Propositionens huvudsakliga innehåll

Den högre utbildningens kvalitet främjas genom ökad mångfald. Statli— ga högskolor, fria högskolor och högskolor i stiftelseform kompletterar varandra. Mångfalden ger den enskilde studenten större möjligheter att välja utbildning.

Regeringen föreslår att två i dag statliga högskolor överförs i stiftelse- form. Regeringen bör, enligt vad som föreslås i denna proposition, be- myndigas att genomföra en sådan överföring och att tillskjuta nödvän— digt kapital.

E%? rar

Prop. 1992/93: 231

• Sida 2
•  Original

Propositionens lagförslag Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden '

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden att det i övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1857) om ändring i nämnda lag skall införas en ny punkt, 10, av följande lydelse.

10. Riksförsäkringsverket skall, efter beslut av regeringen, under år 1994 överföra sammanlagt högst 11 700 miljoner kronor från avveck- lingsstyrelsen till högst fem stiftelser enligt följande — högst 6 000 miljoner kronor till en stiftelse som regeringen bestäm- mer och som har till uppgift att stödja strategisk forskning, främst inom naturvetenskap och teknik, — högst 2 500 miljoner kronor till en stiftelse som regeringen bestäm— mer och som har till uppgift att stödja miljöstrategisk forskning, — högst 1 500 miljoner kronor till en stiftelse som regeringen bestäm- mer och som har till uppgift att stödja kulturvetenskaplig forskning samt . — högst 1 700 miljoner kronor till två stiftelser som bildas för att överföra statliga högskolor till privaträttslig form; och skall fördelning- en av medlen mellan dessa stiftelser göras i enlighet med regeringens bestämmande.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

• Sida 3
•  Original

Utbildningsdepartementet PrOP- 1992/932231

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 april 1993

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hells- vik, Wibble, Björck, Davidsson, Könberg, Lundgren, Unckel, P. Wester- berg, Ask

Föredragande: statsrådet Unckel

Proposition om högskolor i stiftelseform — mångfald för kvalitet

1. Inledning

Sverige står inför stora utmaningar. Ekonomins styrka mäste återupp- rättas. Kreativiteten skall främjas.

Utbildningsnivån i arbetskraften, forskningsmiljöernas utvecklingsför- måga och ett effektivt samspel mellan dessa och samhället i övrigt får en allt större betydelse för kompetensutvecklingen och därmed för vårt lands möjligheter att hävda sig i den internationella konkurrensen. Sve- rige måste inta en tätposition i dessa avseenden för att säkerställa väl- stånd och trygghet för befolkningen.

Universitet och högskolor spelar en central roll i främjandet av den nödvändiga kompetensen. Ett större antal unga måste kunna erbjudas utbildning av hög kvalitet. Universitetens och högskolornas forskning är av vital betydelse för industrins och det övriga samhällets utveckling.

Universitetens och högskolornas uppgifter är emellertid vidare än så. De första universiteten i Bologna och Paris var ursprungligen autonoma institutioner. Sedemera kom emellertid många utbildningsinrättningar, inklusive de första universiteten i Sverige, att bli underställda och do— minerade av staten och konungen. Gradvis har antalet fria och autono- ma institutioner, vägledda av egna ideal och principer, ökat i världen.

Ett nordeuropeiskt exempel på denna utveckling är bildandet av Ber- linuniversitetet år 1810. Universitetet inrättades efter principen att det skulle stå fritt från statligt inflytande för att i stället organiseras kring den egna forskningen och undervisningen. Universitetet skulle vara en ”republik” i staten med egen ”senat”, egna ”medborgare” och med egen ”ordningsvakt” på det sätt som varit fallet på många håll i övrigt i Europa även tidigare.

Principerna för autonoma universitet stadfästes av Europas universitet i samband med firandet av Bolognauniversitetets 900-årsjubileum 1988. I det universitetens egna Magna Charta som därvid antogs framhålls det bland annat:

'..»

• Sida 4
•  Original

”Frihet i forskning och utbildning är universitetens grundläggande princip. Statsmakterna och universiteten måste inom sina respektive områden respektera detta grundläggande krav."

Grundutbildning av hög kvalitet, bedriven i rationella former, till- sammans med forskning och forskarutbildning av högsta klass skall allt- så i universiteten och högskolorna förenas med uppgiften att vara den kritiska motkraft vårt öppna samhälle behöver. Friheten måste värnas genom organisatorisk mångfald och oberoende gentemot staten och andra intressen. Samtidigt måste forskning och utbildning bedrivas inom de etiska ramar som utgör grundvalen för vårt samhälle. Det stäl— ler höga krav på universitetens och högskolornas struktur.

En ny omvärld

I samspelet med samhället är universitet och högskolor beroende av den snabba omvärldsförändringen. Jag vill här peka på fyra faktorer av sär- skild betydelse, nämligen

* snabbheten i kunskapsutvecklingen, * det ökade kunskapsinnehållet i såväl varu— som tjänsteproduktio-

nen, * den ökade komplexiteten i samhälls— och kunskapsutvecklingen,

och * den tilltagande internationaliseringen. Snabb/teten i kunskapsutvecklingcn kan illustreras på många sätt. Så— väl patent— som publiceringsfrekvensen har t.ex. ökat inom flertalet forskningsområden. Tiden mellan grundläggande forskningsresultat och färdiga produkter har inom många områden minskat radikalt. För ett stort telekommunikationsföretag avsåg en tredjedel av orderingången 1992 produkter som inte fanns på marknaden för 1 — 1,5 år sedan. Kun- skaper som förvärvats i även kvalificerad utbildning riskerar att på någ— ra få år i betydande utsträckning bli inaktuella beroende på den veten- skapliga utvecklingen.

Den snabba utvecklingen förändrar villkoren för all utbildning. Den understryker behovet av öppenth och kontenuerlig förnyelse, men oclså av sådana kunskaper som är relativt oföränderliga över tiden. Flö- det av kunskap mellan forskare och samhälle i övrigt måste förbättras. Nya krav ställs t.ex. på öppenhet i samspelet mellan akademisk forsk- ning och industri.

Det ökade kunskapsinnehållet i såväl varu— som tjänsteproduktionen leder till höga krav i fråga om utbildningens och forskningens kvalitet. Kunskap i sig är en insatsfaktor av samma eller ofta större dignitet än råvaror och kapital. Det gäller särskilt för ett land som Sverige. För att vidareutveckla vårt välstånd måste Sverige ta nya marknadsandelar i snabbt växande, teknik— och kunskapsintensiva branscher. Begränsning- ar beroende på liten folkmängd och ett litet språkområde kan bara kompenseras genom att kvaliteten i det vi gör är högre än i våra kon- kurrentländer.

• Sida 5
•  Original

Det ökade kunskapsinnehållet ställer också krav på högre utbildning för flera unga. I propositionen 1992/93:169 Högre utbildning för ökad kompetens har jag understrukit vikten av att öka antalet studerande vid längre akademiska utbildningar. I propositionen påpekar jag särskilt be— hovet av en utbyggnad av civilingenjörsutbildningen.

Utbyggnaden av den högre utbildningen måste emellertid ske med iakttagande av höga kvalitetskrav. Den otillräckliga tillgången på kvali- ficerade lärare med doktorsexamen gör att utbyggnaden av den högre utbildningen måste tillåtas ta viss tid.

Komplexiteten i kunskapsinnehållet tilltar. Med den ständigt ökande mängden kunskap ställs speciella krav på överblick och integration. Nya betydande vetenskapliga resultat uppkommer ofta i gränsskiktet mellan discipliner där olika kunskaper och angreppssätt möts.

Efterfrågan på varor och tjänster tillfredsställs inte längre i samma ut- sträckning med massproducerade, standardiserade produkter. Behoven har blivit mer komplexa och konsumenterna mer kunniga och kvali- tetsmedvetna. Det har lett till en individualisering av såväl privata som offentliga varor och tjänster som måste tillgodose ökade kvalitetskrav.

l skola och högre utbildning gör de komplexa utbildningsbehoven de unika kombinationerna intressantare. Inom forskningen får de gräns- överskridande ansatserna större betydelse.

Denna utveckling understryker, som jag nyss nämnde, också betydel— sen av kunskaper om vår historia och andra, humanistiskt och sam— hällsvetenskapligt analyserade begrepp och förhållanden. Dessa blir allt mer betydelsefulla för att människor skall kunna förstå och tolka för- ändringar. Högskolestuderande måste genom den högre utbildningen ges bättre beredskap att självständigt ta till sig nya kunskaper. Analys— och problemlösningsförmåga som är tillämpbar på många yrkesområ- den blir allt viktigare.

Det internationella samspelet skärper — liksom det ökade kunskapsin— nehållet i varu— och tjänsteproduktionen — kvalitetskraven. Den inter- nationella konkurrensen om den mest kvalificerade arbetskraften kom- mer att tillta. Samtidigt ökar möjligheterna till internationellt samarbete som kan öka utbytet av det egna kunnandet inom ett stort antal områ- den.

Det svenska utbildnings— och forskningssystemet måste verka under största möjliga internationella öppenhet. Såväl företag som enskilda forskare, forskargrupper och universitet måste i ökande utsträckning få tillgång till internationella nätverk. Det bör vara ett mål att varje elev eller student någon gång under utbildningstiden tillbringar någon pe- riod vid en skola eller ett universitet i ett annat land. Det nordiska ut- bildnings— och forskningssamarbetet sker bl.a. genom Nordplus och Nordiska forskarutbildningsakademien.

