Prop. 2015/16:92

Bilaga 1

15

I

(Lagstiftningsakter)

FÖRORDNINGAR

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2015/2120

av den 25 november 2015

om åtgärder rörande en öppen internetanslutning och om ändring av direktiv 2002/22/EG om

samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät

och kommunikationstjänster och förordning (EU) nr 531/2012 om roaming i allmänna mobilnät i

unionen

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande ( ¹ ),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (

2

),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet ( ³ ), och

av följande skäl:

(1)

Syftet med denna förordning är att fastställa gemensamma regler för att säkerställa lika och icke-diskriminerande

behandling av trafik vid tillhandahållandet av internetanslutningstjänster och därtill kopplade rättigheter för slut­

användare. Den syftar till att skydda slutanvändare och samtidigt garantera att internets ekosystem fortsätter att

fungera som en motor för innovation. Reformer på roamingområdet bör ge slutanvändarna förtroende så att de

fortsätter att vara uppkopplade när de reser inom unionen, och bör därför med tiden leda till enhetlighet i

prissättningen och andra villkor inom unionen.

(2)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning respekterar principen om teknikneutralitet, det vill säga de varken

föreskriver eller gynnar användningen av en viss typ av teknik.

(3)

Under de senaste årtiondena har internet utvecklats till en öppen plattform för innovation med få tillträdeshinder

för slutanvändare, innehålls-, applikations- och tjänsteleverantörer samt leverantörer av internetanslutningstjänster.

Syftet med det befintliga regelverket är att ge slutanvändarna möjlighet att få tillgång till och distribuera infor­

mation eller använda de applikationer och tjänster som de själva väljer. Ett betydande antal slutanvändare påverkas

dock av trafikstyrningsmetoder som innebär att specifika applikationer eller tjänster blockeras eller saktas ner.

Dessa tendenser kräver gemensamma regler på unionsnivå för att säkerställa ett öppet internet samt undvika en

fragmentering av den inre marknaden till följd av åtgärder som antagits av enskilda medlemsstater.

SV

26.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 310/1

( ¹ ) EUT C 177, 11.6.2014, s. 64.

( ² ) EUT C 126, 26.4.2014, s. 53.

( ³ ) Europaparlamentets ståndpunkt av den 3 april 2014 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets ståndpunkt vid första behandlingen av

den 1 oktober 2015 (EUT C 365, 4.11.2015, s. 1). Europaparlamentets ståndpunkt av den 27 oktober 2015 (ännu ej offentliggjord i

EUT).

16

Prop. 2015/16:92

Bilaga 1

(4)

En internetanslutningstjänst ger tillgång till internet och i princip till alla dess ändpunkter, oberoende av vilken

nätteknik och terminalutrustning som slutanvändarna använder. Av orsaker som leverantörerna av internetanslut­

ningstjänster inte har kontroll över är emellertid vissa slutpunkter på internet kanske inte alltid tillgängliga. Därför

bör en sådan leverantör anses ha uppfyllt sina skyldigheter rörande tillhandahållande av en internetanslutnings­

tjänst i den mening som avses i denna förordning när denna tjänst erbjuder anslutning till praktiskt taget alla

ändpunkter på internet. Leverantörer av internetanslutningstjänster bör därför inte begränsa anslutningen till några

tillgängliga ändpunkter på internet.

(5)

För att ansluta till internet, bör slutanvändare ha frihet att välja mellan olika typer av terminalutrustning enligt

definitionen i kommissionens direktiv 2008/63/EG ( ¹ ). Leverantörer av internetanslutningstjänster bör inte före­

skriva några restriktioner för användningen av terminalutrustning som ansluts till nätet, utöver de restriktioner som

föreskrivs av tillverkare eller distributörer av terminalutrustning i enlighet med unionsrätten.

(6)

Slutanvändare bör ha rätt att få tillgång till och distribuera information och innehåll samt att använda och

tillhandahålla applikationer och tjänster utan diskriminering via sin internetanslutningstjänst. Utövandet av denna

rätt bör inte påverka tillämpningen av unionsrätten eller nationell rätt som är förenlig med unionsrätten om

innehålls, applikationers eller tjänsters laglighet. Denna förordning syftar inte till att reglera innehållets, applika­

tionernas eller tjänsternas laglighet och inte heller lagligheten för förfaranden, krav och garantier med anknytning

till dessa. Dessa frågor omfattas därför alltjämt av unionsrätten eller med unionsrätten förenlig nationell rätt.

(7)

För att kunna utöva sina rättigheter att få tillgång till och distribuera information och innehåll, och att använda

och tillhandahålla applikationer och tjänster som de själv har valt bör slutanvändare ha frihet att komma överens

med leverantörer av internetanslutningstjänster om taxor för särskilda datavolymer och hastigheter för internet­

anslutningstjänsten. Sådana överenskommelser samt affärsmetoder hos leverantörer av internetanslutningstjänster

bör inte begränsa utövandet av dessa rättigheter och därigenom kringgå bestämmelserna om skydd av tillgång till

ett öppet internet i denna förordning. Nationella regleringsmyndigheter och andra behöriga myndigheter bör ges

befogenhet att ingripa mot överenskommelser eller affärsmetoder som på grund av sin omfattning leder till

situationer där slutanvändarnas val i praktiken begränsas väsentligt. I detta syfte bör man bland annat beakta

vilken marknadsställning dessa leverantörer av internetanslutningstjänster och de berörda innehålls-, applikations-

och tjänsteleverantörerna har när överenskommelser och handelsmetoder bedöms. Nationella regleringsmyndighe­

ter och andra behöriga myndigheter bör, inom ramen för sin övervaknings- och verkställandefunktion, åläggas att

ingripa när överenskommelser eller affärsmetoder skulle leda till att slutanvändarnas rättigheter i grunden under­

grävs.

(8)

Vid tillhandahållandet av internetanslutningstjänster bör leverantörer av dessa tjänster behandla all trafik lika, utan

diskriminering, begränsningar eller störningar, oberoende av dess sändare, mottagare, innehåll, applikation, tjänst

eller terminalutrustning. Enligt de allmänna principerna i unionsrätten och fast rättspraxis bör jämförbara situa­

tioner inte behandlas olika, och olika situationer bör inte behandlas på samma sätt om inte en sådan behandling

kan motiveras objektivt.

(9)

Målet med rimlig trafikstyrning är att bidra till en effektiv användning av nätresurser och till en optimering av den

övergripande överföringskvaliteten som svarar mot objektiva skillnader mellan kraven på tjänstens tekniska kvalitet

för särskilda kategorier av trafik och därmed för det innehåll, de applikationer och de tjänster som överförs.

Rimliga trafikstyrningsåtgärder som leverantörer av internetanslutningstjänster tillämpar bör vara öppna, icke-dis­

kriminerande och proportionella och bör inte grundas på kommersiella överväganden. Kravet på att trafikstyr­

ningsåtgärder ska vara icke-diskriminerande hindrar inte leverantörer av internetanslutningstjänster från att genom­

föra trafikstyrningsåtgärder som gör åtskillnad mellan objektivt olika kategorier av trafik i syfte att optimera den

övergripande överföringskvaliteten. För att den övergripande kvaliteten och användarupplevelsen ska optimeras bör

varje sådan åtskillnad endast tillåtas på grundval av objektivt olika krav på tjänstens tekniska kvalitet (till exempel

när det gäller svarstid, jitter, paketförluster och bandbredd) för de specifika kategorierna av trafik och inte på

grundval av kommersiella överväganden. Sådana differentierade åtgärder bör vara proportionella i förhållande till

ändamålet med övergripande kvalitetsoptimering och bör behandla likvärdig trafik lika. Sådana åtgärder bör inte

bibehållas längre än nödvändigt.

(10)

Rimlig trafikstyrning kräver inte tekniker som övervakar det specifika innehållet i datatrafik som överförs via

internetaccesstjänsten.

SV

L 310/2

Europeiska unionens officiella tidning

26.11.2015

( ¹ ) Kommissionens direktiv 2008/63/EG av den 20 juni 2008 om konkurrens på marknaderna för teleterminalutrustning (EUT L 162,

21.6.2008, s. 20).

Prop. 2015/16:92

Bilaga 1

17

(11)

Alla trafikstyrningsmetoder som är mer långtgående än sådana rimliga trafikstyrningsåtgärder genom att blockera,

sakta ned, ändra, begränsa, störa, försämra eller diskriminera specifikt innehåll, specifika applikationer eller tjänster

eller specifika kategorier av dessa bör förbjudas, förutom de motiverade och definierade undantag som fastställs i

denna förordning. Dessa undantag bör vara föremål för strikta tolknings- och proportionalitetskrav. Specifikt

innehåll, specifika applikationer och tjänster såväl som specifika kategorier av dessa bör skyddas på grund av

de negativa effekterna på slutanvändarnas val och på innovation av blockering eller andra restriktiva åtgärder som

inte omfattas av de motiverade undantagen. Regler mot ändringar av innehåll, applikationer eller tjänster avser

modifiering av kommunikationens innehåll, men innebär inte ett förbud mot icke-diskriminerande datakompri­

meringsteknik som minskar en datafils storlek utan att modifiera innehållet. Sådan komprimering möjliggör en

mer effektiv användning av knappa resurser och tjänar slutanvändarnas intressen genom att minska datavolymerna,

öka hastigheten och förbättra upplevelsen av att använda det berörda innehållet, applikationerna eller tjänsterna.

(12)

Trafikstyrningsåtgärder som är mer långtgående än sådana rimliga trafikstyrningsåtgärder får endast tillämpas om

de behövs och så länge som de behövs för att uppfylla de tre motiverade undantag som fastställs i denna

förordning.

