Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till en ändring i datalagcn (1973z289) som , innebär att arbetsgivare utan tillstånd från datainspektionen skall kunna an- vända ADB-baserade löne- och pcrsonaladministrativa register för att be- döma när en rehabiliteringsutredning enligt lagen (1962:381) om allmän för- säkring skall påbörjas.

Lagändringen avses träda i kraft den 1 juli 1992.

• Sida 2
•  Original

Propositionens lagförslag

Förslag till Lag om ändring i datalagen (1973z289)

Härigenom föreskrivs att 2a & datalagen (1973:289)1 skall ha följande ly- delse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2a %

Tillstånd av datainspektionen behövs inte för personregister vars inrät- tande beslutas av riksdagen eller regeringen. Innan sådant beslut fattas skall dock yttrande inhämtas från datainspektionen i fråga om register som skall innehålla uppgifter som avses i 25 andra stycket.

Tillstånd behövs inte heller för personregister som har tagits emot för för- varing av en arkivmyndighet.

Utan hinder av Zä andra stycket 1 får

1. sammanslutningar inrätta och föra personregister som innehåller så- dana uppgifter om medlemmars politiska uppfattning, religiösa tro eller övertygelse i övrigt som utgör grunden för medlemskapet i sammanslut- ningen,

2. myndigheter inom hälso- och sjukvården för vård- eller behandlingsän- damål inrätta och föra personregister som innehåller uppgifter om någons sjukdom eller hälsotillstånd i övrigt,

3. myndigheter inom socialtjänsten inrätta och föra personregister som in- nehåller uppgifter om att någon fått ekonomisk hjälp eller vård inom social- tjänsten,

4. läkare och tandläkare inrätta 4. läkare och tandläkare inrätta och föra personregister som innehål- och föra personregister som innehål- ler sådana uppgifter om någons ler sådana uppgifter om någons sjukdom eller hälsotillstånd i övrigt sjukdom eller hälsotillstånd i övrigt som de har erfarit i sin yrkesverk- som de har erfarit i sin yrkesverk- samhet. samhet,

5. arbetsgivare inrätta och föra personregister för löne- och perso- naladministrativa ändamål, som in- nehåller sådana uppgifter om arbets- tagares sjukdom som avser tid för sjukfrånvaro.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992. Den nya bestämmelsen skall även tillämpas på sådana personregister för löne- och personaladministrativa än- damål som inrättats före ikraftträdandet.

* Lagen omtryckt 19821446

• Sida 3
•  Original

1. Inledning

Från den ljanuari 1992 har arbetsgivarens skyldigheter i samband med ar- betstagares sjukdom utvidgats. Enligt lagen (1991:1047) om sjuklön är ar- betsgivaren skyldig att under de första 14 dagarna av en arbetstagares sjuk- period betala s.k. sjuklön. Den nya lagen innebär att arbetstagaren sjukan— mäler sig hos arbetsgivaren, som i sin tur har rapporteringsskyldighet till för- säkringskassan.

Genom ändringar i lagen (1962:381) om allmän försäkring infördes samti- digt rcglcr om arbetslivsinriktad rehabilitering och om ersättning vid sådan rehabilitering. Ändringarna innebär att arbetsgivaren fått ett ökat ansvar för de anställdas rehabilitering.

Datainspektionen har i en framställning till regeringen föreslagit en änd- ring i datalagen (1973z289) som undantar arbetsgivarnas personregister för löne- och personaladministrativa ändamål från tillståndsplikt även i de fall arbetsgivaren använder tidsuppgifter om arbetstagares sjukfrånvaro i regist- ren för att bedöma om en rehabiliteringsutredning enligt lagen om allmän försäkring skall påbörjas. Framställningens lagförslag bör fogas till protokol- let i detta ärende som bilaga ].

Framställningen har remissbehandlats. Yttranden har avgivits av justitie- ombudsmannen Ragnemalm (JO), justitiekanslern (JK), Malmö tingsrätt, kammarrätten i Sundsvall, riksförsäkringsverket, Försäkringskasseförbun- det, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Företagarnas riksor- ganisation, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademi- kers centralorganisation (SACO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och Företagens uppgiftslämnardele- gation. Remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr 91— 3903).

Regeringen beslutade den 20 februari 1992 att inhämta lagrådets yttrande över ett förslag till ändring i datalagen vilket upprättats på grundval av data- inspektionens framställning. Det förslag som remitterats till lagrådet bör fo- gas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

• Sida 4
•  Original

Lagrådet har i princip godtagit förslaget men föreslagit ändringar av lag- teknisk natur. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet som bilaga 3.

