Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om polismyndighetens medverkan vid eftersök av vilt

Denna författning innehåller bestämmelser om polismyndighetens organisation för och samordning av eftersök av vilt som varit inblandat i en sammanstötning med motorfordon eller spårbundet fordon. Författningen innehåller därutöver upplysningar om bestämmelser i jaktlagen (1987:259) och jaktförordningen (1987:905) som har betydelse för polisens åtgärder med vilt i andra fall än vid sammanstötning med motorfordon eller spårbundet fordon samt rekommendationer om tillämpningen av bestämmelserna.

Enligt 2 § andra stycket 6 förordningen (1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen svarar Rikspolisstyrelsen för organisation och samordning av verksamhet för eftersök av trafikskadat vilt. Det övergripande arbetet med organisation och samordning av eftersöksverksamheten som avses i första stycket bedrivs genom det Nationella Viltolycksrådet.

Om ett vilt har varit inblandat i en sammanstötning med ett motorfordon eller spårbundet fordon får polismyndigheten enligt 26 a § jaktlagen (1987:259) vidta de åtgärder som behövs för att djuret ska kunna spåras upp och avlivas. Polismyndigheten får även ge någon annan i uppdrag att vidta sådana åtgärder. Har polismyndigheten underrättats om att sammanstötning skett mellan ett motorfordon eller spårbundet fordon och ett djur av en art som anges i 33 § första stycket eller i 40 § första stycket jaktförordningen (1987:905) får polismyndigheten, enligt 40 § andra stycket jaktförordningen, ge någon annan i uppdrag att genomföra eftersök av djuret. Berörd jakträttshavare eller markägare ska om möjligt underrättas om beslutet.

Bestämmelser om arbetsmiljöns beskaffenhet och om arbetsgivarens allmänna skyldigheter när det gäller att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet finns i 2 och 3 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160). I arbetsmiljöförordningen (1977:1166) finns bestämmelser om anmälan till Arbetsmiljöverket vid dödsfall eller svårare personskada som drabbat arbetstagare. Detsamma gäller vid tillbud som har inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) finns bestämmelser om arbetsgivarens skyldighet att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås.

Naturvårdsverket har utfärdat närmare föreskrifter om genomförande av eftersök i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2002:18) om jakt och statens vilt.

Polismyndigheten ska utse en länsansvarig för samordningen av polismyndighetens eftersöksverksamhet.

I länsansvariges samordningsansvar ingår att vara sammankallande för Nationella Viltolycksrådets regionala möten, anordna utbildningar för polismyndighetens personal samt i samverkan med länsansvarig inom Nationella Viltolycksrådet anordna utbildningar för utsedda kontaktpersoner, eftersöksjägare och anlitade jakträttshavare.

Den länsansvarige ska i samråd med länsansvarig inom Nationella Viltolycksrådet kontrollera att kontaktpersonerna, eftersöksjägarna och de anlitade jakträttshavarna uppfyller föreskrivna kompetenskrav enligt Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2002:18) om jakt och statens vilt samt godkänna dessa innan de anlitas av polismyndigheten. Den länsansvarige ska vidare tillse att utsedda kontaktpersoner, eftersöksjägare och anlitade jakträttshavare fullgör sina uppdrag på ett lämpligt och godtagbart sätt.

Endast den som med godkänt resultat har genomgått central funktionsinriktad utbildning beslutad och anordnad av Rikspolisstyrelsen får vara länsansvarig eller biträdande länsansvarig för eftersöksverksamheten. Den som genomgått utbildning enligt första stycket ska senast vart tredje år med godkänt resultat genomgå central funktionsinriktad utbildning beslutad och anordnad av Rikspolisstyrelsen.

Polismyndigheten får medge undantag från första och andra stycket om det i det enskilda fallet finns särskilda skäl.

Det åligger polismyndigheten att se till att länsansvarig och biträdande länsansvarig genomgår utbildning enligt 9 §.

Polismyndigheten ska inom myndigheten utse lokalt ansvariga för ett eller flera ansvarsområden för kontakten med lokalt samordningsansvarig inom Nationella Viltolycksrådet.

