Prop. 2015/16:94
Genomförande av det omarbetade direktivet om explosiva varor
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 11 februari 2016
Stefan Löfven
Anders Ygeman (Justitiedepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringen lämnar förslag till de ändringar i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor som krävs för att genomföra det omarbetade direktivet om explosiva varor inom EU. Direktivet syftar främst till att anpassa det tidigare explosivvarudirektivet till ett beslut inom EU om en gemensam ram för saluföring av produkter. Regeringen föreslår att det uttryckligen regleras i lagen att export av explosiva varor omfattas av krav på tillstånd och att ekonomiska aktörer som inte tar fysisk befattning med explosiva varor också ska omfattas av aktsamhetskravet.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2016.
1. Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor.
2. Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor
Härigenom föreskrivs1 att 1, 5, 6, 16, 18, 19 och 36 §§ och rubriken närmast efter 5 § lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
Denna lag gäller hantering, överföring och import av brandfarliga och explosiva varor samt sådana förberedande åtgärder som behövs med hänsyn till brand- och explosionsrisken samt konsekvenserna av en brand eller en explosion.
Denna lag gäller hantering, överföring, import och export av brandfarliga och explosiva varor och sådana förberedande och efterföljande åtgärder som behövs med hänsyn till brand- och explosionsrisken och till konsekvenserna av en brand eller en explosion.
Lagens syfte är att hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av brandfarliga eller explosiva varor. Lagen ska även förebygga obehörigt förfarande med varorna.
5 §
I denna lag avses med
1. hantering: tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, transport, användning, omhändertagande, återvinning, destruktion, saluförande, underhåll, överlåtelse och därmed jämförliga förfaranden.
2. överföring: varje fysisk förflyttning inom Sverige eller till Sverige från land som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller land som enligt avtal med Europeiska unionen utgör en del av Europeiska unionens inre marknad för varor. Förflyttning inom en och samma anläggning utgör dock inte överföring.
3. import: införsel till Sverige från annat land än land som ingår i EES eller land som enligt avtal med Europeiska unionen utgör en del av Europeiska unionens inre marknad för varor.
4. export: utförsel från Sverige
1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/28/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden och övervakning av explosiva varor för civilt bruk (omarbetning), i den ursprungliga lydelsen.
till annat land än land som ingår i EES eller land som enligt avtal med Europeiska unionen utgör en del av Europeiska unionens inre marknad för varor.
Krav vid hantering, överföring
och import av brandfarliga och
explosiva varor
Krav vid hantering, överföring, import
eller export
av
brandfarliga och explosiva varor
6 §
Den som hanterar, överför eller importerar brandfarliga eller explosiva varor ska vidta de åtgärder och de försiktighetsmått som behövs för att hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av varorna samt för att förebygga obehörigt förfarande med varorna.
Den som hanterar, överför, importerar eller exporterar brandfarliga eller explosiva varor ska vidta de åtgärder och de försiktighetsmått som behövs för att hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av varorna och för att förebygga obehörigt förfarande med varorna.
Aktsamhetskravet omfattar även den som tillhandahåller en explosiv vara på marknaden utan att hantera varan.
16 §
Den som hanterar, överför eller importerar explosiva varor och den som yrkesmässigt eller i större mängd hanterar brandfarliga varor ska ha tillstånd till det.
Den som hanterar, överför, importerar eller exporterar explosiva varor och den som yrkesmässigt eller i större mängd hanterar brandfarliga varor ska ha tillstånd till det.
Tillstånd enligt denna lag behövs inte för hantering av brandfarliga varor som avser transport i sådan rörledning för vilken koncession har meddelats enligt lagen (1978:160) om vissa rörledningar eller enligt naturgaslagen (2005:403). Verksamheten ska dock uppfylla kraven för tillståndspliktig verksamhet enligt denna lag.
18 §
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska pröva frågor om tillstånd till explosiva varor som avser
1. tillverkning, bearbetning, behandling, destruktion, underhåll och återvinning,
2. annan hantering som sker i anslutning till sådan hantering som nämns i 1,
3. gränsöverskridande överföring,
4. import, och
4. import,
5. export, och
5. sådan hantering som Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Fortifikationsverket behöver ha tillstånd till.
6. sådan hantering som Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Fortifikationsverket behöver ha tillstånd till.
Frågor om tillstånd till hantering och överföring av explosiva varor i övriga fall ska prövas av den kommun där varorna ska hanteras. Gäller frågan förvaring i flyttbart förråd och ska förvaringen ske i mer än en kommun, ska frågan prövas av den kommun där sökanden är bosatt eller där verksamheten huvudsakligen ska bedrivas.
19 §
Tillståndsmyndigheten ska pröva om den som söker tillstånd och dess föreståndare, om föreståndaren ska godkännas enligt 9 §, har förutsättningar för att hantera, överföra och importera brandfarliga och explosiva varor i enlighet med lagen och de föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen.
Tillståndet ska begränsas till viss tid och innehålla de villkor som behövs för att hanteringen, överföringen eller importen ska ske i enlighet med 1 § andra stycket.
Om det finns särskilda skäl med hänsyn till brand- eller explosionsrisken samt konsekvenserna av en brand eller en explosion, får tillståndsmyndigheten besluta om nya eller ändrade villkor för tillståndet.
Tillståndsmyndigheten ska pröva om den som söker tillstånd och dess föreståndare, om föreståndaren ska godkännas enligt 9 §, har förutsättningar för att hantera, överföra, importera eller exportera brandfarliga och explosiva varor i enlighet med lagen och de föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen.
Tillståndet ska begränsas till viss tid och innehålla de villkor som behövs för att hanteringen, överföringen, importen eller exporten ska ske i enlighet med
1 § andra stycket.
Om det finns särskilda skäl med hänsyn till brand- eller explosionsrisken och till konsekvenserna av en brand eller en explosion, får tillståndsmyndigheten besluta om nya eller ändrade villkor för tillståndet.
36 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
1. vilka varor som på grund av sina egenskaper eller sin sammansättning eller av annan orsak ska anses utgöra brandfarliga eller explosiva varor,
2. klassificering av brandfarliga och explosiva varor,
3. brandfarliga och explosiva varors egenskaper och utförande,
4. undantag från lagens tillämpning i fråga om viss vara eller viss hantering, överföring och import,
4. undantag från lagens tillämpning i fråga om viss vara eller viss hantering, överföring, import eller export,
5. åtgärder och försiktighetsmått som anges i 6 §,
6. utredning som anges i 7 §,
7. kompetens som anges i 8 §,
8. föreståndare som anges i 9 §,
9. byggnad, annan anläggning och anordning som anges i 10 § samt att sådan byggnad, anläggning och anordning inte får användas, saluhållas eller säljas om den inte efter kontroll genom teknisk provning, besiktning eller annan undersökning har befunnits vara betryggande från skyddssynpunkt,
10. förvaring och förpackning som anges i 11 §, 11. godkännande som anges i 12 §, 12. vad som ska förstås med plastiska sprängämnen som anges i 13 § samt om hur sådan märkning med spårämne ska ske,
13. information som anges i 14 §, 14. hantering av frågor om tillstånd, 15. att hantering, överföring eller import av en brandfarlig eller explosiv vara ska vara förbjuden, om ett sådant förbud är av särskild betydelse med hänsyn till brand- eller explosionsrisken samt konsekvenserna av en brand eller en explosion, och
15. att hantering, överföring, import eller export av en brandfarlig eller explosiv vara ska vara förbjuden, om ett sådant förbud är av särskild betydelse med hänsyn till brand- eller explosionsrisken och till konsekvenserna av en brand eller en explosion, och
16. avgifternas storlek enligt denna lag.
Kommunen får meddela föreskrifter om avgifternas storlek enligt denna lag när det gäller den egna verksamheten.
En kommun får meddela föreskrifter om avgifternas storlek enligt denna lag när det gäller den egna verksamheten.
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2016.
3. Ärendet och dess beredning
Europaparlamentet och rådet antog den 26 februari 2014 direktiv 2014/28/EU om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden och övervakning av explosiva varor för civilt bruk (omarbetning) [det omarbetade explosivvarudirektivet]. Direktivet, som trädde i kraft den 18 april 2014, ska vara genomfört i medlemsstaterna senast den 19 april 2016 och de nya bestämmelser som är nödvändiga för att genomföra direktivet ska tillämpas från och med den 20 april 2016. Direktivet bifogas som bilaga 1.
Direktivet är en omarbetning av rådets direktiv 93/15/EEG av den 5 april 1993 om harmonisering av bestämmelserna om utsläppande på marknaden och övervakning av explosiva varor för civilt bruk (det tidigare explosivvarudirektivet).
Det omarbetade explosivvarudirektivet innebär inga ändringar av tillämpningsområdet för eller av de väsentliga skyddskraven i det tidigare explosivvarudirektivet, utan är främst ett led för att anpassa olika produktdirektiv till Europaparlamentets och rådets beslut nr 768/2008/EG av den 9 juli 2008 om en gemensam ram för saluföring av produkter och upphävande av rådets beslut 93/465/EEG. Beslutet fungerar som en mall för hur rättsakter som reglerar produkter ska utformas. Direktivet har tillsammans med åtta andra harmoniserade produktdirektiv anpassats till beslutet genom det s.k. anpassningspaketet (eng. alignment package). Genom att följa samma mall är tanken att rättsakterna ska bli mer enhetliga när det gäller definitioner, skyldigheter för ekonomiska aktörer (exempelvis tillverkare och distributörer), krav på anmälda organ som kontrollerar produkter och marknadskontroll. Anpassningen av direktivet till beslutet innebär bl.a. att vissa definitioner lagts till, att de ekonomiska aktörernas skyldigheter har klargjorts och att anmälningskriterierna för anmälda organ har skärpts.
I propositionen föreslås de lagändringar som bedöms nödvändiga för att genomföra direktivet i svensk rätt. Utöver de föreslagna ändringarna kan vissa anpassningar på förordningsnivå behöva göras. Huvuddelen av genomförandet av direktivet förutsätter emellertid åtgärder på myndighetsföreskriftsnivå. Ett sådant genomförandearbete bedrivs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), huvudsakligen med stöd av bemyndiganden i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor och förordningen (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor.
Inom Justitiedepartementet har promemorian Genomförande av det omarbetade explosivvarudirektivet (Ju2015/05400/L4) utarbetats. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En sammanställning över remissvaren finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Ju2015/05400/L4).
Lagrådet
Regeringen beslutade den 17 december 2015 att inhämta Lagrådets yttrande över det lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådet lämnar förslaget utan erinran. I propositionens lagförslag görs några mindre språkliga justering i förhållande till lagrådsremissens lagförslag. Vidare föreslås ett tidigare ikraftträdande. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.
4. Den svenska regleringen av explosiva varor
Den svenska regleringen av explosiva varor finns huvudsakligen i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE), i förordningen (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor (FBE) och i myndighetsföreskrifter. LBE trädde i kraft den 1 september 2010 och ersatte då lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor. LBE är en allmänt hållen ramlag och regelverket får sitt konkreta innehåll genom bestämmelser som meddelats av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. LBE omfattar såväl brandfarliga som explosiva varor. Detaljbestämmelser av utpräglat teknisk karaktär har undvikits på lag- och förordningsnivå. Den typen av bestämmelser har i stället utfärdats på myndighetsnivå. Myndighetsföreskrifter har tidigare meddelats av Sprängämnesinspektionen samt, efter 2001 och fram till utgången av 2008, av Statens räddningsverk. Statens räddningsverks verksamhet på området har fr.o.m. den 1 januari 2009 övertagits av MSB. Myndigheten kungör sina föreskrifter i sin författningssamling (MSBFS).
I det följande redogörs kortfattat för de bestämmelser, framförallt i lagen, som är relevanta för genomförandet av det omarbetade explosivvarudirektivet.
4.1. Lagen om brandfarliga och explosiva varor
4.1.1. Tillämpningsområde och syfte
LBE syftar till att hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av brandfarliga eller explosiva varor. Lagen syftar även till att förebygga obehörigt förfarande med brandfarliga eller explosiva varor (1 § andra stycket). LBE gäller för hantering, överföring och import av brandfarliga och explosiva varor samt för sådana förberedande åtgärder som behövs med hänsyn till brand- och explosionsrisken. Lagen gäller även beträffande konsekvenserna av en brand eller en explosion (1 § första stycket).
Till brandfarliga varor hänförs brandfarliga gaser, brandfarliga vätskor och brandreaktiva varor (3 §). Till explosiva varor hänförs explosiva
ämnen och blandningar, explosiva föremål och andra ämnen, blandningar och föremål som tillverkas i avsikt att framkalla en verkan genom en explosion eller en pyroteknisk effekt (4 §).
4.1.2. Aktsamhetskrav
Den som hanterar, överför eller importerar brandfarliga eller explosiva varor ska vidta de åtgärder och försiktighetsmått som behövs för att hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom. Aktsamhetskravet sträcker sig inte bara till förebyggande av brand eller explosion orsakad av varorna utan även till att förebygga obehörigt förfarande med varorna (6 §). Med obehörigt förfarande avses till exempel stöld eller sabotage.
4.1.3. Godkännandekrav
För att en explosiv vara ska få släppas ut på marknaden ska den ha bedömts överensstämma med vad som ska godtas enligt bestämmelser som gäller inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller, om det inte finns sådana bestämmelser, ha godkänts av behörig myndighet (12 §), dvs. av MSB (4 § FBE).
4.1.4. Tillstånd
Den som hanterar, överför eller importerar explosiva varor ska ha tillstånd till det. Samma sak gäller den som yrkesmässigt eller i större mängd hanterar brandfarliga varor (16 § första stycket). MSB prövar frågor om tillstånd i fråga om explosiva varor, när det rör tillverkning, bearbetning, behandling, destruktion, underhåll, återvinning och annan hantering som sker i anslutning till sådan hantering. Detsamma gäller gränsöverskridande överföring, import och sådan hantering som Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Fortifikationsverket behöver ha tillstånd till (18 § första stycket). Beträffande tillstånd för hantering och överföring av explosiva varor i övrigt är det den kommun där hanteringen ska ske som är ansvarig. Om frågan gäller förvaring i förråd som är flyttbart ska frågan prövas av den kommun där sökanden är bosatt eller där verksamheten huvudsakligen ska bedrivas (18 § andra stycket).
4.1.5. Tillsyn och marknadskontroll
Den som prövar ansökan om tillstånd (MSB eller en kommun) har också, inom sitt verksamhetsområde, tillsyn över efterlevnaden av lagen och föreskrifter och beslut som meddelats i anslutning till lagen (21 § första stycket). Försvarsmakten kan efter medgivande av MSB utöva viss tillsyn över Försvarsmaktens, Försvarets materielverks, Totalförsvarets forskningsinstituts och Fortifikationsverkets hantering och import av brandfarliga och explosiva varor (21 § andra stycket).
MSB utövar marknadskontroll över brandfarliga och explosiva varors egenskaper, utsläppande och tillhandahållande på marknaden, samt sådana produkter som används för hantering av brandfarliga och explosiva varor och för vilka myndigheten har utfärdat föreskrifter (22 §). MSB är på detta område marknadskontrollmyndighet enligt artiklarna 19, 24.2, 26, 27.2, 28 och 29 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 (23 § FBE). Det innebär till exempel att MSB ska säkerställa att produkter som utgör en allvarlig risk dras tillbaka eller förbjuds. MSB ska vidare i enlighet med förordningen (EG) nr 765/2008 bl.a. inrätta förfaranden för att kunna följa upp klagomål och rapporter om risker relaterade till brandfarliga och explosiva varor, bevaka olyckor och skador som ovan nämnda produkter misstänks ha orsakat, kontrollera att korrigerande åtgärder har vidtagits samt följa upp vetenskaplig och teknisk kunskap i säkerhetsfrågor.
4.1.6. Ansvar
Den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryter mot aktsamhetskravet i 6 § döms till böter eller fängelse i högst ett år (28 § första stycket). Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot något av kraven vid hantering, överföring och import av explosiva varor, som finns i 7–15 §§ (exempelvis utredningskravet och kompetenskravet) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 36 §, under förutsättning att ansvar inte kan dömas ut enligt 28 § första stycket (28 § andra stycket 1).
Till böter kan även den dömas som med uppsåt eller av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift i en ansökan eller annan handling som ska lämnas enligt LBE eller en föreskrift som har meddelats i anslutning till lagen (28 § andra stycket 2). Detsamma gäller den som underlåter att komma in med upplysningar eller handlingar som en tillsynsmyndighet har begärt för att kunna utöva tillsyn (28 § andra stycket 3). Den som av oaktsamhet bryter mot tillståndsplikten döms till böter. Begås brottet med uppsåt eller av grov oaktsamhet döms till böter eller fängelse högst ett år (29 § första och andra stycket). Om ett uppsåtligt brott avser explosiva varor och är att anse som grovt döms till fängelse lägst sex månader och högst fyra år (29 § tredje stycket).
I ringa fall döms det inte till ansvar (30 § första stycket). Till ansvar enligt 28 § eller enligt 29 § första eller andra stycket döms inte om ansvar för gärningen kan ådömas enligt brottsbalken eller enligt lagen (2000:1225) om straff för smuggling.
4.1.7. Bemyndiganden
I 36 § finns bemyndiganden för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter på området. Bestämmelsen innehåller 16 punkter, bl.a. omfattar föreskriftsrätten vilka varor som ska anses utgöra brandfarliga eller explosiva varor, undantag från LBE i fråga om viss vara eller viss hantering, överföring och import,
åtgärder och försiktighetsmått med anledning av de aktsamhetskrav som ställs upp i 6 §, vilken information den som tillverkar, överför eller importerar brandfarliga ämnen eller explosiva varor ska lämna.
5. Det omarbetade direktivet om explosiva varor
Direktivet är framtaget som ett led i genomförandet av det s.k. varupaketet som antogs av EU i juli 2008. I varupaketet ingår bl.a. beslut nr 768/2008/EG om en gemensam ram för saluföring av produkter. Beslutet är tänkt att fungera som en mall för hur kommande och reviderade EU-rättsakter som reglerar produkter ska utformas. Det innehåller referensbestämmelser när det gäller t.ex. definitioner, skyldigheter för ekonomiska aktörer (dvs. tillverkare, distributörer, importörer m.fl.) och krav på anmälda organ som kontrollerar produkter. I varupaketet ingår även Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter. För svensk del innebär ackreditering i korthet att Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac), som är Sveriges nationella ackrediteringsorgan, har bedömt att de företag eller organisationer som utför bedömning av överensstämmelse har den specifika kompetens som krävs för att utföra denna uppgift. Förordningen innehåller också bestämmelser om marknadskontroll och gränskontroll. Marknadskontroll innebär kontroll av att produkter som gjorts tillgängliga på den inre marknaden uppfyller gällande krav. Sedan den 1 januari 2010 är bestämmelserna i förordningen direkt tillämpliga i samtliga medlemsstater.
Bestämmelserna i beslut nr 768/2008/EG och förordning (EG) nr 765/2008 hör nära samman och kompletterar varandra. Till skillnad från förordningen är bestämmelserna i beslutet inte direkt tillämpliga utan har integrerats i direktivet som sedan ska genomföras i nationell rätt. Anpassningen till beslut nr 768/2008/EG innebär inga ändringar av tillämpningsområdet för eller de väsentliga skyddskraven i det tidigare explosivvarudirektivet.
Direktivet består av åtta kapitel med sammanlagt 55 artiklar och sex bilagor. I kapitel 1 finns allmänna bestämmelser, i kapitel 2 behandlas de ekonomiska aktörernas skyldigheter, i kapitel 3 säkerhetsbestämmelser, i kapitel 4 den explosiva varans överensstämmelse med kraven, i kapitel 5 anmälan av organ för bedömning av överensstämmelse, i kapitel 6 marknadskontroll, kontroll av explosiva varor som förs in på unionsmarknaden och unionens förfarande i fråga om skyddsåtgärder, i kapitel 7 delegerade befogenheter och genomförandebefogenheter samt kommittéförfarande och i kapitel 8 finns övergångsbestämmelser och slutbestämmelser som bl.a. behandlar sanktioner.
6. Genomförande av det omarbetade direktivet om explosiva varor
Den svenska lagstiftningen uppfyller i stor utsträckning redan det omarbetade explosivvarudirektivets krav. Det kan noteras att en stor del av regelverket på området sedan tidigare är genomfört genom myndighetsföreskrifter. Bedömningen är att även de ändringar som krävs för genomförandet av direktivet till största delen bör göras på myndighetsföreskriftsnivå. Detta till följd av att bestämmelserna i direktivet i stor utsträckning är av detaljerad och teknisk karaktär. Nedan följer en genomgång av direktivet och överväganden gällande genomförandeåtgärder i form av lagändringar.
6.1. Allmänna bestämmelser (artiklarna 1
Regeringens bedömning: Inga lagändringar krävs för genomförandet av artiklarna 1−4.
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Endast Swedac har kommenterat denna del.
Swedac påpekar att det i promemorian anges att det av godkännandekravet i 12 § LBE följer särskilt att för att en explosiv vara ska få släppas ut på marknaden ska den av MSB ha bedömts överensstämma med vad som ska godtas enligt bestämmelser som gäller inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Detta strider enligt Swedac bl.a. mot artikel 3 om fri rörlighet i det omarbetade explosivvarudirektivet.
Skäl för regeringens bedömning: Artikel 1 anger att direktivet ska tillämpas på explosiva varor för civilt bruk. Artikeln anger vidare att direktivet inte ska tillämpas på explosiva varor som enligt nationell lagstiftning är avsedda för användning av försvarsmakten och polisen, pyrotekniska artiklar som omfattas av direktiv 2013/29/EU och ammunition, om annat inte följer av artiklarna 12
- Artikeln anger vidare att direktivet inte hindrar medlemsstaterna från att i nationell lagstiftning ange vissa ämnen, som inte omfattas av direktivet, som explosiva varor. I artikel 2 finns definitioner och i artikel 3 stadgas om fri rörlighet för varor som uppfyller direktivets krav. I artikel 4 föreskrivs att medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att explosiva varor får tillhandahållas på marknaden endast om de uppfyller kraven i direktivet.
Beträffande artikel 1 och ett antal definitioner i artikel 2, vilka motsvaras av artiklar i det tidigare explosivvarudirektivet, så har dessa omhändertagits i samband med genomförandet av det direktivet. I artikel 2 har det dock tillkommit en rad nya definitioner till följd av att direktivet har anpassats till beslut nr 768/2008/EG om en gemensam ram
för saluföring av produkter. De definitioner som är nya och kräver genomförande i nationell rätt kommer att behandlas i anslutning till de delar av direktivet som de hänför sig till.
Artikel 3 som avser fri rörlighet riktar sig till medlemsstaterna och kräver inga genomförandeåtgärder. I fråga om artikel 4 om tillhandahållande på marknaden kan konstateras att LBE redan innehåller såväl aktsamhets- som godkännandekrav, se bl.a. 6–15 §§ LBE. Genom denna reglering uppställs krav på att den som hanterar, överför eller importerar explosiva varor ska vidta de åtgärder och de försiktighetsmått som behövs för att hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av varorna (6 §). Såsom Swedac påpekar anges i promemorian att det av godkännandekravet i 12 § LBE följer särskilt att för att en explosiv vara ska få släppas ut på marknaden ska den av MSB ha bedömts överensstämma med vad som ska godtas enligt bestämmelser som gäller inom EES. Enligt 12 § LBE följer dock att för att en explosiv vara ska få släppas ut på marknaden ska den ha bedömts överensstämma med vad som ska godtas enligt bestämmelser som gäller inom EES eller, om det inte finns sådana bestämmelser, ha godkänts av den myndighet som regeringen bestämmer. Som framgår av paragrafen finns det inget krav på förhandsgodkännande av en nationell myndighet för att en vara ska få släppas ut på marknaden. 12 § LBE står därför enligt regeringens bedömning inte i strid med artikel 3 om fri rörlighet i direktivet.
6.2. De ekonomiska aktörernas skyldigheter (artiklarna 5
Regeringens förslag: I lagen om brandfarliga och explosiva varor ska ett tillägg göras så att även åtgärder efter befattning med explosiva varor omfattas av lagens tillämpningsområde. Vidare ska ett tillägg göras som klargör att aktsamhetskravet även gäller för den som utan att hantera en explosiv vara tillhandhåller en sådan på marknaden.
Regeringens bedömning: Inga ytterligare lagändringar krävs för genomförandet av artiklarna 5–10.
Promemorians förslag och bedömning: Överensstämmer delvis med regeringens. I promemorian föreslås inte något tillägg i 6 § LBE.
Remissinstanserna: MSB anför att nuvarande reglering i LBE och i
FBE inte ger myndigheten möjlighet att meddela föreskifter så att artikel 8, som rör distributörernas skyldigheter, kan införlivas fullt ut.
MSB, Kompetenscentrum Energetiska Material (KCEM) och Innovations- och Kemiindustrierna i Sverige AB (IKEM) anför att om artikel 5.1 ska tillämpas bokstavligt innebär detta att explosiva varor som tillverkaren inte avser att släppa ut på marknaden utan använder själv ska
CE-märkas. Detta medför enligt remissinstanserna konsekvenser för explosivvaruindustrin som, enligt KCEM och IKEM, är orimliga.
Swedac anför i denna del att styrelsen har svårt att utläsa att befintliga bemyndiganden i LBE täcker de nya krav som riktas mot enskilda
ekonomiska aktörer och att det vore en fördel om nödvändiga bemyndiganden angavs mer tydligt och transparent.
Kommerskollegium bedömer att de föreslagna föreskrifterna inte är anmälningspliktiga enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskifter, World Trade Organisation (WTO)
Agreement on Technical Barriers to Trade (TBT-avtalet) eller Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden.
Skäl för regeringens förslag och bedömning
Bestämmelserna om de ekonomiska aktörernas skyldigheter bör till största del genomföras i myndighetsföreskrifter
I artikel 5 regleras tillverkarnas skyldigheter, bl.a. ska tillverkare utarbeta viss teknisk dokumentation och låta utföra det relevanta förfarandet för bedömning av överensstämmelse som avses i artikel 20, upprätta EUförsäkran om överensstämmelse, anbringa CE-märkning och se till att de explosiva varor som släpps ut på marknaden åtföljs av bruksanvisningar och säkerhetsinformation. Enligt artikeln ska vidare en tillverkare som har skäl att tro att en explosiv vara som han eller hon släpper ut på marknaden inte överensstämmer med kraven omedelbart vidta de korrigerande åtgärder som krävs för att få den explosiva varan att överensstämma med kraven eller, om så är lämpligt, dra tillbaka eller återkalla varan. Tillverkaren får, enligt artikel 6, genom skriftlig fullmakt utse en representant att utföra vissa av de skyldigheter som åligger tillverkaren. I artiklarna 7 och 8 beskrivs importörernas respektive distributörernas skyldigheter. Dessa ska bl.a. se till att den explosiva varan är försedd med CE-märkning, åtföljs av bruksanvisning och säkerhetsinformation och återkalla en explosiv vara som de har skäl att tro inte överensstämmer med kraven. I artikel 9 behandlas fall där tillverkarens skyldigheter är tillämpliga på importörer och distributörer, exempelvis då en importör eller distributör släpper ut en explosiv vara på marknaden under eget namn. Avslutningsvis behandlas i artikel 10 identifiering av ekonomiska aktörer, vilket gäller de fall en explosiv vara inte omfattas av det system för identifiering och spårning som beskrivs i artikel 15. De ekonomiska aktörerna ska då på begäran av marknadskontrollmyndigheterna identifiera ekonomiska aktörer som levererat en explosiv vara till dem och ekonomiska aktörer som de har levererat en explosiv vara till.
Bestämmelserna i artiklarna 5–10, som följer av att direktivet har anpassats till beslut nr 768/2008/EG om en gemensam ram för saluföring av produkter, är till största delen nya och kräver, enligt regeringens mening, genomförande i nationell rätt. Detta gäller också definitionerna i artikel 2 av begrepp som förekommer i artiklarna (artiklarna 2.9
2.15, 2.19 och 2.24).
Av godkännandekravet i 12 § LBE följer att för att en explosiv vara ska få släppas ut på marknaden ska den ha bedömts överensstämma med vad som ska godtas enligt bestämmelser som gäller inom EES. MSB har med stöd av 36 § första stycket 11 LBE jämfört med 25 § första stycket 7
FBE fått föreskriftsrätt i fråga om sådana godkännanden. MSB har även föreskriftsrätt vad gäller de åtgärder och försiktighetsmått som anges i 6 §, se 36 § första stycket 5 LBE jämfört med 25 § första stycket 7 FBE. Det omarbetade explosivvarudirektivet ställer emellertid krav på de ekonomiska aktörerna även efter att de tagit befattning med den explosiva varan (se exempelvis artiklarna 5.3, 5.7, 6.2, 7.6, 7.7 och 8.4). För att direktivet ska kunna genomföras även i detta avseende ska 1 §, som tar upp lagens syfte och tillämpningsområde, kompletteras på så sätt att även efterföljande åtgärder med varorna omfattas.
Innehållet i artiklarna 5−10 är av detaljerad karaktär och regeringen delar promemorians bedömning att det därför är mindre lämpligt att genomföra dessa i lag. De ska i stället till största delen genomföras på myndighetsföreskriftsnivå. Genom bemyndigandet i 36 § första stycket 5 och 11 LBE jämfört med 25 § första stycket 7 FBE kan MSB meddela dessa föreskrifter. Regeringen anser således att de befintliga bemyndigandena är tillräckliga för att MSB ska kunna meddela nödvändiga föreskrifter för genomförandet av direktivet i denna del. Några förtydligande i enlighet med vad Swedac efterfrågar behövs därför inte.
Direktivet ställer krav på att medlemsstaterna ska föreskriva sanktioner för ekonomiska aktörers överträdelser av bestämmelser i nationell rätt som har utfärdats med tillämpning av direktivet (se artikel 50). Förslagen innebär att ekonomiska aktörer kommer att omfattas av det straffansvar som finns i 28 § LBE (se avsnitt 4.1.6). Se vidare avsnitt 6.8.
Ekonomiska aktörer som inte tar fysisk befattning med explosiva varor
MSB har anfört att med begreppet hantering i LBE avses fysisk hantering. Direktivets bestämmelser om distributörerers skyldigheter gäller, enligt MSB, oavsett om dessa aktörer tar en fysisk befattning med de explosiva varorna eller inte. Det kan, enligt MSB, finnas fall där distributören av den explosiva varan inte tar fysisk befattning med varan i samband med ett tillhandahållande utan endast agerar mäklare mellan importören och slutanvändaren. MSB anser att dessa fall inte träffas av bestämmelsen i 6 § och att myndigheten därför inte kan meddela föreskrifter med stöd av sitt befintliga bemyndigande. MSB anser därför att myndigheten inte kan införliva bestämmelsen om distributörens skyldigheter fullt ut i svensk rätt och föreslår att ett tillägg görs i 6 §
LBE.
Med tillhandahållande på marknaden avses enligt artikel 2.7 i direktivet varje leverans av en explosiv vara för distribution eller användning på unionsmarknaden i samband med kommersiell verksamhet, mot betalning eller kostnadsfritt. En distributör är enligt artikel 2.12 en fysisk eller juridisk person i leveranskedjan, förutom tillverkaren eller importören, som tillhandahåller en explosiv vara på marknaden.
