SJVFS 2015:42: Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd

page001
Original

Statens jordbruksverks

författningssamling

Statens jordbruksverk

551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00

telefax: 036-19 05 46

^{ISSN 1102-0970}

SJVFS 2015:42

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd;

Utkom från trycket

den 14 december 2015

Omtryck

beslutade den 10 december 2015.

Statens jordbruksverk föreskriver, med stöd av 2, 22, 23, 31 och 41 §§

förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare och efter samråd med

Sametinget, Skogsstyrelsen och länsstyrelsen i fråga om verkets föreskrifter (SJVFS

2014:41) om direktstöd¹

dels att 3, 6, 16, 23-28 §§, bilaga 2, rubriken till bilaga 2 samt bilaga 3 ska ha

följande lydelse,

dels att det i föreskrifterna ska införas en ny paragraf, 28 a §, närmast före 28 a §

en ny rubrik samt två nya bilagor, bilaga 4 och 5, av följande lydelse.

Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då

denna författning träder i kraft.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER ................................................................ 2

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER........................................................................ 2

Stödformer ................................................................................................................ 2

Definitioner .............................................................................................................. 3

Undantag .................................................................................................................. 4

Förfogandedag för den ansökta arealen ................................................................... 4

Bedömning av betesmarker och slåtterängar ........................................................... 4

Minsta skiftesstorlek ................................................................................................ 5

Mark där jordbruksverksamheten upphör ................................................................ 5

Aktivitetskrav på jordbruksmark .............................................................................. 5

Aktiv jordbrukare - inte obetydlig jordbruksverksamhet ......................................... 6

God jordbrukshävd och goda miljöförhållanden ...................................................... 6

Varningssystemet ..................................................................................................... 7

Landskapselement i åkermark .................................................................................. 7

GÅRDSSTÖD OCH STÖDRÄTTER ......................................................................... 7

Användande av stödrätter ......................................................................................... 7

Stödrätter som upphör att gälla år 2015 ................................................................... 8

Indragning av oanvända stödrätter ........................................................................... 8

Nationella reserven ................................................................................................... 8

ÖVRIGA DIREKTSTÖD ............................................................................................ 9

Förgröningsstöd ........................................................................................................ 9

Nötkreatursstöd ...................................................................................................... 11

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser .......................................................... 11

BILAGOR…………………………………………………………………………. 13

¹ Författningen senast omtryckt SJVFS 2015:14.

page002
Original

SJVFS 2015:42

2

GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER

1 § Denna författning kompletterar

1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17

december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den

gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar

(EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG)

nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008²,

2. kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014 av den 11 mars

2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr

1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet

och villkor för avslag på eller indragning av betalningar samt administrativa

sanktioner som gäller för direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och

tvärvillkor³,

3. kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 av den 17 juli

2014 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets

förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och

kontrollsystemet, landsbygdsutvecklingsåtgärder och tvärvillkor⁴,

4. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17

december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de

stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om

upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning

(EG) 73/2009⁵,

5. kommissionens delegerade förordning (EU) nr 639/2014 av den 11 mars

2014 om komplettering av Europarlamentets och rådets förordning (EU) nr

1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar

som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om ändring av bilaga X

till den förordningen⁶,

6. kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 641/2014 av den 16 juni

2014 om tillämpningsföreskrifter för Europarlamentets och rådets förordning

(EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de

stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken⁷ och

7. förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare.

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

Stödformer

2 §⁸ Denna författning innehåller bestämmelser om

1. gårdsstödet,

2. stödrätter,

² EUT L 347, 20.12.2013, s. 549 (Celex 32013R1306).

³ EUT L 181, 20.6.2014, s. 48 (Celex 32014R0640).

⁴ EUT L 227, 31.7.2014, s. 69 (Celex 32014R0809).

⁵ EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307).

⁶ EUT L 181, 20.6.2014, s. 1 (Celex 32014R0639).

⁷ EUT L 181, 20.6.2014, s. 74 (Celex 32014R0641).

⁸ Ändringen innebär att stödet till unga jordbrukare har tagits bort.

page003
Original

SJVFS 2015:42

3

3. förgröningen och

4. nötkreatursstödet.

Bestämmelser om hur ansökningar ska göras finns i separata föreskrifter.

(SJVFS 2015:4).

Definitioner

3 § I denna författning finns vissa termer med följande definitioner.

Aktiv jordbruksverksamhet: Som aktiv jordbruksverksamhet klassas mekanisk

jordbearbetning, odling med etablerade metoder, skörd

eller bete samt putsning, avslagning eller motsvarande.

Grön träda, betesuppehåll eller liknande utan putsning

eller

avslagning

räknas

inte

som

aktiv

jordbruksverksamhet.

På en åkermark i träda och en sådan fältkant som avses i

28 § punkt 2, anses en odling med etablerade metoder ske

om växtligheten består av en blandning av grödor som är

särskilt framtagen för att ge vilt, fåglar eller insekter en

god livsmiljö där.

Betesmark och slåtteräng: Betesmark

Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som sköts

med bete, avslagning eller putsning samt är bevuxet med

gräs, örter eller hävdad ljung som är dugligt som foder.

Slåtteräng

Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som

används på eftersommaren till slåtter eller för slåtter

kompletterat med efterbete eller lövtäkt. Slåtterängen ska

vara bevuxen med gräs, örter eller hävdad ljung som är

dugligt som foder.

Generellt för betesmark och slåtteräng

Mark i renskötselområdet som huvudsakligen används

till renbete räknas inte som betesmark eller slåtteräng.

Skog samt områden där åtgärder gjorts för att väsentligt

gynna trätillväxten räknas inte som betesmark eller

slåtteräng.

För att ett skifte ska räknas som betesmark eller

slåtteräng ska marken klassificeras som ägoslaget

betesmark i blockdatabasen. Mark som inte är

klassificerad som ägoslaget betesmark i blockdatabasen

kan klassificeras som betesmark eller slåtteräng om

marken har tydliga inslag av hävdgynnade arter eller har

höga natur- eller kulturvärden knutna till slåtter- eller

beteshävd.

Ytor tätt med träd- och buskskikt, naturliga impediment

eller värdefulla landskapselement eller som saknar

tillräckligt med gräs eller örter, ska bedömas i enlighet

med 6 §. Naturliga impediment och värdefulla

page004
Original

SJVFS 2015:42

4

landskapselement enligt bilaga 1 som är bevuxna med

gräs, örter eller hävdad ljung ingår alltid i skiftesarealen.

Blockdatabasen:

Jordbruksverkets register över jordbruksmarken i

Sverige.

Gröda:

Samma definitioner gäller som anges i artikel 44.4 i

förordning (EU) nr 1307/2013⁹.

Gårdsstöd:

Grundstöd i enlighet med förordning (EU) nr

1307/2013¹⁰.

Sista ansökningsdag:

Datumet för sista dag för ansökan om stöd som

fastställs i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

2015:2) om ansökan om jordbrukarstöd.

Sista ändringsdag:

Datumet för sista dag att ändra för stödansökningar

som fastställs i Staten jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

2015:2) om ansökan om jordbrukarstöd.

Snabbväxande skogsträd: Salix med ett maximalt skördeintervall på 10 år samt

poppel och hybridasp med ett maximalt skördeintervall på

20 år.

Området med

tvärvillkorselement:

Områdena enligt bilaga 4.

Träda:

Träda är åkermark där det inte sker någon produktion.

Vattendrag:

Bäck, å, flod, älv, kanal eller damm.

Åkermark:

Jordbruksmark som används för växtodling eller som

hålls i ett sådant tillstånd att den kan användas för

växtodling. Marken ska kunna användas utan någon

särskild förberedande åtgärd annat än användande av

gängse jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner. Marken

ska kunna användas för växtodling varje år. Undantag kan

göras för ett enskilt år om särskilda omständigheter

föreligger. (SJVFS 2015:42).

Undantag

4 § Om det finns särskilda skäl, får Jordbruksverket besluta om undantag från

bestämmelserna i denna författning.

Förfogandedag för den ansökta arealen

5 § Den 15 juni det aktuella stödåret ska jordbrukaren förfoga över de skiften som

ingår i stödansökan.

Bedömning av betesmarker och slåtterängar

6 § I betesmarker och slåtterängar ska tillämpning av pro rata bedömning¹¹ göras för

följande element:

⁹ EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307).

¹⁰ EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307).

