SJVFS 2020:21

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:25) om skyldigheter för djurhållare och personal inom djurens hälso- och sjukvård

Statens jordbruksverks

författningssamling

Statens jordbruksverk

551 82 Jönköping

Tfn 036-15 50 00

www.jordbruksverket.se

ISSN 1102-0970

SJVFS 2020:21

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks

föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:25) om

skyldigheter för djurhållare och personal inom djurens

hälso- och sjukvård;

Saknr D 8

Saknr L 41

Utkom från trycket

den 28 maj 2020

Omtryck

beslutade den 27 maj 2020.

Statens jordbruksverk föreskriver, med stöd av 4 kap. 1 § förordningen (2009:1386)

om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård, att 4 kap. 12 § verkets föreskrifter

(SJVFS 2019:25) om skyldigheter för djurhållare och personal inom djurens hälso-

och sjukvård ska ha följande lydelse.

Författningen och de allmänna råden kommer därför att ha följande lydelse från och

med den dag då denna författning träder i kraft.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 KAP. GEMENSAMMA BESTÄMMELSER ........................................................... 2

Definitioner .............................................................................................................. 2

2 KAP. ANMÄLNINGSSKYLDIGHET OCH UPPGIFTSLÄMNANDE ................. 3

3 KAP. DELEGERING ................................................................................................ 3

4 KAP. BESTÄMMELSER OM BEHANDLINGAR ................................................. 4

Läkemedelsadministration ....................................................................................... 4

Vaccination ............................................................................................................... 4

Behandling som får utföras av övrig personal ......................................................... 5

5 KAP. REGLER OM OPERATIVA INGREPP PÅ OCH INJEKTIONER TILL

DJUR ............................................................................................................................ 9

Operativa ingrepp som får utföras av veterinär utan veterinärmedicinska skäl ....... 9

Undantag från kravet på att anlita djurhälsopersonal ............................................... 9

Injektioner som får utföras utan att djurhälsopersonal anlitas ............................... 11

6 KAP. UTFÄRDANDE AV INTYG........................................................................ 12

Allmänna bestämmelser ......................................................................................... 12

Om intygsgivaren ................................................................................................... 12

Om intygen ............................................................................................................. 12

7 KAP. JOURNALFÖRING OCH UPPGIFTSLÄMNANDE M.M. ........................ 13

Allmänna bestämmelser ......................................................................................... 13

Veterinärs uppgiftslämnande vid behandling med läkemedel ............................... 14

SJVFS 2020:21

2

Rapportering ........................................................................................................... 14

Skyldigheter för djurhållare att dokumentera ........................................................ 15

8 KAP. ÖVRIGA BESTÄMMELSER ...................................................................... 15

BILAGA 1 .................................................................................................................. 17

Grundkurs i läkemedelshantering .......................................................................... 17

BILAGA 2 .................................................................................................................. 19

Grundläggande utbildning i anestesi och smärtlindring ........................................ 19

BILAGA 3 .................................................................................................................. 21

Kriterier för kurs i vaccination och läkemedelshantering ...................................... 21

BILAGA 4 .................................................................................................................. 22

Kriterier för utbildning i villkorad läkemedelsanvändning för personal i

mjölkproducerande nötkreatursbesättningar .......................................................... 22

1 KAP. GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

Definitioner

1 § I dessa föreskrifter betyder:

Allmän bedövning

Påverkan av läkemedel som sänker medvetandegraden.

Avlivningsvätska

Läkemedel som används i syfte att avliva djur.

Delegering

När någon som tillhör djurhälsopersonalen och som är

formellt kompetent för en arbetsuppgift överlåter denna

till en annan person som också tillhör djurhälsopersona-

len men som saknar formell kompetens för uppgiften.

Djurhållare

Den som äger eller på annat sätt ansvarar för djuren.

Djurhälsopersonal

Samma betydelse som i lagen (2009:302) om

verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård.

Formell kompetens

Legitimation eller godkännande som djurhälsopersonal,

inklusive vidareutbildning inom det egna yrket.

Homeopatiska läkemedel Läkemedel som har registrerats för försäljning enligt

4 kap. 4 § läkemedelslagen (2015:315) alternativt i an-

dra medlemsstater registrerade homeopatiska läkemedel

för vilka Läkemedelsverket har beviljat licens för an-

vändning i Sverige.

Intygsgivare

Djurhälsopersonal som upprättar och utfärdar intyg.

SJVFS 2020:21

3

Journal

Dokumentation i löpande ordning om konsultationer rö-

rande ett visst djur eller djurgrupp inkluderande röntgen-

bilder, remisser, remissvar, analysuppgifter från labora-

torier och liknande samt andra dokument eller datafiler

som har medicinsk anknytning till djuret eller djuren

journalen avser.

Livsmedelsproducerande

djur

Djur som avlas, föds upp, hålls eller slaktas för livsme-

delsproduktion, samt hästar som inte är undantagna från

livsmedelskedjan.

Ordination

En veterinärs beslut om att ett läkemedel ska användas

till ett specifikt djur eller djurgrupp och hur läkemedlet

ska användas.

Reell kompetens

Det man har praktisk kunskap och förmåga att självstän-

digt utföra på ett säkert sätt.

Villkorad

läkemedelsanvändning

Läkemedelsanvändning som sker efter förskrivning av

en veterinär i enlighet med 4 kap. Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 2019:32) om läkemedel och läke-

medelsanvändning, utan att veterinären kliniskt har un-

dersökt djuret eller djuren i anslutning till användningen.

Övrig personal

En person som är yrkesverksam inom djurens hälso- och

sjukvård utan att tillhöra djurhälsopersonalen.

2 KAP. ANMÄLNINGSSKYLDIGHET OCH UPPGIFTSLÄMNANDE

1 § Bestämmelser om skyldighet att anmäla misstanke att djur inte hålls eller sköts i

enlighet med djurskyddslagen (2018:1192) finns i djurskyddslagen.

2 § Bestämmelser om skyldigheter att anmäla misstanke om smittsam sjukdom eller

underrätta om iakttagelser av betydelse för smittskyddet finns i zoonoslagen

(1999:658), epizootilagen (1999:657) och smittskyddslagen (2004:168).

3 § Djurhälsopersonal ska se till att Jordbruksverket får aktuella uppgifter om deras

namn, adress, telefonnummer och arbetsplats när dessa ändras. Uppgifterna ska lämnas

skriftligen.

3 KAP. DELEGERING

1 § Vid delegering av en arbetsuppgift enligt 2 kap. 3 § lagen (2009:302) om verk-

samhet inom djurens hälso- och sjukvård ska den som delegerar ha formell och reell

kompetens för uppgiften och försäkra sig om att den som tar emot delegeringen har

reell kompetens att utföra den. Den som blir tillfrågad om att få en uppgift delegerad

till sig ska säga ifrån om reell kompetens saknas och delegering får då inte ske.

SJVFS 2020:21

4

2 § Vid delegering ska ett skriftligt, tidsbegränsat och personligt delegeringsbeslut

upprättas. Beslutet får gälla för ett bestämt tillfälle eller för högst ett år och ska kunna

visas upp vid kontroll av tillsynsmyndighet och på begäran av Ansvarsnämnden för

djurens hälso- och sjukvård under minst fem år från utfärdandet.

