Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett protokoll undertecknat den 20 februari 2013 om ändring i avtalet den 19 oktober 1992 mellan Sverige och Botswana för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst. Det föreslås även att riksdagen antar en lag om ändring i lagen (1992:1197) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Botswana. Ändringen innebär att avtalet, undertecknat den 19 oktober 1992, i den lydelse det fått genom protokollet undertecknat den 20 februari 2013, ska gälla som lag i Sverige.

Protokollet undertecknat den 20 februari 2013 om ändring i skatteavtalet omfattar ändringar i artikel 26 (Utbyte av upplysningar) och artikel 28 (Begränsningar av förmåner). Bestämmelsen om informationsutbyte uppdateras till nu gällande OECD-standard, vilket bl.a. innebär att Skatteverket får möjlighet att begära upplysningar som innehas av banker m.fl. i Botswana. Detta utgör ett viktigt medel för en effektiv skattekontroll. Bestämmelsen om begränsningar av förmåner moderniseras.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner protokollet undertecknat den 20 februari 2013 om ändring i avtalet mellan Konungariket Sveriges regering och Republiken Botswanas regering för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst (avsnitt 4),

2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1197) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Botswana.

• Sida 4
•  Original

2. Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1197) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Botswana

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1992:1197) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Botswana och bilagan till lagen ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst som Sverige och Botswana undertecknade den 19 oktober 1992 skall gälla som lag här i landet.

Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst som Sverige och Botswana undertecknade den 19 oktober 1992 ska, i den lydelse som detta har fått genom det protokoll om ändring i avtalet som undertecknades den 20 februari 2013, gälla som lag här i landet.

Avtalets innehåll framgår av bilaga till denna lag.

2 §

Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga.

Avtalets beskattningsregler ska tillämpas endast till den del dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga.

1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2. Denna lag tillämpas beträffande

a) källskatter, på belopp som betalas eller tillgodoförs den 1 januari det år som följer närmast efter den dag då lagen träder i kraft eller senare,

b) andra skatter på inkomst, på skatt som tas ut för beskattningsår som börjar den 1 januari det år som följer närmast efter den dag då lagen träder i kraft eller senare, och

c) informationsutbyte enligt artikel 26 i avtalet, på begäran som framställts dagen för ikraftträdandet av lagen eller senare.

• Sida 5
•  Original

Föreslagen lydelse

Bilaga

(Översättning)

CONVENTION BETWEEN THE GOVERNMENT OF THE KINGDOM OF SWEDEN AND THE GOVERNMENT OF THE REPUBLIC OF BOTSWANA FOR THE AVOIDANCE OF DOUBLE TAXATION AND THE PREVENTION OF FIS-CAL EVASION WITH RE-SPECT TO TAXES ON INCOME

AVTAL MELLAN KONUNGA-RIKET SVERIGES REGE-RING OCH REPUBLIKEN BOTSWANAS REGERING FÖR UNDVIKANDE AV DUBBELBESKATTNING OCH FÖRHINDRANDE AV SKAT-TEFLYKT BETRÄFFANDE SKATTER PÅ INKOMST

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Article 26 Artikel 26

Exchange of information Utbyte av upplysningar

(1) The competent authorities of the Contracting States shall exchange such information as is foreseeably relevant for carrying out the provisions of this Convention or to the administration or enforcement of the domestic laws concerning taxes of every kind and description imposed on behalf of the Contracting States, or of their political subdivisions or local authorities, insofar as the taxation thereunder is not contrary to the Convention. The exchange of information is not restricted by Articles 1 and 2.

1. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna ska utbyta sådana upplysningar som kan antas vara relevanta vid tillämpningen av bestämmelserna i detta avtal eller för administration eller verkställighet av intern lagstiftning i fråga om skatter av varje slag och beskaffenhet som tas ut för de avtalsslutande staterna eller för dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter, om beskattningen enligt denna lagstiftning inte strider mot avtalet. Utbytet av upplysningar begränsas inte av artiklarna 1 och 2.

