SOSFS 2013:22

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk beredskap

författningssamling

Socialstyrelsens

Katastrofmedicinsk beredskap

SOSFS 2013:22 (M)

Föreskrifter och allmänna råd

I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

föreskrifter och allmänna råd.

• Föreskrifter är bindande regler.

• Allmänna råd innehåller rekommendationer om hur en författning kan

eller bör tillämpas och utesluter inte andra sätt att uppnå de mål som avses

i författningen.

Socialstyrelsen ger årligen ut en förteckning över gällande föreskrifter

och allmänna råd.

SOSFS kan laddas ned eller beställas via

webb: www.socialstyrelsen.se/publikationer

e-post: publikationsservice@socialstyrelsen.se

fax: 035-19 75 29

ISSN 0346-6000 Artikelnr 2013-5-46

Tryck: Edita Västra Aros, Västerås 2013

SOSFS

2013:22 (M)

Utkom från trycket

den 4 juni 2013

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd

om katastrofmedicinsk beredskap;

beslutade den 7 maj 2013.

Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd av 2 § 1 och 6 och 4 § 2

förordningen (1985:796) med vissa bemyndiganden för Socialstyrel-

sen att meddela föreskrifter m.m. samt 5 § förordningen (2008:553)

om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands och

beslutar följande allmänna råd.

1 kap. Tillämpningsområde

1 § Föreskrifterna i 2–7 och 9 kap. ska tillämpas på landstingens verk-

samhet enligt 7 § tredje stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).

Föreskrifterna i 8 och 9 kap. ska tillämpas på landstingens verk-

samhet enligt 6 § lagen (2008:552) om katastrofmedicin som en del

av svenska insatser utomlands.

Vad som i föreskrifterna och de allmänna råden sägs om landsting

gäller även kommuner som inte ingår i ett landsting.

2 kap. Definitioner

1 § Följande termer används i dessa föreskrifter och allmänna råd:

allvarlig händelse

händelse som är så omfattande eller allvar-

lig att resurserna måste organiseras, ledas

och användas på särskilt sätt

katastrofmedicinsk

beredskap att bedriva hälso- och sjukvård

beredskap

i syfte att minimera följderna vid allvarlig

händelse

skadeområde

område i anslutning till skadeplats inom

vilket hälso- och sjukvårds-, polis- och

rädd ningsinsatser leds och organiseras vid

en skadehändelse

3

Socialstyrelsens författningssamling

Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

4

SOSFS

2013:22

3 kap. Ledningssystem

1 § Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9)

om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår det att

varje vårdgivare ska ansvara för att det ledningssystem som ska finnas

innehåller de processer och rutiner som behövs för att säkerställa att

verksamheten uppfyller de krav som ställs i det följande.

4 kap. Grundläggande bestämmelser

Förmåga vid allvarlig händelse

1 § Varje landsting ska vid allvarlig händelse eller vid risk för sådan

händelse ha förmåga att

1. larma och aktivera de funktioner som är nödvändiga,

2. leda och samordna berörda hälso- och sjukvårdsverksamheter,

3. genomföra sjukvårdsinsatser i ett skadeområde, utföra sjuktrans-

porter och på vårdenhet omhänderta drabbade samt

4. samverka med andra aktörer på lokal, regional och nationell nivå.

Förmågebedömning

2 § Enligt 2 kap. 1 § första stycket lagen (2006:544) om kommuners

och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i freds-

tid och höjd beredskap ska landstinget analysera vilka extraordinära

händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive lands-

tinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten.

Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och

sårbarhetsanalys.

3 § I Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter

(MSBFS 2010:6) om kommuners och landstings risk- och sårbarhets-

analyser finns bestämmelser om vad som ska redovisas i en risk- och

sårbarhetsanalys.

4 § Landstinget ska med utgångspunkt i risk- och sårbarhetsanalysen

i 2 § bedöma vad som är nödvändigt för att uppnå förmågan enligt 1 §.

Vid denna bedömning ska särskilt beaktas

1. befolkningstäthet, infrastruktur och geografiska förhållanden och

2. omständigheter som allvarligt kan påverka hälso- och sjukvårdens

tillgång till personal, lokaler och utrustning.

5 kap. Planering

1 § Av 7 § tredje stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) fram-

går det att landstinget ska planera sin hälso- och sjukvård så att en

katastrofmedicinsk beredskap upprätthålls.

5

SOSFS

2013:22

2 § Planeringen av den katastrofmedicinska beredskapen ska utgå

från risk- och sårbarhetsanalysen i 4 kap. 2 §.

