Prop. 2023/24:99
Vårändringsbudget för 2024
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 11 april 2024
Ulf Kristersson
Elisabeth Svantesson (Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen innehåller förslag till ändringar som avser statens utgifter för budgetåret 2024.
1. Förslag till riksdagsbeslut
Regeringens förslag:
1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2023:907) om ändring i lagen (2023:440) om ändring i lagen (2022:1857) om ändring i lagen (2022:1042) om ändring i socialförsäkringsbalken (avsnitt 2 och 4.3).
2. Riksdagen bemyndigar regeringen att öka Sveriges kvot i Internationella valutafonden med 2 215 000 000 särskilda dragningsrätter (avsnitt 5.2).
3. Riksdagen bemyndigar Riksbanken att till Internationella valutafonden betala det nödvändiga beloppet enligt 2 (avsnitt 5.2).
4. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 för anslaget 1:1
Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd besluta om kapitaltillskott till Swedfund International AB på högst 300 000 000 kronor för investeringar i Ukraina (avsnitt 5.7).
5. Riksdagen bemyndigar regeringen att ställa ut statliga garantier till Afrikanska utvecklingsbanken som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 3 054 240 000 Units of Account (avsnitt 5.7).
6. Riksdagen godkänner avtalet med Europeiska investeringsbanken om bidrag på sammanlagt högst 12 250 000 euro till den nyinrättade förvaltningsfonden för Afrika, Karibien och Stillahavsområdet ACP Trust Fund avseende tekniskt stöd, rådgivningstjänster, investeringsgarantier, räntekostnader och valutasäkring i lokala valutor som avser utvecklingsinstrument med hög finansiell risk i de minst utvecklade länderna (avsnitt 5.7).
7. Riksdagen godkänner målet för integrationspolitiken (avsnitt 5.13).
8. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024–2026 för anslaget 2:18 Kungl.
Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå inom utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning besluta om en årlig medlemsavgift till European Research Infrastructure for Imaging Technologies in Biological and Biomedical Sciences (Euro-Bioimaging-ERIC) på högst 2 000 000 kronor (avsnitt 5.16).
9. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 3:1
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation inom utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning (avsnitt 5.16).
10. Riksdagen bemyndigar regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att under 2024 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning för statens räkning förvärva aktier till ett belopp om högst 10 000 000 kronor i samband med att aktier tecknas i det bolag som övertar verksamheten i EISCAT Scientific Association (avsnitt 5.16). 11. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm inom utgiftsområde 22 Kommunikationer (avsnitt 5.22). 12. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:12
Transportstyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer (avsnitt 5.22).
13. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2024 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Tranportstyrelsens behov av rörelsekapital som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 2 150 000 000 kronor (avsnitt 5.22). 14. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel (avsnitt 5.23).
15. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel (avsnitt 5.23). 16. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel (avsnitt 5.23). 17. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete inom utgiftsområde 24 Näringsliv (avsnitt 5.24). 18. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2024 besluta att Aktiebolaget Svensk Exportkredit får ta upp lån i Riksgäldskontoret för exportfinansiering som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 150 000 000 000 kronor (avsnitt 5.24). 19. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 ställa ut kreditgarantier för exportkrediter som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 500 000 000 000 kronor (avsnitt 5.24). 20. Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag e nligt tabell 1.1. 21. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.
Riksdagsstyrelsens förslag:
1. Riksdagen godkänner att Riksdagsförvaltningen får finansiera förvärvet av fastigheten Havssvalget 5 i dess helhet med anslag (avsnitt 5.1).
2. Riksdagen godkänner investeringsplanen för 2024–2026 för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag som en riktlinje för Riksdagsförvaltningens fastighetsinvesteringar (avsnitt 5.1).
3. Riksdagen anvisar ändrat anslag som står till Riksdagsförvaltningens disposition e nligt tabell 1.1.
Tabell 1.1 Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag 2024
Tusental kronor
Utgiftsområde Anslag
Beslutadram/anvisat
anslag
Förändring av
ram/anslag
Ny ram/ny anslagsnivå
1 Rikets styrelse 19 070 363 706 300 19 776 663
2:3 Riksdagens fastighetsanslag
350 000 264 000 614 000
4:1 Regeringskansliet m.m.
9 450 059 286 100 9 736 159
6:1 Allmänna val och demokrati
664 640 76 400 741 040
6:2 Justitiekanslern
86 572 75 800 162 372
6:3 Integritetsskyddsmyndigheten
180 976 4 000 184 976
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 20 881 058 111 000 20 992 058
1:2 Kammarkollegiet
164 511 2 000 166 511
1:8 Ekonomistyrningsverket
210 120 8 830 218 950
1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter
110 452 96 000 206 452
1:15 Statens servicecenter
945 404 5 000 950 404
1:18 Utbetalningsmyndigheten
161 927
-830 161 097
3 Skatt, tull och exekution 16 854 357 117 000 16 971 357
1:1 Skatteverket
8 586 863 72 000 8 658 863
1:2 Tullverket
2 874 961 15 000 2 889 961
1:3 Kronofogdemyndigheten
2 192 533 30 000 2 222 533
4 Rättsväsendet 76 028 013 1 473 500 77 501 513
1:5 Sveriges Domstolar
7 559 106 100 000 7 659 106
Utgiftsområde Anslag
Beslutadram/anvisat
anslag
Förändring av
ram/anslag
Ny ram/ny anslagsnivå
1:6 Kriminalvården 16 145 316 1 380 000 17 525 316
1:7 Brottsförebyggande rådet
256 552 -8 000 248 552
1:13 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar
19 174
1 500 20 674
5 Internationell samverkan
2 273 924 141 000 2 414 924
1:1 Avgifter till internationella organisationer
1 473 554 141 000 1 614 554
6 Försvar och samhällets krisberedskap 128 679 689 954 100 129 633 789
1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 61 176 599 900 000 62 076 599
1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt
2 641 019 471 000 3 112 019
1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 49 821 000 -745 000 49 076 000
1:11 Försvarets materielverk
3 584 324
7 000 3 591 324
2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m.
27 580 101 100 128 680
2:4 Krisberedskap
1 734 608 140 000 1 874 608
2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal
426 671 30 000 456 671
2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
1 714 914 50 000 1 764 914
7 Internationellt bistånd 48 630 129 1 385 100 50 015 229
1:1 Biståndsverksamhet 46 639 119 1 343 000 47 982 119 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 1 690 200 42 100 1 732 300
Migration 13 808 274 -55 500 13 752 774
1:2 Ersättningar och bostadskostnader
6 892 000 -55 500 6 836 500
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 110 258 264 8 142 600 118 400 864
1:1 Socialstyrelsen
825 880 5 000 830 880
1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 35 486 000 1 750 000 37 236 000
1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 11 528 266 6 021 000 17 549 266
1:8 Bidrag till psykiatri
2 250 393 -29 000 2 221 393
1:10 E-hälsomyndigheten
204 421 5 000 209 421
1:12 Inspektionen för vård och omsorg
833 885 11 200 845 085
1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård
1 662 500 50 000 1 712 500
2:4 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar
150 502 -4 000 146 502
2:5
Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel
90 396 25 000 115 396
4:6 Statens institutionsstyrelse
2 137 276 304 400 2 441 676
5:2 Barnets rättigheter
62 261
4 000 66 261
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 116 907 208 449 400 117 356 608
2:1 Försäkringskassan
9 576 282 449 400 10 025 682
11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 60 310 483
1 600 60 312 083
2:1 Pensionsmyndigheten
720 183 1 600 721 783
12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 106 070 732 658 600 106 729 332
1:2 Föräldraförsäkring 50 521 438
8 600 50 530 038
1:8 Bostadsbidrag
4 357 164 650 000 5 007 164
13 Integration och jämställdhet
4 018 388 71 200 4 089 588
1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande
2 776 226 71 200 2 847 426
14 Arbetsmarknad och arbetsliv 92 059 399 -227 100 91 832 299
1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader
7 392 656 22 000 7 414 656
1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser
7 225 952 -67 600 7 158 352
1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 20 806 041 -220 000 20 586 041
1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare
865 470 8 500 873 970
Utgiftsområde Anslag
Beslutadram/anvisat
anslag
Förändring av
ram/anslag
Ny ram/ny anslagsnivå
2:1 Arbetsmiljöverket
855 697 30 000 885 697
15 Studiestöd 30 545 170 58 600 30 603 770
1:2 Studiemedel 20 207 017 56 600 20 263 617
1:8 Centrala studiestödsnämnden
1 168 916
2 000 1 170 916
16 Utbildning och universitetsforskning 99 461 047 630 000 100 091 047
1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 4 417 385 500 000 4 917 385
1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning
4 568 622 130 000 4 698 622
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 16 646 285 16 800 16 663 085
8:1 Centrala museer: Myndigheter
1 464 578 12 800 1 477 378
12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken
22 000
4 000 26 000
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
6 081 906
6 100 6 088 006
1:1 Bostadspolitisk utveckling
85 600 -3 000 82 600
1:4 Boverket
294 056 3 000 297 056
2:2 Allmänna reklamationsnämnden
60 511
7 000 67 511
2:4 Åtgärder på konsumentområdet
7 059
-900
6 159
20 Klimat, miljö och natur 19 307 359 178 000 19 485 359
1:1 Naturvårdsverket
635 535 3 000 638 535
1:3 Åtgärder för värdefull natur
1 212 035 30 000 1 242 035
1:4 Sanering och återställning av förorenade områden
1 064 318 35 000 1 099 318
1:15 Havs- och vattenmyndigheten
321 930 10 000 331 930
1:16 Klimatinvesteringar
4 950 000 100 000 5 050 000
22 Kommunikationer 82 874 980 2 068 000 84 942 980
1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 36 867 072 25 000 36 892 072
1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 33 974 215 1 008 000 34 982 215 1:12 Transportstyrelsen 2 535 914 1 035 000 3 570 914
2:1 Post- och telestyrelsen
152 689 10 000 162 689
2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning
131 278 -10 000 121 278
23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 23 973 181 342 000 24 315 181
1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar
133 349 314 000 447 349
1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.
46 913 11 200 58 113
1:20 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.
24 116 -3 200 20 916
1:27
Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet
58 000 20 000 78 000
24 Näringsliv
9 552 305 45 373 9 597 678
1:3 Institutens strategiska kompetensmedel
834 268 30 000 864 268
1:5 Näringslivsutveckling
402 942 -3 000 399 942
1:12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien
8 327
3 673 12 000
1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag
40 850
8 700 49 550
1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer
16 860
6 000 22 860
Summa anslagsförändring på ändringsbudget 17 273 673
Tabell 1.2 Ändrade beställningsbemyndiganden 2024
Tusental kronor
Utgiftsområde Anslag
Beslutat
beställningsbemyndigande
Förändring av
beställningsbemyndigande
Nytt
beställningsbemyndigande Tidsperiod
1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering
571 000 25 000 596 000 2025–2027
1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 181 867 492 1 225 000 183 092 492 2025–2034
3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten
180 000 70 000 250 000 2025–2030
1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård
53 200 53 200 2025–2027
2:2 Insatser för vaccinberedskap
351 000 351 000 2025–2027
16 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal
343 000 117 000 460 000 2025–2027
16 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning
3 522 422 100 000 3 622 422 2025–2026
16 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning
9 700 000 1 600 000 11 300 000 2025–2031
16 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet
2 900 000 400 000 3 300 000 2025–2035
17 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 211 000 25 000 236 000 2025–2027
19 1:4
Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027
4 200 000 600 000 4 800 000 2025–2030
20 1:3 Åtgärder för värdefull natur
900 000
900 000 2025–2030
20 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden
1 865 000 1 500 000 3 365 000 2025–2055
20 1:16 Klimatinvesteringar
6 000 000 500 000 6 500 000 2025–2028
21 1:2 Insatser för energieffektivisering
320 000 320 000
22 1:11 Trängselskatt i Stockholm 68 800 000 8 200 000 77 000 000 2025–2060
23 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 2 620 000 180 000 2 800 000 2025–2029
23 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027
121 000 164 000 285 000 2025–2029
23 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2026 300 000 35 000 335 000 2025–2029 24 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 3 947 000 3 947 000 2025–2029
Summa förändring av beställningsbemyndigande på ändringsbudget 15 465 200
Anm.: De ekonomiska åtagandena medger utgifter fr.o.m. 2025 t.o.m. angivet slutår. 1 Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2025 till 2025–2027. 2 Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2025 till 2025–2026. 3 Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2025–2028 till 2025–2030. 4 Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2025–2050 till 2025–2055. 5 Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2025–2027 till 2025–2029.
2. Lagförslag
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Hänvisningar till S2
- Prop. 2023/24:99: Avsnitt 1
2.1. Förslag till lag om ändring i lagen (2023:907) om ändring i lagen (2023:440) om ändring i lagen (2022:1857) om ändring i lagen (2022:1042) om ändring i socialförsäkringsbalken
Härigenom föreskrivs att punkt 1 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2023:907) om ändring i lagen (2023:440) om ändring i lagen (2022:1857) om ändring i lagen (2022:1042) om ändring i socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.
3. Inledning
Hänvisningar till S3
- Prop. 2023/24:99: Avsnitt 4.1
3.1. Ändringar i statens budget
Enligt 9 kap. 6 § riksdagsordningen får regeringen vid högst två tillfällen lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret. I en tilläggsbestämmelse anges att förslagen ska lämnas i anslutning till den ekonomiska vårpropositionen och budgetpropositionen. Om det finns särskilda skäl får dock förslag till ändringar i budgeten lämnas vid andra tillfällen.
Det finns ingen reglering av vilka förslag som får lämnas i en proposition om ändringar i budgeten. I förarbetena till riksdagsordningen framhålls dock att syftet med propositioner om ändringar i budgeten framför allt är att komplettera den av riksdagen beslutade budgeten med anledning av förändringar som vid beslutstillfället inte var möjliga att förutse. Reformer med varaktiga budgetära konsekvenser bör, med hänsyn till vikten av en samlad budgetbehandling, som huvudregel beslutas i samband med budgetpropositionen. I de undantagsfall då ett förslag till ändringar i budgeten innehåller ny lagstiftning med varaktiga budgetära effekter bör regeringen motivera varför förslaget lämnas vid det aktuella tillfället samt redovisa en ny preliminär inkomstberäkning och nya preliminära utgiftsramar för de närmast följande två åren (prop. 2013/14:173 s. 33 och 34).
Regeringen har lämnat en extra proposition med förslag till ändringar i budgeten för 2024. Propositionen har avsett försvarsmateriel och ekonomiskt stöd till Ukraina (prop. 2023/24:76, bet. 2023/24:FiU33, rskr. 2023/24:144 och 145).
I denna proposition lämnar regeringen förslag till ytterligare ändringar i statens budget.
3.2. Konsekvenser för statens budget
De förslag som lämnas i denna proposition innebär att anvisade medel ökar med 17,3 miljarder kronor. Anslagsökningarna uppgår till 18,4 miljarder kronor och anslagsminskningarna till 1,1 miljarder kronor. Av nettoeffekten är 0,5 miljarder kronor hänförliga till förändringar av regelstyrda anslag och direkta effekter av makroekonomiska förändringar. Ytterligare 16,8 miljarder kronor avser oförutsedda utgiftsökningar och omständigheter som ställer krav på ändringar av budgeten.
De största utgiftsökningarna avser bidrag till folkhälsa och sjukvård (6,0 miljarder kronor), bidrag för läkemedelsförmånerna (1,8 miljarder kronor), ökade medel till Kriminalvården (1,4 miljarder kronor) och biståndsverksamhet (1,3 miljarder kronor).
Regeringskansliet beslutade den 23 februari 2024 att remittera Utkast till lagrådsremiss Förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd (Ju2024/00480). Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under 2024. De aktuella förslagen bedöms innebära ökade kostnader för bl.a. statlig ersättning till kommuner och regioner för kostnader i samband med kommunmottagandet samt för etableringsersättning och arbetsmarknadspolitiska program och insatser inom utgiftsområdena 13 Integration och jämställdhet och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.
De ökade kostnaderna föreslås delvis finansieras genom minskningar av anslaget 1:1
Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Samtidigt bedöms kostnaderna för bl.a. dagersättningar och boende i Migrationsverkets mottagande att minska inom utgiftsområde 8 Migration. Förslagen innebär därmed sammantaget inga ökade utgifter för staten.
Statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med 17,3 miljarder kronor till följd av förslagen i denna proposition.
Vissa av förslagen beräknas påverka statens budget även kommande år. Statens budgetsaldo och statens finansiella sparande beräknas försämras med 0,9 miljarder kronor 2025, 0,7 miljarder kronor 2026, 0,3 miljarder kronor 2027 och 0,1 miljarder kronor 2028.
De ändringar av beställningsbemyndiganden som föreslås uppgår sammantaget till 15,5 miljarder kronor. De största ökningarna är hänförliga till trängselskatt i Stockholm (8,2 miljarder kronor), Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning (1,6 miljarder kronor) och Sanering och återställning av förorenade områden (1,5 miljarder kronor).
I 2024 års ekonomiska vårproposition redovisas budgeteffekterna t.o.m. 2027 (prop. 2023/24:100avsnitt 7.5 tabell 7.14). I samma proposition redovisas även budgeteffekterna för den offentliga sektorns finansiella sparande (avsnitt 9.2 tabell 9.5).
De anslagsförändringar som föreslås i denna proposition har beaktats i de prognoser som redovisas i 2024 års ekonomiska vårproposition.
Hänvisningar till S3-2
4. Ytterligare förlängning av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget
4.1. Ärendet och dess beredning
Inom Socialdepartementet har promemorian Ytterligare förlängning av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget tagits fram (S2024/00655). I promemorian föreslås att det tillfälliga tilläggsbidraget inom bostadsbidraget som betalas ut t.o.m. juni 2024 förlängs t.o.m. december 2024. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1, avsnitt 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 1, avsnitt
2. Promemorian har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1, avsnitt 3. Remissvaren finns tillgängliga i Socialdepartementet (S2024/00655).
Hänvisningar till S4-1
4.2. Bestämmelser om bostadsbidrag
Bostadsbidraget är en inkomstprövad socialförsäkringsförmån som har såväl bostadspolitiska som familjepolitiska syften. Bidraget lämnas dels till barnfamiljer, dels till ungdomar som fyllt 18 men inte 29 år och som inte har barn. Bestämmelser om bostadsbidrag finns i 95–98 kap. socialförsäkringsbalken, förkortad SFB.
Bostadsbidrag till barnfamiljer lämnas till hushåll med barn som är yngre än 18 år eller som får förlängt barnbidrag eller studiehjälp. Rätt till bostadsbidrag som barnfamilj gäller för den som har vårdnaden om barn och varaktigt bor tillsammans med barnet, på heltid eller växelvis ungefär halva tiden, och för den som med anledning av vårdnad eller umgänge tidvis har barn boende i sitt hem.
Barnfamiljer kan få dels ett bidrag till bostadskostnader, dels ett bidrag för att barn stadigvarande bor eller tidvis vistas i hushållet. Det senare lämnas som särskilt bidrag för hemmavarande barn, särskilt bidrag för barn som bor växelvis och som bidrag för umgängesbarn.
