Prop. 2022/23:2
Höständringsbudget för 2022
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 3 november 2022
Ulf Kristersson
Elisabeth Svantesson (Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen innehåller förslag till ändringar som avser statens utgifter för budgetåret 2022.
1. Förslag till riksdagsbeslut
Regeringens förslag:
1. Riksdagen godkänner att regeringen under 2022 förvärvar fastigheten Solna Nytomta 3 för högst 2 410 000 000 kronor (avsnitt 3.1).
2. Riksdagen godkänner avtalet med Europeiska kommissionen om en garanti för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina till följd av Rysslands invasion av landet och bemyndigar regeringen att under 2022 ställa ut en statlig garanti till Europeiska unionen för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina som uppgår till högst 136 578 913 euro (avsnitt 3.1).
3. Riksdagen godkänner att regeringen under 2022 beslutar om medlemskap i den ideella föreningen Ebrains och bemyndigar regeringen att under 2022–2025 för anslagen 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årliga medlemsavgifter på högst 350 000 kronor för respektive universitet och anslag (avsnitt 3.9).
4. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2022 besluta att Kungliga Dramatiska teatern Aktiebolag får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i ett nytt övermaskineri som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 70 000 000 kronor (avsnitt 3.10).
5. Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade och nya anslag e nligt tabell 1.1.
6. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.
Tabell 1.1 Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag 2022
Tusental kronor
Utgifts- område Anslag
Beslutad ram/anvisat
anslag
Förändring
av ram/
anslag
Ny ram/ny anslagsnivå
4 Rättsväsendet 62 998 986 50 000 63 048 986
1:3 Åklagarmyndigheten
2 023 249 50 000 2 073 249
5 Internationell samverkan
3 402 817 38 032 3 440 849
1:1 Avgifter till internationella organisationer 1 623 554 34 032 1 657 586
1:5 Inspektionen för strategiska produkter
52 040 4 000 56 040
6 Försvar och samhällets krisberedskap 81 041 599 10 000 81 051 599
2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m.
27 580 10 000 37 580
7 Internationellt bistånd 51 939 762 -4 851 990 47 087 772
1:1 Biståndsverksamhet 49 998 924 -4 851 990 45 146 934
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 121 194 613 220 000 121 414 613
1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 33 153 886 220 000 33 373 886
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 112 005 457 4 530 000 116 535 457
1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 42 605 070 4 500 000 47 105 070
2:1 Försäkringskassan
9 283 366 30 000 9 313 366
12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 101 499 770 769 641 102 269 411
1:2 Föräldraförsäkring 46 171 247 769 641 46 940 888
19 Regional utveckling
4 741 801
0 4 741 801
Utgifts- område Anslag
Beslutad ram/anvisat
anslag
Förändring
av ram/
anslag
Ny ram/ny anslagsnivå
1:1 Regionala utvecklingsåtgärder
2 060 937 -77 000 1 983 937
1:2 Transportbidrag
430 864 77 000 507 864
22 Kommunikationer 77 973 052 470 500 78 443 552
1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 31 959 785 27 000 31 986 785 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 31 171 263 -27 000 31 144 263
1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser
255 313 2 500 257 813
1:7 Trafikavtal
1 038 000 200 000 1 238 000
1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 690 000 260 000 950 000 1:21 Obemannad luftfart 0 8 000 8 000
23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 23 875 754 563 124 24 438 878
1:10 Gårdsstöd m.m.
6 982 048 563 124 7 545 172
24 Näringsliv 16 331 901 8 000 16 339 901
1:16
Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag
27 850 8 000 35 850
25 Allmänna bidrag till kommuner 156 923 194 174 732 157 097 926
1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader
4 718 355 174 732 4 893 087
26 Statsskuldsräntor m.m. 12 155 200 10 500 000 22 655 200
1:1 Räntor på statsskulden 12 000 000 10 500 000 22 500 000
Summa anslagsförändring på ändringsbudget 12 482 039
Tabell 1.2 Ändrade beställningsbemyndiganden 2022
Tusental kronor
Utgifts- område Anslag
Beslutat
beställnings- bemyndigande
Förändring av
beställnings- bemyndigande
Nytt
beställnings- bemyndigande Tidsperiod
4 1:17
Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 299 000 48 000 347 000 2023–2026
9 1:6
Bidrag till folkhälsa och sjukvård
16 000 100 000 116 000 2023–2026
16 3:2
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 2 150 000 215 100 2 365 100 2023–2032
16 3:4
Rymdforskning och rymdverksamhet
4 200 000 1 000 000 5 200 000 2023–2034
18 2:4
Åtgärder på konsumentområdet
18 200 1 500 19 700 2023–2024
19 1:3
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 1 552 000 148 000 1 700 000 2023–2024
1
22 1:14 Trängselskatt i Göteborg 11 700 000 500 000 12 200 000 2023–2037
Summa förändring av beställningsbemyndigande på ändringsbudget
2 012 600
Anm.: De ekonomiska åtagandena medger utgifter fr.o.m. 2023 t.o.m. angivet slutår. 1 Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2023 till 2023–2024.
2. Inledning
Hänvisningar till S2
- Prop. 2022/23:2: Avsnitt 3.1
2.1. Ändringar i statens budget
Regeringen får vid högst två tillfällen per år lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret, enligt 9 kap. 6 § riksdagsordningen. I en tilläggsbestämmelse till riksdagsordningen anges att förslagen ska lämnas i anslutning till budgetpropositionen eller den ekonomiska vårpropositionen. Om det finns särskilda skäl får även förslag till ändringar i budgeten lämnas vid andra tillfällen.
Det finns ingen reglering av vilka förslag som får lämnas i en proposition om ändringar i budgeten. I förarbetena till riksdagsordningen framhålls dock att syftet med propositioner om ändringar i budgeten framför allt är att komplettera den av riksdagen beslutade budgeten med anledning av förändringar som vid beslutstillfället inte var möjliga att förutse. Reformer med varaktiga budgetära konsekvenser bör, med hänsyn till vikten av en samlad budgetbehandling, som huvudregel beslutas i samband med budgetpropositionen. I de undantagsfall regeringen i en proposition med förslag till ändringar i budgeten föreslår ny lagstiftning med varaktiga budgetära effekter bör regeringen motivera varför förslaget lämnas vid det aktuella tillfället samt redovisa en ny preliminär inkomstberäkning och nya preliminära utgiftsramar för de närmast följande två åren (prop. 2013/14:173 s. 33 och 34).
Regeringen har lämnat tolv extra propositioner med förslag till ändringar i budgeten för 2022. Propositionerna har avsett ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, medel för testning och smittspårning samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2021/22:86, bet. 2021/22:FiU16, rskr. 2021/22:137–142), fler åtgärder på skatteområdet med anledning av coronaviruset (prop. 2021/22:89, bet. 2021/22:FiU16, rskr. 2021/22:137–142), slopad karenstid för stöd vid korttidsarbete, förstärkt evenemangsstöd och andra åtgärder med anledning av coronaviruset samt kompensation till hushållen för höga elpriser (prop. 2021/22:113, bet. 2021/22:FiU44, rskr. 2021/22:169–173), en garanti till Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken för lån till Ukraina (prop. 2021/22:152, bet. 2021/22:FiU45, rskr. 2021/22:190), åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser (prop. 2021/22:199, bet. 2021/22:FiU47, rskr. 2021/22:226–228), tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel samt hantering av överskott av vaccindoser (prop. 2021/22:221, bet. 2021/22:FiU39, rskr. 2021/22:248–250), stöd till jordbruket och fiskerinäringen samt kompensation för höga energipriser (prop. 2021/22:252, bet. 2021/22:FiU48, rskr. 2021/22:436– 439), retroaktivt sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk (prop. 2021/22:253), stöd till Ukraina (prop. 2021/22:255, bet. 2021/22:FiU21, rskr. 2021/22:402 och 403), åtgärder i samband med rekapitalisering av SAS AB (prop. 2021/22:258, bet. 2021/22:FiU48, rskr. 2021/22:436–439), Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina (prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:459–470) samt retroaktivt sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk (prop. 2021/22:270, bet. 2021/22:FiU50, rskr. 2021/22:471).
