Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att AMU-gruppen ombildas till aktiebolag. Bolagi- seringen bör genomföras den 1 juli 1993 i form av en koncern med ett moder- bolag och ett antal dotterbolag. Staten föreslås bli den ende ägaren i aktiebo- lagen, direkt genom ägarskap i moderbolaget och indirekt genom moderbo- lagets innehav av samtliga aktier i dotterbolagen. Styrelsen i moderbolaget utses av regeringen. Koncernen skall erbjuda arbetsmarknadsutbildning av hög kvalitet i hela landet. De till AMU-gruppens verksamhet hörande till- gångarna tillförs bolagen och bolagen övertar de skulder och övriga förplik- telser som åvilar myndigheten. I propositionen redovisas översiktligt rege- ringens överväganden beträffande koncernens kapitalstruktur.

• Sida 2
•  Original

Propositionens lagförslag Prop. 1992/93:152

Förslag till Lag om ändring i lagen (198715'19) om Riksrevisionsvcrkets granskning av statliga aktiebolag och stiftelser

Härigenom föreskrivs att l 9” lagen (1987:519) om Riksrevisionsverkets granskning av statliga aktiebolag och stiftelser skall ha följande lydelse.

lä'

Riksrevisionsverket får granska den verksamhet som bedrivs i följande ak— tiebolag och stiftelser.

Aktiebolag Aktiebolag

V.T.l. Utveckling Aktiebolag, V.T.l. Utveckling Aktiebolag. Värdepappersccntralen VPC Aktie— Värdepapperscentralen VPC Aktie- bolag. bolag, AMU—Gmppen AB och de dotterbolag som ingår [ AM U—gmp- pen.

Denna lag träder i kraft den ljuli 1993.

' Senaste lydelse 19922611.

lx)

• Sida 3
•  Original

Arbetsmarknadsdepartementet PYOP- 1992/93:152

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 december 1992

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspicl, Wihble, Björck, Davidson, Könberg, Odell

Föredragande: statsrådet Hörnlund

Proposition om ombildning av AMU-gruppen till aktiebolag

1. Inledning

Riksdagen uttalade våren 1992 att AMU-gruppcn bör ombildas till aktiebo— lag (bet. 1991/92:AU11, rskr. 1991/92:252), och att regeringen snarast bör återkomma med förslag till riksdagen i frågan.

Genom regeringsbeslut den 25juni 1992 bemyndigades chefen för Arbets- marknadsdepartementet att tillkalla en kommitté med uppgift att lämna för- slag till organisation i bolagsform samt förbereda och, sedan riksdagen fattat beslut i frågan, vidta de åtgärder som behövs för ombildning av AMU-grup- pen till aktiebolag. En kommitté med tre ledamöter tillkallades den 6juli 1992. Kommittén har den 11 november 1992 avlämnat betänkandet Ett hav av möjligheter (SOU 1992:123) som bl.a. innehåller förslag till AMU-grup- pens organisation i aktiebolagsform. För att inhämta synpunkter på be- tänkandet har Arbetsmarknadsdepartementet anordnat en s.k. hearing. Ett antal inbjudna myndigheter och organisationer har i samband med hear- ingen erbjudits tillfälle att framföra sina synpunkter på betänkandet i de de- lar och de förslag som berör ombildningen av AMU-gruppen till aktiebolag. Av inbjudna myndigheter och organisationer deltog följande vid hearingen: Statens arbetsgivarverk, Arbetsmarknadsstyrelscn (AMS), AMU-styrelsen, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) och Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO). Dessutom deltog Statsanställdas Förbund och Lärarnas riksförbund samt en personal- företrädare i AMU-styrelsens styrelse.

Överläggning enligt 2 & avtal om medbestämmande vid beredningen av re- geringsårenden (MBA-R) har ägt rum den 15 december 1992.

