Propositionens huvudsakliga innehåll

Genom lagen (1985:193) om internationell järnvägstrafik har vissa delar av 1980 års fördrag om internationell järnvägstrafik (COTIF) och dess bihang införlivats med svensk rätt. Lagen trädde i kraft den 1 maj 1985 och tillämpas på internationell järnvägsbefordran. Vid samma tidpunkt blev fördraget gällande för Sverige. Samma dag träd- de jåmvägstrafiklagen (1985: 192) i kraft. Denna lag tillämpas huvud- sakligen på järnvägstrafik i Sverige.

Mellanstatliga organisationen för internationell järnvägstrafik (OTIF) höll sitt andra möte med generalförsamlingen den 17-20 december 1990 i Bern. Under detta möte beslöts vissa ändringar i COTIF och dess bihang. Ändringarna träder i kraft ett år efter det att de har godkänts av mer än två tredjedelar av medlemsstaterna. Bestämmel— serna i bihangen upphör att gälla för trafik med och mellan de med- lemsstater som inte godkänner de beslutade ändringarna.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner de av gene- ralförsamlingen beslutade ändringarna och att dessa införlivas med svensk rätt genom ändringar i lagen (1985:193) om internationell järnvägstrafik. Lagändringama föreslås träda i kraft den dag regering- en bestämmer.

• Sida 2
•  Original

Propositionens lagförslag

Förslag till Lag om ändring i lagen (1985:193) om internationell järn- vägstrafik

Härigenom föreskrivs att 1-3 55 lagen (1985: 193) om internationell järnvägstrafik skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Denna lag tillämpas på sådan internationell jämvägsbefordran som avses i det i bilagal in- tagna fördraget d. 9 maj 1980 om internationell järnvägstrafik (COTIF).

Föreslagen lydelse

15

Denna lag tillämpas på sådan internationell jämvägsbefordran som avses i det i bilagal in- tagna fördraget den 9 maj 1980 om internationell järnvägstrafik (COTIF) efter de ändringar som har beslutats av generalförsam- lingen inom den Mellanstatliga organisationen för internationell järnvägStrafk (OTIF) enligt pro- tokoll den 20 december 1990. Protokollet är intaget i bilaga 4 till denna lag.

25

I fråga om sådan internatio- nell jämvägsbefordran av resande som avses i bihang A till för- draget gäller som svensk lag bihanget i dess franska lydelse efter den ändring som har an- tagits av revisionsutskottet inom den Mellanstatliga organisation- en för internationell järnvägs- trajik (OTIF) enligt besluts- protokoll d. 21 dec. 1989. Proto- kollet är intaget i bilaga2 till denna lag. Beträffande ansvarig- heten för skada vid befordran av resande gäller dock 1 och 2 kap. jämvägstrafiklagen (1985:192) i stället för motsvarande bestäm- melser i bihang A.

I fråga om sådan internationell jämvägsbefordran av resande som avses i bihang A till för- draget gäller som svensk lag bi- hanget i dess franska lydelse efter dels den ändring som har antagits av revisionsutskottet inom OTIF enligt beslutsproto- koll den 21 december 1989 vilket protokoll är intaget i bilaga 2 till denna lag, dels de ändringar som har beslutats av generalför- samlingen inom 077F enligt pro- tokoll den 20 december 1990, vilket protokoll är intaget i bilaga 4 till denna lag. Be- träffande ansvarigheten för skada vid befordran av resande gäller

dock 1 och 2 kap. jämvägstra- fiklagen (1985:192) i stället för

lx)

• Sida 3
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

motsvarande bestämmelser i bihang A.

35

I fråga om sådan internatio- nell järnvägsbefordran av gods som avses i bihang B till för- draget gäller som svensk lag bihanget, med undantag av be- stämmelserna i bilaga I (RID), i dess franska lydelse efter dels ändring enligt det beslutsproto- koll som nämns i 2 &, dels den ändring som har antagits av revisionsutskottet inom OTIF enligt beslutsprotokoll d. 31 maj 1990. Sistnämnda protokoll är intaget i bilaga 3 till denna lag.

I fråga om sådan internationell jämvägsbefordran av gods som avses i bihang B till fördraget gäller som svensk lag bihanget, med undantag av bestämmelserna i bilagal (RlD), i dess franska lydelse efter dels ändring enligt det beslutsprotokoll som nämns i 2 &, dels den ändring som har antagits av revisionsutskottet inom OTIF enligt beslutsproto- koll den 31 maj 1990, vilket pro- tokoll är intaget i bilaga 3 till denna lag, dels de ändringar som har beslutats av generalförsam- lingen inom OTIF enligt pro— tokoll den 20 december 1990, vilket protokoll är intaget i bilaga 4 till denna lag.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

• Sida 4
•  Original

Justitiedepartementet Prop. 1993/94: 16

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 september 1993.

