SOU 1947:7

Betänkande med förslag angående lantmäteripersonalens organisation samt avlöningsförhållanden m. m

N +” (;(

oå (— — CDL"

&( 4. ICT?

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 194797 .- _- " JOBDBEUKSDEPARTEMENTET '

BETÄNKANDE MED FÖRSLAG

ANGÅENDE

LANTMÄTERIPERSONALENS ORGANISATION

SAMT AVLUNINGSFUHHÅLLANDEN M. M.

AVGIVET AV

1945 års lantmäteriutredning

_ STOCKHOLM 1947

Statens offentliga utredningen "1947 Kronologisk förteckning '

1. Kollektiv tvätt. Betänkande med förelag ett under- 4. Betänkande med förslag till etendardterltfer för lätta. hushållens tvättarbete. Hueggström. 284 5. S. detaljdisttlbntion av elektrisk kraft. Baggström. 2. Betänkande angående fiskerinäringens eftermlgs- 125 5- K' ; problem samt den prisreglerande verksamheten på. 5. 1944 års militärelukvårdskommittés betänkande.

Del 2. Beckman. 170 5. Få. fiskets område. Antonsons, Göteborg. 325 5. Jo. & Be ! nde med förslag till geotysiskt observato-

3. Emrattutredningene redogörelse nr 1. Redogörelse _ för detaljdlstributörema samt deras rakrattkostna- 7_ gääggngä',?aåguåggånåexmtmämmr. (ler och priset vid distribution av elektrisk knit. sonalene organisation samt avlöningeförhmlanden Inledande överelkt. Sv. Tryckeri AB. 84 5. K. ; m. m. Marcus 132 & Jo.

vv ;. in::wmlm ' »..Mw

.. ,H,il._n.l4

..,—;

Anm. Om säl-alma tryokort ej angivas, är tryokorten stockholm. Bokstavema med fetstil utgöra begynnelse— bokstävernn. till det departement, under vilket utredningen avgivits. t. G:. E.: eoklesiastlkdeparbementet, Jo. = Jordbmkedepartementet. '

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1947: 7 JORDBRUKSDEPARTEMENTET

BETÄNKANDE MED FÖRSLAG LANTMÄTERIPERSONALENS

ORGANISATION

SAMT AVLÖNINGSFÖRHÄLLANDEN M. M.

AVGIVET AV

1945 års lantmäteriutredning

STOCKHOLMlQU ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG 469097

? Till Herr Statsrådet G. E. Sträng

Undertecknade få härmed överlämna »Betänkande med förslag angående lantmäteripersonalens organisation samt avlöningsförhållanden, m. m.»

Stockholm den 19 december 1946.

BERNHARD NÄSGÄRD

ALLAN ANDERSSON V. ARVIDSSON E. A. LINDBLOM

MARTIN LJ UN GBERG AXEL SANDBERG

/ Rune Sollander

KAP. I

UTREDNINGSUPPDRAGET

Genom beslut den 6 april 1945 bemyndigade Kungl. Maj:t dåvarande statsrådet Axel Rubbestad att tillkalla sakkunniga för att enligt i statsråds- protokollet angivna riktlinjer verkställa utredning rörande lantmäteriperso— nalens organisation samt avlöningsförhållanden.

I det yttrande till statsrådsprotokollet, varmed föredragande statsrådet an- mälde berörda ärende, anfördes följande.

Enligt den nuvarande organisationen av det svenska lantmäteriet utföras lantmä- teriförrättningar av distriktslantmätarna, en var för sitt distrikt, med biträde av extra lantmätare och tekniska biträden. Av dessa innehava blott distriktslantmätar- na, vilkas antal nu är 210, ordinarie anställning.

Distriktslantmätarnas inkomster i tjänsten utgöras av dels fast lön och dels ar- vode enligt fastställd taxa för utfört arbete. Extra lantmätare och tekniska biträden förordnas av lantmäteristyrelsen i mån av behov. För de förra finnas av statsmedel anvisade sammanlagt 165 arvoden om lägst 1000 kronor och högst 2000 kronor. I övrigt utgöras extra lantmätarnas inkomster, frånsett utgående dyrtidstillägg och tillskott till dyrtidstillägg, av den avl-öning, som vederbörande distriktslan'lmätare utbetalar. De tekniska biträdena avlönas även av distriktslantmätama därvid dock av statsmedel utgå vissa ålderstillägg. Till såväl distriktslantmätarna som extra lant- mätarna utgår rese— och traktamentsersättning av statsmedel och jämväl de tekniska biträdena äga i viss utsträckning rätt till dylik gottgörelse av allmänna medel. Er— forderlig rit- och annan kontorspersonal å distrikten anställes och avlönas av di- striktslantmätarna. Vid fastställande av de olika posterna i lantrnä-teritaxan har be- räknats att, efter det avdrag skett för bestridande av kostnader 'till avlöning till di- striktslantmätares tjänstemedhjälpare och andra biträden samt övriga omkostnader såsom hållande av kontor och instrument m. ni., ett tillräckligt överskott skulle upp- stå för att jämte den direkta avlöningen från statsverket utgöra skälig gottgörelse till distriktslantmätaren för dennes arbete.

Det närmaste inseendet över lantmäteriverksamheten utövas av överlantmätarna, en för varje län. Personalen å de överlantmätarna underställda lantmäterikontoren i länen utgöras av dels assistenter, vilka ha lantmäteriutbildning, samt dels kansli— och kontorspersonal, vartill kommer extra personal i mån av behov. Assistenttjäns— terna voro tidigare ordinarie befattningar men äro numera extra ordinarie eller ar- vodestjänster, som tillsättas på förordnande för viss tid. Såväl överlantmätarna som annan personal å lantmäterikontoren uppbära endas-t fast lön av statsmedel.

Genom beslut den 22 juni 1939 uppdrog chefen för justitiedepartementet efter ve- derbörligt bemyndigande åt särskilda sakkunniga (fastighetsbildm'ngssakkunniga) att inom justitidepartementet verkställa utredning rörande revision av fastighetsbild- ningsväsendet å landet 111. m. I direktiven för de sakkunniga uttalades bland annat att de sakkunniga skulle ägna uppmärksamhet ät frågan, huruvida ändringar i or- ganisatoriskt avseende vore påkallade för att göra förfarandet vid fastighetsbildning

enklare, billigare och snabbare samt för att förrättningarna bleve handlagda med tillvaratagande av vissa närmare angivna jordpolitiska intressen.

Sedan de sakkunniga den 1 september 1944 (SOU 1944:46) avgivit betänkande med förslag till ändring i vissa delar av jorddelningslagen m. ni., ha de sakkunniga i skrivelse den 21 mars 1945 till chefen för justitiedepartementet hemställt, att åt särskilda utredningsmän mätte uppdragas att utarbeta detaljerat förslag till änd- ringar i lantmäteriets organisation. I sin skrivelse ha de sakkunniga anfört bland annat följande. '

I sitt nyligen avgivna betänkande ha de sakkunniga .tagi-t ståndpunkt till frågan om lämpligheten av den nuvarande organisationen, såvitt angår grunddragen av den- samma samt därvid hävdat den mening att ändring i de ordinarie fastställelsemyn- digheternas sammansättning eller annan total omläggning av förfarandet vid fastig- hetsbildnlingen icke tarvas. Tillika ha de sakkunniga emellertid framhållit behovet av effektivisering av den jordpolitiska kontrollen samt bland medel härtill anvisat tillskapandet av viss rådgivande institution, att anlitas av fastställelsemyndigheterna i viktiga-re fall, och vad förrättningsstadiet beträffar, organisatoriska reformer. I sist— nämnda hänseende ha de sakkunniga syftat särskilt ä ändring av systemet för lant- mätarnas avl-öning.

Det nuvarande avlöningssystemet för lantmätarna, som tidigare haft många paral- leller i statsförvaltningen, representerar en inom denna numera på det hela taget övergiven ståndpunkt. Det har sina rötteri en tid, då jorddelning ankom på sak- ägarna själva och lantmätarens medverkan, där den förekom, grundade sig på ett privat uppdrag att biträda dem. Systemet kan lätteligen medföra att hans yrkesför- tjänst ökas ju flera förrättningar han fullbordar och kan följaktligen också innebära frestelse för honom att vara alltför tillmötesgående mot sakägarnas önskningar. Dä nu lagens villkor för jorddelning enligt sakens natur i stor utsträckning måste vara sådana, att avgörandena få bero på omständigheterna i de särskilda fallen och på lagtillämparens fria prövning, framträder här olämpligheten av att tjänstemännen kunna ha ett privat intresse av prövningens resultat och den praxis som småningom utbildar sig.

Om nu angivna olägenheter av det tillämpade avlöningssystemet för närvarande i regel icke avsätta påtagliga spår i praktiken, kan detta förhållande väl delvis bero på att, såsom stundom anföres, lantmätarnas tid .fullt ut tages i anspråk av de ären- den, däri ansökningarna icke kunna avslås, och annat arbete, som måste utföras. Men också lärer lantmätarkären förtjäna det allmänna vitsord att den söker efter bästa förmåga och utan hänsyn 'till »sina privata intressen fullgöra sin funktion som statens kontrollorgan.

Anmärkningen mot systemet förfaller dock icke härigenom, och det bör beaktas att bristen kan få ökad betydelse i samma mån som kraven ä skärpning av restrik- tionerna vid jorddelning vinna lagstiftarens bifall.

Även ur andra viktiga synpunkter än den nu anförda är det rådande avlönings— systemet föga tillfredsställande. Den fördel, som vinnes genom att sakägarbidragen icke behöva redovisas till statskassan, synes helt och hållet uppvägas av att syste- met icke medgiver att man utan vidare efter behovet ändrar bestämmelserna om dessa bidrag och ej heller möjliggör fullständig kontroll å vad arbetet verkligen in- bringar lantmätaren. Oavsett detta förhållande torde taxan svårligen ens med den största omsorg kunna avvägas så, att nettoinkomsten står i överensstämmelse med arbetsbördans storlek.

Lämpligast synes vara att i enlighet med de inom statsförvaltningen vanliga prin- ciperna lönen utgår helt av statsmedel samt rättvis fördelning av arbetet sökes ge- nom en härför lämpad distriktsindelnling. Kan full rättvisa ej ernäs genom den geo- grafiska utformningen av distrikten, så har man möjligheten att i lönehänseende uppdela dem i grupper och dessutom att åstadkomma utjämning i den emellan olika

distrikt och olika tider varierande arbetsbördan genom att till lantmätarens hjälp förordna flera eller färre olika slags biträden, en metod, som ju även med nuva- rande :system måste anlitas.

De sakkunniga mena alltså att det är angeläget att efter nu uppdragna riktlinjer snarast ändra lönesystemet. Att närmare utforma förslaget och verkställa härför erforderliga undersökningar är emellertid en uppgift av sådan natur och omfattning att den icke lärer kunna anses ingå i de sakkunnigas uppdrag eller böra påläggas de sakkunniga.

I samband med revisionen av lönesystemet torde även böra beaktas ett länge känt behov av att för sådana skiften och andra större förrättningar, som kräva lång tid och speciella kvalifikationer hos förrättningsmannen, ha tillgång till särskild därför lämpad arbetskraft. För ändamålet synas lämpligen kunna inrättas särskilda befatt- ningar, vilkas innehavare ha skyldighet att utföra det arbete, som lantmäteristyrel— sen (eller överlantmätaren) bestämmer, samt åtnjuta lön, motsvarande distriktslant- mätares, jämte tilläggsarvode för mera krävande uppgifter. Antalet dylika befatt- ningar får naturligtvis inskränkas så att det motsvarar ett säkert påräkneligt aktuellt behov. I den mån genom ändringar & fastighetsbildningslagstiftningen omskif'tesin- stitutet kommer till användning, torde småningom antalet behöva ökas utöver det nu erforderliga.

Frågan om lantmäteripersonalens organisation och löneställning har tidigare vid flera tillfällen varit föremål för överväganden. Sålunda framlade de 5. k. lantmäta- relönesakkunniga två betänkanden i detta ämne (SOU 1931: 39 och 1932: 28). Vissa av de i betänkandena upptagna förslagen lågo till grund för det rörande lantmäteri- statens anslagsbehov vid 1939 års lagtima riksdag fattade beslutet (prop. nr 97; r. skr. nr 183).

Löneställningen för överlantmätarna har sedermera behandlats i de 5. k. tjänste- förteckningssakkunnigas den 18 juni 1942 avgivna betänkande del II (SOU 1942: 30). Dessa sakkunniga ha därvid under erinran att av landets 24 överlantmätare för när— varande 9 voro placerade i lönegrad A 30 och 15 i lönegrad A 29 uttalat, att samt— liga överlantmätare syntes böra placeras i lönegrad A 30. Beträffande frågan om överlantmätaren i Kopparbergs län borde ha ett särskilt arvode varom förslag fram- ställts, ha de sakkunniga icke ansett sig böra göra något uttalande.

