Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring
Ändrar
Bemyndigande
I 5 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket anges känsliga områden enligt rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket . I bilaga 1 till dessa föreskrifter har sammanställts närmare vilka delar av Sverige som är känsliga områden. I bilaga 2 till dessa föreskrifter anges närmare vilka kustområden och delar av Skåne, Blekinge och Hallands län som är känsliga områden enligt 5 § 1 förordningen om miljöhänsyn i jordbruket. I bilaga 3 till dessa föreskrifter anges närmare vilka delar av Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, Västra Götalands, Värmlands, Örebro, Västmanlands och Dalarnas län som är känsliga områden enligt 5 § 2 förordningen om miljöhänsyn i jordbruket. (SJVFS 2015:21).
har upphävts genom (SJVFS 2010:1).
Lagring av stallgödsel
I 6 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket finns krav på minsta lagringskapacitet för stallgödsel. Från dessa krav undantas jordbruksföretag med högst två djurenheter i genomsnitt på årsbasis.
Inom känsliga områden ska när det är relevant följande punkter ingå vid bestämning av lagringsvolym: Utsöndrad mängd träck och urin. Faktorer som djurslag utifrån produktionsinriktning, djurantal, foderstat och uppfödningsintensitet ska beaktas vid beräkning av utsöndrad mängd träck och urin. Tillsats av strömedel.
2 EGT L375, 31.12.1991, s 1 (Celex 31991L0676).
Godkänd 2021-12-08 av Christina Nordin
- Vattentillskott genom spill-, disk- och rengöringsvatten samt i form av nederbörd som faller på lagringsytorna eller andra ytor som avvattnas till lagringsbehållaren.
- Omsättningsförluster som innebär minskande gödselvolym under lagringsperioden i system med mycket strömedel. (SJVFS 2009:82).
Inom känsliga områden ska dokumentation finnas över hur lagringsvolymen i enlighet med 4 a § har beräknats. Dokumentationen ska sparas och finnas tillgänglig så länge beräkningen gäller för företaget. (SJVFS 2009:82).
I 7 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket finns krav på utformning av lagringsutrymmen för stallgödsel. (SJVFS 2010:1).
Vid lagring av stallgödsel ska flytgödselbehållare och urinbehållare ha ett stabilt svämtäcke eller annan täckning som effektivt minskar ammoniakförlusterna. Om ett svämtäcke eller annan täckning på en behållare bryts eller skadas ska de återskapas snarast möjligt. (SJVFS 2010:1).
Påfyllning av urin och flytgödsel till urin- och flytgödselbehållare ska ske under täckning. Undantag gäller dock vid påfyllning som sker innan ett svämtäcke återskapats. (SJVFS 2010:1).
Påfyllning av icke pumpbar gödsel till urin- och flytgödselbehållare får ske ovanifrån förutsatt att öppningen i täckningen hålls så liten som möjligt för att minimera ammoniakförlusterna. (SJVFS 2010:1).
Godkänd 2021-12-08 av Christina Nordin
Bestämmelserna i 5 a – 5 c §§ gäller enbart för jordbruksföretag med fler än tio djurenheter i 1. Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Skåne, Hallands och Västra Götalands län, samt 2. Slättbygder inom Värmlands, Örebro och Västmanlands län. I bilaga 4 till dessa föreskrifter anges vilka områden som ska anses som slättbygder inom Värmlands, Örebro och Västmanlands län. (SJVFS 2010:1).
Gödsellagring inne i stallbyggnad, exempelvis i ströbädd, får inräknas i utrymme för lagring av stallgödseln.
I utrymme för lagring av stallgödsel får mellanlagring direkt på mark utomhus inte inräknas.
Begränsningar av den mängd gödsel som får tillföras
Begränsning av den mängd stallgödsel eller andra organiska gödselmedel som får
tillföras
Stallgödsel och andra organiska gödselmedel får inte tillföras i större mängd än vad som motsvarar 22 kg totalfosfor per hektar spridningsareal och år, räknat som ett genomsnitt för företagets hela spridningsareal under en femårsperiod. Femårsperioden utgörs av en löpande sammanhängande period om fem kalenderår. (SJVFS 2021:37).
Godkänd 2021-12-08 av Christina Nordin
har upphävts genom (SJVFS 2009:82).
Ytterligare bestämmelser för jordbruksföretag med djur
Jordbruksföretag med högst tio djurenheter i genomsnitt på årsbasis omfattas inte av 8 § vad gäller gödsel från de egna djuren. Tillförsel av annan stallgödsel eller av andra organiska gödselmedel utöver den gödsel som kommer från egna djur får dock inte ske i större mängd än vad som anges i 8 §. Den spridningsareal som motsvarar de egna djuren ska först räknas bort. Beräkning av spridningsarealen för de egna djuren ska utgå från en tillförsel som högst får motsvara 22 kg totalfosfor per hektar och år. (SJVFS 2012:41).
har upphävts genom (SJVFS 2012:41).
har upphävts genom (SJVFS 2012:41).
Dokumentationsskyldighet när man tar emot eller för bort stallgödsel eller andra
organiska gödselmedel
På jordbruksföretag som tar emot stallgödsel eller andra organiska gödselmedel ska dokumentation finnas över mottaget gödselslag, vilken mängd som tas emot, vilken mängd totalfosfor den mottagna gödseln motsvarar, datum för mottagandet samt från vem gödseln kommer. För stallgödsel kan uppgifter om vilka djurslag och vilket antal djur gödseln kommer ifrån ersätta uppgiften om mängden totalfosfor. Dokumentationen ska sparas och finnas tillgänglig under minst sex år. (SJVFS 2009:82).
Godkänd 2021-12-08 av Christina Nordin
På jordbruksföretag som för bort stallgödsel ska dokumentation finnas över stallgödselmängden som levereras, vilka djurslag och vilket antal djur gödseln kommer ifrån alternativt hur stor mängd totalfosfor gödseln innehåller, datum för leverans samt till vem gödseln levereras. Dokumentationen ska sparas och finnas tillgänglig under minst sex år. Jordbruksföretag med högst tio djurenheter i genomsnitt på årsbasis omfattas inte av bestämmelserna i första stycket. (SJVFS 2009:82).
har upphävts genom (SJVFS 2009:82).
Ytterligare bestämmelser om var stallgödsel får spridas
Ytterligare bestämmelser om spridning av stallgödsel finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2020:2) om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket. (SJVFS 2021:37).
har upphävts genom (SJVFS 2021:37).
Vilken areal/mark får räknas in i spridningsarealen?
I spridningsarealen får följande mark räknas in: 1. åkermark inom jordbruksföretaget som är tillgänglig för spridning av stallgödsel eller andra organiska gödselmedel. 2. betesmark om betesdjur finns på företaget. Den inräknade betesmarken får högst utgöra den andel av spridningsarealen som motsvarar betets andel av djurens foderstat under året. (SJVFS 2012:41).
Areal som ligger i träda får inte räknas in i spridningsarealen. I spridningsarealen får inte heller räknas in åkermark där förbud mot spridning råder eller mark där spridning är olämplig, t.ex. på grund av närhet till ytvatten eller vattentäkt. (SJVFS 2005:74).
Ytterligare bestämmelser för känsliga områden
Inom känsliga områden får stallgödsel inte tillföras i större mängd än vad som motsvarar 170 kg totalkväve per hektar spridningsareal och år. Kväve som förloras i samband med spridning får inte räknas bort från gödselns ursprungliga kväveinnehåll. Tillförseln av stallgödsel får räknas som ett genomsnitt för företagets hela spridningsareal. (SJVFS 2010:55).
Inom känsliga områden ska den mängd lättillgängligt kväve som tillförs inför höstsådd anpassas till grödornas behov på hösten. Inför höstsådd av oljeväxter får högst 60 kg lättillgängligt kväve per hektar tillföras och inför höstsådd av övriga grödor får högst 30 kg lättillgängligt kväve per hektar tillföras. (SJVFS 2021:37).