Närvarande: statsministern Bildt. ordförande, och statsråden B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas. Dinkelspiel, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, P. Westerberg,

Föredragande: statsrådet Laurén

Proposition om ändring i lagen (1985:193) om inter- nationell järnvägstrafik

1. Inledning

Internationell jämvägsbefordran regleras i 1980 års fördrag om inter- nationell järnvägstrafik (Convention relative aux transports internatio- naux ferroviaires, COTIF), som trädde i kraft den 1 maj 1985. Ge- nom detta fördrag bildades en ny organisation, Mellanstatliga orga- nisationen för internationell järnvägstrafik (l'Organisation inter- gouvernementale pour les transports intemationaux ferroviaires, OTIF) med säte i Bern. Till COTIF hör ett protokoll om privilegier och immunitet för OTIF samt två bilagor, bihang A med enhetliga rättsregler för avtal om internationell jämvägsbefordran av resande och resgods (CIV) och bihang B med enhetliga rättsregler för avtal om internationell jämvägsbefordran av gods (CIM). Ett trettiotal stater, däribland Sverige, har tillträtt fördraget.

Genom lagen (1985:193) om internationell järnvägstrafik har de delar av fördraget som innehåller bestämmelser om jämvägstrans- porter införlivats med svensk rätt genom inkorporation. Detta har skett genom föreskrifter om att bihang A och bihang B i deras franska lydelse skall tillämpas som svensk lag. Beträffande ansvarigheten för skada vid befordran av resande gäller dock 1 och 2 kap. järnvägs- trafiklagen (1985:192) i stället för motsvarande bestämmelser i bihang A. Vidare har vid införlivandet av bihang B undantagits dess bilaga I, reglementet om internationell jämvägsbefordran av farligt gods (RID). Den nu nämnda lagstiftningen trädde i kraft den 1 maj 1985.

Ändringar i fördraget kan beslutas på olika sätt. Viktigare änd- ringar kräver beslut av organisationens generalförsamling medan beslut om ändringar i mindre centrala bestämmelser kan fattas av två särskilda utskott inom OTIF, nämligen revisionsutskottet och fack- utskottet för befordran av farligt gods. 4

• Sida 5
•  Original

Efter beslut av revisionsutskottet har bihangen till COTIF ändrats vid två tillfällen (prop. 1990/91:43, bet. 1990/91 :LU14, rskr. 1990/91:54 och SFS 1990:1167, prop. 1990/91:70, bet. 1990/91: LU20, rskr. 1990/91:193 och SFS 1991:167).

OTIF höll sitt andra möte med generalförsamlingen den 17—20 december 1990 i Bern. Under detta möte beslöts vissa ändringar i COTIF och dess bihang. Protokollet med de sålunda beslutade änd- ringarna antogs enhälligt och undertecknades av samtliga stater som var företrädda av delegater med denna behörighet, däribland Sverige. Ändringarna träder i kraft första dagen i den tolfte månaden efter det att mer än två tredjedelar av medlemsstaterna har ratificerat, godtagit eller godkänt det protokoll som innehåller de beslutade ändringarna. I slutet av november 1992 hade cirka 10 länder (dvs. ungefär en tred- jedel av medlemsstaterna) godkänt ändringarna. Ändringsprotokollet bör fogas till regeringsprotokollet 1 detta ärende som bilaga ].

Ändringsprotokollet har remissbehandlats. Remissyttrandena finns tillgängliga i ärendet (Justitiedepartementet dnr 89-1734). Till proto- kollet i förevarande ärende bör fogas en förteckning över remiss- instanserna som bilaga 2.

I det följande redogör jag närmare för de viktigare ändringarna i COTIF och dess bihang.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 7 april 1993 att inhämta Lagrådets yttrande över det förslag till ändringar i lagen (1985:193) om internationell järnvägstrafik som hade upprättats inom Justitiedepartementet. Det till Lagrådet remitterade förslaget fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.

Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4.

2. Allmän motivering

2.1. Ändringar rörande själva fördraget

Enligt artikel 2 i fördraget har OTIF som främsta ändamål att upp- rätta en enhetlig rättsordning för befordran av resande, resgods och gods i genomgående internationell järnvägstrafik mellan medlems- staterna som utförs på järnvägslinjer samt att underlätta genom- förandet och utvecklingen av en sådan rättsordning. Denna rätts- ordning kan enligt artikelns 52 tillämpas även på genomgående internationell befordran som utförs, förutom på järnvägslinjer, på andra linjer till lands, sjöss eller på inre vattenvägar.

Ändringen innebär att 5 2 kompletteras med ett nytt andra stycke. Genom detta likställs nationell befordran som utförs på järnvägens

U|

• Sida 6
•  Original

ansvar som komplettering till jämvägstransport med sådan Övrig be- fordran som anges i l ä i artikeln. Detta innebär att konventionens bestämmelser skall tillämpas även på inrikes kompletteringstransporter till internationella transporter trots att kompletteringstransportema inte är linjebundna.

Till följd av ändringen i artikel 2 har även artikel 3 ändrats. Artik— eln, som har rubriken "Enhetliga rättsregler CIV och CIM", före- skriver i 5 2 att de linjer som avses i artikel 2 skall anges i två listor, en för CIV-linjer och en för CIM-linjer. Ändringen innebär att hän- visning inte görs till det nya andra stycket i artikel 2, & 2. Artikel 3 omfattar således inte inrikes kompletteringstransporter och dessa skall följaktligen inte anges i listan för CIV-linjer eller listan för CIM- linjer.

