SJVFS 2020:15
Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:23) om certifiering m.m. av utsäde av beta, foder-, olje- och fiberväxter
Statens jordbruksverks
författningssamling
Statens jordbruksverk
551 82 Jönköping
Tfn 036-15 50 00
www.jordbruksverket.se
ISSN 1102-0970
SJVFS 2020:15
Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks
föreskrifter (SJVFS 1994:23) om certifiering m.m. av
utsäde av beta, foder-, olje- och fiberväxter;
Utkom från trycket
den 5 maj 2020
Omtryck
beslutade den 29 april 2020.
Statens jordbruksverk föreskriver1, med stöd av 7, 11 och 13 a §§
utsädesförordningen (2000:1330), i fråga om verkets föreskrifter (SJVFS 1994:23) om
certifiering m.m. av utsäde av beta, foder-, olje- och fiberväxter2
dels att 32 § ska upphöra att gälla,
dels att i 26 b och 28 a − 30 §§ beteckningen ”EG” ska bytas ut mot ”EU”,
dels att 2, 7, 8 c, 9, 13 a, 14, 15 och 48 §§, bilagorna 2, 3 och 4 samt rubrikerna
närmast före 13, 18 och 20 §§ ska ha följande lydelse,
dels att den första rubriken närmast före 3 § ska sättas närmast före 2 a §,
dels att det i föreskrifterna ska införas fyra nya paragrafer, 2 a, 50, 51 och 52 §§,
samt närmast före 50 § en ny rubrik av följande lydelse.
Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då denna
författning träder i kraft.
GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER
1 § Grundläggande bestämmelser om certifiering m.m. av utsäde finns dels i
utsädeslagen (1976:298), dels i utsädesförordningen (2000:1330). (SJVFS 2001:26).
DEFINITIONER
2 §3 De termer och begrepp som används i utsädeslagen (1976:298), växtskyddslagen
(1972:318) och i 13 kap.miljöbalken (1998:808) har samma betydelse i dessa
föreskrifter.
I dessa föreskrifter avses därutöver med:
Utsäde
Frö för sådd av de i bilaga 1 punkt 1 nämnda arterna
av beta, foderväxter samt olje- och fiberväxter.
Grundutsäde
Frö för sådd av de i bilaga 1 punkt 1 nämnda arterna
av beta, foderväxter samt olje- och fiberväxter.
Bruksutsäde
Utsäde som inte ska användas för vidare
uppförökning.
1
Jfr kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2020/177 av den 11 februari 2020 om ändring av rådets direktiv 66/401/EEG,
66/402/EEG, 68/193/EEG, 2002/55/EG, 2002/56/EG och 2002/57/EG, kommissionens direktiv 93/49/EEG och 93/61/EEG
och genomförandedirektiven 2014/21/EU och 2014/98/EU vad gäller växtskadegörare på utsäde och annat
växtförökningsmaterial (EUT L 41, 13.2.2020, s. 1, Celex 32020L0177).
2 Författningen senast omtryckt SJVFS 2017:41.
3 Ändringen innebär bland annat att definitionen av sundhetsintyg har tagits bort.
SJVFS 2020:15
2
Förädlarmaterial
(F-material)
Utsäde av en förädlad sort, som används av
förädlaren
eller
dennes
representant
för
upprätthållande av sorten eller för framställning av
stamutsäde eller basutsäde.
Stamutsäde (utsädesklass A)
Utsäde som under ansvar av förädlaren eller dennes
representant är framställt från F-material eller
stamutsäde och som uppfyller de i bilaga 2 angivna
kraven för stamutsäde samt är avsett för
framställning av stamutsäde, basutsäde eller
certifikatutsäde.
Basutsäde (utsädesklass B)
a) förädlade sorter utom hybridsorter: utsäde som är
framställt från stamutsäde som levererats från
förädlaren eller dennes representant, eller på
förädlarens begäran är framställt från F-material
som uppfyller kraven för stamutsäde, och som
uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för basutsäde
samt är avsett för framställning av certifikatutsäde,
b) hybridsorter:
I) utsäde av inavelslinje som är framställt från
stamutsäde som levererats från förädlaren eller
dennes representant, eller på förädlarens begäran är
framställt från F-material som uppfyller kraven för
stamutsäde och som uppfyller de i bilaga 2 angivna
kraven för basutsäde samt är avsett för
framställning av certifikatutsäde eller,
II) basutsäde av enkla hybrider som är avsett för
produktion av trippelkorsningshybrider eller
dubbelkorsningshybrider, som är framställt från
stamutsäde som levererats från förädlaren eller
dennes representant, eller på förädlarens begäran är
framställt från F-material som uppfyller kraven för
stamutsäde och som uppfyller de i bilaga 2 angivna
kraven för basutsäde,
c) lokala sorter: utsäde som har framställts under
officiell kontroll från en eller flera gårdar inom ett
klart avgränsat ursprungsområde, och som
uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för basutsäde
samt är avsett för framställning av certifikatutsäde.
Certifikatutsäde
(utsädesklass C)
Utsäde av arter enligt bilaga 1 punkt 2 som är
framställt från basutsäde, eller på förädlarens
begäran från stamutsäde, och som uppfyller de i
bilaga 2 angivna kraven för certifikatutsäde samt är
avsett för användning som bruksutsäde.
Certifikatutsäde av första
generationen (utsädesklass
C1)
Utsäde av arter enligt bilaga 1 punkt 3 som är
framställt från basutsäde, eller på förädlarens
begäran från stamutsäde, och som uppfyller de i
bilaga 2 angivna kraven för certifikatutsäde samt är
SJVFS 2020:15
3
avsett för framställning av certifikatutsäde av andra
generationen eller för användning som bruksutsäde.
Certifikatutsäde av andra
generationen (utsädesklass
C2)
Utsäde av arter enligt bilaga 1 punkt 4 som är
framställt
från
certifikatutsäde
av
första
generationen, eller på förädlarens begäran från
stamutsäde eller basutsäde, och som uppfyller de i
bilaga 2 angivna kraven för certifikatutsäde samt är
avsett för användning som bruksutsäde eller, i
tillämpliga fall, för framställning av certifikatutsäde
av tredje generationen.
Certifikatutsäde av tredje
generationen (utsädesklass
C3)
Utsäde av arter enligt bilaga 1 punkt 5 som är
framställt från certifikatutsäde av första eller andra
generationen, eller på förädlarens begäran från
stamutsäde eller basutsäde, och som uppfyller de i
bilaga 2 angivna kraven för certifikatutsäde samt är
avsett för användning som bruksutsäde.
Handelsutsäde
Utsäde av foder-, olje- och fiberväxter enligt bilaga
1 punkt 6 som är artäkta och som uppfyller de i
bilaga 2 angivna kraven för handelsutsäde samt är
avsett för användning som bruksutsäde.
Sammansatt sort
Får endast förekomma för olje- och fiberväxter och
innebär en blandning av certifikatutsäde av en
godkänd pollinatorberoende hybrid och en eller
flera
likaledes
godkända
pollinatorer
som
mekaniskt blandas i proportioner som gemensamt
bestämts av de personer som är ansvariga för
upprätthållandet av dessa komponenter, efter det att
kombinationen har anmälts till den certifierande
myndigheten. Med begreppet godkänd menas att
komponenten är intagen i den svenska sortlistan
eller i Europeiska unionens (EU) gemensamma
sortlista för arter av lantbruksväxter. Med
pollinatorberoende hybrid menas den hansterila
komponenten
inom
en
sammansatt
sort
(honkomponent) och med pollinator(er) den
komponent som sprider pollen inom en sammansatt
sort (hankomponent).
Småförpackningar
a) utsäde av beta:
EG-småförpackning: en förpackning med utsäde av
monogermt frö eller precisionsfrö innehållande upp
till 100 000 frögyttringar eller med en högsta
nettovikt om 2,5 kg; för annat utsäde än monogermt
frö eller precisionsfrö tillåts dock en nettovikt om
högst 10 kg,
b) utsäde av foderväxter:
I) EG-småförpackning av typ A: en förpackning
med blandning av utsäde som endast är avsett för
grönyteändamål, med en nettovikt om högst 2 kg,
SJVFS 2020:15
4
II) EG-småförpackning av typ B: en förpackning
med basutsäde, certifikatutsäde, handelsutsäde eller
art- eller sortblandning av foderväxter, med en
nettovikt om högst 10 kg,
c) utsäde av foder-, olje- och fiberväxter:
S-småförpackning: en förpackning med certifikat-
eller handelsutsäde av olje- och fiberväxter eller en
art- eller sortblandning av foderväxter, med en
nettovikt om högst 25 kg.
"Specialblandning"
En förpackning med en art- eller sortblandning av
foderväxter som har en sammansättning som skiljer
sig från utsädesföretagets ordinarie sortiment, med
en nettovikt om högst 25 kg.
I de angivna nettovikterna under a – c inräknas inte
eventuellt innehåll av pesticider i pulverform,
pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser.
Provtagningssäsong
Perioden från den 1 juli till och med den 30 juni.
Officiella åtgärder
Åtgärder som vidtas av Statens jordbruksverk eller
av ett organ som förklarats behörigt av
Jordbruksverket,
Leverantörsmärke
Den etikett eller det tryck på förpackningen som
innehåller de uppgifter som krävs för utsäde i andra
klasser än stam-, bas- och certifikatutsäde,
Officiellt märke
Den etikett eller det tryck på förpackningen som
innehåller de uppgifter som krävs för certifierat
utsäde i klasserna stam-, bas- och certifikatutsäde,
OECD-systemet
De regler som är fastställda av OECD den 28
september 2000 för certifiering av utsäde av beta,
foder-, olje- och fiberväxter.
Dokumenterad sort
Officiellt godkänd sort som finns intagen i en
sortlista
inom
Europeiska
ekonomiska
samarbetsområdet (EES) eller i OECD:s sortlista.
Ännu icke godkänd sort
En sort som inte finns på EU:s gemensamma
sortlista och för vilken det lämnats in en ansökan till
Jordbruksverket om intagning i den svenska
sortlistan,
Växtpass
En officiell etikett för förflyttning av växter,
växtprodukter och andra föremål inom unionens
territorium och, i förekommande fall, till och inom
skyddade zoner, som intygar att utsädet uppfyller
kraven på sundhet i artikel 85 i Europaparlamentets
och rådets förordning (EU) 2016/2031 av den 26
oktober
2016
om
skyddsåtgärder
mot
växtskadegörare, ändring av Europaparlamentets
och rådets förordningar (EU) nr 228/2013, (EU) nr
652/2014 och (EU) nr 1143/2014 samt om
upphävande av rådets direktiv 69/464/EEG,
SJVFS 2020:15
5
74/647/EEG, 93/85/EEG, 98/57/EG, 2000/29/EG,
2006/91/EG och 2007/33/EG4 och, när det gäller
förflyttning till och inom skyddade zoner, artikel
86, och har det innehåll och format som fastställs i
artikel 83 i samma förordning,
Direktskördad blandning
En utsädesblandning som saluförs såsom den
samlats in på insamlingsplatsen, med eller utan
rensning,
Insamlingsplats
En del av källområdet där utsädet har samlats in,
Källområde
Ett område som ingår i Natura 2000 eller ett område
som är avsett att bevara växtgenetiska resurser och
som är jämförbart med ett Natura 2000-område,
Livsmiljötyp
Landområden som kännetecknas av särskilda
geografiska, abiotiska och biotiska egenskaper,
oavsett om de är naturliga eller delvis naturliga,
Odlad blandning
En utsädesblandning som framställts i enlighet med
följande process:
a. Utsäde av enskilda arter samlas in på
insamlingsplatsen.
b. Det utsäde som avses i a uppförökas utanför
insamlingsplatsen som enskilda arter.
c. Utsädet av dessa arter blandas sedan för att
skapa en blandning som består av de släkten,
arter och i förekommande fall underarter som
är typiska för insamlingsplatsens livsmiljötyp,
samt
Ursprungsregion
Den region som bevarandeblandningen är naturligt
förknippad med. Om inte annat specifikt anges för
en bevarandeblandning anses Sverige utgöra
ursprungsregionen.
RNQP
Reglerade EU-icke-karantänskadegörare enligt
definitionen i artikel 36 i förordning (EU)
2016/2031.
(SJVFS 2020:15).
GRUNDLÄGGANDE KRAV FÖR CERTIFIERING
2 a § Utsädesodlingen och utsädet ska vara praktiskt taget fritt från alla skadegörare
som minskar utsädets användbarhet och kvalitet.
Utsädesodlingen och utsädet ska även uppfylla de krav avseende EU-
karantänskadegörare, karantänskadegörare för skyddad zon och RNQP som föreskrivs
i de genomförandeakter som antagits i enlighet med förordning (EU) 2016/2031, samt
de åtgärder som antagits i enlighet med artikel 30.1 i den förordningen. (SJVFS
2020:15).
4 EUT L 317, 23.11.2016, s. 4, Celex 32016R2031.
SJVFS 2020:15
6
Provtagning och partistorlek
3 § Provtagning av utsäde för certifiering ska ske enligt de regler som fastställts av
International Seed Testing Association (ISTA).
Alla utsädespartier för certifiering ska vara officiellt provtagna eller provtagna av
en provtagare som auktoriserats av Jordbruksverket. Villkoren för att kunna bli en
auktoriserad provtagare framgår av bilaga 3 b. I bilagan finns också bestämmelser som
den auktoriserade provtagaren ska följa. Den auktoriserade provtagarens arbete
kontrolleras av Jordbruksverket genom en stickprovskontroll på minst 5 %.
Stickprovskontroll behöver dock inte utföras på prov som tas ut av en automatisk
provtagare.
Alla delar av ett parti ska vara åtkomliga för provtagning. Utsäde som ska betas ska
kunna provtas även före betning. Om det finns särskilda skäl får Jordbruksverket
medge undantag från kravet på provtagning före betning.
Certifiering får endast ske vid utsädesanläggning vars anordningar för prov-
tagning, märkning, försegling och, i tillämpliga fall, blandning godkänts av
Jordbruksverket. För att ett utsädesföretag ska kunna använda sig av en auktoriserad
provtagare måste företaget godkännas av Jordbruksverket enligt bilaga 3 b och lämna
den information som krävs enligt bilagan.
Ett utsädesparti som certifieras ska vara enhetligt. Partistorleken får vara högst:
5 ton för utsäde av svartkämpar,
30 ton för utsäde av jordnöt, fodervicker, luddvicker, ungersk vicker, lupinarter,
sojaböna, åkerböna och ärt,
25 ton för utsäde av bomull, rödvial, safflor och solros,
20 ton för utsäde av beta, purpurvicker samt
10 ton för utsäde av övriga arter. När det gäller gräsarter får partistorleken dock vara
upp till 25 ton förutsatt att Jordbruksverket har godkänt utsädesanläggningen för detta
ändamål.
I samtliga fall får dock de högsta tillåtna vikterna överskridas med högst 5 %.
(SJVFS 2017:41).
Fältbesiktning och sortkontroll
4 § Utsäde för certifiering ska komma från fältbesiktigad och godkänd utsädesodling.
För att godkännas ska utsädesodlingen läggas ut på fält i god hävd och utan känd
förekomst av flyghavre samt uppfylla angivna krav för utsädesodling enligt bilaga 3
och krav på sortkvalitet enligt bilaga 2.
Innan en utsädesodling slutligt kan godkännas av Jordbruksverket ska godkända
resultat från både fältbesiktningen och från kontrollodlingen av grundutsädet
föreligga. Detta gäller oavsett om den fältbesiktigats av Jordbruksverket eller av en
auktoriserad besiktningsman enligt 5 a §. Vid slutlig fältbesiktning ska odlingen ha
befunnits vara fri från flyghavre. (SJVFS 2005:89).
5 § Anmälan av utsädesodling till fältbesiktning ska ske skriftligen till
Jordbruksverket. Av anmälan ska det framgå om officiell eller auktoriserad
besiktningsman avses användas. För vårsådda utsädesodlingar ska anmälan ha kommit
in till Jordbruksverket senast den 15 maj skördeåret och för höstsådda ska anmälan ha
kommit in senast den 1 april skördeåret, om inte annan tidpunkt medges av
Jordbruksverket i det enskilda fallet. För fleråriga utsädesodlingar ska anmälan ske
varje år och ha kommit in till Jordbruksverket senast den 1 april skördeåret, om inte
SJVFS 2020:15
7
annan tidpunkt medges av Jordbruksverket i det enskilda fallet. Jordbruksverket kan
medge att en utsädesodling fältbesiktigas trots att den har anmälts för fältbesiktning
för sent. Det förutsätter att Jordbruksverket bedömer att det är möjligt att utföra
fältbesiktningen eller, om en auktoriserad fältbesiktare avses användas, en
stickprovskontroll.
Under vegetationsperioden svarar Jordbruksverket för besiktning av anmäld areal
enligt vad som anges i bilaga 3 samt att fastställa fältavsnittens storlek, antal och
fördelning på fält som ska besiktigas.
Jordbruksverket kontrollodlar partier som certifieras i klasserna A, B och C1, samt
i klasserna C, C2 och C3 i den omfattning Jordbruksverket anser erforderligt. I
anslutning till kontrollodlingen bedöms om den ska kombineras med
laboratorieanalys.
Jordbruksverket, eller en auktoriserad besiktningsman enligt 5 a §, äger utan
föregående meddelande om besiktning tillträde till odling som anmälts och utför
besiktning i för grödan lämpligt utvecklingsstadium.
Jordbruksverket underrättar skriftligen uppdragsgivaren om resultatet av
kontrollodling respektive fältbesiktning. (SJVFS 2016:46).
