Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås förändringar av reavinstskattereglema för bostadsrätter. Den s.k. genomsynen tas bort vid tillämpningen av såväl huvudregeln som takreglema. Det innebär att när vinsten beräknas enligt huvudregeln skall detta ske utan beaktande av lägenhetens andel i föreningens skulder vid anskaffnings- respektive avyttringstillfället. Om takreglema används skall försäljningspriset inte ökas med lägenhetens andel i föreningens skulder.

Som en konsekvens av den slopade genomsynen avskaffas bostads- rättsinnehavarens avdragsrätt för den egna andelen av föreningens utgifter för ny-, till- och ombyggnad respektive värdehöjande åtgärder på föreningsfastigheten vid tillämpning av huvudregeln. Enligt den nya huvudregeln blir kapitaltillskott avdragsgilla.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1992 och de skall tillämpas första gången vid 1992 års taxering. Vinstberäkning utan genomsyn skall alltså kunna ske redan vid 1992 års taxering i alla de fall där skattskyldighet inträtt under år 1991. För avyttringar som skett senast vid utgången av år 1991 föreslås att äldre regler på den skattskyldiges begäran skall kunna tillämpas vid 1992 och senare års taxeringar.

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig in- komstskattl , dels att 26 5 2 mom. skall upphöra att gälla, dels att 26 5 4, 5, 7 och 8 mom. skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

26 5 4 mom.2 Har bostadsrätten förvärvats genom upplåtelse från bostads- rättsföreningen, skall den i upplåtelseavtalet angivna insatsen anses som köpeskilling. Särskilda avgifter som har betalats till föreningen i samband med förvärv av en bostadsrätt (upplåtelse- och inträdesavgifter) skall också räknas in i ingångsvärdet. Har insatsen'för lägenheten satts ned efter det att bostadsrätten har förvärvats, skall ingångsvärdet reduceras med det belopp som har återbetalats på grund av nedsättningen.

Kapitaltillskott — utöver insats enligt första stycket — som under innehavet har lämnats till bostads- rättsföreningen får räknas in i omkostnadsbeloppet endast om till- skotten har varit avsedda att an- vändas av föreningen för amorte- ring av län eller för jinansiering av förbättringsarbeten på fastig- heten. Hllskotten för amorteringar skall anses ha uppgått till ett be- lopp motsvarande bostadsrättens andel av de amorteringar som före- ningen har gjort under innehavet. Om föreningen har finansierat amortering av ett lån genom uppta- gande av ett nytt lån medräknas inte den amorteringen vid beräk- ningen av kapitaltillskott som skall ingå i omkostnadsbeloppet. Beräk— ningen av tillskotten för amorte- ringar som belöper på bostadsrät- ten sker med tillämpning av an— delsförhållandena vid aiyttrings- tidpunkten. För att ett tillskott för finansiering av förbättringsarbeten

1Senaste lydelse av lagens rubrik 1974z770 26 5 2 mom. 19902651.

Senaste lydelse 19911619.

• Sida 3
•  Original

Nuvarande lydelse

5 rn o m.3 Som förbättringskost- nad räknas

a) utgift som den skattskyldige har lagt ned på förbättringsarbeten i lägenheten,

b) utgift som han har lagt ned på reparation och underhåll av lägen- heten i den mån lägenheten på grund av arbetet har kommit i bättre skick än vid förvärvet,

c) den på bostadsrätten belöpan— de andelen av sådana utgifter för ny-, till— eller ombyggnad samför- eningen lagt ned på fastigheten under den skattskyldiges innehavs- tid och

d) den på bostadsrätten belöpan- de andelen av sådana utgifter för reparation och underhåll samföre- rtingen lagt ned på fastigheten under den skattskyldiges innehavs- tid i den mån fastigheten på grund av arbetet har kommit i bättre skick än vid förvärvet av lägenhe- ten.

Som förbättringskostnad enligt a eller b räknas inte utgift som vid inkomsttaxeringen har behandlats som omkostnad i näringsverksam- het.

Föreslagen lydelse

skall få beaktas fordras att tillskot- skott som bostatisrättshavarna har lämnatför arbetet ifråga samman- lagt har uppgått till minst 3 000 kronor multiplicerat med antalet deltagande bostadsrätter. Vid vinst- beräkningen får hänsyn inte tas till kapitaltillskott som skett före år 1974. '

5 m 0 m. Som förbättringskost- nad räknas

a) utgift som den skattskyldige har lagt ned på förbättringsarbeten i lägenheten och

b) utgift som han har lagt ned på reparation och underhåll av lägen- heten i den mån lägenheten på grund av arbetet har kommit i bättre skick än vid förvärvet.