Som en konsekvens av att generalförsamlingen beslutat anta ett till- läggsmandat för granskning av räkenskaperna (jfr nedan under artik— el 19) har artikel 4 ändrats. Ändringen innebär att även tilläggs- mandatet omfattas av artikelns definition av begreppet fördrag.

Artikel 7 innehåller bestämmelser om den administrativa kommit- te'n. Ändringen innebär att antalet medlemmar 1 den administrativa kommittén utökats från elva till tolv. Vidare har regeln om att Schweiz alltid skall vara ordförande upphävts. Slutligen har mandat- tiden för generaldirektören och vice generaldirektören som tidigare har varit obestämd nu satts till fem år med möjlighet till förnyelse.

Artikel ]] behandlar organisationens finanser. Ändringen innebär att den schweiziska regeringen, som har att granska OTIFzs räkenskap- er, ges detaljerade anvisningar om hur denna granskning skall gå till.

I syfte att skapa fasta regler för revisionen har till COTIF fogats ett tilläggsmandat angående granskning av bokföring. Motsvarande regler för andra internationella organ har stått som en förebild. Ändringen i artikel 19 innebär att revisionsutskottet får besluta i fråga om ändringsförslag som rör tilläggsmandatet. Den bilaga som innehåller texten till tilläggsmandatet har förts in efter protokollet om privilegier och immunitet i OTIF.

2.2. Ändringar rörande de enhetliga rättsreglerna för avtal om internationell jämvägsbefordran av resande och resgods (CIV)

Artikel 1, som anger CIV:s tillämpningsområde, har kompletterats med en hänvisning till det nya andra stycket till & 2 i artikel 2 i själva fördraget. Ändringen medför att järnvägens ansvar för skador på res- ande, resgods och motorfordon nu även omfattar skador som inträffar under icke linjebundna kompletteringstransporter vilka omfattas av den internationella befordringshandlingen.

Artikel ]4 innehåller regler om markering, anvisning, förbeställ- ning och utnyttjande av platser 1 tåg. Ändringen innebär att järnvägen kan låta resande bli kvar 1 motorfordon under transport. Ändringen

• Sida 7
•  Original

kan få betydelse vid färd med s.k. biltåg.

Artikel 17 innehåller bestämmelser om vilka föremål som befordras som inskrivet resgods. Bestämmelserna avser i regel endast föremål som är "avsedda för reseändamål ". Genom föreskrifter i de interna- tionella tariffema kan det dock vara tillåtet att som inskrivet resgods befordra också föremål som den resande inte medför för' 'reseända- mål". Ändringen innebär bl.a. en precisering av vilka krav som kan ställas när motorfordon medges befordran som inskrivet resgods.

Artikel 4] innehåller regler om järnvägens ansvar vid transport av motorfordon, t.ex. på biltåg. Järnvägens ersättningsskyldighet är begränsad till vissa belopp när det gäller transport av motorfordon. Dessa ansvarsgränser är 8 000 särskilda dragningsrätter (SDR) såvitt avser själva fordonet och 1 000 SDR såvitt avser egendom inuti for- donet. Ändringen innebär att den tidigare möjligheten till total friskrivning för skador på egendom som har lämnats utanpå fordonet har ersatts med en möjlighet till friskrivning för förlust och skada som järnvägen inte vållat uppsåtligen. Vidare har vissa redaktionella ändringar gjorts i artikeln.

Det kan anmärkas att en SDR i december 1992 motsvarade cirka 9 kr och 40 öre.

Enligt artikel 42 gäller inte de till visst belopp angivna ersättnings- begränsningama i fråga om skador som har orsakats genom uppsåt från järnvägens sida. Skadan skall då ersättas fullt ut. Om skadan har vållats genom grov vårdslöshet är järnvägens ansvar begränsat till det dubbla maximibeloppet om inskrivet resgods har gått förlorat, skadats eller lämnats ut för sent medan i fråga om personskador och skador på egendom som den resande bär på sig eller för med sig som band- bagage gäller obegränsad ansvarighet.

Ändringen innebär att järnvägen generellt förlorar rätten att åberopa ansvarsbegränsning om en skada har vållats hänsynslöst och med in- sikt att en sådan skada sannolikt skulle uppkomma. Denna snävare möjlighet till ansvarsbegränsning ligger i linje med vad som gäller enligt 1974 års Aténkonvention om befordran till sjöss av passagerare och deras resgods (jfr artikel 13) och 1978 års FN—konvention om sjötransport av gods, de s.k. Hamburgreglerna (jfr artikel 8).

Sverige har i samband med ratificeringen av COTIF gjort ett förbe- håll som innebär bl.a. att i fråga om ansvarigheten för skada vid befordran av resande gäller 1 och 2 kap. jämvägstrafiklagen (1985: 192) i stället för motsvarande bestämmelser i COTIF.