¹¹ Begrepp i förordning (EU) 640/2014 (EUT L 181, 20.6.2014, s. 48 (Celex 32014R0640)) för

proportionell bedömning av vissa marker.

page005
Original

SJVFS 2015:42

5

1. Ytor med träd- eller buskskikt som saknar tillräcklig mängd gräs, örter eller

hävdad ljung eller som är svåråtkomliga för betesdjuren.

2. Ytor med naturliga impediment.

3. Värdefulla landskapselement som inte är bevuxna med gräs, örter och hävdad

ljung. De värdefulla landskapselement som kan ingå är fornlämning,

odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet dike, som

uppfyller definitionen i bilaga 1.

Enskilda element som är 0,05 hektar eller mindre ska ingå i arealen om de

tillsammans täcker högst 10 procent av blockets areal. För block där dessa element

täcker mer än 10 procent men maximalt 30 procent av arealen ska arealen minskas

med 20 procent. För block där dessa element täcker mer än 30 procent men maximalt

50 procent ska arealen minskas med 40 procent.

Sammanhängande områden med element som var för sig är 0,05 hektar eller

mindre men tillsammans täcker mer än 50 procent av arealen får inte ingå i blocket.

Om storleken på ett enskilt element är större än 0,05 hektar får det inte ingå i blocket.

(SJVFS 2015:42).

Minsta skiftesstorlek

7 § För att stödrätter ska tilldelas eller stöd lämnas för de arealbaserade stöden ska

ett jordbruksskifte vara minst 0,10 hektar.

Undantag från första stycket gäller för skiften som ligger i direkt anslutning till

ett annat skifte med gårdsstödsberättigande gröda på samma block. Den totala

arealen för blocket får dock inte understiga 0,10 hektar.

Mark där jordbruksverksamheten upphör

8 § Jordbruksmark upphör att vara stödberättigande när markarbeten för en

permanent förändring till annat än jordbruksmark påbörjas på skiftet. På skiften som

används för produktion det aktuella året, upphör stödberättigandet på den yta där

markarbetet utförs. På skiften som inte används för produktion, upphör

stödberättigandet på den del av skiftet där markanvändningen ska förändras

permanent.

Aktivitetskrav på jordbruksmark

9 § På all jordbruksmark ska det årligen utföras aktiv jordbruksverksamhet. Vid

behov ska åtgärder vidtas för att hindra försumpning av åkermark.

Alla delar av skiftet ska vara synbart påverkade av den aktiva

jordbruksverksamheten senast den 31 oktober, det år verksamheten ska utföras.

Undantag från första stycket:

1. Betesmark, slåtteräng och fäbodbete som ingår i ett miljöersättningsåtagande,

får skötas genom aktiv jordbruksverksamhet vartannat år. Dock ska aktiv

jordbruksverksamhet utföras på alla betesmarker, inklusive den del av

fäbodbetet som även är vanlig betesmark, och slåtterängar år 2015.

2. Åkermark som läggs i träda och sådan obrukad fältkant som avses i 28 §,

behöver inte skötas genom aktiv jordbruksverksamhet under det första året

som träda eller fältkant. Dock ska aktiv jordbruksverksamhet utföras på all

åkermark utom skyddszoner år 2015.

page006
Original

SJVFS 2015:42

6

3. Mark som är skyddszon¹² får istället hållas i ett skick som bevarar förmågan

att begränsa läckage av bekämpnings- och växtnäringsmedel.

Aktiv jordbrukare - inte obetydlig jordbruksverksamhet

9 a § Redovisning av minst 36 hektar åkermark, betesmark eller slåtteräng visar att

jordbruksverksamheten inte är obetydlig, enligt artikel 9.2 tredje stycket (b) i

förordning (EU) nr 1307/2013¹³.

Jordbruksmarken ska användas på ett sådant sätt att den person som redovisar

marken skulle kunna få gårdsstöd för marken, under det aktuella stödåret.

Marken ska redovisas i SAM ansökan i enlighet med villkoren i Statens

jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:2) om ansökan om jordbrukarstöd.

Redovisningen ska ha kommit in senast sista ansökansdag för gårdsstöd. Sent

inkommen redovisning medför att de berörda stöden hanteras i enlighet med artikel

13 i förordning (EU) nr 640/2014¹⁴, om sent inkommen ansökan. (SJVFS 2015:14).

God jordbrukshävd och goda miljöförhållanden

10 § Jordbrukare som bevattnar jordbruksmark ska följa det tillståndsförfarande som

finns om begränsningar som gäller uttag och användning av vatten för

bevattningsändamål enligt 11 kap.miljöbalken (1998:808). Dessa jordbrukare ska

även följa de eventuella villkor i befintliga tillstånd som redan har lämnats.

11 § Gödsel får inte spridas på jordbruksmark närmare än två meter från

jordbruksmarkens kant som gränsar till vattendrag eller sjö.

Första stycket gäller inte den gödsel som djuren själva tillför marken när de går

på bete.

12 § Jordbrukare ska vidta åtgärder för att förebygga att grundvatten förorenas av

farliga ämnen som förtecknas i bilagan till rådets direktiv av den 17 december 1979

om skydd för grundvatten mot förorening genom vissa farliga ämnen (80/68/EEG)¹⁵.

Att vidta åtgärder innebär att inte släppa ut de farliga ämnena direkt i grundvatten.

Det innebär också att förhindra indirekt förorening genom att förvara och hantera

ämnena på ett sätt så att de inte riskerar att läcka till mark.

13 § Jordbrukare som omfattas av 11 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i

jordbruket ska hålla åkermark bevuxen i enlighet med den bestämmelsen. Dessutom

gäller 29-34 §§ i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS

2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring.

14 § Åkermark med mer än 20 procent lutning i direkt anslutning till hav, sjö eller

vattendrag ska vara bevuxen under perioden 15 september–15 februari varje år. Detta

gäller åkermark inom känsliga områden enligt 5 § förordningen (1998:915) om

miljöhänsyn i jordbruket och 2 § i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna

¹² Skyddszoner mot vattendrag och anpassade skyddszoner.

¹³ EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307).

¹⁴ EUT L 181, 20.6.2014, s. 48 (Celex 32014R0640).

¹⁵ Direktivet är upphävt men bilagan enligt den sista versionen ska användas för den här

bestämmelsen.

page007
Original

SJVFS 2015:42

7

råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring. Åkermark

som lämnats obearbetad efter skörd räknas som bevuxen.

15 § Det är förbjudet att bränna stubbåker. Undantag gäller om bränningen är av

växtskyddsskäl eller i de fall det sker som förberedelse inför sådd av höstoljeväxter

med metoder som inte innefattar plöjning. Bränning av växtskyddsskäl får endast ske

efter att länsstyrelsen lämnat dispens.

16 § De tvärvillkorselement som finns på åkermarken i området med

tvärvillkorselement och som räknas upp i bilaga 2 ingår i den stödberättigande

arealen. Dessa tvärvillkorselement får inte aktivt skadas eller tas bort. Solitärträden

ska omges av en minst två meter bred zon där jorden inte får bearbetas. Småvattnen

får inte användas för tippning.

Undantag från första stycket gäller om ett tvärvillkorselement får tas bort genom

dispens lämnad i enlighet med miljöbalken (1998:808) eller kulturmiljölagen

(1988:950). För dessa fall gäller eventuella villkor i dispensen.

För solitärträden enligt bilaga 2 ska jordbrukaren följa bestämmelserna i

4 § artskyddsförordningen (2007:845) gällande fåglar under fåglarnas häcknings- och

uppfödningsperiod. (SJVFS 2015:42).

Varningssystemet

17 § Varningssystemet i enlighet med artikel 99.2 i förordning (EU) nr 1306/2013¹⁶

ska tillämpas.

Landskapselement i åkermark

18 § Landskapselement i åkermark som traditionellt är en del av goda

jordbruksmetoder och gott markutnyttjande får ingå i den stödberättigande arealen,

förutsatt att deras bredd inte överstiger två meter.

GÅRDSSTÖD OCH STÖDRÄTTER

Användande av stödrätter

19 § De stödrätter som en jordbrukare innehar sista ansökningsdag ska ses som

deklarerade i ansökan om utbetalning av gårdsstöd. De stödrätter som jordbrukaren

får ur nationella reserven det aktuella året ska ses som deklarerade i ansökan om

utbetalning av gårdsstöd.

De stödrätter som överförs till en jordbrukare efter sista ansökningsdag ska ses

som tillagda i ansökan om utbetalning av gårdsstöd. Stödrätter som en jordbrukare

för över till någon annan efter sista ansökningsdag ses som borttagna från

överlåtarens ansökan om gårdsstöd.