5 a § Fältbesiktning av en utsädesodling avsedd för produktion av certifikatutsäde får
utföras av person som Jordbruksverket auktoriserat för detta ändamål. Villkoren för
sådan auktorisation framgår av bilaga 3 a. I bilagan finns också bestämmelser som den
auktoriserade besiktningsmannen ska följa.
Jordbruksverket efterkontrollerar genom stickprov minst 5 % av utsädesodlingarna
som fältbesiktigats av besiktningsmän som auktoriserats enligt första stycket.
Utsädespartier från dessa utsädesodlingar ska kontrollodlas i den omfattning
Jordbruksverket anser nödvändigt. (SJVFS 2005:89).
Frövarukvalitet
6 § Frövarukvaliteten ska undersökas enligt ISTA:s regler, med de avvikande
bestämmelser rörande minsta provvikt för undersökning av inblandning av antal frön
av andra arter som framgår av bilaga 2 a.
De analyser som krävs för certifiering av utsäde, för att kontrollera om
kvalitetskraven i bilaga 2 uppfylls, ska utföras av det certifierande organet eller av ett
laboratorium som har auktoriserats av Jordbruksverket. Villkoren för att ett
laboratorium ska kunna auktoriseras framgår av bilaga 3 c. I bilagan finns också
bestämmelser som det auktoriserade laboratoriet ska följa. Jordbruksverket
kontrollerar genom stickprov minst 5 % av analyserna som utförts vid det
auktoriserade laboratoriet. (SJVFS 2005:89).
7 § Utsäde får godkännas för certifiering om det vid undersökning av de uttagna
proven uppfyller kvalitetskraven i bilaga 2. Sundhetsanalyserna får göras på
råvaruprov under förutsättning att detta tagits ut av en officiell eller auktoriserad
provtagare.
För saluföring i Sverige ska utsäde som producerats i Sverige även uppfylla de
högre kvalitetskrav eller tilläggskrav som anges i bilaga 2 för sådant utsäde.
Utsäde av de arter som anges i bilaga 1 punkt 6 och som är tillräckligt artäkta kan
utan föregående sortkontroll godkännas och saluföras som handelsutsäde, om utsädet
uppfyller kvalitetskraven i bilaga 2.
SJVFS 2020:15
8
Parti får inte godkännas för certifiering om utsädet enligt det certifierande organets
bedömning är otillfredsställande rensat eller inte antas tåla lagring utan att grobarheten
försämras. (SJVFS 2020:15).
Certifiering av art- och sortblandningar
8 § Blandning av utsäde av sorter och arter av foderväxter får certifieras för
användning som bruksutsäde, om samtliga av blandningens beståndsdelar var för sig
uppfyller certifieringskraven för respektive art.
I en blandning får också ingå utsäde av andra än de i bilaga 1 punkt 1 angivna
arterna. (SJVFS 1996:102).
8 a § För en sammansatt sort ska utsädet av han- respektive honkomponenten färgas
med olikfärgade drageringar för att utsädet ska få saluföras. (SJVFS 2003:81).
Särskilda krav för utsäde av ännu icke godkända sorter
8 b § Saluföring av utsäde av en ännu icke godkänd sort får ske i enlighet med
kommissionens beslut 2004/842/EG om genomförandebestämmelser enligt vilka
medlemsstaterna får tillåta utsläppande på marknaden av utsäde som hör till sorter för
vilka det har lämnats in en ansökan om införande på den nationella sortlistan för arter
av lantbruks- eller köksväxter5.
Ansökan om saluföring till försöksodling i fältmässig skala ska skickas till Jord-
bruksverket och kan göras av den som lämnat in ansökan om sortgodkännande eller
en representant för denne. Ansökan ska innehålla följande uppgifter
1. planerade försöksodlingar,
2. uppgift om sorten ska försöksodlas enbart i Sverige. Om utsädet avses saluföras
till andra medlemsstater ska dessa anges,
3. sortbeskrivning, samt
4. information om hur sorten upprätthålls. (SJVFS 2005:89).
8 c § Utsädet ska uppfylla kraven i dessa föreskrifter för certifiering i lägsta
certifieringsklass för arten. Märkningen ska innehålla den information och ha den
utformning som framgår av bilaga 4. (SJVFS 2020:15).
Betat utsäde
9 § Utsäde som behandlats med växtskyddsmedel (betats) får endast certifieras om
medlet är jämnt fördelat på frövaran.
Regler för märkning av betat utsäde finns i artikel 49.4 i Europaparlamentets och
rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av
växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG
och 91/414/EEG 6. (SJVFS 2020:15).
10 § har upphävts genom (SJVFS 2016:46).
5 EUT L 361, 9.12.2004, s. 21, Celex 32004D0842.
6 EUR L 309, 24.11.2009, s. 1, Celex 32009R1107.
SJVFS 2020:15
9
Utlämnande av certifierat utsäde
11 § Parti för certifiering ska finnas tillgängligt på platsen för certifieringen intill dess
att undersökningen av kvaliteten visar att kraven, med undantag för efterkontrollen av
sortäkthet och sortrenhet, i bilaga 2 är uppfyllda.
Utan hinder av bestämmelsen i första stycket får det certifierande organet certifiera
utsäde av höstraps och höstrybs för utlämning till förbrukare inom landet innan
resultatet av kvalitetsundersökningen är klart.
Utan hinder av bestämmelsen i första stycket får det certifierande organet certifiera
utsäde för utförsel till ett land inom EES innan resultatet av grobarhetsanalysen är
klart.
Som villkor för sådan certifiering gäller att
1. utlämnandet endast ska avse första handelsledet och att köparens namn och adress
anges,
2. en renhetsanalys som uppfyller kraven i bilaga 2 uppvisas,
3. den grobarhet som framgår av föranalysen anges,
4. utsädesproducenten ska informera köparen om resultatet av grobarhetsanalysen
utvisar att kvalitetskraven i bilaga 2 inte är uppfyllda.
Meddelande om utsädesparti, som certifierats och lämnats ut till förbrukare innan
kvaliteten undersökts och som inte uppfyller kvalitetskraven i bilaga 2, publiceras på
Jordbruksverkets webbplats senast den 1 februari varje år. (SJVFS 2011:46).
Undantag från krav på grobarhet
12 § Utan hinder av bestämmelserna i 7 § kan Jordbruksverket för certifiering
godkänna partier av stamutsäde och basutsäde, som inte uppfyller de i bilaga 2 angivna
kraven avseende grobarhet. Sådant godkännande kan meddelas under förutsättning att
konstaterad grobarhet uppges vid saluföringen och att utsädet ska användas för fortsatt
uppförökning. (SJVFS 2005:89).
Utsäde av genetiskt modifierade sorter
12 a § Utöver kraven i dessa föreskrifter får utsäde som är av en sort som är genetiskt
modifierad endast saluföras om ett tillstånd till utsläppande på marknaden finns enligt
13 kap. 12 § miljöbalken (1998:808) eller om ett godkännande för utsläppande på
marknaden finns som uppfyller kraven om ömsesidigt erkännande enligt 3 kap. 43 §
förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön.
Att sorten är genetiskt modifierad ska framgå av märkningen på förpackningen
enligt märkningskraven i bilaga 4, samt av alla dokument, officiella eller andra, som
fästs på eller åtföljer utsädespartiet. Uppgift om att en sort är genetiskt modifierad ska
även framgå av försäljningskataloger och annan information där sorten omnämns.
(SJVFS 2004:17).
OFFICIELL MÄRKNING OCH FÖRSEGLING
13 § Vid saluföring ska varje förpackning, med undantag för småförpackning, vara
försedd med ett officiellt märke vars utformning och innehåll uppfyller kraven i
bilaga 4.
Märkningen ska utföras under det certifierande organets kontroll och utgör ett bevis
på att utsädet är certifierat.
SJVFS 2020:15
10
Ett officiellt märke ska vara av självhäftande material eller av rivbeständigt
material, påsytt på förpackningen eller fäst under plomb.
Som officiellt märke får på förpackningar av arter enligt bilaga 1 punkt 1, också
användas outplånlig och påtryckt eller påstämplad text som Jordbruksverket godkänt
och som uppfyller märkningskraven i bilaga 4. Då påtryckt eller påstämplad text
används ska varje förpackning vara försedd med ett individuellt löpnummer. Företaget
som utför tryckningen på förpackningarna ska underrätta det certifierande organet om
antalet förpackningar som märkts, med uppgift om deras löpnummer. Det certifierande
organet ska föra journal över de utsädeskvantiteter som märkts enligt detta system,
med uppgifter om antalet förpackningar i varje parti, förpackningarnas innehåll och
löpnummer. Det certifierande organet ska också granska producenternas journaler.
(SJVFS 2005:89).
13 a § För utsäde av arter som kräver växtpass ska detta ingå i den officiella
märkningen enligt bilaga 4 på det sätt som krävs enligt artikel 79 i förordningen (EU)
2016/2031.
Den information som ska finnas på ett växtpass kombinerat med ett officiellt märke
för certifiering, framgår av Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2313
av den 13 december 2017 om fastställande av formatspecifikationer för växtpasset för
förflyttning inom unionens territorium och växtpasset för införsel till och förflyttning
inom en skyddad zon 7. (SJVFS 2020:15).
14 § Förpackningar med utsäde som certifierats enligt 11 § tredje stycket och
förpackningar med stam- eller basutsäde som godkänts enligt 12 § ska, utöver kraven
i bilaga 4, genom säljarens eller leverantörens försorg vara försedda med en märkning
på vilket grobarheten, leverantörens namn och adress samt utsädespartiets
referensnummer anges. Dessutom ska, för utsäde som godkänts enligt 12 §, på det
officiella märket anges att partiets grobarhet inte uppfyller kraven i bilaga 2.
Märkningen ska inte kunna förväxlas med det officiella märket. (SJVFS 2020:15).
14 a § Vid märkning av förpackningar med utsäde för vilket undantag medgetts enligt
31 § ska, i fråga om utsäde av en dokumenterad sort, det officiella märket ha samma
färg som för motsvarande utsädesklass. För utsäde av ej dokumenterad sort ska det
officiella märket ha sådan färg som anges i bilaga 4.
Märket ska alltid ange att utsädet uppfyller mindre strikta krav. (SJVFS 1996:102).
15 § Förpackningar med sådant utsäde som avses i 26 b § ska utöver kraven i bilaga
4 vara försedda med en märkning med texten "Utsäde för utförsel". (SJVFS 2020:15).
16 § har upphävts genom (SJVFS 1996:102).
17 § Vid certifiering ska varje förpackning förseglas under det certifierande organets
kontroll i samband med provtagning och märkning. Försegling utgörs av förslutning
och plombering och ska vara utförd på sådant sätt att den förstörs vid öppnandet.
Följande förslutningssystem får användas utan plombering:
1. Påsar av papper eller plast, förutsatt att de inte har någon annan öppning än
påfyllningsanordningen och att denna är försedd med ett självhäftande system eller
värmeförslutningssystem som försluter öppningen efter påfyllning på sådant sätt
att den inte kan öppnas utan att skadas, eller
7 EUT L 331, 14.12.2017, s. 44, Celex 32017R2313.
SJVFS 2020:15
11
2. påsar av icke vävt material som sys ihop, förutsatt att en sifferserie som inleds med
siffran 1 i påsens överkant, eller liknande märkning (bokstäver, symbol), som visar
att påsens ursprungliga mått inte ändrats, är tryckt med outplånlig skrift på minst
ena sidan av påsens öppning.
För förpackningar med utsäde av fodervicker, luddvicker, lupinarter, sojaböna,
solros, ungersk vicker, åkerböna och ärt får även som förslutningssystem användas
påsar av papper eller plast, förutsatt att de inte har någon annan öppning än
påfyllningsanordningen, att de försluts genom trycket av det påfyllda utsädets vikt på
påfyllningsanordningen samt att anordningens längd inte understiger 22 % av påsens
bredd. (SJVFS 1996:102).
Makulering
18 § Visar resultatet av undersökningen av frövarukvaliteten att utsädet inte uppfyller
kraven i bilaga 2, ska märkena makuleras under det certifierande organets kontroll.
Har förpackning med påtryckt eller påstämplad text använts, ska förpackningen
tömmas eller den påtryckta eller påstämplade texten makuleras under det certifierande
organets kontroll. (SJVFS 1996:102).
Certifieringens varaktighet
19 § Ett utsädesparti får saluföras under en period av ett år efter den månad då
förseglingen ägt rum.
Förlängt godkännande av certifierat utsäde kan medges, om partiet efter prov-
tagning och kontroll av det certifierande organet visar sig fortfarande uppfylla
grobarhetskravet.
Om förlängning medges, ska det certifierande organet utföra nödvändig
tilläggsmärkning. (SJVFS 2001:26).
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR LEVERANTÖRSMÄRKNING AV
SMÅFÖRPACKNINGAR
20 § Partier av stam-, bas-, certifikat- och handelsutsäde som godkänts för
certifiering, samt utsädesblandning enligt 8 §, får saluföras i småförpackningar utan
att dessa behöver vara officiellt märkta och förseglade om de uppfyller märknings- och
förseglingskraven i 21 §. (SJVFS 2001:26).
21 § Småförpackningar ska vara märkta med ett leverantörsmärke eller med en tryckt
eller påstämplad text utvändigt på förpackningen, som uppfyller märkningskraven i
bilaga 4. Om förpackningen är genomskinlig kan märket anbringas inuti för-
packningen.
Småförpackningar ska vara förseglade av utsädesföretaget på ett sådant sätt att
förseglingen förstörs vid öppnandet. Återförsegling av småförpackningar får endast
äga rum under det certifierande organets kontroll.
22 § har upphävts genom (SJVFS 2001:26).
23 § Småförpackning av "specialblandning" av sorter eller arter, som var för sig
godkänts för certifiering, får efter beställning från den slutlige förbrukaren säljas till
denne utan krav om särskild märkning.
SJVFS 2020:15
12
24 § EG-småförpackningar med betutsäde, EG-småförpackningar av typ A och typ B
och S-småförpackningar med foderväxtutsäde får saluföras till och med den 30
september andra provtagningssäsongen efter den provtagningssäsong då partiet
provtagits. Utsäde som provtagits under perioden från och med den 1 april till och med
den 30 juni får dock saluföras till och med den 30 september tredje
provtagningssäsongen efter den provtagningssäsong då partiet provtagits. S-
småförpackningar med utsäde av olje- och fiberväxter får endast saluföras under en
period av ett år efter den månad då partiet provtagits. (SJVFS 2011:46).
25 § Förlängt godkännande av certifierat utsäde i restpartier av småförpackningar
efter den i 24 § nämnda perioden kan medges av det certifierande organet, om ett antal
prov som är representativa för restpartiet, fortfarande uppfyller kravet på grobarhet.
Om förlängning medges ska utsädesföretaget göra en tilläggsmärkning som anger det
nya sista datumet för saluföring. Sista datumet för saluföring kan förlängas ett år.
(SJVFS 2005:56).
26 § Jordbruksverket kontrollerar att kvalitetskrav på utsäde i småförpackningar samt
krav om märkning och försegling av dessa upprätthålls. Stödet för kontrollen finns i
25 § utsädesförordningen (2000:1330). (SJVFS 2016:46).
26 a § Företag som yrkesmässigt förpackar eller leverantörsmärker utsäde i
småförpackningar för vidare försäljning ska kontinuerligt föra journal om lager och
förpackning av partier och blandningar. Journalen ska finnas tillgänglig för kontroll
under minst tre år.
I journalen över småförpackningar med utsäde av rena arter ska följande uppgifter
finnas:
1. art,
2. sort, utom för handelsutsäde,
3. referensnummer,
4. utsädesklass,
5. partiets vikt,
6. datum för påbörjad förpackning,
7. typ av småförpackning,
8. antal förpackningar som märkts och förseglats,
9. förpackningarnas vikt, alternativt för beta antal frö/frögyttringar per förpackning,
10. viktdelar som gått till blandningar (blandningens referensnummer eller
specialblandning anges),
11. saldo efter varje uppvägning tills saldot är noll (tills partiet är slut), och
12. datum för avslutad förpackning.
I journalen över småförpackningar med art-, sort- eller utsädesblandningar ska
följande uppgifter finnas:
1. blandningens referensnummer,
2. blandningens vikt,
3. datum för blandning respektive påbörjad förpackning,
4. typ av småförpackning,
5. antal förpackningar som märkts och förseglats,
6. förpackningarnas vikt,
7. saldo efter varje uppvägning tills saldot är noll (tills partiet är slut), och
SJVFS 2020:15
13
8. datum för avslutad förpackning.
(SJVFS 2016:46).
UTFÖRSEL AV UTSÄDE
26 b § Utsäde av en sort som inte är intagen i den svenska sortlistan eller i EU:s
gemensamma sortlista för arter av lantbruksväxter men som är intagen i en nationell
sortlista i ett land inom EES får certifieras för utförsel till det landet om utsädet
uppfyller kraven i bilaga 2. (SJVFS 2020:15).
27 § Utsäde för utförsel kan på begäran certifieras av Jordbruksverket enligt OECD:s
system, om sorten i fråga är intagen i OECD:s sortlista eller i den officiella sortlistan
i ett land som är anslutet till detta system och utsädespartiet uppfyller de av OECD
fastställda kraven.
Vid certifiering enligt OECD-systemet utfärdar Jordbruksverket certifieringsbevis
och märker partiet enligt OECD:s regler. (SJVFS 2005:89).
27 a § Utsäde avsett för certifiering i ett land inom EES får säljas till det landet som
icke slutligt certifierat utsäde under förutsättning att utsädet
1. kommer från en godkänd utsädesodling,
2. är förpackat och märkt med ett officiellt märke vars utformning och innehåll
uppfyller kraven i bilaga 4, samt
3. åtföljs av ett officiellt dokument enligt bilaga 5. (SJVFS 1996:102).