(2) Any information received under paragraph (1) by a Contracting State shall be treated as secret in the same manner as information obtained under the domestic laws of that State and shall be disclosed only to persons or authorities (including courts and administrative bodies) concerned with the assessment or collection of, the enforcement or prosecution in respect of, the

2. Upplysningar som en avtalsslutande stat tagit emot enligt punkt 1 ska behandlas som hemliga på samma sätt som upplysningar som erhållits enligt den interna lagstiftningen i denna stat och får yppas endast för personer eller myndigheter (däri inbegripet domstolar och förvaltningsorgan) som fastställer, uppbär eller driver in de skatter som åsyftas i punkt 1 eller handlägger åtal eller över-

• Sida 6
•  Original

determination of appeals in relation to the taxes referred to in paragraph (1), or the oversight of the above. Such persons or authorities shall use the information only for such purposes. They may disclose the information in public court proceedings or in judicial decisions.

klagande i fråga om dessa skatter eller som utövar tillsyn över nämnda verksamheter. Dessa personer eller myndigheter får använda upplysningar bara för sådana ändamål. De får yppa upplysningarna vid offentlig rättegång eller i domstolsavgöranden.

(3) In no case shall the provisions of paragraphs (1) and (2) be construed so as to impose on a Contracting State the obligation:

3. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 medför inte skyldighet för en avtalsslutande stat att:

(a) to carry out administrative measures at variance with the laws and administrative practice of that or of the other Contracting State;

a) vidta förvaltningsåtgärder som avviker från lagstiftning och administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten,

(b) to supply information which is not obtainable under the laws or in the normal course of the administration of that or of the other Contracting State;

b) lämna upplysningar som inte är tillgängliga enligt lagstiftning eller sedvanlig administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten,

(c) to supply information which would disclose any trade, business, industrial, commercial or professional secret or trade process, or information the disclosure of which would be contrary to public policy (ordre public).

c) lämna upplysningar som skulle röja affärs-, industri-, handels- eller yrkeshemlighet eller i näringsverksamhet nyttjat förfaringssätt eller upplysningar, vilkas överlämnande skulle strida mot allmänna hänsyn (ordre public).

(4) If information is requested by a Contracting State in accordance with this Article, the other Contracting State shall use its information gathering measures to obtain the requested information, even though that other State may not need such information for its own tax purposes. The obligation contained in the preceding sentence is subject to the limitations of paragraph (3) but in no case shall such limitations be construed to permit a Contracting State to decline to supply information solely because it has no domestic interest in such information.

4. Då en avtalsslutande stat begär upplysningar enligt denna artikel ska den andra avtalsslutande staten använda de medel som denna stat förfogar över för att inhämta de begärda upplysningarna, även om denna andra stat inte har behov av upplysningarna för sina egna beskattningsändamål. Förpliktelsen i föregående mening begränsas av bestämmelserna i punkt 3, men detta medför inte en rätt för en avtalsslutande stat att vägra lämna upplysningar uteslutande därför att denna stat inte har något eget intresse av sådana upplysningar.

(5) In no case shall the provisions of paragraph (3) be construed to permit a Contracting

5. Bestämmelserna i punkt 3 medför inte rätt för en avtalsslutande stat att vägra att lämna

• Sida 7
•  Original

State to decline to supply information solely because the information is held by a bank, other financial institution, nominee or person acting in an agency or a fiduciary capacity or because it relates to ownership interests in a person.

upplysningar uteslutande därför att upplysningarna innehas av en bank, annan finansiell institution, ombud, representant eller förvaltare eller därför att upplysningarna gäller äganderätt i en person.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Article 28 Artikel 28

Limitation of benefits Begränsningar av förmåner

(1) Where any person derives income from a source situated outside Botswana and such income is also exempt from tax in Sweden under this Convention, Sweden may tax such income under its own laws notwithstanding this

Convention.

