SJVFS 2012:25
Statens jordbruksverks föreskrifter om smittskyddsmässiga villkor för hållande av hjort i hägn samt för hållande av andra klövdjur och hästdjur i sambete med hjort i hägn
Statens jordbruksverks
författningssamling
Statens jordbruksverk
551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00
telefax: 036-19 05 46
ISSN 1102-0970
SJVFS 2012:25
Statens jordbruksverks föreskrifter om
smittskyddsmässiga villkor för hållande av hjort i hägn
samt för hållande av andra klövdjur och hästdjur i
sambete med hjort i hägn;
Saknr K 158
Utkom från trycket
den 28 september 2012
beslutade den 27 september 2012.
Statens jordbruksverk föreskriver, med stöd av 3, 4, 5, 6, 9, 15 och 16 §§
förordningen (2006:815) om provtagning på djur, 4 § epizootiförordningen (1999:659)
m.m samt efter samråd med Statens veterinärmedicinska anstalt, följande.
Tillämpningsområde
1 § Dessa föreskrifter innehåller smittskyddsmässiga villkor för hållande av hjort i hägn
samt för hållande av mufflon, vildsvin, älg, andra klövdjur och hästdjur i sambete med
hjort i hägn.
Grundläggande bestämmelser
2 § Grundläggande bestämmelser om hanteringen av smittsamma djursjukdomar finns i
2. epizootiförordningen (1999:659),
3. lagen (2006:806) om provtagning på djur, m.m, samt
4. förordningen (2006:815) om provtagning på djur, m.m.
Ytterligare bestämmelser
3 § Bestämmelser om uppslaktning av frilevande vilt finns i finns i Europaparlamentets
och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av
särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung1.
Bestämmelser om veterinära kontroller av nötkreatur som visent, bison och jak samt
vilt finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 av den 29 april
2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig
kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel2.
Bestämmelser om godkännande av karantän finns i förordningen (1994:1830) om
införsel av levande djur m.m.
Bestämmelser om införsel av hjort finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
1996:24) om införsel av djur, sperma, ägg och embryon.
Bestämmelser om hållande av vilt i hägn finns i Naturvårdsverkets föreskrifter och
Allmänna råd (NFS 2002:20) om vilthägn och inhägnader för handelsträdgårdar m.m.
för att förebygga skador av hare.
1
EUT L 139, 30.4.2004, s 55 (Celex 32004R0853).
2
EUT L 139, 30.4.2004, s 206-320 (Celex 32004R0854).
SJVFS 2012:25
2
Definitioner
4 § I denna författning avses med
besättning: djur som hålls tillsammans i ett hägn,
detaljhandel: butik, restaurang, cateringföretag eller liknande som levererar direkt till
konsument; dock ej grossist,
djurhållare: ägaren till djuren i ett hjorthägn eller annan person som ansvarar för
tillsynen av djuren i ett hjorthägn,
hjort: hjort av arterna kron- och dovhjort samt andra hjortarter,
hjorthägn: vilthägn i vilket det hålls hjortar eller andra djur i sambete med hjortar,
och för vilket länsstyrelsen beviljat hägntillstånd med stöd av Naturvårdsverkets
föreskrifter och Allmänna råd (NFS 2002:20) om vilthägn och inhägnader för
handelsträdgårdar m.m. för att förebygga skador av hare,
hudtuberkulintest: tuberkulostest genom injektion av tuberkulin i huden och
avläsning av reaktioner, enligt djurslagsvisa instruktioner,
hästdjur: hästar, åsnor och mulor, dock inte zebror,
karantänshägn: hjorthägn eller vilthägn som godkänts av Jordbruksverket för att
användas som karantän för djur som ska tuberkulintestas i samband med införsel,
klövdjur: partåiga hovdjur (Artiodactyla) såsom idisslare, vildsvin och kameldjur,
officiellt friförklarat hägn: ett hjorthägn som har friförklarats från tuberkulos av