3 § Ett beslut om delegering ska innehålla följande uppgifter:

1. vilken arbetsuppgift som delegeras,

2. vem som har delegerat uppgiften,

3. till vem uppgiften har delegerats,

4. beslutets giltighetstid,

5. datum då beslutet fattas, samt

6. båda parters underskrifter.

4 § Bara operativa ingrepp som är av enklare karaktär får delegeras. Delegering av

sådana ingrepp, samt delegering av avlivning av djur med injektion, får bara ske av

veterinär.

Operativa ingrepp och avlivning får bara utföras om en veterinär befinner sig på

platsen och kan agera om komplikationer uppstår.

5 § Den som har delegerat en arbetsuppgift är skyldig att fortlöpande kontrollera att

uppgiften utförs på ett sätt som är förenligt med en god och säker vård.

6 § Beslutet om delegering ska omedelbart återkallas om

1. delegeringen inte längre är förenlig med en god och säker vård, eller

2. någon av parterna begär det.

7 § Om delegering upphör i förtid ska detta noteras på beslutet om delegering.

4 KAP. BESTÄMMELSER OM BEHANDLINGAR

Läkemedelsadministration

1 § Djurhälsopersonal som inte är veterinär får bara administrera läkemedel till djur

under förutsättning att

1. en veterinär har ordinerat behandlingen, och

2. läkemedlen är tillhandahållna i enlighet med Statens jordbruksverks före-

skrifter (SJVFS 2019:32) om läkemedel och läkemedelsanvändning.

Trots vad som sägs i första stycket får djursjukskötare och godkända legitimerade

sjuksköterskor avliva djur utan att veterinär har ordinerat behandlingen. Detta gäller

under förutsättning att det sker på delegation från veterinär, att djurhållaren söker

specifikt för åtgärden och att veterinär befinner sig på platsen och kan agera om kom-

plikationer uppstår.

Trots vad som sägs i första stycket får en godkänd legitimerad tandläkare behandla

djur lokalt i munhålan utan att veterinär har ordinerat behandlingen.

Vaccination

2 § Trots vad som sägs i 1 § får djursjukskötare och godkända legitimerade sjuk-

sköterskor vaccinera djur med de vaccin som avses i 3 kap. 4 § i Statens jordbruksverks

SJVFS 2020:21

5

föreskrifter (SJVFS 2019:32) om läkemedel och läkemedelsanvändning, utan att

veterinär har ordinerat behandlingen. Detta gäller under förutsättning att djurhållaren

söker specifikt för åtgärden och veterinär befinner sig på platsen och kan agera om

komplikationer uppstår.

En djursjukskötare eller en godkänd legitimerad sjuksköterska som ska vaccinera

ett djur i enlighet med första stycket ska försäkra sig om att djuret är friskt genom att

förhöra sig med djurhållaren om djurets hälsotillstånd och därefter göra en bedömning

av detsamma.

3 § Vaccination som utförs av en djursjukskötare eller en godkänd legitimerad sjuk-

sköterska ska intygas i enlighet med 6 kap. 2 §.

4 § Intygande om vaccination i pass för sällskapsdjur ska göras av veterinär i enlighet

med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 576/2013 av den 12 juni 2013

om förflyttning av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte och om upphävande av

förordning (EG) nr 998/20031.

Intygande om vaccination i pass för häst ska göras av veterinär i enlighet med

kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/262 av den 17 februari 2015 om

fastställande av bestämmelser i enlighet med rådets direktiv 90/427/EEG och

2009/156/EG vad gäller metoder för identifiering av hästdjur (förordning om pass för

hästdjur)2.

5 § Vaccination mot rabies får bara utföras av veterinär. Bara vaccin som har godkänts

av Läkemedelsverket får användas.

6 § Vaccination av hund, katt eller iller mot rabies ska omedelbart noteras i djurets

pass. Om djuret inte har ett pass ska den vaccinerande veterinären utfärda ett

sällskapsdjurspass i enlighet med Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:32)

om utfärdande av pass för sällskapsdjur och notera uppgifterna om vaccination i detta.

7 § Vaccination mot rabies av andra djurslag än hund, katt, iller och häst får bara ut-

föras efter tillstånd från Jordbruksverket. Ansökan om sådant tillstånd ska göras av

den veterinär som ska utföra vaccinationen.

Behandling som får utföras av övrig personal

8 § Behandlingar som avses i 9–22 §§ får utföras utan hinder av 4 kap. 1 § lagen

(2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård.

För övrig personal verksam på djurkliniker finns det undantag från 4 kap. 1 § lagen

(2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård på tre nivåer enligt 10,

11 och 13 §§.

Övrig personal verksam på djurkliniker, djursjukhus eller motsvarande inrättning

9 § Behandlingar som utförs enligt 10, 11 och 13 §§ ska ske efter ordination av

veterinär och på den ordinerande veterinärens ansvar.

10 § Undantag på nivå ett innebär att övrig personal får utföra enklare skötselåtgärder

och enklare sårvård på djur som är under påverkan av lokal eller allmän bedövning.

1 EUT L 178, 28.6.2013, s. 1 (Celex 32013R0576).

2 EUT L 59, 3.3.2015, s. 1 (Celex 32015R0262).

SJVFS 2020:21

6

Allmänna råd till 10 §

Enklare skötselåtgärder enligt 10 § kan till exempel vara kloklippning och

pälsklippning.

11 § Undantag på nivå två innebär att övrig personal, med de begränsningar som följer

av andra och tredje stycket, får utföra följande behandlingar på djur oavsett om de är

under påverkan av lokal eller allmän bedövning eller inte:

1. Ge subkutana, intramuskulära och intravenösa injektioner – dock inte med vac-

cin, narkotikaklassade läkemedel, läkemedel för lokal bedövning, läkemedel

för allmän bedövning, avlivningsvätska eller cytostatika. Sederande läkemedel

får dock ges till häst under förutsättning att en veterinär befinner sig på platsen

och kan agera om komplikationer skulle uppstå.

2. Koppla i och ur dropp ur en permanentkanyl.

3. Sätta permanentkanyl.

Behandlingarna enligt första stycket 1–3 får endast utföras av sådan övrig personal

som uppfyller de krav som anges i 12 §.

Övrig personal som uppfyller villkoren i 12 1–3 får ge intravenösa injektioner enligt

första stycket 1 samt sätta permanentkanyl enligt första stycket 3 endast till och med

den 31 december 2023.

12 § Den som utför behandlingar enligt undantag på nivå 2 enligt 11 § ska uppfylla

något av följande villkor:

1. Ha genomfört en grundkurs i läkemedelshantering enligt bilaga 1 till dessa

föreskrifter för det djurslag som behandlingen avser.

2. Ha genomfört en grundkurs i läkemedelshantering som omfattar korrekt

administrationssätt för det aktuella djurslaget och som Jordbruksverket har

godkänt enligt äldre föreskrifter.

3. Ha svensk legitimation som sjuksköterska.

4. Ha en veterinärexamen från land utanför EU/EES och Schweiz.

5. Studera på veterinärprogrammet vid Sveriges lantbruksuniversitet och med

godkänt resultat ha läst minst tre år, innefattande kurs i farmakologi.

6. Studera på en veterinärutbildning i ett annat EU/EES-land än Sverige eller i

Schweiz och med godkänt resultat ha läst minst tre år, innefattande kurs i

farmakologi. Detta gäller under förutsättning att utbildningen uppfyller kraven

i artikel 38 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den

7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer3.

