SJVFS 2005:26
Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:24) om certifiering m.m. av utsäde av köksväxter
Statens jordbruksverks
författningssamling
Statens jordbruksverk
551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00
telefax: 036-19 05 46
ISSN 1102-0970
SJVFS 2005:26
Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks
föreskrifter (SJVFS 1994:24) om certifiering m.m. av
utsäde av köksväxter;
Saknr U 41
Utkom från trycket
den 9 maj 2005
Omtryck
beslutade den 4 maj 2005
Statens jordbruksverk föreskriver1, med stöd av 7 och 13 §§utsädesförordningen
(2000:1330), i fråga om verkets föreskrifter (SJVFS 1994:24) om certifiering m.m.
av utsäde av köksväxter2,
dels att i föreskriften ordet ”skall” ska bytas ut mot ”ska”,
dels att 12 a § och bilaga 3 ska ha följande lydelse, samt
dels att det i föreskrifterna ska föras in en ny paragraf, 13 a §, av följande lydelse.
Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då
denna författning träder i kraft.
GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER
1 § Grundläggande bestämmelser om certifiering m.m. av utsäde finns dels i
utsädeslagen (1976:298), dels i utsädesförordningen (2000:1330). (SJVFS 2001:30).
DEFINITIONER
2 § De termer och begrepp som används i utsädeslagen (1976:298), växtskyddslagen
(1972:318) och i 13 kap.miljöbalken (1998:808) har samma betydelse i dessa
föreskrifter.
I dessa föreskrifter avses med
utsäde: frö för sådd av de i bilaga 1 nämnda arterna,
grundutsäde:
utsäde certifierat i en klass som medger reproduktion för
certifiering av skörden,
bruksutsäde: utsäde som inte ska användas för vidare uppförökning,
1 Jfr rådets direktiv 2002/55/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsäde av köksväxter (EGT L 193, 20.7.2002, s. 33,
Celex 32002L0055), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september
2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT 268, 18.10.2003, s. 1, Celex 32003R1829), kommissionens beslut
81/675/EEG (EGT L 246, 29.8.1981, s. 26, Celex 31981D0675), ändrat genom kommissionens beslut 81/675/EEG av den 28
juli 1981 om fastställande av att vissa förslutningssystem är icke återanvändbara, i den mening som avses i rådets direktiv
66/400/EEG, 66/401/EEG, 66/402/EEG, 69/208/EEG och 70/458/EEG (EGT L 246, 29.8.1981, s. 26, Celex 31981D0675),
ändrat genom kommissionens beslut 86/563/EEG (EGT L 327, 22.11.1986, s. 50, Celex 31986D0563) och kommissionens
direktiv 89/14/EEG av den 15 december 1988 om fastställande av grupper av mangold och rödbeta med avseende på villkoren
för grödans fribelägenhet enligt bilaga 1 till rådets direktiv 70/458/EEG om saluföring av utsäde av köksväxter (EGT L 8,
11.1.1989, s. 9, Celex 31989L0014) kommissionens direktiv 92/105/EEG av den 3 december 1992 om en viss standardisering
av växtpass för användning vid förflyttning av vissa växter, växtprodukter eller andra föremål inom gemenskapen och om
närmare bestämmelser om utfärdande av sådana växtpass samt villkor och närmare bestämmelser om ersättande av växtpass
(EGT L 4, 8.1.1993, s. 22, Celex 31992L0105), ändrat genom kommissionens direktiv 2005/17/EG (EUT L 57, s. 23, 3.3.2005,
Celex 32005L0017), samt Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 69/98 av den 17 juli 1998 om ändring av bilaga I
(Veterinära frågor och växtskyddsfrågor) till EES-avtalet (EGT L 158, 24.6.1999, s. 1, Celex 21999D0624(1)), senast ändrat
genom Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 141/2004 (EUT L 102, 21.4.2005, s. 6).
2
Författningen omtryckt SJVFS 2001:30.
SJVFS 2005:26
2
förädlarmaterial
(F-material): utsäde av en förädlad sort, som används av
förädlaren eller dennes representant för upprätthållande av sorten eller för
framställning av stamutsäde eller basutsäde,
stamutsäde (utsädesklass A): utsäde som under ansvar av förädlaren eller dennes
representant är framställt från F-material eller stamutsäde och som uppfyller de i
bilaga 1 angivna kraven samt är avsett för framställning av stamutsäde, basutsäde
eller certifikatutsäde,
basutsäde
(utsädesklass
B): utsäde som under ansvar av förädlaren eller dennes
representant är framställt från stamutsäde och som uppfyller de i bilaga 1 angivna
kraven samt är avsett för framställning av certifikatutsäde,
certifikatutsäde (utsädesklass C): utsäde som är framställt från basutsäde, eller på
förädlarens begäran från stamutsäde, och som uppfyller de i bilaga 1 angivna kraven
samt huvudsakligen är avsett för användning som bruksutsäde,
standardutsäde: utsäde som är kontrollerat och som uppfyller de i bilaga 1
punkterna 2 och 3 angivna kraven samt är avsett för användning som bruksutsäde,
småförpackningar: en förpackning av certifikatutsäde eller standardutsäde med
en högsta nettovikt för:
a) bondböna, brun böna, böna, rosenböna och ärt: 5 kg,
b) jättepumpa, körvel, lök, majrova, mangold, morot, pumpa, rädisa, rättika,
rödbeta, sparris, spenat, squash, svartrot, vattenmelon och vintersallat: 500 g,
c) andra arter av köksväxter: 100 g,
d) sortblandning av rädisa, rättika eller sallat: 50 g;
i de angivna nettovikterna inräknas inte eventuellt innehåll av pesticider i
pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser,
provtagningssäsong: perioden från den 1 juli till och med den 30 juni,
officiella
åtgärder: åtgärder som vidtas av Utsädeskontrollen eller av ett organ
som förklarats behörigt av Statens jordbruksverk,
OECD-systemet: de regler som är fastställda av Organisation for Economic Co-
operation and Development (OECD) den 28 september 2000 för certifiering av
utsäde av köksväxter,
dokumenterad sort: officiellt godkänd sort som finns intagen i en sortlista inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i OECD:s sortlista,
växtpass:
officiell märkning som visar att föreskrivna sundhetskrav vid
förflyttning av växter inom Europeiska unionen (EU) är uppfyllda, samt
sundhetsintyg:
sundhetscertifikat eller annat sundhetsintyg godkänt av
Jordbruksverket. (SJVFS 2001:30).
