Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner rådets beslut 2002/772/EG, Euratom av den 25 juni 2002 och av den 23 september 2002 om ändring av akten om allmänna direkta val av företrädare i Europaparlamentet som utgör en bilaga till beslut 76/787/EKSG, EEG, Euratom (valrättsakten). Som en följd av godkännandet föreslås ändringar i vallagen (1997:157) som bl.a. innebär att vissa ytterligare ämbeten och uppdrag blir oförenliga med att vara ledamot av Europaparlamentet. Vidare föreslås en ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.

I propositionen föreslås också att valsedlar utan partibeteckning skall redovisas särskilt i den offentliga valstatistiken.

De lagändringar som är föranledda av beslutet om ändring av valrättsakten föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2004.

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner rådets beslut 2002/772/EG, Euratom av den 25 juni 2002 och av den 23 september 2002 om ändring av akten om allmänna direkta val av företrädare i Europaparlamentet, som utgör en bilaga till beslut 76/787/EKSG, EEG, Euratom,

2. antar regeringens förslag till lag om ändring i vallagen (1997:157) samt

3. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.

• Sida 4
•  Original

2. Lagtext

2.1. Förslag till lag om ändring i vallagen (1997:157)

Härigenom föreskrivs att 18 kap.14, 15 och 71 §§vallagen (1997:157)

1

skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 kap.

14 §

När den centrala valmyndigheten har fördelat mandaten mellan partierna och utsett ledamöter eller företrädare och ersättare skall valresultatet tillkännages genom att det kungörs i Post- och Inrikes Tidningar. Därmed är valet avslutat.

När den centrala valmyndigheten har fördelat mandaten mellan partierna och utsett ledamöter eller företrädare och ersättare skall valresultatet tillkännages genom att det kungörs i Post- och Inrikes Tidningar. Kungörelsen skall dessutom innehålla uppgifter om antalet giltiga och ogiltiga valsedlar och om antalet valsedlar som är ogiltiga därför att de saknar partibeteckning. Därmed är valet avslutat.

Det skall också kungöras i Post- och Inrikes Tidningar, när nya ledamöter och ersättare utsetts enligt 58–60 §§ eller nya företrädare och ersättare utsetts enligt 67–69 §§.

15 §

När länsstyrelsen har fördelat mandaten mellan partierna och utsett ledamöter och ersättare skall valresultatet kungöras genom att protokollet läggs fram för granskning. Därmed är valet avslutat.

Detsamma skall gälla när nya ledamöter och ersättare utsetts enligt 61–66 §§.

När länsstyrelsen har fördelat mandaten mellan partierna och utsett ledamöter och ersättare skall valresultatet kungöras genom att protokollet läggs fram för granskning. Protokollet skall dessutom innehålla uppgifter om antalet giltiga och ogiltiga valsedlar och om antalet valsedlar som är ogiltiga därför att de saknar partibeteckning. Därmed är valet avslutat.

När nya ledamöter och ersättare utsetts enligt 61–66 §§ skall detta också kungöras genom att protokollet läggs fram för granskning.

1

Vallagen omtryckt 2002:68

• Sida 5
•  Original

71 §

2

Uppdraget som företrädare i Europaparlamentet är inte förenligt med att vara

– ledamot av regeringen i en medlemsstat, – ledamot av Europeiska gemenskapernas kommission, – domare, generaladvokat eller justitiesekreterare i Europeiska gemenskapernas domstol,

– ledamot av Europeiska revisionsrätten,

– medlem av rådgivande kommittén i Europeiska kol- och stålgemenskapen eller av Ekonomiska och sociala kommittén i Europeiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen, – medlem av sådana kommittéer eller andra organ som har tillsatts enligt fördragen om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen, Europeiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen för att förvalta gemenskapernas medel eller för att utföra en permanent och direkt förvaltningsuppgift, – styrelseledamot, direktionsledamot eller anställd i Europeiska investeringsbanken, eller – tjänsteman eller annars anställd i aktiv tjänst inom Europeiska gemenskapernas institutioner eller till dessa knutna fackorgan.

Uppdraget som företrädare i Europaparlamentet är inte förenligt med att vara – ledamot av ett nationellt parlament, – ledamot av regeringen i en medlemsstat, – ledamot av Europeiska gemenskapernas kommission, – domare, generaladvokat eller justitiesekreterare i Europeiska gemenskapernas domstol eller förstainstansrätt, – ledamot i Europeiska centralbankens direktion, – ledamot av Europeiska revisionsrätten, – EU-ombudsman, – medlem av Ekonomiska och sociala kommittén i Europeiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen,

– medlem av sådana kommittéer eller andra organ som har tillsatts enligt fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen för att förvalta gemenskapernas medel eller för att utföra en permanent och direkt förvaltningsuppgift,

– styrelseledamot, direktionsledamot eller anställd i Europeiska investeringsbanken, eller – tjänsteman eller annan anställd i aktiv tjänst inom Europeiska gemenskapernas institutioner eller i organ som är knutna till dem, eller i Europeiska centralbanken.

2

Senaste lydelse 2002:68

• Sida 6
•  Original

Denna lag träder såvitt avser 18 kap. 71 § vallagen (1997:157) i kraft den dag regeringen bestämmer. Lagen i övrigt träder i kraft den 1 januari 2004.

