Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att vissa ändringar i lotterilagen (1994:1000), som redan beslutats av riksdagen, på nytt skall antas. Bakgrunden till detta är att det satts i fråga om vissa av ändringarna utgör sådana tekniska föreskrifter som borde ha föregåtts av ett anmälningssförfarande enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster. Denna osäkerhet har under senare tid lett till en utveckling som inneburit att ett stort antal spelautomater, som är förbjudna enligt den svenska lagstiftningen, placerats ut på marknaden. Spel på automaterna bedrivs med höga insatser och det finns tecken på att barn och ungdomar kommer i kontakt med spelen. Överskottet från spelen går till privata näringsidkare och inte till de områden som överskott på spel skall vara förbehållet för, nämligen staten, föreningslivet och hästsporten. I den uppkomna situationen har Regeringskansliet låtit anmäla de aktuella ändringarna i enlighet med direktivet utan att anmälan ådrog sig några synpunkter. En sådan anmälan kan emellertid endast avse förslag, varför de redan beslutade ändringarna måste antas på nytt. Det är således nu inte fråga om några materiella ändringar i lotterilagen.

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lotterilagen (1994:1000),

2. lag om ändring i lotterilagen (1994:1000).

• Sida 4
•  Original

2. Lagtext

2.1. Förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000)

Härigenom föreskrivs att 6, 16, 17, 19, 20, 24 a, 25, 27, 28, 29, 30, 35 och 37 a §§lotterilagen (1994:1000) skall upphöra att gälla vid utgången av januari månad 2002.

• Sida 5
•  Original

2.2. Förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000)

Härigenom föreskrivs¹ att det i lotterilagen (1994:1000) skall införas tretton nya paragrafer, 6, 16, 17, 19, 20, 24 a, 25, 27, 28, 29, 30, 35 och 37 a §§, av följande lydelse.

6 § Med automatspel avses i denna lag spel på mekaniska eller elektroniska spelautomater.

I denna lag avses med

1. varuspelsautomat: en spelautomat som betalar ut vinst i form av varor och där vinstmöjligheterna helt eller delvis beror på slumpen,

2. penningautomat: en spelautomat som betalar ut vinst i form av pengar och där vinstmöjligheterna huvudsakligen beror på slumpen,

3. värdeautomat: en spelautomat som betalar ut vinst bara i form av värdebevis, spelpolletter eller liknande och där vinstmöjligheterna huvudsakligen beror på slumpen,

4. skicklighetsautomat: en spelautomat som betalar ut vinst i form av pengar och där vinstmöjligheterna helt eller delvis beror på spelarens skicklighet.

16 § Tillstånd att anordna ett egentligt lotteri får ges, om

1. en vinst som utgörs av pengar uppgår till högst ett basbelopp,

2. värdepappersvinster utgör högst 25 procent av det sammanlagda vinstvärdet av lotteriet,

3. värdet av vinsterna i lotteriet motsvarar minst 35 procent och högst 50 procent av insatsernas värde,

4. vinstandelen anges på lottsedlarna, lottlistorna eller på den plats där lotteriet bedrivs, och

5. det kan antas att lotteriet kommer att ge sökanden skälig avkastning och att denna kommer att användas för det aktuella allmännyttiga ändamålet.

Kravet enligt första stycket 5 på skälig avkastning gäller inte om det finns särskilda skäl för annat.

Om lotterna skall säljas i en lottförsäljningsautomat krävs vidare att

1. en vinstplan är fastställd i förväg,

2. vinsterna har dragits i förväg inför en av tillståndsmyndigheten godkänd kontrollant, och att

3. automaten inte betalar ut någon vinst.

17 § En sådan sammanslutning som avses i 15 § och som är verksam huvudsakligen inom en enda kommun får efter registrering anordna egentliga lotterier under en treårsperiod, om

¹ Se Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EGT L 204, 21.7.1998, s. 37, Celex 31998L0034), ändrat genom rådets direktiv 98/48/EG (EGT L 217, 5.8.1998, s. 18, Celex 31998L0048).

• Sida 6
•  Original

1. lotterierna bedrivs bara inom den eller de kommuner där sammanslutningen är verksam,

2. lotterierna inte bedrivs från en fast försäljningsplats som tillhandahålls av ett serviceföretag,

3. insatsernas sammanlagda belopp i de lotterier som anordnas under treårsperioden uppgår till högst 20 basbelopp,

4. en vinst som utgörs av pengar uppgår till högst ett basbelopp,

5. värdet av vinsterna i varje lotteri motsvarar minst 35 procent och högst 50 procent av insatsernas värde,

6. vinstandelen anges på lottsedlarna, lottlistorna eller på den plats där lotteriet bedrivs, och

7. det för lotterierna finns föreståndare som registreringsmyndigheten godkänt.

Registreringsmyndigheten får medge undantag från kravet på föreståndare enligt första stycket 7 om det är uppenbart att någon sådan inte behövs.

För lotteri som avses i 16 § tredje stycket gäller vidare där angivna särskilda förutsättningar.

19 § En sådan sammanslutning som avses i 15 § första stycket får anordna egentliga lotterier utan tillstånd, om

1. lotteriet anordnas i samband med

a) en tillställning eller en sammankomst som sammanslutningen anordnar eller deltar i eller

b) ett bingospel som sammanslutningen anordnar,

2. lotteriet bedrivs bara inom det för tillställningen, sammankomsten eller bingospelet avsedda området,

3. värdet av varje insats uppgår till högst 1/6 000 basbelopp,

4. värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/6 basbelopp,

5. det sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst 35 procent och högst 50 procent av insatsernas värde, om antalet insatser och vinster samt värdet av dessa är bestämda enligt en uppgjord plan,

6. vinstandelen anges på lottsedlarna eller lottlistorna eller i den lokal där lotteriet bedrivs,

7. lottköparen vid lottköpet får veta var och när vinsterna skall dras och på vilket sätt resultatet av dragningen görs tillgängligt för allmänheten, om vinstdragningen inte redan har ägt rum, och

8. vinsterna dras offentligt före tillställningens, sammankomstens eller bingospelets slut för dagen, om vinstdragningen inte redan har ägt rum före lottförsäljningen.

