SJVFS 2006:33
Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:24) om certifiering m.m. av utsäde av köksväxter
Statens jordbruksverks
författningssamling
Statens jordbruksverk
551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00
telefax: 036-19 05 46
ISSN 1102-0970
SJVFS 2006:33
Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks
föreskrifter (SJVFS 1994:24) om certifiering m.m. av
utsäde av köksväxter;
Saknr U 41
Utkom från trycket
den 28 april 2006
Omtryck
beslutade den 27 april 2006
Statens jordbruksverk föreskriver1, med stöd av 2, 7 och 13 §§ utsädes-
förordningen (2000:1330), i fråga om verkets föreskrifter (SJVFS 1994:24) om
certifiering m.m. av utsäde av köksväxter2, att 13 a § och bilaga 3 ska ha följande
lydelse.
Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då
denna författning träder i kraft.
GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER
1 § Grundläggande bestämmelser om certifiering m.m. av utsäde finns dels i
utsädeslagen (1976:298), dels i utsädesförordningen (2000:1330). (SJVFS 2001:30).
DEFINITIONER
2 § De termer och begrepp som används i utsädeslagen (1976:298), växtskyddslagen
(1972:318) och i 13 kap.miljöbalken (1998:808) har samma betydelse i dessa
föreskrifter.
I dessa föreskrifter avses med
utsäde: frö för sådd av de i bilaga 1 nämnda arterna,
grundutsäde:
utsäde certifierat i en klass som medger reproduktion för
certifiering av skörden,
bruksutsäde: utsäde som inte ska användas för vidare uppförökning,
förädlarmaterial
(F-material): utsäde av en förädlad sort, som används av
förädlaren eller dennes representant för upprätthållande av sorten eller för fram-
ställning av stamutsäde eller basutsäde,
1 Jfr rådets direktiv 2002/55/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsäde av köksväxter (EGT L 193, 20.7.2002, s. 33,
Celex 32002L0055), senast ändrat genom rådets direktiv 2004/117/EG (EUT L 14, 18.1.2005, s. 18, Celex 32004L0117),
kommissionens beslut 81/675/EEG av den 28 juli 1981 om fastställande av att vissa förslutningssystem är icke återanvändbara,
i den mening som avses i rådets direktiv 66/400/EEG, 66/401/EEG, 66/402/EEG, 69/208/EEG och 70/458/EEG (EGT L 246,
29.8.1981, s. 26, Celex 31981D0675), ändrat genom kommissionens beslut 86/563/EEG (EGT L 327, 22.11.1986, s. 50, Celex
31986D0563), kommissionens direktiv 89/14/EEG av den 15 december 1988 om fastställande av grupper av mangold och
rödbeta med avseende på villkoren för grödans fribelägenhet enligt bilaga 1 till rådets direktiv 70/458/EEG om saluföring av
utsäde av köksväxter (EGT L 8, 11.1.1989, s. 9, Celex 31989L0014) och kommissionens direktiv 92/105/EEG av den 3
december 1992 om en viss standardisering av växtpass för användning vid förflyttning av vissa växter, växtprodukter eller
andra föremål inom gemenskapen och om närmare bestämmelser om utfärdande av sådana växtpass samt villkor och närmare
bestämmelser om ersättande av växtpass (EGT L 4, 8.1.1993, s. 22, Celex 31992L0105), senast ändrat genom kommissionens
direktiv 2005/77/EG (EUT L 296, s. 17, 12.11.2005, Celex 32005L0077), samt Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 69/98
av den 17 juli 1998 om ändring av bilaga I (Veterinära frågor och växtskyddsfrågor) till EES-avtalet (EGT L 158, 24.6.1999, s.
1, Celex 21999D0624(1)), senast ändrat genom Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 141/2004 (EUT L 102, 21.4.2005,
s. 6).
2
Författningen senast omtryckt SJVFS 2005:91.
SJVFS 2006:33
stamutsäde (utsädesklass A): utsäde som under ansvar av förädlaren eller dennes
representant är framställt från F-material eller stamutsäde och som uppfyller de i
bilaga 1 angivna kraven samt är avsett för framställning av stamutsäde, basutsäde
eller certifikatutsäde,
basutsäde
(utsädesklass
B): utsäde som under ansvar av förädlaren eller dennes
representant är framställt från stamutsäde och som uppfyller de i bilaga 1 angivna
kraven samt är avsett för framställning av certifikatutsäde,
certifikatutsäde (utsädesklass C): utsäde som är framställt från basutsäde, eller på
förädlarens begäran från stamutsäde, och som uppfyller de i bilaga 1 angivna kraven
samt huvudsakligen är avsett för användning som bruksutsäde,
standardutsäde: utsäde som är kontrollerat och som uppfyller de i bilaga 1
punkterna 2 och 3 angivna kraven samt är avsett för användning som bruksutsäde,
småförpackningar: en förpackning av certifikatutsäde eller standardutsäde med
en högsta nettovikt för:
a) bondböna, brun böna, böna, rosenböna och ärt: 5 kg,
b) jättepumpa, körvel, lök, majrova, mangold, morot, pumpa, rädisa, rättika,
rödbeta, sparris, spenat, squash, svartrot, vattenmelon och vintersallat: 500 g,
c) andra arter av köksväxter: 100 g,
d) sortblandning av rädisa, rättika eller sallat: 50 g;
i de angivna nettovikterna inräknas inte eventuellt innehåll av pesticider i pulver-
form, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser,
provtagningssäsong: perioden från den 1 juli till och med den 30 juni,
officiella
åtgärder: åtgärder som vidtas av Statens jordbruksverk eller av ett
organ som förklarats behörigt av Jordbruksverket,
OECD-systemet: de regler som är fastställda av Organisation for Economic Co-
operation and Development (OECD) den 28 september 2000 för certifiering av
utsäde av köksväxter,
dokumenterad sort: officiellt godkänd sort som finns intagen i en sortlista inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i OECD:s sortlista,
ännu icke godkänd sort: en sort som inte finns på EG:s gemensamma sortlista och
för vilken det lämnats in en ansökan till Jordbruksverket om intagning i den svenska
sortlistan,
växtpass:
officiell märkning som visar att föreskrivna sundhetskrav vid
förflyttning av växter inom Europeiska unionen (EU) är uppfyllda, samt
sundhetsintyg:
sundhetscertifikat eller annat sundhetsintyg godkänt av
Jordbruksverket. (SJVFS 2005:91).
GRUNDLÄGGANDE KRAV FÖR CERTIFIERING OCH FÖR KONTROLL
AV STANDARDUTSÄDE
Provtagning och partistorlek
3 § Provtagning av utsäde för certifiering respektive för kontroll av standardutsäde
ska ske enligt de regler som fastställts av International Seed Testing Association
(ISTA).
Alla utsädespartier för certifiering ska vara officiellt provtagna eller provtagna av
en provtagare som auktoriserats av Jordbruksverket. Detsamma gäller för kontroll av
standardutsäde. Villkoren för att kunna bli en auktoriserad provtagare framgår av
bilaga 2 b. I bilagan finns också bestämmelser som den auktoriserade provtagaren
2
SJVFS 2006:33
ska följa. Den auktoriserade provtagarens arbete kontrolleras av Jordbruksverket
genom en stickprovskontroll på minst 5 %. Stickprovskontroll behöver dock inte
utföras på prov som tas ut av en automatisk provtagare.
Alla delar av ett parti ska vara åtkomliga för provtagning. Utsäde som ska betas
ska kunna provtas även före betning. Om det finns särskilda skäl får Jordbruksverket
medge undantag från kravet på provtagning före betning.
Certifiering får endast ske vid utsädesanläggning vars anordningar för prov-
tagning, märkning, försegling och, i tillämpliga fall, blandning godkänts av
Jordbruksverket. För att ett utsädesföretag ska kunna använda sig av en auktoriserad
provtagare måste företaget godkännas av Jordbruksverket enligt bilaga 2 b och lämna
den information som krävs enligt bilagan.
