Prop. 1992/93:158
Skolans internationalisering
Regeringens proposition 1992/93:158
Skolans internationalisering
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Statsrådet Ask har varit föredragande vid regeringssammanträdct.
Stockholm den 18 februari 1903
På regeringens vägnar Carl [ii/(ll
Beatrice Ask
Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringen föreslår att resurserna för skolans internationalisering för- sträks med totalt lt) miljoner kronor.
Bland annat föreslås att resurser satsas på - lärares. skolledares'och elevers internationella kontakter m.m.. - en funktion som kan ge råd och stöd till huvudmän och enskilda skolor när. det gäller internationella kontakter och
- introduktionskurser i svenska för elever från utlandet som tas emot i gymnasieskolan.
l Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 158
I propositionen föreslås även att en elev på ett program i gymnasie- skolan skall ha rätt att fullfölja sin utbildning på det aktuella program— met efter högst ett läsårs ledighet för utlandsstudier.
[in kommun eller en fristående skola som så önskar hör vid sidan av sin gymnasieskola få anordna IB-utbildning (International Baccalaurea- te) utan godkännande av regeringen. Elevens hemkommun blir skyldig att betala ersättning till utbildningsanordnaren för kostnaderna för ut- bildningen.
l propositionen dras även riktlinjerna upp för ett ändrat och förbätt- rat bidrag till utlandsundervisningen från den 1 juli 1994. Bland annat föreslås att bidraget schabloniseras i högre grad än hittills. '
IQ
Regeringens proposition Skolans internationalisering
1. Ärendet och dess beredning
Skolans yttersta uppgift är att ge dem som är unga i dag kunskaper, fär— digheter och en grund att stå på som kan komtna till användning under decennier framöver. Till det som kan sägas med visshet om framtiden är att det internationella utbytet och samarbetet ökar i betydelse och om— fattning. Det finns ett stort och växande intresse hos eleverna att lära sig främmande språk och att få möjlighet att resa, studera eller arbeta i andra länder. Många av dem som går i skolan i dag kommer under en eller flera perioder av sitt liv att arbeta i ett annat land. Allt fler svenska clever kommer att tillbringa någon del av sin skoltid i en svensk eller annan skola i utlandet. [ stort sett alla kommer att. i yrkeslivet eller pri- vat, resa och komma i kontakt med andra länder och språk. Denna ut- veckling ställer skolan inför nya och stimulerande utmaningar.
Regeringens långsiktiga ambition är att stödja dessa internationella kontakter och utbyten på skolans område och att i möjligaste mån ver- ka för att fler svenska elever bereds tillfälle att studera i utlandet under en tid.
lnternationaliseringen av det svenska samhället har under de senaste årtiondena påskyndats. Ett viktigt skäl till detta är de framsteg som gjorts i strävandena inom EG att skapa ett gränslöst Europa, byggt på fri rörlighet för människor. tjänster, varor och kapital. Insatserna för sko- lans internationalisering måste därför också ses som en följd av det cu— ropeiska intcgrationsarbctct och de nya förutsättningar för det arbetet. som skapats genom frigörelsen och demokratiseringen i Öst- och Cen- traleuropa.
Behovet av och intresset för internationell samverkan ökar inom alla områden. ldccllt samarbete för miljön och de globala överIcvnadsfrågor— na. mot krig och konflikter. inom bistånd och mission samt för idéut- byte och gränslös förståelse engagerar många, inte minst ungdomar. l)et engagemanget är en tillgång för hela samhället, inte minst skolan.
lätt annat skäl är den tilltagande internationaliseringen av det ekono- miska livet. Sverige är ett land med ett i hög grad internationaliserat nä— ringsliv och ett välstånd byggt på utrikeshandel. Undanröjandet av han— delshinder genom EES—avtalet och ett möjligt svenskt EG—medlemskap kommer att ytterligare öka det internationella handelsutbylet. Frihan— delns principer omfattas i dag av alltfler länder och därmed ökar också det internationella utbytet för svenska företag och deras personal.
Ett tredje skäl är de möjligheter som förbättrade kommunikationer och ny informationsteknologi erbjuder och som innebär att de dagliga kontakterna mellan människor i olika delar av världen underlättas och ökar i betydelse och omfattning. [ detta sammanhang har utvecklingen på mediaområdet spelat en mycket viktig roll för att knyta närmare band mellan olika länder och folk.
Skolans uppgifter och utmaningar är mot denna bakgrund flera. Det handlar om att skolan i Sverige måste ge goda kunskaper i främmande språk och kulturer. Goda kunskaper i de stora europeiska språken kommer att bli en nödvändighet för allt fler. Goda kunskaper i moders— målet och en fast förankring i det svenska och nordiska kulturarvet kommer att bli viktigare. inte minst för de barn och ungdomar som bor utomlands under en eller flera perioder av sin skoltid. På motsvarande sätt kommer det att bli viktigare att Sverige kan erbjuda en internatio- nellt anpassad skolgång för de utländska medborgare som under en pe- riod bor och arbetar i Sverige.
Men insatserna måste också omfatta det internationella utbytet mellan olika länders skolväsenden.
Det EES-avtal som tidigare framförhandlats innebar på sikt att sven- ska elever ges möjlighet att delta i de utbytesprogram som finns inom EG. l_)ct ändrade avtal som nu är under förhandling med anledning av att Schweiz inte tillträdde det tidigare EES—avtalet kan inte förväntas in— nebära någon ändring på denna punkt. l-llev— och lärarutbytet med våra grannländer växer, inom Norden genom Nordplus Junior men framför allt genom lokala initiativ av enskilda skolor. ! växande utsträckning sker utbytet också med de baltiska länderna och med [frankrike och Tyskland. Värdet av vistelse och utbildning i ett annat land är för de flesta stort och långsiktigt. lförutom att ge språkträning är det en beri- kande upplevelse som bidrar till att skapa en insikt hos den enskilde om skillnader mellan olika länder och deras levnadsbctingelser. l'.)ärför är det en viktig del av internationaliseringsarbetet att på olika sätt öka antalet elever som deltar i sådant utbyte. Hittills har merparten av utby- tet skett inom den högre utbildningen, Det finns dock skäl för att öka det internationella utbytet också inom skolväsendet och att då låta det komma såväl elever som lärare och skolledare till del.
Det är naturligt att det mest omfattande utbytet och kontakten inom skolan sker med de länder och kulturer som ligger närmast - Norden och övriga Europa.
Detta får dock inte dölja det faktum att det finns en lång tradition och goda kontakter även med andra delar av världen som måste utvecklas.
Många har genom biståndsarbete och ideellt intresse byggt upp kon- takter och skolutbyte med tredje världen. De insatserna kan ha en vik- tig funktion även i skolans utbildning av de globala frågorna.
Elevutbytet på gymnasienivån med främst USA har stor omfattning och en stark tradition. l)et utbytet har stor betydelse såväl för de enskil— da elevernas utveckling som för kontakterna inom högre utbildning, forskning och näringsliv och måste utvecklas vidare.
intresset för Asien. Australien och Latinamerika är också växande och viktigt för skolans utveckling.
Med internationaliseringen ökar också behovet och betydelsen av de svenska utlandsskolorna och riksinternatcn i Sverige. Det växande antal svenska familjer som under någon tid verkar i ett annat land, måste kunna göra det utan att deras barn riskerar att förlora sambandet med
den egna kulturen och det egna språket, De svenska utlandsskolorna och riksinternatcn är en viktig nationell tillgång och behovet av deras verksamhet kommer att växa.
l-"in nyckelgrupp för skolans internationalisering är lärare och skolle- dare. Utbytesprogram för lärare och skolledare kan höja lärarkompc— tcnsen samtidigt sotn de tillför skolan och dess elever nya perspektiv och erfarenheter. Det är en viktig framtidsinvestering att utveckla lära- res möjlighet att under en period arbeta i ett annat lands skolväsende el- ler i en svensk utlandsskola. Det är angeläget att Sverige snart kommer med i de utbytesprogram som EG erbjuder. Det är också viktigt att de nordiska programmen fortsätter att utvecklas.
Arbetet med att internationalisera skolan är långsiktigt. De flesta och viktigaste insatserna i det arbetet är de som kommer till stånd lokalt — genom vänortskontakter och kommunalt gränssamarbete eller till följd av kontakter och initiativ från lärare, föräldrar och elever. invandrare och den växande gruppen elever med ett annat modersmål än svenska utgör också en viktig tillgång i skolans dagliga arbete för internationell kunskap och förståelse. Detta utesluter inte att även staten måste ta ini— tiativ och ett övergripande ansvar för skolans internationalisering.
1.1 lnternationaliseringsutredningen
1-"ör att utreda frågor om skolans internationalisering och internationel- la kontakter och om undervisningen av svenska barn och ungdomar i andra länder tillkallade det statsråd som föredrar ärenden om skolan med stöd av regeringens bemyndigande den 25 juli 1991 en särskild ut- redare (dir. 1991:()2)_
Utredaren, som antog namnet lnternationaliseringsutredningen (U l99lz08), överlämnade i september 1992 sitt betänkande (SOU 1992:93) Svensk skola i världen.
En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1. betänkandet har remissbehandlats. 1 bilaga 2 finns en sammanställning över remissin- stanserna och av remissyttrandena.
1nternationaliseringsutredningen har föreslagit en rad åtgärder som innebär ambitionshöjningar och ökade statliga kostnader när det gäller möjligheterna för svenska ungdomar — både inhemska och Utlandssven- ska - att studera utomlands. Utredningen beräknar kostnaderna för sina förslag till 144 miljoner kronor. Till största delen utgörs förslagen av studiesociala åtgärder vid utlandsstudier (80 miljoner kronor). Något förslag om finansiering lämnas inte. Utredningen anser att finansiering— en måste ses i ett vidare perspektiv än enbart inom utbildningsområdet.
Regeringen anser att åtgärder för att stimulera internationaliseringen är viktiga. Vi bedömer det dock inte som möjligt att i nuvarande statsfi- nansiella läge genomföra alla utredningens förslag. Vi prioriterar åtgär— der för ökat skolutbyte och andra internationella kontakter samt stipen— dier för att främja lärares m.fl. internationella kontakter. i propositio- nen dras även riktlinjerna upp för ett ändrat och förbättrat bidrag till
utIandsundervisningen. l)e förslag regeringen lägger fram innebär en Prop. 1992/932158 sammanlagd reformkostnad för budgetåret 199.3/9-1 om lo miljoner kro— nor som finansierats genom omdisponeringar inom utbildningsområdct. Regeringen bedömer det däremot inte som möjligt att i nuvarande statsfinansiella läge genomföra utredningens förslag som avser studieso- ciala förmåner vid studier utomlands.
2. Utbyten och andra internationella kontakter
lnternationaliseringen som ett av skolans mål
läroplanskommittén har nyligen i betänkandet (SOU 199194") Skola för bildning med förslag till läroplaner för grundskolan samt gymnasie- skolan och komvux särskilt markerat vikten av att eleverna får utveckla förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingsgrun- der samt att kontakter med skolor och ungdomar i andra länder kan bidra verksamt till detta. I förslaget till läroplan för gymnasieskolan och komvux sägs särskilt att internationella kontakter, utbyte och praktik i andra länder skall främjas. l-"ör båda skolformerna betonas rektors sär- skilda ansvar för dessa frågor. Regeringen återkommer senare i vår till riksdagen med förslag i läroplansfrågan.
Vi vill dock redan nu markera vår avsikt att låta det nyss sagda få ge— notnslag i läroplanerna för alla skolformer. Med detta slår staten fast att internationaliseringen är en central uppgift för skolan.
Internationella tendettser
Norden är traditionellt en sattt mansvetsad region. där enskilda och loka— la initiativ medverkar till att upprätthålla och förstärka utbyten och andra kontakter mellan länderna. Även Nordiska ministerrådet och Föreningen Norden har initierat verksamhet på skolområdet i detta syf- te. Nordplus Junior är ett utbytesprogram i Ministerråt'lets regi för ele- ver och lärare i gymnasieskolan.
Europarådet driver flera projekt för att få till stånd en ökad kontakt— verksamhet på skolområdet. Rådet söker bl.a. med hjälp av konferenser sprida konkreta modeller mellan länderna för hur kontaktverksamhet kan utvecklas.
lnom FIG har utbyten och andra kontakter hittills endast spelat någon nämnvärd roll inom skolområdet i fråga om yrkesutbildningen. l'-'.n rati— ficering av överenskommelsen i Maastricht i december 1991 innebär emellertid att möjligheter öppnas för rörlighetsfrämjande åtgärder också för den allmänna skolans dcl. dvs. i Sverige grundskolan och de studieförberedandc programmen i gymnasieskolan.
lnom Unescos ram finns också olika projekt för kontakter mellan skolor, bl.a. Associated Schools Project (ASP) och Baltic Sea Project.
Avslutningsvis skall också sägas att den ojämförligt största delen av ut- Prop. 1992/93: 158 bytena sker på rent bilateral basis, via direkta kontakter mellan enskilda skolor och via utbyten. organiserade av ideella organisationer.
Läget i Sverige - allmänt
Som en grund för sina överväganden har utredningen genom en enkät till ett urval kommuner skaffat sig en överblick över omfattningen och inriktningen av skolornas kontaktverksamhet i dag. 1 skolorna finns många internationella anknytningar som kan tillvaratas i undervisning- en eller utgöra grund för ett internationellt utbyte. Utredningen redovi- sar att praktiskt taget varje skola har någon form av kontakt med en el- ler flera skolor i ett eller flera länder. Där kontakterna kan utvecklas till en resa görs den oftast i grupp av lärare och elever. och besöket kan vara från några dagar upp till tre veckor. Omkring 5 % av eleverna i de undersökta kommunerna hade deltagit i sådana resor.
Enskilda elevkontakter
Enligt utredningen reser varje år omkring 3 ()(111 elever på eget initiativ till andra länder för studier, oftast på ett år. Till Sverige kommer samti- digt endast drygt 4tltl utbyteselever för att studera i gymnasieskolan. Det råder således en kraftig obalans i flödet.
Det visar sig vidare att läsåret 199tl/91 tog USA emot 70 % av de sven- ska eleverna. dvs. drygt 2 (1t)() av de 3 ()()(l. Australien. Kanada och Nya Zeeland tOg emot ca 400. medan resterande 15 % fördelade sig på ett antal länder inom och utom Europa. 1 de dominerande EG-länderna Frankrike, Storbritannien och Tyskland fanns totalt bara något hundra- tal elever_
Enskilda lärar- och skolledarkontakter
Studieresor i grupp för lärare förekommer inom ramen för fortbildning och brukar omfatta från några dagar upp till en vecka. Detsamma gäller för enskilda resor, finansierade med bl.a. de resestipendier för vilka Svenska institutet sedan ett par år disponerat 1.5 miljoner kronor per budgetår. Syftet med stipendierna är att låta svenska lärare komma i di— rektkontakt med kolleger i andra länder för att få erfarenheter av ut- ländska skolor och skolsystem. Alla lärare kan också få stipendier för utlandsvistelser genom medel som Statens skolverk disponerar för indi- viduellt motiverad fortbildning. Ca 2 miljoner kronor avsätts årligen till stipendier för sådana utlandsvistelser.
Skolledare deltar ofta i uthytcsverksamhet och andra studieresor i fort- bildningssyfte för lärare. De har dessutom egna fortbildningsresor.
Andelen lärare som deltar i någon form av internationell kontakt- verksamhet uppgår i utredningens material till ca 5 %. Andelen skolle- dare är fem gånger så stor.
Här skall också uppmärksammas den särskilda uppgiften för fortbild- ningsavdelningen vid Universitetet i Uppsala att svara för viss interna— tionell lärarfortbildning och samtidigt verka för att internationella me— del för svensk liirarforlbildning kan tas till vara på ett rationellt och kvalificerat sätt. Vidare samordnar avdelningen bl.a. den svenska verk- samheten inom [Europarådets stipendieprogram, 'l'eachers Bursaries Scheme.
En stor verksamhet med liten överblick
Som tidigare nämnts har utredningen gjort en enkät om skolans inter- nationella kontakter. Denna visade på ett behov av överblick, kunskap. råd och stöd bl.a. när det gäller många praktiska problem i samband med en internationalisering av den svenska skolan. De som besvarade enkäten från kommunernas sida uttalade sig för centrala informations- oeh serviceinsatscr för att underlätta skolans kontaktverksamhet. En or— ganisation för sådana insatser finns i flera länder. Ett exempel är den brittiska Central Bureau for Educational Visits and Exchanges.
2.1. Organiserandet av internationell utbytes- och annan kontaktverksamhet på skolområdet
Regeringens Förslag: Medel anvisas för en funktion som kan ge sådant stöd som huvudmän och enskilda skolor kan behöva när det gäller internationellakontakter. Formerna för denna funk- tion utreds vidare.
Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit ett centrum för sko- lans internationella kontakter. där kompetens inom området kan sam- las och stöd till skolor och kommuner kan lämnas. Utredningen har diskuterat en anknytning av centret till antingen Svenska institutet eller Skolverket. Utredningen har föreslagit att organisationsfrågan tas upp i ett sedermera påbörjat utredningsarbete inom Utbildningsdepartementet rörande rollfördelningen mellan Svenska institutet och myndigheterna inom UtbiIdningsdepartementets område.
Remissinstanserna: l-"itt fristående centrum avstyrks av ett flertal re- missinstanser. l stället förordas en anknytning till i första hand Skolver- ket. Verket borde därvid även få i uppdrag att samlat hantera alla till- gängliga medel för stött och stimulans på internationaliseringens områ— de. fått par instanser förordar i stället ett samlande av uppgifterna till Svenska institutet. . .
Skälen för regeringens Förslag: Enligt förslaget till läroplan för gym- nasieskolan skall en strävan vara att eleverna får kännedom om möjlig- heter till utbildning. praktik m.m. i andra länder. Denna formulering understryker vikten av att information om utbildning och arbete i förs-
ta hand i l-luropa utvecklas och görs lättillgänglig för dem som arbetar i skolan.
Regeringen vill i sammanhanget understryka att förslaget avser det stöd som huvudmän och skolor kan vilja ha. Självklart skall. som utred- ningen uttryckt det. varje kommun och varje skola bära ansvaret för si— na internationella kontakter och för den praktiska hanteringen av dem.