(13)

För det första kan situationer uppstå i vilka leverantörer av internetanslutningstjänster omfattas av unionens

lagstiftningsakter eller med unionsrätten förenlig nationell rätt (till exempel som rör lagligheten hos innehåll,

applikationer eller tjänster eller allmän säkerhet), inbegripet straffrätt, som till exempel kräver blockering av

specifikt innehåll eller specifika applikationer eller tjänster. Dessutom kan situationer uppstå i vilka dessa leveran­

törer omfattas av åtgärder som överensstämmer med unionsrätten, som tillämpar eller genomför unionens lags­

tiftningsakter eller nationell rätt, såsom åtgärder med allmän giltighet, rättsliga avgöranden, beslut från myndigheter

med relevanta befogenheter eller andra åtgärder som garanterar efterlevnad av sådana unionslagstiftningsakter eller

nationell lagstiftning (till exempel skyldigheter att följa rättsliga avgöranden eller beslut från myndigheter om att

blockera olagligt innehåll). Kravet på att följa unionsrätten rör bland annat efterlevnaden av kraven i Europeiska

unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan) beträffande begränsningar i utövandet

av grundläggande rättigheter och friheter. I enlighet med vad som fastställs i Europaparlamentets och rådets

direktiv 2002/21/EG (

1

) får åtgärder som kan medföra en inskränkning av dessa grundläggande fri- och rättigheter

endast införas om de är lämpliga, proportionella och nödvändiga i ett demokratiskt samhälle, och om deras

genomförande är föremål för tillräckliga rättssäkerhetsgarantier i enlighet med den europeiska konventionen om

skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, inbegripet dess bestämmelser om verksamt

rättsligt skydd och korrekt rättsförfarande.

(14)

För det andra kan trafikstyrningsåtgärder som är mer långtgående än sådana rimliga trafikstyrningsåtgärder vara

nödvändiga för att skydda nätets integritet och säkerhet, till exempel för att förhindra it-angrepp som sker genom

spridning av sabotageprogram eller stöld av slutanvändarnas identitet som sker genom användandet av spion­

program.

(15)

För det tredje kan åtgärder som är mer långtgående än sådana rimliga trafikstyrningsåtgärder också vara nödvän­

diga för att förhindra en nära förestående överbelastning av nätet, dvs. situationer där en överbelastning håller på

att ske, och för att mildra effekterna av överbelastning av nätet, där en sådan överbelastning endast är tillfällig eller

sker under exceptionella omständigheter. Proportionalitetsprincipen kräver att trafikstyrningsåtgärder som grundas

på detta undantag behandlar likvärdiga kategorier av trafik lika. Tillfällig överbelastning bör tolkas som specifika

kortvariga situationer, där en plötslig ökning av antalet användare utöver de vanliga användarna eller en plötslig

ökning av efterfrågan på ett särskilt innehåll eller särskilda applikationer eller tjänster kan överskrida överförings­

kapaciteten för vissa delar av nätet och göra resten av nätet mindre reaktivt. Tillfällig överbelastning kan framför

allt inträffa i mobilnät, som är föremål för mer varierande förutsättningar, såsom fysiska hinder, sämre inom­

hustäckning eller ett varierande antal aktiva användare som förflyttar sig. Även om det kan förutses att en sådan

tillfällig överbelastning kan inträffa emellanåt vid vissa punkter i nätet, med följden att det inte kan anses vara

exceptionellt, kanske den inte inträffar så ofta eller under så långa perioder att en kapacitetsutbyggnad skulle vara

ekonomiskt motiverad. Exceptionell överbelastning bör tolkas som en hänvisning till oförutsedda och oundvikliga

fall av överbelastning, både i mobila och i fasta nät. Möjliga orsaker till sådana situationer kan inbegripa tekniska

fel, såsom ett avbrott i tjänsten till följd av trasiga kablar eller andra infrastrukturdelar, oväntade ändringar i

SV

26.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 310/3

( ¹ ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommuni­

kationsnät och kommunikationstjänster (ramdirektiv) (EGT L 108, 24.4.2002, s. 33).

18

Prop. 2015/16:92

Bilaga 1

dirigeringen av trafiken eller stora ökningar av nättrafiken på grund av nödsituationer eller andra situationer som

ligger utanför leverantörerna av internettjänsternas kontroll. Sådana överbelastningsproblem är sannolikt ovanliga

men kan vara allvarliga och är inte nödvändigtvis kortvariga. Behovet av att vidta trafikstyrningsåtgärder som är

mer långtgående än de rimliga trafikstyrningsåtgärderna för att förhindra eller mildra effekterna av tillfällig eller

exceptionell överbelastning av nätet bör inte ge leverantörerna av internetanslutningstjänster möjlighet att kringgå

det allmänna förbudet mot att blockera, sakta ned, ändra, begränsa, störa, försämra eller diskriminera mellan

specifikt innehåll, specifika applikationer eller tjänster eller specifika kategorier av dessa. Återkommande och mer

långvarig överbelastning av nätet som varken är exceptionell eller tillfällig bör inte gynnas av ett sådant undantag

utan bör snarare hanteras genom utbyggnad av nätets kapacitet.

(16)

Innehålls-, applikations- och tjänsteleverantörerna efterfrågar möjligheten att tillhandahålla elektroniska kommuni­

kationstjänster utöver internetanslutningstjänster, där det krävs särskilda tjänstekvalitetsnivåer som inte säkerställs

genom internetanslutningstjänster. Sådana särskilda kvalitetsnivåer krävs t.ex. för vissa tjänster som tillgodoser ett

allmänt intresse eller för vissa nya tjänster avsedda för maskin till maskin-kommunikation. Det bör därför stå

leverantörer av elektronisk kommunikation till allmänheten, inbegripet leverantörer av internetanslutningstjänster,

och innehålls-, applikations- och tjänsteleverantörer, fritt att tillhandahålla tjänster som inte är internetanslutnings­

tjänster och som är optimerade för särskilt innehåll och särskilda applikationer och tjänster, eller en kombination

av detta, om optimeringen är nödvändig för att uppfylla kraven på en särskild kvalitetsnivå för innehåll, applika­

tioner och tjänster. De nationella regleringsmyndigheterna bör kontrollera om och i vilken utsträckning sådan

optimering objektivt sett är nödvändig för att säkerställa en eller flera specifika och viktiga delar av innehållet,

applikationerna eller tjänsterna och för att möjliggöra att en motsvarande kvalitetssäkring erbjuds slutanvändare,

snarare än att man helt enkelt ger allmänt företräde framför jämförbart innehåll och jämförbara applikationer och

tjänster som går att nå via internetanslutningstjänsten och därigenom kringgår de bestämmelser om trafikstyrnings­

åtgärder som är tillämpliga på internetanslutningstjänsterna.

(17)

För att undvika att tillhandahållandet av sådana andra tjänster har en negativ inverkan på slutanvändares interne­

taccesstjänster vad gäller tillgänglighet eller allmän kvalitet, måste tillräcklig kapacitet säkerställas. Leverantörer av

elektronisk kommunikation till allmänheten, inbegripet leverantörer av internetanslutningstjänster, bör därför till­

handahålla sådana andra tjänster eller sluta motsvarande överenskommelser med innehålls-, applikations- eller

tjänsteleverantörer om främjande av sådana andra tjänster, men dock endast om nätkapaciteten är tillräcklig för

att de ska kunna tillhandahållas utöver de internetanslutningstjänster som tillhandahålls. Bestämmelserna i denna

förordning om skydd av en öppen internetanslutning bör inte kringgås genom andra tjänster som kan användas

eller som erbjuds som ersättning för internetanslutningstjänster. Endast den omständigheten att gemensamma

tjänster såsom virtuella privata nät också kan ge tillgång till internet bör emellertid inte medföra att dessa betraktas

som en ersättning för internetanslutningstjänsten, förutsatt att tillhandahållandet av sådan tillgång till internet av en

leverantör av elektronisk kommunikation till allmänheten är förenligt med artikel 3.1–3.4 i denna förordning och

därför inte kan betraktas som ett kringgående av dessa bestämmelser. Tillhandahållandet av sådana andra tjänster

än internetanslutningstjänster bör inte vara till skada för slutanvändarna när det gäller tillgång till och allmän

kvalitet på internetanslutningstjänsterna. I mobilnät är trafikvolymerna i en given radiocell svårare att förutse på

grund av det varierande antalet aktiva slutanvändare och av den anledningen kan kvaliteten på slutanvändares

internetanslutningstjänst påverkas vid oförutsebara omständigheter. I mobilnät bör den allmänna kvaliteten på

slutanvändares internetanslutningstjänst inte anses ha åsamkats skada om den sammantagna negativa inverkan

genom andra tjänster än internetanslutningstjänster är oundviklig, minimal och begränsad till en kort tidsperiod.

De nationella regleringsmyndigheterna bör se till att leverantörerna av elektronisk kommunikation till allmänheten

uppfyller det kravet. I detta avseende bör de nationella regleringsmyndigheterna bedöma inverkan på tillgäng­

ligheten och den allmänna kvaliteten på internetanslutningstjänsterna genom att analysera bland annat tjänstekva­

litetsparametrar (som svarstid, jitter, paketförluster), graden och effekterna av överbelastning av nätet, faktiska och

annonserade hastigheter, internetanslutningstjänsternas prestanda jämfört med andra tjänster än internetanslut­

ningstjänster, samt slutanvändarna kvalitetsupplevelse.

(18)

Bestämmelserna om skydd för en öppen internetanslutning bör kompletteras med effektiva slutanvändarbestäm­

melser som rör frågor som är särskilt kopplade till internetanslutningstjänster och ger slutanvändare möjlighet att

göra väl underbyggda val. Dessa bestämmelser bör gälla utöver de tillämpliga bestämmelserna i Europaparlamentets

och rådets direktiv 2002/22/EG ( ¹ ), och medlemsstaterna bör kunna behålla eller anta mer långtgående åtgärder.

Leverantörer av internetanslutningstjänster bör på ett tydligt sätt informera slutanvändare om hur de trafikstyr­

ningsmetoder som används eventuellt kan inverka på internetanslutningstjänstens kvalitet, slutanvändarnas integ­

ritet och skyddet av personuppgifter samt om hur andra tjänster än internetanslutningstjänster som de abonnerar

SV

L 310/4

Europeiska unionens officiella tidning

26.11.2015

( ¹ ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/22/EG av den 7 mars 2002 om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter

avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (direktiv om samhällsomfattande tjänster) (EGT L 108,

24.4.2002, s. 51).

