1

Regeringens proposition

Ett första steg för en enklare plan- och bygglag

Prop.

2006/07:122

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 24 maj 2007

Fredrik Reinfeldt

Andreas

Carlgren

(Miljödepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag till ändringar i plan- och bygglagen

(1987:10). Förslagen är första steget i regeringens arbete med att förenkla

och förtydliga reglerna i plan- och bygglagen för att underlätta planer-

ings- och byggprocessen för alla berörda. Ändringar föreslås i lagens be-

stämmelser om allmänna intressen som skall beaktas, om översiktsplan

och detaljplan, om bygglov samt om påföljder och överklagande. Samti-

digt moderniseras språket i de berörda bestämmelserna.

I lagen förtydligas att det vid planläggning skall tas hänsyn till den

ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling och att det vid pröv-

ningen av lokalisering av bebyggelse till viss mark skall tas hänsyn bl.a.

till risker för översvämning och erosion. Reglerna om ändring av över-

siktsplan förtydligas. Det införs en möjlighet att i detaljplanen bestämma

att det får ges bygglov för viss markanvändning med förbehåll att en

förekommande markförorening har avhjälpts. Bygglovspliktens omfatt-

ning för en- och tvåbostadshus minskas bl.a. för komplementbyggnader,

s.k. friggebodar, på upp till 15 kvadratmeter. Förutsättningarna för s.k.

tidsbegränsade bygglov förtydligas. Dessutom blir det möjligt att under

vissa förutsättningar upprepa en byggnadsåtgärd årligen utan någon ny

bygglovsansökan. Plan- och bygglagens sanktionsavgifter höjs och knyts

till prisbasbeloppets utveckling. Det införs en möjlighet för miljöorgani-

sationer att överklaga vissa beslut om detaljplaner. Den ändringen gör det

möjligt att återkalla en tidigare gjord reservation för Sveriges tillträde till

Århuskonventionen. I propositionen föreslås att riksdagen godkänner en

sådan återkallelse.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2008.

Prop. 2006/07:122

2

Innehållsförteckning

1

Förslag till riksdagsbeslut..................................................................4

2

Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)............5

3

Ärendet och dess beredning.............................................................24

4

Ett första steg för en enklare plan- och bygglag..............................24

4.1

Inledning ...........................................................................24

5

Hållbar utveckling ...........................................................................26

5.1

Bakgrund och gällande bestämmelser ..............................26

5.2

Den hållbara utvecklingens ekonomiska dimension bör

komma till uttryck i plan- och bygglagen .........................28

6

Hänsyn till olyckor, översvämningar och erosion vid planering

och byggande...................................................................................31

6.1

Bakgrund och gällande bestämmelser ..............................31

6.2

Skyldigheten att beakta miljö- och riskfaktorer bör

förtydligas .........................................................................33

7

Ändring av översiktsplan.................................................................36

7.1

Bakgrund och gällande bestämmelser ..............................36

7.2

Förtydliganden om ändringar i översiktsplanen ...............37

7.3

Enklare bestämmelser om kungörelse före utställning

av översiktsplanen.............................................................41

8

Avhjälpande av markförorening......................................................41

8.1

Bakgrund och gällande bestämmelser ..............................41

8.2

Krav i detaljplan på avhjälpande av markförorening........42

9

Undantag från bygglovsplikten för en- och tvåbostadshus .............44

9.1

Bakgrund och gällande bestämmelser ..............................44

9.2

Minskning av bygglovspliktens omfattning......................46

10

Tidsbegränsade bygglov och bygglov som används för ändamål

av säsongskaraktär...........................................................................51

10.1

Bakgrund och gällande bestämmelser ..............................51

10.2

Tidsbegränsat bygglov ......................................................52

10.3

Bygglov för ändamål av säsongskaraktär .........................55

11

Skärpta sanktioner vid överträdelser ...............................................56

11.1

Bakgrund och gällande bestämmelser ..............................56

11.2

Höjning av sanktionsavgifterna ........................................57

12

Talerätt för miljöorganisationer.......................................................59

13

Språkliga förtydliganden .................................................................63

14

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser ....................................64

15

Konsekvenser av förslagen..............................................................64

16

Författningskommentar till förslaget till lag om ändring i plan-

och bygglagen (1987:10) .................................................................66

Prop. 2006/07:122

3

Bilaga 1

PBL-kommitténs lagförslag...................................................76

Bilaga 2

Förteckning över remissinstanserna ......................................96

Bilaga 3

Lagrådsremissens lagförslag .................................................98

Bilaga 4

Lagrådets yttrande ...............................................................117

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 maj 2007 .........120

Rättsdatablad..........................................................................................121

Prop. 2006/07:122

4

1

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

dels antar regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen

(1987:10),

dels godkänner att Sverige i fråga om tillträde till Århuskonventionen

återkallar sin reservation för genomförandet av konventionens krav i

artikel 9.2 om tillgång till rättslig prövning för miljöorganisationer avse-

ende sådana beslut om detaljplan som är förenade med krav på miljökon-

sekvensbeskrivning (avsnitt 12).

Prop. 2006/07:122

5

2

Förslag till lag om ändring i plan- och

bygglagen (1987:10)

Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (1987:10)

1

dels att 2 kap. 2 och 3 §§, 4 kap. 1, 5, 7–9 §§, 5 kap. 7, 8, 16, 22, 30

och 36 §§, 6 kap. 16 §, 8 kap. 1, 3, 4, 6, 14 och 33 §§, 9 kap. 3 §, 10 kap.

4 och 6 §§ och 12 kap. 1 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer 4 kap. 1 a §, 8 kap.

4 a, 4 b och 14 a §§ och 13 kap. 6 § av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

2 §

2

Planläggning skall, med beaktande

av natur- och kulturvärden, främja

en ändamålsenlig struktur och en

estetiskt tilltalande utformning av

bebyggelse, grönområden, kommu-

nikationsleder och andra anlägg-

ningar. Även en från social syn-

punkt god livsmiljö, goda miljö-

förhållanden i övrigt samt en lång-

siktigt god hushållning med mark

och vatten och med energi och rå-

varor skall främjas. Hänsyn skall

tas till förhållandena i angränsande

kommuner. Planläggning får inte

medverka till att en miljökvalitets-

norm enligt 5 kap. miljöbalken

överträds.

Planläggning skall, med beaktande

av natur- och kulturvärden, främja

en ändamålsenlig struktur och en

estetiskt tilltalande utformning av

bebyggelse, grönområden, kommu-

nikationsleder och andra anlägg-

ningar. Även en från social syn-

punkt god livsmiljö, goda miljö-

förhållanden i övrigt samt en lång-

siktigt god hushållning med mark

och vatten och med energi och rå-

varor skall främjas. En god ekono-

misk tillväxt och en effektiv kon-

kurrens skall främjas.

Vid planläggning skall hänsyn

tas till förhållandena i angränsande

kommuner.

Vid planläggning skall miljökva-

litetsnormerna enligt 5 kap. miljö-

balken följas.

Vad som anges i första stycket

skall beaktas även i andra ärenden

enligt denna lag.

Det som sägs i första–tredje

styckena skall beaktas även i andra

ärenden enligt denna lag.

1

Lagen omtryckt 1992:1769.

2

Senaste lydelse 1998:839.

Prop. 2006/07:122

6

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §

Bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med

hänsyn till

1. de boendes och övrigas hälsa,

1. de boendes och övrigas hälsa

och säkerhet,

2. jord, berg- och vattenförhållandena,

3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning och avlopp samt

annan samhällsservice,

4. möjligheterna att förebygga

vatten- och luftföroreningar samt

bullerstörningar.

4. möjligheterna att förebygga

vatten- och luftföroreningar samt

bullerstörningar, och

5. risken för olyckor, översväm-

ning och erosion.

Bebyggelse och anläggningar som för sin funktion kräver tillförsel av

energi skall lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till

energiförsörjningen och energihushållningen.

4 kap.

1 §

3

I översiktsplanen skall redovisas

de allmänna intressen enligt 2 kap.

och de miljö- och riskfaktorer som

bör beaktas vid beslut om använd-

ningen av mark- och vattenområ-

den. Vid redovisningen skall riks-

intressen enligt 3 eller 4 kap. mil-

jöbalken anges särskilt.

I översiktsplanen skall redovisas

de allmänna intressen enligt 2 kap.

som bör beaktas vid beslut om an-

vändningen av mark- och vatten-

områden. Vid redovisningen skall

riksintressen enligt 3 eller 4 kap.

miljöbalken anges särskilt.

Av planen skall framgå

1. grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och

vattenområden,

2. kommunens syn på hur den

byggda miljön skall utvecklas och

bevaras,

2. kommunens syn på hur den

byggda miljön skall utvecklas och

bevaras, och

3. hur kommunen avser att till-

godose de redovisade riksintressena

och iaktta gällande miljökvalitets-

normer.

3. hur kommunen avser att till-

godose de redovisade riksintressena

och följa gällande miljökvalitets-

normer.

Översiktsplanens innebörd och konsekvenser skall kunna utläsas utan

svårighet.

3

Senaste lydelse 1998:839.

Prop. 2006/07:122

7

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 a §

Det som sägs i 1 § gäller också

när översiktsplanen ändras för en

viss del av kommunen eller genom

ett tillägg för att tillgodose ett sär-

skilt intresse.

En ändring av planen för en viss

del av kommunen får redovisas

med en annan detaljeringsgrad för

det aktuella området än för över-

siktsplanen i övrigt.

5 §

4

Under samrådet skall länsstyrelsen

särskilt ta till vara och samordna

statens intressen och därvid

Under samrådet skall länsstyrelsen

särskilt

1. ta till vara och samordna sta-

tens intressen,

1.

tillhandahålla underlag för

kommunens bedömningar och ge

råd i fråga om sådana allmänna

intressen enligt 2 kap. och sådana

miljö- och riskfaktorer som bör be-

aktas vid beslut om användningen

av mark- och vattenområden,

2.

tillhandahålla underlag för

kommunens bedömningar och ge

råd i fråga om sådana allmänna

intressen enligt 2 kap. som bör be-

aktas vid beslut om användningen

av mark- och vattenområden,

2. verka för att riksintressen en-

ligt 3 och 4 kap. miljöbalken till-

godoses och miljökvalitetsnormer

enligt 5 kap. miljöbalken iakttas,

och

3. verka för att riksintressen en-

ligt 3 och 4 kap. miljöbalken till-

godoses och miljökvalitetsnormer

enligt 5 kap. miljöbalken följs, och

3. verka för att sådana frågor om

användningen av mark- och vatten-

områden som angår två eller flera

kommuner samordnas på ett lämp-

ligt sätt.

4. verka för att sådana frågor om

användningen av mark- och vatten-

områden som angår två eller flera

kommuner samordnas på ett lämp-

ligt sätt.

7 §

Kungörelse om utställningen av

planförslaget skall minst en vecka

före utställningstidens början anslås

på kommunens anslagstavla och in-

föras i ortstidning. Av kungörelsen

skall framgå var utställningen äger

En kungörelse om utställningen av

planförslaget skall före utställnings-

tidens början anslås på kommunens

anslagstavla och införas i ortstid-

ning. Av kungörelsen skall det

framgå var utställningen äger rum

4

Senaste lydelse 1998:839.

Prop. 2006/07:122

8

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

rum samt inom vilken tid, på vilket

sätt och till vem synpunkter på för-

slaget skall lämnas. Avser försla-

get en viss del av kommunen, skall

det framgå av kungörelsen.

samt inom vilken tid, på vilket sätt

och till vem synpunkter på försla-

get skall lämnas. Om förslaget av-

ser en ändring av översiktsplanen,

skall det framgå av kungörelsen.

För kungörandet skall gälla vad

som är föreskrivet i lagen (1977:654)

om kungörande i mål och ärenden

hos myndighet m.m.

För kungörandet gäller det som

är föreskrivet i lagen (1977:654)

om kungörande i mål och ärenden

hos myndighet m.m.

Ett exemplar av förslaget med

planbeskrivning och samrådsredo-

görelse skall, innan förslaget ställs

ut, sändas till länsstyrelsen samt

till regionplaneorgan och kommu-

ner som berörs av förslaget.

Ett exemplar av förslaget med

planbeskrivning och samrådsredo-

görelse skall, innan förslaget ställs

ut, sändas till länsstyrelsen samt

till de regionplaneorgan och kom-

muner som berörs av förslaget.

8 §

5

Under utställningstiden skall planförslaget åtföljas av

1. planbeskrivning som avses i

andra stycket,

1. en planbeskrivning som inne-

håller en redovisning av

a) planeringsförutsättningarna,

b) skälen för planens utformning,

c) de åtgärder som kommunen

avser att vidta för att fullfölja pla-

nen, och

d) konsekvenserna av planen,

2. samrådsredogörelsen,

2. samrådsredogörelsen,

3. gällande översiktsplan,

3. den gällande översiktsplanen,

och

4. sådant planeringsunderlag som

kommunen anser vara av betydel-

se för en bedömning av förslaget.

4. det planeringsunderlag som

kommunen anser har betydelse för

en bedömning av förslaget.

I planbeskrivningen skall redo-

visas planeringsförutsättningarna,

skälen till planens utformning och

de åtgärder som kommunen avser

att vidta för att fullfölja planen.

Vidare skall redogöras för planens

konsekvenser.

Avser förslaget ändring av över-

siktsplanen för en viss del av kom-

munen, skall ändringens verk-

ningar för andra delar av kommu-

nen redovisas.

Om förslaget avser en ändring

av översiktsplanen, skall samban-

den med och konsekvenserna för

översiktsplanen som helhet redovi-

sas.

5

Senaste lydelse 1995:1197.

Prop. 2006/07:122

9

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 §

6

Länsstyrelsen skall under utställningstiden avge ett granskningsyttrande

över planförslaget.

Av yttrandet skall framgå om

1. förslaget inte tillgodoser riks-

intressen enligt 3 eller 4 kap. mil-

jöbalken,

Av yttrandet skall framgå om

1. förslaget inte tillgodoser ett

riksintresse enligt 3 eller 4 kap.

miljöbalken,

2. förslaget kan medverka till att

en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap.

miljöbalken överträds,

2. förslaget kan medverka till att

en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap.

miljöbalken inte följs,

3. sådana frågor rörande användningen av mark- och vattenområden

som angår två eller flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt,

och

4. bebyggelsen blir olämplig med

hänsyn till de boendes och övrigas

hälsa eller till behovet av skydd mot

olyckshändelser.

4. bebyggelsen blir olämplig med

hänsyn till de boendes och övrigas

hälsa eller säkerhet eller till risken

för olyckor, översvämning eller ero-

sion.

5 kap.

7 §

7

Utöver vad som enligt 3 § skall re-

dovisas i detaljplanen får i planen

meddelas bestämmelser om

Utöver vad som enligt 3 § skall re-

dovisas i detaljplanen får i planen

bestämmas om

1. i vad mån åtgärder kräver lov

enligt 8 kap. 5 § första stycket, 6 §

första stycket 2 och 3, andra stycket

samt tredje stycket 2, 8 § första

och tredje styckena samt 9 § första

och andra styckena,

1. i vad mån åtgärder kräver lov

enligt 8 kap. 5 § första stycket, 6 §

första stycket 1 och 4 b, 8 § första

och tredje styckena samt 9 § första

och andra styckena,

2. den största omfattning i vilken byggande över och under markytan

får ske och, om det finns särskilda skäl med hänsyn till bostadsförsörj-

ningen eller miljön, även den minsta omfattning i vilken byggandet skall

ske,

3. byggnaders användning, var-

vid för bostadsbyggnader kan be-

stämmas andelen lägenheter av olika

slag och storlek,

3. byggnaders användning och för

bostadsbyggnader andelen lägenhe-

ter av olika slag och storlek,

4. placering, utformning och ut-

förande av byggnader, andra anlägg-

ningar och tomter, varvid får med-

delas varsamhetsbestämmelser för

4. placering, utformning och ut-

förande av byggnader, andra anlägg-

ningar och tomter, då det också får

bestämmas om

6

Senaste lydelse 1998:839.

7

Senaste lydelse 1998:839.

Prop. 2006/07:122

10

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

att precisera kraven i 3 kap. 10 §,

skyddsbestämmelser för byggnader

som avses i 3 kap. 12 § och för tom-

ter som är särskilt värdefulla från

historisk, kulturhistorisk, miljömäs-

sig eller konstnärlig synpunkt, riv-

ningsförbud för byggnader som av-

ses i 3 kap. 12 § samt sådana be-

stämmelser i fråga om andra änd-

ringar av byggnader än tillbyggna-

der som får utfärdas med stöd av fö-

reskrifter enligt 21 § lagen (1994:847)

om tekniska egenskapskrav på bygg-

nadsverk, m.m.,

a) varsamhet för att precisera

kraven i 3 kap. 10 §,

b) skydd för byggnader som av-

ses i 3 kap. 12 § och för tomter som

är särskilt värdefulla från historisk,

kulturhistorisk, miljömässig eller

konstnärlig synpunkt,

c) rivningsförbud för byggnader

som avses i 3 kap. 12 §, och

d) andra ändringar av byggnader

än tillbyggnader, i den mån det

finns utrymme för att bestämma

om detta enligt föreskrifter som har

meddelats med stöd av 21 § lagen

(1994:847) om tekniska egenskaps-

krav på byggnadsverk, m.m.,

5. vegetation samt markytans utformning och höjdläge,

6. användning och utformning av

allmänna platser för vilka kommu-

nen inte skall vara huvudman, var-

vid får meddelas skyddsbestämmel-

ser för sådana platser som är sär-

skilt värdefulla från historisk, kul-

turhistorisk, miljömässig eller konst-

närlig synpunkt,

6. användning och utformning av

allmänna platser som kommunen

inte skall vara huvudman för, då

det också får bestämmas om skydd

för sådana platser som är särskilt

värdefulla från historisk, kulturhis-

torisk, miljömässig eller konstnär-

lig synpunkt,

7. stängsel samt utfart eller annan utgång mot allmänna platser,

8. placering och utformning av parkeringsplatser, förbud att använda

viss mark eller byggnader för parkering samt skyldighet att anordna utrym-

me för parkering, lastning och lossning enligt 3 kap. 15 § första stycket 6,

9. tillfällig användning av mark eller byggnader, som inte genast behö-

ver tas i anspråk för det ändamål som anges i planen,

10. markreservat för allmänna ledningar, energianläggningar samt trafik-

och väganordningar,

11. skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen

och, om det finns särskilda skäl, högsta tillåtna värden för störningar

genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller annat liknande som om-

fattas av 9 kap. miljöbalken,

12. principerna för fastighetsin-

delningen och för inrättande av ge-

mensamhetsanläggningar,

12. principerna för fastighetsin-

delningen och för inrättande av ge-

mensamhetsanläggningar, och

13. skydd för sådana allmänna

platser för vilka kommunen är hu-

vudman och som är särskilt värde-

fulla från historisk, kulturhistorisk,

miljömässig eller konstnärlig syn-

punkt.

13. skydd för sådana allmänna

platser som kommunen är huvud-

man för och som är särskilt värde-

fulla från historisk, kulturhistorisk,

miljömässig eller konstnärlig syn-

punkt.

I detaljplanen får även meddelas

bestämmelser om exploaterings-

samverkan enligt 6 kap. 2 §. Om

I detaljplanen får även bestäm-

mas om exploateringssamverkan

enligt 6 kap. 2 §. Om en detaljplan

Prop. 2006/07:122

11

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

en detaljplan antas efter det att ett

exploateringsbeslut enligt lagen

(1987:11) om exploateringssamver-

kan har vunnit laga kraft, skall det

anges i planen om den skall ge-

nomföras enligt nämnda lag. Skall

mark tas i anspråk från någon fas-

tighet vars ägare inte deltar i sam-

verkan, skall planen innehålla upp-

gift därom.

antas efter det att ett exploaterings-

beslut enligt lagen (1987:11) om

exploateringssamverkan har vunnit

laga kraft, skall det anges i planen

om den skall genomföras enligt

nämnda lag. Om mark skall tas i

anspråk från någon fastighet vars

ägare inte deltar i samverkan, skall

planen innehålla en uppgift om det.

Planen får inte göras mer detaljerad än som är nödvändigt med hänsyn

till syftet med den. Bestämmelser som närmare reglerar möjligheterna att

bedriva handel får meddelas endast om det finns skäl av betydande vikt.

8 §

I detaljplanen får bestämmas att

bygglov inte skall lämnas till åt-

gärder som innebär väsentlig änd-

ring av markens användning förrän

I detaljplanen får det bestämmas

att bygglov inte skall ges till åtgär-

der som innebär en väsentlig änd-

ring av markens användning förrän

1. viss trafik-, vatten-, avlopps-

eller energianläggning för vilken

kommunen inte skall vara huvud-

man har kommit till stånd,

1. en viss trafik-, vatten-, avlopps-

eller energianläggning som kom-

munen inte skall vara huvudman

för har kommit till stånd,

2. viss byggnad eller anläggning

på tomten har rivits, byggts om

eller fått en i planen angiven änd-

rad användning eller utfarten eller

annan utgång från fastigheten har

ändrats eller,

2. en viss byggnad eller anlägg-

ning på tomten har rivits, byggts

om eller fått den ändrade använd-

ning som anges i planen eller ut-

farten eller annan utgång från fas-

tigheten har ändrats,

3. beslut om antagande av en i

detaljplanen förutsatt fastighetsplan

har vunnit laga kraft eller fastig-

hetsplanen får genomföras efter för-

ordnande enligt 13 kap. 8 § andra

stycket.

3. ett beslut om antagande av en

fastighetsplan som är förutsatt i

detaljplanen har vunnit laga kraft

eller fastighetsplanen får genom-

föras efter ett förordnande enligt

13 kap. 8 § andra stycket, eller

4.

en markförorening har av-

hjälpts, om markens lämplighet för

byggande kan säkerställas med det.

16 §

8

För begränsade områden som inte omfattas av detaljplan kan områdes-

bestämmelser antas för att säkerställa att syftet med översiktsplanen upp-

nås eller att ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken tillgodoses.

Med områdesbestämmelser får regleras

8

Senaste lydelse 1998:839.

Prop. 2006/07:122

12

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1. i vad mån åtgärder kräver lov

enligt 8 kap. 5 § andra stycket, 6 §

första stycket 1 och 3 samt andra

och tredje styckena, 7 §, 8 § andra

och tredje styckena samt 9 § tredje

stycket,

1. i vad mån åtgärder kräver lov

enligt 8 kap. 5 § andra stycket, 6 §

första stycket 2–4, 7 §, 8 § andra

och tredje styckena samt 9 § tredje

stycket,

2. grunddragen för användningen av mark- och vattenområden för be-

byggelse eller för fritidsanläggningar, kommunikationsleder och andra

jämförliga ändamål,

3. största tillåtna byggnads- eller bruksarean för fritidshus och storle-

ken på tomter till sådana hus,

4. placering, utformning och ut-

förande av byggnader, andra anlägg-

ningar och tomter, varvid får med-

delas varsamhetsbestämmelser för

att precisera kraven i 3 kap. 10 §,

skyddsbestämmelser för byggnader

som avses i 3 kap. 12 § och för tom-

ter som är särskilt värdefulla från

historisk, kulturhistorisk, miljömäs-

sig eller konstnärlig synpunkt, riv-

ningsförbud för byggnader som av-

ses i 3 kap. 12 § samt sådana be-

stämmelser i fråga om andra änd-

ringar av byggnader än tillbyggna-

der som får utfärdas med stöd av fö-

reskrifter enligt 21 § lagen (1994:847)

om tekniska egenskapskrav på bygg-

nadsverk, m.m.,

4. placering, utformning och ut-

förande av byggnader, andra anlägg-

ningar och tomter, då det också får

bestämmas om

a) varsamhet för att precisera

kraven i 3 kap. 10 §,

b) skydd för byggnader som av-

ses i 3 kap. 12 § och för tomter som

är särskilt värdefulla från historisk,

kulturhistorisk, miljömässig eller

konstnärlig synpunkt,

c) rivningsförbud för byggnader

som avses i 3 kap. 12 §, och

d) andra ändringar av byggnader

än tillbyggnader, i den mån det

finns utrymme för att bestämma

om detta enligt föreskrifter som har

meddelats med stöd av 21 § lagen

(1994:847) om tekniska egenskaps-

krav på byggnadsverk, m.m.,

5. användning och utformning av

allmänna platser, varvid får med-

delas skyddsbestämmelser för så-

dana platser som är särskilt värde-

fulla från historisk, kulturhistorisk,

miljömässig eller konstnärlig syn-

punkt,

5. användning och utformning av

allmänna platser, då det också får

bestämmas om skydd för sådana

platser som är särskilt värdefulla

från historisk, kulturhistorisk, miljö-

mässig eller konstnärlig synpunkt,

6. vegetation samt markytans utformning och höjdläge inom sådana

områden som avses i 8 kap. 9 § tredje stycket,

7. skyddsanordningar för att mot-

verka störningar från omgivningen,

7. skyddsanordningar för att mot-

verka störningar från omgivningen,

och

8. exploateringssamverkan enligt 6 kap. 2 §.

Prop. 2006/07:122

13

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

22 §

9

Under samrådet skall länsstyrelsen

särskilt ta till vara och samordna

statens intressen och därvid

Under samrådet skall länsstyrelsen

särskilt

1. ta till vara och samordna sta-

tens intressen,

1. ge råd om tillämpningen av 2

och 3 kap.,

2. ge råd om tillämpningen av 2

och 3 kap.,

2. verka för att riksintressen en-

ligt 3 och 4 kap. miljöbalken, till-

godoses och miljökvalitetsnormer

enligt 5 kap. miljöbalken iakttas, och

3. verka för att riksintressen en-

ligt 3 och 4 kap. miljöbalken, till-

godoses och miljökvalitetsnormer

enligt 5 kap. miljöbalken följs, och

3. verka för att sådana frågor om

användningen av mark- och vatten-

områden som angår två eller flera

kommuner samordnas på ett lämp-

ligt sätt.

4. verka för att sådana frågor om

användningen av mark- och vatten-

områden som angår två eller flera

kommuner samordnas på ett lämp-

ligt sätt.

30 §

10

Senast dagen efter det att juster-

ingen av protokollet med beslut

om antagande av detaljplanen har

tillkännagetts på kommunens an-

slagstavla skall meddelande om

tillkännagivandet, protokollsutdrag

med beslutet samt uppgift om vad

den som vill överklaga beslutet

har att iaktta sändas i brev till

1. länsstyrelsen samt regionpla-

neorgan och kommuner som be-

rörs av planen,

2. sakägare, bostadsrättshavare,

hyresgäster och boende samt sådan

organisation eller förening som

avses i 25 § första stycket 2, om de

senast under utställningstiden eller

under den i 28 § andra stycket an-

givna tiden skriftligen har lämnat

synpunkter i ärendet som inte har

blivit tillgodosedda eller om de har

rätt att överklaga på grund av be-

stämmelsen i 13

kap. 5

§ andra

stycket första meningen.

Senast dagen efter det att juster-

ingen av protokollet med beslut

om antagande av detaljplanen har

tillkännagetts på kommunens an-

slagstavla skall ett meddelande om

tillkännagivandet, ett protokollsut-

drag med beslutet och en uppgift

om vad den som vill överklaga be-

slutet måste göra sändas i brev till

1. länsstyrelsen och de region-

planeorgan och kommuner som

berörs av planen,

2. de sakägare, bostadsrättshavare,

hyresgäster och boende samt så-

dana organisationer och sådana

föreningar som avses i 25 § första

stycket 2 och föreningar som har

rätt att överklaga enligt 13 kap. 6 §,

om de senast under utställnings-

tiden eller under den i 28 § andra

stycket angivna tiden skriftligen har

lämnat synpunkter i ärendet som

inte har blivit tillgodosedda eller

om de har rätt att överklaga på

grund av bestämmelsen i 13 kap.

5 § andra stycket första meningen.

9

Senaste lydelse 1998:839.

10

Senaste lydelse 2005:942.

Prop. 2006/07:122

14

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Om ett stort antal personer skall

underrättas enligt första stycket 2,

och det skulle innebära större kost-

nad och besvär att sända underrätt-

elsen till var och en av dem än

som är försvarligt med hänsyn till

ändamålet med underrättelsen, får

underrättelse i stället ske antingen

genom kungörande på det sätt som

anges i 24 § eller genom en kun-

görelse som anslås på kommunens

anslagstavla, informationsblad om

kungörelsen som sprids till de bo-

ende som berörs av beslutet och

brev till sådana sakägare och så-

dan organisation eller förening

som avses i första stycket 2. Ägare

av sådan mark eller sådant utrym-

me och innehavare av sådan sär-

skild rätt till mark eller annat ut-

rymme som kan komma att tas i

anspråk enligt 6 kap. 17–19 §§ skall

dock alltid underrättas enligt första

stycket. Detsamma gäller den som

har meddelats ett föreläggande en-

ligt 28 a §.

Om ett stort antal personer skall

underrättas enligt första stycket 2,

och det skulle innebära större kost-

nad och besvär att sända underrätt-

elsen till var och en av dem än

som är försvarligt med hänsyn till

ändamålet med underrättelsen, får

underrättelse i stället ske antingen

genom kungörande på det sätt som

anges i 24 § eller genom att en

kungörelse anslås på kommunens

anslagstavla, informationsblad om

kungörelsen sprids till de boende

som berörs av beslutet och brev

sänds till sådana sakägare, organi-

sationer och föreningar som avses

i första stycket 2. Ägare av sådan

mark eller sådant utrymme och in-

nehavare av sådan särskild rätt till

mark eller annat utrymme som kan

komma att tas i anspråk enligt

6 kap. 17–19 §§ skall dock alltid

underrättas enligt första stycket.

Detsamma gäller den som har fått

ett föreläggande enligt 28 a §.

Av kungörelse som avses i andra

stycket skall framgå vad beslutet

avser, tidpunkten för beslutets till-

kännagivande på kommunens an-

slagstavla och vad den som vill

överklaga beslutet har att iaktta.

Om kungörelsen införs i ortstid-

ningen, skall detta ske samma dag

som beslutet tillkännages på an-

slagstavlan.

Av en kungörelse enligt andra

stycket skall det framgå vad beslu-

tet avser, tidpunkten för beslutets

tillkännagivande på kommunens

anslagstavla och vad den som vill

överklaga beslutet måste göra. Om

kungörelsen införs i ortstidningen,

skall detta ske samma dag som be-

slutet tillkännages på anslagstav-

lan.

36 §

11

Av 8 kap. 11, 12, 16 och 18 §§

följer att bygglov, rivningslov och

marklov inte får meddelas i strid

mot detaljplan eller områdesbestäm-

melser i vidare mån än som sägs

där.

Av 8 kap. 11, 12, 16 och 18 §§

följer att bygglov, rivningslov och

marklov inte får ges i strid mot

detaljplan eller områdesbestämmel-

ser i vidare mån än vad som fram-

går av de paragraferna.

Åtgärder som inte kräver lov och

som avser byggnader, andra anlägg-

Åtgärder som inte kräver lov och

som avser byggnader, andra anlägg-

11

Senaste lydelse 1994:852.

Prop. 2006/07:122

15

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ningar, tomter och allmänna platser

skall utföras så att de inte strider

mot detaljplan eller områdesbe-

stämmelser. Detta gäller dock inte

sådana åtgärder som anges i 8 kap.

4 § första stycket och som inte

kräver lov.

ningar, tomter och allmänna platser

skall utföras så att de inte strider

mot detaljplan eller områdesbe-

stämmelser. Detta gäller dock inte

sådana åtgärder som anges i 8 kap.

4 och 4 a §§ och som inte kräver

lov.

Enligt vad som föreskrivs sär-

skilt får beslut enligt vissa andra

författningar än denna lag inte med-

delas i strid mot detaljplan eller om-

rådesbestämmelser.

Enligt vad som föreskrivs sär-

skilt får beslut enligt vissa andra

författningar än denna lag inte med-

delas i strid mot en detaljplan eller

områdesbestämmelser.

6 kap.

16 §

Av 8 kap. 11 § följer att bygglov

inte får meddelas i strid mot fastig-

hetsplan i vidare mån än som sägs

där.

Av 8 kap. 11 § följer att bygglov

inte får ges i strid mot en fastig-

hetsplan i vidare mån än vad som

framgår av den paragrafen.

Åtgärder som inte kräver bygg-

lov och som avser byggnader, andra

anläggningar, tomter och allmänna

platser skall utföras så att de inte

strider mot en fastighetsplan. Detta

gäller dock inte sådana åtgärder

som anges i 8

kap. 4

§ första

stycket 3–6.

Åtgärder som inte kräver bygg-

lov och som avser byggnader, andra

anläggningar, tomter och allmänna

platser skall utföras så att de inte

strider mot en fastighetsplan. Detta

gäller dock inte sådana åtgärder

som anges i 8 kap. 4 och 4 a §§.

Enligt vad som föreskrivs sär-

skilt får beslut enligt vissa andra

författningar än denna lag inte

meddelas i strid mot fastighets-

plan.

Enligt vad som föreskrivs sär-

skilt får beslut enligt vissa andra

författningar än denna lag inte

meddelas i strid mot en fastighets-

plan.

8 kap.

1 §

12

Bygglov krävs för att

1. uppföra byggnader,

2. göra tillbyggnader,

3. ta i anspråk eller inreda bygg-

nader helt eller till viss del för väs-

entligen annat ändamål än det för

vilket byggnaden senast har använts

eller för vilket bygglov har lämnats,

3. ta i anspråk eller inreda bygg-

nader helt eller till viss del för väs-

entligen annat ändamål än det för

vilket byggnaden senast har använts

eller för vilket bygglov har getts, och

12

Senaste lydelse 1994:852.

Prop. 2006/07:122

16

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4. göra sådana ändringar av byggnader som innebär att det inreds någon

ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller

industri.

I fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed

jämförlig näring inom områden som inte omfattas av detaljplan krävs

bygglov endast för åtgärder som anges i första stycket 3.

I 4 och 10 §§ finns särskilda be-

stämmelser för en- eller tvåbostads-

hus och för vissa byggnader av-

sedda för totalförsvaret. Enligt 5–

7 §§ kan kommunen besluta om

undantag från kravet på bygglov

eller om längre gående krav.

I 4–4 b och 10 §§ finns särskilda

bestämmelser för en- och tvåbo-

stadshus och för vissa byggnader

avsedda för totalförsvaret. Enligt

5–7 §§ kan kommunen besluta om

undantag från kravet på bygglov

eller om längre gående krav.

3 §

I områden med detaljplan krävs, utöver vad som föreskrivs i 1 och 2 §§,

bygglov för att

1. färga om byggnader eller byta fasadbeklädnad eller taktäckningsma-

terial samt för att göra andra ändringar av byggnader som avsevärt påver-

kar deras yttre utseende,

2. sätta upp eller väsentligt ändra

skyltar eller ljusanordningar,

2. sätta upp eller väsentligt ändra

skyltar eller ljusanordningar, och

3. uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra ekonomibyggnader för

jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring.

I 4 och 10 §§ finns särskilda be-

stämmelser för en- eller tvåbostads-

hus och för vissa byggnader av-

sedda för totalförsvaret. Enligt 5 §

får kommunen medge undantag

från kravet på bygglov enligt första

stycket.

I 4–4 b och 10 §§ finns särskilda

bestämmelser för en- och tvåbo-

stadshus och för vissa byggnader

avsedda för totalförsvaret. Enligt

5 § får kommunen medge undan-

tag från kravet på bygglov enligt

första stycket.

