Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa ändringar i den kyrkliga lagstiftningen med anledning av framställningar från 1990 och 1991 års kyrkomöten.

I domkapitelslagen (1988:181) och prästanställningslagen (1988: 184) föreslås ändringar som i huvudsak innebär följande.

— När biskopen eller domprosten har förhinder att tjänstgöra som leda- mot i domkapitlet skall domkapitlet kunna adjungera den som har anställning som präst i stiftet. Detsamma skall gälla också om tjänsten som biskop eller domprost är vakant. — Regeringen skall inte längre få besluta om undantag från regeln att det skall finnas en tjänst som domprost i varje stift. —— Kyrkoherden i ett flerförsamlingspastorat skall ingå som ledamot i pastoratets tillsättningsnämnd.

-— Regeringen skall inte längre fastställa hur många statligt reglerade präst- tjänster som får finnas inrättade i landet. Svenska kyrkans centralstyrel- se skall inte längre besluta hur många prästtjänster som får finnas inrättade i de olika stiften. — Stiftsstyrelsen skall i stället för Svenska kyrkans centralstyrelse inrätta tjänster som stifts— och kontraktsadjunkt.

[ domkapitelslagen föreslås också konsekvensändringar till följd av folk- bokföringsreformen. Motsvarande ändringar föreslås i lagen (1982:942)

• Sida 2
•  Original

om svenska kyrkan, lagen (1982:943) om kyrkomötet, kyrkofondslagen (1988: 182) och kyrkliga indelningslagen (1988: 185).

I propositionen föreslås dessutom att det för år 1992 skall gälla samma grunder för beräkning av den särskilda kyrkoavgiften på skogsbruksvärdet som har gällt för åren 1989— 1991. Detta görs möjligt genom en ny över- gångsbestämmelse till kyrkofondslagen.

De föreslagna lagändringarna avses träda i kraft den ljanuari 1992.

• Sida 3
•  Original

Regeringens proposition Vissa kyrkliga frågor

1. Inledning

Regeringen beslutade den 6 december 1990 (RegSkr 1990: 1) att inhämta kyrkomötets yttrande över inom civildepartementet upprättade förslag dels till en ny kyrkolag, dels till lag om ändring i domkapitelslagen (1988: 181, ändrad senast 1989:984) och till lag om ändring i prästanställ- ningslagen(1988:184, omtryckt 19911320).

Vi tar nu upp frågan om ändringarna i domkapitelslagen och prästan- ställningslagen, eftersom dessa ändringar bör träda i kraft redan den 1 januari 1992. Kyrkomötet har i allt väsentlig godtagit lagförslagen—Kyrko- mötets skrivelse (kskr. 1991: 1 1 ) har lagts som bilaga I .

Vi avser att senare återkomma med förslag till en ny kyrkolag och därmed sammanhängande frågor.

Kyrkomötet har i den nyss nämnda skrivelsen även anhållit om vissa _

ändringar i domkapitelslagen och prästanställningslagen med anledning av att regeringen har beslutat att inrätta en tjänst som domprost i Visby stift. Dessa ändringar bör också träda i kraft den 1 januari 1992.

Kyrkomötet har också anhållit om vissa lagändringar som en följd av folkbokföringsreformen (jfr prop. 1990/91: 153, SkU28, rskr. 320) och den nya folkbokföringslagen (19911481), som trädde i kraft den ljuli 1991. De lagar som berörs är domkapitelslagen. lagen (1982:942) om svenska kyr- kan (omtryckt 19911319), lagen (1982:943) om kyrkomötet (ändrad senast 1990:299), kyrkofondslagen (1988: 182, ändrad senast 1990: 402) och kyrkliga indelningslagen (1988: 185, ändrad senast 1990: 302).

Kyrkomötet har vidare (kskr. 1991:6) anhållit om att övergångsregle- ringen i fråga om den särskilda kyrkoavgift som beräknas på skogsbruks- värdet skall förlängas. Kyrkomötets skrivelse återfinns i bilaga 2. Kyrko-. fondens styrelse har tagit upp samma fråga i en skrivelse den 6 juni 1991 till civildepartementet (dnr C91/1411/KY)..

Frågan om domkapitlens sammansättning behandlas i avsnitt 2. 1 av- snitt 3 tas upp frågan om tillsättningsnämndens sammansättning. Frågor om inrättandet av prästtjänster m.m. behandlas i avsnitt 4. 1 avsnitt 5 behandlas de frågor som. har väckts av 1991 års kyrkomöte. Frågor om ikraftträdande m.m. behandlas i avsnitt 6. ,

I propositionen berörda lagförslag är av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

• Sida 4
•  Original

2. Domkapitlets sammansättning m.m. 2.1 Adj ungerade ledamöter i domkapitlet

Regeringens förslag: När biskopen eller domprosten har förhinder att tjänstgöra som ledamot i domkapitlet skall domkapitlet få adjungera den som har anställning som präst i stiftet. Detsamma skall gälla också när tjänsten som biskop eller domprost är vakant. Förslaget innebär ändringar i 2 & domkapitelslagen.

