Prop. 2018/19:119

Åtgärder som underlättar för brittiska medborgare i Sverige vid ett avtalslöst brexit

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 25 april 2019

Stefan Löfven

Morgan Johansson (Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Förenade kungariket anmälde den 29 mars 2017 sin avsikt att träda ut ur EU. Ett utträdesavtal har förhandlats fram men godkännandeprocessen har ännu inte slutförts. Det finns en risk att Förenade kungariket lämnar EU utan att ett sådant avtal har godkänts. I propositionen lämnas förslag som syftar till att motverka vissa följder av ett avtalslöst utträde för de brittiska medborgare och deras familjer som har bott i Sverige före utträdet.

I propositionen föreslås att regeringen ska få meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för en utlänning som är brittisk medborgare och för familjemedlemmar till en sådan utlänning. Det föreslås också att regeringen ska få meddela föreskrifter om att ansökningar om arbetstillstånd ska få bifallas efter inresan i Sverige för denna grupp. Bemyndigandena möjliggör bl.a. föreskrifter som innebär att de brittiska medborgare och familjemedlemmar som vill fortsätta att bo och arbeta i Sverige efter Förenade kungarikets utträde ur EU ska få beviljas uppehållsoch arbetstillstånd även om de redan befinner sig i Sverige. Därutöver föreslås en anpassning av bestämmelserna om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning, som tydliggör att bl.a. brittiska medborgare får rätt att tillgodoräkna sig tid som de har varit lagligen bosatta i Sverige med uppehållsrätt vid en ansökan om ställning som varaktigt bosatt.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 juli 2019.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716).

2. Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Härigenom föreskrivs1 i fråga om utlänningslagen (2005:716)

dels att nuvarande 6 kap. 8 § ska betecknas 6 kap. 9 §,

dels att 5 kap. 23 § och 5 a kap. 1 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 6 kap. 8 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

23 §2

Regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för studier eller besök.

Regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för en utlänning som slutfört en högskoleutbildning för vilken uppehållstillstånd för studier beviljats och för hans eller hennes familjemedlemmar.

Regeringen får meddela föreskrifter om att en ansökan om uppehållstillstånd får bifallas om det följer av en överenskommelse med en främmande stat.

Regeringen får meddela föreskrifter om när uppehållstillstånd får ges till en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat och till anhöriga till en sådan utlänning.

Regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för forskning och för medföljande familjemedlemmar till en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd för forskning.

Regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för familjemedlemmar till en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd för arbete, studier eller näringsverksamhet.

Regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för en utlänning som är medborgare i Förenade kungariket och för familjemedlemmar till en sådan utlänning.

5 a kap.

1 §3

En ansökan från en utlänning om En ansökan från en utlänning om ställning som varaktigt bosatt i ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska beviljas om sökanden Sverige ska beviljas om sökanden de senaste fem åren utan avbrott har de senaste fem åren utan avbrott har vistats i Sverige med uppehållstillstånd.

1 Jfr rådets direktiv 2003/109/EG om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/51/EU. 2 Senaste lydelse 2014:777. 3 Senaste lydelse 2017:22.

vistats i Sverige med uppehålls- Prop. 2018/19:119 tillstånd eller på annan grund som lagligen bosatt.

Vid beräkningen av vistelsetiden för en sökande som har flyktingstatusförklaring enligt 4 kap. 3 § eller alternativ skyddsstatusförklaring enligt 4 kap. 3 a § första stycket, räknas även tiden mellan den dag då ansökan om asyl eller ansökan om ny prövning gavs in och den dag då asyl beviljades.

Vid beräkningen av vistelsetiden ska vistelse i Sverige av tillfälliga skäl eller för studier inte räknas.

Vistelse utanför Sverige under kortare tid än sex månader i följd och inte mer än tio månader sammanlagt under femårsperioden ska inte anses vara avbrott i vistelsen.

6 kap.

8 §

Regeringen får meddela föreskrifter om att en ansökan om arbetstillstånd får bifallas även efter inresan i Sverige om ansökan görs av en utlänning som är medborgare i Förenade kungariket eller av familjemedlemmar till en sådan utlänning.

Denna lag träder i kraft den 15 juli 2019.

3. Ärendet och dess beredning

Den 29 mars 2017 anmälde Förenade kungariket till Europeiska rådet landets avsikt att utträda ur Europeiska unionen (EU) och Euratom i enlighet med artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). Därmed inleddes den tvåårsfrist för förhandlingar om utträdet som föreskrivs i artikeln. Förenade kungariket skulle i enlighet med detta ha utträtt ur EU kl. 0.00 den 30 mars 2019. Europeiska rådet har dock, i samförstånd med Förenade kungariket, beslutat att förlänga denna tidsfrist.

Förhandlingar mellan Förenade kungariket och EU har resulterat i ett överenskommet utträdesavtal (utträdesavtalet, se EUT 66 I, 19.2.2019, s. 1). Med hänsyn till att godkännandeprocessen av utträdesavtalet ännu inte har slutförts finns det en tydlig risk att Förenade kungariket lämnar EU utan att ett utträdesavtal mellan parterna finns på plats, varför regeringen bedömer att nödvändiga och alternativa beredskapsåtgärder krävs. Vid utträdet blir Förenade kungariket ett tredjeland. Om utträdesavtalet träder i kraft inleds en övergångsperiod som löper från och med utträdesdagen fram till och med den 31 december 2020 med möjlighet till förlängning, som längst till utgången av 2022. Under denna tid kommer Förenade kungariket att i praktiken fortsätta att fungera som en medlemsstat men inte delta i EU:s institutioner eller i beslutsfattandet. Om Förenade kungariket lämnar EU utan utträdesavtal kommer landet från och med utträdestidpunkten omedelbart att betraktas som ett tredjeland.

Omsorgen om enskilda som nyttjat sin rätt som EU-medborgare att arbeta och bosätta sig i en annan medlemsstat är en viktig del av regeringens beredskapsåtgärder. Arbetet sker samordnat med EUkommissionen och övriga medlemsstater. Av de omkring 20 000 medborgare i Förenade kungariket (brittiska medborgare) som i dag är bosatta i Sverige kan de flesta antas vara det med stöd av EU-rättens regler om uppehållsrätt. För dessa skulle ett avtalslöst utträde kunna medföra särskilt kännbara konsekvenser genom att deras rätt att bo och arbeta i landet upphör.

Kommissionen har i ett beredskapsmeddelande bl.a. angett att perioder av laglig vistelse som en brittisk medborgare har haft i en medlemsstat bör betraktas som perioder av laglig bosättning enligt rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning (direktivet om varaktigt bosatta) (se COM [2018] 880 final). Direktivet genomfördes i svensk rätt genom författningsändringar som trädde i kraft den 30 april 2006. Direktivet ändrades genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/51/EU av den 11 maj 2011 (ändringsdirektivet) i syfte att utöka dess räckvidd till att omfatta även personer som beviljats internationellt skydd. Lagstiftning med anledning av ändringsdirektivet trädde i kraft den 1 maj 2014. Ytterligare ändringar med anledning av en uppföljning av genomförandet i svensk rätt trädde i kraft den 1 mars 2017. Direktivet om varaktigt bosatta och ändringsdirektivet finns i bilaga 1 och 2.

I syfte att mildra de allvarligaste följderna av ett avtalslöst utträde för Prop. 2018/19:119 den aktuella gruppen och mot bakgrund av kommissionens ståndpunkt har promemorian Åtgärder som underlättar för brittiska medborgare i Sverige vid ett avtalslöst brexit utarbetats inom Justitiedepartementet. En sammanfattning av promemorian och dess lagförslag finns i bilaga 3 och 4. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5. Promemorian och remissyttrandena finns tillgängliga i Justitiedepartementet (Ju2019/00097/L7).

Promemorians förslag om ett tillfälligt undantag från kraven på uppehålls- och arbetstillstånd för vissa brittiska medborgare och deras familjemedlemmar till följd av Förenade kungarikets utträde ur EU har genomförts genom beslut om förordningsändringar den 7 mars 2019 (SFS 2019:111 och 2019:112).

Propositionen innehåller regeringens överväganden och förslag med anledning av lagförslagen i promemorian.

Vissa remissinstanser framför synpunkter som inte har en direkt koppling till nu aktuella lagförslag, bl.a. på konsekvenser av brexit inom andra områden. De synpunkterna beaktas inte inom ramen för detta lagstiftningsärende.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 28 mars 2019 att inhämta Lagrådets yttrande över det lagförslag som finns i bilaga 6. Lagrådets yttrande finns i bilaga 7. Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran. I förhållande till lagrådsremissen har en språklig ändring gjorts i 5 a kap. 1 § första stycket utlänningslagen (2005:716).

4. Konsekvenser av ett avtalslöst utträde för brittiska medborgare och deras familjemedlemmar

Brittiska medborgare kommer att omfattas av ett nytt regelverk

Så länge Förenade kungariket är medlem i EU omfattas brittiska medborgare av EU-rättens regler om fri rörlighet, som ger en omfattande rätt att resa in i, vistas och arbeta i Sverige och i andra EU-medlemsstater. När Förenade kungariket lämnar EU kommer brittiska medborgare att i stället omfattas av det regelverk som gäller för tredjelandsmedborgare, om inget annat bestäms. I det följande redogörs det kort för de regler som gäller för brittiska medborgare i fråga om deras rätt att vistas och arbeta i Sverige i egenskap av unionsmedborgare och därefter för vad som kommer att gälla för brittiska medborgare och deras familjemedlemmar enligt regelverket för tredjelandsmedborgare.

Reglerna om uppehållsrätt för EES-medborgare

Förutsättningarna för EES-medborgare, till vilka unionsmedborgare räknas, och deras familjemedlemmar att uppehålla sig i Sverige eller en

Prop. 2018/19:119 annan medlemsstat har sin huvudsakliga grund i det s.k.

rörlighetsdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier), som har införlivats i svensk rätt bl.a. genom reglerna om uppehållsrätt i 3 a kap. utlänningslagen och 3 a kap. utlänningsförordningen (2006:97).

En EES-medborgare har rätt att vistas i Sverige i högst tre månader utan att det ställs några andra krav än att personen kan identifiera sig med pass eller annan id-handling som uppfyller vissa krav.

En EES-medborgare har också rätt att vistas i Sverige i mer än tre månader utan uppehållstillstånd, under förutsättning att han eller hon uppfyller kraven för uppehållsrätt. För att ha uppehållsrätt krävs enligt 3 a kap. 3 § utlänningslagen att EES-medborgaren är arbetstagare eller egenföretagare i Sverige eller arbetssökande med en verklig möjlighet att få en anställning. Uppehållsrätt har också en studerande som är inskriven vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige och som har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning samt heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige. Uppehållsrätt har även en EES-medborgare som har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige.

Även EES-medborgarens familjemedlemmar, som kan vara tredjelandsmedborgare, kan ha uppehållsrätt (3 a kap. 4 § utlänningslagen). Med familjemedlem avses en utlänning som följer med eller i Sverige ansluter sig till EES-medborgaren och som är make eller sambo till EESmedborgaren, släkting i rakt nedstigande led till EES-medborgaren eller till hans eller hennes make eller sambo, om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning eller är under 21 år, eller släkting i rakt uppstigande led till EES-medborgaren eller till hans eller hennes make eller sambo om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning. Andra familjemedlemmar till EES-medborgaren kan också ha uppehållsrätt, om familjemedlemmen i det land han eller hon kommit från är beroende av EES-medborgaren för sin försörjning, ingår i EESmedborgarens hushåll eller om det av allvarliga hälsoskäl absolut krävs att EES-medborgaren tar hand om familjemedlemmen personligen (3 a kap. 2 § utlänningslagen).

Uppehållsrätten består så länge villkoren är uppfyllda (3 a kap. 5 § utlänningslagen). Såväl EES-medborgare som deras familjemedlemmar kan dock under vissa förutsättningar behålla sin uppehållsrätt vid ändrade förhållanden, t.ex. vid ofrivillig arbetslöshet eller, för familjemedlemmars del, om EES-medborgaren avlider eller lämnar landet.

En EES-medborgare som har vistats lagligt i Sverige utan avbrott under minst fem år har enligt 3 a kap. 6 § utlänningslagen permanent uppehållsrätt. Även familjemedlemmar som inte själva är EESmedborgare kan ha permanent uppehållsrätt (3 a kap. 7 § utlänningslagen). Permanent uppehållsrätt kan endast upphöra om EES-medborgaren eller familjemedlemmen har vistats utanför Sverige i mer än två på varandra följande år.

Kravet på uppehållstillstånd gäller alltså inte för en utlänning som har Prop. 2018/19:119 uppehållsrätt (2 kap. 8 b § utlänningslagen). EES-medborgare och deras familjemedlemmar har rätt att vistas och arbeta i Sverige utan föregående prövning av någon myndighet och utan stöd av någon tillståndshandling. Möjlighet finns dock att ansöka om uppehållstillstånd enligt nationell rätt om personen i fråga vill göra det (se prop. 2005/06:77 s. 57–58). Vid en ansökan om uppehållstillstånd är EES-medborgare och deras familjemedlemmar undantagna från villkoret att en ansökan endast får bifallas före inresan i landet (4 kap. 17 § utlänningsförordningen).

Regelverket för tredjelandsmedborgare

En utlänning som varken är unionsmedborgare eller EES-medborgare behöver inte något uppehållstillstånd vid vistelser i Sverige upp till tre månader. Däremot behöver han eller hon i många fall visering för att ha rätt att resa in i landet. Viseringar för kortare vistelser regleras i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex för viseringar (viseringskodex). Brittiska medborgare kommer även efter Förenade kungarikets utträde ur EU att kunna resa viseringsfritt till Sverige för vistelser upp till tre månader (se Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/592 av den 10 april 2019 om ändring av förordning (EU) 2018/1806 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav, med avseende på Förenade kungarikets utträde ur unionen).

För vistelser som är längre än tre månader krävs det som huvudregel att utlänningen har ett uppehållstillstånd. För det fall utlänningen ska arbeta i Sverige på grund av anställning här eller utomlands krävs det som regel även arbetstillstånd (2 kap.5 och 7 §§utlänningslagen). Uppehållstillstånd kan ges för viss tid (tidsbegränsat uppehållstillstånd) eller utan tidsbegränsning (permanent uppehållstillstånd). Arbetstillstånd ges för viss tid. Uppehålls- och arbetstillstånd ska som huvudregel ha sökts och beviljats före inresan i Sverige (5 kap. 18 § och 6 kap. 4 §utlänningslagen). Från denna huvudregel finns dock flera undantag. Beslut om uppehålls- och arbetstillstånd fattas i regel av Migrationsverket.

Uppehållstillstånd kan beviljas på olika grunder, bl.a. på grund av anknytning, arbete, studier eller om utlänningen har sin försörjning ordnad på annat sätt.

Uppehållstillstånd på grund av anknytning kan bl.a. beviljas en make, sambo eller ett barn till någon som är bosatt eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige. Uppehållstillstånd får också beviljas den som är förälder till och vårdnadshavare för ett barn som är bosatt i Sverige och som sammanbor med barnet samt andra nära anhöriga till någon som är bosatt eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige om de ingått i samma hushåll och det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan släktingarna som fanns redan i hemlandet. Om det finns synnerliga skäl får uppehållstillstånd även beviljas en utlänning som på annat sätt har särskild anknytning till Sverige (5 kap.3 och 3 a §§utlänningslagen).

Prop. 2018/19:119 Uppehållstillstånd på grund av arbete kräver ett arbetstillstånd. Arbetstillstånd kan beviljas en utlänning som har erbjudits en anställning under förutsättning att anställningen gör det möjligt för personen att försörja sig, att anställningsvillkoren inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller branschpraxis samt att rekryteringsförfarandet är förenligt med Sveriges åtaganden inom EU (6 kap. 2 § utlänningslagen). Arbetstillstånd får också ges den som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på en annan grund än för arbete (6 kap. 3 § utlänningslagen).

För vissa kategorier av arbetstagare finns kombinerade uppehålls- och arbetstillstånd (6 a–c kap. utlänningslagen).

