SJVFS 2020:14

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:22) om certifiering m.m. av utsäde av stråsäd

Statens jordbruksverks

författningssamling

Statens jordbruksverk

551 82 Jönköping

Tfn 036-15 50 00

www.jordbruksverket.se

ISSN 1102-0970

SJVFS 2020:14

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 1994:22) om certifiering m.m. av

utsäde av stråsäd;

Utkom från trycket

den 5 maj 2020

Omtryck

beslutade den 29 april 2020.

Statens jordbruksverk föreskriver1, med stöd av 11 och 13 a §§utsädesförordningen

(2000:1330), i fråga om verkets föreskrifter (SJVFS 1994:22) om certifiering m.m. av

utsäde av stråsäd2

dels att 27 § ska upphöra att gälla,

dels att i 20 a, 22 a, 24 och 25 §§ beteckningen ”EG” ska bytas ut mot ”EU”,

dels att 2, 9, 14 och 15 §§, bilagorna 1-3 och 4 samt rubriken närmast före 19 § ska

ha följande lydelse,

dels att den första rubriken närmast före 3 § ska sättas närmast före 2 a §,

dels att det i föreskrifterna ska införas fem nya paragrafer, 2 a, 13 a och 25 a – 25 c

§§ samt närmast före 25 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då denna

författning träder i kraft.

GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER

1 § Grundläggande bestämmelser om certifiering m.m. av utsäde finns dels i

utsädeslagen (1976:298), dels i utsädesförordningen (2000:1330). (SJVFS 2001:27).

DEFINITIONER

2 §3 De termer och begrepp som används i utsädeslagen (1976:298), växtskyddslagen

(1972:318) och i 13 kap.miljöbalken (1998:808) har samma betydelse i dessa

föreskrifter.

I dessa föreskrifter avses därutöver med

Utsäde

Frö för sådd, av de i bilagorna 1 och 2 nämnda

arterna,

Grundutsäde

Utsäde certifierat i en klass som medger

reproduktion för certifiering av skörden,

Bruksutsäde

Utsäde som inte ska användas för vidare

uppförökning,

1 Jfr kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2020/177 av den 11 februari 2020 om ändring av rådets direktiv 66/401/EEG,

66/402/EEG, 68/193/EEG, 2002/55/EG, 2002/56/EG och 2002/57/EG, kommissionens direktiv 93/49/EEG och 93/61/EEG och

genomförandedirektiven 2014/21/EU och 2014/98/EU vad gäller växtskadegörare på utsäde och annat växtförökningsmaterial

(EUT L 41, 13.2.2020, s. 1, Celex 32020L0177).

2 Författningen senast omtryckt SJVFS 2018:38.

3 Ändringen innebär bland annat att definitionen av sundhetsintyg har tagits bort..

SJVFS 2020:14

2

Förädlarmaterial (F-

material)

Utsäde av en förädlad sort, som används av

förädlaren

eller

dennes

representant

för

upprätthållande av sorten eller för framställning av

stamutsäde,

Stamutsäde (utsädesklass A)

Utsäde som under ansvar av förädlaren eller dennes

representant är framställt från F-material och som

uppfyller de i bilagorna 1 respektive 2 angivna

kraven för stamutsäde samt är avsett för

framställning av basutsäde,

Basutsäde (utsädesklass B)

a) andra sorter än

hybridsorter

Utsäde som är framställt från stamutsäde som

levererats från förädlaren eller dennes representant,

eller på förädlarens begäran är framställt från F-

material som uppfyller kraven för stamutsäde, och

som uppfyller de i bilagorna 1 respektive 2 angivna

kraven för basutsäde samt är avsett för

framställning av certifikatutsäde,

b) hybridsorter

Utsäde som under ansvar av förädlaren eller dennes

representant är framställt från F-material som

uppfyller de i bilagorna 1 respektive 2 angivna

kraven för stamutsäde, och som uppfyller de i

bilagorna 1 respektive 2 angivna kraven för

basutsäde samt är avsett för framställning av

certifikatutsäde,

Havre

Även rödhavre,

Certifikatutsäde (utsädes-

klass C) av kanariegräs

(utom hybrider), majs, råg,

sorghum och sudangräs

samt hybridsorter av övriga

arter

Utsäde som är framställt från basutsäde, eller på

förädlarens begäran från stamutsäde, och som

uppfyller de i bilagorna 1 respektive 2 angivna

kraven för certifikatutsäde samt är avsett för

användning som bruksutsäde,

Certifikatutsäde av första

generationen (utsädesklass

C1) av durumvete, havre,

nakenhavre, purrhavre,

korn, ris, rågvete, speltvete

och vete, utom hybridsorter

av dessa arter

Utsäde som är framställt från basutsäde, eller på

förädlarens begäran från stamutsäde, och som

uppfyller de i bilagorna 1 respektive 2 angivna

kraven för certifikatutsäde C1 samt är avsett för

framställning

av

certifikatutsäde

av

andra

generationen eller för användning som bruksutsäde,

Certifikatutsäde av andra

generationen (utsädesklass

C2) av durumvete, havre,

nakenhavre, purrhavre,

korn, ris, rågvete, speltvete

och vete, utom hybridsorter

av dessa arter

Utsäde som är framställt från certifikatutsäde av

första generationen, eller på förädlarens begäran

från stamutsäde eller basutsäde, och som uppfyller

de i bilagorna 1 respektive 2 angivna kraven för

certifikatutsäde C2 samt är avsett för användning

som bruksutsäde,

Provtagningssäsong

Perioden från den 1 juli till och med den 30 juni,

SJVFS 2020:14

3

Officiella åtgärder

Åtgärder som vidtas av Statens jordbruksverk eller

av ett organ som förklarats behörigt av

Jordbruksverket,

OECD-systemet

De regler som är fastställda av OECD den 28

september 2000 för certifiering av utsäde av

stråsäd,

Officiellt märke

Den etikett eller det tryck på förpackningen som

innehåller de uppgifter som krävs för certifierat

utsäde i klasserna stam-, bas- och certifikatutsäde,

Dokumenterad sort

Officiellt godkänd sort som finns intagen i en

sortlista

inom

Europeiska

ekonomiska

samarbetsområdet (EES) eller i OECD:s sortlista,

Ännu icke godkänd sort

En sort som inte finns på EG:s gemensamma

sortlista och för vilken det lämnats in en ansökan till

Jordbruksverket om intagning i den svenska

sortlistan,

CMS

En teknik för att få fram cytoplasmatisk

hansterilitet, dvs. en teknik för att, på annat sätt än

sammansmältning av kromosomer, föra över en

förmåga att inte producera livskraftigt pollen hos en

blommande växt.

RNQP

Reglerade icke-karantänskadegörare inom EU

enligt definitionen i artikel 36 i Europaparlamentets

och rådets förordning (EU) 2016/2031 av den 26

oktober

2016

om

skyddsåtgärder

mot

växtskadegörare, ändring av Europaparlamentets

och rådets förordningar (EU) nr 228/2013, (EU) nr

652/2014 och (EU) nr 1143/2014 samt om

upphävande av rådets direktiv 69/464/EEG,

74/647/EEG, 93/85/EEG, 98/57/EG, 2000/29/EG,

2006/91/EG och 2007/33/EG4.

Växtpass

En officiell etikett för förflyttning av växter,

växtprodukter och andra föremål inom unionens

territorium och, i förekommande fall, till och inom

skyddade zoner, som intygar att utsädet uppfyller

kraven på sundhet i artikel 85 i förordning (EU)

2016/2031 och, när det gäller förflyttning till och

inom skyddade zoner, artikel 86, och har det

innehåll och format som fastställs i artikel 83 i

samma förordning.

(SJVFS 2020:14)

4 EUT L 317, 23.11.2016, s. 4, Celex 32016R2031.

SJVFS 2020:14

4

GRUNDLÄGGANDE KRAV FÖR CERTIFIERING

2 a § Utsädesodlingen och utsädet ska vara praktiskt taget fritt från alla skadegörare

som minskar utsädets användbarhet och kvalitet.

Utsädesodlingen och utsädet ska även uppfylla de krav avseende EU-

karantänskadegörare, karantänskadegörare för skyddad zon och RNQP som föreskrivs

i de genomförandeakter som antagits i enlighet med förordning (EU) 2016/2031, samt

de åtgärder som antagits i enlighet med artikel 30.1 i den förordningen. (SJVFS

2020:14).

Provtagning och partistorlek

3 § Provtagning av utsäde för certifiering ska ske enligt de regler som fastställts av

International Seed Testing Association (ISTA).

Alla utsädespartier för certifiering ska vara officiellt provtagna eller provtagna av

en provtagare som auktoriserats av Jordbruksverket. Villkoren för att kunna bli en

auktoriserad provtagare framgår av bilaga 3 b. I bilagan finns också bestämmelser som

den auktoriserade provtagaren ska följa. Den auktoriserade provtagarens arbete

kontrolleras av Jordbruksverket genom en stickprovskontroll på minst 5 %.

Stickprovskontroll behöver dock inte utföras på prov som tas ut av en automatisk

provtagare.

Alla delar av ett parti ska vara åtkomliga för provtagning. Utsäde som ska betas ska

kunna provtas även före betning. Om det finns särskilda skäl får Jordbruksverket

medge undantag från kravet på provtagning före betning.