Bostadsbidragets storlek bestäms av hushållets sammansättning, den bidragsgrundande bostadskostnaden, bostadens storlek och den bidragsgrundande inkomsten.
4.3. Det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget förlängs
Regeringens förslag: Bostadsbidrag i form av tilläggsbidrag till barnfamiljer ska fortsätta att lämnas t.o.m. den 31 december 2024.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker förslaget, är positiva till eller har inga synpunkter på förslaget, däribland Boverket, Domstolsverket,
Hyresgästföreningen, Kronofogdemyndigheten, Landsorganisationen i Sverige (LO), Pensions-
myndigheten, Rädda Barnen, Socialstyrelsen och Sveriges Makalösa Föräldrar. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) avstyrker utformningen av förslaget.
LO anser att det behövs en övergripande reformering av bostadsbidraget för att bättre motsvara fördelningspolitiska syften och behov samt anser att regeringen även bör överväga en höjning av barnbidraget. Även Rädda Barnen framför att det finns behov av permanenta familjepolitiska reformer för barnfamiljer med låg inkomst och att åtgärder med samma syfte kommer att vara fortsatt relevanta även efter den 31 december 2024. Sveriges Makalösa Föräldrar anser också att det behövs en permanent lösning och att bostadsbidraget bör följa den ekonomiska utvecklingen. Sveriges Makalösa Föräldrar förordar en ytterligare höjning av tilläggsbidraget eftersom det inte täcker de ökade kostnaderna. Rädda Barnen och Sveriges Makalösa Föräldrar anser att satsningen inte når de mest utsatta barnfamiljerna, då de med försörjningsstöd inte får en förändrad ekonomisk situation med tilläggsbidraget. Kronofogdemyndigheten liksom Rädda Barnen framför att förslaget inte heller medför någon ekonomisk förbättring för personer med löneutmätning. Hyresgästföreningen anser att fler tillfälliga åtgärder och även mer permanenta förändringar, t.ex. införande av månadsuppgifter, bör göras inom bostadsbidraget.
ISF saknar en utredning av alternativa sätt att uppnå det angivna målet, en tillfredsställande beredning samt en uppföljning av hur tilläggsbidraget hittills har fungerat.
Försäkringskassan framför att utformningen av tilläggsbidraget, då tilläggsbidraget inte omfattas av reglerna om avstämning och slutligt bostadsbidrag, medför en viss risk för felaktiga utbetalningar. Försäkringskassan lyfter också fram att mer långsiktiga och hållbara lösningar är bättre för såväl mottagarna som Försäkringskassan.
Konjunkturinstitutet efterfrågar en problematisering vad gäller bl.a. barnfamiljer med försörjningsstöd och en mer långsiktigt motiverad syn på ekonomisk kompensation i tider då inflationen faller tillbaka men prisnivån förblir hög. Konjunkturinstitutet framför därtill att det tillfälliga tilläggsbidraget försvårar hushållens planering, att reallönerna inte kommer att återhämta sig under andra halvåret 2024 utan först under 2027 och att förslaget inte fullt ut uppnår sitt syfte att stötta barnfamiljer med små ekonomiska marginaler eftersom bostadsbidrag inte alltid söks av de som har rätt till det. Även Hyresgästföreningen framför att de pågående prisökningarna inte ser ut att kompenseras via löneökningar på lång tid.
Skälen för regeringens förslag: Det ekonomiska läget har bidragit till att många hushåll fått kraftigt höjda utgifter. Statistiska centralbyrån (SCB) noterade en inflationstakt på 4,5 procent i februari 2024 enligt KPI (konsumentprisindex).
Till skillnad från föregående års genomsnittliga inflation som var 8,6 procent tyder detta på att inflationen är på väg nedåt. En ytterligare nedgång i inflationstakten förutspås under 2024. Konjunkturinstitutets senaste prognos för helåret 2024 är en inflation på 2,9 procent. Samtidigt förutspås timlönen öka med 3,7 procent, vilket innebär att den genomsnittliga löntagaren får en real förbättring. Priserna ligger dock alltjämt kvar på en hög nivå. År 2025 och framåt beräknas inflationen vara låg samtidigt som timlöneökningen är relativt god. Detta gör att behovet av att kompensera för hög inflation minskar framöver.
Många förmåner och bidrag följer prisutvecklingen genom att de är knutna till prisbasbeloppet, exempelvis garantipension för pensionärer med låg eller ingen inkomstpension och omvårdnadsbidraget som lämnas till familjer med barn med funktionsnedsättning. Bostadsbidraget däremot, liksom andra förmåner som lämnas till barnfamiljer som barnbidrag, flerbarnstillägg och underhållsstöd, följer inte kostnadsutvecklingen utan lämnas med nominellt fastställda belopp.
De allmänna prisökningarna påverkar särskilt barnfamiljer med låg inkomst och små ekonomiska marginaler. Kostnader för boende är den största enskilda utgiftsposten för många barnfamiljer. Bostadsbidraget är en inkomstprövad förmån som betalas ut till barnfamiljer med svag ekonomi. Av den anledningen är bostadsbidraget en lämplig förmån att använda för att ge ett extra ekonomiskt stöd till barnfamiljer med låga inkomster. För att minska risken att barnfamiljer inte kan betala sina boendekostnader till följd av en extraordinär situation har bostadsbidraget till barnfamiljer i flera omgångar halvårsvis förstärkts med ett tilläggsbidrag. Det tillfälliga tilläggsbidraget lämnas under perioden 1 juli 2022–30 juni 2024.
Tilläggsbidraget lämnas sedan den 1 juli 2023 med ett belopp som motsvarar 40 procent av det preliminära bostadsbidraget för samma månad. Utifrån tillgänglig information om den ekonomiska utvecklingen förväntas ökningstakten i priserna avta något under 2024 medan prisnivån antas fortsatt vara hög. Mot denna bakgrund bör det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag förlängas med oförändrat belopp. Tilläggsbidraget är ett stöd av extraordinär karaktär som lämnas under en begränsad tidsperiod och bör som längst fortsätta att lämnas t.o.m. den 31 december 2024 eftersom prognoserna förutser en real tillväxt i ekonomin de kommande åren.
Flera remissinstanser, t.ex. Konjunkturinstitutet, Rädda Barnen, Socialstyrelsen och Sveriges
Makalösa Föräldrar, påpekar att förslaget inte påverkar den ekonomiska situationen för vissa grupper t.ex. vad gäller hushåll med försörjningsstöd och Kronofogdemyndigheten påtalar detsamma vad gäller löneutmätning. Regeringen konstaterar att förslaget utgår från bostadsbidraget och dess utformning, och att frågor om försörjningsstöd eller utmätning inte omfattas av detta lagstiftningsärende.
Hyresgästföreningen anser att fler tillfälliga åtgärder bör göras, bl.a. att bostadsbidragshushåll som består av unga utan barn bör få del av tilläggsbidraget. Rädda Barnen anser att tilläggsbidraget bör höjas ytterligare. Regeringen konstaterar att det saknas beredningsunderlag för en sådan utvidgning och höjning av tilläggsbidraget som
Hyresgästföreningen respektive Rädda Barnen förordar. Hushåll med unga utan barn består av bl.a. studenter som i och med höjningen av prisbasbeloppet för 2024 har fått ett höjt studiemedelsbelopp 2024. Hyresgästföreningen anser vidare i likhet med bl.a. Rädda Barnen att månadsuppgifter för inkomstredovisning bör införas för att minska återkrav av bostadsbidrag. Regeringen delar Hyresgästföreningens och Rädda Barnens uppfattning om behovet av att vid beräkning av bostadsbidrag använda uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationerna (s.k. månadsuppgifter) och har i budgetpropositionen för 2024 också aviserat sin avsikt att återkomma med ett sådant förslag (prop. 2023/24:1 utgiftsområde 12 avsnitt 3.8).
Flera remissinstanser, bl.a. Hyresgästföreningen, Rädda Barnen och LO, anser att permanenta förstärkningar av bostadsbidraget behöver genomföras. Även
Försäkringskassan framför att mer långsiktiga lösningar är bättre än återkommande tillfälliga förlängningar. Som framgår ovan är en förlängning av tilläggsbidraget en tillfällig åtgärd i en extraordinär situation. Frågan om permanenta förändringar av bostadsbidraget omfattas inte av detta lagstiftningsärende. Som redan har nämnts avser regeringen att återkomma med förslag om att införa månadsuppgifter som inkomstunderlag vid beräkning av bostadsbidrag, vilket innebär en minskad risk för återkrav och en bättre överensstämmelse mellan bostadsbidraget och den aktuella ekonomiska situationen för hushåll med bostadsbidrag.
Konjunkturinstitutet efterfrågar en mer långsiktigt motiverad syn på ekonomisk kompensation i tider då inflationen faller tillbaka men prisnivån förblir hög.
Konjunkturinstitutet framför att reallönerna inte kommer att ha återhämtat sig under andra halvåret 2024 utan bedömer att det kommer att ske fullständigt först 2027.
Reallöneökningarna framöver kommer enligt Konjunkturinstitutet inte heller alla till del eftersom enbart 53 procent av individerna i den aktuella gruppen har löneinkomst som huvudsaklig försörjning. En stor del av övriga hushåll tar emot försörjningsstöd, ett stöd som har ökat i takt med inflationen. Även Hyresgästföreningen framför att prisökningarna inte ser ut att kompenseras via löneökningar under lång tid. Konjunkturinstitutets prognos från mars 2024 visar på en reallöneökning från och med 2025. Regeringen vill i detta sammanhang framhålla att bostadsbidraget till sin konstruktion består av fasta nominella belopp och att det därför inte räknas upp med inflationen eller pris- och löneutvecklingen. Det ekonomiska läget de två senaste åren har dock varit extraordinärt, vilket har motiverat en tillfällig åtgärd i form av ett tillfälligt tilläggsbidrag.
Konjunkturinstitutet framför även att de som kan ha rätt till bostadsbidrag inte alltid ansöker om det, vilket anges kunna bero på avstämningen och risken för återkrav, och att förslaget därför inte fullt ut uppnår sitt syfte att stötta barnfamiljer med små ekonomiska marginaler. Regeringen vill framföra att det är svårt att beräkna omfattningen av det så kallade mörkertalet inom bostadsbidraget, dvs. hur många hushåll det är som kan ha rätt till bostadsbidrag utan att ansöka om det, bl.a. då det saknas information om t.ex. hushållens förmögenhet. Som tidigare nämnts har regeringen för avsikt att återkomma med förslag om att bostadsbidrag ska baseras på mer aktuella månadsuppgifter i syfte att minska risken för felaktiga utbetalningar, återkrav och skuldsättning.
Hänvisningar till S4-3
- Prop. 2023/24:99: Avsnitt 1
4.4. Konsekvenser av förslagen
4.4.1. Barnfamiljer med bostadsbidrag
Enligt statistik från Försäkringskassan var det 126 000 hushåll som tog emot bostadsbidrag i december 2023. Av dessa var den dominerande delen, 106 100 hushåll, barnhushåll, vilket motsvarar knappt 84 procent.
Den övervägande delen av barnhushållen, knappt 86 300, utgörs av hushåll med minst ett hemmavarande barn. Den vanligast förekommande mottagaren av bostadsbidrag för barnhushåll är gruppen ensamstående kvinnor som står för 65 procent av barnhushållen. Andelen ensamstående män är 11 procent. Cirka 76 procent av barnhushållen som tar emot bostadsbidrag består således av ensamstående med barn. Knappt en fjärdedel av de barnfamiljshushåll som får bostadsbidrag består av sammanboende sökande.
Tabell 4.1 Antal och andel hushåll med bostadsbidrag i december 2023
Hushållstyp Antal hushåll
Andel
Hemmavarande barn
86 300
81 %
Växelvist boende barn
16 200
15 %
Umgängesbarn
3 700
3 %
Sammanboende sökande
25 600
24 %
Ensamstående sökande
80 500
76 %
Källa: Försäkringskassan.
De barnfamiljer som tar emot bostadsbidrag har som grupp en annan försörjningsprofil än övriga barnfamiljer. För 84 procent av de hushåll som inte tar emot bostadsbidrag är löneinkomster den huvudsakliga försörjningen. Motsvarande siffra för hushåll med bostadsbidrag är 53 procent. Bland barnfamiljer som tar emot bostadsbidrag är det 27 procent av de ensamstående som även får ekonomiskt bistånd. För sammanboende mottagare är siffran 33 procent. Beräkningarna är gjorda i FASIT och är en prognos för 2024. FASIT är en mikrosimuleringsmodell som beräknar
effekterna av förändringar i skatte-, avgifts- och transfereringssystemen för individer och hushåll.
För hushåll som får inkomstprövade bidrag såsom bostadsbidrag uppkommer marginaleffekter, t.ex. när en förälder börjar arbeta eller ökar sin arbetstid. Marginaleffekterna medför att de ekonomiska drivkrafterna till arbete minskar, vilket kan påverka arbetsutbudet negativt. Tilläggsbidraget ökar marginaleffekterna något. I och med att tilläggsbidraget i allmänhet tillkommit efter det att individerna har sökt bostadsbidrag och det enbart varit tillfälligt, är sannolikheten liten att tilläggsbidraget kommer att påverka arbetsutbudet i någon större omfattning. Många mottagare av bostadsbidrag är ensamstående kvinnor med barn. Svaga incitament till arbete kan leda till lägre arbetskraftsdeltagande vilket i sin tur kan bidra till att vissa hushåll med barn får en långvarigt låg ekonomisk standard. Risken kan vara särskilt stor för grupper som i genomsnitt har en svagare förankring på arbetsmarknaden, t.ex. utrikes födda kvinnor.
I ett kort perspektiv är det sannolikt mindre problematiskt, men i ett längre perspektiv har hushåll som tar emot bostadsbidrag en högre risk att inte komma i arbete, till följd av marginaleffekterna. Det är betydelsefullt att fler personer kommer i arbete och klarar sin försörjning på det sättet. Personer som har ett arbete har en betydligt lägre risk för låg ekonomisk standard.
Bostadsbidrag betalas i större utsträckning ut till barnhushåll med låga inkomster, bland vilka andelen ensamstående föräldrar och utrikes födda föräldrar är relativt hög.
Att den övervägande andelen barnhushåll är ensamförälderhushåll beror inte enbart på att ensamstående ofta har låg ekonomisk standard – även om det är vanligare i den gruppen – utan även på att de individuella inkomstgränserna inom bostadsbidraget för makar eller sambor är bestämda till en nivå som motsvarar hälften av inkomstgränsen för en ensamstående förälder.
Såväl inkomster och boendekostnader som storleken på hushållet påverkar hur mycket som lämnas i preliminärt bostadsbidrag. I tabell 4.2 nedan visas genomsnittlig månadsinkomst och genomsnittligt bostadsbidrag per månad för olika hushållstyper.
Den genomsnittliga bidragsgrundande inkomsten i december 2023 för samtliga barnhushåll med bostadsbidrag var 16 300 kronor per månad. I genomsnitt utbetalades 2 400 kronor per månad i bostadsbidrag till barnhushåll med bostadsbidrag. Den genomsnittliga bostadskostnaden för barnhushåll med bostadsbidrag var 7 600 kronor i månaden i december 2023. Notera att bostadsbidragets inkomstgränser leder till att inkomsten per person är lägre i sammanboende hushåll än för ensamstående.
Tabell 4.2 Bidragsgrundande inkomst och bidragsbelopp per barnhushållstyp i kronor inom bostadsbidraget, december 2023
Hushållstyp Månadsinkomst Bostadsbidrag
Samtliga barnhushåll
16 300
2 400
Hemmavarande barn
16 000
2 500
Växelvist boende barn
18 800
1 900
Umgängesbarn
12 700
1 900
Sammanboendehushåll
18 400
2 300
Ensamståendehushåll
15 700
2 500
Källa: Försäkringskassan.
4.4.2. Konsekvenser för statens budget
Den förlängning av tilläggsbidraget som föreslås innebär att Försäkringskassan ska fortsätta att lämna tilläggsbidrag till de barnhushåll som får bostadsbidrag under perioden juli–december 2024. Tilläggsbidraget föreslås beräknas för varje månad med en omräkningsfaktor på 40 procent, dvs. 40 procent av det beräknade och utbetalade ordinarie preliminära bostadsbidraget. De hushåll som nås beskrivs närmare ovan. Kostnaden har beräknats med hjälp av mikrosimuleringsmodellen FASIT till att bli ca 650 miljoner kronor för anslaget bostadsbidrag. Tilläggsbidraget finansieras från samma anslag som det ordinarie bostadsbidraget.
Tilläggsbidraget har lämnats under flera perioder sedan 2020. Kostnaden för tilläggsbidraget har minskat från 585 miljoner kronor 2020 till 463 miljoner kronor under motsvarande period 2022. Minskningen beror på ett sjunkande antal barnhushåll som tar emot bostadsbidrag. För 2023 blev beloppet högre, 1 124 miljoner kronor, både med anledning av att tilläggsbidraget betalades ut hela kalenderåret och eftersom det betalades ut med ett högre belopp under juli–december 2023 genom en högre omräkningsfaktor än vid föregående perioder. Under perioden januari–juni 2024 beräknas kostnaden enligt Försäkringskassans prognos i februari 2024 bli 665 miljoner kronor.
4.4.3. Konsekvenser för statliga myndigheter
Försäkringskassan
Den föreslagna förlängningen av tilläggsbidraget bedöms innebära vissa administrativa och ekonomiska konsekvenser för Försäkringskassan. Försäkringskassan ska fortsätta att beräkna och betala ut tilläggsbidraget i ett stort antal ärenden. Eftersom det inte krävs en ansökan för att få tilläggsbidraget bedöms inte förslaget leda till en mer omfattande handläggning hos Försäkringskassan. Däremot kan den fortsatt ekonomiskt ansträngda situationen i samhället leda till ett ökat inflöde av ansökningar om bostadsbidrag generellt. Förlängningen bedöms inte kräva några omfattande åtgärder avseende myndighetens it-system, utan tidigare utvecklade system kan fortfarande användas. Sammantaget bedöms Försäkringskassans ökade administrationskostnader med anledning av förslaget som mycket begränsade.
De allmänna förvaltningsdomstolarna
Beslut om tilläggsbidrag inom bostadsbidraget kan i försumbar omfattning antas komma att överklagas till de allmänna förvaltningsdomstolarna. Beslut om tilläggsbidrag är gynnande. Det kan inte uteslutas att hushåll utan barn i något fall ansöker om tilläggsbidrag eller att Försäkringskassans beräkning av tilläggsbidraget till barnfamiljer överklagas i enstaka fall. Det har inte framkommit att antalet begäran om omprövning eller överklaganden har ökat till följd av införandet av tilläggsbidraget. Förslaget torde således komma att medföra mycket få tillkommande mål hos domstolarna. Förslaget bedöms därmed inte ge upphov till kostnadsökningar för de allmänna förvaltningsdomstolarna.
4.4.4. Konsekvenser för jämställdheten
Förslaget förväntas påverka jämställdheten i mindre utsträckning. Tilläggsbidraget gäller under en begränsad period. Det är fler kvinnor än män som är mottagare av bostadsbidrag i dag och därmed kommer även tilläggsbidraget i större utsträckning att nå hushåll med kvinnor med försörjningsansvar än hushåll med män med försörjningsansvar. Av de ensamstående hushållen står kvinnorna för 85 procent. Förslaget innebär därför att fler kvinnor än män med försörjningsansvar får en något förbättrad ekonomisk situation.