Med ett ökat internationellt utbyte ökar också kravet på att Sverige skall kunna erbjuda den som genomgått längre utbildning goda arbets- möjligheter och rimlig ekonomisk avkastning på utbildningen. Särskilt

Prop. 1992/93z231

• Sida 6
•  Original

i det senare hänseendet har Sverige i dag ett tydligt handikapp jämfört med andra viktiga länder.

Det som brukar benämnas utbildningspremien, dvs. avkastningen på ett extra utbildningsår, är i Sverige för låg. Det kan på sikt leda till öka- de svårigheter att rekrytera tillräckligt många till högre utbildning, till ett utflöde av välutbildad svensk arbetskraft till utlandet och till ett otillräckligt inflöde av välutbildade medarbetare från andra länder. Alla dessa tre effekter är oacceptabla.

Den s.k. Lindbeckkommissionen har särskilt pekat på behovet av för- ändringar inom detta område. Kommissionen pekar på att såväl löne— som skattestrukturen måste reformeras.

En kunskaps— och samhällsutveckling av det slag jag här har skisserat kommer att göra det omöjligt att i framtiden centralt planera utbild- ningens inriktning och innehåll. Det understryker betydelsen av flexibi- litet och mångfald som drivkrafter för hög kvalitet.

2. Reformstrategin

För att möta de utmaningar som här har skisserats har regeringen ini- tierat reformer på flera plan.

Rätten och möjligheten att välja skola, inom det kommunala skolvä- sendet och mellan kommunala och fristående skolor, har vidgats. Den ökade valfriheten gör det lättare för elever och föräldrar att ställa per- sonliga krav, samtidigt som det främjar dynamiken i hela utbildnings- systemet.

Parallellt härmed pågär arbetet med att utforma en ny läroplan för grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Den enskildes möjligheter att forma personligt inriktad utbildning kommer att förstär- kas. I gymnasieskolan främjas en mera kursinriktad utbildningsupplägg- ning.

Inom den högre utbildningen sker förändringar i två avseenden. Uni- versiteten och högskolorna får större möjligheter att erbjuda fler stu- denter utbildning, samtidigt som den högre utbildningens struktur re- formeras. Genom de förslag som presenterats för riksdagen i propositio- nerna 1992/931170 Forskning för kunskap och framsteg respektive 1992/93:171 Forskning i frontlinjen förstärks forskningen väsentligt.

Den högre utbildningen i Sverige måste ha en omfattning som är jäm- förbar med vad som erbjuds i andra länder. Sedan 1991 pågår en bety- dande utveckling av den högre utbildningen. Den sker mot bakgrund, dels av de längre utbildningarnas otillräckliga omfattning, dels av den högre utbildningens alltför starka inriktning mot den offentliga sektorn.

Av följande diagram framgår den högre utbildningens omfattning en- ligt de dimensioneringsnivåer som gällde 1991 respektive uppnås ge- nom de beslut som fattats de senaste åren. Dessutom åskådliggörs inrikt- ningen mot olika utbildningsområden.

• Sida 7
•  Original

. 700 000 -—-———————-—— 700 000 _ ___—___— Kortare utbildning - prognos 92/93

Längre utbildning _ se prognos 92/93

500 000

Kortare utbildning ' i Längre utbildning prognos 90/91 prognos 90/91 '300 000 ___—___ 300 000 _. 100 000 ..__——--_—__— I; 100 000 _ ___.— 0 ___ ______ 0 ___,w_.___ 1990 1995 2000 2005 2010 2015 1990 1995 2000 2005 2010 2015

Figur 1 Antal utbildade från universitet och högskolor under 65 år

Förskollärare. fritidsped. kortare samhällsvet. utb.

Kortare vårdutbildning

250 000

200000 ggg—&W Längre samhällsvet. utb.

ingenjörer, tekniker M (exkigymn.ing.) , Längre utbildning ( civ. ingenjörer, naturvetare, arkitekter)

150 000

1990 1995 2000 2005 2010 2015

Figur 2 Antal utbildade per utbildningsområde enligt 1992/93 års kapaci-

tetsnivå

• Sida 8
•  Original

Genom de beslut som fattats de senaste åren kommer antalet studen- ter vid universitet och högskolor att öka med drygt 50 000 fram till mit— ten av 1990—talet. Parallellt med utbyggnaden genomförs ett kvalitets- program under tre är, omfattande drygt 700 miljoner kronor. Bland åt- gärderna finns en ökning av andelen lärare med doktorsexamen och pe- dagogisk utbildning av alla lärare.

I propositionen 1992/93:169 Högre utbildning för ökad kompetens förordar jag en utbyggnad av civilingenjörsutbildningen med 400 plat- ser. Jag delar i allt väsentligt den uppfattning om behovet av en större andel tekniskt utbildade som angivits av Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) i en särskild studie 1992.

Jag sätter samtidigt upp mål för den framtida utbyggnaden av den högre utbildningen. En minst lika stor andel av varje ungdomsgrupp som i andra jämförbara länder bör i vårt land genomgå högre utbild- ning. Särskild betydelse läggs vid de längre utbildningarna. Vid sekel- skiftet bör åtminstone 20 000, helst 25 000 examina årligen avläggas ef- ter längre akademiska utbildningar. I dag examineras ca. 14 000 från ut- bildningar av detta slag.

3. Frihet för kvalitet

I propositionen 1992/93:1 Universitet och högskolor — frihet för kvalitet angav jag riktlinjerna för den strukturella förändring av universitet och högskolor som genomförs parallellt med utbyggnaden av den högre ut- bildningen. Propositionen antogs av riksdagen den 15 december 1992 (bet. 1992/93zUbU3, rskr. 1992/93:103).

Bakom propositionens förslag låg övertygelsen att den centraliserade och linjeinriktade utbildningsordning som fastlades 1975 var illa anpas- sad att möta de nya krav som jag tidigare beskrivit.

Den strukturförändring som propositionen förespråkade angavs på följande sätt:

(1) ökad frihet och skapande av incitament för utveckling och kvali- tet inom statliga universitet och högskolor,

(2) fasta och entydiga regler för relationerna mellan staten och fristå- ende universitet och högskolor,

(3) förändrat, icke—statligt, huvudmannaskap för vissa universitet och högskolor.

De tre delarna av strukturförändringen kompletterar varandra för att göra hela universitets— och högskolesystemet mera mångfacetterat. I propositionen 1992/93:169 Högre utbildning för ökad kompetens full- följs frigörelsen av de statliga universiteten och högskolorna. I översikt- liga utbildningsuppdrag skall regeringen ge besked om vilka mål som skall uppnås under treårsperiodcn 1993-—1996 samtidigt som nödvändi- ga resurser anslås. Varje universitet och högskola tillförsäkras, i enlighet med vad som angavs i propositionen 1992/93zl Universitet och högsko- lor - frihet för kvalitet, en betydande frihet när det gäller formerna för

• Sida 9
•  Original

att nå målen. Studenternas val och intressen ges en avgörande tyngd i inriktningen av universiteten och högskolornas arbete.

Genom Universitetskanslerns försorg prövas för närvarande frågan om examensrätt för vissa helt fria högskolor. Det gäller Teologiska hög- skolan i Stockholm (Betelseminariet och Teologiska seminariet), Johan- nelunds teologiska institut, Metodistkyrkans teologiska seminarium, Missionsskolan Götabro, Missionsskolan Kortebo och Örebro missions- skola. Efter Universitetskanslerns prövning räknar jag med att regering— en under våren 1993 skall kunna fatta beslut om dessa skall få utfärda examina och i så fall vilka. Eventuell ekonomisk ersättning kommer att regleras i avtal mellan staten och utbildningsanordnarna.

4. Fristående stiftelser

Den tredje delen av regeringens strategi för en frigörelse av den högre utbildningen från statens detaljinflytande utgörs av högskolor i stiftelse— form.

I regeringsförklaringen från 1991 framhölls: ”Strävan skall vara att skapa mer autonoma universitet och högsko- lor. De principiella och praktiska frågorna vid en omvandling av uni- versitet och högskolor till fristående stiftelser klarläggs snabbt.”

Formerna för en övergång av någon eller några högskolor i stiftelse- form har sedan hösten 1991 utretts i samarbete med intresserade hög- skolor.

För den stiftelseägda högskolan avses inte den nya högskolelagen eller den nya högskoleförordningen komma att gälla. Det innebär att stiftel- sehögskolan tillerkänns ytterligare frihetsgrader i planering och organi- sation av verksamheten jämfört med de statliga universiteten och hög- skolorna. Det innebär vidare att statsmaktens rätt att genom ensidiga be- slut styra verksamheten ersättes med en relation grundad på avtal mel— lan två parter, staten och högskolan.

Stiftelsebildningen möjliggörs genom att staten tillskjuter kapital för ett klart definierat syfte: att bedriva högre utbildning och forskning. Sta- ten ersätter härutöver stiftelsehögskolan för insatser inom forskning och utbildning.