• Sida 7
•  Original

2.2. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §

1

De fördrag och andra instrument som avses i 2 och 3 §§ är:

1. Fördraget den 18 april 1951 om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen

2. Fördraget den 25 mars 1957 om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen

3. Fördraget den 25 mars 1957 om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen

4. Konventionen den 13 november 1962 om ändring av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen i syfte att göra den särskilda ordningen för associering av utomeuropeiska länder och territorier som behandlas i fjärde delen av detta fördrag tillämplig med avseende på Nederländska Antillerna

5. Protokollet den 8 april 1965 om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier

6. Fördraget den 22 april 1970 om ändring av vissa budgetbestämmelser i fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och i fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna

7. Fördraget den 22 januari 1972 om Konungariket Danmarks, Irlands, Konungariket Norges och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands anslutning till Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen

8. Beslutet av Europeiska gemenskapernas råd av den 22 januari 1972 om Konungariket Danmarks, Irlands, Konungariket Norges och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands anslutning till Europeiska kol- och stålgemenskapen

9. Fördraget den 10 juli 1975 om ändring av vissa bestämmelser i protokollet om Europeiska investeringsbankens stadga

1

Senaste lydelse 2001:1272

• Sida 8
•  Original

10. Fördraget den 22 juli 1975 om ändring av vissa finansiella bestämmelser i fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och i fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna

11. Akten den 20 september 1976 om allmänna direkta val av företrädare i församlingen (Europaparlamentet) samt beslutet av Europeiska gemenskapernas råd av den 1 februari 1993 om ändring av nämnda akt

11. Akten den 20 september 1976 om allmänna direkta val av företrädare i församlingen (Europaparlamentet) samt beslutet av Europeiska unionens råd av den 25 juni och den 23 september 2002 om ändring av nämnda akt

12. Fördraget den 28 maj 1979 om Hellenska republikens anslutning till Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen

13. Beslutet av Europeiska gemenskapernas råd av den 24 maj 1979 om Hellenska republikens anslutning till Europeiska kol- och stålgemenskapen

14. Fördraget den 13 mars 1984 om ändring av fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna i fråga om Grönland

15. Fördraget den 12 juni 1985 om Konungariket Spaniens och Portugisiska republikens anslutning till Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen

16. Beslutet av Europeiska gemenskapernas råd av den 11 juni 1985 om Konungariket Spaniens och Portugisiska republikens anslutning till Europeiska kol- och stålgemenskapen

17. Europeiska enhetsakten den 17 och 28 februari 1986

18. Fördraget den 7 februari 1992 om Europeiska unionen

19. Fördraget den 24 juni 1994 om Konungariket Norges, Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till Europeiska unionen

20. Amsterdamfördraget den 2 oktober 1997 om ändring av Fördraget om Europeiska unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem, med förklaring av Sverige enligt artikel K 7.2 och K 7.3 b i Fördraget om Europeiska unionen i deras lydelse enligt Amsterdamfördraget

21. Nicefördraget den 26 februari 2001 om ändring av Fördraget om Europeiska unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem

• Sida 9
•  Original

22. Bilagor och protokoll som hör till de fördrag och andra instrument som anges i 1-21.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

• Sida 10
•  Original

3. Ärendet och dess beredning

EG:s regler om val till Europaparlamentet

Den 15 juli 1998 antog Europaparlamentet en resolution (bilaga 1) om utarbetande av ett förslag till ett valsystem som omfattar gemensamma principer för val av Europaparlamentets ledamöter (EGT nr C 292, 21.9.1998, s. 66). Resolutionen, som efter antagandet överlämnades till bl.a. Europeiska unionens råd, antogs på grundval av f.d. artikel 138.3 i Fördraget om Europeiska gemenskapen (EG-fördraget), nuvarande artikel 190.4. Enligt denna artikel skall Europaparlamentet utarbeta ett förslag till allmänna direkta val enligt en i alla medlemsstater enhetlig ordning eller i enlighet med principer som är gemensamma för alla medlemsstater. Rådet skall därefter, efter samtycke från Europaparlamentet, enhälligt fastställa bestämmelser om detta och rekommendera medlemsstaterna att anta bestämmelserna i enlighet med sina respektive konstitutionella regler.

Frågan om införande av ett valsystem som bygger på för medlemsstaterna gemensamma principer och som samtidigt ger medlemsstaterna möjlighet att i stor utsträckning tillämpa sina egna nationella bestämmelser vid val till Europaparlamentet, har alltsedan Europaparlamentets resolution antogs år 1998 förhandlats i rådet. Regeringen har vid sammanlagt fem tillfällen informerat riksdagspartierna om hur förhandlingarna har fortskridit. Den 23 maj 2002 nåddes slutligen en politisk överenskommelse i rådet om ändringar i den redan befintliga akten om allmänna direkta val av företrädare i Europaparlamentet (nedan kallad valrättsakten) som utgör en bilaga till beslut 76/787/EKSG, EEG, Euratom (EGT nr L 278, 8.10.1976, s. 1, bilaga 2). Europaparlamentet lämnade sitt samtycke till ändringsbeslutet den 12 juni 2002. Rådet antog beslutet 2002/772/EG, Euratom om ändringar den 25 juni och den 23 september 2002 (EGT nr L 283, 21.10.2002, s. 1, bilaga 3) och har uppmanat medlemsstaterna i EU att anta det i enlighet med sina respektive konstitutionella bestämmelser i så god tid att de nya reglerna kan tillämpas vid valet till Europaparlamentet år 2004.

Ändringsbeslutet föranleder ändringar i vallagen (1997:157) och i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Lagförslagen har arbetats fram i samarbete med Valmyndigheten.