Vidare har riksdagen beslutat om ändringar i statens budget för 2022 som avsett ekonomiskt stöd och utrustning till Ukraina (bet. 2021/22:FiU40, rskr. 2021/22:174 och 175) och stöd till Ukraina med efterfrågad försvarsmateriel (bet. 2021/22:FiU46, rskr. 2021/22:204).
Regeringen har även lämnat propositionen Vårändringsbudget för 2022 med förslag till ändringar i budgeten för 2022 (prop. 2021/22:99). Den 15 juni 2022 avslog riksdagen finansutskottets förslag till beslut i betänkandet Vårändringsbudget för 2022 samt extra ändringsbudget om stöd till Ukraina (bet. 2021/22:FiU21 punkt 1, rskr. 2021/22:402). Regeringen fattade därefter beslut om att återkalla propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Retroaktivt sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk, eftersom dess innehåll var avhängigt att riksdagen godkände lagförslag som lämnades i propositionen Vårändringsbudget för 2022 (skr. 2021/22:268). Regeringen lämnade sedan propositionen Extra ändringsbudget Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina, som med vissa justeringar innehöll de förslag som ingick i propositionen Vårändringsbudget för 2022 samt de förslag som lämnades i propositionen Extra ändringsbudget – Stöd till Ukraina.
Slutligen har riksdagen beslutat om ändringar i statens budget för 2022 som avsett statliga kreditgarantier för lån till elproducenter (bet. 2021/22:FiU51, rskr. 2021/22:472).
I denna proposition lämnar regeringen förslag till ytterligare ändringar i statens budget för 2022.
2.2. Konsekvenser för statens budget
De förslag som lämnas i denna proposition innebär att anvisade medel ökar med sammanlagt 12,5 miljarder kronor. Anslagsökningarna uppgår till 17,4 miljarder kronor och anslagsminskningarna till 5,0 miljarder kronor.
Förslagen försämrar statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande med 12,3 miljarder kronor. Skillnaden mellan anvisade medel, effekten på statens budgetsaldo och påverkan på det finansiella sparandet förklaras av att ökningen av anvisade medel för utjämningsbidrag för LSS-kostnader inte påverkar budgetsaldot och det finansiella sparandet. Detta då utjämningsbidraget motsvaras av en lika stor utjämningsavgift från kommunerna som redovisas mot inkomsttitel på statens budget.
Av de sammanlagda anslagsförändringarna avser 11,9 miljarder kronor förändringar hänförliga till ändrade volymer eller makroekonomiska förutsättningar. Resterande 0,6 miljarder kronor avser diskretionära beslut. Av förändringarna avser 10,5 miljarder kronor ökade utgifter för räntor på statsskulden, 4,5 miljarder kronor ökade utgifter för sjukpenning och 4,9 miljarder kronor minskade utgifter för biståndet.
De anslagsförändringar som föreslås har beaktats i de prognoser som redovisas i budgetpropositionen för 2023. I budgetpropositionen för 2023 redovisas budgeteffekterna för 2022 till följd av förslagen i denna proposition tillsammans med budgeteffekterna för 2023–2025 till följd av förslagen och aviseringarna i budgetpropositionen (prop. 2022/23:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6 tabell 6.16).
De förändringar av beställningsbemyndiganden som föreslås uppgår sammantaget till 2,0 miljarder kronor. De största ökningarna är hänförliga till rymdforskning och rymdverksamhet med 1,0 miljarder kronor och till trängselskatt i Göteborg med 0,5 miljarder kronor.
Hänvisningar till S2-2
3. Ändringar avseende statens utgifter
I detta avsnitt lämnar regeringen förslag till ändringar avseende statens utgifter för 2022. Samlade förslag till ändrade ramar och anslag samt beställningsbemyndiganden finns i avsnitt 1, tabell 1.1 och 1.2.
Hänvisningar till S3
3.1. Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Förvärv av fastigheten Solna Nytomta 3
Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att regeringen under 2022 förvärvar fastigheten Solna Nytomta 3 för högst 2 410 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Fastigheten Solna Nytomta 3 ligger i anslutning till militärhögskolan Karlberg och är värderad till 2 250 000 000 kronor. Regeringen anser att det är av stor vikt att säkra tillgången till fastigheten för att tillgodose
Försvarsmaktens behov av lokaler och möjliggöra en utveckling av Försvarsmaktens verksamhet.
Förvärv genom köp eller byte och försäljning ska enligt 8 kap. 7 § budgetlagen (2011:203) genomföras affärsmässigt, om inte särskilda skäl talar mot det. Det aktuella förvärvet är avsett att genomföras utan att objektet kommer ut till försäljning på marknaden. Det pris staten betalar kan därmed komma att överstiga marknadsvärdet.
Mot bakgrund av riksdagens beslut om totalförsvaret (prop. 2020/21:30, bet. 2020/21:FöU4) finns anledning att vidareutveckla området kring militärhögskolan Karlberg i enlighet med Försvarsmaktens behov. För att åstadkomma detta behöver den aktuella fastigheten skyndsamt förvärvas. Det finns därför skäl att förvärva fastigheten till ett pris som överstiger marknadsvärdet. Eftersom fastighetens värde är betydande, och det är fråga om ett belopp som avviker från beräknat marknadsvärde, bör riksdagens godkännande av förvärvet inhämtas.
Anskaffningskostnaden bedöms rymmas inom den låneram som riksdagen har beslutat för Fortifikationsverkets investeringar i fastigheter och markanläggningar för 2022.
Regeringen anser mot denna bakgrund att riksdagen bör godkänna att regeringen under 2022 förvärvar fastigheten Solna Nytomta 3 för högst 2 410 000 000 kronor.
Garanti till Europeiska unionen för makrofinansiellt stöd till Ukraina
Regeringens förslag: Riksdagen godkänner avtalet med Europeiska kommissionen om en garanti för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina till följd av Rysslands invasion av landet och bemyndigar regeringen att under 2022 ställa ut en statlig garanti till
Europeiska unionen för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina som uppgår till högst 136 578 913 euro.
Skälen för regeringens förslag: Rysslands invasion av Ukraina har förvärrat en redan ansträngd ekonomisk och finansiell situation, vilket har orsakat en akut likviditetskris i Ukraina. Redan före invasionen var landets ekonomi starkt påverkad av
de ökade geopolitiska spänningarna. Situationen har medfört ett utflöde av kapital som har dränerat landets valutareserver. Ukrainas valuta har försvagats och landet har förlorat tillgång till de internationella kapitalmarknaderna. Till följd av detta befinner sig Ukraina i en akut likviditetskris och landets finansiella och ekonomiska stabilitet förväntas försvagas ytterligare ju längre invasionen fortgår.
Europeiska kommissionen presenterade den 18 maj 2022 ett meddelande (COM [2022] 233) om hur EU kan stödja Ukraina, dels på kort sikt i den akuta fasen, dels på längre sikt i återuppbyggnadsfasen. För att avhjälpa landets akuta finansieringsbehov föreslog kommissionen ett nytt makrofinansiellt stöd på högst 9 miljarder euro. Den 12 juli 2022 antogs Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/1201 om exceptionellt makrofinansiellt stöd till Ukraina, vilket innebar en utbetalning av lån om 1 miljard euro av det föreslagna makrofinansiella stödet. Den 20 september 2022 antogs Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/1628 om exceptionellt makrofinansiellt stöd till Ukraina, förstärkning av den gemensamma avsättningsfonden genom garantier från medlemsstaterna och särskilda avsättningar för vissa finansiella skulder med anknytning till Ukraina som garanteras enligt beslut nr 466/2014/EU och om ändring av beslut (EU) 2022/1201. Detta beslut möjliggör upp till 5 miljarder euro i ytterligare lån till Ukraina, som en andra del av det föreslagna makrofinansiella stödet. Stöden ska hanteras som ett gemensamt paket om 6 miljarder euro och finansieras genom att EU genom kommissionen lånar upp medel på kapitalmarknaden. Kommissionens lån till Ukraina har en genomsnittlig löptid på 25 år och är amorteringsfria. Den långa löptiden syftar till att underlätta Ukrainas ekonomiska återhämtning och öka landets möjligheter att återbetala lånen. Till lånen ska kopplas villkor om transparens och rapportering om användning av lånemedlen. Samförståndsavtalet mellan Ukraina och kommissionen, som anger reformvillkoren för det makrofinansiella stödet finns i bilagan, avsnitt 1.
