Prop. 2024/25:162

Några tillägg och förtydliganden i den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 15 maj 2025

Ulf Kristersson

Mats Persson (Arbetsmarknadsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa tillägg och förtydliganden i den nya lagen (2024:506) om arbetslöshetsförsäkring.

Det föreslås ett undantag från huvudregeln att deltagare i arbetsmarknadspolitiska program inte har rätt till arbetslöshetsersättning. Undantaget gäller sökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program som avser särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Det föreslås också ett tydliggörande av att sökande som har varit medlemmar i eller anslutna till en arbetslöshetskassa i tolv månader eller mer inte ska vara förhindrade att få en ersättningsnivå om 60 procent.

Vidare föreslås ett tydliggörande av att regeln om minskning av arbetslöshetsersättning vid ersättning på grund av arbetslöshet från någon annan än arbetslöshetskassan gäller när den ersättning som sökanden får avser samma månad som sökanden ansöker om arbetslöshetsersättning för.

Slutligen föreslås en ny övergångsbestämmelse som tydliggör att möjligheten att grunda arbetslöshetsersättningen under en ny ersättningsperiod på förhållanden från sökandens senast förbrukade ersättningsperiod ska gälla även när den senast förbrukade ersättningsperioden var en period enligt den nuvarande lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.

De föreslagna ändringarna föreslås träda i kraft den 18 november 2025. Bestämmelserna ska dock tillämpas för tid från och med den 1 oktober 2025.

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2024:506) om arbetslöshetsförsäkring.

2. Förslag till lag om ändring i lagen (2024:506) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2024:506) om arbetslöshetsförsäkring

dels att 2 kap. 16 §, 5 kap. 5 § och 6 kap. 8 § ska ha följande lydelse,

dels att det i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska införas en ny punkt, 5, av följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2024:506 Föreslagen lydelse

2 kap.

16 §

En sökande som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program har inte rätt till arbetslöshetsersättning.

En sökande som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program har inte rätt till arbetslöshetsersättning, utom i det fall som avses i andra stycket.

En sökande kan få arbetslöshetsersättning om sökanden deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program som avser särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

5 kap.

5 §

Ersättningsnivån ska vara 60 procent av den ersättningsgrundande inkomsten om

1. sökanden har varit medlem i eller ansluten till en arbetslöshetskassa under minst de sista sex månaderna av ramtiden,

2. medlemskapet eller anslutningen har bestått under en sammanhängande tid av minst sex men mindre än tolv månader,

2. medlemskapet eller anslutningen har bestått under en sammanhängande tid av minst sex månader,

3. sökanden har haft den minsta inkomst av förvärvsarbete per månad som krävs för att uppfylla ett inkomstvillkor under minst fyra av månaderna med medlemskap eller anslutning inom ramtiden, och

4. sökanden fortfarande är medlem eller ansluten under den månad som sökanden ansöker om arbetslöshetsersättning för.

6 kap.

8 §

Om en sökande har fått ersättning på grund av arbetslöshet från någon annan än arbetslöshetskassan under samma månad som sökanden ansöker om arbetslöshetsersättning för, ska arbetslöshetsersättningen

Om en sökande har fått ersättning på grund av arbetslöshet från någon annan än arbetslöshetskassan för samma månad som sökanden ansöker om arbetslöshetsersättning för, ska arbetslöshetsersättningen

minskas. Ersättningen ska minskas endast om summan av den arbetslöshetsersättning som sökanden har rätt till och den ersättning som har betalats ut från någon annan än arbetslöshetskassan överstiger det belopp som sökanden skulle ha kunnat få i arbetslöshetsersättning om de föreskrifter som regeringen kan meddela enligt 5 kap. 2 § tredje stycket inte beaktas. Ersättningen ska minskas med det belopp som överstiger den arbetslöshetsersättning som sökanden hade kunnat få.

minskas. Ersättningen ska minskas endast om summan av den arbetslöshetsersättning som sökanden har rätt till och den ersättning som har betalats ut från någon annan än arbetslöshetskassan överstiger det belopp som sökanden skulle ha kunnat få i arbetslöshetsersättning om de föreskrifter som regeringen kan meddela enligt 5 kap. 2 § tredje stycket inte beaktas. Ersättningen ska minskas med det belopp som överstiger den arbetslöshetsersättning som sökanden hade kunnat få.

