre nivå än vad som gäller för motsvaransatserna en de skatt i Sverige.
De nivåer förordas i förslaget redovisas nedan. skattesatserna som iden inom gemenskapen tillämpade monetära enheten, ECU. anges I 1991 motsvarade 1 ECU ca 7 kr 50 öre. mars
Minimiskattesats Målskattesats
1 118,5 ECUhl 1 398,1 ECUhl ren
Spritdrycker ren
alkohol alkohol
Mellanklassprodukter 74,8 ECUhl dryck 93,5 ECUhl dryck
Mousserande vin 16,5 ECUhl dryck 33 ECUhl dryck
9,35 ECUhl dryck 18,7 ECUhl dryck Vin
Öl 0,748 ECUhl 1,496 ECUhl
grader Plato grader Plato ca
ca 9,35 ECUhl dryck 18,7 ECUhl dryck
skattesatser skulle för svensk del innebära exempelvis följande. Dessa för 75 cl Renat Brännvin skulle uppgå till drygt 25 kr Minimiskatten cirka 31 kr 50 öre. Minimiskatten för 75 Rosita och målskatten till och målskatten drygt 5 kr. Minimiskatten för skulle vara drygt 4 kr skulle drygt 50 öre och målskatten 75 cl vin ej mousserande vara
drygt 1 kr.
enligt förslaget med utgångspunkt i dryckens
Skatt på öl bestäms uttryckt i måttenheten grader Plato. Stamvörtstyrkan
stamvörtstyrka
socker eller råvara vört iden vätska är ett mått på mängden annan och står inte i exakt proportion till alkoholhalten. som skall jäsas brukar emellertid kunna räkna med att en tredjedel av stam- Man
56 Internationella förhållanden SOU 199152
vörten under jåsningsprocessen omvandlas till alkohol. Skattesatsen för öl har i förslaget bestämts med utgångspunkt i genomsnittsstyrkan för öl i EG-länderna och skatten för sådant öl den motsvarar föreslagna skatten för vin.
EGs finansministrar behandlade förslaget den 17 december 1990 och siktet var då inställt på att frågan skatteharmcinisering om skulle kunna lösas slutligt före den 31 1991. Så har emellertid inte mars blivit fallet och frågan när ett slutligt ställningstagande kan om förväntas är i maj 1991 oklar.
I fråga om gränshandeln har det inom EG fattats principbeslut ett som innebär att de fiskala gränskontrollernzi skall avskaffade vara fr.0.m. år 1993 och att nuvarande inskränkningar i gränshandeln därmed skall upphöra. Efter år 1993 skall det således möjligt vara att fritt medföra sådana beskattade är avsedda för personligt varor som bruk. Tanken är bl.a. att de tillåtna importmängderna sprit, vin av och tobak skall kunna höjas successivt fram till år 1993. Härigenom vill man undvika de dramatiska effekter skulle kunna bli följden som av om alla restriktioner avskaffades i ett slag år 1993.
När det slutligen gäller alkoholmonopolen kan nämnas att i Romfördragets 37 § att det inte får finnas statsmonopol anges som innebär handelspolitisk diskriminering inom gemenskapen. För monopol som bedriver icke-diskriminerande verksamhet uppställs däremot inte några förbud.
4.1.3 Sverige och EG
I juni 1990 inledde Sverige och Övriga EFTA-länder formella förhandlingar med EG ett närmare och strukturerat om mer samarbete, med sikte att åstadkomma ett dynamiskt och homogent europeiskt samarbetsområde, EES. Avsikten är att ett EES-avtal skall träda i kraft samtidigt med fullbordandet EGs inre marknad, dvs av den 1 januari 1993. Förhandlingarna syftar till att bredda och fördjupa det västeuropeiska samarbetet rad olika samhällsomen råden. Det gäller fri rörlighet för kapital och tjänster varor, personer, samt frågor andra områden som t.ex. forskning och utveckling, miljö- och arbetsmiljöfrågor, utbildning, sociala frågor och konsu-
mentfrågor.
SOU 199152 Internationella förhållanden 57
På hösten 1990 fattade riksdagen beslut om att Sverige bör eftersträva att bli medlem i den Europeiska gemenskapen. I sitt av riksdagen godkända betänkande anförde utrikesutskottet att efter en samlad bedömning av de utrikes- och säkerhetspolitiska faktorerna och efter samråd i utrikesnämnden borde regeringen kunna lämna in en svensk ansökan om medlemsskap. Utskottet bedömde det som sannolikt att så skulle kunna ske under 1991 199091UU8, rskr. 74, jfr. även skr. 19909150.
4.2 Alkoholbeskattningen i de nordiska länderna
4.2.1 Inledning
Liksom i Sverige är dryckesskatten i Danmark och Norge sammansatt av en grundavgift som är relaterad till alkoholhalten och en värdeavgift som är relaterad till värdet av den sålda drycken. I Island är dryckesskatten helt alkoholrelaterad medan den i Finland är helt värderelaterad. Gemensamt för de nordiska länderna, utom Danmark, restriktiv alkoholpolitik. Sålunda omhänderhas alkohol-
är en handeln i dessa länder av statliga monopol och handeln regleras
genom åldergränser, begränsningar i öppethållandetider, omfattande tillståndsprövning för servering etc.
4.2.2 Danmark
I Danmark är restriktionerna för alkoholhantering som nämnts relativt och alkoholbeskattning har införts främst av statsfinansiella skäl. På senare tid har emellertid hälsoskäl kommit att tillmätas en större betydelse.
Systemet för dryckesskatt spritdrycker liknar det svenska. Skatt spritdrycker tas sålunda ut i form av dels en alkoholrelaterad avgift, dels en värderelaterad avgift.
För vin utgår skatt med ett visst belopp per liter. Vin indelas i tre intervall, i princip motsvarande den svenska indelningen, och beloppet är lägre för alkoholsvagare vin än för vin med en högre alkoholhalt. Till skillnad från den svenska modellen utgår inte någon värderelaterad skatt för vin.
58 Internationella förhållanden
sou 199152
För maltdrycker tas skatt ut med ett visst belopp per hektoliter dryck. Beloppets storlek är relaterat till dryckens alkoholhalt. Maltdryckerna indelas i fem klasser fyra är skattepliktiga. Till skillnad från
varav Sverige finns i Danmark en skatteklass som motsvarar det tidigare mellanölet i genomsnitt 3,7 viktprocent alkohol och skatteklass
- - en för ett extra starkt starköl i genomsnitt 5,8 viktprocent alkohol.
-
4.2.3 Name
Norge tillhör de mer restriktiva länderna i fråga alkoholhante-
om ringen. Tillverkning, import och detaljhandel med spritdrycker och vin omhänderhas av ett statligt monopolbolag liksom import och
av partihandel med importerat öl. Också i fråga tillverkning och
om försäljning av inhemskt öl råder olika restriktioner. Mätt i försäljning tillhör Norge de länder i västvärlden som har den lägsta alkoholkonsumtionen.
I likhet med Sverige tas skatt för spritdrycker och vin ut med dels
en avgift som är relaterad till alkoholstyrkan, dels en avgift som är relaterad till försäljningspriset. Vin indelas i två skatteklasser och någon särbehandling av de alkoholsvaga vinerna jfr de svenska
lågalkoholvinerna finns inte.
Maltdrycker indelas i fyra skatteklasser. Också i Norge finns en skatteklass för öl med en alkoholstyrka motsvarande det tidigare mellanölet. Skatt tas ut med visst belopp per liter och avgiften är högre för alkoholstarkare produkter än för alkoholsvagare.
4.2.4 Finland
I Finland är restriktionerna kring alkoholhanteringen omfattande. Såväl den inhemska produktionen som detaljhandeln kontrolleras av ett statligt monopol. Monopolet svarar för export och import och tillverkar dessutom spritdrycker och vin. Monopolet är vidare tillståndsmyndighet när det gäller övrig tillverkning av sprit, vin och maltdrycker samt svarar för detaljhandeln med spritdrycker, vin och starköl.
Skatten på alkoholdrycker i Finland är värderelaterad i så måtto att den baseras på värdet av försäljningen. Tidigare tillämpades en enhetlig skattesats för alla alkoholdrycker, med undantag för öl.
SOU 199152 Internationella förhållanden 59
Sedan den 1 januari 1991 är alkoholskatten emellertid differentierad efter dryckesslag. Dryckerna indelas i starka alkoholdrycker mer än 22 volymprocent alkohol, starka viner än 14 men högst 22
mer
volymprocent alkohol, lätta viner mer än 8 men högst 14 volymprocent alkohol och lätta drycker med undantag för öl mer än 2,8 men högst 8 volymprocent alkohol. Skatten utgör 60 procent av det belopp som under en kalendermånad influtit till monopolet vid utminutering och av faktureringsvärdet starka alkoholdrycker som under denna tid överlåtits till utskänkning, 55 procent för starka viner, 45 procent för lätta viner och 40 procent för lätta drycker av det samma sätt beräknade faktureringsvärdet. Maltdryckerna indelas i fyra klasser, varav tre är skattepliktiga för grundaccis. Accisen för öl klass II, III, IV är 13, 30 resp 40 procent av det av monopolet fastställda utminuteringspriset.
SOU 199152
5 ÖVERVÄGANDEN
5.1 Dagens beskattningssystem
5.1.1 Grunder
utgår från att skatten i hög utsträckning styr
,Alkoholbeskattningen
prissättningen alkoholhaltiga drycker och att prismekanismen skall utnyttjas som ett alkoholpolitiskt instrument i syfte att minska den totala alkoholkonsumtionen. Beskattningen skall vara så utformad att priserna alkoholdrycker allmänt sett håller en hög nivå och att de är differentierade ett sådant sätt att konsumtionen styrs mot alkoholsvagare alternativ.
Priserna spritdrycker och vin skall täcka produktkostnader, alkoholbolagcns hanteringskostnader och vinstmarginaler, dryckesskatt, mervärdeskatt och i förekommande fall kostnad för pant.
- -
Huvudprinciperna för den nuvarande utformningen av beskattningen tillkom år 1963, då skattereglerna ändrades väsentligt för att i högre grad än vad som hade gällt tidigare beskattningens höjd relaterad till alkoholhalten.
5.1.2 Spritdrycker och vin
Dryckesskatten för spritdrycker och vin består dels av en grundavgift, dels procentavgijft. Den del av dryckesskatten som är relaterad
av en till alkoholstyrkan, grundavgiften, indelas för vin i tre intervall, ett för alkoholsvagare lättvin, ett för lättvin och ett för starlain. Grundavgiften uppgår för närvarande till 11 kr 25 öre för alkoholsvagare lättvin, 8 kr och 50 öre för lättvin och 21 kr för starkvin. För spritdrycker utgår grundavgiften med ett visst belopp 1 kr 32 öre
liter för varje volymprocent alkohol. Grundavgiften svarade år per 1990 för ungefär en tredjedel av den totala dryckesskatten.
Procentavgiften för spritdrycker och vin tas ut med 60 resp. 39 procent detaljhandelspriset exkl. pant och mervärdeskatt. För
av alkoholsvagare lättvin, dvs. vin alkoholhalt uppgår till högst sju
vars
62 Överväganden
SOU 199152
volymprocent, tas procentavgift inte ut. Procentavgiften svarade år 1990 för ungefär två tredjedelar den totala dryckesskatten.
av
Av tabell 51 framgår hur skatten för några olika drycker är fördelad. I tabellen redovisas även mervärdeskatten.
Tabell 51 Skatt för några olika drycker i april 1991 kronor
Vara Försälj- Mervärde- Dgckesskatt
ningspris skatt
Procent- Grund-
Flenat Brännvin 75 cl 1 liter Gordons London Dry Gin 75 cl
| i Iller | 317,33 | 63,47 |
| Vino Tinto 75 cl | 33,00 | 6,60 |
| 1 liter | 44,00 | 8,80 |
| 1982 Chateau Giscours | 310,00 | 62,00 |
75 cl
| 1 liter | 413,33 | 8,50 |
| Opéra 75 cl | 56,00 | 6,38 |
| 1 liter. | 74,67 | 8,50 |
| Veuve Clicqout 75 cl | 262,00 | 6,38 |
5.1.3 Maltdrycker
Beskattningen av maltdrycker baseras på alkoholhalten och den utgår från den indelning i typklasser görs i LTD. Dryckerna indelas
som således i tre klasser lättöl, öl och starköl. Dryckesskatt uttas endast för öl och starköl och tas ut med ett visst belopp per liter inom resp. klass. För närvarande uppgår skatten till 2 kr 70 öre för öl och 11 kr 25 öre för starköl.
SOU 199152 Överväganden 63
5.1.4 Beskattningen
Att ge en bild av den totala dryckesskatten, dvs. kombinationen av grund- och procentavgift, är inte alldeles okomplicerat. Det hänger samman med att dryckesskatten är både alkohol- och värderelaterad. I figurerna 51-4 illustreras beståndsdelarna i dryckesskatten. Skatten för maltdrycker har här jämställts med grundavgiften och alkoholstyrkan i spritdrycker anges till 40 volymprocent. I figur 55 har också mervärdeskatten lagts in.
Grundavgiftens storlek för de olika dryckesslagen illustreras i figur 51.
Ler
350 krli
100-
i 52.80
50 %7
5 21°°
11.25 1125 550
v11//1///0 , GA
0 IllI/I/I/Ill. VIIlI/Il/I/A
Starköl Láttv7Z Lättv7% Starkvin Sprit40% Figur 51 Grundavgift GA för alkoholdtycker, kr per liter vara.
Skatten i figur 52 är fiktiv och syftar endast till att illustrera den rent alkoholrelaterade beskattningens storlek enligt gällande ordning. Dryckesskatten i figuren har beräknats till vad som skulle utgå om alkoholbolagen inte tog ut någon ersättning för produktkostnader och vinst, inte har något varuvärde och skatten består
dvs. som om varan
grundavgiften samt procentavgiften beräknad för varje dryckes-
av slag grundavgiften. Observera det framgår också av figuren att
- procentavgift endast tas ut för lättvin med en alkoholhalt som
64 Överväganden
sou 1991;52
överstiger 7 volymprocent samt för starkvin och spritdrycker. Figur 52 överensstämmer således med figur 51 såvitt lågalkoholvin,
avser starköl och öl.
kr liter
50 34.43
ä PApåGA
11.25 1125
GA
Starköl láttv7% Starkvin
Lättv7% Sprit40% Figur 52 Summa grundavgzfzt GA och procentavgift PA beräknad på grundavgiften, kr per liter vara.
I figurerna 53-4 har även alkoholbolagens produktkostnader och vinst varuvärdet räknats in i underlaget för dryckesskatten. Procentavgilt har alltså beräknats, för de drycker för vilka procentavgift utgår, både
grundavgiften och varuvärdet. Figurerna illustrerar storleken av den totala dryckesskatten; i fråga om lättvin, starkvin och spritdryckcr för drycker med ett varuvärde 10 50 kr. Även här skall
om resp. erinras om att skatten för maltdrycker och lågalkoholvin är oberoende av varuvärdet och figur 53-4 överenstämmer således med figur 51 såvitt gäller dessa drycker. Här skall också anmärkas att figurerna endast visar storleken av dryckesskatten. För den enskilde köparens del tillkommer också varuvärdet och mervärdeskatt. En närmare förklaring till hur försäljningspriset inkl. skatter beräknas finns i en till betänkandet fogad bilaga, bilaga 2.
SOU 199152 Överväganden 65
kr liter 350
m PApå 10kr 5°
ä PApå GA
GA
o
Starköl Láttvm; Sprit40Z
Lâttv7% SLarkvin Figur 53 Summa grundavgift GA och procentavgift PA, kr per liter vara om vamvärdet för lättvin, starkvin och spritdryck antas vara 10 kr.
kr liber 350
å PA 50kr 5°
ä PApå GA
GA
o
Starköl låttv77å Sprit4OZ
Iåttv7% starkvin Figur 54 Summa grundavgifz GA och procentavgzfzf PA, kr per liter vara om varuvärde för lättvin, starkvin och spritdryck antas vara 50 kr.
66 Överväganden
SOU 1991 252
Som framgår av figurerna leder ökning i varuvärdet till ökning en en av den totala dryckesskatten. Ökningen är emellertid inte av samma procentuella storlek i fråga om de olika varugrupperna. Det beror dels att procentavgiftens storlek skiljer sig mellan å ena sidan spritdrycker och å andra sidan lättvin och starkvin, dels på att grundavgiftens betydelse för den totala skatten minskar högre varuvärde det är fråga om.
I figur 55 redovisas beståndsdelarna i det pris som köparen betalar för spritdrycker och vin utom lågalkoholvin i systembutiken. I exemplet har varuvärdet bestämts till 50 kr, vilket motsvarar värdet av en dryck i en något högre prisklass. Som framgår av figuren består priset av varuvärdet, dvs alkoholbolagens produktkostnader och vinstmarginaler, grundavgift, procentavgift beräknad på grundavgiften, procentavgift beräknad varuvärdet samt mervärdeskatt beräknad på såväl varuvärdet dryckesskatten. som
kr liter 350
200 [] Mervärde- 150 skatt Mmmm 100 E PApaGA. 50 GA â Varuvärde 0 50 kronor Lättv77á Sprit407å SLarkvin
Figur 55
Summa varuvärde och skatt inklusive mervärdeskatt, kr per liter vara om vamvärdet antas vara 50 kr.
Dryckesskatten, uttryckt i kronor per liter vara, för samtliga spritdrycker och vinmärken som Vin Sprit tillhandahåller illustreras i figur 56. Totalt rör det sig om ca 1 350 artiklar. Figuren som har
sou 199152 Överväganden 67
framställts av Vin Sprit bygger uppgifter om de skatter och priser som blev följden av den skattehöjning som senast ägde
rum, dvs. den 7 maj 1990.
liter
-
I 800
-- 700
- 600
., 500
-- 400
- 300
- 200
-a 100
--
i i i i i i i i
0 510152025303540455055
volymprocent
Figur 56 Dryckesskatt för samtliga spritdrycker och vinmärken, kr per liter vara.
Figuren ger visserligen inte någon bild av den volymmässiga fördelningen av dryckesskatten, eftersom varje vara har tillmätts samma betydelse oavsett försäljningsvolym. Men den illustrerar att systemet
dryckesskatt för drycker med samma alkoholinnehåll kan ger en som uppvisa avsevärda variationer. Ett skäl till detta är att varuvärdet, dvs. alkoholbolagens produktkostnader och vinstmarginaler exkl. skatter påverkar dryckesskattens storlek. För vissa drycker med höga varuvärden, exempelvis dyra lättviner, svarar den alkoholrelaterade skatten, grundavgiften och procentavgiften beräknad härpå, för en
68 Överväganden SOU 199152
närmast obetydlig del av den sammanlagda dryckesskatten, som huvudsakligen utgörs av procentavgiften på varuvärdet.
