SOSFS 2014:6

Socialstyrelsens allmänna råd om handläggning av ärenden som gäller barn och unga

Socialstyrelsens

författningssamling

Handläggning av ärenden

som gäller barn och unga

SOSFS 2014:6 (S)

Allmänna råd

I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

föreskrifter och allmänna råd.

• Föreskrifter är bindande regler.

• Allmänna råd innehåller rekommendationer om hur en författning kan

eller bör tillämpas och utesluter inte andra sätt att uppnå de mål som avses

i författningen.

Socialstyrelsen ger årligen ut en förteckning över gällande föreskrifter

och allmänna råd.

SOSFS kan laddas ned eller beställas via

webb: www.socialstyrelsen.se/publikationer

e-post: publikationsservice@socialstyrelsen.se

fax: 035-19 75 29

ISSN 0346-6019 Artikelnr 2014-5-20

Tryck: Edita Bobergs 2014

SOSFS

2014:6 (S)

Utkom från trycket

den 11 juni 2014

Socialstyrelsens författningssamling

Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

3

Socialstyrelsens allmänna råd

om handläggning av ärenden som gäller

barn och unga;

beslutade den 20 maj 2014.

Tillämpningsområde

I dessa allmänna råd ges rekommendationer till socialnämnden vid

arbete med barn och unga enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL, i

fråga om

– anmälan och förhandsbedömning,

– handläggning av ärenden, och

– uppföljning av öppna insatser.

Bestämmelser om socialnämndens ansvar för barn och unga vid vård

utanför det egna hemmet finns i Socialstyrelsens föreskrifter och all-

männa råd (SOSFS 2012:11) om socialnämndens ansvar för barn och

unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende.

Information enligt 3 kap. 1 § SoL om anmälan om

missförhållanden

Socialnämnden bör se till att det på kommunens webbplats finns

lättillgänglig och lättförståelig information om hur en anmälan om

missförhållanden enligt 14 kap. 1 § eller 1 c § SoL kan göras såväl

under som efter kontorstid.

Mottagande av anmälan om barn eller unga enligt

11 kap. 1 § SoL

När en anmälan har kommit in bör socialnämnden informera den som

har gjort anmälan om att anmälan tagits emot och av vem.

Om en anmälan görs anonymt, bör nämnden be anmälaren att åter-

komma vid ett senare angivet tillfälle för att svara på kompletterande

frågor vid behov.

Nämnden bör kontrollera med anmälaren att muntliga uppgifter

som har antecknats av nämnden uppfattats korrekt.

4

SOSFS

2014:6

Information om möjligheten till återkoppling enligt 14 kap. 1 b § SoL

Om anmälan gäller ett barn, bör socialnämnden informera anmälaren

om möjligheten till återkoppling om huruvida en utredning har inletts,

inte har inletts eller redan pågår.

Förhandsbedömning enligt 11 kap. 1 a § andra stycket SoL

Innan socialnämnden beslutar om att inte inleda en utredning bör upp-

gifter som finns i förekommande personakt beaktas. Även tidigare

inkomna anmälningar hos den egna nämnden bör beaktas, om det är

möjligt.

Underrättelse till den som berörs av en utredning enligt

11 kap. 2 § tredje stycket SoL

När den som berörs av en utredning underrättas om att en sådan har

inletts bör information ges om

– anledningen till utredningen,

– vad en utredning innebär, och

– handläggarens namn och kontaktuppgifter.

Den som berörs bör även få förslag på tid för ett första samtal eller

möte för att planera utredningen.

Om socialnämnden får kännedom om ett misstänkt brott mot ett

barn enligt

– 3, 4 eller 6 kap.brottsbalken, eller

– lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor,

och den misstänkte är en närstående, bör nämnden samråda med polis

eller åklagare innan barnets vårdnadshavare underrättas om att en

utredning har inletts.

Utredning om ett barns behov av skydd eller stöd enligt

11 kap. 1 och 2 §§ SoL

Utredningens inriktning

En utredning till skydd eller stöd för ett barn bör inriktas på barnets

situation och behov samt på hur dess behov tillgodoses.

Socialnämndens ansvar för samverkan

Socialnämndens samverkan med andra huvudmän enligt 5 kap. 1 a §

SoL under utredningen bör syfta till att dels få en god helhetsbild av

barnets situation, dels samordna eventuella insatser.