Försäljning av lotter genom påteckning på lottlistor får, trots vad som sägs i första stycket 2, påbörjas fyra veckor innan tillställningen eller sammankomsten äger rum.

20 § Egentliga lotterier får även i andra fall än som anges i 19 § anordnas utan tillstånd, om

1. lotteriet anordnas i samband med

a) en offentlig nöjestillställning,

b) en offentlig tillställning till förmån för ett allmännyttigt ändamål, eller

• Sida 7
•  Original

c) en allmän sammankomst för framförande av ett konstnärligt verk till förmån för ett allmännyttigt ändamål,

2. lotteriet bedrivs bara inom det för tillställningen eller sammankomsten avsedda området,

3. vinsterna utgörs bara av varor eller tjänster,

4. värdet av varje insats uppgår till högst 1/6 000 basbelopp,

5. värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/60 basbelopp,

6. vinsterna delas ut i omedelbar anslutning till deltagandet i lotteriet,

7. det sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst 35 procent och högst 50 procent av insatsernas värde, om antalet insatser och vinster samt värdet av dessa är bestämda enligt en uppgjord plan, och

8. vinstandelen anges på lottsedlarna eller anslås i den lokal där lotteriet bedrivs.

24 a § Tillstånd till automatspel får lämnas bara i fråga om varuspelsautomat, penningautomat, värdeautomat och skicklighetsautomat.

25 § Tillstånd att anordna spel på varuspelsautomater får lämnas, om

1. spelet anordnas i samband med en offentlig nöjestillställning i form av tivoli eller liknande,

2. värdet av spelarens insats uppgår till högst 1/7 000 basbelopp,

3. värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/300 basbelopp,

4. varje spelautomat förses med tillståndshavarens namn,

5. det kan antas att spelautomaten inte kommer att användas för något annat ändamål än den enligt ansökan är avsedd för, och

6. det kan antas att god ordning kommer att råda inom den lokal eller på den plats där spelet skall bedrivas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela sådana föreskrifter om spelplats, speltid och märkning av spelautomaterna som avviker från första stycket 1 och 4.

27 § Tillstånd att anordna spel på värdeautomater i andra fall än som avses i 26 § får ges, om

1. spelet anordnas i samband med hotell- och restaurangverksamhet, om det för rörelsen finns tillstånd till servering av spritdrycker, vin eller starköl enligt alkohollagen (1994:1738) eller i samband med bingospel,

2. värdet av spelarens insats uppgår till högst 1/7 000 basbelopp per spel,

3. värdet av högsta vinsten uppgår till högst etthundra gånger insatsen,

4. högst fem värdeautomater placeras på varje spelplats,

5. värdet av vinsterna i spelet motsvarar minst 85 procent av insatsernas värde,

6. spelautomaterna kan kontrolleras genom tele- och databaserade kommunikationssystem,

7. varje spelautomat förses med tillståndshavarens namn eller något annat kännetecken,

8. det kan antas att spelautomaten inte kommer att användas för något annat ändamål än den enligt ansökan är avsedd för, och

9. det kan antas att god ordning kommer att råda inom den lokal eller på den plats där spelet skall bedrivas.

• Sida 8
•  Original

Tillstånd enligt första stycket får bara lämnas till ett spelföretag som ägs av staten.

28 § Penningautomater, värdeautomater, varuspelsautomater och skicklighetsautomater får innehas bara efter tillstånd.

Sådana automater får dock innehas utan särskilt tillstånd

1. av den som har tillstånd enligt 25, 26 eller 27 § att anordna sådant automatspel, om automaten omfattas av speltillståndet,

2. av automatinnehavares dödsbo under en tid av längst ett år från dödsfallet och av automatinnehavares konkursbo längst intill dess konkursen har avslutats, eller

3. av den som har fått sitt tillstånd att inneha automaten återkallat, till dess att tre månader har förflutit från det att beslutet om återkallelsen vann laga kraft.

Tillstånd får förenas med särskilda villkor samt med kontroll- och ordningsbestämmelser.

29 § Införsel till landet av penningautomater, värdeautomater, varuspelsautomater och skicklighetsautomater är tillåten endast för den som har rätt att enligt 28 § första stycket eller andra stycket 1 inneha sådan automat.

30 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva undantag från 28 § första stycket och 29 § i fråga om penningautomater, värdeautomater, varuspelsautomater och skicklighetsautomater som innehas

1. på fartyg i internationell trafik för spel på fartyget, eller

2. i yrkesmässig verksamhet för tillverkning, reparation eller liknande.

35 § Den som anordnar vadhållning i samband med hästtävling eller anordnar automatspel, roulettspel, tärningsspel eller kortspel får inte låta någon som är under 18 år delta i lotteriet. Detsamma gäller den som är ombud för den som anordnar lotteriet.

37 a § En vinst som betalas ut i samband med spel på en varuspelsautomat får inte lösas in mot en annan vara eller mot kontanter av

1. den som anordnat lotteriet,

2. den som innehar den plats där lotteriet tillhandahålls,

3. den som bedriver näringsverksamhet där, eller

4. ombud för sådana personer som avses i 1-3.

___________________

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2002.