För EU:s makrofinansiella stöd görs vanligtvis en avsättning från EU-budgeten, motsvarande 9 procent av den utbetalda volymen, till EU:s garantifond för åtgärder avseende tredjeland. Givet den svåra ekonomiska situation som Ukraina befinner sig i bedöms risken med att låna ut till landet som hög. Därför garanteras lånen till 70 procent av den utbetalda volymen, varav 9 procentenheter genom en avsättning från EU-budgeten. Denna avsättning kompletteras med bilaterala garantier från EU:s medlemsstater för att tillhandahålla budgettäckning för förluster på upp till ytterligare 61 procentenheter av lånet.
Enligt det ovan nämnda beslutet (EU) 2022/1628 ska EU:s medlemsstater genom avtal med kommissionen ställa ut garantier om totalt 3 660 000 000 euro, vilket motsvarar de ovan nämnda avsättningarna från medlemsstaterna. Fördelningen av medlemsstaternas garantiåtaganden baseras på respektive medlemsstats bruttonationalinkomst. För Sveriges del innebär detta att en garanti om högst 136 578 913 euro ställs ut, vilket för närvarande motsvarar ca 1 475 000 000 kronor. Garantin ska gälla fr.o.m. den dag då avtalet mellan kommissionen och Sverige träder i kraft. Garantin kommer att vara utställd fram till dess att Ukrainas utestående skulder har betalats, dock längst t.o.m. 2058. Kommissionen får utlösa garantin först när uteblivna betalningar från Ukraina har uttömt eller kommer att uttömma de medel som avsatts från EU-budgeten. Garantiavtalet finns i bilagan, avsnitt 2.
För att ge Ukraina ytterligare finansiell hjälp, och för bidra till att förbättra landets skuldhållbarhet, ska räntekostnaderna och de administrativa kostnaderna för lånen täckas av EU-budgeten under 2021–2027, dvs. perioden för den innevarande fleråriga budgetramen.
Det råder stor osäkerhet kring hur situationen i Ukraina kommer utvecklas och hur den kommer påverka den ekonomiska utvecklingen i landet. Eftersom EU-budgeten
ska täcka räntekostnader och administrativa kostnader under 2021–2027, och då lånen väntas vara amorteringsfria bedöms det inte finnas någon risk för garantiinfrianden under den perioden. Som beskrivits ovan kommer framtida uteblivna betalningar i första hand att täckas av avsättningar från EU-budgeten och det är först efter att dessa avsättningar är eller riskerar att bli uttömda som medlemsstaternas bilaterala garantier kan infrias. De kommer då att infrias proportionellt i förhållande till medlemsstaternas bruttonationalinkomst. Det är svårt att bedöma om, och i sådana fall när, garantin kommer att infrias. Det kan inte heller uteslutas att hela garantin måste infrias. Mot denna bakgrund bör garantin hanteras utanför den statliga garantimodellen, som regleras i 6 kap.4 och 5 §§budgetlagen (2011:203). Eventuella infrianden bör därför anslagsfinansieras. Ukraina ingår i OECD:s lista över biståndsmottagarländer och kostnaderna för ett eventuellt infriande uppfyller kriterierna för internationellt bistånd, enligt den definition som används av OECD:s biståndskommitté DAC. Dessa kostnader avses därför finansieras från anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.
Enligt 10 kap. 3 § regeringsformen krävs riksdagens godkännande för att regeringen ska kunna ingå en bindande internationell överenskommelse som gäller ett ämne som riksdagen ska besluta om. Vidare krävs enligt 9 kap. 8 § andra stycket regeringsformen och 6 kap. 3 § första stycket budgetlagen riksdagens medgivande för att regeringen ska kunna göra ekonomiska åtaganden av detta slag.
Regeringen föreslår mot denna bakgrund att riksdagen godkänner avtalet med Europeiska kommissionen om en garanti för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina till följd av Rysslands invasion av landet och bemyndigar regeringen att under 2022 ställa ut en statlig garanti till Europeiska unionen för ett makrofinansiellt stöd som uppgår till högst 136 578 913 euro.
3.2. Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
1:3 Åklagarmyndigheten
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 2 023 249 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Åklagarmyndigheten ökas med 50 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina ökades anslaget med 1 000 000 kronor till följd av de ytterligare uppgifter som Åklagarmyndigheten fick med anledning av den nya strukturen för samhällets krisberedskap och civilförsvar (prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:460).
För att bekämpa den allvarliga brottsligheten behöver den verksamhet som bedrivs av rättsväsendets myndigheter stärkas. Ärenden hos Åklagarmyndigheten som avser grova och svårutredda brott är omfattande och kräver utökade resurser. För att möjliggöra fortsatta rekryteringar behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Anslaget bör därför ökas med 50 000 000 kronor.
1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 226 900 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 299 000 000 kronor 2023–2026.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2022 för anslaget 1:17 Från
EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 347 000 000 kronor 2023–2026.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter avseende verksamhet som bedrivs inom ramen för fonden för inre säkerhet och fonden för integrerad gränsförvaltning, instrumentet för gränsförvaltning och visering, samt för administration av bägge.
Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina ökades bemyndigandet med 107 000 000 kronor (prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:460).
Europeiska kommissionen har med anledning av kriget i Ukraina förlängt programperioden 2014–2020 med ett år. Det innebär att projekt nu kan pågå fram till den 31 december 2023. Förändringen bedöms leda till att utbetalningar för beviljade projekt sker senare än beräknat, vilket medför behov av ett ökat bemyndigande. Bemyndigande bör därför ökas med 48 000 000 kronor.
3.3. Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
1:1 Avgifter till internationella organisationer
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 623 554 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer ökas med 34 032 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för avgifter avseende
Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst Förenta nationerna (FN), Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Nordiska ministerrådet och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).
Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina ökades anslaget med 90 000 000 kronor till följd av den försvagade svenska kronkursen (prop. 2021/22:269, bet. 2021/2:FiU49, rskr. 2021/22:461).
Den ytterligare försvagade svenska kronkursen medför att Sveriges avgifter förväntas bli högre än vad som tidigare beräknats. Anslaget bör därför ökas med 34 032 000 kronor.
1:5 Inspektionen för strategiska produkter
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 52 040 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:5 Inspektionen för strategiska produkter ökas med 4 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen har under 2022 givit Inspektionen för strategiska produkter i uppdrag att vara behörig myndighet enligt rådets förordning (EU) nr 833/2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina. Detta innebär ett omgående resursbehov. Anslaget bör därför ökas med 4 000 000 kronor.
3.4. Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 27 580 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. ökas med 10 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för att, i enlighet med lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, finansiera vissa ersättningar till följd av uppkomna kostnader vid genomförda räddningsinsatser.
Utgifterna för ersättning för räddningstjänst har blivit högre än vad som tidigare beräknats. Det beror bl.a. på att ersättning för vissa omfattande räddningsinsatser som genomfördes 2021 betalas ut under 2022. Anslaget bör därför ökas med 10 000 000 kronor.
3.5. Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
1:1 Biståndsverksamhet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 49 998 924 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Biståndsverksamhet minskas med 4 851 990 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för internationellt bistånd.
Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina ökades anslaget med 13 774 000 kronor för att upprätthålla den av riksdagen fastställda biståndsramen (prop. 2021/22:269, bet. 2021/2:FiU49, rskr. 2021/22:461).