Jordbruksverket eller enligt Jordbruksverkets bedömning uppfyller villkoren för
friförklaring i enlighet med Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:76) om
organiserad hälsokontroll avseende tuberkulos hos kron- och dovhjortar i hägn eller
Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2003:34) om obligatorisk hälsoövervakning
avseende tuberkulos hos kron- och dovhjortar samt andra djur i sambete med hjortar i
hägn, eller motsvarande villkor,
slakteri: en sådan anläggning för avlivning och uppslaktning av djur vars kött är
avsett som livsmedel som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr
853/2004,
Tb-kontroll: undersökning avseende tuberkulosförekomst hos slaktad hjort, mufflon,
vildsvin, eller älg utförd av Tb-kontrollant enligt Jordbruksverkets instruktioner,
Tb-kontrollant: person som Jordbruksverket har utsett enligt 4 § förordningen
(2006:815) om provtagning på djur, m.m,
tillstånd för offentlig förevisning:
tillstånd enligt 37 § djurskyddsförordningen
(1988:539),
tuberkulos: infektion orsakad av M. tuberculosis eller M. bovis,
tuberkulosbesiktning: undersökning avseende tuberkulosförekomst hos slaktad hjort,
mufflon, vildsvin, eller älg utförd av veterinär i eller i anslutning till hägnet,
vilt: djur som får hållas i vilthägn enligt Naturvårdsverkets föreskrifter och Allmänna
råd (NFS 2002:20) om vilthägn och inhägnader för handelsträdgårdar m.m. för att
förebygga skador av hare,
vilthanteringsanläggning: en sådan anläggning där vilt och kött från nedlagt vilt
bereds innan det släpps ut på marknaden som avses i Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 853/2004, samt
vilthägn: hägn med länsstyrelsens hägntillstånd i enlighet med Naturvårdsverkets
föreskrifter och Allmänna råd (NFS 2002:20) om vilthägn och inhägnader för
handelsträdgårdar m.m. för att förebygga skador av hare.
SJVFS 2012:25
3
Hållande av hästdjur i hjorthägn
5 § Hästdjur får sättas in i respektive tas ut ur hjorthägn utan särskilt tillstånd.
Märkning
6 § Vid flyttning från hjorthägn av klövdjur som livdjur ska djuren senast vid
lastningen vara identitetsmärkta med beständiga öronmärken som anger besättnings-
och individnummer.
Besättningsnumret ska inte bytas ut om djuret flyttas till en annan besättning. Om ett
djur förlorat sitt märke ska djuret märkas om.
Journalföring och rapportering
7 § Den som håller djur i ett hjorthägn ska föra en hägnjournal som ska löpa den 1
januari – den 31 december och innehålla aktuella uppgifter om:
1. Djurhållarens och djurägarens namn och adress.
2. Hägnets storlek, hägnnummer, fastighetsbeteckning samt i vilken kommun och
vilket län det ligger.
3. Antal djur i hägnet, djurens art, kön och ungefärliga ålder samt djurens
eventuella identitetsmärkning. I det fall ett djur har märkts om ska det nya
märkningsnumret noteras i anslutning till det gamla numret så att individen
kan spåras.
4. Vid uttagande av djur ur hägnet:
a) datum för uttagandet,
b) om djuret flyttats till annat hägn; djurets identitetsmärkning, den nya
djurägarens namn och adress samt transportörens namn och adress, eller
c) om djuret slaktats i syfte att säljas; namn och adress på den Tb-
kontrollant som genomfört Tb-kontroll, på den vilthanteringsanläggning
där djuret genomgått besiktning efter slakt, på den veterinär som utfört
tuberkulosbesiktning i anslutning till hägnet eller på det slakteri som djur
levererats till,
d) om djuret avlivats eller självdött; datum för avlivningen samt förklaring
till varför djuret avlivats, respektive datum för fyndet av kroppen och
misstänkt dödsorsak, samt
e) om djuret har obducerats; resultatet av obduktionen samt vilken veterinär
eller vilket laboratorium som utfört den.