Redovisning av valsedlar som saknar partibeteckning

I september 1999 beslutade regeringen direktiv till en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att redovisa vissa frågor som rör regeringsformen (Ju 1999:13, dir. 1999:71). Utredningen antog namnet 1999 års författningsutredning. I mars 2000 fick författningsutredningen genom tilläggsdirektiv i uppdrag att utreda bl.a. vissa valfrågor (dir.

• Sida 11
•  Original

2000:21). I uppdraget ingick att överväga vilken giltighet valsedlar som saknar partibeteckning, blanka valsedlar, skall ha.

Författningsutredningen avgav i december 2001 delbetänkandet Offentliga valförberedelser (2001:99). Betänkandet omfattar bl.a. frågan vilken giltighet valsedlar som saknar partibeteckning skall ha. En sammanfattning av avsnittet om valsedlar som saknar partibeteckning finns i bilaga 4. De delar av utredningens författningsförslag som behandlas i denna proposition finns i bilaga 5.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 6. En sammanställning över yttrandena finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Ju/2001/8524).

4. EG:s regler om val av ledamöter till Europaparlamentet

4.1. Valrättsakten

4.1.1. Bakgrund

Bindande EG-rättsliga bestämmelser om val av ledamöter till Europaparlamentet finns främst i valrättsakten från 1976 (se bilaga 2). Valrättsakten har hittills ändrats fyra gånger – i samtliga fall artikel 2 som innehåller en uppräkning av hur många företrädare i Europaparlamentet som skall väljas för respektive medlemsstat – och då med anledning av med att nya medlemmar har anslutit sig till unionen. Valrättsakten har antagits av samtliga medlemsstater i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser och ingår i det man brukar kalla EG:s primärrätt, d.v.s. den har status som fördrag. För svenskt vidkommande gäller att valrättsakten ingår i den uppräkning av olika gemenskapsrättsliga fördrag och andra instrument som finns i 4 § i lagen med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen (1994:1500).

4.1.2. Nuvarande lydelse

Enligt artikel 1 skall valen vara direkta och rösträtten allmän. Ingen får rösta mer än en gång (artikel 8).

Parlamentets mandattid är fem år (artikel 3.1). Valet skall förrättas under samma tidsperiod i hela unionen och den perioden skall börja en torsdag morgon och sluta närmast följande söndag (artikel 9.1). Det står medlemsstaterna fritt att välja valdag under tidsperioden. För det första direktvalet av ledamöter till parlamentet år 1979 valde rådet en viss tidsperiod i juni månad. Sedan den tidpunkten fastställts gäller den även för senare val (artikel 10.1). Om det skulle visa sig omöjligt att hålla kom-

• Sida 12
•  Original

mande val under den tidsperioden skall rådet enhälligt bestämma en annan period som då måste infalla under tiden maj – juli (artikel 10.2).

Det finns inga bestämmelser om förtidsröstning och rösträkningen får inte börja förrän röstningen i den sista medlemsstaten har avslutats (artikel 9.2).

För det fall en plats blir vakant under mandatperioden, t.ex. genom att företrädaren har förlorat sin valbarhet, skall varje medlemsstat fastställa ett förfarande för hur platsen skall besättas för återstoden av mandatperioden (artikel 12.1).

I valrättsakten finns vidare bestämmelser om vilka verksamheter som är förenliga (artikel 5) respektive oförenliga (artikel 6) med uppdraget som företrädare i Europaparlamentet samt om prövning av ledamöternas behörighet (artikel 11).

Enligt artikel 5 är uppdraget som företrädare i Europaparlamentet förenligt med att vara ledamot av parlamentet i en medlemsstat.

Enligt artikel 6 är uppdraget som företrädare i Europaparlamentet inte förenligt med att vara

– ledamot av regeringen i ett medlemsland, – ledamot av Europeiska gemenskapernas kommission, – domare, generaladvokat eller justitiesekreterare i Europeiska gemenskapernas domstol,

– ledamot av Europeiska gemenskapernas revisionsrätt, – medlem av Rådgivande kommittén i Europeiska kol- och stålgemenskapen eller medlem av Ekonomiska och sociala kommittén i Europeiska ekonomiska gemenskaper och i Europeiska atomenergigemenskapen,

– medlem av sådana kommittéer eller andra organ som har tillsatts enligt fördragen om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen, Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen för att förvalta gemenskapernas medel eller för att utföra en permanent och direkt förvaltningsuppgift,

– styrelseledamot, direktionsledamot eller anställd i Europeiska investeringsbanken, eller

– tjänsteman eller annan anställd i aktiv tjänst inom Europeiska gemenskapernas institutioner eller till dessa knuta fackorgan.

4.2. Beslutet om ändring av valrättsakten

4.2.1. Bakgrund

Enligt artikel 138.3 i EG-fördraget i dess lydelse enligt Maastrichtfördraget skulle Europaparlamentet lägga fram förslag till en för alla medlemsländer enhetlig ordning för allmänna direkta val till Europaparlamentet. Något sådant förslag lades dock aldrig fram. För att underlätta framtagandet av ett förslag som hade förutsättningar att vinna medlemsstaternas gillande, gjordes genom Amsterdamfördraget ett tillägg till artikeln, nämligen att förslaget alternativt kan bygga på principer som är gemensamma för alla medlemsstater.