Ett utsädesparti ska vara enhetligt. Partistorleken får vara högst
1. 25 ton för utsäde av bondböna, brun böna, böna och ärt,
2. 20 ton för utsäde av jättepumpa, mangold, pumpa, rosenböna, rödbeta, sparris
och vattenmelon, samt
3. 10 ton för utsäde av övriga arter.
I samtliga fall får dock de högsta tillåtna vikterna överskridas med högst
5 procent. (SJVFS 2005:91).
Fältbesiktning och sortkontroll
4 § Utsäde för certifiering ska komma från fältbesiktigad och godkänd utsädes-
odling. För att godkännas ska utsädesodlingen läggas ut på fält i god hävd och utan
känd förekomst av flyghavre samt uppfylla angivna krav för utsädesodling enligt
bilaga 2 och krav på sortkvalitet enligt bilaga 1.
Innan en utsädesodling slutligt kan godkännas av Jordbruksverket ska godkända
resultat från både fältbesiktningen och från kontrollodling av grundutsädet föreligga.
Detta gäller oavsett om den fältbesiktigats av Jordbruksverket eller av en
auktoriserad besiktningsman enligt 5 a §. Vid slutlig fältbesiktning ska odlingen ha
befunnits vara fri från flyghavre. (SJVFS 2005:91).
5 § Anmälan av utsädesodling till fältbesiktning ska ske skriftligen till
Jordbruksverket. Av anmälan ska det framgå om officiell eller auktoriserad fält-
besiktningsman avses användas. För vårsådda utsädesodlingar ska anmälan ha
kommit in till Jordbruksverket senast den 15 maj skördeåret och för höstsådda ska
anmälan ha kommit in senast den 25 april, om inte annan tidpunkt medges i det
enskilda fallet. För fleråriga utsädesodlingar ska anmälan ske varje år och ha kommit
in till Jordbruksverket senast den 15 maj skördeåret, om inte annan tidpunkt medges i
det enskilda fallet. Anmälningar efter den 15 juli kan endast medges om
Jordbruksverket har möjlighet till besiktning alternativt stickprovskontroll. Odlingar
som anmäls för sent kan avvisas.
Under vegetationsperioden svarar Jordbruksverket för besiktning och kontroll av
anmäld areal enligt vad som anges i bilaga 2 samt att fastställa fältavsnittens storlek,
antal och fördelning på fält som ska besiktigas.
Jordbruksverket kontrollodlar partier som certifieras i klasserna A, B samt i klass
C. I anslutning till kontrollodlingen bedöms om den ska kombineras med laboratorie-
analys.
3
SJVFS 2006:33
Jordbruksverket, eller en auktoriserad besiktningsman enligt 5 a §, äger utan före-
gående meddelande om besiktning tillträde till odling som anmälts och utför besikt-
ning i för grödan lämpligt utvecklingsstadium.
Jordbruksverket underrättar skriftligen uppdragsgivaren om resultatet av
kontrollodling respektive fältbesiktning. (SJVFS 2005:91).
5 a § Fältbesiktning av en utsädesodling avsedd för produktion av certifikatutsäde
får utföras av person som Jordbruksverket auktoriserat för detta ändamål. Villkoren
för sådan auktorisation framgår av bilaga 2 a. I bilagan finns också bestämmelser
som den auktoriserade besiktningsmannen ska följa.
Jordbruksverket efterkontrollerar genom stickprov minst 5 % av utsädes-
odlingarna som fältbesiktigats av besiktningsmän som auktoriserats enligt första
stycket. Utsädespartier från dessa utsädesodlingar ska kontrollodlas i den omfattning
Jordbruksverket anser nödvändigt. (SJVFS 2005:91).
Frövarukvalitet
6 § Frövarukvaliteten ska undersökas enligt ISTA:s regler, med de avvikande
bestämmelser rörande minsta provvikt för undersökning av inblandning av antal frön
av andra arter som framgår av bilaga 1 a. De analyser som krävs för certifiering av
utsäde, för att kontrollera om kvalitetskraven i bilaga 1 uppfylls, ska utföras av det
certifierande organet eller av ett laboratorium som har auktoriserats av
Jordbruksverket. Villkoren för att ett laboratorium ska kunna auktoriseras framgår av
bilaga 2 c. I bilagan finns också bestämmelser som det auktoriserade laboratoriet ska
följa. Jordbruksverket kontrollerar genom stickprov minst 5 % av analyserna som
utförts vid det auktoriserade laboratoriet. (SJVFS 2005:91).
7 § Utsäde får godkännas om det vid undersökning av de uttagna proven uppfyller
kvalitetskraven i bilaga 1. Sundhetsanalyserna får göras på råvaruprov under
förutsättning att detta tagits ut av en officiell eller auktoriserad provtagare.
För saluföring i Sverige ska utsäde som producerats i Sverige även uppfylla de
tilläggskrav som anges i bilaga 1 för sådant utsäde.
Parti får inte godkännas om utsädet enligt det certifierande organets bedömning
är otillfredsställande rensat eller inte antas tåla lagring utan att grobarheten
försämras. (SJVFS 2005:57).
Kontrollerat standardutsäde
8
§
Utsäde som är tillräckligt sortäkta och sortrent får, med undantag av
industricikoria (Cichorium intybus L. [partim]), utan certifiering och utan föregående
sortkontroll godkännas för saluföring som kontrollerat standardutsäde, om det
uppfyller kvalitetskraven i bilaga 1 punkterna 2 och 3. För sådant godkännande ska
därutöver gälla att utsädet ska vara av en sort som är intagen i den svenska sortlistan,
i Europeiska gemenskapens (EG) gemensamma sortlista för arter av köksväxter eller
i en nationell sortlista från något annat land inom EES.
Standardutsäde av olika sorter av rädisa, rättika eller sallat får godkännas för
saluföring som sortblandning, om i blandningen ingående partier var för sig uppfyller
kraven i bilaga 1.
Jordbruksverket utför stickprovsvis efterkontroll av sortäkthet och sortrenhet.
(SJVFS 2005:91).
4
SJVFS 2006:33
Särskilda krav för utsäde av ännu icke godkända sorter
8 a § Saluföring av utsäde av en ännu icke godkänd sort får ske i enlighet med
kommissionens beslut 2004/842/EG om genomförandebestämmelser enligt vilka
medlemsstaterna får tillåta utsläppande på marknaden av utsäde som hör till sorter
för vilka det har lämnats in en ansökan om införande på den nationella sortlistan för
arter av lantbruks- eller köksväxter3.
Ansökan om saluföring till försöksodling i fältmässig skala ska skickas till Jord-
bruksverket och kan göras av den som lämnat in ansökan om sortgodkännande eller
en representant för denne. Ansökan ska innehålla följande uppgifter
1. sortbeskrivning,
2. information om hur sorten upprätthålls. (SJVFS 2005:91).
8 b § Utsädet ska uppfylla kraven i dessa föreskrifter för kontrollerat standardutsäde.
Märkning ska göras enligt bilaga 3.5. (SJVFS 2005:91).
Betat utsäde
9 § Utsäde som har behandlats med bekämpningsmedel (betats) får endast certifieras
eller godkännas som standardutsäde om medlet är jämnt fördelat på frövaran. (SJVFS
2001:30).
10 § Bestämmelser om emballage och märkning av betat utsäde finns i Statens
jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:13) om emballage för betat utsäde. (SJVFS
2001:30).
Utlämnande av utsäde
11 § Parti för certifiering och parti för kontroll som standardutsäde ska finnas
tillgängligt på platsen för provtagningen till dess att undersökningen av kvaliteten
visar att kraven, med undantag för efterkontrollen av sortäkthet och sortrenhet, i
bilaga 1 är uppfyllda.
Utan hinder av bestämmelsen i första stycket får det certifierande organet
certifiera utsäde för utförsel till ett land inom Europeiska ekonomiska samarbets-
området innan resultatet av grobarhetsanalysen är klart.