4 §

13

Bestämmelserna i 1–3 §§ gäller

inte i fråga om nedan angivna åt-

gärder beträffande en- eller tvåbo-

stadshus och till dem hörande fri-

stående uthus, garage och andra

mindre byggnader (komplement-

byggnader):

För en- och tvåbostadshus och till

dem hörande fristående uthus, ga-

rage och andra mindre byggnader

(komplementbyggnader) krävs, trots

bestämmelserna i 1 och 2 §§, inte

bygglov för att

1. färga om byggnader inom om-

råden med detaljplan, om byggna-

dens karaktär därigenom inte änd-

ras väsentligt,

2. med mur eller plank anordna

skyddade uteplatser i anslutning

1. med mur eller plank anordna

skyddade uteplatser inom 3,6 meter

13

Senaste lydelse 1995:1197.

Prop. 2006/07:122

17

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

till bostadshuset, om muren eller

planket inte är högre än 1,8 meter,

inte sträcker sig mer än 3,0 meter

ut från huset och inte placeras

närmare gränsen än 4,5 meter,

från bostadshuset, om muren eller

planket inte är högre än 1,8 meter

och inte placeras närmare en annan

fastighet eller tomt än 4,5 meter,

3. anordna skärmtak över sådana

uteplatser som anges i 2 eller över

altaner, balkonger eller entréer, om

skärmtaket inte är större än 12,0

kvadratmeter och inte sträcker sig

närmare gränsen än 4,5 meter,

2. anordna skärmtak över sådana

uteplatser som anges i 1 eller över

altaner, balkonger eller entréer, om

skärmtaken tillsammans med andra

skärmtak som har anordnats på

tomten med stöd av undantag från

krav på bygglov inte täcker en

större area än 15,0 kvadratmeter

och inte placeras närmare en annan

fastighet eller tomt än 4,5 meter,

eller

4. uppföra högst två komplement-

byggnader i omedelbar närhet av

bostadshuset, om byggnadernas

sammanlagda byggnadsarea inte

är större än 10,0 kvadratmeter,

taknockshöjden inte överstiger 3,0

meter och byggnaderna inte place-

ras närmare gränsen än 4,5 meter.

3. i omedelbar närhet av bostads-

huset uppföra komplementbyggna-

der som

a) tillsammans med andra kom-

plementbyggnader som har upp-

förts på tomten med stöd av un-

dantag från krav på bygglov inte

har en större byggnadsarea än 15,0

kvadratmeter,

b) har en taknockshöjd som inte

överstiger 3,0 meter, och

c) inte placeras närmare en annan

fastighet eller tomt än 4,5 meter.

Utanför detaljplan är en- och

tvåbostadshus och tillhörande kom-

plementbyggnader, murar och plank

som ej ingår i samlad bebyggelse

undantagna från bestämmelserna i

1 och 2 §§ även i fråga om följ-

ande åtgärder

1. göra mindre tillbyggnader, om

åtgärden inte sträcker sig närmare

gränsen än 4,5 meter,

2. uppföra komplementbyggnader

eller murar eller plank i omedel-

bar närhet av bostadshuset, om åt-

gärden inte sträcker sig närmare

gränsen än 4,5 meter.

Om de grannar som berörs

medger att åtgärder som avses i

första stycket 2–4 och i andra

stycket utförs närmare gränsen än

4,5 meter, krävs inte bygglov.

En åtgärd som avses i 1–3 får

vidtas närmare en annan fastighet

eller tomt än 4,5 meter, om de

grannar som berörs medger det.

Prop. 2006/07:122

18

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Enligt 6 § får kommunen be-

stämma att de åtgärder som avses

i första stycket 1 och andra stycket

kräver bygglov.

Första stycket 3 gäller inte om

kommunen enligt 6 § första stycket

1 a har bestämt att åtgärderna

kräver bygglov.

4 a §

För en- och tvåbostadshus och

tillhörande komplementbyggnader

inom ett område med detaljplan

krävs, trots bestämmelserna i 3 §,

inte bygglov för att färga om, byta

fasadbeklädnad eller byta taktäck-

ningsmaterial, om åtgärden inte

väsentligt ändrar byggnadens eller

områdets karaktär.

Första stycket gäller inte om

kommunen enligt 6 § första stycket

1 a har bestämt att åtgärderna krä-

ver bygglov.

4 b §

För en- och tvåbostadshus och

tillhörande komplementbyggnader,

murar och plank som utanför de-

taljplan inte ingår i samlad bebyg-

gelse krävs, trots bestämmelserna

i 1 och 2 §§, inte bygglov för att

1. göra mindre tillbyggnader, om

de inte görs närmare en annan

fastighet eller tomt än 4,5 meter,

eller

2. uppföra komplementbyggnader

eller murar eller plank i omedel-

bar närhet av bostadshuset, om det

inte görs närmare en annan fastig-

het eller tomt än 4,5 meter.

En åtgärd som avses i 1 eller 2

får vidtas närmare en annan fast-

ighet eller tomt än 4,5 meter, om

de grannar som berörs medger det.

Första stycket gäller inte om

kommunen enligt 6 § första stycket

2 har bestämt att åtgärderna krä-

ver bygglov.

Prop. 2006/07:122

19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 §

14

Kommunen får för ett område som

utgör en värdefull miljö bestämma

att bygglov krävs för att

1. inom områden som inte om-

fattas av detaljplan utföra sådana

åtgärder som avses i 3 § första

stycket 1,

Kommunen får

1. i detaljplanen för ett område

som utgör en värdefull miljö be-

stämma att bygglov krävs för att i

området

2. inom områden med detaljplan

färga om en- eller tvåbostadshus

och komplementbyggnader,

a) vidta en åtgärd som avses i

4 § första stycket 3 eller 4 a § första

stycket, eller

3. underhålla sådan bebyggelse

med särskilt bevarandevärde som

avses i 3 kap. 12 §.

b) underhålla en sådan bebygg-

else med särskilt bevarandevärde

som avses i 3 kap. 12 §,

Kommunen får, i områden som

utgör en värdefull miljö eller i om-

råden för vilka områdesbestämmel-

ser utfärdats, bestämma att bygg-

lov krävs för att utföra sådana åt-

gärder som avses i 4 § andra stycket

1 och 2.

2. med områdesbestämmelser för

ett område utanför detaljplan be-

stämma att bygglov krävs för att i

området vidta sådana åtgärder som

avses i 4 b § första stycket 1 och 2,

3. med områdesbestämmelser för

ett område som utgör en värdefull

miljö utanför detaljplan bestämma

att bygglov krävs för att i området

a) vidta en åtgärd som avses i

3 § första stycket 1, eller

b) underhålla en sådan bebygg-

else med särskilt bevarandevärde

som avses i 3 kap. 12 §, och

Kommunen får vidare, om det

finns särskilda skäl, bestämma att

bygglov krävs för att

1. inom områden som inte om-

fattas av detaljplan uppföra, bygga

till eller på annat sätt ändra ekono-

mibyggnader för jordbruk, skogs-

bruk eller därmed jämförlig näring,

4. om det finns särskilda skäl,

a) med områdesbestämmelser för

ett område utanför detaljplan be-

stämma att bygglov krävs för att i

området uppföra, bygga till eller

på annat sätt ändra ekonomibygg-

nader för jordbruk, skogsbruk eller

därmed jämförlig näring, och

2. anordna eller väsentligt ändra

anläggningar för sådana grundvat-

tentäkter som avses i 11 kap. 11 § 1

miljöbalken.

b) i detaljplan eller med områdes-

bestämmelser bestämma att bygg-

lov krävs för att anordna eller vä-

sentligt ändra anläggningar för så-

dana grundvattentäkter som avses i

11 kap. 11 § 1 miljöbalken.

14

Senaste lydelse 1998:839.

Prop. 2006/07:122

20

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Bestämmelser enligt första–tredje

styckena skall meddelas genom de-

taljplan eller områdesbestämmel-

ser.

I fråga om byggnader och andra

anläggningar som avses i 10 § får

bestämmelser enligt första och

andra styckena samt tredje stycket

2 inte meddelas.

Första stycket 1–3 och 4 b gäller

inte byggnader och andra anlägg-

ningar som avses i 10 §.

14 §

Kan bygglov inte lämnas på grund

av bestämmelserna i 11 eller 12 §,

får bygglov för tillfällig åtgärd

lämnas, om sökanden begär det.

Sådant lov skall lämnas, om den

ansökta åtgärden har stöd i en de-

taljplanebestämmelse om tillfällig

användning av byggnad eller mark.

För en åtgärd som uppfyller något

eller några men inte alla kraven i

11 eller 12 § får ett tidsbegränsat

bygglov ges, om sökanden begär

det och åtgärden avses att pågå

under en begränsad tid. Ett sådant

lov skall ges, om åtgärden har stöd

i en detaljplanebestämmelse om till-

fällig användning av byggnad eller

mark.

I ett bygglov som avses i första

stycket får medges att en byggnad

eller annan anläggning uppförs,

byggs till eller i övrigt ändras och

att en byggnads eller en byggnads-

dels användning ändras. Lovet skall

lämnas för högst tio år. Tiden kan

på sökandens begäran förlängas

med högst fem år i sänder. Den

sammanlagda tiden får dock inte

överstiga tjugo år.

Ett tidsbegränsat bygglov får

ges för högst fem år. Tiden kan på

sökandens begäran förlängas med

högst fem år i taget. Den samman-

lagda tiden får överstiga tio år en-

dast om lovet skall användas för

ett ändamål som avses i 14 a §.

14 a §

Om ett beslut om bygglov enligt

11, 12 eller 14 § används för ett

ändamål som har en sådan säsongs-

karaktär att den åtgärd som om-

fattas av bygglovet behöver uppre-

pas under två eller flera år i följd,

får åtgärden vidtas igen utan ny

prövning, om det sker inom ett år

från det att åtgärden senast avslu-

tades.

Prop. 2006/07:122

21

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

33 §

Bygglov, rivningslov och marklov

upphör att gälla, om åtgärden inte

har påbörjats inom två år och av-

slutats inom fem år från dagen för

beslutet om lov.

Om inte annat följer av 14 eller

14 a §, upphör bygglov, rivnings-

lov och marklov att gälla, om åt-

gärden inte har påbörjats inom två

år och avslutats inom fem år från

dagen för beslutet om lov.

Bestämmelser om bygglov för

tillfälliga åtgärder finns i 14 §.

9 kap.

3 §

15

Krav på bygganmälan gäller inte

1. sådana åtgärder som rör en-

eller tvåbostadshus och till dessa

hörande komplementbyggnader och

som enligt 8 kap. 4 § undantagits

från krav på bygglov,

1. sådana åtgärder som rör en-

eller tvåbostadshus och till dessa

hörande komplementbyggnader och

som enligt 8 kap. 4, 4 a eller 4 b §

undantagits från krav på bygglov,

2. uppförande, tillbyggnad eller annan ändring av ekonomibyggnader

för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring inom områden

som inte omfattas av detaljplan,

3. sådana åtgärder beträffande anläggningar som anges i 8 kap. 2 §

andra stycket,

4. sådana åtgärder som anges i

2 § första stycket 3–5 i fråga om

byggnader eller tomter som tillhör

staten eller ett landsting,

4. sådana åtgärder som anges i

2 § första stycket 3–5 i fråga om

byggnader eller tomter som tillhör

staten eller ett landsting, och

5. åtgärder som rör sådana byggnader eller andra anläggningar som är

avsedda för totalförsvaret och som är av hemlig natur.

10 kap.

4 §

Utför någon utan lov en åtgärd

som kräver bygglov, rivningslov

eller marklov, skall byggnadsav-

gift tas ut.

Om någon utan lov utför en åtgärd

som kräver bygglov, rivningslov

eller marklov, skall en byggnads-

avgift tas ut.

Byggnadsavgiften skall bestäm-

mas till ett belopp som motsvarar

fyra gånger den avgift som enligt

taxa, fastställd med stöd av 11 kap.

5 §, skulle ha betalats om lov till

Byggnadsavgiften skall bestäm-

mas till ett belopp som motsvarar

fyra gånger den avgift som enligt

taxa, fastställd med stöd av 11 kap.

5 §, skulle ha betalats om lov hade

15

Senaste lydelse 1994:852.

Prop. 2006/07:122

22

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

samma åtgärd hade meddelats.

Byggnadsavgiften skall dock be-

stämmas till minst 500 kronor. När

avgiften bestäms på grundval av

taxan, skall hänsyn inte tas till så-

dana höjningar eller sänkningar av

normalbeloppet som enligt taxan

orsakas av omständigheterna i det

särskilda fallet. Hänsyn skall inte

heller tas till belopp som avser kost-

nader för nybyggnadskarta, utstak-

ning eller lägeskontroll av bygg-

nad eller andra mätningstekniska

åtgärder.

getts till samma åtgärd. Byggnads-

avgiften skall dock bestämmas till

minst ett tjugondels prisbasbelopp.

När avgiften bestäms på grundval av

taxan, skall hänsyn inte tas till så-

dana höjningar eller sänkningar av

normalbeloppet som enligt taxan

orsakas av omständigheterna i det

särskilda fallet. Hänsyn skall inte

heller tas till belopp som avser kost-

nader för nybyggnadskarta, utstak-

ning eller lägeskontroll av bygg-

nad eller andra mätningstekniska

åtgärder.

Är överträdelsen ringa, får bygg-

nadsavgiften bestämmas till ett

lägre belopp än som följer av

andra stycket eller helt efterges.

Om överträdelsen är ringa, får

byggnadsavgiften bestämmas till ett

lägre belopp än som följer av

andra stycket eller helt efterges.

6 §

16

Särskild avgift skall tas ut om, i

andra fall än som avses i 4 § första

stycket, en överträdelse sker genom

att

En särskild avgift skall tas ut om

det i andra fall än som avses i 4 §

första stycket sker en överträdelse

genom att

1. arbete utförs utan att det finns någon kvalitetsansvarig enligt 9 kap.

13 §,

2. någon underlåter att göra bygg-

anmälan eller rivningsanmälan när

sådan anmälan skall göras eller

2. någon underlåter att göra bygg-

anmälan eller rivningsanmälan när

en sådan anmälan skall göras, eller

3. arbete utförs i strid mot något beslut som byggnadsnämnden har

meddelat enligt denna lag.

Den särskilda avgiften skall be-

stämmas till minst 200 och högst

1 000 kronor. Är överträdelsen ringa,

behöver någon avgift inte tas ut.

Den särskilda avgiften skall be-

stämmas till minst ett tjugondels

prisbasbelopp och högst ett halvt

prisbasbelopp. Om överträdelsen är

ringa, behöver någon avgift inte

tas ut.

12 kap.

1 §

17

Länsstyrelsen skall pröva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva

en detaljplan eller områdesbestämmelser, om det kan befaras att beslutet

innebär att

16

Senaste lydelse 1995:1197.

17

Senaste lydelse 1998:839.

Prop. 2006/07:122

23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1. ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodoses,

2. regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vatten-

områden som angår flera kommuner inte har samordnats på ett lämpligt

sätt,

3. en miljökvalitetsnorm enligt

5 kap. miljöbalken inte iakttas, eller

3. en miljökvalitetsnorm enligt

5 kap. miljöbalken inte följs, eller

4.

en bebyggelse annars blir

olämplig med hänsyn till de boen-

des och övrigas hälsa eller till be-

hovet av skydd mot olyckshändel-

ser.

4.

en bebyggelse annars blir

olämplig med hänsyn till de boen-

des och övrigas hälsa eller säker-

het eller till risken för olyckor,

översvämning eller erosion.

13 kap.

6 §

18

Ett beslut att anta, ändra eller

upphäva en detaljplan som kan

antas medföra betydande miljöpå-

verkan på grund av att planområ-

det får tas i anspråk för verksam-

heter eller åtgärder som anges i

5 kap. 18 § tredje stycket får över-

klagas av en sådan ideell förening

som avses i 16 kap. 13 § miljöbal-

ken.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

2. Äldre bestämmelser gäller för ärenden som har inletts före den 1 ja-

nuari 2008.

3. Äldre bestämmelser gäller för överklagande av beslut som har

meddelats före den 1 januari 2008.

4. Äldre bestämmelser om byggnadsavgift och särskild avgift gäller för

överträdelser som har ägt rum före den 1 januari 2008.

5. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om beslut om lov för

tillfällig åtgärd som meddelats före den 1 januari 2008.

18

Tidigare 6 § upphävd genom 1994:819.

Prop. 2006/07:122

24

3

Ärendet och dess beredning

Regeringen beslutade 2002 att ge en parlamentariskt sammansatt kom-

mitté i uppdrag att se över plan- och bygglagstiftningen samt föreslå be-

hövliga lagändringar (dir. 2002:97). Kommittén antog namnet PBL-kom-

mittén. I september 2005 överlämnade kommittén slutbetänkandet ”Får

jag lov? Om planering och byggande” (SOU 2005:77).

Det här lagstiftningsärendet omfattar endast delar av kommitténs för-

slag. Kommitténs lagförslag återges i relevanta delar i bilaga 1.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstans-

erna finns i bilaga 2. En sammanställning av remissyttrandena finns till-

gänglig i Miljödepartementet (dnr M2005/4958/H).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 26 april 2007 att inhämta Lagrådets yttrande

över det lagförslag som återges i bilaga 3. Lagrådets yttrande återges i

bilaga 4. Lagrådets synpunkter på tillgången till rättslig prövning för

miljöorganisationer kommenteras i avsnitt 12. I övrigt har förslaget juste-

rats i enlighet med Lagrådets synpunkter. Detta redovisas i avsnitt 5.2

och 7.2. Därutöver har några språkliga justeringar gjorts.

4

Ett första steg för en enklare plan- och

bygglag

4.1

Inledning

Detta lagstiftningsärende är det första steget för konkreta förenklingar av

plan- och bygglagen (1987:10). Regeringen har dock redan i propositio-

nen ”Ny instansordning för PBL-ärenden” (prop. 2006/07:98) tydliggjort

sin uppfattning att plan- och bygglagen är ett stort regelverk som lägger

många administrativa bördor på bl.a. företagssektorn och att det därför är

angeläget att lagen reformeras t.ex. så att det blir lättare att söka bygglov

och att handläggningstiderna i planärenden förkortas. I den propositionen

har regeringen föreslagit att riksdagen godkänner det fortsatta arbetet i

frågan om en ny instansordning för ärenden enligt plan- och bygglagen,

inte minst i syfte att korta handläggningstiderna.

PBL-kommittén har kommit fram till slutsatsen att många problem inte

handlar om själva regelverket, utan om brister i tillämpningen som kan

avhjälpas genom en utveckling av arbetssätt och rutiner såväl inom kom-

munerna och länsstyrelserna som hos andra myndigheter. I andra fall an-

ses problemen hänga samman med bristande kunskaper om PBL-syste-

mets möjligheter och begränsningar eller att det saknas metoder för att

hantera vissa sakområden.

Identifierade samhällsförändringar och problem vid tillämpningen har

föranlett kommittén att dels föreslå vissa ändringar i plan- och byggla-

Prop. 2006/07:122

25

gen, dels konstatera att vissa frågor behöver utredas ytterligare innan

regeländringar kan föreslås. Exempel på områden som enligt kommittén

bör utredas vidare är plan- och bygglagens tillsyns- och sanktionssystem

och samordningen mellan plan- och bygglagen och andra lagar.

Många remissinstanser har instämt i kommitténs slutsatser och pekat

på behovet av ytterligare utredning och kompetensutveckling.

Förslagen i detta ärende är ett första steg i regeringens arbete med att

förenkla och förbättra bestämmelserna i plan- och bygglagen, såväl för

kommuner som för enskilda. Efter ytterligare beredning avser regeringen

att återkomma i utestående frågor.

Regeringen har en hög ambitionsnivå för den fortsatta översynen av

plan- och bygglagen i syfte att avreglera och förenkla för den enskilde,

såväl privatpersonen som näringsidkaren.

Exempel på frågor som regeringen avser att ta ställning till är behovet

att stärka det regionala och mellankommunala perspektivet och i det sam-

manhanget se över ansvarsfördelningen mellan den kommunala nivån och

statens intressen, en översyn av rätten att komma till tals och överpröv-

ningens omfattning samt behovet att förtydliga principerna för förhållan-

det mellan berörda allmänna och enskilda intressen med iakttagande av

proportionalitetsprincipen. Dessutom har regeringen aviserat sin avsikt

att skyndsamt låta utreda behovet av ändrad reglering av miljökvalitets-

normer i plan- och bygglagen (prop. 2006/07:98).

Behovet av förtydliganden

Plan- och bygglagen innehåller regler om bl.a. hur olika samhällsintres-

sen och enskilda intressen skall beaktas och vägas mot varandra vid pla-

nering och byggande. Detta innebär komplexa ställningstaganden och

beaktande av en rad, ibland motstående, intressen. Rättsäkerhetsaspekter

gör att enskildas intressen måste respekteras och inte trädas för nära.

Detta innebär också att regelverket måste säkerställa delaktighet för de

berörda och möjlighet för enskilda att överklaga kommunens beslut. Frå-

gornas och bedömningarnas komplexitet innebär alltså redan i sig att

plan- och bygglagen lätt uppfattas som ett tungt och svårtillgängligt

regelverk.

Samhället har på många sätt förändrats sedan lagens tillkomst, bl.a.

ställs det nya krav på planering och byggande, konkurrensen om mark-

och vattenområden har ökat, demografiska och regionala förutsättningar

har ändrats och medvetenheten om och behovet av att ställa om samhälls-

utvecklingen i en mer långsiktigt hållbar riktning har ökat. Sverige har

även blivit medlem i EU och genomfört flera EG-direktiv av betydelse

för planering och byggande.

PBL-kommitténs arbete visar att det finns en stor uppslutning kring

plan- och bygglagens grundläggande mål och syften. Det finns dock ett

behov av att stärka de ursprungliga syftena med lagstiftningen genom

förtydliganden i de delar där den nuvarande tillämpningen inte motsvarar

intentionerna med lagen. Det finns också ett behov av att anpassa be-

stämmelserna till den förändrade verkligheten och att genom en del kom-

pletteringar bättre anpassa regelverket i förhållande till den praxis som

har utvecklats.

Prop. 2006/07:122

26

Utöver behovet att förtydliga plan- och bygglagen finns ett stort behov

av kompetens- och metodutveckling för dem som medverkar vid tillämp-

ningen av lagen. En felaktig eller inte avsedd tillämpning av lagen kan

leda till långa handläggningstider och merkostnader för de berörda. För

att råda bot på detta och få regelsystemet att fungera effektivare behövs

en kompetens- och metodutveckling inom länsstyrelserna, inom kommu-

nerna och bland byggare, såväl stora som små.

Behovet av förenkling

I budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1, utgiftsområde 24, av-

snitt 3.10.2 s. 49) har regeringen angett som mål att de svenska företa-

gens administrativa kostnader för samtliga statliga regelverk skall minska

med minst 25 procent under en period av fyra år.

Regeringen har aviserat översyner i syfte att förenkla regelverken. I

detta ingår såväl miljöbalken som plan- och bygglagen. Det är angeläget

att reformera plan- och bygglagen bl.a. för att förkorta handläggnings-

tiderna i planärenden och göra det lättare att få lov för olika byggnads-

åtgärder (prop. 2006/07:1, utgiftsområde 18, avsnitt 3.6.2 s. 24). Ett tyd-

ligt, enkelt och flexibelt regelverk underlättar också byggnadsnämnder-

nas hantering och tydliggör för enskilda vilka krav samhället ställer.

Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) redovisade i februari 2007

rapporten ”Bygg- och fastighetsrätt. Mätning av företagens administra-

tiva kostnader” (R 2007:02). I rapporten presenterades mätningar av tids-

åtgång och kostnader som ett urval företag har vid tillämpningen av bl.a.

plan- och bygglagen och lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på

byggnadsverk, m.m.

På uppdrag av regeringen har flera myndigheter i februari 2007 lämnat

ett första underlag till åtgärder inom sina ansvarsområden för att minska

de administrativa kostnaderna för företagen. I oktober 2007 skall myn-

digheterna redovisa konkreta åtgärdsplaner.

Boverket har redovisat flera förslag som kan korta handläggningstider

vid planering och byggande. Lantmäteriverkets redovisning omfattar

bl.a. plangenomförande och fastighetsbildning som inbegriper frågor om

informationshantering och geografisk information. Sådan information

kan innebära vissa förenklingar vid byggande och planläggning. Natur-

vårdsverket har också redovisat förslag som kan påverka den fysiska

planeringen och byggandet.

5

Hållbar utveckling

5.1

Bakgrund och gällande bestämmelser

Innebörden av ”hållbar utveckling” delas normalt in i tre dimensioner –

den sociala, den ekologiska och den ekonomiska dimensionen.

Den sociala dimensionen av hållbar utveckling kommer till uttryck

exempelvis genom en strävan mot ökad integration av personer med ut-

ländsk bakgrund, ökat deltagande i samhällslivet för personer med funk-

tionshinder, ökad jämställdhet mellan kvinnor och män, barns och ung-

domars delaktighet i samhällslivet samt olika insatser för en ökad trygg-

Prop. 2006/07:122

27

het och tillgänglighet. En nationell handlingsplan med handikappolitiska

mål antogs av riksdagen 2000 (prop. 1999/2000:79, bet. 1999/2000:SoU14,

rskr. 1999/2000:240). Särskilda mål för folkhälsan antogs av riksdagen

2003 (prop. 2002/03:35, bet. 2002/03:SoU7, rskr. 2002/03:145). Bland de

övergripande mål som har koppling till den fysiska planeringen kan näm-

nas delaktighet och inflytande i samhället, trygga och goda uppväxtvill-

kor, sunda och säkra miljöer samt ökad fysisk aktivitet.

Den ekologiska dimensionen uttrycks främst genom de 15 nationella

miljökvalitetsmål som riksdagen antog 1999 (prop. 1997/98:145, bet.

1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183). Riksdagen har vid senare tillfällen

under åren 2001–2003 beslutat om 71 delmål. Miljökvalitetsmålen syftar

till att främja människors hälsa, värna den biologiska mångfalden och

naturmiljön, ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena, be-

vara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga samt trygga en god

hushållning med naturresurserna. Miljökvalitetsmålen och delmålen skall

vara vägledande för statliga och andra samhällsaktörers åtgärder. Strävan

är att alla viktiga åtgärder skall vara genomförda så att målen är upp-

nådda 2020 (2050 när det gäller klimatmålet). Under 2005 utökades må-

len med ett sextonde miljökvalitetsmål för ett rikt växt- och djurliv (prop.

2004/05:150, bet. 2005/06:MJU3, rskr. 2005/06:48 och 49).

Miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö” har särskild betydelse från

planerings- och byggsynpunkt. Enligt målet skall städer, tätorter och

annan bebyggd miljö utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt med-

verka till en god regional och global miljö, att natur- och kulturvärden tas

till vara och utvecklas samt att byggnader och anläggningar lokaliseras

och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hus-

hållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Riksdagen har

också antagit åtta delmål som skall nås på kortare sikt. Delmålen ut-

trycker bl.a. mål om planeringsunderlag för ett miljöanpassat transport-

system, tillvaratagandet av kulturhistoriska och estetiska värden samt för

bevarandet av grön- och vattenområden i tätorter. Vidare finns särskilda

delmål om skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, minskning av

antalet människor som utsätts för trafikbuller, minskning av energian-

vändningen i byggnader samt förbättring av inomhusmiljön genom fun-

gerande ventilation och minskning av radonhalter i förskolor, skolor och

bostäder.

Även andra miljökvalitetsmål aktualiserar frågan om hur resurser i

mark- och vattenområden skall användas och den bebyggda miljön utfor-

mas för att målen skall nås. Exempel på sådana mål är ”Levande sjöar

och vattendrag”, ”Myllrande våtmarker”, ”Levande skogar”, ”Ett rikt od-

lingslandskap” och ”Frisk luft”. Klimatmålet påverkas positivt bl.a. av en

bebyggelsestruktur som begränsar transportbehovet och gynnar kollek-

tivtrafiklösningar, liksom av en effektiv användning av energi.

En viktig del för att uppnå en hållbar utveckling är en omställning till

ett ekologiskt uthålligt energisystem. Ett led i denna strävan är att riksda-

gen i juni 2002 antog ett nationellt planeringsmål för vindkraft (prop.

2001/02:143, bet. 2001/02:NU17, rskr. 2001/02:317). Planeringsmålet

förutsätter att planering sker som skapar planmässiga förutsättningar för

en årlig produktion på 10 terawattimmar el från vindkraft till 2015. Målet

anger en ram för vindkraftsintressets anspråk på tillgång till mark och

vattenområden.

Prop. 2006/07:122

28

Den ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling uttrycks bl.a. i

form av insatser och initiativ för en ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft

och näringslivsutveckling. Insatser som nämns är att främja innovationer,

främjande av en effektiv konkurrens, förenklade regler för små företag

samt regional tillväxt.

Grundläggande kriterier för hållbarhet är långsiktighet, integration och

helhetssyn, samspel mellan olika beslutsnivåer, demokrati och delaktighet

samt lokalt ansvar.

Målet om en långsiktigt hållbar utveckling framgår i plan- och bygg-

lagen genom de inledande bestämmelserna i 1 kap., men även av bestäm-

melserna i 2 kap. om de allmänna intressen och krav som skall beaktas

vid planläggning och lokalisering av bebyggelse. Bestämmelserna inklu-

derar olika miljöaspekter, dels en generell strävan om en god miljökvali-

tet och en god livsmiljö, till exempel om goda miljöförhållanden samt

tillgång till parker och grönområden, dels olika krav på hänsyn till mark-

och vattenområdenas värden och egenskaper samt särskilt till natur- och

kulturvärdena i 3 och 4 kap. miljöbalken.

Utöver de generella bestämmelserna i plan- och bygglagen och miljö-

balken finns det i lagen (1994:847) och förordningen (1994:1215) om

tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. specificerade krav på

byggnader som har indirekt koppling till miljökvalitetsmålen och hållbar

utveckling.

Sammanfattningsvis förutsätter bestämmelserna en god hushållning med

energi och råvaror och innebär krav på att bebyggelse skall lokaliseras

till mark som är lämplig med hänsyn till människors hälsa eller att be-

byggelsen skall utformas med hänsyn till behovet av skydd mot olycks-

händelser och i övrigt är lämplig för den avsedda användningen. De

sociala och ekologiska aspekterna har alltså ett uttryckligt stöd i flera av

de materiella bestämmelserna, medan den hållbara utvecklingens ekono-

miska dimension inte har kommit till uttryck.

5.2

Den hållbara utvecklingens ekonomiska dimension

bör komma till uttryck i plan- och bygglagen

Regeringens förslag: Den ekonomiska dimensionen i hållbar utveck-

ling kommer till uttryck i 2 kap. 2 § plan- och bygglagen genom det

allmänna kravet att en god ekonomisk tillväxt och en effektiv kon-

kurrens skall främjas vid planläggning och byggande.

Kommitténs förslag överensstämmer i sak med regeringens. Kommit-

téns förslag innebär att de tre dimensionerna samlas i 2 kap. 1 § plan- och

bygglagen och att övriga hänsynsbestämmelser i 2 kap. och 3 kap. får en

ny utformning med en rad redaktionella ändringar som följd. Kommit-

téns förslag innebär också en annan utformning av den ekonomiska

dimensionen i 2 kap.

Remissinstanserna har tillstyrkt eller har inte haft något att invända

mot kommitténs förslag. Länsstyrelserna i Stockholms, Gotlands, Blek-

inge, Skåne och Västra Götalands län, Gotlands, Gävle och Gullspångs

kommuner samt Sveriges stadsarkitektförening har påtalat att kommitténs

förslag om hållbar utveckling och de tre dimensionerna samt framför allt

Prop. 2006/07:122

29

innebörden av en god ekonomisk tillväxt är oklar och behöver förtydligas

för att inte medföra tillämpningsproblem. Boverket har påpekat att kom-

mitténs formulering av den ekonomiska dimensionen kan misstolkas då

en tillämpning av plan- och bygglagen skall främja en god ekonomisk

utveckling i alla delar av landet. Enligt verket får samhällsperspektivet

inte tonas ner till förmån för enskilda intressen. Uppsala universitet har

anfört att det skulle vara lämpligare att knyta an till den samhällsekono-

miska aspekten. Svenska Naturskyddsföreningen har anfört att kommit-

téns förslag inte tillgodoser kravet på att främja en långsiktigt hållbar

utveckling.

Skälen för regeringens förslag: Plan- och bygglagens grundläggande

bestämmelser kan sägas spegla den ekologiska, den sociala och den eko-

nomiska dimensionen av hållbar utveckling. Planeringsprocessen och in-

strumenten i bygglagstiftningen ger förutsättningar att uppfylla flertalet

av de grundläggande kriterier som ryms i innebörden av hållbar utveck-

ling. Plan- och bygglagstiftningens syfte, grundläggande struktur, an-

svarsfördelning och beslutsprocesser stämmer i allt väsentligt överens

med de grundläggande komponenterna för hållbar utveckling. Mot denna

bakgrund är plan- och bygglagstiftningen i stort sett väl ägnad att konkre-

tisera innebörden av hållbar utveckling i sitt sammanhang, att hantera de

målkonflikter som hållbar utveckling rymmer samt att säkerställa åtgär-

der för genomförandet.

Samtidigt kan det konstateras att plan- och bygglagstiftningens räck-

vidd och tillämpningsområde även innebär vissa begränsningar för arbe-

tet för en hållbar utveckling. Lagstiftningen reglerar planerings- och be-

slutsprocesser och hur den fysiska miljön skall bevaras, förändras och

förnyas. Begränsningen till att styra markanvändningen och den fysiska

miljöns utformning innebär att det ofta behövs kompletterande och sam-

verkande insatser med andra myndigheter och lagar för att nå de resultat

som eftersträvas. Sektorsintressen gör sig gällande med olika styrka från

tid till annan. Möjligheterna att via beslut enligt plan- och bygglagstift-

ningen ställa krav på befintlig bebyggelse är också begränsade.

Till skillnad från de sociala och ekologiska dimensionerna i hållbar

utveckling har den ekonomiska dimensionen inte kommit till tydligt

uttryck i bestämmelserna. Detta får ibland till resultat att motstående

intressen och avvägningar inom ramen för en helhetssyn inte redovisas.

Förtroendekommissionen har i sitt betänkande ”Näringslivet och för-

troendet” (SOU 2004:47) uttalat sig om vikten av att kommunerna tar

hänsyn till ekonomiska aspekter vid planering och tillämpning av plan-

och bygglagen eftersom detta påverkar aktörernas etableringsmöjligheter.

Enligt kommissionen är en fungerande konkurrens en av de viktigaste

faktorerna för att nya aktörer skall kunna etablera sig på marknaden.

Kommissionen har framhållit att det är betydelsefullt att kommunerna i

planarbetet beaktar de positiva effekter av konkurrens och välfärd som

följer vid nyetableringar av företag. Konsumenter och kommuninnevånare

har ett berättigat intresse av goda konkurrensförhållanden, inte minst inom

handeln, som leder till ett större och mer varierat utbud samt lägre priser.

Som ett led i att förbättra konkurrensen bör, enligt kommissionen, kon-

kurrenshänsyn ges ett större genomslag i plan- och bygglagen.