5.2 Reformbehov
5.2.1 Invändningar mot gällande ordning
Enligt vad sägs i direktiven kan det nuvarande systemet för
som beskattning spritdrycker och vin knappast anses svara mot de
av allmänna önskemålen om att skattelagstiftningen skall vara enkel och lättillgänglig. Jag delar den uppfattningen. Kombinationen av en
grundavgift och procentavgift är förhållandevis krånglig och svår
en att förstå. För att räkna ut skattens andel av priset olika sprit- och vinprodukter krävs ett flertal räkneoperationer med olika variabler.
Eftersom uträkning och inbetalning av skatten görs av endast en skattskyldig, Vin Sprit, har detta förhållande visserligen inte givit upphov till några större problem det måste ändå vara en brist
men att grunderna för dryckesbeskattningen är svåra att tillgodogöra sig för bredare allmänhet. Inte minst torde detta vara ägnat att
en minska förståelsen hos konsumenterna för systemet med beskattning
alkoholhaltiga drycker. Vid mina fortsatta överväganden kommer av jag därför att eftersträva ordning som är klarare och mindre
en omständlig.
Alkoholbeskattningen har emellertid framför allt kritiserats från andra utgångspunkter än att den är krånglig och svår att tillgodogöra sig. Kritikerna har ifrågasatt om den nuvarande ordningen ett ändamålsenligt sätt tillgodoser de alkoholpolitiska önskemålen. Det har gjorts gällande att beskattningen i högre grad borde relateras till alkoholhalten. Invändningarna har därvid riktats mot att procentav-
i första hand träffar kvaliteten och inte de risker för folkhälsan
giften
är förknippade med höga alkoholhalter. Den nuvarande som beskattningen leder enligt dessa kritiker till att skillnader i produktions- och inköpspris förstärks ett orimligt sätt, medan den eftersträvade styrningen mot lägre alkoholhalt inte uppnås.
Övewäganden 69
SOU 199152
5.2.2 Allmänt
En utgångspunkterna för beskattningen av alkoholdrycker är den av länge vedertagna principen till alkoholhalten relaterad sedan om en
progressiv beskattning jfr 197778108 s.36. Progressiviteten
prop. nuvarande kommer till uttryck i de skillnader i i det systemet tillämpas för de olika dryckesslagen. Sålunda är skatteuttag som högre för spritdrycker än för vin. Vidare är grundav-
procentavgiften
utformad så alkoholen i sprit beskattas hårdare än alkohogiften att starkvin, och alkoholen i starkvin beskattas i sin tur hårdare än len i alkoholen i lättvin.
Däremot finns i skattesystemet inte någon progressivitet inom resp.
För spritdrycker är grundavgiften utformad som en dryckesslag.
medan för lättvin och starkvin närmast kan
proportionell skatt man
regressivt, dvs. den alkoholen i drycken säga att systemet är rena beskattas lägre högre alkoholhalt drycken har inom resp. dryckes- Sistnämnda förhållande gäller även för maltdrycker. Skälet till slag. effekten är indelningen dryckesslagen i förhållande-
den regressiva av
vis breda intervall, inom vilka skattesats är tillämplig. samma
7-8 illustreras denna regressiva effekt vid två olika varu- I Figurerna 5 värdenivåer. figurerna 53-4 med den skillnaden Figurerna motsvarar i figurerna 53-4 har beräknats per liter vara medan att skatten 57-8 har beräknats centiliter ren alkohol. skatten i figurerna per
70 Överväganden
sou 199152
kr alkohol 8 Ä-
0¶Ill|I|IIII|I|II|||IL||In||I1n|||1|||n||| 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 volymprocent Figur 57 Dryckesskatt, kr centiliter alkohol vamvärdet per ren om antas vara 10 kr.
kr alkohol 8 7
e
t
o ||11||||IA|||JillIIIlIIII|I1II|III1lIIII 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 volymprocent Figur 58 Dryckesskatt, kr per centiliter alkohol varuvärdet ren om antas vara 50 kr.
SOU 199152 Övewäganden 71
Av figurerna framgår att inslaget av regressiv beskattning blir mer påtagligt högre varuvärde det är fråga om.
5.2.3 Procentavgzjiens inverkan
Genom procentavgiften får helt oberoende av alkoholinnehållet - -
inköps- resp. produktionskostnaden inkl. vinstpåslagen ett stort
genomslag i beskattningen och därmed också i försäljningspriset. Detta är naturlig följd av att procentavgiften är en värdeskatt och en att den är förhållandevis hög. Eftersom procentavgiften beräknas av såväl varuvärdet grundavgiften, blir effekten att grundavsom giftens och därmed alkoholhaltens betydelse för priset minskar - dyrare det är fråga Detsamma gäller förhållandet mellan vara om. grundavgiften och den totala dryckesskatten, eftersom grundavgiftens betydelse för dryckesskatten minskar med högre försäljningspris. Som
har anförts från flera håll kan procentavgiften från dessa utgångspunkter inbyggd lyxskatt syftar till att i viss mån ses som en som upprätthålla prisrelationerna mellan olika inköpspriser t.ex. SkU
se
l98283z47 s.l8.
Systemet innebär alltså att beskattningen kan variera avsevärt både mellan drycker med alkoholstyrka och mellan drycker med samma olika alkoholstyrka. Följden kan t.0.m. bli att alkoholsvagare drycker beskattas högre än väsentligt alkoholstarkare men inköps- eller pro- -
duktionsmässigt billigare drycker. Som exempel kan nämnas att
medan dryckesskatten för Renat Brännvin 40 volymprocent alkohol är 60 kr för 37,5 cl, skatten för motsvarande volym av likören Kahlua
26,5 volymprocent är 63 kr.
Utformningen beskattningen innebär således att alkoholstyrkan vid av ökande varuvärde får ett mindre genomslag i försäljningspriset. Det visserligen sägas beskattningen och därmed även försäljskall att -
ningspriset för det stora flertalet sålda sprit- och vinprodukter
-
önskemålet prisdifferentiering så sätt att priset
svarar mot om
ökar med tilltagande alkoholstyrka. Så är fallet i fråga om dryckerna de drycker där grundavgiften har påtaglig betydelse för priset.
en Men det går inte att bortse från att dessa möjligheter att styra minskar högre varuvärde det är fråga om och att
prissättningen
i många fall t.0.m. kan leda till att alkoholsvagare drycker systemet beskattas högre än alkoholstarkare drycker. Redan härigenom kan
min mening ifrågasättas det alkoholpolitiska önske-
det enligt om
72 Överväganden
SOU 199152
målet, att med stöd av beskattningen styra konsumtionen
mot svagare drycker, fullt ut har kommit till uttryck i dagens lagstiftning.
5.2.4 Särskilt om dyrare lättviner
Effekterna av tillämpningen av procentavgiften på försäljningspriset är påtagliga när det gäller förhållandet mellan olika lättviner. Spännvidden i inköpspris mellan olika sådana viner är mycket stor. Genom att priserna har ökat snabbare för s.k. kvalitetsviner än för billigare viner har skillnaderna fortlöpande kommit att öka. Procentavgiften förstärker dessa skillnader och systemet leder till i
en förhållande till de billigare vinerna oproportionellt hög dryckesskatt på kvalitetsviner. Häremot har visserligen hävdats att skatten slår väsentligt hårdare mot de billigare vinerna om man till för-
ser säljningspriset i förhållande till inköpspriset SkU 19828347 s.18. En sådan jämförelse är emellertid inte helt relevant med hänsyn till de avsevärda beloppsmässiga prisskillnader som blir följden av beskattningen.
Jag delar den uppfattning som har framförts att det från alkoholpoli-
tiska utgångspunkter kan ifrågasättas om den nuvarande höga
beskattningen av dyrare viner är motiverad. De effekter försäljningspriset som blir resultatet av beskattningen påverkar konsumtionsvalet i riktning mot billigare alkoholdrycker. Några alkoholpolitiska skäl för en sådan styrning finns inte. Snarare skulle
man goda grunder kunna hävda motsatsen.
5.2.5 Särskilt om alkoholsvagare spritdrycker
En annan effekt av procentavgiftens konstruktion har sin utgångspunkt i den skillnad i skattesatser som gäller för spritdrycker och vin. Denna skillnad kan nämligen leda till att spritdrycker beskattas jämförelsevis hårdare än vin med samma alkoholhalt. Detta beror på att med vin enligt LTD avses, förenklat uttryckt, endast sådan dryck som är framställd genom jäsning. Alkoholdrycker här bortses från maltdrycker som framställs annat sätt än genom jäsning är således i skattehänseende att betrakta som spritdrycker även om alkoholhalten understiger 22 volymprocent alkohol, som är den övre gränsen för vin. De beskattas därför efter den för spritdrycker högre skattesatsen.
SOU 199152 Överväganden 73
Som ett exempel på en sådan skillnad kan nämnas förhållandet mellan aperitiferna Campan med en alkoholhalt om 21 volymprocent och som deñnitionsmässigt är en spritdryck och Carito som är ett starkvin med en alkoholhalt om 21,5 volymprocent. Dryckesskatten för 75 Campari uppgår till 105 kr och för motsvarande volym Carito till 36 kr. Skillnaden i varuvärde alkoholbolagens kostnader exkl. skatt och pant är endast 17 kr. Det har sagts enligt min
mening med visst fog att denna effekt av dryckesskatten försvårar
möjligheterna att introducera alkoholsvaga spritdrycker, eftersom priserna blir för höga för att vara konkurrensdugliga alternativ.
5.2.6¶Bör procentavgiften slopas
Min slutsats är att den värderelaterade delen av dryckesskatten
procentavgiften bör slopas. Den skapar oönskade effekter framför
allt genom att den i flera avseenden motverkar den eftersträvade styrningen av konsumtionen mot alkoholsvagare drycker. Dessutom bidrar den till att göra alkoholbeskattningen oöverskådlig och komplicerad. I stället bör alkoholbeskattningen enligt min mening styras enbart av alkoholhalten, något som för övrigt överensstämmer med de grundtankar som varit vägledande för det alkoholpolitiska arbetet under lång tid.
I det följande kommer jag att redogöra för några alternativ till det nuvarande systemet för alkoholbeskattning alternativ som alltså inte
innehåller någon motsvarighet till procentavgiften samt lämna
förslag till ett framtida system för beskattning av alkoholdrycker.
5.3 Utgångspunkter för en ändrad beskattning av alkoholdrycker
5.3.1 Inledning
Även skattesystem är relaterat enbart till alkoholstyrkan kan
ett som utformas på olika sätt. Den enklaste metoden är en beskattning som är konstruerad samma sätt som den nu gällande grundavgiften för spritdrycker, där skatteuttaget ökar proportionellt mot alkoholstyrkan. En sådan konstruktion har emellertid enligt min mening brister i förhållande till de krav som från alkoholpolitiska utgångspunkter måste ställas beskattningen av alkoholdrycker. Av skäl som
74 överväganden sou 199152
kommer att utvecklas i det följande anser jag att beskattningen i stället bör utformas efter en progressiv modell där skatteuttaget ökar per centiliter ren alkohol med stigande alkoholhalt.
5.3.2¶Proportionell metod
Min analys den proportionella beskattningsmetoden utgår från dels
av att skatt tas ut med ett visst belopp per liter för varje volymprocent alkohol, dels att statens intäkter av dryckesskatten skall vara oförändrade.
Under utredningsarbetet har jag låtit analysera effekterna på försäljningspxiserna med en sådan skattemodell för de sprit- och vinmärken som Vin Sprit levererar till Systembolaget.
Resultatet visar att en rent proportionell beskattning, dvs en skatt
är samma storlek för varje centiliter ren alkohol, leder till en som av i förhållande till gällande ordning väsentlig inbördes omfördelning av skatteuttaget mellan de olika dryckesslagen. Eftersom beskattningen i hög grad påverkar priset på alkoholdrycker, skulle metoden också leda till påtagliga förändringar av de försäljningspriser som tillämpas för närvarande. Priserna spritdrycker skulle minska markant, medan priserna vin skulle öka, lättvin t.o.m. mer än på starkvin. Skälet till detta är att om statens intäkter av dryckesskatten skall oförändrade, blir skatten per centiliter ren alkohol av en
var sådan storleksordning att de relativt alkoholsvaga dryckerna och
därmed de billigare varorna blir förhållandevis högt beskattade.
-
De effekter som en proportionell beskattning ger konsumentpriserna för de olika varugrupperna framgår av tabell 52. Effekterna har beräknats med utgångspunkten att såväl skatteintäkterna som för-
säljningsvolymen är oförändrade.
SOU 199152 Överväganden 75
Tabell 52 Prisförändringar med en proportionell beskattning av alkoholhaltiga drycker.
| Varugrupp | Prisändring, procent |
| Spritdrycker | 18 - |
| Starkvin | + 20 |
| Lättvin | + 27 |
| Rött vin | + 29 |
| Vitt vin | + 24 |
| Rosévin | + 33 |
| Aperitif | + 65 |
| Mousserande vin | + 1 |
| Lågalkoholvin | + 23 |
De redovisade effekterna av en rent proportionell beskattning går
nu stick i stäv mot de alkoholpolitiska strävandena, att med priset styra konsumtionen mot alkoholsvagare alternativ. Jag kan därför inte förorda en sådan beskattningsmodell.
5.3.3 Progressiv metod
En rent progressiv alkoholbeskattning leder självfallet till en prissättning i större utsträckning än i dag står i relation till
som dryckernas alkoholstyrka. En sådan beskattningsmetod innebär att alkoholen beskattas hårdare alkoholstarkare dryck det är fråga om, något rimligen bör underlätta den eftersträvade styrningen av
som alkoholkonsumtionen mot alkoholsvagare alternativ.
Analysen den progressiva beskattningsmetoden utgår från dels att
av dryckerna skall beskattas efter alkoholstyrka enligt en progressiv skatteskala där skatteuttaget per centiliter ren alkohol ökar när alkoholhalten Ökar, dels att intäkterna av dryckesskatten skall vara oförändrade.
Från dessa utgångspunkter har jag låtit konstruera olika skatteskalor
har bearbetats med stöd av ADB i syfte att analysera effekterna som
på Systembolagets försäljningspriser för spritdrycker och vin.
76 Överväganden SOU 199152
En utgångspunkterna för ett nytt skattesystem bör enligt min
av mening vara att begränsa prisändringarna för de varor som svarar för merparten av Systembolagets försäljningsvolym. Eftersom redan gällande beskattningssystem har vissa inslag av progressivitet är det möjligt att utforma en progressiv skatteskala som jämfört med nuvarande system inte leder till alltför dramatiska effekter för de varor
svarar för en stor andel av Systembolagets försäljningsvolym. som
För vissa varor ger en rent alkoholrelaterad beskattning emellertid upphov till påtagliga effekter. Detta är också avsikten. Det gäller framför allt drycker med höga inköps- eller tillverkningskostnader. För leder beskattningsmetoden till avsevärda prissänk-
dessa varor ningar för konsumenterna, något som givetvis är en effekt av att den värderelaterade procentavgiften slopas. För min del ser jag inte att detta förhållande utgör någon nackdel från alkoholpolitiska utgångspunkter, i den mån invändningar av annat slag mot dessa
men prissänkningar måste beaktas kan, som utvecklas under avsnitt 5.4.7, dessa effekter övergångsvis motverkas med en särskild avgift.
En effekt, hänger samman med att procentavgiften slopas
annan som och ersätts med rent alkoholrelaterad skatt, är att skatten för de
en alkoholsvagare spritdryckerna blir lägre än i dag. Härigenom skulle möjligheterna att introducera alkoholsvagare spritdrycker förbättras.
Om också maltdryckerna inordnas i ett progressivt skattesystem
vilket ligger i linje med vad sägs i direktiven sägs att strävan bör
som
att åstadkomma ett enhetligt skattesystem skulle förändringarvara -
i förhållande till nuvarande ordning bli förhållandevis stora. Den na nuvarande skatten starköl skulle sänkas, medan skatten för öl skulle höjas. Jag återkommer till frågan om beskattning av maltdrycker under avsnitt 5.4.4.
Min slutsats i princip progressiv alkoholbeskattning är den
är att en bästa metoden för att uppnå den eftersträvade styrningen av konsumtionen drycker. Eftersom det är möjligt att utan
mot svagare alltför genomgripande förändringar upprätthålla den nuvarande
minskar också risken för sådana mindre förutsebara
prisnivån,
effekter t.ex. oönskade förändringar i konsumenternas dryckes-
som
eller alkoholpolitiska skäl obefogade förändringar i mönster av konkurrensförutsättningarna.
Överväganden 77
SOU 199152
5.4 Förslag till ändrad beskattning av alkoholdrycker
5.4.1¶Utgångspunkter
Som förutsättning för mitt förslag har jag nämnts utgått från en som vad sägs i direktiven att ett nytt skattesystem inte bör som om innebära inkomster från dryckeshanteringen minskar. Mina att statens beräkningar har baserats enbart på inkomsterna från dryckesskatt och
jag har utgått från Vin Sprits försäljningsvolym under tiden april
1989 1990 och förekommande förändringar i försäljningspriset mars har jag beräknat med utgångspunkt i de priser som gällde alldeles
efter den senaste skattehöjningen i maj 1990.
Min strävan har vidare varit att beskattningen inte skall leda till
alltför inbördes förändringar skatteuttaget för de olika stora av Skälet till det är jag också har redovisat tidigare
dryckesslagen. som
förutse effekterna på konsumtionen vid en
bl.a. svårigheterna att
skatteomläggning. Som har anförts i riksdagen får resultatet av en
inte bli attraherar alkoholkonsumenter och j omläggning att man nya skapar från alkoholpolitisk synpunkt önskvärda dryckesmönnya, eller påverkar prisbilden ett sätt som framstår som ster att man olämpligt från andra utgångspunkter senast 198990SkU2y. även se
tredje förutsättning har gällt att systemet skall vara så tydligt Som en
och enkelt som möjligt.
5.4.2¶Spritdtycker och vin
innebär alltså skatt spritdrycker och vin skall tas Mitt förslag att enligt enhetlig progressiv skatteskala. Dryckesskatten skall vara ut en till alkoholhalten och skattenivå skall tillämpas helt relaterad samma med alkoholhalt, oavsett dryckesslag. Skatten för alla drycker samma med utgångspunkt i dryckens alkoholstyrka avrundad bör bestämmas volymprocentenhet. Jag återkommer senare till hur avrundning till hel
bör ske.
har jag valt att låta dryckesskatten vara sammansatt
Rent lagtekniskt
och för drycker med en alkoholhalt som över-
av ett grundbelopp
-
tilläggsbelopp. I fråga om drycker med
stiger 19 volymprocent ett alkoholhalt inte överstiger 19 volymprocent, har jag dessutom en som
78 Överväganden sou 199152
funnit det lämpligt att indela skatteskalan i intervall inom vilka skatt tas ut med samma belopp.