5. Vid tillämpningen av 5 kap. 3 § och 7 § första stycket ska en sökande, som har förbrukat alla ersättningsdagar i en ersättningsperiod enligt den upphävda lagen, under den ersättningsperioden anses ha haft – en

ersättningsgrundande

inkomst som motsvarar sökandens dagsförtjänst multiplicerad med 22, och

– en senast fastställd ersättningsnivå om 65 procent, under förutsättning att sökanden fortfarande är medlem i eller ansluten till en arbetslöshetskassa under den månad som sökanden ansöker om arbetslöshetsersättning för.

1. Denna lag träder i kraft den 18 november 2025.

2. Lagen ska dock tillämpas för tid från och med den 1 oktober 2025.

3. Ärendet och dess beredning

Den 1 oktober 2025 träder lagen (2024:506) om arbetslöshetsförsäkring i kraft (prop. 2023/24:128, bet. 2023/24:AU9, rskr. 2023/24:267). Förslaget till den nya lagen behandlas i propositionen En arbetslöshetsförsäkring baserad på inkomster (prop. 2023/24:128) som i huvudsak bygger på betänkandet Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2020:37). Den nya lagen ersätter den nuvarande lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.

Inom Arbetsmarknadsdepartementet har ett utkast till proposition med förslag om vissa tillägg och förtydliganden i den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring utarbetats. En sammanfattning av utkastet finns i bilaga 1. Utkastets lagförslag överensstämmer med propositionens. Utkastet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. Remissvaren finns tillgängliga på regeringens webbplats (www.regeringen.se) och i Arbetsmarknadsdepartementet (A2025/00205).

4. Några tillägg och förtydliganden i den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring

4.1. Arbetslöshetsersättning vid deltagande i särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning

Regeringens förslag: En sökande ska kunna få arbetslöshetsersättning även om sökanden deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program som avser särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Utkastets förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Arbetsförmedlingen, Diskrimineringsombudsmannen, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Myndigheten för delaktighet och Sveriges a-kassor är positiva till förslaget. Övriga som har yttrat sig har inte några synpunkter på förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 2 kap. 16 § den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring har en sökande som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program inte rätt till arbetslöshetsersättning. Detta gäller oavsett om sökanden deltar på hel- eller deltid i programmet och oavsett om sökanden får någon annan ersättning för deltagandet i programmet (prop. 2023/24:128 s. 122). Inkomster av förvärvsarbete som hänför sig till arbete inom ramen för ett arbetsmarknadspolitiskt program kan som huvudregel inte heller användas för att uppfylla ett inkomstvillkor. Från denna regel görs dock undantag för inkomster från arbete inom ramen för ett arbetsmarknadspolitiskt program som avser särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga

såsom skyddat arbete eller anställningar med lönebidrag, se 3 kap. 9 § 3 den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring.

Bestämmelserna i den nya lagen innebär att en sökande kan kvalificera sig för rätt till arbetslöshetsersättning med inkomster från arbete inom ramen för ett arbetsmarknadspolitiskt program som avser särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, samtidigt som sådant arbete på deltid helt utesluter rätt till arbetslöshetsersättning. I många fall kommer detta inte att ha någon praktisk betydelse, t.ex. på grund av reglerna om minskning av arbetslöshetsersättning. Det kan dock inte uteslutas att det kan uppstå fall där en sökande som t.ex. har haft en heltidsanställning med lönebidrag, och därigenom uppfyllt ett inkomstvillkor, blir uppsagd och därefter inte kan ta en deltidsanställning med lönebidrag utan att helt förlora rätten till arbetslöshetsersättning. Den här gruppen kan alltså förlora på att ta ett deltidsarbete jämfört med att inte arbeta alls. Det är inte förenligt med en av grundprinciperna i den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring, nämligen att det alltid ska löna sig att arbeta. Det bör därför i lagen införas ett undantag av innebörden att den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program som avser särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga inte av den anledningen ska vara utesluten från rätt till arbetslöshetsersättning. Precis som för övriga deltidsarbetande kommer dock övriga delar av arbetslöshetsförsäkringen att gälla, t.ex. de allmänna villkoren och reglerna om minskning av arbetslöshetsersättning.