Som förbättringskostnad räknas inte utgift som vid inkomsttaxe- ringen har behandlats som om- kostnad i näringsverksamhet.

Som förbättringskostnad räknas även utgifter för värdehöjande repa- rationer och underhåll som enligt punkt 5 andra stycket av anvisningarna till 22 & kommunalskattelagen (1928z370) skall tas upp som intäkt av

näringsverksamhet.

Utgifter enligt första stycket som hänför sig till visst är räknas som förbättringskostnader endast under förutsättning att de sammanlagt har uppgått till minst 5 000 kronor och, om de är av det slag som av-

SSenaste lydelse 1990: 1422.

Utgifter enligt första stycket som hänför sig till visst år räknas som förbättringskostnader endast under förutsättning att de sammanlagt har uppgått till minst 5 000 kronor och, om de är av det slag som av-

1991/92:54

• Sida 4
•  Original

Nuvarande lydelse

ses i b eller d, dessutom nedlagts under de senaste fem åren före av— yttringen. Utgiftema hänförs nor- malt till det år då en faktura eller räkning har erhållits som visar vilka arbeten som har utförts. I fråga om utgifter som avses i första stycket b och d gäller vidare att utgifterna får dras av endast till den del arbetet har medfört att lä- genheten eller fastigheten vid av- yttringen av lägenheten alltjämt är i bättre skick än vid förvärvet av lägenheten.

Föreslagen lydelse

ses i b, dessutom nedlagts under de senaste fem åren före avytt- ringen. Utgiftema hänförs normalt till det år då en faktura eller räk- ning har erhållits som visar vilka arbeten som har utförts. I fråga om utgifter som avses i första stycket b gäller vidare att utgifterna får

' dras av endast till den del arbetet

har medfört att lägenheten vid av- yttringen alltjämt är i bättre skick än vid förvärvet.

Av 3 mom. första stycket framgår att ersättning för föremål som ägts av den skattskyldige i vissa fall skall räknas in i vederlaget för bo- stadsrätten. l Sådana fall skall utgiften för anskaffning av föremålen räknas in i bostadsrättens ingångsvärde, om föremålen har förvärvats tillsammans med bostadsrätten. Har föremålen anskaffats under in- nehavet, anses utgiften — allt efter omständigheterna — som en utgift för förbättring eller för reparation och underhåll av lägenheten. Frågan om utgiften får räknas in i omkostnadsbeloppet avgörs enligt första—tred- je styckena.

7 mom.4 Vinst när fysisk person avyttrar sådan bostadsrätt som med tillämpning av 25 ä 9 mom. andra stycket skall anses avse hans permanentbostad får beräknas till 30 procent av vederlaget för bo- stadsrätten. Vinst när fysisk person eller dödsbo avyttrar bostadsrätt avseende annan privatbostad får beräknas till 60 procent av vederlaget för bostadsrätten.

Vinst vid avyttring av bostadsrätt som inte är privatbostad får beräknas till 90 procent av vederlaget för bostadsrätten.

För privatbOStad som under den skattskyldiges innehav varit att hänföra till näringsverksamhet under något av de tre närmaste åren före avyttringstillfället skall i stället för vad som stadgas i första stycket gälla att vinsten får beräknas med tillämpning av andra stycket. Vid tillämpning av detta moment skall vederlaget beräknas med iakt- tagande av bestämmelserna i 2 mom. första stycket första och tred- je meningarna.

8 m 0 m.5 Vinst vid avyttring av privatbostad under sådana om- ständigheter som avses i 25 & 10 mom. får alltid beräknas till 30 procent av vederlaget — beräknat

4Senaste lydelse l990:65 l. SSenaste lydelse 1990:651.

8 m 0 m. Vinst vid avyttring av privatbostad under sådana omstän- digheter som avses i 25 5 10 mom. får alltid beräknas till 30 procent av vederlaget för den avyttrade

• Sida 5
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1991/ 92:54

med iakttagande av bestämmelser- bostadsrätten. na i 2 mom. första stycket första och tredje meningarna — för den

avyttrade bostadsrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering. Har bostadsrätt som avses i 26 & avyttrats före utgången av år 1991 skall dock, om den skattskyldige yrkar det, vinst eller förlust beräknas med tillämpning av de äldre bestämmelserna.