5. Svenska och utländska erfarenheter

Sverige är internationellt unikt när det gäller statens absoluta dominans inom universitets— och högskoleväsendet. Det normala i andra länder är att universitet med andra huvudmän kompletterar de statliga universite- ten och högskolorna.

Handelshögskolan i Stockholm är Sveriges största icke-statliga högsko- la. Den grundades 1909 av handelshögskoleföreningen som fortfarande är huvudman för verksamheten. Högskolans inkomster utgörs till stör— sta delen av avkastningen från de fonder handelshögskoleföreningen

• Sida 10
•  Original

byggt upp. Staten medverkar med bidrag som täcker ca 13% av högsko- lans kostnader.

Tidigare har både Stockholm och Göteborg haft icke-statliga högsko— lor. I slutet av 1800-talet bildades i Göteborg och i Stockholm högsko- lor som var fristående från staten. De finansierades med donationer och bidrag från respektive kommun. Senare fick de även bidrag från staten.

Dessa båda högskolor hade länge en delvis annan syn på sin uppgift än andra universitet och högskolor. Så fördes t.ex. under lång tid dis- kussioner om huruvida Stockholms högskola skulle söka få examens- rätt, eller om dess syfte var att tillfredsställa mer allmänna bildningsmål. Högskolorna i Stockholm och Göteborg bidrog utan tvivel till en vitali- sering av Sveriges akademiska liv. Stockholms högskola fick år 1884 Sveriges första kvinnliga professor, då man kallade Sonja Kowalewski till professor i matematik.

De ökande studerandeantalen, inflationen efter andra världskriget och andra samhällsförändringar som gjorde det svårare att erhålla nya dona- tioner, ökade högskolornas beroende av staten.

Högskolorna i Stockholm och Göteborg förstatligades 1960 respektive 1954. Anledningen var att staten hade blivit en allt viktigare finansiär, och ville i kraft av detta ha ett mera totalt inflytande över högskolornas verksamhet. Handelshögskolan i Göteborg uppgick så sent som 1971 i Göteborgs universitet.

Handelshögskolan i Stockholm har bibehållit sin självständiga ställ- ning. Det har givit möjligheter till intressanta jämförelser med de eko- nomutbildningar som universiteten erbjudit. Konkurrensen har varit till nytta. Så har man t.ex. kunna se hur donationer till ekonomutbild- ningar på andra håll kommit till stånd i syfte att skapa motsvarigheter till Handelshögskolan. Det är också anmärkningsvärt att ekonomutbild- ningen vid Stockholms universitet, som har en mycket stor omfattning och räknat per student bland de lägsta resursnivåerna i Sverige, ändå kunnat visa en betydande vitalitet. Ett exempel på det är det försteg som universitetet fick vid datorernas introduktion i utbildningen under 1980-talet.

I andra länder är det, som jag nyss nämnde, normalt att statliga uni- versitet och högskolor kompletteras av högskolor med annan huvud- man. Mångfalden anses berikande för såväl studenternas valfrihet som för kvaliteten.

Japan har nära 3 900 universitet och högskolor, varav de flesta byggts upp under 1900-talet. Den övervägande delen av dessa är privata, med undantag av de tekniska högskolorna där situationen är den omvända. Ungefär 77% av Japans 2,8 miljoner studenter återfinns på privata uni- versitet och högskolor.

I USA svarar olika offentliga huvudmän för ca 64% av den högre ut- bildningen. För resterande del svarar privata huvudmän, stiftelser och föreningar.

I Storbritannien är universiteten självstyrande och i kraft av tradition relativt fria, trots att de flesta är statliga. I Storbritannien finns dessutom

• Sida 11
•  Original

ett privat universitet, University of Buckingham. Det grundades 1973 och fick kungligt brev 1983. Det har kvalitetsmässigt samma status som andra brittiska universitet.

I Tyskland är 62 av de cirka 300 anordnarna av högre utbildning icke— statliga. De är relativt små och drygt hälften av dem har som huvudmän olika religiösa samfund.

28 högskolor har studiegångar som motsvarar universitetens, medan resterande 34 betecknas som fackhögskolor. Av de universitetsliknande drivs 22 av religiösa huvudmän och har en inriktning mot humaniora och/eller teologi. De övriga sex har andra huvudmän och är framför allt inriktade mot medicin, Odontologi och ekonomi. Av fackhögskolorna är 17 kyrkliga med inriktning mot socialsektorn, elva tekniska eller ekonomiska och sex konstnärliga.

FinansieringSformerna är blandade. Av de sex icke-statliga ”universi- teten" finansieras fyra genom avgifter, ett genom medel från huvudman— nen och ett genom statliga anslag. Det sista är det omtalade "Private Universität Witten/Herdecke", som sedan 1990 är erkänt som en del i det offentliga systemet för högre utbildning. Av fackhögskolorna får nästan alla offentliga bidrag.

6. Motiv för stiftelsehögskolor

Det finns flera motiv för en överföring av högskolor i stiftelseform.

6.1. Mångfald i institutionella former

I min tidigare beskrivning av villkoren för uppbyggnad och spridning av kompetens i vårt samhälle betonade jag de förändrade villkoren för den högre utbildningen. Mångfald även i institutionella former är ett starkt redskap för främjande av den dynamik och den flexibilitet som i större utsträckning kommer att behövas i framtiden.

Den frigörelse för de statliga universiteten och högskolorna som nyli- gen beslutats ger betydande utrymme för initiativ, successiv anpassning till nya omständigheter. profilering m.m. Frigörelsen av de statliga uni- versiteten och högskolorna är emellertid bara en del av den nödvändiga förändringen.

I Sverige har universitet och högskolor under lång tid verkat inom ra- men för en ordning präglad av en omfattande central statlig styrning. Nästa steg i den förändring som inleddes genom 1992 års beslut, bör nu tas.

Remissvaren på departementspromemorian (Ds 1992:1) Fria universi- tet. och högskolor som föregick propositionen 1992/93:1 Universitet och högskolor — frihet för kvalitet visar på behovet av friare komplement till de statliga universiteten och högskolorna. Intressanta skiljelinjer re— dovisades i det samlade remissmaterialet från universiteten och högsko- lorna. I flera fall argumenterade t.ex. styrelsen för en läroanstalt för au—

• Sida 12
•  Original

tonomi i förhållande till statsmakten, medan underremissinstanserna kunde hävda behovet av en relativt detaljerad central reglering. Även mellan läroanstalter finns liknande nyansskillnader. I riksdagsbehand- lingen av propositionen framfördes flera, långt gående förslag till ett bi- behållande av den hittills gällande styrningsfilosofin. Den slutsats man kan dra av detta är att den statliga myndighetsformen alltjämt tenderar att ge upphov till normering av beteende och en benägenhet för, re- spektive krav på, enhetliga lösningar som inte är förenliga med verk- samhetens behov av mångfald och flexibilitet.

6.2. Stimulans för kvalitet och effektivitet

De svenska universiteten och högskolorna arbetar i hård konkurrens på två fronter om de bästa forskarna och lärarna.

Den ena fronten är internationell. Att så många svenska forskare häv- dar sig väl i en internationell konkurrens är i sig bara positivt. Svenska forskare förmår att med framgång konkurrera om professorstjänster i bl.a. USA, Tyskland och Danmark. Ur den svenska utbildningens och forskningens synpunkt måste detta emellertid motsvaras av ett inflöde av samma storlek. Så är inte fallet i dag.

Den andra fronten är inhemsk. Industrin erbjuder inom vissa ämnes- områden anställningsvillkor som mer än väl uppvägt de fördelar vad gäller arbetets innehåll och organisation som högre utbildning och forskning normalt sett ger. Inom teknik, naturvetenskap och företags- ekonomi är denna tendens särskilt tydlig. Det kan noteras i detta sam- manhang att de högskolor som visat intresse för att ombildas har en så- dan inriktning.

Staten har ett uppenbart intresse av att stimulera hög kvalitet inom högre utbildning och forskning, liksom ett effektivt resursutnyttjande. I det system för resurstilldelning för grundläggande högskoleutbildning som jag i propositionen 1992/93:169 Högre utbildning för ökad kompe- tens föreslår skall gälla från den 1 juli 1993, finns viktiga inslag för att främja båda de syften jag just har angett. Olika huvudmän för olika lä- rosäten kan säkerställa att dessa ambitioner fullföljs, dels genom att den flexibilitet i verksamhetens inriktning som jag nyss pekat på kan kom- ma att härledas ur nya organisatoriska villkor, dels genom att konkur- rensen mellan organisationsformerna i sig kan väntas ge upphov till högre effektivitet i resursanvändningen och stimulera till ökad omsorg om studenterna.

6.3. Säkerställd frigörelse

Med olika huvudmän för högskolor säkerställs den beslutade frigörelsen inom universitet och högskolor. Ett ökat antal icke-statliga högskolor, vars förhållande till staten bygger på avtal, betyder att det i framtiden kommer att finnas referensobjekt, som inte staten direkt förfogar över.

1'2

• Sida 13
•  Original

Därigenom kan t.ex. graden av central reglering av de statliga universi— teten och högskolorna alltid ställas i relation till högskolor under annat huvudmannaskap.