Polismyndigheten ansvarar för att regelbunden samverkan sker med lokala parter inom Nationella Viltolycksrådet i respektive ansvarsområde som avses i 15 §.

Polismyndigheten ska vara sammankallande för informationsmöten och utbildning minst en gång per år med kontaktpersoner, eftersöksjägare och anlitade jakträttshavare.

Polismyndigheten ska, efter förslag från Nationella Viltolycksrådet regionalt, utse en länsansvarig och en biträdande länsansvarig inom Nationella Viltolycksrådet med ansvar för att erforderligt antal kontaktpersoner och eftersöksekipage finns att tillgå i länet samt för samordningen av kontaktpersoner och eftersöksekipage.

Polismyndigheten ska, efter samråd med länsansvarig inom Nationella Viltolycksrådet, dela in polisområdet i för eftersöksverksamheten lämpliga ansvarsområden. Ett ansvarsområde ska anges med en beteckning som innehåller länsbokstav följt av ett områdesnummer i löpnummerordning (t.ex. AB0001).

Polismyndigheten ska, efter samråd med länsansvarig inom Nationella Viltolycksrådet, utse en lokalt samordningsansvarig inom Nationella Viltolycksrådet med ansvar för ett eller flera ansvarsområden. En lokalt samordningsansvarig inom Nationella Viltolycksrådet ska inom sitt eller sina ansvarsområden svara för kontakten med lokalt ansvarig inom polismyndigheten, se till att det finns tillräckligt antal kontaktpersoner och eftersöksekipage att tillgå samt ansvara för kontakten med och samordningen av dessa.

Med kontaktperson avses en person som, via Nationella Viltolycksrådet regionalt, frivilligt åtagit sig och av polismyndigheten blivit godkänd för att stå till förfogande för att genomföra platsbesök eller fördela eftersöksuppdrag som avses i 40 § jaktförordningen (1987:905). Kontaktpersonen ska uppfylla kompetenskraven i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2002:18) om jakt och statens vilt och vara registrerad i Nationella Viltolycksrådets databas.

Med en eftersöksjägare avses en person som, via Nationella Viltolycksrådet regionalt, frivilligt åtagit sig och av polismyndigheten blivit godkänd för att stå till förfogande för eftersök enligt 40 § jaktförordningen (1987:905). Eftersöksjägaren ska uppfylla kompetenskraven i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2002:18) om jakt och statens vilt och vara registrerad i Nationella Viltolycksrådets databas.

Med ett eftersöksekipage avses en eftersöksjägare med hund.

Med en eftersökspatrull avses en eftersöksjägare med hund och ytterligare minst en eftersöksjägare beroende på vilket djur som eftersöks enligt 46 och 47 §§.

Vid eftersök där snödjup, andra väderleksförhållanden eller terrängförhållanden avsevärt försvårar att hund används får eftersöksjägaren avgöra om hund ska medföras eller inte.

Med anlitad jakträttshavare avses en markägare, eller en av markägaren anlitad person, som uppfyller krav för eftersöksjägare enligt 18 § och som frivilligt åtagit sig att stå till förfogande för eftersök som börjar i eget jaktområde. En anlitad jakträttshavare behöver inte stå till förfogande för andra eftersöksuppdrag än sådana som börjar i eget jaktområde men ska fullfölja ett påbörjat eftersök även om det fortsätter över annans jaktområde.

Innan polismyndigheten godkänner en av Nationella Viltolycksrådet regionalt föreslagen person för uppdrag som kontaktperson, eftersöksjägare eller anlitad jakträttshavare ska polismyndigheten göra en bedömning av om denne innehar tillräcklig kompetens och med hänsyn till laglydnad och övriga omständigheter är lämplig för uppdraget. Bestämmelser om polismyndighets rätt att få ut uppgifter ur belastningsregistret i ärenden om uppdrag vid myndigheten finns i 10 § första stycket 4 förordningen (1999:1134) om belastningsregister.