Regeringen delar utredningens uppfattning att organisationsfrågan måste lösas tillsammans med andra frågor om rollfördelningen på cen- tral nivå när det gäller internationella kontakter inom utbildningsområ— det. Men eftersom det är fråga om en verksamhet för att stödja skolor och kommuner. som i princip bör utvecklas på dessas villkor, bör det också prövas om och i så fall hur skolans huvudmän skulle kunna cn- gageras i och ta ett tnedansvar för verksamheten.
Hänvisningar till S2-1
- Prop. 1992/93:158: Avsnitt 6
2.2. Särskilt stöd till internationella kontakter
Regeringens bedömning: Särskilda medel anvisas för stöd till in- ternationella kontakter på skolområdet.
Medlen bör kunna användas till stipendier för att främja lära- res och skolledares internationella kontakter samt för kostnader för deltagande i internationella konferenser o.d.
Medlen skall vidare kunna användas till stöd för sådana inter- nationella kontakter, som innefattar även elever.
Av de anvisade medlen skall också en viss del kunna användas till direkt riktade insatser för fortbildning av lärare som bedri- ver undervisning i olika ämnen på annat språk än svenska.
Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit stipendiemedel för fördelning av Svenska institutet och utvecklingsmedel med läroplansan- knytning för fördelning av Skolverket.
Remissinstanserna: I:".tt antal kommuner och ett par universitet föror— dar en fördelning av medlen genom Skolverket. Skolverket självt föror- dar att medlen tillförs det kommunala utjämningsbidraget eller fördelas mellan detta och verkets anslag för skolutveckling. Statskontoret skulle hellre se medel för projekt under ett tidsbegränsat anslag. Stcn'kholms stad ser i särskilda medel till elevprojekt en risk för en administrativ överbyggnad som inte står i proportion till utbytet av satsade medel.
Några instanser föreslår utökningar av målgruppen för de av utred— ningen föreslagna medlen till syokonsulenter samt lärare i komvux och vid fristående skolor med statligt verksamhetsstöd.
Skälen för regeringens bedömning: Regeringen vill här för riksdagens information redovisa huvuddragen i den planerade uppläggningen. Det bör sedan ankomma på regeringen att i lämplig form precisera använt]- ningen av medlen.
Regeringen ser. liksom utredningen. det inte motiverat att föreslå nä— got ekonomiskt stöd till internationella kontakter i allmänhet. Däremot delar vi utredningens syn att statsmakterna bör stödja utvecklingen av de internationella kontakterna i den riktning som anges i läroplansför— slagen. Stöd bör således kunna ges till huvudmän och skolor som ut- vecklar former för att integrera t.ex. studieresor i sitt arbete att förverk— liga läroplanens mål eller som på annat sätt införlivar de internationella kontakterna i undervisningen.
Det är särskilt i ett decentraliserat system viktigt att goda exempel uppmuntras och lyfts fram. lin god ansats till detta har också utredning- en gjort i en bilaga till betänkandet med exempel på internationalise— ring genom kontaktverksamhet. hämtade från olika skolor.
Svenska institutet tlisponerar i dag för resestipendier åt lärare 1.5 mil- joner kronor under anslaget 1) 5. Vissa särskilda utgifter inom högsko— lan m.m. Av de medel sotn Skolverket disponerar för stipendier för in— dividuellt motiverad fortbildning under anslaget 13 o. Fortbildning m.m. ingår en "utlandsdel" om ca 2 miljoner kronor. Beloppet för nuvaran- de stipendicr uppgår alltså till ca 3.5 miljoner kronor.
Regeringen föreslår en förstärkning av resurserna för lärares. skolle— dares och elevers internationella kontakter med 14 miljoner kronor (jfr avsnitt 6).
Det sammanlagda beloppet som anvisas för stöd till internationella kontakter blir således 17,5 miljoner kronor. De myndigheter som blir berörda bör utforma enklast möjliga rutiner för hantering av medlen. lin förutsättning för stöd bör - när det gäller projekt - normalt vara att resp. huvudman är beredd att tillskjuta minst lika mycket medel inom ramen för den reguljära skolbudgeten.
Vi vill inte föreslå någon detaljerad fördelning av de nya. samlade medlen på olika ändamål. ”är bör ges utrymme för att med stor flexibi— litet göra satsningar där sådana kan ge bäst resultat. Möjlighet hör också finnas att fördela medlen olika från ett budgetår till ett annat.
Frågor som rör internationalisering måste självklart ges hög prioritet i de samlade fortbiIdningsinsatsertm för skolans personal. Regeringen de— lar utredningens syn att detta kommer att ske utan några särskilda markeringar från statsmakternas sida. Samtidigt är det angeläget att för— bättra enskilda lärares möjligheter till den stimulans i utvecklingen. som studier. studiebesök eller t.o.m. tjänstgöringsperioder i andra län— der utgör.
Regeringen förordar därför dels att dessa ändamål skall omfattas av den föreslagna förstärkningen. dels en för de sökande mer rationell ord— ning för det statliga stödet än den som gäller i dag.
De resestipendier och de fortbildningsstipendier. som Svenska institu- tet resp. Skolverket administrerar. kan användas för likartade ändamål. Även om det finns en principiell skillnad mellan fortbildning och mera allmänt utvecklingsmotiverade utlandskontakter. skulle det. som flera remissinstanser påpekat. vara en fördel att koncentrera det statliga stö- det till en "pott".
Utifrån vad regeringen föreslår bör medlen disponeras av Skolverket. Prop. 1992/931158 1-"rån år till år får det sedan avgöras hur stor del av medlen som skall av- sättas ti11 stipendier. Själva hanteringen av stipendierna kan - i enlighet med vad utredningen föreslagit - anförtros Svenska institutet.
I likhet med utredningen anser regeringen det angeläget att stödja en- skilda lärares och skolledares deltagande i internationellt skolsamarbete i form av konferenser m.m.. om de bedöms vara värdefulla från den svenska skolutvecklingens synpunkt. ()ckså detta ändamål bör därför kunna tillgodoses inom ramen för de föreslagna medlen.
Utredningen har visat hur lärarutbyten och enskilda lärarkonlakter kan vara viktiga som inspirationskällor till kontakter som involverar också elever.
lin viss del av de här föreslagna medlen bör Skolverket därför även kunna använda till stöd för skolor vilka — som en väl integrerad del av undervisningen - utnyttjar utbyten och andra internationella kontakter. där också elever blir bcrörtla. Redan av volymskäl måste det här i bu- vudsak bara bli fråga om att stödja utvecklingsarbcte.
2.3. Undervisning i olika ämnen på främmande språk
Regeringens bedöming: Lokala initiativ till att bedriva undervis- ning på annat spräk än svenska bör stödjas av staten med sär— skilda medel för direkt riktade insatser för fortbildning av lära- re.
Utredningens förslag: Överensstäm mer med regeringens. Remissinstanserna: Inga invändningar finns mot förslaget. Skälen lör regeringens bedöming: Den gymnasiala utbildning som le— der fram till en s.k. lll—examen (lnternational Baccalaureate, se vidare avsnitt -'1.1) bedrivs på engelska. Även på reguljära linjer och program i gymnasieskolan förekommer det på ett tjugotal skolor att man undervi- sar på engelska i delar av ett ämne eller i hela ämnen. och i något fall t.o.m. i alla ämnen på en studieväg. Undervisning av detta slag på fran— ska eller tyska är ännu mycket sällsynt. Detta sätt att använda främman- de språk för att undervisa i olika ämnen går ofta under den något oe— gentliga benämningen "bilingual education".
Det är också värt att notera att "bilingual education" är ett av de prio— riterade områdena i 1-'.uroparådets pågående stora språkprojekt. i vilket Sverige länge tagit aktiv del. Projektets syfte är att verka för en mer kommunikativ och praktiskt inriktad språkundervisning. läroplans— kommitten har i sitt slutbetänkande beskrivit "bilingual education" som en praktisk väg att ge mer utrymme åt engelska (och på sikt även andra språk) i skolan.
Sedan år 1988 lämnas inom ramen för Svenska institutets s.k. lärarsti- pendier (behandlade i avsnitt 2.2.) ett stöd till kommuner för fortbild- ning av lärare för att undervisa i olika ämnen på främmande språk.
Ett ökat intresse för utbyteskontakter är att vänta. Undervisning på framför allt engelska blir då än mer betydelsefull, inte bara för svenska elever. Sådan undervisning kan också göra utbildning i Sverige mer till- gänglig och attraktiv även för utländska ungdomar, som vill förlägga nå- gon del av sina studier hit. Det är viktigt att söka göra vad som går för att underlätta den ömsesidighet som är en grundprincip bl.a. för F,st olika utbildningsprogram.
Regeringen delar den bedömning som utredningen gör att ansatsen att starta med endast något eller några ämnen är lovvärd. En sådan verk— samhet kan småningom byggas ut allt eftersom man ser vad de lokala förhållandena tillåter. Detsamma gäller för de ställen, där man kanske t.o.m. nöjer sig med att pröva sig fram i delar av ämnen under en ensta- ka årskurs, när ett visst moment eller t.ex. ett historiskt dokument be— handlas. Redan denna mer anspråkslösa ansats har ett givet värde. Rätt bedriven kan "bilingual education" bli ett värdefullt medel för en prak- tisk internationalisering av den svenska skolan.
Fortbildning kan här spela en viktig roll. Regeringen ser det därför som naturligt att nu utöka den riktade insatsen i form av ett särskilt stöd till kommuner som själva är beredda att prioritera fortbildning för att bedriva "bilingual education”.
Hänvisningar till S2-3
2.4. Elevutbyten
2.4.1 Ett breddat urval av länder för svenska elevers utlandsstudier
Regeringens bedömning: Det är lämpligt att ta upp diskussioner med berörda organ i första hand i 1-'.G—1änderna om utbytespro- gram på gymnasienivå. lin grundläggande ambition bör vara att ge reella förutsättningar för svenska gymnasister att förlägga upp till ett studieår till utlandet.
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning.
Remissinstanserna: lilera instanser har velat se ett bredare urval euro- peiska länder än de av utredningen särskilt prioriterade Frankrike och Tyskland.
Skälen för regeringens bedömning: Regeringen vill lika litet som ut- redningen förringa värdet av ett års studier i t.ex. USA eller Australien för svenska ungdomar. ! likhet med utredningen konstaterar vi samti- digt att det i perspektivet av den västeuropeiska integrationen och Sveri- ges förhållande till den är utomordentligt angeläget att öka antalet
svenskar med goda kunskaper i de dominerande europeiska språken Prop. 1992/93:158 och med goda insikter i kultur— och samhällsförhållanden i HG- länderna.
2.4.2. Förbättrat mottagande av elever från utlandet
Regeringens bedömning: Förutsättningarna för att ta emot elever från utlandet i gymnasieskolan bör förbättras genom att deras möjligheter till introduktionskurser i svenska ökas. De medel som redan finns till Skolverkets förfogande för detta ändamål bör utökas.
Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit dels en ordning med ”extra" elever, dels möjligheter till särskilda statsbidrag för kommuner, som tar emot sådana elever. Kommunerna borde också uppmanas att för sina ungdomar ge bidrag. motsvarande interkommunal ersättning för svensk gymnasieutbildning, till i varje fall sådan utländsk utbildning på gymnasienivå. som saknar motsvarighet i Sverige.
Remissinstanserna: Skolverket och ett antal kommuner har avvisat el- ler varit tveksamma till att återuppta ordningen med "extra elev". 1 frå— ga om särskild ersättning till mottagande kommuner har Piteå kommun förordat ett stimulansbidrag lägre än den interkommunala ersättningen, eftersom mottagandet av elever från utlandet ändå sker ”på margina— len".
Skolverket. l,ärarnas riksförbund och ttlbyu'sorganisatiomfn Your/t For Understanding har alla förordat introduktionskurser i svenska för ut— ländska elever.
Skälen för regeringens bedömning: l-"örutsättningarna för att svenska ungdomar skall få studera i andra länder förbättras. om den svenska skolan också tar emot ungdomar från dessa länder. Exempelvis bygger EG:s utbytesprogram på utbildningsområdet i princip på en sådan reci- procitet i kontakterna. Därför behöver mottagandet av utbyteselever i gymnasieskolan stimuleras.
Förutom genom den redan behandlade "bilingual education" kan det— ta göras genom att vidareutveckla och sprida de introduktionskurser i svenska för utländska gästelever som inrättades för några år sedan. Detta kan t.ex. med fördel göras i samordning med utbytesorganisationerna. Detta har också förordats av vissa remissinstanser.
Utredningen har föreslagit ett återinförande av begreppet "extra elev" och att särskilda bidrag skulle lämnas till kommuner som tar emot fler elever från utlandet än de sänder iväg egna utomlands. linligt regering- ens uppfattning skulle regleringar av detta slag inte ge tillräckligt stora fördelar för att uppväga nackdelarna av sådana ingrepp i ett system där kommunerna skall ha det fulla driftansvaret.
Hänvisningar till S2-4-2
- Prop. 1992/93:158: Avsnitt 6
3. Tillgodoräknande av utlandsstudier
Regeringens förslag: En elev som har påbörjat utbildning på ett program i gymnasieskolan skall ha rätt att fullfölja sina studier på det aktuella programmet i kommunen eller inom samver- kansområdet eller i förekommande fall inom landstingsområdet efter högst ett års studieavbrott för studier utomlands. Detsam— ma bör gälla den elev som har påbörjat utbildning på en gren på ett program. [ det fall eleven när han togs in på ett program har getts en garanti för att senare tas in på en viss gren skall ele- ven vara tillförsäkrad rätt att fullfölja sina studier på den aktuel- la grenen om inte kommunen eller landstinget när garantin gavs har gjort ett uttryckligt förbehåll om annat.
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.
Remissinstanserna: [in rätt för elevenatt återkomma till sin skola ef- ter ett års utlandsstudier synes inte möta något motstånd hos remissin- stanserna.
De är däremot mer delade i fråga om tillgodoräknandct av utlandsstu- dier. Såväl Ifalu som Haninge kommuner betonar problemen i det prak- tiska hanterandet och förordar ordentlig kontroll. Svenska kommunför— bundet och Sundsvalls kontmun vill inte se någon förordningsreglering på området, något som däremot förordas av Malmö kommun.
Skälen för regeringens förslag: Det finns i dag inte något i gällande bestämmelser som förhindrar el— ler stimulerar tillgodoräknande av utländsk utbildning för en elev som återvänder efter studier utomlands. Normalt är det skolledningen vid den mottagande skolan som tar ställning till frågan om tillgodoräknan- de av utlandsstudiers innehåll och meritvärde och om hur den återvän- dande elevens fortsatta studier skall se ut.
Utredningen konstaterar också att tillgodoräknandet av utlandsstudier i dag är förhållandevis begränsat. Ett antal skillnader har bidragit till detta:
Antalet ämnen är ofta väsentligt större på en studieväg i Sverige än inom motsvarande utbildningar i andra länder. Behovet av att ta igen kunskaper i ämnen som eleven inte läst under utlandsåret blir därför normalt så omfattande. att eleven måste fortsätta studierna, där de av- bröts.
Även innehållet i de ämnen som studerats under utlandsåret kan skilja sig avsevärt från motsvarande innehåll i den kurs elevens kamrater un- der tiden läst hemma i Sverige. Särskilt gäller detta i fråga om studier vid den vanligaste skolformen för svenska gymnasister utomlands — den amerikanska High School, där de ämnen eleverna väljer ofta helt sak- nar motsvarighet i Sverige. Därtill kommer att High School niväntässigt inte motsvarar den svenska gymnasieskolan.
Utredningen uppmärksammar också att studieuppehåll för ett års stu- dier utomlands i dag inte alltid garanterar eleven en plats vid hemkoms- ten i samma skola. Utredningen ger exempel påatt elever t.o.m. tvingats byta kommun för att få återvända till den studieväg de lämnat.
Utifrån det allmänna internationaliseringsmålet bör, som utredningen föreslagit, samhället stödja enskilda ungdomars ambitioner i fråga om utlandsstudier genom att de garanteras sin plats på samma program i sin kommun, när de kotnmer tillbaka.
Enligt 5 kap. 16 och 20 59" skollagen (108511 100) har den som har på- börjat ett program i gymnasieskolan rätt att fullfölja sin utbildning på programmet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm— mer får enligt 5 kap. 10 & skollagen föreskriva vad som krävs för att flytta till högre årskurs och begränsningar i rätten att gå om årskurser. Bestämmelserna avser situationer där det är fråga om att fullfölja studi- erna i ett sammanhang. Som en självklarhet har också framstått att den som till följd av sjukdom eller skada tvingas till avbrott skall få fullfölja sin gymnasieutbildning. Däremot finns inte någon bestämmelse som klart ger rätt att efter ett frivilligt avbrott återuppta studierna. Med hän- syn till den vikt regeringen lägger vid att utlandsstudier stimuleras är det rimligt att en sådan rätt uttryckligen ges för den som återvänder ef- ter sådana studier. Rätten bör dock inte gälla vid längre avbrott än ett läsår.
Mot bakgrund av vad nu anförts föreslås att det i 5 kap. lo och Zl.) 55 skollagen tas in en bestämmelse om rätt för den som påbörjat utbild- ning på ett program att fullfölja sina studier på programmet i kommu— nen eller inom samverkansområdet eller, om utbildningen har ett landsting som huvudman, inom det landstingsområdet efter ett studieav- brott på ett läsår för studier utomlands. Med program avses såväl natio— nella som specialutformade och individuella. l prop. UNO/91:85 s. 67 anförde statsrådet Persson att sedan en elev väl tagits in på en viss gren skall han givetvis få gå kvar där och inte mot sin vilja flyttas över till en annan gren. Detta bedömde statsrådet som en så självklar sak att den in- te behövde regleras i lag. I likhet härmed bör det anses självklart och inte behöva vara nödvändigt att reglera i lag att den elev som har tagits in på en gren och därefter gör ett studieavbrott om högst ett läsår för studier utomlands skall ha rätt att fullfölja utbildningen på den aktuella grenen.
Däremot bör det regleras i lag när det gäller en elev som har kommit in på ett program och kommunen har gett eleven garanti att senare tas in på en viss gren. Den eleven skall vid ett studieavbrott för utlandsstu— dier vara tillförsäkrad att efter återkomsten kunna fullfölja utbildningen på den aktuella grenen. För att kommunerna inte skall tveka att ge en grengaranti när det gäller grenar som inte anordnas varje är. bör det emellertid införas en möjlighet för kommunerna att, i samband med att - grengarantin ges. göra ett förbehåll som innebär att garantin inte gäller om eleven gör sådana längre studieavbrott som det nu är fråga om. Det- samma gäller naturligtvis om det är ett landsting som gett grengarantin.