4.4.5. Konsekvenser för barn
Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) ska barnet ses som en individ med egna rättigheter. Barnkonventionen har fyra grundprinciper: skydd mot diskriminering (artikel 2), barnets bästa (artikel 3), rätten till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6) samt åsiktsfrihet, delaktighet och rätten att bli hörd (artikel 12). Principerna ska vara vägledande vid tolkningen och tillämpningen av övriga bestämmelser i konventionen, men har också en självständig betydelse. Förslaget om en förlängning av tilläggsbidraget innebär att vissa föräldrar får en förbättrad ekonomisk situation på kort sikt, vilket också bör innebära en förbättring för berörda barn på kort sikt, bl.a. i förhållande till vad som bedöms vara till barnets bästa och barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling.
Socialstyrelsen efterfrågar en mer utförlig analys kring de barn i familjer som är beroende av försörjningsstöd. Även Rädda Barnen efterfrågar en fyllig barnkonsekvensanalys av hur barns rättigheter påverkas, inte minst när det gäller barn i familjer med försörjningsstöd eller löneutmätning. Rädda Barnen vill även se en kartläggning av barn i hemlöshet. Regeringen konstaterar att förslaget gäller bostadsbidraget och dess utformning. I avsnittet nedan beskrivs konsekvenser av en förlängning av tilläggsbidraget för barnfamiljer.
4.4.6. Konsekvenser för enskilda
Förslaget om en förlängning av tilläggsbidraget för barnhushåll som tar emot bostadsbidrag innebär på kort sikt positiva eller inga konsekvenser för olika typer av hushåll med bostadsbidrag. Samtliga barnhushåll med bostadsbidrag kommer att få ett tilläggsbidrag och därmed ett högre totalt bidrag med förslaget. Detta kan exempelvis innebära att behovet av ekonomiskt bistånd från kommunen minskar. När det gäller hushåll med försörjningsstöd kan den ekonomiska situationen förbli oförändrad eftersom det ekonomiska biståndet minskas i samma utsträckning som tilläggsbidraget höjer bostadsbidraget. En förlängning av tilläggsbidraget kan dock bidra till att fler familjer kan klara sin försörjning utan ekonomiskt bistånd från kommunen. Ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd består av riksnormen, som är en miniminivå för de behov som normen ska täcka, samt faktiska skäliga kostnader för bl.a. boende och hushållsel. Hushåll med ekonomiskt bistånd får därmed sina faktiska skäliga kostnader för bl.a. boende och hushållsel täckta av biståndet. Riksnormen inom försörjningsstödet fastställs årligen och grundar sig på Konsumentverkets senaste pris- och konsumtionsundersökningar samt på regeringens prognos för konsumentprisindex (KPI) för innevarande år. För 2024 har regeringen fastställt riksnormen till 8,7 procent högre än 2023 års riksnorm. År 2023 höjdes riksnormen med 8,6 procent. Det kan jämföras med höjningen av riksnormen mellan exempelvis 2021 och 2022 då höjningen var 1,6 procent.
Under 2023 betalades enligt Försäkringskassan tilläggsbidrag ut till 141 100 hushåll, vilket är 12 800 fler än 2022. Under 2023 var det 7 761 mottagare som efter avstämning fick betala tillbaka bostadsbidraget i sin helhet utan att behöva betala tillbaka det tillfälliga tilläggsbidraget. Inte heller de som fick för mycket i preliminärt bostadsbidrag blev återbetalningsskyldiga för tilläggsbidraget. Motsvarande gällde de som fick för lite i bostadsbidrag, de fick inte tilläggsutbetalning för tilläggsbidraget.
För 2024 beräknas det genomsnittliga preliminära månadsbeloppet för barnhushåll bli 2 700 kronor i månaden. Det skulle ge ett snittbelopp för tilläggsbidraget på ca 1 100 kronor per månad under perioden juli–december 2024. I Försäkringskassans prognos från februari 2024 antas i genomsnitt ca 103 000 barnhushåll få bostadsbidrag under 2024.
ISF saknar en utredning av alternativa sätt att uppnå det angivna målet samt en uppföljning av hur tilläggsbidraget hittills har fungerat. ISF konstaterar även att promemorian saknar en konsekvensbeskrivning när det gäller påverkan på felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Regeringen konstaterar att bostadsbidraget är en träffsäker förmån för att nå barnfamiljer med låga inkomster. Som framgår ovan är en förlängning av tilläggsbidraget en tillfällig åtgärd i en extraordinär situation.
Förlängningen av tilläggsbidraget är avsedd att ge stöd till ekonomiskt utsatta barnfamiljer som har kraftigt höjda levnadsomkostnader till följd av de ökande priserna. I tabell 4.3 visas hur olika typfall av hushåll påverkas av tilläggsbidraget.
Tabell 4.3 Effekt av tilläggsbidraget för olika typfallshushåll, ensamstående, med en inkomst under 150 000 kronor per år
Antal barn Boendekostnad Bostadsbidrag idag Bostadsbidrag
inkl. tillägg
Summa
tilläggsbidrag/höjd disponibel inkomst*
1
5 500
3 400
4 800
1 400/0
2
6 800
4 200
5 900
1 700/0
3
7 700
5 200
7 300
2 100/0
Anm.: Tilläggsbidraget för ett hushåll utan inkomst fastställs enligt tabellen ovan, men för denna grupp med ekonomiskt bistånd blir det inte någon skillnad i disponibel inkomst. Källa: Egna beräkningar.
Inkomstfördelningsanalys
De individer som bor i hushåll som berörs av förslaget om förlängt tilläggsbidrag tillhör dem med allra lägst inkomster (se figur 4.1) Av de som omfattas kommer 75 procent av individerna finnas bland den tiondel som har lägst ekonomisk standard. Sammanlagt kommer 93 procent av de berörda återfinnas i de två lägsta inkomstgrupperna. Av det sammanlagt utbetalda tilläggsbidraget kommer 80 procent tillfalla individer i den lägsta inkomstgruppen och 97 procent kommer tillfalla individer i de två lägsta inkomstgrupperna.
Figur 4.1 Andel av berörda i respektive inkomstgrupp, 2024
Källa: Socialdepartementets beräkningar i FASIT prognos 2024, MSTAR 2022 SCB.
4.4.7. Konsekvenser för kommunerna
En förlängning av tilläggsbidraget till barnhushåll med bostadsbidrag enligt förslaget beräknas uppgå till 650 miljoner kronor. För hushåll som samtidigt får ekonomiskt bistånd från sin kommun kommer ett höjt bostadsbidrag att leda till att det ekonomiska biståndet sänks i motsvarande grad.
Kostnaden för ekonomiskt bistånd beräknas bli 160 miljoner kronor lägre under 2024. I övrigt förväntas inte förslaget innebära några konsekvenser för kommunernas handläggning av ekonomiskt bistånd eftersom uppgift om att bostadsbidrag har lämnats
0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000
0 10 20 30 40 50 60 70 80
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Procent
Inkomstgrupper
Andel av berörda (vä axel) Antal berörda (hö axel)
redan finns tillgänglig via en digital tjänst och där ingår tilläggsbidraget i posten för bostadsbidrag.
4.4.8. Konsekvenser för Sveriges internationella åtaganden
Förslagen bedöms vara förenliga med EU-rätten och med Sveriges övriga internationella åtaganden.
5. Ändringar av statens utgifter
I detta avsnitt lämnar regeringen förslag till ändringar av statens utgifter för 2024. Samlade förslag till ramar för utgiftsområdena och ändrade anslag samt ändrade beställningsbemyndiganden finns i avsnitt 1, tabell 1.1 och 1.2.
Hänvisningar till S5
5.1. Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
2:3 Riksdagens fastighetsanslag
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 350 000 000 kronor.
Riksdagsstyrelsens förslag: Anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag ökas med 264 000 000 kronor.
Riksdagen godkänner att Riksdagsförvaltningen får finansiera förvärvet av fastigheten Havssvalget 5 i dess helhet med anslag.
Skälen för riksdagsstyrelsens förslag: Anslaget används bl.a. för kostnader för fastighetsförvärv i samband med Framtidens riksdagshus.
Planeringen för Framtidens riksdagshus visar att riksdagens fastigheter inte täcker behovet av lokaler. Enligt vad som framgår av budgetpropositionen för 2024 kan det, som ett led i att säkra lokalbehovet, bli aktuellt med fastighetsförvärv (prop. 2023/24:1 utg.omr. 1 avsnitt 5.4.3).
Som ett led i denna planering genomförs nu ett förvärv av en fastighet. Förvärvet förutsätter att riksdagsstyrelsens förslag till ändring av statens budget godkänns av riksdagen. Det nu aktuella förvärvet avser fastigheten Havssvalget 5 och planeras ske senast i augusti 2024.
Enligt lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter (BEA-lagen) ska anläggningstillgångar som används i verksamheten finansieras med lån medan mark ska finansieras med anslag. Riksdagen kan enligt BEA-lagen besluta att finansiering ska ske på annat sätt. Fastigheten är i gott skick och i nuläget bedöms det inte finnas några större behov av anpassningar. Markvärdet utgör den större delen av kostnaden för det nu aktuella förvärvet och mark ska enligt BEA-lagen anslagsfinansieras. Mot denna bakgrund bedöms det vara lämpligt att även den del av förvärvet som avser byggnad finansieras med anslag.
För att förvärva fastigheten Havssvalget 5 bör anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag ökas med 264 000 000 kronor. Vidare bör riksdagen godkänna att Riksdagsförvaltningen får finansiera förvärvet i dess helhet med anslag.
Ändrad investeringsplan för Riksdagsförvaltningen
Riksdagsstyrelsens förslag: Investeringsplanen för 2024–2026 för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag godkänns som en riktlinje för Riksdagsförvaltningens fastighetsinvesteringar (tabell 5.1)
Skälen för riksdagsstyrelsens förslag: Riksdagsförvaltningens investeringsplan för 2024–2026 godkändes av riksdagen i samband med behandlingen av budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:KU1, rskr. 2023/24:71). Med
anledning av förvärvet av fastigheten Havssvalget 5 behöver investeringsplanen ändras. Ändringen innebär att prognosen för 2024 justeras när det gäller anskaffning och utveckling av nya investeringar. Mot denna bakgrund bör investeringsplanen för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag godkännas som en riktlinje för Riksdagsförvaltningens fastighetsinvesteringar.
Tabell 5.1 Investeringsplan för Riksdagsförvaltningen
Miljoner kronor
Utfall 2022
Utfall 2023
Prognos
2024
Beräknat
2025
Beräknat
2026
Summa
2024–2026
Anskaffning och utveckling av nya investeringar
116 0 317 75 75 467
Förvärv av fastigheten Havssvalget 5
264
Förvärv av Cephalus 11
116
Projekt ny godsmottagning
0 0 53 75 75 203
varav investeringar i anläggningstillgångar 116 0 317 75 75 467
– byggnader, mark och annan fast egendom 116 0 317 75 75 467
Finansiering av anskaffning och utveckling
116 0 317 75 75 467
Anslag 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 116 0 314 0 0 314
Låneram för fastighetsinvesteringar (lån i Riksgäldskontoret)
0 0 3 75 75 153
Vidmakthållande av befintliga investeringar
203 62 261 462 424 1 147
Underhåll och renoveringsplan
22 23 96 102 64 262
Projekt ledamotshuset
163 0 0 0 0
Projekt Cephalus
18 32 140 350 350 840
Trafikbegränsade åtgärder
0 0 15 0 0 15
Fogar och fasader riksbyggnaderna
0 7 10 10 10 30
varav investeringar i anläggningstillgångar 203 62 261 462 424 1 147
– byggnader, mark och annan fast egendom 203 62 261 462 424 1 147
Finansiering vidmakthållande
203 62 261 462 424 1 147
Anslag 2:3 Riksdagens fastighetsanslag
5 7 10 10 10 30
Låneram för fastighetsinvesteringar (lån i Riksgäldskontoret)
198 55 251 452 414 1 117
Totala utgifter för anskaffning, utveckling och vidmakthållande av investeringar 319 62 578 537 499 1 614
Totalt varav investeringar i anläggningstillgångar
319 62 578 537 499 1 614
4:1 Regeringskansliet m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 9 450 059 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. ökas med 286 100 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Av budgetpropositionen för 2024 framgår att regeringen mot bakgrund av det försämrade säkerhetspolitiska läget kommer att analysera behovet av eventuella ytterligare säkerhetsinsatser i utrikesförvaltningen och i Regeringskansliet (prop. 2023/24:1 utg.omr. 1, bet. 2023/24:KU1, rskr. 2023/24:66).
För att nödvändiga säkerhetsinsatser ska kunna genomföras bör anslaget ökas med 180 000 000 kronor.
På grund av den försvagade svenska kronkursen har utgifterna på anslaget blivit högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget bör därför ökas med 106 100 000 kronor.
Sammantaget bör anslaget ökas med 286 100 000 kronor.
6:1 Allmänna val och demokrati
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 664 640 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati ökas med 76 400 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för val, åtgärder för att främja, förankra och försvara demokratin samt åtgärder för främjande av de mänskliga rättigheterna på nationell nivå. Anslaget används för administrationskostnader som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området.
Kostnaderna för it-systemet för valadministrationen bedöms bli högre än vad som tidigare har beräknats, bl.a. på grund av ökade säkerhetskrav. Vidare behöver utvecklingskapaciteten ökas för att få ett komplett grundsystem på plats som kan hantera olika typer av val. Anslaget bör därför ökas med 67 000 000 kronor.
Valdagen till Europaparlamentet den 9 juni 2024 beslutades av Europeiska rådet efter att budgetpropositionen för 2024 lämnats till riksdagen. Kostnaderna för transporter av förtidsröster vid Europaparlamentsvalet bedöms bli högre än vad som tidigare beräknats då Postnord AB:s rikstransportnät behöver öppnas i samband med helgdagen den 6 juni. Anslaget bör därför ökas med 9 400 000 kronor.
Sammantaget bör anslaget ökas med 76 400 000 kronor.
6:2 Justitiekanslern
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 86 572 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 6:2 Justitiekanslern ökas med 75 800 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Komplexiteten och omfattningen av rättegångar där
Justitiekanslern företräder staten har fortsatt att öka. Anslaget bör därför ökas med 4 500 000 kronor.
Justitiekanslern har i uppdrag att bevaka statens rätt i en pågående tvist som grundar sig i Sveriges bilaterala investeringsskyddsavtal med Kina (I2021/00036). Kostnaderna för tvisten bedöms bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget bör därför ökas med 71 300 000 kronor.
Sammantaget bör anslaget ökas med 75 800 000 kronor.
6:3 Integritetsskyddsmyndigheten
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 180 976 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten ökas med 4 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Genom två avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen den 17 november 2023 har Integritetsskyddsmyndighetens beslut att inte utreda ett klagomål vidare respektive att avsluta ett tillsynsärende utan åtgärd bedömts vara överklagbara (HFD 2023 ref. 54 I och II). Vidare har EU-domstolen i ett avgörande av den 7 december 2023 bl.a. förklarat att ett beslut som fattats av en tillsynsmyndighet angående ett klagomål omfattas av en fullständig domstolsprövning (dom SCHUFA Holding, förenade målen C-26/22 och C-64/22, EU:C:2023:958).
Avgörandena innebär att Integritetsskyddsmyndighetens skyldighet att vidta åtgärder med anledning av klagomål utökats väsentligt. Avgörandena leder också till att Integritetsskyddsmyndigheten kommer att behöva fatta fler beslut om att inleda tillsyn och hantera ett större antal domstolsprocesser. Anslaget bör därför ökas med 4 000 000 kronor.
Hänvisningar till S5-1
- Prop. 2023/24:99: Avsnitt 1
5.2. Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
1:2 Kammarkollegiet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 164 511 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Kammarkollegiet ökas med 2 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Den höga inflationen har medfört ett högt kostnadstryck i regionerna vilket ytterligare synliggjort ett behov av strukturåtgärder som kan effektivisera verksamheterna. Regeringen avser därför att inrätta en effektivitetsdelegation för hälso- och sjukvården med syfte att stödja regionerna i genomförandet av strukturåtgärder. Delegationen bör inrättas hos Kammarkollegiet under 2024. Anslaget bör därför ökas med 2 000 000 kronor.
1:8 Ekonomistyrningsverket
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 210 120 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:8 Ekonomistyrningsverket ökas med 8 830 000 kronor.
Anslaget 1:18 Utbetalningsmyndigheten minskas med 830 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen gav den 1 juli 2021 Ekonomistyrningsverket i uppdrag att bl.a. utföra revision av de medel som Sverige tar emot från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens och att sammanställa information om genomförandet av Sveriges återhämtningsplan från de myndigheter som är ansvariga för de reformer och investeringar som ingår i återhämtningsplanen (Fi 2021/02545 och Fi 2021/02544). Ekonomistyrningsverkets uppdrag har därefter kompletterats och förtydligats. Myndigheten har även tillsammans med Ekobrottsmyndigheten fått i uppdrag att stödja de myndigheter som deltar i genomförandet av återhämtnings– planen (Fi2024/00103). I uppdraget ingår bl.a. informationsinsatser för att förebygga bedrägeri, dubbelfinansiering, korruption och intressekonflikter för att skydda EU:s finansiella intressen. För att Ekonomistyrningsverket ska kunna utföra de tillkommande uppgifterna behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Anslaget bör därför ökas med 8 830 000 kronor.
Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:18 Utbetalningsmyndigheten minskas med 830 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 110 452 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter ökas med 96 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för eventuella böter till följd av försenat genomförande av EU-direktiv.
Europeiska unionens domstol beslutade i en dom den 9 november 2023 att Sverige på grund av för sent genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/853 av den 17 maj 2017 om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen i svensk lag ska betala ett standardbelopp om 8 500 000 euro, vilket motsvarar ca 96 000 000 kronor, till Europeiska kommissionen (mål C‑353/22). Anslaget bör därför ökas med 96 000 000 kronor.
1:15 Statens servicecenter
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 945 404 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:15 Statens servicecenter ökar med 5 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringskansliet beslutade den 23 februari 2024 att remittera Utkast till lagrådsremiss Förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd (se även anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader inom utgiftsområde 8 Migration). Förslagen i utkastet innebär bl.a. att de som har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd ska kunna folkbokföras tidigare än vad nuvarande reglering medger. När en person ska folkbokföras behöver han eller hon inställa sig personligen vid ett av Statens servicecenters servicekontor där myndigheten för
Skatteverkets räkning genomför kontroll av identitet. Fler personer väntas därmed inställa sig vid Statens servicecenters kontor. Anslaget bör därför ökas med 5 000 000 kronor för 2024. För 2025 beräknas anslaget öka med 2 000 000 kronor.
Höjning av Sveriges kvot i Internationella valutafonden
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att öka Sveriges kvot i Internationella valutafonden med 2 215 000 000 särskilda dragningsrätter.
Riksbanken bemyndigas att till Internationella valutafonden betala det nödvändiga beloppet.
