Prop. 1995/96:3
Postens finansiella tjänster
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 15 juni 1995
Mats Hellström
Ines Uusmann
(Kommunikationsdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att regeringen ges bemyndigande att besluta om inriktning och begränsningar av Postgirot Bank AB:s bankrörelseverksamhet. Regeringen skall dock inte, utan att först höra riksdagen, besluta om förändringar i bolagsordningen som medför att nuvarande inriktning på betalningsförmedling förändras.
Följande förändringar är enligt regeringen aktuella att genomföra i Postgirot Bank AB:s bolagsordning:
– Det nuvarande kravet på att endast kunna ta emot inlåning på postgirokonto från allmänheten slopas. – Volymtaket för räntebärande inlåning, beräknat på genomsnittet under de senaste 12 månaderna, höjs till 35 miljarder kronor. – Volymtaket för krediter m.m., beräknat på genomsnittet under de senaste 12 månaderna, höjs till 10 miljarder kronor. – Den nuvarande begränsningen för placeringar i skuldebrev som inte är föremål för handel på penningmarknaden som innebär att löptiden inte får överstiga 60 dagar slopas.
Regeringen redovisar vidare vilka förändringar som avses att genomföras avseende Posten Fondkommission AB:s verksamhetsförutsättningar. Detta bolag kommer att ges utökade befogenheter att utveckla värdepappersrörelse i egen regi. Posten Fondkommission AB kommer därför att ges möjlighet att ansöka om tillstånd hos Finansinspektionen att bedriva värdepappersrörelse enligt 1 kap. 3 § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse.
Posten Fondkommission AB skall dock inte utveckla en aktiv
förmögenhetsförvaltning, ta egna positioner i andra syften än för att hålla ett handelslager eller bedriva in- eller utlåningsverksamhet i samband med värdepappersrörelsen. Posten Fondkommission AB skall inte heller erbjuda garantier vid emissioner av fondpapper eller erbjudanden om köp eller försäljning av finansiella instrument.
Regeringen anser att det i dagsläget saknas motiv att förändra verksamhetsförutsättningarna för de övriga postbolagen i fråga om möjligheterna att bedriva finansiell verksamhet.
Regeringen informerar även om det övergripande arbete som påbörjats på postområdet. Det nuvarande avtalet mellan staten och Posten AB avseende bl.a. rikstäckande post- och kassaservice går ut den 31 december år 1996 och ett nytt avtal måste tecknas under år 1996. Vidare har regeringen aviserat att man avser att se över postlagen. Regeringen planerar mot denna bakgrund att överlämna en proposition om postverksamhet (inklusive kassaservice) till riksdagen under år 1996.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
bemyndigar regeringen att besluta om inriktning och begränsningar av Postgirot Bank AB:s bankrörelseverksamhet med inriktning på betalningsförmedling.
Ärendet och dess beredning
Posten AB:s befogenheter att bedriva finansiell verksamhet lades fast i samband med bolagiseringen av Postverket (prop. 1993/94:38, bet. 1993/94:TU11, rskr. 1993/94:119). De befogenheter som gäller för bolagen inom postkoncernen har därefter skrivits in i bolagsordningarna för Posten AB och dess dotterbolag.
Postgirot Bank AB:s och Posten Kredit AB:s bolagsordningar skall i enlighet med riksdagens beslut inte ändras i sådan omfattning att bolagens verksamhetsförutsättningar ändras utan att regeringen först hört riksdagen. Motsvarande krav att höra riksdagen för att genomföra förändringar i bolagsordningarna finns inte för de övriga postbolagen.
När det gäller Postgirot Bank AB:s befogenheter beslutade riksdagen vidare att en utvärdering bör genomföras senast före utgången av år 1995.
Posten AB har i olika sammanhang pekat på svårigheterna att upprätthålla ett rikstäckande kassanät till en rimlig kostnad och har därför bl.a. framfört önskemål om att få bättre möjlighet att utnyttja kontorsnätet genom utökade befogenheter att bedriva finansiell verksamhet. Posten AB har vidare anfört att Postgirot Bank AB måste få utökade befogenheter på det finansiella området för att kunna bemöta den allt hårdare konkurrensen på betalningsmarknaden.