• Sida 13
•  Original

Mot denna bakgrund antog Europaparlamentet i juli 1998, alltså redan innan Amsterdamfördraget hade trätt i kraft, en resolution om utarbetandet av ett förslag till ett valsystem som omfattar gemensamma principer för val av Europaparlamentets ledamöter. Som ovan har nämnts har frågan om införande av ett valsystem som bygger på för medlemsländerna gemensamma principer och som samtidigt ger medlemsstaterna möjlighet att tillämpa sina egna nationella bestämmelser, härefter diskuterats i rådet. I maj 2002 kunde slutligen politisk enighet nås om ett förslag som innebär att valrättsakten ändras i flera hänseenden. Efter att Europaparlamentet lämnat sitt samtycke antog rådet den 25 juni 2002 beslutet 2002/772/EG, Euratom om ändring av valrättsakten. Den 23 september 2002 antog rådet den irländska språkversionen av ändringsbeslutet.

4.2.2. Ändringsbeslutets innehåll

Inledning

Enligt artikel 1.1 skall i titeln till och i resten av valrättsakten orden ”företrädare”, ”företrädare i Europaparlamentet” och ”företrädarna(s)” genomgående – med undantag av artikel 13 – ersättas med ”ledamot av Europaparlamentet”, ”ledamöter av Europaparlamentet” respektive ”Europaparlamentets ledamöter(s)”.

Valsystemet karaktär

Enligt artikel 1.2 skall nuvarande artikel 1 ersättas och i den nya artikelns första punkt slås fast att Europaparlamentets ledamöter skall väljas genom listval (valsedlar) eller ett förfarande med s.k. single transferable vote (STV), och att valsättet skall vara proportionellt. Enligt den andra punkten får medlemsstaterna tillåta listval med preferenslistor enligt bestämmelser som skall fastställas av respektive medlemsstat. I den tredje punkten stadgas att valen skall vara allmänna, direkta, fria och hemliga.

Enligt artikel 1.3 skall nuvarande artikel 2 ersättas med tre nya artiklar, 2, 2a och 2b. Innehållet i nuvarande artikel 2 tas bort helt från valrättsakten eftersom motsvarande reglering – en uppräkning av hur många företrädare i Europaparlamentet som skall väljas för respektive medlemsstat – finns i artikel 190.2 i EG-fördraget. Enligt nya artikel 2 får medlemsstaterna upprätta valkretsar för val till Europaparlamentet eller föreskriva en indelning i andra enheter. Detta får dock inte inkräkta på valsystemets proportionella karaktär. Enligt nya artikel 2a får medlemsstaterna fastställa en lägsta tröskel för fördelning av mandaten. Tröskeln får dock inte sättas högre än fem procent av de avgivna rösterna på nationell nivå. I nya artikel 2 b stadgas att medlemsstaterna får fastställa ett tak för kandidaternas utgifter i samband med valkampanjer.

Enligt artikel 1.4 skall första punkten i nuvarande artikel 3 utgå, övriga ändringar i artikeln är av språklig och redaktionell karaktär. Även ändringen i artikel 1.5 är av språklig karaktär.

• Sida 14
•  Original

Behörighetskrav för ledamöter av Europaparlamentet

Enligt artikel 1.6 skall nuvarande artikel 5 – enligt vilken det är tillåtet att samtidigt vara ledamot av Europaparlamentet och av ett nationellt parlament – upphöra att gälla.

Enligt artikel 1.7 a) skall det i första punkten i nuvarande artikel 6 göras ändringar – både tillägg och strykningar – i den lista över olika ämbeten och uppdrag som är oförenliga med att vara ledamot av Europaparlamentet. De ämbeten och uppdrag som skall läggas till är domare eller justitiesekreterare i Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt, ledamot i Europeiska centralbankens direktion, EU-ombudsman, tjänsteman eller annan anställd i aktiv tjänst i organ som är knutna till Europeiska gemenskapernas institutioner, eller i Europeiska centralbanken. De som skall utgå är sådana som har anknytning till Europeiska kol- och stålgemenskapen som har upphört att gälla.

Enligt artikel 1.7 b) skall det i en ny andra punkt i artikel 6 uttryckligen stadgas att från och med valet till Europaparlamentet år 2004 är uppdraget som ledamot av Europaparlamentet inte förenligt med uppdraget som ledamot av ett nationellt parlament. Från detta har dock, under en övergångsperiod, undantag gjorts för ledamöter av Irlands och Storbritanniens parlament.

Ändringarna i artikel 1.7 c) och d) är av språklig och redaktionell karaktär.

Nationella regler styr valet

Enligt artikel 1.8 skall nuvarande artikel 7 ersättas och i den nya lydelsen slås fast att valförfarandet i varje medlemsstat skall genomföras enligt nationella bestämmelser om inget annat följer av bestämmelserna i valrättsakten. I de nationella bestämmelserna kan nationella särdrag beaktas men de får inte inkräkta på valsystemets proportionella karaktär.

Tidpunkt för valet

Ändringen i artikel 1.9 a) innebär ett förtydligande av nuvarande artikel 9.1 på så sätt att det uttryckligen framgår att det är medlemsstaterna som bestämmer, inte bara på vilken dag i den aktuella perioden som valet skall hållas, utan också under vilken tid.

Artikel 1.9 b) innebär att nuvarande artikel 9.2 ändras så att det blir möjligt för medlemsstaterna att omedelbart påbörja rösträkningen när det nationella valet har avslutats. Däremot får medlemsstaterna inte officiellt meddela sitt valresultat innan valet har avslutats i samtliga medlemsstater. Härutöver innebär ändringen att nuvarande artikel 9.3 utgår.

Ändringen av nuvarande artikel 10.2, se artikel 1.10 b), innebär att rådet – genom enhälligt beslut och efter att Europaparlamentet har hörts – kan besluta att valet skall hållas också i april månad. Enligt nuvarande lydelse kan valet hållas – förutom i juni – i maj eller juli. Ändringen innebär härutöver att rådets beslut att flytta valet måste fattas minst ett år före utgången av den femåriga valperioden.