I biståndsramen ingår kostnader som klassificeras som bistånd (Official Development Assistance, ODA) i enlighet med den definition som används av biståndskommittén Development Assistance Committé (DAC) vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Kostnader för att ta emot asylsökande och skyddsbehövande från låg- och medelinkomstländer under deras första år i Sverige ingår, i enlighet med OECD-DAC:s riktlinjer, i biståndsramen. Dessa kostnader
finansieras från utgiftsområdena 8 Migration och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Till följd av Rysslands invasion av Ukraina har ett stort antal personer sökt skydd i Sverige. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina ökades därför anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader inom utgiftsområde 8 Migration med 9 800 000 000 kronor. Den andel av kostnaderna för mottagande av personer som söker skydd i Sverige som kan klassificeras som bistånd kan nu, enligt säkrare prognoser, beräknas bli högre än vad som beräknades i budgetpropositionen för 2022.
Mot denna bakgrund bör anslaget 1:1 Biståndsverksamhet minskas med 4 851 990 000 kronor. Minskningen innebär att viss verksamhet som hade planerats inte kommer att kunna genomföras under innevarande år.
3.6. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 33 153 886 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 16 000 000 kronor 2023–2026.
Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård ökas med 220 000 000 kronor.
Regeringen bemyndigas att under 2022 för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 116 000 000 kronor 2023–2026.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utbetalning av ersättning i vissa fall vid ingripanden för att förhindra spridning av en smittsam sjukdom, ersättning till smittbärare samt statlig ålderspensionsavgift kopplad till ersättning till smittbärare. Anslaget får även användas för extraordinära smittskyddsåtgärder som kan behöva vidtas i arbetet med utbrottet av coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19.
Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, medel för testning och smittspårning samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 6 049 000 000 kronor för bl.a. testning och smittspårning samt vaccin mot covid- 19 (prop. 2021/22:86, bet. 2021/22:FiU16, rskr. 2021/22:139). Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina ökades anslaget med 1 736 000 000 kronor för bl.a. genomförande av vaccinering mot covid-19 samt medel för att anställa fler sjuksköterskor, förbättra arbetsmiljön inom vården och utöka antalet vårdplatser (prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/2022:463).
Vid årsskiftet 2021–2022 ökade spridningen av covid-19, och därmed även antalet individer som hade rätt till smittbärarpenning. Anslaget bör därför ökas med 200 000 000 kronor.
Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen genomfört inköp av skyddsutrustning, annan materiel och medicinteknisk utrustning under pandemin för att säkra den
nationella tillgången i de fall kommuners och regioners egna resurser inte räcker till. Socialstyrelsen har även i uppdrag att på nationell nivå, vid behov, säkra tillgången till antiviralt läkemedel mot apkoppsvirus samt, vid behov, säkra tillgången till sådana läkemedel som behöver användas i vården av patienter som insjuknat i covid-19. För att säkra den nationella tillgången på utrustning, materiel och läkemedel, och möjliggöra lagerhållning av detta, behöver ytterligare medel tillföras. Anslaget bör därför ökas med 20 000 000 kronor.
Sammantaget bör därmed anslaget ökas med 220 000 000 kronor.
I ett globalt perspektiv är spridningen av covid-19 fortsatt klassificerad som ett internationellt hot mot människors hälsa. I Sverige klassificeras sjukdomen inte längre som allmänfarlig eller samhällsfarlig, utan listas i stället som anmälningspliktig. Sedan den 9 februari 2022 är testningen därför fokuserad på personal, patienter och omsorgstagare i sjukvården och äldreomsorgen. Det är dock viktigt att bibehålla en beredskap och kapacitet för bl.a. fortsatt testning i större skala, och Folkhälsomyndigheten bör kunna fortsätta att genomföra studier och undersökningar m.m. även under 2023. För att myndigheten ska ha möjlighet att genomföra detta arbete kan nya avtal med olika leverantörer om bl.a. laboratoriekapacitet behöva ingås och redan ingångna avtal förlängas. Bemyndigandet bör därför ökas med 100 000 000 kronor.
3.7. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 42 605 070 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ökas med 4 500 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning och arbetshjälpmedel enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.
Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, medel för testning och smittspårning samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 1 600 000 000 kronor för vissa tillfälliga åtgärder med anledning av den pågående spridningen av covid-19, bl.a. ersättning för karensavdrag och ersättning för riskgrupper (prop. 2021/22:86, bet. 2021/22:FiU16, rskr. 2021/22:139).
Utgifterna för sjukpenning förväntas bli högre än tidigare beräknat. Detta beror främst på att antalet sjukpenningdagar hittills under året varit högre än väntat, bl.a. till följd av ett ökat antal sjukfall med psykiatriska diagnoser. Även sjukfallens varaktighet har ökat mer än vad som tidigare beräknats. Anslaget behöver dessutom tillföras medel för att täcka ett underskott som har uppstått till följd av att anslagskrediten utnyttjades föregående år. Anslaget bör därför ökas med 4 500 000 000 kronor.
2:1 Försäkringskassan
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 9 283 366 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Försäkringskassan ökas med 30 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, medel för testning och smittspårning samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 50 000 000 kronor till följd av återinförande av bl.a. ersättning för karensavdrag (prop. 2021/22:86, bet. 2021/22:FiU16, rskr. 2021/22:139). Vidare ökades anslaget med 2 000 000 kronor i propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina till följd av de ytterligare uppgifter som Försäkringskassan fick med anledning av den nya strukturen för samhällets krisberedskap och civilförsvar (prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:463).
Regeringen har denna dag gett Försäkringskassan i uppdrag att vidta förberedelser i syfte att möjliggöra utbetalningar av högkostnadsskydd till elkunder (S2022/04199). Förberedelserna inkluderar bl.a. it-utveckling och andra åtgärder för att verkställa utbetalningar. Anslaget bör därför ökas med 30 000 000 kronor.
3.8. Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
1:2 Föräldraförsäkring
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 46 171 247 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Föräldraförsäkring ökas med 769 641 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning.
Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina ökades anslaget med 1 140 000 000 kronor för ökade utgifter för tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning till följd av bl.a. smittspridningen av covid-19 (prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:463).
Utgifterna för tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning har ökat ytterligare och förväntas fortsätta ligga på en högre nivå än vad som tidigare beräknats. Anslaget bör därför ökas med 769 641 000 kronor.
3.9. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att regeringen under 2022 beslutar om medlemskap i den ideella föreningen Ebrains och bemyndigar regeringen att under 2022–2025 för anslagen 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årliga medlemsavgifter på högst 350 000 kronor för respektive universitet och anslag.
Skälen för regeringens förslag: Human Brain Project är ett av EU:s tioåriga forskningsprogram inriktat på bl.a. forskning om hjärnan. För att förvalta den forskningsinfrastruktur som byggs upp inom programmet har det bildats en ideell
förening vid namn Ebrains där Kungl. tekniska högskolan (KTH) ingår som s.k. Founding Partner. Stockholms universitet och Karolinska institutet har blivit inbjudna att inom ramen för Ebrains delta i skapandet av en svensk nod med målsättningen att åstadkomma en nationellt distribuerad infrastruktur för hjärnforskning, vilket förutsätter att Stockholms universitet och Karolinska institutet blir medlemmar i organisationen. Mot denna bakgrund bör riksdagen godkänna att regeringen under 2022 beslutar om medlemskap i den ideella föreningen Ebrains och bemyndiga regeringen att under 2022–2025 för anslagen 2:10 Stockholms universitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årliga medlemsavgifter på högst 350 000 kronor för respektive universitet och anslag.
3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 420 061 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 150 000 000 kronor 2023–2032.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2022 för anslaget 3:2
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 365 100 000 kronor 2023–2032.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för avgifter till internationella forskningsorganisationer.
De åtaganden som följer av dessa avgifter bedöms bli högre än tidigare beräkningar till följd av den försvagade svenska kronkursen. Bemyndigandet bör därför ökas med 215 100 000 kronor.