Efter sista ändringsdag påverkar inte stödrättsöverföringar ansökningar om

utbetalning av gårdsstöd det aktuella året.

¹⁶ EUT L 347, 20.12.2013, s. 549 (Celex 32013R1306).

page008
Original

SJVFS 2015:42

8

Om den ansökta arealen som ger rätt till stöd är mindre än antalet stödrätter ska

de stödrätter med högst värde användas först. Om stödrätter är värda lika mycket ska

de stödrätter med lägst ordningsnummer användas först.

En jordbrukare får anmäla att stödrätterna ska användas i en annan ordning.

Stödrätter som upphör att gälla år 2015

20 § Datumet för avstämning av arealinnehav, i samband med att överskott av

stödrätter upphör att gälla, är sista ansökningsdag år 2015.¹⁷

21 § Om stödrätter i jordbrukarens innehav är värda lika mycket tas i första hand

stödrätter som har den minsta arealen bort. I andra hand tas stödrätter med högst

ordningsnummer bort.

Indragning av oanvända stödrätter

22 § Det antal stödrätter som jordbrukaren inte använt i sin gårdsstödsutbetalning

under två år i rad dras in till nationella reserven i enlighet med artikel 31.1 (b) i

förordning (EU) nr 1307/2013¹⁸.

Nationella reserven

23 § En ansökan om tilldelning av stödrätter ur den nationella reserven ska omfatta

minst 0,10 hektar stödberättigande jordbruksmark. (SJVFS 2015:42).

24 §¹⁹ Tilldelning från den nationella reserven kan ske till jordbrukare som söker

gårdsstöd. Dessa ska sakna stödrätter för mark som berättigar till tilldelning enligt

nedan. De ska inte sakna stödrätter på grund av att de har fört över stödrätter till en

annan jordbrukare under det aktuella stödåret utan att mark har följt med.

Utöver den tilldelning som måste beviljas i enlighet med artikel 30 i förordning

(EU) nr 1307/2013²⁰, ska, i mån av medel, tilldelning ske för

1. betesmarker och slåtterängar som har blivit godkänd för gårdsstöd och

registrerats i Jordbruksverkets blockdatabas från och med år 2014 och

2. jordbruksmark som återställts efter markarbeten för infrastruktur av offentlig

karaktär.

Vid tilldelning för betesmark och slåtteräng tilldelas högst det antal stödrätter

som motsvarar ytan på den mark som tillkommit i blockdatabasen från och med

2014. För att ett block ska ingå i ansökan ska den registrerade ökningen av blockets

godkända areal vara minst 0,10 hektar. Marken kan tilldelas stödrätter en gång.

Vid tilldelning för jordbruksmark som återställts efter markarbeten för

anläggning av infrastruktur av offentlig karaktär tilldelas högst det antal stödrätter

som motsvarar den yta som med anledning av anläggningsarbetet inte var

stödberättigande under två år i rad eller mer. Med offentlig karaktär menas främst

¹⁷ Artikel 21.4 i förordning (EU) nr 1307/2013 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307)).

¹⁸ EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307).

¹⁹ Ändringen innebär att fjärde stycket är borttaget.

²⁰ EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307).

page009
Original

SJVFS 2015:42

9

anläggningsarbeten där annan än dåvarande stödsökande var initiativtagare och

beställare av infrastrukturen.

Jordbruksverket kan bevilja en linjär höjning av värdet på alla stödrätter när

överskottet i den nationella reserven, efter tilldelningar enligt ovan, bedöms vara

tillräckligt stort. (SJVFS 2015:42).

25 § Efter en tilldelning enligt EU:s förordningar, beviljas i första hand en full

tilldelning för de betesmarker och slåtterängar som tillkommit i Jordbruksverkets

blockdatabas från och med 2014.

Vid en brist på medel får Jordbruksverket reservera ett belopp som säkerställer

att en sådan tilldelning som måste ske enligt artikel 30 i förordning (EU) nr

1307/2013²¹ kan genomföras. Därefter görs en proportionell tilldelning för så mycket

mark som medlen räcker till det aktuella året. Om värdet i den nationella reserven

inte räcker till det aktuella året kan sådan mark som inte får stödrätter användas i en

ny ansökan året efter.

Vid ett överskott på medel efter att alla tilldelningar har gjorts överförs, vid

behov och i första hand, medel till stödet till unga jordbrukare. Om ingen överföring

behöver göras till stödet till unga jordbrukare, eller om det fortfarande finns ett

överskott efter en sådan överföring, sker tilldelning till alla stödrättsinnehavarna om

Jordbruksverket bedömer att överskottet är tillräckligt stort. (SJVFS 2015:42).

ÖVRIGA DIREKTSTÖD

Förgröningsstöd

Diversifiering av grödor

26 § De regler om gröddiversifiering som anges i artikel 44.3 (d) i förordning (EU)

nr 1307/2013²² ska gälla i områdena i bilaga 5. Dessa regler ska gälla de

jordbruksföretag som har huvuddelen av sin jordbruksmark i dessa områden. (SJVFS

2015:42).

27 § De jordbruksföretag som har huvuddelen av sin jordbruksmark i områdena i

bilaga 5 ska uppfylla kraven i artikel 44.1 i förordning (EU) nr 1307/2013²³ från och

med den 1 juni till och med den 31 juli.

De jordbruksföretag som har huvuddelen av sin jordbruksmark utanför områdena i

bilaga 5 ska uppfylla kraven i artikel 44.1 i förordning (EU) nr 1307/2013²⁴ från och

med den 1 maj till och med den 30 juni. (SJVFS 2015:42).

²¹ EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307).

²² EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307).

²³ EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307).

²⁴ EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307).

page010
Original

SJVFS 2015:42

10

Arealer med ekologiskt fokus

28 § Jordbruksföretag som har mer än 15 hektar åkermark ska ha minst 5 procent av

den åkermarken som arealer med ett ekologiskt fokus. Jordbruksföretag som har

huvuddelen av sin jordbruksmark i områden som omfattas av ett undantag för

områden med stor andel skog²⁵ behöver inte ha arealer med ekologiskt fokus.

Enligt 23 § förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare ska

som arealer med ekologiskt fokus räknas: arealer som ligger i träda,

landskapselement i form av obrukade fältkanter på åkermark, jordbruksmark med

odling av salix, arealer med växttäcke etablerat genom insådd av vallfrö i

huvudgröda och arealer med kvävefixerande grödor.

1. Arealer som ligger i träda ska hållas i träda minst från och med den 1 januari

till och med den 15 juli.

2. Den obrukade fältkanten ska ligga på den yttersta odlingsbara arealen som i

normala fall kan sås längs skiftesgränserna. De obrukade fältkanterna ska

hållas i träda eller motsvarande till och med den 31 juli, med undantag för de

skiften som höstsås. Vid höstsådd får fältkanten brytas inför sådden av nästa

års gröda. De obrukade fältkanterna ska vara tydligt avgränsade eller tydligt

urskiljbara från växtligheten på den omkringliggande åkermarken som

jordbrukaren själv förfogar över. Huvudgrödan som odlas på skiftet ska

utgöra den övervägande delen av skiftets areal. Den obrukade fältkanten får

inte ligga på eller längs med de skiften med träda som jordbrukaren själv

förfogar över. Den obrukade fältkanten får inte ligga på eller längs med de

arealer där jordbrukaren söker utbetalning av en miljöersättning för

skyddszon.

3. På jordbruksmark med odling av salix får inga mineralgödselmedel eller

växtskyddsmedel användas utom det första året grödan odlas.

4. Arealerna med växttäcke ska etableras genom en insådd av gräs i

huvudgrödan eller genom en insådd av en blandning av vallfröer i

huvudgrödan. I bilaga 3 finns en förteckning över de arter av grödor som får

användas i blandning av vallfröer. Arealen får brytas efter den 31 oktober. En

vallinsådd som gjorts på vår eller försommar räknas som arealer med

ekologiskt fokus endast under insåningsåret. En vallinsådd som gjorts i en

höstgröda räknas som en areal med ekologiskt fokus under det år höstgrödan

skördas. Vallinsådden får inte göras på arealer där jordbrukaren söker

utbetalning av en miljöersättning för minskat kväveläckage.

5. De godkända kvävefixerande grödorna är ärter, konservärter, bönor, sötlupin,

vicker, kikärter, lusern och klöver. Dessa grödor, utom konservärter, får

brytas först efter den 31 juli. (SJVFS 2015:42).