INFÖRSEL AV UTSÄDE
28 § Införsel av utsädesparti, inklusive småförpackningar, som ska användas för
uppförökning eller som ska saluföras, ska av importören skriftligen anmälas till
Jordbruksverket senast två veckor efter införseln. Vid införsel från ett land utanför
EES är lägsta mängd för anmälan 2 kg. Införsel av utsädesblandningar av foderväxter
från ett land inom EES behöver inte anmälas. Anmälan ska innehålla följande
uppgifter:
1. ursprungsland och officiell kontrollmyndighet,
2. avsändarland,
3. art,
4. sort,
5. kvantitet,
6. referensnummer,
7. utsädesklass,
8. typ av förpackning och märkning, och
9. beträffande småförpackningar, det antal förpackningar som förts in och
förpackningarnas vikt, eller för beta antal frö/frögyttringar per förpackning.
Om utsädet är certifierat enligt OECD:s system ska anmälan åtföljas av ISTA:s
"orange certifikat" eller annat certifikat som Jordbruksverket godkänner. (SJVFS
2016:46).
28 a § Av 4 och 22 §§utsädesförordningen framgår att införsel av certifierat utsäde
får ske från andra länder inom EES samt från tredjeland som godkänts av EU. Av
SJVFS 2020:15
14
rådets beslut 2003/17/EG8 av den 16 december 2002 om likvärdighet av
fältbesiktningar av utsädesodlingar i tredje land och om likvärdighet av utsäde
producerat i tredje land framgår att endast utsäde av de i rådsbeslutet angivna arterna
får föras in och endast från de för respektive art likställda tredjeländerna.
Av rådets beslut 2003/17/EG framgår att endast utsäde certifierat som basutsäde,
certifikatutsäde av samtliga kategorier samt handelsutsäde får föras in från tredjeland.
Villkoren för att utsäde ska få föras in framgår av rådets beslut 2003/17/EG. Villkoren
för ommärkning och återförslutning av sådana likvärdiga partier framgår av artikel 3 i
rådets beslut 2003/17/EG. (SJVFS 2020:15).
29 § Utsäde får föras in som icke slutligt certifierat utsäde från ett annat EES-land
samt från ett tredjeland i den omfattning som framgår av rådets beslut 2003/17/EG, för
att certifieras som certifikatutsäde om
1. sorten är intagen i den svenska sortlistan eller i EU:s gemensamma sortlista för
arter av lantbruksväxter,
2. utsädet härstammar från basutsäde eller, i tillämpliga fall, certifikatutsäde av första
eller andra generationen,
3. moderpartiet är sortkontrollerat av en myndighet i ett annat land inom EES, eller
av en myndighet i ett land som med avseende på fältbesiktningen och certifieringen
har godkänts av EU som tredjeland, och
4. utsädet är märkt enligt kraven för icke slutligt certifierat utsäde samt åtföljt av ett
officiellt dokument enligt bilaga 5. (SJVFS 2020:15).
30 § Införsel av ett utsädesparti av en sort som inte är intagen i den svenska sortlistan
eller i EU:s gemensamma sortlista för arter av lantbruksväxter får ske om partiet
1. har ett tillstånd för saluföring enligt kommissionens beslut 2004/842/EG9,
2. förs in för uppförökning och hela skörden därefter förs ut ur landet,
3. förs in för rensning och färdigbearbetning och därefter förs ut ur landet,
4. är odlat som F-material under förädlarens kontroll och förs in för vidare
uppförökning under förädlarrepresentants ansvar, eller
5. förs in för försöksmässig provning, vetenskapligt ändamål eller urvalsarbete i
partier med en högsta nettovikt om 50 kg. (SJVFS 2020:15).
UNDANTAG FRÅN BESTÄMMELSERNA
31 § Vid brist på utsäde eller om det annars finns särskilda skäl, kan Jordbruksverket
medge undantag från bestämmelserna i 3 - 30 §§ denna författning. (SJVFS 2011:46).
32 § har upphävts genom (SJVFS 2020:15).
VISSA UNDANTAG VID SALUFÖRING AV BLANDNINGAR AV
FODERVÄXTER AVSEDDA FÖR ATT ANVÄNDAS FÖR ATT BEVARA
NATURMILJÖN
8 EGT L 8, 14.1.2003, s. 10, Celex 32003D0017. Rättelse publicerad i EUT L 75, 21.3.2003, s. 54. Ändrat genom rådets beslut
2003/403/EG (EUT L 141, 7.6.2003, s. 23) och rådets förordning (EG) nr 885/2004 (EUT L 168, 1.5.2004, s. 1).
9 Kommissionens beslut av den 1 december 2004 om genomförandebestämmelser enligt vilka medlemsstaterna får tillåta
utsläppande på marknaden av utsäde som hör till sorter för vilka det har lämnats in en ansökan om införande på den nationella
sortlistan för arter av lantbruks- eller köksväxter, EGT L 362, 9.12.2004, s 21, (Celex 3224D0842).
SJVFS 2020:15
15
Allmänna krav för bevarandeblandningar
33 § Jordbruksverket får godkänna saluföring av blandningar av olika släkten, arter,
och även underarter om blandningen avses att användas för att bevara naturmiljö.
Dessa blandningar får saluföras som bevarandeblandningar. (SJVFS 2011:46).
34 § Bevarandeblandningen ska ha en fastställd ursprungsregion och källområde.
Källområdet för bevarandeblandningen ska vara ett område som ingår i Natura 2000
eller ett område som är avsett att bevara växtgenetiska resurser och som är jämförbart
med ett Natura 2000-område. (SJVFS 2011:46).
35 § Ansökan om godkännande av en bevarandeblandning ska innehålla de uppgifter
som anges i bilaga 6
. Till e
n ansökan för en odlad bevarandeblandning ska ett
utsädesprov från ett homogent parti bifogas. (SJVFS 2011:46).
36 § Analyser av utsädesprover ska utföras enligt vedertagna metoder. (SJVFS
2011:46).
37 § Om det framkommer att den planerade mängden utsäde kommer att överstiga
gränsen 5 % av den totala mängden foderväxtblandningar som saluförs i Sverige under
året får Jordbruksverket tilldela varje berörd producent en mängd utsäde som får
saluföras. (SJVFS 2011:46).
38 § Utsädet får endast saluföras i förseglade förpackningar. Förpackningarna ska
förseglas på ett sådant sätt att de inte kan öppnas utan att förseglingen skadas eller
synlig åverkan uppkommer på förseglingen eller själva förpackningen. (SJVFS
2011:46).
39 § Varje förpackning av en bevarandeblandning ska ha en etikett, alternativt en
tryckt eller stämplad påskrift, som innehåller åtminstone de uppgifter som anges i
bilaga 4. (SJVFS 2011:46).
40 § Den som saluför utsäde av en bevarandeblandning ska för varje
produktionssäsong rapportera sin sålda kvantitet till Jordbruksverket. (SJVFS
2011:46).
Särskilda krav för direktskördade bevarandeblandningar
41 § En direktskördad bevarandeblandning ska ha samlats in på en insamlingsplats
inom källområdet som inte har besåtts under de senaste 40 åren innan insamlandet.
(SJVFS 2011:46).
42 § Bevarandeblandningen ska huvudsakligen bestå av arter och i förekommande
fall underarter som är typiska för insamlingsplatsens livsmiljötyp. (SJVFS 2011:46).
43 § Grobarheten av de arter som avses i 42 § ska vara tillräcklig för att återskapa
insamlingsplatsens livsmiljötyp. (SJVFS 2011:46).
44 § Andelen arter och underarter som inte är typiska för livsmiljötypen som
återskapas får inte överstiga en viktprocent. Bevarandeblandningen får inte innehålla
flyghavre (Avena fatua), storhavre (Avena sterilis), eller arter av snärja (Cuscuta spp.).
SJVFS 2020:15
16
Andelen skräppor (Rumex spp.) utom bergsyra (Rumex acetosella) och strandskräppa
(Rumex maritimus) får inte överstiga 0,05 viktprocent. (SJVFS 2011:46).
45 § Insamlingsplatsen för direktskördade bevarandeblandningar ska kontrolleras av
Jordbruksverket under växtsäsongen. (SJVFS 2011:46).
Särskilda krav för odlade bevarandeblandningar
46 § För odlade bevarandeblandningar ska det insamlade utsädet från vilket
bevarandeblandningen har framställts ha samlats in på en insamlingsplats inom
källområdet som inte har besåtts under de senaste 40 åren innan insamlandet. (SJVFS
2011:46).
47 § Bevarandeblandningen ska bestå av arter och i förekommande fall underarter
som är typiska för insamlingsplatsens livsmiljötyp. (SJVFS 2011:46).
48 § Beståndsdelar i en odlad bevarandeblandning som definieras som foderväxter
enligt denna föreskrift ska före blandning uppfylla kraven för handelsutsäde i bilaga
2.B.2.III med avseende på renhetsgrad, inblandning av andra arter och villkoren för
lupinfrö. (SJVFS 2020:15).
49 § Uppförökning av insamlat material får ske i högst fem generationer. (SJVFS
2011:46).
ÖVRIGA BESTÄMMELSER
50 § Bestämmelser med krav på registrering av den som utfärdar växtpass finns i
artikel 65 i förordning (EU) 2016/2031. Vilka krav som ska vara uppfyllda för att få
utfärda växtpass finns i Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/827 av den
13 mars 2019 om de kriterier som ska uppfyllas av yrkesmässiga aktörer för att
uppfylla villkoren i artikel 89.1 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
2016/2031 och förfaranden för att säkerställa att dessa kriterier uppfylls10. (SJVFS
2020:15).
51 § Bestämmelser med krav på registrering av den som yrkesmässigt producerar,
lagrar, saluför eller för in växter finns i artiklarna 65 och 66 i förordningen (EU)
2016/2031. (SJVFS 2020:15).
52 § Bestämmelser med krav på att vissa växter ska åtföljas av ett sundhetscertifikat
vid införsel från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen finns i artikel72
i förordningen (EU) 2016/2031. (SJVFS 2020:15).
10EUT L 137, 23.5.2019, s. 10, Celex 32016R2031.
SJVFS 2020:15
18
Bilaga 1
ARTER (PUNKT 1) OCH UTSÄDESKLASSER (PUNKTERNA 2 – 6)
1. Arter
Beta
Beta vulgaris L. var. altissima Döll
Sockerbeta
Beta vulgaris L. var. crassa Mansf.
Foderbeta
Foderväxter
- gräs
Agrostis canina L.
Brunven
Agrostis capillaris L.
Rödven
Agrostis gigantea Roth.
Storven
Agrostis stolonifera L.
Krypven
Alopecurus pratensis L.
Ängskavle
Arrhenatherum elatius (L.) P. Beauv. ex J. Presl &
C. Presl
Knylhavre
Bromus catharticus Vahl.
Plattlosta
Bromus sitchensis Trin.
Alaskagräs
Cynodon dactylon (L.) Pers.
Bermudagräs
Dactylis glomerata L.
Hundäxing
Festuca arundinacea Schreber
Rörsvingel
Festuca filiformis Pourr.
Finsvingel
Festuca ovina L.
Fårsvingel
Festuca pratensis Huds.
Ängssvingel
Festuca rubra L.
Rödsvingel
Festuca trachyphylla (Hack.) Krajina
Hårdsvingel
xFestulolium Asch. & Graebn.
Rajsvingel, hybrider som
uppkommit genom
korsning av en art av
släktet Festuca med en art
av släktet Lolium.
Lolium multiflorum Lam.
Italienskt rajgräs, inklusive
westerwoldiskt rajgräs
Lolium perenne L.
Engelskt rajgräs
Lolium x hybridum Hausskn.
Hybridrajgräs
Phalaris aquatica L.
Knölflen
Phleum nodosum L.
Turftimotej, vildtimotej
Phleum pratense L.
Timotej
Poa annua L.
Vitgröe
Poa nemoralis L.
Lundgröe
Poa palustris L.
Sengröe
SJVFS 2020:15
19
Poa pratensis L.
Ängsgröe
Poa trivialis L.
Kärrgröe
Trisetum flavescens (L.) P. Beauv.
Gullhavre
- baljväxter
Biserrula pelecinus L.
Sågväppling
Galega orientalis Lam.
Fodergetruta
Hedysarum coronarium L.
Rosenväppling
Lathyrus cicera L.
Rödvial
Lotus corniculatus L.
Käringtand
Lupinus albus L.
Vitlupin
Lupinus angustifolius L.
Blålupin
Lupinus luteus L.
Gullupin
Medicago doliata Carmign.
Pigglusern
Medicago italica (Mill.) Fiori
Skivlusern
Medicago littoralis Rohde ex Loisel.
Mattlusern
Medicago lupulina L.
Humlelusern
Medicago murex Willd.
Klotlusern
Medicago polymorpha L.
Tagglusern
Medicago rugosa Desr.
Rynklusern
Medicago sativa L.
Blålusern
Medicago scutellata (L.) Mill.
Snäcklusern
Medicago truncatula Gaertn.
Tornlusern
Medicago x varia T. Martyn
Mellanlusern
Onobrychis viciifolia Scop.
Esparsett
Ornithopus compressus L.
Gulserradella
Ornithopus sativus Brot.
Serradella
Pisum sativum L. (partim.)
Foderärt, kokärt
Trifolium alexandrinum L.
Alexandrinerklöver
Trifolium fragiferum L.
Smultronklöver
Trifolium glanduliferum Boiss.
Glandelklöver
Trifolium hirtum All.
Rosenklöver
Trifolium hybridum L.
Alsikeklöver
Trifolium incarnatum L.
Blodklöver
Trifolium isthmocarpum Brot.
Saltklöver
Trifolium michelianum Savi
Sumpklöver
Trifolium pratense L.
Rödklöver
Trifolium repens L.
Vitklöver
Trifolium resupinatum L.
Doftklöver
Trifolium squarrosum L.
Spärrklöver
Trifolium subterraneum L.
Grävklöver
Trifolium vesiculosum Savi
Pilbladsklöver
SJVFS 2020:15
20
Trigonella foenum-graecum L.
Bockhornsklöver
Vicia benghalensis L.
Purpurvicker
Vicia faba L.
Åkerböna
Vicia pannonica Crantz
Ungersk vicker
Vicia sativa L.
Fodervicker
Vicia villosa Roth
Luddvicker
- övriga arter
Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Rchb.
Kålrot
Brassica oleracea L. convar. acephala (DC.) Alef.
var. medullosa + var. viridis L.
Fodermärgkål
Phacelia tanacetifolia Benth.
Honungsört
Plantago lanceolata L.
Svartkämpar
Raphanus sativus L. var. oleiformis Pers.
Oljerättika
Olje- och fiberväxter
Arachis hypogaea L.
Jordnöt
Brassica juncea (L.) Czern.
Sareptasenap
Brassica napus L. (partim.)
Raps
Brassica nigra (L.) W.D.J. Koch
Svartsenap
Brassica rapa L. var. silvestris (Lam.) Briggs
Rybs
Cannabis sativa L.
Hampa
Carthamus tinctorius L.
Safflor
Carum carvi L.
Kummin
Glycine max (L.) Merr.
Sojaböna
Gossypium spp.
Bomull
Helianthus annuus L.
Solros
Linum usitatissimum L.
Oljelin, fiberlin (spånadslin)
Papaver somniferum L.
Vallmo, opiumvallmo
Sinapis alba L.
Vitsenap
2. Certifikatutsäde (C):
Arter markerade med * ska saluföras som handelsutsäde, se punkt 6, om sorten
saknas på EU:s sortlista vid tidpunkten för märkningen av partiet12.
Beta
Beta vulgaris L. var. altissima Döll
Sockerbeta
Beta vulgaris L. var. crassa Mansf.
Foderbeta
Foderväxter
- gräs
Agrostis canina L.
Brunven
Agrostis capillaris L.
Rödven
Agrostis gigantea Roth.
Storven
12 http://ec.europa.eu/food/plant/plant_propagation_material/plant_variety_catalogues_databases/search/public/index.cfm
SJVFS 2020:15
21
Agrostis stolonifera L.
Krypven
Alopecurus pratensis L.
Ängskavle
Arrhenatherum elatius (L.) P. Beauv. ex J. Presl &
C. Presl
Knylhavre
Bromus catharticus Vahl.
Plattlosta
Bromus sitchensis Trin.
Alaskagräs
Dactylis glomerata L.
Hundäxing
Festuca arundinacea Schreber
Rörsvingel
Festuca filiformis Pourr.
Finsvingel
Festuca ovina L.
Fårsvingel
Festuca pratensis Huds.
Ängssvingel
Festuca rubra L.
Rödsvingel
Festuca trachyphylla (Hack.) Krajina
Hårdsvingel
xFestulolium Asch. & Graebn.
Rajsvingel, hybrider som
uppkommit
genom
korsning av en art av släktet
Festuca med en art av
släktet Lolium.
Lolium multiflorum Lam.
Italienskt rajgräs, inklusive
westerwoldiskt rajgräs
Lolium perenne L.
Engelskt rajgräs
Lolium x hybridum Hausskn.
Hybridrajgräs
Phalaris aquatica L.
Knölflen
Phleum nodosum L.
Turftimotej, vildtimotej
Phleum pratense L.
Timotej
Poa annua L.
Vitgröe
Poa nemoralis L.
Lundgröe
Poa palustris L.
Sengröe
Poa pratensis L.
Ängsgröe
Poa trivialis L.
Kärrgröe
Trisetum flavescens (L.) P. Beauv.
Gullhavre
- baljväxter
Biserrula pelecinus
Sågväppling*
Galega orientalis Lam.
Fodergetruta
Hedysarum coronarium L.
Rosenväppling
Lathyrus cicera L.