(2) Notwithstanding any other provisions of this Convention, where

1. I fall då person uppbär inkomst från källa i annan stat än

Botswana och sådan inkomst är undantagen från beskattning i Sverige enligt detta avtal, får Sverige ändå beskatta sådan inkomst enligt sin interna lagstiftning utan hinder av detta avtal.

2. Utan hinder av övriga bestämmelser i detta avtal, om

(a) a company that is a resident of a Contracting State derives its income primarily from other States

a) bolag med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar sina inkomster huvudsakligen från andra stater

(i) from activities such as banking, shipping, financing or insurance, or

1) från sådan verksamhet som bank-, sjöfarts-, finans- eller försäkringsverksamhet, eller

(ii) from being the headquarters, co-ordination centre or similar entity providing administrative services or other support to a group of companies which carry on business primarily in other States; and

2) genom att vara huvudkontor, co-ordination centre eller liknande enhet som tillhandahåller administrativa eller andra tjänster till en grupp av bolag som bedriver rörelse huvudsakligen i andra stater, och

(b) such income would bear a significantly lower tax under the laws of that State than income from similar activities carried out within that State or from being the headquarters, co-ordination centre or similar entity providing administrative services or other support to a group of companies which carry on business in that State, as the case may be,

b) sådan inkomst beskattas väsentligt lägre enligt lagstiftningen i denna stat än inkomster från liknande verksamhet som bedrivs inom denna stat eller från att vara huvudkontor, coordination centre eller liknande enhet som tillhandahåller administrativa eller andra tjänster till en grupp av bolag som bedriver rörelse i denna stat,

any provisions of this Conventska de bestämmelser i detta av-

• Sida 8
•  Original

ion conferring an exemption or a reduction of tax shall not apply to the income of such company and to the dividends paid by such company.

tal som medger undantag från eller nedsättning av skatt inte tillämpas på inkomst som sådant bolag förvärvar och inte heller på utdelning som betalas av sådant bolag.

(3) Any provision of this Convention conferring an exemption or reduction of tax shall not apply to the income of, or to the dividends paid by, a company resident in a Contracting State that is entitled to special tax benefits in Botswana under the Income Tax Act, Part XVI, Sections 137-142, or any substantially similar law enacted in Botswana.

3. Bestämmelser i detta avtal som medger undantag från eller nedsättning av skatt ska inte tillämpas på inkomst som förvärvas av, eller på utdelning som betalas av, ett bolag med hemvist i en avtalsslutande stat som är berättigat till särskild skattelättnad enligt del XVI, paragraferna 137-142, i Botswanas Income Tax Act eller någon annan lag i Botswana som är huvudsakligen likartad denna lag. – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

• Sida 9
•  Original

3. Ärendet och dess beredning

Det nu gällande avtalet mellan Sverige och Botswana för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst undertecknades den 19 oktober 1992.

Förhandlingar om ett protokoll om ändring av skatteavtalets bestämmelser om begränsningar av förmåner och informationsutbyte genomfördes under år 2012. Ett utkast till protokoll upprättat på engelska och en svensk översättning remitterades till Kammarrätten i Stockholm och Skatteverket. Protokollet undertecknades i Paris den 20 februari 2013. Protokollet finns fogat som bilaga till denna proposition.

Ett förslag till lag om ändring i lagen (1992:1197) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Botswana har upprättats inom Finansdepartementet.

Lagrådet

Genom lagförslaget införlivas det protokoll till skatteavtalet mellan Sverige och Botswana som undertecknades den 20 februari 2013, och som utgör en del av avtalet, i svensk lagstiftning. Lagförslaget är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Lagrådets yttrande har därför inte inhämtats.

4. Protokollet om ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Botswana

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner protokollet undertecknat den 20 februari 2013 om ändring i avtalet mellan Konungariket

Sveriges regering och Republiken Botswanas regering för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst och antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1197) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Botswana.

Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm har inget att erinra mot förslaget om godkännande av protokollet. Skatteverket tillstyrker förslaget samt uttrycker önskemål om att vissa bestämmelser närmare förklaras i propositionen.