För drycker vars alkoholhalt överstiger sju men inte 19 volymprocent föreslår jag således att beskattningen utgår från intervall tre
om volymprocentenheter. För drycker vars alkoholhalt överstiger 19 volymprocent bör skattesatsen bestämmas för varje hel volymprocentenhet.
Den närmare utformningen för beskattning av spritdrycker och vin med en alkoholhalt av högst sju volymprocent behandlas i avsnitt 5.4.5.
Progressionen i skatteskalan för drycker med en alkoholhalt av högst 19 volymprocent kommer till uttryck genom att skillnaden i skattesats
grundbeloppet ökar för varje intervall. För drycker med en alkoholhalt mellan 19 och 39 volymprocent åstadkoms progressionen genom att tilläggsbeloppet ökar vid var femte volymprocentenhet. Även grundbeloppets storlek justeras vid femte volymprocenten-
var het. För drycker med en alkoholhalt som överstiger 39 volymprocent antar beskattningen en proportionell utformning.
Beskattningens storlek liksom progressiviteten har bestämts med
utgångspunkt i att prisnivån för de produkter som svarar för den stora försäljningsvolymen inte skall rubbas i alltför hög grad. Samtidigt vill jag emellertid redan här göra klart att en rent alkoholrelaterad skatt, som är enhetlig för alla drycker, med nödvändighet leder till någon form av prisförändring för i princip samtliga drycker.
Skälen till att jag har valt att indela de alkoholsvagare dryckerna i något bredare intervall är framför allt att skattereglerna skall vara okomplicerade och lätta att tillämpa. Enligt min mening bör man inte överdriva precisionen i systemet för dessa drycker. Det bör vara tillräckligt att intervallen bestäms så att en rimlig differentiering kan uppnås. Jag har också vägt in att det ibland kan föreligga svårigheter att exakt förutsäga vilken alkoholhalt ett vin kommer att ha, med hänsyn till att alkoholhalten i vin beror resultatet av jäsningsprocessen. Alkoholstyrkan kan därför variera något från tid till annan mellan vinmärken av samma sort. För spritdrycker däremot är alkoholhalten direkt beroende av i vilken grad drycken har spätts ut. Några problem liknande dem som kan uppstå för vin finns därför inte
för spritdrycker.
sou 199152 Överväganden 79
Intervallen har valts bl.a. med tanke på att minimera riskerna för att tröskeleffekter och andra liknande olägenheter skall uppkomma. Min strävan har därför varit att så långt som möjligt undvika att sätta en brytpunkt där det finns ansamling av drycker. Jag har mot den
en bakgrunden valt 10, 13, 16 och 19 volymprocent som brytpunkter för intervallbeskattningen av spritdrycker och vin.
I det första intervallet, 7 10 volymprocent, finns framför allt de tyska
vita lättvinerna. Alkoholhalten hos dessa viner varierar vanligen mellan 8 och 10 volymprocent.
I nästa intervall, 10 13 volymprocent, finns återstoden av lättvinerna,
dvs övriga vita viner, rött lättvin, rosévin och mousserande vin. Merparten dessa viner har alkoholhalt mellan 11,5 och 12
av en volymprocent.
I det följande intervallet, 13 16 volymprocent, finns med ett
-
undantag lättvinsaperitiferna. Av sju lättvinsaperitifer har ett märke
Sangria alkoholhalt 10 volymprocent, medan alkoholhalten
en om i övriga varierar mellan 13,5 och 14,9 volymprocent.
I intervallet 16 19 volymprocent finns den större andelen av
starkvinerna.
Mitt förslag till skattesatser för spritdrycker och vin framgår av tabell 53.
80 Överväganden sou 1991;52
Tabell 53 Förslag till Skattesatser för spritdrycker och vin
| Alkoholhalt, | Skatt, kronor per liter | |||
| volymprocent | grundbelopp | tilläggsbelopp | ||
| högst | 7 | 12-- | - | |
| över högst 10 | 10 13 16 19 24 29 34 39 | 13 16 19 24 29 34 39 | 1710 2670 3660 4750 4750 79-- 10050 13150 168250 | - - - - 510 för varje hel volym- procent som överstiger 19 550 för varje hel volym- procent som överstiger 24 620 för varje hel volym- procent som överstiger 29 740 för varje hel volym- procent som överstiger 34 750 för varje hel volym- |
procent som överstiger 39
För att kunna bestämma tilläggsbeloppet förutsätts särskilda regler
avrundning för drycker vars totala alkoholhalt inte uppgår till om helt volymprocenttal. En särskild regel bör därför införas av innebörd att vid beräkning av skatten skall för drycker vars alkoholhalt överstiger 19 volymprocent del av hel volymprocent avrundas uppåt till helt volymprocenttal. Detta innebär att alkoholhalten i dryck vars alkoholstyrka kan beräknas till exempelvis
en 19,1 volymprocent skall avrundas till 20 volymprocent. För drycker med lägre alkoholhalt tas något tilläggsbelopp inte ut och någon avrundning behöver således inte ske.
5.4.3 Skatte- och priseffekter för spritdtycker och vin
De totala effekterna för dryckesskatten och försäljningspriserna spritdrycker och vin mitt förslag framgår av tabell 54. Det skall
av emellertid sägas att förändringarna för enskilda produkter kan variera i betydligt större utsträckning än vad som gäller för hela
SOU 199152 Överväganden 81
varugruppen. Detta är en oundviklig konsekvens av strävandena att göra beskattningen enhetlig och komma till rätta med de oönskade konsekvenser som den värderelaterade procentavgiften ger upphov till. För drycker med hög alkoholhalt och låg inköps- eller produktionskostnad ökar skatten, medan den minskar för drycker med låg alkoholhalt eller hög inköps- resp. produktionskostnad.
Tabell 54 Beräknade förändringar av mitt förslag
| Varugrupp | Skatteintäkter Försäljningspris Prisändring milj. kr | milj. kr | procent |
| Spritdrycker | + 46 | + 56 | + 0,6 |
| Starkvin | + 15 | + 19 | + 2,4 |
| Lättvin | 39 - | 51 - | 0,9 - |
| Rött vin | + 15 | + 19 | + 0,8 |
| Vitt vin | 74 - | 93 - | 3,9 - |
| Aperitif | + 70 | + 87 | +30,7 |
| Rosévin | + 5 | + 6 | + 2,9 |
| Mousserande vin 56 | - | 70 - | -16,1 |
| Lâgalkoholvin + 1 | + 2,2 |
--
Den totala effekten för spritdrycker blir som framgår av tabellen förhållandevis liten, även om variationerna mellan enskilda produkter som nämnts kan vara mycket påtagliga.
För de Spritdrycker som svarar för en större andel av den totala försäljningsvolymen leder mitt förslag till skattehöjningar och därmed till prishöjningar. Priset för exempelvis en 75 cl-butelj Explorer Vodka 38 volymprocent med en försäljningsvolym
under perioden april 1989 mars 1990 om mer än 4,7 miljoner
liter beräknas öka med 6 procent, eller med ca 9 kr per ñaska,
och priset för 75 cl-butelj Renat Brännvin 40 volymprocent
en med försäljningsvolym drygt 4,2 miljoner liter beräknas
en om öka med 10 procent eller med 17 kr per flaska.
För spritdrycker med låg alkoholhalt sjunker däremot skatten och därmed priset. Som exempel kan nämnas att för punsch, vars
82 Överväganden sou 199152
alkoholhalt uppgår till 26 volymprocent, kommer priset för en 75 cl-butelj att sjunka med 23 26 procent.
-
Också för drycker med höga inköpskostnader blir det fråga om skatte- och prissänkningar. För en 75 cl-butelj Grönstedts Monopole beräknas priset sjunka med 20 procent, från 290 kr till 232 kr. För motsvarande volym av konjaken Marte Cordon Bleu beräknas priset sjunka med 48 procent, från 952 kr till 496 kr. Försäljningsvolymen för vardera 75 av dessa drycker uppgick under perioden till drygt 171 000 resp. 843 liter.
Påtagliga skatte- och prisförändringar blir det också i fråga om drycker med låg alkoholhalt och hög inköps- resp. produktionskostnad. För exempelvis japanskt risbrännvin Chiyoda Sake 15 volymprocent med försäljningsvolym om 10 880 liter under pe-
en rioden beräknas priset sjunka med 49 procent, från 141 kr till 72 kr för en 75 cl-butelj.
Beträffande spritdryckerna kan sammanfattningsvis sägas att skatten, och därmed även priset, de drycker som svarar för den stora andelen försäljningsvolymen kommer att höjas något. De
av påtagliga prissänkningarna blir aktuella framför allt for drycker med höga varuvärden. Dessa säljs emellertid i små volymer. Genom att skatten helt relateras till alkoholstyrkan leder mitt förslag dessutom följdriktigt till prissänkningar för spritdrycker med lägre alkoholhalter.
Förklaringen till att mitt förslag för varugruppen szarkvin totalt leder till viss höjning är att skatten för de starkviner som svarar
en för ansenlig del försäljningsvolymen höjs. Det gäller varu-
en av märken Rosita och Marinella. För de flesta dryckerna, t.ex.
som madeira, portvin och sherry, blir det fråga om prissänkningar. Inom den finns det med höga varuvärden och för
gruppen varor exempelvis vissa lagrade portviner blir resultatet avsevärda prissänkningar. Det är framför allt för de alkoholstarka inhemska starkvinerna det blir fråga påtagliga skatte- och pris-
som om
höjningar. Priset för exempelvis 75 Rosita 21,5 volymprocent
med försäljningsvolym under den uppmätta perioden om drygt
en 890 000 liter höjs med 23 procent, eller med 15 kr.
För vitt lättvin leder mitt förslag till viss sänkning av skatten och
en därmed priserna. Det beror att de tyska vita vinerna svarar för
andel den totala försäljningsvolymen och att dessa viner en stor av
SOU 199152 Övewäganden 83
p.g.a. sin låga alkoholhalt i konsekvens med grundprinciperna för mitt förslag beskattas i det lägsta intervallet.
För lättvinsaperitifema leder mitt förslag till en avsevärd prishöjning för samtliga drycker utom en Sangria. Förklaringen är att dessa drycker har en förhållandevis hög alkoholhalt och att de är billiga att framställa och därför har gynnats av det nuvarande skattesystemet.
För de mousserande vinerna blir det fråga om en avsevärd prissänkning. Det har sin förklaring i att dryckerna inom den gruppen till övervägande del har höga varuvärden och därför beskattas mycket högt i dagens system.
Konsekvenserna av mitt förslag när det gäller skatte- och priseffekter för ett antal olika sprit- och vinmärken redovisas i bilaga
Sammanfattningsvis kan sägas att mitt förslag leder till högre skatt för framför allt de drycker är viktiga från alkoholpolitiska ut-
som gångspunkter, dvs. drycker med hög alkoholhalt och en stor andel
den totala försäljningsvolymen. För drycker med lägre alkoholav halt leder förslaget till lägre skatt. Jag kan därmed konstatera att effekterna av mitt förslag bättre än det nuvarande systemet svarar mot de intentioner som ligger bakom de alkoholpolitiska ambitionerna och att beskattningen härigenom i högre grad än för närvarande kan utnyttjas som ett alkoholpolitiskt instrument.
5.4.4 Maltdrycker
Vid bedömningen om maltdryckerna skall ingå i det av mig
av förordade skattesystemet gör sig olika synpunkter gällande. En anpassning också uppfyller önskemålet om att beskattningen
som skall neutral mellan drycker med likvärdig alkoholstyrka
vara skulle leda till avsevärd beloppsmässig sänkning av skatten för
en starköl och motsvarande höjning av skatten på öl.
en
För enhetlig och lättillgänglig alkoholbeskattning är det givetvis
en till fördel maltdryckerna helt kan inordnas i skattesystemet. En
om sådan ordning skulle också stämma bättre överens med utgångspunkten i direktiven att alkoholdrycker skall beskattas efter alkoholhalt och att beskattningen skall neutral mellan olika
vara
dryckesslag. Som framgått i det föregående t.ex. figur 57 kan
se
84 Överväganden SOU 199152
den nuvarande beskattningen leda till att alkoholen i starköl beskattas hårdare än alkoholen i lättvinerna. Från dessa utgångspunkter kan en särbehandling av maltdryckerna i linje med nuvarande ordning, sägas motverka den önskvärda styrningen mot alkoholsvagare drycker.
Å andra sidan måste enligt min mening beakta att konsumtio-
man
starköl har ökat kraftigt under senare år särskilt bland de nen av yngre konsumenterna även om en viss avtrappning synes ha ägt
-
på senare tid. Till detta kommer att priskänsligheten kan rum
något högre för starköl än för spritdrycker och vin. Från antas vara alkoholpolitiska utgångspunkter måste det således ifrågasättas om det är lämpligt att sänka skatten för starköl i sådan utsträckning
en
skulle bli följden maltdrycker helt inordnades i det av mig som om förordade skattesystemet.
Enligt min mening talar starka skäl för att maltdryckerna i viss utsträckning bör särbehandlas, även om jag inte vill utesluta att beskattningen av dessa drycker längre sikt bör kunna inordnas i systemet. Vid mitt ställningstagande har jag framför allt vägt in de risker är förknippade med att starkölskonsumtion har en
som särskild attraktionskraft bland de yngre konsumenterna och att det är särskilt angeläget att inte påverka deras konsumtionsvanor i oönskad riktning.
Även beskattningen maltdrycker således inte helt bör
om av
till den ordningen jag ändå att de nu gällande anpassas nya anser reglerna bör ändras såväl när det gäller indelningen i skatteklasser som beskattningens höjd.
Den nuvarande klassindelningen maltdrycker har kritiserats från
av flera håll. Det har bl.a. gjorts gällande att det breda skatteskiktet för starköl 2,8 till 4,5 viktprocent inte ger något prismässigt in-
- citament för val de alkoholsvagare starkölssorter som finns. Om
av prisskillnaden blir tillräckligt stor skulle en uppdelning kunna leda till förskjutning konsumtionen i riktning mot alkoholsvagare
en av starköl.
En uppdelning starköl i fler än skatteklass ligger enligt min
av en mening onekligen i linje med målsättningen att skatt skall tas ut efter alkoholhalt. Vid min bedömning har jag också vägt in att det starköl säljs mest i Sverige är alkoholstarkare än i andra
som jämförbara länder. Det har gjorts gällande att förklaringen till
sou 199152 Överväganden 85
detta skulle vara beskattningen och den fokusering kring alkoholhalten som har blivit följden av den. Vidare har det sagts att det inte finns några kvalitetsskäl som motiverar höga alkoholhalter i öl. Tvärtom skulle det från den utgångspunkten snarast vara till fördel med en något lägre alkoholstyrka. Bl.a. mot den bakgrunden har det mellan bryggerierna träffats en frivillig överenskommelse om att sänka alkoholstyrkan i inhemskt starköl till högst 4,0 viktprocent. Starköl med högre alkoholhalt kommer fortfarande att saluföras, men enbart i sådana systembutiker som tillhandahåller
ett specialsortiment.
Det nu anförda har lett mig till uppfattningen att den nuvarande indelningen för beskattning av maltdrycker bör ändras. En ny gräns för starköl med en alkoholhalt av högst 4,0 viktprocent bör införas. Jag har vidare kommit till slutsatsen att någon ytterligare indelning inte bör göras. Storleken av det kvarvarande intervallet för starköl 2,8 till 4 viktprocent framstår lämpligt också i
- - som förhållande till vad jag tidigare har förordat för beskattning av drycker med näraliggande alkoholhalt. En ytterligare indelning skulle vidare kunna leda till praktiska problem.
Även vid bedömningen vilka skattesatser skall tillämpas för
av som starköl kan självfallet olika synpunkter göra sig gällande. Som framgått tidigare leder de nuvarande skattesatserna till en i förhållande till alkoholhalten högre beskattning av starköl jämfört med åtskilliga lättviner. Mot bakgrund av att en av utgångspunkterna för progressiv alkoholbeskattning är att styra konsumtionen mot
en alkoholsvagare drycker kan det givetvis ifrågasättas om en sådan
rimlig. Å andra sidan kan det inte helt bortses från ordning är att dryckerna skiljer sig vad gäller konsumtionsmönstret. Sålunda motsvarar alkoholmängden i tre burkar starköl ungefär en flaska rödvin.
En fullständig inordning maltdryckerna i mitt förslag till ny
av dryckesskatt skulle leda till att skatten öl borde höjas med drygt
liter medan skatten på starköl borde sänkas med drygt 3 2 kr per kr liter. Jag är inte beredd att föreslå ett sådant steg.
per nu Däremot är jag inte främmande för att beskattningen av maltdrycker sikt bör anpassas till vad som gäller för alkoholdrycker i övrigt. Jag också att vissa förändringar bör vidtas redan nu.
anser
Skatten öl uppgår tidigare nämnts till 2 kr 70 öre för öl
som och till 11 kr 25 öre för starköl. Skatten på starköl är av samma
86 Överväganden sou 199152
storleksordning som skatten, dvs. grundavgiften, för alkoholsvagt högst sju volymprocent lättvin. För alkoholsvagt lättvin tas ingen procentavgift ut. Motivet för detta undantag är att det har ansetts vara av värde från alkoholpolitisk synpunkt att kunna tillhandahålla ett prismässigt attraktivt alkoholsvagt lättvin som ett alternativ till andra, kanske dubbelt så starka viner prop. 19878891, SkU22. Produktionskostnaderna för dessa viner är nämligen förhållandevis höga och skattelättnaden infördes för att försäljningspriset inte skulle bli högre än för de billigaste vinerna.
Det kan med visst fog sägas att den i förhållande till starköl relativt lindrigare beskattningen av lågalkoholvin strider mot önskemålet prioritera konsumtion alkoholsvagare drycker. Å
att av andra sidan torde dryckesmönstren skilja sig väsentligt i fråga om starköl och lågalkoholvin. Det har också visat sig att någon märkbar övergång från starkölskonsumtion till konsumtion av lågalkoholvin inte har ägt rum. Till viss del kan detta hänga samman med vad som nyss sagts om att skattelättnaden grund av de relativt höga produktionskostnaderna inte får det genomslag i försäljningspriset som annars skulle bli fallet. Men det torde ändå kunna antas att starköl och lågalkoholvin från konsumenternas synpunkt inte är utbytbara alternativ.
Den nuvarande olikheten i beskattning av alkoholen i vin och starköl bör inte förstärkas i ett nytt skattesystem. Målsättningen bör i stället vara att på sikt utjämna denna skillnad. Jag anser därför att det inte kan komma i fråga att beskatta starköl i absoluta tal högre än vin. Som framgår under avsnitt 5.4 föreslår jag att skatten för lågalkoholvin bestäms till 12 kr per liter. Enligt min uppfattning bör skatten för alkoholstarkt starköl än 4 viktpro-
mer
cent uppgå till samma belopp.