2. Bakgrund

2.1. Nuvarande ordning

Datalagen (1973z289, omtryckt 1982z446, ändrad senast 1991:1958) syftar till att skydda den enskilde mot sådant intrång i den personliga integriteten som kan bli följden av att personuppgifter registreras med hjälp av ADB. Genom ändringar i datalagen den 1 juli 1982 (prop. 1981/82:189, KU 33, rskr. 349, SFS 1982:446) slopades det generella tillståndskravet för att inrätta och föra personregister med hjälp av ADB. I stället infördes en skyldighet för dem som vill föra personregister att anmäla dessa till datainspektionen för att få licens. Tillståndskravet begränsades till register som innehåller uppgifter av känslig art, avser personer som saknar anknytning till den registeransvarige eller uppgifter som hämtas från annat personregister. Ett exempel på när an- knytning anses föreligga mellan den registeransvarige och den registrerade är anställning. Detta innebär att arbetsgivares personregister över sina an- ställda i stor utsträckning undantogs från det tillståndskrav som tidigare gällde.

De flesta arbetsgivare torde föra någon form av löne- och personalregister för att sköta administrationen av arbetstagarnas löner och andra anställnings förmåner. Registreringen kan då ske på olika sätt. Löne- och personalregis- ter kan bestå av ett sammanhängande register eller av flera delregister, som tillsammans bildar det personregister som förs i arbetsgivarens verksamhet för löne- och personaladministration. Registreringen kan skötas manuellt el- ler med hjälp av ADB. ] den mån registreringen görs med hjälp av ADB är datalagens regler tillämpliga, eftersom registren så gott som undantagslöst torde vara att anse som personregister i datalagens mening.

Innehållet i registren kan variera beroende på förhållandena i de olika verksamheter, där sådana register förs. Gemensamt för många löne- och per- sonalregister är dock att de innehåller uppgifter som direkt berör förhållan- det mellan arbetsgivaren och hans anställda och att uppgifterna inte är av särskilt integritetskänslig natur. Detta gäller bl.a. uppgifter för beräkning, redovisning och utbetalning av lön och andra förmåner eller motsvarande, t.ex. rätt till sjuklön, semester eller pension samt för framställning av med- delanden eller underlag för meddelanden, vilka arbetsgivaren är skyldig att lämna enligt författning, kollektivavtal eller andra avtal med arbetstagarna.

Registrering i anställningsförhållanden är inte särreglerad i datalagen. Merparten av de Iöne- och personalregister arbetsgivare för närvarande för med hjälp av ADB och som innehåller uppgifter om arbetstagarna torde vara sådana register som på grund av innehållet i 25 andra stycket 3 datala- gen får föras utan tillstånd. De flesta löne- och personalregister är alltså san- nolikt av det slaget att de får föras med stöd av enbart licens.

Utöver licens krävs dock tillstånd enligt 25 andra stycket datalagen bl.a. om ett register skall innehålla känsliga uppgifter såsom uppgifter om sjuk-

Prop. ]991/92:126

• Sida 5
•  Original

dom eller hälsotillstånd. Tillstånd att inrätta och föra ett personregister som skall innehålla sådana uppgifter får endast ges om särskilda skäl föreligger (45 andra stycket datalagen).

Löne- och personalregister är normalt inte av den arten att de anses till- ståndspliktiga på den nu angivna grunden. Registren innehåller visserligen uppgifter om tidpunkten för arbetstagarnas sjukfrånvaro. Dessa uppgifter används emellertid endast i löneadministrativt syfte. Enligt den praxis som utbildats betraktas därför inte en sådan uppgift som en uppgift om den regi- strerades sjukdom och hälsotillstånd utan som en frånvarouppgift som be- hövs för löne- och sjuklöneberäkning.