Ändringen i artikel 1.10 c) innebär att hänvisningen till Europeiska kol- och stålgemenskapen i artikel 10.3 tas bort samt att hänvisningen till

• Sida 15
•  Original

Europeiska ekonomiska gemenskapen ändras till Europeiska gemenskapen. Övriga ändringar i artikel 1.10 är av språklig eller redaktionell karaktär.

Ändringen i artikel 1.11 är en följd av övriga ändringar.

Regler om ett mandats upphörande

Enligt artikel 1.12 skall nuvarande artikel 12 ersättas med en ny artikel. I den första punkten i den nya artikeln stadgas att en plats blir vakant när mandatet för en ledamot av Europaparlamentet upphör på grund av att ledamoten begär sitt entledigande, avsätts eller avlider, eller på grund av att mandattiden löper ut. Enligt den andra punkten skall varje medlemsstat, om inte annat följer av övriga bestämmelser i valrättsakten, fastställa lämpliga förfaranden för hur en plats som blir vakant skall besättas under återstoden av valperioden. Om det uttryckligen i en medlemsstats lagstiftning fastställs när mandattiden för en ledamot löper ut skall, enligt den tredje punkten, dennes mandat upphöra i enlighet med bestämmelserna i denna lagstiftning. Enligt den fjärde punkten skall Europaparlamentets ordförande utan dröjsmål underrätta behöriga myndigheter i den berörda medlemsstaten om en plats blir vakant på grund av att en ledamot begär sitt entledigande, avsätts eller avlider.

Slutbestämmelser

Artikel 1.13 innebär att nuvarande artikel 14 upphör att gälla.

Enligt artikel 1.14 skall nuvarande artikel 15 ersättas och i den nya artikeln anges på vilka ytterligare språk akten har upprättats. Övriga ändringar i artikel 1.14 och i artikel 1.15 och 1.16 reglerar vilka ändringar som görs beträffande de olika bilagorna.

Enligt artikel 2.1 skall artiklarna i valrättsakten och dess bilagor omnumreras i enlighet med en till ändringsbeslutet bifogad tabell. Tabellen utgör en integrerad del av beslutet. Enligt artikel 2.2 och 2.3 skall hänvisningar till artiklar i valrättsakten och dess bilagor anpassas och tolkas som hänvisningar till akten i dess omnumrerade version.

Enligt artikel 3 skall ändringarna i artiklarna 1 och 2 träda i kraft den första dagen i den månad som följer efter medlemsstaternas antagande av bestämmelserna i beslutet i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser. Medlemsstaterna skall till rådets generalsekretariat anmäla när de genomfört sina respektive nationella förfaranden.

Enligt artikel 4 skall ändringsbeslutet offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

4.2.3. Sveriges tillträde till beslutet om ändring av valrättsakten

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner beslutet om ändring av valrättsakten.

Skälen för regeringens förslag: Frågan om införande av ett valsystem som bygger på för medlemsländerna gemensamma principer och som

• Sida 16
•  Original

samtidigt ger medlemsstaterna möjlighet att tillämpa sina egna nationella bestämmelser har, som ovan har nämnts, diskuterats i rådet sedan 1998. Resultatet av förhandlingarna innebär att valrättsakten ändras i flera viktiga avseenden.

Den viktigaste ändringen innebär att medlemsstaternas företrädare i Europaparlamentet i framtiden kommer att väljas enligt principer som är gemensamma för alla medlemsländer. Så har inte varit fallet tidigare och den främsta förklaringen till det är att medlemsländerna vid val till Europaparlamentet har velat tillämpa ett valsätt som så långt som möjligt liknar det som används vid val till de nationella församlingarna. Att de direktvalda företrädarna nu kan att väljas enligt principer som är gemensamma för alla, samtidigt som det finns ett utrymme att tillämpa nationella regler, måste betraktas som en förbättring och ett framsteg för det europeiska samarbetet.

Ytterligare en viktig ändring är att det nu blir förbjudet att samtidigt vara ledamot av ett nationellt parlament och av Europaparlamentet, något som alltså enligt nuvarande bestämmelser i valrättsakten uttryckligen är tillåtet. För svenskt vidkommande uttalades redan i samband med det första svenska valet till Europaparlamentet år 1995 att ”vart och ett av uppdragen som riksdagsledamot och företrädare i Europaparlamentet är emellertid i sig så betungande att dubbla mandat redan av den anledningen knappast kan komma i fråga. Man bör därför kunna räkna med att om en riksdagsledamot blir invald i Europaparlamentet, han eller hon frånträder uppdraget som riksdagsledamot” (prop. 1994/95:154, s. 32). Detta synsätt återspeglas nu alltså i ändringsbeslutet.

Härtill kommer att ändringen innebär att det blir möjligt att hålla val till Europaparlamentet också i april månad. Nuvarande period, i mitten av juni, är för svenskt vidkommande olycklig såtillvida att skolornas sommarlov då har inletts och många har påbörjat sina sommarsemestrar. I det senaste valet till Europaparlamentet år 1999 uppgick t.ex. det svenska valdeltagandet till 38,8 % medan det genomsnittliga valdeltagandet i hela EU uppgick till 49,9 %. I rådet har det förts diskussioner om att flytta valet till i maj månad men någon enighet har hittills inte kunnat nås, främst på grund av svårigheterna att hitta en i samtliga länder helgfri period i maj. När det nu blir möjligt att hålla valet också i april ökar naturligtvis möjligheterna att nå enighet om att flytta valet.