För alkoholsvagare starköl, med en alkoholhalt om högst 4 viktprocent, bör skatten bestämmas till ett lägre belopp. Med utgångspunkt också från mitt förslag till skatt alkoholstarkare starköl framstår i och för sig en skatt i storleksordningen 8 kr som motiverad. Jag är emellertid av skäl som anförts ovan inte beredd att nu förorda en så kraftig sänkning och har därför stannat för att föreslå en skatt om 10 kr per liter. Detta innebär en sänkning med 1 kr 25 öre jämfört med rådande ordning och jag är medveten om att också denna åtgärd skulle kunna uppfattas som ett brott mot den alkoholpolitiska inriktning att motverka starkölskonsumtionen som gällt under senare tid. Samtidigt vill jag erinra om att det är
Överväganden 87
SOU 199152
starköl med lägre alkoholhalt än det öl som volym-
fråga om en stått för starkölsförsäljningen. Jag vill här
mässigt har merparten av
det starköl såldes mest år 1990 hade en alkoholhalt nämna att som 4,4 viktprocent. Mot den bakgrunden torde skattesänkav mer än
inte behöva de stimulerande konsekvenser konsumningen bringas Enligt vad är upplyst från tionen som man kan att tro. som
Svenska Bryggareföreningen skulle den av skattesänkningen
i konsumentledet uppgå till cirka 1 kr
föranledda prissänkningen
90 öre per liter.
öl gör jag följande bedömning. Innan skatten Vad slutligen gäller
år 1990 till 2 kr 70 öre hade den varit oförändrad
på öl höjdes
då bestämdes till 2 kr och 20 öre tabell 26 sedan 1982 den se
år 1990 motiverades framför allt av de öks.32. Skattehöjningen
i försäljningsvolymen då hade konstaterats prop. ningar som
De utgångspunkter ligger till grund för 198990114 bil.1 5.10. som
talar i och för sig för att skatten öl skulle mina förslag i övrigt
mellan 4 kr 50 öre och 5 kr. Jag är inte beredd att höjas med till i stället skatten höjs med 80 öre till 3 så långt utan förordar att
sådan höjning skulle enligt vad som har inhämtas kr 50 öre. En
Bryggareföreningen leda till en prishöjning i konsu-
från Svenska cirka 1 kr 20 öre liter. Aven här skulle det mentledet med per mitt förslag till del kan leda
givetvis kunna göras gällande att en
konsumtionen mot starköl. Min upptill en oönskad styrning av
emellertid det framför allt är lättölskonsumtionen fattning är att
och då i positiv riktning. Detta hänger
som torde påverkas,
med de skillnader i dryckesmönster och tillgänglighet som samman öl. För konsumenterna torde enligt min finns mellan starköl och
valet närmast stå mellan öl och lättöl.
uppfattning
sammanfattningsvis att den nuvarande indelningen för Jag förordar maltdrycker modifieras i ett avseende. I syfte att beskattning av
alkoholsvagare starköl föreslår jag en ny styra konsumtionen mot starköl med alkoholhalt som överstiger högre skatteklass för en
i den skatteklassen skall skatt tas ut med fyra viktprocent. För öl
dvs. med 12 kr liter. För belopp som för lâgalkoholvin, per samma alkoholhalt högst fyra viktprocent bör skatt tas starköl med en av med 1 kr 25 öre mindre per liter än i ut med 10 kr per liter, dvs
höjas med 80 öre till 3 kr och 50 öre per dag. För öl bör skatten
liter.
Överväganden
sou 199152
5.4.5 Ett samlat förslag till skatt på
alkoholhaltiga drycker
Mitt ställningstagande när det gäller beskattningen av maltdrycker
gör det möjligt att åstadkomma ett för system en enhetlig be-
skattning av alkoholdrycker. Jag föreslår således samtliga
att alkoholdrycker beskattas enligt enhetlig skattemodell en och att alkoholbeskattningen helt baseras på dryckens alkoholstyrka enligt en progressiv metod. Härigenom tillgodoses önskemålet om enhetlig beskattning är neutral mellan olika
som dryckesslag.
I figur 59 finns grafisk beskrivning mitt förslag en av till enhetlig
beskattning av alkoholhaltiga drycker.
kr liter 300
volymprocent
Figur 59 Förslag till skattesatser för beskattning alkoholdrycker, kr liter
av per vara.
Beskattningen i de intervall där öl och starköl återfinns är aningen för låg resp. hög, något jag har motiverat tidigare. Detta som förhållande framgår särskilt tydligt figur 510. Den streckade av linjen i figuren har tagits fram för att visa hur approximation en av skattesatserna, i form av en kontinuerlig beskattningsfunktion, ser ut.
SOU 199152 Överväganden 89
kr liber
z
45;-
z
ssâ- 30- x 25- 20-
155-
105-
I
054.Th..
l . . . . 1 . . . . l
0 5 10 15
volymprocent Figur 510 Mitt förslag till Skattesatser för beskattning av alkoholdrycker och den matematiskt anpassade beskattningsfunktionen, kr liter
per vara
Mitt förslag innebär vidare att alla drycker, oavsett dryckesslag, med alkoholstyrka beskattas sätt. Även andra
samma samma drycker än maltdrycker kommer således att kunna beskattas inom de intervall som i och för sig har bestämts med utgångspunkt i förhållandena för maltdrycker. Eftersom det alkoholsvagaste lättvin som tillhandahålls för närvarande har en alkoholhalt av 5,5
volymprocent kommer denna ändring visserligen inte att några effekter det nuvarande utbudet, men det kan inte uteslutas att mitt förslag för framtiden leder till att nya alkoholsvagare alkoholdrycker kommer att introduceras.
Min strävan har varit att åstadkomma en beskattning alkohol-
av haltiga drycker som i högre grad än i dag uppfyller de krav som föranleds av att alkoholbeskattningen skall användas som ett alkoholpolitiskt instrument. För de varor som är betydelsefulla från alkoholpolitiska utgångspunkter i så måtto att de svarar för merparten av försäljningsvolymen innebär mitt förslag en viss höjning av skattenivån. Vidare, och kanske viktigast, innebär
90 Överväganden SOU 199152
förslaget att beskattningen svarar mot den vedertagna principen om en progressiv beskattning av alkoholdrycker.
Sistnämnda förhållande kan bäst iakttas om man studerar hur den
alkoholen beskattas i de olika systemen. I figur 511 beskrivs rena hur skatten centiliter ren alkohol fördelar sig vid olika alkohol-
per halter med mitt förslag.
kr alkohol
.
I
O 10 15 20 25 30 35 40 45
volymprocent
Figur 511 Förslag till skattesatser för beskattning av alkoholdrycker; kr per centiliter ren alkohol.
för beskattning alkoholdrycker bör kunna träda i Ett nytt system av kraft vid ingången av år 1992.
5.4.6¶Effekter i Övrigt av mitt förslag
Som tidigare har högskolelektorn i nationalekonomi,
är nämnt Bengt Assarsson, för utredningens räkning gjort en analys av
för olika typer alkoholhaltiga drycker. Med
priselasticiteten av
den analysmodell han framställt har han också ledning av som
beräkning effekterna mina förslag. En närmare gjort en av av beskrivning denna analys finns i den till betänkandet fogade
av
bilagan
SOU 199152 Överväganden 91
Utgångspunkten för analysen har beträffande spritdrycker och vin varit de beräknade prisförändringar som redovisas i tabell 54 sid 00. Dessa beräkningar bygger på en databearbetning av de uppgifter som finns hos Vin Sprit om varor, priser, försäljningsvolym, prissättningsmetoder och skatter. Beräkningarna förutsätter att samtliga faktorer utom skatten är oförändrade.
Beträffande maltdrycker finns det inte samma sätt som för spritdrycker och vin några samlade exakta uppgifter om priser och prispäverkan skatteförändringar. Det råder därför en viss
av osäkerhet beträffande de priser som ligger till grund för analysen när det gäller öl och starköl. Som en utgångspunkt har antagits att literpriserna för starköl och öl är 33 resp. 17 kr.
Med en direkt tillämpning av Bengt Assarssons analysmodell skulle priseffekterna av mitt skatteförslag ge upphov till en ökning av den totala alkoholkonsumtionen med 1,5 procent. Som Bengt Assarsson framhåller är emellertid detta en överskattning eftersom analysmodellen inte tar hänsyn till andra substitutionseffekter än dem som kan beräknas mellan spritdrycker, vin, starköl och öl. Sålunda har den i sammanhanget betydelsefulla frågan om hur lättölskonsumtionen påverkas som en följd av höjda priser öl inte beaktats. Om dessutom beaktar att beräkningarna är behäftade med
man osäkerhet, får Bengt Assarssons analys anses ge vid handen att de förändringar alkoholkonsumtionen som kan beräknas följa av
av mitt förslag måste betecknas som små.
Härtill kommer att analysen vilar förutsättningen att samtliga faktorer utom priset är oförändrade och beräkningarna baseras enbart de sammanlagda prisförändringarna för varugrupperna spritdrycker, vin, starköl och öl. Analysmodellen beaktar således inte de inbördes förändringar priserna enskilda drycker som
av följer att skatten med mitt förslag blir alkoholrelaterad enligt en
av progressiv beskattningsmodell. Dessa förändringar bör, som jag har sagt tidigare, rimligen kunna antas leda till att konsumtionsmönstret förändras i riktning mot alkoholsvagare drycker.
Rent allmänt vill jag tillägga att det inte är möjligt att göra några säkra med stöd av den här typen av beräkningar
prognoser eftersom de utöver vad som nyss har anförts inte beaktar
- sådana faktorer förändringar i livsstil, nya dryckesmönster,
som
olika dryckers tillgänglighet etc. och som många gånger kan vara
stor betydelse för konsumtionsutvecklingen. av
92 Överväganden
sou 199152
Sammantaget anser jag därför att de effekter alkoholkonsumtionen som kan förutses av mitt förslag mot de krav från
svarar som alkoholpolitiska utgångspunkter ställs på ändrad beskattning
en av
alkoholdrycker.
5.4.7¶Behovet av Övergångsbestämmelser
Som jag redan har nämnt kommer rent alkoholrelaterad
en beskattning att leda till prissänkningar för en del dyrare inte
varor, minst för de dyrare vinerna. Medan försäljningspriserna för flertalet spritdrycker fortfarande kommer att ligga långt över världsmarknadspriserna, kommer det i fråga om vin att förhålla sig annorlunda, och det kan inte uteslutas att det finns viner kan
som bli billigare för konsumenterna i Sverige än i ursprungslandet. Anledningen är att alkoholbolagen vid sin prissättning inte beaktar den värdestegring som vissa viner undergår under lagringstiden utan att prissättningen bygger inköpskostnader med endast schablonmässiga pålägg. Åtminstone för de exklusiva vinerna
mest skulle priserna med mitt förslag ibland komma att närma sig världsmarknadspriserna. Jag kan inte se att detta förhållande i sig utgör någon nackdel från alkoholpolitiska utgångspunkter, men jag är klar över att det inte kan uteslutas att prissänkningarna sina håll kan uppfattas som iögonenfallande.
Enligt direktiven bör jag beakta behovet av övergångsåtgärder i den mån mitt förslag skulle leda till alltför drastiska prisförändringar vissa produkter. De prissänkningar för vissa spritdrycker och vinmärken som mitt förslag leder till är en oundviklig följd av att den värderelaterade skatten slopas. Det är framför allt i fråga om de mycket dyra produkterna som prissänkningarna skulle kunna uppfattas som alltför drastiska.
Här måste samtidigt beaktas att det nästan genomgående rör sig om ett litet antal produkter och framför allt att det är fråga om
- produkter vars försäljningsvolym är relativt obetydlig.
I förhållande till dagens priser skulle priset på cirka 55 produkter sänkas med mer än 200 kr per liter; dessa drycker svarar för 0,2 procent av Systembolagets totala omsättning av spritdrycker och vin. Om gränsen i exemplet i stället sätts vid 100 kr rör det sig om cirka 155 produkter och en omsättning som svarar för 1,5 procent av Systembolagets totala omsättning av spritdrycker och vin. Härtill
Övewäganden 93
SOU 199152
kommer att dessa även efter prissänkningarna kommer att varor vara dyra.
Mot den bakgrunden kan jag för min del inte se att dessa prisändringar leder till så dramatiska effekter att en särreglering övergångsvis framstår nödvändig alkoholpolitiska skäl. Om som av utgångspunkten däremot är att det är fråga om utpräglade lyxartiklar och ett extra påslag priset bör ske av den anledningen, kan det givetvis te sig motiverat med en särskild beskattning av dessa Bortsett från att det, som jag ser det, kan ifrågasättas varor. det finns någon given värdegräns vid vilken alkoholdrycker om övergår till att bli lyxvaror skulle särreglering av det slaget en knappast förenlig med önskemålet om skatteregler som är vara enkla och lätta att förstå.
En sådan reglering skulle vidare strida mot de renodlingsträvanden varit för reformarbetet inom detta område
som har vägledande
under tid och har slagits fast genom den omfattande senare som reformering de indirekta skatterna beslutades år 1990. I av som sammanhang framhöll föredragande statsrådet att en breddad detta enhetlig indirekt beskattning statsfinansiella möjligoch mer ger
heter slopa vissa mindre betydelsefulla punktskatter prop.
att 198990111 s.85. Som konsekvens härav beslutades att slopa en bl.a. den särskilda varuskatten kemisk-tekniska preparat och choklad och konfektyrer samt dryckesskatten läskedrycker, videoskatten och kassettskatten. Enligt min mening framstår det, mot bakgrund den allmänna utveckling av skattesystemet som av sålunda ägt olämpligt att nu införa en ny form av rum, som
lyxbeskattning.
också erinra de problem i förhållande till EG som en Jag vill om kan medföra. Jag tänker då inte i första hand hur
särreglering
sådan reglering skulle förhålla sig till de harmoniseringssträvanen finns det gäller skatten alkoholdrycker. Mina den som när sig i stället främst den risk som kan finnas för
farhågor grundar
sådan skatt kan uppfattas protektionistisk i så måtto att att en som den i princip enbart skulle komma att tas ut för importerade varor.
blir följden mitt förslag ändå inte
Om de prissänkningar som av
kan det bli aktuellt med särskild skatt i syfte att kan accepteras en
motverka dessa prissänkningar.
94 Överväganden sou 199152
En sådan skatt kan utformas värderelaterad skatt för alko-
som en holdrycker med höga försäljningspriser. En metod är att utgå från ett fingerat försäljningspris, dvs. det pris som skulle bli följden av den av mig förordade beskattningsmetoden. Mot detta kan visserligen anföras att den särskilda skatten skulle slå mot samtliga drycker med ett försäljningspris överstigande en viss prisnivå oavsett vilken skattesänkning som blir följden av mitt förslag. Skatten skulle således inte stå i direkt relation till de prissänkningar som blir följden av den ändrade beskattningen. Att åstadkomma en sådan rättvisa mellan enskilda produkter är emellertid inte möjligt, utan skattebasen för den särskilda skatten måste bestämmas med generella urvalsmetoder. Rent tekniskt skulle den särskilda skatten kunna utformas så att för varor som med mitt förslag i butiken skulle kosta mer än x kr, skatt tas ut med y procent av det belopp som överstiger x.
Eftersom en skatt som är utformad detta vis, dvs. med utgångspunkt i ett fingerat försäljningspris, förutsätter att kostnaderna i
detaljhandelsledet är kända torde den mest ändamålsenliga
ordningen vara att låta skattskyldigheten för en särskild skatt åvila
Systembolaget.
5.5 skattskyldighet
Vin Sprit är ensamt skattskyldigt för spritdrycker och vin. Skattskyldigheten inträder när varorna levereras till Systembolaget. Det kan diskuteras om detta är den lämpligaste ordningen med hänsyn till att den dryckesskatt som Vin Sprit skall betala bestäms bl.a.
av Systembolagets detaljhandelspris. Mitt förslag om att slopa
procentavgiften och ersätta den med en skatt som enbart är relaterad till alkoholstyrkan leder emellertid till att de problem som är förknippade med det nuvarande systemet försvinner. Jag anser därför inte att det är påkallat med någon ändring av de nuvarande reglerna om skattskyldighet.
Som framgår av avsnitt 5.4.6 anser jag däremot att om en övergångslösning i syfte att motverka oönskade prissänkningar införs, bör skattskyldigheten för denna skatt åvila Systembolaget. Skälet för detta är som nämnts att en sådan skatt måste bestämmas med
utgångspunkt i Systembolagets försäljningspris. Mot bakgrund av
sou 199152 Överväganden 95
min uppfattning när det gäller behovet av en sådan lösning lämnar jag emellertid inte något förslag till ändringar av de nuvarande
reglerna skattskyldigheten för spritdrycker och vin.
om
5.6 Alkoholbolagens prissättning
I direktiven sägs att det från alkoholpolitisk synpunkt mest intressanta är priset och inte i första hand skatten. I mitt uppdrag ingår därför också att närmare belysa de prissättningsmetoder som tillämpas av alkoholbolagen.
utgångspunkterna för den svenska alkoholpolitiken är att så
En av långt möjligt eliminera privata vinstintressen från alkoholhansom deln. Detta styr givetvis också alkoholbolagens prispolitik. Eller annorlunda uttryckt statens intäkter av alkoholhanteringen skall härröra från beskattningen och inte av vinster alkoholbolagens verksamhet.
Som är nämnt tidigare bestäms detaljhandelspriset av tillverkningseller inköpskostnaden, alkoholbolagens hanteringskostnader och
handelsmarginaler, dryckesskatt, mervärdeskatt och i förekomman-
de fall Alkoholbolagens marginaler motsvarar i princip vad pant. gäller för genomsnittet i svenskt näringsliv. som
Sålunda i Systembolagets avtal med staten att bolaget skall anges tillämpa sådana prissättningsgrunder att allmänheten skyddas mot fördyring samtidigt bolaget får täckning obehörig av varorna som för sina kostnader och skälig vinst. Dessa principer tillämpas även
av Vin Sprit.
Alkoholbolagen tillämpar olika metoder för att bestämma handelsmarginalerna.
från generella procentuella påslag detalj- Systembolaget utgår
exkl. mervärdeskatt. Storleken på handelsmargina-
handelspriserna mellan de olika dryckesslagen, det procentuella på-
len skiftar men identiskt för samtliga inom dryckesslag. Vin slaget är varor resp. tillämpar kostnadsbaserad prissättning, dvs. varje Sprit däremot en skall i bära sina kostnader inkl. skälig avkastning vara princip egna i rörelsen använt kapital.
96 Överväganden
SOU 199152
Systembolagets prissättningsmetoder har diskuterats. Sålunda har
det ifrågasätts om inte också Systembolagets priser i högre grad borde relaterats till de kostnader varuhanteringen medför. som Kritikerna har menat att det inte är rimligt låta vare sig att samtliga drycker inom samma dryckesslag bära kostnad samma oavsett
hanteringskostnader eller att tillämpa olika påslag på
varor som hanteringsmässigt leder till samma kostnader är att men som hänföra till olika dryckesslag. Vidare har det gjorts gällande att konstruktionen leder till något i fråga de dyrare som om varorna kan ses som en extra lyxbeskattning.