Certifiering får endast ske vid utsädesanläggning vars anordningar för prov-

tagning, märkning, försegling och, i tillämpliga fall, blandning godkänts av

Jordbruksverket. För att ett utsädesföretag ska kunna använda sig av en auktoriserad

provtagare måste företaget godkännas av Jordbruksverket enligt bilaga 3 b och lämna

den information som krävs enligt bilagan.

Provtagning får ske av ett utsädesparti som avses certifieras för att saluföras i

lösvikt till slutanvändaren. Om provtagningen sker i samband med inläggning av

partiet i en silo eller annan lämplig behållare ska den förseglas av provtagaren efter

påfyllning och provtagningen. Silon eller behållaren ska återförseglas efter leverans.

Ett utsädesparti som ska certifieras ska vara enhetligt och dess vikt får inte överstiga

30 ton. Beträffande kanariegräs och sudangräs får dock utsädespartiets vikt inte

överstiga 10 ton och beträffande majs får utsädespartiets vikt uppgå till högst 40 ton.

I samtliga fall får dock de högsta tillåtna vikterna överskridas med högst 5 procent.

(SJVFS 2010:40).

Fältbesiktning och sortkontroll

4 § Utsäde för certifiering ska komma från fältbesiktigad och godkänd utsädesodling.

För att godkännas ska utsädesodlingen läggas ut på fält i god hävd och utan känd

förekomst av flyghavre samt uppfylla angivna krav för utsädesodling enligt bilaga 3

och krav på sortkvalitet enligt bilaga 1.

Innan en utsädesodling slutligt kan godkännas av Jordbruksverket ska godkända

resultat från både fältbesiktningen och från kontrollodling av grundutsädet föreligga.

Detta gäller oavsett om den fältbesiktigats av Jordbruksverket eller av en auktoriserad

besiktningsman enligt 5 a §. Vid slutlig fältbesiktning ska odlingen ha funnits vara fri

från flyghavre. (SJVFS 2008:35).

SJVFS 2020:14

5

5 § Anmälan av utsädesodling till fältbesiktning ska ske skriftligen till

Jordbruksverket. Av anmälan ska det framgå om officiell eller auktoriserad

besiktningsman avses användas. För vårsådda utsädesodlingar ska anmälan ha kommit

in till Jordbruksverket senast den 15 maj skördeåret och för höstsådda ska anmälan ha

kommit in senast den 1 april skördeåret, om inte annan tidpunkt medges av

Jordbruksverket i det enskilda fallet. För fleråriga utsädesodlingar ska anmälan ske

varje år och ha kommit in till Jordbruksverket senast den 1 april skördeåret, om inte

annan tidpunkt medges av Jordbruksverket i det enskilda fallet. Jordbruksverket kan

medge att en utsädesodling fältbesiktigas trots att den har anmälts för fältbesiktning

för sent. Det förutsätter att Jordbruksverket bedömer att det är möjligt att utföra

fältbesiktningen eller, om en auktoriserad fältbesiktare avses användas, en

stickprovskontroll.

Under vegetationsperioden svarar Jordbruksverket för besiktning av anmäld areal

enligt vad som anges i bilaga 3 samt att fastställa fältavsnittens storlek, antal och

fördelning på fält som ska besiktigas.

Jordbruksverket kontrollodlar partier som certifieras i klasserna A, B och C1, samt

i klasserna C och C2 i den omfattning Jordbruksverket anser erforderligt. I anslutning

till kontrollodlingen bedöms om den ska kombineras med laboratorieanalys.

Jordbruksverket, eller en auktoriserad besiktningsman enligt 5 a §, äger utan

föregående meddelande om besiktning tillträde till odling som anmälts och utför

besiktning i för grödan lämpligt utvecklingsstadium.

Jordbruksverket underrättar skriftligen uppdragsgivaren om resultatet av

kontrollodling respektive fältbesiktning. (SJVFS 2018:38).

5 a § Fältbesiktning av en utsädesodling avsedd för produktion av certifikatutsäde får

utföras av en person som Jordbruksverket auktoriserat för detta ändamål. Villkoren för

sådan auktorisation framgår av bilaga 3 a. I bilagan finns också bestämmelser som den

auktoriserade besiktningsmannen ska följa.

Jordbruksverket efterkontrollerar genom stickprov minst 5 % av utsädesodlingarna

som fältbesiktigats av besiktningsmän som auktoriserats enligt första stycket.

Utsädespartier från dessa utsädesodlingar ska kontrollodlas i den omfattning

Jordbruksverket anser nödvändigt. (SJVFS 2005:90).

Frövarukvalitet

6 § Frövarukvaliteten ska undersökas enligt ISTA:s regler.

De analyser som krävs för certifiering av utsäde, för att kontrollera om

kvalitetskraven i bilaga 1 uppfylls, ska utföras av det certifierande organet eller av ett

laboratorium som har auktoriserats av Jordbruksverket. Villkoren för att ett

laboratorium ska kunna auktoriseras framgår av bilaga 3 c. I bilagan finns också

bestämmelser som det auktoriserade laboratoriet ska följa. Jordbruksverket

kontrollerar genom stickprov minst 5 % av analyserna som utförts vid det

auktoriserade laboratoriet. (SJVFS 2008:35).

7 § Utsäde får godkännas för certifiering om det vid undersökning av de uttagna

proven, uppfyller kvalitetskraven

1. i bilaga 1 för durumvete, havre, nakenhavre, purrhavre, korn, råg, rågvete,

speltvete och vete,

2. i bilaga 2 för kanariegräs, majs, ris, sorghum och sudangräs.

SJVFS 2020:14

6

Sundhetsanalyserna får göras på råvaruprov under förutsättning att detta tagits ut

av en officiell eller auktoriserad provtagare.

Parti får inte godkännas för certifiering om utsädet enligt det certifierande organets

bedömning är otillfredsställande rensat eller inte antas tåla lagring utan att grobarheten

försämras. (SJVFS 2010:40).

7 a § har upphävts genom (2008:35).

Certifiering av art- och sortblandningar

8 § Blandning av utsäde av olika arter får certifieras för användning som bruksutsäde,

om samtliga av blandningens beståndsdelar var för sig uppfyller certifieringskraven

för respektive art.

Blandning av utsäde av olika sorter av samma art får certifieras för användning som

bruksutsäde, om i blandningen ingående partier var för sig uppfyller kraven. (SJVFS

2008:35).

Särskilda krav för utsäde av ännu icke godkända sorter

8 a § Saluföring av utsäde av en ännu icke godkänd sort får ske i enlighet med

kommissionens beslut 2004/842/EG om genomförandebestämmelser enligt vilka

medlemsstaterna får tillåta utsläppande på marknaden av utsäde som hör till sorter för

vilka det har lämnats in en ansökan om införande på den nationella sortlistan för arter

av lantbruks- eller köksväxter5.

Ansökan om saluföring till försöksodling i fältmässig skala ska lämnas in till Jord-

bruksverket och kan göras av den som lämnat in ansökan om sortgodkännande eller

en representant för denne. Ansökan ska innehålla följande uppgifter

1. planerade försöksodlingar,

2. uppgift om sorten ska försöksodlas enbart i Sverige. Om utsädet avses saluföras

till andra medlemsstater ska dessa anges,

3. sortbeskrivning, samt

4. information om hur sorten upprätthålls. (SJVFS 2005:90).

8 b § Utsädet ska uppfylla kraven i dessa föreskrifter för certifiering i lägsta

certifieringsklass för arten. Märkning ska göras enligt bilaga 4.2 och 4.3. (SJVFS

2013:33).

Betat utsäde

9 § Utsäde som har behandlats med växtskyddsmedel (betats) får endast certifieras

om medlet är jämnt fördelat på frövaran.

Regler för märkning av betat utsäde finns i artikel 49.4 i Europaparlamentets och

rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av

växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG

och 91/414/EEG6. (SJVFS 2020:14).

10 § har upphävts genom (SJVFS 2016:21).

5 EUT L 361, 9.12.2004, s. 21, Celex 32004D0842.

6 EUR L 309, 24.11.2009, s. 1, Celex 32009R1107.

SJVFS 2020:14

7

Utlämnande av certifierat utsäde

11 § Parti för certifiering ska finnas tillgängligt på platsen för certifieringen intill dess

att undersökningen av kvaliteten visar att kraven, med undantag för efterkontrollen av

sortäkthet och sortrenhet, i bilaga 1, är uppfyllda.

Utan hinder av bestämmelsen i första stycket får det certifierande organet certifiera

utsäde för utlämning till förbrukare inom landet innan resultatet av

kvalitetsundersökningen är klart.

Utan hinder av bestämmelsen i första stycket får det certifierande organet certifiera

utsäde för utförsel till ett land inom EES innan resultatet av grobarhetsanalysen är

klart.

Som villkor för sådan certifiering som avses i tredje stycket gäller att

1. utlämnandet endast ska avse första handelsledet och att köparens namn och

adress anges,

2. en renhetsanalys som visar att partiet uppfyller kraven uppvisas,

3. den grobarhet som framgår av föranalysen anges,

4. utsädesproducenten ska informera köparen om resultatet av grobarhetsanalysen

utvisar att kvalitetskraven inte är uppfyllda.

