SOSFS 2014:6
Socialstyrelsens allmänna råd om handläggning av ärenden som gäller barn och unga
I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens
föreskrifter och allmänna råd.
• Föreskrifter är bindande regler.
• Allmänna råd innehåller rekommendationer om hur en författning kan
eller bör tillämpas och utesluter inte andra sätt att uppnå de mål som avses
i författningen.
Socialstyrelsen ger årligen ut en förteckning över gällande föreskrifter
och allmänna råd.
SOSFS kan laddas ned eller beställas via
webb: www.socialstyrelsen.se/publikationer
e-post: publikationsservice@socialstyrelsen.se
fax: 035-19 75 29
ISSN 0346-6019 Artikelnr 2014-5-20
Tryck: Edita Bobergs 2014
SOSFS
2014:6 (S)
Utkom från trycket
den 11 juni 2014
Socialstyrelsens författningssamling
Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord
3
Socialstyrelsens allmänna råd
om handläggning av ärenden som gäller
barn och unga;
beslutade den 20 maj 2014.
Tillämpningsområde
I dessa allmänna råd ges rekommendationer till socialnämnden vid
arbete med barn och unga enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL, i
fråga om
– anmälan och förhandsbedömning,
– handläggning av ärenden, och
– uppföljning av öppna insatser.
Bestämmelser om socialnämndens ansvar för barn och unga vid vård
utanför det egna hemmet finns i Socialstyrelsens föreskrifter och all-
männa råd (SOSFS 2012:11) om socialnämndens ansvar för barn och
unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende.
Information enligt 3 kap. 1 § SoL om anmälan om
missförhållanden
Socialnämnden bör se till att det på kommunens webbplats finns
lättillgänglig och lättförståelig information om hur en anmälan om
missförhållanden enligt 14 kap. 1 § eller 1 c § SoL kan göras såväl
under som efter kontorstid.
Mottagande av anmälan om barn eller unga enligt
När en anmälan har kommit in bör socialnämnden informera den som
har gjort anmälan om att anmälan tagits emot och av vem.
Om en anmälan görs anonymt, bör nämnden be anmälaren att åter-
komma vid ett senare angivet tillfälle för att svara på kompletterande
frågor vid behov.
Nämnden bör kontrollera med anmälaren att muntliga uppgifter
som har antecknats av nämnden uppfattats korrekt.
4
SOSFS
2014:6
Information om möjligheten till återkoppling enligt 14 kap. 1 b § SoL
Om anmälan gäller ett barn, bör socialnämnden informera anmälaren
om möjligheten till återkoppling om huruvida en utredning har inletts,
inte har inletts eller redan pågår.
Förhandsbedömning enligt 11 kap. 1 a § andra stycket SoL
Innan socialnämnden beslutar om att inte inleda en utredning bör upp-
gifter som finns i förekommande personakt beaktas. Även tidigare
inkomna anmälningar hos den egna nämnden bör beaktas, om det är
möjligt.
Underrättelse till den som berörs av en utredning enligt
11 kap. 2 § tredje stycket SoL
När den som berörs av en utredning underrättas om att en sådan har
inletts bör information ges om
– anledningen till utredningen,
– vad en utredning innebär, och
– handläggarens namn och kontaktuppgifter.
Den som berörs bör även få förslag på tid för ett första samtal eller
möte för att planera utredningen.
Om socialnämnden får kännedom om ett misstänkt brott mot ett
barn enligt
– 3, 4 eller 6 kap.brottsbalken, eller
– lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor,
och den misstänkte är en närstående, bör nämnden samråda med polis
eller åklagare innan barnets vårdnadshavare underrättas om att en
utredning har inletts.
Utredning om ett barns behov av skydd eller stöd enligt
11 kap. 1 och 2 §§ SoL
Utredningens inriktning
En utredning till skydd eller stöd för ett barn bör inriktas på barnets
situation och behov samt på hur dess behov tillgodoses.
Socialnämndens ansvar för samverkan
Socialnämndens samverkan med andra huvudmän enligt 5 kap. 1 a §
SoL under utredningen bör syfta till att dels få en god helhetsbild av
barnets situation, dels samordna eventuella insatser.