Uppehållstillstånd för studier ska beviljas en utlänning som har för avsikt att studera i Sverige och som har antagits till högskoleutbildning om han eller hon har sin försörjning under studietiden och sin återresa tryggad och har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige. Utlänningen får dock inte utgöra ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsa (4 kap. 5 § utlänningsförordningen). Uppehållstillstånd kan även beviljas för forskning (4 kap. 7 a § utlänningsförordningen). Nya regler för bl.a. studerande och forskare kommer att gälla när student- och forskardirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/801 av den 11 maj 2016 om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier, praktik, volontärarbete, deltagande i elevutbytesprogram eller utbildningsprojekt och för au pair-arbete) genomförs i Sverige (jfr Ds 2018:37).

Även en utlänning som har sin försörjning ordnad på annat sätt än genom anställning kan beviljas uppehållstillstånd (5 kap. 5 § utlänningslagen). De personer som främst är avsedda att omfattas av denna bestämmelse är egna företagare och fria yrkesutövare samt pensionärer som önskar bosätta sig på sin fritidsfastighet (se prop. 2004/05:170 s. 279).

Utöver bestämmelserna om uppehålls- och arbetstillstånd finns särskilda bestämmelser om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning. Enligt direktivet om varaktigt bosatta har en tredjelandsmedborgare som under de senaste fem åren varit lagligen och oavbrutet bosatt inom en medlemsstats territorium möjlighet att beviljas ställning som varaktigt bosatt i den medlemsstaten. Bestämmelser om ställning som varaktigt bosatt finns för svensk del huvudsakligen i 5 a kap. utlänningslagen. Den som har beviljats ställning som varaktigt bosatt får ett s.k. EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta och ett permanent uppehållstillstånd i Sverige.

5. Åtgärder för att mildra följderna av ett avtalslöst utträde

5.1. Åtgärder bör vidtas för att mildra de allvarligaste följderna av utträdet för enskilda

Regeringens bedömning: För de brittiska medborgare och deras familjemedlemmar som, vid Förenade kungarikets utträde ur EU, vistas i Sverige med stöd av reglerna om uppehållsrätt bör det vidtas vissa åtgärder för att mildra de allvarligaste följderna om Förenade kungariket lämnar EU utan ett utträdesavtal.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte några invändningar mot bedömningen. Några remissinstanser, bl.a. Chalmers tekniska högskola AB, Kammarrätten i Stockholm och Svenskt Näringsliv, befarar att de nuvarande detaljerade bestämmelserna om uppehålls- och arbetstillstånd kan medföra problem för den berörda gruppen. Några remissinstanser, bl.a. Arbetsgivarverket och Migrationsverket, anser att det är angeläget att regeringen snarast återkommer i frågan om vilket regelverk som ska gälla för de brittiska medborgarna på sikt. Även

Chalmers tekniska högskola AB tar upp frågan om möjligheten till uppehållstillstånd och Sveriges universitetslärare och forskare (SULF) anser bl.a. att bestämmelsen om permanent uppehållstillstånd i 5 kap. 5 § utlänningslagen bör ses över.

Skälen för regeringens bedömning: Efter Förenade kungarikets utträde ur EU kommer unionsrätten, däribland reglerna om uppehållsrätt, i princip att upphöra att vara tillämplig på brittiska medborgare och deras familjemedlemmar. Vid ett avtalslöst utträde gäller detta redan från och med tidpunkten för utträdet. De brittiska medborgare och deras familjemedlemmar som vistas och arbetar i Sverige med stöd av reglerna om uppehållsrätt kan därför komma att drabbas hårt av ett avtalslöst utträde, eftersom en sådan situation innebär att deras rätt att vistas och arbeta i landet upphör från en dag till en annan om inga åtgärder vidtas. I många fall har dessa personer bott en längre tid i Sverige och hunnit få en stark anknytning till landet. Det har för dem inte heller varit möjligt att, vid tidpunkten för beslutet att flytta till Sverige, förutse att rätten att vistas och arbeta i landet skulle komma att förändras.

Det är första gången en medlemsstat lämnar EU och om detta görs utan ett avtal som närmare reglerar formerna för utträdet innebär det svåra och oförutsebara konsekvenser för enskilda. Kommissionen har i sina beredskapsmeddelanden från den 13 november och 19 december 2018 (se COM [2018] 880 final och COM [2018] 890 final) angett att medlemsstaterna behöver ha ett generöst förhållningssätt i fråga om de brittiska medborgare som redan är bosatta i medlemsstaterna och har förutsatt att Förenade kungariket kommer att ha motsvarande förhållningssätt. Kommissionen har också uppmanat medlemsstaterna att vidta åtgärder som innebär att brittiska medborgare och deras

Prop. 2018/19:119 familjemedlemmar som vid utträdet uppehåller sig lagligt i en medlemsstat

ska kunna fortsätta att vistas lagligt i den medlemsstaten utan avbrott (se COM [2018] 890 final). Av dessa anledningar bör det vidtas åtgärder som mildrar de allvarligaste följderna av utträdet för denna grupp. Åtgärderna bör däremot inte omfatta de brittiska medborgare som inte har uppehållsrätt i Sverige vid utträdet. Särskilda överväganden kan dock göras när det gäller barn till brittiska medborgare.

Av det utträdesavtal som förhandlats fram mellan EU och Förenade kungariket framgår bl.a. att de berörda medborgarna under en övergångsperiod ska behålla sina rättigheter och ha möjlighet att fortsätta att nyttja den fria rörligheten på samma sätt som tidigare. Det kan antas att många av dem som berörs av utträdet har utgått från att en sådan övergångsperiod ska komma att gälla och anpassat sig efter det. De åtgärder som vidtas för att mildra följderna av ett utträde utan avtal bör därför syfta till att man, i möjligaste mån, ger brittiska medborgare möjlighet att anpassa sig till situationen genom att man ger dem en rätt att under en viss tid efter utträdet fortsätta att bo och arbeta i Sverige under liknande förutsättningar som tidigare.

Som ett första steg och för att lösa den akuta situationen för de brittiska medborgare och de familjemedlemmar som vid ett avtalslöst utträde vistas i Sverige med uppehållsrätt beslutade regeringen den 7 mars 2019 förordningen (2019:111) om ett tillfälligt undantag från kraven på uppehålls- och arbetstillstånd för vissa brittiska medborgare och deras familjemedlemmar. Förordningen innehåller undantag från kraven på uppehålls- och arbetstillstånd för de brittiska medborgare och deras familjemedlemmar som dagen före utträdet hade rätt att vistas och arbeta i Sverige till följd av Förenade kungarikets medlemskap i EU.

Förordningen om ett tillfälligt undantag från kraven på uppehålls- och arbetstillstånd för vissa brittiska medborgare och deras familjemedlemmar innebär en tillfällig lösning som inte är avsedd att ersätta det befintliga systemet med uppehålls- och arbetstillstånd. Utgångspunkten är att de brittiska medborgarna på sikt kommer att behöva ha ett uppehålls- och arbetstillstånd för att få vistas och arbeta i Sverige, såvida de inte har sökt och beviljats svenskt medborgarskap. Undantaget från kraven på uppehålls- och arbetstillstånd har därför begränsats i tid. Regeringen har bedömt att ett år bör vara tillräckligt lång tid för att möjliggöra för de brittiska medborgarna och deras familjemedlemmar att ansöka om och få ett beslut om uppehålls- och arbetstillstånd.

Vissa lagändringar bör genomföras för att underlätta för de brittiska medborgarna och deras familjemedlemmar att ansöka om och få ett beslut om uppehålls- och arbetstillstånd under den period som undantaget gäller (se avsnitt 5.2). Vidare bör en anpassning av bestämmelserna om ställning som varaktigt bosatt i Sverige göras (se avsnitt 5.3).

Merparten av de brittiska medborgare med familjemedlemmar som före utträdet vistats i Sverige med uppehållsrätt kommer sannolikt att uppfylla villkoren för att beviljas uppehålls- och arbetstillstånd enligt det befintliga regelverket, t.ex. på grund av arbete eller anknytning till en person bosatt i landet. Som bl.a. Kammarrätten i Stockholm och Svenskt Näringsliv påpekar kan det dock vara så att en del inte kommer att uppfylla villkoren för uppehålls- och arbetstillstånd enligt det befintliga regelverket. Det kan finnas skäl att se över situationen för de brittiska medborgarna och deras

familjemedlemmar i Sverige utifrån ett långsiktigt perspektiv, bl.a. när det Prop. 2018/19:119 gäller de rättsliga förutsättningarna för denna grupp att fortsätta vistas och arbeta i Sverige. Denna översyn är beroende av flera faktorer, inte minst agerande inom EU eller från Förenade kungariket. Regeringen avser att vid behov återkomma med ytterligare åtgärder.

Chalmers tekniska högskola AB anser bl.a. att tiden de brittiska medborgarna och deras familjemedlemmar levt i Sverige med uppehållsrätt, som undantagna från kravet på uppehållstillstånd och med uppehållstillstånd, ska kunna tillgodoräknas vid en ansökan om permanent uppehållstillstånd. Förslaget i avsnitt 5.3 om en anpassning av bestämmelserna om ställning som varaktigt bosatt i Sverige tillgodoser bl.a. det önskemålet. SULF föreslår därtill att bestämmelsen om permanent uppehållstillstånd i 5 kap. 5 § utlänningslagen ses över. Syftet med åtgärderna i detta lagstiftningsärende är att motverka de allvarligaste följderna av ett avtalslöst utträde och det är inte möjligt att därutöver överväga andra, mer generella, förändringar av utlänningslagstiftningen.

5.2. Möjlighet att bevilja en ansökan om uppehållseller arbetstillstånd

Regeringens förslag: Regeringen ska få meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för en utlänning som är medborgare i Förenade kungariket och för familjemedlemmar till en sådan utlänning.

Regeringen ska även få meddela föreskrifter om att en ansökan om arbetstillstånd får bifallas efter inresan i Sverige.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker eller har inte några synpunkter på förslaget. Förvaltningsrätten i Malmö ifrågasätter om bemyndigandena inte borde tidsbegränsas och har även vissa synpunkter på utformningen av bemyndigandet om arbetstillstånd. Sveriges

Kommuner och Landsting (SKL) anger att förslaget kan medföra att lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) blir tillämplig och föreslår att LMA ändras på så sätt att brittiska medborgare endast omfattas av lagen om det finns synnerliga skäl.

Skälen för regeringens förslag: En utlänning som vill ha uppehållseller arbetstillstånd i Sverige ska som huvudregel ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet (5 kap. 18 § första stycket och 6 kap. 4 §utlänningslagen). I utlänningslagen finns det flera undantag från huvudregeln, t.ex. om det gäller ansökningar om förlängning av tidsbegränsade tillstånd, om utlänningen har stark anknytning till en person som är bosatt i Sverige och det inte skäligen kan krävas att utlänningen reser till ett annat land för att ge in ansökan där, eller om det annars finns synnerliga skäl (5 kap. 18 § andra stycket utlänningslagen). I 4 kap. 17 § utlänningsförordningen finns det vissa ytterligare undantag, bl.a. ett generellt undantag för EES-medborgare och deras familjemedlemmar som innebär att en ansökan om uppehållstillstånd kan bifallas även om ansökan görs när sökanden befinner sig i Sverige eller om ansökan prövas när sökanden befinner sig i Sverige.

Prop. 2018/19:119 Före utträdet omfattas brittiska medborgare och deras familjemedlemmar av undantaget i 4 kap. 17 § utlänningsförordningen i egenskap av EES-medborgare respektive familjemedlemmar till EES-medborgare. För tiden därefter finns det inget undantag som generellt träffar denna grupp. Vissa kommer dock troligen att omfattas av de undantag som finns i 5 kap. 18 § utlänningslagen.

Det bör säkerställas att den grupp som riskerar att drabbas hårdast av ett utträde utan övergångsregler kan få sin ansökan om uppehålls- eller arbetstillstånd prövad och, om förutsättningarna för tillstånd är uppfyllda, beviljad utan att behöva lämna landet. Undantag från huvudregeln i bestämmelserna i 5 kap. 18 § och 6 kap. 4 §utlänningslagen bör därför införas för de brittiska medborgare och deras familjemedlemmar som före utträdet hade rätt att vistas och arbeta i Sverige till följd av Förenade kungarikets medlemskap i EU. Lämpligen införs sådana undantag i utlänningsförordningen. Undantagen kräver nya bemyndiganden i utlänningslagen. Förvaltningsrätten i Malmö lyfter frågan om bemyndigandena borde tidsbegränsas. Eftersom det är svårt att överblicka under hur lång tid bemyndigandena kan behövas anser regeringen att det inte är lämpligt att tidsbegränsa dessa.

SKL anger att förslaget kan medföra att brittiska medborgare omfattas av 1 § första stycket 3 LMA under handläggningstiden av en ansökan om uppehållstillstånd (s.k. tillståndssökande). För att undvika en sådan konsekvens föreslår SKL att lagen ändras på så sätt att brittiska medborgare omfattas av den endast om det finns synnerliga skäl, dvs. samma reglering som gäller för EU-medborgare. Av ordalydelsen i 1 § framgår att lagen, utöver dem som ansökt om uppehållstillstånd som flykting eller som annan skyddsbehövande, bl.a. omfattar utlänningar som har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och av särskilda skäl medgetts rätt att vistas här medan ansökan prövas. Det finns enligt nuvarande ordning ingen bestämmelse som uttryckligen reglerar när en utlänning har rätt att vistas i Sverige under prövningen av en ansökan om uppehållstillstånd. I stället framgår denna rätt indirekt av reglerna om när en utlänning får avvisas eller utvisas och reglerna i t.ex. 5 kap.18–19 §§utlänningslagen som alltså anger i vilka fall en utlänning kan få en ansökan om uppehållstillstånd prövad i sak om han eller hon redan har rest in i

Sverige (prop. 2016/17:61 s. 17 jfr prop. 2011/12:60 s. 26 med hänvisning till prop. 2004/05:170 s. 281). I de fall en ansökan lämnas in av en utlänning som redan befinner sig i Sverige är det upp till rättstillämparen att i samband med beslutet om uppehållstillstånd bedöma om något undantag är tillämpligt i det enskilda fallet. Mot denna bakgrund medför, enligt regeringens mening, inte en möjlighet att söka och beviljas uppehållstillstånd inifrån landet att brittiska medborgare eller deras familjemedlemmar av särskilda skäl medges rätt att vistas här under ansökningstiden och att de därför kommer att omfattas av 1 § första stycket 3 LMA (jfr angående tillämpning av bestämmelsen Migrationsverkets rättsliga ställningstagande SR 36/2018). Det saknas även i övrigt skäl att ändra LMA med anledning av förslaget.

Det kan inte uteslutas att det till följd av Förenade kungarikets utträde ur EU uppkommer ytterligare behov av bestämmelser om uppehållstillstånd för brittiska medborgare och deras familjemedlemmar, jfr ovan i avsnitt 5.1. Det är önskvärt att på ett flexiblare sätt än genom

ändring i lag kunna anpassa en sådan reglering, också med hänsyn till att Prop. 2018/19:119 det i sådana fall skulle röra sig om en begränsad grupp. Bemyndigandet som gäller uppehållstillstånd bör därför utformas så att regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för en utlänning som är medborgare i Förenade kungariket och för familjemedlemmar till en sådan utlänning. En sådan formulering överensstämmer också med motsvarande bemyndiganden för andra kategorier utlänningar (se 5 kap. 23 § utlänningslagen). När det gäller utformningen av bemyndigandet om arbetstillstånd kan nämnas att det i 6 kap. 8 § utlänningslagen finns ett bemyndigande som ger regeringen möjlighet att meddela ytterligare föreskrifter om arbetstillstånd. Tillämpningsområdet för bemyndigandet torde främst avse situationen att regeringen beslutar fler eller andra föreskrifter om arbetstillstånd än de som finns i bl.a. 6 kap. 2 § utlänningslagen. Bemyndigandet föreslås kvarstå men med en ändrad beteckning. Bemyndigandet bedöms däremot inte kunna användas för att frångå huvudregeln i 6 kap. 4 § utlänningslagen att en ansökan om arbetstillstånd ska ha sökts och beviljats före inresan i landet. Regeringen bedömer därför att det är tillräckligt att det nya bemyndigandet endast reglerar den sistnämnda situationen, dvs. innefattar en möjlighet för regeringen att meddela föreskrifter om att en ansökan om arbetstillstånd får bifallas efter inresan i Sverige.