Skälen för regeringens förslag: Sverige och Botswana undertecknade den 20 februari 2013 ett protokoll om ändring i avtalet mellan Sverige och Botswana för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst. Det främsta skälet till att initiativ till omförhandling togs var att bestämmelserna om informationsutbyte behövde uppdateras till nu gällande OECD-standard.

Bestämmelser om informationsutbyte i skatteärenden finns i artikel 26 i den modell som Organisationen för ekonomiskt samarbete och

• Sida 10
•  Original

utveckling (OECD) rekommenderar för bilaterala skatteavtal (”Model Tax Convention on Income and on Capital”). Artikel 26 i OECD:s modellavtal utgör internationellt accepterad standard för informationsutbyte. Enligt standarden ska upplysningar som kan antas vara relevanta för administration eller verkställighet av intern lagstiftning i en avtalsslutande stat kunna inhämtas och utbytas på begäran, utan hinder av interna regler om banksekretess, sekretess för uppgifter om äganderätt i en person eller krav på inhemskt skatteintresse i den anmodade staten.

Det nuvarande skatteavtalet mellan Sverige och Botswana med tillhörande bestämmelser om informationsutbyte i skatteärenden är oförändrat sedan avtalet undertecknades år 1992. Avtalets bestämmelser om informationsutbyte överensstämmer därför inte med OECD:s standard.

Den nya lydelsen av artikel 26 i skatteavtalet mellan Sverige och Botswana innebär att upplysningar kan utbytas i enlighet med internationellt accepterad standard för informationsutbyte. Ändringen innebär utökade möjligheter till informationsutbyte i skatteärenden, särskilt såvitt avser bankinformation. För Sveriges del innebär detta bl.a. att Skatteverket får möjlighet att begära upplysningar som innehas av banker m.fl. i Botswana.

4.1 Lagförslaget

Den nya lydelsen av avtalet som följer av 2013 års protokoll om ändring i avtalet mellan Sverige och Botswana för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst, ska införlivas i svensk intern rätt. Det sker genom en ändring i den lag varigenom avtalet införlivats i den svenska rätten. I nu gällande 1 § lagen (1992:1197) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Botswana föreskrivs att avtalet ska gälla för Sveriges del. Genom att ändra 1 § och även hänvisa till det den 20 februari 2013 undertecknade protokollet om ändring i avtalet samt att i bilagan till lagen återge de nya bestämmelser varigenom avtalet ändrats genom protokollet, inkorporeras den nya lydelsen av avtalet i den svenska rätten.

Protokollet om ändring i avtalet mellan Sverige och Botswana träder i kraft den trettionde dagen efter den dag då båda avtalsslutande stater underrättat varandra om att de konstitutionella åtgärder som krävs för att protokollet ska träda i kraft har vidtagits. Det är således inte möjligt att nu avgöra vid vilken tidpunkt protokollet kommer att träda i kraft. I förslaget till lag har därför föreskrivits att lagen träder i kraft den dag regeringen bestämmer. I enlighet med protokollets artikel 3 punkt 2 anges vidare att lagen tillämpas beträffande skatt som innehålls vid källan, på belopp som betalas eller tillgodoförs den 1 januari det år som följer närmast efter den dag då lagen träder i kraft eller senare, samt beträffande andra skatter på inkomst, på skatt som tas ut för beskattningsår som börjar den 1 januari det år som följer närmast efter den dag då lagen träder i kraft eller senare. Vidare anges att bestämmelserna om informationsutbyte ska tillämpas på begäran som framställts dagen för ikraftträdandet av lagen eller senare.

• Sida 11
•  Original

4.2 Protokollets innehåll

Bestämmelsen om informationsutbyte har uppdaterats till att motsvara nu gällande OECD-standard. Bestämmelsen om begränsningar av förmåner har moderniserats.

