Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att utvecklingsstörda barn och barn som i skol- lagen (1985: 1 100) jämställs med utvecklingsstörda under en försöksperiod om fyra år inte får tas emot i särskolan utan vårdnadshavamas medgivan- de. Med särskola avses i denna proposition endast den obligatoriska särskolan.

Vidare förslås att vanlig respektive särskild skolplikt i fortsättningen skall benämnas enbart skolplikt.

• Sida 2
•  Original

Innehållsförteclming

1 Förslag till riksdagsbeslut ........................ 3 2 Lagtext ..................................... 4 2.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) . . 4 2.2 Förslag till lag om försöksverksamhet med ökat tör- äldraintlytande över utvecklingsstörda barns skol- gång .................................. 11 Ärendet och dess beredning ....................... 12 En mål- och resultatinriktad styrning av skolan ......... 13 Läroplanen, timplaner och kursplaner ................ 13 5.1 Grundskolan ............................. 13 5.2 Särskolan ............................... 14 Ökat töräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skol- gång ....................................... 15 Skolpliktsbegreppet m.m. ......................... 19 Författningskommentarer ......................... 21 8.1 Förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100) . . . .” ......................... 21 8.2 Förslaget till lag om försöksverksamhet med ökat för- äldrainflytande över utvecklingsstörda barns skol- Bilaga 1. Samrmnfatming av förslagen och sammanställning av remissyttranden över betänkandet (Ds 1994:89) Rätt att välja skolform .................................... 24 Bilaga 2. Lagförslag i betänkandet Ds 1994:89 .............. 30 ' Bilaga 3. Lagrådsremissens lagförslag .................... 35 Bilaga 4. Lagrådets yttrande ........................... 43 Utdrag ur protokoll vid regeringssamnmnträde den 30 mars 1995 . 44

• Sida 3
•  Original

Prop. 1994/95212

• Sida 4
•  Original

2. Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1

Förslag till lag om ändring i skollagen (1985: 1 100)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2, 3, 10 och 14 åå, 9 kap. 1—6 3 och 17 55 och 10 kap. 5 & skollagen (1985:1100)' skall ha följande lydelse.

Nuvamde lydelse

Föreslagen lydelse

3kap. 25

Barn i allmänhet ha' vanlig skol- plikt. Den skall fullgöras i grund-

Bam skall fullgöra skolplikten i grundskolan, särskola: eller speci-

skolan, om inte ainat följer av alskolar.Skololiktenfåroclcs'åfull- 8—10 kap.

göras enligt 8—10 kap.

352

Särskild skolplikt ha ban som Ban i allmänhet skall tas emot i inte kar gå i grundskolan därför att grundskolar de är utvecklingsstörda synskada- de, döva hörselskm'az'e eller tal- skalale. Sälar skolplikt skall full- göras i särskola: eller specialsko- lai, om inte alnar följer av 9 eller 10 kan.

De utvecklingsstörda skall tas emot i särskolan och övriga i spe- cialskolat. Utvecklingsstörda som på grund av synskala dövhet, hör- selskada eller talskala inte kan gå i särskolat, skall dock tas emot i specialskolar.

' Lagen omtryckt 1991:1111. 2 Senaste lydelse 1993:800.

Ban som bedöms inte kunna nå upp till grundskolan kunskqosmål därför att de är utvecklingsstörda skall tas emot i särskolan

Ban som inte kar gå i grundsko- la: eller särskola: därför att de är .symkalale, döva hörselskalale eller talskadale skall tas emot i specialskolar

• Sida 5
•  Original

10 53

Skolplikten upphör vid utgången Skolplikten upphör vid utgången av vårterminen det kalenderår då av vårterminen det kalenderår då barnet fyller 16 år eller, om barnet barnet fyller 16 år eller, om barnet fullgör särskild skolplikt i special- fullgör Skolplikten i specialskolan, skolan, 17 år. 17 år.

Om barnet dessförinnan tillfredsställande slutför högsta årskursen i grundskolan eller motsvarande i någon annan skola där barnet får fullgöra sin skolplikt, upphör därmed denna. Skolplikten upphör också, om barnet vid särskild prövning visar att det har motsvarande kunskaper. Sådan prövning anordnas av styrelsen för utbildningen

Beslut av styrelsen för utbildningen i ärende om skolpliktens upphöran- de får överklagas hos Skolväsendets överklagandenärmd

14 54

Om en skolpliktig elev i en skola utanför det offentliga skolväsendet för barn och ungdom är iiånvaran— de i stor utsträckning utan giltig Orsak, skall huvudmannen för sko- lan anmäla förhållandet till barnets hemkommun Kommunen skall pröva om barnet skall åläggas skol- gång i grundskolan eller särskolan eller, om skäl föreligger, överlämna anmälan till huvudmannen för sär- skolar eller specialskolan, som skall pröva om barnet skall åläggas skolgång där.

Om en skolpliktig elev i en skola utanför det offentliga skolväsendet för bam och ungdom är frånvaran- de i stor utsträckning utan giltig orsak, skall huvudmannen för sko- lan anmäla förhållandet till barnets hemkommun. Kommunen skall pröva om bamet skall åläggas skol- gång i grundskolan eller särskolan eller, om skäl föreligger, överlämna anmälan till huvudmannen för spe— cialskolan, som skall pröva om bar- net skall åläggas skolgång där.

Beslut om att ålägga barnet skolgång tår överklagas hos allmän för-

valtningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

9kap. 155

Skolplikt får fullgöras i en fristå- ende skola, om skolan är godkänd för andarnålet.

Ärenden om godkännande för

Skolplikt får fullgöras i en &istå— ende skola, om skolan är godkänd enligt 2 55”.

Ärenden om godkännande av

vazlig skolplikt prövas av Statens fristående skolor som motsvaar skolverk.

3 Senaste lydelse 1992z598. * Senaste lydelse 1995:63. 5 Senaste lydelse 1993:800.

grundskolan eller saskolar prövas

av Statens skolverk.

• Sida 6
•  Original

Såvitt galler särskild skolplikt pröva

1. sådait godcännatde som avser en skola som motsvaar särskolan av Statens skolverk och

2. sådan godkännande som avser en skola som motsvarar specialsko- lan av styrelsen för den specialsko- la som ansvarar för utbildning av samma handikappgrupp där skolan är belägen.

Ärenden om godkännande av Prop. 1994/95z212 fristående skolor som motsvarar specialskolan pröva av styrelsen för den specialskola som ansvarar för utbildning av samma handi- kappgrupp där skolan är belägen.

256

Godkännarde för varlig skolplikt skall meddela, om skolans utbild- ning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och far- digheter som grundskolan förmed- lar och skolan även i övrigt väsent- ligen svarar mot grundskolans all- männa mål. Härvid skall särskilt beaktas de krav som anges i 1 kap. 2 5 andra och tredje styckena

Gocårännazde för särskild skol- plikt skall meddela, om skolan ger eleverna en utbildning som väsent- ligen svarar mot den som de skrrlle få i särskolan eller specialskolan En ytterligare förutsättning är att eleverna i samband med utbild- ningen bereds erforderliga omsor- ger.

[ godkännandet för särskild skol- plikt skall anges om det avser sär- skolattbilaring eller specialsko— leutbildning eller båda dessa skol- former sant för vilka handikapp- grupper utbildningen godkänns.

6 Senaste lydelse 1993:800.

En fristående skola som motsva- rar grundskola: skall godkänna, om skolans utbildning ger kunska- per och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grrmdskolan förmedlar och skolan även i övrigt väsentligen svarar mot grundskolans allmänna mål. Härvid skall särskilt beaktas de kravsomangesi 1 kap 2åandra och tredje styckena.

En fristående skola som motsva- rar särskolan eller specialskolan skall god/rama, om skolan ger eleverna en utbildning som väsent- ligen svarar mot den som de skulle få i särskolan eller specialskolan. En ytterligare förutsättning är att eleverna i samband med utbild- ningen bereds erforderliga omsor- ger.

I godkännandet av en skola som motsvaa specialskolan skall anges vilka handikappgrupper som god- kärmardet avser.

• Sida 7
•  Original

357

Ett barn får fullgöra sin skolplikt i en histående skola som är god- känd för särskild skolplikt och som motsvarar särskolan endast om styrelsen för särskolan i barnets hemkommun har bedömt att barnet har särskild skolplikt.

Ett barn får fullgöra sin skolplikt i en godkänd fristående skola som motsvarar särskolan endast om styrelsen för särskolan i barnets hemkommun har bedörrrt att barnet inte kar nå upp till grundskolars kunskapsmål därför att det är ut- vecklingsstört.