Betesmark och slåtteräng i Natura 2000-område

28 a § En jordbrukare som upphör att bruka betesmark eller slåtteräng i ett Natura

2000-område i strid med bevarandeplanen för området, eller som minskar hävden så

att marken inte kan godkännas för gårdsstöd, ska meddela detta till länsstyrelsen i

samband med den årliga ansökan.

En förnyelse av gröda på betesmark eller slåtteräng i Natura 2000-område får

endast ske i enlighet med anvisningar från länsstyrelsen. (SJVFS 2015:42).

²⁵23 a § förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare.

page011
Original

SJVFS 2015:42

11

Nötkreatursstöd

29 § Nötkreatursstödet baseras på det djurinnehav under räkningsperioden som har

rapporterats till det Centrala nötkreatursregistret (CDB). Stödets storlek bestäms av

det antal dagar ett djur har hållits på den produktionsplats eller de produktionsplatser

som företaget har anmält. Antalet dagar räknas från och med dagen efter djuret har

passerat 12 månaders ålder.

Det djur som avses i första stycket ska uppfylla stödvillkoren i 29 § tredje stycket

förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare från och med första

dagen på räkningsperioden.

För den första stödperioden är räkningsperioden för djurinnehavet den 1 januari

2015 till och med den 31 juli 2015. Därefter är räkningsperioden återkommande den

1 augusti till och med den 31 juli med start den 1 augusti 2015.

Referensåret för Nötkreatursstödet är den 1 augusti 2010 till och med den 31 juli

2011. I den mån stödformen blir översökt i relation till antalet djur referensåret,

reduceras stödet per djur i relation till hur stor översökningen är. (SJVFS 2015:14).

30 §²⁶ Om djuret anländer till en produktionsplats samma dag som den lämnat en

annan produktionsplats, ska djuret tillgodoräknas den produktionsplats som den

lämnar. Den som har anmält produktionsplatsen som djuret anländer till ska räkna

efterföljande dag till sin räkningsperiod. (SJVFS 2015:14).

31 § har upphävts genom (SJVFS 2015:4).

---------------------------

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Denna författning träder i kraft den 1 januari 2015, då Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 2010:4) om direktstöd ska upphöra att gälla.

Äldre bestämmelser gäller dock för ansökningar som avser stödåret 2014 eller

tidigare år.

---------------------------

Denna författning²⁷ träder i kraft den 12 mars 2015 och gäller från och med

stödåret 2015.

---------------------------

Denna författning²⁸ träder i kraft den 11 maj 2015. Bestämmelserna i 9 a, 29 och

30 §§ samt bilaga 2 gäller från och med stödåret 2015.

²⁶ Ändringen innebär att första stycket är borttaget.

²⁷ SJVFS 2015:4

²⁸ SJVFS 2015:14

page012
Original

SJVFS 2015:42

12

---------------------------

Denna författning²⁹ träder i kraft den 7 januari 2016 och gäller från och med

stödåret 2016. Den vallinsådd som jordbrukaren sått in som ekologisk fokusareal

under hösten 2015 omfattas inte av bestämmelsen i 28 § p. 4, enligt vilken

vallinsådden ska bestå av blandningar.

LEIF DENNEBERG

Kristin Friberg

(Stödregelenheten)

²⁹ SJVFS 2015:42

page013
Original

SJVFS 2015:42

13

Bilaga 1

Landskapselement i betesmark och slåtteräng

Landskapselement

Definition

Punktelement

Byggnadsgrund

En högst 200 kvadratmeter stor

byggnadsgrund eller byggnad utan

fungerande tak som hör samman med

tidigare markanvändning/ hushållning.

Grunden består av en eller flera tydliga

grundstenar eller hörnstenar samt eventuellt

spismursröse. Marken innanför grundens

ytterväggar inkluderas.

Fornlämning

Fornlämningar enligt kulturmiljölagen

(1988:950) och som är ovan jord.

Odlingsröse, stentipp

Odlingssten samlad i rösen eller tippar.

Linjeelement

Stenmur

Murarna är uppförda i ursprungligt syfte att

hägna in eller stänga ute boskap eller att

avgränsa brukningsenheter. Muren är

ursprungligen upplagd med huvudsakligen

flera skikt sten.

Öppet dike

Öppet, i huvudsak anlagt, dike för dränering.

Diket är vattenförande någon del av året.

(SJVFS 2015:4).

page014
Original

SJVFS 2015:42

14

Bilaga 2

Tvärvillkorselement i åkermark i området med tvärvillkorselement

Tvärvillkorselement

Definition

Solitärträd

Enstaka fristående lövträd helt omgivet

av åkermark. Trädet ska ha en kronvidd

om minst 5 meter. Avstånd till fältkant

ska vara minst 10 meter från stammen.

Avstånd till närmaste

tvärvillkorselement ska vara minst 10 m

från stammen till elementet.

Två eller flera stammar som växer intill

varandra på en yta mindre än 1 m²

räknas som ett träd.

Småvatten

Mindre vattensamling helt omgiven av

åkermark. Småvattnet är anlagt,

alternativt utgörs av en naturlig

vattensänka. Arealen ska vara mindre än

0,10 hektar (1000 m²). Småvattnet ska

ständigt hålla ytvatten eller fuktig

markyta. Omgivande slänt från åkern

inkluderas i arealen.

Öppet dike

Öppet, i huvudsak anlagt dike för

dränering av åkermark beläget i

åkermark eller mellan angränsande

åkermarksblock. För att

åkermarksblocken ska räknas som

angränsande ska avståndet från dikets

mittlinje i snitt vara maximalt 5 meter

till vardera åkerkanten. Diken där

vattenspegeln överstiger 6 meters bredd

omfattas inte av bestämmelsen i 16 §.

Diket ska i sin helhet vara minst 0,5

meter brett i snitt, mätt vid släntkanten

och minst 0,3 meter djupt i snitt.

Stenmur

Muren är ursprungligen upplagd med

huvudsakligen flera skikt sten och

belägen i åkermark eller mellan

angränsande åkermarksblock. För att

åkermarksblocken ska räknas som

angränsande ska avståndet från

stenmurens mittlinje i snitt vara

maximalt 5 meter till vardera

åkerkanten.

(SJVFS 2015:42).

page015
Original

SJVFS 2015:42

15

Bilaga 3

Vallväxter

Vallfröer godkända för insådd i en huvudgröda som ekologisk fokusareal.

Fleråriga (gräs o baljväxter)

engelskt rajgräs

Lolium perenne

foderlosta

Bromus inermis

fårsvingel

Festuca ovina

hundäxing

Dactylis glomerata

krypven

Agrostis stolonifera

kärrgröe

Poa trivialis

rajsvingel (rörsvingelhybrid) Festulolium

renlosta

Bromus arvensis

rödsvingel

Festuca rubra

rödven

Agrostis capillaris

rörflen

Phalaris arundinacea

rörsvingel

Festuca arundinacea

sengröe

Poa palustris

timotej

Phleum pratense

ängsgröe

Poa pratensis

ängssvingel

Festuca pratensis

alsikeklöver

Trifolium hybridum

rödklöver

Trifolium pratense

vitklöver

Trifolium repens

blålusern

Medicago sativa

getväppling

Anthyllis vulneraria

getärt

Galega orientalis

gullusern

Medicago falcata

käringtand

Lotus corniculatus

Fröer som kan blandas i mindre andelar i den huvudsakliga vallinsådden

Örter (i blandningar)

cikoria

Cichorium intybus

gurkört

Borago officinalis

honungsört

Phacelia tanacetifolia

kummin

Carum carvi

pimpernell

Sanguisorba minor

svartkämpar

Plantago lanceolata

(SJVFS 2015:42).