Hänvisningar till S5-2

5.3. Anpassning av bestämmelserna om ställning som varaktigt bosatt i Sverige

Regeringens förslag: En ansökan från en utlänning om ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska kunna beviljas om sökanden de senaste fem åren utan avbrott har vistats i Sverige med uppehållstillstånd eller på annan grund som lagligen bosatt.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna:

De flesta remissinstanser, däribland

Förvaltningsrätten i Malmö, tillstyrker eller har inte några synpunkter på förslaget. Några remissinstanser, bl.a. Förvaltningsrätten i Stockholm, Kammarrätten i Stockholm och Migrationsverket, konstaterar att förslaget inte är avgränsat till brittiska medborgare och deras familjemedlemmar.

Förvaltningsrätten i Stockholm och Migrationsverket efterfrågar även förtydliganden av vad som avses med rekvisitet lagligen bosatt. Förvaltningsrätten i Stockholm anser att det inte kan uteslutas att en betydligt större grupp än tidigare kommer att ansöka om ställning som varaktigt bosatt. Eftersom direktivet om varaktigt bosatta enbart hänvisar till laglig bosättning anser Förvaltningsrätten i Malmö och Migrationsverket att det bör övervägas om kravet på uppehållstillstånd kan tas bort. Även Chalmers tekniska högskola AB och Tjänstemännens

Centralorganisation (TCO) ser vissa praktiska problem i tillämpningen, bl.a. hur Migrationsverket ska kunna bedöma hur länge en brittisk medborgare kan anses ha varit lagligen bosatt i landet.

Prop. 2018/19:119 Skälen för regeringens förslag

Ställning som varaktigt bosatt

Enligt direktivet om varaktigt bosatta ska tredjelandsmedborgare under vissa förutsättningar kunna få en särskild status – ställning som varaktigt bosatt – i en EU-medlemsstat. Den som beviljats denna ställning ska tillerkännas vissa särskilda rättigheter som liknar dem som tillkommer unionsmedborgare.

Av artikel 4.1 i direktivet framgår att en medlemsstat ska bevilja ställning som varaktigt bosatt till tredjelandsmedborgare som varit lagligen och oavbrutet bosatta inom dess territorium i fem år omedelbart före inlämnandet av den relevanta ansökningen. I direktivet fastställs vidare villkoren för en medlemsstats beviljande och återkallande av ställning som varaktigt bosatt samt de rättigheter som är kopplade till denna ställning. Medlemsstaterna ska till en varaktigt bosatt utfärda ett EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta som ska gälla i minst fem år. Personer med ställning som varaktigt bosatt i en medlemsstat ska under vissa villkor ha rätt att bosätta sig i en annan medlemsstat och få uppehållstillstånd där. Om varaktigt bosatta utövar sådan rätt till bosättning ska deras anhöriga som ingår i kärnfamiljen under vissa förutsättningar också ha rätt att bosätta sig i den andra medlemsstaten.

Direktivet har genomförts i svensk rätt genom ändringar i framförallt utlänningslagen. Enligt 5 a kap. 1 § första stycket utlänningslagen ska en ansökan från en utlänning om ställning som varaktigt bosatt i Sverige beviljas om sökanden de senaste fem åren utan avbrott har vistats i Sverige med uppehållstillstånd. Vid beräkningen av vistelsetiden ska vistelse i Sverige av tillfälliga skäl eller för studier inte räknas. Vistelse utanför Sverige under kortare tid än sex månader i följd och inte mer än tio månader sammanlagt under femårsperioden ska inte anses vara avbrott i vistelsen (5 a kap. 1 § tredje och fjärde styckena utlänningslagen). Sedan bestämmelserna om ställning som varaktigt bosatt genom ändringsdirektivet gjorts tillämpliga även på flyktingar och alternativt skyddsbehövande har en särskild beräkningsregel införts i 5 a kap. 1 § andra stycket utlänningslagen för förvärv av ställning som varaktigt bosatt. För en sökande med flyktingstatusförklaring eller alternativ skyddsstatusförklaring ska, vid beräkningen av vistelsetiden, inte bara den tid sökanden har haft uppehållstillstånd i Sverige, utan även tiden mellan den dag då ansökan om asyl eller ansökan om ny prövning gavs in och den dag då asyl beviljades tas med. Ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska enligt 5 a kap. 4 § utlänningslagen inte beviljas medborgare i en EUmedlemsstat, övriga skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a § utlänningslagen eller en utlänning vars vistelse inte är av varaktig karaktär. Enligt 5 a kap. 2 § ska sökanden, för att beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige, fullt ut kunna försörja sig och sin familj med egna medel så att grundläggande behov av uppehälle och bostad är tillgodosedda. En person som utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet får enligt 5 a kap. 3 § inte beviljas ställning som varaktigt bosatt.

Bestämmelserna om ställning som varaktigt bosatt bör ändras

De tredjelandsmedborgare som i dag är aktuella för ställning som varaktigt bosatt i Sverige behöver uppehållstillstånd för att ha rätt att vistas här i mer än tre månader. Bestämmelserna i svensk rätt är också utformade så att det ställs upp ett krav på att ha vistats i Sverige med uppehållstillstånd för att kunna beviljas ställning som varaktigt bosatt (se angående det svenska genomförandet i denna del prop. 2005/06:77 s. 140 och prop. 2016/17:61 s. 30–31).

Kommissionen har i ett beredskapsmeddelande angett att perioder av laglig vistelse som en brittisk medborgare har haft i en medlemsstat bör betraktas som perioder av laglig bosättning enligt direktivet om varaktigt bosatta (se COM [2018] 880 final, se även COM [2018] 890 final). Vid ett avtalslöst utträde kommer dock brittiska medborgare som har varit bosatta i Sverige med stöd av uppehållsrätten att ha varit lagligt bosatta i Sverige utan att ha haft ett uppehållstillstånd. För att säkerställa att brittiska medborgare och deras familjemedlemmar får tillgodoräkna sig sådana perioder av laglig bosättning i Sverige bör därför, enligt regeringens bedömning, bestämmelsen i 5 a kap. 1 § första stycket utlänningslagen ändras. Bestämmelsen bör formuleras så att det framgår att en ansökan om ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska beviljas om sökanden de senaste fem åren utan avbrott har vistats i Sverige med uppehållstillstånd eller på annan grund som lagligen bosatt.

Ändringen innebär att formuleringen av bestämmelsen i 5 a kap. 1 § utlänningslagen kommer att motsvara det uttryck (”lagligen bosatt”) som används i bl.a. artikel 4.1 i direktivet. Migrationsverket påpekar att begreppet inte tidigare använts i utlänningslagen och tar i detta sammanhang upp vissa tillämpningssvårigheter. Migrationsverket anser bl.a. att det är oklart hur handläggningstiden ska beaktas vid beräkningen av vistelsetiden när en utlänning ansöker om uppehållstillstånd på annan grund än skyddsskäl efter inresa (jfr 5 a kap. 1 § andra stycket utlänningslagen). Migrationsverket noterar i detta sammanhang att det saknas stöd i lag för att en person som har ansökt om uppehållstillstånd har rätt att vistas i Sverige medan ansökan om uppehållstillstånd handläggs. Även Förvaltningsrätten i Stockholm anser att svårigheter som kan uppkomma vid tolkningen och tillämpningen av rekvisitet lagligen bosatt bör utredas närmare.

Enligt artikel 3.1 i direktivet ska det tillämpas på tredjelandsmedborgare som är lagligen bosatta på en medlemsstats territorium. I direktivet fastställs dock inte vad som avses med begreppet lagligen bosatt eller de villkor som sådana medborgares vistelse ska uppfylla för att de ska anses lagligen bosatta på en medlemsstats territorium. Sådana villkor regleras följaktligen enbart av nationell rätt (se t.ex. EU-domstolens dom Singh, C-502/10, EU:C:2012:636 punkt 39 och dom Iida, C-40/11, EU:C:2012:691 punkt 36). I skäl 6 i direktivet anges dock att det viktigaste kriteriet för att kunna förvärva ställning som varaktigt bosatt bör vara bosättningstiden inom en medlemsstats territorium. I samma skäl preciseras även att bosättningen bör ha varit laglig och oavbruten för att vittna om personens förankring i landet. Att tillfälliga vistelser som t.ex. au pair eller säsongsarbetare inte ska beaktas som bosättningstid framgår av artikel 4.2 i direktivet (jfr 5 a kap. 1 § tredje stycket utlänningslagen).

Prop. 2018/19:119 För att en utlänning ska kunna betraktas som lagligen bosatt i Sverige anser regeringen mot denna bakgrund att han eller hon bör vistas i Sverige med uppehållstillstånd, uppehållsrätt eller vara uttryckligen undantagen från kravet på uppehållstillstånd. Även om en utlänning får vistas i Sverige under prövningen av en ansökan om uppehållstillstånd (se avsnitt 5.2) innebär inte det att han eller hon ska anses vara lagligen bosatt här. Förslaget innebär inte någon ändring av det som gäller enligt nuvarande ordning, dvs. att en utlänning som ansöker om uppehållstillstånd efter inresan i Sverige som huvudregel inte får tillgodoräkna sig vistelsetiden mellan inresan och det beviljade uppehållstillståndet. I 5 a kap. 1 § andra stycket utlänningslagen har undantag från huvudregeln införts i form av särskilda bestämmelser om beräkning av just sådan vistelsetid, men dessa gäller endast för flyktingar och alternativt skyddsbehövande.

Genom förslaget tydliggörs alltså att bl.a. brittiska medborgare som ansöker om ställning som varaktigt bosatt i Sverige kan tillgodoräkna sig de tidsperioder som de varit bosatta i Sverige med stöd av reglerna om uppehållsrätt eller under den tid de varit tillfälligt undantagna från kravet på uppehållstillstånd. Detta ligger i linje med det som kommissionen har angett i sina beredskapsmeddelanden om tillämpningen av direktivet. Uppehållsrätt finns dock endast så länge villkoren är uppfyllda. Det krävs därför att utlänningen har uppfyllt villkoren för uppehållsrätt för att vistelsen ska betraktas som laglig bosättningstid. I övrigt avses ingen ändring av hur bestämmelsen tillämpas i dag.

Som några remissinstanser noterar är tillämpningsområdet för förslaget inte avgränsat till enbart brittiska medborgare och deras familjemedlemmar. Förvaltningsrätten i Stockholm anser att det inte heller kan uteslutas att en betydligt större grupp än tidigare kommer att ansöka om ställning som varaktigt bosatt. Direktivet om varaktigt bosatta ska tillämpas på alla tredjelandsmedborgare som är lagligen bosatta på en medlemsstats territorium, förutom i vissa särskilt angivna fall (artikel 3). Förutom brittiska medborgare och deras familjemedlemmar kan förslaget alltså komma att omfatta andra tredjelandsmedborgare som har vistats i Sverige med uppehållsrätt, dvs. familjemedlemmar till EES-medborgare. Till skillnad från brittiska medborgare och deras familjemedlemmar kommer dock familjemedlemmar till EES-medborgare fortsatt kunna vistas i Sverige med stöd av reglerna om uppehållsrätt. När dessa tredjelandsmedborgare i enlighet med förslaget uppfyller villkoret på laglig bosättningstid genom att ha vistats i Sverige i minst fem år utan avbrott med uppehållsrätt kommer de även att uppfylla villkoret på laglig vistelsetid för permanent uppehållsrätt (3 a kap. 7 § utlänningslagen). Bestämmelserna om ställning som varaktigt bosatt syftar bl.a. till att tillnärma tredjelandsmedborgares ställning den ställning som medlemsstaternas medborgare åtnjuter. Reglerna om uppehållsrätt får emellertid anses mer förmånliga än bestämmelserna om ställning som varaktigt bosatt. Även om förslaget medför att en något större grupp än tidigare kommer att omfattas av bestämmelserna om ställning som varaktigt bosatt bedömer regeringen att förslaget i praktiken endast bör ha betydelse för den nu aktuella gruppen, som inte längre kommer att kunna vistas i Sverige med stöd av reglerna om uppehållsrätt. Förslaget innebär inte heller i övrigt en utökning av rätten för tredjelandsmedborgare att resa in i eller vistas i Sverige, eftersom det fortfarande krävs en oavbruten

6

vistelse i Sverige i fem år för att få ställning som varaktigt bosatt. Prop. 2018/19:119 Därutöver krävs bl.a. att vistelsen är av varaktig karaktär (5 a kap. 4 § utlänningslagen).

Sammanfattningsvis är det regeringens bedömning att de allra flesta tredjelandsmedborgare som blir aktuella för ställning som varaktigt bosatt i Sverige även i fortsättningen kommer att ha haft uppehållstillstånd i fem år. Till skillnad från Förvaltningsrätten i Malmö och Migrationsverket anser regeringen därför att det av tydlighetsskäl även fortsättningsvis bör framgå uttryckligen av paragrafen att den som vistats i Sverige i fem år utan avbrott med uppehållstillstånd ska beviljas ställning som varaktigt bosatt.

Chalmers tekniska högskola AB och TCO frågar sig bl.a. hur

Migrationsverket ska kunna bedöma hur länge en brittisk medborgare kan anses ha varit lagligen bosatt i landet. Sedan 2014 hanterar Migrationsverket bedömningar av uppehållsrätt för EES-medborgare utan att dessa är registrerade. Den tidigare registreringen visade enbart vad som gällde vid tidpunkten för beslutet men sa inget om vad som gällde vid en senare tidpunkt (prop. 2013/14:81 s. 17). Enligt regeringens uppfattning kommer Migrationsverket även i fortsättningen att kunna göra denna bedömning när det gäller brittiska medborgare som före Förenade kungarikets utträde ur EU har vistats i Sverige lagligt med uppehållsrätt. Det är den enskilde som ska visa att förutsättningarna för att beviljas ställning som varaktigt bosatt är uppfyllda.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 15 juli 2019.

Regeringens bedömning: Det finns inte något behov av övergångsbestämmelser.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer delvis med regeringens. I promemorian föreslås att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2019.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna har inte några synpunkter i denna del. Migrationsverket noterar att i avvaktan på särskilda föreskrifter kommer ansökningar om uppehålls- och arbetstillstånd som lämnas in av brittiska medborgare och deras familjemedlemmar att prövas i enlighet med nuvarande regler och det finns då en risk att ansökan avslås av formella skäl. Även Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) tar upp denna fråga men delar promemorians bedömning att det inte är nödvändigt att lagförslagen träder i kraft förrän den 1 juli 2019, bl.a. mot bakgrund av att dessa personer omfattas av ett undantag från kraven på uppehålls- och arbetstillstånd.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Det är angeläget att lagförslagen kan träda i kraft så snart som möjligt. Regeringen föreslår därför att lagförslagen ska träda i kraft den 15 juli 2019.

Migrationsverket tar upp möjliga konsekvenser av ikraftträdandetidpunkten för de föreslagna bemyndigandena. Som IAF påpekar är den berörda gruppen emellertid genom förordningen om ett tillfälligt undantag från kraven på uppehålls- och arbetstillstånd för vissa brittiska medborgare och deras familjemedlemmar undantagna från kraven på uppehålls- och arbetstillstånd. De utlänningar som omfattas av förordningen behöver alltså inte ansöka om uppehålls- eller arbetstillstånd innan regeringen har meddelat föreskrifter med stöd av de föreslagna bemyndigandena. Vissa kommer därtill troligen att omfattas av de undantag som redan finns i t.ex. 5 kap. 18 § utlänningslagen. Regeringen bedömer därför inte risken för att en ansökan om uppehålls- eller arbetstillstånd ska avslås av formella skäl som särskilt stor.

Det finns inte något behov av övergångsbestämmelser.