1991 års kyrkomöte tillstyrker 1 huvudsak förslaget (RegSkr 1990:1 s. 109—111,2KL1991:1,kskr. 11). - -

Gällande ordning: Domkapitlet består enligt 25 domkapitelslagen av biskopen som ordförande. domprosten eller — där det inte finns någon domprost — en av regeringen för sex år i sänder bland stiftets kyrkoherdar förordnad ledamot som vice ordförande. en präst vald av stiftets präster samt tre lekmän valda av stiftsfullmäktige.

För prästledamoten och lekmannaledamöterna skall det'fmnas lika många suppleanter. som utses på samma sätt som ledamöterna.

När domkapitlet handlägger frågor om att skilja'någon från det kyrkliga ämbetet Skall domkapitlets sekreterare också ingå som ledamot. '

Domkapitlcts nuvarande sammansättningöverensstämmer i huvudsak med vad som gällde före den 1 juli 1989 enligt lagen (1936: 567) om domkapitel. '

Skälen för regeringens förslag: 1 motiven till den nya domkapitelslagen anfördes att de speciella frågorna om kyrkans lära och—gudstjänst samt utövandet av det kyrkliga ämbetet motiverar ett fortsatt starkt prästerligt inslagi domkapitlet (prop. 1987/88:31 s. 115).

Enligt 1936 års domkapitelslag kunde domkapitlet vid uppkommen ledighet för någon ledamot för viss tid eller för ett visst ärende adjungera en person som var behörig att Väljas till ledamOt i domkapitel. Därigenom kunde vid förfall för någon av de självskrivna ledamöterna balansen mellan präster och lekmän upprätthållas. Någon motsvarighet till denna ' möjlighet togs inte in i den nya domkapitelslagen. Frågan kommenterades inte särskilt 1 förarbetena till lagen.

Frågan om att återinföra möjligheten att adjungera'ledamöter i domka- ' pitlet har väckts genom en motion vid 1990 års kyrkomöte'(Kmot- 1990: 27). Andra kyrkolagsutskottet anför i sitt betänkande med anledning ' av motionen (2KL l990:5) att det är angeläget att viktiga beslut "av domkapitlet alltid skall kunna fattas i en sammansättning som ger uttryck för balansen mellan prästerlig ämbetsförvaltning och folkligt förankrat självgtyrc. Utskottet anser därför att det måste bli möjligt att på ett eller annat sätt ersätta de ledamöter som inte är valda. Kyrkomötet beslutade att som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet hade anfört (kskr. 1990: 17).

Med anledning av kyrkomötets begäran föreslog regeringen i skrivelsen till kyrkomötet (RegSkr 1990: 1) att domkapitlet bör kunna adjungera en

• Sida 5
•  Original

präst som ledamot när biskopen eller domprosten har förfall eller tjänsten som biskop eller domprost är vakant. Kyrkomötet har i huvudsak godtagit förslaget. Vi föreslår därför att bestämmelser om detta tas in.i 2 é'domka- pitelslagen (se vidare avsnitt 2 2

2.2. En domprosttjänst i varje stift *

Regeringens förslag: Regeringen skall inte längre få besluta om undantag från regeln att det skall finnas en tjänst som domprost i varje stift Förslaget innebär ändringar 1 2 & domkapitelslagen och 3 & präst-

anställningslagen.

1991 års kyrkomötesförslag överensstämmer med vårt (2KL 1991: 1, kskr. 11). . ' ,

Gällande ordning: Enligt 3 & prästanställningslagen _skall det -i varje pastorat finnas en kyrkoherde. 1 det- pastorat där stiftets domkyrka är belägen skall det i stället finnas en tjänst som domprost, om inte regering- en bestämmer något annat. . __

Domprosten är ledamot och vice ordförande 1 domkapitlet. I 2 & domka- pitelslagen finns det bestämmelser om domkapitlets sammansättning för det fall det inte finns en domprost. Regeringen skall då förordna en av stiftets kyrkoherdar att vara domkapitlets vice ordförande.

1 Visby domkyrkoförsamlings pastorat var tidigare tjänsten som biskop i stiftet förenad med tjänsten som kyrkoherde i pastoratet. Efter begäran av 1985 års kyrkomöte (Kmot 1985: 98, KL 26, kskr. 31) föreslog regeringen i

prop. 1985/86:34 att lagen (1957: 577) om prästval skulle ändras så att det - skulle bli möjligt att inrätta en från biskopstjänsten .skild tjänst som kyrkoherde i Visby domkyrkoförsamling. Riksdagen antog förslaget (KU 1985/86z9, rskr. 22). Lagändringen trädde i kraft den ljanuari 1986.

Regeringen inrättade tjänsten som kyrkoherde i pastoratet fr. o. m. den 1 maj 1986. " .. "

Visby stift har alltså 1 motsats till övriga stift inte haft någon domprost- tjänst. Regeringen har emellertid inrättat en tjänst som domprost 1 Visby domkyrkoförsamlings pastorat fr.o.m. den 1 januari 1992 (dnr C9l/934/KY).