Jämvägstrafrklagens regler innebär bl.a. att om en resande skadas till följd av jämvägsdrift medan han uppehåller sig i eller stiger på eller av ett järnvägsfordon, skall järnvägen ersätta skadan. Järnvägen är dock fri från ansvar, om skadan har orsakats av omständigheter som inte kan hänföras till själva järnvägsdriften och som järnvägen inte hade kunnat undgå eller förebygga även om den hade vidtagit alla åtgärder som rimligen hade kunnat krävas av den (2 kap. 1 5). Vid bestämmande av ersättningens storlek m.m. skall reglerna i skade-

• Sida 8
•  Original

ståndslagen (19722607) tillämpas (2 kap. 4 å).

Artikel 43 handlar om omräkning och ränta på ersättning. Änd- ringen innebär att en ny & ] tillförs artikeln. När beräkning av skadestånd medför omräkning av belopp som anges i utländska valu- tor skall omräkningen ske efter den kurs som gäller den dag och på den ort där betalning av skadeståndet äger rum. Ändringen är av redaktionell karaktär och torde vara betingad av att det tidigare har saknats enhetliga regler för vilka kurser som är tillämpliga när skadestånd skall utbetalas. Om t.ex. en dansk resenär drabbas av skada utomlands och om ersättningen skall betalas i Sverige, är det således de i Sverige på dagen för utbetalningen gällande kurserna som är tillämpliga vid skadeståndets utbetalande.

Artikel 53 innehåller regler om reklamation vid personskadefall. Rätten att föra talan i fall då resande dödas eller skadas går i regel förlorad, om den som har rätt till ersättningen inte anmäler skade- fallet till någon av de järnvägar hos vilka ett utomprocessuellt krav får framställas inom tre månader från det att han fick kännedom om ska- dan. Genom ändringen förlängs reklamationsfristen vid dödsfall och personskada från tre till sex månader.

För sådana skadefall som omfattas av det nyssnämnda förbehållet gäller enligt 2 kap. 10 åjämvägstrafiklagen en reklamationsfrist om tre månader.

För fordringar på ersättning gäller tämligen korta preskriptionsfrister enligt artikel 55. Om fordringen grundas på järnvägens ansvarighet i fall då resande skadas eller dödas, är preskriptionstiden i princip tre år. Andra fordringar på grund av befordringsavtal preskriberas efter ett år. Om fordringen avser en skada som har framkallats upp- såtligen från järnvägens sida eller om fordringen grundas på svikligt förfarande, är dock preskriptionstiden två år.

Ändringen innebär att i fråga om den tvååriga preskriptionstiden uttrycket uppsåt eller svikligt förfarande har ersatts med samma loku- tion som införts i artikel 42, dvs. att skadan har vållats hänsynslöst och med insikt att en skada sannolikt skulle uppkomma.

Vid personskador som till följd av det ovan berörda förbehållet är undantagna fördraget är preskriptionsfristen enligt 1 kap. 5 & järn- vägstrafiklagen tre år.

2.3. Ändringar rörande de enhetliga rättsreglerna för interna- tionell jämvägsbefordran av gods (CIM)

Artikel 1, som anger CIM:s tillämpningsområde, har kompletterats med en hänvisning till artikel 2, 9 2 andra stycket i själva fördraget (COTIF). Detta innebär som tidigare nämnts att inrikes komplette— ringstransporter dras in under konventionen.

I artikel 18 som reglerar ansvaret för uppgifter som har förts in i en fraktsedel har gjorts vissa redaktionella justeringar i syfte att förenkla texten.

• Sida 9
•  Original

Artikel 40 behandlar ersättning vid förlust av gods. Ändringarna är av redaktionell karaktär. Hänvisningen till den generella bestämmelsen om begränsning av ersättning enligt vissa tariffer i artikel 45 utgår. Denna senare artikel är av generell natur och kan tillämpas så snart transport sker på specialtariffer som innebär att kostnaden för frakten är nedsatt. Vidare utgår hela 5 1 som reglerar omräkningen av belopp i utländsk valuta vid beräkning av ersättning. I stället är nu detta förfarande reglerat i en ny 5 1 i artikel 47.

Artikel 43 behandlar järnvägens ersättningsskyldighet när leverans- fristen överskrids. När järnvägen är ansvarig för dröjsmål med ut- lämning av godset utgår ersättning för dröjsmålet om det visas att dröjsmålet har medfört skada. Dröjsmålsersättningen var tidigare be— gränsad till tre gånger befordringsavgiften. Denna begränsning har nu höjts till fyra gånger befordringsavgiften. Orsaken till ändringen är en önskan om att förbättra järnvägens konkurrenskraft på transportmark— naden.

I artikel 44 finns regler om järnvägens ersättningsskyldighet mot- svarande dem som gäller enligt artikel 42 CIV. Som angetts ovan har vissa ändringar gjorts i sistnämnda artikel och samma ändringar har gjorts i förevarande artikel.

1 artikel 47 införs en ny & 1 som innehåller en generellt tillämplig regel om omräkning av valuta (jfr artikel 43 CIV ovan). Detta har medfört att motsvarande bestämmelse i artikel 40 har strukits.

Artikel 58 innehåller bestämmelser om preskriptionsfrister. De ändringar som har gjorts motsvarar dem som har vidtagits i fråga om artikel 55 CIV.