45”

Om ett barn har limktionshinder som enligt 3 kap. 3 5 kan vara grund för särskild skolplikt, får barnet fullgöra sin skolplikt i en godkänd fristående skola som mot- svarar specialskolan endast om

1. skolan är godkänd för elever som har särskild skolplikt på grund

av samma funktionshinder som bar- net eller

2. huvudmannen för specialskolan bedömer att barnet ändå kan till go- dogöra sig utbildningen vid skolan.

Omett barnharettsådattlirnk- tionshinder som enligt 3 kap. 3 5 kan vara grund för mottagande i specialskolai, får barnet fullgöra sin skolplikt i en godkänd friståen- de skola som motsvarar specialsko- lan endast om

1. skolan är godkänd för elever som har samma funktionshinder som barnet eller

2. huvudmannen för specialskolan bedömer att barnet ändå kan tillgo- dogöra sig utbildningen vid skolan.

5?

Den som har varlig skolplikt men som endast för kortare tid är bosatt i landet eller som har andra skäl att få en utbildning med en annan internationell inriktrzing än den som får finnas inom grundskola: eller fristående skolor som är goakända för fullgörande av vazlig skolplikt får fullgöra sin skolplikt i en fristå- ende skola med sådcm inriktning (internationell skola), om skolan av Statens skolverk har godkaits för ändamålet.

För godkännande krävs att sko-

Den som endast för en kortare tid är bosatt i landet eller den som har andra skäl att få utbildning i en internationell skola får fullgöra sin skolplikt i en sådaz skola, om sko- lan är goalcänd för ändanålet av Statens skolverk. Detta gäller dock inte sådana ban som avses i 3 kap. 3 &" andra och tredje styckena

Med internaionell skola avses en

lans utbildning som helhet betrak— fristående skola som har en aznar tad är likvärdig med grundskolans. intemationell inriktning än den som Skolan skall förmedla kunskaper får finnas i grundskola: elleri en

⁷ Senaste lydelse 1993:800. 3 Senaste lydelse 1993:800. ⁹ Senaste lydelse 1993:800.

• Sida 8
•  Original

och färdigheter som underlättar fortsatt skolgång utomlands. Un- dervisning i svenska språket och om svenska förhållanden skall meddelas i den omfattning som de i landet för kortare tid bosatta ele— verna behöver.

fristående skola som motsva'ar grundskolar För godkännande krävs att skolans utbildning som helhet betraktad är likvärdig med grundskolans. Skolan skall förmed- la kunskaper och färdigheter som underlättar fortsatt skolgång utom- lands. Undervisning i svenska språ- ket och om svenska förhållanden skall meddelas i den omfattning som de i landet för kortare tid bo- satta eleverna behöver.

6 älO

Fn fristående skola, som är god- känd för elever som ha vazlig skolplikt skall tilldelas bidrag för verksamheten av elevernas hem- kommuner. För varje elev skall lämnas ett belopp som motsvarar den genomsnittliga kostnaden per elev i hemkommunens grundskola det pågående kalenderåret på den årskurs som eleven tillhör. Vid till- delningen får kommunen göra ett avdrag som uppgår till högst 25 procent av den framräknade ge- nomsrrittskostrraden. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får medge ett större avdrag om det finns särskilda skäl.

Tilldelningen beräknas för ett bidragsår i sänder. Varje bidragsår börjar den 1 juli. Tilldelningen grundas på antalet elever från kom- munen i den liistående skolan den . 15 september under bidragsåret.

Bidragen skall utbetalas med en tolltedel varje månad. Utbetalning— arna i juli—september avpassas efter ett beräknat antal elever och regle- ring görs vid utbetalning i oktober.

För en skola som är nystartad. får bidrag, som avser tiden ju-

li—september månad, betalas ut samlat i september. För att en ny-

'0 Lydelse enligt prop. 1994/951157.

En goätänd fristående skola som motsvaar grundskolat skall till- delas bidrag för verksamheten av elevemas hemkommuner. För varje elev skall lämnas ett belopp som motsvarar den genomsnittliga kost- naden per elev i hemkommunens grundskola det pågående kalender- året på den årskurs som eleven till- hör. Vid tilldelningen får kommu- nen göra ett avdrag som uppgår till högst 25 procent av den framräkna— de genomsnittskostnaden Regering- en eller den myndighet regeringen bestämmer får medge ett större avdrag, om det finns särskilda skäl.

Tilldelningen beräknas för ett bidragsår i sänder. Varje bidragsår börjar den 1 juli. Tilldelningen grundas på antalet elever från kom- munen i den fristående skolan den 15 september under bidragsåret. Bidragen skall utbetalas med en tolltedel varje månad. Utbetalning- arna i juli—september avpassas etter ett beräknat antal elever och regle— ring görs vid utbetalning i oktober. För en skola som är nystartad, får bidrag, som avser tiden ju- li—september månad, betalas ut samlat i september. För att en ny-

• Sida 9
•  Original

startad skola skall ha rätt till bidrag gäller dock att skolan skall ha an- sökt om att bli godkänd för vazlig skolplikt före den 1 april kalender- året innan bidragsåret börjar.

startad skola skall ha rätt till bidrag gäller dock att skolan skall ha an- sökt om att bli godkänd före den 1 april kalenderåret innan bidrags- året börjar.

Om en elev slutar i den fristående skolan efter den 15 september bidragsåret är hemkommunen inte skyldig att tilldela skolan bidrag för längre tid än till och med kalenderrnånaden efter den då eleven slutade.

Utbetalning av bidrag enligt andra stycket får grundas på den kostnad som hemkommen fastställt i sin budget för respektive kalenderår. Om det slutliga utfallet skulle bli högre än det i budgeten fastställda har den fristående skolan rätt att få ut motsvarande mellanskillnad. Sådan slutreglering skall ske senast två månader efter det att kommunens årsredovisning för det aktuella kalenderåret har lämnats över till fullmäkti- ge. Vad som sägs i första—fjärde styckena gäller inte de fristående skolor för vilka regeringen har beslutat om statsbidag genom särskilda töre- skrifter eller andra särskilda beslut och inte heller skolor, för vilka huvudmannen skriftligen avstått från medelstilldelning eller sådana skolor som Statens skolverk enligt 7 & förklarat sakna rätt till bidrag.

63.5”

En fristående skola, som är god- känd för elever som ha särskild skolplikt och som motsvarar sär- skolan, skall tilldelas bidrag för verksamheten av elevernas hem- kommuner. För att en nystartad skola skall ha rätt till bidrag gäller dock att skolan skall ha ansökt om att bli godkänd för särskild skol-

En godkänd fristående skola som motsvarar särskolan skall tilldelas bidrag för verksamheten av elever- nas hemkommuner. För att en ny- startad skola skall ha rätt till bidrag gäller dock att skolan skall ha an- sökt om att bli godkänd före den 1 april kalenderåret innan bidrags- året börjar. Varje bidragsår börjar

plikt före den 1 april kalenderåret den ljrrli. innan bidragsåret börjar. Varje bidragsår börjar den 1 juli. Tilldelningen skall, om elevernas hemkommuner och den &istående skolan inte kommer överens om annat, ske i enlighet med bestämmelsema . i 6 5 andra och tredje styckena.

Om den fristående skolan inte kommer överens om annat med elevernas hemkommuner skall dessa erlägga det belopp som regeringen beslutat.

17 än Beslut av Statens skolverk i ärenden om godkännande eller återkallande av godkännande för en fristående skola enligt 1, 5 eller 12 & samt beslut

” Lydelse enligt prop. 1994/95:157. '2 Senaste lydelse 1995z63.

• Sida 10
•  Original

i ärenden om elevavgifter enligt 7 5 får överklagas hos allmän för-

valtningsdomstol.

Beslut av styrelsen för utbildning- en i ärenden om godkännande eller återkallande av godkännande för en fristående skola för särskild skol- plikt enligt 1 & tredje stycket 2 eller 12 & får överklagas hos all- män förvaltningsdomstol.

Beslut av styrelsen för utbildning- en i ärenden om godkännande eller återkallande av godkännande för en &istående skola enligt 1 & tredje stycket eller 12 5 får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden som avses i 3, 4 och 16 åå far överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd Beslut som avses i 3 5 får överklagas endast av barnets vårdnadshavare. Beslut som avses i 16 & får överklagas endast av eleven eller företrädare för denne.

10 kap. 5 ål]

Frågor enligt 4 & prövas av sty— relsen för den skola där barnet an- nars skulle ha fullgjort sin skol- plikt. Om barnet har sådant funk- tionshinder som enligt 3 kap. 3 5 kan vara grund för särskild skol- plikt, skall styrelsen höra Socialsty- relsen innan ett medgivande lämnas eller återkallas.

Frågor enligt 4 & prövas av sty- relsen för den skola där barnet an- nars skulle ha fullgjort sin skol- plikt. Om barnet har sådant lirnk- tionshinder som enligt 3 kap. 3 & kan vara grund för mottagarde i särskolar eller specialskolar, skall styrelsen höra Socialstyrelsen innan ett medgivande lämnas eller åter- kallas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

” Senaste lydelse. 1993:800.