GRUNDLÄGGANDE KRAV FÖR CERTIFIERING OCH FÖR KONTROLL
AV STANDARDUTSÄDE
Provtagning och partistorlek
3 § Provtagning av utsäde för certifiering respektive för kontroll av standardutsäde
ska ske enligt de regler som fastställts av International Seed Testing Association
(ISTA).
Alla utsädespartier för certifiering ska vara officiellt provtagna. Detsamma gäller
för kontroll av standardutsäde.
SJVFS 2005:26
3
Alla delar av ett parti ska vara åtkomliga för provtagning. Utsäde som ska betas
ska kunna provtas även före betning. Om det finns särskilda skäl får
Utsädeskontrollen medge undantag från kravet på provtagning före betning.
Certifiering får endast ske vid utsädesanläggning vars anordningar för
provtagning, märkning, försegling och, i tillämpliga fall, blandning godkänts av
Utsädeskontrollen.
Ett utsädesparti ska vara enhetligt. Partistorleken får vara högst
1. 25 ton för utsäde av bondböna, brun böna, böna och ärt,
2. 20 ton för utsäde av jättepumpa, mangold, pumpa, rosenböna, rödbeta, sparris
och vattenmelon, samt
3. 10 ton för utsäde av övriga arter.
I samtliga fall får dock de högsta tillåtna vikterna överskridas med högst
5 procent. (SJVFS 1996:103).
Fältbesiktning och sortkontroll
4 § Utsäde för certifiering ska komma från fältbesiktigad och godkänd
utsädesodling. För att godkännas ska utsädesodlingen uppfylla angivna krav för
utsädesodling enligt bilaga 2, och i bilaga 1 angivna krav på sortkvalitet.
Utöver vad som anges i bilaga 2 krävs för godkännande att odlingen vid slutlig
fältbesiktning befunnits vara fri från flyghavre.
5 § Anmälan av utsädesodling till fältbesiktning ska ske skriftligen till
Utsädeskontrollen. För vårsådda utsädesodlingar ska anmälan vara Utsädeskontrollen
tillhanda senast den 15 maj skördeåret och för höstsådda ska anmälan vara
inkommen senast den 25 april, såvida inte annan tidpunkt medges av
Utsädeskontrollen. För fleråriga utsädesodlingar ska anmälan ske varje år och vara
Utsädeskontrollen tillhanda senast den 15 maj skördeåret, såvida inte annan tidpunkt
medges av Utsädeskontrollen. Utsädeskontrollen kan endast medge anmälningar
efter den 15 juli om Utsädeskontrollen har möjlighet till besiktning alternativt
stickprovskontroll. Utsädeskontrollen har rätt att avvisa odlingar som anmäls för
sent.
Utsädeskontrollen ska under vegetationsperioden svara för besiktning och
kontroll av anmäld areal enligt vad som anges i bilaga 2 samt fastställa fältavsnittens
storlek, antal och fördelning på fält som ska besiktigas.
Utsädeskontrollen ska kontrollodla partier som certifieras i klasserna A, B samt i
klass C. Utsädeskontrollen ska i anslutning till kontrollodlingen bedöma om den ska
kombineras med laboratorieanalys.
Utsädeskontrollen äger utan föregående meddelande om besiktning tillträde till
odling som anmälts och utför besiktning i för grödan lämpligt utvecklingsstadium.
Utsädeskontrollen ska skriftligen underrätta uppdragsgivaren om resultatet av
kontrollodling respektive fältbesiktning. (SJVFS 2001:30).
Frövarukvalitet
6 § Frövarukvaliteten ska undersökas enligt ISTA:s regler, med de avvikande
bestämmelser rörande minsta provvikt för undersökning av inblandning av antal frön
av andra arter som framgår av bilaga 1 a. (SJVFS 1996:103).
SJVFS 2005:26
4
7 § Utsäde får godkännas om det vid undersökning av officiellt uttagna prov
uppfyller kvalitetskraven i bilaga 1.
För saluföring i Sverige ska utsäde som producerats i Sverige även uppfylla de
tilläggskrav som anges i bilaga 1 för sådant utsäde.
Parti får inte godkännas om utsädet enligt det certifierande organets bedömning
är otillfredsställande rensat eller inte antas tåla lagring utan att grobarheten
försämras. (SJVFS 2001:30).
Kontrollerat standardutsäde
8
§
Utsäde som är tillräckligt sortäkta och sortrent får, med undantag av
industricikoria (Cichorium intybus L. [partim]), utan certifiering och utan föregående
sortkontroll godkännas för saluföring som kontrollerat standardutsäde, om det
uppfyller kvalitetskraven i bilaga 1 punkterna 2 och 3. För sådant godkännande ska
därutöver gälla att utsädet ska vara av en sort som är intagen i den svenska sortlistan,
i Europeiska gemenskapens (EG) gemensamma sortlista för arter av köksväxter eller
i en nationell sortlista från något annat land inom EES.
Standardutsäde av olika sorter av rädisa, rättika eller sallat får godkännas för
saluföring som sortblandning, om i blandningen ingående partier var för sig uppfyller
kraven i bilaga 1.
Utsädeskontrollen utför stickprovsvis efterkontroll av sortäkthet och sortrenhet.