2.4. Skall Sverige godkänna de av generalförsamlingen be- slutade ändringarna?

Remissinstanserna: Ingen av remissinstansema har haft någon er- inran mot att Sverige godkänner de av generalförsamlingen beslutade ändringarna.

Skälen för mitt förslag: Sedan ändringarna i COTIF har trätt i kraft upphör de i fördragets bihang upptagna bestämmelserna att gälla för trafik med och mellan de medlemsstater som inte har deponerat ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrument beträffande ändringarna. En medlemsstat som inte vill underkasta sig en ändring utesluts alltså formellt inte ur organisationen men kommer i praktiken att ställas utanför samarbetet. Mycket starka skäl krävs alltså för att Sverige inte skall godkänna ändringarna. Ingen av remissinstansema har haft någon erinran mot att Sverige godkänner de av generalför- samlingen beslutade ändringarna. För egen del kan jag inte heller

()

• Sida 10
•  Original

finna några skäl mot ett godkännande. Jag förordar därför att Sverige godkänner de av generalförsamlingen beslutade ändringarna.

2.5. Hur skall ändringarna i COTIF och dess bihang in- förlivas med svensk rätt?

Mitt förslag: De ändringar av COTIF och dess bihang som har beslutats av generalförsamlingen den 17-20 december 1990 skall införlivas med svensk rätt genom ändringar i lagen (1985:193) om internationell järnvägstrafik.

Remissinstanserna: Ingen av remissinstansema har haft någon erinran mot att ändringarna införlivas med svensk rätt genom änd- ringar i lagen (1985:193) om internationell järnvägstrafik.

Skälen för mitt förslag: Som jag tidigare anfört bör Sverige god- känna de av generalförsamlingen beslutade ändringarna. Dessa bör införlivas med svensk rätt på samma sätt som i tidigare lagstiftnings- ärenden, dvs. genom ändringar i lagen (1985:193) om internationell järnvägstrafik som innebär att ändringsprotokollen inkorporeras och kommer att gälla som svensk rätt i sin franska lydelse.

En remissinstans, Sveriges Försäkringsförbund, har ifrågasatt om man inte i samband med en sådan ändring bör göra en ändring i trafikskadelagen (1975: 1410). Förbundet har därvid anfört att det kan uppkomma såväl sak- som personskada när resande är kvar i motor- fordon under transport med järnväg och att järnvägen ansvarar för dessa skador samtidigt som de ibland blir ersatta genom den trafik- försäkring som gäller för fordonet. Enligt förbundets mening bör man överväga att införa ett system som innebär att trafikförsäkrings- kollektivet inte belastas av skador som naturligen bör drabba järnvägen. Förbundet kan tänka sig antingen att trafikförsäkringen undantar ersättningsskyldighet i fall som nu åsyftas eller att trafik- försäkringsbolagen medges rätt att återkräva utgiven ersättning av järnvägen.

Trafikskadelagens regler om återkravsrätt bygger på principen att trafikskador så långt möjligt skall bäras av trafikförsäkrings- kollektivet, dvs. motorfordonsägama. Riskfördelningssynpunkter och preventionssynpunkter har dock motiverat vissa undantag från den principen. Bl.a. finns i 20 å andra stycket trafikskadelagen en bestämmelse om rätt för trafikförsäkringsgivare att rikta återkrav mot järnvägsföretag. Återkravsrätten kan utövas i den omfattning som är skälig med hänsyn till grunden för ersättningsansvaret på ömse sidor och omständigheterna i övrigt.

Det synes i första hand vara riskfördelningssynpunkter som skall beaktas vid hänsynstagandet till grunden för ersättningsansvaret. I det enskilda fallet blir det alltså fråga i vad mån det inträffade skadefallet skall ses som ett förverkligande av de specifika "motortrafikskade-

l('l

• Sida 11
•  Original

riskerna" eller av de särskilda risker som är förenade med järnvägs- trafik (se Nordenson, Trafikskadeersättning, 1977, s. 325).

Gällande regler ger således möjlighet att fördela ersättningsansvaret efter förhållandena i det enskilda fallet. Inget hindrar därvid att den ena sidan får bära hela ersättningsansvaret (se Nordenson, a.a., s. 323).

Med hänvisning till det nu anförda finner jag för min del inte skäl att i detta sammanhang se över trafikskaderegleringen.

2.6. Ikraftträdande

Ändringarna av COTIF och dess bihang träder i kraft första dagen i den tolfte månaden efter det att mer än två tredjedelar av medlems- staterna har ratificerat, godtagit eller godkänt det protokoll som innehåller de beslutade ändringarna. Det är för närvarande osäkert när de av generalförsamlingen beslutade ändringarna kommer att träda i kraft. Den förslagna ändringen av lagen (1985:193) om internationell järnvägstrafik bör därför träda 1 kraft den dag regeringen bestämmer.

Ändringarna av COTIF och dess bihang innehaller inte några över- gångsbestämmelser.