3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 227 356 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 200 000 000 kronor 2023–2034.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2022 för anslaget 3:4
Rymdforskning och rymdverksamhet besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 200 000 000 kronor 2023–2034.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för stöd till forskning och utveckling inklusive industriutvecklingsprojekt och fjärranalys inom nationella och internationella samarbeten, samt utgifter för deltagande i internationella rymdsamarbeten och för utgifter för statsbidrag för verksamhet vid rymdbasen
Esrange.
Den verksamhet som finansieras från anslaget bedrivs vanligen i form av fleråriga projekt med långsiktiga ekonomiska åtaganden. De svenska åtagandena gentemot Europeiska rymdorganisationen förväntas öka till följd av omfattningen av nya
program och den försvagade svenska kronkursen. Bemyndigandet bör därför ökas med 1 000 000 000 kronor.
Hänvisningar till S3-9
- Prop. 2022/23:2: Avsnitt 1
3.10. Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Lån till Kungliga Dramatiska teatern Aktiebolag
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2022 besluta att Kungliga
Dramatiska teatern Aktiebolag får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i ett nytt övermaskineri som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 70 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Kungliga Dramatiska teatern Aktiebolag (Dramaten) påbörjade under 2019 installationen av ett nytt övermaskineri på Stora scenen sedan utredningar visat att ett byte var nödvändigt med hänsyn till arbetsmiljö, driftsäkerhet och ekonomi. Dramaten hade vid utgången av 2021 tagit upp lån i Riksgäldskontoret uppgående till 50 miljoner kronor för detta ändamål och förväntas behöva ta upp lån om ytterligare 20 miljoner kronor under 2022. Regeringen bör därför bemyndigas att för 2022 besluta att Dramaten får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i ett nytt övermaskineri som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 70 000 000 kronor.
Hänvisningar till S3-10
- Prop. 2022/23:2: Avsnitt 1
3.11. Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
2:4 Åtgärder på konsumentområdet (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 13 559 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 18 200 000 kronor 2023 och 2024.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2022 för anslaget 2:4 Åtgärder på konsumentområdet ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 19 700 000 kronor 2023 och 2024.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för statsbidrag till det civila samhällets organisationer som på olika sätt främjar konsumenternas intressen samt för statsbidrag till standardiseringsarbete.
Organisationer som får bidrag inom ramen för anslaget har behov av att planera sin verksamhet för kommande år. För att möjliggöra beslut om mer bidrag och därmed fler sådana ekonomiska åtaganden bör bemyndigandet ökas med 1 500 000 kronor.
3.12. Utgiftsområde 19 Regional utveckling
1:2 Transportbidrag
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 430 864 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Transportbidrag ökas med 77 000 000 kronor.
Anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder minskas med 77 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för statsbidrag till regionalt transportbidrag och avser kompensation till företag i de fyra nordligaste länen för kostnadsnackdelar till följd av långa transportavstånd för varor och stimulerar till höjd förädlingsgrad i områdets näringsliv.
Rätten till stöd följer av förordningen (2000:281) om regionalt transportbidrag. Till följd av högre utgifter för godstransporter än förväntat bedöms utbetalningarna av bidraget bli högre än vad som tidigare beräknats. Anslaget bör därför ökas med 77 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder minskas med motsvarande belopp. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 600 000 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 552 000 000 kronor 2023.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2022 för anslaget 1:3
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 700 000 000 kronor 2023 och 2024.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utbetalningar av medel från
Europeiska regionala utvecklingsfonden för programperioden 2014–2020.
Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina ökades bemyndigandet med 52 000 000 kronor till följd av att flera projekt blivit försenade på grund av spridningen av covid-19 (prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:466).
Antalet projekt som har blivit försenade, och där utbetalningar blivit uppskjutna till följd av spridningen av covid-19, har blivit högre än tidigare beräknats. Detta innebär ökade åtaganden som medför utbetalningar kommande år och därmed behov av ett ökat bemyndigande för att kunna använda EU-medlen från programmen. Vidare behöver bemyndigandet förlängas med ytterligare ett år. Bemyndigandet bör därför ökas med 148 000 000 kronor och förlängas till 2024.
3.13. Utgiftsområde 22 Kommunikationer
1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 31 959 785 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur ökas med 27 000 000 kronor.
Anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur minskas med 27 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för förvaltningskostnader och andra åtgärder för beredskap och civilt försvar inom transportområdet.
Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina ökades anslaget med 30 000 000 kronor till följd av dels större behov av bl.a. samordning och ledning i frågor som rör den statliga transportinfrastrukturen, dels de ytterligare uppgifter som Trafikverket fick med anledning av den nya strukturen för samhällets krisberedskap och civilförsvar (prop. 2021/22:99, bet. 2021/22:FiU21, rskr. 2021/22:402).
Tillskott för den nya strukturen för samhällets krisberedskap och civilförsvar anvisades även till anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens infrastruktur. Trafikverket har därefter konstaterat att fördelningen av medlen mellan anslagen inte är ändamålsenlig eftersom en del av de planerade åtgärderna och därmed kostnaderna för dessa inte kan belasta anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens infrastruktur. Mot denna bakgrund bör 27 000 000 kronor flyttas från anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens infrastruktur till anslaget 1:1 Utveckling av statens infrastruktur.
1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 255 313 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser ökas med 2 500 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för ersättning till utförare av flygtrafiktjänst för flygningar där avgift inte får tas ut.
Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Slopad karenstid för stöd vid korttidsarbete, förstärkt evenemangsstöd och andra åtgärder med anledning av coronaviruset samt kompensation till hushållen för höjda elpriser ökades anslaget med 126 500 000 kronor för dels ökning av det statliga stödet avseende driftsunderskott vid regionala flygplatser, dels lån till leverantörer av flygtrafiktjänst vid icke statliga regionala flygplatser (prop. 2021/22:113, bet 2021/22:FiU44, rskr. 2021/22:172).
Antalet flygningar för vilka någon avgift för flygtrafiktjänst inte får tas ut har ökat, bl.a. till följd av en total ökning av flygtrafiken efter pandemin och Rysslands invasion av Ukraina. Luftfartsverket har därtill genomfört en höjning av avgifterna för flygtrafiktjänst. Detta medför att den ersättning som utförare av flygtrafiktjänster får som kompensation för flygningar där avgift inte får tas ut har ökat i motsvarande mån. Anslaget bör därför ökas med 2 500 000 kronor.
1:7 Trafikavtal
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 038 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Trafikavtal ökas med 200 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statens trafikavtal när det gäller transportpolitiskt motiverad interregional kollektivtrafik.
Trafikverket har ingått avtal med Destination Gotland AB om linjesjöfart till Gotland. Enligt avtalet har Destination Gotland AB rätt till ersättning om priserna på drivmedel överstiger en viss nivå. Rysslands invasion av Ukraina har lett till ökade priser för drivmedel till fartyg. Anslaget bör därför ökas med 200 000 000 kronor.
1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 690 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till
Transeuropeiska nätverk ökas med 260 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används till utgifter för bidrag som EU beviljar för finansiering av investeringar i projekt som ingår i TEN-T genom Fonden för ett sammanlänkat Europa, FSE.
Bidrag från EU till statliga transport- och infrastrukturprojekt betalas in på statsbudgetens inkomstsida. Beviljade bidrag betalas sedan ut till de aktuella projekten från anslag på budgetens utgiftssida. Anslaget får belastas med högst ett belopp som motsvarar uppburet finansiellt stöd från EU. En förutsättning för att ta emot finansiellt stöd från EU är därför att anslaget belastas med belopp som motsvarar detta finansiella stöd. Det finansiella stöd från EU som är möjligt att erhålla under 2022 beräknas överstiga anvisat anslag. Därutöver behöver anslaget tillföras medel motsvarande det belopp som under 2021 redovisades mot inkomsttitel, men som ännu inte belastat anslaget. Anslaget bör därför ökas med 260 000 000 kronor.
1:14 Trängselskatt i Göteborg (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 025 200 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 11 700 000 000 kronor 2023–2037.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2022 för anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 12 200 000 000 kronor 2023– 2037.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. till utgifter för finansiering av investeringar i kollektivtrafik, järnväg och väg i Göteborgsregionen.