4.2. Kravet på ett sammanhängande medlemskap för en ersättningsnivå om 60 procent

Regeringens förslag: Det ska tydliggöras att en sammanhängande tid med medlemskap i eller anslutning till en arbetslöshetskassa om tolv månader eller mer inte utgör ett hinder för att få en ersättningsnivå om 60 procent.

Utkastets förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Arbetsförmedlingen, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen och Sveriges a-kassor är positiva till förslaget. Övriga som har yttrat sig har inte några synpunkter på förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Enligt den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring ska arbetslöshetsersättning beräknas utifrån sökandens ersättningsgrundande inkomst och ersättningsnivå. Ersättningsnivån är en procentuell andel av den ersättningsgrundande inkomsten och ska fastställas till 80, 60 eller 50 procent utifrån när och hur länge sökanden har varit medlem i eller ansluten till en arbetslöshetskassa.

Den som har varit medlem eller ansluten under längre tid ska få en högre ersättningsnivå än den som har varit medlem eller ansluten under kortare tid eller inte alls. Syftet med bestämmelserna är att fler ska bli medlemmar i eller ansluta sig till en arbetslöshetskassa och dessutom ha incitament att stanna kvar i arbetslöshetskassan över tid (prop. 2023/24:128 s. 215).

För att få en ersättningsnivå om 60 procent krävs enligt 5 kap. 5 § den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring bl.a. att sökandens medlemskap eller anslutning har bestått under en sammanhängande tid av minst sex men mindre än tolv månader. Sökande som har varit medlemmar eller anslutna under tolv sammanhängande månader eller mer bedöms i de flesta fall kunna uppfylla förutsättningarna för att få den högsta ersättningsnivån men det finns undantag. Som kravet på sammanhängande medlemskap eller anslutning i 5 kap. 5 § är formulerat finns det en risk att en sökande i en sådan undantagssituation inte heller skulle kunna få en ersättningsnivå om 60 procent, trots att övriga förutsättningar i paragrafen är uppfyllda. Att en sökande på detta sätt riskerar att missgynnas av ett långt medlemskap är inte förenligt med bestämmelsens syfte. För att säkerställa att bestämmelsen får den avsedda innebörden bör det tydliggöras att en sammanhängande tid med medlemskap eller anslutning om tolv månader eller mer inte utgör ett hinder för att få en ersättningsnivå om 60 procent.

4.3. Minskning av arbetslöshetsersättning vid ersättning på grund av arbetslöshet från någon annan än arbetslöshetskassan

Regeringens förslag: Det ska tydliggöras för vilken månad minskning av arbetslöshetsersättning ska göras när den sökande har fått ersättning på grund av arbetslöshet från någon annan än arbetslöshetskassan.

Utkastets förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Arbetsförmedlingen, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen och Sveriges a-kassor är positiva till förslaget. Övriga som har yttrat sig har inte några synpunkter på förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 6 kap. 8 § den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring ska arbetslöshetsersättningen minskas om en sökande har fått ersättning på grund av arbetslöshet från någon annan än arbetslöshetskassan under samma månad som sökanden ansöker om arbetslöshetsersättning för. Bestämmelsen syftar till att undvika att en sökande som får ersättning både från t.ex. en privat inkomstförsäkring och från arbetslöshetskassan blir överkompenserad vid arbetslöshet (prop. 2023/24:128 s. 256).