page016
Original

SJVFS 2015:42

16

Bilaga 4

Områden med tvärvillkorselement

Område

Församling per den 31 december 1999

Abild slättbygden

Abild

Acklinga

Adolf Fredrik

Adolfsberg

Alfshög

Alingsås slättbygden

Alingsås

Allerum

Allhelgona

Almby

Alsike

Alstad

Altuna

Anderslöv

Angarn

Annelöv

Appuna

Arboga landsförsamling norra del

Arboga landsförsamling

Arboga stadsförsamling norra del

Arboga stadsförsamling

Arby

Arrie

Asarum slättbygden

Asarum

Asige slättbygden

Asige

Ask

Askeby

Asker slättbygden

Asker

Askome slättbygden

Askome

Asmundtorp

Aspö

Augerum slättbygden

Augerum

Axberg

Backa

Baldringe

Balingsta

Balkåkra

Baltak

Bankekind

Bara

Barkarby

page017
Original

SJVFS 2015:42

17

Område

Församling per den 31 december 1999

Barkåkra

Barne-Åsaka

Barsebäck

Benestad

Berg

Berga

Bergshammar

Bergsjön

Bettna

Billeberga

Billinge södra del

Billinge

Binneberg

Biskopsgården

Biskopskulla

Bitterna

Bjuv

Bjälbo

Bjärby

Bjäresjö

Bjärred

Bjärshög

Björka

Björkeberg

Björkekärr

Björklinge östra del

Björklinge

Björksta

Björkvik östra del

Björkvik

Björnekulla

Björnlunda

Björskog

Björsäter

Blacksta

Blentarp

Bodarp

Boglösa

Bollerup

Bolshög

Bolstad

Bonderup

Boo

Borgunda

Borlunda-Skeglinge

Borrby-Östra Hoby

page018
Original

SJVFS 2015:42

18

Område

Församling per den 31 december 1999

Borrie

Bosarp

Bosjökloster södra del

Bosjökloster

Botkyrka

Brandstad

Bred

Bredsäter

Bro

Broby

Bromma

Brunnby

Brunneby

Brunnhem

Brunnsbo

Brålanda

Bråttensby

Bräkne-Hoby slättbygden

Bräkne-Hoby

Brämaregården

Brännkyrka

Bunkeflo

Burlöv

Bårslöv

Bäck

Bäckebol

Bälinge

Bällefors

Bäreberg

Böja

Börje

Börringe

Bösarp

Dagsberg fastlandsdel

Dagsberg

Dagstorp

Dala

Dalby

Dalköpinge

Danderyd

Danmark

Degeberga

Dimbo-Ottravad

Dingtuna

page019
Original

SJVFS 2015:42

19

Område

Församling per den 31 december 1999

Drothem

Dörby

Ed

Edestad

Edsberg

Edsvära västra del

Edsvära

Eftra

Eggvena

Ek

Ekby

Ekeby

Ekebyborna

Ekerö

Ekeskog

Eldsberga

Eling

Elleholm

Emmislöv

Engelbrekt

Enhörna fastlandsdel

Enhörna

Enköping

Enköpings-Näs

Enskede

Enåsa

Eriksfält

Erikstad

Erska

Ervalla

Eskilstorp

Eskilstuna fors

Eskilstuna kloster

Eslöv

Essinge

Essunga

Everlöv

Everödsbygden

Falkenberg

Falköping

Falsterbo

Farhult

Farsta

Felestad

page020
Original

SJVFS 2015:42

20

Område

Församling per den 31 december 1999

Fellingsbro södra del

Fellingsbro

Filborna

Fittja

Fivelstad

Fjälkestad

Fjälkinge

Fjärestad

Fjärås västra del

Fjärås

Flakeberg

Flemingsberg

Fleninge

Flistad

Flo

Floda södra del

Floda

Fornåsa

Fors

Forsby

Forshem

Fosie

Fredsberg

Fresta

Fridene

Fridlevstad södra del

Fridlevstad

Friel

Friggeråker

Frillestad

Frustuna

Främmestad

Frändefors

Fränninge

Fröslunda

Frösthult

Frösunda

Frösve

Fuglie

Fullestad

Fullösa

Funbo

Furingstad

Fyrunga

Fågeltofta

Fåglum

page021
Original

SJVFS 2015:42

21

Område

Församling per den 31 december 1999

Fägre

Färed

Färingsö

Färlöv

Fölene

Förkärla fastlandsdel

Förkärla

Förlösa-Kläckeberga

Förslöv västra del

Förslöv

Gamla Uppsala

Gammalkil norra del

Gammalkil

Gammalstorp

Genarp

Gessie

Gestad

Getinge

Gideonsberg

Gillberga

Gillstad

Giresta

Gislöv

Gistad

Gladsax

Glanshammar

Glemminge

Glumslöv

Gottsunda

Grevbäck

Grevie västra del

Grevie

Grimeton slättbygden

Grimeton

Grinstad

Gryt

Gryta

Gräve

Grödinge

Grönby

Gualöv

Gudhem

Gudmuntorp

Gumlösa

Gunnarsnäs

Gustav Adolf

Gustav Vasa

Gylle

page022
Original

SJVFS 2015:42

22

Område

Församling per den 31 december 1999

Gårdeby

Gårdstånga-Holmby

Gåsinge-Dillnäs södra del

Gåsinge-Dillnäs

Gällersta

Gärdhem

Gärdslöv

Gödestad

Görslöv

Gösslunda

Götalunden

Göteborgs Annedal

Göteborgs Carl Johan

Göteborgs domkyrkoförsamling

Domkyrkoförs. i Göteborg

Göteborgs Haga

Göteborgs Johanneberg

Göteborgs Masthugg

Göteborgs Oscar Fredrik

Göteborgs Oskar Fredrik

Göteborgs sankt Pauli

Göteborgs s:t Pauli

Göteborgs Vasa

Götene

Götlunda

Hacksta

Hackvad

Haga

Hagby

Hagebyhöga

Hagelberg

Hallsberg slättbygden

Hallsberg

Hallstahammar

Halltorp fastlandsdel

Halltorp

Halmstad

Hammarby

Hammarlunda

Hammarlöv

Hammenhög

Hangelösa

Hanhals fastlandsdel

Hanhals

Hannas

Haraker

Hardeberga

Hardemo

page023
Original

SJVFS 2015:42

23

Område

Församling per den 31 december 1999

Harlösa

Harplinge

Hassle

Hasslösa

Hasslöv slättbygden

Hasslöv

Heda

Hedeskoga

Hedvig Eleonora

Helga trefaldighet

Helgeand

Heliga korset

Helsingborgs Gustav Adolf

Helsingborgs Maria

Hemmesdynge

Herrberga

Herrestad

Herrljunga

Hidinge slättbygden

Hidinge

Himmeta

Himmeta-bro

Hjo

Hjortsberga

Hjälsta

Hjälstad

Hjärnarp västra del

Hjärnarp

Hjärsås södra del

Hjärsås

Hofterup

Hogstad

Hol

Holm

Holmestad

Horn

Horred

Hossmo fastlandsdel

Hossmo

Hov

Hov västra del

Hov

Hovby

Hovsta

Hubbo

Huddinge

Hunnestad

Hurva

page024
Original

SJVFS 2015:42

24

Område

Församling per den 31 december 1999

Husaby

Husby-Långhundra

Husby-Rekarne norra del

Husby-Rekarne

Husby-Sjutolft

Husby-Ärlinghundra

Husie

Hyby

Hyllie

Hyringa

Håbo-Tibble

Håle

Hångsdala

Håtuna

Hägersten

Häggeby

Häggesled

Hällby

Hällestad

Hällum

Händene

Härad norra del

Härad

Häradshammar fastlandsdel

Häradshammar

Härjevad

Härkeberga

Härlanda

Härnevi

Härslöv

Hässelby

Hässlunda

Hög

Högalid

Höganäs

Högby

Högestad

Högsbo

Högseröd

Högstena

Höja

Hököpinge

Hölö fastlandsdel

Hölö

Hömb

Hörby västra del