Polismyndigheten ska, efter samråd med lokalt samordningsansvarig inom Nationella Viltolycksrådet, godkänna ett lämpligt antal kontaktpersoner för varje ansvarsområde som avses i 15 §. 7

Bestämmelser om minimikrav på klädsel för eftersöksjägare finns i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2002:18) om jakt och statens vilt. Av föreskrifterna följer att en eftersöksjägare vid utförandet av sitt uppdrag ska bära väst försedd med reflex, länsbokstav och identifikationsnummer på ryggen samt huvudbonad.

Klädseln ska innehålla följande plagg med följande utformning. – Keps med öronlappar i fluorescerande material i gult och orange samt reflexer. Kepsens front ska vara försedd med ID-nummer på löstagbar kardborretikett samt Nationella Viltolycksrådets logotyp.

– Väst med dragkedja och kort ärm i fluorescerande material i gult och orange samt reflexer. Fram- och baksida ska vara försedda med texten ”VILTOLYCKA”. Framsidan ska vara försedd med Nationella Viltolycksrådets logotyp och baksidan med ID-nummer på löstagbar kardborretikett. Västens ärmar ska vara försedda med reflexer och slitsar med kardborrband.

– Benreflex i fluorescerande gult och orange samt försedd med Nationella Viltolycksrådets logotyp.

Hund som medförs vid platsbesök och eftersök ska bära halsband med följande utformning. – Halsband i fluorescerande gult och orange och reflex samt försedd med Nationella Viltolycksrådets logotyp.

Polismyndigheten ska tillhandahålla sådan utrustning som sägs i 28 och 29 §§ samt särskild skyltutrustning i form av tre magnetskyltar med text viltolycka, varningslykta och handlampa med vitt sken till utsedda kontaktpersoner, eftersöksjägare samt anlitade jakträttshavare. Utlämnandet av utrustningen ska registreras. Kontaktpersoner, eftersöksjägare och anlitade jakträttshavare ska bära klädseln som en enhet. Klädseln och halsband får användas endast under uppdrag som polismyndigheten beslutat om. I särskild skyltutrustning för viltolycka ingår även två varningstält med text viltolycka som tillhandahålls av polismyndigheten vid behov.

Polismyndigheten ska beställa sådan utrustning som sägs i 28 och 29 §§ av Rikspolisstyrelsen. Särskild skyltutrustning som sägs i 30 § införskaffas av respektive polismyndighet.

Polismyndigheten ska upplysa om att utrustning enligt 28, 29 och 30 §§ får användas endast under uppdrag som polismyndigheten beslutat om.

Polismyndigheten ska återta utrustningen när uppdraget att ingå i polismyndighetens eftersöksorganisation upphör. Återlämnandet ska registreras.

En anmälan om sammanstötning med vilt enligt 40 § jaktförordningen (1987:905) samt beslut om platsbesök eller eftersök av sådant vilt ska dokumenteras i en händelserapport (HR) i systemet STORM eller på formulär Trafikolycka/Motorfordon-Vilt (RPS 226.1). Om polismyndigheten bedömer att ett platsbesök eller eftersök inte ska genomföras ska även en notering om detta göras i händelserapporten eller på formuläret. Ett HR-nummer ska anges i formuläret. Om endast ett HR upprättas ska det innehålla motsvarande uppgifter som i formuläret.

Polismyndigheten ansvarar för att händelserapporten eller formuläret Trafikolycka/Motorfordon-Vilt (RPS 226.1) diarieförs i trafikdiariet (T-diariet), med angivande av nationella brottskoder för trafikskadat vilt och viltolycka med spårbunden trafik. Aktuellt HR-nummer ska anges i anteckningsfältet.

I polismyndighetens dokumentation av beslut om eftersök ska, i förekommande fall, anges uppgift om särskilda villkor för eftersöksuppdragets genomförande. Av Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2002:18) om jakt och statens vilt framgår vilka skjutvapen som är lämpliga att använda vid eftersök. Dock får enhandsvapen, oavsett kaliber, inte tillåtas vid platsbesök eller eftersök som avses i denna författning. Om annat vapen än skjutvapen har använts för att avliva ett skadat vilt ska detta anges särskilt i viltolycksrapporten i Nationella Viltolycksrådets databas.