5. Vid insättande av nya djur i hägnet:
a) det levererande hägnets hägnnummer,
b) den levererande djurägarens namn och adress,
c) de inköpta djurens identitetsmärkning, samt
d) transportörens namn och adress.
6. Vid sjukdom bland djuren:
a) datum för upptäckt av sjukdom,
b) insjuknade djurs eventuella identitetsmärkning, symptom, diagnos och
eventuell behandling, samt
c) i förekommande fall vilken veterinär som konsulterats.
7. Datum för rymningar och för sådana stängselbrott som kan ha medfört
rymningar, samt bedömning av hur många djur som kan ha rymt och uppgifter
om huruvida dessa återfångats eller avlivats.
SJVFS 2012:25
4
Djurhållaren ska spara hägnjournalen i minst fem år.
8 § Djurhållaren ska för varje kalenderår sammanställa uppgifterna i 7 § 1-5 i en
årsrapport på Jordbruksverkets blankett E9.172. Årsrapporten ska vara Jordbruksverket
tillhanda senast den 1 februari årligen.
Kontrollåtgärder i officiellt friförklarade hägn
9 § I officiellt friförklarade hägn ska hjortar samt mufflon, vildsvin och älg i sambete
med hjort i hägn efter slakt genomgå Tb-kontroll utförd av Tb-kontrollant innan de
sänds vidare till vilthanteringsanläggning eller avyttras till detaljhandel. Detta gäller inte
djur under ett års ålder och djur som konsumeras i jägaren eller jaktlagets egna hushåll.
Som alternativ till Tb-kontroll utförd av Tb-kontrollant enligt första stycket kan hela
djuret istället besiktigas efter slakt av officiell veterinär på vilthanteringsanläggning.
Detta förutsätter att hela djuret levereras oflått tillsammans med huvud och samtliga
inälvor till vilthanteringsanläggningen.
Till och med den 30 augusti 2013 får, i stället för vad som anges i första och andra
stycket, tuberkulosbesiktning efter slakt av hjort, mufflon, vildsvin och älg i hjorthägn
utföras på plats i hägnet eller i anslutning till hägnet av en veterinär som
Jordbruksverket utsett.
10 § Då ett klövdjur som hålls i ett officiellt friförklarat hjorthägn påträffas självdött
eller måste avlivas av djurskyddsskäl ska det obduceras av en veterinär på ett
laboratorium eller på plats i hägnet.
Detta gäller inte om dödsorsaken eller orsaken till avlivningen är en akut traumatisk
skada såsom stångningsskada, benbrott eller påkörning utan att det förekommer
avmagring som väcker misstanke om bakomliggande smittsam sjukdom, eller om djuret
befinns ha så nedslitna tänder att det inte kunnat föda sig. Kravet i första stycket gäller
inte heller om förruttnelsen har gått så långt att det bedöms utsiktslöst att kunna
fastställa dödsorsaken genom obduktion.
Kontrollåtgärder i hägn som inte är officiellt friförklarade
11 § I hägn som inte är officiellt friförklarade gäller oberoende av dessa föreskrifter
kraven i de beslut om Tb-kontrollåtgärder som Jordbruksverket fattat med stöd av
Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:76) om organiserad hälsokontroll
avseende tuberkulos hos kron- och dovhjortar i hägn eller Statens jordbruksverks
föreskrifter (SJVFS 2003:34) om obligatorisk hälsoövervakning avseende tuberkulos
hos kron- och dovhjortar samt andra djur i sambete med hjortar i hägn.
Officiell friförklaring av karantänshägn
12 § Samtliga hjortar som hålls i ett karantänshägn ska genomgå hudtuberkulintest utan
anmärkning tre gånger med minst ett år mellan det första och det sista testet och minst
tre månader mellan varje test. Djur som vid respektive testtillfälle inte uppnått ett års
ålder är undantagna från kravet på testning.