2. Bakgrund 2.1 Nuvarande organisation

AMU—gruppen utgörs av en central myndighet, AMU-styrelsen, och 23 läns- myndigheter. För Kristianstads och. Malmöhus län finns en gemensam myn- 3

• Sida 4
•  Original

dighet. AMU-gruppens främsta uppgift är att anordna arbetsmarknadsut- bildning på uppdrag av Arbetsmarknadsverket. Därutöver får gruppen an— ordna utbildning för andra uppdragsgivare, t.ex. företag och kommuner. Myndigheterna inom gruppen får också sälja andra tjänster och produkter som följer av utbildningsverksamhcten. AMU—gruppens verksamhet skall fi- nansieras genom intäkter och varje AMU-myndighet har ansvar för det eko- nomiska resultatet av sin verksamhet. Full k('>stnadstäckning skall uppnås, inkl. statens avkastningskrav. För AMU-gruppens verksamhet gäller förord- ningen (198821076) med instruktion för AMU-gruppen.

Före år 1986 anordnades arbetsmarknadsutbildningen under dubbelt hu- vudmannaskap från AMS och Skolöverstyrelsen. Den 1 januari 1986 bilda— des AMU-gruppen som en fristående organisation. Detta innebar också att Arbetsmarknadsverkets roll förändrades. Verkets ansvar är nu att upp- handla arbetsmarknadsutbildning från den utbildningsanordmtre som, i varje enskilt fall, bäst motsvarar kraven.

2.2. Nuvarande verksamhet

AMU-styrelsen har lämnat en årsredovisning för budgetåret 1991/92. Årsre— dovisningen omfattar ett årsbokslut och en resultatredovisning. Enligt Riks- revisionsverkets bedömning är årsredovisningen rättvisande. Jag återkom— mer i mina överväganden och förslag till frågan om AMU-gruppens över— skott. AMU-gruppens balans- och resultaträkningar för budgetåret 1991/92 bifogas som bilaga.

AMU-gruppens försäljning av arbetsmarknadsutbildning uppgick under budgetåret 1991/92 till 1450 000 kursdeltagarveckor, vilket är en ökning med 40 % jämfört med föregående budgetår. AMU-gruppens andel av Arbets— marknadsverkets köp har under samma period minskat från 64 till 49 %. AMU-gruppens försäljning av utbildning i företag ökade under budgetåret 1991/92 med 60 %, beräknat på intäkterna. Detta förklaras främst av försälj— ningen till försäkringskassorna av utbildning i rehabiliterande syfte.

AMU-gruppens rörelseintäkter för budgetåret 1991/92 uppgick till 4 410 miljoner kronor, varav arbetsmarknadsutbildningen svarade för 3 753 miljo— ner kronor eller 85 %. Utbildning i företag svarade för 387 miljoner kronor, eller 9 % av rörelseintäkterna. För budgetåret 1990/91 redovisades totala rö- relseintäkter på 3075 miljoner kronor. Motsvarande intäkter för budgetåren 1986/87 — 1989/90 uppgick till mellan ca 2 100 och ca 2 500 miljoner kronor. De senaste åren har således skett en väsentlig ökning av AMU-gruppens verksamhet. Detta har till stor del genomförts med tidsbegränsade anställ- ningar av ytterligare personal. Antalet anställda, omräknat till heltidsan- ställda, uppgick den 30juni 1992 till ca 6 700, varav 2 000 personer med tids— begränsad anställning.

AMU-gruppen redovisar samlade tillgångar per den 30 juni 1992 till ett värde av 1 445 miljoner kronor.

Inför perioden 1991/92 — 1993/94 lades bl.a. följande mål fast av riksdagen. AMU-gruppen skall genomföra utvecklingsarbete för att ytterligare höja kvaliteten i arbetsmarknadsutbildningen. Myndigheten skall vidareutveckla uppföljningen, liksom vidta åtgärder för utvärdering, av kvaliteten. Vidare

• Sida 5
•  Original

skall AMU—gruppen vidta åtgärder för att ytterligare förbättra effektiviteten och flexibiliteten i verksamheten vad avser anpassning av insatser och resur— ser till en förändrad utbildningsvolym. AMU—styrelsen har i sin resultatrcdo- visning för budgetåret 1991/92 berört målsättningarna avseende kvaliteten.

Mätningar av kvaliteten i arbetsmarknz-tdsutbildningen har genomförts med hjälp av enkäter där kursdeltagarna fått ange sin bedömning av kvalite— ten på en poängskala från 1 till 100. Det genomsnittliga resultatet uppgick till 75 poäng. Svarsfrekvensen var 64 %.