• Sida 11
•  Original

2.2. Förslag till lag om försöksver'ksamhet med ökat för- äldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång

Härigenom föreskrivs följande.

1 5 I stället för vad som föreskrivs i 3 kap. 3 5 andra stycket skollagen (1985:1100) om vilka barn som skall tas emot i särskolan gäller bestäm- melserna i denna lag.

2 5 Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål därför att de är utvecklingsstörda skall tas emot i särskolan. Om vårdnads- havaren inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i särskolan, skall barnet fullgöra skolplikten enligt vad som gäller för barn i allmänhet enligt skollagen (1985:1100).

3 5 Vad som sägs i 2 g. gäller även barn som har fått ett betydande och '

bestående begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, samt barn med autism eller autismliknande tillstånd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och gäller till utgången av juni 2000. Lagen tillämpas på utbildning som äger m från och med läsåret 1996/97.

• Sida 12
•  Original

3. Ärendet och dess beredning

Riksdagen har i samband ned behandlingen av vissa motioner från all- männa motionstiden 1994 beslutat ge regeringen till känna vad utbild- ningsutskottet anfört i frågan om föräldrars inflytande vid val av skolform för utvecklingsstörda barn (bet. 1993/941UbU6, rskr. 1993/94zl79).

Utbildningsutskottet har bl.a. anfört att ett barns placering i särskolan mot föräldrarnas vilja utgör en dålig grund för barnets skolgång. Det är därför angeläget att samverkansformerna mellan föräldrar och berörda myndigheter utvecklas. När det gäller vem som skall bestämma, när föräldrarna och skolan inte blir överens om val av skolform, uttalade utskottet följande. Det är principiellt betänkligt att en myndighet ges möjlighet att slutligt ta över föräldrars ansvar. Regeringen bör skyndsamt göra en översyn av nu gällande regler såvitt avser val av skolform för utvecklingsstörda barn. Översynen bör syfta till att föräldrarna 1 princip får det slutliga avgörandet, när det har varit omöjligt att nå ham till ett gemensamt ställningstagande vad gäller valet mellan grundskola och särskola samt inom särskolan.

Utskottet framhåller dock att dess grundläggande uppfattning är att särskolan" även framdeles skall utgöra en oundgänglig tillgång för skolvä- sendet och vara det naturliga alternativet för de barn som bedöms inte klara av skolgången i grundskolan. Det enskilda barnets bästa måste gälla som norm vid valet mellan grundskola och särskola.

Med anledning av riksdagens tillkännagivande utarbetades ett betänkan- de Rätt att välja skolform (Ds 1994:89) av en arbetsgrupp 1 Utbildnings- departementet. Betänkandet har remissbehandlats. En sammanfattning av förslagen och en sammanställning av remissyttrandena finns i bilaga I . De lagförslag som lades fram i betänkandet finns i bilaga 2.

Lagrådet Regeringen beslutade den 23 februari 1995 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4. Regeringen har i propositionen följt lagrådets förslag. Dessutom har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten Lagrådets synpunkter tas upp i författningskommentaren till lagen om försöksverksamhet med ökat föråldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång.

Lagrådet har inte yttrat sig över förslaget till ändring i 3 kap. 14 & skollagen (1985:1100). Ändringen är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

• Sida 13
•  Original

4. En mål- och resultatinriktad styrning av skolan Prop. 1994/95:212

Riksdagen har under de senaste åren fattat en rad beslut om en ny ansvarsfördelning mellan stat och kommun och en mål- och resultatin— riktad styming av skolan. I enlighet med dessa beslut skall riksdag och regering svara för den övergripande styrningen och lägga fast generella och riksgiltiga mål för skolan, medan det fulla driftsansvaret för verksam- heten ligger på skolhuvudrnannen Statsbidraget till skolan har avskaffats och ersatts av ett utjämningsbidrag till kommunerna, vilket inte har någon styrfunktion.

De grundläggande styrdokumenten är skollagen, respektive skolfonns- förordning, läroplanerna för det obligatoriska respektive frivilliga skolvä— sendet samt timplaner och kursplaner för de skilda skolformema. I dessa styrdokument anges målen och riktlinjerna för utbildningen i respektive skolform. Däremot regleras inte på vilket sätt skolhuvudrnännen skall organisera sin verksamhet och inte heller föreskrivs vilka arbetssätt, metoder och arbetsformer som skall användas för att de uppställda målen skall nås.

5. Läroplanen, timplaner och kursplaner

Med stöd av riksdagens beslut (prop. 199293220, bet. l993/94zUbUl, rskr. l993/94z82) har regeringen utfärdat en ny läroplan för det obligato- riska skolväsendet (Lpo 94). Den nya läroplanen. som kunlorts i Statens skolverks författningssamling (SKOLFS 1994: 1), införs successivt &.om den ljuli 1995.

I läroplanen formuleras skolans värdegrund och uppgifter och där anges mål och riktlinjer för verksamheten Läroplanen uttrycker dämred vilka krav staten ställer på kommunerna inom skolområdet, vilka krav och förväntningar elever och föräldrar kan ställa på skolan samt vilka krav skolan ställer på eleverna.

Målen är av två slag, dels de mål som skolan skall sträva mot och som är desamma för samtliga obligatoriska skolformer, dels de mål som skolan skall ansvara för att alla elever ges möjligheter att nå De sistnämnda målen är uttryckta i termer av kunskaper som eleven skall skaffa sig i utbildningen och varierar mellan de olika skolformema. Läroplanen kompletteras med timplaner och kursplaner som är olika för de skilda skolformema.

5.1. Grundskolan

I de av regeringen utfärdade kursplanerna för grundskolan (SKOLFS 19943) anges den lägsta kunskapsnivå i de olika ämnena som varje elev i grundskolan skall ha nått i slutet av det femte respektive det nionde skolåret. 13

• Sida 14
•  Original

Av 4 kap. 1 & skollagen framgår att särskilt stöd skall ges grundskole- Prop. 1994/951212 elever som har svårigheter i skolarbetet. Enligt 5 kap. 1 & grundskoleför- ordningen (1994:1 194, ändrad l995:207) skall ett åtgärdsprogram utarbe- tas av berörd skolpersonal, om särskilda stödåtgärder behövs för en elev. Skolpersonalen skall därvid samråda med eleven och elevens vårdnadsha- vare. I 5 kap. 14 & samma förordning föreskrivs att en elev skall ges stödundervisning, om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de mål som minst skall ha uppnåtts vid slutet av det femte och det nionde skolåret eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd Den nya grundskoleförordningen träder i kraft den 1 juli 1995 och tilllärnpas med början i årskursema 1 - 7 läsåret 1995/96.

I 7 kap. grundskoleförordningen finns närmare föreskrifter om betyg och ämnesprov. Betyg skall ges i årskurserna 8 och 9. Som betyg skall användas någon av beteckningama Godkänd (G), Väl godkänd (VG) eller Mycket väl godkänd (MVG). Slutbetyget sätts med hjälp av dels de mål som eleverna enligt kursplanerna skall ha nått i slutet av det nionde skolåret, dels de betygskriterier för betyget Väl godkänd som Skolverket skall fastställa för respektive ämne.

Ärnnesprov i svenska, engelska och matematik i slutet av årskursema 5 och 9 finns för bedömning av elevens kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning.

5.2. Särskolan

Utbildningen i särskolan syftar till att ge utvecklingsstörda barn en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning, som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan (6 kap. 1 & skollagen).

Särskolans elever utgör en mycket heterogen grupp. Med hänsyn till elevernas stora variationer i begåvning, förutsättningar och behov, är särskolan indelad i grundsärskola och träningsskola.

Läsåret 1993/94 var 8 618 barn inskrivna i särskolan, vilket motsvarar knappt en procent av det totala antalet elever i grundskolan. Av det totala antalet elever i särskolan gick 5 516 elever i grundsärskolan och 3 102 elever i träningsskolan. 936 av eleverna i grundsärskolan och 25 av eleverna i träningsskolan fick sin undervisning i en grundskoleklass (s.k. integrerade elever).

Regeringen har utfärdat en ny särskoletörordning(1995:206), som träder ikraft den 1 juli 1995 och tillämpas med början i årskurserna 1 - 7 läsåret 1995/96. 1 bilagor till den nya särskoletörordningen finns föreskrifter om utbildningens omfattning (timplaner).

Skolverket har den 12 december 1994 fastställt kursplaner för såväl grundsärskolan som träningsskolan (SKOLFS 1994:56).