Då besättningen är färdigtestad enligt första stycket kan djurhållaren ansöka hos
Jordbruksverket om officiell friförklaring av hägnet. Ansökan ska omfatta hägnnummer
och djurhållarens namn och adress, djurart och individnummer samt kopior av
SJVFS 2012:25
5
testprotokoll som visar att besättningen hudtuberkulintestats tre gånger utan
anmärkning.
Uttag av slaktdjur ur hjorthägn
13 § Djur av sådan art som endast får slaktas på slakteri får föras från hjorthägn till
slakteri utan särskilt tillstånd
.
Flyttning av hjort, mufflon, vildsvin och älg från officiellt friförklarat hägn
14 § Hjort, mufflon, vildsvin och älg får, med undantag för vad som anges i 15 och
16 §§, flyttas från ett officiellt friförklarat hjorthägn om följande villkor är uppfyllda:
1. Djurhållaren har sänt in en årsrapport i enlighet med 8 § och följer villkoren i 9
och 10 §§.
2. Djuret är märkt enligt 6 §.
3. Djuret åtföljs av ett flyttintyg på Jordbruksverkets blankett E9.175.
Flyttning av hjort, mufflon, vildsvin och älg från hjorthägn i djurpark eller från
annat hjorthägn med förevisningstillstånd
15 § Det krävs tillstånd från Jordbruksverket för att få flytta hjort, mufflon, vildsvin
och älg från ett officiellt friförklarat hjorthägn i en djurpark eller från ett annat officiellt
friförklarat hjorthägn med tillstånd för offentlig förevisning.
Ansökan om sådant tillstånd ska omfatta leverantörshägnets hägnnummer, den
levererande djurhållarens namn och adress, djurets art och identitetsnummer samt den
mottagande djurhållarens namn och adress.
Tillståndet ska åtfölja djuren vid flyttningen.
Kravet på tillstånd gäller inte vid flyttning från hägn enligt första stycket där endast
hjortar hålls eller där endast mufflon, älg eller vildsvin hålls i sambete med hjortar. Då
gäller endast kraven i 14 §.
Flyttning av hjort, mufflon, vildsvin och älg från hjorthägn till annan plats än
hjort- eller vilthägn
16 § Det krävs tillstånd från Jordbruksverket för att få flytta hjort, mufflon, vildsvin
och älg från ett hjorthägn, oavsett detta hägns tuberkulosstatus, till annan plats än ett
hjort- eller vilthägn.
Ansökan om sådant tillstånd ska omfatta leverantörshägnets hägnnummer, den
levererande djurhållarens namn och adress, djurets art och identitetsnummer, den
mottagande djurhållarens namn och adress samt uppgifter om av vart djuret ska föras.
Tillståndet ska åtfölja djuren vid flyttningen.
Flyttning av hjort, mufflon, vildsvin och älg från hjorthägn som inte är officiellt
friförklarat
17 § Hjort, mufflon, vildsvin och älg får flyttas från ett hägn som inte är officiellt
friförklarat om följande villkor är uppfyllda:
1. Djurhållaren har sänt in en årsrapport i enlighet med 8 §.
2. Djuret är märkt enligt 6 §.
3. Djuret åtföljs av tre testprotokoll utfärdade av en veterinär, vilka visar att djuret
efter ett års ålder utan anmärkning genomgått tre hudtuberkulintester med minst
SJVFS 2012:25
6
ett år mellan det första och det sista testet och minst tre månaders mellanrum
mellan varje tillfälle.
4. Djuret åtföljs av ett tillstånd från Jordbruksverket för flyttning av livdjur från
hägn som inte är officiellt friförklarat. Ansökan om sådant tillstånd för flyttning
ska omfatta leverantörshägnets hägnnummer, den levererande djurhållarens
namn och adress, djurets art och identitetsnummer samt den mottagande
djurhållarens namn och adress.