Av praktiska skäl kan en sådan rätt inte garanteras elever som går på de linjer som nu är under avveckling. En övergångsbestämmelse bör så- ledes införas som innebär att rätten att fullfölja utbildningen efter ett studieavbrott för studier utomlands endast gäller för de elever sotn går på ett program i gymnasieskolan. Detta utgör ett undantag från bestäm- melserna i punkt 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1107) om ändring i skollagen (198511 100) där det stadgas att bestämmelserna som gäller program även skall gälla för linjer.
De kunskaper och erfarenheter som en elev har skaffat sig under ut- landsstudier utgör en viktig del av den samlade kompetens som eleven har förvärvat under sin studietid, oavsett hur mycket av utlandsstudier- na som direkt kan tillgodoräknas. För arbetsgivare och andra avnämare är det viktigt att få en så fullständig bild som möjligt av elevens kunska- per och färdigheter. 1)et bör därför av avgångsbetyget från gymnasiesko- lan framgå om en elev har haft ett längre studieuppehåll för studier utomlands och vilken karaktär och omfattning dessa studier haft.
De förändringar som nu införs beträffande både den gymnasiala ut- bildningen och universitetsutbiIdningen ger i flera avseenden nya förut- sättningar för att lösa de frågor som har med tillgodoräknande att göra.
Den nya gymnasieskolan innehåller utrymme för individuella val och för lokala tillägg. Detta kan, som utredningen visat, utnyttjas planmäs- sigt i samband mcd utlandsstudier: dels genom att en del av själva ut— landsstudierna betraktas som individuellt eller lokalt val, dels genom att utrymmet tas i anspråk för den återläsning som är nödvändig efter en utlandsperiod. 1 det senare fallet kan samverkan med komvux också va— ra en framkomlig väg.
Den nya gymnasieskolan, samverkansmöjligheterna med komvux och högskolans ökade frihet i fråga om antagningskrav bör leda till en mins- kad koppling mellan å ena sidan studievägar, årskurser, ämnen och be— tyg i gymnasieskolan, å andra sidan högskolans tillträdeskrav. Rent all— mänt är det väsentligt att dessa möjligheter tas till vara för dem som del— vis bedrivit sina gymnasiestudier utomlands.
1--'ör gymnasieskolornas och högskolornas möjligheter att bedöma me- ritvärdet av olika utlandsstudier är det givetvis viktigt. att det finns lätt- tillgänglig information om utbildningar på olika nivåer i berörda län— der. Hithörande frågor prövas i det förut nämnda utredningsarbetet om ansvarsfördelning mellan berörda myndigheter m.fl. inom Utbildnings- departementets område. Som resultat av detta bör informationssystem och informationsmaterial utvecklas, som kan bli av stor betydelse för bedömningar i gymnasieskolan och högskolan i fråga om meritvärdet av utländska studier.
'l'ill detta ansluter också förslaget i avsnitt 2.2 om Skolverkets uppgif— ter till stöd för skolans internationella kontakter. Inom ramen för detta blir det naturligt för Skolverket att till hjälp för skolledningarna i deras bedömningar göra jämförelser mellan de nya gymnasieprogrammen i deras grundutformning och de utbildningar som är de vanligast före— kommande för svenska gymnasister som studerar ett år i utlandet.
1 ett sådant sammanhang bör det också - som en viktig och av flera re- " missinstanser önskad biprodukt - bli både möjligt och lämpligt att lösa frågan om en auktoriserad och enhetlig utformning av en engelsk ver- sion av betygsdokumenten från gymnasiets program.
Centrala föreskrifter varken bör eller kan utformas för hur olika slag av utländska studier skall tillgodoräknas. Däremot är det viktigt att ska— pa bättre förutsättningar för att göra utlandsstudier på gymnasial nivå möjliga att tillgodoräkna.
Hänvisningar till S3
- Prop. 1992/93:158: Avsnitt 4.2
4. Vissa övriga frågor om skolan i Sverige
Hänvisningar till S4
- Prop. 1992/93:158: Avsnitt 6
4.1. Internationell studentexamen International Baccalaureate (IB)
Syfte och organisation
Idén till internationellt godkända skolor med studieprogram för stude- rande i en värld med allt större rörlighet väcktes omkring år 1900 av |å- rare vid internationella skolor. År 1970 började universitet och natio— nella skolmyndigheter att jämställa lB—examen med nationella examina.
[B är en utbildning som leder till examen godkänd för inträde till universitet i alla länder som valt att ansluta sig till systemet. lin elev vid en IB-skola som flyttar till ett annat land skall kunna fortsätta sina stu- dier i det nya landets lll—skola.
IB administreras centralt av en internationell organisation med kon- tor i Geneve International Baccalaureate Office, (IBO). Dess legala sta- tus är en stiftelse under uppsikt av Schweiz federala regering. 'l'he Council of Foundation, som består av företrädare för dels länderna med lll-skolor, dels skolorna, beslutar om generell policy och the l-ixecutive Committee (IEC) ansvarar för att föra ut stiftelsens policy. läroplans- och examinationsfrågor sköts av en läroplansnämnd vari ingår chefexa- minatorer.
lB-examination hålls två gånger om året, på våren för norra och på hösten för södra halvklotet. Skriftliga prov sker på samma dag över hela världen. Proven utformas. sänds ut och rättas av organisationen. Arbets- språken är engelska. franska och spanska. Endast läroböcker godkända av 180 får användas i undervisningen.
lB-Iäroplan
lB-Iäroplanen består av sex ämnesgrupper: Language A och 11 (ett första språk - inkl. studier valda från världslitteraturen - och ett andra språk
eller ännu ett första språk), Study of Man in Society (Historia, Geografi, Ekonomi, l-"ilosofi, Psykologi, Socialkunskap, llamlelskunskap), Experi— mental (Biologi. Kemi, Tillämpad Kemi, Fysik, Naturkunskap), Mate- matik, ett av följande ämnen (som kan ersättas med något av tidigare nämnda ämnen) Art/Design, Musik, Latin, klassisk grekiska, Datorstu- dier eller en skolbaserad uppsats godkänd av 100.
För studier vid 111 måste en elev dels välja minst sex ämnen varav minst tre men högst fyra av ämnena för högre nivå och övriga på lägre nivå, dels bifoga en ttppsats i ett av läroplanens ämnen dels ock följa en kurs i Theory of Knowledge (100 tim). Lilcven måste också delta i CAS (Creativity Action and Service), ett meningsfullt schemalagt fritidspro— gram som inkluderar att göra något för andra människor.
1 Sverige finns lli—utbildning i dag i * Stockholm (frälnsta rekryteringsbas är utländska diplomaters barn), * Göteborg (främst med tanke på många utländska tjänstemäns barn) * Sigtunaskolan Humanistiska läroverket (främst med tanke på barn med i utlandet bosatta svenska föräldrar). Utbildningen sker i alla tre fallen på engelska. lB omfattar två läsår, men i Sverige tillämpas tre läsår, varav år ett som ett introduktionsår. lli—utbildning är en kostnadskrävande utbildning. Utbildningarna i Stockholm och Göteborg sker vid sidan av resp. kommuns gymnasie- skola, eftersom det bl.a. är nödvändigt för kommunen att kunna ta ut avgift. vilket inte är tillåtet i den kommunala gymnasieskolan. Avgiften får motsvara högst kommunens kostnad reducerat med statsbidrag. Avgifter till 1110 för studier enligt lll består av dels årsavgift för sko- lan (anslutningsavgift), för närvarande 10175 schweizerfranc, dels exa- mensavgift (baskOstnad för alla som går upp i examen) 20000 schweizer- franc per skola dels ock en per capitaavgift på för närvarande 175 schweizerfranc/elev som går upp i examen. Den svenska staten betalar till 1130 innevarande budgetår ett belopp som för närvarande täcker dels anslutningsavgiften, dels baskostnaden, dels per capitaavgiften för eleverna i årskurs tre vid de tre skolorna. Skolorna betalar själva resterande avgifter. Vidare lämnas särskilt stats- bidrag till utbildningsanord/larna.
Hittills har för start av IB krävts godkännande förutom från 1130 också av regeringen och riksdagen. 'I're orter har hittills ansetts fylla be- hovet av sådan utbildning i Sverige.
Vid intagning till högskola behandlas elever med lll—examen på sam— ma sätt som andra studerande med utländska betyg, dvs. deras betyg ekvivaleras till svensk nivå.
1 Finland bedömer regeringen landets bcltov av antal lli—skolor och betalar särskilt statsbidrag vid sidan av det generella bidraget. Danmark har liknande tillämpning.
Regeringens förslag: lin kommun får fortsättningsvis, vid sidan av sin gymnasieskola, anordna III—utbildning utan godkännande av regeringen. Staten skall betala basavgifterna till 1B().
Om en elev väljer att gå en [Il—utbildning är hemkommunen skyldig att betala ersättning för kostnaderna för utbildningen. Om inte parterna kommer överens om annat skall hemkommu- nen betala den ersättning för kostnaderna som regeringen be- stämmer.
llcmkommunen är inte skyldig att erbjuda den elev, som har
gått igenom en lB-utbildning, ytterligare gymnasieutbildning.
l-in bestämmelse av denna innebörd bör införas i skollagen.
Utbildningsanordnaren har rätt att ta ut en skälig avgift av ele— ven för utbildningen.
Statsbidrag till basavgifterna till IHO och ersättning från ele- vens hemkommun bör också kunna utgå till fristående skolor som anordnar lll—utbildning, under förutsättning att den utbild- ningen är ställd under statlig tillsyn.
Utredningens förslag innebär att en kommun i fortsättningen endast skall behöva ha ett godkännande av 1130 i Geneve. lll—studierna skall likställas med studier på nationella program i gymnasieskolan och skall betraktas som ett reguljärt alternativ i gymnasieskolan.
Remissinstanserna finner i allmänhet förslaget positivt men har fram— fört vissa invändningar. Falu kommun anför att förslaget tycks innebära att 113 blir ett alternativ till gymnasieprogram. som Skolverket ej har va— re sig tillsyn eller någon kontroll över och anser att Skolverket naturligt bör kopplas in även på detta programalternativ. Göteborgs kommun till- styrker förslaget att lll-utbildningen inordnas i det reguljära utbild— ningssysternet men anser att reglerna för intagning av svensktalande ele— ver i högskoIa/universitct bör ses över. l-lxtra statsbidrag bör tillföras kommuner som anordnar 111, om en internationellt hög utbildningskva- litet skall kunna hållas. Malmö kommun ser positivt på förslaget om III som ett alternativ likvärdigt med de nationella programmen. Kommu— nen anser dock att det behövs statligt stöd till kommuner som anordnar IB. Tillgång till lärare med goda språkliga kunskaper räcker inte. Stack— hol/ns stad har inget att invända mot en stimulering av undervisning i olika ärnncn på främmande språk men konstaterar att föreslagna för- sämringar för lil—utbildningen får främst stora ekonomiska konsekven— ser. Skolverket anser att i anslutning till 113 bör också ansvar, kostnader och omfattning för en variant av 11% tas upp nämligen Baccalauréal å option international som ges i Saint Germain en Laye utanför Paris (1101) och vid Lycée francais Saint—Louis i Stockholm.
Skälen för regeringens Förslag: lnternationaliseringsutredningens för- slag att en kommun i fortsättningen endast skall behöva ha ett godkän-
nande av 180 i Geneve förutsätter att avsteg görs frän läroplanen för den reguljära gymnasieskolan ifråga och från principen att undervis— ningen skall ske på svenska. Enligt bestämmelser i gymnasieförordning- en måste regeringens medgivande inhämtas om ett helt program skall ges på ett annat språk. Det förutsätter också tillägg i intagningsbeståm- melser och i betygsbestämmelser. En kommun kan inte heller ta ut av- gifter, enligt nuvarande lagreglering.
Eftersom det blir allt vanligare att svenska familjer för längre eller kortare perioder tjänstgör utomlands, är det viktigt att deras ungdomar kan få en utbildning på gymnasial nivå som inte hindrar eller begränsar familjens möjlighel att flytta eller att byta tjänstgöringsort.
Därför bör den kommun sotn bedömer att underlag finns för att star- ta lB-utbildning, och naturligtvis efter godkännande av lHO, kunna få anordna sådan. Denna utbildning bör dock som hittills få ske vid sidan av den reguljära gymnasieskolan. Utbildningen bör dock omfattas av Skolverkets tillsyn.
Om en elev väljer att gå en lll-utbildning i Sverige, bör hemkommu- nen vara skyldig att betala ersättning för kostnaderna för utbildningen. Därmed inskränks inte möjligheterna-att gå lli-utbildning till att i prak- tiken endast gälla dem som bor i en kommun där sådan utbildning an- ordnas. llcmkommunen bör dock inte vara skyldig att erbjuda en elev som har gått igenom en lli—utbildning, en annan gymnasieutbildning.
Bestämmelserna i 5 kap. 5 och 13 åå skollagen (_1985zl 100) bör såle- dcs ändras så att det framgår att hemkommunen inte är skyldig att er- bjuda den elev som har valt att gå en utbildning, som leder fram till examen International Baccalaureate en utbildning i den vanliga gymna- sieskolan. Det bör vidare införas en ny bestämmelse i 5 kap. skollagen (Zba &) som reglerar kommunens skyldighet att betala ersättning för ut- bildningsanordnarens kostnader. llemkommunens skyldighet att betala ersättning till den som anordnar lli—utbildning bör rimligen begränsas i olika hänseenden. Först och främst bör skyldigheten omfatta endast IB— utbildningen för sådana elever som, när de började lli-utbildningen, kunde ha gjort anspråk på att få gymnasieutbildning av sin hemkom- mun. l.)e får sålunda inte redan ha gått en gymnasieutbildning och de måste dessutom ha börjat sin lli—utbildning senast under det första ka- lenderhalvåret det år de fyller 20 år. En elev som vid IB-utbildningens början uppfyllde dessa villkor bör hemkommunen däremot vara skyldig att betala hela lll—utbildningen för, eftersom den träder i stället för en gymnasieutbildning som kommunen annars varit skyldig att ge. Vidare skall kommunen endast vara skyldig att betala till de Utbildningsanord- nare för vilka staten betalar avgifterna till lBO. Därigenom vinner man från kommunen en kontroll att utbildningen är godtagen av 1130. 1 första hand bör elevens hemkommun och utbildningsanordnaren kom- ma överens om hur stor ersättning som skall betalas. Om de inte kan komma överens om ersättningen skall den ersättning betalas som rege- ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, har beslutat. Regeringen bör kunna fastställa olika ersättningsbelopp för olika fall.
bl.a. med hänsyn till att särskilt statsbidrag kan utgå till vissa anordnare av lll-utbildning.
Regeringen anser att staten skall betala den särskilda avgiften som be- talas till 1130 (anslutningsavgift per skola. basavgift per skola och per capitaavgift per elev i examen) för såväl nu befintliga tre lB-skolor som tillkommande skolor. En kommun, sotn fått godkännande av 1130 och som avser starta sådan utbildning måste därför informera Skolverket härom. F.nligt vår bedömning kommer inte lB-utbildning i Sverige att få någon större spridning dels eftersom det är fråga om en krävande ut- bildning, dels på grund av de ökade möjligheterna till internationalise— ring av den reguljära gymnasieundervisningen.
Även fristående skolor som anordnar IB-utbildning bör kunna få statsbidrag till avgiften till IBO. En förutsättning för detta bör rimligen vara att den fristående skolan får IB—utbildningen ställd under statlig tillsyn. För detta fordras att den anmäls till Skolverket och att Skolver- ket finner klarlagt att utbildningen är godtagen av 1130. En annan för— utsättning för att staten skall bidra till lflO—avgiften för fristående skolor måste vara att lll—utbildningen hålls skild från annan utbildning som åt— njuter offentliga bidrag.
När det gäller regleringen i skollagen av hemkommunernas skyldig- het att betala ersättning till anordnarcn av lH-utbildning kan från lag- teknisk synpunkt synas principiellt mest riktigt att reglera fallet med kommunal anordnare och fristående anordnare var för sig. Regleringen kan emellertid enligt vår uppfattning göras så kortfattad att den med fördel kan göras i ett sammanhang. Regleringen bör då tas in i det nu- varande 5 kap. skollagen.
Enligt regeringens mening är det viktigt att utländska familjer bosatta i Sverige för längre eller kortare tid kan få gymnasieutbildning för sina ungdomar i en form som om och när familjen flyttar till ett annat land underlättar för dem att övergå till utbildning där. Vid sådana förhållan- den är IB, vars syfte är just detta, en utmärkt lösning. På samma sätt är lB—utbildningcn vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket ett utmärkt alternativ för svenska barn till familjer bosatta i utlandet.
Det särskilda statsbidrag, som lämnas till befintliga tre lll-skolor. bör därför lämnas i oförändrad omfattning. Något särskilt statsbidrag före- slås däremot inte för tillkommande lB—skolor.
4.2. Insatser för barn och ungdomar som skaffat sig Prop. l992/93:158 färdighet i främmande språk utomlands
Regeringens bedömning: Hemvändande elevers språktärtlighcter
bör tas tillvara och utvecklas från den nivå de har när eleverna inträder i den svenska skolan.
Utredningens Förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning.
Remissinstanserna: Uttalar stöd för förslaget. Skälen för regeringens bedömning: Med en ökande internationalise- ring kommcr alltfler barn och ungdomar att under vistelser med föräld— rar utomlands få möjlighet att lära sig ett främmande språk. En sådan språkfärdighet, som förvärvas på plats. kommer att ha ett särskilt värde för både individen och det samhälle han eller hon skall verka i. Det är därför viktigt att tillfälle ges att underhålla och vidareutveckla en sådan språkfärdighet.
En utgångspunkt bör därvid från skolans sida vara att på samma sätt ta hänsyn till utlandsstudier och organisera studierna individuellt för dessa elever som för de elever som t.ex. studerat utomlands under ett år (avsnitt 3).
En elev med goda kunskaper i ett språk och om det aktuella landets realia och kultur kan tillföra mycket till den reguljära undervisningen i språket.
Det är angeläget att skolorna. i princip skolledningarna. prövar de stödmöjligheter som kan finnas i varje enskilt fall, när en elev vill få hjälp med att bevara och utveckla en språkfärdighet som, kanske under en längre tid, har förvärvats på plats. Som utredningen påpekar är det emellertid omöjligt att reglera detta i konkreta föreskrifter.