Stiftelsehögskolor kan alltså, vid sidan av de fördelar stiftelseformen medför för respektive högskola, innebära en stimulans för utvecklingen av den högre utbildningen och forskningen i hela universitets— och hög— skolesystemet. Det illustreras av följande bild:

kreativitet Utbyte Utmaningar

Figur 3 Stiftelsehögskolornas interaktion med statliga universitet och hög- skolor

Det är min övertygelse att staten för överblickbar framtid kommer att ha ett huvudansvar för den högre utbildningen och forskningen, precis som i flertalet andra länder. Jag är emellertid också övertygad om att den högre utbildningen och forskningen i Sverige, liksom i andra län- der, skulle vinna på att det vid sidan av de statliga universiteten och högskolorna också finns högskolor med andra huvudmän.

Jag vill i detta sammanhang kort kommentera några av de invänd- ningar som rests mot tanken att överföra statliga högskolor i stiftelse- form.

I den debatt som under det senaste året förts bl.a. i riksdagen har det hävdats att det vore olämpligt att bedriva just högre utbildning och forskning i större utsträckning än f.n. i annan form än under statligt huvudmannaskap.

Jag finner det för min del angeläget att understryka att det internatio- nellt förekommer många akademiska institutioner under icke—statligt huvudmannaskap, vid vilka utbildning och forskning av hög kvalitet bedrivs och där den professionella, akademiska integriteten hålls högt. Det finns knappast skäl att anta att inte högskolor med icke—statligt hu— vudmannaskap i Sverige skulle fungera på motsvarande inspirerande sätt.

Jag kan inte heller se någon principiellt grundläggande skillnad mel- lan å ena sidan utbildning i t.ex. folkrörelseregi inom folkhögskolor

• Sida 14
•  Original

och studieförbund och å andra sidan utbildning vid stiftelseägda hög- skolor där verksamheten bedrivs utan vinstsyfte.

Även tanken att avskilja statligt kapital för att möjliggöra bildandet av stiftelsehögskolor har mött invändningar. Också dessa invändningar fin- ner jag oklara och inkonsekvent motiverade. Jag vill framhålla, att sta- ten tagit initiativ till eller medverkat till stiftelsebildningar i syfte att möjliggöra t.ex. kulturellt angelägen verksamhet. Sådana initiativ har alltid i varierande utsträckning inneburit en förmögenhetsöverföring från staten till ett enskilt rättssubjekt. Förhållandet att staten i en del fall förbehållit sig rätten att t.ex. helt eller delvis utse styrelse och revi- sorer ändrar inte detta faktum.

7. De tre högskolorna

En övergång i stiftelseform bör förberedas i nära samverkan med berör- da högskolor. En bred diskussion har i denna anda förts under det se— naste året.

Inledningsvis gav jag alla universitet och högskolor möjlighet att delta i arbetet att utröna förutsättningarna för en övergång till stiftelseform. Intresse anmäldes från Universitetet i Umeå, Tekniska högskolan i Stockholm (KTH), Chalmers tekniska högskola i Göteborg (CTH), Hög- skolan i Växjö, Högskolan i Jönköping samt landstinget i Söderman- lands län.

Tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola i Göte- borg och Högskolan i Jönköping har visat särskilt intresse för en stiftel- sebildning.

KTH grundades ursprungligen som Teknologiska institutet år 1827. Högskolans utbildning är förlagd uteslutande inom det tekniska områ— det: civilingenjörsutbildning, arkitektutbildning, ingenjörsutbildning och viss annan teknisk utbildning i huvudsak av fortbildningS— och vi- dareutbildningskaraktär. Antalet helårsstudenter vid KTH är ca 7 800.

Forskningsverksamheten vid KTH täcker i stort sett hela det tekniska området med tillhörande naturvetenskapliga basämnen. Antalet ordina- rie professurer är 118. Högskolans totala omslutning uppgår till ca 1,3 miljarder kronor per år.

CTH bildades år 1829 genom en donation av kanslirådet William Chalmers. Verksamheten har likartad struktur som KTH:s. CTH bedri- ver dessutom verksamhet inom det nautiska området.

Antalet helårsstudenter är ca 6 000. Antalet ordinarie professurer är 106. CTH:s omslutning är ca 1,1 miljarder kronor per år.

Högskolan i Jönköping bildades vid högskolereformen 1977. Vid hög- skolan finns framför allt lärarutbildning, ingenjörsutbildning och eko- nomutbildning. Antalet helårsstudenter är ca 2 300.

Forskningen vid högskolan i Jönköping har liten omfattning. Budget— äret 1991/92 uppgick de totala forskningsinsatserna till 1,8 miljoner

• Sida 15
•  Original

kronor. Den totala omslutningen uppgår till ca 95 miljoner kronor per år.

Ett förslag till utbyggnad av en del av högskolan till en internationell handelshögskola har utformats av Stiftelsen Internationella Handelshög- skolan i Jönköping. Handelshögskolans tänkta inriktning är koncentre- rad till entrepenörskap och småföretagarutveckling.

8. Överläggningarna med högskolorna

Efter informella samtal med de tre nämnda högskolorna under 1992 överlämnade Utbildningsdepartementet den 7 december samma år en beskrivning av hur en stiftelsebildning skulle kunna ske som ett under- lag för bedömning inom respektive högskola. Svar skulle lämnas senast den 1 mars 1993.

Den principiella uppbyggnaden av en tänkt stiftelsehögskola såsom den beskrevs i underlaget till högskolorna framgår av följande figur:

REGERINGEN

— utser inledningsvis .- valförsamling ___—) VALFORSAMLING utser stiftelsens styrelse

— utser en statlig representant i stiftelsens styrelse /

Lärare och övriga anställda samt studenter , är representerade

i styrelsen _)

Figur 4 Stiftelsehögskblans organisationsstruktur

Stiftelsen skulle ha till ändamål att vara ensam ägare till ett högskole- bolag som driver utbildnings— och forskningsverksamheten och ett fas— tighetsbolag som svarar för högskolans lokaler. Stiftelsen skulle verka för hög kvalitet i forskning och utbildning respektive en ändamålsenlig förvaltning av högskolans fastigheter. Stiftelsen skulle också med egna medel finansiera från stiftelsens synpunkt angelägen verksamhet vid högkolan.

Den tänkta finansieringen av stiftelsehögskolan framgår av följande bild:

• Sida 16
•  Original

Erbjudande att teckna förmånliga statliga län Avtal med staten Fårsknings- r d i Stiftelse— smede kapital & U —betint|iga byggm' J [_ Beställd — kt' ' nu?/aiåillde Avkastning ' joorsknilrgtg mm statliga ran se ors- töretag : (: organ, företag _G— _— Donationer

Figur 5 Stiftelsehögskolans tänkta finansiering

Stiftelsen skulle tillföras aktier ur den statliga aktieportföljen som stif- telsekapital. Härutöver skulle stiftelsen tillföras aktierna i de båda bola- gen. Vidare skulle staten garantera ett inledningsvis ränte— och amorter- ingsfritt lån i 30 år. Avsikten med lånet skulle vara att ge stiftelsen en rimlig finansiell frihet. Högskolebolaget skulle kunna tillföras de inven- tarier som högskolan disponerar som apportegendom. Fastighetsbolaget skulle på motsvarande sätt överta högskolans fastigheter eller byggnader. I förekommande fall skulle staten tillse att stiftelsen dek möjlighet att återhämta eftersatt underhåll i lokalerna.

Stiftelsens närmare förhållande till staten skulle anges i ett långsiktigt ramavtal. Jag återkommer strax till det.

Stiftelsens styrelse skulle i sin huvuddel utses av en valförsarnling om ca 15 personer som stiftaren utsåg första gången efter förslag från bl.a. akademier och lärarna vid högskolan. Denna valförsamling skulle sedan förnya sig själv, genom att i plenum utse nya ledamöter, efter hand som dess medlemmar avgick. Rektor skulle vara självskriven ledamot i stif— telsens styrelse. En annan ledamot skulle utses av regeringen.

Huvuddelen av högskolebolagets styrelse skulle utses av bolagsstäm- man, dvs. av stiftelsen. Lärar— och studeranderepresentation i högskole- bolagets styrelse skulle regleras i bolagsordningen och i ramavtalet med staten. De anställdas representation i bolagsstyrelser är reglerade i lag. Högskolans rektor skulle vara självskriven ledamot. Fastighetsbolagets styrelse skulle utses av stiftelsen på bolagsstämman.

Grundläggande bestämmelser syftande till att ge offentlig insyn skulle tas in i såväl bolagsordningen som ramavtalet.

Ett femtonårigt ramavtal, vars syfte var att ange ramarna för statens relationer med respektive stiftelsen, högskolebolaget och fastighetsbola- get skulle, som jag just nämnt, slutas.

Ramavtalet skulle bl.a. innehålla en allmänt formulerad deklaration där staten uttalar att den ser stiftelsehögskolorna som en del av det

• Sida 17
•  Original

svenska universitets— och högskolesystemet och att staten ifråga om ut- bildnings— och forskningsuppdrag, internationellt samarbete m.m. skul- le behandla dessa högskolor utifrån samma utgångspunkter som de stat- liga högskolorna.

Statens köp av utbildning och forskning skulle ske på samma villkor som gäller för utbildnings— och forskningsuppdrag till statliga högsko- lor, med kvalitet och effektivitet som avgörande kriterier. Ersättning för utförd grundutbildning skulle utgå efter samma principer som för statli- ga universitet och högskolor.