Vad som bör planeras

Socialnämnden bör inleda utredningen med att planera hur den är

5

SOSFS

2014:6

tänkt att bedrivas. Planeringen bör göras i nära samråd med barnet

utifrån dess ålder och mognad samt med barnets vårdnadshavare.

Planeringen bör omfatta

– vad som ska klargöras i utredningen,

– hur samtal och möten ska utformas så att barnet ges goda förut-

sättningar att framföra sina åsikter,

– när och hur samtal och möten ska äga rum med barnet enskilt

eller tillsammans med dess vårdnadshavare eller någon annan,

– när och hur enskilda eller gemensamma samtal ska äga rum med

vårdnadshavaren,

– hur ett behov av tolk eller kommunikationsstöd ska tillgodoses,

– om standardiserade bedömningsmetoder ska användas och i så

fall vilka,

– vilka referenspersoner och sakkunniga som behöver kontaktas

samt syftet med kontakterna, och

– när utredningen beräknas vara slutförd.

Om nya eller ändrade omständigheter uppstår under utredningen, bör

nämnden överväga om planeringen behöver ändras.

Hur utredningen bör genomföras

Uppgifter till utredningen bör hämtas in på ett strukturerat sätt med

utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet.

Socialnämnden bör träffa barnet såväl med som utan vårdnads-

havare för att genom samtal och observationer bilda sig en uppfattning

om barnets situation. Barnet bör ges möjlighet att uttrycka sin åsikt

både genom att svara på frågor och berätta fritt.

När nämnden begär in uppgifter som kan vara av betydelse för ut-

redningen bör den i möjligaste mån precisera vilken slags uppgift den

önskar få del av. Om uppgifterna har lämnats muntligt, bör nämnden

kontrollera med uppgiftslämnaren att uppgifterna som har antecknats

av nämnden uppfattats korrekt.

Om nämnden konsulterar sakkunniga för att få hjälp med bedöm-

ningen av ett barns behov, bör en sådan begäran göras skriftligt och

innehålla specificerade frågor om vad nämnden önskar få belyst eller

utrett.

Uppföljning efter avslutad utredning

Socialnämnden kan, utifrån sitt ansvar enligt 5 kap. 1 § SoL, komma

överens med barnet och dess vårdnadshavare eller den unge om en

uppföljande kontakt, i det fall en utredning har avslutats utan beslut

om insats.

I 11 kap. 4 a § SoL finns bestämmelser om att nämnden, när det gäl-

ler ett barn, i vissa fall även utan överenskommelse med barnet och

dess vårdnadshavare får besluta om uppföljning.

6

SOSFS

2014:6

Insatser av god kvalitet enligt 3 kap. 3 § SoL

Socialnämnden bör verka för att barnet och dess vårdnadshavare eller

den unge är delaktiga vid uppföljningen av en öppen insats som har

beviljats enligt 4 kap. 1 § SoL.

Uppföljningen bör göras i samråd med den som utför insatsen.

Utgångspunkten för uppföljningen bör vara målen som finns be-

skrivna i det underlag som ligger till grund för beslutet samt i den

individuella planen enligt 2 kap. 7 § SoL eller genomförandeplanen,

om sådana finns.

Nämnden bör vid uppföljningen notera om det finns behov av änd-

rade eller utökade insatser som kan föranleda en ny utredning enligt

11 kap. 1 § SoL.

Om genomförandet av en insats behöver förändras, bör befintliga

planer för insatsen revideras. Revideringen bör göras i samråd med

barnet och dess vårdnadshavare eller den unge samt med den som

utför insatsen.

Polisanmälan vid misstanke om brott mot barn

Om det finns en misstanke om brott mot ett barn enligt 3, 4 eller 6 kap.

brottsbalken eller lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av

kvinnor, bör en polisanmälan skyndsamt göras, såvida det inte strider

mot barnets bästa. Om det är oklart huruvida en polisanmälan ska gö-

ras, bör polis eller åklagare konsulteras.

Av en polisanmälan om ett misstänkt brott bör det om möjligt framgå

– när och var det misstänkta brottet uppges ha ägt rum,

– om barnet har uppgivit att han eller hon varit utsatt vid flera till-

fällen,

– om det finns någon brottsmisstänkt,

– om nämnden har vidtagit några åtgärder med anledning av det

misstänkta brottet, t.ex. en läkarundersökning eller en placering

utanför det egna hemmet,

– om barnet eller dess vårdnadshavare har informerats om att en

anmälan kommer att göras,

– om den brottsmisstänkte känner till att en anmälan kommer att

göras,

– vem som har lämnat den information som ligger till grund för

anmälan, och

– vem som har beslutat om anmälan.