För grundsärskolan har kursplaner fastställts i ämnena Bild, Engelska. Hemkunskap, Idrott och hälsa, Matematik, Musik, Naturlära, Samhällslära, Slöjd och Svenska. Till skillnad från kursplanerna i grundskolan anger grundsärskolans kursplaner de mål som eleven, inifrån sina fönrtsättning— ar, skall ha uppnått i slutet av det femte respektive det nionde skolåret. 14

• Sida 15
•  Original

Kursplanema för träningsskolan har ytterligare en annan karaktär. De Prop. 1994/95:212 beskriver eftersträvad utveckling av varje elevs förmåga inom ett antal områden. Dessa områden är Estetisk verksamhet, Kommunikation, Moto- rik, Vardagsaktiviteter samt Verklighetsuppfattning.

Enligt 7 kap. den nya särskoleförordningen skall elever i särskolan efter avslutad skolgång få intyg om den utbildning de har gått igenom En elev i grundsärskolan har rätt att få betyg om eleven eller dennes vårdnadsha— vare begär det. I sådana fall skall betyg sättas i tirnplanens ämnen och, såvitt gäller slutbetyg, i relation till den kravnivå som anges i grundsär- skolans kursplaner. Betyg anges i en tregradig skala med beteckningar för Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Otillräckliga kunskaper (O).

6. Ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång

Regeringens förslag: Under en fyraårig försöksperiod får barn inte tas emot i särskolan utan vårdnadshavarnas medgivande.

Arbetsgruppens förslag: Elever, som har rätt till utbildningi särskolan, får inte utan vårdnadshavares samtycke tas emot i särskolan Undantag får göras dels om det är uppenbart att barnet inte kan gå i grundskolan, dels om barnet tagits emot i grundskolan och det senare visar sig att barnet inte klarar av skolgången där. 1 dessa fall får styrelsen för särskolan besluta att barnet skall tas emot i särskolan även utan vårdnadshavares samtycke.

Renissinstamema: Medan flertalet remissinstanser tillstyrker arbets- gruppens förslag, är bl.a. I—Iandikappombudsmannen, Riksförbundet Hem och Skola (RHS) samt Riksförbundet för Utvecklingsstörda Bam, Ung- domar och Vuxna (FUB) starkt kritiska till samtliga förslag som gäller tvångsvisa åtgärder vid placering i särskola och inom särskola. De hävdar att föräldrar alltid skall ha rätt att välja den skolform som de anser vara bäst för deras barn. En annan uppfattning har bl.a. Socialstyrelsen, som anser att det inte är möjligt att ge föräldrama fullständig valfrihet i fråga om barnet skall gå i särskola eller i annan skolform

Skälen för regeringem förslag: Rätt till utbildning i särskolan har endast utvecklingsstörda barn, som på grund av sin utvecklingsstöming inte kan gå i grundskolan samt barn som enligt 1 kap. 16 & skollagen jämställs med utvecklingsstörda, dvs. barn som har fått ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller barn med autism eller autismlik- nande tillstånd. Det är styrelsen för särskolan som avgör om ett barn skall tas emot i särskolan eller inte.

Ett beslut om särskoleplacering baseras i regel på pedagogiska, psykolo- giska och vid behov medicinska utredningar. Skollagen innehåller inte någon bestämmelse om vårdnadshavarens inflytande i hågan, utan styrel- 15

• Sida 16
•  Original

sen för särskolan kan mot vårdnadshavarens vilja besluta att ett barn skall tas emot i särskolan. Dock &amhölls 1 specialmotiven'ngen till 3 kap. 4 & skollagen vikten av att beslut om särskoleplacering föregås av samråd med eleven och dennes vårdnadshavare (prop. 1991/92: 94 s. 37).

Hösten 1992 tillsatte dåvarande skolministern en arbetsgrupp för särsko- lefrågor (U 19921F), med uppgift att följa utvecklingen vad gäller sam- verkan mellan hem och skola vid val av skolform Av arbetsgruppens betänkande Särskolebam - om samverkan, dialog och föräldrainflytande (Ds 1994:46) framgår, att det är mycket ovanligt att ett barn tas emot i särskolan mot vårdnadshavares uttalade önskemål. FUB:s representanter i arbetsgruppen rapporterade bl.a., att de inte kände till att något barn under de senaste två läsåren skrivits in i särskolan mot vårdnadshavares vilja.

I de allra flesta fall är vårdnadshavare och skolhuvudman överens om att barnet tillhör särskolans personkrets och att barnet skall fullgöra skol- plikten i särskolan. I de fall vårdnadshavarna motsätter sig särskoleplace- ring, för skolan i regel en fortlöpande dialog med dem och informerar om särskolan

Det har emellertid blivit vanligare att vårdnadshavare framför önskemål om att barnet med stöd av extra resurser, t.ex. en elevassistent, skall få gå i närmast belägna grundskola tillsammans med sina kamrater från för- skoletiden (integrerade elever). Dessa vårdnadshavare inser att barnet inte kommer att nå upp till de kunskapskrav som ställs på elever i grundsko- lan De betonar i stället den sociala samvarons positiva effekter, t.ex att barnet tillägnar sig andra barns uppträdande och beteende, rörelse- och kontaktmönster.

Vårdnadshavare, som övertalas eller känner sig tvingade att acceptera en särskoleplacering, kan uppleva det som kränkande att en myndighet bestämmer vilken skolform barnet skall gå i. Samtidigt är det naturligt att skolhuvudmannen är angelägen om att barnet går i den skolform, som skolhuvudmannen bedömer vara bäst för barnet. Det är svårt att hitta en lösning som helt tillgodoser båda dessa intressen Remissutfallet visar också på motsättningarna i denna fråga De Hesta kommuner, dvs. skol- huvudrnännen, är positiva till att det skall frnnas en möjlighet att i uppen- bara fail &ångå vårdnadshavares önskemål, medan de organisationer som företräder bl.a. föräldrar är mycket kritiska till en sådan lösning. _ Det är viktigt att vårdnadshavare får ett stärkt inflytande över sina barns

skolgång. Ett sådant inflytande är en av förutsättningarna för att barnen skall få en bra skolsituation. Regeringen föreslår därför att barn, som har rätt att fullgöra skolplikten i särskolan, under en försöksperiod inte får skrivas in i särskolan utan vårdnadshavarens medgivande. Försöksperioden bör omfatta fyra läsår. Att skolplikten fullgörs inom en viss skolform innebär bl.a. att undervisningen skall baseras på de föreskrifter i läropla- nen som gäller för skolfonnen i fråga, att undervisningen skall följa kursplanema för respektive skolform samt att de bestämmelser om prov och betyg som frnns för skolfonnen skall tillämpas.

För att vårdnadshavare skall kunna ta ställning till om barnet skall fullgöra skolplikten i grundskolan eller särskolan och för att kunna be- döma effektema av sitt ställningstagande krävs, att skolan fortlöpande för

• Sida 17
•  Original

en dialog med dem och bl.a. infonnerar om de olika skolformema. Av infomrationen bör bl.a. fiamgå vilka krav de olika skolformerna ställer på elevema, vilka krav vårdnadshavare kan ställa på skolan samt vilka möj- ligheter skolan har att tillgodose elevens särskilda behov. Vårdnadshavare bör också informeras om att grundskolans resurser för att utforma under- visningen efter en enskild elevs behov är mindre än särskolans.

I detta sammanhang kan nämnas att det av Skolverkets årsrapport från september 1994 Skolan — Jämförelsetal för skolhuvudmän bl.a. fiamgår att det genomsnittliga antalet elever i en grundskoleklass var 22 medan motsvarande siffra för en särskoleklass var 5,3. Det genomsnittliga antalet lärare per 100 elever var i grundskolan 8,3 och i särskolan 31,7.

Att utvecklingsstörda barn inte får tas emot i särskolan utan vårdnadsha- vares medgivande innebär däremot inte att vårdnadshavare ges rätt att välja vilken klass som barnet skall placeras i.

Regeringen utgår &ån att vårdnadshavare, som de viktigaste personerna i barnets liv, vid beslut om placering vid viss skolform har sitt barns bästa för ögonen. Vårdnadshavaren harju huvudansvaret för barnets utveckling och uppfostran och känner barnets kapacitet väl.

Vår uppfattning är att särskolan fyller ett stort behov och även fortsätt- ningsvis kommer att vara en viktig del i det svenska skolväsendet för de barn som, på grund av utvecklingsstöming, inte kan nå upp till grundsko- lans kunskapsmål.