Som villkor för sådan certifiering gäller att
1. utlämnandet endast ska avse första handelsledet och att köparens namn och
adress anges,
2. en renhetsanalys som uppfyller kraven i bilaga 1 uppvisas,
3. den grobarhet som framgår av föranalysen anges,
4. utsädesproducenten ska informera köparen om resultatet av grobarhetsanalysen
utvisar att kvalitetskraven i bilaga 1 inte är uppfyllda. (SJVFS 2005:91).
Undantag från krav på grobarhet
12 § Utan hinder av bestämmelserna i 7 § kan Jordbruksverket godkänna för
certifiering partier av stamutsäde och basutsäde, som inte uppfyller de i bilaga 1
angivna kraven avseende grobarhet. Sådant godkännande kan meddelas under
3
EUT L 361, 9.12.2004, s. 21, Celex 32004D0842.
5
SJVFS 2006:33
förutsättning att konstaterad grobarhet uppges vid saluföringen och att utsädet ska
användas för fortsatt uppförökning. (SJVFS 2005:91).
Utsäde av genetiskt modifierade sorter
12 a § Utöver kraven i dessa föreskrifter får utsäde som är av en sort som är
genetiskt modifierad endast saluföras om ett tillstånd till utsläppande på marknaden
finns enligt 13 kap. 12 § miljöbalken (1998:808) eller om ett godkännande för
utsläppande på marknaden finns som uppfyller kraven om ömsesidigt erkännande
enligt 3 kap. 43 § förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade
organismer i miljön.
Att sorten är genetiskt modifierad ska framgå av märkningen på förpackningen
enligt märkningskraven i bilaga 3, samt av alla dokument, officiella eller andra, som
fästs på eller åtföljer utsädespartiet. Uppgift om att en sort är genetiskt modifierad
ska även framgå av försäljningskataloger och annan information där sorten
omnämns. (SJVFS 2005:26).
MÄRKNING OCH FÖRSEGLING
13
§
Vid saluföring av utsäde ska varje förpackning, med undantag för
småförpackning, vara försedd med ett officiellt märke vars utformning och innehåll
uppfyller kraven i bilaga 3.
Märkningen ska utföras under det certifierande organets kontroll och utgör ett
bevis på att utsädet är certifierat.
Ett officiellt märke ska vara av självhäftande material eller av rivbeständigt
material, påsytt på förpackningen eller fäst under plomb. (SJVFS 2001:30).
13 a § Det officiella märket får för utsäde av tomat (Lycopersicon lycopersicum) och
av släktet böna (Phaseolus spp.) kombineras med det växtpass som krävs enligt 7 §
Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot
spridning av växtskadegörare.
Den information som krävs utöver märkningen för certifieringen respektive
kontrollerat standardutsäde, för att det kombinerade märket ska gälla som växtpass,
framgår av bilaga 3. (SJVFS 2006:33).
14 § Förpackningar med utsäde som certifierats enligt 11 § andra stycket och
förpackningar med stamutsäde och basutsäde som godkänts enligt 12 § ska, utöver
kraven i bilaga 3, genom säljarens eller leverantörens försorg vara försedda med ett
leverantörsmärke på vilket grobarheten, leverantörens namn och adress samt utsädes-
partiets referensnummer anges. Dessutom ska, för utsäde som godkänts enligt 12 §,
på det officiella märket anges att partiets grobarhet inte uppfyller kraven i bilaga 1.
Leverantörsmärket ska inte kunna förväxlas med det officiella märket. (SJVFS
1996:103).
14 a § Vid märkning av förpackningar med utsäde för vilket undantag medgetts
enligt 29 § ska, i fråga om utsäde av en dokumenterad sort, det officiella märket ha
samma färg som för motsvarande utsädesklass. För utsäde av ej dokumenterad sort
ska det officiella märket ha sådan färg som anges i bilaga 4.
6
SJVFS 2006:33
Märket ska alltid ange att utsädet uppfyller mindre strikta krav. (SJVFS
1996:103).
15 § har upphävts genom (SJVFS 1996:103).
16 § Vid certifiering ska varje förpackning förseglas under det certifierande organets
kontroll i samband med provtagning och märkning. Försegling utgörs av förslutning
och plombering och ska vara utförd på sådant sätt att den förstörs vid öppnandet.
Följande förslutningssystem får användas utan plombering:
1. påsar av papper eller plast, förutsatt att de inte har någon annan öppning än
påfyllningsanordningen och att denna är försedd med ett självhäftande system eller
värmeförslutningssystem som försluter öppningen efter påfyllning på sådant sätt att
den inte kan öppnas utan att skadas, eller
2. påsar av icke vävt material som sys ihop, förutsatt att en sifferserie som inleds
med siffran 1 i påsens överkant eller liknande märkning (bokstäver, symbol) som
visar att påsens ursprungliga mått inte ändrats, är tryckt med outplånlig skrift på
minst ena sidan av påsens öppning. (SJVFS 1996:103).
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR STANDARDUTSÄDE
17 § Standardutsäde får saluföras i förpackningar som är märkta enligt
märkningskraven i bilaga 3, punkterna 3 respektive 4 (småförpackningar). Märkning
och försegling får utföras av den som anmält sin verksamhet enligt 20 §
Försegling ska vara utförd på sådant sätt att den förstörs vid öppnandet. (SJVFS
2001:30).
Annullering
18 § Visar resultatet av undersökningen av frövarukvaliteten att utsädet inte upp-
fyller kraven enligt bilaga 1, ska märkena under det certifierande organets kontroll
makuleras. (SJVFS 1995:109).
Certifieringens varaktighet
19 § Certifierat utsäde får saluföras under en period av ett år efter den månad då
förseglingen ägt rum.
Förlängt godkännande av certifierat utsäde kan medges, om partiet efter prov-
tagning och kontroll av det certifierande organet visar sig fortfarande uppfylla
grobarhetskravet.
Om förlängning medges, ska det certifierande organet utföra nödvändig
tilläggsmärkning. (SJVFS 2001:30).
19 a § Standardutsäde får saluföras under den provtagningssäsong då försegling ägt
rum och under nästföljande provtagningssäsong.
Förlängt godkännande av standardutsäde kan medges, om partiet efter provtag-
ning och kontroll av Jordbruksverket visar sig fortfarande uppfylla grobarhetskravet.
Om förlängning medges, ska Jordbruksverket utföra nödvändig tilläggsmärkning.
(SJVFS 2005:91).
7
SJVFS 2006:33
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR SMÅFÖRPACKNINGAR
20 § Partier som godkänts för certifiering som certifikatutsäde eller godkänts som
kontrollerat standardutsäde får saluföras i småförpackningar utan att dessa behöver
vara officiellt märkta och förseglade om de uppfyller märknings- och
förseglingskraven i 21 §. (SJVFS 2001:30).
21 § Småförpackningar ska vara märkta med ett leverantörsmärke eller med en
tryckt eller påstämplad text utvändigt på förpackningen, som uppfyller märknings-
kraven i bilaga 3, punkterna 2 (certifikatutsäde) respektive 4 (standardutsäde). Om
förpackningen är genomskinlig kan märket anbringas inuti förpackningen.
Småförpackningar ska vara förseglade av den som förpackar partiet på ett sådant
sätt att förseglingen förstörs vid öppnandet. Återförsegling av småförpackningar av
certifikatutsäde får endast äga rum under det certifierande organets kontroll.
22 § Småförpackningar får saluföras till och med september månad andra säsongen
efter den provtagningssäsong då partiet godkänts. (SJVFS 2001:30).
23 § Förlängt godkännande av certifierat utsäde i restpartier av småförpackningar
efter den i 22 § nämnda perioden kan medges av det certifierande organet, om ett
antal prov som är representativa för restpartiet, fortfarande uppfyller kravet på
grobarhet. Om förlängning medges ska utsädesföretaget göra en tilläggsmärkning
som anger det nya sista datumet för saluföring. Sista datumet för saluföring kan
förlängas ett år. (SJVFS 2005:57).
24 § Jordbruksverket kontrollerar att kvalitetskrav på utsäde i småförpackningar
samt krav om märkning och försegling av dessa upprätthålls.