Kostnadsökningar, förseningar och ökade räntekostnader medför att åtagandena för det s.k. Västsvenska paketet bedöms bli högre än tidigare beräknat. Bemyndigandet bör därför ökas med 500 000 000 kronor.
1:21 Obemannad luftfart
Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört på statens budget för innevarande år.
Regeringens förslag: Ett nytt anslag 1:21 Obemannad luftfart förs upp på statens budget med 8 000 000 kronor. Anslaget får användas för utgifter för Luftfartsverkets arbete med obemannad luftfart.
Skälen för regeringens förslag: Förmågan att hantera obemannad luftfart i det svenska luftrummet behöver förstärkas, bl.a. för att bidra till ökad flygsäkerhet och ett effektivt utnyttjande av luftrummet. Sverige behöver också bygga upp ett sådant system för gemensamma informationstjänster som avses i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/664 av den 22 april 2021 om ett regelverk för Uspace (med vilket bl.a. avses en plattform som möjliggör drönaroperationer i luftrummet). Därutöver bör Luftfartsverket kunna tillhandahålla andra typer av tjänster inom obemannad luftfart. Ett nytt anslag 1:21 Obemannad luftfart bör därför föras upp på statens budget med 8 000 000 kronor. Anslaget bör få användas för utgifter för Luftfartsverkets arbete med obemannad luftfart.
3.14. Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
1:10 Gårdsstöd m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 6 982 048 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m. ökas med 563 124 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för gårdsstöd och för andra åtgärder inom den första pelaren av den gemensamma jordbrukspolitiken.
Anslagsbelastningen beror delvis på vilken valutakurs som ska användas när Sverige rekvirerar EU-medel. Till följd av den försvagade svenska kronkursen gentemot euron i kombination med ett förväntat ökat antal utbetalningar under 2022 behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Anslaget bör därför ökas med 563 124 000 kronor.
3.15. Utgiftsområde 24 Näringsliv
1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 27 850 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag ökas med 8 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för omstrukturering, genomlysning, försäljning och avveckling av företag med statligt ägande.
Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina ökades anslaget med 9 000 000 kronor för genomlysning av Apotek Produktion & Laboratorier AB och beräknade ökade utgifter för extern rådgivning avseende den statliga bolagsportföljen (prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:466).
Den 5 juli 2022 offentliggjordes att SAS AB (publ), förkortat SAS, har påbörjat en process för finansiell rekonstruktion under tillsyn av amerikansk federal domstol, ett s.k. chapter 11-förfarande. Förfarandet syftar till att ge bolaget möjlighet att genomföra viktiga delar av den plan som SAS styrelse presenterade i februari 2022 för en omfattande rekonstruktion av verksamheten, i syfte att uppnå konkurrenskraftiga kostnader och en hållbar framtid för bolaget. Externa rådgivare har anlitats för att tillvarata statens intressen i denna process. Med anledning av detta beräknas utgifterna för extern rådgivning bli högre än beräknat. Anslaget bör därför ökas med 8 000 000 kronor.
3.16. Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 4 718 355 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader ökas med 174 732 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för statsbidrag till kommuner enligt lagen (2008:342) om utjämning av kostnader för verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.
De slutliga beräkningarna av kostnaderna för stöd och service till vissa funktionshindrade som redovisats av Statistiska centralbyrån visar att bidragen till kommunerna kommer att överstiga anvisade medel. Anslaget bör därför ökas med 174 732 000 kronor.
Den utjämningsavgift som vissa kommuner betalar till staten kommer att ökas med motsvarande belopp och redovisas mot inkomsttitel.
3.17. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
1:1 Räntor på statsskulden
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 12 000 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Räntor på statsskulden ökas med 10 500 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för räntor på statsskulden.
Anslaget får enligt 3 kap. 9 § budgetlagen överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden. Enligt förarbetena till budgetlagen bör regeringen i enlighet med tidigare praxis alltjämt föreslå ändringar av anslaget när utgifterna förväntas avvika väsentligt från anvisade medel (prop. 2010/11:40 s. 60).
Utgifterna för statsskuldsräntor bedöms bli högre än tidigare beräknat. Ökningen beror i huvudsak på högre kurs- och valutaförluster, bl.a. till följd av en försvagad svensk kronkurs gentemot euron och den amerikanska dollarn samt lägre överkurser vid emissioner till följd av högre marknadsräntor. Jämfört med bedömningen i budgetpropositionen för 2022 har valutakurseffekter ökat ränteutgifterna med 6,5 miljarder kronor och effekten av över- respektive underkurser ökat ränteutgifterna med 4,0 miljarder kronor. Anslaget bör därför ökas med 10 500 000 000 kronor.
Prop. 2022/23:2 Bilaga
Bilaga
Garanti till Europeiska unionen för makrofinansiellt stöd till Ukraina
Bilaga till avsnitt 3.1
Hänvisningar till S3-17
1 Samförståndsavtal mellan Ukraina och Europeiska kommissionen
Prop. 2022/23:2 Bilaga
Prop. 2022/23:2 Bilaga
Prop. 2022/23:2 Bilaga
Prop. 2022/23:2 Bilaga
Prop. 2022/23:2 Bilaga
Prop. 2022/23:2 Bilaga
Prop. 2022/23:2 Bilaga
Prop. 2022/23:2 Bilaga
2 Garantiavtal
THE EUROPEAN COMMISSION
AND
[MEMBER STATE]
GUARANTEE AGREEMENT PURSUANT TO ARTICLE 10 OF EUROPEAN PARLIAMENT AND
COUNCIL DECISION (EU) 2022/1628
Prop. 2022/23:2 Bilaga
CONTENTS
Clause Page
1. Guarantee and Indemnity ...............................................................................................2 2. Preservation of Rights....................................................................................................4 3. Information Undertakings..............................................................................................5 4. Benefit of the Guarantee Agreement .............................................................................5 5. Expiry of the Guarantee .................................................................................................5 6. Interpretation in Conformity and Partial Invalidity .......................................................6 7. Notices ...........................................................................................................................6 8. Interpretation..................................................................................................................7 9. Law and Jurisdiction ......................................................................................................7
Prop. 2022/23:2 Bilaga
THIS GUARANTEE AGREEMENT is between
(1) [Member State], (“Guarantor”); and
(2) The European Commission (“the Commission”)
Respectively a Party to this agreement.
WHEREAS
(A) Decision (EU) 2022/1201 of the European Parliament and of the Council of 12 July 2022 providing exceptional macro-financial assistance to Ukraine (“Decision (EU)
2022/1201”) permits the Union, under circumstances contained therein, to make
available exceptional macro-financial assistance of a maximum amount of EUR 1 000 000 000 to Ukraine in the form of a loan.
(B) Decision (EU) 2022/1628 of the European Parliament and of the Council of
20 September 2022
providing exceptional macro-financial assistance to Ukraine,
reinforcing the common provisioning fund by guarantees by the Member States and by specific provisioning for some financial liabilities related to Ukraine guaranteed under Decision No 466/2014/EU, and amending Decision (EU) 2022/1201 (Decision (EU) 2022/1628) complements Decision (EU) 2022/1201 by permitting the Union, under circumstances contained therein, to make available further exceptional macro-financial assistance of a maximum amount of EUR 5 000 000 000 to Ukraine in the form of loans.
(C) The detailed financial terms of the exceptional macro-financial assistance provided under Decision (EU) 2022/1201 and Decision (EU) 2022/1628 are laid down in the respective loan agreements concluded between the Commission and Ukraine (each one being a “Loan Agreement”).
(D) Decision (EU) 2022/1201 and Decision (EU) 2022/1628 have empowered the Commission on behalf of the Union to borrow on the capital markets or from financial institutions in order to finance the exceptional macro-financial assistance to Ukraine (“Borrowings”).
(E) In the event of a partial or total non-payment under a Loan Agreement, the Union risks not having sufficient resources under current budgetary planning to fulfil the payment obligations arising from the Borrowings.