Direktivet bör förstås så att distributörernas tillhandahållanden av en explosiv vara på marknaden inte är begränsat till att distributören tar fysisk befattning med varorna. Hanteringsbegreppet i 5 § lagen om brandfarliga och explosiva varor kan uppfattas så som endast innefattande fysisk hantering av explosiva varor (se prop. 2009/10:203 s.
37 och s. 68). Regeringen delar därför MSB:s bedömning att myndigheten enligt gällande rätt inte kan meddela föreskrifter som omfattar distributörer som inte tar fysisk befattning med de explosiva varorna. För att direktivet ska kunna genomföras bör därför 6 § LBE ändras så att det tydliggörs på vilket sätt aktsamhetskravet gäller även för den som tillhandhåller en explosiv vara utan att ta fysisk befattning med den.
Som anförs ovan ställer direktivet krav på att medlemsstaterna ska föreskriva sanktioner för ekonomiska aktörers överträdelser av bestämmelser i nationell rätt som har utfärdats med tillämpning av direktivet (se artikel 50). Förslaget innebär att även ekonomiska aktörer som inte tar fysisk befattning med explosiva varor kommer att omfattas av det straffansvar som finns i 28 § LBE (se avsnitt 4.1.6). Se vidare avsnitt 6.8.
CE-märkning av explosiva varor som tillverkats för tillverkarens egna ändamål
Flera remissinstanser har påpekat att det får stora konsekvenser för explosivvaruindustrin om tillverkarna även ska CE-märka explosiva varor som de använder för egna ändamål och inte avser att släppa ut på marknaden. KCEM anför bl.a., med stöd av IKEM, att exempel på sådana konsekvenser är att utvecklingen av nya produkter kommer att avsevärt försvåras, för att inte säga omöjliggöras, om företag inte kan genomföra tester på produkter under utvecklingsarbetet. Vidare anförs att sådan märkning skulle leda till kostnadsökningar, vilket kommer att göra produkterna orimligt dyra utan att någon säkerhetsmässig vinst gjorts.
MSB har anfört att det ur ett säkerhetsperspektiv inte är nödvändigt med
CE-märkning av alla explosiva varor som tillverkats för tillverkarens egna ändamål. När en tillverkare framställer explosiva varor i små mängder i samband med produktutveckling, forskning och liknande kommer tillverkarens förmåga att utföra sin verksamhet på ett säkert sätt prövas i samband med att denne söker tillstånd för verksamheten hos MSB. Det är först i samband med större serietillverkning och då tillverkaren mera regelbundet använder och tillgodogör sig sprängkraften i egentillverkade explosiva varor som CE-märkningen torde tillföra tillräckligt mycket säkerhetsmässigt.
Av artikel 5.1 framgår att tillverkarna ska, när de släpper ut sina explosiva varor på marknaden eller använder dem för egna ändamål, se till att de konstruerats och tillverkats i enlighet med de grundläggande säkerhetskraven i bilaga II. Enligt artikel 5.2 ska tillverkarna bl.a. låta utföra det relevanta förfarandet för bedömning av överensstämmelse som avses i artikel 20. Om bedömningen har visat att en explosiv vara uppfyller de tillämpliga kraven ska tillverkarna upprätta en EU-försäkran om överensstämmelse och anbringa CE-märkning Av direktivtexten följer således att även explosiva varor som tillverkaren avser att använda för egna ändamål ska CE-märkas.
CE-märkning är en viktig angivelse för att en produkt överensstämmer med EU-lagstiftningen. Tillverkare eller importörer intygar genom CEmärkningen att en produkt som man saluför på den inre marknaden uppfyller gällande krav såsom grundläggande krav på hälsa och säkerhet,
men i vissa fall även andra produktegenskaper. CE-märkta produkter har fri rörlighet på den inre marknaden.
Någon definition av begreppet ”användning för egna ändamål” finns inte i direktivet. Kommissionen lämnade därför den 28 maj 2015 i ett meddelande sin tolkning av begreppet. Av meddelandet framgår bl.a. att
use for own purposes in Article 5(1) of Directive 2014/28/EU […] should be interpreted as only covering the manufacturer’s use for own purposes relating directly to the blasting effect of the explosives, and not to the manufacturer´s use for other purposes such as R&D, trials, education, experiments, incorporation into a formulation or article, disposal or extraction for disposal
I dessa fall ska det, enligt kommissonen, inte krävas att tillverkarna gör en bedömning av överensstämmelse eller CE-märker den explosiva varan. Vidare framgår av meddelandet att undantaget enligt kommissionen endast gäller ekonomiska aktörers användning för egna ändamål.
En medlemsstat är inte bunden av ett tolkningsmeddelande. Detta hindrar dock inte att en medlemsstat använder sig av tolkningsmeddelandet som vägledning till hur en rättsakt ska tolkas. Regeringen anser, med beaktande av CE-märkningens syfte, vad som anges i tolkningsmeddelandet och vad MSB har anfört, att endast sådana explosiva varor som tillverkarna avser att använda för egna ändamål med syfte att utnyttja sprängkraften, bör omfattas av kravet på CE-märkning.
I likhet med Kommerskollegium bedömer regeringen att de föreslagna ändringarna i LBE inte är anmälningspliktiga enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (det tidigare anmälningsdirektivet 98/34/EG), WTO:s TBT-avtal eller tjänstedirektivet 2006/123/EG.
6.3. Säkerhetsbestämmelser (artiklarna 11
Regeringens förslag: En definition av export läggs till i lagen om brandfarliga och explosiva varor. Därutöver kompletteras lagen med ett uttryckligt krav på tillstånd för export av explosiva varor och med att det är MSB som ska pröva sådana ansökningar om tillstånd.
Följdändringar med anledning av att export ska kräva tillstånd görs även.
Regeringens bedömning: Inga ytterligare lagändringar krävs för genomförandet av artiklarna 11–18.
Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: MSB framför att myndighetens föreskriftsbemyndigande medför mycket små möjligheter att vidta alla sådana åtgärder som avses i artikel 13. MSB har t.ex. inga möjligheter att genom myndighetsföreskrifter stoppa en påbörjad överföring av explosiva varor eller ammunition. Myndigheten kan heller inte vidta särskilda åtgärder
vid gränspassager eller ställa särskilda krav på personkontroller av dem som är inblandade i hanteringen av explosiva varor. MSB framhåller vidare att det är angeläget att regeringen inom en överskådlig framtid ändrar 18 § LBE så att MSB även blir tillståndsmyndighet för sådana överföringar inom Sverige som sker i anslutning till tillverkning av explosiva varor. Detta har även påtalats av KCEM och IKEM.
Tullverket anser att vissa brandfarliga och explosiva varor bör läggas till i varulistan i 3 § lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid
Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen för att verket ska kunna kontrollera, ingripa och lagföra när det inte finns tillstånd till överföring. Tullverket anger att ett aktuellt exempel på när verket saknar befogenhet att ingripa är vid införsel av handgranater.
Inspektionen för strategiska produkter (ISP) konstaterar att det även fortsättningsvis kommer att krävas två, och ibland till och med tre, tillstånd för utförsel (export) av ammunition (all ammunition utgör explosiva varor) utanför EES. För utförsel (överföring) av ammunition inom EES gör ISP bedömningen att det fortsättningsvis kommer att krävas tre tillstånd.
Skäl för regeringens förslag och bedömning
Inga lagändringar krävs för att genomföra artiklarna 11, 12, 17 och 18
Artiklarna 11 och 12 behandlar överföring, dvs. fysisk förflyttning av explosiva varor och ammunition inom EU. Artiklarna ställer upp ett antal krav som måste vara uppfyllda för att överföring ska få ske. Enligt artikel 17 ska en medlemsstat när den ger licens eller tillstånd till tillverkning av explosiva varor särskilt kontrollera att de ekonomiska aktörerna är kapabla att uppfylla de tekniska förpliktelser de tar på sig. I artikel 18 finns bestämmelser om beslag om det finns tillräckliga bevis för att den explosiva varan kommer att bli föremål för förvärv, användning eller handel som sker olagligt.
Vad avser artiklarna 11, 12, 17 och 18 motsvaras dessa av artiklar i det tidigare explosivvarudirektivet och har omhändertagits i samband med genomförandet av det direktivet. Direktivets krav på att medlemsstaterna ska tillämpa aktuella artiklar tillgodoses därmed av gällande rätt.
Undantag av säkerhetsskäl, utbyte av information samt identifiering och spårning av explosiva varor
Enligt artikel 13 får en medlemsstat vid allvarliga hot eller angrepp på den allmänna säkerheten till följd av olagligt innehav eller bruk av explosiva varor eller ammunition, vidta alla nödvändiga åtgärder i fråga om överföring av explosiva varor eller ammunition för att förebygga detta olagliga innehav eller bruk. Medlemsstaterna ska vidare enligt artikel 14, för genomförandet av artiklarna 11 och 12, upprätta nätverk för informationsutbyte, underrätta övriga medlemsstater och kommissionen om vilka nationella myndigheter som ansvarar för att sända och ta emot informationen och genomföra de förfaranden som föreskrivs i artiklarna 11 och 12. Medlemsstaterna ska därutöver se till att övriga medlemsstater och kommissionen har tillgång till uppdaterad information om ekonomiska aktörer som innehar sådana licenser eller
tillstånd som avses i artikel 16. Artikel 15 behandlar identifiering och spårning av explosiva varor. Artikeln ger också kommissonen rätt att anta genomförandeakter på området.
Undantaget av säkerhetsskäl som medlemsstaterna får göra enligt artikel 13 har sin motsvarighet i artikel 11 i det tidigare explosivvarudirektivet. MSB kan med stöd av bemyndigandet i 36 § första stycket 5 LBE och 25 § första stycket 7 FBE använda sig av undantaget för att förebygga olagligt innehav och bruk. MSB har anfört att det angivna bemyndigandet medför mycket små möjligheter för myndigheten att vidta alla sådana åtgärder som avses i den aktuella artikeln. Regeringen gör bedömningen att den föreskriftsrätt MSB har är tillräcklig för att uppfylla direktivets krav i denna del.
Vad sedan avser artikel 14.1 första stycket finns redan ett nätverk för informationsutbyte som Sverige deltar i. Sådan tillgång till uppgifter som avses i artikel 14.1 andra stycket är inte särskilt reglerat och det har inte framkommit att det finns något sådant behov.
Artikel 15 innehåller detaljerade bestämmelser om identifiering och spårning av explosiva varor. Liknande bestämmelser finns även i det tidigare explosivvarudirektivet. MSB har med stöd av 25 § FBE meddelat föreskrifter om identitetsmärkning och registrering av explosiva varor för civilt bruk. Direktivets krav i nu aktuellt hänseende bedöms därigenom tillgodosett.
Tillstånd för export av explosiva varor införs
I artikel 16 föreskrivs att ekonomiska aktörer ska inneha en licens eller ett tillstånd som ger dem rätt att tillverka, förvara, använda, importera, exportera, överföra eller bedriva handel med explosiva varor. Detta gäller inte anställda hos en ekonomisk aktör som innehar en licens eller ett tillstånd. Kravet på tillstånd regleras i 16 § LBE som bl.a. stadgar att den som hanterar, överför eller importerar explosiva varor eller den som yrkesmässigt eller i större mängd hanterar brandfarliga varor ska ha tillstånd till detta. Definitioner av vad som avses med hantering, överföring och import finns i 5 § LBE. I bestämmelserna regleras emellertid export inte uttryckligen. Med hantering avses enligt 5 § LBE ”tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, transport, användning, omhändertagande, återvinning, destruktion, saluförande, underhåll, överlåtelse och därmed jämförliga förfaranden”. I praktiken torde den som ska exportera en vara även hantera varan som ett led i exporten och befattningen med varan därmed omfattas av regelverket i LBE. Enligt gällande rätt måste därför den som vill exportera en brandfarlig eller explosiv vara ansöka om tillstånd för hanteringen av varan som ett led i exporten (se prop. 2009/10:203 s. 37). För att tydliggöra att det svenska regelverket omfattar export bör emellertid det begreppet läggas till i 1 § LBE, som reglerar syftet med och tillämpningsområdet för lagen. I enlighet därmed bör det även i 5 § införas en definition av export på så sätt att med export avses ”utförsel från Sverige till annat land än land som ingår i EES eller land som enligt avtal med Europeiska unionen utgör en del av Europeiska unionens inre marknad för varor”. Även i 16 § LBE bör en komplettering göras, så att det av den bestämmelsen framgår att även den som exporterar explosiva
varor ska ha tillstånd till det. MSB bör även uttryckligen ges i uppgift att pröva frågor om exporttillstånd, vilket föreslås tas in i 18 § LBE. Som en följd av att exportbegreppet förs in i LBE behöver export även läggas till i 6 § som reglerar aktsamhetskrav, 19 § där ytterligare bestämmelser om tillståndsprövning finns och 36 § som innehåller bemyndiganden.
Direktivet ställer krav på att medlemsstaterna ska föreskriva sanktioner för ekonomiska aktörers överträdelser av bestämmelser i nationell rätt som har utfärdats med tillämpning av direktivet (se artikel 50). Förslagen innebär att ekonomiska aktörer kommer att omfattas av det straffansvar som finns i 28 och 29 §§ LBE (se avsnitt 4.1.6). Se vidare avsnitt 6.8.
MSB anför att den nuvarande regleringen i 18 § LBE medför att den som tillverkar explosiva varor dels ska söka tillstånd till hantering och den gränsöverskridande överföringen hos MSB, dels måste söka tillstånd för överföring inom Sverige hos den kommun där varorna hanteras. Detta innebär en onödig administrativ börda för sökande och den berörda kommunen anser MSB tillsammans med KCEM och IKEM. Dessa remissinstanser föreslår därför att MSB även blir tillståndsmyndighet för sådana överföringar inom Sverige som sker i anslutning till tillverkning av explosiva varor. Beredningsunderlaget medger emellertid inte att denna synpunkt beaktas inom ramen för detta lagstiftningsarbete.
Gällande Tullverkets synpunkt på att vissa brandfarliga och explosiva varor bör läggas till i 3 § lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen (inregränslagen) har en utredare den 17 november 2015 fått i uppdrag att bl.a. se över bestämmelserna i inregränslagen avseende detta. Tullverkets synpunkt kommer således att omhändertas i det arbetet.
Hänvisningar till S6-3
- Prop. 2015/16:94: Avsnitt Författningskommentar till Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor, Författningskommentar till 1 § Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor, Författningskommentar till 16 § Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor, Författningskommentar till 19 § Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor, Författningskommentar till 5 § Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor, Författningskommentar till 6 § Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor
6.4. Den explosiva varans överensstämmelse med kraven (artiklarna 19
Regeringens bedömning: Inga lagändringar krävs för genomförandet av artiklarna 19–23.
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har invänt mot bedömningen. Skäl för regeringens bedömning: Artikel 19 behandlar presumtion om överensstämmelse för explosiva varor. Förfaranden för bedömning av överensstämmelse, dvs. den process som visar om de grundläggande säkerhetskraven i direktivet för en explosiv vara har uppfyllts behandlas i artikel 20. I artikel 21 finns bestämmelser om EU-försäkran om överensstämmelse. Genom att upprätta en sådan försäkran tar tillverkaren ansvar för att den explosiva varan överensstämmer med kraven i direktivet. Artikel 22 anger att CE-märkning ska omfattas av de allmänna principerna som fastställs i artikel 30 i förordningen (EG) nr 765/2008.
CE-märkning innebär att tillverkaren eller importören intygar att den produkt som saluförs på den inre marknaden uppfyller gällande krav. Kapitlet avslutas med artikel 23 som rör regler och villkor för anbringande av CE-märkning.
Vad först avser artiklarna 19, 20 och 23 rör dessa villkor för utsläppande av explosiva varor på unionsmarknaden. MSB har redan
med stöd av sitt bemyndigande i 36 § första stycket 11 LBE jämfört med
25 § första stycket 7 FBE antagit föreskifter avseende presumtion om överensstämmelse för explosiva varor, förfarande för bedömning av överensstämmelse och CE-märkning. Eventuella ändringar i föreskrifterna som kan behöva göras med anledning av att de aktuella artiklarna har formulerats om i förhållande till det tidigare explosivvarudirektivet täcks av befintligt bemyndigande.
Artikel 21 om EU-försäkran om överensstämmelse är ny. Bestämmelsen är av detaljerad och teknisk karaktär och regeringen anser därför att artikeln lämpligen bör genomföras genom myndighetsföreskrifter. Eftersom artikel 21 gäller förutsättningar för godkännande av en explosiv vara är bedömningen vidare att MSB med stöd av bemyndigandet i 36 § första stycket 11 LBE jämfört med 25 § första stycket 7 FBE kan meddela föreskrifter avseende EU-försäkran om överensstämmelse.
Vad avser artikel 22 om allmänna principer för CE-märkning hänvisar den till artikel 30 i förordningen (EG) nr 765/2008. EU-förordningar är enligt artikel 288 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) till alla delar bindande och direkt tillämpliga i alla medlemsstater. Kompletterande bestämmelser till ovan nämnd förordning har införts i lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll
(14−17 §§).
Sammantaget gör regeringen bedömningen att några lagändringar inte krävs för att genomföra direktivets krav i denna del.
6.5. Anmälan av organ för bedömning av överensstämmelse (artiklarna 24
Regeringens bedömning: Inga lagändringar krävs för genomförandet av artiklarna 24–40.
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna yttrar sig särskilt över promemorians bedömning i denna del.
Skäl för regeringens bedömning: De aktuella artiklarna innehåller skärpta krav på anmälda organ. När det gäller denna del av direktivet fick
Swedac i regleringsbrevet för budgetåret 2015 i uppdrag att utarbeta föreskrifter för att genomföra eller komplettera bestämmelser om anmälda organ i rättsakter som anpassats till beslut 768/2008/EG. Den 1 juli i år trädde Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd om anmälda organ inom vissa områden (STAFS 2015:6) i kraft. Genom dessa föreskrifter har Swedac tagit fram sektorsövergripande föreskrifter om anmälda organ för att genomföra bl.a. det omarbetade explosivvarudirektivet. Enligt föreskrifterna ska äldre bestämmelser tillämpas till den 20 april 2016 för ett organ som är eller vill bli anmält enligt aktuella bestämmelser för uppgifter i samband med bedömning av överenstämmelse av explosiva varor. Dessa föreskrifter kommer att behöva kompletteras med anledning av krav som framgår av direktivets bilagor (se närmare under avsnitt 7), vilket kan ske
på samma författningsnivå. Några lagändringar krävs således inte för genomförandet av de aktuella artiklarna.
6.6. Marknadskontroll i unionen, kontroll av explosiva varor som förs på unionsmarknaden och unionens förfarande i fråga om skyddsåtgärder (artiklarna 41
Regeringens bedömning: Inga lagändringar krävs för genomförandet av artiklarna 41–45.
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: MSB anför att myndighetens befogenhet att som marknadskontrollsmyndighet kräva ett tillbakadragande eller återkallande av en explosiv vara från marknaden av en aktör i enlighet med artikel 42.1 är alltför otydligt reglerat i nuvarande lagstiftning.
Swedac påpekar att artikel 45 om bristande överensstämmelse rör marknadskontroll. Swedac anför vidare att det i promemorian anges att artikel 45 hanteras inom det tillsynförfarande som MSB och kommunerna bedriver. Om avsikten är att även kommunerna ska bedriva marknadskontroll krävs enligt Swedac en lagändring.
Enligt Swedac kan det vidare ifrågasättas om det finns bemyndigande för marknadskontrollmyndigheten att beakta en väl fungerande inre marknad i sin tillsyn och beivra illojal konkurrens då syftet med LBE endast är att hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av brandfarliga och explosiva varor samt förebygga obehörigt förfarande med varorna. Swedac anför att det är angeläget att lagstiftningen utformas på ett transparent sätt för att möjliggöra en effektiv marknadskontroll som inte bara beaktar olyckor och skador utan även behovet av att skydda seriösa företag mot illojal konkurrens och att syftet med den svenska lagstiftningen sammanfaller med det direktiv som den avser att genomföra.
Skäl för regeringens bedömning
Marknadskontroll i unionen och förfarande för att på nationell nivå hantera explosiva varor som utgör en risk
I artikel 41 föreskrivs bl.a. att artiklarna 16–29 i förordningen (EG) nr 765/2008 ska tillämpas på explosiva varor. I artikel 42 regleras förfarandet för att på nationell nivå hantera explosiva varor som utgör en risk och hur marknadskontrollmyndigheterna och de ekonomiska aktörerna ska agera om det konstateras att en explosiv vara som omfattas av direktivet inte uppfyller dess krav. Marknadskontroll innebär att ansvariga myndigheter (marknadskontrollmyndigheterna) kontrollerar att produkter som finns på marknaden uppfyller krav i gällande lagstiftning, till exempel att de är märkta och prövade enligt regelverket.
Vad först avser artikel 41 första stycket bedöms direktivets krav i denna del tillgodosett genom den marknadskontroll som MSB utövar (se
22 § LBE samt 23 och 24 §§ FBE). Vad avser andra stycket får godkännandekravet i 12 § LBE och det tillstånds-, tillsyns- och marknadskontrollssystem som regleras genom lagen i övrigt anses motsvara sådana lämpliga åtgärder som avses. Även i denna del får direktivets krav anses uppfyllt.
Artikel 42 reglerar explosiva varor som utgör en risk och hur marknadskontrollmyndigheten och de ekonomiska aktörerna då ska agera. De delar av artikeln som kräver åtgärder på lagnivå får genom bestämmelserna om aktsamhet, kompetens m.m. för de som hanterar, överför eller importerar explosiva varor (6–15 §§ LBE), tillståndskravet och därtill hörande bestämmelser (16, 19 och 20 §§ LBE) och bestämmelserna om tillsyn och marknadskontroll (se 21 § LBE samt 23 och 24 §§ FBE), anses vara genomförda.
MSB har anfört att myndighetens befogenhet att i egenskap av marknadskontrollsmyndighet kräva ett omedelbart tillbakadragande eller återkallande av en produkt (artikel 42.1) är alltför otydligt reglerat i 24 § 4 FBE, som anger att MSB i enlighet med förordning (EG) nr 765/2008 och i fråga om brandfarliga och explosiva varor ska utföra de uppgifter som
följer av artiklarna 20−22 och 23.2. Marknadskontroll består av ett antal förfaranden, vars syfte är att säkerställa ett ändamålsenligt och enhetligt system för marknadskontroll i EU. Marknadskontrollmyndigheterna följer dessa förfaranden när de hanterar produkter som utgör en risk i enlighet med artikel 16.2 i förordning (EG) nr 765/2008 samt artiklarna R31 och R32 i bilaga 1 till beslut nr 768/2008/EG. Artikel R31 motsvaras av artikel 42 i det omarbetade explosivvarudirektivet. När det gäller produkter som utgör en allvarlig risk och därför kräver ett snabbt ingripande agerar myndigheterna enligt artiklarna 20 och 22 i förordning (EG) nr 765/2008. Enligt 24 § 4 FBE ska MSB i enlighet med förordning (EG) nr 765/2008 och i fråga om brandfarliga och explosiva varor utföra de uppgifter som följer av artiklarna 20−22 och 23.2. Av artikel 20 framgår att medlemsstaten ska säkerställa att produkter som utgör en allvarlig risk, även en allvarlig risk utan omedelbar effekt, och som kräver snabbt ingripande återkallas, dras tillbaka eller att tillhandhållandet på deras marknad förbjuds, och att kommissionen utan dröjsmål informeras i enlighet med artikel 22.
EU-förordningar är, i enlighet med artikel 288 andra stycket i EUFfördraget, till alla delar bindande och direkt tillämpliga i alla medlemsstater. De ska tillämpas av domstolar och myndigheter i medlemsstaterna som direkt gällande rätt och de kan åberopas av enskilda. En EU-förordning får inte genomföras i nationell rätt och medlemsstaterna får inte utfärda bestämmelser i sådana frågor som regleras i förordningen. En EU-förordning hindrar emellertid inte att en medlemsstat antar kompletterande bestämmelser. Exempelvis kan det behövas regler om vilken myndighet som ansvarar för tillämpningen av förordningens bestämmelser. Förordning (EG) nr 765/2008 är således bindande och direkt tillämplig i Sverige. Genom 24 § 4 FBE har det säkerställts att MSB ska och kan utföra de uppgifter som följer av artikel 20 i förordningen (EG) nr 765/2008. Regeringen anser utifrån det som redogjorts för ovan att något förtydligande i denna del inte behöver göras.
Skyddsåtgärder, varor som uppfyller kraven, men utgör en risk och formellt bristande överensstämmelse
Artikel 43 berör unionens förfarande i fråga om skyddsåtgärder. I artikel föreskrivs bl.a. att om en medlemsstats marknadskontrollmyndighet har förbjudit tillhandahållandet av en explosiv vara på den nationella marknaden och det har rests invändningar mot detta ska kommissionen utan dröjsmål inleda samråd med medlemsstaterna och den eller de berörda ekonomiska aktörerna och utvärdera den nationella åtgärden. Det föreskrivs vidare vad medlemsstaterna ska göra om den aktuella nationella åtgärden var berättigad respektive oberättigad. Punkten 1 och 3 riktar sig i första hand till kommissionen. Punkten 2 första meningen omfattas redan av det krav som ställs på medlemsstaterna i artikel 20 i förordning (EG) nr 765/2008, som är direkt tillämplig. Avseende andra meningen i punkten 2 finns en liknande bestämmelse i det tidigare explosivvarudirektivet. Direktivets krav i denna del är således omhändertaget vid genomförandet av det tidigare direktivet och tillgodoses därmed av gällande rätt.
I artikel 44 finns bestämmelser om explosiva varor som visserligen uppfyller kraven i direktivet, men ändå konstaterats utgöra en risk. Medlemsstaterna kan då bl.a. ålägga den ekonomiska aktören att vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att den explosiva varan inte längre utgör en sådan risk. Punkterna 1–3 rör explosiva varor som uppfyller kraven, men utgör en risk. Den verksamhet som här avses faller inom ramen för marknadskontrollen och det tillsynsarbete som ska bedrivas. Direktivets krav i denna del får därmed anses vara tillgodosedda.
Formellt bristande överensstämmelse behandlas i artikel 45, t.ex. att CE-märkning saknas, att det inte upprättas någon EU-försäkran om överensstämmelse eller att den tekniska dokumentationen inte är tillgänglig eller komplett. En medlemsstat ska då ålägga den ekonomiska aktören att åtgärda den bristande överensstämmelsen. Kvarstår den bristande överensstämmelsen trots åläggandet, ska den berörda medlemsstaten vidta lämpliga åtgärder för att begränsa eller förbjuda tillhandahållandet av den explosiva varan på marknaden eller se till att den återkallas eller dras tillbaka från marknaden. Formellt bristande överensstämmelse hanteras inom det tillsynsförfarande som MSB bedriver och inte, som anges i promemorian, av kommunerna. Direktivets krav i detta hänseende tillgodoses således genom gällande ordning och föranleder därför ingen författningsåtgärd.
Swedac har anfört att det är angeläget att lagstiftningen utformas på ett transparent sätt för att möjliggöra en effektiv marknadskontroll som inte bara beaktar olyckor och skador utan även behovet av att skydda seriösa företag från illojal konkurrens. Av förordning (EG) nr 765/2008 framgår att marknadskontroll är den verksamhet som bedrivs och de åtgärder som vidtas av de offentliga myndigheterna för att se till att produkterna överensstämmer med de krav som fastställs i relevant harmoniserad gemenskapslagstiftning och inte hotar hälsa, säkerhet eller andra aspekter av skyddet av allmänintresset. Marknadskontroll syftar således till att tillvarata konsumenters och andra användares intressen och till att undvika oseriösa företag och illojal konkurrens på marknaden.
Förordningen är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Den ska tillämpas från den 1 januari 2010. Marknadskontroll behandlas redan i prop. 2009/2010:203 (s. 51 f.). MSB är, som framgår ovan, marknadskontrollmyndighet och har tilldelats visa uppgifter enligt förordningen (EG) nr 765/2008 (se 22 § LBE samt 23 och 24 §§ FBE). Regeringen anser mot bakgrund av det anförda inte att lagens syfte behöver förtydligas i detta hänseende.
6.7. Delegerade befogenheter och genomförandebefogenheter samt kommittéförfarande (artiklarna 46
Regeringens bedömning: Inga lagändringar krävs för genomförandet av artiklarna 46–49.
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna invänder mot promemorians bedömning i denna del.
Skäl för regeringens bedömning: Enligt artikel 46 har kommissionen rätt att anta delegerade akter. En delegerad akt innebär att rådet och
Europaparlamentet har gett kommissionen befogenhet att anta akter med allmän räckvidd som inte är lagstiftningsakter och som kompletterar eller ändrar vissa icke-väsentliga delar av en lagstiftningsakt. I artikel 47 fastställs de villkor som gäller för kommissionens rätt att anta delegerade akter, exempelvis att kommissionen så snart den antar en delegerad akt ska delge Europaparlamentet och rådet denna. När det gäller genomförandeakter stadgas det i artikel 48 bl.a. att kommissionen ska anta genomförandeakter som fastställer de tekniska formerna för tillämpning av artikel 11, dvs. vid överföring av explosiva varor. Genomförandeakter innebär att kommissionen har fått befogenhet att fatta beslut om villkor för genomförandet. För att medlemsstaterna ska ha kontroll över genomförandet har särskilda genomförandekommittéer inrättats under kommissionen i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011. Kommittéerna består av representanter för medlemsländerna och en representant för kommissionen som ordförande. Artikel 49 behandlar kommittéförfarandet och stadgar bl.a. att kommissionen ska biträdas av kommittén för explosiva varor för civilt bruk.
Bestämmelserna i artikel 46–49 riktar sig endast mot kommissionen och bedöms därför inte kräva någon åtgärd i svensk rätt.
6.8. Övergångsbestämmelser och slutbestämmelser (artiklarna 50
Regeringens bedömning: Inga lagändringar krävs för genomförandet av artiklarna 50–55.
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna yttrar sig särskilt i denna fråga.
Skäl för regeringens bedömning: I artikel 50 stadgas att medlemsstaterna ska föreskriva sanktioner för ekonomiska aktörers överträdelser av de bestämmelser i nationell rätt som har utfärdats med tillämpning av direktivet. Medlemsstaterna ska vidare vidta de åtgärder som krävs för att se till att sanktionerna tillämpas. Sådana sanktioner får omfatta straffrättsliga påföljder för allvarliga överträdelser. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.
Artikel 51 behandlar övergångsbestämmelser och denna artikel kommer att behandlas nedan i avsnitt 7. Artikel 52 anger bl.a. att medlemsstaterna senast den 19 april 2016 ska anta och offentliggöra de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att de i artikeln angivna bestämmelserna ska följas. Vidare ska de till kommissionen genast överlämna texter till dessa bestämmelser. Medlemsstaterna ska tillämpa bestämmelserna från och med den 20 april 2016. I artikel 53 anges bl.a. att det tidigare explosivvarudirektivet upphör att gälla den 20 april 2016. Avslutningsvis anges i artikel 54 när direktivet träder i kraft och vilka artiklar som ska tillämpas från den 20 april 2016. I artikel 55 anges direktivets adressater, dvs. medlemsstaterna.