Jag torde i detta sammanhang även få erinra därom att Sveriges lantmätareför- ening vid olika tillfällen hemställt om gottgörelse för de under krisen uppkomna ökningarna i omkostnaderna i .form av procentuellt kristillägg å lantmäteritaxan. Föreningen har ytterligare i skrivelse den 8 juli 1944 hemställt dels att de kontors— biträden, som anställdes hos distriktslantmätare och som styrkt sig äga erforderlig kompetens, finge förordnas på samma eller liknande sätt, som nu skedde med de tekniska biträdena, dels att biträde, som erhållit sådant förordnande, skulle ha rätt till tjänsteårsberäkning efter samma grunder som biträden å länslantmäterikontor och jämväl rätt att vid övergång till ren statstjänst tillgodoräkna sig tjänsteår på grund av sådant förordnande lika med tjänsteår ri ren statstjänst, dels ock att di- striktslantmätares kontorsbiträde efter erhållet sådant förordnande som förut sagts, finge erhålla avlöningsförbättring av sta-tsmedel. [ denna framställning har För- eningen kvinnliga befattningshavare inom lantmäteristaten genom skrivelse den 8 augusti 1944 förklarat sig instämma. Föreningen har sedermera i skrivelse den 10 november 1944 gjort framställning om att amställnings- och löneförhållandena med det snaraste måtte ordnas för de hos lantmätarna anställda kartriterskorna och att härvid lantmäteristyrelsen erhölle kontroll över kontorsbiträdenas anställnings- och arbetsförhållanden, vilket kunde ske endast på det sätt, att lan—tmäteris-tyrelsen förordnade dessa biträden. Därjämte har Sveriges allmänna lantbrukstjäns-temanna- förbund i skrivelse den 10 oktober 1944 hemställt, bland annat, att erforderligt antal av distriktslantmätarnas tekniska biträden måtte överföras till extra ordinarie an-

ställning. Även i vissa andra framställningar liksom i åtskilliga yttranden över fastig- hetsbildningssakkunnigas förutberörda betänkande ha framförts yrkanden och syn- punkter på lantmäteriväsendets organisations- och lönefrågor.

Såsom av det anförda framgår har spörsmålet om organisationen och löneställ- ningen för lantmäteristatens personal vid upprepade tillfällen varit föremål för över- väganden. Någon slutgiltig lösning av detta spörsmål har emellertid härvid icke kommit till stånd. Det nuvarande lönesystemet för avlöning av distriktslantmätare och deras biträden medför såsom framgår av vad fastighetsbildningssakkunniga i sin förenämnda skrivelse framhållit ett flertal olägenheter. Man torde hel-ler icke kunna bortse från att det nuvarande systemet att distriktslantmätarna avlönas i stor ut- sträckning genom inkomster enligt lantmäteritaxan förr eller senare måste leda till en revidering av denna taxa. Med hänsyn till det sagda och då tidigare utredningar i ämnet numera äro i hög grad föråldrade synes mig önskvärt att frågan om avlö- ningsförhållandena för lantmäteristatens personal underkastas förnyad utredning. Härvid bör i första hand undersök-as huruvida icke det nuvarande lönesystemet för distriktslantmätarna och deras biträden bör ersättas med avlöningsbestämmelser som ansluta sig till det för övriga civila befattningshavare gällande. I detta samman- hang torde även en översyn av löneförhållandena vid lantmäteris-tyrelsen och lant- mäterikontoren företagas i den mån så finnes påkallat av det resultat vartill utred- ningen i fråga om distriktslantmätarna och deras bi'träden kan komma. En föränd— ring av lönesystemet för distriktslantmätarna kan även påkalla vissa organisatoriska förändringar inom lantmäteriväsendet. Efter samråd med chefen för justi-tiedeparte— mentet vill jag förorda att den av mig nu ifrågasatta utredningen anförtros åt sär- skilda sakkunniga inom jordbruksdepartementet. Tillfälle synes böra beredas de sak- kunniga att samråda med företrädare för de olika personalgrupper som beröras av utredningen. I erforderliga delar bör utredningen även ske i samråd med fastighets— bildningssakkunniga och 1942 års jordbrukskommitté samt norrlandskommittén.

Jämlikt ovanberörda bemyndigande tillkallade statsrådet Rubbestad så- som sakkunniga ledamoten av första kammaren, f. d. statssekreteraren B. Näsgård, åt vilken jämväl uppdrogs att såsom ordförande leda de sakkun- nigas förhandlingar, ledamoten av andra kammaren, småbrukaren J. A. Andersson, Tungelsta, byråchefen i riksräkenskapsverket K. A. V. Arvids— son, ledamoten av första kammaren direktören E. A. Lindblom, Falun, leda— moten av andra kammaren, civilingenjören M. S. Ljungberg, Norrköping, samt byråchefen i lantmäteristyrelsen A. G. N. Sandberg. De sakkunniga an- togo namnet »1945 års lantmäteriutredning».

Den 16 juli 1945 förordnades förste amanuensen i kammarkollegiet E. R. Sollander att tjänstgöra som de sakkunnigas sekreterare.

Efter framställning av utredningen har statsrådet den 24 april 1946 för- ordnat amanuensen hos lantmäteristyrelsen Ä. S. Bysjö att biträda utred- ningen med vissa undersökningar rörande arbetsuppgifter och arbetsfördel- ning m. m. å lantmäterikontoren samt lantmäteridistrikten ävensom med andra liknande undersökningar, den 20 maj 1946 amanuensen hos riksräken- skapsverket J. R. H. Charpentier att biträda utredningen med granskning och bearbetning av införskaffade uppgifter rörande distriktslantmätares och extra lantmätares förrättningsinkomster, den 23 augusti 1946 kanslirådet A. Carlsson att såsom expert biträda utredningen vid fullgörandet av dess uppå drag samt den 30 september 1946 extra ordinarie byrådirektören i lantmäte-

ristyrelsen E V. Elmhed att såsom expert biträda utredningen vid behand- lingen av vissa frågor angående lantmäteriets distriktsorganisation.

De sakkunniga ha med vederbörligt tillstånd företagit följande resor: den 19—21 maj 1946 för studium av lantmäteriförhållandena i Kalmar län;

den 5 och 6 juli 1946 för studium av lantmäteriförhållandena i Koppar- bergs län;

den 7 juli 1946 besök i lantmäterikontoret i Gävle; den 8—10 juli 1946 för studium av lantmäteriförhållandena i Västerbot- tens län;

Den 23 och 24 september 1946 hölls med vederbörligt tillstånd samman- träde i Stockholm med representanter för lantmätarna samt för lantmäte- riets biträdespersonal.

Den 9 december 1946 hölls sammanträde i Stockholm med vissa represen- tanter för överlantmätarnas sektion av Sveriges lantmätareförening, m. fl.

Visst samråd har förekommit med andra utredningar, vilkas uppdrag be- röra lantmäteriets förhållanden.

Utredningen har på grund av remisser från Kungl. Maj:t avgivit yttranden i följande ärenden:

den 6 augusti 1945 med anledning av Kungl. Maj:ts remiss den 12 juli 1945 angående förhöjd ersättning åt vissa förrättningsmän enligt lagen om enskilda vägar;

den 18 september 1945 med anledning av Kungl. Maj:ts remiss den 27 augusti 1945 rörande provisorisk avlöningsförbättring till tekniska biträden samt kontorsbiträden eller kartriterskor hos lantmätare;

den 15 januari 1946 med anledning av Kungl. Maj:ts remiss den 3 i sam- ma månad rörande utbildning av tekniska biträden;

den 15 mars 1946 med anledning av remiss den 13 i samma månad angå- ende viss förbättring av lantmäteriaspirantemas inkomstförhållanden;

den 9 september 1946 med anledning av Kungl. Maj:ts remiss den 21 augusti 1946 angående visst förslag om utbildningskurser för tekniska bi- träden; '

den 25 september 1946 med anledning av Kungl. Maj:ts remiss den 12 sep- tember 1946 angående ytterligare avlöningsförbättring av statsmedel åt tek- niska biträden.

Jämte utredningsuppdraget ha till utredningen överlämnats vissa till det- samma hörande handlingar nämligen

handlingar angående Sveriges lantmåtareförenings framställning den 3 juli 1944 om kompensation genom taxehöjning för ökning av omkostnaderna i tjänsten samt vissa framställningar om ändrade anställningsförhållanden för viss biträdespersonal;

skrivelse till statsrådet Rubbestad från Sveriges lantmätareförening den 22 januari 1945 angående åtgärder till förbättring av lantmäteripersonalens an- ställnings- och avlöningsförhållanden;

skrivelse till statsrådet och chefen för kungl. justitiedepartementet från

fastighetsbildningssakkunniga den 21 mars 1945 angående särskild utredning rörande lantmäteripersonalens organisation och avlöningsförhållanden;

skrivelse till statsrådet Rubbestad från styrelsen för lantmäterisektionen vid tekniska högskolan den 21 mars 1945 med vissa synpunkter i fråga om lantmäteriets organisations- och löneförhållanden;

vissa skrivelser till vederbörande statsråd rörande representantskap i ut- redningen.

Följande ärenden och framställningar ha vidare av Kungl. Maj:t överläm- nats till utredningen för att tagas i övervägande vid fullgörande av dess uppdrag:

den 5 juli 1945 handlingar rörande viss framställning av Sveriges allmänna lantbrukstjänstemannaförbun-d rörande de lantmäteritekniska biträdenas rätt till avlöningsförbättring av statsmedel;

den 29 augusti 1946 handlingar rörande en av fil. kand. Erik Löwegren verkställd utredning rörande användningen av anslaget till »Distriktslant- mätare och extra lantmätare m. fl.: Reseersättningar»;

den 22 oktober 1946 framställning av civilförvaltningens personalförbund om höjd lönegradsplacering av lägre personal vid lantmäterikontoren i länen. '

KAP. II

GRUNDDRAGEN AV HITTILLSVARANDE ORGANISA- TION OCH LÖNEFÖRHÅLLANDEN BETRÄFFANDE LANTMÄTERIETS PERSONAL

A. En översikt rörande lantmäteriorganisationens uppkomst och utveckling

Uppkomsten av ett statligt organiserat lantmäteri i Sverige kan hänföras till början av 1600-talet. Särskild betydelse för lantmäteriets tillblivelse bru— kar tillmätas den instruktion för kartläggning av riket, som Gustav II Adolf år 1628 utfärdade för Anders Bure. Denna instruktion avsåg dels en geogra- fisk kartläggning av landets olika delar och dels geometrisk uppmätning av byarnas åker, äng och skog m. m. För uppdragets utförande fick Bure an- ställa och vid behov utbilda lantmätare. Den lantmäteriorganisation, som på så sätt började utformas, ställdes snart under räknekammarens eller kammar- kollegiets ledning. De olika lantmätarna fördelades på olika län eller lands- delar. För den centrala ledningen av lantmäteriet inom kammaren förordna- des år 1642 en inspektor. År 1683 ersattes denne med en chef för lantmäte- riet. Denne ställdes i spetsen för ett särskilt kontor inom kammarkollegiet och erhöll titeln direktör. Sagda kontor, kallat lantmäterikontoret i Stock- holm, senare generallantmäterikon-toret, utgjorde ursprunget till den nuva- rande centrala förvaltningsmyndigheten för lantmäteriet, lantmäteristyrelsen.

Lantmäteriets lokala organisation kom snart att bestå av en ordinarie samt en eller flera extra ordinarie lantmätare i varje län, samtliga statligt avlö- nade. De ordinarie lantmätarna eller förste lantmätarna, som de senare kal- lades, erhöllo från början icke någon chefsställning i förhållande till de öv- riga lantmätarna i länet, men i och med att de fingo vården av de i slutet av 1600-talet tillkomna provinskontoren, där koncep-tkartorna för länet skulle förvaras, kommo de snart att få en central ställning inom respektive läns l-antmäteriorganisation.

Lantmätarna i orterna stodo under uppsikt förutom av lantmäterikonto— ret i Stockholm jämväl av vederbörande landshövding. En uttrycklig före- skrift därom fanns intagen i 1687 års landshövdingeinstruktion.

Under det första skedet av lantmäteriets utveckling var lantmätarens verk- samhet främst inriktad på arbete direkt för kronans räkning och bestod i

huvudsak, förutom av geografisk kartläggning, av förrättningar för skatt- läggnings-, jordrannsaknings- m. fl. kamerala ändamål. len år 1688 utfärdad instruktion omnämndes för första gången, att lantmätare i mån av tid och efter landshövdingens tillstånd jämväl fick införa förrättningar åt enskilda. Först genom 1725 års lantmäteriinstruktion meddelas bestämmelser om lant- mätares befattning med ägodelningar, som giva en fastare anknytning av jorddelningsväsendet till lantmäteriet. År 1730 utfärdades den första lant- mäteritaxa, som reglerade lantmätares rätt till ersättning för förrättningar, som utförts åt enskilda.

Av stor betydelse för lantmäteriets vidare utveckling blevo de i mitten av 1700-talet och under 1800-talet utfärdade storskiftes-, enskiftes- och laga- skiftesförfattningarna. Härmed inleddes en period under vilken lantmätar- nas verksamhet alltmer kom att ägnas åt skiftesverket. En stark ökning av lantmätarnas antal blev nu erforderlig. Utöver de tidigare ordinarie och extra ordinarie lantmätarna i länen tillsattes s. k. kommissionslantmätare. Till en början avlönades dessa liksom de ordinarie och extra ordinarie lant- mätarna av statsmedel. År 1802 förordnades emellertid, att kommissionslant- mätartjänsterna skulle indragas. Då denna minskning av organisationen ej kunde genomföras, blev resultatet endast, att oavlönade i stället för avlönade kommissionslantmätare förordnades. Därigenom grundlades ett system med i huvudsak oavlönade lantmätare, som blev bestående till 1900-talets början. Ett av skälen till detta system synes ha varit, att minskning skett av de ar- beten, som lantmätarna hade att utföra direkt åt kronan och att lantmätarna alltmer kommit att vara sysselsatta med förrättningar för enskildas räkning, för vilka de hade att uppbära ersättning enligt taxa.

År 1827 genomfördes i anslutning till tillkomsten av en ny skiftesstadga betydelsefulla förändringar beträffande lantmäteriets uppgifter och organi- sation. .