Skälen för regeringens förslag: Numera finns det en inrättad tjänst som domprost i varje stift. Därigenom har åstadkommits en enhetlig ordning för prästorganisationen i samtliga pastorat där stiftets domkyrkor är beläg- na. Möjligheten för regeringen att besluta om undantag från regeln att det skall finnas en tjänst som domprost i det pastorat där stiftets domkyrka är belägen bör därför avskaffas. En ändring med denna innebörd bör göras i 3 & prästanställningslagen. Som en följd av detta bör bestämmelsen i 25 domkapitelslagen om domkapitlets sammansättning när det inte finns en domprost tas bort. Vårt förslag innebär vidare att det inte längre behövs några särskilda bestämmelser om inrättande av tjänster som domprost. Vi återkommer till den frågan i avsnitt 4.1.

• Sida 10
•  Original

3. Tillsättningsnämndens sammansättning

Regeringens förslag: Kyrkoherden i ett flerförsamlingspastorat skall ingå som självskriven ledamot i tillsättningsnämnden. Förslaget innebär ändringari 7 & prästanställningslagen.

1991 års kyrkomöte tillstyrker förslaget (RegSkr 199011 5. 112 och 113, 2KL1991:1,kskr.ll). '

Gällande ordning: Enligt 7 & prästanställningslagen skall det i varje flerförsamlingspastorat finnas en tillsättningsnämnd.

Tillsättningsnämnden har till uppgift att tillsätta tjänster som kyrkoher- de, komminister och kyrkokomusiker i pastoratet. 1 ett enförsamlingspas- torat tillsätts dessa tjänster av församlingens kyrkoråd.

Tillsättningsnämndens ledamöter utses av kyrkoråden i församlingarna i pastoratet. Antalet ledamöter och hur många av dem som varje försam- ling skall utse bestäms genom en överenskommelse mellan berörda kyr- koråd. Om de inte kan enas bestäms antalet av stiftsstyrelsen. Varje församling skall utse minst en ledamot.

Skälen för regeringens förslag: 1990 års kyrkomöte (2KL 1990: 3, kskr. 3) har pekat på den omotiverade skillnad som kan uppkomma mellan" kyrkoherdens ställning i ett enförsamlingspastorat och i ett flerförsam- lingspastorat i ärenden som rör tillsättning av tjänsteinnehavare för vilka kyrkoherden i normalfallet är arbetsledare. Genom att kyrkoherden i ett flerförsamlingspastorat inte är garanterad en plats-i tillsättningsnämnden kan han komma att ställas utanför.

Regeringen har i skrivelsen till kyrkomötet (RegSkr 1990: 1) föreslagit att kyrkoherden i ett flerförsamlingspastorat skall ingå som ledamot i tillsättningsnämnden. Kyrkomötet har tillstyrkt förslaget. Vi föreslår nu att bestämmelser om detta tas in i 7 & prästanställningslagen.

På samma sätt som en vikarie på en kyrkoherdetjänst i dag inträder som ledamot i pastoratskyrkorådet skall självfallet på motsvarande sätt en vikarie för kyrkoherden i ett flerförsamlingspastorat inträda som ledamot i tillsättningsnämnden.

• Sida 11
•  Original

4. Inrättandet av prästtjänster m.m. 4.1 Antalet prästtjänster '

Regeringens förslag: Regeringen skall inte längre fastställa hur många statligt reglerade prästtjänster som får finnas inrättade i landet. Svenska kyrkans centralstyrelse skall inte längre besluta hur många prästtjänster som får finnas inrättade i varje stift. Stiftsstyrelsen får inrätta tjänster som kyrkoherde, komminister. stiftsadjunkt, kontraktsadjunkt och pastorsadjunkt.

När en tjänst som kyrkoherde, komminister, stiftsadjunkt, kon- traktsadjunkt eller pastorsadjunkt blir ledig, skall Stiftsstyrelsen prö- va om den behöver tillsättas. Om tjänsten inte behöver tillsättas skall den hållas vakant eller dras in.

Förslaget innebär att 2 och 26 55 prästanställningslagen kan upp- hävas samt att 24. 25 och 58 55 samma lag ändras.

1991 års kyrkomöte tillstyrker förslaget (RegSkr 1990:1 s. 113—120, 2KL1991:1.kskr.11). .

Gällande ordning: Enligt 2 5 prästanställningslagen fastställer regeringen hur många statligt reglerade prästtjänster som får finnas inrättade inom svenska kyrkan. Svenska kyrkans centralstyrelse skall inom det av rege- ringen fastställda antalet tjänster varje år besluta hur många tjänster som får finnas inrättade i varje stift.

Regeringen har i 5 & prästanställningsförordningen (1989z84, omtryckt 1990: 905) föreskrivit att det får finnas inrättade sammanlagt 3 700 statligt reglerade prästtjänster.

Enligt 24 (5 prästanställningslagen prövar Svenska kyrkans centralstyrel- se frågor om inrättande av bl.a. tjänster som stiftsadjunkt och kontrakts- adjunkt. Stiftsstyrelsen prövar samma frågor beträffande tjänster som kyrkoherde. komminister och pastorsadjunkt.