• Sida 9
•  Original

3. Ärendet och dess beredning

Riksdagen har beträffande lotterilagen (1994:1000) beslutat om vissa ändringar som trädde i kraft den 1 januari 1997 respektive den 1 juli 1999 (SFS 1996:1168 och 1999:358). Ändringarna innebar bl.a. ett förtydligande av begreppet automatspel i 6 § lotterilagen. Vidare fick tillstånd till automatspel lämnas endast för varuspels-, penning-, värde- och skicklighetsautomater. Beträffande varuautomatspelen infördes nya krav på innehavstillstånd och förbud mot att lösa in en vinst från ett varuautomatspel mot en annan vara eller kontanter.

Sedan bestämmelserna trätt i kraft har det satts i fråga om de aktuella lagändringarna utgör sådana tekniska föreskrifter som borde ha anmälts till Europeiska unionens kommission enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster som trätt i stället för rådets direktiv 83/189/EEG av den 28 mars 1983 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter.

Lotteriinspektionen har i skrivelse den 19 mars 2001 uppgett att det för närvarande råder osäkerhet bl.a. hos rättsvårdande myndigheter om vissa av lotterilagens bestämmelser kan göras gällande mot enskilda. Av inspektionens skrivelse framgår vidare att vissa i den uppkomna situationen utnyttjar tillfället att ställa ut ett växande antal automater.

Mot denna bakgrund har Regeringskansliet låtit göra en anmälan beträffande vissa av de aktuella ändringarna i lotterilagen. Enligt direktivet är det bara förslag till bestämmelser som får anmälas. Detta medför att regeringen, efter att förslaget till lag om ändringar i lotterilagen har anmälts i vederbörlig ordning, nu måste begära att riksdagen på nytt antar de tidigare beslutade ändringarna.

De ändringar i lotterilagen som trädde i kraft den 1 januari 1997 och den 1 juli 1999 föregicks av en bred remissbehandling. Regeringen föreslår i denna proposition endast att vissa av dessa ändringar på nytt antas av riksdagen. Någon särskild remissbehandling av detta ärende har därför inte ansetts behövlig.

Lagrådet

Regeringen har inte nu inhämtat Lagrådets yttrande. Enligt regeringens bedömning skulle Lagrådets hörande sakna betydelse eftersom Lagrådet redan tidigare granskat de aktuella lagförslagen och då lämnat dessa utan erinran (prop. 1996/97:7 s. 40 och prop. 1998/99:80 s. 84).

• Sida 10
•  Original

4. Förnyad riksdagsbehandling

Regeringens förslag: Riksdagen skall på nytt anta de ändringar i lotterilagen som framgår av bilaga 1-2.

Bakgrund: Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster är medlemsstaterna skyldiga att anmäla förslag till tekniska föreskrifter och föreskrifter om informationssamhällets tjänster till kommissionen. Syftet med detta anmälningsförfarande är att säkerställa att den inre marknaden fungerar på ett smidigt och effektivt sätt.

Kommissionen och de övriga medlemsstaterna har möjlighet att lämna synpunkter på det anmälda förslaget. Detta skall ske inom tre månader från det att kommissionen tog emot förslaget. Om kommissionen eller en medlemsstat under denna period i ett s.k. detaljerat utlåtande gör gällande att den planerade åtgärden kan skapa hinder för den fria rörligheten för varor, får medlemsstaten inte anta förslaget innan sex månader har förflutit från det att kommissionen tog emot förslaget. Under vissa förhållanden kan denna period utsträckas ytterligare. Har en medlemsstat underlåtit att anmäla ett förslag som omfattas av anmälningsskyldighet, kan det inte åberopas gentemot enskilda i nationell domstol enligt EG-domstolens praxis.

Lotterilagen (1994:1000) trädde i kraft den 1 januari 1995. Den tekniska utvecklingen och uppfinningsrikedomen inom spelbranschen ledde till att riksdagen redan 1996 beslutade om vissa ändringar i lotterilagen (prop. 1996/97:7, bet. 1996/97:KrU2, rskr. 1996/97:41). Bland annat ändrades 6 § lotterilagen på sådant sätt att en vidare krets av automatspel ryms under automatspelsbegreppet. Bakgrunden till denna ändring var vissa problem i rättstillämpningen som den tidigare avgränsningen av automatspel givit upphov till. Syftet med ändringen var att spel på s.k. lyckohjul tydligt skulle höra till automatspel i lotterilagens mening. Vidare infördes ett förbud i 24 a § samma lag mot att lämna tillstånd till andra automatspel än de som anges i 6 §, dvs. varuspels-, penning-, värde- och skicklighetsautomater. Ändringarna, som trädde i kraft den 1 januari 1997 (SFS 1996:1168), föregicks inte av ett anmälningsförfarande.

Riksdagen beslutade 1999, i samband med behandlingen av propositionen Kasinospel i Sverige m.m., om vissa ytterligare ändringar i lotterilagen (prop. 1998/99:80, bet. 1998/99:KrU11, rskr. 1998/99:229). Bland annat begränsades möjligheterna enligt 25 § lotterilagen att meddela tillstånd till spel på varuautomater. Sådant tillstånd får endast lämnas om spelet anordnas i samband med en offentlig nöjestillställning i form av tivoli eller liknande. Vidare föreskrevs enligt 37 a § samma lag att en vinst som betalats ut i samband med spel på en varuspelsautomat inte får lösas in mot en annan vara eller mot kontanter. Ändringarna trädde i kraft den 1 juli 1999 (SFS 1999:358). Inte heller dessa ändringar föregicks av ett anmälningsförfarande.