Meddelande om utsädesparti, som certifierats och lämnats ut till förbrukare innan

kvaliteten undersökts och som inte uppfyller kvalitetskraven publiceras på

Jordbruksverkets webbplats. Publiceringen görs för vårsådda arter senast den 15

september och för höstsådda arter senast den 1 februari. (SJVFS 2012:8).

Undantag från krav på grobarhet

12 § Utan hinder av bestämmelserna i 7 § kan Jordbruksverket för certifiering

godkänna partier av stamutsäde och basutsäde, som inte uppfyller de i bilagorna 1

respektive 2 angivna kraven avseende grobarhet. Sådant godkännande kan meddelas

under förutsättning att konstaterad grobarhet uppges vid saluföringen och att utsädet

ska användas för fortsatt uppförökning. (SJVFS 2008:35).

Utsäde av genetiskt modifierade sorter

12 a § Utöver kraven i dessa föreskrifter får utsäde som är av en sort som är genetiskt

modifierad endast saluföras om ett tillstånd till utsläppande på marknaden finns enligt

13 kap. 12 § miljöbalken (1998:808) eller om ett godkännande för utsläppande på

marknaden finns som uppfyller kraven om ömsesidigt erkännande enligt 3 kap. 43 §

förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön.

Att sorten är genetiskt modifierad ska framgå av märkningen på förpackningen

enligt märkningskraven i bilaga 4, samt av alla dokument, officiella eller andra, som

fästs på eller åtföljer utsädespartiet. Uppgift om att en sort är genetiskt modifierad ska

även framgå av försäljningskataloger och annan information där sorten omnämns.

(SJVFS 2005:55).

MÄRKNING OCH FÖRSEGLING

13 § Vid saluföring ska varje förpackning vara försedd med ett officiellt märke vars

utformning och innehåll uppfyller kraven i bilaga 4.

Märkningen ska utföras under det certifierande organets kontroll och utgör ett bevis

på att utsädet är certifierat.

SJVFS 2020:14

8

Ett officiellt märke ska vara av självhäftande material eller av rivbeständigt

material, påsytt på förpackningen eller fäst under plomb.

Som officiellt märke får också användas outplånlig och påtryckt eller påstämplad

text som Jordbruksverket godkänt och som uppfyller märkningskraven i bilaga 4. Då

påtryckt eller påstämplad text används ska varje förpackning vara försedd med ett

individuellt löpnummer. Företaget som utför tryckningen på förpackningarna ska

underrätta det certifierande organet om antalet förpackningar som märkts, med uppgift

om deras löpnummer. Det certifierande organet ska föra journal över de

utsädeskvantiteter som märkts enligt detta system, med uppgifter om antalet

förpackningar i varje parti, förpackningarnas innehåll och löpnummer. Det

certifierande organet ska också granska producenternas journaler. (SJVFS 2005:90).

13 a § För utsäde av ris (Oryza sativa L.) ska växtpasset ingå i den officiella

märkningen enligt bilaga 4 på det sätt som krävs enligt artikel 79 i förordning (EU)

2016/2031.

Den information som ska finnas på ett växtpass kombinerat med ett officiellt märke

för certifiering av ris, anges i Kommissionens genomförandeförordning (EU)

2017/2313 av den 13 december 2017 om fastställande av formatspecifikationer för

växtpasset för förflyttning inom unionens territorium och växtpasset för införsel till

och förflyttning inom en skyddad zon7. (SJVFS 2020:14).

14 § Förpackningar med utsäde som certifierats enligt 11 § tredje stycket och

förpackningar med stamutsäde och basutsäde som godkänts enligt 12 § ska, utöver

kraven i bilaga 4, genom säljarens eller leverantörens försorg vara försedda med en

märkning på vilket grobarheten, leverantörens namn och adress samt utsädespartiets

referensnummer anges. Dessutom ska, för utsäde som godkänts enligt 12 §, på det

officiella märket anges att partiets grobarhet inte uppfyller kraven i bilagorna 1 eller

2.

Märkningen ska inte kunna förväxlas med det officiella märket. (SJVFS 2020:14).

14 a § Vid märkning av förpackningar med utsäde för vilket undantag medgetts enligt

26 § ska, i fråga om utsäde av en dokumenterad sort, det officiella märket ha samma

färg som för motsvarande utsädesklass. För utsäde av ej dokumenterad sort ska det

officiella märket ha sådan färg som anges i bilaga 4.

Märket ska alltid ange att utsädet uppfyller mindre strikta krav. (SJVFS 1996:101).

15 § Förpackningar med sådant utsäde som avses i 20 a § ska utöver kraven i bilaga

4 vara försedda med en märkning med texten "Utsäde för utförsel". (SJVFS 2020:14).

16 § har upphävts genom (SJVFS 1996:101).

17 § Vid certifiering ska varje förpackning förseglas under det certifierande organets

kontroll i samband med provtagning och märkning. Försegling ska utgöras av

förslutning och plombering och ska vara utförd på sådant sätt att den förstörs vid

öppnandet.

Följande förslutningssystem får användas utan plombering:

1. påsar av papper eller plast, förutsatt att de inte har någon annan öppning än

påfyllningsanordningen och att denna är försedd med ett självhäftande system

7 EUT L 331, 14.12.2017, s. 44, Celex 32017R2313.

SJVFS 2020:14

9

eller värmeförslutningssystem som försluter öppningen efter påfyllning på

sådant sätt att den inte kan öppnas utan att skadas,

2. påsar av icke vävt material som sys ihop, förutsatt att en sifferserie som inleds

med siffran 1 i påsens överkant eller liknande märkning (bokstäver, symbol)

som visar att påsens ursprungliga mått inte ändrats, är tryckt med outplånlig

skrift på minst ena sidan av påsens öppning, eller

3. påsar av papper eller plast, förutsatt att de inte har någon annan öppning än

påfyllnadsanordningen, att de försluts genom trycket av det påfyllda utsädets

vikt på påfyllnadsanordningen samt att anordningens längd inte understiger

22 % av påsens bredd. (SJVFS 1996:101).

17 a § Utsäde som certifierats i klasserna C, C1 och C2 får saluföras i lösvikt till en

slutlig förbrukare från en silo eller annan behållare som har förseglats efter

provtagningen. Det ska framgå av producenternas journal hur mycket utsäde som

saluförts i lösvikt. De upplysningar som ska finnas på det officiella märket enligt bilaga

4 ska i detta fall anges på en särskild följesedel.

Utsäde som saluförts på detta sätt får inte återtas in i utsädesanläggningen. (SJVFS

2008:35).

Ommärkning

18 § Ommärkning av ett parti kan göras om resultatet av kvalitetsundersökningen

visar att partiet inte uppfyller angivna frövarukvalitetskrav, men att kvalitetskraven i

en lägre klass är uppfyllda. Ommärkningen ska utföras under det certifierande organets

kontroll. (SJVFS 2008:35).

Makulering

19 § Visar resultatet av undersökningen av frövarukvaliteten att utsädet inte uppfyller

kraven, ska märkena makuleras under det certifierande organets kontroll.

Har förpackning med påtryckt eller påstämplad text använts, ska förpackningen

tömmas eller den påtryckta eller påstämplade texten makuleras under det certifierande

organets kontroll. (SJVFS 2008:35).

Certifieringens varaktighet

20 § Ett utsädesparti får endast saluföras under den provtagningssäsong då

förseglingen ägt rum. Utsäde som provtagits under perioden från den 1 mars t.o.m. den

30 juni får dock saluföras fram till årets slut.

Förlängt godkännande av certifierat utsäde kan medges, om partiet efter prov-

tagning och kontroll av det certifierande organet visar sig fortfarande uppfylla

grobarhetskravet.

Om förlängning medges, ska det certifierande organet utföra nödvändig

tilläggsmärkning. (SJVFS 2001:27).

UTFÖRSEL AV UTSÄDE

20 a § Utsäde av en sort som inte är intagen i den svenska sortlistan eller i EU:s

gemensamma sortlista för arter av lantbruksväxter men som är intagen i en nationell

sortlista i ett land inom EES får certifieras för utförsel till det landet om utsädet

uppfyller kraven i bilaga 1. (SJVFS 2020:14).

SJVFS 2020:14

10

21 § Utsäde för utförsel kan på begäran certifieras av Jordbruksverket enligt OECD:s

system, om sorten i fråga är intagen i OECD:s sortlista eller i den officiella sortlistan

i ett land som är anslutet till detta system och utsädespartiet uppfyller de av OECD

fastställda kraven.

Vid certifiering enligt OECD-systemet utfärdar Jordbruksverket certifieringsbevis

och märker partiet enligt OECD:s regler. (SJVFS 2005:90).

21 a § Utsäde avsett för certifiering i ett land inom EES får säljas till det landet som

icke slutligt certifierat utsäde under förutsättning att utsädet

1. kommer från en godkänd utsädesodling,

2. är förpackat och märkt med ett officiellt märke vars utformning och innehåll

uppfyller kraven i bilaga 4, samt

3. åtföljs av ett officiellt dokument enligt bilaga 5. (SJVFS 1996:101).