Inom känsliga områden ska tillförseln av kväve via gödselmedel begränsas så att den inte överstiger grödans behov med hänsyn till förväntad skördenivå och kväveleverans från marken på växtplatsen. På jordbruksföretag ska verksamhetsutövaren kunna visa hur behovet av gödselkväve för den förväntade skördenivån har beräknats. Beräkningen ska dokumenteras i en växtodlingsplan eller motsvarande och användas som utgångspunkt för gödslingen. Vid beräkningen ska hänsyn tas till stallgödselns långtidseffekt, förfruktseffekt, mulljord (om mulljord odlas) samt tillförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel till årets gröda. I bilaga 6 återges de poster som ska ingå vid beräkningen. (SJVFS 2021:37).
Ytterligare bestämmelser om avloppsslam
Ytterligare bestämmelser om spridning av avloppsslam finns i Naturvårdsverkets kungörelse med föreskrifter (SNFS 1994:2) om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket.
Försiktighetsmått vid spridning av gödsel
Bestämmelser som gäller i hela landet
har upphävts genom (SJVFS 2009:82).
Mineralgödsel som innehåller urea ska vid spridning på obevuxen mark myllas eller brukas ned inom fyra timmar från spridningen. (SJVFS 2009:82).
Bestämmelser som gäller utanför känsliga områden
Stallgödsel och andra organiska gödselmedel som sprids under perioden den 1 december – den 28 februari ska brukas ned inom 12 timmar. (SJVFS 2009:82).
Bestämmelser som gäller i hela Blekinge, Skåne och Hallands län (SJVFS 2013:40).
Vid spridning av stallgödsel på obevuxen mark i Blekinge, Skåne och Hallands län ska nedmyllning ske inom fyra timmar. (SJVFS 2012:41).
I Blekinge, Skåne och Hallands län ska spridning av flytgödsel i växande gröda ske med någon av följande metoder: 1. bandspridningsteknik eller annan liknande teknik som innebär att gödseln direkt placeras på marken under växttäcket, 2. myllningsaggregat eller annan liknande teknik som innebär att gödseln placeras direkt i marken, 3. teknik som innebär att 1 del gödsel späds ut med minst ½ del vatten före spridningen, eller 4. teknik som innebär att spridningen följs av bevattning med minst 10 millimeter vatten. Bevattning ska påbörjas senast inom fyra timmar och vara avslutad inom tolv timmar efter det att spridningen inleddes. Om det regnar får regnmängden räknas från kravet på minst 10 millimeter vatten. (SJVFS 2012:41).
Bestämmelser som gäller för känsliga områden
Inom känsliga områden får inte 1. gödselmedel spridas på vattenmättad eller översvämmad mark, 2. gödselmedel spridas på snötäckt mark, eller 3. gödselmedel spridas på frusen mark. (SJVFS 2009:82).
Godkänd 2021-12-08 av Christina Nordin
Inom känsliga områden får gödselmedel inte spridas på jordbruksmark närmare än två meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö. Den gödsel som djuren själva tillför marken vid betesgång ska inte räknas in i begreppet spridning. (SJVFS 2009:82).
Inom känsliga områden får gödselmedel inte spridas på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö och där markens lutning mot vattnet överskrider 10 procent (10/100). Den gödsel som djuren själva tillför marken vid betesgång ska inte räknas in i begreppet spridning. (SJVFS 2010:55).
Inom känsliga områden får inga gödselmedel spridas under tiden den 1 november – den 28 februari. (SJVFS 2010:55).
Känsliga områden i Blekinge, Skåne och Hallands län
I känsliga områden i Blekinge, Skåne och Hallands län är spridning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel under tiden den 1 augusti – den 31 oktober bara tillåten i växande gröda eller inför höstsådd av höstoljeväxter. På lerjordar är dock spridning även tillåten inför höstsådd av annan gröda än oljeväxter. Spridning i fånggröda är inte tillåten. Vilka delar av Blekinge, Skåne och Hallands län som tillhör de känsliga områdena framgår av 2 §. (SJVFS 2012:41.)
Godkänd 2021-12-08 av Christina Nordin
Med undantag från vad som sägs i 26 § första meningen får fasta gödselslag spridas i både växande gröda som inte är fånggröda och på obevuxen mark under tiden den 1 oktober – 31 oktober. Fastgödsel från fjäderfän får dock under tiden den 1 oktober – 31 oktober inte spridas på obevuxen mark. (SJVFS 2010:55).
har upphävts genom (SJVFS 2021:37).
Fasta gödselslag som sprids på obevuxen mark under tiden den 1 oktober – 31 oktober ska brukas ned inom fyra timmar. Vilka delar av Blekinge, Skåne och Hallands län som tillhör de känsliga områdena framgår av 2 §. (SJVFS 2012:41).
har upphävts genom (SJVFS 2012:41).
har upphävts genom (SJVFS 2021:37).
De känsliga kustområdena, känsliga områden i Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, Västra Götalands, Värmlands, Örebro, Västmanlands och Dalarnas län samt Stockholms, Södermanlands och Gotlands län
I de känsliga kustområdena, i känsliga områden i Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, Västra Götalands, Värmlands, Örebro, Västmanlands och Dalarnas län samt i Stockholms, Södermanlands och Gotlands län är spridning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel under tiden den 1 augusti – den 31 oktober bara tillåten i växande gröda eller inför höstsådd. Spridning i fånggröda är inte tillåten. Vilka delar av Sverige som tillhör de känsliga områdena framgår av 2 §. (SJVFS 2015:21).
Med undantag från vad som sägs i 28 a § första meningen får fasta gödselslag spridas i både växande gröda som inte är fånggröda och på obevuxen mark under tiden den 1 oktober – 31 oktober. Fastgödsel från fjäderfän får dock under tiden den 1 oktober – 31 oktober inte spridas på obevuxen mark. (SJVFS 2010:55).
har upphävts genom (SJVFS 2021:37).
Godkänd 2021-12-08 av Christina Nordin
Fasta gödselslag som sprids på obevuxen mark i de känsliga kustområdena, i känsliga områden i Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, Västra Götalands, Värmlands, Örebro, Västmanlands och Dalarnas län samt i Stockholms, Södermanlands och Gotlands län under tiden den 1 oktober – 31 oktober ska brukas ned inom 12 timmar. Vilka delar av Sverige som tillhör de känsliga områdena framgår av 2 §. (SJVFS 2015:21).
Krav för att åkermark ska anses som höst- eller vinterbevuxen
Inledande bestämmelser
I 11 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket finns bestämmelser om att en viss andel av åkermarken i vissa områden ska vara höst– eller vinterbevuxen.
Godkända grödor och obearbetad åkermark
Godkända grödor för att åkermark ska anses som höst– eller vinterbevuxen är 1. vall, 2. höstoljeväxter, 3. höstsäd, 4. sockerbetor, fodersocker– och foderbetor, morötter, rödbetor och andra liknande rotväxter, 5. fleråriga frukt– och bärodlingar, 6. energiskog, och 7. fånggrödor. Grödorna ska vara sådda med en för arten och syftet med odlingen normal utsädesmängd.
Även åkermark som är obearbetad efter spannmåls– och oljeväxtodling får räknas som höst– eller vinterbevuxen. (SJVFS 2012:41).
Tidpunkt för sådd, avbruten tillväxt och bearbetning
För att åkermark ska anses som höst– eller vinterbevuxen ska huvudgrödor och sådana fånggrödor för vilka tillväxten kommer att avbrytas under efterföljande vårsäsong sås 1. senast den 5 oktober i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län, och 2. senast den 15 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län.