Ett viktigt incitament för att elever skall vilja fortsätta mot högre ni- våer i språkfärdighet. trots att de redan klarat av vad skolan egentligen kräver, är givetvis att den högre kompetensen kan dokumenteras på ett påtagligt sätt. Med ett målrelaterat betygssystem bör förutsättningar fin- nas att på ett rättvist sätt beskriva och även premiera en sådan högre kompetens. Om detta blir möjligt. kommer förhoppningsvis ett större antal elever att välja att fortsätta sina språkstudier och därigenom också bli en god resurs för undervisningen i stort.
Hänvisningar till S4-2
5. Undervisning av utlandssvenska barn och ungdomar
Bidrag till svensk undervisning i utlandet har i olika former utgått se- dan år 1908. Med en kraftig ökning av svensk industriell verksamhet i Olika länder i kombination med en ökad svensk diplomatisk representa- tion och en ökad biståndsverksamhet har behovet av svensk undervis- ning i utlandet för medföljande barn och ungdomar ökat sedan tnitten av 1960-talet.
Det statliga stödet till undervisning av utlandssvenska barn och ung- domar syftar till att bereda dem undervisning på grundskole— och gym- nasienivå eller, om de går i utländska skolor. undervisning i svenska och om Sverige för att underlätta deras återgång till undervisning i Sve- rige efter utlandsvistelsen.
Utlandsumlervisningen omfattar innevarande läsår skolor på nästan 40 platser i fyra världsdelar. llögstadieundervisning i skolform bedrivs på sex platser, nämligen Bryssel, London, Paris, Fuengirola, Madrid och Nairobi, och självständig gymnasieundervisning fr.o.m. innevarande läs- år i Bryssel. Vid övriga skolor bedrivs högstadie- och gymnasieundervis- ning i form av korrespondensundervisning.
Som följd av en överenskommelse mellan berörda regeringar finns också finska och norska elever i de svenska utlandsskolorna.
För läsåret 1991/92 uppgick elevantalet i utlandsskolorna till drygt 1 200. Antalet elever i korrespondensundervisning var ca 500 och ] kompletterande svensk undervisning ca 2 650.
Statsbidrag från anslaget Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. lämnas enligt förordningen (1978:591) om statsbidrag till svensk undervisning i utlandet (omtryckt 1988:830), i det följande benämnd ut- landsskolelörordningen, för närvarande till följande kostnadsslag och ändamål med anknytning till utlandsskolorna:
_ kostnader för lärar-löner som i princip motsvarar lönen för motsvaran- de anställning som lärare vid svensk grundskola (grundresurs) samt för kompletterande undervisningstim mar (kompletteringsresurs), * kostnader för A'I'P—avgifter, = lokalkostnader med 60 % av årskostnaden för nödvändiga undervis- ningslokaler och _ särskilt driftbidrag med 16 ”a av lönekostnader och vissa pensionskost- nader.
Enligt samma förordning lämnas också bidrag till = kostnader för korrespondensundervisning på högstadie- och gymnasie- nivå samt material för denna undervisning enligt avtal mellan Skolver- ket och Liber-Hermods och = kompletterande svensk undervisning.
Statsbidrag enligt särskilda föreskrifter lämnas * till kostnader för resor i samband med lärares flyttning och * till kommun som i sin grundskola eller gymnasieskola har tagit emot barn med utlandssvenska föräldrar.
Dessutom görs omföring till statsbudgetens inkomsttitel Statliga pen- sionsavgifter netto av medel motsvarande pensionskostnader för sådan lärare vid utlandsskola som har pensionsrätt enligt förordningen (l99lzl427) om tjänstepension för vissa arbetstagare med icke-statlig an- ställning.
Till svenska sektionen vid Lycée International i Saint—Germain—en- Laye lämnas statsbidrag enligt särskilt regeringsbeslut.
Det samlade statliga bidraget till svensk undervisning i utlandet m.m. uppgår för budgetåret 1992/93 till ca 54 miljoner kronor.
Av dessa medel disponeras en mindre summa av Svenska institutet för .
bidrag till Riksföreningen Sverigekontakt för förmedling och distribu- tion av läromedel m.m. till svenskundervisning på alla nivåer i utlan- det.
5.1. Behörighet
Regeringens bedömning: Nuvarande bestämmelser om vilka barns undervisning som stödet skall avse bör gälla även i fort- sättningen.
Utredningens förslag: Utredningen föreslår att statsbidrag till under- visning av utlandssvenska barn och ungdomar skall lämnas för barn och ungdomar som är svenska medborgare. är bosatta utanför Sverige och har svenska som normalt umgängesspråk med minst en av sina för- äldrar (vårdnadshavare).
Remissinstanserna: Skolverket, som tillstyrker utredningens förslag, menar att även ett system där barnets status är avgörande för behörighet i vissa fall kan upplevas som orättvist. 1.0 anser att nuvarande bestäm- melser bör gälla. Övriga remissinstanser tillstyrker utredningens förslag.
Skälen för regeringens bedömning: Vid beräkning av lärarresurser för utlandsskolormt anges i 29 & utlandsskoleförordningen vilka elever som får medräknas i tt nderlaget. Dessa bestämmelser är också tillämpliga för vilka elever som har rätt att kostnadsfritt få korrespondensmaterial på högstadie— och gymnasienivån.
Enligt 29 & får bara de elever medräknas för vilka åtminstone en av föräldrarna är svensk medborgare och åtminstone en av dem vistas i ut- landet på grund av I. tjänstgöring vid svensk myndighet eller organisation,
2. tjänstgöring vid internationell organisation,
3. tjänstgöring vid företag med nära anknytning till Sverige eller en i förväg tidsbegränsad tjänstgöring vid utländsk juridisk person,
4. studier eller forskning för vilka studiemedel, stipendier eller lön ut- gar,
5. kulturarbete på vilket vederbörandes huvudsakliga försörjning beror, eller
6. verksamhet i utlandet som i övrigt bedöms väsentlig för det svenska samhället.
()m synnerliga skäl föreligger med hänsyn till sociala förhållanden får även andra elever medräknas.
För kompletterande svensk undervisning gäller dock endast att åtmin— stone en av föräldrarna är svensk medborgare.
Utgångspunkten vid fastställande av kriterier för s.k. behöriga elever har varit att utlandsvistelsen skall vara motiverad av det svenska samhäl- lets intresse för att svenskar med barn i skolåldern skall kunna rekryte- ras till olika slag av utlandstjänst.
Utredningen bedömer att antalet barn. som i dag inte är statsbidrags— grundande men skulle bli det som följd av den föreslagna regeländring- en, inte är så stort. Däremot tror utredningen att antalet familjer vilkas barn med nuvarande regler blir att anse som icke behöriga kommer att öka, i första hand i Västeuropa.
[ nuvarande statsfinansiella läge anser regeringen att storleken på bl- draget till utlandsskolorna bör knytas till det nationella intresse som kan finnas att stödja verksamheten. Regeringen föreslår därför att nuva- rande bestämmelser bör gälla även i fortsättningen.
Det bör vara Skolverket som i fortsättningen prövar vilka elever som skall anses behöriga på grund av sociala förhållanden. Därvid bör en- dast de elever räknas med som verkligen har synnerliga skäl. Sådana kan t.ex. vara att eleven tnåste vistas i utlandet på grund av medicinska skäl eller att familjet'örhållandena ändras under elevens skolgång.
5.2. Utlandsskolorna
5.2.1. Allmänna grunder
Regeringens förslag: Utlandsskolornas verksamhet bedrivs så långt sotn möjligt enligt grunderna för skolan i Sverige. Läro- planerna för grundskolan och gymnasieskolan tillämpas. Jämk- ningar av timplanerna kan göras för att ge undervisningen en mera internationell inriktning, för att ge särskilt utrymme åt värdlandets språk och kultur och för att underlätta samverkan med ett eller flera andra nordiska länder.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har inga invändningar mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Utlandsskolorna bör motsvara jämför— bara skolor i det svenska offentliga skolväsendet. Grundskoleförord- ningen ('1988:655, omtryckt l()()l:lt)83) och gymnasieförordningen (19921394) bör därför ligga till grund för deras verksamhet med den an- passning till de särskilda förutsättningarna som är nödvändiga.
Det bör också klarare än hittills slås fast att utlandsskolorna skall följa läroplanerna för den svenska skolan. Samtidigt finns det skäl för att ut- landsskolorna skall kunna jämka timplanerna utöver vad som är gene— rellt möjligt i Sverige. De tre särskilda skäl för jämkning som regering- en föreslår, anknyter till vad som redan i dag tillämpas vid flera ut- landsskolor. Inom ramen för grundläggande föreskrifter av regeringen om jämkningar bör det vara Skolverkets uppgift att meddela närmare föreskrifter med sikte på att central prövning av enskilda fall skall kun- na undvikas. Regeringens bestämmelser i detta avseende bör kunna trä- da i kraft redan den l juli l993.
5.2.2. Etablering
Regeringens förslag: Skolverket får besluta om en utlandsskola skall vara berättigad till statsbidrag för årskurserna l—o. Rege- ringen beslutar om en statsbidragsberättigad skola skall få fullt och självständigt ansvar för högre årskurser i grundskolan resp. för gym nasicundervisning.
Studiebidrag inotn studiehjälpen bör lämnas till de elever som deltar i gymnasieundervisningen.
Utredningens förslag: Utredningen föreslår att regeringen förklarar en skola berättigad till statsbidrag, men att Skolverket beslutar om skolan skall få ansvara för högstadie— resp. gymnasieundervisning. Vidare före— slår utredningen att en större eller mindre del av undervisningen eller handledningen inte behöver äga rum vid skolan. Den kan i stället orga- niseras genom att "moderskolan" samverkar med en eller flera andra skolor — utlandsskolor, skolor i värdlandet eller skolor i Sverige — eller med en huvudman för distansundervisning.
Remissinstanserna: Skolverket anser att regeringen bör precisera kra- ven för ett godkännande. SIDA påpekar att samverkan mellan skolorna i Afrika kan vara svår att genomföra. eftersom flygförbindelserna oftast fungerar bättre med Europa än mellan mänga afrikanska länder.
Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande bestämmelser beslu- tar regeringen om inrättandet av en utlandsskola. Som villkor gäller att elevantalet skall vara lägst tio på grundskolans låg- och mellanstadier. Skolverket bereds alltid tillfälle att yttra sig över skolornas ansökningar. [ de fall Skolverket tillstyrkt ansökningarna har regeringen beviljat statsbidrag under förutsättning att kravet på antalet elever uppfylls.
I fortsättningen bör Skolverket besluta om statsbidrag till utlandssko— lorna på låg- och mellanstadierna. Normalt bör. som utredningen före- slagit. minst tio elever på låg— och mellanstadierna krävas för att en sko— la skall kunna få statsbidrag, men någon exakt gräns hör inte fastställas, utan varje ärende om bidrag till en ny skola bör prövas för sig med hänsyn till såväl huvudmannens egna planer och satsningar, förutsätt— ningarna på orten som det allmänna svenska intresset av skolan i fråga.
' llögstadieundervisning har hittills endast bedrivits reguljärt på sex or- ter. I övriga fall har undervisningen bedrivits som korrespondensunder- visning. Gymnasieundervisning har - med undantag för skolan i Bryssel - endast bedrivits som korrespondensundervisning. Frågan om i vilken form de högre årskurserna i grundskolan och gymnasieundervisningen skall bedrivas är så viktig - både från ekonomisk och pedagogisk syn— punkt - att regeringen bör besluta i dessa frågor. Beslutet bör innefatta vilka utbildningar som en utlandsskola får anordna. Frågan bör prövas i det årliga budgetarbetet. l'in reguljär undervisning för grundskolans högre årskurser och på gymnasienivå måste ha ett rimligt elevantal om undervisningen skall ske med den bredd i kursutbud som dessa nivåer förutsätter. För närvarande krävs 14 elever på högstadiet för att statsbi— drag till två lärartjänster skall lämnas. Något exakt elevantal bör inte fastställas utan elevantalet får vägas in i den prövning som görs från fall till fall.
Regeringen är inte beredd att nu formalisera en sådan modell för samverkan som utredningen föreslagit. Det är rimligt och naturligt att utlandsskolor mcd begränsat underlag och resurser samverkar med and— ra utbildningsanordnare, men samarbetet mellan de olika skolorna bör få växa fram successivt och först efter ansökan från skolorna bör det bli aktuellt med beslut om en s.k. moderskola.
Skolornas rätt att anordna reguljär undervisning i grundskolans högre årskurser och på gymnasienivå bör tidsbegränsas. Därefter får förnyad prövning göras.
De skolor som anordnar reguljär undervisning bör också ha rätt att utfärda slutbetyg från grundskolan resp. avgångsbetyg från gym nasiesko- lan.
De gymnasieelever som deltagit i Liber-Hermods korrespondensun- dervisning har av Centrala studiestödsnämnden betraktats som elever vid svensk skola och har därigenom fått studiebidrag under sin utbild- ningstid. Regeringen anser att de elever som deltar i gymnasieundervis— ning vid svensk utlandsskola skall ha rätt till studiebidrag även om sam— bandet med Liber-llermods bryts. Det bör vara regeringens uppgift att utfärda erforderliga bestämmelser om detta.
1 nästa avsnitt (5.2.3) föreslås ett elevrelaterat statsbidrag för utlands— skolorna. Bidraget bör utgöra ett allmänt finansiellt stöd för undervis— ningen. Skolorna får själva besluta om hur undervisningen skall bedri— vas i de högre årskurserna av grundskolan och på gymnasienivå. I vissa delar av t.ex. gymnasieundervisningen har skolorna då frihet att utnyttja distansundervisning.
Genom en särskild överenskommelse den 15 september 1082 (ändrad den 20 juni 1991) förekommer ett samarbete på utlandsundervisningens område mellan Finland, Norge och Sverige. Enligt överenskommelsen får i respektive lands utlandsskola vid bestämmandet av lärarresurser räknas in även elever från de andra länderna. Respektive land betalar sedan en ersättning till "värdlandet". Regeringen har för avsikt att un—
dersöka möjligheterna att utöka samarbetet till att även omfatta skolor på gymnasienivå.
5.2.3. Statsbidrag till utlandsskolor
Regeringens förslag: Statsbidraget beräknas med ett belopp per elev i dels grundskoleundervisning, dels gymnasieundervisning, dels kompletterande svensk undervisning. Beloppen fastställs av regeringen för varje budgetår.
Statsbidraget utgör ett allmänt finansiellt stöd till verksamhe- ten vid utlandsskolan. Huvudmannen beslutar själv hur bidraget skall användas.
Särskilt statsbidrag lämnas med ett belopp motsvarande 75 % av skolans faktiska kostnader för nödvändiga undervisningsloka- ler.
Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens förslag. Utredningen föreslår dessutom att statsbidraget för grundskole- resp. gymnasieundervisning ] princip skall motsvara genomsnittskostnaden per elev i motsvarande undervisning i Sverige samt att kostnadsskillna- der mellan olika skolorter beaktas genom att en del av schablonbelop- pen indexberäknt-ts.
Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker i stort sett utredning— ens förslag. Svenska Utlandsskolors Förening (SUF) och Föreningen för Svenskar [ Världen anser att en ytterligare analys behövs av vilka fakto- rer som skall utgöra underlag för indexberäkningar.
Skälen för regeringens förslag: l-"ör utlandsskolorna var det genom— snittliga statsbidraget läsåret 1991/92 ca 30 ”"a av de samlade driftkostna- derna. Återstoden täcks av elevavgifter samt bidrag från resp. skolhu- vudman närstående organisationer och andra finansiärer. De tidigare statsbidragssystemcn till det kommunala skolväsendet i Sverige. vilka nu inordnats i det kommunala utjämningsbidraget. innebar att staten stod för ungefär 45 % av skolkostnaderna.
I likhet med vad sotn hänt med det kommunala skolväsendet i Sveri- ge bör även för utlandsskolor-mis del en avreglering ske. Statsbidraget för undervisning bör beräknas för olika undervisningsformer och kategori- er, men huvudmanncn bör få disponera de samlade medlen titan detalj— reglering. Nuvarande statsbidrag för Iärarlönekostnader samt det särskil- da dril'tbidraget bör ersättas med ett bidragsbelopp per elev. Däri bör in— räknas även det nuvarande bidraget för kostnader i samband med lära- res flyttning.
Vid fastställande av schablonbelopp bör regeringen överväga om olika belopp skall användas för skolorna beroende på t.ex. storlek och geogra- fisk belägenhet.
Medelvärdet av elcvantalen under de tre närmast föregående läsåren bör utgöra grund för beräkning av undervisningsbidragen för såväl
grundskole- som gymnasieundervisning för ett visst läsår. Det bör vara regeringens uppgift att utfärda erforderliga övergångsbestämmelser.
Med en rörligare arbetsmarknad kan man utgå ifrån att det blir vanli- gare att människor erbjuds arbete utomlands. Detta kan få till följd att företagens intresse för att betala dyra skolavgifter minskar. Den höga frekvensen kan också leda till att människor med "vanliga" inkomster oftare får möjlighet att arbeta utomlands. Det är därför rimligt att staten ger ett visst ökat bidrag till utlandsskolorna så att elevavgifterna kan hållas på en lägre nivå än i dag. lin höjning av bidraget bör bestämmas i samband med beräkningen av anslaget för budgetåret 1994/95.
Lokalbidraget uppgår i dag till 60 % av årskostnaden för de lokaler sotn behövs för undervisningen. l-'ör, elever som deltar i korrespondensv undervisning lämnas inget bidrag för lokalkostnader vid handledning. Som ett led i den samlade förstärkningen av bidraget till utlandsskolor- na föreslås en höjning av bidraget till 75 % av lokalkostnaderna.
Statsbidrag för kompletterande svensk undervisning lämnas i dag dels för läitu-lönekostnader, dels som ett allmänt driftbidrag. Bidraget upp- går i genomsnitt till ca 1 &()(t -1 900 kronor per elev. Statsbidraget före- slås i fortsättningen schabloniseras och beräknas med i princip oförän— drat belopp per elev för den kompletterande svenska undervisning som bedrivs av en svensk utlandsskola.
Regeringen är inte beredd att föreslå en indexreglering av viss del av bidraget till utlandsskolorna. Svenska Utlandsskolors förening har i sitt yttrande. bl.a. utifrån synpunkter som framkommit från skolor i Afrika, framfört att en ytterligare analys behövs av vilka faktorer som skall ut- göra underlag för indexberäkningar.