INFÖRSEL AV UTSÄDE

22 § Införsel av utsäde som ska användas för uppförökning eller som ska saluföras,

ska av importören skriftligen anmälas till Jordbruksverket senast två veckor efter

införseln. Vid införsel från ett land utanför EES är lägsta mängd som kräver anmälan

2 kg. Anmälan ska innehålla följande uppgifter:

1. ursprungsland och officiell kontrollmyndighet,

2. avsändarland,

3. art,

4. sort,

5. kvantitet,

6. referensnummer, och

7. utsädesklass.

Om utsädet är certifierat enligt OECD:s system ska anmälan åtföljas av ISTA:s

"orange certifikat" eller annat certifikat som Jordbruksverket godkänner. (SJVFS

2005:90).

22 a § Av 4 och 22 §§utsädesförordningen framgår att införsel av certifierat utsäde

får ske från andra länder inom EES, Schweiz samt från tredjeland som godkänts av

EU. Av rådets beslut 2003/17/EG8 av den 16 december 2002 om likvärdighet av

fältbesiktningar av utsädesodlingar i tredje land och om likvärdighet av utsäde

producerat i tredje land framgår att endast utsäde av de i rådsbeslutet angivna arterna

får föras in och endast från de för respektive art likställda tredjeländerna.

Av rådets beslut 2003/17/EG framgår att endast utsäde certifierat som basutsäde,

certifikatutsäde av samtliga kategorier samt handelsutsäde får föras in från tredjeland.

Villkoren för att utsäde ska få föras in framgår av rådets beslut 2003/17/EG. Villkoren

för ommärkning och återförslutning av sådana likvärdiga partier framgår av artikel 3 i

rådets beslut 2003/17/EG. (SJVFS 2020:14).

23 § Utsädesparti som förs in i landet ska åtföljas av ett officiellt dokument vari

intygas antingen

8 EGT L 8, 14.1.2003, s. 10, Celex 32003D0017. Rättelse publicerad i EUT L 75, 21.3.2003, s. 54. Ändrat genom rådets beslut

2003/403/EG (EUT L 141, 7.6.2003, s. 23), rådets förordning (EG) nr 885/2004 (EUT L 168, 1.5.2004, s. 1), rådets beslut

2005/834/EG (EUT L 312, 29.11.2005), rådets förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1) samt rådets beslut

2007/780/EG (EUT L 314, 1.12.2007, s. 20).

SJVFS 2020:14

11

1. att partiet är odlat på ett fält som vid fältbesiktning har befunnits vara fritt från

flyghavre och att ett prov om 1 kg från partiet likaledes har befunnits vara fritt

från flyghavre, eller

2. att ett prov om 3 kg från partiet har befunnits vara fritt från flyghavre.

Partier av majs behöver inte undersökas för frihet från flyghavre. (SJVFS 2018:38).

24 § Utsäde får föras in som icke slutligt certifierat utsäde för att certifieras som

certifikatutsäde om

1. sorten är intagen i den svenska sortlistan, i EU:s gemensamma sortlista för arter

av lantbruksväxter eller i Schweiz sortlista,

2. partiet åtföljs av ett officiellt dokument vari intygas att det är odlat på ett fält

som vid fältbesiktning har befunnits fritt från flyghavre,

3. utsädet härstammar från basutsäde eller certifikatutsäde av första generationen,

och

4. moderpartiet är sortkontrollerat av en myndighet i ett annat land inom EES, eller

av en myndighet i ett land som med avseende på fältbesiktningen och

certifieringen har godkänts av EU som tredje land9, och

5. utsädet är märkt enligt kraven för icke slutligt certifierat utsäde samt åtföljt av

ett officiellt dokument enligt bilaga 5. (SJVFS 2020:14).

25 § Införsel av ett utsädesparti av en sort som inte är intagen i den svenska sortlistan

eller i EU:s gemensamma sortlista för arter av lantbruksväxter får ske om partiet

1. har ett tillstånd för saluföring enligt kommissionens beslut 2004/842/EG om

genomförandebestämmelser enligt vilka medlemsstaterna får tillåta utsläppande

på marknaden av utsäde som hör till sorter för vilka det har lämnats in en

ansökan om införande på den nationella sortlistan för arter av lantbruks- eller

köksväxter10 ,

2. förs in för uppförökning och hela skörden därefter förs ut ur landet,

3. förs in för rensning och färdigbearbetning och därefter förs ut ur landet,

4. är odlat som F-material under förädlarens kontroll och förs in för vidare

uppförökning under förädlarrepresentants ansvar, eller

5. förs in för försöksmässig provning, vetenskapligt ändamål eller urvalsarbete i

partier med en högsta nettovikt om 100 kg. (SJVFS 2020:14).

ÖVRIGA BESTÄMMELSER

25 a § Bestämmelser med krav på registrering av den som utfärdar växtpass finns i

artikel 65 i förordning (EU) 2016/2031. Vilka krav som ska vara uppfyllda för att få

utfärda växtpass finns i Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/827 av den

13 mars 2019 om de kriterier som ska uppfyllas av yrkesmässiga aktörer för att

uppfylla villkoren i artikel 89.1 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

2016/2031 och förfaranden för att säkerställa att dessa kriterier uppfylls11. (SJVFS

2020:14).

9 EGT L8, 14.1.2003, s. 10, Celex 32003D0017.

10 EUT L 361, 9.12.2004, s. 21, Celex 32004D0842.

11,EUT L 137, 23.5.2019, s. 10, Celex 32016R2031.

SJVFS 2020:14

12

25 b § Bestämmelser med krav på registrering av den som yrkesmässigt producerar,

lagrar, saluför eller för in växter finns i artiklarna 65 och 66 i förordning (EU)

2016/2031. (SJVFS 2020:14).

25 c § Bestämmelser med krav på att vissa växter ska åtföljas av ett sundhetscertifikat

vid införsel från länder som inte är medlemmar i EU finns i artikel 72 i förordning

(EU) 2016/2031. (SJVFS 2020:14).

UNDANTAG FRÅN BESTÄMMELSERNA

26 § Vid brist på utsäde eller om det annars finns särskilda skäl, kan Jordbruksverket

medge undantag från de krav som angivits i denna författning. (SJVFS 2012:8).

27 § har upphävts genom (SJVFS 2020:14).

Denna författning12 träder i kraft den 31 maj 2020.

CHRISTINA NORDIN

Ingrid Karlsson

(Växtregelenheten)

12

SJVFS 2020:14 .

SJVFS 2020:14

13

Bilaga 1

KVALITETSKRAV FÖR UTSÄDE NÄR DET PRODUCERAS I

SVERIGE

Utsädet ska uppfylla följande krav:

1. Utsädet ska ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet eller, för utsäde av en inavlad

linje, godtagbar äkthet och renhet med avseende på dess egenskaper. För utsäde av

hybridsorter ska ovannämnda bestämmelser även gälla de ingående komponenternas

egenskaper. Högsta tillåtna inblandning av främmande sort (med undantag för

sortblandningar), konstaterad vid kontrollodling eller laboratorieanalys, framgår av

nedan angiven tabell:

Antalsprocent i respektive klass

Art

A, B

C1

C2

Durumvete, havre, nakenhavre,

korn, speltvete, vete,

utom hybridsorter.

0,1

0,3

1,0

Rågvete, självbefruktande sorter

utom hybridsorter.

0,3

1,0

2,0

Övriga arter ska vara sortäkta med hänsyn till art och utsädesklass. För utsäde av

hybridråg och CMS-hybrider av korn får sortäktheten godkännas för certifiering som

certifikatutsäde, om resultat av officiell efterkontroll av basutsäde eller, i tillämpliga

fall, blandning av komponenter, utvisar att kraven är uppfyllda.

För utsäde av hybridsorter av havre, nakenhavre, korn, vete, durumvete, speltvete och

självbefruktande sorter av rågvete gäller att sortrenheten för utsädesklassen C ska

minst vara 90 %. För hybridkorn som produceras med CMS ska den vara 85 %. Andra

föroreningar än återställaren får inte överstiga 2 %. Den lägsta sortrenheten ska

kontrolleras vid officiell efterkontroll som utförs på ett lämpligt antal prov.

SJVFS 2020:14

14

2. Utsädet ska i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet, inblandning av andra

arter, grobarhet samt förekomst av sklerotier. Minsta provmängd för bestämning av

antal inblandningar av frön av andra arter ska vara 1 kg.

Rent frö

Frön av andra arter

Grobarhet d)

Sklerotier

eller

fragment av

sklerotier av

mjöldryga

Art

Klass

vikt-%

st/kg,

totalt a)

högst av

stråsäd

%

st/kg

Avena sativa L.

Havre

A, B

99

8

2

85

2

C1

98

20

14

85

6

C2

98

20

14

85

6

Avena nuda L.

Nakenhavre

A, B

99

8

2

75

2

C1

98

20

14

75

6

C2

98

20

14

75

6

Hordeum vulgare L.

2-radskorn

A, B

99

8

2

85 b)

2

C1

98

20

14

85 b)

6

C2

98

20

14

85 b)

6

6-radskorn

A, B

99

8

2

85 b)

2

C1

98

20

14

85 b)

6

C2

98

20

14

85 b)

6

Secale cereale L.

Råg

A, B

98

8

2

85

2

C

98

20

14

85

6 c)

xTriticosecale Wittm. ex A. Camus

Rågvete

A,B

98

8

2

80

2

C1

98

20

14

80

6

C2

98

20

14

80

6

Triticum aestivum L.