Enligt regeringens bedömning är ekonomisk tillväxt och ett starkt när-

ingsliv baserat på konkurrenskraftiga företag en förutsättning för hållbar

Prop. 2006/07:122

30

utveckling. Det finns därför skäl att i plan- och bygglagen tydliggöra att

målet om en hållbar utveckling också har en ekonomisk dimension.

För att säkerställa att såväl planläggning som byggande sker med beak-

tande av de olika dimensionerna i hållbar utveckling bör den ekonomiska

dimensionen komma till uttryck tillsammans med de andra dimension-

erna i plan- och bygglagens grundläggande krav på planeringsarbetet,

dvs. i 2 kap. 2 § första stycket. Bestämmelsen kommer på så sätt att ge

ett uttryckligt stöd för krav avseende såväl de sociala som de ekologiska

och ekonomiska dimensionerna vid alla typer av beslut enligt lagen.

PBL-kommittén har föreslagit att den ekonomiska dimensionen skall

säkras i plan- och bygglagen genom en utformning av bestämmelsen som

ställer krav på beaktande av en god ekonomisk tillväxt och en lämplig

utveckling för underlättande av olika verksamheter. Regeringen gör be-

dömningen att det sistnämnda kravet på en lämplig utveckling är otyd-

ligt. Därför bör, med beaktande av det som Lagrådet har anfört, den eko-

nomiska dimensionen utformas som ett krav på beaktande dels av en god

ekonomisk tillväxt, dels av ett främjande av en effektiv konkurrens.

Med ett sådant tillägg tydliggörs förutsättningarna för kommunen att

beakta grundläggande förutsättningar för etablering och utveckling av

näringslivet och kommersiell service, för byggande av behövlig infra-

struktur för kommunikationer och teknisk försörjning samt för bostads-

byggande.

Bestämmelsens generella karaktär gör att de långsiktiga och allmänna

målen normalt behöver konkretiseras i olika avseenden. När det gäller

detaljplaner och områdesbestämmelser skall en avvägning mot eventuella

motstående enskilda intressen göras. I översiktsplanen skall däremot en-

dast beskrivas vilka allmänna intressen som finns i olika områden och

ibland också hur starka dessa intressen är. De av riksdagen fastlagda

nationella målen är en form av konkretisering. Genom att sådana mål

successivt revideras och utvecklas underlättas också en lagtillämpning

som beaktar förändringarna i samhällsutvecklingen. Även de nationella

målen behöver konkretiseras med hänsyn bl.a. till skilda regionala och

lokala förutsättningar. Detta sker främst i ett regionalt och kommunalt

sammanhang där målen kan anpassas till behoven i den fysiska planer-

ingen.

I flertalet kommuner bör anpassningen ske i samband med arbetet med

den kommunomfattande översiktsplanen genom att de överordnade gene-

rella målen eller de sektorsmål som har särskild relevans för beslutet dis-

kuteras i ett tidigt skede. De övergripande bestämmelserna kan naturligt-

vis också vara en utgångspunkt för en samlad politisk diskussion om hur

målet om hållbar utveckling som helhet skall omsättas i ett kommunalt

perspektiv. De mål för den fysiska planeringen som kommunen kan ha

anledning att ställa upp med stöd av generella bestämmelser om en håll-

bar utveckling kommer i hög grad att variera beroende på kommunens

storlek, utvecklingssituation, politisk inriktning, miljöförhållanden samt

de värden och kvaliteter som man vill utveckla.

Vid kommunens beaktande av de tre dimensionerna enligt 2 kap. 2 §

plan- och bygglagen skall hänsyn tas till förhållandena i angränsande

kommuner. I enlighet med bestämmelserna i plan- och bygglagen kan

samarbetet ske i form av regionplanering eller i friare former vid de sam-

Prop. 2006/07:122

31

råd som skall äga rum innan översiktsplaner, områdesbestämmelser eller

detaljplaner antas.

Regeringen vill i sammanhanget lyfta fram behovet av utveckling av

angreppssätt och metoder då erfarenheterna visar att det är svårt att en-

bart med stöd av de formella instrumenten i plan- och bygglagstiftningen

åstadkomma förändringar i riktning mot en hållbar utveckling. Beslut om

åtgärder med stöd av lagen måste som regel kombineras med andra in-

satser. Det handlar exempelvis om att utveckla former för övergripande

och ibland gränsöverskridande strategier, att mobilisera och involvera

medborgare, intresseorganisationer och andra berörda i ett framåtsyftande

visionsarbete, att samordna och integrera olika intressen och anspråk

samt att sträva efter demokratiska beslutsprocesser på alla nivåer.

6

Hänsyn till olyckor, översvämningar och

erosion vid planering och byggande

6.1

Bakgrund och gällande bestämmelser

De senaste åren har Sverige drabbats av flera klimatrelaterade naturhän-

delser. Det har handlat om stormar, översvämningar och jordskred.

Översvämningar har drabbat Sverige nästan årligen med skador både

på enskilda byggnader och samhällets infrastruktur. Riskerna för över-

svämningar bedöms av flera myndigheter och klimatforskare dessutom

kunna öka till följd av beräknade klimatförändringar och stora väderom-

slag. Klimatforskare bedömer att extrema översvämningar kommer att bli

fem gånger vanligare, dvs. uppkomma vart tjugonde år. Till de ökade

riskerna för översvämningar i sjöar och vattendrag bör läggas riskerna för

att havsnivån stiger. I norra delen av Sverige kan den höjda havsnivån

kompenseras av landhöjningen, medan flera kuststräckor i södra Sverige,

där man i stället har en landsänkning, hotas av översvämningar. Enligt

Statens geotekniska institut kommer de förväntade klimatförändringarna

att leda till fler jordskred, ökad erosion samt fler läckande föroreningar

(Handlingsplan för att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid

förändrat klimat, SGI, 2005).

Efter de senaste årens översvämningar har ett antal berörda myndighe-

ter utrett effekterna av katastroferna och hur de har hanterats, men också

hur skador kan förebyggas och minimeras. En särskild utredare har också

haft uppdraget att kartlägga samhällets sårbarhet för klimatförändringar

(dir. 2005:80). En återkommande fråga i dessa sammanhang har varit hur

kommunerna i sin fysiska planering och bygglovsverksamhet tar hänsyn

till riskerna för framför allt översvämningar.

I plan- och bygglagen ställs i 2 kap. 3 § krav på hänsynstagande till

bl.a. jord-, berg- och vattenförhållanden vid lokalisering av bebyggelse.

I förarbetena nämns angående detta att marken kan vara olämplig på

grund av t.ex. risk för jordskred, bergras, stora sättningar, onormala för-

ändringar av grundvattennivån och stora lerdjup (prop. 1985/86:1 s. 473).

Termen ”vattenförhållanden” infördes 1989 (i stället för ”grundvattenför-

hållanden”) i bestämmelsen för att markera att hänsyn skall tas också till

ytvattenförhållanden (prop. 1988/89:116). Genom den ändringen klar-

Prop. 2006/07:122

32

gjordes att risken för översvämning skall beaktas av kommunerna vid

lokalisering av bebyggelse.

Vidare ställs i 2 kap. 4 § plan- och bygglagen krav på att bebyggelse-

miljöer skall utformas så att trafikolyckor och andra olyckshändelser

motverkas och att hänsyn tas till goda klimatiska och hygieniska förhåll-

anden. I 3 kap. ställs krav på byggnader, anläggningar och tomter från

hälso- och säkerhetssynpunkt.

I den kommunomfattande översiktsplanen skall hänsyn tas till de all-

männa intressena enligt 2 kap. och de miljö- och riskfaktorer som bör be-

aktas vid beslut om användningen av mark- och vattenförhållanden enligt

4 kap. 1 § första stycket. Kravet på redovisning av miljö- och riskfaktorer

infördes 1996 som ett led i en strävan om ökad miljöhänsyn i plan- och

bygglagen. I förarbetena (prop. 1994/95:230 s. 112) angavs att riskfakto-

rer kan avse bl.a. skred eller översvämningar. Genom översiktsplaner-

ingen förutsätts alltså att områden med risk för översvämningar identifie-

ras och redovisas som underlag för beslut enligt såväl plan- och byggla-

gen som enligt andra lagar som är knutna till miljöbalken.

Enligt 2 kap. plan- och bygglagen är det kommunen som ansvarar för

planering av användning av mark och vatten inom kommunen. Ett viktigt

inslag vid utarbetandet av en plan är dock att staten, normalt företrädd av

länsstyrelsen, vid samråd skall ta tillvara statens intressen. I länsstyrel-

sens uppgifter ingår att förmedla kunskaper och underlag för de bedöm-

ningar om allmänna intressen, inklusive miljö- och riskfaktorer, som

kommunerna skall göra i sin planering. Länsstyrelsens kunskapsförmed-

ling är i hög grad beroende av underlag från de centrala verk som har

uppgifter och ansvar som berör översvämningsfrågor och olycksfrågor

med koppling till fysisk planering och beslut enligt plan- och bygglagen.

I viss utsträckning har staten dessutom en möjlighet att tvångsvis kont-

rollera kommunala planer. Enligt 12 kap. 1 § plan- och bygglagen skall

länsstyrelsen pröva kommuners beslut att anta, ändra eller upphäva en

detaljplan eller områdesbestämmelser utifrån vissa kriterier. Länsstyrel-

sen skall bl.a. pröva om beslutet innebär att bebyggelse blir olämplig

med hänsyn till de boendes eller övrigas hälsa eller behovet av skydd

mot olyckshändelser. Syftet med länsstyrelsens prövning är enligt för-

arbetena (prop. 1985/86:1 s. 801) att motverka att planerna får en sådan

utformning att det, när de väl har genomförts, uppkommer en situation

där olika tillsynsmyndigheter som bevakar hälsoskydd och säkerhet ingri-

per i efterhand.

Någon motsvarande statlig kontrollmöjlighet finns inte för översikts-

planer. Skälet till detta är att översiktsplaner inte är bindande. Länsstyrel-

sen har dock enligt 4 kap. 9 § plan- och bygglagen en skyldighet att

framföra en avvikande mening i ett granskningsyttrande under utställ-

ningstiden bl.a. om en planerad bebyggelse blir olämplig med hänsyn till

de boendes eller övrigas hälsa eller till behovet av skydd mot olyckshän-

delser.

Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor innehåller bl.a. bestämmelser

om de åtgärder som staten och kommunerna skall vidta till skydd mot

olyckor. Enligt 3 kap. 3 § skall alla kommuner fr.o.m. den 1 januari 2005

ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall

bl.a. målet för kommunens verksamhet och risker för olyckor som finns i

kommunen och som kan leda till räddningsinsatser anges. I programmet

Prop. 2006/07:122

33

skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad

och hur den planeras.

Om en naturhändelse med synnerligen omfattande negativa effekter på

miljön eller egendom har inträffat och om det behövs vidtas snabba åt-

gärder till följd av händelsen, får regeringen med stöd av 16 kap. 3 §

plan- och bygglagen meddela föreskrifter om tidsbegränsade undantag

från bl.a. kraven på beaktande av allmänna intressen vid lokalisering av

bebyggelse enligt 2 kap. och kraven enligt 3 kap. plan- och bygglagen.

Denna bestämmelse infördes 2005 till följd av den svåra storm som

drabbade södra Sverige den 8 och 9 januari 2005 (prop. 2004/05:106,

bet. 2004/05:BoU8, rskr. 2004/05:215).

6.2

Skyldigheten att beakta miljö- och riskfaktorer bör

förtydligas

Regeringens förslag: Kommunen skall ta hänsyn till de boendes och

övrigas hälsa och säkerhet vid lokalisering av bebyggelse till viss

mark. Risken för olyckor, översvämningar och erosion skall också be-

aktas.

Av länsstyrelsens granskningsyttrande över kommunens förslag till

översiktsplan och vid länsstyrelsens prövning av kommunens beslut

att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelse

skall det framgå om en bebyggelse blir olämplig med hänsyn till de

boendes eller övrigas hälsa eller säkerhet eller till behovet av skydd

mot olyckor, översvämning eller erosion.

Förtydligandena görs i de grundläggande bestämmelserna om kom-

munernas och länsstyrelsernas skyldigheter. Nuvarande särskilda hän-

visningar till ”sådana miljö- och riskfaktorer som bör beaktas” utgår

ur lagtexten.

Kommitténs förslag överensstämmer i sak med regeringens men inne-

bär att bestämmelserna i 2 och 3 kap. plan- och bygglagen ändras och

samlas i ett nytt 2 kap. Vid bedömningen av lokalisering av bebyggelse

till viss mark skall, enligt kommitténs förslag, hänsyn tas till bl.a. möjlig-

heterna att undvika olyckor och förebygga föroreningar, bullerstörningar

och andra risker för människors hälsa och säkerhet. Kommittén har påpe-

kat att det finns vissa otydligheter avseende länsstyrelsens prövning av

detaljplaner och områdesbestämmelser enligt 12 kap. men inte lämnat

något författningsförslag i den delen.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt eller inte

haft något att invända mot kommitténs förslag. Länsstyrelsen i Väster-

norrlands län, Boverket och Naturvårdsverket m.fl. har avstyrkt förslaget

att som en följd av tilläggen och ändringarna i 2 kap. plan- och byggla-

gen ta bort hänvisningarna till miljö- och riskfaktorer i 4 kap., eftersom

det kan innebära ett svagare fokus på miljö- och riskfaktorerna.

Skälen för regeringens förslag: Under PBL-kommitténs arbete har

det kommit fram att kommunerna behöver ges ett bättre stöd för att han-

tera risker för olika typer av störningar och olyckor i sin fysiska planer-

ing och vid andra beslut enligt plan- och bygglagen. Behovet av vägled-

ning är särskilt stort när det gäller översvämningar, inte minst mot bak-

Prop. 2006/07:122

34

grund av de framtida klimatförändringarna. Det handlar om metoder för

hur de centrala verkens karteringar skall tolkas och omsättas till ett kon-

kret beslutsunderlag, vilka bedömningskriterier om flödesnivåer etc. som

skall läggas till grund för beslut om byggande och hur åtgärder för att

minimera riskerna eller undvika olyckor skall säkerställas i detaljplan.

Till stöd för kommunerna har PBL-kommittén föreslagit att 2 kap. 3 §

plan- och bygglagen förtydligas på så sätt att hänsyn skall tas till möjlig-

heterna att undvika olyckor och förebygga föroreningar, bullerstörningar

och andra risker för människors hälsa och säkerhet vid lokalisering av

bebyggelse till viss mark.

Enligt kommittén upplever även länsstyrelserna problem vid pröv-

ningen av hälso- och säkerhetsfrågor enligt 12 kap. plan- och bygglagen.

De senaste årens översvämningar och olyckor har också lett till att flera

länsstyrelser för diskussioner om kommunernas planer för strandnära

byggande både i enskilda ärenden och i form av mer generell vägledning.

Enligt kommittén uppfattas det som oklart på vilka grunder länsstyrel-

sen kan pröva ett planbeslut utifrån risken för bl.a. översvämningar och

erosion. Den ökade komplexiteten och den ökade medvetenheten om

samhällets sårbarhet för olika risker och hot väcker också frågan om

vilket underlag som skall läggas till grund för prövningen och hur lämp-

ligheten skall bedömas i den enskilda situationen med hänsyn till för-

hållandena på platsen och den aktuella planens inriktning och innehåll.

Klimat- och sårbarhetsutredningen har i betänkandet ”Översvämnings-

hot – Risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern” (SOU

2006:94 s. 23) föreslagit att nybyggnation undviks under en viss nivå i för-

hållande till vattenståndet. Detta bör göras genom att kommunerna i sitt

planarbete beaktar risken för översvämning till de nivåerna. Enligt utred-

ningen bör beredskapen kring översvämningsrisker höjas hos kommuner

och verksamhetsutövare genom att förstärka samarbetet mellan berörda

kommuner, länsstyrelser, andra myndigheter och verksamhetsutövare.

Regeringen konstaterar att det finns en ökad medvetenhet om och vilja

att uppmärksamma risken för olyckor, översvämningar, erosion och andra

störningar i den fysiska planeringen och under byggandet. De grundlägg-

ande reglerna i plan- och bygglagen innebär också krav på hänsyn till

olika miljö- och riskfaktorer. Samtidigt finns det, bl.a. mot bakgrund av

de ökade riskerna för översvämningar, anledning att i plan- och byggla-

gen ställa tydligare krav på att beakta möjligheterna att undvika olyckor

och förebygga risker. För att förtydliga vilka krav som bör ställas och för

att få överensstämmelse mellan kommunernas och länsstyrelsernas pröv-

ningsprocesser, bör det därför i de allmänna reglerna om vad som skall

beaktas vid planläggning och lokalisering av bebyggelse (2 kap. 3 § plan-

och bygglagen), i reglerna om översiktsplan (4 kap. 9 §) och i reglerna

om statlig kontroll (12 kap. 1 §) framgå att hänsyn skall tas inte bara till

människors hälsa utan även till deras säkerhet. Samtidigt bör det i de all-

männa reglerna i 2 kap. 3 § uttryckligen anges att hänsyn även skall tas

till risken för olyckor. Tillägget behövs för att få överensstämmelse med

reglerna om länsstyrelsens granskning enligt 4 kap. 9 § och prövning en-

ligt 12 kap. 1 §.

Regeringen konstaterar vidare att det förhållandet att termen ”grund-

vattenförhållanden” bytts ut till ”vattenförhållandena” i 2 kap. 3 § – vilket

gjordes för att täcka in risken för översvämningar – inte har underlättat

Prop. 2006/07:122

35

kommunernas tillämpning i frågan. Vid länsstyrelsens prövning enligt

12 kap. 1 § har det vidare visat sig att översvämningar normalt inte täcks

av det i paragrafen använda uttrycket ”skydd mot olyckshändelser”.

Innebörden av en ”olycka” beskrivs i förarbetena till den numera upp-

hävda räddningstjänstlagen (1986:1102) (prop. 1985/86:170 s. 62 f.) och

lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (prop. 2002/03:119 s. 68) som

”en plötsligt inträffad händelse som har medfört eller kan befaras med-

föra skada”. Dit räknas, enligt förarbetena, händelser som beror på före-

teelser i naturen eller som inträffar utan människors handlande. Som

olyckshändelser räknas också händelser som beror på människors hand-

lande eller underlåtenhet att handla. Detta gäller oberoende av om hand-

lingen eller underlåtenheten är uppsåtlig eller inte. Kravet på att det skall

vara fråga om en plötsligt inträffad händelse innebär att långsamma eller

ständigt pågående skeenden inte räknas som olyckor. Sådana skeenden

kan dock orsaka något som inträffar plötsligt och som medför skada, t.ex.

att en sättningsskadad byggnad rasar eller att en erosion orsakar ett jord-

skred. Sådana händelser kan betraktas som olyckor.

Översvämningar och erosion, som inte är resultatet av en plötsligt in-

träffad händelse, betraktas alltså inte som olyckor enligt lagen om skydd

mot olyckor. För att åstadkomma en likartad terminologi i de båda lag-

arna på detta område bör behovet av skydd mot översvämningar och ero-

sion komma till uttryck i den allmänna bestämmelsen i 2 kap. 3 § plan-

och bygglagen om vad som skall beaktas vid planläggning och lokali-

sering av bebyggelse, liksom i bestämmelserna om översiktsplan (4 kap.

9 §) och statlig kontroll (12 kap. 1 §). Samtidigt bör termen ”olyckshän-

delse” i 12 kap. 1 § bytas ut mot termen ”olycka” för en bättre överens-

stämmelse med termerna i lagen om skydd mot olyckor.

Ett tydligare stöd i de materiella bestämmelserna lägger grunden för att

frågorna verkligen uppmärksammas i den översiktliga planeringen och

beaktas vid beslut enligt såväl plan- och bygglagen som andra lagar.

Eftersom 2 kap. 3 § plan- och bygglagen endast anger att hänsyn skall

tas till de nämnda aspekterna vid lagens tillämpning, kommer det att för

en närmare konkretisering av kraven behövas kompletterande underlag

och riktlinjer m.m. När det gäller t.ex. risken för översvämning kan ett

sådant underlag bestå av utredningar, sammanställningar och bedöm-

ningar av ansvariga myndigheter om hur bl.a. ändrade klimatförhållan-

den kan påverka bl.a. frågan om i vilken utsträckning olika lågt belägna

områden är lämpliga för bebyggelse. För bl.a. detta ändamål tar Rädd-

ningsverket sedan 1998 fram översiktliga översvämningskartor längs

delar av de större svenska vattendragen.

Kravet på redovisning av särskilda miljö- och riskfaktorer infördes

1996. I förarbetena till ändringen (prop. 1994/95:230) framhölls vikten

av att kommunerna vid översiktsplaneringen redovisar sådana miljö- och

riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om mark- och vattenanvänd-

ningen. Vidare angavs (s. 52) att redovisningen av miljöfaktorer i över-

siktsplanen kan avse områden med särskilda miljöproblem som behöver

beaktas, t.ex. bullerstörda områden, områden med höga halter av luftför-

oreningar, områden med föroreningar i marken eller områden som är sär-

skilt känsliga för olika störningar eller påverkan. Även förhållanden och

faktorer som kan ha betydelse för kretsloppslösningar bör, enligt förarbe-

tena, redovisas. De riskfaktorer som angavs avser områden som kräver

Prop. 2006/07:122

36

särskild uppmärksamhet från miljösynpunkt, t.ex. områden med skred-

risk, översvämningshotade områden eller områden med anläggningar och

verksamheter som innebär särskilda risker för omgivningen.

PBL-kommittén har föreslagit att det särskilda kravet på redovisning

av miljö- och riskfaktorer slopas. Regeringen delar kommitténs bedöm-

ning i denna del då hänvisningen till miljö- och riskfaktorer inte fyller

någon egen funktion eftersom alla miljö- och riskfaktorer omfattas av

och därmed beaktas vid en tillämpning av bestämmelserna i 2 kap. plan-

och bygglagen. Särskilt tydligt blir detta om förslaget att förtydliga 2 kap.

3 § genomförs. Den nuvarande dubbelregleringen i bestämmelserna om

översiktsplan i 4 kap. 1 och 5 §§ har lett till en del oklarheter avseende

de allmänna intressena i 2 kap. och om vissa miljö- och riskfaktorer verk-

ligen ingår i de allmänna intressena. Genom att ta bort hänvisningen till

miljö- och riskfaktorer kan denna otydlighet undanröjas.

PBL-kommittén har konstaterat att några av de grundläggande bristerna

i detta sammanhang i första hand förutsätter ett förbättrat kunskapsunder-

lag och en utveckling av kommunernas och länsstyrelsernas arbetssätt.

De föreslagna ändringarna bör därför kombineras med kompetensutveck-

ling och rådgivning.

Samtidigt är det viktigt att uppmärksamma samarbete över kommun-

gränserna då stora olyckor ofta behöver övervägas även i större geogra-

fiska sammanhang. I fråga om översvämningar kan avgränsningen handla

om ett helt vattensystem eller i vissa fall avrinningsområdena som helhet.

På kommunal nivå kan även de nya handlingsprogrammen för skydd

mot olyckor bidra till en bättre koppling mellan den fysiska planeringen

och det förebyggande arbetet.

7

Ändring av översiktsplan

7.1

Bakgrund och gällande bestämmelser

Enligt 1 kap. 3 § plan- och bygglagen skall varje kommun ha en aktuell

översiktsplan som omfattar hela kommunen. Planen är inte bindande för

myndigheter eller enskilda. Översiktsplanens syfte är att ge vägledning

för beslut om användning av mark- och vattenområden samt om hur den

byggda miljön skall utvecklas. Bestämmelser om översiktsplanen finns i

4 kap. plan- och bygglagen.

Plan- och bygglagens bestämmelser om översiktsplanering bygger på

förutsättningen att översiktsplanering skall bedrivas som en kontinuerlig

process och att resultatet skall komma till uttryck i en översiktsplan som

antas av kommunfullmäktige. I förarbetena till plan- och bygglagen (prop.

1985/86:1 s. 131) förutsattes arbetet med översiktsplanen ske på flera

nivåer, såväl för hela kommunen som för enskilda kommundelar, större

tätorter och stadsdelar. Bestämmelserna om översiktsplan ansågs täcka

alla dessa behov. Det betonades dock att planer för delområden i formell

mening skall betraktas som ändringar av den för kommunen gällande

översiktsplanen. På detta sätt kan nödvändiga nyanseringar göras av den

föreslagna markanvändningen och av riktlinjer inom begränsade områ-

den. Vidare framhölls i förarbetena (prop. 1985/86:1 s. 534) att översikts-

Prop. 2006/07:122

37

planen har ett mångskiftande innehåll och att sammanfattande ställnings-

taganden av olika slag och för så olika områden som tätorter och lands-

bygd i en enda karta med tillhörande text normalt inte är lämpligt eller

möjligt. Redovisningen bör alltså ske på flera kartor med tillhörande

texter. För kommuner med enkla planförhållanden bör planen dock kunna

redovisas på en enda karta. Detsamma gäller när översiktsplanen ändras

för ett begränsat område med enkla förhållanden inom en kommun.

Plan- och bygglagen innehåller endast en form av översiktsplan, men

den kan successivt ändras och förtydligas för olika delar av kommunen.

För att tydliggöra detta förhållande och betona behovet av samband och

helhet infördes bestämmelser i 4 kap. 8 § som innebär att kommunen vid

sådana ändringar skall beakta att en för kommunen god helhetslösning

uppnås. Därför krävs det att ändringens verkningar för andra delar av

kommunen redovisas. Som exempel på ändring angavs (prop. 1985/86:1

s. 544) att kommunens översiktsplan kan innehålla markreservationer för

alternativa lokaliseringsmöjligheter för någon verksamhet. Om översikts-

planen ändras för ett av dessa områden, bör det framgå om verksamheten

i fråga fortfarande är aktuell och därmed också om de alternativa mark-

reservationerna är aktuella eller om det tvärtom är så att de övriga alter-

nativen blivit ännu viktigare att behålla för att handlingsmöjligheterna

skall bestå.

Översiktsplaner för delområden har, i den praktiska tillämpningen och

med stöd av Boverkets råd, kommit att kallas fördjupningar av översikts-

planen (SOU 2005:77 s. 441). PBL-kommittén har konstaterat att Bover-

kets kartläggning av översiktsplaneläget 2004 visar att två tredjedelar av

landets kommuner sedan den första kommuntäckande översiktsplanen

har antagit fördjupningar av översiktsplanen. Närmare hälften av landets

290 kommuner har mellan en och tre fördjupningar och drygt 60 kommu-

ner har fler än fyra fördjupningar, medan ett 80-tal kommuner helt saknar

fördjupningar.

7.2

Förtydliganden om ändringar i översiktsplanen

Regeringens förslag: Det anges uttryckligen i lagtexten att en över-

siktsplan kan ändras för en viss del av kommunen eller genom ett tillägg

för att tillgodose ett särskilt intresse. De redovisningskrav som ställs

på en översiktsplan skall också gälla när en översiktsplan ändras. En

ändring av planen för en viss del av kommunen får redovisas med en

annan detaljeringsgrad för det aktuella området. Om planförslaget av-

ser en ändring av översiktsplanen skall sambanden med och konse-

kvenserna för översiktsplanen som helhet redovisas tillsammans med

planförslaget under utställningstiden.

Kommitténs förslag överensstämmer i sak med regeringens.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt eller inte

haft någon invändning mot kommitténs förslag. Riksrevisionen har anfört

att översiktsplanen är ett kostsamt planinstrument för kommunen och

dessutom en process som medborgarna har visat ett svagt intresse för att

delta i samt att kommitténs förslag inte kommer att förändra detta. Läns-

styrelserna i Uppsala och Dalarnas län, Boverket, Halmstads kommun

Prop. 2006/07:122

38

och Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer har anfört att det finns en

risk för att överblickbarheten kan försvåras med många fördjupningar

och tematiska tillägg samt att kommunen bör ha ett särskilt ansvar för att

informera om och redovisa den samlade bilden av kommunens översikts-

plan. Banverket har anfört att de föreslagna ändringarna underlättar sam-

ordningen mellan plan- och bygglagen och lagen (1995:1649) om bygg-

ande av järnväg men att det fortfarande kommer att vara svårt att i prak-

tiken helt koordinera översiktsplanering och järnvägsutredning. Vägverket

har anfört att arbetet med samordning bör fortsätta så att det i vissa lägen

skall gå att bedriva vägplanering inom ramen för plan- och bygglagens

system och att ha överenskommelser mellan staten och kommunerna för

val av planprocess.

Skälen för regeringens förslag

Översiktsplanens övergripande karaktär medför normalt att planen är

aktuell över en längre period. Behovet av revideringar beror på samhälls-

utvecklingen i stort. Nya anspråk och intressen kan successivt aktualisera

frågan om översiktsplanen behöver ses över för att behålla sin funktion

som vägledande beslutsunderlag. Exempel på nya anspråk som kan upp-

komma är lokalisering av vindkraft, utbyggnad av kommunikationsleder

och tekniska försörjningssystem samt golfbanor. Även nya kunskaper

eller nya nationella eller lokala mål och intressen, t.ex. när det gäller kul-

turmiljöprogram, miljökvalitetsmål och grönområden, kan motivera en

översyn. Sådana anspråk och intressen behöver normalt belysas för kom-

munen som helhet och alltså läggas till grund för en omarbetning av

översiktsplanen.

Ibland anses plan- och bygglagens bestämmelser om översiktsplanering

alltför omständliga för att nya anspråk och intressen skall tas till utgångs-

punkt för en översyn av översiktsplanen. I stället sammanställs och ana-

lyseras dessa frågor ofta i andra översiktliga program eller planerings-

underlag. Konsekvensen av detta är att många översiktsplaner saknar

ställningstaganden till nya anspråk och intressen och därför är inaktuella

i dessa delar.

För att den kommunomfattande översiktsplanen skall kunna fungera

som kommunens vision för den fysiska miljön, är det angeläget att hitta

former för att revidera och komplettera översiktsplanen utan att för den

skull hela översiktsplanen behöver tas upp till förnyad behandling. Där-

för bör det i en ny bestämmelse i 4 kap. plan- och bygglagen förtydligas

dels på vilket sätt översiktsplanen kan ändras, dels att de redovisnings-

krav som ställs i 4 kap. 1 § i relevanta delar även gäller för ändringar av

planen.

Olika detaljeringsgrad i översiktsplanen

Den kommunomfattande översiktsplanen är ibland inte tillräckligt detal-

jerad för att ge vägledning för efterföljande beslut om planläggning i

exempelvis kommuner med städer och tätortsområden med tillväxt eller

andra områden med starka allmänna intressen och konkurrerande an-

språk, såsom kust- och fjällområden. I stället har detaljplaneinstitutet

kommit att användas alltmer för att genomföra enstaka projekt i begrän-

Prop. 2006/07:122

39

sade områden. I detaljplanen redovisas dock inte den helhetssyn på områ-

dets användning som finns i översiktsplanen.

Enligt Boverket skall översiktsplanen utformas så att den ger tydlig

vägledning och information till kommuninvånare, berörda myndigheter

och enskilda (Boken om översiktsplan, del II, s. 49). Översiktsplanen

kan, enligt Boverket, ibland behöva ytterligare en redovisning av ett

ställningstagande i en ökad detaljeringsgrad. En sådan fördjupning kan

ingå i beslut om den kommunomfattande planen, men kan också tillföras

genom en ändring av planbeslutet. Det är områdets karaktär och omfatt-

ning som påverkar planens utformning. Detaljeringsgraden bör anpassas

till planeringsproblemens karaktär och planens syfte.

För att svara mot behovet både av hög detaljeringsgrad och helhetssyn

för markanvändningen har PBL-kommittén föreslagit ett tydligt lagstöd

för en möjlighet till fördjupning av översiktsplanen.

Även om det av nuvarande bestämmelser framgår att en ändring av en

viss del av översiktsplanen kan göras, kan regeringen konstatera att det

har uppstått tolkningsproblem i frågan om en ändring får redovisas med

en annan detaljeringsgrad än översiktsplanen i övrigt. För att undanröja

detta tillämpningsproblem bör det i 4 kap. plan- och bygglagen göras

tydligt att en ändring får redovisas med en annan detaljeringsgrad än

översiktsplanen i övrigt. Förslaget har utformats i enlighet med Lagrå-

dets synpunkter. En ändring av översiktsplanen med en annan detaljer-

ingsgrad, oftast i form av en fördjupning, får då också en lagfäst bety-

delse som vägledande beslutsunderlag vid en överprövning till skillnad

mot olika former av mer informella programdokument. Genom tydliga

ställningstaganden i översiktsplaneringen underlättas dessutom detaljpla-

neläggningen.

För en ändring skall samma krav på innehåll och förfarande som för

den kommunomfattande planen gälla. När det gäller innehållet i planen

angavs i förarbetena till plan- och bygglagen (prop. 1985/86:1 s. 132) att

angivelsen av markens användning i översiktsplanen bör vara ganska

schematisk. Det är viktigt att översiktsplanen renodlas så att det just är

överblicken över de större sammanhangen, den långsiktiga strukturen

som redovisas i planen. Det hindrar inte att ändamålet ibland kan vara

precist både till innehåll och avgränsning.

Tillägg för ett särskilt intresse

Det finns vidare ett behov av att successivt komplettera den kommunom-

fattande översiktsplanen med ställningstaganden till nya intressen. PBL-

kommitténs exempel på sådana intressen är lokalisering av vindkraft, ut-

byggnad av kommunikationsleder och tekniska försörjningssystem, golf-

banor, kulturmiljöprogram, miljökvalitetsmål och grönområden.

Sådana intressen behöver normalt belysas för kommunen som helhet

och alltså läggas till grund för en omarbetning av översiktsplanen. Genom

att komplettera översiktsplanen med s.k. tematiska tillägg, behöver inte

hela översiktsplanen tas upp till förnyad behandling.

Enligt Boverket kan ändringar i form av tillägg ske genom att underlag

vidarebearbetas i en planprocess där avvägningar görs mot berörda all-

männa intressen (Boken om översiktsplan, del II, s. 50). Som exempel

när tillägg kan användas har Boverket nämnt grönområdesprogram eller

Prop. 2006/07:122

40

genomgång av områden med biologisk mångfald. Kommunen kan då

ändra översiktsplanen genom ett tillägg och prioritera de nya allmänna

intressena. Boverket har påpekat att det skall framgå av tillägget hur det

skall läsas ihop med översiktsplanen i övrigt. Andra exempel på tillägg

är, enligt Boverket, genomgång av lämplig lokalisering för industriav-

fallshantering och genomgång av bullerpåverkade områden (Boken om

översiktsplan, del II, s. 51 f.).

Regeringen kan se ytterligare allmänna intressen då en ändring genom

ett tematiskt tillägg till översiktsplanen kan vara aktuell. Sådana intressen

kan vara infrastrukturplanering, transportfrågor, huvudmannaskap för väg-

hållare, vattenkraft, bostadsförsörjning och områden för jordbruket och

öppna landskap.

Enligt Boverket är vissa frågor inte lämpade att behandlas genom

tillägg. Det kan t.ex. gälla frågor som griper in i många olika sektorer

eller frågor som påverkar möjligheterna att främja en ändamålsenlig

fysisk struktur. Som exempel har Boverket nämnt sociala aspekter.

För att svara mot planeringsförutsättningar och behov av att på ett en-

kelt sätt kunna ändra översiktsplanen då nya anspråk aktualiseras, finns

det skäl att stödja en bättre användning av planinstrumentet genom att

skapa en möjlighet att inte bara ändra översiktsplanen i viss geografisk

del utan även att ändra den genom ett tillägg för särskilda intressen.