Enligt berörda stadga föreskrevs bl. a., att förordnande av lantmätare för skifte eller annan lantmäteriförrättning skulle meddelas av Konungens befallningshavande, varvid förordnande skulle lämnas lantmätare, som ägde förrätta lantmäterigöromål på eget ansvar. I regel skulle jordägare icke för- vägras själv välja den förrättningsman han önskade.

En ny instruktion för generallantmäterikontoret, provinslantmäterikonto- ren samt lantmätarna i riket utfärdades.

Generallantmäterikontoret organiserades som ett självständigt under Kungl. Maj:t lydande verk under chefsskap av överdirektören för lantmäteriet.

I varje län skulle finnas en förste och en andre lantmätare med lön på stat och därtill så många (oavlönade) kommissions- och vice kommissions- lantmätare, som av behovet påkallades. För varje län skulle finnas ett i re- sidensstaden beläget lantmäterikontor, där konceptkartorna för länet skulle förvaras. Förste lantmätaren i länet skulle vara kontorets föreståndare. Förste lantmätaren skulle vid sidan av sin uppgift som vanlig förrättnings- lantmätare utöva viss uppsikt över lantmäteriet i länet. Till honom skulle

t. ex. insändas verksamhetsberät-telser från de andra lantmätarna i länet. Med ledning av dessa berättelser skulle förste lantmätaren i sin tur insända be- '! rättelse om lantmäteriet i länet till generallantmäterikontoret.

En ny instruktion för lantmäteriet tillkom år 1864. Enligt denna erhöll generallantmäterikon-toret benämningen lantmäteristyrelsen.

Lantmäteriets verksamhet under mitten av 1800-talet ägnades främst åt genomförande av skiften av jord ochvad därmed ägde sammanhang. Arbe— tet med skiftena nådde sin kulmen omkring år 1860, då antalet på eget an- svar arbetande lantmätare uppgick till omkring 500. Mot slutet av 1800-talet uppstod en viss minskning av lantmäteriets arbetsuppgifter, sedan laga skif- tena i större delen av södra och mellersta Sverige fullbordats. Därmed följde en tillbakagång för lantmäteriet. Antalet på eget ansvar arbetande lantmä- tare hade år 1899 nedgått till 210. '

Vid 1908 och 1909 års riksdagar beslutades i enlighet med av Kungl. Maj:t framlagda propositioner en genomgripande omorganisation av lantmäteriet. År 1908 beslutades omorganisation och ändrade avlöningsförhållanden be- träffande lantmäteristyrelsen samt förstelantmä-taretjänsterna i länen.

För lantmäteristyrelsens del innefattade omorganisationen bl. a. införan- det av en byräindelning.

Beträffande förste lantmätarna, vilka förut varit sysselsatta med praktisk lantmäteriverksamhet och endast vid sidan därav omhänderhaft skötseln av länets lantmäterikontor med tillhörande arkiv, infördes den ändringen, att de blevo chefer för lantmäteripersonalen i länen och fingo sin verksamhet nästan uteslutande förlagd till lantmäterikontoren. Däremot fingo de icke längre utföra lantmäteriförrättningar åt enskilda.

Vid 1909 års riksdag behandlades organisationen av lantmäteriet i orterna. Den med praktiskt lantmäteri självständigt sysselsatta lantmäteripersonalen, som dittills i huvudsak utgjorts av kommissionslantmätare och vice kom- missionslantmätare, vilka i konkurrens med varandra utfört arbete åt en- skilda utan annan gottgörelse än ersättning enligt taxa, fick nu ordnade löne- och arbetsförhållanden. Varje län indelades i distrikt, vart och ett un— der ledning av en distriktslantmätare, som i regel blev såväl skyldig som be- rättigad att utföra de förrättningar, som förekommo inom distriktet. Den tidigare friheten för den förrättningssökande allmänheten att välja lantmä- tare borttogs därigenom. Distriktslantmätare tillerkändes dels lön av staten (2 000 + 3 ålderstillägg a 400 kronor) och dels ersättning för förrättningar enligt en jämfört med tidigare förhållanden nedsatt taxa.

I likhet med vad som varit fallet med kommissionslantmätarna skulle di- striktslantmätare tillsättas av Kungl. Maj:t genom fullmakt.

Förutom distriktslantmätare, 110 till antalet, skulle enligt den nya orga- nisationsplanen finnas ett antal av lantmäteristyrelsen förordnade extra lant- mätare med arvoden. Dessa skulle ha att verkställa förrättningar på eget ansvar. Vidare förutsattes, att det — liksom tidigare —— skulle finnas lant- mäteriauskultanter och elever. Till ett antal äldre auskultanter anslogs me— del för arvoden.

Nydaningen av lantmäteriet fullföljdes genom de beslut, som fattades av 1920 års riksdag om lantmäteriväsen-dets omorganisation och därmed sam— manhängande frågor. Därvid bifölls vad Kungl. Maj:t i framlagd proposi- tion, i huvudsaklig överensstämmelse med ett av 1917 års lantmäterikom— mission framlagt förslag, förordat, med undantag beträffande vissa frågor rörande tillsynen av städernas mätningsväsende.

Beträffande distriktsorganisationen genomfördes, bl. a. för att förbättra befordringsgången för de icke ordinarie lantmätarna, en ökning av distrik— tens och distriktslantmätarnas antal från 110 till 200. Vidare höjdes distrikts— lantmätarnas lön till 3000 kronor för år, vartill kommo tre ålderstillägg efter 5, 10 och 15 är å 500 kronor vartdera. Till distriktslantmätare i Stock- holm skulle dessutom utgå ortstillägg å 400 kronor. Vidare antogs en ny lantmäteritaxa, byggd på den principen att lantmätaren därigenom skulle er- hålla en dagsinkomst av 12 kronor för 8 timmars arbete. Jämfört med tidi- gare taxa beräknades den nya taxan inbringa ungefär 40 0/0 högre gott- görelse, varav dock cirka hälften beräknades belöpa på ökat arbete och öka- de kostnader.

Till extra lantmätare anslogos 30 arvoden ä 2 000 kronor, 35 arvoden ä 1 500 kronor och 35 arvoden ä 1 000 kronor. . Vid länens lantmäterikontor inrättades i stället för ett mindre antal dit- tillsvarande amanuensbefattningar 16 ordinarie assistentbefattningar i första normalgraden. Även för den kvinnliga biträdespersonalen inrättades ett an- tal ordinarie befattningar. Förstelantmätarna, vilkas tjänstetitel ändrades till överlantmätare, erhöllo lön enligt tredje normalgraden.

Vid lantmäteristyrelsen förstärktes organisationen och inrättades en tredje byrå.

Vid 1926 års riksdag beslutades att avlöningsreglementet för befattnings- havare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, som dessförinnan bl. a. gällde för lantmäteristyrelsens personal, skulle från och med budgetåret 1926/1927 äga tillämpning å be- fattningshavare vid lantmäterikontoren i länen. Överlantmätarna i de nio största länen hänfördes därvid till 30:de lönegraden, medan överlantmätar- na i övriga län placerades i 29:de lönegraden. Överlantmätaren i Kopparbergs län beviljades viss avlöningsförstärkning. De ordinarie assistentbefattning- arna indrogos och befattningarnas innehavare sattes på övergångsstat. Assis- tenterna, vilkas antal ökades, skulle tillsättas på viss tid. De erhöllo lön å extra stat motsvarande 21 lönegraden. De tre största lantmäterikontoren fingo förste assistenter. Dessa erhöllo lön å extra stat motsvarande 24 löne- graden. Av den ordinarie kvinnliga kontorspersonalen placerades det över- vägande flertalet i 7 :de lönegraden och endast ett fåtal i 4:de lönegraden.

Den är 1926 utfärdade lagen om delning av jord på landet, som trädde i kraft den 1 januari 1928, medförde betydelsefulla förändringar beträffande lantmäteriverksamheten. Bland annat med-förde den nya lagstiftningen att en strängare kontroll från det allmännas sida åvägabringades med avseende å

ifrågakomna jorddelningars lämplighet ur synpunkten av det allmännas intressen. Därav följde en inskränkning i sakägarnas beslutanderätt och en utvidgning av förrättningsmännens prövningsrätt. I organisatoriskt avseen- de skedde i anslutning därtill den förändringen, att länsstyrelsens befattning med att utfärda förordnanden till lantmäteriförrättningar och att utöva till- syn över lantmätarnas verksamhet i huvudsak bringades att upphöra. Över- lantmätarnas befogenheter i dessa hänseenden utvidgades i motsvarande mån. Åt överlantmätarna anförtroddes även uppgiften att i flertalet fall fast- ställa avstyckningar. Ledningen av och tillsynen över lantmät-eriväsendet kom därefter i stort sett att utövas av lantmäteriets egna organ.

Ny lantmäteriinstruktion utfärdades den 11 november 1927. Den 25 no- vember samma år utfärdade-s ny lantmäteritaxa, grundande sig på den äldre taxans ersättningsnormer men förenklad och anpassad efter den nya jord— delningslagens bestämmelser.

I slutet av 1920-talet gjordes ett flertal framställningar rörande ändrade avlöningsförhållanden för överlantmätare, distriktslantmätare och extra lant- mätare samt rörande anställnings- och avlöningsförhållan-dena för hos lant- mätarna anställda tekniska biträden m. m. Dessa framställningar föranledde år 1930 tillkallande av utredningsmän (E. 0. Magnusson i Tumhult, K. H. Tottie och E. G. Petrelius) , vilka erhöllo i uppdrag att inom jordbruksdeparte- mentet biträda med utredning och upprättande av förslag angående lantmä- teripersonalens anställnings- och avlöningsförhållanden.

Utredningsmännen, vilka antogo namnet lantmätarelönesakkunniga, av- gåvo år 1931 utredning och förslag beträffande överlantmätarnas, distrikts- lantmätarnas, extra lantmätarnas och de tekniska biträdenas avlöningsför- hållanden In. m. (SOU 1931:39).

År 1932 avgåvo de sakkunniga särskilt förslag beträffande lantmäterikon- torens organisation (SOU 1932:28).

Lantmätarelönesakkunnigas förslag innebar i huvudsak följande. Beträffande distriktslantmätarna föreslogs, att de med bibehållande av taxeinkomsterna enligt oförändrade grunder skulle inplaceras i 19:e lönegra- den enligt 1921 års avlöningsreglemente. Någon förbättring av distriktslant- mätarnas inkomster avsågs ej därmed. I fråga om pensionsunderlaget ansågo de sakkunniga, att detta borde beräknas enligt 24:e lönegraden. En av de sakkunniga (Petrelius) var av skiljaktig mening och ansåg, att distriktsslant— mätarna borde placeras i 20:e lönegraden samt erhålla pension enligt 25:e lönegraden.

Beträffande extra lantmätarna föreslogs höjning av arvodena till respektive 1 800, 2400 och 3200 kronor och att i samband härmed dyrtidstilläggen skulle bestämmas att utgå efter de grunder som gällde för reglerad lön.

Beträffande lantmät'arnas tekniska biträden — dessa hade dittills avlönats helt av sina principaler —— tillstyrktes fyra ålderstillägg av statsmedel, vart- dera å 240 kronor att utgå efter vissa närmare angivna grunder. De sakkun- niga föreslogo vidare, att tekniskt biträde, som kvarstod till uppnådda 55 år , och hade minst 160 tjänstgöringsmånader, skulle erhålla pension lika med

trädet.

föreslogs ej.

högsta ålderstillägget eller 960 kronor, för den händelse lämplig anställning å lantmäterikontor eller eljest inom lantmäteristaten icke kunde beredas bi-

Några organisatoriska förändringar med avseende å lantmäteridistrikten

I fråga om överlantmätarna föreslogs icke någon ändring i avlöningsför- hållandena. Liksom dittills borde enligt de sakkunnigas mening i Koppar- bergs län finnas en biträdande överlantmätare. Avlöningen till denne borde utgå från anslagsposten till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare och bestämmas enligt extrastatsgrunder med tillämpning av lönegrad B 28. Någon förändring av förste assistenternas eller assistenternas löner ansågs ej påkallad. En viss ökning av antalet assistenter föreslogs emellertid. Vad be- träffar den icke fackutbildade personalen å lantmäterikontoren föreslogo de sakkunniga inrättande av 8 befattningar å ordinarie stat i 10:e lönegra- den. Ä innehavare av dessa befattningar, vilka av de sakkunniga benämnts kanslister, avsågs skola överflyttas vissa göromål, som dittills handhafts av den lantmäteriutbildade personalen men för vilkas utförande dylik kvalifi- cerad arbetskraft icke vore erforderlig. Beträffande rit- och skrivbiträden föreslogo de sakkunniga bl. a. viss ökning av antalet ordinarie tjänster. En— ligt de sakkunnigas förslag borde vidare vid lantmäterikontoren inrättas ar- kivbiträdesbefattningar, vilka de sakkunniga avsett skola besättas med äldre tekniska biträden. Antalet dylika befattningar föreslogs till 9 med placering såsom e. o. i 8:e lönegraden.

Petrelius förordade i särskilt yttrande att alla överlantmätare måtte place- ras i 30:e lönegraden och därutöver erhålla avlöningsförstärkning motsva- rande vad som tillkom landskamrerare. Förste assistenterna föreslog han ! böra placeras i lägst 26:e lönegraden.

Över de sakkunnigas förslag avgåvos yttranden av statskontoret, lantmä- teristyrelsen och allmänna civilförvaltningens lönenämnd ävensom av olika personalorganisationer. Lantmäteristyrelsens yttrande, som avgavs den 5 ok- tober 1936, innefattade på åtskilliga punkter avvikelser från och komplette- ringar av de sakkunnigas förslag.