Hörby

Hörup

page025
Original

SJVFS 2015:42

25

Område

Församling per den 31 december 1999

Ignaberga

Ilstorp

Ingelstorp

Irsta

Istorp

Ivetofta

Ivö

Jakobsberg

Jonstorp

Julita fastlandsdel

Julita

Jumkil

Jung

Jämjö slättbygden

Jämjö

Järlåsa

Järn

Järpås

Järrestad

Järstad

Kafjärden norra del fastlandsdel

Kafjärden

Kafjärden södra del, Barva

Kafjärden

Kaga

Kallhäll

Kalmar

Kalmar domkyrkoförsamling

Kalmar sankt Johannes

Kalmar s:t Johannes

Karaby

Karleby

Karlshamn fastlandsdel

Karlshamn

Karlskrona stadsförsamling

Katarina

Katrineholm

Katslösa

Kattarp

Kestad

Kiaby

Kil slättbygden

Kil

Kila

Kila norra del

Kila

Kimstad

Kinne-Vedum

Kirseberg

Kista

Kivik

Södra Mellby

page026
Original

SJVFS 2015:42

26

Område

Församling per den 31 december 1999

Kleva-Sil

Klippan västra del

Klippan

Klockrike

Knislinge

Knista slättbygden

Knista

Knivsta

Knästorp

Kolbäck

Kolsva slättbygden

Kolsva

Konga södra del

Konga

Konungsund

Korsberga

Kortedala

Kristianstads heliga trefaldighet

Kropp

Kräcklinge

Kuddby

Kulla

Kulladal

Kullerstad

Kullings-skövde

Kumla

Kung Karl

Kungsbacka

Kungs-Barkarö

Kungsholm

Kungs-husby fastlandsdel

Kungs-husby

Kungslena

Kungsåra

Kungsängen-Västra Ryd fastlandsdel

Kungsängen-Västra Ryd

Kverrestad

Kvibille

Kvidinge

Kviinge

Kvillinge

Kvistbro östra del

Kvistbro

Kvistofta

Kvänum

Kymbo västra del

Kymbo

Kyrkoköpinge

Kyrkås

page027
Original

SJVFS 2015:42

27

Område

Församling per den 31 december 1999

Kågeröd

Kållands-Åsaka

Kårsta

Källby

Källs-Nöbbelöv

Källstad

Källstorp

Kälvene

Kärna

Kärrbo fastlandsdel

Kärrbo

Kävlinge

Köping

Köpinge

Lackalänga-Stävie

Lagga

Laholm

Landa

Landeryd

Landskrona

Larv norra del

Larv

Laske-Vedum

Lavad

Ledberg

Ledsjö

Leksberg

Lekåsa

Lena

Lena-Bergstena

Lerbo

Levene

Lextorp

Lid

Lidingö

Lidköping

Lilla Beddinge

Lilla Harrie

Lilla Isie

Lillkyrka

Lillkyrka fastlandsdel

Lillkyrka

Lillkyrka-Ödeby

Limhamn

Lindberg fastlandsdel

Lindberg

Lindärva

page028
Original

SJVFS 2015:42

28

Område

Församling per den 31 december 1999

Linköpings Berga

Linköpings domkyrkoförsamling

Linköpings Johannelund

Linköpings Ryd

Linköpings sankt Lars

Linköpings s:t Lars

Linköpings Skäggetorp

Lista

Listerby fastlandsdel

Listerby

Litslena

Ljung södra del

Ljung

Ljungby

Ljungby fastlandsdel

Ljungby

Locketorp

Lomma

Long

Lovö fastlandsdel

Lovö

Ludgo-Spelvik

Lugnås

Lunda norra del

Lunda

Lundby fastlandsdel

Lundby

Lunds allhelgona

Lunds allhelgonaförs.

Lunds domkyrkoförsamling

Lunds domkyrkoförs.

Lyby

Långtora

Låssa fastlandsdel

Låssa

Låstad

Läby

Längbro

Längjum

Längnum

Lännäs västra del

Lännäs

Lästringe

Löddeköpinge

Löderup

Lönsås

Lösen slättbygden

Lösen

Löt

Lövestad

Maglarp

Maglehem

Magra

Malma

Malmö sankt Johannes

Malmö s:t Johannes

page029
Original

SJVFS 2015:42

29

Område

Församling per den 31 december 1999

Malmö sankt Pauli

Malmö s:t Pauli

Malmö sankt Petri

Malmö s:t Petri

Maria Magdalena

Mariefred

Mariestad

Markim

Martin Luther

Marum-Gerum

Matteus

Medåker

Mellan-Grevie

Mellby

Mikael

Mjällby fastlandsdel

Mjällby

Mjölby

Mo

Mofalla

Mogata fastlandsdel

Mogata

Morup

Mosjö

Motala slättbygden

Motala

Mularp

Munka-Ljungby västra del

Munka-Ljungby

Munktorp

Munsö fastlandsdel

Munsö

Muskö huvudö

Muskö

Mölleberga

Möllevången

Mörarp

Mörkö med broförbindelse

Mörkö

Mörrum fastlandsdel

Mörrum

Nacka

Naum

Normlösa

Norra Björke

Norra Fågelås

Norra Härene

Norra Kedum

Norra Nöbbelöv

Norra Sandby

Norra Skrävlinge

Norra Strö

Norra Vram

page030
Original

SJVFS 2015:42

30

Område

Församling per den 31 december 1999

Norra Vånga västra del

Norra Vånga

Norra Åsum

Norrby

Norrbyås

Norrköpings borg

Norrköpings Hedvig

Norrköpings Matteus

Norrköpings sankt Johannes

Norrköpings s:t Johannes

Norrköpings sankt Olai

Norrköpings s:t Olai

Norrsunda

Norrvidinge

Nosaby

Nykil norra del

Nykil

Nyköpings alla helgona

Nyköpings sankt Nicola

Nyköpings s:t Nicolai

Nylöse

Nymö

Nynäshamn fastlandsdel

Nynäshamn

Nysätra

Näs

Näsby

Näset fastlandsdel

Näset

Nässja

Nättraby fastlandsdel

Nättraby

Nävertorp

Odensala

Odensvi södra del

Odensvi

Odensåker

Onslunda

Oppmanna

Orkesta

Orlunda

Oscar

Ottarp

Otterstad

Ova

Oxelösund

Oxie

Rackeby

Ramdala slättbygden

Ramdala

Ramsta

Ramsåsa

Rappestad

page031
Original

SJVFS 2015:42

31

Område

Församling per den 31 december 1999

Rasbo

Raus

Ravlunda

Rebbelberga

Remmene

Reslöv

Revinge

Rinkaby

Risekatslösa

Rogslösa

Romfartuna

Rommele

Ronneby slättbygden

Ronneby

Runtuna

Ryda

Ryssby fastlandsdel

Ryssby

Rystad

Rytterne

Råby-Rekarne

Råby-Ripsa södra del

Råby-Ripsa

Råda

Råsunda

Räng

Ränneslöv

Rävinge

Röddinge

Rödeby södra del

Rödeby

Rök norra del

Rök

Rörum

Sal

Sala

Saleby

Salem

Saltsjöbaden fastlandsdel

Saltsjöbaden

Sankt Göran

S:t Göran

Sankt Hans

S:t Hans

Sankt Ibb

S:t Ibb

Sankt Johannes

Johannes

Sankt Laurentii

S:t Laurentii

Sankt Mikael

S:t Mikael

Sankt Nikolai

S:t Nikolai

Sankt Olof

S:t Olof

page032
Original

SJVFS 2015:42

32

Område

Församling per den 31 december 1999

Sankt Olof

S:t Olof

Sankt Per

S:t Per

Sankt Peters Kloster

S:t Peters kloster

Sankt Staffan

S:t Staffan

Sankta Birgitta

S:ta Birgitta

Saxtorp

Segerstad

Sevalla

Siene

Sigtuna

Silvåkra

Simlinge

Simris

Simrishamn

Simtuna

Sireköpinge

Sjögestad

Sjörup

Skabersjö

Skallmeja

Skalunda

Skanör

Skara domkyrkoförsamling

Skara domkyrkoförs.