2.2. Ny lagstiftning om arbetstagares sjukdomsfall m.m. Sjuklön

Lagen (1991:1047) om sjuklön, som trädde i kraft den 1 januari 1992, skall utgöra grunden för sjukersättning framför allt vid korta sjukdomsfall (prop. 1990/91:181, SfU18, rskr. 372). Enligt lagen ges arbetstagare en lagstadgad rätt att under de första 14 dagarna av varje sjukdomsfall (sjuklöneperioden) behålla viss del av den lön och andra anställningsförrnåner, som han skulle ha fått, om han fullgjort sina arbetsuppgifter. Andelen skall vara 75 % av de första tre dagarna med sjuklön och 90 % återstående dagar av sjuklöneperio- den. Arbetstagarnas rätt till sjuklön bygger på att anmälan av sjukdomsfallet görs hos arbetsgivaren. Denna skall i sin tur till försäkringskassan anmäla sjukdomsfall som har givit arbetstagare hos honom rätt till sjuklön och som fortsätter efter sjuklöneperiodens utgång. Vidare skall arbetsgivaren lämna uppgift till försäkringskassan — eller under vissa förutsättningar till riksför- säkringsverket — om sjukdomsfall som föranlett sjuklön.

Rehabilitering

Genom en ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL), som trädde i kraft den 1 januari 1992, infördes regler om ansvar för arbetslivsin- riktad rehabilitering och om ekonomisk ersättning vid sådan rehabilitering (prop. 1990/91:141, SfU16, rskr. 303, SFS 1991:1040). Innebörden är att ar- betsgivaren fått ett ökat ansvar för de anställdas rehabilitering.

Arbetsgivaren svarar för att behovet av rehabiliteringsåtgärder utreds när den anställde på grund av sjukdom har varit borta från arbetet längre än fyra veckor i följd, när den anställde haft upprepade korta sjukdomsfall eller när den anställde själv begär det (22 kap. 3 5 andra stycket AFL). En sådan reha- biliteringsutredning skall ske i samråd med den anställde. Utredningen skall inom viss tid tillställas försäkringskassan. Arbetsgivaren svarar vidare för att sådana arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder vidtas som kan genomfö- ras inom eller i anslutning till den egna verksamheten. Inriktningen skall där- vid vara att den anställde skall beredas fortsatt arbete hos arbetsgivaren och att andra alternativ prövas först när dennes åtgärder är uttömda. Föredra- gande statsrådet underströk i propositionen vikten av att arbetsgivaren har en ändamålsenlig organisation för rehabiliteringsarbetet och ett system för att tidigt fånga upp behovet av rehabilitering (prop. 1990/91:141 s. 42).

• Sida 6
•  Original

Även i arbetsmiljölagen (1977:1160) har ändringar gjorts som kan påverka arbetsgivaren i nu berörda avseenden. Enligt ändringar i lagen, som trädde i kraft den 1 juli 1991, har arbetsgivaren en skyldighet att systematiskt pla- nera, leda och kontrollera arbetsmiljön, att utreda arbetsskador och vidta de åtgärder som behövs för att följa upp dessa och att upprätta handlingsplaner för de åtgärder som inte kan vidtas genast (prop. 1990/91:140, AU22, rskr. 302, SFS 1991:677). Vidare infördes en skyldighet för arbetsgivaren att se till att en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliterings- verksamhet bedrivs på arbetsstället.

2.3. DatainSpektionens framställning

I sin framställning anför datainspektionen att ändringen i lagen om allmän försäkring, varigenom arbetsgivarna ålagts ett ansvar för att behovet av re- habilitering av arbetstagare utreds, med största sannolikhet kommer att medföra att arbetsgivarna vill använda de personregister de redan för i sin löne- och personaladministrativa verksamhet bl.a. för att ta fram uppgifter om de är skyldiga att påbörja en rehabiliteringsutrcdning. En sådan använd— ning av registren innebär att dessa blir tillståndspliktiga och inspektionen förväntar sig därför ett stort antal ansökningar från arbetsgivare om tillstånd att få använda sina löne- och personalregister även för detta ändamål. Data- inspektionen har gjort den bedömningen att tillstånd undantagslöst skulle beviljas för denna typ av register. Handläggningen av tillståndsansökning- arna hos inspektionen skulle komma att ta i anspråk en avsevärd del av de resurser som nu används för andra arbetsuppgifter som är till större nytta för integritetsskyddet. I framställningen föreslås därför att en ändring görs i datalagen som undantar arbetsgivares löne- och personalregister från till- ståndsplikt även när de används för ifrågavarande ändamål. Jag återkommer till denna fråga under avsnitt 3.