Prop. 2015/16:92

Bilaga 1

19

på kan inverka på deras respektive internetanslutningstjänsters tillgänglighet och kvalitet. För att ge slutanvändare

större inflytande i sådana situationer bör leverantörer av internetanslutningstjänster därför informera slutanvändare

i avtalet om vilken hastighet som de realistiskt sett kan leverera. Den gängse tillgängliga hastigheten förutsätts vara

den hastighet som en slutanvändare kan förvänta sig att tjänsten oftast har när denne ansluter sig till den.

Leverantörer av internetanslutningstjänster bör också informera kunder om möjliga korrigeringsåtgärder i enlighet

med nationell lagstiftning vid avvikelse från avtalad prestanda. Varje betydande och kontinuerlig eller regelbundet

återkommande avvikelse, när sådan fastställts genom en övervakningsmekanism som certifierats av den nationella

regleringsmyndigheten, mellan tjänstens faktiska prestanda och den prestanda som angetts i avtalet, bör anses

utgöra avvikelse från avtalad prestanda i samband med fastställandet av de korrigeringsåtgärder som finns till­

gängliga för kunden i enlighet med nationell lagstiftning. Metoden bör fastställas i riktlinjerna från Organet för

europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) och ses över och uppdateras när så krävs

för att spegla teknik- och infrastrukturutvecklingen. De nationella regleringsmyndigheterna bör se till att bestäm­

melserna i denna förordning om insynsåtgärder för att säkerställa en öppen internetanslutning efterlevs.

(19)

De nationella regleringsmyndigheterna spelar en avgörande roll för att säkerställa att slutanvändare de facto kan

åtnjuta sina rättigheter enligt denna förordning och att reglerna om skydd av öppna internetanslutningar efterlevs.

Därför bör de nationella regleringsmyndigheterna omfattas av övervaknings- och rapporteringsskyldigheter, och se

till att leverantörer av elektronisk kommunikation till allmänheten, inbegripet leverantörer av internetanslutnings­

tjänster, fullgör sina skyldigheter i fråga om skyddet av en öppen internetanslutning. Till dem hör skyldigheten att

säkerställa tillräcklig nätkapacitet för icke-diskriminerande tillhandahållande av högkvalitativa internetanslutnings­

tjänster, vars allmänna kvalitet inte bör åsamkas skada på grund av tillhandahållandet av andra tjänster än

internetanslutningstjänster med en specifik kvalitetsnivå. De nationella regleringsmyndigheterna bör också ha

befogenhet att införa krav som rör tekniska egenskaper, minimikrav på tjänstekvalitet och andra lämpliga åtgärder

för samtliga eller enskilda leverantörer av elektronisk kommunikation till allmänheten, om detta är nödvändigt för

att säkerställa överensstämmelse med bestämmelserna om skydd av en öppen internetanslutning i denna förord­

ning eller för att förhindra en försämring av den allmänna kvaliteten på internetanslutningstjänster för slutanvän­

dare. I detta sammanhang bör de nationella regleringsmyndigheterna ta största möjliga hänsyn till relevanta

riktlinjer från Berec.

(20)

Unionens marknad för mobilkommunikationer är fortfarande fragmenterad och det finns inget mobilnät somt

täcker samtliga medlemsstater. Till följd av detta måste roamingleverantörer köpa roamingtjänster i grossistledet

från eller utbyta roamingtjänster i grossistledet med operatörer i den besökta medlemsstaten för att kunna till­

handahålla mobilkommunikationstjänster till sina nationella kunder som reser inom unionen.

(21)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 531/2012 ( ¹ ) fastställs det politiska målet att skillnaden mellan

roamingtaxor och nationella taxor bör närma sig noll. Slutmålet att eliminera skillnaden mellan de nationella

avgifterna och roamingavgifterna kan dock inte uppnås på ett hållbart sätt med den nivå på grossistavgifter som

observerats. I denna förordning fastställs därför att tilläggsavgifter för roaming i slutkundsledet bör avskaffas från

och med den 15 juni 2017, förutsatt att de aktuella problem som observerats i grossistledet på roamingmark­

naderna har åtgärdats. I detta avseende bör kommissionen genomföra en översyn av grossistledet på roaming­

marknaden och lägga fram ett lagstiftningsförslag på grundval av resultatet av den översynen.

(22)

Samtidigt bör roamingleverantörerna kunna tillämpa en ”policy för skälig användning” för konsumtion av reglerade

roamingtjänster i slutkundsledet som tillhandahålls för det tillämpliga nationella slutkundspriset. ”Policyn för skälig

användning” är avsedd att förhindra onormal användning eller missbruk av reglerade roamingtjänster i slutkunds­

ledet, såsom användning av sådana tjänster av roamingkunder i en annan medlemsstat än den nationella leveran­

törens i andra syften än för periodiska resor. En policy för skälig användning bör ge roamingleverantörens kunder

möjlighet att förbruka volymer av reglerade roamingtjänster i slutkundsledet till det tillämpliga nationella slut­

kundspriset som överensstämmer med deras respektive avgiftsplaner.

SV

26.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 310/5

( ¹ ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 531/2012 av den 13 juni 2012 om roaming i allmänna mobilnät i unionen

(EUT L 172, 30.6.2012, s. 10).

20

Prop. 2015/16:92

Bilaga 1

(23)

Under specifika och extraordinära omständigheter bör en roamingleverantör, då denne inte har möjlighet att täcka

sina totala faktiska och prognostiserade kostnader för att tillhandahålla reglerade roamingtjänster i slutkundledet

genom sina totala faktiska och prognostiserade intäkter från sådana tjänster, kunna ansöka om tillstånd att tillämpa

en tilläggsavgift i syfte att säkerställa hållbarheten i sin nationella avgiftsmodell. Bedömningen av hållbarheten i den

nationella debiteringsmodellen bör vara baserad på relevanta objektiva faktorer som är specifika för roamingleve­

rantören, inbegripet objektiva variationer mellan roamingleverantörer i den berörda medlemsstaten och de natio­

nella pris- och intäktsnivåerna. Detta kan till exempel vara fallet för operatörer med nationella slutkundsmodeller

med enhetspris med betydande negativ obalans i trafiken, då det implicita nationella enhetspriset är lågt och

operatörens totala intäkter också är låga i förhållande till bördan för roamingkostnaderna, eller då det implicita

enhetspriset är lågt och den faktiska eller prognostiserade konsumtionen av roamingtjänster är hög. Så snart som

både grossistledet och slutkundsledet på roamingmarknaden till fullo har anpassats till allmän roaming på natio­

nella prisnivåer och sådan roaming införlivas som ett normalt inslag i slutkundernas avgiftsplaner förväntas sådana

extraordinära omständigheter inte längre uppstå. För att undvika att roamingleverantörernas nationella avgifts­

modell blir ohållbar på grund av sådana kostnadstäckningsproblem och genererar en risk för en märkbar påverkan

på den nationella prisutvecklingen eller en så kallad waterbed-effekt, bör roamingleverantörerna, efter godkännande

av den nationella regleringsmyndigheten, under sådana omständigheter ha möjlighet att tillämpa en tilläggsavgift på

reglerade roamingtjänster i slutkundsledet endast i den utsträckning som det är nödvändigt för att täcka alla

relevanta kostnader för tillhandahållandet av sådana tjänster.

(24)

I detta syfte bör de kostnader som uppstått för att reglerade roamingtjänster i slutkundsledet ska kunna till­

handahållas fastställas genom hänvisning till de faktiska roamingavgifter i grossistledet som tillämpas på den

utgående roamingtrafik från den berörda roamingleverantören som överstiger dennes inkommande roamingtrafik,

samt en hänvisning till en rimlig ersättning för samkostnader och gemensamma kostnader. Intäkter från reglerade

roamingtjänster i slutkundsledet bör fastställas med hänvisning till intäkter vid de prisnivåer som kan tas ut

nationellt för konsumtion av reglerade roamingtjänster, oavsett om det gäller ett pris per enhet eller som en

andel av en schablonavgift som avspeglar de faktiska och prognostiserade andelarna av de reglerade roaming­

tjänster som kunder inom unionen förbrukar och de reglerade roamingtjänster som förbrukas nationellt. Hänsyn

bör också tas till konsumtionen av reglerade roamingtjänster i slutkundsledet och roamingleverantörens kunders

inhemska konsumtion samt till konkurrens-, pris- och intäktsnivåerna på den nationella marknaden, samt varje

märkbar risk för att roaming till nationella slutkundspriser i mätbar omfattning kan påverka utvecklingen av dessa

priser.

(25)

För att säkerställa en smidig övergång från förordning (EU) nr 531/2012 till avskaffandet av tilläggsavgifter för

roaming i slutkundsledet bör en övergångsperiod införas genom denna förordning, under vilken roamingleveran­

törerna bör ha möjlighet att ta ut en tilläggsavgift för de reglerade roamingtjänster i slutkundsledet som tillhanda­

hålls. Denna övergångsordning är tänkt att utgöra en förberedelse för den kommande grundläggande förändringen

genom att införliva roaming på unionsnivå som en integrerad del av de nationella avgiftsplaner som tillhandahålls

på de olika nationella marknaderna. Övergångsordningens utgångspunkt bör därför vara de nationella slutkunds­

priser i respektive land som kan bli föremål för en tilläggsavgift som inte är större än den maximala roamingavgift

i grossistledet som tillämpas under den period som närmast föregår övergångsperioden. Genom en sådan över­

gångsordning bör avsevärda prissänkningar också kunna säkerställas för kunderna från och med den dag då denna

förordning börjar gälla och den bör inte, när tilläggsavgiften läggs till det nationella slutkundspriset, under några

omständigheter leda till ett roamingpris i slutkundsledet som är högre än den högsta reglerade slutkundsroaming­

avgift i slutkundsledet som tillämpas under den period som närmast föregår övergångsperioden.

