Till Konungen

Genom beslut den 21 december 1945 anbefallde Kungl. Maj:t överstyrelsen för yrkesutbildning att till Kungl. Maj:t inkomma med utredning och förslag

ifråga om utbildande av lärare för industri och hantverk vid anstalter för

• Sida 6
•  Original

G yrkesundervisning. Överstyrelsen får härmed i underdånighet överlämna begärd

utredning.

För att i egenskap av sakkunnig och sekreterare biträda vid verkställandet av utredningen har överstyrelsen tillkallat överläraren vid folkskolorna och

rektorn vid den kommunala yrkesskolan i Spånga, fil. lic. Einar Forssell.

Till överstyrelsen har, för att tagas under övervägande i samband med före— liggande utredning, den 6 december 1914-63frän eeklesiastilideparteriientet över— lämnats en underdånig framställning den 12 januari 1945 av Svenska yrkes— skolföreningen angående utbildning av lärare för yrkesundervisning.

Överstyrelsen har under utredningens gång haft samråd med dels handels- utbildningskommittén, dels den sakkunniga för utredning rörande organisa— tionen av lärarinneutbildningen på det husliga området. Handelsutbildnings— kommittén har i anslutning till överstyrelsens förevarande utredning föreslagit viss kursverksamhet för utbildning av handelslärare under budgetåret 1948/49. Nämnda förslag, som återfinnes i bilaga 2 till denna utredning, har av över- styrelsen beaktats vid anslagsberäkningarna för lärarutbildningen under nyss-

nämnda budgetår.

Under utredningsarbetets gång har kontakt uppehållits med representanter för psykologisk—pedagogiska institutet och statens hantverksinstitut. Vidare har överstyrelsen berett Svenska yrkesskolföreningen och Slöjd- och yrkeslärarnas riksförbund tillfälle att taga del av överstyrelsens utredning samt haft över- läggningar med dessa organisationer beträffande yrkeslärarutbildningen. De av nämnda organisationer framförda synpunkterna — av Slöjd- och yrkeslärarnas riksförbund sammanfattade i särskild skrivelse den 11 juni 1947 (bilaga 3) —

ha tagits i övervägande vid den slutliga utformningen av överstyrelsens förslag.

Vid de preliminära. kostnadsberäkningarna för byggnader för den i utred- ningen föreslagna statliga verkstadsskolan har samråd förts med överstyrelsens

sakkunnige i byggnadsärenden, arkitekten Birger Jonsson.

• Sida 7
•  Original

Överstyrelsen har den 27 september 1946 gjort underdånig framställning om vidtagande av vissa provisoriska åtgärder under budgetåret 1947/48 för en förbättrad utbildning av lärare i yrkesarbete vid verkstadsskolor m. m. Denna framställning har föranlett proposition till 1947 års riksdag (statsverksproposi—

tionen, bilagan åttonde huvudtiteln, punkt 288), som bifallit densamma.

Genom framläggande av föreliggande utredning med förslag angående ut- bildning av lärare för industri och hantverk vid anstalter för yrkesundervisning

m. m. anser sig Överstyrelsen hava slutfört ifrågavarande uppdrag.

I den slutliga handläggningen av detta ärende ha deltagit överdirektören Lundquist, ledamöterna Falck, Collin, Sandberg, Kalderén, Arvas, Josephson,

Ramstedt, ersättarna Blomquist och Lundh samt, såsom ersättare för leda—

moten Olsson, 1:e inspektören N. Andreen ävensom, i egenskap av särskild

föredragande, rektorn E. Forssell.

Stockholm den 20 juni 1947.

Underdånigst RYNO LUNDQUIST

EINAR FORSSELL

• Sida 8
•  Original

• Sida 9
•  Original

Kap. 1. Utredningsuppdraget

Genom beslut den 21 december 1945 anbefallde Kungl. Maj:t överstyrel- sen för yrkesutbildning att till Kungl. Maj:t inkomma med utredning och för- slag i fråga om utbilda-nde av lärare för industri och hantverk vid anstalter för yrkesundervisning.

Anstalter för yrkesundervisning avse utbildning för industri och hantverk, handel samt husligt arbete.

För skolor i husligt arbete är lärarutbildningen ordnad vid olika seminarier och fackskolor. En del av de lärare, som utexamineras från dessa seminarier och fackskolor, erhåller också anställning vid skolor för industri och hantverk, t. ex. vid verkstadsskolor för klänningssömmerskor. Handelslärarutbildningen utredes av den år 1945 tillsatta handelsutbildningskommittén. Överstyrelsens utredningsuppdrag avser sålunda utbildningens ordnande för endast en del lärare vid anstalter för yrkesundervisning.

Behov av utbildade lärare i industri— och hantverksyrken föreligger även vid andra skolor och anstalter, t. ex. vid tekniska gymnasier och fackskolor, praktiska. mellanskolor samt vid vissa läroverks inbyggda linjer, ävensom vid en del andra anstalter, t. ex. inom vanföreanstalter, dövstumskolor, fång- vården och särskilt ordnade arbetslöshets- och omskolningskurser. Även om överstyrelsens utredning i första hand måste taga sikte på lärarutbildningen vid de egentliga skolorna för yrkesundervisning, har överstyrelsen ansett sig böra undersöka, i vad mån en organisation för utbildning av sistnämnda lärare skulle kunna utnyttjas för att även tillgodose andra skolors och anstalters behov av utbildade yrkeslärare i industriella och hantverksämnen.

Utöver frågan om utbildning av nya lärare för här ifrågavarande skolor har överstyrelsen för yrkesutbildning uppfattat utredningsuppdraget så, att det även bör omfatta en undersökning om och avgivande av förslag till fack- lig och pedagogisk fortbildning av lärare, anställda i skolor för industri och hantverk. I samband med lärarutbildningsfrågan har överstyrelsen funnit det angeläget att även något beröra vissa metodiska spörsmål inom yrkesunder— visningen och behovet av att nya undervisningsmetoder, ny undervisnings- materiel och nya. läroböcker m. m. utarbetas och prövas.

• Sida 10
•  Original

Kap. 2. Översikt av yrkesundervisningen i industri

och hantverk på lärlings- och yrkesskolstadiet

Skolor för yrkesundervisning i industri och hantverk kunna ur administrativ synpunkt indelas i

1. kommunala skolor (med kommun, landsting, annan kommunal sam- fällighet eller förening av flera dylika som huvudman),

2. centrala verkstadsskolor (med i regel landsting som huvudman),

3. enskilda skolor (med enskild huvudman). Med hänsyn till skolformen, alltså undervisningens anordning, indelas skolor för industri och hantverk i

1. verkstadsskolor (heldagsundervisning) ;

2. lärlingsskolor (i regel kurser för utbildning vid sidan av den praktiska utbildning, som kan erhållas i förvärvsarbete):

a) lärlingsskolans yrkesavdelningar, b) lärlingskurser, c) kurser för äldre (elever fyllda 18 år);

. egentliga yrkesskolor:

a) yrkeskurser, b) ämneskurser, c) mästarkurser.

1. Verkstadsskoloma äro avsedda för ungdom, som ärmu icke trätt ut i förvärvsarbete. De äro anordnade med skolverkstäder (>>vanliga verkstads- skolor») eller såsom inbyggda eller decentraliserade. I de vanliga verkstads— skolorna erhålla eleverna sin praktiska yrkesutbildning i verkstäder inom själva skolan, medan denna del av undervisningen i de inbyggda verkstads- skolorna sker i en särskild avdelning av ett industriföretag och den teoretiska undervisningen i allmänhet i av eleverna samtidigt genomgången lärlingsskola. I den decentraliserade verkstadsskolan, som huvudsakligen förekommer i hantverksyrken, fördelas eleverna på olika hantverksmästare, som ge eleverna praktisk undervisning i sina egna verkstäder. För teoretisk utbildning deltaga eleverna i lärlingsskolans kurser för industri och hantverk. De decentraliserade verkstadsskolorna, som aldrig fått någon större omfattning, äro emellertid under avveckling och upphöra helt med utgången av läsåret 1948 / 49.

• Sida 11
•  Original

För tillträde till kommunala verkstadsskolor fordras i regel, att den sökande genomgått folkskola eller efter fyllda 13 år erhållit vederbörligt tillstånd att sluta folkskolan. För inträde i central verkstadsskola kräves fullgjord fort— sättningsskolplikt. Utbildningstidens längd varierar i regel mellan ett och fyra. är, beroende dels på de lokala förhållandena, dels på yrket, dels på ända- målet med undervisningen, alltså huruvida man avser att ge eleverna en grundläggande eller en mer fullständig yrkesutbildning.

Den viktigaste delen av utbildningen är naturligtvis det praktiska arbetet i verkstäderna inom eller utom själva skolan. Yrkesarbetet skall bedrivas så, att eleverna systematiskt bibringas insikt och färdighet i yrkets olika arbets— operationer. I anslutning till yrkesarbetet ges inom skolan teoretisk undervis- ning, huvudsakligen omfattande yrkeslära (med teknologi, yrkesräkning, yrkesritning och yrkeshygien), yrkesekonomi (med affärsskrivning, bokföring med kalkylation och med ekonomilära) samt yrkeshygien och arbetarskydd samt yrkeslagstiftning.

Undervisningen vid verkstadsskolorna tar i regel hela dagen i anspråk. Den årliga effektiva undervisningstiden omfattar mellan 38 och 50 veckor med maximalt 2 400 timmar för varje elev. I de tvååriga kurserna upptar yrkes— arbetet i allmänhet 35 a 40 timmar i veckan under den tid, då den teoretiska undervisningen (i regel 8 veckotimmar under 35 veckor) pågår. Under åter— stående tid av arbetsåret pågår yrkesarbete hela arbetsveckan. Förhållandet mellan den praktiska och den teoretiska undervisningen varierar emellertid i ganska hög grad alltefter de olika yrkenas krav.

2. Lärlingsskolans yrkesa'udelningar avse att ge den ungdom, som genom- gått fortsättningsskola, tillfälle att »inhämta de för ett framgångsrikt arbete inom vederbörande arbetsområde grundläggande teoretiska kunskaper och, i särskilda fall, praktiska färdigheter, som icke kunna förvärvas genom del— tagandet i arbetet utanför skolan». Eleverna i dessa skolor bedriva sina studier vid sidan av förvärvsarbetet. Lärlingsskolan är tvåårig med mellan 225 och 450 undervisningstimmar per år och 6 till 10 timmar i veckan. De obligatoriska ämnena äro yrkeslära (tek- nologi, yrkesräkning, yrkesritning, yrkeshygien och i Viss utsträckning även verkstadsarbete), yrkesekonomi (affärsskrivning, bokföring med kalkylation och ekonomilära) samt slutligen yrkes- och arbetarlagstiftning. Frivillig under- visning kan i vissa fall förekomma i tyska och engelska. Yrkesläran omfattar hälften eller, om verkstadsarbete förekommer, två tredjedelar av tiden, me- dan yrkesekonomien skall upptaga minst en femtedel av tiden. På orter, där lärlingsskolans yrkesavdelningar av olika skäl icke kunna förekomma., kan i stället lärlingskurser anordnas. I stort sett ha de bägge skol— formerna samma ändamål och uppläggning, men beträffande lärlingskurserna behöver man icke strikt tillämpa yrkesskolstadgans bestämmelser för lärlings—

• Sida 12
•  Original

skolan. Sålunda kan undervisningstiden bestämmas ganska fritt, liksom ele— verna i regel ha stor frihet att välja de ämnen, som bäst passa dem.

Lärlingsskolans kurser för äldre avse att bereda äldre arbetare tillfälle att” vinna nödig förberedelse för inträde i yrkesskola eller i allmänhet förvärva för vederbörande yrke grundläggande teoretiska kunskaper i ett eller flera läro- ämnen. Med äldre avses här personer som fyllt 18 år. För inträde i sådan kurs inom industri och hantverk gäller, att eleverna skola tillhöra det arbets- område, för vilket kursen är avsedd. Kurserna pågå ett eller flera år, och undervisningen kan omfatta ett eller flera läroämnen. Antalet undervisnings— timmar och kursernas omfattning bestämmas för varje fall med hänsyn till det föreliggande behovet.

3. Yrkesskolans kurser äro en påbyggnad till lärlingsskolan och avsedda att bereda inom ett yrkesområde sysselsatta personer tillfälle att fördjupa den utbildning, vartill grunden lagts i Iärlingsskolan. I allmänhet ha dessa kurser bedrivits i anslutning till övriga skolformer för yrkesutbildning. För inträde fordras, såvida inte överstyrelsen för yrkesutbildning på grund av särskilda skäl medgiver undantag, att eleverna antingen med godkända betyg genom- gått lärlingsskola eller fyllt 17 år och under minst två års tid ägnat sig åt praktiskt arbete inom det yrke, för vilket kursen är avsedd, samt styrkt sig äga nödiga förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen.

Yrkesskolan kan omfatta dels yrkeskurser, i vilka deltagarna få en »sam- manhängande grundlig utbildning i samtliga eller flertalet av de ämnen, som äro av vikt för deras yrkesarbete», dels ämneskurser, som äro fristående läro- kurser i olika ämnen, som eleverna själva få utvälja, dels mästarkurser an— tingen för självständiga yrkesutövare eller för dugliga yrkesarbetare, som avse att börja självständig yrkesverksamhet. Kurserna omfatta i regel ett år och undervisningstiden per år varierar från ett fåtal timmar till mer än 500 timmar. Läroämnena vid yrkes- och ämneskurser för industri och hantverk äro i stort sett desamma som i lärlingsskolor.

Utöver de föregående kurserna och skolorna finnas särskilda kurser för industri och hantverk, vilka kurser icke kunna hänföras till ovannämnda van- liga kursformer. Bland dem kunna särskilt nämnas preparandkurser för in— träde vid högre tekniskt läroverk, vilka förekomma vid ett 10-tal skolor, samt en del kurser vid enskilda skolor, som avse att ge en mera mogen ungdom en teoretisk och praktisk yrkesutbildning.

Verkstadsskolor och vissa andra. skolor med dagundervisning bereda i regel lärarna full tjänstgöring. I lärlings— och yrkesskolorna ha lärarna i allmänhet endast ett fåtal undervisningstimmar i veckan. Det förekommer emellertid även i heltidsskolor, att timlärare måste anlitas, framför allt vid undervisning i de yrkesteoretiska ämnena.

• Sida 13
•  Original

Elevantalet vid skolor för industri och hantverk.

Elevantalet i verkstadsskolor, inklusive verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom, utgjorde under senare hälften av oktober månad 1945 vid

1. kommunala verkstadsskolor

a) skolverkstäder .......................................... 2 457 b). inbyggda verkstadsskolor ................................ 141 e) decentraliserade verkstadsskolor

. flygmekanikerskolan i Mölndal .............................. 139 . verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom ...................... 86 . centrala verkstadsskolor .................................... 1 772 . enskilda verkstädsskolor .................................... 269

Summa 5 061

Hela elevantalet i skolor för industri och hantverk (alltså vid samtliga av- delningar och kurser) utgjorde i oktober 1945 sammanlagt 21 453, därav 2 309 vid enskilda.

Hela antalet lärare i skolor för industri och hantverk utgjorde under arbets- året 1944/45 1 956, varav 456 heltidsanställda.

• Sida 14
•  Original

Kap. 3. Om behörighet för lärare vid skolor

för industri och hantverk

l. Villkor för lärarbehörighet.

Såsom villkor för erhållande av statsbidrag till skola för yrkesundervisning gäller bland annat, att undervisningen skall ledas av lärare, som av översty- relsen för yrkesutbildning befunnits därtill kompetenta. Grunderna för sådan kompetensförklaring äro i vissa avseenden olika. vid centrala verkstadsskolor och vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning.

För att kunna anställas som lärare vid central verkstadsskola erfordras, att ve— derbörande av överstyrelsen för yrkesutbildning förklarats behörig att antagas till lärare vid sådan skola i det eller de ämnen, som lärartjänsten omfattar. Det behörighetsbevis, som överstyrelsen utfärd. r, gäller alltså visst ämne vid under— visning inom viss yrkesavdelning, men berättigar till anställning vid alla cen- trala verkstadsskolor. De kvalifikationer, som erfordras, bestämmas av översty- relsen. Vissa allmänna krav ställas dock i stadgan för de centrala verkstadssko— lorna. Sålunda skall vederbörande äga grundlig insikt och färdighet i det eller de ämnen, vari undervisning skall meddelas, samt, såvitt avses undervisning i yrkesarbete, genom praktisk verksamhet hava styrkt sig vara en skicklig yrkes- man samt äga sådana kunskaper och egenskaper, som fordras av en god arbets— ledare. Dessutom skall han äga förmåga att meddela undervisning. I sist- nämnda avseende har hittills ansetts tillräckligt, att sökande haft en eller annan termins vikariat vid yrkesskola eller på tillfredställande sätt genom- gått av överstyrelsen anordnad yrkespedagogisk kurs. Vid mera tillfälligt be- hov eller för kortare tid kan emellertid lärare anställas, vilken ej på sätt ovan angivits blivit förklarad behörig. I sådant fall meddelar överstyrelsen god- kännande, vanligen gällande till slutet av pågående termin eller läsår och för viss angiven central verkstadsskola.

Vad själva förfarandet angår, brukar överstyrelsen före ärendets avgörande remittera de insända handlingarna till vissa myndigheter och organisationer för yttrande angående den sökandes yrkeskunnighet. En vanlig remissinstans är Sveriges hantverks- och småindustriorganisation. När det gäller behörighet för lärare vid skolor för elektriker och elektrotekniker översändas handling— arna till en särskild sakkunnig. Remiss förekommer dock icke, när det redan står klart för överstyrelsen, att sökande icke kan meddelas behörighet. Om den organisation, till vilken ärendet remitterats, avstyrker behörighetsförkla-

• Sida 15
•  Original

ring, meddelas sådan endast undantagsvis. Även om behörighet tillstyrkes, händer det icke sällan, att behörighet ändå icke meddelas på grund av att pedagogisk erfarenhet saknas men någon gång också på grund av bristande »praktisk erfarenhet». 1945 beviljades 129 ansökningar om behörighet för undervisning vid centrala verkstadsskolor för personer, som tidigare icke innehaft behörighet. Samma år förekommo 80 fall, då sådana. ansökningar avslogos. Totala antalet ansökningar om ny behörighet var sålunda 209, och avslagen utgjorde alltså 38,3 procent av samtliga behörighetsärenden. Under första halvåret 1945 var antalet avslag 51. En granskning, som företagits beträf- fande dessa. 51 ärenden, ger bland annat vid handen, att i två fall behörighet icke meddelats på grund av att undervisning inom det avsedda området icke förekom vid centrala verkstadsskolor. I 22 fall gavs den motiveringen, att pedagogisk erfarenhet saknades, och i 11 fall, att tillräcklig praktisk erfaren- het eller utbildning saknades. I övriga 16 fall gavs ingen motivering till av- slaget, vilket i allmänhet innebar, att stora brister i de yrkesmässiga kvali- fikationerna förelågo.

Vid ansökan om anställning som lärare vid kommunala skolor för yrkesunder- visning behöver vederbörande sökande icke förete av överstyrelsen utfärdat behörighetsbevis. I stället inger vederbörande skolstyrelse en ansökan om behörighet för den som utsetts till befattningen. Det är naturligt, att över— styrelsen härvid ansett sig kunna förfara mindre strängt än vid behandling av ansökan om behörighet vid centrala verkstadsskolor, eftersom det får anta- gas, att den lokala styrelsen i första hand prövar den sökandes lämplighet och i regel endast föreslår sådana, som kunna godtagas. I tveksamma fall före- tager överstyrelsen dock närmare undersökning. För att anställas som lärare vid lärlingsskola eller yrkesskola fordras, att vederbörande äger grundlig insikt i det ämne, vari undervisning skall meddelas, nödig undervisningsvana samt kännedom om ifrågavarande yrkes— eller arbetsområdes behov av utbildning i ämnet. Kraven på lärare vid kommunala skolor äro icke fullt så stränga som de som ställas på lärare vid centrala verkstadsskolor. Detta gäller icke minst den pedagogiska. erfarenheten. Vid kommunala skolor förekommer en- dast behörighet, gällande viss angiven skola, men liksom vid de centrala verk- stadsskolorna omfattar den ett eller flera angivna ämnen i undervisning vid vissa angivna avdelningar. Även här förekommer, att vid mera tillfälligt behov och för kortare tid kunna anställas lärare, som ej i vanlig ordning för— klarats behöriga. För dessa utfärdar överstyrelsen ett så kallat godkännande. Att ansökan om behörighet vid kommunal skola helt avslås, förekommer ytterst sällan. I de tre fall under första halvåret 1945, där behörighet icke meddelats, har avslaget berott antingen på att ansökan gällt generell behörig— het vid kommunala skolor, vilket icke meddelas, eller på att i ansökan sär- skild skola angivits, men den plats, behörighetsansökan avsett, varit tillsatt med annan lärare vid tiden för överstyrelsens prövning av ärendet. Det ringa

• Sida 16
•  Original

antalet avslag har till viss del sin grund i det förhållandet, att yrkesskolstyrel— serna före befattnings tillsättande hos överstyrelsen höra sig för om utsikten att erhålla behörighet för vederbörande sökande, innan avgörandet träffas.

För statsunderstödda enskilda anstalter för yrkesundervisning gäller att, såvi— da ej »av tillfälligt påkommet förfall annan anordning nödvändiggöres», under- visningen skall bestridas av lärare, som av överstyrelsen för yrkesutbildning blivit godkända för ifrågavarande undervisning eller förklarats behöriga för undervisning av enahanda art vid kommunala anstalter för yrkesundervisning. Det så kallade godkännandet, som här nämnts, motsvarar i stort sett behö- righeten vid kommunala skolor i fråga om de erforderliga kvalifikationerna. Detta godkännande är ävenledes begränsat att gälla viss angiven skola. och angivna ämnen för Vissa avdelningar.

2. Antalet behörigheter 1938—1945.

Antalet behörighetsförklaringar, som givits första gången under åren 1938—45, för lärare vid centrala verkstadsskolor och kommunala skolor för yrkesundervisning visar, såsom kan beräknas av uppgifterna i tabell], en ökning år 1945 i förhållande till år 1938 på icke mindre än 119 procent. Om man ger antalet för år 1938 indextalet 100, blir serien för de följande åren: 1939: 109, 1940: 76, 1941: 91, 1942: 119, 1943: 196, 1944: 199 och 1945: 219. Botten- siffran, som uppnåddes 1940, torde bero på den stagnation i yrkesskolväsen— det som inträdde under det första krigsåret. Antalet behörigheter steg sakta fram till och med 1942, för vilket år indextalet blev 119 eller 19 procent högre än basåret 1938. 1943 vidtog en kraftig ökning från index 119 år 1942 till 196, varefter utvecklingen återtog ungefär samma progression som 1940—1942. En jämförelse med tabell XII sid. 145 i 1936 års yrkesskolsak- kunnigas betänkande 1938 (SOU 1938: 49) ger vid handen, att utveck- lingen avstannat något redan 1938. Medan ökningen från 1934 till 1935 var cirka 52,5 procent, 1935—36 52,7 procent och 1936—37 50,0 procent, var ökningen från 1937 till 1938 12,4 procent och 1938—39 9,0 procent. (Härvid bör dock anmärkas, att i 1938 års räkning ingå också behörighetsför- klaringar för lärare vid enskilda skolor för yrkesundervisning.)

Antalet behörighetsförklaringar för lärare i skolor för industri och hantverk utgjorde i förhållande till hela antalet är 1938 48,2 procent, 1942 53,4 procent och 1945 50,6 procent. I förhållande till antalet nya behörigheter för under- visning i skolor för industri och hantverk år 1938 blir indextalet för ökningen 1942: 132, 1943: 227, 1944: 220 och 1945: 230.

De centrala verkstadsskolorna började verksamheten som sådana skolor under höstterminen 1942. Ett stort antal behörigheter, som utfärdades för denna skolform under denna termin, redovisas i tabell 1 i siffrorna för kom-

• Sida 17
•  Original

Tabell 1 . Antal lärare vid centrala verkstadsskolor och kommunala skolor för yrkesundewisning, som under tiden 1938—1945 första gången förklarats behöriga att undervisa vid ifrågavarande skolor.

.. Centrala; yllerkstads- Kommunala skolor för yrkesundervisning Summa År for 5 0 '" för första be- . . hörighets- Industri och H dl Husligt mm;?" 5132; förkla- Kvin- hantverk an e arbete ho "n e Män Summa Summa ant- [ n g 11 nor .. Kvin- .. Kvin- .. Kvin- verk & Man nor Man nor Man nor i 1938 . ., —— ? -— — 217 14 124 29 — 95 479 231 479 l 1939 . . —— ! —— —— 253 11 137 30 91 522 264 522 1940 . . — _ — 163 8 96 31 63 363 171 363 1941 . ., — — — 190 5 121 23 99 438 195 438 1942 . . ' — l — 292 13 137 29 97 571 305 571

, 1943 . 183 7 190 313 22 184 68 ' 1944 . .| 106 2 108 373 27 214 55 ' 1945 . . 123 s 129 393 10 233 66 | . 15 Summa 412 427 2194 110 1246 331

161 749 525 939 175 846 508 954 214 922 532 1 051

995 4890 2731 5317

H mmwuwlml

munala skolors avdelning för industri och hantverk. De följande årens siffror ! ge för litet material för någon kommentar. De behörigheter, som utfärdats, ' hänföra sig till största delen till nyinrättade skolor eller avdelningar. År 1945 | utgjorde antalet behörighetsförklaringar för lärare vid centrala. verkstads- skolor 12,3 procent av hela antalet givna behörigheter.

• Sida 18
•  Original

Kap. 4. Behovet av yrkeslärare vid skolor för

industri och hantverk

A. Förändringar inom yrkeslärarkåren.

Av tabell 2 framgår att sammanlagda antalet undervisningsavdelningar (kurser) vid kommunala skolor för undervisning inom industri och hantverk samt vid centrala verkstadsskolor vuxit från 1 525 arbetsåret 1938 / 39 till 1 754 arbetsåret 1944 / 45. Detta betyder att antalet ökats med cirka 15 procent under ifrågavarande period. Vidare framgår, att antalet nya behörigheter för lärare vid nämnda skolor för industri och hantverk har ökats från 231 år 1938 till 532 år 1945 eller med drygt 130 procent. Om man jämför förändringarna i antalet avdelningar och antalet beviljade nya behörigheter, finner man, att ökningen av de senare varit cirka 9 gånger så kraftig som ökningen av de förra. Detta förhållande tyder på att omsättningen av yrkeslärare måste vara mycket hög. En uppfattning om storleken av förändringarna inom ifråga— varande del av yrkeslärarkåren erhålles genom en jämförelse mellan antalet nya behörigheter 1945 för lärare med undervisning inom industri och hant- verk och hela antalet lärare vid skolor för industri och hantverk enligt redo- görelser för arbetsåret 1944 / 45 (jfr kap. 2 sid. 13). Man torde — med hänsyn till att den övervägande delen av lärarna äro timlärare — vid denna jäm- förelse kunna draga den slutsatsen, att mellan en tredjedel och en fjärdedel av yrkeslärarkåren nyrekryterats, eftersom antalet nya behörigheter var 532 och antalet lärare 1 956 nyssnämnda arbetsår.

Endast verkstadsskolorna och vissa andra skolor med dagundervisning kunna bereda lärarna full tjänstgöring. I de egentliga lärlings- och yrkessko- lorna kunna lärarna i allmänhet ej erhålla mer än ett fåtal undervisningstim- mar i veckan. Även i vissa heldagskurser får man ofta anlita särskilda lärare för undervisning inom ett eller annat specialämne. Såsom meddelats i kapitel 2 voro under arbetsåret 1944/45 endast 456 lärare av 1 956 vid skolor för industri och hantverk heltidsanställda, vilket motsvarar drygt 23 procent. Övriga voro timlärare med deltidstjänstgöring. Dessa timlärare äro antingen yrkesutövare, lärare vid andra skolor eller andra personer, som ha sin huvud— sakliga utkomst på annat håll. Såsom 1936 års yrkesskolsakkunniga fram- hålla, (SOU 1938: 49 sid. 148) kan det vara en stor fördel, att till lärare erhålla exempelvis en yrkesman, som genom sin verksamhet i övrigt står mitt uppe i yrkeslivet, och att en skola. även i andra. fall kan ha. god nytta

• Sida 19
•  Original

Tabell 2. Antal underrnsm'ngsavdelrnngar vid kommunala skolor för under- visning inom industri och hantverk och centrala verkstadsskolor 1938/39— 1944/45 samt antalet nya behörigheter1 vid nämnda skolor 1938—19.45.

Undervisningsavdelningar Nya behörigheterl Arbetsår Antal Indextal År Antal Indextal 1938/39 ..... 1 525 100 1938 ....... 231 I 100 1939/40 ..... 1 573 103 1939 ....... 264 114 1940/41 ..... 1 555 102 1940 ....... 171 74 1941/42 ..... 1 577 103 1941 ....... 195 84 1942/43 ..... 1 624 106 1942 ....... 305 132 1943/44 ..... 1 784 117 1943 ....... 525 227 1944/45 ..... 1 754 115 1944 ....... 508 220 1945 ....... 532 230 1 D. v. s. antalet personer, som för första gången erhållit behörighet.

av utifrån kommande personer som timlärare. Emellertid är det klart, att för lärare inom denna kategori undervisningen vid yrkesskolorna måste vara en bisak. Inkomsten för de få undervisningstimmarna uppväger ofta inte obe- haget av att vara bunden till bestämda tider kanske flera kvällar i veckan. På grund av byte av anställning inom det för vederbörande huvudsakliga verksamhetsområdet måste lärarverksamheten upphöra ibland efter mycket kort tid. De täta lärarombytena medföra dessutom, att mycken pedagogisk erfarenhet går förlorad och måste på nytt förvärvas av nybörjarna.

1936 års yrkesskolsakkunniga framhålla det ovan berörda förhållandet, att undervisning inom yrkesskolorna till stor del måste bedrivas med timlärare, vilkas tjänstgöring i flertalet fall är av mycket ringa omfattning, och anför, att man naturligtvis icke kan begära, »att dessa timlärare skola underkasta sig några större uppoffringar för att förvärva den särskilda lärarkompetens man skulle vilja fordra, i all synnerhet om de, såsom ofta är fallet, icke änma fortsätta med undervisning någon längre följd av år».

Överstyrelsen för yrkesutbildning anser också, att utredningen angående yrkeslärarutbildningen i första hand måste taga sikte på de heltidsanställda yrkeslärarnas utbildning, och att därför den utbildningsorganisation, som kan komma ifråga, först och främst bör avse utbildning av lärare inom denna senare kategori och avpassas med hänsyn till föreliggande behov av sådana lärare. Den pedagogiska utbildningen av timlärare synes endast kunna ske genom mera tillfälliga, kortare kurser i den mån sådana kunna anordnas. Över- styrelsen återkommer till denna fråga i ett senare sammanhang.

• Sida 20
•  Original

B. Behovet av nya yrkeslärare i yrkesarbete.

1. Avgång av yrkeslärare på grund av åldersskäl.

Överstyrelsen har gjort en undersökning angående de under arbetsåret 1945/46 vid verkstadsskolor anställda yrkeslärarnas ålder för att få en upp— fattning om ersättningsbehovet av lärare på grund av avgång av åldersskäl. Beräkning av nämnda ersättningsbehov har skett under förutsättning, att avgång sker det år lärare fyller 60 år — vilket för närvarande är den gängse avgångsåldern för yrkeslärare å reglerade tjänster. De vid undersökningen erhållna uppgifterna ha sammanställts i tabell 3.

Tabell 3. Antalet vid statsunderstödda verkstadsskolor under arbetsåret 1945/46 anställda lärare i yrkesarbete, som beräknas uppnå 60 års ålder under åren 1946—1985.

Antalyrkeslärare vid 5 årspenod centrala kommunala enskilda Summa verkstadsskolor1 verkstadsskolor verkstadsskolor 1946—50 .......... 7 17 3 27 1951—55 .......... 20 22 2 44 1956—60 .......... 26 25 5 56 1961—65 .......... 27 28 3 58 1966—70 .......... 34 44 5 83 1971—75 .......... 31 29 3 63 1976—80 .......... 11 9 4 24 1981—85 .......... 2 1 2 5 Summa ........... 158 175 27 360

Anm. Förutom de lärare, som redovisas i tabellen, finnas anställda följande antal lärare, födda 1885 eller tidigare:

vid centrala verkstadsskolor ........................ 3 » kommunala » ........................ 7 » enskilda » ..................... __3

Summa 13

1 Här har inräknats flygmekanikerskolan i Mölndal och verkstadsskolorna. för viss arbetslös ungdom.

Av tabellen kan utläsas, att ersättningsbehovet på grund av beräknad av- gång av åldersskäl torde bli jämförelsevis ringa. Under de närmaste 10 åren får man med utgång från nuvarande lärarbestånd räkna med en avgång av 5 till 10 lärare per år. Under nästa tioårsperiod kan avgången beräknas till cirka 12 lärare per år. I realiteten torde denna senare siffra bli något högre, därför att en del lärare, som anställas under den första tioårsperioden, vid anställningen kunna vara så gamla, att de fylla 60 år under den följande tio—

• Sida 21
•  Original

årsperioden. Detta möjliga kumulativa förhållande torde komma att göra sig mera gällande under de följande perioderna. Med hänsyn till en märkbar tendens hos skolstyrelserna att icke vilja nyanställa yrkeslärare över cirka 40 år, torde man dock kunna bortse från inverkan av ifrågavarande förhållande vid beräkning av lärarbehovet under de närmaste 15 åren.

Under de första 15 åren, alltså 1946—1960, behövs enligt de resultat, som erhållits vid undersökningen, 140 nya lärare i yrkesarbete. Om man bortser från lärare i yrkesarbete vid verkstadsskolor för klänningssömmerskor, för vilka lärare särskild utbildning finnes ordnad, kommer ersättningsbehovet under ifrågavarande period att te sig på följande sätt i verkstadsskolor för de yrkesgrupper, där ersättningsbehovet är störst.

Av åldersskäl avgående

lärare 1946—1960 Yrkesavdelningar för Procentuell Antal fördelning 1. metallarbetare, flygmekaniker. motor-mekaniker. instrument- makare .................................................. 51 36.4 2. byggnads- och inredningssnickare, möbelsnickare och träbild-

huggare .................................................. 27 19.3 3. elektriker och elektromekaniker ............................ 7 5.0 4. murare .................................................. 5 3.6 5. målare .................................................. 5 3.6 6. smeder och klensmeder .................................... 6 4.3 7. värme- och sanitetsmontörer .............................. 2 1.4 8. svetsare .................................................. 3 2.1 9. bleck- och plåtslagare ...................................... 4 2.9 10. skräddare ................................................ 3 2.1 Summa 1—10 113 80.7 11. övriga yrken .............................................. 27 19.3 Totalsumma 140 1000

AV övriga 27 tjänster med lärare, som under perioden beräknas avgå på grund av åldersskäl, äro 6 vid verkstadsskolor för klänningssömmerskor och återstående 21 fördela sig med 1 år 2 tjänster på var och en av ett flertal verk— stadsskolor.

2. Behov av nya yrkeslärare på grund av yrkesskol- väsendets utveckling.

Det är givetvis mycket svårt att ställa en prognos över yrkesskolväsendets utveckling ens för en så förhållandevis kort period som 10 a 15 år framåt i tiden. Denna utveckling kommer förvisso att sammanhänga med utvecklingen av vårt näringsliv. Så länge den nuvarande högkonjunkturen fortbestår, torde

• Sida 22
•  Original

man få räkna med fortsatt efterfrågan på såväl yrkeskunnig som icke yrkes- kunnig arbetskraft. Stark efterfrågan på icke yrkeskunnig arbetskraft kan medföra, att de unga icke anse sig behöva yrkesskolutbildning för att erhålla anställning, som ger tillräckliga inkomster. De låga födelsetalen på 1930-talet bidraga också därtill, att de unga, som under de när- maste 10 åren inträda i näringslivet, icke få utstå samma konkurrens av jämnåriga om platser som förkrigstidens ungdom. En utökning av skolplik- ten till 8 eller 9 år måste också minska tillgången på framför allt ungdoms- arbetskraft. Industriens behov av yrkeskunnig arbetskraft torde ge ytter- ligare fart åt tendensen hos de större företagen att skaffa sig egna inbyggda verkstadsskolor — en utveckling, som överstyrelsen för yrkesutbildning anser vara värdefull. Denna utveckling kan komma att i viss mån inverka på be- hovet av de av samhället upprättade yrkesskolorna för industri. Bristen på yrkeskunnig arbetskraft inom hantverket kommer förvisso att medföra. ökat krav på samhällets medverkan för organisation av tillräckliga utbildnings- möjligheter för tillgodoseende av arbetskraft inom denna näringsgren. De sista årens erfarenheter synas dock peka därhän, att det för vissa hantverksyrken kan uppstå svårigheter att tillgodose behovet av en ökad rekrytering genom inrättande av verkstadsskolor.

En inträdande lågkonjunktur torde däremot komma att öka tillströmning- en till yrkesskolorna, samtidigt som man kan förvänta att samhället under en lågkonjunktur kommer att vidtaga mera vittgående åtgärder för att stimulera yrkesutbildningen än under en högkonjunktur.

Dessa här ovan antydningsvis berörda, svårbedömliga förhållanden göra det ytterst vanskligt att ställa en prognos över yrkesskolväsendets utveckling och i sammanhang därmed beräkna det av denna utveckling betingade behovet av yrkeslärare. Det oaktat anser sig överstyrelsen böra göra åtminstone en viss uppskattning av det av utvecklingen betingade yrkeslärarbehovet under de närmaste åren.

Verkstadsskoleutredningen räknade år 1938 med att antalet centrala verkstadsskolor skulle bli 23 (SOU 1938: 26 sid. 109) samt att skolorna skulle få i genomsnitt cirka 10 yrkesavdelningar var. Under arbetsåret 1945/46 voro, såsom framgår av tabell 4 sid. 24, 151 avdelningar i verksamhet vid centrala verkstadsskolor. För närvarande pågår utredningar om igångsättande av verkstadsskolor i de län, som ännu icke erhållit centrala verkstadsskolor, och överstyrelsen räknar med att ytterligare ett 100-tal av- delningar skola vara i verksamhet inom de närmaste 5 åren. Detta skulle inne- bära ett behov av i genomsnitt 20 yrkeslärare per år. Sedan detta engångs- behov blivit tillgodosett, torde man på grundval av åldersfördelningen hos yrkeslärarna vid nu befintliga centrala verkstadsskolor kunna uppskatta det årliga ersättningsbehovet — på grund av pensionering av de nya centrala verkstadsskolornas yrkeslärare — till i genomsnitt 3 år 4 per år, ehuru man

• Sida 23
•  Original

naturligtvis icke kan räkna med någon kontinuerlig avgång av lärare vid skolor, där lärarkårerna rekryterats på en gång.

Beträffande den framtida utvecklingen av de kommunala verkstadsskoloma har man mindre fasta grunder att utgå ifrån. Möjligen kan man få någon led- ning i de senaste årens utveckling. Härvid är dock att anföra, att det sista kriget förvisso haft inflytande på utvecklingen. Sannolikt har detta inflytande vid krigets början i allmänhet varit av retarderande art, men åtminstone i ett par avseenden ha krigsförhållandena direkt föranlett en ökning av yrkesunder- visningsverksamheten, nämligen ifråga om verkstadsskolor för flygmekaniker och de 5. k. beredskapskurserna, vilka senare avsågo omskolning och utbildning av tempoarbetare m. fl. för att tillgodose verkstadsindustriens behov av ar— betskraft vid mobilisering. Vid dessa beredskapskurser, som i regel pågingo 6 månader, undervisades sammanlagt bland annat cirka 14 000 personer i beredskapssyfte, vilka så gott som samtliga fått sysselsättning inom industrien. Sådana beredskaps- och övriga liknande extra ordinära kurser medtagas dock icke i detta sammanhang vid beräkning av lärarbehovet. Det är också klart, att sedan de större kommunerna i landet fått verkstadsskolor, måste en viss stagnation inträda.

Arbetsåret 1928/29 funnos i riket 74 undervisningsavdelningar vid kom- munala verkstadsskolor; arbetsåret 1937 /38 var antalet 144 eller nära det dubbla och 1945 / 46 180 undervisningsavdelningar, varav 8 inbyggda. Ök- ningen från 74 undervisningsavdelningar arbetsåret 1928/29 till 180 arbets- året 1945/46 eller med 106 avdelningar på 17 år innebär en genomsnittlig årlig tillväxt av cirka 5 procent, och ökningen från 144 arbetsåret 1937 / 38 till 180 arbetsåret 1945/46 eller med 36 avdelningar på 8 år innebär en genom- snittlig årlig tillväxt av cirka 3 procent. Överstyrelsen anser sig på grund av dessa resultat kunna räkna med en genomsnittlig årlig tillväxt av i runt tal 4 procent under det närmaste decenniet, vilket för närvarande motsvarar minst 7 avdelningar per år vid de kommunala verkstadsskolorna.

För de statsunderstödda enskilda verkstadsskolornas del beräknas icke någon nämnvärd ökning.

3. Ersättningsbehov på grund av övriga orsaker.

Vid beräkning av lärar-behovet bör man även taga viss hänsyn till avgång på grund av dödsfall, sjukdom, övergång till annan verksamhet än yrkeslärar- yrket etc. Mortaliteten för här ifrågavarande åldersstadier, 30—60 år, är jämförelsevis ringa och uppgår i genomsnitt till cirka 6 promille, vilket alltså skulle innebära en avgång av nuvarande antal lärare i yrkesarbete med 1 genomsnitt 2 yrkeslärare per år.

• Sida 24
•  Original

Tabell 4. Antal undermingsavdelm'ngar arbetsåren 1937/38, 1943/44. och för viss arbets-

Centrala verkstads- Kommunala

A v d e 1 n i n g a " skolor. Skolverkstäder ;

1937/38 1943/44 1945/46 1937/38 | 1943/44 | 1945/46 !

Metallerbetare1 ........................ — 13 22 43 58 49 !; Motormekaniker2 ...................... —— 4 10 5 12 8 !

Flygmekaniker .......................... —— 4 24 — — 12 * Förmanskurs för maskinindustrin ........ — — _ —— v 1 Verktygsskötare ....................... —— -— | 2 — — —— Svetsare .............................. _ _ 7 — — 2 Elektriker3 ............................ —— 5 8 115 3 8 Elektromekaniker ...................... —- — —— —— 11 4 Radiomontörer ......................... — —— 1 — — —— Instrumentmakare ..................... —— — 1 3 4 3 Urmakare ............................. _— -— 1 1 1 Smeder ............................... —— 6 9 2 3 3 Klensmeder ........................... —— — _ — —— 1 Gjutare ............................... — '— — 1 1 —— Bleck- och plåtslagare .................. -— 3 5 2 1 1 Kopparslagare ......................... *— — '— 1 '— *— Målare ................................ —— 4 8 6 7 5 Murare ............................... — 6 10 3 3 5 Snickare; .............................. — 7 13 35 1 16 Möbelsnickareö ........................ — 6 10 — 33 14 Träbildhuggare ........................ — — —— —- 1 Tapetserare ........................... _ 1 3 1 1 ]. Värme— och sanitetsmontörer ............ —— 6 10 — 1 1 Betong— och asfaltarbetare .............. — 1 1 — —- —— Betonggjutare och formsnickare .......... — —— —- — _ Bokbindare ............................ _ — _ 1 _— ""'— Typografer ............................ "— —— '— -— 2 * Fotografer ............................ —— _ _ _” _ 2

Kockar, skeppskockar, kokerskor i

storkök ............................. _— 4 6 -— 1 1 Charkuterister ......................... —' -— —- 2 2 Mjölnare .............................. _— *—- — — — 1 Tvättbiträden ......................... —— — —- — 1 2 Frisörer ............................... —— _ — —— 2 _— Skräddare ............................. —— —- — 7 6 5 Damskräddare ......................... -——— — —- 1 4 1 Klänn—ingssömmerskor .................. _ _ 1 1 1 11 16 Byx- och västsömmerskor ............... — *— — _ 1 1 Hattmodister .......................... _— _— — 2 2 2 Tyglagerskor .......................... —— — -— 1 —— — Yrkesvävare ........................... — — —— 2 -— —— Körsnärer ............................. — i —— — 1 1 1 Pälssömmerskor ........................ —— ' -— _ 1 1 1 Skomakare ............................ — — —— 1 1 1

Summa —— 70 151 144 175 172

* Här inräknas utom de centrala verkstadsskolorna även flygmekanikerskolan i Mölndal. ** De inbyggda verkstadsskoleavdelningarna hava, i verkstadsskoleutredningens sammanställ- ning (SOU 1938:26, sid. 45) varifrån uppgifterna för arbetsåret 1937/38 hämtats, räknats tillsammans med skolverkstädema och redovisas även här tillsammans med dessa för arbets- år 1937/38.

• Sida 25
•  Original

1945/46 vid centrala och kommunala verkstadsskolor samt verkstadsskolor lös ungdom.

verkstadsskolor Verkstadsskolor för viss S 11 m m &. Oäljågg Inbyggda verkstadsskolor arbetslos ungdom minskning 193758" | 1943/44 | 1945/46 1937/33 | 1943/44 | 1945/46 1937/33 ] 1945/46 1946/38 — 10 5 ]9 13 6 i 62 82 + 20 _ 1 1 5 2 _ | 10 19 + 9 _ — —+ _ —— _ ; — . 36 + 36 —— — _ — — i —— 1 + 1 — —— _— — — g —— 2 + 2 —- — -— 1 —— — i 1 9 + 8 __ _ _ G 3 — I 17 16 —— 1 — — — —— — —— 4 + 4 — —— —- — —— -— — 1 + 1 — —— 1 1 4 4 0 _ — — — _ 1 1 0 — -— —— 6 2 — 8 12 + 4 — —— -— _ — — . —— 1 + 1 — — 1 1 —— + 5 2 1 — 1 —— — + 5 2 — J 7 6 —— 1 _ _ _ _ _. _ 1 ! _ _ 1 _ _ — s 1 _ l 12 13 + 1 — — — 8 1 —— . 11 15 + 4 __ 1 _ _— 3 2 l 35 31 »— 4 —— —— 1 9 5 — ; 9 25 + 16 —- —— —— — — — 1 + 1 — _ _ 3 2 _ . 4 4 0 _ _ 6 1 1 5 6 12 + 6 __ __ _ 1 __ — 1 1 1 0 — —— —- _ -— 1 ; — 1 + 1 —— — —- —— _ j 1 —— — 1 __ __ _ _ __ | __ __ __ _ — — — — — —— 2 + 2 — -— —— 7 + 7 __ _ __ __ _ i 2 0 _ _ __ _ _ % 1 + 1 — — — _ _ —— — 2 + 2 _ _ 2 2 _ 9 5 — 4 —— — — _ — —— j 1 l 0 _ _ __ _ _ _ | 11 : 17 + 6 __ _ _. I _ l 1 + 1 __ _ _ — 2 l 2 0 l —— —-— 1 ; —— -—— 1 — — — 2 ; —— —— 2 _ _ __ _ _ _ 1 i 1 0 — _ —— —— — —— 1 i 1 0 — — —- — — — 1 i 1 0 _ 12 s 79 38 10 ! 223 | 341 +118 1 Här inräknas även mekaniker. ² Här inräknas bilmekaniker, bil- och flygmotormekaniker och flygmotormekaniker. "” Här inräknas även elektrotekniker. ' Här inräknas även byggnads- och inredningssnickare samt båtbyggare. 5 Här inräknas även modellsnickare. ” Här inräknas även elektromekaniker.

• Sida 26
•  Original

Övergång av yrkeslärare med heltidsanställning till annan sysselsättning' år i viss mån konjunkturbetonad. Under en tid såsom den nuvarande, då indu- strien erbjuder goda löner, kan sådan övergång vara ganska avsevärd.

För att få ett underlag för uppskattningen av ersättningsbehovet på grund av avgång från yrkeslärartjänst av annan orsak än åldersskäl företog över- styrelsen en undersökning avseende avgångsförhållanden för lärale i yrkes— arbete under arbetsåret 1944/45. Enligt de erhållna svaren hade under nämnda år nedanstående antal lärare avgått på grund av

a) åldersskäl (pensionering) ...................................... 4 b) dödsfall .................................................... _ c) sjukdom, olycksfall .......................................... —

d) övergång till annat yrke än yrkeslärare .......................... 7 e) erhållen heltidsanställning vid annan yrkesskola. ................... 9 f) annan orsak ................................................. 3

Summa 23

Bortser man från avgång på grund av åldersskäl eller på grund av övergång till annan yrkesskola, uppgår alltså antalet avgångna yrkeslärare vid verk- stadsskolor till 10 under arbetsåret 1944/45. Överstyrelsen räknar dock med att anställningsförhållandena för yrkeslärarna skola. regleras på sådant sätt, att avgången av yrkeslärare till andra yrken blir relativt liten. Vidare kan man antaga, att en bättre ordnad lärarutbildning kommer att verka återhållande på nämnda övergång. Överstyrelsen anser sig vid sina beräkningar angående lärarutbildningen böra uppskatta avgången på grund av andra skäl än ålders— skäl och övergång till andra yrken till minst 5 per år under de närmaste åren.

4. Sammanfattning.

Här lämnas en sammanställning angående det beräknade behovet av nya yrkeslärare i yrkesarbete per år under nämnaste 5-å1'speriod.

Behov av nya lärare i yrkesarbete på grund av:

1. lärares avgång av 'åldersskäl .................................. 5 2. yrkesskolväsendets utveckling

a. centrala verkstadsskolor ................................... 20 b. övriga verkstadsskolor .................................... 7

3. andra orsaker .............................................. 5

Summa 37

Denna beräkning avser endast att giva en uppfattning om storleksordningen av det årliga genomsnittliga lärarutbildningsbehovet för att erhålla en ut- gångspunkt för bedömande av de organisationsåtgärder, som böra vidtagas. Då det blir fråga om att för ett visst år planera lärarutbildningen, har över-

• Sida 27
•  Original

styrelsen goda möjligheter att tämligen exakt avgöra icke endast hur många lärare, som böra utbildas under året, utan även för vilka yrkesavdelningar denna utbildning behöves, eftersom överstyrelsen kan få uppgift om antalet lärare, som komma att avgå av åldersskäl och antalet och arten av de yrkes- avdelningar, som komma att starta ett följande år. Det ovissa i kalkylen är inverkan av sådana faktorer, såsom yrkeslärares dödsfall eller annan icke be- räknad avgång. Därest viss oförutsedd brist på lärare uppstår, kunna vakan— serna tills vidare uppehållas av eventuellt icke pedagogiskt skolade yrkes- lärare, intill dess att i vederbörlig ordning utbildade lärare kunna tillträda. På grund av den jämförelsevis dyrbara utbildning, varom här är fråga, och även med hänsyn till arbetskraftens rationella användning är det nödvändigt att icke utbilda yrkesmän till yrkeslärare annat än i de fall, då det är sannolikt, att de efter genomgången utbildningskurs skola kunna beredas yrkesläraranställnmg. Ovan angivna uppgifter angående nyrekryteringsbehovet av lärare i yrkes- arbete vid yrkesundervisningsanstalter torde motivera en lärarutbildnings- verksamhet av cirka 35 sådana yrkeslärare per år. Det torde dock, bland annat med hänsyn till lärares kvarstående i tjänst efter inträdd pensions- ålder och det hinder för yrkesskolväsendets utbyggnad, som nuvarande bygg— nads- och arbetsmarknadsförhållanden eventuellt kunna utgöra, vara lämpligt att tills vidare begränsa utbildningskapaciteten till cirka 30 yrkeslärare vid verkstadsskolor för industri och hantverk per år och att göra organisationen sådan, att en utvidgning, respektive begränsning lätt kan åstadkommas.

5. Behov av lärare i yrkesarbete vid annan yrkesutbildning än vid skolor för yrkesundervisning.

Undervisning i yrkesarbete inom industri och hantverk förekommer även vid en del andra skolor och anstalter, t. ex. praktiska mellanskolor, lärover- kens inbyggda linjer, yrkesskolor tillhörande barna- och ungdomsvården etc. (jfr bilaga 1). Enligt 1 bilaga 1 lämnade uppgifter kan rekryteringsbehovet av yrkeslärare vid här ifrågavarande anstalter uppskattas till i genomsnitt 4 per år under femårsperioden 1946 / 50. Detta rekryteringsbehov kunde eventuellt också tillgodoses genom den utbildningsverksamhet, som planeras för lärare i industri och hantverk vid yrkesundervisningsanstalter.

Man torde också kunna påräkna, att en del industriföretag skulle låta ut- bilda yrkeslärare för sina egna inbyggda verkstadsskolor vid en eventuell stat— lig yrkeslärarutbildningsanstalt. Yrkeslärarkurserna ha haft en och annan kursdeltagare, som varit anställd eller lovats anställning vid ett industriföre- tags yrkesskola. Överstyrelsen har emellertid icke ansett sig kunna för när- vara-nde göra någon beräkning, i vad mån en lärarutbildning av här avsett slag skulle kunna påräkna kursdeltagare, som ämna skaffa. sig lärarutbildning för anställning vid industriens egna verkstadsskolor.

• Sida 28
•  Original

C. Behovet av heltidsanställda lärare i yrkesteoretiska ämnen.

I förevarande sammanhang medtagas heltidsanställda yrkeslärare, vilkas väsentligaste undervisningsskyldighet omfattar 5. k. yrkesteoretiska ämnen, t. ex. teknologi, yrkesräkning, yrkesritning, yrkesekonomi vid verkstads- skolor. I regel ha skolledare också undervisning i dessa ämnen ett mindre antal veckotimmar, varför de medräknas i detta sammanhang, i den mån de äro heltidsanställda vid yrkesskolor och med hänsyn till sin tidigare utbildning eller nuvarande anställning synas böra räknas såsom lärare vid skolor för industri och hantverk. Skolledare med t. ex. handelsutbildning och tjänst- görande vid sådana skolor för yrkesundervisning, som ha avdelningar för yrken inom olika näringsomräden, medtagas icke, även om skolorna omfatta avdelningar för industri och hantverk. Likaså utelämnas skolledare, som tjänstgöra vid väv—, damskrädderi- eller dylika skolor och för Vilka befatt- ningar i allmänhet kräves examen vid fackseminarium. Skolledare, som ha annan utbildning än industriell eller hantverksutbildning, t. ex. akademisk eller skoglig fackutbildning, men tjänstgöra vid skolor med endast avdelning- ar för industri och hantverk ha medtagits. Skolledare, vilkas huvudsakliga sysselsättning är tjänstgöring som lärare i yrkesarbete, ha icke medräknats här utan upptagits bland lärarna i yrkesarbete. Liknande urvalsprinciper ha följts beträffande lärare i yrkesteoretiska ämnen. I vissa fall kan dock tveksamhet råda, huruvida en lärare bör medtagas eller icke i här förevarande samman- hang. Som heltidsanställd lärare har räknats sådan lärare, som har minst 28 veckotimmars tjänstgöring vid skolor för industri och hantverk. Antalet hel- tidsanställda skolledare vid skolor för industri och hantverk uppgick till 47 under arbetsåret 1945/46 och antalet heltidsanställda lärare i yrkesteoretiska ämnen till 34, alltså sammanlagt 81. Sättes gränsen vid 20 veckotimmar, till- komma ytterligare 7 lärare i yrkesteoretiska ämnen.

Nedanstående tabeller, m 5 och 6, avse att belysa avgången av de heltids- anställda skolledarna och yrkeslärarna i yrkesteoretiska ämnen på grund av uppnådd pensionsålder under olika femårsperioder mellan åren 1946—1985 varvid pensionsåldern beräknats till 65 år för rektorer och 60 år för yrkes- lärare.

Såsom kan uträknas av uppgifterna i ovannämnda tabeller, får man på grund av lärares avgång av åldersskäl räkna med ett behov av 19 nya skol- ledare och 14 lärare i yrkesteoretiska ämnen eller sammanlagt 33 under åren 1946—1960, Vilket i genomsnitt motsvarar något över 2 nya lärare per år. De heltidsanställda skolledarna torde i regel rekryteras från yrkeslärarkåren. Det förekommer dock, att de komma direkt från näringslivet eller från andra skolor än skolor för yrkesundervisning. I det förra fallet måste de nya skol- ledarnas tidigare platser besättas med nya yrkeslärare. Skolledare och lärare, som komma direkt från näringslivet eller beträffande yrkeslärare i teoriämnen

• Sida 29
•  Original

Tabell 5. Antalet vid skolor för industri och hantverk under arbetsåret 1945/46 heltidsanställda skolledare, som uppnå 65-årsåldem under åren

1946—1985. P _ d Beräknat antal avgående skolledare vid skolor för industri och hantverk erio Centrala1 Kommunala | Enskilda Summa

1946/50""."" 3 2 — 5 1951/55 ........ 2 3 1 6 1956/60 ........ 3 4 1 8 1961/85 ........ 9 16 3 28 Summa 17 25 5 47

* Häri ha inräknats ilygmekanikerskolan i Mölndal och verkstadsskolan- för viss arbetslös ungdom i Lysekil.

direkt från högre tekniska eller andra utbildningsanstalter eller fackskolor, sakna i regel pedagogisk utbildning, och det synes vara önskvärt, att de erhålla viss lärarutbildning före heltidsanställning.

Vissa svårigheter föreligga att beräkna det behov av nya skolledare och yrkesteorilärare, som betingas av tillkomsten av nya skolor. Större kommu- nala yrkesundervisningsanstalter, som behöva heltidsanställda skolledare och lärare, utvecklas i regel från en kursverksamhet med deltidsanställda lärare. I en del fall få de deltidsanställda därvid heltidsanställning. I andra fall er— fordras nya lärare. Här är det dock nära nog otänkbart att utan mycket ingående undersökningar kunna ställa en något så när säker prognos över det framtida rekryteringsbehovet av heltidsanställda lärare även för en så relativt begränsad period som 15 år. Samma torde förhållandet vara beträffande

Tabell 6. Antalet vid skolor för industri och hantverk under arbetsåret 1945/46 heltidsanställda lärare i yrkesteoretiska ämnen, vilka lärare uppnå 60-årsåldern under åren 1946—1985 .

Beräknat antal avgående lärare i yrkesteoretiska. ämnen vid P e r i 0 d skolor för industri och hantverk Centralal Kommunala Enskilda Summa 1946/50 ........ — 1 — 1 1951/55 ........ —— 6 2 8 1956/60 ........ —— 4 1 5 1961/85 ........ 1 18 1 20 Summa 1 29 4 34 ' Häri ha inräknats fiygmekanikerskolan i Mölndal och verkstadsskolan för viss arbetslös ungdom i Lysekil.

• Sida 30
•  Original

lärarbehovet vid de enskilda anstalterna. Beträffande de centrala verkstads- skolorna synes man däremot kunna göra en ganska tillförlitlig beräkning an- gående i varje fall skolledarbehovet. Överstyrelsen räknar med, att cirka 10 nya skolor komma att upprättas under de närmaste fem åren, och var och en av dessa behöver en skolledare. Vidare torde man böra eftersträva, att åtminstone de större centrala verkstadsskolorna erhålla särskilda lärare för vissa av de yrkesteoretiska ämnena, t. ex. yrkesritning, yrkesräkning samt för den allmänna grundläggande kemi— och fysikundervisningen, som i all- mänhet ingår i ämnet teknologi. Överstyrelsen räknar uppskattningsvis med ett behov av i runt tal 10 ämneslärare i yrkesteoretiska ämnen vid centrala verkstadsskolor under de fem närmaste åren. Det skulle alltså behövas om- kring 20 nya skolledare och ämneslärare vid de centrala verkstadsskolorna under loppet av fem år eller cirka 4 per år.

Sammanfattning.

Enligt ovanstående skulle alltså föreligga ett behov av cirka 6 nya skol- ledare och ämneslärare per år under de närmaste fem åren vid yrkesskolor med avdelningar för industri och hantverk.

D. Behovet av lärarutbildning i yrkesteoretiska ämnen för lärare i yrkesarbete.

En väsentlig del av teoriundervisningen i verkstadsskolorna uppehålles av lärarna i yrkesarbete. Nedanstående sammanställning anger antal lärare i yrkesarbete vid verkstadsskolor under arbetsåret 1945 / 46, fördelade efter det antal veckotimmar, varunder de även undervisa i yrkesteoretiska ämnen.

Antal veckotimmar Antal lärare Procentuell för- delning 0 .......... 83 22.3 2 .......... 42 11.3 3— 4 .......... 53 14.2 5— 6 .......... 65 17.4 7— 8 .......... 101 27.1 9—10 .......... 14 3.7 över 10 .......... E 290 & 77.7 Summa 373 100.0

Av sammanställningen framgår, att över 3/4 av lärarna i yrkesarbete även handha undervisning i yrkesteoretiska ämnen. Överstyrelsen finner därför påkallat att vid planläggningen av lärarutbildningsverksamheten taga hänsyn till nämnda förhållande.

• Sida 31
•  Original

Kap. 5. Nuvarande yrkeslärares utbildning

Överstyrelsen har gjort en undersökning i syfte att utreda utbildningen hos nuvarande heltidsanställda lärare i yrkesarbete vid verkstads- eller liknande skolor. Undersökningen avser arbetsåret 1945 / 46 och omfattar tiden för deras praktik som yrkesmän, skol- eller kursutbildning samt pedagogisk utbildning.

1. Yrkespraktik.

Undersökningen, vars resultat redovisas i tabell 7, ger vid handen, att de flesta yrkeslärarna ha en mycket lång praktik i sitt yrke, då de erhålla anställ- ning som lärare. Sålunda ha 266 av de redovisade 373 lärarna eller 71,3 procent över 10 års praktik; 186 av de 373 lärarna, eller cirka hälften, ha före läraranställning haft mellan 11 och 20 års praktik i yrket.

Tabell 7. Antal under arbetsåret 1945/46 vid skolor för industri och hantverk ( verkstadsskolor) heltidsanställda lärare i yrkesarbete, fördelade efter antal år i yrket före yrkesläraranställning.

Antal yrkeslärare vid Å r centrala. verk- kommunala verk- enskilda verk- Summa. stadsskolor stadsskolor stadsskolor 0— 5 ........ 10 19 7 36 6—10 ........ 25 38 8 71 1 1—15 ........ 42 42 7 91 1 6—20 ........ 33 56 6 95 21—25 ........ 28 18 1 47 26—30 ........ 16 5 1 22 över 30 ........ 7 4 —— 11 Summa 161 182 30 373 under 7 ........ 13 24 8 45

Då det i tidigare utredning om yrkeslärarutbildningen (SOU 1938: 49) uttalats, att en lärare i yrkesarbete bör ha minst 7 års praktisk utbildning inberäknat verkstadsskoleutbildning eller motsvarande, (a. a. sid. 153), har undersökts, hur många av yrkeslärarna ha mindre praktik i yrket än 7 år.

• Sida 32
•  Original

Antalet sådana lärare uppgår till 45. Dessa 45 lärare, som ha mindre än 7 års praktik, utgöra ungefär 12 procent av hela antalet. Av dessa lärare ha emellertid 13 utbildning som skolköks- eller sömnadslärarinnor (4 respektive 9), 4 lärare ha genomgått ingenjörskurser och 19 viss kvalificerad utbildning utöver den för yrkesarbetare vanliga. Dessa lärare kunna i sin grundligare skol- eller kursutbildning anses ha tillräcklig kompensation för sin kortare praktik.

Som allmänt slutomdöme må anföras, att de nuvarande lärarna i yrkes- arbete Vid verkstadsskolor över lag ha en långvarig praktik i yrket — något som förvisso varit av stor betydelse, då endast mycket ofullständig lärar— utbildning funnits som komplement till fackutbildningen. Överstyrelsen skall senare återkomma till frågan om längden och omfattningen av yrkespraktiken för de blivande lärarna.

2. Utbildning genom skolor och kurser.

Såsom ovan nämnts har överstyrelsen för yrkesutbildning utsänt en rund— fråga för erhållande av uppgift om yrkeslärarnas utbildning i fråga om skolor och kurser. Med kännedom om denna utbildnings mångsidiga beskaffenhet har överstyrelsen i frågeformuläret avstått från att göra en systematisk indel- ning av de olika skolorna och kurserna, utan vederbörande skolledare har i frågeformuläret antecknat skolor och kurser, som de olika lärarna genomgått. De givna svaren upptaga ett 60-tal kurstyper för 373 lärare, och inom flera av dessa kurstyper förekomma sedan en hel del variationer. Det erhållna resultatet bör på grund av ovan angivna skäl tillmätas endast en begränsad betydelse. Resultatet torde dock kunna giva en allmän uppfattning om den genomsnittliga arten av här ifrågavarande utbildning.

I tabell 8 ha en del uppgifter om genomgångna skolor och kurser samman- ställts beträffande lärare i yrkesarbete vid verkstadsskolor. Antalet lärare, som utöver det praktiska arbetet i yrket icke ha någon angiven fackutbildning, är endast 43 eller 11,5 procent av hela antalet. Av dessa lärare är 10 under 45 år och endast 3 ha mindre än 15 och 13 mindre än 20 års praktik i yrket före läraranställningen. Det är alltså här fråga om lärare med relativt hög ålder och relativt lång praktik. I övrigt kan man tillfoga, att icke fullt 1/3 av hela antalet eller 13 undervisa i avdelningar för metallarbetare, mekaniker eller verktygsskötare, medan de övriga 30 icke förete någon koncentration till vissa yrken eller yrkesgrupper. Av tabellen framgår, att av hela antalet 373 lärare ha 36,5 procent genomgått yrkesskolor av olika slag. — Utan närmare speci- fikation ha här sammanfattats alla. inom yrkesskolväsendet förefintliga skol- former. —

Av de 136 yrkeslärarna, som genomgått yrkesskolor, ha 39 även genomgått korrespondenskurser, 27 mästar— och arbetsledarkurser, 26 tekniskt gymna—

• Sida 33
•  Original

Tabell 8. Skol- och kursutbildning för heltidsanställda lärare i yrkesarbete vid skolor för industri och hantverk ( verkstadsskolor) under arbetsåret

1945/46. Antal lärare, som genomgått viss kurs och tjänstgörande vid Procent av Genomgången utbildning . hela lärar- centrala kommunala enskilda. antalet (373) verkstads- verkstads— verkstads- Summa2 skolor1 skolor skolor yrkesskolor ............... 46 81 9 136 36.5 % svetskurser ............... 19 8 1 28 7.5 ? mästar- och arbetsledar- kurser och dylikt ........ 39 32 4 75 20.1 lägre tekniska skolor ...... 30 26 4 60 16.1 ! tekniska gymnasier och ; fackskolor o. d. ........ 11 18 1 30 8.0 ; slöjd- och konstfackskolor . . 7 17 3 27 7.2 l [ackseminarier (husligt ! arbete 111. m.) .......... 4 1 5 10 2.7 '. Specialkurser för skräddare och sömmerskor ........ 1 13 4 18 4.8 korrespondenskurser ....... 74 28 5 107 28.7 läroverk och realskola; han- delsskola; folkhögskola . och dylikt .............. 22 9 3 34 9.1 | akademiska studier, teknisk högskola el. jämförlig ut- bildning ................ 1 2 — 3 0.8 diverse utländska skolor .. 5 5 4 14 3.8 övriga kurser ............. 29 34 3 66 17.7 ingen skolutbildning angiven 13 28 2 43 11.5 1 Häri inräknas verkstadsskolorna för viss arbetslös ungdom och flygmekanikerskolan i Mölndal.

2 I regel har varje lärare genomgått flera olika skolor och kurser.

industriella kurser.

Av samtliga lärare i yrkesarbete ha 28,7 procent genomgått korrespondens- kurser, 20,1 procent mästar- och arbetsledarkurser samt 16,1 procent lägre tekniska skolor.

För endast 34 av de 373 lärarna i yrkesarbete eller cirka 9 procent uppgives, att de erhållit undervisning i läroverk, realskola, folkhögskola, handelsskola eller dylik skola, som icke är yrkesbetonad i anslutning till industri och hant- verk och som i detta sammanhang får räknas till de allmänbildande skolorna.

Av undersökningen kan man draga den slutsatsen, att lärarna i yrkesarbete -— av vilka de flesta eller 290 av 373 (77,7 procent) även undervisa i yrkes- teoretiska ämnen med i regel 3—8 veckotimmar — ha erhållit sin utbildning i | ! sium, teknisk fackskola eller lägre teknisk skola samt 13 slöjd- eller konst- |

• Sida 34
•  Original

utöver yrkespraktik i sådana skolor och kurser, som i regel icke kräva annan underbyggnad än folkskola. Vidare kan fastslås, att här ifrågavarande yrkes- lärare i regel har påbyggnad i form av flera skolor eller kurser, att en jämfö- relsevis stor del av lärarna varit elever i någon skolform inom yrkesskolväsen- det (cirka 1/3) samt att ganska många (över 1/4) skaffat sig utbildning genom korrespondenskurser.

3. Pedagogisk utbildning.

I kapitel 6 och 7 lämnas redogörelse för de av skolöverstyrelsen och över- styrelsen för yrkesutbildning anordnade pedagogiska kurserna för yrkes- lärare. Det är naturligt, att dessa kurser hittills utgjort den viktigaste vägen för lärare i yrkesarbete vid verkstadsskolor för erhållande av någon peda- gogisk utbildning. De flesta kursdeltagarna ha tidigare varit verksamma som yrkesmän på olika områden och inte haft tillfälle eller anledning att skaffa sig pedagogisk utbildning förrän i samband med övergång till lärarverksamhet. Annan pedagogisk utbildning förekommer i vissa, relativt få fall, t. ex. för lärare i verkstadsskoleavdelningar för kockar, klänningssömmerskor och dylikt, vilka lärare i regel erhållit pedagogisk utbildning i samband med fack- utbildningen.

Här nedan ha sammanställts vissa. uppgifter om yrkeslärarnas pedagogiska utbildning, vilka uppgifter även erhållits genom utsändande av frågeformulär och avse arbetsåret 1945/46.

- - - Antal lärare i Pedagogisk utbildning yrkesarbete

Kurser om minst 4 ä ”5 veckor (»Ypecea»1) ............................ 170 Yrkeslärarinne-, handarbetslärarinne— eller skolkökslärarinneutbildning

och dylikt ....................................................... 23 Slöjdlärarkurser (Nääs) och dylikt .................................... 15 Korta. kurser i psykologi och pedagogik (högst 16' dagar) .............. 26 234 Utan pedagogisk utbildning .......................................... 139

Summa 373

1 Yrkespedagogiska centralanstalten (se sid'. 36 f.), skolöverstyrelsen och överstyrelsen för

yrkesutbildning.

Av hela antalet lärare med undervisning i yrkesarbete, 373, ha 234 eller cirka 63 procent erhållit särskild pedagogisk utbildning av något slag, i vissa fall dock mycket obetydlig. I de av skolöverstyrelsen eller överstyrelsen för yrkesutbildning anordnade allmänna yrkespedagogiska kurserna om minst 4 ä 5 veckor för yrkeslärare ha deltagit nära 46 procent av samtliga yrkes-

• Sida 35
•  Original

lärare i yrkesarbete vid verkstadsskolor. Endast kortare pedagogiska kurser ha bevistats av cirka 7 procent av yrkeslärarna. 139 lärare i yrkesarbete eller något över 37 procent av samtliga ha icke erhållit någon särskild pedagogisk utbildning.

Sammanfattningsvis kan alltså fastställas, att en avsevärd del (eller något över 1/3) av lärarna med undervisning i yrkesarbete icke har genomgått någon särskild pedagogisk utbildningskurs, och något över hälften har ge- nomgått relativt korta (i regel 4 a 5 veckors) yrkespedagogiska kurser.

4. Sammanfattning.

De heltidsanställda yrkeslärarna i yrkesarbete vid verkstadsskolor och lik— nande skolor för industri och hantverk, vilka lärare i stor utsträckning även handha undervisning i vederbörande avdelnings yrkesteoretiska ämnen, ha i stort sett förvärvat

1. långvarig yrkespraktik före läraranställning (cirka 70 procent ha över 10 års praktik),

2. fackutbildning i ett flertal skolor och kurser, som i regel bygga på folk- skola men som i vissa fall kräva större allmänbildning än vad folkskolan kan ge, samt

3. — frånsett den utbildning, som förvärvas vid undervisning i skola eller genom egna studier — ingen (gäller cirka 37 procent av lärarna) eller jäm- förelsevis obetydlig (gäller cirka 53 procent av lärarna) speciell yrkes-peda- gogisk utbildning, vilken sistnämnda utbildning i regel utgöres av 4 a 5 veckors yrkespedagogisk kurs, anordnad av den centrala tillsynsmyndigheten för yrkesutbildning.

• Sida 36
•  Original

Kap. 6. Kort historik över den hittillsvarande

kursverksamheten för yrkeslärare

1. Anslag och kurser.

I sitt år 1912 avgivna betänkande föreslog 1907 års kommitté för den lägre tekniska undervisningens ordnande upprättandet. av en statens normalskola för yrkesundervisning (sid. 266 ff.), vid Vilken utbildning av lärare för yrkes- undervisning skulle förekomma. Denna normalskola skulle vara »en försöks- och mönsterskola» för de då planerade skolorna för yrkesundervisning, vilka .i första hand skulle organiseras som lärlings- och yrkesskolor. Normalskolan och lärarutbildningen skulle stå under omedelbart överinseende och ledning av den föreslagna överstyrelsen för rikets tekniska skolor. En av medlemmar- na i överstyrelsen skulle utöva den närmaste ledningen av skolans verksam- het och handhava lärarkandidaternas pedagogiska utbildning. Frånsett en- gångskostnader och under förutsättning av bidrag från Stockholms stad be- räknades statens årskostnader för en dylik utbildningsanstalt till i runt tal 160 000 kronor. I avgivna yttranden från olika håll vitsordades enstämmigt behovet av utbildning av för yrkesundervisningen lämpliga lärare, vilket även underströks av särskilda av Kungl. Maj:t år 1916 tillkallade sakkunniga. En- ligt det vid Kungl. Maj:ts proposition till 1918 års lagtima riksdag fogade statsrådsprotokollet uttalade chefen för ecklesiastikdepartementet sin över- tygelse om vikten av att den föreslagna normalskolan för yrkesundervisningen snarast möjligt komme till stånd. Han sade sig gärna hava sett, att det varit honom möjligt att redan då framlägga förslag till upprättande av en sådan läroanstalt, men han fann det riktigast att avbida medverkan från en blivande central överlednings sida.

Den är 1918 beslutade skolöverstyrelsen upptog omedelbart förevarande fråga till övervägande. I samråd med särskilt tillkallade sakkunniga kom skol- överstyrelsen till den uppfattningen, att det skulle erbjuda bestämda för— delar att i stället för normalskolan upprätta en yrkespedagogisk central- anstalt, vilken efter överenskommelse med vederbörande yrkesskolstyrelser för sina uppgifter anlitade de lärlings- och yrkesskolor, som med hänsyn till utrustning och andra omständigheter befunnes lämpliga härför. I anslutning till skolöverstyrelsens förslag anvisade riksdagen för år 1921 ett reservations— anslag av 80 000 kronor till inrättande av en yrkespedagogisk centralanstalt (Ypecea), och anslag för detta ändamål beviljades av riksdagen till och med

• Sida 37
•  Original

Tabell 9. Anslag till yrkeslärarutbildning samt antal sökande och deltagare i kurser från och med budgetåret 1929/30 till och med budgetåret 1945/46.

Å Kurser omfattande 4—5 veckor Kortare kurser r ööhdläiååiö Anslag Antal f&ntal Antal deltagare Antal Antal deltagare kurser sokande Manliga Kvinnliga kurser Manliga Kvinnliga 1929/30 25 000 1 26 20 3 — — —— 1930/31 25 000 1 17 12 4 — — — 1931/32 25 000 1 32 17 3 21 21 1 1932/33 15 000 1 39 15 4 12 -— — 1933/34 — — —— — —- —— —- — 1934/35 »— — — —— — — —— 1935/36 — — — — — 13 — —— 1936/37 10 000 24 41 34 4 1 —— — 1937/38 20 000 35 87 34 7 — — — ; 1938/39 30 000 45 58 37 32 — — — i 1939/40 30 000 1 26 20 3 17 31 — 1940/41 — — —— —— —— — —— — 1941/42 30 000 3 207 81 4 — — — * 1942/43 30 000 38 299 90 4 — _ _ 1943/44 45 000 49 239 101 2 —— —— — 1944/45 45 000 39 215 87 5 210 32 69 1945/46 45 000 4" 151 100 7 — — — Summa 31 1 437 648 82 8 — ——

¹ Därav 1 kurs för lärarinnor i sömnad, icke angivet antal deltagare, och 1 kurs för lärare i minuthandel. ² Kurs för lärare i yrkesskolor i Göteborg och omkringliggande orter med icke angivet an- tal deltagare. 3 Kostnaderna för denna, kurs betalda av olika industriföretag. * Därav 1 kurs för lärare vid yrkesskolor i Uddevalla och omkringliggande orter, omfattan— de 41/2 vecka och med 17 manliga deltagare. 5 Därav 1 kurs med icke angiVet antal deltagare. " Därav en fortbildningskurs för lärarinnor i sömnad med 26 deltagare och 1 kurs för lärare i vid yrkesskolor i Sundsvall utan angivet antal sökande och deltagare. I 7 En kurs för lärare vid beredskapskurser för mekaniker.

s Därav en. kurs för lärare vid yrkesskolor i Uddevalla och omkringliggande orter (35 del- tagare) med icke angivet antal sökande samt 1 kurs för lärare vid yrkesskolor i Sundsvall. DD'z'trav en kurs för lärare för utbildning av flygmekaniker.

; 1” Därav en kurs för lärare vid yrkesskolor i Dalarna med 32 manliga och 43 kvinnliga del- ' tagare och 1 kurs för lärarinnor i väv ning med 26 deltagare.

” Därav 1 kombinerad fortbildiiingskurs och pedagogisk utbildningskurs för yrkeslärare vid tvättskolor.

Anm. Förutom de i tabellen redovisade har vid-ett par kurser ett mindre antal personer del- tagit som åhörare utan erhållande av statsunderstöd.

budgetåret 1928/ 29. År 1929 beslöt emellertid riksdagen, att anstalten skulle indragas och att dess verksamhet skulle övertagas av skolöverstyrelsens yrkes- skolavdelning. I samband därmed sänktes anslaget för budgetåret 1929/30 till 25 000 kronor. Frånsett treårsperioden 1933/36 och budgetåret 1940/41, då

• Sida 38
•  Original

inga anslag beviljades för ifrågavarande ändamål, ha anslagen utgått med varierande belopp och ha. under åren 1943/46 utgjort 45 000 kronor per år (jfr tabell 9). Under år 1946/47 har anslaget höjts till 53 000 kronor och till 110 000 kronor för år 1947/48.

Under den tid yrkespedagogiska centralanstalten existerade, anordnade denna ett stort antal kurser, dels pedagogiska, dels fackliga, för lärare eller blivande lärare vid yrkesundervisningen.1 Efter indragningen av ifrågava- rande anstalt 1929 har skolöverstyrelsen till och med år 1943 och därefter överstyrelsen för yrkesutbildning fortsatt kursverksamheten i mån av till— gängliga medel. Under senare år ha i regel endast pedagogiska kurser med en längd av 4—5 veckor anordnats. De ha i allmänhet varit förlagda till Stock- holm. En och annan kortare kurs har dock anordnats i landsorten. Antalet kursdeltagare i de pedagogiska kurserna om 4—5 veckor ha av olika skäl måst begränsas till 20—30, medan i de kortare kurserna ett större antal kunnat mottagas. I kurserna ha endast i obetydlig omfattning emottagits lärare och blivande lärare inom det husliga arbetets område, då dessa mer- endels ha seminarieutbildning.

2. Kostnader för pedagogiska yrkeslärarkurser.

Kostnaderna för de pedagogiska kurserna variera naturligtvis alltefter kursernas uppläggning, antalet deltagare etc. I regel torde de emellertid be- löpa sig till mellan 1-0 000 och 15 000 kronor. I denna summa ingår ersättning

Tabell 10. Utgifter för lärarkurs 14/1—16/2 1946. (32 deltagare)

Kronor Kursföreståndare ....................................................... 400: — Biträdande kursföreståndare (handel) .................................... 100: — Expeditionsarbete, vaktmästare m. fl. .................................... 928: 25 Auskultationer och övningslektioner ...................................... 1 251: —- » > » för handel ............................ 354: —— Pedagogisk handledning i träningsgrupp .................................. 1 740: — » » » skolklasser .................................... 840: — Föreläsare ............................................................. 1 080: — Materiel till avdelningarna för industri och hantverk ...................... 20: 50 Annonser .............................................................. 259: —— Bidrag åt kursdeltagare dagtraktamente ............................................. 4 495: — reseersättning ............................................... 1 033: 20 5 528: 20 Summa. kronor 12 500: 95 Genomsnittskostnad per deltagare uppgår till cirka 400 kronor.

1 Angående denna kursverksamhet se 1936 års yrkesskolsakkunnigas betänkande (SOU 1938: 49).

• Sida 39
•  Original

!

åt föreståndare, handledare, administrationskostnader, kostnader för under- visningsmateriel och annonser samt bidrag åt kursdeltagare. N ågra. kostnader för lokaler ha ej förekommit, då man för kurserna haft tillgång till olika skol- lokaler.

Understödet till deltagare omfattar dels dagtraktamente, uppgående till 5 kronor per deltagare från ort utom kursorten samt 2 kronor 50 öre för del- tagare å kursorten, dels ersättning för resa från deltagarens hemort till kurs— orten och åter. Från och med den 1 juli 1946 har dagtraktamentet höjts till 7 kronor för deltagare med hemvist utom kursorten. Övriga erhålla däremot icke traktamente. Från och med den 1 juli 1947 gälla delvis andra bestäm— melser.

• Sida 40
•  Original

Kap. 7. Översikt angående uppläggningen av de

pedagogiska yrkeslärarkurserna

De pedagogiska utbildningskurserna för lärare vid skolor för yrkesundervis— ning ha i huvudsak varit av två olika slag. I regel ha anordnats utbildnings— kurser för lärare vid skolor för industri, hantverk, handel och husligt arbete (sömnad och vävning), men vid några tillfällen har förefunnits behov av kur- ser för utbildning av lärare inom ett visst yrke. Så t. ex. ha anordnats peda— gogiska kurser för utbildning av lärare vid verkstadsskolor för flygmekaniker och kurs för utbildning av yrkeslärare vid tvättskolor samt instruktionskurser för lärare i handel. Såsom tidigare framhållits, ha kurserna haft olika längd, från några dagar till 7 a 8 veckor, i något fall 15 veckor. Under senare år ha i regel de längre kurserna pågått 4 a 5 veckor. Ehuru en viss olikhet förefunnits beträffande arten av kurserna, ha de likväl beträffande lärarutbildningen under senare år varit organiserade på ungefär samma sätt.

Kurserna ha omfattat dels föreläsningar, dels s. k. tränings-lektioner, dels auskultering och dels övningslelctioner.

Föreläsningar.

Föreläsningarnas antal har varit något olika men har i allmänhet hållit sig omkring 37 stycken per kurs. Föreläsningarna ha behandlat följande ämnen.

Antal föreläs-

ningar per kurs Yrkesundervisningens organisation .......................... 3 Psykologi ............................................... 5 Allmän undervisningslära .................................. 7 Individuell undervisning .................................. 2 Speciell metodik i yrkesarbete och yrkesteoretiska ämnen ........ 16 Läraren som ledare och fostrare samt ordning och disciplin iyrkes-

skolan ................................................ 4 Summa 37

Om kurs avser endast utbildning av lärare inom industri och hantverk, kan förelåsningarnas antal begränsas till i regel 27 stycken per kurs. Minsk— ningen beror på att man i dessa kurser kan utelämna sådana föreläsningar, som

• Sida 41
•  Original

behandla organisationen av undervisningen i handel och husligt arbete samt den speciella undervisningsmetodiken inom ifrågavarande yrkesområden.

Så vitt möjligt koncentreras föreläsningarna till kursens två första veckor. närmast därför att kursdeltagarna genom dessa föreläsningar få det teoretiska grundlaget för den praktiska undervisningen.

Yrkesundervis-ningens organisation. De flesta kursdeltagare ha vid inträdet i de pedagogiska kurserna i regel mycket ringa kännedom om yrkesskolväsen- det. Det har därför visat sig nödvändigt att ge dem en allmän orientering om yrkesskolväsendets olika former. Denna orientering har också varit behövlig med hänsyn till det fortsatta arbetet under lärarkursen. Då kursdeltagarna skola hålla lektioner i olika avdelningar, måste de för planläggningen av sina lektioner ha en uppfattning om arten av den avdelning, i Vilken de skola ha sina övningslektioner. Vid dessa föreläsningar få kursdeltagarna kännedom om överstyrelsens förebilder till reglementen och undervisningsplaner. Under den korta tid, som står till buds, blir det naturligtvis främst fråga om yrkes- skolväsendets yttre organisation, såsom reglementets allmänna bestämmelser och yrkesskolornas indelning i verkstadsskolor, lärlingsskolans yrkesavdelning- ar, lärlingskurser, kurser för äldre, yrkeskurser och ämneskurser etc.

Psykologi. Föreläsningarna i psykologi måste med hänsyn till ämnets stora omfattning ägnas något speciellt avsnitt. Härvid har det varit naturligt att behandla inlärningsprocessens psykologi. I regel ha kursdeltagarna icke några kunskaper på detta område, och föreläsningarna ha därför måst hållas i myc— ket populär form. I föreläsningarna ha behandlats bland annat uppmärksam- heten, grundläggande principer för lärandet, t. ex. övningslagen, effektlagen, aktivitetsprincipen samt föreställningsassociation. Vidare ha berörts frågor om minne, tänkande och intelligens. Föreläsningarna ha erhållit en så praktisk inriktning som möjligt, och i samband med den psykologiska översikten ha givits vinkar och råd av pedagogisk art. Sålunda ha i samband med upp- märksamhetens psykologi behandlats frågor om undervisningsmaterielens be- skaffenhet och användning. Beträffande avsnittet om minnet ha behandlats sådana spörsmål som inpräglingen av kunskapsstoff och repetitionens bety- delse för erhållande av fasta kunskaper.

Allmän undervisningslära. Föreläsningarna ha närmast behandlat klass- undervisningens organisation och anordning. Därvid har lämnats en oriente- ring om olika undervisnings- och lektionsformer med huvudvikten lagd på åskådlighet vid undervisningen, hevristisk undervisningsmetodik, elevernas självverksamhet samt förhörets ändamål och teknik. I den mån tiden med— givit, ha även behandlats grundläggande regler för lärogången vid undervis-

Aningen.

Individuell undervisning. Föreläsningarna i detta ämne ha närmast avsett att påvisa möjligheter till individuell undervisning även i de yrkesteoretiska äm- nena. Den individuella undervisningens fördelar och nackdelar i förhållande till

• Sida 42
•  Original

klassundervisningen har diskuterats, varjämte lektionsplaner lagts upp för individuell undervisning inom klassens ram i sådana ämnen som yrkesräkning, materiallära, verktygslära etc. I samband härmed har behandlats lärobokens och arbetsbokens användning i undervisningen, skolbiblioteket samt behovet av kontroll av elevernas arbets- och anteckningsböcker.

Speciell metodik. Vid dessa föreläsningar ha givits råd och anvisningar be- träffande undervisningen i de särskilda ämnena, såsom yrkesarbete, material- låra, bokföring, yrkesekonomi etc. Härvid ha föreläsarna i regel behandlat de metodiska frågorna i samband med uppläggningen av förebilder till vissa lek- tioner. I allmänhet ha lektionsförebilderna varit av sådan art, att de kunnat vara av intresse för samtliga. deltagare. I en del fall har det dock varit nöd- vändigt med uppdelning av kursdeltagarna efter yrkesområde.

Läraren som ledare och fostrare samt ordning och disciplin i yrkesskolan. Föreläsningarna om läraren som ledare och fostrare avse att ge kursdeltagarna någon kännedom om ungdomsårens psykologi. Här behandlas i korthet ung- domens känslo- och viljeliv, de ungas inställning till de äldre, deras lust till självhävdelse men också deras behov av ledning under övergångstiden. Bland annat framhålles föreningslivets och idrottens betydelse för de unga. Vidare påvisas, att lärarnas uppgift som ledare och fostrare bör omfatta mera än bara utbildning av eleverna i yrket.

Avsnittet ordning och disciplin ger praktiska anvisningar, hur eleverna. skall behandlas i det dagliga arbetet. Här behandlas kravet på oeftergivlig ordning i verkstadslokalen och betydelsen av att elevernas aktiva arbete vid under- visningen organiseras så, att spörsmål om disciplinen icke nämnvärt behöva upptaga lärarens arbetstid i skolan. Särskilt framhålles betydelsen av lärarens föredöme i olika avseenden.

Träningslektioner. I regel fördelas deltagarna i grupper på ungefär 10 ele- ver. Var och en av dessa grupper bildar vid träningslektionerna en undervis- ningsavdelning. Kursdeltagarna erhålla vid början av kursen lektionsuppgif— ter. Uppgifterna äro i regel 4 a 7 stycken.

För en kursdeltagare inom mekanikeryrket kunna lektionerna omfatta till exempel följande ämnen: fräsens konstruktion, skjutmåttet, beräkning av skärhastigheter för svarvning, viktsberäkningar (yrkesräkning), invändig svarvning och gängning av ett arbetsstycke.

För en kursdeltagare inom byggnadssnickaryrket kunna ämnena vara föl- jande: handsågar, borrar, påritningsverktyg, furu och granvirke, tillverkning av fönsterbågar, tillverkning av diskbänk till kök.

Träningslektionerna ledas av olika pedagogiska handledare. Dessas antal har växlat från 3 till 7. Vid förberedelserna av lektionen har kursdeltagaren i allmänhet möjlighet att samråda med handledaren angående lektionens upp- läggning. I regel få kursdeltagarna upprätta en disposition över lektionen.

• Sida 43
•  Original

Lektionerna börja i regel med ett kort förhör på cirka 10 minuter. Största delen av lektionen upptas emellertid av behandlingen av ämnet för lektionen.

Fördelen med dessa träningslektioner är bland annat, att den pedagogiska handledaren kan låta lektionshållaren göra ett uppehåll i lektionen, då så be- finnes lämpligt, varvid handledaren ger råd och anvisningar, hur kursdelta- garen bör handla. Detta ställer sig mycket svårt under övningslektioner i van- liga klasser, eftersom eleverna vid dessa senare lektioner äro skolans lärjungar. Även övriga kursdeltagare, som alltså tjänstgöra som elever vid träningslek- tionerna, få också tillfälle att framföra sina synpunkter. Träningslektionerna få emellertid en något konstlad prägel, eftersom eleverna äro kursdeltagarens kamrater och ofta ha helt andra yrken än kursdeltagaren. Så t. ex. kan en läraraspirant, som skall undervisa i snickaryrket, ha som elever mekaniker, svetsare, skräddare och blivande sömnadslärarinnor. För att han över huvud taget skall kunna hålla lektioner med en sådan, icke det minsta fackkunnig grupp, måste han ofta gå in på mycket elementära saker inom yrket.

Dessa lektioner måste därför i regel bliva nybörjarlektioner. Då kursdel- tagaren skall hålla lektion över ett ämne, som kräver viss yrkeserfarenhet, måste han vid lektionens början ange, att han förutsätter, att hans elever ha vissa förkunskaper, och sedan måste han under lektionens gång antingen med- dela vissa elementära fakta, som eljest skulle ha varit bekanta för eleverna, eller också måste han glida över sådana saker.

En annan olägenhet med dessa träningslektioner är, att ämnesvalet i en lek- tion i regel icke har det minsta samband med föregående eller följande lek- tion. En lektion i materiallära för snickare kan således följas av en lektion i yrkesteknik för skräddare. Icke heller kan varje kursdeltagare få ämnen, så att samband mellan de olika lektionerna uppstår. Han får alltså icke under dessa träningslektioner öva sig att fördela ett visst kursavsnitt på flera lek- tioner.

Efter slutad lektion håller i regel den pedagogiska handledaren en samman— fattande kritik över lektionen samt ger i anslutning till denna kritik de råd och anvisningar, som kunna vara påkallade.

Trots att vissa brister förefinnas beträffande träningslektionerna, ha de dock visat sig ha stor betydelse för den pedagogiska utbildningen. Genom dessa få kursdeltagarna övning att lägga upp en lektion, framställa frågor och demonstrera, innan de skola hålla övningslektion med verkliga elever. Det förekom tidigare, att en kursdeltagare vid sin första övningslektion med sko- lans elever icke kunde fullfölja lektionen. Numera sker detta ytterst sällan, vilket torde bero på den föregående träning, som kursdeltagarna få under träningslektionerna.

Auskulteringslektibner. För att få någon kännedom om arbetet i verk- stadsskola eller i annan yrkesskolekurs få eleverna antingen enskilt eller i grupper på cirka 5 kursdeltagare åhöra lektioner, som hållas av lärarna vid

• Sida 44
•  Original

den yrkesskola, där den pedagogiska lärarkursen är förlagd. Värdet av denna auskultering beror naturligtvis i stor utsträckning på, hur den ordinarie yrkes- läraren håller sina lektioner. Antalet auskulteringslektioner 1 klass bruka uppgå till cirka 10 per deltagare.

Övningslektioner. Läraikursens två sista veckor ägnas i huvudsak åt övningslektioner med skolans egna elever. Övningslektionernas antal brukar uppgå till 10—12 per deltagare, varav ungefär hälften i yrkesarbete och hälf- ten i yrkesteoretiska ämnen. För att kursdeltagaren skall hava någon känne— dom om eleverna, har han tidigare fått auskultera i avdelningen. Vid dessa övningslektioner är en pedagogisk handledare och elevgruppens ordinarie fack- lärare närvarande. Dessa övningslektioner skola alltså hållas som vanliga lektioner i klass. Fackläraren skall bedöma lektionen ur yrkessynpunkt. Pe- dagogiska handledaren tar närmast sikte på lektionens pedagogiska upplägg- ning. Sedan kursdeltagaren hållit sin lektion, hålles kritik över lektionen av fackläraren och den pedagogiska handledaren.

Den pedagogiska. handledaren skriver en sammanfattande rapport över lektionen, vilken rapport via kursföreståndaren överlämnas till överstyrelsen för yrkesutbildning. Rapporten anger, hur lektionen börjats, hur utdelning av materiel skett etc. Beträffande förhöret bedömes planmässigheten samt frågornas form och formulering. Vidare behandlas valet av övningsuppgifter och kursdeltagarens förmåga att giva ledning, planmässigheten i den under- visande delen av lektionen, förevisning av undervisningsmateriel, användning av svarta. tavlan, klarhet i framställningen, förberedelse av lektionen och dess avslutning. Därjämte kan handledaren fälla ett allmänt omdöme om lektio- nen eller kursdeltagarens förutsättningar som lärare över huvud taget. Även om vissa undantag finnas, så är det i regel så, att rapporterna från de 4 51 5 handledare, som åhöra en kursdeltagares övningslektioner, visa mycket god överensstämmelse med varandra, och en genomläsning av de vid kursen av— givna rapporterna över övningslektionerna ger faktiskt en ganska god bild av kursdeltagarens förutsättningar som lärare.

Demonstrationslektioner. Under tidigare yrkeslärarkurser förekom det, att några av handledarna höllo särskilda demonstrationslektioner i syfte att ge kursdeltagarna en viss inblick i uppläggningen av en lektion. Denna praxis har åter upptagits under den senaste tiden. Tyvärr har utbildningstidens kort- het endast kunnat medge ett par sådana demonstrationslektioner.

Allmänt omdöme om lärarkursema.

Den stora svagheten med ifrågavarande lärarkurser har varit den, att kurs- tiden har varit alldeles för kort. Under föreläsningarna ha kursdeltagarna överhopats med lärostoff, anvisningar och råd, som de icke kunnat tillgodo- göra sig under den korta kurstiden. I en del fall ha de visserligen fått kompen-

• Sida 45
•  Original

dier eller kortfattade sammanfattningar över föreläsningarna eller också er— hållit nägon kortfattad lärobok i ämnet, t. ex. i psykologi och undervisnings— lära. I en del fall har man också kunnat märka, att kursdeltagarna icke ha nödvändiga teoretiska kunskaper i sitt yrke. Ibland har också deras all- mänbildning varit bristfällig, vilket bland annat visar sig i deras svårighet att uttrycka sig i tal och skrift. En del kursdeltagare ha också anmärkt på att de, då de sökte till kursen, icke haft kännedom om de krav, som skulle ställas på dem. Så t. ex. tycks det ha varit en ganska vanlig föreställning, att de själva icke skulle behöva. hålla. några lektioner i andra ämnen än yrkesarbete. Om brister förefunnits i både allmänbildning och yrkesteoretisk skolning, såsom ibland varit fallet, måste utbytet av kursen ha blivit ganska ringa för veder- börande kursdeltagare.

Hos flera av kursdeltagarna kan man trots den korta kurstiden iakttaga en icke oväsentlig förbättring. Många av kursdeltagarna ha ju tidigare prövat på någon form av undervisning eller instruktion i verkstadsarbete. Dessutom torde det i regel vara så, att endast de yrkesmän, som känna med sig, att de ha lust och fallenhet för undervisning, söka sig till dessa lärarkurser.

Efter genomgången yrkeslärarkurs få kursdeltagarna ett intyg från kursen, som bland annat angiver antalet åhörda föreläsningar och antalet hållna lek- tioner. Detta intyg innehåller emellertid icke något vitsord över kursdeltaga- rens prestationer i något avseende. Anledningen härtill är, att utbildnings- tiden ansetts vara alltför kort, för att man skulle våga avge något som helst officiellt vitsord. Detta förhållande har emellertid medfört, att även kurs- deltagare, som under kursen visat sig ha ringa förutsättningar som lärare, senare vid sökande av plats kunnat uppvisa ett intyg, att de genomgått peda- gogisk yrkeslärarkurs, vilket intyg kanske giver dem företräde framför andra _sökande, som icke genomgått sådan lärarkurs.

Det synes vara önskvärt, att kurserna bliva så omfattande, att fullständig betygssättning kan äga rum.

• Sida 46
•  Original

Kap. 8. Utbildning av lärare vid läroverk, folkskolor m. fl. skolor samt angående yrkeslärar-

utbildning i vissa länder

Varje lärare behöver dels en grundläggande allmänbildning, dels fackutbild- ning i de ämnen eller det fack han skall undervisa i, dels ock den speciella pedagogiska utbildning, som erfordras för att framgångsrikt kunna meddela undervisning.

För lärare vid högre läroanstalter (läroverk och dylika skolor) tillgodoses allmänbildningen genom gymnasiestudier, fackutbildningen genom akade— miska studier i de ämnen, i vilka vederbörande skall undervisa, varjämte dessa lärare genomgå en psykologisk—pedagogisk kurs såsom teoretiskt under- lag för den praktiska lärarutbildningen. Till den praktiska lärarutbildningen torde sedan få räknas den lärartjänstgöring, som vanligen under flera. år före- går det 3. k. provåret, samt utbildningen under provåret, vid vars avslutning läraren erhåller betyg, som ger honom behörighet att söka och inneha ordinarie lärartjänst vid högre läroanstalter.

Av helt annan principiell uppläggning är utbildningen av t. ex. lärare vid folkskolor, lärarinnor vid lanthushållsskolor, skolkökslärarinnor, yrkeslära— rinnor i sömnad, vävlärarinnor, barnavårdslärarinnor samt lärare i övnings- ämnen vid allmänna skolor m. fl. Det utmärkande för denna lärarutbildning är, att den egentliga fackutbildningen icke är avslutad vid inträde i den an- stalt, där vederbörlig lärarexamen erhålles, utan denna fortsätter jämsides med den egentliga lärarutbildningen, och i lärarexamen gives vitsord dels över kunskaper och färdigheter i fackämnena, dels över vederbörande lärares för- måga att undervisa.

För inträde i utbildningskurs för nyssnämnda lärare kräves god allmänbild— ning, i regel minst motsvarande fordringar i realexamen eller avgångsexamen från flickskola med normalskolekompetens, varjämte i regel tillkommer viss praktisk utbildning, förvärvad genom förberedande kurser och eventuellt praktisk verksamhet.

I det följande redogöres närmare för några av ovanberörda slag av lärarut- bildning.

• Sida 47
•  Original

A. Utbildning av lärare vid läroverk och andra

högre läroanstalter.

Förutom den allmänna psykologisk-pedagogiska utbildning, som ingår i fil. ämbetsexamen, föreskrives som villkor för behörighet till ämneslärartjänst vid allmänna läroverk, folkskoleseminarier m. m. genomgånget provår vid vissa av Kungl. Maj:t bestämda läroverk och folkskoleseminarier.

För att vinna inträde i provårskurs fordras minst fil. ämbetsexamen. Där- jämte erfordras i allmänhet flera års lärarpraktik.

Ansökan att genomgå provår prövas av skolöverstyrelsen, som fördelar lärarkandidaterna på de olika provårsläroverken.

Föreståndare för provåret är rektorn vid vederbörande läroverk eller vid förhinder för denne annan av skolöverstyrelsen utsedd lämplig person. I övrigt äro läroverkets lärare skyldiga att på sätt provårsföreståndaren bestämmer deltaga i provåret som handledare.

Provåret omfattar i regel två terminer vid en och samma läroanstalt. Om lärarkandidaten har annan lärarutbildning, t. ex. folkskollärarexamen och väl vitsordad lärartjänstgöring, kan provårstiden begränsas till en termin. I prov- årsutbildningen ingår undervisning i tre ämnen, undantagsvis två eller fyra, vilka skola kombineras med hänsyn till vissa angivna ämnesgrupper.

I provåret ingår såväl åhörande som meddelande av undervisning på läro- verkets olika stadier. Utbildningen inledes med att lärarkandidaten åhör veder— börande handledares undervisning. Den tid, under Vilken lärarkandidaten sedan själv meddelar undervisning, bestämmes av provårsföreståndaren. Lä— rarkanditatens undervisningslektioner uppgår i regel icke till mer än 7 per vecka. Undervisningen skall även omfatta meddelande av skriftliga uppgifter till eleverna samt granskning och genomgång av dessa uppgifter. I allmänhet torde varje aspirant få hålla 60 få 80 lektioner under provåret, fördelade på 3 år 4 serier per termin med cirka 10 lektioner i varje serie.

För preparation och granskning av lärarkandidaternas undervisning lik— som för behandling av metodiska frågor i samband med de olika läro- ämnena hållas sammanträden under ordförandeskap av vederbörande före- ståndare, varvid de olika provårshandledarna skola närvara.

Utom undervisningen och det därmed sammanhängande arbetet ingå i provårsutbildningen föreläsningar och diskussioner i sådana ämnen, som äro av betydelse för den kommande lärarverksamheten. Därvid behandlas vikti- gare frågor rörande den allmänna uppfostringslärans tillämpning, den all- männa anordningen av de läroanstalter, för vilka provårsutbildningen är av- sedd, och den för dessa gällande lagstiftningen samt det svenska undervis- ningsväsendets organisation. Vidare anordnas varje termin ett lämpligt antal

• Sida 48
•  Original

föreläsningar över de särskilda läroämnenas metodik samt varje läsår en kurs i skolhygien och en i muntlig framställningskonst, däri inbegripet tal'teknik.

Under senare delen av provåret får lärar-kandidaten, såsom ovan antytts, hålla serielektioner i de ämnen, beträffande vilka han önskar lärarkompetens. Dessa serielektioner betygsättas.

Läroverkslärarutbildningen har vid olika tillfällen utsatts för stark kritik, och olika förslag till dess reformering ha framförts. I detta samman- hang må omnämnas det betänkande angående utbildning av lärare vid de allmänna läroverken och med dem jämförliga läroanstalter (SOU 1938: 50), som avgivits av 1936 års lärarutbildningssakkunniga. I nämnda betänkande föreslogs bland annat, att läroverkslärarutbildningen skulle förberedas under läraraspiranternas studietid vid universitet eller högskola och avslutas med egentlig lärarkurs om cirka ett läsår, motsvarande nuvarande provår, ome- delbart efter vederbörlig examen. Den första delen av lärarutbildningen skulle omfatta:

a) kurs i talteknik, cirka 12 lektioner,

b) kurs i svenska språket, 30—35 lektioner,

c) kurs i uppfostringspsykologi, 40—50 lektioner, samt (1) förberedande lärarkurs, omfattande auskultationer i bland annat folk- skolor, ett mindre antal föreläsningar i pedagogik och metodik m. m. och några timmars övningsundervisning, allt sammanlagt 65—75 lektioner.

Den andra delen, den egentliga lärarkursen, som närmast kan karakteriseras som ett reformerat provår, föreslogs böra omfatta:

a) auskultationer och undervisningsövningar, maximum 20 veckotimmar, här uppskattat till i genomsnitt 12—14 veckotimmar och omkring 400 lek- tioner per år,

b) föreläsningar och övningar i pedagogik och metodik, högst 24 lektioner per år,

c) kurs i allmän hygien, omkring 10 lektioner, samt (1) konferenser mellan handledare och aspiranter angående den praktiska undervisningen m. m., högst 2 a 3 timmar per vecka, här uppskattat till 60 å 90 timmar per år.

Lärarkurs skulle anordnas vid vissa läroverk och seminarier samt stå under ledning av en föreståndare, som var »väl förtrogen med praktisk lärarutbild- ning och ägde teoretisk—pedagogiska intressen och kunskaper». Till förestån- dare skulle utses lärarkursanstaltens (provårsläroverkets) rektor eller annan lärare vid densamma. Föreståndaren skulle även i viss utsträckning handha den förberedande lärarkursen.

• Sida 49
•  Original

B. Folkskollärarnas pedagogiska utbildning.

1. Folkskollärarutbildningens allmänna organisation.

Folkskollärarutbildningen är upplagd efter två olika linjer. Den ena om- fattar en utbildningstid av 4 år och förutsätter, att eleverna ha förkunskaper i allmänhet motsvarande realskolans utbildning eller i en del ämnen en väl in- hämtad folkskolekurs. Den andra linjen, studentlinjen, är 2—årig och bygger på avlagd studentexamen. På grund av elevernas olika förkunskaper i de olika linjerna måste undervisningen läggas på olika sätt. I den 4-åriga linjen upptages en väsentlig del av undervisningstiden av vanliga skolämnen, under det att dessa ämnen få mindre tid i studentlinjen eller icke alls ingå i densamma.

2. Tid för undervisning i psykologi och pedagogik.

Undervisningen i psykologi och pedagogik har en ganska begränsad omfatt- ning i båda linjerna. Emellertid är det så, att vid undervisning i de vanliga skolämnena behandlas pedagogiska spörsmål i samband med undervisningen i dessa ämnen, varigenom naturligtvis undervisningen ipedagogik i realiteten blir mera omfattande, än vad som framgår av timplanen. Undervisningen i psykologi och pedagogik förekommer 4 veckotimmar per klass under 2 år.

3. Tid för praktisk lärarutbildning.

Även den praktiska lärarutbildningen har fått sig tilldelad en jämförelsevis liten tid i timplanen. I den fyraåriga linjen börjar den med 1 timme per vecka i klass 2 och omfattar i klass 3 och 4 respektive 2 1 / 2 och 4 1 / 2 veckotimmar. I studentlinjen omfattar den praktiska lärarutbildningen 6 1/ 2 veckotimmar i varje klass.

4. Kursplanen i pedagogik och psykologi.

Eleverna, som intagas vid seminarierna, ha i regel inga eller endast mindre förkunskaper i psykologi och pedagogik. Kursplanen omfattar därför en ele- mentär kurs i allmän psykologi och logik. Därjämte behandlas de moment av barnpsykologin, som äro särskilt viktiga ur undervisningssynpunkt, ävensom ungdomspsykologin. Vid behandlingen av barn- och ungdomspsykologin lägges särskild vikt på det, som ur uppfostringssynpunkt är mest betydelsefullt. Vidare behandlas barn— och ungdomsårens psykopatologi samt psykisk hälsovård. I anslutning till psykologiundervisningen behandlas viktigare didaktiska frågor.

• Sida 50
•  Original

I sista årskursen gives en sammanfattande framställning av mål och medel i den moraliska fostran, varjämte behandlas lärarpersonligheten.

Uppfostrans och skolans historia behandlas i samband med samhällets och den allmänna kulturens utveckling. Nutida pedagogiska strömningar upptagas naturligtvis också till behandling och i samband härmed få aktuella uppfost— rings- och undervisningsfrågor en mera. ingående behandling.

Speciell undervisningslära läses i anslutning till undervisningsplanen för rikets folkskolor och med hänsyn tagen till olika former av folk- och fortsättnings- skolan.

Under sista utbildningsåret gives en översikt av skolhygieniska frågor, var- jämte organisationen och förvaltningen av Sveriges skolväsende behandlas. Dessutom behandlas under detta år skolans socialpedagogiska anordningar, och eleverna erhålla en orientering om yrkesval och yrkesrådgivning. Sociallag- stiftning beträffande barn och ungdom och det frivilliga folkbildningsarbetet i vårt land upptagas ävenledes till behandling.

5. Praktisk lärarutbildning.

Den praktiska lärarutbildningen omfattar auskultationer, gruppövningar och serieövningar. Därjämte behandlas metodiska och didaktiska frågor under särskilda veckotimmar.

a.) Auskultationer. Vid auskultationerna få eleverna göra heldagsbesök i seminariets övnings- skola. Härvid få de i regel vara minst 2 dagar i följd i samma avdelning. Anta- let auskultationsdagar är något varierande i de olika klasserna. I studentlinjens första klass förekommer sammanlagt 10 auskultationsdagar och i dess andra klass 6 sådana dagar för varje elev. Under askultationerna få eleverna ha under- visningsövningar i den klass, där de för tillfället auskultera.

b) Gmppövningar.

Med undantag för den första. klassen i den 4-åriga linjen få eleverna ha un- dervisningsövningar under hela seminarietiden. I studentlinjen är det i medeltal 2 veckotimmar per grupp om 3—4 elever under det första året och i medeltal 3 1/2 veckotimmar per sådan grupp under det andra året.

c) Serieövm'ngar.

Under det sista läsåret få eleverna hålla undervisningslektioner med en klass i följd. I regel får varje elev 2 ämnen, och antalet sådana serielektioner upp- går till omkring 16 per elev. Under dessa lektioner handhar seminarieeleven dels klassen ensam, dels i närvaro av vederbörande handledare.

d) Behandling av metodiska frågor. Härvid behandlas dels frågor, som icke sammanhöra med något särskilt undervisningsämne, dels den speciella metodiken i de olika ämnena. Behand-

• Sida 51
•  Original

lingen av metodiska frågor upptar varierande timantal i de olika linjerna och klasserna.. I studentlinjens timplan har upptagits 4 1/2 veckotimmar under första året och 3 veckotimmar under andra året. Härvid är dock att märka, att tid för metodikundervisning i kristendomskunskap, modersmålet och sam- hällslära ingår i den tid, som upptagits för dessa ämnen i timplanen.

Utöver den praktiska lärarutbildningen i seminariet ordnas studiebesök vid andra läroanstalter, och i regel få eleverna besöka någon skola 2 till 3 dagar under de sista åren. Då så befinnes lämpligt, kunna elever erhålla ledigt från seminariet några dagar för att vikariera i skolor.

0. Utbildning av skolkökslärarinnor samt lärarinnor i sömnad.

]. Utbildning av skolkökslärarinnor.

Utbildning av skolkökslärarinnor förekommer vid Statens skolkökssemi- narium och hushållsskola samt Stiftelsen Ateneums skolköksseminarium i Stockholm, fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala och Skolköksseminariet i Göteborg.

För inträde till dessa kurser fordras bland annat, dels att sökande erhållit kvalificerade betyg i vissa angivna ämnen efter genomgången kommunal flickskola på den teoretiska eller praktiska linjen eller i realexamen eller prak- tisk realexamen på hushållslinje, dels med godkända vitsord genomgått för- beredande skolkökslärarinnekurs, dels ock att ha förvärvat vana vid praktiskt arbete av viss angiven omfattning och art.

Utbildningen omfattar två år, varvid största delen av tiden upptages av undervisning i olika teoretiska fackämnen samt praktiska övningar i mat- lagning och andra till hemmet hörande göromål.

Undervisningen är likartad vid de olika fackskolorna. Här nedan lämnas en kort redogörelse för lärarutbildningen vid Statens skolköksseminarium. Undervisning i pedagogik, metodik och psykologi.

Undervisningen i pedagogik och psykologi upptar en relativt begränsad tid. Under första året förekommer pedagogik och metodik 2 timmar i veckan, under andra. året 1/2 timme per vecka. Undervisning i psykologi meddelas endast under det första läsåret under 2 timmar i veckan. Talteknik omfattar 1 veckotimme under en termin.

Inom den allmänna pedagogiken och metodiken gives en kort framställning av uppfostrans historia samt en orientering rörande nyare pedagogiska ström— ningar. Vidare förekommer allmän undervisningslära, där man ger en allmän översikt av läroformerna.

Vid undervisningen i den speciella metodiken behandlas skolköksundervis-

• Sida 52
•  Original

52 ningens utveckling, ämnet hushållsgöromål som uppfostrings- och bildnings- medel, olika former för undervisningen i hushållsgöromål samt de olika äm- nenas metodik med tillämpningsövningar. Därjämte stå skolköksinredning och planritningar, journaluppställning och författningskunskap på schemat.

I ämnet psykologi behandlas nyare psykologiska strömningar med prak— tiska tillämpningar på individens livsproblem. Vidare beröres barn- och ung- domspsykologi i de delar, som äro av intresse ur undervisningssynpunkt. Som en speciell gren inom psykologiundervisningen undervisas om ledarpersonlig- hetens, speciellt lärarpersonlighetens, psykologi. Eleverna bibringas även nå— gon kunskap om yrkesorientering bland skolungdomen. Slutligen ges en kort framställning av psykologiska synpunkter på familjebildningen och påvisas, hur olika kunskapsmoment kunna tagas upp i samband med undervisningen i husligt arbete.

Den praktiska läramtbildningen.

Den praktiska" lärarutbildningen omfattar auskultationer, övningslektio— ner och serieövningar. Under första terminen hospitera eleverna vid skolköks- undervisningen i normalskole- och folkskoleklasser. Andra terminen få de biträda. vid den praktiska undervisningen och sedan själva ha recept- genomgång och kalkylering samt handleda eleverna i praktiskt arbete. I sam- band med undervisningen i speciell metodik håller var och en en övnings- lektion i vissa ämnen med kamraterna som elever. Under andra året har varje elev 12 provlektioner omfattande såväl prakt-isk som teoretisk undervisning med elever i normal- och folkskoleklasser. Vidare leda de under tre dagar den praktiska undervisningen i vissa kurser och ha en teoretisk lektion i något ämne samt en längre demonstration i matlagning. Vid slutet av fjärde termi- nen förekommer hospitering och studiebesök vid skolor i Stockholm. (Enligt årsredogörelsen 1945/46 .)

2. Utbildning av yrkeslärarinnor i sömnad.

Utbildning av yrkeslärarinnor förekommer vid Fredrika Bremerförbundets skola för kvinnlig yrkesutbildning i Stockholm och vid Maria Nordenfelts skola för kvinnlig yrkesutbildning i Göteborg. |

För inträde till dessa kurser fordras bland annat dels genomgången 2-årig lärlingskurs med heldagsundervisning eller motsvarande utbildning, dels en relativt omfattande praktisk verksamhet.

Utbildningstiden är ett år, och liksom fallet är med skolkökslärarinneut- bildningen, upptages största delen av tiden av teoretisk eller praktisk under— visning i fackämnen. Vid Fredrika-Bremerförbundets skola stå psykologi och pedagogik på schemat 1 timme i veckan under den 38 veckor långa kursen samt metodik och övningslektioner likaså 1 timme i veckan. Utöver vad som

• Sida 53
•  Original

redan nämnts, har varje elev 60 timmars övningsundervisning vid skolans aftonkurser under arbetsåret. Liknande förhållanden råda vid den andra, här ovan nämnda skolan.

Vad innehållet i den pedagogiska undervisningen beträffar gäller i stort sett, vad som sagts i fråga om skolkökslärarinneutbildningen. De praktiska under- visningsövningarna äro också utformade på liknande sätt.

D. Utbildning av slöjdlärare (facklärare i manlig slöjd).

För lärare i manlig slöjd finnes ingen enhetlig utbildning. 1936 års yrkesskolsakkunniga (SOU 1938: 49, sid. 176) föreslog inrättandet av ett slöjdseminarium med tvåårig kurs. För inträde i det föreslagna seminariet skulle fordras, förutom viss ålder och lämplighetsintyg m. m., dels god yrkes- skicklighet, förvärvad exempelvis i tvåårig verkstadsskola och genom prak— tiskt yrkesarbete under minst 1 år, dels viss allmänbildning motsvarande vad som fordras i vissa ämnen i realexamen.

Det första året skulle vara allmänt förberedande, och under andra termi- nen skulle förekomma vissa auskultationer och övningslektioner i och för pröv- ning av elevernas lämplighet för lärarkallet.

Den som jämte utbildning i praktiskt yrkesarbete på egen hand, i lärlings- och yrkesskolor eller eljest, förvärvat de kunskaper och färdigheter, som med- delades i seminariets första årskurs, skulle kunna vinna inträde direkt i den andra, om han även visat sig äga fallenhet för lärarkallet.

Det andra året avsåge huvudsakligen utbildning samt komplettering av färdigheter i olika slag av slöjdarbete.

En avsevärd tid skulle anslås till fria studier, och enskilt arbete tänktes förekomma i stor utsträckning.

Nämnda förslag har hittills icke förverkligats. För närvarande rekryteras facklärare i slöjd i regel på så sätt, att snickare auskultera eller åtaga sig till- fällig undervisning i slöjd i skolor och kurser samt genomgå två sommarkurser om vardera cirka 6 veckor vid August Abrahamsons stiftelse å Nääs. Dessa sommarkurser ge alltså icke full utbildning utan äro endast av kompletterande art. Egentligen äro de fortbildningskurser för vid folkskoleseminarier redan utbildade folkskollärare, som undervisa i slöjd i folk- och fortsättningsskolor, men även snickare m. fl., som avse att bliva slöjdlärare, bruka deltaga i dessa kurser, eftersom andra för dem lämpliga kurser icke finnas att tillgå. Vid kurserna förekomma föreläsningar i psykologi och pedagogik men icke prak- tiska undervisningsövningar. Efter genomgång av andra kursen erhålles betyg.

I detta sammanhang må även nämnas de fortbildningskurser för slöjd- lärare vid läroverk m. fl. skolor, som skolöverstyrelsen brukar ordna och som pågå sex veckor.

• Sida 54
•  Original

E. Angående yrkeslärarutbildning i vissa länder.

I det följande lämnar överstyrelsen en kort redogörelse för yrkeslärarutbild- ningens läge i vissa länder.

Danmark. I Damnark är undervisningen vid yrkesskolorna i regel ett supplement till den utbildning eleverna få hos olika hantverksmästare och företag. Skolorna, som i regel äro i privat ägo med hantverksförening, tekniskt företag eller stiftelse som huvudman, åtnjuta statsunderstöd.

För läraranställning gäller det av handelsministeriet år 1943 godkända regulativet, att lärarna skola hava nödvändig teoretisk och praktisk kunskap i det eller de ämnen, de skola undervisa i, varjämte uttryckes det önskemålet, att vederbörande bör ha fått pedagogisk utbildning vid Statens tekniske Lmrerkursus, hos äldre erfaren lärare eller på annat sätt. En lärare utan peda- gogisk skolning bör, så snart tillfälle därtill gives, deltaga i nyssnämnd kurs.

I Danmark ha anordnats korta instruktionskurser i yrkesämnen med till- lämpad pedagogik men också enbart yrkespedagogiska kurser, t. ex. under sommaren 1944 och 1945.

Finland. I Finland ha framlagts olika förslag angående yrkeslärarutbild— ningen. Statens yrkesskolkommitté av år 1927 anförde i sitt betänkande av den 4 juni 1928, att det icke är möjligt med de små förhållandena i Finland att ordna lärarutbildningsfrågan genom upprättandet av ett permanent lärar- seminarium. Kommittén föreslog i stället, att frågan skulle lösas genom anord- nande av kortare kurser. Kursverksamheten skulle bedrivas efter i huvud— sak två olika linjer, dels pedagogiska kurser för yrkesmän och tekniker, dels utbildning i yrkesteori och yrkesarbete för personer med folkskollärar— eller läroverkslärarutbildning —- ett tema, som går igen i såväl danska, tyska och engelska projekt för utbildning av yrkeslärare. Krigsåren i Finland torde ha förhindrat förverkligandet av planerna på organisationen av en centralanstalt för yrkeslärarutbildningen, men frågan torde snart tagas upp till omprövning.

Norge. Lärare i de norska yrkesskolorna ha i stort sett icke fått någon speciell utbildning för sin lärarverksamhet. Lagen den 1 mars 1940 om yrkes- skolor för hantverk och industri, som trädde i kraft först den 1 juli 1945 stad— gar, att yrkeslärare med fast anställning skall hava den speciella utbildning, som anställningen kräver. Vid skolverkstäder må endast anställas fullt utbil- dade hantverkare eller yrkesarbetare. Som villkor för anställningen kan »Kirke- og undervisningsdepartementet» stadga., att lärarna. skola deltaga i de instruktionskurser, som ordnas genom det allmänna.. '

• Sida 55
•  Original

Sedan år 1925 har — delvis efter svenskt mönster — hållits 19 instruktions- kurser, varierande från ett par dagars till fyra veckors längd. Kurserna. ha dels varit instruktionskurser i fackämnen, dels haft övervägande pedagogisk beto- ning (de senare från och med år 1934). Kurser anordnades tidigare endast för redan anställda yrkeslärare. Först 1945 förekom en kurs för blivande lärare. En väsentlig fördel med de norska kurserna har varit, att kursdeltagarna efter kursens slut fått en tryckt redogörelse över kursens föreläsningar; så har åt- minstone skett vid de längre pedagogiska kurserna.

Yrkesopplaeringsrådet for håndverk og industri, som numera är en statlig institution, har avgivit ett förslag om upprättandet av en ett—årig (10 a 11 månaders) yrkeslärarskola. Undervisningen vid denna. skall omfatta psykologi, pedagogik, yrkeslära med yrkesritning, skönskrift och textning, räkning, norska språket, praktiskt arbete i verkstad, gymnastik och praktiska under- visningsövningar. Vid praktiskt verkstadsarbete skall läraraspiranten genomgå samma modellserie, som förekommer vid verkstadsskolor. Skolverkstäder böra följaktligen inrättas. Dessa avses skola bliva mönsterverkstäder för landets yrkesskolor. — Inom parentes må nämnas, att verkstadsskolor hittills före— kommit i ringa utsträckning i Norge men för närvarande upplägges ett system med ettåriga verkstadsskolor.

England. I det principbetänkande, som den engelska lärarutbildnings- kommittén av år 1942 avgav i april 1944, uppgavs antalet heltidsanställda lärare i tekniska och handelsgymnasier samt yrkesskolor uppgå till i runt tal 4 000 år 1938 och de deltidsanställda lärarna antogs vara flera 10 OOO-tal. Med hänsyn till yrkesskolväsendets väntade utveckling räknade kommittén med att nyrekryteringsbehovet av heltidsanställda lärare skall komma att uppgå till mellan 400 och 500 lärare per år.

Liksom i Sverige rekryteras yrkeslärare i stor utsträckning från närings— livet men även från kategorier utan direkt kontakt med näringslivet, t. ex. personer med akademisk examen, lärare vid allmänna skolor och dylikt.

Board of Education och även några lokala yrkesskolmyndigheter samt större industriföretag med lärlingsutbildning ha hållit några korta kurser. Dessutom utfärdas vid Londons »hantverksinstitut» lärarcertifikat för under- visning i skolor för skräddare, tapetserare, modister och andra hantverks— yrken. Dessa certifikat förvärvas efter prövning av personer, som genomgått vissa utbildningskurser och i regel haft 2 a 3 års lärarpraktik vid vissa yrkes- skolor.

Ovannämnda lärarkommitté, som har funnit tiden mogen för mera omfat- tande försök för utbildning av yrkeslärare, föreslår, att utbildningen uppdelas i fyra perioder om cirka 4 a 6 veckor vardera.1 Sammanlagt skulle utbildnings—

¹ Teachers and Youth Leaders, Report of the Committee appointed by the President of the Board of Education to consider the Supply, Recruitment and Training of Teachers and Youth Leaders, London 1944, sid. 120—122.

• Sida 56
•  Original

tiden för en blivande heltidsanställd lärare uppgå till cirka 6 månader, men de fyra utbildningsperioderna skulle icke behöva komma i följd utan kunna för- delas på 2 å 3 år. Heltidsanställd lärare föreslås erhålla tjänstledighet med oavkortad lön för att deltaga i utbildningen.

Vid kurserna skola medverka lärare i de tekniska gymnasier och skolor, dit kurserna lämpligen kunna förläggas. Utbildningen skall omfatta allmän upp- fostrings- och undervisningslära, elevkännedom och socialkunskap samt kän- nedom om och kontakt med näringslivet. Kursdeltagare, som tidigare har kännedom om eller erfarenhet från något av dessa områden, kan i stället ägna sig åt specialstudier.

För fortsatt fortbildning av de lärare, som genomgått grundläggande lärar- kurser, föreslås korta repetitionskurser (»refresher courses»).

Kommittén föreslår bland annat att inom lämpliga distrikt ()area») skall organiseras särskild lärarutbildningsnämnd (»training authority») med repre- sentanter bland annat för yrkesutbildning, och att denna nämnd skall utse en rektor (»director of technical teacher training») för att planlägga kurser för yrkeslärarutbildning och verkställa systematiska undersökningar angående de frågor, som sammanhänga med yrkeslärarutbildm'ngen. Lärarutbildnings- nämnd skall vidare regelbundet rapportera till högsta skolmyndigheten (Board of Education), så att denna myndighet får kännedom om behovet av kurser och anskaffa medel härför. I denna sin verksamhet skall Board of Education biträdas av ett centralt lärarutbildningsråd (» Central Training Council»).

Tyskland. Yrkesskolväsendet i Tyskland har tidigare framstått som mön- ster för yrkesutbildningen i de nordiska länderna. Redan i slutet på 1800- talet började man där organisera utbildningskurser för lärare av olika slag.1 Dessa utbildningskurser utvecklades till eller ersattes senare med yrkeslärar- seminarier av olika. typer i de olika delstaterna. Lärarseminarier ha i regel en utbildningstid på 2 år och däröver. I regel kräves viss — om icke alltid full- ständig — praktisk utbildning i yrket före inträde i seminarierna.

I Preussen sker utbildningen vid yrkespedagogiska institutet i Berlin, som har kurser om 4 terminer. Liknande institut inrättades bland annat i Frank— furt a. M., Miinchen och Hamburg. I andra städer skedde lärarutbildningen i anslutning till en teknisk högskola, t. ex. i Dresden. I det nationalsocialistiska Tyskland strävade man efter att ersätta de olika utbildningsformerna med enhetliga yrkeslärarinstitut eller med ett slags filialanstalter till dessa, t. ex. i Breslau, Hannover, Kassel, Königsberg, Magdeburg, vilka samtliga filial- anstalter underställdes Berlins yrkespedagogiska institut.2

1 Jfr Handbuch fiir das Berufs- und Fachschulwesen. Im Auftrage des Zentralinstituts fiir Emiehung und Unterricht in Berlin, herausgegeben von A. Kiihne, Verlag von Quelle & Meyer, Leipzig 1929. ” Jfr Erwin Gentz, Reichsberufsschulrecht, Handbuch fiir Schule und Verwaltung, Verlags- gesellschaft Rudolf Miiller, Berlin 1943, sid. 210.

• Sida 57
•  Original

Vid instituten förekommer fortsatt yrkesutbildning framför allt i yrkes- teoretiska ämnen med syfte bland annat att deltagarna skola få en systema- tisk, >>fackmetodisk> uppläggning och bearbetning av sina yrkeskunskaper, vidare ingå pedagogik, psykologi, ungdomsvård samt en del allmänbildande ämnen i kursen. Utbildningen vid yrkeslärarinstituten avslutas med en av— gångsprövning, bestående bland annat av ett skriftligt hemarbete, en skrift- lig och muntlig prövning å kursinnehållet samt undervisningsprov.

Den egentliga lärarutbildningen följer efter avgången från instituten, i det läraraspiranterna skola genomgå ett s. k. »praktiskt-pedagogiskt år» vid yrkesskola eller teknisk skola. Först därefter erhålles behörighet att inneha yrkeslärartjänst (Gewerbeoberlehrer).

U. S. A. Varje delstat, som erhåller federalt bidrag till yrkesundervisning, skall vidtaga åtgärder för utbildning av yrkeslärare, för vilken utbildning utgår särskilt bidrag från lärarutbildningsanslag.1 Lärarutbildningen står under till- syn av delstaternas byråer för yrkesutbildning. Lärarna vid skolor för industri och hantverk äro i stort sett dels lärare vid kvällskurser, dels lärare vid del- tidsskolor och dels lärare vid heltidsskolor. Inom dessa grupper finnas yrkes- lärare dels i verkstadsarbete, dels i tekniska ämnen. Varje delstat har sina egna bestämmelser angående behörighetsvillkoren för lärare. Utbildningskraven äro i regel högre för lärare med full tjänstgöring än för övriga. För lärare i yrkesarbete kräves i allmänhet minst avgångsbetyg från folkskola (elementary school) samt 6 a. 7 års yrkesarbete. För undervisning i tekniska ämnen kräves minst avgång från läroverk (highschool), 1 ä 2 års praktik inom yrket och 1 a 2 års teknisk utbildning. Den speciella yrkeslärarutbildningen är mycket skiftande i de olika staterna. För läraranställning med heltidstjänstgöring i verkstadsskolor kräves speciell lärarutbildning, varierande i regel mellan 60 och cirka 500 timmar. Om lärare vid kvällsundervisning stadgas i allmänhet, att de böra ha någon utbildning i att undervisa. Därjämte försiggår en bety— dande fortbildning för lärare i tjänst vid universitet och dylika institutioner, speciella sommarkurser, kortare yrkeslärarmöten, genom instruktionsverksam- het, bedriven av statliga eller lokala yrkesskolinspektörer eller särskilda lärar- utbildningskonsulenter samt per korrespondens (t. ex. Michigan). I Pittsburgh utdelas särskilda stipendier för yrkeslärare, som önska praktisera inom in- dustrien.

För verkstadsskollärare omfattar lärarutbildningen sådana moment som un— dervisningsmetoder, yrkesanalys, planläggning av kurser, principer för yrkes- utbildning, yrkesrådgivning, yrkesskolväsendets organisation, sociologi, yrkes- ekonomi och dylika ämnen.

1 Smith — Hughes Act, jfr Federal Cooperation in agricultural extension work, vocational education and vocational rehabilitation. Department of the interior Bulletin 1988 no. 15, sid. 235. The Advisory Committee on Education, Vocational Education, Washington 1938, sid. 169 samt Laws relating to Vocational Education, compiled by Elmer A. Lewis, Washington 1941.

• Sida 58
•  Original

Som allmän regel tyckes gälla, att man vid urvalet av lärare främst tar sikte på deras skicklighet i yrket, deras allmänna och yrkesorientering (educational and industrial background) samt personlighet. För att utröna sistnämnda för- hållanden är det ganska vanligt, att personliga intervjuer hållas med sökande till yrkeslärarkurser. Ett annat typiskt drag är strävan hos skolmyndigheterna att fortsätta lärarutbildningen genom korta fortbildningskurser och dylikt för redan utbildade lärare.

Sammanfattning.

Yrkeslärarutbildningen i ovannämnda länder är organiserad i stort sett efter två olika linjer; å ena sidan en kursverksamhet i mera fria former, å den andra en fast organiserad lärarutbildningsanstalt. Exempel på den förra organisations— formen erbjuda de skandinaviska staterna, England och U. 5. A. och på den senare Tyskland.

Yrkeslärarkurserna äro i regel jämförelsevis korta. I stort sett synas de bygga på den förutsättningen, att själva fackutbildningen är avslutad vid inträde i lärarkurs. Vid lärarutbildningsanstalter ägnas en del av utbildningstiden till studier i fackämnen och mera allmänna ämnen och även en del praktiskt yrkes- arbete beräknas ingå i utbildningen. Vid yrkeslärarkurserna tages så gott som uteslutande sikte på undervisningsmetodiska och utbildningsspörsmål. Ett ut- märkande drag i yrkesskollärarutbildningen är också strävan att tillgodose be— hovet av fortbildning för redan anställda yrkeslärare. Framför allt har U. S. A. prövat på olika former för fortbildning av yrkeslärare.

• Sida 59
•  Original

Kap. 9. Förslag under senare år angående organisa-

tionen av yrkesläraruthildningen

Sedan den yrkespedagogiska centralanstalten indrogs genom beslut av 1929 års riksdag, ha olika förslag beträffande lärarutbildningens ordnande fram- kommit. Det mest betydande av nämnda förslag är det betänkande med för- slag angående utbildningen av lärare i teckning och i slöjd samt för yrkes— undervisningen, som avgavs av 1936 års yrkesskolsakkunniga (SOU 1938: 49). Överstyrelsen finner anledning återkomma till flera synpunkter och förslag i denna. utredning i olika sammanhang och anser det därför påkallat, att här sammanfattningsvis redogöra för de sakkunnigas förslag, i vad det avser yrkeslärarutbildningen.

De sakkunniga föreslogo ett återupprättande av den yrkespedagogiska cen- tralanstalten i en mera utvecklad och stabiliserad form. Anstalten skulle stå under skolöverstyrelsens inseende men ha egen föreståndare och egen styrelse liksom andra läroanstalter. Dess uppgift. skulle vara att, under samverkan med förefintliga skolor för yrkesundervisning i Stockholm och på andra orter, an— ordna kurser för utbildning av lärare vid yrkesundervisningen samt att verka för tillkomsten av lämpliga undervisningsmedel.

Kurserna skulle vara av olika slag, dels pedagogiska, avsedda att utbilda lärarna i konsten att undervisa, dels fackliga, avsedda att meddela komplet— terande utbildning i olika yrkesämnen. Kursernas olika. beskaffenhet påkalla- des dels av yrkenas mångfald och de förekommande undervisningsämnenas olika art, dels ock av de blivande lärarnas olika förkunskaper och förutsätt— ningar i övrigt.

Kursernas olikhet betingades även därav, framhöllo de sakkunniga, att sko- lorna för yrkesundervisning arbetade under mycket varierande förhållanden. NIånga av dem hade endast aftonundervisning och voro av så liten omfatt- ning, att de icke kunde erbjuda de erforderliga lärarna något större antal undervisningstimmar. Detta gjorde, att man ej heller kunde förvänta, att dessa lärare skulle underkasta sig några större uppoffringar för särskild utbild- ning. Med hänsyn härtill hade städse ansetts nödigt att främja deltagandet i de anordnade kurserna genom understöd åt deltagarna. De sakkunniga före- slogo, att medel anvisades för sådant understöd enligt samma grunder, som tidigare tillämpats.

I yttrande över de sakkunnigas betänkande framkommo olika förslag, bland annat av skolöverstyrelsen, vilket sistnämnda förslag gick ut på att yrkes-

• Sida 60
•  Original

lärarutbildningen skulle sammankopplas med en statlig verkstadsskola, vartill överstyrelsen återkommer i senare sammanhang.

Vidare må nämnas det yttrande, som slöjd- och yrkeslärarnas riksförbund avgav den 1/4 1939 över nämnda betänkande. I detta yttrande framhölls, att riksförbundet fann, att de sakkunnigas förslag till kursverksamhet icke hade karaktär av utbildning. För yrkeslärarnas utbildning i pedagogiskt och under— visningstekniskt avseende samt Viss repetition ansåge riksförbundet, att ett l-årigt semiarium borde inrättas på ort, där tillfällen till auskultationer och övningslektioner kunde ordnas, förslagsvis Stockholm. I anslutning till riks- förbundets förslag till yrkespedagogiskt seminarium för slöjdlärare ville för- bundet uttala. sig för följande preliminära förslag till timplan för yrkeslärarnas

grUPp.

! Antal veckotimmar Första Andra. Summa. terminen ! terminen timmar , .

Yrkesritning ................................... ', 5 Å 5 190 Teckning ...................................... 2 2 76 Räkning och kalkylation ........................ 7 _ 9 304 Textning ............. . ........................ ' —- g 2 38 Form- och färglära ............................. 2 5. —— 38 Yrkesorientering ................................ 1 I *— 19 Materiallära ................................... 8 i 8 304 Verktygslära ................................... 2 : 2 76 Psykologi och pedagogik ........................ 4 i 4 152 Talteknik m. m. ................................ 1 l — 19 Metodik och seminarieövningar .................. 1 1 38 Undervisningsövningar .......................... 6 6 228 Fria studier, föreläsningar m. m. ................. 1 i 1 38 Summa 40 % 40 | 1 520

För inträde skulle krävas, att läraraspirant hade »utomordentligt god prak- tisk yrkesskicklighet» och att >efter lärotid under cirka 8 år ha arbetat i sitt yrke samt vara väl förtrogen med verkstadsarbeten och vara god arbets- ledare».

Den 12 januari 1945 inlämnade centralstyrelsen för Svenska yrkesskol- föreningen en skrivelse till Kungl. Maj:t angående det stora behovet av effek- tiviserad och utvidgad utbildning av yrkeslärare. I nämnda framställning, som kommit att ligga till grund för nedan omnämnda två lika lydande motio- ner vid 1945 års riksdag, framhölls bland annat, att det icke alls vore otänk- bart, att man i en ganska näraliggande framtid skulle komma att behöva ett fast yrkeslärarseminarium. Att oförmedlat inrätta ett dylikt seminarium

• Sida 61
•  Original

skulle dock erbjuda. stora organisatoriska svårigheter liksom betydande kost- nader. Det förefölle under sådana förhållanden bättre, att ett seminarium av här antytt slag finge utveckla sig på grundvalen av en yrkespedagogisk cen- tralanstalt, som varit i funktion några år, varunder erfarenheter vunnits an- gående utbildningsbehovet och den bästa formen för dess tillgodoseende. Äter- upprättandet av en yrkespedagogisk centralanstalt syntes därför i första hand böra ifrågakomma. En av dess första uppgifter skulle bli att göra de nuva- rande utbildningskursema betydligt mera omfattande och att söka tillgodose aktuella behovet av yrkeslärarutbildning.

Samma synpunkter framfördes i två lika lydande motioner vid 1945 års riksdag (I: 158 och II: 242). Med anledning av dessa motioner och motion II: 185 hemställde riksdagen, att Kungl. Maj:t snarast möjligt måtte taga frågan om utbildning av yrkeslärare under omprövning (riksdagens skrivelse nr 8, sid. 69).

• Sida 62
•  Original

Kap. 10. Allmän plan för den framtida

yrkeslärarutbildningen

A. Allmänna synpunkter.

Såsom framgår av redogörelsen i kapitel 2 och 4, utgör yrkeslärarkåren i fråga om tjänstgöringsförhållanden en mycket heterogen kategori. Övervä— gande delen (3/4=cirka 1 500) av yrkeslärarna vid skolor för industri och hantverk äro timlärare med i regel kvällsundervisning. Av den återstående fjärdedelen av ifrågavarande kategori är största delen (373) lärare i yrkes- arbete med eller utan undervisning i yrkesteoretiska ämnen och en mindre del (cirka 80) är antingen heltidsanställda skolledare med i regel viss under- visning i yrkesteoretiska ämnen eller heltidsanställda ämneslärare med huvud- saklig undervisning i nyssnämnda ämnen. Härtill kommer, att dessa lärare fördela sig på över 50 olika yrken, och att olika lärare inom respektive yrken ha specialiserat sig på olika ämnen. Yrkeslärarnas fackutbildning är, som tidi— gare anförts, synnerligen växlande och mångskiftande. I motsats till lärare vid de allmänna skolorna få vidare yrkeslärare, framför allt i deltidskurser, räkna med att eleverna kunna befinna sig på mycket olika åldersstadier, så t. ex. är det i yrkesskolor icke ovanligt med ungdom i pubertetsstadiet vid sidan av personer i mognare ålder i samma avdelning.

Överstyrelsen har i kapitel 8 redogjort för dels utbildning av lärare vid olika skolor i Sverige, dels yrkeslärarutbildningens läge i vissa andra länder. I kapitel 9 har överstyrelsen vidare rekapitulerat olika förslag angående lärar- utbildningens ordnande i Sverige. I huvudsak gå dessa förslag ut på antingen ett upprättande av ett fast ettårigt yrkespedagogiskt seminarium eller en kursverksamhet för lärarutbildningen under ledning av en yrkespedagogisk centralanstalt. Ett fast yrkespedagogiskt seminarium förutsätter, att elev- kåren är så stor och enhetlig, att lämpliga studiegrupper kunna bildas inom olika fack eller ämnen. Yrkesskolväsendet har emellertid ännu icke nått sådan utveckling, att detta är möjligt. Det synes överstyrelsen därför vara lämpligt att i varje fall tills vidare ordna en utvidgad utbildningsverksamhet i mera fria former. Erfarenheten av hittillsvarande yrkeslärarutbildning med olika slags kurser allt efter föreliggande behov pekar i samma riktning. Det torde också vara rationellt att upplägga utbildningen så, att yrkeslärare eller yrkesläraraspiranter ha viss möjlighet att välja det slag av utbildning, som de

• Sida 63
•  Original

bäst behöva. Vidare synes det för yrkeslärarna och yrkesskolorna vara av viss betydelse, att utbildningen kan ske i olika etapper, såsom planerats i Stor- britannien beträffande yrkeslärarutbildningen. En lärarutbildning, som är upplagd i mera obundna former, kan också lättare anpassas efter föreliggande behov av yrkeslärare. Kursverksamheten kan utvidgas eller minskas, huvud— vikten kan läggas på nyutbildning eller fortbildning av redan utbildade lärare, taga sikte på utbildning av yrkeslärare inom vissa yrken etc. — allt efter de behov, som göra sig gällande. Detta är knappast möjligt vid en enhetlig ut- bildning vid ett seminarium. En yrkeslärarutbildning liknande läroverkslärar- nas provår kan icke heller exakt efterbildas, eftersom yrkesläraraspiranterna i regel sakna kunskaper i psykologi och pedagogik. Värdefullt Vid provårsut- bildningen är, att lärarna under en sammanhängande period få ägna sig enbart åt praktisk lärarutbildning utan att behöva störas av egna studier i olika ämnen, såsom fallet är vid seminarierna. För den grundläggande yrkeslärar- utbildningen synes man höra eftersträva en kombination mellan lärarutbild- ningen vid seminarier och provårsutbildningen. Problemet är för övrigt att inom en rimlig kostnadsram så differentiera yrkeslärarutbildningen, att den på ett. så ändamålsenligt sätt som möjligt motsvarar de olika skolformernas krav på utbildning av lärare.

Överstyrelsen finner det — med tanke på att lärarutbildningen skall kunna fullföljas inom rimlig tid — vara nödvändigt, att den egentliga fackutbild— ningen är avslutad före intagning i grundläggande yrkeslärarkurs. Här— igenom kan utbildningen i huvudsak komma att avse den egentliga lärar- utbildningen. Av Vissa praktiska skäl, vartill överstyrelsen återkommer här nedan, synes det dock vara lämpligt, att lärarutbildningsverksamheten ger möjlighet till en komplettering i yrkesteoretiska ämnen i mindre skala för skickliga yrkesmän, som vid inträde i lärarkurs icke kunna styrka sig äga till- räcklig kunskap i yrkesteoretiskt ämne men likväl önska förvärva behörig- het för undervisning i sådant ämne. Vidare böra redan anställda yrkeslärare ha möjlighet att genom lärarutbildningsverksamheten dels förkovra och fort- bilda sig i ämnen, beträffande vilka de redan erhållit behörighet för undervis- ning, dels skaffa sig sådan kompletterande utbildning i yrkesteoretiskt ämne, som ingår i yrkesavdelnings ämneskrets, där de ha undervisning i yrkesarbete, att de kunna vinna behörighet att undervisa i vederbörande ämne. Detta kan ske genom deltagande i särskilda instruktionskurser, korrespondensundervis- ning eller andra enskilda studier. Ett ordnande av denna utbildningsverksam- het synes överstyrelsen också vara ett led i arbetskraftens rationella utnytt- jande. Härigenom skulle det nämligen bliva möjligt för en yrkeslärare att åtaga sig undervisning i ämnen, för vilka eljest andra personer måste anställas. Vidare skapas förutsättningar för att undervisningen blir mera effektiv, då av staten ordnade fortbildningskurser stå yrkeslärarna till buds.

• Sida 64
•  Original

Överstyrelsen finner sig böra föreslå följande huvudslag av kurser för ut— bildning av yrkeslärare.

1. Pedagogisk kurs för utbildning av blivande heltidsanställda lärare i yrkesarbete vid verkstadsskolor.

2. Pedagogisk kurs för utbildning av blivande heltidsanställda ämneslärare i yrkesteoretiska ämnen vid skolor för industri och hantverk.

3. Kompletteringskurser i yrkesteoretiska ämnen för sådana lärare vid verk- stadsskolor eller sådana blivande lärare vid nyssnämnda skolor, som önska erhålla behörighet för undervisning i vissa yrkesteoretiska ämnen.

4. Yrkespedagogiska kurser för timlärare vid skolor för industri och hant- verk.

5. Fortbildning för yrkeslärare i pedagogik och fackämnen.

Beträffande utbildningen av lärare för handelsundervisningen hänvisas till kapitel 16.

I samtliga här ovan angivna slag av kurser böra ingå följande eller något av följande moment i större eller mindre omfattning.

a) Allmänna principer för utbildning. Yrkesutbildningens organisation och administration. Utbildningen inom industri och hantverk i förhållande till allmän och annan facklig utbildning.

b) Grundläggande principer för undervisning. Inlärningsprocessens psy— kologi. Allmän och speciell undervisningsmetodik. Undervisning i klass, gruppundervisning, individuell undervisning. Orientering angående nya pedagogiska strömningar.

c) Elevkännedom. Ungdomspsykologi. Ungdomens intresseområden. Ung- domen och samhället. Dess sociala förhållanden och dess arbetsmarknads- förhållanden. Ungdomsorganisationer. Elevvård, speciellt vid internat.

d) Orientering angående det egna yrkesområdet. Systematisk översikt av lärostoffet inom vederbörande yrke. Yrkesterminologi. Fackstudier i företag. Specialstudier inom någon begränsad del av yrket. Yrkesläraren som arbetsledare.

Av ovanstående moment är c och d i viss mån nya inom yrkeslärarutbild- ningen. Under de nuvarande femveckorskurserna hållas visserligen två föreläs- ningar om läraren som ledare och fostrare och två föreläsningar om ordning och disciplin. Det är dock tydligt, att dessa fyra föreläsningar, av vilka de två sistnämnda för övrigt främst taga sikte på interna ordningsförhållanden inom en yrkesavdelning, utgöra en alltför obetydlig orientering för yrkesläraren vid hans kontakt med ungdomen. Överstyrelsen vill i detta sammanhang peka på de speciella förhållanden, som finnas vid yrkesskolorna. Nära hälften av samt-

• Sida 65
•  Original

liga elever i heltidskurser vid skolor för yrkesundervisning bor inackorderad å kursorten. Cirka 2/10 bo i elevhem och 3/ 10 äro inackorderade på annat sätt. Vid de centrala verkstadsskolorna, som under de närmaste åren torde ha det största behovet av nya yrkeslärare, äro mer än 3 /4 av samtliga elever inackorderade å kursorten. För uppfostran av dessa elever, som i allmänhet äro ungdomar i åldern 15—18 år och följaktligen befinna sig i en för deras fysiska och andliga utveckling kritisk period, är det nödvändigt, att de hand- ledas av personer, som ha god inblick i ungdomsårens psykologi och kunna behandla de unga med förståelse för deras speciella svårigheter under puber- tetstiden. Då eleverna bo borta från sina hem för att utbilda sig vid en yrkes- skola, blir framför allt läraren i yrkesarbete den person, som de komma i kon— takt med och som just genom att han framstår som auktoritet inom det yrke, eleverna ha intresse för och vilja lära sig, bör ha stora förutsättningar att kunna påverka elevernas personliga utveckling. Lärarna måste bli något av ungdomsledare för sina avdelningar, måste kunna hjälpa de unga till rätta även i frågor, som sträcka sig utöver skolundervisningens ram. Även om sär- skild kurator eller elevhemsföreståndare utses, bör yrkesläraren känna ett per- sonligt ansvar just för sin avdelning, och han bör ha erhållit en sådan utbild- ning, att han kan fylla sin uppgift icke endast som skicklig instruktör i veder- börande yrke utan också som fostrare av ungdom till goda medborgare i ett demokratiskt samhälle. Den blivande läraren bör sålunda bland annat få någon inblick i ungdomspsykologi, erhålla kännedom om ungdomens sociala förhål- landen och problem samt få en överblick av strävanden och åtgärder för ung- domens sysselsättning under fritiden.

Det kunde anses överflödigt, att vid lärarutbildning medtaga punkt (1 här ovan angående yrkeslärarnas orientering om det egna fackområdet. Erfaren- het från tidigare lärarkurser ger emellertid vid handen, att mången duktig yrkesman saknar just en systematisk överblick över kunskapsstoffet, som hör till vederbörandes yrkesområde. Detta är också naturligt. En icke oväsentlig del av kursdeltagarna har erhållit utbildning vid företag ute i näringslivet. Oftast har det blivit en utbildning inom ett jämförelsevis begränsat område, som de behärska fullt och helt. Deras yrkesteoretiska studier ha kanske inrik- tats på sådant, som varit av direkt betydelse för deras arbete. Det kan då icke undvikas, att det förefinns luckor beträffande sådant, som måste genomgås i en grundläggande kurs och som en yrkeslärare även i enbart yrkesarbete måste känna till.

Fackstudier i företag behöva väl näppeligen förekomma i någon större om— fattning vid en grundläggande lärarkurs men torde vara av så mycket större betydelse vid fortbildningen av yrkeslärare. Yrkeslärare, som stå år efter år i en skolverkstad, löpa nämligen fara att förlora kontakt med näringslivet och att icke följa med den ständigt fortgående utvecklingen inom yrket. Det har sedan gammalt varit ett önskemål, att yrkeslärare efter vissa år i skolverk—

5

• Sida 66
•  Original

staden skulle praktisera någon tid ute i näringslivet. Samma krav reses också i den översikt av utbildning av lärare och ungdomsledare som i april 1944 avgavs till Englands Board of Education.1 En dylik fortbildning i form av en i samverkan med olika företag upplagd systematisk praktikantperiod för yrkeslärare skulle kunna vara. till ovärderligt gagn för yrkesundervisningen. Överstyrelsen återkommer härtill i senare sammanhang.

En yrkeslärare är icke endast undervisare och instruktör. I egenskap av ledare för en skolverkstad har han en vidare teknisk uppgift. Han är arbets- ledare, som måste ha skolning i ekonomiska, administrativa, sociala och psy— kologiska m. fl. spörsmål, som sammanhänga med det moderna arbetslivet samt med utbildning och ledning av den mänskliga produktionsfaktorn inom detsamma. I viss mån tillgodoses någon utbildning i arbetsledning indirekt genom övriga härovan upptagna moment av yrkeslärarutbildningen, men det torde vara önskvärt med en systematisk översikt av erfarenheter på arbets- ledningens område. För sådana deltagare i utbildningskurser för lärare, som icke genomgått särskilda arbetsledarkurser, bör därför kortare speciell un- dervisning inläggas i de längre yrkeslärarkurserna, varvid samverkan lämp- ligen bör ske med bland annat Sveriges industriförbunds arbetsledarinstitut.

I anslutning till ovanstående principiella synpunkter övergår överstyrelsen nu till konkreta förslag angående lärarutbildningen.

B. Olika kursformer.

I. Pedagogisk kurs för utbildning av blivande heltidsanställda lärare i yrkesarbete vid verkstadsskolor.

Denna kurs skall vara en allmän grundläggande pedagogisk kurs och om- fatta moment a—c här ovan (sid. 64), ehuru nödig begränsning måste ske, därest ej utbildningstiden skall bli alltför lång. Till sin uppläggning skulle den

* Teacher and Youth leaders, Report of the Committee appointed by President of the Board of Education to consider the Supply Recruitment and Training of Teachers and Youth Leaders, 1944, sid. 119. »It should be the normal thing for a teacher of technical subjects to be given from time to time a period on full play, extending over & term or more, to enable him to take advantage of opportunities for returning to industry or otherwise renewing his contacts with industrial processes. In the case of technical teacher, we consider that the whole cost of this period, that is, his full salary for an approved period in respect of an. approved course of experience or study, should be bome by Board of Education».

— Redan vid första nordiska yrkesskolmötet i Stockholm 192414, berättelsen sid. 176, fram- fördes samma. idé av en talare och i det betänkande med förslag till åtgärder för lärlingsutbild- ningens främjande, som i maj 1944 avgavs av Arbetsmarknadsorganisationemas yrkesutbildnings— kommitté (sid. 90), heter det bland annat: »Lärarna i yrkesskolorna böra. beredas tillfälle att under återkommande kortare perioder erhålla praktik vid olika företag för att på detta, vis kunna följa utvecklingen inom det speciella yrke, i vilket de undervisa. Det ankommer i främsta rummet på. överstyrelsen för yrkesutbildning att i samråd med huvudorganisationerna på arbetsmarknaden verka. för genomförande av ett dylikt system. Möjligheterna för lärarna. att erhålla stipendier för studier vid moderna. arbetsplatser böra utredas.»

• Sida 67
•  Original

närmast motsvara nuvarande allmänna yrkespedagogiska kurser om fem veckor men måste på grund av det vidgade ämnesområdet utsträckas till väsentligt längre tid. Kurstiden blir naturligtvis beroende på, vad som skall medhinnas, och det är möjligt, att denna kurs sedermera måste utvidgas. Med erfarenheter från nuvarande femveckorskurser anser sig överstyrelsen för när- varande kunna föreslå, att ifrågavarande kurs begränsas till 15 veckor. Där- vid förutsätter dock överstyrelsen, att läraraspiranter efter denna kurs skola under skicklig lärares ledning tjänstgöra som assistentlärare omkring ett halvt arbetsår vid en statlig verkstadsskola, för vars framtida organisation över- styrelsen uppdragit riktlinjerna i ett följande kapitel, eller ock vid annan verk- stadsskola. Först därefter skulle läraren vinna erforderlig behörighet för lärar- anställning vid verkstadsskola. Härigenom bleve tiden för lärarutbildningen i realiteten cirka 9 månader.

Intagning av kursdeltagare beräknas förekomma två gånger per arbetsår, en gång under höstterminen och en gång under vårterminen. Intagning äger rum på sådan tidpunkt, att tiden för kursdeltagarnas yrkeslärarpraktik (alltså tjänstgöring som assistentlärare) sammanfaller med arbetstermin vid verk- stadsskolorna. I regel beräknas 15 kursdeltagare i varje kurs under de när- maste åren, och hela antalet utbildade yrkeslärare i yrkesarbete vid verk- stadsskolor skulle alltså komma att uppgå till cirka 30 per år.

Kursen bör omfatta följande.

1. Förelämingar.

A. Psykologi och pedagogik. 33, a) Svenska skolväsendets organisation med huvudvikten lagd vid yrkesskolväsendets anordning och förvaltning. Utbildning inom industri och hantverk .............. 6 b) Allmän psykologi och sådana delar av ungdomspsykologin, som äro särskilt viktiga ur undervisnings- och uppfost- ringssynpunkt .................................... 20 c) Ungdomens karaktärsfostran ........................ 4 d) Allmän och speciell undervisningslära. Undervisnings- materielen ....................................... 20 e) Några betydelsefulla gestalter inom uppfostrans och sko- lans historia; nutida pedagogiska strömningar och reform- skolor .......................................... 10

f) Grundprinciperna för skolhygienen med särskild hänsyn till yrkesskolomas förhållanden ................... . . . 5 65

• Sida 68
•  Original

B. Sociala frågor av betydelse för yrkesskolorna.

Antal a) Översikt av arbetsmarknadsförhållanden; arbetsmarknads- timmar parter, hantverksorganisationer .................... 4 b) Yrkesval och yrkesrådgivning, arbetsförmedling ........ 4 ' c) Olika former av ekonomiskt understöd för yrkesutbild- ning ........................................... d) Sociallagstiftning beträffande ungdom ................ 2 e) Ungdomens intresseområden; orientering angående folk- rörelser och ungdomsorganisationer; fritidssysselsättning för ungdom ...................................... 4 f) Yrkesundervisningsinternat och lärarnas speciella uppgifter- vid dessa ........................................ __2_ 17 C. Orientering i arbetsledning och arbetsorganisatwbn ........ 8 Summa föreläsningar 90

2. Seminarieövningar.

I samband med föreläsningarna böra vissa avsnitt bli föremål för mera ingå- ende behandling. Detta torde ske bäst därigenom, att seminarieövningar an- ordnas. Dessa seminarieövningar skola dock icke uppläggas enligt den tradi- tionella akademiska stilen med behandling av elevernas seminarieuppsatser. Studiecirkelformen med lärare som ledare synes böra komma till användning. Kursdeltagarna kunna därvid tilldelas olika uppgifter inom ett avsnitt och hänvisas att i angivna handböcker och facklitteratur samla uppgifter och synpunkter, som sedan framföras i den gemensamma diskussionen. Under dessa seminarieövningar skola kursdeltagarna kunna upptaga i föreläsning- arna behandlade frågor, som de vilja ha ytterligare belysta. Därjämte kunna under dessa övningar diskuteras lektionsutkast till kursdeltagarnas lektioner i klass samt undervisningsmaterielens användning under viss lektion m. fl. sådana metodiska frågor. Råd och anvisningar angående litteraturstudiernas bedrivande böra också givas.

Under seminarieövningarna böra även genomgås några grundläggande reg- ler för talteknik och muntlig framställning för att fästa kursdeltagarnas upp- märksamhet vid dessa spörsmål.

Om möjligt bör kursledaren vara huvudlärare vid dessa seminarieövningar. Andra handledare, lärare eller fackmän böra dock kunna tillkallas vid be- handling av viss fråga. Antalet deltagare i seminariegrupp bör i regel icke överstiga 15. Skulle antalet kursdeltagare i lärarkursen väsentligt överstiga

• Sida 69
•  Original

nämnda tal, böra kursdeltagarna uppdelas på grupper vid seminarie- övningarna. _

Om man beräknar en seminarieövning i genomsnitt per föreläsning, skulle antalet seminarieövningar uppgå till 90. Varje övning beräknas taga två timmar i anspråk, Vilket alltså gör 180 timmar per kurs.

3. Litteraturstudier.

I anslutning till föreläsningar och seminarieövningar skola kursdeltagarna inhämta en mindre kurs genom egna studier. Kursen bör omfatta ämnena psykologi, pedagogik och speciell socialkunskap. Studieanvisningar böra ut- arbetas, så att kursdeltagarna i stor utsträckning kunna bedriva självstudier. Eventuellt bör samarbete kunna ske med något korrespondensinstitut, så att kursdeltagarna före lärarkursens början kunna bli i tillfälle att göra sig för- trogna med Vissa kursavsnitt. Vid slutet av lärarkursen få kursdeltagarna tentera i ovannämnda. ämnen och erhålla betyg.,

4. Träningslektioner. Liksom under hittillsvarande femveckorskurser böra kursdeltagarna hålla lektioner med varandra över förelagda ämnen i närvaro av handledare. Vid utbildning av lärare i yrkesarbete kan denna utbildningsform av naturliga skäl tyvärr endast få en begränsad användning. Det blir framförallt verktygslära och s. k. teoretisk yrkesteknik samt vissa förebildande moment i yrkesarbete, som kunna behandlas under träningslektioner. Dessa lektioner böra anordnas som seminarieövningar med undervisningsmetodik som ämne. Varje kursdel- tagare beräknas hålla sex sådana lektioner, vilket blir cirka 90 lektioner per kurs.

5. Auskultationer.

Besök göras i verkstadsskolor och andra yrkesskolor samt i mindre omfatt- ning i allmänna skolor. För dessa besök bör beräknas cirka 135 timmar per deltagare, varav omkring 1/3 bör förläggas till en sammanhängande period. Om möjligt böra kursdeltagarna beredas tillfälle att under lärares ledning handha undervisningen i avdelningen under en del av sistnämnda tid.

6. Övnings— och serielektioner. Efter cirka 8 veckor böra kursdeltagarna kunna hålla övnings- och serielek- tioner i vanlig yrkesavdelning i närvaro av handledare. Om möjligt böra dessa lektioner förläggas i den yrkesavdelning, där kursdeltagaren haft den längsta auskultationstiden. Sammanlagda antalet timmar för dessa lektioner bör kunna begränsas till 45, av vilka de 20 sista lektionerna betygsättas av veder— börande pedagogiska handledare och facklärare. Kursföreståndaren bör över— vara åtminstone ett mindre antal av dessa lektioner.

• Sida 70
•  Original

70 7. Studiebesök.

Under kurstiden ordnas studiebesök i olika yrkesskolor, företag, särskilt så— dana med organiserad yrkesutbildning, arbetsförmedlingskontor, elevhem och andra institutioner, vilkas organisation och arbete en yrkeslärare bör känna till.

Betyg.

Efter avslutad kurs utfärdas betyg enligt av överstyrelsen för yrkesutbild- ning fastställt formulär. I betygsformuläret angives kursens omfattning och innehåll, varjämte vitsord bör givas över kunskaper i psykologi, pedagogisk och speciell socialkunskap samt över undervisningsskicklighet i yrkesarbete och verktygslära inom yrkesavdelning för visst yrke. Betyg med vitsordet minst godkänd i ovannämnda ämnen bör medföra kompetens att efter minst 5 månaders väl vitsordad tjänstgöring som biträdande lärare, vikarierande eller annan icke ordinarie lärare inom vederbörligt slags yrkesavdelning erhålla behörighet tills vidare att vid skolor för yrkesundervisning å lärlings- och yrkesskolstadiet meddela undervisning i yrkesarbete och verktygslära. inom avdelning för vederbörande yrke.

Sammanfattning.

Enligt ovanstående skall varje kursdeltagare deltaga i följande antal före- läsningar, lektioner, övningar m. m.:

föreläsningar ........................................... 90 timmar seminarieövningar ...................................... 180 » träningslektioner: som lektionshållare .................................... 6 » » deltagare (förslagsvis) ............................. 84 » auskultering ........................................... 135 » övnings- och serielektioner ................................ 45 »

Summa 540 timmar

Nämnda timantal motsvarar 6 timmar per arbetsdag. Härtill kommer egna studier, förberedelse av egna lektioner samt studiebesök.

II. Pedagogisk kurs för utbildning av blivande heltidsanställda ämneslärare i yrkesteoretiska ämnen vid skolor för industri och hantverk.

Med hänsyn till att det årliga rekryteringsbehovet av ämneslärare i yrkes— teoretiska ämnen vid skolor för industri och hantverk är tämligen ringa, enligt i kapitel'4 verkställd beräkning cirka 6 per år under närmaste femårsperiod, ävensom av andra skäl har överstyrelsen övervägt möjligheten av att samordna

• Sida 71
•  Original

här ifrågavarande yrkeslärarutbildning av sådana ämneslärare i yrkesteoretiska ämnen vid tekniska läroverk m. fl. anstalter, som icke ha provårs- eller annan pedagogisk utbildning. Överstyrelsen har härvid kommit till den uppfattningen, att arbetsuppgifterna för här berörda lärare äro så olikartade, att endast vissa allmänna grundläggande psykologiska, pedagogiska och sociala avsnitt av kursen skulle kunna genomgås gemensamt vid en utbildningskurs för samtliga här ifrågavarande lärarkategorier.

Gemensamma seminarieövningar i t. ex. undervisningsmetodik och gemen- samma träningslektioner kunde lätt ge kursdeltagarna en felaktig föreställning om vad som bör behandlas i de olika skolorna ävensom angående den lämpliga metodiken i undervisningen. Läraraspiranter, som genom tidigare studier ha inriktat sig på gymnasietjänstgöring, skulle måhända anse, att vissa avsnitt, som för yrkesskolomas del måste genomgås under lärarkursen, icke vore av något direkt intresse för dem, och samma skulle intrycket kunna bli hos en del yrkesläraraspiranter beträffande moment i utbildningskurser, vilka inlagts för de blivande gymnasielärarnas del. Därest en utbildningskurs för lärare skall kunna bliva effektiv, måste deltagarnas utbildningsmål vara någorlunda ens- artat och i aktuellt fall avse utbildning för undervisning antingen på ett mera elementärt stadium eller också ett högre stadium.

Däremot anser överstyrelsen det icke vara otänkbart, att utbildningen för ämneslärare vid olika anstalter med fördel kunde ordnas så, att vissa föreläs— ningsserier, t. ex. i psykologi, pedagogik och socialkunskap, vore gemensamma men att kursdeltagarna vid seminarie- och undervisningsövningar och dylikt uppdelades i grupper, så att dessa delar av utbildningen kunde anpassas efter de olika lärarkategoriernas särskilda behov. Överstyrelsen får tillfälle att åter- komma till denna fråga i sammanhang med utbildning av vissa lärare vid högre tekniska. läroverk.

Om utbildningskurs för ämneslärare i yrkesteoretiska ämnen endast uppläg- ges med hänsyn till lärarbehovet vid skolor för industri och hantverk, kan föl— jande alternativ övervägas:

a) Separata kurser anordnas med flera eller färre års mellanrum allt efter- som utbildningsbehovet gör sig gällande.

b) Kursen anordnas ej som separat kurs utan anknytes till kurs för utbild- ning av lärare 1 yrkesarbete.

Nackdelen med en kurs enligt alternativ a är uppenbar. Utbildningen av lärare blir icke kontinuerlig, och skolorna tvingas att, i avvaktan på att kurs skall komma till stånd och lärare utbildas, uppehålla vakanta tjänster med icke utbildade lärare. Fördelen med en kurs för enbart ämneslärare i, yrkesteo- retiska ämnen skulle vara, att kursen kunde få en sådan uppläggning, att den på ett speciellt sätt tillgodosåg utbildningsbehovet hos ifrågavarande lärarkate— gori. Överstyrelsen anser dock, att ovannämnda nackdel är så avsevärd, att alternativ b synes vara att föredraga. Därvid förutsättes, att ifrågavarande

• Sida 72
•  Original

ämneslärares specialbehov skola kunna tillgodoses i allt väsentligt. De höra i stort sett åhöra föreläsningar i samma omfattning som läraraspiranter i yrkes- arbete. Eventuellt kunna de befrias från avsnitt C: orientering i arbetsledning och arbetsorganisation. I stället kunna de erhålla en något mera omfattande kurs i talteknik, än vad som beräknats för lärare i yrkesarbete. Vidare kunna de deltaga i seminarieövningarna men böra om möjligt bilda egen grupp vid behandling av vissa delar, t. ex. undervisningsmetodiken.

Vid träningslektionerna kunna kursdeltagarna i någon utsträckning deltaga tillsammans med läraraspiranter i yrkesarbete men böra helst sammanföras i egen grupp. Då muntlig framställning och över huvud taget undervisningsteknik spelar större roll för dessa lärare än för lärarna i yrkesarbete, bör antalet trä.- ningslektioner ökas. I regel får en ämneslärare i yrkesteoretiska ämnen vid verk- stadsskola undervisa i teknologi, yrkesritning, yrkesräkning och yrkesekonomi, eventuellt även i praktisk uppsatsskrivning samt ämnet yrkeshygien och arbe- tarskydd samt yrkeslagstiftning. Vid en del andra skolor för industri och hant- verk kunna dessa ämnen uppdelas ytterligare eller nya ämnen kunna till- komma. Vid större skolor med flera lärare i yrkesteoretiska ämnen förekommer naturligtvis en viss specialisering. Om man i stort sett antager, att varje kurs- deltagare i genomsnitt önskar förvärva behörighet i 4 ämnen och att han får hålla 6 träningslektioner i vartdera ämnet, skulle det bli 24 träningslektioner per deltagare. Härtill komma de träningslektioner han bevistar i egenskap av lektionsdeltagare. Antalet lektioner, under vilka kursdeltagare sålunda bör närvara, får avvägas med ledning av den erfarenhet, som erhålles be- träffande den tid, som bör reserveras för enskilda studier etc. Här nedan har antalet angivits till förslagsvis 100. Läraraspiranterna i yrkesteoretiska äm- nen kunna i någon utsträckning auskultera i en del allmänna skolor, t. ex. vid fysik- och kemilektioner i realskolor. I yrkesskolor erbjudas icke stora möjligheter, såvida icke auskultationstiden utsträckes över en längre tid, eftersom undervisning i yrkesteoretiska ämnen förekommer med i genomsnitt 1 33. 2 lektioner per avdelning och dag. Överstyrelsen räknar dock med att dessa kursdeltagare skola kunna åhöra cirka 75 lektioner i klass under utbild- ningstiden.

I varje ämne bör kursdeltagaren hålla minst 10 övningslektioner, varav hälften betygsättas. I regel torde man få räkna med 40 lektioner per deltagare.

Litteraturstudierna torde kunna göras något mera omfattande än för lärare i yrkesarbete. Bland annat böra kursdeltagarna skaffa sig kännedom om läro- böcker, handböcker och annan speciallitteratur i de fackämnen, i vilka de skola undervisa, I pedagogik böra de inhämta en mera omfattande kunskap om indi- viduell undervisning, gruppundervisning och arbetsskolemetodik m. 111. vid undervisning i yrkesteoretiska ämnen. I samband härmed böra de erhålla någon kunskap om bibliotek, särskilt yrkesskolbibliotek, deras organisation och förvaltning.

• Sida 73
•  Original

Kurstiden bör även i detta fall omfatta 15 veckor. Kursdeltagarna få vid slutet av kursen undergå tentamen på samma sätt som kursdeltagarna i kursen för utbildning av lärare i yrkesarbete. Någon tentamen i fackämnen anses icke böra förekomma för dessa kursdeltagare, som måste antagas ha. erhållit till- räcklig fackutbildning före inträde i kursen. Kursdeltagare, som icke genom examen eller på annat sätt kan styrka sin kompetens i något enstaka ämne, för vilket han önskar erhålla lärarbehörighet, beredes möjlighet att förvärva sådan behörighet genom bland annat egna studier och deltagande i komplette- ringskurs i yrkesteoretiska ämnen, för vilken kurs redogöres här nedan.

Om möjligt bör studiegruppen omfatta 8—12 deltagare.

Sammanfattning.

Enligt ovanstående skall varje kursdeltagare i kurs för utbildning av ämnes- lärare i yrkesteoretiska ämnen deltaga i följande antal föreläsningar, lektio- ner, övningar m. m.

Föreläsningar ........................................... 82 a 90 seminarieövningar ........................................ 160 träningslektioner som lektionshållare ...................................... 24 » deltagare (förslagsvis) ............................... 100 auskultering ............................................. 75 övnings— och serielektioner .................................. 40 [81 489

Nämnda timantal motsvarar något mer än 5 timmar per arbetsdag. Härtill komma egna studier, förberedelser och dylikt.

Utan tvivel bliva ovannämnda kurser pressande för kursdeltagarna. Erfaren- heten bör få visa, om en reduktion av timantalet är möjlig eller om en ökning av kurstiden måste vidtagas.

III. Kompletteringskurser i yrkesteoretiska ämnen.

Vid heldagsskolor för industri och hantverk, särskilt verkstadsskolor på landsbygden och i mindre tätorter, är det mången gång svårt att erhålla kvali— ficerade lärare i yrkesteoretiska ämnen. Dessa. ämnen ha i allmänhet icke så stor omfattning i arbetsordningen, att heltidsanställda lärare lämpligen kunna anställas. Som regel omfatta de yrkesteoretiska ämnena cirka 8 veckotimmar per yrkesavdelning i verkstadsskola, och det är endast vid större skolor, där undervisning kan beredas i flera yrkesavdelningar inom likartade yrken, som tillräckligt antal undervisningstimmar kunna erhållas för heltidsanställda

• Sida 74
•  Original

lärare. Kvalificerade timlärare kunna kanske icke uppbringas på orten, och enda lösningen blir då, att vederbörande lärare i yrkesarbete, även om han icke är fullt kompetent härför, godkännes tills vidare för undervisning även i yrkesteori. Efter viss prövotid och sedan han eventuellt förkovrat sig, kan han förvärva definitiv behörighet.

Överstyrelsen får i detta sammanhang erinra om, att 290 av 373 lärare i yrkesarbete, eller 77,7 procent, under är 1945/46 även hade undervisning i yrkesteoretiska ämnen (jfr kap. 4 sid. 30).

Överstyrelsen finner det också ur utbildningssynpunkt värdefullt, om lärare i yrkesarbete även kan bestrida undervisning i framför allt sådana yrkesteo- retiska ämnen, som stå yrkesarbetet nära, t. ex. teknologi (med materiallära), yrkesritning och yrkesräkning. Det är därför angeläget, att särskilda. kom- pletteringskurser i yrkesteoretiska ämnen anordnas.

Som deltagare i en dylik kompletteringskurs böra mottagas:

1. heltidsanställda lärare med behörighet i yrkesarbete, eventuellt där- jämte även i en del yrkesteoretiska ämnen, vid verkstadsskolor,

2. heltidsanställda. ämneslärare med behörighet i yrkesteoretiska ämnen samt

3. läraraspiranter, som genomgått härovan omnämnda lärarutbildningskurs I eller 11.

Med hänsyn till kursens karaktär av kompletteringsutbildning böra endast sådana deltagare vinna inträde, som tidigare ha förvärvat en grundläggande lärarutbildning. Härigenom kan kursens pedagogiska moment begränsas till att. omfatta endast speciell metodik samt ett mindre antal undervisnings— övningar i kursens ämnen.

I syfte att minska utbildningstiden vid sådana kompletteringskurser till det minsta möjliga vill överstyrelsen därjämte förorda, att det kravet uppställes, att kursdeltagare genom korrespondensstudier eller på annat sätt skall hava skaffat sig grundläggande fackkunskaper före inträde i kompletteringskurs. Överstyrelsen återkommer till frågan om yrkeslärarnas fortbildning genom korrespondensstudier i ett följande avsnitt av detta kapitel. Det torde också i en del fall vara möjligt att lägga denna. utbildning så, att fackkunskaper inhämtas genom deltagande i andra utbildningskurser för yrkesmän, t. ex. kurser vid statens hantverksinstitut. Kompletteringskursens uppgift kommer härigenom att gå ut på att dels fördjupa tidigare inhämtade fackkunskaper, dels systematisera kunskapsstoffet ur undervisningssynpunkt, dels kontrollera kursdeltagarens fackkunskaper, dels behandla undervisningsmetodiken i ve- derbörande ämnen, dels även låta kursdeltagarna ha praktiska undervisnings- övningar.

• Sida 75
•  Original

Sådan sökande till kurs, som icke genom godtagbara betyg eller intyg kan styrka sig äga vissa grundläggande kunskaper i yrkesteoretiska ämnen, bör kunna ha möjlighet att undergå inträdesprövning.

Det synes vara lämpligt att medtaga högst tre ämnen i varje komplette- ringskurs. Om möjligt böra olika slags kompletteringskurser anordnas, så att vid en del kurser intagas kursdeltagare tillhörande ett eller ett par större yrkes- områden och vid en del kurser kursdeltagare tillhörande flera olika mindre yrkesområden. Ett år skulle sålunda kunna ordnas kompletteringskurs i tek- nologi, yrkesritning och yrkesräkning för mekaniker, motormekaniker, flyg— mekaniker och dylika yrken inom metallindustrien; ett följande år kunde utväljas kursdeltagare företrädesvis från hantverksyrken, Att särskilt det sistnämnda slaget av kurser ur utbildningssynpunkt erbjuder stora svårig- heter, torde utan vidare vara klart. Undervisningen torde härvid få ske efter individuell metod med en fackman som handledare inom varje yrkesområde.

Om möjligt bör s. k. koncentrationsläsning förekomma, så att studierna i varje ämne koncentreras till en period i taget. Härigenom vinnes, att kurs- deltagare, som önskar behörighet i ett eller två ämnen, ej behöver bevista kur- sen hela tiden, och dessutom torde det vara lättare att förvärva skickliga lärare och handledare till kursen, därest deras medverkan kan koncentreras till en kortare period.

Kompletteringskurserna kunna icke uppläggas efter enhetliga linjer, utan deras omfattning och innehåll bör regleras från fall till fall. Själva komplet— teringskurserna — alltså icke inräknat föregående enskilda korrespondens- eller andra studier — böra i allmänhet begränsas till 12 veckor. Komplette- ringskurs bör omfatta dels fackstudier, dels speciell undervisningsmetodik, dels auskultationer och dels praktiska undervisningsövningar.

Antalet kursdeltagare kan variera alltefter kursens art, men torde — med hänsyn till att undervisningen måste differentieras på ämnen inom olika yrken — i regel icke böra överstiga 15 i varje ämne. Om man antager, att kursen omfattar tre yrkesteoretiska ämnen, kan i genomsnitt följande antal timmar beräknas för varje kursdeltagare.

Antal timmar varje ämne hela kur-en

Undervisning i fackämne ........................ 90 270 speciell metodik ................................ 15 45 auskultering ................................... 12 36 undervisningsövningar .......................... 10 30

Summa 127 381

Ovanstående timantal förkurs motsvarar omkring 5 timmar per arbets— dag, vartill kommer tid för egna studier och övningar.

• Sida 76
•  Original

76 IV. Yrkespedagogiska kurser för timlärare.

I det föregående har framhållits, att cirka 3/4 (cirka 1 500) av samtliga lärare i skolor för industri och hantverk äro timlärare med ett mindre antal timmar per vecka. Dessa ha undervisningen i här ifrågavarande avdelningar såsom bisyssla. Om man bortser från sådana lärare, som äro heltidsanställda vid avdelningar för industri och hantverk och som därjämte tjänstgöra som timlärare i andra skolor eller avdelningar men här icke medräknats, kunna timlärarna i stort sett indelas i två kategorier, dels yrkesmän, såsom ingenjö— rer, verkmästare, förmän m. fl., vilka ha ingen eller obetydlig pedagogisk ut- bildning men i allmänhet god yrkesutbildning, dels lärare i andra. skolor, vilka lärare i regel ha viss pedagogisk utbildning men i regel icke special- utbildning för ifrågavarande yrkesområde. Dessa senare äro i allmänhet lärare i allmänna skolor — t. ex. läroverk, mellanskolor, folkskolor — och undervisa i regel i mera perifera yrkesteoretiska ämnen, t. ex. praktisk uppsatsskrivning, yrkeshygien, arbetarskydd och yrkeslagstiftning och dylikt, men i en del fall handha de även undervisningen i sådana yrkesteoretiska. huvudämnen som teknologi, yrkesritning och yrkesräkning.

De yrkesmän, som taga timlärartjänster som bisyssla, torde icke från början ha. varit inriktade på lärarverksamhet, och flera av dem upphöra ganska snart med timlärartjänstgöring. Skolornas rektorer, ofta. själva deltidsanställda och överhopade med göromål, ha knappast möjlighet att göra något väsentligt för utbildning av sina timlärare. Någon gång är rektor för övrigt själv icke ut- bildad pedagog utan kommer direkt från näringslivet. Denna nackdel upp- väges emellertid i viss mån av det förhållandet, att just genom dessa. timlärare kontakt uppeliålles mellan skolan och yrkeslivet.

Överstyrelsen vill för sin del i detta sammanhang helt instämma med utta- landet i Betänkande med förslag till åtgärder för lärlingsutbildningens främ- jande, avgivet 1944 av arbetsmarknadsorganisationernas yrkesutbildnings- kommitté, sid. 90, att i företag anställd personal i så stor utsträckning som möjligt bör tagas i anspråk av skolorna som timlärare.

Timlärare, som ha sin huvudsakliga gärning i andra skolor, torde i flera fall ha en begränsad kunskap och knappast någon erfarenhet från det yrkes- område, som deras undervisning i skolor för industri och hantverk berör. Detta är givetvis en brist, även om de undervisa i mera. perifera ämnen av yrkes- utbildningen.

Av de till över 21 4001 uppgående eleverna i avdelningar för industri och hantverk undervisas omkring 3 /4 av timlärare huvudsakligen i aftonkurser. Därför är det av stor vikt, att dessa timlärare verkligen äga förmåga att med-

1 Siffran avser elevantalet i oktober 1945. I själva verket är elevantalet under ett är väsentligt högre.

• Sida 77
•  Original

l l

dela fullgod undervisning och därigenom också kunna fånga och bibehålla elevernas intresse för utbildning.

Om lärarna sakna förmåga att intressera sina elever för undervisningen, gå de också miste om lärarens kanske främsta inspiration för fortsatt arbete som lärare och förlora själva intresset för fortsatt lärarverksamhet.

Såsom tidigare framhållits, kan man emellertid icke vänta, att dessa tim— lärare eller blivande timlärare skola vara villiga att underkasta sig någon mera långvarig lärarutbildning för att kunna uppehålla timlärartjänst. De utbildningskurser som ordnas, få därför icke kräva större uppoffringar i tid och pengar av kursdeltagarna. Flera timlärare deltaga visserligen i de nuva- rande femveckorskurserna, men härvid torde de i allmänhet hysa förhopp— ningar om att så småningom komma över på heltidstjänster. Om för anställ- ning å heltidstjänster, såsom överstyrelsen föreslagit, i framtiden skall erford— ras genomgång av längre utbildningskurser, torde man kunna räkna med, att personer, som ämna tjänstgöra som timlärare, i regel icke vilja genomgå en kurs på fem veckor.

Både yrkespedagogiska centralanstalten och överstyrelsens kursverksamhet har även omfattat korta kurser på tre dagar till 16 dagar. Dessa kurser ha varit dels pedagogiska kurser, dels fackkurser dels ock instruktionskurser i såväl pedagogik som fackämnen. Det torde närmast vara sådana korta kurser, man får hålla sig till för utbildning av timlärare. Om man räknar med i genomsnitt 15 lärare per kurs och tar i betraktande, att timlärarkåren i av- delningar för industri och hantverk, cirka 1 500 lärare, nyrekryteras med cirka 1/4 vart år, skulle man under loppet av 4 år behöva anordna minst 100 kortare kurser — eller 25 kurser per år — för att huvudparten av timlärarna skola få pedagogiska impulser eller orienterande yrkeskunskaper. Sådana kurser böra förläggas till skolor ute i landet. De böra ordnas i samarbete med skolorna, yrkesskolföreningar eller andra sammanslutningar av yrkeslärare. De kunna organiseras på olika sätt. I städer, där det finns tillgång på lämp- liga kursledare, skulle en dylik mindre kurs kunna fortgå med någon kväll i veckan under en längre tid. Beträffande mindre skolor kan det vara lämpligt sammanföra lärarna till en central ort under en helg eller vid ett veckoskifte och anordna en tredagarskurs.

Det kan också vara lämpligt att sammankalla timlärare i ett speciellt ämne, t. ex. yrkesritning i yrkesavdelningar för mekaniker, inom ett större område till ett instruktionsmöte på ett par dagar.

Ett annat exempel på uppläggning av en pedagogisk kurs är, att en hand- ledare på kvällarna under en vecka genomgår grundläggande principer för undervisning samt planlägger ett visst antal lektioner med kursdeltagarna. Under den följande veckan få kursdeltagarna hålla dessa lektioner i närvaro av handledaren och eventuellt övriga kursdeltagare. Dessa. kurser kunna alltså icke ordnas efter någon enhetlig mall utan böra anpassas efter de olikartade

• Sida 78
•  Original

förhållandena vid skolorna. Då de emellertid icke ensamma torde kunna vara tillräckliga för att höja yrkesundervisningen vid framför allt kvällskurser till önskvärd nivå, böra även andra möjligheter övervägas, t. ex. utarbetande av detaljerade handledningar i olika ämnen eller uppläggning av lärokurser för individuell undervisning, anskaffning av Viss standardmateriel för undervis- ning och dylikt. Överstyrelsen återkommer härtill i senare sammanhang.

På grund av ovannämnda förhållande, att kurserna för timlärare måste organiseras på skiftande sätt, anser överstyrelsen det vara. lämpligt att under första tiden försök göras med olika kurstyper. Överstyrelsen räknar med att 75 kursdagar skola kunna hållas under loppet av första året. Kurserna böra variera från lärarmöten på en å två dagar till feriekurser på två veckor. De kunna vara dels pedagogiska kurser, dels instruktionskurser i fackämnen samt dels kurser med både pedagogisk och facklig inriktning.

V. Fortbildning i pedagogik och fackämnen för heltids- anställda yrkeslärare.

En stor del av nuvarande heltidsanställda yrkeslärare saknar pedagogisk utbildning. Enligt verkställd undersökning ha, såsom framhållits i kapitel 5, 139 (eller cirka 37 procent) av 373 lärare i yrkesarbete ingen pedagogisk utbildning. Det synes därför överstyrelsen nödvändigt, att kurser ordnas för dessa lärare. De yngre av de heltidsanställda lärarna böra hänvisas till ovan- nämnda 15-veckorskurser. De voro ett 20-tal i åldern 21—30 år under arbets- året 1945/46. Sådana yrkeslärare, som äro över 30 år och tjänstgjort under flera år, förslagsvis 5 år och däröver, böra beredas ledighet för att deltaga i en kurs av ungefär samma omfattning och innehåll som nuvarande fem- veckorskursema men med den skillnaden, att de före kursens början skola ha inhämtat en mindre kurs i psykologi, undervisningslära och socialkunskap.

För lärare, som tidigare erhållit pedagogisk utbildning, böra anordnas fort- bildningskurser om cirka två veckor t. ex. under ferier. Dessa kurser avse att. återuppfriska tidigare genomgånget kunskapsstoff och hålla lärarna å jour med utvecklingen inom uppfostran och undervisning. -—— Dylika ferie kurser äro vanliga t. ex. inom läroverkslärar- och folkskollärarkårema. — Kurser böra anordnas i sådan utsträckning, att varje yrkeslärare åtminstone vart tionde år beredes tillfälle att deltaga. Om deltagarantalet vid dessa kurser blir 20—30, bör man anordna i genomsnitt två dylika feriekurser per år för att uppfylla ovan angivna önskemål.

För de heltidsanställda yrkeslärarnas fackliga fortbildning finnas olika möjligheter.

a) För lärare vid de vanligast förekommande yrkesavdelningarna, t. ex. för mekaniker och snickare, kan med fördel ordnas ferie- eller andra kurser under några veckor.

• Sida 79
•  Original

b) Då lämplig kurs ordnas för yrkesmän inom visst yrke, t. ex. vid statens hantverksinstitut, bör yrkeslärare, som undervisar i yrkesavdelning för ifråga- varande yrke, kunna beredas ledighet för att deltaga i vederbörande kurs.

c) Varje år kunna enskilda yrkeslärare eller en grupp yrkeslärare uttagas för hospitering och arbete under några månader inom industri- eller hant- verksföretag enligt en av överstyrelsen i samråd med arbetsmarknadens yrkes- råd eller Sveriges hantverks- och småindustriorganisation uppgjord plan, ävensom för auskultering i väl organiserade yrkesavdelningar. Dessa hospi- tanter böra åläggas att till kursverksamhetens ledning insända berättelse över de rön och erfarenheter, som gjorts under studietiden.

Även för heltidsanställda lärare bör allt efter behov kunna ordnas korta fortbildnings- och instruktionskurser på samma sätt som för timlärare. I vissa fall torde det vara lämpligt, att de heltidsanställda lärarna deltaga i kurser för timlärare.

Liksom beträffande kursverksamheten för yrkesskolomas timlärare bör denna gren av kursverksamheten bedrivas försöksvis och i mindre omfatt- ning under de år, då utbildning av nya yrkeslärare för heltidsanställning vid yrkesskolor påbörjas och definitivt utformas. Det synes lämpligt, att försöks- vis anordna. följande fortbildning för heltidsanställda yrkeslärare:

a) allmän yrkespedagogisk kurs om fem veckor med vissa förberedande studier för anställda yrkeslärare utan tidigare speciell pedagogisk utbildning; antal deltagare 30;

b) repetitionskurs i pedagogik m. m. om 2 veckor under sommarferierna, 30 deltagare;

c) feriekurs i fackämnen under 2 veckor för lärare i yrkesarbete vid avdel- ningar för mekaniker, motormekaniker, flygmekaniker, m. fl.; antal delta— gare 15;

d) permittering av ett 10-tal yrkeslärare för deltagande i olika utbildnings- (t. ex. mästar-) kurser för yrkesmän;

e) permittering av ett 10-tal yrkeslärare under 10 veckor för yrkesstudier i olika industri- och hantverksföretag m. fl.

VI. Den praktiska lärarutbildningen.

Innan lärar-aspiranten efter genomgång av 15-veckorskurs meddelas behö— righet, är det lämpligt, att han under skicklig skolledares och facklärares led— ning får handha undervisningen i en yrkesavdelning. Enligt överstyrelsens uppfattning är det en delvis helt annan uppgift läraren ställes inför, då han under en något längre period skall handha undervisningen i en klass, än då han i närvaro av handledare håller en enstaka övnings- eller provlektion. I det senare fallet kommer han icke i kontakt med hela det komplex av upp-

• Sida 80
•  Original

gifter, som sammanhänga med ansvaret för en klassavdelning och för en skol- verkstad. Vidare sättes lärarens förmåga att upprätthålla ordning och disci- plin knappast på prov under en enstaka lektion med annan lärare närvarande. Även ur undervisningssynpunkt föreligga skillnader. Vid övnings- och prov- lektioner kommer icke till synes lärarens förmåga att på lång sikt planera och organisera arbetet. Lärarens uthållighet och ambition att i det dagliga arbetet prestera givande lektioner kan endast visa sig vid arbete under en jämförelse- vis lång period. Det är enligt överstyrelsens mening onekligen en brist, om betyg över lärares förmåga att meddela undervisning skall utfärdas, utan att detta betyg åtminstone kompletteras med ett auktoritativt vitsord över hans förmåga att handha utbildning av elever. Dessutom är det av väsentlig bety- delse för den ovane läraren, att han under sin första tjänstgöringstid, då han ställes inför en mängd spörsmål och problem, som kanske icke alls eller endast helt flyktigt berörts under lärarkursen, kan få råd och vägledning av en där- till utsedd skicklig handledare.

Dylik till utbildningen hörande praktikverksamhet finnes inom flera yrken, t. ex. läkare, präster, officerare, och i vissa länder ingår den även som ett led i lärarutbildningen, t. ex. i Schweiz och åtminstone tidigarei Tyskland.

I den tidigare omnämnda engelska planen av år 1944 för yrkesskollärar— utbildning (sid. 55) förordas bland annat att timlärare, som icke kunna be- räknas genomgå fullständig lärarutbildning, skola först tjänstgöra som assi- stentlärare åt kompetent lärare, som ha stora. klassavdelningar, innan de få egna undervisningsavdelningar (a. a. sid. 121).

Överstyrelsen har i ett senare kapitel (kapitel 12) upplagt plan för en statlig övningsskola för den praktiska lärarutbildningen. Innan denna verkstads— skola kommer till stånd, bör man träffa överenskommelse med andra lämpliga skolor, att en del parallellavdelningar vid verkstadsskolor reserveras för lärar— aspiranternas tjänstgöring. Detta torde vara särskilt lämpligt, då flera nya centrala verkstadsskolor komma att organiseras. Vidare kunna läraraspiranter tjänstgöra vid extra kurser, omskolnings- och fortbildningskurser m. fl., som av olika anledningar framdeles liksom hittills behöva anordnas vid yrkes- skola. Förutsättningen måste dock vara, att huvudlärarna vid sådana kurser äro särskilt skickliga.

Med hänsyn till att denna del av lärarutbildningen icke är obligatoriskt förbunden med studier såsom vid det tyska praktisk—pedagogiska året eller med auskultationer, övningslektioner och vissa pedagogiska studier såsom vid provåret för läroverkslärarna, torde praktikanttiden för yrkeslärarna kunna begränsas, dock så, att den omfattar minst 5 månader. Överstyrelsen bör dess- utom ha befogenhet att helt eller delvis meddela befrielse från denna provtjänst- göring.

För att handledningen skall bliva effektiv, måste man förutsätta, att veder- börande handledare nedlägger ett intresserat arbete, och då dylik handledning

• Sida 81
•  Original

onekligen kommer att kräva en hel del extraarbete av honom, synes han böra åtnjuta kompensation härför. Överstyrelsen återkommer härtill i annat sam- manhang. Det torde också vara nödvändigt, att vederbörande ledare av yrkes- lärarutbildningen under ett par dagar kan följa läraraspirantens undervis- ning. Varje månad bör handledaren avgiva rapport till kursledningen över läraraspirantens tjänstgöring, och vid slutet av kursen torde läraraspiranten böra lämna en sammanställning över sina erfarenheter. Efter provtjänst- göringens avslutning utfärdas betyg enligt av överstyrelsen fastställt formulär.

För läraraspiranter, som genomgått pedagogisk kurs för utbildning av ämneslärare i yrkesteoretiska ämnen, kan av praktiska skäl icke ordnas mot- svarande lärarpraktik med fortlöpande handledning. Undervisning i yrkes- teori ingår i regel endast omkring 8 veckotimmar i varje verkstadsskoleavdel- ning, och såsom tidigare framhållits, är antalet heltidsanställda ämneslärare mycket ringa. Undervisningspraktik för dessa lärare kan därför icke ordnas på samma sätt som för lärare i yrkesarbete. Definitiv behörighet för undervis- ning bör dock icke lämnas dessa lärare tidigare än efter ett års väl vitsordad provtjänstgöring vid yrkesundervisningsanstalt eller annan yrkesutbildande skola, såsom tekniskt läroverk, praktisk mellanskola och dylikt.

VII. Studier per korrespondens för lärares utbildning

i yrkesämnen.

1907 års kommitté för den lägre tekniska undervisningens ordnande för— ordade i sitt år 1912 avgivna betänkande (sid. 271), att försök gjordes »med undervisning genom korrespondens dels för att bereda lärare vid lärlings- och yrkesskolorna tillfälle till fortsatt utbildning, dels för att öppna bildnings- möjligheter även för dem, som icke kunna begagna sig av andra skolformer för erhållande av teknisk undervisning». Kommittén hade inhämtat erfarenheter från Amerika, bland annat om den korrespondensundervisning, som utbil- dats vid statsuniversitetet i Wisconsin, och framhöll, att man där hade funnit, att undervisningen anses giva goda resultat, om man kan ordna så, att kor- respondensinstitutet utsänder ombud, som med regelbundna mellantider samla lärjungarna till för dem centralt belägna platser i närheten av lärjungamas boningsort för att med dem diskutera de frågor, som vålla svårigheter. Kom- mittén avgav dock icke något konkret förslag i ämnet utan ansåg, att frågans vidare utredning borde överlämnas åt den då föreslagna överstyrelsen för rikets tekniska skolor. '

I vårt land har korrespondensundervisningen numera fått en mycket stor omfattning. Tre större institut ha undervisning i bland annat ämnen för industri och hantverk, varom här närmast är fråga. Företag och personalorga- nisationer ordna kurser i samverkan med korrespondensinstituten. I en del 6

• Sida 82
•  Original

fall kombineras korrespondensundervisningen med muntlig undervisning, antingen på så sätt, att en studiegrupp läser en kurs per korrespondens under lärares ledning (s. k. lärarcirkel) eller också så, att vissa avsnitt av en kurs bli föremål även för direkt undervisning av lärare. Även i en del skolor för yrkes- undervisning har man använt korrespondenskurser som läroböcker. I detta sammanhang kan nämnas, att överstyrelsen för yrkesutbildning genom visst samarbete med förlaget kan till ett moderat pris tillhandahålla Brevskolans verkstadskurs som lärobok vid verkstadsskolor.

I kapitel 5 har anförts, att drygt en fjärdedel av lärarna i yrkesarbete har skaffat sig fortbildning bland annat per korrespondensundervisning. Korrespon- densinstituten erbjuda en mängd kurser för praktiskt taget varje tänkbart. yrkesområde. Studier per korrespondens i yrkesämnen äro naturligtvis i första hand lämpliga för personer, som äro sysselsatta i vederbörande yrke. De kun- skaper, som erhållas genom de teoretiska studierna, kunna därvid mången gång anknytas direkt till praktiska uppgifter i arbetet. Överstyrelsen finner det vara synnerligen värdefullt, om korrespondensundervisningen kunde kom- ma till användning för yrkeslärarnas fortbildning i såväl allmänbildande som yrkesteoretiska ämnen. Endast under förutsättning att kursdeltagarna ha jämförelsevis goda grundläggande kunskaper, är det nämligen möjligt att begränsa kompletteringskurserna till cirka en månad per ämne, såsom över- styrelsen föreslagit här ovan.

Kursledningen torde ej själv ha möjlighet att fungera som korrespondens- institut för lärarutbildningen. Dess uppgift bör närmast bliva att i samverkan med korrespondensinstituten organisera och planlägga lärarnas studier per korrespondens samt giva råd och anvisningar, hur studierna böra bedrivas.

Denna »studieservice», som kursledningen sålunda skulle komma att utöva, kan beräknas bliva en ganska omfattande uppgift för kursledningen, även om överstyrelsen i avsaknad av erfarenhet på området nu icke kan ange stor- leksordningen av verksamheten i fråga.

En uppläggning av yrkeslärarnas fortbildning efter ovan angivna riktlinjer torde komma att väsentligt öka möjligheterna för yrkeslärarna att erhålla fortbildning i fackämnen, ävensom verksamt bidraga till en utökning av yrkeslärarnas användning i undervisningen och samtidigt skapa förutsättning för en förbättrad undervisning i våra yrkesskolor.

Kostnaderna för dylika kurser per korrespondens förefalla vid första på- seende vara avsevärda och variera från cirka 30 kronor för ett enstaka mindre ämne till cirka 500 kronor för de sammansatta kurserna (verkmästar— och ingenjörskurser). För en lärare i yrkesarbete kan en kursavgift, som måhända motsvarar en hel månadslön, vara mycket betungande. Överstyrelsen har därför övervägt, om icke utgifter för sådana korrespondensstudier, som till— komma genom kursledningens förmedling, skulle kunna. täckas av statsmedel. Starka skäl. synas tala härför.

• Sida 83
•  Original

Kostnaderna för korrespondenskurserna torde bli avsevärt mindre än för på annat sätt organiserade kurser. Härtill kommer, att dessa yrkeslärare i regel icke tidigare kostat samhället något ifråga om utbildning utöver folk- skola. Också med tanke på de jämförelsevis goda stipendiemöjligheter, som för närvarande erbjudas ungdom bland annat för korrespondensstudier å läro- verksstadiet, synes det överstyrelsen icke oskäligt, att staten bekostar sådana i samråd med överstyrelsen anordnade korrespondenskurser för yrkeslärare.

Överstyrelsen finner sig sålunda böra föreslå, att försök göres med yrkes- lärarnas fortbildning genom korrespondensstudier under inseende av- ledningen för lärarutbildningen och att till en början ett 25-tal yrkeslärare beredas möj— lighet att deltaga i denna fortbildningsverksamhet. Det bör ankomma på den blivande ledningen för lärarutbildningen att organisera ovannämnda fort— bildning.

C. Inträdesfordringar vid olika lärarkurser.

Vid uppläggning av ovanstående plan för lärarutbildningen har överstyrel- sen strävat efter att utforma lärarutbildningen så, att tiden för utbildningen skall kunna begränsas så mycket som möjligt. Förutsättningen har varit, att den egentliga fackutbildningen skall vara avslutad före inträde i grundläggan- de pedagogisk lärarkurs, den må nu avse utbildning av lärare i yrkesarbete eller i yrkesteori.

Vissa kompletterings— och fortbildningskurser ha dock även föreslagits när- mast med tanke på att lärare i yrkesarbete skola förvärva kompetens i yrkes- teori.

I kapitel 3 har redogjorts för bestämmelserna för behörighet till lärartjänst vid yrkesskolor. Bestämmelserna äro mycket allmänt formulerade och inne- hålla i stort sett de kraven, att vederbörande skall styrka sig ha grundlig insikt i och färdighet i de ämnen, vari undervisning skall meddelas, samt ha förmåga att undervisa. Hur praxis utformats vid meddelande av behörigheter framgår också av redogörelsen i kapitel 3.

1936 års yrkesskolsakkunniga anförde i sitt betänkande (SOU 1938:49), sid. 152 och 153, att det vore synnerligen angeläget, att vissa bestämda kompetenskrav uppställdes åtminstone i fråga om lärare med mera omfat— tande tjänstgöring och alldeles särskilt när det gällde tjänster, som blivit reglerade i och för beredande av pension. Detta vore av betydelse, framhöllo de sakkunniga., bland annat för att giva läraraspiranter anledning att komplet- tera sin utbildning, i den mån detta kunde vara behövligt. De sakkunniga förordade. att för behörighet eller godkännande att undervisa i avdelningar för industri och hantverk vid kommunala och enskilda anstalter för yrkes-

• Sida 84
•  Original

undervisning skulle i regel fordras, förutom friskbetyg och intyg om allmän lämplighet för lärarkallet, följande utbildning:

»1) för lärare i praktiskt yrkesarbete: väl vitsordad yrkesskicklighet, för- värvad dels i minst tvåårig verkstadsskola eller motsvarande utbildningsanstalt och dels genom praktiskt arbete inom yrkets olika grenar, allt under samman— lagt minst 7 år, ävensom teoretiska kunskaper till minst den omfattning, som meddelas i för yrket avsedd lärlings- och yrkesskola; 2) för lärare i teoretiska ämnen: genom akademisk examen, avgångsbetyg från teknisk högskola eller tekniskt läroverk eller på annat sätt styrkta grundliga kunskaper och färdig- heter i de ämnen undervisningen avser; ävensom yrkespraktik i den omfatt- ning, som betingas av de olika läroämnenas art och undervisningens mål.»

Dessutom borde i varje fall fordras viss pedagogisk utbildning, exempelvis genomgång av någon för ifrågavarande slag av lärare av skolöverstyrelsen för ändamålet godkänd pedagogisk kurs.

I och för vinnande av anställning å reglerad tjänst borde därjämte fordras intyg om väl vitsordad lärarverksamhet under minst två år efter det behörig- heten förvärvats. Från denna sistnämnda fordran borde kuima meddelas dispens, om den sökande tidigare utövat väl vitsordad lärarverksamhet under exempelvis 4 år.

Ovannämnda i punkt 1 och 2 angivna fordringar borde tydligen även kunna uppställas för inträde i de pedagogiska kurser, som enligt de sakkunnigas för- slag skulle ordnas för yrkesläraraspiranter.

Vid de allmänna yrkespedagogiska kurserna har åtminstone under de senaste åren en väsentlig del av kursdeltagarna icke tidigare tjänstgjort som heltidsanställda yrkeslärare, och dessa kursdeltagare ha haft en fackutbild- ning jämförbar med de redan anställda yrkeslärarnas, varom närmare redo— gjorts i kapitel 5. De ha alltså varit ingenjörer, verkmästare, förmän eller andra kvalificerade yrkesmän, som erhållit viss utbildning i yrkesskolor, genom korrespondens- eller andra kurser.

De pedagogiska kurser, som ordnats i de nordiska grannländerna, ha hittills i regel haft karaktär av fortbildnings— eller instruktionskurser för redan anställda yrkeslärare.

För inträde i en planerad norsk ettårig yrkeslärarkurs har norska yrkesopp— laeringsrådet föreslagit följande inträdesfordringar: examen från treårig lär- lingsskola eller motsvarande kunskaper samt genomgånget gesällprov eller motsvarande utbildning, vilket i regel motsvarar en yrkespraktik av 3 a 5 år.

Beträffande inträdesfordringar till pedagogisk kurs för utbildning av lärare i yrkesarbete får överstyrelsen anföra följande synpunkter.

På grund av lärarkursens allmänna uppläggning måste som första krav uppställas, att kursdeltagarna skola styrka sig äga framstående skicklighet :"

• Sida 85
•  Original

sitt yrke. I likhet med verkstadsskoleutredningen (SOU 1938: 26, sid. 138) anser överstyrelsen, att lärare i yrkesarbete höra »i allmänhet hämtas ur de praktiska yrkesmännens led».

Såsom visats i kapitel 5, ha 71 procent av nu anställda lärare i yrkesarbete mer än 10 års praktik före första läraranställningen, och cirka 88 procent av lärarna uppfylla det krav om 7 års yrkespraktik före läraranställning, som uppställdes av 1936 års yrkesskolsakkunniga. För erhållande av mästarbrev kräves bland annat att minst 8 år ha arbetat i yrket. Slöjd- och yrkeslärarnas riksförbund har för sin del uttalat sig för cirka 8 års yrkespraktik före inträde i yrkeslärarseminarium. Överstyrelsen anser sig dock kunna lämna sin anslut- ning till det ovannämnda krav om i regel minst 7 års praktiskt arbete i yrket före inträde i lärarkurs, som uppställts av 1936 års yrkesskolsakkunniga, varvid överstyrelsen dock bör ha den möjligheten att kunna bestämma annor- lunda, då skäl härtill finnas.

Det är vidare önskvärt, att vederbörande genomgått verkstadsskola eller lärlingsskola. Då ett dylikt krav emellertid för närvarande skulle utestänga eljest väl kvalificerade yrkesmän från möjligheten att bliva lärare i yrkes- arbete och då kravet för övrigt knappast kan upprätthållas, anser översty- relsen, att någon liknande föreskrift om dylik förutbildning icke bör upp- ställas. Där sådan utbildning saknas, bör dock sedermera för lärarbehörighet fordras genomgång av lämplig kurs för erforderlig komplettering av kun- skaperna. '

Vidare synes det överstyrelsen vara nödvändigt, att de, som intagas i yrkes- lärarkurs, ha en god allmänbildning. Ehuru en allmänbildning motsvarande realskoleutbildning vore önskvärd, anser sig överstyrelsen dock icke böra fram— lägga krav på realexamen eller motsvarande utbildning utan vill föreslå en allmän föreskrift om att de sökande skola hava allmänbildning motsvarande minst en väl inhämtad folkskolekurs. Överstyrelsen vill härigenom undvika, att skickliga yrkesmän på grund av avsaknad av realskolebildning eller mot- svarande skulle utestängas från möjligheten att undervisa i yrkesarbete i yrkesskolor.

Det är dock nödvändigt, att en lärare även i yrkesarbete har så god all— mänbildning, att han kan förvärva och behålla elevernas respekt även i detta avseende. Deltagande i studiecirkelverksamhet, genomgång av folkhögskola eller annan fortbildningskurs är här av betydelse. Någon nämnvärd allmän- bildning, t. ex. beträffande förmågan att behandla svenska språket i tal och skrift, kan icke medhinnas under en lärarutbildningskurs. Därför måste här vissa krav ställas, vars tillgodoseende måste undersökas vid inträdesprov. För att icke personer med stor skicklighet i yrket och stort intresse för yrkeslärar— kallet skola stoppas på grund av bristande allmänbildning, bör kursledningen i samarbete med något korrespondensinstitut upplägga lämpliga allmänbild- ningskurser, som vederbörande läraraspiranter kunna genomgå. För en sådan

• Sida 86
•  Original

kurs torde få beräknas en studietid av 1/ 2 till 1 år. Genomgången av en dylik kurs bör vederbörande själv bekosta.

Önskvärt vore också, om yrkesmän, som änma bliva yrkeslärare men icke ha tillräckligt god allmänbildning, kunde beredas tillfälle att genomgå någon lämplig kurs vid folkhögskola. Frågan torde möjligen kunna beaktas vid den utredning angående folkhögskolans framtida arbetsformer m. m., som pågår inom 1946 års skolkommission.

Minimiåldern för inträde torde med hänsyn till kravet på 7—årig yrkesprak— tik icke böra sättas lägre än 22 år.

Högsta inträdesåldern torde böra bestämmas med hänsyn till bestämmelser om avgång från yrkeslärartjänst. För de befattningshavare vid yrkesundervis- ningsanstalter, vilkas tjänster förenats med pensionsrätt i statens pensions— anstalt, inträder pensionsåldern vid fyllda 60 år, och full tjänstepension erhålles efter 33 tjänsteår. I enlighet härmed skulle högsta inträdesåldern vid lärarkurs bestämmas till 26 år. Överstyrelsen anser emellertid margi- nalen mellan 22 år och 26 år vara för liten för lärarkursernas rekrytering med kvalificerade yrkesläraraspiranter. Vidare räknar överstyrelsen med att pensionsåldern — bland annat på grund av bristen på yrkeslärare — vid en framtida reglering av yrkeslärarnas pensionsförhållanden kommer att höjas, samtidigt som antalet tjänsteår för full pension kan komma att sänkas till samma antal,, som gäller för statens befattningshavare och lärare vid övriga statsunderstödda kommunala skolor, nämligen 30 år. Med utgångs- punkt härifrån borde högsta inträdesåldern vid de grundläggande lärarkur- serna fastställas till 35 år, och överstyrelsen finner sig böra förorda nämnda ålder som högsta inträdesålder. Inträde skulle sålunda kunna erhållas av per- soner i åldern 22—35 år. Överstyrelsen bör dock, i likhet med vad som gäller beträffande andra utbildningsanstalter, hava rätt att i särskilda fall medgiva inträde vid lägre, respektive högre ålder.

Det är av viss betydelse för lärarutbildningen, att läraraspiranterna ha någon kortare tids tjärwtgöring, t. ex. som timlärare, före inträde i lärarkurs, då de härigenom få en uppfattning om de problem, som möta vid undervis- ningen, och vad de särskilt behöva tillägna sig under lärarkursen. Något oeftergivligt krav på sådan kortare lärartjänstgöring bör dock icke uppställas.

Som allmänt krav för inträde bör föreskrivas, att sökande, som eljest kan intagas, skall på anfordran lämna läkarintyg om frihet från sådan sjukdom eller så beskaffat lyte, som kan utgöra hinder för framgångsrikt bedrivande av arbetet vid lärarkursen eller göra den sökande olämplig som yrkeslärare. Därjämte bör företes intyg om hedrande vandel.

På grundval av insända ansökningshandlingar utväljas ett antal sökande. Dessa böra få undergå inträdespro'v för en första bedömning av deras för- utsättningar som lärare. Provet kan exempelvis bestå i att de få hålla en lektion i yrkesarbete och undergå ett skriftligt eller muntligt förhör i moders-

• Sida 87
•  Original

målet och räkning. Prövning verkställes under ledning av kursförestån- daren.

Urvalet av sökande till pedagogisk kurs för utbildning av lärare i yrkes— teoretiska ämnen ter sig betydligt svårare. Beträffande inträdesålder, vandel samt frihet från sjukdom och lyte torde kunna gälla samma föreskrifter, som föreslagits för inträde i kurs för lärare i yrkesarbete. Däremot måste ställas högre krav på såväl allmänbildning som yrkesteoretisk skolning. I dessa kur- ser böra mottagas sökande, som ha avgångsexamen från teknisk högskola, högre tekniskt läroverk, akademisk examen i ämnen berörande det yrkes- område, vari lärarutbildning sökes, eller på annat sätt styrkta grundliga kun- skaper och färdigheter i de ämnen, undervisningen avser. Sökande bör där- jämte kunna åberopa flerårig praktisk verksamhet.

Urvalet av de sökande, som böra intagas, torde i stort sett kunna ske på grundval av ansökningshandlingarna. Dock torde det vara lämpligt, att de, som sålunda anses lämpliga att antagas, få undergå undervisningsprov för bedömning av deras lämplighet som lärare.

För inträde i kompletteringskurs i yrkesteoretiska ämnen bör erfordras

1. att antingen med godkända vitsord hava genomgått någon av de grund- läggande yrkeslärarkurserna eller, därest nyssnämnda utbildning icke er- hållits, hava blivit förklarad behörig att undervisa vid yrkesundervisnings- anstalt och i det senare fallet hava tjänstgjort under minst två år vid sådan anstalt,

2. att, om så av kursledningen påfordras, undergå inträdesprövning och därvid visa sig hava inhämtat den studiekurs, kursledningen anvisat eller eljest anser sig kunna godtaga. Sådan inträdesprövning bör under ledning av kursföreståndaren verkställas av facklärare.

Vid övrig utbildningsverksamhet utväljer kursledningen deltagare antingen av ett Visst antal sökande till annonserad kurs eller på så sätt, att lärare vid en eller flera skolor kallas att deltaga i kurs, som anordnas speciellt för dessa lärare.

Som allmän princip bör enligt överstyrelsens mening gälla., att vid urval av kursdeltagare till olika kurser skälig hänsyn skall tagas till föreliggande behov av yrkeslärare inom olika yrken, så att sökande tillhörande yrken, där brist på utbildade yrkeslärare föreligger, utväljas före sökande tillhörande yrken, där någon nämnvärd aktuell brist icke finnes.

D. Lärarpersonal vid yrkeslärarkurserna.

Vid de hittillsvarande yrkespedagogiska kurserna har icke funnits fast an- ställd lärarpersonal, om man undantager föreståndaren för den tidigare yrkes— pedagogiska centralanstalten. Efter dess nedläggande har yrkesskoldirektören

• Sida 88
•  Original

i Stockholm, tillika rektor för avdelningarna för industri och hantverk vid Stockholms stads skolor för yrkesundervisning, fungerat som kursförestån- dare vid kurser i Stockholm och samtidigt varit en av de pedagogiska hand- ledarna och föreläsarna vid dessa kurser. Föreläsarna och handledarna ha an— ställts för viss timtjänstgöring vid varje kurs. De ha i regel haft speciell lärar— utbildning, långvarig lärartjänstgöring samt ingående kännedom om och erfa- renhet från undervisning inom yrkesskolväsendet.

Vid yrkespedagogiska kurser i landsorten ha anlitats föreläsare och hand- ledare från kurserna i Stockholm eller fackutbildade pedagoger och skickliga yrkeslärare å kursorten eller från närliggande orter. Vid instruktionskurser i fackämnen ha medvekat framstående fackmän på vederbörande område.

Överstyrelsen har funnit det vara av betydelse, att vid kurserna i stor om— fattning kunnat anlitas föreläsare och handledare, som i egenskap av lärare eller skolledare äro knutna till yrkesundervisningen eller fackmän med speciell sakkunskap inom vederbörande yrkesområde. Överstyrelsen vill för sin del förorda, att så även må bli förhållandet i framtiden.

Med den omfattande utökning av utbildningsverksamheten, som i det ovanstående föreslagits, finner överstyrelsen det vara nödvändigt, att en hel— tidsanställd föreståndare för kursverksamheten tillsättes. — Överstyrelsen, som i senare kapitel återkommer till frågan om centrala ledningen för lärar- utbildningen och kursföreståndarens ställning till denna, får i detta samman- hang erinra om att den yrkespedagogiska centralanstalten hade en heltids— anställd föreståndare och att 1936 års yrkesskolsakkunniga i sitt betänkande (SOU 1938: 49, sid. 161), föreslogo inrättande av en föreståndarebefattning för lärarutbildningen med löneförmåner motsvarande lön å en rektorstjänst vid provårsläroverk.

Föreståndaren för kursverksamheten skall icke endast organisera denna utan vid de mera omfattande kurserna personligen leda utbildningen och sam- ordna undervisningen bland annat genom att hålla regelbundna konferenser med de olika handledarna. vid lärarutbildningen. Han bör taga en verksam del i seminarieövningarna och kunna stå kursdeltagarna bi vid uppläggning och genomförande av studier och övningslektioner. Samtidigt måste han följa utvecklingen inom psykologiens och pedagogikens områden samt inom skol- väsendet. Skall han verkligen kunna leda lärarutbildningen efter de nya rikt— linjer överstyrelsen här uppdragit, kräves, att han befrias från den mängd detaljgöromål, som oundvikligen äro förbundna. med en så omfattande diffe- rentierad kursverksamhet som den ifrågavarande.

Därest den huvudsakliga lärarutbildningen förlägges till Stockholm, såsom överstyrelsen föreslår i senare delen i detta kapitel, torde det vara möjligt att utan större svårigheter få skickliga föreläsare och handledare från vetenskaps— och yrkesinstitutioner samt skolor i Stockholm.

• Sida 89
•  Original

Överstyrelsen har i detta och övriga med lärarutbildningverksamheten be- rörda hänseenden samrått med statens hantverksinstitut och psykologisk- pedagogiska institutet och därvid funnit, att goda förutsättningar för sam- arbete med nämnda institutioner finnas vid genomförandet av det upplagda utbildningsprogrammet.

För kontinuiteten i lärarutbildningen vore det önskvärt, att samma före- läsare och handledare liksom hittills under åtminstone några år i följd kunna stå till förfogande. Detta torde också vara möjligt under förutsättning, att vid kursernas uppläggning hänsyn kan tagas till vederbörande personers tjänst- göringsförhållanden på deras ordinarie tjänster, vilket i regel tyvärr måste medföra, att en arbetsordning, som är lika för flera kurser av samma typ, icke kan tillämpas samt att en arbetsordning icke kan upprättas på längre sikt utan endast för jämförelsevis kortare arbetsperioder. Därest den statliga cen- trala verkstadsskola, vars inrättande överstyrelsen föreslår i senare kapitel av utredningen (kap. 12) och som överstyrelsen anser vara ett nödvändigt fram— tida komplement till den nu föreslagna. yrkeslärarutbildningen, kommer till stånd, kan förvisso denna skolas lärarkår utgöra en värdefull tillgång på hand- ledare med yrkesutbildning.

I anslutning till ovanstående får överstyrelsen sålunda förorda, att tills- vidare endast en fast lärartjänst inrättas för yrkeslärarutbildningen, nämligen kursföreståndartjänsten, och att för övrigt liksom hittills anlitas föreläsare och handledare, som engageras för viss kurs och som uppbära ersättning per tjänstgöringstimme.

E. Lärarutbildningens förläggning.

Vid övervägandet av lämpligaste förläggningsort för lärarutbildningen måste hänsyn tagas till en mångfald faktorer, såsom tillgången på lämpliga föreläsare, handledare och fackinstruktörer, bekväm kontakt med en rad institutioner med pedagogiska arbetsuppgifter, yrkesutbildningsanstalter med rikt urval av yrkesavdelningar m. m. Överstyrelsen har då funnit, att den huvudsakliga lärarutbildningen bör förläggas till Stockholm. Stockholm är nämligen den stad i riket, där den största tillgången finnes på lämpliga före- läsare, handledare och fackinstruktörer för här avsedd utbildning. Överstyrel— sen vill vidare erinra om, vad överstyrelsen tidigare omnämnt beträffande det planerade samarbetet vid lärarutbildningen med bland annat statens hant- verksinstitut och psykologisk-pedagogiska institutet. Vid provårsläroverken och Stockholms seminarier finnes god tillgång på lärare med pedagogisk skol— ning och vana att giva handledning. Stockholms högskola har Vidare pro- fessur i ämnet pedagogik och ett särskilt institut för praktisk psykologi. Vidare finnes i Stockholm bland annat landets största yrkesskola för industri och hantverk, och i närheten av Stockholm ligger en central verkstadsskola med

• Sida 90
•  Original

elevhem (Häggvik) samt flera mindre yrkesskolor med avdelningar för indu- stri och hantverk, varjämte flera industriföretag i Stockholm eller stockholms- trakten ha egna inbyggda verkstadsskolor.

De förstnämnda skolorna torde — åtminstone till dess en statlig övnings- skola organiserats — kunna utnyttjas som övningsskolor, de senare såsom auskultationsskolor. Liknande möjligheter torde också vid behov de praktiska mellanskolorna, vanföreanstaltens yrkesskola m. fl. skolor i Stockholm kunna erbjuda.

Tillfälliga lokaler för lärarutbildningen torde kunna erhållas bland annat vid yrkesskolorna i Stockholm. Därest en statlig verkstadsskola kommer till stånd, böra lokaler för lärarutbildningen beredas vid denna skola.

Såsom tidigare nämnts, bör en del mindre fortbildningskurser förläggas till landsorten, i regel till någon där befintlig yrkesskola.

F. Sammanfattning.

I detta kapitel har överstyrelsen utgått från att frågan om inrättande av ett seminarium för utbildning av yrkeslärare på liknande sätt som av folkskol- lärare, skolkökslärarinnor m. fl. bör ställas på framtiden och i stället före- slagit, att behovet av yrkeslärarutbildning tillgodoses genom anordnandet av olika slags kurser.

Den föreslagna lärarutbildningsverksamheten avser i regel icke allmän ut- bildning i olika yrken eller yrkesämnen, utan överstyrelsen förutsätter, att själ- va yrkesutbildningen i stort sett skall vara avslutad vid inträde i lärarkurs. Lä- rarutbildningen kommer därför först och främst att omfatta ämnen och övning- ar av betydelse ur undervisnings- och uppfostringssynpunkt. Detta gäller sär- skilt de båda grundläggande pedagogiska kurserna för utbildning av blivande heltidsanställda lärare i yrkesarbete, respektive ämneslärare i yrkesteoretiska ämnen vid skolor för industri och hantverk. För skapande av förutsättningar för rationell användning av lärararbetskraften föreslår överstyrelsen komplet— teringskurser för yrkeslärare, som genomgått någon av de grundläggande kur- serna eller redan äro anställda vid yrkesskolor och som behöva viss komplet- tering av vissa yrkeskunskaper. Eftersom det är önskvärt, att dessa kom- pletteringskurser skola kunna begränsas till en jämförelsevis kort tid, förut- sättes, att deltagarna i dessa kurser skola före början av kurs ha inhämtat grundläggande yrkeskunskap i vederbörande ämne eller ämnen. Vid dessa för- studier avses, att kursledningen skall giva råd och anvisningar beträffande kursens omfattning och studiernas bedrivande, och att studierna delvis skola bedrivas per korrespondens, varvid kostnaderna föreslås täckta av stats— medel.

För tillgodoseende av gedigen, praktisk utbildning för blivande lärare i yrkesarbete har överstyrelsen föreslagit, att de kursdeltagare, som genomgått

• Sida 91
•  Original

grundläggande utbildningskurs för sådana lärare, skola tjänstgöra som assi- stentlärare under skicklig facklärares ledning under en tid av minst 5 månader eller den kortare tid, överstyrelsen i visst fall kan komma att fastställa, innan de tilldelas definitiv behörighet att inneha lärartjänst vid yrkesundervisnings— anstalt.

För fortbildning av yrkeslärare i olika skolformer föreslås korta instruk- tions- och fortbildningskurser i fackämnen och pedagogik.

I syfte att. de heltidsanställda lärarna i yrkesarbete skola kunna följa ut- vecklingen inom sitt yrkesområde föreslås, att de skola beredas ledighet från sin lärartjänst under någon tid för att enligt en av kursledningen i samråd med företagsorganisationer uppgjord plan bedriva studier vid olika företag inom yrket.

Liksom hittills skola föreläsare och handledare vid kurserna engageras för varje kurs. Endast föreståndaren föreslås erhålla heltidsanställning.

Beträffande utbildningsverksamhetens centrala ledning och kostnader för lärarutbildningen återkommer överstyrelsen i senare sammanhang.

Den av överstyrelsen i detta kapitel föreslagna lärarutbildningsverksam- heten skall sålunda sammanfattningsvis omfatta följande former, av vilka vissa endast försöksvis tillsvidare skola anordnas.

1. Pedagogisk kurs för utbildning av blivande heltidsanställda lärare i yrkesarbete vid verkstadsskolor. Kursen föreslås omfatta 15 veckor med 540 undervisnings- och övningstimmar för varje deltagare. Två kurser anordnas per år med cirka 15 deltagare i varje.

2. Pedagogisk kurs för utbildning av blivande heltidsanställda ämnes- lärare i yrkesteoretiska ämnen, som ordnas i samband med ovan om- nämnda kurs för blivande lärare i yrkesarbete. Kursen föreslås omfatta 15 veckor med cirka 480 undervisnings- och övningstimmar för varje deltagare.

3. Kompletteringskurs i yrkesteoretiska ämnen för lärarei framför allt yrkesarbete för att ge dem möjlighet att undervisa i ökat antal ämnen. Kurs beräknas omfatta i genomsnitt tre yrkesteoretiska ämnen inom olika yrken och pågå 12 veckor med 381 undervisnings— och övningstimmar för deltagare, som bedriver studier i tre ämnen. Antalet kursdeltagare beräk— nas till högst 15 per ämne.

4. Yrkespedagogiska kurser för timlärare. Kurser av olika omfattning och innehåll. Under första verksamhetsåret ordnas försöksvis kurser av olika typer med sammanlagt cirka 75 kursdagar. u. Pedagogisk- och yrkesfortbildm'ng för heltidsanställda yrkeslärare. Försöksvis föreslås ordnandet av följande fortbildningsverksamhet a) allmän yrkespedagong kurs om 5 veckor med cirka 30 deltagare;

• Sida 92
•  Original

b) repetitiomkurs i pedagogik m. m. om 2 veckor under sommarferierna, cirka 30 deltagare;

c) feriekurs i fackämnen under 2 veckor för lärare i yrkesarbete vid verk- stadsskolor, cirka 15 deltagare per kurs;

d) permittering av ett 10-tal yrkeslärare för deltagande i olika utbildnings- kurser för yrkesmän, t. ex. å statens hantverksinstitut;

e) permittering av ett 10-tal yrkeslärare under cirka 10 veckor för yrkes- studier i olika industri— och hantverksföretag.

6. Praktisk lärarutbildning som assistentlärare. Kursdeltagare i grund- läggande pedagogisk kurs för blivande lärare i yrkesarbete skall under en tid av minst 5 månader eller den kortare tid, överstyrelsen i visst fall fin- ner skäl medgiva, tjänstgöra som biträdande lärare under sakkunnig fack- lärares ledning, innan definitiv behörighet för heltidsanställning vid yrkes— undervisningsanstalt erhålles.

7. Korrespondensstudier i faekämnen såsom bland annat förkurser till kompletteringskurser i yrkesteoretiska ämnen, varvid försöksvis cirka 25 yrkeslärare till en början böra beredas tillfälle att deltaga.

I de grundläggande kurserna böra deltagarna i allmänhet vara i åldern 22—35 år. I princip böra kursdeltagarna utväljas på grundval av sina ansök- ningshandlingar. I de grundläggande pedagogiska kurserna böra de undergå lättare undervisningsprov och i sådan kurs för blivande lärare i yrkesarbete jämväl prov i modersmålet och räkning. Vid konkurrens mellan sökande till— hörande olika yrken bör kursledningen vid urvalet kunna taga särskild hän- syn till föreliggande behov av yrkeslärare för vissa yrkesavdelningar.

Kommittén för partiellt arbetsföra har i sitt betänkande II Förslag angå- ende yrkesvägledning, och yrkesutbildning för partiellt arbetsföra m. m. (SOU 1947:18) anfört, att i kommande utbildningskurser för yrkeslärare bör meddelas undervisning i specialpedagogik för partith arbetsföra (sid. 304). Det torde icke vara möjligt att inom ramen av nu planerade kurser medtaga specialpedagogik för undervisning av partiellt arbetsföra i sådan omfattning, att den kan bli av någon större betydelse för yrkesutbildning av sådana per- soner. Komma partiellt arbetsföra att i väsentligt större utsträckning än för närvarande utbildas vid de vanliga yrkesskolorna, böra antingen de grund— läggande pedagogiska kurserna utökas eller också böra särskilda påbyggnads- kurser i specialpedagogik ordnas. Den upplagda lärarutbildningsverksamheten möjliggör båda alternativen. På sistnämnda sätt torde man böra förfara, därest det gäller utbildning av yrkeslärare för praktiska arbeten vid sinnes- slöanstalterna eller för yrkesutbildning i specialavdelningar av andra, i in— tellektuellt avseende utvecklingshämmade elever.

• Sida 93
•  Original

Kap. 11. Understöd åt kursdeltagare m. 111.

Vid utbildningskurser av här ifrågavarande slag har det visat sig nödvän- digt att lämna understöd åt kursdeltagarna.

A. Vissa hittills utgående bidrag till deltagare i lärarkurser.

I det följande lämnar överstyrelsen en översikt av gällande och i vissa fall tidigare gällande grunder för ersättningar till deltagare i vissa utbildnings- kurser för lärare.

]. Nuvarande yrkespedagogiska kurser.

Från och med budgetåret 1946/47 utgår dagtraktamente med 7 (tidigare 5) - kronor till deltagare med hemvist utom kursorten. Därjämte utgår ersättning för resa från deltagarens hemort till kursorten och åter enligt bestämmelserna för klass III allmänna resereglementet, dock att ersättning ej må utgå för sovplats.

Tidigare utgick även ett dagtraktamente av 2 kronor 50 öre till deltagare, boende å kursorten.

Till sådana deltagare i allmänna pedagogiska kurser, vilka voro eller avsett att bliva lärare i beredskapskurser för verkstadsindustrien, har till och med budgetåret 1944/45 enligt Kungl. Maj:ts medgivande även kunnat utgå er- sättning för förlorad arbetsförtjänst med högst 12 kronor per dag.

Riksdagen har i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag i 1947 års statsverks- proposition, åttonde huvudtiteln, p. 288, medgivit, att kursdeltagare i den fyramånaderskurs för utbildning av lärare vid verkstadsskolor, som före- slagits i avvaktan på föreliggande utredning, skulle erhålla ett dagtrakta- mente av 10 kronor per dag, därest kursdeltagaren måste vara inackorderad å kursorten, och 5 kronor per dag, därest han kunde bo i sitt hem under kurs- vistelsen. Härjämte skulle utgå ersättning för resa från kursdeltagarens hem- ort till kursorten och åter enligt bestämmelserna för klass III allmänna rese- reglementet.

• Sida 94
•  Original

2. Läroverkslärarnas provår. Lärarkandidater, som genomgå provårsutbildning, åtnjuta från och med budgetåret 1945/46 ett arvode av 2000 kronor, vilket utbetalas med 250 kronor i månaden. Då den effektiva. provårstiden i regel torde vara något över 7 men under 8 månader, blir månadsbeloppet något större än 250 kronor. Därjämte har riksdagen i skrivelse nr 481/1945 (sid. 4) förutsatt, att anord- ningen med timlärarförordnanden för lärarkandidater för framtiden skall till- lämpas ! ökad utsträckning.

3. Utbildning av lärare i hjälpklass.

Till sådan deltagare i kurs om 18 veckor i Stockholm eller i kurs om (3 veckor i Göteborg, som icke är bosatt på kursorten, utgår dagtraktamente om 3 kronor. Därjämte äga ordinarie och extra ordinarie lärare vid folk- och små— skola att under tjänstledighet för genomgång av sådan kurs uppbära lön med B-avdrag.

4. Utbildning av sinnesslölärare.

Deltagare i en 20 veckorskurs för utbildning av sinnesslölärare under år 1947 skola, därest de inneha ordinarie eller extra ordinarie läraranställning, uppbära lön med B-avdrag samt, om de icke äro bosatta å kursorten, vid sidan av denna förmån åtnjuta dagtraktamente med 3 kronor per dag. Om de icke uppbära lön under kurstiden, skola de i stället erhålla stipendium med 9 kronor per dag.

5. Fortbildningskurser i hygien för lärare, skolläkare och Skolsköterskor.

Till kursdeltagare utgå samma ersättningar som till deltagare i de yrkes- pedagogiska kurserna, ehuru den begränsning sker, att ersättning utgår en— dast för enkel resa till kursorten.

6. F ortbildningskurser för lärare vid egentliga folk- och småskolor.

Vid dessa kurser utgå samma ersättningar som vid ovannämnda fortbild- ningskurser i hygien.

7. Fortbildning av lärare i manlig slöjd vid läroverk.

Vid dessa kurser utgår samma ersättning som vid ovanstående kurser i hygien. Dessutom kan skolöverstyrelsen medgiva, att deltagare, som innehar ordinarie eller extra ordinarie slöjdläraranställning, kan få åtnjuta lön med

• Sida 95
•  Original

B-avdrag under tjänstledighet för deltagande i bl. a. slöjdlärarkurs. Beträf- fande extra lärare och timlärare med minst 20 veckotimmars tjänstgöring vid det statliga undervisningsväsendet kan Kungl. Maj:t medgiva, att hälften av eljest utgående lön får behållas under tjänstledighet för deltagande i dylik kurs. Vid bifall till proposition nr 134/1947 p. 2 torde avlöning åt extra lärare och vissa timlärare vid de statsunderstödda skolorna komma att utgå på motsvarande sätt vid här omförmäld tjänstledighet.

Flera av ovanstående fortbildningskurser kunna förläggas till ferierna, då befattningshavare av här ifrågavarande kategorier i regel åtnjuta full lön. Om kurserna pågå på annan tid, få deltagarna, därest de äro ordinarie eller extra ordinarie befattningshavare, i regel åtnjuta lön med B-avdrag vid tjänstledig- het för genomgång av utbildningskurs.

B. Angående behovet av bidrag till deltagare

i yrkeslärarkurser.

Vid diskussionen om den ersättning, som bör utgå vid utbildningskurser för yrkeslärare, synes det överstyrelsen ändamålsenligt att taga särskild hänsyn till sådana faktorer som kursernas art och omfattning, storleksordningen av kostnaderna för kursvistelsen, kursdeltagarnas ekonomiska uppoffringar i form av förlorad arbetsinkomst samt behov av understöd på grund av kurs- deltagares försörjningsplikt.

Med hänsyn till de grundläggande pedagogiska lärarkursernas uppläggning är det synnerligen viktigt, att till deltagare i dessa kurser kunna förvärvas personer, som redan besitta fullgod yrkeskompetens. Kurserna komma därför att rekryteras av yrkesmän, som ha uppnått en ålder av 25 år 30 år och redan hunnit skaffa sig anställning som arbetsledare, hantverkare eller yrkesarbetare inom näringslivet med jämförelsevis goda inkomster och däremot svarande levnadsstandard. Det är icke sannolikt, att sådana personer anse sig kunna utan vederlag avstå från sin inkomst under jämförelsevis lång kurstid och därjämte ikläda sig relativt höga kostnader för kursvistelsen. För en yrkes— arbetare, som är familjeförsörjare, skulle säkerligen också en dylik ekonomisk uppoffring mången gång överstiga förmågan. Det synes därför överstyrelsen vara nödvändigt för att säkra tillgången på verkligt goda yrkesläraraspiran- ter, att ersättningsfrågan för kursdeltagarna. i de längre lärarkurserna ordnas på ett förmånligare sätt än vid de nuvarande kortare yrkespedagogiska kurserna.

Överstyrelsen anser det vara en väsentlig fara för hela vårt yrkesskolväsen- de, om endast mindre skickliga yrkesmän, sådana som icke kunna göra sig

• Sida 96
•  Original

gällande i näringslivet, skulle söka inträde vid yrkeslärarkurserna. Här behövs framför allt den aktive, initiativrike och effektive yrkesmannen.

Som ovan (sid. 93) nämnts, har 1947 års riksdag medgivit ett traktamente av 10 kronor per dag till sådan kursdeltagare i en fyramånaders yrkeslärar— kurs, som måste vara inackorderad å kursorten, och 5 kronor per dag till annan kursdeltagare. Det synes överstyrelsen vara rimligt, att samma belopp utgår vid de nu föreslagna grundläggande pedagogiska kurserna.

Ett traktamente av 10 kronor per dag torde räcka till täckande av in- ackorderad kursdeltagares nödvändiga kostnader för uppehållet å kursorten samt övriga kostnader i samband med kursen. För kursdeltagare, som har hemvist å kursorten och som alltså skulle få 5 kronor per dag, torde beloppet i regel kunna räcka, därest han tillhör en hushållsenhet, som har jämförelsevis blygsamma anspråk, och i vilken han endast behöver betala kostnaderna för sitt eget uppehälle. För läroverkslärarkandidater göres beträffande utgåendet av bidrag icke skillnad mellan dem, som ha hemvist å kursorten och andra. Överstyrelsen anser dock, att skäl "finnas för en sådan differentiering beträf- fande bidragen till yrkesläraraspiranter.

Ovannämnda traktamenten understiga väsentligt, vad en skicklig yrkesman kan erhålla ute i förvärvsarbete, och de lönefönnåner, som erbjudas yrkes- lärarna, äro för närvarande i regel icke överlägsna lönerna till hantverkare och skickliga yrkesarbetare. Förhållandena här ställa sig därför på ett annat sätt än beträffande läroverkslärarutbildningen. I det senare fallet kräves provåret för att vederbörande skall få ordinarie lärartjänst, såsom adjunktur eller lek- torat, med väsentligt högre löner och bättre anställningsförhållanden än vid de icke ordinarie heltidstjänster och timlärartjänster, som en akademäier utan provår kan söka och inneha. En skicklig yrkesman, som eventuellt skulle vilja bli yrkeslärare, har denna anställningsmöjlighet såsom ett alternativ bland många andra, vilka ur ekonomisk synpunkt kanske te sig mera fördel— aktiga än en yrkesläraranställning. Det gäller sålunda här att vid lärarkurser- nas rekrytering förvärva läraraspiranter i stark konkurrens med andra verk— samhetsområden. En lärarkandidat i provårskurs har även vissa möjligheter att få avlönad timlärartjänstgöring. Någon sådan möjlighet föreligger i regel icke för deltagare i yrkeslärarkurs.

I vissa fall, då försörjningsplikt mot familj föreligger, torde det ovan före— slagna. dagtraktamentet av 10, respektive 5 kronor, vara otillräckligt för att möjliggöra den avsedda utbildningen. Såsom ovan nämnts, kunde tidigare utöver ett dagarvode (ä 5 respektive 2: 50 kronor) högst 12 kronor per dag för förlorad arbetsförtjänst tillerkännas sådan deltagare i lärarkurs, som var eller avsåg att bliva lärare i beredskapskurs. Emot ett dylikt system med viss ersättning för förlorad arbetsinkomst kan invändas bland annat, att det i många fall kan vålla svårighet att fastställa storleken av denna arbetsinkomst.

• Sida 97
•  Original

&

Som överstyrelsen ovan anfört, synes även hänsyn böra tagas till de sär- skilda ekonomiska förhållanden, som :föranledas av att kursdeltagarna kunna vara familjeförsörjare. Överstyrelsen vill därför förorda ett annat alternativ, som innebär att i stället för ersättning för förlorad arbetsinkomst bidrag ut— går till kursdeltagares familj under kurstiden, därest kursdeltagare är i trängande behov därav för att kunna genomgå kurs. Beträffande yrkeslärar— aspiranterna torde man få räkna med att de i allmänhet ha försörjningsplikt gent emot familj samt att de i en del fall icke ha egna medel till försörjning av familj under kursvistelse av här ifrågavarande längd.

Eventuellt skulle frågan kunna lösas genom att behövande kursdeltagare beviljades lån. För att en sådan lösning skulle verka stimulerande på till— strömningen aV skickliga inträdessökande, krävdes emellertid, att den anställ- ning, som kunde förväntas efter utbildningen. vore mera förmånlig än den, som vederbörande innehar eller kan påräkna på annat håll utan genomgång av lärarutbildningskurs.

Tillgången på sådana förmånliga yrkeslärartjänster är emellertid begränsad. Det bör även bemärkas, att några garantier över huvud taget för att veder- börande efter genomgången kurs i varje fall skall erhålla läraranställning icke kunna lämnas. Överstyrelsen ifrågasätter därför, om icke kontant bidrag skulle kunna utgå till försörjningspliktig deltagares familjemedlemmar enligt grun— der liknande dem, som i sådant avseende äro stadgade beträffande deltagande i vissa omskolnings— och fortbildningskurser för arbetslösa (sv. förf. saml. 1945: 445).

Enligt nämnda grunder utgå efter behovsprövning ortsgrupperade bidrag till kursdeltagares hustru med för närvarande högst 2: 50—3 kronor per dag och till hans barn under 16 år med 0: 85—1: 25 kronor per barn och dag för första till och med tredje barnet samt eljest med 0:80 kronor per barn och dag. Därjämte utgår hyreshjälp.

Något förmånligare bidrag utgå enligt den militära familjebidragsförord- ningen (sv. förf. saml. 1946: 99).

För enkelhetens skull vill överstyrelsen förorda, att vid de grundläggande lärarutbildningskurserna må kunna utgå bidrag till kursdeltagares familj med tre kronor per dag till hustru och en krona per dag för vart och ett av kursdel- tagares barn under 16 år samt därjämte hyresbidrag, högst motsvarande verkliga hyreskostnaderna för kursdeltagares familj, dock högst 100 kronor per månad. Det förutsättes, att överstyrelsen i varje särskilt fall noggrant prövar behovet av bidrag. Bidragen böra utgå helt av statsmedel och utbetalas av överstyrelsen.

Överstyrelsen har sig bekant, att statens arbetsmarknadskommission (den 25 april 1946) föreslagit högre dagunderstöd. Därest nämnda förslag antages, finner överstyrelsen det skäligt förorda, att de här av överstyrelsen

• Sida 98
•  Original

föreslagna bidragen till kursdeltagares hustru skola erhålla en motsvarande höjning.

Ovannämnda traktamente, 10 respektive 5 kronor, samt i förekommande fall bidrag till kursdeltagares familj (häri inräknat bidrag till hyreskostnader- na) bör även utgå under tiden för kursdeltagares praktiska utbildning i egen- skap av assistentlärare. Därest kursdeltagare under denna utbildningstid uppe— håller tjänst som lärare, t. ex. i parallellavdelning i verkstadsskola, för vilken utgår lön av den storlek, att den minst motsvarar ovannämnt traktamente eller i förekommande fall summan av traktamente och familjebidrag, hör han icke komma i åtnjutande av traktamente eller familjebidrag. Är lönebeloppet mindre, bör traktamentet, respektive summan av traktamentet och familje- bidraget minskas med det utgående lönebeloppet.

Deltagare i kompletteringskurs, i fortbildning-skura för yrkeslärare, i annan för ändamålet godkänd instruktionskurs eller i av överstyrelsen organiserad fortbildning i företag, vilken deltagare innehar lärartjänst vid statlig eller statsunderstödd yrkesundervisningsanstalt, något som i regel torde bliva fal- let, synes vid tjänstledighet för deltagande i här omnämnd utbildning böra få behålla sin lärarlön oavkortad. Här uppstår emellertid frågan, vem som bör bära kostnaderna för lönen under utbildningstiden. Yrkeslärarna äro till det alldeles övervägande flertalet anställda hos annan huvudman än staten. Som regel täckes endast en del av yrkeslärarlönen med bidrag av statsmedel (t. ex. med viss fastställd del, 2/ 3, av kostnaderna för lönen, varvid är föreskrivet ett visst högstbelopp i statsbidrag för undervisningstimme, eller med visst belopp för undervisningsavdelning). Avlöningens storlek och avlöningsför- hållandena i övrigt bestämmas av skolornas huvudmän. Det synes vara rim- ligt, att kostnaderna för en lärares lön under tjänstledighet för deltagande i av överstyrelsen organiserad fortbildning täckes av stat och huvudman på samma sätt som beträffande hans avlöning eljest. Statsbidrag till lärares avlöning under här omnämnd tjänstledighet skulle alltså utgå under förut- sättning att huvudmannen medgiver, att oavkortad lön utgår under tjänst- ledigheten. Vid beräkning av statsbidrag för avlönande av sålunda tjänst- ledig lärare bör anses, att denna haft tjänstgöring av samma omfattning som vikarien (vikarierna) för honom.

Till deltagare, som icke är bosatt å kursorten, bör därjämte utgå trakta— mente med 10 kronor per dag. Erhåller tjänstledig lärare under dylik utbild- ning lön, t. ex. vid arbete i företag, eller annan ersättning, bör det ankomma på överstyrelsen att avgöra, i vad mån dagtraktamente och statsbidrag till den tjänstledige yrkeslärarens lön skall minskas. Minskas statsbidraget, äger huvudmannen göra motsvarande minskning i lönen under tjänstledigheten.

Kursdeltagare, som icke innehar anställning som yrkeslärare, bör av över— styrelsen efter beslut i varje särskilt fall kunna beviljas samma. förmåner som deltagare i de grundläggande kurserna.

• Sida 99
•  Original

Till samtliga deltagare, som ej äro bosatta å utbildningsorten, bör vid samt- liga kurser utgå resebidrag, högst motsvarande kostnaden för enkel resa från hemorten till utbildningsorten och åter enligt bestämmelserna för klass III allmänna resereglementet.

Lärare eller läraraspirant, som icke har hemvist å utbildningsorten men som är bosatt så nära denna, att han dagligen kan resa från sitt hem till utbild- ningsorten, bör i förekommande fall erhålla traktamente, såsom om han hade hemvist å utbildningsorten. Är hans bostad belägen mer än 5 km från utbild- ningsplatsen, bör han efter kursledningens prövning i varje särskilt fall erhålla reseersättning, motsvarande kostnaden för dagliga resor från hemmet till utbildningsorten och åter.

• Sida 100
•  Original

Kap. 12. Statlig övningsskola för den praktiska

lärarutbildningen

1. Tidigare förslag om en statens normalskola för yrkesundervisning.

1907 års kommitté för den lägre tekniska undervisningens ordnande föreslog i sitt betänkande av år 1912, sid. 269 f., att lärarutbildningen skulle förläggas till en yrkesundervisningsanstalt av sådan omfattning, att vid densamma undervisning meddelades för ett flertal av de yrkesgrenar, som hade någon större betydelse i vårt land och som tillika både med hänsyn till lärjunge- material, lärarekrafter och utrustning m. m. arbetade under så gynnsamma förhållanden, att »den kunde bli en god vägledande förebild på yrkesundervis- ningens område». »Där skulle lärarekandidaterna erhålla tillfälle att se och åhöra en väl ordnad yrkesundervisning och att själva under lämplig hand- ledning och kritik öva sig i att meddela undervisning, samtidigt med att de bereddes möjlighet att i erforderliga delar utvidga sin egen teoretiska och prak- tiska yrkesutbildning och genom härför lämpade föredrag bibringades en god uppfattning om yrkesundervisningens mål och medel.» Även av andra skäl, såsom behovet av en mönsteranstalt för de planerade yrkesundervisnings— anstalterna samt behovet av en försöksskola vid utarbetandet av undervis- ningsplaner, läroböcker, exempelsamlingar och för prövning av nya organi- sationsformer och hjälpmedel etc., behövdes enligt de sakkunniga en normal- skola, som skulle stå under överstyrelsens omedelbara ledning. Denna s. k. »statens normalskola för yrkesundervisningen» skulle förläggas till Stock— holm. Den skulle ha såväl lärlingsskola som yrkesskola. Försök borde också göras med s. k. »förberedande lärlingsskolor» för ett eller annat yrke, d. v. s. verkstadsskolor. —— Yrkesskolan skulle ha såväl dag- som aftonkurser. Elever— na skulle uppdelas i bestämda yrkesavdelningar, och undervisningen skulle ordnas så, att varje yrkesavdelning finge karaktär av speciell fackskola för ett Visst yrke eller en Viss grupp av nära besläktade yrken. För att normalskolan skulle kunna fylla sin uppgift, borde den, enligt de sakkunniga, omfatta åt- minstone 12 år 15 fackskolor för olika yrken eller yrkesgrupper. Varje yrkes— avdelning beräknades omfatta tre årskurser i lärlingsskolan och en eller två årskurser i yrkesskolan. I varje årskurs beräknades högst 25 elever. Varje yrkesavdelning skulle alltså komma att omfatta högst 125 elever, och hela elevantalet i skolans 12 a 15 yrkesavdelningar, skulle alltså uppgå till mellan 1 200 och 1 500 elever årligen.

• Sida 101
•  Original

2. Skolöverstyrelsens förslag 1939 angående lärarutbildningens ordnande vid en statlig verkstadsskola.

I skolöverstyrelsens yttrande den 29 juni 1939 över 1936 års yrkesskolsak- kunnigas förslag till ordnande av lärarutbildning för bland annat yrkesunder- visningen framhöll skolöverstyrelsen, att lärarutbildningen borde förläggas till en statlig central verkstadsskola, och anförde bland annat följande synpunkter.

De olika yrkesavdelningarna inom en dylik verkstadsskola skulle dubb- leras. Som lärare i yrkesarbete för den ena av parallellavdelningarna inom de skilda yrkesavdelningarna skulle för en tid av exempelvis ett år anställas en lärarkandidat med redan fullgjord erforderlig yrkesutbildning. Parallellt med honom skulle en erfaren yrkeslärare undervisa, vilken samtidigt skulle fungera såsom handledare för läraraspiranten. Den omständigheten, att tvenne avdel— ningar elever utan olägenhet kunna samtidigt undervisas i yrkesarbete på en och samma skolverkstad, skulle möjliggöra en sådan anordning, som ovan antytts. Under Vissa timmar eller eventuellt vissa kortare perioder skulle pedagogiska- och instruktionsföreläsningar samt provlektioner i yrkesteori anordnas för samtliga lärarkandidater, som voro placerade vid skolan. Under ! sådana kortare perioder kunde den ordinarie läraren övertaga undervisningen i yrkesarbete för hela avdelningen. Anordningen komme att ställa höga ford- ringar på skolans ordinarie lärarpersonal. Utbildningen av såväl lärare som elever vid skolan torde i gengäld kunna förväntas bliva synnerligen effektiv. För statsverket skulle de särskilda kostnaderna för lärarutbildningen huvud- sakligen begränsas till kostnaderna för föreläsningsverksamheten. Lärarkandi- . daterna skulle i egenskap av lärare vid verkstadsskolan under läroåret åtnjuta , avlöning med sådant belopp, att deras direkta uppehällskostnader till fullo täcktes därav. En av de största fördelarna med anordningen bleve då, att även sådana skickliga yrkesmän, som för sitt uppehälle helt äro beroende av sin

i dagliga arbetsinkomst, kunde beredas möjlighet att genomgå erforderlig utbildning för blivande anställning som yrkeslärare.

3. Behovet av en särskild övningsskola för lärarutbildningen.

Ovan omnämnda förslag av 1907 års kommitté angående inrättandet av en statens normalskola för yrkesundervisning vann anslutning från olika håll men realiserades sedermera icke, utan den yrkespedagogiska centralanstalten och kursledningen för lärarkurserna efter centralanstaltens upphörande 1929 ordnade, såsom tidigare omnämnts, lärarkurserna i anslutning till befintliga yrkesskolor, varvid dessa skolor fingo fungera som övningsskolor för den prak- tiska utbildningen. I synnerhet ha Stockholms stads skolor för yrkesunder- visning kommit till användning för den praktiska lärarutbildningen.

• Sida 102
•  Original

Även om vissa skäl kunna åberopas för denna anordning, är den dock be- häftad med väsentliga olägenheter. Lärarutbildningen kommer som ett intrång i skolans ordinarie undervisning, även om lärarutbildningen så mycket som möjligt anpassas efter skolans förhållanden. Den praktiska lärarutbildningen kan vid en förläggning till en vanlig yrkesskola icke heller göras tillräckligt omfattande, utan övningslektionerna måste i görligaste mån inskränkas till det minsta möjliga. Tillsättningen av lärare vid yrkesskolor sker utan hän- synstagande till deras lämplighet som pedagogiska handledare vid yrkeslärar- utbildning. För att denna skall bliva effektiv, måste dock de anställda yrkes- lärarna medverka vid undervisning i metodik för kursdeltagarna och vara villiga att lägga upp speciella lektioner såsom förebilder för kursdeltagarnas lektioner.

Då lärarutbildningen icke är en fast institution, kan i regel icke heller ut- vecklas en intim samverkan mellan lärarutbildningens ledning och övnings— skolans lärare, och icke heller blir det stora möjligheter för utarbetande och prövning av nya metoder och uppslag i undervisningen eller försök med ny undervisningsmateriel, För effektivisering av yrkeslärarutbildningen och för utvecklingen över huvud taget av undervisningen inom yrkesskolväsendet, finner överstyrelsen det vara av väsentlig betydelse, att en särskild övnings- skola för lärarutbildningen organiseras.

Denna övningsskola bör i stort sett organiseras som verkstadsskola. Där- igenom har man möjlighet att tillgodose utbildningen av lärare i såväl yrkes- arbete som yrkesteori. Undervisningen vid en verkstadsskola är också ordnad så, att den lätt kan tillgodose den praktiska lärarutbildningen för även andra skolformer av yrkesundervisning.

4. Den statliga verkstadsskolans organisation.

Därest övningsskolan skall organiseras som statlig verkstadsskola uppstäl- ler sig frågan, vilka yrkesavdelningar som böra ingå i skolan, och hur stor den bör göras. Härvid finner överstyrelsen följande principer böra vara väg— ledande.

1. Skolan bör omfatta sådana yrkesavdelningar, som äro mest förekom- mande i våra verkstadsskolor och beträffande vilka behovet av nya lärare torde göra sig mest gällande.

2. Skolan bör därjämte i vissa fall, då behov av ny lärare föreligger i yrkes- avdelning, som icke är allmänt förekommande vid landets verkstadsskolor och som därjämte av andra omständigheter, t. ex. arbetskraftsbehov eljest kan anses behövligt, tillfälligtvis kunna organisera sådan yrkesavdelning. De vid landets verkstadsskolor mest förekommande yrkesavdelningarna (jfr tabell 4, sid. 24) framgå av nedanstående sammanställning, avseende arbetsåret 1945/46, tabell 11.

• Sida 103
•  Original

Tabell 11. Sammanställning av antalet yrkesavdelningar vid landets verk- stadsskolor ävensom procentuell fördelning av yrkesavdelningarna inom olika fack och procentuell fördelning av de olika yrkeslärartjänster i yrkesarbete, å vilka lärarna beräknats avgå av åldersle under 15-årsperioden 1946—1960.

Antal yrkesavdel- Procentuell fördel- ningar vidl ning av , lärartjänster i . Summa yrkesarbete, som Yrkesavdelningar kommunala k'ld aydel- k beräknats vakanta och centrala en; ; das— ningar y ; del- under tiden, verkstads- verksla ”. e ' 1946—1960 på. skolor s 0 or ningar grund av lärares avgång av ålders- skäl 1. metallarbetare ............ 84 6 flygmekaniker ............ 36 motor-mekaniker .......... 19 — instrumentmakare ........ _4 143 :_ 6 149 39.9 36.4 2. byggnads- och inrednings- snickare ................. 31 — möbelsnickare ............ & 56 __6_ 6 62 16.6 19.3 3. elektriker och elektro- mekaniker ............... 20 — 20 5,4 5.0 &. murare .................. 15 — 15 4.0 3.6 5. målare .................. 13 3 16 4.3 3.6 l 6. smeder .................. 13 — 13 3.5 4.3 7. värme- och sanitetsmontörer 12 —— 12 3.2 1.4 B. svetsare .................. 9 — 9 2.4 2.1 : 9. bleck- och plåtslagare ..... 6 -— 6 1.6 2.9 * 10. skräddare ................ 5 2 7 1.9 2.1 . Summa 292 17 309 82.8 80.7 11. övriga 31 yrken .......... 49 15 64 17.2 19 3 Summa 841 32 873 100.0 1000 1 Yrkesavdelningar, som i regel undervisas av fackseminarieutbildade lärare, t. ex. för klän- l ningssömmerskor, äro ej medtagna bland de 10 förstnämnda yrkesgrupperna.

Då hela antalet yrkesavdelningar utgjorde 341 vid kommunala och centrala verkstadsskolor 1945/46, utgöra de i tabell 11 särskilt nämnda yrkesavdel- ningarna cirka 85 procent av hela antalet. För de enskilda skolornas del är motsvarande procenttal cirka 53. För samtliga blir procenttalet 82.8.

Sammanföring i ovanstående tablå av olika avdelningar i en grupp, t. ex. metallarbetare, flyg- och motormekaniker samt instrumentmakare, betecknar

• Sida 104
•  Original

här endast, att lärokurserna för dessa avdelningar ha åtskilligt gemensamt och att undervisningsmetodiken inom ifrågavarande avdelningar är likartad. En verkstadsskoleavdelning för metallarbetare skulle alltså med undantag för vissa övningslektioner kunna utnyttjas som övningsskola för utbildning av lärare för samtliga i gruppen förekommande yrken.

Vid bestämmande av de yrkesavdelningar, som böra ingå i en statlig verk- stadsskola, bör även övervägas, i vad mån de verkstadsskolor, som nu pla- neras, kunna medföra någon väsentlig förändring i ovannämnda procentuella fördelning av yrkesavdelningar. Visserligen kunna förändringar inträffa, men i betraktande av den hittillsvarande utvecklingen och med kännedom om vilka avdelningar som i regel bruka inrättas vid nya skolor, torde man kunna antaga, att ovanstående procentuella fördelning beträffande åtminstone de mest allmänt förekommande yrkesavdelningarna vid landets verkstadsskolor i stort sett kommer att gälla även i fortsättningen.

Såsom anförts i kapitel 4, har beräknats, att 140 lärare i yrkesarbete skola avgå under tiden 1946—1960.

I detta sammanhang är det av intresse att jämföra yrkesavdelningarnas procentuella fördelning med beräkningen av nyrekryteringsbehovet av lärare i yrkesarbete på grund av lärares avgång av åldersskäl under en period av 15 år.

I tabell 11 Visas den procentuella fördelningen beträffande dels yrkesavdel- ningarna inom olika fack vid landets verkstadsskolor, dels de yrkeslärare i yrkesarbete i olika fack vid nämnda skolor, som beräknats avgå på grund av åldersskäl under en period av 15 år (1946—1960).

De båda serierna procenttal visa relativt god överensstämmelse. Egent- ligen är denna goda korrelation naturlig. Jämförelsen ger vid handen, att då man vill uppbygga en organisation för utbildning av lärare i yrkesarbete, torde man i stort sett kunna tillgodose de differentierade nyrekryteringsbehov av olika lärare i yrkesarbete vid de vanligast förekommande yrkesavdelning- arna, som betingas av lärarpersonalens avgång på grund av åldersskäl, genom att avpassa utbildningsorganisationen med hänsyn till det inbördes förhållandet mellan antalet yrkesavdelningar inom de olika facken. Överstyrelsen har vidare här ovan anfört, att den räknar med att någon avsevärd förändring av nyssnämnda inbördes förhållande på grund av tillkomsten av nya avdelningar icke skall förekomma inom överskådlig tid.

I kapitel 4 har överstyrelsen räknat med ett årligt genomsnittsbehov av cirka 35 lärare i yrkesarbete under de närmaste fem åren. Med hänsyn till detta utbildningsbehov och den procentuella fördelningen av yrkesavdel— ningar inom olika fack enligt tabell 11 skulle det årliga lärarbehovet för de 8 vid landets verkstadsskolor mest förekommande grupper av yrkesavdelningar, som här komma i fråga, bli i stort sett följande:

• Sida 105
•  Original

i

1. metallarbetare, flyg- och motormekaniker, instrumentmakare ...... 14 2. byggnads— och inredningssnickare, möbelsnickare .................. 6 3. elektriker och elektromekaniker ................................ 2 4. murare .................................................... 1 5. målare .................................................... 1 6. smeder .................................................... 1 7. värme— och sanitetsmontörer ................................... 1 8. svetsare ................................................... 1

Summa 27

Om en statlig verkstadsskola skulle organiseras så, att den skulle kunna mot— svara den anordningen för den praktiska lärarutbildningen, som skolöversty- relsen i sitt yttrande den 29 juni 1939 ifrågasatt, nämligen, att varje yrkeslärar- aspirant skulle få handhava undervisningen i egen avdelning under en hand- ledares tillsyn, medan handledaren själv undervisade en parallellavdelning, och utginge ifrån att, såsom tidigare föreslagits, den praktiska lärarutbildningen för varje läraraspirant skulle omfatta ungefär hälften av verkstadsskolornas arbets— år, skulle behövas följande antal yrkesavdelningar vid den statliga verkstads- skolan för att kunna utbilda ovannämnda 27 yrkeslärare per år.

Yrke, inom vilket lärarutbildningen sker Beräknat lärar- Behövligt antal behov per ar avdelningar 1. metallarbetare, flygmekaniker, motormekaniker, 14 14 instrumentmakare ..................................

2. byggnads- och inredningssnickare, möbelsnickare ...... 6 6 3. elektriker och elektromekaniker ...................... 2 2 4. murare ............................................ 1 2 5. målare ............................................ 1 2 6. smeder ............................................ 1 2 7. värme- och sanitetsmontörer ........................ 1 2 8. svetsare ........................................... 1 2

Summa 27 32

Att antalet avdelningar i ovanstående sammanställning i vissa fall överstiger beräknat antal läraraspiranter, beror på det förhållandet, att en avdelning alltid beräknats för vederbörande yrkeslärare vid verkstadsskolan — tillika hand- ledare.

Det förefaller överstyrelsen, som om sistnämnda anordning med en avdel- ning per yrkeslärare-handledare och en avdelning för två läraraspiranter, som vardera undervisar avdelningen var sitt halvår, endast skulle kunna kom- ma i fråga beträffande grupperna 1, 2, 3 i sammanställningen här ovan samt yrkesgrupp 8, svetsare, i vilken yrkesavdelning ingå elever från bland annat yrkesgrupp 1. Beträffande övriga i nämnda sammanställning upptagna avdel—

• Sida 106
•  Original

ningar skulle erfordras, att en särskild lärare anställdes under tid, då lärar- aspirant icke erhölle praktisk utbildning vid kursen. För att undvika denna svårighet kan den anordningen vidtagas, att endast en avdelning uppehålles för dessa yrken. Den tid, då läraraspirant skall erhålla praktisk lärarutbildning, kan antingen avdelningen uppdelas i 2 grupper, varav en får skötas av läraraspi- ranten, eller också kan den senare undervisa hela avdelningen under inseende av handledaren.

I syfte att ytterligare begränsa kostnaderna vill överstyrelsen förorda, att antalet yrkesavdelningar begränsas till det för läraraspiranternas undervisning nödvändiga, d. v. s. en avdelning för varje läraraspirant, och att yrkesläraren— handledaren i Vissa fall dessutom leder utbildningen i 2 a 3 avdelningar samti- digt. Detta synes med fördel kunna vidtagas, då i dessa avdelningar finnas yrkesskickliga läraraspiranter som biträdande lärare.

Med beaktande av ovan anförda synpunkter skulle antalet mera stadig— varande avdelningar och yrkeslärare-handledare kunna begränsas till följande.

Antal lärar- Antal kes-

Yrkesavdelningar ågälngz; aspiranter lärarf—

per år handledare

1. metallarbetare, flygmekaniker, motormekaniker,

instrumentmakare ............................ 7 14 3 2. byggnads- och inredningssnickare, möbelsnickare 3 6 2 3. elektriker och elektromekaniker ................ 2 2 1 44. murare ...................................... 1 1 1 5. målare ...................................... 1 1 1 6. smeder ...................................... 1 1 1 7. värme- och sanitetsmontörer ................... 1 1 1 8. svetsare ...................................... 1 1 1 Summa 17 27 11

Utom de 11 yrkeslärarna bör anställas en verktygsskötare. Om övningsskolans lokaler icke tilltagas för snävt och en rationell planlös- ning för verkstadsskolebyggnaden genomföres, skulle ovanstående organisa- tion kunna ge möjlighet för en utvidgning av antalet avdelningar och av lärarutbildningen inom ovanstående yrken, utan att nya yrkeslärare-hand- ledare behövde anställas för varje ny avdelning.

För utbildning av lärare i övriga yrken böra i skolan finnas några reserv- utrymmen, där en eller annan yrkesavdelning vid behov kan organiseras.

I allmänhet torde dock läraraspirant i det fall, där praktisk utbildning icke kan ske vid den statliga verkstadsskolan, få fullgöra denna vid annan verk— stadsskola. Då den praktiska utbildningen kan fullgöras i Stockholm eller dess närhet, torde detta kunna ske utan avsevärda olägenheter. Härvid måste dock förutsättningen vara, att vederbörande lärare i verkstadsskolan är lämp-

• Sida 107
•  Original

lig och intresserad av att handleda en läraraspirant. Om läraraspiranten skall tjänstgöra å. annan ort, kunna vissa svårigheter uppstå att uppehålla ständig kontakt med kursledningen. Det torde dock vara ytterst sällan en anordning liknande den sistnämnda behöver vidtagas.

I detta sammanhang vill överstyrelsen beröra en annan fråga, som för när— varande är föremål för utredning inom överstyrelsen, nämligen frågan om upp- rättande av särskilda hantverksskolor. Dessa skolor avse att ge hantverks- lärlingar, som erhålla sin utbildning i yrkesarbete hos mästare i olika delar av landet och som å arbetsorten eller dess närhet icke ha tillgång till lärlingssko- lor i sitt yrke, en koncentrerad kurs i framför allt lärlingsskolans yrkesteore— tiska ämnen. Under denna kurstid, som i allmänhet torde böra omfatta endast några månader, böra lärlingarna vara frikopplade från arbetet hos mästarna för att helt kunna ägna sig åt studier vid hantverksskolan. Då undervisningen helst bör uppläggas yrkesvis, bör en hantverksskola hava ett jämförelsevis stort rekryteringsområde, för vissa yrken hela landet. En hantverksskola, som framför allt avser att ge utbildning åt landsbygdens och de mindre orternas lärlingar, bör hava tillgång till elevhem. Det synes överstyrelsen vara en för- del, om dessa hantverksskolor skulle kunna förläggas till andra skolor för yrkesundervisning, t. ex. centrala verkstadsskolor. Hantverksskoleavdelningar, som måste rekryteras från större områden än landstingsområden, skulle kunna förläggas till bland annat den föreslagna statliga verkstadsskolan. I viss ut— sträckning kunde en dylik hantverksskola även komma till användning vid lärarutbildningen, framför allt vid undervisningsövningar i yrkesteoretiska ämnen. Sådan undervisning kan, även om den handhaves av lärare under utbildning, vara av hög kvalitet, nämligen om läraren är skicklig fackman inom sitt yrkesområde och lektionen blivit väl planlagd och förberedd under erfaren pedagogs ledning. Vidare torde en hantverksskola, förlagd till en stat- lig lärarutbildningsanstalt och pedagogisk försöksskola, kunna få den bästa uppsättning av undervisningsmateriel. För den slutliga utformningen och ut— vecklingen av denna skolform, som synes överstyrelsen kunna bli ett led i en rationell lärlingsutbildning i hantverksyrken, vore det värdefullt att vid en anstalt under överstyrelsens omedelbara ledning hava tillgång till några hant- verksskoleavdelningar som försöksavdelningar. Överstyrelsen, som framdeles återkommer med särskild utredning i denna fråga, vill redan nu uttala, att den förutsätter, att vid den slutliga utformningen av den statliga verkstads- skolan må tagas i beaktande, att dit även böra kunna förläggas andra kurser än verkstadsskoleavdelningar, t. ex. här omtalade hantverksskolor.

Beträffande den statliga verkstadsskolans organisation och arbete böra i övrigt i tillämpliga delar gälla i huvudsak liknande bestämmelser och föreskrif- ter som för centrala verkstadsskolor. Vissa avvikelser, som betingas av sko- lans uppgift som statlig övningsskola, synas dock böra ske.

• Sida 108
•  Original

Närmare bestämmelser böra utfärdas i form av stadga för verkstadsskolan. I förevarande sammanhang upptager överstyrelsen till behandling bland annat vissa frågor rörande anställnings- och löneförhållanden för rektor och övriga lärare.

5. Verkstadsskolans ledning och lärarpersonal m. m.

Den statliga verkstadsskolan bör sortera direkt under överstyrelsen för yrkesutbildning. Överstyrelsen återkommer härtill i ett följande kapitel.

Den dagliga ledningen och tillsynen över den statliga verkstadsskolan bör utövas av en rektor. Med hänsyn till nödvändigheten att vid denna statliga verkstadsskola få en rektor med särskilt goda kvalifikationer bör han åtnjuta lön, som något överstiger det lönebelopp, som utgår till rektor vid central verkstadsskola av jämförlig storlek. Det högsta lönebelopp, som för närva- rande (april 1947) kan utgå till sistnämnda rektor å I-ort, avlöningsgrupp I, utgör 14 550 kronor per år jämte provisoriskt lönetillägg under budgetåret 1946 /47 å kronor 660 eller sammanlagt 15 210 kronor, vilket ungefär mot- svarar 28 löneklassen i löneplan A i nuvarande civila avlöningsreglemente. Överstyrelsen finner skäligt., att rektor vid den statliga verkstadsskolan får åtnjuta lön enligt lönegrad 3 i nuvarande löneplan E, för närvarande sam- manlagd bruttolön 16 008 kronor per år.

Sistnämnda avlöning torde efter den 1 juli 1947 komma att motsvaras av nettolön enligt 7 löneklassen i nya löneplanen 2 med ett belopp av 15 600 kronor jämte rörligt tillägg.

Vid verkstadsskolan böra, därest skolan anordnas enligt överstyrelsens för- slag här ovan, anställas 12 lärare i yrkesarbete. Dessa lärare få i regel 37 veckotimmars undervisning i detta läroämne. Därjämte torde det vara lämp- ligt, att lärarna undervisa i något teoriämne, t. ex. teknologi eller yrkesritning, vilka ämnen i allmänhet upptaga vartdera. 2 veckotimmar i timplanen. Lärar— nas undervisning skulle härigenom komma att omfatta i regel 39 vecko- timmar.

För teoriundervisningen böra anställas 3 heltidsanställda ämneslärare, var- dera med en undervisningsskyldighet av 24—30 veckotimmar, vari kan ingå Viss handledning. Därjämte erfordras timlärare med en sammanlagd under- visningsskyldighet av cirka 35 veckotimmar. För den fysiska fostran bör inrättas en fast gymnastiklärartjänst omfattande 30 veckotimmar. Det be- räknas härvid, att ämnet gymnastik omfattar 3 veckotimmar per avdelning samt att två avdelningar (cirka 30 elever) skola undervisas samtidigt.

För lärare i yrkesarbete böra fastställas i första hand liknande fordringar, som gälla för lärare vid central verkstadsskola (Kungl. Maj:ts stadga för centrala verkstadsskolor den 10 oktober 1941, nr 835, 22 5). Med hänsyn till

• Sida 109
•  Original

att lärarna skola vara verksamma vid en övnings— och försöksskola i samband med en utbildningsanstalt för yrkeslärare, bör dock de anställda lärarnas be— hörighet icke endast omfatta yrkesarbete samt det eller de ämnen, som ingå i deras undervisningsskyldighet, utan såvitt möjligt samtliga ämnen i undervisningsplanen för vederbörande yrkesavdelning utom praktisk upp- satsskrivning, yrkeshygien, medborgarkunskap samt gymnastik och idrott. N_[an får förutsätta, att dessa yrkeslärare förutom en längre, väl vitsordad yrkespraktik skola ha dels en ganska omfattande yrkesteoretisk utbild- ning, t. ex. genomgått teknisk läroanstalt, dels skola ha tjänstgjort några år vid statsunderstödd verkstadsskola eller annan därmed jämförlig undervis- ningsanstalt.

I lönehänseende böra lärarna i yrkesarbete i den statliga verkstadsskolan kunna jämställas med bland annat övningslärare vid folkskoleseminarium, som äro placerade i lönegrad 20 enligt hittills gällande löneplan A. Lärarna vid verkstadsskolan få dock dels längre arbetstid per vecka, dels längre årlig arbetstid. Däremot får man antaga, att de i regel ha haft mindre kostnader för sin utbildning än de folkskollärare, som erhålla anställning vid seminarier- nas övningsskolor. Ifrågavarande yrkeslärares utbildning måste dock i regel anses komma att vara. mera omfattande än t. ex. utbildningen för lärare i manlig slöjd vid seminarium. Sistnämnda lärare äro placerade i lönegrad A 18. I detta sammanhang må nämnas, att teckningslärare vid läroverk äro place- rade i lönegrad 20 och vid seminarier i lönegrad 21. En lärare i yrkesarbete vid Stockholms stads yrkesskolor har en begynnelselön, som kan jämföras med begynnelselönen i lönegrad A 18 a 19. Överstyrelsen finner det skäligt, att lärarna i yrkesarbete vid den statliga verkstadsskolan jämställas med övnings- skollärarna och tillsvidare placeras i lönegrad 20, som kommer att motsvaras av lönegrad 23 i löneplan 1 efter den 1 juli 1947.

För anställning som ämneslärare vid verkstadsskolan bör erfordras minst examen vid högre tekniskt läroverk ävensom erforderlig praktisk och peda- gogisk erfarenhet.

Ämneslärare med undervisning i enbart yrkesteoretiska ämnen torde med avseende på sin undervisning kunna jämställas med ämneslärare vid praktiska mellanskolor. Med hänsyn till att lärarna skola. tjänstgöra vid en statlig övningsskola och därvid medverka vid lärarutbildningen, böra de placeras i nuvarande lönegrad A 22, vilken motsvaras av lönegrad 25 i nya löneplan 1.

Lärartjänsten i gymnastik och idrott bör jämställas med motsvarande be- fattning vid läroverk och seminarier. Arbetstiden vid verkstadsskolan blir dock avsevärt längre än vid nyssnämnda skolor, där arbetsåret omfattar 38—39 veckor.

Gymnastiklärare åtnjuter lön enligt nuvarande lönegrad A 20 vid ett läro- verk och enligt A 21 vid seminarium. Det synes överstyrelsen skäligt, att gymnastiklärare vid den statliga verkstadsskolan bland annat med hänsyn till

• Sida 110
•  Original

längre årlig tjänstgöringstid placeras i åtminstone lönegrad A 21, motsvarande lönegrad 24 i nya löneplan 1.

Ovanstående förslag till löneplaceringar gälla ordinarie tjänster. Beträffande avlöning till timlärare vid den statliga verkstadsskolan torde böra tillämpas samma grunder som i kungl. kungörelsen 1946: 403 äro stadgade beträffande ersättning till timlärare vid vissa statliga undervisningsanstalter å högsta dyrort.

Ersättning till timlärare skulle sålunda (april 1947) utgå med 282 kronor, i vissa. fall 319 kronor per veckotimme.

Vid verkstadsskolan bör alltså vara. anställd följande lärarpersonal.

Löneplan och lönegrad efter 1/7 1947

1 rektor ...................................... 2: 7 3 ämneslärare ................................. 1: 25 12 yrkeslärare .................................. 1: 23

1 gymnastiklärare .............................. 1:24

timlärare (cirka 35 veckotimmar).

7. Övrig personal.

Vid den statliga övningsskolan kräves viss personal utöver ovannämnda lärarpersonal. En verkstadsskola av ifrågavarande storleksordning, 15 å 20 avdelningar, kan i allmänhet beräknas behöva minst följande personal:

1 kamrer, 3 kontors- och sln'ivbiträden, 1 telefonist samt 2 vaktmästare. Såsom tidigare framhållits, föreslås övningsskolan stå under direkt ledning och inseende av överstyrelsen, varvid överstyrelsens kansli skall utnyttjas. Man kan därför ifrågasätta i vad mån denna anordning skulle kunna medföra minsk— ning i det personalbehov, som skulle föreligga, därest skolan hade ställning och förvaltning som vanlig central verkstadsskola. Vid övervägande av nämnda spörsmål synes det överstyrelsen vara ändamålsenligt, att räkenskapsförvalt- ningen handhaves av överstyrelsen. Överstyrelsen ombesörjer för närvarande utbetalning av medel för yrkesutbildningskurser för arbetslösa m. fl. kurser. Däremot utbetalas beviljade statsbidrag till de vanliga undervisningsanstalter- na av vederbörande länsstyrelse (i Stockholm av statskontoret). Räkenskaps- förvaltningen vid en verkstadsskola blir i regel av en helt annan storleksordning än t. ex. vid ett högre tekniskt läroverk, eftersom en verkstadsskola i allmänhet har saluvärdig produktion, som medför en mängd, ehuru i regel ganska. obetyd— liga poster i räkenskaperna.

• Sida 111
•  Original

Utdelning av månadsstipendier och arbetspremier till eleverna har åtminstone hittills också varit något speciellt för verkstadsskolorna. Även om huvudparten av in- och utbetalningar skulle kunna ske genom överstyrelsen, måste en del in- och utbetalningar förekomma vid skolan, men denna senare fråga torde, därest skolan icke får egen kassaförvaltning, kunna lösas genom att rektor erhåller för- skott, motsvarande »kassörens förskott» vid huvudförvaltning. Genom en dylik anordning skulle en kamrerartjänst bli obehövlig vid skolan. De in— och utbetalningar, som måste förekomma vid skolan, böra under rek- tors ansvar kunna handhavas av ett kanslibiträde. För skrivgöromål å skolans expedition torde därjämte erfordras åtminstone två kontorsbiträden samt för skolans telefonväxel en telefonist.

Vaktmästarpersonalens storlek sammanhänger i viss mån med lokalförhål- landen och dylikt. Överstyrelsen räknar preliminärt med att två vaktmästare behöva anställas. En av dessa bör tillika tjänstgöra som eldare och värmeled-

l ningsskötare.

Ovannämnda personal torde böra löneplaceras på följande sätt:

Löneplan och lönegrad efter 1/1 1947

l 1 kanslibiträde .................................. 1: 11 2 kontorsbiträden ............................... 1: 8 1 telefonist .................................... 1: 6 1 vaktmästare .................................. 1:11 1 vaktmästare tillika eldare ....................... 1: 10

8. Verkstadsskolans lokalbehov, storleksordningen av kostnaderna ! för verkstadsskolan. I föreliggande avsnitt avses att giva en allmän uppfattning om den ungefär- liga storleksordningen av verkstadsskolans lokalbehov och kostnaderna för

t densamma. Enligt stycke 4 i detta kapitel skall verkstadsskolan omfatta 17 avdelningar, nämligen Antal avdelningar

metallarbetare, flygmekaniker, motormekaniker, instrumentmakare 7

' byggnads- och inredningssnickare, möbelsnickare .............. 3

elektriker och elektromekaniker ............................ 2

murare ................................................ 1 målare ................................................. 1

smeder ................................................ 1

.............................. 1

............................................... 1

Summa avdelningar 17

• Sida 112
•  Original

I verkstadsskolebyggnaden beräknas följande lokalutrymmen, varvid inräk- nats verkstadslokaler, förrådsrum, lärarkontor, klädrum, wc.

7 avd. metallarbetare, flygmekaniker, motormekaniker, instru- 111” mentmakare .................................. 1- 330 3 » byggnads- och inredningssnickare, möbelsnickare ...... 980

2 » elektriker och elektromekaniker .................... 420 l 1 » murare ........................................ 200

1 » målare ........................................ 330 1 » smeder ........................................ 240 1 » värme- och sanitetsmontörer ...................... 180

1 » svetsare ....................................... 220 2 reservverkstäder ..................................... 400

1 centralförråd ....................................... 1_00 4 400 4 lärosalar för teoriundervisning ......................... 220 1 ritsal med materielrum ............................... 100 1 fysik— och kemisal ................................... 75 1 laboratorium ....................................... 100

2 materielrum ........................................ 40

1 rektorsrum ........................................ 25 1 rum för föreståndaren för lärarutbildningen ............... 25 1 arkiv .............................................. 10

1 kollegiesal — lärar-rum ................................ 50 3 expeditionsrum ..................................... 60

1 läkarrum och sjukrum ................................ 40 1 elevbibliotek ........................................ _55_ 800 korridorer, trappor och övriga utrymmen ........................ 1 300

källarutrymmen m. rn ......................................... 150 1 samlingssal ......................................... 250 1 gymnastiksal ....................................... 220

dusch, avklädningsrum, torkrum, bastu m. m. .............. 13 600 skyddsrum ................................................ 150

Summa m2 7400

Under förutsättning att höjden i verkstadslokalerna blir 3,5 m, i lärosalarna och administrationslokaler m. m. 3,25 m, i källarutrymmena 2,5 m, kommer byggnadskuben för samtliga lokaler med undantag för samlingssal, gymnastik- sal och därtill hörande utrymmen samt skyddsrum att kunna. inrymmas i en byggnadskub om cirka 28 000 ms. Med en byggnadskostnad av i genomsnitt 85 kronor per 1113 skulle kostnaden för dessa lokaler uppgå till i runt tal 2 380 000 kronor.

• Sida 113
•  Original

För samlingssal (takhöjd 6 m), gymnastiksal (takhöjd 6 m) och härtill hörande biutrymmen samt skyddsrum (takhöjd 2,7 m) tillkomma cirka 4 000 m3. Med en byggnadskostnad av 70 kronor per m3 skulle dessa lokaler kosta cirka 280 000 kronor.

Totala byggnadskostnaden för verkstadsskolan skulle sålunda kunna beräk- nas till (2 380 000+280 000=) 2 660 000 kronor.

Kostnaderna för inredning och inventarier uppskattas till i runt tal 100 000 kronor och första uppsättningen av verktyg och maskiner och övrig undervis- ningsmateriel till 600 000 kronor. Totala engångskostnaden för verkstadsskolebyggnaden med inredning, inven- tarier och första uppsättningen maskiner, verktyg och övrig undervisnings— ; materiel skulle alltså bli (2 660 000+ 100 000+600 000=) 3 360 000 kronor. l Härtill komma kostnader för anskaffning av tomt samt för planeringsarbeten l och utvändiga ledningar o. d., vilka kostnader bli beroende bland annat på tomtens läge och beskaffenhet. Skall skolan förläggas t. ex. centralt i Stock- i holm, torde tomtkostnaderna pr m2 bliva avsevärda, men i stället bör då tomt— i området kunna begränsas till cirka 10 000 mg. Med hänsyn till att ungdomarna vid skolan böra få tillfälle till sport och annan friluftsverksamhet, torde skolan böra förläggas utanför det egentliga stenstadsområdet och få en större tomt.

De årliga driftskostnadm'na för utbildningen vid verkstadsskolan kunna med nuvarande prisförhållanden (april 1947) uppskattas till i runt tal 1 500 kronor per elevplats eller i runt tal 375 000 kronor för 250 elever.

Med sina tidigare nämnda 17 avdelningar kommer den statliga verkstads- skolan att bereda undervisning åt cirka 250 elever. Då denna skola avses bli en för hela riket central skola, som rekryteras av elever från landet i dess helhet (bland annat från kommuner, som icke ha tillgång till yrkesundervisning), bör vid skolan inrättas ett elevhem. Man torde också förutse möjligheten av att en statlig central verkstadsskola kan komma att i viss utsträckning utnyttjas för utbildning av partiellt arbetsföra ungdomar från landsbygden, vilket gör till- ' gång på ett elevhem än mer nödvändigt. Även med hänsyn till lärarutbild— ; ningen vore ett elevhem Värdefullt. Såsom tidigare framhållits, bör lärarutbild- ningen mera än hittills taga sikte på ungdomens fostran, ett moment i lärar- utbildningen, som blir av alltmer väsentlig betydelse, i den mån lärarna komma att tjänstgöra vid skolor av internattyp. Få lärarna redan under sin utbild- ningstid leva tillsammans med eleverna i ett mönsterelevhem och under sak— kunnig ledning taga ställning till ungdomsproblemen, ha för dem skapats för- utsättningar för en skolning och erfarenhet i uppfostringspsykologi, som icke _ torde kunna ersättas av enbart teoretiska. studier i psykologi.

| 9. Elevhem vid den statliga verkstadsskolan. l

• Sida 114
•  Original

Centrala verkstadsskolor samt en del kommunala och enskilda skolor för yrkesundervisning ha elevhem, och man har nu en god erfarenhet av och känne- dom om, hur ett elevhem vid en yrkesskola bör organiseras och ledas. Över- styrelsen har den uppfattningen, att elevhemmen i regel erbjuda väsentliga fördelar i förhållande till inackordering i privathem å skolorten. Den sistnämnda inackorderingen synes också bli allt svårare att ordna även å större tätorter. ;

Till en statlig övningsskola bör sålunda knytas ett elevhem. Elevhemmet * bör även kunna mottaga deltagarna i lärarkurserna. Även om en mindre del av eleverna och deltagarna i lärarkurserna under vistelsen vid skolan kan bo i sina hem eller erhålla inackordering på annat sätt än i skolans elevhem, måste man förutsätta, att det stora flertalet är i behov av inackordering i ett elevhem vid skolan. Elevhemmet bör enligt överstyrelsens mening avpassas så, att cirka 200 elever och kursdeltagare kunna mottagas, varjämte måltidslokaler och ; utrustning bör beräknas för ytterligare 100 personer. Det bör planläggas så, att en framtida tillbyggnad blir möjlig.

En undersökning av kostnadsberäkningarna för 10 nya. elevhem, försedda med kök och övriga lokaler för servering av måltider åt elever vid centrala verkstadsskolor ger vid handen, att beräknade byggnadskostnaden per elev- plats uppgår till cirka 7 100 kronor samt att kostnaden för inredning och in- , ventarier uppgår till i runt tal 805 kronor per elevplats. Med hänsyn till för närvarande rådande prisförhållanden, böra dock dessa belopp höjas med cirka 10 procent eller till i runt tal 7 800 kronor, respektive 890 kronor.

De årliga driftskostnaderna kunna uppskattas till i runt tal 1 000 kronor för helinackorderad elev och 600 kronor för endast spisande elev.

Kostnaden för ett elevhem med 200 platser skulle på grundval av dessa upp— gifter beräknas uppgå till följande ungefärliga belopp:

1. byggnadskostnader ............................. 1 560 000 kronor 2. inredning och inventarier ........................ 178 000 »

Summa 1 738 000 kronor

3. årliga driftskostnader (häri inräknad kostnaden för cirka 100 spisande elever och lärare utom de helinac- korderade) .................................... 260 000 kronor

De årliga driftskostnaderna torde i stort sett kunna täckas av elevstipendier eller avgifter från eleverna.

En mera preciserad kostnadsberäkning kan svårligen verkställas i före- varande fall, utan att byggnadsplatsen är bestämd och byggnadens lämpliga utformning klarlagts.

Överstyrelsen ifrågasätter, om icke frågan om överstyrelsens lokalbehov bör upptagas till prövning i samband med utformningen av de närmare planerna för den statliga verkstadsskolan.

• Sida 115
•  Original

% I I )

10. Sammanfattning.

I föreliggande kapitel har överstyrelsen uttalat sig för inrättandet av en statlig verkstadsskola såsom övningsskola för lärarutbildningen och som peda- gogisk försöks— och mönsterskola för rikets yrkesskolor. Den bör organiseras med sammanlagt 17 avdelningar för de grupper av yrken inom industri och hantverk, vari yrkesavdelningar äro allmänt förekommande vid landets verk— stadsskolor. Vid verkstadsskolan skall vid behov därjämte kunna inrättas några andra, mera tillfälliga avdelningar. Eventuellt böra dit också kunna för- läggas några försöksavdelningar av hantverksskoletyp. Antalet elevplatser vid skolan beräknas i regel uppgå till i runt tal 250. Eleverna skola rekryteras från hela landet, varvid i första hand uttagas sådana elever, som icke ha till- gång pä yrkesutbildning i hemorten. Ett elevhem bör därför inrättas vid skolan.

Den statliga verkstadsskolan skall bland annat vara övningsskola vid de olika lärarkurserna, och läraraspiranterna skola så vitt möjligt beredas till- fälle att under sakkunnig ledning handha undervisningen i någon av skolans avdelningar under minst 5 månader. Antalet lärare i yrkesarbete, vilka tillika skola vara handledare vid den praktiska lärarutbildningen i yrkesarbete be- räknas därför kunna vara i regel 12. För teoriundervisningen anställas tre ämneslärare samt för gymnastikundervisningen en gymnastiklärare.

Verkstadsskolan avses skola stå under ledning av överstyrelsen för yrkes- utbildning. Den direkta ledningen och dagliga tillsynen utövas av en rektor, som förordnas på viss tid.

Engångskostnaden för verkstadsskolan med fullständig utrustning beräk- nas preliminärt uppgå till i runt tal 3 360000 kronor, vartill kommer kost- naden för tomt m. m. De årliga driftskostnaderna uppskattas till i runt tal 375 000 kronor. För elevhemmet beräknas motsvarande kostnader till 1 738 000 kronor, respektive 260 000 kronor, vilken sistnämnda kostnad skall täckas av elevstipendier eller betalas av eleverna själva.

• Sida 116
•  Original

Kap. 13. Vissa andra för yrkesskolorna betydelse-

fulla undervisningsfrågor

]. Läroböcker.

Till yrkespedagogiska centralanstaltens verksamhet hörde också utgivning och försäljning av facklitteratur för yrkesskolomas behov. Denna försäljnings— verksamhet övergick 1929, då yrkespedagogiska centralanstalten drogs in, till skolöverstyrelsens yrkesskolavdelning och kom, sedan yrkesskolavdelningen från och med år 1944 ombildats till självständigt ämbetsverk, överstyrelsen för yrkesutbildning, att handhavas av detta ämbetsverk. Yrkespedagogiska cen— tralanstalten och skolöverstyrelsen utgåvo vardera 10 arbeten. Förlagsverk— samheten var sålunda mycket begränsad, och anskaffningen av läroböcker kom dessutom huvudsakligen att endast beröra utbildningen inom vissa yrken, främst metallarbetare och mekaniker. Nfan synes heller icke hava syftat till anskaffning av fullständig läroboksuppsättning för de olika yrkesskolefor- merna.

Sedan överstyrelsen för yrkesutbildning övertog förlagsverksamheten, ha nya upplagor av tidigare befintliga arbeten utgivits, varjämte man försålt läroböcker. som utgivits dels av Stockholms stads yrkesskolor (3 arbeten, varav 2 tidigare utkommit på yrkespedagogiska centralanstaltens förlag), dels av vissa andra förlag (8 arbeten). Härvid har överstyrelsen åtnjutit viss rabatt, då ifrågavarande böcker sålts direkt till yrkesskolorna. Urvalet av läroböcker och kompendier är fortfarande mycket begränsat och kan icke fylla yrkesskolomas behov.

Bokbeståndet omfattade år 1946 29 arbeten. Under räkenskapsåret 1944/ 45 försåldes av 1 arbete 3 000 ex., av 3 arbeten 1 000—2 000 ex., medan övriga 25 försåldes i mindre antal än 1 000 ex., varav 4 mellan 4 och 17 ex. Tidigare skedde försäljningen alltid direkt genom yrkes- skolorna, men numera distribueras största delen genom bokhandlarna. Yrkes- skolorna åtnjuta vid rekvisition av ett större antal exemplar 10 procent rabatt.

Under den tid, överstyrelsen för yrkesutbildning handhaft försäljningen, ha inkomsterna. och utgifterna uppgått till följande belopp.

Försäljningsperiod Inkomster Utgifter 1/1 1944—30/6 1944 ...... o ............... 18 325: 42 8 329: 78 1/7 1944—30/6 1945 ...................... 44 196: 45 33 929: 89 1/7 1945—31/12 1945 ...................... 30 026: 63 9 392: 72

• Sida 117
•  Original

I ovannämda omsättningssiffror ingår också försäljning dels av visst slag av papper till ett belopp av något hundratal kronor, dels av planscher för under- visningen av tapetserare och elektrotekniker.

Tillgången på läroböcker för yrkesundervisningen är mycket begränsad. Jämfört med Danmarks och Norges samt Finlands rika urval av sådana läro- böcker är tyvärr Sverige mycket fattigt i detta avseende. Det kan i detta sam- manhang framhållas, att Teknologisk Institut i Köpenhamn, Yrkesopplaerings— rådet i Oslo samt Anstalten för yrkenas främjande i Helsingfors sedan många år tillbaka utge goda och moderna läroböcker för nästan alla yrken och att de ' förnya sina upplagor, så fort det anses nödvändigt.

I regel är omsättningen för liten för att ett förlag skall finna det lönande att utge läroböcker för yrkesundervisning. Överstyrelsen har, såsom ovan fram- hållits, utgivit en del läroböcker för att avhjälpa den största bristen. Därjämte

! ha yrkeslärare utarbetat kompendier och handledningar, som sedan tryckts eller duplicerats av vederbörande skolor. Så har t. ex. Stockholms stads skolor för yrkesundervisning låtit utarbeta ett 40-tal läroböcker och kompendier, som tillhandahållas skolornas elever men som också säljas till andra yrkes- skolor. I mindre omfattning ha under senare åren korrespondensinstitutens brevkurser kommit till användning vid en del yrkesskolor, men även om dylik brevkurs användes endast som lärobok och ingen ytterligare medverkan önskas av institutet i form av rättelser av svar eller kompletterande upplys- ningar o. d., kommer en sådan lärobok att kosta åtskilligt mera än en lik- nande bok i bokhandeln.

Överstyrelsen finner, att tillgång till goda läroböcker är en av de viktigaste förutsättningarna för en effektiv yrkesteoretisk skolning. Det torde dock icke föreligga andra nämnvärda svårigheter än ekonomiska att framskapa lämpliga läroböcker inom praktiskt taget varje yrke, beträffande vilket utbildning före- kommer vid landets yrkesskolor. För ett flertal hantverks- och industriella yrken finnas utgivna större handböcker på svenska språket. På främmande språk har en mängd facklitteratur utkommit. Uppgiften är närmast att sovra och upplägga lärostoffet ur pedagogisk synpunkt samt uttrycka bokens inne— håll på så enkelt språk, att den blir lämplig lärobok för elever på yrkessko- lornas åldersstadium. I de fall, enskilda förlag på grund av ekonomiska eller andra orsaker icke kunna förväntas utgiva lämpliga läroböcker, bör över- styrelsen hava möjlighet därtill. Uppdraget att sammanställa lämpliga läro- böcker torde liksom hittills böra lämnas åt lämpliga yrkes— eller andra lärare. Den slutliga redigeringen samt utgivandet av läroboken bör i sådana fall ske genom överstyrelsens försorg.

2. Handledningar för undervisning.

Även på ett annat område borde överstyrelsens bokdetalj kunna göra en värdefull insats. I undervisningsplanerna för de olika yrkesskolkurserna upp— räknas i regel de moment, som böra behandlas i undervisningen. I en del fall

• Sida 118
•  Original

äro bestämmelserna mycket summariska, varför läraren har en nära nog obe- gränsad frihet att lägga upp den kurs han finner lämplig. I många fall kom- mer därvid kursen att i huvudsak bestämmas av de använda läroböckerna eller lärarens specialutbildning. Här föreligger naturligtvis den faran för sär- skilt yngre, oerfarna yrkeslärare, att de misstaga sig beträffande vad som är väsentligt och oväsentligt för eleverna i deras utbildning. Mycket skulle här— vid kunna vinnas, om undervisningsplanerna kompletterades med detaljerade handledningar eller anvisningar. Så har skett i bland annat folkskolans under- visningsplan. I utbildning inom försvaret gives numera ganska utförliga in- struktioner angående kursernas uppläggning. Vissa av undervisningsplanerna för beredskapskurser för omskolning och utbildning av tempoarbetare m. fl. för verkstadsindustrien under krigsåren hade även försetts med liknande såväl pedagogiska som fackliga anvisningar. Mycket skulle vinnas, om dylika hand- ledningar innehölle hänvisningar till lämpliga handböcker och annan fack- litteratur, upplysningar om behövlig undervisningsmateriel samt pedagogiska vinkar och tips.

Handledningarna skola vara till lärarnas handledning och hjälp och icke hava karaktär av föreskrifter. Väl utarbetade handledningar kunna dock alltid bidraga till att giva stadga och fasthet åt undervisningen. Önskemål om dylika handledningar framfördes bland annat vid det femte nordiska yrkesskolmötet 1946.

Sådana handledningar kunna lämpligen utarbetas i form av mindre kom— pendier i speciell undervisningsmetodik. De böra utarbetas på uppdrag av överstyrelsen för yrkesutbildning och i första hand taga sikte på de mest före- kommande yrkena och ämnena vid landets yrkesskolor. Några av dessa hand- ledningar skulle möjligen kunna utgå i sådan upplaga, att de böra tryckas, men i regel böra de dupliceras. Lämpligen böra de uppläggas i avsnitt, som vid behov kunna omarbetas och justeras, så att handledningen hålles ä jour med utvecklingen. Överstyrelsens bokdetalj bör lämpligen förlägga och distri- buera dem.

3. Anvisningar för individuell undervisning m. m.

Inom skolöverstyrelsens yrkesskolavdelning påbörjades under 1930-talet ett intressant försök att skapa förutsättningar för individuell undervisning i framför allt blandade hantverks- och industriella avdelningar. Inom sådana avdelningar kunna finnas lika många yrken representerade som antalet elever. Att ordna med vanlig klassundervisning i en dylik avdelning är otänkbart. Att utan hjälpmedel ordna med individuell eller i varje fall gruppundervisning i en avdelning, där flera yrken äro representerade, är att ställa hart när omöj- liga krav på läraren. Efter förebild från utlandet uppstod tanken inom skol- överstyrelsens yrkesskolavdelning, att studiekort skulle utarbetas på olika

• Sida 119
•  Original

lärokurser. På dessa studiekort skulle finnas uppgifter om Vilka ställen (sidor) i elementära läroböcker och handböcker vederbörande elev skulle läsa. Vidare borde, om så skulle erfordras, lämnas anvisningar om sådant, som behövde förklaras för eleven, och därjämte fick han vissa uppgifter att lösa, t. ex. räk— neexempel eller giva svar på frågor, som funnos på studiekortet eller på ett särskilt frågekort. Principen var alltså ungefär densamma, som ligger till grund för bland annat den bekanta Dalton Planen, Winnetka schoolmetoden i Amerika och olika former av individuell undervisning vid skolor i Vårt land. Metoden kan också beskrivas som en slags korrespondensmetod med läraren som studiehandledare.

I brist på arbetskraft kunde arbetet med studiekorten inom skolöversty- relsens yrkesskolavdelning icke fortsättas, utan endast sporadiska avsnitt av olika kurser blevo färdiga.

Vid nu pågående lärarkurser om fem veckor bruka anvisningar givas, hur individuell undervisning skall kunna bedrivas inom klassens ram även vid teoriundervisningen, varvid bland annat påvisas möjligheten av duplicerade studieanvisningar och frågekort. Vid en del skolor ha intresserade yrkeslärare utarbetat dylika kort. Inom verkstadsskolan för elektriker i Stockholm be- gagnas sålunda kort med bilder över det som behandlas jämte en kort text, som skall läras in. Då innehållet å kortet inlärts, få eleverna besvara utskrivna frågor. N är frågorna till ett kort avklarats, får eleven nytt arbetskort. Om elev icke kan klara uppgifterna å ett kort, kan han påkalla lärarens hjälp. Liknande försök ha gjorts vid andra skolor, t. ex. Bergslagets praktiska ung- domsskolor.

Det synes överstyrelsen, som om arbetet med att skapa hjälpmedel i form av anvisningar m. m. för individuell undervisning bör återupptagas. I och med att yrkesundervisningen kommer att igångsättas å mindre orter och kommer att utsträckas till att omfatta flera yrken, ökas kravet på individuell under- visning. Icke minst blir detta fallet, om inom näringslivet anställda lärlingar i större utsträckning än hittills skola beredas undervisning i yrkesteori i lär- lings- eller liknande kurser. Det är önskvärt, att någon inom överstyrelsen får tillfälle att ägna dessa frågor uppmärksamhet ävensom i förekommande fall pröva, i vad mån korrespondensundervisning kan inryckas som hjälpmedel vid yrkesutbildning. Överstyrelsen har sig bekant, att korrespondensundervisning- en intager en betydande plats i den yrkesteoretiska undervisningen vid flera större industri- och handelsföretag såväl i utlandet som i Sverige, och för många yrken med ringa antal lärlingar torde korrespondensstudier i vissa indi- viduella fall bliva kanske det enda medlet till någon yrkesteoretisk skolning. Genom samarbete mellan överstyrelsen, korrespondensinstituten och närings- livets organisationer skulle kunna överenskommas om kurser i olika yrken, som skulle motsvara ett visst pensum i yrkesteori, t. ex. den yrkesteoretiska kursen i en tvåårig lärlingsskola.

• Sida 120
•  Original

Undervisningsmaterielen vid yrkesskolor utgöres huvudsakligen av under- visningsobjekt, d. v. s. de maskiner, verktyg, materiel m. m., som är föremål för undervisning. Behöves undervisningsmateriel av annat slag, avbildningar i form av modeller, planscher och ljusbilder, laboratoriemateriel o. s. v., använ— des i regel sådant, som utarbetats för andra skolor eller vetenskapliga institu— tioner. Intresserade yrkeslärare Vid olika skolor ha också själva utarbetat sär— skild experimentell undervisningsmateriel eller sammanställt diagram, över- sikter, planscher o. d., som blivit Värdefulla hjälpmedel i deras undervisning. I regel stanna dylika uppslag vid vederbörande skola, eftersom det i allmän- het är svårt att få en undervisningsmaterielfirma intresserad för undervis- ningsmateriel, som är utarbetad med speciell hänsyn till de jämförelsevis få— taliga yrkesskolorna och som i regel går att använda i endast vissa. av yrkes- skolomas avdelningar.

Det torde vara allmänt erkänt, att tillgång på lämplig undervisningsmate- riel är en väsentlig förutsättning för ett gott undervisningsresultat och att de moderna arbetsmetoderna i skolarbetet kräver sådan materiel i betydligt större omfattning än förr.

Överstyrelsen kan i detta sammanhang icke underlåta att påpeka, huru just bristen på enkel laboratoriemateriel på verkstadsskolans utbildningsstadium gör den yrkesteoretiska undervisningen där allt för abstrakt och svårfattlig för eleverna. Vid den praktiska utbildningen, yrkesarbetet, sker inlärningen av naturliga skäl i enlighet med goda pedagogiska principer: åskådlighets- och aktivitetsprinciperna. Det är arbetsskolans idé, »att lära genom att göra», som här utan vidare får sin tillämpning. Men vid teoriundervisningen, fram— för allt i ett sådant ämne som t. ex. teknologi, blir det ofta ett slentrianmäs- sigt pluggande i en lärobok. För att motverka detta bör man i Viss omfatt- ning lägga vikt vid demonstrationer och laborationer med i många fall enkel men effektiv apparatutrustning, så att eleverna även i teoriundervisningen komma till insikter genom aktivt arbete. Enskilda lärare kunna komma med olika uppslag beträffande undervisningsmateriel, men det behövs en central service, som tar hand om dessa uppslag, ger lämpliga personer i uppdrag att förbättra dem och utarbeta praktiskt användbar demonstrations- och labo— ratoriemateriel. Om möjligt bör man sträva efter att få en lämplig uppsätt- ning av sådan materiel, som kan tillhandahållas skolorna till rimligt pris.

Det vore också Värdefullt, om läraraspiranterna under sin utbildning kunde få kännedom om all den undervisningsmateriel, som är lämplig för vederböran- des egen undervisning. Här kunna normalförteckningar över undervisnings- materiel för olika yrkesavdelningar utarbetas. Eventuellt böra utställningar av undervisningsmateriel anordnas vid lärarkurser och instruktionsdagar. Så— som överstyrelsen framhållit i annat sammanhang, löpa yrkesskolorna en viss

• Sida 121
•  Original

I l ! | v [ I

risk att icke kunna följa utvecklingen inom vederbörande yrke. Så t. ex. kan en skolas i och för sig gedigna arbetsprodukter, t. ex. möbler, Visa svåra brister i fråga om stil. Ett sådant förhållande kan ändras genom att kontakt uppe- hålles med tongivande möbelarkitektkretsar och svenska Slöjdföreningen, som kunna giva råd och anvisningar samt utarbeta ritningar, vilka skulle kunna tillhandahållas skolorna genom överstyrelsen. Likaså kunde utarbetas rit- ningar på lämpliga arbetsobjekt, såsom verktyg m. m., för grundläggande öv- ningsarbeten inom olika yrkesavdelningar.

Undervisningsmaterielfrågans ordnande är av väsentlig betydelse för en effektiv yrkesundervisning. Den kommer att kräva ett omfattande arbete, och för densamma torde framdeles särskild heltidsanställd arbetskraft vara erfor- derlig. På grund av frågans pedagogiska natur är det lämpligt, att organisa- tionen och handhavandet av undervisningsmaterieldetaljen samordnas med ledningen för lärarutbildningen.

5. Filmen i yrkesundervisningens tjänst.

Under de två senaste decennierna har filmen blivit ett betydelsefullt hjälp- medel vid skolundervisningen. Framför allt har folkskolan förstått att utnyttja filmen, och inom vart och ett av folkskolans ämnen finnas nu en mängd filmer att tillgå. Många större folkskolor ha också egen filmapparat i regel för 16 mm:s film. (Radio och film i undervisningen, SOU 1946: 72.) I de allmänna examensskolorna har filmen i regel icke fått samma betydelse som i folkskolan, och i yrkesskolorna torde film endast undantagsvis ingå som hjälpmedel i undervisningen.

Filmens värde i undervisningen beror främst därpå, att man med dess hjälp kan bibringa eleverna konkreta, detaljrika och korrekta föreställningar om saker och förhållanden, som äro svåra att åskådliggöra med den vanliga undervisningsmaterielen, modeller, planscher o. d. Därjämte har filmen mer än något annat hjälpmedel förutsättningar att påkalla elevernas omedelbara och otvungna uppmärksamhet samt under en längre tid fängsla elevernas in- tresse just på grund av dess karaktär av »levande bilder», dess åskådliggö- rande av ett skeende. Som sådant är filmen utan tvivel ett revolutionerande åskådningsmedel. Häri ligger samtidigt dess begränsning som hjälpmedel. Den fotografiska filmen kan bli allt för detaljrik. Genom en snabb Växling av in- trycken och en ständig anhopning av nytt stoff utplånas lätt de väsentliga momenten i minnesbilden, och kvar blir kanske ett förvirrat och splittrat intryck, som snarare hämmar än förhjälper till en riktig uppfattning.

Film kan icke ersätta äldre typer av undervisningsmateriel annat än i en viss begränsad omfattning. Dess uppgift är att komplettera andra undervis— ningsmedel, där dessa icke räcka till. Dess kostsamhet gör också, att den icke

• Sida 122
•  Original

bör utnyttjas i andra fall, än då man är övertygad om, att den ger bättre ut- byte än de andra undervisningsmedel, t. ex. ljusbilder, planscher o. d., som kunna anskaffas för lägre kostnader än filmen.

Under det senaste Världskriget användes film som utbildningsmedel i fram- för allt U. S. A. och i Sovjet-Ryssland. Utbildning av miljontals soldater till olika slags specialtjänst var ju en stort lagd omskolningsverksamhet, som måste fullföljas på jämförelsevis kort tid. Gällde det att introducera ett nytt vapen, nytt sti'idstekniskt uppträdande eller användning av nya skyddsmedel o. s. v. inspelades en i detalj genomarbetad film, som sedan förevisades för vederbörande elever. Man fann härvid, att icke endast lärotiden kunde avse- värt förkortas, utan också att undervisningsresultatet blev bättre, än då in— övning skedde enligt vanliga undervisningsmetoder. Samtidigt vann man med filmundervisningen den stora fördelen, att inövning av handgrepp o. (1. blev rationell och enhetlig vid samtliga undervisningsplatser i landet, alltså att standardisering erhölls.

Filmen har som undervisningsmedel möjligheter att i vissa fall åstadkomma större åskådlighet än den sak, det förlopp eller den händelse den avbildar. Genom lågfrekvensfilm kan man på några minuter skildra, vad som i verklig- heten kräver veckor av utveckling, och ultrarapidfilmen ger möjlighet att analysera en komplicerad rörelse i dess minsta. element. Filmens förstorings- möjligheter skapar möjlighet för flera personer att samtidigt studera en liten detalj, som eljest icke kan åskådliggöras för mer än en person vid direkt stu— dium av vederbörande verkliga åskådningsobjekt. Röntgenfilm och film med diagram och teckningar öppna nya möjligheter för effektiviserad undervis- ning.

Då yrkesundervisning mer än annan undervisning kan och bör göras åskåd— lig, eftersom undervisningsobjektet i regel är något konkret, ett verktyg, en maskin, ett material, en arbetsprocess o. s. v., borde film på ett särskilt sätt kunna utnyttjas för denna undervisning. Det är klart, att film härvid icke bör tillgripas som ersättning för ett konkret undervisningsobjekt. Verktygs och maskiners handhavande och skötsel kan i regel bäst visas vid arbete med verktyget eller maskinen ifråga, men en film kan härvid vara av betydelse för rationalisering av arbetet med vederbörande verktyg eller maskin (handgrepp och organisation av arbetet). Oerfarna lärare kunna vid användning av in- struktionsfilm i undervisningen få upp blicken för betydelsen av att de olika momenten i en arbetsoperation utföras på ett visst rationellt sätt, samt vik- ten av att i undervisningen giva klara och tydliga instruktioner. Filmen blir här ett hjälpmedel att erhålla god metodik i undervisningen.

Vissa processer, t. ex. tillkomsten av råvaror, såsom tackjärn, fanér, tex- tilier, läder m. m. studeras vid våra yrkesskolor tämligen teoretiskt inom res- pektive yrkesavdelningar. Här skulle filmer, åskådliggörande tillkomsten av dylika råvaror, innebära en konkretisering av undervisningen. En film om arbe-

• Sida 123
•  Original

tarskydd borde inte endast kunna vara en åskådlig undervisning i detta ämne utan i högre grad än vanlig teoriundervisning verka i uppfostringssyfte —- alltså skapa en strävan hos eleverna att i det dagliga arbetet verka för gott arbetarskydd genom ordentlighet, aktsamhet och omtanke. En studieresa till t. ex. ett stålverk kan göras betydligt mera givande, om deltagarna i resan i förväg fått en orientering om detta eller ett liknande stålverk genom före- visningen av en film. I ett sådant fall kan filmen ge en allmän orientering, en helhetsuppfattning, som ofta eljest går förlorad, när man vandrar från lokal till lokal i stålverkskomplexet.

I den blivande lärarutbildningsverksamheten böra kursdeltagarna orienteras om filmen som hjälpmedel vid undervisningen och lära sig att sköta en smal— filmsprojektor. Om möjligt böra de även erhålla en orientering om filmer, som äro lämpliga att visa för utbildning inom vederbörandes yrke. Särskilda yrkes- undervisningsfilmer finnas för närvarande egentligen icke i Sverige, men en del av industriernas reklamfilmer, en del kortfilmer och reportagefilmer kunna användas. Ett ökat intresse för yrkesundervisningsfilm torde också komma att medföra, att filmuthyrningsbyråerna söka införskaffa sådan film från utlan- det. På sista tiden ha industriens organisationer och enskilda filmföretag mera aktivt intresserat sig för frågan om yrkesundervisningsfilm, och det torde även finnas förutsättningar för att man i Sverige inom snar framtid skall få till- gång till film, som speciellt lämpar sig för yrkesundervisning. Det bör icke heller anses ligga bortom all möjlighet att erhålla ett centralt fimarkiv med god yrkesundervisningsfilm för våra vanligast förekommande yrkesavdel- ningar.

För frågans goda lösning torde det vara nödvändigt, att överstyrelsen föl- jer utvecklingen på yrkesundervisningsfilmens område och vidtager därav be— tingade åtgärder. Undersökning bör i första hand företagas, i vad mån svenska och utländska kortfilmer och instruktionsfilmer kunna utnyttjas för yrkes- undervisning. Härvid bör samarbete ske med producenter av undervisnings- film, industriens organisationer och enskilda industriföretag m. fl. Ett centralt filmarkiv med yrkesundervisningsfilm bör om möjligt organiseras. Det torde vara lämpligt, att ärenden rörande undervisningsfilm handläggas i samband med frågor om övrig undervisningsmateriel.

6. Specialbibliotek för yrkesutbildning.

Yrkespedagogiska centralanstalten hade anskaffat en boksamling yrkes- litteratur och yrkespedagogik med omkring 2 300 band. Något tillfredsställan- de kartotek hade icke denna boksamling, som för övrigt numera är föråldrad.

Mellan åren 1929 och 1944 har föga gjorts för att hålla biblioteket å jour med utvecklingen. På området psykologi, pedagogik, yrkesval och yrkesväg-

• Sida 124
•  Original

ledning har nämnda samling huvudsakligen endast litteratur på främmande språk och uppsättningen av läroböcker är obetydlig.

Då överstyrelsen för yrkesutbildning år 1944 började sin verksamhet, an- sågs det nödvändigt att upprätta ett bibliotek. Biblioteket har byggts upp enligt det internationella decimalklassifikationssystemet (DK) och har, i den mån tillgängliga medel därtill lämnat möjlighet, kompletterats med litteratur beträffande yrkesundervisning samt teori och praxis i de yrken, vari undervis- ning förekommer i skolor, underställda överstyrelsen för yrkesutbildning.

Då tillgängliga medel för anskaffning av böcker voro små, vädjades till de förlag, som utgiva läroböcker för lärlingar i olika yrken, att skänka sådan litteratur till biblioteket. På så sätt lyckades det att skaffa en del modern svensk yrkeslitteratur.

Ett bibliotek bör förfoga över en rätt så stor samling av uppslagsböcker. Även i detta fall har nyanskaffning måst ske sedan 1944.

Då det inte fanns tillräckligt med ny litteratur 1944, och med hänsyn till det snabba tempo, med vilket teknikens utveckling fortskrider, ansågs det nöd— vändigt att lägga stor vikt vid anskaffning av facktidskrifter. Alla viktiga svenska facktidskrifter på näringslivets område ställdes gratis till överstyrel— sens förfogande. Biblioteket hade vid slutet av 1946 omkring 100 sådana, och deras antal har under sista tiden ökat till omkring 150.

En brist i tidskriftsamlingen är den nära nog fullständiga avsaknaden av utländska facktidskrifter, för vilket ändamål de anvisade medlen hittills icke räckt.

På sista tiden har biblioteket utökats med omkring 500 band, som med an- ledning av det femte nordiska yrkesskolmötet 1946 skänkts till överstyrelsens bibliotek huvudsakligen av de nordiska grannländernas yrkesskolledningar och hantverksinstitut och som ordnats som en särskild samling av nordisk läro— boksiitteratur.

Biblioteket har (april 1947) ett bokbestånd av inemot 5 000 band. Regi— streringen och klassifikationen fordra ej blott kännedom om biblioteksarbete utan en allmän teknisk utbildning och goda språkkunskaper. I en del böcker äro många olika ämnen sammanförda. En del böcker, t. ex. 5. k. verkstads- böcker, böcker om industriell ekonomi och organisation, företagsekonomi och likartade, innehålla artiklar om Vitt skilda ämnen, och varje artikel bör i och för sig speciellt klassificeras, om biblioteket skall tjäna sitt ändamål att kunna tillgodose olika yrkesbehov.

Under tiden den 15 april 1944 till den 30 juni 1945 samt den 5 september 1945 till den 15 november 1945 hade biblioteket en heltidsanställd arbets- kraft. Därefter har han av brist på medel endast anlitats några timmar i vec- kan, och det är klart, att denna korta tid icke räcker till att hålla biblioteket i stånd. Tillräckliga medel för avlöning av bibliotekarie och för inköp av böcker äro nödvändiga för bibliotekets bestånd och utveckling.

• Sida 125
•  Original

En utbyggnad och effektivisering av biblioteksverksamheten med speciell inriktning på det yrkespedagogiska området är av Vikt för den yrkeslärarut- bildningsverksamhet, som planeras i föreliggande utredning. Denna utbildnings- verksamhet tar icke endast sikte på en utbildning av yrkeslärare för att till- godose ett Visst nyrekryteringsbehov av lärare vid yrkesskolor utan är även inriktad på ständigt pågående fortbildning av yrkeslärarkåren, ehuru denna del av utbildningsverksamheten under de första. åren av naturliga skäl måste träda mera i bakgrunden och endast försöksvis anordnas.

Det torde utan vidare vara klart, att det är en värdefull hjälp i lärarutbild— ningen, om lärarkandidaterna ha tillgång till ett specialbibliotek. Så är för- hållandet vid t. ex. våra folkskoleseminarier, och behovet gör sig ännu star- ; kare gällande, då det är fråga om yrkeslärarutbildning, eftersom härvid be-

hövlig litteratur mera sällan är tillgänglig i bokhandel eller i allmänna biblio- tek. Ännu större behov av ett specialbibliotek föreligger naturligtvis, då det är fråga om fortbildning av yrkeslärare, eftersom en fortbildning i mer eller mindre grad innebär djupare studier inom ett fack eller ett ämne. Vidare torde ? det vara nödvändigt för lärarna vid utbildningskurserna att ha tillgång till ett specialbibliotek. ' Det torde också ligga inom det möjligas gränser att få ett yrkespedagogiskt | bibliotek, som kan vara till gagn för yrkeslärare ute i landet. Det bör övervägas, om icke biblioteket skulle kunna i viss utsträckning medgiva utlåning av böcker åt yrkeslärare. En katalog över bibliotekets bokbestånd borde således tryckas i så stor upplaga, att åtminstone varje yrkesskola i riket kunde få ett , exemplar, varjämte duplicerad accessionskatalog över bibliotekets nyför— i värv borde utarbetas och utsändas minst en gång årligen. Eventuellt skulle meddelande om viktigare nyförvärv av böcker kunna tillställas yrkeslärar- l organisationernas tidskrifter. En biblioteksverksamhet av här skisserad art kan icke ombesörjas av en | deltidsanställd, som tjänstgör sammanlagt cirka en dag i veckan, såsom för ' närvarande är fallet. Önskvärt vore, om härför kunde anställas en biblioteka— rie rned heltidstjänstgöring. Överstyrelsen ifrågasätter emellertid, om icke bib- lioteket borde anknytas till den planerade lärarutbildningen och ställas under » samma ledning som denna. Lämpligen kunde då den assistent, som lärarut— l bildningens föreståndare under alla förhållanden synes behöva, till en början få till uppgift bland annat att med erforderligt biträde svara för biblioteksverk- samheten.

I fråga om den i detta kapitel behandlade yrkespedagogiska reformverk- samheten torde åtskilligt kunna uppnås genom samarbete med övriga nordiska länder, där i denna utredning behandlade frågor även ha stor aktualitet. Så- lunda var såväl yrkeslärarutbildningen som flera andra av här berörda frågor föremål för ingående diskussion å femte nordiska ykesskolmötet 1946.

• Sida 126
•  Original

7. Sammanfattning.

I detta kapitel ha behandlats vissa för yrkesskolorna betydelsefulla under- visningsfrågor. Här har påtalats bristen på läroböcker i yrkesundervisningen och behovet av att överstyrelsen sättes i stånd att utvidga den förlagsverksam- het, som under senare år under synnerligen blygsamma förhållanden hållits i gång genom överstyrelsens bokdetalj. För effektivisering av yrkesundervis— ningen har förordats utarbetande av detaljerade handledningar i olika ämnen, Vilka handledningar skulle vara till hjälp främst för oerfarna lärare, t. ex. yrkesmän, som tjänstgöra som timlärare i yrkesskolor och icke kunna beräk- nas Vilja genomgå någon längre lärarutbildning. Sådana handledningar böra på uppdrag av överstyrelsen utarbetas av skickliga. lärare och förläggas av överstyrelsens utvidgade bokdetalj .

På grund av den stora. differentiering i fråga om yrken och ämnen, som före— kommer på yrkesundervisningens område och som icke har någon motsvarig- het inom annat slag av undervisning, böra åtgärder vidtagas för främjande av individuell undervisning vid våra yrkesskolor. Ett medel härtill är, att den på 1930-talet påbörjade men sedan avbrutna verksamheten för utarbetande av anvisningar för individuell undervisning återupptages. Vidare böra åtgärder övervägas för att göra korrespondensundewisningen till ett effektivt medel för inhämtandet av kunskaper i yrkesteoretiska ämnen vid yrkesskolor med t. ex. blandade avdelningar.

Om man undantager sådana undervisningsobjekt som maskiner, verktyg o. d., lida yrkesskolorna brist på lämplig undermzingsmateriel. Olika uppslag om hjälpmedel ha givits av en del intresserade lärare, men det är önskvärt, att dessa uppslag tillvaratagas, omsättas i praktisk undervisningsmateriel, som kan tillhandahållas även andra skolor. Vidare böra yrkeslärarkandidaterna vid lärarutbildningen göras förtrogna med den materiel, som finnes. Det bör inom överstyrelsen finnas något organ, som ägnar dessa spörsmål en särskild upp- märksamhet.

På senare tid har i utlandet instruktzbrwfilm kommit till användning vid yrkesutbildning av personal. Liksom beträffande annan undervisningsmate- riel är det nödvändigt, att utvecklingen på detta område följes. Undersökning bör i första hand företagas, i vad mån svenska och utländska kortfilmer eller instruktionsfilmer kunna utnyttjas för yrkesundervisning. Härvid är det nöd- vändigt att samarbeta med producenter av undervisningsfilm, industriens or- ganisationer, enskilda industriföretag m. fl.

Det mindre specialbibliotek för yrkesutbildning, som finnes hos överstyrel- sen, bör utbyggas, så att det kan utnyttjas vid lärarutbildningen och även av yrkeslärare ute i landet.

• Sida 127
•  Original

Ovanstående berörda frågor äro var för sig synnerligen betydelsefulla och omfattande. Man får räkna med att de i framtiden få ännu större betydelse. Med den relativt ringa omfattningen, som yrkesundervisningen för närvaran- de har, synas de dock till en början kunna organisatoriskt samordnas med lärarutbildningen, eftersom vid denna. samtliga här berörda frågor böra beak- tas eller kräva hänsynstagande.

Överstyrelsen får därför förorda, att ledningen för lärarutbildningen även får handha ovannämnda spörsmål och organiseras så, att den åtminstone till en början kan handha dessa uppgifter.

• Sida 128
•  Original

Kap. 14. Lärarutbildningens centrala ledning

1. Den centrala ledningen av lärarutbildningen enligt förslag av 1907 års kommitté för den lägre tekniska undervis-

ningens ordnande.

I sitt den 11 juni 1912 avgivna betänkande föreslog, såsom tidigare nämnts, 1907 års kommitté för den lägre tekniska undervisningens ordnande, att lä- rarutbildningen — liksom också den bland annat för lärarutbildningen före- slagna statens normalskola — skulle stå under den av kommittén föreslagna överstyrelsens för rikets tekniska skolor omedelbara överinseende och ledning. En av denna överstyrelses medlemmar skulle utöva den närmaste ledningen av skolans verksamhet samt handhava lärarkandidaternas pedagogiska ut- bildning och ordnandet av försöksverksamheten inom skolan. Denne medlem av överstyrelsen förutsattes vara »en person med god pedagogisk bildning och erfarenhet».

2. Den yrkespedagogiska centralanstalten.

Den utbildning av yrkeslärare, som sedermera kom till stånd, handhades, såsom tidigare nämnts, av den yrkespedagogiska centralanstalten. Admini- strativt sett var denna anstalt en i viss mån självständig institution, som sor- terade under skolöverstyrelsen. Anstalten leddes av en föreståndare, förordnad av Kungl. Maj:t. I frågor av principiell natur och sådana, som avsågo använd— ning av för anstaltens verksamhet anvisade medel, skulle föreståndaren sam- råda med chefen för skolöverstyrelsens yrkesskolavdelning, vilken antingen själv eller tillsammans med en eller flera av avdelningens ledamöter träffade avgörande eller hänsköt frågan till skolöverstyrelsens chef. Efter medgivande av chefen för yrkesskolavdelningen kunde föreståndaren — i den mån medel härför funnos tillgängliga — tillkalla högst fem sakkunniga för överläggningar angående anstaltens verksamhet. Härvid fungerade föreståndaren som ord— förande, såvida icke skolöverstyrelsens chef eller yrkesskolavdelningens chef var närvarande och önskade leda förhandlingarna, i vilket fall föreståndaren var föredragande.

Skolöverstyrelsens chef och yrkesskolavdelningens chef kunde i frågor rö- rande yrkesundervisningen inhämta yttrande från föreståndaren, vilken också på. anmodan av vederbörande skulle föredraga dylikt ärende i skolöversty- relsen.

• Sida 129
•  Original

Föreståndaren ägde »för vinnande av personlig kännedom om yrkesunder— visningens tillstånd och behov» besöka yrkesskolorna och åhöra lektioner etc. Därvid hade han ingen rätt att göra erinran till vederbörande skolas ledning utan skulle i förekommande fall göra anmälan till chefen för yrkesskolavdel- ningen.

Den yrkespedagogiska anstalten förde eget diarium och registratur, men anstaltens räkenskaper handhades av skolöverstyrelsens redogörare. Förestån- daren skulle granska och skriftligen godkänna räkningar och reversaler före utbetalning.

Det ålåg också föreståndaren att efter varje kalenderårs utgång till skol- överstyrelsen avlämna berättelse över anstaltens verksamhet under det gångna året.

3. 1936 års yrkesskolsakkunnigas förslag att återupprätta den yrkespedagogiska centralanstalten.

1936 års yrkesskolsakkunniga föreslogo, såsom tidigare relaterats, i sitt betänkande angående utbildningen av lärare bland annat för yrkesunder- visningen (SOU 1938: 49, sid. 159) återupprättandet av den yrkespedagogiska centralanstalten. Beträffande dess organisation anförde de sakkunniga bland annat:

Enligt det av särskilt tillkallade sakkunniga den 13 juni 1938 avgivna betänkandet med förslag angående skolöverstyrelsens organisation (19:38:14) skulle det ingå i över- styrelsens åliggande bland annat »att leda utbildningen av lärare för yrkesundervisningen samt sörja för ordnande av dylika utbildningskurser». Detta förslag torde hava till- kommit med' hänsyn till att det för närvarande icke finnes något annat organ, som kunde betros med ifrågavarande uppgift, och förslaget förutsätter väl även att den avsedda kursverksamheten ej skulle få större omfattning än den haft under de senaste åren. Huruvida skolöverstyrelsens yrkesskolavdelning även i fortsättningen skulle taga särskild befattning med åstadkommandet av undervisningsmedel synes icke vara berört. Något förslag i avseende härå. föreligger icke.

I betraktande av den ökade omfattning som såväl kursverksamheten som åstadkom— mandet av undervisningsmedel enligt de sakkunnigas mening borde få, torde vara uppen- bart, att allt detta icke kan med fördel handhavas direkt av skolöverstyrelsens yrkes- skolavdelning. Såväl avdelningschefen som ledamöterna torde även efter omorganisatio- nen» få tillräckligt många andra viktiga uppgifter, som icke böra eftersättas. Om åtgär- derna i ovan berörda. avseenden skola kunna bed-rivas i erforderlig omfattning och med önskvärd effektivitet, torde vara ofrånkomligt, att verksamheten handhaves av en själv- ständig kraft, som helt ägnar sig åt densamma. Och denna kraft torde behöva. en väl kvalificerad medhjälpare, ej blott vid kursverksamheten utan även för arbetet med åstadkommandet av undervisningsmedel.

Den förordade centralanstalten bör visserligen stå under skolöverstyrelsens inseende, men den bör liksom andra läroanstalter ha en fristående ställning och en egen styrelse. Denna. bör bestå av personer med sakkunskap och erfarenhet ej blott inom yrkesunder- visningen som sådan utan även i avseende på yrkeslivets behov av undervisning inom

• Sida 130
•  Original

skilda områden. Styrelsen bör sålunda deltaga i uppgörandet av planer för verksamheten och riktlinjer för planernas genomförande. Det torde vara önskligt, att styrelsen för- ordnas av Kungl. Maj:t efter förslag av skolöverstyrelsen. Antalet ledamöter torde böra bestämmas till 5 högst 7, och centralanstaltens föreståndare bör liksom rektor vid andra läroanstalter vara självskriven ledamot av styrelsen. Om den i det ovan berörda förslaget angående skolöverstyrelsens organisation angivna yrkesskolnämnden kommer till stånd, torde vara lämpligt att vissa av dennas ledamöter bliva ledamöter även i den här avsedda styrelsen. Även föreståndaren bör förordnas av Kungl. Maj:t efter förslag av skolöverstyrelsen.» Till föreståndare för centralanstalten borde enligt de sakkunniga utgå en lön mot- svarande lönen till rektor vid provårsläroverk i Stockholm, alltså motsvarande löneklass 36 i civila avlöningsreglementet jämte ett särskilt arvode ä 1 500 kronor per år.

Övrig fast anställd! personal i centralanstalten skulle utgöras av en assistent, som i lönehänseende skulle jämställas med läroverksadjunkt (23 lönegraden) samt ett kansli- biträde i lönegrad 7.

4. Ledningen av lärarkurserna efter 1929.

Sedan den yrkespedagogiska centralanstaltens indragning har, såsom tidi- gare nämnts, ledningen av lärarutbildningen handhafts först av skolöversty- relsens yrkesskolavdelning och därefter från och med år 1944 av överstyrelsen för yrkesutbildning. Inom överstyrelsen ha ärendena rörande lärarkurserna handhafts av byråchefen för tredje byrån, som till sitt biträde haft en för varje kurs förordnad kursledare.

5. Överstyrelsens för yrkesutbildning förslag angående den centrala ledningen av lärarkurserna.

Vid en omorganisation av lärarutbildningen uppställer sig den frågan, huru- vida ledningen av lärarutbildningen bör överföras till en för ändamålet sär- skilt upprättad yrkespedagogisk centralanstalt eller kvarbliva hos överstyrel— sen. Överstyrelsen vill erinra därom, att 1907 års kommitté för den lägre tek— niska undervisningens ordnande, såsom tidigare anförts, föreslog, att lärar- utbildningen liksom den föreslagna statens normalskola skulle stå under ome— delbar ledning av den av kommittén föreslagna överstyrelsen för rikets tek- niska skolor. 1936 års yrkesskolsakkunniga förordade däremot., såsom ovan relaterats, upprättandet av en yrkespedagogisk anstalt, som föreslogs få egen styrelse och skulle vara underställd skolöverstyrelsen på ungefär samma sätt som yrkesundervisningsanstalterna.

Ett av de främsta skälen till att 1936 års sakkunniga förordade en särskild styrelse var, att en sådan styrelse kunde bestå av »personer med sakkunskap och erfarenhet ej blott inom yrkesundervisning som sådan utan även i avse— ende på yrkeslivets behov av undervisning inom skilda områden». Sedan detta

• Sida 131
•  Original

förslag avgavs, har emellertid överstyrelsen för yrkesutbildning tillkommit. Då dess sammansättning synes kunna tillgodose de krav på sakkunskap inom näringslivet, som 1936 års yrkesskolsakkunniga ställde på en styrelse för en yrkespedagogisk anstalt, synes nämnda skäl för upprättandet av en fristående styrelse för ändamålet ej längre vara relevant. Ett flertal skäl, icke minst eko- nomiska, kunna anföras till stöd för att ledningen av verksamheten bör för— läggas till överstyrelsen.

Klart är, att en verksamhet av den art och omfattning, varom här är fråga, närmast bör ledas av en väl kvalificerad pedagog med god organisationsför- måga, som huvudsakligen kan ägna sin tid åt denna uppgift. Oavsett om denna tjänst inrättas inom överstyrelsen eller i en fristående styrelse uppkom— ma kostnader härför, Vilka bliva desamma i båda fallen, men den personal i övrigt, som behöver anlitas för med lärarutbildningen sammanhängande ad- ministrativa göromål, kan jämnare och bättre utnyttjas, om den tillhör över- styrelsens kansli. Icke minst torde den ekonomiska förvaltningen kunna för- billigas genom utnyttjande av överstyrelsens kamerala personal. Ledaren för utbildningen måste i många fall, särskilt i fråga om instruktionskursernas uppläggning och innehåll, anlita inom överstyrelsen förefintlig fackkunskap inom de olika områdena.. Inriktningen och omfattningen av verksamheten från tid till tid måste över huvud taget bliva beroende på överstyrelsens ställ— ningstagande. Erfarenheterna från yrkespedagogiska centralanstaltens verk— samhet gåvo också vid handen, att alla viktigare beslut, som berörde anstal- tens verksamhet, måste fattas av skolöverstyrelsen eller dess yrkesskolavdel- ning.

Det vore också värdefullt, om den för lärarutbildningen påtänkta verkstads- skolan komme att sortera direkt under överstyrelsen, icke minst därför, att den sakkunskap om näringsliv, yrkesutbildning och administration, som fin- nes representerad inom överstyrelsen, kunde direkt utnyttjas till gagn för den statliga verkstadsskolan, samtidigt som överstyrelsens ledamöter och tjänste- män genom denna direkta ledning komme att få en omedelbar och kontinuer— lig kontakt med olika undervisningsspörsmål vid en yrkesundervisningsanstalt. Vid en sådan skola kunde, såsom tidigare framhållits, prövas försök av peda- gogisk, socialpedagogisk, administrativ och teknisk art, och härvid är det icke utan betydelse, att dessa försök stå under omedelbar ledning av det centrala ämbetsverket för yrkesutbildning.

Finge överstyrelsen utöva den direkta ledningen av verkstadsskolan, komme också härigenom åtskilliga uppgifter av administrativ art vid skolan att för— enklas, och viss besparing av personal, som eljest erfordrades i verkstadssko- lans expedition, skulle kunna göras.

Härtill komma ännu ett par andra omständigheter. Den av den förutvaran— de yrkespedagogiska centralanstalten bedrivna verksamheten för att åstad- komma lämplig undervisningsmateriel har övertagits av överstyrelsen. Det

• Sida 132
•  Original

kan icke vara lämpligt, att överstyrelsen avhänder sig beslutanderätten, då det gäller exempelvis utarbetandet av nya läroböcker för ändamål, som icke bli tillgodosedda av förlagen. Hithörande ärenden kräva en ingående och fack- lig granskning, som förutsätter tillgång till sakkunnig personal inom skilda områden och som måste ske med beaktande av de krav, som ur yrkesutbild- ningssynpunkt böra ställas på läroböckerna. Denna förlagsverksamhet bör därför alltfort handhavas av överstyrelsen.

Överstyrelsens bibliotek, som bör ställas till förfogande vid lärarutbildning- en, måste också hållas å jour med utvecklingen och bli föremål för kontinu- erlig översyn och förnyelse. För att dessa arbetsuppgifter icke skola bli efter— satta utan kunna av överstyrelsen handhavas på ett tillfredsställande sätt, fordras emellertid en arbetskraft för ledningen därav, då de kräva mera tid, än vad någon därför kvalificerad tjänsteman inom överstyrelsen nu kan ägna de- samma. Dessa två uppgifter skulle lämpligen kunna förenas med ledningen av lärarutbildningen.

Åtskilliga skäl kunna alltså anföras för att ledningen av lärarutbildningen, den statliga verkstadsskolan, den yrkespedagogiska försöksverksamheten och förlagsverksamheten utövas av överstyrelsen.

Beträffande den statliga verkstadsskolan skulle överstyrelsen alltså hand— hava sådana uppgifter, som eljest plåga ankomma. på yrkesskolstyrelse. Frå— gor rörande verkstadsskolans organisation och undervisningens anordnande m. m. böra närmast handläggas å överstyrelsens andra (tekniska) byrå.

Fråga uppstår, om lärarutbildningen och övriga ovan berörda uppgifter skulle kunna handläggas inom någon av överstyrelsens nuvarande fackbyråer. Efter- som det här främst gäller utbildning av lärare vid skolor för industri och hant- verk, borde närmast överstyrelsens andra byrå komma i fråga. Denna byrå handlägger bland annat ärenden rörande organisationen och undervisningens ordnande vid högre tekniska läroverk, konstfackskolan, särskilda anstalter för yrkesundervisning, centrala verkstadsskolor, kommunala och enskilda anstal— ter för yrkesundervisning inom industri och hantverk, sjömansskolor samt yrkesutbildning för industri och hantverk inom näringslivet. Byrån är redan hårt belastad av ärenden inom ovanstående mycket omfattande och starkt differentierade verksamhetsområden, och överstyrelsen har funnit sig nödsakad hemställa hos Kungl. Maj:t om inrättande av en byrådirektörsbefattning inom denna byrå. Frågor rörande lärarutbildningen äro av den art, att de kräva fortlöpande medverkan och uppmärksamhet av vederbörande byråchef, och det synes överstyrelsen icke möjligt att utan förfång för byråns övriga, många gånger mycket krävande, olikartade ärenden pålägga byråchefen å andra byrån även en sådan krävande uppgift som lärarutbildningen. Därtill kommer, att lärarutbildningsverksamheten, såsom i annat sammanhang fram- hålles i denna utredning (kap. 16), lämpligen även bör omfatta utbildning av handelslärare. En del pedagogiska fortbildningskurser för lärare vid skolor för

• Sida 133
•  Original

industri och hantverk torde för övrigt kunna utnyttjas av sömnadslärarinnor, framför allt sådana, som tidigare icke erhållit fackseminarieutbildning. En ut- bildningsverksamhet, som tar sikte på även andra yrkeslärare än för industri och hantverk, gör det mindre lämpligt, att denna verksamhet handhaves av en byrå med speciell teknisk inriktning. Om lärarutbildningen tillsvidare skulle förläggas till en fackbyrå, kunde likväl icke undvaras en kvalificerad pedagog som ledare av kursverksamheten, och det torde vara. svårt att förvärva sådan person, därest han skulle inrangeras bland tjänstemän, underordnade byråchef. Härtill kommer ytterligare, att ovanberörda uppgifter rörande framskapan- det av nya läroböcker och ny undervisningsmateriel samt handhavandet av överstyrelsens bibliotek måste lösas på ett tillfredsställande sätt. Om dessa uppgifter, av vilka särskilt den förstnämnda är synnerligen viktig och sanno- likt blir mycket arbetskrävande, då den gäller ett nära nog obrutet verksam- hetsfält, skola överlämnas till någon av överstyrelsens fackbyråer eller på ett eller annat sätt fördelas mellan dem, måste personalen å dessa byråer förstär- kas med för dessa uppgifter lämplig personal. Även om sådan förstärkning sker, kan ändock icke undvikas, att vederbörande byråchef får ökad arbets- belastning, enär här berörda uppgifter äro av den art, att de kräva direkt med- verkan av den ansvarige byråchefen. Då överstyrelsen är av den meningen, att lärarutbildningen och övriga här berörda betydelsefulla uppgifter icke utan allvarligt förfång för överstyrelsens övriga omfattande arbetsuppgifter kan handläggas inom någon av överstyrelsens nuvarande byråer, finner över- styrelsen, att lärarutbildningen och därmed sammanhängande frågor böra handhavas av en särskild byrå inom överstyrelsen.

Nämnda byrå bör handlägga. följande ärenden:

a) utbildning av lärare vid skolor för yrkesundervisning, i den mån sådan utbildning icke handhaves av särskilda anstalter,

b) yrkespedagogisk försöksverksamhet,

c) förlagsverksarnhet för anskaffning och tillhandahållande av lämpliga läroböcker och annan undervisningsmateriel för yrkesundervisningen,

d) överstyrelsens bibliotek,

e) övriga ärenden av pedagogisk natur, som överlämnas till byrån".

6. Personal å byrån för lärarutbildning m. m.

I det föregående har överstyrelsen föreslagit, att lärarkurserna böra ledas av en väl kvalificerad person. Denne bör icke endast ha ingående kännedom om yrkesskolväsendet och dess lärares uppgifter och utbildningsbehov utan också vara väl förtrogen med olika psykologiska och pedagogiska spörsmål. Han bör själv ha haft omfattande tjänstgöring som lärare och vara väl för-

• Sida 134
•  Original

trogen med utbildning av lärarkandidater. En smidig och ändamålsenlig upp- läggning av de olika lärarkurserna samt deras genomförande kräver därjämte, att han är en skicklig organisatör.

1936 års yrkesskolsakkunniga föreslogo, såsom tidigare nämnts, att kurs- föreståndaren borde jämställas med rektor vid provårsläroverk, d. v. s. åt- njuta lön enligt löneklass 36 samt dessutom uppbära ett arvode i likhet med föreståndare för provårsutbildningen, d. v. s. 1 500 kronor per år, vilket för närvarande (april 1947) motsvarar en nettolön av 19 971 kronor, inberäknat rörligt tillägg, kristillägg och provisoriskt lönetillägg. Då överstyrelsen för— ordat, att en särskild byrå inom överstyrelsen skall inrättas för den centrala ledningen av lärarutbildningen och därmed sammanhängande frågor, synes det överstyrelsen vara mest ändamålsenligt, att föreståndaren för lärarutbild- ningen tillika blir chef för ifrågavarande byrå. Därigenom skapas just en oav- bruten personlig kontakt mellan överstyrelsen å ena sidan och läraraspiran- terna och lärarna å den andra.

Överstyrelsens byråchefer äro tillsatta medelst fullmakt. Till byråchef utgår lön för närvarande enligt lönegrad 30. Överstyrelsen finner starka skäl tala. för att föreståndaren för lärarutbildningen endast förordnas på viss tid. Med nuvarande starka utveckling inom psykologiens och pedagogikens område kan det vara ändamålsenligt att, då så befinnes lämpligt, byta innehavare å denna post. Lärarutbildningen bör hållas ä jour med utvecklingen, och det är därför nödvändigt, att ledningen är vaken för nya impulser och nya peda- gogiska strömningar. För vinnande av nämnda syfte kan ett utbyte av lärar- utbildningens ledning vara nödvändigt, och möjlighet härtill bör i varje fall skapas vid tjänstens inrättande. Det synes överstyrelsen vara nödvändigt, att löneförmånerna i tjänsten bli sådana, att en kvalificerad person kan för- värvas för densamma. Överstyrelsen får därför föreslå, att föreståndaren, till- lika byråchef, får åtnjuta lön i nuvarande lönegrad 6 i löneplan C, för när— varande (april 19-47) en bruttolön av 18 308 kronor, inberäknat rörligt tillägg, ln'istillägg och provisoriskt lönetillägg. Nämnda löneplacering kommer efter den 1 juli 1947 att närmast motsvaras av löneklass 10 i löneplan 2, d. v. 5. en nettolön av 17 400 kronor jämte rörligt tillägg.

Vid en så omfattande kursverksamhet, som här planerats, uppkomma en mängd uppgifter av administrativ—pedagogisk art: Kurser av olika slag skola organiseras, arbetsordningar uppgöras, föreläsare och handledare anskaffas, kursdeltagare utväljas. Dessa senare skola ha råd och anvisningar i olika praktiska avseenden. Auskultations- och lektionstider m. m. skola uppgöras så, att de passa klassavdelningar, kursdeltagare och handledare. Kursledningens tidigare omnämnda studieservice torde kräva mycket arbete. Likaså torde verksamheten att få fram nya läroböcker och undervisningsmateriel till yrkes- skolorna bliva ytterst arbetskrävande även i administrativt hänseende. Kurs- föreståndaren måste vid kursverksamhet i landsorten vara borta från sin byrå

• Sida 135
•  Original

under längre eller kortare tider. För att kursföreståndaren icke skall bliva be— tungad med en mängd detaljgöromål utan få ägna sig åt sin egentliga huvud- uppgift som pedagogisk ledare av kursverksamheten, bör han ha en väl kvali— ficerad medhjälpare som självständigt kan övertaga och handlägga en del uppgifter, som sammanhänga. med kursverksamheten, åstadkommandet av läroböcker och undervisningsmateriel och handhavandet av överstyrelsens bibliotek, vilket bör vara tillgängligt för deltagarna i utbildningsverksamheten. Denne assistent bör vara en person med teknisk eller annan fackutbildning. Därjämte bör han ha lärarutbildning och kännedom om eller erfarenhet från yrkesutbildning eller handhaft utbildning i företag eller institut eller vara sär- skilt förtrogen med förlagsverksamhet. 1936 års yrkesskolsakkunniga före- slogo, såsom omnämnts här ovan, en assistentbefattning, som i avlöningshän— seende skulle jämställas med en läroverksadjunkt. Befattningshavaren skulle sålunda erhålla en avlöning enligt lönegrad A 23. Överstyrelsen finner för sin del ovannämnd befattning vara nödvändig å den föreslagna byrån men vill förorda, att en extra ordinarie förste byråingenjörsbefattning med lön enligt nuvarande lönegrad 24 inrättas, vilken löneplacering efter den 1 juli 1947 torde komma att motsvaras av lönegrad 27 i löneplan 1.

För byråns administrativa uppgifter, i den mån de icke kunna överföras till överstyrelsens administrativa. byrå, bör vidare anställas en amanuens, ett kanslibiträde och minst ett kontorsbiträde.

Personalen å byrån för lärarutbildning m. m. skulle alltså till en början komma att bestå av följande befattningshavare:

Löneplan och lönegrad efter 1/-z 1947

byråchef ..................................... 2: 10 1 förste byråingenjör .......................... 1:27 1 amanuens .................................. 1:22 1 kanslibiträde ............................... 1: 11 minst 1 kontorsbiträde ......................... 1: 8

• Sida 136
•  Original

Kap. 15. Utbildning av lärare vid högre

tekniska läroverk

Under budgetåret 1946/47 funnos 11 högre tekniska läroverk (tekniska gymnasier och fackskolor). Hösten 1947 beräknas antalet ha stigit till 14, då de nyinrättade högre tekniska. läroverken i Gävle, Hälsingborg och Karls- krona tillkomma. Antalet klassavdelningar utgjorde arbetsåret 1944/45 94 och beräknas 1947 / 48 uppgå till 123. Antalet avdelningar torde genom läro- verkens hittills planerade successiva utbyggnad komma att öka med 21, var- för hela antalet avdelningar beräknas uppgå till 144 under budgetåret 1949/50. En ytterligare utveckling av de högre tekniska läroverken torde kunna förväntas inom de närmast följande åren.

Ur utbildningssynpunkt kunna lärarna vid ifrågavarande skolor indelas i sådana, som avlagt vederbörlig akademisk examen, och sådana, som avlagt annan examen, i regel examen vid teknisk högskola eller motsvarande. De förra lärarna skola för att inneha ordinarie lektorstjänst ha samma lärarutbild- ning som lärare vid de allmänna läroverken, d. v. s. provårsutbildning.

Beträffande den senare kategorien lärare äro bestämmelserna om pedagogiska insikter och erfarenhet tämligen vagt formulerade i stadgan för de högre tek- niska läroverken. För behörighet kräves, att läraren besitter »förmåga att lätt och tydligt meddela undervisning» — — samt — —— —— »genom föregående praktisk och pedagogisk verksamhet ådagalagt särskild lämplighet för tjän- sten». För ifrågavarande lärare, i regel civilingenjörer, har hittills icke heller varit anordnad någon speciell lärarutbildning. J ämförelsevis många av lärarna vid de högre tekniska läroverken äro timlärare med ett mindre antal veckotim— mars tjänstgöring. Ingenjörer med dylik mindre timtjänstgöring ha. i regel sin huvudanställning i näringslivet eller i allmän tjänst eller dylikt. Det kan icke förväntas, att dessa lärare med deltidsanställning vid högre tekniskt läroverk vilja underkasta sig någon — eller i varje fall icke någon mera omfattande — lärarutbildning. En del icke akademiskt utbildade lärare ha emellertid så många veckotimmars tjänstgöring, att de kunna beräknas ha sin huvudsak- liga verksamhet förlagd till ifrågavarande läroanstalter. Enligt de högre tek— niska läroverkens årsredogörelser för arbetsåret 1944 / 45 voro inalles 44 sådana lärare anställda vid högre tekniska läroverk, som icke hade avlagt akademisk examen och som tjänstgjorde minst 20 veckotimmar i tekniska ämnen. Av dessa beräknas ungefär 20 uppnå 65-årsåldern inom 15-årsperioden 1946— 1960. Om man utgår från att antalet ifrågavarande lärare kommer att öka i

• Sida 137
•  Original

& !

samma proportion som antalet avdelningar (från 94 till 144 eller med cirka 53 procent), skulle antalet dylika lärare uppgå till 67 arbetsåret 1949/50. Denna lärarkategori har, såsom ovan anförts, i stort sett ingen speciell peda- gogisk utbildning, ehuru en del avlärarna genom flerårig tjänstgöring vunnit god pedagogisk insikt och erhållit mångsidig erfarenhet i undervisning.

Man torde våga påstå, att de icke akademiskt utbildade lärarna från början i regel icke syftat att bliva lärare, utan att de utbildat sig för anställning inom industrien eller för sådana allmänna tjänster, som kräva teknisk utbildning etc. Måhända har deras lärarverksamhet till en början varit en bisyssla, som de haft vid sidan av sin anställning i näringslivet, men sedan de funnit sig väl till rätta med undervisningen, ha de åtagit sig undervisning i den omfattning, att lärarverksamheten blivit huvudsyssla. Vid gynnsamma konjunkturer å den industriella arbetsmarknaden, dä förmånliga lönevillkor eller goda fram- tidsmöjligheter erbjudas ingenjörer, är det svårt att dels behålla särskilt de yngre ingenjörer, som börjat att undervisa i tekniska ämnen vid högre tek— niska läroverk, dels ock att förmå skickliga ingenjörer att taga heltidsanställ— ning vid sådana skolor. För att undervisningen under sådana tider skall kunna uppehållas, måste dels lärare med heltidsanställning vid skolorna åtaga sig timtjänstgöring av omfattning utöver vad som eljest kan anses vara lämpligt, dels nyengageras personer, som tillfälligtvis vilja åtaga sig tjänstgöring under ett mindre antal veckotimmar.

Det ligger nära till hands att för ordinarie anställning vid högre tekniskt läroverk kräva samma lärarutbildning för de icke akademiskt utbildade lärar- na som för lärare med akademisk examen, d. v. s. provårsutbildning eller den lärarutbildning, som framdeles kommer att krävas för ordinarie läraranställ- ning vid läroverk. Förhållandena på arbetsmarknaden för personer med kva— lificerad teknisk utbildning är emellertid för närvarande sådana, att uppstäl- lande av krav på en längre lärarutbildning skulle ytterligare försvåra rekry— tering av lärare till de högre tekniska läroverken. Då det, såsom överstyrelsen framhållit här ovan, endast undantagsvis torde förekomma, att en person, som avlägger examen vid teknisk högskola eller motsvarande, gör detta i syfte att senare söka anställning som lärare, synes det. överstyrelsen vara ogenom- förbart att i tider med utomordentligt rika möjligheter för ingenjörer att ome- delbart efter examen få goda anställningar inom näringslivet med lämpliga deltagare kunna rekrytera en längre utbildningskurs för blivande lärare med civilingenjörsexamen. I stället synes den enda utvägen vara att söka orga— nisera lärarutbildningsverksamhet huvudsakligen för personer, som redan vunnit anställning som lärare och som icke ha så lång lärartjänstgöring, att de uppnått en mera säker rutin i undervisning. Men även när det gäller dessa lärare, kan det bliva svårt att genomföra en längre utbildningskurs (t. ex. att anskaffa kompetenta vikarier för lärare, som deltaga i kursen). Vid över- väganden om utformningen av en utbildningskurs för ifrågavarande lärare

• Sida 138
•  Original

har överstyrelsen räknat med att ifrågavarande lärare i intellektuellt avseende tillhöra en elitgrupp och ha förutsättningar för och vana vid självstudier. Med hänsyn härtill finner sig överstyrelsen kunna förorda, att försök göres med en jämförelsevis kort lärarutbildning, som möjliggör, att lärarna icke behöva vara frånvarande från sina tjänster under skolornas arbetsår. Programmet för denna lärarutbildning är i korthet följande.

I samband med början av grundläggande pedagogisk kurs för yrkeslärare i augusti månad ordnas en 3 veckors kurs för lärare vid högre tekniska läro- verk. De åhöra därvid de grundläggande föreläsningarna i psykologi och undervisningslära, ha seminarieövningar och ett mindre antal träningslektio— ner samt erhålla anvisningar på lämplig litteratur. Denna litteratur skola de inhämta under det följande arbetsåret samtidigt som de uppehålla sina lärar- tjänster, varjämte de skola utföra ett skriftligt arbete över något undervis— ningsmetodiskt ämne. Under arbetsåret beredas de vidare möjlighet att under någon tid hospitera i högre tekniskt läroverk, eventuellt i det egna läroverket, varjämte de inspekteras av pedagogisk handledare under ett par dagar i sitt arbete vid läroverket. Efter läsårets slut i juni infinna de sig till en 2 veckors avslutningskurs, vilken huvudsakligen hålles i form av seminarieövningar med diskussioner, varjämte deltagarna få avlägga tentamen i psykologi och peda— gogik samt hålla några övningslektioner, vilka betygsättas.

Överstyrelsen räknar med att cirka hälften av de nuvarande icke akade- miskt utbildade lärarna (d. v. 5. de yngre heltidsanställda lärarna) samt alla nyanställda lärare av ifrågavarande kategori skulle komma att deltaga i en sådan lärarutbildning. Dessa lärare, vilkas antal kan uppskattas till cirka 45, kunde lämpligen uppdelas på 3 kurser med en kurs om cirka 15 deltagare per år. Under loppet av 3 år skulle alltså huvudparten av ifrågavarande lärare ha fått en viss pedagogisk skolning. Erfarenheten får utvisa, i vad mån denna lärarutbildning bör i ena eller andra avseendet modifieras.

I fråga om längden av kurstiden för den direkta lärarutbildningen är alltså de här föreslagna kurserna närmast jämförbara med de femveckorskurser, som f. n. ordnas för yrkeslärare, och föreläsningarna torde i stort sett komma att omfatta ungefär samma kursmoment. Överstyrelsen räknar dock med att denna utbildning kommer att bliva mera givande, eftersom deltagarna dels ha en synnerligen gedigen fackutbildning, god allmänbildning och vana vid egna studier, dels ha möjlighet att under ett år genom självstudier förvärva kunska— per i psykologi och pedagogik samtidigt som de i sitt dagliga undervisnings- arbete praktiskt få tillämpa erhållna insikter i dessa ämnen, dels ock beredas tillfälle att under de två sista kursveckorna upptaga till behandling undervis- ningsproblem, som uppstått i deras lärarverksamhet under året.

Eventuellt skulle i dessa kurser i mån av tillgång på plats kunna mottagas civilingenjörer och ingenjörer, som äro lärare med heltidstjänst (här minst 20

• Sida 139
•  Original

veckotimmar) i teoretisk-tekniska ämnen vid de allmänna läroverkens in— byggda linjer eller de praktiska mellanskolorna. Antalet sådana lärare upp— gick till 13 läsåret 1945/46.

Kursens omfattning.

1. Första perioden: 3 veckor.

Föreläsningar:

tiiriliiiaifr a) tillsammans med grundläggande pedagogisk kurs för yrkeslärare: Psykologi med särskild hänsyn till inlärningens psykologi ........ 10 Allmän undervisningslära .................................. 7 Ungdomens karaktärsfostran ................................ 2 Allmän översikt av skolväsendet ............................. 2 ; Skolhygien ............................................... 3 24 l b) i särskild grupp för lärare vid högre tekniska läroverk: Speciell undervisningsmetodik ............................... 12 i De högre tekniska läroverkens organisation .................... 2

Elevvård med särskild hänsyn till förhållanden vid tekniska läroverk 2 16

Seminan'eöimingar (i särskild grupp). Under dessa övningar skola upptagas vissa i föreläsningarna behandlade ämnen, lektionsutkast till kursdeltagarnas träningslektioner behandlas, råd och anvisningar angående litteraturstudiernas bedrivande lämnas. Vidare bör här ingå några övningar i talteknik, översikt av de högre tekniska läroverkens kursplaner, fordringar i olika. ämnen samt anordnandet av prov vid

tekniska läroverk m. m. .................................... 30 Träningslektioner: , som lärare ............................................. 4 som deltagare .......................................... 30 34 Studiebesök i institutioner .................................. 20

Summa 124

2. Arbetsåret vid det egna läroverket.

Hospitering i avdelningar i det egna läroverket eller andra skolor cirka 60 timmar.

Litteraturstudier: Grundläggande elementär lärobok i psykologi,

• Sida 140
•  Original

allmän undervisningslära, ett mindre arbete i pedagogikens historia., något arbete i modern pedagogik, speciell undervisningsmetodik i av kursledaren angivet ämne med särskild hänsyn till läroböcker, undervisningsmateriel och övriga hjälpmedel, (samman- fattas i en mindre uppsats).

Övningslektioner. Av lärarens lektioner bli cirka 10 övningslektioner, som , hållas i närvaro av handledare.

3. Sista perioden: 2 veckor.

Föreläsningar: .A'ltal timmar Ungdomspsykologi ...................................... 4 Social psykologi ......................................... 2 Ungdomens intresseområden .............................. 2 8 Seminarieöfuningar med särskild hänsyn till speciell undervisnings- metodik, genomgång av kursdeltagarnas skriftliga arbeten i speciell metodik .................................................. 30 Studiebesök .............................................. 8 Prov: Skriftligt förhör ......................................... 4 Muntligt förhör ......................................... 4 Undervisningsprov 2 lektioner per deltagare .................. 30 38 Summa 84

Ledning och undervisning.

Denna lärarutbildning bör givetvis stå under samma ledning som yrkeslärar- utbildningen, men det torde vara nödvändigt att utse särskild biträdande kurs— ledare, som har speciell kännedom om undervisningen vid de högre tekniska. läroverken. Denne bör också vara ledare av seminarieövningarna. Därjämte erfordras vid en del av dessa medverkan av andra fackmän. Handledarna torde i stor utsträckning komma att utgöras av lektorer vid allmänna och tekniska läroverk.

Bidrag till kursdeltagarna.

_ Deltagarna under den egentliga kurstiden (5 veckor) böra få samma bidrag som deltagare i de grundläggande pedagogiska kurserna för yrkeslärare, d. v. s. traktamente a 10 kronor per dag till kursdeltagare, som icke har hemvist å kursorten eller i dess närhet, och 5 kronor per dag till annan deltagare, var-

• Sida 141
•  Original

jämte reseersättning bör utgå för två resor till och från utbildningsorten efter samma grunder som vid ovannämnda kurser. Då de båda kursperioderna huvudsakligen ligga under ferietid, torde i regel andra bidrag än de nyss- nämnda ej behöva komma i fråga. Dock kan det förekomma, att en timlärare, jämte sin timlärartjänstgöring har annat regelbundet förvärvsarbete. För att möjliggöra för dylik lärare att deltaga i lärarkurs bör överstyrelsen kunna i förekommande fall tilldela honom familjebidrag (och hyresbidrag) under sam— ma villkor som till deltagare i de grundläggande yrkeslärarkurserna. Översty- relsen förutsätter dock, att sådant bidrag endast undantagsvis skall behöva utdelas.

Angående kostnaderna för här ifrågavarande utbildningsverksamhet hänvi— sas till kapitel 17.

• Sida 142
•  Original

Kap. 16. Angående utbildning av lärare för

handelsundervisning

Såsom överstyrelsen anfört i kapitel 1, utredes handelslärarutbildningen av den år 1945 tillsatta handelsutbildningskommittén. Det överstyrelsen givna utredningsuppdraget omfattar utbildande av enbart lärare för industri och hantverk vid anstalter för yrkesundervisning. I de den 21 december 1945 givna utredningsdirektiven framhölls emellertid, »att överstyrelsen, i den mån det under utredningens gång visar sig, att därvid ifrågasatta. åtgärder hava sam- band med frågan om handelslärarutbildningen», skulle samråda med handels- utbildningskommittén »i syfte att ernå samordning mellan utbildningsåtgär- derna för olika hithörande lärarkategorier».

Det synes överstyrelsen, som om de utbildningsformer, överstyrelsen föreslår för lärare vid skolor för industri och hantverk, skulle i stort sett jämväl kunna användas för utbildning även av lärare för handel vid skolor för yrkesundervis- ning. Likaså torde de spörsmål beträffande behovet av nya läroböcker, hand— ledningar för yrkesundervisning, individuella. studier vid yrkesskolor, special— bibliotek för yrkesundervisning m. fl. spörsmål ha aktualitet vid undervisning såväl i handelsskolor som i skolor för industri och hantverk.

Överstyrelsen vill också erinra därom, att i de allmänna pedagogiska fem- veckorskurserna, som hittills varit den vanligaste formen för utbildning av yrkeslärare, i regel brukar deltaga en mindre grupp handelslärare eller blivande handelslärare (antalet uppgår i regel till cirka 5 av 30 kursdeltagare).

I anslutning till vad ovan anförts beträffande utredningsdirektiven har överstyrelsen för yrkesutbildning under utredningsarbetets gång haft överlägg- ningar med handelsutbildningskommittén, som till utredningen avgivit en promemoria rörande handelslärarutbildningen, vilken här bifogas såsom bi— laga 2. Sagda promemoria, till vilken överstyrelsen tillåter sig hänvisa, inne- håller i huvudsak följande.

Utan att nu gå. in på. en närmare diskussion om den lämpligaste formen för de hel- tidsanställda handelslärarnas pedagogiska utbildning tror sig dock kommittén kunna uttala den meningen, att denna utbildning i stort sett kan vara av samma omfattning och utformning för lärare med olika ämnesområden, samt vidare, att den pedagogiska utbildningen bör vara gemensam, vare sig vederbörande läraraspirant åsyftar anställ- ning vid handelsgymnasium eller vid ett-årig handelsskola eller andra skolor med dag- undervisning. Kommittén tror också, att den pedagogiska utbildningen för lärare i han- delstekniska ämnen vid praktiska mellanskolor och inbyggda handelslinjer lämpligen skulle kunna sammanföras med utbildningen för övriga »egentliga handelslärare».

• Sida 143
•  Original

| 1 i

Att göra några beräkningar om storleken av utbildningsbehoven för heltidsanställda handelslärare är givetvis mycket vanskligt, och kommittén har ännu icke varit i tillfälle att bearbeta sitt material i detta avseende. Vid beräkningen bör hänsyn givetvis tagas dels till antalet heltidsanställda »egentliga handelslärare» höstterminen 1946, nämligen 311, dels till den utveckling av handelsskolornas verksam-het, som kan förväntas. Åt- minstone några nya handelsgymnasier torde bliva upprättade under de närmaste åren-, och vid de redan befintliga handelsgymnasierna torde nya klassavdelningar komma till stånd. En ytterligare ökning av de praktiska mellanskolornas handelslinjer och de i realskolan inbyggda handelslinjerna torde säkert vara att räkna med. Framför allt kan man förvänta, att ettåriga haudelskurser komma att upprättas i avsevärt större antal än som hittills varit fallet. (Kommittén räknar med att senare kunna. framlägga förslag om ändrade statsunderstödsgrunder till dylika kommunala ettåriga handelsskolor, så att de bli i stånd att i större utsträckning än hittills emottaga elever från andra kommuner än skolkommunen.) Man torde uppskattningsvis kunna räkna med, att behov kommer att föreligga av pedagogisk utbildning av 10 till 15 blivande heltidsanställda handels- lärare per år.

Beträffande utbildningsbehovet av timlärare torde i allt väsentligt samma synpunkter kunna anföras rörande handelsskolornas timlärare som beträffande dylika. lärare vid skolor för industri och hantverk, och kommittén kan därför nu inskränka sig till att framhålla, att utbildningsbehovet i fråga föreligger samt att instämma i de synpunkter överstyrelsen på olika. ställen i sin utredning framfört rörande timlärarnas utbildning.

Kommittén delar helt de synpunkter, som för överstyrelsen varit bestämmande vid dess ställningstagande till frågan, huruvida yrkeslärarutbildningen bör förläggas till ett särskilt yrkespedagogiskt seminarium eller till kursverksamhet i mera obundna former. Utbildningsbehovet av handelslärare (såväl som för yrkeslärare i allmänhet) är och torde också. under överskång tid förbli av så varierande natur, att detsamma endast kan tillgodoses genom kurser, som också variera med avseende på. ändamål och innehåll. Det synes också kommittén uppenbart, att handelslärarutbildningen icke kan anordnas helt fristående utan måste sammankopplas antingen med lärarutbildningen för de allmänna skolorna eller med annan yrkeslärarutbildning. Att den senare sammankopplingen är att föredraga, anser kommittén odiskutabelt, särskilt om, såsom föreslagits, yrkeslärarutbild— ningen lägges direkt under överstyrelsen för yrkesutbildning, under vilken ju även de egentliga handelsskolorna sortera. Framhållas bör också den nära överensstämmelsen i fråga om pedagogiska och metodiska problemställningar mellan å ena sidan sådana delar av handelsundervisningen, som avse t. ex. utbildning för detaljhandel, och å andra sidan yrkesarbete av olika slag inom industri och hantverk.

Den utbildning av heltidsanställda handelslärare, som kan anses vara av behovet påkallad-, torde i väsentliga delar kunna anordnas enligt den plan, som i överstyrelsens utredning uppgjorts för utbildning av blivande heltidsanställda ämneslärare i yrkes— teoretiska ämnen vid skolor för industri och hantverk.

Även de av överstyrelsen föreslagna kurserna i yrkesteoretiska ämnen torde kunna få sin motsvarighet, då det gäller handelsundervisningen, t. ex. i detaljhandelslåra, steno- grafi och maskinskrivning.

I ännu högre grad torde de föreslagna yrkespedagogiska kurserna för timlärare kunna bli av betydelse för handelslärarutbildningen. Som ovan framhållits, ha åtskilliga för han— delslärare anordnade kurser av denna typ samlat ett stort antal deltagare. I synnerhet när dessa kurser förläggas till land-sorten, kunna desamma delvis vara gemensamma för olika grupper av inom yrkesundervisningen verksamma lärare. Kommittén utgår från som självklart, att heltidsanställda lärare icke skulle vara utestängda från deltagande i nu ifrågavarande kurser.

• Sida 144
•  Original

Mot. de principer, som anförts i överstyrelsens förslag beträffande understöd åt kurs— deltagare, finner sig kommittén ej för närvarande ha något att invända. Kommittén vill endast starkt understryka nödvändigheten av att tillräckliga understöd lämnas kurs- deltagarna, i synnerhet i de längre kurserna. Man bör beakta den omständigheten», att i vissa fall en lärare, som bestämmer sig för att genomgå en lärarkurs under t. ex. en höst- termin, kan bli utan stadigvarande inkomst ända från slutet av föregående vårtermin, sålunda för en tid av 7—8 månader.

Vad i överstyrelsens utredning (kapitel 13) anförts beträffande vissa andra för yrkes— skolorna betydelsefulla undervisningsfrägor (läroböcker, handledningar för undervisning- en, anskaffning av undervisningsmateriel, filmen i undervisningens tjänst, specialbiblio- tek) finner kommittén vara av största intresse även för handelsundervisningen.

Beträffande den centrala ledningen av yrkeslärarkxurserna instämmer kommittén också i de i utredningen anförda synpunkterna. Kommittén anser det dock vara av den största vikt, att i den direkta ledningen för kursverksamheten sakkunskap rörande handeln och dess undervisningsfrågor på ett tillfredsställande sätt blir företrädd. När kommittén i det föregående har ansett sig kunna förorda ett sammanförande av handelslärarutbild- ningen med den övriga yrkeslärarutbildningen, har kommittén utgått från, att dess nu uttryckta önskemål blir tillgodosett. Skulle så icke bli fallet, kommer hela frågan om handelslärarutbildningen i ett annat läge. Emellertid torde, såsom framgår av nedan framställt förslag till anordnande av handelslärarkurser under budgetåret 1948/4—9, den nu uppställda frågan ej behöva omedelbart definitivt lösas.

Kommittén anser, att i det system av kurser, som av överstyrelsen föreslagits, även handelslärarkurser väl kunna inpassas redan under budgetåret 19448/4-9.

Kommittén anser, att under budgetåret 194—8/49 bör anordnas dels en pedagogisk kurs för utbildning av |blivande heltidsanställda lärare vid skolor för handel, dels också yrkespedagogiska kurser för timlärare vid handelsskolor. Kostnaderna för denna utbild- ning beräknar handelsutbildningskommittén med utgångspunkt från av överstyrelsen för hantverk och industri tillämpade grunder till 39000 kronor, vilket belopp inkluderas i överstyrelsens anslagsäskanden för budgetåret 19448/449.

Handelsutbildningskommittén har därvid räknat med att som biträde åt ledningen av kurserna för blivande handelslärare under budgetåret 194-8/49 inom överstyrelsen bör tillsättas en särskild biträdande kursledare. Härför avses någon vid en handelsskola i Stockholm anställd väl meriterad lärare, som mot ett arvode av 750 kronor för månad bör kunna åtaga sig att på deltid hand-lägga dessa arbetsuppgifter.

På grund av vad handelsutbildningskommittén anfört, upptager överstyrel— sen i sina anslagsberäkningar för budgetåret 1948/49 det av kommittén före- slagna beloppet 39 000 kronor för utbildning av blivande handelslärare under sagda budgetår.

• Sida 145
•  Original

Kap. 17. Kostnadsberäkningar

I. Lärarutbildningen.

I kapitel 10 ha följande utbildningsformer för yrkeslärare planerats.

1. Pedagogisk kurs för utbildning av blivande heltidsanställda lärare i yrkes- l arbete vid verkstadsskolor.

2. Pedagogisk kurs för utbildning av blivande heltidsanställda ämneslärare i yrkesteoretiska ämnen vid skolor för industri och hantverk.

Kompletteringskurs i yrkesteoretiska ämnen.

Yrkespedagogisk kurs för timlärare. Fortbildning i pedagogik och fackämnen för heltidsanställda yrkeslärare. a) Allmän yrkespedagogisk kurs om fem veckor (för heltidsanställda lärare | utan pedagogisk utbildning).

| b) Repetitionskurs i pedagogik under sommarferier.

c) Feriekurs i fackämnen.

d) Yrkeslärares deltagande i utbildningskurser för yrkesmän.

e) Yrkesstudier i industri- och hantverksföretag.

(I!

| 6. Praktisk lärarutbildning som a.ssistentlärare. 7. Korrespondensstudier. * 8. Därjämte har i kapitel 15 planerats pedagogisk kurs för utbildning av vissa i lärare vid högre tekniska läroverk samt i kapitel 16 viss utbildning av bli- i vande handelslärare m. nu. under budgetåret 1948/1949.

1. Pedagogisk kurs för utbildning av blivande heltidsanställda

| lärare i yrkesarbete vid verksstadsskolor.

, Kurstid: 15 veckor. Antal deltagare per kurs 15. T vå kurser beräknas ) varje år.

' Kostnader per kurs.

Underm'sningen.

Föreståndaren beräknas själv hålla 30 föreläsningar och 60 timmar semi— narieövningar, för vilka således inga kostnader här beräknats. 10

• Sida 146
•  Original

Föreläsningar: 60 a 40 kr. ....................... 2 400:— Seminarieövningar: 120 tim. a 15 kr. .............. 1 800: —— Träningslektioner, handledning: 90 tim. 51 10 kr. . . . . 900: — Auskultering: 15 deltagare 51 135 tim. 2 kr. per tim. till lärare i de klasser, där auskultering sker (15X 135X2=) .................................. 4050:— Övnings- och serielektioner: 15 deltagare a 45 tim. 8 kr. per tim. till pedagogisk handledare och 2 kr. per tim. till klassläraren i de avdelningar, där lektioner äga rum [15X45 (8+2)=] ........................ 6750:— Studiebesök ................................... 600: —— Inträdesprov: skriftliga prov: 2 a 30 kr., undervisnings- prov: 15 a 10 kr. ............................ 210:— Avgångsprov: skriftliga prov: 3 a 30 kr., muntliga prov: 9 a 25 kr. ................................... 315: — Lokaler, vaktmästare 0. d. ........................ 2 000: —— 19 025: — Bidrag till deltagare. 12 av 15 deltagare antagas ha sin hemvist utom kurs- orten, 8 av 15 deltagare antagas vara i behov av familje- bidrag med i genomsnitt 4 kr. per dag (hustru och ett barn) ävensom hyreshjälp med i genomsnitt 50 kr. per månad (under i runt tal 4 månader) . Traktamenten: 12 deltagare, 105 kursdagar, 10 kr. per dag ........ 12 600: — 3 » 105 » 5 >> >> >> ........ 1 575: — Resor: 12 deltagare är 60 kr. .................... 720: — Bidrag till kursdeltagares familj: dagbidrag: 8 deltagare, 105 kursdagar, 4 kr. per dag 3 360: — hyreshjälp: 8 deltagare, 200 kr. per deltagare . . . . 1 600: —— 19 855: —— Övriga utgifter .......................................... 620: — Kronor 39 500: — För två kurser per år ................................ kronor 79 000: —

2. Pedagogisk kurs för utbildning av blivande heltidsanställda ämnes- lärare i yrkesteoretiska ämnen vid skolor för industri och hantverk.

Kurser ordnas med några års mellanrum allt efter behov. Här förutsättes, att denna kurs pågår samtidigt med pedagogisk kurs för utbildning av lärare i yrkesarbete (1) och att samundervisning kan ske i viss utsträckning, bland annat vid föreläsningarna. Kurstid: 15 veckor. Antal deltagare per kurs: 12.

• Sida 147
•  Original

% | I |

Kostnader per kurs.

Kronor

Undervisningen. Föreläsningar .................................... — Seminarieövningar (60 tim. hållas av föreståndaren): ,

100 51 15 kr. .................................. 1 500: Träningslektioner: 288 31 10 kr. .................. 2880: Auskultering: 12 deltagare är 75 tim., 2 kr. per lektion till lärare i de klasser, där auskultering sker (12X75X2=) .............................. 1800:

Övnings- och serielektioner: 12 deltagare 51. 40 tim., 8 kr. per tim. till pedagogisk handledare och 2 kr. per tim. till klasslärare i de avdelningar, där lektioner äga

rum [12x40 (8+2)=] ........................ 4 800: Studiebesök ................................... 300: Inträdesprov: 12 undervisningsprov a 10 kr. ......... 120: Avgångsprov: muntliga prov 6 a 25 kr. ............ 150:

Bidrag till deltagare.

9 av 12 deltagare antagas ha sin hemvist utom kurs- orten, 6 av 12 deltagare antagas vidare vara i behov av familjebidrag med i genomsnitt 4 kr. per dag (hustru och ett barn) ävensom hyreshjälp med i genomsnitt 50 kr. per månad (under i runt tal 4 månader). Traktamenten: 9 deltagare, 105 kursdagar, 10 kr. per dag ........ 9 450: 3 » 105 » 5 » >> » ........ 1 575: Resor: 9 deltagare är 60 kr. ........................ 540:

Bidrag till kursdeltagares familj:

dagbidrag: 6 deltagare, 105 kursdagar, 4 kr. per dag 2 520: hyreshjälp: 6 deltagare, 200 kr. per deltagare ...... 1 200: '

Övriga utgifter .......................................

11 550:—

15 285: —— 665: -—

Kronor 27 500: ——

3. Kompletteringskurs i yrkesteoretiska ämnen.

Kurstid: 3 månader. Antal deltagare per kurs: 15. En kurs beräknas tills vidare vartannat år. Uppskattningsvis beräknas, att 2 yrkesgrupper äro repre— senterade vid kursen och att varje kursdeltagare erhåller undervisning i genom- snitt i 3 ämnen.

• Sida 148
•  Original

Kostnader per kurs.

Undervimingen.

Lektioner i fackämnen: 3 ämnen, 2 yrkesgrupper, Kronor 90 tim. i varje ämne, 10 kr. per tim. (3X2X90X10=) 5 400: — Lektioner i speciell metodik: 3 ämnen, 2 yrkesgrupper, 15 tim. i varje ämne, 15 kr. per tim. (3X2X15X15=) 1 350: — Auskultering: 15 deltagare a 36 tim., 2 kr. per tim. till , lärare i de klasser, där auskultering sker (15X36X Ä X2=) ...................................... 1 080: _ ' Undervisningsövningar: 15 deltagare 51 30 tim., 8 kr. per tim. till pedagogisk handledare och 2 kr. per tim. , till klasslärare i de avdelningar, där lektioner äga. rum i

[15X30(8+2)=] ........................... 4500:— Inträdesprov för uppskattningsvis 8 deltagare, 2 ämnen

a 15 kr. (s>(2>(15=) ........................ 240:— Avgångsprov: 3" ämnen, 2 yrkesgrupper, 25 kr. per prov 150: — Lokaler, Vaktmästare o. d. 2 000: — 14 720: ——

Bidrag till deltagare.

10 av _15 deltagare uppskattas erhålla oavkortad lön vid tjänst— ledighet för genomgång av kurs. 5 av dessa 10 antagas åtnjuta lön vid kommunal yrkesskola, 5 antagas hava tjänst vid central verk— stadsskola. De beräknas ha full tjänstgöring. 5 av deltagarna an- tagas icke uppbära lön under kurstiden utan åtnjuta i stället samma förmåner som i de grundläggande kurserna (1 o. 2). Av de senast omnämnda 5 deltagarna antagas 3 vara i behov av familjebidrag. 12 av de 15 deltagarna antagas icke bo å kursorten. De 3 deltagar- na å kursorten beräknas uppbära oavkortad lön under kurstiden.

Statsbidrag till oavkortad lön:

Lärare vid kommunala skolor: 5 deltagare, 3 månader, 200 tjänstledighetstimmar per månad, 2: 35 kr. per tim. (5X3X200X2: 35=) . . .. 7 050: — Lärare vid centrala verkstadsskolor: (För dessa. lärare ' beräknas en genomsnittslön av 650 kr. per månad). 5 deltagare, 3 månader, 650 kr.. per månad (5X3X

X650=) .................................... 9 750: _— Traktamenten: 12 deltagare, 90 kursdagar, 10 kr. per dag ........................................ 10 800: —

Resor: 12 deltagare a 60 kr. ......................

• Sida 149
•  Original

! !

Bidrag till kursdeltagares familj : dagbidrag: 3 deltagare, 90 kursdagar, 4 kr. per dag 1 080:— hyreshjälp: 3 deltagare, 3 månader, 50 kr. per månad 450: — 29 850: -—

Övriga utgifter ........................................... 430: -—

Kronor 45 000: ——

4. Yrkespedagogisk kurs för timlärare.

Med ledning av hittillsvarande verksamhet och med utgångspunkt från att av de beräknade 75 kursdagama 30 komma att bevistas av även kursdeltagare från annan ort, vilka alltså skola erhålla reseersättning och traktamente, beräk- nar överstyrelsen kostnaderna till 21 000 kronor.

5. Fortbildning i pedagogik och fackämnen för heltids- anställda yrkeslärare.

a ) Allmän yrkespedagogisk kurs om fem veckor.

Antal deltagare: 30.

Kostnader per kurs.

Undervisningen. Undervisningen beräknas draga ungefär samma kostnader som nuvarande 5 veckors kurser, d. v. s. cirka 7 000 kronor.

Undervisningen .......................................... 7 000: —

Bidrag till deltagare.

15 av de 30 deltagarna antagas vara lärare vid kommunal yrkes- skola och 15 vid central verkstadsskola. 25 deltagare beräknas ha sin hemvist å annan ort än kursorten.

Statsbidrag till oavkortad lön: Lärare vid kommunal yrkesskola: 15 deltagare, 5 veckor, 45 tim. per vecka, 2: 35 kr. per

tim. (15X5X45X2: 35=) .................... 7 931: (25) Lärare vid central verkstadsskola: (beräknad månads— lön 650 kr.). 15 deltagare, 5 veckor, 650 kr. per månad

15 X35 >(650 (T) __ .............................. 11 375.—

• Sida 150
•  Original

Traktamenten: 25 deltagare, 35 kursdagar, 10 kr. per

dag . 8 750: — Resor: 25 deltagare å 60 kr.

Övriga utgifter ...........................................

...................... 1 500: — 29 556: —

444: —

Kronor 37 000: ——

b ) Repetitionskurs i pedagogik under sommarfen'er. Kurstid: 2 veckor. Antal deltagare: 30.

Kostnader per kurs.

Undervisningen. 24 föreläsningar a 40 kr. .......................... 960: — 36 seminarieövningar a 15 kr. .................... 540:—

Vaktmästare och diverse ........................ 600: ——

Bidrag till deltagare. Traktamenten: 30 deltagare, 14 dagar, _10 kr. per dag . . 4 200: —

Resor: 30 deltagare a 60 kr. ...................... 1 800: —— Kronor

c ) Feriekurs i jackämnen.

Kurstid: 2 veckor. Antal deltagare: 15.

Kostnader per kurs.

Undervisningen.

24 föreläsningar a 40 kr. ......................... 960: — 36 seminarieövningar a 15 kr. ..................... 540: — Vaktmästare och diverse ......................... 600: —

Bidrag till deltagare.

Traktamenten: 15 deltagare, 14 dagar, 10 kr. per dag 2 100: — Resor: 15 deltagare 31 60 kr. ...................... 900: —

Kronor

d ) Yrkeslärares deltagande i utbildningskurser för yrkesmän.

2 100: —

6 000: — 8 100: —

2 100: —

3 000: — 5 100: —

Ett 10-tal yrkeslärare per år beräknas erhålla tjänstledighet för att deltaga i instruktionskurser för yrkesmän. Kurserna beräknas pågå i genomsnitt 2 veckor.

• Sida 151
•  Original

U ndeMJLrningen. Kursavgifter, förslagsvis ................................... 1 000: _—

Bidrag till deltagare. 5 av de 10 deltagarna antagas vara lärare vid kommunal yrkes- skola och 5 vid central verkstadsskola. Statsbidrag till oavkortad lön. Lärare vid kommunal yrkesskola: 5 deltagare, 2 veckor, 45 tim. per vecka är 2: 35 kr. per

tim. (5X2X45X2:35=) ...................... 1.057: (50) Lärare vid central verkstadsskola: (beräknad månads— '

lön 650 kr.). 5 deltagare, 92—0 kr. per deltagare ................ 1 625: _

Traktamenten: 10 deltagare, 14 dagar, 10 kr. per dag 1 400: —— Resor: 10 deltagare a. 60 kr. ...................... 600: — 4 682: — Kronor 5 682: —

e) Yrkesstudier i industri- och hantverksföretag.

Ett 10-tal yrkeslärare per år beräknas erhålla tjänstledighet under cirka 10 veckor för att företaga studier i industri- och hantverksföretag.

Kostnader.

Bidrag till lärare.

5 av de 10 lärarna antagas vara lärare vid kommunal yrkesskola och 5 vid central verkstadsskola. Statsbidrag till oavkortad lön. Lärare vid kommunal yrkesskola: 5 lärare, 10 veckor, 45 tim. per vecka, 2: 35 kr. per tim. (5X10X45X2: 35=) ................................ 5 287: (50) Lärare vid central verkstadsskola: 5 lärare, 2 1/3 månad är 650 kr. per månad (5X2 1/3X650=). . 7 583: (33) Traktamenten: 10 lärare, 70 dagar, 10 kr. per dag ............ 7 000: ——

Resor: 10 lärare a 60 kr. ................................. 600: —— Kronor 20 470: ——

(I den mån lärare erhåller lön av respektive företag under praktiktiden, minskas ovanstående kostnader.)

• Sida 152
•  Original

30 läraraspiranter beräknas få ifrågavarande utbildning per år. Cirka 10 av de 30 aspiranterna antagas icke få uppbära yrkeslärarlön under tjänstgöring som assistentlärare. Dessa få i stället samma förmåner som deltagare i grund- läggande pedagogiska kurser (1 o. 2). 5 av dessa 10 antagas behöva bidrag till familj.

Kostnader.

Undervisningen.

Ersättning till 30 handledare .............................. 4 500: — Bidrag till assistentlärare.

Traktamenten:

10 assistentlärare, 5 månader, 300 kr. per månad . . . . 15 000: —

Resor: 10 lärare a 60 kr. ........................ 600:—

Bidrag till familj:

dagbidrag: 5 assistentlärare, 150 dagar, 4 kr. per dag . . 3 000: — hyreshjälp: 5 assistentlärare, 5 månader, 50 kr. per — månad ...................................... 1 250: —— 19 850: —

Kronor 24 350: ——

7. Korrespondensstudier.

Betalning av kursavgifter för cirka 25 deltagare i kon'espondensundervisning, varvid beräknas att kursavgifterna uppgå till i genomsnitt 200 kronor per del- tagare. Kronor 5 000: —.

8. Utbildning av vissa lärare vid högre tekniska läroverk.

(Kap. 15.) Kursen är fördelad på två ferier och omfattar 5 veckor. Därjämte sker viss utbildning under mellanliggande arbetsår. Antalet deltagare 15.

Kostnader.

Undervisningen.

Föreläsningar: 24 a 40 kr. ........................ 960: — Seminarieövningar: 60 år 15 kr. .................... 900: — Träningslektioner: 60 a 10 kr. .................... 600: — Studiebesök ................................... 150: — Arvode till handledare och lärare under arbetsåret .. 4 000:—

• Sida 153
•  Original

Prov:

skriftligt förhör: 4 tim. å 30 kr. ................ 120: — muntligt förhör: 4 tim. a 25 kr. ................ 100:— undervisningsprov: 30 tim. 31 15 kr. .............. 450: — Biträdande kursledare .......................... 500: — Administration, vaktmästare o. d. ................

Bidrag till kursdeltagare. Traktamenten: 12 deltagare, 10 kr. per dag; 3 deltagare

5 kr. per dag, 35 kursdagar (12X10+3X5)X35 .. 4 725: — Resor: 12 deltagare 31 120 kr., (2 resor tur och retur) 1 440: —— 6 165: —— Övriga utgifter ........................................... 855: — Kronor 15 500: ——

Därest den statliga verkstadsskolan kommer till stånd, kunna kostnaderna för vissa, här ovan angivna kurser minskas beträffande bland annat lokaler och auskulteringsersättning.

Under det första verksamhetsåret böra icke alla här ovan upptagna utbild- ningsformer igångsättas, utan en del bör anstå till ett följande år. Vidare kan den praktiska lärarutbildningen endast hinna genomföras för cirka 15 deltagare under det första verksamhetsåret.

Under det första verksamhetsåret kan kostnaden för lärarkurserna beräknas sålunda. Två pedagogiska kurser för utbildning av blivande heltids—

anställda lärare i yrkesarbete (utbildningsform 1 här ovan) kronor 79 000 Yrkespedagogiska kurser för timlärare (utbildningsform 4 här

ovan) ............................................ >> 21 000 Praktisk lärarutbildning som assistentlärare (utbildningsform

6 här ovan) för 15 assistentlärare ...................... >> 12 175 Korrespondensstudier (utbildningsform 7 här ovan) ........ » 5 000 Utbildning av vissa lärare vid högre tekniska läroverk (utbild-

ningsform 8 här ovan) .............................. » 15 500

Summa kronor 132 675

Kostnaden för ovannämnda utbildningsformer skulle alltså under det första verksamhetsåret uppgå till 132 675 kronor eller avrundat uppåt till 133 000 kronor. Härtill kommer den av handelsutbildningskommittén beräknade kost- naden för kursverksamheten för utbildning av lärare i handel (kapitel 16) 39 000 kronor. Den sammanlagda kostnaden för här omnämnd kursverksamhet skulle alltså uppgå till (133 000+39 000=) 172 000 kronor.

• Sida 154
•  Original

II. Vissa betydelsefulla yrkesundervisningsfrågor i samband med lärarutbildningen.

I kapitel 13 har behandlats vissa frågor av betydelse för yrkesundervis- ningen. I fortsättningen benämnas dessa frågor sammanfattningsvis viss yrkes— pedagogisk reforvnverksamhet. Kostnaderna för realiserandet av de önskemål, som framförts i kapitel 13, kunna på nuvarande stadium icke närmare preci- seras. Den yrkespedagogiska reformverksamheten måste nämligen under de första åren närmast få karaktär av försöksverksamhet. Först sedan erfarenhet vunnits på de olika områden, som här komma i fråga, kan en mera säker upp- fattning erhållas om behövliga kostnader för detta ändamål. De här nedan angivna beloppen äro vad som av överstyrelsen uppskattningsvis anses erfor- derligt per år för försöksverksamheten under de första åren.

Kronor Förlagsverksamheten ......................................... — Handledningar samt anvisningar för individuell undervisning ...... 15 000 Anskaffning av ny undervisningsmateriel ........................ 10 000 Yrkesundervisningsfilm (undersökning och registrering av instruktions- filmer m. m.) ............................................. 5 000 Specialbibliotek för yrkesutbildning ............................ 10 000

Summa kronor 40 000

III. Den centrala ledningen av lärarutbildningen m. m. Personal å överstyrelsens byrå för lärarutbildningen m. m.

Löneplan och Grundlöner

lönegrad kronor 1 byråchef .................................... 2: 10 17 400 1 förste byråingenjör ........................... 1: 27 11 988 1 amanuens ................................... 1: 22 9 144 1 kanslibiträde ................................ 1: 11 5 556 1 kontorsbiträde ............................... 1: 8 4 728

. Summa kronor 48 816 Härtill kommer kostnaden för rörligt tillägg. För bestridande av vikariatsersättningar m. m. beräknas ett belopp av i runt tal .? 000 kronor per år.

Omkostnader.

Kostnaderna för reseersättningar uppskattas under det första verksamhets- året till förslagsvis 4 000 kronor.

• Sida 155
•  Original

Kostnader för inköp av möbler, dupliceringsapparat (med hänsyn till verk- samhetens art och omfattning är den inom överstyrelsen befintliga duplice— ringsapparaten otillräcklig), skrivmaskiner m. fl. inventarier å sagda byrå synas böra uppskattas till 13 000 kronor under första verksamhetsåret. Utgifter för skrivmaterialier, papper, blankettryck och dylikt beräknas utgöra omkring 2 000 kronor. De expenskostnader, som i detta sammanhang böra särskilt an- givas, beräknas sålunda uppgå till 15000 kronor under första verksamhets— året. _— Samtliga omkostnader för den centrala ledningen uppgå sålunda till (4 000+15 000=) 19 000 kronor.

IV. Den statliga övningsskolan.

Verkstadsskolan. Kronor Engångskostnader (ej inräknat tomtkostnader) ................ 3 360 000 Årliga driftskostnader ..................................... 375 000

Elevhemmet.

Engångskostnader ........................................ 1 738 000

(Årliga driftskostnader, täckas av stipendier eller elevavgifter.) 260 000

Sammanställning av beräknade kostnader under första verksamhetsåret.

I. Lärarutbildningen (133 000—I—39 000=) .................... 172 000 II. Viss yrkespedagogisk reformverksamhet (läroböcker, undervis- ningsmateriel, bibliotek m. m.) ............................ 40 000 III. Den centrala ledningen: löner enligt avlöningsstat (utan rörligt tillägg) 48 816 vikariatsersättningar ..................... 2 000 50 816

omkostnader .................................. 19 000 69 816 Summa kronor 281 816

• Sida 156
•  Original

Kap. 18. Sammanfattning, anslagsberäkningar

och hemställan

Med hänvisning till vad överstyrelsen i vederbörliga sammanhang i denna utredning anfört, får överstyrelsen göra följande sammanfattning och hemstäl- lan angående lärarutbildningsverksamhetens organisation m. m.

1. Utbildningsformer.

Sedan överstyrelsen funnit, att ett behov av minst 30 a 35 heltidsanställda yrkeslärare i yrkesarbete vid skolor för industri och hantverk föreligger per år under 5-årsperioden 1946 / 50, föreslår överstyrelsen, att 2 pedagogiska kurser för blivande lärare i yrkesarbete om vardera 15 veckor och med vardera 15 deltagare ordnas årligen.

För att giva de nya lärarna i yrkesarbete en mera omfattande praktisk lärar— utbildning, föreslår överstyrelsen, att de lärare, som genomgått grundläggande pedagogisk kurs för blivande lärare i yrkesarbete, beredas tillfälle att tjänstgöra som assistentlärare under en tid av cirka 5 månader, varunder de skola erhålla handledning av erfaren yrkeslärare. Under denna tid böra de om möjligt handha egen yrkesavdelning samt uppbära lön.

I samband med ovannämnda pedagogiska kurser ordnas allt efter förelig— gande behov pedagogisk kurs om likaledes 15 veckor för blivande heltids— anställda ämneslärare i yrkesteoretiska ämnen vid skolor för industri och hant- verk. Samundervisning med ovannämnda kurser sker i så stor utsträckning som möjligt.

De heltidsanställda lärarna i yrkesarbete få i regel också handha undervis- ningen i yrkesteoretiska ämnen vid verkstadsskolor. För att göra framför allt sådana lärare skickade att uppehålla undervisningen i yrkesteori föreslår över- styrelsen anordnandet av kompletteringskurser om 12 veckor i yrkesteore— tiska ämnen.

De i utredningen för ovannämnda kurser uppgjorda timplanerna äro endast preliminära och avse närmast att angiva omfattningen av utbildningen.

Omkring 3/4 av samtliga lärare, som undervisa i avdelningar för industri och hantverk vid skolor för yrkesundervisning (eller cirka 1 500 av cirka 2 000 lärare), äro timlärare, som i regel ha denna tjänstgöring som bisyssla vid

• Sida 157
•  Original

sidan av annat arbete. Då man icke kan antaga, att dessa timlärare, av vilka för övrigt en betydande del nyrekryteras varje år, kunna eller vilja genomgå någon längre lärarutbildning, föreslår överstyrelsen, att yrkespedagogiska kur- ser (korta kurser och instruktionsmöten) ordnas för timlärare. Under första verksamhetsåret föreslås till dylik utbildningsverksamhet å olika orter sam- manlagt 75 kursdagar.

Överstyrelsen har funnit det nödvändigt, att åtgärder vidtagas för yrkes— lärarnas fortbildning. Innan tillräcklig erfarenhet vunnits på detta område, bör denna fortbildning försöksvis anordnas. Överstyrelsen föreslår följande for- mer för denna fortbildning:

a) allmän yrkespedagogisk kurs om 5 veckor med cirka 30 deltagare;

b) repetitrbnskurs i pedagogik m. m. om 2 veckor under sommarferier med cirka 30 deltagare;

c) feriekurs i faekärnnen under 2 veckor för lärare i yrkesarbete vid verk- stadsskolor; (1) Ett antal yrkeslärare beredas tillfälle att deltaga i olika utbildningskurser för yrkesmän, t. ex. vid statens hantverksinstitut;

e) Ett antal yrkeslärare beredas tillfälle att bedriva yrkesstudier i olika industri- och hantverksföretag under cirka 10 veckor. Överstyrelsen föreslår vidare, att försök göres med korrespondensunder- vis-ning för yrkeslärares utbildning i framför allt fackämnen. Denna kor- respondensundervisning är i första hand avsedd att utgöra. förkurser för lärare, som önska genomgå de ovannämnda kompletteringskurserna. Avgif- terna för korrespondenskurserna föreslås skola betalas av staten. Även denna utbildning bör ordnas försöksvis, och överstyrelsen föreslår, att ett 25-tal yrkeslärare beredas tillfälle genomgå sådana, av kursledningen godkända och av staten bekostade korrespondenskurser.

För utbildning av vissa lärare vid högre tekniska läroverk föreslås en fem- veckors pedagogisk kurs, fördelad på två sommarferier, varjämte kursdel- tagarna under arbetsåret mellan dessa ferier skola bedriva vissa studier för sin lärarutbildning.

Ovanstående former av utbildningsverksamheten skola icke samtliga igång- sättas under det första verksamhetsåret. För budgetåret 1948/49 föreslås 2 pedagogiska kurser för blivande lärare i yrkesarbete, yrkespedagogiska kurser för timlärare, praktisk lärarutbildning för 15 assistentlärare, korrespondens- studier för ett 25-tal yrkeslärare samt en kurs för utbildning av vissa lärare vid högre tekniska läroverk, en kurs för utbildning av blivande heltidsanställ- da handelslärare och yrkespedagogiska kurser för timlärare vid handelsskolor.

• Sida 158
•  Original

2. Understöd till kursdeltagare.

Då överstyrelsen räknar med att flera av de skickliga yrkesmän, som önska bli yrkeslärare, icke ha ekonomiska möjligheter att på egen bekostnad genom- gå grundläggande yrkeslärarkurser och då det här gäller att förvärva skickligt yrkesfolk i stark konkurrens med andra verksamhetsomåden, föreslår över- styrelsen, att traktamente och i förekommande fall reseersättning samt vid behov även bidrag till kursdeltagares familj skall kunna utgå under kurstiden. Likaså. har överstyrelsen förutsatt, att lärare under tjänstledighet för deltagan- de i av överstyrelsen ordnad eller godkänd fortbildningsverksamhet må åt- njuta oavkortad lön och, därest läraren icke har sin hemvist å utbildnings- orten eller i dess närhet, traktamente samt reseersättning. För de olika utbild- ningsformerna föreslås följande

Bidragsgrunder.

Vid grundläggande pedagogiska yrkeslärarkurser: Dagtraktamente 10 kronor till kursdeltagare, som icke har hemvist å utbildningsorten eller i dess närhet, och 5 kronor till annan deltagare samt efter behovsprövning särskilt bidrag till kursdeltagares familj under utbildningstiden med 3 kronor per dag till kursdeltagares hustru och en krona per dag till vart och ett av kursdeltaga- res barn under 16 år samt hyresbidrag, högst motsvarande verkliga. kostnaderna för hyra åt familj, dock högst 100 kronor per månad.

Vid kursdeltagares praktiska lärarutbildning: Samma bidrag som vid grundläggande pedagogisk yrkeslärarkurs, därest kursdeltagare icke uppe- håller lärartjänst och uppbär lön under utbildningen, varvid i sistnämnda fall nämnda bidrag indrages helt eller minskas med ett belopp, motsvarande den erhållna lönen.

Vid kompletteringskurser, fortbildningskurser, andra för utbildnings- ändamål godkända instruktionskurser eller vid av överstyrelsen organi- serad fortbildning i företag: Till lärare i statsunderstödd yrkesundervis— ningsanstalt: Oavkortad lön, vartill statsbidrag utgår med det belopp, som skulle utgått, om läraren haft tjänstgöring i samma omfattning som den för honom förordnade vikarien. Till yrkeslärare, som ej har hemvist å utbildnings— orten eller i dess närhet, utgår därjämte traktamente med 10 kronor per dag. Uppbär tjänstledig lärare under utbildning lön för arbete i företag eller annan ersättning, ankommer det på överstyrelsen att avgöra, i vad mån dagtrakta- mente och statsbidraget till den tjänstledige yrkeslärarens lön skall minskas.

• Sida 159
•  Original

Kursdeltagare, som icke innehar anställning som yrkeslärare, kan av över- styrelsen tillerkännas samma förmåner som deltagare i grundläggande peda- gogiska yrkeslärarkurser.

Till samtliga deltagare, som ej ha hemvist å utbildningsorten eller i dess närhet, utgår resebidrag, motsvarande högst kostnaden för enkel resa från hemorten till utbildningsorten och åter enligt bestämmelserna för klass III allmänna resereglementet.

Lärare eller läraraspirant, som icke har hemvist å utbildningsorten men bor så nära denna, att han rimligtvis varje dag under utbildningstiden kan färdas mellan hemmet och utbildningsorten jämställes beträffande traktaments- och reseersättning med lärare eller läraraspirant med hemvist å utbildningsorten, dock att överstyrelsen må kunna tillerkänna honom reseersättning, motsva- rande kostnaden för dagliga resor enligt bestämmelserna för klass III all- männa resereglementet.

Till deltagare i utbildningskurs för vissa lärare vid högre tekniska läroverk föreslås samma bidrag som till deltagare i de grundläggande pedagogiska kur— serna för blivande yrkeslärare, dock att reseersättningen på grund av kursens uppdelning i två delar utgår för två resor till och från utbildningsorten.

3. Statlig övningsskola för lärarutbildningen m. m.

Överstyrelsen föreslår vidare inrättandet av en statlig verkstadsskola såsom övningsskola för lärarutbildningen och som pedagogisk försöks- och mönster- skola. Skolan bör ligga i Stockholm eller dess omedelbara närhet. Den bör stå under ledning av överstyrelsen för yrkesutbildning.

Skolan föreslås omfatta 17 avdelningar för de grupper av yrken inom in- dustri och hantverk, som äro mest representerade vid landets verkstadsskolor. Verkstadsskolan bör planeras så, att dit även kunna förläggas några försöks- avdelningar för undervisning i framför allt yrkesteori för hantverkslärlingar (»hantverksskola»). Antalet elevplatser vid skolan beräknas till cirka 250. En icke oväsentlig del av undervisningen skall under handledning av skolans ordi— narie lärare uppehållas av läraraspiranter, som genomgått grundläggande pe- dagogisk kurs. Antalet ordinarie lärare kan därför begränsas. Vid skolan före- slås följande befattningar och tjänster.

Löneplan och lönegrad

a. Rektor och lar-arc: efter den */1 19 47 rektor ........................................... 2: 7 3 ämneslärare ' .............. ; .................... 1: 25 12 yrkeslärare ........ '. ........ ,. .................. 1: 23 1 gymnastiklärare ........... '. .................... 1: 24

• Sida 160
•  Original

b. Övrig personal: Löääaåechhlögfrd 1 kanslibiträde .................................. 1: 11 2 kontorsbiträden ................................ 1: 8 1 telefonist ...................................... 1: 6 1 vaktmästare ................................... 1: 11 1 vaktmästare, tillika eldare ........................ 1: 10

Vid verkstadsskolan föreslås vidare inrättandet av ett elevhem för cirka 200 elever och läraraspiranter.

Skolan bör i stort sett organiseras som landstingens centrala verkstadsskolor. Dess närmare organisation bör fastställas i av Kungl. Maj:t utfärdad stadga.

4. Viss yrkespedagogisk reformverksamhet.

För främjandet av yrkesundervisningen föreslår överstyrelsen ordnandet av viss yrkespedagogisk refomverksamhet, som har samband med lärarutbild- ningen. Överstyrelsen föreslår sålunda, att åtgärder vidtagas för att avhjälpa bristen på läroböcker för yrkesundervisningen, att detaljerade handledningar för undervisning i olika yrkesämnen samt anvisningar för individuell undervis- ning utarbetas, att användning av korrespondensmetod i yrkesundervisningen beaktas, att frågan om anskaffning av undervisningsmateriel och instruktions- film för yrkesundervisningen ägnas vederbörlig uppmärksamhet samt att över— styrelsens specialbibiliotek för yrkesutbildning utbygges till ett referens- och studiebibliotek för bland annat yrkeslärare.

5. Lärarutbildningens centrala ledning.

För handhavandet av lärarutbildningen samt de uppgifter för främjandet av yrkesundervisningen, som överstyrelsen berört här ovan, föreslår överstyrelsen inrättande av en byrå inom övm'styrelsen från och med den 1 juli 1948. Denna byrå, förslagsvis kallad byrån för lärarutbildningen m. m., föreslås få följande personal. Löneplan och lönegrad

efter den '/7 1947

1 byråchef, tillika föreståndare för lärarutbildningen . . . . 2: 10 1 förste byråingenjör, extra ordinarie .................. 1: 27 1 amanuens, extra ordinarie ........................ 1:22 1 kanslibiträde, extra ordinarie ...................... 1:11 1 kontorsbiträde, extra ordinarie ..................... 1: 8

6. Kostnader och anslagsberäkningar samt hemställan.

Beträffande kostnaderna för de olika utbildningsformerna och för den före- slagna övningsskolan hänvisas till kapitel 17.

• Sida 161
•  Original

l » l l

Såsom framgår här ovan, beräknas endast en del av lärarutbildningsverk- samheten kunna igångsättas under budgetåret 1948/49, och den statliga övnings— och försöksskolan kan heller icke komma till stånd under detta bud- getår.

Kostnaderna under budgetåret 194-8/49 beräknas enligt kalkylerna i kapitel 17 (sid. 155) uppgå till följande belopp:

Kronor Lärarutbildningen .......................................... 172 000 Viss yrkespedagogisk reformverksamhet ........................ 40 000 Den centrala ledningen: löner (utan rörligt tillägg) ............................ 50 816 omkostnader ...................................... 19 000 69 816

Summa kronor 281 816

I reservationsanslag för utbildning av lärare vid yrkesundervisningen, (Kungl. Maj:ts brev till överstyrelsen för yrkesutbildning den 6 juni 1947 ) har uppförts 110 000 kronor, varav 70 000 kronor beräknats för en fyra månaders kurs för utbildning av lärare vid verkstadsskolor och 40 000 kronor för all— männa yrkespedagogiska kurser och kortare fortbildningskurser. '

I de allmänna yrkespedagogiska kurserna om 5 veckor deltaga icke endast lärare i avdelningar för industri och hantverk utan även lärare i handel och husligt arbete (sömnad). Att exakt beräkna, hur mycket av det ovannämnda beloppet 110 000, som avser utbildning av lärare i industri och hantverk, låter sig därför icke göra. I runt tal torde kostnaden för utbildning av yrkeslärare i industri och hantverk utgöra ungefär 90 000 kronor. För budgetåret 1948/49 skulle i huvudsak motsvarande kostnader bli 133 000 kronor för lärar- utbildning i industri och hantverk (häri inräknat även viss lärarutbildning för högre tekniska läroverk) samt 69 816 kronor för den centrala ledningen, var- vid dock bör erinras om att den centrala ledningen, såsom framgått av kapitel 13 och 14, även skall handhava andra omfattande frågor än utbildning av lärare i industri och hantverk.

För utbildning av handelslärare beräknas dessutom 39 000 kronor (s. 153). För budgetåret 1948/49 bör i reservationsanslaget till utbildning av lärare vid yrkesundervisningen alltså beräknas (133 000—I—39 000=) 172 000 kronor för utbildning av lärare i industri och hantverk samt handel.

Vidare bör under åttonde huvudtiteln upptagas ett nytt reservationsanslag, lämpligen betecknat »Viss yrkespedagogisk reformverksamhet» 40 000 kronor.

Av ovannämnda belopp 69 816 kronor för den centrala ledningen synas 50 816 kronor böra upptagas i förslagsanslaget till avlöningar inom överstyrel-

• Sida 162
•  Original

sen för yrkesutbildning och 19 000 kronor i förslagsanslaget till ämbetsverkets omkostnader, varför ifrågavarande anslag för budgetåret 1948/49 böra upp- räknas med respektive belopp för här angivna ändamål.

Överstyrelsen för yrkesutbildning får sålunda hemställa, att förslag måtte föreläggas 1948 års riksdag

dels om ordnandet av utbildning av yrkeslärare i skolor för industri och hant- verk samt handel m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med vad överstyrelsen |

för yrkesutbildning förordat i denna utredning,

dels om inrättandet av en statlig övnings- och försöksskola för undervisning i industri och hantverk,

dels om inrättandet av en byrå för lärarutbildning m. m. inom överstyrelsen för yrkesutbildning, *

dels att för här föreslagen lärarutbildning under reservationsanslaget till Ut- bildning av lärare vid yrkesundervisningen för budgetåret 1948/49 beräkna ett belopp av 172 000 kronor,

dels att till Viss yrkespedagogisk reformverksamhet för budgetåret 1948 / 49 anvisa ett reservationsanslag av 40 000 kronor, '

dels att för här ifrågavarande ändamål uppräkna förslagsanslaget Översty— relsen för yrkesutbildning: Avlöningar med 50 816 kronor för budgetåret 1948/49, l

dels ock att för här ifrågavarande ändamål uppräkna förslagsanslaget Över- & styrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader med 19 000 kronor för budgetåret 1948/49. '

• Sida 163
•  Original

Förteckning över antalet sådana lärare i yrkesarbete i avdelningar för industri och hantverk vid vissa andra skolor och anstalter än anstalter för yrkesundervisning, som hade minst 20 veckotimmars tjänstgoring i yrkesarbete

..

under arbetsåret 1945/46.

163 Bilaga 1.

Skolor eller anstalter Verkstadsarbetets art Antal lärare

Beräknat minimum av rekryterings— behov 1946—50

Praktiska mellanskolor

Läroverkens inbyggda linjer

Yrkesskolor tillhörande barna— och ungdomsvården

Dövstumskolorna i Vänersborg

Vanföreanstalternas yrkes- skolor

Fångvårdens ungdoms- anstalter

att anse som ett minimum.

mek. arbete el. tekn. arbete träarbete

mek. arbete

mek. arbete snickeriarbete skrädderiarbete tapetseriarbete

snickeriarbete skrädderiarbete skomakeriarhete tapetseriarbete

mek. arbete snickeriarbete skrädderiarhete tapetseriarbete måleriarbete skomakeriarbete bokbinderiarbete tryckeriarbete fotografiarbete borstbinderiarbete modistarbete korg-makeriarbete trikåstickning

mek. arbete snickeriarbete skrädderiarbete

10

21

12

7

lupwlwuwuuwmw—imammlwwwwl—mwmimIH—Am

Summa 170

I tabellen ha icke medtagits lärarinnor med examen från fackseminarier eller som undervisa i avdelningar, där examen från dylikt seminarium vore lämplig kompetens för vederbörande lärare. På grundval av ovan erhållna resultat uppskattas nyrekryteringsbehovet vid här ifrågavarande skolor till i genomsnitt 4 per år under perioden 1946/50. Beträffande vissa av ovanstående skolor planeras en väsentlig utvidgning, varför ovannämnda uppgift om nyrekryteringsbehov är

11

4. (på. grund av ut- vidgning) 17

• Sida 164
•  Original

P. M. rörande handelslärarutbildningen.

Handelsutbildningskommittén har tillsatt en särskild sektion för utredning av de frågor, som röra utbildning av handelslärare. Sektionen har företagit omfattande undersökningar rörande lärarna vid olika skolor för handelsutbildning, deras tjänstgöring, skol— och fack- utbildning, pedagogisk utbildning 0. s. v. Det inkomna materialet har hittills endast hunnit bearbetas preliminärt. Frågan om handelslärarutbildningens ordnande kommer att av sek-tionen och kommittén upptagas till en mera ingående behandling först när kommittén utarbetat mera preciserade förslag till handelsutbildningens ordnande i sin helhet. Med anledning härav kan kommittén för närvarande endast framföra en del syn- punkter, som föranledas av den utredning om lärarutbildningen vid skolor för industri och hantverk, som företagits inom överstyrelsen för yrkesutbildning. Kommittén anser sig dock, i anslutning till överstyrelsens utredning, böra närmare angiva, hur handels- lärarutbildningen enligt kommitténs mening bör ordnas under budgetåret 1948/4—9.

Det må här anmärkas, att kommittén i lärarutbildningsfrågan haft ett samråd med 1946 års skolkommissions lärarutbildningsdelegation.

Kommittén vill till en. början erinra om, att handelsutbildning för närvarande huvud- sakligen lämnas vid följande skolor (handelshögskolorna undantagna):

1. handelsgymnasier,

2. de praktiska mellanskolornas handelslinjer,

3. i realskolan inbyggda handelslinjer,

4. yrkesbestämda högre folkskolor,

5. kommunala anstalter för yrkesundervisning (omfattande lärlingsskolor, lärlings- kurser, kurser för äldre, ämnes- och yrkeskurser),

6. st'atsunderstödda enskilda skolor för handelsundervisning,

7. enskilda handelsskolor utan statsunderstöd, men ställda under överstyrelsens för yrkesutbildning inseende,

8. övriga enskilda handelsskolor. Handelsundervisning förekommer också i viss utsträckning vid de tekniska läroverken. Vidare erinrar kommittén om, att de i yrkesskolstadgan omnämnda ettåriga handels- skolorna icke kommit till stånd. Däremot har ett växande antal kommunala och även enskilda kurser för handel med heldagsundervisning anordnats. I vissa fall äro dessa kurser anordnade som terminskurser, i andra fall som '5— eller ö-månaderskurser, men i ett stort antal fall som ettåriga kurser. (Till ettåriga kurser räknas då alla kurser med heldagsundervisning och minst cirka 30 veckors effektiv undervisningstid.) Överstyrelsen har fastställt förebilder till ettåriga heldagskurser för handelsanställda dels för en linje avseende utbildning för detaljhandel och dels för en linje avseende kontor och liknande. Kurserna med heldagsundervisning äro i regel anordnade som lärlingskurser, men ibland som lärlingskurser under första hälften och som yrkeskurser under andra hälften av kur— sernas förlopp."

För övriga här ovan upptagna skolor och kurser torde i detta sammanhang icke någon närmare redogörelse behöva lämnas. Här må dock lämnas nägra statistiska uppgifter om vissa av de nu berörda skoltyperna (uppgifterna avse förhållandena vid början av läsåret 1945/46): ' ' ' '

• Sida 165
•  Original

Antal klass- Antal elever avdelningar Handelsgynmzasier ............................ 55 1 656 Praktiska mellanskolor (handelslinje) ........... 129 3581 Inbyggda handelslinjer realskolor .................................. —— 685 kommunala mellanskolor .................... 2 16 Yrkesbestämda högre folkskolor ................ 17 410

Antalet statsunderstödda anstalter för yrkesundervisning med kurser för handel samt antalet elever i dessa vid olika undersökningstidpunkter under tiden november 1943 till mars 1946 framgår av bifogade tabell (bil. A). Siffrorna i denna måste bedömas med hänsyn till, att de avse elevantalet vid vissa bestämda tidpunkter under läsåret. Hela antalet elever under ett läsår ställer sig åtskilligt högre.

Antalet lärare vid skolor med handelsutbildning framgår av bifogade tabell (bil. B). Av tabellen framgår, att antalet »egentliga handelslärare» vid skolorna uppgår till 811. Vid praktiska mellanskolor och inbyggda linjer redovisas 200 heltidsanställda lärare med undervisning såväl i handelsämnen (inklusive språk) som andra ämnen, men huvudparten av dessa torde knappast böra hänföras till kategorien handelslärare. Vidare framgår av tabellen, att antalet redovisade timlärare uppgår till 661.

Medan de vid skolor för industri och hantverk heltidsanställda lärarna till alldeles övervägande del äro anställda vid verkstadsskolor och där huvudsakligen som lärare i yrkesarbete och sålunda bilda en tämligen enhetlig grupp, äro de »egentliga handels- lärarna», såsom framgår av tabellen, fördelade dels på ett flertal skoltyper, dels på flera olika ämneskombinationer. De heltidsanställda handelslärarna tillhöra dock för när- varande i avseende på förutbildning och undervisningsomräden huvudsakligen tre kategorier:

lärare i språk med akademisk utbildning, lärare i handelstekniska ämnen med examen från handelshögskola, lärare i stenografi och maskinskrivning med varierande utbildning, många dock med

handelsgymnasium.

(I sitt slutliga betänkande kommer handelsutbildningskommittén att lämna en utförlig redogörelse för handelslärarnas förutbildning och tjänstgöringsförhållanden.)

Utan att nu gå. in på en närmare diskussion om den lämpligaste formen för de hel- tidsanställda handelslärarnas pedagogiska utbildning tror sig dock kommittén kunna ut- tala den meningen, att denna utbildning i stort sett kan vara av samma omfattning och utformning för lärare med olika änmesområden samt vidare, att den pedagogiska utbildningen bör vara gemensam, vare sig vederbörande läraraspirant åsyftar anställning vid handelsgymnasium eller vid ettårig handelsskola eller andra skolor med dagunder— visning. Kommittén tror också, att den pedagogiska utbildningen för lärare i handels— tekuiska ämnen vid praktiska mellanskolor och inbyggda handelslinjer lämpligen skulle kunna sammanföras med utbildningen för övriga »egentliga handelslärare».

Att göra några beräkningar om storleken av utbildningsbehoven för heltidsanställda handelslärare är givetvis mycket vanskligt, och kommittén har ännu icke varit i tillfälle att bearbeta siltt material i detta avseende. Vid beräkningen bör hänsyn givetvis tagas dels till antalet heltidsanställda »egentliga handelslärare» höstterminen 1946, nämligen 311, dels till den utveckling av handelsskolornas verksamhet som kan förväntas. Åtmin— stone några nya handelsgymnasier torde bliva upprättade under de närmaste åren, och vid de redan befintliga handelsgymnasierna torde nya klassavdelningar komma till stånd. En ytterligare ökning av de praktiska mellanskolornas handelslinjer och de i realskolan inbyggda handelslinjerna torde säkert vara att räkna med. Framför allt kan man förvänta,

• Sida 166
•  Original

att ettåriga handelskurser komma att upprättas i avsevärt större antal än som hittills varit fallet. (Kommittén räknar med att senare kunna framlägga förslag om ändrade statsunderstödsgrunder till dylika kommunala ettåriga handelsskolor, så att de bli i stånd att i större utsträckning än hittills emottaga elever från andra kommuner än skol- kommunen.) Man torde uppskattningsvis kunna räkna med, att behov kommer att före- ligga av pedagogisk utbildning av 10 till 15 blivande heltidsanställda handelslärare per år.

De många timlärama vid handelsskolorna ha givetvis också behov av kurseri pedagogik och metodik. Vid handelsskolorna torde som timlärare användas förhållandevis fler lärare vid läroverk, mellanskolor och folkskolor än vid skolorna för industri och hantverk. Som lärare i sådana ämnen som handelslära för detaljhandel, försäljning, fönsterskyltning, stenografi och maskinskrivning användes dock i stor utsträckning i yrkeslivet verksamma personer. Beträffande utbildningsbehovet för timlärare torde i allt väsentligt samma synpunkter kunna anföras rörande handelsskolornas timlärare som beträffande dylika lärare vid skolor för industri och hantverk, och kommittén kan därför nu inskränka sig till att framhålla, att utbildningsbehovet i fråga föreligger samt att instämma i de syn- punkter överstyrelsen på olika ställen i sin utredning framfört rörande timlärarnas ut- bildning.

Som av överstyrelsen för yrkesutbildning i utredningen framhålles, ha i de av skol- överstyrelsen respektive överstyrelsen för yrkesutbildning anordnade pedagogiska kurserna av olika slag i regel deltagit åtskilliga personer, som varit eller ämnat bli handelslärare. Detta antal har dock varit ganska ringa. Det torde mera sällan ha överstigit fem del- tagare i 5—veckorskurserna. Bland orsakerna till det ringa antalet i kurserna deltagande handelslärare torde främst böra nämnas de hittills osäkra och i alltför stor utsträckning oreglerade anställningsförhållandena för handelslärare. Vid 5—veckorskurserna ha ju ej betyg lämnats, och genomgång av dylik kurs har ej tillmätts större värde vid merit- bedömnin-gen, vilket i sin tur givetvis i viss mån berott på, att endast ett ringa antal läraraspiranter kunnat förete intyg om genomgång av dylik kurs.

Att ett icke ringa intresse för pedagogisk utbildning och fortbildning förefinnes bland handelslärarna framgår bland annat av, att till de kortare utbildningskurser, som Svenska samfundet för affärsutbildning anordnat i samarbete med överstyrelsen för yrkesutbild— ning, ha ett stort antal deltagare brukat anmäla sig. Elva dylika kurser ha hållits sedan 1940. Inemot ] 000 personer ha deltagit (i stor utsträckning har det varit samma personer). Till en dylik kurs, som skall hållas i Stockholm 16——18 juni 1947, äro omkring 150 del- tagare anmälda.

De kurser för lärare i stenografi, som under de senaste åren anordnats av Melinska Stenografförbundet, ha enligt uppgift varit fulltecknade. Dess-a kurser ha i regel räckt en vecka och huvudsakligen avsett genomgång av metodiken vid stenografiundervisningen.

Redan av den föregående framställningen torde det ha framgått, att kommittén anser, att det av överstyrelsen framlagda förslaget till ordnande av utbildningen för lärare för industri och hantverk vid anstalter för yrkesundervisning väl kan läggas till grund även för ordnandet av handelslärarutbildningen. Kommittén delar helt de synpunkter, som för överstyrelsen varit bestämmande vid dess ställningstagande till frågan, huru- vida yrkeslärarutbildningen bör förläggas till ett särskilt yrkespedagogiskt seminarium eller till kursverksamhet i mera obundna former. Utbildningsbehovet av handelslärare (såväl som för yrkeslärare i allmänhet) är och torde också under överskådlig tid förbli av så varierande natur, att detsamma endast kan tillgodoses genom kurser, som också variera med avseende på ändamål och innehåll. Det synes också kommittén uppen- bart, att handelslärarutbildningen icke kan anordnas helt fristående utan måste sam- mankopplas antingen med lärarutbildningen för de allmänna skolorna eller med annan yrkeslärarutbildning. Att den senare sammankopplingen är att föredraga, anser kommittén

• Sida 167
•  Original

odiskutabelt, särskilt om, såsom föreslagits, yrkeslärarutbildningen lägges direkt under överstyrelsen för yrkesutbildning, under vilken ju även de egentliga handelsskoloma sortera. Framhållas bör också den nära överensstämmelsen i fråga om pedagogiska och metodiska problemställningar mellan å ena sidan sådana delar av handelsundervisningen, som avse t. ex. utbildningen för detaljhandel, och å andra sidan yrkesarbete av oli-ka slag inom industri och hantverk.

Den utbildning av heltidsanställda handelslärare, som kan anses vara av behovet på- kallad, torde i väsentliga delar kunna anordnas enligt den plan, som i överstyrelsens utredning uppgjorts för utbildning av blivande heltidsanställda ämneslärare i yrkes- teoretiska ämnen vid skolor för industri och hantverk. Kursens omfattning och innehåll synes i stort sett kunna tjäna som förebild vid uppläggning av en mot- svarande kurs för handelslårare. Åtskilliga föreläsningar torde kunna vara gemensamma för en handelslärarkurs och den av överstyrelsen föreslagna kursen. Auskultering och övningslektioner i en handelslärarkurs kunde säkerligen utan svårighet anordnas vid de i Stockholm befintliga handelsskolorna. Kommittén har härmed icke tagit ställning till frågan, huruvida icke lärarutbildningen för exempelvis handelsgymnasiernas språklärare också kunde anknytas till den pedagogiska utbildningen för lärare vid allmänna läroverk. Även de av överstyrelsen föreslagna kurserna i yrkesteoretiska ämnen torde kunna få sin motsvarighet, då det gäller handelsundervisningen, t. ex. i detaljhandelslära, stenografi och maskinskrivning.

I ännu högre grad torde de föreslagna yrkespedagogiska kurserna för timlärare kunna bli av betydelse för handelslärarutbildningen. Som ovan framhållits, ha åtskilliga för handelslärare anordnade kurser av denna typ samlat ett stort antal deltagare. I synner- het när dessa kurser förläggas till landsorten, kunna desamma delvis vara gemensamma för olika grupper av inom yrkesundervisningen verksamma lärare. Kommittén utgår från som självklart, att heltidsanställda lärare icke skulle vara utestängda från deltagande i nu ifrågavarande kurser.

Kommittén är icke nu beredd att uttala sig om vilka villkor som skulle ställas för inträde i de längre handelslärarkurserna. Man torde i allmänhet kunna räkna med, att de intrådessökande avlagt antingen akademisk examen eller examen från handelshög- skola. Hinder bör dock ej möta även för inträdessökande med lägre kompetens att bli antagna som elever. I vilken utsträckning krav på föregående praktisk verksamhet böra uppsättas för inträde i lärarkursen är en fråga, som kommittén icke nu vill uttala sig om; denna fråga har snarare samband med frågan om kompetens för lärarbehörighet över huvud. '

Mot de principer, som anförts i överstyrelsens förslag beträffande understöd åt kurs— deltagare, finner sig kommittén ej för närvarande ha något att invända. Kommittén vill endast starkt understryka nödvändigheten av att tillräckliga understöd lämnas kurs- deltagarna, i synnerhet i de längre kurserna. Man bör beakta den omständigheten, att i vissa fall en lärare, som bestämmer sig för att genomgå en lärarkurs under t. ex. en höst- termin, kan bli utan stadigvarande inkomst ända från slutet av föregående vårtermin, sålunda för en tid av 7—8 månader. Tillgången på. pedagogiskt väl utbildade lärar- aspiranter i synnerhet i handelstekniska ämnen skulle vidare säkert få en ytterst välbe- hövlig stimulans genom icke alltför knappt tillmåtta understöd åt kursdeltagarna.

Vad i överstyrelsens utredning (kapitel 13) anförts beträffande vissa andra för yrkes- skolorna betydelsefulla undervisningsfrågor (läroböcker, handledningar för undervis- ningen, anskaffning av undervisningsmateriel, filmen i undervisningens tjänst, special- bibliotek) finner kommittén vara av största intresse även för handelsundervisningen. Under sitt utredningsarbete har 11andelsutbildningskommittén gång på gång ställts inför frågan, hur de läroböcker och handledningar, som bli nödvändiga för realiserandet av

• Sida 168
•  Original

kommitténs kommande förslag till undervisningsplaner för olika skolformer, skola kunna komma till stånd. Handelsskolorna äro också i stort behov av central hjälp och ledning, då det gäller anskaffning av modern och aktuell undervisningsmateriel, film 0. s. v.

Beträffande den centrala ledningen av yrkeslärarkurserna instämmer kommittén också i de i utredningen anförda synpunkterna. Kommittén anser det dock vara av den största vikt, att i den direkta ledningen för kursverksamheten. sakkunskap rörande handeln och dess undervisningsfrägor på. ett tin-redsställande sätt blir företrädd. När kommittén i det föregående har ansett sig kunna förorda ett sammanförande av handelslärarutbildningen med den övriga yrkeslärarutbildningen, har kommittén utgått från, att dess nu uttryckta önskemål blir tillgodosett. Skulle så icke bli fallet, kommer hel-a frågan om handelslärar- utbildningen i ett annat läge. Emellertid torde, såsom framgår av nedan framställt förslag till anordnande av handelslärarkurser under budgetåret 1948/49, den nu uppställda frågan ej behöva omedelbart definitivt lösas.

Efter det principresonemang kommittén nu fört i anknytning till de viktigaste punkter— na i överstyrelsens förslag, vill kommittén övergå till att behandla provisoriskt ordnande av handelslärarutbildningen under budgetåret 1948/49. Då kommittén av skäl, som an— förts, icke nu kan taga slutlig ställning till frågan om handelslärarutbildningens ordnande i hela dess vidd och sålunda ej heller nu kan framlägga några definitiva förslag, är det dock för kommittén angeläget att framhålla nödvändigheten av att ingen lucka uppstår i anordnandet av handelslärarutbildningskurser. Tvärtom böra redan nu de provisoriska förbättringar göras, som äro möjliga. Kommittén anser, att i det system av kurser, som av överstyrelsen föreslagits, även handelslärankurser väl kunna inpassas redan under budgetåret 194-8/4-9.

Kommittén anser, att under budgetåret 194—8/4-9 bör anordnas dels en pedagogisk kurs för utbildning av blivande heltidsanställda lärare vid skolor för handel, dels också yrkes— pedagogiska kurser för timlärare vid handelsskolor.

Den pedagogiska kursen för utbildning av blivande heltidsanställda lärare vid skolor för handel torde i huvudsak kunna anordnas efter den plan, som i överstyrelsens utred- ning framlagts för kursen för utbildning av blivande heltidsanställda ämneslärare i yrkes- teoretiska. ämnen vid skolor för industri och hantverk. Då. emellertid sistnämnda kurs ej är avsedd att anordnas under budgetåret 1948/49, bör i stället handelslärarkursen anordnas med viss anknytning till en av kurserna för utbildning av blivande heltids- anställda lärare i yrkesarbete vid verkstadsskolor. Anknytningen bör i huvudsak inne— bära, att åtskilliga föreläsningar bli gemensamma. Föreläsningarna om yrkesundervis- ningsinternat och lärarnas speciella uppgifter vid dessa (2 timmar) och om orientering i arbetsledning och arbetsorganisation (8 timmar) tonde i handelslärarkursen böra ersättas av andra. Av övriga föreläsningar torde man kunna räkna med att ett mindre antal (uppskattningsvis 20) ej lämpligen kunna vara gemensamma för bägge lärarkurserna. För handelslärarkursen bör därför anordnas separata föreläsningar omfattande 30 tim- mar, i vilka bland annat kunde behandlas vissa för handelsundervisningen gemensamma metodiska frågor. Föreläsningari talteknik borde också ingå i handelslärarkursen. I övrigt torde kursen enligt kommitténs mening, såsom också redan framhållits, kunna. anordnas enligt den plan, som uppgjorts för kursen för heltidsanställda ämneslärare i yrkesteoretiska ämnen. Kommittén utgår dock från, att kursledningen skulle få befogenhet att företaga. de förändringar i kursprogrammet, som vid närmare övervägande kunna befinnas önsk- värda.

För timlärare böra yrkespedagogiska kurser kunna uppläggas helt enligt de riktlinjer, som i överstyrelsens utredning uppdragits beträffande motsvarande kurser för industri och hantverk. Kommittén finner behovet av dylika kurser för handelslärare likaväl som för övriga kategorier av yrkesskollära-re vara så uppenbart, att någon speciell motivering

• Sida 169
•  Original

avseende just handelsundervisningen icke är nödvändig. Överstyrelsen har räknat med in—alles 75 kursdagar för nu avsedda kurser för industri och hantverk. Kommittén anser sig bland annat med hänsyn till proportionen mellan antalet timlärare vid handelsskolor samt skolor för industri och hantverk vilja förorda, att anslag till anordnande av pedagogiska kurser för timlärare beräknas för ytterligare 40 kursdagar, varigenom behovet av kurser för handelslärare kan tillgodoses.

I anslutning till vad som ovan anförts om nödvändigheten av att erforderlig sakkun- skap på handelsundervisningsfrågor beredes plats i kursernas ledning, anser kommittén, att, för att biträda vid ledningen av kurserna för blivande handelslärare under budget- året 1948/49, inom överstyrelsen bör tillsättas en särskild biträdande kursledare. Som sådan torde kunna anlitas någon vid en handelsskola i Stockholm anställd väl meriterad lärare. Under den tid den längre utbildningskursen pågår, torde han behöva ägna åtmin- stone halva sin arbetstid åt ledningen av kursen. Om hans lön uppskattas till 1200 kronor i månaden och hänsyn tages till det ansvar, som kommer att åligga honom i egenskap av biträdande kursledare, torde ett arvode av 750 kronor för månad! få anses vara skäligt. Detta arvode synes böra utgå under 4 månader, då viss tid åtgår för kursernas planering. Under den tid den längre kursen pågår, skulle det åligga den bi- trädande kursledaren att också biträda vid anordnandet av kurser för timlärare vid handelsskolor. För erforderligt handelsutbildningssakkunnigt biträde vid sådana kurser för timlärare, som anordnades under tid, då den längre kursen ej pågår, torde knappast särskilt arvode böra upptagas i kostnadsberäkningen, eftersom redan i den av överstyrel- sen beräknade genomsnittskostnaden per dag ersättning till kursföreståndare är inräknad.

Kostnaderna för de ovan ifrågasatta kurserna under budgetåret 1948/49 uppskattar kommittén på följande sätt. Därav framgår också, hur kommittén i huvudsak tänkt sig kursernas fördelning på olika moment.

1. Pedagogisk kurs för utbildning av blivande heltidsanställda lärare vid skolor för handel. Det förutsättes, att denna kurs pågår samtidigt med pedagogisk kurs för utbildning av blivande lärare i yrkesarbete, och att vissa föreläsningar bli gemensamma för bägge kurserna. Kurstid: 15 veckor. Antal kursdeltagare: 10.

Undervisningen

Föreläsningar (10 hållas av biträdande kursledaren, 60 gemen-

samma. med annan kurs): 20 år 40 kr. .................... kr. 800:— Seminarieövningar (30 timmar hållas av biträdande kurs- ledaren): 130 å. 15 kr. .................................. » 1 950:— Träningslektioner: 240 a 10 kr. .......................... » 2400:— Auskultering: 10 delt. ä 75 tim., 2 kr. per lektion till lärare i de klasser, där auskultering sker (10x75x2) ............ » 1 500:—

Övnings- och serielektioner: 10 deltagare 53. 40 tim., 8 kr. per tim, till pedagogisk handledare och 2 kr. per tim. till klass- lärare i de avdelningar där lektioner äga rum [10X40 (8+2)] » 4000: ——

Övriga kostnader (studiebesök, cv. inträdesprov,avgångsprov) » 500: —— 11 150: — Bidrag till deltagare 10/ 12 av det belopp, som beräknats härför av överstyrelsen för kursen för blivande heltidsanställda ämneslärare i yrkes— teoretiska ämnen, nämligen 15 285 kr., avrundat till ...... » 12 730:—

Övriga utgifter ........................................ » 500: -——

Å Kronor 24 380: —

• Sida 170
•  Original

. Y rkespedagogiska kurser för timlärare vid handelsskolor. Beräknade kursdagar: 40. Genomsnittlig kostnad enl. över— styrelsens beräkning för motsvarande kurser: 280 kr. per dag, sålunda för 40 kursdagar ............................... Kronor 11 200:—

. Arvode till biträdande kursledare.

Avlöningen å tjänsten, som beräknas vara halvtidstjänst, sättes till 750 kr. för månad under 4 månader ............ Kronor 3 000: _—

Kostnaderna för anordnande av ovanstående kurser för handelslärare under budget- året 1948/ 49 skulle alltså uppgå till 38 580 kronor eller avrundat uppåt till 39 000 kronor.

Bilaga A.

Antal statsunderstödda anstalter för yrkesundervisning med kurser för handel samt antalet elever i dessa vid olika undersökningstid-

punkter under tiden november l943—mars 1946.

Antal elever i | Antal skolor Summa Undersökningstidpunkt med handels- skolor och kurser om elever undervisning minst 5 månaders övriga skolor längd med helgdags- och kurser [ undervisning I. Kommunala anstalter för yrkesundervisning. ? Nov. 1943 ............... 132 i 1 054 12 222 13 276 Mars 1944 ............... 133 ; 948 10 173 11 121 om. 1914. ................ 151 l 1 027 12 422 13 449 Mm 1945 ............... 155 971 10 520 11 491 Okt. 1945 ................ 168 l 1 071 14 024 15 095 Mars 1946 ............... 168 f 930 11 582 12 512 l l l II. Enskilda anstalter l [ i för yrkesundervisning. i i ; Nov 1943 ............... 9 % 1 087 1 200 2 287 Mars 1944. ............... 8 ; 1 284 1 791 3 075 Okt. 1941 ................ i 1 225 1 046 2 272 Mars 1945 ............... 10 | 1 301 1 054 2 355 om. 1945 ................ 10 l 1 369 1 514 2 883 Mars 1946 ............... i

• Sida 171
•  Original

171 Bilaga B. Antalet handelslärare vid skolor med handelsundervisning höstterminen 1946 (enligt en av handelsutbildningskommittén företagen undersökning). Preliminära uppgifter. Anvisningar:

A Egentliga handelslärare, B lärare vid praktiska och inbyggda linjer för handelsutbildning med undervisning såväl i handelsämnen (inkl. språk) som andra ämnen, C personer med handelsunder- visning som bisyssla.

a Lärare med undervisning vid endast en el. flera skolor av samma typ, 11 lärare med under- visning även vid en el. flera skolor av annan typ. Siffrorna inom parentes ange antalet lärare, som ha sin huvudsakliga undervisning förlagd till skola av annan typ.

Nettoantalet lärare utan dubbelräkningar. Personer med undervisning vid två eller flera skolor av olika. typ medräknade endast vid den skoltyp, där den huvudsakliga tjänstgöringen är förlagd.

Antal lärare med undervisning huvudsakligen i ., atenog an eller S 1' Netto— Typ av skolor . sprak handels- tåg:/g?r? och maskin-/ övrig & 135558 anta— res lärare inklusxve tekniska maskln- stlériivniinåsiitå: ämnen * let p. svenska ämnen skrivuiug nu;: ämnen lärare a i h a b & | b & h a b a | b I Handelsgymnasier! 68 21 (4) 44 29 (11) 5 17 (7) 2 2 (2) 5 4 (1) 124I 73 (25) 172 % ............. E 16 17 (4) 17 18 (8) 5 17 (7) — 2 (2) — —— 381 54 (21) 71 ............. '; — — — 3 (3) —— — — —— — — — -— c ............. , 52 4 27 s — _ 2 — 5 4 (1) 865 16 (1) 101 Praktiska och i | i inbyggda linjer för! | ' ; handelsunder- ( . i ; visning i | , i i ' I Praktiska mellan- ! i 3 skolor .......... | 81 2 (2) 49 15 (1) 13 7 (2) 12 6 — 1 (1) 155 31 (6) 180 A ............. i — 2 (2) 13 5 7 4 (2) 11 (i —— —— 31 17 (4) 44 B .............. 76 — 34 9 2 2 1 —- —— — 113 11 124 C ............. i 5 _ 2 1 (1) 4 1 — — — 1 (1) 11 3 (2) 12 . . 11 Övriga2 ......... : 51 —— | 32 2 2 4 (1) 17 16 — 1 102 23 (1) 124 A ............. f — ? 8 1 1 3 (1) 12 16 _ —— 21 20 (1) 40 B ............. 51 — ] 21 1 —— —— 3 —— — _ 75 1 76 C ............. — —— : 3 —— 1 1 2 — -—— 1 6 2 8 Kommunala an- stalter för yrkes- i undervisning - - - - 168 19 (15)"368 39 (29) 182 29 (23) 45 13 (11) 40 3 (3) 803 103 (81) 525 A ............. 6 14 (12) 17 25 (19) 10 23 (18) 10 12 (10) —— —— 43 74 (59) 58 B ............. _ _ _ 4 (4) _ 1 (1) _ _ _ __ _ 5 (5) _ C ------------- 162 5 (3) 351 10 (6) 172 5 (4) 35 1 (1) 40 3 (3) 760 24 (17) 467 Statsunderstödda i enskilda skolorJ . . 22 13 (9) 34 21 (15) 36 8 (2) 3 3 1 — ' 96 45 (26) 115 A ............. 5 9 (6) 20 12 (6) 25 5 (1) 3 3 — 53 29 (13) 69 B ............. —— _ __ 3 (3) __ 1 (1) _ __ _ __ _ 4 (4) __ C ............. 17 4 (3) 14; 6 (6) 11 2 — — 1 43 12 (9) 46 Övriga enskilda skolor ......... 8 3 (2) 18 1 (1) 19 4 (4) 7 1 2 —— 54 9 (7) 56 å ............. — — 10 1 (1) 12 3 (3) 6 1 — 28 5 (4) 29 cfffffffiffifi & 3(2) & — 7 1(1) 1 — 2 _ 26 4(3> 27 Samtliga skolor . . 398 58 (32) 545 107 (57) 257 69 (39) 86 41 (13) 48 9 (5) 1034 284 (146)1172 A ............. 27 42 (24) 85 62 (34) 60 55 (32) 42 40 (12) — —- 214 199 (102) 311 B ............. 127 —— 55 20 (10) 2 4 (2) 4 —— — —— 188 24 (12) 200 C ............. 244 16 (8) 405 25 (13) 195 10 (5) 40 1 (1) 48 9 (5)1 632 61 (32) 661 : Välskrivning, teckning och textning, umgängespsykologi, talteknik. " Häri ingå högre allmänna läroverk, samrealskolor, kommunala mellanskolor och högre folkskolor. " Inkl. icke statsunderstödda enskilda skolor, som stå under Överstyrelsens för yrkesutbildning överinseende.

• Sida 172
•  Original

Slöjd— och Yrkeslärarnas Riksförbund som givits tillfälle att avgiva yttrande över Edert »P. M. till förslag angående utbildning av lärare för industri och hantverk vid anstalter för yrkesundervisning m. ni.» får uttrycka sin stora tillfredsställelse till att förslaget för nämnda utbildning kommit i ett skede så att överläggningar nu kan föras med berörda lärarorganisationer.

Det föreliggande förslaget har ju icke på den korta tid som stått oss till buds kunnat granskas så noggrant som vore önskvärt. Men inseende behovet av frågans snara av- görande vill vi ej ifrågasätta förlängd granskningstid. Men förbehåller vi oss rätten att under frågans fortsatta gång få återkomma med erinringar och förslag. I vad förslaget endast berör utbildning utan anknytning eller förslag till löner och anställningsförhällan- den för de berörda lärarna, får Riksförbundet uttala sin tillfredsställelse över vad som är andraget och torde i stort kunna godtagas i befintligt skick med undantag för vad här nedan anföres.

Slöjd- och Yrkeslärarnas Riksförbund vill understryka att en yrkeslärare skall »äga framstående skicklighet i sitt yrke». Vidare framhålles att »En yrkeslärare är icke endast undervisare och instruktör. I egenskap av ledare för en skolverkstad har han en vidare teknisk uppgift. Han är arbetsledare, som måste ha skolning i ekonomiska, administrativa. sociala och psykologiska m. fl. spörsmål, som sammanhänger med det moderna arbetslivet samt med utbildning och ledning av den mänskliga produktionsfaktorn inom detsamma». Finns det någon möjlighet för en person att inhämta allt detta före 21 års ålder? 20—åriga arbetsledare torde endast förefinnas på s. k. pappas verkstäder och företag. Det torde vara en teknisk omöjlighet att förvärva 7 års yrkespraktik i ett och samma yrke före 20 års åldern och kommer att efter den föreslagna utökning av bottenskolans lästid till 8—9 är, bli ändä omöjligare. Dessutom skall skolning i ovan berörda psykologiska och administrativa ämnen inhämtas och dessa. skall ju inhämtas i samband med det moderna arbetslivet. Att denna grundläggande utbildning kan inhämtas under en längre tid, efter mogen ålder, utfört produktiv arbetsinsats, är bevittnat och erkänt, men denna mognadsålder torde fä sättas betydligt högre än den föreslagna 21 års åldern.

En högre inträdesålder torde dessutom betydligt förenkla den s. k. efter-utbildningen av yrkeslärare. En till mogen ålder kommen lärare med derma erkända yrksskicklighct och stora arbetserfarenhet är mycket lite benyttad av den föreslagna efterutbildningen hos olika företag, men däremot mera benyttad av möjlighet till studier av nya material och arbetsmetoder, men detta torde kunna ordnas på ett mycket enklare sätt än vad som anges i förslaget. Rörande de föreslagna feriekurserna förutsätter dessa att anställ— ningsförhållandena för yrkeslärare skola regleras på sådant sätt att ferietiden utökas utöver vad som nu är rådande vid bland annat de centrala verkstadsskolorna, Stockholms stads Yrkesskolor m. fl. Dessa skolor åtnjuta nu endast 4 veckors ferie. Att begära att en dylik knappt tillmätt ferietid skall kunna utnyttjas till feriekurser torde ligga utanför rimlig fordran.

Rörande det föreliggande förslagets tillämpning på nu anställda lärare förutsätter Riksförbundet att endast kurserna 3 och 5 skall äga, tillämpning på dessa och detta endast i den mån som vederbörande lärare själv vill utnyttja. de föreslagna fortbildnings- kurserna till utvidgad behörighet i sin innehavda lärartjänst.

Med åberopande vad enligt ovan anförts, hemställer Slöjd— och Yrkeslärarnas Riksför- bund att sådana ändringar vidtagas i föreliggande förslag;

• Sida 173
•  Original

att, för att vinna inträde vid föreslagen utbildningskurs för yrkeslärare, det erfordras minst 8 års yrkespraktik samt uppnådd 25 års ålder, att yrkeslärarnas fortbildning i verkstadsarbete begränsas till utökad möjlighet om stipendiers erhållande för studier av nytt material och nya arbetsmetoder, att lärares åliggande att deltaga i feriekurser endast kan förekomma för lärare med längre än 4» veckors ferie samt att redan anställd lärares skyldighet att deltaga i planerade fortbildningskurser blir beroende på den enskilde lärarens önskan om vidgad behörighet i sin innehavda lärartjänst.

Frågor rörande löner och tjänstgöringsförhållanden för lärare vid föreslagen lärar- utbildningsanstalt, förutsätter Riksförbundet, att dessa frågor komma. att behandlas och fastställas efter det vederbörlig förhandling först förekommit mellan Riksförbundet och Klungl. Överstyrelsen för Yrkesutbildning.

Riksförbundet vill redan nu anmäla en avvikande mening i vad det gäller löner och tjänstgöring för lärare vid ovan nämnda utbildningsanstalt.

Stockholm den 11 juni 1940

För Slöjd— och Yrkeslärarnas Riksförbund David Nordlöf

• Sida 174
•  Original

• Sida 175
•  Original

• Sida 176
•  Original

• Sida 177
•  Original

ful. ”titl;nnff1| ...ltk... ._ clul... . . tik» . . _. Å. ,