En kontaktperson, eftersöksjägare och anlitad jakträttshavare ska vid utförandet av sitt uppdrag medföra en preliminär viltolycksrapport, av vilken ska framgå uppgifter om polismyndighetens beslut om platsbesök eller eftersök, samt kunna styrka sin identitet. Viltolycksrapporten kan ersättas med uppgifter i ett SMS från polismyndigheten under förutsättning att telefontäckning finns.

Fattar polismyndigheten beslut om att ge någon i uppdrag att genomföra platsbesök eller eftersök av vilt enligt 40 § andra stycket jaktförordningen (1987:905) ska en kontaktperson inom vars ansvarsområde sammanstötningen har skett ges i uppdrag att genomföra ett platsbesök och/eller fördela eftersöksuppdraget till lämpligt eftersöksekipage eller anlitad jakträttshavare. Polismyndigheten ska i samband med att kontaktpersonen ges uppgiften ange händelserapportens nummer (HR).

En kontaktperson kan överlämna uppdraget till annan kontaktperson om uppdragets tidsåtgång och reseavstånd förkortas.

Kontaktpersonen ska alltid redovisa uppdraget samt i förekommande fall fördela ytterligare eftersöksuppdrag.

Kontaktpersonen ska ansvara för att kontakt mellan polisen och eftersöksjägaren etableras. Om kontaktpersonen tillika är eftersöksjägare, får denne genomföra eftersök endast efter polismyndighetens beslut, vilket ska dokumenteras.

Om viltet är kvar på olycksplatsen ska polismyndigheten ge kontaktpersonen i uppdrag att göra ett platsbesök. I de fall viltet är skadat ska det avlivas. Platsbesök kan även genomföras för att fastställa positionen för viltolyckan, vem som har jakträtten eller för att bedöma vilken djurart som skadats samt om flera djur skadats. Även när kontaktpersonen använder hund för någon av de i första och andra styckena beskrivna åtgärderna är det att betrakta som ett platsbesök. Om viltet vid platsbesöket inte finns kvar ska kontaktpersonen i sitt uppdrag från polismyndigheten fördela eftersöksuppdrag till lämpligt eftersöksekipage eller anlitad jakträttshavare.

Vill en anlitad jakträttshavare som sägs i 22 §, genomföra ett eftersök som börjar i eget jaktområde, ska kontaktpersonen, om det är lämpligt, ge honom eller henne i uppdrag att genomföra eftersöket. Av uppdraget till jakträttshavaren ska framgå att eftersöket ska genomföras även om eftersöket sker över annans jaktområde och att resultatet av eftersöket ska återrapporteras till kontaktpersonen. Om jakträttshavaren avstår från att genomföra eftersöket eller inte kan anträffas, ingår i kontaktpersonens uppdrag att utse lämpligt eftersöksekipage för att genomföra eftersöket.

Då polismyndigheten i sin riskbedömning och efter samråd med kontaktpersonen anser det nödvändigt, kan kontaktpersonen biträda annan eftersöksjägare. Kontaktpersonen får då av säkerhetsskäl inte medföra laddat vapen.

Om ett eftersök avser björn, varg, järv eller lo ska polismyndigheten i första hand kontakta länsstyrelsen för att undersöka möjligheten att anlita de hundekipage som länsstyrelsen rekommenderar för att eftersöka och avvisa rovdjur. Anlitad eftersöksjägare ska alltid vara registrerad i Nationella Viltolycksrådets databas för att ersättning för uppdraget ska utbetalas.

Om de hundekipage som länsstyrelsen rekommenderar inte kan anlitas för eftersök av björn, varg, järv eller lo ska eftersöket genomföras av en eftersökspatrull. En sådan eftersökspatrull ska bestå av ett eftersöksekipage och ytterligare minst en eftersöksjägare. Av Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2002:18) om jakt och statens vilt framgår kompetenskrav för eftersök av björn, varg, järv eller lo.