Mot bakgrund av riksdagens och regeringens ställningstagande i årets budget (prop. 1994/95:100 bil. 7, bet. 1994/95:TU25, rskr. 1994/95:376) att den finansiella verksamheten i kontorsnätet bör utökas samt den utlovade utvärderingen av Postgirot Bank AB:s befogenheter har Kommunikationsdepartementet i samverkan med Finansdepartementet genomfört en utvärdering av de nuvarande begränsningarna för bolagen inom postkoncernen.
I denna proposition behandlar regeringen Postgirot Bank AB:s verksamhetsförutsättningar. Regeringen informerar därutöver riksdagen om de förändrade verksamhetsförutsättningar för Posten Fondkommission AB (tidigare Posten Finansservice AB) som regeringen avser genomföra. Regeringen anser att det i dagsläget saknas motiv att förändra verksamhetsförutsättningarna för de övriga postbolagen.
Regeringen vill i detta sammanhang även informera om det övergripande arbete som påbörjats på postområdet. Det
nuvarande avtalet mellan staten och Posten AB avseende bl.a. rikstäckande post- och kassaservice går ut den 31 december 1996 och ett nytt avtal måste tecknas under år 1996. Vidare har regeringen aviserat att man avser att se över postlagen. Regeringen planerar mot denna bakgrund att utarbeta en departementspromemoria med förslag till framtida regelsystem på postområdet. Promemorian som även kommer att behandla kassaservicen skall enligt planerna skickas ut på remiss före årets slut. Promemorian kan därefter komma att ligga till grund för en proposition om postverksamhet m.m. under år 1996.
De förändringar avseende Posten AB:s finansiella verksamhet som behandlas i denna proposition bör enligt regeringens uppfattning emellertid komma till stånd snarast möjligt och behandlas därför i särskild ordning.
Postbolagens finansiella verksamhet
I enlighet med Posten AB:s bolagsordning skall bolaget med huvudinriktning på den svenska marknaden direkt eller indirekt genom dotter- eller intressebolag bedriva rikstäckande postverksamhet jämte därmed förenlig verksamhet. Bolaget skall vidare med huvudinriktning på den svenska marknaden genom dotter- eller intressebolag bedriva rikstäckande kassaservice samt betalningsförmedling och finansiell verksamhet jämte annan därmed förenlig verksamhet. Bolaget får inte direkt eller indirekt äga aktier eller andelar i företag som bedriver annan tillståndspliktig finansiell verksamhet än sådan verksamhet som får bedrivas av Postgirot Bank AB, Posten Fondkommission AB och Posten Kredit AB. Posten AB får dock till skyddande av fordran i Näringslivskredit NLK AB äga högst 25 % av aktierna i det bolaget.
Bolagsordningarna för Postgirot Bank AB, Posten Fondkommission AB och Posten Kredit AB innehåller i sin tur begränsningar för vilken finansiell verksamhet som får bedrivas.
De nuvarande begränsningarna innebär att Postbolagen förutom kassaservicen och betalningsförmedlingen i stor utsträckning endast får förmedla olika finansiella tjänster. Flertalet av dessa tjänster förmedlas åt Nordbanken. Nordbankens och Posten AB:s samarbete baseras på ett avtal med fem års uppsägningstid. Enligt vad regeringen har erfarit pågår förhandlingar i syfte att utveckla detta samarbete ytterligare i ett nytt långsiktigt avtal.
Posten AB har i ett avtal med staten om särskilda åtaganden förbundit sig att tillhandahålla en rikstäckande kassaservice under avtalsperioden 1 mars 1994 – 31 december 1996. Posten AB tillhandahåller en rikstäckande kassaservice via postkontorsnätet och lantbrevbärningen. Detta gör det möjligt för privatpersoner, företag och organisationer i hela landet att
verkställa och ta emot betalningar samt att få tillgång till kontanta medel.
För tillhandahållande av kassaservicen till den del det saknas alternativ och det inte är kommersiellt motiverat att bedriva verksamheten utgår under avtalsperioden en ersättning till Posten AB. Denna ersättning har reducerats från 300 miljoner kronor till 200 miljoner kronor per kalenderår från och med budgetåret 1995/96 (prop. 1994/95:100 bil. 7, bet. 1994/95:TU25, rskr. 1994/95:376). I samband med beslutet att minska anslaget angav riksdagen att det är angeläget att Postbolagen kan utveckla och utföra ytterligare finansiella tjänster.