Om kontrollen visar att utsäde inte uppfyller kvalitetskraven i bilaga 1 eller
märkningsbestämmelserna i bilaga 3 kungörs detta av Jordbruksverket. (SJVFS
2005:91).
24 a § Företag som yrkesmässigt förpackar eller leverantörsmärker utsäde i små-
förpackningar för vidare saluföring ska kontinuerligt föra journal om lager och
förpackning av partier och blandningar. I journalen ska det finnas följande uppgifter:
1.
art,
2.
sort,
3. ursprungligt referensnummer,
4. förpackningens referensnummer,
5. certifikatutsäde eller standardutsäde,
6. partiets vikt,
7. datum för påbörjad packning,
8. antal förpackningar som märkts och förseglats,
9.
utgår/upphävs
10. viktdelar som gått till blandningar (blandningens referensnummer anges),
11. saldo efter varje uppvägning tills saldot är noll (tills partiet är slut), och
12. datum för avslutad förpackning.
En journal ska finnas tillgänglig för kontroll under minst tre år.
8
SJVFS 2006:33
Prov från varje parti kontrollerat standardutsäde som är avsett att saluföras ska
tas ut av företaget och hållas tillgängligt under minst två år för kontroll av
Jordbruksverket. (SJVFS 2005:91).
UTFÖRSEL AV UTSÄDE
24 b § Utsäde avsett för certifiering i ett land inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet får säljas till det landet som icke slutligt certifierat utsäde under
förutsättning att utsädet
1. kommer från en godkänd utsädesodling,
2. är förpackat och märkt med ett officiellt märke vars utformning och innehåll
uppfyller kraven i bilaga 3, samt
3. åtföljs av ett officiellt dokument enligt bilaga 4. (SJVFS 1996:103).
INFÖRSEL AV UTSÄDE
25 § Införsel av utsädesparti, inklusive småförpackningar, ska av importören
skriftligen anmälas till Jordbruksverket senast en månad efter införseln. Utsäde av de
arter som anges i 2 § under småförpackningar och vars vikt inte överstiger de i
bestämmelsen angivna vikterna behöver dock inte anmälas, om utsädet ska användas
för egen sådd. Anmälan ska innehålla följande uppgifter:
1. ursprungsland och officiell kontrollmyndighet,
2.
avsändarland,
3.
art,
4.
sort,
5.
kvantitet,
6.
referensnummer,
7. uppgift om utsädesklass eller standardutsäde,
8. typ av förpackning och märkning,
9.
beträffande småförpackningar, antal förpackningar som förts in, och
förpackningsvikt eller antal fröenheter per förpackning utom för förpackningar under
100 g.
Är standardutsäde inte märkt enligt EG:s regler, ska detta anges i stället för
referensnummer. (SJVFS 2005:91).
26 § Utsäde får föras in för att kontrolleras som standardutsäde, om sorten är intagen
i den svenska sortlistan, i Europeiska gemenskapens gemensamma sortlista för arter
av köksväxter eller i en nationell sortlista från något annat land inom det Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet.
27 § Utsäde får föras in som icke slutligt certifierat utsäde för att certifieras som
certifikatutsäde om
1. sorten är intagen i en sortlista inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
2. utsädet härstammar från basutsäde,
3. moderpartiet är sortkontrollerat av en myndighet i ett annat land inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i ett annat land av en myndighet vars
fältbesiktning godkänns av Jordbruksverket, och
4. utsädet är märkt enligt kraven för icke slutligt certifierat utsäde samt åtföljt av
ett officiellt dokument enligt bilaga 4. (SJVFS 2005:91).
9
SJVFS 2006:33
28 § Införsel av ett utsädesparti av en sort som inte är intagen i en sortlista inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får ske om partiet
1. har ett tillstånd för saluföring enligt kommissionens beslut 2004/842/EG om
genomförandebestämmelser enligt vilka medlemsstaterna får tillåta utsläppande på
marknaden av utsäde som hör till sorter för vilka det har lämnats in en ansökan om
införande på den nationella sortlistan för arter av lantbruks- eller köksväxter4,
2. förs in för uppförökning och hela skörden därefter förs ut ur landet,
3. förs in för rensning och färdigbearbetning och därefter förs ut ur landet,
4. är odlat som F-material under förädlarens kontroll och förs in för vidare
uppförökning under förädlarrepresentants ansvar, eller
5. förs in för försöksmässig provning, vetenskapligt ändamål eller urvalsarbete i
partier med en högsta nettovikt om:
a) för bondböna, brun böna, böna, rosenböna och ärt: 50 kg,
b) för lök, majrova, mangold, morot, pumpa, rädisa, rättika, rödbeta, spenat,
squash, svartrot, vattenmelon och vintersallat: 5 kg,
c) för andra arter: 1 kg. (SJVFS 2005:91).
UNDANTAG FRÅN BESTÄMMELSERNA
29 § Vid brist på utsäde eller om det annars finns särskilda skäl, kan Jordbruksverket
medge undantag från de krav som angivits i denna författning, såvida det inte strider
mot EG:s bestämmelser. (SJVFS 1996:103).
30 § Bestämmelser med krav på registrering av den som yrkesmässigt producerar,
lagrar, saluför eller inför växter, med krav på att vissa växter ska vara försedda med
ett växtpass vid förflyttning inom EU samt med krav på att vissa växter ska åtföljas
av ett sundhetsintyg vid införsel från länder som inte är medlemmar i EU finns i
Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot
spridning av växtskadegörare. (SJVFS 1996:103).
-----------------------
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Denna
författning5 träder i kraft den 1 mars 1994.
För certifiering och märkning före den 1 juli 1994 av under 1993 eller tidigare
producerat utsäde som är avsett för utsläppande på marknaden i Sverige gäller dock
Lantbruksstyrelsens föreskrifter (LSFS 1989:26) om statsplombering av utsäde
(utom potatis) i tillämpliga dela r6.
Därjämte får utsäde av köksväxter fram till den 1 juli 1994 märkas med
kvalitetsdeklaration enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1991:100) om
kvalitetsdeklaration vid överlämna nde av vissa utsädesvaror7
och, om sådan
4
EUT L 361, 9.12.2004, s. 21, Celex 32004D0842.
5 SJVFS 1994:24.
6 Föreskrifterna upphör att gälla vid ikraftträdandet av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:22) om certifiering
m.m. av utsäde av stråsäd.
7 Genom verkets föreskrifter (SJVFS 1994:21) om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1991:100) om
kvalitetsdeklaration vid överlämnande av vissa utsädesvaror, upphör 3-5 §§ samt rubriken närmast före 3 § i föreskrifterna att
gälla den 1 mars 1994.
10
SJVFS 2006:33
märkning skett, utan certifiering eller kontroll som standardutsäde släppas ut på
marknaden i Sverige fram till den 1 september 1995.
Därutöver får följande tillämpas för utsläppande på marknaden i Sverige.
Utsäde statsplomberat i klass C med högre generationstal än andra generationen
efter basutsäde, i klass D, E eller U får fram till den 30 juni 1995 ommärkas till klass
C utan generationstal, om kravet i 19 § andra stycket är uppfyllt.
Tilläggsmärkning av utsäde som ommärkts till klass C utan generationstal får ske
längst t.o.m. den 30 juni 1998, därefter ska utsädet kontrolleras som standardutsäde.
(SJVFS 1996:103).
-------------------------
Denna
författning8träder i kraft den 5 juli 1995.
-------------------------
Denna
författning9träder i kraft den 1 juli 1996.
-------------------------
Denna
författning10träder i kraft den 1 april 2001
-------------------------
Denna
författning11 träder i kraft den 15 maj 2005.
-------------------------
Denna
författning12 träder i kraft den 1 oktober 2005.
-------------------------
Denna författning13 träder i kraft den 1 januari 2006.
8 SJVFS 1995:109.
9 SJVFS 1996:103.
10 SJVFS 2001:30.
11 SJVFS 2005:26.
12 SJVFS 2005:57.
13
SJVFS 2005:91.