Vid eftersök av vildsvin ska eftersöket, om det är motiverat, också genomföras av en eftersökspatrull. Patrullen ska då bestå av ett eftersöksekipage och ytterligare en eftersöksjägare.

Kontaktpersonen ska om möjligt underrätta berörd markägare eller jakträttshavare om att polismyndigheten har beslutat att ett eftersök kommer att genomföras på dennes mark. En underrättelse behöver inte lämnas om markägaren eller jakträttshavaren tidigare skriftligen meddelat kontaktpersonen om att han eller hon inte vill eller behöver bli underrättad. En underrättelse behöver inte heller lämnas om jakträttshavaren redan fått en förfrågan som sägs i 43 §.

Innan ett anträffat skadat vilt avlivas med skjutvapen inom ett detaljplanelagt område, ska polismyndigheten underrättas för att bedöma om det är nödvändigt att viltet avlivas omedelbart eller om polis först ska sändas till platsen. Också i de fall eftersök genomförs på eller invid en väg ska polismyndigheten, med hänsyn tagen till trafiksituationen och säkerheten för trafikanter, kontaktpersoner, eftersöksjägare och anlitade jakträttshavare göra en riskbedömning av om polis ska sändas till platsen.

Om en älg eller hjort har skadats av någon annan anledning än påskjutning och till följd av detta dött eller avlivats under fredningstid får djuret, enligt 34 § andra och tredje styckena jaktförordningen (1987:905), behållas av jakträttshavaren eller viltvårdsområdesförening, om de har hjälpt till med att vid behov spåra och avliva djuret eller ta hand om det. Enligt 34 § fjärde stycket gäller detsamma som sägs i 34 § andra och tredje styckena även i fråga om älg eller hjort som under fredningstid har avlivats eller fångats enligt 30 eller 40 §§ jaktförordningen.

Har platsbesök genomförts, som inte leder till eftersök, ska kontaktpersonen återrapportera vidtagna åtgärder genom en viltolycksrapport i Nationella Viltolycksrådets databas och genom telefonsamtal till polismyndigheten.

Av säkerhetsskäl ska kontaktperson komma överens med eftersöksjägaren eller anlitad jakträttshavare om att inom lämplig tid höra av sig till kontaktpersonen. Om förbindelse inte kan etableras ska kontaktpersonen skyndsamt meddela polismyndigheten.

Om kontaktperson tillika efter polismyndighetens beslut är eftersöksjägare, ska denne istället efter överenskommelse återrapportera till polismyndigheten genom telefonsamtal.

Om eftersöksjägaren, den anlitade jakträttshavaren eller kontaktpersonen gör bedömningen att eftersöket måste avbrytas får det återupptas vid annan tidpunkt eller fullföljas av annat eftersöksekipage. Ett avbrutet eftersök ska återupptas eller fullföljas av annat eftersöksekipage senast nästkommande dygn. Om även ett återupptaget eftersök avbryts, ska polismyndigheten kontaktas innan ett nytt eftersök får genomföras. Vad som sägs i första stycket gäller inte vid eftersök av björn, varg, järv eller lo. Om ett sådant eftersök avbryts ska polismyndigheten underrättas för beslut om eftersöket ska återupptas vid annan tidpunkt eller fullföljas av annan eftersökspatrull. Om ett eftersök avbryts för att återupptas vid annan tidpunkt eller fullföljas av annat eftersöksekipage, ska markägaren eller jakträttshavaren om möjligt underrättas om åtgärden.

Ett eftersök är avslutat när 1. viltet påträffas dött, 2. viltet påträffas skadat och, vid behov, avlivats,

3. viltet påträffas oskadat eller har skador som inte kräver att det avlivas, 4. viltet inte kan anträffas, eller 5. polismyndigheten i annat fall beslutar att eftersöksuppdraget ska avslutas.