• Sida 6
•  Original

2. Förslag till Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 45 5 lagen (1990:325) om självdek- laration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 45 51

Kontrolluppgift om överlåten bostadsrätt skall lämnas av en bo- stadsrättsförening som vid ingången av det aktuella beskattningsåret var av det slag som anges i 2 5 7 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Kontrolluppgiften skall avse sådan överlåtelse som har anmälts till föreningen och innehålla uppgift om

a) lägenhetens beteckning,

b) överlåtarens och förvärvarens namn samt personnummer, or-

ganisationsnummer eller adress,

c) tidpunkten för överlåtelsen och köpeskillingens storlek samt tidpunkten för överlåtarens förvärv och köpeskillingen vid det förvärvet,

d) bostadsrättens andel av bo- stadsrättsföreningens nettoskuld eller nettoförmögenhet enligt det bokslut sam föreligger för det räkenskapsår som avslutats när- mast före den 1 juli under det år som bostadsrätten förvärvades res— pektive avyttrades, med bortseende från värdet av föreningens fas- tighet, e) bostadsrättens andel av in- nestående medel på inre repara- tionsfond eller liknande fond vid förvärvs- respektive avyttringstid- punkten samt

f) bostadsrättens andel av utgifter för ny-, till- eller ombyggnad som nedlagts på föreningens fastighet under innehavstiden.

Om öVerlåtelsen avser en bo- stadsrätt som har förvärvats före år 1974 behöver någon uppgift enligt första stycket d eller e avseende

lSenaste lydelse 1990: 1 136.

d) storleken av sådana kapital- tillskott som överlåtaren enligt 26 ä 4 mom. andra stycket lagen om statlig inkomstskatt får räkna in i omkostnadsbeloppet samt

e) bostadsrättens andel av in- nestående medel på inre repara— tionsfond eller liknande fond vid förvärvs- respektive avyttringstid- punkten.

Om överlåtelsen avser en bo- stadsrätt som har förvärvats före år 1974 behöver någon uppgift enligt första stycket e avseende

• Sida 7
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse .

förhållandena vid förvärvstidpunk- förhållandena vid förvärvstidpunk- ten inte lämnas. Har förvärvet ten inte lämnas. Har förvärvet skett före den 1 juli 1982 behöver skett före den 1 juli 1982 behöver någon uppgift om köpeskillingen någon uppgift om köpeskillingen vid förvärvet inte lämnas. vid förvärvet inte lämnas.

Efter föreläggande av skattemyndigheten skall föreningen lämna ytterligare upplysningar som är av betydelse för beräkning av realisa- tionsvinsten vid en medlems avyttring av sin bostadsrätt.

Föreningen skall, utöver vad som följer av 4 kap. 1 5, bevara det underlag som behövs för uppgiftslämnande enligt denna paragraf.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas första gången i fråga om kontrolluppgifter till ledning för 1993 års taxering.

. 1991/92:54

• Sida 8
•  Original

3. Överväganden och förslag

3.1. Slopad genomsyn

Mitt förslag: Genomsynen slopas vid tillämpning av huvudregeln. Samtidigt avskaffas den skattskyldiges avdragsrätt för den egna

andelen av vissa föreningsutgifter. Genomsynen slopas också vid tillämpning av takreglema.

Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt när det gäller huvudregeln. I fråga om takreglema föreslogs inga förändringar.

Remissinstanserna: Förslaget att slopa genomsynen tillstyrks av så gott som samtliga remissinstanser. I första hand anförs den betydande förenkling av regelverket som en slopad genomsyn skulle innebära. Endast LO och ICO avstyrker. Flera remissinstanser har inga invänd- ningar mot att genomsynen behålls vid tillämpning av takregeln. Andra, däribland jinansinspeldionen, HSB, Mäklarsamfundet, Riksbyggen, Sparbanksgruppen AB, SBC och Sveriges Föreningsbank anser att föreningens skuldförhållanden inte heller skall påverka vinsten vid tillämpning av takreglema.