Ansvar för aktörerna på området i form av straffsanktioner och förverkande regleras i 28–32 §§ LBE. Av 28 § första stycket följer att den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryter mot aktsamhetskravet (6 § LBE) döms till böter eller fängelse i högst ett år. Enligt 28 § andra stycket LBE döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot något av kraven i 7–15 § (utredningskravet, kompetenskravet, föreståndarkravet m.m.) eller föreskrifter som meddelats med stöd av 36 §, till böter om ansvar inte kan dömas ut enligt första stycket. Vidare döms den till böter, som med uppsåt eller av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift om förhållande av betydelse i en ansökan eller annan handling som ska lämnas enligt lagen eller enligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen eller underlåter att efterkomma en begäran enligt 24 § första stycket, t.ex. då en tillsynsmyndighet har begärt att få upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. Den som av oaktsamhet bryter mot tillståndsplikten i 16 § första stycket döms enligt 29 § första stycket till böter. Begås brottet uppsåtligen eller av grov oaktsamhet är enligt andra stycket straffet böter eller fängelse högst ett år. Om ett uppsåtligt brott är att anse som grovt döms enligt tredje stycket till fängelse lägst sex månader och högst fyra år. I ringa fall döms inte till ansvar enligt LBE. Till ansvar enligt 28 § eller enligt 29 § första eller andra stycket döms inte om ansvar för gärningen kan ådömas enligt brottsbalken eller enligt lagen (2000:1225) om straff för smuggling. Inom ramen för den tillsyn som sker enligt LBE får dessutom tillsynsmyndigheten enligt 25 § LBE meddela de förelägganden och förbud som behövs för att lagen och föreskrifter och beslut som har meddelats i anslutning till lagen ska efterlevas. Ett beslut om föreläggande eller förbud får förenas med vite. Följs inte ett föreläggande eller ett förbud, får tillsynsmyndigheten besluta om rättelse på mottagarens bekostnad.
I lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll regleras vidare ansvar för den, som med uppsåt eller av oaktsamhet, bryter mot bestämmelse i 15 § om när CE-märkning får göras. Swedac får vidare ta ut sanktionsavgifter av den som oriktigt har uppgett sig vara ackrediterad eller anmäld av styrelsen för uppgifter i samband med bedömning av överensstämmelse.
Genom gällande lagstiftning om straffansvar, möjlighet till utfärdande av vite och påförande av sanktionsavgifter bedömer regeringen att kravet enligt artikel 50 är uppfyllt. När det gäller övergångsbestämmelser, införlivande och ikraftträdande samt tillämpning (artiklarna 51, 52 och 54), behandlas de i avsnitt 7. Vad gäller artikel 53 om upphävande och artikel 55 om adressater ställer inte direktivet några krav på att dessa artiklar ska genomföras eller tillämpas i nationell rätt.
7. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringens förslag: De föreslagna ändringarna ska träda i kraft den 1 juni 2016.
Regeringens bedömning: Inga lagändringar krävs för införlivandet av bilagorna till direktivet.
Promemorians förslag och bedömning: Överensstämmer delvis med regeringens. I promemorian föreslås att lagändringarna ska träda i kraft den 20 april 2016.
Remissinstanserna: Swedac är den enda remissinstansen som uttalar sig i denna del. Styrelsen anför att den gör bedömningen att hela det svenska genomförandet bör vara i kraft innan Swedac kan fatta beslut om att anmäla organ till kommissionen och att det är viktigt att den föreslagna lagstiftningen träder i kraft i god tid före tillämpningsdatum med angivande av att den ska börja tillämpas den 20 april 2016. Swedac anför vidare att om regeringen gör en annan bedömning och anser att
Swedac kan fatta beslut med stöd av en beslutad och publicerad, men inte ikraftträdd lagstiftning, är det viktigt att genomförandet i sin helhet är beslutat och publicerat i god tid före tillämpningsdatum. Kan inte styrelsen anmäla i god tid före tillämpningsdatum finns det risk att svenska organ som önskar bli anmälda kan drabbas av konkurrensnackdelar.
Skäl för regeringens förslag och bedömning: Övergångsbestämmelserna i artikel 51 berör huvudsakligen produktkrav som är ett område som regleras av myndighetsföreskrifter. Då de lagändringar som föreslås inte rör krav på produkterna gör regeringen bedömningen att direktivet i denna del bör genomföras genom myndighetsföreskrifter.
Med hänsyn till att medlemsstaterna ska börja tillämpa det omarbetade explosivvarudirektivet från och med den 20 april 2016 (jfr artikel 52) är det önskvärt att de lagändringar som nu föreslås träder i kraft så snart som lagstiftningsprocessen medger. Mot den bakgrunden och med
hänsyn till den tid som de olika leden i lagstiftningsprocessen kan förväntas ta anser regeringen att den 1 juni 2016 framstår som den tidigaste möjliga tidpunkten för ikraftträdande av de lagändringar som föreslås.
De bestämmelser i direktivet som rör anmälda organ kan såväl Swedac som MSB meddela föreskrifter om. Detta görs då med stöd av befintliga bemyndiganden i lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll och förordningen (2011:811) om ackreditering och teknisk kontroll.
Medlemsstaterna har uppmanats att i god tid anmäla organ som uppfyller kraven i de direktiv som ingår i anpassningspaketet till kommissionen. Detta för att undvika köbildning hos kommissionen mot slutet av den tid under vilken direktiven ska genomföras av medlemsstaterna. Kommissionen har anfört att en medlemsstat kan anmäla organ så snart de nationella bestämmelserna har genomförts.
De föreslagna lagändringarna har inte någon betydelse för möjligheten att anmäla organ till EU och det behöver inte i LBE införas någon särskild ikraftträdandebestämmelse i denna del, eftersom lagen inte innehåller några bestämmelser om anmälda organ.
Till direktivet finns ett antal bilagor med diverse bestämmelser på detaljnivå. Innehållet i bilagorna är av sådan detaljerad karaktär att dessa bör genomföras genom myndighetsföreskrifter. Några övergångsbestämmelser krävs därför inte beträffande dessa.
8. Konsekvenser
Regeringens bedömning: De kostnader som lagförslagen kan ge upphov till för MSB kan finansieras inom myndighetens befintliga anslag. Förslagen förväntas inte medföra några större kostnadsökningar för de ekonomiska aktörerna.
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Endast Jordbruksverket har yttrat sig och uppger att verket instämmer i promemorians konsekvensanalys.
Skäl för regeringens bedömning: I de direktiv som är genomförda eller anpassade efter det s.k. varupaketet (se avsnitt 5) har det införts harmoniserade definitioner av termer som är allmänt förekommande.
Bland annat har begreppen tillverkare, tillverkares representant, importör och distributör införts. Dessa utgör ekonomiska aktörer vars skyldigheter tydliggörs i det omarbetade explosivvarudirektivet. I direktivet klargörs det alltså inte bara vilka skyldigheter tillverkaren och tillverkarens representant har, det införs även uttryckliga skyldigheter för importörer och distributörer. Till exempel måste importörerna kontrollera att tillverkarna har gjort den tillämpliga bedömningen av överensstämmelse och upprättat den tekniska dokumentation samt kontrollerat att varorna är märkta i enlighet med kraven och åtföljs av erforderlig dokumentation. De måste också behålla en kopia av försäkran om överensstämmelse och ange sitt namn och sin adress på varan eller, om detta inte är möjligt, på förpackningen eller i ett medföljande dokument. Distributörerna i sin tur
måste kontrollera att varan är försedd med CE-märkning och tillverkarens och importörens namn samt i förekommande fall att den åtföljs av erforderlig dokumentation och bruksanvisning.
Direktivet innehåller utöver ovanstående krav även bestämmelser som inte direkt avser krav på varornas utförande och märkning. De ekonomiska aktörerna måste vidta vissa åtgärder för att varorna ska vara spårbara samt utföra visst skadeförebyggande arbete.
I Sverige bedöms ett tiotal företag med mellan 10 och 500 anställda beröras av direktivets materiella bestämmelser.
Kommissionen har bedömt att anpassningen av produktdirektiven, däribland det omarbetade explosivvarudirektivet, inte medför några större kostnader för de ekonomiska aktörerna. De ekonomiska aktörer som redan tar sitt ansvar förväntas få mycket små merkostnader eller inga alls. Konsekvenserna förväntas snarare gynna de ekonomiska aktörerna då de nya reglerna kommer att förbättra konkurrenskraften för de företag som tar seriöst på sina skyldigheter och inte försöker kringgå systemet. Detta innebär att den inre marknaden kommer att fungera bättre genom att alla ekonomiska aktörer behandlas lika.
De bestämmelser i direktivet som rör de ekonomiska aktörernas skyldigheter har bedömts huvudsakligen kunna genomföras av MSB på myndighetsföreskriftsnivå genom gällande bemyndiganden. Det kan i sammanhanget nämnas att MSB kommer att ta fram preciserade konsekvensutredningar när myndigheten tar fram nya föreskrifter.
Ändringarna på lagnivå innebär bl.a. att det uttryckligen regleras i lagen att export av explosiva varor omfattas av krav på tillstånd samt ett antal följdändringar med anledning av detta. Med regleringen avses ingen ändring i sak då export i praktiken torde täckas in av det i dag gällande regelverket. Den omständigheten att MSB:s tillståndsprövning uttryckligen ska omfatta även export ska således inte innebära någon ändring av tillståndsprövningen. Mot denna bakgrund bedöms inte införandet av tillståndskrav vid export av explosiva varor medföra några ekonomiska konsekvenser. Vidare föreslås ändringar med anledning av direktivets krav på åtgärder efter befattning med explosiva varor och avseende ekonomiska aktörer som inte tar fysisk befattning med explosiva varor. I denna del kommer innebörden av direktivets krav konkretiseras genom MSB:s föreskrifter. Ändringarna beräknas inte medföra några större konsekvenser för MSB och bedöms kunna hanteras inom myndighetens befintliga ram.
9. Författningskommentar
Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor
1 §
Denna lag gäller hantering, överföring, import och export av brandfarliga och explosiva varor och sådana förberedande och efterföljande åtgärder som behövs med hänsyn till brand- och explosionsrisken och till konsekvenserna av en brand eller en explosion.
Lagens syfte är att hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av brandfarliga eller explosiva varor. Lagen ska även förebygga obehörigt förfarande med varorna.
Paragrafen innehåller lagens övergripande syfte och tillämpningsområden. Första stycket ändras på så sätt att export och efterföljande åtgärder har lagts till i uppräkningen av lagens tillämpningsområden. En definition av export finns i 5 §. Med efterföljande åtgärder avses bl.a. arkivering av viss dokumentation och skyldighet att vidta åtgärder vid misstanke om att en vara som släppts ut på marknaden inte uppfyller lagstiftningens krav.
Övervägandena finns i avsnitt 6.2 och 6.3.
I denna lag avses med
5 §
1. hantering: tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, transport, användning, omhändertagande, återvinning, destruktion, saluförande, underhåll, överlåtelse och därmed jämförliga förfaranden.
2. överföring: varje fysisk förflyttning inom Sverige eller till Sverige från land som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller land som enligt avtal med Europeiska unionen utgör en del av Europeiska unionens inre marknad för varor. Förflyttning inom en och samma anläggning utgör dock inte överföring.
3. import: införsel till Sverige från annat land än land som ingår i EES eller land som enligt avtal med Europeiska unionen utgör en del av Europeiska unionens inre marknad för varor.
4. export: utförsel från Sverige till annat land än land som ingår i EES eller land som enligt avtal med Europeiska unionen utgör en del av Europeiska unionens inre marknad för varor.
Paragrafen innehåller definitioner av vissa begrepp i lagen. I en ny fjärde punkt definieras export, vilket avser utförsel från Sverige till ett land som inte omfattas av EU:s regler för den inre marknaden.
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.
6 §
Den som hanterar, överför, importerar eller exporterar brandfarliga eller explosiva varor ska vidta de åtgärder och de försiktighetsmått som behövs för att hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av varorna och för att förebygga obehörigt förfarande med varorna. Aktsamhetskravet omfattar även den som tillhandahåller en explosiv vara på marknaden utan att hantera varan.
Paragrafen anger de aktsamhetskrav som uppställs vid olika typer av åtgärder enligt lagen. Ändringen av första meningen innebär att export läggs till och därmed omfattas av aktsamhetskravet. Andra meningen i bestämmelsen är ny och anger att aktsamhetskravet även omfattar den som tillhandahåller en explosiv vara på marknaden utan att hantera varan, t.ex. en distributör som inte tar fysisk befattning med explosiva varor.
Övervägandena finns i avsnitt 6.2 och 6.3.
16 §
Den som hanterar, överför, importerar eller exporterar explosiva varor och den som yrkesmässigt eller i större mängd hanterar brandfarliga varor ska ha tillstånd till det.
Tillstånd enligt denna lag behövs inte för hantering av brandfarliga varor som avser transport i sådan rörledning för vilken koncession har meddelats enligt lagen (1978:160) om vissa rörledningar eller enligt naturgaslagen (2005:403). Verksamheten ska dock uppfylla kraven för tillståndspliktig verksamhet enligt denna lag.
Paragrafen anger när tillstånd krävs enligt lagen. Export har lagts till i första stycket. Tillstånd krävs härigenom även för den som exporterar explosiva varor.
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.
18 §
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska pröva frågor om tillstånd till explosiva varor som avser
1. tillverkning, bearbetning, behandling, destruktion, underhåll och återvinning,
2. annan hantering som sker i anslutning till sådan hantering som nämns i 1,
3. gränsöverskridande överföring,
4. import,
5. export, och
6. sådan hantering som Försvarsmakten, Försvarets materielverk,
Totalförsvarets forskningsinstitut och Fortifikationsverket behöver ha tillstånd till.
Frågor om tillstånd till hantering och överföring av explosiva varor i övriga fall ska prövas av den kommun där varorna ska hanteras. Gäller frågan förvaring i flyttbart förråd och ska förvaringen ske i mer än en kommun, ska frågan prövas av den kommun där sökanden är bosatt eller där verksamheten huvudsakligen ska bedrivas.
Paragrafen reglerar i vilka situationer MSB ska pröva frågan om tillstånd av explosiva varor. I första stycket läggs en ny femte punkt till som anger att det är MSB som prövar tillståndsfrågor avseende export.
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.
19 §
Tillståndsmyndigheten ska pröva om den som söker tillstånd och dess föreståndare, om föreståndaren ska godkännas enligt 9 §, har förutsättningar för att hantera, överföra, importera eller exportera brandfarliga och explosiva varor i enlighet med lagen och de föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen.
Tillståndet ska begränsas till viss tid och innehålla de villkor som behövs för att hanteringen, överföringen, importen eller exporten ska ske i enlighet med 1 § andra stycket.
Om det finns särskilda skäl med hänsyn till brand- eller explosionsrisken och till konsekvenserna av en brand eller en explosion, får tillståndsmyndigheten besluta om nya eller ändrade villkor för tillståndet.
Paragrafen innehåller närmare bestämmelser om vad tillståndsprövningen ska innefatta och om de villkor som ska ställas upp vid prövningen. Ändringen innebär att export omfattas av tillämpningsområdet. I tredje stycket har en mindre språklig ändring gjorts.
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
36 §
1. vilka varor som på grund av sina egenskaper eller sin sammansättning eller av annan orsak ska anses utgöra brandfarliga eller explosiva varor,
2. klassificering av brandfarliga och explosiva varor,
3. brandfarliga och explosiva varors egenskaper och utförande,
4. undantag från lagens tillämpning i fråga om viss vara eller viss hantering, överföring, import eller export,
5. åtgärder och försiktighetsmått som anges i 6 §,
6. utredning som anges i 7 §,
7. kompetens som anges i 8 §,
8. föreståndare som anges i 9 §,
9. byggnad, annan anläggning och anordning som anges i 10 § samt att sådan byggnad, anläggning och anordning inte får användas, saluhållas eller säljas om den inte efter kontroll genom teknisk provning, besiktning eller annan undersökning har befunnits vara betryggande från skyddssynpunkt,
10. förvaring och förpackning som anges i 11 §, 11. godkännande som anges i 12 §, 12. vad som ska förstås med plastiska sprängämnen som anges i 13 § samt om hur sådan märkning med spårämne ska ske,
13. information som anges i 14 §, 14. hantering av frågor om tillstånd,
15. att hantering, överföring, import eller export av en brandfarlig eller explosiv vara ska vara förbjuden, om ett sådant förbud är av särskild betydelse med hänsyn till brand- eller explosionsrisken och till konsekvenserna av en brand eller en explosion, och
16. avgifternas storlek enligt denna lag.
En kommun får meddela föreskrifter om avgifternas storlek enligt denna lag när det gäller den egna verksamheten.
Paragrafen ger dels regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer rätt att meddela föreskrifter i ett antal frågor som omfattas av lagen (första stycket), dels en kommun rätt att meddela föreskrifter och avgifter i den egna verksamheten (andra stycket). I första stycket punkterna 4 och 15 har export lagts till och omfattas således av föreskriftsrätten. I andra stycket har en mindre språklig ändring gjorts.
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.
I
(Lagstiftningsakter)
DIREKTIV
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2014/28/EU
av den 26 februari 2014
om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden och
övervakning av explosiva varor för civilt bruk (omarbetning)
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR
ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktions
sätt, särskilt artikel 114,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de natio
nella parlamenten,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommit
téns yttrande ( 1 ),
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet ( 2 ), och
av följande skäl:
(1) Rådets
direktiv
93/15/EEG
av
den
5
april
1993
om
har
monisering av bestämmelserna om utsläppande på mark
naden och övervakning av explosiva varor för civilt
bruk ( 3 ) har ändrats på väsentliga punkter ( 4 ). Med anled
ning av nya ändringar bör det direktivet av tydlighetsskäl
omarbetas.
(2)
Det är nödvändigt att i detta direktiv förtydliga att vissa
artiklar har identifierats som pyrotekniska artiklar eller
ammunition i enlighet med Förenta nationernas rekom
mendationer om transport av farligt gods och därmed
inte omfattas av tillämpningsområdet för detta direktiv.
Kommissionens direktiv 2004/57/EG av den 23 april
2004 om identifiering av pyrotekniska artiklar och viss
ammunition för rådets direktiv 93/15/EEG om harmoni
sering av bestämmelserna om utsläppande på marknaden
och kontroll av explosiva varor för civilt bruk ( 5 ), vilket
för närvarande innehåller en förteckning över sådana ar
tiklar, bör därför upphävas.
(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackredite
ring och marknadskontroll i samband med saluföring av
produkter ( 6 ) innehåller regler för ackreditering av organ
för bedömning av överensstämmelse och ger ett ramverk
för marknadskontroll av produkter och för kontroll av
produkter från tredjeländer samt ger allmänna principer
för CE-märkning.
(4) I
Europaparlamentets
och
rådets
beslut
nr
768/2008/EG
av den 9 juli 2008 om en gemensam ram för saluföring
av produkter ( 7 ) fastställs gemensamma principer och re
ferensbestämmelser som är avsedda att tillämpas som en
enhetlig grund för översyn eller omarbetning av sektor
specifik lagstiftning. Direktiv 93/15/EEG bör därför an
passas till det beslutet.
(5) Säkerheten
under
förvaring
regleras
av
rådets
direktiv
96/82/EG av den 9 december 1996 om åtgärder för
att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olycks
händelser där farliga ämnen ingår ( 8 ), där det fastställs
säkerhetskrav för anläggningar där det finns explosiva
SV
29.3.2014 Europeiska
unionens
officiella
tidning
L
96/1
( 1 ) EUT C 181, 21.6.2012, s. 105.
( 2 ) Europaparlamentets ståndpunkt av den 5 februari 2014 (ännu ej
offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 20 februari 2014.
( 3 ) EGT L 121, 15.5.1993, s. 20.
( 4 ) Se bilaga V, del A.
( 5 ) EUT L 127, 29.4.2004, s. 73.
( 6 ) EUT L 218, 13.8.2008, s. 30.
( 7 ) EUT L 218, 13.8.2008, s. 82.
( 8 ) EGT L 10, 14.1.1997, s. 13.
Prop. 2015/16:94
Bilaga 1
varor. Säkerheten för explosiva varor vid transport regle
ras av internationella konventioner och överenskommel
ser, t.ex. Förenta nationernas rekommendationer om
transport av farligt gods. De aspekterna bör därför inte
omfattas av detta direktiv.
(6)
För
pyrotekniska
artiklar
krävs
åtgärder
för
att
säkerställa
skydd för slutanvändare och säkerheten för allmänheten.
Pyrotekniska artiklar omfattas av Europaparlamentets och
rådets direktiv 2013/29/EU av den 12 juni 2013 om
harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om till
handahållande på marknaden av pyrotekniska artiklar ( 1 ).
Det här direktivet bör därför inte tillämpas på pyrotek
niska artiklar.
(7) Detta
direktiv
bör
omfatta
ammunition,
men
endast
vad
gäller reglerna för kontroll av överföring och därtill
knutna bestämmelser. Eftersom ammunition omfattas
av samma överföringsvillkor som vapen bör överföring
av ammunition regleras av samma bestämmelser som de
som gäller för vapen och som fastställs i rådets direktiv
91/477/EEG av den 18 juni 1991 om kontroll av förvärv
och innehav av vapen ( 2 ).
(8) Detta
direktiv
bör
tillämpas
på
alla
former
av
leveranser,
inklusive distansförsäljning.
(9)
Definitionen av de explosiva varor som omfattas av detta
direktiv bör baseras på den definition av sådana produk
ter som används i Förenta nationernas rekommendatio
ner om transport av farligt gods.
(10) För att säkerställa fri rörlighet för explosiva varor är det
nödvändigt att harmonisera lagstiftningen om tillhanda
hållande på marknaden av explosiva varor.
(11)
De
ekonomiska
aktörerna
bör,
i
förhållande
till
den
roll
de har i leveranskedjan, ansvara för att explosiva varor
överensstämmer med detta direktiv, så att en hög nivå
säkerställs i fråga om skydd av allmänna intressen, såsom
hälsa och säkerhet för personer och allmän säkerhet, och
så att rättvisa konkurrensvillkor på unionsmarknaden ga
ranteras.
(12)
Alla
ekonomiska
aktörer
i
leverans-
och
distributionsked
jan bör vidta lämpliga åtgärder för att se till att de endast
tillhandahåller explosiva varor som överensstämmer med
detta direktiv på marknaden. Det är nödvändigt att göra
en tydlig och proportionell fördelning av vilka skyldighe
ter som motsvarar varje ekonomisk aktörs roll i leverans-
och distributionskedjan.
(13) För
att
underlätta
kommunikationen
mellan
ekonomiska
aktörer, marknadskontrollmyndigheter och slutanvändare
bör medlemsstaterna uppmuntra ekonomiska aktörer att
utöver postadressen även ange en internetadress.
(14)
Tillverkaren,
som
besitter
detaljkunskap
om
konstruk
tions- och tillverkningsprocessen, är den som bäst kan
genomföra förfarandet för bedömning av överensstäm
melse. Därför bör även i fortsättningen endast tillverka
ren vara skyldig att göra en bedömning av överensstäm
melse.
(15) Det
är
nödvändigt
att
säkerställa
att
explosiva
varor
från
tredjeländer som förs in på unionsmarknaden överens
stämmer med detta direktiv, och det måste framför allt
säkerställas att tillverkarna har utfört lämpliga förfaran
den för bedömning av överensstämmelse av dessa explo
siva varor. Det bör slås fast att importörer ska se till att
de explosiva varor de släpper ut på marknaden uppfyller
kraven i detta direktiv och att de inte släpper ut varor
som inte uppfyller dessa krav eller som utgör en risk. Det
bör också slås fast att importörerna ska se till att för
faranden för bedömning av överensstämmelse har ge
nomförts och att den märkning av explosiva varor och
den dokumentation som tagits fram av tillverkarna är
tillgänglig för kontroll av de behöriga nationella myndig
heterna.
(16) Distributörerna
tillhandahåller
en
explosiv
vara
på
mark
naden efter det att den har släppts ut på marknaden av
tillverkaren eller importören, och de bör iaktta vederbör
lig omsorg för att se till att deras hantering av den ex
plosiva varan inte inverkar negativt på varans överens
stämmelse med de tillämpliga reglerna.
(17) Alla
ekonomiska
aktörer
som
släpper
ut
en
explosiv
vara
på marknaden i eget namn eller under eget varumärke
eller ändrar varan på ett sådant sätt att det kan påverka
överensstämmelsen med detta direktiv, bör anses vara
tillverkare och bör därför ikläda sig tillverkarens skyldig
heter.
(18)
Distributörer och importörer är nära marknaden och bör
därför vara involverade i de behöriga nationella myndig
heternas marknadskontroll, och de bör vara beredda på
att delta aktivt genom att förse dessa myndigheter med
alla nödvändiga uppgifter om den berörda explosiva va
ran.
(19)
En
förutsättning
för
att
kunna
föra
korrekta
och
fullstän
diga register över explosiva varor genom hela distribu
tionskedjan är att explosiva varor märks med en unik
identifiering. Detta skulle möjliggöra identifiering och
spårning av en explosiv vara från produktion och utsläp
pande på marknaden till slutanvändaren i syfte att för
hindra missbruk och stöld och för att bistå myndighe
terna med spårning av försvunna eller stulna explosiva
varors ursprung. Med ett effektivt spårbarhetssystem blir
det också lättare för marknadskontrollmyndigheterna att
spåra den ekonomiska aktör som är ansvarig för att på
marknaden ha tillhandahållit explosiva varor som inte
uppfyller kraven. När den information som enligt detta
SV
L 96/2
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
( 1 ) EUT L 178, 28.6.2013, s. 27.
( 2 ) EGT L 256, 13.9.1991, s. 51.
direktiv krävs för identifiering av andra ekonomiska ak
törer bevaras, bör ekonomiska aktörer inte vara skyldiga
att uppdatera denna information vad gäller andra ekono
miska aktörer som antingen har levererat en explosiv
vara till dem eller till vilka de har levererat en explosiv
vara.
(20)
Bestämmelserna
i
detta
direktiv
om
tillhandahållande
på
marknaden bör begränsas till grundläggande säkerhets
krav för explosiva varor för att skydda dels människors
hälsa och säkerhet, dels egendom och miljö. För att un
derlätta bedömningen av överensstämmelse med dessa
krav är det nödvändigt att föreskriva om en presumtion
om överensstämmelse för explosiva varor som överens
stämmer med harmoniserade standarder som har antagits
i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning
(EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om eu
ropeisk standardisering ( 1 ) och som innehåller detaljerade
tekniska specifikationer av dessa krav.
(21)
I
förordning
(EU)
nr
1025/2012
fastställs
ett
förfarande
för invändningar mot harmoniserade standarder som inte
helt uppfyller kraven i detta direktiv.
(22)
För att de ekonomiska aktörerna ska kunna visa, och de
behöriga myndigheterna kunna säkerställa, att de explo
siva varor som har tillhandahållits på marknaden upp
fyller de grundläggande säkerhetskraven är det nödvän
digt att fastställa förfaranden för bedömning av överens
stämmelse. Beslut nr 768/2008/EG innehåller moduler
för mer eller mindre strikta förfaranden för bedömning
av överensstämmelse, allt efter risknivån och den erfor
derliga säkerhetsnivån. För att säkerställa enhetlighet mel
lan sektorer och undvika tillfälliga varianter bör förfaran
dena för bedömning av överensstämmelse väljas från
dessa moduler. Med tanke på explosiva varors egenskaper
och farorna med dem bör de alltid genomgå tredjeparts
förfaranden för bedömning av överensstämmelse.
(23)
Tillverkarna
bör
upprätta
en
EU-försäkran
om
överens
stämmelse som innehåller information som enligt detta
direktiv krävs om en explosiv varas överensstämmelse
med detta direktiv och i övrig relevant harmoniserad
unionslagstiftning.
(24)
För
att
säkerställa
faktisk
tillgång
till
information
för
marknadskontrolländamål bör den information som
krävs för att identifiera alla tillämpliga unionsakter finnas
tillgänglig i en enda EU-försäkran om överensstämmelse.
För att minska den administrativa bördan för de ekono
miska aktörerna kan denna enda EU-försäkran om över
ensstämmelse utgöras av dokumentation bestående av
enskilda relevanta försäkringar om överensstämmelse.
(25)
CE-märkningen
visar
att
en
explosiv
vara
överensstäm
mer med kraven och är, i vid bemärkelse, det synliga
resultatet av en hel process, som inbegriper en bedöm
ning av överensstämmelse. Allmänna principer för CE-
märkning fastställs i förordning (EG) nr 765/2008. Be
stämmelser för hur CE-märkningen ska anbringas bör
fastställas i detta direktiv.
(26) De
förfaranden
för
bedömning
av
överensstämmelse
som
fastställs i detta direktiv kräver involvering av organ för
bedömning av överensstämmelse, vilka medlemsstaterna
har anmält till kommissionen.
(27)
Erfarenheten har visat att de kriterier i direktiv
93/15/EEG som organen för bedömning av överensstäm
melse måste uppfylla för att kunna bli anmälda till kom
missionen är otillräckliga för att säkerställa en enhetligt
hög prestationsnivå hos de anmälda organen i hela unio
nen. Det är dock av största vikt att alla anmälda organ
utför sina uppgifter på samma nivå och under rättvisa
konkurrensvillkor. Detta kräver att obligatoriska krav
fastställs för de organ för bedömning av överensstäm
melse som vill bli anmälda för att kunna tillhandahålla
bedömningar av överensstämmelse.
(28) För
att
säkerställa
en
enhetlig
kvalitetsnivå
vid
bedöm
ning av överensstämmelse är det också nödvändigt att
fastställa krav för de anmälande myndigheterna och an
dra organ som är involverade i bedömningen, anmälan
och övervakningen av anmälda organ.
(29)
Om
ett
organ
för
bedömning
av
överensstämmelse
visar
att kriterierna i de harmoniserade standarderna är upp
fyllda bör det anses uppfylla motsvarande krav som fast
ställs i detta direktiv.
(30) Det
system
som
fastställs
i
detta
direktiv
bör
komplette
ras av ackrediteringssystemet i förordning (EG)
nr 765/2008. Eftersom ackreditering är mycket viktigt
för att kontrollera kompetensen hos organen för bedöm
ning av överensstämmelse bör det också användas i sam
band med anmälan.
(31)
Öppen
ackreditering
enligt
förordning
(EG)
nr
765/2008,
vilken säkerställer nödvändigt förtroende för intyg om
överensstämmelse, bör av de nationella offentliga myn
digheterna inom unionen betraktas som det bästa sättet
att styrka den tekniska kompetensen hos organen för
bedömning av överensstämmelse. Nationella myndigheter
kan emellertid anse att de har tillräckliga möjligheter att
utföra den bedömningen på egen hand. I så fall bör de
nationella myndigheterna, för att trygga en rimlig trovär
dighetsnivå på bedömningar utförda av andra nationella
myndigheter, ta fram den dokumentation som krävs för
att visa kommissionen och övriga medlemsstater att de
utvärderade organen för bedömning av överensstämmelse
uppfyller de relevanta kraven.