Skälen för regeringens förslag: Internationella valutafondens (IMF) huvudsakliga uppgift är att främja stabiliteten i det internationella finansiella systemet genom övervakning och tillhandahållande av finansiellt stöd till medlemsländer med betalningsbalansproblem. Verksamheten finansieras främst genom utnyttjande av institutionens permanenta resurser, som består av medlemsländernas kapitalinsatser, s.k. kvoter. Om dessa inte räcker till för att möta lånebehovet kan de temporära resurserna användas, i första hand de s.k. nya lånearrangemangen, New Arrangements to Borrow (NAB), och i andra hand bilaterala lån från vissa medlemsländer. NAB utgörs av multilaterala lånelöften från bl.a. Sverige till IMF.
Under våren 1997 godkände riksdagen att Riksbanken deltog i NAB under fem år (redog. 1996/97:RB3, bet. 1996/97:FiU16, rskr. 1996/97:210). Deltagandet har därefter förlängts i omgångar. Riksdagen har även vid ett flertal tillfällen godkänt att
Riksbanken sluter bilaterala låneavtal med IMF (se bl.a. bet. 2020/21:FiU31, rskr. 2020/21:21).
IMF ser regelbundet över sina kvotresurser. Medlemsländernas ägande och inflytande i institutionen baseras på ländernas respektive kvotandelar i institutionen. Den senaste kvothöjningen ägde rum 2010 och byggde på den 14:e allmänna översynen. I december 2023 avslutades den 16:e kvotöversynen. Översynen resulterade i ett förslag till resolution om en höjning av kvoterna motsvarande 50 procent, utan någon förändring av medlemsländernas kvotandelar. Höjningen av kvoterna ska följas av en minskning av NAB och ersätta de bilaterala lånen, som löper ut i slutet av 2024. Det innebär att storleken på institutionens totala resurser och utlåningskapacitet inte förändras till följd av höjningen. För Sveriges del innebär förslaget att Sveriges kvot höjs med 2 215 miljoner särskilda dragningsrätter (SDR), vilket motsvarar ca 31 000 000 000 kronor, från 4 430 miljoner SDR till 6 645 miljoner SDR. Samtidigt minskar Sveriges åtagande för NAB, från 4 511 miljoner SDR till 3 777 miljoner SDR och Sveriges bilaterala lån motsvarande 3 188 miljoner SDR avvecklas i samband med att kvothöjningen träder i kraft. Sveriges totala åtaganden till IMF minskar därmed från 12 129 miljoner SDR till 10 422 miljoner SDR. För att kvothöjningen ska träda i kraft krävs godkännande av medlemsländer som tillsammans innehar motsvarande minst 85 procent av kvoterna. Riksbanken har den 21 februari 2024 kommit in med en framställning om en höjning av Sveriges kvot i IMF (Fi2024/00537, bilaga 2).
Regeringen anser att IMF ska ha tillräckliga resurser för att i ekonomiskt och finansiellt turbulenta perioder kunna främja finansiell och monetär stabilitet, och stödja länder att nå en positiv ekonomisk utveckling. Det är viktigt att det på de internationella finansmarknaderna finns förtroende för institutionens förmåga att hantera krissituationer. För att säkerställa en bred fördelning av bördor mellan medlemsländerna och förutsägbarheten i institutionens utlåningskapacitet, är det angeläget att de permanenta resurserna utgör den största delen av institutionens resurser, i stället för temporära resurser i form av frivilliga lån från medlemsländerna. Efterfrågan på IMF:s resurser har inte varit så hög som den är i dag sedan den globala finanskrisen 2008–2009. IMF förutser en fortsatt hög efterfrågan på finansiering, framför allt från låg- och medelinkomstländer som drabbats av pandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
Enligt 10 kap. 3 § första stycket 2 regeringsformen krävs riksdagens godkännande för att regeringen ska kunna ingå en bindande internationell överenskommelse som gäller ett ämne som riksdagen ska besluta om. Vidare krävs enligt 9 kap. 8 § andra stycket regeringsformen riksdagens medgivande för att regeringen ska kunna ta upp lån eller göra andra ekonomiska åtaganden för staten. Enligt 6 kap. 4 § lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank ska Riksgäldskontoret ta upp lån till staten i syfte att tillgodose Riksbankens behov av upplåning för utlåning till IMF och tillskjutande av insatskapital. Det innebär att 25 procent av kvothöjningen som enligt IMF:s stadgar ska betalas in i utländsk valuta behöver lånas upp av Riksgäldskontoret.
Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att öka Sveriges kvotinsats i Internationella valutafonden med 2 215 000 000 särskilda dragningsrätter. Vidare bör Riksbanken bemyndigas att till Internationella valutafonden betala det nödvändiga beloppet.
Hänvisningar till S5-2
- Prop. 2023/24:99: Avsnitt Vårändringsbudget för 2024, 1
5.3. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
1:1 Skatteverket
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 8 586 863 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Skatteverket ökas med 72 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringskansliet beslutade den 23 februari 2024 att remittera Utkast till lagrådsremiss Förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd (se även anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader inom utgiftsområde 8 Migration). Förslagen i utkastet innebär bl.a. att de som har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd ska kunna folkbokföras tidigare än vad nuvarande reglering medger. Förslagen väntas medföra ett ökat inflöde till Skatteverket av anmälningar om flytt till Sverige. Anslaget bör därför ökas med 20 000 000 kronor för 2024. För 2025 beräknas anslaget ökas med 6 000 000 kronor.
Skatteverket har efter förslag i budgetpropositionen för 2024 tillförts medel fr.o.m. 2025 för viss kontroll och utbetalning av den statliga lönegarantin (prop. 2023/24:1 utg.omr. 3, bet. 2023/24:SkU1, rskr. 2023/24:80). Myndigheten behöver dock redan under 2024 förbereda för denna uppgift och bl.a. utveckla it-system. Vidare behöver Skatteverket i arbetet med att motverka den kriminella ekonomin förstärka skattebrottsutredningar, utföra fler bosättningskontroller i folkbokföringen och utveckla bättre verktyg för brottsbekämpningen. Anslaget bör därför ökas med 47 000 000 kronor.
En viktig del i arbetet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen är att berörda myndigheter kan utbyta information med varandra. Det är angeläget att Skatteverket ges möjlighet att delta i sådana informationsutbyten i större omfattning. Anslaget bör därför ökas med 5 000 000 kronor.
Sammantaget bör anslaget ökas med 72 000 000 kronor.
1:2 Tullverket
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 2 874 961 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Tullverket ökas med 15 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen gav i november 2023 Tullverket i uppdrag att mot bakgrund av det rådande säkerhetsläget se över och redovisa de avvägningar som myndigheten har gjort avseende behov av utrustning för de anställda vid myndigheten (Fi2023/02896). Det kan finnas skäl att bl.a. beväpna fler tjänstemän inom exempelvis kontrollverksamheten i vissa situationer. För detta krävs bl.a. utbildningsinsatser och inköp av materiel. Anslaget bör därför ökas med 15 000 000 kronor.
1:3 Kronofogdemyndigheten
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 2 192 533 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Kronofogdemyndigheten ökas med 30 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Kronofogdemyndigheten behöver ges förutsättningar att genomföra planerade åtgärder, bl.a. distansutmätning, för att i större utsträckning än vad som beräknats i innevarande års budget förebygga och motverka fusk och felaktigt nyttjande av offentliga medel och att företag används som brottsverktyg. Anslaget bör därför ökas med 30 000 000 kronor.
5.4. Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
1:5 Sveriges Domstolar
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 7 559 106 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:5 Sveriges Domstolar ökas med 100 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Den alltmer komplexa brottsligheten i samhället ställer förändrade krav på domstolarna, vilket bl.a. medför ökade kostnader för fler anställda och högre säkerhet. Anslaget bör därför öka med 100 000 000 kronor.
1:6 Kriminalvården
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 16 145 316 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Kriminalvården ökas med 1 380 000 000 kronor.
Anslaget 1:7 Brottsförebyggande rådet minskas med 8 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Kriminalvården har fortsatt en ansträngd beläggningssituation och ett stort rekryteringsbehov. Antalet intagna har ökat snabbare än tidigare prognostiserat och myndigheten har därför utökat sin utbyggnadsplan i förhållande till de tidigare beräknade behoven. Kriminalvården behöver ges förutsättningar att fortsätta stärka sin kapacitet för att kunna ta emot häktade och dömda. Anslaget bör därför ökas med 1 380 000 000 kronor.
Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:7 Brottsförebyggande rådet minskas med 8 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
1:13 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 19 174 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:13 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar ökas med 1 500 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används till årsavgifter och bidrag till vissa internationella sammanslutningar, internationellt samarbete och forskning med anknytning till rättsväsendets område.
Den årliga medlemsavgiften till den Enhetliga patentdomstolen (Unified Patent Court, UPC) har höjts. Anslaget bör därför ökas med 1 500 000 kronor.
1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 310 000 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 571 000 000 kronor 2025–2027.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2024 för anslaget 1:17 Från
EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 596 000 000 kronor 2025–2027.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter avseende verksamhet som bedrivs inom ramen för fonden för inre säkerhet och fonden för integrerad gränsförvaltning, instrumentet för gränsförvaltning och visering samt för administration av bägge.
Verksamheten bedrivs utifrån nationella program som huvudsakligen omfattar fleråriga projekt med finansiering från fonden för inre säkerhet och fonden för integrerad gränsförvaltning. Under 2023 försenades flera projekt, vilka i stället avses att genomföras under innevarande år. Det innebär en ökning av utestående åtaganden jämfört med vad som tidigare var beräknat. Bemyndigandet bör därför ökas med 25 000 000 kronor.
5.5. Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
1:1 Avgifter till internationella organisationer
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 473 554 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer ökas med 141 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för avgifterna för
Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst Förenta nationerna (FN), Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Nordiska ministerrådet, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato).
På grund av höjda avgifter för Sveriges medlemskap i flera internationella organisationer, ökade utgifter för freds- och säkerhetsfrämjande insatser och ökade utgifter med anledning av den försvagade svenska kronkursen förväntas utgifterna på anslaget bli högre än vad som tidigare beräknats. Anslaget bör därför ökas med 141 000 000 kronor.
5.6. Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
1:1 Förbandsverksamhet och beredskap
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 61 176 599 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap ökas med 900 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för att finansiera utbildnings- och övningsverksamhet för utvecklingen av försvarsmaktsorganisationen. Anslaget används vidare för att finansiera åtgärder med avsikt att bibehålla materielens eller anläggningens tekniska förmåga eller prestanda.
Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2024 – Försvarsmateriel och ekonomiskt stöd till Ukraina ökades anslaget med 527 000 000 för att Försvarsmakten ska genomföra utbildning för att utveckla Ukrainas försvarsförmåga, inklusive utbildning av ukrainska medborgare, samt för kostnader för bl.a. transport och iordningställande samt utbildning och säkerhetsskydd avseende försvarsmateriel som skänkts till Ukraina (prop. 2023/24:76, bet. 2023/24:FiU33, rskr. 2023/24:145).
Det säkerhetspolitiska läget i omvärlden kräver att Sverige har ett starkare försvar. Det finns behov av att i närtid genomföra fler åtgärder som stärker den militära förmågan, bl.a. att höja statusen i befintliga krigsförband och förstärka infrastruktur. Anslaget bör därför ökas med 900 000 000 kronor
.
Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar minskas med 600 000 000 kronor.
1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 2 641 019 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt ökas med 471 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter avseende avgifter och bidrag till Nordatlantiska fördragsorganisationens (Nato) militära verksamhet och andra bilaterala och multilaterala stöd utanför Nato. Vidare används anslaget för särutgifter för Försvarsmaktens bidrag till insatser internationellt. Anslaget används även för ekonomiska bidrag för att stödja Ukrainas försvarsförmåga.
Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2024 – Försvarsmateriel och ekonomiskt stöd till Ukraina ökades anslaget med 899 000 000 kronor för bidrag till fonder och bilaterala och multilaterala donationsprojekt som EU och Nato har upprättat i syfte att stödja Ukraina (prop. 2023/24:76, bet. 2023/24:FiU33, rskr. 2023/24:145).
Ukraina har fortsatt behov av stöd med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av landet. Det finns behov av att bidra ekonomiskt till Ukraina i syfte att stärka det ukrainska luftförsvaret. Anslaget bör därför ökas med 311 000 000 kronor.
Genom Sveriges medlemskap i Nato förbinder sig Sverige att bidra till finansieringen av organisationen. Finansieringen sker genom obligatoriska och icke obligatoriska avgifter till olika verksamheter. Utgifterna för Nato för 2024 kommer att bli högre än
vad som bedömdes i budgetpropositionen för 2024, eftersom Sverige ska betala ett retroaktivt bidrag för 2023 till Natos innovationsfond (Nato Innovation Fund, NIF) och Sveriges medlemsavgift till Nato för 2024 ska inkludera en fjärdedel av 2025 års avgift. Anslaget bör därför ökas med 50 000 000 kronor.
Mot bakgrund av attacker mot internationell sjöfart i Röda havet beslutade EU:s utrikesråd den 8 februari 2024 att inrätta en militär marin insats som ska bidra till att säkerställa frihet till sjöfart för fartyg i området. Regeringen har gett Försvarsmakten i uppdrag att placera upp till tio stabsofficerare i EU:s sjöfartsskyddsinsats Eunavfor Aspides i Röda havet (Fö2024/00365). Det finns även andra kommande internationella militära insatser som regeringen avser att ge Försvarsmakten i uppdrag att genomföra. Anslaget bör därför ökas med 55 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar minskas med motsvarande belopp.
Den 17 mars 2022 fattade regeringen beslut om att det svenska styrkebidraget till FN:s stabiliserande insats i Mali, Minusma, ska avvecklas. Slutförandet av åtgärden har försenats, vilket innebär fortsatta kostnader för avveckling och återställning. Anslaget bör därför ökas med 55 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:3
Anskaffning av materiel och anläggningar minskas med motsvarande belopp.
Sammantaget bör anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt ökas med 471 000 000 kronor.
1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 49 821 000 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2024 besluta om beställningar och avveckling av materiel och anläggningar som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 181 867 492 000 kronor 2025–2034.
Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar minskas med 745 000 000 kronor.
Regeringen bemyndigas att under 2024 för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar besluta om beställningar och avveckling av materiel och anläggningar som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 183 092 492 000 kronor för 2025–2034.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för att finansiera utveckling, anskaffning, återanskaffning och avveckling av anslagsfinansierad materiel och anläggningar.
Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2024 – Försvarsmateriel och ekonomiskt stöd till Ukraina ökades anslaget med 1 194 000 000 kronor för att kunna ersätta delar av den materiel motsvarande det som i propositionen föreslogs skänkas och det som tidigare hade skänkts till Ukraina (prop. 2023/24:76, bet. 2023/24:FiU33, rskr. 2023/24:145). Efter förslag i samma proposition ökades bemyndigandet med 4 317 492 000 kronor.
För att delvis finansiera ökningen av anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap minskas anslaget med 600 000 000 kronor.
För att delvis finansiera ökningen av anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt minskas anslaget med 110 000 000 kronor.
För att delvis finansiera ökningen av anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur minskas anslaget med 35 000 000 kronor. Anslaget beräknas minska med 35 000 000 kronor per år 2025–2055.
Sammanlagt minskas anslaget med 745 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
Med hänsyn till Försvarsmaktens behov och det säkerhetspolitiska läget är det av stor betydelse att återstående delar av den materiel som skänkts till Ukraina skyndsamt kan ersättas med motsvarande materiel. Bemyndigandet bör därför ökas med 1 225 000 000 kronor. Den föreslagna ökningen av beställningsbemyndigandet innebär framtida utgifter för Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Anslaget beräknas därför öka med 99 000 000 kronor 2025, 681 000 000 kronor 2026, 332 000 000 kronor 2027 och 113 000 000 kronor 2028.
1:11 Försvarets materielverk
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 3 584 324 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:11 Försvarets materielverk ökas med 7 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har bemyndigat regeringen att skänka försvarsmateriel till Ukraina (prop. 2023/24:76, bet. 2023/24:FiU33, rskr. 2023/24:145). Överföringen av materielen medför ökade kostnader för
Försvarets materielverk. Anslaget bör därför ökas med 7 000 000 kronor.
2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 27 580 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. ökas med 101 100 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för att, i enlighet med lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, finansiera vissa ersättningar till följd av uppkomna kostnader vid genomförda räddningsinsatser och finansiera insatser för att bekämpa olja m.m. till sjöss.
Utgifterna för ersättning för räddningstjänst m.m. förväntas bli högre än tidigare beräknat. Detta beror främst på genomförda insatser efter grundstötningen av färjan Marco Polo i Blekinge i oktober 2023. Anslaget bör därför ökas med 101 100 000 kronor.
2:4 Krisberedskap
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 734 608 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:4 Krisberedskap ökas med 140 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för att finansiera åtgärder som stärker samhällets samlade beredskap och förmåga att hantera allvarliga kriser och deras konsekvenser.
Mot bakgrund av det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina finns det behov av att vidta fler åtgärder för att stärka samhällets krisberedskap. Det medför högre kostnader för sådana åtgärder än vad som tidigare har beräknats.
Det finns behov av att ytterligare höja bidragen till de statliga myndigheterna för att genomföra projekt för att stärka deras förmåga avseende civilt försvar. Anslaget bör därför ökas med 30 000 000 kronor.
Vidare finns behov av ytterligare nationella förstärkningsresurser för kommunal räddningstjänst avseende bl.a. reservkraft, brandbekämpning samt sanering och indikering av farliga ämnen. Anslaget bör därför ökas med 100 000 000 kronor.
Det finns även behov av att rusta upp s.k. normalskyddsrum för att stärka skyddet av civilbefolkningen. Anslaget bör därför ökas med 10 000 000 kronor.
Sammantaget bör anslaget ökas med 140 000 000 kronor.
2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 426 671 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal ökas med 30 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för att finansiera ersättning från staten till SOS Alarm Sverige AB enligt avtal.
Mot bakgrund av det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina finns det behov av att öka SOS Alarms förmåga kopplad till civilt försvar, genom bl.a. anpassningar av lokaler och teknik så att verksamheten kan bedrivas under höjd beredskap i samverkan med andra aktörer. Anslaget bör därför ökas med 30 000 000 kronor.
2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 714 914 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ökas med 50 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Mot bakgrund av det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina bör cybersäkerheten stärkas. Det finns behov av att ytterligare utöka det stöd som
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap lämnar avseende it-incidenter. Anslaget bör därför ökas med 20 000 000 kronor.
Vidare behöver myndighetens förmåga att verka uthålligt i sin centrala och samordnande roll inom det civila försvaret höjas. Det finns behov av att öka takten i arbetet med att stärka och vidareutveckla förmågan att kunna verka på alternativa sätt från alternativa platser. Anslaget bör därför ökas med 30 000 000 kronor.
Sammantaget bör anslaget ökas med 50 000 000 kronor.
3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 517 699 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 180 000 000 kronor 2025–2030.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2024 för anslaget 3:1
Strålsäkerhetsmyndigheten ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 250 000 000 kronor 2025–2030.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för grundläggande och tillämpad forskning för att utveckla nationell kompetens inom myndighetens verksamhetsområde.