Av lantmäteristyrelsen förordades bl. a. med hänvisning till den ökade ar- betsmängden å lantmäteridistrikten en ökning av distriktens och distrikts- lantmätarnas antal från 199 till 215. Dessutom föreslogs viss förstärkning av arbetskrafterna i övrigt. Vad beträffar distriktslantmätarnas löner föreslog lantmäteristyrelsen, att distriktslantmätarna borde hänföras till lägst 21:a lönegraden med ett pensionsunderlag motsvarande det som gällde för befatt- ningshavare i 26:e lönegraden. I fråga om extra lantmätarnas löner föreslog lantmäteristyrelsen en inplacering i den statliga löneplanen. Styrelsen före- slog därvid 15 e. o. lantmätaretjänster placerade i 18:e lönegraden med pen- sionsunderlag beräknat efter 23:e lönegraden samt 110 befattningar som tjänstemedhjälpare åt distriktslantmätare med lön såsom för e. o. i 10:e löne- graden och pension motsvarande e. o. tjänstemän i 15:e lönegraden. Beträffande de tekniska biträdena föreslog lantmäteristyrelsen ytterligare

ett ålderstillägg utöver vad de sakkunniga föreslagit. Enligt styrelsen borde pensionsåldern bestämmas till 60 år i stället för av de sakkunniga föreslagna 55 år. Vad beträffar personalen å lantmäterikontoren avsåg lantmäteristyrelsens förslag huvudsakligen dels en uppflyttning av vissa befattningshavare från lägre till högre lönegrad och dels en omändring av icke ordinarie befattningar till ordinarie sådana. Samtliga överlantmätare föreslogos placerade i 30:e lönegraden. Förste assistenterna föreslogos till ettantal av nio böra upptagas ordinarie i 25:e lönegraden. Antalet assistenter föreslogs ökat till 22. Till två biträdande överlantmätare föreslogs arvoden. Vidare föreslog styrelsen bl. a. npptagandet av 7 befattningar som kansliskrivare i 11:e lönegraden. Inrät- tande av arkivbiträdestjänster avsedda för äldre tekniska biträden avstyrk- tes däremot av styrelsen. Med hänsyn till pågående revision av avlöningsbestämmelser för befatt- ningshavare vid den civila statsfö-rvaltningen ansågs under åren 1937 och 1938 tidpunkten icke lämplig att taga ställning till den allmänna översyn och regle- ring av lantmäleripersonalens löneförhållanden, som ifrågasatts i sakkun- nigas utredning och förslag och i lantmäteristyrelsens däröver avgivna ut- låtande. Vad beträffar lantmäteridistriktens indelning och organisation beslu— tades dock av 1937 års riksdag vissa ändringar. Därvid utökades distriktens och distriktslanlmätarnas antal från 199 till 209. Även en viss ökning av an— talet arvoden till extra lantmätare beslutades. I proposition till riksdagen den 10 februari 1939 (nr 97) angående anslag till lantmäteriväsendet upptogs lantmätarelönesakkunnigas förslag till slutlig behandling. Av vid propositionen bilagt och åberopat utdrag av statsrådsprotokollet inhämtas härom bl. a. följande. Vad beträffar de åt länens lantmäterikontor anställda förordades förbättrad löneställning för den icke fackutbildade personalen och beredande av en för personalen gynnsammare proportion mellan antalet ordinarie och icke-ordi— narie befattningshavare. Med hänsyn härtill föreslogs inrättande av sex befatt- ningar (förste kontorister) i 10:e lönegraden för utförande av mer kvalificerat arbete. Det av de sakkunniga framställda förslaget om inrättande av befatt- ningar som arkivbiträden i 8:e lönegraden, närmast med tanke på att bereda anställning för äldre tekniska biträden, ansågs icke böra genomföras. Viss ökning av antalet kanslibiträden förordades. Av expeditionsvakterna å lant- mäterikontor föreslogs ett mindre antal såsom ordinarie. Vad beträffar överlantmätarna föreslogs ingen ändrad löneställning. Fråga därom ansågs böra behandlas i samband med den allmänna översyn av stats- tjänstemännens lönegradsplacering, som senare komme att verkställas. Överlantmätaren i Gotlands län, som var uppförd på övergångsstat, före- slogs ånyo böra upptagas på ordinarie stat. Lantmäteristyrelsens förslag om förste assistenternas överflyttande å ordinarie stat och uppflyttning i 25:e lönegraden ansågs för det dåvarande icke kunna tillstyrkas. Däremot till- styrktes lantmäteristyrelsens förslag om ökning av antalet assistenter. 2—469097.

I fråga om distriktslantmätarna och deras biträden anfördes i propositio- nen bl. a. följande.

Förslaget att införa distriktslantmätare under löneplanen i det civila av- löningsreglementet med bibehållande av inkomster enligt lantmäteritaxan vore ur flera synpunkter mindre tillfredsställande. Den framlagda utredningen hade givit vid handen, att en avsevärd ojämnhet beträffande inkomsterna enligt lantmäteritaxan förelåg i fråga om de olika distrikten. Inom vissa distrikt uppgick sålunda taxeinkomsterna till 10000 kronor eller däröver, under det att inom andra dessa inkomster icke syntes överstiga 1 000 kronor. Ett genomförande av förslaget komme icke att råda bot på detta missförhål- lande. Snarast skulle det verka i motsatt riktning. Frågan om lönereglering för distriktslantmätare och extra lantmätare borde därför icke upptagas till avgörande utan borde underkastas en förnyad utredning.

Med hänsyn till den ökade arbetsbördan föreslogs ökning av antalet distrikt som år 1939 uppgick till 209 med 3 och en ökning av antalet extra lantmätare med arvoden med 5.

Frågan om de hos lantmätare anställda tekniska biträdena borde upptagas till förnyad utredning, varvid skulle övervägas möjligheten att giva de tek- niska biträdena en tryggare anställningsform. En viss förbättring ansågs dock genast böra genomföras. Detta föreslogs ske genom ålderstillägg i anslutning till de sakkunnigas därom avgivna förslag.

Kungl. Maj:ts proposition tillstyrktes av jordbruksutskottet (nr 35) som hemställde att riksdagen måtte anvisa anslag i enlighet med vad i propositio- nen förordats.

I skrivelse den 22 april 1939 anmälde riksdagen beslut i överensstämmelse med utskottets förslag.

Den beslutade ökningen av antalet lantmäteridistrikt har ej helt kommit att genomföras. Lantmäteridistriktens antal utgör för närvarande 210.

Vad beträffar lantmäteristyrelsen må nämnas, att dess organisation är 1936 utökats med en fjärde byrå i anslutning till att överinseendet över städernas mätnings-, jorddelnings- och fastighetsregisterväsende då förlades till lant- mäteristyrelsen.

Några mer betydelsefulla förändringar beträffande lantmäteriets organisa- tion under senare år ha ej genomförts. Vissa förbättringar i avlöningsförbät— lande-na för vissa personalgrupper ha dock under den senaste tiden åväga— bringats.

Beträffande den nuvarande organisationens närmare utformning och nu gällande avlöningsförhållanden för lantmäteriets personal hänvisas vidare till efterföljande redogörelse därför.

B. Nuvarande organisation och avlöningsförhållanden vid lantmäteristyrelsen, länens lantmäterikontor och lantmäteridistrikten

Lantmäteristyrelsen

Den centrala ledningen av lantmäteriverksamheten i riket utövas av lant- mäteristyrelsen.

Bestämmelser om lantmäteristyrelsens verksamhet och organisation med— delas i lantmäteriinstruktionen av den 11 november 1927 (nr 407) med däri sedermera (468/1932, 294/1935, 61/1936, 369/1936, 20/1940) vidtagna ändring- ar. I 1 & av instruktionen meddelas rörande lantmäteristyrelsens åligganden följande bestämmelser.

Lantmäteristyrelsen åligger

1) att utöva tillsyn dels över jorddelningsväsendet och övriga grenar av rikets lant- mäteriväsen till den del tillsyn däröver ej tillkom-mer annan ämbetsmyndighet rlels över arbetet med uppläggande och förande av jordregister dels oclc över statens re- produktionsanstalt, samt

2) att handhava överinseendet dels å mätningsväsendet i rikets städer, köpingar och övriga samhällen, där den för städerna gällande ordning för bebyggande skall iakttagas, dels oclc å arbetet med uppläggande och förande av lfastighetsregister enligt för stad gällande bestämmelser.

Det åligger styrelsen att på begäran av domstol eller administrativ myndighet verkställa utredning och meddela utlåtande samt lämna råd och upplysningar i frå— gor, som ligga inom området för styrelsens verksamhet; dock att styrelsen, där be— gäran gjorts av underdomstol eller administrativ myndighet, äger uppdrag-a åt be- fattningshavare inom styrelsen eller, vad gäller under 1) ovan angivna tillsyn, åt vederbörande överlantmätare att besvara framställningen.

Styrelsen bör med uppmärksamhet följa företeelserna på de områden, som äro föremål för dess verksamhet såväl inom landet som, så långt möjligt, i utlandet samt, efter omständigheterna, vidtaga eller hos Kungl. Maj:t föreslå de åtgärder, vilka styrelsen i anledning av sådana företeelser finner påkallade.

Närmare bestämmelser angående utövandet av i 1 & av instruktionen om- t'örmälda ämbetsbefattning meddelas i 2 5 av instruktionen.

Därav inhämtas, bland annat, vad beträffar förhållandet till underlydande befattningshavare, att det tillkommer styrelsen att i särskilda arbetsordningar meddela erforderliga föreskrifter angående arbetet ej blott inom styrelsen utan även å lantmäterikontoren i länen samt att styrelsen har att för vinnande av fullständighet, tydlighet och likformighet vid förekommande förrättningar och andra arbeten fastställa erforderliga modeller och formulär så ock att i övrigt meddela befattningshavare inom styrelsens förvaltningsområde sådana allmänt eller för särskilt fall gällande föreskrifter som erfordras för riktig utövning av dem åliggande göromål. Då sådant vid befattningshavares avgång ur tjänsten eller eljest anses erforderligt, har styrelsen att förordna om inven- tering. Det tillkommer vidare styrelsen att i händelse av tvist bestämma, huru den efter taxa utgående ersättningen skall fördelas mellan lantmätare

och hans vikarie eller medhjälpare ävensom att i övrigt skilja mellan lant- mätare och deras biträden i frågor som angå deras verksamhet i tjänsten.

Lantmäteristyrelsen har att enligt därom meddelade föreskrifter handhavwa och redovisa statsmedel, som ställts till styrelsens förfogande. Av lantmäteri- styrelsen utbetalas och disponeras anslag såväl avseende organisationen vid lantmäteristyrelsen som vid länens lantmäterikontor och å lantmäteridistrik- ten. Dessutom utbetalar och disponerar lantmäteristyrelsen anslag till vissa bidrag till jorddelningsförrättningar m. 111.

Vad beträffar lantmäteristyrelsens befogenheter med avseende å tillsättning och förordnande av personal å länens lanvtmäterikontor och lantmäteridistrik- ten m. m. hänvisas till efterföljande redogörelse för organisationen vid lant— mäterikontoren och distriktsorganisationen.

Med avseende å lan-tmäteriutbildningen, som numera ombesörjes vid tek— niska högskolan, har lantmäteristyrelsen att bestämma antalet ordinarie stu- derande, som må vinna inträde för utbildning till lantmätare.

Vad beträffar lantmäteristyrelsens överinseende över mätningsväsendet i rikets städer och därmed sammanhängande uppgifter ha bestämmelser med- delats i kungörelsen den 26 juni 1936 med vissa föreskrifter om mätnings- väsendet och fastighetsregisterväsendet i rikets städer (nr 367) (ändrad ge- nom författningar 916/ 1939 och 396/ 1943).

Chef för lantmäteristyrelsen är en generaldirektör. Styrelsen är indelad i fyra byråer (administrativa byrån, landsbyrån, utredningsbyrån samt stads- byrån) var och en under ledning av en byråchef. I övrigt utgöras styrelsens befattningshavare av fyra ordinarie och två extra ordinarie byråd'irektörer, tre byråingenjörer, sju amanuenser, en kassör och bokhållare samt kansliskri- vare, arkivbiträde, kanslibiträden, expeditionsvakter och kontorsbiträden.

Vad beträffar avlöningsförhållandena för lantmäteristyrelsens personal må nämnas, att samtliga befattningshavare hos styrelsen [med undantag för ama- nuenserna åtnjuta lön jämlikt civila avlöningsreglementets eller civila icke— ordinariereglementets bestämmelser efter liknande grunder som gälla inom den centrala 'statsförvaltningen i övrigt. Det må omnämnas, att byrådirek— törema äro placerade i 26 lönegraden och byråingenjörerna i 21 lönegraden.

Amanuenserna åtnjuta extralantmätare- och amanuensarvoden jä'mte vissa tillägg. Totalt uppgå deras avlöningsförmåner för närvarande i regel till cirka 808 kronor i månaden. Tjänsterna äro icke förenade med pensionsrätt.

Länens lantmäterikontor

I varje län skall i länets residensstad finnas ett lantmäterikontor. Detta förestås av överlantmätaren. Överlantmätaren är enligt bestämmelserna i lantmäteriinstruktionen såsom förman för den med lantmäteriverksamheten inom länet sysselsatta personalen skyldig att övervaka de underlydande tjäns- temännens verksamhet. Detta sker dels genom granskning av till lantmäteri- kontoret inkomna förrä'ctningshandlingar och kartor (s. k. teknisk gransk- ning) och av tjänstemännens årsredogörelser och dels genom kontroll och inspektion av förekommande lantmäteriförrättningar. Därest överlantmäta-

rens granskning eller kontroll därtill ger anledning har överlantmätaren att om fallet göra anmälan till lantmäteristyrelsen. Det åligger överlantmätaren att varje år före den 1 mars till lantmäteristyrelsen insända fullständig års- berättelse om lantmäteriförhållandena i länet.