För att åkermark ska anses som höstbevuxen får tillväxten av vall, fleråriga fruktoch bärodlingar, energiskog samt fånggrödor sådda före den 1 augusti avbrytas 1. tidigast den 10 oktober i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län, och 2. tidigast den 20 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län. Som höstbevuxen åkermark får i Blekinge, Skåne och Hallands län även räknas fånggrödor i form av vitsenap och oljerättika sådda före den 20 augusti. Tillväxten av vitsenap och oljerättika får avbrytas tidigast i enlighet med första stycket punkten 2. Obearbetad åkermark efter spannmåls– och oljeväxtodling får bearbetas eller bekämpas kemiskt tidigast vid de tidpunkter som anges i första stycket. (SJVFS 2009:82).
Godkänd 2021-12-08 av Christina Nordin
För att åkermark ska anses som höst– eller vinterbevuxen får 1. tillväxten av fånggrödor sådda den 1 augusti eller senare avbrytas tidigast under efterföljande vårsäsong, och 2. tillväxten av vallar och fånggrödor som innehåller mer än en fjärdedel baljväxter med avseende på ytandelen av växttäcket avbrytas först under efterföljande vårsäsong.
Andra bestämmelser om stallgödsel och andra organiska gödselmedel
Bestämmelser som berör stallgödsel och andra organiska gödselmedel i syfte att förhindra smittspridning finns i 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter) , 2. Kommissionens förordning (EU) nr 142/2011 av den 25 februari 2011 om genomförande av Europaparlamentets och rådet förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om genomförande av rådets direktiv 97/78/EG vad gäller vissa prover och produkter som enligt det direktivet är undantagna från veterinärkontroller vid gränsen , 3. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2006:84) om befattning med animaliska biprodukter, och införsel av andra produkter, utom livsmedel, som kan sprida smittsamma sjukdomar till djur och människor. (SJVFS 2011:25).
Undantag
Den operativa tillsynsmyndigheten får i enskilda fall medge undantag från bestämmelserna i 23 §, 23 a §, 23 b §, 24 § 2 och 3, 25 §, 26-26 a §§, 26 c §, 28 a-28 b §§ och 28 d § om omständighet har uppstått som verksamhetsutövaren varken kunnat eller borde ha förutsett och inte heller kunnat påverka. Undantag får dock inte lämnas om verksamhetsutövaren på egen hand kan fullgöra det som åligger honom eller henne eller om verksamhetsutövaren kan uppdra åt någon annan att göra det. Utöver vad som sägs i första stycket får den operativa tillsynsmyndigheten även medge undantag från nedmyllningskravet i 23 b § om det behövs på grund av särskilt hög risk för jordflykt på våren. (SJVFS 2012:41).
har upphävts genom (SJVFS 2010:55).
Jordbruksverket får i enskilda fall medge undantag från 20 § i samband med odling av grödor i sanerande syfte på fält där Jordbruksverket beslutar om bekämpningsåtgärder mot växtskadegörare. (SJVFS 2021:37).
3 EUT L 300, 14.11.2009, s. 1, Celex 32009R1069. 4 EUT L 54, 26.2.2011, s. 1, Celex 32011R0142.
Godkänd 2021-12-08 av Christina Nordin
Denna författning träder i kraft den 1 mars 2022. De allmänna råden ska börja gälla samma dag.
CHRISTINA NORDIN Johannes Eskilsson (Miljöregelenheten)
5 SJVFS 2021:37.
Godkänd 2021-12-08 av Christina Nordin
Bilaga 1
KÄNSLIGA OMRÅDEN
Av 5 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket framgår att Gotlands, Stockholms och Södermanlands län är känsliga områden. Därutöver är följande områden känsliga områden.
Län Kommun Församling utifrån 2004 års församlingsindelning
Uppsala Håbo Alla Knivsta Alla Heby Västerlövsta Huddunge Vittinge Nora Östervåla Harbo Tierp Tolfta Vendel Tegelsmora Tierp Västland Uppsala Uppsala domkyrkoförs. Helga Trefaldighet Gamla Uppsala Vaksala Danmark Funbo Hagby Ramsta Balingsta Västeråker Dalby Uppsala-Näs Läby Vänge Åland Skogs-Tibble Järlåsa Jumkil Börje Åkerby Bälinge Skuttunge
Godkänd 2021-12-08 av Christina Nordin
Tensta Lena Ärentuna Björklinge Viksta Knutby Faringe Almunge Gottsunda Stavby Tuna Rasbo Rasbokil Enköping Alla Östhammar Alunda Morkarla Östergötland Ödeshög Stora Åby Svanshals Västra Tollstad Heda Rök Åtvidaberg Grebo Värna Björsäter Hannäs Finspång Risinge Valdemarsvik Alla Linköping Alla Norrköping Alla Söderköping Alla Motala Motala Brunneby Klockrike Älvestad Fornåsa Lönsås Ekebyborna Ask Varv och Styra Västra Stenby Fivelstad Vadstena Alla Mjölby Alla Jönköping Jönköping Hakarp Huskvarna Svarttorp Lekeryd
Godkänd 2021-12-08 av Christina Nordin
Rogberga Öggestorp Nässjö Forserum Kalmar Torsås Torsås Söderåkra Mörbylånga Alla Mönsterås Alla Kalmar Alla Nybro Kristvalla S:t Sigfrid Oskarshamn Oskarshamn Misterhult Döderhult Västervik Alla Borgholm Alla Blekinge Olofström Jämshög Karlskrona Karlskrona stadsförs. Aspö Lyckå Kristianopel Jämjö Torhamn Sturkö Ramdala Rödeby Fridlevstad Sillhövda Nättraby Hasslö Ronneby Ronneby Listerby Bräkne-Hoby Karlshamn Karlshamn Hällaryd Åryd Asarum Mörrum Elleholm Sölvesborg Alla Skåne Svalöv Alla Staffanstorp Alla Burlöv Alla Vellinge Alla Östra Göinge Knislinge Gryt Kviinge Emmislöv
Godkänd 2021-12-08 av Christina Nordin
Bjuv Alla Kävlinge Alla Lomma Alla Svedala Alla Skurup Alla Sjöbo Alla Hörby Alla Höör Alla Tomelilla Alla Bromölla Gualöv Ivetofta Perstorp Alla Klippan Alla Åstorp Alla Båstad Alla Malmö Alla Lund Alla Landskrona Alla Helsingborg Alla Höganäs Alla Eslöv Alla Ystad Alla Trelleborg Alla Kristianstad Kristianstads Heliga Trefaldighet Norra Åsum Äsphult Träne-Djurröd Vä-Skepparslöv Köpinge Nosaby Fjälkestad Österslöv Araslöv Åhus Nymö Bäckaskog Fjälkinge Gustav Adolf-Rinkaby Maglehem Hörröd Huaröd Degeberga Vittskövle Östra Vram Västra Vram Linderöd Everödsbygden
Godkänd 2021-12-08 av Christina Nordin
Simrishamn Alla Ängelholm Alla Hässleholm Hässleholm Ignaberga Stoby-Norra Sandby Vinslöv Gumlösa Sörby Nävlinge Hästveda Farstorp Norra Åkarp Vankiva Norra Mellby Häglinge Brönnestad Matteröd Finja Västra Torup Halland Hylte Drängsered Halmstad Alla Laholm Alla Falkenberg Falkenberg Skrea Abild Asige Årstad Slöinge Eftra Stafsinge Morup Ljungby Vinberg Alfshög Vessige Askome Köinge Svartrå Okome Gällared Krogsered Varberg Alla Kungsbacka Alla Västra Götaland Härryda Landvetter Råda Partille Alla Öckerö Alla