Skälen för regeringens förslag: 1990 års kyrkomöte anhöll om lagänd- ringar av innebörd att stiftsstyrelserna skall» besluta om prästorganisa- tionen i stället för regeringen och Svenska kyrkans centralstyrelse (CsSkr 1990: 5, 2KL 2, kskr. 2).

Kyrkomötets förslag innebär en betydelsefull decentralisering till kyrkli- ga organ på stiftsplanet. Förslaget ligger väl i linje med de strävanden om delegering och avreglering som har varit målsättningen för det kyrkliga reformarbetet under senare år. Regeringen är därför för sin del beredd att tillmötesgå kyrkomötets önskemål .om ett förenklat och decentraliserat beslutsförfarande när det gäller antalet prästtjänster och frågor om att också inrätta tjänster som stiftsadjunkt och kontraktsadjunkt. Vårt förslag innebär att Stiftsstyrelsen får inrätta, dra in eller vakantsätta alla präst- tjänster i stiftet utom tjänster som biskop och domprost.

Förslaget innebär att 2 och 26 55 prästanställningslagen kan upphävas samt att 24 och 25 åå samma lag ändras.

• Sida 12
•  Original

Förslaget innebär alltså att Svenska kyrkans centralstyrelse inte längre skall besluta i frågor om stiftens prästorganisation. Bestämmelserna i 58 & prästanställningslagen om överklagande av centralstyrelsens beslut i-såda- na frågor bör som konsekvens av detta tas bort.

4.2. Personliga prästtjänster

Regeringens förslag: Personliga prästtjänster skall inrättas på sam-

ma sätt som andra prästtjänster. ' Förslaget innebär ändringar i 24 & prästanställningslagen.

, Prop. 1991/92: 39

1991 års kyrkomöte tillstyrker förslaget (RegSkr 1990:1 s. 116—"118; 2KL1991:1,kskr.11).

Gällande ordning: Personliga tjänster som präst inrättas enligt_24å andra stycket prästanställningslagen av Svenska kyrkans centralstyrelse. En personlig prästtjänst får enligt 495 prästanställningsförordningen in- rättas om det behövs för en präst som är arbetshandikappad. Kostnaderna för avlöningsförmånerna till en präst som är anställd på en personlig tjänst skall enligt Slå samma förordning betalas av medel ur kyrkofondcn. Antalet personliga tjänster för präster får enligt 485 förordningen inte överstiga en procent av det totala antalet inrättade prästtjänster i landet.

Skälen för regeringens förslag: 1990 års kyrkomöte har föreslagit att

ansvaret för personliga tjänster skall ligga på stiftsnivå. Också kostnadsan- . '

svaret för avlöningsförmånerna för dessa prästtjänster bör enligt kyrkomö— tet läggas på stiftssamfälligheterna (2KL 199012 avsnitt 2, kskr. 2).

Den reella innebörden av en personlig tjänst är att tjänsten upphör'utan' vidare åtgärd när innehavaren lämnar den. Möjligheter att inrätta och samtidigt tillsätta personliga tjänster har bara kunnat användas när det har behövts för präster som av någon anledning är arbetshandikappade.

Till ledning för bedömningen om ett sådant behov—föreligger har i praktiken krävts en kvalificerad utredning. En sådan utredning skall inte bara visa att ett. arbetsh'andikapp föreliggerputan också ätt man inte — ens efter sådana rehabiliteringsåtgärder som varje arbetsgivare är skyldig att vidta — har kunnat finna en lämplig användning för prästen inom ramen för den ordinarie prästtjänstorganisationen.

I enlighet med kyrkomötets begäran föreslog regeringen i skrivelsen till 1991 års kyrkomöte (RegSkr 1990:1) att beslutanderätten när det gäller ' inrättande och tillsättning av personliga tjänster flyttas från Svenska kyr- kans centralstyrelse till stiftsstyrelserna. Kyrkomötet har godtagit försla- get.

Ett viktigt skäl för förslaget var att Stiftsstyrelsen har ett ansvarför den prästerliga organisationen i stiftet. Genom sin närhet till verksamheten bör Stiftsstyrelsen också ha bättre möjligheter än centralstyrelsen att i det enskilda fallet pröva möjligheterna till rehabilitering eller andra åtgärder, innan behovet av att inrätta en personlig tjänst eventuellt uppstår.