Jag kan i och för sig hysa viss förståelse för de redovisade innu vändningarna. Mot dessa kan emellertid sägas viss schabloatt en nisering måste kunna ske. Sålunda den normala synes metoden inom detaljhandeln vara att tillämpa schabloniserade handelsmarginaler utan detaljerade beräkningar hanteringskostnaderna för av varje vara eller varugrupp.
Även prissättningsmetoderna givetvis
om kan diskuteras kan jag för min del inte se att det, utöver vad följer beskattningen som av och gällande avtal, finns skäl att från statsmakternas sida genom lagstiftning eller på annat sätt reglerna metoderna för prissätt-
ningen. Dessa frågor bör således även i fortsättningen
vara en
uppgift för alkoholbolagen själva. Under utredningsarbetet har jag
tagit del av ett omfattande faktaunderlag till belysning bolagens av prissättning och vad jag därigenom har inhämtat har inte föranlett
någon annan ståndpunkt.
5.7 Särskilt om vikt- eller volymprocent
Beskattningen av maltdrycker har hittills utgått från dryckens
alkoholhalt uttryckt i viktprocent, medan beskattningen av spritdrycker och vin baseras alkoholhalten uttryckt i volymprocent.
Mot bakgrund av mitt ställningstagande när det gäller för alla en alkoholhaltiga drycker enhetlig beskattning anser jag att det vore en fördel om alkoholhalten i de olika alkoholdryckerna kunde beskrivas med identiska måttenheter. En sådan förändring är vidare en förutsättning för att uppnå önskemålet om en lättöver-
SOU 199152 Överväganden 97
skådlig lagstiftning och ger dessutom konsumenterna bättre möjligheter att jämföra alkoholstyrkan mellan olika dryckesslag.
Skälen till att alkoholhalten i starköl och övriga alkoholdrycker mäts med olika måttenheter är närmast historiska. Dock kan nämnas när lagstiftningen ändrades i samband med 1977 års att reform, övergick man från att ange gränsen för vad som är alkoholfri dryck i volymprocent till viktprocent. Orsaken var att viktprocent ansågs vara ett mer exakt mått alkoholstyrkan prop. 197677108 s. 56 och 57. Detta talar i och för sig för att i fortsättningen borde utgå från viktprocent i fråga om man samtliga alkoholdrycker. Internationellt brukar emellertid alkoholhalten i vin mätas i volymprocent. Mot den bakgrunden skulle det opraktiskt att föra in viktprocentmåttet för vin och spritvara drycker.
I samband med 1977 års ändringar diskuterades också om inte alkoholhalten i öl borde anges i volymprocent. Denna tanke awisades emellertid. Skälen var att det även i utlandet var vanligast alkoholhalten i öl mättes i viktprocent och att det skulle att förenligt med ökade kostnader att övergå till att mäta alkovara holhalten i volymprocent SOU 197491 Alkoholpolitik del s. De ökade kostnaderna skulle förorsakas bl.a. av krav
553.
laboratoriekontroll, ändrade arbetsrutiner samt reproduktionskostnader för etiketter och burkdekor.
Under utredningsarbetet har jag från företrädare för bryggerinäringen inhämtat att det inte föreligger några tekniska hinder mot mäta också maltdryckers alkoholstyrka i volymprocent. Visserliatt kan volymprocenten alkohol variera något beroende gen i den mån mätningen utförs vid identisk dryckens temperatur, men torde volymprocentmåttet helt och hållet uppfylla de temperatur krav kan ställas exakthet. Enligt vad som har upplysts som skulle nivå för mätning volymprocenten alkohol i
en lämplig av
ligga temperatur 20 grader Celsius.
maltdrycker en om
EG diskuterats låta beskattningen öl utgå från Inom har att av
stamvörtstyrka uttryckt i grader Plato. Att övergå till en dryckens
sådan metod skulle i och för sig ligga i linje med önskemålen om Eftersom stamvörtstyrkan inte är ett mått harmonisering. alkoholstyrkan och inte heller står i exakt proportion till den skulle sådan övergång emellertid strida mot utgångspunkten att en skall relateras till alkoholstyrkan. Mot den bakgrunden och skatten
98 Överväganden sou
med hänsyn till målsättningen om att i så hög grad möjligt
som skapa en för samtliga alkoholdrycker enhetlig beskattning kan jag inte förorda en sådan lösning.
I stället föreslår jag att när det i skattelagstiftningen görs hänvisningar till alkoholstyrkan, dessa för samtliga alkoholdrycker skall avse alkoholstyrkan uttryckt i volymprocent. Med hänsyn till att volymprocenten alkohol kan variera något vid olika temperaturer bör reglerna avse den vid 20 grader Celsius uppmätta volymprocenten alkohol. Den förändring som jag nu föreslår torde kräva vissa förändringar i rutinerna för märkning av etiketter m m.
5.8 Den övre gränsen för alkoholhalten i starköl
Under utredningsarbetet har även ifrågasatts om inte det nuvarande förbudet 11 § tredje stycket LTD och 14 § LHD mot att för inhemskt bruk tillverka och att i Sverige sälja starköl med en alkoholhalt som överstiger 4,5 viktprocent 5,6 volymprocent
borde slopas. Mitt förslag till enhetlig beskattning av alkoholdryck-
er innebär i och för sig att det från skattetekniska utgångspunkter inte finns några hinder mot att slopa den övre gränsen för starköl. Jag har emellertid ansett att det inte ligger inom ramen för mitt uppdrag att föreslå sådana ändringar.
5.9 EG och alkoholbeskattningen
För utredningen gäller sedvanliga direktiv om beaktande av EGaspekter i utredningsverksamheten. Utredningen skall således i sina förslag ta till vara de möjligheter till harmonisering med EG som finns.
Som har nämnts tidigare finns det inte någon gemensam överenskommelse om alkoholbeskattningen inom EG. Beslutanderätten på detta område finns därför fortfarande kvar hos de enskilda medlemsländerna och det föreligger stora skillnader mellan medlemsstaterna beträffande beskattningen av alkoholdrycker.
Överväganden 99
SOU 199152
Det förslag från EG-kommissionen diskuteras innehåller som nu bl.a. förslag till minimi- och s.k. målskattenivåer. Förslaget innebär att medlemsstaterna skulle åläggas att från år 1993 ta ut minimiskatt på alkoholdrycker med vissa angivna belopp samt att vid framtida förändringar skattesatserna sträva i riktning mot de av angivna målskattesatserna som anges i förslaget jfr s.55. Det finns ännu inte något slutligt ställningstagande i frågan. Förslaget diskuterades medlemsstaternas finansministrar den 17 december av 1990 då att målsättningen var att frågan om harmonisesom angav ring bl.a. dryckesskatten skulle kunna lösas före den 31 mars av 1991. Det är emellertid oklart när ett sådant beslut kan förväntas.
Kommissionens förslag skiljer sig från den nuvarande svenska modellen framför allt när det gäller skattenivåer men också när det
gäller metoderna för skattläggningen.
Med strikt anpassning i Sverige till den av kommissionen en föreslagna målskattesatsnivån skulle skatteintäkterna minska betydligt även skattebasen i och för sig kan antas bli större om med hänsyn till minskningen skatten skulle ge upphov till att av avsevärda prissänkningar med åtföljande högre konsumtion. En sådan anpassning skulle stå i strid med vad som vid flera tillfällen uttalats riksdagen att alkoholpolitiska skäl med har av om man av återkommande skattehöjningar bör hålla tillbaka alkoholkonsumtionen och få priset att följa den allmänna prisutvecklingen. En sådan förändring är knappast heller förenlig med det av riksdagen uttalade målet 25-procentig minskning av den totala alkoom en holkonsumtionen i enlighet med WHOs målsättning.
Även det inte är möjligt att säkert säga vilka överenskommelom
blir resultatet EGs harmoniseringssträvanden i fråga
ser som av kan jag ändå konstatera att flertalet EG-länder
om dryckesskatten
eller sätt relaterar dryckesskatten till alkoholstyrkan. på ett annat En sådan utgångspunkt finns också i EG-kommissionens nu förslag. En ändring ordningen för alkoholbe-
föreliggande av
i syfte i högre grad utgå från alkoholhalten vid skattning att bestämmandet skatten torde därför åtminstone inte fjärma den av svenska lagstiftningen från vad för framtiden kan komma att som bli EGs linje.
Mitt förslag skiljer sig sålunda från det förslag som nu diskuteras inom EG när det gäller beskattningens höjd. I fråga om metoderna för skattläggningen spritdrycker kan jag dock konstatera att av
100 Överväganden
SOU 199152
såväl EG-förslaget mitt förslag utgår från att beskattningen
som skall stå i direkt relation till alkoholhalten. Däremot förordas i EG-förslaget att övriga alkoholdrycker skall indelas endast i fyra grupper och att skatten skall utgå med bestämda belopp
per hektoliter dryck, medan jag föreslår att alkoholhalten skall bestämma skattenivån även för dessa drycker, låt inom något
vara bredare intervall än för spritdrycker.
Jag gör emellertid den bedömningen att mitt förslag till ändrad dryckesskatt endast i ett avseende av någon betydelse står i direkt strid mot det förslag som diskuteras inom EG och det rör frågan om gränsen för vad som är att anse som alkoholfri dryck. Enligt svensk lagstiftning är drycker vars alkoholhalt överstiger 1,8 viktprocent 2,25 volymprocent alkohol att alkoholfri
anse som dryck 5 § LTD. Motsvarande gräns enligt EG-förslaget till
anges 1,2 volymprocent. Med hänsyn till att EGs förslag om det antas
- skulle ålägga medlemsländerna att ta ut viss minimiskatt för alkoholdrycker skulle en framtida anpassning förutsätta en justering av den svenska nedre gränsen till den nivå som kommer att gälla inom gemenskapen. Med hänsyn till beredningsläget inom EG av frågan om harmonisering av dryckesskatten synes emellertid behovet av en sådan anpassning inte vara överhängande och jag har därför inte lämnat något förslag härom.
Bilaga 1
EFTERFRÅGAN PÃ ALKOHOL 1 SVERIGE 1970-1988
av Bengt Assarsson Nationalekonomiska institutionen Uppsala universitet Box 513 751 20 UPPSALA April 1991
INLEDNING
Alkoholskatteutredningens uppdrag innebär en översyn av alkoholbeskattningen och överväganden om en omfördelning av beskattningen av olika alkoholtyper, sprit, som vin, starköl och folköl.
Effekterna av en ändrad beskattning kan analyseras i en efterfrågemodell, som ger svar på frågor om hur ändrade alkoholpriser påverkar hushållens alkoholkonsumtion. Av primärt intresse är här att beräkna priselasticiteter med hjälp av en sådan modell.
Syftet med denna rapport är att beräkna utgifts- och priselasticiteter för de fyra alkoholtyperna sprit, vin, starköl och folköl. En avvägning får göras i hur fint disaggre man gerar alkoholtyperna mot den tid det tar att göra disaggregerade studier samt mot kvaliteten i beräkningarna. Använder man mer aggregerade data får regel man som statistiskt säkrare beräkningar av elasticiteter. Den här gjorda indelningen i fyra alkoholtyper innebär att man får en uppfattning om i vilken omfattning konsumtionen påverkas om man t ex ökar beskattningen av de alkoholstarkare dryckerna. Det kan exempelvis gälla en ökad beskattning av sprit och en minskad beskattning av vin eller en ökad beskattning av starköl inom maltdryvckessortimentet.
I avsnitt 2 diskuteras den grundläggande modell beräkningarna baseras på och olika generaliseringar av denna modell, som här gjorts, speciellt med avseende på dynamiken i modellen. Avsnitt 3 beskriver data. Avsnitt 4 beskriver den ekonometriska metoden och redovisar de empiriska resultaten, i form av pris- och utgiftselasticiteter. I avsnitt 5 gör jag några simuleringar av effekterna på alkoholkonsumtionen av olika skatter på de olika alkoholtyperna. Här analyseras alkoholskatteutredningens förslag samt några andra möjligeheter som diskuterats i den allmänna debatten. slutsatserna från undersökningen redovisas i avsnitt
EN MODELL FÖR EFTERFRÅGAN PÅ ALKOHOL
2.1 Den traditionella statiska modellen
Vi skall i detta avsnitt beskriva den neoklassiska modellen för konsumentens efterfrågan på. olika varor och tjänster. Modellen beskriver hur konsumenten väljer givet de begränsningar man har i form av en viss inkomst och de priser finns på olika och som varor
den kan och inte frivilligt slösa bort några tjänster. Konsumenten antas göra så gott
möjligheter, dvs maximera sin nytta.
på två olika sätt, lösningen blir naturligt Konsumentens valproblem kan formuleras men
sammansättning olika och tjänster i en varukorg. vis densamma en bestämd av varor maximerar konsumenten sin nytta under budget- Enligt den traditionella formuleringen
för olika och tjänster inte överstiger konsurestriktionen att summan av utgifterna varor
dylikt. Enligt den alternativa, eller duala, inkomst vi bortser från lån och mentens
den totala utgiften för att uppnå en formuleringen problemet minimerar konsumenten av
problem är efterfrågefunktionerna för de olika varor viss nyttonivå. Lösningen på dessa
välja bland. Dessa efterfrågefunktioner anger att och tjänster som konsumenten har att
på samtliga och tjänster samt på efterfrågade kvantiteterna beror på priserna varor de
utgift. Statistiskt skall beräkna hur dessa beroenkonsumentens inkomst eller totala
efterfrågesystem, utgör stokastiska den att estimera s k kompletta som ser ut genom
samtliga och tjänster konsumenten har ekvationssystem i vilka efterfrågan på varor som
att välja bland bestäms.
ganska lång tradition inom nationalekono- Estimation sådana efterfrågesystem har en av
1981 eller Assarsson 1985 för Wold och Jureen 1953, Klevmarken rnin; se t ex
Klassiska internationella studier år Wold beräkningar gäller svenska förhållanden. som
Muellbauer 1980a. Relativt avancerade och .lureen 1953, Theil 1976 och Deaton och
också, Phlips 1974 eller Deaton och läroböcker behandlar teorin finns se som
estimation sådana systern behand- 1980b. De statistiska problemen vid av Muellbauer
las i Theil 1971. t ex
specificera formell modell, såsom är brukligt i För att få ett grepp om teorin bör man en
det duala, minimieringsproblemet ekonomisk teori. Här gör vi det genom att beskriva
på Då är Epiqi konsu- Låt kvantiteten av och vara priset varan z ovan. vara
olika varukorgar beroende på sina totala utgifter. Konsumenten rangordnar mentens
De beskrivs priserna på de olika varorna preferenser och sina begränsningar. senare av
står till förfogande. Konsumentens preferenser antas den totala budget, som och av
indifferenskurva, i figur 0 nedan. I givna och kan beskrivas med en som 10-10 vara
endast två för vilka kvantiteterna diagrammet består konsumentens varukorg av varor,
indifferenskurvan visar att konsumenten år mäts på de båda axlarna. Den konvexa
mindre den han har av den andra varan. beredd att ge upp allt av ena varan mer
är positiv avtagande. En Detta speglar att den marginella nyttan av en vara men
indifferenskurva som ligger nordost innebär om 10-10, som t ex 11-11, en högre nyttonivå och varukorgar på denna år därmed alltid bättre än varukorgar på den andra indifferenskurvan. Om är den högsta möjliga nyttonivån för konsumenten, så finns
10-10
det en utgiftsnivå, som år den minsta möjliga för att uppnå just Denna utgifts-
10-10.
nivå uppnår konsumenten genom att välja sin varukorg, dvs och så att minimeq2, r ras. Formellt kan detta beskrivas så att konsumenten
minimerar z E piga.
för att uppnå
udø
där u år en viss nyttonivå och vq är den kvasi-konkava nyttofunktionen beror på. som volymvektorn Nyttofunktionen är sådan att den representerar konsumentens preferenserl. Ovanstående kan också beskrivas med kostnadsfunktionen
cWmHmMIP4IM®=W U
som måste ha vissa egenskaper för att vara förenlig med axiomen för konsumentens preferenser En stor fördel med det duala problemet är efterfrågefunktionerna kan att härledas direkt genom att man deriverar kostnadsfunktionen med avseende på priset på varan vilket år känt som Shephards lemma3.
s him 2
åâgâ-ZL
Z
där hiu,p kallas den Hicksianska eller kompenserade efterfrågefunktionen, beror på som nyttonivån u. Denna efterfrågefunktion talar hur mycket efterfrågan ändras om om priset ändras på ett visst sätt och nyttan är konstant, dvs konsumenten kompenseras för prisåndringen. Ett problem med denna efterfrâgefunktion år att inte kan observera u.
Preferenserna skall uppfylla ett antal axiom, t ex att de är reflexiva, transitiva och fullständiga. Konsumentenuppnår aldrig mättnad. Se Deaton och Muellbauer 1980b. Se Deaton och Muellbauer 1980b, kap. Kostnadsfunktionen skall vara homogen graden ett i av priser och vara växande i givet u p. 33e Shephard 1953.
Detta problem kan emellertid lösas att den indirekta nyttofunktionen4 genom
u wow
substitueras in i den Hicksianska efterfrågefunktionen så att man får
q, 932,11
efterfrägefunktionerna. Dessa hur mycket den efterfrågasom år de Marshallianska anger kvantiteten ändras då priset ändras inkomsten eller den totala utgiften är de men Fördelen med 4 kan observeras och att 4 därför kan estimeras konstant. år att z ekonometriskt.