Flyttning av andra klövdjur än hjort, mufflon, vildsvin och älg från hjorthägn
18 § För att få flytta andra klövdjur än hjort, mufflon, vildsvin och älg från ett officiellt
friförklarat hjorthägn krävs tillstånd från Jordbruksverket.
Ansökan om sådant tillstånd ska omfatta leverantörshägnets hägnnummer, den
levererande djurhållarens namn och adress, djurets art och identitetsnummer samt den
mottagande djurhållarens namn och adress samt uppgifter om vart djuret ska föras.
Tillståndet ska åtfölja djuret vid leveransen och ska sedan sparas av den mottagande
djurhållaren i fem år.
Kravet på tillstånd enligt första stycket gäller inte för
nötkreatur, tamfår, getter och
tamsvin om något av följande villkor är uppfyllt:
1.
Djuret flyttas
från ett
officiellt friförklarat hägn, eller
2.
Djuret flyttas från ett hägn som inte är officiellt friförklarat och åtföljs av ett
testprotokoll utfärdat av veterinär, vilket visar att djuret vid mer än ett års ålder
utan anmärkning genomgått hudtuberkulintestning en gång inom 30 dagar före
flyttningen från hägnet.
Insättning av andra djur än vilt och hästdjur i hjorthägn
19 § Insättning i hjorthägn av andra djur än vilt och hästdjur får endast ske med
Jordbruksverkets tillstånd.
Ansökan om sådant tillstånd ska omfatta den levererande djurhållarens namn och
adress, djurets art och identitetsnummer samt den mottagande djurhållarens namn och
adress. Tillståndet ska åtfölja djuret vid leveransen.
Hudtuberkulintestning
20 § Hudtuberkulintestning av
nötkreatur, svin, får och getter inklusive mufflon och
vildsvin ska utföras i enlighet med villkoren i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
2003:33) om tuberkulinundersökning av nötkreatur, svin, får, getter och kameldjur.
Vid behov kan djuret lugnas genom medicinering för att kunna hållas väl fixerat.
21 § Hudtuberkulintestning av hjort och älg ska utföras av en veterinär såsom ett
jämförande intradermaltest med aviärt och bovint tuberkulin i enlighet med bilagan till
dessa föreskrifter.
Samma veterinär som injicerat tuberkulinet för testning ska också avläsa och tolka
testresultatet. Om samma veterinär inte kan göra avläsningen får avläsningen efter
godkännande av Jordbruksverket utföras av annan veterinär.
Veterinären ska föra protokoll över testet på Jordbruksverkets blankett D 24 och
utvärdera resultatet på individnivå som negativt eller positivt i direkt anslutning till
testningen. Veterinären ska skicka den ifyllda blanketten till Jordbruksverket och lämna
en kopia till djurhållaren.
SJVFS 2012:25
7
22 § Varje djur som vid avläsningen av testen bedöms vara en positiv bovin reagent ska
betraktas som misstänkt smittad av tuberkulos, och ska av veterinären förses med en väl
synlig individuell färgmärkning. Märkningens utformning ska noteras i testprotokollet.
23 § Om ett djur ska genomgå upprepad tuberkulintestning på grund av till exempel ny
förflyttning ska minst tre månader (90 dagar) passera mellan testerna.
Offentlig kontroll
24 § Länsstyrelsen utövar offentlig kontroll över efterlevnaden av bestämmelserna i
denna författning. Såvitt gäller 20-23 §§ framgår detta av 15 § första stycket
Länsstyrelsen ska senast den 1 februari varje år till Jordbruksverket rapportera
resultaten av de kontroller som utförts under det senaste kalenderåret.
Undantag
25 § Om särskilda skäl föreligger kan Jordbruksverket medge undantag från
bestämmelserna i dessa föreskrifter.