• Sida 11
•  Original

I ett ärende vid Kommerskollegium (Dnr 312-1871-2000) uppkom frågan om ändringen av automatspelsbegreppet i 6 § lotterilagen, införandet av tillståndskravet i 24 a § samma lag samt införandet av förbud i 37 a § lotterilagen mot inlösen av vinster mot annan vara eller kontanter borde ha anmälts till kommissionen. Regeringskansliet anförde i yttrande till Kommerskollegium att ändringarna av lotterilagen endast utgjorde förtydliganden av lagstiftarens vilja och att dessa ändringar inte hade behövt anmälas till kommissionen. I ett yttrande den 29 januari 2001 gjorde Kommerskollegium bedömningen att de två förstnämnda ändringarna borde ha anmälts och att övervägande skäl talade för att även förbudet i 37 § a lotterilagen borde ha anmälts på detta sätt.

Kristinehamns tingsrätt hävde i ett beslut som meddelades den 14 februari 2001 ett beslag av ett s.k. lyckohjul under åberopande av att de lagändringar som trädde i kraft den 1 januari 1997 inte hade föregåtts av ett sådant anmälningsförfarande som avses i direktivet 98/34/EG och därför inte kunde tillämpas mot enskilda. Hovrätten för Västra Sverige fastställde i beslut den 25 april 2001 tingsrättens beslut. Malmö tingsrätt bedömde i beslut den 16 mars 2001 att någon anmälningsskyldighet till kommissionen inte förelegat beträffande de aktuella ändringarna och förordnade därför att beslag av ett antal s.k. lyckohjul skulle bestå. Hovrätten över Skåne och Blekinge fann emellertid i beslut den 26 april 2001 att den aktuella lagändringen utgör en sådan föreskrift som avses i direktivet och hävde således beslagen. Hovrätternas beslut har vunnit laga kraft.

Lotteriinspektionen har i skrivelse till regeringen uppgivit att det bland vissa rättsvårdande myndigheter föreligger osäkerhet om de aktuella automatspelen är tillåtna eller inte. Detta yttrar sig bl.a. i en stor mängd telefonsamtal och förfrågningar hos inspektionen. Även hos enskilda och företag som på ett eller annat sätt är verksamma på automatspelsområdet föreligger denna osäkerhet. Enligt Lotteriinspektionen ställer sig många innehavare av lokaler där spelautomater kan ställas upp denna fråga. Detta sker ofta mot bakgrund av att vissa företag som är verksamma på automatspelsområdet nu har den uppfattningen att lotterilagens förbud bl.a. mot s.k. lyckohjul inte kan göras gällande mot enskilda och därför på olika sätt försöker sprida sådana automater i samhället.

Lotteriinspektionen har genom undersökningar kunnat konstatera att automater av typen lyckohjul under senare tid har fått ökad spridning. Sådana automater har påträffats i bl.a. godisbutiker, spelbutiker och videobutiker. Enligt inspektionens undersökningar förekommer även spel på varuspelsautomater på spelplatser som inte längre är tillåtna enligt lotterilagen. Inom polisen och hos kommuner har oro uttryckts eftersom det konstaterats att automater placerats ut i stor omfattning och att bl.a. barn och ungdomar kommer i kontakt med spelen. Många restaurangägare, som följt lotterilagens bestämmelser och tagit bort varuspelsautomaterna, är upprörda över en utveckling som innebär att deras konkurrenter tillhandahåller sådana automater. Vidare förekommer, enligt Lotteriinspektionen, spel med insatser om upp till 60 kronor per spel, vilket kan jämföras med att lotterilagens bestämmelser för tillåtna automatspel endast medger en insats som högst uppgår till 1/7000 basbelopp (ca fem kronor).

• Sida 12
•  Original

Skälen för regeringens förslag: Det som nu sker på spelautomatområdet är oroande och går stick i stäv med vad riksdagen har beslutat. Grunden för regleringen av spel- och lotterimarknaden i

Sverige är, liksom i övriga Europa, att motverka bedrägerier och sociala problem till följd av spel samt att inkomster från spel skall komma allmänna eller allmännyttiga ändamål till godo. Spel på s.k. enarmade banditer och liknande automater förbjöds i Sverige redan 1979. Skälen för förbudet var att dessa automatspel, som gav vinst i form av pengar, inte hade fått en från social synpunkt acceptabel form och det var principiellt otillfredsställande och stötande att allmänhetens spelbenägenhet, och de sociala problem denna spelform orsakade, skulle få utnyttjas i enskilt vinstsyfte. Under rådande förhållanden ser vissa spelautomatföretag nu en möjlighet att ställa ut s.k. lyckohjul, vilka ofta i stor utsträckning påminner om enarmade banditer. Skillnaden ligger främst i vinstutbetalningen. De s.k. lyckohjulen betalar inte ut vinsten direkt ur automaten, utan detta sköts av personal i den lokal där automaten är placerad.

Situationen på spelautomatmarknaden är för närvarande oacceptabel. Det har, i privat vinstintresse, skett en markant ökning av förekomsten av spelautomater som inte är tillåtna enligt den svenska lotterilagen. Spel bedrivs med höga insatser och mycket talar för att stora belopp omsätts. Poliser och kommunala tjänstemän uttrycker oro eftersom de inom sina ansvarsområden upplever problem bl.a. på grund av att barn och ungdomar kommer i kontakt med spelen. Det pågår således en utveckling som inte till någon del är förenlig med de grunder som den svenska lotterilagstiftningen vilar på. Det är mot denna bakgrund angeläget att så fort som möjligt undanröja den osäkerhet som uppstått så att automatspelsmarknaden kan fungera på sätt riksdagen har bestämt.