11
SJVFS 2006:33
-------------------------
Denna författning14 träder i kraft den 1 maj 2006.
MATS PERSSON
Eva
Dahlberg
(Växtodlingsenheten)
14
SJVFS 2006:33.
12
SJVFS 2006:33
Bilaga 1
KVALITETSKRAV FÖR KÖKSVÄXTUTSÄDE
Utsädet ska uppfylla följande krav:
1. Utsädet ska ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet.
2. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets användbarhet ska
hållas på lägsta möjliga nivå.
3. Utsädet ska i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet, inblandning av
andra arter och grobarhet, i samtliga utsädesklasser och standardutsäden:
Art
Rent
frö,
vikt-%,
lägst
Frön av andra
arter, högsta
vikt-%
Grobarhet
%, lägst
Allium cepa L.
Lök
97
0,5
70
Allium porrum L.
Purjolök
97
0,5
65
Anthriscus cerefolium (L.) Hoffm.
Körvel
96
1
70
Apium graveolens L.
Selleri
97
1
70
Asparagus officinalis L.
Sparris
96
0,5
70
Beta vulgaris L. var. vulgaris
Mangold
97
0,5
50 a)
Beta vulgaris L. var. conditiva Alef.
Rödbeta
97
0,5
70 a)
Brassica oleracea L. convar. acephala (DC.)
Alef. var. gongylodes
Kålrabbi
97
1
75
Brassica oleracea L. convar. acephala (DC.)
Alef. var. sabellica L.
Grönkål
97
1
75
Brassica oleracea L. convar. botrytis (L.)
Alef. var. botrytis L.
Blomkål
97
1
70
Brassica oleracea L. convar. botrytis (L.)
Alef. var. cymosa Duch.
Broccoli
97
1
75
Brassica oleracea L. convar. capitata (L.)
Alef. var. alba DC.
Vitkål
97
1
75
Brassica oleracea L. convar. capitata (L.)
Alef. var. conica DC.
Spetskål
97
1
75
Brassica oleracea L. convar. capitata (L.)
Alef. var. rubra DC.
Rödkål
97
1
75
Brassica oleracea L. convar. capitata (L.)
Alef. var. sabauda L.
Savoykål
97
1
75
Brassica oleracea L. convar.
oleracea var. gemmifera DC.
Brysselkål
97
1
75
Brassica pekinensis (Lour.) Rupr.
Kinesisk kål
97
1
75
Brassica rapa L. var. rapa Majrova
97
1
80
Capsicum annuum L.
Paprika m.fl.
97
0,5
65
Cichorium endivia L.
Endive
95
1
65
Cichorium intybus L. (partim)
Cikoria
95
1,5
65
Cichorium intybus L. (partim)
Industricikoria
97
1
80
13
SJVFS 2006:33
Anmärkningar:
a) Gäller frögyttringar i
tillämpliga fall.
4. Utsäde
av
ärtväxter får inte
innehålla levande
insekter av
följande arter:
Bönbagge
(Acanthoscelides
obtectus Sag.)
Fröbagge av arten
Bruchus affinis
Froel. (saknar
svenskt namn)
Vialsmyg
(Bruchus
atomarius L.)
Art
Rent
frö,
vikt-%,
lägst
Frön av andra
arter, högsta
vikt-%
Grobarhet
%, lägst
Citrullus lanatus (Thunb.)
Matsum. et Nakai
Vattenmelon
98
0,1
75
Cucumis melo L.
Melon
98
0,1
75
Cucumis sativus L.
Gurka
98
0,1
80
Cucurbita maxima Duchesne
Jättepumpa
98
0,1
80
Cucurbita pepo L.
Pumpa,
squash
98
0,1
75
Cynara cardunculus L.
Kardon
98
0,5
65
Daucus carota L.
Morot
95
1
65
Foeniculum vulgare Miller
Fänkål
96
1
70
Lactuca sativa L.
Sallat
95
0,5
75
Lycopersicon lycopersicum (L.)
Karsten ex Farw.
Tomat
97
0,5
75
Petroselinum crispum (Miller)
Nyman ex A.W. Hill
Persilja
97
1
65
Phaseolus coccineus L.
Rosenböna
98
0,1
80
Phaseolus vulgaris L.
Böna,
Brun böna
98
0,1
75
Pisum sativum L. (partim)
Ärt
98
0,1
80
Raphanus sativus L.
Rädisa, rättika 97
1
70
Scorzonera hispanica L.
Svartrot
95
1
70
Solanum melongena L.
Äggplanta
96
0,5
65
Spinacia oleracea L.
Spenat
97
1
75
Valerianella locusta (L.) Laterr.
Vintersallat
95
1
65
Vicia faba L. (partim)
Bondböna
98
0,1
80
Ärtsmyg (Bruchus pisorum L.)
Bönsmyg (Bruchus rufimanus Boh.)
5. Utsäde får inte innehålla levande kvalster (Acarina).
Följande tilläggskrav ska uppfyllas för certifiering för saluföring i Sverige:
1. Vattenhalten för brun böna får vara högst 18,0 %.
2. Utsäde av brun böna och ärt får inte innehålla frön av flyghavre eller snärja.
(SJVFS 2001:30).
14
SJVFS 2006:33
Bilaga 1 a
Minsta provvikt för undersökning av inblandning av antal frön av andra arter
Art
Minsta provvikt (gram) för
bestämning av antal frön av
andra arter a)
Bondböna
1000
Broccoli
25
Böna, Brun böna
700
Cikoria
15
Cikoria,
industri-
50
Endive
15
Fänkål
25
Gurka
25
Jättepumpa
250
Kardon
50
Kål,
blom-
25
Kål,
bryssel-
25
Kål,
grön-
25
Kål,
kinesisk
20
Kål,
röd-
25
Kål,
savoy-
25
Kål,
spets-
25
Kål,
vit-
25
Kålrabbi
25
Körvel
20
Lök
25
Majrova
20
Mangold
100
Melon
100
Morot
10
Paprika
m.fl.
40
Persilja
10
Pumpa,
squash
150
Purjolök
20
Rosenböna
1000
Rädisa,
rättika
50
Rödbeta
100
Sallat
10
Selleri
5
Sparris
100
Spenat
75
Svartrot
30
Tomat
20
Vattenmelon
250
Vintersallat
20
Äggplanta
20
Ärt
500
Anmärkningar:
a) För F-1 hybridsorter av ovan nämnda arter får lägsta provvikt minskas till en fjärdedel av den angivna vikten. Provet måste
dock ha en vikt av minst 5 gram och bestå av minst 400 frön. (SJVFS 1996:103).
.
15
SJVFS 2006:33
Bilaga 2
KRAV PÅ UTSÄDESODLING FÖR CERTIFIERING AV SKÖRDEN OCH
PÅ FÄLTBESIKTNING
Utsädesodling:
1. Grödan ska ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet.
2. Fältet ska vara i sådant skick och grödan i ett sådant
utvecklingsstadium att fullgod kontroll av sortäkthet, sortrenhet och
sundhet
är
möjlig.
3. Minsta avstånd från angränsande grödor som kan leda till oönskad
pollinering ska vara följande:
A. Beta vulgaris
1. Från pollenkällor av familjen Beta som inte tas upp nedan: 1 000 m.
2. Från pollenkällor av sorter av samma underart som tillhör en annan
sortgrupp:
a) för basutsäde
1 000 m
b) för certifikatutsäde
600 m
3. För pollenkällor av sorter av samma underart som tillhör samma
sortgrupp:
a) för basutsäde
600 m
b) för certifikatutsäde
300 m
De sortgrupper som avses i 2 och 3 ska bestämmas enligt följande:
I) Beta vulgaris L. var. vulgaris (mangold) och Beta vulgaris L. var. conditiva Alef.
(rödbeta): om grödan är av en sort som är genetiskt monogerm ska multigerma
sorter anses tillhöra en annan grupp.