4.2.1 Utbyte av upplysningar

I artikel 1 föreskrivs att nuvarande artikel 26 i skatteavtalet mellan Sverige och Botswana ska utgå och ersättas med en ny artikel 26. Den nya artikel 26, som överensstämmer med artikel 26 i OECD:s modellavtal, består av punkterna 1–5.

Enligt punkt 1 ska de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna utbyta sådana upplysningar som kan antas vara relevanta vid tillämpningen av bestämmelserna i avtalet eller för administration eller verkställighet av intern lagstiftning i fråga om skatter av varje slag och beskaffenhet som tas ut för de avtalsslutande staterna eller för dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter, om beskattningen enligt denna lagstiftning inte strider mot avtalet. Utbytet av upplysningar begränsas inte av avtalets artiklar 1 och 2.

I punkt 2 anges att upplysningar som en avtalsslutande stat tagit emot enligt punkt 1 ska behandlas som hemliga på samma sätt som upplysningar som erhållits enligt den interna lagstiftningen i denna stat. Vidare anges att upplysningarna får yppas endast för personer eller myndigheter (däri inbegripet domstolar och förvaltningsorgan) som fastställer, uppbär eller driver in de skatter som åsyftas i punkt 1 eller handlägger åtal eller överklagande i fråga om dessa skatter eller som utövar tillsyn över nämnda verksamheter samt att dessa får använda upplysningarna bara för sådana ändamål. De får yppa upplysningarna vid offentlig rättegång eller i domstolsavgöranden.

Artikel 26 om informationsutbyte i skatteavtalet mellan Sverige och Botswana tar sikte på såväl den situationen då en svensk myndighet lämnar handräckning eller bistånd åt en utländsk myndighet som då en myndighet i den andra staten biträder den svenska myndigheten. Lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden innehåller bestämmelser om handräckning dels i Sverige åt utländsk myndighet, dels i utlandet åt svensk myndighet. Enligt 24 § samma lag ska villkor som begränsar möjligheten att utnyttja upplysningar som en svensk myndighet fått från utländsk myndighet i ett skatteärende följas av svenska myndigheter, oavsett vad som annars är föreskrivet i lag eller annan författning. I 27 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, regleras sekretessen i fråga om uppgifter om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som erhålls eller lämnas vid utbyte av uppgifter på skatteområdet som sker med stöd av internationella avtal. Av bestämmelsens första stycke framgår att sekretess enligt 27 kap. 1–4 §§ OSL för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden gäller, i den utsträckning riksdagen har godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, i ärende om handräckning eller bistånd som en svensk myndighet lämnar åt en myndighet eller något annat organ i den staten

• Sida 12
•  Original

eller inom den mellanfolkliga organisationen i verksamhet som motsvarar den som avses i nämnda paragrafer. Sekretess gäller enligt andra stycket samma bestämmelse, i den utsträckning riksdagen har godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, hos en myndighet i verksamhet som avses i 27 kap. 1–4 §§ OSL för sådan uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som myndigheten förfogar över på grund av avtalet. Om sekretess gäller enligt andra stycket, får enligt bestämmelsens tredje stycke de sekretessbrytande bestämmelserna i 10 kap. 15–27 §§ och 28 § första stycket OSL inte tillämpas i strid med avtalet. Av bestämmelsens fjärde stycke framgår att för uppgift i en allmän handling gäller sekretessen enligt andra stycket i högst tjugo år.

Regeringen bedömer att all den information som kommer att hanteras inom ramen för denna artikel omfattas av regleringen i 27 kap. 5 § OSL. Detta innebär att avtalets krav på sekretess är förenliga med den svenska offentlighets- och sekretesslagstiftningen och att Sverige kan leva upp till sina avtalsrättsliga åtaganden i detta avseende.