Dessutom blir en indexreglering av anslaget tekniskt och administra- tivt krånglig. Vidare kan orättvisor uppstå även vid en indexreglering. F.nligt utredningen kan en indexreglering genomföras endast om en kraftig uppräkning sker av anslaget för att inte negativa effekter skall uppstå för vissa skolor. '
Huvudmannen för en utlandsskola skall även i fortsättningen ha rätt att ta ut avgifter för de kostnader som inte täcks via statsbidrag. Skolver- ket bör i sin tillsyn av utlandsskolorna bevaka att avgifterna är skäliga med hänsyn till de kostnader som skolorna har och de statsbidrag som lämnas.
Regeringen har för avsikt att i utlandsskoleförordningen införa en be- stätnmelse om att i det fall Skolverket konstaterar missförhållanden vid en skola skall Skolverket ha rätt att innehålla viss del av statsbidraget.
Hänvisningar till S5-2-3
- Prop. 1992/93:158: Avsnitt 5.4
5.2.4. Ledning och lärare
Regeringens Förslag: En skola leds av en styrelse. Skolans styrel- se förordnar en rektor för utbildningen. För att kunna förord- nas som rektor skall man ha pedagogisk insikt som förvärvats genom utbildning och erfarenhet.
Skolans styrelse bestämmer vilka lärartjänster som skall fin— nas. Beträffande krav för sådan tjänst gäller vad som föreskrivs i skollagen i fråga om lärare i skolan i Sverige.
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen föreslår att en styrelseledamot utses 'av den svenska be- skickningen i landet.
Utredningen föreslår dessutom att nuvarande bestämmelse om att lä- rare vid utlandsskola skall tjänstgöra som lärare i skolväsendet i Sverige under minst två av åtta på varande följande år skall gälla även i fortsätt- ningen.
Remissinslanserna: Skolverket anser att verket liksom hittills bör utse en ledamot i styrelsen. Skolverket och SUI" pekar på svårigheterna att förena fasta lärartjänster med kravet på tjänstgöring i Sverige. Skolverket anser att anställningsfrågorna bör ses över igen. Högskolan i Värjö fram— för att i stället för tjänstgöring i Sverige vore det önskvärt att Svenska institutet anordnade fortbildningskurser på ferietid för denna lärar- grupp så att personerna kan hålla sig åt jour med svenskt skolväsende och att sådana kurser var obligatoriska. Sundsvalls kommun anför att om sehablonbidraget till utlandsskolorna även skall innefatta motsvarig- heten till kommunernas medel för lokal skolutveckling bör kravet på två års tjänstgöring i Sverige inte regleras i förordningstext.
Skälen för regeringens Förslag: Ledning
Bestämmelserna om skolans styrelse bör inte ändras. Enligt regeringens uppfattning bör Skolverket även i fortsättningen utse en ledamot i sty- relsen.
linligt nuvarande bestämmelser i 9 & utlandsskoleförordningen är det skolans styrelse som leder verksamheten. Några statliga föreskrifter om rektor för skolan finns inte. Som regel har skolorna dock förordnat en person att fungera som rektor.
Med de ökade krav som ställs på utlandsskolan med ett schabloniserat statsbidragssystem är det rimligt att en rektorsfunktion föreskrivs. För behörighet till den bör gälla detsamma som för motsvarande funktion i den svenska skolan. Rektor kan utses bland lärarna vid en skola eller särskilt.
Lärare
Antalet lärartjänster vid en utlandsskola bestäms i dag av statsbidragssy- stemet. Enligt 18 & utlandsskoleförordningen skall 2 kap. 3-5 ää skolla— gen (l98521100) tillämpas på dessa tjänster. För lärare vid utlandsskola har vidare gällt att de skall tjänstgöra som lärare i skolväsendet i Sveri— ge under minst två av åtta på varandra följande år, den s.k. sexårsregeln. [ det föreslagna statsbidragssystemet ankommer det på skolans styrelse att ta ställning till hur tillgängliga medel skall utnyttjas och följaktligen bl.a. bedöma behovet av och innehållet i lärartjänster. Den uppdelning av statsbidragstjänster och lokala tjänster som finns i dag bortfaller såle— des. För lärartjänsterna skall liksom hittills de generella behörighetsfö- reskriftcrna för Iäraranställning i Sverige gälla.
l l()()3 års budgetproposition (prop. HKB./(BJUD bil. 9 s. 25) har före- slagits en ändring av 2 kap. 4 & skollagen (l()85:l lll()) som bl.a. innebär ett krav på att lärare inom det svenska offentliga skolväsendet skall ha nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för det offentliga skolvä— sendet, särskilt de föreskrifter som anger tnålen för utbildningen. dvs. de nationella styrdokumenten för skolan. Med en sådan skrivning i skollagen anser regeringen att kravet på tjänstgöring i Sverige under minst två av åtta på varandra följande år, den s.k. sexårsregeln, kan ut- gå.
Skolverket bör i sin tillsyn fästa stor uppmärksamhet vid att lärarna är förtrogna med den svenska skolan. Om skolorna så önskar och den arbetsrättsliga lagstiftningen i resp. land medger det kan tidsbegränsade anställningar ändå tillämpas i framtiden utan någon svensk föreskrift om det.
Som en service till skolorna bör Skolverket erbjuda dem att annonse- ra de lediga lärartjänsterna. Enligt nuvarande bestämmelser skall Skol— verket kungöra tjänsterna lediga. Tjänsterna bör även fortsättningsvis tillsättas av skolans styrelse. Därvid bör även hänsyn tas till meriter av särskild betydelse vid den aktuella skolan, t.ex. visst slag av utlandserfa— renhet.
Av största betydelse för de svenska utlandsskolorna är att de kan re- krytera lärare från Sverige. Före kommunaliseringen av lärartjänsterna i Sverige fanns en föreskrift om att kommunerna borde ge lärare ledig— het för tjänstgöring vid utlandsskola. Under det senaste året har det in— träffat att lärare vägrats tjänstledighet av sin kommun för att uppehålla eller flytta till en tjänst vid utlandsskola. Enligt regeringens uppfattning är det av nationellt intresse att lärare ges tjänstledighet för tjänstgöring vid utlandsskola för att dessa skolor skall kunna fungera. Det borde också vara av värde för en kommun att ha lärare med erfarenheter från andra länder, eftersom de vid återkomsten till Sverige kan utnyttjas i den egna skolans internationaliseringsverksamhet. Det borde därför va- ra en självklarhet att kommunerna beviljar lärarna tjänstledighet. Nå— gon statlig reglering som garanterar sådan rätt till tjänstledighet är dock föga förenlig med kommunernas fullständiga arbetsgivaransvar för lä- rarna och bör därför inte komma i fråga.
Hittills har staten betalat medel motsvarande pensionskostnader för så- dan lärare vid utlandsskola som har pensionsrätt enligt förordningen (lOOlzl427) om tjänstepension för vissa arbetstagare med icke—statlig an— ställning. Med den allmänna avreglering som skett för lärartjänster i Sverige bör det vara utlandsskolornas uppgift att svara för lärarnas so— ciala förmåner. För en samordning av eventuella försäkringar o.d. bor— de Svenska Utlandsskolors förening som intresseorganisation kunna medverka. Det elevbaserade umlervisningsbidrag som föreslås för ut- landsskolorna bör därför inkludera nuvarande bidrag för lönekostnads— pålägg och tilläggspensionsavgifter. Det bör vara regeringens uppgift att besluta om erforderliga övergångsbestäm melser.
5.3. Distansundervisning
Regeringens bedömning: Skolverket bör som hittills träffa över- enskommelse med en huvudman för distansundervisning (kor— respondensundervisning) om ersättning till denne för sådan un- dervisning. Överenskommelsen bör också säkerställa att ett ma- terial för distansundervisning för grundskolans högre årskurset finns tillgängligt.
Den som är behörig, är i grundskole- eller gymnasieålder och inte är elev vid svensk utlandsskola, bör ha rätt att kostnadsfritt få material för distansundervisning enligt den nyss nämnda överenskommelsen samt om möjligt delta i anordnad handled- ning.
Utredningens förslag: Överensstäm mer delvis med regeringens. Utred- ningen föreslår att avtalet även skall inkludera kostnader för handled- ning som i varje enskilt fall kan organiseras på platsen.
Remissinstanserna: Liber-llermmls anser att arbetsgivaransvaret för handledare måste läggas på den lokala skolstyrelsen.
Skälen för regeringens bedömning: f-lnligt nuvarande ordning har den som inte är elev vid svensk utlandsskola och uppfyller villkoren om be- hörighet enligt 29 & utlandsskoleförordningen rätt att kostnadsfritt få material för korrespondensundervisning enligt beslut av Skolverket. Skolverket sluter för varje läsår avtal med Liber—Hermods om den er- sättning som skall lämnas för de elever som har rätt till sådant material. Det är Skolverket som prövar om eleven är behörig och betalar ut er- sättningen till Liberllermods för elevens korrespondensmaterial. För handledning fastställer Skolverket varje läsår antalet lärarveckotimmar enligt föreskrifter i 30 & utlandsskoleförordningen utifrån antalet s.k. behöriga elever.
Enligt regeringens bedömning bör. som redovisas närmare i avsnitt 5.6, inte något nytt centralt organ anförtros fördelning av statsbidrag och andra administrativa uppgifter. Skolverket bör därför även i fort-
sättningen pröva vilka elever som har rätt att kostnadsfritt få material Prop. l992/931158 för distansundervisning. Vidare bedömer regeringen det som mest lämpligt att Skolverket även beslutar om bidrag för handledning vid di-
stansundervisningen.
Skolverket bör träffa avtal med huvudman för distansundervisning ef- ter anbudsft'irfarande.
För grundskolenivån kan det knappast finnas någon marknad utöver den som utlandseleverna utgör. Staten måste därför ta ett grundläggande ansvar för att ett material för grundskolans högre årskurser finns till- gängligt. Skolverkets avtal med berörd huvudman för distansundervis- ning bör därför även innefatta en garanti att ett sådant material finns tillgängligt.
Om en huvudman för distansundervisning skall ges rätt att - som Liber-Hermods i dag — sätta och utfärda betyg. måste detta ske genom beslut av regeringen i varje enskilt fall.
Hänvisningar till S5-3
5.4. Kompletterande svensk undervisning och svensk undervisning vid utländsk skola
Regeringens förslag: Till annan huvudman för kompletterande svensk undervisning än en svensk utlandsskola lämnas bidrag med ett belopp per behörig elev under förutsättning att eleven inte deltar i annan av svenska staten understödd undervisning i svenska.
Regeringen beslutar, efter prövning av varje särskilt fall, om statsbidrag till utländsk skola som har svenska elever och anord- nar undervisning i svenska och om Sverige.
Det särskilda statsbidraget till undervisning i Swedish Culture upphör.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: SUF och Föreningen för Svenskar i Världen anser att statsbidraget för kompletterande svensk undervisning bör vara det- samma oavsett om huvudmannen är en svensk utlandsskola eller en sär- skild förening.
Skälen för regeringens lörslag: Kompletterande svensk undervisning
Kompletterande svensk undervisning är en väg att ge svenska elever i utländska skolor möjlighet att bevara och utveckla kunskaper i svenska och om Sverige. Den kan bedrivas antingen vid en utlandsskola (jfr av- snitt 5.2.3) eller med en särskild lokal huvudman.
l avsnitt 5.2.3 har föreslagits att bidraget för kompletterande svensk undervisning, när den bedrivs vid svenska utlandsskolor, skall beräknas
som ett schabl0nbidrag per elev. Den kompletterande undervisning som anordnas utanför utlandsskolorna har kostnader för lokaler m.m., som inte finns på motsvarande sätt för den undervisning som är knuten till utlandsskolor.
Regeringen anser det därför vara motiverat med ett högre bidrag för den undervisning som anordnas med lokal huvudman.
För att ge ökad stadga till denna till antalet elever största och också mest spridda delen av den svenska utlandsundervisningen avser rege- ringen att ge Skolverket i uppdrag att utfärda en kursplan för undervis— ningen. Ett sådant eentralt dokument bör vara ett stöd för organiseran- det av kompletterande svensk undervisning på de många orter, där möj— ligheter att anknyta till en svensk utlandsskola eller någon annan svensk pedagogisk organisation helt saknas.
Svensk undervisning vid utländsk skola
Den svenska sektionen vid Lycée International i S:t Germain-en—Laye är hittills det enda exemplet på sådan undervisning. Vid denna skola finns sektioner för olika länder med elever som i princip kommer från resp. land. Undervisningen följer till större delen en gemensam fransk tim— plan, men varje sektion disponerar ett antal veckotimmar för undervis- ning i sitt lands språk, historia, litteratur etc. Till den svenska sektionen vid lyeéet utgår statsbidrag enligt särskilt regeringsbeslut.
Modeller av detta slag bör kunna utvecklas också i andra samman— hang och regeringen bör då kunna medge bidrag för den svenska delen av undervisningen.
Swedish C ttltttre
Statsbidrag till Swedish Culture utgår enligt förordningen (SKOLFS 199130) om statsbidrag till kostnader för undervisning i ätnnet Swedish Culture i anslutning till gymnasieskola i utlandet. Syftet har varit att ge svenska elever i utländska skolor en orientering om svensk kultur och svenskt samhälle. Sådan undervisning bedrivs innevarande läsår endast på sju orter. Enligt regeringens uppfattning bör det särskilda statsbidra- get upphöra. lfrågavarande undervisning bör kunna tillgodoses inom ra- men för kompletterande svensk undervisning eller genom korrespon- densundervisning i första hand i svenska.
Hänvisningar till S5-4
5.5. Skolgång i Sverige
Regeringens förslag: Till en kommun eller ett landsting som i sin grundskola eller gymnasieskola tar emot utlandssvenska ele- ver skall statsbidrag lämnas med belopp per elev och termin som regeringen fastställer.
Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att bidragsbeloppen skall vara desamma som de som tillämpas för utlandsskolorna.
Remissinstanserna instämmer i stort sett i utredningens förslag. Skälen för regeringens förslag: Hittills har statsbidrag för utlandssven- ska elever lämnats till kommunerna med belopp motsvarande de tidiga— re statliga bestämmelserna för interkommunal ersättning.
Det bör ankomma på regeringen att besluta om bidragets storlek utan att det för den skull behöver vara någon koppling till storleken av bi- draget till svenska utlandsskolor.
När det gäller riksinternatskolorna avser regeringen att ta upp dem till behandling i ett senare proposition i vår.
5.6. Administration, tillsyn och utveckling
Regeringens bedömning: Skolverket skall svara för administrati- va uppgifter, uppföljning och utvärdering samt ha tillsyn över utlandsundervisningen.
Utlandsskolorna omfattas av Skolverkets ansvar för nationell skolutveckling
De medel som Skolverket disponerar för lärarfortbildning skall kunna tas i anspråk också för insatser som avser utlands- skolorna.
Utredningens förslag: Utredningen föreslår att en ideell förening, bil- dad av intressenter i utlandsundervisningen, anförtros uppgiften att sva- ra för fördelning av statsbidrag och andra administrativa uppgifter samt informations- och serviceuppgifter som rör undervisningen av utlands— svenska barn och ungdomar.
Remissinstanserna: Förslaget om en ideell förening avstyrks av RRV, Malmö, Norrköpings och Ljusdals kommuner, TCO, Lärarförbundet, Lä- rarnas Riksförbund och SAF. Statskontoret, Piteå kommun och Lands- tinget i Kalmar län är tveksamma. SAF föreslår att en rådgivande nämnd inrättas som stöd till den centrala myndigheten för utlandsundervis- ningen.
Skälen för regeringens bedömning: l-"lera remissinstanser har avstyrkt förslaget att en ideell förening ges ansvar för utlandsundervisningen.
Med hänsyn härtill bör inte detta förverkligas. Det naturliga blir då att Skolverket även i fortsättningen svarar för administrativa uppgifter för utlandsundervisningen såsom godkännande. kontroll, beslut om och ut- betalning av statsbidrag.
Regeringen utgår ifrån att Skolverket i frågor om utlandsundervis- ningen håller en nära kontakt med Svenska Utlandsskolors Förening. Någon särskild nämnd torde därför inte behövas.
För att utlandsskolorna skall kunna hävdas vara inte bara formellt utan också reellt jämförbara och likvärdiga med de svenska skolorna måste Skolverket ägna uppmärksamhet åt undervisningens innehåll och kvalitet samt överväga vilka utvecklingsinsatscr som kan göras. Det är vidare väsentligt att de erfarenheter som görs vid utlandsskolorna beak- tas och nyttiggörs i utvecklingen av den svenska skolan i stort.
Med ett bidragsbelopp per elev för utlandsundervisningen och frihet för skolans styrelse att besluta om användningen kan skolorna, liksom skolhuvudmän i övrigt. disponera vissa medel för fortbildning. Skolver- ket bör även kunna använda viss del av de medel som anvisas under an- slaget B 6. Fortbildning m.m. också för anordnande av fortbildning för personal vid utlandsskolorna.
6. Genomförande m.m.
Regeringens förslag: Under åttonde huvudtitelns rcservationsan- slag B 4. Stöd för utveckling av skolväsendet anvisas budgetåret 1993/94 16 miljoner kronor utöver vad som föreslagits i prop. 1992/932100 bil. 9.
Skälen för regeringens förslag: De förslag regeringen redovisar i av— snitten 2-4 bör kunna genomföras den 1 juli 1993. Detta fordrar me- delsanvisningar utöver vad som föreslagits i budgetpropositioncn.
Enligt vad regeringen tidigare redovisat (avsnitt 2.2) föreslås en för- stärkning av resurserna för lärares, skolledares och elevers internatio- nella kontakter m.m. Regeringen bcräknar ett belopp om 14 miljoner kronor för ändamålet.
Vidare föreslår regeringen att ett belopp om sammanlagt 2 miljoner kronor anvisas för
- en funktion som kan ge råd och stöd till huvudmän och enskilda skolor när det gäller internationella kontakter (avsnitt 2.1),
— introduktionskurser i svenska för elever från utlandet som tas emot i gymnasieskolan (avsnitt 2.4.2).