De vårdnadshavare som väljer att placera sitt barn i särskolan, väljer därmed en skolform med lång erfarenhet av att undervisa utvecklingsstör- da och därmed järnställda barn. Personalen har lång erfarenhet av att individualisera undervisningen och låta varje elev arbeta efter sin egen fönnåga och i sin egen takt. Med få elever i varje klass och en vuxentät- het som är betydligt högre än i grundskolan är förutsättningarna större att ge alla elever den hjälp de behöver. Personalen i särskolan har också väl utarbetade nrtiner vad gällerkontinuerliga kontakter mellan hem och skola. En av särskolans viktigaste uppgifter är att ge eleverna goda förut- sättningar att vara aktiva i det dagliga livet och att förbereda dem för vuxenlivet.

Den föreslagna försöksverksarnheten bör omfatta de barn som har rätt till utbildning i särskolan, dvs. utvecklingsstörda barn och barn som enligt 1 kap. 16 & skollagen jämställs med utvecklingsstörda. Den bör omfatta såväl barn som under försöksperioden skall börja skolan och barn som redan har börjat.

Försöksverksamheten bör pågå under en tid av fyra läsår och kontinuer- ligt följas upp och utvärderas. Ansvaret för uppföljning och utvärdering bör ligga på Skolverket. Liksom i &åga om all annan verksamhet inom det offentliga skolväsendet har också kommunema ett ansvar för att verksamheten följs upp och utvärderas inom kommunen

Utvärderingen, som bör kunna ligga till grund för ett framtida ställ- ningstagande i frågan, är viktig för att bl.a ge svar på li'ågoma i vilken omfattning vårdnadshavare valt att placera sina barn i grundskolan framför särskolan, hur dessa barn klarat skolgången i grundskolan samt om ut- vecklingsstörda elevers placering i grundskolan påverkat situationen för andra grundskoleelever, särskilt de som haft behov av extra stöd.

• Sida 18
•  Original

Eftersom den föreslagna försöksverksarnheten ansluter till vad som redan är praxis hos skolhuvudmännen, bedömer regeringen att den inte kommer att leda till några merkostnader. Utvärderingen bör emellertid belysa även kostnadsaspektema.

Försöksverksarnheten bör regleras i en särskild lag, som bör träda i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas på utbildning som äger rum fr.om läsåret 1996/97.

Integrerm'e elever

Kommunerna skall senast den 1 januari 1996 ha tagit över ansvaret för särskolan från landstingen (prop. 1991/92:94, bet. 1991/92z28, rskr. 1991/92c285). Från den tidpunkten får elever i grundskolan och särskolan samma skolhuvudman. Flertalet särskoleklasser är redan i dag lokalmäs- sigt förlagda till vanliga grundskolor. Med samma skolhuvudman blir det förmodligen lättare för kommunen att hitta mer flexibla lösningar, t.ex att i vissa ämnen sarnundervisa barn från såväl grundskolan som särskolan. Det bör också kunna leda till att personalen i de båda skolformema får ökade möjligheter att samverka, t.ex genom att anordna gemensamma &iluftsdagar och andra aktiviteter. Förutsättningarna för att kunna integre- ra särskoleelever i vanliga grundskoleklasser alternativt att anordna sam- verkansklasser med elever från de båda skolformema ökar också.

Regeringen anser det värdefullt att en elev, som är inskriven i särskolan kan få sin utbildning i grundskolan (integrerad elev). En sådan föreskrift finns därför i 6 kap. 1 5 i den nya särskolefo'rordningen. Även om vård- nadshavaren måste ge sitt tillstånd för en sådan klassplacering, är det skolhuvudmannen som avgör frågan. Regeringen förutsätter att skolhuvud— mannen tar initiativ till integrering när det är lämpligt. Integrerade elever skall följa särskolans styrdokument med de modifieringar som är nöd- vändiga för att de skall kunna följa klassens arbete.

KlmSplrrering i gnmdrärskola respektive träningsskola

Enligt riksdagens uttalande skall regeringens översyn avse nu gällande regler såväl vad avser valet mellan grundskolan och särskolan som valet inom särskolan.

Den arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet som utarbetade be- tänkandet Rätt att välja skolform framhöll bl.a. att vårdnadshavare för närvarande har stora möjligheter att välja skola inom den skolform som barnet kommer att tillhöra Däremot finns inga bestämmelser om skyldig- het för skolhuvudmannen att tillgodose önskemål om klassplacering. Arbetsgruppen ansåg att det bör ankomma på de professionella i skolan attavgöra hur eleverna inom respektive skolform skall grupperas. Arbets- gruppen gorde därför bedönmingen att det inte frnns skäl att införa någon föreskrift om att vårdnadshavare som väljer särskolan för sitt barn också skall ha rätt att välja placering i grundsärskola alternativt träningsskola.

Majoriteten av remissinstansema delar arbetsgruppens bedömning. Många remissinstanser fiamhåller emellertid betydelsen av att klassplace-

• Sida 19
•  Original

ringen föregås av samråd mellan hem och skola FUB, RHS, RBU, Prop. 1994/95:212 Handikappombudsmannen samt Bräcke och Karlshamns kommuner anser däremot, att vårdnadshavare skall ha rätt att välja mellan grundsärskolan och träningsskolan. Däremot anser Kommunförbundet att fördelningen av elever på grundsärskolan och träningsskolan bör ses som en metodfråga där valet av klassplacering blir beroende av barnets firnktionshinder och särskolans möjlighet att koncentrera erforderliga resurser och kompetens för barn med likartade behov. Enligt förbundets uppfattning finns det inte anledning att lagstifta i denna fråga. Regeringen har nu ingen annan

uppfattning.

7. Skolpliktsbegreppet m.m

Regeringem förslag: Vanlig respektive särskild skolplikt benämns i fortsättningen enbart skolplikt.

Avgränsningen av vilka utvecklingsstörda barn som skall tas emot i särskolan preciseras.

Arbetsgruppem förslag: Vanlig respektive särskild skolplikt ersätts med begreppet skolplikt.

För elever i specialskolan införs nioårig skolplikt och rätt till ett fiivil- ligt tionde skolår.

Renissimtamema: Ingen remissinstans har motsatt sig förslaget att vanlig respektive särskild skolplikt ersätts med benämningen skolplikt.

Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig över förslaget att införa nioårig skolplikt även för specialskolans elever har tillstyrkt. Negativa till förslaget ställer sig bl.a. Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH), samtliga specialskolor som yttrat sig över betänkandet, Sveriges Dövas Riksförbund och Hörselskadades Riksförbund. Aven Handikapp- ombudsmannen avvisar förslaget, men föreslår samtidigt att de elever som vill skall ha rätt att sluta efter nioårig skolgång.

Skälen till regeringem förslag: Enligt 3 kap. l & skollagen har alla barn, med vissa undantag, som är bosatta i landet skolplikt. Skolplikten motsva- ras av en rätt att få utbildning inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom.

Barn i allmänhet har vanlig skoljrrlikt. Den är nioårig och fullgörs nor— malt i grundskolan.

Särskild skolplikt har barn som inte kan gå i grundskolan därför att de är utvecklingsstörda, synskadade, döva, hörselskadade eller talskadade. Barn med utvecklingsstöming tas normalt emot i särskolan och övriga i specialskolan. Elever i särskolan har nioårig skolplikt med rätt till ett fiivilli gt tionde skolår. Elever i specialskolan har tioårig skolplikt.

Skolpliktiga barn kan också firllgöra sin skolgång i fristående skolor som är godkända för ändamålet.

• Sida 20
•  Original

Regeringen delar arbetsgruppens uppfattning att det inte längre f1nns Prop. 1994/951212 något behov av att ha två olika benämningar för skolplikt. Vr föreslår därför att uppdelningen i vanlig respektive särskild skolplikt ersätts med benämningen skolplikt. Att en enhetlig skolpliktsbenärrming införs innebär inte att särskolan och specialskolan awecklas som egna skolformer.

Frågor om förlängd skolgång och sänkt skolplikt har behandlats i be- tänkandet Grunden för livslångt lärande. En bammogen skola (SOU 1994:45). Regeringen kommer under år 1995 att ta ställning till de fråge— ställningar som betänkandet och remissbehandlingen ger upphov till. Regeringen anser därför att det för närvarande inte frnns skäl att ändra skolpliktstiden för specialskolans elever.

Enligt 3 kap. 3 & skollagen har barn som inte kan gå i grundskolan därför att de är utvecklingsstörda särskild skolplikt. De skall i regel tas emot i särskolan Som framgått under avsnitt 6 baseras ett beslut om särskoleplacering i regel på pedagogiska, psykologiska och vid behov medicinska utredningar. När det gäller bedömningen om ett barn kan gå i grundskolan måste man givetvis beakta de olika kunskapsmål som enligt den nya läroplanen och de nya kursplanerna gäller för grundskolan och särskolan. Mot den bakgrunden bör uttrycket inte kan gå i grundskolan preciseras. Regeringen föreslår därför att det i 3 kap. 3 & skollagen före- skrivs att barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskaps- mål därför att de är utvecklingsstörda skall tas emot i särskolan. Vld bedömningen måste sj älvfallet beaktas det stöd som skall ges till grund- skoleelever som har svårigheter i skolarbetet.