Rödvial*
Lotus corniculatus L.
Käringtand
Medicago doliata Carmign.
Pigglusern*
Medicago italica (Mill.) Fiori
Skivlusern*
Medicago littoralis Rohde ex Loisel.
Mattlusern*
Medicago lupulina L.
Humlelusern
Medicago murex Willd.
Klotlusern*
SJVFS 2020:15
22
Medicago polymorpha L.
Tagglusern*
Medicago rugosa Desr.
Rynklusern*
Medicago scutellata (L.) Mill.
Snäcklusern*
Medicago truncatula Gaertn.
Tornlusern*
Medicago x varia T. Martyn
Mellanlusern
Onobrychis viciifolia Scop.
Esparsett
Ornithopus compressus L.
Gulserradella*
Ornithopus sativus Brot.
Serradella*
Trifolium alexandrinum L.
Alexandrinerklöver
Trifolium fragiferum L.
Smultronklöver*
Trifolium glanduliferum Boiss.
Glandelklöver*
Trifolium hirtum All.
Rosenklöver*
Trifolium hybridum L.
Alsikeklöver
Trifolium incarnatum L.
Blodklöver
Trifolium isthmocarpum Brot.
Saltklöver*
Trifolium michelianum Savi
Sumpklöver*
Trifolium pratense L.
Rödklöver
Trifolium repens L.
Vitklöver
Trifolium resupinatum L.
Doftklöver
Trifolium squarrosum L.
Spärrklöver*
Trifolium subterraneum L.
Grävklöver*
Trifolium vesiculosum Savi
Pilbladsklöver*
Trigonella foenum-graecum L.
Bockhornsklöver
Vicia benghalensis L.
Purpurvicker*
- övriga arter
Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Rchb.
Kålrot
Brassica oleracea L. convar. acephala (DC.) Alef.
var. medullosa + var. viridis L.
Fodermärgkål
Phacelia tanacetifolia Benth.
Honungsört
Plantago lanceolata L.
Svartkämpar*
Raphanus sativus L. var. oleiformis Pers.
Oljerättika
Olje- och fiberväxter
Brassica juncea (L.) Czern.
Sareptasenap
Brassica napus L. (partim.)
Raps
Brassica nigra (L.) W.D.J. Koch
Svartsenap
Brassica rapa L. var. silvestris (Lam.) Briggs
Rybs
Cannabis sativa L.
Hampa, dioika sorter
Carthamus tinctorius L.
Safflor
Carum carvi L.
Kummin
Helianthus annuus L.
Solros
Papaver somniferum L.
Vallmo, opiumvallmo
SJVFS 2020:15
23
Sinapis alba L.
Vitsenap
3. Certifikatutsäde av första generationen (C1):
Foderväxter
- baljväxter
Lupinus albus L.
Vitlupin
Lupinus angustifolius L.
Blålupin
Lupinus luteus L.
Gullupin
Medicago lupulina L.
Humlelusern
Medicago sativa L.
Blålusern
Medicago x varia T. Martyn Sand
Mellanlusern
Pisum sativum L. (partim.)
Foderärt, kokärt
Vicia faba L.
Åkerböna
Vicia pannonica Crantz
Ungersk vicker
Vicia sativa L.
Fodervicker
Vicia villosa Roth.
Luddvicker
Olje- och fiberväxter
Arachis hypogaea L.
Jordnöt
Cannabis sativa L.
Hampa
Glycine max (L.) Merr.
Sojaböna
Linum usitatissimum L.
Oljelin, fiberlin (spånadslin)
4. Certifikatutsäde av andra generationen (C2):
Foderväxter
- baljväxter
Lupinus albus L.
Vitlupin
Lupinus angustifolius L.
Blålupin
Lupinus luteus L.
Gullupin
Medicago lupulina L.
Humlelusern
Medicago sativa L.
Blålusern
Medicago x varia T. Martyn Sand
Mellanlusern
Pisum sativum L. (partim.)
Foderärt, kokärt
Vicia faba L.
Åkerböna
Vicia pannonica Crantz
Ungersk vicker
Vicia sativa L.
Fodervicker
Vicia villosa Roth.
Luddvicker
Olje- och fiberväxter
Arachis hypogaea L.
Jordnöt
Cannabis sativa L.
Hampa
Glycine max (L.) Merr.
Sojaböna
SJVFS 2020:15
24
Gossypium spp.
Bomull
Linum usitatissimum L.
Oljelin, fiberlin (spånadslin)
5. Certifikatutsäde av tredje generationen (C3):
Olje- och fiberväxter
Linum usitatissimum L.
Oljelin, fiberlin (spånadslin)
6. Handelsutsäde:
Arter markerade med * ska saluföras som certifikatutsäde, se punkt 2, om sorten
finns med på EU:s sortlista vid tidpunkten för märkningen av partiet13.
Foderväxter
- gräs
Poa annua L.
Vitgröe
Cynodon dactylon (L.) Pers.
Bermudagräs
- baljväxter
Biserrula pelecinus L.
Sågväppling*
Hedysarum coronarium L.
Rosenväppling
Lathyrus cicera L.
Rödvial*
Medicago doliata Carmign.
Pigglusern*
Medicago italica (Mill.) Fiori
Skivlusern*
Medicago littoralis Rohde ex Loisel.
Mattlusern*
Medicago murex Willd.
Klotlusern*
Medicago polymorpha L.
Tagglusern*
Medicago rugosa Desr.
Rynklusern*
Medicago scutellata (L.) Mill.
Snäcklusern*
Medicago truncatula Gaertn.
Tornlusern*
Onobrychis viciifolia Scop.
Esparsett
Ornithopus compressus L.
Gulserradella*
Ornithopus sativus Brot.
Serradella*
Trifolium fragiferum L.
Smultronklöver*
Trifolium glanduliferum Boiss.
Glandelklöver*
Trifolium hirtum All.
Rosenklöver*
Trifolium isthmocarpum Brot.
Saltklöver*
Trifolium michelianum Savi
Sumpklöver*
Trifolium squarrosum L.
Spärrklöver*
Trifolium subterraneum L.
Grävklöver*
Trifolium vesiculosum Savi
Pilbladsklöver*
Trigonella foenum-graecum L.
Bockhornsklöver
Vicia benghalensis L.
Purpurvicker*
13 http://ec.europa.eu/food/plant/plant_propagation_material/plant_variety_catalogues_databases/search/public/index.cfm
SJVFS 2020:15
26
Bilaga 2
14
KVALITETSKRAV FÖR UTSÄDE AV BETA, FODER-, OLJE- OCH
FIBERVÄXTER
UTSÄDET SKA UPPFYLLA FÖLJANDE KRAV:
A. Betutsäde (Beta vulgaris)
1. Utsädet ska ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet.
2. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets användbarhet ska
hållas på lägsta möjliga nivå.
3. Utsädet ska i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet och grobarhet.
Minsta provvikt ska vara 500 g.
Rent
frö*
(viktprocent)
Grobarhet, lägst
(% av frögyttringar
eller rent frö)
Sockerbeta:
- monogermt frö
97
80
- tekniskt monogermt frö (precisionsfrö)
97
75
- multigermt frö av sorter med mer än 85 %
diploider
97
73
- annat frö
97
68
Foderbeta:
- multigermt frö av sorter med mer än 85 %
diploider, monogermt frö, tekniskt
monogermt frö (precisionsfrö)
97
73
- annat frö
97
68
* Exklusive, i förekommande fall, bekämpningsmedel i pulverform, pelleteringsmedel eller andra
fasta tillsatser.
4. Inblandning av frön av andra arter får inte överstiga 0,3 viktprocent.
5. Andelen avfall i utsädet får inte överstiga 1,0 viktprocent för basutsäde respektive
0,5 viktprocent för certifikatutsäde av monogermt frö och tekniskt monogermt frö
(precisionsfrö). I fråga om pelleterat utsäde ska analysen utföras på prov ur det
färdigställda partiet, dvs. efter eventuell mekanisk behandling men före
pelletering.
14 Ändringen innebär bland annat att den tidigare punkten B2 har tagits bort.
SJVFS 2020:15
27
6. Vattenhalten får vara högst 15,0 %.
7. Därutöver krävs för:
Monogermt frö:
Minst 90 % av grodda frögyttringar får ge endast en groddplanta. Andelen
frögyttringar som ger tre eller flera groddplantor får inte överstiga 5 %, beräknat
på andelen grodda frögyttringar.
Tekniskt monogermt frö (precisionsfrö):
aa) av sockerbeta:
Minst 70 % av de grodda frögyttringarna får ge endast en groddplanta.
Andelen frögyttringar som ger tre eller flera groddplantor får inte överstiga
5 %, beräknat på andelen grodda frögyttringar.
bb) av foderbeta:
Minst 58 % av de grodda frögyttringarna får ge endast en groddplanta vad
avser sorter med mer än 85 % diploider. För allt annat frö gäller att minst
63 % av de grodda frögyttringarna får ge endast en groddplanta. Andelen
frögyttringar som ger tre eller flera groddplantor får inte överstiga 5 %,
beräknat på antalet grodda frögyttringar.
Följande högre svenska krav ska uppfyllas för certifiering av utsäde av
sockerbeta för saluföring i Sverige:
1. Utsädet ska uppfylla följande krav beträffande renhet och grobarhet. Minsta
provvikt ska vara 500 g.
Rent frö*
(viktprocent)
Grobarhet, lägst
(% av frögyttringar
eller rent frö)
Sockerbeta:
- monogermt frö
97
90
- tekniskt monogermt frö (precisionsfrö)
97
90
- multigermt frö av sorter med mer än 85 %
diploider
97
73
- annat frö
97
68
* Exklusive, i förekommande fall, bekämpningsmedel i pulverform, pelleteringsmedel eller andra
fasta tillsatser.
2. Monogermt frö:
d.
Minst 95 % av grodda frögyttringar får ge endast en groddplanta.
Andelen frögyttringar som ger tre eller flera groddplantor får inte överstiga 3 %,
beräknat på andelen grodda frögyttringar.
SJVFS 2020:15
28
B. Utsäde av foderväxter
1. Utsädet ska ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet. Särskilda krav på sortrenhet,
konstaterad vid kontrollodling eller laboratorieanalys, framgår av nedan angiven
tabell:
Sortrenhet i respektive klass, lägst (%)
Art
A
B
C1
C2
C
Fodermärgkål, kålrot
99,7
99,7
-
-
98,0
Ängsgröe, enklonssorter
99,7
99,7
-
-
98,0
Åkerböna, ärt
99,7
99,7
99,0
98,0
-
Grävklöver
99,5
99,5
-
-
95,0
Lusernarter (utom humle-,
blå- och mellanlusern)
99,5
99,5
98,0
98,0
95,0
Humle-, blå- och
mellanlusern
99,5
99,5
97,0
97,0
95,0
Övriga arter ska vara sortäkta med hänsyn till art och certifieringsklass.
2. Utsädet ska utöver kraven i 2 a § uppfylla följande krav beträffande renhet,
inblandning av andra arter samt grobarhet.
I) Certifikatutsäde
a) Gräsarter
Högsta inblandning av frö av
andra arter (vikt-%)
Antal
Rumex
spp.,
utöver R.
acetosella
och R.
maritimus
Art
Grobarhet,
% lägst a)
Rent frö,
vikt-%
lägst
Totalt, e) Enskild
art d)
Kvickrot
Alaskagräs
75
97
1,5
1,0
0,5
10
Bermudagräs
70
90
2,0
1,0
0,3
2
Festulolium, se rajsvingel
Gröe, kärr-
75
85
2,0 b)
1,0 b)
0,3
2
Gröe, lund-
75
85
2,0 b)
1,0 b)
0,3
2
Gröe, sen-
75
85
2,0 b)
1,0 b)
0,3
2
Gröe, vit-
75
85
2,0 b)
1,0 b)
0,3
5
Gröe, ängs-
75
85
2,0 b)
1,0 b)
0,3
2
Gullhavre
70
75
3,0
1,0 c)
0,3
2
Hundäxing
80
90
1,5
1,0
0,3
5
Knylhavre
75
90
3,0
1,0 c)
0,5
5
Knölflen
75
96
1,5
1,0
0,3
5
Plattlosta
75
97
1,5
1,0
0,5
10
Rajgräs, engelskt
80
96
1,5
1,0
0,5
5
Rajgräs, hybrid-
75
96
1,5
1,0
0,5
5
SJVFS 2020:15
29
Högsta inblandning av frö av
andra arter (vikt-%)
Antal
Rumex
spp.,
utöver R.
acetosella
och R.
maritimus
Art
Grobarhet,
% lägst a)
Rent frö,
vikt-%
lägst
Totalt, e) Enskild
art d)
Kvickrot
Rajgräs, italienskt inkl.
westerwoldiskt rajgräs
75
96
1,5
1,0
0,5
5
Rajsvingel, Festulolium
75
96
1,5
1,0
0,5
5
Svingel, fin-
75
85
2,0
1,0
0,5
5
Svingel, får-
75
85
2,0
1,0
0,5
5
Svingel, hård-
75
85
2,0
1,0
0,5
5
Svingel, röd-
75
90
1,5
1,0
0,5
5
Svingel, rör-
80
95
1,5
1,0
0,5
5
Svingel, ängs-
80
95
1,5
1,0
0,5
5
Timotej
80
96
1,5
1,0
0,3
5
Turftimotej, vildtimotej
80
96
1,5
1,0
0,3
5
Ven, brun-
75
90
2,0
1,0
0,3
2
Ven, kryp-
75
90
2,0
1,0
0,3
2
Ven, röd-
75
90
2,0
1,0
0,3
2
Ven, stor-
80
90
2,0
1,0
0,3
2
Ängskavle
70
75
2,5
1,0 c)
0,3
5
b) Baljväxter och övriga arter
Högsta inblandning
av frö av andra arter
(vikt-%)
Antal
Rumex
spp.,
utöver R.
acetosella
och R.
maritimus
Art
Grobarhet,
% lägst a)
Högsta
halt hårda
frön, %
Rent frö,
vikt-%
lägst
Totalt, e)
Enskild
art h)
Esparsett
75
20
95
2,5
1,0
5
Fodergetruta
60
40
97
2,0
1,5
10
Klöver, alexandriner-
80
20
97
1,5
1,0
10
Klöver, alsike-
80
20
97
1,5
1,0
10
Klöver, blod-
75
20
97
1,5
1,0
10
Klöver, bockhorns-
80
-
95
1,0
0,5
5
Klöver, doft-
80
20
97
1,5
1,0
10
Klöver, glandel-
70 a)
30
98
1
-
10
Klöver, gräv-
80 a)
40
97
0,5
-
10
Klöver, pilblads-
70
-
98
1
-
10
Klöver, rosen-
70
-
98
1
-
10
Klöver, röd-
80
20
97
1,5
1,0
10
Klöver, salt-
70
-
98
1
-
10
Klöver, smultron-
70
-
98
1
-
10
Klöver, spärr-
75 a)
20
97
1,5
-
10
Klöver, sump-
75 a)
30
98
1
-
10
SJVFS 2020:15
30
Högsta inblandning
av frö av andra arter
(vikt-%)
Antal
Rumex
spp.,
utöver R.
acetosella
och R.
maritimus
Art
Grobarhet,
% lägst a)
Högsta
halt hårda
frön, %
Rent frö,
vikt-%
lägst
Totalt, e)
Enskild
art h)
Klöver, vit-
80
40
97
1,5
1,0
10
Käringtand
75
40
95
1,8 f)
1,0 f)
10
Lupin, blå-
75
20
98 j)
0,5 g)
0,3 g)
5
Lupin, gul-
80
20
98 j)
0,5 g)
0,3 g)
5
Lupin, vit-
80
20
98 j)
0,5 g)
0,3 g)
5
Lusern, blå-
80
40
97
1,5
1,0
10
Lusern, humle-
80
20
97
1,5
1,0
10
Lusern, klot-
70 a)
30
98
2
-
10
Lusern, matt-
70
-
98
2
-
10
Lusern, mellan-
80
40
97
1,5
1,0
10
Lusern, pigg-
70
-
98
2
-
10
Lusern, rynk-
70 a)
20
98
2
-
10
Lusern, skiv-
70 a)
20
98
2
-
10
Lusern, snäck-
70
-
98
2
-
10
Lusern, tagg-
70 a)
30
98
2
-
10
Lusern, torn-
70 a)
20
98
2
-
10
Rödvial
80
-
95
1,0
0,5
20
Serradella
75
-
90
1
-
10
Serradella, gul-
75
-
90
1
-
10
Vicker, foder-
85
20
98
1,0 g)
0,5 g)
5
Vicker, ludd-
85
20
98
1,0 g)
0,5 g)
5
Vicker, purpur-
80 a)
20
97 g)
1
-
10
Vicker, ungersk
85
20
98
1,0 g)
0,5 g)
5
Väppling, rosen-
75
30
95
2,5
1,0
5
Väppling, såg-
70
-
98
0,5
-
10
Åkerböna
80
5
98
0,5 g)
0,3 g)
5
Ärt, foder-, kok-
80
-
98
0,5 g)
0,3 g)
5
Fodermärgkål
75
-
98
1,0
0,5 i)
10
Honungsört
80
-
96
1,0
0,5
-
Kålrot
80
-
98
1,0
0,5 i)
5
Oljerättika
80
-
97
1,0
0,5 i)
5
Svartkämpar
75
-
85
1,5
-
10
Anmärkningar:
a) Samtliga friska ej grodda frön medräknas i grobarheten. För de arter där det är aktuellt medräknas
hårda frön i grobarheten upp till den för arten angivna högsta tillåtna halten hårda frön.
b) Inblandning med högst 0,8
viktprocent totalt av andra gröearter (Poa spp.) ska inte betraktas som
förorening och ska inte ingå vid beräkning av högsta inblandning av andra arter.
c) Inblandning av gröearter (Poa spp.) ska inte ingå vid beräkning av högsta inblandning av andra
arter.
d) Förekomst av frön av renkavle (Alopecurus myosuroides) får inte överstiga 0,3
viktprocent.