Postgirot Bank AB
Regeringens förslag: Regeringen ges bemyndigande att besluta om inriktning och begränsningar av Postgirot Bank
AB:s bankrörelseverksamhet. Regeringen skall dock inte, utan att först höra riksdagen, godkänna förändringar i bolagsordningen som medför att den nuvarande huvudinriktningen på betalningsförmedling förändras.
Skälen för regeringens förslag: Postgirot Bank AB fick oktroj den 1 mars 1994. Postgirot Bank AB:s ensamrätt till vissa statliga betalningsflöden upphörde den 1 juli samma år.
I samband med bolagiseringen av Postverket (prop. 1993/94:38, bet. 1993/94:TU11, rskr. 1993/94:119) angav riksdagen att en avveckling av Postgirot Bank AB:s särställning i det statliga betalningssystemet måste ske på ett sådant sätt att konkurrens på lika villkor uppstår mellan Postgirot Bank AB och bankerna/bankgirot. Konkurrens på lika villkor kräver att bägge systemen kan erbjuda samma tjänster. För att kunna bemöta konkurrensen på en avreglerad betalningsmarknad beslutade riksdagen därför att ge Postgirot Bank AB utvidgade verksamhetsförutsättningar, bl.a. möjlighet att komplettera kärnaffären betalningsförmedling genom att ge ränta och krediter till hushåll och företag/organisationer. Riksdagen angav vidare att det är önskvärt att en överenskommelse kan träffas mellan Postgirot Bank AB och bankerna avseende möjligheten att förmedla betalningar till och från banksystemen genom debite-ringar och krediteringar av bankernas konton (autogirofrågan).
Postgirot Bank AB skall enligt den nuvarande bolagsordningen med inriktning på betalningsförmedling bedriva bankrörelse. I enlighet med bolagsordningen kan bolaget:
1. ta emot inlåning från postgirokonto från allmänheten,
2. låna upp medel på dagslånemarknaden för att utjämna fluktuationer i likviditeten,
3. lämna kredit i högst 360 dagar i samband med betalningsförmedling,
4. förmedla kredit,
5. förmedla betalningar,
6. tillhandahålla betalningsmedel i form av t.ex. checkar och kontokort,
7. ställa borgen och garantier,
8. bedriva rembursverksamhet och dokumentinkasso,
9. bedriva factoring i samband med betalningsförmedling, 10. lämna ekonomisk rådgivning och biträde i frågor som har samband med betalningsförmedling, 11. förvara värdepapper, 12. tillhandahålla dataoch redovisningstjänster, informationsförmedling och informationsförädling, 13. driva valutahandel under de förutsättningar som föreskrivs i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank, 14. driva värdepappersrörelse enligt 1 kap. 3 § 2 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse samt 15. tillhandahålla övriga administrativa tjänster som har naturligt samband med verksamhet som anges i punkterna 1– 14.
Bolagsordningen innehåller dessutom följande restriktioner för bolagets verksamhet:
A. Volymen av räntebärande inlåning får, beräknat på genomsnittet under de senaste 12 månaderna, inte överstiga 23 miljarder kronor i penningvärdet vid ingången av år 1994. Kontovillkoren får inte utformas på ett sådant sätt att en sparkontorörelse utvecklas inom banken. B.För verksamhet som anges i punkt 3 och punkterna 7–9 ovan gäller att de sammanlagda beloppen av utnyttjade krediter, lämnade garantier och ställd borgen, beräknat på genomsnittet under de senaste 12 månaderna, inte får överstiga 4 miljarder kronor i penningvärdet vid ingången av år 1994. C.Utöver vad som sägs i punkt 3 ovan får banken endast placera medel i skuldförbindelser med låg kreditrisk. För skuldebrev som inte är föremål för handel på penningmarknaden får löptiden inte överstiga 60 dagar. D. För att minska riskerna i förvaltningen av bankens tillgångar får banken vidare placera medel i derivatainstrument.
Dessa restriktioner har införts för att säkerställa att Postgirot Bank AB:s ställning är att endast vara ett betalningsförmedlande institut. Övrig bankverksamhet skall inte utvecklas inom bolaget.