I normalfallet torde det vara lämpligast att inrätta personliga tjänster i

• Sida 13
•  Original

stiftssamfälligheten. Eftersom det skall finnas" en tjänst som'kyrkoherderi' varje pastorat, kan det inte komma i fråga att vid sidan om kyrkoherden ha en personlig tjänst som kyrkoherde i ett pastorat. Personliga tjänster som komminister bör kunna inrättas, dock bara i-undantagsfall eftersom det kan möta svårigheter att inordna sådana tjänster inom ramen-för prästor- ganisationen i ett enskilt pastorat. Detta gäller i synnerhet mindre pas- torat. Även om en personlig tjänst formellt inrättas som en tjänst som ' stifts- eller kontraktsadjunkt är det emellertid ingenting som hindrar att-

innehavaren behåller sin tidigare tjänstetitel som kyrkoherde eller kommi- nister. ' '

Eftersom en personlig tjänst inrättas för en viss person sker tillsättning- en av tjänsten samtidigt. Om den personliga tjänsten skall vara en tjänst som stifts- eller kontraktsadjunkt, kan därför stiftsstyrelsen inrätta och ' tillsätta tjänsten enligt-de bestämmelser som gäller för sådana stiftstjäns- ter. Om den personliga tjänsten undantagsvis inrättas som en komminis- tertjänst får tillsättning ske genom förflyttning enligt nuvarande bestäm- melseri 10 och 11 åå prästanställningslagen.

Som kyrkomötet föreslagit bör personliga prästtjänster inte ledigkungö- ras (2KL 1991: 1. kskr. 11). Det är regeringen som i en förordning skall meddela föreskrifter om detta.

Kostnaderna för avlöningsförmåner åt präster som innehar personliga tjänster betalas i dag ur kyrkofonden. När beslutanderätten i fråga om sådana tjänster flyttas från Svenska kyrkans centralstyrelse till stiftsstyrel- sen. bör kostnaderna betalas på samma sätt som i allmänhet gäller för stifts- och pastoratstjänster. De stiftssamfälligheter eller de pastorat som är berörda bör dock kunna få bidrag ur kyrkofonden till kostnaderna genom stiftsbidraget eller det däri ingående strukturbidraget.

Vårt förslag innebär att några särskilda lagbestämmelser om personliga prästtjänster inte längre behövs. Föreskrifterna i 24 å andra stycket präst- anställningslagen om inrättande av sådana tjänster kan därför upphävas. De bör dock fortfarande gälla för de präster som vid tidpunkten för lagändringens ikraftträdande innehar en personlig tjänst. Detta bör framgå ' av en övergångsbestämmelse till lagen.

4.3. Prästtjänster för flera stift

Regeringens förslag: Prästtjänster för flera stift skall inrättas på

samma sätt som andra prästtjänster. Förslaget innebär ändringar i 24 & prästanställningslagen.

1991 års kyrkomöte tillstyrker förslaget (RegSkr 199021 5. 1 18 och 119. 2KL1991:1,kskr.11).

Gällande ordning: Tjänster för präst med tjänstgöring i flera stift inrät- tas enligt 245 andra stycket prästanställningslagen av Svenska kyrkans

centralstyrelse. När centralstyrelsen inrättar en sådan prästtjänst skall' '

styrelsen enligt 52 & prästanställningsförordningen bestämma hur tjänstgö-

• Sida 14
•  Original

ringen skall fördelas mellan stiften och i vilket stift tjänsten skall vara placerad. .

Kostnaderna för avlöningsförmåner för en präst som är anställd för att tjänstgöra i flera stift betalas av medel ur kyrkofonden, om kyrkofondens styrelse beslutar det. 1 andra fall bestämmer centralstyrelsen hur kostna- derna för prästens avlöningsförmåner skall fördelas mellan de berörda stiftssamfälligheterna. .

Skälen för regeringens förslag: 1990 års kyrkomöte har föreslagit att ansvaret för prästtjänster med tjänstgöring i flera stift skall ligga på stifts- nivå. Också kostnadsansvaret för avlöningsförmånerna för dessa präst- tjänster bör enligt kyrkomötet läggas på stiftssamfälligheterna (CsSkr 1990: 5, 2KL 2, kskr. 2).

I likhet med kyrkomötet anser regeringen att det bör ankomma på de berörda stiftssamfälligheterna att själva besluta om inrättande av sådana prästtjänster där innehavaren skall tjänstgöra i flera stift. En sådan ord- ning förutsätter att stiftssamfälligheterna i det stift där prästen skall ha sin anställning och det eller de stift där prästen dessutom skall tjänstgöra kommer överens om fördelningen av kostnadernaför prästens avlönings— förmåner. . .

Vårt förslag innebär att det inte behövs några särskilda föreskrifter om prästtjänster med tjänstgöring i flera stift. Bestämmelsen i 245 andra stycket prästanställningslagen om sådana tjänster kan därför tas bort.

5. Vissa frågor väckta av 1991 års kyrkomöte

5.1. Konsekvensändringar till följd av folkbokföringsreformen

Regeringens förslag: Ordet "kyrkobokförd” byts ut mot ordet ”folk- bokförd” i 12 och 16 55 lagen om svenska kyrkan. 105 lagen om kyrkomötet, 5 5 domkapitelslagen, 3 5 kyrkofondslagen och 2 kap. 4 och 24 55 kyrkliga indelningslagen.

1991 års kyrkomötes förslag överensstämmer med vårt (2KL 1991:1. kskr. l l).