Godkänd 2021-12-08 av Christina Nordin
Stenungsund Alla Tjörn Alla Orust Alla Sotenäs Alla Munkedal Alla Tanum Alla Dals-Ed Gesäter Rölanda Färgelanda Alla Ale Alla Lerum Stora Lundby Vårgårda Lena Hol Algutstorp Grästorp Alla Essunga Alla Gullspång Amnehärad Södra Råda Bengtsfors Ödskölt Bäcke Mellerud Alla Lilla Edet Alla Mark Kinna Sätila Hyssna Hajom Berghem Fotskäl Tostared Surteby-Kattunga Öxnevalla Horred Istorp Herrljunga Bråttensby Eggvena Fölene Remmene Källunga Mjäldrunga Vara Alla Götene Alla Tibro Tibro Töreboda Töreboda Fredsberg Bäck Fägre Göteborg Alla
Godkänd 2021-12-08 av Christina Nordin
Mölndal Alla Kungälv Alla Lysekil Alla Uddevalla Alla Strömstad Alla Vänersborg Alla Trollhättan Alla Alingsås Alingsås Stora Mellby Magra Långared Erska Ulricehamn Kärråkra Möne Åmål Åmål Mo Tösse med Tydje Ånimskog Fröskog Mariestad Alla Lidköping Alla Skara Alla Skövde Alla Hjo Mofalla Fridene Korsberga Tidaholm Tidaholm Daretorp Velinga Baltak Fröjered Valstad Dimbo-Ottravad Varv Acklinga Hömb Kungslena Falköping Falköping Friggeråker Hällestad-Trävattna Floby Sörby Gökhem Ullene Vilske-Kleva Marka Göteve
Godkänd 2021-12-08 av Christina Nordin
Grolanda-Jäla Börstig Kinneved Luttra Karleby Åsle Tiarp Mularp Slöta Skörstorp Högstena Dala Borgunda Stenstorp Brunnhem Segerstad Södra Kyrketorp Valtorp Håkantorp Torbjörntorp Gudhem Östra Tunhem Ugglum Bjurum Broddetorp Värmland Kil Alla Hammarö Alla Forshaga Forshaga Grums Grums Borgvik Ed Sunne Västra Ämtervik Östra Ämtervik Karlstad Karlstads domkyrkoförs. Grava Norrstrand Östra Fågelvik Väse Nyed Alster Nor Segerstad Västerstrand Kristinehamn Kristinehamn Visnums-Kil Visnum Ölme
Godkänd 2021-12-08 av Christina Nordin
Säffle Säffle Tveta Bro Botilsäter Ölserud Millesvik Eskilsäter Ny-Huggenäs Kila Örebro Lekeberg Kräcklinge Hackvad Edsberg Hallsberg Hallsberg Viby Sköllersta Örebro Alla Kumla Alla Lindesberg Lindesberg Näsby Fellingsbro Västmanland Surahammar Alla Kungsör Alla Hallstahammar Alla Norberg Karbenning Västerås Alla Sala Sala Västerfärnebo Fläckebo Norrby Tärna Kumla Kila Köping Alla Arboga Alla Dalarna Säter Säter Stora Skedvi Gustafs Hedemora Alla Avesta Folkärna
Godkänd 2021-12-08 av Christina Nordin
Bilaga 2
KÄNSLIGA KUSTOMRÅDEN
Kustområden och delar av Blekinge, Skåne och Hallands län som är känsliga områden enligt 5 § 1 förordningen om miljöhänsyn i jordbruket
Län Kommun Församling utifrån 2004 års församlingsindelning
Stockholm Vallentuna Vada Össeby–Garn Angarn Österåker Alla Värmdö Alla Huddinge Alla Botkyrka Grödinge Tumba Haninge Alla Tyresö Alla Täby Alla Danderyd Alla Stockholms Alla stad Södertälje Södertälje–Tveta Östertälje Överjärna Ytterjärna Hölö Mörkö Västertälje Nacka Alla Sundbyberg Alla Solna Alla Lidingö Alla Vaxholm Alla Norrtälje Norrtälje–Malsta Björkö–Arholma Väddö Singö Häverö Edebo Ununge Skederid Husby–Sjuhundra Lohärad Estuna Söderby–Karl
Godkänd 2021-12-08 av Christina Nordin
Roslags–Bro Vätö Rådmansö Frötuna Blidö Länna Riala Nynäshamn Alla Södermanland Nyköping Lunda Tuna Tunaberg Bergshammar Nyköpings S:t Nicolai Nyköpings Alla Helgona församling med Svärta Tystbergabygden Trosa Alla Oxelösund Alla Östergötland Norrköping Kvarsebo Krokek Kvillinge Norrköpings Östra Eneby Norrköpings Hedvig Styrstad Dagsberg Östra Stenby Konungsund Furingstad Tåby Kuddby Östra Husby Häradshammar Jonsberg Rönö Östra Ny Å Svärtinge Söderköping Skönberga S:t Anna Valdemarsvik Alla Kalmar Torsås Torsås Söderåkra Mörbylånga Alla Kalmar Alla Nybro S:t Sigfrid Mönsterås Alla Oskarshamn Oskarshamn Döderhult Misterhult Västervik Hjorted
Godkänd 2021-12-08 av Christina Nordin
Västrum Gladhammar Hallingeberg Törnsfall Gamleby Odensvi Lofta Loftahammar Överum Ukna Västra Ed Västervik Borgholm Alla Blekinge Olofström Jämshög Karlskrona Karlskrona stadsförs. Aspö Lyckå Kristianopel Jämjö Torhamn Sturkö Ramdala Rödeby Fridlevstad Sillhövda Nättraby Hasslö Ronneby Ronneby Listerby Bräkne-Hoby Karlshamn Karlshamn Hällaryd Åryd Asarum Mörrum Elleholm Sölvesborg Alla Skåne Svalöv Alla Staffanstorp Alla Burlöv Alla Vellinge Alla Östra Göinge Knislinge Gryt Kviinge Emmislöv Bjuv Alla Kävlinge Alla
Godkänd 2021-12-08 av Christina Nordin
Lomma Alla Svedala Alla Skurup Alla Sjöbo Alla Hörby Alla Höör Alla Tomelilla Alla Bromölla Gualöv Ivetofta Perstorp Alla Klippan Alla Åstorp Alla Båstad Alla Malmö Alla Lund Alla Landskrona Alla Helsingborg Alla Höganäs Alla Eslöv Alla Ystad Alla Trelleborg Alla Kristianstad Kristianstads Heliga Trefaldighet Norra Åsum Äsphult Träne-Djurröd Vä-Skepparslöv Köpinge Nosaby Fjälkestad Österslöv Araslöv Åhus Nymö Bäckaskog Fjälkinge Gustav Adolf-Rinkaby Maglehem Hörröd Huaröd Degeberga Vittskövle Östra Vram Västra Vram Linderöd Everödsbygden
Godkänd 2021-12-08 av Christina Nordin
Simrishamn Alla Ängelholm Alla Hässleholm Hässleholm Ignaberga Stoby-Norra Sandby Vinslöv Gumlösa Sörby Nävlinge Hästveda Farstorp Norra Åkarp Vankiva Norra Mellby Häglinge Brönnestad Matteröd Finja Västra Torup Halland Hylte Drängsered Halmstad Alla Laholm Alla Falkenberg Falkenberg Skrea Abild Asige Årstad Slöinge Eftra Stafsinge Morup Ljungby Vinberg Alfshög Vessige Askome Köinge Svartrå Okome Gällared Krogsered Varberg Alla Kungsbacka Alla Västra Götaland Härryda Landvetter Råda Partille Alla
Godkänd 2021-12-08 av Christina Nordin
Öckerö Alla Stenungsund Alla Tjörn Alla Orust Alla Sotenäs Alla Munkedal Alla Tanum Tanum Lur Kville Fjällbacka Bottna Svenneby Göteborg Alla Mölndal Alla Kungälv Alla Lysekil Alla Uddevalla Alla Strömstad Alla
Godkänd 2021-12-08 av Christina Nordin
Bilaga 3
KÄNSLIGA OMRÅDEN ENLIGT 5 § 2 FÖRORDNINGEN OM MILJÖHÄNSYN I JORDBRUKET
De delar av Stockholms och Södermanlands län som inte angetts i bilaga 2 är känsligt område enligt 5 § 2 förordningen om miljöhänsyn i jordbruket.