Datainspektionen har i sin framställning även tagit upp frågan om bestäm- melserna i den nya lagen om sjuklön kommer att medföra några föränd- ringar i arbetsgivares användning av löne— och personalregistren. Enligt in- spektionen innebär de nya bestämmelserna inte att arbetsgivaren behöver registrera fler uppgifter eller uppgifter av annan art än vad som redan sker. Lagens regler medför inte heller att arbetsgivaren behöver använda de regi- strerade uppgifterna för andra ändamål än hittills. Den omständigheten att arbetsgivaren enligt 125 lagen om sjuklön är skyldig att anmäla sjukdomsfall till försäkringskassan eller att lämna uppgift om sjukdomsfall till riksförsäk- ringsverket påverkar enligt inspektionen inte frågan om tillståndsplikt för re- gistren.

• Sida 7
•  Original

3. Föredragandens överväganden

Mitt förslag: Datalagen ändras så att tillstånd från datainspektionen inte längre skall krävas för att en arbetsgivare skall kunna använda tidsuppgifter om anställdas sjukfrånvaro i ADB-baserade löne- och personalregister för att bedöma när en rehabiliteringsutrcdning enligt lagen om allmän försäkring skall påbörjas.

Framställningen från datainspektionen överensstämmer i princip med mitt förslag.

Remissinstanserna: Alla remissinstanser har tillstyrkt eller inte haft något att invända mot förslaget. JO, som i sak inte har något att erinra mot försla- get, föreslår att lagtexten får en annan utformning som bättre ansluter sig till konstruktionen av bestämmelsen i övrigt. Malmö tingsrätt anser att en särskild övergångsbestämmelse bör övervägas för de fall där datainspektio- nen redan beviljat tillstånd för arbetsgivaren att använda sitt löne- och perso- nalregister för visst rehabiliteringsändamål. Kammarrätten i Sundsvall ifrå- gasätter om inte regleringen bör utformas så att det klart framgår av datala- gen att tillstånd inte behövs för ifrågavarande register vare sig de skall använ- das i löneadministrativt syfte eller för att tjäna som underlag för att arbetsgi- varen skall kunna fullgöra sitt rehabiliteringsansvar. SACO förutsätter att datainspektionen i lämplig form aktualiserar sin information till arbetsgi- varna om att dessa bör informera de anställda om sina personregister och det huvudsakliga ändamålet med dessa. LO framför liknande synpunkter. Företagens uppgiftslämnardelegation och Företagarnas riksorganisation till- styrker förslaget mot bakgrund av de skyldigheter som ålagts företagen en- ligt lagen om allmän försäkring. SAF anför liknande synpunkter som Företa- gens uppgiftslämnardelegation.

Skälen för mitt förslag: Som jag tidigare nämnt torde merparten av de löne- och personalregister arbetsgivare för närvarande för med hjälp av ADB kunna föras utan tillstånd av datainspektionen. Dessa register innehål- ler normalt bl.a. uppgifter om tidpunkter beträffande arbetstagarnas sjuk- frånvaro för att arbetsgivaren på ett riktigt sätt skall kunna beräkna de eko- nomiska konsekvenserna, t.ex. iform av löneavdrag. Då dessa uppgifter för närvarande används i löneadministrativt syfte och inte för att skapa en bild av den registrerades hälsotillstånd, anses de av datainspektionen inte som sådana uppgifter om den registrerades sjukdom eller hälsotillstånd som en- ligt 25 andra stycket 1 datalagen jämfört med 45 andra stycket gör ett per- sonregister tillståndspliktigt.

Enligt datainspektionen innebär inte heller de bestämmelser som gäller huvudsakligen inom den offentliga sektorn om s.k. arbetsgivarinträde och enligt vilka bestämmelser arbetsgivare redan nu betalar ut sjuklön till sina arbetstagare, att tillståndsplikt inträder för den registrering om sjukfrånva- ron som arbetsgivama gör för administrativa ändamål.

De nya bestämmelserna om arbetsgivares rehabiliteringsansvar i lagen om allmän försäkring innebär i och för sig inte att personregistren behöver till-

• Sida 8
•  Original

föras några nya uppgifter eller uppgifter av annan art. Däremot skulle en användning av löne- och personalregistren för att ta fram uppgifter om att arbetsgivaren är skyldig att påbörja en rehabiliteringsutrcdning kunna sägas innebära att ändamålet med registren ändras. Ändamålet med att lagra upp- gifter om tidpunkter för sjukfrånvaro blir då inte längre enbart en fråga om löneadministration. Uppgifterna får genom den nya användningen ett nytt syfte, nämligen att söka fram eventuella rehabiliteringsfall och skulle på grund därav kunna anses vara uppgifter inte endast om frånvaro från arbetet utan även om arbetstagares hälsotillstånd. En sådan användning av registren skulle med det synsätt som ligger bakom den nuvarande lagtillämpningen göra att de blir tillståndspliktiga enligt 25 andra stycket ] datalagen. Enligt 45 andra stycket datalagen krävs i så fall särskilda skäl för att datainspektio- nen skall ge tillstånd för ett sådant register.