Skarhult

Skarpnäck

Skarstad

Skeby

Skegrie

Skepparslöv

Skeppsås

Skepptuna

Skerike

Skivarp

Skogs-Tibble

Skokloster

Skrea

Skultuna

Skummeslöv

Skurup

Skuttunge

Skånings-Åsaka

Skårby

Skällvik fastlandsdel

Skällvik

page033
Original

SJVFS 2015:42

33

Område

Församling per den 31 december 1999

Skälvum

Skänninge

Skärholmen

Skärkind

Sköldinge södra del

Sköldinge

Sköllersta norra del

Sköllersta

Skönberga

Skörstorp

Skövde

Slaka

Slimminge

Slottsstaden

Slädene

Slöinge

Slöta

Smedstorp

Snårestad

Snöstorp

Sofia

Sofielund

Solberga

Sollentuna

Solna

Sorunda fastlandsdel

Sorunda

Spannarp

Sparlösa

Sparrsätra

Spjutstorp

Spånga

Stafsinge

Stamnared

Stehag

Steninge

Stenkvista

Stenstorp

Stiby

Stigtomta

Stoby

Stockholms domkyrkoförsamling

Stockholms stad

Stora Hammar

Stora Harrie

Stora Herrestad

page034
Original

SJVFS 2015:42

34

Område

Församling per den 31 december 1999

Stora Köpinge

Stora Malm östra del

Stora Malm

Stora Mellby

Stora Mellösa

Stora Råby

Stora Åby norra del

Stora Åby

Strå

Stråvalla

Strängnäs domkyrkoförsamling

Strö

Strövelstorp

Styrstad

Sundals-Ryr

Sundbyberg

Sunnersberg

Suntak

Surteby-Kattunga södra del

Surteby-Kattunga

Svalöv

Svanshals

Svedala

Sveneby

Svenstorp

Sventorp

Svinnegarn

Svärta

Svärtinge

Sya

Synnerby

Säby

Sällstorp

Särestad

Särslöv

Sävare

Södertälje

Södervidinge

Söderåkra fastlandsdel

Söderåkra

Södra Fågelås

Södra Härene

Södra Kedum

Södra Kyrketorp

Södra Lundby

Södra Sallerup

Södra Sandby

page035
Original

SJVFS 2015:42

35

Område

Församling per den 31 december 1999

Södra Åby

Södra Åkarp

Södra Åsum

Sölvesborg fastlandsdel

Sölvesborg

Söndrum fastlandsdel

Söndrum

Söne

Sörby

Sövde

Sövestad

Taxinge

Teda

Tengene

Tensta södra del

Tensta

Tiarp

Tibro

Tidaholm västra del

Tidaholm

Tidavad

Tierp norra del

Tierp

Tillberga

Tillinge

Timmersdala

Tingstad

Tirup

Tofta

Tolånga

Tomelilla

Torbjörntorp

Torekov

Toresund

Torn

Torpa

Torrlösa

Torshälla

Torstuna

Torsvi

Tortuna

Torö med bro

Torö

Tosterup

Tottarp

Tranum

Tranås

Trelleborg

page036
Original

SJVFS 2015:42

36

Område

Församling per den 31 december 1999

Trolle-ljungby fastlandsdel

Trolle-ljungby

Trollenäs

Trollhättan

Trosa stadsförsamling

Trosa-Vagnhärad fastlandsdel

Trosa-Vagnhärad

Tryde

Trångsund

Tråvad

Träne

Träslöv

Trässberg

Trästena

Trökörna

Trönninge

Tullinge

Tullstorp

Tumba

Tumbo

Tun

Tuna norra del

Tuna

Turinge norra del

Turinge

Tveta östra del

Tveta

Tving södra del

Tving

Två systrar

Tvååker

Tygelsjö

Tynnered fastlandsdel

Tynnered

Tyresö fastlandsdel

Tyresö

Tysslinge slättbygden

Tysslinge

Tystberga-Bälinge fastlandsdel

Tystberga-Bälinge

Tåby

Tådene

Tåstarp västra del

Tåstarp

Täby

Täng

Tärna

Tönnersjö västra del

Tönnersjö

Töreboda

Törnevalla

Törringe västra Kärrstorp

Törringe-västra Kärrstorp

Ullervad

Ullstorp

page037
Original

SJVFS 2015:42

37

Område

Församling per den 31 december 1999

Upphärad

Uppsala domkyrkoförsamling

Uppsala-Näs

Uppåkra

Utby

Uvered

Vad

Vada

Vadsbro

Vadstena

Vaksala

Valinge

Vallby

Vallby fastlandsdel

Vallby

Valleberga

Vallentuna

Vallerstad

Valsta

Valstad

Valtorp

Vanstad

Vantör

Vapnö

Vara

Varberg fastlandsdel

Varberg

Varola

Varv

Varv och Styra

Vassunda

Vaxholm med bro

Vaxholm

Veberöd

Veckholm

Veddige

Veinge-Tjärby slättbygden

Veinge-Tjärby

Vellinge

Vendel

Vessige slättbygden

Vessige

Veta

Viby

Viby slättbygden

Viby

Viken

Vikingstad

Viksjö

page038
Original

SJVFS 2015:42

38

Område

Församling per den 31 december 1999

Viksta östra del

Viksta

Viksäng

Villberga

Villie

Vinberg

Vinköl

Vinslöv

Vintrosa

Virke

Vitaby

Vittinge

Vittskövle

Vollsjö

Vomb

Voxtorp fastlandsdel

Voxtorp

Vrena

Vreta kloster

Vreten

Vrinnevi

Vånga östra del

Vånga

Vårdinge södra del

Vårdinge

Vårdsberg

Vårfruberga

Våxtorp slättbygden

Våxtorp

Vä

Väderstad

Väla

Välinge

Vällingby

Välluv

Vänersborg

Vänersnäs

Väne-Åsaka

Vänge

Väring

Värsås

Värö fastlandsdel

Värö

Väsby

Västerhaninge fastlandsdel

Västerhaninge

Västerled

Västerljung fastlandsdel

Västerljung

Västerlösa

Västerlövsta

page039
Original

SJVFS 2015:42

39

Område

Församling per den 31 december 1999

Västerstad

Västertälje

Västeråker

Västerås Badelunda

Västerås domkyrkoförsamling

Västerås Lundby

Västerås-Barkarö fastlandsdel

Västerås-Barkarö

Västra Broby

Västra Frölunda

Västra Husby

Västra Ingelstad

Västra Karaby

Västra Karup västra del

Västra Karup

Västra Klagstorp

Västra Nöbbelöv

Västra Skrävlinge

Västra Stenby

Västra Strö

Västra Sönnarslöv

Västra Tollstad

Västra Tommarp

Västra Tunhem

Västra Vemmenhög

Västra Vemmerlöv

Västra Vingåker norra del

Västra Vingåker

Västra Vram

Vättlösa

Väversunda

Ysane fastlandsdel

Ysane

Ysane ö-del

Ysane

Ysby

Ystad

Yttergran

Ytterjärna

Ytterselö med bro

Ytterselö

Å

Åby

Åhus

Åker norra del

Åker

Åkerby

Åland

Årstad

Ås

page040
Original

SJVFS 2015:42

40

Område

Församling per den 31 december 1999

Ås fastlandsdel

Ås

Åsle

Älvestad

Älvsborg

Ängelholm

Ängsö fastlandsdel

Ängsö

Ärentuna

Ärla norra del

Ärla

Äspö

Ödeshög norra del

Ödeshög

Öja

Ölmevalla fastlandsdel

Ölmevalla

Önnarp

Önnestad

Önsta

Önum

Ör

Örberga

Örebro Nikolai

Örebro Olaus Petri

Örgryte

Örsjö

Örslösa

Örtofta

Örtomta

Ösmo fastlandsdel

Ösmo

Össjö västra del

Össjö

Österhaninge fastlandsdel

Österhaninge

Österslöv

Östertälje

Österunda

Österåker

Österåker-Östra Ryd södra delen

Österåker-Östra Ryd

Östra Eneby

Norrköpings Östra Eneby

Östra Gerum

Östra Grevie

Östra Harg

Östra Herrestad

Östra Husby fastlandsdel

Östra Husby

Östra Ingelstad

Östra Karaby

Östra Karup slättbygden

Östra Karup

page041
Original

SJVFS 2015:42

41

Område

Församling per den 31 december 1999

Östra Klagstorp

Östra Kärrstorp

Östra Ljungby västra del

Östra Ljungby

Östra Ny

Östra Nöbbelöv

Östra Ryd

Östra Sallerup

Östra Skrukeby

Östra Stenby fastlandsdel

Östra Stenby

Östra Strö

Östra Tollstad

Östra Tommarp

Östra Torn

Östra Torp

Östra Vemmenhög

Östra Vemmerlöv

Östra Vingåker norra del

Östra Vingåker

Östra Vram

Östraby

Östuna

Öttum

Öved

Övergran

Överjärna östra del

Överjärna

Överselö med bro

Överselö

Övraby

Öxnevalla

(SJVFS 2015:42).

page042
Original

SJVFS 2015:42

42

Bilaga 5

Områden som omfattas av artikel 44.3 (d) i förordning (EU) nr 1307/2013 ³⁰

Kommun

Församling

Arjeplog

Arvidsjaur

Arvika

Arvika Östra

Arvika

Arvika Västra

Arvika

Stavnäs

Arvika

Högerud

Arvika

Glava

Arvika

Bogen

Arvika

Gunnarskog

Arvika

Ny

Arvika

Älgå

Arvika

Mangskog

Arvika

Brunskog

Berg

Storsjö

Berg

Hackås

Berg

Oviken

Berg

Myssjö

Berg

Åsarne

Berg

Klövsjö

Berg

Rätan

Bjurholm

Boden

Överluleå

Boden

Gunnarsbyn

Boden

Edefors

Boden

Sävast

Bollnäs

Rengsjö

Bollnäs

Undersvik

Bollnäs

Arbrå

Bollnäs

Segersta

Bollnäs

Hanebo

Bräcke

Nyhem

Bräcke

Håsjö

Bräcke

Sundsjö

Bräcke

Revsund

Bräcke

Bodsjö

³⁰ EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307).