När ett eftersöksuppdrag är avslutat ska eftersöksjägaren lämna en muntlig återrapportering eller SMS om täckning finns till kontaktpersonen. Om kontaktperson tillika efter polismyndighetens beslut är eftersöksjägare, ska denne istället återrapportera till polismyndigheten. Kontaktpersonen ska därefter, i förekommande fall tillsammans med eftersöksjägaren, återrapportera resultatet av ett genomfört eftersök till polismyndigheten genom en viltolycksrapport i Nationella Viltolycksrådets databas. Kontaktpersonen ska kontrollera uppgifterna i viltolycksrapporten och avsluta ärendet.

Kontaktpersonen ska om möjligt underrätta jakträttshavaren för det område där viltet har avlivats eller anträffats avlidet. Även för det fall viltet inte har anträffats ska jakträttshavaren om möjligt underrättas. Kontaktförsök ska dokumenteras. Har björn, varg, järv, lo, utter eller örn avlivats eller påträffats avlidet ska kontaktpersonen underrätta polismyndigheten för beslut om vad som ska ske med viltet. Detsamma gäller om älg eller hjort har avlivats eller påträffats avlidet, om jakträttshavaren inte kan anträffas.

Bestämmelser om statens vilt finns i 25 § jaktlagen (1987:259) och 33–38 §§ jaktförordningen (1987:905).

Av 34 § andra och tredje styckena jaktförordningen (1987:905) följer att älg och hjort som under fredningstid skadats av någon annan anledning än påskjutning och till följd av detta dött eller avlivats får behållas av jakträtts- 17

havaren eller en viltvårdsområdesförening, om de har hjälpt till med att vid behov spåra och avliva djuret eller ta hand om det. Ytterligare bestämmelser om hur det ska förfaras med ett statens vilt finns i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2002:18) om jakt och statens vilt.

Polismyndighetens beslut om åtgärder med avlivat vilt ska dokumenteras i en händelserapport (HR) i systemet STORM eller på formulär Trafikolycka/Motorfordon-Vilt (RPS 226.1).

Har björn, varg, järv eller lo påskjutits eller avlivats ska polismyndigheten snarast underrätta länsstyrelsen om åtgärden.

Utbetalningsunderlag respektive fakturaunderlag för polismyndighetens beslut om ersättning till anlitad kontaktperson, eftersöksjägare och anlitad jakträttshavare ska, tillsammans med viltolycksrapport hämtas ur Natio-

nella Viltolycksrådets databas. Viltolyckor med motorfordon och spårbundna fordon ska särredovisas. Polismyndigheten ska kontrollera underlagets uppgifter mot T-diarieförda uppgifter i HR eller formulär Trafikolycka/Motorfordon-Vilt (RPS 226.1). Bestämmelser om ersättningsnivåer finns i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2002:18) om jakt och statens vilt. I de fall kontaktpersonen överlämnar uppdraget till annan kontaktperson utgår ersättningen till den kontaktperson som inrapporterar uppdraget i Nationella Viltolycksrådets databas.

Om ett vilt djur orsakar avsevärd skada eller om det kan antas vara farligt för människors säkerhet, får polismyndigheten, enligt 9 § första stycket jaktlagen (1987:259), låta avliva djuret, om det inte finns någon annan tillfredsställande lösning.

Av 40 b § jaktförordningen (1987:905) framgår att om frilevande vilt anträffas så skadat eller i sådan belägenhet att det av djurskyddsskäl snarast bör avlivas, får djuret avlivas även om det är fredat eller om avlivningen sker på annans mark. Enligt 36 § jaktförordningen ska den som dödat ett sådant djur som sägs i 33 § första stycket jaktförordningen, snarast möjligt anmäla händelsen till närmaste polismyndighet. Detsamma gäller i fråga om älg eller hjort när djuret är fredat.

Enligt 36 § jaktförordningen (1987:905) ska den som omhändertagit, påträffat ett dött eller vid annat än tillåten jakt dödat ett djur av sådan art som sägs i 33 § första stycket jaktförordningen, snarast möjligt anmäla händelsen till närmaste polismyndighet, oberoende av vem djuret tillfaller. Detsamma gäller i fråga om älg eller hjort när djuret är fredat. När en polismyndighet mottagit en anmälan enligt 36 § jaktförordningen, ska den, enligt 38 § samma förordning, se till att djuret tas omhand.