SV
29.3.2014 Europeiska
unionens
officiella
tidning
L
96/3
( 1 ) EUT L 316, 14.11.2012, s. 12.
(32)
Organ
för
bedömning
av
överensstämmelse
lägger
ofta
ut
verksamhet kopplad till bedömningen av överensstäm
melse på underentreprenad eller anlitar ett dotterbolag.
För att säkerställa den erforderliga skyddsnivån för de
explosiva varor som ska släppas ut på unionsmarknaden
är det viktigt vid bedömning av överensstämmelse att de
underentreprenörer och dotterbolag som utför bedöm
ningarna uppfyller samma krav som de anmälda organen.
Därför är det viktigt att bedömningen av kompetens och
förmåga hos de organ för bedömning av överensstäm
melse som ska anmälas och övervakningen av de an
mälda organen också täcker den verksamhet som bedrivs
av underentreprenörer och dotterbolag.
(33)
Anmälningsförfarandet
måste
bli
effektivare
och
öppnare,
och det måste framför allt anpassas till ny teknik för att
möjliggöra elektronisk anmälan.
(34) Eftersom
de
anmälda
organen
får
erbjuda
sina
tjänster
i
hela unionen bör medlemsstaterna och kommissionen
beredas tillfälle att göra invändningar rörande ett anmält
organ. Därför är det viktigt att en period fastställs under
vilken eventuellt tvivel eller osäkerhet om kompetensen
hos organen för bedömning av överensstämmelse kan
redas ut innan de börjar fungera som anmälda organ.
(35) Av konkurrensskäl är det av avgörande betydelse att an
mälda organ tillämpar förfarandena för bedömning av
överensstämmelse utan att belasta de ekonomiska aktö
rerna i onödan. Av samma skäl och för att säkerställa
likabehandling av de ekonomiska aktörerna måste en
enhetlig teknisk tillämpning av förfarandena för bedöm
ning av överensstämmelse säkerställas. Detta kan bäst
uppnås genom samordning och samarbete mellan de
anmälda organen.
(36) För
att
skapa
rättslig
säkerhet
är
det
nödvändigt
att
klar
göra att de regler om marknadskontroll i unionen och
kontroll av produkter som förs in på unionsmarknaden
som fastställs i förordning (EG) nr 765/2008 ska tilläm
pas på explosiva varor. Detta direktiv bör inte hindra
medlemsstaterna från att välja vilka behöriga myndighe
ter som ska utföra dessa uppgifter.
(37)
Medlemsstaterna
bör
vidta
alla
lämpliga
åtgärder
för
att
säkerställa att explosiva varor släpps ut på marknaden
endast om de, när de förvaras på rätt sätt och används
för sitt avsedda ändamål eller under användningsförhål
landen som rimligen kan förutses, inte medför fara för
människors hälsa och säkerhet. Explosiva varor bör anses
vara oförenliga med de grundläggande säkerhetskrav som
fastställs i detta direktiv endast om de används under
förhållanden som rimligen kan förutses, det vill säga en
sådan användning som skulle kunna vara resultatet av ett
lagligt och lätt förutsebart mänskligt beteende.
(38)
Det
befintliga
systemet
bör
kompletteras
med
ett
för
farande genom vilket berörda parter underrättas om pla
nerade åtgärder när det gäller explosiva varor som utgör
en risk för människors hälsa eller säkerhet eller för egen
dom eller miljön. Därigenom får marknadskontrollmyn
digheterna, i samarbete med de berörda ekonomiska ak
törerna, möjlighet att agera i ett tidigare skede med av
seende på sådana explosiva varor.
(39) Om
medlemsstaterna
och
kommissionen
är
överens
om
att en medlemsstats åtgärd är berättigad, bör kommissio
nen inte involveras ytterligare, utom i de fall då den
bristande överensstämmelsen kan anses bero på brister
i en harmoniserad standard.
(40)
Vid
ett
allvarligt
hot
mot
eller
angrepp
på
den
allmänna
säkerheten till följd av olagligt innehav eller bruk av
explosiva varor eller ammunition bör medlemsstaterna,
under vissa förhållanden, tillåtas att avvika från direktivet
när det gäller överföring av explosiva varor och ammu
nition i syfte att förhindra sådant olagligt innehav eller
bruk.
(41)
Det
är
viktigt
att
utarbeta
system
för
det
administrativa
samarbetet mellan medlemsstaternas behöriga myndighe
ter. Därför bör de behöriga myndigheterna utgå från
rådets förordning (EG) nr 515/97 av den 13 mars
1997 om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas
administrativa myndigheter och om samarbete mellan
dessa och kommissionen för att säkerställa en korrekt
tillämpning av tull- och jordbrukslagstiftningen ( 1 ).
(42) Detta
direktiv
bör
inte
påverka
medlemsstaternas
befo
genheter att vidta åtgärder för att förebygga olaglig han
del med explosiva varor och ammunition.
(43)
I
syfte
att
uppnå
målen
i
detta
direktiv
bör
befogenheten
att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om
Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommis
sionen när det gäller unionsbestämmelser om anpassning
av detta direktiv till Förenta nationernas rekommendatio
ner för transport av farligt gods. Det är av särskild bety
delse att kommissionen genomför lämpliga samråd under
sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När
kommissionen förbereder och utformar delegerade akter
bör den se till att relevanta handlingar översänds sam
tidigt till Europaparlamentet och till rådet och att detta
sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.
(44)
För
att
säkerställa
enhetliga
villkor
för
genomförandet
av
detta direktiv bör kommissionen tilldelas genomförande
befogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet
med Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande
SV
L 96/4
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
( 1 ) EGT L 82, 22.3.1997, s. 1.
av allmänna regler och principer för medlemsstaternas
kontroll av kommissionens utövande av sina genom
förandebefogenheter ( 1 ).
(45) Det
rådgivande
förfarandet
bör
användas
vid
antagandet
av genomförandeakter för att anmoda den anmälande
medlemsstaten att vidta nödvändiga korrigerande åtgär
der avseende anmälda organ som inte uppfyller eller inte
längre uppfyller kraven för anmälan.
(46)
Granskningsförfarandet
bör
användas
vid
antagandet
av
genomförandeakter för fastställandet av de konkreta for
merna för driften av systemet för unik identifiering och
spårning av explosiva varor och för att fastställa de tek
niska arrangemangen för tillämpning av bestämmelserna
om överföring av explosiva varor, särskilt det malldoku
ment som ska användas.
(47) Granskningsförfarandet
bör
också
användas
vid
antagan
det av genomförandeakter med avseende på explosiva
varor som överensstämmer med kraven men som utgör
en risk för människors hälsa eller säkerhet eller för andra
aspekter av skyddet av allmänhetens intresse.
(48)
Kommissionen
bör
anta
genomförandeakter
med
ome
delbar verkan om det, i vederbörligen motiverade fall
med avseende på explosiva varor som är förenliga med
kraven men som utgör en risk för människors hälsa eller
säkerhet eller för egendom eller miljön, är nödvändigt på
grund av tvingande skäl till skyndsamhet.
(49) Den kommitté som inrättas genom detta direktiv kan i
linje med etablerad praxis spela en värdefull roll när det
gäller utredning av frågor som avser tillämpningen av
detta direktiv som tas upp antingen av kommitténs ord
förande eller av en företrädare för en medlemsstat i en
lighet med dess arbetsordning.
(50)
När
frågor
som
har
anknytning
till
detta
direktiv,
föru
tom frågor om tillämpning eller överträdelse av direkti
vet, behandlas, dvs. i en expertgrupp inom kommissio
nen, bör Europaparlamentet i överensstämmelse med gäl
lande praxis få full information och dokumentation och
vid behov en inbjudan att närvara vid sammanträdena.
(51) Kommissionen
bör
genom
genomförandeakter
och,
mot
bakgrund av deras särskilda karaktär, utan att tillämpa
förordning (EU) nr 182/2011, fastställa huruvida åtgärder
som har vidtagits av medlemsstater avseende explosiva
varor som inte uppfyller kraven är berättigade eller ej.
(52)
Medlemsstaterna
bör
föreskriva
sanktioner
för
överträdel
ser av bestämmelser i nationell lagstiftning som har ut
färdats i enlighet med detta direktiv och se till att dessa
sanktioner tillämpas. Sanktionerna bör vara effektiva,
proportionella och avskräckande.
(53)
Det
är
nödvändigt
att
fastställa
rimliga
övergångsbestäm
melser om att explosiva varor som redan har släppts ut
på marknaden i enlighet med direktiv 93/15/EEG före
den dag då nationella åtgärder för att införliva detta
direktiv börjar tillämpas, ska få tillhandahållas på mark
naden utan att de måste uppfylla ytterligare produktkrav.
Distributörerna bör därför kunna tillhandahålla explosiva
varor vilka har släppts ut på marknaden, det vill säga
varor som redan finns i distributionskedjan före den
dag då de nationella åtgärderna för införlivande av detta
direktiv börjar tillämpas.
(54) Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att se till att
explosiva varor på marknaden uppfyller krav som till
godoser en hög skyddsnivå avseende hälsa och säkerhet
och andra allmänna intressen samtidigt som man säker
ställer att den inre marknaden fungerar, inte i tillräcklig
utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snara
re, på grund av dess omfattning och verkningar, kan
uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder
i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördra
get om Europeiska unionen. I enlighet med proportiona
litetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte ut
över vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.
(55) Skyldigheten
att
införliva
detta
direktiv
med
nationell
lagstiftning bör endast gälla de bestämmelser som utgör
en innehållsmässig ändring i förhållande till de tidigare
direktiven. Skyldigheten att införliva de oförändrade be
stämmelserna följer av de tidigare direktiven.
(56)
Detta
direktiv
bör
inte
påverka
medlemsstaternas
skyldig
heter vad gäller tidsfristerna för införlivande med natio
nell lagstiftning och de datum för tillämpning av det
direktiv som anges i del B i bilaga V.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL 1
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 1
Tillämpningsområde
1. Detta
direktiv
ska
tillämpas
på
explosiva
varor
för
civilt
bruk.
2. Detta
direktiv
ska
inte
tillämpas
på
a) explosiva varor, inklusive ammunition som, i enlighet med
nationell lagstiftning, är avsedda för användning av försvars
makten eller polisen,
SV
29.3.2014 Europeiska
unionens
officiella
tidning
L
96/5
( 1 ) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.
b) pyrotekniska artiklar som omfattas av direktiv 2013/29/EU.
c) ammunition, om inte annat följer av artiklarna 12, 13
och 14.
Bilaga I innehåller en icke-uttömmande förteckning över sådana
pyrotekniska artiklar och sådan ammunition som avses i led b i
denna punkt respektive i artikel 2.2 och som identifierats i
enlighet med Förenta nationernas rekommendationer för trans
port av farligt gods.
3. Detta
direktiv
ska
inte
hindra
medlemsstaterna
från
att
i
nationell lagstiftning ange vissa ämnen, som inte omfattas av
detta direktiv, som explosiva varor.
Artikel 2
Definitioner
I detta direktiv avses med
1. explosiva varor: ämnen och artiklar som betraktas som
explosiva varor i Förenta nationernas rekommendationer
om transport av farligt gods och som omfattas av klass
1 i dessa rekommendationer,
2. ammunition: projektiler med eller utan drivladdningar och
lös ammunition som används i handeldvapen, andra skjut
vapen och artilleri,
3. skydd: förebyggande av olyckor och, där detta misslyckas,
begränsning av deras effekter,
4. säkerhet: förebyggande av användning som strider mot lag
och ordning,
5. tillstånd: det beslut som fattas om att tillåta planerad över
föring av explosiva varor inom unionen,
6. överföring: fysisk förflyttning av explosiva varor inom
unionen, med undantag för förflyttningar inom en och
samma anläggning,
7. tillhandahållande på marknaden: varje leverans av en ex
plosiv vara för distribution eller användning på unions
marknaden i samband med kommersiell verksamhet, mot
betalning eller kostnadsfritt,
8. utsläppande på marknaden: första gången en explosiv vara
tillhandahålls på unionsmarknaden,
9. tillverkare: fysisk eller juridisk person som tillverkar eller
som låter konstruera eller tillverka en explosiv vara och
saluför denna vara, i eget namn eller under eget varumärke,
eller använder denna vara för egna ändamål,
10. tillverkarens representant: fysisk eller juridisk person som
är etablerad i unionen och som enligt skriftlig fullmakt från
tillverkaren har rätt att i dennes ställe utföra särskilda upp
gifter,
11. importör: fysisk eller juridisk person som är etablerad inom
unionen och släpper ut en explosiv vara från ett tredjeland
på unionsmarknaden,
12. distributör: fysisk eller juridisk person i leveranskedjan, fö
rutom tillverkaren eller importören, som tillhandahåller en
explosiv vara på marknaden,
13. ekonomisk aktör: tillverkaren, tillverkarens representant,
importören, distributören och varje fysisk eller juridisk per
son som förvarar, använder, överför, importerar, exporterar
eller bedriver handel med explosiva varor,
14. handlare: fysisk eller juridisk person vars sysselsättning helt
eller delvis består av tillverkning, försäljning, utbyte, uthyr
ning, reparation eller ombyggnad av skjutvapen och am
munition,
15. teknisk specifikation: dokument där det fastställs vilka tek
niska krav som en explosiv vara ska uppfylla,
16. harmoniserad standard: harmoniserad standard enligt defi
nitionen i artikel 2.1 c i förordning (EU) nr 1025/2012,
17. ackreditering: ackreditering enligt definitionen i artikel 2.10
i förordning (EG) nr 765/2008,
18. nationellt ackrediteringsorgan: nationellt ackrediterings
organ enligt definitionen i artikel 2.11 i förordning (EG)
nr 765/2008,
19. bedömning av överensstämmelse: process där det visas hu
ruvida de grundläggande säkerhetskraven i detta direktiv
för en explosiv vara har uppfyllts,
20. organ för bedömning av överensstämmelse: organ som
utför bedömning av överensstämmelse, innefattande ka
librering, provning, certifiering och kontroll,
21. återkallelse: åtgärd för att dra tillbaka en explosiv vara som
redan tillhandahållits slutanvändaren,
SV
L 96/6
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
22. tillbakadragande: åtgärd för att förhindra att en explosiv
vara i leveranskedjan tillhandahålls på marknaden,
23. harmoniserad unionslagstiftning: unionslagstiftning som
harmoniserar villkoren för saluföring av produkter,
24. CE-märkning: märkning genom vilken tillverkaren visar att
den explosiva varan överensstämmer med de tillämpliga
kraven i harmoniserad unionslagstiftning som föreskriver
CE-märkning.
Artikel 3
Fri rörlighet
Medlemsstaterna får inte förbjuda, begränsa eller hindra tillhan
dahållande på marknaden av explosiva varor som uppfyller de
krav som ställs i detta direktiv.
Artikel 4
Tillhandahållande på marknaden
Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säker
ställa att explosiva varor får tillhandahållas på marknaden en
dast om de uppfyller kraven i detta direktiv.
KAPITEL 2
DE EKONOMISKA AKTÖRERNAS SKYLDIGHETER
Artikel 5
Tillverkarnas skyldigheter
1. Tillverkarna
ska,
när
de
släpper
ut
sina
explosiva
varor
på
marknaden eller använder dem för egna ändamål, se till att de
har konstruerats och tillverkats i enlighet med de grundläggande
säkerhetskraven i bilaga II.
2. Tillverkarna
ska
utarbeta
den
tekniska
dokumentation
som
avses i bilaga III och låta utföra det relevanta förfarandet för
bedömning av överensstämmelse som avses i artikel 20.
Om bedömningen har visat att en explosiv vara uppfyller de
tillämpliga kraven ska tillverkarna upprätta en EU-försäkran om
överensstämmelse och anbringa CE-märkningen.
3. Tillverkarna
ska
behålla
den
tekniska
dokumentationen
och EU-försäkran om överensstämmelse i tio år efter det att
den explosiva varan har släppts ut på marknaden.
4. Tillverkarna
ska
se
till
att
det
finns
rutiner
som
garanterar
att serietillverkningen fortsätter att överensstämma med kraven i
detta direktiv. Det ska tas hänsyn till ändringar i den explosiva
varans konstruktion eller egenskaper och ändringar i de harmo
niserade standarderna eller andra tekniska specifikationer som
försäkran om överensstämmelse för en explosiv vara hänvisar
till.
5. Tillverkarna ska se till att de explosiva varor som de har
släppt ut på marknaden är märkta med en unik identifiering
enligt det system för identifiering och spårning av explosiva
varor som fastställs i artikel 15. När det gäller explosiva varor
som undantas från det systemet ska tillverkarna
a) se till att de explosiva varor som de har släppt ut på mark
naden är försedda med typ-, parti- eller serienummer eller
annan identifieringsmärkning eller – om detta inte är möjligt
på grund av den explosiva varans begränsade storlek eller
varans form eller konstruktion – se till att den erforderliga
informationen lämnas på förpackningen eller i ett medföl
jande dokument,
b) på den explosiva varan ange sitt namn, registrerade firma
namn eller registrerade varumärke samt den postadress på
vilken de kan kontaktas eller, om detta inte är möjligt, på
förpackningen eller i ett dokument som följer med den ex
plosiva varan. Den angivna adressen ska ange en enda kon
taktpunkt där tillverkaren kan kontaktas. Kontaktuppgifterna
ska anges på ett språk som lätt kan förstås av slutanvändarna
och marknadskontrollmyndigheterna.
6. Tillverkarna ska se till att de explosiva varor som de har
släppt ut på marknaden åtföljs av bruksanvisningar och säker
hetsinformation på ett språk som lätt kan förstås av slutanvän
darna och som bestämts av den berörda medlemsstaten. Sådana
bruksanvisningar och säkerhetsinformation liksom alla märk
ningar ska vara tydliga och lättbegripliga.
7. Tillverkare som anser eller har skäl att tro att en explosiv
vara som de har släppt ut på marknaden inte överensstämmer
med detta direktiv ska omedelbart vidta de korrigerande åtgär
der som krävs för att få den explosiva varan att överensstämma
med kraven eller, om så är lämpligt, dra tillbaka eller återkalla
varan. Om den explosiva varan utgör en risk ska tillverkarna
dessutom omedelbart underrätta de behöriga myndigheterna i
de medlemsstater på vilkas marknad de har tillhandahållit den
explosiva varan, och lämna uppgifter om i synnerhet den bris
tande överensstämmelsen och de korrigerande åtgärder som
vidtagits.
8. Tillverkarna
ska
på
motiverad
begäran
av
en
behörig
na
tionell myndighet ge myndigheten all information och doku
mentation i pappersform eller elektronisk form som behövs
för att visa att den explosiva varan överensstämmer med kraven
i detta direktiv, på ett språk som lätt kan förstås av den myn
digheten. De ska på begäran samarbeta med den behöriga myn
digheten om de åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna
med de explosiva varor som de har släppt ut på marknaden.
SV
29.3.2014 Europeiska
unionens
officiella
tidning
L
96/7
Artikel 6
Tillverkarens representanter
1. Tillverkarna
får
genom
skriftlig
fullmakt
utse
en
represen
tant.
De skyldigheter som anges i artikel 5.1 och skyldigheten att
upprätta teknisk dokumentation enligt artikel 5.2 får inte dele
geras till tillverkarens representant.
2. Tillverkarens
representant
ska
utföra
de
uppgifter
som
anges i fullmakten från tillverkaren. Fullmakten ska ge tillverka
rens representant rätt att åtminstone
a) inneha EU-försäkran om överensstämmelse och den tekniska
dokumentationen för att kunna uppvisa dem för de natio
nella marknadskontrollmyndigheterna i tio år efter det att
den explosiva varan har släppts ut på marknaden,
b) på motiverad begäran av en behörig nationell myndighet ge
den myndigheten all information och dokumentation som
behövs för att visa att en explosiv vara överensstämmer med
kraven,
c) på begäran samarbeta med de behöriga nationella myndig
heterna om de åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna
med de explosiva varor som omfattas av fullmakten.
Artikel 7
Importörernas skyldigheter
1. Importörerna
får
endast
släppa
ut
explosiva
varor
på
marknaden som överensstämmer med kraven.
2. Innan
importörerna
släpper
ut
en
explosiv
vara
på
mark
naden ska de se till att tillverkaren har utfört bedömningen av
överensstämmelse som avses i artikel 20. De ska se till att till
verkaren har upprättat den tekniska dokumentationen, att den
explosiva varan är försedd med CE-märkning och åtföljs av de
dokument som krävs samt att tillverkaren har uppfyllt kraven i
artikel 5.5.
Om en importör anser eller har skäl att tro att en explosiv vara
inte överensstämmer med de grundläggande säkerhetskraven i
bilaga II får importören inte släppa ut den explosiva varan på
marknaden förrän den överensstämmer med de tillämpliga kra
ven. Om den explosiva varan utgör en risk ska importören
dessutom informera tillverkaren och marknadskontrollmyndig
heterna om detta.
3. Importörerna
ska
på
den
explosiva
varan
eller,
om
detta
inte är möjligt, på förpackningen eller på ett dokument som
medföljer den explosiva varan ange sitt namn, registrerade fir
manamn eller registrerade varumärke samt den postadress på
vilken de kan kontaktas. Kontaktuppgifterna ska anges på ett
språk som lätt kan förstås av slutanvändarna och marknadskon
trollmyndigheterna.
4. Importörerna ska se till att den explosiva varan åtföljs av
en bruksanvisning och säkerhetsinformation på ett språk som
lätt kan förstås av slutanvändarna och som bestämts av den
berörda medlemsstaten.
5. Importörerna
ska,
så
länge
de
har
ansvar
för
en
explosiv
vara, se till att förvarings- eller transportförhållandena för den
explosiva varan inte äventyrar varans överensstämmelse med de
grundläggande säkerhetskraven i bilaga II.
6. Importörer som anser eller har skäl att tro att en explosiv
vara som de har släppt ut på marknaden inte överensstämmer
med detta direktiv ska omedelbart vidta de korrigerande åtgär
der som krävs för att få den explosiva varan att överensstämma
med kraven eller, om så är lämpligt, för att dra tillbaka eller
återkalla varan. Om den explosiva varan utgör en risk ska im
portörerna dessutom omedelbart underrätta de behöriga myn
digheterna i de medlemsstater på vilkas marknad de har till
handahållit den explosiva varan, och lämna uppgifter om i syn
nerhet den bristande överensstämmelsen och de korrigerande
åtgärder som vidtagits.
7. Under
tio
år
efter
det
att
den
explosiva
varan
har
släppts
ut på marknaden ska importörerna hålla en kopia av EU-för
säkran om överensstämmelse tillgänglig för marknadskontroll
myndigheterna och se till att dessa myndigheter på begäran kan
få tillgång till den tekniska dokumentationen.
8. Importörerna
ska
på
motiverad
begäran
av
en
behörig
nationell myndighet ge myndigheten all information och doku
mentation i pappersform eller elektronisk form som behövs för
att visa att den explosiva varan överensstämmer med kraven, på
ett språk som lätt kan förstås av den myndigheten. De ska på
begäran samarbeta med den behöriga myndigheten om de åt
gärder som vidtas för att undanröja riskerna med de explosiva
varor som de har släppt ut på marknaden.
Artikel 8
Distributörernas skyldigheter
1. När
distributörerna
tillhandahåller
en
explosiv
vara
på
marknaden ska de iaktta vederbörlig omsorg för att se till att
kraven i detta direktiv uppfylls.
2. Innan
distributörerna
tillhandahåller
en
explosiv
vara
på
marknaden ska de kontrollera att den är försedd med CE-märk
ning, att den åtföljs av de dokument som krävs och av bruk
sanvisning och säkerhetsinformation på ett språk som lätt kan
förstås av slutanvändarna i den medlemsstat där den explosiva
varan ska tillhandahållas på marknaden och att tillverkaren och
importören har uppfyllt kraven i artikel 5.5 respektive 7.3.
SV
L 96/8
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
Om en distributör anser eller har skäl att tro att en explosiv
vara inte överensstämmer med de grundläggande säkerhetskra
ven i bilaga II får distributören inte tillhandahålla den explosiva
varan på marknaden förrän den överensstämmer med de till
lämpliga kraven. Om den explosiva varan utgör en risk ska
distributören dessutom informera tillverkaren eller importören
samt marknadskontrollmyndigheterna om detta.
3. Distributörerna
ska,
så
länge
de
har
ansvar
för
en
explosiv
vara, se till att förvarings- eller transportförhållandena för den
explosiva varan inte äventyrar varans överensstämmelse med de
grundläggande säkerhetskraven i bilaga II.
4. Distributörer som anser eller har skäl att tro att en ex
plosiv vara som de har tillhandahållit på marknaden inte över
ensstämmer med detta direktiv ska försäkra sig om att nödvän
diga korrigerande åtgärder vidtas för att få den explosiva varan
att överensstämma med kraven eller, om så är lämpligt, för att
dra tillbaka eller återkalla varan. Om den explosiva varan utgör
en risk ska distributörerna dessutom omedelbart underrätta de
behöriga myndigheterna i de medlemsstater på vilkas marknad
de har tillhandahållit den explosiva varan och lämna uppgifter
om i synnerhet den bristande överensstämmelsen och de korri
gerande åtgärder som vidtagits.
5. Distributörerna
ska
på
motiverad
begäran
av
en
behörig
nationell myndighet ge myndigheten den information och do
kumentation i pappersform eller elektronisk form som behövs
för att visa att den explosiva varan överensstämmer med kraven.
De ska på begäran samarbeta med den behöriga myndigheten
om de åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna med de
explosiva varor som de tillhandahållit på marknaden.
Artikel 9
Fall där tillverkarens skyldigheter är tillämpliga på
importörer och distributörer
Importörer eller distributörer ska anses vara tillverkare enligt
detta direktiv och ska ha samma skyldigheter som tillverkaren
har enligt artikel 5 när de släpper ut en explosiv vara på mark
naden i eget namn eller under eget varumärke eller ändrar en
explosiv vara som redan släppts ut på marknaden på ett sådant
sätt att överensstämmelsen med kraven i detta direktiv kan
påverkas.
Artikel 10
Identifiering av ekonomiska aktörerna
När det gäller explosiva varor som inte omfattas av det system
som fastställs i artikel 15 ska ekonomiska aktörerna på begäran
identifiera följande aktörer för marknadskontrollmyndigheterna:
a) Ekonomiska aktörer som har levererat en explosiv vara till
dem.
b) Ekonomiska aktörer som de har levererat en explosiv vara
till.
Ekonomiska aktörerna ska kunna ge den information som avses
i första stycket i tio år efter det att de har fått den explosiva
varan levererad och i tio år efter det att de har levererat den
explosiva varan.
KAPITEL 3
SÄKERHETSBESTÄMMELSER
Artikel 11
Överföring av explosiva varor
1. Explosiva
varor
får
endast
överföras
i
enlighet
med
punk
terna 2–8.
2. För
överföring
av
explosiva
varor
krävs
att
mottagaren
har
tillstånd från den behöriga myndigheten i mottagarens med
lemsstat. Den behöriga myndigheten ska kontrollera att motta
garen har laglig rätt att förvärva explosiva varor och att han har
nödvändiga licenser eller tillstånd. Vid förflyttning av explosiva
varor genom en medlemsstat ska den ekonomiska aktör som
ansvarar för överföringen underrätta de behöriga myndigheterna
i transitmedlemsstaten och erhålla förhandstillstånd från den
berörda transitmedlemsstaten.
3. Om en medlemsstat anser att det är problematiskt att
kontrollera den rättighet att förvärva explosiva varor som avses
i punkt 2 ska denna medlemsstat sända den tillgängliga infor
mationen i frågan till kommissionen, som ska underrätta de
övriga medlemsstaterna.
4. Om
den
behöriga
myndigheten
i
mottagarens
medlemsstat
godkänner överföringen ska den till mottagaren utställa ett do
kument som innehåller all den information som föreskrivs i
punkt 5. Detta dokument ska medfölja de explosiva varorna
tills de når den angivna destinationen. Det ska uppvisas på
begäran från de berörda behöriga myndigheterna. Mottagaren
ska behålla en kopia av dokumentet och på begäran lämna
den till den behöriga myndigheten i mottagarens medlemsstat
för granskning.
5. Om
överföring
av
explosiva
varor
kräver
särskild
övervak
ning för att uppfylla särskilda säkerhetskrav inom en medlems
stats territorium eller en del av detta, ska mottagaren före över
föringen förse den behöriga myndigheten i mottagarens med
lemsstat med följande upplysningar:
a) Namn och adress på de berörda ekonomiska aktörerna.
b) De överförda explosiva varornas antal och mängd.
SV
29.3.2014 Europeiska
unionens
officiella
tidning
L
96/9
c) En fullständig beskrivning av de explosiva varorna i fråga
och av hur de kan identifieras, inbegripet Förenta nationer
nas identifieringsnummer.
d) Om de explosiva varorna ska släppas ut på marknaden, upp
lysningar om att villkoren för detta är uppfyllda.
e) Transportsättet och transportvägen.
f) Beräknad avgångs- och ankomstdag.
g) Om detta är nödvändigt, de platser där varorna förs in i och
ut ur medlemsländerna.
De upplysningar som avses i första stycket led a ska vara till
räckligt detaljerade för att det ska vara möjligt för de behöriga
myndigheterna att kontakta de ekonomiska aktörerna och få en
bekräftelse på att de berörda ekonomiska aktörerna har rätt att
ta emot leveransen.
Den behöriga myndigheten i mottagarens medlemsstat ska un
dersöka under vilka förhållanden överföringen ska ske, särskilt
vad gäller de särskilda säkerhetskraven. Om de särskilda säker
hetskraven är uppfyllda ska överföringen tillåtas. Vid transit
genom andra medlemsstaters territorium ska även dessa med
lemsstater undersöka och godkänna detaljerna kring överföring
en.
6. Om
den
behöriga
myndigheten
i
en
medlemsstat
anser
att
sådana särskilda arrangemang för den allmänna säkerheten som
avses i punkterna 4 och 5 inte är nödvändiga får explosiva
varor överföras på denna medlemsstats territorium eller en del
av detta utan föregående underrättelse enligt punkt 5. Den be
höriga myndigheten i mottagarens medlemsstat ska i sådana fall
bevilja ett tillstånd för en bestämd period som dock när som
helst av berättigade skäl kan dras tillbakatillfälligt eller perma
nent. I det dokument som avses i punkt 4 och som ska med
följa de explosiva varorna tills de når destinationen ska endast
hänvisas till detta tillstånd.
7. Utan att det påverkar de sedvanliga kontroller som den
medlemsstat varifrån varorna avsänts ska utföra på sitt territo
rium, ska mottagarna och de berörda ekonomiska aktörerna, på
begäran från de berörda behöriga myndigheterna, till myndig
heterna i den medlemsstat varifrån varorna avsänts och i tran
sitmedlemsstaten överlämna alla relevanta upplysningar de för
fogar över vad gäller överföringen av explosiva varor.