Därför bör det i plan- och bygglagen tydliggöras att den kommunomfatt-

ande översiktsplanen kan ändras genom tillägg för att tillgodose ett sär-

skilt intresse utan att planen i sin helhet behöver arbetas om. Bestämmel-

sen har utformats med beaktande av vad Lagrådet har anfört.

För ett tillägg gäller samma krav på innehåll och förfarande som för

den kommunomfattande planen med de möjligheter till anpassningar som

lagen redan ger. Väsentligt i sammanhanget är att konsekvenser av alter-

nativa lokaliseringar belyses i ett kommunövergripande perspektiv och

att kommunens ställningstagande innebär en avvägning mot motstående

allmänna intressen samt att relationen till översiktsplanen i sin helhet

redovisas.

När översiktsplanen har reviderats för många områden och det blir

svårt att få en samlad bild av hur kommunens utveckling ter sig, kan det

finnas skäl att sammanställa och komplettera tillgängligt material till en

kommuntäckande redovisning och ett förnyat antagande av översiktsplan.

Ändringarnas konsekvenser för översiktsplanen

För att inte tappa kopplingen till den kommunövergripande översiktspla-

nen bör man i samband med ett förslag om att ändra översiktsplanen

redovisa ändringens konsekvenser för översiktsplanen som helhet.

Syftet med de föreslagna ändringarna i 4 kap. miljöbalken är att under-

lätta ändringar av översiktsplanen. För att säkerställa att en sådan ändring

ses i relation till kommunens samlade översiktliga planering bör det i

plan- och bygglagen krävas att kommunen redovisar innebörden av

ändringen och verkningar av ändringen för översiktsplanen som helhet

och att denna redovisning skall bifogas planförslaget under utställnings-

tiden. Bestämmelsen bör kunna tas till utgångspunkt för olika typer av

redovisningar av sambanden. Vid en fördjupning som innebär precise-

rade ställningstaganden som stämmer överens med den kommunomfatt-

Prop. 2006/07:122

41

ande planen, kan detta ske genom en kortfattad beskrivning av planens

syfte och bakgrund. I andra fall, t.ex. när ett tillägg innebär en faktisk

ändring av tidigare ställningstaganden, kan mer omfattande analyser och

klargöranden behövas för att ändringens innebörd skall kunna förstås.

Den nya digitala tekniken gör att presentationer och sammanställningar

av successiva ändringar i översiktsplanen blir möjliga att göra på ett helt

annat sätt än tidigare. Genom att utnyttja den nya tekniken blir planerna

också mer lättillgängliga och kan på ett smidigt sätt tillhandahållas med-

borgare, myndigheter, företag och övriga berörda. Hela processen blir

därmed effektivare.

Det fortsatta arbetet

Processen för översiktsplanering behöver förenklas även utöver det som

föreslås i detta ärende. Frågan om på vilket sätt en förenkling skall kunna

ske och hur plan- och bygglagen behöver ändras för att uppnå detta syfte

bereds för närvarande i Regeringskansliet.

7.3

Enklare bestämmelser om kungörelse före utställning

av översiktsplanen

Regeringens förslag: En kungörelse om utställning av ett planförslag

skall anslås på kommunens anslagstavla och införas i ortstidning före

utställningstidens början. Om planförslaget avser en ändring av över-

siktsplanen, skall det framgå av kungörelsen.

Kommitténs förslag överensstämmer i sak med regeringens.

Remissinstanserna: De remissinstanser som har kommenterat försla-

get har tillstyrkt det.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 4 kap. 7 § plan- och bygglagen

skall en kungörelse om utställning ske minst en vecka före utställningen.

Detta krav anses leda till att både medborgare och berörda intressenter

förväntar sig att utställningen börjar inom en vecka från kungörelsen.

Av bestämmelsen bör det framgå att kungörelsen skall ske före utställ-

ningstidens början. På så sätt kan kommunen själv välja om den vill att

utställningen skall starta redan dagen efter att kungörelsen skett eller se-

nare. En sådan ändring hindrar inte att en kommun kungör utställningen

en vecka innan utställningens början.

Mot bakgrund av förslaget i avsnitt 7.2 bör det av kungörelsen framgå

om förslaget avser en ändring av översiktsplanen.

8

Avhjälpande av markförorening

8.1

Bakgrund och gällande bestämmelser

I samband med arbetet med att nå miljökvalitetsmålet ”Giftfri miljö” har

landets mest förorenade områden identifierats. Enligt Naturvårdsverkets

uppskattning uppgår de potentiellt förorenade områdena till cirka 80 000

(Naturvårdsverkets och Boverkets rapport ”Förorenade områden och fy-

Prop. 2006/07:122

42

sisk planering”, Rapport 5608, 2006). De förorenade områdena finns nor-

malt på mark som tidigare har använts för exempelvis industri-, järnvägs-

eller hamnändamål. Innan marken kan användas för ett annat ändamål

måste den därför efterbehandlas.

Bestämmelser om efterbehandling av förorenade områden och ansvar

för sådan efterbehandling finns i 10 kap. miljöbalken. I propositionen

”Ett utvidgat miljöansvar” (prop. 2006/07:95) har regeringen föreslagit

att termen efterbehandling i 10 kap. miljöbalken generellt byts ut mot

termen avhjälpande. Termen avhjälpande används därför fortsättningsvis

i det här lagstiftningsärendet.

Arbetet med avhjälpande omfattar aktiviteter för att identifiera, under-

söka, analysera, bedöma och åtgärda en föroreningsskada eller en allvar-

lig miljöskada samt att följa upp utförda åtgärder.

I många kommuner är förorenade områden attraktiva att bebygga med

t.ex. bostäder, kontor eller affärscentra efter ett avhjälpande av markför-

oreningen. De nuvarande bestämmelserna om bygglov och detaljplaner

underlättar inte detta. Ansökningar om bygglov prövas i förhållande till

detaljplanen för området. Detaljplanen är i sin tur utformad bl.a. utifrån

lämpligheten för viss bebyggelse i enlighet med bestämmelserna i 2 kap.

plan- och bygglagen. Vid detaljplaneläggningen är markens beskaffenhet

en av flera faktorer som skall beaktas i bedömningen. I förarbetena till

plan- och bygglagen (prop. 1985/86:1 s. 472) angavs att de flesta kraven

i 2 kap. 3 § naturligtvis kan uppfyllas genom åtgärder av olika slag. Ut-

gångspunkten skall då vara att den mark som avses att användas för be-

byggelse skall ha naturliga förutsättningar för att kunna uppfylla kraven.

Extraordinära åtgärder skall inte behöva vidtas. Om marken är förorenad

framgår detta alltså av detaljplanen på så sätt att området bedöms som

olämpligt att bebygga för nya ändamål.

Exploatörernas önskan att få säkerställt att bygglov kommer att kunna

ges för en åtgärd som innebär en ändring av markens användning efter ett

avhjälpande skulle underlättas om det redan av detaljplanen kan framgå

att marken kommer att kunna bebyggas sedan ett avhjälpande har skett.

Möjligheterna att i detaljplanen ställa vissa krav och villkor för bygg-

lov regleras i 5 kap. 7 och 8 §§ plan- och bygglagen. Enligt 8 § kan kom-

munen via planbestämmelser ange vissa villkor för bygglov till en i och

för sig medgiven markanvändning – t.ex. att en viss vatten- eller av-

loppsanläggning som kommunen inte är huvudman för skall ha uppförts

innan bygglov ges. I dag finns det dock ingen möjlighet att i detaljplanen

ställa krav på avhjälpande av markförorening för att få bygglov för en

åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning.

8.2

Krav i detaljplan på avhjälpande av markförorening

Regeringens förslag: I detaljplanen får det bestämmas att bygglov

inte skall ges för åtgärder som innebär en väsentlig ändring av mar-

kens användning förrän en markförorening har avhjälpts, om markens

lämplighet för byggande kan säkerställas med det.

Prop. 2006/07:122

43

Kommitténs förslag överensstämmer delvis med regeringens. Kom-

mitténs förslag innebär att det i detaljplanen dessutom skall kunna ställas

krav på skydds- eller säkerhetsanläggning.

Remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft någon invändning mot

kommitténs förslag om avhjälpande av markförorening. Flera remissin-

stanser har pekat på vissa oklarheter med kommitténs förslag om krav på

skydds- eller säkerhetsanläggning. Enligt bl.a. Boverket, Statens rädd-

ningsverk och Länsstyrelsen i Östergötlands län omfattar sådana åtgärder

ofta inte bara kvartersmark (den tomt som skall bebyggas) utan också all-

män platsmark. Remissinstanserna har anfört att om kommunen inte har

huvudmannaskapet för en allmän plats, regleras ansvaret för platsmarken

ofta genom bildandet av en gemensamhetsanläggning samt att oavsett

huvudmannaskapet skulle det villkor som kommittén har föreslagit där-

för kunna omfatta åtgärder på mark som den enskilde byggherren (mark-

ägaren eller exploatören) inte själv råder över. Boverket och Statens kom-

muner och landsting har anfört att krav på avhjälpande av markförore-

ning bör kunna ställas oavsett om det är fråga om en ”väsentligt ändrad

markanvändning”.

Skälen för regeringens förslag: Under PBL-kommitténs arbete har

det kommit fram att det med de nuvarande bestämmelserna om bygglov

och detaljplaner i plan- och bygglagen finns svårigheter att samordna

exploatörers önskemål att vilja avhjälpa markföroreningar och därefter

bebygga tidigare förorenade områden.

Enligt kommittén kan en snäv tolkning av bestämmelserna och uttalan-

det i förarbetena till lagen (prop. 1985/86:1 s. 472) leda till slutsatsen att

om det t.ex. är mycket dyrt att avhjälpa en markförorening så skulle det

göra marken mindre lämplig för bebyggelse. Sett i ett bredare perspektiv

kan det finnas goda skäl att avhjälpa en markförorening till en hög kost-

nad för att sedan kunna använda marken för bebyggelse. För det första

kan omsorgen om mark som en naturresurs leda till slutsatsen att det är

bättre att återanvända skadad mark än att ta i anspråk annan mer värde-

full mark. För det andra finns där ofta befintlig infrastruktur med gator,

ledningar, kommunikationer m.m. som, om ett tidigare outnyttjat område

väljs, annars måste byggas ut till höga kostnader. För det tredje måste

föroreningen i marken troligen ändå avhjälpas, förr eller senare, för att de

miljöpolitiska målen skall kunna nås. En exploatering kan vidare bidra

till att finansiera avhjälpandet. Att marken är förorenad bör, med dessa

utgångspunkter, inte vara ett hinder för att detaljplanera området med

syfte att använda det för nya ändamål.

En inte ovanlig uppfattning är att ett avhjälpande måste vara utfört –

och området fullt ut lämpligt att bebygga – innan detaljplanen antas.

Detta förhållningssätt är varken optimalt eller rimligt. En exploatör bör i

förväg kunna få klarhet i om ett område kommer att få bebyggas för det

fall föroreningen blir avhjälpt.

Med denna utgångspunkt finns det ett behov av att redan i detaljplanen

kunna ställa villkor om avhjälpande av markförorening för att bygglov

skall kunna ges. En sådan möjlighet bör föras in i 5 kap. 8 § plan- och

bygglagen. Det ger kommunen ett verktyg att ställa krav på vissa åtgär-

der vid planläggning av förorenad mark och exploatörerna får besked om

att bygglov kommer att kunna ges. En förutsättning för att kommunen

skall kunna ställa ett sådant krav i detaljplanen bör vara att det i samband

Prop. 2006/07:122

44

med planläggningen kan visas att åtgärderna kommer att leda till avsett

resultat, dvs. att marken kommer att bli lämplig att bebygga. Detta bety-

der att man redan vid planläggningen behöver göra de analyser om en

markförorenings omfattning och innehåll som krävs för att det skall gå

att bedöma om marken efter ett avhjälpande är lämplig att bebygga.

I detta sammanhang är det viktigt att observera att tillsynsmyndigheten

för ett förorenat område kan begära undersökning och åtgärder oberoende

av vad som redovisats i planhandlingar eller reglerats i eventuella avtal.

Kommitténs förslag att även kunna ställa villkor om skydds- eller sä-

kerhetsåtgärder i detaljplanen kräver ytterligare beredning bl.a. med hän-

syn till frågan om ansvar för åtgärder på allmän platsmark. Därför bör

ingen sådan ändring göras nu.

Regeringen avser att undersöka förutsättningarna för att, som några re-

missinstanser har fört fram, helt eller delvis ta bort kravet på ”väsentligt

ändrad markanvändning” för att i detaljplanen kunna ställa krav på vissa

åtgärder, bl.a. avhjälpande av markförorening, innan bygglov kan ges.

9

Undantag från bygglovsplikten för en- och

tvåbostadshus

9.1

Bakgrund och gällande bestämmelser

Samhällets inflytande över byggandet sker för närvarande genom krav på

bygglov och bygganmälan i plan- och bygglagen samt genom tekniska

egenskapskrav enligt lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på bygg-

nadsverk, m.m. I detta avsnitt behandlar vi endast kraven på bygglov.

Syftet med bygglovsplikten är att byggnadsnämnden skall kunna bedö-

ma om en åtgärd är förenlig med bestämmelser om läge, yttre utformning

och användning samt grannarnas rätt. Bygglovsplikten kan visserligen

vara en pålaga för den enskilde, men den ger goda möjligheter att i ord-

nade former förebygga och hantera konflikter mellan såväl allmänna som

enskilda intressen.

I dag utgår bygglovsplikten från generella bestämmelser med möjlig-

het till undantag för vissa åtgärder. Bygglov krävs i princip endast för ny-

byggnad, tillbyggnad och ändring av en byggnads yttre utseende eller

användning. Undantag från bygglovsplikten kan göras avseende bl.a. åt-

gärder av hemlig natur rörande byggnader och anläggningar för totalför-

svaret (8 kap. 10 § plan- och bygglagen) och vissa specifika åtgärder rör-

ande en- och tvåbostadshus inom detaljplan (8 kap. 4 §).

Att minska bygglovsplikten – eller utöka undantagen från bygglovs-

plikten – är angeläget bl.a. i fråga om en utvidgning av de s.k. frigge-

bodsreglerna i 8 kap. 4 § plan- och bygglagen. Vissa av friggebodsreg-

lerna är så snävt avgränsade att de inte är funktionella.

Ett undantag innebär att bygglov inte krävs för att färga om byggnader

inom områden med detaljplan, om byggnadens karaktär inte ändras väs-

entligt. Det sistnämnda villkoret har haft liten eller ingen betydelse i

praktiken. Inte ens en avvikande färgsättning av radhus har i praxis an-

setts innebära att byggnadens karaktär ändras väsentligt (RÅ 1992 not.

467 och RÅ 1981 2:48). Utgången hade kunnat bli en annan om i stället

Prop. 2006/07:122

45

hela radhuslängans eller områdets karaktär hade beaktats. Med nuvarande

bestämmelser och praxis är omfärgning av småhus i praktiken bygglovs-

fritt. Det leder sällan till problem, annat än i just radhusområden och

andra enhetliga grupphusområden.

Bygglov krävs inte heller för att med mur eller plank anordna skydd-

ade uteplatser i anslutning till ett bostadshus. Det är tillåtet att utan bygg-

lov omgärda hela huset med en 1,8 meter hög mur eller ett dito plank tre

meter från huset, ett mått som för övrigt får anses som otillräckligt för att

skydda en uteplats med en sittgrupp med bord och stolar om möble-

manget skall kunna passeras på båda sidor.

Bygglov krävs inte för att anordna skärmtak på högst 12,0 kvadratme-

ter över sådana uteplatser eller över altaner, balkonger och entréer. Inte

heller antalet sådana skärmtak är begränsat, eller det minsta avståndet

mellan dem. Tillämpningsproblem har uppkommit när skärmtaket komp-

letterar en sådan skyddad uteplats som fått uppföras utan bygglov. Att

fylla igen det reglementsenligt öppna utrymmet ovanför planket eller

muren kan då te sig befogat och mestadels kunna ske utan krav på

bygglov för ändrat utseende. Att fullborda omvandlingen till en tät fasad

med eller utan dörr och fönster kan vara ett enkelt nästa steg, men

resulterar i en tillbyggnad som kan vara både olovlig och planstridig.

Bygglov krävs inte för att uppföra högst två komplementbyggnader i

omedelbar närhet av bostadshuset, om komplementbyggnadernas samman-

lagda byggnadsarea inte är större än 10,0 kvadratmeter, taknockshöjden

inte överstiger 3,0 meter och byggnaderna inte placeras närmare gränsen

än 4,5 meter. Denna utformning av den s.k. friggeboden har fungerat i

huvudsak väl och utvecklat en särskild marknad för sådana bodar. Frågor

som uppkommit och lett till diskussioner är hur nära bostadshuset boden

får placeras, och varför den inte lika gärna kan vara en tillbyggnad.

För byggnader som inte ingår i samlad bebyggelse och inte omfattas av

detaljplan krävs inte bygglov för att göra ”mindre tillbyggnader” eller

uppföra komplementbyggnader, murar eller plank – utan storleksbe-

gränsning – i omedelbar närhet av bostadshuset. Dessa undantag gäller

alltså inte överallt där detaljplan saknas, utan enbart utanför ”samlad be-

byggelse”. Uttrycket ”samlad bebyggelse” infördes och definierades av

riksdagens bostadsutskott (BoU1986/87:1 s. 99) vid införandet av plan-

och bygglagen och tolkas något olika av olika kommuner. Även tolk-

ningen av vad som är en mindre tillbyggnad och hur stor en bygglovsfri

komplementbyggnad får vara skiljer sig åt. Mängden bygglovsfria till-

byggnader är inte heller begränsad, och resultatet av flera mindre till-

byggnader kan givetvis tillsammans ge något helt annat.

I samtliga fall där en byggnad eller byggnadsdel tillkommer gäller att

den inte får sträcka sig närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som

berörs inte medger detta. Det senare villkoret har emellanåt missuppfat-

tats på så sätt att kommunens gatuförvaltning har uppfattats som granne

och därmed kan medge att friggebodar och annat får placeras närmare

gräns mot gata eller väg än 4,5 meter. Detta har dock aldrig varit avsik-

ten. Inom denna zon är bygglovsplikten inte undantagen och prövningen

förbehållen byggnadsnämnden, vilket framgår av förarbetena till plan-

och bygglagen (prop. 1985/86 s. 256). Vad som gäller vid gräns mot park

har betraktats som en öppen fråga.

Prop. 2006/07:122

46

Enligt 8 kap. 6 § plan- och bygglagen får kommunen i detaljplanen för

ett område som utgör en värdefull miljö bestämma att omfärgning av en-

och tvåbostadshus kräver bygglov, och därmed upphäva bygglovsfrihe-

ten för åtgärder som inte väsentligt ändrar byggnadens karaktär. Kom-

munen får för ett område som utgör värdefull miljö i detaljplan eller med

områdesbestämmelser (5 kap. 16 § plan- och bygglagen) upphäva de ut-

vidgade undantagen för åtgärder utanför samlad bebyggelse i områden

utanför detaljplan. Det är däremot inte möjligt för kommunen att införa

bygglovsplikt för undantagen i övrigt i fråga om friggebodar, skärmtak

och skyddade uteplatser. Byggnadsnämnderna har därmed inga möjlig-

heter att t.ex. i områden av riksintresse för kulturminnesvården i förväg

se till att friggebodar och annat utformas eller placeras på ett lämpligt

sätt. De bygglovsfria åtgärderna är dock inte befriade från kraven på an-

passning och varsamhet enligt 3 kap.

9.2

Minskning av bygglovspliktens omfattning

Regeringens förslag: Bygglovspliktens omfattning minskas för en-

och tvåbostadshus och till dem hörande fristående uthus, garage och

andra mindre byggnader (komplementbyggnader) genom att bygglov

inte skall krävas för att

– färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial, om

åtgärden vidtas inom ett område med detaljplan och inte väsentligt

ändrar byggnadens eller områdets karaktär,

– med mur eller plank anordna skyddade uteplatser inom 3,6 meter

från bostadshuset, om muren eller planket inte är högre än 1,8 meter

och inte placeras närmare en annan fastighet eller tomt än 4,5 meter,

– anordna skärmtak över sådana uteplatser eller över altaner, bal-

konger eller entréer, om skärmtaken tillsammans inte täcker en större

area än 15,0 kvadratmeter och inte placeras närmare en annan fastig-

het eller tomt än 4,5 meter, eller

– i närhet av bostadshuset uppföra komplementbyggnader (s.k.

friggebodar) som tillsammans inte innebär en större byggnadsarea än

15,0 kvadratmeter, har en taknockshöjd som inte överstiger 3,0 meter

och inte placeras närmare en annan fastighet eller tomt än 4,5 meter.

Kommunen får i en detaljplan eller områdesbestämmelser bestäm-

ma att bygglov krävs för att inom ett område som utgör en värdefull

miljö vidta en sådan åtgärd som avses i första eller fjärde strecksatsen.

Kommitténs förslag överensstämmer delvis med regeringens. Kom-

mitténs förslag innebär att de generella undantagen för vissa åtgärder av-

seende en- och tvåbostadshus inom detaljplan utökas och att de särskilda

undantagen utanför områden med samlad bebyggelse slopas. Kommittén

har valt att utöka undantagen olika mycket beroende på om fråga är om

ett friliggande en- eller tvåbostadshus eller inte. För samtliga en- och två-

bostadshus innebär kommitténs förslag en utökning av undantagsmöjlig-

heterna på så sätt att bygglov inte skall krävas vid förändring av byggna-

dens form, färg eller material så länge som byggnadens eller områdets

karaktär inte ändras väsentligt. Kommittén har förtydligat att detta undan-

tag gäller för både huvudbyggnad och komplementbyggnad. Vidare har

Prop. 2006/07:122

47

kommittén föreslagit att det avstånd om 3 meter från en- och tvåbostads-

hus som gäller vid anordnande av en skyddande uteplats skall utökas till

3,6 meter. Det överensstämmer med regeringens förslag. I fråga om fri-

liggande en- och tvåbostadshus har kommittén föreslagit att undantagen

utökas ytterligare. Dessa utökade förslag till undantag för friliggande en-

och tvåbostadshus överensstämmer med regeringens förslag. Därutöver

har kommittén föreslagit undantag även för en friliggande carport eller

ett garage som följer gällande detaljplan eller som utanför område med

detaljplan upptar högst 30 kvadratmeter byggnadsarea samt för inglas-

ning av uteplatser med skärmtak.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har ställt sig generellt positiva

till en utökning av undantagen från bygglovsplikten. De har bl.a. anfört

att det är viktigt att bygglovsreglerna görs enkla och entydiga. Framför

allt från kommunalt håll har vikten av ett tydligt regelverk som är enkelt

att förstå betonats. Enligt kommunerna bör risken att enskilda begår fel

minimeras, eftersom sådana fel orsakar mycket merarbete och ökad ar-

betsbelastning för kommunerna. Det finns, enligt remissinstanserna, en

risk för att kommitténs förslag med olika regler för friliggande och icke-

friliggande en- och tvåbostadshus kommer att medföra en osäkerhet om

vilka regler som gäller för friliggande respektive icke-friliggande bo-

stadshus och att misstag lätt skulle kunna begås. Rörande vissa av delför-

slagen har flera remissinstanser anfört att kommitténs förslag behöver

förtydligas ytterligare när det gäller höjdangivelser och avstånd till gräns

och prickmark. Förslaget om bygglovsbefrielse för carportar och garage

har avstyrkts av ett stort antal remissinstanser, bl.a. Boverket, länsstyrel-

ser, kommuner, Lunds tekniska högskola, Statens geotekniska institut och

Föreningen Sveriges Bygglovsgranskare och Byggnadsnämndssekrete-

rare. Enligt ett flertal av remissinstanserna är en byggnadsarea på 30

kvadratmeter för stor för att undantas generellt. Vissa har anfört att även

brandtekniska överväganden talar för bygglovsplikt för garage samt att

en så stor byggnad har betydande inverkan på omgivningen. Förslaget

om inglasning har ifrågasatts av ett antal kommuner eftersom åtgärden

blir svår att skilja från en tillbyggnad och då det finns risk för konflikter

med grannar. Sveriges Hembygdsförbund har anfört att inglasade veran-

dor av det slag som byggs i dag många gånger är ett främmande inslag i

den befintliga bebyggelsemiljön och bör därför kunna bli föremål för

bygglovsprövning. Boverket har anfört att det kan bli svårt att skilja

mellan inglasade uterum och andra tillbyggnader. Falu kommun har an-

fört att förslaget skulle kunna hota kulturvärden. Banverket har anfört att

det är viktigt att bevaka att bygglovsbefrielse för en- och tvåbostadshus

inte medges i områden närmast intill järnväg, eftersom sådan bebyggelse

vore olycklig bl.a. från vibrations- och bullersynpunkt. Sveriges Prakti-

serande Byggnadsantikvarier har anfört att dagens generella undantag

från bygglovsplikten snarare bör reduceras än utökas med hänsyn till be-

varandet av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Nu gällande bygglovs-

befriade åtgärder utanför samlad bebyggelse bör bibehållas, enligt de re-

missinstanser som valt att närmare kommentera det förslaget. Enligt en

del kommuner behöver det införas en minsta tomtstorlek för att undan-

tagsbestämmelserna skall gälla. Gullspångs kommun har anfört att en-

eller tvåbostadshuset bör ha en viss byggnadsarea för att undantagsmöj-

ligheter skall medges. Föreningen Sveriges länsantikvarier har anfört att

Prop. 2006/07:122

48

förslagen om friliggande en- och tvåbostadshus är för långtgående och

avstyrkt förslaget om garage och inglasning. Byggutbildarna har anfört

att det behöver redas ut vad skärmtak, balkong och altan är när det gäller

relationen till byggnadens form och eventuell bygglovsplikt.

Skälen för regeringens förslag

Förtydligande av bygglovspliktens omfattning

Bygglovspliktens omfattning behöver förenklas och förtydligas, dels för

att ge fastighetsägare större frihet i utformningen av sin omedelbara när-

miljö, dels för att underlätta kommunernas hantering av bygglovsären-

den. Som ett första steg i arbetet med att förenkla och förtydliga plan-

och bygglagen bör ytterligare lättnader kunna medges från bygglovsplik-

ten för en- och tvåbostadshus inom områden med detaljplan. Också fastig-

hetsägarnas möjligheter att nyttja alternativa energikällor kan underlättas

genom att förändra bestämmelserna om undantag från bygglovsplikten.

Utgångspunkten bör vara att bestämmelserna om undantag får en enkel,

enhetlig och tydlig utformning. Bygglovsplikten måste kunna förstås av

vanliga husägare, inte minst av det skälet att misstag kan bli ekonomiskt

kännbara.

Undantagsreglerna i 8 kap. 4 § plan- och bygglagen bör förtydligas

samtidigt som undantagsmöjligheten utökas för vissa åtgärder. Det är

viktigt att fastighetsägarens känsla för och kunskap om den egna fastig-

heten kan komma till uttryck i en större frihet och ansvarstagande för fas-

tigheten. En större frihet att utforma sin omedelbara närmiljö kan ges så

länge påverkan på omgivningen inte blir alltför stor. Den föreslagna ut-

vidgningen av bygglovsbefriade byggnadsåtgärder ökar handlingsutrym-

met med relativt små effekter för grannarna. De allra flesta fastighets-

ägare gör kloka avvägningar rörande sina fastigheter och det saknas an-

ledning att tro att utökade undantag från bygglovsplikten för en- och två-

bostadhus, såsom de utformats i regeringens förslag, i allmänhet skulle

orsaka problem för grannarna. Samtidigt innebär den större friheten ett

ansvar att hålla sig inom de ramar som regelverket och gällande detalj-

plan och områdesbestämmelser ger. I de flesta fall finns det inget behov

från byggnadsnämndens sida att styra utformningen i detalj. Om ett så-

dant behov finns, t.ex. i särskilt värdefulla områden, bör byggnadsnämn-

den ha verktyg för att kunna säkerställa sådan styrning.

Regelverket bör inte kompliceras ytterligare genom att, så som kom-

mittén föreslagit, införa olika regler för friliggande respektive icke-friligg-

ande hus. Enligt många remissinstanser skulle en sådan reglering öka ris-

ken för tillämpningsproblem. En sådan uppdelning skulle även försvåra

byggnadsnämndernas arbete med att informera allmänheten och öka ris-

ken för att fel begås av enskilda. Det finns all anledning att minimera ris-

kerna för fel, eftersom sådana orsakar betydande arbete för byggnads-

nämnderna och kan leda till konflikter mellan grannar.

Alla de ändringar som kommittén har föreslagit bör dock inte genom-

föras eftersom påverkan på omgivningen skulle bli för stor. Detta gäller

förslaget om att uppförande av garage eller carport på högst 30 kvadrat-

meter skulle undantas från bygglovsplikt. Det gäller också förslaget om

bygglovsbefrielse för inglasning av uteplatser under skärmtak. Inte heller

Prop. 2006/07:122

49

förslaget att slopa de särskilda undantagen utanför områden med samlad

bebyggelse är aktuellt att genomföra.

Färg, fasadbeklädnad och taktäckningsmaterial

De nuvarande bestämmelserna om undantag från kravet på bygglov för

yttre ändringar av en- och tvåbostadshus gäller enbart i fråga om att färga

om en byggnad, om byggnadens karaktär därigenom inte ändras väsent-

ligt. Bygglovsfriheten i denna del bör utökas, men kommitténs förslag att

undanta alla åtgärder i fråga om färg, form eller material bedöms, åtmins-

tone för närvarande, som alltför långtgående. Utökningen av bygglovsfri-

heten bör därför begränsas till åtgärder motsvarande de som är bygglovs-

pliktiga enligt 8 kap. 3 § första stycket 1 plan- och bygglagen. Undanta-

get i 8 kap. 4 § första stycket 1 bör alltså utökas till att gälla även byte av

fasadbeklädnad och taktäckningsmaterial under den förstärkta förutsätt-

ningen att byggnadens eller områdets karaktär inte ändras väsentligt. Vä-

sentligheten bör bedömas i relation till ändringen av byggnadens utse-

ende och inte till ändringarna i sig, vilket innebär att lovplikten inte bör

bedömas t.ex. utifrån kulörförändringen som sådan utan utifrån effekten

på byggnaden, som kan variera mycket mellan olika byggnader.

Friggebodar

När det gäller friggebodar bör undantaget från bygglovsplikt inte begrän-

sas till antalet bodar utan enbart till en sammanlagd byggnadsarea om

15,0 kvadratmeter. Det innebär en utökning av den tillåtna bygglovsbe-

friade ytan med ytterligare fem kvadratmeter jämfört med dagens regler.

En utökning av den tillåtna ytan för friggebodar innebär en större an-

vändbarhet och flexibilitet för enskilda fastighetsägare. Den nuvarande

förutsättningen om en taknockshöjd på högst 3 meter bör bestå.

Uppförande av friggebodar och andra bygglovsfria åtgärder är inte fri-

tagna från de funktionskrav på byggnader som regleras i lagen (1994:847)

om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. Avsikten är inte heller

att nu ändra kraven på varsamhet enligt 3 kap. plan- och bygglagen. Åt-

gärderna är inte heller fria från bygglovsplikt i de fall komplementbygg-

nader eller andra byggnadsåtgärder placeras närmare gräns mot granne,

gata eller park än 4,5 meter. Som de nuvarande bestämmelserna är for-

mulerade – med ordet ”gränsen” – kan gränsen betyda vilken gräns som

helst, vilket naturligtvis aldrig har varit avsikten med bestämmelserna.

Den otydligheten bör åtgärdas. Det bör framgå att undantaget från bygg-

lovsplikten inte gäller närmare gränsen mot annan fastighet eller tomt än

4,5 meter. De nuvarande reglerna om grannes medgivande bör bestå.

Skärmtak, plank och murar

Skärmtak bör få uppföras i vilket antal och läge som helst utan bygglov,

dock inte över en större sammanlagd area än 15,0 kvadratmeter. Den

sammanlagda arean bör beräknas utifrån den yta på marken eller mot-

svarande som skärmtaken täcker sett i ett fågelperspektiv och inte utifrån

arean på taken som sådana.

Förutom att det kan vara praktiskt för fastighetsägaren att kunna an-

ordna något större uteplatser med skärmtak, underlättas installation av

solfångare eller solceller genom att större skärmtak tillåts. Solfångare

Prop. 2006/07:122

50

och solceller används för att omvandla solenergi till värme respektive

elektricitet. Solfångare kan placeras på hustak, garagetak, eller förråds-

tak. Den yta som behöver tas i anspråk för solfångaren varierar beroende

på det behov av uppvärmning som skall tillgodoses. För småhus behövs

sällan mer än 15 kvadratmeter.

Även murar och plank får, enligt de nuvarande reglerna, uppföras för

att anordna skyddade uteplatser i anslutning till bostadshuset. Det tillåtna

avståndet från bostadshuset bör utökas till 3,6 meter för att rymma en

mer möblerbar uteplats. Kompletterande byggnadsåtgärder för att med

dörrar eller glaspartier åstadkomma en tät klimatskärm mellan uteplatsen

och omgivningen så att uteplatsen övergår till att bli ett tillbyggt rum bör

dock även i fortsättningen kräva bygglov. I fråga om en mur eller ett

plank som anordnas på två hussidor som möts i ett hörn, bör kravet att

anordnandet måste ske inom 3,6 meter från bostadshuset kunna tillämpas

på så sätt att muren eller planket tillåts få en sträckning som ytterst, dvs.

3,6 meter från vardera husväggen, följer de linjer som parallellt med de

båda väggarna möts i ett hörn, även om resultatet blir att murens eller

plankets ytterhörn på det sättet blir på ett något längre avstånd från hus-

hörnet än 3,6 meter.

Också i bestämmelserna om skärmtak, murar och plank bör det förtyd-

ligas att undantaget från bygglovsplikten inte gäller närmare gränsen mot

annan fastighet eller tomt än 4,5 meter. De nuvarande bestämmelserna

om grannes medgivande bör bestå.

Kommunens handlingsutrymme att reglera bygglovsplikten

Kommunerna kan genom beslut om detaljplan eller områdesbestämmel-

ser öka eller minska bygglovsplikten inom vissa ramar och under vissa

förutsättningar.

Enligt 8 kap. 6 § plan- och bygglagen får kommunen genom detaljplan

eller områdesbestämmelser besluta om ökad bygglovsplikt i områden

med värdefull miljö.

Utanför områden med detaljplan får bygglovsplikt införas för omfärg-

ning och andra yttre ändringar av byggnader som avsevärt påverkar deras

yttre utseende, och för att uppföra komplementbyggnader och mindre

tillbyggnader till en- och tvåbostadshus utanför samlad bebyggelse. I om-

råden med detaljplan får bygglovsplikt införas för omfärgning av en- och

tvåbostadshus med tillhörande komplementbyggnader. Kommunen får

vidare, om det finns särskilda skäl, bestämma att bygglov krävs utanför

områden med detaljplan för att uppföra, bygga till eller ändra ekonomi-

byggnader för jord- och skogsbruk samt i vissa fall även för skyltar och

ljusanordningar.

Kommunens möjlighet att kräva bygglov i områden som utgör en vär-

defull miljö bör utökas till att avse alla ändringsåtgärder enligt 8 kap. 4 §

första stycket 1 och även uppförande av komplementbyggnader enligt

8 kap. 4 § första stycket 4.