Postgirot Bank AB anser att bolagets nuvarande restriktioner
försvårar för bolaget att bemöta konkurrensen på betalningsmarknaden. Bolaget kan inte erbjuda en rad banktjänster t.ex. långa krediter m.m. vilket gör att man går miste om främst mindre och medelstora företagskunder.
Vidare pekar bolaget på att man fortfarande inte nått en lösning i autogirofrågan dvs. Postgirot Bank AB kan inte förmedla betalningar till och från banksystemet genom debiteringar och krediteringar av andra bankers konton. Detta innebär en betydande konkurrensnackdel för Postgirot Bank AB.
När det gäller effekterna av avregleringen av de statliga betalningarna kan konstateras att det finns en generell tröskeleffekt vid avregleringar av denna karaktär . Postgirot Bank AB anser att de stora effekterna av avregleringen kommer först under år 1996 och därefter.
Det är emellertid uppenbart att konkurrensen hårdnat på betalningsmarknaden efter avregleringen. Utvecklingen går mot en skärpt konkurrens på betalningsmarknaden mellan affärsbankerna och ett antal nya nischbanker.
Bland annat genom de utökade befogenheter som Postgirot Bank AB fick under år 1994 samt ett kommersiellt samarbete med Nordbanken, sparbankerna och ett antal nischbanker har bolaget kunnat bemöta den ökande konkurrensen på betalningsmarknaden. Resultatet efter finansiella poster för kalenderåret 1994 uppgick till 510 miljoner kronor (703 miljoner kronor under år 1993) och avkastningen på eget kapital uppgick till 27 % (28 % under år 1993). Resultatnedgången har sin huvudsakliga förklaring i de lägre marknadsräntorna. Det är i dagsläget svårt att isolera effekterna av avregleringen och de utökade befogenheterna från effekterna av förändringar i konjunkturen m.m. Enligt regeringens bedömning bör Postgirot Bank AB ges vissa utökade möjligheter att utföra finansiella tjänster i egen regi och därmed erhålla bättre möjligheter att konkurrera på betalningsmarknaden. Bolaget bör dock även fortsättningsvis agera på betalningsmarknaden och inte utveckla en fullständig bankrörelse. De tjänster som bolaget inte ges möjlighet att erbjuda i egen regi bör på samma sätt som i dagsläget kunna erbjudas i samarbete med andra banker. Samarbetet med Nordbanken spelar här en viktig roll.
I det följande redovisas Postgirot Bank AB:s förslag till förändringar i bolagsordningen och regeringens ställningstagande.
Postgirot Bank AB anser att det nuvarande kravet på att endast kunna ta emot inlåning på postgirokonto från allmänheten slopas (se punkt 1). Den nuvarande skrivningen fyller ingen funktion och har inneburit olika tolkningsproblem. Regeringen delar bolagets åsikt och anser att en ny skrivning endast bör ange att bolaget kan ta emot inlåning. Att bolaget inte skall utveckla en sparkontorörelse bör dock kvarstå (se punkt A).
Postgirot Bank AB anser att man bör få möjlighet att lämna krediter som överstiger ett år (se punkt 3) för att på ett bättre sätt kunna konkurrera med övriga banker. Med nuvarande restriktion kan bolaget inte erbjuda kunder byggnadskreditiv, leasingavtal osv. vilket enligt bolaget bl.a. innebär att de kunder vilka vill samla sina åtaganden hos en bank inte kan utnyttja Postgirot Bank AB. Regeringens uppfattning är att detta är en av de viktigaste begränsningarna för att säkerställa att huvudsyftet att Postgirot Bank AB endast skall vara ett betalningsförmedlande institut bibehålls. Regeringen anser således att denna begränsning bör kvarstå. Enligt regeringens bedömning kan bolaget i samverkan med andra banker erbjuda de av kunderna efterfrågade längre krediterna.
Postgirot Bank AB vill slopa de kvantitativa begränsningarna (se punkterna A och B) för räntebärande inlåning (23 miljarder kronor i 1994 års penningvärde) och krediter m.m. (4 miljarder kronor i 1994 års penningvärde). De nuvarande kvantitativa begränsningarna kan komma att överskridas de närmaste åren och det är enligt bolaget inte rimligt att kunderna skall avvisas den dag detta sker.