Hänvisningar till S5-3

7. Kostnader och andra konsekvenser

Regeringens bedömning: Förslagen leder enbart till marginellt ökade kostnader för förvaltningsmyndigheterna och domstolarna och ska hanteras inom ram för myndigheternas befintliga anslag.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm bedömer att ett avtalslöst utträde kan leda till fler ansökningar om bl.a. uppehålls- och arbetstillstånd och att ansökningar om ställning som varaktigt bosatt kommer att öka när lagändringen träder i kraft. I de fall ett utvisningsbeslut har sin grund i att villkoren för det sökta tillståndet inte uppfylls kan det enligt kammarrätten innebära en ökad mängd mål till migrationsdomstolarna. Även Förvaltningsrätten i Stockholm efterfrågar en närmare analys av eventuella konsekvenser för migrationsdomstolarna, bl.a. när det gäller ökad måltillströmning. Migrationsverket bedömer att det finns ett behov av tillskott av medel eftersom ett stort antal ansökningar om uppehålls- och arbetstillstånd kommer att behöva hanteras.

Migrationsverket uppskattar kostnaden för detta till 62 miljoner kronor, om ärendena ska prövas enligt de befintliga tillståndsgrunderna. Även vid tillskott av medel bedömer Migrationsverket att det kommer att innebära undanträngningseffekter för andra ärendetyper. Även Arbetsgivarverket och TCO framhåller vikten av att Migrationsverket tillförs resurser för att hantera den arbetsbelastning som följer av ett ökat antal ansökningar om uppehålls- och arbetstillstånd.

Skälen för regeringens bedömning

Utgångspunkter

Det är inte möjligt att inom ramen för detta lagstiftningsärende analysera generella konsekvenser på migrationsrättens område till följd av Förenade kungarikets utträde ur EU. Som bl.a. Migrationsverket påpekar kan det t.ex. förutses att ett avtalslöst utträde medför en ökning av antalet ärenden

och mål om uppehålls- och arbetstillstånd för myndigheterna att Prop. 2018/19:119 handlägga. Utträdet kan också medföra andra konsekvenser till följd av att brittiska medborgare blir tredjelandsmedborgare och inte längre omfattas av EU-rättens regler om uppehållsrätt. Sådana generella konsekvenser av ett avtalslöst utträde, som inte är en direkt följd av förslagen i denna proposition, får hanteras i ett annat sammanhang.

Konsekvenser för det allmänna

Förslagen att regeringen bemyndigas meddela föreskrifter om uppehållsoch arbetstillstånd för nu aktuell grupp är i första hand till för att möjliggöra att ansökningar från den berörda gruppen ska få bifallas efter inresan, vilket redan har gällt för de ansökningar om uppehållstillstånd som prövats före utträdet. Om regeringen meddelar föreskrifter med stöd av de föreslagna bemyndigandena innebär det att ansökningar från brittiska medborgare eller deras anhöriga kan hanteras i sin helhet av Migrationsverket och minskar risken för att ansökningar avvisas vilket bör leda till en något effektivare prövning.

Kammarrätten i Stockholm bedömer att förslaget om ställning som varaktigt bosatt i Sverige kommer att leda till fler ansökningar och, i de fall villkoren inte uppfylls, kan innebära en ökad mängd mål till migrationsdomstolarna. Som nämns i avsnitt 5.3 bedömer regeringen att förslaget i praktiken endast bör ha betydelse för brittiska medborgare och deras familjemedlemmar som har vistats i Sverige med uppehållsrätt. Det kan vidare konstateras att om förslaget inte skulle genomföras skulle den grupp som kan vara aktuell att söka ställning som varaktigt bosatt behöva ansöka om uppehållstillstånd på någon annan grund. Regeringen bedömer att eventuella avslag på ansökningar om ställning som varaktigt bosatt inte bör skilja sig från eventuella avslag på ansökningar om uppehållstillstånd på annan grund i sådan utsträckning att måltillströmningen till domstolarna ökar i någon större omfattning till följd av förslaget. Eftersom ett permanent uppehållstillstånd ska ges till den som beviljats ställning som varaktigt bosatt i Sverige behöver dessa uppehållstillstånd inte förlängas i ett senare skede, vilket bör leda till en minskad arbetsbelastning över tid jämfört med att pröva förlängningar av andra tidsbegränsade uppehållstillstånd. Regeringen bedömer därför att förslaget i sig enbart bör kunna leda till marginellt ökade kostnader för Migrationsverket och migrationsdomstolarna. Kostnaderna kan inte antas vara av sådan storleksordning att de inte ryms inom befintliga anslag.

Sammanfattningsvis bedöms förslagen i denna proposition inte leda till några kostnadsökningar för förvaltningsmyndigheterna eller domstolarna som inte ryms inom befintliga anslag.

Övriga konsekvenser

De föreslagna bemyndigandena möjliggör för regeringen att föreskriva att brittiska medborgare med familjemedlemmar kan ansöka om uppehållsoch arbetstillstånd medan de befinner sig i landet. Om regeringen meddelar sådana föreskrifter innebär det en minskad risk för störningar när det gäller bl.a. boende, sysselsättning, studier och försörjning för den aktuella gruppen. Även för företag, och då i synnerhet arbetsgivare, skulle sådana föreskrifter innebära minskade olägenheter. Om personer som

Prop. 2018/19:119 redan arbetar i Sverige ges möjlighet att ansöka om och beviljas uppehålls-

och arbetstillstånd medan de befinner sig här kan arbetsgivare också i större utsträckning behålla befintlig arbetskraft. Förslagen bedöms inte medföra några kostnader för företag.

Det finns för närvarande inte några tillgängliga uppgifter om hur många kvinnor respektive män som i egenskap av brittisk medborgare eller som familjemedlem till en brittisk medborgare är bosatta i Sverige med stöd av EU-rättens regler om uppehållsrätt. Det är därför inte möjligt att nu bedöma om förslagen får olika konsekvenser för kvinnor och män eller för flickor och pojkar.

Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter ska konsekvenserna för barn redovisas i alla åtgärder som påverkar barn. Förslagen riktar sig främst till de brittiska medborgare och deras familjemedlemmar som vid utträdet bor och arbetar i Sverige med stöd av EU-rättens regler om uppehållsrätt. I framförallt den sistnämnda gruppen, familjemedlemmar, kan det antas ingå barn. Som framgår ovan innebär förslagen en minskad risk för avbrott i berörda personers rätt att vistas och arbeta i Sverige. Sammanfattningsvis bedöms förslagen positiva ur ett barnrättsperspektiv.

8

Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)

5 kap. Uppehållstillstånd

23 § Regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för studier eller besök.

Regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för en utlänning som slutfört en högskoleutbildning för vilken uppehållstillstånd för studier beviljats och för hans eller hennes familjemedlemmar.

Regeringen får meddela föreskrifter om att en ansökan om uppehållstillstånd får bifallas om det följer av en överenskommelse med en främmande stat.

Regeringen får meddela föreskrifter om när uppehållstillstånd får ges till en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat och till anhöriga till en sådan utlänning.

Regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för forskning och för medföljande familjemedlemmar till en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd för forskning.

Regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för familjemedlemmar till en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd för arbete, studier eller näringsverksamhet.

Regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för en utlänning som är medborgare i Förenade kungariket och för familjemedlemmar till en sådan utlänning.

Paragrafen innehåller bemyndiganden för regeringen att meddela föreskrifter om uppehållstillstånd. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

Enligt sjunde stycket, som är nytt, får regeringen meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för en utlänning som är medborgare i Förenade kungariket och för familjemedlemmar till en sådan utlänning. Det kan bl.a. handla om föreskrifter om att sådana utlänningar ska vara undantagna från kravet på att en ansökan om uppehållstillstånd som huvudregel inte får bifallas efter inresan (se 18 § första stycket).

5 a kap. Ställning som varaktigt bosatt i Sverige

1 § En ansökan från en utlänning om ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska beviljas om sökanden de senaste fem åren utan avbrott har vistats i Sverige med uppehållstillstånd eller på annan grund som lagligen bosatt.

Vid beräkningen av vistelsetiden för en sökande som har flyktingstatusförklaring enligt 4 kap. 3 § eller alternativ skyddsstatusförklaring enligt 4 kap. 3 a § första stycket, räknas även tiden mellan den dag då ansökan om asyl eller ansökan om ny prövning gavs in och den dag då asyl beviljades.

Vid beräkningen av vistelsetiden ska vistelse i Sverige av tillfälliga skäl eller för studier inte räknas.

Vistelse utanför Sverige under kortare tid än sex månader i följd och inte mer än tio månader sammanlagt under femårsperioden ska inte anses vara avbrott i vistelsen.

Paragrafen reglerar förutsättningarna för att en utlänning ska beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

Tillägget i första stycket innebär att en ansökan om ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska beviljas även om sökanden de senaste fem åren utan avbrott har vistats i Sverige som lagligen bosatt på en annan grund än med uppehållstillstånd. Med lagligen bosatt avses att utlänningen, utöver att ha vistats i Sverige med uppehållstillstånd, har vistats i landet med uppehållsrätt eller permanent uppehållsrätt eller att utlänningen under vistelsen har varit undantagen från kravet på att inneha ett uppehållstillstånd (se t.ex. förordningen [2019:111] om ett tillfälligt undantag från kraven på uppehålls- och arbetstillstånd för vissa brittiska medborgare och deras familjemedlemmar). Ändringen innebär att en utlänning kan beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige även utan att ha haft ett uppehållstillstånd om han eller hon de senaste fem åren utan avbrott har vistats i Sverige på någon av dessa alternativa grunder eller en kombination av dessa.

6 kap. Arbetstillstånd

8 § Regeringen får meddela föreskrifter om att en ansökan om arbetstillstånd får bifallas även efter inresan i Sverige om ansökan görs av en utlänning som är medborgare i Förenade kungariket eller av familjemedlemmar till en sådan utlänning.

Paragrafen, som är ny, innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om att en ansökan om arbetstillstånd får beviljas även efter inresan i Sverige. Bestämmelsen innebär att regeringen kan föreskriva att en utlänning som är medborgare i Förenade kungariket och familjemedlemmar till en sådan utlänning ska vara undantagna från kravet i 4 § om att en ansökan om arbetstillstånd som huvudregel inte får bifallas efter inresan.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

Prop. 2018/19:119

Bilaga 1

L 16/44

sv

Europeiska unionens officiella tidning

23.1.2004

RÅDETS DIREKTIV 2003/109/EG

av den 25 novem er 2003

om varaktigt osatta tredjelandsmed orgares ställning

europeiska unionens rÅd har antagit detta direktiv

med beaktande a Fördraget om upprättandet a Europeiska

gemenskapen, särskilt artikel 63.3 och 63.4 i detta,

med beaktande a kommissionens förslag (

1

),

med beaktande a Europaparlamentets yttrande (

2

),

med beaktande a Europeiska ekonomiska och sociala kommit-

téns yttrande (

3

),

med beaktande a Regionkommitténs yttrande (

4

), och

a följande skäl:

HQI

För att grad is upprätta ett område med frihet, säkerhet

och rätt isa föreskri s i Fördraget om upprättandet a

Europeiska gemenskapen dels att det skall idtas åtgärder

som syftar till att säkerställa den fria rörligheten för

personer, och i samband därmed direkt relaterade

stödåtgärder a seende kontroller id yttre gränser, asyl

och in andring, dels att det skall idtas åtgärder som rör

asyl, in andring och skydd a rättigheter för tredjelands-

medborgare.

HRI

Vid sitt extra möte i Tammerfors den 15–16 oktober

1999 konstaterade rådet att den rättsliga ställningen för

tredjelandsmedborgare bör tillnärmas den som medlems-

staternas medborgare åtnjuter och att en person som har

istats lagligen i en medlemsstat under en tid som skall

fastställas och som har uppehållstillstånd för längre tid

bör i den medlemsstaten be iljas en uppsättning enhet-

liga rättigheter som ligger så nära EU-medborgarnas

rättigheter som möjligt.

HSI

Detta direkti respekterar de grundläggande rättigheter

och iakttar de principer som erkänns särskilt i Europe-

iska kon entionen om skydd för de mänskliga rättighe-

terna och de grundläggande friheterna och i Europeiska

unionens stadga om grundläggande rättigheter.

HTI

Varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares integration i

medlemsstaterna är en nyckelfaktor för att stärka den

ekonomiska och sociala sammanhållningen, ilket är ett

a gemenskapens grundläggande mål enligt fördraget.

H

1

I egt c RTP eL RXNXNRPPQL ³N WYN

H

2

I egt c RXT eL RQNQQNRPPRL ³N QPRN

H

3

I egt c SVL XNRNRPPRL ³N UYN

H

4

I egt c QYL RRNQNRPPRL ³N QXN

HUI

Medlemsstaterna bör sätta i kraft bestämmelserna i detta

direkti utan diskriminering med a seende på kön, ras,

hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska egen-

skaper, språk, religion eller ö ertygelse, politiska eller

andra åsikter, tillhörighet till en nationell minoritet,

förmögenhet, födelseort, funktionshinder, ålder eller

sexuell läggning.

HVI

Det iktigaste kriteriet för att kunna för är a ställning

som araktigt bosatt bör ara bosättningstiden inom en

medlemsstats territorium. Bosättningen bör ha arit

laglig och oa bruten för att ittna om personens föran-

kring i landet. En iss flexibilitet bör dock finnas med

tanke på omständigheter som kan t inga en person att

tillfälligt lämna territoriet.

HWI

För att för är a ställning som araktigt bosatt bör tredje-

landsmedborgare kunna isa att de förfogar ö er tillräck-

liga medel för sin försörjning och en sjukförsäkring, så

att de inte blir en belastning för medlemsstaten. När

medlemsstaterna bedömer inneha a stabila och regel-

bundna försörjningsmedel får de beakta faktorer såsom

a gifter till pensionssystemet och fullgörande a skatts-

kyldighet.

HXI

Tredjelandsmedborgare som önskar för är a och be ara

ställning som araktigt bosatta bör inte utgöra ett hot

mot allmän ordning och säkerhet. Begreppet allmän

ordning får inbegripa fällande dom för all arligt brott.

HYI

Ekonomiska ö er äganden bör inte utgöra skäl för

ägran att be ilja ställning som araktigt bosatt och skall

inte anses in erka på de rele anta illkoren.

HQPI

Det bör inrättas ett system med förfaranderegler för

prö ning a ansökningar om ställning som araktigt

bosatt. Dessa förfaranden bör ara effekti a och genom-

förbara i förhållande till den normala arbetsbelastningen

id medlemsstaternas myndigheter, samt tillåta insyn

och ara rätt isa för att ge de berörda personerna

adek at rättssäkerhet.

25

26

Prop. 2018/19:119

Bilaga 1

23.1.2004

sv

Europeiska unionens officiella tidning

L 16/45

HQQI

Ställningen som varaktigt bosatt bör komma till konkret

uttryck genom ett uppe ållstillstånd, så att personen i

fråga snabbt oc lätt kan styrka sin rättsliga ställning.

Detta uppe ållstillstånd bör också uppfylla öga tekniska

krav, särskilt när det gäller garantier mot förfalskning

oc efterbildning, för att undvika missbruk i den

medlemsstat där ställningen förvärvats oc i de

medlemsstater där rätten till bosättning utövas.

HQRI

För att kunna fungera praktiskt som ett instrument för

integration av varaktigt bosatta i det sam älle där de är

bosatta, bör ställningen som varaktigt bosatt garantera

inne avaren samma be andling som medlemsstatens

medborgare i en rad ekonomiska oc sociala samman-

ang, i enlig et med relevanta villkor i detta direktiv.

HQSI

I fråga om socialt bistånd skall möjlig eten att begränsa

förmånerna för varaktigt bosatta till att gälla endast

grundläggande förmåner förstås så att detta begrepp

omfattar åtminstone minimiinkomst, bistånd vid

sjukdom, graviditet, föräldrabistånd oc långtidsvård.

Villkoren för att bevilja dessa förmåner bör fastställas i

nationell lagstiftning.

HQTI

Medlemsstaterna bör vara skyldiga att ge underåriga barn

tillgång till utbildningsväsendet på liknande villkor som

för egna medborgare.

HQUI

Begreppet bidrag oc stipendier för studier inom yrkes-

utbildningsområdet omfattar inte åtgärder som finan-

sieras som socialt bistånd. Därtill kommer att tillträde till

bidrag oc stipendier för studier kan vara av ängigt av

det faktum att den person som ansöker om sådana

bidrag eller stipendier i sig uppfyller villkoren för er ål-

lande av ställning som varaktigt bosatt. I fråga om att

bevilja bidrag oc stipendier för studier får medlemssta-

terna beakta det faktum att unionsmedborgarna kan

utnyttja denna förmån i emlandet.