Vid behov kan kommunen enligt bestämmelserna i 5 kap. plan- och

bygglagen dessutom bestämma om färg, material m.m. Eftersom utveck-

lingen går snabbt när det gäller nya material och metoder, kan det många

gånger dock vara lämpligt att inte låsa den framtida utformningen alltför

hårt genom sådana planbestämmelser. Det kan anses tillräckligt att kom-

Prop. 2006/07:122

51

munen genom att besluta om skyldighet att söka bygglov tillförsäkrar sig

möjlighet att diskutera olika lösningar med sökanden mot bakgrund av

eventuella informella riktlinjer som kan finnas utarbetade av kommunen

för det aktuella området.

Redaktionella förtydliganden

Reglerna om undantag från bygglovsplikt för åtgärder som avser en- och

tvåbostadshus finns i 8 kap. 4 § plan- och bygglagen. Paragrafen har ett

omfattande innehåll. För en bättre överskådlighet bör bestämmelserna re-

daktionellt delas upp i tre paragrafer – en för undantag som gäller oavsett

detaljplan, en annan för undantag som gäller i områden med detaljplan

och en tredje för undantag som gäller utanför detaljplan.

För bättre överskådlighet bör även bestämmelserna i 8 kap. 6 § få en

ny redaktionell utformning.

10

Tidsbegränsade bygglov och bygglov som

används för ändamål av säsongskaraktär

10.1

Bakgrund och gällande bestämmelser

Huvudregeln är att permanent bygglov skall beviljas för åtgärder som

kräver lov. Om förutsättningarna för bygglov saknas, kan bygglov för

tillfälliga åtgärder ges enligt 8 kap. 14 § plan- och bygglagen. Ett till-

fälligt bygglov kan avse uppförande av enkla byggnader, ändrad använd-

ning av en byggnad eller andra åtgärder som är planstridiga eller inte

långsiktigt lämpliga på platsen.

Lov för tillfälliga åtgärder kan ges för högst tio år och därefter för-

längas med högst fem år i taget till sammanlagt maximalt tjugo år.

Bygglov för tillfällig åtgärd syftade ursprungligen till att mark, som är

planlagd för viss användning, tillfälligt skall kunna tas i bruk för andra

ändamål som kan genomföras i avvaktan på att planen genomförs och

inte försvårar genomförandet. I rättspraxis har bestämmelsen tolkats så

att åtgärdens provisoriska karaktär måste framstå som reell med hänsyn

till dess syfte och till de tekniska och ekonomiska möjligheterna att återgå

till ett planenligt användningssätt (RÅ 1994 ref. 13). Det har inte be-

dömts vara tillräckligt att en byggnad är lätt demonterbar, om det sam-

tidigt framgår att behovet av byggnaden har långsiktig karaktär (RÅ 1998

not. 92).

När den tillåtna tiden för den tillfälliga åtgärden har gått ut, är det men-

ingen att den tillfälliga markanvändningen skall upphöra. Skulle så inte

ske, kan byggnadsnämnden besluta om handräckning och föreläggande

enligt bestämmelserna i 10 kap. plan- och bygglagen.

Prop. 2006/07:122

52

10.2

Tidsbegränsat bygglov

Regeringens förslag: För en åtgärd som uppfyller något eller några

men inte alla kraven för ett bygglov får ett tidsbegränsat bygglov ges,

om sökanden begär det och åtgärden avses att pågå under en begrän-

sad tid. Ett sådant lov skall ges, om åtgärden har stöd i en detaljplane-

bestämmelse om tillfällig användning av byggnad eller mark.

Ett tidsbegränsat bygglov får ges för högst fem år. Tiden kan på sö-

kandens begäran förlängas med högst fem år i taget. Den sammanlag-

da tiden får överstiga tio år endast om lovet skall användas för ända-

mål av säsongskaraktär.

Bestämmelserna om giltighetstiden för bygglov förtydligas med an-

givandet att de gäller om inte annat sägs i bestämmelserna om tillfäll-

iga bygglov.

Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.

Förslaget att tidsbegränsade lov skall kunna ges för längre tid än tio år

om lovet skall användas för ändamål av säsongskaraktär omfattas inte av

kommitténs förslag. Däremot innebär kommitténs förslag följande. Den

tid som åtgärden kan tillåtas skall vara beroende av om åtgärden upp-

fyller kraven på utformning av bebyggelsen. Om kraven uppfylls, kan

åtgärden tillåtas under längre tid. Åtgärder som uppfyller kraven fullt ut

men som strider mot gällande detaljplan bör kunna accepteras i upp till

tio år. För att åtgärder skall kunna beviljas i upp till fem år bör endast

krävas att föreskrifterna enligt förordningen (1994:1215) om tekniska

egenskapskrav på byggnadsverk m.m., BVF, är uppfyllda. I dessa fall får

lovet inte förlängas. För att åtgärder skall kunna beviljas i upp till tio år

bör krävas att de tillgodoser både kraven i BVF och de nuvarande placer-

ings- och utformningskraven i 3 kap. plan- och bygglagen. De tekniska

egenskapskraven skall i huvudsak vara uppfyllda för att lov skall kunna

tillåtas gälla i totalt tio år. Till ansökan om lov skall fogas och i bygg-

lovsbeslutet fastställas en redovisning av hur avvecklingen skall genom-

föras och marken återställas.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna har tillstyrkt

förslaget. Länsstyrelsen i Norrbottens län har anfört att det bör krävas att

åtgärden uppfyller grundläggande krav på utformning av bebyggelse och

lokalisering för att tiden skall få uppgå till tio år. Konkurrensverket har

avstyrkt en begränsning av de nuvarande möjligheterna att ge tillfälliga

bygglov, eftersom tidsbegränsade bygglov har kunnat fungera som en

nödvändig ”ventil” för näringsverksamheter, däribland handel. Hässle-

holms, Söderhamns och Tingsryds kommuner har anfört att förslaget

kommer att ställa krav på ändring av detaljplaner. Nacka kommun har

anfört att den nuvarande maximala tiden bör behållas, eftersom det kan

finnas situationer där en skälig förlängning av tillfälliga åtgärder är bättre

än att tvingas göra en kortsiktig detaljplan eller avveckla en tillfällig verk-

samhet, samt att kommunerna därför bör ges förtroendet att använda denna

möjlighet med stor restriktivitet. Södertälje kommun har efterfrågat en

övergångsbestämmelse. Föreningen Sveriges Bygglovsgranskare och Bygg-

nadsnämndssekreterare har avstyrkt förslaget eftersom det innebär en

Prop. 2006/07:122

53

skärpning. Många kommuner uppfattar det som positivt att krav kan

ställas på redovisning av åtgärder för återställande och avveckling.

Skälen för regeringens förslag

Tillfälliga åtgärder

När plan- och bygglagen infördes ansågs det inte finnas några betänklig-

heter från rättssäkerhetssynpunkt med bygglov för tillfälliga åtgärder. Ut-

gångspunkten var att det inte var till nackdel för den enskilde att under

lång tid bara ha ett sådant bygglov till stöd för sin markanvändning. Bygg-

lov för tillfälliga åtgärder skulle ses som en möjlighet som fanns i reserv

för det fall att den gällande planen utgjorde hinder för ett lov som inte är

tidsbegränsat. Reglerna om bygglov för tillfälliga åtgärder ansågs ligga i

sökandens intresse (prop. 1985/86:1 s. 723). Berörda sakägares intresse

och eventuella nackdelar för dessa till följd av bygglov för tillfälliga åt-

gärder diskuterades inte. Varken i lagtexten eller i förarbetena sägs heller

något om på vilka grunder ett sådant bygglov får ges, utöver att sökanden

begär det. Den totala avsaknaden av reella prövningsgrunder i 8 kap. 14 §

i förening med generösa tidsgränser har öppnat för en vid tillämpning, en

rad tolkningsproblem och en betydande rättsosäkerhet.

Det är oklart vad som avses med ”tillfällig åtgärd” i 8 kap. 14 § plan-

och bygglagen. Av rättspraxis framgår att åtgärden skall ha ”tillfällig

karaktär”, dvs. att den praktiskt och ekonomiskt skall vara rimlig att av-

veckla inom den avsedda tiden. Ibland har även funktionella aspekter an-

lagts, såsom att åtgärden inte får vara långsiktigt oundgänglig på platsen.

Lov för tillfällig åtgärd benämns ibland ”tillfälligt lov”, vilket kan miss-

uppfattas så att det är lovet som är provisoriskt, och att det kan ges i av-

vaktan på ett pågående planarbete. Det händer att bygglov för tillfällig

åtgärd begärs och beviljas för att undgå planändring för åtgärder som

strider mot detaljplanen och inte kan betraktas som mindre avvikelse,

men betecknas som tillfälliga åtgärder även om de är permanent avsedda.

Prövningskriterier behövs

Varken lagtexten eller förarbetena till bestämmelserna i 8 kap. 14 § plan-

och bygglagen om bygglov för tillfälliga åtgärder ger någon vägledning

för prövningen av en ansökan om ett sådant lov. Bygglovsbestämmel-

serna i 8 kap. 11 och 12 §§ är satta ur spel och därmed helt eller delvis

såväl eventuella fastighets- och detaljplaner som lämplighetskraven i 2 och

3 kap. Inga andra prövningskriterier är angivna eller uteslutna. Reger-

ingsrätten har dock uttalat att en lämplighetsbedömning skall göras som

innefattar en avvägning mellan de intressen som talar för åtgärden och de

motstående allmänna och andra intressen som skyddas av plan- och bygg-

lagen eller annan lagstiftning (RÅ 1991 not. 162).

Reglerna om bygglov för tillfälliga åtgärder har fått karaktären av en

generalklausul som tillämpas utifrån de syften som i sammanhanget be-

döms beaktansvärda. Det kan innebära att grannar får leva med olägen-

heter under mycket lång tid. En varaktighet på tjugo år uppfattas av de

berörda grannarna normalt inte som en tillfällig åtgärd. Detta kan jämfö-

ras med att byggarbeten, byggbodar och annat som kan vara till olägen-

het i näromgivningen bara skall behöva accepteras i fem år.

Prop. 2006/07:122

54

Av plan- och bygglagen framgår vad som måste ske när eller innan

tiden för ett bygglov för en tillfällig åtgärd går ut, men det följs inte all-

tid. Det som har uppförts eller vidtagits med stöd av lovet måste tas bort

eller upphöra, om inte en planändring gör att man kan ge ett bygglov som

inte är tidsbegränsat. Bygglov för en ny tillfällig åtgärd kan sökas och

ges för ytterligare tio år, efter en prövning på obestämda grunder.

I likhet med kommittén anser regeringen att bestämmelserna i 8 kap.

14 § om bygglov för tillfälliga åtgärder bör revideras och kompletteras.

Tillämpningen av bestämmelserna behöver styras upp.

Utrymmet för tidsbegränsade bygglov

För det första bör ett bygglov som ges för en tillfällig åtgärd benämnas

tidsbegränsat bygglov för att tydliggöra att lovet ges för en begränsad tid.

Ett tidsbegränsat bygglov bör kunna ges för alla slags bygglovspliktiga

åtgärder. Den nuvarande begränsningen till vissa åtgärder i 8 kap. 14 §

andra stycket plan- och bygglagen bör därför tas bort. I vissa fall kan

tidsbegränsade bygglov dessutom vara aktuella även för icke bygglovs-

pliktiga åtgärder enligt 8 kap. 21 § plan- och bygglagen. Möjligheten till

tidsbegränsade bygglov bör därför omfatta alla åtgärder som uppfyller

kraven för tidsbegränsat lov.

Huvudregeln bör även i fortsättningen vara att permanent bygglov i

första hand skall ges enligt 8 kap. 11 och 12 §§ plan- och bygglagen för

åtgärder som kräver bygglov. Först om ett sådant lov inte kan ges, bör ett

tidsbegränsat lov bli aktuellt.

För att ett tidsbegränsat bygglov skall kunna ges bör krävas att ett antal

av kraven i 8 kap. 11 eller 12 § är uppfyllda. Vilka krav eller i vilken grad

kraven skall vara uppfyllda får bedömas av byggnadsnämnden i det en-

skilda fallet, och de eventuella olägenheterna av åtgärden får vägas mot

nyttan av åtgärden. Normalt bör det krävas goda skäl för att ge bygglov

för en åtgärd som bedöms innebära större olägenheter än som accepteras

i fråga om bygglov som inte är tidsbegränsade. Samtidigt behöver det

finnas ett visst handlingsutrymme för byggnadsnämnden att göra en av-

vägning. Ett grundläggande krav som dock normalt bör vara uppfyllt är

kravet att en byggnad inte skall placeras så att den eller dess avsedda an-

vändning inverkar menligt på trafiksäkerheten eller på annat sätt medför

fara eller betydande olägenhet för omgivningen enligt 3 kap. 2 § plan- och

bygglagen. Regeringen delar inte kommitténs bedömning att åtgärdens

varaktighet bör styra vilka krav som skall ställas. Syftet med den planerade

åtgärden, snarare än dess planerade varaktighet, bör vara avgörande för

vilka krav som är rimliga. Exempelvis måste en provisorisk byggnads av-

sedda användning vara avgörande för vilka krav som är rimliga att ställa.

Liksom enligt de nuvarande bestämmelserna om tillfälligt lov bör ett

tidsbegränsat bygglov ges om åtgärden har stöd i en detaljplanebestäm-

melse om tillfällig användning av byggnad eller mark.

Avveckling av den åtgärd som fått tidsbegränsat bygglov

Avvecklingen av den byggnad eller motsvarande som omfattas av lovet

bör vara en naturlig del av de åtgärder som vidtas med stöd av ett tidsbe-

gränsat bygglov. Byggherren bär ansvaret för att avvecklingen sker och

att platsen återställs. För att en kommande avveckling skall bedömas vara

Prop. 2006/07:122

55

trovärdig bör det redan i bygglovsansökan redovisas varför bygglovet

behövs bara under en begränsad tid och hur avvecklingen skall gå till.

Av 8 kap. 20 § plan- och bygglagen framgår att de ritningar, beskriv-

ningar och uppgifter i övrigt som behövs för prövningen skall lämnas in

tillsammans med ansökan. Om ansökningshandlingarna är ofullständiga

får byggnadsnämnden förelägga sökanden att avhjälpa bristen inom viss

tid. Därför finns det inte skäl att, som kommittén har föreslagit, författ-

ningsreglera att ansökan skall innehålla en redovisning om hur avveck-

lingen skall genomföras och marken återställas.

Giltighetstid för lovet

Den sammanlagda tillåtna tiden för tidsbegränsade bygglov bör vara be-

gränsad. Tidsbegränsade bygglov bör ge byggnadsnämnden möjlighet att

effektivisera markanvändningen genom att kunna tillåta en åtgärd som är

angelägen eller önskvärd under en begränsad tid. Att tillåta en sådan åt-

gärd under en tid på upp till tjugo år framstår dock inte som rimligt.

Även tio år är en relativt lång tid, särskilt med beaktande av att grannars

och andras intressen kanske får stå tillbaka under den tiden. Samtidigt

bör tio år vara en tillräckligt lång tid för att kunna lösa t.ex. en lokalfråga

vid renovering eller ombyggnad av en skola genom tillfälliga byggnader.

Det får också anses rimligt att byggnadsnämnden efter så lång tid skall

kunna avgöra om en planändring behöver göras för den fortsatta mark-

användningen. Mot bakgrund av detta bör den sammanlagda tiden för

tidsbegränsat bygglov inte överstiga tio år. Endast när bygglovet behövs

för ändamål av säsongskaraktär bör ett tidsbegränsat lov kunna ges för

längre tid än tio år. Den frågan behandlas i nästa avsnitt.

Bestämmelserna om giltighetstiden för lov i 8 kap. 33 § plan- och bygg-

lagen bör kompletteras med ett förtydligande om att särskilda bestäm-

melser om upphörande av bygglov finns i 8 kap. 14 §.

10.3

Bygglov för ändamål av säsongskaraktär

Regeringens förslag: Om ett bygglov används för ett ändamål som

har en sådan säsongskaraktär att den åtgärd som omfattas av bygglo-

vet behöver upprepas under två eller flera år i följd, får åtgärden vidtas

igen utan ny prövning, om det sker inom ett år från det att åtgärden

senast avslutades.

Bestämmelserna om giltighetstiden för bygglov förtydligas med an-

givandet att de gäller om inte annat sägs i bestämmelserna om bygg-

lov för ändamål av säsongskaraktär.

Kommitténs förslag överensstämmer i sak med regeringens.

Remissinstanserna: Länsstyrelserna i Stockholms, Skåne, Norrbottens

och Västra Götalands län har tillstyrkt förslaget om periodiska bygglov.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har anfört att förslaget om periodiska

bygglov är bra eftersom det kan förenkla prövningen och nytt bygglov

inte behöver sökas för varje period av året. Enligt Länsstyrelsen i Norr-

bottens län kommer periodiska bygglov att uppfattas av kommunerna

som en praktisk nyhet som kommer att underlätta prövningen rörande

t.ex. uteserveringar och kiosker. Åre kommun har anfört att det är bra att

Prop. 2006/07:122

56

mark och byggnad kan användas under tiden medan kommunen faststäl-

ler en slutlig markanvändning. Mariestads kommun har anfört att perio-

diska bygglov bör kunna beviljas under längre tid än tio år. Södertälje

kommun har efterfrågat en övergångsbestämmelse. Sveriges Kommuner

och Landsting har anfört att det finns ett behov av periodiska bygglov

och att lagförslaget behöver kompletteras så att sådant lov kan beviljas i

intervaller under en längre tid än tio år om platsen är lämplig för ända-

målet. Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer har anfört att förslaget

innebär en anpassning till vad som redan görs i dag.

Skälen för regeringens förslag: Det finns behov av att införa en möj-

lighet att använda bygglov för periodiska åtgärder, dvs. åtgärder som är

säsongsbundna eller på annat sätt återkommande på samma plats. Exem-

pel på sådana åtgärder är att anlägga kioskverksamhet som bara bedrivs

under en del av året, åtgärder för återkommande evenemang såsom till-

fälliga parkeringsplatser eller skyltar som sätts upp under en del av året.

För periodiskt återkommande åtgärder innebär de nuvarande reglerna i

8 kap. plan- och bygglagen att bygglov måste sökas varje år även om

åtgärden uppfyller kraven i 11, 12 eller 14 §. Detta är inte rimligt och

föranleder onödigt merarbete både för byggnadsnämnden och enskilda.

När det av en ansökan om bygglov framgår att bygglovet avses att an-

vändas för ändamål av säsongskaraktär bör byggnadsåtgärden kunna vid-

tas och avvecklas inom ramen för den tid som beslutet om bygglov avser

utan att en ny ansökan måste ges in och en ny bygglovsprövning göras

varje gång samma åtgärd behöver vidtas igen. Det skulle underlätta för

verksamhetsutövarna och samtidigt minska byggnadsnämndernas arbets-

börda. En sådan möjlighet bör dock begränsas till de situationer då åt-

gärden verkligen vidtas varje år. I annat fall bör bygglov sökas på nytt.

När ett bygglov avses att användas endast för ändamål av säsongska-

raktär bör sökanden i sin ansökan redovisa hur avvecklingen av den upp-

förda byggnaden eller motsvarande kommer att genomföras och marken

återställas under den tid då lovet inte används.

Bestämmelserna om giltighetstiden för lov i 8 kap. 33 § plan- och bygg-

lagen bör kompletteras med ett förtydligande om att särskilda bestäm-

melser om upphörande av bygglov finns i 8 kap. 14 a §.

11

Skärpta sanktioner vid överträdelser

11.1

Bakgrund och gällande bestämmelser

Byggnadsnämnden skall enligt 10 kap. 1 § plan- och bygglagen ta upp

frågan om påföljd och ingripande så snart det finns anledning att anta att

det har skett en överträdelse av lagens bestämmelser om byggande eller

av föreskrifter eller beslut som meddelats med stöd av lagen. Påföljder

och ingripanden regleras i 10 kap. De sanktioner som kan användas är

förbud, avgifter, föreläggande och handräckning. Byggnadsnämnden kan

också ingripa på olika sätt, bl.a. genom att förbjuda att byggnadsarbeten

fortsätter eller förbjuda användning av byggnadsverk. Byggnadsnämnden

kan också förelägga fastighetsägaren att vidta rättelser eller andra åtgär-

Prop. 2006/07:122

57

der. Alternativt kan byggnadsnämnden begära särskild handräckning från

kronofogdemyndigheten så att rättelse sker.

Enligt 10 kap. plan- och bygglagen kan tre olika sanktionsavgifter tas

ut – byggnadsavgift, tilläggsavgift och särskild avgift. Typen av avgift

beror på överträdelsens natur. De administrativa rutinerna för de olika

sanktionsavgifterna skiljer sig åt.

För åtgärder som kräver bygglov, rivningslov eller marklov och som

har utförts utan sådant lov skall en byggnadsavgift tas ut. Byggnadsav-

giften skall enligt 10 kap. 4 § plan- och bygglagen bestämmas till ett be-

lopp som motsvarar fyra gånger bygglovsavgiften. Avgiften skall bestäm-

mas till minst 500 kronor. Vid ringa överträdelser kan avgiften efterges.

Avgiften skall inte tas ut om rättelse sker innan frågan om påföljd eller

ingripande har tagits upp till överläggning vid sammanträde med bygg-

nadsnämnden och inte heller om det varit fråga om rivning för att be-

gränsa omfattande skada på annan egendom eller om byggnaden skadats

väsentligt genom eldsvåda eller någon annan liknande händelse (10 kap.

5 §). Byggnadsavgiften tillfaller kommunen enligt 10 kap. 26 §.

Utöver byggnadsavgiften skall en tilläggsavgift tas ut om en byggnad

uppförs eller tillbyggnad görs utan lov, en byggnad helt eller delvis tas i

anspråk eller inreds för ett väsentligt annat ändamål än det som bygglo-

vet har getts för, eller om en byggnad rivs utan lov (10 kap. 7 §). En

tilläggsavgift skall tas ut med ett belopp som motsvarar 500 kronor per

kvadratmeter bruttoarea som åtgärden har omfattat. En bruttoarea om tio

kvadratmeter skall frånräknas. Under vissa förutsättningar får tilläggsav-

giften sättas ned eller helt efterges om ett föreläggande om rättelse har

meddelats, om rättelse skett genom handräckning eller om det annars

finns särskilda skäl (10 kap. 7 §). Frågor om tilläggsavgift prövas av läns-

rätten på talan av byggnadsnämnden enligt 10 kap. 8 §. Tilläggsavgiften

tillfaller staten enligt 10 kap. 26 §.

För vissa överträdelser, bl.a. om ett arbete utförs utan att det finns någon

kvalitetsansvarig, om någon underlåter att göra bygganmälan eller riv-

ningsanmälan eller om ett arbete utförs i strid med ett beslut som bygg-

nadsnämnden har meddelat, skall en särskild avgift tas ut på minst 200

och högst 1 000 kronor (10 kap. 6 §). Om överträdelsen är ringa, behöver

någon avgift inte tas ut. Avgiften tillfaller kommunen enligt 10 kap. 26 §.

11.2

Höjning av sanktionsavgifterna

Regeringens förslag: Nivåerna på byggnadsavgiften och den särskilda

avgiften i 10 kap. plan- och bygglagen höjs och knyts till prisbasbe-

loppets utveckling.

Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.

Kommittén har föreslagit höjningar i kronor och inte att avgifterna knyts

till prisbasbeloppet. Kommittén har föreslagit en större höjning för taket

på den särskilda avgiften. Vidare har kommittén föreslagit att en särskild

avgift skall kunna tas ut för olovligt ibruktagande och att ett föreläggande

om att anordna stängsel skall kunna utfärdas för gruvor och tunnlar som

inte är i bruk. Kommittén har också föreslagit att byggnadsnämnden även

Prop. 2006/07:122

58

i fortsättningen skall vara skyldig att ansöka om uttag av tilläggsavgift

som prövas av domstol och tillfaller staten.

Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har uttalat sig om

förslaget. Flera har beklagat att utredningen inte har lämnat förslag som

innebär en förändring av sanktionssystemet.

Skälen för regeringens förslag: Kritik har riktats mot det nuvarande

sanktionssystemet. Byggnadsnämnderna utnyttjar sällan möjligheterna

att använda sanktioner och kräver inte alltid rättelse när samhällskraven

eftersätts. Enligt en rapport från Boverket (Skrivelse med redovisning av

uppdrag om kommunernas tillämpning av bestämmelserna om byggnads-

arbeten, tillsyn och kontroll samt funktionskontroll av ventilationssys-

tem, Regeringskansliets dnr M2002/3593/H) har kommunerna minskat

resurserna för övervakning och ingripanden mot olovliga åtgärder genom

att föra över resurser från kontroll och tillsyn till bygglovsprövningen.

Kritik har riktats mot den särskilda avgiften och mot det användnings-

förbud som kan utfärdas med stöd av 9 kap. 10 § plan- och bygglagen.

Den särskilda avgiften upplevs vara så låg att den varken täcker kommu-

nens administrationskostnader eller har någon avskräckande effekt. Det

finns därför i praktiken inga verkningsfulla medel att hävda kraven på att

bygganmälan skall göras och att en kvalitetsansvarig skall finnas med när

arbetena utförs. Från kommunalt håll har anförts att det är resurskrävande

för byggnadsnämnderna att ansöka om uttag av tilläggsavgift och ta fram

underlaget för uttaget. Detta ställer krav på insatser som kommunerna

inte får täckta eftersom tilläggsavgiften tillfaller staten. Ytterligare ett

problem anses vara att byggnadsnämnderna inte upplever att de har fått

stöd i praxis när det gäller uttag av tilläggsavgift, bl.a. eftersom avgift-

erna ofta sätts ned eller efterges helt, vilket gör att hotet om avgiftsuttag

inte har någon avhållande effekt.

Tilläggsavgiften beräknas på byggnadsarea och kan därför slå orimligt

hårt i vissa situationer, exempelvis vid ändrad användning av stora loka-

ler utan avsevärda byggåtgärder. Tilläggsavgiften har reserverats för så-

dana former av olovliga handlingar som det är särskilt angeläget att mot-

verka och som oftast är av allvarligare art än ordningsförseelser och där

byggnadsavgiften inte är tillräcklig som sanktion. Riksdagens bostadsut-

skott har tidigare pekat på att det finns skäl att se över byggnadsnämnder-

nas anmälningsplikt när det gäller tilläggsavgiften (1997/98:BoU5 s. 23).

Utskottet ansåg att det är lämpligt att överväga om även tilläggsavgift-

erna bör tillfalla kommunerna.

Respekten för regelverket är grundläggande för att säkerställa att den

bebyggda miljön överensstämmer med lagens syften. Sanktionssystemet

har flera funktioner, bl.a. att få till stånd rättelser och att bestraffa den

som brutit mot reglerna. Tanken är att sanktionerna dessutom skall ha en

preventiv effekt, dvs. att avhålla enskilda från att bryta mot reglerna.

Kommittén har av tidsbrist begränsat sin översyn av sanktionsbestäm-

melserna. Enligt kommittén behöver en genomgående översyn göras för

att se om sanktionssystemets grunder bör behållas eller om det behövs

mer genomgripande ändringar. Regeringen avser att – i det fortsatta arbe-

tet med reformeringen av plan- och bygglagen – återkomma i frågan om

en översyn av hela sanktionssystemet.

Prop. 2006/07:122

59

Regeringen bedömer att det redan nu, i avvaktan på en sådan översyn,

bör vidtas åtgärder för att förbättra och underlätta kommunernas möjlig-

heter att ingripa vid överträdelser av plan- och bygglagen.

Sanktionsavgifterna i 10 kap. plan- och bygglagen bör höjas. De nu-

varande avgifterna har inte höjts sedan plan- och bygglagens tillkomst

och beloppen är därför inte anpassade till dagens förhållanden. Med hän-

syn till den prisutveckling som skett är nivån på byggnadsavgiften alltså

för låg för att den skall ha en avhållande effekt. Även den särskilda av-

giften behöver höjas betydligt.

Det är inte lämpligt att i lagtexten ange avgifternas storlek med ett

kronbelopp, eftersom lagen då skulle behöva ändras ofta. Avgifterna bör

i stället kopplas till prisbasbeloppet så att avgiftsnivån följer prisutveck-

lingen. Byggnadsavgiften (som i dag är minst 500 kronor) bör höjas så

att den uppgår till minst ett tjugondels prisbasbelopp, vilket motsvarar

drygt 2 000 kronor med det nu gällande prisbasbeloppet (40 300 kronor

för år 2007). Den lägsta nivån på den särskilda avgiften bör också höjas

till ett tjugondels prisbasbelopp.

Byggnadsavgiften bestäms utifrån den taxa som kommunen har fast-

ställt enligt 11 kap. 5 § plan- och bygglagen och skall utgå med det

minsta belopp som anges i 10 kap. 4 §, med undantag för överträdelselser

som bedöms vara ringa. Om kommunen inte har fastställt någon taxa för

åtgärden, utgår byggnadsavgiften med minimibeloppet.

Den särskilda avgiftens storlek fastställs av kommunen inom det spann

som anges i 10 kap. 6 § plan- och bygglagen. Lägsta beloppet för den

särskilda avgiften uppgår enligt regeringens förslag till ett tjugondels

prisbasbelopp vilket motsvarar det belopp som kommittén har föreslagit.

Som högsta belopp för den särskilda avgiften föreslog kommittén ett

prisbasbelopp. Det skulle innebära en höjning från 1 000 till 40 000 kro-

nor. Kommittén redovisade inga skäl för den kraftiga höjningen. Reger-

ingen bedömer att en höjning till ett halvt basbelopp är lämplig med hän-

syn till prisutvecklingen.

12

Talerätt för miljöorganisationer

Regeringens förslag: Miljöorganisationer som uppfyller kriterierna i

16 kap. 13 § miljöbalken får överklaga beslut om detaljplaner för vissa

åtgärder vars genomförande kan antas medföra en betydande miljöpå-

verkan.

Beslut om antagande av detaljplan innehållande en miljökonsekvens-

beskrivning enligt 5 kap. 18 § tredje stycket plan- och bygglagen skall

enligt bestämmelserna i 5 kap. 30 § sändas till en sådan miljöorganisa-

tion som har rätt att klaga på beslut om antagande av detaljplan.

Riksdagen godkänner att Sverige i fråga om tillträde till Århuskon-

ventionen återkallar sin reservation för genomförandet av konventio-

nens krav i artikel 9.2 om tillgång till rättslig prövning för miljöorga-

nisationer avseende sådana beslut om detaljplan som är förenade med

krav på miljökonsekvensbeskrivning.

Prop. 2006/07:122

60

Kommitténs förslag överensstämmer med regeringens men innehåller

inget förslag om att sända en underrättelse om beslut om antagande av

detaljplan i enlighet med bestämmelserna i 5 kap. 30 § plan- och bygg-

lagen till miljöorganisationerna.

Remissinstanserna har i huvudsak ställt sig positiva till förslaget.

Några kommuner har avstyrkt och menat att miljöorganisationernas över-

klaganderätt innebär en inskränkning i det kommunala självbestämman-

det i markanvändningsfrågor samtidigt som överklagandemöjligheten för-

länger handläggningstiderna. Några instanser, bl.a. Svenska Naturskydds-

föreningen, Folkhälsoinstitutet och Länsstyrelsen i Stockholms län har

anfört att förslaget inte går tillräckligt långt eftersom miljöorganisationer

i enlighet med Århuskonventionens intentioner bör tillerkännas talerätt

avseende alla beslut om detaljplaner som på grund av att det kan antas

medföra betydande miljöpåverkan bör föregås av en miljökonsekvensbe-

skrivning.

Skälen för regeringens förslag: Sverige ratificerade Århuskonventio-

nen 2005 (jfr prop. 2004/05:65, bet. 2004/05:MJU11, rskr. 2004/05:193).

Den s.k. tredje pelaren i Århuskonventionen innebär att allmänheten skall

ha en rätt att få vissa frågor prövade av en självständig instans. Det gäller

dels prövning av beslut som rör rätten till information och delaktighet i

miljöbeslut, dels prövning av handlingar och underlåtenhet att handla på

miljöns område. Därutöver kräver konventionen tillgång till både formell

och materiell rättslig prövning av vissa miljöbeslut. Enligt konventionen

skall den berörda allmänhet som har tillräckliga skäl eller i annat fall gör

gällande att en rättighet har kränkts ha rätt att föra talan. Vad som utgör

tillräckliga skäl skall avgöras i enlighet med nationell rätt och konventio-

nens syfte att ge allmänheten en omfattande rätt till överprövning. I svensk

rätt har kravet på tillräckliga skäl tolkats som att den berörda allmänheten

skall ha ställning som sakägare för att få komma till tals. Enligt Århus-

konventionen presumeras att miljöorganisationer alltid är berörda av de

beslut som faller inom konventionens tillämpningsområde. Miljöorgani-

sationer skall därför ha en mycket vidsträckt rätt till prövning.

Århuskonventionens krav på tillgång till rättslig prövning av vissa mil-

jöbeslut gäller beslut om tillstånd till de verksamheter som anges i bilaga 1

till konventionen. Det rör sig i första hand om stora miljöfarliga verk-

samheter och infrastrukturprojekt. Kraven på tillgång till rättslig pröv-

ning gäller även sådana beslut som omfattas av krav på miljökonsekvens-

beskrivning liksom andra beslut som kan ha betydande påverkan på mil-

jön. Konventionen ställer därutöver krav på tillgång till prövning av be-

slut som strider mot nationell miljölagstiftning.

I samband med att riksdagen godkände konventionen beslutade riksda-

gen om vissa lagändringar som ansågs nödvändiga för att leva upp till

åtagandena enligt konventionen och de två EG-direktiv som har koppling

till den. Det infördes bl.a. en rätt för miljöorganisationer att föra talan

mot tillståndsbeslut enligt väglagen (1971:948), lagen (1995:1649) om

byggande av järnväg, lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och

avlysning av allmän farled och allmän hamn, luftfartslagen (1957:297)

och minerallagen (1991:45). Eftersom det var angeläget att Sverige inte

skulle vänta med ratificeringen och då en nödvändig ändring i plan- och

bygglagen inte skulle hinna genomföras tillräckligt snabbt, beslutades att

Sverige skulle ratificera konventionen med en reservation för plan- och

Prop. 2006/07:122

61

bygglagens förenlighet med konventionen (prop. 2004/05:65 s. 116 f. och

125 f., bet. 2004/05:MJU11, rskr. 2004/05:193). Avsikten var att ta till-

baka reservationen efter den nödvändiga lagändringen. Först efter det

svenska tillträdet till konventionen presenterade PBL-kommittén det för-

slag som ligger till grund för denna proposition.

Det gemenskapsrättsliga genomförandet av Århuskonventionen innebär

bl.a. att även rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedöm-

ning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (MKB-

direktivet) innehåller krav på att icke-statliga miljöorganisationer som

uppfyller kraven i nationell lagstiftning skall anses ha sådant intresse av ett

beslut, en handling eller en underlåtenhet att den skall ha rätt att få det

prövat av domstol eller annat oberoende och opartiskt organ som inrättats

genom lag. Av både Århuskonventionen och MKB-direktivet följer alltså

ett krav på rätt till prövning för miljöorganisationer avseende beslut som

omfattas av förfarande med miljökonsekvensbeskrivning i MKB-direkti-

vets mening och som regleras i miljöbalken.