Enligt därom meddelade bestämmelser ankommer det på överlantmätaren

de fall då länsstyrelsen alltfort har att meddela sådana förordnanden.

ett

Överlantmätaren har att på anmodan av lantmäteristyrelsen eller länssty- relsen verkställa utredningar och avgiva utlåtanden i ärenden, som äro be-

I i

| att utfärda förordnande för lantmätare till förrättningar inom länet, fråns I

roende på handläggning hos dessa myndigheter. Därjämte har han att på kallelse såsom sakkunnig biträda ägodelningsrätter och andra underdomsto- lar i länet ävensom överdomstolar samt att eljest på anmodan av ägodelnings- domare eller annan offentlig myndighet meddela utlåtanden i mål 0 ärenden.

ch

Bland överlantmätarens viktigare åligganden ingår även vförandet av jord- register för länets landsbygd samt i vissa fall även annat fastighetsregister. Överlantmätaren har vidare att ansvara för vården av lantmäterikontorets kartor och handlingar.

På lantmäterikontoren tjänstgöra förutom överlantmätarna lantmäteriut- bildade förste assistenter, assistenter och extra assistenter ävensom förste kon— torister, kanslibiträden, expeditionsvakter, kontorsbiträden samt ett antal extra ordinarie och extra befattningshavare.

trädande överlantmätare.

l I två län tjänstgöra för närvarande förutom överlantmätare även 5. k. bi-

i Rörande arbetets fördelning mellan å lantmäterikontoren anställda befatt- l ningshavare meddelar lantmäteristyrelsen efter överlantmätarens hörande

föreskrifter i arbetsordning eller eljest.

Vad beträffar tjänstetillsättning och kompetensfordringar må nämnas, att befattning såsom överlantmätare tillsättes genom fullmakt av Kungl. Ma på anmälan av lantmäteristyrelsen.

j:t

För att komma i fråga till överlantmätare fordras att vederbörande under längre tid-s handläggning av lantmäteriförrättningar ådagalagt utmärkt drift, skicklighet och ordninwgssinne samt att han tjänstgjort såväl i lantmäteristy- relsen som å lantmäterikontor.

Befattning som förste assistent eller assistent tillsättes medelst förordnande tillsvidare, förste assistent av Kungl. Maj:t efter förord av lantmäteristyrel— sen för en tid av högst tre år och assistent av lantmäteristyrelsen.

Annan ordinarie befattning vid lantmäterikontor än överlantmätarbefatt- ning tillsättes genom konstitutorial av lantmäteristyrelsen efter överlantmäta- rens hörande.

Övriga icke ordinarie befattningshavare tillsättas eller ant-ägas av lantmä- teristyrelsen, som jämväl äger meddela bestämmelser angående anlitande tillfälliga biträden.

av

) För att kunna föreslås till erhållande av förordnande såsom förste assistent ävensom för att kunna förordnas till assistent fordras att ha konstituerats till extra lantmätare.

Förord till erhållande av förordnande såsom förste assistent må ej lämnas annan än den, som under fem års tid efter konstituerandet till extra lant— mätare utövat lantmäteriverksarnhet samt därvid ådagalagt utmärkt drift, skicklighet och ordningssinne.

Till assistent må ej förordnas annan än den, som ådagalagt praktisk skick- lighet vid utförandet av lantmäteriförrättningar.

Om semestrar och ledigheter för annan personal vid lantmäterikontor än överlantmätare beslutar lantmäteristyrelsen. Lantmäteristyrelsen äger jämväl bevilja överlantmätarna semester och kortare ledigheter, medan fråga om tjänstledighet under längre tid för dessa skall hänskjutas till Kungl. Maj:ts avgörande.

Med avseende å personalens löneförhållanden gäller i huvudsak följande. Med undantag för extra assistenterna gäller för person-alen i regel civila avlönings- och civila icke-ordinariereglementenas bestämmelser. Av överlant- mätarna äro nio placerade i lönegrad A 30 och de övriga i lönegrad A 29. Överlantmätaren i Kopparbergs län åtnjuter viss avlöningsförstärkning. Försé le assistenterna, nio till antalet, äro placerade i lönegrad Eo 24. Assistentern—a som för närvarande uppgå till ett antal av tjugo äro placerade i lönegrad Eo 21. Två ordinarie assistenter äro uppförda å övergångsstat. Å sex kontor finns en förste kontorist i lönegrad A 10. Kanslibiträden, expeditionsvakter och kontorsbiträden åtnjuta lön efter inom statsförvaltningen i allmänhet gällande grunder. Extra assistenterna åtnjuta arvoden, som lantmäteri-styrel- sen i enlighet med vissa av Kungl. Maj:t beslutade grunder äger bestämma.

De lantmätare som tjänstgöra som biträdande överlantmätare åtnjuta, ut— över lön åt sina egna befattningar (distriktslantmäta-rtjänst) arvoden.

Distriktsorganisationen

De lantmätare, som syssla med den egentliga för-rättningsverksamheten, ut- göras av distriktslantmätare, av extra lantmätare, som ställts till överlantmä- tares eller länsstyrelses förfogande för erhållande av förordnanden, samt av extra lantmätare, som förordn—ats till tjänstemedhjälpare åt distriktslantmä- tare eller åt sådana exrtra lantmätare, vilka på sätt nyss sagts ställts till över- lantmätares eller länsstyrelses förfogande.

För vart och ett av rikets 210 lantmäteridistrikt finns en distriktslantmä- tare, som i princip har att svara för lantmäteriverksamheten inom distriktet. Antalet lantmätare, som ställts till länsstyrelses eller överlantmätares förfo- gande för förrättningsverksamhet, uppgår för närvarande till 19. Antalet tjänstemedhjälpare uppgå-r till omkring 90 och antalet aspiranter till om- kring 35.

Utöver den l-antmäteriutbildade personalen sysselsätta-s. i förrättningsarbe- tet av lantmäteristyrelsen förordnade tekniska biträden samt kontorsbiträden eller kartriterskor, vilka även de — i den mån de äro heltidsanställda _ nu- mera i regel förordnas av lantmäteristyrelsen. De av lantmäteristyrelsen för- ordnade tekniska biträdenas antal uppgår för närvarande till omkring 190 samt av styrelsen förordnade kontorsbiträden eller kartriterskor till ett hund- ratal. Utöver sistnämnda antal kommer ett icke obetydligt antal av veder-

hörande lantmätare för kartritning och s-krivhjälp mera tillfälligt anställda eller anlitade arbetskrafter.

Ovanberörda sifferuppgifter innefatta även den särskilda skiftesorganisa- tion, som finnes i Kopparbergs län och varom en redogörelse nedan lämnas.

Vad beträffar arten av de förrättningsuppgifter som åvila lantmätarna hän- visas till den särskilda redogörelse därom som lämnas i kap. IV här nedan.

Vidkommande gällande anställn'ings- och avlöningsförhållanden m. m. för distriktslantmätarna och den övriga med lantmäteriförrättningar sysselsatta personalen gäller i huvudsak följande.

Befattning som distriktslantmätare tillsättes genom fullmakt av Kungl. Maj:t efter förord av lantmäteristyrelsen.

För att komma i fråga till distriktslantmätartjänst fordras, bland annat, att vederbörande under fem års tid efter konstituerandet till extra lantmätare utövat lantmäteriverksamhet av sådan art och omfattning, att han därige- nom kan antagas hava förvärvat säkra och pålitliga insikter i allt vad som hör till lantmäteriets praktiska utövning, samt under sammanlagt minst ett år i en följd tjänstgjort i lantmäteristyrelsen eller å lantmäterikontor.

Om tjänstledighet för distriktslantmätare beslutar lantmäteri—styrelsen. Distriktslantmätare skall vara bosatt å stationsort, som lantmäteristyrelsen efter vederbörande länsstyrelses och Överlantmätares hörande äger bestäm- ma. Lantmäteristyrelsen äger meddela distriktslantmätare tillstånd att utan tjänstledighet under viss del av året uppehålla sig å annan ort i länet.

Distriktslantmätare erhåller ersättning för sitt arbete dels i form av gott- görelse jämlikt lantmäteritaxan den 25 november 1927 (nr 416) med däri genom kungörelserna nr 504/ 1932, nr 60/ 1936, nr 914/1939 och nr 667/1940 vidtagna ändringar och dels i form av lön av statsmedel. Lönen utgöres en- ligt fastställd stat av ett årligt belopp av 3 000 kronor, vartill för distrikts- lantmätare stationerad i Stockholm kommer ortstillägg å 400 kronor om året. Dessutom äger distriktslantmätare åtnjuta ålderstillägg efter 5, 10 och 15 års tjänstgöring å 500 kronor. Utöver angivna förmåner, varå dyrtidstillägg och kristillägg utgå enligt de för oreglerade verk gällande grunderna, åtnjuter distriktslantmätare tillskott till dyrtidstillägg jämlikt bestämmelserna i kun- görelsen den 15 maj 1925 (nr 192; ändrad genom kung. nr 407/1946). En— ligt berörda bestämmelser utgå :för distriktslantmätare tillskott till dy'rtids- tillägg å en beräknad taxeinkomst av 4000 kronor för år. Under inneva- rande budgetår erhåller distriktslantmätare vidare provisoriskt lönetillägg med 660 kronor.

Beträffande villkor och bestämmelser för åtnjutande av de för distrikts- lantmätare fastställda avlöningarna finnas föreskrifter meddelade i kungö- relsen den 22 oktober 1909 (bih. nr 66) samt i kungörelsen den 22 juni 1920 (nr 377).

För distriktslantmätare skall lönen med därtill hörande ålderstillägg utgöra pensionsunderlag.

Lantmätare, som efter vederbörlig aspiranttjänstgöring av lantmäteri- styrelsen konstituerats att vara extra lantmätare, förordnas i regel till en början såsom tjänstemedhjälpare å—t annan lantmätare. Sådan tjänste-—

medhjälpare är enligt lantmäteriinstruktionen behörig att efter anvisning av principalen och även i hans frånvaro verkställa de göromål, som erfordras för utförande av de åt principalen uppdragna förrättningar eller åtgärder med vissa angivna undantag.

Beträffande förhållandet mellan principal och medhjälpare gäller i prin- cip, att principalen ansvarar för de av medhjälparen utförda göromålen.

Efter väl vitsordad tjänstgöring företrädesvis i praktisk lantmäteriverk— samhet kan extra lantmätare dels av lantmäteristyrelsen ställas till överlant- mätares och länsstyrelses förfogande för erhållande av förordnanden till förrättningar som med hänsyn till särskilda omständigheter ej uppdragits ät inom länet tjänstgörande distriktslantmätaie, och dels förordnas att för viss tid och i den utsträckning, styrelsen för varje särskilt tall bestämmer, vikariera för distriktslantmätare.

Då, såsom ovan anförts, viss tjänstgöringå alantmäterikontor cllex i lant- mäteristyrelsen fordras för kompetens till dist1iktslantmätaletjänst, brukar extra lantmätare efter några års praktisk lantmäteriverksamhet förordnas till amanuens vid lantmäteristyrelsen eller till assistent vid lantmäterikontor.

Aspirant anställes av lantmäteristyrelsen och skall därvid placeras till tjänstgöring hos viss distriktslantmätare.

De med praktisk lantmäteriverksamhet sysselsatta extra lantmätarna samt aspiranterna åtnjuta arvoden av statsmedel. Extra lantmätarnas arvoden utgå med olika belopp alltefter den arvodesgrupp de tillhöra. I arvodesgrupp l utgör arvodet 1 000 kronor, i arvodesgrupp II 1 500 kronor och i arvodes- grupp III 2 000 kronor. Antalet befattningshavare inom varje arvodesgrupp bestämmes av Kungl. Maj:t. Aspiranter vid lantmäteristaten åtnjuta arvoden motsvarande det lägsta extralantmätararvodet. För innevarande budgetår utgår arvoden med 1 000 kronor till 63 extra lantmätare och aspiranter, ar- voden med 1500 kronor till 63 extra lantmätare samt arvoden med 2 000 kronor till 54 extra lantmätare.

Extra lantmätare, som äro ställda till överlantmätares eller länsstyrelses förfogande, åtnjuter dessutom ersättning för utförda arbeten enligt lantmä- teritaxans. bestämmelser. Extra lantmätare, som tjänstgöra som tjänstemed- hjälpare, samt aspiranter bruka erhålla ersättning för utfört arbete efter över- enskommelse med principalen, vanligtvis i form av viss procent av de å hans arbeten belöpande förrättningsarvodena.

Å arvoden av statsmedel utgå dyrtids- och kristillägg. Därtill kommer till- skott till dyrtidstillägg jämlikt kungörelsen den 13 maj 1925 (nr 192) å en beräknad taxeinkomst ä 3 200 kronor för extra lantmätare i högsta arvodes- gruppen samt 2 400 kronor till övriga extra lantmätare och aspiranter. För innevarande budgetår utgår till såväl extra lantmätare som aspiranter provi- soriskt lönetillägg med 660 kronor för år.

Pensionsrätt föreligger för sådan extra lantmätare som innehaft befatt- ning som extra ordinarie assistent eller extra ordinarie förste assistent vid lantmäterikontor men sedan övergått till verksamhet inom distriktsorganisa- tionen jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 17 mars 1944.