Bemyndigandet att ingå ekonomiska åtaganden som medför framtida anslagsbehov omfattar av förbiseende inte den höjning av anslaget som skett i syfte att hantera den långsiktiga kompetensförsörjningen inom strålsäkerhetsområdet (se prop. 2023/24:1 utg.omr. 6 avsnitt 6.5.1, bet. 2023/24:FöU1, rskr. 2023/24:75). Bemyndigandet bör därför ökas med 70 000 000 kronor.
Hänvisningar till S5-6
5.7. Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
1:1 Biståndsverksamhet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 46 639 119 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Biståndsverksamhet ökas med 1 343 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för internationellt bistånd.
I biståndsbudgeten ingår kostnader som klassificeras som bistånd i enlighet med den definition som används av biståndskommittén Development Assistance Committé (DAC) vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Kostnader för att ta emot asylsökande och skyddsbehövande från låg- och medelinkomstländer under deras första år i Sverige ingår, i enlighet med OECD-DAC:s riktlinjer, i biståndsbudgeten. Dessa kostnader finansieras från utgiftsområdena 8 Migration och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Utfallet avseende kostnader 2023, som kan klassificeras som bistånd, för mottagande av personer som sökte skydd i Sverige blev 2 697 000 000 kronor, vilket är lägre än beräknat belopp på 4 169 000 000 kronor i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg. omr. 7, bet. 2022/23:UU2, rskr. 2022/23:94). Anslaget bör därför ökas med 1 472 000 000 kronor, vilket motsvarar skillnaden mellan beräknat belopp och utfallet av utgifterna för 2023. Ökningen avses användas till prioriterade insatser i enlighet med den strategiska inriktningen Bistånd för en ny era – Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt (UD2023/17726).
För att finansiera ökningen av anslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) minskas anslaget med 42 100 000 kronor.
För att delvis finansiera ökningen av anslaget 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel minskas anslaget med 4 800 000 kronor. Medlen ska användas för verksamhet som
klassificeras som bistånd i enlighet med den definition som används av biståndskommittén DAC vid OECD.
Regeringskansliet har den 23 februari beslutat att remittera Utkast till lagrådsremiss Förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd (se även anslaget 1:2
Ersättningar och bostadskostnader inom utgiftsområde 8 Migration). Förslagen i utkastet innebär ökade utgifter bl.a. för statliga ersättningar till kommuner och regioner och för etableringsinsatser och etableringsersättning. För att finansiera ökningen av anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet med 71 200 000 kronor samt för att finansiera ökningen av anslagen, 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser med 2 400 000 kronor och 1:14 Etableringsersättning för vissa nyanlända invandrare med 8 500 000 kronor inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv minskas anslaget med 82 100 000 kronor. För 2025 beräknas anslaget minska med 893 000 000 kronor.
Kostnaderna klassificeras inte som bistånd enligt biståndskommittén DAC:s regelverk eftersom de personer som omfattas av förslagen har befunnit sig i mottagningssystemet under en längre period än 12 månader.
Sammantaget bör anslaget ökas med 1 343 000 000 kronor.
Kapitaltillskott till Swedfund International AB
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2024 för anslaget 1:1
Biståndsverksamhet besluta om kapitaltillskott till Swedfund International AB på högst 300 000 000 kronor för investeringar i Ukraina.
Skälen för regeringens förslag: Swedfund International AB bidrar till det biståndspolitiska målet genom att investera i utvecklingen av hållbara företag i låg- och medelinkomstländer som skapar arbetstillfällen med anständiga arbetsvillkor, främjar jämställdhet och bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Behovet av investeringar i
Ukraina för att stödja uppbyggnaden av landet, jobbskapande och ökad tillgång till samhällsviktiga produkter och tjänster är mycket stort. Riskbilden i Ukraina är komplex och riskerna betydande mot bakgrund av Rysslands fullskaliga invasion av landet
,
vilket behöver beaktas vid investeringar i landet. Regeringen anser att Swed-
fund har god förmåga och väl etablerade arbetssätt för att bedöma och hantera risker i samband med investeringar i svåra kontexter. Regeringen bedömer att Swedfund har förutsättningar att öka sina investeringar i Ukraina och därmed spela en viktig roll för att stödja uppbyggnaden av landet.
Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2024 besluta om kapitaltillskott till Swedfund International AB på högst 300 000 000 kronor för investeringar i Ukraina.
Garantier till Afrikanska utvecklingsbanken
Regeringens förslag: Riksdagen bemyndigar regeringen att ställa ut statliga garantier till Afrikanska utvecklingsbanken som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 3 054 240 000 Units of Account.
Skälen för regeringens förslag: För att Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) ska bibehålla den högsta kreditvärderingen, s.k. AAA-rating, behöver banken ett utökat garantikapital från dess AAA-värderade ägare, bl.a. Sverige. Detta till följd av att nuvarande AAA-värderade garantikapitalbas minskat efter att USA nedgraderades sommaren 2023. Genom ett utökat garantikapital kan AfDB fortsätta att erbjuda långfristiga och kostnadseffektiva lån i Afrika och därmed bidra till en långsiktig
utveckling och fattigdomsbekämpning i regionen. Nuvarande garantiram uppgår till högst 2 913 000 000 Units of Account (UA), vilket motsvarar ca 40 782 000 000 kronor (prop. 2019/20:1 utg.omr. 7, bet. 2019/20:UU2, rskr. 2019/20:104). Sveriges garantikapital skulle därmed behöva utökas med 141 240 000 UA. Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att ställa ut ett garantikapital till Afrikanska utvecklingsbanken som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 3 054 240 000 Units of Account, vilket motsvarar drygt 42 759 000 000 kronor.
1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 690 200 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) ökas med 42 100 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: På grund av den försvagade svenska kronkursen 2023 har Sidas utgifter för myndighetens del i kostnader vid utlandsmyndigheter blivit högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget bör därför ökas med 16 100 000 kronor.
Av budgetpropositionen för 2024 framgår att regeringen mot bakgrund av det försämrade säkerhetspolitiska läget kommer att analysera behovet av eventuella ytterligare säkerhetsinsatser i utrikesförvaltningen och i Regeringskansliet (prop. 2023/24:1 utg.omr. 1, bet. 2023/24:KU1, rskr. 2023/24:66). Sida finns representerade på utlandsmyndigheter och berörs därför av de insatser som genomförs i utrikesförvaltningen. För att nödvändiga säkerhetsinsatser ska kunna vidtas bör anslaget ökas med 26 000 000 kronor.
Sammantaget bör anslaget ökas med 42 100 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 1:1 Biståndsverksamhet minskas med motsvarande belopp.
Europeiska investeringsbanken och förvaltningsfonden ACP Trust Fund
Regeringens förslag: Riksdagen godkänner avtalet med Europeiska investeringsbanken om bidrag på sammanlagt högst 12 250 000 euro till den nyinrättade förvaltningsfonden för Afrika, Karibien och Stillahavsområdet ACP Trust Fund avseende tekniskt stöd, rådgivningstjänster, investeringsgarantier, räntekostnader och valutasäkring i lokala valutor som avser utvecklingsinstrument med hög finansiell risk i de minst utvecklade länderna.
Skälen för regeringens förslag: Europeiska investeringsbanken (EIB) har sedan 2003, under Cotonouavtalet, hanterat investeringsfaciliteten för Afrika, Karibien och
Stillahavsområdet. Denna facilitet har finansierats genom den europeiska utvecklingsfonden (EUF). Sedan 2021 har EUF integrerats i EU:s ordinarie budget genom den fleråriga finansiella budgetramen, varvid den tidigare investeringsfaciliteten avslutades. De svenska återflödena från investeringsfaciliteten uppgår totalt till ca 24,5 miljoner euro. Den tidigare investeringsfaciliteten ersattes av ACP Trust Fund, en förvaltningsfond för Afrika, Karibien och Stillahavsområdet. Förvaltningsfonden finansieras delvis av EU och delvis av EU:s medlemsstater och administreras av Europeiska investeringsbanken inom ramen för instrumentet för grannskapspolitik NDICI och EFHU+, EU:s nya investeringsfond för hållbar utveckling.
EIB har till EU:s medlemsstater presenterat ett avtal som ska säkerställa medlemsstaternas fortsatta finansiering genom förvaltningsfonden ACP Trust Fund. Avtalet finns i bilaga 3. För Sveriges del innebär avtalet att Sverige ska bidra med ett belopp på sammanlagt högst 12 250 000 euro, vilket motsvarar ca 140 000 000 kronor, av Sveriges återflöden från bankens tidigare investeringsfacilitet, till förvaltningsfonden för utvecklingsinstrument med hög finansiell risk i de minst utvecklade länderna. Bidraget ges genom att EIB överför beloppet från Sveriges särskilda konto i EIB till förvaltningsfonden. Det föreslagna avtalet innebär inga ytterligare bidrag från medlemsstaterna, däribland Sverige. Enligt avtalet kan bidrag från förvaltningsfonden beviljas under perioden 2024–2027 och åtgärder genomföras fram t.o.m. den 31 december 2028. Avtalet innebär en rätt för banken att, senast sex månader innan utgången av bidragsperioden, framställa om att förlänga bidrags- och genomförandeperioden eller om att använda återstående medel i förvaltningsfonden för ett annat ändamål. Vid förvaltningsfondens avslut ska fondens utestående saldo, efter avdrag för eventuella tillkommande avgifter, återbetalas till bidragsgivarna i proportion till deras bidrag.
Det övergripande syftet med förvaltningsfonden är att stödja Afrika, Karibien och Stillahavsområdet att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling i enlighet med Agenda 2030. Enligt avtalet ska återflöden genom EIB användas för tekniskt stöd och rådgivningstjänster, investeringsgarantier, räntekostnader och valutasäkring i lokala valutor, vilka avser möjliggöra mer förmånlig utlåning för att mobilisera kapital till medel- och högriskmarknader, med fokus på de minst utvecklade och mest sårbara länderna.
För att Sverige ska kunna avsäga sig rätten till delar av återflödena från den tidigare investeringsfaciliteten, och för att EIB ska kunna flytta dessa medel från Sveriges särskilda konto till förvaltningsfonden ACP Trust Fund, krävs att Sverige ingår avtalet med EIB. Resterande 50 procent av återflödena motsvarande ett belopp på sammanlagt högst 12 250 000 euro, vilket motsvarar ca 140 000 000 kronor, återbetalas och redovisas mot inkomsttitel på statens budget.
Regeringen bedömer att förvaltningsfonden är en strategisk investering för effektiv fattigdomsminskning, mobilisering av kapital och tillhandahållande av lån i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet – fokuserat på finansiering till de fattigaste och mest konfliktdrabbade länderna, arbete med lokala banker och finansiella institutioner, och innovativa instrument. Därtill stämmer målen för fonden väl överens med regeringens prioriteringar inom bl.a. grön omställning och hållbar utveckling genom företagande och privatsektorutveckling.
Enligt 10 kap. 3 § första stycket 2 regeringsformen krävs riksdagens godkännande för att regeringen ska kunna ingå en bindande internationell överenskommelse som gäller ett ämne som riksdagen ska besluta om. Avtalet innebär att Sverige avsäger sig rätten till delar av återflödena från den tidigare investeringsfaciliteten på sammanlagt högst 12 250 000 euro, motsvarande ca 140 000 000 kronor, som annars hade återbetalats och redovisats mot inkomsttitel på statens budget. Avtalet avser därmed ett ämne som riksdagen ska besluta om.
Regeringen föreslår mot denna bakgrund att riksdagen godkänner avtalet med Europeiska investeringsbanken (EIB) om bidrag på sammanlagt högst 12 250 000 euro till den nyinrättade förvaltningsfonden för Afrika, Karibien och Stillahavsområdet ACP Trust Fund avseende tekniskt stöd, rådgivningstjänster, investeringsgarantier, räntekostnader och valutasäkring i lokala valutor som avser utvecklingsinstrument med hög finansiell risk i de minst utvecklade länderna.
Hänvisningar till S5-7
- Prop. 2023/24:99: Avsnitt Vårändringsbudget för 2024, 1
5.8. Utgiftsområde 8 Migration
1:2 Ersättningar och bostadskostnader
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 6 892 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader minskas med 55 500 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. till utgifter för boende och stöd till asylsökande och övriga som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. och för statsbidrag till kommuner och regioner.
Regeringskansliet beslutade den 23 februari 2024 att remittera Utkast till lagrådsremiss Förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd (Ju2024/00480). Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under 2024. Förslagen i utkastet syftar till att förbättra levnadsvillkoren för utlänningar som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt Rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta. Dessa personer ska ges större möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden på ett ändamålsenligt och samhällsekonomiskt effektivt sätt. Förslagen innebär bl.a. att de som har tillfälligt skydd ska kunna folkbokföras tidigare än vad nuvarande reglering medger. De som har tillfälligt skydd och som arbetar ska ha rätt till arbetsbaserad föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Vidare innehåller utkastet förslag om vissa ändringar för att förtydliga nuvarande regelverk, bl.a. att de som har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd, eller uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd, inte ska vara försäkrade för bosättningsbaserade förmåner enligt socialförsäkringsbalken eller ha rätt till insatser med stöd av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 november 2024.
Förslaget om att utlänningar som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd kan folkbokföras tidigare innebär minskade kostnader på anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader eftersom de som folkbokförs inte längre kommer att omfattas av lagen om mottagande av asylsökande m.fl. eller av Migrationsverkets mottagningssystem. Det innebär minskade kostnader för bl.a. dagersättning och för statliga ersättningar till kommuner och regioner för asylsökande. Anslaget bör därför minskas med 55 500 000 kronor. För 2025 beräknas anslaget minska med 542 000 000 kronor.
5.9. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
1:1 Socialstyrelsen
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 825 880 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:1 Socialstyrelsen ökas med 5 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Den höga inflationen har föranlett ett ökat kostnadstryck för regionerna, med varsel om uppsägning av personal som följd.
Regeringen avser att ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram metoder för att mäta tillgänglig kapacitet och för att nyttja tillgänglig personal på ett effektivt sätt ur ett nationellt perspektiv. Anslaget bör därför ökas med 5 000 000 kronor.
1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 35 486 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna ökas med 1 750 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för det särskilda statsbidraget till regionerna för deras kostnader för läkemedelsförmånerna.
Kostnaderna för läkemedel inom förmånerna har ökat mer än vad som tidigare har beräknats. Anslaget bör därför ökas med 1 750 000 000 kronor.
1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 11 528 266 000 kronor.
Något bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden har inte lämnats för innevarande år.
Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård ökas med 6 021 000 000 kronor.
Regeringen bemyndigas att under 2024 för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 53 200 000 kronor 2025–2027.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för bidrag och statsbidrag för att genom riktade insatser arbeta för att säkerställa att hälso- och sjukvården håller en god tillgänglighet och kvalitet. Anslaget används även för bidrag och statsbidrag för att förbättra förutsättningarna för ökad bemanning inom vården och för professionen att utföra sitt arbete. Därtill används anslaget för att förbättra förutsättningarna för att kunskap och erfarenheter tas tillvara för att förbättra hälso- och sjukvården liksom för en god och mer jämlik vård. Anslaget används dessutom bl.a. för utbetalning av ersättning i vissa fall vid ingripanden för att förhindra spridning av en smittsam sjukdom, ersättning till smittbärare samt statlig ålderspensionsavgift kopplad till ersättning till smittbärare.
I budgetpropositionen för 2024 tillfördes regionerna ett sektorsbidrag med syfte att stärka möjligheterna för hälso- och sjukvården att bedriva en god och patientsäker hälso- och sjukvård (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9, bet. 2023/24:SoU1, rskr. 2023/24:88). Den höga inflationen har föranlett ett ökat kostnadstryck för regionerna, med varsel om uppsägning av personal som följd. För att förbättra de ekonomiska förutsättningarna och undvika uppsägningar i hälso- och sjukvården bör ett tillskott tillföras regionerna och utbetalas enligt samma fördelningsnyckel som det tidigare beslutade sektorsbidraget. Anslaget bör därför ökas med 6 000 000 000 kronor.
Nationell vårdförmedling innebär att väntande patienter erbjuds vård hos en annan vårdgivare med kortare väntetider oavsett var i landet denna vårdgivare finns. I samband med riksdagens beslut om statens budget för 2022 tillfördes medel för att bl.a. införa en nationell vårdförmedling (bet. 2021/2022:SoU1, rskr. 2021/2022:123). Efter förslag i budgetpropositionen för 2023 har ytterligare medel tillförts för detta ändamål (prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:SoU1, rskr. 2022/23:75). Vidare har regeringen beslutat flera uppdrag på området (S2022/01372, S2023/02117,
S2023/02118 och S2023/02119). Arbetet behöver emellertid intensifieras. Anslaget bör därför ökas med 21 000 000 kronor.
Folkhälsomyndigheten har sedan 2018 på regeringens uppdrag utarbetat modeller för att stimulera att antibiotika ska finnas tillgänglig i Sverige. De avtal som Folkhälsomyndigheten har ingått med anledning av detta löper ut vid utgången av 2024 och är inte möjliga att förlänga. Det innebär att Folkhälsomyndigheten under 2024 behöver genomföra en ny upphandling med avtalsstart under 2025. Vid arbetet med att ta fram budgetpropositionen för 2024 fanns dock inte tillräckligt underlag för att beräkna de ekonomiska åtaganden som skulle behöva ingås med anledning av nya avtal (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9). Vidare pågår ett arbete för att säkerställa tillgång till antibiotika på EU-nivå, vilket leds av EU:s myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser (Hera). Under året väntas Hera presentera förslag på avtal som avser tillgång till antibiotika under 2025 och 2026.
Avtalen om tillgång till antibiotika i Sverige respektive på EU-nivå medför åtaganden på sammanlagt högst 40 000 000 kronor 2025 och 2026.
Folkhälsomyndigheten har även i uppdrag att säkerställa tillgången till vissa sorters antibiotika för beredskapsändamål. Nuvarande avtal löper ut vid utgången av 2024. Vid arbetet med att ta fram budgetpropositionen för 2024 fanns dock inte tillräckligt underlag för att beräkna de ekonomiska åtaganden som skulle behöva ingås med anledning av nya avtal (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9). För att säkerställa tillgången till antibiotika behöver Folkhälsomyndigheten inleda en ny upphandling och ingå nya avtal före årsskiftet som medför åtaganden på högst 12 000 000 kronor 2025–2027.
Vidare bör bemyndigandet även ta höjd för kvarvarande åtaganden på 1 200 000 kronor som ingåtts med stöd av tidigare års bemyndigande (prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:SoU1, rskr. 2022/23:75).
Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2024 för anslaget 1:6
Bidrag till folkhälsa och sjukvård ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 53 200 000 kronor 2025–2027.
1:8 Bidrag till psykiatri
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 2 250 393 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:8 Bidrag till psykiatri minskas med 29 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för bidrag och statsbidrag för insatser inom psykiatri och psykisk hälsa.
För att finansiera ökningen av anslaget 2:5 Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel minskas anslaget med 25 000 000 kronor.
För att finansiera ökningen av anslaget 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid minskas anslaget med 4 000 000 kronor.
Sammantaget minskas anslaget med 29 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
1:10 E-hälsomyndigheten
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 204 421 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:10 E-hälsomyndigheten ökas med 5 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Den höga inflationen har föranlett ett ökat kostnadstryck för regionerna, med varsel om uppsägning av personal som följd.