Nedan anges de delar av Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, Västra Götalands, Värmlands, Örebro, Västmanlands och Dalarnas län som är känsliga områden enligt 5 § 2 förordningen om miljöhänsyn i jordbruket.
Län Kommun Församling utifrån 2004 års församlingsindelning
Uppsala Håbo Alla Knivsta Alla Heby Västerlövsta Huddunge Vittinge Nora Östervåla Harbo Tierp Tolfta Vendel Tegelsmora Tierp Västland Uppsala Uppsala domkyrkoförs. Helga Trefaldighet Gamla Uppsala Vaksala Danmark Funbo Hagby Ramsta Balingsta Västeråker Dalby Uppsala-Näs Läby Vänge Åland Skogs-Tibble Järlåsa Jumkil
Godkänd 2021-12-08 av Christina Nordin
Börje Åkerby Bälinge Skuttunge Tensta Lena Ärentuna Björklinge Viksta Knutby Faringe Almunge Gottsunda Stavby Tuna Rasbo Rasbokil Enköping Alla Östhammar Alunda Morkarla Östergötland Ödeshög Stora Åby Svanshals Västra Tollstad Heda Rök Åtvidaberg Grebo Värna Björsäter Hannäs Finspång Risinge Linköping Alla Norrköping Norrköpings S:t Olai Norrköpings Matteus Norrköpings Borg Norrköpings S:t Johannes Tingstad Kullerstad Vånga Skärkind Kimstad Simonstorp Vrinnevi Söderköping S:t Laurentii Drothem Västra Husby Gårdeby
Godkänd 2021-12-08 av Christina Nordin
Östra Ryd Motala Motala Brunneby Klockrike Älvestad Fornåsa Lönsås Ekebyborna Ask Varv och Styra Västra Stenby Fivelstad Vadstena Alla Mjölby Alla Jönköping Jönköping Hakarp Huskvarna Svarttorp Lekeryd Rogberga Öggestorp Nässjö Forserum Kalmar Nybro Kristvalla Västervik Dalhem Blackstad Västra Götaland Tanum Naverstad-Mo Dals-Ed Gesäter Rölanda Färgelanda Alla Ale Alla Lerum Stora Lundby Vårgårda Lena Hol Algutstorp Grästorp Alla Essunga Alla Gullspång Amnehärad Södra Råda Bengtsfors Ödskölt Bäcke Mellerud Alla Lilla Edet Alla Mark Kinna Sätila Hyssna Hajom Berghem
Godkänd 2021-12-08 av Christina Nordin
Fotskäl Tostared Surteby-Kattunga Öxnevalla Horred Istorp Herrljunga Bråttensby Eggvena Fölene Remmene Källunga Mjäldrunga Vara Alla Götene Alla Tibro Tibro Töreboda Töreboda Fredsberg Bäck Fägre Vänersborg Alla Trollhättan Alla Alingsås Alingsås Stora Mellby Magra Långared Erska Ulricehamn Kärråkra Möne Åmål Åmål Mo Tösse med Tydje Ånimskog Fröskog Mariestad Alla Lidköping Alla Skara Alla Skövde Alla Hjo Mofalla Fridene Korsberga Tidaholm Tidaholm Daretorp Velinga Baltak Fröjered Valstad
Godkänd 2021-12-08 av Christina Nordin
Dimbo-Ottravad Varv Acklinga Hömb Kungslena Falköping Falköping Friggeråker Hällestad-Trävattna Floby Sörby Gökhem Ullene Vilske-Kleva Marka Göteve Grolanda-Jäla Börstig Kinneved Luttra Karleby Åsle Tiarp Mularp Slöta Skörstorp Högstena Dala Borgunda Stenstorp Brunnhem Segerstad Södra Kyrketorp Valtorp Håkantorp Torbjörntorp Gudhem Östra Tunhem Ugglum Bjurum Broddetorp Värmland Kil Alla Hammarö Alla Forshaga Forshaga Grums Grums Borgvik Ed
Godkänd 2021-12-08 av Christina Nordin
Sunne Västra Ämtervik Östra Ämtervik Karlstad Karlstads domkyrkoförs. Grava Norrstrand Östra Fågelvik Väse Nyed Alster Nor Segerstad Västerstrand Kristinehamn Kristinehamn Visnums-Kil Visnum Ölme Säffle Säffle Tveta Bro Botilsäter Ölserud Millesvik Eskilsäter Ny-Huggenäs Kila Örebro Lekeberg Kräcklinge Hackvad Edsberg Hallsberg Hallsberg Viby Sköllersta Örebro Alla Kumla Alla Lindesberg Lindesberg Näsby Fellingsbro Västmanland Surahammar Alla Kungsör Alla Hallstahammar Alla Norberg Karbenning Västerås Alla Sala Sala Västerfärnebo Fläckebo Norrby Tärna
Godkänd 2021-12-08 av Christina Nordin
Kumla Kila Köping Alla Arboga Alla Dalarna Säter Säter Stora Skedvi Gustafs Hedemora Alla Avesta Folkärna
Godkänd 2021-12-08 av Christina Nordin
Bilaga 4
SLÄTTBYGDER
Områden som är att anse som slättbygder i Värmlands, Örebro och Västmanlands län enligt 5 d § föreskrifterna
Län Kommun Församling, enligt 2004 års församlingsindelning
Värmland Kil Stora Kil Frykerud Hammarö Hammarö Forshaga Forshaga Nedre Ullerud Grums Grums Borgvik Ed Karlstad Karlstads domkyrkoförsamling Norrstrand Östra Fågelvik Väse Nyed Alster Grava Nor Segerstad Västerstrand Kristinehamn Alla Säffle Säffle Tveta Bro Botilsäter Ölserud Millesvik Eskilsäter Ny–Huggenäs Gillberga Kila Örebro Lekeberg Hidinge Knista Kräcklinge Hackvad Edsberg Hallsberg Hallsberg Viby Sköllersta
Godkänd 2021-12-08 av Christina Nordin
Örebro Örebro Nikolai Örebro Olaus Petri Längbro Almby Mosjö Täby Tysslinge Axberg Asker Stora Mellösa Norrbyås Gällersta Glanshammar Mikael Adolfsberg Kumla Alla Lindesberg Näsby Fellingsbro Västmanland Kungsör Alla Hallstahammar Alla Västerås Alla Sala Alla Köping Köping Himmeta–Bro Kolsva Odensvi Munktorp Arboga Alla
Godkänd 2021-12-08 av Christina Nordin
Bilaga 5
har upphävs genom (SJVFS 2012:41).
Godkänd 2021-12-08 av Christina Nordin
Bilaga 6
BERÄKNING AV KVÄVEGÖDSLINGSBEHOVET
Poster KG KVÄVE PER HEKTAR
Rekommenderad kvävegiva för aktuell gröda vid …………… den förväntade skördenivån För att kunna skatta möjlig skördenivå ska historiska skördeuppgifter användas eller göras med utgångspunkt från markbeskaffenhet (jordart, markförhållanden), klimat, möjlighet till bevattning, markanvändning, jordbruksmetoder och normal tidpunkt för sådd.
Gör justering genom avdrag för följande:
Nettomineralisering av markens förråd av organiskt kväve genom - …………… - Stallgödselns långtidseffekt*
- …………… - Förfruktseffekt från föregående gröda Hänsyn tas även till kväveverkan från gröngödslings- och fånggrödor
- …………… - Mulljord
Planerad tillförsel av stallgödsel och andra - …………… organiska gödselmedel till årets gröda Kväveverkan från dessa gödselmedel ska värderas med hänsyn till gödselslag, mängd, spridningsteknik och spridningstidpunkt.