Skälen för regeringens förslag: Genom den nya folkbokföringslagen (1991:481), som trädde i kraft den 1 juli 1991, har bl.a. begreppet kyrko- bokförd ersatts med folkbokförd. I anslutning därtill har följdändringar med avseende på terminologin beslutats i ett stort antal lagar. Det gällde dock inte sådana lagar över vilka kyrkomötet skall beredas tillfälle att yttra sig.

1991 års kyrkomöte har begärt att ett byte av begreppet kyrkobokförd mot folkbokförd också görs i lagen om svenska kyrkan, lagen om kyrkomö- tet, domkapitelslagen och kyrkofondslagen. ,

Sådana lagändringar är självklara konsekvenser av folkbokföringsrefor-

• Sida 15
•  Original

men och bör därför genomföras. En motsvarande ändring behöver också Prop. 1991/92: 39 göras i kyrkliga indelningslagen.

5.2. Den särskilda kyrkoavgift som beräknas på skogsbruksvärdet

Regeringens förslag: Övergångsregleringen i fråga om sådan beräk— ning av den särskilda kyrkoavgiften som sker på skogsbruksvärdet förlängs intill utgången av år 1992. Förslaget innebär att det förs in en ny punkt i övergångsbestäm- melserna till kyrkofondslagen.

1991 års kyrkomötes förslag överensstämmer med vårt. Kyrkomötet har därutöver föreslagit att en motsvarande tidsobegränsad övergångsbestäm- melse skall föras in i den nya kyrkolagen (Kmot 1991: 74, lKL 8, kskr. 6).

Bakgrund: Vid behandlingen i riksdagen av förslaget till kyrkofondslag . anförde konstitutionsutskottet i fråga om beräkningen av den särskilda kyrkoavgiften på skogsbruksvärdet att ojämn belastning i olika delar av landet motiverade en övergångsvis reglering intill utgången av år 1991 (prop. 1987/88: 31, KU 30 s. 17 och 18). Det antogs att större klarhet då skulle föreligga i fråga om uttaget på skogsfastigheter. En av regeringen hos kyrkofondens styrelse begärd utredning om kyrkans förmögenhetsförvalt- ning förväntades nämligen bli färdig med sitt arbete inom denna tid. Kon- stitutionsutskottet lade i sitt betänkande fram förslag till övergångsbestäm- melser. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 181).

Skälen för regeringens förslag: Kyrkofondens styrelse överlämnade i november 1990 till civildepartementet betänkandet Jorden, skogen och fonderna med förslag om kyrkans förmögenhetsförvaltning (dnr C90/21 76/ KY). I sitt betänkande föreslog styrelsen att den särskilda kyrko- avgiften skulle avskaffas. Betänkandet har remissbehandlats och förslagen övervägs för närvarande i civildepartementet. Samtidigt utförs ett visst kompletterande utredningsarbete.

I avvaktan på att ställning tas i frågan om hur kyrkans förmögenhet bör förvaltas i framtiden bör övergångsregleringen i fråga om den särskilda kyrkoavgiften bestå. Vi föreslår att övergångsregleringen förlängs intill-"' utgången av år 1992.

6. Ikraftträdande m. m.

Regeringens förslag: De föreslagna lagändringarna skall träda i kraft den ljanuari 1992.

1991 års kyrkomöte tillstyrker förslaget (RegSkr 1990:1 s. 120—123. 2KL1991:1.kskr. 11 och 1KL1991:8,kskr.6). 15

• Sida 16
•  Original

Skälen för regeringens förslag: De förslag till lagändringar som vi nu har behandlat har i huvudsak tillkommit på begäran av kyrkomötet. Kyrko- mötet har bedömt det som angeläget att lagändringarna träder i kraft så Snart som möjligt. _

Vi föreslår att den nya lagstiftningen träder-i kraft den 1 januari 1992. Förslagen förutses inte innebära några kostnadskonsekvenser.

7. Upprättade lagförslag

I enlighet med vad som nu har anförts har inom civildepartementet upp- rättats förslag till

1. lag om ändring i lagen (1982: 942) om svenska kyrkan,

2. lag om ändring i lagen (1982: 943) om kyrkomötet, .

3. lag om ändring i domkapitelslagen (1988: 181),

4. lag om ändring i kyrkofondslagen (1988: _182),

5. lag om ändring i prästanställningslagen (1988: 184),

6. lag om ändring i kyrkliga indelningslagen (1988: 185).

8. Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

dels i den ordning som anges i punkt 9 första stycket övergångsbestäm- melserna till regeringsformen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkan.

dels antar övriga lagförslag.

• Sida 17
•  Original

Propositionens lagförslag grop. 1391/92: 39 ' ' ' . - ropos1 lonens

1. Förslag till , lagförslag Lag om ändring i lagen (1982: 942) om svenska kyrkan

Härigenom föreskrivs att i 12 och 16 55 lagen (1982:942) om svenska kyrkan] ordet ”kyrkobokförd” skall bytas ut mot ”folkbokförd”.

Denna lagträder i kraft den 1 januari 1992.