Hos distriktslantmätare eller extra lantmätare, som ställts till överlantmä- tares eller länsstyrelses förfogande för erhållande av förordnande till förrätt- ningar, äger lantmåteristyrelsen förordna tekniskt biträde. Åt tekniskt bi- träde må u'ppdragas att verkställa mätnings-, utstaknings- och andra därmed jämförliga göromål, allt i enlighet med de närmare föreskrifter, som lant- mäteristyrelsen utfärdar (lantmäteriinstruktionen 56 5). Om vad som fordras för att erhålla förordnande som tekniskt biträde äger lantmäteristyrelsen meddela föreskrifter (lantmäteriinstruktionen 73 å).

Vad beträffar tekniska biträdens kompetens, åligganden och uppgifter hän- visas vidare till redogörelse i kap. V.

De tekniska biträdenas avlöning betalas till huvudsaklig del av de lantmä- tare, hos vilka biträdena äro anställda. Lönen utgår efter överenskommelse antingen såsom månadslön eller med viss procent av de taxeinkomster, som belöpa på de av biträdet utförda göromålen.

Av lantmäteristyrelsen förordnade tekniska biträden erhålla avlöningsför- bättring av statsmedel i form av ålderstillägg efter 3, 6, 9, 12 och 15 anställ- ningsår, vilka omfatta minst åtta effektiva tjänstgöringsmänader. Varje ål- derstillägg uppgår till 270 kronor. Från och med den 1 januari 1946 utgår vidare till tekniskt biträde provisorisk avlöningsförbättring av statsmedel under vissa villkor med i regel 600 kronor per år.

Kontorsbiträden och kartriterskor hos distriktslantmätare eller extra lant- mätare ha intill den 1 januari 1946 såväl anställts som avlönats helt av lant- mätaren.

Jämlikt brev den 3 maj 1946 har Kungl. Maj:t emellertid bl. a. bestämt, att lantmäteristyrelsen äger förordna kontorsbiträde och kartriterska hos lantmätare samt meddela föreskrifter 0111 vad som skall fordras för att er- hålla dylikt förordnande. Sådant av lantmäteristyrelsen hos lantmätare för- ordnat biträde må, räknat från den 1 januari 1946 eller den senare tidpunkt, då anställningen skett, erhålla provisorisk avlöningsförbättring av statsmedel under vissa angivna villkor med ett belopp av 300 kronor för år.

Vad beträffar ifrågavarande biträdes kompetens och arbetsuppgifter hän- visas vidare till redogörelse i kap. Y.

G. Skiftesorganisationen i Kopparbergs län

I lag den 17 juni 1932 (nr 223) ha särskilda bestämmelser meddelats om delning av jord å landet inom vissa delar av Kopparbergs län. För hand- läggning av vissa skiftesförrättningar enligt nämnda lag har utbildats en särskild organisation vid sidan av den egentliga dis-triktsorganisationen. Rö- rande organisationens tillkomst och dess nuvarande utformning må följande amföras.

Sedan enligt ovannämnda lag avgjorts, att laga skifte skulle äga rum å ett antal skifteslag i Ore socken samt distriktslantmätaren Erik Bengtsson i Orsa distrikt förordnats att verkställa dessa skiften, framlade lantmäteristyrelsen

i skrivelse till Kungl. Maj:t den 6 maj 1939 förslag angående lantmäteriper- sonalens organisation och avlöningsförhållanden vid handläggning av skif- tena. Enligt förslaget skulle kostnaderna för dessa anordningar bestridas från det under nionde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till jorddelningsförrättningar. Förslaget anmäldes under nämnda anslagspunkt i 1940 års statsverksproposition (IX H. T. 1940, p. 203) för riksdagen, som icke hade något att erinra mot för- slagets genomförande (r. skr. nr 9/1940).

Genom beslut den 15 mars 1940 meddelade Kungl. Maj:t härefter särskilda bestämmelser att gälla för ovan berörda och andra dylika skiften.

Genom senare meddelade beslut ha dels föreskrivits vissa ändringar av be- stämmelserna i 1940 års beslut och dels förordnats om vissa undantag från desamma. Senast har genom Kungl. Maj:ts beslut den 6 september 1946 ( prop. nr 297/1946 , 5. 17) ändringar av bestämmelserna rörande skiftesorga- nisationen beslutats innefattande förstärkning av personalen och förbättring av personalens löneförhållanden.

Efter sistberörda ändringar gäller beträffande ifrågavarande skiftesorga- nisation i huvudsak följande.

I fråga om verksamhetens bedrivande har avsetts att distriktslantmätaren Bengtsson vid utövandet av ledarskapet och såsom styresman för organisa- tionen i största utsträckning skall befrias från den närmare handläggningen av laga skiftena. Dessa få i stället efter förslag av honom uppdragas åt sär- skilda distrikts—lantmätare eller därtill kompetenta extra lantmätare såsom ställföreträdare för Bengtsson.

Det åligger Bengtsson att såsom styresman för den för skiftenas genomfö- rande bildade organisationen utöva ledning och tillsyn över skiftesarbetet och därvid i Övrigt fördela skiftespersonalen rtill tjänstgöring. Bengtsson bör därvid icke —— med vissa angivna undantag —— handlägga andra till distrikts— lantmätartjänsten hörande göromål.

I stället för bestämmelserna i Kungl. Maj:ts förordning den 25 november 1927 (nr 416) angående den gottgörelse lantmätare äger uppbära av sakägare gäller

att i ersättning för år räknat av statsmedel utgå — utöver vederbörande tillkommande lön jämte ålderstillägg samt provisorisk avlöningsförbättring — till förrättningsmannen ................................. kronor 8 000 till högst fem ställföreträdare för förrättningsmannen, där sådan är: distriktslantmätare .................................. » 4 500 extra lantmätare, som åtnjuter 2 000 kronorsarvode . . . . » 6 000 extra lantmätare, som åtnjuter 1 500 kronorsarvode . .. . » 7 000 till hos förrättningsmannen förordnad och vid skiftena syssel- satt annan extra lantmätare ...................... » 5 000 till aspirant . . ........................................ » 2 700 till tekniskt biträde .................................... » 3 600 till av lantmäteristyrelsen förordnat rit- och skrivbiträde . . . . » 3 000

Vidare gäller, bland annat, att lantmäteristyrelsen äger närmare besluta om biträdenas ersättningar, därvid årsersättningen må höjas till tekniskt bi- träde samt till av styrelsen förordnat rit- och skrivbiträde med högst 600 kronor, där så finnes erforderligt för att kunna förvärva särskilt kvalifice— rade biträden. För utgifter till instrument och dylikt jämte reparationer där- av samt förbrukningsartiklar på kontoret erhåller förrättningsmannen gott- görelse av statsmedel med 1 500 kronor för år. Statsverket bestrider kostna— der för hyra av tjänstelokal och möbelanskaffning, i den 'mån lantmäteristy- relsen finner att behov utöver det åt ett lantmäteridistrikt normalt erforder- liga föreligger, bekostar skriv- och ritpapper samt blanketter jämte erfor- derliga arbetsexemplar av förrättningskartorna ävensom, genom lantmäteri- styrelsens försorg, till en kostnad av hög-st 15 000 kronor anskaffar och till- handahåller förrättningsmannen sådana dyrb-arare instrument och kontors- maskiner, vilka lantmäteri-styrelsen finner att det icke bör åligga förrättnings- mannen att själv anskaffa.

De sålunda meddelade bestämmelserna gälla tills vidare intill dess respek- tive skifte i föreskriven ordning slutligen redovisats eller den tidigare tid- punkt. Kungl. Maj:t efter framställning av lantmäteristyrelsen fastställer.

KAP III

FRÅGOR RÖRANDE FÖRRÄTTNINGSVERK— SAMHETENS ORGANISATION OCH INDELNINGEN AV RIKET I LANTMÄTERIDISTRIKT

Verksamhetens organisation

Såsom framgår av bifogade sammanställningar rörande antal avslutade för- rättningar och uppdrag under tiden för den nya jorddelningslagens tillämp- ning eller under åren 1928—1945 samt till förrättningsmännen utgående ar- voden (bil. A, B, D) har distriktspersontalens verksamhet — med undantag för en tillfällig nedgång under. de första krigsåren — praktiskt taget oavbru- tet tilltagit i omfattning.

Antalet under samma tidsperiod tillkomna ärenden har emellertid vuxit i snabbare takt och medfört en synnerligen besvärande arbetsb-alans. I fråga om ärenden, upptagna i diarierna över lantmäterieförrättningar, har arbets- balansen av icke påbörjade samt påbörjade, men icke avslutade förrättning— ar, trots en tillfällig nedgång i fråga om antalet nytillkomna sådana förrätt— ningar under framför allt åren 1940—1943, nu blivit högst avsevärt större än vad som får anses normalt (bil. F, G).

Anledningen till detta missförhållande får i främsta rummet sökas däri, att . verksamheten ej kunnat tillföras personal i erforderlig omfattning. Av bil. i

|

H framgår, att mellan år 1928 och år 1945 antalet lantmätare ökat med om- kring en femtedel samt att antalet tekniska biträden något mer än fördubb— lats. Denna Ökning har dock varit alltför ringa för att uppväga den ökade arbetsbelastningen.

För att allmänhetens berättigade krav på skyndsam handläggning av lant- mäteriförrättnjngar i görligaste mån skall kunna tillgodoses, erfordras därför en betydande ökning av distriktsorganisationernas arbetskapacitet. Såsom ' nedan närmare kommer 'att utvecklas, torde man få räkna med, att verk- samheten i framtiden skall omfatta förutom de förrättningar och uppdrag, som jämlikt gällande lantmäteriinstruktion åligga distriktslantmätarna. jäm- väl sådana arbetsuppgifter, som lantmätarna hittills vanligen åtagit sig utan att direkt skyldighet förelegat.

Förrän omfattningen och organisationen av jordbrukets yttre rationalise- ring kan överblickas och förrän den vänt-ade fastighetsbildningslagstiftningen för landet blivit närmare utformad, kan givetvis icke med full säkerhet be- dömas den därav för lantmäteriet uppkommande verksamheten. Man torde dock få utgå från, att redan med nuvarande uppgifter arbet-smängden inom

den framtid, som kan överblickas, kommer att öka i ungefär enahanda takt som hittills. Därvid bör jämväl beaktas de synpunkter i fråga om kraven på grundkartor för stadsplan och byggnadsplan, som stadsplaneutredningen 1942 givit uttryck åt i sitt betänkande med förslag till byggn-adslag (jämför nedan under kap. IV).

Den nya organisationen bör givetvis vara uppbyggd med sådan personal- sannnansättning, att respektive befattningshavares kvalifikationer utnyttjas i högsta möjliga grad. Arbetsenheterna böra följaktligen göras så stora, att inom dem befattningshavare med olika utbildning och kompetens kunna effektivt utnyttjas.

I fråga om den högskolebildade personalen medför detta, att inom distrik- tet bör finnas tillgång till två lantmätare. Härigenom möjliggöres att distrikts- lantmätarens arbetskraft kan utnyttjas för de mest krävande uppgifterna, medan övrig kvalificerad verksamhet kommer att åvila den andra lantmäta- ren. Därvid vinnes också att, då distriktslantmätaren åtnjuter ledighet eller av annan anledning är frånvarande, tillgång finnes till en med förhållandena inom distriktet. förtrogen lantmätare. Denne kommer nämligen i regel att ha sådan kompetens, att han i dessa fall kan fullgöra distriktslantmätarens tjänsteåligganden och leda biträdespersonalens arbete.

Om två lantmätare skola ha sin verksamhet inom distriktet, måste detta givetvis medföra en avsevärd utökning av dess omfattning. Sådant distrikt bör dock icke bli större än att lantmätarna alltjämt kunna förskaffa sig in- gående kännedom om fastighetsl'örhållandena inom distriktet, om de fak- torer, som äro av betydelse för fastighetsbildningens lämpliga inriktning, samt om de ekonomiska betingelserna för bygdens näringsliv i den mån dessa äro av betydelse för fastighetsbildningen.

Från den högskolentbildade arbetskraften böra avlastas alla arbetsuppgif- ter, som lämpligen kunna lösas av mätningsteknisk biträdespersonal och kon- torspersonal. Inom distriktet bör därför sådan personal finnas i erforderlig omfattning. Till utredningens förfogande har av Sveriges lantmätareförening ställts undersökningar, som grunda sig på uppgifter, inhämtade från så gott som samtliga lantmäterid'istrikt i riket, ävensom viss utredning angående arbetstidens fördelning på skilda göromål m. m. Detta material synes ge vid handen att i fråga om förrättningar — frånsett inom städer och samhällen —— vid rationell arbetsfördelning mellan de olika personalgrupperna omkring 33 0/0 av den sammanlagda arbetstiden hör belöpa på lantmätare, omkring 42 0/o på mätningsteknisk biträdespersonal och omkring 25 0/o på kontors- personal. Härvid har icke medräknats den arbetstid, som lantmätarna måste ägna åt övervakning och ledning av den underställda personalen, och icke heller den tid, som erfordras för rådgivning till allmänheten, planläggning av arbetena, årsredogörelser, besvarande av remisser m. m. För biträdesper- sonalen har ej inräknats den tid, som åtgår för att tillhandagå allmänheten med upplysningar eller för biträde med göromål, som ej direkt samman— hänga med förrättningars handläggning, såsom diarieföring, uppsättande av skrivelser, rapporter m. m. samt diverse expeditionsgöromål.