(SJVFS 2001:30).
Betat utsäde
9 § Utsäde som har behandlats med bekämpningsmedel (betats) får endast certifieras
eller godkännas som standardutsäde om medlet är jämnt fördelat på frövaran. (SJVFS
2001:30).
10 § Bestämmelser om emballage och märkning av betat utsäde finns i Statens
jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:13) om emballage för betat utsäde. (SJVFS
2001:30).
Utlämnande av utsäde
11 § Parti för certifiering och parti för kontroll som standardutsäde ska finnas
tillgängligt på platsen för provtagningen till dess att undersökningen av kvaliteten
visar att kraven, med undantag för efterkontrollen av sortäkthet och sortrenhet, i
bilaga 1 är uppfyllda.
Utan hinder av bestämmelsen i första stycket får det certifierande organet
certifiera utsäde för utförsel till ett land inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet innan resultatet av grobarhetsanalysen är klart.
Vid fall som avses i andra stycket ska Utsädeskontrollen vid begäran bistå andra
myndigheter inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet med uppgifter om
det aktuella partiet.
Som villkor för sådan certifiering gäller att
1. utlämnandet endast ska avse första handelsledet och att köparens namn och
adress anges,
2. en renhetsanalys som uppfyller kraven i bilaga 1 uppvisas,
3. den grobarhet som framgår av föranalysen anges,
SJVFS 2005:26
5
4. utsädesproducenten ska informera köparen om resultatet av grobarhetsanalysen
utvisar att kvalitetskraven i bilaga 1 inte är uppfyllda. (SJVFS 2001:30).
Undantag från krav på grobarhet
12 § Utan hinder av bestämmelserna i 7 § kan Utsädeskontrollen godkänna för
certifiering partier av stamutsäde och basutsäde, som inte uppfyller de i bilaga 1
angivna kraven avseende grobarhet. Sådant godkännande kan meddelas under
förutsättning att konstaterad grobarhet uppges vid saluföringen och att utsädet ska
användas för fortsatt uppförökning. (SJVFS 2001:30).
Utsäde av genetiskt modifierade sorter
12 a § Utöver kraven i dessa föreskrifter får utsäde som är av en sort som är
genetiskt modifierad endast saluföras om ett tillstånd till utsläppande på marknaden
finns enligt 13 kap. 12 § miljöbalken (1998:808) eller om ett godkännande för
utsläppande på marknaden finns som uppfyller kraven om ömsesidigt erkännande
enligt 3 kap. 43 § förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade
organismer i miljön.
Att sorten är genetiskt modifierad ska framgå av märkningen på förpackningen
enligt märkningskraven i bilaga 3, samt av alla dokument, officiella eller andra, som
fästs på eller åtföljer utsädespartiet. Uppgift om att en sort är genetiskt modifierad
ska även framgå av försäljningskataloger och annan information där sorten
omnämns. (SJVFS 2005:26).
MÄRKNING OCH FÖRSEGLING
13
§
Vid saluföring av utsäde ska varje förpackning, med undantag för
småförpackning, vara försedd med ett officiellt märke vars utformning och innehåll
uppfyller kraven i bilaga 3.
Märkningen ska utföras under det certifierande organets kontroll och utgör ett
bevis på att utsädet är certifierat.
Ett officiellt märke ska vara av självhäftande material eller av rivbeständigt
material, påsytt på förpackningen eller fäst under plomb. (SJVFS 2001:30).
13 a § Det officiella märket får för certifierat utsäde av tomat (Lycopersicon
lycopersicum) och av släktet böna (Phaseolus spp.) kombineras med det växtpass
som krävs enligt 7 § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om
skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare.
Den information som krävs utöver märkningen för certifieringen, för att det
kombinerade märket ska gälla som växtpass, framgår av bilaga 3. (SJVFS 2005:26).
14 § Förpackningar med utsäde som certifierats enligt 11 § andra stycket och
förpackningar med stamutsäde och basutsäde som godkänts enligt 12 § ska, utöver
kraven i bilaga 3, genom säljarens eller leverantörens försorg vara försedda med ett
leverantörsmärke på vilket grobarheten, leverantörens namn och adress samt
utsädespartiets referensnummer anges. Dessutom ska, för utsäde som godkänts enligt
12 §, på det officiella märket anges att partiets grobarhet inte uppfyller kraven i
bilaga 1.
SJVFS 2005:26
6
Leverantörsmärket ska inte kunna förväxlas med det officiella märket. (SJVFS
1996:103).
14 a § Vid märkning av förpackningar med utsäde för vilket undantag medgetts
enligt 29 § ska, i fråga om utsäde av en dokumenterad sort, det officiella märket ha
samma färg som för motsvarande utsädesklass. För utsäde av ej dokumenterad sort
ska det officiella märket ha sådan färg som anges i bilaga 4.
Märket ska alltid ange att utsädet uppfyller mindre strikta krav. (SJVFS
1996:103).
15 § har upphävts genom (SJVFS 1996:103).
16 § Vid certifiering ska varje förpackning förseglas under det certifierande organets
kontroll i samband med provtagning och märkning. Försegling utgörs av förslutning
och plombering och ska vara utförd på sådant sätt att den förstörs vid öppnandet.
Följande förslutningssystem får användas utan plombering:
1. påsar av papper eller plast, förutsatt att de inte har någon annan öppning än
påfyllningsanordningen och att denna är försedd med ett självhäftande system eller
värmeförslutningssystem som försluter öppningen efter påfyllning på sådant sätt att
den inte kan öppnas utan att skadas, eller
2. påsar av icke vävt material som sys ihop, förutsatt att en sifferserie som inleds
med siffran 1 i påsens överkant eller liknande märkning (bokstäver, symbol) som
visar att påsens ursprungliga mått inte ändrats, är tryckt med outplånlig skrift på
minst ena sidan av påsens öppning. (SJVFS 1996:103).