Vad som bör planeras
Socialnämnden bör inleda utredningen med att planera hur den är
5
SOSFS
2014:6
tänkt att bedrivas. Planeringen bör göras i nära samråd med barnet
utifrån dess ålder och mognad samt med barnets vårdnadshavare.
Planeringen bör omfatta
– vad som ska klargöras i utredningen,
– hur samtal och möten ska utformas så att barnet ges goda förut-
sättningar att framföra sina åsikter,
– när och hur samtal och möten ska äga rum med barnet enskilt
eller tillsammans med dess vårdnadshavare eller någon annan,
– när och hur enskilda eller gemensamma samtal ska äga rum med
vårdnadshavaren,
– hur ett behov av tolk eller kommunikationsstöd ska tillgodoses,
– om standardiserade bedömningsmetoder ska användas och i så
fall vilka,
– vilka referenspersoner och sakkunniga som behöver kontaktas
samt syftet med kontakterna, och
– när utredningen beräknas vara slutförd.
Om nya eller ändrade omständigheter uppstår under utredningen, bör
nämnden överväga om planeringen behöver ändras.
Hur utredningen bör genomföras
Uppgifter till utredningen bör hämtas in på ett strukturerat sätt med
utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet.
Socialnämnden bör träffa barnet såväl med som utan vårdnads-
havare för att genom samtal och observationer bilda sig en uppfattning
om barnets situation. Barnet bör ges möjlighet att uttrycka sin åsikt
både genom att svara på frågor och berätta fritt.
När nämnden begär in uppgifter som kan vara av betydelse för ut-
redningen bör den i möjligaste mån precisera vilken slags uppgift den
önskar få del av. Om uppgifterna har lämnats muntligt, bör nämnden
kontrollera med uppgiftslämnaren att uppgifterna som har antecknats
av nämnden uppfattats korrekt.
Om nämnden konsulterar sakkunniga för att få hjälp med bedöm-
ningen av ett barns behov, bör en sådan begäran göras skriftligt och
innehålla specificerade frågor om vad nämnden önskar få belyst eller
utrett.
Uppföljning efter avslutad utredning
Socialnämnden kan, utifrån sitt ansvar enligt 5 kap. 1 § SoL, komma
överens med barnet och dess vårdnadshavare eller den unge om en
uppföljande kontakt, i det fall en utredning har avslutats utan beslut
om insats.
I 11 kap. 4 a § SoL finns bestämmelser om att nämnden, när det gäl-
ler ett barn, i vissa fall även utan överenskommelse med barnet och
dess vårdnadshavare får besluta om uppföljning.
6
SOSFS
2014:6
Insatser av god kvalitet enligt 3 kap. 3 § SoL
Socialnämnden bör verka för att barnet och dess vårdnadshavare eller
den unge är delaktiga vid uppföljningen av en öppen insats som har
beviljats enligt 4 kap. 1 § SoL.
Uppföljningen bör göras i samråd med den som utför insatsen.
Utgångspunkten för uppföljningen bör vara målen som finns be-
skrivna i det underlag som ligger till grund för beslutet samt i den
individuella planen enligt 2 kap. 7 § SoL eller genomförandeplanen,
om sådana finns.
Nämnden bör vid uppföljningen notera om det finns behov av änd-
rade eller utökade insatser som kan föranleda en ny utredning enligt
Om genomförandet av en insats behöver förändras, bör befintliga
planer för insatsen revideras. Revideringen bör göras i samråd med
barnet och dess vårdnadshavare eller den unge samt med den som
utför insatsen.
Polisanmälan vid misstanke om brott mot barn
Om det finns en misstanke om brott mot ett barn enligt 3, 4 eller 6 kap.
brottsbalken eller lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av
kvinnor, bör en polisanmälan skyndsamt göras, såvida det inte strider
mot barnets bästa. Om det är oklart huruvida en polisanmälan ska gö-
ras, bör polis eller åklagare konsulteras.
Av en polisanmälan om ett misstänkt brott bör det om möjligt framgå
– när och var det misstänkta brottet uppges ha ägt rum,
– om barnet har uppgivit att han eller hon varit utsatt vid flera till-
fällen,
– om det finns någon brottsmisstänkt,
– om nämnden har vidtagit några åtgärder med anledning av det
misstänkta brottet, t.ex. en läkarundersökning eller en placering
utanför det egna hemmet,
– om barnet eller dess vårdnadshavare har informerats om att en
anmälan kommer att göras,
– om den brottsmisstänkte känner till att en anmälan kommer att
göras,
– vem som har lämnat den information som ligger till grund för
anmälan, och
– vem som har beslutat om anmälan.