7. Studera på djursjukskötarprogrammet vid Sveriges lantbruksuniversitet och

med godkänt resultat ha läst minst två år.

8. Studera på Sveriges lantbruksuniversitets tilläggsutbildning för veterinärer

med examen från land utanför EU/EES och Schweiz samt med godkänt resultat

ha gått årskurs 1. (SJVFS 2020:21).

3 EUT L 255, 30.9.2005, s 22 (Celex 32005L0036).

SJVFS 2020:21

7

13 § Undantag på nivå tre innebär att övrig personal, med de begränsningar som följer

av andra, tredje och fjärde stycket, får utföra följande behandlingar på hund och katt

samt övriga djur som hålls för sällskap och hobby, dock inte på häst, oavsett om djuren

är under påverkan av lokal eller allmän bedövning eller inte:

1. Ge subkutana, intramuskulära och intravenösa injektioner – dock inte med

vaccin, läkemedel för lokal bedövning, avlivningsvätska eller cytostatika.

2. Intubera djur inför narkos samt extubera djur efter narkos.

3. Sätta permanentkanyl.

Injektioner med narkotikaklassade läkemedel eller läkemedel för allmän bedövning

får endast ske om en veterinär befinner sig på platsen och kan agera om komplikationer

skulle uppstå.

Behandlingarna enligt första stycket 1–3 får endast utföras av sådan övrig personal

som uppfyller de villkor som anges i 14 §.

Övrig personal som uppfyller villkoren i 14 § 1 och 2 får utföra behandlingarna

enligt första stycket 1–3 till och med den 31 december 2023.

14 § Den som utför behandlingar enligt undantag på nivå 3 enligt 13 § ska uppfylla

något av följande villkor:

1. Ha genomfört en grundläggande utbildning i anestesi och smärtlindring enligt

bilaga 2 till dessa föreskrifter för det djurslag som behandlingen avser samt

innan denna utbildning ha varit yrkesverksam inom djurens hälso- och

sjukvård motsvarande minst tre år heltid i Sverige eller i annat land och då ha

utfört behandlingar enligt undantag på nivå 2 enligt 11 §.

2. Med godkänt resultat ha genomfört en teoretisk examination enligt tidigare

gällande bestämmelser för att få legitimation djursjukskötare4.

3. Studera på veterinärprogrammet vid Sveriges lantbruksuniversitet och med

godkänt resultat ha läst minst tre år, innefattande kurs i farmakologi.

4. Studera på en veterinärutbildning i ett annat EU/EES-land än Sverige eller i

Schweiz och med godkänt resultat ha läst minst tre år, innefattande kurs i

farmakologi. Detta gäller under förutsättning att utbildningen uppfyller kraven

i artikel 38 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den

7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer5.

5. Studera på djursjukskötarprogrammet vid Sveriges lantbruksuniversitet och

med godkänt resultat ha läst minst två år.

6. Studera på Sveriges lantbruksuniversitets tilläggsutbildning för veterinärer

med examen från land utanför EU/EES och Schweiz samt med godkänt resultat

ha gått årskurs 1.

För att få utföra behandlingar enligt undantag på nivå 3 enligt 13 § ska övrig

personal, förutom att uppfylla något av villkoren i andra stycket, dessutom ha förvissat

sig om att arbetsgivaren känner till vilken utbildning och kompetens personen i fråga

har samt känna till de rutiner som finns på arbetsplatsens operationsavdelning

inklusive rutiner vid akutfall och komplikationer.

4 Jfr 2 kap. 1 c § Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2009:83) om behörigheter för djurhälsopersonal.

5 EUT L 255, 30.9.2005, s 22 (Celex 32005L0036).

SJVFS 2020:21

8

Övrig personal under utbildning

15 § Den som genomför den praktiska delen av en grundkurs i läkemedelshantering

enligt 12 § 1 i form av arbetsplatsförlagd färdighetsträning får utföra behandlingar

enligt undantag på nivå 2 enligt 11 § första och andra stycket.

Behandlingarna enligt första stycket får endast ske efter ordination av veterinär och

på den ordinerande veterinärens ansvar. Behandlingarna ska dessutom ske under direkt

handledning och närvaro av veterinär eller djursjukskötare.

16 § Den som genomför den praktiska delen av en utbildning i anestesi och smärt-

lindring enligt 14 § 1 i form av arbetsplatsförlagd färdighetsträning får utföra be-

handlingar enligt undantag på nivå 3 enligt 13 § första stycket.

Behandlingarna enligt första stycket får endast ske efter ordination av veterinär och

på den ordinerande veterinärens ansvar. Injektioner med narkotikaklassade läkemedel

eller läkemedel för allmän bedövning får endast ske om en veterinär befinner sig på

platsen och kan agera om komplikationer skulle uppstå. Behandlingarna ska dessutom

ske under direkt handledning och närvaro av veterinär eller djursjukskötare.

Hovslagare

17 § Utan hinder av 4 kap. 1 § lagen (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso-

och sjukvård får den som är yrkesverksam inom djurens hälso- och sjukvård verka och

sko sederade hästar.

Husdjurstekniker

18 § En husdjurstekniker som med godkänt resultat har gått en av Jordbruksverket

godkänd grundkurs i läkemedelshantering samt en utbildning i avhorning som har

anordnats i enlighet med en av Jordbruksverket godkänd kursplan får avhorna kalvar

som är yngre än åtta veckor under lokal bedövning. Husdjursteknikern får dessutom

ge injektioner subkutant och intramuskulärt med lokalbedövningsmedel och medel för

smärtlindring i anslutning till ingreppet.

19 § En husdjurstekniker som med godkänt resultat har gått en av Jordbruksverket

godkänd grundkurs i läkemedelshantering får vaccinera kalv mot ringorm.

Klövverkning

20 § Övrig personal får, utan hinder av 4 kap. 1 § lagen (2009:302) om verksamhet

inom djurens hälso- och sjukvård, behandla klövbölder och klövsulesår under förut-

sättning att

1. personen som utför ingreppet har reell kompetens för detta,

2. ingreppet utförs på ett djurskyddsmässigt godtagbart sätt, samt

3. ingreppet inte omfattar underliggande mjukdelsvävnad.

Övrig personal får också behandla klövdjur under lokal och allmän bedövning samt

göra enklare operativa ingrepp i klövar, under förutsättning att personen har reell

kompetens för uppgiften. Behandling under lokal och allmän bedövning sker på

veterinärens ansvar och får bara utföras om veterinären befinner sig på platsen och kan

agera om komplikationer uppstår.

SJVFS 2020:21

9

Vaccinationer

21 § Den som yrkesmässigt arbetar med att vaccinera fjäderfä eller fisk utan att

tillhöra djurhälsopersonalen, får utföra vaccinationer på dessa djurslag under förut-

sättning att han eller hon har med godkänt resultat genomgått en kurs i vaccination och

läkemedelshantering i enlighet med bilaga 3 till dessa föreskrifter.

22 § Den som med godkänt resultat har genomgått en kurs i vaccination och

läkemedelshantering i enlighet med bilaga 3 till dessa föreskrifter, får utföra sådan

vaccination som avses i 9 kap. 1 § andra stycket Statens jordbruksverks föreskrifter

(SJVFS 2002:98) om förebyggande och bekämpning av epizootiska sjukdomar, om

det sker på uppdrag av Jordbruksverket.