Katastrofmedicinsk beredskapsplan

3 § Varje landsting ska ta fram en katastrofmedicinsk beredskapsplan.

Den ska utarbetas med utgångspunkt i den plan som landstinget ska

fastställa för varje ny mandatperiod enligt 2 kap. 1 § andra stycket la-

gen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid

extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Även andra pla-

ner av betydelse för den katastrofmedicinska beredskapen ska beaktas

i arbetet.

4 § Av den katastrofmedicinska beredskapsplanen ska det framgå

1. hur nödvändiga funktioner i hälso- och sjukvården ska larmas och

aktiveras vid allvarlig händelse eller vid risk för sådan händelse,

2. vem som ska leda och samordna hälso- och sjukvården vid allvarlig

händelse och

3. vilka andra aktörer som landstinget vid behov ska samverka med.

Det ska vidare framgå av planen om landstinget har överlämnat ge-

nomförandet av en landstingskommunal angelägenhet av betydelse

för den katastrofmedicinska beredskapen till någon annan. Om så har

skett, ska det även framgå vem som ansvarar för den verksamheten el-

ler uppgiften.

Planen ska revideras fortlöpande. Den ska vara tillgänglig och känd

av personalen som ingår i den katastrofmedicinska beredskapen.

Samverkan

5 § Landstinget ska planera för samverkan vid allvarlig händelse.

Allmänna råd

Planeringen av samverkan i det egna landstinget bör genomföras

med representanter för landstingsledningen, sjukhusens ledning,

primärvården, ambulanssjukvården, smittskyddsläkaren och larm-

centralerna. Även ansvariga för kommunikation, service och tek-

niska funktioner bör delta.

Planeringen av samverkan med andra aktörer på lokal, regional

och nationell nivå kan vara aktuell med t.ex. kommuner, andra

landsting, kommunal och statlig räddningstjänst, regionala polis-

myndigheter och statliga förvaltningsmyndigheter samt frivillig-

organisationer.

6

SOSFS

2013:22

Personal

6 § Landstinget ska planera för

1. hur nödvändiga funktioner ska bemannas vid allvarlig händelse,

2. vilka lämpliga teoretiska och praktiska kvalifikationer personalen

ska ha för att den katastrofmedicinska beredskapen ska upprätthål-

las och

3. personalens vidareutbildning och kompetensutveckling.

7 § Landstinget ska vidare planera för regelbunden träning och öv-

ning så att personalen både kan upprätthålla och utveckla den kata-

strofmedicinska beredskapen och genomföra insatser vid allvarlig

händelse.

Lokaler

8 § Landstinget ska planera för hur behovet av robusta och säkra lo-

kaler ska tillgodoses för att upprätthålla den katastrofmedicinska be-

redskapen.

Landstinget ska vidare planera på ett sådant sätt att el, vatten, vär-

me, tele- och datakommunikation och andra viktiga system säkerställs

i lokalerna. I syfte att säkra driften av systemen ska det även planeras

för att personal som har kompetens för uppgiften ska kunna kallas in

med kort varsel vid allvarlig händelse.

Utrustning

9 § Landstinget ska planera så att hälso- och sjukvårdens försörjning

av medicinteknisk utrustning, förbrukningsmateriel och läkemedel

anpassas till de behov som kan uppstå vid allvarlig händelse.

10 § Landstinget ska vidare planera för att den personal som ska ar-

beta i ett skadeområde tillhandahålls den utrustning som är nödvän-

dig.

Information

11 § Landstinget ska planera för hur behovet av information till drab-

bade, allmänheten och företrädare för massmedia ska kunna tillgodo-

ses vid allvarlig händelse eller vid risk för sådan händelse.

Informationsinsatserna ska samordnas dels i den egna organisatio-

nen, dels vid behov med myndigheter och organisationer på lokal, re-

gional och nationell nivå.

Krisstöd

12 § Landstinget ska planera för att kunna erbjuda krisstöd till dem

som har drabbats av eller riskerar att drabbas av psykisk ohälsa som en

följd av en allvarlig händelse.

7

SOSFS

2013:22

Allmänna råd

Krisstöd kan innefatta avlastningssamtal, psykologisk debriefing

och psykosocialt omhändertagande.

Krisstödet bör organiseras i samverkan med kommunernas so-

cialtjänst.

6 kap. Obligatoriska funktioner

Tjänsteman i beredskap

1 § I varje landsting ska det finnas en funktion som ständigt är be-

mannad och som vid allvarlig händelse eller vid risk för sådan hän-

delse har till uppgift att

1. ta emot larm,

2. verifiera uppgifter,

3. larma vidare,

4. initiera och samordna det inledande arbetet och

5. informera om händelsen.