' Lagen omtryckt 1991:319. 17

• Sida 18
•  Original

2. Förslag till ' Prop. 1991/92:39 Propositionens

Lag om ändr1ng1 lagen (1982: 943) om kyrkomötet lagförslag

Härigenom föreskrivs att i 10 5 lagen (1982:943) om kyrkomötetl ordet ”kyrkobokförd” skall bytas ut mot ”folkbokförd”.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

' Senaste lydelse av 105 1985:360. 18

• Sida 19
•  Original

3. Förslag till Lagom ändring i domkapitelslagen (1988: 181)

Härigenom föreskrivs i fråga om domkapitelslagen (1988: 181) dels att i 5 5 ordet ”kyrkobokförd” skall bytas ut mot ”folkbokförd”, dels att 2 5 skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse ')

:.

Domkapitlet består av följande ledamöter:

]. biskopen som ordförande.

2. domprosten eller. där det inte finns någon domprost, en av rege- ringen för sex år i sänder bland stif tets kyrkoherdar förordnad ledamot som vice ordförande,

3. en präst vald av stiftets präs- ter

4. tre lekmän valda av stiftsfull- mäktige.

.å'

Föreslagen lydelse

Domkapitlet består av följande ledamöter:

1. biskopen som ordförande,

2. domprosten som vice ordfö- rande,

3. en präst vald av stiftets präs- ter, "4. tre lekmän valda av stiftsfull-

mäktige.

I domkapitlet i Uppsala stift får ärkebiskopen i den utsträckning han finner det lämpligt sätta den biträdande biskopen i stiftet i sitt ställe som ledamot och ordförande.

Vid förhinder för eller uppkom- men ledighet efter biskopen eller domprosten, får domkapitlet för en viss tid eller'ett visst ärende som ledamot adjungera den som har an- ställning som präst i stiftet.

För ledamöterna enligt första stycket 3 och 4 skall det finnas lika många suppleanter. De utses på samma sätt som ledamöterna.

Vid handläggning av de ärenden som enligt 165 lagen (1982:942) om Svenska kyrkan och 425 första stycket prästanställningslagen (1988: 184) ankommer på domkapitlet, skall dess sekreterare ingå som ledamot.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

' Senaste lydelse 1989:984.

Prop. 1991/92: 39 Propositionens lagförslag

• Sida 20
•  Original

4. Förslag till Prop. 1991/92: 39 Propositionens Lag om ändring i kyrkofondslagen (1988: 182) lagförslag

Härigenom föreskrivs i fråga om kyrkofondslagen (1988:-182)! -. dels att i 3 5 ordet "kyrkobokförd” skall bytas ut mot ”folkbokförd”, dels att det i övergångsbestämmelserna till lagen skall införas en ny punkt, 13, av följande lydelse.

N u vara nde lydelse Föreslagen lydelse

13. Utan hinder av bestämmelser- na i 12 ,5' första och andra styckena - och 21 9' skall i fråga om sådan sår- skild kyrkoavgift som beräknas på skogsbruksvärdet gälla följande. In- till utgången av år 1992 skall avgif- - ten för pastoratens räkning betalas av egendomsnånmden från avkast- ningen av den skog som nämnden förvaltar åt pastoraten. — Avngten skall beräknas på det "sammanlagda skogsbruksvärdet av pastoratens skogar i stiftet. Avgiften för år 1992 får inte över— . stiga 80 procent av, överskottet från egendomsnåmndens förvaltning av. pastoratens skogar under det räken- skapsår som avslutas den 31 decem- ber 1 991.__ Överskottet beräknas eller avdrag för kostnaderna för skogs- . vå rdsa vgiften. Kyrkofbndens styrelse skall senast den 15 april 1992fastställa den sär- skilda kyrkoavgiften som beräknas på skogsbruksvärdet av pastoratens ' ' löneiillgångarför år 1991. -

Denna lag trädcri kraft den 1 januari 1992.'

' Senaste lydelse av 35 1990:402. , . 20

• Sida 21
•  Original

5. Förslag till

Lag om ändring i prästanställningslagen (1988: 184)

Härigenom föreskrivs i fråga om prästanställningslagen (1988: 184).] dels att 2 och 26 55 skall upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 2 5 skall utgå, dels att 3, 7, 24, 25 och 58 åå skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

I varje pastorat skall det finnas en tjänst som kyrkoherde. 1 det pas- torat där stiftets domkyrka är belä- gen skall det i stället finnas en tjänst som domprost, om inte rege- ringen bestämmer annat. Dom- prosten är kyrkoherde i pastoratet.

F öres/agen lydelse 35

I varje pastorat skall det finnas en tjänst som kyrkoherde. 1 det pas- torat där stiftets domkyrka är belä- gen skall det i stället finnas en tjänst som domprost. Domprosten är kyrkoherde i pastoratet.

I ett pastorat får det också finnas tjänster som komminister.

] varje llerförsamlingspastorat skall det finnas en tillsättningsnämnd.