5 KAP. REGLER OM OPERATIVA INGREPP PÅ OCH INJEKTIONER TILL

DJUR

1 § Grundläggande bestämmelser om operativa ingrepp på eller injektioner till djur

finns i 4 kap.2-3 §§djurskyddslagen (2018:1192) samt 4 kap. 1-2 §§

djurskyddsförordningen (2019:66).

Operativa ingrepp som får utföras av veterinär utan veterinärmedicinska skäl

2 § Följande operativa ingrepp får utan hinder av 4 kap. 2 § djurskyddslagen

(2018:1192) utföras av veterinär utan att det är befogat av veterinärmedicinska skäl:

1. borttagning av övertaliga spenar på kalvar av nötkreatur,

2. nosringning av tjurar,

3. borttagning av vargtänder på häst,

4. sterilisering av tjurar, baggar och galtar genom vasektomi eller kaudal epidi-

dymektomi,

5. uttag och inläggning av embryon på får och get under lokal eller allmän

bedövning,

6. stäckning (operativt ingrepp som permanent berövar fågeln dess flygförmåga)

av fåglar som hålls i en anläggning som är godkänd för offentlig förevisning,

med de begränsningar som följer av 13 och 14 kap. Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 2019:29) om djurhållning i djurparker m.m.,

7. identitetsmärkning av djur genom frysmärkning, applicering av öronbrickor

eller inplantering av mikrochip, samt

8. identitetsmärkning av hund, katt eller kanin genom tatuering under förut-

sättning att djuret är bedövat.

Operativa ingrepp enligt punkt 7 och 8 får delegeras till annan djurhälsopersonal

enligt bestämmelserna i 3 kap. dessa föreskrifter.

Undantag från kravet på att anlita djurhälsopersonal

3 § Utan hinder av 4 kap.2-3 §§djurskyddslagen (2018:1192) och 4 kap. 1 § lagen

(2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård får de operativa ingrepp

som anges i 4 § utföras utan att djurhälsopersonal behöver anlitas, under förutsättning

att personen som utför ingreppet

1. har reell kompetens för ingreppet,

SJVFS 2020:21

10

2. utför ingreppet på ett djurskyddsmässigt godtagbart sätt,

3. iakttar god hygien, samt

använder för ingreppet ändamålsenliga instrument.

4 § Följande operativa ingrepp på djur får utföras under de förutsättningar som anges

nedan samt i 3 §.

1. Slipning av tänder på gris. Slipning får inte ske rutinmässigt utan bara om det

erfarenhetsmässigt har visat sig uppkomma skador på andra djur och det görs

innan djuret har uppnått en veckas ålder.

2. Borttagande av övertaliga spenar på kalvar, om det görs innan djuret har

uppnått en månads ålder.

3. Identitetsmärkning av djur genom inplantering av mikrochip, under förut-

sättning att det utförs av en person som har genomgått utbildning som har

godkänts av Jordbruksverket.

4. Identitetsmärkning av hästar genom frysmärkning, under förutsättning att det

utförs av en person som har särskild utbildning för ändamålet.

5. Identitetsmärkning av klövbärande djur i fångenskap genom tatuering,

frysmärkning eller applicering av öronbrickor.

6. Identitetsmärkning genom klippta hack i öronen på klövbärande djur i

fångenskap som inte omfattas av krav på märkning med öronbrickor enligt

Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2007:12) om

märkning och registrering av nötkreatur, Statens jordbruksverks föreskrifter

(SJVFS 2007:13) om märkning och registrering av svin eller Statens

jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:14) om märkning och registrering av

får och getter. Svin som omfattas av kravet på märkning i nämnd föreskrift får

dock identitetsmärkas med klippta hack i öronen under förutsättning att det

sker i undantagsfall och bara på djur som tillhör en kull avsedd för rekrytering.

Märkning får inte göras på djur som vistas i en temperatur som understiger –

5°C.

7. Identitetsmärkning av fåglar med vingmärken.

8. Borttagande av den yttersta delen av den inre tån på tunga köttrastuppar under

förutsättning att syftet med ingreppet är att skydda hönorna från skador vid

parning. Ingreppet ska göras innan djuret har uppnått 24 timmars ålder.

9. Märkning av fisk genom fettfeneklippning, under förutsättning att det görs

under bedövning och att det utförs av en person som har genomgått utbildning

i märkning som har godkänts av Jordbruksverket.

Märkning enligt punkterna 3, 4 och 9 får även göras av den som genom kursintyg

från en utbildning i annat EES-land eller på annat sätt kan uppvisa bevis på likvärdig

kompetens.

5 § Normal verkning av klövar samt behandling av klövbölder och klövsulesår på djur

får göras utan att veterinär eller annan djurhälsopersonal behöver anlitas under

förutsättning att

1. personen som utför ingreppet har reell kompetens för detta,

2. ingreppet utförs på ett djurskyddsmässigt godtagbart sätt, samt

3. ingrepp inte omfattar underliggande mjukdelsvävnad.

SJVFS 2020:21

11

6 § Djurhållare får kastrera gris yngre än sju dagar under lokal bedövning, samt

injicera lokalbedövningsmedel och medel för smärtlindring i anslutning till ingreppet.

För att injicera lokalbedövningsmedel ska djurhållaren ha genomgått en av Jordbruks-

verket godkänd kurs i läkemedelshantering samt kurs i administrering av läkemedel

för lokal bedövning avseende gris.

Kastrering av gris enligt första stycket och enligt 4 kap. 1 § andra stycket

djurskyddsförordningen (2019:66) ska utföras på så kallad blodig väg. Vass skalpell

av engångstyp, vass och lämpligt utformad tång eller vasst engångsrakblad fastsatt i

en hållare, samt engångskanyl och sprutor för lokalbedövning, ska användas vid

kastreringen.

Injektioner som får utföras utan att djurhälsopersonal anlitas

7 § Djurhållare får, efter ordination av veterinär, ge injektioner under en period av

längst fyra veckor räknat från dagen för ordinationen. Begränsningen i tid gäller inte

när läkemedel har förskrivits i enlighet med 3 kap. 13–15 §§ Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 2019:32) om läkemedel och läkemedelsanvändning.

8 § Den som använder läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning får ge injek-

tioner med de preparat som den villkorade läkemedelsanvändningen omfattar under

följande förutsättningar:

1. Han eller hon kan uppvisa ett kursintyg på att han eller hon med godkänt

resultat har genomgått utbildning i villkorad läkemedelsanvändning. För

personal i mjölkproducerande nötkreatursbesättningar framgår kraven på

utbildningen i bilaga 4 till dessa föreskrifter. För övriga djurslag framgår de av

särskilda beslut fattade av Jordbruksverket6.

2. Behandling sker endast med de läkemedel som har förskrivits av den ansvarige

veterinären, eller hans eller hennes ersättare, och i enlighet med hans eller

hennes instruktioner.

3. Veterinären som avses i 2, eller hans eller hennes ersättare, har besökt

besättningen inom den tidsrymd som beskrivs i 4 kap. 10 § Statens jord-

bruksverks föreskrifter (SJVFS 2019:32) om läkemedel och läkemedels-

användning.