Av dem som under budgetåret avslutade arbetsmarknadsutbildning an- ordnad av AMU-gruppen fullföljde 85 % utbildningen, medan 12 % avbröt utbildningen av annan orsak än att de erhållit arbete. Härvid redovisas vä- sentliga skillnader mellan länen.

3. Överväganden och förslag

3.1. En ny organisation

Mitt förslag: AM U-gruppen upphör som myndighet och verksamhe- ten överförs till aktiebolagsform den ljuli 1993. En koncern skall där- vid bildas. Koncernen skall bestå av ett moderbolag, AMU-gruppen AB, och ett antal dotterbolag. Samtliga aktier i moderbolaget skall ägas av svenska staten. Moderbolaget skall äga samtliga aktier i dot- terbolagen. 1 moderbolaget skall styrelseledamöterna, inkl. styrel- seordföranden, utses av regeringen. 1 dotterbolagen skall samtliga styrelseledamöter utses av moderbolaget. Koncernen skall erbjuda arbetsmarknadsutbildning av hög kvalitet i hela landet.

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. Yttranden över betänkandet: AMU—styrelsen och LO tillstyrker, och TCO accepterar, förslaget. AMU-styrelsen, LO och 'l'CO betonar att koncernen även på längre sikt bör ägas av staten. Vidare bör koncernen ha en arbets- marknadspolitisk uppgift. LO anser att bolagiseringen ställer ökade och tyd- ligare krav på aktörerna. Arbetsmarknadsverket och AMU-gruppen måste bli mer kompetenta i sin roll som upphandlare resp. leverantör av utbild- ning. SACO anser att ett beslut om ombildning till bolag innebär ett vägval, om inte marknadsstyrning av verksamheten eftersträvas bör inte heller en bolagisering genomföras. AMS uttrycker oro över vilka konsekvenser bola- giseringen kommer att ha för förutsättningarna för en fungerande arbets- marknadsutbildning. AMS anser att konkurrenssituationen för närvarande inte är tillfredsställande och att det därför på kort sikt vore olyckligt om prin- cipen om lägsta möjliga pris överges. Kommittén har enligt AMS inte till- räckligt analyserat marknaden vad avser utbildningsanordnarna. Vidare har kommittén överskattat möjligheterna till en snabb volymökning av försälj- ningen till företag. Under förutsättning av att bolagiseringen genomförs till- styrker AMS dock den föreslagna koncernstrukturen. Personalföreträdaren

Prop. 1992/932152

• Sida 6
•  Original

iAMU—styrelsens styrelse påpekar att det finns en oro bland personalen för vilka effekter bolagiseringen, och en ökad marknadsinriktning till följd av detta, kan komma att ha för arbetsmarknadsutbildningen.

Skälen för mitt förslag: AMU-styrclsen föreslog i anslagsframställningen för budgetåret 1992/93 att AMU-gruppen ombildas till aktiebolag. Erfaren- heterna av de gångna åren som uppdragsmyndighet visar enligt AMU-styrel- sen att myndighetsformen inte är lämplig. Argument för en övergång till bo- lagsformen är enligt AMU-styrelsen bl.a. att AMU-gruppens verksamhet är affärsmässig och konkurrensutsatt. AMU-styrelsen har i skrivelse den 28 ok- tober 1991 lämnat förslag till organisation i bolagsform och till bolagsord- ning.

Som jag inledningsvis har nämnt uttalade riksdagen våren 1992 att AMU- gruppen bör ombildas till aktiebolag (bet. 1991/92zAU11, rskr. 1991/92:252), och att regeringen snarast bör återkomma med förslag i frågan.

Enligt min mening är aktiebolagsformen en ändamålsenlig associations- form för konkurrensutsatt verksamhet. En överföring av AMU-gruppens verksamhet till aktiebolag innebär att affärsmässigheten i relationen mellan Arbetsmarknadsverket och AMU-gruppen skall gälla fullt ut. Vidare läggs grunden för konkurrensneutralitet mellan AMU-gruppen och andra utbild- ningsanordnare.