MKB-direktivet reglerar tillståndsprocesser för vissa särskilt angivna

projekt eller projekt som efter bedömning utifrån särskilda kriterier kan

anses ha betydande miljöpåverkan. Tillståndsprocessen enligt MKB-direk-

tivets krav är som huvudregel reglerad i miljöbalken och avslutas med

besked rörande tillstånd för en viss verksamhet. Plan- och bygglagen har

egentligen inte någon tillståndprocess för verksamheter av det slag som

direktivet syftar på. EG-kommissionen har dock kritiserat Sverige för att

inte ha genomfört MKB-direktivet på rätt sätt.

Regeringen och riksdagen har gjort bedömningen att plan- och byggla-

gens detaljplaneprocess är den enda tillståndsprocessen för vissa särskilt

angivna projekt (prop. 2004/05:59, bet. 2004/05:BoU06, rskr. 2004/05:169).

Riksdagen beslutade att krav motsvarande MKB-direktivets krav skall

gälla för vissa beslut om detaljplaner och enligt 5 kap. 18 § plan- och

bygglagen gäller därför särskilda krav på miljökonsekvensbeskrivning

när man upprättar detaljplaner som medger en sådan användning av plan-

området som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av

att området får tas i anspråk för bl.a. industriändamål, köpcentrum och

permanent campingplats.

I samband med ändringen i 5 kap. 18 § plan- och bygglagen aktualise-

rades frågan om miljöorganisationers rätt att överklaga beslut om sådana

detaljplaner. Regeringen valde att avvakta PBL-kommitténs översyn och

förslag i frågan.

Enligt PBL-kommittén hindrar inte gällande bestämmelser i plan- och

bygglagen att miljöorganisationer kommer till tals innan beslut fattas om

kommunala planer. Däremot har de i sin egenskap av miljöorganisationer

ingen rätt att överklaga beslut enligt plan- och bygglagen. Kommittén har

därför funnit att en sådan rätt måste införas för att genomföra Århuskon-

ventionen och MKB-direktivet på ett korrekt sätt.

I detta sammanhang kan nämnas att Miljöbalkskommittén i sitt slutbe-

tänkande ”Miljöbalken; miljökvalitetsnormer, miljöorganisationerna i

miljöprocessen och avgifter” (SOU 2005:59 s. 189 f.) har konstaterat att

miljöorganisationer har en viktig roll vid miljöprövningar, att miljöorga-

nisationer har överklagat få miljöärenden och att den undersökning som

kommittén gjort inte har gett något belägg för att organisationerna skulle

missbruka möjligheterna att delta eller överklaga beslut.

Prop. 2006/07:122

62

PBL-systemets huvudprincip är att det är kommunerna som har upp-

giften att göra de slutliga avvägningarna när det gäller samhällets intres-

sen. Den huvudprincipen skall hållas fast även fortsättningsvis, men med

hänsyn till MKB-direktivet och Århuskonventionen behöver det göras ett

avsteg från principen genom att införa en möjlighet för miljöorganisatio-

ner att överklaga sådana beslut som avser de särskilt angivna åtgärderna

enligt 5 kap. 18 § tredje stycket plan- och bygglagen.

Rätten för miljöorganisationerna att klaga bör föras in i en ny bestäm-

melse i 13 kap. 6 § plan- och bygglagen och begränsas till beslut att anta,

ändra eller upphäva en detaljplan som kan antas medföra betydande miljö-

påverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för verksamheter

eller åtgärder som anges i 5 kap. 18 § tredje stycket. Rätten att överklaga

begränsas alltså till och aktualiseras vid planläggning för vissa särskilt

angivna åtgärder där ett normalt förfarande tillämpas och en miljökonse-

kvensbeskrivning enligt bestämmelserna för projekt skall upprättas.

När det gäller avgränsningen av vilka organisationer som skall kunna

komma till tals avser kraven i Århuskonventionen organisationer som

främjar miljöskydd. I den svenska lagstiftningen motsvaras konventio-

nens krav av 16 kap. 13 § miljöbalken som innehåller en avgränsning för

vilka miljöorganisationer som skall ha talerätt på miljöområdet. Genom-

förandet av konventionens krav på talerätt för miljöorganisationer enligt

en rad speciallagar (t.ex. järnvägslagen) gjordes också genom en hänvis-

ning i respektive lag till den aktuella bestämmelsen i miljöbalken. I plan-

och bygglagen bör det inte göras någon annan avgränsning av kretsen

taleberättigade organisationer än den som finns i miljöbalken. Detta inne-

bär att man i plan- och bygglagen bör hänvisa till 16 kap. 13 § miljöbal-

ken, dvs. att det skall vara fråga om en ideell förening som har till ända-

mål att tillvarata naturskydds- eller miljöintressen, med minst 2 000 med-

lemmar och som har varit verksam i minst tre år. Föreningen måste där-

utöver uppfylla kraven för parts- och processbehörighet, för vilket bl.a.

krävs att det finns en behörig ställföreträdare som kan föra organisatio-

nens talan. Andra associationsformer än ideella föreningar (t.ex. stiftel-

ser), som på liknande sätt verkar inom miljöområdet, har inte motsvar-

ande talerätt.

I samband med tillträdet till Århuskonventionen (prop. 2004/05:65)

och i senare lagstiftningsärenden (prop. 2006/07:95) har kritik framförts

mot det svenska genomförandet i denna del. Bland andra Lagrådet har

anfört att kriterierna i 16 kap. 13 § miljöbalken begränsar antalet klago-

berättigade på ett sätt som gör det tveksamt om Århuskonventionens krav

verkligen är tillgodosedda. Även i detta lagstiftningsärende har Lagrådet

framfört denna synpunkt. I propositionen om Århuskonventionen (prop.

2004/05:65) förklarade den förra regeringen sin avsikt att återkomma i

frågan om miljöorganisationers talerätt och då ta hänsyn till den utveck-

ling som sker på gemenskapsrättens område där ett förslag till direktiv

om tillgång till rättslig prövning fortfarande diskuteras. Det finns därför

anledning för regeringen att komma tillbaka till denna fråga längre fram.

För att miljöorganisationerna skall få samma rätt som sakägare och

andra som under utställningstiden har lämnat synpunkter i detaljplane-

ärendet bör det göras ett tillägg i 5 kap. 30 § plan- och bygglagen som

innebär att kommunen, under de förutsättningar som anges i paragrafen,

även skall sända sitt beslut om antagande av detaljplan med fullföljds-

Prop. 2006/07:122

63

hänvisning till miljöorganisationer som har rätt att klaga enligt 13 kap.

6 § plan- och bygglagen.

Ändringen i 13 kap. 6 § plan- och bygglagen innebär att Sverige kan

återkalla en del av den reservation som gjordes i samband med ratificer-

ingen av Århuskonventionen (protokollsbeslut nr 37 vid regeringssam-

manträde den 28 april 2005, dnr M2005/2902/R). Reservationen kan

återkallas i den del som avser genomförande av konventionens krav i

artikel 9.2 om tillgång till rättslig prövning för miljöorganisationer avse-

ende sådana beslut om detaljplan som är förenade med krav på miljökon-

sekvensbeskrivning.

13

Språkliga förtydliganden

Regeringens förslag: I bestämmelserna i 6 kap. 16 § och 5 kap. 36 §

plan- och bygglagen förtydligas att ett lov inte får ges i strid med en

plan eller områdesbestämmelse i vidare mån än vad som framgår av

den respektive de paragrafer som anges i de två bestämmelserna.

I bestämmelserna i 5 kap. 7 och 16 §§, som handlar om vad kom-

munen får bestämma i detaljplan och med områdesbestämmelser, in-

förs en konsekvent användning av verbet ”bestämma” och uttryck som

”meddela bestämmelser” utmönstras.

I de paragrafer som omfattas av ändringar i sak eller följdändringar

uppdateras språket bl.a. på så sätt att termen ”iaktta” och uttrycken

”har att iaktta”, ”inte iakttas”, ”bygglov lämnas” och ”bygglov medde-

las” byts ut mot ”följa”, ”måste göra” respektive ”bygglov ges” i sina

olika böjningsformer.

Skälen för regeringens förslag: Innebörden av 6 kap. 16 § första

stycket plan- och bygglagen innehåller en språklig oklarhet då det inte

framgår om det sista ordet ”där” syftar tillbaka på ”8 kap. 11 §” eller på

”fastighetsplanen”. För att undvika tolkningsproblem bör en språklig

ändring göras som förtydligar att bygglov inte får ges i strid med en

fastighetsplan i vidare mån än vad som framgår av 8 kap. 11 §. Samma

problematik gäller för 5 kap. 36 §.

Bestämmelserna i 5 kap. 7 och 16 §§ handlar om vad kommunen får

bestämma i detaljplan eller med områdesbestämmelser. Där används

verbet ”bestämma” och uttryck som ”meddela bestämmelser” på ett in-

konsekvent sätt som ger intrycket att det ibland skulle vara fråga om

normgivning och inte förvaltningsbeslut. Paragraferna bör få en tydligare

och mer stringent formulering.

I flera av de paragrafer som berörs av ändringarna förekommer uttryck

som inte stämmer överens med det lagstiftningsspråk som används i dag.

Det gäller uttrycken ”att iaktta normer”, ”att normer inte iakttas” och ”att

ha att iaktta”. I samtliga fall har ordet ”iaktta” inte betydelsen ”betrakta”

eller ”titta på”, vilket ligger närmast till hands för en läsare i dag. Det

betyder inte heller ”beakta”. I de nu berörda paragraferna handlar ordet

”iaktta” dels om att följa regler (normer) och att inte överträda dem eller

bryta mot dem (4 kap. 1, 5 och 9 §§, 5 kap. 22 § och 12 kap. 1 §), dels

Prop. 2006/07:122

64

om vad man måste göra i en viss situation (5 kap. 30 §). Lagtexten bör

ges en ordalydelse som bättre överensstämmer med dagens språkbruk.

I paragraferna förekommer också olika uttryck för att ”ge bygglov”.

Där förekommer såväl ”meddela bygglov” som ”lämna bygglov”. Uttryc-

ket ”att ge bygglov” har en mer positiv klang och bör användas.

14

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2008.

Äldre bestämmelser gäller för ärenden som har inletts före den 1 janu-

ari 2008. Äldre bestämmelser gäller också i fråga om överklagande av

ett beslut som har meddelats före lagens ikraftträdande. Äldre bestäm-

melser om byggnadsavgift och särskild avgift gäller också för överträ-

delser som har ägt rum före lagens ikraftträdande. Äldre bestämmelser

gäller även fortsättningsvis i fråga om beslut om lov för tillfällig åt-

gärd.

Kommitténs förslag överensstämmer i sak med regeringens.

Remissinstanserna har inte haft några synpunkter i denna del.

Skälen för regeringens förslag: Lagändringarna bör träda i kraft så

snart som möjligt.

De nuvarande bestämmelserna i plan- och bygglagen bör gälla i ären-

den som har inletts före lagens ikraftträdande. På samma sätt bör nuvar-

ande talerättsbestämmelser gälla även fortsatt för beslut som har medde-

lats före lagens ikraftträdande.

Av principen om förbud mot retroaktiv strafflagstiftning följer att över-

trädelser som har begåtts innan en straffbestämmelse har trätt i kraft inte

skall omfattas av straffansvar. De föreslagna höjningarna av sanktionsav-

gifterna i 10 kap. 4 och 6 §§ bör därför endast omfatta överträdelser som

har begåtts efter den 1 januari 2008.

Många beslut om tillfällig åtgärd enligt 8 kap. 14 § plan- och byggla-

gen kommer att gälla även efter de nya reglernas ikraftträdande. Efter-

som möjligheten att söka tillfällig åtgärd ersätts av möjligheten att söka

tidsbegränsat bygglov behövs övergångsbestämmelser som klargör att de

nuvarande bestämmelserna i 8 kap. 14 § gäller även framöver för beslut

om tillfällig åtgärd som meddelats före den 1 januari 2008. Om en ansö-

kan om förlängning av beslut om tillfällig åtgärd lämnas till kommunen

efter den 1 januari 2008 bör en sådan ansökan behandlas som en ansökan

om tidsbegränsat lov enligt de nya bestämmelserna.

15

Konsekvenser av förslagen

Syftet med de föreslagna ändringarna är dels att förenkla och förtydliga

plan- och bygglagen för att underlätta tillämpningen av lagen, dels att

uppfylla åtaganden som Sverige har enligt Århuskonventionen och MKB-

direktivet (avsnitt 12). Förslagen kommer dessutom att förbättra förut-

sättningarna för att nå de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen.

Prop. 2006/07:122

65

Konsekvenser för enskilda, näringsidkare och kommuner

Förslagen bedöms ha positiva ekonomiska konsekvenser för enskilda,

näringsidkare och kommuner.

Förslagen att förtydliga den ekonomiska dimensionen vid planläggning

enligt 2 kap. plan- och bygglagen gagnar enskilda näringsidkare på flera

sätt, bl.a. blir konkurrensaspekten tydlig.

Förslaget att ta hänsyn till bl.a. översvämnings- och erosionsrisker vid

lokalisering av bebyggelse till viss mark innebär endast ett förtydligande

av det som kommunerna skall beakta vid lokaliseringsprövningen enligt

2 kap. 3 §. Förtydligandet innebär att det står klart för myndigheter, en-

skilda och företag att dessa frågor skall beaktas vid prövningen, vilket i

sin tur minskar risken för att exempelvis drabbas av kostsamma åtgärder

för att skydda byggnader och anläggningar mot översvämningar.

Förslaget att förtydliga bestämmelserna om ändring av översiktsplan

bedöms ha positiva effekter på så sätt att det blir tydligare för kommu-

nerna vilka ändringar som kan göras och att olika typer av ändringar kan

göras utan att hela översiktsplanen behöver göras om. Förslaget bedöms

också ha positiva effekter för enskilda och näringsidkare eftersom upp-

daterade eller fördjupade översiktsplaner underlättar deras planering för

etablering av verksamheter exempelvis för vindkraft.

Förslaget att i detaljplan kunna villkora bygglovsmöjligheten så att krav

kan ställas på avhjälpande av markförorening innan bygglov kan ges för

åtgärder som innebär väsentlig ändring av markens användning ökar

förutsägbarheten för näringsliv och enskilda. Förslaget innebär att en

detaljplan kan antas för ett område med föroreningar och att bygglov kan

ges för byggnadsåtgärd enligt planen när föroreningarna har avhjälpts.

Att en sådan möjlighet införs bör vara positivt för de som önskar exploa-

tera marken.

Också de föreslagna förändringarna om utökade möjligheter till undan-

tag från bygglovsplikten i 8 kap. plan- och bygglagen är positiva för

enskilda samtidigt som förslaget, enligt regeringens bedömning, endast

kommer att beröra grannar i mindre utsträckning.

Förslaget om tidsbegränsade bygglov innebär att regelverket förtydli-

gas och risken för godtycke minskar genom att tydligare krav ställs. För-

tydligandet underlättar tillämpningen av bestämmelsen för både enskilda

och kommuner. Förkortningen av den tid för vilken tidsbegränsade bygg-

lov kan lämnas gynnar dessutom grannar.

Förslaget att lov kan användas för ändamål av säsongskaraktär innebär

en förenkling eftersom den som har beviljats bygglov kan nyttja lovet

under hela den tid lovet avser utan att behöva söka bygglov på nytt varje

år då åtgärden skall vidtas. Förenklingen bedöms underlätta och minska

den administrativa bördan framför allt för mindre enskilda näringsidkare

vars verksamhet är av säsongskaraktär. Det minskade antalet ansökningar

om bygglov minskar även byggnadsnämndernas arbetsbörda.

Förslagen om sanktionsavgifterna innebär att de höjs. Detta bör med-

föra att den preventiva och avskräckande effekten av sanktionerna för-

bättras. Kommunerna får dessutom bättre verktyg för sin tillsyn.

Förslagen i sin helhet bedöms inte innebära några konsekvenser för

statsfinanserna.

Prop. 2006/07:122

66

Konsekvenser för handläggningstider

Förslaget att förtydliga plan- och bygglagens bestämmelser om ändring

av översiktsplanen bedöms underlätta planläggningen inom kommunerna.

Förslaget bedöms även underlätta flera andra plan- och byggprocesser då

uppdaterade respektive i vissa avseenden mer detaljerade översiktsplaner

underlättar förutsägbarheten för efterföljande detaljplaneläggning och

bygglovsprövning.

Regeringen bedömer vidare att de utökade undantagsbestämmelserna

från bygglovsplikten, möjligheten att bevilja tidsbegränsade bygglov och

användande av bygglov för ändamål av säsongskaraktär sannolikt kom-

mer att minska byggnadsnämndernas och enskilda näringsidkares arbets-

börda, vilket bör kunna bidra till kortare handläggningstider generellt.

Förslaget att införa en talerätt för miljöorganisationer i beslut om vissa

detaljplaner skulle eventuellt kunna fördröja genomförandet av dessa pla-

ner något. Om miljöaspekter beaktas i enlighet med bestämmelserna i 2

och 3 kap. plan- och bygglagen är det dock inte säkert att den utökade

möjligheten att överklaga detaljplaner verkligen leder till en ökad mängd

överklaganden. Ser man till de avgränsningar som finns avseende vilka

miljöorganisationer som får föra talan är det dessutom uppenbart att det i

praktiken inte är många organisationer som uppfyller kriterierna för tale-

rätt. I praktiken torde därför inte antalet överklaganden öka nämnvärt.

Miljöbalkskommittén har i sitt slutbetänkande ”Miljöbalken; miljökva-

litetsnormer, miljöorganisationerna i miljöprocessen och avgifter” (SOU

2005:59 s. 189 f.) konstaterat att miljöorganisationer har en viktig roll

vid miljöprövningar, att miljöorganisationer har överklagat få miljöären-

den och att den undersökning kommittén har gjort inte har gett belägg för

att organisationerna skulle missbruka möjligheterna att överklaga beslut.

Regeringen har aviserat att många av de problem som finns i dag beror

på brister i tillämpningen av plan- och bygglagen. Förslagen lägger grun-

den för en förbättrad tillämpning av plan- och bygglagen. Detta bör i sin

tur leda till en snabbare hantering av ärenden i plan- och byggprocessen.

16

Författningskommentar till förslaget till lag

om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)

2 kap. 2 §

Ändringen i första stycket syftar till att förtydliga att även den ekono-

miska dimensionen av hållbar utveckling (skr. 2003/04:129) skall beak-

tas vid planläggning. När det gäller detaljplaner och områdesbestäm-

melser skall en avvägning mot eventuella motstående enskilda intressen

göras. I översiktsplanen skall däremot endast beskrivas vilka allmänna

intressen som finns i olika områden och ibland också hur starka dessa

intressen är. Mer konkret innebär tillägget bl.a. att kommunen vid plan-

läggningen skall beakta grundläggande förutsättningar för etablering och

utveckling av näringslivet och kommersiell service, för byggande av be-

hövlig infrastruktur för kommunikationer och teknisk försörjning samt

för bostadsbyggande. I detta sammanhang skall kommunen beakta intres-

set av att främja en effektiv konkurrens. Att de sociala och ekologiska

Prop. 2006/07:122

67

dimensionerna av hållbar utveckling skall beaktas framgår redan av

första stycket. Genom att även den ekonomiska dimensionen får ett ut-

tryckligt författningsstöd läggs grunden för en balans mellan de tre di-

mensionerna. Stycket är utformat i enlighet med Lagrådets förslag.

Utöver ändringen i första stycket har paragrafen ändrats redaktionellt

på så sätt att andra stycket motsvarar näst sista meningen i första stycket

i den tidigare lydelsen och ett nytt tredje stycke motsvarar sista meningen

i första stycket i den tidigare lydelsen. I tredje stycket har vidare språk-

liga ändringar gjorts för bättre överensstämmelse med terminologin i

4 kap. 1 § andra stycket 3, 5 § första stycket 3 och 9 § andra stycket 2,

5 kap. 22 § första stycket 3 samt 12 kap. 1 § första stycket 3. Det nya

fjärde stycket motsvarar andra stycket i den tidigare lydelsen. Med anled-

ning av de redaktionella ändringarna i paragrafen har en konsekvens-

ändring gjorts i fjärde stycket för att tydliggöra att bestämmelsen avser

första, andra och tredje styckena.

2 kap. 3 §

Paragrafen innehåller grundläggande krav på mark som skall användas

för bebyggelse. Med bebyggelse avses också t.ex. vägar, grönområden

etc. som hör till en samlad bebyggelse (prop. 1985/86:1 s. 472). Ordet

”lokalisera” används för att ange att det här är fråga om vilka delar av

kommunen som skall bebyggas. Frågor om val av en byggnads exakta

plats på en fastighet behandlas i 3 kap. med användning av ordet ”pla-

cera”. Markens lämplighet skall bedömas med hänsyn till den bebyggelse

som avses komma till stånd. De flesta av kraven i paragrafen kan upp-

fyllas genom åtgärder av olika slag. Utgångspunkten för tillämpningen av

paragrafen är att den mark som avses användas för bebyggelse skall ha

naturliga förutsättningar för att de angivna kraven skall kunna uppfyllas.

Extraordinära åtgärder skall inte behöva vidtas (prop. 1985/86:1 s. 472).

Ändringen i första stycket 1 innebär att kommunens lämplighetspröv-

ning utökas till att även avse de boendes och övrigas säkerhet. Ändringen

har gjorts för att få överensstämmelse mellan den prövning som länsstyr-

elsen gör av kommunens beslut enligt 12 kap. 1 § och kommunens pröv-

ning enligt detta stycke.

Första stycket 2–4 är oförändrade förutom det språkliga tillägget att

det s.k. sammanbindningsordet ”och” har införts efter fjärde punkten som

är den näst sista i uppräkningen.

Första stycket 5 är nytt och innebär att risken för olyckor, översväm-

ning och erosion har lagts till som kriterier för kommunens lämplighets-

prövning. Att ett krav ställs på hänsynstagande till risken för olyckor in-

nebär att det blir överensstämmelse mellan kommunens prövning enligt

denna paragraf och den prövning som länsstyrelsen skall göra av kom-

munens beslut enligt 12 kap. 1 §. Att krav på hänsynstagande till över-

svämning och erosion har lagts till är dels en följd av att långsamt inträff-

ade översvämningar och erosion inte omfattas av ”olycka”, dels en följd

av att hänsyn till dessa naturhändelser inte har tagits vid tillämpningen av

första stycket 2 så som var tänkt i tidigare förarbeten.

Bestämmelsen behandlas i allmänmotiveringen, avsnitt 6.

Prop. 2006/07:122

68

4 kap. 1 §

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till miljö- och risk-

faktorer har tagits bort. Ändringen är en följd av att miljö- och riskfaktor-

erna, särskilt efter ändringen i 2 kap. 3 §, numera helt tas om hand i

2 kap. och därför inte behöver nämnas särskilt i denna paragraf. Den nu-

varande regleringen har lett till en del oklarheter avseende de allmänna

intressena i 2 kap. och om vissa miljö- och riskfaktorer verkligen ingår i

de allmänna intressena. Genom att ta bort hänvisningen till miljö- och

riskfaktorer har denna otydlighet undanröjts. Att hänvisningen till miljö-

och riskfaktorer tas bort innebär inte att kommunernas eller länsstyrelser-

nas redovisningsskyldighet minskas (jfr 4 kap. 9 §).

I andra stycket har ”iaktta” bytts ut mot ”följa” för att innebörden

bättre skall stämma överens med modernt språkbruk.

4 kap. 1 a §

Paragrafen är ny och har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

I första stycket anges att bestämmelserna i 1 § skall gälla även när en

översiktsplan ändras. Bestämmelserna i 1 § tillämpas i de delar som är

relevanta för ändringen. Vidare anges att en översiktsplan kan ändras på

två sätt, dels genom en ändring för viss del av kommunen, dels genom ett

tillägg för att tillgodose ett särskilt intresse. Intressen som kan motivera

en ändring genom ett tillägg till översiktsplanen är exempelvis infrastruk-

turplanering, regionala program, transportfrågor, huvudmannaskap för

väghållare, vindkraft, vattenkraft, områden för jordbruket och öppna land-

skap, grönområdesfrågor, bostadsförsörjning och kulturmiljövärden.

I andra stycket anges att en ändring av översiktsplanen för viss del av

kommunen får redovisas med en annan detaljeringsgrad för det aktuella

området än för översiktsplanen i övrigt. Ofta redovisas ändringen som en

fördjupning där det område som är aktuellt för ändringen redovisas med

en högre detaljeringsgrad än den som gäller för översiktsplanen i övrigt.

4 kap. 5 §

Jämför författningskommentaren till 1 § första stycket avseende ändringen

i punkten 2 (punkten 1 i den tidigare lydelsen).

I övrigt är ändringarna endast språkliga och redaktionella. Uttrycket

”och därvid” i den tidigare lydelsen är ålderdomligt och oklart och har

därför tagits bort. Uppgiften att ta till vara och samordna statens intressen

är en självständig uppgift och ges en egen första punkt i den nya lydel-

sen. I punkten 3 har ordet ”följs” ersatt det tidigare ”iakttas” för att inne-

börden bättre skall stämma överens med modernt språkbruk.

4 kap. 7 §

I första stycket har kravet på att en kungörelse om utställning måste ske

minst en vecka före utställningstidens början tagits bort. Fortfarande

skall en kungörelse om utställning dock ske före utställningstidens bör-

jan. Vidare har en konsekvensändring gjorts i sista meningen med anled-

ning av förtydligandet i 1 a §.

Övriga ändringar är endast språkliga.

Prop. 2006/07:122

69

4 kap. 8 §

Första stycket motsvarar första och andra styckena i den tidigare lydelsen

och har endast ändrats redaktionellt för ökad tydlighet.

Andra stycket motsvarar tredje stycket i den tidigare lydelsen. Utöver

språkliga ändringar har i stycket förtydligats att om ett förslag till över-

siktsplan avser en ändring skall sambanden med och konsekvenserna för

översiktsplanen som helhet redovisas.

4 kap. 9 §

I andra stycket har första punkten ändrats språkligt. I andra stycket andra

punkten har ”överträds” bytts ut mot ”inte följs” för överensstämmelse

med terminologin i 2 kap. 2 § tredje stycket, 4 kap. 1 § andra stycket 3

och 5 § första stycket 3, 5 kap. 22 § första stycket 3 samt 12 kap. 1 §

första stycket 3. Fjärde punkten har ändrats för att få överensstämmelse

med 2 kap. 3 § 1 och 5 samt 12 kap. 1 §.

5 kap. 7 §

I första stycket 1 har en konsekvensändring gjorts med anledning av

ändringarna i 8 kap. 6 §.

I övrigt är ändringarna språkliga och redaktionella.

I första styckets ingress har uttrycket ”meddelas bestämmelser om”

bytts ut mot ”bestämmas”. Ändringen har gjorts för att i paragrafen åstad-

komma en konsekvent användning av ”bestämma” (jfr punkten 3). Den

inkonsekventa användningen av ”bestämma” och ”meddela bestämmel-

ser” ger dessutom intrycket att det skulle vara fråga om normgivning när

det senare uttryckssättet används, vilket inte är fallet med beslut om de-

taljplan (jfr Lagrådets yttrande i förarbetena till plan- och bygglagen,

BoU 1986/87:1 s. 458 ff.).

I första stycket 3 har uttrycket ”varvid … kan bestämmas” bytts ut mot

”då det … också får bestämmas”, dels för att undvika det ålderdomliga

ordet ”varvid”, dels för att åstadkomma en konsekvent användning av

ordet ”får” (jfr t.ex. fjärde punkten).

För ökad tydlighet av första stycket 4 har punkten delats in i under-

punkterna a–d. Här har också uttrycket ”varvid får meddelas …bestäm-

melser” bytts ut mot ”då det också får bestämmas …” (jfr kommentaren

till första styckets ingress och tredje punkten). Detta har föranlett de kon-

sekvensändringarna att uttrycken ”…får meddelas varsamhetsbestämmel-

ser” och ”…skyddsbestämmelser” har bytts ut mot ”får bestämmas om

varsamhet” (punktens ingress tillsammans med underpunkten a) respek-

tive ”får bestämmas om skydd” (punktens ingress tillsammans med

underpunkten b). Första stycket 4 d har språkligt ändrats för att göra den

tydligare i frågan om vad som menas. Punkten d motsvarar den tidigare

formuleringen ”samt sådana bestämmelser i fråga om andra ändringar av

byggnader än tillbyggnader som får utfärdas med stöd av föreskrifter en-

ligt 21 § lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk,

m.m.” Den sistnämnda paragrafen är ett bemyndigande att meddela före-

skrifter om tekniska egenskapskrav som byggnadsverk skall uppfylla.

Med stöd av det normgivningsbemyndigandet har regeringen i 17 § för-

ordningen (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk,

m.m. föreskrivit att kommunen i detaljplan eller områdesbestämmelser

Prop. 2006/07:122

70

får bestämma lägre krav vid andra ändringar av byggnader än tillbygg-

nader än vad som krävs enligt förordningens bestämmelser om vilka krav

som skall vara uppfyllda. Innebörden av den bestämmelse som nu ges

beteckningen d är alltså att kommunen i detaljplanen får – i fråga om

andra ändringar av byggnader än tillbyggnader – bestämma kravnivån för

de tekniska egenskapskraven i den mån som ett sådant utrymme har getts

i föreskrifter som har meddelats med stöd av 21 § lagen om tekniska

egenskapskrav. Bestämmelsen har i underpunkten d formulerats så att

detta framgår tydligare.

Av samma skäl som framgått i det föregående har i första stycket 6

uttrycket ”varvid får meddelas skyddsbestämmelser för…” bytts ut mot

”då det också får bestämmas om skydd för…” . I punkten har dessutom,

uttrycket ”för vilka kommunen inte skall vara huvudman” bytts ut mot

”som kommunen inte skall vara huvudman för”. En motsvarande ändring

har gjorts i första stycket 13.

I konsekvens med de nu gjorda språkliga förtydligandena har i andra

stycket uttrycket ”får … meddelas bestämmelser” bytts ut mot ”får …

bestämmas”. Sista meningen i stycket har också moderniserats språkligt.

5 kap. 8 §

Fjärde punkten är ny. Bestämmelsen innebär att kommunen i detaljpla-

nen får bestämma att bygglov inte skall ges till en åtgärd som innebär en

väsentlig ändring av markens användning förrän en markförorening har

avhjälpts. För att markera att kommunen innan denna typ av villkor

beslutas skall vara förvissad om att den villkorade åtgärden leder till

lämplighet för byggande har lagts till ”om markens lämplighet för bygg-

ande kan säkerställas med det”. Övriga ändringar i paragrafen är endast

språkliga.

5 kap. 16 §

I punkten 1 har en konsekvensändring gjorts med anledning av ändring-

arna i 8 kap. 6 §.

I övrigt har det i punkterna 4 och 5 gjorts likadana språkliga och redak-

tionella ändringar som i 5 kap. 7 §.

5 kap. 22 §

Ändringarna är endast språkliga och i konsekvens med andra ändringar i

liknande bestämmelser. I andra punkten har ”iakttas” bytts ut mot ”följs”

för att innebörden bättre skall stämma överens med modernt språkbruk.

5 kap. 30 §

I första stycket 2 har en konsekvensändring gjorts till följd av att vissa

ideella föreningar har getts talerätt i vissa fall i 13 kap. 6 §. Dessa fören-

ingar skall ha samma rätt att få information som övriga klagoberättigade.

Övriga ändringar i paragrafen är endast språkliga.

Prop. 2006/07:122

71

5 kap. 36 §

I första stycket har förtydligats att lov inte får ges i strid mot detaljplan

eller områdesbestämmelser i större utsträckning än vad som framgår av

de paragrafer som räknas upp i första styckets inledning.

Andra stycket har konsekvensändrats med anledning av uppdelningen

av undantagsbestämmelserna från den tidigare 8 kap. 4 § till de nya 8 kap.

4–4 b §§ där innehållet i tidigare 8 kap. 4 § första stycket återfinns i

8 kap. 4 och 4 a §§.

6 kap. 16 §

I första stycket har förtydligats att bygglov inte får ges i strid mot

fastighetsplan i större utsträckning än vad som framgår av 8 kap. 11 §.

Andra stycket har konsekvensändrats med anledning av uppdelningen

av undantagsbestämmelserna från den tidigare 8 kap. 4 § till de nya 8 kap.

4–4 b §§ där innehållet i tidigare 8 kap. 4 § första stycket återfinns i

8 kap. 4 och 4 a §§.

I tredje stycket har endast en språklig ändring gjorts.

8 kap. 1 §

Tredje stycket har konsekvensändrats med anledning av uppdelningen av

undantagsbestämmelserna från den tidigare 8 kap. 4 § till de nya 8 kap. 4–

4 b §§. I övrigt har endast språkliga ändringar gjorts.

8 kap. 3 §

Andra stycket har konsekvensändrats med anledning av uppdelningen av

undantagsbestämmelserna från den tidigare 8 kap. 4 § till de nya 8 kap. 4–

4 b §§. I övrigt har endast språkliga ändringar gjorts.

8 kap. 4 §

Paragrafens första stycke motsvarar innehållet i tidigare 8 kap. 4 § första

stycket 2–4 och avser undantag från bygglovsplikt oavsett om det avser

byggnader inom detaljplanelagt område eller inte. Av 5 kap. 36 § andra

stycket framgår att åtgärder enligt 8 kap. 4 § får vidtas även om de strider

mot detaljplan eller områdesbestämmelser.

Första stycket 1 avser anordnande av skyddade uteplatser med hjälp av

murar och plank. För att öka möblerbarheten på sådana uteplatser utökas

det avstånd som muren eller planket får ha från huset till 3,6 meter.

I fråga om en mur eller ett plank som anordnas på två hussidor som möts

i ett hörn, bör kravet att anordnandet måste ske inom 3,6 meter från

bostadshuset kunna tillämpas på så sätt att muren eller planket tillåts få

en sträckning som ytterst, dvs. 3,6 meter från vardera husväggen, följer

de linjer som parallellt med de båda väggarna möts i ett hörn, även om

resultatet blir att murens eller plankets ytterhörn på det sättet blir på ett

något längre avstånd från hushörnet än 3,6 meter. För att undanröja

otydligheten i de nuvarande bestämmelserna om vilken gräns som avses

förtydligas att undantaget från bygglovsplikten gäller anordnande på

visst avstånd från en annan fastighet eller tomt.

I första stycket 2 har storleken på skärmtak som kan anordnas på

tomten utan bygglov utökats. Skärmtaken skall få uppföras i vilket antal

Prop. 2006/07:122

72

och läge som helst utan bygglov, de får dock inte tillsammans täcka en

större area än 15 kvadratmeter. Den sammanlagda arean bör beräknas

utifrån den yta på marken eller motsvarande som skärmtaken täcker sett

från ett fågelperspektiv och inte utifrån arean på taken som sådana. Vid

beräkningen av den sammanlagda ytan skall även ingå sådana skärmtak

som har anordnats bygglovsfritt med stöd av 8 kap. 4 § i dess tidigare

lydelse. Liksom i första punkten tydliggörs vidare att det är en annan

fastighet eller tomt som skärmtaket inte får placeras närmare än 4,5

meter. I detaljplan kan anges att bebyggelse på tomt inte får ta upp större

area än visst angivet mått. Skärmtak som är undantagna från bygglovsplikt

i enlighet med denna punkt skall inte räknas in i sådan area enligt 5 kap.