Vete

A, B

99

8

2

85

2

C1

98

20

14

85

6

C2

98

20

14

85

6

Triticum spelta L.

Speltvete

A, B

99

8

2

85

2

C1

98

20

14

85

6

C2

98

20

14

85

6

Anmärkningar:

a) Varav högst 2 frön av åkerrättika (Raphanus raphanistrum) och/eller klätt (Agrostemma githago) i

klass A och B respektive högst 6 frön av samma arter i klass C, C1 och C2.

b) Beträffande nakenkorn får grobarheten vara lägst 75 % i samtliga utsädesklasser.

c) Certifikatutsäde av hybridråg: 9 st sklerotier eller fragment av sklerotier per kg.

d) Friska stråsädeskärnor ska räknas in i grobarheten.

SJVFS 2020:14

15

3. Vattenhalten för samtliga arter får vara högst 16,0 %, utom för höstsäd som

provtagits under perioden den 1 mars till och med den 31 juli då vattenhalten får vara

högst 15,0 %. Analys av vattenhalt får ske på stickprover. Minsta stickprovsfrekvens

ska då vara 5 %.

4. Utsädet får inte innehålla frön av flyghavre (Avena fatua, A. sterilis) eller dårrepe

(Lolium temulentum) i den uttagna provmängden.

5. Utöver vad som anges i 2 a § gäller vid laboratorieanalys av kärnprov för

nedanstående arter och sjukdomar följande:

A. Korn

a. Flygsot på korn (Ustilago nuda).

Utsäde betat med effektivt medel får certifieras. Antalsprocenten smittade kärnor i icke

betat utsäde får vara högst:

Klass

Antalsprocent

A

0,1

B

0,2

C1

0,3

B. Höstvete

a. Stinksot (Tilletia caries).

Utsädet får inte certifieras om det finns mer än 1000 sporer per gram. Utsäde med en

förekomst av sporer av vanligt stinksot som understiger 1000 sporer per gram får

certifieras om det betas med effektivt medel. Utsäde som certifieras utan betning får

inte innehålla några stinksotsporer.

b. Dvärgstinksot (Tilletia contraversa).

Utsädet får inte certifieras om det finns mer än 500 sporer per gram. Utsäde med en

förekomst av sporer av dvärgstinksot som understiger 500 sporer per gram får

certifieras om det betas med effektivt medel. Utsäde som certifieras utan betning får

inte innehålla några dvärgstinksotsporer.

c. Förekommer både vanligt stinksot och dvärgstinksot i samma utsädesparti får högst

500 sporer av vardera sjukdomen förekomma per gram, för att utsädet ska få

certifieras. Utsädet får då certifieras om det betas med effektivt medel.

(SJVFS 2020:14).

SJVFS 2020:14

16

Bilaga 2 13

KVALITETSKRAV FÖR KANARIEGRÄS, MAJS, RIS, SORGHUM

OCH SUDANGRÄS SAMT MINIMIKRAV FÖR ÖVRIGA ARTER AV

STRÅSÄD NÄR DET PRODUCERAS I ANNAT LAND ENLIGT EU:S

REGLER

Utsädet ska uppfylla följande krav:

1. Utsädet ska ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet eller, för utsäde av en inavlad

linje, godtagbar äkthet och renhet med avseende på dess egenskaper. För utsäde av

hybridsorter ska ovannämnda bestämmelser även gälla de ingående komponenternas

egenskaper. Högsta tillåtna inblandning av främmande sort (med undantag för

sortblandningar), konstaterad vid kontrollodling eller laboratorieanalys, framgår av

nedan angiven tabell:

Antalsprocent i respektive klass

Art

A, B

C1

C2

Durumvete, havre, nakenhavre,

purrhavre, korn, speltvete, vete, ris,

utom hybridersorter.

0,1

0,3

1,0

Rågvete, självbefruktande sorter,

utom hybridsorter.

0,3

1,0

2,0

Övriga arter ska vara sortäkta med hänsyn till art och utsädesklass. För utsäde av

hybridråg och CMS-hybrider av korn får sortäktheten godkännas för certifiering som

certifikatutsäde, om resultat av officiell efterkontroll av basutsäde eller, i tillämpliga

fall, blandning av komponenter, utvisar att kraven är uppfyllda.

För utsäde av hybridsorter av havre, nakenhavre, purrhavre, korn, ris, vete, durumvete,

speltvete och självbefruktande sorter av rågvete gäller att sortrenheten för

utsädesklassen C ska minst vara 90 %. För hybridkorn som produceras med CMS ska

den vara 85 %. Andra föroreningar än återställaren får inte överstiga 2 %. Den lägsta

sortrenheten ska kontrolleras vid officiell efterkontroll, vilka utförs på ett lämpligt

antal prov.

2. Utsädet ska i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet, inblandning av andra

arter, grobarhet samt förekomst av sklerotier. Minsta provmängd för bestämning av

antal inblandningar av frön av andra arter ska vara 0,5 kg om inget annat anges i

tabellen.

13 Ändringen innebär bland annat att punkten 4 har tagits bort.

SJVFS 2020:14

17

Art

Klass

Rent frö,

vikt%

Frön av andra arter st/0,5 kg

varav stråsäd

Grobarhet,

%

Sklerotier eller

fragment av

sklerotier av

mjöldryga,

st/0,5 kg

Havre, nakenhavre,

purrhavre,

korn, vete

A, B

99,0

4 varav

1 stråsäd a)

85 b)

1

C1

98,0

10 varav

7 stråsäd a)

85 b)

3

C2

98,0

10 varav

7 stråsäd a)

85 b)

3

Rågvete

A, B

98,0

4 varav

1 stråsäd a)

80

1

C1

98,0

10 varav

7 stråsäd

80

3

C2

98,0

10 varav

7 stråsäd

80

3

Råg

A, B

98,0

4 varav

1 stråsäd a)

85

1

C

98,0

10 varav

7 stråsäd a)

85

3 c)

Phalaris canariensis L.

Kanariegräs

A, B

98,0

4/200 g varav 1 stråsäd

75

1/400 g

C

98,0

10/200 g varav 5 stråsäd

75

3/400 g

Durumvete

A, B

99,0

4 varav

1 stråsäd a)

85

1

C1

98,0

10 varav

7 stråsäd a)

85

3

C2

98,0

10 varav

7 stråsäd a)

85

3

Speltvete

A, B

99,0

4 varav

1 stråsäd

85

1

C1

98,0

10 varav

7 stråsäd

85

3

C2

98,0

10 varav

7 stråsäd

85

3

Zea mays L.

Majs

A, B

98,0

0/250 g resp. 0/1000 g d)

90

1/250 g resp.

1/1000 g d)

C

98,0

0/1000 g

90

3/1000 g

Ris

A, B

98,0

4 e)

80

C1

98,0

10 e)

80

C2

98,0

15 e)

80

Sorghum bicolor (L.) Moench

Sorghum

A, B

98,0

0/900 g

80

C

98,0

0/900 g

80

Sorghum sudanense (Piper) Stapf

Sudangräs

A, B

98,0

0/250 g

80

C

98,0

0/250 g

80

Sorghum bicolor (L.) Moench x Sorghum sudanese (Piper) Stapf

Hybrider av

sorghum

A, B

98,0

0/300

80

C

98,0

0/300

80

Anmärkningar:

a) Varav av andra arter än stråsäd: högst 1 frö av åkerrättika (Raphanus raphanistrum) och/eller klätt

(Agrostemma githago) i utsädesklass A och B, respektive 3 frön i utsädesklass C, C1 och C2.

b) Beträffande nakenkorn och nakenhavre får grobarheten vara lägst 75 % i samtliga utsädesklasser.

c) Certifikatutsäde av hybridråg: 4 st/0,5 kg. Om det i ett prov av föreskriven vikt finns fem sklerotier

eller fragment av sklerotier ska detta prov ändå anses motsvara kraven, om ett andra prov av samma

vikt inte innehåller mer än fyra sklerotier eller fragment av sklerotier.

d) Basutsäde av inavlade linjer respektive basutsäde annat än inavlade linjer och certifikatutsäde.

e) Varav högst 1 rött frö av ris eller av hirs i B, högst 3 i C1 och högst 5 i C2.

SJVFS 2020:14

18

3. Utsädet får inte innehålla frön av flyghavre (Avena fatua, Avena sterilis) eller

dårrepe (Lolium temulentum) i den uttagna provmängden.

(SJVFS 2020:14)

SJVFS 2020:14

19

Bilaga 3 14

KRAV PÅ UTSÄDESODLING FÖR CERTIFIERING AV SKÖRDEN

OCH PÅ FÄLTBESIKTNING

Utsädesodling:

1. Förfrukten på fältet får inte vara oförenlig med produktionen av utsäde av den

aktuella grödans art och sort, och fältet ska vara tillräckligt fritt från plantor som härrör

från den tidigare grödan.