Årets beräknade behov av mineralgödselkväve = …………… eller annan kompletteringsgödsling med kväve
* Vid beräkning av gödslingsbehovet till vall behöver inte hänsyn tas till stallgödselns långtidseffekt. (SJVFS 2021:37).
Godkänd 2021-12-08 av Christina Nordin
Bilaga 7
SCHABLONVÄRDEN FÖR PRODUCERAD MÄNGD GÖDSEL (INKL NEDERBÖRD) FÖR OLIKA DJURSLAG OCH OLIKA LAGRINGSTIDER
Allmänna råd till 6 § förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket samt 4 a § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring.
Schablonvärden för producerad mängd gödsel (inkl. nederbörd) för olika djurslag och olika lagringstider, m3
Producerad mängd gödsel per djurplats vid olika lagringstid (m )
a) b)
Djurslag Fastgödsel Urin + gödselvatten Flytgödsel
Lagringstid (månader) Lagringstid (månader) Lagringstid (månader)
Beräkningsenhet
6 8 10 12 6 8 10 12 6 8 10 12
c) Mjölkko, 8 000 kg ECM /år 7,1 9,5 11,9 14,3 4,4 5,9 7,3 8,8 14,5 19,4 24,2 29,1 c) Mjölkko, 10 000 kg ECM /år 7,2 9,6 12,0 14,4 4,5 6,0 7,5 9,0 14,8 19,7 24,6 29,5 c) Mjölkko, 12 000 kg ECM /år 8,0 10,7 13,4 16,1 5,1 6,8 8,5 10,2 16,6 22,1 27,6 33,1 c) Mjölkko EKO, 8 000 kg ECM /år 6,6 8,8 11,0 13,2 4,0 5,4 6,7 8,0 13,4 17,8 22,3 26,7 c) Mjölkko EKO, 10 000 kg ECM /år 7,4 9,9 12,3 14,8 4,6 6,1 7,7 9,2 15,2 20,2 25,3 30,3
| Kviga/stut < 1 år Kviga/stut > 1 år Gödtjur, 1–12 mån Vallfodertjur, 1–16 mån Betestjur, 1–18 mån Diko, totalt 12 mån | 1,8 2,4 3,0 3,6 1,3 1,7 2,2 2,6 3,0 4,0 5,0 6,0 2,9 3,9 4,9 5,9 2,4 3,2 4,0 4,8 5,2 6,9 8,6 10,3 1,9 2,6 3,2 3,9 1,5 1,9 2,4 2,9 3,3 4,4 5,5 6,6 2,5 3,4 4,2 5,1 2,1 2,8 3,5 4,2 4,5 6,0 7,6 9,1 3,0 4,0 5,0 6,0 2,5 3,4 4,2 5,1 5,3 7,1 8,9 10,7 3,8 5,1 6,3 7,6 2,7 3,6 4,5 5,4 7,1 9,5 11,8 14,2 |
| Get 800 kg mjölk | 0,8 1,1 1,4 1,7 0,6 0,8 1,0 1,2 1,2 1,6 2,0 2,4 |
| Slaktgris 3,0 omg/år (30-120 kg) Slaktgris EKO (25-110 kg) Digivande sugga (inkl. 10,7 smågrisar till 10 kg per omgång) Sinsugga Avvanda smågrisar (10-30 kg) Galt | 0,4 0,5 0,6 0,7 0,9 1,2 1,4 1,7 1,4 1,9 2,4 2,8 0,5 0,6 0,8 1,0 0,6 0,8 1,0 1,2 1,5 2,0 2,5 3,0 1,9 2,5 3,1 3,7 2,3 3,1 3,9 4,7 5,0 6,7 8,3 10,0 0,6 0,8 1,0 1,2 0,9 1,2 1,4 1,7 1,5 2,1 2,6 3,1 0,16 0,21 0,27 0,32 0,28 0,37 0,47 0,56 0,49 0,65 0,82 0,98 0,6 0,8 0,9 1,1 0,5 0,7 0,9 1,0 1,8 2,4 3,0 3,6 (Kletgödsel) |
| Värphöns 100 st, inredd bur Värphöns 100 st, frigående Värphöns EKO 100 st Unghöns 100 st,0 – 16 v 2,2 omg/år Unghöns 100 st,0 – 16 v EKO | 1,6 2,1 2,6 3,1 1,9 2,6 3,2 3,9 4,8 6,4 8,0 9,6 1,5 2,0 2,5 3,0 2,1 2,8 3,4 4,1 5,1 6,8 8,5 10,2 1,5 2,0 2,5 3,0 2,1 2,8 3,4 4,1 - - - - 0,4 0,6 0,7 0,9 0,6 0,8 1,0 1,2 1,5 2,0 2,5 3,0 0,5 0,6 0,8 0,9 0,7 0,9 1,1 1,3 - - - - |
Kanin (chinchilla) avelshona + 32 0,4 0,5 0,7 0,8 - - - - - - - ungar/år Mink, avelshona (inkl. hane) samt 0,04 0,05 0,06 0,07 - - - - - - - - 4,5-5 valpar/år
3 3
a) Volymvikt för fastgödsel: Nöt, sugga och slaktsvin 750 kg/m ; värphöns och unghöns 900 kg/m . Ts-halt: Nöt 18 %, svin 24 %, värphöns och unghöns 30 %. b) Volymvikt för flytgödsel: 1 000 kg/m . Ts-halt före tillskott av nederbörd: Mjölkkor 9 %, övriga nöt 10 %, slaktsvin 6 %, sugga 8 %, sinsugga 10 %, värphöns och unghöns 12 %. c) ECM = energikorrigerad mjölk. Antalet omgångar, smågrisar, ungar, valpar och lamm anges som ett årsgenomsnitt
Godkänd 2021-12-08 av Christina Nordin
a)
Djupströgödsel Djurslag
Lagringstid (månader)
Beräkningsenhet
6 8 10 12
Slaktkyckling 100 st, 7,0 omg/år 0,7 1,0 1,2 1,5 b)
| Kalkon 100 st, 2,3 omg/år | 2,4 3,1 3,9 4,7 |
| Kalkonhöna 100 st 0-10 v, 2,3 omg/år Kalkontupp 100 st 0-19 v, 2,3 omg/år Struts för köttproduktion | 1,0 1,4 1,7 2,1 3,7 4,9 6,1 7,3 0,2 0,3 0,4 0,5 |
| Häst, fritid (500 kg) Häst, ponny (300 kg) Får, 6 mån stallperiod Get, 800 kg mjölk | 5,0 6,6 8,3 9,9 3,5 4,7 5,9 7,1 1,0 1,4 1,7 2,0 1,1 1,4 1,8 2,1 |
| Diko, totalt 12 mån | 4,4 5,9 7,4 8,9 |
c)
Mjölkko, 8 000 kg ECM /år 14,4 19,2 23,9 28,7
c)
Mjölkko, 10 000 kg ECM /år 14,6 19,5 24,4 29,3
c)
Mjölkko, 12 000 kg ECM /år 15,3 20,3 25,4 30,5
c)
Mjölkko EKO, 8 000 kg ECM /år 14,0 18,6 23,3 27,9
c)
| Mjölkko EKO, 10 000 kg ECM /år | 14,8 19,7 24,6 29,5 |
| Kviga/stut < 1 år Kviga/stut > 1 år | 3,4 4,5 5,6 6,7 6,0 8,0 10,0 12,0 |
| Slaktgris 3,0 omg/år (30-120 kg) Slaktgris EKO (25-110 kg) Digivande sugga (inkl. 10,7 smågrisar till 10 kg per omgång) Sinsugga Avvanda smågrisar (10-30kg) Galt | 0,7 0,9 1,1 1,3 0,9 1,1 1,4 1,7 2,8 3,7 4,6 5,5 1,4 1,9 2,4 2,9 0,22 0,29 0,36 0,40 1,4 1,9 2,3 2,8 |
| 3 a) Volymvikt för djupströgödsel: Slaktkyckling och kalkon: 600 kg/m , övriga djurslag: 500 kg/m %, svin 30 %, slaktkyckling och kalkon 50 %. b) Genomsnitt för kalkonhöna 0-10 v och kalkontupp 0-19 v. | 3 .Ts-halt: Nöt 28 |
c) ECM = energikorrigerad mjölk. Antalet omgångar, smågrisar, ungar, valpar och lamm anges som ett årsgenomsnitt I ovanstående schablonvärden har träck- och urinproduktion, strötillsats, omsättningsförluster, rengöringsvatten samt vattenspill summerats. Tillskottet som kommer från nederbörd har beräknats utifrån hälften av en årsmedelnederbörd på 600 mm, dvs. 300 mm, 3 m lagringsdjup i flytgödseloch urinbehållare och efter en gödselplatta med 1 m lagringshöjd för fastgödsel. Utöver angiven vattentillsats tillkommer diskvatten för mjölkkor. Denna mängd kan skattas till
- 300 liter/mån och mjölkko för en besättning upp till 200 kor
- 200 liter/mån och mjölkko för en besättning större än 200 kor
- 450 liter/mån och mjölkko för en besättning med mjölkrobot Om gödselvårdsanläggningen har tak, från vilket nederbörden avleds, minskar uppsamlingsbehovet för nederbörd. Tak över flytgödsel- och urinbehållare kan schablonmässigt sägas minska lagringsbehovet med 10 % respektive 5 %. Tak över gödselplattan minskar schablonmässigt lagringsbehovet av urin vid nötkreaturshållning med ca 40 % och vid svinhållning med ca 20 %. (SJVFS 2021:37).