36 § andra stycket.

I första stycket 3 har komplementbyggnaders, s.k. friggebodars, bygg-

nadsarea utökas till 15 kvadratmeter. Begränsningen till två komplement-

byggnader har tagits bort samtidigt som det har tydliggjorts att samtliga

komplementbyggnader som uppförs på tomten med stöd av denna be-

stämmelse tillsammans får ta i anspråk maximalt 15 kvadratmeter. Vid

beräkningen av den sammanlagda ytan skall även ingå sådana komple-

mentbyggnader som har uppförts bygglovsfritt med stöd av 8 kap. 4 § i

dess tidigare lydelse. Liksom i första och andra punkterna tydliggörs att

det är en annan fastighet eller tomt som komplementbyggnaden skall an-

ordnas på visst avstånd ifrån. Även för komplementbyggnader gäller att

de inte skall räknas in i sådan area för bebyggelse på tomt som angetts i

detaljplan. Jfr författningskommentaren till andra punkten.

Andra stycket motsvarar de delar av tredje stycket i den tidigare lydel-

sen som avsåg första stycket andra–fjärde punkterna. Bestämmelsen är

oförändrad i sak utöver förtydligandet att det även i denna bestämmelse

handlar om avståndet till en annan fastighet eller tomt.

Tredje stycket motsvarar sista stycket i paragrafens tidigare lydelse

men har fått en annan språklig utformning som gör tydligt att undantag

enligt den här paragrafen inte gäller om kommunen har bestämt annat

med stöd av 6 § första stycket 1 a. Innehållsmässigt är stycket en nyhet

på så sätt att den tidigare lydelsen inte innehöll någon hänvisning till de

undantag som anges i första stycket 3 (tidigare första stycket 4).

8 kap. 4 a §

Paragrafens första stycke motsvarar innehållet i tidigare 8 kap. 4 § första

stycket 1 och avser undantag från bygglovsplikt inom detaljplanelagt

område. Bygglovsfriheten har utvidgats till att även avse åtgärderna att

byta fasadbeklädnad och taktäckningsmaterial. För att åtgärderna skall

vara undantagna från bygglovsplikt ställs krav på att åtgärderna inte får

innebära att byggnadens eller områdets karaktär ändras väsentligt.

Andra stycket motsvarar sista stycket i den tidigare lydelsen av 8 kap.

4 § men har fått en annan språklig utformning som gör tydligt att undan-

tag enligt den här paragrafen inte gäller om kommunen har bestämt annat

med stöd av 6 § första stycket 1 a.

Liksom för åtgärder enligt 8 kap. 4 § följer av 5 kap. 36 § andra stycket

att åtgärder enligt 8 kap. 4 a § får vidtas även om de strider mot detalj-

plan eller områdesbestämmelser.

Prop. 2006/07:122

73

8 kap. 4 b §

Paragrafens första stycke motsvarar innehållet i tidigare 8 kap. 4 § andra

stycket och avser undantag från bygglovsplikt utanför detaljplanelagt

område.

Andra stycket motsvarar de relevanta delarna av tredje stycket i den

tidigare lydelsen av 8 kap. 4 §. Bestämmelserna är oförändrade i sak ut-

över förtydligandet att det även i denna bestämmelse handlar om avstån-

det till en annan fastighet eller tomt.

Tredje stycket motsvarar sista stycket i den tidigare lydelsen av 8 kap.

4 § men har fått en annan språklig utformning som gör tydligt att undan-

tag enligt den här paragrafen inte gäller om kommunen har bestämt annat

med stöd av 6 § första stycket 2.

8 kap. 6 §

Paragrafen anger kommunernas möjligheter att utvidga bygglovsplikten i

några olika situationer där kommunerna behöver slå vakt om bl.a. värde-

fulla miljöer. I detta lagstiftningsärende har endast redaktionella ändringar

gjorts. Förarbeten med närmare redogörelse för hur bestämmelserna i

paragrafen bör tillämpas finns framför allt i proposition 1985/86:1, men

även i Bostadsutskottets betänkande BoU 1986/87:4 och i propositionerna

1989/90:37, 1990/91:146 och 1997/98:90.

I första stycket har konsekvensändringar gjorts med anledning av

ändringarna i 4 § och de nya 4 a och 4 b §§.

För ökad tydlighet har paragrafen i övrigt ändrats redaktionellt på så

sätt att det som gäller endast i fråga om områden med detaljplan anges i

första stycket 1 medan det som gäller endast i fråga om områden utanför

detaljplan anges i första stycket 2 och 3. Punkten 2 motsvarar andra

stycket i paragrafens tidigare lydelse. Med hänsyn till att det redan enligt

den tidigare lydelsen är tillräckligt att besluta om områdesbestämmelser

för att kommunen skall få rätt att med områdesbestämmelser bestämma

att bygglov krävs för de angivna åtgärderna, är rekvisitet ”i områden som

utgör en värdefull miljö” överflödigt i bestämmelsen (andra stycket i den

tidigare lydelsen) och har därför utgått (punkten 2 i den nya lydelsen). I

första stycket 4 har samlats de bestämmelser som förutsätter att det finns

särskilda skäl och gäller i fråga om områden såväl inom som utanför

detaljplan.

De nya formuleringarna i första stycket har gjort att det tidigare tredje

stycket är överflödigt.

Sista stycket har konsekvensändrats och ändrats språkligt.

8 kap. 14 §

Paragrafen handlar om bygglov för tidsbegränsade åtgärder.

I första stycket har benämningen på de tidigare byggloven för tillfällig

åtgärd ändrats till tidsbegränsat bygglov. Vidare har tydliggjorts att tids-

begränsade bygglov inte kan ges om den bygglovspliktiga åtgärden upp-

fyller alla kraven enligt 11 eller 12 §. För att kunna ge ett tidsbegränsat

bygglov måste byggnadsåtgärden dock uppfylla ett antal av kraven i 11

eller 12 §. Liksom tidigare gäller för tidsbegränsat bygglov att lov skall

ges om åtgärden har stöd i en detaljplan om tillfällig användning av

Prop. 2006/07:122

74

byggnad eller mark. Av 5 kap. 7 § första stycket 9 framgår att sådana

planbestämmelser kan meddelas.

I andra stycket finns bestämmelser om för hur lång tid ett tidsbegrän-

sat bygglov kan ges. Endast om fråga är om lov som används för ändamål

av säsongskaraktär i enlighet med 14 a § kan lov ges för längre tid än tio

år. När tiden för lovet har gått ut skall den markanvändningen upphöra.

Om så inte sker, kan kommunen tillämpa bestämmelserna i 10 kap. plan-

och bygglagen för att åstadkomma rättelse.

8 kap. 14 a §

Paragrafen är ny och reglerar de fall då åtgärder för vilka bygglov har

getts enligt 11, 12 eller 14 § används endast för ändamål av säsongs-

karaktär. I sådana fall skall en ny ansökan om bygglov inte behöva göras

varje år då åtgärden skall vidtas. I stället skall åtgärden få påbörjas och

avslutas i enlighet med beslutet om bygglov under den tid som bygglovet

avser, dock under förutsättningen att åtgärden upprepas varje år. Om

bygglovet har getts med stöd av 11 eller 12 § kan bestämmelsen innebära

att åtgärden kan komma att upprepas under ett obegränsat antal år.

Exempel på åtgärder för vilka periodiskt användande av bygglovet kan

bli aktuellt är åtgärder för att anlägga kioskverksamhet som bara bedrivs

under del av år, åtgärder för återkommande evenemang såsom tillfälliga

parkeringsplatser eller skyltar som sätts upp under del av år. När ett

bygglov används periodiskt på detta sätt bör byggherren i samband med

den ursprungliga bygglovsansökan foga en redovisning av hur avveck-

lingen av åtgärden skall genomföras och marken återställas under den tid

då lovet inte nyttjas.

8 kap. 33 §

Paragrafen har tillförts en upplysning om att särskilda bestämmelser om

upphörande av lov finns i 14 och 14 a §§ utöver de generella bestäm-

melserna i paragrafen. Även lov enligt 14 och 14 a §§ upphör dock att

gälla om åtgärden inte har påbörjats inom två år och har avslutats inom

fem år från dagen för beslut om lov.

Andra stycket i paragrafens tidigare lydelse har tagits bort som en följd

av ändringen i paragrafen.

9 kap. 3 §

En konsekvensändring har gjorts i första punkten med anledning av

ändringarna i 4 § och de nya 4 a och 4 b §§. I övrigt har paragrafen

endast ändrats redaktionellt.

10 kap. 4 §

Första och tredje styckena är oförändrade förutom språkliga justeringar.

I andra stycket justeras det belopp till vilket byggnadsavgiften skall

bestämmas samtidigt som det knyts till prisbasbeloppets utveckling.

Prop. 2006/07:122

75

10 kap. 6 §

Första stycket är oförändrat förutom språkliga justeringar.

I andra stycket har det belopp till vilket den särskilda avgiften skall

bestämmas justerats samtidigt som det har knutits till prisbasbeloppets

utveckling.

12 kap. 1 §

Tredje punkten har ändrats språkligt. Uttrycket ”inte iakttas” har bytts ut

mot ”inte följs” för att innebörden bättre skall stämma överens med mo-

dernt språkbruk och terminologin i 2 kap. 2 § tredje stycket, 4 kap. 1 §

andra stycket 3, 5 § första stycket 3 och 9 § andra stycket 2 samt 5 kap.

22 § första stycket 3.

Fjärde punkten har ändrats för att få överensstämmelse med 2 kap. 3 §

1 och 5.

Övriga punkter är oförändrade.

13 kap. 6 §

Paragrafen är ny. Bestämmelsen ger möjlighet för sådana ideella fören-

ingar som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken att överklaga beslut att anta,

ändra eller upphäva detaljplan som avser område som får tas i anspråk

för verksamhet eller åtgärd som avses i 5 kap. 18 § tredje stycket. Be-

stämmelsen medför att den reservation som gjordes i samband med Sve-

riges ratificering av Århuskonventionen (prop. 2004/05:65 s. 116) avse-

ende miljöorganisationers tillgång till rättslig prövning i vissa ärenden

enligt plan- och bygglagen kan tas tillbaka.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Ikraftträdandet och övergångsbestämmelserna behandlas i avsnitt 14.

Prop. 2006/07:122

Bilaga 1

76

PBL-kommitténs lagförslag

Utdrag ur lagförslagen i PBL-kommitténs betänkande ”Får jag lov? Om

planering och byggande” (SOU 2005:77). Det som återges här är lagför-

slagets ingress och de delar av lagförslaget som har samband med pro-

positionens förslag.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Prop. 2006/07:122

Bilaga 1

77

Prop. 2006/07:122

Bilaga 1

78

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Prop. 2006/07:122

Bilaga 1

79

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Prop. 2006/07:122

Bilaga 1

80

Prop. 2006/07:122

Bilaga 1

81

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Prop. 2006/07:122

Bilaga 1

82

Prop. 2006/07:122

Bilaga 1

83

Prop. 2006/07:122

Bilaga 1

84

Prop. 2006/07:122

Bilaga 1

85

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Prop. 2006/07:122

Bilaga 1

86

Prop. 2006/07:122

Bilaga 1

87

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Prop. 2006/07:122

Bilaga 1

88

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Prop. 2006/07:122

Bilaga 1

89

Prop. 2006/07:122

Bilaga 1

90

Prop. 2006/07:122

Bilaga 1

91

Prop. 2006/07:122

Bilaga 1

92

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Prop. 2006/07:122

Bilaga 1

93

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Prop. 2006/07:122

Bilaga 1

94

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Prop. 2006/07:122

Bilaga 1

95

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Prop. 2006/07:122

Bilaga 2

96

Förteckning över remissinstanserna

Följande remissinstanser har getts tillfälle att yttra sig

Riksdagens ombudsmän, JO, Riksrevisionen, Högsta domstolen, Svea

hovrätt (Miljööverdomstolen), Stockholms tingsrätt (fastighetsdomstolen

och miljödomstolen), Växjö tingsrätt (fastighetsdomstolen och miljödom-

stolen, Vänersborgs tingsrätt (fastighetsdomstolen och miljödomstolen),

Östersunds tingsrätt (fastighetsdomstolen och miljödomstolen), Umeå tings-

rätt (fastighetsdomstolen och miljödomstolen), Regeringsrättens ledamö-

ter, Kammarrätten i Göteborg, Kammarrätten i Sundsvall, Länsrätten i

Stockholms län, Länsrätten i Skåne län, Länsrätten i Göteborg, Länsrätten

i Vänersborg, Länsrätten i Västerbottens län, Länsrätten i Norrbottens län,

Länsrätten i Kronobergs län, Länsrätten i Örebro län, Domstolsverket,

Integrationsverket, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Kom-

merskollegium, Försvarsmakten, Krisberedskapsmyndigheten, Statens rädd-

ningsverk, Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut, Handikappombuds-

mannen, Barnombudsmannen, Statens fastighetsverk, Ekonomistyrnings-

verket, Fortifikationsverket, Kammarkollegiet, Statskontoret, länsstyrel-

serna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings,

Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Skåne, Hallands, Västra Göta-

lands, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Dalarnas, Gävleborgs, Väster-

norrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, Ungdomsstyrel-

sen, Kungl. Tekniska högskolan, Uppsala universitet, Lunds tekniska hög-

skola, Blekinge Tekniska Högskola, Chalmers tekniska högskola, Riks-

antikvarieämbetet, Statens jordbruksverk, Fiskeriverket, Sametinget, Kon-

sumentverket, Sveriges lantbruksuniversitet, Naturvårdsverket, Statens

geotekniska institut, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,

Boverket, Lantmäteriverket, Forskningsrådet för miljö, areella näringar

och samhällsbyggande, Affärsverket svenska kraftnät, Statens energimyn-

dighet, Post- och telestyrelsen, Banverket, Järnvägsstyrelsen, Vägverket,

Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Luftfartsstyrelsen, Statens institut för

kommunikationsanalys, Arbetsmiljöverket, Jämställdhetsombudsmannen,

Konkurrensverket, Sveriges geologiska undersökning, Skogsstyrelsen,

Glesbygdsverket, Verket för näringslivsutveckling, Institutet för tillväxt-

politiska studier, samtliga 290 kommuner, Stockholms läns landsting

(Regionplane- och trafikkontoret), Landstinget i Skåne län, Landstinget i

Västra Götalands län, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, Handikapp-

förbundens samarbetsorgan, De handikappades riksförbund, Sveriges Kom-

muner och Landsting, Svenska samernas riksförbund, Riksförbundet en-

skilda vägar, Svenska naturskyddsföreningen, Sveriges advokatsamfund,

Svensk handel, Svenskt näringsliv, Företagarna, Lantbrukarnas riksför-

bund, Svensk energi, Svensk fjärrvärme, Svenska brandskyddsfören-

ingen, Svensk teknik och design, Sveriges riksidrottsförbund, Närings-

livets regelnämnd, Byggherreforum, Byggsektorns kretsloppsråd, Cent-

rumutveckling, De små kommunernas samverkan, Egnahemsägarnas

riksförbund, Fastighetsägarna Sverige, Folkrörelserådet Hela Sverige ska

leva!, Funktionskontrollanternas förening, Föreningen för samhällspla-

nering, Föreningen Svenskt flyg, Föreningen Sveriges bygglovsgranskare

Prop. 2006/07:122

Bilaga 2

97

och byggnadsnämndssekreterare, Föreningen Sveriges byggnadsinspek-

törer, Föreningen Sveriges praktiserande byggnadsantikvarier, Förpack-

nings- och tidningsinsamlingen, Handelns utredningsinstitut, HSB riks-

förbund, Hyresgästföreningen (riksförbundet), Kommunalförbunden Re-

gion Blekinge, Region Dalarna, Region Halland, Regionförbundet i Kal-

mar län, Regionförbundet Jönköpings län, Regionförbundet Sörmland,

Regionförbundet Uppsala län och Regionförbundet Östsam, Kvalitets-

ansvarigas riksförening, Kvinnors byggforum, Landsrådet för Sveriges

ungdomsorganisationer, Lantmätareföreningen, Nordic Center for Spatial

Development, Nordregio, Riksbyggen, Rådet för byggkvalitet, Samver-

kansforum för statliga byggherrar och förvaltare, Skärgårdarnas Riksför-

bund, Svensk dagligvaruhandel, Svenska byggingenjörers riksförbund,

Svenska byggnadsvårdsföreningen, Svenska lokaltrafikföreningen, Sven-

ska renhållningsverksföreningen, Svenska UMTS nät AB, Sveriges all-

männyttiga bostadsföretag, Sveriges arkitekter, Sveriges bostadsrätts-

centrum AB, Sveriges byggindustrier, Sveriges energiföreningars riksor-

ganisation, Sveriges fiskares riksförbund, Sveriges kommunaltekniska

förening, Sveriges konsumentråd, Sveriges stadsarkitektförening, Swe-

dish Standards Institute, Synskadades riksförbund, Villaägarnas riksför-

bund, Vindkraftens investerare och projektörer, Vindkraftsleverantörerna

i Sverige, VVS-tekniska föreningen, Återvinningsindustrierna.

Prop. 2006/07:122

Bilaga 3

98

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)

Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (1987:10)

dels att 2 kap. 2 och 3 §§, 4 kap. 1, 5, 7–9 §§, 5 kap. 7, 8, 16, 22, 30

och 36 §§, 6 kap. 16 §, 8 kap. 1, 3, 4, 6, 14 och 33 §§, 9 kap. 3 §, 10 kap.

4 och 6 §§ och 12 kap. 1 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer 4 kap. 1 a §, 8 kap.

4 a, 4 b och 14 a §§ och 13 kap. 6 § av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

2 §

Planläggning skall, med beaktande

av natur- och kulturvärden, främja

en ändamålsenlig struktur och en

estetiskt tilltalande utformning av

bebyggelse, grönområden, kommu-

nikationsleder och andra anlägg-

ningar. Även en från social syn-

punkt god livsmiljö, goda miljö-

förhållanden i övrigt samt en lång-

siktigt god hushållning med mark

och vatten och med energi och rå-

varor skall främjas. Hänsyn skall

tas till förhållandena i angränsande

kommuner. Planläggning får inte

medverka till att en miljökvalitets-

norm enligt 5 kap. miljöbalken

överträds.

Planläggning skall, med beaktande

av natur- och kulturvärden, främja

en ändamålsenlig struktur och en

estetiskt tilltalande utformning av

bebyggelse, grönområden, kommu-

nikationsleder och andra anlägg-

ningar. Även en från social syn-

punkt god livsmiljö, goda miljö-

förhållanden i övrigt samt en lång-

siktigt god hushållning med mark

och vatten och med energi och rå-

varor skall främjas. En god ekono-

misk tillväxt och en väl fungerande

konkurrens skall underlättas.

Vid planläggning skall hänsyn

tas till förhållandena i angränsande

kommuner.

Planläggning får inte medverka

till att en miljökvalitetsnorm enligt

5 kap. miljöbalken överträds.

Vad som anges i första stycket

skall beaktas även i andra ärenden

enligt denna lag.

Det som sägs i första–tredje

styckena skall beaktas även i andra

ärenden enligt denna lag.

Prop. 2006/07:122

Bilaga 3

99

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §

Bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med

hänsyn till

1. de boendes och övrigas hälsa,

1. de boendes och övrigas hälsa

och säkerhet,

2. jord, berg- och vattenförhållandena,

3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning och avlopp samt

annan samhällsservice,

4. möjligheterna att förebygga

vatten- och luftföroreningar samt

bullerstörningar.

4. möjligheterna att förebygga

vatten- och luftföroreningar samt

bullerstörningar, och

5. risken för olyckor, översväm-

ning och erosion.

Bebyggelse och anläggningar som för sin funktion kräver tillförsel av

energi skall lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till

energiförsörjningen och energihushållningen.

4 kap.

1 §

I översiktsplanen skall redovisas

de allmänna intressen enligt 2 kap.

och de miljö- och riskfaktorer som

bör beaktas vid beslut om använd-

ningen av mark- och vattenområ-

den. Vid redovisningen skall riks-

intressen enligt 3 eller 4 kap. mil-

jöbalken anges särskilt.

I översiktsplanen skall redovisas

de allmänna intressen enligt 2 kap.

som bör beaktas vid beslut om an-

vändningen av mark- och vatten-

områden. Vid redovisningen skall

riksintressen enligt 3 eller 4 kap.

miljöbalken anges särskilt.

Av planen skall framgå

1. grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och

vattenområden,

2. kommunens syn på hur den

byggda miljön skall utvecklas och

bevaras,

2. kommunens syn på hur den

byggda miljön skall utvecklas och

bevaras, och

3. hur kommunen avser att till-

godose de redovisade riksintressena

och iaktta gällande miljökvalitets-

normer.

3. hur kommunen avser att till-

godose de redovisade riksintressena

och följa gällande miljökvalitets-

normer.

Översiktsplanens innebörd och konsekvenser skall kunna utläsas utan

svårighet.

Prop. 2006/07:122

Bilaga 3

100

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 a §

Det som sägs i 1 § gäller i rele-

vanta delar också när översikts-

planen ändras för en viss del av

kommunen eller genom ett tillägg

för en särskild verksamhet eller ett

intresseområde.

En ändring av planen för en viss

del av kommunen kan redovisas

genom en fördjupning av planen

som innebär att den får en ökad

detaljeringsgrad för det aktuella

området.

5 §

Under samrådet skall länsstyrelsen

särskilt ta till vara och samordna

statens intressen och därvid

Under samrådet skall länsstyrelsen

särskilt

1. ta till vara och samordna sta-

tens intressen,

1.

tillhandahålla underlag för

kommunens bedömningar och ge

råd i fråga om sådana allmänna

intressen enligt 2 kap. och sådana

miljö- och riskfaktorer som bör be-

aktas vid beslut om användningen

av mark- och vattenområden,

2.

tillhandahålla underlag för

kommunens bedömningar och ge

råd i fråga om sådana allmänna

intressen enligt 2 kap. som bör be-

aktas vid beslut om användningen

av mark- och vattenområden,

2. verka för att riksintressen en-

ligt 3 och 4 kap. miljöbalken till-

godoses och miljökvalitetsnormer

enligt 5 kap. miljöbalken iakttas,

och

3. verka för att riksintressen en-

ligt 3 och 4 kap. miljöbalken till-

godoses och miljökvalitetsnormer

enligt 5 kap. miljöbalken följs, och

3. verka för att sådana frågor om

användningen av mark- och vatten-

områden som angår två eller flera

kommuner samordnas på ett lämp-

ligt sätt.

4. verka för att sådana frågor om

användningen av mark- och vatten-

områden som angår två eller flera

kommuner samordnas på ett lämp-

ligt sätt.

7 §

Kungörelse om utställningen av

planförslaget skall minst en vecka

före utställningstidens början anslås

på kommunens anslagstavla och in-

föras i ortstidning. Av kungörelsen

skall framgå var utställningen äger

En kungörelse om utställningen av

planförslaget skall före utställnings-

tidens början anslås på kommunens

anslagstavla och införas i ortstid-

ning. Av kungörelsen skall det

framgå var utställningen äger rum

Prop. 2006/07:122

Bilaga 3

101

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

rum samt inom vilken tid, på vilket

sätt och till vem synpunkter på för-

slaget skall lämnas. Avser försla-

get en viss del av kommunen, skall

det framgå av kungörelsen.

samt inom vilken tid, på vilket sätt

och till vem synpunkter på försla-

get skall lämnas. Om förslaget av-

ser en ändring av översiktsplanen,

skall det framgå av kungörelsen.

För kungörandet skall gälla vad som är föreskrivet i lagen (1977:654)

om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m.

Ett exemplar av förslaget med

planbeskrivning och samrådsredo-

görelse skall, innan förslaget ställs

ut, sändas till länsstyrelsen samt

till regionplaneorgan och kommu-

ner som berörs av förslaget.

Ett exemplar av förslaget med

planbeskrivning och samrådsredo-

görelse skall, innan förslaget ställs

ut, sändas till länsstyrelsen samt

till de regionplaneorgan och kom-

muner som berörs av förslaget.

8 §

Under utställningstiden skall planförslaget åtföljas av

1. planbeskrivning som avses i

andra stycket,

1. en planbeskrivning som inne-

håller en redovisning av

a) planeringsförutsättningarna,

b) skälen för planens utformning,

c) de åtgärder som kommunen

avser att vidta för att fullfölja pla-

nen, och

d) konsekvenserna av planen,

2. samrådsredogörelsen,

2. samrådsredogörelsen,

3. gällande översiktsplan,

3. den gällande översiktsplanen,

och

4. sådant planeringsunderlag som

kommunen anser vara av betydel-

se för en bedömning av förslaget.

4. det planeringsunderlag som

kommunen anser har betydelse för

en bedömning av förslaget.

I planbeskrivningen skall redo-

visas planeringsförutsättningarna,

skälen till planens utformning och

de åtgärder som kommunen avser

att vidta för att fullfölja planen.

Vidare skall redogöras för planens

konsekvenser.

Avser förslaget ändring av över-

siktsplanen för en viss del av kom-

munen, skall ändringens verk-

ningar för andra delar av kommu-

nen redovisas.

Om förslaget avser en ändring

av översiktsplanen, skall samban-

den med och konsekvenserna för

översiktsplanen som helhet redovi-

sas.

Prop. 2006/07:122

Bilaga 3

102

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 §

Länsstyrelsen skall under utställningstiden avge ett granskningsyttrande

över planförslaget.

Av yttrandet skall framgå om

1. förslaget inte tillgodoser riks-

intressen enligt 3 eller 4 kap. mil-

jöbalken,

Av yttrandet skall framgå om

1. förslaget inte tillgodoser ett

riksintresse enligt 3 eller 4 kap.

miljöbalken,

2. förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap.

miljöbalken överträds,

3. sådana frågor rörande användningen av mark- och vattenområden

som angår två eller flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt,

och

4. bebyggelsen blir olämplig med

hänsyn till de boendes och övrigas

hälsa eller till behovet av skydd mot

olyckshändelser.

4. bebyggelsen blir olämplig med

hänsyn till de boendes och övrigas

hälsa eller säkerhet eller till risken

för olyckor, översvämning eller ero-

sion.

5 kap.

7 §

Utöver vad som enligt 3 § skall re-

dovisas i detaljplanen får i planen

meddelas bestämmelser om

Utöver vad som enligt 3 § skall re-

dovisas i detaljplanen får i planen

bestämmas

1. i vad mån åtgärder kräver lov

enligt 8 kap. 5 § första stycket, 6 §

första stycket 2 och 3, andra stycket

samt tredje stycket 2, 8 § första

och tredje styckena samt 9 § första

och andra styckena,

1. i vad mån åtgärder kräver lov

enligt 8 kap. 5 § första stycket, 6 §

första stycket 1 och 4 b, 8 § första

och tredje styckena samt 9 § första

och andra styckena,

2. den största omfattning i vilken byggande över och under markytan

får ske och, om det finns särskilda skäl med hänsyn till bostadsförsörj-

ningen eller miljön, även den minsta omfattning i vilken byggandet skall

ske,

3. byggnaders användning, var-

vid för bostadsbyggnader kan be-

stämmas andelen lägenheter av olika

slag och storlek,

3. byggnaders användning, då det

för bostadsbyggnader också får be-

stämmas andelen lägenheter av olika

slag och storlek,

4. placering, utformning och ut-

förande av byggnader, andra anlägg-

ningar och tomter, varvid får med-

delas varsamhetsbestämmelser för

4. placering, utformning och ut-

förande av byggnader, andra anlägg-

ningar och tomter, då det också får

bestämmas om

Prop. 2006/07:122

Bilaga 3

103

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

att precisera kraven i 3 kap. 10 §,

skyddsbestämmelser för byggnader

som avses i 3 kap. 12 § och för tom-

ter som är särskilt värdefulla från

historisk, kulturhistorisk, miljömäs-

sig eller konstnärlig synpunkt, riv-

ningsförbud för byggnader som av-

ses i 3 kap. 12 § samt sådana be-

stämmelser i fråga om andra änd-

ringar av byggnader än tillbyggna-

der som får utfärdas med stöd av fö-

reskrifter enligt 21 § lagen (1994:847)

om tekniska egenskapskrav på bygg-

nadsverk, m.m.,

a) varsamhet för att precisera

kraven i 3 kap. 10 §,

b) skydd för byggnader som av-

ses i 3 kap. 12 § och för tomter som

är särskilt värdefulla från historisk,

kulturhistorisk, miljömässig eller

konstnärlig synpunkt,

c) rivningsförbud för byggnader

som avses i 3 kap. 12 §, och

d) andra ändringar av byggnader

än tillbyggnader, i den mån det

finns utrymme för sådana bestäm-

melser enligt föreskrifter som har

meddelats med stöd av 21 § lagen

(1994:847) om tekniska egenskaps-

krav på byggnadsverk, m.m.,

5. vegetation samt markytans utformning och höjdläge,

6. användning och utformning av

allmänna platser för vilka kommu-

nen inte skall vara huvudman, var-

vid får meddelas skyddsbestämmel-

ser för sådana platser som är sär-

skilt värdefulla från historisk, kul-

turhistorisk, miljömässig eller konst-

närlig synpunkt,

6. användning och utformning av

allmänna platser som kommunen

inte skall vara huvudman för, då

det också får bestämmas om skydd

för sådana platser som är särskilt

värdefulla från historisk, kulturhis-

torisk, miljömässig eller konstnär-

lig synpunkt,

7. stängsel samt utfart eller annan utgång mot allmänna platser,

8. placering och utformning av parkeringsplatser, förbud att använda

viss mark eller byggnader för parkering samt skyldighet att anordna utrym-

me för parkering, lastning och lossning enligt 3 kap. 15 § första stycket 6,

9. tillfällig användning av mark eller byggnader, som inte genast behö-

ver tas i anspråk för det ändamål som anges i planen,

10. markreservat för allmänna ledningar, energianläggningar samt trafik-

och väganordningar,

11. skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen

och, om det finns särskilda skäl, högsta tillåtna värden för störningar

genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller annat liknande som om-

fattas av 9 kap. miljöbalken,

12. principerna för fastighetsin-

delningen och för inrättande av ge-

mensamhetsanläggningar,

12. principerna för fastighetsin-

delningen och för inrättande av ge-

mensamhetsanläggningar, och

13. skydd för sådana allmänna

platser för vilka kommunen är hu-

vudman och som är särskilt värde-

fulla från historisk, kulturhistorisk,

miljömässig eller konstnärlig syn-

punkt.

13. skydd för sådana allmänna

platser som kommunen är huvud-

man för och som är särskilt värde-

fulla från historisk, kulturhistorisk,

miljömässig eller konstnärlig syn-

punkt.

I detaljplanen får även meddelas

bestämmelser om exploaterings-

samverkan enligt 6 kap. 2 §. Om

I detaljplanen får även bestäm-

mas om exploateringssamverkan

enligt 6 kap. 2 §. Om en detaljplan

Prop. 2006/07:122

Bilaga 3

104

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

en detaljplan antas efter det att ett

exploateringsbeslut enligt lagen

(1987:11) om exploateringssamver-

kan har vunnit laga kraft, skall det

anges i planen om den skall ge-

nomföras enligt nämnda lag. Skall

mark tas i anspråk från någon fas-

tighet vars ägare inte deltar i sam-

verkan, skall planen innehålla upp-

gift därom.

antas efter det att ett exploaterings-

beslut enligt lagen (1987:11) om

exploateringssamverkan har vunnit

laga kraft, skall det anges i planen

om den skall genomföras enligt

nämnda lag. Om mark skall tas i

anspråk från någon fastighet vars

ägare inte deltar i samverkan, skall

planen innehålla en uppgift om det.

Planen får inte göras mer detaljerad än som är nödvändigt med hänsyn

till syftet med den. Bestämmelser som närmare reglerar möjligheterna att

bedriva handel får meddelas endast om det finns skäl av betydande vikt.

8 §

I detaljplanen får bestämmas att

bygglov inte skall lämnas till åt-

gärder som innebär väsentlig änd-

ring av markens användning förrän

I detaljplanen får det bestämmas

att bygglov inte skall ges till åtgär-

der som innebär en väsentlig änd-

ring av markens användning förrän

1. viss trafik-, vatten-, avlopps-

eller energianläggning för vilken

kommunen inte skall vara huvud-

man har kommit till stånd,

1. en viss trafik-, vatten-, avlopps-

eller energianläggning som kom-

munen inte skall vara huvudman

för har kommit till stånd,

2. viss byggnad eller anläggning

på tomten har rivits, byggts om

eller fått en i planen angiven änd-

rad användning eller utfarten eller

annan utgång från fastigheten har

ändrats eller,

2. en viss byggnad eller anlägg-

ning på tomten har rivits, byggts

om eller fått den ändrade använd-

ning som anges i planen eller ut-

farten eller annan utgång från fas-

tigheten har ändrats,

3. beslut om antagande av en i

detaljplanen förutsatt fastighetsplan

har vunnit laga kraft eller fastig-

hetsplanen får genomföras efter för-

ordnande enligt 13 kap. 8 § andra

stycket.

3. ett beslut om antagande av en

fastighetsplan som är förutsatt i

detaljplanen har vunnit laga kraft

eller fastighetsplanen får genom-

föras efter ett förordnande enligt

13 kap. 8 § andra stycket, eller

4. en markförorening på tomten

har avhjälpts, om markens lämplig-

het för byggande kan säkerställas

med det.

16 §

För begränsade områden som inte omfattas av detaljplan kan områdes-

bestämmelser antas för att säkerställa att syftet med översiktsplanen upp-

nås eller att ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken tillgodoses.

Med områdesbestämmelser får regleras

Prop. 2006/07:122

Bilaga 3

105

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1. i vad mån åtgärder kräver lov

enligt 8 kap. 5 § andra stycket, 6 §

första stycket 1 och 3 samt andra

och tredje styckena, 7 §, 8 § andra

och tredje styckena samt 9 § tredje

stycket,

1. i vad mån åtgärder kräver lov

enligt 8 kap. 5 § andra stycket, 6 §

första stycket 2–4, 7 §, 8 § andra

och tredje styckena samt 9 § tredje

stycket,

2. grunddragen för användningen av mark- och vattenområden för be-

byggelse eller för fritidsanläggningar, kommunikationsleder och andra

jämförliga ändamål,

3. största tillåtna byggnads- eller bruksarean för fritidshus och storle-

ken på tomter till sådana hus,

4. placering, utformning och ut-

förande av byggnader, andra anlägg-

ningar och tomter, varvid får med-

delas varsamhetsbestämmelser för

att precisera kraven i 3 kap. 10 §,

skyddsbestämmelser för byggnader

som avses i 3 kap. 12 § och för tom-

ter som är särskilt värdefulla från

historisk, kulturhistorisk, miljömäs-

sig eller konstnärlig synpunkt, riv-

ningsförbud för byggnader som av-

ses i 3 kap. 12 § samt sådana be-

stämmelser i fråga om andra änd-

ringar av byggnader än tillbyggna-

der som får utfärdas med stöd av fö-

reskrifter enligt 21 § lagen (1994:847)

om tekniska egenskapskrav på bygg-

nadsverk, m.m.,

4. placering, utformning och ut-

förande av byggnader, andra anlägg-

ningar och tomter, då det också får

bestämmas om

a) varsamhet för att precisera

kraven i 3 kap. 10 §,

b) skydd för byggnader som av-

ses i 3 kap. 12 § och för tomter som

är särskilt värdefulla från historisk,

kulturhistorisk, miljömässig eller

konstnärlig synpunkt,

c) rivningsförbud för byggnader

som avses i 3 kap. 12 §, och

d) andra ändringar av byggnader

än tillbyggnader, i den mån det

finns utrymme för sådana bestäm-

melser enligt föreskrifter som har

meddelats med stöd av 21 § lagen

(1994:847) om tekniska egenskaps-

krav på byggnadsverk, m.m.,

5. användning och utformning av

allmänna platser, varvid får med-

delas skyddsbestämmelser för så-

dana platser som är särskilt värde-

fulla från historisk, kulturhistorisk,

miljömässig eller konstnärlig syn-

punkt,

5. användning och utformning av

allmänna platser, då det också får

bestämmas om skydd för sådana

platser som är särskilt värdefulla

från historisk, kulturhistorisk, miljö-

mässig eller konstnärlig synpunkt,

6. vegetation samt markytans utformning och höjdläge inom sådana

områden som avses i 8 kap. 9 § tredje stycket,

7. skyddsanordningar för att mot-

verka störningar från omgivningen,

7. skyddsanordningar för att mot-

verka störningar från omgivningen,

och

8. exploateringssamverkan enligt 6 kap. 2 §.