(F) Decision (EU) 2022/1628 provides that the Member States of the European Union (together called the “Guarantors”) may complement the provisioning in respect of macro-financial assistance kept in the Common Provisioning Fund, by providing guarantees up to the total amount of EUR 3 660 000 000 in respect of the Union’s exceptional macro-financial assistance to Ukraine under Article 1 of Decision (EU) 2022/1628 and under Decision (EU) 2022/1201 These guarantees shall be irrevocable, unconditional and on-demand. Article 9(2) of Decision (EU) 2022/1628 provides that the Commission is to conclude an agreement with a contributing Member State on the irrevocable, unconditional and on-demand guarantee (a “Guarantee Agreement”). Article 10 provides for the essential elements of those guarantee agreements.
Prop. 2022/23:2 Bilaga
(G) Decision (EU) 2022/1628 provides that contributions by Member States in the form of guarantees are needed as an additional layer of protection for the Union budget in addition to 9% provisioning already foreseen in the budget. Analysis of the probability of default and loss-given-default has identified an additional coverage of 61% of the value of the loans as a sound and conservative additional layer of protection for these loans. The share of each Member State in this additional guarantee corresponds to the relative share of that Member State in the total gross national income of the Union as resulting from the 2022 budget, and the nominal amounts of each Member State guarantee are set out in Schedule 1 to this agreement.
(H) The ability to call resources from Member States for these amounts is needed to cater for a situation in which the Union would not receive a payment from Ukraine of the macro-financial assistance granted under Decision […] and Decision (EU) 2022/1201 in time to meet the Union’s financial obligations arising from bonds issued to finance the loans, or in case the payment schedule of the loans granted under this Decision and Decision (EU) 2022/1201 were to be modified. The Commission would call on a guarantee only if future losses on the new macro-financial assistance to Ukraine exceed the available provisioning set aside in respect of macro-financial assistance under Decision (EU) 2022/1201 and under Decision (EU) 2022/1628 once the overall amounts of initial provisioning set aside in the Common Provisioning Fund in respect of financial liability arising from the covered MFAs have been or are to be drawn down.
(I) Decision (EU) 2022/1201 and Decision (EU) 2022/1628 provide that Ukraine may request an interest rate subsidy and coverage of the administrative costs by the Union in respect of the exceptional macro-financial assistance under that Decision, with an envelope being provided for the MFF 2021-27. Non-repayment of interest during this period will therefore not result in calls on the guarantees, as they are already covered by the budget, provided that Ukraine is granted the interest rate subsidy and coverage of the administrative costs by the Union.
(J) The exceptional macro-financial assistance under the Loan Agreements and guaranteed under this Guarantee Agreement should be disbursed in instalments each of which may be disbursed in one or more tranches and funded by bonds issued with a range of long term maturities. The information, monitoring and reporting obligations under the Financial Regulation will apply in respect of the macro-financial assistance under the Loan Agreements and the related provisioning held in the Common Provisioning Fund.
(K) Each Member State of the European Union remains fully and individually liable for the commitments that it has made under a Guarantee Agreement.
1.
GUARANTEE AND INDEMNITY
1.1 Guarantee
The Guarantor hereby unconditionally and irrevocably guarantees to the Union the due and punctual payment on demand of up to 100 per cent of its contribution (the "Guaranteed Contribution") and accordingly undertakes to pay to the Union, within 20 (twenty) Business Days of receiving a written demand from the Commission in
Prop. 2022/23:2 Bilaga
accordance with this Guarantee Agreement (a "Demand") up to 100 per cent of its Guaranteed Contribution.
1.2 This Guarantee Agreement is solely related to Borrowings, and the associated Loan Agreements, that are authorised by Decision (EU) 2022/1201 and Decision […]. Any other Union borrowings on capital markets and with financial institutions, and other loan agreements, shall not give rise to any claim or liability under this Guarantee Agreement.
1.3 The Guaranteed Contribution of the Guarantor is equal to the value set out in column "Amount (EUR)" next to the Guarantor's name in the Schedule attached to this Guarantee Agreement. The Guarantee Contribution Key of the Guarantor is equal to the share indicated in the column "GNI Key" set out next to the Guarantor's name in the Schedule to this Guarantee Agreement.
1.4 The cumulative total value of any or all Demanded Amounts (as defined by Clause 1.6) on the Guarantor may never exceed the Guaranteed Contribution of the Guarantor. The Guarantor shall not be liable to pay an amount in excess of its Guaranteed Contribution.
1.5 The obligations of the Guarantor under this Guarantee Agreement and of other Guarantors under their respective Guarantee Agreements are several only.
1.6 A Demand under this Guarantee may be made by the Commission at any time before or after a principal payment, or where relevant, an interest payment or any other amount is due under Borrowings (together the “Amount Due”), if:
(i) the Union (for whatsoever reason) has not received in full a payment as and when due under a Loan Agreement or it is notified by Ukraine or becomes aware that Ukraine will not make or will not be able to make payment in full under such a Loan Agreement as and when such payment is due, or that the payment schedule established in a Loan Agreement has been or is to be modified for whatsoever reason; and
(ii) the Commission has informed or informs the Guarantor that the overall amounts
of the initial, or subsequently replenished, provisioning set aside in the Common Provisioning Fund authorised under Decision (EU) 2022/1628 in respect of macro-financial assistance to Ukraine authorised under Decision (EU) 2022/1201 and Decision (EU) 2022/1628 has been or will be fully drawn down
.
In such an event, the Commission shall at its sole discretion determine an amount to be called from the Guarantors (“Amount of the Call”), up to the total amount of the maximum Guaranteed Contributions, in order to ensure that the Union has sufficient resources to fulfil the payment obligations arising from the Borrowings, in accordance with the principle of sound financial management. In particular, in determining the Amount of the Call, the Commission shall aim at having sufficient resources to pay the Amount Due and at the replenishment of the Common Provisioning Fund to reach up to the level of paid in provisioning provided for under Article 11(1) second sentence of Decision (EU) 2022/1628.
The Commission shall make Demands on all Guarantors. The Demands shall be pro rata to the relative share of each Guarantor in the Guarantee Contribution Key.
Prop. 2022/23:2 Bilaga
Any Demand shall specify the Amount Due, the extent to which amounts set aside in the Common Provisioning Fund have been or will be drawn, and the Amount of the Call, and shall request in writing the Guarantor to transfer an amount equal to its Guarantee Contribution Key of the Amount of the Call (such amount being the “Demanded Amount”), in cleared funds to the account referred to in Clause [1.8] The Demanded Amount shall comply with Clause 1.4. The Guarantor unconditionally and irrevocably guarantees to the Commission the due and punctual payment of the Demanded Amount on demand and the Guarantor shall transfer the Demanded Amount in accordance with the terms of such Demand. The transfer shall occur within 20 (twenty) Business Days of receiving the Demand from the Commission. The Guarantor, which failed to honour the Demand, shall remain liable to honour it.
1.7 The Commission shall reimburse the Guarantor from amount(s) recovered by the Commission in respect of the Loan Agreement(s) in a proportion to the Demanded Amounts paid by the Guarantor in the Amount(s) of Call(s). The sum of amounts reimbursed to the Guarantor shall not exceed the sum of Demanded Amounts paid by the Guarantor.
For the purposes of reimbursement, the Commission shall by notice request payment details of the Guarantor and upon their receipt reimburse the Guarantor within ten (10) Business Days for any amount provided under the respective Demand.
1.8 Payments under this Guarantee Agreement shall be made to the account as identified in each Demand.
1.9 The Guarantor is not entitled to set-off or deduct any amounts owed to it by the Union from any payments due by the Guarantor under this Guarantee Agreement.
2.
PRESERVATION OF RIGHTS
2.1 Continuing obligations
The obligations of the Guarantor herein contained shall constitute and be continuing obligations notwithstanding any settlement of account or other matter or thing whatsoever and shall not be considered satisfied by any intermediate payment or satisfaction of all or any of the Union's obligations under or in respect of any Borrowings and shall continue in full force and effect for so long as and until all sums due from the Union in respect of the Borrowings have been paid, and all other actual or contingent obligations of the Union thereunder or in respect thereof have been satisfied, in full provided that each Guarantor shall only be liable for its Guaranteed Contribution.