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR STANDARDUTSÄDE
17 § Standardutsäde får saluföras i förpackningar som är märkta enligt
märkningskraven i bilaga 3, punkterna 3 respektive 4 (småförpackningar). Märkning
och försegling får utföras av den som anmält sin verksamhet enligt 20 §
Försegling ska vara utförd på sådant sätt att den förstörs vid öppnandet. (SJVFS
2001:30).
Annullering
18 § Visar resultatet av undersökningen av frövarukvaliteten att utsädet inte
uppfyller kraven enligt bilaga 1, ska märkena under det certifierande organets
kontroll makuleras. (SJVFS 1995:109).
Certifieringens varaktighet
19 § Certifierat utsäde får saluföras under en period av ett år efter den månad då
förseglingen ägt rum.
Förlängt godkännande av certifierat utsäde kan medges, om partiet efter
provtagning och kontroll av det certifierande organet visar sig fortfarande uppfylla
grobarhetskravet.
Om förlängning medges, ska det certifierande organet utföra nödvändig
tilläggsmärkning. (SJVFS 2001:30).
SJVFS 2005:26
7
19 a § Standardutsäde får saluföras under den provtagningssäsong då försegling ägt
rum och under nästföljande provtagningssäsong.
Förlängt godkännande av standardutsäde kan medges, om partiet efter
provtagning och kontroll av Utsädeskontrollen visar sig fortfarande uppfylla
grobarhetskravet.
Om förlängning medges, ska Utsädeskontrollen utföra nödvändig
tilläggsmärkning. (SJVFS 2001:30).
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR SMÅFÖRPACKNINGAR
20 § Partier som godkänts för certifiering som certifikatutsäde eller godkänts som
kontrollerat standardutsäde får saluföras i
småförpackningar utan att dessa behöver vara officiellt märkta och förseglade om de
uppfyller märknings- och förseglingskraven i 21 §. (SJVFS 2001:30).
21 § Småförpackningar ska vara märkta med ett leverantörsmärke eller med en
tryckt eller påstämplad text utvändigt på förpackningen, som uppfyller
märkningskraven i bilaga 3, punkterna 2 (certifikatutsäde) respektive 4
(standardutsäde). Om förpackningen är genomskinlig kan märket anbringas inuti
förpackningen.
Småförpackningar ska vara förseglade av den som förpackar partiet på ett sådant
sätt att förseglingen förstörs vid öppnandet. Återförsegling av småförpackningar av
certifikatutsäde får endast äga rum under det certifierande organets kontroll.
22 § Småförpackningar får saluföras till och med september månad andra säsongen
efter den provtagningssäsong då partiet godkänts. (SJVFS 2001:30).
23 § Förlängt godkännande av certifierat utsäde i restpartier av småförpackningar
efter den i 22 § nämnda perioden kan medges av det certifierande organet om ett
antal officiellt uttagna prov, ur förpackningar som är representativa för restpartiet,
fortfarande uppfyller kravet på grobarhet. Om förlängning medges ska
utsädesföretaget göra en tilläggsmärkning som anger det nya sista datumet för
saluföring. Sista datumet för saluföring kan förlängas ett år. (SJVFS 2001:30).
24 § Utsädeskontrollen
ska
kontrollera att kvalitetskrav på utsäde i
småförpackningar samt krav om märkning och försegling av dessa upprätthålls.
Om kontrollen visar att utsäde inte uppfyller kvalitetskraven i bilaga 1 eller
märkningsbestämmelserna i bilaga 3, ska detta kungöras årligen av
Utsädeskontrollen i myndighetens meddelandeserie. Förutom uppgift om
analysresultatet ska även uppgift om referensnummer, art och sort samt förpackarens
namn och adress anges. (SJVFS 1996:103).
24 a § Företag som yrkesmässigt förpackar eller leverantörsmärker utsäde i
småförpackningar för vidare saluföring ska kontinuerligt föra journal om lager och
förpackning av partier och blandningar. I journalen ska det finnas följande uppgifter:
1.
art,
2.
sort,
3. ursprungligt referensnummer,
4. förpackningens referensnummer,
SJVFS 2005:26
8
5. certifikatutsäde eller standardutsäde,
6. partiets vikt,
7. datum för påbörjad packning,
8. antal förpackningar som märkts och förseglats,
9.
utgår/upphävs
10. viktdelar som gått till blandningar (blandningens referensnummer anges),
11. saldo efter varje uppvägning tills saldot är noll (tills partiet är slut), och
12. datum för avslutad förpackning.
En journal ska finnas tillgänglig för kontroll under minst tre år.
Prov från varje parti kontrollerat standardutsäde som är avsett att saluföras ska
tas ut av företaget och hållas tillgängligt under minst två år för kontroll av
Utsädeskontrollen. (SJVFS 2001:30).
UTFÖRSEL AV UTSÄDE
24 b § Utsäde avsett för certifiering i ett land inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet får säljas till det landet som icke slutligt certifierat utsäde under
förutsättning att utsädet
1. kommer från en godkänd utsädesodling,
2. är förpackat och märkt med ett officiellt märke vars utformning och innehåll
uppfyller kraven i bilaga 3, samt
3. åtföljs av ett officiellt dokument enligt bilaga 4. (SJVFS 1996:103).
INFÖRSEL AV UTSÄDE
25 § Införsel av utsädesparti, inklusive småförpackningar, ska av importören
skriftligen anmälas till Utsädeskontrollen senast en månad efter införseln. Utsäde av
de arter som anges i 2 § under småförpackningar och vars vikt inte överstiger de i
bestämmelsen angivna vikterna behöver dock inte anmälas, om utsädet ska användas
för egen sådd. Anmälan ska ske på av Utsädeskontrollen fastställd blankett och
innehålla följande uppgifter:
1. ursprungsland och officiell kontrollmyndighet,
2.
avsändarland,
3.
art,
4.
sort,
5.
kvantitet,
6.
referensnummer,
7. uppgift om utsädesklass eller standardutsäde,
8. typ av förpackning och märkning,
9.
beträffande småförpackningar, antal förpackningar som förts in, och
förpackningsvikt eller antal fröenheter per förpackning utom för förpackningar under
100 g.