— vissa statsbidrag till avgifter för ”.)-utbildning (avsnitt 4) och - Skolverkets administration och utökade tillsyn m.m. av utlandssko- lorna (avsnitt 5.6).
för nästa budgetår bör de ökade medlen för här redovisade ändamål beräknas under ett anslag. Regeringen föreslår därför att under åttonde huvudtitelns reservationsanslag ll Il. Stöd för utveckling av skolväsendet anvisas 16 miljoner kronor utöver vad som föreslagits i 1993 års budget— proposition (prop. 1992/93:100 bil. 9).
Vad gäller bidrag till utlandsundervisningen (avsnitt 5) måste beräk- ningar av statsbidragen göras utifrån här redovisade förslag och riksda- gens ställningstagande därtill. Regeringen avser återkomma till riksda- gen i denna fråga i 1994 års budgetproposition. Redovisade ändringar i statsbidragssystemet för utlandsundervisningen bör därför genomföras först från den 1 juli 1994.
Hänvisningar till S6
- Prop. 1992/93:158: Avsnitt 2.2
7. Ärendet till riksdagen
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar förslaget till lag om ändring i skollagen (198511 1110),
2. godkänner riktlinjerna för statsbidrag till utlandsundervisningen (avsnitt 5),
3. under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1993/94 anvisar 16 000 (100 kronor utöver vad som föreslagits i prop. 1992/93111111 bil. 9.
Hänvisningar till S7
Propositionens lagförslag Prop. 1992/93:158 Propositionens Förslag till lagförslag Lag om ändring i skollagen (1985zl 100)
Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (198521100) dels att 5 kap. 5, 13, 16 och 20 M skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 5 kap. 26 a 5, av föl— jande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 kap. Gymnasieskolan 5 t'
Varje kommun är skyldig att erbjuda utbildning på nationella pro— gram för samtliga de ungdomar i kommunen som avses i l 5 första stycket förutsatt att de
1. har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande och
2. inte tidigare har gått igenom 2. inte tidigare har gått igenom utbildning på ett nationellt pro- utbildning på ett nationellt pro- gram eller likvärdig utbildning. gram eller likvärdig utbildning el-
ler avlagt International Baccalau- reate (IB).
l'irbjudandet skall omfatta ett allsidigt urval av nationella program. Antalet platser på de olika programmen och deras grenar skall anpassas med hänsyn till elevernas önskemål.
Erbjudandet skall avse utbildning som anordnas inom kommunen el- ler i en annan kommun eller ett annat landsting i enlighet med samver- kansavtal. '1'vå eller flera kommuner som gemensamt erbjuder en ut- bildning på ett nationellt program bildar ett samvcrkansområde för den utbildningen. Kommuner som har slutit samverkansavtal med ett lands- ting om en viss utbildning bildar ett samverkansområdc för den utbild- ningen.
Regeringen eller dcn myndighet som regeringen bestämmer får be- stämma att särskilda krav på förkunskaper skall gälla för lokala grenar eller utbildningar på främmande språk.
' Senaste lydelse 1992:599,
Nuvarande lydelse
Varje kommun är skyldig att er- bjuda gymnasieutbildning i form av specialutformade program eller individuella program för de ung— domar i kommunen som avses i 15 och som inte har tagits in på något nationellt program. I fråga om elever från särskolan gäller skyldigheten dock endast individu- ella program och endast om ele— ven vid prövning enligt 6 kap. 7 5 inte tas emot i särskolan, därför att eleven bedöms kunna gå i gymna-
13 å”
Föreslagen lydelse
Varje kommun är skyldig att er— bjuda gymnasieutbildning i form av specialutformade program eller individuella program för de ung- domar i kommunen som avses i 15 och som inte har tagits in på något nationellt program eller har avlagt International Baccalaureate (II;). I fråga om elever från särsko- lan gäller skyldigheten dock endast individuella program och endast om eleven vid prövning enligt () kap. 7 & inte tas emot i särskolan,
Prop. 1992/93:158 Propositionens lagförslag
sieskolan. därför att eleven bedöms kunna
gå i gymnasieskolan.
litt specialutformat program bör i fråga om utbildningens nivå mot- svara ett nationellt program och därmed kunna ligga till grund för fort- satt utbildning på högskolenivå eller för yrkesverksamhet.
fått individuellt program kan
1. syfta till att stimulera eleven att senare gå över på ett nationellt program eller ett specialutformat program,
2. göra det möjligt för ungdomar att förena en anställning som syftar till yrkesutbildning med studier av vissa ämnen i gymnasieskolan,
3. avse utbildning för udda yrken och
4. möta speciella behov hos eleven. Utbildningen på ett specialutformat eller ett individuellt program skall följa en plan, som skall fastställas av styrelsen för utbildningen. [ fråga om sådana individuella program som avses i tredje stycket 2 får re- geringen föreskriva att utbildningen i skolan skall omfatta minst vissa av de ämnen som anges i timplanerna i bilaga 2.
lb 5";
Den som har tagits in på ett nationellt program i gymnasieskolan och påbörjat det. har rätt att fullfölja sin utbildning på det programmet i kommunen eller inom samverkansområdet eller. om utbildningen har ett landsting som huvudman, inom det landstingsområdet. Detta gäller även om de f("irhållanden som låg till grund för mottagandet ändras un— der studietiden.
Dessa bestämmelser gäller också i fråga om utbildning på en viss gren, om eleven har tagits in på ett program och därvid getts garanti för att senare bli intagen på den grenen.
—' Senaste lydelse 1*)l)2;5t)t)_ 3 Senaste lydelse 1002500.
Prop. 1992/932158 Propositionens lagförslag
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Rätten att fullfölja utbildningen enligt första styrker gäller även efter ett studieavbrott på högst ett läsår för studier utomlands. Detsamma gäller i fråga om grengaranti enligt andra stycket, såvida inte skol/tu— vttdmanlten vid utfärdandet av gar- antin gjort uttryckligt förbehåll mot dess giltighet [ händelse av studieav- brott.
20 54 Den som har påbörjat en utbildning på ett specialutformat eller ett individuellt program i en kommun har rätt att fullfölja programmet en- ligt dcn plan som fanns när utbildningen inleddes. ()m eleven har medgivit att programmet ändras, har han rätt att full- följa utbildningen på det ändrade programmet.
Rätten att fullfölja utbildningen gäller även efter ett studieavbrott på högst ett läsår för slut-lier utom- lands.
26 a 9"
[in elevs hemkommun är skyldig att betala ersättning för kostnader för elevens utbildning till anordnare av utbildning som leder fram till International Baccalaureate (IB). Skyldig/teten gäller dock endast ut- bildning för sådana elever som hemkommunen var skyldig att er- bjuda gym/tasietubildning vid den tidpunkt då Ill-utbildningen började or"/t endast om tttbildntngsanordna- rens avgifter till International Bac— calaureate Office HBO) betalas av staten.
Om parterna inte komnter över- ens orn annat skall ersättning utgå med ett belopp som regeringen eller den myndighet re'eringen bestäm- mer beslutar.
** Senaste lydelse 190251”).
|. Denna lag träder i kraft den I juli |O03.
2. Utan hinder av bestämmelserna i punkt () i övergångs— bestämmelserna till lagen (1991:ll(l7) om ändring i skollagen (l()85:ll(lll) gäller bestämmelserna om rätt att fullföljt! utbildningen efter ett studieavbrott för studier utomlands endast de elever som går på ett program.
l-H'opositionens lagförslag
Sammanfattning av betänkandet (SOU 1992:93) Prop. 1992/93:158 Svensk skola i världen Bilaga !
Utredningens utgångspunkter (kap. 2)
Skolan har en nyckelroll när det gäller att ge alla unga en grund för att leva i en alltmer internationaliserat] värld. Utbildningens mål och inne- håll måste utvecklas med internationalismen som ett förtecken.
Det finns allt fler beröringspunkter mellan den svenska skolans inter- nationalisering och svenska elevers utlandskontakter å ena sidan, insat— ser för utlandssvenska barn och ungdomar å den andra. När det gäller finansieringen av förslagen anser utredningen att förslagen måste ses i ett vidare perspektiv än enbart utbildningsbudgetens.
Utbyten och andra internationella kontakter (kap. 3)
Intresset för skolutbyten o.d. har ökat de senaste åren, i första hand inom ramen för det europeiska samarbetet. EG/lÄ-lU kan komma att ut- veckla program inom detta område.
Också i den svenska skolan har intresset ökat för internationella skol-
kontakter, både i form av resor och med hjälp av bl.a. datakommunika- tion.
l. Skolkontakter
Internationella kontakter måste ses som en del av skolans reguljära verksamhet. Men det finns skäl att uppmuntra kommuner och skolor, som gör utbyten och tar andra kontakter. Utredningen föreslår att l5 miljoner kronor anvisas för att stödja projekt som ger goda exempel på utnyttjande av utbyten och andra internationella kontakter som en del av undervisningen. Medlen bör disponeras av Skolverket. En förutsätt- ning för stöd bör vara att kommunen betalar lika mycket av egna me- del.
Varje kommun och varje skola skall självklart bära ansvaret för sina internationella kontakter och för den praktiska hanteringen av dem. Enligt utredningen finns det ett behov av centrala insatser för att under— lätta och stödja kommuner och skolor i denna verksamhet. Utredningen föreslår att ett centrum för internationell kontaktverksamhet på skolorn- rådct upprättas.
Organisationen för det föreslagna centret bör lösas i anslutning till en översyn inom utbildningsdepartementel av ansvarsfördelningen beträf- fande information om utlandsstudier, internationella kontakter m.m. mellan Svenska Institutet (Sl), Centrala studiestödsnämmlen (CSN), Verket för högskolescrvice (VHS) och Skolverket.
2. Elevkontakter Prop. 1992/93: 158
., . . ., Bila a ] Antalet svenska ungdomar pa gymnastenrva, som studerar utomlands, g
är i dag väsentligt större än antalet utländska elever i Sverige. Förutsätt- ningarna att ta emot utländska elever i gymnasieskolan måste därför förbättras. Utredningen föreslår
- att inordnandet av utbytesclcver och andra utländska elever i gymna- sieskolans studieorganisation underlättas genom att begreppet "extra elev" återinförs.
— att kommuner som tar emot extra elever inom av statsmakterna prio- riterade utbytesprogram m.m. skall få särskilda medel för dessa elever samt
— att det skall ses som en angelägenhet för kommunen att. på samma sätt som den i vissa fall måste betala för sina ungdomars utbildning i annan kommun, bekosta sådan utländsk utbildning som saknar motsvarighet i Sverige.
Den helt övervägande delen av de svenska ungdomar, som studerar ett år utomlands på gymnasial nivå. gör detta i engelskspråkiga länder utanför Europa. Utredningen föreslår att diskussioner tas upp med i första hand Tyskland och Frankrike om utbytesprogram eller andra an- ordningar som ökar möjligheterna för svenska gymnasister att förlägga ett studieår till dessa länder.
3. Lärar- och skolledarkontakter
Även om internationaliseringssträvandena ges hög prioritet i lärarfort— bildningen. är det angeläget att förbättra enskilda lärares m.fl. möjlighe- ter till internationella kontakter. l.)e statliga insatserna i detta syfte bör också koncentreras. Utredningen föreslår att sammanlagt 15 miljoner kronor (inkl. 3,5 miljoner kronor som redan disponeras av dels Sven- ska institutet. dels Skolverket) anvisas till stipendier för att främja lära- res m.fl. internationella kontakter. Medlen bör disponeras av Svenska institutet.
Tillgodoräknande av utlandsstudier (kap. 4)
De flesta internationella överenskommelser om tillgodoräknande av ut— landsstudier gäller fullständiga utbildningar. Huvudfrågan för utred— ningen har varit hur ett studieår i annat land skall kunna tillgodoräknas som en del av utbildningen i gymnasieskolan. De flesta som läser ett år utomlands i dag förlänger sin totala studietid med detta år. Det finns in— te några bestämmelser om tillgodoräknande, inte heller någon rätt att efter ett utlandsår återvända till den studieväg man lämnat.
Utredningen föreslär - att en elev i gymnasieskolan skall ha rätt till ett års ledighet för ut— landsstudier,
— att skolan, när eleven återvänder, skall eftersträva dels att tillgodoräk- Prop. 'l992/93:158 na så mycket som möjligt av de utländska studierna, dels att organisera Bilaga 1 de fortsatta studierna så att hänsyn tas till de kunskaper, som eleven skaffat sig utomlands, och så att omfattningen av kompletterande studi- er begränsas till det nödvändiga, — att utlandsstudier, för vilka en elev haft ledighet, skall anges i avgångs-
betyg från gymnasieskolan samt
- att universitet och högskolor vid bedömningen av sökandes förkunska- per skall ta hänsyn till också sådana utlandsstudier på gymnasienivå som inte har formellt tillgodoräknats i gymnasieskolan.
Studiestöd för utlandsstudier (kap. 5)
Studiestöd för utlandsstudier på gymnasienivå utgår i dag generellt till dem som studerar i Norden. I övrigt utgår stöd dels till ungdomar som är bosatta utomlands med sina föräldrar. om minst en av dessa har yr- kesmässig anknytning till Sverige, dels till elever i sådan klart yrkesin- riktad utbildning som saknar motsvarighet i Sverige.
l-"rågan om ökade möjligheter till studiestöd på gymnasienivå också utanför Norden har diskuterats de senaste åren, och statsmakterna har uttalat sig positivt i frågan. CSN förde i samband med 1991 års anslags- l'ramställning fram vissa förslag. Dessa har överlämnats till utredningen.
1. Svenska gymnasisters utlandsstudier under kortare tid
Utredningen anser det angeläget att möjligheterna för svenska gymnasis— ter att få studiestöd för ett års utlandsstudier ökas. Utredningen föreslår att studiebidrag och ett merkostnadstillägg skall utgå till svenska ungdo— mar för högst ett åts studier på gymnasial nivå utomlands. Studiebidra- get skall utgå med samma belopp som i Sverige och merkostnadstilläg- get inledningsvis med 1 150 kronor i månaden.
2. Svenska ungdomars längre utlandsstudier
Utredningen anser en ökning av möjligl'teterna till studiestöd motiverad när det gäller internationellt inriktad utbildning. Utredningen föreslår att studiebidrag och merkostnadstillägg skall utgå i högst tre år till sven- ska elever i internationellt inriktad utbildning i annat land, efter pröv— ning av den enskilda utbildningen. Därtill skall stöd även i fortsättning— en utgå för dels studier i Norden. dels yrkesinriktad utbildning som sak- nar motsvarighet i Sverige.
3. Utlandssvenska ungdomars studier
När det gäller utlandssvenska ungdomar innebar CSN:s förslag ett när— mande till reglerna för de familjepolitiska stöden och därmed en viss försämring av möjligheterna till studiestöd. Utredningen anser att stu-
(liestödet måste kunna utnyttjas också för att främja internationalise- Prop. 1992/932158 ringssyften. som är utbildningspolitiskt motiverade. Utredningen förestår Bilaga 1 att bestämmelserna om studiestöd för studier på gymnasial nivå till ut- landssvenska ungdomar ses över tillsammans med bestämmelserna om barnbidrag m.m. för utlandssvenska familjer.
Det statliga stödet till inackordering för gymnasieelever är numera inordnat i det generella stödet till skolan i kommunerna. Utredningen anser att samma modell bör tillämpas för de svenska utlandsskolorna och föreslår — att för elever i gymnasicundervisning vid svenska utlandsskolor medel motsvarande studiestödets merkostnadstillägg skall anvisas som en del av statsbidraget till skolhuvud mannen samt - att för andra utlandssvenska elever, som är berättigade till studiehjälp, merkostnadstillägg skall utgå. om eleven reser mellan skolan och hem- met eller är inackorderad.
Undervisning av utlandssvenska barn och ungdomar (kap. 6)
För att det skall vara möjligt att rekrytera svenskar med barn i skolål- dern till arbetsuppgifter i andra länder är det viktigt att det i dessa län— der finns tillgång till undervisning sotn motsvarar den svenska skolans.
Utredningen utgår från att statsbidrag även i fortsättningen bara skall utgå för i någon mening svenska - eller vid nordisk samverkan nordiska — utbildningsalternativ.
Utredningen förordar en radikal förenkling av statsbidragssystemet med en ökad frihet för huvudmän och skolor att utnyttja resurserna. Vidare anser utredningen att statens roll i förhållande till utlandsunder- visningen bör utformas efter mönster av dess roll i förhållande till de kommunala och fristående skolorna.
]. Behörighet
l.!chörighetsreglerna går i dag ut på att försöka deftnicra utlandssvenska familjers anknytning till Sverige genom att ange sysselsättningar som det i någon mening är ett samhällsintresse att svenska medborgare ägnar sig åt utomlands. Det har emellertid blivit allt svårare att utforma hållbara sådana bestämmelser. Enligt utredningens bedömning kommer det att bli än svårare med den utveckling som kan förutses på i första hand den europeiska arbetsmarknaden.
Utredningen menar dessutom att principerna för statligt stöd bör ut- gå från elevens behov och intresse, inte från föräldrarnas skäl för att lämna Sverige eller deras sätt att försörja sig i det land där de bor.
Utredningen föreslår att i underlaget för statsbidrag - i de kategorier som anges nedan - skall ingå barn och ungdomar, som är svenska med- borgare, är bosatta utanför Sverige och har svenska som normalt um- gängesspråk med minst en av sina föräldrar (vårdnadshavare).
2. Utlandsskolorna Prop. 1992/93:158 Bilaga ] A. Allmänna grunder
Utredningen föreslår
- att utlandsskolornas verksamhet så långt möjligt skall bedrivas enligt grunderna för skolan i Sverige, - att läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan skall tilllämpas men jämkningar i timplanerna kunna göras:
a) för att ge undervisningen en mera internationell inriktning,
b) för att ge särskilt utrymme åt värdlandets språk och kultur och
e) för att underlätta samverkan med ett eller flera andra nordiska län- der.
B. L-"tablering
Utredningen föreslår att en utlandsskola skall förklaras berättigad till statsbidrag av regeringen.
I praktiken kommer sådana ärenden att handla om inrättande av låg- och mellanstadicundervisning. Varje skola bör kunna ha elever också i högstadie- och gynmasieundervisning. I den män skolan inte själv kan klara av den undervisning eller handledning som behövs, får den sam- verka med en eller flera andra skolor — utlandsskolor, skolor i värdlan— det eller skolor i Sverige - eller med en organisation för distansunder— visning. Tecknet pä att en utlandsskola har ett självständigt ansvar också för högstadie- eller gymnasieundervisning blir då att den har rätt att utfärda slutbetyg från grundskolan resp. avgångsbetyg från gymnasie- skolan. i förekommande fall också för elever vid andra skolor, med vil— ka den samverkar. Utredningen th'eslår att Skolverket skall besluta om huruvida en statsbidragsherättigad utlandsskola skall få fullt och själv- ständigt ansvar för högstadie- resp. gymnasieundervisning.