Punkt 3 innehåller bestämmelser om möjlighet för den anmodade staten att avslå en begäran om utbyte av upplysningar. Av punkterna 3 a) och b) följer att en avtalsslutande stat inte är skyldig att vidta förvaltningsåtgärder som avviker från lagstiftning och administrativ praxis i någon av de avtalsslutande staterna och inte heller lämna upplysningar som inte är tillgängliga enligt lagstiftning eller sedvanlig administrativ praxis i någon av dessa stater. Enligt punkt 3 c) är en avtalsslutande stat inte heller skyldig att lämna upplysningar som skulle röja affärs-, industri-, handels- eller yrkeshemlighet eller i näringsverksamhet nyttjat förfaringssätt eller upplysningar, vilkas överlämnande skulle strida mot allmänna hänsyn (ordre public).

I punkt 4 föreskrivs att en tillfrågad stat ska använda de medel som den förfogar över för att inhämta begärda upplysningar, även om den inte har behov av upplysningarna för sina egna beskattningsändamål. Skyldigheten begränsas av bestämmelserna i punkt 3. Den anmodade staten har dock inte rätt att vägra att lämna upplysningar uteslutande därför att den inte har något eget intresse av sådana upplysningar.

I punkt 5 anges att bestämmelserna i punkt 3 inte medför rätt för en avtalsslutande stat att vägra att lämna upplysningar uteslutande därför att upplysningarna innehas av banker, andra finansiella institutioner, ombud, representanter eller förvaltare eller därför att upplysningarna gäller äganderätt i en person.

4.2.2 Begränsning av förmåner

I protokollets artikel 2 föreskrivs att nuvarande artikel 28 i avtalet ska utgöra punkt 1.

Punkt 2 motsvarar nuvarande svensk policy avseende begränsning av förmåner. Bestämmelserna är avsedda att förhindra att avtalsförmåner ges för offshoreverksamhet, co-ordination centres, huvudkontor eller liknande verksamhet, vars uppbyggnad huvudsakligen styrs av skatteskäl. Offshoreverksamhet m.m. är verksamhet som typiskt sett inte bedrivs av bolag som utövar näringsverksamhet i en avtalsslutande stat i

• Sida 13
•  Original

egentlig mening, utan av bolag vars inkomster så gott som uteslutande härrör från verksamhet utanför en avtalsslutande stat. Bolagen är formellt bildade enligt en stats lagstiftning men registreras i allmänhet i speciella register och deras verksamhet begränsas ofta av särskilda regler. Ofta får endast personer som är hemmahörande i utlandet vara delägare i sådana bolag. Bolagen får normalt inte bedriva verksamhet på den inhemska marknaden i den stat där de är bildade. Avsikten är att bolagen endast ska bedriva sin verksamhet och konkurrera på marknader utanför staten i fråga. Skatt utgår i form av en fast årlig avgift eller med en mycket låg skattesats, ofta på en helt schablonmässig bas. Den grundläggande tanken bakom tillhandahållandet av dessa speciella register och lagstiftning är att attrahera utländska investerare, som bedriver den egentliga verksamheten någon annanstans, att göra formella bolagsetableringar i denna andra stat. De utländska investerarna får härigenom ett instrument för att undgå skattskyldighet i de stater där de hör hemma. De typer av verksamhet som är vanligast förekommande i detta sammanhang är internationell sjöfart, försäkrings- och finansverksamhet och annan liknande verksamhet som inte är bunden till någon speciell plats för verksamhetens bedrivande.

Ett exempel på sådan offshorelagstiftning som bestämmelserna avser att motverka är verksamhet i form av ”operational headquarters” och ”coordination centres” och liknande. Den verksamhet som bedrivs av dessa enheter är tillhandahållande av finansiella, administrativa eller andra tjänster åt bolag inom samma koncern. Ersättningen för dessa tjänster är avsedd att vara avdragsgill i utbetalarstaten och beskattas inte alls eller mycket lågt i mottagarstaten. Förfarandet har som huvudsakligt syfte att omvandla beskattningsbar inkomst i den egentliga verksamhetsstaten till låg- eller ickebeskattad inkomst i den stat där offshorebolaget är beläget.