Det naturliga att göra i den uppkomna situationen hade givetvis varit att invänta ett prejudicerande avgörande från domstol. Detta handlingsalternativ vore dock mer självklart i en situation där innehållet i en av riksdagen antagen lag har satts i fråga. Att beakta i detta sammanhang är att osäkerheten endast gäller om ett visst anmälningsförfarande borde ha iakttagits, inte om innehållet i en av riksdagen antagen lag är förenligt med normer av högre dignitet. Ett prejudicerande avgörande från domstol kan dröja. Förs frågan till EG-domstolen kan det röra sig om flera år. Fram till dess kommer sannolikt den beskrivna osäkerheten att bestå.

Mot denna bakgrund har regeringen funnit det lämpligt att låta anmäla de ifrågasatta ändringarna av lotterilagen för att snabbt undanröja den uppkomna osäkerheten. Ett sådant anmälningsförfarande kan dock inte ske avseende en av riksdagen redan antagen lag. Endast förslag kan anmälas. Kommerskollegium har därför, på Regeringskansliets uppdrag, till EU-kommissionen anmält ändringar av lotterilagen av samma materiella innehåll som de ändringar som redan antagits av riksdagen. Den i direktivet föreskrivna tre månader långa fristen för kommissionen eller övriga medlemsstater att lämna synpunkter på de anmälda ändringarna har numera löpt ut utan att några synpunkter lämnats. Det föreligger således inte något EG-rättsligt grundat hinder att anta ändringarna på nytt.

• Sida 13
•  Original

Eftersom anmälningen endast kunnat avse förslag – och inte redan antagna lagändringar – är regeringen nu hänvisad till att på nytt föreslå att riksdagen antar de aktuella ändringarna i lotterilagen. I samband härmed måste, av formella skäl, de lagändringar som redan beslutats upphävas.

De ändringar i lotterilagen som regeringen nu på nytt föreslår att riksdagen antar är främst sådana bestämmelser som i skilda sammanhang har satts i fråga utifrån direktivet om anmälningsskyldighet. I detta sammanhang föreslår regeringen även att vissa andra bestämmelser i lotterilagen, där det möjligen skulle kunna sättas i fråga om anmälning borde ha skett, skall behandlas på motsvarande sätt.

I bilaga 1-2 återfinns utdrag ur de tidigare avlämnade propositionerna som behandlar ändringarna i fråga. Eftersom inga förändringar gjorts i förhållande till de tidigare propositionerna finner regeringen inte anledning att kommentera ändringarna på annat sätt än genom hänvisningen till bilagorna.

5. Ikraftträdande m.m.

Regeringens förslag: Lagen föreslås träda i kraft den 1 februari 2002.

Några övergångsbestämmelser föreslås inte.

Det är angeläget att den osäkerhet som för närvarande råder beträffande bestämmelsernas tillämplighet undanröjs snarast. Lagen föreslås därför träda i kraft den 1 februari 2002.

Det bör för aktörerna på spelmarknaden ha framstått som uppenbart att regeringen skulle komma att vidta åtgärder för att snabbt stoppa en utveckling på spelautomatmarknaden som går stick i stäv med vad riksdagen beslutat. Det kan därför inte anses motiverat att med övergångsbestämmelser begränsa en eventuell ekonomisk skada för aktörer som i den uppkomna situationen valt att investera i automater av nu aktuellt slag. Några övergångsbestämmelser föreslås därför inte.

• Sida 14
•  Original

Utdrag ur prop. 1996/97:7

---

6. Automatspelsbegreppet

Regeringens förslag: Begreppet automatspel ändras så att det får beteckna spel på mekaniska eller elektroniska automater oavsett deras beskaffenhet i övrigt. Därutöver införs ett förbud mot att tillstånd ges till andra automatspel än de som räknas upp i 6 § lotterilagen. Det nuvarande kravet på att tillstånd till spel på värdeautomat endast får ges under förutsättning att spelet bedrivs till förmån för ideell förening slopas. En förutsättning för att tillstånd till spel på värdeautomat skall ges, är att högst 100 kr av vinsten får växlas in mot kontanter.

Utredarens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Utredaren har dessutom föreslagit att definitionerna på varuspelsautomat, penningautomat, värdeautomat och skicklighetsautomat ändras i utvidgande riktning. Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna som har yttrat sig över förslaget är positiva. Göteborgs kommun avstyrker förslaget till ny definition av automatspel eftersom ifrågavarande "Lyckohjul" faller under automatspelslagen. Konkurrensverket anser att lotterier skall definieras efter funktion och inte teknik. Lotteriinspektionen och AB Tipstjänst anser att det inte finns skäl till att införa en begränsning mot inväxling av värdebevis mot kontanter.

Sveriges Hotell- och restaurangföretagare (SHR) instämmer i vad

Tipstjänst anfört. SHR understryker vikten av att regelsystemet blir klart och entydigt. Skälen för regeringens förslag: Spel på mekaniska spelautomater har förekommit under lång tid. Under senare år har de mekaniska spelautomaterna kommit att kompletteras med – och delvis ersättas av – elektroniska spelautomater. Bakgrunden till de frågor som har uppkommit med anledning av det s.k. Lyckohjulet är lotterilagens lotteri- och automatspelsbegrepp. I samband med bingospel bedrivs på många ställen i landet spel på Lyckohjul, som tillståndsfria sidolotterier. Lyckohjulet är en spelautomat som till stor del påminner om en s.k. enarmad bandit. Den drivs elektroniskt men utan arm. Vinsten genereras av tre hjul försedda med ett antal symboler. De olika kombinationerna av symboler ger vinst i enlighet med en vinstplan som sitter på automatens utsida. Vinsterna kan genom en knapptryckning användas för återspel. Önskar man utbetalning av vinsten, kan en tillkallad funktionär betala ut den vinstsumma som visas i en ruta på automaten. Enligt uppgift från Sveriges bingoarrangörers centralorganisation (Svebico) ligger vinstnivån på drygt 80 procent. Insatserna kan varieras mellan en krona och fem kronor. Vinsten uppgår på de automater som har