HQVI

Varaktigt bosatta bör åtnjuta förstärkt skydd mot utvis-

ning. Detta skydd är baserat på kriterier som fastställts i

praxis från Europadomstolen för de mänskliga rättig e-

terna. För att säkerställa skyddet mot utvisning bör

medlemsstaterna erbjuda effektiva rättsmedel.

HQWI

En armonisering av villkoren för förvärv av ställning

som varaktigt bosatt främjar ömsesidigt förtroende

mellan medlemsstaterna. Vissa medlemsstater utfärdar

uppe ållstillstånd som gäller permanent eller tills vidare

på förmånligare villkor än de som följer av detta direktiv.

Fördraget utesluter inte att medlemsstaterna tillämpar

förmånligare bestämmelser. I detta direktiv bör det dock

föreskrivas att tillstånd som utfärdas på förmånligare

villkor inte skall grunda rätt till bosättning i andra

medlemsstater.

HQXI

Att det ställs upp villkor för varaktigt bosatta tredjelands-

medborgares rätt att bosätta sig i en annan medlemsstat

bör bidra till att förverkliga den inre marknaden som ett

område med fri rörlig et för personer. Det skulle också i

betydande grad kunna medverka till ökad rörlig et,

särskilt på arbetsmarknaden inom unionen.

HQYI

Det bör fastställas att rätten till bosättning i en annan

medlemsstat får gälla såväl för anställda som för egen-

företagare, liksom för att studera eller etablera sig utan

att bedriva ekonomisk verksam et.

HRPI

Familjemedlemmar bör även kunna bosätta sig tillsam-

mans med den varaktigt bosatte i en annan medlemsstat

för fortsatt familjesamman ållning oc för att den varak-

tigt bosatte inte skall indras från att utnyttja sin rätt till

bosättning. När det gäller familjemedlemmar som kan

tillåtas medfölja eller förena sig med varaktigt bosatta,

bör medlemsstaterna särskilt beakta situationen för

vuxna barn med funktions inder samt släktingar i rakt

uppstigande led av första graden som är beroende av

dem för sin försörjning.

HRQI

Den medlemsstat där den varaktigt bosatte avser att

utöva sin rätt till bosättning bör kunna kontrollera om

personen i fråga uppfyller villkoren för bosättning på

dess territorium. Den bör också kunna kontrollera att

personen inte utgör ett ot mot allmän ordning,

säker et oc älsa.

HRRI

För att inte göra det omöjligt att i praktiken utöva rätten

till bosättning, bör den varaktigt bosatte åtnjuta samma

be andling i den andra medlemsstaten, i enlig et med

villkoren i detta direktiv, som i den medlemsstat där an

förvärvat ställning som varaktigt bosatt. Beviljandet av

förmåner inom ramen för det sociala biståndet skall inte

påverka medlemsstaternas möjlig eter att återkalla uppe-

ållstillståndet om den berörda personen inte längre

uppfyller kraven i detta direktiv.

HRSI

Tredjelandsmedborgare bör beviljas möjlig eten att

förvärva ställning som varaktigt bosatt i den medlemsstat

dit de flyttat oc beslutat sig för att slå sig ned i, i

enlig et med villkor som är jämförbara med dem som

gäller för förvärvande av ställning som varaktigt bosatt i

den första medlemsstaten.

Prop. 2018/19:119

Bilaga 1

L 16/46

sv

Europeiska unionens officiella tidning

23.1.2004

HRTI

Eftersom målen för den föreslagna åtgärden, nämligen

att införa villkor för eviljande och återkallelse av

ställning som varaktigt osatt, rättigheter för undna

med denna ställning samt införande av villkor för

utövande av rätt till osättning i andra medlemsstater,

inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemssta-

terna och de därför, på grund av åtgärdens omfattning

eller verkningar, ättre kan uppnås på gemenskapsnivå,

kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med propor-

tionalitetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med

proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta

direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå

dessa mål.

HRUI

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i det till Fördraget om

Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av

Europeiska gemenskapen fogade protokollet om

Förenade kungarikets och Irlands ställning, och utan att

det påverkar tillämpningen av artikel 4 i nämnda proto-

koll, deltar dessa medlemsstater inte i antagandet av

detta direktiv, som inte är indande för eller tillämpligt i

dem.

HRVI

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i det till Fördraget om

Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av

Europeiska gemenskapen fogade protokollet om

Danmarks ställning deltar Danmark inte i antagandet av

detta direktiv, som inte är indande för eller tillämpligt i

Danmark.

hÄrigenom fÖreskrivs fÖljandeN

kapitel i

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Innehåll

I detta direktiv fastställs

a) villkoren för en medlemsstats eviljande och återkallande av

ställning som varaktigt osatt för tredjelandsmed orgare

som är lagligen osatta på dess territorium, inklusive de

rättigheter som är för undna med denna ställning, och

) villkoren för osättning i andra medlemsstater än den som

eviljat dem varaktig osättning för tredjelandsmed orgare

som har eviljats denna ställning.

Artikel 2

Definitioner

I detta direktiv avses med

a) tredjelandsmedborgare: personer som inte är unionsmed or-

gare enligt artikel 17.1 i fördraget,

) varaktigt bosatt: tredjelandsmed orgare som har ställning

som varaktigt osatt i enlighet med artiklarna 4–7,

c) första medlemsstat: den medlemsstat som först eviljade tred-

jelandsmed orgaren ställning som varaktigt osatt,

d) andra medlemsstat: andra medlemsstater än den som först

eviljade tredjelandsmed orgaren ställning som varaktigt

osatt och där den varaktigt osatte utövar sin rätt till

osättning,

e) familjemedlemmar: de tredjelandsmed orgare som vistas i den

erörda medlemsstaten i enlighet med rådets direktiv 2003/

86/EG av den 22 septem er 2003 om rätt till familjeåter-

förening (

1

),

f) flykting: tredjelandsmed orgare som eviljats flyktingstatus

enligt Genèvekonventionen av den 28 juli 1951 angående

flyktingars rättsliga ställning, ändrad genom New York-

protokollet av den 31 januari 1967,

g) EG uppehållstillstånd för varaktigt bosatta: uppehållstillstånd

som utfärdas av den erörda medlemsstaten när en sökande

förvärvat ställning som varaktigt osatt.

Artikel 3

Räc vidd

1.

Detta direktiv skall tillämpas på tredjelandsmed orgare

som är lagligen osatta på en medlemsstats territorium.

2.

Detta direktiv skall inte tillämpas på tredjelandsmed or-

gare som

a) är osatta för att ägna sig åt studier eller genomgå yrkesut-

ildning,

) har rätt till osättning i en medlemsstat på grundval av

tillfälligt skydd eller som har ansökt om rätt till osättning

på den grunden och väntar på eslut om sin ställning,

c) har rätt till osättning i en medlemsstat på grundval av

alternativa skyddsformer, i enlighet med internationella

åtaganden, nationell lagstiftning eller praxis i medlemssta-

terna eller som har ansökt om rätt till osättning på den

grunden och väntar på ett eslut om sin ställning,

H

1

I eut l RUQL SNQPNRPPSL ³N QRN

27

28

Prop. 2018/19:119

Bilaga 1

i

23.1.2004

sv

Europeiska unionens officiella tidning

L 16/47

d) är flyktingar eller har ansökt om flyktingstatus men ännu

inte fått slutligt besked,

e) är bosatta uteslutande av tillfälliga skäl som au pair eller

säsongsarbetare, eller som arbetstagare som utstationerats av

en tjänsteleverantör för att tillhandahålla gränsöverskridande

tjänster, eller som leverantör av gränsöverskridande tjänster

eller i de fall då deras uppehållstillstånd formellt begränsats,

f) har en rättslig ställning som omfattas av bestämmelserna i

1961 års Wienkonvention om diplomatiska förbindelser,

1963 års Wienkonvention om konsulära förbindelser, 1969

års konvention om särskilda delegationer eller 1975 års

Wienkonvention om staters representation i deras förbin-

delser med internationella organisationer av universell

karaktär.

3.

Detta direktiv skall inte påverka tillämpningen av förmån-

ligare bestämmelser i

a) bilaterala och multilaterala avtal mellan gemenskapen eller

gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och

tredje land, å den andra,

b) bilaterala avtal som redan ingåtts mellan en medlemsstat

och ett tredje land före den dag då detta direktiv träder i

kraft,

c) Europeiska bosättningskonventionen av den 13 december

1955, Europeiska sociala stadgan av den 18 oktober 1961,

den reviderade Europeiska sociala stadgan av den 3 maj

1987, och Europeiska konventionen om migrerande arbets-

tagares rättsställning av den 24 november 1977.

kapitel ii

STÄLLNING SOM VARAKTIGT BOSATT I EN MEDLEMSSTAT

Artikel 4

Bosättningstid

1.

En medlemsstat skall bevilja ställning som varaktigt bosatt

till tredjelandsmedborgare som varit lagligen och oavbrutet

bosatta inom dess territorium i fem år omedelbart före

inlämnandet av den relevanta ansökningen.

2.

Bosättningsperioder som grundar sig på de skäl som

anges i artikel 3.2 e och f, skall inte beaktas vid beräkningen av

den period som avses i punkt 1.

I de fall som omfattas av artikel 3.2 a, där den berörda tredje-

landsmedborgaren har erhållit ett uppehållstillstånd som gör

det möjligt för honom/henne att beviljas ställning som varaktigt

bosatt, får bosättningsperioderna för studieändamål eller yrkes-

utbildning räknas till endast hälften vid beräkningen av den

period som avses i punkt 1.

3.

Perioder av frånvaro från den berörda medlemsstatens

territorium skall inte utgöra något avbrott i den period som

avses i punkt 1 och skall beaktas vid beräkningen av denna

förutsatt att de är kortare än sex månader i följd och inte

överstiger tio månader totalt inom den period som avses

punkt 1.

Om det finns särskilda och exceptionella orsaker av tillfällig

karaktär får medlemsstaterna i överensstämmelse med sin

nationella lagstiftning godta att en längre period av frånvaro än

den som avses i första stycket inte skall utgöra något avbrott i

den period som avses i punkt 1. I sådana fall skall medlemssta-

terna inte beakta de relevanta perioderna av frånvaro vid beräk-

ningen av den period som avses i punkt 1.

Med avvikelse från det andra stycket får medlemsstaterna vid

beräkningen av den totala period som avses i punkt 1 beakta

perioder av frånvaro när det gäller utstationering på grund av

arbete, inklusive tillhandahållande av gränsöverskridande

tjänster.

Artikel 5

Vi kor för att förvärva stä ning som varaktigt bosatt

1.

Medlemsstaterna skall kräva att tredjelandsmedborgarna

styrker att de för egen räkning och för de familjemedlemmar

gentemot vilka de har försörjningsansvar förfogar över följande:

a) Stabila och regelbundna försörjningsmedel som är tillräck-

liga för att de skall kunna försörja sig själva och sina familje-

medlemmar utan hjälp från systemet för socialt bistånd i

den berörda medlemsstaten. Medlemsstaterna skall bedöma

dessa försörjningsmedel med hänsyn till vilken typ av medel

det rör sig om och inkomsternas regelbundenhet, och får

beakta nivån för minimilöner och -pensioner, innan

ansökan om ställning som varaktigt bosatt lämnades in.

b) En sjukförsäkring avseende alla risker som de egna medbor-

garna i den berörda medlemsstaten normalt omfattas av.

2.

Medlemsstaterna får kräva att tredjelandsmedborgare

följer villkoren för integrering i enlighet med nationell lagstift-

ning.

Artikel 6

A män ordning och säkerhet

1.

Medlemsstaterna får vägra att bevilja ställning som varak-

tigt bosatt av skäl som rör allmän ordning eller säkerhet.

Prop. 2018/19:119

Bilaga 1

L 16/48

sv

Europeiska unionens officiella tidning

23.1.2004

När medlemsstaten fattar beslutet i fråga skall den beakta

allvaret i eller typen av brott mot allmän ordning eller säkerhet,

eller den fara som den ber rda person utg r, och samtidigt ta

vederb rlig hänsyn till bosättningstiden och befintliga band

med bosättningslandet.

2.

Den vägran som avses i punkt 1 får inte grundas på

ekonomiska verväganden.

Artikel 7

Förvärv av ställning som varaktigt bosatt

1.

F r att f rvärva ställning som varaktigt bosatt skall tredje-

landsmedborgaren lämna in en ans kan till de beh riga

myndigheterna i den medlemsstat där han/hon är bosatt.

Ans kan skall åtf ljas av dokumentation i enlighet med natio-

nell lagstiftning som styrker att han/hon uppfyller villkoren i

artiklarna 4 och 5 samt, i f rekommande fall, av en giltig rese-

handling eller en bestyrkt kopia av denna.

Den dokumentation som avses i det f rsta stycket får även

inbegripa dokumentation i fråga om lämplig bostad.

2.

De beh riga nationella myndigheterna skall skriftligen

underrätta den s kande om beslutet så snart som m jligt och

under alla omständigheter senast sex månader från det att

ans kan lämnades in. Ett sådant beslut skall meddelas den

ber rda tredjelandsmedborgaren enligt f rfarandena f r detta i

den nationella lagstiftningen.

Om pr vningen av ans kan är av komplicerad natur, får tids-

fristen i f rsta stycket i undantagsfall f rlängas.

Den ber rda personen skall dessutom underrättas om sina

rättigheter och skyldigheter enligt detta direktiv.

F ljderna av att ett beslut inte har fattats när tidsfristen i denna

bestämmelse l per ut skall regleras av den ber rda medlemssta-

tens nationella lagstiftning.

3.

Om villkoren i artiklarna 4 och 5 är uppfyllda och om

personen inte utg r ett hot i den mening som avses i artikel 6,

skall den ber rda medlemsstaten bevilja tredjelandsmedbor-

garen i fråga ställning som varaktigt bosatt.

Artikel 8

EG-uppehållstillstån för varaktigt bosatta

1.

Ställning som varaktigt bosatt skall vara permanent om

inte annat f ljer av artikel 9.

2.

Medlemsstaterna skall till en varaktigt bosatt utfärda ett

EG-uppehållstillstånd f r varaktigt bosatta. Tillståndet skall gälla

i minst fem år. Det skall, i f rekommande fall på ans kan,

f rnyas automatiskt när det l per ut.

3.

EG-uppehållstillstånd f r varaktigt bosatta kan utfärdas i

form av ett klistermärke eller en separat handling. Det skall

utfärdas i enlighet med reglerna och standardmodellen i rådets

f rordning (EG) nr 1030/2002 av den 13 juni 2002 om en

enhetlig utformning av uppehållstillstånd f r medborgare i

tredje land (

1

). Under rubriken ”typ av tillstånd” skall medlems-

staterna ange ”varaktigt bosatt inom EG”.

Artikel 9

Återkallan e eller förlust av ställning som varaktigt bosatt

1.

Varaktigt bosatta skall inte längre ha rätt att behålla

ställning som varaktigt bosatta i f ljande fall:

a) Om det har upptäckts att ställningen som varaktigt bosatt

har f rvärvats genom bedrägeri.

b) Om ett utvisningsbeslut har fattats enligt villkoren i artikel

12.

c) Vid bortovaro från gemenskapens territorium under en

period om tolv månader i f ljd.

2.

Med avvikelse från punkt 1 c får medlemsstaterna f re-

skriva att bortovaro som verstiger tolv månader i f ljd eller

som motiveras av särskilda eller exceptionella orsaker inte skall

medf ra återkallande eller f rlust av ställning som varaktigt

bosatt.

3.

Medlemsstaterna får f reskriva att en varaktigt bosatt

person inte längre skall ha rätt att behålla sin ställning som

varaktigt bosatt om han/hon utg r ett hot mot den allmänna

ordningen, med beaktande av hur allvarliga de brott är som

han/hon har begått, men detta inte är ett skäl f r utvisning

enligt artikel 12.

4.