Rörande arbetstidens fördelning vid verksamheten inom städer och vissa samhällen eller beträffande s. k. uppdrag föreligga inga närmare undersök— ningar, men anledning torde saknas att härvidlag räkna med någon större avvikelse från verksamheten i övrigt. Då därtill arbetsmängden inom de sist- nämnda arbetsområdena sammanlagt synes utgöra endast omkring en fem- tedel av den totala arbetsmängden, har utredningen ansett sig kunna utgå från den ovan angivna procentuella tidsfördelningen såsom ett medeltal be- träffande den arbetstid, som direkt ägnas åt samtliga före-kommande förrätt— ningar och uppdrag. Under hänsynstagande jämväl till övriga, ovan antydda arbetsuppgifter har beräknats, att till den högskoleutbildade personalens för- fogande bör ställas i regel två befattningshavare ur vardera gruppen mät- ningsteknisk biträdespersonal och kontorspersonal.

Uppenbart är emellertid, att även om distrikten i stort sett kunna göras någorlunda likvärdiga i fråga om arbetsmängden och detta förhållande kan bibehållas genom fortlöpande anpassning av distriktsindelningen alltefter den framtida utvecklingen, så komma tillfälliga, många gånger betydande varia- tioner i anbetsmängden att inträffa. Likaledes kunna växlingar förekomma i fråga om den inbördes proportionen mellan olika arbetsuppgifter. Genom ovan angivna personalsammansättning ökas otvivelaktigt möjligheterna att i varje sådant fall uppnå en lämplig personalkombin-ation svarande mot det föreliggande behovet.

Ur arbetsorganisatoriska synpunkter har utredningen alltså funnit sig böra föreslå en sådan indelning av riket i lantmäteridistrikt, att inom varje distrikt i regel erfordras två tjänstemän ur respektive personalgmpperna lant- mätare, mätningsteknisk biträdespersonal och kontorspersonal.

I de beräkningar, som verkställts rörande sammanlagt personalbehov m. in. har förutsatts att aspiranterna för att förvärva erfarenhet och rutin i stor utsträckning få ägna sig åt uppgifter, som eljest anförtros biträdespersona— len. Även de yngsta lantmätarna ha beräknats själva utföra något större del av det rent tekniska arbetet än som i och för sig betingas av en rationellt ge- nomförd arbetsfördelning mellan högskoleutbildad personal och biträdes- personal.

Ett trettiotal lantmätare beräknas erforderliga för mera tillfälliga perso- nalförstärkningar inom de inom närmaste tiden mest 'arbetstyngda distrikten.

Med hänsyn till att inom vissa delar av landet — särskilt de inre delarna av Norrland _ den del av året, som lämpar sig för fältarbeten av större om- fattning, är avsevärt kortare än inom riket i övrigt, torde det vara lämpligt att inom vissa lantmäteridistrikt ge biträdespersonalen en något ändrad sam- mansättning. För att erforderliga fältarbeten skola medhinnas bör inom des- sa distrikt —— ett trettiotal -— antalet mätningstekniker ökas till tre medan kontorspersonalen minskas till ett sådant biträde. Inom ifrågavarande dist-rikt torde mätningsteknikerna vintertid i viss utsträckning få fullgöra arbets- uppgifter, som eljest åvila kontorspersonalen.

En av huvudsynpunkterna vid diskussionen om distriktsinvdelningen har varit önskvärdheten av att åstadkomma distrikt av en sådan storleksordning,

att den genomsnittliga arbetsmängden skulle komma att möjliggöra en ra- tionell fördelning av arbetet mellan högskoleutbildad personal och biträdes- personal, och den av utredningen föreslagna organisationen har avsetts få en arbetskapacitet, som avsevärt överstiger vad distriktspersonalen för när- varande kan prestera. Med ovan angiven personvalsammansättnirng inom distrikten har med utgångspunkt härifrån antalet lantmäteridistrikt beräk— nats till omkring 150. Därvid har hänsyn jämväl tagits till, att vid övergång till fasta löner från ett avlönin-gssystem, till stor del byggt på taxeinkomster, skäligen icke kan räknas med en så onormalt lång daglig arbetstid, som för lantmätarnas del för närvarande 'i regel tillämpas. Befattningshavarna torde heller icke framdeles, såsom i allmänhet nu, underlåta att utnyttja dem till- kommande semesterledighet.

Vid full utbyggnad av en efter ovan angivna riktlinjer uppbyggd organisa- tion av verksamheten inom distrikten skulle antalert lantmätare komma att uppgå till omkring 340 och antalet aspiranter till omkring 20, medan den mätningstekniska biträdespersonalen komme att omfatta omkring 320 och kontorspersonalen omkring 280 befattningshavare. Häri inbegripes även per- sonal till den särskilda skift—esorganisation, som sedan år 1939 är verksam inom Kopparbergs län och som även för framtiden to-rdefå bibehållas med ett personalbestånd, som anpassas efter verksamhetens växlande omfattning.

Förslaget bygger i stort sett på det antal lantmätare, som för närvarande har sin verksamhet förlagd till distrikten, men innebär en betydande för— stärkning 'i fråga om biträdespersonalen.

Utredningen har inhämtat överlantmätarnas yttrande bland annat över de principer i fråga om personalsammansättningen inom distrikten, varpå ovan föreslagna organisation grundar sig. De av utredningen sålunda framförda synpunkterna och förslagen ha därvid i stort sett vunnit överlantmätarnas anslutning.

Indelningen av riket i lantmäteridistrikt

Såsom ovan framgår har utredningen räknat med en personaluppsättning inom varje distrikt av i regel två tjänstemän ur respektive personalgrupper. Med några få undantag, betingade av de lokala förhållandena, ha distrikten till sin omfattning avpassats efter denna personalstyrka. Avsikten har alltså varit att i fråga om arbetsmängd göra distrikten så långt möjligt likvärdiga.

Distrikten höra om möjligt uppbyggas kring huvudorten för ifrågavarande bygd och givas en naturlig avgränsning med hänsyn till kommunikationer och andra lokala förhållanden, varigenom kontakten med bygden underlät- tas och tidsspillan och kostnader för tjänsteresor nedbringas. Önskvärt är även att indelningen i lantmäteridistrikt ansluter sig till.sockeninde1ningen samt i möjligaste mån även till domsagoindelningen.

Under iakttagande av ovannämnda synpunkter har utarbetats ett prelimi- närt utkast till distriktsindelning, vilket för granskning överlämnats till rikets överlantmätare. Med beaktande av de erinringar och synpunkter som därvid framkommit, har därefter upprättats nedan intagna förslag till ny indelning av riket i lantmäteridistrikt.

Förslaget upptager sammanlagt 148 lantmäteridistrikt, varav 141 utformats för ovan angivna normala personalsammansättning. Sammanlagt sex av de föreslagna distrikten ha givits en sådan omfattning, att de beräknas kräva en förstärkt personalorganisation, bestående av en distriktslantmätare, två andra lantmätare, tre mätningstekniker och tre kartriterskor. I dessa fall har en sådan lösning synts naturlig med hänsyn till exempelvis önskvärdheten att undvika uppdelning av samma socken på skilda distrikt, ortens kommunika- tionsförhållanden eller till att väntade inkorporeringar framdeles kunna av- sevärt minska distriktets arbetsmängd. Vid sådan minskning bör distrikts- personalen reduceras till samma storlek som på ett normalt distrikt. Slutli- gen har, som framgår nedan, ett distrikt avgränsats så, att för detsamma be- räknas en reducerad personalupps—ättning, bestående av en lantmätare, en mätningstekniker och en kartriterska.

För den i lantmäteridistrikten tjänstgörande personalen torde liksom hit- tills böra bestämmas stationsort. I förslaget har för respektive distrikt inom parentes angivits den ort, som utredningen funnit mest lämpad härför med hänsyn till läge inom distriktet, kommunikationer m. m.

Antalet lantmäteridistrikt inom respektive län enligt nuvarande indelning och enligt utredningens förslag framgår av nedanstående sammanställning.

Antal Antal L .. äåvåäiåf dtagtgtätefi- L .. Til—Två,??? dlagtgätefé-t an .. . iSI'l en] an .. . lSl'l'enlY mässan- utredningerigst laäitgååån' utredningeds förslag förslag Stockholms .. .. .. . . . 11 9 Älvsborgs .......... 13 9 Uppsala ............ 3 2 Skaraborgs .......... 8 t') Södermanlands ...... 5 3 Värmlands ......... 14 10 Östergötlands ....... 6 5 Örebro ............. 5 5 Jönköpings ......... 8 5 Västmanlands ...... 5 2 Kronobergs ......... 7 5 Kopparbergs ........ 15 210 Kalmar ............ 8 1 6 Gävleborgs ......... 12 8 Gotlands ............ 3 2 Västernorrlands ..... 18 3 13 Blekinge ............ 4 3 Jämtlands .......... 12 7 Kristianstads ....... 8 7 Västerbottens ....... 13 9 Malmöhus .......... 6 4 Norrbottens ........ 13 48 Hallands ........... 5 4 Summa 210 :> 148 Göteborgs och Bohus 8 7 1 Därav ett distrikt med förstärkt personalorganisation. — * Därav ett distrikt med för— stärkt och ett med reducerad personalorganisation. — ” Därav tre distrikt med förstärkt personalorganisation. — * Därav ett distrikt med förstärkt personalorganisation. — " Därav sex distrikt med förstärkt och ett med reducerad personalorganisation.

I fråga om antalet distrikt inom de olika länen ha i vissa fall överlantmä— tarna hyst från förslaget avvikande mening.

Överlantmätaren i Stockholms län har ansett att tio distrikt erfordras inom länet. Med hänsyn till föreslagna inkorporeringar till Stockholms stad och väntade ombildningar av hela socknar till köpingar har emellertid utredning- en funnit lämpligare föreslå en indelning i nio distrikt. Därvid förutsättes att

inom några av dessa kunna komma att erfordras tillfälliga förstärkningar av personalen.

Beträffande Södermanlands län har med hänsyn till förekommande arbets- mängd tveksamhet rätt om tre eller fyra distrikt borde inrättas. Överlant- mätaren har för sin del hävdat att länet borde indelas i fyra distrikt, varvid viss inskränkning av personaluppsättningen i början kunde tänkas äga rum. Ställningstagandet synes i viss mån påverkat av väntad framtida rationalise- ring inom jordbruket. Utredningen har emellertid stannat för det lägre an- talet men räknat med att även här förstärkning av personalorganisationen tidvis kan behöva vidtagas.

Det preliminära utkastet till distriktsindelning upptog inom Västmanlands 'län tre distrikt. Därvid räknades med bibehållande i nuvarande omfattning av verksamheten inom Fagersta stad. Vid upprättandet av detta förslag syn- tes tveksamt med hänsyn till den beräknade totala arbetsmängden inom lä- net om två eller tre distrikt borde inrättas. Därefter har emellertid upplysts, att verksamheten inom Fagersta stad sannolikt inom kort kommer att helt eller delvis övertagas av stadens egna arbetskrafter. Om så blir fallet kommer lantmäteriets arbetsmängd att minska i motsvarande grad. Överlantmätaren har för sin del förordat tre distrikt. Med hänsyn till vad ovan anförts har utredningen nu funnit sig böra föreslå två distrikt. Så länge den nuvarande arbetsmängden å länet kvarstår torde man dock få räkna med viss personal— förstärkning.

Beträffande Kopparbergs län har inom utredningen förelegat tveksamhet ifråga om lämpligaste indelningen av den del av länet, som utgöres av Ovansiljans domsaga. Arbetsmängden för denna länsdel torde ungefär mot- svara arbetsmängden för två distrikt med föreslagen normal personalsamman- sättning.

En uppdelning på två lika arbetskrävande distrikt skulle vinnas genom att socknarna Mora, Sollerön och Venjan samt köpingen Morastrand samman- fördes till ett distrikt Och de återstående socknarna Orsa, Våmhus, Älvdalen, Särna och Idre tillsammans finge utgöra ett distrikt. Vid en sådan lösning kunde för båda distrikten knappast ifrågakomma annan stationsort än Mo- rastrands köping. Utredningen har emellertid funnit allmänhetens möjlig- heter till kontakt med vederbörande tjänstemän bli bättre tillgodosedda ge- nom en indelning i ett distrikt med förstärkt personalorganisation, omfattan- de socknarna Orsa, Våmhus, Mora, Sollerön och Venjan jämte köpingen Morastrand, samt ett distrikt med reducerad personalstyrka, omfattande sock- narna Älvdalen, Särna och Idre. För sistnämnda distrikt torde Älvdalens kyrkoby bli självskriven stationsort.

Överlantmätaren i Gävleborgs län har för nordöstra länsdelen under hän- visning till där rådande arbetsbelastning och förefintlig latent arbetsmängd förordat en annan indelning, medförande ytterligare ett distrikt. Utredningen har dock funnit det ursprungligen föreslagna antalet distrikt lämpligt avvägt med hänsyn till verksamhetens nuvarande omfattning och ansett att en kom- mande ökning av arbetsmängden i första hand bör mötas med tillfälliga per- sonalförstärkningar inom den sålunda givna ramen.

Förslag till indelning av riket i lantmäteridistrikt.

Distrikt (Stationsort)

Domsaga

Härad, skeppslag, bergslag el. tingslag

Socknar och köpingar Städer

1. Östhammars (Östhammar)

2. Norrtälje (Norrtälje)

3. Sigtuna (Stockholm)

4. Sollentuna (Stockholm)

5. Danderyds (Stockholm)

Stockholms län.