Det bör framhållas att ändringen endast innebär att det blir möjligt att hålla valet – förutom i maj, juni eller juli – också i april månad. Att flytta valet förutsätter som ovan har framgått, förutom att Europaparlamentet skall höras, ett enhälligt beslut i rådet. Ändringen innebär alltså ingen ändring i sak; valet till Europaparlamentet år 2004 kommer liksom tidigare val att hållas under en period i mitten av juni. Det svenska valet kommer att hållas söndagen den 13 juni.

Det ankommer enligt 10 kap. 2 § regeringsformen på riksdagen att godkänna beslutet om ändring av valrättsakten. Enligt regeringens uppfattning finns, som framgår av det ovan anförda, goda skäl för Sverige att tillträda beslutet. Regeringen föreslår därför att riksdagen godkänner rådets beslut av den 25 juni 2002 och av den 23 september 2002 om ändring av valrättsakten.

• Sida 17
•  Original

Ett tillträde till ändringsbeslutet föranleder ändringar i vallagen (1997:157) och i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.

4.3. Ändring i vallagen (1997:157)

Regeringens förslag: Vallagen ändras på så sätt att uppdraget som ledamot av Europaparlamentet inte är förenligt med att vara ledamot av ett nationellt parlament, domare eller justitiesekreterare i Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt, ledamot i Europeiska centralbankens direktion, EU-ombudsman, tjänsteman eller annan anställd i aktiv tjänst i organ som är knutna till Europeiska gemenskapernas institutioner, eller i Europeiska centralbanken.

Skälen för regeringens förslag: Genom bestämmelserna i 18 kap. 71 § vallagen genomförs valrättsaktens bestämmelser (artikel 6) om vilka ämbeten och uppdrag som är oförenliga med uppdraget som ledamot av Europaparlamentet. Reglerna syftar till att säkerställa att de som skall företräda väljarna i Europaparlamentet i vissa viktiga avseenden är opartiska och oberoende.

Som ovan har framgått görs genom beslutet om ändring av valrättsakten ändringar i fråga om vilka ämbeten och uppdrag som är oförenliga med att vara ledamot av Europaparlamentet; några uppdrag och ämbeten tillkommer, några tas bort. De som tillkommer är ledamot av ett nationellt parlament, domare eller justitiesekreterare i Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt, ledamot i Europeiska centralbankens direktion, EU-ombudsman, tjänsteman eller annan anställd i aktiv tjänst i organ som är knutna till Europeiska gemenskapernas institutioner, eller i Europeiska centralbanken. De uppdrag och ämbeten som tas bort är sådana som har anknytning till Europeiska kol- och stålgemenskapen som har upphört att gälla.

Beslutet om ändring av valrättsakten föranleder således ändringar i 18 kap. 71 § vallagen på så sätt att de nya oförenliga ämbetena och uppdragen bör läggas till i bestämmelsen medan de ämbeten och uppdrag som har anknytning till Europeiska kol- och stålgemenskapen bör tas bort.

Det svenska genomförandet av den aktuella bestämmelsen i valrättsakten ändrades nyligen, den 1 april 2002 (prop. 2001/02:53, bet. 2001/02:KU8, rskr. 2001/02:147). Lagändringarna var föranledda av ett avgörande i Valprövningsnämnden (beslut den 15 juli 1999, dnr 1999:4) som gällde frågan när dåvarande statsrådet Schori, som kandiderade till Europaparlamentet vid valet år 1999, senast behövde lämna regeringen för att vara valbar i Europaparlamentsvalet. Valprövningsnämnden fann att det enligt vallagen var förhållandena på valdagen som avgjorde om en kandidat var valbar eller inte, men att den avgörande tidpunkten enligt valrättsaktens bestämmelser om med uppdraget oförenliga ämbeten eller uppdrag inträder först i och med att den valde tillträder sitt uppdrag i Europaparlamentet. 2002 års lagändringar innebär att den som kandiderar i valet till Europaparlamentet och som samtidigt innehar ett ämbete eller uppdrag som är oförenligt med uppdraget som ledamot i Europaparla-

• Sida 18
•  Original

mentet inte behöver frånträda sitt ämbete eller uppdrag förrän han eller hon tillträder uppdraget i Europaparlamentet. Regeringens nu lagda förslag innebär naturligtvis inte någon ändring i detta avseende.

Enligt den inledande artikeln i ändringsbeslutet (artikel 1.1) skall bl.a. orden ”företrädare i Europaparlamentet” ersättas med ”ledamot av Europaparlamentet”. I vallagen används genomgående och i ett flertal paragrafer uttrycket ”företrädare” i Europaparlamentet. Mot bakgrund av att regeringen nyligen har beslutat direktiv till en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att lämna förslag till en helt ny vallag (dir. 2003:37), lägger regeringen inte nu fram något förslag till ändring av vallagen i aktuellt hänseende.

4.4. Ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen

Regeringens förslag: Rådets beslut 2002/772/EG, Euratom av den 25 juni 2002 och av den 23 september 2002 om ändring av akten om allmänna direkta val av företrädare i Europaparlamentet, som utgör en bilaga till beslut 76/787/EKSG, EEG, Euratom, läggs till i punkten 11 i förteckningen över fördrag och andra instrument i 4 § anslutningslagen.