Ramavtalet skulle även ange att de resurser som staten anslår för forskning över fakultetsanslagen 1993/94 och därmed sammanhängande lokalkostnader i förekommande fall skulle värdesäkras under sex år framåt på grundval av utvecklingen för motsvarande fakultetsanslag,

Ramavtalet skulle innehålla de nödvändiga åtagandena från statens si- da, t.ex. vad avser det lån som staten avsåg att garantera för att kunna ge stiftelsen en rimlig finansiell frihet.

För Högskolan i Jönköping skulle i ramavtalet med staten även anges att målet var att bygga upp en internationell handelshögskola i huvud- sak i enlighet med det förslag som lagts fram av Stiftelsen Internationel- la Handelshögskolan i Jönköping.

Den pensionsskuld respektive högskola förutsattes överta från staten skulle behandlas enligt de principer som lades fast av riksdagen vid be- handlingen av kompletteringspropositionen 1992. Av praktiska skäl fö- reslogs att endast pensionsåtaganden för anställd personal vid övergångs- tillf'ället skulle överföras till respektive stiftelsehögskola. Pensionsfrågor som hade samband med huvudmannabytet skulle regleras i ramavtalet på ett sådant sätt att konkurrensneutralitet kunde uppnås mellan stiftel- sehögSkolorna och de statliga universiteten och högskolorna.

Staten skulle verka för att befintlig personal erbjöds anställning med likvärdiga anställningsförmåner i respektive stiftelsehögskola.

Övergången från statlig verksamhetsform till privaträttslig form förut- sågs aktualisera en rad frågar av främst teknisk art. I det underlag hög- skolorna haft att bedöma underströks att staten skulle verka för att dessa frågor kunde lösas i samförstånd mellan berörda parter.

Det fullständiga underlaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I.

9. Högskolornas bedömningar

Tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola i Göte- borg och Högskolan i Jönköping inkom med sina bedömningar den 1, 15 respektive 1 mars. Samtliga tre högskolor ställer sig positiva till en övergång i stiftelseform. Var och en av högskolorna framför emellertid synpunkter på hur en övergång borde ske.

Tekniska högskolan i Stockholm framhåller att delar av universitetens Magna Charta bör ingå i stiftelseförordnandet. Vad gäller de ekonomis-

• Sida 18
•  Original

ka betingelserna anser högskolan att stiftelsekapitalets avkastning måste värdesäkras, att särskilda medel om 530 miljoner kronor bör tillföras högskolan för att inhämta eftersatt underhåll och att högskolan måste tillförsäkras rimliga expansionsmöjligheter utanför KTH:s campusområ- de, i första hand genom tillgång till mark inom Albanoområdet, Ro- slagstull och Kräftriket.

Vidare anser KTH att valförsamlingen, som utser stiftelsens styrelse, inte bör vara självförnyande utan utses av akademier, högskolans fakul— tetskollegium och studenter.

KTH anser även att all personal med tillsvidareanställning skall föras över till högskolebolaget och att nu tillämpliga lagar och förordningar inom högskoleområdet genom avtal i valda delar skall göras tillämpliga för stiftelsehögskolan (t.ex. tjänstetid, bisysslor och forskares rätt till uppfinningar).

KTH framför även att staten bör kompensera högskolan för de moms- merkostnader som kan väntas uppstå vid en övergång till stiftelsehög— skola.

Slutligen avser KTH att vid övergång till stiftelseform inrätta en skilje- nämnd för överprövning av beslut ur rättsäkerhetssynpunkt. I avtalet med staten önskar KTH fastslå att terminsavgifter för studerande till reg- lerade examina inte får tas ut.

Chalmers tekniska högskola i Göteborg framhåller att en viktig fråga för högskolan är möjligheten att bygga upp eget kapital för att kunna investera i nya verksamheter som kan ge utdelning på sikt. Chalmers styrelse vill därför ta hela ansvaret för högskolans ekonomi, men även fritt kunna utforma den interna lednings— och beslutsstrukturen och en motivationsskapande tjänste— och befattningsstruktur. Detta anser man inte vara möjligt inom den nuvarande myndighetsformen.

Styrelsen är därför positiv till en övergång i stiftelseform under förut— sättning av att enighet kan uppnås med staten i vissa frågor. Bl.a. nämns garantier för forskningens frihet och integritet, valförsamlingens förny- else och sammansättning, offentlig insyn, stiftelsekapitalets konstruktion och storlek, långsiktigheten i ingångna avtal, frågor avseende upprust- ning och utbyggnad av fastigheterna samt dessas övertagande, konkur- rensneutralitet gentemot statliga högskolor vad avser pensioner, skatter och moms.

Högskolan i Jönköping framhåller att man med stor tillfredställelse noterar tankarna på att inom ramen för en stiftelseägd högskola realise- ra det förslag till en internationell handelshögskola som arbetats fram i samarbete mellan Högskolan i Jönköping och Stiftelsen Internationella Handelshögskolan i Jönköping.

Högskolan betonar vikten av att det femtonåriga ramavtalet verkligen innehåller bindande åtaganden för staten och Högskolan i Jönköping. Högskolan vill även ha garantier för att den övriga högskolans verksam- het under en femtonårsperiod ligger kvar på minst 1993/94 års nivå.

Vad gäller valförsamlingen vill högskolan se en representation från

• Sida 19
•  Original

olika lokala intressen och avvisar tanken på självförnyande valförsam- ling.

Högskolan framhåller att även om fasta forskningsresurser endast skall finnas vid den internationella handelshögskolan måste forskning inom högskolan i övrigt kunna bedrivas för att säkerställa kvaliteten -i utbildningen.

Högskolan anser även att offentlighetsprincipen skall utgöra grunden för verksamheten även i stiftelsehögskolan. Studerandeavgifter avses inte få förekomma, såvida inte staten inför sådana i de statliga högskolorna.

Högskolan vill slutligen ha särskilda medel för att förbereda övergång- en till stiftelseform.

10. Högskolor i stiftelseform

Mitt förslag: Riksdagen bemyndigar regeringen att till privat- rättslig form överföra två högskolor.

För ändamålet bildas vid varje högskola en stiftelse, som i sin tur är ensam ägare till ett aktiebolag som svarar för den direkta driften av högskolan (högskolebolaget). Vidare skall stiftelsen vara ensam ägare till ett annat aktiebolag som förvaltar högsko- lans fastigheter (fastighetsbolaget). Stiftelsen tillförs som stiftelse— kapital en särskild värdepappersportfölj. Stiftelsen tillförs ock- så som stiftelsekapital aktierna i högskolebolaget. Stiftelsekapita— let får inte förbrukas.

Aktierna i fastighetsbolaget tillförs inte som stiftelsekapital utan avses bli förvärvade av stiftelsen genom köp från staten. Köpet finansieras genom ett långfristigt lån från staten.

Vid sidan av det fasta stiftelsekapitalet som nyss angivits - och som inte får förbrukas— tillförs stiftelsen medel att läggas i en re- servfond.

Skälen för mitt förslag: Jag har tidigare redovisat fördelarna för sam- hället som helhet, för hela universitets— och högskolesystemet och för de aktuella högskolorna om högskolor med icke—statligt huvudmanna— skap tillåts komplettera de statliga universiteten och högskolorna. En överföring av några idag statliga högskolor i stiftelseform främjar flex- ibiliteten, mångfalden och kvaliteten. En sådan förändring gör därmed det svenska universitets— och högskolesystemet bättre rustat för att möta de krav som jag inledningsvis beskrivit.

Uppgiften att skapa alternativ till universitet och högskolor i myndig- hetsform i en sådan utsträckning att de blir systempåverkande har en sådan dimension att det knappast kan genomföras med mindre än att också staten medverkar. Internationella erfarenheter visar t.ex. att bety- dande ekonomiska resurser krävs.

Med åtgärden att bilda stiftelsehögskolor genom att ombilda statliga högskolor till stiftelseform medverkar staten således till att skapa en

• Sida 20
•  Original

konkurrenssituation för de statliga universiteten och högskolorna. som realistiskt sett annars aldrig skulle kunna uppstå.

Kombinationen av en stiftelse som huvudman och två bolag för verk- samheten respektive fastighetsförvaltningen anser jag vara den bästa för att säkerställa stiftelsehögskolans självständighet. Den garanterar samti- digt att arbetet vid stiftelsehögskolan kan ske i ändamålsenliga former.

Genom den öppna diskussion som jag tidigare redovisat har tre hög- skolor visat särskilt intresse för en övergång i stiftelseform. Samtliga tre högskolor har haft möjlighet att inom sina respektive organisationer analysera och diskutera frågan med utgångspunkt i det nyss nämnda un- derlaget. De svar som nu avgivits är alla tre villkorat positiva, dvs. sty- relserna för de tre högskolorna konstaterar att det föreligger intresse för en övergång till stiftelseform under förutsättningar som redovisats och som bör preciseras genom fortsatta diskussioner.

Jag har för egen del på ett tidigt stadium understrukit vikten av att en övergång till stiftelseform ges en stark förankring inom respektive hög— skola. De förutsättningar som angivits i högskolornas svar ligger i hu— vudsak inom ramen för vad jag bedömer rimligt att tillgodose.