C. Statsbidrag
Utredningen anser starka skäl tala för att utlandsskolorna får resurser på en nivå i princip motsvarande vad de kommunala och fristående skolorna i Sverige får och föreslår - att statsbidraget för grundskole— resp. gytnnasieundervisning i princip skall motsvara genomsnittskostnaden per elev i motsvarande undervis- ning i Sverige. — att statsbidraget till en utlandsskola skall vara ett allmänt finansiellt stöd till verksamheten vid skolan och att således huvudmannen själv skall få besluta hur de anvisade medlen skall utnyttjas, — att statsbidraget beräknas med ett sehablonbelopp per elev i dels grundskoleundervisning, dels gymnasieundcrvisning, dels kompletteran— de svensk undervisning samt - att dessa belopp fastställs i det årliga budgetarbetet, de två förstnämnda utifrån aktuell statistik rörande skolan i Sverige.
Utredningen utgår från en genemsnittskostnad av 49 000 kronor per Prop. 1992/931158 elev i grundskole- och 40 000 kronor i gymnasieundervisning. Beloppet Bilaga ] innefattar då alla slag av kostnader som för den svenska skolan täcks av kommunen med hjälp av statsbidrag. Med hänsyn till de mycket skif- tande förutsättningarna i frågaom lokaler anser utredningen det emel- lertid inte lämpligt att innefatta lokalkostnader i schablonerna. Utred- ningen föreslår att medel för lokaler skall anvisas särskilt till varje skola med ett belopp motsvarande 75 % av skolans faktiska kostnader för nödvändiga lokaler.
För den kompletterande svenska undervisningen vid utlandsskola räk- nar utredningen med ett schablonbelopp av | 8t)t)-l 900 kronor per elev, motsvarande nuvarande genomsnittskostnad.
I dag tas i statsbidragssystemet ingen hänsyn till de betydande skillna- derna i levnadskostnader mellan olika skolorter. Utredningenföresiår att kostnadsskiIlnaderna mellan olika skolorter beaktas genom att en del av schablonbeloppen i första hand personalkostnaderna, indexregleras.
1). Lärare
I det föreslagna systemet finns inte längre någon koppling mellan stats- bidrag och lärartjänster. Utredningen föreslår - att undervisningen i så stor utsträckning som är möjligt skall fullgöras av innehavare av fasta lärartjänster och - att styrelsen skall bestämma vilka lärartjänster som skall finnas vid en skola.
Utlandsskolorna kan inte fungera som en del av det svenska skolvä- sendet utan ett samspel med skolan i Sverige i fråga om lärare. De reg- ler som finns om att lärare vid utlandsskola efter ett visst antal år skall tjänstgöra i Sverige bör därför finnas kvar. Utlandsskolornas möjlighe- ter att rekrytera lärare från skolan i kommunerna måste vidare säkras. Utredningen föreslår - att den som är lärare vid utlandsskola normalt skall tjänstgöra som lä- rare i skolväsendet i Sverige under minst två av åtta på varandra följan- de år samt - att den som är lärare i skolväsendet i en kommun hör medges upp till sex års ledighet för tjänstgöring vid utlandsskola.
Utredningen anser det också viktigt för möjligheterna att rekrytera lä- rare och rektorer till utlandsskolorna att tjänstgöring där värderas på i princip samma sätt som statlig och kommunal tjänst och föreslår att värdet av tjänstgöring vid utlandsskola i olika sammanhang i Sverige ses över i särskild ordning.
3. Distansundervisning
Flertalet av dagens korrespondenselever blir enligt utredningens modell elever vid resp. utlandsskola. Varje skola får ta ställning till behovet av distansundervisning för sina elever och bekosta sådan undervisning inom ramen för sitt statsbidrag. De skolor som samverkar med andra -
och alltså omfattas av beslut av Skolverket om rätt att utfärda betyg — Prop. 1992/93:158 bör ha frihet att välja samarbetspartner också i fråga om distansunder- Bilaga ] visning. För övriga skolor anser utredningen att samma ordning bör gälla som för den "rena" distansundervisningen. Utredningen föreslår - att behöriga elever i grundskole- och gymnasieålder, som inte går i svensk skola, skall ha rätt att kostnadsfritt få material för och delta i di- stansundervisning samt - att Skolverket skall träffa Överenskommelse med en huvudman för di- stansundervisning om att denne skall svara för sådan undervisning för berörda elever.
För grundskolenivän kommer det — i motsats till vad som gäller för gymnasienivån - inte att finnas någon marknad för distansundervisning utöver den som utlandseleverna utgör. [ detta läge måste staten ta ett grundläggande ansvar. Utredningen föreslår att Skolverkets överenskom- melse med en huvudman för dislansundervisning också skall syfta till att garantera att ett material för högstadieundervisning per distans finns tillgängligt.
4. Kompletterande svensk undervisning
Utredningen föreslår att statsbidrag till kompletterande svensk undervis- ning skall Iämnas till huvudman, som inte är utlandsskola, med ett schablonbelopp per behörig elev.
Denna undervisning har högre kostnader per elev än den kompletter- ande undervisningen vid utlandsskola. Utredningen anser en viss för- stärkning av resurserna motiverad och räknar med ett genomsnittsbe— lopp av 2 400 kronor per elev.
5. Svensk undervisning vid utländsk skola
Modeller liknande den vid Lycée international i Saint Germain—en-Laye bör kunna utvecklas också i andra sammanhang. Utredningen fiireslår att regeringen, efter prövning av varje särskilt fall, skall kunna besluta om statsbidrag till utländsk skola med svenska elever, som anordnar un— dervisning i svenska och om Sverige.
6. Skolgång i Sverige
Valfrihet för utlandssvenska familjer bör enligt utredningens mening innefatta också alternativet skolgång i Sverige. Utredningen föreslår att kommun eller landsting. som i sin skola tar emot utlandssvenska elever, skall få statsbidrag för dem enligt samma schabloner som de som tilläm— pas för utlandsskolorna.
7. Central organisation
Skolverkets uppgifter i fråga om utlandsskolorna bör vara i princip de- samma som i fråga om skolorna i Sverige. Det innebär en tyngdpunkt
på tillsyn, uppföljning och utvärdering samt på allmän skolutveckling. Prop. 1992/93:l58 Skolverket bör i linje härmed avlastas de administrativa uppgifterna rö— Bilaga ] rande utlandsundervisningen.
Samtidigt finns det behov av ett centralt organ, som kan fungera som länk mellan utlandsskolorna och det svenska skolsamhållet, företräda utlandsundervisningen i olika sammanhang och svara för informations— oeh serviceuppgifter av skilda slag till både utlandsskolor och allmän- het. Utredningen föreslår — att en planerad ideell förening, preliminärt kallad Föreningen för Ut- landsundervisning (FFU), anförtros fördelningen av statsbidrag och andra administrativa uppgifter samt informations- och serviceuppgifter som rör undervisningen av utlandssvenska barn och ungdomar, ' att Skolverket skall ha tillsyn över samt svara för uppföljning och ut- värdering av utlandsundervisningen, - att utlandsskolorna skall vara skyldiga att lämna det underlag som Skolverket behöver för detta ändamål, — att utlandsskolorna skall omfattas av Skolverkets ansvar för nationell skolutveckling samt — att de medel som Skolverket disponerar för fortbildning skall kunna tas i anspråk också för insatser för personal vid utlandsskolorna.
Vissa övriga frågor om skolan i Sverige (kap. 7)
]. International Baccalaureate
Utredningen anser att studierna för International Baccalaureate (lll) bör likställas med ett nationellt program i gymnasieskolan och föreslår att för att anordna studier för 13 skall en kommun i fortsättningen bara be- höva ha godkännande av den centrala lB-organisationcn (180) i Gene- ve.
2. Bilingual education
Det är viktigt att även fortsättningsvis stödja utvecklingen av undervis- ning på främmande språk i andra ämnen (bilingual education). Utred- ningen föreslår att 1,5 miljoner kronor av de för lärarstipendier avsedda medlen (jfr ovan) skall utnyttjas för stöd till fortbildning av lärare i samband med initiativ till att bedriva undervisning på annat språk än svenska.
3. Hemvändande elever med särskilda språkkunskaper
Utredningen anser det viktigt att skolan ger möjligheter att underhålla och vidareutveckla språkkunskaper som förvärvats "på köpet" vid ut- landsvistelser. Utredningen föreslår att bestämmelser införs om att språk- undervisningen så långt möjligt skall organiseras så att hemvändande
Kostnader och genomförande (kap. 8)
elevers språkfärdigheter tas till vara och utvecklas från den nivå de har när eleverna inträder i den svenska skolan.
Utredningen uppskattar merkostnaderna för förslagen till 144 miljoner kronor.
Huvuddelen av förslagen kan, under förutsättning att finansieringsfrå- gan löses, efter proposition och riksdagsbeslut våren 1993 genomföras den 1 juli 1993. Inrättandet av ett informations- och servicecentrum för internationella skolkontakter är dock beroende av fortsatt utredningsar- bete. Det nya statsbidragssystemet för utlandsundervisningen kan vidare inte tillämpas förrän inför budgetåret 1994/95.
Sammanfattning av remissyttranden över PrOP- l992/93:158 betänkandet (SOU 1992:93) Svensk skola i B'laga 2 vädden
1 Remissinstanser
Över betänkandet (SOU l992:93) Svensk skola i världen har efter re— miss yttranden avgivits av styrelsen för internationell utveckling (Sl- DA), stiftelsen Svenska institutet (Sl). Riksförsäkringsverket, Statskonto- ret, Riksrevisionsverket (RRV), Statens skolverk, Verket för högskole- service (VHS), Centrala studiestödsnämnden (CSN.), Arbetsmarknadssty- relsen (AMS). Tekniska högskolan i Stockholm, Universitetet i Uppsala, Universitetet i Göteborg, Högskolan i Växjö, Stockholms stad, Haninge, Uppsala, Norrköpings, Jönköpings, Vimmerby, Karlskrona, Perstorps, Malmö, Helsingborgs, Vellinge, Göteborgs, Trollhättans, Mariestads, Örebro, Falu. Ljusdals, Söderhamns, Sundsvalls, Skellefteå och Piteå kommuner, landstingen i Stockholms, Kalmar och Älvsborgs län, Sven— ska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Svenska ar- betsgivareföreningen (SAF), Lärarnas Riksförbund (LR), Lärarförbun- det, Sveriges Skolledarförbund, Svenska Utlandsskolors Förening (SUF), Föreningen Norden, Stiftelsen för Internationellt Ungdomsutby- te, Riksförbundet llem och Skola, Riksföreningen Sverigekontakt, Föreningen för Svenskar i Världen, Liberllermods.
Yttranden har dessutom inkommit från styrelsen för Svenska skol- föreningen i Nairobi, svenska skolan i Paris, svenska Missionsrådet, Svenska skolföreningen på Costa del Sol, Synskadades Riksförbund, sty- relsen för Svenska skolföreningen i Botswana, AFS Interkulturell Ut- bildning, Yl—"U Youth For Understanding-lnternationellt ungdomsutby- te, Botkyrka kommun, Bo Swedenklef, FranskIärarföreningen och Ly— cée international i Saint Germain en Laye.
2 Allmänna synpunkter på utredningens förslag
I stort har rcmissinstanserna ställt sig positiva till förslagen i betänkan— det. Avvikande yttranden har bl.a. lämnats vad gäller inrättandet av ett centrum för internationell kontaktverksamhel samt förslaget att en ideell förening. Föreningen för Utlandsundervisning (FFU), ges ansvar för utlandsu ndervisningcn.
3 Uppdraget och arbetet (kap. 1) samt utgångspunkter Prop. 1992/93:158 (kap. 2) .. Bilaga 2
Uppdraget, som lämnades sommaren 1991, har gällt internationalise- ringen av ungdomsskolan, inkl. insatser för svenska barn och ungdomar i andra länder. De frågor som rör utbildningens mål och innehåll har dock hört till läroplanskommitténs uppdrag.
lnternationaliseringsutredningen har föreslagit åtgärder som innebär ambitionshöjningar och ökade statliga kostnader när det gäller möjlig- heterna för svenska ungdomar - både inhemska och utlandssvenska - att studera utomlands. Utredningen beräknar kostnaderna för sina förslag till 144 miljoner kronor. Till största delen utgörs förslagen av studieso- ciala åtgärder vid utlandsstudier ("86 miljoner kronor). Något förslag till finansiering lämnas inte.
RRV anser att de beräknade kostnaderna för det föreslagna studiestö- det bygger på osäkra antaganden. Universitetet i Göteborg menar att det begränsade uppdraget inte möjliggör en helhetssyn på internationalise- ringen av ungdomsskolan, då insatserna inom skolans reguljära arbete med nödvändighet måste kopplas till utbildningens mål. Vellinge kom- mun framhäver vikten av en intensifierad diskussion om Sveriges för— hållande till det europeiska integrationsarbetet samt de grundläggande frågorna om förhållandet mellan rika och fattiga länder, om befolk— ningsexplosionen, om den gemensamma miljön samt om solidaritet och mänskliga rättigheter. Piteå kommun menar att man i betänkandet skri- vit att internationaliseringen inte får stanna i Europa utan skall ses i ett vidare sammanhang. Utredningen har trots detta begränsat sig till Euro- pa och i synnerhet Västeuropa och EG. Det är ett alltför snävt perspek- tiv. Landstinget i Kalmar län anser att principen att möjliggöra för svensk ungdom, att i första hand untler ett år utbilda sig i annat land, är riktig. Det ska inte vara avhängigt av föräldrarnas möjlighet att finansie- ra utbildningen utan mera ses som en viktig del i internationalisering- en. Under förutsättning att finansieringen sker utan att resurser tas från den reguljära skolverksamheten är Lärarnas Riksförbund positiv till de reformer som föreslås. Föreningen Norden anser att det är viktigt att den svenska skolan förmedlar kunskaper om det nordiska kulturarvet, de nordiska språken och det nordiska samarbetet. Arbetet i skolan bör i högre grad än hittills ge plats för ökat nordiskt elev- och Iärarutbytc samt för gemensam fortbildning för nordiska lärare. Vänortsverksamhe- ten borde utnyttjas än mer som en naturlig del i skolans uthytcsverk- samhet.
4 Utbyten och andra internationella kontakter Prop. 1992/93:158 (kap 3)
Utredningen föreslår att skolornas utnyttjande av utbyten och andra in- ternationella kontakter som en del av undervisningen stimuleras genom särskilda projektmedel, fördelade av Skolverket, för utbyten och andra internationella kontakter för elever, samt ökade medel för stipendier för internationella kontakter för lärare och skolledare. Sistnämnda me- del bör fördelas av Svenska institutet. Vidare föreslås att ett centrum för internationell utbytes- och annan kontaktverksamhet på skolområdet upprättas.
Förutsättningarna för att ta emot utländska elever i gymnasieskolan förbättras genom att begreppet ”extra" elever återinförs och möjlighet ges till särskilda statsbidrag till kommuner som tar emot dessa elever. Diskussioner bör i första hand tas upp med Tyskland och Frankrike om utbytesprogram eller ökade möjligheter för svenska ungdomar att stude- ra i resp. land. Kommunerna uppmanas att ge bidrag till sina ungdo- mar, motsvarande interkommunal ersättning för svensk gymnasieutbild- ning. I vart fall till sådan utländsk utbildning på gymnasienivå som sak- nar motsvarighet i Sverige.
Örebro kommun påpekar att det är en brist i utredningen att den inte redovisar en analys av hur de 3 000 enskilda elever som varje år på eget intitiativ reser till andra länder för studier fördelar sig utifrån kön och studieinriktning. Problemet med att avbrottsfrekvensen hos utländska studenter i Sverige är dubbelt så hög som hos svenska i utlandet borde utredas.
Ett flertal remissinstanser avstyrker utredningens förslag att ett cen- trum för internationell kontaktverksamhet på skolområdet upprättas. Man vill i flera fall att Skolverket skall samordna och fördela medel till internationaliseringens främjande. Andra instanser anser att Svenska in- stitutet bör ta hand om detta.
Statskontoret ställer sig avvisande till utredningens förslag om ett sär- skilt anslag för internationella skolkontakter administrerat av Skolver- ket, inrättandet av ett centrum för internationellt utbytes- och annan kontaktverksamhet och ökade resurser för lärar— och skolledarkontak- ter. För att stimulera arbetet med internationaliseringen föreslås ett tids— begränsat anslag för projektstöd. Även Svenska kommunförbundet avstyr— ker förslagen.
Universitetet i Uppsala framhåller att man i betänkandet får den upp— fattningen att de tänkta stipendiemedlen inte år skall användas till lärar- fortbildning.
Lidingö kommun anser att vad gäller de internationella kontakterna för lärare och skolledare så finns det redan ett nätverk utvecklat av Uppsala universitet. Det borde finnas möjligheter'att utvidga denna verksamhet för lärares och skolledares utbyte med andra länder.
Universitetet i Göteborg, Uppsala och Söderhamns kommuner samt [,ä- rarnas Riksförbund m.fl. anser att när det gäller utbyte så bör man inte
bara prioritera Tyskland och Frankrike utan även ta med spansktalande Prop. 1992/932158 länder och länder i Östeuropa. Bilaga 2 CSN stöder utredningens förslag att diskussioner tas upp med de icke engelskspråkiga l'iG-länderna för att kunna vidta åtgärder som ökar möjligheterna för svenska gymnasister att förlägga ett studieår till dessa länder. CSN instämmer vidare i att det bör finnas en central instans som stödjer skolor och kommuner att etablera internationella kontak- ter. CSN:s erfarenheter är att de som studerat en viss del av sina gymna- siala studier utomlands ofta väljer att lägga hela eller delar av sina efter- gymnasiala studier utomlands. Några av rcmissinstanserna är negativa till förslaget att återinföra be- greppet ”extra" elev, bl.a. Skolverket som menar man återinför detalj- reglering och att detta strider mot strävandena att minska den statliga regleringen av enskildheter och mot att låta kommunerna ta det fulla driftansvaret. Däremot anser man att ett statsbidrag skulle stimulera kommunerna till att vilja ta emot utländska elever. Mariestads, Helsing— borgs och Piteä kommuner samt Lärarnas Riksförbund tillstyrker försla— get.