Riksrevisionsverket (RRV) har på regeringens uppdrag gjort en översyn av konkurrensutsatt affärsverksamhet hos förvaltningsmyndigheterna och bl.a. föreslagit vilka principer som bör gälla för bedömningar av när en af- färsverksamhet bör bedrivas i bolagsform. Enligt förslaget bör bolagisering prövas för uppdragsverksamhet av tillräcklig omfattning som med framgång verkar i en fungerande konkurrens. En förutsättning är att affärsmöjlighe- terna är goda och att det inte finns lämplighetsskäl som talar emot bolagise- ring. RRV bedömer att AMU-gruppen uppfyller de angivna kriterierna för bolagisering.

Jag anser att en sammanhållen organisation, som kan erbjuda arbetsmark- nadsutbildning i hela landet, tills vidare behövs för att klara kraven på bredd och flexibilitet i arbetsmarknadsutbildningen. Jag föreslår därför att en kon- cern bildas. Koncernen utgörs av ett moderbolag, AMU-gruppen AB, och ett antal dotterbolag. Samtliga aktier i moderbolaget bör ägas av svenska staten. Moderbolaget bör äga samtliga aktier i dotterbolagen. Vid bolags- bildningen bör en utgångspunkt vara nuvarande länsorganisation. Om be- hov föreligger bör dock förändringar i detta avseende kunna göras redan vid bildandet av bolagen.

Styrelsen för moderbolaget bör utses av regeringen. Att utse styrelser för dotterbolagen blir moderbolagets uppgift. Att de anställda får styrelserepre- sentation i bolagen följer av lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

Bolagen skall erbjuda arbetsmarknadsutbildning av hög kvalitet i hela landet. Koncernen bör dessutom kunna erbjuda företagsutbildning. Jag vill i detta sammanhang ta upp frågan om bolagens roll på marknaden. Koncer- nens ansvar att erbjuda arbetsmarknadsutbildning i hela landet är som jag tidigare nämnt en förutsättning för att klara kraven på arbetsmarknadsut- bildningen. I övrigt bör koncernen så långt möjligt verka under samma vill-

• Sida 7
•  Original

kor som andra icke statligt ägda utbildningsföretag. Att ytterligare reglera verksamheten i bolagen, t.ex. vad avser prissättningen inom arbetsmark- nadsutbildningen, strider mot syftet med en övergång från myndighetsfor- men till aktiebolagsformen. Inte heller kan det ligga i koncernens intresse att i prishöjande syfte på ett otillbörligt sätt utnyttja en eventuell monopol— ställning. Liksom kommittén anser jag att en förutsättning för bolagisering är att bolagen verkar på marknadens villkor. Statens inflytande utövas i rol- len som ägare och i rollen som beställare av arbetsmarknadsutbildning.

Staten bör som ägare av bolagen utöva en aktiv ägarroll och ansvara för att företaget fortsätter att utvecklas. En bolagisering ställer självfallet stora krav på Arbetsmarknadsverkets roll som upphandlare av arbetsmarknadsut- bildning. Verket skall enligt min mening i sin upphandling agera professio- nellt och affärsmässigt och därigenom aktivt bidra till att en väl fungerande marknad utvecklas. Fler aktörer än i dag bör kunna erbjuda arbetsmark- nadsutbildning. Detta förutsätter att AMS aktivt och målmedvetet förstär- ker sin upphandlingskompetens. Ett sådant utvecklingsarbetc pågår. Där— igenom kan också bättre än i dag säkerställas att en väl fungerande arbets- marknadsutbildning kan erhållas till konkurrenskraftiga priser, satta på marknaden.

Jag vill här nämna RRV:s granskning av den särskilt anordnade utbild- ningen, "Effektivitetsproblem i arbetsmarknadsutbildningen”, F 1992:15. Granskningen visar på att åtgärder kan och måste vidtas för att förstärka upphandlingskompetensen inom Arbetsmarknadsverket i syfte att uppnå en bättre hushållning av de resurser som satsas på utbildning. Enligt RRV:s iakttagelser föreligger brister bl.a. vad avser affärsmässighetcn vid länsar- betsnämnderna då man ofta underlåtit att ta in anbud från fler än en utbild- ningsanordnare.