SJVFS 2020:15
31
e) Utsädet får inte innehålla frön av flyghavre (Avena fatua, A. sterilis) eller snärja (Cuscuta spp.) i
uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2
a. Förekomst av ett frö av snärja i den uttagna
provmängden av gräsarter respektive fodergetruta, klöverarter, käringtand och lusernarter ska inte
betraktas som en förorening om ett andra prov med samma respektive dubbel vikt är fritt från
snärja.
f)
Inblandning med högst 1,0
viktprocent av rödklöver (Trifolium pratense) ska inte betraktas som
en förorening och ska inte ingå vid beräkning av högsta inblandning av andra arter.
g) Inblandning med totalt högst 0,5 viktprocent av frön av vitlupin (Lupinus albus), blålupin
(Lupinus angustifolius), gullupin (Lupinus luteus), ärt (Pisum sativum), åkerböna (Vicia faba) och
vickerarter (Vicia spp.) i utsäde av en annan av de berörda arterna ska inte betraktas som en
förorening.
h) Förekomst av väppling (Melilotus spp.) i utsäde av baljväxter får inte överstiga 0,3
viktprocent.
i)
Förekomst av åkerrättika (Raphanus raphanistrum) respektive åkersenap (Sinapis arvense) i
utsäde av fodermärgkål, kålrot och oljerättika får inte överstiga 0,3
viktprocent.
j)
Antalet lupinfrön av avvikande färg får inte överstiga 2
% i bitter lupin och 1
% andra lupiner
och antalet frön bitter lupin i andra sorter är bitter lupin får inte överstiga 2,5
%.
II) Stam- och basutsäde
Utsädet ska uppfylla samma krav för renhet, inblandning av andra arter och grobarhet
som certifikatutsäde med följande undantag:
1. Vad som anges under anmärkningarna b, c, d, f och g gäller inte för stam- och
basutsäde, samt anmärkning e vad beträffar möjligheten för ett andra prov för
undersökning av förekomst av snärja.
2. Inblandning av andra arter får inte överstiga 0,3 viktprocent. För alaskagräs
(Bromus sitchensis) och plattlosta (Bromus catharticus) gäller dock
0,4 viktprocent. Dessutom får högst 20 frön i uttagen provmängd enligt kraven i
bilaga 2 a utgöras av en enskild art utom vad som gäller enligt punkt 3 och 4 nedan.
3. Högsta inblandning totalt av frön av andra arter av gröearter (Poa spp.) än den som
ska undersökas får inte överstiga 1 i ett prov om 500 frön.
4. I hundäxing, knylhavre, rajgräsarter, rajsvingel, svingelarter samt ängskavle ska
inblandning av högst 80 frön av gröearter (Poa spp.) inte betraktas som en
förorening. I gullhavre ska inblandning av högst 20 frön av gröearter (Poa spp.)
inte betraktas som en förorening.
5. Utsäde av baljväxter ska vara fritt från väppling (Melilotus spp.). Förekomst av ett
frö av väppling i uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a av klöverarter
(Trifolium spp.), käringtand (Lotus corniculatus), lusernarter (Medicago spp.) samt
rosenväppling (Hedysarum coronarium) ska inte betraktas som en förorening om
ett andra prov om två gånger den uttagna provmängden är fritt från frön av
väppling (Melilotus spp.). Antalet frön av väppling (Melilotus spp.) behöver inte
fastställas i utsäde av bockhornsklöver, esparsett, lupinarter, vickerarter och
åkerböna samt ärt.
6. Antalet bittra lupinfrön i andra sorter än bitter lupin får inte överstiga 1 %.
7. Högsta tillåtna halt av kvickrot (Elytrigia repens), renkavle (Alopecurus
myosuroides) och skräppa eller syra (Rumex spp.), får uppgå till:
SJVFS 2020:15
32
Art
Antal Rumex spp., utöver
R. acetosella och
R. maritimus
Kvickrot
(Elytrigia
repens)
Renkavle
(Alopecurus
myosuroides)
Gröearter
1
1
1
Gullhavre
1
1
1
Hundäxing
2
5
5
Knylhavre
2
5
5
Lostaarter
5
5
5
Rajgräsarter
2
5
5
Rajsvingel
2
5
5
Svingelarter
2
5
5
Timotejarter
2
1
1
Venarter
1
1
1
Ängskavle
1
5
5
Bockhornsklöver
2
Esparsett
2
Fodergetruta
2
Klöver, alexandriner-
3
Klöver, alsike-
3
Klöver, blod-
3
Klöver, doft-
3
Klöver, glandel-
5
Klöver, gräv-
5
-
-
Klöver, pilblads-
5
-
-
Klöver, rosen-
5
Klöver, röd-
3
Klöver, salt-
5
-
-
Klöver, smultron-
5
Klöver, spärr-
5
-
-
Klöver, sump-
5
Klöver, vit-
3
Käringtand
3
Lupinarter
2
Lusern, blå-
3
Lusern, humle-
3
Lusern, klot-
5
-
-
Lusern, matt-
5
-
-
Lusern, mellan-
3
Lusern, pigg-
5
-
-
Lusern, rynk-
5
-
-
Lusern, skiv-
5
-
-
Lusern, snäck-
5
Lusern, tagg-
5
-
-
Lusern, torn-
5
Rödvial
5
-
-
Serradella
5
SJVFS 2020:15
33
Art
Antal Rumex spp., utöver
R. acetosella och
R. maritimus
Kvickrot
(Elytrigia
repens)
Renkavle
(Alopecurus
myosuroides)
Serradella, gul-
5
Vicker, foder-
2
Vicker, ludd-
2
Vicker, purpur-
5
-
-
Vicker, ungersk
2
Väppling, rosen-
2
Väppling, såg
5
-
-
Åkerböna
2
Ärt
2
Fodermärgkål
3
Honungsört
-
Kålrot
2
Oljerättika
2
Svartkämpar
3
III) Handelsutsäde
Utsädet ska uppfylla samma krav för renhet, inblandning av andra arter och grobarhet
som certifikatutsäde med följande undantag:
1. Viktprocenten angående högsta inblandning av frön av andra arter, både totalt
respektive av enskild art, får ökas med 1 procentenhet.
2. En högsta inblandning med 10 viktprocent av frön av andra gröearter (Poa spp.) i
vitgröe ska inte betraktas som en förorening.
3. En högsta inblandning med 3 viktprocent av frön av andra gröearter (Poa spp.) i
andra gröearter utom vitgröe ska inte betraktas som en förorening.
4. En högsta inblandning med 1 viktprocent av frön av väppling (Melilotus spp.) i
rosenväppling (Hedysarum coronarium) ska inte betraktas som en förorening.
5. Lägsta renhetsgrad för lupinarter ska vara 97 viktprocent.
6. Antalet lupinfrön av avvikande färg får inte överstiga 4 % i bitter lupin och 2 % i
andra lupiner.
7. I vickerarter ska en total högsta inblandning med 6 viktprocent av frön av
fodervicker, ungersk vicker, luddvicker, purpurvicker eller besläktade odlade arter
i en annan berörd art inte betraktas som en förorening.
8. Lägsta renhetsgrad för fodervicker, luddvicker, ungersk vicker och purpurvicker
ska vara 97,0 viktprocent.
9. Lägsta renhetsgrad för rödvial (Lathyrus cicera) ska vara 90 viktprocent. En högsta
inblandning med 5 viktprocent av frön av liknande odlade arter ska inte betraktas
som en förorening.
SJVFS 2020:15
34
Följande tilläggskrav ska uppfyllas för certifiering för saluföring i Sverige:
1. Vattenhalten för utsäde av foderväxter får vara högst 13,0 % utom för lupinarter,
vickerarter, åkerböna och ärt för vilka vattenhalten får vara högst 18,0 %, med
tillåten avvikelse upp till 18,5 %.
C. Utsäde av olje- och fiberväxter
1. Utsädet ska ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet. För utsäde av hybridsorter av
raps vilka producerats med hjälp av hansterilitet, ska detta också gälla för de
ingående komponenternas egenskaper, inklusive hansterilitet eller återställande av
fertilitet. Särskilda krav på sortrenhet, konstaterad vid kontrollodling eller
laboratorieanalys, framgår av nedan angiven tabell:
Sortrenhet i respektive klass,
lägst (%)
Art
A, B
C
C1
C2
C3
Jordnöt
99,7
-
99,5
99,5
-
Raps (utom hybridsorter) och
rybs, förutom sorter som
endast är avsedda till foder
99,9
99,7
-
-
-
Raps (utom hybridsorter) och
rybs, sorter som endast är
avsedda till foder
99,7
99,0
-
-
-
Raps,
hybridsorter
som
producerats med hjälp av
hansterilitet
- honkomponenten
99,0
-
-
-
-
- hankomponenten
99,9
-
-
-
-
Höstraps, hybridsorter som
producerats med hjälp av
hansterilitet
-
99,0
-
-
-
Vårraps, hybridsorter som
producerats med hjälp av
hansterilitet
-
85,0
-
-
-
Sojaböna
99,5
-
99,0
99,0
-
Solros, utom hybridsorter och
deras komponenter
99,7
99,0
-
-
-
Vitsenap
99,7
99,0
-
-
-
Vallmo, opiumvallmo
99,0
98,0
-
-
-
Olje- och fiberlin (spånadslin) 99,7
-
98,0
97,5
97,5
Utsäde av hybridsorter av raps som producerats med hjälp av hansterilitet får
godkännas för certifiering som certifikatutsäde endast om resultat av officiell
efterkontroll av officiellt uttagna prov av basutsäde visar att basutsädet uppfyller
kraven för sortäkthet beträffande komponenternas egenskaper, inklusive hansterilitet,
och de i tabellen angivna kraven för lägsta sortrenhet.
För basutsäde av hybridsorter får sortrenheten bedömas genom lämpliga
biokemiska metoder.
För certifikatutsäde av hybridsorter gäller att kravet för sortrenhet ska kontrolleras
vid officiell efterkontroll, vilken utförs på ett lämpligt antal officiellt uttagna prov.
Lämpliga biokemiska metoder får användas.
SJVFS 2020:15
35
2. Utsädet ska i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet, inblandning av andra
arter samt grobarhet. Handelsutsäde ska, i förekommande fall, uppfylla samma
krav som certifikatutsäde.
Högsta innehåll av frön av andra arter
(antal eller vikt-%)
Art
Grobarhet,
% lägst
Rent frö,
vikt-% lägst
Totalt, a)
Antal Rumex spp. utöver
R. acetosella
Klass
A, B
Klass
C
Bomull
80
98
15
-
-
Hampa
75
98
30
-
-
Jordnöt
70
99
5
-
-
Kummin
70
97
25 c) d)
-
-
Lin, olje-
85
99
15 d) e)
-
-
Lin, fiber- (spånadslin)
92
99
15 d) e)
-
-
Raps
85
98 b)
c)
2
5
Rybs
85
98 b)
c)
2
5
Safflor
75
98
5 f)
-
-
Senap, sarepta-
85
98 b)
c)
2
5
Senap, svart-
85
98 b)
c)
2
5
Senap, vit-
85
98 b)
c)
2
5
Sojaböna
80
98
5
-
-
Solros
85
98
5
-
-
Vallmo, opiumvallmo
80
98
25
-
-
Anmärkningar:
a) Utsädet får ej innehålla frön av flyghavre (Avena fatua, A. sterilis) eller snärja (Cuscuta spp.) i
uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2
a. För alla arter i tabellen, utom kummin, sojaböna
och solros, betraktas inte ett frö av snärja i den uttagna provmängden som en förorening om ett
andra prov av samma vikt är fritt från snärja.
b) Inblandning av frön av andra arter får inte överstiga 0,3 viktprocent.
c) Antalet frön av åkerrättika (Raphanus raphanistrum) i uttagen provmängd enligt kraven i bilaga
2 a får vara högst 10.
d) Antalet frön av renkavle (Alopecurus myosuroides) i uttagen provmängd enligt kraven i bilaga
2
a av kummin respektive lin får vara högst 3 respektive 4.
e) Antalet frön av linrepe (Lolium remotum) i uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2
a får
vara högst 2.
f)
Utsädet får ej innehålla frön av snyltrot (Orobanche spp.), ett frö av snyltrot i en uttagen
provmängd om 100 g räknas dock inte som en förorening om ett andra prov om 200 g är fritt
från snyltrot.
SJVFS 2020:15
36
3. I enlighet med 2 a § ska utsädet uppfylla följande krav:
RNQP eller
symtom
orsakade av
RNQP
Växter för
plantering
(släkte eller
art)
Tröskelvärde för
stamutsäde
Tröskelvärde för
basutsäde
Tröskelvärde för
certifikatutsäde
Svampar och algsvampar
Alternaria
linicola
Groves &
Skolko
[ALTELI]
Linum
usitatissimum
L.
5 %
5 % angripet av
Alternaria linicola,
Boeremia exigua var.
linicola,
Colletotrichium lini
och Fusarium spp
5 %
5 % angripet av
Alternaria linicola,
Boeremia exigua var.
linicola,
Colletotrichium lini
och Fusarium spp
5 %
5 % angripet av
Alternaria linicola,
Boeremia exigua var.
linicola,
Colletotrichium lini
och Fusarium spp
Boeremia
exigua var.
linicola
(Naumov &
Vassiljevsky)
Aveskamp,
Gruyter &
Verkley
[PHOMEL]
Linum
usitatissimum
L. - lin
1 %
5 % angripet av
Alternaria linicola,
Boeremia exigua var.
linicola,
Colletotrichium lini
och Fusarium spp
1 %
5 % angripet av
Alternaria linicola,
Boeremia exigua var.
linicola,
Colletotrichium lini
och Fusarium spp
1 %
5 % angripet av
Alternaria linicola,
Boeremia exigua var.
linicola,
Colletotrichium lini
och Fusarium spp
Boeremia
exigua var.
linicola
(Naumov &
Vassiljevsky)
Aveskamp,
Gruyter &
Verkley
[PHOMEL]
Linum
usitatissimum
L. - linfrö
5 %
5 % angripet av
Alternaria linicola,
Boeremia exigua var.
linicola,
Colletotrichium lini
och Fusarium spp
5 %
5 % angripet av
Alternaria linicola,
Boeremia exigua var.
linicola,
Colletotrichium lini
och Fusarium spp
5 %
5 % angripet av
Alternaria linicola,
Boeremia exigua var.
linicola,
Colletotrichium lini
och Fusarium spp
Botrytis
cinerea de
Bary
[BOTRCI]
Helianthus
annuus L.,
Linum
usitatissimum
L.
5 %
5 %
5 %
Colletotrichum
lini Westerdijk
[COLLLI]
Linum
usitatissimum
L.
5 %
angripet av Alternaria
linicola, Boeremia
exigua var. linicola,
Colletotrichium lini
och Fusarium spp
5 %
angripet av Alternaria
linicola, Boeremia
exigua var. linicola,
Colletotrichium lini
och Fusarium spp
5 %
angripet av Alternaria
linicola, Boeremia
exigua var. linicola,
Colletotrichium lini
och Fusarium spp
SJVFS 2020:15
37
RNQP eller
symtom
orsakade av
RNQP
Växter för
plantering
(släkte eller
art)
Tröskelvärde för
stamutsäde
Tröskelvärde för
basutsäde
Tröskelvärde för
certifikatutsäde
Svampar och algsvampar, fortsättning
Diaporthe
caulivora
(Athow &
Caldwell)
J.M. Santos,
Vrandecic &
A.J.L.
Phillips
[DIAPPC]
Diaporthe
phaseolorum
var. sojae
Lehman
[DIAPPS]
Glycine max
(L.) Merr
15 % för infektion
med Phomopsis-
komplexet
15 % för infektion av
Phomopsis-komplexet
15 % för infektion av
Phomopsis-komplexet
Fusarium
(anamorft
släkte) Link
[1FUSAG]
utom
Fusarium
oxysporum f.
sp. albedinis
(Kill. &
Maire) W.L.
Gordon
[FUSAAL]
och Fusarium
circinatum
Nirenberg &
O'Donnell
[GIBBCI]
Linum
usitatissimum
L.
5 %
angripet av Alternaria
linicola, Boeremia
exigua var. linicola,
Colletotrichium lini
och Fusarium
(anamorft släkte) Link
utom Fusarium
oxysporum f. sp.
albedinis (Kill. &
Maire) W.L. Gordon
och Fusarium
circinatum Nirenberg
& O'Donnell
5 %
angripet av Alternaria
linicola, Boeremia
exigua var. linicola,
Colletotrichium lini
och Fusarium
(anamorft släkte) Link
utom Fusarium
oxysporum f. sp.
albedinis (Kill. &
Maire) W.L. Gordon
och Fusarium
circinatum Nirenberg
& O'Donnell
5 %
angripet av Alternaria
linicola, Boeremia
exigua var. linicola,
Colletotrichium lini
och Fusarium
(anamorft släkte) Link
utom Fusarium
oxysporum f. sp.
albedinis (Kill. &
Maire) W.L. Gordon
och Fusarium
circinatum Nirenberg
& O'Donnell
Plasmopara
halstedii
(Farlow)
Berlese & de
Toni
[PLASHA]
Helianthus
annuus L.
0 %
0 %
0 %
SJVFS 2020:15
38
RNQP eller
symtom
orsakade av
RNQP
Växter för
plantering
(släkte eller
art)
Tröskelvärde för
stamutsäde
Tröskelvärde för
basutsäde
Tröskelvärde för
certifikatutsäde
Svampar och algsvampar
Sclerotinia
sclerotiorum
(Libert) de
Bary
[SCLESC]
Brassica
rapa L. var.
silvestris
(Lam.)