Jag anser att frågan därmed blivit så allsidigt beredd att det nu är lämpligt att inhämta riksdagens ställningstagande i centrala avseenden. Det bör ske genom att regeringen begär riksdagens bemyndigande att slutligen vidta de åtgärder som krävs för att överföra statliga högskole- myndigheter till stiftelseform.

Inom ramen för ett sådant bemyndigande bör samtliga, i samman— hanget relevanta frågor kunna behandlas.

På grundval av kompletterande överläggningar bör regeringen — inom ramen för riksdagens bemyndigande — kunna avgöra frågan om en över- föring i stiftelseform. Den lösning jag sålunda förordar är att KTI—l eller CTH samt Högskolan i Jönköping skall kunna överföras i stiftelseform. Avsikten att välja endera KTH eller CTH är att högskolor med likartat utbildningsutbud men med olika huvudmän skall konkurrera med var- andra och att verksamheter som bedrivs av olika huvudmän kan jämfö- ras.

För högSkolor som slutligen övergår i stiftelseform innebär det för— ändrade huvudmannaskapet en ny frihet och speciella utvecklingsmöj- ligheter. Att det är fråga om en teknisk högskola och en högskola med inriktning mot entreprenörskap och småföretag finner jag särskilt väl- kommet. De ökade statliga insatserna på detta område som under alla omständigheter är nödvändiga kan därmed ske i en form som har sär- skilda förutsättningar för framgång.

10.1. Organisationsstruktur

Den principiella uppbyggnaden av stiftelsehögskolorna som jag förordar ser ut på följande sätt.

I enlighet med det underlag som tillställts högskolorna bildas för var

• Sida 21
•  Original

och en av dem en stiftelse. Stiftelsen blir huvudman för den förändrade högskolan och ytterst ansvarig för dess verksamhet.

Med respektive stiftelse som ensam ägare inrättas, dels ett högskolebo- lag i vilket verksamheten vid högskolan bedrivs, dels ett fastighetsbolag för förvaltning av högskolans fastigheter.

En stiftelse består av egendom som avsatts för att varaktigt tjäna ett bestämt ändamål. Detta ändamål är fastlagt i stiftelseförordnandet. Änd- ring av stiftelsens ändamål fordrar medgivande från myndighet. Stränga regler gäller beträffande sådan permutation av stiftelser som bildats av enskilda. Dessa regler har analogt ansetts böra tillämpas också för of- fentligt bildade stiftelser. Den nya stiftelselag, som nyligen remitterats till Lagrådet, innebär att lagen framdeles inte gör någon åtskillnad på permutationsärenden mellan enskilt och offentligt bildade stiftelser.

Stiftelsen är som juridisk person speciell i det hänseendet att den inte har några ägare eller medlemmar som disponerar över den. Stiftelsen är en självägande förmögenhet. Dess styrelse har som sin uppgift att se till att stiftelsens ändamål fullgörs i enlighet med vad stiftaren förordnat vid stiftelsens tillkomst. Detta särdrag hos stiftelsen som rättsfigur gör den särskilt lämpad att använda vid omvandling av de nu aktuella högsko- lorna till enskilda rättssubjekt.

Stiftaren kan genom utformning av stiftelsens ändamålsbestämmelser och övriga föreskrifter i stiftelseförordnandet vinna en väsentlig trygghet i att stiftelseförmögenheten varaktigt kommer att tjäna det avsedda än- damålet.

Stiftelseformen innebär således garantier för att högskolan blir varak- tigt autonom. Stiftelseformen säkerställer också att det kapital staten av- skiljer tjänar utbildning och forskning vid högskolorna.

Stiftelsen är dock mer lämplig att utöva ägarrollen än att direkt driva verksamheten i det jag här benämner stiftelsehögskolan. Vad gäller hög- skoleverksamheten och fastighetsförvaltningen är aktiebolaget en lämp- ligare driftform. Aktiebolagsformen är beprövad, även för verksamhet som inte drivs i vinstsyfte.

Aktiebolagets främsta fördel är att frågor om ansvar, ledning och re— dovisning sedan länge är väl reglerade. Därför är det i nuvarande läge lämpligast att stiftelsehögskolans verksamhet och fastighetsförvaltning sker i form av stiftelsen helägda aktiebolag.

Den organisationstruktur jag föreslår uppfyller de krav på autonomi jag just angivit, men även krav på tydlig rollfördelning och en effektiv drift av stiftelsehögskolans verksamhet.

10.2. Verksamhetens inriktning

Som framgått av vad jag nyss sagt skall i stiftelseförordnandet anges än- damålet med stiftelsen.

Ett led är därvid att stiftelsen såsom ensam ägare till det särskilda hög- skolebolaget skall verka för att det vid högskolan i fråga bedrivs utbild- ning och forskning på en hög internationell nivå. Utöver detta ansvar

• Sida 22
•  Original

bör emellertid också anges något om den anda utbildningen och forsk- ningen skall bedrivas i. I likhet med vad som kommit till uttryck i hög- skolornas svar anser jag att delar av Bolognadeklarationen bör föras in i stiftelseförordnandet.

Vad som sålunda anges i stiftelseförordnandet om stiftelsernas ända- mål bör ha sin motsvarighet i bolagsordningen när det gäller att ange föremålet med verksamheten i högskolebolaget. Sådana föreskrifter i bolagsordningen blir direkt bindande också för bolagets ledning i den dagliga verksamheten.

I stiftelseförordnandet bör också som ett särskilt ändamål anges att stiftelsen skall lägga uppdrag — väsentligen forskningsuppdrag — till hög- skolebolaget. Vad som här avses är uppdrag för högskolebolaget, utöver . vad som blir aktuellt till följd av statens utbildnings— och forsknings- uppdrag. Jag återkommer till den nämnda uppgiften, men vill här näm- na att det är avkastningen av den särskilda aktieportfölj som tillförs som stiftelsekapital som skall användas för detta ändamål.

I stiftelseförordnandet, liksom i bolagsordningen för fastighetsbolaget, måste också föreskrifter tas in om ändamålet med fastighetsförvaltning- en.

Likaså bör i stiftelseförordnandet tas in bestämmelser som innebär att stiftelsens tillgångar tillfaller staten om stiftelsen skulle upplösas.

10.3. Styrelsernas sammansättning

Stiftelsens verksamhet bör ledas av en styrelse. Rektor bör vara själv- skriven ledamot av styrelsen. Jag anser att övriga ledamöter, med ett un- dantag, bör utses av en valförsamling på cirka 15 personer. Valförsam- lingen skall också utse stiftelsens ordförande. En ledamot i stiftelsens styrelse bör tillsättas av regeringen.

Ledamöter i valförsamlingen skall enligt min mening kunna väljas av akademier eller andra stabila organisationer i det svenska vetenskaps- samhället och, i fallet med Högskolan i Jönköping om så befinnes lämpligt, också av andra fristående organisationer med intresse för hög- skolans verksamhet, t.ex. regionala näringslivsorganisationer. Om någon av de organisationer som givits rätt att välja ledamöter i valförsamlingen upphör eller förändras, måste stiftelseförordnandet permuteras i den de— len.

Första gången bör valförsamlingen utses av regeringen efter förslag från de akademier och organisationer som sedan skall utse valförsam- lingen.

Högskolebolagets styrelse bör utses av bolagsstämman, där stiftelsen förfogar över samtliga röster. En minoritet av styrelseledamöterna bör utses på förslag av lärarna och studenterna. Personalorganisationerna representeras enligt vad som generellt gäller i aktiebolag.

Enligt min åsikt skall rektor utses av bolagsstyrelsen efter en nomine- rings— och valprocedur som ger de verksamma vid stiftelsehögskolan ett

• Sida 23
•  Original

avgörande inflytande, på ett sätt som motsvarar vad som gäller vid utse- ende av rektor vid de statliga universiteten och högSkolorna.

Fastighetsbolagets styrelse bör utses av bolagsstämman, där stiftelsen förfogar över samtliga röster.

10.4. Offentlighet

Frågan om offentlighet har tillmätts vikt i högskolornas redovisade be— dömningar. Visserligen finns det inget som hindrar ett enskilt rättssub- jekt att själv bestämma att handlingar skall vara tillgängliga. Ändå har det från högskolornas sida bedömts ha ett särskilt värde att regler om of- fentlighet finns med i bolagsordningen. Enligt min mening bör därför grundläggande bestämmelser som syftar till att ge viss offentlig insyn tas in i såväl bolagsordning som de ramavtal staten sluter med parterna. Till frågan om ramavtal återkommer jag strax.

Frågorna om offentlighet hänger samman med stiftelsehögskolans uppgift att bedriva grundläggande högskoleutbildning, forskning och forskarutbildning. Frågor av betydelse i detta sammanhang gäller t.ex. information om lärarnas meriter och högskolans studiedokumentation samt, vad gäller studenterna, deras studieresultat och examina. Studie- dokumentationen bör omfattas av samma rapporteringsskyldighet som vid de statliga universiteten och högskolorna.

De mer detaljerade frågorna regleras lämpligen i avtal mellan staten och stiftelsehögskolan.

Exempel på stiftelseförordnande och bolagsordning bör tagas till pro- tokollet i detta ärende som bilaga 2.