(26)

Det relevanta nationella slutkundspriset bör motsvara den nationella enhetsbaserade slutkundsavgiften. I situationer

där det inte finns några särskilda nationella slutkundspriser att använda som grund för en reglerad roamingtjänst i

slutkundsledet (t.ex. vid nationella obegränsade avgiftsplaner, paketerbjudanden eller nationella taxor som inte

omfattar data), bör det nationella slutkundspriset anses utgöra samma avgiftsmekanism som om kunden förbru­

kade i enlighet med den nationella avgiftsplanen i den kundens medlemsstat.

(27)

I syfte att förbättra konkurrensen på roamingmarknaden i slutkundsledet innehåller förordning (EU) nr 531/2012

krav på att nationella leverantörer ska se till att deras kunder kan få tillgång till reglerade samtals-, sms- och

dataroamingtjänster som tillhandahålls som paket av alternativa leverantörer av roamingtjänster. Med tanke på att

det roamingsystem i slutkundsledet som fastställs i denna förordning innebär att de roamingavgifter i slutkunds­

ledet som fastställs i artiklarna 8, 10 och 13 i förordning (EU) nr 531/2012 avskaffas inom en nära framtid, är det

inte längre proportionerligt att kräva att nationella tillhandahållare tillämpar denna typ av separat försäljning av

reglerade roamingtjänster i slutkundsledet. De leverantörer som redan har sett till att deras kunder kan få tillträde

till reglerade samtals-, sms- och dataroamingtjänster som alternativa leverantörer av roamingtjänster erbjuder i

SV

L 310/6

Europeiska unionens officiella tidning

26.11.2015

Prop. 2015/16:92

Bilaga 1

21

paket får fortsätta med detta. Å andra sidan kan det inte uteslutas att roamingkunder kan dra större nytta av mer

konkurrensutsatt prissättning i slutkundsledet, särskilt för dataroamingtjänster, på besökta marknader. Mot bak­

grund av den ökande efterfrågan på dataroamingtjänster och deras ökande betydelse, bör roamingkunderna ges

alternativa sätt att få tillträde till dataroamingtjänster när de befinner sig på resa i unionen. Skyldigheten för

nationella leverantörer och roamingleverantörer att inte hindra kunder från att få tillgång till reglerade dataroa­

mingtjänster som tillhandahålls direkt genom ett värdnät av en alternativ roamingleverantör såsom föreskrivs i

förordning (EU) nr 531/2012 bör därför behållas.

(28)

I enlighet med principen om att den uppringande parten betalar är det inte mobilkunden som betalar för att ta

emot nationella mobilsamtal; i stället täcks kostnaden för att landa ett samtal inom den uppringda partens nät av

slutkundsavgiften för den uppringande parten. Att mobiltermineringstaxorna i olika medlemsstater alltmer närmar

sig varandra bör göra det möjligt att tillämpa samma princip på reglerade roamingsamtal i slutkundsledet. Eftersom

så ännu inte är fallet bör den tilläggsavgift som tillämpas på mottagna reglerade roamingsamtal, i sådana situa­

tioner som anges i denna förordning då roamingleverantörer tillåts ta ut en tilläggsavgift för reglerade roaming­

tjänster i slutkundsledet, inte överstiga det vägda genomsnittet för de högsta mobiltermineringsavgifterna i gros­

sistledet i unionen. Detta anses utgöra en övergångsordning tills kommissionen tar itu med denna kvarstående

fråga.

(29)

Förordning (EU) nr 531/2012 bör därför ändras i enlighet med detta.

(30)

Denna förordning bör utgöra en särskild åtgärd i den mening som avses i artikel 1.5 i direktiv 2002/21/EG. När

leverantörer av unionsomfattande reglerade roamingtjänster ändrar sina roamingtaxor i slutkundsledet och åtföl­

jande riktlinjer för roaminganvändning i enlighet med denna förordning, bör sådana ändringar därför inte medföra

att mobilkunder får rätt, enligt nationell lagstiftning som införlivar det aktuella regelverket för elektroniska kom­

munikationsnät och kommunikationstjänster, att säga upp sina avtal.

(31)

I syfte att stärka de rättigheter för roamingkunder som fastställs i förordning (EU) nr 531/2012, bör det, när det

gäller reglerade roamingtjänster i slutkundsledet, i denna förordning fastställas särskilda öppenhetskrav som är

anpassade till de särskilda villkor för taxor och volymer som ska tillämpas så snart tilläggsavgifterna för roaming i

slutkundsledet avskaffas. Framför allt bör det föreskrivas att roamingkunder i tid och kostnadsfritt ska få infor­

mation om tillämplig policy om normal användning, med underrättelse om när tillämplig skälig volym av samtals-,

sms eller dataroamingtjänster har förbrukats till fullo, om tilläggsavgifter och om sammanlagd konsumtion av

reglerade dataroamingtjänster.

(32)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av bestämmelserna i denna förordning bör kommissionen

tilldelas genomförandebefogenheter när det gäller fastställande av det vägda genomsnittet av de högsta mobilter­

mineringstaxorna och detaljerade bestämmelser om tillämpningen av policyn om skälig användning och om

metoderna för att bedöma hållbarheten av avskaffandet av roamingavgifter i slutkundsledet samt om den ansökan

som en roamingleverantör ska lägga fram med avseende på denna bedömning. Dessa befogenheter bör utövas i

enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 ( ¹ ).

(33)

Denna förordning iakttar de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns i stadgan, särskilt skyddet av

personuppgifter, yttrandefriheten och informationsfriheten, näringsfriheten, icke-diskriminering och konsuments­

kydd.

(34)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen att fastställa de gemensamma regler som krävs för att skydda en

öppen internetanslutning och avskaffa tilläggsavgifterna för roaming i slutkundsledet, inte i tillräcklig utsträckning

kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av dess omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på

unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska

unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är

nödvändigt för att uppnå detta mål.

(35)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 28.2 i Europaparlamentets och rådets förordning

(EG) nr 45/2001 (

2

) och avgav sitt yttrande den 24 november 2013.

SV

26.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 310/7

( ¹ ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och

principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011,

s. 13).

( ² ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskaps­

institutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8,

12.1.2001, s. 1).

22

Prop. 2015/16:92

Bilaga 1

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1. I denna förordning fastställs gemensamma regler för att skydda likvärdig och icke-diskriminerande behandling av

trafiken vid tillhandahållande av internetanslutningstjänster och därtill kopplade rättigheter för slutanvändare.

2. I denna förordning fastställs en ny prissättningsmekanism för unionsomfattande reglerade roamingtjänster i syfte att

avskaffa tilläggsavgifter för roaming utan att konkurrensen på hemmamarknaden och besökta marknader snedvrids.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning ska definitionerna i artikel 2 i direktiv 2002/21/EG gälla.

Dessutom gäller följande definitioner:

1. leverantör av elektronisk kommunikation till allmänheten: ett företag som tillhandahåller allmänna kommunikationsnät eller

allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster.

2. internetanslutningstjänst: en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst som erbjuder anslutning till internet,

och därigenom möjlighet till anslutning mellan praktiskt taget alla ändpunkter på internet, oberoende av vilken

nätteknik och terminalutrustning som används.

Artikel 3

Skydd för öppen internetanslutning

1. Slutanvändare ska ha rätt att via sin internetanslutningstjänst ha tillgång till och distribuera information och

innehåll, använda och tillhandahålla applikationer och tjänster och använda terminalutrustning efter eget val, oavsett

var slutanvändaren eller leverantören befinner sig och oavsett informationens, innehållets, applikationens eller tjänstens

lokalisering, ursprung eller destination.

Denna punkt påverkar inte tillämpningen av unionsrätten och med unionsrätten förenlig nationell rätt rörande innehålls,

applikationers eller tjänsters laglighet.

2. Överenskommelser mellan leverantörer av internetanslutningstjänster och slutanvändare om kommersiella och

tekniska villkor och de egenskaper för internetanslutningstjänster, såsom pris, datavolymer och datahastighet, och even­

tuella affärsmetoder som tillämpas av leverantörer av internetanslutningstjänster, får inte begränsa utövandet av slut­

användares rättigheter som anges i punkt 1.

3.

Leverantörer av internetanslutningstjänster ska behandla all trafik likvärdigt, utan diskriminering, begränsningar eller

störanden, och oberoende av sändare och mottagare, det innehåll användarna tar del av eller distribuerar, de applikationer

eller tjänster som används eller tillhandahålls eller den terminalutrustning som används.

Det första stycket ska inte hindra leverantörer av internetanslutningstjänster från att genomföra rimliga trafikstyrnings­

åtgärder. För att anses vara rimliga ska sådana åtgärder vara öppna, icke-diskriminerande och proportionella och ska inte

grundas på kommersiella överväganden utan på objektiva sett skilda krav på tjänstens tekniska kvalitet för specifika

kategorier av trafik. Sådana åtgärder får inte övervaka det specifika innehållet och får inte bibehållas längre än vad som är

nödvändigt.

Leverantörer av internetanslutningstjänster får inte tillämpa trafikstyrningsåtgärder som går utöver de som anges i andra

stycket och får i synnerhet inte blockera, sakta ned, ändra, begränsa, störa, försämra eller diskriminera specifikt innehåll,

specifika applikationer eller tjänster eller specifika kategorier av dessa, utom när det är nödvändigt, och endast så länge

det är nödvändigt, för att

a) följa unionens lagstiftningsakter eller med unionsrätten förenlig nationell lagstiftning som leverantören av internet­

anslutningstjänster omfattas av, eller åtgärder som är förenliga med unionsrätten som ger verkan åt sådana unions­

lagstiftningsakter eller nationell lagstiftning, inklusive rättsliga avgöranden eller beslut från myndigheter med relevanta

befogenheter,

SV

L 310/8

Europeiska unionens officiella tidning

26.11.2015

Prop. 2015/16:92

Bilaga 1

23

b) bevara robustheten och säkerheten i nätet, tjänster som tillhandahålls via det nätet och slutanvändarnas terminal­

utrustning,

c) förhindra en nära förestående överbelastning av nätet eller lindra effekterna av exceptionell eller tillfällig överbelastning

av nätet, under förutsättning att likvärdiga kategorier av trafik behandlas likvärdigt.