Skälen för mitt förslag: Genomsynsreglema har mötts av kraftig kritik. Det har bl.a. gjorts gällande att reglerna är svåra att förstå och att de praktiska och administrativa problem som kan vara förknippade med att få fram de nödvändiga uppgifterna för att kunna räkna ut skatten är betydande. Härvid har man pekat på de uppgifter från förfluten tid som behövs för att göra en vinstberäkning enligt huvudregeln, dvs. förening-

10.

• Sida 11
•  Original

ens förmögenhetsf'orhållanden vid anskaffningstillfället, föreningens utgifter för ny-, till- och ombyggnad av föreningsfastigheten under innehavet av bostadsrätten och uppgifterna avseende föreningens utgifter för reparation och underhåll inom en femårsperiod före avyttringen. När det gäller utgifter av det senare slaget har kritikerna vidare framhållit de många gånger grannlaga bedömningar som måste ske för att avgöra huruvida utgifterna i fråga för en viss medlem skall anses värdehöjande och därmed, i vissa fall, avdragsgilla.

Jag kan ansluta mig till den kritik som förts fram. Reglerna har blivit oacceptabelt komplicerade både att förstå och att tillämpa. Mitt förslag är alltså att genomsynsreglema skall slopas vid tillämpning av huvudre- geln och takreglema. När det gäller huvudregeln leder detta till att reglerna om den enskildes avdragsrätt för sin andel av föreningens utgifter för ny-, till- och ombyggnad och för värdehöjande åtgärder inte längre behövs och därför kan tas bort. Avsevärda förenklingar följer av vad jag nu föreslagit. Enklare regler är till gagn för de skattskyldiga, för föreningarna och för skatteförvaltningen.

Mitt förslag att slopa genomsynen vid tillämpning av huvudregeln och takreglema leder till att 26 ä 2 mom. SIL kan upphävas och att 26 ä 4, -5, 7 och 8 mom. SIL måste ändras. Vissa följdändringar i 3 kap. 45 5 lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, LSK, år också nödvändiga.

3.2. Avdragsrätt för kapitaltillskott

Mitt förslag: Kapitaltillskott skall vara avdragsgilla vid en vinst-

beräkning enligt huvudregeln.

Promemorieförslaget: Kapitaltillskott är inte avdragsgilla.

Remissinstansema: Frågan om kapitaltillskotten har berörts endast av ett fåtal remissinstanser. SBC och Riksbyggen efterlyser båda avdragsrätt för kapitaltillskott. Sveriges Redavisningskonsulters Förbund föreslår avdragsrätt för kapitaltillskott och att kapitaluttag skall beskattas.

Skälen för mitt förslag: I ett system med genomsyn vid tillämpning av huvudregeln behövs inga särskilda regler för att kapitaltillskott skall vara avdragsgilla. Ett slopande av genomsynen — som ju i princip innebär en återgång till reglerna före skattereformen — bör enligt min uppfattning därför kombineras med en återgång till äldre ordning också i fråga om avdragsrätt för kapitaltillskott. Jag föreslår att så sker.

Reglerna om avdragsrätt för kapitaltillskott fanns tidigare i punkt 2 c sjunde och åttonde styckena av anvisningarna till 36 & kommunalskatte- lagen (1928z370), KL. De innebar sammanfattningsvis följande.

Kapitaltillskott fick räknas in i omkostnadsbeloppet endast om tillskotten varit avsedda att användas av föreningen för amortering av lån eller för förbättringsarbeten på fastigheten. Som tillskott för amorteringar ansågs dock alltid ett belopp motsvarande minst 1 000 kr. för varje

• Sida 12
•  Original

påbörjat kalenderår under innehavet. För att ett tillskott för finansiering av förbättringsarbeten skulle få beaktas fordrades att tillskottet utdebite- rats och använts för ett bestämt ändamål och att de tillskott som bostadsrättsinnehavama lämnat för arbetet i fråga sammanlagt uppgått till minst 3 000 kr. multiplicerat med antalet deltagande bostadsrätter. Vidare framgick att kapitaltillskott som belöpte på tid före år 1974 inte skulle beaktas.

Mitt förslag innebär att de nya reglerna om avdragsrätt för kapitaltill- skott, med ett undantag, i princip bör utformas på samma sätt som de regler för vilka jag nu redogjort. Undantaget hänför sig till det schablon— mässiga avdraget om 1 000 kr. för varje påbörjat kalenderår under innehavet. Ett sådant avdrag bör inte återinföras.