8. Ingen
ekonomisk
aktör
får
överföra
explosiva
varor
utan
att mottagaren har erhållit de nödvändiga tillstånden för över
föringen i enlighet med punkterna 2, 4, 5 och 6.
Artikel 12
Överföring av ammunition
1. Ammunition
får
överföras
från
en
medlemsstat
till
en
annan endast i enlighet med det förfarande som föreskrivs i
punkterna 2–5. Dessa punkter ska också tillämpas på överföring
av ammunition vid postorderförsäljning.
2. Vid överföring av ammunition från en medlemsstat till en
annan ska den berörda personen före avsändandet underrätta
den medlemsstat där ammunitionen finns om följande:
a) Namn och adress på den person som säljer eller överför
ammunitionen, den person som köper eller förvärvar ammu
nitionen och, i förekommande fall, ägaren.
b) Den adress dit ammunitionen ska sändas eller transporteras.
c) Mängden ammunition som ska sändas eller transporteras.
d) Upplysningar som gör det möjligt att identifiera ammunitio
nen och en uppgift om att ammunitionen har genomgått en
kontroll i enlighet med konventionen av den 1 juli 1969 om
ömsesidigt erkännande av kontrollstämplar på handeldvapen.
e) Transportsättet.
f) Avgångsdag och beräknad ankomstdag.
Upplysningarna i första stycket leden e och f behöver inte ges
vid överföring mellan handlare. Medlemsstaten ska undersöka
under vilka förhållanden överföringen ska ske, särskilt vad gäller
säkerheten. Om medlemsstaten godkänner överföringen ska den
utfärda en licens som innehåller alla upplysningar enligt första
stycket. Denna licens ska medfölja ammunitionen tills den når
sin destination. Den ska uppvisas på begäran från medlemssta
ternas behöriga myndigheter.
3. Varje
medlemsstat
får
bevilja
handlare
rätten
att
utföra
överföringar av ammunition från det egna territoriet till en
handlare som är etablerad i en annan medlemsstat utan det
förhandsgodkännande som avses i punkt 2. För detta syfte
ska medlemsstaten utfärda ett tillstånd som gäller i tre år men
som när som helst kan dras tillbaka tillfälligt eller permanent
genom ett motiverat beslut. Ett dokument som hänvisar till
detta tillstånd ska medfölja ammunitionen tills den når sin des
tination. Den ska uppvisas på begäran från medlemsstaternas
behöriga myndigheter.
SV
L 96/10
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
Innan överföringen genomförs ska handlaren meddela myndig
heterna i den medlemsstat varifrån överföringen ska ske alla de
upplysningar som anges i punkt 2 första stycket.
4. Varje
medlemsstat
ska
förse
de
övriga
medlemsstaterna
med en förteckning över den ammunition som får överföras
till dess territorium utan att den i förväg gett sitt samtycke.
De handlare som har fått tillstånd att överföra ammunition utan
förhandsgodkännande i enlighet med förfarandet i punkt 3 ska
underrättas om dessa ammunitionsförteckningar.
5. Varje
medlemsstat
ska
sända
all
relevant
information
den
förfogar över angående genomförda överföringar av ammuni
tion till den medlemsstat till vilkens territorium överföringen
genomfördes.
All information som medlemsstaterna får i enlighet med punk
terna 2 och 3 ska sändas till mottagarmedlemsstaterna senast
vid tiden för den aktuella överföringen och, i förekommande
fall, till transitmedlemsstaterna senast vid tiden för överföringen.
Artikel 13
Undantag av säkerhetsskäl
Trots vad som sägs i artikel 11.2, 11.4, 11.5 och 11.6 och
artikel 12 får en medlemsstat, vid fall av allvarliga hot mot eller
angrepp på den allmänna säkerheten till följd av olagligt inne
hav eller bruk av explosiva varor eller ammunition, vidta alla
nödvändiga åtgärder i fråga om överföring av explosiva varor
eller ammunition för att förebygga detta olagliga innehav eller
bruk.
De åtgärder som avses i första stycket ska respektera principen
om proportionalitet. De får varken utgöra ett medel för god
tycklig diskriminering eller en dold begränsning av handeln
mellan medlemsstaterna.
Varje medlemsstat som vidtar sådana åtgärder ska genast under
rätta kommissionen om detta. Kommissionen ska underrätta de
övriga medlemsstaterna.
Artikel 14
Utbyte av information
1. Medlemsstaterna
ska
för
genomförandet
av
artiklarna
11
och 12 upprätta nätverk för informationsutbyte. De ska under
rätta de övriga medlemsstaterna och kommissionen om vilka
nationella myndigheter som ansvarar för att sända och ta emot
information och för att genomföra de förfaranden som före
skrivs i de artiklarna.
Medlemsstaterna ska se till att övriga medlemsstater och kom
missionen har tillgång till uppdaterad information om ekono
miska aktörer som innehar sådana licenser eller tillstånd som
avses i artikel 16.
2. För
tillämpningen
av
detta
direktiv
ska
förordning
(EG)
nr 515/97 gälla i tillämpliga delar, särskilt bestämmelserna om
sekretesskydd.
Artikel 15
Identifiering och spårning av explosiva varor
1. De
ekonomiska
aktörerna
ska
tillämpa
ett
enhetligt
system
för unik identifiering och spårning av explosiva varor; hänsyn
ska tas till deras storlek, form eller konstruktion, förutom när
det inte är nödvändigt att förse varan med en unik identifiering,
eftersom den utgör liten fara med tanke på dess egenskaper och
faktorer såsom dess begränsade sprängverkan, dess använd
ningsområden och den låga säkerhetsrisk som varan utgör på
grund av de begränsade potentiella konsekvenserna av missbruk.
Systemet ska inte gälla explosiva varor som transporteras och
levereras oförpackade eller i tankbil för att direkt lastas av i
spränghål, eller explosiva varor som tillverkas på sprängplatser,
och som laddas omedelbart efter det att de har tillverkats (s.k.
tillverkning på plats).
2. Det
systemet
ska
sörja
för
insamling
och
förvaring
av
uppgifter, när så är lämpligt på elektronisk väg, och möjliggöra
unik identifiering och spårning av den explosiva varan liksom
märkning av en unik identifiering på den explosiva varan och/
eller dess förpackning som medger tillgång till dessa uppgifter.
Uppgifterna ska avse den explosiva varans unika identifiering,
inklusive dess placering när den innehas av ekonomiska aktörer,
samt identiteten på dessa ekonomiska aktörer.
3. De
uppgifter
som
avses
i
punkt
2
ska
regelbundet
testas
och skyddas mot oavsiktlig eller avsiktlig skada eller förstörelse.
Dessa uppgifter ska förvaras i tio år efter det att transaktionen
ägde rum eller, om de explosiva varorna har använts eller de
struerats, i tio år efter användningen eller destruktionen, även
om den ekonomiska aktören har slutat bedriva handel. De
måste genast ställas till förfogande på begäran från de behöriga
myndigheterna.
4. Kommissionen får anta genomförandeakter som
a) fastställer de konkreta formerna för driften av det system
med unik identifiering och spårning som avses i punkt 1,
med hänsyn till de explosiva varornas storlek, form och
konstruktion, särskilt den unika identifieringens format och
struktur, enligt vad som fastställs i punkt 2,
SV
29.3.2014 Europeiska
unionens
officiella
tidning L
96/11
b) fastställer de fall enligt punkt 1 där det, på grund av en
explosiv varas låga faronivå, inte är nödvändigt för de eko
nomiska aktörerna att tillämpa systemet för unik identifie
ring och spårning enligt den punkten.
Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det gransk
ningsförfarande som avses i artikel 49.3.
Artikel 16
Licens eller tillstånd
Ekonomiska aktörer ska inneha en licens eller ett tillstånd som
ger dem rätt att tillverka, förvara, använda, importera, exportera,
överföra eller bedriva handel med explosiva varor.
Första stycket gäller inte anställda hos en ekonomisk aktör som
innehar en licens eller ett tillstånd.
Artikel 17
Tillverkningstillstånd
När en medlemsstat ger licens eller tillstånd enligt artikel 16 till
tillverkning av explosiva varor ska den särskilt kontrollera att de
ekonomiska aktörerna är kapabla att uppfylla de tekniska för
pliktelser de tar på sig.
Artikel 18
Beslag
Varje medlemsstat ska vidta nödvändiga åtgärder för att göra
det möjligt för de behöriga myndigheterna att beslagta en ex
plosiv vara om det finns tillräckliga bevis för att den explosiva
varan kommer att bli föremål för förvärv, användning eller
handel som sker olagligt.
KAPITEL 4
DEN EXPLOSIVA VARANS ÖVERENSSTÄMMELSE MED
KRAVEN
Artikel 19
Presumtion om överensstämmelse för explosiva varor
Explosiva varor som överensstämmer med harmoniserade stan
darder eller delar av dem, till vilka hänvisningar har offentligg
jorts i Europeiska unionens officiella tidning, ska förutsättas över
ensstämma med de grundläggande säkerhetskrav i bilaga II som
omfattas av dessa standarder eller delar av dem.
Artikel 20
Förfaranden för bedömning av överensstämmelse
När det gäller bedömning av explosiva varors överensstämmelse
ska tillverkaren följa ett av följande förfaranden som avses i
bilaga III:
a) EU-typkontroll (modul B) och, efter tillverkarens eget val, ett
av följande:
i) Överensstämmelse med typ som grundar sig på intern
tillverkningskontroll och övervakade produktkontroller
med slumpvisa intervall (modul C2).
ii) Överensstämmelse med typ som grundar sig på kvalitets
säkring av produktionen (modul D).
iii) Överensstämmelse med typ som grundar sig på kvalitets
säkring av produkter (modul E).
iv) Överensstämmelse med typ som grundar sig på produkt
verifiering (modul F).
b) Överensstämmelse som grundar sig på kontroll av enskilda
produkter (modul G).
Artikel 21
EU-försäkran om överensstämmelse
1. I
EU-försäkran
om
överensstämmelse
ska
det
anges
att
de
grundläggande säkerhetskraven i bilaga II har visats vara upp
fyllda.
2. EU-försäkran
om
överensstämmelse
ska
utformas
i
enlig
het med mallen i bilaga IV, innehålla de uppgifter som anges i
de relevanta modulerna i bilaga III och regelbundet uppdateras.
Den ska översättas till det eller de språk som krävs av den
medlemsstat där den explosiva varan släpps ut eller tillhanda
hålls på marknaden.
3. Om en explosiv vara omfattas av mer än en unionsakt där
det ställs krav på EU-försäkran om överensstämmelse ska en
enda EU-försäkran om överensstämmelse upprättas för alla
dessa unionsakter. I denna försäkran ska det anges vilka unions
akter som berörs, och det ska lämnas en publikationshänvisning
till dem.
4. Genom
att
upprätta
EU-försäkran
om
överensstämmelse
tar tillverkaren ansvar för att den explosiva varan överensstäm
mer med kraven i detta direktiv.
Artikel 22
Allmänna principer för CE-märkning
CE-märkningen ska omfattas av de allmänna principer som fast
ställs i artikel 30 i förordning (EG) nr 765/2008.
SV
L 96/12
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
Artikel 23
Regler och villkor för anbringande av CE-märkning
1. CE-märkningen
ska
anbringas
på
den
explosiva
varan
så
att den är synlig, lätt läsbar och varaktig. Om detta inte är
möjligt eller lämpligt på grund av den explosiva varans art,
ska märkningen anbringas på förpackningen och i de medföl
jande dokumenten.
2. CE-märkningen
ska
anbringas
innan
den
explosiva
varan
släpps ut på marknaden.
3. CE-märkningen
ska
åtföljas
av
det
anmälda
organets
iden
tifikationsnummer, om organet medverkar i produktionskont
rollen.
Det anmälda organets identifikationsnummer ska anbringas av
organet självt eller, efter dess anvisningar, av tillverkaren eller
dennes representant.
4. CE-märkningen
och
i
tillämpliga
fall
det
anmälda
organets
identifikationsnummer får åtföljas av ett annat märke som anger
en särskild risk eller ett särskilt användningsområde.
5. När
det
gäller
explosiva
varor
som
tillverkas
för
eget
bruk,
explosiva varor som transporteras och levereras oförpackade
eller i mobila enheter för tillverkning av explosiva varor (ME
MU) för att direkt lastas av i spränghål och explosiva varor som
tillverkas på sprängplatsen och laddas omedelbart efter det att
de har tillverkats (s.k. tillverkning på plats), ska CE-märkningen
anbringas på de medföljande dokumenten.
6. Medlemsstaterna
ska
utgå
från
befintliga
mekanismer
för
att se till att bestämmelserna om CE-märkning tillämpas korrekt
och vidta lämpliga åtgärder i händelse av otillbörlig användning
av den märkningen.
KAPITEL 5
ANMÄLAN AV ORGAN FÖR BEDÖMNING AV ÖVERENS
STÄMMELSE
Artikel 24
Anmälan
Medlemsstaterna ska anmäla till kommissionen och övriga med
lemsstater vilka organ som fått i uppdrag att utföra bedöm
ningar av överensstämmelse i enlighet med detta direktiv.
Artikel 25
Anmälande myndigheter
1. Medlemsstaterna
ska
utse
en
anmälande
myndighet
med
ansvar för att inrätta och genomföra de förfaranden som krävs
för bedömning och anmälan av organ för bedömning av över
ensstämmelse och för övervakning av anmälda organ, inklusive
överensstämmelse med artikel 30.
2. Medlemsstaterna
får
besluta
att
den
bedömning
och
över
vakning som avses i punkt 1 ska utföras av ett nationellt ac
krediteringsorgan i den betydelse som anges i och i enlighet
med förordning (EG) nr 765/2008.
Artikel 26
Krav på anmälande myndigheter
1. En
anmälande
myndighet
ska
vara
inrättad
på
ett
sådant
sätt att det inte uppstår någon intressekonflikt med organen för
bedömning av överensstämmelse.
2. En
anmälande
myndighet
ska
vara
organiserad
och
fun
gera på ett sådant sätt att dess verksamhet är objektiv och
opartisk.
3. En
anmälande
myndighet
ska
vara
organiserad
på
ett
så
dant sätt att alla beslut som rör anmälan av ett organ för
bedömning av överensstämmelse fattas av annan behörig per
sonal än den som har gjort bedömningen.
4. En
anmälande
myndighet
får
inte
erbjuda
eller
utföra
så
dan verksamhet som utförs av organ för bedömning av över
ensstämmelse och får inte heller erbjuda eller utföra konsult
tjänster på kommersiell eller konkurrensmässig grund.
5. En
anmälande
myndighet
ska
sörja
för
att
erhållen
infor
mation behandlas konfidentiellt.
6. En
anmälande
myndighet
ska
ha
tillgång
till
tillräckligt
med personal med lämplig kompetens för att kunna utföra
sina uppgifter.
Artikel 27
Anmälande myndigheters informationsskyldighet
Medlemsstaterna ska informera kommissionen om sina för
faranden för bedömning och anmälan av organ för bedömning
av överensstämmelse och för övervakning av anmälda organ
samt om eventuella ändringar.
Kommissionen ska offentliggöra denna information.
Artikel 28
Krav avseende anmälda organ
1. När
det
gäller
anmälan
ska
organ
för
bedömning
av
över
ensstämmelse uppfylla kraven i punkterna 2–11.
2. Ett
organ
för
bedömning
av
överensstämmelse
ska
inrättas
enligt en medlemsstats nationella rätt och vara en juridisk
person.
3. Ett
organ
för
bedömning
av
överensstämmelse
ska
vara
ett
tredjepartsorgan som är oberoende av den organisation eller
explosiva vara som den bedömer.
SV
29.3.2014 Europeiska
unionens
officiella
tidning L
96/13
4. Ett
organ
för
bedömning
av
överensstämmelse,
dess
högsta ledning och den personal som ansvarar för att utföra
bedömningen av överensstämmelse får inte utgöras av den som
konstruerar, tillverkar, levererar, installerar, köper, äger, använ
der eller underhåller explosiva varor och inte heller av den som
företräder någon av dessa parter. Detta ska inte hindra att ex
plosiva varor som är nödvändiga för verksamheten inom orga
net för bedömning av överensstämmelse används eller att de
explosiva varorna används för personligt bruk.
Ett organ för bedömning av överensstämmelse, dess högsta
ledning och personalen som ansvarar för att utföra bedöm
ningen av överensstämmelse får varken delta direkt i konstruk
tion, tillverkning, marknadsföring, installation, användning eller
underhåll av explosiva varor eller företräda parter som bedriver
sådan verksamhet. De får inte delta i någon verksamhet som
kan påverka deras objektivitet och integritet i samband med den
bedömning av överensstämmelse för vilken de har anmälts.
Detta ska framför allt gälla konsulttjänster.
Organ för bedömning av överensstämmelse ska se till att deras
dotterbolags eller underentreprenörers verksamhet inte påverkar
konfidentialiteten, objektiviteten eller opartiskheten i organens
bedömningar av överensstämmelse.
5. Organ
för
bedömning
av
överensstämmelse
och
deras
personal ska utföra bedömningen av överensstämmelse med
största möjliga yrkesintegritet, ha teknisk kompetens på det
specifika området och vara fria från alla påtryckningar och all
påverkan, i synnerhet ekonomiska, som kan påverka deras om
döme eller resultaten av deras bedömning av överensstämmelse;
detta gäller särskilt påtryckningar och påverkan från personer
eller grupper av personer som berörs av denna verksamhet.
6. Ett
organ
för
bedömning
av
överensstämmelse
ska
kunna
utföra alla de uppgifter avseende bedömning av överensstäm
melse som fastställs i bilaga III för ett sådant organ och för vilka
det har anmälts, oavsett om dessa uppgifter utförs av organet
för bedömning av överensstämmelse eller för dess räkning och
under dess ansvar.
Vid alla tidpunkter och för varje förfarande för bedömning av
överensstämmelse och för varje typ eller kategori av explosiva
varor för vilka det har anmälts ska organet för bedömning av
överensstämmelse ha följande till sitt förfogande:
a) Erforderlig personal med teknisk kunskap och tillräcklig er
farenhet för att utföra bedömningen av överensstämmelse.
b) Erforderliga beskrivningar av förfaranden enligt vilka bedöm
ningar av överensstämmelse utförs; dessa beskrivningar ska
säkerställa tydlighet och reproducerbarhet hos förfarandena.
Organet ska ha lämpliga rutiner och förfaranden för att skilja
mellan de uppgifter som det utför i sin egenskap av anmält
organ och annan verksamhet.
c) Förfaranden som gör det möjligt för organet att utöva sin
verksamhet med vederbörlig hänsyn tagen till ett företags
storlek, bransch och struktur, den berörda produktteknikens
komplexitet och eventuell massproduktion eller serietillverk
ning.
Organet för bedömning av överensstämmelse ska ha nödvän
diga medel för att korrekt kunna utföra de tekniska och ad
ministrativa uppgifterna i samband med bedömningen av över
ensstämmelse och ska ha tillgång till den utrustning och de
hjälpmedel som är nödvändiga
7. Den
personal
som
ansvarar
för
att
utföra
bedömningen
av
överensstämmelse ska ha
a) fullgod teknisk och yrkesinriktad utbildning som täcker all
slags bedömning av överensstämmelse på det område inom
vilket organet för bedömning av överensstämmelse har an
mälts,
b) tillfredsställande kunskap om kraven för de bedömningar
som de gör och befogenhet att utföra dessa bedömningar,
c) lämplig kännedom och insikt om de grundläggande säker
hetskraven i bilaga II, de tillämpliga harmoniserade standar
derna och de relevanta bestämmelserna i den harmoniserade
unionslagstiftningen och nationell lagstiftning,
d) förmåga att upprätta intyg, protokoll och rapporter som
visar att bedömningarna har gjorts.
8. Det
ska
garanteras
att
organ
för
bedömning
av
överens
stämmelse, deras högsta ledning och den personal som ansvarar
för att utföra bedömningen av överensstämmelse är opartiska.
Ersättningen till den högsta ledningen och den personal som
ansvarar för att utföra bedömningen av överensstämmelse vid
ett organ för bedömning av överensstämmelse får inte vara
beroende av antalet bedömningar som görs eller resultaten av
bedömningarna.
9. Organ
för
bedömning
av
överensstämmelse
ska
vara
an
svarsförsäkrade, om inte staten tar på sig ansvaret enligt natio
nell lagstiftning eller medlemsstaten själv tar direkt ansvar för
bedömningen av överensstämmelse.
10. Personalen
vid
ett
organ
för
bedömning
av
överensstäm
melse ska iaktta tystnadsplikt beträffande all information som
de erhåller vid utförandet av sina uppgifter enligt bilaga III eller
bestämmelser i nationell rätt som genomför den, utom gente
mot de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där verk
samheten bedrivs. Äganderättigheter ska skyddas.
SV
L 96/14
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
11. Organ
för
bedömning
av
överensstämmelse
ska
delta
i,
eller se till att deras personal som ansvarar för att utföra be
dömningen av överensstämmelse känner till, det relevanta stan
dardiseringsarbetet och det arbete som utförs i samordnings
gruppen för anmälda organ, som inrättats i enlighet med rele
vant harmoniserad unionslagstiftning, och de ska som generella
riktlinjer använda de administrativa beslut och dokument som
är resultatet av gruppens arbete.
Artikel 29
Presumtion om överensstämmelse för organ för
bedömning av överensstämmelse
Ett organ för bedömning av överensstämmelse som kan visa att
det uppfyller kriterierna i de relevanta harmoniserade standar
derna eller delar av dem till vilka hänvisningar har offentligg
jorts i Europeiska unionens officiella tidning ska förutsättas uppfylla
kraven i artikel 28, förutsatt att dessa krav omfattas av de till
lämpliga harmoniserade standarderna.
Artikel 30
Dotterbolag och underentreprenörer till anmälda organ
1. Om det anmälda organet lägger ut specifika uppgifter med
anknytning till bedömningen av överensstämmelse på underen
treprenad eller anlitar ett dotterbolag ska det se till att unde
rentreprenören eller dotterbolaget uppfyller kraven i artikel 28
och informera den anmälande myndigheten om detta.
2. Anmälda
organen
ska
ta
det
fulla
ansvaret
för
underen
treprenörernas eller dotterbolagens uppgifter, oavsett var dessa
är etablerade.
3. Verksamhet
får
läggas
ut
på
underentreprenad
eller
utföras
av ett dotterbolag endast om kunden samtycker till det.
4. Anmälda
organen
ska
hålla
de
relevanta
dokumenten
rö
rande bedömningen av underentreprenörens eller dotterbolagets
kvalifikationer och det arbete som utförts av dem enligt bilaga
III tillgängliga för den anmälande myndigheten.
Artikel 31
Ansökan om anmälan
1. Organet
för
bedömning
av
överensstämmelse
ska
lämna
in en ansökan om anmälan till den anmälande myndigheten i
den medlemsstat där det är etablerat.
2. Ansökan om anmälan ska åtföljas av en beskrivning av de
bedömningar av överensstämmelse, den eller de moduler för
bedömning av överensstämmelse och den eller de explosiva
varor som organet förklarar sig ha kompetens för samt ett
ackrediteringsintyg, om det finns ett sådant, som utfärdats av
ett nationellt ackrediteringsorgan och där det intygas att organet
för bedömning av överensstämmelse uppfyller kraven i
artikel 28.
3. Om organet för bedömning av överensstämmelse inte kan
uppvisa något ackrediteringsintyg ska det ge den anmälande
myndigheten alla underlag som krävs för kontroll, erkännande
och regelbunden övervakning av att det uppfyller kraven i
artikel 28.
Artikel 32
Anmälningsförfarande
1. Anmälande
myndigheterna
får
endast
anmäla
de
organ
för
bedömning av överensstämmelse som har uppfyllt kraven i
artikel 28.
2. De
ska
anmäla
till
kommissionen
och
de
andra
medlems
staterna med hjälp av det elektroniska anmälningsverktyg som
utvecklats och förvaltas av kommissionen.
3. Anmälan
ska
innehålla
detaljerade
uppgifter
om
bedöm
ningarna av överensstämmelse, modulerna för bedömning av
överensstämmelse och de berörda explosiva varorna samt ett
relevant intyg om kompetens.
4. Om
en
anmälan
inte
grundar
sig
på
ett
ackrediteringsintyg
som avses i artikel 31.2 ska den anmälande myndigheten ge
kommissionen och de andra medlemsstaterna de skriftliga un
derlag som styrker att organet för bedömning av överensstäm
melse har erforderlig kompetens och att de system som behövs
för att se till att organet övervakas regelbundet och fortsätter att
uppfylla kraven i artikel 28 har inrättats.
5. Det
berörda
organet
får
bedriva
verksamhet
som
anmält
organ endast om kommissionen eller de andra medlemsstaterna
inte har rest invändningar inom två veckor efter anmälan, i de
fall då ett ackrediteringsintyg används, eller inom två månader
efter anmälan, i de fall då ingen ackreditering används.
Endast ett sådant organ ska anses vara ett anmält organ i en
lighet med detta direktiv.
6. Den
anmälande
myndigheten
ska
underrätta
kommissio
nen och de andra medlemsstaterna om alla relevanta ändringar
av anmälan.
Artikel 33
Identifikationsnummer och förteckningar över anmälda
organ
1. Kommissionen
ska
tilldela
varje
anmält
organ
ett
identifi
kationsnummer.
Organet ska tilldelas ett enda nummer även om det anmäls
enligt flera unionsakter.
SV
29.3.2014 Europeiska
unionens
officiella
tidning L
96/15
2. Kommissionen
ska
offentliggöra
förteckningen
över
de
organ som anmälts enligt detta direktiv, inklusive de identifika
tionsnummer som de har tilldelats och den verksamhet som de
har anmälts för.
Kommissionen ska se till att förteckningen hålls uppdaterad.
Artikel 34
Ändringar i anmälan
1. Om
en
anmälande
myndighet
har
konstaterat
eller
har
informerats om att ett anmält organ inte längre uppfyller de
krav som anges i artikel 28 eller att det underlåter att fullgöra
sina skyldigheter, ska myndigheten i förekommande fall, bero
ende på hur allvarlig underlåtenheten att uppfylla kraven eller
fullgöra skyldigheterna är, begränsa anmälan eller tillfälligt eller
permanens dra tillbaka den. Den ska omedelbart underrätta
kommissionen och de andra medlemsstaterna om detta.
2. I
händelse
av
begränsning,
tillfällig
eller
permanent
till
bakadragande av anmälan eller om det anmälda organet har
upphört med verksamheten ska den anmälande medlemsstaten
vidta lämpliga åtgärder för att det anmälda organets dokumen
tation antingen ska behandlas av ett annat anmält organ eller
hållas tillgänglig för de ansvariga anmälande myndigheterna och
marknadskontrollmyndigheterna på deras begäran.
Artikel 35
Ifrågasättande av de anmälda organens kompetens
1. Kommissionen
ska
undersöka
alla
fall
där
den
tvivlar
på
att ett anmält organ har erforderlig kompetens eller att ett
anmält organ fortsatt uppfyller de krav och fullgör de skyldig
heter som det omfattas av, och även alla fall där den gjorts
uppmärksam på att det föreligger sådana tvivel.
2. Den anmälande medlemsstaten ska på begäran ge kom
missionen all information om grunderna för anmälan eller hur
det berörda anmälda organets kompetens upprätthålls.
3. Kommissionen
ska
se
till
att
all
känslig
information
som
har erhållits i samband med undersökningarna behandlas kon
fidentiellt.
4. Om
kommissionen
konstaterar
att
ett
anmält
organ
inte
uppfyller eller inte längre uppfyller kraven för anmälan ska den
anta en genomförandeakt för att anmoda den anmälande med
lemsstaten att vidta erforderliga korrigerande åtgärder, inbegri
pet att vid behov dra tillbaka anmälan.
Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det rådgi
vande förfarande som avses i artikel 49.2.
Artikel 36
De anmälda organens operativa skyldigheter
1. Anmälda
organ
ska
utföra
bedömningar
av
överensstäm
melse i enlighet med förfarandena för bedömning av överens
stämmelse i bilaga III.
2. Bedömningar
av
överensstämmelse
ska
utföras
på
ett
pro
portionellt sätt så att de ekonomiska aktörerna inte belastas i
onödan. Organen för bedömning av överensstämmelse ska när
de utför sin verksamhet ta vederbörlig hänsyn till ett företags
storlek, bransch och struktur och till produktteknikens kom
plexitet och eventuell massproduktion eller serietillverkning.
Samtidigt ska de dock respektera den noggrannhet och den
skyddsnivå som krävs för att den explosiva varan ska överens
stämma med detta direktiv.
3. Om
ett
anmält
organ
konstaterar
att
en
tillverkare
inte
har
tillämpat de grundläggande säkerhetskraven i bilaga II eller mot
svarande harmoniserade standarder eller andra tekniska specifi
kationer, ska det begära att tillverkaren vidtar korrigerande åt
gärder, och inget intyg om överensstämmelse ska utfärdas.
4. Om
ett
anmält
organ
vid
övervakning
av
överensstäm
melse efter det att ett intyg har utfärdats konstaterar att en
explosiv vara inte längre uppfyller kraven, ska det begära att
tillverkaren vidtar korrigerande åtgärder, och vid behov ska
intyget tillfälligt eller permanent dras tillbaka.
5. Om
inga
korrigerande
åtgärder
vidtas
eller
om
de
inte
får
önskat resultat, ska det anmälda organet i förekommande fall
belägga intyget med restriktioner eller tillfälligt eller permanent
dra tillbaka det.
Artikel 37
Överklagande av de anmälda organens beslut
Medlemsstaterna ska se till att det finns ett förfarande för över
klagande av de anmälda organens beslut.
Artikel 38
Anmälda organs informationsskyldighet
1. Anmälda
organ
ska
informera
den
anmälande
myndighe
ten om följande:
a) Avslag, begränsningar och tillfällig eller permanent tillbakad
ragande av intyg.
b) Omständigheter som inverkar på omfattningen av eller vill
koren för anmälan.
SV
L 96/16
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
c) Begäran från marknadskontrollmyndigheterna om infor
mation om bedömningar av överensstämmelse.
d) På begäran, bedömningar av överensstämmelse som gjorts
inom ramen för anmälan och all annan verksamhet, inklu
sive gränsöverskridande verksamhet och underentreprenad.
2. De
anmälda
organen
ska
ge
de
andra
organ
som
anmälts
enligt detta direktiv och som utför liknande bedömningar av
överensstämmelse som täcker samma explosiva varor, relevant
information om frågor som rör negativa och, på begäran, po
sitiva resultat av bedömningar av överensstämmelse.
Artikel 39
Utbyte av erfarenhet
Kommissionen ska sörja för att erfarenhetsutbyte förekommer
mellan de myndigheter i medlemsstaterna som ansvarar för
riktlinjerna för anmälan.
Artikel 40
Samordning av anmälda organ
Kommissionen ska säkerställa att lämplig samordning och
lämpligt samarbete sker mellan de organ som anmälts enligt
detta direktiv och att detta bedrivs på ett tillfredsställande sätt
genom en sektorspecifik grupp bestående av anmälda organ.