Skälen för regeringens förslag: I Sverige tillämpas den principen att ett internationellt avtal som Sverige har tillträtt inte omedelbart blir en del av den svenska rätten, utan på ett eller annat sätt måste införlivas med svensk rätt för att bli gällande inför svenska domstolar och andra myndigheter. En sådan metod är inkorporering. Inkorporering innebär att det i en lag eller annan författning anges att det internationella avtalet eller delar av det skall gälla i Sverige. Detta innebär i sin tur att avtalsbestämmelserna, utan att omarbetas, överförs till svensk rätt och blir direkt tillämpliga som svensk författningstext. En annan metod är transformering. Denna metod innebär att det internationella avtalet eller delar av det omarbetas till svensk författningstext.

Mot bakgrund av detta dualistiska synsätt i Sverige på förhållandet mellan svensk rätt och traktaträtt ansågs det krävas någon form av nationell lagstiftning för att 1994 års anslutningsfördrag skulle kunna införlivas med svensk rätt (prop. 1994/95:19, del 1, s. 500). Övergripande bestämmelser om Sveriges anslutning har därför tagits in i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen, den s.k. anslutningslagen. I anslutningslagen föreskrivs att anslutningsfördraget och de grundläggande fördragen m.m. gäller här i landet med den verkan som följer av fördragen (2 §). Vidare föreskrivs i 3 § i lagen att gemenskapens beslut gäller här i landet i den omfattning och med den verkan som följer av bl.a. de fördrag som anges i 4 §. I 4 § räknas de fördrag och andra instrument upp som avses i 2 och 3 §§ och i punkten 11 anges valrättsakten. Mot denna bakgrund bör paragrafen nu ändras genom att rådets beslut 2002/772/EG, Euratom av den 25 juni 2002 och av den 23 september 2002 läggs till i punkten 11. Detta innebär att beslutet införlivas med svensk rätt och blir gällande här i landet. Det bör framhållas att lagändringen närmast är av redaktionell karaktär och

• Sida 19
•  Original

att beslutet om ändringar i valrättsakten inte förutsätter någon överlåtelse av beslutanderätt till EG.

De lagändringar som är föranledda av beslutet om ändringar i valrättsakten skall träda i kraft vid ändringsbeslutets ikraftträdande. Enligt artikel 3 i beslutet skall ändringarna i artiklarna 1 och 2 få verkan den första dagen i den månad som följer efter medlemsstaternas antagande av bestämmelserna i beslutet i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser. Vidare skall medlemsstaterna anmäla till rådets generalsekretariat när de har genomfört respektive nationella förfaranden.

Det kan inte nu förutses när samtliga förutsättningar för ikraftträdande av ändringsbeslutet är uppfyllda. Det bör därför ankomma på regeringen att bevaka detta och besluta när lagändringarna skall träda i kraft.

5. Redovisning av valsedlar som saknar partibeteckning

5.1. Bakgrund

Den fria nomineringsrätten är en central princip i det svenska valsystemet. Enligt den fria nomineringsrätten har väljarna möjlighet att kort tid före ett val bilda ett nytt parti. För att det skall vara möjligt för väljarna att rösta på det nya partiet skall det enligt 9 kap. 12 § vallagen i varje röstningslokal finnas blanka valsedlar som väljarna kan skriva till partiets beteckning och dess kandidater på. En blank valsedel utan tillskriven partibeteckning är emellertid ogiltig enligt 18 kap. 10 § vallagen. Sådana valsedlar redovisas inte särskilt i den offentliga valstatistiken utan ingår i gruppen “ogiltiga valsedlar“. I riksdagsvalen år 1998 och 2002 uppgick antalet ogiltiga valsedlar till omkring 113 500 respektive 82 200. Enligt Valmyndigheten var minst 99 procent av dessa ogiltiga på grund av att de saknade partibeteckning.

I den allmänna debatten har det framförts krav på att de valsedlar som saknar partibeteckning skall betraktas som giltiga eller att de i vart fall skall redovisas särskilt. Grunden för detta är att man anser att den väljare som röstat blankt utfört en aktiv valhandling för att ge uttryck för sitt missnöje med det politiska systemet. Det har också föreslagits att valsedlar som saknar partibeteckning skulle kunna ingå i underlaget för att bestämma olika spärrnivåer, t.ex. spärren mot små partier i riksdagsval eller spärren för tilldelning och utläggning av fria valsedlar.

5.2. Överväganden

Regeringens förslag: Valsedlar utan partibeteckning skall redovisas i den offentliga valstatistiken.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.

• Sida 20
•  Original

Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot förslaget. Valmyndigheten och Länsstyrelsen i Skåne län har haft synpunkter på den lagtekniska utformningen av förslaget. Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet har anfört att valsedlar utan partibeteckning bör betraktas som giltiga och därmed påverka mandatspärren (4%-spärren) men däremot inte mandatfördelningen.

Skälen för regeringens förslag: Vårt valsystem är utformat på ett sådant sätt att den väljare som genom att rösta vill ge uttryck för ett missnöje med det befintliga politiska systemet har två olika alternativ att välja emellan; antingen kan väljaren rösta blankt, dvs. använda en valsedel utan partibeteckning, eller också kan väljaren på den blanka valsedeln ange en påhittad partibeteckning av typen ”Kalle Anka-partiet”. I det förra fallet är valsedeln ogiltig, i det sistnämnda är den giltig.

För att folkstyrelsen skall kunna behålla en hög legitimitet bland medborgarna är det viktigt att missnöjessignaler av det aktuella slaget fångas upp och tas om hand av valsystemet. Detta är särskilt viktigt när det gäller valsedlar utan partibeteckning eftersom dessa vid de senaste valen har uppgått till ett betydande antal och många väljare dessutom synes ha gjort ett både aktivt och seriöst val då de röstat blankt.