Bestämmelserna om avdragsrätt för kapitaltillskott innebär att ett nytt andra stycke tillkommer i 26 ä 4 mom. SIL. Mitt förslag innebär vidare att föreningarna skall åläggas en motsvarande uppgiftsskyldighet i 3 kap. 45 & LSK.

4. Ikraftträdande m.m.

De nya reavinstreglema för bostadsrätter bör träda i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering. Det betyder att de nya reglerna kan tillämpas i alla de fall där skattskyldighet inträtt under år 1991.

Mot bakgrund av förbudet mot retroaktiv lagstiftning i 2 kap. 10 & regeringsformen bör äldre regler dock få tillämpas i de fall skattskyldig— het uppkommit senast under år 1991. Vid senare års taxeringar bör den skattskyldige därför få välja mellan att beräkna vinsten med tillämpning av genomsyn eller enligt de nya reglerna. Det betyder i normalfallet att en valrätt föreligger vid 1992 års taxering. Undantagsvis — t.ex. i fall med brutna räkenskapsår — kan även senare års taxeringar ifrågakomma. Lagrådet tar i sitt yttrande upp frågan om hur den valda lösningen förhåller sig till retroaktivitetsförbudet i regeringsformen. Jag delar den principiella syn på frågan som lagrådet för fram och vill — på sätt lag- rådet gjort — ytterligare understryka vikten av att de skattskyldiga görs uppmärksamma på skatteeffektema av att olika regelsystem är tillämpli- ga. När det gäller kontrolluppgiftsskyldigheten kan följande sägas. Lagändringama bör träda i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas första gången i fråga om kontrolluppgifter till ledning för 1993 års taxering. Kontrolluppgiftema vid 1992 års taxering kommer alltså att ha utformats i enlighet med de nuvarande och till genomsynen anpassade reglerna. Detta innebär att det inte kommer att finnas några uppgifter om eventuella kapitaltillskott. Den som vid 1992 års taxering yrkar att vinsten skall beräknas enligt de nya reglerna måste alltså själv förete erforderlig utredning om avdrag yrkas för kapitaltillskott.

En liknande situation kan uppkomma vid senare års taxeringar för det fåtal som då yrkar att vinstberäkningen skall ske enligt genomsynsregler- na. Kontrolluppgiften kommer i deras fall inte att omfatta bl.a. förening-

• Sida 13
•  Original

ens förmögenhetsförhållanden vid anskaffningen. Också i sådana fall är det nödvändigt att den skattskyldige själv presenterar erforderlig utredning. Frågan berörs ytterligare i specialmotiveringen.

5. Statsfmansiella effekter

Att de skattskyldiga vid 1992 års taxering kan välja mellan två 'olika huvudregler för vinstberäkningen kan förväntas medföra ett inkomstbort- fall på 20 milj.kr. Fr.o.m. 1993 års taxering är slopandet av genomsynen vid tillämpning av huvudregeln budgetmässigt neutralt. Att slopa genomsynen vid tillämpning av takreglema beräknas däremot medföra ett årligt inkomstbortfall på 250 milj.kr.

6. Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

2. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kon- trolluppgifter.

7 Specialmotivering 7.1 Lagen (1947 :576) om statlig inkomstskatt 26 5 2 mom.

Momentet innehåller den allmänna regeln om genomsynen, dvs. att utgivet vederlag resp. försäljningsintäkt avseende den avyttrade bostads- rätten skall justeras med hänsyn till föreningens nettoförmögenhet vid avyttrings- resp. anskaffningstillfället. Bestämmelsen föreslås upphävd.

26 ä 4 mom.

I andra stycket finns en ny bestämmelse om avdragsrätt för kapitaltill- skott. Avdragsrätten är i allt väsentligt utformad på samma sätt som motsvarande tidigare bestämmelser (punkt 2 c sjunde och åttonde styckena av anvisningarna till 36 & KL i dess tidigare lydelse). Regeln saknar dock motsvarighet till den äldre bestämmelsen om ett schablon- mässigt avdrag om 1 000 kr. per påbörjat kalenderår under innehavet.

26 ä 5 mom.