För att det ska kunna anses vara fråga om överkompensation bör den ersättning som sökanden får från någon annan än arbetslöshetskassan och arbetslöshetsersättningen avse samma period. Formuleringen i 6 kap. 8 § kan dock tolkas som att det är arbetslöshetsersättningen för månaden då ersättning från någon annan betalas ut som ska minskas. En sådan tolkning kan medföra att t.ex. en privat inkomstförsäkring för en viss månad beaktas som ersättning på grund av arbetslöshet för en annan månad än vad den avser. Eftersom ersättningar från privata inkomstförsäkringar ofta betalas ut i efterhand finns en risk för att sökande i många fall kan få sin arbetslöshetsersättning minskad på ett sätt som inte har varit avsett. För att säkerställa att bestämmelsen får den avsedda innebörden bör det tydliggöras att den ersättning på grund av arbetslöshet som en sökande får från någon annan än arbetslöshetskassan för en viss månad ska beaktas

som ersättning på grund av arbetslöshet för samma månad som sökanden ansöker om arbetslöshetsersättning för.

4.4. Ersättningsgrundande inkomst och ersättningsnivå för den som har förbrukat en ersättningsperiod enligt den nuvarande lagen

Regeringens förslag: Vid tillämpningen av den nya lagens bestämmelser om möjlighet att använda ersättningsgrundande inkomst och ersättningsnivå från den senast förbrukade ersättningsperioden ska en sökande, som har förbrukat alla ersättningsdagar i en ersättningsperiod enligt den nuvarande lagen, under den ersättningsperioden anses ha haft

– en ersättningsgrundande inkomst som motsvarar sökandens dagsförtjänst multiplicerad med 22, och

– en senast fastställd ersättningsnivå om 65 procent, under förutsättning att sökanden fortfarande är medlem i eller ansluten till en arbetslöshetskassa under den månad som sökanden ansöker om arbetslöshetsersättning för.

Utkastets förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Arbetsförmedlingen och Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen är positiva till förslaget.Sveriges a-kassor och en privatperson anser att det även bör införas en övergångsbestämmelse som reglerar vilken sammanlagd inkomst av förvärvsarbete som sökanden ska anses ha haft under en förbrukad ersättningsperiod enligt den nuvarande lagen. Sveriges a-kassor föreslår dessutom att det införs en motsvarande bestämmelse för de som har fått grundersättning och förbrukat alla ersättningsdagar i en ersättningsperiod enligt den nuvarande lagen. Övriga som har yttrat sig har inte några synpunkter på förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Såväl den nuvarande lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring som den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring har som principiell utgångspunkt att det ska löna sig att arbeta. Både den nuvarande och den nya lagen innehåller därför bestämmelser som under vissa förutsättningar ger en sökande möjlighet att, om det är mer fördelaktigt, grunda arbetslöshetsersättningen i en ny ersättningsperiod på förhållanden från sökandens senast förbrukade ersättningsperiod (prop. 2023/24:128 s. 211). I de fall sökanden har möjlighet att grunda arbetslöshetsersättningen i en ny ersättningsperiod på förhållanden från den senast förbrukade ersättningsperioden är det enligt den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring den senast fastställda ersättningsgrundande inkomsten och den senast fastställda ersättningsnivån som ska beaktas.

Under en övergångsperiod kommer det att finnas sökande som kvalificerar sig för en ny ersättningsperiod enligt den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring och som har en senast förbrukad ersättningsperiod enligt den nuvarande lagen om arbetslöshetsförsäkring. Tekniskt sett har en sådan sökande inte någon senast fastställd ersättningsgrundande inkomst eller ersättningsnivå eftersom de begreppen inte finns i den nuvarande lagen om arbetslöshetsförsäkring. Det bör därför införas en

övergångsbestämmelse till den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring som förtydligar att möjligheten att grunda arbetslöshetsersättningen på förhållanden från sökandens senast förbrukade ersättningsperiod gäller även när den senast förbrukade ersättningsperioden var en period enligt den nuvarande lagen om arbetslöshetsförsäkring. Det finns i sammanhanget även anledning att reglera hur begrepp som speglar förhållanden från den förbrukade ersättningsperioden ska kunna omvandlas till begrepp som kan användas i den nya ersättningsperioden.