4. Trafikstyrningsåtgärder får endast omfatta behandling av personuppgifter om sådan behandling är nödvändig för att

uppnå de mål som anges i punkt 3. Sådan behandling ska ske i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv

95/46/EG ( ¹ ). Trafikstyrningsåtgärder ska också vara förenliga med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets

direktiv 2002/58/EG ( ² ).

5. Leverantörer av elektronisk kommunikation till allmänheten, inklusive leverantörer av internetanslutningstjänster,

och innehålls-, applikations- och tjänsteleverantörer, ska vara fria att tillhandahålla tjänster som inte är internetanslut­

ningstjänster och som är optimerade för särskilt innehåll och särskilda applikationer och tjänster, eller en kombination av

detta, om optimeringen är nödvändig för att uppfylla kraven för innehåll, applikationer och tjänster för en särskild

kvalitetsnivå.

Leverantörer av elektronisk kommunikation till allmänheten, inbegripet leverantörer av internetanslutningstjänster, får

tillhandahålla eller underlätta sådana tjänster endast om nätkapaciteten är tillräcklig för att de ska kunna tillhandahållas

utöver de internetanslutningstjänster som tillhandahålls. Sådana tjänster ska inte kunna användas eller erbjudas som en

ersättning för internetanslutningstjänster och får inte vara till skada för tillgången till eller den allmänna kvaliteten på

internetanslutningstjänster för slutanvändare.

Artikel 4

Insynsåtgärder för att säkerställa öppen internetanslutning

1. Leverantörer av internetanslutningstjänster ska se till att avtal som omfattar internetanslutningstjänster innehåller

åtminstone följande:

a) Information om hur trafikstyrningsåtgärder som tillämpas av den leverantören kan påverka kvaliteten på internet­

anslutningstjänsten, slutanvändarnas personliga integritet och skyddet av deras personuppgifter.

b) En tydlig och begriplig förklaring av hur eventuella begränsningar av datavolym, hastighet och andra parametrar för

tjänstekvalitet i praktiken kan påverka internetanslutningstjänsterna, särskilt användningen av innehåll, applikationer

och tjänster.

c) En tydlig och begriplig förklaring av hur de tjänster som avses i artikel 3.5 och som slutanvändaren abonnerar på i

praktiken kan påverka de internetanslutningstjänster som tillhandahålls den slutanvändaren.

d) En tydlig och begriplig förklaring av den lägsta, den normalt tillgängliga, den maximala respektive den marknadsförda

nedladdnings- och uppladdningshastigheten för internetanslutningstjänsterna vid fasta nät eller den uppskattade max­

imala och annonserade nedladdnings- och uppladdningshastigheten för internetanslutningstjänsterna vid mobilnät

samt hur betydande avvikelser från den annonserade nedladdnings- respektive uppladdningshastigheten kan påverka

utövandet av slutanvändarnas rättigheter som anges i artikel 3.1.

e) En tydlig och begriplig förklaring av vilka rättsmedel som finns tillgängliga för konsumenten i enlighet med nationell

rätt vid kontinuerliga eller regelbundet återkommande skillnader mellan faktisk prestanda avseende internetanslut­

ningstjänstens hastighet eller andra parametrar för tjänstekvalitet och den prestanda som har angetts i enlighet med

leden a–d.

Leverantörer av internetanslutningstjänster ska offentliggöra den information som avses i första stycket.

2. Leverantörer av internetanslutningstjänster ska införa öppna, enkla och effektiva förfaranden för handläggningen av

klagomål från slutanvändare avseende rättigheter och skyldigheter enligt artikel 3 och punkt 1 i den här artikeln.

SV

26.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 310/9

( ¹ ) Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på

behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31).

( ² ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd

inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation) (EGT L 201, 31.7.2002, s. 37).

24

Prop. 2015/16:92

Bilaga 1

3. De krav som anges i punkterna 1 och 2 tillkommer utöver de som föreskrivs i direktiv 2002/22/EG och får inte

hindra medlemsstaterna från att behålla eller införa ytterligare övervaknings-, informations- och öppenhetskrav, inklusive

de som rör innehållet i och formen för den information som ska offentliggöras samt hur offentliggörandet ska ske. Dessa

krav ska vara förenliga med denna förordning och med relevanta bestämmelser i direktiven 2002/21/EG och

2002/22/EG.

4. Betydande skillnader, kontinuerligt eller regelbundet återkommande, mellan internetanslutningstjänstens faktiska

prestanda avseende hastighet eller andra parametrar för tjänstekvalitet och den prestanda som har angetts av leverantören

av internetanslutningstjänsten i enlighet med punkt 1 a-d ska, om relevanta omständigheter har fastställts genom en

övervakningsmekanism som certifierats av den nationella regleringsmyndigheten, anses utgöra bristande överensstäm­

melse gällande prestanda med avseende på utlösandet av de korrigeringsåtgärder som finns tillgängliga för konsumenten i

enlighet med nationell rätt.

Denna punkt ska endast tillämpas på avtal som ingås eller förnyas från och med den 29 november 2015.

Artikel 5

Tillsyn och verkställighet

1. De nationella regleringsmyndigheterna ska noga övervaka och säkerställa att artiklarna 3 och 4 efterlevs, och ska

främja fortsatt tillgång till icke-diskriminerande internetanslutning på kvalitetsnivåer som återspeglar tekniska framsteg. I

detta syfte får de nationella regleringsmyndigheterna införa krav för en eller flera leverantörer av elektronisk kommuni­

kation till allmänheten, inklusive leverantörer av internetanslutningstjänster, som rör tekniska egenskaper, krav om lägsta

tjänstekvalitet och andra lämpliga och nödvändiga åtgärder.

De nationella regleringsmyndigheterna ska årligen offentliggöra rapporter om sin övervakning och sina slutsatser och

översända rapporterna till kommissionen och till Berec.

2. Leverantörer av elektronisk kommunikation till allmänheten, inklusive leverantörer av internetanslutningstjänster,

ska på begäran av den nationella regleringsmyndigheten göra information om de skyldigheter som anges i artiklarna 3

och 4 tillgänglig för myndigheten, i synnerhet information om hur de styr sin nätkapacitet och -trafik samt motiveringar

för alla trafikstyrningsåtgärder som vidtas. Dessa leverantörer ska tillhandahålla den begärda informationen i enlighet med

de frister och den detaljnivå som den nationella regleringsmyndigheten kräver.

3. För att bidra till en enhetlig tillämpning av denna förordning ska Berec senast den 30 augusti 2016, efter samråd

med berörda aktörer och i nära samarbete med kommissionen, utfärda riktlinjer för uppfyllandet av de nationella

regleringsmyndigheternas skyldigheter enligt denna artikel.

4. Denna artikel ska inte påverka de uppgifter som medlemsstaterna tilldelar de nationella regleringsmyndigheterna

eller andra behöriga myndigheter i enlighet med unionsrätten.

Artikel 6

Sanktioner

Medlemsstaterna ska fastställa sanktioner för överträdelser av artiklarna 3, 4 och 5 och ska vidta alla åtgärder som krävs

för att se till att dessa sanktioner tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlems­

staterna ska anmäla dessa regler och åtgärder till kommissionen senast den 30 april 2016, och alla senare ändringar av

dem ska anmälas till kommissionen utan dröjsmål.

Artikel 7

Ändringar av förordning (EU) nr 531/2012

Förordning (EU) nr 531/2012 ska ändras på följande sätt:

1. Artikel 2.2 ska ändras på följande sätt:

a) Leden i, l och n ska utgå.

b) Följande led ska läggas till:

”r) nationellt slutkundspris: en roamingleverantörs nationella slutkundsavgift per enhet för ringda samtal och

skickade sms-meddelanden (som både skickas och tas emot genom olika allmänna kommunikationsnät

inom samma medlemsstat) och för data som en kund förbrukar; om det inte finns någon fastställd nationell

slutkundsavgift per enhet ska det nationella slutkundspriset anses motsvara samma avgiftsmekanism som det

som tillämpas på kunden för ringda samtal och skickade sms-meddelanden (som både skickas och tas emot

genom olika allmänna kommunikationsnät inom samma medlemsstat) och data som förbrukats i den kun­

dens medlemsstat,

SV

L 310/10

Europeiska unionens officiella tidning

26.11.2015

Prop. 2015/16:92

Bilaga 1

25

s) separat försäljning av reglerade dataroamingtjänster i slutkundsledet: tillhandahållande av reglerade dataroaming­

tjänster som av en alternativ roamingleverantör tillhandahålls till roamingkunden direkt genom ett värdnät.”

2. Artikel 3.6 ska ersättas med följande:

”6. Det referenserbjudande som avses i punkt 5 ska vara tillräckligt detaljerat och innehålla samtliga delar som är

nödvändiga för roamingtjänsttillträde i grossistledet, som avses i punkt 3, och innehålla en beskrivning av de

erbjudanden som är relevanta för direkt roamingtjänsttillträde i grossistledet och tillträde till återförsäljning av

roamingtjänster i grossistledet och de därmed förenade villkoren. Detta referenserbjudande kan inbegripa villkor

för att förhindra permanent roaming eller onormal användning eller missbruk av roamingtjänsttillträde i grossistledet

för andra ändamål än tillhandahållandet av reglerade roamingtjänster till roamingleverantörernas kunder vid de

tillfällen då de sistnämnda företar periodiska resor inom unionen. Om det är nödvändigt ska nationella reglerings­

myndigheter se till att ändringar införs i referenserbjudandena så att de skyldigheter som anges i denna artikel

genomförs.”

3. Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

a) Rubriken ska ersättas med följande:

”Separat försäljning av reglerade dataroamingtjänster i slutkundsledet”.

b) I punkt 1 ska första stycket utgå.

c) Punkterna 4 och 5 ska utgå.