Den nya användningen av tidsuppgifter för arbetstagares sjukfrånvaro in- nebär visserligen att uppgifter med större fog skulle kunna anses vara sådana som nämns i 45 andra stycket datalagen, men uppgifterna kan ändå inte sä- gas vara av särskilt integritetskänsligt slag, eftersom de endast skall kunna utnyttjas för att se om det finns anledning att utreda om ett faktiskt rehabiliteringsbehov föreligger eller inte. Med hänsyn till den nya lagstift- ningen om arbetsgivares rehabiliteringsansvar och de överväganden som lett fram till denna anser jag i likhet med datainspektionen att datalagens krav på särskilda skäl för tillstånd skulle anses vara uppfyllda, om registren faller under tillståndsplikten.

Som jag tidigare har nämnt har datainspektionens förslag fått ett enbart positivt mottagande av remissinstanserna. Jag anser därför i likhet med re- missinstanserna att det finns skäl att justera datalagen så att det slås fast att arbetsgivarna utan tillstånd kan använda tidsuppgifter om arbetstagares sjukfrånvaro i sina löne- och personalregister för ifrågavarande ändamål. Regleringen bör ges formen av ett undantag från tillståndsplikten genom en ny femte punkt i 2a 5 tredje stycket.

Lagrådet har föreslagit att undantaget i datalagen bör utformas så att det framgår att en arbetsgivare utan tillstånd får inrätta och föra personregister för löne- och personaladministrativa ändamål, såvida registret inte innehål- ler andra uppgifter om en arbetstagares sjukdom än tidsuppgifter om hans sjukfrånvaro. Denna formulering passar enligt lagrådet bättre in i lagens sys- tematik och den tar även hänsyn till att undantagen från tillståndsplikten i 2 a 5 tredje stycket har sin utgångspunkt i vad ett personregister innehåller.

Jag godtar med viss justering lagrådets förslag till formulering. Med denna utformning av lagtexten uppstår inte, som JO påtalat, några tvivelsmål om att en arbetsgivare utan tillstånd får inrätta och föra ett löne- och personalre- gister i syfte att redan från början använda registret för att fullgöra sitt reha- biliteringsutredningsansvar. Den föreslagna utformningen av lagtexten till- godoser även uppfattningen hos kammarrätten i Sundsvall, nämligen att det bör framgå av datalagen att tillstånd inte behövs för att registrera tidsuppgif- ter om arbetstagares sjukdom vare sig uppgifterna används i löneadministra- tivt syfte eller för att tjäna som underlag för att arbetsgivaren skall kunna fullgöra sitt rehabiliteringsansvar.

En negativ effekt som slopandet av tillståndskravet skulle kunna medföra

• Sida 9
•  Original

är att datainspektionen inte har möjlighet att med stöd av 6 5 datalagen med- dela särskilda föreskrifter för den registeransvarige. Datainspektionen har emellertid i sin framställning anfört att de föreskrifter som skulle kunna komma i fråga i ett tillståndsbeslut är bestämmelser om ADB-säkerhet och information till arbetstagarna. Inspektionen uppger att den normalt inte meddelar några föreSkrifter i dessa frågor utan i stället hänvisar till sina all- männa råd om ADB-säkerhet. Enligt min mening utgör därför avsaknaden av möjligheten att meddela särskilda föreskrifter för registren inte något hin- der mot att göra undantag från tillståndskravet.

Enligt vad jag erfarit har datainspektionen nyligen beslutat utfärda all- männa råd om tillståndsfria personregister med uppgifter om arbetstagare. Den av SACO och LO väckta frågan om vikten av att arbetsgivarna lämnar arbetstagarna information om personregistren och om registrens huvudsak- liga innehåll behandlas i dessa allmänna råd.

Jag vill poängtera att den föreslagna ändringen i datalagen inte medför att arbetsgivaren får registrera andra uppgifter än vad som hittills gällt vid användningen av sitt tillståndsfria löne— och personalregister. Lagändringen innebär bara att den nya användningen av tidsuppgifter om arbetstagares sjukfrånvaro inte längre omfattas av tillståndsplikt.