Är standardutsäde inte märkt enligt EG:s regler, ska detta anges i stället för
referensnummer. (SJVFS 2001:30).
26 § Utsäde får föras in för att kontrolleras som standardutsäde, om sorten är intagen
i den svenska sortlistan, i Europeiska gemenskapens gemensamma sortlista för arter
av köksväxter eller i en nationell sortlista från något annat land inom det Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet.
SJVFS 2005:26
9
27 § Utsäde får föras in som icke slutligt certifierat utsäde för att certifieras som
certifikatutsäde om
1. sorten är intagen i en sortlista inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
2. utsädet härstammar från basutsäde,
3. moderpartiet är sortkontrollerat av en myndighet i ett annat land inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i ett annat land av en myndighet vars
fältbesiktning godkänns av Utsädeskontrollen, och
4. utsädet är märkt enligt kraven för icke slutligt certifierat utsäde samt åtföljt av
ett officiellt dokument enligt bilaga 4. (SJVFS 1996:103).
28 § Införsel av ett utsädesparti av en sort som inte är intagen i en sortlista inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får ske om partiet
1. förs in för uppförökning och hela skörden därefter förs ut ur landet,
2. förs in för rensning och färdigbearbetning och därefter förs ut ur landet,
3. är odlat som F-material under förädlarens kontroll och förs in för vidare
uppförökning under förädlarrepresentants ansvar, eller
4. förs in för försöksmässig provning, vetenskapligt ändamål eller urvalsarbete i
partier med en högsta nettovikt om:
a) för bondböna, brun böna, böna, rosenböna och ärt: 50 kg,
b) för lök, majrova, mangold, morot, pumpa, rädisa, rättika, rödbeta, spenat,
squash, svartrot, vattenmelon och vintersallat: 5 kg,
c) för andra arter: 1 kg. (SJVFS 1996:103).
UNDANTAG FRÅN BESTÄMMELSERNA
29 § Vid brist på utsäde eller om det annars finns särskilda skäl, kan Jordbruksverket
medge undantag från de krav som angivits i denna författning, såvida det inte strider
mot EG:s bestämmelser. (SJVFS 1996:103).
30 § Bestämmelser med krav på registrering av den som yrkesmässigt producerar,
lagrar, saluför eller inför växter, med krav på att vissa växter ska vara försedda med
ett växtpass vid förflyttning inom EU samt med krav på att vissa växter ska åtföljas
av ett sundhetsintyg vid införsel från länder som inte är medlemmar i EU finns i
Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot
spridning av växtskadegörare. (SJVFS 1996:103).
-----------------------
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Denna
författning3 träder i kraft den 1 mars 1994.
För certifiering och märkning före den 1 juli 1994 av under 1993 eller tidigare
producerat utsäde som är avsett för utsläppande på marknaden i Sverige gäller dock
Lantbruksstyrelsens föreskrifter (LSFS 1989:26) om statsplombering av utsäde
(utom potatis) i tillämpliga delar4 .
3 SJVFS 1994:24.
4 Föreskrifterna upphör att gälla vid ikraftträdandet av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:22) om certifiering
m.m. av utsäde av stråsäd.
SJVFS 2005:26
10
Därjämte får utsäde av köksväxter fram till den 1 juli 1994 märkas med
kvalitetsdeklaration enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1991:100) om
kvalitetsdeklaration vid överlämnande av vissa utsädesvaror5
och, om sådan
märkning skett, utan certifiering eller kontroll som standardutsäde släppas ut på
marknaden i Sverige fram till den 1 september 1995.
Därutöver får följande tillämpas för utsläppande på marknaden i Sverige.
Utsäde statsplomberat i klass C med högre generationstal än andra generationen
efter basutsäde, i klass D, E eller U får fram till den 30 juni 1995 ommärkas till klass
C utan generationstal, om kravet i 19 § andra stycket är uppfyllt.
Tilläggsmärkning av utsäde som ommärkts till klass C utan generationstal får ske
längst t.o.m. den 30 juni 1998, därefter ska utsädet kontrolleras som standardutsäde.
(SJVFS 1996:103).
-------------------------
Denna
författning6
träder i kraft den 5 juli 1995.
-------------------------
Denna
författning7
träder i kraft den 1 juli 1996.
-------------------------
Denna
författning8
träder i kraft den 1 april 2001
-------------------------
Denna
författning9 träder i kraft den 15 maj 2005.
MATS PERSSON
Eva
Dahlberg
(Växtodlingsenheten)
5 Genom verkets föreskrifter (SJVFS 1994:21) om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1991:100) om
kvalitetsdeklaration vid överlämnande av vissa utsädesvaror, upphör 3-5 §§ samt rubriken närmast före 3 § i föreskrifterna att
gälla den 1 mars 1994.
6 SJVFS 1995:109.
7 SJVFS 1996:103.
8 SJVFS 2001:30.
9 SJVFS 2005:26.
SJVFS 2005:26
11
Bilaga 1
KVALITETSKRAV FÖR KÖKSVÄXTUTSÄDE
Utsädet ska uppfylla följande krav:
1. Utsädet ska ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet.
2. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets användbarhet ska
hållas på lägsta möjliga nivå.
3. Utsädet ska i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet, inblandning av
andra arter och grobarhet, i samtliga utsädesklasser och standardutsäden:
Art
Rent
frö,
vikt-%,
lägst
Frön av andra
arter, högsta
vikt-%
Grobarhet
%, lägst
Allium cepa L.