Funktionen ska benämnas tjänsteman i beredskap.

Allmänna råd

Landstinget bör fastställa rutiner med kriterier för när en operatör

vid en larmcentral ska kontakta tjänsteman i beredskap.

Vid ett larm bör tjänsteman i beredskap ha befogenhet att fatta

de beslut som krävs för att initiera och samordna det inledande ar-

betet.

Särskild sjukvårdsledning

2 § I varje landsting ska det finnas en funktion som ska ansvara för

ledningsuppgifter vid allvarlig händelse eller vid risk för sådan hän-

delse. Funktionen ska benämnas särskild sjukvårdsledning.

Den ska kunna verka på regional nivå samt i ett skadeområde, i am-

bulanssjukvården och på vårdenheter.

3 § Den särskilda sjukvårdsledningen ska ha befogenhet och förmåga

att

1. samordna verksamheter,

2. prioritera insatser,

3. leda personal,

4. omdisponera resurser,

5. mobilisera resurser som inte finns omedelbart tillgängliga,

6. förflytta patienter och evakuera vårdenheter samt

7. samverka med andra aktörer på lokal, regional och nationell nivå.

8

SOSFS

2013:22

4 § Den särskilda sjukvårdsledningen ska minst vara bemannad med

1. personal som har förmåga att administrativt leda sjukvårdsinsatser

(sjukvårdsledare) och

2. hälso- och sjukvårdspersonal som har kompetens att göra medicin-

ska prioriteringar och besluta om medicinska åtgärder (medicinskt

ansvarig).

Allmänna råd

Sjukvårdsledaren och den medicinskt ansvariga kan vara en och

samma person.

5 § Vid sjukvårdsinsatser i ett skadeområde ska den särskilda sjuk-

vårdsledningen använda beteckningarna sjukvårdsledare och medi-

cinskt ansvarig.

7 kap. Uppföljning och utvärdering

1 § Landstinget ska systematiskt följa upp och utvärdera den kata-

strofmedicinska beredskapen. Detta ska göras med den frekvens och i

den omfattning som krävs för att upprätthålla beredskapen.

Allmänna råd

Uppföljningen och utvärderingen bör innefatta en granskning av

– kriterierna för när en operatör vid en larmcentral ska kontakta

tjänsteman i beredskap,

– tillgängligheten till personal, materiel och lokaler,

– säkerheten i driften av el, vatten, värme, tele- och datakommu-

nikation och andra viktiga system,

– den katastrofmedicinska beredskapsplanen,

– personalens kunskap om den katastrofmedicinska planen samt

– förmågan att genomföra insatser vid allvarlig händelse.

2 § Vid väsentliga förändringar av hälso- och sjukvårdens verksam-

het ska landstinget bedöma om förändringarna kan komma att med-

föra negativa konsekvenser för den katastrofmedicinska beredskapen.

3 § Landstinget ska kunna ta emot, utreda och sammanställa klago-

mål och synpunkter på den katastrofmedicinska beredskapen och på

insatser som har genomförts vid allvarlig händelse.

4 § Landstinget ska med utgångspunkt i de resultat som har fram-

kommit vid uppföljningen och utvärderingen vidta de åtgärder som

krävs för att upprätthålla den katastrofmedicinska beredskapen.

9

SOSFS

2013:22

8 kap. Katastrofmedicinska insatser utomlands

1 § De landsting som är ålagda att upprätthålla beredskap för kata-

strofmedicinska insatser enligt lagen (2008:552) om katastrofmedicin

som en del av svenska insatser utomlands ska säkerställa att de på So-

cialstyrelsens uppdrag med kort varsel kan tillhandahålla personal

och materiel för sådana insatser.

Personalen ska ges möjlighet att delta i utbildningar och övningar

för svenska insatser utomlands.

2 § Landsting som har krav på ersättning för kostnader som är direkt

hänförliga till katastrofmedicinska insatser utomlands eller till bered-

skap för sådana insatser enligt lagen (2008:552) om katastrofmedicin

som en del av svenska insatser utomlands ska ställa dessa till Social-

styrelsen.

9 kap. Undantagsbestämmelse

1 § Socialstyrelsen kan medge undantag från bestämmelserna i dessa

föreskrifter, om det finns särskilda skäl.

1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2013.

2. Genom författningen upphävs Socialstyrelsens föreskrifter och

allmänna råd (SOSFS 2005:13) om fredstida katastrofmedicinsk be-

redskap och planläggning inför höjd beredskap.

Socialstyrelsen

LARS-ERIK HOLM

Joakim Beck-Friis