4. Artikel 5 ska ändras på följande sätt:

a) Rubriken ska ersättas med följande:

”Genomförande av separat försäljning av reglerade dataroamingtjänster i slutkundsledet”.

b) Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Nationella leverantörer ska uppfylla den skyldighet gällande separat försäljning av reglerade dataroaming­

tjänster i slutkundsledet som föreskrivs i artikel 4 så att roamingkunder kan använda separata reglerade dataroa­

mingtjänster. Nationella leverantörer ska tillmötesgå varje rimlig begäran om tillträde till faciliteter och tillhörande

stödtjänster för separat försäljning av reglerade dataroamingtjänster i slutkundsledet. Tillträde till sådana faciliteter

och stödtjänster som är nödvändiga för separat försäljning av reglerade dataroamingtjänster i slutkundsledet,

inbegripet tjänster för användarautentisering, ska vara kostnadsfritt och inte medföra några direkta avgifter för

roamingkunderna.”

c) Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. För att säkerställa att genomförandet av separat försäljning av reglerade dataroamingtjänster i slutkundsledet

genomförs samtidigt och på ett enhetligt sätt inom unionen ska kommissionen, genom genomförandeakter och

efter samråd med Berec, anta detaljerade bestämmelser om en teknisk lösning för genomförandet av separat

försäljning av reglerade dataroamingtjänster i slutkundsledet. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med

det granskningsförfarande som avses i artikel 6.2.”

d) Inledningen av punkt 3 ska ersättas medföljande:

”3. Den tekniska lösningen för att genomföra separat försäljning av reglerade dataroamingtjänster i slutkunds­

ledet ska uppfylla följande kriterier:”

5. Följande artiklar ska införas:

”Artikel 6a

Avskaffande av tilläggsavgifter för roaming i slutkundsledet

Med förbehåll för artiklarna 6b och 6c får roamingleverantörer med verkan från och med den 15 juni 2017, förutsatt

att den lagstiftningsakt som antas till följd av förslaget som avses i artikel 19.2 är tillämplig den dagen, inte debitera

roamingkunder i någon medlemsstat några tilläggsavgifter utöver det nationella slutkundspriset för ringda eller

mottagna reglerade roamingsamtal, skickade reglerade sms-roamingmeddelanden eller utnyttjade reglerade dataroa­

mingtjänster, inbegripet mms-meddelanden, eller ta ut någon allmän avgift för att terminalutrustningen eller termi­

naltjänsten ska kunna användas utomlands.

SV

26.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 310/11

26

Prop. 2015/16:92

Bilaga 1

Artikel 6b

Skälig användning

1. Roamingleverantörer får i enlighet med denna artikel och de genomförandeakter som avses i artikel 6d tillämpa

en ”policy för skälig användning” på konsumtionen av reglerade roamingtjänster i slutkundsledet som tillhandahålls

till tillämpligt nationellt slutkundspris, i syfte att förhindra missbruk eller onormal användning av reglerade roaming­

tjänster i slutkundsledet, som t.ex. att roamingkunder använder sådana tjänster i en annan medlemsstat än den

nationella leverantörens medlemsstat i andra syften än för periodiska resor.

En policy för skälig användning ska ge roamingleverantörens kunder möjlighet att förbruka volymer av reglerade

roamingtjänster i slutkundsledet till det tillämpliga nationella slutkundspris som överensstämmer med deras respek­

tive avgiftsplaner.

2. Artikel 6e ska vara tillämplig på reglerade roamingtjänster i slutkundsledet som går utöver någon gräns enligt

en policy för skälig användning.

Artikel 6c

Hållbart avskaffande av tilläggsavgifter för roaming i slutkundsledet

1. Under specifika och exceptionella omständigheter och i syfte att säkerställa den nationella debiteringsmodellens

hållbarhet får en roamingleverantör, då denne inte har möjlighet att täcka sina totala faktiska och prognostiserade

kostnader för tillhandahållandet av reglerade roamingtjänster enligt artikel 6a och 6b genom sina totala faktiska och

prognostiserade intäkter från sådana tjänster, ansöka om tillstånd att tillämpa en tilläggsavgift. Denna tilläggsavgift

ska endast tillämpas i den mån det är nödvändigt för att täcka kostnaderna för tillhandahållandet av reglerade

roamingtjänster i slutkundsledet, med beaktande av tillämpliga högsta grossistavgifter.

2. Om en roamingleverantör beslutar att utnyttja punkt 1 i denna artikel ska denna utan dröjsmål lämna in en

ansökan till den nationella regleringsmyndigheten och tillhandahålla all nödvändig information i enlighet med de

genomförandeakter som avses i artikel 6d. Därefter ska roamingleverantören var tolfte månad uppdatera den infor­

mationen och lämna den till den nationella regleringsmyndigheten.

3. När den nationella regleringsmyndigheten mottagit en ansökan enligt punkt 2 ska den bedöma huruvida

roamingleverantören har fastställt att denne inte har möjlighet att täcka sina kostnader enligt punkt 1, vilket skulle

leda till att den nationella avgiftsmodellens hållbarhet undergrävs. Bedömningen av den nationella avgiftsmodellens

hållbarhet ska grunda sig på relevanta objektiva faktorer som är specifika för roamingleverantören, inbegripet

objektiva variationer mellan roamingleverantörer i den berörda medlemsstaten och de nationella pris- och intäkts­

nivåerna. Den nationella regleringsmyndigheten ska tillåta tilläggsavgiften om villkoren i punkt 1 och i den här

punkten är uppfyllda.

4. Inom en månad från mottagandet av en ansökan enligt punkt 2, ska den nationella regleringsmyndigheten

godkänna tilläggsavgiften om ansökan inte är uppenbart ogrundad eller tillhandahåller otillräckliga uppgifter. Om den

nationella regleringsmyndigheten anser att ansökan är uppenbart ogrundad eller att det saknas information ska den

inom ytterligare en period på två månader fatta sitt slutgiltiga beslut om huruvida tilläggsavgiften ska tillåtas, ändras

eller avslås, efter att ha gett roamingleverantören möjlighet att yttra sig.

Artikel 6d

Tillämpning av en policy för skälig användning och ett hållbart avskaffande av tilläggsavgifter för roaming i

slutkundsledet

1. För att artiklarna 6b och 6c ska tillämpas enhetligt ska kommissionen, senast den 15 december 2016, efter

samråd med Berec anta genomförandeakter som fastställer detaljerade bestämmelser om tillämpningen av policyn för

skäliganvändning och metoden för att bedöma om ett avskaffande av tilläggsavgifter för roaming i slutkundsledet är

hållbart, samt den ansökan som roamingleverantörer ska lägga fram för denna bedömning. Dessa genomförandeakter

ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 6.2.

2. Vad gäller artikel 6b ska kommissionen vid antagandet av genomförandeakter som fastställer detaljerade

bestämmelser om tillämpningen av policyn för skälig användning beakta följande:

a) Utvecklingen av prissättnings- och konsumtionsmönster i medlemsstaterna.

b) Graden av överensstämmelse mellan de nationella prisnivåerna i unionen.

SV

L 310/12

Europeiska unionens officiella tidning

26.11.2015

Prop. 2015/16:92

Bilaga 1

27

c) Resemönster i unionen.

d) Märkbara risker för snedvridning av konkurrensen och investeringsincitament på nationella och besökta mark­

nader.

3. Vad gäller artikel 6c ska kommissionen vid antagandet av genomförandeakter som fastställer detaljerade

bestämmelser om metoden för att bedöma om det är hållbart för en roamingleverantör att avskaffa tilläggsavgifterna

för roaming i slutkundsledet grunda dem på följande:

a) Fastställandet av de totala faktiska och prognostiserade kostnaderna för tillhandahållandet av reglerade roaming­

tjänster i slutkundsledet genom hänvisning till de faktiska roamingavgifterna i grossistledet för obalanserad trafik

och en rimlig andel av de nödvändiga samkostnaderna och gemensamma kostnaderna för tillhandahållandet av

reglerade roamingtjänster i slutkundsledet.

b) Fastställandet av de totala faktiska och prognostiserade intäkterna från tillhandahållandet av reglerade roaming­

tjänster i slutkundsledet.

c) Konsumtionen av reglerade roamingtjänster i slutkundsledet och roamingleverantörens kunders inhemska kon­

sumtion.

d) Konkurrens-, pris- och intäktsnivå på den nationella marknaden och märkbara risker för att roaming till nationella

slutkundspriser i mätbar omfattning skulle påverka utvecklingen av dessa priser.

4. Kommissionen ska regelbundet se över de genomförandeakter som antagits enligt punkt 1 mot bakgrund av

marknadsutvecklingen.

5. Den nationella regleringsmyndigheten ska noga övervaka och utöva tillsyn över tillämpningen av policyn för

skälig användning och åtgärder för ett hållbart avskaffande av tilläggsavgifter för roaming i slutkundsledet, med

största hänsyn till relevanta objektiva faktorer som är specifika för den berörda medlemsstaten samt relevanta

objektiva variationer mellan olika roamingleverantörer. Utan att det påverkar tillämpningen av förfarandet i arti­

kel 6c.3 ska den nationella regleringsmyndigheten med erforderlig skyndsamhet se till att kraven i artiklarna 6b och

6c och de genomförandeakter som antagits i enlighet med punkt 1 i den här artikeln efterlevs. Den nationella

regleringsmyndigheten får när som helst kräva att roamingleverantören ändrar eller upphör med tilläggsavgiften om

denna inte är förenlig med artiklarna 6b eller 6c. Den nationella regleringsmyndigheten ska årligen informera

kommissionen om tillämpningen av artiklarna 6b och 6c och den här artikeln.