Kyrkorådet i-varje församling i pastoratet väljer inom sig ledamö- ter i nämnden. Antalet ledamöter och hur många av dem som varje församlingskyrkoråd skall utse be- stäms genom överenskommelse mellan kyrkoråden. Varje kyrkoråd skall dock välja minst en ledamot. Om församlingarna inte kan enas avgörs frågan av stiftsstyrelsen. För. ledamöterna i nämnden skall väljas lika många suppleanter.

1 nämnden skall ingå kyrkoher- den och de övriga ledamöter som kyrkorådet i varje församling i pas- toratet väljer inom sig. Antalet le- ..damöter och hur många av dem

som varje församlingskyrkoråd skall utse bestäms genom överens- . kommelse mellan kyrkoråden. Var- je kyrkoråd skall dock välja minst en ledamot. Om församlingarna inte kan enas avgörs frågan av stiftsstyrelsen. 'För de valda leda- möterna i nämnden skall väljas lika många suppleanter.

Val av ledamöter och suppleanter i nämnden skall ske på samma sätt som val av ledamöter i församlingskyrkoråd. Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även bestämmas i vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring.

Beträffande tillsättningsnämnden tillämpas i övrigt bestämmelserna om kyrkoråd i 7 kap. 8 5. 9 5. 105 första stycket tredje meningen, 11—139'5. 14 å andra stycket samt 21 och 22 55 församlingslagen (1988: 180).

24 & Frågor om inrättande av tjänster som biskop, biträdande biskop i Upp- sala stift och domprost prövas av regeringen.

Frågor om inrättande av tjänster som stiftsadjunkt och kontraktsad- junkt prövas av svenska kyrkans centralstyrelse. Enligt föreskrifter

' Lagen omtryckt 19912320.

Prop. 1991/92: 39 Propositionens lagförslag

• Sida 22
•  Original

Nuvarande lydelse

som regeringen meddelar prövar centralstyrelsen också frågor om in- rättande av personliga tjänster för präst eller tjänster för präst med tjänstgöring i flera stift.

Frågor om inrättande av tjänster som kyrkoherde, komminister och pastorsadjunkt prövas av stiftssty- relsen.

Föreslagen lydelse

Frågor om inrättande av tjänster som kyrkoherde, komminister, stiftsadjunkt, kontraktsadjunkt och pastorsadjunkt prövas av stiftssty- relsen.

255

När en prästtjänst blir ledig, skall stiftsstyrelsen pröva om den behö- ver tillsättas.

När en tjänst som kyrkoherde, komminister, stiftsadjunkt. kon- traktsadjunkt eller pastorsadjunkt blir ledig, skall stiftsstyrelsen pröva om den behöver tillsättas.

Om tjänsten inte behövs tillsättas. skall den hållas vakant eller dras in.

I fråga om en domprosttjänst an- kommer prövningen dock på rege- ringen.

585

Svenska kyrkans centra/styrelses och stiftsstyrelsens beslut om inrät- tande eller indragning av en präst- tjänst får inte överklagas.

Stiftsstyrelsens beslut om inrät- tande eller indragning av en präst- tjänst får inte överklagas.

l. Penna lag träder i kraft den ljanuari 1992. 2. Aldre föreskrifter om personliga prästtjänster gäller fortfarande för präster som vid utgången av år 1991 innehar en personlig tjänst.

Prop. 1991/92: 39 Propositionens lagförslag

• Sida 23
•  Original

6. Förslag till Prop. 1991/92:39 Propositionens

Lag om ändring i kyrkliga indelningslagen (1988: 185) lagförslag

Härigenom föreskrivs att i 2 kap. 4 och 24 55 kyrkliga indelningslagen (1988: 185) ordet ”kyrkobokförd" skall bytas ut mot ”folkbokförd”.

Denna lagträder i kraft den 1 januari 1992.

• Sida 24
•  Original

KYRKOMÖTETS SKRIVELSE Prop. 1991/92: 39 l99l:ll . . . . Bilagal

Regeringen

Andra kyrkolagsutskottets betänkande 1991: 1 ny kyrkolag (delvis) m. m.

Med överlämnande av nämnda betänkande får jag anmäla att kyrkomötet den 30 augusti 1991 beslöt

att vid mom. 21 beträfande skiljande från ämbetet anhålla att 32 kap. 5 & förslaget till kyrkolag får den lydelse som framgår av bilagal

att vid mom. 38 beträfande 34 kap. 7 5 kyrkolagsförslaget tillstyrka regeringens förslag

att i övrigt bifalla utskottets hemställan.

Stockholm den 31 augusti 1991

Göran Åstrand /Bengt Törne/l

lBilagan utesluten här. 24

• Sida 25
•  Original

KYRKOMÖTETS SKRIVELSE Prop. 1991/92: 39 1991:6 Bilaga 2

Regeringen

Första kyrkolagsutskottets betänkande 1991 : 8 om viss övergångsreglering i fråga om beräkning av särskild kyrkoavgift

Med överlämnande av nämnda betänkande får jag anmäla att kyrkomötet den 29 augusti 1991 bifallit vad utskottet hemställt.

Stockholm den 31 augusti 1991

Göran Åstrand

/Bengt Törnell

• Sida 26
•  Original