Fristående skolor

Bestämmelsema i 9 kap. skollagen om fiistående skolor för skolpliktiga barn är utformade med utgångspunkt i benämningarna vanlig respektive särskild skolplikt. Arbetsgruppens förslag innebar en redaktionell om- arbetning av bestämmelsema om fristående skolor. Eftersom regeringen har beslutat att låta frågor om fristående skolor bli föremål för en pärla— mentarisk utredning (dir. 1995 :16) bör i princip endast sådana ändringar göras, som är nödvändiga med anledning av slopandet av benämningama vanlig respektive särskild skolplikt. De olika slags fristående skolor som finns bör i ställetjärnföras med motsvarande skolform inom det offentli ga skolväsendet. Som villkor för fullgörande av skolplikt bör det därför i fortsättningen inte anges att den fristående skolan skall vara godkänd för vanlig respektive särskild skolplikt utan att den skall vara godkänd som en fiistående skola som motsvarar grundskolan, särskolan eller specialsko- lan. Kriterierna för godkännande behålls emellertid oförändrade. Mot den bakgrunden och då det redan av gällande reglering framgår att utbild- ningen vid en fristående skola skall vara jämförbar med utbildning i grundskolan, särskolan eller specialskolan får ett beslut som fattats före ikraftträdandet anses gälla även därefter. Någon särskild övergångsbe- stämrnelse av den innebörden kan inte anses erforderlig.

Bestämmelsen i 9 kap. 5 5 om internationella skolor bör omarbetas så att den blir tydligare. Någon ändring av vad som avses med en internatio-

• Sida 21
•  Original

nell skola eller av den elevgrupp som får fullgöra skolplikten i en sådan Prop. 1994/95:212 skola är inte avsedd

8. Författningskomrnentarer 8.1 Förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100)

3 kap. 2 och3é'å

Bestämmelsema har fått en annan utformning med anledning av att be- närnningarna vanlig skolplikt och särskild skolplikt slopats. Enligt l & har — ned vissa undantag - alla barn som är bosatta i landet skolplikt. I 2 & anges inom vilka skolformer skolplikten skall fullgöras. Det finns också en hänvisning till bestämmelsema om skolpliktens fullgörande på annat sätt än inom grundskolan, särskolan eller specialskolan Därmed avses möjligheten att fullgöra skolplikten i sarneskolan, i en fristående skola eller i en sådan särskild utbildningsform som anges i 10 kap. 1 3 ? anges vilka barn som skall tas emot inom de olika skolformerna.

I 3 5 andra stycket avgränsas särskolans elevgrupp genom uttrycket bam som bedöms inte kunna nå upp till gmndskolam' kmskqumå'l därför att de är utvecklingsstörda Bakgrunden till ändringen har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 7). Någon förändring av personkretsen är inte avsedd. Grundskolans kunskapsmål finns angivna i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och i kursplanerna. De mål som främst utgör grunden vid bedömningen är de mål som i läroplanen be- nämns Mål att uppnå i grundskolan

1059

Ändringen i paragrafen är en följd av att benämningen särskild skolplikt slopas.

145

Första stycket har korrigerats så att det överensstämmer med lydelsen enligt SFS 1992: 598.

9 kqv.

1 och 2 539 Ändringarna innebär att en fristående skola i stället för att godkännas för vanlig respektive särskild skolplikt godkänns att motsvara grundskolan, särskolan respektive specialskolan Kriterierna för godkännande har inte ändrats. 21

• Sida 22
•  Original

Prop. 1994/95:212 3 och 4 på

I bestämmelsema anges vilka barn som får firllgöra skolplikten i friståen- de skolor som motsvarar särskolan respektive specialskolan. Elevgrupper- na är desamma som de som enligt 3 kap. 3 & skall tas emot i särskolan och specialskolan.

55

Förutom ändringar som är en följd av slopandet av benämningen vanlig skolplikt har bestämmelsen omarbetats för att den skall bli tydligare.

6, 6 aoch 175959 Ändringarna är en följd av ändringarna i 1 och 2 55.

10 kan. 5 5 Ändringen är en följd av att benämningen särskild skolplikt slopas.

8.2. Förslaget till lag om försöksverksarnhet med ökat för- äldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång

Den nya lagen omfattar en försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande i fråga om utvecklingsstörda barns skolgång. Försöksverksamheten är begränsad tidsmässigt. Den sker inom ramen för det offentliga skolväsen- det och lagen innehåller endast den avvikelse fiån skollagen som är nödvändig för att försöksverksarnheten skall kunna genomföras. I övrigt gäller skollagens bestämmelser för utbildningen

. 1 5 För att försöksverksarnheten skall kunna genomföras krävs avvikelse från bestämmelsen i 3 kap. 3 & andra stycket skollagen, som anger att barn

som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål därför att de är utvecklingsstörda skall tas emot i särskolan.

2?

Under den tid försöksverksarnheten pågår får kommunen inte ta emot ett barn i särskolan utan vårdnadshavarens medgivande. Personkretsen är densamma som anges i 3 kap. 3 & andra stycket skollagen 77

• Sida 23
•  Original

Uttrycket tas emot avser inte endast det tillfälle då ett barn börjar skolan utan avser hela den tid barnet fullgör sin skolplikt i särskolan Om vård- nadshavaren återtar medgivandet frnns inte längre förutsättningar för att ta emot barnet i särskolan. Frågan om ett barn skall tas emot i särskolan prövas enligt 3 kap. 4 5 första stycket skollagen av styrelsen för särskolan i bamets hemkommun

l överensstämmelse med vad Lagrådet har föreslagit har paragrafen omforrnulerats så att det uttryckligen framgår hur utvecklingsstörda bam skall fullgöra sin skolplikt, om inte vårdnadshavarna lämnar sitt med- givande till att barnet tas emot i särskolan I de fall barnet tas emot i grundskolan är de bestämmelser som gäller för den skolfonnen tillämpli- ga, exempelvis timplaner, kursplaner och bestämmelserna om nationella prov och betyg. Detta till skillnad mot vad som gäller s.k integrerade elever. Dessa elever, som är inskrivna i särskolan, skall följa särskolans styrdokument, trots att de är placerade i en grundskoleklass.

3å

Av 3 & följer att försöksverksarnheten också omfattar vissa barn som inte är utvecklingsstörda. Den grupp som anges är densamma som enligt 1 kap. 16 & skollagen jämställs med utvecklingsstörda.

lkrcftträdwrde m.m.

Försöksverksamheten skall pågå under fyra läsår med början läsåret 1996/97. Den gäller både för barn som skall börja skolan och barn som redan har börjat fullgöra skolplikten.

• Sida 24
•  Original

Bilaga 1. Sammanfattning av förslagen och sammanställning Prop. 1994/95:212 av remissyttranden över betänkandet (Ds 1994:89) Rätt att Bilaga 1 välja skolform

1. Remissinstansema

Remissyttranden har kommit in från Socialstyrelsen, Statens skolverk, Statens institut för handikappli'ågor i skolan (SIH), Birgittaskolan, Åsbackaskolan, Östervångskolan, Stockholms, Enköping, Nyköping, Norrköping, Eksjö, Jönköping, Växjö, Oskarshamns, Gotlands, Ronne- by, Hässleholms, Helsingborg, Skurups, Varberg, Göteborg, Uddevalla, Vänersborg, Skövde, Sunne, Örebro, Västerås, Falu, Sandvikens, Sunds- valls, Bräcke, Östersunds och Gällivare kommuner, Uppsala, Jönköping, Kalmar samt Västerbottens läns landsting, Svenska Kommunförbundet, Landstingförbundet, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Riksförbundet Hem och Skola (RHS), Sveriges Dövas Riksförbund (SDR), Synskadades Riksförbund (SRF), Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU), Riksförbundet för Utvecklingsstörda Bam, Ungdomar och Vuxna (FUB) samt Hörselskadades Riksförbund (HRF).

Yttranden har dessutom inkommit &ån Falkenberg, Grästorps, Haninge, Karlshamns, Kungälvs, Luleå, Lund, Malmö, Marks, Norberg, Simrishamns, Tyresö, Uppsala och Västerviks kommuner, Socialnämnden vid Malmöhus läns landsting, Sveriges Psykologförbund, Lärarnas Riks- förbund (LR), Handikappombudsmannen, Ekeskolan, Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn (DHB), Kristinaskolan, Manilla- skolan, Hällsboskolan, Särskolans skolledargrupp i Älvsborg län sarrrt Unga hörselskadade (UH).

Bilaga 3. Lagrådsremissens lagförslag Regeringen har följande förslag till lagtext.