2. Grödan ska uppfylla följande krav i fråga om avstånd från angränsande pollenkällor

som kan ge upphov till oönskad pollinering:

Gröda

Minsta avstånd

Kanariegräs, råg som ej är hybridråg samt rågvete av icke

självbefruktande sorter:

för produktion av stam- och basutsäde

300 m

för produktion av certifikatutsäde

250 m

Rågvete, självbefruktande sorter:

för produktion av stam- och basutsäde

50 m

för produktion av certifikatutsäde

25 m

Hybridråg:

för produktion av basutsäde

om hansterilitet används

1 000 m

om hansterilitet inte används

600 m

för produktion av certifikatutsäde

500 m

Sorghum spp.

för produktion av basutsäde*

400 m

för produktion av certifikatutsäde*

200 m

Majs:

200 m

Hybridsorter av havre, nakenhavre, purrhavre, korn av andra

sorter än de framställda med CMS-teknik, ris, vete,

durumvete, speltvete och självbefruktande rågvete:

för produktion av certifikatutsäde (avståndet mellan

honkomponenten och alla andra sorter av samma art utom

en gröda av hankomponenten).

25 m

Hybridsorter av korn framställda med CMS-teknik:

14 Ändringen innebär bland annat att punkten 5 för utsädesodling har tagits bort.

SJVFS 2020:14

20

för produktion av basutsäde

100 m

för produktion av certifikatutsäde

50 m

* I områden där Sorghum halepense eller Sorghum sudansense utgör problem för korspollinering

gäller följande:

a) Gröda avsedd för produktion av basutsäde av Sorghum bicolor eller dess hybrider måste isoleras

minst 800 m från förorenande pollenkällor.

b) Gröda avsedd för produktion av certifikatutsäde av Sorghum bicolor eller dess hybrider måste

isoleras minst 400 m från förorenande pollenkällor.

Ovanstående avstånd kan reduceras om det vid fältbesiktning bedöms finnas

tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer.

3. Grödan ska ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet eller, för grödor av en inavlad

linje, godtagbar äkthet och renhet med avseende på dess egenskaper. Vid produktion

av utsäde av hybridsorter ska detsamma även gälla de ingående komponenternas

egenskaper, inklusive hansterilitet eller återställande av fertilitet.

Följande grödor ska uppfylla följande krav:

A. Kanariegräs, råg utom hybridråg:

Antalet plantor av den aktuella arten som utgörs av främmande sort får inte överstiga:

— en per 30 m² vid produktion av basutsäde,

— en per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde.

B. Hybridråg:

Där det är ändamålsenligt ska certifikatutsäde produceras genom blandad odling av en

hansteril honkomponent med en hankomponent som återställer hanfertiliteten.

a) antalet plantor av grödans art som uppenbarligen måste bedömas som icke

komponentäkta får inte överstiga:

— en per 30 m² vid produktion av basutsäde,

— en per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde, vilket vid officiella fältbesikt-

ningar endast ska gälla honplantan.

b) I fråga om basutsäde ska, om hansterilitet används, de hansterila plantornas

sterilitetsgrad vara minst 98 %.

C. Grödor avsedda för produktion av certifikatutsäde av hybridsorter av havre,

nakenhavre, purrhavre, ris, vete, durumvete, speltvete och självbefruktande rågvete,

samt korn framställda med en annan teknik än CMS:

a) grödan ska ha tillräcklig sortäkthet och sortrenhet i fråga om komponenternas

egenskaper.

Om utsädet produceras med hjälp av en kemisk hybridiseringsagent ska grödan vara

förenlig med följande normer eller övriga villkor:

i) Sortrenheten för varje komponent ska för

— havre, nakenhavre, purrhavre, korn, ris, vete, durumvete och speltvete

uppgå till 99,7 %.

— självbefruktande rågvete uppgå till 99,0 %.

ii) Hybriditeten ska vara minst 95 %. Andelen hybriditet ska undersökas i

enlighet med gällande internationella metoder, i den utsträckning sådana

SJVFS 2020:14

21

metoder finns. Om hybriditeten bestäms under utsädesanalysen före

certifiering behöver den inte fastställas under fältbesiktning.

D. Grödor avsedda för produktion av basutsäde och certifikatutsäde av hybridsorter av

korn framställda med CMS-teknik:

a) grödan ska ha tillräcklig sortäkthet och sortrenhet i fråga om komponenternas

egenskaper.

Grödan ska vara förenlig med följande villkor, vilka ska kontrolleras vid officiell

efterkontroll:

i) Antal plantor som uppenbarligen är av avvikande typ får inte överstiga

— för grödor avsedda för produktion av basutsäde: 0,1 % för den

upprätthållande och den återställande linjen och 0,2 % för CMS-

honkomponenten.

— för grödor avsedda för produktion av certifikatutsäde: 0,3 % för den

återställande linjen, CMS-honkomponenten och 0,5 % om CMS-

honkomponenten är en enkelhybrid.

ii) Graden av hansterilitet hos honkomponenten ska vara minst

— 99,7 % för grödor avsedda för produktion av basutsäde.

— 99,5 % för grödor avsedda för produktion av certifikatutsäde.

b) Certifikatutsäde får produceras genom blandad odling med en hansteril

honkomponent och en hankomponent som återställer fertiliteten.

E. Majs:

Plantor anses ha gett ifrån sig pollen eller ge ifrån sig pollen när ståndarknapparna har

kommit fram ur skärmfjällen på 50 mm eller mer av vippans mittaxel eller sidor och

har gett ifrån sig eller ger ifrån sig pollen.

a) Andelen plantor som utgörs av främmande sort eller avvikande typ i förhållande till

sorten, den inavlade linjen eller komponenten får inte överstiga:

aa) vid produktion av basutsäde:

i)

för inavlade linjer: 0,1 %,

ii) för enkla hybrider, enskilda komponenter: 0,1 %,

iii) för populationssorter: 0,5 %.

bb) vid produktion av certifikatutsäde:

i)

komponenter till hybridsorter:

— för inavlade linjer: 0,2 %,

— för enkla hybrider: 0,2 %,

— för populationssorter: 1,0 %.

ii) populationssorter: 1,0 %.

b) Följande övriga krav ska vara uppfyllda vid produktion av utsäde av hybridsorter:

aa) Hanplantorna ska ge ifrån sig tillräckligt med pollen medan honplantorna

blommar.

bb) Hansterilitet ska genomföras där så är lämpligt.

cc) I de fall då 5 % eller mer av honplantorna har mottagliga pistillmärken får

andelen honplantor som har gett ifrån sig pollen eller som ger ifrån sig pollen

inte överstiga:

— 1 % vid någon officiell fältbesiktning, och

— 2 % vid samtliga officiella fältbesiktningar.

SJVFS 2020:14

22

F. Sorghum spp.:

a) Andelen plantor av andra sorghumarter än den odlade arten eller plantor som utgörs

av främmande sort eller avvikande typ i förhållande till sorten, den inavlade linjen

eller komponenten får inte överstiga:

aa) vid produktion av basutsäde:

i)

vid blomning: 0,1 %,

ii) vid mognad: 0,1 %.

bb) vid produktion av certifikatutsäde:

i)

plantor av hankomponenten som spridit pollen medan plantor av

honkomponenten hade receptiva pistillmärken: 0,1 %,

ii) plantor av honkomponenten:

— vid blomning: 0,3 %,

— vid mognad: 0,1 %.

b) Följande övriga krav ska vara uppfyllda vid produktion av utsäde av hybridsorter:

aa) Hanplantorna ska ge ifrån sig tillräckligt med pollen medan honplantorna har

mottagliga pistillmärken.

bb) Om honkomponentplantorna har mottagliga pistillmärken får andelen plantor

av den komponenten som spridit eller sprider pollen inte överstiga 0,1 %.

c) Populationssorter eller syntetiska sorter av Sorghum spp. ska överensstämma med

följande krav: antalet plantor som inte är sortäkta får inte överstiga:

— en per 30 m2 vid produktion av basutsäde,

— en per 10 m2 vid produktion av certifikatutsäde.

4. I enlighet med 2 a § ska följande utsädesodlingar och utsäde uppfylla följande krav:

A. Odling av ris för utsädesproduktion:

RNQP eller

symtom av RNQP

Tröskelvärde för

produktion av

stamutsäde

Tröskelvärde för

produktion av

basutsäde

Tröskelvärde för

produktion av

certifikatutsäde

Nematoder

Aphelenchoides

besseyi

Christie

[APLOBE]

0 %

0 %

0 %

Svampar

Gibberella

fujikuroi

Sawada

[GIBBFU]

Högst två

symtomatiska

växter per 200 m2

får ha observerats

vid fältbesiktningar

som utförts vid

lämpliga tidpunkter

av ett representativt

urval av växterna i

varje gröda.

Högst två

symtomatiska

växter per 200 m2

får ha observerats

vid fältbesiktningar

som utförts vid

lämpliga tidpunkter

av ett representativt

urval av växterna i

varje gröda.

Certifierat utsäde

av första

generationen (C1):

Högst fyra

symtomatiska

växter per 200 m2

får ha observerats

vid fältbesiktningar

som utförts vid

lämpliga tidpunkter

av ett representativt

urval av växterna i

varje gröda.

Certifierat utsäde

av andra

generationen (C2):

Högst åtta

symtomatiska

växter per 200 m2

SJVFS 2020:14

23

får ha observerats

vid fältbesiktningar

som utförts vid

lämpliga tidpunkter

av ett representativt

urval av växterna i

varje gröda.

Antalet plantor som uppenbarligen måste bedömas som vildris eller som rödfröiga får

inte överstiga noll vid produktion av basutsäde eller en per 100 m2 vid produktion av

certifikatutsäde av första eller andra generationen.