Medlemsstaterna ska se till att de organ som de har anmält
deltar i arbetet i den sektorsspecifika gruppen, direkt eller ge
nom utsedda representanter.
KAPITEL 6
MARKNADSKONTROLL I UNIONEN, KONTROLL AV
EXPLOSIVA VAROR SOM FÖRS PÅ UNIONSMARKNADEN
OCH UNIONENS FÖRFARANDE I FRÅGA OM
SKYDDSÅTGÄRDER
Artikel 41
Marknadskontroll i unionen och kontroll av explosiva
varor som förs in på unionsmarknaden
Artiklarna 16–29 i förordning (EG) nr 765/2008 ska tillämpas
på explosiva varor.
Medlemsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säker
ställa att explosiva varor släpps ut på marknaden endast om de,
när de förvaras på rätt sätt och används för sitt avsedda ända
mål, inte medför fara för människors hälsa och säkerhet.
Artikel 42
Förfarande för att på nationell nivå hantera explosiva varor
som utgör en risk
1. Om
en
medlemsstats
marknadskontrollmyndigheter
har
tillräckliga skäl att anta att en explosiv vara som omfattas av
detta direktiv utgör en risk för människors hälsa och säkerhet
eller för egendom eller miljön, ska de göra en utvärdering av
den explosiva varan omfattande alla relevanta krav som fastställs
i detta direktiv. De berörda ekonomiska aktörerna ska när så
krävs samarbeta med marknadskontrollmyndigheterna i det syf
tet.
Om marknadskontrollmyndigheterna vid den utvärdering som
avses i första stycket konstaterar att den explosiva varan inte
uppfyller kraven i detta direktiv ska de utan dröjsmål ålägga den
berörda ekonomiska aktören att vidta alla lämpliga korrigerande
åtgärder för att den explosiva varan ska uppfylla dessa krav, dra
tillbaka den explosiva varan från marknaden eller återkalla den
inom en rimlig period som de fastställer i förhållande till typen
av risk.
Marknadskontrollmyndigheterna ska informera det berörda an
mälda organet om detta.
Artikel 21 i förordning (EG) nr 765/2008 ska tillämpas på de
åtgärder som avses i andra stycket i denna punkt.
2. Om
marknadskontrollmyndigheterna
anser
att
den
bris
tande överensstämmelsen inte bara gäller det nationella territo
riet, ska de informera kommissionen och de andra medlems
staterna om utvärderingsresultaten och om de åtgärder som de
har ålagt de ekonomiska aktörerna att vidta.
3. De
ekonomiska
aktörerna
ska
se
till
att
alla
lämpliga
kor
rigerande åtgärder vidtas i fråga om alla berörda explosiva varor
som de har tillhandahållit på unionsmarknaden.
4. Om
den
berörda
ekonomiska
aktören
inte
vidtar
lämpliga
korrigerande åtgärder inom den period som avses i punkt 1
andra stycket, ska marknadskontrollmyndigheterna vidta alla
lämpliga tillfälliga åtgärder för att förbjuda eller begränsa till
handahållandet av den explosiva varan på sin nationella mark
nad, dra tillbaka varan från den marknaden eller återkalla den.
Marknadskontrollmyndigheterna ska utan dröjsmål informera
kommissionen och de andra medlemsstaterna om dessa åtgär
der.
5. I
den
information
som
avses
i
punkt
4
andra
stycket
ska
alla tillgängliga uppgifter ingå, särskilt de uppgifter som krävs
för att kunna identifiera den explosiva vara som inte uppfyller
kraven, dess ursprung, vilken typ av bristande överensstämmelse
som görs gällande och den risk den explosiva varan utgör,
vilken typ av nationell åtgärd som vidtagits och dess varaktighet
SV
29.3.2014 Europeiska
unionens
officiella
tidning L
96/17
samt den berörda ekonomiska aktörens synpunkter. Marknads
kontrollmyndigheterna ska särskilt ange om den bristande över
ensstämmelsen beror på någon av följande omständigheter:
a) Den explosiva varan uppfyller inte kraven med avseende på
människors hälsa eller säkerhet, eller skyddet av egendom
eller miljön.
b) Det förekommer brister i de harmoniserade standarder som
avses i artikel 19, vilka ger presumtion om överensstämmel
se.
6. Andra
medlemsstater
än
den
som
inledde
förfarandet
en
ligt denna artikel ska utan dröjsmål informera kommissionen
och de andra medlemsstaterna om vidtagna åtgärder och om
eventuella kompletterande uppgifter som de har tillgång till med
avseende på den berörda explosiva varans bristande överens
stämmelse med kraven samt eventuella invändningar mot den
vidtagna nationella åtgärden.
7. Om
varken
en
medlemsstat
eller
kommissionen
inom
tre
månader efter mottagandet av den information som avses i
punkt 4 andra stycket har rest invändningar mot en tillfällig
åtgärd som vidtagits av en medlemsstat ska åtgärden anses vara
berättigad.
8. Medlemsstaterna
ska
se
till
att
lämpliga
begränsande
åt
gärder, till exempel tillbakadragande av den explosiva varan från
marknaden, utan dröjsmål vidtas i fråga om den explosiva va
ran.
Artikel 43
Unionens förfarande i fråga om skyddsåtgärder
1. Om
det,
efter
det
att
förfarandet
i
artikel
42.3
och
42.4
slutförts, har rests invändningar mot en åtgärd som en med
lemsstat vidtagit eller om kommissionen anser att en nationell
åtgärd strider mot unionslagstiftningen, ska kommissionen utan
dröjsmål inleda samråd med medlemsstaterna och den eller de
berörda ekonomiska aktörerna och utvärdera den nationella
åtgärden. På grundval av utvärderingsresultaten ska kommissio
nen anta en genomförandeakt för att fastställa om den natio
nella åtgärden är berättigad eller inte.
Kommissionen ska rikta beslutet till alla medlemsstater och
omedelbart delge beslutet till dem och den eller de berörda
ekonomiska aktörerna.
2. Om
den
nationella
åtgärden
anses
vara
berättigad
ska
alla
medlemsstater vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att
den explosiva vara som inte uppfyller kraven dras tillbaka från
deras marknader och underrätta kommissionen om detta. Om
den nationella åtgärden anses oberättigad ska den berörda med
lemsstaten upphäva den åtgärden.
3. Om
den
nationella
åtgärden
anses
vara
berättigad
och
den
explosiva varans bristande överensstämmelse kan tillskrivas bris
ter i de harmoniserade standarder som avses i artikel 42.5 b i
detta direktiv ska kommissionen tillämpa det förfarande som
föreskrivs i artikel 11 i förordning (EU) nr 1025/2012.
Artikel 44
Explosiva varor som uppfyller kraven men utgör en risk
1. Om
en
medlemsstat,
efter
att
ha
utfört
en
utvärdering
i
enlighet med artikel 42.1, konstaterar att en explosiv vara vis
serligen uppfyller kraven i detta direktiv men utgör en risk för
människors hälsa eller säkerhet, eller för egendom eller miljön,
ska den ålägga den berörda ekonomiska aktören att vidta alla
lämpliga åtgärder antingen för att säkerställa att den berörda
explosiva varan när den har släppts ut på marknaden inte längre
utgör en sådan risk eller för att dra tillbaka eller återkalla varan
från marknaden inom en rimlig period som medlemsstaten fast
ställer i förhållande till typen av risk.
2. De
ekonomiska
aktörerna
ska
se
till
att
det
vidtas
korri
gerande åtgärder i fråga om alla berörda explosiva varor som de
har tillhandahållit på unionsmarknaden.
3. Medlemsstaten
ska
omedelbart
underrätta
kommissionen
och de andra medlemsstaterna. Informationen ska innehålla alla
tillgängliga uppgifter, särskilt de uppgifter som krävs för att
kunna identifiera den explosiva varan, dess ursprung och leve
ranskedja, den risk den explosiva varan utgör, vilken typ av
nationella åtgärder som vidtagits och deras varaktighet.
4. Kommissionen
ska
utan
dröjsmål
inleda
samråd
med
med
lemsstaterna och den eller de berörda ekonomiska aktörerna
och utvärdera de nationella åtgärderna. På grundval av utvär
deringsresultaten ska kommissionen genom genomförandeakter
besluta om den nationella åtgärden är berättigad eller inte, och
vid behov föreslå lämpliga åtgärder.
De genomförandeakter som avses i första stycket i denna punkt
ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i
artikel 49.3.
Vid vederbörligen motiverade och tvingande skäl till skyndsam
het med avseende på skyddet för människors hälsa och säkerhet
eller skyddet för egendom eller miljön ska kommissionen anta
genomförandeakter med omedelbar verkan i enlighet med det
förfarande som avses i artikel 49.4.
5. Kommissionen
ska
rikta
beslutet
till
alla
medlemsstater
och omedelbart delge beslutet till dem och den eller de berörda
ekonomiska aktörerna.
SV
L 96/18
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
Artikel 45
Formell bristande överensstämmelse
1. Utan
att
det
påverkar
tillämpningen
av
artikel
42
ska
en
medlemsstat, om den konstaterar något av följande, ålägga den
berörda ekonomiska aktören att åtgärda den bristande överens
stämmelsen:
a) CE-märkningen har anbringats i strid med artikel 30 i för
ordning (EG) nr 765/2008 eller artikel 23 i detta direktiv.
b) CE-märkningen saknas.
c) Det anmälda organets identifikationsnummer har, i de fall
organet medverkar i produktionskontrollen, anbringats i
strid med artikel 23 eller saknas.
d) Det har inte upprättats någon EU-försäkran om överens
stämmelse.
e) EU-försäkran om överensstämmelse har inte upprättats på
ett korrekt sätt.
f) Den tekniska dokumentationen är antingen inte tillgänglig
eller inte komplett.
g) Den information som avses i artikel 5.5 eller artikel 7.3
saknas, är felaktig eller ofullständig.
h) Något annat av de administrativa krav som fastställs i arti
kel 5 eller artikel 7 är inte uppfyllt.
2. Om
sådan
bristande
överensstämmelse
som
avses
i
punkt
1 kvarstår ska den berörda medlemsstaten vidta lämpliga åtgär
der för att begränsa eller förbjuda tillhandahållandet av den
explosiva varan på marknaden eller se till att den återkallas eller
dras tillbaka från marknaden.
KAPITEL 7
DELEGERADE BEFOGENHETER OCH GENOMFÖRANDEBEFO
GENHETER SAMT KOMMITTÉFÖRFARANDE
Artikel 46
Delegerade befogenheter
Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter
enligt artikel 47 och uppdatera bilaga I för att anpassa den
till Förenta nationernas rekommendationer om transport av
farligt gods.
Artikel 47
Utövande av delegeringen
1. Befogenheten
att
anta
delegerade
akter
ges
till
kommissio
nen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
2. Den
befogenhet
att
anta
delegerade
akter
som
avses
i
artikel 46 ska ges till kommissionen för fem år från och med
den 18 april 2014. Kommissionen ska utarbeta en rapport om
delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången
av perioden av fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom
tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida
inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan för
längning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.
3. Den delegering av befogenheter som avses i artikel 46 får
när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett
beslut om återkallande innebär att delegeringen av den befogen
het som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan
dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella
tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påver
kar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i
kraft.
4. Så
snart
kommissionen
antar
en
delegerad
akt
ska
den
samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
5. En
delegerad
akt
som
antas
enligt
artikel
46
ska
träda
i
kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort
invändningar mot den delegerade akten inom en period av två
månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och
rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före ut
gången av den perioden, har underrättat kommissionen om
att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas
med två månader om Europaparlamentet eller rådet så begär.
Artikel 48
Genomförandeakter
Kommissionen ska anta genomförandeakter som fastställer de
tekniska formerna för tillämpning av artikel 11, särskilt det
malldokument som ska användas.
Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det gransk
ningsförfarande som avses i artikel 49.3.
Artikel 49
Kommittéförfarande
1. Kommissionen
ska
biträdas
av
kommittén
för
explosiva
varor för civilt bruk. Den kommittén ska vara en kommitté i
den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.
SV
29.3.2014 Europeiska
unionens
officiella
tidning L
96/19
2. När
det
hänvisas
till
denna
punkt
ska
artikel
4
i
förord
ning (EU) nr 182/2011 tillämpas.
3. När
det
hänvisas
till
denna
punkt
ska
artikel
5
i
förord
ning (EU) nr 182/2011 tillämpas.
4. När
det
hänvisas
till
denna
punkt
ska
artikel
8
i
förord
ning (EU) nr 182/2011, jämförd med artikel 5 i den förord
ningen, tillämpas.
5. Kommissionen
ska
höra
kommittén
angående
alla
frågor
för vilka samråd med sektorsexperter krävs enligt förordning
(EU) nr 1025/2012 eller enligt annan unionslagstiftning.
Kommittén får dessutom undersöka alla andra frågor som avser
tillämpningen av detta direktiv som tas upp av dess ordförande
eller av en företrädare för en medlemsstat i enlighet med dess
arbetsordning.
KAPITEL 8
ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 50
Sanktioner
Medlemsstaterna ska föreskriva sanktioner för ekonomiska ak
törers överträdelser av bestämmelser i nationell rätt som har
utfärdats med tillämpning av detta direktiv och ska vidta de
åtgärder som krävs för att se till att dessa sanktioner tillämpas.
Sådana sanktioner får omfatta straffrättsliga påföljder för allvar
liga överträdelser.
Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckan
de.
Artikel 51
Övergångsbestämmelser
1. Medlemsstaterna
får
inte
förhindra
att
explosiva
varor
som
omfattas av och är förenliga med direktiv 93/15/EEG och som
släppts ut på marknaden före den 20 april 2016 tillhandahålls
på marknaden.
2. Intyg
som
utfärdats
i
enlighet
med
direktiv
93/15/EEG
ska
vara giltiga enligt det här direktivet.
3. Kommissionens
direktiv
2008/43/EG
av
den
4
april
2008
om inrättandet av ett system för identifiering och spårning av
explosiva varor för civilt bruk i enlighet med rådets direktiv
93/15/EEG ( 1 ) ska gälla fram till att det ersätts av åtgärder
som antagits i enlighet med artikel 15 i det här direktivet.
Artikel 52
Införlivande
1. Medlemsstaterna
ska
senast
den
19
april
2016
anta
och
offentliggöra de bestämmelser i lagar och andra författningar
som är nödvändiga för att följa artiklarna 2.2, 2.7–2.13,
2.15–2.24, 3–10, 14.1, 15, 16, 20 a i, 21–27, 28.1–28.4,
28.6–28.7, 28.10–28.11, 29–45, 50 och 51 och bilagorna III
och IV. De ska till kommissionen genast överlämna texten till
dessa bestämmelser.
De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 20 april
2016.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla
en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvis
ning när de offentliggörs. De ska även innehålla en uppgift om
att hänvisningar i befintliga lagar och andra författningar till det
direktiv som upphävts genom det här direktivet ska anses som
hänvisningar till det här direktivet. Närmare föreskrifter om hur
hänvisningen ska göras och om hur uppgiften ska formuleras
ska varje medlemsstat själv utfärda.
2. Medlemsstaterna
ska
till
kommissionen
överlämna
texten
till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de
antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 53
Upphävande
Direktiv 93/15/EEG, ändrat genom de förordningar som för
tecknas i del A i bilaga V, och direktiv 2004/57/EG ska upphöra
att gälla med verkan från och med den 20 april 2016, utan att
det påverkar medlemsstaternas skyldigheter när det gäller de
tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning och datum
för tillämpning av direktivet som anges i del B i bilaga V.
Hänvisningar till de upphävda direktiven ska anses som hänvis
ningar till det här direktivet och ska läsas i enlighet med jäm
förelsetabellen i bilaga VI.
Artikel 54
Ikraftträdande och tillämpning
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det
har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artiklarna 1, 2.1, 2.3–2.6, 2.14, 11, 12, 13, 14.2, 17–19, 20 a
ii–iv, 20 b, 28.5, 28.8, 28.9, 46, 47, 48 och 49 samt bilagorna
I, II, V och VI ska tillämpas från och med den 20 april 2016.
SV
L 96/20
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
( 1 ) EUT L 94, 5.4.2008, s. 8.
Artikel 55
Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Strasbourg den 26 februari 2014.
På Europaparlamentets vägnar
M. SCHULZ
Ordförande
På rådets vägnar
D. KOURKOULAS
Ordförande
SV
29.3.2014 Europeiska
unionens
officiella
tidning L
96/21
BILAGA I
ARTIKLAR SOM I DE RELEVANTA FN-REKOMMENDATIONERNA ANSES VARA PYROTEKNISKA ELLER
AMMUNITION
FN-num
mer
Namn och beskrivning
Undergrupp/huvud
grupp
Glossarium (får endast användas i informationssyfte)
Grupp G
0009 Brandammunition,
med
eller utan central-,
separerings- eller
drivladdning
1.2 G Ammunition
Allmän beteckning huvudsakligen gällande artiklar för militärt
bruk samt omfattande alla slags bomber, granater, raketer,
minor, projektiler och andra liknande anordningar.
Ammunition, antändbar
Ammunition med antändbart ämne. Utöver att sammansätt
ningen kan vara explosiv i sig själv innehåller den en eller flera
av följande anordningar: drivladdning med tändsats och deto
nator, tändrör med central- eller separeringsladdning.
0010 Brandammunition,
med
eller utan central-,
separerings- eller
drivladdning
1.3 G Se
under
FN-nummer
0009
0015 Rökammunition,
med
eller utan central-,
separerings- eller
drivladdning
1.2 G Ammunition,
rök-
Ammunition med rökalstrande ämne. Utöver att ämnet kan
vara explosivt i sig själv innehåller det en eller flera av följande
anordningar: drivladdning med tändsats och detonator, tän
drör med central- eller separeringsladdning.
0016 Rökammunition,
med
eller utan central-,
separerings- eller
drivladdning
1.3 G Se
under
FN-nummer
0015
0018 Tårgasammunition
med
central-, separerings- eller
drivladdning
1.2 G Ammunition,
tårframkallande
med
spräng-,
utskjutnings-
och
drivladdning
Ammunition med tårframkallande ämne. Den innehåller des
sutom en eller flera av följande anordningar: ett pyrotekniskt
ämne; en drivladdning med tändsats och detonator; tändrör
med central eller separeringsladdning.
0019 Tårgasammunition
med
central-, separerings- eller
drivladdning
1.3 G Se
under
FN-nummer
0018
0039 Fotobomber 1.2
G Bomber
Explosiva varor som fälls från flygplan. De kan innehålla en
antändbar vätska med sprängladdning eller en fotobombsam
mansättning. Beteckningen omfattar fotobomber.
0049 Blixtljuspatroner 1.1
G Blixtljuspatroner
Blixtljuspatroner. Artiklar med en hylsa, en tändsats och blixt
ljuspulver, allt samlat i ett och klart för avfyrning.
0050 Blixtljuspatroner 1.3
G Se
under
FN-nummer
0049
0054 Signalpatroner 1.3
G Signalpatroner
Signalpatroner. Artiklar utformade för avfyrning av färgade
ljussignaler eller andra signaler från lyspistoler m.m.
SV
L 96/22
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
FN-num
mer
Namn och beskrivning
Undergrupp/huvud
grupp
Glossarium (får endast användas i informationssyfte)
0066 Stubintråd 1.4
G Stubintråd
Stubintråd. Artikel bestående av textiltrådar överdragna med
svartkrut eller någon annan explosionsartat brinnande pyro
teknisk sammansättning och med ett böjligt skyddsöverdrag;
eller bestående av en kärna av svartkrut överdragen med en
böjlig väv: den brinner i längdriktningen med en yttre låga och
används för att överföra tändning från en anordning till en
laddning.
0092 Bloss,
yttäckande 1.3
G Bloss,
yttäckande
Artiklar
med
pyrotekniska
ämnen
avsedda
att användas för upplysnings-, identifierings-, meddelande- el
ler varningssignaler.
0093 Luftlys 1.3
G Se
under
FN-nummer
0092
0101 Icke-detonerande
stubintråd
1.3 G Icke-detonerande
stubintråd/Tändrör
(Engelska
fuse/fuze)
Även om dessa båda ord har gemensamt ursprung (franska
fusée, fusil) och ibland endast betraktas som skilda stavningar
är det viktigt att bibehålla det vedertagna bruket att fuse (icke-
detonerande stubintråd) betecknar en trådliknande tändnings
anordning medan fuze (tändrör) betecknar en anordning med
mekaniska, elektriska, kemiska eller hydrostatiska bestånds
delar för att initiera en tändserie genom explosionsartad för
bränning eller detonation.
Snabbverkande, icke-detonerande stubintråd
Artikel bestående av bomullstrådar impregnerade med fint
svartkrut (stubintråd). Den brinner med yttre låga och används
för serietändning av fyrverkerier m.m.
0103 Antändningsrör,
metallöverdragen,
rörformig tändare
1.4 G Metallöverdragen,
rörformig
tändare
Artikel bestående av ett metallrör med en kärntråd av hastigt
förbrinnande explosiva ämnen.
0171 Lysammunition,
med
eller utan central-,
separerings- eller
drivladdning
1.2 G
Lysammunition, med eller utan central-, separerings- eller driv
laddning
Ammunition utformad för att frambringa en enda stark ljus
källa för att upplysa ett område. Beteckningen omfattar lys
patroner, lysgranater och lysprojektiler, samt lys- och måliden
tifieringsbomber.
0191 Signalbloss
hand 1.4
G Artiklar
utformade
för
att
alstra
signaler
0192 Signaler
för
järnväg 1.1
G Se
under
FN-nummer
0191
0194 Nödsignaler 1.1
G Se
under
FN-nummer
0191
0195 Nödsignaler 1.3
G Se
under
FN-nummer
0191
0196 Röksignaler 1.1
G Se
under
FN-nummer
0191
0197 Röksignaler 1.4
G Se
under
FN-nummer
0191
0212 Spårljus
för
ammunition 1.3
G Spårljus
för
ammunition
Förslutna artiklar med pyrotekniska ämnen utformade för att
spåra en projektilbana.
0254 Lysammunition,
med
eller utan central-,
separerings- eller
drivladdning
1.3 G Se
under
FN-nummer
0171
SV
29.3.2014 Europeiska
unionens
officiella
tidning L
96/23
FN-num
mer
Namn och beskrivning
Undergrupp/huvud
grupp
Glossarium (får endast användas i informationssyfte)
0297 Lysammunition,
med
eller utan central-,
separerings- eller
drivladdning
1.4 G Se
under
FN-nummer
0254
0299 Fotobomber 1.3
G Se
under
FN-nummer
0039
0300 Brandammunition,
med
eller utan central-,
separerings- eller
drivladdning
1.4 G Se
under
FN-nummer
0009
0301 Tårgasammunition,
med
eller utan central-,
separerings- eller
drivladdning
1.4 G Se
under
FN-nummer
0018
0303 Rökammunition,
med
eller utan central-,
separerings- eller
drivladdning
1.4 G Se
under
FN-nummer
0015
0306 Spårljus
för
ammunition 1.4
G Se
under
FN-nummer
0212
0312 Signalpatroner 1.4
G Signalpatroner
Artiklar utformade för avfyrning av färgade ljussignaler eller
andra signaler från lyspistoler.
0313 Röksignaler 1.2
G Se
under
FN-nummer
0195
0318 Övningsgranater,
hand
eller gevär
1.3 G Övningsgranater
Artiklar utformade för att kastas med handen eller utskjutas
från ett gevär. Beteckningen omfattar övningsgranater, hand
eller gevär.
0319 Tändpatron 1.3
G Tändpatron
Artiklar bestående av en tändsats för tändning och en hjälp
laddning av ämnen med explosionsartad förbränning såsom
svartkrut och använda för att tända drivladdningen i en pa
tronhylsa för t.ex. en kanon.
0320 Tändpatron 1.4
G Se
under
FN-nummer
0319
0333 Fyrverkeri 1.1
G Fyrverkeri
Pyrotekniska artiklar utformade för underhållning.
0334 Fyrverkeri 1.2
G Se
under
FN-nummer
0333
0335 Fyrverkeri 1.3
G Se
under
FN-nummer
0333
0336 Fyrverkeri 1.4
G Se
under
FN-nummer
0333
0362 Övningsammunition 1.4
G Övningsammunition
Ammunition utan huvudladdning men med ett sprängmedel
eller en utskjutningsladdning. Den innehåller normalt också
tändrör och drivladdning.
0363 Provningsammunition 1.4
G Provningsammunition
Ammunition med pyrotekniska ämnen som används för att
prova brisans och styrka hos ny ammunition, vapenbestånds
del eller vapentillbehör.
0372 Övningsgranater,
hand
eller gevär
1.2 G Se
under
FN-nummer
0318
SV
L 96/24
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
FN-num
mer
Namn och beskrivning
Undergrupp/huvud
grupp
Glossarium (får endast användas i informationssyfte)
0373 Signalbloss,
hand 1.4
S Se
under
FN-nummer
0191
0403 Luftlys 1.4
G Se
under
FN-nummer
0092
0418 Bloss,
yttäckande 1.2
G Se
under
FN-nummer
0092
0419 Bloss,
yttäckande 1.1
G Se
under
FN-nummer
0092
0420 Luftlys 1.1
G Se
under
FN-nummer
0092
0421 Luftlys 1.2
G Se
under
FN-nummer
0092
0424 Projektiler,
barlastade
med spårljus
1.3 G Projektiler,
barlastade
med
spårljus
Artiklar såsom en granat eller kula som utskjuts från en kanon
eller annan artilleripjäs, gevär eller annat handeldvapen. Be
teckningen omfattar barlastade projektiler med spårljus.
0425 Projektiler,
barlastade
med spårljus
1.4 G Se
under
FN-nummer
0424
0428 Pyrotekniska
artiklar
för
tekniska ändamål
1.1 G Pyrotekniska
artiklar
för
tekniska
ändamål
Artiklar som innehåller pyrotekniska ämnen och som används
för tekniska ändamål såsom värme- eller gasalstring, teater
effekter osv. Beteckningen utesluter följande artiklar som för
tecknas separat: all ammunition; signalpatroner; kabelavbitare;
fyrverkerier; luftlysraketer; marklysraketer; sprängutlösnings
anordningar; sprängnitar; handsignalanordningar; nödsignals
raketer; signaler för järnväg; röksignaler.
0429 Pyrotekniska
artiklar
för
tekniska ändamål
1.2 G Se
under
FN-nummer
0428
0430 Pyrotekniska
artiklar
för
tekniska ändamål
1.3 G Se
under
FN-nummer
0428
0431 Pyrotekniska
artiklar
för
tekniska ändamål
1.4 G Se
under
FN-nummer
0428
0434 Projektiler
med
eller
utan
central-, separerings- eller
drivladdning
1.2 G Projektiler
Artiklar såsom en granat eller kula som utskjuts från en kanon
eller annan artilleripjäs, gevär eller annat handeldvapen. De
kan vara med eller utan spårljus, eller innehålla en central-,
separerings- eller drivladdning.
0435 Projektiler
med
eller
utan
central-, separerings- eller
drivladdning
1.4 G Se
under
FN-nummer
0434
0452 Övningsgranater,
hand
eller gevär
1.4 G Se
under
FN-nummer
0372
0487 Röksignaler 1.3
G Se
under
FN-nummer
0194
0488 Övningsammunition 1.3
G Övningsammunition
Ammunition utan huvudladdning men med ett sprängmedel
eller en utskjutningsladdning. Den innehåller normalt också
tändrör och drivladdning. Beteckningen utesluter följande ar
tiklar som förtecknas separat: övningsgranater.
SV
29.3.2014 Europeiska
unionens
officiella
tidning L
96/25
FN-num
mer
Namn och beskrivning
Undergrupp/huvud
grupp
Glossarium (får endast användas i informationssyfte)
0492 Signal
för
järnväg 1.3
G Se
under
FN-nummer
0194
0493 Signal
för
järnväg 1.4
G Se
under
FN-nummer
0194
0503 Gasgeneratorer
för
krockkuddar eller
krockkuddemoduler eller
bältesförsträckare
1.4 G
Grupp S
0110 Övningsgranater,
hand
eller gevär
1.4 S Se
under
FN-nummer
0318
0193 Signal
för
järnväg 1.4
S Se
under
FN-nummer
0194
0337 Fyrverkeri 1.4
S Se
under
FN-nummer
0334
0345 Projektiler,
barlastade
med spårljus
1.4 S Projektiler,
barlastade
med
spårljus
Artiklar såsom en granat eller kula som utskjuts från en kanon
eller annan artilleripjäs, gevär eller annat handeldvapen. Be
teckningen omfattar barlastade projektiler med spårljus.
0376 Tändpatron 1.4
S Se
under
FN-nummer
0319
0404 Luftlys 1.4
S Se
under
FN-nummer
0092
0405 Signalpatroner 1.4
S Signalpatroner
Artiklar utformade för avfyrning av färgade ljussignaler eller
andra signaler från lyspistoler m.m.
0432 Pyrotekniska
artiklar
för
tekniska ändamål
1.4 S
SV
L 96/26
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
BILAGA II
GRUNDLÄGGANDE SÄKERHETSKRAV
I. Allmänna
krav
1. Varje
explosiv
vara
ska
utformas,
tillverkas
och
levereras
på
ett
sådant
sätt
att
det
medför
en
minimal
risk
för
människors liv och hälsa, och att skador på egendom och miljö förebyggs under normala, förutsebara förhållanden,
särskilt vad gäller säkerhetsregler och normal praxis, tills den är förbrukad.
2. Varje
explosiv
vara
ska
ha
de
funktionsegenskaper
som
tillverkaren
har
specificerat
för
att
säkerställa
högsta
säkerhet
och pålitlighet.
3. Varje explosiv vara ska utformas och tillverkas på ett sådant sätt att den med hjälp av passande teknik kan destrueras
på ett sätt som ger minsta möjliga miljöeffekter.
II. Särskilda
krav
1. I förekommande fall ska, som ett minimum, följande upplysningar och egenskaper beaktas eller testas:
a) Konstruktion och karakteristiska egenskaper, inbegripet kemisk sammansättning, blandningsgrad och, i före
kommande fall, dimensioner och kornstorleksfördelning.
b) Den explosiva varans fysiska och kemiska stabilitet under alla miljömässiga förhållanden som den kan komma
att utsättas för.
c) Känslighet för stötar och friktion.
d) Förenlighet mellan alla beståndsdelar vad gäller deras fysiska och kemiska stabilitet.
e) Den explosiva varans kemiska renhet.
f) Den explosiva varans beständighet mot vatten, om den är avsedd att användas under fuktiga eller våta förhål
landen och om dess säkra användning eller pålitlighet kan påverkas negativt av fukt.
g) Beständighet mot låga och höga temperaturer, om den explosiva varan ska förvaras eller användas vid sådana
temperaturer och dess säkra användning eller pålitlighet kan påverkas negativt av nedkylning eller upphettning
av en beståndsdel eller av själva den explosiva varan.
h) Den explosiva varans lämplighet för användning i farliga miljöer (t.ex. vid förekomst av gruvgas eller het
omgivning), om den ska användas under sådana förhållanden.
i) Skyddsanordningar
som
ska
förhindra
för
tidig
eller
oavsiktlig
initiering
eller
antändning.
j) Den
explosiva
varans
korrekta
laddning
och
funktion
när
den
används
på
avsett
sätt.
k) Passande anvisningar och, om nödvändigt, märkning angående säker hantering, förvaring, användning och
destruktion.
l) Förmågan hos den explosiva varan, dess hölje och övriga beståndsdelar att motstå försämring under förvaringen
fram till den ”används före”-dag som specificerats av tillverkaren.
m) Specifikation av alla anordningar och tillbehör som krävs för att den explosiva varan ska fungera pålitligt och
säkert.