Den nuvarande lagens motsvarighet till den ersättningsgrundande inkomsten får anses vara dagsförtjänsten som också är baserad på sökandens inkomster före arbetslösheten men som är beräknad till ett belopp per dag i stället för per månad. I den nuvarande lagen om arbetslöshetsförsäkring används ofta 22 dagar för att beteckna en kalendermånad (se prop. 2023/24:128 s. 198) och i den nya lagen motsvarar en månad med hel arbetslöshetsersättning 22 ersättningsdagar (se 4 kap. 6 § första stycket den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring). Den ersättningsgrundande inkomsten bör därför anses motsvara dagsförtjänsten multiplicerad med 22.

En sökande som har förbrukat en ersättningsperiod enligt den nuvarande lagen om arbetslöshetsförsäkring har fått minst 300 ersättningsdagar och från och med ersättningsdag 201 en dagpenning med ett belopp som motsvarar 70 procent av dagsförtjänsten. I den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring är det inte möjligt att under ersättningsdag 201–300 få en högre ersättningsnivå än 65 procent. Mot den bakgrunden bör vid tillämpningen av den nya lagen den senast fastställda ersättningsnivån i en förbrukad ersättningsperiod enligt den nuvarande lagen anses vara 65 procent.

Sveriges a-kassor och en privatperson anser att det för tillämpningen av reglerna om minskning av arbetslöshetsersättning även behöver införas en övergångsbestämmelse om vilken sammanlagd inkomst av förvärvsarbete som sökanden ska anses ha haft under en förbrukad ersättningsperiod enligt den nuvarande lagen.

Minskning av arbetslöshetsättning på grund av inkomster av förvärvsarbete ska enligt 6 kap. 2 § den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring beräknas utifrån den aktuella inkomsten och sökandens sammanlagda inkomst av förvärvsarbete inom ramtiden. Av bestämmelserna i 3 kap. samma lag följer att den sammanlagda inkomsten av förvärvsarbete inom ramtiden är den inkomst som har använts vid prövningen av inkomstvillkoret och därmed grundat rätten till arbetslöshetsersättning. Det finns inte några bestämmelser om att den sammanlagda inkomsten av förvärvsarbete ska avse en annan ramtid eller beräknas på ett annat sätt för den som använder en ersättningsgrundande inkomst från en tidigare ersättningsperiod. Det finns därför inte något behov av en sådan övergångsbestämmelse som efterfrågas.

Sveriges a-kassor anser dessutom att det behövs en motsvarande övergångsbestämmelse för sökande som har fått grundersättning enligt den nuvarande lagen. Grundersättning lämnas till den som inte är medlem i eller ansluten till en arbetslöshetskassa eller inte har varit det under tillräckligt lång tid för att kunna få inkomstrelaterad ersättning och baseras på arbetad tid och ett grundbelopp som inte relaterar till tidigare inkomster.

Enligt den nya lagen ska storleken på arbetslöshetsersättningen baseras på inkomster och inte arbetad tid. Regeringen bedömer därför att det inte är

lämpligt att omvandla grundersättningen till en ersättningsgrundande inkomst enligt den nya lagen.

5. Ikraftträdande

Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 18 november 2025. Bestämmelserna ska dock tillämpas för tid från och med den 1 oktober 2025.

Utkastets förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig är positiva till förslaget eller har inte några synpunkter på det.

Skälen för regeringens förslag: Den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring träder i kraft den 1 oktober 2025. De föreslagna ändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 18 november 2025.

De föreslagna ändringarna är till fördel för enskilda och kan i vissa fall få stor betydelse för sökandes arbetslöshetsersättning. Ett av förslagen tar också sikte på en övergångssituation mellan den nuvarande och den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring. Det är därför viktigt att ändringarna kan tillämpas i alla ärenden som ska handläggas enligt den nya lagen. De föreslagna ändringarna bör därför kunna tillämpas för tid från och med den 1 oktober 2025, dvs. även för tid före ikraftträdandet.