1.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2, 3 och 10 55, 9 kap. 1 - 6 a och 17 åå och 10 kap. 5 & skollagen (1985:1100)24 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 2 & Barn i allmänhet har vmlig skol- Barn skall fullgöra skolplikten i plikt. Den skall fullgöras i grund— grundskolan, särskolan eller speci- skolan, om inte anna följer av alskolan.Skolpliktenfårocksåfull- 8—10 kap. göras enligt bestämmelsernai 8—10

kap. 3 &”

Särskild skolplikt har barn som Barn i allmänhet skall tas emot i inte kan gå I "grundskolan därför att grundskolan. de är utvecklingsstörda synskada- de döva hörselskadade eller tal- skadmle. Sådan skolplikt skall full- göras i särskolan eller specialsko- [cm, om inte annat följer av 9 eller 10 kan

De utvecklingsstörda skall tas emot i särskolan och övriga i spe- cialskolan. Utvecklingsstörda som på grund av synskada dövhet, hörselskala eller talskaia inte kan gå i särskolan, skall dock tas emot i specialskolm

³ Lagen omtryckt l99l:llll. ” Senaste lydelse 1993:800.

Barn som inte bedöms kunna nå upp till gnindskolans kurtskcpsmål därför att de är utvecklingsstörda skall tas emot i särskolan

Barn som inte kan gå i grundsko- lart eller säskolan därför att de är synskmlale, döva hörselskMale eller talskadaz'e skall tas emot i specialskolan.

• Sida 36
•  Original

Bilaga 3

10 &”

Skolplikten upphör vid utgången Skolplikten upphör vid utgången av vårterminen det kalenderår då av vårterminen det kalenderår då barnet fyller 16 år eller, om barnet barnet fyller 16 år eller, om barnet fullgör särskild skolplikt i special- fullgör skolplikten i specialskolan, skolan, 17 år. 17 år.

Om barnet dessförinnan tillfredsställande slutför högsta årskursen i grundskolan eller motsvarande i någon annan skola där barnet får fullgöra sin skolplikt, upphör därmed denna Skolplikten upphör också om barnet vid särskild prövning visar att det har motsvarande kunskaper. Sådan prövning anordnas av styrelsen för utbildningen.

Beslut av styrelsen för utbildningen i ärende om skolpliktens upphöran- de får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd

9 kap.

1 527 Skolplikt får fullgöras i en fristå- Skolplikt får fullgöras i en li'istå— ende skola, om skolan är godkänd ende skola, om skolan är godkänd

för ändamålet.

Ärenden om godkännande för vanlig skolplikt prövas av Statens skolverk.

Såvitt galler särskild skolplikt prövm

I . sådant godtannmde som avser en skola som motsvarar särskolan av Statens skolverk och

2. sådant godkännande som avser en skola som motsvarar specialsko- lan av styrelsen för den specialsko- la som ansvarar för utbildning av samma handikappgrupp där skolan är belägen.

enligt bestämmelsemai 2 55”.

Ärenden om godkännande av fri— stående skolor som motsvarar gnmdskolan eller särskolan prövas av Statens skolverk

Ärenden om godkännande avfri- stående skolor som motsvarar spe- cialskolan prövas av styrelsen för den specialskola som ansvarar för utbildning av samma handikapp- grupp där skolan är belägen

2 528

Godkännande för vanlig skolplikt skall meddelas, om skolans utbild- ning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och far- digheter som grundskolan fömied- lar och skolan även i övrigt väsent-

26 Senaste lydelse 19921598. 37 Senaste lydelse 1993:800. 33 Senaste lydelse 1993:800.

En fristående skola som motsva- rar grundskolan skall godcännas, om skolans utbildning ger kunska— per och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kun- skaper och färdigheter som grund- skolan förmedlar och skolan även i

• Sida 37
•  Original

Bilaga 3

ligen svarar mot grundskolans all- männa mål. Härvid skall särskilt beaktas de krav som anges i 1 kap. 2 & andra och tredje styckena.

Godkänmrzde för särskild skol— plikt skall meddelas, om skolan ger eleverna en utbildning som väsent— ligen svarar mot den som de skulle få i särskolan eller specialskolan. En ytterligare fönrtsättning är att eleverna i samband med utbild— ningen bereds erforderliga omsor— ger.

I godkännandet för särskild skol— plikt skall anges om det avser sär— skoleutbildning eller specialskoleut— bildning eller båda dessa skolfor— mer samt för vilka handikappgrup- per utbildningen godkänts.

övrigt väsentligen svarar mot grundskolans allmänna mål. Härvid skall särskilt beaktas de krav som angesi 1 kap. Zåandraochtredje styckena.

En fristående skola som motsva- rar särskolan eller specialskolan skall godcannas, om skolan ger elevema en utbildning som väsent- ligen svarar mot den som de skulle få i särskolan eller specialskolan. En ytterligare förutsättning är att eleverna i samband med utbild- ningen bereds erforderliga omsor- ger.

I godkännandet av en skola som motsvarar specialskolan skall anges vilka handikappgrupper som god- kännandet avser.

3529

Ett bam får fullgöra sin skolplikt i en fristående skola som är god— känd för särskild skolplikt och som motsvarar särskolan endast om sty— relsen för särskolan i barnets hem—

Ett barn får fullgöra sin skolplikt i en godkänd &istående skola som motsvarar särskolan endast om sty- relsen för särskolan i barnets hem- kommun har bedömt att barnet inte

kommun har bedömt att barnet har kan nå upp till grundskolans kun- särskild skolplikt. skqasmål därför att det är utveck- lingsstört. 4 5”

Om ett bam har funktionshinder som enligt 3 kap. 3 5 kan vara grund för särskild skolplikt, får bar— net fullgöra sin skolplikt i en god— känd liistående skola som motsva— rar specialskolan endast om

I. skolan är godkänd för elever som har särskild skolplikt på grund av samma funktionshinder som bar— net eller

” Senaste lydelse 1993:800. 30 Senaste lydelse 1993:800.

Om ett barn har ett sålant funk- tionshinder som enligt 3 kap. 3 & kan vara grund för mottagande i specialskolan, får barnet fullgöra sin skolplikt i en godkänd histåen— de skola som motsvarar specialsko- lan endast om

I. skolan är godkänd för elever som har samma funktionshinder

som barnet eller

• Sida 38
•  Original

Bilaga 3

2. huvudmannen för specialskolan bedömer att barnet ändå kan tillgo- dogöra sig utbildningen vid skolan.

2. huvudmannen för specialskolan bedömer att barnet ändå kan tillgo- dogöra sig utbildningen vid skolan.

5 än

Den som har vanlig skolplikt men som endast för kortare tid är bosatt i landet eller som har andra skäl att få en utbildning med en annan internationell inriktning än den som

får finnas inom grundskolan eller fristående skolor som är godkända för fullgörande av vanlig skolplikt får fullgöra sin skolplikt i en fristå- ende skola med sådan inriktning (intemationell skola), om skolan av Statens skolverk har godkänts för ändamålet.

För godkännande krävs att sko- lans utbildning som helhet betrak- tad är likvärdig med grundskolans. Skolan skall förmedla kunskaper och färdigheter som underlättar fortsatt skolgång utomlands. Under- visning i svenska språket och om svenska förhållanden skall medde- las i den omfattning som de i lan- det för kortare tid bosatta eleverna behöver.

Den som endast för en kortare tid är bosatt i landet eller den som har andra skäl att få utbildning i en internationell skola får fullgöra sin skolplikt i en sådan skola, om sko- lan a"r gocäcänd för ändamålet av Statens skolverk. Detta gäller dock inte sådana barn som avses i 3 kan. 3 &" malm och trecå'e styckena

Med intemationell skola avses en fristående skola som har en annan internationell inriktning än den som får finnas i grundskolan eller i en fristående skola som motsvarar grundskolan. För godkännande hävs att skolans utbildning som helhet betraktad är likvärdig med grundskolans. Skolan skall förmed- la kunskaper och färdigheter som underlättar fortsatt skolgång utom- lands. Undervisning i svenska språ- ket och om svenska förhållanden skall meddelas i den omfattning som de i landet för kortare tid bo- satta eleverna behöver.

6 än

En liistående skola, som är god- känd för elever som har vanlig skolplikt skall tilldelas bidrag för verksamheten av elevernas hem- kommuner. För varje elev skall lämnas ett belopp som motsvarar den genomsnittliga kostnaden per elev i hemkommunens grundskola

3' Senaste lydelse 1993:800.

En godcänd fristående skola som motsvarar grundskolan skall tillde- las bidrag för verksamheten av ele- vernas hemkommen För varje elev skall lämnas ett belopp som motsvarar den genomsnittliga kost- naden per elev i hemkommunens grundskola det pågående kalender-

” Lydelse enligt prop. 1994/95:157 som träder i kraft den 1 juli 1995.