Lök
97
0,5
70
Allium porrum L.
Purjolök
97
0,5
65
Anthriscus cerefolium (L.) Hoffm.
Körvel
96
1
70
Apium graveolens L.
Selleri
97
1
70
Asparagus officinalis L.
Sparris
96
0,5
70
Beta vulgaris L. var. vulgaris
Mangold
97
0,5
50 a)
Beta vulgaris L. var. conditiva Alef.
Rödbeta
97
0,5
70 a)
Brassica oleracea L. convar. acephala (DC.)
Alef. var. gongylodes
Kålrabbi
97
1
75
Brassica oleracea L. convar. acephala (DC.)
Alef. var. sabellica L.
Grönkål
97
1
75
Brassica oleracea L. convar. botrytis (L.)
Alef. var. botrytis L.
Blomkål
97
1
70
Brassica oleracea L. convar. botrytis (L.)
Alef. var. cymosa Duch.
Broccoli
97
1
75
Brassica oleracea L. convar. capitata (L.)
Alef. var. alba DC.
Vitkål
97
1
75
Brassica oleracea L. convar. capitata (L.)
Alef. var. conica DC.
Spetskål
97
1
75
Brassica oleracea L. convar. capitata (L.)
Alef. var. rubra DC.
Rödkål
97
1
75
Brassica oleracea L. convar. capitata (L.)
Alef. var. sabauda L.
Savoykål
97
1
75
Brassica oleracea L. convar.
oleracea var. gemmifera DC.
Brysselkål
97
1
75
Brassica pekinensis (Lour.) Rupr.
Kinesisk kål
97
1
75
Brassica rapa L. var. rapa Majrova
97
1
80
Capsicum annuum L.
Paprika m.fl.
97
0,5
65
Cichorium endivia L.
Endive
95
1
65
Cichorium intybus L. (partim)
Cikoria
95
1,5
65
Cichorium intybus L. (partim)
Industricikoria
97
1
80
SJVFS 2005:26
12
Anmärkningar:
a) Gäller frögyttringar i tillämpliga fall.
4. Utsäde av ärtväxter får inte innehålla levande insekter av följande arter:
Bönbagge (Acanthoscelides obtectus Sag.)
Fröbagge av arten Bruchus affinis Froel. (saknar svenskt namn)
Vialsmyg (Bruchus atomarius L.)
Ärtsmyg (Bruchus pisorum L.)
Bönsmyg (Bruchus rufimanus Boh.)
5. Utsäde får inte innehålla levande kvalster (Acarina).
Följande tilläggskrav ska uppfyllas för certifiering för saluföring i Sverige:
1. Vattenhalten för brun böna får vara högst 18,0 %.
2. Utsäde av brun böna och ärt får inte innehålla frön av flyghavre eller snärja.
(SJVFS 2001:30).
Art
Rent
frö,
vikt-%,
lägst
Frön av andra
arter, högsta
vikt-%
Grobarhet
%, lägst
Citrullus lanatus (Thunb.)
Matsum. et Nakai
Vattenmelon
98
0,1
75
Cucumis melo L.
Melon
98
0,1
75
Cucumis sativus L.
Gurka
98
0,1
80
Cucurbita maxima Duchesne
Jättepumpa
98
0,1
80
Cucurbita pepo L.
Pumpa,
squash
98
0,1
75
Cynara cardunculus L.
Kardon
98
0,5
65
Daucus carota L.
Morot
95
1
65
Foeniculum vulgare Miller
Fänkål
96
1
70
Lactuca sativa L.
Sallat
95
0,5
75
Lycopersicon lycopersicum (L.)
Karsten ex Farw.
Tomat
97
0,5
75
Petroselinum crispum (Miller)
Nyman ex A.W. Hill
Persilja
97
1
65
Phaseolus coccineus L.
Rosenböna
98
0,1
80
Phaseolus vulgaris L.
Böna,
Brun böna
98
0,1
75
Pisum sativum L. (partim)
Ärt
98
0,1
80
Raphanus sativus L.
Rädisa, rättika 97
1
70
Scorzonera hispanica L.
Svartrot
95
1
70
Solanum melongena L.
Äggplanta
96
0,5
65
Spinacia oleracea L.
Spenat
97
1
75
Valerianella locusta (L.) Laterr.
Vintersallat
95
1
65
Vicia faba L. (partim)
Bondböna
98
0,1
80
SJVFS 2005:26
13
Bilaga 1 a
Minsta provvikt för undersökning av inblandning av antal frön av andra arter
Art
Minsta provvikt (gram) för
bestämning av antal frön av
andra arter a)
Bondböna
1000
Broccoli
25
Böna, Brun böna
700
Cikoria
15
Cikoria,
industri-
50
Endive
15
Fänkål
25
Gurka
25
Jättepumpa
250
Kardon
50
Kål,
blom-
25
Kål,
bryssel-
25
Kål,
grön-
25
Kål,
kinesisk
20
Kål,
röd-
25
Kål,
savoy-
25
Kål,
spets-
25
Kål,
vit-
25
Kålrabbi
25
Körvel
20
Lök
25
Majrova
20
Mangold
100
Melon
100
Morot
10
Paprika
m.fl.
40
Persilja
10
Pumpa,
squash
150
Purjolök
20
Rosenböna
1000
Rädisa,
rättika
50
Rödbeta
100
Sallat
10
Selleri
5
Sparris
100
Spenat
75
Svartrot
30
Tomat
20
Vattenmelon
250
Vintersallat
20
Äggplanta
20
Ärt
500
Anmärkningar:
a) För F-1 hybridsorter av ovan nämnda arter får lägsta provvikt minskas till en fjärdedel av den angivna vikten. Provet måste
dock ha en vikt av minst 5 gram och bestå av minst 400 frön. (SJVFS 1996:103).
.