Prop. 2006/07:122

Bilaga 3

106

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

22 §

Under samrådet skall länsstyrelsen

särskilt ta till vara och samordna

statens intressen och därvid

Under samrådet skall länsstyrelsen

särskilt

1. ta till vara och samordna sta-

tens intressen,

1. ge råd om tillämpningen av 2

och 3 kap.,

2. ge råd om tillämpningen av 2

och 3 kap.,

2. verka för att riksintressen en-

ligt 3 och 4 kap. miljöbalken, till-

godoses och miljökvalitetsnormer

enligt 5 kap. miljöbalken iakttas, och

3. verka för att riksintressen en-

ligt 3 och 4 kap. miljöbalken, till-

godoses och miljökvalitetsnormer

enligt 5 kap. miljöbalken följs, och

3. verka för att sådana frågor om

användningen av mark- och vatten-

områden som angår två eller flera

kommuner samordnas på ett lämp-

ligt sätt.

4. verka för att sådana frågor om

användningen av mark- och vatten-

områden som angår två eller flera

kommuner samordnas på ett lämp-

ligt sätt.

30 §

Senast dagen efter det att juster-

ingen av protokollet med beslut

om antagande av detaljplanen har

tillkännagetts på kommunens an-

slagstavla skall meddelande om

tillkännagivandet, protokollsutdrag

med beslutet samt uppgift om vad

den som vill överklaga beslutet

har att iaktta sändas i brev till

1. länsstyrelsen samt regionpla-

neorgan och kommuner som be-

rörs av planen,

2. sakägare, bostadsrättshavare,

hyresgäster och boende samt sådan

organisation eller förening som

avses i 25 § första stycket 2, om de

senast under utställningstiden eller

under den i 28 § andra stycket an-

givna tiden skriftligen har lämnat

synpunkter i ärendet som inte har

blivit tillgodosedda eller om de har

rätt att överklaga på grund av be-

stämmelsen i 13 kap. 5 § andra

stycket första meningen.

Senast dagen efter det att juster-

ingen av protokollet med beslut

om antagande av detaljplanen har

tillkännagetts på kommunens an-

slagstavla skall ett meddelande om

tillkännagivandet, ett protokollsut-

drag med beslutet och en uppgift

om vad den som vill överklaga be-

slutet måste göra sändas i brev till

1. länsstyrelsen och de region-

planeorgan och kommuner som

berörs av planen,

2. de sakägare, bostadsrättshavare,

hyresgäster och boende samt orga-

nisationer och föreningar som avses

i 25 § första stycket 2 och fören-

ingar som har rätt att överklaga

enligt 13 kap. 6 §, om de senast

under utställningstiden eller under

den i 28 § andra stycket angivna

tiden skriftligen har lämnat syn-

punkter i ärendet som inte har bli-

vit tillgodosedda eller om de har

rätt att överklaga på grund av be-

stämmelsen i 13 kap. 5 § andra

stycket första meningen.

Prop. 2006/07:122

Bilaga 3

107

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Om ett stort antal personer skall

underrättas enligt första stycket 2,

och det skulle innebära större kost-

nad och besvär att sända underrätt-

elsen till var och en av dem än

som är försvarligt med hänsyn till

ändamålet med underrättelsen, får

underrättelse i stället ske antingen

genom kungörande på det sätt som

anges i 24 § eller genom en kun-

görelse som anslås på kommunens

anslagstavla, informationsblad om

kungörelsen som sprids till de bo-

ende som berörs av beslutet och

brev till sådana sakägare och så-

dan organisation eller förening

som avses i första stycket 2. Ägare

av sådan mark eller sådant utrym-

me och innehavare av sådan sär-

skild rätt till mark eller annat ut-

rymme som kan komma att tas i

anspråk enligt 6 kap. 17–19 §§ skall

dock alltid underrättas enligt första

stycket. Detsamma gäller den som

har meddelats ett föreläggande en-

ligt 28 a §.

Om ett stort antal personer skall

underrättas enligt första stycket 2,

och det skulle innebära större kost-

nad och besvär att sända underrätt-

elsen till var och en av dem än

som är försvarligt med hänsyn till

ändamålet med underrättelsen, får

underrättelse i stället ske antingen

genom kungörande på det sätt som

anges i 24 § eller genom att en

kungörelse anslås på kommunens

anslagstavla, informationsblad om

kungörelsen sprids till de boende

som berörs av beslutet och brev

sänds till sådana sakägare, organi-

sationer och föreningar som avses

i första stycket 2. Ägare av sådan

mark eller sådant utrymme och in-

nehavare av sådan särskild rätt till

mark eller annat utrymme som kan

komma att tas i anspråk enligt

6 kap. 17–19 §§ skall dock alltid

underrättas enligt första stycket.

Detsamma gäller den som har fått

ett föreläggande enligt 28 a §.

Av kungörelse som avses i andra

stycket skall framgå vad beslutet

avser, tidpunkten för beslutets till-

kännagivande på kommunens an-

slagstavla och vad den som vill

överklaga beslutet har att iaktta.

Om kungörelsen införs i ortstid-

ningen, skall detta ske samma dag

som beslutet tillkännages på an-

slagstavlan.

Av en kungörelse enligt andra

stycket skall det framgå vad beslu-

tet avser, tidpunkten för beslutets

tillkännagivande på kommunens

anslagstavla och vad den som vill

överklaga beslutet måste göra. Om

kungörelsen införs i ortstidningen,

skall detta ske samma dag som be-

slutet tillkännages på anslagstav-

lan.

36 §

Av 8 kap. 11, 12, 16 och 18 §§

följer att bygglov, rivningslov och

marklov inte får meddelas i strid

mot detaljplan eller områdesbestäm-

melser i vidare mån än som sägs

där.

Av 8 kap. 11, 12, 16 och 18 §§

följer att bygglov, rivningslov och

marklov inte får ges i strid mot

detaljplan eller områdesbestämmel-

ser i vidare mån än vad som fram-

går av bestämmelserna i de para-

graferna.

Prop. 2006/07:122

Bilaga 3

108

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Åtgärder som inte kräver lov

och som avser byggnader, andra

anläggningar, tomter och allmänna

platser skall utföras så att de inte

strider mot detaljplan eller områ-

desbestämmelser. Detta gäller dock

inte sådana åtgärder som anges i

8 kap. 4 § första stycket och som

inte kräver lov.

Åtgärder som inte kräver lov

och som avser byggnader, andra

anläggningar, tomter och allmänna

platser skall utföras så att de inte

strider mot detaljplan eller områ-

desbestämmelser. Detta gäller dock

inte sådana åtgärder som anges i

8 kap. 4 och 4 a §§ och som inte

kräver lov.

Enligt vad som föreskrivs sär-

skilt får beslut enligt vissa andra

författningar än denna lag inte med-

delas i strid mot detaljplan eller om-

rådesbestämmelser.

Enligt vad som föreskrivs sär-

skilt får beslut enligt vissa andra

författningar än denna lag inte med-

delas i strid mot en detaljplan eller

områdesbestämmelser.

6 kap.

16 §

Av 8 kap. 11 § följer att bygglov

inte får meddelas i strid mot fastig-

hetsplan i vidare mån än som sägs

där.

Av 8 kap. 11 § följer att bygglov

inte får ges i strid mot en fastig-

hetsplan i vidare mån än vad som

framgår av bestämmelserna i den

paragrafen.

Åtgärder som inte kräver bygg-

lov och som avser byggnader,

andra anläggningar, tomter och

allmänna platser skall utföras så

att de inte strider mot en fastig-

hetsplan. Detta gäller dock inte så-

dana åtgärder som anges i 8 kap.

4 § första stycket 3–6.

Åtgärder som inte kräver bygg-

lov och som avser byggnader,

andra anläggningar, tomter och

allmänna platser skall utföras så

att de inte strider mot en fastig-

hetsplan. Detta gäller dock inte så-

dana åtgärder som anges i 8 kap.

4 och 4 a §§.

Enligt vad som föreskrivs sär-

skilt får beslut enligt vissa andra

författningar än denna lag inte

meddelas i strid mot fastighets-

plan.

Enligt vad som föreskrivs sär-

skilt får beslut enligt vissa andra

författningar än denna lag inte

meddelas i strid mot en fastighets-

plan.

8 kap.

1 §

Bygglov krävs för att

1. uppföra byggnader,

2. göra tillbyggnader,

3. ta i anspråk eller inreda bygg-

nader helt eller till viss del för väs-

3. ta i anspråk eller inreda bygg-

nader helt eller till viss del för väs-

Prop. 2006/07:122

Bilaga 3

109

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

entligen annat ändamål än det för

vilket byggnaden senast har använts

eller för vilket bygglov har lämnats,

entligen annat ändamål än det för

vilket byggnaden senast har använts

eller för vilket bygglov har getts, och

4. göra sådana ändringar av byggnader som innebär att det inreds någon

ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller

industri.

I fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed

jämförlig näring inom områden som inte omfattas av detaljplan krävs

bygglov endast för åtgärder som anges i första stycket 3.

I 4 och 10 §§ finns särskilda be-

stämmelser för en- eller tvåbostads-

hus och för vissa byggnader av-

sedda för totalförsvaret. Enligt 5–

7 §§ kan kommunen besluta om

undantag från kravet på bygglov

eller om längre gående krav.

I 4–4 b och 10 §§ finns särskilda

bestämmelser för en- och tvåbo-

stadshus och för vissa byggnader

avsedda för totalförsvaret. Enligt

5–7 §§ kan kommunen besluta om

undantag från kravet på bygglov

eller om längre gående krav.

3 §

I områden med detaljplan krävs, utöver vad som föreskrivs i 1 och 2 §§,

bygglov för att

1. färga om byggnader eller byta fasadbeklädnad eller taktäckningsma-

terial samt för att göra andra ändringar av byggnader som avsevärt påver-

kar deras yttre utseende,

2. sätta upp eller väsentligt ändra

skyltar eller ljusanordningar,

2. sätta upp eller väsentligt ändra

skyltar eller ljusanordningar, och

3. uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra ekonomibyggnader för

jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring.

I 4 och 10 §§ finns särskilda be-

stämmelser för en- eller tvåbostads-

hus och för vissa byggnader av-

sedda för totalförsvaret. Enligt 5 §

får kommunen medge undantag

från kravet på bygglov enligt första

stycket.

I 4–4 b och 10 §§ finns särskilda

bestämmelser för en- och tvåbo-

stadshus och för vissa byggnader

avsedda för totalförsvaret. Enligt

5 § får kommunen medge undan-

tag från kravet på bygglov enligt

första stycket.

4 §

Bestämmelserna i 1–3 §§ gäller

inte i fråga om nedan angivna åt-

gärder beträffande en- eller tvåbo-

stadshus och till dem hörande fri-

stående uthus, garage och andra

mindre byggnader (komplement-

byggnader):

För en- och tvåbostadshus och till

dem hörande fristående uthus, ga-

rage och andra mindre byggnader

(komplementbyggnader) krävs, trots

bestämmelserna i 1–3 §§, inte bygg-

lov för att

1. färga om byggnader inom om-

råden med detaljplan, om byggna-

Prop. 2006/07:122

Bilaga 3

110

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

dens karaktär därigenom inte änd-

ras väsentligt,

2. med mur eller plank anordna

skyddade uteplatser i anslutning

till bostadshuset, om muren eller

planket inte är högre än 1,8 meter,

inte sträcker sig mer än 3,0 meter

ut från huset och inte placeras

närmare gränsen än 4,5 meter,

1. med mur eller plank anordna

skyddade uteplatser inom 3,6 meter

från bostadshuset, om muren eller

planket inte är högre än 1,8 meter

och inte placeras närmare en annan

fastighet eller tomt än 4,5 meter,

3. anordna skärmtak över sådana

uteplatser som anges i 2 eller över

altaner, balkonger eller entréer, om

skärmtaket inte är större än 12,0

kvadratmeter och inte sträcker sig

närmare gränsen än 4,5 meter,

2. anordna skärmtak över sådana

uteplatser som anges i 1 eller över

altaner, balkonger eller entréer, om

skärmtaken tillsammans med andra

skärmtak som har anordnats på

tomten med stöd av undantag från

krav på bygglov inte täcker en

större area än 15,0 kvadratmeter

och inte placeras närmare en annan

fastighet eller tomt än 4,5 meter,

eller

4. uppföra högst två komplement-

byggnader i omedelbar närhet av

bostadshuset, om byggnadernas

sammanlagda byggnadsarea inte

är större än 10,0 kvadratmeter,

taknockshöjden inte överstiger 3,0

meter och byggnaderna inte place-

ras närmare gränsen än 4,5 meter.

3. i omedelbar närhet av bostads-

huset uppföra komplementbyggna-

der som

a) tillsammans med andra kom-

plementbyggnader som har upp-

förts på tomten med stöd av un-

dantag från krav på bygglov inte

innebär en större byggnadsarea än

15,0 kvadratmeter,

b) har en taknockshöjd som inte

överstiger 3,0 meter, och

c) inte placeras närmare en annan

fastighet eller tomt än 4,5 meter.

Utanför detaljplan är en- och

tvåbostadshus och tillhörande kom-

plementbyggnader, murar och plank

som ej ingår i samlad bebyggelse

undantagna från bestämmelserna i

1 och 2 §§ även i fråga om följ-

ande åtgärder

1. göra mindre tillbyggnader, om

åtgärden inte sträcker sig närmare

gränsen än 4,5 meter,

2. uppföra komplementbyggnader

eller murar eller plank i omedel-

bar närhet av bostadshuset, om åt-

gärden inte sträcker sig närmare

gränsen än 4,5 meter.

Prop. 2006/07:122

Bilaga 3

111

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Om de grannar som berörs

medger att åtgärder som avses i

första stycket 2–4 och i andra

stycket utförs närmare gränsen än

4,5 meter, krävs inte bygglov.

En åtgärd som avses i 1–3 får

vidtas närmare en annan fastighet

eller tomt än 4,5 meter, om de

grannar som berörs medger det.

Enligt 6 § får kommunen be-

stämma att de åtgärder som avses

i första stycket 1 och andra stycket

kräver bygglov.

Första stycket 3 gäller inte om

kommunen enligt 6 § har bestämt

att åtgärderna kräver bygglov.

4 a §

För en- och tvåbostadshus och

tillhörande komplementbyggnader

inom ett område med detaljplan

krävs, trots bestämmelserna i 1–

3 §§, inte bygglov för att färga om,

byta fasadbeklädnad eller byta

taktäckningsmaterial, om åtgärden

inte väsentligt ändrar byggnadens

eller områdets karaktär.

Första stycket gäller inte om

kommunen enligt 6 § har bestämt

att åtgärderna kräver bygglov.

4 b §

För en- och tvåbostadshus och

tillhörande komplementbyggnader,

murar och plank som utanför de-

taljplan inte ingår i samlad bebyg-

gelse krävs, trots bestämmelserna

i 1 och 2 §§, inte bygglov för att

1. göra mindre tillbyggnader, om

de inte görs närmare en annan

fastighet eller tomt än 4,5 meter,

eller

2. uppföra komplementbyggnader

eller murar eller plank i närheten

av bostadshuset, om det inte görs

närmare en annan fastighet eller

tomt än 4,5 meter.

En åtgärd som avses i 1 eller 2

får vidtas närmare en annan fast-

ighet eller tomt än 4,5 meter, om

de grannar som berörs medger det.

Första stycket gäller inte om

kommunen enligt 6 § har bestämt

att åtgärderna kräver bygglov.

Prop. 2006/07:122

Bilaga 3

112

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 §

Kommunen får för ett område som

utgör en värdefull miljö bestämma

att bygglov krävs för att

1. inom områden som inte om-

fattas av detaljplan utföra sådana

åtgärder som avses i 3 § första

stycket 1,

Kommunen får

1. i detaljplanen för ett område

som utgör en värdefull miljö be-

stämma att bygglov krävs för att i

området

2. inom områden med detaljplan

färga om en- eller tvåbostadshus

och komplementbyggnader,

a) vidta en åtgärd som avses i

4 § första stycket 3 eller 4 a § första

stycket, eller

3. underhålla sådan bebyggelse

med särskilt bevarandevärde som

avses i 3 kap. 12 §.

b) underhålla en sådan bebygg-

else med särskilt bevarandevärde

som avses i 3 kap. 12 §,

Kommunen får, i områden som

utgör en värdefull miljö eller i om-

råden för vilka områdesbestämmel-

ser utfärdats, bestämma att bygg-

lov krävs för att utföra sådana

åtgärder som avses i 4 § andra

stycket 1 och 2.

2. med områdesbestämmelser för

ett område utanför detaljplan be-

stämma att bygglov krävs för att i

området vidta sådana åtgärder som

avses i 4 b § första stycket 1 och 2,

3. med områdesbestämmelser för

ett område som utgör en värdefull

miljö utanför detaljplan bestämma

att bygglov krävs för att i området

a) vidta en åtgärd som avses i

3 § första stycket 1, eller

b) underhålla en sådan bebygg-

else med särskilt bevarandevärde

som avses i 3 kap. 12 §, och

Kommunen får vidare, om det

finns särskilda skäl, bestämma att

bygglov krävs för att

1. inom områden som inte om-

fattas av detaljplan uppföra, bygga

till eller på annat sätt ändra ekono-

mibyggnader för jordbruk, skogs-

bruk eller därmed jämförlig näring,

4. om det finns särskilda skäl,

a) med områdesbestämmelser för

ett område utanför detaljplan be-

stämma att bygglov krävs för att i

området uppföra, bygga till eller

på annat sätt ändra ekonomibygg-

nader för jordbruk, skogsbruk eller

därmed jämförlig näring, och

2. anordna eller väsentligt ändra

anläggningar för sådana grundvat-

tentäkter som avses i 11 kap. 11 § 1

miljöbalken.

b) i detaljplan eller med områdes-

bestämmelser bestämma att bygg-

lov krävs för att anordna eller vä-

sentligt ändra anläggningar för så-

dana grundvattentäkter som avses i

11 kap. 11 § 1 miljöbalken

Prop. 2006/07:122

Bilaga 3

113

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Bestämmelser enligt första–tredje

styckena skall meddelas genom de-

taljplan eller områdesbestämmel-

ser.

I fråga om byggnader och andra

anläggningar som avses i 10 § får

bestämmelser enligt första och

andra styckena samt tredje stycket

2 inte meddelas.

Första stycket 1–3 och 4 b gäller

inte byggnader och andra anlägg-

ningar som avses i 10 §.

14 §

Kan bygglov inte lämnas på grund

av bestämmelserna i 11 eller 12 §,

får bygglov för tillfällig åtgärd

lämnas, om sökanden begär det.

Sådant lov skall lämnas, om den

ansökta åtgärden har stöd i en de-

taljplanebestämmelse om tillfällig

användning av byggnad eller mark.

För en åtgärd som uppfyller något

eller några men inte alla kraven i

11 eller 12 § får ett tidsbegränsat

bygglov ges, om sökanden begär

det och åtgärden avses att pågå

under en begränsad tid. Ett sådant

lov skall ges, om åtgärden har stöd

i en detaljplanebestämmelse om till-

fällig användning av byggnad eller

mark.

I ett bygglov som avses i första

stycket får medges att en byggnad

eller annan anläggning uppförs,

byggs till eller i övrigt ändras och

att en byggnads eller en byggnads-

dels användning ändras. Lovet skall

lämnas för högst tio år. Tiden kan

på sökandens begäran förlängas

med högst fem år i sänder. Den

sammanlagda tiden får dock inte

överstiga tjugo år.

Ett tidsbegränsat bygglov får

ges för högst fem år. Tiden kan på

sökandens begäran förlängas med

högst fem år i taget. Den samman-

lagda tiden får överstiga tio år en-

dast om lovet skall användas för

ett ändamål som avses i 14 a §.

14 a §

Om ett beslut om bygglov enligt

11, 12 eller 14 § används för ett

ändamål som har en sådan säsongs-

karaktär att den åtgärd som om-

fattas av bygglovet behöver uppre-

pas under två eller flera år i följd,

får åtgärden vidtas igen utan ny

prövning, om det sker inom ett år

från det att åtgärden senast avslu-

tades.

Prop. 2006/07:122

Bilaga 3

114

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

33 §

Bygglov, rivningslov och marklov

upphör att gälla, om åtgärden inte

har påbörjats inom två år och av-

slutats inom fem år från dagen för

beslutet om lov.

Om inte annat följer av 14 eller

14 a §, upphör bygglov, rivnings-

lov och marklov att gälla, om åt-

gärden inte har påbörjats inom två

år och avslutats inom fem år från

dagen för beslutet om lov.

Bestämmelser om bygglov för

tillfälliga åtgärder finns i 14 §.

9 kap.

3 §

Krav på bygganmälan gäller inte

1. sådana åtgärder som rör en-

eller tvåbostadshus och till dessa

hörande komplementbyggnader och

som enligt 8 kap. 4 § undantagits

från krav på bygglov,

1. sådana åtgärder som rör en-

eller tvåbostadshus och till dessa

hörande komplementbyggnader och

som enligt 8 kap. 4, 4 a eller 4 b §

undantagits från krav på bygglov,

2. uppförande, tillbyggnad eller annan ändring av ekonomibyggnader

för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring inom områden

som inte omfattas av detaljplan,

3. sådana åtgärder beträffande anläggningar som anges i 8 kap. 2 §

andra stycket,

4. sådana åtgärder som anges i

2 § första stycket 3–5 i fråga om

byggnader eller tomter som tillhör

staten eller ett landsting,

4. sådana åtgärder som anges i

2 § första stycket 3–5 i fråga om

byggnader eller tomter som tillhör

staten eller ett landsting, och

5. åtgärder som rör sådana byggnader eller andra anläggningar som är

avsedda för totalförsvaret och som är av hemlig natur.

10 kap.

4 §

Utför någon utan lov en åtgärd

som kräver bygglov, rivningslov

eller marklov, skall byggnadsav-

gift tas ut.

Om någon utan lov utför en åtgärd

som kräver bygglov, rivningslov

eller marklov, skall en byggnads-

avgift tas ut.

Byggnadsavgiften skall bestäm-

mas till ett belopp som motsvarar

fyra gånger den avgift som enligt

taxa, fastställd med stöd av 11 kap.

5 §, skulle ha betalats om lov till

Byggnadsavgiften skall bestäm-

mas till ett belopp som motsvarar

fyra gånger den avgift som enligt

taxa, fastställd med stöd av 11 kap.

5 §, skulle ha betalats om lov hade

Prop. 2006/07:122

Bilaga 3

115

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

samma åtgärd hade meddelats.

Byggnadsavgiften skall dock be-

stämmas till minst 500 kronor. När

avgiften bestäms på grundval av

taxan, skall hänsyn inte tas till så-

dana höjningar eller sänkningar av

normalbeloppet som enligt taxan

orsakas av omständigheterna i det

särskilda fallet. Hänsyn skall inte

heller tas till belopp som avser kost-

nader för nybyggnadskarta, utstak-

ning eller lägeskontroll av bygg-

nad eller andra mätningstekniska

åtgärder.

getts till samma åtgärd. Byggnads-

avgiften skall dock bestämmas till

minst en tjugondels prisbasbelopp.

När avgiften bestäms på grundval av

taxan, skall hänsyn inte tas till så-

dana höjningar eller sänkningar av

normalbeloppet som enligt taxan

orsakas av omständigheterna i det

särskilda fallet. Hänsyn skall inte

heller tas till belopp som avser kost-

nader för nybyggnadskarta, utstak-

ning eller lägeskontroll av bygg-

nad eller andra mätningstekniska

åtgärder.

Är överträdelsen ringa, får bygg-

nadsavgiften bestämmas till ett

lägre belopp än som följer av

andra stycket eller helt efterges.

Om överträdelsen är ringa, får

byggnadsavgiften bestämmas till ett

lägre belopp än som följer av

andra stycket eller helt efterges.

6 §

Särskild avgift skall tas ut om, i

andra fall än som avses i 4 § första

stycket, en överträdelse sker genom

att

En särskild avgift skall tas ut om

det i andra fall än som avses i 4 §

första stycket sker en överträdelse

genom att

1. arbete utförs utan att det finns någon kvalitetsansvarig enligt 9 kap.

13 §,

2. någon underlåter att göra bygg-

anmälan eller rivningsanmälan när

sådan anmälan skall göras eller

2. någon underlåter att göra bygg-

anmälan eller rivningsanmälan när

en sådan anmälan skall göras, eller

3. arbete utförs i strid mot något beslut som byggnadsnämnden har

meddelat enligt denna lag.

Den särskilda avgiften skall be-

stämmas till minst 200 och högst

1 000 kronor. Är överträdelsen ringa,

behöver någon avgift inte tas ut.

Den särskilda avgiften skall be-

stämmas till minst ett tjugondels

prisbasbelopp och högst ett halvt

prisbasbelopp. Om överträdelsen är

ringa, behöver någon avgift inte

tas ut.

12 kap.

1 §

Länsstyrelsen skall pröva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva

en detaljplan eller områdesbestämmelser, om det kan befaras att beslutet

innebär att

Prop. 2006/07:122

Bilaga 3

116

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1. ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodoses,

2. regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vatten-

områden som angår flera kommuner inte har samordnats på ett lämpligt

sätt,

3. en miljökvalitetsnorm enligt

5 kap. miljöbalken inte iakttas, eller

3. en miljökvalitetsnorm enligt

5 kap. miljöbalken överträds, eller

4.

en bebyggelse annars blir

olämplig med hänsyn till de boen-

des och övrigas hälsa eller till be-

hovet av skydd mot olyckshändel-

ser.

4.

en bebyggelse annars blir

olämplig med hänsyn till de boen-

des och övrigas hälsa eller säker-

het eller till risken för olyckor,

översvämning eller erosion.

13 kap.

6

§

Ett beslut att anta, ändra eller

upphäva en detaljplan som kan

antas medföra betydande miljöpå-

verkan på grund av att planområ-

det får tas i anspråk för verksam-

heter eller åtgärder som anges i

5 kap. 18 § tredje stycket får över-

klagas av en sådan ideell förening

som avses i 16 kap. 13 § miljöbal-

ken.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

2. Äldre bestämmelser gäller för ärenden som har inletts före den 1 ja-

nuari 2008.

3. Äldre bestämmelser gäller för överklagande av beslut som har

meddelats före den 1 januari 2008.

4. Äldre bestämmelser om byggnadsavgift och särskild avgift gäller för

överträdelser som har ägt rum före den 1 januari 2008.

5. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om beslut om lov för

tillfällig åtgärd som getts före den 1 januari 2008.

Prop. 2006/07:122

Bilaga 4

117

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-05-15

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan

Ersson och justitierådet Lars Dahllöf.

Ett första steg för en enklare plan- och bygglag

Enligt en lagrådsremiss den 26 april 2007 (Miljödepartementet) har re-

geringen beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om

ändring i plan- och bygglagen (1987:10).

Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Camilla

Adolfsson.

Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

I lagrådsremissen föreslås ändringar i plan- och bygglagens (PBL) be-

stämmelser om allmänna intressen som skall beaktas, om översiktsplan

och detaljplan, om bygglov samt om påföljder och överklagande. För-

slagen beskrivs som ett första steg i arbetet med att förenkla och förtyd-

liga bestämmelserna i PBL.

2 kap. 2 §

I paragrafen, som innehåller allmänna utgångspunkter och mål för plan-

läggningen enligt PBL, föreslås i första stycket ett tillägg av följande

lydelse: ”En god ekonomisk tillväxt och en väl fungerande konkurrens

skall underlättas”.

I paragrafens första stycke i övrigt används termen ”främja” i samband

med de olika målen. Lagrådet förordar att samma terminologi används i

det nu föreslagna tillägget. Vidare förordar Lagrådet, i överensstämmelse

med den terminologi som används i konkurrenslagen (1993:20), att ut-

trycket ”väl fungerande konkurrens” ersätts med ”effektiv konkurrens”.

4 kap. 1 a §

Den föreslagna paragrafen innehåller bestämmelser om vad som skall

gälla när en översiktsplan ändras för en viss del av en kommun eller

genom ett tillägg för en särskild verksamhet eller ett intresseområde.

I paragrafens första stycke föreskrivs att det som sägs i 1 § gäller i

relevanta delar också när översiktsplanen ändras för en viss del av kom-

munen eller genom ett tillägg för en särskild verksamhet eller ett intres-

seområde.

I remissen (s. 39) anges under rubriken ”Tematiska tillägg” att nya

sektorsanspråk, nya kunskaper eller nya nationella eller lokala mål och

intressen kan motivera en översyn av översiktsplanen. I den föreslagna

Prop. 2006/07:122

Bilaga 4

118

lagtexten används ”ett tillägg för en särskild verksamhet eller ett intresse-

område” för att beskriva ett tillägg till översiktsplanen som görs med

anledning av en sådan översyn.

Lagrådet ifrågasätter om inte ändamålet med ett sådant tillägg tydligare

framgår om tillägget i lagtexten i stället anges som ”ett tillägg för att

tillgodose ett särskilt intresse”.

I den föreslagna paragrafens andra stycke anges att en ändring av planen

kan redovisas genom en fördjupning av plan, något som innebär att den

får en ökad detaljeringsgrad för det aktuella området.

I remissen (s. 39) sägs att även om det av nuvarande bestämmelser

framgår att ändring av en viss del av översiktsplanen kan göras, kan det

konstateras att det har uppstått tolkningsproblem i frågan om denna

ändring till viss del även får innebära en fördjupning av det aktuella

området i översiktsplanen, dvs. en större detaljeringsgrad.

Lagrådet antar att det som anses behöva klargöras är att en ändring av

planen för en viss del av kommunen får redovisas med en annan detaljer-

ingsgrad än vad översiktsplanen i övrigt har. Detta bör enligt Lagrådets

mening på ett tydligare sätt framgå av lagtexten.

Lagrådet föreslår, mot bakgrund av det anförda, att paragrafen ges följ-

ande lydelse.

Det som sägs i 1 § gäller också när översiktsplanen ändras för en

viss del av kommunen eller genom ett tillägg för att tillgodose ett

särskilt intresse.

En ändring av planen för en viss del av kommunen får redovi-

sas med en annan detaljeringsgrad för det aktuella området än för

översiktsplanen i övrigt.

13 kap. 6 §

I den nya paragrafen föreslås att sådana miljöorganisationer som uppfyller

kriterierna i 16 kap. 13 § miljöbalken skall få överklaga beslut om detalj-

planer för vissa verksamheter eller åtgärder, vilkas genomförande kan

antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Enligt lagrådsremissen (s. 60 ff. och 74 f.) anses därmed Århuskonven-

tionens krav, som innebär bl.a. att allmänheten skall ha tillgång till rätts-

lig prövning av vissa slags miljöbeslut, tillgodosedda.

Frågan vad Århuskonventionen kan anses kräva i fråga om klagorätt

för allmänheten behandlades av Lagrådet så sent som den 28 mars i år i

yttrandet över lagrådsremissen Ett utvidgat miljöansvar (s. 6 f. i yttrandet).

Med anledning av ett förslag i lagrådsremissen om ändring av 16 kap. 13 §

miljöbalken anförde Lagrådet följande.

I paragrafen finns bestämmelser om under vilka förutsättningar en ideell orga-

nisation får överklaga vissa avgöranden som har meddelats med stöd av MB. En

förutsättning för denna rätt att överklaga sådana domar och beslut är att den ideella

organisationen enligt sina stadgar har till ändamål att tillvarata naturskydds- eller

miljöskyddsintressen och att organisationen har bedrivit verksamhet i Sverige under

minst 3 år och har lägst 2000 medlemmar.

I lagrådsremissen föreslås att en miljöorganisations rätt att överklaga utvidgas

till att omfatta också domar och beslut som gäller tillsynsfrågor enligt 10 kap. MB.

Av Århuskonventionen, som undertecknats av bl.a. flertalet av EU:s medlems-

stater och som ratificerats av Sverige den 20 maj 2005, framgår att var och en har

Prop. 2006/07:122

Bilaga 4

119

rätt att leva i en miljö som är förenlig med hans eller hennes hälsa och välbefin-

nande. Parterna bakom denna FN-konvention skall bl.a. garantera allmänheten en

rätt att ta del av information, delta i beslutsprocesser och få tillgång till rättslig

prövning i miljöfrågor.

Frågan är om den förhållandevis begränsade utvidgning av överklaganderätten

som föreslås i lagrådsremissen är tillräcklig för att Århuskonventionens krav i alla

avseenden skall kunna anses tillgodosedda. Lagrådet har behandlat frågan om Århus-

konventionen och miljöorganisationers överklaganderätt i yttranden den 10 januari

2005 och den 23 november 2005. De bedömningar som då gjordes var att det tedde

sig ovisst huruvida Sverige uppfyllde konventionens krav. Mot bakgrund av den

begränsade utvidgning av rätten för miljöorganisationer att överklaga som föreslås

i remissen, finner Lagrådet inte heller nu skäl att göra en annan bedömning än de

som gjorts i ovan nämnda yttranden från Lagrådet (jfr även lagrådsremissen s. 96).

Vad som anförts i det nu aktuella ärendet – där också ett antal remissin-

stanser, bl.a. Svenska Naturskyddsföreningen, Folkhälsoinstitutet och

Länsstyrelsen i Stockholms län, ansett att den föreslagna ändringen inte

är tillräcklig för att tillgodose kraven i Århuskonventionen – föranleder

inte någon annan bedömning från Lagrådets sida än den som har redo-

visats i tidigare nämnda yttranden.

Prop. 2006/07:122

120

Miljödepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträdet den 24 maj 2007

Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Olofsson,

Odell, Bildt, Ask, Husmark Pehrsson, Leijonborg, Odenberg, Larsson,

Erlandsson, Torstensson, Carlgren, Hägglund, Björklund, Carlsson,

Littorin, Borg, Malmström, Sabuni, Billström, Tolgfors.

Föredragande: Carlgren

________________

Regeringen beslutar proposition 2006/07:122 Ett första steg för en enklare

plan- och bygglag.

Prop. 2006/07:122

121

Rättsdatablad

Författningsrubrik

Bestämmelser som

inför, ändrar, upp-

häver eller upprepar

ett normgivnings-

bemyndigande

Celexnummer för

bakomliggande EG-

regler