Utöver kursen i första stycket 1 ska den som använder läkemedel för villkorad

läkemedelsanvändning i mjölkproducerande nötkreatursbesättningar genomgå vidare-

utbildningar vartannat år. Vidareutbildningarna ska ske i enlighet med bilaga 4 till

dessa föreskrifter.

Allmänt råd till 5 kap. 8 §

Vidareutbildningarna enligt 8 § andra stycket bör hållas på den aktuella

gården. Utbildningen bör hållas av en veterinär som inte har regelbunden

verksamhet i besättningen, men sker med fördel i samarbete med den

veterinär som är ansvarig för den villkorade läkemedelsanvändningen.

9 § Injektion av järnläkemedel till smågrisar får ges av djurhållaren innan smågrisarna

har uppnått tre veckors ålder.

6 Besluten finns på Jordbruksverkets hemsida (www.jordbruksverket.se) under Veterinära författningshandboken, avsnitt D.

Tjänsteutövningsbestämmelser.

SJVFS 2020:21

12

6 KAP. UTFÄRDANDE AV INTYG

Allmänna bestämmelser

1 § Djurhälsopersonal som har anlitats av en djurhållare ska på dennes begäran utfärda

intyg.

2 § Djurhälsopersonal ska, efter att ha vaccinerat djur, utfärda ett intyg om vaccina-

tion. På intyget ska det, förutom de uppgifter som anges i 10 §, finnas uppgift om

1. djurets identitet,

2. vaccinets namn, och

3. vaccinets batchnummer.

3 § Intygsgivaren ska bevara en kopia av intyget och eventuella underliggande

dokument eller intyg i minst fem år eller den längre tid som framgår av annan

författning eller av särskilt beslut. Kopia krävs inte om all information som följer av

intyget och eventuella underliggande dokument antecknas i journalen.

Om intygsgivaren

4 § En intygsgivare ska vara opartisk och får inte ha något ekonomiskt intresse i det

som intyget avser eller i de företag som berörs av intygandet.

5 § En intygsgivare ska ha tillräcklig kännedom om det som intyget avser och vara

medveten om innehållet i det intyg som utfärdas.

6 § En intygsgivare får inte intyga andra uppgifter än sådana som denne själv har

personlig kännedom om eller själv har kontrollerat.

7 § En intygsgivare får utan hinder av 6 § underteckna ett intyg på grundval av ett

annat intyg eller bevis. I dessa fall ska intygsgivaren ha det aktuella dokumentet

tillgängligt när undertecknandet sker.

8 § En intygsgivare får inte underteckna ett intyg in blanco eller ett intyg som är

ofullständigt ifyllt.

Om ett färdigt intygsformulär används, ska alla markerade platser för uppgifter

fyllas i. Uppgift som inte kan anges ska markeras med ett streck. En avslutad beskriv-

ning ska följas av ett långt streck.

9 § En intygsgivare får inte utfärda intyg på ett språk som denne inte har tillfreds-

ställande kunskaper i, om inte en tillfredsställande översättning är bifogad till intyget.

Om intygen

10 § Ett intyg ska innehålla

1. datum för utfärdandet,

2. intygsgivarens underskrift i original,

3. namnförtydligande,

4. titel, samt

5. i tillämpliga fall adress, telefonnummer och tjänstestämpel.

Underskriften ska vara beständig och i annan färg än svart.

SJVFS 2020:21

13

11 § Av intyget ska klart framgå anledningen till att intyget upprättas och, i

förekommande fall, på vems uppdrag det sker.

12 § Intyget ska innehålla en beskrivning av arten och omfattningen av de utredningar

och undersökningar som utgör underlag för intyget, samt uppgift om tidpunkt och plats

för genomförandet av dessa.

Om intyget grundar sig på underliggande dokument eller intyg ska dessa redovisas.

13 § Identitetsmärkning på djur eller varor ska kontrolleras och anges i intyget. För

djur som saknar identitetsmärkning ska, om möjligt, fullständigt signalement anges.

Varor som saknar identitetsmärkning ska, om möjligt, beskrivas så att de går att

identifiera.

14 § Om det av ett intyg framgår om krav i svensk lagstiftning eller EU-lagstiftning

är eller inte är uppfyllda, ska intyget innehålla en hänvisning till aktuell lagstiftning.

15 § Om intygsgivaren gör en ändring i ett intyg ska intygsgivaren signera och datera

ändringen.

7 KAP. JOURNALFÖRING OCH UPPGIFTSLÄMNANDE M.M.

Allmänna bestämmelser

1 § Djurhälsopersonal ska föra journal i direkt anslutning till konsultationen. Vid

journalföringen ska djurhälsopersonalen iaktta synnerlig noggrannhet och omsorg.

Journalen ska föras på sådant sätt att uppgift om konsultation som gäller ett visst djur

eller djurgrupp vid en given tidpunkt ska kunna tas fram.

Journalföring enligt första stycket krävs inte om konsultationen handlar om all-

männa frågor.

2 § Journal ska föras på svenska och vara tydlig och fullständig. Journalen ska när det

är möjligt innehålla följande uppgifter:

1. djurhållarens namn, adress och telefonnummer samt eventuellt produk-

tionsplatsnummer (ppn),

2. djurslag,

3. djurets kön,

4. djurets ålder eller åldersgrupp, samt

5. djurets identitet.

3 § I journalen ska för varje undersökning och behandling anges:

1. datum,

2. tidpunkt,

3. anamnes,

4. status,

5. i förekommande fall diagnos, anledning till behandling och typ av behandling,

samt

6. namn och titel på den som utfört undersökningen eller behandlingen.

SJVFS 2020:21

14

4 § Vid behandling med läkemedel ska journalen, utöver vad som nämns i 3 §, även

innehålla uppgifter om

1. läkemedlets namn,

2. styrka och dosering,

3. behandlingstidens längd, samt,

4. vid behandling av djur som är avsedda för livsmedelsändamål, karenstid,

angiven i enlighet med Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2009:3) om

karenstider.

5 § En uppgift i en journal får inte utplånas eller göras oläslig. Om en uppgift i en

journal är oriktig får uppgiften rättas. Rättelsen ska dateras och undertecknas av den

som har rättat.

6 § Journalen ska bevaras i minst fem år, räknat från dagen för det sista införandet

eller den längre tid som framgår av annan författning eller av särskilt beslut. Journalen

ska kunna visas upp vid kontroll av tillsynsmyndighet och på begäran av Ansvars-

nämnden för djurens hälso- och sjukvård.

Veterinärs uppgiftslämnande vid behandling med läkemedel

7 § En veterinär som behandlar livsmedelsproducerande djur med läkemedel eller

ordinerar sådan behandling, ska informera djurhållaren om behandlingen. Informa-

tionen ska innehålla följande uppgifter:

1. djurslag,

2. djurets identitet eller benämning av djurgrupp,

3. diagnos eller anledning till behandling,

4. läkemedel, dosering och behandlingssätt,

5. tid för behandlingen och behandlingens längd,

6. i förekommande fall injektionsställe,

7. karenstid för köttvara, mjölk, ägg, honung och vad karenstiden innebär, samt

8. veterinärens namn.

Informationen enligt första stycket ska lämnas i form av ett behandlingsbevis, eller

på sådant sätt att djurhållaren enkelt kan upprätta den dokumentation som krävs enligt

9 § Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2009:3) om karenstider.