Regeringen avser att ge E-hälsomyndigheten i uppdrag att ta fram metoder för att mäta tillgänglig kapacitet och för att nyttja tillgänglig personal på ett effektivt sätt ur ett nationellt perspektiv. Anslaget bör därför ökas med 5 000 000 kronor.
1:12 Inspektionen för vård och omsorg
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 833 885 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:12 Inspektionen för vård och omsorg ökas med
11 200 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Problematiken med oseriösa aktörer inom vård och omsorg ökar varför det finns ett större behov av en mer kraftfull tillsyn och tillståndsprövning. Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) förutsättningar att förhindra oseriösa och kriminella aktörer behöver stärkas. Anslaget bör därför ökas med 10 000 000 kronor.
En viktig del i arbetet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen är att berörda myndigheter kan utbyta information med varandra. Det är angeläget att IVO ges möjlighet att delta i sådana informationsutbyten i större omfattning. Anslaget bör därför ökas med 1 200 000 kronor.
Sammantaget bör anslaget ökas med 11 200 000 kronor.
1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 662 500 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård ökas med 50 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för att finansiera åtgärder som stärker hälso- och sjukvårdens beredskap och motståndskraft samt förmåga att hantera höjd beredskap och då ytterst krig. Anslaget används också för bidrag och statsbidrag för att vidareutveckla och stärka hälso- och sjukvårdens beredskap och motståndskraft, inklusive försörjningsberedskap. Anslaget används även till kostnader för beredskapslager. Medel inom anslaget används också för överenskommelser med
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har medfört behov av att ytterligare stärka hälso- och sjukvårdens försörjning av sjukvårdsprodukter. Anslaget bör därför ökas med 50 000 000 kronor.
2:2 Insatser för vaccinberedskap
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 120 500 000 kronor.
Något bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden har inte lämnats för innevarande år.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2024 för anslaget 2:2 Insatser för vaccinberedskap ingå avtal om pandemivaccin som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 351 000 000 kronor för 2025–2027.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för insatser för vaccinberedskap för att stärka Sveriges förutsättningar att vid influensapandemier skydda befolkningen med hjälp av vacciner.
Folkhälsomyndigheten har i uppgift att säkerställa tillgång till vaccin för hela befolkningen vid en influensapandemi. Befintligt avtal löper ut i maj 2025 varför Folkhälsomyndigheten behöver genomföra en ny upphandling och ingå avtal som innebär ekonomiska åtaganden på 312 000 000 kronor.
Vidare bör bemyndigandet även ta höjd för kvarvarande åtaganden på 39 000 000 kronor som ingåtts med stöd av tidigare års bemyndigande (prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:SoU, rskr. 2022/23:75).
Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2024 för anslaget 2:2
Insatser för vaccinberedskap ingå avtal om pandemivaccin som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 351 000 000 kronor 2025–2027.
2:4 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 150 502 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:4 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar minskas med 4 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för insatser på nationell nivå och övergripande samordning och uppföljning.
För att finansiera ökningen av anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer minskas anslaget med 4 000 000 kronor. Minskningen innebär att viss verksamhet av administrativ karaktär samt avseende kunskapsspridning om hiv kommer att genomföras i mindre utsträckning än planerat under innevarande år.
2:5 Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 90 396 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:5 Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel ökas med 25 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för särskilda åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel. Anslaget används även för statsbidrag till Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning.
Det är angeläget att upprätthålla insatser inom området såsom stöd till aktörer, datainsamling och kunskapsspridning. Anslaget bör därför ökas med 25 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 1:8 Bidrag till psykiatri minskas med motsvarande belopp.
4:6 Statens institutionsstyrelse
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 2 137 276 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 4:6 Statens institutionsstyrelse ökas med 304 400 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Statens institutionsstyrelse verkställer påföljden sluten ungdomsvård. Antalet barn och unga som dömts till sluten ungdomsvård ökade avsevärt under 2023, varför myndigheten har utökat antalet platser avsedda för sluten ungdomsvård. På kort sikt innebär detta att vissa platser som i dag är avsedda för vård enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) behöver ställas om till platser avsedda för sluten ungdomsvård. Placeringar i sluten ungdomsvård finansieras av staten medan placeringar med stöd av LVU i huvudsak finansieras av kommunerna. Ökningen av antalet platser avsedda för sluten ungdomsvård innebär således högre kostnader för staten. Vidare gav Regeringskansliet den 20 november 2023 en utredare i uppdrag att lämna förslag om att Statens institutionsstyrelse ska ges befogenhet att besluta om att barn, unga och klienter ska kunna hållas i avskildhet under vissa särskilda förutsättningar (S2023/03069).
Uppdraget ska redovisas senast den 29 april 2024. För att förbereda för den nya lagstiftningen krävs bl.a. anpassning av lokaler och utbildning av personal. Anslaget bör därför ökas med 300 000 000 kronor.
Regeringen gav 2023 flera myndigheter, däribland Statens institutionsstyrelse, i uppdrag att inrätta en ny effektiv struktur för samverkan för arbetet med barn och unga som riskerar att begå eller begår grova brott, i miljöer kopplade till organiserad brottslighet (Ju2023/02529). Strukturen ska finnas på nationell, regional och lokal nivå. Myndigheterna inledde arbetet i slutet av 2023 och regionala och lokala råd ska inrättas successivt under 2024. Statens institutionsstyrelse kommer att delta i arbetet på samtliga nivåer. Anslaget bör därför ökas med 4 400 000 kronor.
Sammantaget bör anslaget ökas med 304 400 000 kronor.
5:2 Barnets rättigheter
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål ett anslag på 62 261 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 5:2 Barnets rättigheter ökas med 4 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för att förverkliga barnets rättigheter i Sverige med utgångspunkt i barnkonventionen.
Barnens rätt i samhällets (Bris) nationella stödlinje för barn finansieras delvis med medel från anslaget. Enligt Bris ökade antalet kurativa kontakter med 13 procent under 2023 jämfört med 2022. Samtalen om kriminalitet ökade med 60 procent under samma period (Bris, Barnrapport 2024). Arbetet med stödlinjen bör därmed förstärkas. Anslaget bör därför ökas med 4 000 000 kronor.
5.10. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
2:1 Försäkringskassan
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 9 576 282 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Försäkringskassan ökas med 449 400 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Myndighetens besparingsprogram har inte givit förväntad effekt för 2023. För att Försäkringskassan ska kunna bedriva sin verksamhet i oförändrad omfattning och minska de långa handläggningstiderna och de ökande balanserna behöver myndigheten tillföras ytterligare medel. Anslaget bör därför ökas med 300 000 000 kronor.
För att socialförsäkringssystemet ska uppfattas som trovärdigt krävs att ersättningar som betalas ut kommer rätt person eller rätt företag till del. Det är därför angeläget att Försäkringskassan kan stärka sitt arbete med förebyggande kontroller i ärendehandläggningen för att säkerställa att besluten blir rätt från början. Det finns även behov av att stärka arbetet med omprövningar och efterkontroller i flera förmåner för att minska antalet felaktiga utbetalningar. Försäkringskassan behöver vidare öka förmågan att löpande återkräva och driva in felaktiga utbetalningar samt minska befintlig ärendebalans av återkrav. Anslaget bör därför ökas med 100 000 000 kronor.
En viktig del i arbetet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen är att berörda myndigheter kan utbyta information med varandra. Det är angeläget att Försäkringskassan ges möjlighet att delta i sådana informationsutbyten i större omfattning. Anslaget bör därför ökas med 6 500 000 kronor.
Den säkerhetspolitiska utvecklingen i Sveriges närområde har medfört behov av att vidta åtgärder för att stärka samhällets krisberedskap och det civila försvaret. Försäkringskassans operativa förmåga i fråga om såväl fysisk säkerhet som informations- och cybersäkerhet behöver upprätthållas. Anslaget bör därför öka med 40 000 000 kronor.
Regeringskansliet beslutade den 23 februari 2024 att remittera Utkast till lagrådsremiss Förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd (se även anslaget 1:2
Ersättningar och bostadskostnader inom utgiftsområde 8 Migration). Förslagen i utkastet innebär bl.a. att den som har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd ska kunna folkbokföras tidigare än vad nuvarande reglering medger. Den som har tillfälligt skydd och som arbetar ska ha rätt till arbetsbaserad föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Tidigarelagd folkbokföring innebär att de som har tillfälligt skydd i ett tidigare skede kan få tillgång till arbetsmarknadspolitiska program och insatser, för vilka etableringsersättning och i vissa fall etableringstillägg eller bostadsersättning kan betalas ut. Förslagen väntas medföra ett ökat inflöde av ansökningar till
Försäkringskassan. Anslaget bör därför ökas med 2 900 000 kronor. För 2025 beräknas anslaget öka med 2 300 000 kronor.
Sammantaget bör anslaget ökas med 449 400 000 kronor.
5.11. Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
2:1 Pensionsmyndigheten
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 720 183 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Pensionsmyndigheten ökas med 1 600 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: En viktig del i arbetet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen är att berörda myndigheter kan utbyta information med varandra. Det är angeläget att Pensionsmyndigheten ges möjlighet att delta i sådana informationsutbyten i större omfattning. Anslaget bör därför ökas med 1 600 000 kronor.
5.12. Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
1:2 Föräldraförsäkring
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 50 521 438 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Föräldraförsäkring ökas med 8 600 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning.
Regeringskansliet beslutade den 23 februari 2024 att remittera Utkast till lagrådsremiss Förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd (se även anslaget 1:2
Ersättningar och bostadskostnader inom utgiftsområde 8 Migration). Förslagen i utkastet innebär bl.a. att den som har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd ska kunna folkbokföras tidigare än vad nuvarande reglering medger. Den som har tillfälligt skydd och som arbetar ska ha rätt till arbetsbaserad föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning.
Anslaget bör därför ökas med 8 600 000 kronor. För 2025 beräknas anslaget öka med 9 300 000 kronor.
1:8 Bostadsbidrag
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 4 357 164 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:8 Bostadsbidrag ökas med 650 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för bostadsbidrag till barnfamiljer samt till unga som fyllt 18 år men inte 29 år enligt socialförsäkringsbalken.
Efter förslag i budgetpropositionen för 2024 har det tillfälliga tilläggsbidraget för barnfamiljer med bostadsbidrag förlängts t.o.m. juni 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 12 avsnitt 3.11, bet. 2023/24:SfU3, rskr. 2023/24:90). Tilläggsbidraget är ett stöd som lämnas under en begränsad tidsperiod för att kompensera för ökade levnadsomkostnader till följd av den ekonomiska utvecklingen. Priserna ligger kvar på en hög nivå 2024, vilket ger barnhushåll med låga inkomster en fortsatt ansträngd ekonomisk situation. Mot den bakgrunden lämnas i denna proposition förslag om en
förlängning av tilläggsbidraget t.o.m. den 31 december 2024 (se avsnitt 4). Anslaget bör därför ökas med 650 000 000 kronor.
Hänvisningar till S5-12
5.13. Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 2 776 226 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande ökas med 71 200 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statsbidrag till kommuner och regioner i samband med mottagandet av nyanlända invandrare.
Regeringskansliet beslutade den 23 februari 2024 att remittera Utkast till lagrådsremiss Förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd (se även anslaget 1:2
Ersättningar och bostadskostnader inom utgiftsområde 8 Migration). Förslagen i utkastet innebär bl.a. att de som har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd ska kunna folkbokföras tidigare än vad nuvarande reglering medger. Det ökar statens utgifter för schablonersättning till kommunerna för kostnader i samband med mottagandet, ersättning till kommunerna för initialt ekonomiskt bistånd, ersättning till kommunerna för ensamkommande barn och unga och viss ersättning till regionerna för hälso- och sjukvård. Anslaget bör därför ökas med 71 200 000 kronor. För 2025 beräknas anslaget öka med 1 232 000 000 kronor.
För att finansiera ökningen av anslaget minskas anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd med motsvarande belopp.
Ett nytt integrationspolitiskt mål
Regeringens förslag: Målet för integrationspolitiken är följande:
Utrikes födda kvinnor och män ska ha samma skyldigheter, rättigheter och möjligheter som den övriga befolkningen att leva ett fritt, värdigt och självständigt liv inom samhällsgemenskapen. Detta förutsätter att den som långvarigt befinner sig i Sverige anstränger sig för att bli en del av det svenska samhället och att samhället både ställer krav och ger möjligheter till integration. Integrationspolitiken ska bidra till social och kulturell, ekonomisk, språklig och demokratisk integration samt att genom utbildning förbättra förutsättningarna för flickor och pojkar med utländsk bakgrund.
Skälen för regeringens förslag: Det i dag gällande målet för integrationspolitiken har följande lydelse i sin helhet: Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund.
Målet beslutades av riksdagen 2008 (prop. 2008/09:1 utg.omr. 13, bet. 2008/09:AU1, rskr. 2008/09:115). Det är angeläget att integrationspolitiken i högre grad bidrar till att alla som kan ska stå till arbetsmarknadens förfogande, lära sig svenska och bli en del av den svenska gemenskapen. På så vis minskas risker för utanförskap och kriminalitet. Med målets nya föreslagna formulering förtydligas det egna ansvaret att bli en del av det svenska samhället. För att skapa bättre förutsättningar att följa upp måluppfyllelsen på integrationsområdet behöver målet tydligare inkludera olika konkreta aspekter av integration. Ett nytt mål bör därför ersätta det nuvarande målet för integrationspolitiken.
Målet för integrationspolitiken bör därför vara följande. Utrikes födda kvinnor och män ska ha samma skyldigheter, rättigheter och möjligheter som den övriga befolkningen att leva ett fritt, värdigt och självständigt liv inom samhällsgemenskapen. Detta förutsätter att den som långvarigt befinner sig i Sverige anstränger sig för att bli en del av det svenska samhället och att samhället både ställer krav och ger möjligheter till integration. Integrationspolitiken ska bidra till social och kulturell, ekonomisk, språklig och demokratisk integration samt att genom utbildning förbättra förutsättningarna för flickor och pojkar med utländsk bakgrund.
Hänvisningar till S5-13
- Prop. 2023/24:99: Avsnitt 1
5.14. Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 7 392 656 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader ökas med 22 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringskansliet beslutade den 23 februari 2024 att remittera Utkast till lagrådsremiss Förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd (se även anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader inom utgiftsområde 8 Migration). Förslagen i utkastet innebär bl.a. att personer med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd ska kunna folkbokföras tidigare än vad nuvarande reglering medger. Det väntas medföra ett ökat antal ärenden inom
Arbetsförmedlingens etableringsprogram. Anslaget bör därför ökas med 19 000 000 kronor. För 2025 beräknas anslaget öka med 19 000 000 kronor.
En viktig del i arbetet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen är att berörda myndigheter kan utbyta information med varandra. Det är angeläget att Arbetsförmedlingen ges möjlighet att delta i sådana informationsutbyten i större omfattning. Anslaget bör därför ökas med 3 000 000 kronor.
Sammantaget bör anslaget ökas med 22 000 000 kronor.
1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 7 225 952 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskas med 67 600 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för arbetsmarknadspolitiska program och insatser.
Regeringskansliet beslutade den 23 februari 2024 att remittera Utkast till lagrådsremiss Förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd (se även anslaget 1:2
Ersättningar och bostadskostnader inom utgiftsområde 8 Migration). Förslagen i utkastet innebär bl.a. att personer med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd ska kunna folkbokföras tidigare än vad nuvarande reglering medger. Det innebär att fler kommer kunna delta i Arbetsförmedlingens etableringsprogram, vilket leder till ökade utgifter för t.ex. arbetsmarknadspolitiska insatser. Anslaget bör därför ökas med 2 400 000 kronor. För 2025 beräknas anslaget öka med 36 000 000 kronor. För att finansiera ökningen av anslaget minskas anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd med motsvarande belopp.
Den ökade arbetslösheten bedöms minska ungdomars möjligheter att få arbete. Möjligheten att skapa sommarjobb för ungdomar i kommuner med hög arbetslöshet bör därför stärkas. Jobben ska vara tillgängliga att söka för alla ungdomar i relevant åldersgrupp i dessa kommuner. Anslaget bör därför ökas med 130 000 000 kronor.
För att delvis finansiera ökningen av anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning minskas anslaget med 200 000 000 kronor. Minskningen bedöms innebära ett något mindre utrymme för arbetsmarknadspolitiska insatser.
Sammantaget bör anslaget minskas med 67 600 000 kronor.
1:4 Lönebidrag och Samhall m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 20 806 041 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. minskas med 220 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för lönebidrag.
För att delvis finansiera ökningen av anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning minskas anslaget med 220 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 865 470 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare ökas med 8 500 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för etableringsersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.
Regeringskansliet beslutade den 23 februari 2024 att remittera Utkast till lagrådsremiss Förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd (se även anslaget 1:2
Ersättningar och bostadskostnader inom utgiftsområde 8 Migration). Förslagen i utkastet innebär bl.a. att personer med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd ska kunna folkbokföras tidigare än vad nuvarande reglering medger. Det innebär att fler personer kommer kunna delta i Arbetsförmedlingens etableringsprogram, vilket leder till ökade utgifter för etableringsersättning. Anslaget bör därför ökas med 8 500 000 kronor. För 2025 beräknas anslaget öka med 128 000 000 kronor.
För att finansiera ökningen av anslaget minskas anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd med motsvarande belopp.
2:1 Arbetsmiljöverket
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 855 697 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket ökas med 30 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen har gett nio myndigheter i uppdrag att inrätta regionala center mot arbetslivskriminalitet och om varaktig myndighetssamverkan (A2022/00333). I december 2023 beslutade regeringen att förlänga uppdragstiden t.o.m. den 31 december 2024 (A2023/01693). Uppdraget finanserias från detta anslag och Arbetsmiljöverket får för uppdragets genomförande ersätta andra berörda myndigheter. Det är angeläget att förstärka arbetet inom det befintliga uppdraget, inklusive det arbete som utförs av de s.k. regionkoordinatorerna. Vidare avser regeringen att återkomma med ett förnyat uppdrag. Anslaget bör därför ökas med 30 000 000 kronor.
5.15. Utgiftsområde 15 Studiestöd
1:2 Studiemedel
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 20 207 017 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Studiemedel ökas med 56 600 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för studiemedel i form av studiebidrag och tilläggsbidrag.
I denna proposition föreslås att medel tillförs för åtgärder som tillfälligt kommer att öka utbudet av utbildning inom gymnasial yrkesinriktad vuxenutbildning (se anslaget 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning). Detta leder till ökade utgifter för studiestöd. Anslaget bör därför ökas med 56 600 000 kronor.
1:8 Centrala studiestödsnämnden
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppförda anslag på 1 168 916 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:8 Centrala studiestödsnämnden ökas med 2 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: En viktig del i arbetet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen är att berörda myndigheter kan utbyta information med varandra. Det är angeläget att Centrala studiestödsnämnden ges möjlighet att delta i sådana informationsutbyten i större omfattning. Anslaget bör därför ökas med 2 000 000 kronor.
5.16. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 4 417 385 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ökas med 500 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för att främja utveckling av skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet samt för insatser som syftar till att minska skolsegregation.