Av första stycket framgår att såsom förbättringskostnader räknas dels utgifter som bostadsrättsinnehavaren lagt ned på den egna lägenheten, dels lägenhetens andel i föreningens utgifter för ny-, till- och ombyggnad och för föreningens utgifter för värdehöjande åtgärder avseende fastigheten. Bestämmelserna är endast tillämpliga vid en vinstberäkning enligt huvudregeln. Stadgandena under 0 och d — avseende den skattskyl- diges avdragsrätt för lägenhets andel av nämnda föreningsutgifter — har utgått som en konsekvens av att genomsynen föreslås slopad.

• Sida 14
•  Original

Ändringarna i andra och fjärde styckena har skett i konsekvens med att föreningens utgifter för förbättringar m.m. inte längre skall beaktas vid vinstberäkningen.

26 & 7mom.

I momentet finns bestämmelser om de olika takregler som får tillämpas vid vinstberäkningen avseende bostadsrätter. I fjärde stycket finns en hänvisning till 2 mom. varav framgår att vederlaget på visst sätt skall justeras med hänsyn till föreningens skulder vid avyttringen. Eftersom genomsynsreglema i 2 mom. slopats har hänvisningen till 2 mom. tagits bort.

26 ä 8 mom.

Hänvisningen till 2 mom. har tagits bort (jfr 7 mom.).

Övergångsbestämmelserna

Av övergångsbestämmelsema framgår att de nya reglerna utan genomsyn skall tillämpas första gången vid 1992 års taxering. Reglerna blir alltså tillämpliga på alla avyttringar där skattskyldighet inträtt under år 1991. Vid 1992 års taxering kan den skattskyldige, om han yrkar det, beräkna vinsten med tillämpning av de upphävda reglerna om genomsyn. Att" reglerna också i vissa fall får tillämpas vid senare års taxeringar har berörts i den allmänna motiveringen. Oavsett om vinsten beräknas enligt den nya eller gamla huvudregeln får punkt 5 av övergångsbestämmelser- na till SIL användas om villkoren för detta är uppfyllda. Bestämmelsen innebär att om en bostadsrätt som är anskaffad före den 1 januari 1987 avyttras under något av åren 1991, 1992 eller 1993 skall endast 60, 75 resp 90 % av vinsten tas upp till beskattning.

7.2. Lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter 3 kap. 45 &

Enligt första stycket d gäller att bostadsrättsföreningens uppgiftsskyldighet omfattar lägenhetens andel i föreningens nettoskuld eller nettoförmögen- het vid anskaffnings- resp. avyttringstillfållet. Eftersom beloppen i fråga saknar betydelse om vinsten beräknas utan genomsyn har bestämmelsen slopats.

Under första stycket d har i stället den nya regeln om föreningarnas uppgiftsskyldighet om sådana avdragsgilla kapitaltillskott som avses il26 & 4 mom. andra stycket SIL placerats. Kapitaltillskott från tiden före år 1974 är inte avdragsgilla och omfattas därför inte av uppgiftsskyldig- heten. Bestämmelsen är utformad på samma sätt som en äldre upphävd motsvarande bestämmelse.

Uppgiftsskyldigheten i första stycket f som enligt nuvarande lydelse gäller bostadsrättens andel i föreningens ny-, till- eller ombyggnadskost- nader är helt slopad eftersom dessa uppgifter inte längre är av betydelse vid vinstberäkningen.

• Sida 15
•  Original

Enligt andra stycket gäller såvitt här är av intresse att uppgifter om föreningens förrnögenhetsförhållanden vid förvärvet inte behöver lämnas om förvärvet skett före år 1974. I konsekvens med att första stycket ([ slopats har denna bestämmelse utgått.

Övergångsbestämmelsema

Lagen träder i kraft den 1 januari 1992 och skall tillämpas första gången vid 1993 års taxering. Detta betyder att kontrolluppgiftema vid 1992 års taxeringar kommer att vara utformade enligt äldre regler och först till 1993 års taxering kommer de att vara utformade enligt de nya bestäm- melserna. Att detta både vid 1992 och senare års taxeringar i vissa fall kommer att innebära att kontrolluppgiftema inte kommer att innehålla alla de uppgifter som är nödvändiga för taxeringen har berörts i det föregående (avsnitt 4). Utöver vad där sagts kan konstateras att skatte- myndighetema enligt 3 kap. 45 & tredje stycket LSK har möjlighet att förelägga föreningarna att lämna erforderliga upplysningar.

8. Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till 1. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, 2. lag om ändring i lagen (l990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter.

9. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan- den lagt fram.

• Sida 16
•  Original