Vi måste specificera 4 på ett lämpligt sätt för en bra estimation. nu
translog modellen är två de vanligast förekommande efterfrågesystemen i AIDS och av och Sienknecht 1989 har jämfört efterfrågesjrstem med flexibla litteraturen. Hansen AIDS och translog ingår, även andra system som det funktionsformer varav men utgiftssystemet. kommer fram till inte bygger på flexibla linjära De att system som medan translog och AIDS resultat som är mycket lika funktionsformer år sämre, ger resultat bygger på statistisk metod för jämförelser där modellerna är varandra. Deras en modellerna är del den andra. Lewbel 1989 jämför endast disjunkta dvs ingen av en av AIDS, kommer också fram till att de båda modellerna ger mycket lika translog och men ungefär förklaringsvärde och det är små skillnader i de skattade resultat. De har samma Lewbel använde annorlunda metod för sin jämförelse. Han specificeraelasticiteterna. en modell antal parametrar inom vilken såväl AIDS som de en mer generell med ett stort Av dessa undersökningar kan dra slutsatsen att det är fördeltranslog var specialfall. med efterfrägesystem bygger på flexibla funktionsformer. aktigt ett som
förekommer ytterligare antal specifikationer som skulle kunna an- I litteraturen ett 1990 översikt över olika specifikationer och en sammanfattning vända. Edgerton ger en ställas på efterfrägesystem. l allmänhet kan sägas att man vill av de olika krav som kan specifikation inte är allför speciell i termer av de underliggande åstadkomma en som
4Den indirekta nyttofunktionen kan direkt inverteras från kostnadsfunktionen,eftersom rcu,p och Earl
preferenserna. Detta åstadkommes genom att man använder s k flexibla funktionsformer, som är andra ordningens approximationer till godtyckligt valda preferenser. Detta görs med utgångspunkt från den direkta eller indirekta nyttofunktionen eller från kostnadsfunktionen. Två av de vanligaste efterfrågesystemen som utnyttjar flexibla funktionsformer är alltså translog modellen och AIDS Almost Ideal Demand System. Det förra systemet utvecklades av Christensen, Jorgenson och Lau 1975 och utgår från den indirekta nyttofunktionen. AIDS utvecklades av Deaton och Muellbauer l980a och utgår från kostnadsfunktionen. Vi skall börja med att visa hur AIDS specificeras. AIDS är förmodligen det för närvarande mest använda efterfrågesystemet. Det utgår från kostnadsfunktionen
log dum l-u log 012 + u log bhv 5
där
log ap + E log pi+ 712- log log 6
7k.
och
log bo log ao + n 7
p
där ao, az., och 71år konstanta parametrar. Denna kostnadsfunktion är konsistent med valhandlingsteorin för konsumenten om
7k]
k
Parametrarna och kan ges en speciell tolkning. Om man normerar priserna till ett som man t ex gör för ett visst basår så blir log ap och log bp a0+B0. Då kan tolkas som kostnaden för existensminimum och den ytterligare kostnaden för att uppnå mättnad. Konsumenten ligger då mellan existensminimum u0 och mättnad ul. Efterfrågefunktionerna kan nu lätt härledas genom att 5 deriveras med avseende på pi, vilket ger
iai+ävijlogpj+liiuâollpk
Hicksianska efterfrågefunktionerna funktion Genom att invertera 5 dvs de som en av u. får den indirekta nyttofunktionen
log log bp log x log bp x- - 9 uZ 102; blp -log 022 k n
k
kan substitueras in i de Hicksianska efterfrågefunktionerna 8 så att man får de som Marshallianska
1112.ai+§7ij10gpj+Bil0gIP
där
1 il.
logPaO-fEaklogpk+T§§ykjlogpklogpj
J den teoretiska modellen test restriktioner på paramet och man kan nu testa genom av rarna ovan
E E 0 budgetuttömning 2 2 0 homogenitet
för alla symmetri 12
budgetuttömning konsumentens utgifter för enskilda varor Med avses att summan av och tjänster är lika med den totala utgiften, dvs att inga pengar försvinner i budget- Med homogenitet konsumenten inte har någon penningillusion. Om processen. avses att alla priser och inkomsten stiger med, säg 10 procent, så skall konsumtionen vara oförändrad. Symmetrin är också ett slags konsistenskrav som säger att om priset på smör stiger med 10 procent och efterfrågan på margarin då ökar med 10 procent så skall
efterfrågan på smör öka med 10 procent om priset på margarin ökar med 10 procent.
Parametrarna kan tolkas som budgetandelarna för ett hushåll vid existensminirnum. Detta ser man i S. Om priserna normaliseras till ett blir då u 0 och
wzzai wz
ai+6i60 då u där B0l0g 2-010. Av intresse är definitionen av elasticiteter i syste met. Vi definierar
1+-J- 13 e.
som den totala utgiftselasticiteten för varan Priselasticiteten definieras som
1 l + + log
Hi[BJl0gIlP- 5 Shkj-ñ
- 627.102]
där ezuârelasticiteten för varan i med avseende priset på varan är Kroneckers delta, 6i1 för ij, annars Detta är den okompenserade priselasticiteten. Den kompenserade priselasticiteten definieras
c 10.
+ el
-
Som ett alternativ till AIDS-modellen har ett annat flexibelt efterfrågesystem ofta använts, den s k translog modellen. Enligt en variant av detta system, som föreslagits av Jorgenson m 1982 och Deaton 1986, är efterfrågefunktionerxia
wiD[ai+§7ijl0gpj+Bil0g
D -1+ Blogz
E7j10gpj+
De båda efterfrågesystemen har tidigare jämförts av Hansen och Sienknecht 1989 som skattade systemen i ovanstående form och använde ett statistiskt test för non-nested system. Lewbel 1989 använder i stället en generell modell inom vilken båda dessa
varandra med den generella modellen som norm. system ryms, varvid de kan testas mot
emellertid mängd observationer, eftersom den Den senare metoden förutsätter en stor
antal Resultaten dessa jämförelser generella modellen innehåller ett stort parametrar. av
lika och bättre skattningar än då ett flexivisar att de båda systemen år mycket ger
efterfrågesystem används, t det linjära utgiftssystemet. belt som ex
likheter mellan AIDS och translog modellen, väljer Eftersom dessa studier visat på stora
AIDS, med vissa ändringar den ursprungliga modellen. Det vi här att använda men av
utvidgning så konsumenternas vanebildning byggs in. gäller framför allt en att
2.2 En dynamisk efterfrågemodell
uteslutande statiska modeller. Detta kan motiveras med l föregående avsnitt beaktade
period, säg under ett år, fattas oberoende av beslut som att beslut som fattas under en
knappast särskilt realistiskt, varför en dynamisk fattas under andra perioder. Detta är
modellen är önskvärd. Inom ramen för efterlrågesystem utvidgning av den teoretiska
till konsumenter bildar vanor och att dagens brukar göra det genom hänvisning att man
spegelbild gårdagens konsumtion. Detta konsumtion därför i hög utsträckning år en av
frukostmaten är ett särskilt tydligt exempel. gäller speciellt dagligvaror, där
Även torde föremål för stark vanebildning. Liksom honungen alkoholkonsumtionen vara
kvarting renat på fredagseftermiddagen på den rostade smörgåsen till frukost kan en
uttryck för vanebildning i konsumtionen. vara
efterfrågesystem på ad hoc mässigt sätt. Det Vanebildningen har oftast byggts in i ett
Phlips 1975, är att till en statisk specifikation vanligaste förfaringssättet, se t ex man
variabeln tidsfördröjd oberoende variabel i helt enkelt lägger till den beroende som
vanebildningen med i valhandlingsmodellen efterfrågesystemet. Mindre vanligt är att tas
efterfrågesystemet. En sådan härledning skall göra här. och sedan härleds till
frukostmackan och kvartingen renat på fredagseftermiddagen Även honungen på om
så bör själva vanebildningen uppfattas som en kostupplevs positivt av konsumenten,
vanebildningen hindrar konsumenten från att omedelnad. Anledningen till det är att
när priserna eller inkomsten ändras. Om det relatibart ändra sitt konsumtionsmönster
så konsumentens avsikt att minska efterfrågan på renat priset på renat stiger är va
sker detta emellertid inte tillräckligt snabbt utan något. På grund av vanebildningen
konsumenten åsamkas en kostnad på grund av den tillfälligt för höga konsumtionen av renat.
Den direkta nyttofunktionen v q formulerar nu i stället som
qlt qât I
u v -1-4 m
14 3 mm mnt
där mü0 är en kostnadsindex för vanebildningen. Här definierar kostnaden som en del av förändringen i konsumtionen av varan. Vi speciñcerar
Hz-J
i
mü-l+6iL JH-I
som för en logaritmisk specifikation kan approximeras med
vilket är en bra approximation om högersidan i 19 är liten.
ik Låt nu ql-fqitmit. För att budgetrestriktionen skall gälla måste då så att 122112 mit
I
zpitqii°fpitqitv r 20
z z
Av ovanstående följer också att kan definiera en ny kostnadsfunktion i termer i av p stället för p, vilket ger
å cfumlmnfpq l dqul 21
som ger ett nytt efterfragesystemo definierat som en funktion i stället 1örav p p
I
xP 22
wiai+§7ijl0gpj+B1og
där
2k 1 23
log P V aklogpk+ pk log
+ - ykjlog
J
En pristerm i denna specifikation kan skrivas
9 q i-I
är det klart uttrycket inom parentes kan bli negativt, vilket l estimationen av att skulle medföra numeriskt fel i beräkningsrutinen. Man kan därför i stället estimera
ett denna kvadrerad, dvs tvinga den att positiv, varvid alla parametrar i
parameter vara systemet bör kunna estimeras.
bygger vanebildningen på ett satt ar förenligt med den teoretiska Detta system som modellen, så kostnadsfunktionen och efterfrågefunktionerna har de teoretiskt önsk-
att värda egenskaperna. Problemet med denna formulering av modellen är att systemet är mycket besvärligt estimera, eftersom det är icke-linjart i parametrarna. Som alterna-
att tiv till denna modell har tidigare föreslagit två förändringar av AIDS-systemet.
man
Wales 1981 föreslog generell metod kallad translating, som ursprungli- Pollak och en
användes för bygga in demografiska effekter. Med denna metod kan ri-parametgen att rarna skrivas om som
x 25
ai az i lax-J
formulering är villkoret budgetuttörnning inte alltid håller. Problemet med denna att om
detta villkor måste betraktas basalt i ett efterfrågesystem är formulerin- Eftersom som
bra. Ett alternativ föreslogs Ray 1985. Han lade i kostnadsfunkgen mindre annat av tionen till termen
i
X0
k qkt-I
k
vilket skulle ge efterfrâgefunktionerna
wz. pj+ ,ållogz-oo-Eaklog pk-
ai+§7ijlog
12åykjlogpklogpj-Eairqihj]
Nackdelen med denna formulering, som är konsistent med efterfrågeteorin, är att vanebildningen endast kommer in via det prisindex som används för att deflatera den nominella inkomsten. Även denna specifikation förefaller därför mindre lämplig. Vi har därför valt att prova en alternativ specifikation, som uppfyller budgetuttömningskravet och som härleds direkt från kostnadsfunktionen. l kostnadsfunktionen ersattes parametern med a. 02+ Shephards lemma ger dä efterfrågesystemet
blijuvijhj.
J
+ + + log 24
wi avi-JF] yijlog rf-Pi
där a0+ E aklog pk+ E + pklog
wkjlog 700g
För budgetuttömning krävs nu att Eftersom den sista budgetandelen kan
z härledas från de Övriga budgetandelarna krävs även att estimeringen av detta system görs under restriktionen
I de flesta tillämpningar med AIDS har man använt ärsdata. Men detta innebär att man bortser från den information som finns i konsumtionsdata inom året. Dessutom får man ett större antal observationer och frihetsgrader då. kvartalsdata används. Vi har därför valt att använda kvartalsdata. Man måste då ta hänsyn till de säsongsvariationer som finns och som inte förklaras av inkomst och priser. Man kan då välja att säsongsjustera data innan estimeringen görs. Ett problem är då att säsongsjusteringen inte är en del av modellen och egentligen inte kan förklaras. Vi väljer i stället att i estimeringen inkludera s k säsongsdummys. Dessa kan tolkas inom ramen för AIDS, som säsongsmässiga variationer i Dessa parametrar kan tolkas som den budgetandel som är nödvändig för att uppnå existensminimum det år då priserna normerats till ett i vårt fall år 1985.
Således kan tänka sig budgetandelen, är större under det fjärde kvartalet. man att al., Detta sätt att göra såsongsjusteringen innebär också att elasticiteterna kommer att variera såsongsmässigt. Även detta förefaller rimligt, att priselasticiteten för sprit är t ex lägre det fjärde kvartalet julsnapsen vill man absolut inte vara utan.
Då även har säsongsdumrnys med kvartalsdata ändras specifikationen av till man
3 3 ä 28
i + + bus z wijt-I
Ic-I j
där är durnrnyvariabel för kvartal Det är speciñkationen 28 som företrädesvis en används här.
DATA
Databasen består data för alkoholhaltiga drycker som säljes genom Systembolaget, av data för folkölpilsner samt mellanöl insamlats från konsumtionsstatistiken i samt som Statistiska centralbyråns nationalräkenskaper, vilka i sin tur bygger på Jordbruksnämndens beräkningar. Systembolaget har tillförlitlig statistik över försäljningen till privaen ta kunder och till storhushåll, företrädesvis restauranger.
Som tidigare nämndes är det fyra av alkohol som år av primärt intresse varugrupper sprit, vin, starköl folköl. I vinkonsurntionen finns såväl lättvin högst 15 procent samt starkvin med över 15 procent alkoholhalt. l folköl ingår pilsner eller
alkoholhaltsom
folköl med en alkoholhalt om högst 2.8 procent.
alkoholkonsumtionen finns dels på kvartalsbasis, för perioden 1970-1988, Data över på årsbasis för perioden 1963-1988. Skattningarna har gjorts för både årsdata och samt kvartalsdata, regel har skattningarna med kvartalsdata varit mer tillförlitliga. men som problem år mellanölsperioden. Beräkningar visar att mellanölsperioden innebar att Ett beteendet i alkoholkonsumtionen förändrades. Man kan därför med fog hävda att samma modell inte gäller under mellanölsperioden efter. Eftersom det är elasticiteterna idag som primärt intresse har koncentrerat vårt intresse till perioden efter mellansom är av ölet, dvs till åren 1978-1988. Eftersom denna period är relativt kort är användning av årsdata mindre lämplig. Men har även gjort skattningar för hela perioden 1970-1988 för att undersöka hur mellanölsperioden påverkar skattningarna.
Konsumtionen har beräknats som antal liter per vuxen person. Barn antas inte konsumera alkohol. För sprit, vin och starköl finns en tillförlitlig statistik hos Systembolaget. Såväl priser som kvantiteter redovisas. För folkölet används implicita prisindextal som är lika med 100 1985. Prisuppgifterna har gjorts samstämmiga genom att priserna för alla alkoholtyperna satts lika med 100 det tredje kvartalet år 198.5. Prisutvecklingen redovisas i figur
Figur 1 visar alkoholkonsumtionens utveckling för perioden 1978-1988. Här framgår att spritkonsumtionen trendmässigt har sjunkit från drygt två liter per person och kvartal till ca 1,5 liter i slutet av perioden. Vinkonsumtionen visar i stället en trendmässig ökning, från ca 2,5 liter per kvartal i början av perioden till ca 3,2 liter i slutet av perio den. Starkölskonsumtionen visar också en trendmässig ökning, dessutom något kraftigare. Här har konsumtionen Ökat från 2.0 till ca 3,2 liter per kvartal. De största trendmässiga förändringarna finner man i folkölskonsumtionen. Den minskade trendmässigt från drygt nio liter per kvartal 1978 till drygt sex liter 1984. Därefter Ökade konsumtionen relativt kraftigt till knappt åtta liter 1988. Här bör man observera att restaurangkonsurntionen inte är medräknad och givetvis inte heller egenproduktionen. Omräknat i alkoholintag kan vi konstatera att spriten intar en ohotad förstaplats, att vinet är näst störst och att folkölet numera har passerat starkölet. Stark-ölet står för drygt tio procent av det totala alkoholintaget.
De data som används här måste anses hålla en osedvanligt hög kvalitet. Vi bör dock observera att såväl restaurangkonsumtionen, egenproduktionen som den skattefria försäljningen i samband med utlandsresor har lämnats utanför. Det finns uppgifter som antyder att denna konsumtion skulle kunna uppgå till hälften av den totala konsumtionen. Detta kan naturligtvis påverka de här skattade elasticiteterna, eftersom konsumtionen av alkohol från Systembolaget kan tänkas påverkas av den övriga konsumtionen. Såväl egenproduktion som skattefri försäljning torde vara mest betydelsefull för spritefterfrågan. Det är emellertid svårt att veta vad detta skulle kunna innebära för efterfrågan på sprit. En rimlig förklaring skulle kunna vara att de mest priskänsliga konsumenterna lämnar den vita för den svarta marknaden och att efterfrågan därför blir mindre priselastisk.
4. DE EMPIRISKA RESULTATEN
4.1 Den ekonometriska metoden
Vi skall diskutera de ekonometriska metoder som skall användas vid estimeringen av nu efterfrågesystemet. Om utgår från efterfrågesystemet AIDS i 10, så är det klart att kan estimeras ekvation för ekvation inga speciella restriktioner åläggs detta systern om parametrarna i systemet. I det här fallet har ett antal parametrar som är gemensami de olika ekvationerna och restriktioner på parametrarna över ekvationerna, vilket ma innebär bör skatta hela ekvationssystemet samtidigt och därmed även skatta att kovariansmatrisen för feltermerna i systemet5.
4.2 Resultat från estimation av efterfxågesystemet
tabell redovisas resultaten för skattningeii efterfrågesystemet i 27, inklusive l l av såsongsdummys. Samtliga parameterskattningar redovisas med standardfeleri inom Av 52 parametrar förutom parametrarna i kovariansmatrisen är 28 parentes. systemets signifikant skilda från noll på åtminstone ö-procentsnivån av t-fördelningen. Längst ner 2 redovisas ., diagnostiska. . for ekvationerna... . R ..ar ett matto pao den .1 tabell i . nagra test andel variatonen i den beroende variabeln förklaras av modellen. I vårt fall år av som ekvation relativt höga och i inget fall lägre än 90 procentö. för hela för respektive 09997, dvs mycket högt. De övriga testen prövar om de skattade residualersystemet är autokorrelerade korrelerade i tiden eller de är normalfördelade. na i ekvationerna år om dessa inga tecken på varken autokorrelation eller normalfördelade Det. finns enligt test residualer någon ekvation. Detta utgör ett statistiskt stöd för den specifikation som i
5Systemet skattas med maximum likelihood metod, under Förutsättningen att slumptermerna är identiskt och oberoendenormalfördelade.
5Observera nar skattar ett system ekvationer sa maximeias inte R för varje ekvation. att man av Man kan därför i stället beräknaett alternativt mått för systemetdefinierat som
|
Rgzl-lü
IH
där EE den kvadrerade residualmatrisenoch yy är de kvadreradeavvikelserna från medelvärdet i är de beroendevariablerna.
valts här. Det kan nämnas att den ursprungliga statiska versionen av AIDS ger autokorrelerade slumptermer och därför är en felspecifikation.
Såsom tidigare påpekats innebär mellanölsperioden en förändring i alkoholvanorna. Om man skattar efterfrägesystemet för hela perioden 1970-1988 och inkluderar en dummy för mellanölsperioden, där dumrnyn kan vara själva mellanölskonsumtionen, finner man den ekonometriska specifikationen mindre lyckad. I figur 17 presenteras egenpriselasticiteter med en sådan specifikation. Som framgår av figuren är det främst elasticiteten för folkölet som gör ett hopp då mellanölet avskaffas 1977. På grund av de problem för skattningarna mellanölsperioden innebär har jag därför valt att estimera efterfråge-
som systemet för perioden 1978-1988.