2.7. Kostnader

De föreslagna ändringarna innebär att lagen (1985:193) om inter- nationell järnvägstrafik får ett något vidare tillämpningsområde än som för närvarande är fallet eftersom reglerna om järnvägens an- svarighet även kommer att omfatta inrikes kompletteringstransporter. Enligt vad som upplysts är det redan nu vanligt att järnvägen på frivillig basis åtar sig fullt ansvar även för inrikes kompletterings- transporter. Det finns inte skäl för att anta att förslaget i sin helhet kommer att medföra några ökade kostnader för vare sig det allmänna eller näringslivet.

3. Upprättat lagförslag

I enlighet med det anförda har inom Justitiedepartementet upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1985:193) om internationell järnvägstrafik.

Lagrådet har granskat lagförslaget.

4. Specialmotivering

15. Denna lag tillämpas på sådan internationell jämvägsbefordran som

• Sida 12
•  Original

avses i det i bilaga ] intagna fördraget den 9 maj 1980 om interna- tionell jämvägstrafik (COTIF) efter de ändringar som har beslutats av generalförsamlingen inom Mellanstatliga organisationen för inter- nationell järn vägstrajik ( OTIF ) enligt protokoll den 20 december I 990. Protokollet är intaget i bilaga 4 till denna lag.

Ändringen av paragrafen föranleds av att ytterligare en bilaga, nämligen protokollet från generalförsamlingen inom OTIF:s möte den 17-20 december 1990 jämte en svensk översättning av detta, fogas till lagen.

2å

I fråga om sådan internationell jämvägsbefordran av resande som aVSes i bihang A till fördraget gäller som svensk lag bihanget i dess franska lydelse efter dels den ändring som har antagits av revisionsut- skottet inom OTIF enligt beslutsprotokoll den 21 december 1989 vilket protokoll är intaget i bilaga 2 till denna lag, dels de ändringar som har beslutats av generalförsamlingen inom 077F enligt protokoll den 20 december 1990, vilket protokoll är intaget i bilaga 4 till denna lag. Beträffande ansvarigheten för skada vid befordran av resande gäller dock 1 och 2 kap. jämvägstrafiklagen (1985:192) i stället för mot- svarande bestämmelser i bihang A.

Genom denna paragraf har i gällande rätt bihang A till COTIF, de enhetliga rättsreglerna för avtal om internationell befordran av resande och resgods (CIV), införlivats med svensk rätt.

Genom de tillagda orden införlivas med svensk rätt de ändringar i CIV som generalförsamlingen inom OTIF har beslutat vid sitt möte den 17-20 december 1990. En redogörelse för ändringarna har lämnats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2).

35:

I fråga om sådan internationell jämvägsbefordran av gods som avses i bihang B till fördraget gäller som svensk lag bihanget, med undan- tag av bestämmelserna i bilaga I (RID), i dess franska lydelse efter dels ändring enligt det beslutsprotokoll som nämns i 2 &, dels den ändring som har antagits av revisionsutskottet inom OTIF enligt be- slutsprotokoll den 31 maj 1990, vilket protokoll är intaget i bi- laga 3 till denna lag, dels de ändringar som har beslutats av general-

församlingen inom OTIF enligt protokoll den 20 december 1990, vilket protokoll är intaget i bilaga 4 till denna lag.

Genom denna paragraf har i gällande rätt bihang B till COTIF , de enhetliga rättsreglerna för avtal om internationell jämvägsbefordran av gods (CIM), införlivats med svensk rätt.

Genom de tillagda orden införlivas med svensk rätt de ändringar i CIM som generalförsamlingen inom OTIF har beslutat vid sitt möte den 17-20 december 1990. En redogörelse för ändringarna har läm— nats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3).

Ikraftträdandebestämmelsen

Bestämmelsen innebär att det är regeringen som skall besluta om

• Sida 13
•  Original

ikraftträdande av ändringarna i lagen (1985:193) om internationell järnvägstrafik.

5. Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

dels anta förslaget till lag om ändring i lagen (1985:193) om internationell järnvägstrafik,

dels godkänna de av generalförsamlingen inom Mellanstatliga orga- nisationen för internationell järnvägstrafik (OTIF) beslutade änd- ringarna i fördraget den 9 maj 1980 om internationell järnvägstrafik (COTIF) samt dess bihang.

6. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som före- draganden har lagt fram.

• Sida 14
•  Original

PROTOCOLE 1990

Portant modification dela convention relative aux Transports intemationaux ferroviaires (COTIF), du 9 mai 1980

En application des articles 6 et 19, & 2 de la Convention relative aux transports intemationaux ferroviaires (COTIF), signée å Berne, le 9 mai 1980, la deuxieme Assemblée générale de l'Organisation inter- gouvernementale pour les transports intemationaux ferroviaires (OTIF) s'est tenue å Berne du 17 au 20 decembre 1990. Considérant la nécessité d'amender les dispositions de la COTIF pour les adapter aux besoins nouveaux de la communauté inter- nationale et des transports intemationaux ferroviaires, les Parties contractantes sont convenues de ce qui suit:

Modifications décidées par l'Assemblée générale

Article I Modifications relatives a la Convention proprement dite

]. Article 2 COTIF

Compléter le texte du 52 par un nouvel alinéa 2 de la teneur suivante:

"Sont assimilés aux transports effectués sur une ligne, au sens de l'aline'a précédent, les autres transports internes, effectués sous la responsabilité du chemin de fer, en complement du transport ferroviaire. "

2. Article 3 COTIF

Modifier le texte du & 2 comme suit:

"& 2 Les lignes visées å l'article 2, & 1, et & 2, alinéa premier, sur lesquelles. . . ".