11. Statens förhållande till stiftelsehögskolorna

Mitt förslag: Ett ramavtal sluts mellan staten, respektive stiftelse och högskolebolag (trepartsavtal). Avtalet sluts för bestämd tid och kan inte ensidigt frånträdas av någondera parten under lö- pande avtalstid. Avtalet skall bl.a. reglera frågor om konkur- rensneutralitet gentemot statliga högskolor samt verksamhetens kvalitet och omfattning.

Skälen för mitt förslag: I ett ramavtal mellan respektive stiftelsehög- skola och staten bör anges de långsiktiga relationerna mellan parterna. Av avtalet bör framgå att stiftelsehögskolan kommer att behandlas kon- kurrensneutralt i förhållande till statliga universitet och högskolor.

I ramavtalet bör ingå bl.a. principer om samma ersättning för presta- tion, helårsstudent eller annan enhet som gäller för de statliga universi- teten och högskolorna, principen om samma krav på kvalitet för att få uppdrag, samt frågan om likaberättigande till anslag från de statliga forskningsråden.

• Sida 24
•  Original

Ramavtalet bör utformas som ett trepartsavtal mellan staten, stiftelsen och stiftelsens högskolebolag. Jag anser att avtalet bl.a. skall reglera följande frågor.

11.1. Konkurrensneutralitet

Ramavtalet skall i konkurrenshänseende klargöra att statens åtgärder syftar till att upprätthålla neutralitet mellan statliga och icke—statliga universitet och högskolor. Staten bör åta sig att ge stiftelsehögskolorna förutsättningar att verka som i allt väsentligt är lika gynnsamma som de som gäller för de statliga universiteten och högskolorna.

11.2. Beräkning av ersättningar

Enligt min mening skall staten ersätta stiftelsehögskolorna för prestatio- ner och beräkna andra anslag på samma sätt och med samma grund som för statliga universitet och högskolor.

Jag anser dessutom att stiftelsehögskolorna skall ha samma möjlighe- ter som statliga universitet och högskolor att från statliga myndigheter erhålla anslag, bidrag och uppdrag rörande forskning och utbildning. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag till författningsänd- ringar som kan anses vara påkallade för detta ändamål.

11.3. Verksamhetens kvalitet och omfattning

Den likaställning med de statliga lärosätena som jag här har förordat förutsätter givetvis att stiftelsehögskolorna håller minst samma kvalitet som motsvarande utbildning i statlig regi. Det ankommer på stiftelse- högskolorna att påvisa sådan kvalitet genom att delta i nationella och internationella utvärderingar. Nationellt svarar Kanslersämbctet för att kvaliteten kontrolleras och upprätthålls. Jag vill i sammanhanget erinra om den av regeringen i propositionen 1992/93:169 Högre utbildning för ökad kompetens föreslagna lagen om tillstånd att utfärda vissa examina. Om riksdagen antar lagförslaget kommer stiftelsehögskolorna, likaväl som andra enskilda utbildningsanordnare, att omfattas av det till- ståndskrav som ställts upp som förutsättning för att utfärda vissa exami- na.

Enligt min mening bör staten, givet att kvaliteten i verksamheten upprätthålls, samt att förväntningarna i uppdragen i övrigt uppfylls, ga- rantera stiftelsehögskolorna en minsta omfattningen av grundläggande högskoleutbildning, forskarutbildning och forskning på eget program- ansvar t.o.m. läsåret 1998/99. Denna garanti bör ha innebörden att den anslagsmässiga utvecklingen för stiftelsehögskolorna inte blir sämre än genomsnittligt för motsvarande fakulteter vid de budgetåret 1993/94 be- fintliga statliga universiteten och högskolorna.

• Sida 25
•  Original

Ramavtalet bör i förekommande fall även reglera uppbyggnaden av ny verksamhet, som staten finansierar.

11.4. Revision

Ramavtalet skall enligt min mening ge regeringen rätt att utse en revi— sor i högskolebolaget och samtliga dess eventuella dotterbolag. Kostna- derna härför skall bestridas av respektive bolag.

Därutöver bör regeringen, eller myndighet på regeringens uppdrag, ha rätt att granska underlagen för prestationsrelaterade ersättningar från staten.

11.5. Avtalets giltighet

Ramavtalet bör gälla för 15 år. Avtalstiden förlängs därefter med 15 år om det inte minst två år dessförinnan sagts upp av någon av parterna. Frånsett uppsägning till avtalstidens slut bör avtalet inte ensidigt kun— na frånträdas av någondera parten under en löpande giltighetsperiod. Exempel på ramavtal bör fogas till protokollet i detta ärende som bi- laga 3.

12. Stiftelsernas finansiering

Mitt förslag: Utöver det fasta stiftelsekapital som tillförs stiftel— sen i form av aktierna i högskolebolaget skall stiftelsen också få ett fast stiftelsekapital i form av börsnoterade aktier. Ej heller detta stiftelsekapital får förbrukas. Vid sidan av det fasta stiftelsekapitalet tillförs stiftelsen medel att läggas i en reservfond som får användas i verksamheten.

Skälen för mitt förslag: I propositionen 1992/93:171 Forskning i front- linjen framhöll jag att kapital finns tillgängligt i förutvarande löntagar- fonderna för en övergång till stiftelseform för några statliga högskolor. De börsnoterade aktier som avses kunna användas vid den här förorda- de stiftelsebildningen hämtas således från avvecklingsstyrelsen för lönta- garfonderna.

Enligt min mening bör staten som fast stiftelsekapital utöver aktierna i högskolebolaget tillskjuta en särskild aktieportfölj till ett sammanlagt värde om ca 1 000 miljoner kronor. Detta fasta stiftelsekapital får inte förbrukas.

För att bereda Stiftelserna en större ekonomisk handlingsfrihet skall staten därutöver tillskjuta börsnoterade aktier till en reservfond, som får tas i anspråk i verksamheten. Denna reservfond, som rättsligt sett också

• Sida 26
•  Original

är att betrakta som stiftelsekapital, bör uppgå till ett sammanlagt värde om ca 650 miljoner kronor.

Det kapital jag anser skall tillföras Stiftelserna kan förväntas generera en avkastning att användas i verksamheten. Avkastningens andel av stif- telsehögskolans inkomster kan väntas bli ungefär densamma som jag funnit förekommer vid t.ex. amerikanska privata universitet.

I USA bygger en viktig del av finansieringen av den högre utbildning- en och forskningen, särskilt vid privata universitet och högskolor, på avkastningen av fonder bildade genom donationer från privatpersoner och företag. Fonderna växer ständigt till, främst genom nya donationer men också genom att en del av avkastningen läggs till kapitalet. Stor- leksordningarna är med svenska mått mätt betydande. Harvards fondka— pital uppgår t.ex. till mer än 36 miljarder kronor. Det tämligen lilla Johns Hopkins University äger drygt tiondelen därav och finansierar sin verksamhet med fondavkastningar på en för USA genomsnittlig nivå. Fondavkastningarnas andel av inkomsterna uppgår för privata universi- tet till 5,3 procent och för statliga universitet till 0,5 procent.

Det är inte ovanligt att donationer är destinerade för vissa speciella ändamål, t.ex. inrättandet av en professur eller stöd till en viss typ av forskning.

Dessutom förekommer vid de amerikanska universiteten s.k. obundna fonder. Avkastningarna från dessa används för att stödja universitetens prioriterade verksamhet och fungerar som en säkerhetsmarginal då and- ra linansiärer inte kan eller vill täcka kostnaderna för verksamhet som är angelägen ur universitetets egen vetenskapliga synpunkt. Betydande ansträngningar läggs ned på att få fram nya donationer, vilket i någon mån antyder den stora betydelse som ett obundet kapitaltillskott anses ha för den fria forskningen och undervisningen.

Jag vill i klarhetens intresse påpeka att stiftelsekapital givetvis alltid är bundet i den meningen att det enbart får användas för stiftelsens ända- mål.

Som jag tidigare angivit bör Stiftelserna som stiftelsekapital även er- hålla samtliga aktier i högskolebolagen.

12.1. Bolagens finansiering

Högskolebolagens inkomster utgörs av ersättning för utförda uppgifter inom grundläggande högskoleutbildning, bidrag till forskning och fors- karutbildning från fakultetsanslag, externa medel för forskning, inkoms— ter av uppdragsutbildning samt gåvor och donationer.

Till högskolebolagen förs i samband med bildandet all den utrustning och andra tillgångar som respektive högskola disponerar för sin verk- samhet och som, i förekommande fall, inte utgör tillbehör till den fasta egendom som tillförs respektive fastighetsbolag.

Till fastighetsbolagen förs i samband med bildandet de statliga fastig- heter, eller i förekommande fall byggnader, som upplåtits för högsko-

Prop. 1992/93:23]

• Sida 27
•  Original

lans verksamhet. Fastighetsbolagens uppgift är att äga och svara för för- valtningen av fastigheter och byggnader.

Stiftelserna erbjuds att köpa fastighetsbolagen av staten. Priset sätts ef- ter den värderingsmetod som skall gälla för övriga universitets— och högskolefastigheter när de övertas av fastighetskoncernen för högskole— fastigheter.