----------------
Denna författning träder i kraft den 15 oktober 2012, då Statens jordbruksverks
föreskrifter (SJVFS 1994:76) om organiserad hälsokontroll avseende tuberkulos hos
kron- och dovhjortar i hägn och Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2003:34)
om obligatorisk hälsoövervakning avseende tuberkulos hos kron- och dovhjortar samt
andra djur i sambete med hjortar i hägn upphör att gälla.
BIRGITTA EK
Maria Cedersmyg
(Enheten för sällskapsdjur)
SJVFS 2012:25
8
Bilaga
Instruktion för utförande av hudtuberkulintest på hjort och älg
Hudtuberkulintest på hjort och älg ska utföras som en jämförande intradermal test med
aviärt och bovint tuberkulin. Testning får endast utföras på djur som är identitetsmärkta
med öronmärken med individ- och besättningsnummer. I samband med
tuberkulintestningen ska veterinären göra en klinisk bedömning av de testade djuren.
Det avlästa mätresultatet noteras på Jordbruksverkets blankett D24 före injektion och
vid avläsning.
Utförande
Mätning före injektion
Undersökningen ska göras på väl fixerade djur och i fullgod belysning. Vid behov kan
djuret lugnas genom medicinering för att kunna hållas väl fixerat.
Pälsen på sidan av djurets hals ska rakas på ett ca 10 x 20 cm stort område. Kontrollera
att inga sjukliga förändringar eller skador efter maskinsax föreligger. Det klippta
hudpartiet lyfts upp i ett veck, vars tjocklek mäts med kutimeter. Mätningar ska göras på
respektive injektionsplats före injektionerna av tuberkulin. Kutimetern ska skjutas ihop
med ett fast men ej hårt grepp så att instrumentets skänklar inte pressas in i huden.
Avläsning ska ske innan kutimetern avlägsnas från huden. Mätresultaten ska anges i
mm och avrundas till närmaste 0,5 mm.
Injektion av tuberkulin
0,1 ml av bovint respektive aviärt tuberkulin injiceras intradermalt med minst 12 cm
mellanrum. För att undvika förväxling ska det aviära tuberkulinet sättas närmast djurets
huvud. Om djuret är så litet att två injektioner inte ryms på halsens vänstra sida bör det
bovina tuberkulinet injiceras på vänstra sidan av halsen och det aviära på högra sidan av
halsen. Efter injektion kontrolleras att tuberkulinet injicerats intradermalt genom att
känna efter att det bildats en knappt ärtstor förhöjning på platsen för injektionen. Kan
sådan knuta ej kännas har tuberkulinet deponerats subkutant och en ny injektion måste
ske på ett nytt ställe, minst 12 cm från föregående injektionsställe.
Avläsning av resultatet
Resultatet avläses ca 72 timmar efter injektion. Ett hudveck löpande genom
injektionsstället upplyfts och hudveckets tjocklek på injektionsstället mäts enligt ovan.
Skillnaden mellan den före injektion uppmätta hudtjockleken (mätt i mm med 0,5 mm
noggrannhet) och den efter injektion uppmätta hudtjockleken benämns ”reaktionstal”.
Injektionsställena ska också undersökas avseende förekomst av ödem, exsudation,
nekros eller ömhet.
Tolkning av resultatet
Som positiv reaktion bedöms en ökning av hudveckets tjocklek med 2,0 mm eller mer.
Kliniska tecken som ödem, exsudation, nekros eller ömhet på injektionsplatsen för
tuberkulin ska också bedömas som en positiv reaktion.
Ett djur bedöms som en positiv bovin reagent när en positiv reaktion enligt föregående
stycke uppstått på injektionsplatsen för bovint tuberkulin och det bovina reaktionstalet
SJVFS 2012:25
9
är lika stort eller större än det aviära. Djuret bedöms då vara misstänkt infekterat med
bovin tuberkulos.
Ett djur bedöms som en positiv aviär reagent när reaktionstalet för aviärt tuberkulin är
större än det bovina. Djuret bedöms då inte vara misstänkt infekterat med bovin
tuberkulos.