8 § Vid behandling av odlad fisk ska informationen enligt 7 § dessutom innehålla

följande uppgifter:

1. den som har anvisat behandlingen, samt

2. i förekommande fall fodertillverkare.

9 § Vid behandling av djur som hålls för tävling ska veterinären informera djurhål-

laren om att det kan krävas läkemedelsfri tid efter behandling, innan djuret får

användas i träning eller tävling.

Rapportering

10 § Bestämmelser om rapportering av biverkningar finns i Läkemedelsverkets före-

skrifter (LVFS 2012:15) om säkerhetsövervakning av läkemedel som används på djur.

SJVFS 2020:21

15

11 § En veterinär ska senast en månad efter att ha journalfört en behandling, dock

senast tre månader efter behandlingstillfället, rapportera

1. samtliga läkemedelsbehandlingar och behandlingar av smittsamma sjukdomar

hos nötkreatur, får, get, ren, gris, fjäderfä, fisk och hägnat vilt, samt

2. behandlingar av häst med antibakteriella läkemedel för systemiskt bruk.

Rapportering enligt första stycket ska göras på blanketten ”Praktikjournal för

veterinär”, ”Praktikjournal för distriktsveterinär” eller genom att använda ett data-

baserat journalföringssystem som Jordbruksverket har godkänt. Exemplar 1 av

praktikjournalen ska skickas in till Jordbruksverket, 826 84 Söderhamn eller, om

databaserat journalföringssystem används, skickas in på sätt som Jordbruksverket har

godkänt.

Skyldigheter för djurhållare att dokumentera

12 § Djurhållare ska dokumentera följande uppgifter vid behandling av livsmedels-

producerande djur eller djur för pälsproduktion:

1. datum för behandlingen,

2. klockslag för behandlingen om karenstiden är kortare än 24 timmar,

3. djurets identitet,

4. diagnos eller orsak till behandling,

5. läkemedlets namn och dosering,

6. behandlingstidens längd,

7. karenstid,

8. namn på förskrivande veterinär, samt

9. namn på den som har utfört behandlingen.

Vid behandling med homeopatiska läkemedel krävs inte dokumentation enligt

punkterna 2, 7, 8 eller 9 i stycket ovan. Namnet på den veterinär som har kontaktats

inför användningen ska anges.

Dokumentationen kan göras genom att veterinärens besöksjournal sparas, förutsatt

att denna innehåller de begärda uppgifterna.

13 § Den som håller livsmedelsproducerande djur eller djur för pälsproduktion ska

dokumentera antalet djur som dör i besättningen, samt anledningen till dödsfallen.

14 § Den som håller livsmedelsproducerande djur eller djur för pälsproduktion ska

kunna styrka inköp och innehav av veterinärmedicinska läkemedel under en period av

fem år efter att läkemedlet har tillförts det enskilda djuret.

15 § Djurhållarens egen dokumentation enligt 12 och 13 §§, eller veterinärens

besöksjournal om den innehåller de begärda uppgifterna, ska sparas i minst fem år och

kunna visas upp vid kontroll.

8 KAP. ÖVRIGA BESTÄMMELSER

1 § Länsstyrelsen utövar offentlig kontroll över efterlevnaden av bestämmelserna i

denna författning. Såvitt gäller 2–4 och 6 kap. framgår detta av 5 kap. 1 § förordningen

om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård (2009:1386) och såvitt gäller 5 kap.

av 8 kap. 6 § djurskyddsförordningen (2019:66).

SJVFS 2020:21

16

2 § Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket medge undantag från bestäm-

melserna i dessa föreskrifter.

Denna författning7 träder i kraft 1 april 2019, då Statens jordbruksverks föreskrifter

och allmänna råd (SJVFS 2013:41) om skyldigheter för djurhållare och personal inom

djurens hälso- och sjukvård upphör att gälla. De allmänna råden ska gälla från och med

samma tidpunkt.

Denna författning8 träder i kraft den 15 juni 2020. Bestämmelserna i 4 kap. 12 § i

sin nya lydelse ska tillämpas från och med den 1 april 2019.

CHRISTINA NORDIN

Anna Wretling Clarin

(Internationella frågor och

djurhälsopersonalenheten)

7 SJVFS 2019:25.

8 SJVFS 2020:21.

SJVFS 2020:21

17

Bilaga 1

GRUNDKURS I LÄKEMEDELSHANTERING

För att en kurs ska kunna tillgodoräknas som en sådan grundkurs i läkemedels-

hantering som anges i 4 kap. 12 § dessa föreskrifter och som krävs för att få utföra

behandlingar enligt undantag på nivå 2 ska nedan angivna kriterier vara uppfyllda.

Kursledare

Kursens huvudlärare ska vara en veterinär eller djursjukskötare.

Bevis om genomgången kurs

Efter avslutad kurs ska kursanordnaren utfärda ett kursintyg där det framgår att det

gäller en grundkurs i läkemedelshantering enligt dessa föreskrifter.

Omfattning

Utbildningen ska omfatta minst 8 timmar.

Utbildningen ska vara inriktad på något av följande djurslag

1. häst,

2. hund och katt, eller

3. övriga djur som hålls för sällskap och hobby.

Den som har gått en utbildning för ett av djurslagen och som vill komplettera sin

utbildning med ytterligare ett djurslag behöver endast läsa de moment som är specifika

för det ytterligare djurslaget.

Examination

Utbildningen ska avslutas med en examen som visar att kursdeltagaren har förvärvat

de kunskaper som anges under rubriken ”Mål” nedan.

Mål

Efter genomgången kurs ska deltagarna ha förvärvat följande kunskaper:

1. Ta blodprov.

2. Administrera läkemedel peroralt, rektalt, intramuskulärt och subcutant samt

injektioner av läkemedelsimplantat subcutant. Utbildningar som hålls före den

31 december 2023 ska dessutom innehålla administrering av läkemedel

intravenöst samt sättande av permanentkanyl.

3. Koppla i och ur dropp i en redan befintlig permanentkanyl inklusive kontroll

av att kanylen ligger rätt. Beräkna dropphastighet för intravenös infusion.

Kursen ska dessutom ge deltagarna kunskaper inom följande områden:

1. Läkemedelshantering, innefattande följande moment:

SJVFS 2020:21

18

a) hur olika preparat ska hanteras,

b) skillnaden mellan olika beredningar av samma preparat,

c) vikten av datummärkning,

d) korrekt hantering för att förhindra smittspridning och kontamination,

e) förvaring av obrutna respektive öppnade förpackningar,

f) hantering av läkemedelsavfall.

2. Anatomi för aktuellt djurslag med fokus på de delar som behövs för att kunna

ge intramuskulära och subcutana injektioner. Utbildningar som hålls före den

31 december 2023 ska dessutom innehålla anatomi med fokus på intravenösa

injektioner.

3. Grundläggande farmakologi, läkemedelsbiverkningar och vävnadsretande

preparat. Utbildningar som rör djurslaget häst och som hålls före den 31

december 2023 ska dessutom ta upp sederande läkemedel.

4. Hantering av djur på ett säkert sätt.

5. Vårdhygien vid injektioner samt svensk antibiotikapolicy.

6. Svensk författningskunskap innefattande den lagstiftning som reglerar arbete

inom djurens hälso- och sjukvård, inklusive straffbestämmelser.