Préciser l'alinéa premier du 5 3 de la maniere suivante: "& 3 Les entreprises dont relevent les lignes visées ä l'article 2, 5 2, alinéa premier, inscrites sur...".

3. Article 4 COTIF

Compléter le texte comme suit:

"Dans les textes ci-apres, l'expression 'Convention' couvre la Convention proprement dite, le Protocole visé a l'article premier, & 2, alinéa 2, le Mandat additionnel pour la verification des comptes et les Appendices A et B, y compris leurs Annexes, visés a l'article 3, 55 1 et 4." 14

• Sida 15
•  Original

4. Article 7 C077F Prop. 1993/94:16 Modifier le texte du & l, alinéa premier comme suit: Bilaga 1 "& 1 Le Comité administratif se compose des représentants de douze Etats membres." Supprimer dans la premiere phrase de l'alinéa 2 du & 1, les mots: "... et assume la présidence du Comité" Compléter le texte du 5 2, lettre a) comme suit:

a) "établit son reglement intérieur et désigne a la majorité des deux tiers l'Etat membre qui en assume la présidence pour chaque période quinquennale; "

Compléter le texte du & 2, lettre d) par un nouvel alinéa 2 de la teneur suivante;

"le directeur général et le vice-directeur général sont nommés pour une période de cinq ans, renouvelable;"

5. Article ]] C077F

Remplacer le texte du få 7 par ce qui suit:

"& 7 La verification des comptes est effectuée par le Gouvemement suisse, selon les regles fixées dans de le Mandat additionnel annexé a la Convention proprement dite et, sous réserve de toutes directives spéciales du Comité administratif, en conformité avec les dispositions du Réglement financier et comptable de l'Organisation."

6. Article 19 C077F

Compléter le texte du & 3 par une nouvelle lettre a) de la teneur suivante:

"a) Mandat additionnel pour la vérification des comptes;" Les lettres a) et b) deviennent respectivement les lettres b) et c). Apres le Protocole sur les privileges et immunités de l'OTIF, est insérée l'Annexe suivante:

"Mandat additionnel pour la verification des comptes

1. Le Vérificateur vérifie les comptes de l'Organisation, y compris tous les fonds fiduciaires et comptes spéciaux, comme il le juge nécessaire pour s'assurer:

a) que les états financiers sont conformes aux livres et écritures de l'Organisation;

b) que les operations financieres dont les états rendent compte ont été menées en conformité avec les regles et les reglements, les dispositions budgétaires et les autres directives de l'Organisation;

c) que les valeurs et le numéraire déposés en banque ou en caisse ont été soit vérifiés gräce å des certificats directement recus des dépositaires de l'Organisation, soit effectivement comptes; 15

d) que les contröles intérieurs, y compris la verification intérieure

• Sida 16
•  Original

des comptes, sont adéquats; Prop. 1993/94:16 e) que tous les éléments de l'actif et du passif ainsi que tous les Bilaga ] excédents et déficits ont été comptabilisés selon des procedures qu'il juge satisfaisantes.

2. Le Vérificateur est seul competent pour accepter en tout ou en partie les attestations et justifications foumies par le directeur général. S'il le juge opportun, il peut procéder å l'examen et a la verification détaillée de toute piece cornptable relative soit aux operations financieres, soit aux foumitures et au materiel.

3. Le Vérificateur a librement accés, %: tout moment, å tous les livres, écritures, documents comptables et autres informations dont il estime avoir besoin.

4. Le Vérificateur n'est pas compétent pour rejeter telle ou telle rubrique des comptes, mais il attire immédiatement l'attention du directeur général sur toute operation dont la régularité ou l'opportuni- té lui parait discutable, pour que ce demier prenne les mesures voulues.

5. Le Vérificateur présente signe une attestation sur les états finan- ciers dans les termes suivants: "J'ai examine les états financiers de l'Organisation pour l'exercice financier qui s'est terminé le 31 décembre ..... Mon examen a comporté une analyse générale des méthodes comptables et le contröle des pieces comptables et d'autres justificatifs qui m'a paru nécessaire dans la circonstance." Cette attestation indique, selon le cas, que

a) les états financiers refletent de fagon satisfaisante la situation financiere å la date d'expiration de la période considérée ainsi que les résultats des operations menées durant la période qui s'est achevée a cette date;

b) les états financiers ont été établis conformément aux principes comptables mentionnés;

c) les principes financiers ont été appliqués selon des modalités qui concordaient avec celles adoptées pendant l'exercice financier précedent;

d) les operations financiéres ont été menées en conformité avec les regles et les reglements, les dispositions budgétaires et les autres directives de l'Organisation.