• Sida 39
•  Original

Bilaga 3 .

det pågående kalenderåret på den årskurs som eleven tillhör. Vld till- delningen får kommunen göra ett avdrag som uppgår till högst 25 procent av den framräknade ge- nomsnittskostnaden. Regeringen eller den myndighet regeringen be- stämmer får medge ett större av- drag, om det finns särskilda skäl.

Tilldelningen beräknas för ett bi- dragsår i sänder. Varje bidragår börjar den 1 juli. Tilldelningen grundas på antalet elever från kom- munen i den fristående skolan den 15 september under bidragsåret. Bidragen skall utbetalas med en tolttedel varje månad. Utbetalning- arna ijuli—september avpassas efter ett beräknat antal elever och regle- ring görs vid utbetalning i oktober. För en skola som är nystartad, får bidrag, som avser tiden ju- li—september månad, betalas ut samlat i september. För att en ny- startad skola skall ha rätt till bidrag gäller dock att skolan skall ha an- sökt om att bli godkänd för vanlig skolplikt före den 1 april kalender- året innan bidragsåret börjar.

året på den årskurs som eleven till- hör. Vid tilldelningen får kommu- nen göra ett avdrag som uppgår till högst 25 procent av den framräkna— de genomsnittskostnadert Rege— ringen eller den myndighet rege— ringen bestämmer får medge ett större avdrag, om det finns särskil- da skäl.

Tilldehlingen beräknas för ett bi-- dragsår i sänder. Varje bidragsår börjar den 1 juli. Tilldelningen grundas på antalet elever hån kom- munen i den fristående skolan den 15 september under bidragsåret. Bidragen skall utbetalas med en tolltedel varje nånad. Utbetalning— arna i juli—september avpassas efter ett beräknat antal elever och regle- ring görs vid utbetalning i oktober. För en skola som är nystartad, får bidrag, som avser tiden ju- li—september månad, betalas ut. samlat i september. För att en ny- startad skola skall ha rätt till bidrag gäller dock att skolan skall ha an- sökt om att bli godkänd före den 1 april kalenderåret innan bidrags- året börjar.

Om en elev slutar i den fristående skolan efter den 15 september bi- dragsåret är hemkommunen inte skyldig att tilldela skolan bidrag för längre tid än till och med kalendermånaden efter den då eleven slutade.

Utbetalning av bidrag enligt andra stycket tär grundas på den kostnad som hemkommen fastställt i sin budget för respektive kalenderår. Om det slutliga utfallet skulle bli högre än det i budgeten fastställda har den fristående skolan rätt att få ut motsvarande mellanskillnad. Sådan slutreg- lering skall ske senast två månader etter det att kommunens årsredovis- ning för det aktuella kalenderåret har lämnats över till fullmäktige.

Vad som sägs i första—fjärde styckena gäller inte de fristående skolor för vilka regeringen har beslutat om statsbidrag genom särskilda föreskrif- ter eller andra särskilda beslut och inte heller skolor, för vilka huvud- mannen skn'ftligen avstått från medelstilldelning eller sådana skolor som Statens skolverk enligt 7 5 förklarat salma rätt till bidrag.

• Sida 40
•  Original

Bilaga 3

635”

En fristående skola, som är god- känd för elever som har särskild skolplikt och som motsvarar sär- skolan, skall tilldelas bidrag för verksamheten av elevernas hem- kommuner. För att en nystartad skola skall ha rätt till bidrag gäller dock att skolan skall ha ansökt om att bli godkänd för särskild skol- plikt före den 1 april kalenderåret innan bidragsåret börjar. Varje bi- dragsår börjar den 1 juli.

En gocäcänd fristående skola som motsvarar särskolan skall tilldelas bidrag för verksamheten av elever- nas hemkornrnuner. För att en ny- startad skola skall ha rätt till bidrag gäller dock att skolan skall ha an- sökt om att bli godkänd före den 1 april kalenderåret innan bidrags- året börjar. Varje bidragsår börjar den 1 juli. '

Tilldelningen skall, om elevernas hemkommuner och den fristående skolan inte kommer överens om annat, ske i enlighet med bestämmelsema

i 6 & andra och tredje styckena.

Om den &istående skolan inte kommer överens om annat med elevernas hemkommuner skall dessa erlägga det belopp som regeringen beslutat.

17 5" Beslut av Statens skolverk i ärenden om godkännande eller återkallande av godkännande för en fristående skola enligt 1, 5 eller 12 5 samt beslut i ärenden om elevavgltter enligt 7 5 får överklagas hos allmän förvalt-

ningsdomstol.

Beslut av styrelsen för utbildning- en i ärenden om godkännande eller återkallande av godkännande för en histående skola för särskild skol- plikt enligt 1 & tredje stycket 2 el- ler 12 & får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Beslut av styrelsen för utbild— ningen i ärenden om godkännande eller återkallande av godkännande för en fristående skola enligt 1 & tredje stycket eller 12 5 får över- ldagas hos allmän förvaltnings- domstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden som avses i 3, 4 och 16 55 får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Beslut som avses i 3 5 får överklagas endast av barnets vårdnadshavare. Beslut som avses i 16 5 får överklagas endast av eleven eller företrädare för denne.

10 kap. 5 ÖIS

Frågor enligt 4 & prövas av sty- relsen för den skola där barnet an- nars skulle ha fullgjort sin skol—

Frågor enligt 4 & prövas av sty- relsen för den skola där barnet an- nars skulle ha fullgjort sin skol-

plikt. Om barnet har sådant funk- plikt. Om barnet har sådant hink-

” Lydelse enligt prop. 1994/95:157 som träder i kraft den 1 juli 1995. 34 Senaste lydelse 1995:63. 35 Senaste lydelse 1993:800.

• Sida 41
•  Original

tionshinder som enligt 3 kap. 3 5 tionshinder som enligt 3 kap. 3 5 Prop. 1994/952212 kan vara grund för särskild skol- kan vara grund för mottagande 1" Bilaga 3 plikt, skall styrelsen höra Socialsty— särskola: eller specialskolan, skall relsen innan ett medgivande lämnas styrelsen höra Socialstyrelsen innan eller återkallas. ett medgivande lämnas eller åter- kallas.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1996.

• Sida 42
•  Original

1.2 Förslag till lag om försöksverksamhet med ökat för- Prop. 1994/95:212 äldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång Bilaga 3

Härigenom föreskrivs följande.

l & I stället för vad som föreskrivs i 3 kap. 3 å andra stycket skollagen (1985:1100) om vilka barn som skall tas emot i särskolan gäller bestäm- melsema i denna lag.

2 & Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapsrnål därför att de är utvecklingsstörda skall tas emot i särskolan. Detta gäller dock endast om vårdnadshavaren lämnar sitt medgivande.

3 5 VadsomsägsiZ & gällerävenbamsomharfåttettbetydandeoch bestående begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, samt barn med autism eller autismliknande tillstånd

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och gäller till utgången av juni månad 2000. Lagen tillämpas på utbildning som äger rum fr.o.m läsåret 1996/97.

• Sida 43
•  Original

Bilaga 4. Lagrådets yttrande Prop. 1994J95:212 Bilaga 4

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-03-10

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl,justitierådet Bo Svensson, regeringsrådet Arne Baekkevold.

Enligt en lagrådsremiss den 23 februari 1995 (Utbildningsdepartementet) har regeringen beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) och till lag om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessom Lars Borg Förslagen föranleder följande yttrande av Lag/ålen Förslagen innehåller inte någon regel om hur utvecklingsstörda barn skall lirll göra sin skolplikt, om föräldrarna inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i särskolan. Avsikten är att de skall fullgöra skolplik- ten enligt vad som gäller för barn i allmänhet.

lagrådet föreslår att 2 5 lagen om försöksverksamhet ned ökat för- äldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång får följande lydelse:

"Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål därför att de är utvecklingsstörda skall tas emot i särskolan. Om vård- nadshavaren inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i särsko- lan, skall barnet fullgöra skolplikten enligt vad som gäller för barn i allmänhet enligt skollagen (1985:1100)."

Av den av Lagrådet föreslagna formuleringen följer att de möjligheter som finns för barn i allmänhet att fullgöra skolplilden enligt 8-10 kap. skollagen står öppna även för utvecklingsstörda barn som inte skall gå i särskolan.

Lagförslagen i övrigt lämnas utan erinran.

• Sida 44
•  Original

Utbildningsdepartementet Prop. 1994/95:212

Utdrag ur protokoll vid regeringssamrnanträde den 30 mars 1995 Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin, Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström,

Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Sundström, Lindh, Johansson

Föredragande: statsrådet Johansson

Regeringen beslutar proposition 1994/95:212 Ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång - en försöksverksamhet.

gotab 48249. Stockholm 1995 - - 44