Stiftelserna erbjuds lån av staten som täcker hela köpeskillingen. Des— sa lån löper i 99 år. Räntan på lånen sätts lika med statens vid varje tid- punkt gällande avkastningskrav på fastighetskoncernen för högskolefas— tigheter. Fastigheterna utgör säkerhet för lånen. Lånen löper amorte- ringsfritt i 50 år.

Den naturliga tågordningen blir att staten först bildar högskolebolaget för att sedan kunna överlåta aktiekapitalet till stiftelsen. Likaledes bildar staten fastighetsbolaget för att sedan avyttra det till stiftelsen.

13. Övriga frågor 13.1 Pensionsfrågor

De högskolebolag som föreslås överta de tidigare statliga högskolornas personal bör också, i enlighet med de principer som riksdagen beslutat om med anledning av kompletteringspropositionen 1992, överta respek- tive högskolas pensionsskuld. Det innefattar en övergång från en löpan- de pensionsutbetalning till ett system där en pensionsreserv successivt byggs upp. För de pensionsåtaganden som gjorts under tiden som statlig högskola måste därvid omedelbart pensionsreserver tillskapas i bolagen och särskild löneskatt erläggas för dessa.

Under en relativt lång övergångsperiod kommer ett övertagande utan finansiell kompensation att medföra att bolagens kostnader för pensio- ner är betydligt högre än kostnaderna för den pensionskomponent som ingår i det lönekostnadspålägg som gäller för de statliga högskolorna.

De merkostnader för stiftelsehögskolan som uppkommer till följd av att det statliga åtagandet övertas kompenseras till stor del av att avsätt- ningar till en pensionsreserv kan göras lägre än löpande pensionsbetal— ningar för motsvarande pensionsåtagande. Orsaken härtill är att pen- sionsreserven, som avser åtaganden i framtiden, också årligen tillförs av- kastning på sitt kapital. Jag bedömer att kostnaderna för att finansiera ungefär en tredjedel av pensionsskulden bör bäras av högskolebolagen för att konkurrensneutralitet gentemot de statliga högskolorna skall . uppnås i detta avseende.

Jag har därför stannat vid att den pensionsskuld som bolagen skall ta upp i samband med att personalen övertas från staten delvis bör balan- seras av den reservfond som tillskjuts stiftelsen. Jag har valt att dimen- sionera stiftelsernas reservfonder så att dessa, vid sidan av de andra än- damål som de skall finansiera, också täcker cirka två tredjedelar av den pensionsskuld som övertas från staten.

• Sida 28
•  Original

Någon nettobesparing för det statliga pensionssystemet uppstår inte ef- tersom basen för framtida uttag av lönekostnadspålägg också minskar när stiftelsehögskolorna bildas.

13.2. Personalfrågor

Enligt min mening skall staten verka för att all befintlig personal vid de aktuella högskolorna vid en övergång i stiftelseform erbjuds anställning med likvärdiga anställningsförmåner i högskolebolagen.

Professorer med fullmaktstjänst och andra befattningshavare med or- dinarie tjänst bör i samband med att de övergår i enskild tjänst hos re- spektive högskolebolag kunna behålla sin statliga tjänst och vara tjänst- lediga från den vid tillträdet till den enskilda tjänsten.

För övriga anställda avses anställningsvillkoren regleras i avtal med personalorganisationerna.

13.3. Utbetalning av medel från de förutvarande löntagarfonderna

Såsom framgått av vad jag här förut anfört om stiftelsernas finansiering anser jag att högskolestiftelsernas stiftelsekapital till en del skall utgöras av en värdepappersportfölj och att denna portfölj skall hämtas från de förutvarande löntagarfonderna. Huvuddelen av portföljen skall utgöra fast stiftelsekapital och en mindre del en reservfond som får användas i verksamheten. .

I propositionen (1992/93:171) Forskning i frontlinjen föreslog reger- ingen att cirka 10 miljarder kronor ur de förutvarande löntagarfonder- na skulle tillföras som stiftelsekapital till tre nybildade stiftelser med uppgift att stödja forskning. Jag förordar att beloppet nu bestäms till högst 10 miljarder kronor.

Utanordnande av medel från de förutvarande löntagarfonderna kräver ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfon— den. Enligt min mening är det till fördel att reglera utanordnandet av medel till de olika stiftelsebildningarna i ett sammanhang. Såvitt jag kan bedöma föreligger nu alla förutsättningar för riksdagen att fatta beslut om den behövliga ändringen i reglementet.

Lagtekniskt bör ändringar göras så att en ny punkt fogas till de över- gängsbestämmelser som hörde till lagen (1991:1857) om ändring i regle- mentet. Med hänsyn till det förslag till ändring i samma övergångsbe- stämmelser som regeringen har förelagt riksdagen i propositionen (1992/93:149) om avveckling av det premiegrundande allemanssparan- det m.m. bör den nya punkten betecknas som punkt 10.

I den nya punkten bör Riksförsäkringsverket åläggas att, efter beslut av regeringen, under år 1994 överföra sammanlagt högst 11 700 miljo- ner kronor från avvecklingsstyrelsen till fem skilda stiftelser enligt föl- jande.

• Sida 29
•  Original

- högst 6 000 miljoner kronor tillförs en stiftelse som regeringen be- stämmer och som har till uppgift att stödja strategisk forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin,

- högst 2 500 miljoner kronor tillförs en stiftelse som regeringen be- stämmer och som har till uppgift att stödja miljöstrategisk forskning,

— högst 1 500 miljoner kronor tillförs en stiftelse som regeringen be- stämmer och som har till uppgift att stödja kulturvetenskaplig forsk- ning,

- högst 1 700 miljoner kronor tillförs slutligen två stiftelser som bil- das för överförandet av två statliga högskolor i privaträttslig form.

Fördelningen mellan högskolestiftelserna bör göras i enlighet med re- geringens bestämmande efter fortsatta diskussioner med de högskolor som anmält sin önskan att fortsätta arbetet på en övergång till stiftelse- form. Denna har inte förts så långt att det ännu kan avgöras hur med- len exakt bör fördelas.

Lagen bör träda i kraft den 1 juli 1993. Som lagbestämmelsen utfor- mats kommer dock någon överföring till Stiftelserna inte att ske förrän särskilda regeringsbeslut har fattats för respektive Stiftelses del.

14. Upprättat lagförslag

I enlighet med vad som anförts har inom Utbildningsdepartmentet upp- rättats förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden. Förslaget har upprättats i samråd med statsrådet Lundgren.

15. Hemställan

Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att 1. deLc anta förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmäna pensionsfonden, 2. deLs bemyndiga regeringen att bilda stiftelserna, högskolebola- gen och fastighetsbolagen enligt de riktlinjer jag angivit, inbegri- pet att bevilja Stiftelserna de lån för fastighetsförvärv som jag har föreslagit, 3. dels godkänna de principer för ramavtal som jag angivit, samt 4. godkänna riktlinjerna för finansiering av stiftelserna, högskole- bolagen och fastighetsbolagen samt de lösningar av pensions- och personalfrågor som berörts, allt i enlighet med det jag har föror- dat.

• Sida 30
•  Original

16. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder som föredraganden har hemställt om.

• Sida 31
•  Original

Denna promemoria var i huvudsak lika utformad för alla tre högsko- Prop. 1992/931231 lorna. De avvikelser som fanns markerasi texten. Bilaga 1

Utbildningsdepartementet 1992-12-08

Förslag till förutsättningar för en övergång till stiftelseägd verksamhet för (tekniska) högskolan i ......

Denna promemoria innehåller övergripande juridiska och ekonomiska ramar för både stiftelse och aktiebolag. l appendix finns utkast till stif- telseförordnande och bolagsordning. Nedan följer en sammanfattning av huvudlinjerna i stiftelseförordnandet och bolagsordningen, samt andra viktiga frågor.

— Syfte

Syftet med ändring av verksamhetsformen för universitet och högskolor från myndighet till en organisation i privaträttslig form är att åstadkom- ma en högre grad av autonomi i förhållande till såväl staten som andra externa aktörer och ett effektivare arbetssätt.

Förändringen möjliggör att regelsystem, kollektivavtal, förvaltning och organisation specialanpassas till den berörda läroanstaltens särskilda förhållanden i högre grad än en väl så avreglerad myndighet. Därige- nom ökas förutsättningarna för en högre kvalitet och en effektivare verksamhetsform.

Finansieringen av verksamheten kopplas till syftet med förändringen. Effektivitetskravet bör innebära att förändringen inte bara syftar till ökade friheter för berörda läroanstalter utan även till en fördel för sam— hället.

Organisationsstruktur

En stiftelse bildas med ändamål;

a) att som ensam ägare till högskolan aktiebolag verka för att utbild- ning och forskning vid högskolan når hög kvalitet och att högskolans resurser utnyttjas effektivt för att nå dessa kvalitetsmål,

b) att som en uppdragsgivare till högskolan, inom ramen för tillgäng- liga medel, finansiera uppdrag som stiftelsen bedömer vara av värde för högskolan samt,

e) att som ensam ägare till fastighetsbolaget verka för en ändamålsen- lig fastighetsförvaltning som gagnar verksamheten vid högskolan.

Högskolans verksamhet, utbildning, forskning och utvecklingsarbete, bedrivs i form av aktiebolag.

Högskolans fastigheter och byggnader förvaltas i ett separat aktiebolag.

• Sida 32
•  Original