Regeringen anser inte att taken skall slopas då dessa utgör en garanti mot att en fullskalig bankrörelse utvecklas.
Regeringen anser dock att de nuvarande taken bör höjas för att inte utgöra ett reellt hinder de närmaste åren. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att volymen av räntebärande inlåning, beräknat på genomsnittet under de senaste 12 månaderna, inte får överstiga 35 miljarder kronor. Regeringen föreslår vidare att de sammanlagda beloppen av utnyttjade krediter, lämnade garantier och ställd borgen, beräknat på de senaste 12 månaderna, inte får överstiga 10 miljarder kronor.
Avslutningsvis vill bolaget att den nuvarande begränsningen för placeringar i skuldebrev som inte är föremål för handel på penningmarknaden som innebär att löptiden inte får överstiga 60 dagar slopas (se punkt C). Mot bakgrund av att Postgirot Bank AB är en stor nettoplacerare på marknaden och det förhållandet att det är få aktörer hos vilka bolaget kan placera, är det nödvändigt att öka placeringsmöjligheterna. Genom att ta bort kredittiden för krediter i placeringsverksamheten skulle placeringarna kunna spridas mot t.ex. den kommunala sektorn där det är vanligt med en löptid på 180 dagar. Regeringen delar Postgirot Bank AB:s uppfattning och anser att den nuvarande begränsningen för placeringar i skuldebrev som inte är föremål för handel på penningmarknaden skall slopas.
Som redovisats anser regeringen att ett antal förändringar bör genomföras i Postgirot Bank AB:s bolagsordning. Regeringen föreslår därför att regeringen ges bemyndigande att ändra Postgirot Bank AB:s bolagsordning. Regeringens målsättning är att inga ytterligare förändringar skall behöva genomföras under de närmaste åren.
Mot bakgrund av det stora antalet detaljerade begränsningar i bolagsordningen kan det dock bli nödvändigt att skyndsamt genomföra ytterligare förändringar i bolagsordningen. Det är mot denna bakgrund regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om inriktning och begränsningar av Postgirot Bank AB:s bankrörelseverksamhet med inriktning på betalningsförmedling. Detta innebär att regeringen alltjämt måste underställa riksdagen ändringar i bolagsordningen som medför att den nuvarande inriktningen på betalningsförmedling förändras.
När det gäller autogirofrågan tvingas regeringen tyvärr konstatera att denna fråga fortfarande inte lösts trots att såväl regeringen som riksdagen ansett att det är önskvärt att de berörda parterna kan träffa en överenskommelse i denna fråga. Regeringen betonar ännu en gång att det är viktigt att autogirofrågan löses men att detta måste ske på sedvanligt sätt i en uppgörelse mellan de berörda parterna eller efter en konkurrensrättslig prövning. Enligt vad regeringen erfar överväger Postgirot Bank AB möjligheten att via det konkurrensrättsliga regelsystemet finna en lösning på problemet.
Regeringen avser att även fortsättningsvis noga följa utvecklingen på betalningsmarknaden och Postgirot Bank AB:s möjligheter att konkurrera med de övriga bankerna/bankgirot.
Posten Fondkommission AB
Regeringens bedömning: Regeringen avser att ge Posten
Fondkommission AB utökade befogenheter att utveckla en värdepappersrörelse i egen regi. Posten Fondkommission AB ges möjlighet att ansöka om tillstånd hos Finansinspektionen att bedriva värdepappersrörelse enligt 1 kap. 3 § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. Posten Fondkommission AB skall dock inte utveckla en aktiv förmögenhetsförvaltning, ta egna positioner i andra syften än för att hålla ett handelslager eller bedriva in- eller utlåningsverksamhet i samband med värdepappersrörelsen. Posten Fondkommission AB skall inte heller erbjuda garantier vid emissioner av fondpapper eller erbjudanden om köp eller försäljning av finansiella instrument.