Artikel 6e

Tillhandahållande av reglerade roamingtjänster i slutkundsledet

1. Utan att det påverkar tillämpningen av andra stycket ska en roamingleverantör, om denne tar ut en till­

läggsavgift för konsumtion av reglerade roamingtjänster i slutkundsledet utöver någon gräns enligt en fastställd

policy för skälig användning, uppfylla följande krav (exklusive mervärdesskatt):

a) Ingen tilläggsavgift som tas ut för reglerade ringda roamingsamtal, reglerade skickade sms-roamingmeddelanden

eller reglerade dataroamingtjänster får överskrida de högsta grossistavgifter som föreskrivs i artiklarna 7.2, 9.1

respektive 12.1.

b) Summan av det nationella slutkundspriset och eventuell tilläggsavgift som tas ut för reglerade ringda roaming­

samtal, reglerade skickade sms-roamingmeddelanden eller reglerade dataroamingtjänster får inte överstiga

0,19 EUR per minut, 0,06 EUR per sms-meddelande respektive 0,20 EUR per använd megabyte.

c) Ingen tilläggsavgift som tas ut för reglerade mottagna roamingsamtal får överskrida det i enlighet med punkt 2

fastställda vägda genomsnittet av högsta mobiltermineringstaxor i unionen.

Roamingleverantörer får inte ta ut någon tilläggsavgift för reglerade mottagna sms-roamingmeddelanden eller för

mottagna roaming-röstmeddelanden. Detta ska inte påverka andra tillämpliga avgifter, till exempel avgifter för att

lyssna av sådana meddelanden.

Roamingleverantörer ska debitera ringda och mottagna roamingsamtal per sekund. Roamingleverantörer får tillämpa

en inledande minimidebiteringsperiod på högst 30 sekunder för ringda samtal. Roamingleverantörer ska debitera sina

kunder per kilobyte för tillhandahållande av reglerade dataroamingtjänster, utom för mms som får debiteras per

enhet. I ett sådant fall får den avgift i slutkundsledet som en roamingleverantör får ta ut från sin roamingkund för

överföring eller mottagande av ett mms-roamingmeddelande inte överskrida den högsta avgift i slutkundsledet för

reglerade dataroamingtjänster som anges i första stycket.

SV

26.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 310/13

28

Prop. 2015/16:92

Bilaga 1

Under den period som avses i artikel 6f.1 ska denna punkt inte utgöra något hinder för erbjudanden som innebär att

roamingkunden, mot en dagsavgift eller annan fast periodisk avgift, tillhandahålls en viss volym av konsumtion av

reglerade roamingtjänster, förutsatt att konsumtionen av hela volymen leder till ett enhetspris för reglerade ringda

roamingsamtal, mottagna roamingsamtal, skickade sms-roamingmeddelanden och dataroamingtjänster som inte

överstiger respektive nationellt slutkundspris och den högsta tilläggsavgift som anges i första stycket i denna punkt.

2. Kommissionen ska senast den 31 december 2015, efter samråd med Berec och med förbehåll för andra stycket

i denna punkt, anta genomförandeakter som fastställer det vägda genomsnittet av de högsta mobiltermineringstaxor

som avses i punkt 1 första stycket c. Kommissionen ska årligen se över dessa genomförandeakter. Dessa genom­

förandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 6.2.

Det vägda genomsnittet av högsta mobiltermineringstaxor ska grundas på följande kriterier:

a) Den högsta nivå för mobiltermineringstaxor som införts av de nationella regleringsmyndigheterna på marknaden

för terminering av röstsamtal på grossistnivå i enskilda mobilnät i enlighet med artiklarna 7 och 16 i ram­

direktivet och artikel 13 i tillträdesdirektivet.

b) Det totala antalet abonnenter i medlemsstaterna.

3. Roamingleverantörer får erbjuda och roamingkunder får aktivt välja en annan roamingtaxa än som fastställts i

enlighet med artiklarna 6a, 6b och 6c samt punkt 1 i den här artikeln, som ger roamingkunderna rätt till en annan

taxa för reglerade roamingtjänster än vad de skulle ha tilldelats om inget sådant val hade gjorts. Roamingleverantören

ska påminna dessa roamingkunder om vilka roamingfördelar som de i ett sådant fall skulle gå miste om.

Utan att det påverkar tillämpningen av första stycket, ska roamingleverantörer automatiskt tillämpa en taxa som

fastställts i enlighet med artiklarna 6a och 6b samt punkt 1 i den här artikeln på alla befintliga och nya roaming­

kunder.

En roamingkund får när som helst begära byte till eller från en taxa som fastställts i enlighet med artiklarna 6a, 6b

och 6c samt punkt 1 i denna artikel. När roamingkunder aktivt väljer att byta från eller tillbaka till en taxa som

fastställts i enlighet med artiklarna 6a, 6b och 6c samt punkt 1 i den här artikeln, ska bytet ske inom en arbetsdag

från mottagandet av begäran och vara kostnadsfritt, och får inte vara förenat med villkor eller restriktioner rörande

andra delar av abonnemangen än roaming. Roamingleverantörer får fördröja ett byte tills den tidigare roamingtaxan

har gällt under en specificerad minimiperiod på högst två månader.

4. Roamingleverantörer ska säkerställa att ett avtal som omfattar någon typ av reglerade roamingtjänster i slut­

kundsledet specificerar huvuddragen för den tillhandahållna reglerade roamingtjänsten i slutkundsledet, däribland

särskilt följande:

a) Den eller de specifika avgiftsplanerna och, för varje avgiftsplan, vilka typer av tjänster som erbjuds, inklusive

kommunikationsvolymer.

b) Eventuella restriktioner som gäller för konsumtion av tillhandahållna reglerade roamingtjänster i slutkundsledet till

gällande nationellt slutkundspris, särskilt kvantifierad information om hur eventuell policy för normal användning

tillämpas med hänvisning till huvudparametrarna vad gäller pris, volym eller annat för den berörda tillhandahållna

reglerade roamingtjänsten i slutkundsledet.

Roamingleverantörer ska offentliggöra den information som avses i första stycket.

Artikel 6f

Övergångsroamingavgifter i slutkundsledet

1. Från och med den 30 april 2016 och till och med den 14 juni 2017 får roamingleverantörer ta ut en till­

läggsavgift utöver det nationella slutkundspriset för tillhandahållande av reglerade roamingtjänster i slutkundsledet.

2. Under den period som avses i punkt 1 i denna artikel ska artikel 6e gälla i tillämpliga delar.”

6. Artiklarna 8, 10 och 13 ska utgå.

SV

L 310/14

Europeiska unionens officiella tidning

26.11.2015

Prop. 2015/16:92

Bilaga 1

29

7. Artikel 14 ska ändras på följande sätt:

a) I punkt 1 ska andra stycket ersättas med följande:

”Denna grundläggande personliga prisinformation ska ges i den valuta som används vid fakturering av den

nationella leverantören och ska inbegripa information om:

a) den policy för skälig användning som roamingkunden omfattas av inom unionen samt de tilläggsavgifter som

gäller utöver begränsningarna enligt den policyn för skälig användning, och

b) den tilläggsavgift som tas ut i enlighet med artikel 6c.”

b) I punkt 1 ska sjätte stycket ersättas med följande:

”Första, andra, fjärde och femte styckena, med undantag av hänvisningen till policyn för skälig användning och

den tilläggsavgift som tillämpas i enlighet med artikel 6c, ska också tillämpas på roamingsamtalstjänster och sms-

roamingtjänster som utnyttjas av roamingkunder som reser utanför unionen och som tillhandahålls av en roam­

ingleverantör.”

c) Följande punkt ska införas:

”2a. Roamingleverantören ska skicka ett meddelande till roamingkunden när gällande volym för skälig an­

vändning av reglerade röst- eller sms-roamingtjänster har förbrukats till fullo eller eventuell användningsgräns som

tillämpas i enlighet med artikel 6c nåtts. Meddelandet ska ange den tilläggsavgift som kommer att tillämpas för

roamingkundens eventuella ytterligare förbrukning av reglerade samtals- eller sms-roamingtjänster. Alla kunder

ska ha rätt att kräva att roamingleverantören slutar att skicka sådana meddelanden och ska ha rätt att när som

helst och kostnadsfritt begära att roamingleverantören tillhandahåller tjänsten igen.”

d) Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. Roamingleverantörerna ska tillhandahålla alla kunder fullständiga upplysningar om gällande roamingavgif­

ter när abonnemanget tecknas. De ska dessutom utan oskäligt dröjsmål tillhandahålla sina roamingkunder upp­

daterade uppgifter om gällande roamingavgifter varje gång dessa avgifter ändras.

Roamingleverantörerna ska därefter med rimliga intervaller skicka påminnelser till samtliga kunder som valt en

annan taxa.”

8. Artikel 15 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. Roamingkunden ska genom ett automatiskt meddelande från roamingleverantören upplysas om att denne

använder reglerade dataroamingtjänster och få grundläggande personlig taxainformation om avgifterna (i den

valuta som används vid fakturering av den nationella leverantören), och som tillämpas i den berörda medlems­

staten vid leverans av reglerade dataroamingtjänster till den kunden, utom i de fall kunden har meddelat roam­

ingleverantören att han eller hon avsäger sig denna information.

Den grundläggande personliga taxainformationen ska innehålla uppgifter om

a) den policy för skälig användning som roamingkunden omfattas av i unionen och de tilläggsavgifter som till­

lämpas när nivåerna enligt den policyn för skälig användning överskrids, och

b) eventuella tilläggsavgifter som tillämpas i enlighet med artikel 6c.

Informationen ska sändas till roamingkundens mobila terminal, till exempel via ett sms-meddelande, e-post eller

ett pop-up-fönster på den mobila terminalen, varje gång roamingkunden reser in i en annan medlemsstat än den

där kundens nationella leverantör finns och för första gången utnyttjar en dataroamingtjänst i den medlemsstaten.

Informationen ska lämnas kostnadsfritt vid den tidpunkt då roamingkunden börjar använda en reglerad dataroa­

mingtjänst och på ett sådant sätt att den är lätt att ta emot och förstå.

En kund som har meddelat sin roamingleverantör att han eller hon avsäger sig automatisk taxainformation ska ha

rätt att när som helst och kostnadsfritt begära att roamingleverantören tillhandahåller denna tjänst igen.”