5 Tillgodoräknande av utlandsstudier (kap. 4)
Utredningen föreslår att en elev på ett program i gymnasieskolan skall ha rätt till högst ett läsårs ledighet för utlandsstudier. När eleven kom— mer tillbaka skall skolan se till att så mycket som möjligt tas till vara av utlandsstudierna. I avgångsbetyg från gymnasieskolan föreslås att ut- landsstudiernas huvudsakliga omfattning och inriktning skall anges. Vi- dare föreslås att universitet och "högskolor skall ta hänsyn till enskilda sökandes studier på gymnasienivå utomlands också i de fall då dessa stu- dier inte har formellt tillgodoräknats i gymnasieskolan.
Förslaget mottas positivt av remissinstanserna. CSN instämmer i ut- redningens uppfattning. Man ser detta som rekryteringsbefrämjande och undviker i många fall en onödig förlängning av de gymnasiala studier- na. Det innebär minskade utbildningskostnader och även besparingar inom studieestödet. Haninge och Falu kommuner anser att man bör ha krav på ordentlig kontroll hur den utländska utbildningen skall värde- ras. Svenska kommunförbundet och Sundsvalls kommun avvisar förord- ningsreglering. medan Malmö kommun ställer sig positiv till det.
6 Studiestöd för utlandsstudier (kap. 5)
De flesta remissinstanser är positiva till utredningens förslag om studie- bidrag och merkostnadsstillägg till svenska gymnasisters utlandsstudier under högst ett år. En förutsättning skall vara att den utländska utbild- ningen håller en godtagbar standard och avser heltidsstudier under minst tre månader.
Riksförsäkringsverket påpekar att om studiebidrag skall utgå vid ut- Prop. 1992/931l58 landsstudier bör även vissa bestämmelser inom socialförsäkringens om- Bilaga 2 råde ändras och innebär då en kostnadsökning för staten. Statskontoret anser principiellt att rätten till studiebidrag hör omfatta hela EES- områdct. Eftersom utredningen inte redovisar något förslag till finansie- ring av verksamheten så anser Statskontoret det svårt att bedöma om förslaget skall genomföras genom omprioriteringar av annan verksam- het. RRV ifrågasätter om studiestödet, förutom studiebidrag. även skall inkludera ett merkostnadstillägg. Det är tveksamt om staten bör stå för de merkostnader som uppstår vid utlandsstudier utan att det därmed kan komma att uppfattas som ett otillbörligt gynnande av dessa studier jämfört med gymnasiestudier i Sverige. CSN, som under en rad år för- ordat Ökade insatser för internationalisering inom utbildningsområdet, ställer sig positiv till utredningens förslag. CSN menar att en viktig för- utsättning för att fler ungdomar skall ges reella möjligheter att studera kortare eller längre tid utomlands är att reglerna om rätt till studiestöd för studier utomlands liberaliseras.
7 Undervisning av utlandssvenska barn och ungdomar (kap. 6)
7.l Behörighet
l underlaget för statsbidrag till undervisning av utlandssvenska barn och ungdomar ingår barn och ungdomar, som är svenska medborgare, är bosatta utanför Sverige och har svenska som normalt umgängesspråk med minst en av sina föräldrar (vårdnadshavare).
De flesta rcmissinstanserna, bl.a. Skolverket och Universitetet [ Göte- borg, delar i princip utredningens förslag. Samtidigt påpekas att även ett sådant system kommer att ha nackdelar och upplevas som orättvist.
LO menar att generell rätt för svenska medborgare att i utlandet få undervisningen bekostad av skattemedel ska knytas till de nu gällande kriterierna för detta och avvisar därmed utredningens förslag om utökat generell rätt.
7.2 Utlandsskolorna
Allmänna grunder
Remissinstanserna har inga invändningar mot utredningens förslag om att utlandsskolornas verksamhet bedrivs så långt möjligt enligt grunder- na för skolan i Sverige samt att jämkningar av timplanerna kan göras i vissa fall.
Utredningen föreslår att regeringen bör besluta om en utlandsskola är berättigad till statsbidrag. Det blir sedan Skolverkets uppgift att besluta
om en statsbidragsberättigad skola skall få fullt ansvar för högstadie- Prop. 1992/932l58 resp. gymnasieundervisning. Bilaga 2 Flertalet remissinstanser anser att regeringen skall besluta om statsbi- dragsberättigande. Statskontoret ifrågasätter om inte uppgiften bör åvila Skolverket. Skolverket menar att regeringen måste precisera kraven för ett god- kännande.
Statsbidrag
Utredningen föreslår att statsbidraget för grundskole— resp. gymnasieun- dervisning i princip skall motsvara genomsnittskostnaden per elev i motsvarande undervisning i Sverige. l-luvudmannen skall själv besluta hur de anvisade medlen skall användas. Kostnader för lokaler ersätts särskilt med ett belopp motsvarande 75 % av resp. skolas faktiska kost— nader. Hänsyn skall tas till kostnadsskillnader mellan olika skolorter ge- nom att en del av schablonbeloppen indexregleras.
Merparten av remissinstanserna tillstyrker förslaget. Statskontoret me— nar att förslaget bör kunna finansieras genom minskning av det generel- la bidraget till kommunerna. De elever som går i utlandsskolorna är svenska medborgare och skulle normalt gått i skola i Sverige och alltså innefattas av bidraget till svenska skolor. SUF tror att en indexreglering av bidraget kan ge mer rättvis fördelning än i dag, men menar att ytter- ligare analys av utlandsskolornas totala kostnadsbild behöver göras av vilka faktorer som skall utgöra underlag för indexberäkningen. Liknan- de synpunkter framförs av Föreningen för Svenskar i Världen.
Avgifter
Remissinstanserna instämmer i stort sett i förslaget att huvudmannen för en utlandsskola skall ha rätt att ta ut elevavgifter. Lärarnas Riksför- bund anser alt Skolverket bör få i uppdrag att utarbeta kriterier för om och i så fall hur stor avgift en utlandsskola har rätt att ta ut.
Nordisk samverkan
Utredningen föreslår att överläggningar tas upp med de andra nordiska länderna om att dessa skall ge ett bidrag per elev som motsvarar det för svenska elever tillämpade schablonbeloppet.
Skolverket stöder förslaget och utgår ifrån att de förhandlingar som omnämns i förslaget förs på departementsnivå. Både SUF och Förening- en för Svenskar i Världen vill understryka behovet av att överläggningar skyndsamt tas upp med de andra nordiska länderna.
Ledning Prop. NNE/931158
. .. . . . Bil'- ': l-orslaget innehar att en utlandsskola leds av en styrelse och | den ingar du 2
en ledamot av den svenska beskickningen i landet. Rektor skall finnas för ledning av utbildningen.
Skolverket anser att det även i fortsättningen skall ankomma på Skol- verket att utse en representant i styrelsen. Skolverkets erfarenhet har vi- sat att utlandsskolorna än mer behöver tillsyn och även i vissa fall in- spektion i dess mer formella mening.
Lärare
Utredningen föreslår att skolans styrelse skall bestämma vilka fasta lä- rartjänster som skall finnas. Beträffande krav för sådan tjänst gäller vad som föreskrivs i skollagen om lärare i skolan i Sverige. I övrigt föreslås att den som är lärare vid utlandsskola skall tjänstgöra som lärare i skol- väsendet i Sverige under minst två att åtta på varandra följande år. Lära— re i kommunala skolväsendet bör medges upp till sex års ledighet för att tjänstgöra vid utlandsskola. Värdet av tjänstgöring vid utlandsskola bör ses över i särskild ordning,
Remissinstanserna. bl.a. Skolverket, Svenska t'nst'ttttet, SUF och Lärar- nas Riksförbund, är positiva till utredningens förslag om att man bl.a. skall se över anstållninlgsfrågorna. Skolverket och SUF pekar på svårig- heterna att förena fasta tjänster med kravet på tjänstgöring i Sverige. Några remissinstanser, bl.a. SID/l, anser att någon form av tvingande bestämmelse borde finnas för skolföreningarna att garantera lärarna ett bra försäkringsskydd. Inte bara pensionsförsäkring utan även sjukför— säkring som läcker inkomstbortfall vid långvarig sjukdom. Högskolan i Värjö känner oro för att tjänstekonstruktionen för utlandsverksamma lärare av praktiska skäl blir svår att genomföra utom i tider av akut lä- rarbrist. l:".tt önskemål är att Svenska institutet för denna lärargrupp i stället ordnar obligatoriska f("lrtbildningskurscr på ferietid så att de kan hålla sig å jour med skolväsendet i Sverige. Sundsvalls kommun anför att om schablonbidraget till utlandsskolorna även skall innefatta motsvarig- heten tiII kommunernas medel för lokal skolutveckling bör kravet på två års tjänstgöring i Sverige inte regleras i förordningstext.
7.3 Distansundervisning
Utredningen föreslår att Skolverket, efter anbudsförfarande, ska träffa avtal med en huvudman för distansundervisning om ersättning till den- na för sådan undervisning. Avtalet skall också säkerställa att material för distansumlcrvisning på högstadiet finns att tillgå. Avtalet skall också inkludera kostnader för handledning som i varje enskilt fall kan organi- seras på platsen.
Liber-Hermods menar att avtal måste slutas i god tid mellan Skolver— ket och den organisation som blir ansvarig för rena distansundervis- ningen på grundskole- och gymnasienivå. En förutsättning för Liber-
llermods långsiktiga medverkan med nuvarande pedagogiska och admi- Prop. 1992/932158 nistrativa kvalitetskrav är att garantibeloppct ger full kostnadstäckning Bilaga 2 med kalkylmässig vinst. Man menar också att arbetsgivaransvaret måste läggas på den lokala skolstyrelscn samt att man bör konsulteras vid tjänstctillsättningarna och att handledarna bör genomgå en obligatorisk utbildning i Liber-Hermods regi på våren innan de tillträder sin tjänst.
7.4 Kompletterande svensk undervisning
Förslaget om att ett indexreglerat schablonbidrag per behörig elev läm— nas till huvudman för kotnpletterande svensk undervisning mottages positivt av remissinstanscrna. SUF och Föreningen Svenskar i Världen förordar ett enhetligt schablonbidrag oavsett om huvudmannen är en utlandsskola eller lokal skolförening. l sistnämnda fall aktualiseras frå- gan om ett "startbidrag".
Remissinstanserna har inga invändningar mot att statsbidraget till Swedish Culture upphör.
7.5 Svensk undervisning vid utländsk skola
Remissinstanserna ställer sig i stort sett positiva till att regeringen skall besluta, efter prövning av varje särskilt fall, om statsbidrag till utländsk skola som har svenska elever och anordnar undervisning i svenska och om Sverige. Piteå kommun anser att Skolverket bör besluta i dessa frå- gor.
7.6 Skolgång i Sverige
Remissinstanserna har inga invändningar mot förslaget att en kommun eller ett landsting, som i sin grundskola eller gymnasieskola tar emot ut- landssvenska clever, skall få statsbidrag för dessa elever enligt samma schabloner som de som tillämpas för utlandsskolorna.
7.7 Ett nytt centralt organ
Förslaget innebär att en ideell förening, [föreningen för Utlandsunder— visning (FFU). anförtros fördelningen av statsbidrag och andra adminis- trativa uppgifter samt informations- och serviceuppgifter som rör un- dervisningen av utlandssvenska barn och ungdomar.
Många remissinstanser. däribland RRV, Malmö, Norrköpings och Ljus— dals kommuner, 'I'CO, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och SAI", avstyrker förslaget att en ideell förening, H—"U, inrättas. RRV och Stats- kontoret menar liksom många andra remissinstanser att Skolverket även i fortsättningen bör svara för fördelning av statsbidrag till utlandsskolor— na och även anförtros de informations- och serviceuppgifter som rör undervisningen. Piteå kommun, Landstinget i Kalmar lätt m.fl. är tvek- samma inför utredningens förslag.
SAI" föreslår att en rådgivande nämnd inrättas som stöd till den cen- Prop. l*)92/93:158 trala myndigheten för utlandsundervisningcn. Bilaga 2
8 Vissa övriga frågor om skolan i Sverige (kap. 7)
8.1 Internationell studentexamen - International Baccalaureate (IB)
Utredningen föreslår att för att anordna studier som leder fram till den internationella studentexamen (lll) skall en kommun i fortsättningen endast behöva ha ett godkännande av International Baccalaureate Orga— nisation (lBO) i Geneve.
Många remissinstanser. bl.a. CSN, VHS, KTH, Stockholms stad, Vel- linge, Uppsala och Göteborgs kommuner stöder utredningens förslag. (”SN tycker att svenskt studiestöd bör kunna utgå till studerande som lä- ser denna utbildning i Sverige eller utomlands. K'I'H anser att detta in— ternationella studieprogram kan ge en värdefull stimulans till utveck— ling av den svenska gymnasieskolan. VHS menar att av särskild betydel— se för högskolans fortsatta internationalisering är förslagen om Interna— tional Baccalaureate och "bilingual education" liksom tanken på största möjliga tillvaratagande av hemvändande elever med särskilda språkkun- skaper.
8.2 Undervisning i olika ämnen på främmande språk - s.k. bilingual education
Enligt utredningen bör kommunala initiativ till att bedriva undervis- ning på annat språk än svenska bör stödjas av staten för direkt riktade insatser för fortbildning av lärare.
Haninge kontntttn anser att undervisningen på engelska/tyska (bilingu— al education) bör helst ske av engelsklärare resp. tysklårarc eller inföd— da lärare. Kommuncn föreslår" också att man inför linjespecifik engels- ka/B—språk på samtliga program samt att lärarna fortbildas i ex. teknisk engelska, ekonomisk franska osv. Uppsala kommun anser att bilingual education är en mycket kostnadskrävande verksamhct för de flesta kommuner, då man ställer stora krav på språkkunskaper hos de lärare som skall svara för undervisningen. Kommuner med lll-undervisning har ofta rekryterat lärare från annat land. Man bör satsa på fortbildning av svenska lärare. Göteborgs kommun menar att fortbildningsinsatser in- te enbart bör riktas mot undervisning på engelska, eftersom behoven av fortbildning inom det franska och tyska språkområdet är mycket stora. Kommunen tillstyrker förslagen men vill uppmärksamma att de före- slagna medlen inte på något sätt motsvarar de faktiska behoven.
8.3 Insatser för barn och ungdomar som skaffat sig färdighet i Prop. 1992/932158 främmande språk utomlands Bilaga 2
l förordningarna för grundskolan och gymnasieskolan förs bestämmel— ser in om att språkundervisningcn så långt det är möjligt skall organise- ras så att hemvändande elevers språkfärdigheter tas tillvara och utveck- las från den nivå de har när eleverna inträder i den svenska skolan. Remissinstanserna är positiva till förslaget. Skolverket anser dock att förslaget att införa bestämmelser om att hemvändande elevers språkfär- digheter skall tas till vara är alltför vagt för att kunna bli förordnings- text. Skolvcrkct betonar att det är viktigt att färdigheterna tas till vara men att det bör komma fram i andra styrdokument för skolan. Universi- tetet i Göteborg tycker att då utlandssvenska elever återvänder till Sveri— ge bör de kunna ges tillfälle till studier i de program som finns för ele- ver som inte har svenska som modersmål, t.ex. ITK. Perstorps kommun föreslår att återanpassningsprogram utarbetas. Malmö komntun anser att det är riktigt att man bör sträva efter att bevara och utveckla språkfär- digheten från den nivå eleven har vid återkomsten till svensk skola. En samverkan med komvux och med hemspråksundcrvisningen är natur-
lig.
9 Kostnader och genomförande (kap. 8)
Kostnaderna för alla förslag som utredningen lagt fram har beräknats till 144 miljoner kronor. Förslag till finanscring finns inte.
Skolverket anser att på sikt bör verket avlastas den ekomomiadminis- trativa hanteringen och i stället utvidga sitt engagemang vad gäller upp- följning, utvärdering, tillsyn och utvecklingsstöd till den svenska under— visningen i utlandet.
Några remissinstanser, bl.a. Universitetet i Uppsala och Svenska kont- munförbundet ansluter sig till utredningens uppfattning att finansiering- en av de reformer som föreslås måste ses i ett vidare perspektiv än ut- bildningsområdets.
Utbildningsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 februari 1993
Närvarande: statsministern Bildt. ordförande, och statsråden B. Wester- berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wihble, Björck, Könberg, Lund- gren, Unckel, P. Westerberg, Ask
Statsrådet Ask anmäler fråga om skolans internationalisering.
Regeringen beslutar att genom proposition lämna förslag till riksdagen om skolans internationalisering i enlighet med bilagan till detta proto- koll.
Ur protokollet
Maud Melin
lnnehållsförteckning
Propositionens huvudsakliga innehåll I Ärendet och dess beredning l.l lnternationaliseringsutredningen Utbyten och andra internationella kontaker 2.1 Organiserandet av internationell utbytes— och annan kontaktverksamhet på skolområdet 2.2 Särskilt stöd till internationella kontakter 2.3 Undervisning i olika ämnen på främmande språk 2.4 Elevutbyten 2.4.1 Ett breddat urval av länder för svenska elevers
'x)
utlandsstudier 2.4.2 Förbättrat mottagande av utländska elever 3 'l'illgmloräknamle av utlandsstudier 4 Vissa övriga frågor om skolan i Sverige 4.1 lnternationcll studentexamen 4.2 Insatser för barn och ungdomar som skaffat sig färdighet i främmande språk utomlands 5 Undervisning av utlandssvenska barn och ungdomar 5.1 Behörighet 5.2 Utlandsskolorna 5.2.1 Allmänna grunder 5.2.2 Etablering 5.2.3 Statsbidrag till utlandsskolorna 5.2.4 Ledning och lärare 5.3 Distansundervisning 5.4 Kompletterande svensk undervisning och svensk undervisning vid utländsk skola 5.5 Skolgång i Sverige 5.6 Administration, tillsyn och utveckling 6 Genomförande m.m. 7 Ärendet till riksdagen
l'rt'1positionens lagförslag
Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet (SOU 199293) Svensk skola i världen
Bilaga 2 Sammanfattning av remissyttranden över betänkandet (SOU l992z93) Svensk skola i världen
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 februari [003
omm——
33 35 35 36 37
38
42
51
61