En varaktigt bosatt person som varit bosatt i en annan

medlemsstat i enlighet med kapitel III skall inte längre ha rätt

att behålla sin ställning som varaktigt bosatt som f rvärvats i

den f rsta medlemsstaten om en sådan ställning beviljats i en

annan medlemsstat i enlighet med artikel 23.

Efter sex års bortovaro från territoriet f r den medlemsstat som

beviljade ställning som varaktigt bosatt, skall den ber rda

personen under inga omständigheter längre ha rätt att behålla

sin ställning som varaktigt bosatt i den medlemsstaten.

Med avvikelse från det andra stycket får den ber rda medlems-

staten fastställa att den varaktigt bosatta personen av särskilda

skäl får behålla sin ställning i den medlemsstaten vid bortovaro

under en period som verstiger sex år.

5.

När det gäller de fall som avses i punkt 1 c och i punkt 4

får de medlemsstater som har beviljat ställning som varaktigt

bosatt f reskriva ett f renklat f rfarande f r att återfå denna

ställning.

H

1

I egt l QUWL QUNVNRPPRL ³N QN

29

30

Prop. 2018/19:119

Bilaga 1

23.1.2004

s

Europeiska unionens officiella tidning

L 16/49

Detta förfarande skall särskilt tillämpas på personer som har

varit bosatta i en annan medlemsstat på grund av studier.

illkoren och förfarandet för att återfå ställning som varaktigt

bosatt skall fastställas i den nationella lagstiftningen.

6.

Återkallande eller förlust av ställning som varaktigt bosatt

får aldrig grunda sig på att ett EG-uppehållstillstånd för varak-

tigt bosatta har löpt ut.

7.

Om återkallandet eller förlusten av ställning som varaktigt

bosatt inte leder till återsändande skall medlemsstaten tillåta

den berörda personen att stanna på dess territorium om han/

hon uppfyller villkoren enligt den nationella lagstiftningen och/

eller inte utgör ett hot mot allmän ordning eller säkerhet.

Artikel 10

Förfarandegarantier

1.

arje beslut om avslag på en ansökan om ställning som

varaktigt bosatt eller om återkallande av sådan ställning skall

vara vederbörligen motiverat. Ett sådant beslut skall meddelas

den berörda tredjelandsmedborgaren enligt förfarandena för

detta i den nationella lagstiftningen. Av underrättelsen skall

framgå vilka möjligheter den berörda personen har att över-

klaga och inom vilken tid överklagande kan ske.

2.

Om en ansökan om ställning som varaktigt bosatt avslås,

eller om denna ställning återkallas eller förloras eller uppehålls-

tillståndet inte förnyas, skall den berörda personen ha rätt att

ansöka om rättslig prövning i den berörda medlemsstaten.

Artikel 11

Likabehandling

1.

araktigt bosatta skall åtnjuta den behandling som en

medlemsstats egna medborgare får i fråga om följande:

a) Tillträde till arbetsmarknaden och verksamhet som egenföre-

tagare, under förutsättning att dessa verksamheter inte

medför någon som helst offentlig myndighetsutövning,

liksom

anställnings-

och

arbetsvillkor,

inklusive

uppsägnings- och lönevillkor.

b) Utbildning och yrkesutbildning, inklusive möjligheterna att

få bidrag och stipendier för studier i enlighet med nationell

lagstiftning.

c) Erkännande av yrkesutbildningsbevis, utbildningsbevis för

teoretiska utbildningar och andra kvalifikationer i enlighet

med relevanta nationella förfaranden.

d) Social trygghet, socialt bistånd och socialt skydd såsom

dessa definierats i nationell lagstiftning.

e) Skatteförmåner.

f) Tillgång till varor och tjänster och leveranser av allmänt

tillgängliga varor och tjänster samt förfaranden för att

erhålla bostad.

g) Föreningsfrihet och frihet att tillhöra en arbetstagar- eller

arbetsgivarorganisation eller någon annan organisation vars

medlemmar utövar ett visst yrke, inklusive de förmåner som

dessa typer av organisationer tillhandahåller, utan att

åsidosätta nationella bestämmelser om allmän ordning och

säkerhet.

h) Fritt tillträde till hela den berörda medlemsstatens territo-

rium, inom de gränser som fastställs i nationell lagstiftning

av säkerhetsskäl.

2.

När det gäller bestämmelserna i punkt 1 b, 1 d, 1 e, 1 f

och 1 g får de berörda medlemsstaterna begränsa likabehand-

ling till att gälla fall där den registrerade eller stadigvarande

hemvisten för den varaktigt bosatta personen eller familjemed-

lemmar för vilka han/hon söker bidrag befinner sig inom den

berörda medlemsstatens territorium.

3.

Medlemsstaterna får begränsa likabehandling i förhållande

till egna medborgare i följande fall:

a) Medlemsstaterna får upprätthålla begränsat tillträde till

anställning och verksamhet som egenföretagare i de fall där

denna verksamhet i enlighet med befintlig nationell lagstift-

ning eller gemenskapslagstiftning förbehålls egna medbor-

gare, EU- eller EES-medborgare.

b) Medlemsstaterna får begära bevis på lämpliga språkkun-

skaper för tillträde till utbildning och yrkesutbildning. Till-

träde till universitet får underkastas uppfyllande av särskilda

utbildningskrav.

4.

Medlemsstaterna får begränsa likabehandlingen i fråga om

socialt bistånd och social trygghet till grundläggande förmåner.

5.

Medlemsstaterna får besluta att bevilja kompletterande

förmåner på de områden som avses i punkt 1.

Medlemsstaterna får även besluta att bevilja likabehandling på

områden som inte omfattas av punkt 1.

Artikel 12

Skydd mot utvisning

1.

Medlemsstaterna får fatta beslut om utvisning av en

varaktigt bosatt tredjelandsmedborgare endast om han/hon

utgör ett reellt och tillräckligt allvarligt hot mot allmän ordning

eller säkerhet.

2.

Beslutet i punkt 1 får inte grundas på ekonomiska övervä-

ganden.

3.

Innan beslut om utvisning av en varaktigt bosatt fattas

skall medlemsstaterna beakta

a) hur länge bosättningen i medlemsstaten har varat,

b) den berörda personens ålder,

Prop. 2018/19:119

Bilaga 1

L 16/50

sv

Euro eiska unionens officiella tidning

23.1.2004

c) följderna för vederbörande och dennes familjemedlemmar,

d) banden med bosättningslandet eller avsaknaden av band

med urs rungslandet.

4.

Om ett beslut om utvisning har fattats skall den varaktigt

bosatte ha möjlighet att överklaga beslutet i den aktuella

medlemsstaten.

5.

Rättshjäl skall ges till varaktigt bosatta som saknar

tillräckliga medel å samma villkor som till medborgare i den

stat där de är bosatta.

Artikel 13

Förmånligare nationella bestämmelser

Medlemsstaterna får utfärda u ehållstillstånd som gäller

ermanent eller tills vidare å förmånligare villkor än de som

anges i detta direktiv. Sådana u ehållstillstånd skall inte ge rätt

till bosättning i andra medlemsstater enligt ka itel III i detta

direktiv.

kapitel iii

BOSÄTTNING I NDR MEDLEMSST TER

Artikel 14

Huvudregel

1.

Varaktigt bosatta skall ha rätt att bosätta sig i andra

medlemsstater än den som beviljade ställning som varaktigt

bosatt under längre tid än tre månader förutsatt att villkoren i

detta ka itel är u fyllda.

2.

Varaktigt bosatta får bosätta sig i en annan medlemsstat

å följande grunder:

a) För att bedriva ekonomisk verksamhet som anställd eller

egenföretagare.

b) För att studera eller följa en yrkesutbildning.

c) För andra syften.

3.

När det rör sig om ekonomisk verksamhet som anställd

eller egenföretagare i enlighet med unkt 2 a får medlemssta-

terna granska situationen å sina res ektive arbetsmarknader

och tilläm a sina nationella förfaranden när det gäller kraven

för att tillträda en ledig lats res ektive bedriva sådan verk-

samhet.

Av arbetsmarknads olitiska skäl får medlemsstaterna ge

företräde åt unionsmedborgare, tredjelandsmedborgare om

detta föreskrivs i gemenska slagstiftningen, samt till tredje-

landsmedborgare som är lagligt bosatta och som får arbets-

löshetsunderstöd i den berörda staten.

4.

Genom undantag från bestämmelserna i unkt 1 får

medlemsstaterna begränsa det totala antalet ersoner som skall

ha rätt till bosättning, under förutsättning att sådana begräns-

ningar redan fastställts för tredjelandsmedborgarnas tillträde i

den befintliga lagstiftningen vid tid unkten för antagandet av

detta direktiv.

5.

Detta ka itel gäller inte varaktigt bosatta ersoners bosätt-

ning i medlemsstaterna

a) i egenska av anställda som utstationerats av en tjänsteleve-

rantör inom ramen för tillhandahållande av tjänster över

gränserna,

b) i egenska av leverantörer av tjänster över gränserna.

Medlemsstaterna får i enlighet med nationell lagstiftning besluta

å vilka villkor varaktigt bosatta som önskar flytta till en andra

medlemsstat och vara ekonomiskt verksamma som säsongs-

anställda, får vistas i den medlemsstaten. Gränsarbetare får

också omfattas av särskilda bestämmelser i den nationella

lagstiftningen.

6.

Detta ka itel åverkar inte tilläm ningen av relevant

gemenska slagstiftning om social trygghet för tredjelandsmed-

borgare.

Artikel 15

Villkor för bosättning i en annan medlemsstat

1.

Så snart som möjligt och senast tre månader efter inresan

i den andra medlemsstaten skall varaktigt bosatta lämna in en

ansökan om u ehållstillstånd hos den berörda medlemsstatens

behöriga myndigheter.

Medlemsstaterna får godta att varaktigt bosatta lämnar in

ansökan om u ehållstillstånd till de behöriga myndigheterna i

den andra medlemsstaten medan ersonen fortfarande är bosatt

i den första medlemsstaten.

2.

Medlemsstaterna får anmoda de berörda ersonerna att

visa u bevis

a) å stabila och regelbundna försörjningsmedel som är

tillräckliga för att de skall kunna försörja sig själva och sina

familjemedlemmar utan hjäl från systemet för socialt

bistånd i den berörda medlemsstaten. För var och en av de

kategorier som anges i artikel 14.2 skall medlemsstaterna

bedöma dessa försörjningsmedel med hänsyn till vilken ty

av medel det rör sig om och inkomsternas regelbundenhet,

och får beakta nivån för minimilöner och - ensioner,

b) å en sjukförsäkring avseende alla risker i den andra

medlemsstaten som de egna medborgarna i den berörda

medlemsstaten normalt omfattas av.

3.

Medlemsstaterna får kräva att tredjelandsmedborgare

följer villkoren för integrering i enlighet med nationell lagstift-

ning.

Detta villkor skall inte gälla när de berörda tredjelandsmedbor-

garna har anmodats att följa integreringsvillkor för att få

ställning som varaktigt bosatt, i enlighet med bestämmelserna i

artikel 5.2.

Om inte annat föreskrivs i det andra stycket får de berörda

ersonerna anmodas att följa s råkkurser.

31

32

Prop. 2018/19:119

Bilaga 1

23.1.2004

sv

Europeiska unionens officiella tidning

L 16/51

4.

Ansökan skall åtföljas av dokumentation, som skall

fastställas i den nationella lagstiftningen, som visar att de

erörda personerna uppfyller villkoren i fråga samt av uppe-

hållstillståndet som varaktigt osatt och giltig resehandling eller

estyrkta kopior av resehandling.

Den dokumentation som avses i det första stycket får även

in egripa dokumentation som rör lämplig ostad.

I synnerhet gäller följande:

a) Om personen edriver ekonomisk verksamhet får den andra

medlemsstaten anmoda de erörda personerna att visa upp

evis om följande:

i) Om de är anställda, att de har ett anställningskontrakt,

ett intyg från ar etsgivaren om anställning eller ett er ju-

dande om anställningskontrakt enligt villkoren i den

nationella lagstiftningen. Medlemsstaterna skall fastställa

vilket av de ovannämnda evisen som krävs.

ii) Om de är egenföretagare, att de har tillräckliga medel, i

enlighet med nationell lagstiftning, för att kunna edriva

verksamhet som egenföretagare, tillsammans med

nödvändiga handlingar och tillstånd.

) Om personerna studerar eller följer en yrkesut ildning får

den andra medlemsstaten anmoda de erörda personerna att

visa upp evis för att de har skrivit in sig vid en godkänd

ut ildningsanstalt för att studera där eller följa en yrkesut-

ildning.

Artikel 16

Familjemedlemmar

1.

Om varaktigt osatta utövar sin rätt till osättning i en

andra medlemsstat och om familjen redan var ildad i den

första medlemsstaten, skall sådana familjemedlemmar som

uppfyller villkoren i artikel 4.1 i direktiv 2003/86/EG tillåtas

medfölja eller förena sig med varaktigt osatta.

2.

Om varaktigt osatta utövar sin rätt till osättning i en

andra medlemsstat och om familjen redan var ildad i den

första medlemsstaten, får sådana familjemedlemmar som ej

omfattas av artikel 4.1 i direktiv 2003/86/EG tillåtas medfölja

eller förena sig med varaktigt osatta.

3.

Med eaktande av ansökan om uppehållstillstånd skall

estämmelserna i artikel 15.1 gälla.

4.

Den andra medlemsstaten får anmoda familjemedlemmar

till varaktigt osatta att samtidigt med ansökan om uppehålls-

tillstånd visa upp

a) sitt EG-uppehållstillstånd som varaktigt osatt eller annat

uppehållstillstånd och giltig resehandling eller estyrkta

kopior av resehandling,

) evis för att de har varit osatta i den första medlemsstaten

i egenskap av familjemedlemmar till varaktigt osatta,

c) evis för att de har sta ila och regel undna försörjnings-

medel som är tillräckliga för att de skall kunna försörja sig

själva och sina familjemedlemmar utan hjälp från systemet

för socialt istånd i den erörda medlemsstaten, eller att de

varaktigt osatta har sådana tillgångar och försäkringar för

dem, samt en sjukförsäkring som omfattar alla risker i den

andra medlemsstaten. Medlemsstaterna skall edöma dessa

tillgångar med hänsyn till vilken typ av medel det rör sig

om och inkomsternas regel undenhet, och får eakta nivån

för minimilöner och -pensioner.

5.

Om familjen inte redan var ildad i den första medlems-

staten skall estämmelserna i direktiv 2003/86/EG gälla.

Artikel 17

Allmän ordning och säkerhet

1.

Medlemsstaterna får vägra ansökningar om uppehållstill-

stånd från varaktigt osatta eller deras familjemedlemmar om

personen utgör ett hot mot allmän ordning eller säkerhet.

När eslutet fattas skall medlemsstaten eakta hur grovt rottet

är eller vilken typ av rott mot allmän ordning och allmän

säkerhet som har egåtts av den varaktigt osatta personen,

eller personens familjemedlem eller familjemedlemmar, eller

den fara som personen utgör.

2.

Det eslut som avses i punkt 1 får inte grundas på ekono-

miska överväganden.

Artikel 18

Folkhälsa

1.

Medlemsstaterna får vägra ansökningar om uppehållstill-

stånd från varaktigt osatta eller deras familjemedlemmar om

personen utgör ett hot mot folkhälsan.

2.

De enda sjukdomar som får motivera vägrad inresa och

vägrad rätt till osättning i den andra medlemsstaten skall vara

de sjukdomar som definieras av Världshälsoorganisationens

relevanta och tillämpliga instrument samt andra smittsamma

infektions- och parasitsjukdomar om dessa i mottagarlandet

omfattas av estämmelser till skydd för med orgarna. Medlems-

staterna får inte införa nya estämmelser och ny praxis som är

mer långtgående.

3.

Sjukdomar som uppstår efter det att det första uppehålls-

tillståndet har utfärdats i den andra medlemsstaten får inte ligga

till grund för en vägran att förnya tillståndet eller för utvisning.

4.

En medlemsstat får kräva att personer som avses i detta

direktiv undergår en hälsoundersökning, för att fastställa att de

inte lider av någon av de sjukdomar som anges i punkt 2.