Jag bedömer mot denna bakgrund att koncernen inledningsvis kommer att vara ett helägt statligt bolag. Därefter bör dock prövas om bolaget skall privatiseras, dvs. aktierna helt eller delvis överlåtas till andra intressenter. En eventuell förändring i detta avseende bör emellertid underställas riksda- gens prövning.

3.2. Överföring av tillgångar och skulder

Mitt lörslag: De till AMU-gruppens verksamhet hörande tillgångarna och skulderna överförs till bolagen. I fråga om tillgångarna överförs dessa till bokfört värde per den 30juni 1993 med därpå följande kvitt- ningsemission. Bolagen övertar AMU-gruppens pensionsskuld. Re- geringen ges riksdagens bemyndigande att besluta om de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra bolagsbildningen.

Kommitténs förslag: Kommittén diskuterar två modeller för överförande av tillgångar och skulder från staten till de nybildade bolagen, dels kontant- emission, dels apportemission. Den förstnämnda metoden rekommenderas. Dessutom föreslår kommittén att koncernen erhåller ett villkorat aktieägar-

• Sida 8
•  Original

tillskott. Vidare föreslås att pensionsskulden avseende enbart pensionsrätt som har intjänats under anställningstiden i AMU-gruppen överförs till bola- gen.

Yttranden över betänkandet:AMU—styrelsen anser att föreslaget eget ka- pital om 215 miljoner kronor är för litet. Vidare avstyrker AMU-styrelsen förslaget om ett villkorat aktieägartillskott. SACO anser att pensionsskulden som överförs till bolagen skall avse statens samtliga pensionsförpliktelscr för de anställda. .

Skälen för mitt förslag: De till AMU-gruppens verksamhet hörande till- gångarna och skulderna överförs till bolagen. I fråga om tillgångarna över- förs dessa till bokfört värde per den 30 juni 1993 med därpå följande kvitt- ningsemission. Förfarandet med emission genom kvittning förutsätter att moderbolaget och dotterbolagen redan är bildade den ljuli 1993. Det är en uppgift för regeringen att fastställa aktiekapitalets storlek och kapitalstruk- turen i övrigt när verksamheten övergår i aktiebolagsform. Jag anser att en utgångspunkt vid bolagsbildningen bör vara att koncernen får en finansiell ställning som innebär att verksamheten kan bedrivas utan ytterligare kapital- tillskott från statens sida. I likhet med kommittén anser jag att koncernen måste kunna bära den omstrukturering som kan bli nödvändig till följd av en eventuellt vikande efterfrågan, sin konsolidering och affärsmässiga ut- veckling. Kostnaderna för awecklingen av AMU-gruppen som myndighet kommer att belasta koncernen.

Under de förutsättningar som jag nämner i det följande beräknarjag att det sammanlagda aktiekapitalet och koncernens rörelsekapital kommer att täckas av nettotillgångarna i AMU-gruppcns balansräkning per den 30 juni 1993.

Ett mål avseende soliditeten i koncernen bör vara att den under en längre period genomsnittligt inte skall understiga 20 %. Aktiekapitalet i koncernen bör vid bolagsstarten uppgå till ca 100 miljoner kronor. Koncernens verk- samhet skall ge marknadsmässig avkastning på insatt kapital.

AMU-gruppen redovisar för budgetåret 1991/92, efter statens avkast- . ningskrav, ett överskott på 424,7 miljoner kronor. Överskottet motsvarar ca 10 % av omsättningen. I redovisade rörelsekostnader för budgetåret ingår kostnaden för retroaktiv utbetalning av vinstbaserad resultatlön, totalt 107,1 miljoner kronor. Förhandlingsgruppen har granskat "det av AMU-gruppcn träffade avtalet om vinstbaserad resultatlön och har med utgångspunkt i sitt förslag till stabiliseringsavtal framfört viss kritik. När det gäller disposition av AMU-gruppens överskott avser jag att återkomma med förslag till rege- ringen.