Godkänd 2021-12-08 av Christina Nordin
Bilaga 8
SCHABLONVÄRDEN FÖR FOSFORUTSÖNDRING FRÅN OLIKA DJURSLAG
Fjäderfän
Slaktkyckling 100 st, 7,0 omg/år 7,5 Värphöns EKO 100 st 18,3 Värphöns 100 st inredd bur 14,1 Värphöns 100 st frigående 15,5 Unghöns 100 st 0-16v EKO, 6,0 Unghöns 100 st 0-16v, 2,2 omg/år 6,0 Kalkon 100 st, 2,3 omg/år 34,9 Kalkonhöna 100 st 0-10 v, 2,3 omg/år 16,0 Kalkontupp 100 st 0-19 v, 2,3 omg/år 53,8
Gris
Slaktgris 3,0 omg/år (30-120 kg) 1,6 Slaktgris EKO (25-110 kg) 3,5 Digivande sugga (inkl 10,7 smågrisar till 10 kg per omgång) 8,4 Sinsugga 2,6 Avvanda smågrisar (10-30 kg) 0,7 Galt 2,5
Nöt
a Mjölkko 8 000 kg ECM /år 15,2 a Mjölkko 10 000 kg ECM /år 16,5 a Mjölkko 12 000 kg ECM /år 21,0 a Mjölkko EKO 8 000 kg ECM /år 14,0 a Mjölkko EKO 10 000 kg ECM /år 17,7 Kviga, stut 1-12 mån 3,1 Tjur < 1 år 5,0 Kviga, tjur och stut >1 år 8,0 Diko, totalt 12 mån 12,0
Häst
Häst, fritid (500 kg) 8,9 Häst, ponny (300kg) 6,4
Får och getter
Får, 6 mån stallperiod (+1,8 lamm) 1,5 Get 800 kg mjölk 1,7
Övrigt
Kaniner (även chinchilla), avelshona inkl 32 ungar/år 1,6 Mink, avelshona inkl del av hane samt 4,5-5 valpar/år 1,1 Struts för köttproduktion 3,9 a) ECM=Energikorrigerad mjölk Antalet omgångar, smågrisar, ungar, valpar och lamm anges som ett årsgenomsnitt.
Godkänd 2021-12-08 av Christina Nordin
Bilaga 9
SCHABLONVÄRDEN FÖR KVÄVEINNEHÅLL
Allmänna råd till 19 a § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring
Schablonvärden för kväveinnehåll
Kg kväve per djurplats och år Djurslag/gödselhantering (kvar i gödsel efter lagring) Fjäderfän
Slaktkyckling 100 st, 7,0 omg/år djupströgödsel 33 Värphöns EKO 100 st, kletgödsel 62 Värphöns EKO 100 st, fastgödsel 50 Värphöns 100 st inredd bur, flytgödsel 56 Värphöns 100 st inredd bur, kletgödsel 51 Värphöns 100 st inredd bur, fastgödsel 47 Värphöns 100 st frigående, flytgödsel 61 Värphöns 100 st frigående, kletgödsel 56 Värphöns 100 st frigående, fastgödsel 46 Unghöns 100 st 0-16v EKO, kletgödsel 21 Unghöns 100 st 0-16v EKO, fastgödsel 19 Unghöns 100 st 0-16v, 2,2 omg/år flytgödsel 20 Unghöns 100 st 0-16v, 2,2 omg/år kletgödsel 18 Unghöns 100 st 0-16v, 2,2 omg/år fastgödsel 14 Kalkon 100 st, 2,3 omg/år djupströgödsel 99 Kalkonhöna 100 st 0-10 v, 2,3 omg/år djupströgödsel 46 Kalkontupp 100 st 0-19 v, 2,3 omg/år djupströgödsel 151
Gris
Slaktgris 3,0 omg/år (30-120 kg) flytgödsel 8,3 Slaktgris 3,0 omg/år (30-120 kg) fastgödsel 4,2 Slaktgris 3,0 omg/år (30-120 kg) urin 3,0 Slaktgris 3,0 omg/år (30-120 kg) djupströgödsel 5,9 Slaktgris EKO (25-110 kg) flytgödsel 11,6 Slaktgris EKO (25-110 kg) fastgödsel 5,9 Slaktgris EKO (25-110 kg) urin 4,2 Slaktgris EKO (25-110 kg) djupströgödsel 7,8 Digivande sugga (inkl 10,7 smågrisar till 10 kg per omgång), 32,3 flytgödsel Digivande sugga (inkl 10,7 smågrisar till 10 kg per omgång), 16,3 fastgödsel Digivande sugga (inkl 10,7 smågrisar till 10 kg per omgång), urin 11,8 Digivande sugga (inkl 10,7 smågrisar till 10 kg per omgång), 23,2 djupströgödsel Sinsugga, flytgödsel 11,6 Sinsugga, fastgödsel 5,9 Sinsugga, urin 4,2 Sinsugga, djupströgödsel 8,7 Avvanda smågrisar (10-30 kg), flytgödsel 3,1 Avvanda smågrisar (10-30 kg), fastgödsel 1,6 Avvanda smågrisar (10-30 kg), urin 1,1 Avvanda smågrisar (10-30 kg), djupströgödsel 2,1 Galt, flytgödsel 11,2
Godkänd 2021-12-08 av Christina Nordin
Kg kväve per djurplats och år Djurslag/gödselhantering (kvar i gödsel efter lagring) Gris
Galt, fastgödsel 5,6 Galt, urin 4,1 Galt, djupströgödsel 8,5
Nöt
a Mjölkko 8 000 kg ECM /år, flytgödsel 119 a Mjölkko 8 000 kg ECM /år, fastgödsel 63 a Mjölkko 8 000 kg ECM /år, urin 39 a Mjölkko 8 000 kg ECM /år, djupströgödsel 88 a Mjölkko 10 000 kg ECM /år, flytgödsel 128 a Mjölkko 10 000 kg ECM /år, fastgödsel 68 a Mjölkko 10 000 kg ECM /år, urin 42 a Mjölkko 10 000 kg ECM /år, djupströgödsel 94 a Mjölkko 12 000 kg ECM /år, flytgödsel 161 a Mjölkko 12 000 kg ECM /år, fastgödsel 85 a Mjölkko 12 000 kg ECM /år, urin 53 a Mjölkko 12 000 kg ECM /år, djupströgödsel 114 a Mjölkko EKO 8 000 kg ECM /år, flytgödsel 107 a Mjölkko EKO 8 000 kg ECM /år, fastgödsel 57 a Mjölkko EKO 8 000 kg ECM /år, urin 35 a Mjölkko EKO 8 000 kg ECM /år, djupströgödsel 81 a Mjölkko EKO 10 000 kg ECM /år, flytgödsel 132 a Mjölkko EKO 10 000 kg ECM /år, fastgödsel 70 a Mjölkko EKO 10 000 kg ECM /år, urin 43 a Mjölkko EKO 10 000 kg ECM /år, djupströgödsel 97 Kviga, stut 1-12 mån, flytgödsel 21 Tjur < 1 år, flytgödsel 32 Kviga, tjur och stut >1 år, flytgödsel 44 Gödtjur 1-12 mån, flytgödsel 31,5 Gödtjur 1-12 mån, fastgödsel 16 Gödtjur 1-12 mån, urin 10 Gödtjur 1-12 mån, djupströgödsel 23 Vallfodertjur 1-16 mån, flytgödsel 35 Vallfodertjur 1-16 mån, fastgödsel 18 Vallfodertjur 1-16 mån, urin 11 Vallfodertjur 1-16 mån, djupströgödsel 26 Betestjur 1-18 mån, flytgödsel 39 Betestjur 1-18 mån, fastgödsel 20 Betestjur 1-18 mån, urin 13 Betestjur 1-18 mån, djupströgödsel 30 Diko, totalt 12 mån flytgödsel 58 Diko, totalt 12 mån fastgödsel 29 Diko, totalt 12 mån urin 19 Diko, totalt 12 mån djupströgödsel 39