B. Utsäde av ris:

RNQP eller

symtom av RNQP

Tröskelvärde för

stamutsäde

Tröskelvärde för

basutsäde

Tröskelvärde för

certifikatutsäde

Nematoder

Aphelenchoides

besseyi

Christie

[APLOBE]

0 %

0 %

0 %

Svampar

Gibberella

fujikuroi

Sawada

[GIBBFU]

Praktiskt taget fritt

från

Praktiskt taget fritt

från

Praktiskt taget fritt

från

Fältbesiktning:

Uppfyllande av de krav som anges ovan ska kontrolleras genom fältbesiktning. Dessa

fältbesiktningar ska utföras enligt följande:

A. Fältbesiktning ska utföras då grödan är i sådant skick och i ett sådant

utvecklingsstadium att fullgod kontroll är möjlig.

B. Antalet fältbesiktningar ska utgöra

— minst en för durumvete, havre, nakenhavre, purrhavre, kanariegräs, korn, råg,

rågvete och vete, och

— för majs under blomningssäsongen minst en för populationssorter och minst tre för

inavlade linjer eller hybrider.

När den aktuella skörden följer på en skörd av majs under det föregående året eller det

innevarande året ska minst en särskild fältbesiktning göras för att kontrollera att

bestämmelserna i punkt 1 i denna bilaga är uppfyllda.

(SJVFS 2020:14).

SJVFS 2020:14

24

Bilaga 3a

AUKTORISATION

AV

PERSON

SOM

SKA

UTFÖRA

FÄLTBESIKTNING AV UTSÄDESODLINGAR

1. Ansökan ska lämnas in till Jordbruksverket. Ansökan ska innehålla följande

uppgifter:

a) Sökandes namn och adress och övriga kontaktuppgifter.

b) Uppgift om sökanden är egen företagare eller anställd. Om sökanden är

anställd ska följande uppgifter om arbetsgivaren lämnas: namn, adress och

övriga kontaktuppgifter samt uppgift om arbetsgivaren är ett utsädesföretag

eller inte.

c) Uppgift om för vilka arter auktorisationen söks.

2. Den sökande ska ha lantbruksutbildning eller motsvarande kunskaper som innebär

att sökanden kan utföra fältbesiktning på ett tillfredsställande sätt.

3. Sökanden ska underteckna en åtagandeförklaring att han eller hon åtar sig att följa

bestämmelserna för officiella fältbesiktningar.

4. Besiktningsmannen får inte dra någon egen fördel av resultatet av fältbesikt-

ningen.

5. Auktorisation meddelas av Jordbruksverket när sökanden med godkänt resultat

har genomgått Jordbruksverkets grundkurs för nya besiktningsmän. Beslutet

tidsbegränsas till tre år.

6. Besiktningsmannen tilldelas av Jordbruksverket ett kontrollnummer som alltid

ska anges tillsammans med dennes underskrift på besiktningsprotokoll och

besiktningsrapporter.

7. Beslutet ger behörighet att utföra fältbesiktning av utsädesodlingar av stråsäd som

anmälts till Jordbruksverket för fältbesiktning.

8. Besiktningsmannen ska genomföra fältbesiktningen enligt Jordbruksverkets

anvisningar för fältbesiktning av stråsäd, vilka uppdateras årligen. Aktuella

fältbesiktningsprotokoll ska användas. Besiktningsprotokollen ska skickas in till

Jordbruksverket så snart som möjligt efter genomförd besiktning, så att

Jordbruksverket har möjlighet att genomföra en stickprovskontroll.

9. Besiktningsmannen ska årligen utföra fältbesiktningar av de relevanta grödorna.

10. Förnyad auktorisation förutsätter att besiktningsmannen årligen utför

fältbesiktningar och att vederbörande minst vart tredje år deltar i Jordbruksverkets

repetitionskurs för fältbesiktning av stråsäd.

11. Jordbruksverket får återkalla en auktorisation om något av de ovannämnda

villkoren inte efterlevs. Återkallande får göras även om besiktningsmannen inte

bryter mot reglerna med avsikt. Jordbruksverket meddelar ett sådant återkallande

till besiktningsmannens arbetsgivare liksom till andra certifierande organ i

Sverige.

12. Utsäde som kommer från en utsädesodling som besiktigats av en besiktningsman

vars behörighet senare återkallats, får underkännas vid certifieringen.

(SJVFS 2018:38).

SJVFS 2020:14

25

Bilaga 3b

AUKTORISATION SOM PROVTAGARE SAMT GODKÄNNANDE

AV UTSÄDESFÖRETAG SOM ANVÄNDER AUKTORISERAD

PROVTAGARE

A. Auktorisation som provtagare kan meddelas en fysisk person, enligt villkoren i

punkterna B - G.

Utsädesföretag som önskar använda auktoriserade provtagare ska godkännas av

Jordbruksverket och ska lämna information enligt punkterna H - J.

B. Ansökan ska lämnas in till Jordbruksverket. Ansökan ska innehålla följande

uppgifter:

1. Provtagarens namn, adress och övriga kontaktuppgifter.

2. Uppgift om provtagaren är egen företagare eller anställd. Om provtagaren är

anställd ska följande uppgifter om arbetsgivaren lämnas: namn, adress och

övriga kontaktuppgifter samt uppgift om arbetsgivaren är ett utsädesföretag

eller inte.

3. Uppgift om för vilka utsädesföretag och utsädesanläggningar provtagning

kommer att utföras.

4. Uppgift om vilka arter som kommer att provtas.

C. Auktorisation meddelas av Jordbruksverket när provtagaren har genomgått officiell

kurs för provtagare och godkänts vid officiell examination.

D. En provtagare som är anställd av ett utsädesföretag får endast ta ut och hantera prov

från detta företag, om inte en särskild överenskommelse finns mellan företagen och

Jordbruksverket.

E. Provtagaren ska

1. ta ut prov enligt ISTA:s gällande metoder och följa anvisningarna från

Jordbruksverket,

2. årligen ta ut och hantera prov,

3. delta i en officiell repetitionskurs minst vartannat år.

F. Det ska vara en tillfredsställande överensstämmelse mellan analysresultaten av prov

som provtagaren tagit ut och kontrollprov som en officiell provtagare tagit ut.

G. Jordbruksverket får återkalla auktorisationen om något av villkoren i punkterna

C - F inte efterlevs. Återkallande får göras även om provtagaren inte bryter mot

reglerna med avsikt. Jordbruksverket meddelar ett sådant återkallande till provtagarens

arbetsgivare liksom till andra certifierande organ i Sverige.

Utsäde som kommer från utsädespartier som provtagits av en provtagare vars

auktorisation senare återkallats får underkännas vid certifieringen.

H. Ansökan ska lämnas in till Jordbruksverket. Ansökan ska innehålla följande

uppgifter:

SJVFS 2020:14

26

1. utsädesföretagets namn, adress och övriga kontaktuppgifter, uppgift om vid

vilka utsädesanläggningar auktoriserad provtagare kommer att användas,

2. uppgift om manuell eller automatisk provtagning sker vid anläggningen,

3. uppgift om vilka arter som kommer att provtas av den auktoriserade

provtagaren, samt

4. namn på de auktoriserade provtagare som kommer att provta utsäde för

företagets räkning.

I. Innan provtagning påbörjas ska utsädesföretagets lokaler och utrustning godkännas

av Jordbruksverket. Ett godtagbart ledningssystem för kvalitet enligt nationell eller

internationell standard ska finnas. Systematisk kontroll av den automatiska

provtagaren ska regelbundet utföras av en officiell eller auktoriserad provtagare.

J. Jordbruksverket ska informeras om alla förändringar som har betydelse för

verksamheten, t.ex. personalförändringar.

(SJVFS 2018:38).

SJVFS 2020:14

27

Bilaga 3c

AUKTORISATION AV LABORATORIUM

A. Auktorisation för att utföra de laboratorieanalyser som ligger till grund för

certifieringsorganets beslut om certifiering kan meddelas ett laboratorium om:

1. det är oberoende eller en del av ett utsädesföretag,

2. det har en person som är ansvarig för analysverksamheten med direkt ansvar för

det tekniska arbetet och som har nödvändiga fackkunskaper för att leda

analysverksamheten,

3. det finns ett godtagbart ledningssystem för kvalitet enligt nationell eller

internationell standard,

4. de som utför analyser har nödvändiga kunskaper för de analyser som utförs och

med godkänt resultat har genomgått examination för de analyser och arter som

auktorisationen omfattar på ett sådant sätt att laboratoriet alltid har personal som

kan genomföra de analyser som krävs, samt

5. det har nödvändiga lokaler och utrustning.

B. Ansökan ska lämnas in till Jordbruksverket. Ansökan ska innehålla följande

uppgifter:

1. Laboratoriets namn, adress och övriga kontaktuppgifter samt laboratoriets

ägarförhållanden. Om mer än en lokal avses användas som laboratorium inom

ramen för auktorisationen ska detta framgå.

2. Namn på och adress och övriga kontaktuppgifter till den person som är ansvarig

för analysverksamheten och ställföreträdare för denna person.

3. Uppgift om vilka arter som laboratoriet söker auktorisation för.

4. Uppgift om laboratoriets lokaler och utrustning.

5. Uppgift om laboratoriepersonalens kunskaper, eventuella kurser och officiella

examinationer inom utsädesanalysområdet.