Skälen för regeringens bedömning:
Posten
Fondkommission AB skall enligt den nuvarande bolagsordningen bedriva värdepappersrörelse enligt 1 kap. 3 § 1 och 2 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. Detta innebär att bolaget kan bedriva handel med finansiella instrument för annans räkning samt förmedla kontakt mellan köpare och säljare av finansiella instrument eller i annat fall medverka vid transaktioner avseende sådana instrument. Bolaget kan vidare, på annat sätt än genom garantigivning,
medverka vid emissioner av fondpapper eller erbjudanden om försäljning av finansiella instrument i samband med privatisering av statligt ägda bolag enligt 1 kap. 3 § 5 samma lag. Posten Fondkommission AB är föremål för Finansinspektionens tillsyn.
Posten AB och dess dotterbolag skall som tidigare redovisats endast bedriva annan verksamhet än kärnverksamheten, rikstäckande post- och kassaservice, under förutsättning att denna kompletterar huvudinriktningen och att den bidrar till att stärka koncernens lönsamhet. Ytterligare en förutsättning är att verksamheten bedrivs under ett rimligt risktagande.
Posten AB bedömer att utökade befogenheter på värdepappersområdet kan generera ett betydande resultattillskott till Postkoncernen.
I dagsläget krävs att Posten AB vid förmedling av enskilda värdepapper måste samarbeta med andra värdepappersbolag utan motsvarande restriktioner. Det saknas enligt Posten AB förutsättningar att uppnå en tillfredsställande lönsamhet vid förmedling av värdepapper så länge intäkterna måste delas mellan flera aktörer. Detta skall ses mot bakgrund av att Posten Fondkommission AB:s huvudsakliga målgrupp består av kunder med en relativt begränsad placeringskapacitet. Övervägande delen av affärerna består av order som är mindre än en normal börspost.
Posten Fondkommission AB har efter att deltagit i spridningen av aktier i privatiserade statliga bolag fått förfrågningar om bolaget kan medverka vid emissioner av aktier m.m. i privata bolag. På grund av nuvarande begränsningar har bolaget tvingats tacka nej till dessa affärer.
Posten AB gör bedömningen att det endast krävs begränsade investeringar för att bedriva en värdepappersrörelse i egen regi. Vidare finns det redan i dagsläget kompetens att påbörja en begränsad verksamhet på detta område inom Postkoncernen. Mot denna bakgrund anser Posten AB att en värdepappersverksamhet i egen regi kan ske till en rimlig risknivå.
I enlighet med årets fastställda budget (prop. 1994/95:100 bil. 7, bet. 1994/95:TU25, rskr. 1994/95:376) har den statliga ersättningen till Posten AB för att upprätthålla en rikstäckande kassaservice reducerats. Ett av motiven för denna minskning av anslaget är att Posten AB bör kunna utöka den finansiella verksamheten. Utökade befogenheter att agera på värdepappersmarknaden kan ses som ett sätt att möjliggöra för Posten AB att utveckla och utföra ytterligare finansiella tjänster och därmed på ett effektivare sätt utnyttja det rikstäckande kontorsnätet.
Regeringen anser mot denna bakgrund att Posten AB skall ges möjlighet att utveckla en värdepappersrörelse i egen regi inom ramen för Posten Fondkommission AB. Regeringen anser dock att vissa restriktioner bör bibehållas för att säkerställa ett
rimligt risktagande. Vissa restriktioner behövs vidare för att förhindra att verksamheter som inte kan anses komplettera huvudinriktningen utvecklas. Regeringen avser därför ge Posten Fondkommission AB möjlighet att bedriva handel med finansiella instrument för egen räkning, förvalta andras finansiella instrument samt delta i spridningen av aktier m.m. i privata bolag. Bolaget skall dock inte utveckla en aktiv förmögenhetsförvaltning, ta egna positioner i annat syfte än för att hålla ett handelslager eller bedriva in- eller utlåningsverksamhet i samband med värdepappersrörelsen. Bolaget bör enligt regeringens bedömning inte heller erbjuda garantier vid emissioner av fondpapper eller erbjudanden om köp eller försäljning av finansiella instrument.
Regeringen anser mot denna bakgrund att Posten Fondkommission AB skall ha till föremål att bedriva värdepappersrörelse enligt 1 kap. 3 § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse med beaktande av ovan redovisade begränsningar. Finansinspektionen beslutar om tillstånd enligt denna lag.
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 juni 1995
Närvarande: statsrådet Hellström, ordförande, och statsråden Peterson, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: statsrådet Uusmann
Regeringen beslutar proposition 1995/96:3 Postens finansiella tjänster.