• Sida 15
•  Original

placerats ut till högst 100 gånger insatsen. Det som skiljer Lyckohjulet från de spelautomater som definieras i 6 § lotterilagen är att denna automat inte betalar ut vinster automatiskt genom automaten utan kontant av personal i spellokalen. Utseendemässigt finns ingen avgörande skillnad mellan ett Lyckohjul och t.ex. en värdeautomat, utom på just den punkten. Länsrätten i Södermanlands län har, som redovisats i avsnitt 4, i en dom i november 1995 upphävt Lotteriinspektionens förbud mot spelen i vissa bingohallar och slagit fast att spel på Lyckohjul inte kan anses utgöra ett sådant automatspel som anges i 6 § lotterilagen. För Lyckohjulets användning som sidolotteri till bingospel krävs därför inget tillstånd. Innebörden av den definition som begreppet automatspel har fått synes vara att spel på en automat som inte svarar mot de kriterier som anges för varuspelsautomat, penningautomat, värdeautomat eller skicklighetsautomat inte är att anse som automatspel i lagens mening. Frågan är om spel på en apparat av annat slag överhuvudtaget kan anses som lotteri. För att detta skall vara fallet måste spelet kunna hänföras till någon av de lotterikategorier som räknas upp vid sidan om "automatspel" i 3 § första stycket 1-3 lotterilagen. Det är tveksamt om ett automatspel av sådant slag faller in under punkt 1, dvs. kan ses som lottning, gissning, vadhållning eller liknande förfaranden. Detsamma gäller i fråga om marknads- och tivolinöjen enligt punkt 2, åtminstone om apparaten inte kan förknippas speciellt med verksamhet på marknader och tivolin. I lagens förarbeten nämns ringkastningsanordningar, bollkastning, pilkastning och skjutbanor som exempel på marknads- och tiviolinöjen (prop. 1993/94:182 s. 53). Det är uppenbart att spel på denna typ av automat ligger utanför bingobegreppet. Utredaren ger uttryck för uppfattningen att automaten inte heller passar in på någon av de övriga lotterikategorier som anges i 3 § första stycket 3 lotterilagen. Regeringen delar inte utredarens bedömning. 3 § första stycket 3 lotterilagen måste läsas så att frasen “och liknande spel” som avslutar meningen är hänförlig till samtliga kategorier som räknas upp i punkten, alltså även till automatspel. Mot denna bakgrund och för att förhindra att lagen ges den innebörden, bör begreppet automatspel ändras så att det, liksom före 1994 års lotterilag, får beteckna spel på mekaniska eller elektroniska automater, oavsett deras beskaffenhet i övrigt. Det betyder att en sådan företeelse som spel på Lyckohjulet kommer att höra till automatspel i lotterilagens mening. Automatspel bör – såsom lagstiftarens mening har varit – tillåtas bara i form av spel på varuspelsautomater, penningautomater, värdeautomater och skicklighetsautomater. Dessutom bör ett uttryckligt förbud mot andra automatspel än de som anges i 6 § lotterilagen införas. Eftersom regeringen avser att företa en mer övergripande översyn av lotterilagen kan eventuella ändringar avseende definitionerna på de olika automatspelen samt övriga frågor kring automatspel avvakta.

Frågor om tillstånd för anordnande av spel på värdeautomat

Beträffande tillstånd till spel på värdeautomat framgår av 27 § första stycket 1 lotterilagen att tillstånd till sådant spel får ges under förutsättning att spelet anordnas till förmån för ideell förening. Riksdagen har under våren beslutat om att ett nytt vinstdelningssystem skall införas (prop.

• Sida 16
•  Original

1995/96:169, bet. 1995/96:FiU14, rskr. 1995/96:248). I huvudsak innebär det nya systemet att vinster i det statsägda företaget, efter avdrag för ett grundbelopp som tillfaller staten, delas mellan staten och föreningslivet. Systemet ersätter tidigare gällande öronmärkning av överskottet från det värdeautomatspel som AB Tipstjänst i juni 1995 fick regeringens tillstånd att bedriva. Kulturutskottet har i sitt yttrande över propositionen (1995/96:KrU8y s. 4) anfört att det föreslagna vinstdelningssystemet står i mindre god överensstämmelse med 27 § första stycket 1 lotterilagen. Regeringen, som delar utskottets bedömning, föreslår därför att bestämmelsen i 27 § första stycket 1 lotterilagen tas bort. När förslaget till ny lotterilag behandlades i riksdagen våren 1994, fanns det även ett förslag om att det dittills statsägda AB Tipstjänst framgent skulle ägas av folkrörelser men att det skulle finnas ett statligt inflytande över bolaget (prop. 1993/94:243). Kulturutskottet uttalade i sitt betänkande om lotterilagen (bet. 1993/94:KrU32 s. 15) att AB Tipstjänst med den i propositionen föreslagna konstruktionen skulle uppfylla de krav som enligt huvudregeln borde gälla för att ett spelföretag skulle kunna få tillstånd att anordna spel på värdeautomater. Några förändringar i ägandet har emellertid inte gjorts. Reglerna om vem som kan ges tillstånd bör därför ändras så att de bättre står i överensstämmelse med hur aktuella spelföretag ägs.