I den mån en arbetsgivare vill tillföra registren uppgifter om hälso- eller sjukdomstillstånd, såsom t.ex. diagnosuppgifter, blir registren även fortsätt- ningsvis tillståndspliktiga och arbetsgivaren måste söka tillstånd för registre- ringen hos datainspektionen.

Exempelvis kan en arbetsgivare i löne- och personalregistret vilja föra in de nya uppgifter som kommer fram vid rehabiliteringsutredningen om ar- betstagaren. Det kan vara uppgifter som arbetsgivaren finner anledning att dokumentera som underlag för rehabiliteringsutredningen, uppgifter om ut- redningen liksom om de åtgärder denna resulterat i. Dessa uppgifter får då antas bli uppgifter om diagnos, vidtagna rehabiliteringsåtgärder, åtgärdernas resultat och liknande. Uppgifterna är av den arten att de uppenbarligen är att anse som sådana uppgifter om arbetstagares sjukdom eller hälsotillstånd som inte gäller tidpunkter för sjukfrånvaro, vilket medför att de inte får regi- streras utan tillstånd enligt datalagen. Tillståndsplikt inträder även i de fall när sådana känsliga uppgifter i och för sig hålls utanför löne- och personalre- gistren men någon uppgift eller markering tillförs registren som utvisar att arbetstagaren uppfyller kriterierna för rehabiliteringsutredning eller att frå- gan om en sådan utredning väckts.

Malmö tingsrätt har ifrågasatt om det inte behövs en särskild övergångsbe- stämmelse i de fall datainspektionen före lagändringen meddelat tillstånd att använda ett personaladministrativt register för ifrågavarande ändamål och förenat tillståndsbeslutet med särskilda föreskrifter. Som jag tidigare nämnt har datainspektionen i sin framställning uppgivit att den i dessa tillståndsbe- slut inte brukar meddela några föreskrifter enligt 6 5 datalagen, utan i stället hänvisar till de allmänna råd som finns. Något skäl att införa en övergångsbe- stämmelse av den nämnda anledningen torde därför inte föreligga.

Däremot bör den av mig föreslagna lagtexten för tydlighetens skull kom- pletteras med en övergångsbestämmelse som klargör att det föreslagna un- dantaget från tillståndsplikt även omfattar de personregister för löne- och

• Sida 10
•  Original

personaladministrativa ändamål som inrättats före lagändringens ikraftträ- dande.

Datainspektionen har, som jag tidigare nämnt under avsnitt 2.3, i sin fram- ställning anfört att bestämmelserna i lagen om sjuklön inte innebär att ar- betsgivaren behöver använda sitt löne- och personaladministrativa personre- gister för nya ändamål eller att arbetsgivaren behöver registrera andra upp- gifter eller uppgifter av annan art än tidigare. Den omständigheten att ar- betsgivaren enligt lagen om sjuklön är skyldig att rapportera sjukdomsfall till försäkringskassan och riksförsäkringsverket påverkar enligt inspektionen inte frågan om tillståndsplikt för registren. Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot dessa bedömningar av datainspektionen. Jag har heller inget att tillägga i denna del.

4. Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag nu anfört har inom justitiedepartementet upprättats förslag till lag om ändring i datalagen (1973c289). Förslaget har granskats av lagrådet.

5. Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget till lag om ändring i datalagen (1973:298).

6. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fram.

• Sida 11
•  Original

DatainSpektionens lagförslag Prop. 1991/92:126 .. . Bilaga 1 Förslag till

Lag om ändring i datalagen (1973:289)

Härigenom föreskrivs att 2a 5 datalagen (1973:289)2 skall ha följande ly- delse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2a 5

Tillstånd av datainspektionen behövs inte för personregister vars inrät- tande beslutas av riksdagen eller regeringen. Innan sådant beslut fattas skall dock yttrande inhämtas från datainspektionen i fråga om register som skall innehålla uppgifter som avses i 25 andra stycket.

Tillstånd behövs inte heller för personregister som har tagits emot för för- varing av en arkivmyndighet.