II) Beta vulgaris L. var. vulgaris (mangold): med beaktande av punkt I ska sorterna
delas in i fem grupper med avseende på yttre egenskaper enligt följande:
Grupp Egenskaper
1
2
3
4
5
Vitt bladskaft och ljusgrön bladskiva utan antocyanfärgning
Vitt bladskaft och mellan- eller mörkgrön bladskiva utan
antocyanfärgning
Grönt bladskaft och mellan- eller mörkgrön bladskiva utan
antocyanfärgning
Skärt bladskaft och mellan- eller mörkgrön bladskiva
Rött bladskaft och antocyanfärgad bladskiva
III) Beta vulgaris L. var. conditiva Alef. (rödbeta): med beaktande av punkt I ska sorterna delas in i
sex grupper med avseende på yttre egenskaper enligt följande:
16
SJVFS 2006:33
Grupp
Egenskaper
1
Rotknölens tvärsnitt smalt ellipsformat
eller ellipsformat och rotköttet rött eller mörklila
2
Rotknölen cirkelformad eller brett ellipsformad
och rotköttet vitt
3
Rotknölen cirkelformad eller brett ellipsformad
och rotköttet gult
4
Rotknölen cirkelformad eller brett ellipsformad
och rotköttet rött eller mörklila
5
Rotknölens form smal och avlång
och rotköttet rött eller mörklila
6
Rotknölens form smal och triangulär
med spetsen nedåt och rotköttet rött eller mörklila
B. Brassica-arter
1. Från främmande pollenkällor som lätt kan förorsaka betydande försämring hos
sorter av Brassica-arter:
a) för basutsäde
1 000 m
b) för certifikatutsäde
600 m
2. Från andra främmande pollenkällor som lätt kan ge upphov till korsningar i
sorter av Brassica-arter:
a) för basutsäde
500 m
b) för certifikatutsäde
300 m
C. Industricikoria (Cichorium intybus L. [partim])
1. Från andra arter av samma familj eller underarter: 1 000 m
2. Från en annan sort av industricikoria:
a) för basutsäde
600 m
b) för certifikatutsäde
300 m
D. Andra arter
1. Från främmande pollenkällor som lätt kan förorsaka betydande
försämring hos sorter av andra arter:
a) för basutsäde
500 m
b) för certifikatutsäde
300 m
2. Från andra främmande pollenkällor som lätt kan ge upphov till korsningar i
sorter av andra arter:
a) för basutsäde
300 m
b) för certifikatutsäde
100 m
Ovanstående avstånd kan reduceras om det vid fältbesiktning bedöms finnas
tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer.
4. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets användbarhet ska
hållas på lägsta möjliga nivå.
Fältbesiktning och kontroll:
För basutsäde och certifikatutsäde ska minst en fältbesiktning utföras. (SJVFS
1996:103).
17
SJVFS 2006:33
Bilaga 2a
AUKTORISATION AV PERSON SOM SKA UTFÖRA FÄLTBESIKTNING
AV UTSÄDESODLINGAR
1. Ansökan ska göras till Jordbruksverket. Ansökan ska innehålla följande
uppgifter:
a. Sökandes namn och adress och övriga kontaktuppgifter.
b. Uppgift om sökanden är egen företagare eller anställd. Om sökanden är
anställd ska följande uppgifter om arbetsgivaren lämnas: namn, adress,
övriga kontaktuppgifter samt uppgift om arbetsgivaren är ett utsädesföretag
eller inte.
c. Uppgift om för vilka arter auktorisation söks.
2. Den sökande ska ha lantbruksutbildning eller motsvarande kunskaper som
innebär att sökanden kan utföra fältbesiktning på ett tillfredsställande sätt.
3. Sökanden ska underteckna en åtagandeförklaring att han eller hon åtar sig att
följa bestämmelserna för officiella fältbesiktningar.
4. Besiktningsmannen får inte dra någon egen fördel av resultatet av fältbesikt-
ningen.
5. Auktorisation meddelas av Jordbruksverket när sökanden med godkänt resultat
har genomgått Jordbruksverkets grundkurs för nya besiktningsmän. Beslutet
tidsbegränsas till tre år.
6. Besiktningsmannen tilldelas av Jordbruksverket ett kontrollnummer som alltid
ska anges tillsammans med dennes underskrift på besiktningsprotokoll och
besiktningsrapporter.
7. Beslutet ger behörighet att utföra fältbesiktning av utsädesodlingar av köksväxter
som anmälts till Jordbruksverket för fältbesiktning. Beslutet kan dock begränsas
till att gälla vissa grödor, beroende på vilka kurser som besiktningsmannen
genomgått med godkänt resultat.
8. Besiktningsmannen ska genomföra fältbesiktningen enligt Jordbruksverkets
anvisningar för fältbesiktning av köksväxter, vilka uppdateras årligen. Aktuella
fältbesiktningsprotokoll ska användas. Besiktningsprotokollen ska skickas in till
Jordbruksverket så snart som möjligt efter genomförd besiktning, så att
Jordbruksverket har möjlighet att genomföra en stickprovskontroll.
9. Besiktningsmannen
ska
årligen utföra fältbesiktningar av de relevanta grödorna.
10. Förnyad auktorisation förutsätter att besiktningsmannen årligen utfört fältbesikt-
ningar och att vederbörande minst vart tredje år deltar i Jordbruksverkets
repetitionskurs för fältbesiktning av köksväxter.
11. Jordbruksverket får återkalla en auktorisation om något av de ovannämnda
villkoren inte efterlevs. Återkallande får göras även om besiktningsmannen inte
bryter mot reglerna med avsikt. Jordbruksverket meddelar ett sådant återkallande
till besiktningsmannens arbetsgivare liksom till andra certifierande organ i
Sverige.
12. Utsäde som kommer från en utsädesodling som besiktigats av en besiktningsman
vars behörighet senare återkallats, får underkännas vid certifieringen. (SJVFS
2005:91).
18
SJVFS 2006:33
Bilaga 2b
AUKTORISATION SOM PROVTAGARE SAMT GODKÄNNANDE AV
UTSÄDESFÖRETAG SOM ANVÄNDER AUKTORISERAD PROVTAGARE
A. Auktorisation som provtagare kan meddelas en fysisk person, enligt villkoren i
punkterna B - G.
Utsädesföretag som önskar använda auktoriserade provtagare ska godkännas av
Jordbruksverket och ska lämna information enligt punkterna H - J.
B. Ansökan ska göras till Jordbruksverket. Ansökan ska innehålla följande uppgifter:
1. Provtagarens namn, adress och övriga kontaktuppgifter.
2. Uppgift om provtagaren är egen företagare eller anställd. Om provtagaren är
anställd ska följande uppgifter om arbetsgivaren lämnas: namn, adress och
övriga kontaktuppgifter samt uppgift om arbetsgivaren är ett utsädesföretag
eller inte.
3. Uppgift om för vilka utsädesföretag och utsädesanläggningar provtagning
kommer att utföras.
4. Uppgift om vilka arter som kommer att provtas.
C. Auktorisation meddelas av Jordbruksverket när provtagaren har genomgått
officiell kurs för provtagare och godkänts vid officiell examination.
D. En provtagare som är anställd av ett utsädesföretag får endast ta ut och hantera
prov från detta företag, om inte en särskild överenskommelse finns mellan företagen
och Jordbruksverket.
E. Provtagaren ska
1. ta ut prov enligt ISTA:s gällande metoder och följa anvisningarna från
Jordbruksverket,
2. årligen ta ut och hantera prov,
3. delta i en officiell repetitionskurs minst vartannat år.
F. Det ska vara en tillfredsställande överensstämmelse mellan analysresultaten av
prov som provtagaren tagit ut och kontrollprov som en officiell provtagare tagit ut.
G. Jordbruksverket får återkalla auktorisationen om något av villkoren i punkterna C-
F inte efterlevs. Återkallande får göras även om provtagaren inte bryter mot reglerna
med avsikt. Jordbruksverket meddelar ett sådant återkallande till provtagarens
arbetsgivare liksom till andra certifierande organ i Sverige.