Briggs,
Högst fem sklerotier
eller fragment av
sklerotier får hittas vid
laboratorieundersökni
ng av ett representativt
prov av varje
utsädesparti av den
storlek som anges i
kolumn 4 i bilaga III
till direktiv
2002/57/EG.
Högst fem sklerotier
eller fragment av
sklerotier får hittas vid
laboratorieundersökni
ng av ett representativt
prov av varje
utsädesparti av den
storlek som anges i
kolumn 4 i bilaga III
till direktiv
2002/57/EG.
Högst fem sklerotier
eller fragment av
sklerotier får hittas vid
laboratorieundersökni
ng av ett representativt
prov av varje
utsädesparti av den
storlek som anges i
kolumn 4 i bilaga III
till direktiv
2002/57/EG.
Sclerotinia
sclerotiorum
(Libert) de
Bary
[SCLESC]
Brassica
napus L.
(partim),
Helianthus
annuus L.
Högst tio sklerotier
eller fragment av
sklerotier får hittas vid
laboratorieundersökni
ng av ett representativt
prov av varje
utsädesparti av den
storlek som anges i
kolumn 4 i bilaga III
till direktiv
2002/57/EG.
Högst tio sklerotier
eller fragment av
sklerotier får hittas vid
laboratorieundersökni
ng av ett representativt
prov av varje
utsädesparti av den
storlek som anges i
kolumn 4 i bilaga III
till direktiv
2002/57/EG.
Högst tio sklerotier
eller fragment av
sklerotier får hittas vid
laboratorieundersökni
ng av ett representativt
prov av varje
utsädesparti av den
storlek som anges i
kolumn 4 i bilaga III
till direktiv
2002/57/EG.
Sclerotinia
sclerotiorum
(Libert) de
Bary
[SCLESC]
Sinapis alba
L.
Högst fem sklerotier
eller fragment av
sklerotier får hittas vid
laboratorieundersökni
ng av ett representativt
prov av varje
utsädesparti av den
storlek som anges i
kolumn 4 i bilaga III
till direktiv
2002/57/EG.
Högst fem sklerotier
eller fragment av
sklerotier får hittas vid
laboratorieundersökni
ng av ett representativt
prov av varje
utsädesparti av den
storlek som anges i
kolumn 4 i bilaga III
till direktiv
2002/57/EG.
Högst fem sklerotier
eller fragment av
sklerotier får hittas vid
laboratorieundersökni
ng av ett representativt
prov av varje
utsädesparti av den
storlek som anges i
kolumn 4 i bilaga III
till direktiv
2002/57/EG.
Följande tilläggskrav ska uppfyllas för certifiering för saluföring i Sverige:
1. Vattenhalten för samtliga oljeväxtarter förutom sojaböna får vara högst 9,0 %. För
sojaböna gäller att vattenhalten får vara högst 18,0 %.
2. Antalet frön av åkersenap (Sinapis arvensis) i uttagen provmängd enligt kraven i
bilaga 2 a av raps och rybs får vara högst 10.
(SJVFS 2020:15).
SJVFS 2020:15
39
Bilaga 2 a
MINSTA PROVVIKT FÖR UNDERSÖKNING I UTSÄDE AV FODER-,
OLJE- OCH FIBERVÄXTER AV INBLANDNING AV ANTAL FRÖ AV
ANDRA ARTER
A. Utsäde av foderväxter
a) Gräsarter
Art
Vetenskapligt namn
Minsta provvikt (gram) för
bestämning av antal frön av
andra arter
Alaskagräs
Bromus sitchensis Trin.
200
Bermudagräs
Cynodon dactylon (L.) Pers.
5
Festulolium, se rajsvingel
Gröe, kärr-
Poa trivialis L.
5
Gröe, lund-
Poa nemoralis L
5
Gröe, sen-
Poa palustris L.
5
Gröe, vit-
Poa annua L.
10
Gröe, ängs-
Poa pratensis L.
5
Gullhavre
Trisetum flavescens (L.) P. Beauv.
5
Hundäxing
Dactylis glomerata L.
30
Knylhavre
Arrhenatherum elatius (L.) P.
Beauv. ex J. Presl & C. Presl
80
Knölflen
Phalaris aquatica L.
50
Plattlosta
Bromus catharticus Vahl
200
Rajgräs, engelskt
Lolium perenne L.
60
Rajgräs, hybrid-
Lolium x hybridum Hausskn.
60
Rajgräs, italienskt inkl.
westerwoldiskt rajgräs
Lolium multiflorum Lam
60
Rajsvingel
x Festulolium Asch. & Graebn
60
Svingel, fin-
Festuca filiformis Pourr
30
Svingel, får-
Festuca ovina L.
30
Svingel, hård-
Festuca trachyphylla (Hack.)
Krajina
30
Svingel, röd-
Festuca rubra L.
30
Svingel, rör-
Festuca arundinacea Schreber
50
Svingel, ängs-
Festuca pratensis Huds
50
Timotej
Phleum pratense L.
10
Turftimotej, vildtimotej
Phleum nodosum L.
10
Ven, brun-
Agrostis canina L.
5
Ven, kryp-
Agrostis stolonifera L.
5
Ven, röd-
Agrostis capillaris L.
5
Ven, stor-
Agrostis gigantea Roth
5
Ängskavle
Alopecurus pratensis L.
30
SJVFS 2020:15
40
b) Baljväxter och övriga arter
Art
Vetenskapligt namn
Minsta provvikt (gram) för
bestämning av antal frön av
andra arter
Esparsett
Onobrychis vicifolia Scop.
400*
Fodergetruta
Galega orientalis Lam.
200
Klöver, alexandriner-
Trifolium alexandrium L.
60
Klöver, alsike-
Trifolium hybridum L.
20
Klöver, blod-
Trifolium incarnatum L.
80
Klöver, bockhorns-
Trigonella foenum-graecum L.
450
Klöver, glandel-
Trifolium glanduliferum Boiss.
2
Klöver, gräv-
Trifolium subterraneum
L.
25
Klöver, doft-
Trifolium resupinatum L.
20
Klöver, pilblads-
Trifolium vesiculosum Savi
3
Klöver, rosen-
Trifolium hirtum All.
7
Klöver, röd-
Trifolium pratense L.
50
Klöver, salt-
Trifolium isthmocarpum Brot.
3
Klöver, smultron-
Trifolium fragiferum
L.
4
Klöver, spärr-
Trifolium squarrosum L.
15
Klöver, sump-
Trifolium michelianum Savi
2
Klöver, vit-
Trifolium repens L.
20
Käringtand
Lotus corniculatus L.
30
Lupin, blå-
Lupinus angustifolius L.
1 000
Lupin, gul-
Lupinus luteus L.
1 000
Lupin, vit-
Lupinus albus L.
1 000
Lusern, mellan-
Medicago x varia T. Martyn Sand
50
Lusern, blå-
Medicago sativa L.
50
Lusern, humle-
Medicago lupulina L.
50
Lusern, klot-
Medicago murex Willd.
5
Lusern, matt-
Medicago littoralis Rohde ex Loisel.
7
Lusern, pigg-
Medicago doliata Carmign.
10
Lusern, rynk-
Medicago rugosa Desr.
18
Lusern, skiv-
Medicago italica (Mill.) Fiori
10
Lusern, snäck-
Medicago scutellata (L.) Mill.
40
Lusern, tagg-
Medicago polymorpha L.
7
Lusern, torn-
Medicago truncatula Gaertn.
10
Rödvial
Lathyrus ciera L.
140
Serrardella
Ornithopus sativus Brot.
9
Serrardella, gul-
Ornithopus compressus L.
12
Vicker, foder-
Vicia sativa L.
1 000
Vicker, ludd-
Vicia villosa Roth
1 000
Vicker, purpur-
Vicia benghalensis L.
120
Vicker, ungersk
Vicia pannonica Crantz
1 000
Väppling, rosen-
Hedysarum coronarium L.
120**
Väppling, såg-
Biserrula pelecinus L.
3
Åkerböna
Vicia faba L.
1 000
Ärt, foder-, kok-
Pisum sativum L. (partim.)
1 000
SJVFS 2020:15
41
Art
Vetenskapligt namn
Minsta provvikt (gram) för
bestämning av antal frön av
andra arter
Fodermärgkål
Brassica oleracea L. convar.
acephala (DC.) Alef. var. medullosa
Thell. + var. viridis L.
100
Honungsört
Phacelia tanacetifolia Benth.
40
Kålrot
Brassica napus L. var. napobrassica
(L.) Rchb.
100
Oljerättika
Raphanus sativus L. var. oleiformis
Pers.
300
Svartkämpar
Plantago lanceolata L.
2
* Frukt 600 gram
** Frukt 300 gram
B. Utsäde av olje- och fiberväxter
Art
Minsta provvikt (gram) för bestämning
av antal frön av andra arter
Bomull
1 000
Hampa
600
Jordnöt
1 000
Kummin
80
Lin, olje-
150
Lin, fiber- (spånadslin)
150
Raps
100
Rybs
70
Safflor
900
Senap, sarepta-
40
Senap, svart-
40
Senat, vit-
200
Sojaböna
1 000
Solros
1 000
Vallmo, opiumvallmo
10
(SJVFS 2017:41).
SJVFS 2020:15
42
Bilaga 3
15
KRAV PÅ UTSÄDESODLING FÖR CERTIFIERING AV SKÖRDEN
OCH PÅ FÄLTBESIKTNING
Utsädesodling:
1. Förfrukten på fältet får inte vara oförenlig med produktionen av utsäde av den
aktuella grödans art och sort, och fältet ska vara tillräckligt fritt från plantor som
härrör från den tidigare grödan. För utsädesodling av blålusern gäller att det inte
får ha förekommit blålusern på fältet de tre föregående åren. För utsädesodling för
produktion av hybridsorter av raps gäller att det inte får ha odlats korsblommiga
växter (Cruciferae) på fältet de fem föregående åren.
2. Grödan ska uppfylla följande krav.
a) Beta: Grödan ska uppfylla följande krav med avseende på avstånd från angränsande
pollenkällor som kan ge upphov till oönskad pollinering:
Gröda
Minsta avstånd
1. Vid produktion av stam- och basutsäde:
—
från varje pollenkälla av familjen Beta
1
000 m
2. Vid produktion av certifikatutsäde:
a) av sockerbeta:
—
från alla pollenkällor av familjen Beta som inte
upptas nedan
1
000 m
—
från tetraploida sockerbetspollenkällor, om den
avsedda pollenkällan eller en av de avsedda
pollenkällorna är diploid
600 m
—
från diploida sockerbetspollenkällor, om den
avsedda pollenkällan är helt tetraploid
600 m
—
från sockerbetspollenkällor av okänd ploiditet
600 m
—
från diploida sockerbetspollenkällor, om den
avsedda pollenkällan eller en av de avsedda
pollenkällorna är diploid
300 m
—
från tetraploida sockerbetspollenkällor, om den
avsedda pollenkällan är helt tetraploid
300 m
—
mellan två odlingsfält för utsäde av sockerbeta där
hansterilitet inte används
300 m
b) av foderbeta:
—
från alla pollenkällor av familjen Beta som inte
upptas nedan
1
000 m
15 Ändringen innebär bland annat att punkten 3 har tagits bort.
SJVFS 2020:15
43
—
från tetraploida foderbetspollenkällor, om den
avsedda pollenkällan eller en av de avsedda
pollenkällorna är diploid
600 m
—
från diploida foderbetspollenkällor om den
avsedda pollenkällan är helt tetraploid
600 m
—
från foderbetspollenkällor av okänd ploiditet
600 m
—
om den avsedda pollenkällan eller en av de
avsedda pollenkällorna är diploid, från diploida
foderbetspollenkällor
300 m
—
från tetraploida foderbetspollenkällor om den
avsedda pollenkällan är helt tetraploid
300 m
—
mellan två odlingsfält för utsäde av foderbeta där
hansterilitet inte används
300 m
Ovanstående avstånd kan reduceras om det vid fältbesiktning bedöms finnas
tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer. Isolering är inte nödvändig
mellan två grödor där samma pollenkälla används. Ploiditeten hos såväl de fröbärande
som de pollenspridande komponenterna i utsädesproducerande gröda måste fastställas
med hänvisning till EU:s gemensamma sortlista för arter av lantbruksväxter. Om denna
uppgift inte lämnas för en sort ska ploiditeten betraktas som okänd och ett minsta
isoleringsavstånd på 600 meter följaktligen krävas.
b) Foderväxter: Grödan ska uppfylla följande krav med avseende på avstånd från
angränsande pollenkällor som kan ge upphov till oönskad pollinering:
Gröda
Minsta avstånd
Fodermärgkål, honungsört och kålrot
—
för produktion av stam- och basutsäde
400 m
—
för produktion av certifikatutsäde
200 m
Andra arter eller sorter än fodermärgkål, honungsört,
kålrot, enklonssorter av ängsgröe, ärt
—
för produktion av utsäde avsett för uppförökning,
fält upp till två hektar
200 m
—
för produktion av utsäde avsett för uppförökning,
fält över två hektar
100 m
—
för produktion av bruksutsäde, fält upp till två
hektar
100 m
—
för produktion av bruksutsäde, fält över två hektar 50 m
Ovanstående avstånd kan reduceras om det vid fältbesiktning bedöms finnas
tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer.
Följande särskilda krav ska därutöver gälla:
I) Plantor av andra arter, vars frön är svåra att skilja från frön från den aktuella
grödan i laboratorieprov, ska hållas på låg nivå. I synnerhet gäller detta grödor av
rajgräsarter eller rajsvingel som ska uppfylla följande krav:
SJVFS 2020:15
44
Antalet plantor av en annan rajgräsart eller rajsvingel än den aktuella grödans art får
inte överstiga:
— en per 50 m² vid produktion av basutsäde,
— en per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde.
II) Grödan ska ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet. I synnerhet grödor av andra
arter än fodermärgkål, kålrot, åkerböna, ängsgröe eller ärt ska uppfylla följande krav:
Antalet plantor av den aktuella grödans art som inte är sortäkta får inte överstiga:
— en per 30 m² vid produktion av basutsäde,
— en per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde.
För ängsgröe får antalet plantor av arten som utgörs av främmande sort inte
överstiga:
— en per 20 m² vid produktion av basutsäde,
— fyra per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde.
För sorter som klassificerats officiellt som "apomiktiska enklonssorter" får dock ett
högsta antal plantor av främmande sort om sex per 10 m² anses uppfylla ovanstående
krav vid produktion av certifikatutsäde.
c) Olje- och fiberväxter: Grödan ska uppfylla följande krav med avseende på avstånd
från angränsande pollenkällor som kan ge upphov till oönskad pollinering:
Gröda
Minsta avstånd
Hampa (annat än monoika sorter), kummin, rybs,
safflor, sareptasenap, svartsenap och vitsenap:
—
för produktion av stam- och basutsäde
400 m
—
för produktion av certifikatutsäde
200 m
Hampa, monoika sorter:
—
för produktion av basutsäde
5
000 m
—
för produktion av certifikatutsäde
1
000 m
Raps, utom hybridsorter:
—
för produktion av stam- och basutsäde
200 m
—
för produktion av certifikatutsäde
100 m
Raps för produktion av hybrider:
—
för produktion av basutsäde
500 m
—
för produktion av certifikatutsäde
300 m
Solros:
—
för produktion av basutsäde av hybrider
1 500 m
—
för produktion av stam- och basutsäde av andra
sorter än hybrider
750 m
—
för produktion av certifikatutsäde
500 m
Bomull av arterna Gossypium barbadense och
Gossypium hirsutum:
SJVFS 2020:15
45
—
för produktion av basutsäde av G. barbadense
200 m
—
för produktion av basutsäde av G. hirsutum
100 m
—
för produktion av certifikatutsäde av intraspecifika
hybrider av G. barbadense
600 m
—
för produktion av certifikatutsäde av intraspecifika
hybrider av G. hirsutum
200 m
—
för produktion av certifikatutsäde av interspecifika
hybrider av G. barbadense och G. hirsutum
600 m
Ovanstående avstånd kan reduceras om det vid fältbesiktning bedöms finnas
tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer.
Följande särskilda krav ska därutöver gälla:
I) Grödan ska ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet eller, i fråga om grödor av en
inavelslinje, godtagbar äkthet och renhet med avseende på dess egenskaper. Vid
produktion av utsäde av hybridsorter ska detsamma även gälla för de ingående
komponenternas egenskaper, inklusive hansterilitet eller återställande av fertilitet.
II) Grödor av bomull (utom hybrider), hampa, kummin, safflor, sareptasenap och
svartsenap ska uppfylla följande krav:
Antalet plantor av arten som utgörs av främmande sort får inte överstiga:
— en per 30 m² vid produktion av basutsäde,
— en per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde.
III) Grödor med hybridsorter av raps som producerats med hjälp av hansterilitet ska
uppfylla följande krav:
Andelen plantor som uppenbart utgörs av främmande sort eller avvikande typ i
förhållande till inavelslinjen eller komponenten får inte överstiga:
aa) vid produktion av basutsäde:
i) för inavlade linjer: 0,1 %
ii) enkla hybrider:
— hankomponent: 0,1 %
— honkomponent: 0,2 %
bb) vid produktion av certifikatutsäde:
— hankomponent: 0,3 %
— honkomponent: 1,0 %.
Graden av hansterilitet ska vara åtminstone 99 % för produktion av basutsäde och
98 % för produktion av certifikatutsäde. Graden av hansterilitet ska bedömas genom
undersökning av frånvaron av fertila ståndarknappar hos blommorna.