Den höga inflationen har medfört ett högt kostnadstryck i kommunsektorn. För att upprätthålla kvaliteten i undervisningen och minska risken att inflationen på ett negativt sätt påverkar förutsättningarna för barn och elever att få den utbildning och det stöd de har rätt till är det angeläget att tillföra skolväsendet ytterligare medel. Anslaget bör därför ökas med 500 000 000 kronor.
Finansiering sker delvis genom att anslagen 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser och 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv minskas med 200 000 000 kronor respektive 220 000 000 kronor.
1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 078 526 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 343 000 000 kronor 2025.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2024 för anslaget 1:10
Fortbildning av lärare och förskolepersonal ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 460 000 000 kronor 2025–2027.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för statsbidrag och andra utgifter för fortbildning och annan kompetensutveckling av lärare, förskollärare, rektorer och annan pedagogisk personal.
Statens skolverk behöver ingå fleråriga avtal med lärosäten om uppdragsutbildning och lämna förhandsbesked till skolhuvudmän om statsbidrag. Nuvarande bemyndigande möjliggör endast för avtal och förhandsbesked t.o.m. 2025. Bemyndigandet bör därför ökas med 117 000 000 kronor och förlängas till 2027.
1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 4 568 622 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 522 422 000 kronor 2025.
Regeringens förslag: Anslaget 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning ökas med 130 000 000 kronor.
Regeringen bemyndigas att under 2024 för anslaget 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 622 422 000 kronor 2025 och 2026.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för en försöksverksamhet med yrkesutbildning på gymnasial nivå med utgångspunkt i den modell som tillämpas för yrkeshögskolan. Anslaget används även för utgifter för statsbidrag
för kommunal vuxenutbildning och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning.
Arbetslösheten bedöms bli högre än vad som tidigare har beräknats. Vuxna som saknar rätt utbildning behöver därför ökad tillgång till yrkesutbildning för att snabbt komma i arbete. Anslaget bör därför ökas med 110 000 000 kronor.
Kommuner bör få större möjlighet att erbjuda deltagande i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) för vuxna personer på flykt från Ukraina som beviljats ett uppehållstillstånd som ger tillfälligt skydd i Sverige. Regeringskansliet har beslutat att remittera Utkast till lagrådsremiss Förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd (se anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader inom utgiftsområde 8 Migration). Förslagen i utkastet innebär bl.a. att de som har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd ska kunna folkbokföras tidigare än vad nuvarande reglering medger. Personer som folkbokförs i en kommun kan få tillgång till kommunal vuxenutbildning, däribland sfi. Medel tillförs anslaget i avvaktan på att förslagen träder i kraft, vilket föreslås ske den 1 november 2024. Avsikten är att statsbidrag inte ska lämnas för sfi för den aktuella gruppen för tid efter ikraftträdandet. Anslaget bör därför ökas med 20 000 000 kronor.
Sammantaget bör anslaget ökas med 130 000 000 kronor.
Bemyndigandet att ingå ekonomiska åtaganden som medför framtida anslagsbehov rymmer av förbiseende inte de beräknade utgifterna för den pilotverksamhet med en ny form av yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå som aviserades i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 16 avsnitt 4.5.3bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103). Bemyndigandet omfattar inte heller hela den period under vilka ekonomiska åtaganden behöver ingås. Bemyndigandet bör därför ökas med 100 000 000 kronor och förlängas till 2026.
1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 4 010 383 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 700 000 000 kronor 2025–2031.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2024 för anslaget 1:19 Statligt stöd till vuxenutbildning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 11 300 000 000 kronor 2025–2031.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statligt stöd för yrkeshögskoleutbildning.
I budgetpropositionen för 2024 föreslog regeringen en fortsatt utbyggnad av antalet utbildningsplatser inom yrkeshögskolan (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103). Vid framtagandet av budgetpropositionen fanns inte tillräckligt underlag för att beräkna de ekonomiska åtaganden som skulle behöva ingås med anledning av utbyggnaden. För att utbyggnaden ska kunna genomföras behöver Myndigheten för yrkeshögskolan kunna fatta fler beslut om utbildningar. Bemyndigandet bör därför ökas med 1 600 000 000 kronor.
2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
Regeringen har ett bemyndigande att under 2024–2026 besluta om en årlig medlemsavgift till Euro-Bioimaging-ERIC på högst 1 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2024–2026 för anslaget 2:18
Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till European Research Infrastructure for Imaging Technologies in
Biological and Biomedical Sciences (Euro-Bioimaging-ERIC) på högst 2 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: På grund av den försvagade svenska kronkursen och en planerad höjning av medlemsavgiften är bemyndigandet inte tillräckligt stort.
Bemyndigandet bör därför ökas med 1 000 000 kronor.
3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 7 893 846 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation får även användas för utgifter för att bilda det aktiebolag som avses överta verksamheten i EISCAT Scientific Association (EISCAT).
Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, bemyndigas att under 2024 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation för statens räkning förvärva aktier till ett belopp om högst 10 000 000 kronor i samband med att aktier tecknas i det bolag som övertar verksamheten i EISCAT Scientific Association (EISCAT).
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för forskningsinfrastrukturer och internationellt forskningssamarbete.
Den ideella föreningen EISCAT är en forskningsorganisation som utför atmosfär- och jonosfärforskning med markbaserade radarsystem och har forskningsinfrastruktur för ändamålet i Sverige, Norge och Finland.
I budgetpropositionen för 2024 ökades anslaget med 10 000 000 kronor (prop. 2023/24:1 utg.omr. 16, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103). En del av tillskottet planeras att under 2024 användas för att bilda det nya aktiebolaget som avses överta verksamheten i EISCAT. Anslagets ändamål bör därför utvidgas till att även få användas för utgifter för att bilda det aktiebolag som avses överta verksamheten i EISCAT Scientific Association (EISCAT).
Riksdagen har bemyndigat regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att för svenska statens räkning teckna aktier i det bolag som övertar verksamheten i EISCAT och att delvis överlåta aktier i bolaget till norska och finska staten (prop. 2023/24:1 utg.omr. 16, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103). Bemyndigandet behöver kompletteras med finansiering genom anslag. Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, bör därför bemyndigas att under 2024 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation för statens räkning förvärva aktier till ett belopp om högst 10 000 000 kronor i samband med att aktier tecknas i det bolag som övertar verksamheten i EISCAT Scientific Association (EISCAT).
3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 297 356 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 900 000 000 kronor 2025–2035.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2024 för anslaget 3:4
Rymdforskning och rymdverksamhet ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 300 000 000 kronor 2025–2035.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för stöd till forskning och utveckling inom nationella och internationella samarbeten samt för utgifter för deltagande i internationella rymdsamarbeten.
Den verksamhet som finansieras från anslaget bedrivs vanligen i form av fleråriga projekt med långsiktiga ekonomiska åtaganden. De svenska åtagandena gentemot Europeiska rymdorganisationen (ESA) förväntas bli större än tidigare beräknat till följd av den försvagade svenska kronkursen samt ett höjt bidrag till ESA för den svenske astronautens deltagande i rymdfärden till den internationella rymdstationen ISS. Bemyndigandet bör därför ökas med 400 000 000 kronor.
Hänvisningar till S5-16
- Prop. 2023/24:99: Avsnitt 1
5.17. Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 469 082 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 211 000 000 kronor 2025–2027.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2024 för anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 236 000 000 kronor 2025–2027.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statsbidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete.
Statsbidrag till allmän kulturverksamhet ges bl.a. till produktion av audiovisuella verk. Denna verksamhet bedrivs ofta i form av projekt som sträcker sig över mer än ett år. Förseningar i vissa sådana produktioner innebär att ingångna åtaganden inte kommer att kunna infrias som planerat. För att även fortsättningsvis kunna fatta beslut om statsbidrag som medför behov av framtida anslag i den omfattning som tidigare beräknats bör bemyndigandet ökas med 25 000 000 kronor.
8:1 Centrala museer: Myndigheter
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 464 578 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter ökas med 12 800 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: I augusti 2023 släppte puts från innertaket i huvudbyggnaden för Naturhistoriska riksmuseet. Museet har sedan dess varit stängt för besökare för att möjliggöra nödvändiga reparationsarbeten. Stängningen innebär bl.a. inkomstbortfall i form av uteblivna intäkter. Anslaget bör därför ökas med 12 800 000 kronor.
12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 22 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken ökas med 4 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för särskilda insatser inom ungdomspolitiken.
Det utmanande ekonomiska läget medför ett ökat behov av insatser riktade mot grupper av unga i socialt utsatta situationer och med svagare förankring på arbetsmarknaden. Det gäller särskilt gruppen unga som varken arbetar eller studerar, där det också finns en överrepresentation av personer med psykisk ohälsa. Anslaget bör därför ökas med 4 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 1:8 Bidrag till psykiatri inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskas med motsvarande belopp.
5.18. Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
1:4 Boverket
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 294 056 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:4 Boverket ökas med 3 000 000 kronor.
Anslaget 1:1 Bostadspolitisk utveckling minskas med 3 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Genom riksdagens beslut om statens budget för 2024 har medel tillförts anslaget 1:1 Bostadspolitisk utveckling för att dels stimulera kommuner att anta planer som möjliggör nya områden för småhusbebyggelse, dels stimulera kommuner att anta eller ändra detaljplaner som möjliggör omvandlingar från lokaler till bostäder (prop. 2023/24:1, utg.omr. 18, bet. 2023/24:CU1, rskr. 2023/24:87).
Enligt förordningen (2023:903) om stöd till kommuner för detaljplaner som möjliggör småhusbebyggelse och omvandlingar från lokaler till bostäder är det Boverkets uppgift att pröva frågor om stöd och ansvara för utbetalning av stöden. Förordningen trädde
ikraft den 2 april 2024. Den nya uppgiften innebär utgifter för nödvändiga förberedelser och administration av stöden. Anslaget bör därför ökas med 3 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 1:1 Bostadspolitisk utveckling minskas med motsvarande belopp. Minskningen innebär att mindre medel kommer att kunna betalas ut i stöd till kommunerna.
2:2 Allmänna reklamationsnämnden
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 60 511 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:2 Allmänna reklamationsnämnden ökas med 7 000 000 kronor.
Anslaget 2:4 Åtgärder på konsumentområdet minskas med 900 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Antalet ärenden som inkom till Allmänna reklamationsnämnden ökade med 24 procent under 2023. Majoriteten av dessa ärenden inkom under andra halvåret 2023. För att myndigheten ska kunna hantera den kraftigt ökade ärendetillströmningen och uppfylla de krav på handläggningstider som följer av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/11/EU av den 21 maj 2013 om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 och direktiv 2009/22/EG, finns behov av ytterligare medel. Anslaget bör därför ökas med 7 000 000 kronor.
Finansiering sker delvis genom att anslaget 2:4 Åtgärder på konsumentområdet minskas med 900 000 kronor. Minskningen bedöms innebära att Konsumentverkets deltagande i standardiseringsarbete begränsas.
5.19. Utgiftsområde 19 Regional utveckling
1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 080 000 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 200 000 000 kronor 2025–2030.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2024 för anslaget 1:4
Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 800 000 000 kronor 2025–2030.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utbetalningar av medel från
Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning för programperioden 2021–2027.
Verksamheten inom regionalfondsprogrammen och Fonden för en rättvis omställning omfattar bl.a. fleråriga projekt som medför utgifter för kommande budgetår. Efterfrågan på medel inom programmen är hög och det finns behov av att bevilja mer medel under 2024 för att hinna nyttja medlen för programperioden. Till detta kommer att utbetalningar av medel under 2023 blev lägre än tidigare beräknat på grund av en
försenad uppstart för programmen, vilket har lett till högre utestående åtaganden. Bemyndigandet bör därför ökas med 600 000 000 kronor.
5.20. Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur
1:1 Naturvårdsverket
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 635 535 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslag 1:1 Naturvårdsverket ökas med 3 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Naturvårdsverket har fått nya uppgifter till följd av utvidgningen av utsläppshandelssystemet inom EU (EU ETS) och införandet av ett nytt handelssystem för egen uppvärmning, vägtransporter och vissa andra utsläpp (ETS 2). Vidare har myndigheten fått nya uppgifter till följd av införandet av EU:s mekanism för koldioxidjustering vid gränsen (CBAM). Antalet aktörer som omfattas av EU ETS, ETS 2 och av CBAM är större än vad som tidigare har beräknats.
Anslaget bör därför ökas med 3 000 000 kronor.
1:3 Åtgärder för värdefull natur
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 212 035 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på 900 000 000 kronor 2025–2028.
Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur ökas med 30 000 000 kronor.
Regeringen bemyndigas att under 2024 för anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 900 000 000 kronor 2025–2030.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för insatser för skötsel och förvaltning av skyddad natur, bevarande och restaurering av biologisk mångfald och insatser för friluftsliv.
Det finns behov av insatser i form av bl.a. slåtter och höbärgning i ängsmarker för att förhindra igenväxning av kulturlandskapet och bevara de svenska växt- och djurarterna. Anslaget bör därför ökas med 30 000 000 kronor.
Kommissionen antog den 23 juni 2023 förordningen (EU) 2023/1315 om ändring av förordning (EU) nr 651/2014 (GBER) genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget och förordning (EU) 2022/2473 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget. Ändringarna innebär bl.a. att medlemsstaterna kan tillämpa gruppundantag från statsstödsreglerna för investeringsstöd till återupprättande av livsmiljöer och ekosystem samt skyddande eller återställande av biologisk mångfald. Mot denna bakgrund avser regeringen att besluta en förordning om statligt stöd för vissa åtgärder som syftar till att bevara eller återställa biologisk mångfald. Avsikten är att stöd enligt förordningen ska kunna beviljas för en längre period än vad bemyndigandet medger. Bemyndigandet bör därför förlängas till 2030.
1:4 Sanering och återställning av förorenade områden
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 064 318 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 865 000 000 kronor 2025–2050.
Regeringens förslag: Anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden ökas med 35 000 000 kronor.
Regeringen bemyndigas att under 2024 för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 365 000 000 kronor 2025–2055.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget får bl.a. användas till utgifter för omhändertagande av historiskt radioaktivt avfall från icke-kärnteknisk verksamhet.
I slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall i Forsmark och i AB Svafos anläggningar i Studsvik finns radioaktivt avfall och annat farligt avfall som är angeläget att omhänderta. Detta avfall omfattar långlivat radioaktivt avfall från tidigare kärnvapenprogram, historiskt icke-kärntekniskt radioaktivt avfall och annat däri farligt avfall. Anslaget bör därför ökas med 35 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap minskas med motsvarande belopp.
Omhändertagandet av avfallet enligt ovan förutsätter att ansvarig myndighet har möjlighet att fatta beslut om bidrag, åtgärder och undersökningar som sträcker sig över lång tid. Bemyndigandet bör därför ökas med 1 500 000 000 kronor och förlängas till 2055. Den föreslagna ökningen av bemyndigandet innebär framtida utgifter. Anslaget beräknas öka med 35 000 000 kronor per år 2025–2055. Finansiering sker genom att anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap minskas med motsvarande belopp.
1:15 Havs- och vattenmyndigheten
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 321 930 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:15 Havs- och vattenmyndigheten ökas med 10 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Det är angeläget att förstärka Havs- och vattenmyndighetens verksamhet för miljöprövning i syfte att korta tillståndsprocesser gällande bl.a. fossilfri elproduktion. Anslaget bör därför ökas med 10 000 000 kronor.
1:16 Klimatinvesteringar
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 4 950 000 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 6 000 000 000 kronor 2025–2028.
Regeringens förslag: Anslaget 1:16 Klimatinvesteringar ökas med 100 000 000 kronor.
Regeringen bemyndigas att under 2024 för anslaget 1:16 Klimatinvesteringar ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på höst 6 500 000 000 kronor 2025–2028.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för klimatinvesteringar på lokal och regional nivå samt för stöd till installation av laddinfrastruktur för elfordon.
Det är angeläget att kunna genomföra ytterligare klimatinvesteringar på lokal och regional nivå i hela Sverige samt skapa förutsättningar för eldrivna vägtransporter genom utbyggd laddinfrastruktur. Anslaget bör därför ökas med 100 000 000 kronor.
Det finns behov av att kunna bevilja fler stora, komplexa och mer långsiktiga investeringar som är viktiga för klimatomställningen. Bemyndigandet bör därför ökas med 500 000 000 kronor.
5.21. Utgiftsområde 21 Energi
1:2 Insatser för energieffektivisering
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 418 000 000 kronor.
Något bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden har inte lämnats för innevarande år.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2024 för anslaget 1:2 Insatser för energieffektivisering ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 320 000 000 kronor 2025.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för att utveckla och introducera ny energieffektiv teknik på marknaden samt stöd till energieffektiv teknik. Anslaget används också till investeringsstöd som leder till minskad el- och gasanvändning i lokaler och hos hushåll.
Av förbiseende lämnades inte något förslag i budgetpropositionen för 2024 om bemyndigande att ingå de ekonomiska åtaganden som krävs för att fatta nödvändiga beslut om stöd till energieffektiv teknik samt om investeringsstöd för åtgärder som leder till minskad el- och gasanvändning i hushåll (prop. 2023/24:1 utg.omr. 21). Eftersom ett bemyndigande saknas bör regeringen bemyndigas att under 2024 för anslaget 1:2 Insatser för energieffektivisering ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 320 000 000 kronor 2025.
5.22. Utgiftsområde 22 Kommunikationer
1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 36 867 072 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur ökas med 25 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för förvaltningskostnader och andra åtgärder för beredskap och civilt försvar inom transportområdet.
Försvarsmakten har redovisat prioriterade behov av åtgärder för att utveckla transportinfrastrukturen (Fö2023/01581). Förberedande åtgärder behöver påbörjas skyndsamt. Anslaget bör därför ökas med 25 000 000 kronor.
1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 33 974 215 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur ökas med 1 008 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för trafikledning, drift, underhåll och bärighetsåtgärder på statliga vägar och järnvägar.
I september 2023 inträffade ett omfattande skred på väg E6 vid Stenungsund, vilket medför högre kostnader för vägunderhåll än vad som tidigare har beräknats. Anslaget bör därför ökas med 1 000 000 000 kronor.
Den 4 maj 2023 beslutade regeringen att Trafikverket kan avstå från att begära ersättning från ideella föreningar och organisationer för kostnader för anordningar som tillfälligt behövs vid ett tillfälligt arrangemang eller motsvarande på allmän väg där staten är väghållare (LI2023/02426). Trafikverket fick samtidigt i uppdrag att redovisa förslag till framtida hantering. Regeringen beslutade den 4 april 2024 att Trafikverket även för 2024 ska kunna avstå från att begära ersättning från ideella föreningar och organisationer för kostnader för arrangemang på statlig väg. (LI2024/00824). Anslaget bör därför ökas med 8 000 000 kronor.
Finansiering sker delvis genom att anslaget 2:4 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskas med 4 000 000 kronor.
Sammantaget bör anslaget ökas med 1 008 000 000 kronor.
1:11 Trängselskatt i Stockholm
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 521 285 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 68 800 000 000 kronor 2025–2060.