Dessa hälsoundersökningar, som får vara avgiftsfria, får inte

genomföras systematiskt.

Prop. 2018/19:119

Bilaga 1

L 16/52

sv

Europeiska unionens officiella tidning

23.1.2004

Artikel 19

Prövning av ansökan om och utfärdande av uppehållstill-

stånd

1.

De behöriga nationella myndigheterna skall handlägga en

ansökan inom fyra månader efter inlämnandet.

Om en ansökan inte åtföl s av de bevishandlingar som räknas

upp i artiklarna 15 och 16, eller i undantagsfall om behand-

lingen av ansökan är komplicerad, får den tidsfrist som anges i

första stycket förlängas med högst tre månader. I sådana fall

skall de behöriga nationella myndigheterna underrätta den

sökande om detta.

2.

Om villkoren i artiklarna 14, 15 och 16 är uppfyllda skall

den andra medlemsstaten, om inget annat föreskrivs i

bestämmelserna om allmän ordning, säkerhet och hälsa i artik-

larna 17 och 18, utfärda ett förnybart uppehållstillstånd åt den

varaktigt bosatte. Detta uppehållstillstånd skall, efter ansökan

om så erfordras, förnyas när det går ut. Den andra medlems-

staten skall underrätta den första medlemsstaten om sitt beslut.

3.

Den andra medlemsstaten skall för den varaktigt bosattes

famil emedlemmar utfärda uppehållstillstånd som kan förnyas

med samma giltighetstid som det som utfärdades till den varak-

tigt bosatte.

Artikel 20

örfarandegarantier

1.

Beslut om avslag på en ansökan om uppehållstillstånd

skall vara vederbörligen motiverat. Den berörda tred elands-

medborgaren skall underrättas om beslutet enligt förfarandena

för detta i den nationella lagstiftningen. Av beslutet skall framgå

vilka mö ligheter som finns att överklaga och inom vilken tid

överklagande kan göras.

Föl derna av att ett beslut inte har fattats vid utgången av den

tidsfrist som anges i artikel 19.1 skall regleras i den berörda

medlemsstatens nationella lagstiftning.

2.

Om ansökan om uppehållstillstånd avslås eller om uppe-

hållstillståndet återkallas eller inte förnyas, skall den berörda

personen ha rätt att ansöka om rättslig prövning i den berörda

medlemsstaten.

Artikel 21

Garanterad behandling i den andra medlemsstaten

1.

Så snart som varaktigt bosatta har fått uppehållstillstånd i

den andra medlemsstaten i enlighet med artikel 19 skall de i

den medlemsstaten åtn uta likabehandling på de områden, och

i enlighet med de villkor, som anges i artikel 11.

2.

Varaktigt bosatta skall ha tillträde till arbetsmarknaden i

enlighet med bestämmelserna i punkt 1.

Medlemsstaterna får fastslå att de personer som avses i artikel

14.2 a skall ha begränsad tillgång till andra anställningar än de

anställningar som de har bevil ats uppehållstillstånd för enligt

villkoren i nationell lagstiftning för en period som inte

överstiger tolv månader.

Medlemsstaterna får, i enlighet med nationell lagstiftning,

bestämma på vilka villkor de personer som avses i artikel 14.2

b och 14.2 c får tillträde till verksamhet som anställda eller

egenföretagare.

3.

Så snart som varaktigt bosatta har fått uppehållstillstånd i

den andra medlemsstaten i enlighet med artikel 19 skall deras

famil emedlemmar åtn uta de rättigheter som räknas upp i

artikel 14 i direktiv 2003/86/EG i den medlemsstaten.

Artikel 22

Återkallande av uppehållstillståndet och återtagandeskyl-

dighet

1.

Till dess att tred elandsmedborgare har uppnått ställning

som varaktigt bosatta får den andra medlemsstaten vägra

förnya eller återkalla uppehållstillståndet samt, i enlighet med

förfarandena i den nationella lagstiftningen, inklusive förfa-

randen för utvisning, ålägga varaktigt bosatta och famil emed-

lemmar att lämna dess territorium i föl ande fall:

a) Av hänsyn till allmän ordning och säkerhet i enlighet med

artikel 17.

b) Om villkoren i artiklarna 14, 15 och 16 inte längre

uppfylls.

c) När tred elandsmedborgaren inte lagligen är bosatt i den

medlemsstaten.

2.

Om den andra medlemsstaten antar någon av de åtgärder

som anges i punkt 1 skall den första medlemsstaten omedelbart

och utan formaliteter återta den varaktigt bosatte och dennes

famil emedlemmar. Den andra medlemsstaten skall underrätta

den första medlemsstaten om sitt beslut.

3.

Till dess att en tred elandsmedborgare uppnått ställning

som varaktigt bosatt och oavsett den skyldighet till återtagande

som föreskrivs i punkt 2, får den andra medlemsstaten fatta

beslut om att utvisa tred elandsmedborgaren från unionens

territorium, i enlighet med artikel 12 och enligt garantierna i

den artikeln, på grund av allvarligt hot mot allmän ordning

eller säkerhet.

Den andra medlemsstaten skall samråda med den första

medlemsstaten när ett sådant beslut fattas.

Om den andra medlemsstaten antar ett beslut om att utvisa den

berörda tred elandsmedborgaren, skall den vidta alla åtgärder

som är lämpliga för att effektivt kunna genomföra detta. Den

andra medlemsstaten skall tillhandahålla relevant information

till första medlemsstaten för genomförandet av utvisningsbe-

slutet.

33

34

Prop. 2018/19:119

Bilaga 1

23. .2004

sv

Europeiska unionens officiella tidning

L 6/53

4.

Beslut om utvisning får inte kombineras med permanent

bosättningsförbud i de fall som anges i punkterna b och c.

5.

Återtagandeskyldigheten enligt punkt 2 skall gälla oavsett

möjligheten för varaktigt bosatta och familjemedlemmar att

flytta till en tredje medlemsstat.

Artikel 23

Förvärv av ställning som varaktigt bosatt i den andra

medlemsstaten

.

Efter ansökan skall den andra medlemsstaten bevilja

varaktigt bosatta den ställning som anges i artikel 7, under

förutsättning att bestämmelserna i artiklarna 3, 4, 5 och 6 är

uppfyllda. Den andra medlemsstaten skall underrätta den första

medlemsstaten om sitt beslut.

2.

Förfarandet i artikel 7 skall tillämpas vid inlämnande och

prövning av ansökan om ställning som varaktigt bosatt i den

andra medlemsstaten. För utfärdande av uppehållstillstånd skall

bestämmelserna i artikel 8 gälla. Om ansökan avslås, skall förfa-

randegarantierna i artikel 0 gälla.

kapitel iv

SLUTBEST MMELSER

Artikel 24

Rapporteringsskyldighet och ”rendez-vous”-klausul

Kommissionen skall med jämna mellanrum, och första gången

senast den 23 januari 20 rapportera till Europaparlamentet

och rådet om tillämpningen av detta direktiv i medlemsstaterna,

och vid behov föreslå nödvändiga ändringar. Dessa ändringsför-

slag skall vara prioriterade enligt artiklarna 4, 5, 9, och

kapitel III.

Artikel 25

Kontaktpunkter

Medlemsstaterna skall upprätta kontaktpunkter med ansvar för

att ta emot och överföra den information som anges i artik-

larna 9.2, 22.2 och 23. .

Medlemsstaterna skall upprätta ett lämpligt samarbete om det

informations- och dokumentationsutbyte som anges i det första

stycket.

Artikel 26

Införlivande

Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser i lagar och

andra författningar som är nödvändiga för att följa detta

direktiv senast den 23 januari 2006. De skall genast underrätta

kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla

en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan

hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur

hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

Artikel 27

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i

Europeiska unionens officiella tidning

.

Artikel 2

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna i enlighet med

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Utfärdat i Bryssel den 25 november 2003.

På rådets vägnar

gN tremonti

Ordförande

Prop. 2018/19:119

Bilaga 2

19.5.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 132/1

I

(Lagstiftningsakter)

DIREKTIV

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2011/51/EU

av den 11 maj 2011

om ändring av rådets direktiv 2003/109/EG i syfte att utöka dess räckvidd till att omfatta även

personer som beviljats internationellt skydd

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR

ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktions­

sätt, särskilt artikel 79.2 a och b,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (1), och

av följande skäl:

(1)

Rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003

om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning (2)

är inte tillämpligt på personer som beviljats internatio­

nellt skydd, enligt definitionen i rådets direktiv

2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer

för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer

skall betraktas som flyktingar eller som personer som

av andra skäl behöver internationellt skydd samt om

dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i

det beviljade skyddet (3).

(2)

Möjligheten att erhålla ställning som varaktigt bosatt i en

medlemsstat efter en viss tid är en viktig förutsättning för

att personer som beviljats internationellt skydd ska

kunna integrera sig till fullo i den medlemsstat där de

är bosatta.

(1) Europaparlamentets ståndpunkt av den 14 december 2010 (ännu ej

offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 11 april 2011.

(2) EUT L 16, 23.1.2004, s. 44.

(3) EUT L 304, 30.9.2004, s. 12.

(3)

Ställning som varaktigt bosatt för personer som beviljats

internationellt skydd är dessutom en viktig faktor när det

gäller att främja ekonomisk och social sammanhållning,

vilket är ett grundläggande mål för unionen enligt för­

draget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-för­

draget).

(4)

Personer som beviljats internationellt skydd bör därför ha

möjlighet att förvärva ställning som varaktigt bosatta i

den medlemsstat som beviljat dem internationellt skydd

på samma villkor som andra tredjelandsmedborgare.

(5)

Eftersom personer som beviljats internationellt skydd har

rätt att bosätta sig i andra medlemsstater än den som

beviljade dem internationellt skydd, måste det säkerställas

att dessa andra medlemsstater underrättas om bakgrun­

den till att den berörda personen beviljats skydd för att

göra det möjligt för dem att uppfylla sina skyldigheter

avseende principen om non-refoulement.

(6)

Personer som beviljats internationellt skydd och som är

varaktigt bosatta bör, på vissa villkor, garanteras samma

behandling som bosättningsmedlemsstatens medborgare i

en rad ekonomiska och sociala sammanhang så att ställ­

ning som varaktigt bosatt kan fungera praktiskt som ett

instrument för integration av varaktigt bosatta i det sam­

hälle där de lever.

(7)

Likabehandling av personer som beviljats internationellt

skydd i den medlemsstat som beviljat detta skydd bör

inte inverka på de rättigheter och förmåner som garan­

teras enligt direktiv 2004/83/EG och enligt konventionen

av den 28 juli 1951 om flyktingars rättsliga ställning,

ändrad genom New York-protokollet av den 31 januari

1967 (nedan kallad Genèvekonventionen).

35

36

Prop. 2018/19:119

Bilaga 2

___________

L 132/2

SV

Europeiska unionens officiella tidning

19.5.2011

(8)

De villkor som anges i direktiv 2003/109/EG för att

varaktigt bosatta ska erhålla rätt att bosätta sig och för­

värva ställning som varaktigt bosatt i en annan medlems­

stat bör vara desamma för alla tredjelandsmedborgare

som erhållit ställning som varaktigt bosatta.

(9)

Överförande av ansvaret att skydda personer som bevil­

jats internationellt skydd faller utanför detta direktivs till­

lämpningsområde.

(10)

Om en medlemsstat har för avsikt att i enlighet med

direktiv 2003/109/EG utvisa en person som beviljats in­

ternationellt skydd och som förvärvat ställning som var­

aktigt bosatt i den medlemsstaten, bör den personen

omfattas av det skydd mot utvisning eller avvisning

som garanteras i direktiv 2004/83/EG och i artikel 33 i

Genèvekonventionen. I de fall där personen beviljats in­

ternationellt skydd i en annan medlemsstat än den där

personen för närvarande har ställning som varaktigt bo­

satt måste det därför föreskrivas att den berörda perso­

nen endast får utvisas till den medlemsstat som beviljat

internationellt skydd och att den medlemsstaten har en

skyldighet att återta den personen, såvida inte utvisning

eller avvisning är tillåtet enligt direktiv 2004/83/EG.

Samma skyddsåtgärder bör tillämpas för en person som

beviljats internationellt skydd och som bosatt sig, men

ännu inte förvärvat ställning som varaktigt bosatt, i en

andra medlemsstat.

(11)

Om det, enligt direktiv 2004/83/EG, är tillåtet att utvisa

en person som beviljats internationellt skydd från unio­

nens territorium, bör medlemsstaterna försäkra sig om

att all information kommer från relevanta källor, dä­

ribland, i tillämpliga fall, från den medlemsstat som be­

viljade internationellt skydd, och att den bedöms nog­

grant för att säkerställa att utvisningsbeslutet överens­

stämmer med artikel 4 och artikel 19.2 i Europeiska

unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(12)

Detta direktiv står i överensstämmelse med de grundläg­

gande rättigheterna och de principer som fastställs i

artikel 6 i fördraget om Europeiska unionen och i Euro­

peiska unionens stadga om de grundläggande rättighe­

terna, särskilt artikel 7.

(13)

I enlighet med punkt 34 i det interinstitutionella avtalet

om bättre lagstiftning (1) uppmuntras medlemsstaterna

att för egen del och i unionens intresse upprätta egna

(1) EUT C 321, 31.12.2003, s. 1.

tabeller som så långt det är möjligt visar överensstäm­

melsen mellan detta direktiv och införlivandeåtgärderna

samt att offentliggöra dessa tabeller.

(14)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 21 om

Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende

på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till

fördraget om Europeiska unionen och EUF-fördraget, och

utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i det

protokollet, deltar dessa medlemsstater inte i antagandet

av detta direktiv, som inte är bindande för eller tillämp­

ligt på dem.

(15)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om

Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska

unionen och EUF-fördraget, deltar Danmark inte i anta­

gandet av detta direktiv, som inte är bindande för eller

tillämpligt på Danmark.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Direktiv 2003/109/EG ska ändras på följande sätt:

1. I artikel 2 ska led f ersättas med följande:

”f) internationellt skydd: internationellt skydd enligt definitio­

nen i artikel 2 a i rådets direktiv 2004/83/EG av den

29 april 2004 om miniminormer för när tredjelands­

medborgare eller statslösa personer skall betraktas som

flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver

internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga

ställning och om innehållet i det beviljade skyddet (*).

(*) EUT L 304, 30.9.2004, s. 12.”,

2. Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

a) I punkt 2 ska leden c och d ersättas med följande:

”c) har beviljats rätt till bosättning i en medlemsstat på

grundval av någon annan form av skydd än inter­

nationellt skydd eller som har ansökt om rätt till

bosättning på den grunden och väntar på ett beslut

om sin ställning,

d) har ansökt om internationellt skydd men ännu inte

fått slutligt besked,”.

Prop. 2018/19:119

Bilaga 2

19.5.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 132/3

b) I punkt 3 ska led c ersättas med följande:

”c) den europeiska bosättningskonventionen av den

13 december 1955, den europeiska sociala stadgan

av den 18 oktober 1961, den reviderade europeiska

sociala stadgan av den 3 maj 1987 och den euro­

peiska konventionen av den 24 november 1977 om

migrerande arbetstagares rättsställning samt punkt

11 i bilagan till konventionen av den 28 juli 1951

om flyktingar, ändrad genom New York-protokollet

av den 31 januari 1967, och den europeiska över­

enskommelsen av den 16 oktober 1980 om över­

förande av ansvaret för flyktingar.”

3. Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

a) Följande punkt ska införas:

”1a. Medlemsstaterna ska inte bevilja ställning som

varaktigt bosatt på grundval av beviljat internationellt

skydd i fall av återkallande eller upphävande av eller

vägran att förnya ett internationellt skydd enligt artik­

larna 14.3 och 19.3 i direktiv 2004/83/EG.”

b) I punkt 2 ska följande stycke läggas till:

”När det gäller personer som beviljats internationellt

skydd ska man vid beräkningen av den period som

avses i punkt 1 beakta minst halva tidsperioden mellan

den dag då den ansökan om internationellt skydd ingavs

vilken ligger till grund för att detta skydd beviljades och

den dag då det uppehållstillstånd som avses i artikel 24 i

direktiv 2004/83/EG beviljades, eller hela denna period,

om den överstiger 18 månader.”