Häst
Häst, fritid (500 kg) djupströgödsel 27 Häst, ponny (300kg) djupströgödsel 19
Får och getter
Får, 6 mån stallperiod (+1,8 lamm) djupströgödsel 8,0 Get 800 kg mjölk, flytgödsel 11,4 Get 800 kg mjölk, fastgödsel 5,8 Get 800 kg mjölk, urin 3,7 Get 800 kg mjölk, djupströgödsel 7,4 a) ECM = energikorrigerad mjölk
Godkänd 2021-12-08 av Christina Nordin
Kg kväve per djurplats och år Djurslag/gödselhantering (kvar i gödsel efter lagring) Övrigt
Kaniner (även chinchilla), avelshona inkl 32 ungar/år, fastgödsel 5,8 Mink, avelshona inkl del av hane samt 4,5-5 valpar/år, fastgödsel 2,4 Struts för köttproduktion, djupströgödsel 8,0 Antalet omgångar, smågrisar, ungar, valpar och lamm anges som ett årsgenomsnitt
Godkänd 2021-12-08 av Christina Nordin
Bilaga 10
SCHABLONVÄRDEN FÖR INNEHÅLL AV LÄTTILLGÄNGLIGT KVÄVE I STALLGÖDSEL
Allmänna råd till 2 kap. 3 § miljöbalken, samt 19 b och 20 §§ Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring.
Schablonvärden för innehåll av lättillgängligt kväve i stallgödsel, kg per 10 ton gödsel
| Gödseltyp | Lättillgängligt kväve, kg per 10 ton gödsel |
| Fastgödsel, nöt Fastgödsel, gris Fastgödsel, höns Fastgödsel, slaktkycklingar Fastgödsel, häst Djupströgödsel, nöt Djupströgödsel, gris | 10 10 90 110* 5 5 5 |
| Urin, nöt, täckt behållare Urin, gris, täckt behållare | 25 15 |
| Flytgödsel, nöt, 9 % torrsubstanshalt Flytgödsel, gris, 8 % torrsubstanshalt Flytgödsel, gris, 6 % torrsubstanshalt | 15 20 15 |
*I tabellvärdet för slaktkycklinggödsel har även hänsyn tagits till att en del av urinsyran i gödseln omvandlas till lättillgängligt kväve. Det betyder att innehållet av lättillgängligt kväve som kommer grödorna tillgodo blir större i denna gödsel än vad en analys visar. I tabellvärdet för nötgödsel har även hänsyn tagits till att en del av det lättillgängliga kvävet i samband med omsättningen byggs in i den organiska substansen i marken. Det betyder att innehållet av lättillgängligt kväve som kommer grödorna tillgodo blir mindre i denna gödsel än vad en analys visar.
(SJVFS 2021:37).
Godkänd 2021-12-08 av Christina Nordin
Bilaga 11
OLIKA GRÖDORS FÖRFRUKTSEFFEKT
Allmänna råd till 2 kap. 3 § miljöbalken samt 20 § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring.
Olika grödors förfruktseffekt uttryckta som kväveefterverkan, kg kväve/ha.
Förfrukt Eftergröda Kväveefterverkan, kg N/ha Korn, höstsäd Höstvete 0 Vårsäd 0 Havre Höstvete 0 Vårvete 0 Gräsvall Höstvete 15 Vårsäd 15 Blandvall Höstvete 40 Vårsäd 40 Foderärter Höstvete 35 Vårsäd 25 Åkerbönor Höstvete 25 Vårsäd 25 Höstraps Höstvete 40 Våroljeväxter Höstvete 20 Vårsäd 20 Sockerbetor Höstvete 25 Vårsäd 20 Potatis Vårsäd 0 Höstsäd 0 Utgångspunkten för värdena är att förfruktsvärdet av höstsäd och korn är satt till noll. Övriga förfrukters inverkan på eftergrödan är angiven som skillnad i förhållande till höstsäd och korn.
Förfruktseffekt uttryckta som kväveefterverkan i kg kväve/ha efter fånggrödor och mellangrödor samt gröngödslingsvallar
Grödtyp Kväveefterverkan, kg kväve/ha Fånggrödor eller mellangrödor insådda i vår- eller höstsäd Höstplöjning Vårplöjning Rajgräs 0 0 Rödklöver 35 45 Vitklöver 40 45 Rödklöver och rajgräs i blandning 20 15 Gröngödslingsvall Tidig höstplöjning Sen höstplöjning eller och höstsådd vårplöjning och vårsådd Rödklöver, alsikeklöver 80 90 Rödklöver+gräs 50 60 Vitklöver 90 100 Vitklöver+gräs 60 80 Rajgräs 0 0 (SJVFS 2021:37).
Godkänd 2021-12-08 av Christina Nordin
Bilaga 12
LÅNGSIKTIG KVÄVEVERKAN AV STALLGÖDSEL
Allmänna råd till 2 kap. 3 § miljöbalken samt 20 § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring.
Långsiktig kväveverkan av stallgödsel efter minst 30 års djurhållning med angivet djurantal
| Antal djur per hektar (motsvarar 1 djurenhet) | Långsiktig kväveverkan* (kg/hektar och år) |
| 1 mjölkko | 20 |
| 6 kalvar, 1-6 månader | 21 |
| 3 övriga nöt, 6 månader eller äldre | 22 |
| 10 slaktgrisplatser | 15 |
| 3 suggor i produktion | 18 |
| 100 värphöns | 10 |
| 200 slaktkycklingar | 10 |
* Värdena gäller för all växtodling förutom vall. I kväverekommendationerna till vall (Jordbruksverkets Rekommendationer för gödsling och kalkning) ingår redan en långsiktig kväveeffekt motsvarande 20 kg per hektar och år. (SJVFS 2021:37).
AJ E-Print AB, Stockholm, 2021 Godkänd 2021-12-08 av Christina Nordin