Inväxling av värdebevis från värdeautomat mot kontanter

Det har ansetts oklart om lotterilagen medger att värdebevis växlas in mot kontanter. Av 27 § första stycket 6 framgår att tillstånd till spel på värdeautomat får ges om inga vinster betalas ut i pengar. Redan av definitionen av värdeautomat i 6 § framgår att det inte är fråga om att automaten skall betala ut pengar, utan att automaten betalar ut vinst i form av värdebevis, spelpolletter eller liknande. Det ligger därför nära till hands att anta att regleringen i 27 § var avsedd att gälla inväxling av värdebevis. En sådan tolkning stämmer också överens med vissa uttalanden i förarbetena till lotterilagen. I prop. 1993/94:182 sägs sålunda (s. 30) att med värdebevis förstås en handling som har ett ekonomiskt värde men som inte kan lösas in i pengar, t.ex. presentkort, samt vidare (s. 72) att kontantutbetalning inte får förekomma när vinsten har registrerats på debiteringskort, s.k. smart cards. Det kan konstateras att lagen inte ger klart besked vad som gäller om möjligheten till inväxling av värdebevis och liknande mot kontanter. Ett klargörande bör därför göras i lagen. Vid värdeautomatspel skall vinsten utgöras av ett värdebevis eller liknande. En värdeautomat där värdebeviset omedelbart kan växlas in mot kontanter, kanske t.o.m. i en automat som är integrerad med värdeautomaten, är till sin karaktär mycket snarlik en penningautomat och kan uppfattas som en sådan av spelaren. Det finns därför anledning att begränsa möjligheterna till inväxling mot kontanter. Utgångspunkten bör fortsättningsvis vara att värdebevis inte kan växlas in mot kontanta medel. Det finns dock anledning att tillåta att mindre belopp betalas ut i kontanter, bl.a. för att den som anordnar spelet skall kunna lämna tillbaka växel när den vara som inhandlas för värdebeviset inte helt motsvarar bevisets värde. Ett fullständigt förbud mot att lämna kontanter kunde också, med tanke på

• Sida 17
•  Original

att automaterna skall vara placerade i restaurangmiljö, i stället leda till ökad alkoholkonsumtion. Med hänvisning till det som anförts nu föreslås att lotterilagen ändras så att belopp upp till högst 100 kr får växlas in mot kontanter.

7. Underårigas spel

Regeringens förslag: Förbudet för den som är under 18 år att delta i vissa lotterier riktas mot anordnaren och dennes ombud. Förbudet utvidgas till att omfatta vadhållning på hästtävlingar.

Utredarens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. En skillnad är att utredaren föreslagit att förbudet skall rikta sig även mot den som förmedlar en lotteritjänst från den som anordnar lotteriet. Vidare har utredaren föreslagit att förbudet skall omfatta all slags vadhållning och bingospel samt att förbudet skall straffsanktioneras. Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna är positiva och tillstyrker förslaget. Aktiebolaget Trav och Galopp har inga principiella invändningar mot lagstiftning om åldersgräns. Riksåklagaren avstyrker föreslagen utvidgning av det straffbara området och anser att inga bärande skäl för förslaget har anförts i promemorian. Rikspolisstyrelsen anser att ett avgiftssystem bör övervägas. AB Tipstjänst anser inte att de statliga spelbolagen skall åläggas lagstadgade åldersgränser för sina spel utan att det i stället bör vara bolagen som skall verka för att minderårigas spel förhindras. Skälen för regeringens förslag: I 35 § lotterilagen finns en bestämmelse om underårigas spel. Där föreskrivs att den som är under 18 år inte får delta i automatspel, roulettspel, tärningsspel eller kortspel. Förbudet för underåriga att spela på vissa lotterier är inte sanktionerat, dvs. om någon handlar i strid med det kan personen i fråga inte straffas. Det finns skäl att här uppmärksamma bestämmelsens innehåll i två avseenden. Det ena gäller vem ett förbud bör rikta sig till – skall det vara till den underårige eller skall det vara till den som anordnar ett lotteri? Den andra frågan gäller vilka lotterier som förbudet skall avse. Det finns skäl att överväga en utvidgning av förbudskretsen. Det kan antas att 35 § lotterilagen med nuvarande utformning har en viss pedagogisk betydelse. Den som anordnar ett lotteri kan ha lättare att avvisa spelintresserad ungdom om han kan hänvisa till bestämmelsen. Enligt regeringens mening kan det emellertid vara än mer ändamålsenligt och effektivt om förbudsregeln riktas mot den som anordnar lotteriet. I stor utsträckning företräds anordnare av lotterier av personer som har i uppdrag att på anordnarens vägnar sälja lotter och ta emot betalning. Detta gäller särskilt i fråga om rikstäckande lotterier. När ett lotteri som omfattas av förbudet i 35 § lotterilagen tillhandahålls allmänheten genom ett ombud bör det ankomma på denne att ansvara för att underåriga inte deltar i lotteriet. Förbudsregeln bör därför avse också ombud. Att låta förbudet även omfatta förmedlare av lotteritjänst leder enligt regeringens mening för långt.