4. I artikel 8 ska följande punkter läggas till:

”4. Om en medlemsstat utfärdar ett EU-uppehållstill­

stånd för varaktigt bosatta till en tredjelandsmedborgare

som den beviljat internationellt skydd ska den under rubri­

ken ’Anmärkningar’ i det EU-uppehållstillståndet för var­

aktigt bosatta föra in följande anmärkning: ’Internationellt

skydd beviljat av [namnet på medlemsstaten] den [datum]’.

5. Om en andra medlemsstat utfärdar ett EU-uppehålls­

tillstånd för varaktigt bosatta till en tredjelandsmedborgare

som redan har ett EU-uppehållstillstånd för varaktigt bo­

satta, utfärdat av en annan medlemsstat, som innehåller den

anmärkning som avses i punkt 4, ska den andra medlems­

staten föra in samma anmärkning i EU-uppehållstillståndet

för varaktigt bosatta.

Innan den andra medlemsstaten för in den anmärkning

som avses i punkt 4 ska den göra en framställning

till den medlemsstat som nämns i den anmärkningen om

uppgift om huruvida den varaktigt bosatte fortfarande åt­

njuter internationellt skydd. Den medlemsstat som nämns i

anmärkningen ska svara senast en månad efter mottagandet

av framställningen. Om det internationella skyddet har åter­

kallats genom ett slutligt beslut ska den andra medlems­

staten inte föra in den anmärkningen.

6. Om ansvaret för den varaktigt bosatta personens in­

ternationella skydd överförts till den andra medlemsstaten, i

enlighet med relevanta internationella instrument eller na­

tionell lagstiftning, efter utfärdandet av det uppehållstill­

ståndet för varaktigt bosatta som avses i punkt 5, ska

den andra medlemsstaten senast tre månader efter över­

förandet av ansvaret ändra den anmärkning som avses i

punkt 4 i enlighet med detta.”

5. I artikel 9 ska följande punkt införas:

”3a. Medlemsstaterna får upphäva ställning som var­

aktigt bosatt i fall av återkallande eller upphävande av eller

vägran att förnya internationellt skydd enligt artiklarna

14.3 och 19.3 i direktiv 2004/83/EG, om ställningen

som varaktigt bosatt erhållits på grundval av internationellt

skydd.”

6. I artikel 11 ska följande punkt införas:

”4a. När det gäller den medlemsstat som beviljat det

internationella skyddet ska punkterna 3 och 4 inte påverka

tillämpningen av direktiv 2004/83/EG.”

7. Artikel 12 ska ändras på följande sätt:

a) Följande punkter ska införas:

”3a. Om en medlemsstat beslutar att utvisa en var­

aktigt bosatt person vars EU-uppehållstillstånd för var­

aktigt bosatta innehåller den anmärkning som avses i

artikel 8.4, ska den anmoda den medlemsstat som

nämns i den anmärkningen att bekräfta huruvida perso­

nen i fråga fortfarande åtnjuter internationellt skydd i

den medlemsstaten. Den medlemsstat som nämns i an­

märkningen ska svara senast en månad efter det att den

har mottagit begäran om information.

3b. Om den varaktigt bosatta personen fortfarande

åtnjuter internationellt skydd i den medlemsstat som

nämns i anmärkningen, ska den personen utvisas till

den medlemsstaten, som omedelbart och utan formali­

teter, utan att det påverkar tillämplig unionslagstiftning

eller nationell lagstiftning och principen om familjens

enhet, ska återta denna person som åtnjuter internatio­

nellt skydd samt dennes familjemedlemmar.

37

38

Prop. 2018/19:119

Bilaga 2

L 132/4

SV

Europeiska unionens officiella tidning

19.5.2011

3c. Genom undantag från punkt 3b ska den med­

lemsstat som beslutade att utvisa en varaktigt bosatt

person behålla rätten att, i överensstämmelse med sina

internationella förpliktelser, avvisa den varaktigt bosatta

personen till ett annat land än den medlemsstat som

beviljade internationellt skydd om den personen uppfyl­

ler villkoren i artikel 21.2 i direktiv 2004/83/EG.”

b) Följande punkt ska läggas till:

”6. Denna artikel påverkar inte tillämpningen av

artikel 21.1 i direktiv 2004/83/EG.”

8. Följande artikel ska införas:

”Artikel 19a

Ändringar av EU-uppehållstillstånd för varaktigt

bosatta

1. Om ett EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta in­

nehåller den anmärkning som avses i artikel 8.4 och om

ansvaret för den varaktigt bosatta personens internationella

skydd, i enlighet med relevanta internationella instrument

eller nationell lagstiftning, överförs till en andra medlems­

stat innan den medlemsstaten utfärdar det EU-uppehållstill­

stånd för varaktigt bosatta som avses i artikel 8.5, ska den

andra medlemsstaten be den medlemsstat som har utfärdat

EU-uppehållstillståndet för varaktigt bosatta att ändra den

anmärkningen i enlighet med detta.

2. Om en varaktigt bosatt person beviljas internationellt

skydd i den andra medlemsstaten innan den medlemsstaten

utfärdade det EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta

som avses i artikel 8.5, ska den medlemsstaten be den

medlemsstat som har utfärdat EU-uppehållstillståndet för

varaktigt bosatta att ändra detta genom att föra in den

anmärkning som avses i artikel 8.4 i detta direktiv.

3. Efter den framställning som avses i punkterna 1 och

2 ska den medlemsstat som har utfärdat EU-uppehållstill­

ståndet för varaktigt bosatta utfärda det ändrade EU-uppe­

hållstillståndet för varaktigt bosatta senast tre månader efter

mottagandet av framställningen från den andra medlems­

staten.”

9. I artikel 22 ska följande punkt införas:

”3a. Såvida inte det internationella skyddet under tiden

har återkallats eller personen i fråga tillhör någon av de

kategorier som beskrivs i artikel 21.2 i direktiv

2004/83/EG, ska punkt 3 i den här artikeln inte tillämpas

på tredjelandsmedborgare vars EU-uppehållstillstånd för

varaktigt bosatta som utfärdats av den första medlemsstaten

innehåller den anmärkning som avses i artikel 8.4.

Denna punkt påverkar inte tillämpningen av artikel 21.1 i

direktiv 2004/83/EG.”

10. I artikel 25 ska första stycket ersättas med följande:

”Medlemsstaterna ska upprätta kontaktpunkter med ansvar

för att ta emot och överföra den information och doku­

mentation som avses i artiklarna 8, 12, 19, 19a, 22

och 23.”

Artikel 2

1. Medlemsstaterna ska sätta i kraft de bestämmelser i lagar

och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta

direktiv senast den 20 maj 2013. De ska genast underrätta

kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla

en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvis­

ning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvis­

ningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten

till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de

antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 3

Detta direktiv träder i kraft dagen efter det att det har offentlig­

gjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna i enlighet med

fördragen.

Utfärdat i Strasbourg den 11 maj 2011.

På Europaparlamentets vägnar

På rådets vägnar

J. BUZEK

GYŐRI E.

Ordförande

Ordförande

Sammanfattning av promemorian Åtgärder som

underlättar för brittiska medborgare i Sverige vid ett avtalslöst brexit

I promemorian lämnas förslag som syftar till att motverka vissa allvarliga följder av ett avtalslöst brexit för de brittiska medborgare och deras familjer som i dag bor och arbetar i Sverige. Förslagen är aktuella endast för det fall Förenade kungariket skulle lämna EU utan att någon överenskommelse om övergångsregler finns på plats mellan parterna.

Det föreslås en tidsbegränsad förordning som innehåller undantag från kraven på uppehålls- och arbetstillstånd för de brittiska medborgare och deras familjemedlemmar som förlorar sin rätt att bo och arbeta i Sverige till följd av Förenade kungarikets utträde ur EU. Dessa personer kommer därmed att kunna fortsätta att bo och arbeta i Sverige under en övergångsperiod efter utträdet för att få möjlighet att anpassa sig efter den nya situationen. Förordningen föreslås gälla i ett år.

I promemorian finns även förslag på vissa lagändringar. Det föreslås att regeringen ska få meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för en utlänning som är brittisk medborgare och för familjemedlemmar till en sådan utlänning. Det föreslås också att regeringen ska få meddela föreskrifter om att ansökningar om arbetstillstånd ska få bifallas efter inresan i Sverige för denna grupp. Bemyndigandena möjliggör bl.a. föreskrifter som innebär att de brittiska medborgare och familjemedlemmar som vill fortsätta att bo och arbeta i Sverige efter övergångsperioden ska få beviljas uppehålls- och arbetstillstånd även om de redan befinner sig i Sverige. Därutöver föreslås en anpassning av bestämmelserna om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning, som tydliggör att bl.a. brittiska medborgare får rätt att tillgodoräkna sig tid som de har varit lagligen bosatta i Sverige med uppehållsrätt vid en ansökan om ställning som varaktigt bosatt.

Den tidsbegränsade förordningen föreslås träda i kraft den 30 mars 2019 och lagändringarna den 1 juli 2019.

Promemorians lagförslag

Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen (2005:716)

dels att nuvarande 6 kap. 8 § ska betecknas 6 kap. 9 §,

dels att 5 kap. 23 § och 5 a kap. 1 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 6 kap. 8 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

23 §1

Regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för studier eller besök.

Regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för en utlänning som slutfört en högskoleutbildning för vilken uppehållstillstånd för studier beviljats och för hans eller hennes familjemedlemmar.

Regeringen får meddela föreskrifter om att en ansökan om uppehållstillstånd får bifallas om det följer av en överenskommelse med en främmande stat.

Regeringen får meddela föreskrifter om när uppehållstillstånd får ges till en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat och till anhöriga till en sådan utlänning.

Regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för forskning och för medföljande familjemedlemmar till en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd för forskning.

Regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för familjemedlemmar till en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd för arbete, studier eller näringsverksamhet.

Regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för en utlänning som är medborgare i Förenade kungariket och för familjemedlemmar till en sådan utlänning.

5 a kap.

1 §2

En ansökan från en utlänning om En ansökan från en utlänning om ställning som varaktigt bosatt i ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska beviljas om sökanden Sverige ska beviljas om sökanden de senaste fem åren utan avbrott har de senaste fem åren utan avbrott har

1 Senaste lydelse 2014:777. 2 Senaste lydelse 2017:22.

vistats i Sverige med uppehålls- vistats i Sverige med uppehålls- Prop. 2018/19:119 tillstånd. tillstånd eller på annat sätt som Bilaga 4 lagligen bosatt.

Vid beräkningen av vistelsetiden för en sökande som har flyktingstatusförklaring enligt 4 kap. 3 § eller alternativ skyddsstatusförklaring enligt 4 kap. 3 a § första stycket, räknas även tiden mellan den dag då ansökan om asyl eller ansökan om ny prövning gavs in och den dag då asyl beviljades.

Vid beräkningen av vistelsetiden ska vistelse i Sverige av tillfälliga skäl eller för studier inte räknas.

Vistelse utanför Sverige under kortare tid än sex månader i följd och inte mer än tio månader sammanlagt under femårsperioden ska inte anses vara avbrott i vistelsen.

6 kap.

8 §

Regeringen får meddela föreskrifter om att en ansökan om arbetstillstånd får bifallas även efter inresan i Sverige om ansökan görs av en utlänning som är medborgare i Förenade kungariket eller av familjemedlemmar till en sådan utlänning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2019.

Förteckning över remissinstanser

Efter remiss har yttrande över promemorian Åtgärder som underlättar för brittiska medborgare i Sverige vid ett avtalslöst brexit avgetts av Arbetsdomstolen, Arbetsförmedlingen, Arbetsgivarverket, Arbetsmiljöverket, Centrala studiestödsnämnden, Chalmers tekniska högskola AB, Diskrimineringsombudsmannen, Domstolsverket, Försäkringskassan, Förvaltningsrätten i Malmö (migrationsdomstolen), Förvaltningsrätten i Stockholm (migrationsdomstolen), Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Inspektionen för socialförsäkringen, Justitiekanslern, Kammarrätten i Stockholm (Migrationsöverdomstolen), Kommerskollegium, Kungl. Tekniska högskolan, Lunds universitet, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten, Polismyndigheten, Regelrådet, Riksdagens ombudsmän, Skatteverket, Socialstyrelsen, Svenska institutet, Svenskt Näringsliv, Sveriges advokatsamfund, Sveriges akademikers Centralorganisation (SACO), Sveriges ambassad London, Sveriges Kommuner och Landsting, Säkerhetspolisen, Tillväxtverket, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Universitetsoch högskolerådet, Uppsala universitet, Vetenskapsrådet och Åklagarmyndigheten.

Följande instanser har erbjudits att lämna yttrande men har avstått: Almega, Barnombudsmannen, Företagarna, Landsorganisationen i Sverige (LO) och Stockholms Handelskammare.

Därutöver har Sveriges läkarförbund, Sveriges universitetslärare och forskare (SULF) och en privatperson inkommit med yttrande.

Lagrådsremissens lagförslag

Bilaga 6

Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Härigenom föreskrivs1 i fråga om utlänningslagen (2005:716)

dels att nuvarande 6 kap. 8 § ska betecknas 6 kap. 9 §,

dels att 5 kap. 23 § och 5 a kap. 1 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 6 kap. 8 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

23 §2

Regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för studier eller besök.

Regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för en utlänning som slutfört en högskoleutbildning för vilken uppehållstillstånd för studier beviljats och för hans eller hennes familjemedlemmar.

Regeringen får meddela föreskrifter om att en ansökan om uppehållstillstånd får bifallas om det följer av en överenskommelse med en främmande stat.

Regeringen får meddela föreskrifter om när uppehållstillstånd får ges till en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat och till anhöriga till en sådan utlänning.

Regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för forskning och för medföljande familjemedlemmar till en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd för forskning.

Regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för familjemedlemmar till en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd för arbete, studier eller näringsverksamhet.

Regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för en utlänning som är medborgare i Förenade kungariket och för familjemedlemmar till en sådan utlänning.

5 a kap.

1 §3

En ansökan från en utlänning om En ansökan från en utlänning om ställning som varaktigt bosatt i ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska beviljas om sökanden Sverige ska beviljas om sökanden de senaste fem åren utan avbrott har de senaste fem åren utan avbrott har

1 Jfr rådets direktiv 2003/109/EG om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/51/EU. 2 Senaste lydelse 2014:777. 3 Senaste lydelse 2017:22.

vistats i Sverige med uppehålls- vistats i Sverige med uppehållstillstånd. tillstånd eller på annat sätt som lagligen bosatt.

Vid beräkningen av vistelsetiden för en sökande som har flyktingstatusförklaring enligt 4 kap. 3 § eller alternativ skyddsstatusförklaring enligt 4 kap. 3 a § första stycket, räknas även tiden mellan den dag då ansökan om asyl eller ansökan om ny prövning gavs in och den dag då asyl beviljades.

Vid beräkningen av vistelsetiden ska vistelse i Sverige av tillfälliga skäl eller för studier inte räknas.

Vistelse utanför Sverige under kortare tid än sex månader i följd och inte mer än tio månader sammanlagt under femårsperioden ska inte anses vara avbrott i vistelsen.

6 kap.

8 §

Regeringen får meddela föreskrifter om att en ansökan om arbetstillstånd får bifallas även efter inresan i Sverige om ansökan görs av en utlänning som är medborgare i Förenade kungariket eller av familjemedlemmar till en sådan utlänning.

Denna lag träder i kraft den 15 juli 2019.

Lagrådets yttrande

Bilaga 7

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2019-04-02

Närvarande: F.d. justitieråden Eskil Nord och Lena Moore samt justitierådet Dag Mattsson

Åtgärder som underlättar för brittiska medborgare i Sverige vid ett avtalslöst brexit

Enligt en lagrådsremiss den 28 mars 2019 har regeringen (Justitiedepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716).

Förslaget har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunnige Karl Rahm.

Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 april 2019

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Hultqvist, Andersson, Bolund, Shekarabi, Ygeman, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Lind

Föredragande: statsrådet M Johansson

Regeringen beslutar proposition Åtgärder som underlättar för brittiska medborgare i Sverige vid ett avtalslöst brexit