2. Varje
explosiv
vara
ska
provas
under
realistiska
förhållanden.
Om
detta
inte
är
möjligt
i
ett
laboratorium
ska
provningarna utföras under samma förhållanden som råder där den explosiva varan ska användas.
3. Krav
för
de
olika
kategorierna
av
explosiva
varor
3.1 Sprängämnen ska även uppfylla följande krav:
a) Den föreslagna initieringsmetoden ska säkerställa att sprängämnet detonerar eller, beroende på vad som är
lämpligt, deflagrerar säkert, pålitligt och fullständigt. Vad gäller svartkrut är det förmågan att deflagrera som
ska kontrolleras.
SV
29.3.2014 Europeiska
unionens
officiella
tidning L
96/27
b) Sprängämnen i form av patroner ska fortplanta detonation säkert och pålitligt genom hela raden av patroner.
c) Gaser som förorsakas av sprängämnen som ska användas under jorden får endast innehålla kolmonoxid, nitrösa
gaser, andra gaser, ångor eller luftburna restpartiklar i mängder som inte under normala driftsförhållanden skadar
hälsan.
3.2 Detonerande stubin, krutstubin, andra stubiner och stötvågsledare ska även uppfylla följande krav:
a) Höljen till detonerande stubiner, krutstubiner, andra stubiner och stötvågsledare ska ha tillräcklig mekanisk styrka
och tillräckligt väl kunna skydda det explosiva innehållet när detta utsätts för normal mekanisk påfrestning.
b) Parametrarna för bränntider hos krutstubin ska anges och följas.
c) Detonerande stubin ska kunna initieras pålitligt, ha tillräcklig initieringskapacitet och uppfylla kraven på förvaring
även under särskilda klimatförhållanden.
3.3 Sprängkapslar (inbegripet sprängkapslar med fördröjning) och detonationsöverförare ska även uppfylla följande krav:
a) Sprängkapslarna ska pålitligt initiera detonation hos de sprängämnen som ska användas tillsammans med dem
under alla förutsebara användningsförhållanden.
b) Detonationsfördröjare för detonerande stubin ska kunna initieras pålitligt.
c) Initieringsförmågan får inte påverkas negativt av fukt.
d) Fördröjningstiderna hos sprängkapslar med fördröjning ska vara tillräckligt enhetliga för att säkerställa att san
nolikheten för överlappning av intilliggande fördröjningstider är obetydlig.
e) De elektriska egenskaperna hos elektriska sprängkapslar ska anges på förpackningen (t.ex. övre gränsvärde för
icke-tändning och resistans).
f) Ledningarna hos elektriska sprängkapslar ska, med hänsyn till den avsedda användningen, ha tillräcklig isolering
och mekanisk styrka, och hållfastheten hos förbindelsen till sprängkapseln ska vara tillräcklig.
3.4 Drivmedel och raketdrivmedel ska även uppfylla följande krav:
a) Dessa material får inte detonera när de används på avsett sätt.
b) Drivmedel ska om nödvändigt (t.ex. om de är baserade på nitrocellulosa) stabiliseras mot nedbrytning.
c) Fast raketdrivmedel i pressad eller gjuten form får inte innehålla oavsiktliga sprickor eller gasbubblor som medför
fara för dess funktion.
SV
L 96/28
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
BILAGA III
FÖRFARANDEN FÖR BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE
MODUL B
EU-typkontroll
1. EU-typkontroll är den del av ett förfarande för bedömning av överensstämmelse genom vilken ett anmält organ
undersöker en explosiv varas tekniska konstruktion och kontrollerar och intygar att den uppfyller de tillämpliga
kraven i detta direktiv.
2. EU-typkontroll ska utföras i form av en bedömning av den tekniska konstruktionens lämplighet för den explosiva
varan genom granskning av den tekniska dokumentation och de underlag som avses i punkt 3 samt undersökning
av ett provexemplar av den kompletta produkten (kombination av produktionstyp och konstruktionstyp) som är
representativt för produktionen i fråga.
3. Tillverkaren ska lämna in en ansökan om EU-typkontroll till ett valfritt anmält organ.
Ansökan ska innehålla följande:
a) Tillverkarens namn och adress och, om ansökan lämnas in av tillverkarens representant, även dennes namn och
adress.
b) En skriftlig försäkran om att samma ansökan inte har lämnats till något annat anmält organ.
c) Den tekniska dokumentationen. Den tekniska dokumentationen ska göra det möjligt att bedöma om den
explosiva varan uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv och innehålla en tillfredställande analys och
bedömning av riskerna. Den tekniska dokumentationen ska innehålla de tillämpliga kraven och, i den mån
det krävs för bedömningen, även en beskrivning av den explosiva varans konstruktion, tillverkning och funktion.
Den tekniska dokumentationen ska i tillämpliga fall innehålla minst följande:
i) En allmän beskrivning av den explosiva varan.
ii) Konstruktions- och tillverkningsritningar samt scheman över komponenter, delmonteringar, kretsar etc.
iii) Beskrivningar och förklaringar som krävs för att förstå dessa ritningar och scheman och hur den explosiva
varan fungerar.
iv) En förteckning över de harmoniserade standarder som helt eller delvis har följts och till vilka hänvisningar har
offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och, i de fall där de harmoniserade standarderna inte har
följts, beskrivningar av de lösningar som har valts för att uppfylla de grundläggande säkerhetskraven i detta
direktiv, inbegripet en förteckning över andra relevanta tekniska föreskrifter som följts. Om de harmoniserade
standarderna följts delvis ska det i den tekniska dokumentationen specificeras vilka delar som har tillämpats.
v) Resultat av konstruktionsberäkningar och undersökningar etc.
vi) Provningsrapporter.
d) Provexemplar som är representativa för den planerade produktionen. Det anmälda organet kan vid behov begära
in fler provexemplar för att genomföra provningsprogrammet.
e) Underlag som visar att den lösning som valts för den tekniska konstruktionen är lämplig. I underlaget ska alla
dokument som har använts anges, särskilt när de relevanta harmoniserade standarderna inte har tillämpats fullt
ut. Underlaget ska vid behov innehålla resultaten av provningar som utförts i enlighet med andra relevanta
tekniska specifikationer i lämpligt laboratorium som tillhör tillverkaren, eller i något annat provningslaboratorium
för dennes räkning och under dennes ansvar.
4. Det
anmälda
organet
ska
göra
följande:
I fråga om den explosiva varan:
SV
29.3.2014 Europeiska
unionens
officiella
tidning L
96/29
4.1 Granska den tekniska dokumentationen och underlagen i syfte att bedöma den tekniska konstruktionens lämplighet.
I fråga om provexemplaret eller provexemplaren:
4.2 Kontrollera att provexemplaret eller provexemplaren har tillverkats i överensstämmelse med den tekniska dokumen
tationen samt identifiera såväl de delar som är konstruerade enligt de tillämpliga bestämmelserna i de relevanta
harmoniserade standarderna som de delar som är konstruerade i enlighet med andra relevanta tekniska specifika
tioner.
4.3 Utföra eller låta utföra lämpliga undersökningar och provningar för att, i de fall tillverkaren har valt att använda
lösningarna i de relevanta harmoniserade standarderna, kontrollera att dessa lösningar har använts på rätt sätt.
4.4 Utföra eller låta utföra lämpliga undersökningar och provningar för att, i de fall där lösningarna i de relevanta
harmoniserade standarderna inte har tillämpats, kontrollera att de lösningar som tillverkaren använt med tillämpning
av andra relevanta tekniska specifikationer uppfyller de motsvarande grundläggande säkerhetskraven i detta direktiv.
4.5 I samråd med tillverkaren bestämma på vilken plats undersökningarna och de nödvändiga proven ska genomföras.
5. Det anmälda organet ska utarbeta en utvärderingsrapport där det anges vilka åtgärder som har vidtagits i enlighet
med punkt 4 och vad de har resulterat i. Utan att det påverkar det anmälda organets skyldigheter gentemot de
anmälande myndigheterna får organet inte offentliggöra hela eller delar av innehållet i rapporten utan tillverkarens
samtycke.
6. Om typen uppfyller de krav i detta direktiv som är tillämpliga på den berörda explosiva varan ska det anmälda
organet utfärda ett EU-typintyg till tillverkaren. Det intyget ska innehålla tillverkarens namn och adress, slutsatserna
av undersökningen, eventuella giltighetsvillkor samt de uppgifter som krävs för att identifiera den godkända typen.
EU-typintyget kan ha en eller flera bilagor.
EU-typintyget och bilagorna ska innehålla all information som behövs för att bedöma om de tillverkade explosiva
varorna överensstämmer med den undersökta typen och för att kontrollera varorna i bruk.
Om typen inte uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv ska det anmälda organet avslå ansökan om EU-typintyg
och underrätta den sökande om detta samt utförligt motivera avslaget.
7. Det anmälda organet ska följa med i den tekniska utvecklingen, och om det visar sig att den godkända typen inte
längre uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv ska organet fastställa om det krävs ytterligare undersökningar.
Om så är fallet ska det anmälda organet underrätta tillverkaren om detta.
Tillverkaren ska underrätta det anmälda organ som hos sig bevarar den tekniska dokumentationen för EU-typintyget
om alla ändringar av den godkända typen som kan påverka den explosiva varans överensstämmelse med de
grundläggande säkerhetskraven i detta direktiv eller villkoren för det intygets giltighet. För sådana ändringar krävs
ytterligare godkännande i form av ett tillägg till det ursprungliga EU-typintyget.
8. Varje
anmält
organ
ska
underrätta
sin
anmälande
myndighet
om
de
EU-typintyg
och/eller
eventuella
tillägg
till
dessa
som det har utfärdat eller dragit tillbaka, och det ska regelbundet eller på begäran ge den anmälande myndigheten
tillgång till förteckningen över sådana intyg och/eller tillägg till dessa som det har avslagit, tillfälligt dragit tillbaka
eller på annat sätt belagt med restriktioner.
Varje anmält organ ska underrätta de övriga anmälda organen om de EU-typintyg och/eller tillägg till dessa som det
har avslagit, tillfälligt eller permanent dragit tillbaka eller på annat sätt belagt med restriktioner och, på begäran, om
sådana intyg och/eller tillägg som det har utfärdat.
Kommissionen, medlemsstaterna och övriga anmälda organ har rätt att på begäran få en kopia av EU-typintyget
och/eller tilläggen till det. Kommissionen och medlemsstaterna har rätt att på begäran få en kopia av den tekniska
dokumentationen och av resultaten från de undersökningar som utförts av det anmälda organet. Det anmälda
organet ska förvara en kopia av EU-typintyget med bilagor och tillägg samt det tekniska underlaget, inklusive
dokumentation från tillverkaren, så länge som det intyget är giltigt.
SV
L 96/30
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
9. Tillverkaren
ska
för
de
nationella
myndigheterna
kunna
uppvisa
en
kopia
av
EU-typintyget
med
bilagor
och
tillägg
tillsammans med den tekniska dokumentationen i tio år efter det att den explosiva varan har släppts ut på mark
naden.
10. Tillverkarens representant får lämna in den ansökan som avses i punkt 3 och fullgöra skyldigheterna enligt punk
terna 7 och 9, förutsatt att de specificeras i fullmakten.
MODUL C 2
Överensstämmelse med typ som grundar sig på intern tillverkningskontroll och övervakade produktkontroller
med slumpvisa intervall
1. Överensstämmelse
med
typ
som
grundar
sig
på
intern
tillverkningskontroll
och
övervakade
produktkontroller
med
slumpvisa intervall är den del av ett förfarande för bedömning av överensstämmelse genom vilken tillverkaren fullgör
skyldigheterna i punkterna 2, 3 och 4 samt säkerställer och försäkrar på eget ansvar att de berörda explosiva varorna
överensstämmer med typen enligt beskrivningen i EU-typintyget och uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv.
2. Tillverkning
Tillverkaren ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att tillverkningen och övervakningen av den ska leda till att de
tillverkade explosiva varorna överensstämmer med typen enligt beskrivningen i EU-typintyget och med de tillämpliga
kraven i detta direktiv.
3. Produktkontroller
Ett anmält organ, valt av tillverkaren, ska utföra eller låta utföra produktkontroller med slumpvis valda intervall, som
fastställts av det organet, för att kontrollera kvaliteten på den interna kontrollen av den explosiva varan, med
beaktande av bl.a. den explosiva varans tekniska komplexitet och produktionsmängden. Ett lämpligt stickprov av
slutprodukterna, taget på plats av det anmälda organet innan produkterna släpps ut på marknaden, ska undersökas,
och tillämpliga provningar enligt de relevanta delarna av de harmoniserade standarderna och/eller likvärdiga prov
ningar i andra relevanta tekniska specifikationer, ska utföras för att kontrollera att den explosiva varan överens
stämmer med typen enligt beskrivningen i EU-typintyget och uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv. Om
stickprovet inte uppfyller en godtagbar kvalitetsnivå ska det anmälda organet vidta lämpliga åtgärder.
Den metod för acceptansprovning som ska användas är avsedd att avgöra om tillverkningen av den explosiva varan
sker inom godkända gränsvärden, för att säkerställa att den explosiva varan överensstämmer med de tillämpliga
bestämmelserna.
Tillverkaren ska, under det anmälda organets ansvar, anbringa det anmälda organets identifikationsnummer under
tillverkningen.
4. CE-märkning
och
EU-försäkran
om
överensstämmelse
4.1 Tillverkaren ska anbringa CE-märkningen på varje enskild explosiv vara som överensstämmer med typen enligt
beskrivningen i EU-typintyget och uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv.
4.2 Tillverkaren ska upprätta en skriftlig EU-försäkran om överensstämmelse för varje typ av explosiv vara och kunna
uppvisa den för de nationella myndigheterna i tio år efter det att den explosiva varan har släppts ut på marknaden. I
EU-försäkran om överensstämmelse ska det anges för vilken typ av explosiv vara den har upprättats.
En kopia av EU-försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras tillgänglig för de berörda myndigheterna.
5. Tillverkarens
representant
Tillverkarens skyldigheter enligt punkt 4 får fullgöras, för dennes räkning och på dennes ansvar, av tillverkarens
representant, förutsatt att dessa skyldigheter specificeras i fullmakten.
MODUL D
Överensstämmelse med typ som grundar sig på kvalitetssäkring av produktionen
1. Överensstämmelse med typ som grundar sig på kvalitetssäkring av produktionen är den del av ett förfarande för
bedömning av överensstämmelse genom vilken tillverkaren fullgör skyldigheterna i punkterna 2 och 5 samt säker
ställer och försäkrar på eget ansvar att de berörda explosiva varorna överensstämmer med typen enligt beskrivningen
i EU-typintyget och uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv.
SV
29.3.2014 Europeiska
unionens
officiella
tidning L
96/31
2. Tillverkning
Tillverkaren ska tillämpa ett godkänt kvalitetssystem för tillverkning, slutkontroll och provning av de berörda
explosiva varorna i enlighet med punkt 3 och kontrolleras i enlighet med punkt 4.
3. Kvalitetssystem
3.1 Tillverkaren ska hos ett valfritt anmält organ ansöka om att få sitt kvalitetssystem för de berörda explosiva varorna
bedömt.
Ansökan ska innehålla
a) tillverkarens namn och adress och, om ansökan lämnas in av tillverkarens representant, även dennes namn och
adress,
b) en skriftlig försäkran om att samma ansökan inte har lämnats till något annat anmält organ,
c) alla upplysningar av betydelse för den avsedda kategorin av explosiva varor,
d) dokumentation av kvalitetssystemet,
e) den tekniska dokumentationen för den godkända typen, och en kopia av EU-typintyget.
3.2 Kvalitetssystemet ska säkerställa att de explosiva varorna överensstämmer med typen enligt beskrivningen i EU-
typintyget och med de tillämpliga kraven i detta direktiv.
Alla faktorer, krav och bestämmelser som tillverkaren tagit hänsyn till ska dokumenteras på ett systematiskt och
överskådligt sätt i form av skriftliga riktlinjer, förfaranden och instruktioner. Dokumentationen av kvalitetssystemet
ska möjliggöra en enhetlig tolkning av kvalitetssystemets program, planer, manualer och protokoll.
Dokumentationen ska framför allt innehålla en fullgod beskrivning av
a) kvalitetsmål och organisationsstruktur samt ledningens ansvar och befogenheter beträffande produktkvaliteten,
b) de motsvarande metoder, processer och systematiska förfaranden för tillverkning, kvalitetskontroll och kvalitets
säkring som kommer att användas,
c) de undersökningar och provningar som kommer att utföras före, under och efter tillverkningen samt hur ofta
dessa kommer att utföras,
d) kvalitetsdokumenten, t.ex. granskningsrapporter, provningsresultat, kalibreringsresultat och redogörelser för den
berörda personalens kvalifikationer etc.,
e) metoder för övervakning av att den erforderliga produktkvaliteten uppnås och att kvalitetssystemet fungerar
effektivt.
3.3 Det anmälda organet ska bedöma kvalitetssystemet för att avgöra om det uppfyller kraven i punkt 3.2.
Det anmälda organet ska förutsätta att dessa krav är uppfyllda i fråga om de delar av kvalitetssystemet som
överensstämmer med motsvarande specifikationer i relevant harmoniserad standard.
Utöver erfarenhet av kvalitetsledningssystem ska minst en av revisionsgruppens deltagare ha erfarenhet av bedöm
ning av det aktuella produktområdet och den berörda produkttekniken, och känna till de tillämpliga kraven i detta
direktiv. Revisionen ska även omfatta en inspektion hos tillverkaren. Revisionsgruppen ska granska den tekniska
dokumentation som avses i punkt 3.1 e för att kontrollera att tillverkaren känner till de relevanta kraven i detta
direktiv och kan utföra de undersökningar som krävs för att säkerställa att den explosiva varan överensstämmer med
kraven.
Tillverkaren ska meddelas beslutet. Meddelandet ska innehålla slutsatserna från revisionen och det motiverade
beslutet.
SV
L 96/32
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
3.4 Tillverkaren ska åta sig att fullgöra de skyldigheter som är förenade med det godkända kvalitetssystemet och att
upprätthålla det så att det förblir ändamålsenligt och effektivt.
3.5 Tillverkaren ska underrätta det anmälda organ som har godkänt kvalitetssystemet om alla ändringar som planeras i
systemet.
Det anmälda organet ska bedöma de föreslagna ändringarna och avgöra om ett ändrat kvalitetssystem fortfarande
uppfyller de krav som avses i punkt 3.2 eller om en ny bedömning är nödvändig.
Organet ska meddela skälen till beslut. Meddelandet ska innehålla slutsatserna från undersökningen och det moti
verade beslutet.
4. Kontroll
under
det
anmälda
organets
ansvar
4.1 Syftet med kontrollen är att försäkra sig om att tillverkaren fullgör de skyldigheter som är förenade med det
godkända kvalitetssystemet.
4.2 För att möjliggöra en bedömning ska tillverkaren ge det anmälda organet tillträde till lokaler för tillverkning,
kontroll, provning och förvaring och tillhandahålla all nödvändig information, särskilt i fråga om
a) dokumentationen av kvalitetssystemet,
b) kvalitetsdokumenten, t.ex. granskningsrapporter, provningsresultat, kalibreringsresultat och redogörelser för den
berörda personalens kvalifikationer etc.
4.3 Det anmälda organet ska regelbundet genomföra revisioner för att försäkra sig om att tillverkaren upprätthåller och
tillämpar kvalitetssystemet och ska lämna en revisionsberättelse till tillverkaren.
4.4 Det anmälda organet får dessutom göra oanmälda besök hos tillverkaren. Under sådana besök får det anmälda
organet vid behov utföra eller låta utföra produktprovningar för att kontrollera att kvalitetssystemet fungerar korrekt.
Det anmälda organet ska lämna en besöksrapport till tillverkaren och, om provning har utförts, en provningsrapport.
5. CE-märkning
och
EU-försäkran
om
överensstämmelse
5.1 Tillverkaren ska anbringa CE-märkningen och, under ansvar av det anmälda organ som avses i punkt 3.1, organets
identifikationsnummer på varje enskild explosiv vara som överensstämmer med typen enligt beskrivningen i EU-
typintyget och uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv.
5.2 Tillverkaren ska upprätta en skriftlig EU-försäkran om överensstämmelse för varje typ av explosiv vara och kunna
uppvisa den för de nationella myndigheterna i tio år efter det att den explosiva varan har släppts ut på marknaden. I
EU-försäkran om överensstämmelse ska det anges för vilken typ av explosiv vara den har upprättats.
En kopia av EU-försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras tillgänglig för de berörda myndigheterna.
6. Tillverkaren
ska
under
en
period
som
upphör
tio
år
efter
det
att
tillverkningen
av
en
artikel
har
upphört
kunna
uppvisa följande för de nationella myndigheterna:
a) Den dokumentation som avses i punkt 3.1.
b) Information avseende sådana godkännanden av ändringar som avses i punkt 3.5.
c) Sådana beslut och rapporter från det anmälda organet som avses i punkterna 3.5, 4.3 och 4.4.
7. Varje
anmält
organ
ska
underrätta
sin
anmälande
myndighet
om
de
godkännanden
av
kvalitetssystem
som
det
har
utfärdat eller dragit tillbaka och ska regelbundet eller på begäran ge den anmälande myndigheten tillgång till
förteckningen över de godkännanden av kvalitetssystem som det har avslagit, tillfälligt dragit tillbaka eller på annat
sätt belagt med restriktioner.
Varje anmält organ ska underrätta de övriga anmälda organen om de godkännanden av kvalitetssystem som det har
avslagit, tillfälligt eller slutgiltigt eller dragit tillbaka eller på annat sätt belagt med restriktioner och, på begäran, om
de godkännanden av kvalitetssystem som det har utfärdat.
SV
29.3.2014 Europeiska
unionens
officiella
tidning L
96/33
8. Tillverkarens
representant
Tillverkarens skyldigheter enligt punkterna 3.1, 3.5, 5 och 6 får fullgöras, för dennes räkning och på dennes ansvar,
av tillverkarens representant, förutsatt att dessa skyldigheter specificeras i fullmakten.
MODUL E
Överensstämmelse med typ som grundar sig på kvalitetssäkring av produkter
1. Överensstämmelse
med
typ
som
grundar
sig
på
kvalitetssäkring
av
produkter
är
den
del
av
ett
förfarande
för
bedömning av överensstämmelse genom vilken tillverkaren fullgör skyldigheterna i punkterna 2 och 5 samt säker
ställer och försäkrar på eget ansvar att de berörda explosiva varorna överensstämmer med typen enligt beskrivningen
i EU-typintyget och uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv.
2. Tillverkning
Tillverkaren ska använda ett godkänt kvalitetssystem för slutkontroll och provning av de berörda explosiva varorna i
enlighet med punkt 3 och kontrolleras i enlighet med punkt 4.
3. Kvalitetssystem
3.1 Tillverkaren ska hos ett valfritt anmält organ ansöka om att få sitt kvalitetssystem för de berörda explosiva varorna
bedömt.
Ansökan ska innehålla
a) tillverkarens namn och adress och, om ansökan lämnas in av tillverkarens representant, även dennes namn och
adress,
b) en skriftlig försäkran om att samma ansökan inte har lämnats till något annat anmält organ,
c) alla upplysningar av betydelse för den planerade kategorin av explosiv vara,
d) dokumentation av kvalitetssystemet,
e) den tekniska dokumentationen för den godkända typen, och en kopia av EU-typintyget.
3.2 Kvalitetssystemet ska säkerställa att de explosiva varorna överensstämmer med typen enligt beskrivningen i EU-
typintyget och med de tillämpliga kraven i detta direktiv.
Alla faktorer, krav och bestämmelser som tillverkaren tagit hänsyn till ska dokumenteras på ett systematiskt och
överskådligt sätt i form av skriftliga riktlinjer, förfaranden och instruktioner. Dokumentationen av kvalitetssystemet
ska möjliggöra en enhetlig tolkning av kvalitetssystemets program, planer, manualer och protokoll.
Dokumentationen ska framför allt innehålla en fullgod beskrivning av
a) kvalitetsmål och organisationsstruktur samt ledningens ansvar och befogenheter beträffande produktkvaliteten,
b) de undersökningar och provningar som ska utföras efter tillverkningen,
c) kvalitetsdokumenten, t.ex. granskningsrapporter, provningsresultat, kalibreringsresultat och redogörelser för den
berörda personalens kvalifikationer, etc.,
d) metoder för övervakning av att kvalitetssystemet fungerar effektivt.
3.3 Det anmälda organet ska bedöma kvalitetssystemet för att avgöra om det uppfyller kraven i punkt 3.2.
Det anmälda organet ska förutsätta att dessa krav är uppfyllda i fråga om de delar av kvalitetssystemet som
överensstämmer med motsvarande specifikationer i relevant harmoniserad standard.
SV
L 96/34
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
Utöver erfarenhet av kvalitetsledningssystem ska minst en av revisionsgruppens deltagare ha erfarenhet av bedöm
ning av det aktuella produktområdet och den berörda produkttekniken, och känna till de tillämpliga kraven i detta
direktiv. Revisionen ska även omfatta en inspektion hos tillverkaren. Revisionsgruppen ska granska den tekniska
dokumentation som avses i punkt 3.1 e för att kontrollera att tillverkaren känner till de relevanta kraven i detta
direktiv och för att utföra de undersökningar som krävs för att säkerställa att den explosiva varan överensstämmer
med kraven.
Tillverkaren ska meddelas beslutet. Meddelandet ska innehålla slutsatserna från revisionen och det motiverade
beslutet.
3.4 Tillverkaren ska åta sig att fullgöra de skyldigheter som är förenade med det godkända kvalitetssystemet och att
upprätthålla det så att det förblir ändamålsenligt och effektivt.
3.5 Tillverkaren ska underrätta det anmälda organ som har godkänt kvalitetssystemet om alla ändringar som planeras i
systemet.
Det anmälda organet ska bedöma de föreslagna ändringarna och avgöra om ett ändrat kvalitetssystem fortfarande
uppfyller de krav som avses i punkt 3.2 eller om en ny bedömning är nödvändig.
Organet ska meddela tillverkaren sitt beslut. Meddelandet ska innehålla slutsatserna från undersökningen och det
motiverade beslutet.
4. Kontroll
under
det
anmälda
organets
ansvar
4.1 Syftet med kontrollen är att försäkra sig om att tillverkaren fullgör de skyldigheter som är förenade med det
godkända kvalitetssystemet.
4.2 För att möjliggöra en bedömning ska tillverkaren ge det anmälda organet tillträde till lokaler för tillverkning,
kontroll, provning och förvaring och tillhandahålla all nödvändig information, särskilt i fråga om
a) dokumentationen av kvalitetssystemet,
b) kvalitetsdokumenten, t.ex. granskningsrapporter, provningsresultat, kalibreringsresultat och redogörelser för den
berörda personalens kvalifikationer etc.
4.3 Det anmälda organet ska regelbundet genomföra revisioner för att försäkra sig om att tillverkaren upprätthåller och
tillämpar kvalitetssystemet och ska lämna en revisionsberättelse till tillverkaren.
4.4 Det anmälda organet får dessutom göra oanmälda besök hos tillverkaren. Under sådana besök får det anmälda
organet vid behov utföra eller låta utföra produktprovningar för att kontrollera att kvalitetssystemet fungerar korrekt.
Det anmälda organet ska lämna en besöksrapport till tillverkaren och, om provning har utförts, en provningsrapport.
5. CE-märkning
och
EU-försäkran
om
överensstämmelse
5.1 Tillverkaren ska anbringa CE-märkningen och, under ansvar av det anmälda organ som avses i punkt 3.1, organets
identifikationsnummer på varje enskild explosiv vara som överensstämmer med typen enligt beskrivningen i EU-
typintyget och uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv.
5.2 Tillverkaren ska upprätta en skriftlig EU-försäkran om överensstämmelse för varje typ av explosiv vara och kunna
uppvisa den för de nationella myndigheterna i tio år efter det att den explosiva varan har släppts ut på marknaden. I
EU-försäkran om överensstämmelse ska det anges för vilken typ av explosiv vara den har upprättats.
En kopia av EU-försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras tillgänglig för de berörda myndigheterna.
6. Tillverkaren
ska
under
tio
år
efter
det
att
den
explosiva
varan
har
släppts
ut
på
marknaden
kunna
uppvisa
följande
för de nationella myndigheterna:
a) Den dokumentation som avses i punkt 3.1.
b) Information avseende sådana godkännanden av ändringar som avses i punkt 3.5.
c) Sådana beslut och rapporter från det anmälda organet som avses i punkterna 3.5, 4.3 och 4.4.
SV
29.3.2014 Europeiska
unionens
officiella
tidning L
96/35
7. Varje
anmält
organ
ska
underrätta
sin
anmälande
myndighet
om
de
godkännanden
av
kvalitetssystem
som
det
har
utfärdat eller dragit tillbaka och ska regelbundet eller på begäran ge den anmälande myndigheten tillgång till
förteckningen över de godkännanden av kvalitetssystem som det har avslagit, tillfälligt dragit tillbaka eller på annat
sätt belagt med restriktioner.
Varje anmält organ ska underrätta de övriga anmälda organen om de godkännanden av kvalitetssystem som det har
avslagit eller tillfälligt eller permanent dragit tillbaka och, på begäran, om de godkännanden av kvalitetssystem som
det har utfärdat.
8. Tillverkarens
representant
Tillverkarens skyldigheter enligt punkterna 3.1, 3.5, 5 och 6 får fullgöras, för dennes räkning och på dennes ansvar,
av tillverkarens representant, förutsatt att dessa skyldigheter specificeras i fullmakten.
MODUL F
Överensstämmelse med typ som grundar sig på produktverifiering
1. Överensstämmelse
med
typ
som
grundar
sig
på
produktverifiering
är
den
del
av
ett
förfarande
för
bedömning
av
överensstämmelse genom vilken tillverkaren fullgör skyldigheterna i punkterna 2, 5.1 och 6 samt säkerställer och
försäkrar på eget ansvar att de berörda explosiva varorna, som har genomgått kontroll i enlighet med punkt 3,
överensstämmer med typen enligt beskrivningen i EU-typintyget och uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv.
2. Tillverkning
Tillverkaren ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att tillverkningen och övervakningen av den ska leda till att de
tillverkade explosiva varorna överensstämmer med typen enligt beskrivningen i EU-typintyget och med de tillämpliga
kraven i detta direktiv.
3. Kontroll
Ett anmält organ, som tillverkaren valt, ska utföra vederbörliga undersökningar och provningar för att kontrollera att
de explosiva varorna överensstämmer med den godkända typen enligt beskrivningen i EU-typintyget och uppfyller de
tillämpliga kraven i detta direktiv.