Primärt är inte intresserade av de i tabell 1 presenterade parameterestimaten. Vi är i stället intresserade av pris- och utgiftselasticiteter och huruvida dessa är statistiskt signifikanta. Vi ha därför beräknat elasticiteterna enligt 13, 14 och 15 samt standardfelen för de okompenserade elasticiteterna. Därefter har femprocentiga konfidensintervall konstruerats för tidsserier över elasticiteterna. Elasticiteterna är i denna modell inte konstanta utan varierar över tiden. Oftast presenteras elasticiteter som konstanter,
det är mer en konvention än ett lämpligt förfaringssätt. I vårt fall, när konsumtiomen
varierar ganska kraftigt sâsongsmässigt, är det också rimligt att tänka sig att elasnen ticiteterna varierar säsongsmässigt.
Figurerna 3-10 presenterar utgifts- och okompenserade priselasticiteter med konfidensintervall är tvä standardfel stora. Det innebär att man med 95 procents sannolikhet
som kan förkasta att elasticiteterna ligger utanför konfidensintervallet. Samtliga utgifts- och egenpriselasticiteter är signifikant skilda frän noll. Utgiftselasticiteten är ca 0,6 för sprit, 0,4 för vin, 0,9 för starköl och 1,4 för folköl. Man kan därför räkna med att en realinkomstökning i ekonomin, som ökar utgifterna för alkohol, främst kommer att innebära
ökad konsumtion av folköl och en mindre ökning av övriga alkoholsorter. en
Priselasticiteterna -0.9 för sprit och vin, -1.3 för starköl och -12 för folköl. Figu-
är ca
11-14 redovisar både kompenserade och okompenserade priselasticiteter. Som rerna ser blir skillnaden liten, eftersom alkoholkonsumtionen utgör en liten andel av hushållens totala konsumtion. Den kompenserade elasticiteten har beräknats som c daru , utgiftselasticiteten. . . for- . alkoholtyp, - utgifts.
eij-eijaeareiawjaua, ema.r en viss e ar
är budgetandelen för viss alkoholtyp som elasticiteten för alkohol som grupp, wm en
alkoholkonsumtionen och år budgetandelen för alkohol som andel andel av den totala w a konsumtionen. Den kompenserade elasticiteten visar effekten på konsumav den totala
renodlad prisåndring då konsumenten kompenseras för prisändringen. Hår tionen av en
folköl och starköl är mest priskånsliga, med elasticiteter på -1,2 respektive framgår att
-1,3. Vin och sprit har elasticiteter på ca -0,9.
för alkohol skattades i ett separat ekvationssystem Utgiftselasticiteten som grupp, em , alkohol, livsmedel, övriga icke varaktiga varor och delvis varaktiga varor. med, förutom för alkohol varierade mellan 1.06 och 1.09 under den Den skattade utgiftselasticiteten
studerade tidsperioden.
gäller på kort sikt. På längre sikt sker en ytterligare anpass- Ovanstående elasticiteter framgår figurerna 15 och 16. Anpassningen är emellertid konsumtionen. Detta av ning av För vin och sprit sker engångsanpassning vid en olika för de olika alkoholtyperna. en
återgår konsumtionen till den normala. För ölkonsumtionen år prisändring, men sedan
anpassningen succesivt till allt högre elasticitet på lång det annorlunda. Här förstärks en
mått vanebildning i ölkonsumtionen, som det tar sikt. Detta torde spegla ett större av
vinkonsumtionen kan ha mindre vardagskaraktår och tid att ändra. Sprit- och antas
priseffekterna därför vara mera omedelbara.
framgår även att utgifts- och priselasticiteterna varie Av skattningen av elasticiteterna
elasticiteterna lägst det fjärde kvartalet, vilket säsongsmässigt. För vin och sprit är rar starköl och folköl är det emellertid det första respektive stämmer med intuitionen. För
det tredje kvartalet man är minst priskänslig.
ETT PRJSPOLITISKT EXPERIMENT
förändringar i skatterna, i huvudsak syftande l alkoholskatteutredningen föreslås vissa
efter alkoholstyrka. Dessa förändringar innebär att till renodlad beskattning en prisnivåerna för de olika alkoholtyperna förändras enligt följande
| alkoholtyp | procentuell prisförändring |
| sprit | +0,6 |
| vin | -1,2 |
| starköl | -5,8 |
| folköl | +7.] |
Det bör poängteras att detta gäller de genomsnittliga förändringarna för respektive alkoholtyp. Inom dessa grupper förekommer stora individuella variationer. Exempelvis ökar priserna på lättvinsapertifer med drygt 30 procent, medan priserna på mousserande viner minskar med drygt 16 procent. Vi kan nu göra en simulering effekterna dessa
av av förändringar med utgångspunkt från vår efterfrågemodell. Dessa simuleringar tar då hänsyn till alla korseffekter som förekommer då alla priserna förändras, liksom till de dynamiska effekter som finns. Vi utför simuleringen under förutsättning att konsumenterna inte kompenseras för de inträffade prisändringarna. Effekterna
svarar dock i stort sett mot de kompenserade, eftersom det här i huvudsak är fråga
om omfördelningar av skattetrycket mellan de olika alkoholtyperna.
Simuleringarna utförs så att förändrar priserna med början 1986kvartal 1 och beräknar effekterna tre år framåt. Priserna ändras med ovanstående procentsatser. Vi beräknar effekterna på de konsumerade volymerna de olika alkoholtyperna samt för
av den totala alkoholkonsumtionen, mått i spritekvivalenter. Jag räknar med
en genomsnittlig alkoholstyrka på 39 procent för sprit, 12,1 för vin, 4,0 för starköl och 2,8 för folköl. Vidare räknar jag med ett genomsnittligt literpris 33 kronor för starköl
om och 17 kronor för folköl när den procentuella prisändringen för dessa drycker beräknas7.
Effekten på konsumtionen av de olika alkoholtyperna blir
70m literpriset på starköl är 33 kronor blir den procentuellaprissänkningenl,9033l005,8 procent. För folkölet ökar priset med 1,2171007,1 procent. I simuleringen förändras ölpriserna med dessa procentsatserfrån och med l986kvartal
vin starköl folköl
sprit
3,10 12,00 -9,06 kvartal 1 -O,85
1,27 4,65 15,29 -12,11 1986
1,57 4,79 15,24 -1222 1987
1,71 4,83 14,99 -l2,l3 1988
och för den totala alkoholkonsumtionen
total alkoholkonsumtion
kvartal l -0,07
| 1986 | 0,97 |
| 1987 | 1,37 |
| 1988 | 1,54 |
torde därför komma att på sikt öka utredningen föreslagna skatteförändringarna De av
till drygt 1,5 procent. Detta resultat kan totala alkoholkonsumtionen, här beräknat den
alkoholfria drycker. Förmodligen är emellertid påverkas att här utelämnat av
folköl, varför prisökningen på folköl kan leda alkoholfria drycker ett nära substitut till
Den här beräknade effekten på den konsumtionen alkoholfria drycker ökar. till att av
alkoholkonsumtionen är därför troligen en överskattning. totala
omfördelning skatterna. mellan olika Simuleringen aktualiserar frågan om vilken av
effekt den totala alkoholkonsumtionen. För att
alkoholtyper som ger en gynnsam
med olika priser på de olika denna fråga skall göra några simuleringar undersöka nu
i den allmänna debatten är en ökad alkoholtyperna. Bland de förslag som diskuterats
det vanligast förekommande. Här kan man beskattning de alkoholstarkaste dryckerna av
lägre beskattning vin. På dels ökad beskattning av sprit ocheller en av tänka sig en
starköl. Vi utför därför tvâ maltsidan kan tänka sig en Ökad beskattning av man
så priset på starköl ökas med I det första antar att beskattningen ökas att experiment.
med från och med första kvartalet och priset på folköl minskas en procent en procent
modell ha ändrats på följande sätt från 1986 Konsumtionen skulle då enligt min 1986.
1988, räknat i procentuell volymförändring per vuxen person till
spritkonsumtion
| kvartal 1 | -0,031 |
| 1986 | -0,247 |
| 1987 | -0,344 |
| 1988 | -O,39O |
vinkonsumtion
| kvartal 1 | -0,183 |
| 1986 | -0,407 |
| 1987 | 41,509 |
| 1988 | -O,552 |
starkölskonmxmtion
| kvartal 1 | -1,936 |
| 1986 | -2,107 |
| 1987 | -2,165 |
| 1988 | 42,178 |
folkölskonsumtion
kvartal 1 1,415
1986 1,754
1987 1,854
1988 1,876
På motsvarande sätt utför ett andra experiment där vi beskattningen ändras
antar att så att priset på sprit ökar med och priset på vin sjunker med
en procent en procent. Konsumtionen ändras då på följande sätt
spritkonsumtion
| kvartal 1 | --0,934 |
| 1986 | -O,902 |
| 1987 | -0,934 |
| 1988 | -0,956 |
vinkonsumtion
| kvartal 1 | 1.403 |
| 1986 | 1,614 |
| 1987 | 1,681 |
| 1988 | 1,707 |
starkölskonsumtion
| kvartal 1 | 0,118 |
| 1986 | -0.050 |
| 1987 | -0,184 |
| 1988 | -0239 |
folkölskonsumtion
| kvartal 1 | -0214 |
| 1986 | -0277 |
| 1987 | -0238 |
| 1988 | -0212 |
framgår den priselastiska ölefterfrågan gör att starkölsefterfrågan minskar kraf- Här att tigt och folkölsefterfrågan ökar kraftigt till följd ökad relativ beskattning av starkölet.
av Om skatten ökas på sprit till förmån för vin blir effekterna betydligt mindre, beroende på den mindre priselastiska efterfrågan för dessa drycker. Hår bör också observera att korspriselasticiteterna mellan de olika dryckerna spelar roll. Således kan konstatera
en
starköl och folköl är substitut och att därför konsumtionen påverkas kraftigt av den att relativa skatteföråndringen i det första experimentet. I det andra experimentet ser också vinkonsumtionen år känslig för spritprisförändringar, eftersom vinkonsumtio-
att
ökar kraftigt då relativpriset på sprit i förhållande till vin ökar. Dessa förändringar nen framgår även av figurerna 18 och 19.
Effekterna på alkoholkonsumtionen kan också utvärderas. I det första experimentet sjunker alkoholkonsumtionen med ca 0,3 procent efter 3 år, medan i det andra experimentet den totala alkoholkonsumtionen i stället minskar med ca 0,1 procent. Detta tyder på att alkoholpolitiskt skulle vinna på en omfördelning av skatterna
man med högre skatt på starköl, att höjning spritskatten har en mindre effekt. De
men en av
skattade priselast.iciteterna antyder i själva verket att man fär den största effekten i form minskad total alkoholkonsumtion genom en omfördelning av skattetrycket frän
av alkoholstarkare till alkoholsvagare drycker. Det beror alltså på att de alkoholsvagare dryckerna, dvs starköl och folköl, är de mest priskänsliga.
Syftet med skattereformen är dock att endast omfördela skattetrycket mellan olika alkoholtyper, speciellt att genomföra en mer renodlad beskattning efter alkoholstyrka. Man bör därför ta hänsyn till de olika alkoholt.ypernas vikt i den totala konsumtionen. Jag har därför också gjort simuleringar där den allmänna prisnivån för alkohol hålles oförändrad. Vi utgår från sänkning av priset på folköl med en procent och beräk-
nu en
sedan de prisändringar på övriga alkoholtyper som krävs för att den allmänna prisninar vån på alkohol skall oförändrad. Analogt med den första simuleringen ovan krävs
vara då ökning priset på starköl med 2,35 procent. Genomför man denna förändring
en av kommer den totala alkoholkonsumtionen att minska med 0,7 procent. Analogt med den andra simuleringen skulle vinpriset sänkas med 2,35 procent och spritpriset höjas med 3,6 procent. Detta skulle sänka den totala alkoholkonsumtionen med 0,3 procent, dvs effekten blir mindre än hälften av förändringen på de båda Öltyperna.
En alkoholpolitisk hypotes går ut på att beskatta alkohol som huvudsakligen intas
annan i samband med måltider lindrigare. Vi kan då omfördela skatterna så att spritpriset ökar med 3,6 procent, starkölet med 2,35 procent, medan priserna pä vin och folköl minskas med 2,35 respektive procent. Denna omfördelning skulle leda till en minskad total
en alkoholkonsumtion med 0,8 procent.
Slutsatsen dessa simuleringar är att man vill minska den totala alkoholkonsumtio-
av orr.
med hjälp beskattningen bör man beskatta relativt priselastiska alkoholtyper nen av med hög alkoholstyrka hårdare. En hårdare beskattning av starkölet och en lindrigare beskattning folkölet förefaller då den rätta politiken. En minskning av den totala
av vara alkoholkonsumtionen med fem procent skulle kunna uppnås genom en sänkning av priset på folköl med ca 7 procent och en ökning av priset på starköl med ca 17 procent.
Det kan tänkas att egenproduktion och utlandsförsäljning är mindre känslig för omför-
skattetrycket inom maltdryckessortimentet, eftersom substitutionen där torde delning av
relativt liten. Om så är fallet torde en relativ höjning av skatten pä starköl kunna vara
på alkoholkonsumtionen.
få en gynnsam effekt den totala
6. SLUTSATSER
I denna rapport har beräknat pris- och utgiftselasticiteter för de olika alkoholtyperna sprit, vin, starköl och folköl. Vi har använt en dynamisk version av efterfrågesystemet AIDS och skattningen detta system har varit lyckat. Trots att variationen i de relati-
av
priserna är relativt liten har lyckats identifiera statistiskt signifikanta pris- och va utgiftselasticiteter, som dessutom är teoretiskt helt rimliga. De ekonometriska problemen tycks också vara relativt små med den specifikation som valts här.
Resultaten visar att folköl och starköl är de mest priskänsliga dryckerna med priselasticiteter på -1,2 resp -1,3, medan vin och sprit har lägre elasticiteter, ca -0,9.
l ett experiment förutsätter att skattesatserna för olika alkoholtyper ändras utan
som att konsumenterna kompenseras för skatteändringen, visas att en omfördelning av skattesatserna så att priset på starköl stiger med en procent medan priset på folköl minskar med en procent skulle sänka den totala alkoholkonsumtionen med ca 0,3 procent. En motsvarande ökning och sänkning av sprit- respektive vinpriserna skulle i stället öka alkoholkonsumtionen med ca 0,1 procent. Om priserna ändras enligt alkoholskatteutredningens förslag, vilket framför allt innebär en prissänkning för starköl och prisökning för folköl, kommer den totala alkoholkonsumtionen att öka med ca 1,5
en procent.
REFERENSER AssarssonB 1985 Prices and income distribution An inquiry into the effects of relative-price
changeson the cost of living and the distribution of income in Swedenwith special referenceto the costof children, Meddelande 198598, Nationalekonomiskainstitutionen, Lunds universitet. Christensen L R, D W Jorgenson och L J Lau 1975 Transcendental logarithmic utility functions,American Economic Review651367-3813. Deaton A S 1986 Demand analysis, kap 30 i Z.Griliches och M.D.Intriligator, red., Handbook econometrics, Vol III, North-Holland, Amsterdam DeatonA S och J Muellbauer 1980a An almost idealdemand system, American Economic Review 702312-326 Deaton A S och J Muellbauer 1980b Economicsand consumerbehavior, CambridgeUniversity Press, Cambridge. Edgerton D 1990 Demand functions a review, stencil, Nationalekonomiskainstitutionen, Lunds
universitet. Hansen G och H-P Sienknecht 1989 A comparison of demand systems A case study for
- West-Germany, Empirzcal Economics 1443-61. JorgensonD. m H 1982 The transcendental logarithmic model of aggregateconsumerbehavior i RBasman och G.Rhodes,red., Advancesin Econometrics Klevmarken A 1981 On the completesystemsapproachto demandsystems,Industrins utredningsinstitut Lewbel A 1989 Nesting the AIDS and the translog demand systems, International Economic Review301349-56 Phlips L 1974 Applied consumptionanalysis,North-Holland Publ C0. Phlips L 1975 A dynamic version of the linear expenditure model, Review of Economics and Statistics, 54 450-58 Pollak, R A och T J Wales Demographic irariables demandanalysis, Ecanometrica4921533-51 Ray, R 1985 Speciñcation and time series estimation of dynamic Gorman polar form demand systems, European EconomicReview27357-74 ShephardR W 1953 Cost and production functions, Princeton University Press Theil H 1971 Principles econometrics,John Wiley Sons. Theil H 1976 Theory and measurementof consumerdemand,Volymerna l och 2 North-Holland Publ C0. Wold H och L Jureen 1953 Demand analysis,Almqvist Wicksell.
Tabell Skanning av dynamisk AIDS efterfrågesystemmed säsongsdummysför perioden l978zkvartal 1 l988zkvartal 4.
-
| sprit | p VH] . | starköl | roman | totala utgifter |
| sprit 00024 | 0.000 | -00214 | -00588 | -00472 |
| 00769 | 00054 | -00280 | -00943 | -01242 |
W .V11 starköl 00349 0.01.58 -00516 0.097 -00267
-0.114l -00219 0.1011 00560 0.198]
roman
konstant kvartal 1 kvartal 2 kvartal 3
| wsprit | 0.46.56 02049 | -00161 -00479 | -00058 -00197 | -0.0l 10 -00338 |
| starköl | -0.2761 06056 | 00104 0.053 | 0.0598 -00343 | 00390 00058 |
roman
| sprint-l | Ill vin ,t-l | wstarköLt-l | wfolköLt-l | |
| sprit | 00153 -07680 | -00296 0.584 | 00759 01985 | -00617 -00152 |
| wstarköl 02630 | -0.5013 | 03645 | -0.1262 | |
| folköl | 0.489 | -00537 | -06389 | 02030 |
AR-F5,32 ARCH-F3,36 x 2
0.982 1.07 0.76 1.974
rik
0.964 1.10 0.93 0.624
vm
0.960 0.73 0.74 0.314 Sstarköl
0.909 0.02 0.71 1.449 1 folköl
Not. .AR-F5,32 är en F-test för autokorrelerade residualer. ARCH är en F-test för autokorrelation
R20.9997
givet heteroskedasticitet. är en bestför normalfördeladeresidualer. för hela.systemet.
1,
M
1 I
V O
budgetlinje 2 Figur Konsumentens vclhondüngsproblem
i
I
i
J
Konsumtionsvolymev alkoholtyperolika
Sasongsvensadekvmaisoclo
8.4 folkof Z
LJ
sovit
v v v . v v v v v v v 7a79a0ava2usvassss7as
Fvqur Konsumtvonsvolymereftermellonofspervoden
Priser olikaalkoholtyper
I980lvuv1al2100 starke J sovit
d
LZ[f foikol
v v | v v v v v v v v vansoavazassvesaesvaa
Figur Prisereftermellanolspervoden
Totalutqiflselosticitetsprit
2slomdldsmammanssz-m LS
I g
/
i 2.0
j 1.5 A
ä 13
i
, .