SV

26.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 310/15

30

Prop. 2015/16:92

Bilaga 1

b) Följande punkt ska införas:

”2a. Roamingleverantören ska skicka ett meddelande när gällande volym för skälig användning av reglerad

roamingtjänst har förbrukats till fullo eller eventuell användningsgräns som tillämpas i enlighet med artikel 6c

nåtts. Meddelandet ska ange den tilläggsavgift som kommer att tillämpas för roamingkundens eventuella ytter­

ligare förbrukning av reglerade dataroamingtjänster. Alla kunder ska ha rätt att kräva att roamingleverantören

slutar att skicka sådana meddelanden och ska ha rätt att när som helst och kostnadsfritt kräva att roamingleve­

rantören tillhandahåller tjänsten igen.”

c) I punkt 3 ska första stycket ersättas med följande:

”3. Varje roamingleverantör ska ge alla sina roamingkunder möjlighet att aktivt och kostnadsfritt välja en tjänst

som med erforderlig skyndsamhet tillhandahåller information om den sammanlagda konsumtionen, uttryckt i

volym eller i den valuta som roamingkunden faktureras i för sina kostnader för reglerade dataroamingtjänster, och

som garanterar att de sammanlagda utgifterna för reglerade dataroamingtjänster under en angiven användnings­

period, med undantag för mms som faktureras per enhet, inte utan kundens uttryckliga medgivande överskrider

ett visst kostnadstak.”

d) I punkt 6 ska första stycket ersättas med följande:

”6. Denna artikel ska – med undantag för punkt 5 och punkt 2 andra stycket och punkt 2a, och med förbehåll

för vad som anges i andra och tredje stycket i denna punkt – också tillämpas på dataroamingtjänster som

utnyttjas av roamingkunder vid resa utanför unionen och som tillhandahålls av en roamingleverantör.”

9. Artikel 16 ska ändras på följande sätt:

a) I punkt 1 ska följande stycke läggas till:

”De nationella regleringsmyndigheterna ska strikt bevaka och övervaka roamingleverantörer som utnyttjar artik­

larna 6b, 6c och 6e.3.”

b) Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. De nationella regleringsmyndigheterna ska offentliggöra aktuell information om tillämpningen av denna

förordning, särskilt artiklarna 6a, 6b, 6c, 6e, 7, 9 och 12 på ett sätt som gör informationen lättillgänglig för

berörda parter.”

10. Artikel 19 ska ersättas med följande:

”Artikel 19

Översyn

1. Senast den 29 november 2015 ska kommissionen inleda en översyn av grossistledet på roamingmarknaden i

syfte att bedöma vilka åtgärder som krävs för att roamingtilläggsavgifter i slutkundsledet ska kunna avskaffas senast

den 15 juni 2017. Kommissionen ska bland annat se över graden av konkurrens på de nationella grossistmark­

naderna, och ska i synnerhet bedöma nivån på de grossistkostnader som uppkommer och de grossistavgifter som

tillämpas, samt konkurrenssituationen för operatörer med begränsad geografisk räckvidd, inklusive effekterna av

affärsavtal på konkurrensen samt operatörers förmåga att dra fördel av stordriftsfördelar. Kommissionen ska också

bedöma konkurrensutvecklingen i slutkundsledet på roamingmarknaderna och eventuella märkbara risker för sned­

vridning av konkurrensen och investeringsincitament på nationella och besökta marknader. I sin bedömning av vilka

åtgärder som krävs för att roamingtilläggsavgifter i slutkundsledet ska kunna avskaffas ska kommissionen ta hänsyn

till behovet av att säkerställa att värdnätsoperatören kan täcka alla kostnader för att tillhandahålla reglerade roaming­

tjänster i grossistledet, inbegripet samkostnader och gemensamma kostnader. Kommissionen ska också ta hänsyn till

behovet av att förhindra permanent roaming eller onormal användning eller missbruk av grossistroamingtillträde för

andra ändamål än att tillhandahålla reglerade roamingtjänster åt roamingleverantörernas kunder då de sistnämnda

företar periodiska resor inom unionen.

2. Senast den 15 juni 2016 ska kommissionen överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om

resultatet av den översyn som avses i punkt 1.

Rapporten ska åtföljas av ett lämpligt lagstiftningsförslag – föregått av ett offentligt samråd – om ändring av

grossistavgifterna för reglerade roamingtjänster i denna förordning eller med en annan lösning på de problem

som identifierats på grossistnivå i syfte att avskaffa roamingtilläggsavgifter i slutkundsledet senast den 15 juni 2017.

SV

L 310/16

Europeiska unionens officiella tidning

26.11.2015

Prop. 2015/16:92

Bilaga 1

31

3. Kommissionen ska dessutom vartannat år efter att ha överlämnat den rapport som avses i punkt 2 lägga fram

en rapport för Europaparlamentet och rådet. Varje rapport ska bland annat innehålla en bedömning av

a) tillgången till och kvaliteten på tjänster, inbegripet sådana som utgör ett alternativ till reglerade samtals-, sms- och

dataroamingtjänster, särskilt mot bakgrund av den tekniska utvecklingen,

b) graden av konkurrens i såväl slutkunds- som grossistledet på roamingmarknaden, särskilt små, oberoende eller

nystartade operatörers konkurrenssituation, inbegripet affärsavtals inverkan på konkurrensen samt graden av

samtrafik mellan operatörer,

c) i vilken utsträckning genomförandet av de strukturella åtgärderna enligt artiklarna 3 och 4 har lett till att det

utvecklats konkurrens på den inre marknaden för reglerade roamingtjänster.

4. För att kunna bedöma konkurrensutvecklingen på de unionsomfattande roamingmarknaderna ska Berec regel­

bundet samla in uppgifter från de nationella regleringsmyndigheterna om utvecklingen avseende slutkunds- och

grossistavgifter för reglerade samtals-, sms- och dataroamingtjänster. Dessa uppgifter ska anmälas till kommissionen

minst två gånger om året. Kommissionen ska offentliggöra uppgifterna.

På basis av insamlade uppgifter ska Berec dessutom rapportera regelbundet om utvecklingen av prissättnings- och

konsumtionsmönster i medlemsstaterna för såväl inhemska tjänster som roamingtjänster samt utvecklingen av fak­

tiska roamingavgifter i grossistledet för obalanserad trafik mellan roamingleverantörer.

Berec ska också årligen samla in uppgifter från de nationella regleringsmyndigheterna om öppenhet och jämförbarhet

vad beträffar de olika taxor som operatörerna erbjuder sina kunder. Kommissionen ska offentliggöra dessa uppgifter

och resultat.”

Artikel 8

Ändringar av direktiv 2002/22/EG

Artikel 1.3 i direktiv 2002/22/EG ska ersättas med följande:

”3. Nationella åtgärder rörande slutanvändares tillgång till eller användning av tjänster och applikationer via elektro­

niska kommunikationsnät ska vara förenliga med fysiska personers grundläggande fri- och rättigheter, även i fråga om

personlig integritet och rättssäkerhet, så som dessa definieras i artikel 6 i den europeiska konventionen om skydd för de

mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.”

Artikel 9

Översyn

Senast den 30 april 2019 och därefter vart fjärde år ska kommissionen se över artiklarna 3, 4, 5 och 6 och lägga fram en

rapport till Europaparlamentet och rådet som åtföljs, om så är nödvändigt, av lämpliga förslag i syfte att ändra denna

förordning.

Artikel 10

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

1. Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella

tidning.

2. Den ska tillämpas från och med den 30 april 2016, med undantag av följande:

a) Om den lagstiftningsakt som ska antas som ett resultat av det förslag som avses i artikel 19.2 i förordning (EU) nr

531/2012 är tillämplig den 15 juni 2017, ska artikel 7.5 i den här förordningen, vad gäller artiklarna 6a-6d i

förordning (EU) nr 531/2012, och artikel 7.7 a–c och 7.8 a, b och d i den här förordningen, tillämpas från och

med den dagen.

Om den lagstiftningsakten inte är tillämplig den 15 juni 2017, ska artikel 7.5 i denna förordning, vad gäller artikel 6f

i förordning (EU) nr 531/2012, fortsätta att tillämpas tills den lagstiftningsakten blir tillämplig.

SV

26.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

L 310/17

32

Prop. 2015/16:92

Bilaga 1

Om den lagstiftningsakten blir tillämplig efter den 15 juni 2017, ska artikel 7.5 i den här förordningen, vad gäller

artiklarna 6a-6d i förordning (EU) nr 531/2012, och artikel 7.7 a–c och 7.8 a, b och d i den här förordningen till­

lämpas från och med den dag då den lagstiftningsakten börjar tillämpas.

b) Den tilldelning av genomförandebefogenheter till kommissionen som föreskrivs i artikel 7.4 c i denna förordning, och

i artikel 7.5 i denna förordning, vad gäller artiklarna 6d och 6e 2 i förordning (EU) nr 531/2012, ska tillämpas från

och med den 29 november 2015.

c) Artikel 5.3 ska tillämpas från och med den 29 november 2015.

d) Artikel 7.10 i denna förordning ska tillämpas från och med den 29 november 2015.

3. Medlemsstaterna får fram till och med den 31 december 2016 behålla nationella åtgärder, inbegripet självreglerande

system, som införts före den 29 november 2015 och som inte överensstämmer med artikel 3.2 eller 3.3. Berörda

medlemsstater ska anmäla dessa åtgärder till kommissionen senast den 30 april 2016.

4.

Bestämmelserna i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1203/2012 (

1

) rörande den tekniska åtgärden

för genomförande av tillgång till lokala dataroamingtjänster genom ett värdnät ska fortsätta att tillämpas i fråga om

separat försäljning av reglerade dataroamingtjänster i slutkundsledet fram till antagandet av den genomförandeakt som

avses i artikel 7.4 c i den här förordningen.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 25 november 2015.

På Europaparlamentets vägnar

M. SCHULZ

Ordförande

På rådets vägnar

N. SCHMIT

Ordförande

SV

L 310/18

Europeiska unionens officiella tidning

26.11.2015

( ¹ ) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1203/2012 av den 14 december 2012 om separat försäljning av reglerade

roamingtjänster i slutkundsledet inom unionen (EUT L 347, 15.12.2012, s. 1).