6. Konsekvenser

Förslagen avser vissa tillägg och förtydliganden i den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring och syftar till att säkerställa att den nya lagen fungerar på det sätt som var avsett. Genom förslagen undviks att sökande i vissa situationer förlorar på att ta ett deltidsarbete jämfört med att inte arbeta alls eller missgynnas av ett långt medlemskap i eller en lång anslutning till en arbetslöshetskassa. Förslagen minskar också risken att det nya regelverket under en övergångsperiod av tekniska skäl inte fungerar på det sätt som var avsett.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 18 november 2025 men tillämpas för tid från och med den 1 oktober 2025. Det kan därför inte uteslutas att förslagen inledningsvis kan få viss påverkan på arbetslöshetskassornas ärendehantering. Eftersom retroaktiviteten gäller under en begränsad period och eftersom ansökan om arbetslöshetsersättning enligt den nya lagen ska göras månadsvis i efterskott bedöms dock påverkan bli begränsad.

Mot denna bakgrund bedöms de sammantagna konsekvenserna av förslagen vara desamma som de som framgår av prop. 2023/24:128 s. 388401 och den konsekvensutredning som upprättades i samband med

att regeringen beslutade om den nya förordningen (2024:1350) om arbetslöshetsförsäkring.

7. Författningskommentar

2 kap.

16 § En sökande som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program har inte rätt till arbetslöshetsersättning, utom i det fall som avses i andra stycket.

En sökande kan få arbetslöshetsersättning om sökanden deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program som avser särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

I paragrafen regleras vad som gäller när en sökande deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Andra stycket, som är nytt, innebär att deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program som avser särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga inte i sig utgör något hinder mot att kunna få arbetslöshetsersättning. Övriga regler och villkor för arbetslöshetsersättning, t.ex. de allmänna villkoren i 1 § och reglerna om minskning i 6 kap., gäller på samma sätt som för övriga sökande.

5 kap.

5 § Ersättningsnivån ska vara 60 procent av den ersättningsgrundande inkomsten om

1. sökanden har varit medlem i eller ansluten till en arbetslöshetskassa under minst de sista sex månaderna av ramtiden,

2. medlemskapet eller anslutningen har bestått under en sammanhängande tid av minst sex månader,

3. sökanden har haft den minsta inkomst av förvärvsarbete per månad som krävs för att uppfylla ett inkomstvillkor under minst fyra av månaderna med medlemskap eller anslutning inom ramtiden, och

4. sökanden fortfarande är medlem eller ansluten under den månad som sökanden ansöker om arbetslöshetsersättning för.

I paragrafen regleras vilka krav som ställs på medlemskap i eller anslutning till en arbetslöshetskassa för att sökanden ska få en ersättningsnivå om 60 procent av den ersättningsgrundande inkomsten. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Ändringen i punkt 2 innebär ett tydliggörande av att en sammanhängande tid med medlemskap eller anslutning i tolv månader eller mer inte utgör ett hinder för att få en ersättningsnivå om 60 procent för en sökande som inte kan få en ersättningsnivå om 80 procent enligt 4 §.

6 kap.

8 § Om en sökande har fått ersättning på grund av arbetslöshet från någon annan än arbetslöshetskassan för samma månad som sökanden ansöker om arbetslöshetsersättning för, ska arbetslöshetsersättningen minskas. Ersättningen

ska minskas endast om summan av den arbetslöshetsersättning som sökanden har rätt till och den ersättning som har betalats ut från någon annan än arbetslöshetskassan överstiger det belopp som sökanden skulle ha kunnat få i arbetslöshetsersättning om de föreskrifter som regeringen kan meddela enligt 5 kap. 2 § tredje stycket inte beaktas. Ersättningen ska minskas med det belopp som överstiger den arbetslöshetsersättning som sökanden hade kunnat få.