IV) Grödor av solroshybrider ska uppfylla följande krav:
a) Andelen plantor som uppenbart utgörs av främmande sort eller avvikande typ i
förhållande till inavelslinjen eller komponenten får inte överstiga:
aa) vid produktion av basutsäde:
i) för inavlade linjer: 0,2 %
ii) enkla hybrider:
SJVFS 2020:15
46
— hanlig förälder: plantor som har spridit pollen medan 2 % eller
mer av honplantorna har receptiva blommor: 0,2 %
— honlig förälder: 0,5 %
bb) vid produktion av certifikatutsäde:
— hankomponent: plantor som har spridit pollen medan 5 % eller mer
av honplantorna har receptiva blommor: 0,5 %
— honkomponent: 1,0 %
b) Följande övriga krav ska uppfyllas vid produktion av utsäde av hybridsorter:
aa) Hankomponentplantorna ska sprida tillräckligt med pollen under
honkomponentplantornas blomning.
bb) Då honkomponentplantorna har receptiva pistillmärken ska andelen
honkomponentplantor som har spridit eller sprider pollen inte överstiga 0,5 %.
cc) Vid produktion av basutsäde får andelen honkomponentplantor som
uppenbart utgörs av främmande sort eller avvikande typ i förhållande till komponenten
och som har spridit eller sprider pollen inte överstiga 0,5 %.
dd) En hansteril komponent ska användas för att producera certifikatutsäde
med användning av en hankomponent som innehåller en särskild fertilitets-
återställande linje (eller linjer) så att åtminstone en tredjedel av de plantor som odlas
av den uppkomna hybriden producerar pollen som i alla avseenden kan bedömas som
normalt. Om en hansteril honkomponent och en hankomponent som återställer
fertiliteten har använts vid produktionen av certifikatutsäde, ska utsädet som
produceras av den hansterila föräldern blandas med utsäde från den helt fertila
föräldern. Förhållandet mellan utsädet från den hansterila föräldern och det från den
hanfertila får inte överstiga två till ett.
V) Grödor av bomullshybrider ska uppfylla följande krav:
a) I en gröda avsedd för produktion av basutsäde av föräldralinjer av Gossypium
hirsutum och Gossypium barbadense ska den lägsta sortrenheten av både de hanliga
och de honliga föräldralinjerna vara 99,8 %, när fem procent eller mera av de
fröbärande plantorna har pollenreceptiva blommor. Graden av hansterilitet hos den
fröbärande föräldralinjen ska fastställas genom undersökning av blommorna med
avseende på frekvensen av sterila ståndarknappar och ska inte vara mindre än 99,9 %.
b) I en gröda avsedd för produktion av certifikatutsäde av hybridsorter av Gossypium
hirsutum och Gossypium barbadense ska den lägsta tillåtna sortrenheten hos både den
fröbärande föräldralinjen och den pollinerande föräldralinjen vara 99,5 %, när minst
5 % av de fröbärande plantorna har pollenreceptiva blommor. Graden av hansterilitet
hos den fröbärande föräldralinjen ska fastställas genom undersökning av blommorna
med avseende på frekvensen av sterila ståndarknappar och ska inte vara mindre än
99,9 %.
Fältbesiktning:
Uppfyllande av de krav som anges ovan ska kontrolleras genom fältbesiktning.
Dessa fältbesiktningar ska utföras enligt följande:
A. Fältbesiktning ska utföras då grödan är i sådant skick och i ett sådant
utvecklingsstadium att fullgod kontroll är möjlig.
B. Antalet fältbesiktningar ska utgöra
SJVFS 2020:15
47
— för beta: minst en fältbesiktning. För basutsäde ska två sådana besiktningar
utföras, en av sticklingarna och en av de fröproducerande plantorna.
— för foderväxter: minst en fältbesiktning.
— för olje- och fiberväxter: för andra grödor än hybridsorter minst en fältbesiktning.
I fråga om hybridsorter av raps ska minst tre fältbesiktningar utföras, den första före
blomstadiet, den andra i tidig blomning och den tredje vid avslutad blomning.
Även för hybridsorter av bomull ska det göras minst tre fältbesiktningar, den första i
början av blomningen, den andra innan avslutad blomning och den tredje vid
avslutad blomning sedan ev. pollinerande föräldraplantor tagits bort. För hybridsorter
av solros ska det utföras minst två fältbesiktningar.
(SJVFS 2020:15).
SJVFS 2020:15
48
Bilaga 3 a
AUKTORISATION
AV
PERSON
SOM
SKA
UTFÖRA
FÄLTBESIKTNING AV UTSÄDESODLINGAR
1. Ansökan ska göras till Jordbruksverket. Ansökan ska innehålla följande uppgifter:
a) Sökandes namn och adress och övriga kontaktuppgifter.
b) Uppgift om sökanden är egen företagare eller anställd. Om sökanden är anställd
ska följande uppgifter om arbetsgivaren lämnas: namn, adress och övriga
kontaktuppgifter samt uppgift om arbetsgivaren är ett utsädesföretag eller inte.
c) Uppgift om för vilka arter auktorisation söks.
2. Den sökande ska ha lantbruksutbildning eller motsvarande kunskaper som innebär
att sökanden kan utföra fältbesiktning på ett tillfredsställande sätt.
3. Sökanden ska underteckna en åtagandeförklaring att han eller hon åtar sig att följa
bestämmelserna för officiella fältbesiktningar.
4. Besiktningsmannen får inte dra någon egen fördel av resultatet av fältbesiktningen.
5. Auktorisation meddelas av Jordbruksverket när sökanden med godkänt resultat har
genomgått Jordbruksverkets grundkurs för nya besiktningsmän. För att få
behörighet att fältbesiktiga utsädesodlingar av beta krävs en särskild kurs. För att
få behörighet att fältbesiktiga utsädesodlingar av gräs och småfröiga baljväxter
respektive av raps och rybs krävs godkänt resultat från en särskild påbyggnadskurs
för vallväxter respektive för raps och rybs. Beslutet tidsbegränsas till tre år.
6. Besiktningsmannen tilldelas av Jordbruksverket ett kontrollnummer som alltid ska
anges tillsammans med dennes underskrift på besiktningsprotokoll och
besiktningsrapporter.
7. Beslutet ger behörighet att utföra fältbesiktning av utsädesodlingar av beta, foder-
olje- och fiberväxter som anmälts till Jordbruksverket för fältbesiktning. Beslutet
kan dock begränsas till att gälla vissa grödor, beroende på vilka kurser som
besiktningsmannen genomgått med godkänt resultat.
8. Besiktningsmannen ska genomföra fältbesiktningen enligt Jordbruksverkets
anvisningar för fältbesiktning av beta, foder-, olje- och fiberväxter, vilka
uppdateras
årligen.
Aktuella
fältbesiktningsprotokoll
ska
användas.
Besiktningsprotokollen ska skickas in till Jordbruksverket så snart som möjligt
efter genomförd besiktning, så att Jordbruksverket har möjlighet att genomföra en
stickprovskontroll.
9. Besiktningsmannen ska årligen utföra fältbesiktningar av de relevanta grödorna.
10. Förnyad auktorisation förutsätter att besiktningsmannen årligen utfört
fältbesiktningar och att vederbörande minst vart tredje år deltar i Jordbruksverkets
repetitionskurs för fältbesiktning av beta, foder-, olje- och fiberväxter.
11. Jordbruksverket får återkalla en auktorisation om något av de ovannämnda
villkoren inte efterlevs. Återkallande får göras även om besiktningsmannen inte
bryter mot reglerna med avsikt. Jordbruksverket meddelar ett sådant återkallande
till besiktningsmannens arbetsgivare liksom till andra certifierande organ i
Sverige.
SJVFS 2020:15
50
Bilaga 3 b
AUKTORISATION AV PROVTAGARE SAMT GODKÄNNANDE AV
UTSÄDESFÖRETAG
SOM
ANVÄNDER
AUKTORISERAD
PROVTAGARE
A. Auktorisation som provtagare kan meddelas en fysisk person, enligt villkoren i
punkterna B - G.
Utsädesföretag som önskar använda auktoriserade provtagare ska godkännas av
Jordbruksverket och ska lämna information enligt punkterna H - J.
B. Ansökan ska göras till Jordbruksverket. Ansökan ska innehålla följande uppgifter:
1. Provtagarens namn, adress och övriga kontaktuppgifter.
2. Uppgift om provtagaren är egen företagare eller anställd. Om provtagaren är
anställd ska följande uppgifter om arbetsgivaren lämnas: namn, adress och övriga
kontaktuppgifter samt uppgift om arbetsgivaren är ett utsädesföretag eller inte.
3. Uppgift om för vilka utsädesföretag och utsädesanläggningar provtagning kommer
att utföras.
4. Uppgift om vilka arter som kommer att provtas.
C. Auktorisation meddelas av Jordbruksverket när provtagaren har genomgått
officiell kurs för provtagare och godkänts vid officiell examination.
D. En provtagare som är anställd av ett utsädesföretag får endast ta ut och hantera
prov från detta företag, om inte en särskild överenskommelse finns mellan företagen
och Jordbruksverket.
E. Provtagaren ska
1. ta ut prov enligt ISTA:s gällande metoder och följa anvisningarna från
Jordbruksverket,
2. årligen ta ut och hantera prov,
3. delta i en officiell repetitionskurs minst vartannat år.
F. Det ska vara en tillfredsställande överensstämmelse mellan analysresultaten av
prov som provtagaren tagit ut och kontrollprov som en officiell provtagare tagit ut.
G. Jordbruksverket får återkalla auktorisationen om något av villkoren i punkterna
C - F inte efterlevs. Återkallande får göras även om provtagaren inte bryter mot
reglerna med avsikt. Jordbruksverket meddelar ett sådant återkallande till
provtagarens arbetsgivare liksom till andra certifierande organ i Sverige.
Utsäde som kommer från utsädespartier som provtagits av en provtagare vars
auktorisation senare återkallats får underkännas vid certifieringen.
H. Ansökan ska göras till Jordbruksverket. Ansökan ska innehålla följande uppgifter:
1. utsädesföretagets namn, adress och övriga kontaktuppgifter, uppgift om vid vilka
utsädesanläggningar auktoriserad provtagare kommer att användas,
2. uppgift om manuell eller automatisk provtagning sker vid anläggningen,
SJVFS 2020:15
51
3. uppgift om vilka arter som kommer att provtas av den auktoriserade provtagaren,
samt
4. namn på de auktoriserade provtagare som kommer att provta utsäde för företagets
räkning.
I. Innan provtagning påbörjas ska utsädesföretagets lokaler och utrustning godkännas
av Jordbruksverket. Ett godtagbart ledningssystem för kvalitet enligt nationell eller
internationell standard ska finnas. Systematisk kontroll av den automatiska
provtagaren ska regelbundet utföras av en officiell eller auktoriserad provtagare.
J. Jordbruksverket ska informeras om alla förändringar som har betydelse för
verksamheten, t.ex. personalförändringar.
(SJVFS 2005:89).
SJVFS 2020:15
52
Bilaga 3c
AUKTORISATION AV LABORATORIUM
A. Auktorisation för att utföra de laboratorieanalyser som ligger till grund för
certifieringsorganets beslut om certifiering kan meddelas ett laboratorium om:
1. det är oberoende eller en del av ett utsädesföretag,
2. det har en person som är ansvarig för analysverksamheten med direkt ansvar för
det tekniska arbetet och som har nödvändiga fackkunskaper för att leda
analysverksamheten,
3. det finns ett godtagbart ledningssystem för kvalitet enligt nationell eller
internationell standard,
4. de som utför analyser har nödvändiga kunskaper för de analyser som utförs och
med godkänt resultat har genomgått examination för de analyser och arter som
auktorisationen omfattar på ett sådant sätt att laboratoriet alltid har personal som
kan genomföra de analyser som krävs, samt
5. det har nödvändiga lokaler och utrustning.
B. Ansökan ska göras till Jordbruksverket. Ansökan ska innehålla följande uppgifter:
1. Laboratoriets namn, adress och övriga kontaktuppgifter samt laboratoriets
ägarförhållanden. Om mer än en lokal avses användas som laboratorium inom
ramen för auktorisationen ska detta framgå.
2. Namn på och adress och övriga kontaktuppgifter till den person som är ansvarig
för analysverksamheten och ställföreträdare för denna person.
3. Uppgift om vilka arter som laboratoriet söker auktorisation för.
4. Uppgift om laboratoriets lokaler och utrustning.
5. Uppgift om laboratoriepersonalens kunskaper, eventuella kurser och officiella
examinationer inom utsädesanalysområdet.
6. Uppgift om för vilka utsädesföretag laboratoriet kommer att analysera utsäde.
Utformningen av analysbevisen som utfärdas ska godkännas av Jordbruksverket.
Auktorisation meddelas när Jordbruksverket anser att kraven är uppfyllda.
C. Ett laboratorium som ägs eller ingår i samma koncern som ett utsädesföretag får
endast analysera prov från detta företag, om inte en särskild överenskommelse finns
mellan företagen och Jordbruksverket.
D. Analysering ska göras enligt ISTA:s gällande metoder och de nationella metoder
för sundhetsanalyser som fastställs av Jordbruksverket, samt följa eventuella
anvisningar från Jordbruksverket.
E. Resultaten av analyserna ska sändas till det certifierande organet omedelbart efter
avslutad analys. Dessutom ska uppgift om analyserna och dess resultat skickas till
Jordbruksverket om annat certifierande organ används av utsädesföretaget vars
analyser laboratoriet utför. Resultaten ska skickas till Jordbruksverket i elektronisk
form och i det format som Jordbruksverket fastställer.
SJVFS 2020:15
53
F. Det ska vara en tillfredsställande överensstämmelse mellan analysresultaten från
laboratoriet med de som stickprov som analyseras av Jordbruksverket. Laboratoriet
ska dessutom
1. fylla i analysbevisen på ett tillfredsställande sätt,
2. vid Jordbruksverkets tillsyn bedömas ha genomfört uppgifterna på ett
tillfredsställande sätt och följt upp eventuella anmärkningar,
3. delta i ringtester med tillfredsställande resultat,
4. skicka minst en person att delta i en officiell repetitionskurs varje år på ett sådant
sätt att de personer som utför analyser deltar i en sådan kurs minst vartannat år,
samt
5. informera Jordbruksverket om alla förändringar som har betydelse för
verksamheten, t.ex. personalbyten inom utsädesanalysområdet.
G. Jordbruksverket får återkalla en auktorisation om något av villkoren i punkterna A
och C - F inte efterlevs. Återkallande får göras även vid vårdslöshet. Utsäde som
certifierats på grundval av analyser från ett laboratorium som förlorat sin auktorisation
kan få certifieringen annullerad.
(SJVFS 2005:89).
SJVFS 2020:15
54
Bilaga 4
16
MÄRKNINGSKRAV
1. Officiell märkning av partier och förpackningar, utom småförpackningar
a. Obligatorisk information på officiellt märke, avseende stam-, bas- och
certifikatutsäde av samtliga arter (med undantag för blandningar):
1. Texten "EU:s regler".*
2. Certifieringsorgan och land eller motsvarande initialförkortningar.
2a. Officiellt tilldelat serienummer.
1. Partiets referensnummer samt ev. löpnummer på säckar.
2. Månad och år för officiell försegling.
3. Art (anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form).**
4. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. För
certifikatutsäde av en sammansatt sort ska i stället för sortbenämningen anges
namnet på den sammansatta sorten (uttryckt som ”sammansatt sort” följt av
namnet) och viktprocenten av de ingående komponenterna med sortbenämningen
för dessa. Det är tillräckligt att ange namnet på den sammansatta sorten om dess
sammansättning med viktprocent anmälts skriftligt till köparen, om denne så
begärt, och registrerats officiellt.***
5. Utsädesklass. För certifikatutsäde av andra generationen även med
generationsbeteckning efter basutsäde. För stamutsäde ska även anges antal
generationer som föregår certifikatutsäde eller certifikatutsäde av första
generationen.
6. Produktionsland.
7. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra
fasta tillsatser använts, ska även typ av tillsats anges samt det ungefärliga
förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten.
8. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts anges texten "Ej avsett
för produktion av foderväxter".
9. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling ska
detta anges.
10. För sorter som är hybrider eller inavelslinjer:
a) För basutsäde, om hybriden eller inavelslinjen som utsädet tillhör har godkänts
officiellt: Namnet på den komponent, under vilket den har godkänts officiellt,
och texten "komponent" i fråga om hybrider eller inavelslinjer som uteslutande
är avsedda som komponenter för slutliga sorter.
b) För basutsäde i övriga fall: Namnet på den komponent som basutsädet tillhör
(kan anges med kodbeteckning), åtföljt av ett omnämnande av den slutliga
sorten och texten "komponent".
c) För certifikatutsäde: Namnet på den sort som utsädet tillhör, åtföljt av texten
"hybrid".
16 Ändringen innebär bland annat att den tidigare punkten 1 b under rubriken Officiell märkning av partier och förpackningar,
utom småförpackningar har tagits bort..
SJVFS 2020:15
55
Om det för utsädet krävs växtpass enligt förordning (EU) 2016/2031 framgår vilken
information som krävs utöver märkningen av bilagan del C eller D i förordning (EU)
2017/2313, för att det kombinerade märket ska gälla som växtpass.
* För svenskproducerat utsäde godkänt enligt bilaga 2 avsnitt A anges "EU:s regler,
svenska kvalitetskrav".
** För betutsäde anges om det är fråga om sockerbeta eller foderbeta. Angivande av
latinskt namn är frivilligt. För rajsvingel ska anges vilka arter inom släktena Festuca
respektive Lolium korsningen består av.