SJVFS 2005:26
14
Bilaga 2
KRAV PÅ UTSÄDESODLING FÖR CERTIFIERING AV SKÖRDEN OCH
PÅ FÄLTBESIKTNING
Utsädesodling:
1. Grödan ska ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet.
2. Fältet ska vara i sådant skick och grödan i ett sådant
utvecklingsstadium att fullgod kontroll av sortäkthet, sortrenhet och
sundhet
är
möjlig.
3. Minsta avstånd från angränsande grödor som kan leda till oönskad
pollinering ska vara följande:
A. Beta vulgaris
1. Från pollenkällor av familjen Beta som inte tas upp nedan: 1 000 m.
2. Från pollenkällor av sorter av samma underart som tillhör en annan
sortgrupp:
a) för basutsäde
1 000 m
b) för certifikatutsäde
600 m
3. För pollenkällor av sorter av samma underart som tillhör samma
sortgrupp:
a) för basutsäde
600 m
b) för certifikatutsäde
300 m
De sortgrupper som avses i 2 och 3 ska bestämmas enligt följande:
I) Beta vulgaris L. var. vulgaris (mangold) och Beta vulgaris L. var. conditiva Alef.
(rödbeta): om grödan är av en sort som är genetiskt monogerm ska multigerma
sorter anses tillhöra en annan grupp.
II) Beta vulgaris L. var. vulgaris (mangold): med beaktande av punkt I ska sorterna
delas in i fem grupper med avseende på yttre egenskaper enligt följande:
Grupp Egenskaper
1
2
3
4
5
Vitt bladskaft och ljusgrön bladskiva utan antocyanfärgning
Vitt bladskaft och mellan- eller mörkgrön bladskiva utan
antocyanfärgning
Grönt bladskaft och mellan- eller mörkgrön bladskiva utan
antocyanfärgning
Skärt bladskaft och mellan- eller mörkgrön bladskiva
Rött bladskaft och antocyanfärgad bladskiva
III) Beta vulgaris L. var. conditiva Alef. (rödbeta): med beaktande av punkt I ska sorterna delas in i
sex grupper med avseende på yttre egenskaper enligt följande:
SJVFS 2005:26
15
Grupp
Egenskaper
1
Rotknölens tvärsnitt smalt ellipsformat
eller ellipsformat och rotköttet rött eller mörklila
2
Rotknölen cirkelformad eller brett ellipsformad
och rotköttet vitt
3
Rotknölen cirkelformad eller brett ellipsformad
och rotköttet gult
4
Rotknölen cirkelformad eller brett ellipsformad
och rotköttet rött eller mörklila
5
Rotknölens form smal och avlång
och rotköttet rött eller mörklila
6
Rotknölens form smal och triangulär
med spetsen nedåt och rotköttet rött eller mörklila
B. Brassica-arter
1. Från främmande pollenkällor som lätt kan förorsaka betydande försämring hos
sorter av Brassica-arter:
a) för basutsäde
1 000 m
b) för certifikatutsäde
600 m
2. Från andra främmande pollenkällor som lätt kan ge upphov till korsningar i
sorter av Brassica-arter:
a) för basutsäde
500 m
b) för certifikatutsäde
300 m
C. Industricikoria (Cichorium intybus L. [partim])
1. Från andra arter av samma familj eller underarter: 1 000 m
2. Från en annan sort av industricikoria:
a) för basutsäde
600 m
b) för certifikatutsäde
300 m
D. Andra arter
1. Från främmande pollenkällor som lätt kan förorsaka betydande
försämring hos sorter av andra arter:
a) för basutsäde
500 m
b) för certifikatutsäde
300 m
2. Från andra främmande pollenkällor som lätt kan ge upphov till korsningar i
sorter av andra arter:
a) för basutsäde
300 m
b) för certifikatutsäde
100 m
Ovanstående avstånd kan reduceras om det vid fältbesiktning bedöms finnas
tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer.
4. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets användbarhet ska
hållas på lägsta möjliga nivå.
Fältbesiktning och kontroll:
För basutsäde och certifikatutsäde ska minst en fältbesiktning utföras. (SJVFS
1996:103).
SJVFS 2005:26
16
Bilaga 3
MÄRKNINGSKRAV
1. Märkning av partier och förpackningar, utom småförpackningar
Obligatorisk information på officiellt märke, avseende stam-, bas- och
certifikatutsäde av samtliga arter:
1. Texten "EG:s regler".
2. Certifieringsorgan och land.
3. Månad och år för officiell försegling.
4. Partiets referensnummer.
5. Artnamn på svenska och latin, det senare får anges i förkortad form.
6. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten
godkänts. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.
7. Utsädesklass. För stamutsäde ska även anges antal generationer som föregår
certifikatutsäde.
8. Produktionsland.
9. Netto- eller bruttovikt alternativt antal frön eller frögyttringar. Om vikten
anges och pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser
används, ska även typ av tillsats samt det ungefärliga förhållandet mellan
frögyttringarnas eller frönas vikt och totalvikten anges.
10. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan
specialbehandling ska detta anges.
11. För sorter som är hybrider eller inavelslinjer:
a) För basutsäde, om hybriden eller inavelslinjen som utsädet tillhör har
godkänts officiellt: Namnet på den komponent, under vilket den har godkänts
officiellt, och texten "komponent" i fråga om hybrider eller inavelslinjer som
uteslutande är avsedda som komponenter för slutliga sorter.
b) För basutsäde i övriga fall: Namnet på den komponent som basutsädet tillhör
(kan anges med kodbeteckning), åtföljt av ett omnämnande av den slutliga sorten och
texten "komponent".
c) För certifikatutsäde: Namnet på den sort som utsädet tillhör, åtföljt av texten
"hybrid".
För att märket ska gälla som växtpass enligt 13 a § ska följande information läggas
till:
12. EG-växtpass.
13. Företagets registreringsnummer hos Jordbruksverket enligt 3 § Statens
jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av
växtskadegörare.