Utsäde som kommer från utsädespartier som provtagits av en provtagare vars
auktorisation senare återkallats får underkännas vid certifieringen.
H. Ansökan ska göras till Jordbruksverket. Ansökan ska innehålla följande uppgifter:
1. utsädesföretagets namn, adress och övriga kontaktuppgifter, uppgift om vid
vilka utsädesanläggningar auktoriserad provtagare kommer att användas,
2. uppgift om manuell eller automatisk provtagning sker vid anläggningen,
3. uppgift om vilka arter som kommer att provtas av den auktoriserade
provtagaren, samt
19
SJVFS 2006:33
4. namn på de auktoriserade provtagare som kommer att provta utsäde för
företagets räkning.
I. Innan provtagning påbörjas ska utsädesföretagets lokaler och utrustning godkännas
av Jordbruksverket. Ett godtagbart ledningssystem för kvalitet enligt nationell eller
internationell standard ska finnas. Systematisk kontroll av den automatiska
provtagaren ska regelbundet utföras av en officiell eller auktoriserad provtagare.
J. Jordbruksverket ska informeras om alla förändringar som har betydelse för
verksamheten, t.ex. personalförändringar. (SJVFS 2005:91).
20
SJVFS 2006:33
Bilaga 2c
AUKTORISATION AV LABORATORIUM
A. Auktorisation för att utföra de laboratorieanalyser som ligger till grund för
certifieringsorganets beslut om certifiering kan meddelas ett laboratorium om:
1. det är oberoende eller en del av ett utsädesföretag,
2. det har en person som är ansvarig för analysverksamheten med direkt ansvar
för det tekniska arbetet och som har nödvändiga fackkunskaper för att leda
analysverksamheten,
3. det finns ett godtagbart ledningssystem för kvalitet enligt nationell eller
internationell standard,
4. de som utför analyser har nödvändiga kunskaper för de analyser som utförs
och med godkänt resultat har genomgått examination för de analyser och arter
som auktorisationen omfattar på ett sådant sätt att laboratoriet alltid har
personal som kan genomföra de analyser som krävs, samt
5. det har nödvändiga lokaler och utrustning.
B. Ansökan ska göras till Jordbruksverket. Ansökan ska innehålla följande uppgifter:
1. Laboratoriets namn, adress och övriga kontaktuppgifter samt laboratoriets
ägarförhållanden. Om mer än en lokal avses användas som laboratorium inom
ramen för auktorisationen ska detta framgå.
2. Namn på och adress och övriga kontaktuppgifter till den person som är
ansvarig för analysverksamheten och ställföreträdare för denna person.
3. Uppgift om vilka arter som laboratoriet söker auktorisation för.
4. Uppgift
om
laboratoriets lokaler och utrustning.
5. Uppgift om laboratoriepersonalens kunskaper, eventuella kurser och officiella
examinationer inom utsädesanalysområdet.
6. Uppgift om för vilka utsädesföretag laboratoriet kommer att analysera utsäde.
Utformningen av analysbevisen som utfärdas ska godkännas av Jordbruksverket.
Auktorisation meddelas när Jordbruksverket anser att kraven är uppfyllda.
C. Ett laboratorium som ägs eller ingår i samma koncern som ett utsädesföretag får
endast analysera prov från detta företag, om inte en särskild överenskommelse finns
mellan företagen och Jordbruksverket.
D. Analysering ska göras enligt ISTA:s gällande metoder och de nationella metoder
för sundhetsanalyser som fastställs av Jordbruksverket, samt följa eventuella
anvisningar från Jordbruksverket.
E. Resultaten av analyserna ska sändas till det certifierande organet omedelbart efter
avslutad analys. Dessutom ska uppgift om analyserna och dess resultat skickas till
Jordbruksverket om annat certifierande organ används av utsädesföretaget vars
analyser laboratoriet utför. Resultaten ska skickas till Jordbruksverket i elektronisk
form och i det format som Jordbruksverket fastställer.
21
SJVFS 2006:33
F. Det ska vara en tillfredsställande överensstämmelse mellan analysresultaten från
laboratoriet med de som stickprov som analyseras av Jordbruksverket. Laboratoriet
ska dessutom
1. fylla i analysbevisen på ett tillfredsställande sätt,
2. vid Jordbruksverkets tillsyn bedömas ha genomfört uppgifterna på ett
tillfredsställande sätt och följt upp eventuella anmärkningar,
3. delta i ringtester med tillfredsställande resultat,
4. skicka minst en person att delta i en officiell repetitionskurs varje år på ett
sådant sätt att de personer som utför analyser deltar i en sådan kurs minst
vartannat år, samt
5. informera Jordbruksverket om alla förändringar som har betydelse för
verksamheten, t.ex. personalbyten inom utsädesanalysområdet.
G. Jordbruksverket får återkalla en auktorisation om något av villkoren i punkterna A
och C-F inte efterlevs. Återkallande får göras även vid vårdslöshet. Utsäde som
certifierats på grundval av analyser från ett laboratorium som förlorat sin
auktorisation kan få certifieringen annullerad. (SJVFS 2005:91).
22
SJVFS 2006:33
Bilaga 3
MÄRKNINGSKRAV
1. Märkning av partier och förpackningar, utom småförpackningar
Obligatorisk information på officiellt märke, avseende stam-, bas- och
certifikatutsäde av samtliga arter:
1. Texten "EG:s regler".
2. Certifieringsorgan och land.
3. Månad och år för officiell försegling.
4. Partiets referensnummer.
5. Artnamn på svenska och latin, det senare får anges i förkortad form.
6. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten
godkänts. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.
7. Utsädesklass. För stamutsäde ska även anges antal generationer som föregår
certifikatutsäde.
8. Produktionsland.
9. Netto- eller bruttovikt alternativt antal frön eller frögyttringar. Om vikten
anges och pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser
används, ska även typ av tillsats samt det ungefärliga förhållandet mellan
frögyttringarnas eller frönas vikt och totalvikten anges.
10. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan
specialbehandling ska detta anges.
11. För sorter som är hybrider eller inavelslinjer:
a) För basutsäde, om hybriden eller inavelslinjen som utsädet tillhör har
godkänts officiellt: Namnet på den komponent, under vilket den har godkänts
officiellt, och texten "komponent" i fråga om hybrider eller inavelslinjer som
uteslutande är avsedda som komponenter för slutliga sorter.
b) För basutsäde i övriga fall: Namnet på den komponent som basutsädet tillhör
(kan anges med kodbeteckning), åtföljt av ett omnämnande av den slutliga sorten och
texten "komponent".
c) För certifikatutsäde: Namnet på den sort som utsädet tillhör, åtföljt av texten
"hybrid".
För att märket ska gälla som växtpass enligt 13 a § ska följande information läggas
till:
12. EG-växtpass.
13. Företagets registreringsnummer hos Jordbruksverket enligt 3 § Statens
jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av
växtskadegörare.
Följande uppgifter ska framgå antingen av märket eller av ett åtföljande
dokument:
14. Om det finns en skyddad zon som är relevant. Kännetecknet ”ZP” för
växtpassets geografiska giltighet och namnet på den eller de skyddade zoner som
utsädet är godkänt för.
15. Kännetecknet ”RP” om växtpasset är ett ersättningspass och i tillämpliga fall,
namnet på den ursprungligen registrerade producenten eller importören.
23
SJVFS 2006:33
16. I tillämpliga fall, namnet på ursprungslandet eller avsändarlandet i fråga om
utsäde från ett tredjeland.
2. Märkning av småförpackningar med certifikatutsäde (leverantörsmärke
eller tryckt text på förpackningen)
1. Texten "EG:s regler".
2. Namn och adress eller firmamärke för den som är ansvarig för märkningen.
3. Senaste undersökning av grobarhet (månad och år).
4. Artnamn på svenska och latin, det senare får anges i förkortad form.
5. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten godkänts.
För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.
6. Texten "Certifikatutsäde", får anges med "C".
7.
Partiets
referensnummer.