1999 års författningsutredning har i delbetänkandet (s. 53 f.) redogjort för vilka konsekvenserna skulle ha blivit om de blanka valsedlarna i 1998 års val hade betraktats som giltiga. Enligt de av utredningen redovisade uppgifterna skulle sammanlagt 15 mandat ha blivit obesatta i sju landstingsfullmäktige och sammanlagt 234 mandat skulle ha blivit obesatta i 205 kommunfullmäktige, d.v.s. det skulle ha lett till ett flertal tomma stolar.

Utredningen har också redovisat vilka konsekvenserna skulle ha blivit om de blanka valsedlarna hade ingått i underlaget för att bestämma olika spärrnivåer, t.ex. spärren mot små partier i riksdagsval eller spärren för tilldelning av fria valsedlar. Enligt de redovisade uppgifterna skulle de blanka valsedlarna inte ha förändrat valresultatet om de hade ingått i underlaget för att bestämma spärrnivån för representation i riksdag eller landstingsfullmäktige. De blanka valsedlarna skulle däremot ha fått betydelse om de hade ingått i underlaget för att bestämma spärrnivån för tilldelning av fria valsedlar vid riksdagsvalet år 2002 och vid 1999 års val till Europaparlamentet. Staten svarar nämligen för kostnaden för valsedlar till partier som vid något av de senaste två valen till dessa församlingar har erhållit mer än en procent av rösterna i hela landet (6 kap.8 och 10 §§vallagen). Vid 1998 års riksdagsval överskred Sveriges Pensionärers Intresseparti – SPI den aktuella spärren med endast 257 röster. I valet förekom, som tidigare har framgått, enligt Valmyndigheten mer än 100 000 blanka valsedlar. Detta parti skulle alltså inte ha kvalificerat sig för tilldelning och utläggning av fria valsedlar vid riksdagsvalet år 2002 om valsedlar utan partibeteckning hade ingått i underlaget för att bestämma den aktuella spärrnivån. Vid 1995 års val till Europaparlamentet låg partiet Sarajevo-Listan endast 43 röster över spärren. Antalet ogiltiga röster i detta val uppgick till 59 077. Inte heller detta parti torde alltså ha kvalificerat sig för tilldelning och utläggning av fria valsedlar vid valet till Europaparlamentet år 1999 om valsedlar utan partibeteckning hade ingått i underlaget för att bestämma spärrnivån.

• Sida 21
•  Original

Det svenska valsystemet bygger på den uttalade förutsättningen att väljarna vid val röstar på ett parti och att de har möjlighet att avge en särskild personröst, 3 kap. 7 § regeringsformen. Ytterligare en grundläggande förutsättning för valsystemet är att det är de politiska partierna som skall bära upp verksamheten i de valda församlingarna. Det representativa styrelseskicket bygger med andra ord på att väljarna vid val till dessa församlingar röstar fram ledamöter som företräder ett parti. En ordning som innebär att valsedlar utan partibeteckning får delta vid mandatfördelningen eller att de på annat sätt tillåts påverka valsystemets spärrnivåer skulle strida mot dessa grunder.

Mot denna bakgrund delar regeringen författningsutredningens uppfattning att valsedlar utan partibeteckning även i fortsättningen bör vara ogiltiga och att de inte heller bör tillåtas påverka de olika spärrnivåerna i valsystemet. I stället bör, på det sätt som utredningen har föreslagit, valsedlar som saknar partibeteckning redovisas särskilt i den offentliga valstatistiken. Detta förutsätter naturligtvis att de valsedlar som saknar partibeteckning också räknas, i vart fall av länsstyrelsen som skall göra den slutliga sammanräkningen av valresultatet.

Som ovan har nämnts kan väljare som önskar ge uttryck för ett missnöje med det befintliga politiska systemet, förutom att rösta blankt, också välja att på en blank valsedel ange en påhittad partibeteckning av typen ”Kalle Anka-partiet”. I riksdagsvalet år 1998 förekom omkring 4 400 valsedlar med påhittade partibeteckningar och till skillnad från valsedlar som helt saknar partibeteckning, är sådana valsedlar, med nuvarande utformning av partibegreppet i regeringsformen, giltiga. Bl.a. för att göra det möjligt att särskilja sådan proteströstning från röster på partier som verkligen eftersträvar representation i den församling valet avser, har 1999 års författningsutredning föreslagit att det skall införas ett system med offentliga valförberedelser som innebär att de partier som önskar delta i allmänna val måste anmäla detta senast en viss tid före valet. Utredningens förslag om offentliga valförberedelser har fått ett i huvudsak positivt mottagande av remissinstanserna (dnr. Ju/2001/8524). Ett flertal remissinstanser har dock haft synpunkter på den lagtekniska utformningen. Regeringen har därför beslutat att den parlamentariskt sammansatta kommitté som nyligen har fått i uppdrag att lämna förslag till en helt ny vallag på nytt skall överväga frågan om införande av offentliga valförberedelser (dir. 2003:37).

6. Ekonomiska konsekvenser

Regeringen gör bedömningen att förslagen inte kommer att innebära ökade kostnader för staten.

• Sida 22
•  Original

7. Författningskommentar

7.1. Förslaget till lag om ändring i vallagen (1997:157)

18 kap.

14 och 15 §

71 §

7.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen

4 §

Ändringen innebär att beslutet 2002/772/EG, Euratom av Europeiska unionens råd av den 25 juni och av den 23 september 2002 om ändring av valrättsakten läggs till i punkten 11. Samtidigt tas beslutet av Europeiska gemenskapernas råd av den 1 februari 1993 bort eftersom det inte längre har någon verkan.

• Sida 23
•  Original