• Sida 18
•  Original

I 52 § lotterilagen föreskrivs i dag att en tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden och förbud som behövs för att lagen och de föreskrifter och villkor som meddelats med stöd av lagen skall följas. Föreläggandet och förbudet får förenas med vite. Detta innebär att tillsynsmyndigheten kan förelägga bl.a. en anordnare av lotteri som bryter mot förbudet i 35 § lotterilagen att upphöra med detta. Detta torde enligt regeringens mening vara en tillräckligt verkningsfull sanktion för att uppnå önskat resultat. Någon straffsanktion behövs därför inte enligt vår mening. Hösten 1995 genomförde Lotteriinspektionen ett seminarium som behandlade underårigas spel. Flera av deltagarna i seminariet pekade på ökade problem med sådant spel. Riksförbundet Spelberoende har ur Allmänna arvsfonden fått medel för ett informationsprojekt till ungdomar om riskerna med spel. Flera av spelmarknadens aktörer har själva uppmärksammat frågan och även vidtagit åtgärder för att begränsa möjligheterna för underåriga att delta i spel. AB Tipstjänst uppgav vid seminariet att man har beslutat att en 18-årsgräns skall gälla för deltagande i vissa av bolagets spel. I regeringens tillstånd till Aktiebolaget Trav och Galopp föreskrivs att personer under 18 år inte skall erbjudas att ingå vad. Svenska Penninglotteriet AB har tidigare framhållit att man inte anser spel från underårigas sida på bolagets produkter vara något problem. Bingohallarnas branschorganisation Svebico har rekommenderat sina medlemsföretag att iaktta en 18-årsgräns för deltagande i bingo. Mycket tyder emellertid på att bolagen, trots sina goda avsikter, inte helt har lyckats undanhålla underåriga från spel. Frågan om underårigas spel är allvarlig eftersom särskilt vissa spel kan leda till ett vanemässigt spelande. En tidig speldebut kan leda till att problemen blir svårare att komma till rätta med. Ett totalförbud skulle med stor sannolikhet leda till att illegalt spel uppstår. Spelmarknaden måste i olika avseenden – och också här – finna balanspunkten där risken för missbruk och skada är så låg som möjligt samtidigt som spelen är tillräckligt attraktiva för att inte ett illegalt spel skall etableras. Det är emellertid angeläget att unga människor förhindras att delta i sådant spel som lätt kan leda till ett vanemässigt beteende. Enligt de ännu ganska begränsade forskningsuppgifter som finns är spelens snabbhet och spänningsgrad av stor betydelse här. Snabba spel innebär att det är en kort tidsrymd mellan det ögonblick då insatsen görs och det då en vinst kan betalas ut. De spel som särskilt har nämnts i detta sammanhang är vadhållning och bingo. Rikstäckande vadhållning i samband med hästtävlingar bedrivs av Aktiebolaget Trav och Galopp och rikstäckande vadhållning i samband med idrottstävlingar av AB Tipstjänst. För att förhindra att spel får fäste bland yngre bör förbudet för deltagande i vissa lotterier utvidgas. Den förbudsregel som gäller i dag avser lotterier av fyra slag, nämligen automatspel, roulettspel, tärningspel och kortspel. En ändamålsenlig avgränsning synes vara att förbudet i fortsättningen även omfattar vadhållning i samband med hästtävling. Att låta förbudet omfatta all slags vadhållning och bingospel leder enligt regeringens mening för långt. Det skulle bl.a. få till följd att enkla spel som t.ex. stryktips inte skulle vara tillåtet för underåriga. Regeringen överväger i stället att i samband med behandling av koncessionen för det statliga

• Sida 19
•  Original

spelbolaget som villkor för vissa spel ange att de inte får förmedlas till ungdomar under 18 år. Vi föreslår alltså att förbudet utvidgas till att omfatta även vadhållning i samband med hästtävling.

---

8.2. Konkurrensen på spelmarknaden

Regeringens förslag: Vinstandelstaket för egentligt lotteri sänks till 50 procent.

Utredarens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Merparten av de remissinstanser som yttrat sig över förslaget är positiva. Skälen för regeringens förslag: Den svenska spelmarknaden är i dag utsatt för hård konkurrens. Marknadsaktörerna kan, mycket grovt, indelas i två grupper: de statligt ägda eller kontrollerade spelbolagen och folkrörelserna. Lotterilagen ger folkrörelserna goda möjligheter till intäkter från lotterier och spel. Samtidigt har situationen på spelmarknaden försämrats. Konkurrensen har hårdnat och flera folkrörelselotterier har haft problem att uppnå förväntat resultat. Regeringen har i olika sammanhang uttalat avsikten att vidta åtgärder för att dämpa konkurrensen på spel- och lotterimarknaden. Som ett led i arbetet att minska konkurrenstrycket har riksdagen beslutat att de statsägda bolagen Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst slås samman (prop. 1995/96:169 , bet. 1995/96:FiU14, rskr. 1995/96:248).

I den promemoria som utrbetades inom Finansdepartementet under hösten 1995, De statligt styrda spelbolagens koncessioner och organisation m.m. (Ds 1995:61), och som låg till grund för ovannämnda proposition lämnades vidare vissa förslag om ändringar i de statliga bolagens koncessioner som syftar till att minska konkurrenstrycket. Dessa förslag bereds inom Fianansdepartementet.

För att motverka att höjda vinstandelar används som ett konkurrensmedel bör vinstandelstaket för egentligt lotteri sänkas från nuvarande 55 procent till 50 procent.

---

• Sida 20
•  Original

11. Författningskommentar

11.1. Förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000)

---

6 §

16 , 17, 19 och 20 §§

24 §

I 6 § lotterilagen definieras i dag begreppet automatspel som spel på följande mekaniska eller elektroniska spelautomater, nämligen varuspelsautomat, penningautomat, värdeautomat och skicklighetsautomat. Syftet med definitionen har bl.a. varit att förbjuda spel på spelautomater av annat slag. Som har anförts tidigare (avsnitt 6) är det tveksamt, om syftet verkligen har uppnåtts med den valda lagstiftningstekniken. I 6 § första stycket har föreslagits en vidare definition på automatspel, där någon koppling inte längre görs till de nämnda fyra slagen av spelautomater. Syftet med den nya 24 a § är att få till stånd ett generellt förbud mot automatspel på andra automater än varuspelsautomater, pen-

• Sida 21
•  Original

ningautomater, värdeautomater och skicklighetsautomater. Vad som kännetecknar de angivna automaterna framgår av 6 § andra stycket. Vad gäller automatspel som inte omfattas av lotterilagen, se kommentaren till 6 §. Den föreslagna 24 a § gäller inte sådant automatspel.

---

27 §

---

35 §

---

• Sida 22
•  Original