I det statliga pensionssystemet har arbetgivaren staten betalningsansvaret för pensioner till aktiva pensionstagare. Detta innebär att pensionsutfästel— ser inte skuldförs eller periodiseras i myndigheternas balansräkningar och att pensionskostnader belastar statens budget först i samband med pensions- utbetalningen. I den privata sektorn däremot görs normalt, i takt med att pensionsskulden uppstår, löpande avsättningar av de medel som krävs-för framtida pensionsutbetalningar. AMU-gruppens pensionsskuld avseende statens samtliga pensionsförpliktelser för anställda per den 1 januari 1993 bör överföras på koncernen. Pensionsskulden skall redovisas som en lång-

• Sida 9
•  Original

fristig skuld i koncernens balansräkning. Pensionsskulden har beräknats till 300 — 400 miljoner kronor för anställda per den 31 december 1992.

En överföring av pensionsskulden medför att löneskatt skall betalas för överförd pensionsskuld i stället för att utfalla i takt med att pensionsutbetal- ningarna görs. Denna skatt beräknarjag till ca 80 miljoner kronor. Skatten skall i enlighet med beslutade riktlinjer i 1992 års kompletteringsproposition (prop. 1991/92:15t') bil. I, bet. 1991/92zFiU30, rskr. 1991/92:252) erläggas av bolaget.

Bildandet av bolaget föranleder stämpelskatt. Denna skall erläggas av bo- laget.

Överlåtelsen kommer att regleras i ett avtal mellan staten och moderbola- get inom koncernen. I avtalet anges vilka tillgångar, skulder och andra för- pliktelser samt rättigheter som överförs till koncernen. Avtalet avses att tecknas före halvårsskiftet 1993.

RRV bör granska den verksamhet som bedrivs i bolagen. Detta föranle- der en ändring i lagen (1987:519) om Riksrevisionsverkcts granskning av statliga aktiebolag och stiftelser.

3.3. Personalfrågor

Min bedömning: Tjänsterna-inom AMU-gruppen AB bör i första hand tillsättas med personal från myndigheten. Målsättningen bör

vara att koncernen skall erbjuda flertalet av de anställda i myndighe- ten anställning.

Kommitténs bedömning: Övcrcnsstämmer med min.. Yttrande över betänkandet: PcrsanaUöreträduren [ AMU-styrclsens sty- relsc anser att det finns en osäkerhet om situationen hos personalen, bl.a. mot bakgrund av planerade neddragningar inom myndigheten under inneva- rande budgetår och antaget behov av omstruktureringar under koncernens första verksamhetsår.

Skälen för min bedömning: Tjänsterna inom koncernen bör i första hand tillsättas med personal från myndigheten. Jag utgår från att koncernen kom- mer att agera utifrån denna målsättning. Jag vill understryka att det är kon- cernledningen som har att avgöra dimensioneringen av bolagen med ut- gångspunkt från efterfrågans volym och innehåll.

De anställda vid AMU-gruppen omfattas av de kollektivavtal som gäller på den statliga arbetsmarknaden. De som eventuellt inte erbjuds anställning i de nya bolagen kommer således att omfattas av det statliga trygghetssyste- mct. '

Det ankommer på moderbolaget att avgöra vilken arbetsgivarorganisation som koncernen bör tillhöra och därmed vilka avtal om löne- och anställ- ningsvillkor som kommer att gälla för arbetstagarna.

• Sida 10
•  Original

3.4. Tystnadsplikt

Min bedömning: Ombildningen av AMU-gruppcn till aktiebolag för- anleder inte behov av någon ytterligare lagreglerad tystnadsplikt i fråga om skyddet för enskilds personliga förhållanden.

Kommitténs bedömning: Överensstämmcr med min.

Yttrande över betänkandet: AMU-styrelsen anser att behov inte finns av någon särskild lagreglerad tystnadsplikt i berört hänseende.