*** För betutsäde anges texten "monogermt" om det är fråga om monogermt frö eller
texten "precision" om det är fråga om tekniskt monogermt frö (precisionsfrö).
c. Obligatorisk information på officiellt märke för art- eller sortblandningar avseende
stam-, bas- och certifikatutsäde av samtliga arter:
1. Texten ”EU:s regler”.
2. Certifieringsorgan och land.
2a. Officiellt tilldelat serienummer.
3. Partiets referensnummer samt ev. löpnummer på säcken.
4. Månad och år för officiell försegling.
5. Texten "Utsädesblandning för ... (avsett ändamål)".
6. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden. För rajsvingel ska anges
vilka arter inom släktena Festuca respektive Lolium korsningen består av. För en
genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.
7. Netto- och bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra
fasta tillsatser använts, ska även typ av tillsats anges samt det ungefärliga
förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten.
8. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts anges texten "Ej avsett
för produktion av foderväxter".
9. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling ska
detta anges.
Om det för utsädet krävs växtpass enligt förordning (EU) 2016/2031 framgår vilken
information som krävs utöver märkningen av bilagan del C eller D i förordning (EU)
2017/2313, för att det kombinerade märket ska gälla som växtpass.
2. Leverantörsmärkning av partier och förpackningar, utom småförpackningar
a. Obligatorisk information på leverantörsmärke avseende handelsutsäde av samtliga
arter som anges i bilaga 1 punkt 6:
3. Texten "EU:s regler".
4. Certifieringsorgan och land.
2a. Officiellt tilldelat serienummer.
5. Partiets referensnummer samt ev. löpnummer på säckar.
6. Månad och år för officiell försegling.
7. Art (anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form).
8. Texten "Handelsutsäde".
9. Produktionsland.
SJVFS 2020:15
56
10. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra
fasta tillsatser använts, ska även typ av tillsats anges samt det ungefärliga
förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten.
11. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling ska
detta anges.
Om det för utsädet krävs växtpass enligt förordning (EU) 2016/2031 framgår vilken
information som krävs utöver märkningen av bilagan del A eller B i förordning (EU)
2017/2313.
3. Märkning av småförpackningar (märke eller tryckt text på förpackningen)
a. Obligatorisk information för EG-småförpackning av betutsäde:
1. Texten "EG-småförpackning".
2. Firmans namn eller firmamärke.
3. Partiets referensnummer.
4. Kontrollmyndighet och land.
5. Månad och år för sista försäljning.
6. Art.*
7. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.**
8. Texten "Certifikatutsäde".
9. Netto- eller bruttovikt eller antalet frögyttringar. Om vikten anges och pesticider i
pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser används, ska även typ av
tillsats anges samt det ungefärliga förhållandet mellan frögyttringarnas eller frönas
vikt och totalvikten.
10. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling ska
detta anges.
För att märket ska gälla som växtpass till skyddad zon krävs utöver märkningen
information enligt bilagan del D i förordning (EU) 2017/2313.
* Dessutom anges om det är fråga om sockerbeta eller foderbeta.
** Dessutom anges texten "monogermt" om det är fråga om monogermt frö eller
texten "precision" om det är fråga om tekniskt monogermt frö (precisionsfrö).
b. Obligatorisk information för EG-småförpackning av typ A:
1. Texten "EG-småförpackning, typ A".
2. Firmans namn eller firmamärke.
3. Kontrollmyndighet och land.
4. Partiets referensnummer.
5. Månad och år för sista försäljning.
6. Texten "Utsädesblandning för ... (avsett ändamål)".
7. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra
fasta tillsatser använts, ska även typ av tillsats anges samt det ungefärliga
förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten.
8. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden. För en genetiskt modifierad
sort anges ”(genetiskt modifierad)”.
9. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts, texten "Ej avsett för
produktion av foderväxter".
SJVFS 2020:15
57
10. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling ska
detta anges.
Om det för utsädet krävs växtpass enligt förordning (EU) 2016/2031 framgår vilken
information som krävs utöver märkningen av bilagan i förordning (EU) 2017/2313.
c. Obligatorisk information för EG-småförpackning av typ B:
I) Bas- och certifikatutsäde
1. Texten "EG-småförpackning, typ B".
2. Firmans namn eller firmamärke.
3. Partiets referensnummer.
4. Kontrollmyndighet och land.
5. Månad och år för sista försäljning.
6. Art.
7. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.
8. Utsädesklass.
9. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra
fasta tillsatser använts, ska även typ av tillsats anges samt det ungefärliga
förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten.
10. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts, texten "Ej avsett för
produktion av foderväxter".
11. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling ska
detta anges.
Om det för utsädet krävs växtpass enligt förordning (EU) 2016/2031 framgår vilken
information som krävs utöver märkningen av bilagan del C eller D i förordning (EU)
2017/2313, för att det kombinerade märket ska gälla som växtpass.
II) Handelsutsäde
Samma information som för certifikatutsäde med följande undantag:
punkt 7. Sort anges inte.
punkt 8. "Handelsutsäde" anges i stället.
punkt 10. Behöver inte anges eftersom det inte är relevant.
Om det för utsädet krävs växtpass enligt förordning (EU) 2016/2031 framgår vilken
information som krävs utöver märkningen av bilagan del A eller B i förordning (EU)
2017/2313.
III) Utsädesblandningar
1. Texten "EG-småförpackning, typ B".
2. Firmans namn eller firmamärke.
3. Partiets referensnummer.
4. Kontrollmyndighet och land.
5. Månad och år för sista försäljning.
6. Texten "Utsädesblandning för ... (avsett ändamål)".
7. Netto- eller bruttovikt.
8. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden. För en genetiskt modifierad
sort anges ”(genetiskt modifierad)”.
9. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts, texten "Ej avsett för
produktion av foderväxter".
SJVFS 2020:15
58
10. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling ska
detta anges.
Om det för utsädet krävs växtpass enligt förordning (EU) 2016/2031 framgår vilken
information som krävs utöver märkningen av bilagan i förordning (EU) 2017/2313.
d. Obligatorisk information för S-småförpackning:
I) Certifikatutsäde av olje- och fiberväxter
1. Texten "S-småförpackning".
2. Texten "Certifikatutsäde".
3. Firmans namn eller firmamärke.
4. Referensnummer.
5. Kontrollmyndighet.
6. Månad och år för sista försäljning.
7. Art.
8. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. För
certifikatutsäde av en sammansatt sort ska i stället för sortbenämningen anges
namnet på den sammansatta sorten (uttryckt som ”sammansatt sort” följt av
namnet) och viktprocenten av de ingående komponenterna med sortbenämningen
för dessa. Det är tillräckligt att ange namnet på den sammansatta sorten om dess
sammansättning med viktprocent anmälts skriftligt till köparen, om denne så
begärt, och registrerats officiellt.
9. Netto- eller bruttovikt.
10. har upphävts genom (SJVFS 2001:26).
11. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling ska
detta anges.
Om det för utsädet krävs växtpass enligt förordning (EU) 2016/2031 framgår vilken
information som krävs utöver märkningen av bilagan del C eller D i förordning (EU)
2017/2313 för att det kombinerade märket ska gälla som växtpass.
Ia) Handelsutsäde av olje- och fiberväxter
1. Texten "S-småförpackning".
2. Texten "Handelsutsäde".
3. Firmans namn eller firmamärke.
4. Referensnummer.
5. Kontrollmyndighet.
6. Månad och år för sista försäljning.
7. Art.
8. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. För
certifikatutsäde av en sammansatt sort ska i stället för sortbenämningen anges
namnet på den sammansatta sorten (uttryckt som ”sammansatt sort” följt av
namnet) och viktprocenten av de ingående komponenterna med sortbenämningen
för dessa. Det är tillräckligt att ange namnet på den sammansatta sorten om dess
sammansättning med viktprocent anmälts skriftligt till köparen, om denne så
begärt, och registrerats officiellt.
9. Netto- eller bruttovikt.
10. har upphävts genom (SJVFS 2001:26).
SJVFS 2020:15
59
11. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling ska
detta anges.
Om det för utsädet krävs växtpass enligt förordning (EU) 2016/2031 framgår vilken
information som krävs, utöver märkningen, av bilagan del A eller B i förordning (EU)
2017/2313.
II) Utsädesblandningar
1. Texten "S-småförpackning".
2. Firmans namn eller firmamärke.
3. Referensnummer.
4. Kontrollmyndighet.
5. Månad och år för sista försäljning.
6. Texten "Utsädesblandning för ... (avsett ändamål)".
7. Netto- eller bruttovikt.
8. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden. För en genetiskt modifierad
sort anges ”(genetiskt modifierad)”.
9. har upphävts genom (SJVFS 2001:26).
10. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts, texten "Ej avsett för
produktion av foderväxter".
11. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling ska
detta anges.
Om det för utsädet krävs växtpass enligt förordning (EU) 2016/2031 framgår vilken
information som krävs utöver märkningen av bilagan i förordning (EU) 2017/2313.
3. Särskild märkning som utförs av Jordbruksverket
Märkning av F-material, som ska användas för produktion av stamutsäde.
Märket ska omfatta följande upplysningar:
1. Art.
2. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.
3. Texten "F-material".
4. Referensnummer.
5. Produktionsland.
6. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling ska
detta anges.
Om det för utsädet krävs växtpass enligt förordning (EU) 2016/2031 framgår vilken
information som krävs utöver märkningen av bilagan del A eller B i förordning (EU)
2017/2313.
Märkning av icke slutgiltigt certifierat utsäde.
Märket ska omfatta följande upplysningar:
1. Certifieringsorgan och land.
1a. Officiellt tilldelat serienummer.
2. Art, anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form. För beta anges om det
är fråga om sockerbeta eller foderbeta.
SJVFS 2020:15
60
3. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. I fråga om
hybrider eller inavelslinjer som uteslutande är avsedda som komponenter för
slutliga sorter ska texten "komponent" läggas till.
4. Utsädesklass.
5. För hybridsorter texten "hybrid".
6. Partiets eller odlingens referensnummer.
7. Netto- eller bruttovikt.
8. Texten "Ej slutgiltigt certifierat utsäde".
9. Om utsädet varit föremål för betning ska detta anges.
Om det för utsädet krävs växtpass enligt förordning (EU) 2016/2031 framgår vilken
information som krävs utöver märkningen av bilagan del A eller B i förordning (EU)
2017/2313.
Märkning av utsäde av en ännu icke godkänd sort
Märket ska omfatta följande upplysningar:
1. Certifieringsorgan och land.
1a. Officiellt tilldelat serienummer.
2. Partiets referensnummer
3. Månad och år för officiell försegling
4. Art.
5. Sortens benämning (förädlarbeteckning, förslaget till officiell sortbenämning eller
den godkända officiella sortbenämningen).
6. Texten "Sorten har ännu inte uppförts på den officiella sortlistan".
7. Texten ”Endast för försöksodling”.
8. Netto- eller bruttovikt eller deklarerat antal rent frö, eller i tillämpliga fall antalet
frögyttringar. Om vikten anges och pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller
andra fasta tillsatser används, ska även typ av tillsats anges samt det ungefärliga
förhållandet mellan frögyttringarnas eller frönas vikt och totalvikten.
9. Om utsädet varit föremål för betning ska detta anges.
Om det för utsädet krävs växtpass enligt förordning (EU) 2016/2031 framgår vilken
information som krävs utöver märkningen av bilagan del A eller B i förordning (EU)
2017/2313.
5. Märkning av utsäde av bevarandeblandningar
Leverantörsmärket ska omfatta följande upplysningar:
1. Texten "EU:s regler och standarder".
2. Namn och adress på den som ansvarar för märkningen eller personens
identifieringsnummer.
3. Skördemetod: direktskördad eller odlad.
4. Förseglingsåret uttryckt på följande sätt: ”förseglad …” (år), eller året för den sista
provtagningen för den senaste grobarhetsanalysen, uttryckt på följande sätt:
”provtaget …” (år).
5. Ursprungsregionen.
6. Källområde.
7. Insamlingsplats.
SJVFS 2020:15
61
8. Insamlingsplatsens livsmiljötyp.
9. Texten ”bevarandeblandning av utsäde av foderväxter, avsedd att användas i ett
område med samma livsmiljötyp som insamlingsplatsen, utan hänsyn till de
biotiska förutsättningarna”.
10. Partiets referensnummer, angivet av den person som ansvarar för anbringandet av
etiketterna.
11. Beståndsdelarnas viktprocent efter art och i förekommande fall underart. För
direktskördade blandningar är det tillräckligt att ange sammansättningen av arter
och i förekommande fall underarter som är typiska på insamlingsplatsen och som
har betydelse för bevarandet av naturmiljön.
12. Deklarerad netto- eller bruttovikt.
13. Om pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser används,
anges typ av kemisk behandling eller tillsats samt det ungefärliga förhållandet
mellan frögyttringarnas eller de rena frönas vikt och totalvikten.
14. För odlade bevarandeblandningar: den specifika grobarheten av de beståndsdelar i
blandningen som definieras som foderväxter enligt bilaga 1 i utsädesförordningen
och som inte uppfyller kraven på grobarhet enligt bilaga 2B denna föreskrift. Om
mer än fem arter inte uppfyller kraven på grobarhet räcker det att ange ett
genomsnitt av grobarheterna.
Om det för utsädet krävs växtpass enligt förordning (EU) 2016/2031 framgår vilken
information som krävs utöver märkningen av bilagan del A eller B i förordning (EU)
2017/2313.
6. Utformning av märket
a. Färg:
Klass
Färg
Officiellt
märke
Leverantörsmärke
på
EG-små-
förpackning
S-
småförpackning
F-material *
Vit
-
-
-
Stamutsäde
(klass A)
Vit med
violett
diagonal
rand
Alla arter -
-
Basutsäde
(klass B)
Vit
Alla arter Endast
typ
B,
foderväxter
-
Certifikatutsäde
(klass C)
Blå
Alla arter Arter enligt bilaga 1
punkt 2
Olje-och
fiberväxter samt
art- eller sort-
blandning
av
foderväxter
Certifikatutsäde
1:a generation
(klass C1)
Blå
Alla arter Endast
typ
B,
foderväxter
Olje-och
fiberväxter samt
art- eller sort-
blandning
av
foderväxter
SJVFS 2020:15
62
Certifikatutsäde
2:a generation
(klass C2)
Röd
Alla arter Endast
typ
B,
foderväxter
Olje-och
fiberväxter samt
art- eller sort-
blandning
av
foderväxter
Certifikatutsäde
3:e generation
(klass C3)
Röd
Alla arter -
Olje-och
fiberväxter samt
art- eller sort-
blandning
av
foderväxter
Certifikatutsäde
av
en
sammansatt
sort (klass C)
Blå med
grön
diagonal
rand
Alla arter -
Olje-och
fiberväxter samt
art- eller sort-
blandning
av
foderväxter
Handelsutsäde
Brun
Arter
enligt
bilaga 1
punkt 6
Endast
typ
B,
foderväxter
Olje-
och
fiberväxter samt
art- eller sort-
blandning
av
foderväxter
Art-
eller
sortblandningar
Grön
Alla arter Typ A och B
Foderväxter
Ej
dokumenterad
sort
Brun
Alla arter Endast
typ
B,
foderväxter
-
Icke slutgiltigt
certifierat
utsäde *
Grå
-
-
-
Ännu
icke
godkänd sort *
Orange
-
-
-
* märkningen får endast utföras av Jordbruksverket.
b. Storlek:
Minsta storlek 110 x 67 mm. Undantag för småförpackningar där anpassning av storlek
får ske.
(SJVFS 2020:15).
SJVFS 2020:15
63
Bilaga 5
OFFICIELLT DOKUMENT SOM KRÄVS VID UTFÖRSEL OCH
INFÖRSEL AV ICKE SLUTLIGT CERTIFIERAT UTSÄDE (ENLIGT
27 a OCH 29 §§)
Dokumentet ska innehålla följande upplysningar:
1. Utställande myndighet.
1a. Officiellt tilldelat serienummer.
2. Art, anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form. För beta anges om det
är fråga om sockerbeta eller foderbeta.
3. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.
4. Utsädesklass.
5. Referensnummer för moderparti samt i vilket land certifiering av sådant parti har
skett.
6. Partiets eller odlingens referensnummer.
7. Areal för produktion av aktuellt parti.
8. Skördad mängd och antal förpackningar.
9. Godkänd fältbesiktning.
10. Resultat av ev. föranalyser.
(SJVFS 2016:46).
SJVFS 2020:15
64
Bilaga 6
ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE AV EN BEVARANDEBLANDNING
Ansökan ska innehålla följande uppgifter:
11. Producentens namn och adress.
12. Skördemetod: direktskördad eller odlad.
13. Beståndsdelarnas viktprocent efter art och i förekommande fall underart. För
direktskördade blandningar är det tillräckligt att ange sammansättningen av arter
och i förekommande fall underarter som är typiska på insamlingsplatsen och som
har betydelse för bevarandet av naturmiljön.
14. För odlade bevarandeblandningar, den specifika grobarheten av de arter som
omfattas av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:23) om certifiering
m.m. av utsäde av beta, foder-, olje- och fiberväxter.
15. Mängd av blandningen som ansökan gäller.
16. Ursprungsregionen.
17. Begränsning av saluföring i ursprungsregionen.
18. Källområde.
19. Insamlingsplats, och för odlade bevarandeblandningar även uppförökningsplatsen.
20. Insamlingsplatsens livsmiljötyp.
21. Insamlingsår.
22. Försäkran att bevarandeblandningen uppfyller de särskilda krav som ställs i
41 – 44 §§ för direktskördade bevarandeblandningar och i 46 – 49 §§ för odlade
bevarandeblandningar.
(SJVFS 2011:46).