I paragrafen regleras hur arbetslöshetsersättning minskas när en sökande får ersättning på grund av arbetslöshet från någon annan än arbetslöshetskassan. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

Ändringen tydliggör att den ersättning från någon annan än arbetslöshetskassan som ska kunna leda till minskning är sådan ersättning som avser samma månad som sökanden ansöker om arbetslöshetsersättning för.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser till lagen ( 2024:506 ) om arbetslöshetsförsäkring

5. Vid tillämpningen av 5 kap. 3 § och 7 § första stycket ska en sökande, som har förbrukat alla ersättningsdagar i en ersättningsperiod enligt den upphävda lagen, under den ersättningsperioden anses ha haft – en ersättningsgrundande inkomst som motsvarar sökandens dagsförtjänst multiplicerad med 22, och – en senast fastställd ersättningsnivå om 65 procent, under förutsättning att sökanden fortfarande är medlem i eller ansluten till en arbetslöshetskassa under den månad som sökanden ansöker om arbetslöshetsersättning för.

Övervägandena finns i avsnitt 4.4.

Övergångsbestämmelsen, som är ny, tydliggör att möjligheten i 5 kap. 3 § att använda den senast fastställda ersättningsgrundande inkomsten för en ny ersättningsperiod gäller även för en sökande som har förbrukat en ersättningsperiod enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Av bestämmelsen framgår vad som ska anses motsvara den ersättningsgrundande inkomsten under den förbrukade ersättningsperioden och vilken ersättningsnivå som ska anses vara den senast fastställda vid tillämpning av 5 kap. 7 § första stycket. För att den senast fastställda ersättningsnivån ska anses vara 65 procent krävs att sökanden fortfarande är medlem i eller ansluten till en arbetslöshetskassa under den månad som sökanden ansöker om arbetslöshetsersättning för. Om en sökande har trätt ut ur arbetslöshetskassan efter att den tidigare ersättningsperioden har förbrukats gäller enligt 5 kap. 6 § en ersättningsnivå om 50 procent av den ersättningsgrundande inkomsten.

Sammanfattning av utkastet till proposition

I utkastet till proposition föreslås vissa tillägg och förtydliganden i den nya lagen (2024:506) om arbetslöshetsförsäkring.

Det föreslås ett undantag från huvudregeln att deltagare i arbetsmarknadspolitiska program inte har rätt till arbetslöshetsersättning. Undantaget gäller sökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program som avser särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Det föreslås också ett tydliggörande av att sökande som har varit medlemmar i eller anslutna till en arbetslöshetskassa i tolv månader eller mer inte ska vara förhindrade att få en ersättningsnivå om 60 procent.

Vidare föreslås ett tydliggörande av att den så kallade minskningsregeln vid ersättning på grund av arbetslöshet från någon annan än arbetslöshetskassan gäller när den ersättning som sökanden får avser samma månad som sökanden ansöker om arbetslöshetsersättning för.

Slutligen föreslås en ny övergångsbestämmelse som tydliggör att möjligheten att grunda arbetslöshetsersättningen under en ny ersättningsperiod på förhållanden från sökandens senast förbrukade ersättningsperiod ska gälla även när den senast förbrukade ersättningsperioden var en period enligt den nuvarande lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.

De föreslagna ändringarna föreslås träda i kraft den 18 november 2025. Bestämmelserna ska dock tillämpas för tid från och med den 1 oktober 2025.

Förteckning över remissinstanserna

Remissinstanser som har gett in yttrande

Arbetsförmedlingen, Diskrimineringsombudsmannen, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Myndigheten för delaktighet och Sveriges akassor

Remissinstanser som har avstått från att yttra sig eller inte har svarat Sveriges Kommuner och Regioner och Funktionsrätt Sverige

Övriga som har yttrat sig

En privatperson

Arbetsmarknadsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 maj 2025

Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Ankarberg Johansson, Edholm, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, M Persson, Wykman, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari, Rosencrantz, Larsson

Föredragande: statsrådet M Persson

Regeringen beslutar proposition Några tillägg och förtydliganden i den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring