IV. 1941 års riksdags framställning angående kungörelse- förfarandet.

I samband med utredningen av spörsmålet om en enhetlig registrering av företagarna skall enligt direktiven för utredningen verkställas en utredning i anledning av 1941 års riksdags i skrivelse nr 405, punkt 8, gjorda uttalande om vidtagande av åtgärder till förhindrande att staten åsamkades kostnader för annonseringen av anmälningar till handels— och föreningsregistren samt de hos länsstyrelserna förda försäkringsregistren.

Härom anförde riksdagens år 1940 församlade revisorer i berättelsen un- der g 43 följande:

»Enligt lagen den 13 juli 1887 angående handelsregister, firma och prokura skall för Stockholm hos överståthållarämbetet, för annan stad hos magistraten eller, där sådan ej finnes, hos vederbörande stadsstyrelse, och för landsbygden hos länssty- relsen föras handelsregister för inskrivning av de anmälanden, om vilka i nämnda lag förmäles eller vilkas intagande i registret kan varda annorledes föreskrivet. An- mälan till handelsregistret skall göras skriftligen och vara åtföljd av stadgade av- gifter för registreringen och dess kungörande. Vidare skall den myndighet, hos vilken handelsregistret föres, ofördröjligen låta kungöra innehållet av anmälan, som i registret intages, såväl i allmänna tidningarna, som ock i den stads tidning, där myndigheten har sitt säte eller, om flera tidning—ar där utgivas, i den av dessa, där allmänna påbud för staden vanligen meddelas. Utgives ej tidning i staden, skall kungörelsen införas i den tidning i länets residensstad, där allmänna påbud för denna stad vanligen meddelas. En samling för hela riket av de i allmänna tidningarna kungjorda anmälanden skall genom det allmännas försorg efter hand befordras till trycket samt förses med register. Såsom avgifter för registrering och dess kungörande skulle följande avgifter erläggas, nämligen

a) då firma första gången anmäles av enskild näringsidkare .......... kronor 4 b) då firma första gången anmäles av handelsbolag ................ » 6 0) då anmälan eljest sker ....................................... » 3.

Avgift skall ej erläggas i vissa fall, exempelvis då det förklarats, att anmälan icke bort intagas i registret och då konkurs inträffat. Ej heller utgår avgift för registrering och kungörande av anmälan om rörelses upp-hörande, eller då något förhållande, varom inskrivning skett på begäran av part, ändrats eller upphört.

• Sida 21
•  Original

I lagen den 22 juni 1911 om ekonomiska föreningar stadgas, att hos länssty- relsen skall föras föreningsregister för inskrivning av de uppgifter, vilka enligt lagen skola för registrering anmälas, eller vilkas intagande i registret eljest är eller varder föreskrivet. Anmälan till registret skall göras skriftligen och vara åt- följd av stadgade avgifter för registreringen och dess kungörande. Vad i registret införes med undantag av underrättelse om konkurs, varom omförmäles i 63 & samma lag, skall genom länsstyrelsens försorg ofördröjligen kungöras såväl i all- männa tidningarna som ock i den stads tidning, där länsstyrelsen har sitt säte, eller om flera tidningar där utgivas, i den av dessa, där allmänna påbud för staden vanligen meddelas. En samling för hela riket av vad sålunda i allmänna tidningar- na kungjorts skall genom det allmännas försorg efter hand befordras till trycket samt förses med register. Såsom avgifter för registrering och dess kungörande skulle erläggas:

a) då ansökan om förenings registrering göres, så ock då flyttning av

styrelsens säte till annat län eller ändring av firman för ny fullstän- dig inskrivning anmäles ...................................... kronor 8 b) då anmälan eljest sker ...................................... » 2.

Avgift skall ej erläggas i vissa fall, som i huvudsak motsvara vad i sådant hän- seende gäller beträffande anmälan till handelsregistret.

Sedan det visats att utgående avgifter voro otillräckliga för täckande av registre- ringsmyndigheternas kostnader för registrering och kungörande av anmälningar till handelsregistret, höjdes dessa avgifter genom kungörelsen den 11 oktober 1920 (nr 802) och utgå för närvarande med följande belopp:

a) då firma första gången till registret anmäles:

av enskild näringsidkare ...................................... kronor 8 av handelsbolag .............................................. » 12 b) då anmälan eljest sker ........................................ » 6.

Genom kungörelse samma dag höjdes även utgående avgifter för anmälningar till föreningsregistret och utgå för närvarande med följande belopp: 3) då ansökan om förenings registrering göres, så ock då flyttning av

styrelsens säte till annat län eller ändring av firman för ny fullstän- dig inskrivning anmäles ...................................... kronor 16 b) då anmälan eljest sker ........................................ » 4.

Enligt kungörelsen den 21 december 1917 skola slutligen av försäkringsbolag, som registrerats hos länsstyrelse, erläggas 10 kronor, då ansökning om försäkrings- bolags registrering göres, så ock då ändring i firman anmäles för ny, fullständig inskrivning i registret, samt 3 kronor, då anmälan eljest sker.

Avgift skall ej erläggas för vissa underrättelser, som genom rättens eller doma- rens försorg avsändas för registrering, såsom beträffande konkurs, likvidation, förordnande av syssloman m. m. Även vissa andra undantag från avgiftsplikten äro stadgade.

Enligt patent- och registreringsverkets instruktion åligger det ämbetsverket att ombesörja utgivningen av samlingar, omfattande bland andra de i det hos för- säkringsinspektionen förda försäkringsregistret, föreningsregistren och handelsre- gistren kungjorda uppgifter. Ämbetsverkets tryckningskostnader för utgivningen av nämnda samlingar skola enligt kungl. brev den 2 november 1915 utgå från an- slaget till särskilda kostnader för förenings- m. fl. register.

Till bestridande av kostnaderna för den överståthållarämbetet och länsstyrelser- na åliggande befattningen med registrering-ar och anmälningar till förenings-, för- säkrings- och handelsregistren anvisade 1911 års riksdag ett förslagsanslag å 4000 kronor, varjämte medgavs, att de till nämnda myndigheter inflytande avgifterna

• Sida 22
•  Original

för sådana registreringar och anmälningar finge uppföras å detta anslag såsom särskilda uppbördsmedel. Från och med budgetåret 1935/36 redovisas avgifterna å riksstatens inkomstsida såsom »avgifter för registrering i förenings- m. fl. re- gister». I riksstaten för budgetåret 1939/40 hade dessa avgifter beräknats till 120000 kronor. I samband härmed höjdes Xze huvudtitelns anslag till »särskilda kostnader för förenings- m. fl. register» och upptogs för nämnda budgetår till 140 000 kronor.

Jämlikt kungörelsen den 24 november 1911 angående användningen och redo- visningen av avgifter för registreringen i handelsregistren skulle de hos magistra- terna i städerna, utom Stockholm, eller, där magistrater ej finnas, hos vederbö- rande stadsstyrelse inflytande avgifterna uppbäras av stadsmyndigheterna utan redovisningsskyldighet till statsverket mot skyldighet för städerna att vidkännas alla de med registreringen och dess kungörande förenade utgifterna.

Av nedanstående sammanställning framgår närmare dels uppbörden av ifråga- varande avgifter, dels ock utgifterna för berörda registreringsbestyr under vissa räkenskapsår enligt budgetredovisningen.

Brist som täckts

Räkenskapsår Uppbörd Utgifter av statsme del 1912 ....................... 21 984: 80 24 581: 30 2 596: 50 1927/1928 .................. 71 077: — 83 685: 75 12 608: 75 1932/1933 .................. 102 589: 90 119 602: 57 17 012: 67 1937/1938 .................. 119 858: 68 139 955: 53 20 096: 85 1938/1939 .................. 125 527: 85 144 352: 37 18 824: 52 1939/1940 .................. 80 705: 50 137 098: 58 56 393: 08»

Efter att hava lämnat en sammanställning av uppbördens och utgifternas fördelning mellan registreringsmyndigheterna under räkenskapsåren 1937/38, 1938/39 och 1939/40 anförde revisorerna vidare:

»Ovannämnda registreringsmyndigheters särskilda utgifter för bestyret med han- dels-, förenings- och försäkringsregistren utgöras av kostnader för annonsering. Vid sin gran-skning hava revisorerna uppmärksammat, att innehållet av den an- mälan, som skall intagas i registren, ofta av vederbörande registreringsmyndighet kungjorts — förutom i Post- och inrikes tidningar — i ett flertal ortstidningar, ehuru enligt gällande bestämmelser beträffande registrens förande annonsering skall ske i endast en orlstidning.»

Med anledning av vad sålunda anmärkts gjorde revisorerna följande ut- talande:

»Ifrågavarande registreringsavgifter hava varit avsedda att täcka registrerings- myndig'heternas utgifter för annonsering av anmälningar till registren. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, hava emellertid annonseringskostnaderna vä— sentligt överstigit de erlagda avgifterna, på grund varav statsverkets nettoutgifter för de statliga registreringsmyndigheternas annonskostnader ökats år från år. Detta lärer i huvudsak bero på, att, sedan avgifternas belopp för tjugo år sedan fast- ställdes, priserna för annonsering avsevärt stigit. Då statsverket icke bör åsamkas några kostnader för ifrågavarande annonsering, synes det angeläget, att en sådan höjning av nu gällande avgifter kommer till stånd att dessa täcka annonskostna- derna. Därjämte bör tagas under övervägande, huruvida icke gällande bestämmel- ser angående anmälans kungörande i tidningarna böra ändras på sätt att i de särskilda fall, då det av en eller annan orsak kan befinnas nödvändigt att kungöra anmälan till registren i mer än en ortstidning, detta även må äga rum. Givetvis bör dock icke härigenom någon särskild kostnad förorsakas statsverket.»

• Sida 23
•  Original

Riksräkenskapsverket avgav -— efter hörande av överståthållarämbetet och länsstyrelserna — yttrande häröver den 28 februari 1941, varvid ämbets- verket framhöll följande:

»Den 6 oktober 1927 anmodade statsrådet och chefen för handelsdepartementet riksräkenskapsverket att, efter inhämtande av yttranden från överståthållarämbetet och länsstyrelserna, inkomma med utlåtande rörande ifrågasatt förhöjning av av- gifterna för registreringar och anmälningar till handels-, förenings- och försäk- ringsregistren. I skrivelse den 22 november samma år uttalade sig ämbetsverket för en höjning av ifrågavarande avgifter samt föreslog, att dessa måtte bestämmas till i skrivelsen närmare angivna förhöjda belopp. Vid fixerandet av dessa belopp hade riksräkenskapsverket förutsatt, att kungörelser angående anmälningar av här be- rörda slag fortfarande skulle införas i allmänna tidningarna och en ortstidning. Länsstyrelsen i Jönköpings län hade emellertid ifrågasatt, huruvida icke kungö- relseförfarandet kunde förenklas i så måtto, att kungörelserna icke behövde införas i ortstidning. Särskilt vid det förhållandet, att ifrågavarande kungörelser skulle in- föras i endast en ortstidning i länsstaden, ansåg länsstyrelsen förfarandet med kungörelse i ortstidning aldrig bliva effektivt. Därest den avsedda förenklingen vidtoges, skulle de då utgående avgifterna fullt förslå till täckande av de med kungörelseförfarandet förenade utgifterna. En sänkning av desamma skulle till och med i sådant fall vara möjlig. Riksräkenskapsverket fann det för sin del önskligt, att den sålunda ifrågasatta förenklingen av kungörelseförfarandet toges under omprövning, innan nya bestämmelser i ämnet utfärdades. Jämväl stats- kontoret, som yttrade sig över riksräkenskapsverkets skrivelse, ifrågasatte, huru- vida Överhuvud taget någon förhöjning kunde anses påkallad såvitt anginge han- dels- och föreningsregistren och om icke i stället den åtgärden borde vidtagas, att kungörelser om anmälningar till sistnämnda två register för framtiden borde infö- ras endast i Post- och inrikes tidningar. Något behov av att jämväl i en ortstid- ning införa nämnda kungörelser för att desamma därigenom skulle komma till allmänhetens kännedom inom vederbörande ort torde enligt statskontorets me- ning knappast vara för handen, och syntes för övrigt det ursprungligen avsedda ändamålet icke numera vinnas genom införande i allenast en ortstidning.

Vidare ansågo såväl statskontoret som riksräkenskapsverket, att det borde tagas under övervägande, om icke sådan förenkling av kungörelseförfarandet kunde ske, att kungörelserna vid införandet i tidningarna kunde sammanföras på lämpligt sätt.

I 1929 års statsverksproposition (X 11. t., sid. 46—47) erinrade vederbörande departementschef, att i anledning av de anslagsöverskridanden, som ägt rum å nu omhandlade riksstatsanslag, inom handelsdepartementet verkställts en utredning angående åtgärder i syfte att söka få anslaget att räcka till för sitt ändamål. Där- vid "hade vederbörande ämbetsverk och länsstyrelser lämnats tillfälle att yttra sig i ämnet. Av de hörda myndigheterna hade de flesta uttalat sig för en höjning av anmälningsavgifterna, medan från annat håll ifrågasatts viss förenkling i kun- görelseförfarandet, varigenom kostnaderna skulle nedbringas. Sistnämnda förslag hade biträtts av, bland andra, statskontoret och riksräkenskapsverket.

Emellertid hade kommerskollegium i ett den 24 oktober 1928 avgivet betänkande rörande revisionen av näringsfrihetsförordningen till behandling upptagit frågan om publiceringen av anmälningar till näringsregistren; och hade kommerskollegium i dylikt hänseende tillstyrkt bifall till en på sin tid från näringshåll gjord fram- ställning, att den genom offentlig försorg utgivna samlingen av anmälningar till bland annat aktiebolags- och handelsregistren måtte förses med årligt firmaregister samt att sagda samling måtte i mera överskådlig form, än vad som då vore fallet, tryckas i två gånger i månaden utkommande bilagor till Post- och inrikes tidningar.

• Sida 24
•  Original

I avvaktan på slutlig prövning av samtliga sålunda framställda förslag borde enligt departementschefens uppfattning någon ändring i anslagets dåvarande be- lopp icke ifrågasättas.

Samtliga nu hörda myndigheter hava — med undantag av överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms län — uttalat sig för en höjning av anmälnings- avgifterna till handels-, förenings- och försäkringsregistren. De flesta länsstyrelser- na hava dessutom avgivit förslag, huru enligt deras förmenande avgifterna borde bestämmas. De föreslagna beloppen divergera emellertid högst avsevärt, såsom framgår av bilagda tablå.1

Av yttrandena framgår att särskilt avgifterna för anmälningar till förenings- registret äro allt för låga samt att detta varit den huvudsakliga anledningen till att statsverkets nettoutgifter för registreringsmydigheternas annonskostnader ökas är från år. Även avgifterna för anmälningar till försäkringsregistret, som emellertid förekomma i allenast ringa utsträckning, hava betydligt understigit annonskost- naderna. Anmälningsavgifterna till förenings- och försäkringsregistren synas därför böra underkastas den procentuellt största höjningen. Däremot synas anmälnings- avgifterna till handelsregistret vara bättre avvägda, då dessa, enligt vad som vits- ordats, i stort sett täcka eller endast med mindre belopp understiga annonskostna- derna. Även för dessa avgifter hava flertalet länsstyrelser föreslagit en höjning.

Under förutsättning att det nu tillämpade annonseringsförfarandet bibehålles i oförändrad form och omfattning finner riksräkenskapsverket —— med hänsyn jäm- väl till de stigande annonspriserna under senaste tiden —— en höjning av hithöran- de avgifter vara ofrånkomlig. Vid sådant förhållande har ämbetsverket, som vis- serligen saknar möjlighet att i detalj bedöma avvägningen av de nya avgifterna, likväl ansett sig böra framlägga följande, med utgångspunkt från ungefärliga me- deltal av de av länsstyrelserna föreslagna avgiftsbeloppen utarbetade förslag till avgifter för anmälningar till handels-, förenings- och försäkringsregistren:

För anmälan till handelsregistret a) då firma första gången till registret anmäles av enskild näringsidkare . . kronor 11 av handelsbolag .............................................. » 16 b) då anmälan eljest sker ........................................ » 9

För anmälan till föreningsregistret a) då ansökan om förenings registrering göres, så ock då flyttning av

styrelsens säte till annat län eller ändring av firman för ny fullstän- dig inskrivning anmäles ...................................... >> 28 b) då anmälan eljest sker ...................................... » 9

För anmälan till försäkringsregistret &) då ansökning om försäkringsbolags registrering göres, så ock då ånd-

ring i firman anmäles för ny, fullständig inskrivning i registret . . .. » 20 b) då anmälan eljest sker ...................................... » 7

Vid fixerandet av dessa belopp har riksräkenskapsverket förutsatt, att kungörel- ser angående anmälningar av här berörda slag skulle införas i allmänna tidningarna och en ortstidning. Överståthållarämbetet har emellertid gjort gällande, att intet verk- ligt behov påkallade anmälningarnas kungörande i Post- och inrikes tidningar. Syf- tet med anmälningarnas offentliggörande syntes vara tillfredsställande tillgodosett genom registreringens införande i tidning i orten för vederbörande myndighet. Genom en sådan åtgärd skulle enligt ämbetets mening utgifterna för annonseringen så be- skäras, att statsverket även vid oförändrade avgifter icke behövde tillskjuta medel till täckande av kostnaderna för annonsering. Även länsstyrelsen i Stockholms län har under erinran om kungörelseförfarandet och rättsverkningarna härav ifrågasatt,

1 Tablån finnes intagen i riksdagens revisorers berättelse till 1941 års riksdag del II sid. 311.

• Sida 25
•  Original

huruvida det kunde finnas anledning bibehålla föreskrift om här ifrågavarande kungörelsers införande i annat tidningsorgan än det som förutsättes för rättsverkan av förfarandet. Om det vid prövningen av detta spörsmål befunnes möjligt förenkla kungörelseförfarandet genom annonseringens inskränkande till allenast ett pressor- gan, borde enligt länsstyrelsens mening i andra hand övervägas, huruvida kungö- randet skulle ske i de allmänna tidningarna eller i ortstidning.

Flera länsstyrelser ifrågasätta, om icke sådan förenkling av kungörelseförfaran- det kunde ske, att kungörelserna vid införandet i tidningarna sammanfördes för längre tidsperioder än hittills varit brukligt. Så gott som alla myndigheter avstyrka, att anmälningarna kungöras i mer än en ortstidning.

Riksräkenskapsverket, som i sin skrivelse av år 1927 ansåg det önskligt, att frå- gan om förenkling av kungörelseförfarandet toges under omprövning, är allt fort- farande av samma uppfattning. Därest en sådan förenkling genomföres, att anmäl- ningarna införas endast i en tidning, skulle med all sannolikhet någon höjning av avgifterna icke bliva erforderlig.

I likhet med de hörda myndigheterna anser riksräkenskapsverket skäl icke hel- ler föreligga att — såsom revisorerna ifrågasatt —— i särskilda fall utvidga kungö- relseförfarandet till mer än en ortstidning.»

I skrivelse den 26 juni 1941, nr 405, gjorde riksdagen i anledning av revi- sorernas uttalande följande framställning:

»Med hänsyn till de stegrade annonskostnaderna hava, såsom revisorerna påvisat, statsverkets utgifter för annonsering av anmälningar till handels- m. fl. register vä- sentligt överstigit registreringsavgifterna, vilka däremot icke undergått någon för- ändring under de senaste tjugo åren. Riksdagen finner det i hög grad påkallat, att sådana åtgärder vidtagas, att, såsom ursprungligen varit avsett, staten icke åsam- kas några kostnader för ifrågavarande annonser. Närmast torde då ligga till hands att höja anmälningsavgifterna, så att de täcka annonskostnaderna. En annan utväg vore att åstadkomma sådan förenkling i kungörelseförfarandet, att anmälningarna införas i allenast en tidning i stället för, på sätt nu är föreskrivet, dels i allmänna tidningarna, dels ock i en ortstidning. Riksdagen finner i likhet med revisorerna denna fråga böra göras till föremål för närmare övervägande.

Riksdagen får anhålla, att Kungl. Maj:t ville taga under övervägande, vad riks- dagen anfört i fråga om de statliga registreringsmyndigheternas annonskostnader.»

V. Utredningens förslag.

1. Allmän motivering.

A. Organisationen för bestyret med registreringen.

Av den föregående redogörelsen framgår, att registreringen av företagar- na i landet är splittrad på ett stort antal myndigheter. Handelsregistren och näringsregistren handhavas för närvarande av 143 registreringsmyndigheter, varav 75 magistrater och 43 kommunalborgmästare. Av de myndigheter, som handhava handels- och näringsregistren, föra 25 jämväl föreningsregister. Aktiebolagsregistret föres av en myndighet, som icke handhaver annan nä- ringsregistrering, varom här är fråga. Då näringsregistreringen således om-

• Sida 26
•  Original

händerhaves av 144 myndigheter, kan svårligen överblick över företagarna inom skilda landsdelar erhållas. Denna splittring av registreringen motväges dock i viss mån genom att en samling av anmälningar till de särskilda re- gistren utgives av patent- och registreringsverket såsom närmare framgår av redogörelsen för kungörelseförfarandet. En fullständig överblick över företa- garna inom visst område kan uppenbarligen icke erhållas utan att samtliga företagare inom området, såväl enskilda personer som enkla bolag, handels- bolag, ekonomiska föreningar och aktiebolag, registreras hos samma myn- dighet.

Firmaskyddet är, såsom av det föregående framgår, i territoriellt avseende i viss mån beroende av huru registreringen av företagarna anordnas. En- samrätten till viss firma är i vissa fall begränsad till viss kommun eller till visst län men omfattar i andra fall hela riket. Såsom i motiven till firmala- gen framhölls, är det en väsentlig uppgift för varje firmalagstiftning att hindra att lika lydande firmor begagnas för olika rörelser under sådana om- ständigheter, att förväxlingar lätt inträffa. Med den utveckling, som de se- naste årtiondena ägt rum på varuomsättningens och ej minst på reklamvä- sendets område har den ekonomiska betydelsen av firmanamnet väsentligen ökats. Ifrån att tidigare hava varit organiserad för en huvudsakligen lokal marknad har försäljningen till konsumenterna numera genom tillkomsten av originalförpackade märkesvaror ävensom av mångfilialföretag, postorderaf- färer samt landsomfattande ekonomiska föreningar tagit former, som allt- mer äro ägnade att aktualisera behovet av ett effektivt firmaskydd. Affärs- rörelsen individualiseras genom firman. Firman förkroppsligar vissa för nä- ringsidkaren vid bedrivandet av hans rörelse betydelsefulla ekonomiska vär- den och framförallt det förmögenhetsvärde, som en inarbetad affär besitter i sitt renommé och som bland annat fasthåller kundkretsen och därigenom till en viss grad tillförsäkrar affären en tryggad avsättningsmöjlighet för dess produkter. Önskemålen om utsträckt skydd för firmabeteckningar äro vid sadant förhållande naturliga.

Antalet enskilda näringsidkare och handelsbolag, vilkas verksamhet är av sådan omfattning, att bokföringsskyldighet och därmed anmälningsskyldig- het till handelsregistret föreligger, ökades väsentligt genom de ändrade be- stämmelserna beträffande bokföringsskyldigheten enligt den nya bokförings- lagen, som trädde i kraft den 1 januari 1930. Anmälningsskyldighet till han- delsregistret föreligger sålunda numera för så gott som all handel. Undantag- na åro endast kringföringshandel och handel från salustånd eller på annat liknande sätt, under förutsättning att rörelsen icke tagit större omfattning än att den som regel kan av näringsidkaren drivas utan biträde av andra än make och barn under 16 år eller en annan person. För hantverk och åtskil- liga andra i bokföringslagen angivna rörelser föreligger icke bokföringsskyl- dighet och därmed ej heller skyldighet att. göra anmälan till handelsregistret

1 Eberstein: Den svenska författarrätten sid. 96.

• Sida 27
•  Original

förr än rörelsen tagit sådan omfattning, att biträdenas antal, make och barn under 16 år oräknade, överstiger två.

Anmälningsplikten till handelsregistret täcker således numera i det närmas- te den anmälningsplikt, som föreligger enligt näringsfrihetsförordningen. Gäl- lande bestämmelser utesluta emellertid icke att dubbel anmälan och registre- ring sker. Bestämmelserna i näringsfrihetsförordningen innebära endast ett medgivande till att anmälan till handelsregistret i sig må innefatta anmälan enligt näringsfrihetsförordningen, om för den sistnämnda nödiga behörig- hetshandlingar bifogas.

Näringsregistret synes numera sakna nämnvärd praktisk betydelse. Medel- talet anmälningar till näringsregistren åren 1939—41 utgjorde i hela landet endast 225. Hos åtskilliga registreringsmyndigheter, däribland 10 länsstyrel- ser, har under de senaste trettio åren anteckning till dylikt register ej skett. Registrets bibehållande synes på grund därav kunna ifrågasättas. Närings- registret lärer emellertid icke kunna slopas utan att det samtidigt öppnas möjlighet för icke bokföringsskyldig företagare att till handelsregistret göra firmaanmälan. Sådan företagare kan hava ett berättigat intresse av att styr— ka, att han uppfyller för utövande av näringsverksamhet stadgade kvalifika- tioner. Enligt handelsbruk fordras i vissa fall av offentlig myndighet utfär- dat bevis härom. Sådan företagare kan också hava ett intresse av att få benämningen å sitt företag skyddat.

Vissa registreringsmyndigheter hava intagit samtliga anmälningar om id- kande av handel i handelsregistret. I detta hava således intagits firmor för jämväl andra än bokföringspliktiga företagare. Med hänsyn till bestämmel- sen i 3 5 firmalagen, att registrering skall vägras, om anmälan innehåller annat än som enligt lag må iregistret intagas, kan riktigheten av förfaran- det att i handelsregister intaga jämväl anmälningar, som rätteligen bort ske till näringsregister eller beträffande vilka anmälningsplikt icke förelegat, sät- tasi fråga. I visst fall har registrering i handelsregister vägrats, enär verk- samheten (advokat- och inkassoverksamhet) icke var av beskaffenhet att ut- övaren av densamma var skyldig att föra handelsböcker (R. Ä. 1924 s. 176). Om det emellertid är fråga om sådan rörelse, med vilken i allmänhet enligt 1 & bokföringslagen följer bokföringsskyldighet men som, då den drives i mindre omfattning, enligt 2 & är undantagen från sådan skyldighet, lärer re- gistreringsmyndigheten, då firmaanmälan göres, icke ingå i prövning, huru- vida bokföringsskyldighet föreligger eller icke. Antalet anställda eller sättet för rörelsens bedrivande torde icke framgå av anmälningsskrifterna. Om hok- föringsskyldighet icke föreligger, torde firman efter införing iregistret sakna skydd till dess att bokföringsplikt inträder (H. 1933 s. 558).

Här må erinras om att såväl den norska som den danska firmalagen inne- håller stadgande, som i vissa fall medgiver rätt att registrera firma till han- delsregistret utan att skyldighet härtill föreligger. I förslaget till firmalagen framhölls beträffande detta stadgande, att vid det förhållande, att gränserna för lagens tillämplighet å handlande blivit bestämda efter ett så yttre och for- mellt kännetecken som burskap eller annat näringsbevis på handel, det icke

• Sida 28
•  Original

kunnat undvikas att utestänga en eller annan handlande, som på grund av rörelsens betydelse kunde med skäl göra anspråk på att få komma under la- gen och för vilken det med hänsyn till behovet av kredit och de förbindelser, han iklädde sig, kunde vara av vikt att få sin firma anmäld till handelsre- gistret. För Sveriges det ansågs ett dylikt stadgande icke behövligt eller för- enligt med sättet för bestämmande av området för lagens verksamhet.

Redan kort efter firmalagens tillkomst framhölls, att det även inom Sveri- ge bland hantverksklasserna fanns ett tydligt behov av att få underordna sig de merkantila inst'itutionerna. Intet hinder syntes möta mot att i Sverige läm- na alla hantverkare tillfälle att anmäla firma (I. Heckscher: H. II 1894 nr 1).

I ovannämnda utkast till lag om ändring i lagen den 29 maj 1931 med vis- sa bestämmelser mot illojal konkurrens föreslås visst skydd jämväl för icke registrerad firmabeteckning. Icke bokföringspliktig näringsutövare tillförsäk- ras således enligt utkastet visst skydd för sin firmabeteckning.

Skäl tala för att gå vidare på den sålunda inslagna vägen. Genom inta- gande i handelsregistren av firmabeteckningar för rörelser, med vilkas ut— övande icke följer bokföringsskyldighet, har redan avsteg skett från princi- pen om överensstämmelse mellan bokföringsskyldig, firmainnehavare och köpman. Även genom lagbestämmelser hava undantag gjorts från denna princip. I föreningsregistret skola enligt lag intagas firmor utan att förening- ens verksamhet är förenad med bokföringsplikt. Även ideella föreningar kun- na 1på grund av bestämmelsen i 102 g expropriationslagen registreras med fir- ma. Bokföringslagens uppdelning av vissa rörelser på så sätt, att med utövan- de av sådan rörelse i en del fall följer bokföringsplikt men i andra icke, är ur registreringssynpunkt mindre lämplig. Antalet biträden lärer icke alltid med någon större grad av säkerhet kunna bedömas, då firmaanmälan skall göras. De formella förutsättningarna för att bokföringsplikt skall föreligga kunna från skydd utesluta företagare, som materiellt sett borde tillerkännas sådant skydd. Enligt Pariskonventionens i London är 1934 reviderade text skall ett verksamt skydd mot illojal konkurrens tillförsäkras dem, som till- höra något unionsland. Nu gällande bestämmelser lämna icke sådant skydd. Om en person bedriver rörelse iringa omfattning och i denna rörelse inarbe- tat viss benämning, erhåller han icke något skydd. Först sedan rörelsen nått sådan omfattning, att bokföringsplikt inträder, kan firmaskydd erhållas. Dessförinnan kan emellertid en bokföringspliktig konkurrent lägga sig till med den förres benämning å rörelsen och få denna registrerad.

Betänkligheter torde vid nämnda förhållanden icke böra möta mot att lå- ta företagare anmäla firma till handelsregistret, ehuru han ej är bokförings- skyldig. Behov att bibehålla näringsregistret föreligger icke, om sådant med- givande lämnas. Nuvarande bestämmelser angående anmälan om närings- verksamhet och om firma kunna därigenom sammanföras i firmalagen .

Medgivandet att anmäla firma utan att skyldighet därtill föreligger bör be- gränsas till enskild, som yrkesmässigt driver sådan rörelse, med vilken är förenad bokföringsskyldighet enligt 1 % bokföringslagen, men som på grund av 2 5 i lagen är fritagen från sådan skyldighet. Anledning saknas att an-

• Sida 29
•  Original

taga att denna rätt att anmäla firma skall väsentligt inverka på antalet re- gistreringsärenden.

Har anmälan av icke bokföringsskyldig företagare skett till handelsregist- ret, bliva bestämmelserna i firmalagen tillämpliga jämväl å sådan firma, men däremot icke övriga bestämmelser, som gälla rörelse, med vilken bokförings- skyldighet är förenad.

Olägenheterna av splittringen i registreringen skulle bäst avhjälpas, om all registrering sammanfördes till en myndighet. Därigenom skulle även skapas förutsättningar för ett mycket vidsträckt firmaskydd. Centralisering av re- gistreringen behöver dock icke medföra att firmaskyddet utsträckes till hela riket. Även med en central registrering kan firmaskyddet begränsas i terri— toriellt avseende till län, kommun eller annat område.

Centralisering av registreringen skulle medföra större enhetlighet vid till- lämpningen av gällande bestämmelser. Särskilt skulle bedömningen av de ekonomiska föreningarnas stadgefrågor bliva enhetlig.

I detta sammanhang må ånyo anmärkas, att jämväl aktiebolag till den 1 januari 1897 registrerades i handelsregistren. Till stöd för inrättande av ett centralt aktiebolagsregister anfördes i 1890 års förslag till lagar om enkla bo- lag och handelsbolag, om aktiebolag m. m. (5. 129), att aktiebolagens affärs- förbindelser i allmänhet voro mera utbredda än den enskilde näringsidka- rens eller handelsbolagets och att aktiebolagets kunder ofta nog till större delen voro bosatta å andra orter än den, där bolaget vore domicilierat, varför det med registreringen avsedda syftet bättre vunnes genom inskrivning i ett för hela landet gemensamt register än genom lokal registrering.

I 1890 års nyssnämnda förslag, som innehöll jämväl det förslag, som låg till grund för 1895 års lag om registrerade föreningar för ekonomisk verk— samhet, yttrade den kommitté, som utarbetat förslaget (s. 150):

»Vad vid förslaget till lag om aktiebolag anförts om fördelarna av en central re- gistrering har uppenbarligen i åtskilligt sin tilllämpning även på föreningar. Då kommittén icke desto mindre hänvisat dessas registrering till länsstyrelserna så har detta skett, emedan man ansett en sådan anordning skola medföra en väsentlig för- män för föreningarna själva. Deras sammansättning är nämligen merendels sådan, att man ej kan med någon större grad av säkerhet vänta, att de inom sig äga till- gång till någon person med den vana och insikt, att upprättande av stadgar med trygghet kan anförtros honom, och anlitande av sakkunnigt biträde skulle, i anse— ende till de begränsade tillgångar, varöver föreningar vid sin uppkomst vanligen förfoga, ofta nog kännas ganska betungande. Kommittén har därför ansett det skola för föreningarna innebära en avsevärd lättnad, om de i fråga om sin organi- sation få att göra med en lokal myndighet, hos vilken de utan vidare omgång eller kostnad kunna erhålla erforderliga råd och anvisningar.»

Fullständig centralisering av näringsregistreringen skulle innebära sam- manförande av uppgifter angående ett mycket stort antal företagare. Enligt uppgifter, som lämnats av de myndigheter, som föra handels- och förenings- registren, vilka uppgifter närmare framgå av bilagorna 1 och 2, funnos den 31 december 1941 i handelsregistren omkring 312 700 bestående firmor, där-

• Sida 30
•  Original

av hos länsstyrelserna omkring 183 300, och i föreningsregistren omkring 28 000 bestående föreningar, varav omkring 800 bostadsrättsföreningar. An- talet aktiebolagsfirmor utgjorde samma tid omkring 20 000. Sammanförande av alla dessa register till en central skulle således innebära inrättande av ett register över omkring 360 700 firmor. Även om det måste antagas, att ett täm- ligen stort antal av dessa firmor upphört på grund av att den rörelse, i vilken de använts, nedlagts utan att anmälan därom skett, blir återstående antalet firmor avsevärt.

Av bilagorna framgår även omfattningen av registreringsarbetet under åren 1939—41. Antalet i registren intagna anmälningar utgjorde i medeltal under nämnda år i handelsregistren omkring 17 200, därav anmälningar om nya fir- mor omkring 10 300, och i föreningsregistren omkring 5 500, därav anmäl- ningar om nya föreningar omkring 1 200. Medeltalet intagna anmälningar i aktiebolagsregistret under samma år utgjorde 7 134, därav 976 angående nya bolag. Sammanlagda antalet intagna anmälningar i handels—, förenings- och aktiebolagsregistren under nämnda år utgjorde i medeltal omkring 30 000. Antalet ärenden hos registreringsmyndigheterna angående registrering har varit väsentligt större.

De myndigheter, som handhava handels- och föreningsregistren, hava upp— givit, att årligen utfärdas omkring 26 000 registerutdrag eller bevis ur regist- ren, därav ur föreningsregistren omkring 7 100.

Centralisering av all registrering av företagarna, vilken icke lämpligen tor— de kunna ske annorledes än genom att förlägga registreringen till någon re- dan förefintlig registreringsmyndighet, måste medföra en icke oväsentlig ök- ning av personalen hos denna myndighet ävensom ökat lokalbehov samt an- skaffning av för registrens behöriga skötsel rationella förvaringsutrymmen. Å statsverket skulle överflyttas kostnader, som för närvarande till en del be- stridas av kommunerna. Minskning av nuvarande registreringsmyndigheters personalkostnader torde genom centralisering av registreringen endast i un- dantagsfall kunna äga rum, enär omfattningen av registreringsarbetet hos de särskilda myndigheterna i allmänhet icke är sådan, att särskild personal för denna arbetsuppgift finnes anställd. Centraliseringen skulle således för statsverket medföra en fördyring av registreringsarbetet.

Ur företagarnas synpunkt torde en dylik centralisering komma att med- föra olägenheter. Erfarenheten har givit vid handen, att företagarna, särskilt de ekonomiska föreningarna, i mycket stor utsträckning icke iakttaga de formföreskrifter, som äro stadgade för erhållande av registrering. Då an- märkning mot registreringsanmälan framställes av registreringsmyndigheten, föredrager i många fall den, som har att ombestyra registreringsärendet, att genom personligt besök hos myndigheten lämna erforderliga förklaringar el- ler diskutera nödiga ändringar. Därigenom besparas såväl tid som utgifter. Det sålunda praktiserade förfaringssättet skulle i stort sett omöjliggöras, om registreringen centraliserades.

Beträffande vissa organisationer för ekonomiska föreningar skulle dock centralisering av registreringen möjliggöra en närmare kontakt mellan orga-

• Sida 31
•  Original

nisationerna och registreringsmyndigheten, därest denna bleve förlagd i Stock- holm. Vissa ekonomiska föreningars egna organisatoriska förbindelser hava alltmer kommit att präglas av ett centralt ordnat samarbete. Ett antal av de ekonomiska föreningar, som äro av större betydelse, hava länkat sig samman i landsomgripande centralorganisationer för lösandet av större gemensamma uppgifter. Detta är fallet främst med avseende å konsumtionsföreningarna samt de viktigaste jordbrukskooperativa organisationerna och på senare tid byggnad'sföreningar. Kooperativa förbundet, Svenska lantmännens riksför- bund, Svenska mejeriernas riksförening, Sveriges slakteriförbund, Hyresgäs- ternas sparkasse— och byggnadsföreningars riksförbund och Svenska riks- byggen utgöra exempel på dylika större sammanslutningar av ekonomisk för- enings karaktär. Till denna art av föreningar kunna jämväl jordbrukskas- sorna hänföras. En förening, ansluten till sin centralorganisation, torde nu- mera vid övervägandet av någon ändring i sina stadgar vända sig till cen- tralen och inhämta dess råd.

Flertalet av de ekonomiska föreningarna utgöres emellertid av föreningar, som icke äro anslutna till centralorganisationer. Hit höra avelsföreningar, badhus-, bageri-, biograf-, bostads-, egnahems-, fastighets-, kafé-, koloni—, maskin-, musteri-, pälsdjurs-, renhållnings-, stuveri-, såg-, telefon-, trafik-, tryckeri-, tröskverks-, tvättstuge-, vattenlednings—, villaägar-, åkeri- och elek- triska distributionsföreningar m. fl.

Av hela antalet i föreningsregistren intagna ekonomiska föreningar den 31 december 1941 voro icke fullt tio procent anslutna till Kooperativa förbundet, Svenska lantmännens riksförbund, Svenska jordbrukskreditkassan, Hyres— gästernas sparkasse- och byggnadsföreningars riksförbund och Svenska riks— byggen.

I motsats till aktiebolagen hava de ekonomiska föreningarna —— även de till centrala organisationer anslutna — i regel ett rent ortsligt begränsat arbets- fält. Jordbrukskassas verksamhetsområde får lagligen ej vara större än att kassans medlemmar kunna förutsättas känna varandras personliga och eko— nomiska förhållanden. Föreningar med mera omfattande verksamhetsområ- den hava huvudsakligen registrerats hos överståthållarämbetet. Enligt upp- gift hava därstädes registrerats 241 sådana föreningar, varav en del tillkom- mit und'er inverkan av rådande krisförhållanden. Länsstyrelserna hava upp- givit, att allenast 26 föreningar hava sin verksamhet utom länsgränsen.

För de föreningar, som icke äro anslutna till centralorganisation, skulle det otvivelaktigt innebära en olägenhet, om registreringen vore förlagd till en ge— mensam central.

Länsstyrelserna hava uppgivit, att granskningen av de till centrala orga- nisationer anslutna föreningars stadge- och andra registreringsärenden för- anlett anmärkningar i mindre omfattning än beträffande övriga föreningars registreringsärenden.

Enhetlighet i bedömningen av ekonomiska föreningars stadgefrågor torde kunna vinnas genom prejudicerande utslag av regeringsrätten.

Därest registreringen av de ekonomiska föreningarna bleve centraliserad

• Sida 32
•  Original

till patent- och registreringsverkets bolagsavdelning, som handhar aktiebo- lagsregistret, skulle antalet juridiska personer, vilkas registrering bleve an- förtrodd avdelningen, omedelbart komma att öka med omkring 140 procent. Ökningen av antalet ärenden per år kan beräknas till omkring 75 procent. Med hänsyn till att ärenden angående registrering av ekonomiska föreningar torde vara enklare än ärenden angående aktiebolagsregistrering, torde ifråga- satta åtgärd medföra, att bolagsavdelningens personal måste ökas med om- kring 50 procent. Därjämte skulle krävas ökat lokalutrymme. Anmärkas må i detta sammanhang, att avdelningen torde komma att icke oväsentligt ut- ökas, därest lagberedningens förslag till aktiebolagslagstiftning genomföres.

Även om centralisering av registreringen av samtliga företagare bleve ge- nomförd, torde firmaskyddet icke med nu gällande bestämmelser för firmas innehåll kunna utsträckas att omfatta hela riket, i varje fall icke såvitt av- ser sådana företagare, vilka skola anmäla firma till handelsregistret. En dy- lik utvidgning av firmaskyddet skulle innebära t. ex. att endast en person i hela landet såsom firma finge begagna namnet Axel Andersson. Ett så om- fattande firmaskydd skulle medföra svårighet för nytillkommande företagare att finna firmabeteckning, som tydligt skilde sig från andra förut registre- rade firmor. På grund av granskningsmaterialets vidlyftighet skulle det för registreringsmyndigheten uppstå svårighet att inom rimlig tid verkställa en effektiv granskning för utrönande av firmas likhet med redan registrerade firmor. Även vid sammanförande till en myndighet av registreringen torde följaktligen firmaskyddet få begränsas till särskilda registreringsdistrikt. Dy- lik centralisering kan således icke ur denna synpunkt innebära någon fördel för företagarna.

För företagarna är det av vikt att lätt kunna erhålla bevis ur registren t. ex. för styrkande av behörighet att teckna firma vid utfärdande av fullmakt, utkvitterande av penningmedel m. m. Den som ämnar anmäla firma bör hava lätt att ur registret göra sig förvissad om att tillämnad registrering av firma icke möter hinder på grund av namnlikhet. Dessa önskemål tillgodoses lät- Itare vid lokal— än vid centralregistrering.

Från företagarnas sida synes centralisering av registreringen till en myn- dighet icke vara ett önskemål.

För den allmänhet, vilken är i behov av sådana upplysningar angående företagare, som kunna erhållas ur registren, t. ex. för styrkande av behörig- het att mottaga stämning, komme centralisering till en myndighet att medfö- ra någon ökad kostnad och tidsutdräkt för anskaffande av uppgifter ur re— gistret, dock icke av den beskaffenhet att avgörande hinder mot centralise- ring på grund härav kan anses föreligga.

Länsstyrelserna hava i sin ämbetsutövning för olika ändamål behov av till— gång till hos länsstyrelserna nu förda register, såsom vid prövning av an- sökningar enligt pilsnerdricksförordningen, vapenkungörelsen, pensionatstad- gan, förordningen angående handel med begagnade föremål m. fl. författ— ningar, enligt vilka vid tillstånds beviljande förutsättes att firmaanmälan skett, ävensom för beskattningen av företagarna. Genom att registreringen va-

• Sida 33
•  Original

rit förlagd till länsstyrelserna hava dessa varit i tillfälle att lätt följa det eko- nomiska livet inom länen. Om centralisering genomföres, komme läns-styrel- serna att berövas dessa fördelar.

Kontrollen över att rörelse icke utövas av annan än den som har härför stadgade kvalifikationer torde icke bliva effektivare vid central- än vid 10- kalregistrering.

De fördelar, som kunna vinnas genom fullständig centralisering av registre- ringen av företagarna, äro ej av den beskaffenhet att de kunna anses mot- väga de olägenheter, som äro förenade med sådan centralisering. Ytterli- gare fullständig centralisering, utöver den som skett för aktiebolagen, kan fördenskull icke förordas.

En viss centralisering av registreringen av andra företagare än aktiebolag torde emellertid kunna genomföras genom utökning av de nuvarande regi- streringsdistrikten och nedbringandet av antalet registreringsmyndigheter.

Från köpmannahåll har ifrågasatts, att registreringen skulle omhänderha- vas av de auktoriserade handelskamrarna i riket, i vilket fall antalet myndig- heter för registrering av andra företagare än aktiebolag skulle begränsas till tolv.

Enligt kungörelsen den 15 december 1916 (nr 599) angående auktoriserade handelskamrar förstås med handelskammare en på sammanslutning mellan näringsidkare grundad institution, som har till ändamål att särskilt för visst område, utgörande handelskammarens distrikt, främja samt inför stats- myndigheterna företräda handelns, industriens och sjöfartens allmänna in- tressen. Auktorisering av sådan handelskammare sker därigenom, att Kungl. Maj:t stadfäster stadgar för densamma.

För att handelskammare må kunna vinna auktorisering fordras dels att handelskammaren bildats av en för ändamålet särskilt inrättad förening eller ock av annan förening eller andra sammanslutningar, bestående huvudsak- ligen av näringsidkare, bosatta inom handelskammarens distrikt, dels att den eller de sammanslutningar, som bildat handelskammaren, erhåller Kungl. Maj:ts stadfästelse åt sina stadgar och antagit stadgar för handelskammaren, dels ock att enligt de sålunda stadfästade och antagna stadgarna handels- kamrarnas ledamöter skola utses av nämnda sammanslutningar, därvid dessas ledamöter skola äga lika rösträtt, samt antalet ledamöter i handelskammaren ej må understiga sexton.

Auktoriserad handelskammare fastställer själv sin arbetsordning samt ut- färdar instruktioner för sina tjänstemän ävensom andra för dess verksamhet erforderliga föreskrifter.

Auktoriserad handelskammare åligger enligt kungörelsen att efter bästa förmåga i sådana näringsfrågor, som av statsmyndigheterna hänskjutas till handelskammaren, avgiva yttranden eller tillhandahålla upplysningar även- som fullgöra sådana funktioner, som enligt lag eller särskild föreskrift äro eller varda handelskammare ålagda.

• Sida 34
•  Original

Auktoriserad handelskammare äger jämväl att hos vederbörande stats- myndigheter i näringsfrågor göra de framställningar, vartill den må finna anledning.

Kungl. Maj:t har den 2 november 1917 meddelat auktorisation för följande handelskammare, vilka numera hava nedan angivna expeditionsorter och verksamhetsområden:

Handelskammare Expeditionsort Verksamhetsområde Stockholms Stockholm Stockholms stad Östergötlands och Norrköping Östergötlands och Södermanlands Södermanlands län samt Södermanlandsdelen av Stockholms län Smålands och Blekinge Jönköping Småland och Blekinge Gotlands Visby Gotland Skånes Malmö Malmöhus och Kristianstads län

jämte södra Halland (t. o. m. staden Falkenberg och Faurås

härad) Handelskammaren i Göteborg Staden Göteborg med omnejd Göteborg . Västergötlands och Borås Västergötland, utom Göteborg, norra Hallands samt Hallands tre nordligaste härader jämte städerna Kungs— backa och Varberg Handelskammaren i Karlstad Värmlandslän,Dalsland ochBohus- Karlstad lokalrepresentation i län Uddevalla för Bohus- län Handelskammaren för Örebro Örebro och Västmanlands län Örebro och Västman- lokalrepresentation i lands län Västerås Handelskammaren i Gävle Gävleborgs län, Uppland och Gävle lokalrepresentationer Dalarna i Uppsala, Falun, Söderhamn och Hudiksvall Västernorrlands och Sundsvall Västernorrlands och Jämtlands län Jämtlands läns Norrbottens ochVäster— Luleå Norrbottens och Västerbottens län

bottens läns

Handelskamrarnas nämnd, som konstituerades år 1939, då den trädde i stället för den tidigare inrättade handelskammarmötets kommitté, är ett för de svenska handelskamrarna gemensamt organ med uppgift att befordra de intressen, som av den företrädas. Nämndens expedition är förlagd i Stock- holm.

Handelsregistren och föreningsregistren utgöra rättsliga urkunder och äro framförallt av betydelse för myndigheter och tredje man, särskilt för in- hämtande av uppgifter om firmatecknares behörighet. Då handelskamrarna icke äro offentliga myndigheter utan hava till uppgift att främja företagar-

• Sida 35
•  Original

nas intressen, torde det icke vara lämpligt att till dem överflytta bestyret med den officiella registreringen av företagarna.

Ur de intressen handelskamrarna hava att företräda torde det vara nöd- vändigt att envar handelskammare för register över näringsföretagama inom handelskammarens verksamhetsområde. Sådant register måste emellertid in- nehålla jämväl andra uppgifter än handelsregistren och även sådana som icke lämpa sig för en offentlig handling. Genom de samlingar av anmäl- ningar till aktiebolagsregistret samt förenings- och handelsregistren, som ut— givas av patent- och registreringsverket och som kunna betraktas som en all- män svensk handelskalender, finnes möjlighet för handelskamrarna att följa den officiella registreringen av företagarna inom området. Ett allmänt nä- ringsregister över företagarna inom varje handelskammares verksamhetsom- råde, i den mån registreringsskyldighet åvilar företagarna, kan således åstad- kommas utan att företagarna betungas med särskild anmälan härför. Det torde emellertid icke vara nödvändigt att föreskriva skyldighet för handels- kamrarna att föra dylikt register.

Olägenheterna av nuvarande decentralisering av registreringen av de före- tagare, som äro skyldiga anmäla firma till handelsregistren, kunna undanrö- jas genom att förlägga registreringen av dessa till länsstyrelserna. Genom så- dan åtgärd skulle länsstyrelserna komma att handhava registreringen av alla företagare, som äro skyldiga att göra anmälan till handelsregister eller före- ningsregister.

I allmänhet hava stadsmyndigheterna uppgivit, att de för sin ämbetsför- valtning i övrigt icke hava behov av handelsregistren. I enstaka fall har framhållits, att behov av registren förelåge för rådhusrätten, magistraten, konkursdomaren, polismyndigheten, taxeringsnämnden, uppbördsmyndighe- ten eller kristidsnämnden samt vid infordrande av uppgifter till industri- statistiken. De olägenheter, som kunna uppstå för dessa myndigheter genom registrens överflyttning till länsstyrelserna, synas vara ringaijämförelse med de fördelar, som centraliseringen länsvis av registreringen innebär.

Avskaffandet av handelsregistren hos magistrater och kommunalborgmäs- tare och överflyttning av registerföringen till länsstyrelserna nedbringar an- talet registreringsmyndigheter för dylika ärenden från 143 till 25. Tillkoms- ten av nya städer kan icke vidare, såsom hitintills, medföra ökning av an— talet registreringsmyndigheter.

Genom minskningen av antalet myndigheter för handhavande av handels- registren kan det område, inom vilket firmainnehavaren med ensamrätt må begagna firman, vidgas och bringas i överensstämmelse med det område, inom vilket innehavare av föreningsfirma har ensamrätt till sin firma.

Prövningen av fråga om likhet föreligger med registrerad firma behöver ej begränsas till det register, vari införing ifrågasättes, utan kan utvidgas att omfatta såväl handelsregistrets som föreningsregistrets firmor.

Skillnaden mellan stad och land blir avskaffad. Företagarna i köpingar och municipalsamhällen, vilka hitintills, oavsett näringslivets omfattning, i

• Sida 36
•  Original

registreringshänseende varit underkastade andra bestämmelser än företagar- na i städer, bliva likställda med dessa.

Centraliseringen till länsstyrelserna kommer att medföra en ökning av länsstyrelsernas arbetsbörda. Antalet ärenden angående anmälningar till handelsregistret torde komma att vid de särskilda länsstyrelserna öka om- kring 25—300 procent alltefter näringslivets omfattning i städerna i resp. län. Endast å ett par länsstyrelser torde dock centraliseringen i och för sig medföra behov av personalökning. En effektiv kontroll över firmaanmäl- ningarna torde emellertid för närvarande icke medhinnas med tillgänglig arbetskraft. Vid omläggningen av registreringssystemet måste fördenskull tillses att erforderlig personal anställes. I allmänhet lärer anställande av be- fattningshavare i kontorsbiträdes lönegrad såsom biträde till landskanslist, som har närmaste tillsynen över registren, vara tillfyllest. Vidare torde till- fällig personalförstärkning vid övertagande av registren från magistrater och kommunalborgmästare vara erforderlig för uppläggande av kortregister å firmorna, där så ej redan skett, för att jämförelse mellan nyanmälda och förut registrerade firmor skall kunna ske snabbt och säkert. Anskaffande av skåp för registerkort och register torde även bliva nödvändigt.

Anledning saknas att till länsstyrelserna förlägga registrering av aktie- bolagefter registreringen hos patent- och registreringsverket. Det torde få anses tillfyllest att å länsstyrelserna finnes tillgång till —— förutom registret för omsättningsskattepliktiga —— samlingen av anmälningar till aktiebolags- registret.

Tillräckliga skäl saknas att i detta sammanhang till övervägande upptaga frågan om registrering av aktiebolagens filialer. Aktiebolagen äro icke un- derkastade firmalagens bestämmelser. Nyssnämnda fråga torde närmast hö- ra till aktiebolagslagstiftningen. Sedan ståndpunkt i denna fråga tagits, bör övervägas om övriga företagare böra anmäla filial i de fall, då skyldighet härtill icke nu föreligger.

Förslag till ändringar i firmalagen och näringsfrihetsförordningen samt la- gen om ekonomiska föreningar för åstadkommande av centralisering av registreringen av företagarna på sätt föreslagits hava upprättats.

B. Kungörelsetörfarandet m. m.

Föreskrifter om offentliggörande genom kungörelse i viss eller vissa tid- ningar av vad som .i vederbörande register intagits förekomma i firmalagen samt i lagarna om ekonomiska föreningar, om aktiebolag och om försäk- ringsrörelse. Föreskrifterna om kungörelseförfarandet kunna hänföras till två skilda grupper.

Då registrering sker hos en central myndighet (126 5 lagen om aktiebolag och 251 & lagen om försäkringsrörelse), skall vad som införes i registret kungöras i allmänna tidningarna.

• Sida 37
•  Original

Då registrering sker hos länsstyrelse (4 % firmalagen och 78 % lagen om ekonomiska föreningar), skall vad som i registret införes kungöras dels i all- männa tidningarna, dels ock i viss ortstidning, dock skall vad som införes i försäkringsregister enligt 262 & lagen om försäkringsrörelse införas allenast i ortstidning.

Till offentliggörandet hava knutits vissa rättsverkningar, vilka framgå av det föregående. Dessa rättsverkningar hava i den första gruppen knutits till införandet i registret och den i anslutning härtill i allmänna tidningarna in- tagna kungörelsen. Inom den andra gruppen däremot hava rättsverkningar- na tillagts införandet i registret jämte kungörandet i ortstidning. Beträffan- de sistnämnda grupp är således kungörandet i allmänna tidningarna icke förbundet med någon rättsverkan.

I förslaget den 22 november 1884 till firmalagen framhölls, att förhållan— dena i Sverige och Norge medfört nödvändigheten av kungörelse i två slag av tidningar, under det Danmarks ringa geografiska utsträckning medgåve kungörelsernas intagande endast i en för hela landet gemensam tidning. För Sveriges del blevo föreskrifterna om kungörandet i förslaget avfattade med ledning av vad lagen angående skydd för varumärken, ordningsstadgan för rikets städer, hälsovårdsstadgan för riket med flera dylika, i administrativ väg utfärdade författningar då föreskrevo i jämförliga fall.

Kungörelse om anmälningar till handelsregistret sker enligt gällande be- stämmelser i Norge i den offentliga kungörelsetidningen, som utgör en bilaga till författningssamlingen, i Danmark i den Berlingske tidende samt utanför Själlands stift dessutom i vederbörande stiftstidning och i Finland i en re- gistreringstidning för varumärken och firmor i Finland, vilken såsom bilaga till landets officiella tidningar utgives så ofta det erfordras med år från år fortlöpande nummerföljd.

Visserligen kunna skäl anföras för att i Sverige bibehålla annonsering i ortspressen. Någon större roll torde dock dylik annonsering ej spela. Före- komsten av ett flertal tidningar inom samma län medför numera att endast en ringa del av länets befolkning genom kungörelse i ortstidning kan erhålla del av kungörelsens innehåll. I ett län med omkring 250 000 invånare kun- göras anmälningarna till handels- och föreningsregistren i en tidning, vil— kens upplaga är omkring 13 100 exemplar. Ändamålet med kungörelsernas intagande i ortspressen eller att deras innehåll skola komma till allmänhe- tens kännedom kan uppenbarligen under nämnda förhållanden icke vinnas. Även om kungörelserna skulle intagas i tidning å den ort, där rörelsen utövas, eller föreningen har sitt säte eller i länets mest spridda tidning eller i denna jämte annan tidning kan syftet med kungörelsernas intagande i ortspressen icke uppnås. Endast om kungörelserna intagas i samtliga å viss ort före- kommande tidningar, blir kungörandet effektivt. Kostnaderna härför torde emellertid icke motsvara nyttan med kungörandet.

Någon tidskrift inom näringslivet, som har den spridning bland köpmän och allmänhet, att den kan anses lämplig såsom organ för de meddelanden, varom här är fråga, torde icke finnas.

• Sida 38
•  Original

Genom att rättsverkningarna för närvarande äro i vissa fall bundna till annons i ortstidningen men i andra fall till de allmänna tidningarna nödgas företag, som har intresse av att taga del av dylika kungörelser, granska kun- görelserna i såväl ortstidningarna som i allmänna tidningarna. Genom att samla kungörelserna i en tidning besparas allmänheten besväret att forska i två slag av tidningar. Dessutom bliva kostnaderna för företagarna lägre.

Post- och inrikes tidningar har en relativt liten spridning. Genom begräns- ning av kungörelseförfarandet till Post- och inrikes tidningar kommer denna tidning emellertid att i högre grad än vad nu är fallet bliva den officiella registreringstidningen för anmälningar, varom här är fråga.

På grund av angivna omständigheter föreslås att annonsering i ortstid- ning av anmälningar till handels- och föreningsregistren slopas och att rätts— verkan tillägges intagandet i allmänna tidningarna. Detta bör icke utesluta, att, om den som gjort vederbörlig anmälan önskar få kungörelse härom in- förd i ortstidning, registreringsmyndigheten ombesörjer sådant kungörande, därest den anmälande bestrider kostnaderna härför. Särskild föreskrift här- om synes ej erforderlig.

I firmalagen och lagen om ekonomiska föreningar finnas, liksom i aktie- bolagslagen och lagen om försäkringsrörelse beträffande det hos försäkrings- inspektionen förda registret, efter lagändring den 25 april 1924 (nr 88—91) bestämmelser därom, att en samling för hela riket av vad som blivit efter in- förande i respektive register kungjort i allmänna tidningarna skall genom det allmännas försorg efter hand befordras till trycket samt förses med re- gister.

Ifrågavarande samlingar hava i första hand tillkommit för att åvägabringa en sammanföring av de registrerade anmälningarna och sålunda utgöra en uppslagsbok för allmänheten. Samlingarna av anmälningar till aktiebolags—, förenings- och försäkringsregistren avse även att underlätta processlegitima— tionen. Principiellt måste den, som företräder ett bolag eller en förening in- för domstol eller annan myndighet. styrka, antingen att han själv enligt re- gistret är behörig härtill den dag, behörigheten skall utövas, eller _ om han åberopar fullmakt —— att den, som utfärdat fullmakten, den dag, fullmakten utgavs, varit behörig firmatecknare. På grund av särskilda stadganden i respektive lagar är det emellertid tillräckligt, om den, som företräder bolaget eller föreningen, företer bevis, att han själv eller fullmaktsgivaren den dag beviset utfärdades, var behörig i sådant hänseende, detta dock under förut- sättning, att beviset ej är äldre än ett år, räknat från tiden för uppträdandet inför myndigheten eller för fullmaktens utfärdande. Är beviset icke äldre, blir nämligen domstolen eller myndigheten skyldig att ur samlingarna inhämta upplysning, huruvida förändring beträffande behörigheten ägt rum. På grund av nämnda stadganden måste antagas att samlingarna, vilka i den mån de tryckas, översändas till varje domstol, länsstyrelse och överexekutor, i gan- ska stor utsträckning anlitas av domstolarna och andra myndigheter.

Angående det register, som före ikraftträdande av 1924 års lagändring

• Sida 39
•  Original

skulle föras till samlingarna, föreskrevs i kungörelsen den 21 december 1917 , nr 980, att till samlingarna skulle föras bland annat ett årsregister, som ibok- stavsordning skulle upptaga dels i en avdelning, särskilt för varje samling, firmorna jämte hänvisning för varje firma till de spalter, å vilka någon upp- gift rörande densamma fanns införd, dels ock i en annan avdelning, gemen- sam för samlingarna, namnen å de personer, som i uppgifterna omförmäldes, med iakttagande dock därav, att i årsregistret ej skulle upptagas namnen å solidariska bankbolags huvudlottägare. Genom kungörelsen den 27 juli 1923 (nr 334) förordnades, att föreskriften om upptagande i årsregistret till sam- lingarna av namnen å de personer, som i uppgifterna omförmäldes, skulle upphöra. De betydande kostnader, som voro förenade med årsregistrets ord— nande och tryckning, föranledde avskaffande av årsregistret från och med år 1925.

Jämlikt kungörelsen den 21 november 1924 (nr 504) om införande i all- männa tidningarna av uppgifter ur aktiebolagsregistret m. fl. register samt om utgivande av samlingar omfattande dessa uppgifter skola de kungörelser, som avses i bl. a. 78 % lagen om ekonomiska föreningar samt 4 & firmala- gen, av registreringsmyndigheterna snarast före utgången av veckan näst ef- ter uppgifternas registrering insändas för intagande i Post- och inrikes tid— ningar. De samlingar, som avses i nämnda författningsrum, skola i ett sam- manhang utgivas, häftesvis en gång i månaden. I varje häfte intagas, särskilt för varje samling, sedan nästföregående häfte i Post- och inrikes tidningar införda kungörelser. Varje häfte skall förses med register, upptagande, sär— skilt för varje samling, i bokstavsordning de i registren intagna firmor, rö- rande vilka uppgifter blivit i häftet införda, jämte hänvisning för varje firma till spalt i häftet, å vilken någon uppgift rörande firman finnes införd. För nedbringandet av kostnaderna för samlingarna förklarade Kungl. Maj:t den 13 december 1940, efter framställning av patent- och registreringsverket, att utgivandet av samlingarna finge tills Vidare från och med ingången av år 1941, frånsett registren till samlingarna, ske i tidningsformat. På grund härav fastsättas numera under varje månad utkomna tidningsbilagor med ett re- gisterhäfte, vari firmorna upptagits. Samlingarna äro på grund därav betyd- ligt obekvämare än tillförne. Den vidtagna anordningen, som torde få betrak- tas som en tillfällig krisåtgärd, innebär en försämring i förhållande till vad som varit gällande. Det framstår som ett önskemål, att samlingarna snarast erhålla samma format som tidigare.

Från näringshåll framförda önskemål om återinförande av årsregistret till samlingarna torde även i sinom tid böra bliva föremål för övervägande.

Avgifterna för annonsering hava avsevärt stigit sedan avgifterna för an- mälningar till handels-, förenings- och försäkringsregistren senast fastställdes. Kostnaden för annonsering i Post- och inrikes tidningar har sedan år 1920 ökats med 50 procent. Motsvarande höjning torde hava skett beträffande an- nonser i ortstidningar. Till ökningen av kostnaderna för annonsering torde även hava bidragit dels att sedan den 1 januari 1925 anmälan om postadress

• Sida 40
•  Original

skall intagas i kungörelserna, dels att utrensning ur handelsregistret av fir- mor för rörelser, som upphört, i betydande omfattning ägt rum, varvid kun- görandet av anmälan härom varit avgiftsfri, dels ock att tidigare utgående rabatter å kungörelser i ortstidningar sänkts eller helt indragits.

Förutom annonskostnaderna skola avgifterna till handels- och förenings- registren täcka jämväl patent- och registreringsverkets kostnader för utgivan- det av samlingarna till dessa register. Ämbetsverkets totala kostnader för alla samlingarna utgjorde budgetåret 1940/41 18 371 kronor 50 öre. Dessa kost- nader bestridas enligt kungl. brevet den 2 november 1915 till 2/5 av ämbetsver- ket, medan % bestridas av förut omförmälda anslag under Xze huvudtiteln. Utgifterna för samlingarna till handels— och föreningsregistren uppgingo så- ledes under räkenskapsåret 1940/41 till omkring 11 000 kronor.

Under budgetåret 1940/41 utgjorde uppbörden av avgifter till handels- och föreningsregistren samt de hos länsstyrelserna förda försäkringsregistren 85 904 kronor, medan utgifterna enligt budgetredovisningen utgjorde 115 463 kronor 38 öre. Bristen, som täckts av statsmedel, utgjorde således 29 559 kro- nor 38 öre.

Med hänsyn till syftet med kungörelseförfarandet torde sammanförande av anmälningar, på sätt ifrågasatts, för längre tidsperioder än vad nu är fallet icke böra komma i fråga.

Begränsning av de uppgifter, som skola intagas i kungörelserna, torde icke böra vidtagas.

Vid kungörelsernas avfattning och uppställning bör iakttagas, att kungörel- serna icke göras vidlyftigare än som är oundgängligen nödvändigt. Genom sammanförande av likartade uppgifter torde någon minskning av kungörel- serna kunna vinnas.

Därest anmälningarna till handels- och föreningsregistren intagas endast i Post- och inrikes tidningar kunna avgifterna sänkas, dock icke beträffande ändringsanmälan till föreningsregister. Under förutsättning av nuvarande annonspris föreslås följande avgifter:

för anmälan till handelsregistret: a) då firma första gången till registret anmäles:

av enskild näringsidkare ................................ kronor 5 av handelsbolag ........................................ » 7 b) då anmälan eljest sker .................................. » 5

för anmälan till föreningsregistret: 3) då ansökan om förenings registrering göres, så ock då flytt-

ning av styrelsens säte till annat län eller ändring av firman för ny fullständig inskrivning anmäles .................... » 14 b) då anmälan eljest sker .................................. >> 7

I fråga om de försäkringsregister, som föras hos länsstyrelserna, torde kun- görelserna i ortstidningarna tillsvidare böra bibehållas i avbidan å resulta- tet av försäkringsutredningens arbete. Medeltalet anmälningar till dessa re- gister under åren 1939—41 utgjorde allenast 40 årligen i hela landet. Regist-

• Sida 41
•  Original

reringsavgifterna böra höjas till samma belopp som nu utgående registre- ringsavgifter för anmälningar till det hos försäkringsinspektionen förda för- säkringsregistret. På grund härav föreslås följande avgifter:

a) då ansökning om försäkringsbolags registrering göres, så ock

då ändring i firman anmäles för ny, fullständig inskrivning i registret .............................................. kronor 15 b) då anmälan eljest sker .................................. » 6

2. Speciell motivering.

A. Firmalagen .

1 5.

Enligt 6 5 1 mom. i instruktionen den 9 september 1938 (nr 597) för överståthållarämbetet tillkommer det överståthållarämbetet att, såvitt huvud- staden rörer, fullgöra de åligganden och utöva de befogenheter, som i länen ankomma å länsstyrelserna. På grund härav synes det icke erforderligt att, såsom hittintills, särskilt nämna överståthållarämbetet.

Formuleringen »uppgifter, vilka — — — varder föreskrivet» föreslås för vinnande av överensstämmelse med 120 & aktiebolagslagen och motsvarande bestämmelse i lagberedningens förslag till aktiebolag samt med 73 5 lagen om ekonomiska föreningar.

2 %.

Enligt gällande bestämmelse skall å anmälan, som avlämnas genom om— bud eller insändes med posten, underskriften vara av vittnen styrkt. Denna föreskrift förbises ofta och därav vållas omgång. Ansökningar om patent och om registrering av varumärken må insändas till patent— och registre- ringsverket utan att sökandens underskrift är av vittnen styrkt. Olägenhet härav torde ej hava uppkommit. Lagberedningen har i förslaget till lag om aktiebolag föreslagit, att nuvarande bestämmelse i aktiebolagslagen att un- derskrift å anmälan till aktiebolagsregistret, som avlämnas genom ombud eller insändes med posten, skall vara av vittnen styrkt, måtte utgå. Jämväl beträffande anmälningar till handelsregistret torde bestämmelsen kunna ut- gå. Underskrift skall vara av vittnen styrkt, endast där det särskilt före- skrives.

3 &.

Underrättelse om vägran av registrering bör översändas med posten även om fullständ'ig adress saknas i handlingarna men uppgift härom utan vä- sentlig omgång eller tidsutdräkt kan inhämtas. I denna del överensstämmer förslaget med lagberedningens förslag till aktiebolagslag.

Ändring av praxis, att sökanden erhåller tillfälle att rätta fel i ansökan innan formligt beslut meddelas av registreringsmyndigheten, förutsättes icke komma att vidtagas.

• Sida 42
•  Original

Beträffande bestämmelserna i denna paragraf hänvisas till avdelningen angående kungörelseförfarandet m. m.

7 %.

Förutom ändring, som betingas av det ändrade kungörelseförfarandet, hava redaktionella jämkningar föreslagits till vinnande av överensstämmelse med uttryckssätt i lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögen- hetsrättens område. I denna del överensstämmer förslaget med lagbered- ningens förslag till lag om aktiebolag.

I sista stycket har föreslagits redaktionell ändring (»antecknat i registret») för att få samma ordalydelse som i övriga lagar rörande företagares regist- rering. .

8 &.

Beträffande bestämmelserna i denna paragraf hänvisas till allmänna mo- tiveringen. Även vissa formella ändringar hava föreslagits.

10 5. I andra stycket hava föreslagits ändringar, som betingats av firmaskyd- dets utsträckande på sätt av allmänna motiveringen framgår. Genom orden »Ny firma» framhålles, att redan registrerade firmor en- dast behöva skilja sig från tidigare firmor inom samma kommun. Sista punkten i stycket synes överflödig och föreslås fördenskull böra utgå.

16 5.

Här hava vidtagits de ändringar, som betingas av registreringsdistriktens omläggning.

17 &.

Andra stycket ersätter näringsfrihetsförordningens föreskrifter om skyl- dighet att förete bevis angående förhållanden, som avses i 55 2, 4, 6 och 7 i förordningen.

18 5. I fråga om andra stycket hänvisas till 17 g.

21 &.

Enligt 21 ä 3 mom. i gällande lag skall fullständig firmaanmälan göras, då rörelsen flyttas från en kommun till en annan. Flyttas rörelse från ett län till ett annat, är det enligt 16 5 av förslaget uppenbart, att fullständig firmaanmälan skall ske hos länsstyrelsen i det län, dit rörelsen flyttas. An- mälan om rörelsens upphörande skall ske enligt 21 g 1 mom. Motsvarighet till berörda bestämmelse synes på grund härav ej erforderlig.

23 och 24 a 55.

Firmaskyddet är, till skillnad från patent- och varumärkesrätt, icke till tiden begränsat. Därest kontroll icke utövas å att anmälningsskyldigheten

• Sida 43
•  Original

behörigen fullgöres, då den rörelse, för vilken firman använts, nedlägges, komma uppenbarligen att i handelsregistren kvarstå firmor, som icke längre användas. Dessa torde kunna betraktas såsom icke befintliga vid prövning av fråga om likhet med nyanmäld firma föreligger enligt 10 å andra styc- ket firmalagen . Registreringsmyndigheten saknar dock befogenhet att av- föra firman ur registret utan att anmälan sker.

För åstadkommande av större reda i registren torde straffet för underlå- tenhet att göra anmälan böra höjas samt möjlighet beredas registrerings- myndighet att ex officio avföra firma ur registret under vissa förhållanden.

Straffet för underlåtenhet att göra föreskriven anmälan är enligt 23 % bö— ter från och med fem till och med etthundra kronor. Straffmaximum torde böra höjas till trehundra kronor.

Anmälningsskyldighetens fullgörande torde icke alltid kunna framtvingas genom åtal för underlåtenhet att göra anmälan. Detta är särskilt fallet då rörelsen upphör.

I Danmark har genom lag den 27 mars 1929 om tillägg till den danska firmalagen stadgats, att, när det i tio år icke företagits någon anmälan rö- rande en i ett handelsregister upptagen firma och en hänvändelse från re— gistreringsmyndigheten genom skrivelse till de till registret anmälda inne- havarna eller styrelsemedlemmarna under den för dem angivna adressen har blivit obesvarad, registreringsmyndigheten kan genom kungörelse i stats- tidningen med 3 månaders varsel uppmana vederbörande att upplysa om firman fortfarande består. När fristen är utlupen, utan att sådan upplysning har mottagits, uteslutes firman ur registret, varjämte kungörelse härom sker i statstidningen.

Motsvarande möjlighet att ur handelsregistret utesluta firmor föreslås i 24 a 5. I fråga om den tid, som må förflyta utan att åtgärd vidtages, torde det vara lämpligt att anknyta till varumärkeslagens bestämmelse att särskilt varumärke registreras för en tid av tio år, räknat från registreringsdagen, samt att registreringen kan förnyas, varje gång för tio år från dagen för förnyelsen. I enlighet härmed föreslås beträffande firma att utrensning ur registret får ske i fråga om firma, beträffande vilken anmälan till handels- registret icke skett under 10 år. För att registret skall hava ett aktuellt och korrekt innehåll bör större uppmärksamhet ägnas registret än vad hitin- tills varit fallet. Om registreringsmyndigheten därvid finner, att anmälan till handelsregistret beträffande viss firma icke skett under de senast förflutna tio åren från dagen för sista anmälan eller undersökningen, bör myndig- heten, om det icke är för myndigheten känt, att rörelsen icke nedlagts, verkställa utredning om rörelsen fortfarande bedrives. Genom skrivelse till innehavaren av firman eller firmatecknare i handelsbolag, vilken hör av- sändas med posten under uppgiven adress, bör myndigheten anmoda veder- börande att till myndigheten inom viss tid, förslagsvis en månad, uppgiva, huruvida den anmälda rörelsen fortfarande bedrives. Meddelande härom, vil- ket endast utgör ett led i myndighetens undersökning och fördenskull icke kan betraktas som anmälan till handelsregistret, bör vara avgiftsfri och i for-

• Sida 44
•  Original

mellt avseende icke underkastad firmalagens föreskrifter. Kungörelse om meddelande att rörelsen fortfarande bedrives skall naturligtvis ej ske. I han— delsregistret bör i anmärkningskolumnen till ledning vid senare kontroll verkställas anteckning att och när undersökning verkställts och dagen då meddelande om att rörelsen består inkommit. Blanketter för myndighetens skrivelse och firmainnehavares svarsmeddelande böra fastställas.

Därest i samband med svarsskrivelsen till myndigheten anmäles förhållan- de, varom anmälan enligt firmalagen skolat göras, skall svarsskrivelsen i denna del behandlas som vanlig firmaanmälan.

Om försändelsen återkommer såsom obeställbar eller meddelande eljest icke inkommer inom förelagd tid, torde registreringsmyndigheten i tvek- samma fall böra inhämta yttrande från polismyndigheten i orten för ut- rönande, huruvida rörelsen nedlagts. Därest det ej heller genom denna ut- redning vinnes upplysning om att rörelsen fortfarande bedrives, bör re- gistreringsmyndigheten äga avföra firman ur registret. Kungörelse härom bör intagas i allmänna tidningarna, därvid hänvisning bör ske till att fir- man avförts med stöd av ifrågavarande bestämmelse. Kostnaderna för kungörelser härom komma att drabba statsverket liksom nu gäller beträf— fande anmälan om rörelses upphörande. Anledning saknas att antaga att de fall, då firma kommer att avföras ur registret på föreslaget sätt, bliva ofta förekommande, därest kontrollen utövas kontinuerligt, i vilket fall anmälan till handelsregistret i vanlig ordning i regel torde kunna erhållas.

Övergångsbestämmelser.

I lagar och särskilda författningar har rättsverkan av viss anmälan till handelsregistret knutits till kungörelse i ortstidning, t. ex. 27 å avtalslagen. Då enligt förslaget kungörelse i ortstidning ej vidare skall förekomma, bör kungörelsen i allmänna tidningarna hava motsvarande verkan.

I handelsregistren torde i icke obetydlig omfattning för närvarande kvarstå firmor, som icke längre äro i bruk. Endast ett 40-tal registrerings- myndigheter synas hava utövat kontroll över att anmälan om att rörelse upphört ingivits till handelsregistret. En allmän utrensning ur handelsre- gistret av firmor, som icke längre äro i bruk, synes vara erforderlig. Ut- rensningen bör vara verkställd innan registren av magistrater och kommu- nalborgmästare överlämnas till länsstyrelserna. Därest omläggningen av re- gistreringen genomföres den 1 januari 1943, bör envar innehavare av fir- ma, som icke under viss tid dessförinnan, förslagsvis tio år, till handels- registret gjort någon anmälan, före den 1 oktober 1942 till registrerings- myndigheten meddela, att rörelsen fortfarande bedrives. Dylikt meddelande skall vara avgiftsfritt. Det bör kunna undertecknas av firmatecknare. Kra- vet å vittnen torde kunna eftersättas. Blankett till meddelandet torde böra tillhandahållas av registreringsmyndigheten. Kungörelse om meddelande i förevarande avseende erfordras ej.

• Sida 45
•  Original

Endast den omständigheten att meddelande icke inkommit torde icke böra medföra att firman avföres ur registret. Därest det icke är för regist- reringsmyndigheten känt att firman upphört, bör undersökning på sätt i 24 a % föreslagits i varje särskilt fall ske innan firman avföres ur registret. I skrivelse, som med posten avsändes till firmainnehavaren eller firma- tecknare i handelsbolag under uppgiven eller antagen postadress, torde registreringsmyndigheten böra anmoda denne att före viss dag inkomma med uppgift, huruvida den anmälda rörelsen fortfarande bedrives, vid äventyr att firman eljest avföres ur handelsregistret. Om försändelsen åter- kommer såsom obeställbar eller lämnas obesvarad, synes sådan åtgärd kun- na vidtagas. I tveksamma fall torde yttrande böra inhämtas från polis- myndigheten i orten. På så sätt synes säkerhet kunna erhållas mot att en bestående rörelse icke berövas det firmaskydd, som vunnits genom anmälan till handelsregistret. Om firman avföres på grund av underlåtenhet att vid den föreslagna, för alla firmainnehavare gällande tidpunkten göra anmä- lan, torde kungörelse om åtgärden icke vara erforderlig.

Med hänsyn till bestämmelserna i 24 a & i förslaget är det av vikt att re- gistreringsmyndigheten har tillgång till postadress till huvud- och avdelnings- kontor. Enligt den ursprungliga lydelsen av firmalagen förelåg ej skyldig- het att anmäla sådan postadress. Genom lagändring den 16 maj 1924 inför- des föreskrift härom i 17 och 18 åå. Därvid stadgades att, då efter lagens ikraftträdande beträffande tidigare till handelsregistret anmäld firma anmälan första gången skedde om ändring i förhållande, varom uppgift införts i re- gistret, firmans postadress skulle uppgivas. I samband med meddelandet en— ligt förslaget om att rörelsen fortfarande bedrives bör uppgift lämnas om postadress. Uppgiften härom bör vara undantagen från lagens formella fordringar i likhet med vad som föreslagits beträffande nyssnämnda medde— lande. Uppgiften torde icke behöva kungöras.

B. Näringsfrihetsförordningen. 9 %.

Ändringen är betingad av förslaget om sammanförande av firmaregistre- ringen och den registrering, varom nu stadgas i näringsfrihetsförordningen. Härutinnan hänvisas till allmänna motiveringen.

12 &.

Ändringen är en följd av ändringen av % 9 mom. 1. Särskilda stadganden om sådan rörelse, som i paragrafen avses, finnas i förordningen den 20 september 1859 angående utsträckt frihet för bergshan- teringen. Denna förordning föreskriver bl. a. att anmälan om anläggning för tillgodogörande eller förädling av mineralrikets alster skall ske hos bergs- överstyrelsen d. v. s. kommerskollegium, »som tillståndsbevis utfärdar samt därom underrättar bergmästaren jämte vederbörande Konungens befall- ningshavande eller magistrat».

• Sida 46
•  Original

C. Lagen om ekonomiska föreningar.

Så.

Genom att handelsregister och föreningsregister enligt förslaget komma att föras för samma område hos en myndighet kan vid registrering av före- ning prövas om firmalikhet föreligger icke blott med föreningsfirma utan jämväl med firma i handelsregistret.

39 %.

Jämlikt 85 & aktiebolagslagen skall i fråga om aktiebolag, sist en månad efter det balansräkningen blivit fastställd, densamma jämte styrelsens för- valtningsberättelse samt vinst- och förlusträkningen genom styrelsens för- sorg avsändas till registreringsmyndigheten. Motsvarande bestämmelse sak- nas i lagen om ekonomiska föreningar. På grund av särskild föreskrift i 58 5 lagen om bostadsrättsföreningar skola beträffande bostadsrättsföreningar motsvarande handlingar insändas till länsstyrelsen. I fråga om centralkassa för jordbrukskredit samt jordbrukskassor skall enligt 62 å förordningen om jordbrukets kreditkassor styrelsen för sådan kassa ofördröjligen till bank- och fondinspektionen, vilken utövar tillsyn över dessa kassor, insända sty- relsens förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkningen samt balans- räkningen ävensom, efter verkställd revision, den däröver avgivna berättel- sen tillika med annan handling angående kassans förvaltning eller räken- skaper, som revisorerna må hava avlämnat till styrelsen.

Ekonomiska föreningar med undantag av bostadsrättsföreningar hava icke genom generell föreskrift ålagts bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen. En ekonomisk förenings bokföringsplikt är beroende av den rörelse före- ningen idkar. Viss bokföringsskyldighet är emellertid alltid erforderlig med hänsyn till vissa bestämmelser i lagen om ekonomiska föreningar. Enligt 27 å i lagen har styrelsen att till revisorerna avlämna förvaltningsberättelsc och enligt 32 å i lagen skola revisorerna avgiva berättelse över av dem verk- ställd granskning av styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper. Be- rättelserna skola framläggas på föreningssammanträdet och underställas så- lunda de enskilda medlemmarnas prövning. Genom denna anordning är det sörjt för att ekonomisk förenings räkenskaper bringas till kännedom hos en i flesta fall vidsträckt krets av personer.

Den ekonomiska föreningen som företagsform har emellertid fått allt större användning. Stora företag drivas numera i den ekonomiska föreningens form. Dylika ekonomiska föreningar arbeta på i stort sett samma verksamhetsfält som aktiebolagen.

Vidare har det inträffat, att personer valt den ekonomiska föreningens form för tillgodoseende av diskutabla intressen (H. 1935 s. 81).

Skäl synas på grund av angivna omständigheter föreligga för införande av föreskrift, som möjliggör för registreringsmyndigheterna och allmänheten att

• Sida 47
•  Original

taga del av de ekonomiska föreningarnas ställning och verksamhet, i den mån särskilda regler för kontrollen icke redan finnas.

Med anledning härav föreslås stadgande om skyldighet för styrelse för ekonomisk förening att efter anmodan av registreringsmyndigheten till denna insända styrelsens förvaltningsberättelse jämte revisionsberättelsen i bestyrkt avskrift. En dylik anmodan bör kunna avse berättelserna under visst är eller allt framdeles.

Registreringsmyndigheterna erhålla genom dylik föreskrift större möj- lighet än nu att övervaka att föreskriven anmälningsskyldighet fullgöres.

På solida grunder byggda företag kunna endast hava gagn av att deras för- valtningsberättelser göras till offentliga handlingar hos registreringsmyndig- heten. Att den föreslagna föreskriften kan te sig mindre tilltalande för för- ening, vilken ej förtjänar allmänhetens förtroende, utgör ej något skäl mot samma föreskrift. En sådan föreskrift torde kunna bidraga till en sund ut- veckling av föreningsväsendet.

Underlåtenhet att ställa sig föreskriften till efterrättelse bör straffbeläg- gas. På grund därav föreslås ändring av 85 5.

Om mottagande av berättelserna bör anteckning ske i föreningsregistret. Kungörelse härom erfordras ej. Avgift skall ej utgå i dylikt ärende.

Avskrifterna böra vara bestyrkta av två ojäviga personer, vilka intyga, att lika lydande handlingar blivit vid föreningssammanträdet framlagda.

Varje förening är givetvis oförhindrad att utan anmodan insända sin för- valtningsberättelse och revisionsberättelse till registreringsmyndigheten.

68 &. Kungörelse om att medlem i ekonomisk förening avgått torde böra ske på samma sätt som kungörelse av registreringsmyndighet.

74 5.

I fråga om ändringsförslaget hänvisas till motiveringen till förslaget om ändring av 2 & firmalagen.

78 &.

Beträffande bestämmelserna i denna paragraf hänvisas till avdelningen an- gående kungörelseförfarandet m. m.

82 &.

Härom gäller vad i motiveringen till 7 € firmalagen anförts i första stycket.

85 &.

För åsidosättande av föreskrift enligt 39 & sista momentet föreslås bötes- straff.

• Sida 48
•  Original

D. Kungörelsen den 4 november 1887 (nr 79 s. 1) om handelsregistrens förande m. 111.

Denna kungörelse bör, utöver bestämmelserna om avgifterna för kungöran- det, ändras i vissa avseenden.

Enligt 1 & kungörelsen1 skola handelsregisters blad numreras, med iakt- tagande att vart blad omfattar två vid registrets öppnande i dagen liggande sidor.

Till registret skall föras en förteckning, däri firmorna ävensom namnen å deras innehavare upptagas i alfabetisk ordning med uppgift å det eller de blad, där de förekomma; skolande firmorna genom understrykning särskilt utmärkas.

Hos Konungens befallningshavande skall dessutom föras en alfabetiskt ordnad längd över kommunerna å landet, upptagande de för varje kommun i handelsregistret intagna firmor.

Genom nådigt brev den 6 oktober 1938 har Kungl. Maj:t medgivit, att i 1 € kungörelsen föreskrivna längd över kommunerna å landet må föras i form" av kortregister.

Enligt 2 & kungörelsen1 skola handelsregistren föras i överensstämmelse med vid kungörelsen fogade formulär och å dem befintliga anvisningar.

Frågan om ett modernare system för handelsregistrens förande torde bliva föremål för övervägande vid den utredning angående rationalisering i fråga om länsstyrelsernas verksamhet och arbetssätt, som pågår inom socialdeparte- mentet. I likhet med vad som gäller angående förenings- och försäkringsre- gistrens förande (1938: 605 resp. 1936:479) torde till förenkling av arbetet lösbladssystem böra medgivas för registren. Förteckningen och längden torde böra ersättas med kortregister för underlättande av arbetet och möjliggörande att snabbt lämna allmänheten önskade upplysningar ur registret. Härav be- tingande ändringar av kungörelsen föreslås i 1 %.

Efter firmaskyddets utsträckande att omfatta hela registreringsdistriktet torde fortfarande viss redovisning böra ske för varje kommun av i handels- registret intagna firmor för erhållande av överblick över näringsföretagarna i de särskilda kommunerna och för att registreringsmyndigheten utan tids- utdräkt skall vid förfrågan kunna lämna uppgift, huruvida viss person i en kommun är innehavare av firma. Denna redovisning torde lämpligen kunna ske på det sätt, att å registerkort, samlade kommunvis, angivas namnen å de personer, som anmält firma, samt det blad, varå namnet upptagits i handels- registret. Föreskrift härom föreslås i 2 5.

På grund av utvidgningen av registreringsdistrikten föreslås ändring av 7 % kungörelsen. Enär handelsregister skall föras av länsstyrelse och kon- trollåtgärder föreslagits i 24 a & firmalagen, torde särskild föreskrift om att länsstyrelse skall övervaka registrets behöriga förande icke erfordras, på grund varav föreslås, att första stycket av paragrafen utgår.

' Senaste lydelse se SFS 1896:21 s. 31.

• Sida 49
•  Original

Före ändringsförslagens ikraftträdande höra av magistrater och kommu' nalborgmästare förda handelsregister överlämnas till vederbörande länssty- relse. Dessa handelsregister, som av länsstyrelsen böra åsättas särskild bok— stavsbeteckning, jämte länsstyrelsens handelsregister skola utgöra handels- register för länet. Uppläggning av helt nytt handelsregister blir härigenom icke erforderligt. Att registren till handelsregistren samtidigt böra överlämnas torde vara uppenbart. Särskild föreskrift härom lärer vara överflödig. Det förutsättes, att införingar av nya firmor icke komma att ske i de till läns- styrelse överlämnade handelsregistren.

E. Kungörelserna den 15 december 1911 (nr 135) om töreningsregistrens förande m. m. och den 21 december 1917 (nr 973) om försäkrings- registrens förande m. m.

I dessa kungörelser föreslås de ändringar, som betingas av förslaget om ändring i fråga om registreringsavgifterna. Därjämte bör i det vid den först- nämnda kungörelsen fogade formuläret kolumnen för dag, då uppgift kun- gjordes i ortstidningen, utgå.

F. Kungörelsen den 24 november 1911 (nr 130 s. 3) angående använd- ningen och redovisningen av avgifter för registrering i handelsregistren.

Denna kungörelse förlorar all betydelse, om registreringsdistrikten för- ändras enligt förslaget.

VI. Författningsförslag.

F ö r 5 l a g till lag om ändring i vissa delar av lagen den 13 juli 1887 (nr 42 s. 1) angående handelsregister, firma och prokura.

Härigenom förordnas, dels att i lagen den 13 juli 1887 angående handels- register, firma och prokura skall införas en ny paragraf av nedan angivet in- nehåll och betecknad 24 a %, dels oclc att 1, 2, 3, 4, 7, 8, 10, 16, 17, 18, 21 och 23 åål skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

1 Senaste lydelse av 4 % se SFS 1924:88, av 8 % se SFS 1925: 48, av 16 å och 21 % 3 mom. se SFS 1895: 67 s. 10, av 17 och 18 55 se SFS 1924: 132 och av 23 5 se SFS 1911: 43 s. 3.

• Sida 50
•  Original

Länsstyrelse skall föra handelsregister för inskrivning av de uppgifter, vilka enligt denna lag skola för registrering anmälas, eller vilkas intagande i regist- ret eljest är eller varder föreskrivet.

2 5. . Anmälan till handelsregistret skall ingivas eller i betalt brev insändas till registreringsmyndigheten. Sådan anmälan skall vara åtföljd av stadgade av- gifter för registreringen och dess kungörande.

3 %.

Har den — — —— registrering vägras.

Vägras registrering, skall registreringsmyndigheten ofördröjligen med pos- ten till sökanden översända underrättelse om beslutet med skälen därför. Sak- nas uppgift om sökandens postadress och kan upplysning om densamma ej utan väsentlig omgång eller tidsutdräkt inhämtas, skall underrättelsen hållas honom till handa hos registreringsmyndigheten.

Är sökanden missnöjd med beslut, varigenom registrering vägrats, äge han att vid talans förlust innan klockan tolv å sextionde dagen från beslutets dag däröver anföra besvär hos Konungen.

4 %. Vad i handelsregistret införes skall genom registreringsmyndighetens för- sorg ofördröjligen kungöras i allmänna tidningarna. En samling för hela riket av vad sålunda kungjorts skall genom det all- männas försorg efter hand befordras till trycket samt förses med register.

7 &.

Det som i enlighet med denna lag blivit infört i handelsregistret och kun- gjort i allmänna tidningarna, skall anses hava kommit till tredje mans kän- nedom, där ej av omständigheterna framgår, att han varken ägde eller bort äga vetskap därom.

Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blivit eller bort bliva antecknat i registret, icke med laga verkan åberopas mot annan än den, som visas hava ägt vetskap därom.

ss.

Envar, som vill idka handel eller annan näring, med vars utövande enligt bokföringslagen följer skyldighet att föra handelsböcker, vare pliktig att där- om göra anmälan till handelsregistret och att därvid angiva det namn, var- under han ämnar driva sin rörelse och som han vid därvid förekommande underskrifter ämnar teckna. Sådant namn kallas firma.

I handelsbolag — — — åligger likvidatorn.

• Sida 51
•  Original

Från nu stadgade amnälningsskyldighet undantagas redare och rederier, aktiebolag, ömsesidiga försäkringsbolag, registrerade föreningar samt spar- banker.

Enkelt bolag må, efter ansökan av bolagsmännen, i handelsregistret införas på sätt om handelsbolag är stadgat; och gälle sedan om det bolag, vad i denna lag finnes föreskrivet angående handelsbolag.

Envar enskild, som ämnar yrkesmässigt driva rörelse, som omförmäles i 1 & bokföringslagen, i sådan omfattning, att därmed icke följer bokförings- skyldighet, må ock till handelsregistret anmäla firma.

10 %. Ej må _ —— — ägt rum. Ny firma skall tydligt skilja sig från andra i handelsregistret eller förenings— registret hos samma myndighet intagna, ännu bestående firmor.

16 5.

Anmälan om firma skall, innan näringens utövande börjas, göras hos läns— styrelsen i det län, där rörelsen skall utövas. Drives rörelsen i flera län, skall anmälan göras till handelsregistret för det län, där huvudkontoret är beläget.

Inrättas avdelningskontor med självständig förvaltning (filial) i annat län, än där huvudkontoret är beläget, skall anmälan till registret för det län ske innan firman får där begagnas. Filial för rörelse, som har huvudkontoret utom riket, anses såsom fristående rörelse, för vilken anmälan skall göras av den, som förestår rörelsen.

Anmälan, varom —— — _ alla anmälningsskyldige. 17 %. I enskild — — — dettas postadress.

Vid anmälan skall fogas det eller de bevis, som på grund av stadgandena i 55 2, 4, 6 och 7 förordningen den 18 juni 1864 angående utvidgad närings- frihet i vart särskilt fall erfordras. .

Ingivna bevis skola förvaras under tjugu år.

18 &. I handelsbolags — — — i förening. Vid anmälan skola fogas för envar av bolagsmännen sådana bevis, som i 17 å andra stycket omförmälas. Ingivna bevis skola förvaras under tjugu år. I kommanditbolags —— — — utfästa insats.

21 g.

3. Sker ändring i själva firman, skall tillika fullständig firmaanmälan göras.

• Sida 52
•  Original

23 &.

Försummas anmälan, som ovan föreskrives, eller har, efter det registre- ring av firma vägrats eller upphävts, den anmälningsskyldige försummat göra ny anmälan, då skall enskild näringsidkare, bolagsman eller annan, som till sådan förseelse gjort sig skyldig, straffas med böter från och med fem till och med trehundra kronor.

Var, som — — —— strängare straff.

24a %.

Finner registreringsmyndigheten att anmälan till handelsregistret beträf- fande i registret intagen firma icke ägt rum under de senast förflutna tio åren från dagen för sista anmälan, må innehavaren av firman eller den som har rätt att teckna handelsbolags firma, eller, där flera, var för sig eller gemen- samt, äga sådan rätt, någon av dem av myndigheten genom skrivelse, som skall avsändas med posten under anmäld postadress, anmodas att inom en månad därefter till myndigheten uppgiva, huruvida den anmälda rörelsen fortfarande bedrives, vid äventyr att firman eljest avföres ur registret.

Inkommer ej inom förelagd tid sådant meddelande, må firman avföras ur registret, varom kungörelse skall ske i allmänna tidningarna.

Denna lag skall träda i kraft den Där i lag eller särskild författning rättsverkan av anmälan till handelsre- gistret är beroende av kungörelse i ortstidning, skall efter det lagen trätt i kraft kungörelse i allmänna tidningarna hava motsvarande verkan.

Det åligger envar innehavare av firma, som icke efter den 1 januari 1933 till handelsregistret gjort anmälan, att före den 1 oktober 1942 till registre- ringsmyndigheten meddela, att rörelsen fortfarande bedrives, vid äventyr att firman eljest må avföras ur registret. Har i 17 och 18 åå föreskriven uppgift om postadress ej tidigare avgivits, skall uppgift därom samtidigt lämnas.

F ö r sl a g till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 18 juni 1864 (nr 41 s. 1) angående utvidgad näringsfrihet.

Härigenom förordnas, dels att ä 9 mom. 2 och 5 10 förordningen den 18 juni 1864 angående utvidgad näringsfrihet1 skola upphöra att gälla, dels oclc att & 9 mom. 1 och 5 12 i samma förordning skola erhålla följande ändrade lydelse:

1 Senaste lydelse av 10 ä 2 mom. se SFS 1934: 607.

• Sida 53
•  Original

% 9. Mom. 1. Angående registreringsskyldighet är särskilt stadgat.

% 12.

Den, som vill driva masugn eller hytta, stångjärnsbruk, manufakturverk eller annan inrättning, vilken avser tillgodogörande eller förädling av mine- ralrikets alster och ej är att anse såsom hantverk, skall anmäla sig hos bergs- överstyrelsen och därvid avlämna det eller de betyg, som enligt denna för-

t ordning i vart särskilt fall erfordras; kommande i övrigt att för utövning av ' sådan rörelse gälla jämväl vad särskilt är stadgat. Över dem som gjort sådan anmälan skall föras särskild förteckning.

Denna förordning träder i kraft den

F ö r s 1 3 g till lag om ändring i vissa delar av lagen den 22 juni 1911 (nr 55 s. 1) om ekonomiska föreningar.

i Härigenom förordnas, att 8, 39, 68, 74, 78, 82 och 85 åå lagen den 22 juni 1911 om ekonomiska föreningar1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives. 8 %. Ekonomisk förenings —— —- —— eller dylikt). , I firman — _— — ett bolag.

Firman skall tydligt skilja sig från andra i föreningsregistret eller han- delsregistret hos samma myndighet intagna, ännu bestående firmor.

Angående förbud — — — särskilt stadgat.

39 &. Ä det föreningssammanträde — — — till avgörande. Frågan om _ —— — nytt sammanträde. Genom styrelsens försorg skall till Konungens befallningshavande efter anmodan i bestyrkt avskrift avsändas styrelsens förvaltningsberättelse jämte revisorernas berättelse.

68 5. Om medlems — —— —— i medlemsförteckningen. Genom styrelsens — — — styrker avgången.

1 Senaste lydelse av 8 5 se SFS 1930: 116, av 68 % se SFS 1936: 326 samt av 78 5 se SFS 1924: 90.

• Sida 54
•  Original

Har medlem avgått, skall genom styrelsens försorg underrättelse om av- gången ofördröjligen kungöras i allmänna tidningarna. I fråga om förening, som vunnit godkännande såsom jordbruk—skassa, må dock i stället för genom dylikt kungörande underrättelse om avgången genom styrelsens försorg med- delas i annan för fordringsägarna betryggande ordning, efter ty därom sär- skilt förordnas.

Underlåter styrelsen — — — åtgärdens vidtagande.

74 &.

Anmälan till registret skall ingivas eller i betalt brev insändas till registre- ringsmyndigheten. Sådan anmälan skall vara åtföljd av stadgade avgifter för registreringen och dess kungörande.

Då ekonomisk — — — teckna firma.

78 5.

Vad i registret införes, med undantag av underrättelse om konkurs, var— om förmäles i 63 5, skall genom Konungens befallningshavandes försorg oför- dröjligen kungöras i allmänna tidningarna.

En samling för hela riket av vad sålunda kungjorts skall genom det all- männas försorg efter hand befordras till trycket samt förses med register.

I den —— — — till registret.

82 5.

Det, som i enlighet med denna lag blivit infört i registret och kungjort i allmänna tidningarna, skall anses hava kommit till tredje mans kännedom, där ej av omständigheterna framgår, att han varken ägde eller bort äga vet- skap därom.

Innan sådant — _— — vetskap därom.

85 å.

Åsidosättes föreskrift, som i 9 5, 20 % sista momentet, 32 ä 1 mom., 35 % sista momentet, 89 % sista momentet, 44 ä 1 mom., 64 % 1 mom. eller 68 ä 1, 2 eller 3 mom. är meddelad,

straffes den försumlige med böter från och med fem till och med fem hundra kronor. Samma lag — _— —— medlem däri.

Denna lag träder i kraft den

• Sida 55
•  Original

Förslag till

kungörelse om ändrad lydelse av 1, 2, 6 och 7 55 kungörelsen den 4 november 1887 (nr 79 s. 1) om handelsregistrens förande m. m.

Härigenom förordnas, att 1, 2, 6 och 7 åå kungörelsen den 4 november 1887 om handelsregistrens förande m. m.1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

1 &.

Handelsregister skall föras i överensstämmelse med härvid fogade formu- lär och därå befintliga anvisningar. För varje firma, som registreras, anslås två vid registrets öppnande i dagen liggande sidor. Blad till varje sådant upplägg åsättas särskilt nummer. Efter införandet av en anmälan skall, för dess skiljande från en följande anmälan, en linje dragas genom alla kolum- nerna. När ett upplägg icke vidare lämnar utrymme för inskrivning av an- mälanden rörande firman, skall inskrivningen fortsättas å nästa lediga upp- lägg, varvid tydliga hänvisningar från det ena till det andra upplägget skola göras.

Utan hinder av vad sålunda stadgats må, där så prövas lämpligt, handels- register föras enligt lösbladssystem. I dylikt fall skola inskrivningarna ske å särskilt upplägg för varje firma i fortlöpande följd. Erfordras flera blad inom upplägget, åsättas dessa uppläggets nummer med tillägg av bokstavsbeteck- ning.

2 %.

Till registret skall föras kortregister, däri firmorna upptagas i alfabetisk ordning med uppgift å blad, där de förekomma.

Dessutom skall hos länsstyrelse föras kortregister, i alfabetisk ordning, över kommunerna inom länet, upptagande namn å de personer, som anmält firma, samt uppgift å blad, där namnet i registret förekommer.

6 %. Såsom avgifter för registrering och dess kungörande skola erläggas:

a) då firma första gången till registret anmäles:

av enskild näringsidkare .................................. kronor 5 » handelsbolag ........................................ » 7 b) då anmälan eljest sker ................................ » 5.

1 Senaste lydelsen av 1 och 2 %% se SFS 1896: 21 s. 31 samt av 6 5 se SFS 1920: 802.

• Sida 56
•  Original

1:o registrering på _— _— — förra momentet; 2:o registrering och —— — _— registret anmäles; 3:o registrering och —-— —— — rörelses upphörande;

4:o kungörande på grund av 24 a 5 i lagen. Då ändring sker i själva firman och förty, jämlikt 21 ä 3 mom. i lagen, jämte anmälan härom fullständig firmaanmälan tillika skall göras, erlägges avgift blott för registreringen och kungörandet av sistberörda anmälan, men ej för anteckningen å det blad, där firman förut är upptagen, eller för kun- görandet av samma antecknings innehåll; och skall avgiften utgå med be- lopp efter ty här ovan under a) sägs.

Vägras registrering —— — — anmälan återställas. 7 %. I ärenden — —— —— dylikt ärende.

Denna kungörelse träder i kraft den Av magistrater och kommunalborgmästare förda handelsregister skola före den överlämnas till vederbörande länsstyrelse och jämte länsstyrel- sens handelsregister utgöra det i 1 5 lagen den 13 juli 1887 angående handels- register, firma och prokura omförmälda handelsregistret för länet.

Anm. De vid kungörelsen 1896: nr 21 s. 31 fogade formulären,»vilka här icke intagas, ändras på följande sätt.

1. Försättsbladets text ändras till: »Handelsregister för N. län.»

2. Kolumnen för dag, då kungörelserna blivit införda i ortstidningen, utgår.

3. Anvisningarna erhålla under 2) följande lydelse: Här införes, dock icke hos överståthållarämbetet, i 17 5 3 mom. och 18 5 3 mom. firmalagen omnämnda kommun. Om avdelningskontor anmäles, skrives här: »Avdelningskontor i N. kom- mun.» Om rörelsen flyttas från en kommun till annan inom samma län, över- strykes den förra kommunens namn och tillskrives den senares, varjämte anteck— ning om anmälan i vanlig ordning sker i vederbörande kolumner.

4. I exemplet å blad 151 utgår i nr 12 orden »Se Blad 320», ordet »Malma» i rubriken överstrykes, varjämte däröver antecknas »Karlstorps».

F ö r s 1 a g till kungörelse om ändrad lydelse av 6 & kungörelsen den 15 december 1911 (nr 135) om föreningsregistrens förande m. m.

Härigenom förordnas, att 6 & kungörelsen den 15 december 1911 om för— eningsregistrens förande m. m.1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

1 Senaste _lydelse se SFS 1920: 803.

• Sida 57
•  Original

Gå.

Såsom avgifter för registrering och dess kungörande skola erläggas:

a) då ansökan om förenings registrering göres, så ock då flyttning av sty- relsens säte till annat län eller ändring av firman för ny fullständig inskriv- ning anmäles, 14 kronor,

b) då anmälan eljest sker, 7 kronor.

Avgift erlägges — — _ anmälan återställas.

Denna kungörelse träder i kraft den Anm. De vid kungörelsen fogade formulären, vilka här icke intagas, ändras på följande sätt: Kolumnen för dag, då uppgift kungjordes i ortstidningen, utgår.

F ö r s 1 a g till kungörelse om ändrad lydelse av 7 $ kungörelsen den 21 december 1917 (nr 973) om försäkringsregistrens förande m. m.

Härigenom förordnas, att 7 % kungörelsen den 21 december 1917 om för- säkringsregistrens förande Il]. ni.1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

7 &.

Såsom avgifter för registrering och dess kungörande erläggas:

a) då ansökning om försäkringsbolags registrering göres, så ock då änd- ring i firman anmäles för ny, fullständig inskrivning i registret, 15 kronor;

b) då anmälan eljest sker, 6 kronor;

c) då anmälan —— — — 6 kronor. Avgift erlägges —— — — allmänna tidningarna.

Denna kungörelse träder i kraft den

1 Senaste lydelse se SFS 1937: 871.

• Sida 58
•  Original

Bilaga 1 . Handelsregistren och näringsregistren. Länsstyrelse Städeriresp.län Handelsregister 155535;- Handelsregister ligg—ååå? $name __ __ antalet Summ __ Medeltalet : E 5 ? Medeltalet = 2 S & anmal- av L a " ”gång?,” Antalet gå" & S 5.2 ”532,23” Antalet gå S & 111;ng kol. 4 __ den 31/12 :: :: 3 5 3 a. den 31/12 m : =, 5 få 2 30 5 och 9 ang 1941 ”' & ggg & an., 1941 :; ggg & ,7' , 5: ;s bestå- 55%55 & se bestå- er"—ås: 10, av _a. ende :p” ** == _a. ende mm "' E? 5 ; firmor Lå & % E' 5 S firmor | å ä % 5 e »— »— e 5. = 5 e _» 5 & 5. = s % $” ' 9.34 :” 9, S %* ' %>"

1 2 3 4- 5 ('i 7 8 9 10 1 1 12 13 Stockholms stad . . . . 1 748 637 44 540 29 16 400 — — —— — — 2 414 44 540 Stockholms län . . 351 98 9 000 12 1 709 94 57 2 107 12 402 624 11 107 Uppsala » 72 20 1 600 0 21 87 44 3 500 0 19 223 5 100 Södermanlands » 81 45 2 938 0 28 165 108 3 489 0 83 399 6 427 Östergötlands » 159 66 3 100 0 0 314 152 9 722 2 70 693 12 822 Jönköpings » 260 65 6 200 0 60 192 152 5 255 0 262 669 11 455 Kronobergs » 173 76 6 319 0 0 57 31 1 410 0 12 337 7 759 Kalmar » 189 93 4 400 0 1 122 85 3 548 15 191 504 7 948 Gotlands » 44 18 1 231 0 0 19 13 463 0 0 94 1 694 Blekinge » 105 48 3 361 0 6 81 83 4 573 0 5 317 7 934 Kristianstads » 262 106 9 000 0 30 95 40 2 680 1 5 504 11 680 Malmöhus » 259 125 9 942 6 2 307 789 467 24 737 22 5 594 1 668 34 679 Hallands » . . 121 29 3 462 0 0 142 84 3 201 2 35 378 6 663 Göteb. och Bohus län 192 461 5 830 18 1 445 633 704 25 264 39 4 016 2 047 31 0941 Älvsborgs län . . 296 107 9 445 1 14 290 235 6 272 1 143 930 15 717" Skaraborgs » 176 89 6 367 0 0 114 133 3 912 0 494 512 10 279 Värmlands » 245 178 5 300 0 0 151 272 3 826 0 12 846 9 126 Örebro » 165 51 4 970 0 36 218 122 6 233 0 124 556 11 203 Västmanlands » 77 33 2 928 0 0 118 81 3 648 1 13 310 6 576 Kopparbergs » 231 229 7 280 0 27 79 31 2 401 0 7 570 9 681 Gävleborgs » 196 71 10 000 15 500 88 49 4 829 3 308 422 14 829 Västernorrlands » 264 37 10 154 2 50 100 49 3 659 26 734 478 13 813 Jämtlands = 119 1 120 1 338 0 0 44 30 1 915 18 744 1 331 3 253 Västerbottens > 205 40 8 240 0 0 45 24 1 402 0 0 314 9 642 Norrbottens. » 175 35 6 367 0 0 68 35 1 370 1 245 314 7 737

Summa 6 165 3 877 183 312 83 22 634 | 4 105 3 081 129 446 143 13 518 17 454| 312 758

• Sida 59
•  Original

Föreningsregistren.

Bilaga 2.

Medeltalet anmälningar 1939—1941

Antalet den 31ha 1941

bestående L ä n Bfåi'gfiislligåt; fögdiililågaar Sum— båtäg— övriga Sum- ningar landen ningar landen föreningar 1 2 3 4 5 6 7 | 8 9

Stockholms stad ........ 6 40 256 632 934 119 3 990 4 109 Stockholms län 2 15 40 211 268 18 1 000 1 018 Uppsala » 13 42 13 83 151 117 430 547 Södermanlands » 10 36 19 122 187 84 479 563 Östergötlands » 5 18 44 145 212 60 850 910 Jönköpings » 4 5 14 99 122 33 600 633 Kronobergs » 1 0 18 95 114 2 554 556 Kalmar » 1 0 32 117 150 1 000 1 003 Gotlands » 0 0 2 22 24 1 299 300 Blekinge » l 5 18 46 70 14 353 367 Kristianstads » 1 4 24 126 155 6 1 100 1 106 Malmöhus » 16 114 46 283 459 189 1 683 1 872 Hallands » 0 0 25 88 113 2 656 658 Göteborgs och Bohus » 2 35 200 646 883 31 4 110 4141 Älvsborgs » 2 ' 48 153 209 14 1 405 1 419 Skaraborgs » 1 1 34 112 148 8 736 744 Värmlands » 1 28 123 155 6 875 881 Örebro » 4 11 26 92 133 20 592 612 Västmanlands » 6 14 14 90 124 42 553 595 Kopparbergs » 3 6 46 135 190 16 1 290 1 306 Gävleborgs » 1 10 27 140 178 10 1 100 1 110 Västernorrlands » 1 6 19 128 154 939 944 Jämtlands » 0 1 17 86 104 5 900 905 Västerbottens *- 0 2 50 95 147 4 1 010 1 014 Norrbottens » 1 3 21 62 87 4 656 660 Summa 82 377 1 081 3 931 5 471 813 27 160 27 973

• Sida 60
•  Original

Innehållsförteckning.

Sid. Skrivelse till Herr Statsrådet och chefen för Kungl. Handelsdepartementet 3 ]. Gällande bestämmelser angående registrering av företagare ........ 5 Handelsregister s. 5. — Aktiebolagsregister s. 6. —— Försäkringsregister s. 6. — För— eningsregister s. 7. — Näringsregister s. 7. —— Firmaskydd m. m. 5. 8.

H. Påtalade brister i fråga om organisationen för bestyret med registre-

ringen ......................................................... 10

111. Bestämmelser angående registrering av företagare i övriga nordiska länder ......................................................... 18 IV. 1941 års riksdags framställning angående kungörelseförfarandet ..... 20 V. Utredningens förslag ............................................. 25 1. Allmän motivering ............................................ 25 A. Organisationen för bestyret med registreringen .............. 25 Sammanslagning av näringsregister och handelsregister ..... 25

Centralisering av registreringen till en myndighet avvisas . .. 29 Fråga om handelskamrarna såsom registreringsmyndigheter 33 Länsstyrelserna såsom myndigheter för handels- och förenings-

registrens handhavande .............................. 35 Aktiebolagsregistreringen hos patent— och registreringsverket 36 B. Kungörelseförfarandet m. m ............................... 36 Kungörelse i ortstidning avskaffas ....................... 36 Samlingarna av anmälningar till vissa register ............ 38 Registreringsavgifter .................................... 39 2. Speciell motivering ............................................ 41 A. Firmalagen............................................. 41 B_ Näringsfrihetsiörordningen ................................ 45 C. Lagen om ekonomiska föreningar .......................... 46 D. Kungörelsen den 4 november 1887 om handelsregistrens fö- rande m. m ........................................... 48

—

;. Kungörelserna den 15 december 1911 om föreningsregistrens förande m. m. och den 21 december 1917 om försäkrings- registrens förande m. rn. ............................... 49 F. Kungörelsen den 24 november 1911 angående användningen

och redovisningen av avgifter för registrering i handelsregistren 49

VI. Författningsförslag ................................................ 49

Bilagor angående antalet registreringsärenden.

1. Handelsregistren och näringsregistren .............................. 58 2. Föreningsregistren ............................................... 59

• Sida 61
•  Original

• Sida 62
•  Original

;lngstiftnlng. Rättsskipnlng. Fångvård.

'x

”tändning. Allman statsförvaltning.

' _ enstenssakkunniga. Betänkande med förslag _ itä ste- och femiljepensionsreglernenten för arbe- statens tjänst.. [8] ,i ';jårs l&arlönesakkunniga. Betänkande med förslag Glans avlöningsreglemente m.m. [9] soråaålsetionssakkunnigas betänkande med ,än d organisation av kammarrätten. [18]

Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk.

:

Industri.

Utredning rörande den tekniskt-vetenskapliga torsk--_

ningens ordnande. 1. Allmänna uppgifter ang. den tek- niskt-vetenskapligaforskningsverksamhetens nuvaran- ' de lage m. m. —- Allmänna synpunkter rörande den .; tekniskt-vetenskapliga forskningen. — Erforderllga. ' åtgärder för den tekniskt-vetenskapliga. forskningens främjande och statens medverkan därvid. [6] 2. För- ' slag till åtgärder för främjande av den tekniskt-veten- skapliga forskningen pd. byggnadsområdet. [7] 3. För— slagd tilllgltgärder för skogsproduktforskningens ord- nnn e. ,

Handel och sjöfart.

Promemoria. med förslag ang. registreringen av landets företagare m.m. [23]

Kommunalförvaltning.

Kommunikatlonsväseu.

Betänkande och förslag ang. förhållandet mellan ar- betsuppgifter och löneställning vid statens järnvägar. Del 4. Järnvägsstyreisen. [13]

ftenå och kommunernas nliunsväsen. ende med förslag till lag med särskilda bestäm- om; begränsning av vinstutdelning fran aktie—

[' ande. ined förslag till främjande av utskylds- g genom erkända skatteförmedlingskassor. — Bank-, kredlt- och penningväsen.

Ponti. 999691 ffmed förslag till branding och brandstadgn

Försäkringsväsen.

(. '» Q'Nartionalekonomi och socialpolitik.

ria rörande bostadsförsörjningen. [3] orld ang. hyresreglering. [14] 'e med utredning och förslag eng. semester . Öd?”- [19] Kyrkoväsen. Undervisningsväsun. Andllg . ang. vännekostnaden i hyreshus. [20] odling 1 övrigt.

? _ Betänkande med utredning och förslag ang. betygsf Hifiso- och sjukvård_ sättningen i folkskolan. [ll]

vitredning och förslag ang. barn- Försvarsväsen.

Betänkande med förslag till plan för organisations-v arbetet inom försvarsväsendet. [1 ' 1, Betänkande 5med förslag till lag om vapenfria viim- * Duktiga [15 — Betänkande med förslag rörande den centrala förvalt- '. ningsverksamheten inom försvarsväsendet [16] *

= mkeväsendet. mång tåg ålY lag om. behörighet att utöva läkarkonsten,

Allmänt näringsväsen.

Utrikes ärenden. Internationell rätt.

Stockholm 1942. Marcus Boktr. A..-B. 427626.