Skatteavtal syftar bl.a. till att eliminera eller minska de skattehinder som finns för ett fritt utbyte av varor, kapital och tjänster. Genom regler för att undvika dubbelbeskattning, reducera hög beskattning på betalningar från källstaten (utdelning, ränta och royalty) samt förhindra diskriminerande beskattning kan avtalen på ett verksamt sätt bidra till ökade investeringar och ett ökat utbyte av varor och tjänster mellan de avtalsslutande staterna. Avtalen är däremot inte avsedda att användas som instrument för att med konstlade metoder åstadkomma total skattefrihet eller mycket låg skattebelastning för inkomster som rätteligen borde ingå i beskattningsunderlaget och beskattas i den stat där investeraren hör hemma. Flera medlemsstater i OECD har genom intern lagstiftning infört bestämmelser som tar udden av sådan verksamhet som redovisats i det föregående. Många av medlemsstaterna är liksom Sverige inte beredda att medge bolag som bedriver sådan verksamhet förmåner genom skatteavtal. Vid ingående av nya, och vid omförhandling av existerande, skatteavtal är det svensk policy att införa särskilda spärregler som en gardering för eventuella ändringar i intern lagstiftning i de stater med vilka vi har skatteavtal. Detta är särskilt angeläget eftersom ett skatteavtal ofta är tillämpligt under en mycket lång tid.

Avtalets bestämmelser, såvitt dessa medför förmåner, kan även begränsas på andra grunder än de som anges i punkt 1 och 2. I punkt 3 återfinns nämligen en bestämmelse som tar sikte på det fall då ett bolag i enlighet med den interna lagstiftningen i Botswana där medges skattelättnader

• Sida 14
•  Original

som är av ett sådant slag att några förmåner enligt avtalet inte kan komma i fråga. Enligt den nu aktuella bestämmelsen gäller således att ett bolag som är berättigat till någon särskild förmån enligt del XVI, paragraferna 137-142, i Botswanas Income Tax Act eller någon annan lag i Botswana som är huvudsakligen likartad denna lag inte är berättigat till några förmåner enligt avtalet. I förhållande till bestämmelserna i punkterna 1 och 2 innebär detta en ytterligare begränsning såtillvida att inte heller avtalets bestämmelser rörande förbud mot diskriminering (artikel 24) respektive förfarandet vid ömsesidig överenskommelse (artikel 25) är tillämpliga på bolag som avses i punkt 3. Däremot omfattas även dessa bolag av avtalets bestämmelser rörande utbyte av upplysningar (artikel 26).

4.2.3 Slutbestämmelser

Artikel 3 i protokollet innehåller ikraftträdande- och övergångsbestämmelser. Enligt punkt 1 ska de avtalsslutande staterna skriftligen underrätta varandra när de konstitutionella åtgärder som krävs för att protokollet ska träda i kraft har vidtagits. Enligt punkt 2 träder protokollet i kraft den trettionde dagen efter den dag då den sista av dessa underrättelser tas emot. Protokollets bestämmelser ska tillämpas beträffande skatt som innehålls vid källan, på belopp som betalas eller tillgodoförs den 1 januari det år som följer närmast efter den dag då protokollet träder i kraft eller senare. Beträffande andra skatter på inkomst ska protokollets bestämmelser tillämpas på skatt som tas ut för beskattningsår som börjar den 1 januari det år som följer närmast efter den dag då protokollet träder i kraft eller senare. Protokollets bestämmelser om informationsutbyte ska tillämpas på begäran som framställts dagen för ikraftträdandet av protokollet eller senare.

5. Konsekvenser för de offentliga finanserna

Förslagen i denna proposition förväntas inte ge upphov till någon negativ offentligfinansiell effekt. Förslagen kan i stället komma att motverka ett framtida skattebortfall genom de utökade möjligheterna till informationsutbyte med Botswana.

Inte heller bedöms förslagen ge upphov till några ökade kostnader eller någon ökad arbetsbörda för Skatteverket eller för de allmänna förvaltningsdomstolarna.

• Sida 15
•  Original