Djur och övrigt övningsmaterial

Den praktiska delen av utbildningen kan helt eller delvis utföras som arbetsplats-

förlagd färdighetsträning under direkt handledning och närvaro av veterinär eller

djursjukskötare.

Djur eller modeller av djur ska användas för färdighetsträning. När det gäller träning

av injektionsteknik ska olika former av övningsmodeller helst användas. Utrustning

som används för hantering av djur samt andra tillbehör ska finnas att tillgå för

demonstration och övning.

SJVFS 2020:21

19

Bilaga 2

GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING I ANESTESI OCH SMÄRT-

LINDRING

För att en kurs ska kunna tillgodoräknas som en sådan grundläggande utbildning i

anestesi och smärtlindring som anges i 4 kap. 14 § första punkten dessa föreskrifter

och som krävs för att få utföra behandlingar enligt undantag på nivå 3 ska nedan

angivna kriterier vara uppfyllda.

Kursledare

Kursens huvudlärare ska vara en veterinär.

Bevis om genomgången kurs

Efter avslutad kurs ska kursanordnaren utfärda ett kursintyg där det framgår att det

gäller en grundläggande utbildning i anestesi och smärtlindring enligt dessa före-

skrifter.

Omfattning

Utbildningen ska vara på eftergymnasial nivå och omfatta minst 80 timmar.

Utbildningen ska vara inriktad på något av följande djurslag

1. hund och katt, eller

2. övriga djur som hålls för sällskap och hobby, dock inte häst.

Den som har gått en utbildning för ett av djurslagen och som vill komplettera sin

utbildning med ytterligare ett djurslag behöver endast läsa de moment som är specifika

för det ytterligare djurslaget.

Examination

Utbildningen ska avslutas med en examen som visar att kursdeltagaren har förvärvat

de kunskaper som anges under rubriken ”Mål” nedan.

Mål

Efter genomgången kurs ska deltagarna ha förvärvat följande kunskaper:

1. Kontroll av anestesiapparat.

2. Premedicinering.

3. Induktion av narkos.

4. Intubering och extubering.

5. Uppkoppling mot anestesiapparat.

6. Övervakning av narkos.

7. Föra anestesijournal.

SJVFS 2020:21

20

Kursen ska dessutom ge deltagarna kunskaper inom följande områden:

1. Anatomi och fysiologi i samband med anestesi och smärtlindring.

2. Farmakologi för preparat som används i samband med anestesi och

smärtlindring inklusive biverkningar av dessa preparat.

3. Läkemedelshantering av preparat som rör anestesi och smärtlindring inklusive

hantering av narkotikaklassade preparat.

4. Vårdhygien med inriktning på operation.

5. Vanliga komplikationer under och efter anestesi

a) vilka komplikationer som kan uppstå,

b) hur man kan förebygga att de uppstår, samt

c) hur man ska agera om de uppstår.

I detta moment ska fallstudier ingå.

6. Författningskunskap om arbete inom djurens hälso- och sjukvård inklusive

straffbestämmelser.

Djur och övrigt övningsmaterial

Den praktiska delen av utbildningen kan helt eller delvis utföras som arbetsplats-

förlagd färdighetsträning under direkt handledning och närvaro av veterinär eller

djursjukskötare.

SJVFS 2020:21

21

Bilaga 3

KRITERIER FÖR KURS I VACCINATION OCH LÄKEMEDELS-

HANTERING

För att en kurs ska kunna tillgodoräknas som en sådan kurs som anges i 4 kap. 21 och

22 §§ dessa föreskrifter ska nedan angivna kriterier vara uppfyllda. Att kursen

motsvarar kraven ska framgå av kursintyget. Den som har gått kursen ska kunna visa

upp kursintyget på förfrågan från den veterinär som tillhandahåller läkemedel eller för

kontrollmyndighet.

Kursledare

Kursens huvudlärare ska vara en veterinär med stor kunskap om det aktuella djurslaget

och den aktuella produktionsformen. Kursledaren ska ha god kännedom om reglerna

för läkemedelsanvändning i Sverige.

Omfattning

Utbildningen ska omfatta minst fyra timmar.

Bevis om genomgången kurs

Efter avslutad kurs ska kursanordnaren utfärda ett kursintyg.

Mål

Efter genomgången kurs ska deltagarna ha förvärvat följande kunskaper:

1. administrationssätt för vaccin på det aktuella djurslaget,

2. generella bestämmelser för läkemedelsanvändning,

3. grundläggande kunskaper om djurslagets anatomi och kroppsfunktioner,

4. hantering av djur inför, under och efter vaccination,

5. biverkningar av vaccination,

6. restsubstanser och karenstider,

7. arbetsmiljörisker vid hantering av djur och läkemedel, samt

8. journalföring.

Djur och övrigt övningsmaterial

Djur eller modeller av djur ska användas för färdighetsträning. När det gäller träning

av injektionsteknik ska olika former av övningsmodeller helst användas. Utrustning

som används för hantering av djur samt andra tillbehör ska finnas att tillgå för

demonstration och övning.

SJVFS 2020:21

22

Bilaga 4

KRITERIER FÖR UTBILDNING I VILLKORAD LÄKEMEDELS-

ANVÄNDNING FÖR PERSONAL I MJÖLKPRODUCERANDE NÖT-

KREATURSBESÄTTNINGAR

För att en utbildning ska kunna tillgodoräknas som en sådan utbildning som anges i 5

kap. 8 § i dessa föreskrifter ska nedan angivna kriterier vara uppfyllda. Kriterierna

behöver inte uppfyllas vid ett och samma kurstillfälle, men krav på kursledare,

examination och kursintyg ska vara uppfyllt vid varje enskild del av utbildningen.

Kursledare

Kursens huvudlärare ska vara en veterinär med stor kunskap om det aktuella djurslaget

och den aktuella produktionsformen. Kursledaren eller kursledarna ska ha mycket god

kännedom om reglerna för läkemedelsanvändning i Sverige.

Omfattning

Den teoretiska delen av utbildningen ska omfatta minst tio timmar. Utöver den

teoretiska utbildningen ska även vissa praktiska moment tillkomma, som beskrivs

nedan. Dessa kan hållas samtidigt eller vid senare tillfälle, men kan med fördel hållas

i besättningen.

Examination

Kursen ska avslutas med en eller flera examinationer, där deltagarna kan få betygen

godkänt (G) eller underkänt (U).

Bevis om genomgången kurs

Efter godkänd examination ska kursanordnaren utfärda ett kursintyg. Att utbildningen

och kursledaren motsvarar kriterierna ska framgå av kursintyget, som vid förfrågan

ska visas upp för den veterinär som tillhandahåller läkemedel eller för en

kontrollmyndighet. Om delar av kursen eller examinationen har hållits vid olika

tillfällen ska kursanordnaren när samtliga moment är avklarade med godkänt resultat

skriva ett sammanfattande kursintyg där tillfällen för de olika delarna framgår.

Mål

Efter genomgången kurs ska deltagarna ha förvärvat följande kunskaper:

1. kunskap om bestämmelser för läkemedelsanvändning,

2. kunskap om villkorad läkemedelsanvändning, syfte och mål,

3. grundläggande kunskaper om djurslagets anatomi och kroppsfunktioner,

4. symtom och symtombilder för vanliga hälsostörningar,

5. goda kunskaper om provtagning samt hantering av prov,

6. hantering av sjuka djur inför, under och efter behandling,

7. biverkningar av läkemedel och resistens hos smittämnen,

SJVFS 2020:21

23

8. restsubstanser och karenstider,

9. arbetsmiljörisker vid hantering av djur och läkemedel, samt

10. journalföring.