Undersökningarna och provningarna för att kontrollera att de explosiva varorna uppfyller de tillämpliga kraven ska,
enligt tillverkarens val, utföras antingen genom undersökning och provning av varje produkt enligt punkt 4 eller
genom undersökning och provning av produkterna på statistisk grund enligt punkt 5.
4. Kontroll
av
överensstämmelse
genom
undersökning
och
provning
av
varje
enskild
produkt
4.1 Alla explosiva varor ska undersökas var för sig och provningar i enlighet med relevanta harmoniserade standarder
och/eller likvärdiga provningar som anges i andra relevanta tekniska specifikationer, ska utföras för att fastställa om
de överensstämmer med den godkända typen i EU-typintyget och med de tillämpliga kraven i detta direktiv. Om det
inte finns någon harmoniserad standard ska det berörda anmälda organet bestämma vilka provningar som ska
utföras.
4.2 Det anmälda organet ska utfärda ett intyg om överensstämmelse i fråga om de utförda undersökningarna och
provningarna, och ska anbringa sitt identifikationsnummer på varje godkänd explosiv vara, eller låta anbringa det
under sitt ansvar.
Tillverkaren ska hålla intygen om överensstämmelse tillgängliga för kontroll av de nationella myndigheterna i tio år
efter det att den explosiva varan har släppts ut på marknaden.
5. Statistisk
kontroll
av
överensstämmelse
5.1 Tillverkaren ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att tillverkningen och övervakningen av den leder till att varje
tillverkat parti är enhetligt, och ska uppvisa sina explosiva varor för kontroll i form av enhetliga partier.
5.2 Ett slumpmässigt urval ska göras ur varje parti. Alla explosiva varor i urvalet ska undersökas var för sig och
provningar i enlighet med relevanta harmoniserade standarder, och/eller likvärdiga provningar i andra relevanta
tekniska specifikationer, ska utföras för att fastställa om produkterna överensstämmer med den godkända typen i
EU-typintyget och med detta direktiv så att man kan avgöra om partiet ska godkännas eller inte. Om det inte finns
någon harmoniserad standard ska det berörda anmälda organet bestämma vilka provningar som ska utföras.
SV
L 96/36
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
5.3 Om ett parti godkänns ska samtliga explosiva varor i detta parti anses vara godkända, utom de explosiva varor i
urvalet som inte klarade provningarna.
Det anmälda organet ska utfärda ett intyg om överensstämmelse i fråga om de utförda undersökningarna och
provningarna, och ska anbringa sitt identifikationsnummer på varje godkänd explosiv vara, eller låta anbringa det
under sitt ansvar.
Tillverkaren ska hålla intygen om överensstämmelse tillgängliga för de nationella myndigheterna i tio år efter det att
den explosiva varan har släppts ut på marknaden.
5.4 Om ett parti underkänns ska det anmälda organet eller den behöriga myndigheten vidta lämpliga åtgärder för att
förhindra att det partiet släpps ut på marknaden. Om det ofta förekommer underkända partier får det anmälda
organet tills vidare upphöra med den statistiska kontrollen och vidta lämpliga åtgärder.
6. CE-märkning
och
EU-försäkran
om
överensstämmelse
6.1 Tillverkaren ska anbringa CE-märkningen och, under ansvar av det anmälda organ som avses i punkt 3, organets
identifikationsnummer på varje enskild explosiv vara som överensstämmer med typen enligt beskrivningen i EU-
typintyget och uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv.
6.2 Tillverkaren ska upprätta en skriftlig EU-försäkran om överensstämmelse för varje typ av explosiv vara och kunna
uppvisa den för de nationella myndigheterna i tio år efter det att den explosiva varan har släppts ut på marknaden. I
EU-försäkran om överensstämmelse ska det anges för vilken typ av explosiv vara den har upprättats.
En kopia av EU-försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras tillgänglig för de berörda myndigheterna.
Om det anmälda organ som avses i punkt 3 godkänner det och under dess ansvar, får tillverkaren också anbringa
organets identifikationsnummer på de explosiva varorna.
Om det anmälda organet godkänner det, och under dess ansvar, får tillverkaren anbringa organets identifikations
nummer på de explosiva varorna under tillverkningen.
7. Tillverkarens
representant
Tillverkarens skyldigheter får fullgöras, för dennes räkning och på dennes ansvar, av tillverkarens representant,
förutsatt att dessa skyldigheter specificeras i fullmakten. Tillverkarens representant får inte fullgöra någon av de
skyldigheter som åligger tillverkaren i enlighet med punkterna 2 och 5.1.
MODUL G
Överensstämmelse som grundar sig på kontroll av enskilda produkter
1. Överensstämmelse
som
grundar
sig
på
kontroll
av
enskilda
produkter
är
det
förfarande
för
bedömning
av
över
ensstämmelse genom vilket tillverkaren fullgör skyldigheterna i punkterna 2, 3 och 5 samt säkerställer och försäkrar
på eget ansvar att den berörda explosiva varan, som har genomgått kontroll i enlighet med punkt 4, uppfyller de
tillämpliga kraven i detta direktiv.
2. Teknisk
dokumentation
2.1 Tillverkaren ska upprätta den tekniska dokumentationen och göra den tillgänglig för det anmälda organ som avses i
punkt 4. Dokumentationen ska göra det möjligt att bedöma om den explosiva varan uppfyller de relevanta kraven
och innehålla en tillfredsställande analys och bedömning av riskerna. Den tekniska dokumentationen ska innehålla de
tillämpliga kraven och, i den mån det krävs för bedömningen, även en beskrivning av den explosiva varans kon
struktion, tillverkning och funktion. Den tekniska dokumentationen ska i tillämpliga fall innehålla minst följande:
a) En allmän beskrivning av den explosiva varan.
b) Konstruktions- och tillverkningsritningar samt scheman över komponenter, delmonteringar, kretsar etc.
c) Beskrivningar och förklaringar som krävs för att förstå dessa ritningar och scheman och hur den explosiva varan
fungerar.
SV
29.3.2014 Europeiska
unionens
officiella
tidning L
96/37
d) En förteckning över de harmoniserade standarder som helt eller delvis har följts och till vilka hänvisningar har
offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och, i de fall där de harmoniserade standarderna inte har följts,
beskrivningar av de lösningar som har valts för att uppfylla de grundläggande säkerhetskraven i detta direktiv,
inbegripet en förteckning över andra relevanta tekniska specifikationer som följts. Om de harmoniserade stan
darderna följts delvis ska det i den tekniska dokumentationen specificeras vilka delar som har tillämpats.
e) Resultat av konstruktionsberäkningar och undersökningar etc.
f) Provningsrapporter.
2.2 Tillverkaren ska hålla den tekniska dokumentationen tillgänglig för de berörda nationella myndigheterna i tio år efter
det att den explosiva varan har släppts ut på marknaden.
3. Tillverkning
Tillverkaren ska vidta alla erforderliga åtgärder för att tillverkningen och övervakningen av den ska leda till att den
tillverkade explosiva varan överensstämmer med de tillämpliga kraven i detta direktiv.
4. Kontroll
Ett anmält organ, som tillverkaren valt, ska utföra eller låta utföra undersökningar och provningar i enlighet med
relevanta harmoniserade standarder och/eller likvärdiga provningar i andra relevanta tekniska specifikationer, för att
kontrollera att den explosiva varan uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv. Om det inte finns någon
harmoniserad standard ska det berörda anmälda organet bestämma vilka provningar som ska utföras.
Det anmälda organet ska utfärda ett intyg om överensstämmelse i fråga om de utförda undersökningarna och
provningarna och ska anbringa sitt identifikationsnummer på den godkända explosiva varan, eller låta anbringa
det under sitt ansvar.
Tillverkaren ska hålla intygen om överensstämmelse tillgängliga för de nationella myndigheterna i tio år efter det att
den explosiva varan har släppts ut på marknaden.
5. CE-märkning
och
EU-försäkran
om
överensstämmelse
5.1 Tillverkaren ska anbringa CE-märkningen och, under ansvar av det anmälda organ som avses i punkt 4, organets
identifikationsnummer på varje explosiv vara som uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv.
5.2 Tillverkaren ska upprätta en skriftlig EU-försäkran om överensstämmelse och kunna uppvisa den för de nationella
myndigheterna i tio år efter det att den explosiva varan har släppts ut på marknaden. I EU-försäkran om över
ensstämmelse ska det anges för vilken explosiv vara den har upprättats.
En kopia av EU-försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras tillgänglig för de berörda myndigheterna.
6. Tillverkarens
representant
Tillverkarens skyldigheter enligt punkterna 2.2 och 5 får fullgöras, för dennes räkning och på dennes ansvar, av
tillverkarens representant, förutsatt att dessa skyldigheter specificeras i fullmakten.
SV
L 96/38
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
BILAGA IV
EU-FÖRSÄKRAN OM ÖVERENSSTÄMMELSE (nr XXXX) ( 1 )
1. Produkt-, typ-, parti- eller serienummer:
2. Namn och adress på tillverkaren och, i förekommande fall, dennes representant:
3. Denna försäkran om överensstämmelse utfärdas på tillverkarens eget ansvar.
4. Föremål för försäkran (identifiera produkten så att den kan spåras):
5. Föremålet för försäkran ovan överensstämmer med den relevanta harmoniserade unionslagstiftningen:
6. Hänvisningar till de relevanta harmoniserade standarder som använts eller hänvisningar till de andra tekniska speci
fikationer enligt vilka överensstämmelsen försäkras:
7. Det anmälda organet … (namn, nummer) har utfört … (beskrivning av åtgärden) och utfärdat intyg:
8. Ytterligare information:
Undertecknat för:
(ort och datum):
(namn, befattning) (namnteckning):
SV
29.3.2014 Europeiska
unionens
officiella
tidning L
96/39
( 1 ) Det är frivilligt för tillverkaren att numrera EU-försäkran om överensstämmelse.
BILAGA V
DEL A
Upphävda direktiv och en förteckning över dess efterföljande ändringar
(se artikel 53)
Rådets direktiv 93/15/EEG
(EGT L 121, 15.5.1993, s. 20)
Europaparlamentets och rådets förordning
(EG) nr 1882/2003
(EUT L 284, 31.10.2003, s. 1)
endast punkt 13 i bilaga II
Europaparlamentets och rådets förordning
(EG) nr 219/2009
(EUT L 87, 31.3.2009, s. 109)
endast punkt 2.2 i bilagan
Europaparlamentets och rådets förordning
(EU) nr 1025/2012
(EUT L 316, 14.11.2012, s. 12)
endast artikel 26.1 b
Kommissionens direktiv 2004/57/EG
(EUT L 127, 29.4.2004, s. 73)
DEL B
Tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning och tillämpningsdatum
(se artikel 53)
Direktiv Tidsfrist
för
införlivande Datum
för
tillämpning
93/15/EEG (artiklarna 9, 10, 11, 12,
13 och 14)
30 september 1993 30
september
1993
93/15/EEG (alla övriga artiklar) 30
juni
1994 1
januari
1995
2004/57/EG 31
december
2004 31
januari
2005
SV
L 96/40
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
BILAGA VI
JÄMFÖRELSETABELL
Direktiv 93/15/EEG Direktiv
2004/57/EG Detta
direktiv
Artikel 1.1 Artikel
1.1
Artikel 1.2 Artikel
2.1
Artikel 1.3 Artikel
1.2
Artikel 1.4 Artikel
2.3–2.6,
2.8,
2.13
och
2.14
— Artikel
2.2,
2.7,
2.9–2.12
och
2.15-
2.24
Artikel 1.5 Artikel
1.3
Artikel 2.1 Artikel
3
Artikel 2.2 Artikel
4
Artikel 2.3 Artikel
22
Artikel 3 Artiklarna
4
och
5.1
— Artikel
5.2–6.8
— Artikel
6
— Artikel
7
— Artikel
8
— Artikel
9
— Artikel
10
Artikel 4.1 Artikel
19
Artikel 4.2
—
Artikel 5 Artikel
43.3
Artikel 6.1 Artikel
20
— Artikel
21
— Artiklarna
24-27
Artikel 6.2 Artiklarna
28-40
Artikel 7.1 Artiklarna
22
och
23
Artikel 7.2 Artikel
22
Artikel 7.3 Artikel
22
— Artikel
41
Artikel 8.1 Artiklarna
42
och
44
Artikel 8.2 Artikel
43
Artikel 8.3 Artikel
45
Artikel 9.1 Artikel
11.1
Artikel 9.2
—
Artikel 9.3 Artikel
11.2
Artikel 9.4 Artikel
11.3
SV
29.3.2014 Europeiska
unionens
officiella
tidning L
96/41
Direktiv 93/15/EEG Direktiv
2004/57/EG Detta
direktiv
Artikel 9.5 Artikel
11.4
Artikel 9.6 Artikel
11.6
Artikel 9.7 Artikel
11.5
Artikel 9.8 Artikel
11.7
Artikel 9.9 Artikel
11.8
Artikel 10.1 Artikel
12.1
Artikel 10.2 Artikel
12.2
Artikel 10.3 Artikel
12.3
Artikel 10.4 Artikel
12.4
Artikel 10.5 Artikel
12.5
Artikel 11 Artikel
13
Artikel 12.1 Artikel
14.1
Artikel 12.2 Artikel
14.2
Artikel 13.1 Artikel
49.1
Artikel 13.2
—
Artikel 13.3 Artiklarna
46
och
47
— Artikel
48
Artikel 13.4 Artikel
49.2–49.5
Artikel 13.5 Artiklarna
46
och
447
Artikel 14 första stycket Artikel
16
Artikel 14 andra stycket Artikel
15.1
och
15.4
Artikel 14 tredje stycket Artikel
15.2
och
15.4.
Artikel 14 fjärde stycket Artikel
15.3
Artikel 15
—
Artikel 16 Artikel
17
Artikel 17 Artikel
50
Artikel 18 Artikel
18
Artikel 19 Artiklarna
51
och
52
— Artikel
53
— Artikel
54
Artikel 20 Artikel
55
Artikel 1
—
Artikel 2
—
Artikel 3
—
Artikel 4
—
Artikel 5
—
Bilaga I Bilaga
I
Bilaga II
—
SV
L 96/42
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
Direktiv 93/15/EEG Direktiv
2004/57/EG Detta
direktiv
Bilaga I Bilaga
II
Bilaga II Bilaga
III
Bilaga III Artikel
28
Bilaga IV Artikel
22
— Bilaga
IV
— Bilaga
V
— Bilaga
VI
SV
29.3.2014 Europeiska
unionens
officiella
tidning L
96/43
UTTALANDE AV EUROPAPARLAMENTET
Europaparlamentet anser att endast om och när genomförandeakter i den mening som avses i förordning
(EU) nr 182/2011 diskuteras vid möten med kommittéer kan de sistnämnda anses vara kommittéer inom
ramen för kommittéförfarandet i den mening som avses i bilaga I till ramavtalet om förbindelserna mellan
Europaparlamentet och kommissionen. Möten med kommittéer omfattas således av punkt 15 i ramavtalet
om och när andra frågor diskuteras.
SV
L 96/44
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
Prop. 2015/16:94 Bilaga 2
Lagförslag i promemorian (Ju2015/05400/L4)
Förslag till ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor
Härigenom föreskrivs att 1, 5, 6, 16, 18, 19 och 36 §§ och rubriken närmast efter 5 § lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
Denna lag gäller hantering, överföring och import av brandfarliga och explosiva varor samt sådana förberedande åtgärder som behövs med hänsyn till brand- och explosionsrisken samt konsekvenserna av en brand eller en explosion.
Denna lag gäller hantering, överföring, import och export av brandfarliga och explosiva varor samt sådana förberedande och efterföljande åtgärder som behövs med hänsyn till brand- och explosionsrisken samt konsekvenserna av en brand eller en explosion.
Lagens syfte är att hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av brandfarliga eller explosiva varor. Lagen ska även förebygga obehörigt förfarande med varorna.
5 §
I denna lag avses med
1. hantering: tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, transport, användning, omhändertagande, återvinning, destruktion, saluförande, underhåll, överlåtelse och därmed jämförliga förfaranden.
2. överföring: varje fysisk förflyttning inom Sverige eller till Sverige från land som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller land som enligt avtal med Europeiska unionen utgör en del av Europeiska unionens inre marknad för varor. Förflyttning inom en och samma anläggning utgör dock inte överföring.
3. import: införsel till Sverige från annat land än land som ingår i EES eller land som enligt avtal med Europeiska unionen utgör en del av Europeiska unionens inre marknad för varor.
4. export: utförsel från Sverige till annat land än land som ingår i EES eller land som enligt avtal med Europeiska unionen utgör en del av Europeiska unionens inre marknad för varor.
81
Prop. 2015/16:94 Bilaga 2
Krav vid hantering, överföring
och import av brandfarliga och
explosiva varor
Krav vid hantering, överföring,
import och export
av
brandfarliga och explosiva varor
6 §
Den som hanterar, överför eller importerar brandfarliga eller explosiva varor ska vidta de åtgärder och de försiktighetsmått som behövs för att hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av varorna samt för att förebygga obehörigt förfarande med varorna.
Den som hanterar, överför, importerar eller exporterar brandfarliga eller explosiva varor ska vidta de åtgärder och de försikgtighetsmått som behövs för att hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av varorna samt för att förebygga obehörigt förfarande med varorna.
16 §
Den som hanterar, överför eller importerar explosiva varor och den som yrkesmässigt eller i större mängd hanterar brandfarliga varor ska ha tillstånd till det.
Den som hanterar, överför, importerar eller exporterar explosiva varor och den som yrkesmässigt eller i större mängd hanterar brandfarliga varor ska ha tillstånd till det.
Tillstånd enligt denna lag behövs inte för hantering av brandfarliga varor som avser transport i sådan rörledning för vilken koncession har meddelats enligt lagen (1978:160) om vissa rörledningar eller enligt naturgaslagen (2005:403). Verksamheten ska dock uppfylla kraven för tillståndspliktig verksamhet enligt denna lag.
18 §
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska pröva frågor om tillstånd till explosiva varor som avser
1. tillverkning, bearbetning, behandling, destruktion, underhåll och återvinning,
2. annan hantering som sker i anslutning till sådan hantering som nämns i 1,
3. gränsöverskridande överföring,
4. import, och
5. sådan hantering som Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Fortifikationsverket behöver ha tillstånd till.
4. import,
5. export, och
6. sådan hantering som Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Fortifikationsverket behöver ha tillstånd till.
Frågor om tillstånd till hantering och överföring av explosiva varor i övriga fall ska prövas av den kommun där varorna ska hanteras. Gäller frågan förvaring i flyttbart förråd och ska förvaringen ske i mer än en kommun, ska frågan prövas av den kommun där sökanden är bosatt eller där verksamheten huvudsakligen ska bedrivas.
Prop. 2015/16:94 Bilaga 2
19 §
Tillståndsmyndigheten ska pröva om den som söker tillstånd och dess föreståndare, om föreståndaren ska godkännas enligt 9 §, har förutsättningar för att hantera, överföra och importera brandfarliga och explosiva varor i enlighet med lagen och de föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen.
Tillståndet ska begränsas till viss tid och innehålla de villkor som behövs för att hanteringen, överföringen eller importen ska ske i enlighet med 1 § andra stycket.
Tillståndsmyndigheten ska pröva om den som söker tillstånd och dess föreståndare, om föreståndaren ska godkännas enligt 9 §, har förutsättningar för att hantera, överföra, importera och exportera brandfarliga och explosiva varor i enlighet med lagen och de föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen.
Tillståndet ska begränsas till viss tid och innehålla de villkor som behövs för att hanteringen, överföringen, importen eller exporten ska ske i enlighet med
1 § andra stycket.
Om det finns särskilda skäl med hänsyn till brand- eller explosionsrisken samt konsekvenserna av en brand eller en explosion, får tillståndsmyndigheten besluta om nya eller ändrade villkor för tillståndet.
36 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
1. vilka varor som på grund av sina egenskaper eller sin sammansättning eller av annan orsak ska anses utgöra brandfarliga eller explosiva varor,
2. klassificering av brandfarliga och explosiva varor,
3. brandfarliga och explosiva varors egenskaper och utförande,
4. undantag från lagens tillämpning i fråga om viss vara eller viss hantering, överföring och import,
4. undantag från lagens tillämpning i fråga om viss vara eller viss hantering, överföring, import och export,
5. åtgärder och försiktighetsmått som anges i 6 §,
6. utredning som anges i 7 §,
7. kompetens som anges i 8 §,
8. föreståndare som anges i 9 §,
9. byggnad, annan anläggning och anordning som anges i 10 § samt att sådan byggnad, anläggning och anordning inte får användas, saluhållas eller säljas om den inte efter kontroll genom teknisk provning, besiktning eller annan undersökning har befunnits vara betryggande från skyddssynpunkt,
10. förvaring och förpackning som anges i 11 §, 11. godkännande som anges i 12 §, 12. vad som ska förstås med plastiska sprängämnen som anges i 13 § samt om hur sådan märkning med spårämne ska ske,
13. information som anges i 14 §, 14. hantering av frågor om tillstånd, 15. att hantering, överföring eller import av en brandfarlig eller
15. att hantering, överföring, import eller export av en brand-
83
Prop. 2015/16:94 Bilaga 2
explosiv vara ska vara förbjuden, om ett sådant förbud är av särskild betydelse med hänsyn till brand- eller explosionsrisken samt konsekvenserna av en brand eller en explosion, och
farlig eller explosiv vara ska vara förbjuden, om ett sådant förbud är av särskild betydelse med hänsyn till brand- eller explosionsrisken samt konsekvenserna av en brand eller en explosion, och
16. avgifternas storlek enligt denna lag. Kommunen får meddela föreskrifter om avgifternas storlek enligt denna lag när det gäller den egna verksamheten.
Denna lag träder i kraft den 20 april 2016.
Prop. 2015/16:94 Bilaga 3
Förteckning över remissinstanserna
Efter remiss har yttrande över promemorian lämnats av Riksdagens ombudsmän, Göta hovrätt, Kammarrätten i Stockholm, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Kustbevakningen, Statens haverikommission, Inspektionen för strategiska produkter (ISP), Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac), Kommerskollegium, Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Tullverket, Konsumentverket, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Trafikverket, Transportstyrelsen, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Jordbruksverket, Konkurrensverket, Arbetsmiljöverket, Lantbrukarnas Riksförbund, Förbundet Sveriges Hamnar, Kompetenscentrum Energetiska Material (KCEM), M & R Konsulten, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige AB (tidigare Plast- & Kemiföretagen) och Sveriges Åkeriföretag.
Arbetsgivarverket, Regelrådet, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Landsorganisationen (LO), Energigas Sverige och Avfall Sverige har avstått från att yttra sig.
Följande remissinstanser har inte hörts av: Svenskt Näringsliv, Företagarna, Svenska Petroleum och Biodrivmedelinstitutet, Brandskyddsföreningen, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Näringslivets Regelnämnd, Internationella Kemikaliesekretariatet, RagnSells, Sveriges Fyrverkeribranschförbund, Sveriges Färgfabrikanters Förening och Swedish Standard Institute (SIS).
85
Prop. 2015/16:94 Bilaga 4
Lagrådsremissens lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor
Härigenom föreskrivs2 att 1, 5, 6, 16, 18, 19 och 36 §§ och rubriken närmast efter 5 § lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
Denna lag gäller hantering, överföring och import av brandfarliga och explosiva varor samt sådana förberedande åtgärder som behövs med hänsyn till brand- och explosionsrisken samt konsekvenserna av en brand eller en explosion.
Denna lag gäller hantering, överföring, import och export av brandfarliga och explosiva varor och sådana förberedande och efterföljande åtgärder som behövs med hänsyn till brand- och explosionsrisken och konsekvenserna av en brand eller en explosion.
Lagens syfte är att hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av brandfarliga eller explosiva varor. Lagen ska även förebygga obehörigt förfarande med varorna.
5 §
I denna lag avses med
1. hantering: tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, transport, användning, omhändertagande, återvinning, destruktion, saluförande, underhåll, överlåtelse och därmed jämförliga förfaranden.
2. överföring: varje fysisk förflyttning inom Sverige eller till Sverige från land som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller land som enligt avtal med Europeiska unionen utgör en del av Europeiska unionens inre marknad för varor. Förflyttning inom en och samma anläggning utgör dock inte överföring.
3. import: införsel till Sverige från annat land än land som ingår i EES eller land som enligt avtal med Europeiska unionen utgör en del av Europeiska unionens inre marknad för varor.
4. export: utförsel från Sverige till annat land än land som ingår i EES eller land som enligt avtal
2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/28/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden och övervakning av explosiva varor för civilt bruk (omarbetning).
Prop. 2015/16:94 Bilaga 4
med Europeiska unionen utgör en del av Europeiska unionens inre marknad för varor.
Krav vid hantering, överföring
och import av brandfarliga och
explosiva varor
Krav vid hantering, överföring, import
eller export
av
brandfarliga och explosiva varor
6 §
Den som hanterar, överför eller importerar brandfarliga eller explosiva varor ska vidta de åtgärder och de försiktighetsmått som behövs för att hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av varorna samt för att förebygga obehörigt förfarande med varorna.
Den som hanterar, överför, importerar eller exporterar brandfarliga eller explosiva varor ska vidta de åtgärder och de försiktighetsmått som behövs för att hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av varorna och för att förebygga obehörigt förfarande med varorna.
Detsamma gäller den som utan att hantera en explosiv vara tillhandhåller en sådan på marknaden.
16 §
Den som hanterar, överför eller importerar explosiva varor och den som yrkesmässigt eller i större mängd hanterar brandfarliga varor ska ha tillstånd till det.
Den som hanterar, överför, importerar eller exporterar explosiva varor och den som yrkesmässigt eller i större mängd hanterar brandfarliga varor ska ha tillstånd till det.
Tillstånd enligt denna lag behövs inte för hantering av brandfarliga varor som avser transport i sådan rörledning för vilken koncession har meddelats enligt lagen (1978:160) om vissa rörledningar eller enligt naturgaslagen (2005:403). Verksamheten ska dock uppfylla kraven för tillståndspliktig verksamhet enligt denna lag.
18 §
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska pröva frågor om tillstånd till explosiva varor som avser
1. tillverkning, bearbetning, behandling, destruktion, underhåll och återvinning,
2. annan hantering som sker i anslutning till sådan hantering som nämns i 1,
3. gränsöverskridande överföring,
4. import, och
5. sådan hantering som Försvarsmakten, Försvarets mate-
4. import,
5. export, och
6. sådan hantering som Försvarsmakten, Försvarets mate-
87
Prop. 2015/16:94 Bilaga 4
rielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Fortifikationsverket behöver ha tillstånd till.
rielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Fortifikationsverket behöver ha tillstånd till.
Frågor om tillstånd till hantering och överföring av explosiva varor i övriga fall ska prövas av den kommun där varorna ska hanteras. Gäller frågan förvaring i flyttbart förråd och ska förvaringen ske i mer än en kommun, ska frågan prövas av den kommun där sökanden är bosatt eller där verksamheten huvudsakligen ska bedrivas.
19 §
Tillståndsmyndigheten ska pröva om den som söker tillstånd och dess föreståndare, om föreståndaren ska godkännas enligt 9 §, har förutsättningar för att hantera, överföra och importera brandfarliga och explosiva varor i enlighet med lagen och de föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen.
Tillståndet ska begränsas till viss tid och innehålla de villkor som behövs för att hanteringen, överföringen eller importen ska ske i enlighet med 1 § andra stycket.
Tillståndsmyndigheten ska pröva om den som söker tillstånd och dess föreståndare, om föreståndaren ska godkännas enligt 9 §, har förutsättningar för att hantera, överföra, importera eller exportera brandfarliga och explosiva varor i enlighet med lagen och de föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen.
Tillståndet ska begränsas till viss tid och innehålla de villkor som behövs för att hanteringen, överföringen, importen eller exporten ska ske i enlighet med
1 § andra stycket.
Om det finns särskilda skäl med hänsyn till brand- eller explosionsrisken samt konsekvenserna av en brand eller en explosion, får tillståndsmyndigheten besluta om nya eller ändrade villkor för tillståndet.
36 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
1. vilka varor som på grund av sina egenskaper eller sin sammansättning eller av annan orsak ska anses utgöra brandfarliga eller explosiva varor,
2. klassificering av brandfarliga och explosiva varor,
3. brandfarliga och explosiva varors egenskaper och utförande,
4. undantag från lagens tillämpning i fråga om viss vara eller viss hantering, överföring och import,
4. undantag från lagens tillämpning i fråga om viss vara eller viss hantering, överföring, import eller export,
5. åtgärder och försiktighetsmått som anges i 6 §,
6. utredning som anges i 7 §,
7. kompetens som anges i 8 §,
8. föreståndare som anges i 9 §,
9. byggnad, annan anläggning och anordning som anges i 10 § samt att sådan byggnad, anläggning och anordning inte får användas, saluhållas eller säljas om den inte efter kontroll genom teknisk provning, besiktning eller annan undersökning har befunnits vara betryggande från skyddssynpunkt,
Prop. 2015/16:94 Bilaga 4
10. förvaring och förpackning som anges i 11 §, 11. godkännande som anges i 12 §, 12. vad som ska förstås med plastiska sprängämnen som anges i 13 § samt om hur sådan märkning med spårämne ska ske,
13. information som anges i 14 §, 14. hantering av frågor om tillstånd, 15. att hantering, överföring eller import av en brandfarlig eller explosiv vara ska vara förbjuden, om ett sådant förbud är av särskild betydelse med hänsyn till brand- eller explosionsrisken samt konsekvenserna av en brand eller en explosion, och
15. att hantering, överföring, import eller export av en brandfarlig eller explosiv vara ska vara förbjuden, om ett sådant förbud är av särskild betydelse med hänsyn till brand- eller explosionsrisken och till konsekvenserna av en brand eller en explosion, och
16. avgifternas storlek enligt denna lag.
Kommunen får meddela föreskrifter om avgifternas storlek enligt denna lag när det gäller den egna verksamheten.
En kommun får meddela föreskrifter om avgifternas storlek enligt denna lag när det gäller den egna verksamheten.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.
89
Prop. 2015/16:94 Bilaga 5
Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-01-13
Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Agneta Bäcklund.
Genomförande av det omarbetade direktivet om explosiva varor
Enligt en lagrådsremiss den 17 december 2015 (Justitiedepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor.
Förslaget har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunniga Emma Sjöberg.
Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.
Justitiedepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 februari 2016
Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Romson, Wallström, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Persson, Bucht, Hellmark Knutsson, Regnér, Andersson, Ygeman, Bolund, Kaplan, Damberg, Bah Kuhnke, Strandhäll, Fridolin, Wikström, Hadzialic
Föredragande: statsrådet Ygeman
Regeringen beslutar proposition Genomförande av det omarbetade direktivet om explosiva varor
91
Rättsdatablad
Författningsrubrik Bestämmelser som inför, ändrar, upphäver eller upprepar ett normgivningsbemyndigande
Celexnummer för bakomliggande EUregler
Lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarlig och explosiva varor
36 § 32014L0028