8. Netto- eller bruttovikt alternativt antal frön eller frögyttringar (gäller ej
förpackningar med vikt under 500 g). Om vikten anges och pesticider i pulverform,
pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser används, ska även typ av tillsats samt det
ungefärliga förhållandet mellan frögyttringarnas eller frönas vikt och totalvikten
anges.
9. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan
specialbehandling ska detta anges.
3.
Märkning av partier med standardutsäde (leverantörsmärke eller tryckt
text på förpackningen)
1. Texten "EG:s regler".
2. Namn och adress eller firmamärke för den som är ansvarig för märkningen.
3. Senaste undersökning av grobarhet (månad och år).
4. Artnamn på svenska och latin, det senare får anges i förkortad form.
5. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten godkänts.
För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. För sortblandningar
av rädisa, rättika eller sallat ska även texten "Sortblandning" anges.
6. Texten "Standardutsäde".
7. Firmans referensnummer.
8. Netto- eller bruttovikt alternativt antal frön eller frögyttringar. Om vikten
anges och pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser
används, ska även typ av tillsats samt det ungefärliga förhållandet mellan
frögyttringarnas eller frönas vikt och totalvikten anges.
9. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan
specialbehandling ska detta anges.
4.
Märkning av småförpackningar med standardutsäde (tryckt eller
stämplad text på förpackning)
1. Texten "EG:s regler".
2. Namn och adress eller firmamärke för den som är ansvarig för märkningen.
3. Månad och år för sista försäljning.
4. Artnamn på svenska och latin, det senare får anges i förkortad form.
5. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten godkänts.
För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. För sortblandningar
av rädisa, rättika eller sallat ska även texten "Sortblandning" anges.
24
SJVFS 2006:33
6. Texten "Standardutsäde" eller "st".
7. Firmans referensnummer.
8. Netto- eller bruttovikt alternativt antal frön eller frögyttringar (gäller ej
förpackningar med vikt under 500 g). Om vikten anges och pesticider i pulverform,
pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser används, ska även typ av tillsats samt det
ungefärliga förhållandet mellan frögyttringarnas eller frönas vikt och totalvikten
anges.
9. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan
specialbehandling ska detta anges.
5. Särskild
märkning
Märkning av F-material, som ska användas för produktion av stamutsäde eller
basutsäde.
Det officiella märket ska omfatta följande upplysningar:
1. Artnamn på svenska och latin, det senare får anges i förkortad form.
2. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten godkänts.
För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.
3. Texten "F-material".
4.
Referensnummer.
5.
Produktionsland.
6. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan
specialbehandling ska detta anges.
För att märket ska gälla som växtpass enligt 13 a § ska följande information läggas
till:
7. EG-växtpass.
8.
Företagets registreringsnummer hos Jordbruksverket enligt 3 § Statens
jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av
växtskadegörare.
Följande uppgifter ska framgå antingen av märket eller av ett åtföljande
dokument:
9. Om det finns en skyddad zon som är relevant. Kännetecknet ”ZP” för
växtpassets geografiska giltighet och namnet på den eller de skyddade zoner som
utsädet är godkänt för.
10. Kännetecknet ”RP” om växtpasset är ett ersättningspass och i tillämpliga fall,
namnet på den ursprungligen registrerade producenten eller importören.
11. I tillämpliga fall, namnet på ursprungslandet eller avsändarlandet i fråga om
utsäde från ett tredjeland.
Märkning av icke slutgiltigt certifierat utsäde.
Det officiella märket ska omfatta följande upplysningar:
1. Certifieringsorgan och land.
2. Art, får anges med latinskt namn i förkortad form.
3. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten godkänts.
För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.
4.
Utsädesklass.
5. Partiets eller odlingens referensnummer.
25
SJVFS 2006:33
6. Netto- eller bruttovikt.
7. Texten "Ej slutgiltigt certifierat utsäde".
8. Om utsädet varit föremål för betning ska detta anges.
För att märket ska gälla som växtpass enligt 13 a § ska följande information läggas
till:
9. EG-växtpass.
10. Företagets registreringsnummer hos Jordbruksverket enligt 3 § Statens
jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av
växtskadegörare.
Följande uppgifter ska framgå antingen av märket eller av ett åtföljande
dokument:
11. Om det finns en skyddad zon som är relevant. Kännetecknet ”ZP” för
växtpassets geografiska giltighet och namnet på den eller de skyddade zoner som
utsädet är godkänt för.
12. Kännetecknet ”RP” om växtpasset är ett ersättningspass och i tillämpliga fall,
namnet på den ursprungligen registrerade producenten eller importören.
13. I tillämpliga fall, namnet på ursprungslandet eller avsändarlandet i fråga om
utsäde från ett tredjeland.
Märkning av utsäde av en ännu icke godkänd sort
Det officiella märket ska omfatta följande upplysningar:
1. Partiets referensnummer
2. Månad och år för officiell försegling
3. Art.
4. Sortens benämning (förädlarbeteckning, förslaget till officiell sortbenämning
eller den godkända officiella sortbenämningen).
5. Texten "Sorten har ännu inte uppförts på den officiella sortlistan".
6. Netto- eller bruttovikt eller deklarerat antal rent frö, eller i tillämpliga fall antal-
et frögyttringar. Om vikten anges och pesticider i pulverform, pelleteringsmedel
eller andra fasta tillsatser används, ska även typ av tillsats anges samt det unge-
färliga förhållandet mellan frögyttringarnas eller frönas vikt och totalvikten.
7. Om utsädet varit föremål för betning ska detta anges.
För att märket ska gälla som växtpass enligt 13 a § ska följande information läggas
till:
8. EG-växtpass.
9. Företagets registreringsnummer hos Jordbruksverket enligt 3 § Statens
jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av
växtskadegörare.
Följande uppgifter ska framgå antingen av märket eller av ett åtföljande
dokument:
10. Om det finns en skyddad zon som är relevant. Kännetecknet ”ZP” för
växtpassets geografiska giltighet och namnet på den eller de skyddade zoner som
utsädet är godkänt för.
11. Kännetecknet ”RP” om växtpasset är ett ersättningspass och i tillämpliga fall,
namnet på den ursprungligen registrerade producenten eller importören.
26
SJVFS 2006:33
12. I tillämpliga fall, namnet på ursprungslandet eller avsändarlandet i fråga om
utsäde från ett tredjeland.
6.
Utformning av officiellt märke respektive leverantörsmärke
a. Färg:
Officiellt märke:
F-material Vit
Stamutsäde (klass A)
Vit med violett diagonal rand
Basutsäde (klass B)
Vit
Certifikatutsäde (klass C)
Blå
Standardutsäde Mörkt
gul
Ej dokumenterad sort
Brun
Icke slutligt certifierat utsäde
Grå
Ännu icke godkänd sort
Orange
Leverantörsmärke för småförpackningar och standardutsäde:
Certifikatutsäde Blå
Standardutsäde Mörkt
gul
Ej dokumenterad sort
Brun
Ännu icke godkänd sort
Orange
b. Storlek:
Minsta storlek 110 x 67 mm. Undantag för småförpackningar där anpassning av
storlek får ske. (SJVFS 2006:33).
27
SJVFS 2006:33
Bilaga 4
OFFICIELLT DOKUMENT SOM KRÄVS VID UTFÖRSEL OCH
INFÖRSEL AV ICKE SLUTLIGT CERTIFIERAT UTSÄDE (ENLIGT 24 b
OCH 27 §§)
Dokumentet ska innehålla följande upplysningar:
1. Utställande myndighet.
2. Art, får anges med latinskt namn i förkortad form.
3. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten godkänts.
För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.
4.
Utsädesklass.
5. Referensnummer för moderparti samt i vilket land certifiering av sådant parti
har skett.
6. Partiets eller odlingens referensnummer.
7. Areal för produktion av aktuellt parti.
8. Skördad mängd och antal förpackningar.
9. Godkänd fältbesiktning.
10. Resultat av ev. föranalyser. (SJVFS 2001:30).
28