2.2 Obligations not discharged
The obligations of the Guarantor herein contained shall not be discharged, impaired or otherwise affected by:
2.2.1 Indulgence, Waivers or Consents: time or other indulgence or any waiver or consent being granted or agreed to be granted to the Union or to the Commission in respect of any of its obligations under or in respect of any Borrowings and/or Loan Agreement; or
Prop. 2022/23:2 Bilaga
2.2.2 Amendment: any amendment, novation, supplement, extension, (whether of maturity or otherwise) or restatement (in each case, however fundamental and of whatsoever nature) or replacement, waiver or release of, any obligation of the Union under or in respect of any Borrowings or any security or other guarantee or indemnity in respect thereof including without limitation any extension of or any increase of the obligations of the Union in respect of any Borrowings or the addition of any new obligations for the Union provided that none of the foregoing shall result in any increase of the Guarantor's liability under this Guarantee Agreement.
2.3
Pari passu
The Guarantor undertakes that its obligations hereunder will at all times rank pari passu with all other present and future, direct, unconditional, unsubordinated and unsecured obligations of such Guarantor.
2.4 Subrogation of Guarantor’s Rights
Acknowledging that this Guarantee Agreement does not guarantee the repayment of the Loan Agreements, the Guarantor acknowledges that it is not entitled to any rights of subrogation.
3.
INFORMATION UNDERTAKINGS
3.1 [The Commission shall inform […] of the signature of the Guarantee Agreement.]
3.2 The Commission shall immediately notify the Guarantors of becoming aware of any event that may reasonably be expected to result in a call under the Guarantee Agreement.
3.3 The Commission shall inform Guarantors on the outstanding claims under Loan Agreements and liabilities under Borrowings (including the planned interest and principal payments) in respect of macro-financial assistance under Decision (EU) 2022/1628 and under Decision (EU) 2022/1201 on a quarterly basis.
4.
BENEFIT OF THE GUARANTEE AGREEMENT
4.1 Benefit
The Guarantor shall honour this Guarantee Agreement on demand.
4.2 Assignment
The Guarantor shall not be entitled to assign or transfer all or any of their rights, benefits and obligations hereunder.
5.
EXPIRY OF THE GUARANTEE
5.1 Subject to Clause 5.2, this Guarantee Agreement shall expire on the date (the "Expiration Date") which is the earlier of (i) the date when all Borrowings have been irrevocably paid in full, no further Borrowings may be issued under Decision (EU)
Prop. 2022/23:2 Bilaga
2022/1628, and any and all obligations of the Guarantor have been fully and irrevocably paid and (ii) 31 December 2058.
5.2 In the event of any Demand under this Guarantee Agreement, the obligation of the Commission to reimburse the Guarantor from amounts recovered in line with Clause 1.7 shall continue until there is a reimbursement in full notwithstanding the occurrence of the Expiration Date.
6.
INTERPRETATION IN CONFORMITY AND PARTIAL INVALIDITY
All provisions hereof shall be interpreted, in case of doubt, so that they are in conformity with the governing law. If at any time any provision hereof is or becomes illegal, invalid or unenforceable under the governing law, the legality, validity or enforceability of the remaining provisions hereof shall not in any way be affected or impaired thereby.
7.
NOTICES
7.1 Address for notices
All notices, demands and other communications to the Guarantor hereunder shall be made in writing (by letter, fax, or e-mail) and shall be sent to the Guarantor at:
[…]
[…]
[…]
Fax: […]
E-mail: […]
Attention: […]
With a copy to: European Commission
Fax: BUDG-Fax-E2@ec.europa.eu
E-mail:
budg-e-back-office@ec.europa.eu
Attention: BUDG E Back Office
or, in relation to the Guarantor, to such other address or fax number or for the attention of such other person or department as the Guarantor has notified to the Commission in the manner prescribed for the giving of notices.
7.2 Effectiveness
Every notice, demand or other communication sent in accordance with Clause 7.1 (Address for notices) shall be effective upon actual receipt by the Guarantor; provided
Prop. 2022/23:2 Bilaga
that any such notice, demand or other communication which would otherwise take
effect after 4.00 p.m. on any particular day or on a day which is not a Business Day shall not take effect until 10.00 a.m. on the immediately succeeding Business Day.
8.
INTERPRETATION
8.1 Definitions
In this Guarantee Agreement:
"Business Day" shall mean a day on which the TARGET2 payment system is open for business.
8.2 Other agreements
All references in this Guarantee Agreement to an agreement, instrument or other document shall be construed as a reference to that agreement, instrument or other document as the same may be amended, supplemented, restated, extended, replaced or novated from time to time.
9.
LAW AND JURISDICTION
9.1 Governing law
This Guarantee Agreement and any non-contractual obligations arising out of or in connection with it shall be governed by and shall be construed in accordance with European Union law, supplemented if necessary by the Luxembourgish law.
9.2 Exclusive Jurisdiction
The Court of Justice of the European Union, in accordance with Article 272 of the Treaty on the Functioning of the European Union, shall have exclusive jurisdiction to settle any dispute (a "Dispute"), arising out of or in connection with this Guarantee Agreement (including a dispute relating to the existence, validity or termination of this Guarantee Agreement or any non-contractual obligation arising out of or in connection with this Guarantee Agreement) or the consequences of its nullity.
All Clauses and terms stipulated herein have been duly noted and approved by the [Member
State] and the Commission. This Guarantee Agreement shall enter into force upon the date of
signature by the last Party.
Done in two originals, one for the Guarantor and for the Commission.
EXECUTED as a guarantee
by the [Member State]
Represented by:
Prop. 2022/23:2 Bilaga
[NAME]
[POSITION]
[DATE OF SIGNATURE]
EXECUTED as a guarantee
by the European Commission
Represented by:
[NAME]
[POSITION]
[DATE OF SIGNATURE]
Prop. 2022/23:2 Bilaga
SCHEDULE
GUARANTEED CONTRIBUTIONS
Member State GNI Key Amount (EUR)
Kingdom of Belgium 0,034000174878957 124 440 640 Republic of Bulgaria 0,004550449681350 16 654 646 Czech Republic 0,015687822964194 57 417 432 Kingdom of Denmark 0,023558303784917 86 223 392 Federal Republic of Germany 0,253247029326755 926 884 129 Republic of Estonia 0,002022510226741 7 402 387 Ireland 0,021021584078222 76 938 998 Hellenic Republic 0,012368780107407 45 269 735 Kingdom of Spain 0,087654863376925 320 816 800 French Republic 0,174521278940931 638 747 881 Republic of Croatia 0,003837286143212 14 044 467 Italian Republic 0,124701335288098 456 406 887 Republic of Cyprus 0,001503305549774 5 502 098 Republic of Latvia 0,002211957947675 8 095 766 Republic of Lithuania 0,003544290610155 12 972 104 Grand Duchy of Luxembourg 0,003118952609779 11 415 367 Hungary 0,010378150397812 37 984 030 Republic of Malta 0,000908164465981 3 323 882 Kingdom of the Netherlands 0,058849700115398 215 389 902 Republic of Austria 0,027837527042134 101 885 349 Republic of Poland 0,037802158492532 138 355 900 Portuguese Republic 0,015023098718768 54 984 541 Romania 0,016517449218175 60 453 864 Republic of Slovenia 0,003417205537271 12 506 972 Slovak Republic 0,006853712838507 25 084 589 Republic of Finland 0,017546264835718 64 219 329 Kingdom of Sweden 0,037316642822613 136 578 913
EU-27
3 660 000 000
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 november 2022 2022-11-03
Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Billström, Svantesson, Edholm, J Pehrson, Waltersson Grönvall, Strömmer, Roswall, Forssell, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Brandberg, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari
Föredragande: statsråden Billström, Svantesson, Edholm, Waltersson Grönvall, Strömmer, Forssell, Wykman, Kullgren, Bohlin, Carlson
Regeringen beslutar proposition 2022/23:2 Höständringsbudget för 2022