En polisanmälan bör göras skriftligt på blanketten ”Anmälan om

misstanke om brott riktat mot barn” (bilagan). I brådskande fall kan

en muntlig anmälan göras som senare kompletteras med en skriftlig.

7

SOSFS

2014:6

Dessa allmänna råd ersätter

– Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:16) om anmälan om

missförhållanden enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453)

– Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2006:12) om handlägg-

ning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga.

Socialstyrelsen

TAINA BÄCKSTRÖM

Monica Jacobson

8

SOSFS

2014:6

1(3)

SOSFS 2014:6 Bilaga (2014-06)

ANMÄLAN

om misstanke om brott riktat mot barn 1

Datum

Sänds in till

Polismyndigheten i

Diarienummer

Misstänkt person

Efternamn, samtliga förnamn

Personnummer

Utdelningsadress

Telefon bostaden (inkl. riktnummer)

Postnummer

Postort

Mobiltelefon

Arbetsplats

Telefon arbetet (inkl. riktnummer)

Känner den misstänkte till att polisanmälan kommer att göras?

Ja

Nej

Vet ej

Relation till barnet

Okänd gärningsman vid anmälningstillfället

Redogörelse för brottsmisstanken

Kommunal nämnd (plats för stämpel)

Handläggare

Telefon (inkl. riktnummer)

Telfax (inkl. riktnummer)

E-postadress

1 Se 12 kap. 10 § socialtjänstlagen (2001:453) och 10 kap. 21 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Anledning till anmälan

Sexuella övergrepp

Misshandel

Annat brott

Ange vilket

Ange tidpunkt eller tidsperiod för det/de misstänkta brottet/-en, om möjligt

Platsen för det/de misstänkta brottet/-en

Bilaga

9

SOSFS

2014:6

2(3)

SOSFS 2014:6 Bilaga (2014-06)

Redogörelse för brottsmisstanken (forts.)

Övriga upplysningar

Upplysningar om barnets eller den unges förhållanden som kan vara relevanta i det aktuella fallet, t.ex. om barnet eller den unge

läkarundersökts eller omhändertagits och placerats utanför det egna hemmet i samband med nu misstänkt brott. Uppgifter om

tidigare anmälningar till socialtjänsten. Känner barnet eller den unge till att en polisanmälan kommer att göras? Känner vårdnads-

havaren/-na till att en polisanmälan kommer att göras?

Bilaga

10

SOSFS

2014:6

3(3)

SOSFS 2014:6 Bilaga (2014-06)

Barnets personuppgifter

Efternamn, samtliga förnamn

Personnummer

Utdelningsadress

Telefon bostaden (inkl. riktnummer)

Postnummer

Postort

Mobiltelefon

Förskola/skola

Avdelning/klass

Telefon förskola/skola (inkl. riktnummer)

Föräldrarnas personuppgifter

Efternamn, samtliga förnamn

Personnummer

Utdelningsadress

Telefon bostaden (inkl. riktnummer)

Postnummer

Postort

Mobiltelefon

Arbetsplats

Telefon arbetet (inkl. riktnummer)

Vårdnadshavare

Ja

Nej

E-postadress

Föräldrarnas personuppgifter

Efternamn, samtliga förnamn

Personnummer

Utdelningsadress

Telefon bostaden (inkl. riktnummer)

Postnummer

Postort

Mobiltelefon

Arbetsplats

Telefon arbetet (inkl. riktnummer)

Vårdnadshavare

Ja

Nej

E-postadress

Ytterligare uppgiftslämnare

Efternamn, samtliga förnamn

Personnummer

Arbetsplats

Telefon arbetet (inkl. riktnummer)

Efternamn, samtliga förnamn

Personnummer

Arbetsplats

Telefon arbetet (inkl. riktnummer)

Efternamn, samtliga förnamn

Personnummer

Arbetsplats

Telefon arbetet (inkl. riktnummer)

Anmälarens/beslutsfattarens underskrift

Namnteckning

Befattning

Telefon (inkl. riktnummer)

Namnförtydligande

E-postadress

Bilaga