å
s 0.0 7
I
4.5 7
g -m w
W
S v 1 v | T I 1 I V T
Utguftselasttczletspnt
Totalutgiftselosticitel
2snomamsmnamømnSI-näven 3 1
i a
A i
2 V i
.
i i
i i | | i |
I i 5 z F
0 i
i
i l
I i
a2a3
a
Ulgiftseiosticitetwn
Totalutgiftselasticite slorkol
2slarvdudickkonfvdensintetvdlål-mm
v v v v v v v v v v v 7a79aoa1s2a3a4a5aea7aa
Utgiftselaslvcitelslarkol
Totalutgiftseiosticitetfoikol
2slundordfekkonfvdevssvntervollSI-mon 2.40r
wwwwwLxx
avAazvs Ukgvfisekvstntuietfolkol
Okompenseradegenpriseloslicilelsprit
2stommeMmmm sz-mm 43.42v
J i m;
i
-OJOi
m x w
i
-osa b
. i
l a
4,12 Q | I
M
l
i
ranaostaztgsagaysazwaa
Okompenserodegenpnselastncutelspnt
Okompenserodegenpriselasticite
2stcndardlelskonñdensunlervdlSi-man 4170 , 2
f
l 4 K i ;
V %
i VVV
MM
-035 i
I
F
ex ,Af l v V 17 i l 41.95 I | Å\ 44m %
i
.A3
7579503 a2s3a4'ssTao'a7'as
Okompensercdeçenpriseäcsiiciåeå
Okompenserodegenpriselosticitetslarkol
2stannadeMagnum sz-m
3 rx
vrxvr
v v
Okompenseradeqenpriselosticitetstorkol
Okompensercdeqenoriselasticiletfolkol
StammiskonfzdensinletvoüSI-won 4164
om
-0.96
1 x I 1 r r T v . 795051 azaçp;
Okompenserodegenpnselostxcsteioikoi
Ok0mpenser0deegenpdselasticitetersprit
-OÅW Å å -m
AH -N V
-0564
NV
41873 V
AN
-ORZ
MJW
-ODEI
-osm
Åx kompenserad
Ia 81r828384I85l86' s7sa
H. 0kompenser0deeqenpriselosticiteterfor sprit
0kompenser0deegenpriselasticiteterfor
-0375
Å A A V
okompenserod
JM CAVIW
1A
w Å
M
-0396
MVVV
w
-0303
[IW V
kompenserod
r
-0310
7a79'ao's1'a2'u's4'asraar57I i
Okompenseradeegenpriseloslitileter
J
0kompenseradeegenpriselosticileterstorkol
HHHG AAR
VV
°WWññHHH
V
IHUUVN WU
I 4.40 i
i körnpenserod
I
I
v aoa1'a2'a3's4Ta5Tas' 87188
15.0k0mpenser0deegenprisefosticileterstorkol
0kompenserodeeqenpriselosticiieterfolkol
MAN KW
A
w v
wmxmm
V
v v
vw
I
w
F
V
ñAAAMAMmn
V
V
V
V V
L W
7a79's0'a1'a2'u's4'a5'as'afss 14.0k0mpenser0deeqenpriselosticitelerfolkol
Lonqsiktigormegâtiicálstçrolika
k folkol
5 starkol
r
0.75 å W
å sprit
g 050 .i i . M
L
G25 T I 1 T l 1 I I I I |
Lonqsikliqoulgiftselosticileler
Longsiküguegenpriselosticiteterolikaolkoholtyper
Fawdrinqdtaüüdtsotárøga1978 4115 R v|n
sprit
-LO
ä -12 å
E -u 4
ki
folkol A -15 L
storkol ° -ua r v 1 1 v | I v | | | N w u u
Lonqsiktigoegenpriseknsticiieter
Egenpriselosticitelerolikaoikoholtyper
ObmpmøodeMilda perioden1970-1988 . 5 svit
i
A
W \
siorkol V søwqwxw-x
g
m- I
mJkaT
V
4.0 q
w
4.5 I r I I T I I I v 1 I I l v v . 1 u
Skoltningmeddummy mellonoisperioden
Bilaga 2
Kalkylkomponenter i försâljningspriset för spritdrycker och vin
Nedan följer en beskrivning av hur de olika beståndsdelarna i försäljningspriset för spritdrycker och vin kan härledas ur försäljningspriset. Därefter lämnas en beskrivning av hur törsäljningspriset räknas fram med utgångspunkt frán varuvärdet. Med varuvärde avses de sammanlagda produktkostnadema för Vin Sprit och Systembolaget inklusive vinst.
Beståndsdelarna ifätaväljningspriszil
De olika kalkylkomponenterna i det försäljningspris som köparen betalar i systembutiken dvs varuvärde, dryckesskatt, mervärdeskatt, kan räknas fram på sätt som framgår av nedanstående beräkningsschema.
| Kalkylkomponent | Sprit, 40% Starkvin krliter | krliter | Lättvin krliter |
| Pris i butik | 200,00 | 100,00 | 100,00 |
| Mervärdeskatt 20 % | -40,00 | -20,00 | -20,00 |
| Pris exkl mervärdeskatt | 160,00 | 80,00 | 80,00 |
| Procentavgift, not l | -96,00 | -31,20 | -3l,20 |
| Grundavgift, not 2 | -52,80 | -21,00 | -8,50 |
| Varuvärde | 11,20 | 27,80 | 40,30 |
| Not l Procentavgiften räknas på försäljningspriset exklusive |
mervärdeskatt. För sprit är procentavgiften 60 %, för vin 39 %.
Not 2 Grundavgiften är 1,32 kronor per liter och volymprocentenhet
alkohol för sprit. För starkvin är grundavgiften 21 kronor per liter, för lättvin 8,50 kronor per liter här avses lättvin över 7 % alkoholhalt.
Priskalkyl med utgångspunkt från varu värdet
Spritdrycker
Utgångspunkten i nedanstående exempel är att varuvärdet är 11 kr 20 öre per liter och att alkoholhalten är 40 volymprocent.
Det första steget i priskalkylen är att beräkna summan av varuvärde och grundavgift
| Varuvärde | 11,20 krliter |
| Grundavgift 40 x 1,32 | 52,80 |
| Summa varuvärde och grundavgift | 64,00 |
1 nästa steg beräknas procentavgiften. Den skall beräknas på försäljningspriset exklusive mervärdeskatt. Eftersom försäljningspriset inte kan bestämmas förrän procentavgiften har fastställts måste ett ekvationssystem användas för att priskalkylen skall kunna genomföras.
Om försäljningspriset antas vara P kronor liter kan följande ekvation
per ställas upp.
P-0,20xP-P-0,20xPx0,60 64,00 eller
80xP-0,80xPx0,6O 64,00 0,32xP64,00 P 200,00
0,20 i ekvationen avser mervärdeskattens del av försälj ningspriset och 0,60 avser procentavgiftens del av försäljningspriset exklusive mervärdeskatt.
När försäljningspriset har räknats fram kan procentavgiften fastställas och kalkylen avslutas enligt följande
| Varuvärde | 11,20 krliter | |
| Grundavgift | 40x1 ,32 | 52,80 |
| Summa varuvärde och grundavgift | 64,00 | |
| Procentavgift | 200-0,20x200xO,60 | 96,00 |
| Mervärdeskatt | 200x0,20 | 40,00 |
| Försäljningspris | 200,00 |
Starkvin
Utgångspunkten i nedanstående exempel är att varuvärdet är 27 kronor 80 öre per liter. Analogt med exemplet avseende spritdrycker erhålles följande beräkningar.
| Varuvårde | 27,80 krliter |
| Grundavgift | 21,00 |
| Summa varuvärde och grundavgift | 48,80 |
| P-0,20xP-P-0,20xPx0,39 | 48,80 |
0,80xP-0,80xPx0,39 48,80 0,488xP48,80 P 100,00
0,39 i ekvationen avser procentavgiftens del försäljningspriset exklusive
av mervärdeskatt.
Kalkylen avslutas enligt följande
| Varuvärde | 27,80 kr liter | |
| Grundavgift | 21 ,00 | |
| Summa varuvärde och grundavgift | 48,80 | |
| Procentavgift | 100-0,20x100x0,39 | 31,20 |
| Mervärdeskatt | 100x0,20 | 20,00 |
| Försäljningspris | 100,00 |
Lättvin Utgångspunkten i följande exempel är att varuvärdet är 40 kronor 30 öre per liter. På samma sätt som i tidigare exempel erhålles följande
| Varuvärde | 40,30 krliter |
| Grundavgift | 8,50 |
| Summa varuvärde och grundavgift | 48,80 |
| P-0,20xP-P-0,20xPxO,39 | 48,80 |
0,80xP-0, 80xPx0,39 48, 80 0,488xP48,80 P 100,00
| Varuvärde | 40,30 kr liter | |
| Grundavgift | 8,50 | |
| Summa varuvärde och grundavgift | 48,80 | |
| Procentavgift | 100-0,20x100x0,39 | 31,20 |
| Mervärdeskatt | 100x0,20 | 20,00 |
| Försäl j nin gspris | 100 00 |
,
Bilaga 3
Exempel på pris- och skatteffekter for ett antal sprit- och vinmärken
I denna bilaga redovisas de beräknade konsekvenserna av förslaget till ny alkoholbeskattning när det gäller dryckesskatt och försäljningspris för ett antal sprit- och vinmärken. Någon särredovisning av mervärdeskatten sker inte. Med nuvarande pris avses priserna i maj 1991. Försäljningsvolymen omfattar tiden april 1990 mars 1991.
-
x A
0 v Z
z
a
z
N N o N ONO NNO NNO Oo u o Nc 0 N0 NNO NOO OOO
z
N
N
a
ÖON 0 2
a
g
u
z
OOO OON O O O OQO ODD 0 0 NNN ONN NON ONO
z
m
x 9-0
N N Z
m
N
z
x
z
VON GON ODD NOO OO N N N NNN NNN
a
N
4¶Fit-ÅN
4 4
x N h z
a
z
a
z
O N N NNN NON NOO ONO ODD NNN NOO ONO NCO CNN
a
N lADLA ø-dNln
4 g 4 M x
.. MN m 0
A u n .n
Z
z
2 m
A . . . . . . . . å
. . . . 0 . . . 0 0 . . . . . 0 .
z
a
N N 0 0 0 0 0 N 0 0 N0 0 0 0 N 0 O 0 0 0 0 0
a
i m
N
a 0
. E 3
å
K U N G L B g L
.
w 0 6 2 6
m . .
m IOL
m n,
Statens 1991
offentliga utredningar
Kronologisk förteckning
Flykting- och immigrationspolitikcn.A. 33.Branden Sally Albatross.Den9-l2januari 1990. . Finansiell tillsyn. Fi. Fö. . Statensroll vid främjandeavexport.UD. 34.HIV-smiuade . -ersättningför ideell skada.Ju. Miljölagstiftningen i framtiden.M. 35.Någrafrågor i anslutningtill arbetsgivarperiod en Miljölagstiftningen i framtiden.Bilagedel. inom sjukpenningförsäkringen.S. . SekretariateLskartläggningoch analys.M. 36.Ny kunskapoch förnyelse.C. UtvärderingavSBU. StatensBeredningför Ut- 37.Räknamedmiljön Förslagtill och naturvärderingav medicinskmetodik. miljöräkenskaper.Fi. Sponslig och ekonomiskutvecklinginomtrav- 38.Räknamedmiljön Förslagtill natur-och och galoppsporten.Fi. miljöräkenskaper.Bilagedel.Fi. Beskattningavkraftföretag.Fi 39.Säkrareförare.K. Lokala sjukförsäkringsregister. 40.Marknadsanpassade service-ochstabsfunktioner ny- 10.Aftärstidema.C. organisation avstödettill myndigheterochregell.Affårstiderna. Bilagedel.C. ringskansli.C. l2. Ungdomarnaoch makten.C. 41.Marknadsanpassade service-och stabsfunktioner nyl3.Spelreglema arbetsmarknaden.A. organisation stödettill myndigheteroch av rege- 14.Den regionalabil- och körkortsadministrationen.K. ringskansli.Bilagedel.C. lilnfonnationens roll somhandlingsunderlag 42.Aborteradefoster,m.m. styrningochekonomi. 43. Denframtida länsbostadsnämnden.Bo. 16.Gemensammaregler lagstiftning,klassifikationer- 44.Examinationsomkvalitetskontroll i högskolan.U. och informationsteknologi. 45.Påföljdsñågor.Frigivning från anstalt, Ju. m.m. l7.Forskning och utveckling epidemiologi,kvalitets-- 46.Handikapp-välfärd-rättvisa. säkringoch Sprisutvecklingsprojekt. 47.Påväg exempelpå förändringsarbeteninom - 18.Informationsstnikturför hälso-ochsjukvården en verksamheterför psykiskt störda. utvecklingsprocess. 48.Bistånd internationellaorganisationer.UD. genom 19.Storstadenstrafiksystem.överenskommelser 49.Bistånd om genominternationellaorganisationer. trafik och miljö i Stockholms-Göteborgs-och Annex Det multilateralabiståndelsorganisatio- Malmöregionema.K. ner.UD. 20.Kapitalkostnaderinom försvaret Nya formerför 50.Biståndgenominternationellaorganisationer. finansiell styrning.Fo. Annex Sverigeoch u-ländernai FN återblick. - en 2l.Personregistreringinom arbetslivs-,forsknings-och UD. massmedieområdena,m.m.Ju. 51.Bistånd internationellaorganisationer. genom 22.Övcrsyn lagstiftningen träfibenåvara. Annex Särstudier. av om UD. 23.Ett nytt BFR Byggforskningen 90-talet.Bo. 52.Alkoholbeskattningen.Fi. - 24.Visst går det an Del 2 och C. 25.FrikommunförsöketErfarenheter försökenmedav enfriare nämndorganisation.C. 26.Kommunalaentreprenader.Vad ärmöjligt En analysavrättslägetochdet statligaregelverkets roll. C. 27.Kapitalavkasmingeni bytesbalansen.Tre expertrapporter.Fi. 28.Konkurrenseni Sverige enkartläggningavkonkur- rensförhållandenai61 branscher.Del l och C. 29.Periodiskahälsoundersökningarivissastatliga. kommunalaochlandstingskommunalaanställningar. C. 30.Särskolanen primärkommunalskola.U. 31.Statensarkivdepåer.En utvecklingsplantill år 2000. U. 32.Naturvårdsverketsuppgifterochorganisation.M.
Statens 1991
offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Justitiedepartementet Finansdepartementet
Personregistreringinomarbetslivs-,forsknings-och Finansielltillsyn. [2] massmedieområdena,m.m.[21] sportslig och ekonomiskutvecklinginomtrav-och HIV-smittade ersättningför ideell skada.[34] galoppsponen.[7]
- Påföljdsfrågor.Frigivningfrånanstalt.m.m.[45] Beskattningavlu-aftföretag.[8]
Kapitalavkasmingeni bytesbalartsen.
Tre expertrapporter.[27] Utrikesdepartementet
Räknamedmiljön Förslagtill natur-och miljö- Statensroll vid främjandeavexport.[3] räkenskaper.[37] Biståndgenominternationellaorganisationer.[48] Räknamedmiljön Förslagtill natur-och miljö- Biståndgenominternationellaorganisationer.Annex räkenskaper.Bilagedel.[38] Detmultilateralabiståndetsorganisationer.[49] Alkoholbeskattningen.[52] Biståndgenominternationellaorganisationer.Annex Sverigeoch u-ländemai FN enåterblick. [50] Utbildningsdepartementet
- Biståndgenominternationellaorganisationer.Annex
Särskolan-enprimärkommunalskola.[30] Särstudier.[51]
Statensarkivdepåer.Enutvecklingsplantill år2000.
[31] Försvarsdepartementet Examinationsomkvalitetskontrolli högskolan.[44]
Kapitalkostnaderinom försvaret Nyaformer för finansiell styrning. [20] Arbetsmarknadsdepartementet
Branden SallyAlbatross.Den9-12januari 1990.[33] Flykting- ochimmigrationspolitiken.[l]
spelreglernapå arbetsmarknaden.[13]
Socialdepartementet
Bostadsdepartemntet UtvärderingavSBU.StatensBeredningför Ut-värde-
Ettnytt BFR Byggforskningenpå 90-talet.[23] ring avmedicinskmetodik.[6] -
Denframtidalänsbostadsnämnden.[43] Lokala sjukförsäkringsregister[9] Informationensroll somhandlingsunderlagstyrning
-
och ekonomi. [l5]. Industridepartementet
lagstiftning,klassifikationeroch Gemensammaregler - Översyn lagstiftningen uäñbenåvara.[22] informationsteknologi.[16]. av om
Forskningochutveckling epidemiologi.kvalitetssä-
- Civildepartementet kring och Sprisutvecklingsprojekt.[l7]. Informationsstmkturför hälso-ochsjukvården en Affllrstiderna. [10]
utvecklingsprocess.[18]. Affärstidema.Bilagedel. Någrafrågor anslutningi till enarbetsgivarperiodinom Ungdomarnaochmakten.[l2] sjukpenningförsäloingen.[35] Visst går det an Del 2och [24] Aborteradefoster.m.m.[42] Prikommunförsöket.Erfarenheterav försökenmed Handikapp-välfärd-rättvisa.[46] enfriare närnndorganisation.[25] På exempel förändringsarbeteninomverksam- Kommunalaentreprenader.Vad ärmöjligt En analys
väg heterför psykisktstörda.[47] avrättslägetoch detstatligaregelverketsroll. [26]
Konkurrenseni Sverige enkartläggningavkonkur-
- Kommunikationsdepartementet rensförhållandenai61branscher.Del l och [28]
Periodiskahälsoundersökrtingari vissastatliga, kom- Denregionalabil- ochkörkortsadministrationen.[14]
munalaochlandstingskommunalaanställningar.[29] Storstadenstrañksystem.Överenskommelserom
Ny kunskapochförnyelse.[36] trafik ochmiljö i Stockholms-Göteborgs-ochMalmö-
Marknadsanpassadeservice-ochstabsfunktioner ny regionerna.[19] -
organisationavstödettill myndigheterochrege- Säkrareförare[39]
ringskansli.[40]
Statens offentliga 1991 utredningar
Systematisk förteckning
Marknadsanpassadeservice-och stabsfunktioner ny
organisationavstödettill myndigheterochregeringskansli.Bilagedel.[41]
Miljödepartementet Miljölagsliftningen i framtiden.[4]
; Miljöiagstiftningcn i framtiden.Bilagedel. Sekretariatetskartläggningoch analys.[5] Naturvårdsverketsuppgifterochorganisation.[32]