Skälen för min bedömning: Sekretesslagen gäller hos myndigheter men inte hos enskilda. När AMU-gruppens verksamhet övergår i bolagsform uppkommer därför frågan om det behövs någon ny bestämmelse om tyst- nadsplikt som skall gälla hos bolagen och som syftar till att erbjuda ett skydd motsvarande det som finns främst i 7 kap. 9 och 10 55 sekretesslagen. Mot bakgrund av att varken kommittén eller någon av dem som beretts tillfälle att lämna synpunkter på betänkandet har förespråkat en sådan lösning avser jag inte att förslå någon ny lagstiftning i denna fråga. Jag vill emellertid erinra om att den tystnadsplikt som finns enligt lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonal m.fl., och som innebär att den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen bl.a. inte obehörigen får röja vad han i sin verksamhet har erfarit om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, kommer att gälla när AMU-gruppen övergår i bolagsform. Enligt 14 kap. 9 & sekretesslagen gäller vidare att en myndig- het — i detta sammanhang t.ex. länsarbetsnämnden — kan uppställa förbehåll som inskränker enskilds rätt att lämna uppgifter vidare eller utnyttja dessa. Det gäller om myndigheten finner att sådan risk föreligger för skada, men eller annan olägenhet som enligt bestämmelserna om sekretess utgör hinder att lämna uppgift till enskild kan undanröjas genom ett sådant förbehåll.

3.5. Roll i totalförsvaret

Mitt förslag: Koncernen skall inom totalförsvaret ha uppgifter som motsvarar AMU-gruppens. Detta bör tas in i avtalet mellan staten och AMU-gruppen AB. '

Kommitténs forslag: Överensstämmer med mitt.

Skälen för mitt förslag: AMU-gruppen ingår som en del av totalförsvarets civila del inom funktionen Arbetskraft, för vilken AMS är ansvarig myndig- het. AMU-gruppen har i dag en viktig roll inom funktionen, och bör därför som aktiebolag ha motsvarande roll. Koncernen bör således ha ansvaret för egen beredskapsplanläggning, beredskapsuppgifter och kunna delta i funk- tionens övningar. Detta bör regleras i avtalet mellan staten och koncernen.

• Sida 11
•  Original

3.6. Förarprov m.m.

Min bedömning: De föreskrifter m.m. som gäller i fråga om förarut- bildning som bedrivs yrkesmässigt bör gälla även för de nybildade bo- lagen.

Kommittén: Kommittén har inte tagit ställning i denna fråga. Yttrande över betänkandet: AMU-styrelsen har yttrat sig i enlighet med min bedömning.

Skälen för min bedömning: Enligt Trafiksäkerhetsverkcts förskrifter (TSVFS I987:2) gäller för yrkesförarutbildning vid AMU-myndighet — un- der vissa angivna förutsättningar — de bestämmelser om förarprov m.m. som enligt körkortsförordningen (1977:722) gäller för förarutbildning m.m. i gymnasieskola. Innebörden härav är främst att förarprov inte behöver avläg- gas inför särskilt förordnad tjänsteman hos Trafiksäkerhetsverket, utan i stället kan avläggas inför lärare i förarutbildning hos en AMU-myndighet. När verksamheten hos AMU-gruppen nu övergår till aktiebolag är det enligt min uppfattning följdriktigt att de bestämmelser om förarprov m.m. som gäller för andra enskilda som yrkesmässigt bedriver förarutbildning också bör gälla för de nybildade bolagen. Bolagen inom AMU-gruppen kommer således inte att utföra förarprov.

3.7. Arkivfrågor

AMU-myndigheternas handlingar omfattas av offentlighetsprincipen. De handlingar som inkommer eller upprättas när verksamhet bedrivs i bolags- form omfattas däremot inte av denna princip. Enligt arkivlagen (1990z782) skall en myndighets arkiv, sedan myndigheten upphört och dess verksamhet inte har förts över till annan statlig myndighet, inom tre månader överlämnas till arkivmyndighet. När verksamhet som tidigare bedrivits i en statlig myn- dighet överförts till ett aktiebolag kan arkivmyndigheten, enligt vad jag har erfarit, låna ut de delar av arkivet som det nya bolaget behöver ha tillgång till. Det ankommer på Riksarkivet att utforma föreskrifter och villkor för lån och deposition av arkivhandlingar hos bolagen. Ett samråd pågår nu mellan AMU-styrelsen och Riksarkivet avseende arkivfrågor i samband med bola- giseringen. Jag har i denna fråga samrått med chefen för Kulturdepartementet.

4. Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom Arbetsmarknadsdepartcmen- tet upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1987: 519) om Riksrevisions- verkets granskning av statliga aktiebolag och stiftelser. Lagförslaget har upp- rättats i samråd med chefen för Finansdepartementet.