Ett mer detaljerat kursinnehåll följer nedan, se ”Kursens innehåll”.

Vidareutbildning

Den som ska behandla mjölkproducerande nötkreatur med läkemedel vid villkorad

läkemedelsanvändning måste genomgå en vidareutbildning om minst tre timmar

vartannat

år. Vid detta kurstillfälle ska gås igenom den villkorade

läkemedelsanvändningen och hur den tillämpas i den aktuella besättningen.

Kursledaren ska dessutom titta noggrant på besättningens djurhälsa och gå igenom

nyheter i lagstiftning, läkemedel och behandlingsprinciper. Kursledaren ska vara en

veterinär med särskilda kunskaper om mjölkproducerande nötkreatur samt

förebyggande djurhälsoarbete.

Efter genomgången vidareutbildning ska kursanordnaren utfärda ett kursintyg. Att

utbildningen och kursledaren motsvarar kriterierna ska framgå av kursintyget, som vid

förfrågan ska visas upp för den veterinär som tillhandahåller läkemedel eller för en

kontrollmyndighet.

Djur och övrigt övningsmaterial

Djur eller modeller av djur ska användas för färdighetsträning för att möjliggöra

övning i nödvändig omfattning. När det gäller träning av injektionsteknik ska olika

former av övningsmodeller användas. Utrustning som används för hantering av djur

samt andra tillbehör ska finnas att tillgå för demonstration och övning.

Kursens innehåll

1. Lagstiftning

Kursen ska innehålla en genomgång av relevanta delar av lagstiftning på området.

Vidare ska det göras en mer detaljerad genomgång av de föreskrifter som reglerar

förutsättningarna för villkorad läkemedelsanvändning: djurskyddslagen (2018:1192),

lagen (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård, Statens

jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:25) om skyldigheter för

djurhållare och personal inom djurens hälso- och sjukvård samt Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 2019:32) om läkemedel och läkemedelsanvändning.

Jordbruksverkets, Livsmedelsverkets, Läkemedelsverkets och länsstyrelsernas roll

inom kontroll och tillsynsverksamhet när det gäller läkemedelsanvändning ska

belysas.

2. Villkorad läkemedelsanvändning

Kursen ska innehålla information om vad villkorad läkemedelsanvändning innebär och

hur den villkorade läkemedelsanvändningen är tänkt att leda till effektivt

förebyggande djurhälsoarbete i ökad omfattning. Kursledaren ska även gå igenom

djurhållarens, besättningspersonalens, veterinärens och länsstyrelsens roller och

befogenheter.

SJVFS 2020:21

24

Kursdeltagarna ska få kännedom om vad som gäller avseende gällande

överenskommelser och kontrakt, djurskyddsdeklarationen, dess juridiska status och

dess betydelse för lantbrukaren samt regler och principer för korrekt journalföring.

3. Anatomi och fysiologi

Kursen ska innehålla en genomgång av den anatomiska uppbyggnaden av nöt-

kreaturens digestionsorgan, andningsapparat, rörelseapparat inklusive klövar, ben,

leder samt juver på den nivå som är relevant för att kursdeltagarna ska kunna förstå

och tolka symtombilder. Kursen ska vidare innehålla information av betydelse för

behandling av de aktuella symtombilderna.

Kursen ska också innehålla en genomgång av nötkreaturens viktigaste fysiologiska

reaktioner vid sjukdom och under påverkan av stress. Kursen ska även innehålla

information om kons livscykel i modern mjölkproduktion, betydelsen av optimal

skötsel och miljö för sjukdomsuppkomst och återhämtning.

4. Symtom och symtombilder

Kursdeltagarna ska få information om normalvärden för kroppstemperatur,

andningsfrekvens och kroppshållning hos nötkreatur i olika åldrar och livsfaser.

Kursen ska vidare innehålla information om riktlinjer för hur en fungerande

djurövervakning kan organiseras samt typiska symtombilder vid klinisk sjukdom för

vilka villkorad läkemedelsanvändning kan komma ifråga. Praktiska exempel på både

normalvariationer och sjukliga tillstånd bör visas och bedömas.

5. Provtagning och hantering av prov

Kursdeltagarna ska få god kännedom om de provtagningar som kan komma att krävas,

och de ska träna praktiskt på att ta ett mjölkprov med aseptisk teknik. De ska få god

kunskap om vad som krävs av förvaring och transport av mjölkprov för att få

tillförlitliga provsvar.

6. Hantering av sjuka djur, behandlingar

Kursdeltagarna ska få god kännedom om hur sjuka djur bör hanteras generellt och

dessutom specifika åtgärder som bör vidtas för specifika sjukdomar. Kursen ska även

innehålla

information

om

understödjande

behandlingsformer

vid

olika

sjukdomsyttringar samt hur människor och friska djur ska skyddas från de mindre

friska genom grupperings- och hygienåtgärder. En diskussion ska hållas om när

avlivning bör ske och hur beredskap för detta ska finnas på gårdarna, och även vikten

av att endast personer med reell kompetens utför avlivningar.

7. Läkemedelskunskap

Kursen ska innehålla information om de läkemedelssubstanser som kan komma i fråga

vid villkorad läkemedelsanvändning och de tillåtna indikationerna. Effekt, biverk-

ningar och karenstider ska beröras.

Kursdeltagarna ska också få allmän information om hur läkemedel ska hanteras vid

lagerhållning, förvaring av öppnade förpackningar, märkning, hållbarhet, hantering av

rester och avfall samt läkemedels känslighet för temperatur, sol och fuktighet.

SJVFS 2020:21

25

Kursen ska vidare innehålla information om användningen av läkemedel såsom

dosering, administrationssätt, risker och skyddsupplysningar. Informationen kan

innefatta såväl generella principer som särskilda saker att beakta för specifika

läkemedel.

Härutöver ska kursen även innehålla information om regler för kadaverhantering,

läkemedelsrester och miljöeffekter av läkemedel. Även läkemedelsrester i livsmedel

och kopplingen till dosering samt skillnaden mellan gränsvärde och karenstid ska

beröras.

8. Biverkningar och antibiotika-/anthelmentika-resistens

Förmedling av kunskap om de problem som kan uppstå vid läkemedelsanvändning vid

feldosering, förväxling av preparat, allergier hos patienter och användare eller

biverkningar vid normal användning.

Kursdeltagarna ska också få information om antibiotikaresistens, dess konsekvenser

idag och i framtiden samt hur resistensutveckling kan motverkas genom säker

hantering i det dagliga arbetet. Kursen ska också innehålla information om samhällets

uppfattning om villkorad läkemedelsanvändning och de risker för resistensutveckling

som systemet kan medföra.

9. Examen

För att kursdeltagarna ska få tillgodoräkna sig utbildningen som en sådan kurs som

anges i 5 kap. 8 § dessa föreskrifter ska han eller hon ha godkänts på ett skriftligt prov

som speglar alla ingående delar av utbildningen, alternativt flera prov som tillsammans

speglar hela utbildningen. Om en kursdeltagare har särskilda skäl för att inte genomgå

skriftlig examination får han eller hon, efter beslut av kursledaren, i stället genomgå

muntlig examination.