Utan hinder av 25 andra stycket 1 får

1. sammanslutningar inrätta och föra personregister som innehåller så- dana uppgifter om medlemmars politiska uppfattning, religiösa tro eller övertygelse i övrigt som utgör grunden för medlemskapet i sammanslut- ningen,

2. myndigheter inom hälso- och sjukvården för vård- eller behandlingsän- damål inrätta och föra personregister som innehåller uppgifter om någons sjukdom eller hälsotillstånd i övrigt,

3. myndigheter inom socialtjänsten inrätta och föra personregister som in- nehåller uppgifter om att någon fått ekonomisk hjälp eller vård inom social— tjänsten,

4. läkare och tandläkare inrätta och föra personregister som innehåller så- dana uppgifter om någons sjukdom eller hälsotillstånd i övrigt som de har erfarit i sin yrkesverksamhet,

5. arbetsgivare använda personre- gister som förs för Iöne- och perso- naladministrativa ändamål för att ta fram sådana tidsuppgifter om arbets- tagares sjukfrånvaro som behövs som underlag för att arbetsgivaren skall kunna jilllgöra sitt rehabilite- ringsutredningsansvar enligt 22 kap. 35 andra stycket lagen ( 196238] ) om allmän försäkring.

Denna lag träder i kraft . . .

2 Lagen omtryckt 1982:446 11

• Sida 12
•  Original

Lagrådsremissens lagförslag Prop. 1991/92:126 .. . Bilaga 2 Forslag trll

Lag om ändring i datalagen (1973:289)

Härigenom föreskrivs att 2a 5 datalagen (1973:289)I skall ha följande ly- delse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 a 5

Tillstånd av datainspektionen behövs inte för personregister vars inrät- tande beslutas av riksdagen eller regeringen. Innan sådant beslut fattas skall dock yttrande inhämtas från datainspektionen i fråga om register som skall innehålla uppgifter som avses i 25 andra stycket.

Tillstånd behövs inte heller för personregister som har tagits emot för för- varing av en arkivmyndighet.

Utan hinder av 25 andra stycket 1 får

1. sammanslutningar inrätta och föra personregister som innehåller så- dana uppgifter om medlemmars politiska uppfattning, religiösa tro eller övertygelse i övrigt som utgör grunden för medlemskapet i sammanslut- ningen,

2. myndigheter inom hälso- och sjukvården för vård- eller behandlingsän- damål inrätta och föra personregister som innehåller uppgifter om någons sjukdom eller hälsotillstånd i övrigt,

3. myndigheter inom socialtjänsten inrätta och föra personregister som in- nehåller uppgifter om att någon fått ekonomisk hjälp eller vård inom social- tjänsten,

4. läkare och tandläkare inrätta 4. läkare och tandläkare inrätta och föra personregister som innehål- och föra personregister som innehål- ler sådana uppgifter om någons ler sådana uppgifter om någons sjukdom eller hälsotillstånd i övrigt sjukdom eller hälsotillstånd i övrigt som de har erfarit i sin yrkesverk- som de har erfarit i sin yrkesverk- samhet. samhet,

5. arbetsgivare inrätta och föra personregister för löne- och perso— naladministrativa ändamål, även då användningen innefattar att sådana tidsuppgifter om arbetstagarens sjuk— frånvaro tas fram som behövs för att arbetsgivaren skall kunna avgöra om han skall påbörja en rehabiliterings- utredning enligt 22 kap. 35 andra stycket lagen ( [962.381 ) om allmän försäkring.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992. Den nya bestämmelsen skall till- lämpas även på sådana personregister för löne- och personaladministrativa ändamål som inrättats före ikraftträdandet.

1Lagen omtryckt 1982:446 12

• Sida 13
•  Original

Lagrådet Prop. 1991/92:126

Innehåll Prop. 1991./92:126

Propositionens huvudsakliga innehåll ......................... ] Propositionens lagförslag .................................... 2 Utdrag ur protokoll från regeringssammanträde den 5 mars 1992. 3 1 Inledning ............................................. 3 2 Bakgrund ............................................. 4

2.1 Nuvarande ordning ................................ 4 2.2 Ny lagstiftning om arbetstagares sjukdomsfall m.m ..... 5 2.3 Datainspektionens framställning ..................... 6 3 Föredragandens överväganden ........................... 7 4 Upprättat lagförslag .................................... 10 5 Hemställan ............................................ 10 6 Beslut ................................................ 10 Bilaga 1 DatainSpektionens lagförslag ......................... 11 Bilaga 2 Lagrådsremissens lagförslag .......................... 12 Bilaga 3 Lagrådets yttrande ................................. 13