• Sida 12
•  Original

5. Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att dels 1. anta lagförslaget, dels 2. godkänna mitt förslag till ombildning av AMU-gruppcn till ak- tiebolag och att AMU-gruppcn därmed upphör som myndighet (av- snitt 3.1), 3. godkänna vad jag anfört om ägarförhållandcna inom aktiebola- gen (avsnitt 3.1), 4. godkänna att till AMU-gruppens verksamhet hörande tillgångar och skulder överförs till de nybildade aktiebolagcn (avsnitt 3.2), 5. bemyndiga regeringen att besluta om de åtgärder som är nödvän- diga för att genomföra bolagsbildningen (avsnitt 3.2), 6. godkänna vad jag har anfört om aktiebolagcns uppgift (avsnitt 3.1). _ ' Vidare hemställerjag att regeringen bereder riksdagen tillfälle att 7. ta del av vad jag i övrigt har anfört.

6. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder och ändamål som framgår av föredragandens hemställan.

Prop. 1992/931152

• Sida 13
•  Original

AMU-gruppens balansräkning

Miljoner kronor

TILLGÅNGAR

Omsättningstillgångar Kassa och bank Kundfordringar Periodavgränsningsposter Övriga fordringar Förskott till leverantörer Övriga förskott Varulager och förråd

Anläggningstillgångar Långfristiga fordringar Maskiner och inventarier

SUMMA TILLGÅNGAR

SKULDER OCH VERKSKAPITAL Kortfristiga skulder Leverantörskulder Personalens källskatt Skatteskulder Periodavgränsningsposter Övriga skulder Förskott från kunder

Långfristiga skulder

Verkskapital Statskapital Övriga avsättningarl Balanserat överskott Årets resultat

SUMMA SKULDER OCH VERKSKAPITAL

' Varav statens avkastningskrav 42,0 miljoner kronor

1992-06—30

676,0 244,2 62,7 38,0 1,3 0,2 49,4

5,0 367,9

1444,7

245,3 55,1 12,7 186,3 20,6 39,5

5,0

272,0

45,2 138,3 424,7

1 444,7

Prop. 1992/93:152 Bilaga

• Sida 14
•  Original

AM U-gruppens resultaträkning för budgetåret PrOP- 1992/93=152 1991/92 Bilaga Miljoner kronor

INTÄKTER Arbetsmarknadsutbildning 3 752,9 Övrig utbildning 386,23 Konsultuppdrag 34,5 Övrigt 236,0 SUMMA RÖRELSEINTÄKTER 4 410,2 KOSTNADER Arbetsmarknadsutbildning 3 5t)4,9 Övrig utbildning 310,l Konsultuppdrag 34,3 Övrigt 243,1 lnternt AMU-gruppen -47,8 Ej fördelade kostnader '(),2 SUMMA RÖRELSEKOSTNADER 4 044,5 RÖRELSERESULTAT 365,7 Finansposter 65,4 Extraordinära kostnader och intäkter —42,9 Återföring av meravskrivningarl 36,4 ÅRETS RESULTAT 424,7

1 Meravskrivningar ingår i röreIsekostnaderna

• Sida 15
•  Original

Innehållsförteeknin g

Propositionens huvudsakliga innehåll ... .. .. .. .. .... .. .. .. .... Propositionens lagförslag .................................... Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 december 1992 ......................................................

1 Inledning ............................................. 2 Bakgrund ............................................. 2.1 Nuvarande organisation ............................ 2.2 Nuvarande verksamhet ............................. 3 Övervägandcn och förslag ............................... 3.1 En ny organisation ................................. 3.2 Överföring av tillgångar och skulder .................. 3.3 Personalfrågor ..................................... 3.4 Tystnadsplikt...................................... 3.5 Roll i totalförsvaret ................................ 3.6 Förarprov m.m. ................................... 3.7 Arkivfrågor ....................................... 4 Upprättat lagförslag .................................... 5 Hemställan ............................................ 6 Beslut ................................................ Bilaga AMU-gruppens balansräkning och resultaträkning .......

IQ

www

Oxiknkh-D—b)

10 10 11 11 11 12 12 13

Prop. 1992/935152

• Sida 16
•  Original

gotab 42633. Stockholm 1992