En polisanmälan bör göras skriftligt på blanketten ”Anmälan om
misstanke om brott riktat mot barn” (bilagan). I brådskande fall kan
en muntlig anmälan göras som senare kompletteras med en skriftlig.
7
SOSFS
2014:6
Dessa allmänna råd ersätter
– Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:16) om anmälan om
missförhållanden enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453)
– Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2006:12) om handlägg-
ning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga.
Socialstyrelsen
TAINA BÄCKSTRÖM
Monica Jacobson
8
SOSFS
2014:6
1(3)
SOSFS 2014:6 Bilaga (2014-06)
ANMÄLAN
om misstanke om brott riktat mot barn 1
Datum
Sänds in till
Polismyndigheten i
Diarienummer
Misstänkt person
Efternamn, samtliga förnamn
Personnummer
Utdelningsadress
Telefon bostaden (inkl. riktnummer)
Postnummer
Postort
Mobiltelefon
Arbetsplats
Telefon arbetet (inkl. riktnummer)
Känner den misstänkte till att polisanmälan kommer att göras?
Ja
Nej
Vet ej
Relation till barnet
Okänd gärningsman vid anmälningstillfället
Redogörelse för brottsmisstanken
Kommunal nämnd (plats för stämpel)
Handläggare
Telefon (inkl. riktnummer)
Telfax (inkl. riktnummer)
E-postadress
1 Se 12 kap. 10 § socialtjänstlagen (2001:453) och 10 kap. 21 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Anledning till anmälan
Sexuella övergrepp
Misshandel
Annat brott
Ange vilket
Ange tidpunkt eller tidsperiod för det/de misstänkta brottet/-en, om möjligt
Platsen för det/de misstänkta brottet/-en
Bilaga
9
SOSFS
2014:6
2(3)
SOSFS 2014:6 Bilaga (2014-06)
Redogörelse för brottsmisstanken (forts.)
Övriga upplysningar
Upplysningar om barnets eller den unges förhållanden som kan vara relevanta i det aktuella fallet, t.ex. om barnet eller den unge
läkarundersökts eller omhändertagits och placerats utanför det egna hemmet i samband med nu misstänkt brott. Uppgifter om
tidigare anmälningar till socialtjänsten. Känner barnet eller den unge till att en polisanmälan kommer att göras? Känner vårdnads-
havaren/-na till att en polisanmälan kommer att göras?
Bilaga
10
SOSFS
2014:6
3(3)
SOSFS 2014:6 Bilaga (2014-06)
Barnets personuppgifter
Efternamn, samtliga förnamn
Personnummer
Utdelningsadress
Telefon bostaden (inkl. riktnummer)
Postnummer
Postort
Mobiltelefon
Förskola/skola
Avdelning/klass
Telefon förskola/skola (inkl. riktnummer)
Föräldrarnas personuppgifter
Efternamn, samtliga förnamn
Personnummer
Utdelningsadress
Telefon bostaden (inkl. riktnummer)
Postnummer
Postort
Mobiltelefon
Arbetsplats
Telefon arbetet (inkl. riktnummer)
Vårdnadshavare
Ja
Nej
E-postadress
Föräldrarnas personuppgifter
Efternamn, samtliga förnamn
Personnummer
Utdelningsadress
Telefon bostaden (inkl. riktnummer)
Postnummer
Postort
Mobiltelefon
Arbetsplats
Telefon arbetet (inkl. riktnummer)
Vårdnadshavare
Ja
Nej
E-postadress
Ytterligare uppgiftslämnare
Efternamn, samtliga förnamn
Personnummer
Arbetsplats
Telefon arbetet (inkl. riktnummer)
Efternamn, samtliga förnamn
Personnummer
Arbetsplats
Telefon arbetet (inkl. riktnummer)
Efternamn, samtliga förnamn
Personnummer
Arbetsplats
Telefon arbetet (inkl. riktnummer)
Anmälarens/beslutsfattarens underskrift
Namnteckning
Befattning
Telefon (inkl. riktnummer)
Namnförtydligande
E-postadress
Bilaga