page043
Original

SJVFS 2015:42

43

Kommun

Församling

Bräcke

Hällesjö

Dorotea

Risbäck

Dorotea

Eda

Järnskog

Eda

Skillingmark

Eda

Köla

Falun

Bjursås

Falun

Svärdsjö

Falun

Enviken

Filipstad

Rämmen

Filipstad

Gåsborn

Gagnef

Mockfjärd

Gagnef

Floda

Grums

Värmskog

Gällivare

Nilivaara

Gällivare

Malmberget

Gällivare

Hakkas

Gävle

Hamrånge

Hagfors

Gustav Adolf

Hagfors

Ekshärad

Hagfors

Norra Råda

Hagfors

Sunnemo

Haparanda

Nedertorneå-Haparanda

Hudiksvall

Bjuråker

Hudiksvall

Idenor

Hudiksvall

Hälsingtuna

Hudiksvall

Rogsta

Hudiksvall

Njutånger

Hudiksvall

Enånger

Hudiksvall

Delsbo

Hudiksvall

Norrbo

Hudiksvall

Forsa

Hudiksvall

Hög

Härjedalen

Linsell

Härjedalen

Hede

Härjedalen

Ljusnedal

Härjedalen

Tännäs

Härjedalen

Sveg

page044
Original

SJVFS 2015:42

44

Kommun

Församling

Härjedalen

Vemdalen

Härjedalen

Ängersjö

Härjedalen

Lillhärdal

Härjedalen

Älvros

Härjedalen

Överhogdal

Härjedalen

Ytterhogdal

Härnösand

Stigsjö

Härnösand

Viksjö

Härnösand

Härnösands Domkyrkoförsamling

Härnösand

Högsjö

Härnösand

Häggdånger

Härnösand

Säbrå

Härnösand

Hemsö

Jokkmokk

Porjus

Jokkmokk

Vuollerim

Kalix

Nederkalix

Kalix

Töre

Kil

Boda

Kiruna

Jukkasjärvi

Kiruna

Vittangi

Kiruna

Karesuando

Kramfors

Nordingrå

Kramfors

Vibyggerå

Kramfors

Ullånger

Kramfors

Torsåker

Kramfors

Gudmundrå

Kramfors

Nora

Kramfors

Skog

Kramfors

Bjärtrå

Kramfors

Styrnäs

Kramfors

Dal

Kramfors

Ytterlännäs

Krokom

Hotagen

Krokom

Näskott

Krokom

Aspås

Krokom

Ås

Krokom

Laxsjö

Krokom

Föllinge

Krokom

Offerdal

Krokom

Alsen

Krokom

Rödön

Leksand

page045
Original

SJVFS 2015:42

45

Kommun

Församling

Leksand

Djura

Leksand

Ål

Leksand

Siljansnäs

Ljusdal

Hamra

Ljusdal

Los

Ljusdal

Kårböle

Ljusdal

Färila

Ljusdal

Ramsjö

Ljusdal

Järvsö

Ludvika

Säfsnäs

Luleå

Luleå Domkyrkoförsamling

Luleå

Örnäset

Luleå

Nederluleå

Luleå

Råneå

Lycksele

Björksele

Lycksele

Örträsk

Malung

Lima

Malung

Transtrand

Malung

Malå

Mora

Våmhus

Mora

Venjan

Mora

Sollerön

Nordanstig

Hassela

Nordanstig

Ilsbo

Nordanstig

Harmånger

Nordanstig

Jättendal

Nordanstig

Gnarp

Nordanstig

Bergsjö

Nordmaling

Norsjö

Ockelbo

Orsa

Ovanåker

Voxna

Ovanåker

Alfta

Pajala

Muonionalusta

Pajala

Junosuando

Pajala

Korpilombolo

page046
Original

SJVFS 2015:42

46

Kommun

Församling

Pajala

Tärendö

Piteå

Piteå Stadsförsamling

Piteå

Hortlax

Piteå

Piteå Landsförsamling

Piteå

Norrfjärden

Ragunda

Borgvattnet

Ragunda

Stugun

Ragunda

Fors

Robertsfors

Bygdeå

Robertsfors

Nysätra

Rättvik

Boda

Rättvik

Ore

Rättvik

Skellefteå

Boliden

Skellefteå

Fällfors

Skellefteå

Jörn

Skellefteå

Kalvträsk

Skellefteå

Skellefteå Landsförsamling

Skellefteå

Kågedalen

Skellefteå

Byske

Skellefteå

Lövånger

Skellefteå

Burträsk

Skellefteå

Skellefteå Sankt Olov

Skellefteå

Skellefteå Sankt Örjan

Skellefteå

Bureå

Sollefteå

Graninge

Sollefteå

Junsele

Sollefteå

Edsele

Sollefteå

Ramsele

Sollefteå

Multrå

Sollefteå

Långsele

Sollefteå

Ed

Sollefteå

Resele

Sollefteå

Helgum

Sollefteå

Ådals-Liden

Sollefteå

Boteå

Sollefteå

Överlännäs

Sollefteå

Sånga

Sorsele

Gargnäs

Storuman

Tärna

page047
Original

SJVFS 2015:42

47

Kommun

Församling

Storuman

Stensele

Strömsund

Frostviken

Strömsund

Ström

Strömsund

Alanäs

Strömsund

Gåxsjö

Strömsund

Hammerdal

Strömsund

Bodum

Strömsund

Tåsjö

Strömsund

Fjällsjö

Sundsvall

Indal

Sundsvall

Holm

Sundsvall

Liden

Sundsvall

Sundsvalls Gustav Adolf

Sundsvall

Skönsmon

Sundsvall

Skön

Sundsvall

Alnö

Sundsvall

Sättna

Sundsvall

Selånger

Sundsvall

Stöde

Sundsvall

Tuna

Sundsvall

Attmar

Sundsvall

Njurunda

Sunne

Gräsmark

Sunne

Lysvik

Säffle

Svanskog

Säffle

Långserud

Söderhamn

Sandarne

Söderhamn

Skog

Söderhamn

Ljusne

Söderhamn

Söderala

Söderhamn

Bergvik

Söderhamn

Mo

Söderhamn

Trönö

Söderhamn

Norrala

Timrå

Ljustorp

Timrå

Hässjö

Timrå

Tynderö

Torsby

Södra Finnskoga

Torsby

Lekvattnet

Torsby

Nyskoga

Torsby

Norra Finnskoga

page048
Original

SJVFS 2015:42

48

Kommun

Församling

Torsby

Dalby

Torsby

Norra Ny

Torsby

Fryksände

Torsby

Vitsand

Torsby

Östmark

Umeå

Umeå Landsförsamling

Umeå

Tavelsjö

Umeå

Sävar

Umeå

Umeå Stadsförsamling

Umeå

Teg

Umeå

Ålidhem

Umeå

Holmsund

Umeå

Hörnefors

Umeå

Holmön

Umeå

Umeå Maria

Vansbro

Järna

Vansbro

Nås

Vansbro

Äppelbo

Vilhelmina

Vindeln

Åmsele

Vännäs

Ånge

Haverö

Ånge

Borgsjö

Ånge

Torp

Åre

Kall

Åre

Undersåker

Åre

Mattmar

Åre

Mörsil

Åre

Hallen

Åre

Marby

Årjäng

Silbodal

Årjäng

Sillerud

Årjäng

Karlanda

Årjäng

Holmedal

Årjäng

Blomskog

Årjäng

Trankil

Årjäng

Västra Fågelvik

Årjäng

Töcksmark

Årjäng

Östervallskog

Åsele

Fredrika

page049
Original

SJVFS 2015:42

49

Kommun

Församling

Älvdalen

Idre

Älvdalen

Särna

Älvdalen

Älvsbyn

Älvsby

Örnsköldsvik

Trehörningsjö

Örnsköldsvik

Anundsjö

Örnsköldsvik

Skorped

Örnsköldsvik

Sidensjö

Örnsköldsvik

Nätra

Örnsköldsvik

Själevad

Örnsköldsvik

Mo

Örnsköldsvik

Gideå

Örnsköldsvik

Björna

Örnsköldsvik

Arnäs

Örnsköldsvik

Grundsunda

Östersund

Frösö

Östersund

Sunne

Östersund

Näs

Östersund

Lockne

Östersund

Marieby

Östersund

Brunflo

Östersund

Kyrkås

Östersund

Lit

Östersund

Häggenås

Östersund

Norderö

Överkalix

Övertorneå

Svanstein

Övertorneå

Hietaniemi

(SJVFS 2015:42).