6. Dans son rapport sur les operations financieres, le Vérificateur mentionne: a) la nature et l'étendue de la verification å laquelle il a procédé', b) les éléments qui ont un lien avec le caractere complet ou l'exactitude des comptes, y compris le cas échéant: 1. les informations nécessaires å l'interprétation et ä l'appreciation 16

• Sida 17
•  Original

correctes des comptes; Prop. 1993/94:16

2. toute somme qui aurait då étre percue mais qui n'a pas été passée Bilaga 1 en compte;

3. toute somme qui a fait l'objet d'un engagement de dépense régulier ou conditionnel et qui n'a pas été comptabilisée ou dont il n'a pas été tenu compte dans les états financiers;

4. les dépenses å l'appui desquelles il n'est pas produit de pieces justificatives suffisantes;

5. le point de savoir s'il est tenu des livres de comptes en bonne et due forme. ll y 3 lieu de relever les cas ou la presentation matérielle des états financiers s'écarte des principes comptables généralement reconnus et constamment appliqués;

c) les autres questions sur lesquelles il y a lieu d'appeler l'attention du Comité administratif, par example:

1. les cas de fraude ou de présomption de fraude;

2. le gaspillage ou l'utilisation irréguliere de fonds ou d'autres avoirs de l'Organisation (quand bien meme les comptes relatifs å l'opération effectuée seraient en regle);

3. les dépenses risquant d'entrainer ultérieurement des frais considérables pour l'Organisation;

4. tout vice, général ou particulier, du systeme de contröle des recettes et des dépenses ou des foumitures et du matériel;

5. les dépenses non conformes aux intentions du Comité admini- stratif, compte tenu des virements döment autorisés ä l'interieur du budget;

6. les dépassements de crédits, compte tenu des modifications resultant de virements däment autorisés å l'inte'rieur du budget;

7. les dépenses non conformes aux autorisations qui les regissent;

d) l'exactitude ou l'inexactitude des comptes relatifs aux foumitures et au matériel, établie d'apres l'inventaire et l'examen des livres.

En outre, le rapport peut faire état d'opérations qui ont été comptabilisées au cours d'un exercice antérieur et au sujet desquelles de nouvelles informations ont été obtenues ou d'opérations qui doivent étre faites au cours d'un exercice ultérieur et au sujet desquelles il semble souhaitable d'informer le Comité administratif par avance.

7. Le Vérificateur ne doit en aucun cas faire figurer de critiques dans son rapport sans donner préalablement au directeur général une possibilité adéquate de s'expliquer.

8. Le Vérificateur communique au Comité administratif et au directeur général les constatations faites en raison de la verification. Il peut, en outre, présenter tout commentaire qu'il juge approprié au sujet du rapport financier du directeur général.

9. Dans la mesure ou le Vérificateur a procédé å une verification sommaire ou n'a pu obtenir de justifications suffisantes, il doit le 17

• Sida 18
•  Original

mentionner dans son attestation et son rapport, en précisant les raisons Prop. 1993/94:16 de ses observations ainsi que les consequences qui en résultent pour Bilaga 1 la situation financiere et les operations financieres comptabilisées."

Article II Modifications relatives aux Régles uniformes CIV

]. Article premier CIV

Modifier le texte du 5 ] comme suit:

"& ] Sous réserve des exceptions prévues aux articles 2, 3 et 33, les Regles uniformes s'appliquent å tous les transports de voyageurs et de bagages y compris de véhicules automobiles, effectués avec des titres de transport intemationaux établis pour un parcours empruntant les territoires d'au moins deux Etats et comprenant exclusivement des lignes iuscrites sur la liste prévue aux articles 3 et 10 de la Con- vention, ainsi que le cas échéant, aux transports assimilés confor- mément å l'article 2, & 2, alinéa 2 de la Convention.

Les Regles uniformes s'appliquent également, en ce qui conceme la responsabilité du chemin de fer en oas de man et de blessures de voyageurs, aux personnes qui accompagnent un envoi dont le tran- sport est effectué conformément aux Regles uniformes concemant le contrat de transport international ferroviaire des marchandises (CIM)."

2. Article 14 CIV

Compléter le texte du 5 1 par la phrase suivante:

"5 l ....Pour le transport des véhicules automobiles, le chemin de fer peut prévoir que les voyageurs demeurent dans le véhicule automobile durant le transport."

3. Article 17 CIV

Modifier le texte actuel du 5 2 et le compléter par un nouvel alinéa 2 comme suit:

"& 2 Les tarifs intemationaux peuvent admettre sous certaines conditions, comme bagages, des animaux et des objets non visés au & 1, ainsi que des véhicules automobiles remis au transport avec ou sans remorque.

Les conditions de transport des véhicules automobiles précisent en particulier les conditions d'admission au transport, d'enregistrement, de chargement et de transport, la forrne et le contenu du document de transport qui doit porter le sigle CIV, les conditions de déchargement et de livraison, ainsi que les obligation du conducteur en ce qui conceme son véhicule, le chargement et le déchargement."

4. Article 41 CIV

Modifier le titre: "Véhicules automobiles"

18 Modifier le texte du & 1 comme suit:

• Sida 19
•  Original