Följande uppgifter ska framgå antingen av märket eller av ett åtföljande
dokument:
14. Om det finns en skyddad zon som är relevant. Kännetecknet ”ZP” för
växtpassets geografiska giltighet och namnet på den eller de skyddade zoner som
utsädet är godkänt för.
15. Kännetecknet ”RP” om växtpasset är ett ersättningspass och i tillämpliga fall,
namnet på den ursprungligen registrerade producenten eller importören.
SJVFS 2005:26
17
16. I tillämpliga fall, namnet på ursprungslandet eller avsändarlandet i fråga om
utsäde från ett tredjeland.
2. Märkning av småförpackningar med certifikatutsäde (leverantörsmärke
eller tryckt text på förpackningen)
1. Texten "EG:s regler".
2. Namn och adress eller firmamärke för den som är ansvarig för märkningen.
3. Senaste undersökning av grobarhet (månad och år).
4. Artnamn på svenska och latin, det senare får anges i förkortad form.
5. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten godkänts.
För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.
6. Texten "Certifikatutsäde", får anges med "C".
7.
Partiets
referensnummer.
8. Netto- eller bruttovikt alternativt antal frön eller frögyttringar (gäller ej
förpackningar med vikt under 500 g). Om vikten anges och pesticider i pulverform,
pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser används, ska även typ av tillsats samt det
ungefärliga förhållandet mellan frögyttringarnas eller frönas vikt och totalvikten
anges.
9. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan
specialbehandling ska detta anges.
3.
Märkning av partier med standardutsäde (leverantörsmärke eller tryckt
text på förpackningen)
1. Texten "EG:s regler".
2. Namn och adress eller firmamärke för den som är ansvarig för märkningen.
3. Senaste undersökning av grobarhet (månad och år).
4. Artnamn på svenska och latin, det senare får anges i förkortad form.
5. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten godkänts.
För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. För sortblandningar
av rädisa, rättika eller sallat ska även texten "Sortblandning" anges.
6. Texten "Standardutsäde".
7. Firmans referensnummer.
8. Netto- eller bruttovikt alternativt antal frön eller frögyttringar. Om vikten
anges och pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser
används, ska även typ av tillsats samt det ungefärliga förhållandet mellan
frögyttringarnas eller frönas vikt och totalvikten anges.
9. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan
specialbehandling ska detta anges.
SJVFS 2005:26
18
4.
Märkning av småförpackningar med standardutsäde (tryckt eller
stämplad text på förpackning)
1. Texten "EG:s regler".
2. Namn och adress eller firmamärke för den som är ansvarig för märkningen.
3. Månad och år för sista försäljning.
4. Artnamn på svenska och latin, det senare får anges i förkortad form.
5. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten godkänts.
För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. För sortblandningar
av rädisa, rättika eller sallat ska även texten "Sortblandning" anges.
6. Texten "Standardutsäde" eller "st".
7. Firmans referensnummer.
8. Netto- eller bruttovikt alternativt antal frön eller frögyttringar (gäller ej
förpackningar med vikt under 500 g). Om vikten anges och pesticider i pulverform,
pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser används, ska även typ av tillsats samt det
ungefärliga förhållandet mellan frögyttringarnas eller frönas vikt och totalvikten
anges.
9. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan
specialbehandling ska detta anges.
5. Särskild
märkning
Märkning av F-material, som ska användas för produktion av stamutsäde eller
basutsäde.
Det officiella märket ska omfatta följande upplysningar:
1. Artnamn på svenska och latin, det senare får anges i förkortad form.
2. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten godkänts.
För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.
3. Texten "F-material".
4.
Referensnummer.
5.
Produktionsland.
6. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan
specialbehandling ska detta anges.
Märkning av icke slutgiltigt certifierat utsäde.
Det officiella märket ska omfatta följande upplysningar:
1. Certifieringsorgan och land.
2. Art, får anges med latinskt namn i förkortad form.
3. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten godkänts.
För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.
4.
Utsädesklass.
5. Partiets eller odlingens referensnummer.
6. Netto- eller bruttovikt.
7. Texten "Ej slutgiltigt certifierat utsäde".
8. Om utsädet varit föremål för betning ska detta anges.
SJVFS 2005:26
19
6.
Utformning av officiellt märke respektive leverantörsmärke
a. Färg:
Officiellt märke:
F-material Vit
Stamutsäde (klass A)
Vit med violett diagonal rand
Basutsäde (klass B)
Vit
Certifikatutsäde (klass C)
Blå
Standardutsäde Mörkt
gul
Ej dokumenterad sort
Brun
Icke slutligt certifierat utsäde
Grå
Leverantörsmärke för småförpackningar och standardutsäde:
Certifikatutsäde Blå
Standardutsäde Mörkt
gul
Ej dokumenterad sort
Brun
b. Storlek:
Minsta storlek 110 x 67 mm. Undantag för småförpackningar där anpassning av
storlek får ske. (SJVFS 2005:26).
SJVFS 2005:26
20
Bilaga 4
OFFICIELLT DOKUMENT SOM KRÄVS VID UTFÖRSEL OCH
INFÖRSEL AV ICKE SLUTLIGT CERTIFIERAT UTSÄDE (ENLIGT 24 b
OCH 27 §§)
Dokumentet ska innehålla följande upplysningar:
1. Utställande myndighet.
2. Art, får anges med latinskt namn i förkortad form.
3. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten godkänts.
För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.
4.
Utsädesklass.
5. Referensnummer för moderparti samt i vilket land certifiering av sådant parti
har skett.
6. Partiets eller odlingens referensnummer.
7. Areal för produktion av aktuellt parti.
8. Skördad mängd och antal förpackningar.
9. Godkänd fältbesiktning.
10. Resultat av ev. föranalyser. (SJVFS 2001:30).