6. Uppgift om för vilka utsädesföretag laboratoriet kommer att analysera utsäde.

Utformningen av analysbevisen som utfärdas ska godkännas av Jordbruksverket.

Auktorisation meddelas när Jordbruksverket anser att kraven är uppfyllda.

C. Ett laboratorium som ägs eller ingår i samma koncern som ett utsädesföretag får

endast analysera prov från detta företag, om inte en särskild överenskommelse finns

mellan företagen och Jordbruksverket.

D. Analysering ska göras enligt ISTA:s gällande metoder och de nationella metoder

för sundhetsanalyser som fastställs av Jordbruksverket, samt följa eventuella

anvisningar från Jordbruksverket.

E. Resultaten av analyserna ska sändas till det certifierande organet omedelbart efter

avslutad analys. Dessutom ska uppgift om analyserna och dess resultat skickas till

Jordbruksverket om annat certifierande organ används av utsädesföretaget vars

analyser laboratoriet utför. Resultaten ska skickas till Jordbruksverket i elektronisk

form och i det format som Jordbruksverket fastställer.

SJVFS 2020:14

28

F. Det ska vara en tillfredsställande överensstämmelse mellan analysresultaten från

laboratoriet med de som stickprov som analyseras av Jordbruksverket. Laboratoriet

ska dessutom

1. fylla i analysbevisen på ett tillfredsställande sätt,

2. vid Jordbruksverkets tillsyn bedömas ha genomfört uppgifterna på ett

tillfredsställande sätt och följt upp eventuella anmärkningar,

3. delta i ringtester med tillfredsställande resultat,

4. skicka minst en person att delta i en officiell repetitionskurs varje år på ett sådant

sätt att de personer som utför analyser deltar i en sådan kurs minst vartannat år,

samt

5. informera Jordbruksverket om alla förändringar som har betydelse för

verksamheten, t.ex. personalbyten inom utsädesanalysområdet.

G. Jordbruksverket får återkalla en auktorisation om något av villkoren i punkterna A

och C - F inte efterlevs. Återkallande får göras även vid vårdslöshet. Utsäde som

certifierats på grundval av analyser från ett laboratorium som förlorat sin auktorisation

kan få certifieringen annullerad.

(SJVFS 2018:38).

SJVFS 2020:14

29

Bilaga 4

MÄRKNINGSKRAV

1. Märkning av partier och förpackningar

a. Obligatorisk information på den officiella märkningen, avseende samtliga

utsädesklasser och arter (med undantag för art- eller sortblandningar):

1. Texten "EU:s regler". För nakenkorn anges dessutom ”lägsta grobarhet 75 %”.

2. Certifieringsorgan och land eller motsvarande initialförkortningar.

2.a. Officiellt tilldelat serienummer.

3. Partiets referensnummer samt ev. löpnummer på säckar.

4. Månad och år för officiell försegling.

5. Art (anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form).

6. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.

7. Utsädesklass. För stamutsäde ska även anges antal generationer som föregår

certifikatutsäde eller certifikatutsäde av första generationen.

8. Produktionsland.

9. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller

andra fasta tillsatser använts, ska även typ av tillsats anges samt det ungefärliga

förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten.

10. För sorter som är hybrider eller inavelslinjer:

a) För basutsäde, om hybriden eller inavelslinjen som utsädet tillhör har

godkänts officiellt: Namnet på den komponent, under vilket den har

godkänts officiellt, och texten "komponent" i fråga om hybrider eller

inavelslinjer som uteslutande är avsedda som komponenter för slutliga

sorter.

b) För basutsäde i övriga fall: Namnet på den komponent som basutsädet tillhör

(kan anges med kodbeteckning), åtföljt av ett omnämnande av den slutliga

sorten och texten "komponent".

c) För certifikatutsäde: Namnet på den sort som utsädet tillhör, åtföljt av texten

"hybrid".

11. Om utsädet varit föremål för betning ska detta anges.

Om det för utsädet krävs växtpass enligt förordning (EU) 2016/2031 framgår vilken

information som krävs utöver märkningen av bilagan del C eller D i förordning

(EU) 2017/2313, för att det kombinerade märket ska gälla som växtpass.

b. Obligatorisk information på officiellt märke för art- eller sortblandningar:

1. Texten "EU:s regler".

2. Certifieringsorgan.

2.a. Officiellt tilldelat serienummer.

3. Partiets referensnummer samt ev. löpnummer på säckar.

4. Månad och år för officiell försegling.

5. Texten "Art- eller sortblandning", utsädesklass (C eller C2 efter vad som är

tillämpligt).

SJVFS 2020:14

30

6. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden. För en genetiskt

modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.

7. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller

andra fasta tillsatser använts, ska även typ av tillsats anges samt det ungefärliga

förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten.

8. utgått/upphävts

9. Om utsädet varit föremål för betning ska detta anges.

Om det för utsädet krävs växtpass för någon av de ingående arterna enligt

förordning (EU) 2016/2031 framgår vilken information som krävs utöver

märkningen av bilagan del C eller D i förordning (EU) 2017/2313, för att det

kombinerade märket ska gälla som växtpass.

2. Särskild märkning

Märkning av F-material, som ska användas för produktion av stamutsäde.

Det officiella märket ska omfatta följande upplysningar:

1. Art (anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form).

2. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.

3. Texten "F-material".

4. Referensnummer.

5. Produktionsland.

6. Om utsädet varit föremål för betning ska detta anges.

Om det för utsädet krävs växtpass enligt förordning (EU) 2016/2031 framgår vilken

information som krävs utöver märkningen av bilagan del A eller B i förordning

(EU) 2017/2313, för att det kombinerade märket ska gälla som växtpass.

Märkning av icke slutgiltigt certifierat utsäde.

Det officiella märket ska omfatta följande upplysningar:

1. Certifieringsorgan och land.

1.a. Officiellt tilldelat serienummer.

2. Art, får anges med latinskt namn i förkortad form.

3. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. I fråga

om hybrider eller inavelslinjer som uteslutande är avsedda som komponenter

för slutliga sorter ska texten "komponent" läggas till.

4. Utsädesklass.

5. För hybridsorter texten "hybrid".

6. Netto- eller bruttovikt.

7. Texten "Ej slutgiltigt certifierat utsäde".

8. Om utsädet varit föremål för betning ska detta anges.

Om det för utsädet krävs växtpass enligt förordning (EU) 2016/2031 framgår vilken

information som krävs utöver märkningen av bilagan del A eller B i förordning

(EU) 2017/2313, för att det kombinerade märket ska gälla som växtpass.

Märkning av utsäde av en ännu icke godkänd sort

Det officiella märket ska omfatta följande upplysningar:

1. Certifieringsorgan och land.

1.a. Officiellt tilldelat serienummer.

2. Partiets referensnummer

SJVFS 2020:14

31

3. Månad och år för officiell försegling

4. Art.

5. Sortens benämning (förädlarbeteckning, förslaget till officiell sortbenämning

eller den godkända officiella sortbenämningen).

6. Texten "Sorten har ännu inte uppförts på den officiella sortlistan".

7. Texten ”Endast för försöksodling”.

8. Netto- eller bruttovikt eller deklarerat antal rent frö, eller i tillämpliga fall

antalet frögyttringar. Om vikten anges och pesticider i pulverform,

pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser används, ska även typ av tillsats

anges samt det ungefärliga förhållandet mellan frögyttringarnas eller frönas vikt

och totalvikten.

9. Om utsädet varit föremål för betning ska detta anges.

Om det för utsädet krävs växtpass enligt förordning (EU) 2016/2031 framgår vilken

information som krävs utöver märkningen av bilagan del A eller B i förordning

(EU) 2017/2313, för att det kombinerade märket ska gälla som växtpass.

3. Utformning av märke

a. Färg:

Klass

Färg

Officiellt märke

F-material *

Vit

-

Stamutsäde

(klass

A)

Vit med violett

diagonal rand

Alla arter

Basutsäde (klass B)

Vit

Alla arter

Certifikatutsäde

(klass C)

Blå

Alla arter

Ej

dokumenterad

sort

Brun

Alla arter

Icke

slutligt

certifierat utsäde *

Grå

-

Ännu icke godkänd

sort *

Orange

-

* märkningen får endast utföras av Jordbruksverket.

b. Storlek:

Minsta storlek 110 x 67 mm.

(SJVFS 2020:14).

SJVFS 2020:14

32

Bilaga 5

OFFICIELLT DOKUMENT SOM KRÄVS VID UTFÖRSEL OCH

INFÖRSEL AV ICKE SLUTLIGT CERTIFIERAT UTSÄDE (ENLIGT

21 a OCH 24 §§)

Dokumentet ska innehålla följande upplysningar:

1. Utställande myndighet.

1.a. Officiellt tilldelat serienummer.

2. Art, får anges med latinskt namn i förkortad form.

3. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.

4. Utsädesklass.

5. Referensnummer för moderparti samt i vilket land certifiering av sådant parti har

skett.

6. Partiets eller odlingens referensnummer.

7. Areal för produktion av aktuellt parti.

8. Skördad mängd och antal förpackningar.

9. Godkänd fältbesiktning.

10. Resultat av eventuella föranalyser.

(SJVFS 2016:21).