Regeringens förslag: Anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm får användas till utgifter för:
– investeringar i vägnätet i Stockholmsregionen som finansieras med överskott från trängselskatten, – statlig medfinansiering till projektering av utbyggnad av spårbunden kollektivtrafik i Stockholmsregionen, – medfinansiering av utbyggnad av spårbunden kollektivtrafik i Stockholmsregionen, – investeringskostnader och utbyte av utrustning i betalsystemet, samt – system- och administrationskostnader för trängselskatten i Stockholm.
Regeringen bemyndigas att under 2024 för anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 77 000 000 000 kronor 2025–2060.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används till utgifter för: – investeringar i vägnätet i Stockholmsregionen som finansieras med överskott från trängselskatten, – statlig medfinansiering till projektering av tunnelbaneutbyggnaden i
Stockholmsregionen,
– medfinansiering av tunnelbaneutbyggnad i Stockholmsregionen, – investeringskostnader och utbyte av utrustning i betalsystemet, samt – system- och administrationskostnader för trängselskatten i Stockholm.
I avtal med anledning av 2013 års Stockholmsförhandling ingår en spårvägsförbindelse och en utbyggnad av Roslagsbanan till Stockholms city. Av avtalet framgår bl.a. att finansiering från trängselskatt ska inledas 2024. För att anslaget ska kunna användas för finansiering av den nämnda spårvägsförbindelsen och för utbyggnaden av Roslagsbanan bör ändamålet ändras från att avse tunnelbaneutbyggnad till utbyggnad av spårbunden kollektivtrafik.
Det har gjorts en ny bedömning av kostnaderna för projektet Förbifart Stockholm. Utestående åtaganden för lån och räntor ökar till följd av beräknat högre upplåning 2024 och senarelagd amortering. Vidare påverkas utestående åtaganden av fortsatt osäkerhet i fråga om när projekt kan slutföras och räntenivåer. Bemyndigandet bör därför ökas med 8 200 000 000 kronor.
1:12 Transportstyrelsen
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 2 535 914 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:12 Transportstyrelsen ökas med 1 035 000 000 kronor.
Anslaget 1:12 Transportstyrelsen får även användas för att täcka ackumulerat underskott avseende gemensamt avgiftsutjämningssystem för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage (GAS).
Skälen för regeringens förslag: Spridningen av sjukdomen covid-19 ledde till en kraftig nedgång i flygtrafiken. Medel bör tillföras Transportstyrelsen för att täcka ackumulerat underskott t.o.m. 2022 avseende det gemensamma avgiftsutjämningssystemet för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage (GAS) som uppstått till följd av den kraftigt minskade flygtrafiken under covid-19-pandemin. Därmed minskar det framtida avgiftsuttaget från flygbolagen jämfört med om det ackumulerade underskottet inte täcks. Anslaget bör därför ökas med 1 035 000 000 kronor.
Vidare bör anslagets ändamål utvidgas till att även få användas för utgifter för att täcka ackumulerat underskott avseende gemensamt avgiftsutjämningssystem för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage (GAS).
Mot denna bakgrund avser regeringen att i anslutning till denna proposition lämna propositionen Flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroller till riksdagen (prop. 2023/24:116). I propositionen lämnas förslag till en tidsbegränsad ändring i lagen (2004:1100) om luftfartsskydd. Förslaget innebär att flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroller av passagerare och deras bagage till viss del ska få täckas på annat sätt än av en avgift om det behövs för att hantera de ekonomiska effekterna av spridningen av covid-19. Den ändrade lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2024 och upphöra att gälla den 31 juli 2025.
Kredit för rörelsekapital för Transportstyrelsen
Regeringen har ett bemyndigande att under innevarande år besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Transportstyrelsens behov av rörelsekapital som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 2 050 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2024 besluta om en kredit i
Riksgäldskontoret för att tillgodose Transportstyrelsens behov av rörelsekapital som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 2 150 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Krediten används för utbetalningar inom ramen för det gemensamma avgiftsutjämningssystemet för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage (GAS) samt det internationella systemet för undervägsavgiften (avgift för flygtrafiktjänster).
Transportstyrelsen har gjort en ny bedömning av behovet av rörelsekapital som innebär att krediten behöver ökas. Kreditnyttjandet påverkas av en rad yttre faktorer som myndigheten inte kan påverka, främst trafikvolymer, flygplatsernas kostnadsutveckling avseende säkerhetskontrollerna samt ränteutvecklingen (se framställan från Transportstyrelsen, LI2024/00042). Regeringen delar Transportstyrelsens bedömning. Krediten bör därför ökas med 100 000 000 kronor.
2:1 Post- och telestyrelsen
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 152 689 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Post- och telestyrelsen ökas med 10 000 000 kronor.
Anslaget 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning minskas med 10 000 000 kronor.
Skälen för regeringens bedömning: Regeringen gav den 8 februari 2024 Post- och telestyrelsen i uppdrag att vara behörig myndighet enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2065 av den 19 oktober 2022 om en inre marknad för
digitala tjänster och om ändring av direktiv 2000/31/EG. Post- och telestyrelsen gavs samtidigt i uppdrag att vara samordnare för digitala tjänster enligt samma förordning (Fi2024/00301). Anslaget bör därför ökas med 10 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning minskas med motsvarande belopp. Minskningen innebär att verksamheten avseende innovationstävlingar inte kommer att genomföras under innevarande år samt att åtgärder i form av tjänster, informationsinsatser och utvecklingsprojekt som finansieras från anslaget kommer att ske i lägre uträckning än vad som tidigare planerats.
Hänvisningar till S5-22
- Prop. 2023/24:99: Avsnitt 1
5.23. Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
1:2 Insatser för skogsbruket
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 594 373 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket får även användas till ersättning med anledning av beslut från Skogsstyrelsen som avsevärt försvårar pågående markanvändning.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket och finansierar natur- och kulturmiljövårdsåtgärder inom skogsbruket och åtgärder för att anlägga och vårda ädellövskog. Anslaget får även användas för att täcka utgifter för biotopskydd och naturvårdsavtal.
Genom ett avgörande från Högsta domstolen har markägare som inte har kunnat avverka skog till följd av Skogsstyrelsens beslut rätt till ersättning om beslutet medfört ett avsevärt försvårande av den pågående markanvändningen (NJA 2023 s. 291). För att Skogsstyrelsen ska kunna betala ut ersättning i sådana fall, behöver anslagets ändamål utvidgas. Anslaget bör därför även få användas till ersättning med anledning av beslut från Skogsstyrelsen som avsevärt försvårar pågående markanvändning.
1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 133 349 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar ökas med 314 000 000 kronor.
Anslaget 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar får även användas för utgifter avseende stöd till kommuner direkt drabbade av utbrottet av afrikansk svinpest. Stödet får användas till kommunernas merkostnader kopplade till utbrottet samt stöd från berörda kommuner till civilsamhället hemmahörande i dessa kommuner som är drabbade av utbrottet av afrikansk svinpest.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för bekämpning av och beredskap mot smittsamma djursjukdomar varvid ersättning lämnas enligt epizootilagen (1999:657), zoonoslagen (1999:658), lagen (2006:806) om provtagning på djur, m.m. eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagarna.
Till följd av djursjukdomsutbrott av bl.a. salmonella, afrikansk svinpest och högpatogen fågelinfluensa under 2023 och 2024 har utgifterna för ersättningar blivit
högre än vad som tidigare har beräknats. Dessa utbrott medför även utgifter för andra lagstadgade åtgärder. Anslaget bör därför ökas med 307 000 000 kronor.
Utbrottet av afrikansk svinpest har medfört konsekvenser för vissa kommuner och för civilsamhället i dessa. Anslaget bör därför ökas med 7 000 000 kronor. Anslagets ändamål bör vidare utvidgas till att även få användas för utgifter avseende stöd till kommuner direkt drabbade av utbrottet av afrikansk svinpest. Stödet får användas till kommunernas merkostnader kopplade till utbrottet samt stöd från berörda kommuner till civilsamhället hemmahörande i dessa kommuner som är drabbade av utbrottet av afrikansk svinpest.
Sammantaget bör anslaget ökas med 314 000 000 kronor.
1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 2 800 000 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 620 000 000 kronor 2025–2029.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2024 för anslaget 1:12
Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 800 000 000 kronor 2025–2029.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för nationell medfinansiering av åtgärder i enlighet med Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027.
Huvuddelen av åtgärderna som finansieras från anslaget är ersättningsformer som bygger på fleråriga åtaganden om utbetalningar. Antalet ansökningar om stöd förväntas bli fler än vad som tidigare har beräknats. Bemyndigandet bör därför ökas med 180 000 000 kronor.
1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 46 913 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. ökas med 11 200 000 kronor.
Anslaget 1:20 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. minskas med 3 200 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för medlemsavgifter till internationella organisationer inom utgiftsområdets ansvar.
Inom anslaget ryms bl.a. utgifterna för Sveriges medlemsavgifter till FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation och till Världsorganisationen för djurhälsa. På grund av den försvagade svenska kronkursen har utgifterna för medlemsavgifter ökat. Anslaget bör därför ökas med 11 200 000 kronor.
Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:20 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. minskas med 3 200 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget. Vidare sker finansiering delvis genom att anslaget 1:1
Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd minskas med 4 800 000 kronor.
1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 58 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet ökas med 20 000 000 kronor.
Anslaget 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet får användas för utgifter för planering och andra åtgärder, inklusive upphandling, stöd för investeringar hos statliga myndigheter, organisationer och företag och bidrag till kommuner och regioner, som stärker förmågan inom områdena livsmedels- och dricksvattenförsörjning under höjd beredskap och då ytterst krig. Anslaget får även användas för tillhörande administrativa kostnader för fördelning av sådana bidrag.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för planering och andra åtgärder, inklusive stöd för investeringar hos statliga myndigheter och bidrag till kommuner och regioner, som stärker förmågan inom områdena livsmedels- och dricksvattenförsörjning under höjd beredskap och då ytterst krig. Anslaget används även för tillhörande administrativa kostnader för fördelning av sådana bidrag.
Det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har medfört behov av att ytterligare stärka beredskapen inom dricksvattenförsörjningen. Anslaget bör därför ökas med 20 000 000 kronor.
Regeringen gav i december 2024 Statens jordbruksverk i uppdrag att utveckla förslag på åtgärder som stärker Sveriges beredskap inom primärproduktion av livsmedel (LI2024/00451). I budgetpropositionen för 2024 saknas emellertid delar av det anslagsändamål som skulle ha funnits med för att möjliggöra för myndigheten att utföra uppdraget (prop. 2023/24:1 utg.omr. 23). Anslagsändamålet bör därför utvidgas till att även få användas till utgifter för åtgärder, inklusive upphandling, samt stöd för investeringar hos organisationer och företag.
1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 164 000 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 121 000 000 kronor 2025–2029.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2024 för anslaget 1:28
Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 285 000 000 kronor 2025–2029.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för nationellt stöd till åtgärder som medfinansieras av EU inom ramen för havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet.
Huvuddelen av åtgärderna som finansieras från anslaget bygger på fleråriga åtaganden om utbetalningar. För varje åtagande som medfinansieras av EU ska det även tillkomma ett åtagande som ska finansieras med nationella medel. Antalet ansökningar om stöd förväntas bli fler än vad som tidigare har beräknats (se anslaget 1:29 Från EUbudgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027). Bemyndigandet bör därför ökas med 164 000 000 kronor.
1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 196 000 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 300 000 000 kronor 2025–2029.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2024 för anslaget 1:29 Från
EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 335 000 000 kronor 2025–2029.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för att finansiera det belopp som motsvarar EU:s medfinansiering av åtgärder inom havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet.
Huvuddelen av åtgärderna som finansieras från anslaget bygger på fleråriga åtaganden om utbetalningar. Antalet ansökningar om stöd förväntas bli fler än vad som tidigare har beräknats. Bemyndigandet bör därför ökas med 35 000 000 kronor.
Hänvisningar till S5-23
- Prop. 2023/24:99: Avsnitt 1
5.24. Utgiftsområde 24 Näringsliv
1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 3 462 255 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 947 000 000 kronor 2025–2027.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2024 för anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 947 000 000 kronor 2025–2029.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för behovsmotiverad forsknings- och utvecklingsverksamhet, utveckling av innovationssystem och programanknutna utgifter.
Insatser för forskning och utveckling omfattar bl.a. fleråriga forsknings- och innovationssamarbeten med olika aktörer, t.ex. Kompetenscentrum och Impact innovation, vilket medför utgifter under kommande budgetår. Av förbiseende omfattar inte bemyndigandet att ingå ekonomiska åtaganden som medför framtida anslagsbehov hela den tidsperiod under vilken ekonomiska åtaganden behöver ingås
(prop. 2023/24:1 utg.omr. 24, bet. 2023/24:NU1, rskr. 2023/24:109). Bemyndigandet bör därför förlängas till 2029.
1:3 Institutens strategiska kompetensmedel
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 834 268 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel ökas med 30 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för RISE
Research Institutes of Sweden AB:s verksamhet.
Den geopolitiska utvecklingen innebär att ytterligare investeringar behöver göras inom RISE:s mättekniska verksamhet. Anslaget bör därför ökas med 30 000 000 kronor.
1:12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 8 327 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien ökas med 3 673 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för statsbidrag till
Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) grundläggande verksamhet.
IVA är i behov av ett ökat verksamhetsbidrag för att kunna hantera fler projekt med extern finansiering. Anslaget bör därför ökas med 3 673 000 kronor.
1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 40 850 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag ökas med 8 700 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för omstrukturering, genomlysning, försäljning och avveckling av företag med statligt ägande.
SAS AB (publ) genomgår en process för finansiell rekonstruktion. Externa rådgivare har anlitats för att tillvarata statens intressen i denna process. Processen har visat sig ta ytterligare längre tid än väntat och utgifterna för extern rådgivning beräknas därför bli högre än beräknat. Även i övrigt beräknas utgifterna för extern rådgivning avseende den statliga bolagsportföljen hamna på en högre nivå än vad som tidigare beräknats. Anslaget bör därför ökas med 8 700 000 kronor.
1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 16 860 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer ökas med 6 000 000 kronor.
Anslaget 1:5 Näringslivsutveckling minskas med 3 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter gällande avgifter för Sveriges deltagande i internationella näringspolitiska organ.
På grund av den försvagade svenska kronkursen förväntas utgifterna för avgifter bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget bör därför ökas med 6 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 1:5 Näringslivsutveckling minskas med 3 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
1:22 Stöd vid korttidsarbete
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 365 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete får även användas för utbetalningar av omställningsstöd till företag i enlighet med lagen (2020:548) om omställningsstöd.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utbetalningar av tidsbegränsat stöd till arbetsgivare i enlighet med lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete och den tillfälliga lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete i vissa fall.
Det pågår fortfarande processer om rätt till stöd och om återkrav kopplade till omställningsstöd till företag i enlighet med lagen (2020:548) om omställningsstöd med anledning av covid-19-pandemin. Det finns för närvarande inte något anslag på statens budget som har tillförts medel för detta ändamål. För att möjliggöra fortsatt hantering av pågående ärenden om omställningsstöd till företag bör anslagets ändamål utvidgas till att även få användas för utbetalningar av omställningsstöd till företag i enlighet med lagen (2020:548) om omställningsstöd.
Låneram för AB Svensk Exportkredit
Regeringen har ett bemyndigande att under innevarande år besluta att Aktiebolaget Svensk Exportkredit får ta upp lån i Riksgäldskontoret för exportfinansiering som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 125 000 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2024 besluta att Aktiebolaget
Svensk Exportkredit får ta upp lån i Riksgäldskontoret för exportfinansiering som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 150 000 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: AB Svensk Exportkredit (SEK) har till uppgift att tillhandahålla finansiering av svensk export. Uppgiften ställer särskilda krav på långfristig finansiering. Till följd av den geopolitiska situationen och en ökad osäkerhet på de finansiella marknaderna, ökar efterfrågan på långfristig exportfinansiering från SEK. Låneramen bör därför ökas med 25 000 000 000 kronor.
Kreditgaranti för exportkrediter
Regeringen har ett bemyndigande att under innevarande år ställa ut kreditgarantier för exportkrediter som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 475 000 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2024 ställa ut kreditgarantier för exportkrediter som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 500 000 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Den geopolitiska situationen och den stora osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen har lett till en ökad efterfrågan på exportkreditgarantier från Exportkreditnämnden. Bemyndigandet att ställa ut kreditgarantier bör därför ökas med 25 000 000 000 kronor.
Prop. 2023/24:99 Bilaga 1
Bilaga 1
Ytterligare förlängning av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget
Bilaga till avsnitt 4.
Hänvisningar till S5-24
- Prop. 2023/24:99: Avsnitt 1
1 Sammanfattning av promemorian Ytterligare förlängning av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget
Den stigande allmänna prisnivån har gjort att många hushåll fått kraftigt ökade levnadsomkostnader. Detta urholkar hushållens köpkraft och ökar risken för att många hushåll får en mer ansträngd ekonomi. Barnfamiljer med låg inkomst och små ekonomiska marginaler är särskilt utsatta. Det finns därför anledning att ge stöd till ekonomiskt utsatta barnfamiljer så att de kan klara sina boendekostnader trots höjda levnadsomkostnader till följd av höjda priser. Ett tillfälligt tilläggsbidrag lämnas till barnfamiljer med bostadsbidrag under perioden juli 2022 t.o.m. juni 2024. Tilläggsbidraget lämnas månadsvis med ett belopp om 40 procent av det preliminära bostadsbidraget, dvs. som mest 2 100 kronor per månad. Bidraget ingår inte i den slutliga avstämningen av bostadsbidraget som görs efter det att beslut om slutlig skatt har meddelats för kalenderåret. I promemorian föreslås en förlängning t.o.m. den 31 december 2024 av tilläggsbidraget i oförändrad form.
Prop. 2023/24:99 Bilaga 1
2 Promemorians lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen ( 2023:907 ) om ändring i lagen ( 2023:440 ) om ändring i lagen ( 2022:1857 ) om ändring i lagen ( 2022:1042 ) om ändring i socialförsäkringsbalken
Härigenom föreskrivs att punkt 1 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2023:907) om ändring i lagen (2023:440) om ändring lagen (2022:1857) om ändring i lagen (2022:1042) om ändring i socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.
Föreslagen lydelse
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.
Prop. 2023/24:99 Bilaga 1
3 Förteckning över remissinstanserna
Efter remiss har yttrande inkommit från Boverket, Domstolsverket, Försäkringskassan, Hyresgästföreningen, Inspektionen för socialförsäkringen, Konjunkturinstitutet, Kronofogdemyndigheten, Landsorganisationen, Pensionsmyndigheten, Rädda Barnen, Socialstyrelsen och Sveriges Makalösa Föräldrar. Sveriges kommuner och regioner (SKR) har inte svarat.
Prop. 2023/24:99 Bilaga 2
Bilaga 2
Riksbankens framställning om höjning av Sveriges kvot i Internationella valutafonden
Bilaga till avsnitt 5.2
1 Framställning till regeringen om höjning av Sveriges kvot i Internationella valutafonden (IMF)
Prop. 2023/24:99 Bilaga 2
Prop. 2023/24:99 Bilaga 2
Prop. 2023/24:99 Bilaga 2
Prop. 2023/24:99 Bilaga 3
Bilaga 3
Bidrag till Europeiska investeringsbanken och förvaltningsfonden ACP Trust Fund
Bilaga till avsnitt 5.7