Av Norra Ros- lags

Av Norra Ros- lags Mellersta Ros- lags

Av Norra Ros- lags Av Stockholms läns västra

Av Stockholms läns västra Sollentuna Färentuna

och

, Av Stockholms

läns västra AV Södra Ros- lags

Frösåkers härad Av Närdinghundra härad

Av Väddö och Hä- verö skeppslag

Av Väddö och Hä- verö skeppslag Bro och Vätö skepps- lag Lyhundra härad Frötuna och Länna skeppslag Sjuhundra härad

£ v Närdinghundra härad

Långhundra, Ärling— hundra och Seming- hundra härader

Av Vallentuna härad

Av Vallentuna härad

Sollentuna härad

Färentuna härad

Av Vallentuna härad

Åkers skeppslag Danderyds skepps- lag

Samtliga socknar Samtliga socknar utom Alm-

unge Socknarna Häverö och Singö

Städerna Östhammar och Öre- grund

Socknen Väddö

Samtliga socknar

7) D D i) i) ))

Staden Norrtälje

Socknen Almunge

Samtliga socknar

Socknen Vallentuna Staden Sigtuna

Socknarna Hammarby och Fresta Samtliga socknar samt kö- pingarna Sollentuna och Häs- selby villastad Samtliga socknar Städerna Stockholm och Sund- byberg

Socknarna Vada, Angarn och Össeby-Garn Samtliga socknar Socknarna Östra Ryd och Täby samt köpingarna Stocksund och Danderyd Städerna Solna, Djursholm, Lidingö och Vaxholm

_

(Uppsala)

. Uppsala norra

(Uppsala)

Nyköpings (Nyköping)

. Eskilstuna

(Eskilstuna)

södra

Av Uppsala läns norra

Av Uppsala läns norra

Åsunda och Lagun— da härader Hagunda, Ulleråkers, Bälinge, Vaksala och Rasbo härader Av Norunda härad

Av Norunda härad

Olands härad Örbyhus härad

Södermanlands län.

Nyköpings

Livgedingets

Av Oppunda och Villåttinge

Jönåkers, Rönö och Hölebo härader Daga härad

Selebo och Åkers hä— rader Österrekarne och Västerrekarne hä- rader Av Villåttinge härad

Distrikt Domsaga Härad, skeppslag, Socknar och köpingar (Stationsort) bergslag el. tingslag Städer 6. Värmdö Av Södra Ros— Värmdö skeppslag Samtliga socknar (Stockholm) lags 7. Dalarö Av Södertörns Av Svartlösa härad Socknarna Nacka och Huddinge (Stockholm) samt köpingen Saltsjöbaden Av Sotholms härad Socknarna Tyresö, Dalarö, Nämndö och Ornö 8. Södertälje Av Södertörns Av Svartlösa härad Socknarna Botkyrka, Salem och (Södertälje) Grödinge Öknebo härad Samtliga socknar Av Sotholms härad Socknen Sorunda — _ Staden Södertälje 9. Nynäshamns Av Södertörns Av Sotholms härad Socknarna Västerhaninge, Ös— (Stockholm) terhaninge, Utö, Muskö, Ösmo och Torö »— —— Staden Nynäshamn Uppsala län. 1. Uppsala södra Uppsala läns Bro, Håbo, Trögds, Samtliga socknar

Socknarna Björklinge Och Ärentuna Städerna Uppsala och Enkö— Ping Socknarna Viksta, Tensta och Lena Samtliga socknar

» » samt köpingen Tierp

Samtliga socknar

i) ') Städerna Nyköping ooh Trosa Samtliga socknar

Socknarna Dunker, Lilla Malma och Mellösa samt köpingen Malmköping Städerna Eskilstuna, Torshälla, Strängnäs och Mariefred

Distrikt ( Stationsort)

Domsaga

Härad, skeppslag, bergslag el. tingslag

Socknar och köpingar Städer

3. Katrineholms (Katrineholm)

1. Norrköpings norra (Norrköping)

2. Norrköpings södra (Norrköping)

3. Linköpings norra (Linköping)

4. Linköpings södra (Linköping)

5. Mjölby (MjölbY)

Av Oppunda och Villåttinge

Av Villåttinge härad

Oppunda härad

Östergötlands län.

Av Bråbygdens och Finspånga läns

Av Bråbygdens och Finspånga läns

Hammarkinds, Stegeborgs och Skärkinds

Av Bråbygdens och Finspånga läns Av Linköpings

Av Linköpings

Kinda och Ydre

Aska, Dals och Bobergs Folkungabyg- dens

Av Finspånga läns härad

Bråbo och Memmings härader Av Lösings härad Av Östkinds härad

Av Lösings härad Av Östkinds härad

Björkekinds härad Hammarkinds härad

Skärkinds härad

Av Finspånga läns härad

Åkerbo härad Av Bankekinds härad Av Hanekinds härad

Gullbergs härad Av Valkebo härad

Av Bankekinds härad Av Hanekinds härad Av Valkebo härad

Kinda och Ydre hä- rader

Bobergs, Aska och Dals härader Lysings härad Göstrings härad

Vifolka härad

Socknarna Hyltinge, Helgesta, Ardala, Forssa och Flen Samtliga socknar

Staden Katrineholm

Socknarna Hällestad, Vånga, Regna och Skedevi samt kö- pingen Finspång Samtliga socknar

Socknen Krokek Socknen Kvarsebo Staden Norrköping

Samtliga socknar utom Krokek Samtliga socknar utom Kvar- sebo Samtliga socknar Samtliga soeknar samt kö— pingen Valdemarsvik

Samtliga socknar Staden Söderköping

Socknarna Godegård cch Tjäll— mo

Samtliga socknar » ) Socknarna Landeryd, Slaka, Kärna och Kaga Samtliga socknar Socknarna Ledberg, Rappestad, Sjögestad och Vikingstad Staden Linköping

Köpingen Åtvidaberg

Socknarna Vist och Skeda Socknarna Gammalkil, Nykil och Ulrika Samtliga socknar

Samtliga socknar

i) » Samtliga socknar pingen Boxholm Samtliga socknar Städerna Motala, Vadstena,

Mjölby och Skänninge

samt kö-

Distrikt Härad, skeppslag, Socknar och köpingar

Domsaga _ .. (Stationsort) bergslag el. tingslag Stader Jönköpings län. 1. Eksjö Norra och Södra Södra Vedbo härad Samtliga socknar samt kö— (Eksjö) Vedbo pingen Mariannelund

2. Jönköpings (Jönköping)

3. Värnamo (Värnamo)

4. Västbo (Värnamo)

5. Vetlanda (Vetlanda)

Av Tveta, Vista och Mo Av Njudungs

Av Tveta, Vista och Mo

Av Njudungs

Av Tveta, Vista och Mo

Av Östbo och Västbo

Av Njudungs

Av Östbo och Västbo

Av Njudungs

Norra Vedbo härad Av Tveta härad

Av Västra härad

Vista härad Av Tveta härad

Av Mo härad

Av Västra härad

AV Mo härad ,

Av Västbo härad Av Östbo härad

Av Västra härad

Av Västbo härad

Av Östbo härad

Av Västra härad

Östra härad

Samtliga socknar

Socknarna Barkeryd och Näs- sjö Socknen Almesåkra Städerna Nässjö, Tranås

Eksjö och

Samtliga socknar Socknarna Svarttorp, Lekeryd,

J ärsnäs, Forserum, Ögges- torp, Hakarp, Rogberga, Barn arp , Månsarp, J ärstorp och Bankeryd samt köpingen Norrahammar Socknarna Bottnaryd, Mulse- ryd och Angerdshestra Socknarna Ödestugu och Malm- bäck Städerna Jönköping, Huskvar- na och Gränna

Socknarna Bondstorp, Sten- gårdshult, Norra Unnaryd, Öreryd, Norra Hestra, Valds— hult, Åsenhöga och Källeryd Socknarna Kulltorp och Gnosjö Samtliga socknar utom Kärda och Hänger Socknarna Hylletofta, Svena- rum, Vrigstad, Nydala och Hjälmseryd Staden Värnamo

Samtliga socknar utom Kull— torp och Gnosjö Socknarna Kärda och Hänger

Socknarna Bringetofta, Stocka— ryd, Hultsjö, Skepperstad, Hjärtlarlda, Norra Sandsjö, Fröderyd, Bäckaby, Ram- kvilla och Södra Solberga samt köpingen Bodafors Samtliga socknar Städerna Sävsjö och Vetlanda

Distrikt ( Stationsort)

Domsaga

Härad, skeppslag, bergslag el. tingslag

Socknar och köpingar Städer

1. Värends norra (Växjö)

2. Värends östra (Växjö)

3. Värends södra (Växjö)

4. Allbo (Växjö)

5. Sunnerbo (Liullng)

1. Västerviks ( Västervik)

2. Vimmerby* (Vimmerby)

' Av Östra Vä- rends

Av Mellersta Vä- rends

Av Östra Vä— rends

Av Östra Vä- rends

Av Mellersta Vä- rends

Västra Värends

Sunnerbo

Av Tjusts

Av Tjusts

Av Sevede och Tunaläns

* förstärkt personalorganisation.

Kronobergs län.

Av Uppvidinge hä- rad

Av Kinnevalds härad

Norrvidinge härad

Av Uppvidinge hä— rad

Av Konga härad

Av Konga härad

Av Kinnevalds härad

Allbo härad

Sunnerbo härad

Kalmar län.

Norra Tjusts härad Av Södra Tjusts hä- rad

Av Södra Tjusts hä- rad Sevede härad

Av Tunaläns härad

Socknarna Åseda, Nottebäck med Granhult, Sjösäs, Horna- ryd, Drev, Dädesjö Och Älg— hult samt köpingen Åseda Socknarna Öja, Bergunda och Öjaby Samtliga socknar Staden Växjö

Socknarna Herråkra, Lenhov- da, Hälleberga, Ekeberga och Algutsboda Socknarna Långasjö, Ljuder, Hovmantorp, Furuby, Hem— mesjö och Tegnaby samt kö— pingen Lessebo

Socknarna Älmeboda, Linne- ryd, Östra Torsås, Uråsa, Nöbbele, Väckelsång, Tingsås och Södra Sandsjö samt kö- pingen Tingsryd Socknarna Almundsryd, Urs- hult, Jät, Kalvsvik, Tävelsås, Dänningelanda, Skatelöv (i häradet ingående del) och Vederslöv

Samtliga socknar samt kö- pingarna Alvesta och Älmhult Samtliga socknar samt kö-

pingen Markaryd Staden Ljungby

Samtliga socknar Samtliga socknar utom Lockne- vi och Hjorted Staden Västervik

Socknarna Locknevi och Hj ort- ed Samtliga socknar pingen Hultsfred Socknarna Tuna och Mister- hult samt köpingen Fige- holm

samt kö-

Distrikt (Stationsort)

Domsaga

Härad, skeppslag, bergslag el. tingsla

Secknar och köpingar g Städer

3. Högsby ( Högsby)

4. Kalmar norra ( Kalmar)

5. Kalmar södra ( Kalmar)

6. Ölands (Kalmar)

1. Gotlands norra (Visby)

2. Gotlands södra (Visby)

Av Aspelands och Handbörds

Av Sevede och Tunaläns Av Aspelands och Handbörds

Av Norra Möre och Stranda

Av Aspelands och Handbörds Av Norra Möre och Stranda

Av Södra Möre

Av Södra Möre

Ölands

Av Gotlands

Av Gotlands

Av Aspelands härad

Av Tunaläns härad

Av Aspelands hära Av Handbörds hära

Av Stranda härad

Av Handbörds härad

Av Stranda härad

Norra Möre härad Av Södra Möre härad

Av Södra Möre hära

Åkerbo, Slättbo oc

Runstens härader Algutsrums härad

Möckleby och Gräs-

gärds härader Gotlands län.

Av Gotlands härad

Av Gotlands härad

Gotlands södra hära

llOl'I'Cl

norra

Socknen Lönneberga

Staden Vimmerby Socknen Kristdala

d Samtliga socknar utom Lönne-

berga

d Socknarna Fagerhult, Fågelfors och Högsby Socknen Döderhult

Staden Oskarshamn

Socknarna Kråksmäla, Länge- mala och Fliseryd Socknarna Mönsterås och Ålem samt köpingen Mönsterås Samtliga socknar

Socknen Hossmo Staden Kalmar

(1 Samtliga socknar utom Hoss- mo; köpingen Emmaboda Staden Nybro

h Samtliga socknar

Samtliga socknar pingen Mörbylånga Samtliga socknar

samt kö-

Staden Borgholm

Socknarna Fårö, Bunge, Rute, Fleringe, Hall, Hangvar, Lär- bro, Hellvi, Boge, Bäl, Vall- stena, Källunge, Hejnum, Tingstäde, Stenkyrka, Lum- melunda, Martebo, Väskinde, Bro, Lokrume, Fole, Ekeby, Barlingbo, Endre, Hejdeby, Follingbo, Akebäck, Halla, Dalhem, Hörsne med Bara, Gothem, Norrlanda och Anga samt köpingen Slite Staden Visby Socknarna Roma, Björke, Vik— lau, Guldrupe, Buttle, Vänge, Sjonhem, Ganthem, Kräk- lingbo, Ala, Ardre, Gammel- garn och Östergarn

(1 Samtliga socknar

Distrikt Domsa ga Härad, skeppslag, Socknar och köpingar (Stationsort) bergslag el. tingslag Städer Blekinge län. 1. Karlskrona Av Östra och Östra härad Samtliga socknar (Karlskrona) Medelsta Av Medelstads härad Socknarna Nättraby, Aspö och Hasslö —— —- Staden Karlskrona 2. Ronneby Av Östra och Av Medelstads härad Samtliga socknar utom Nätt— (Ronneby) Medelsta raby, Aspö och Hasslö Av Bräkne och Av Bräkne härad Socknarna Öljehult, Bräkne— Lister Hoby och Åryd — — Staden Ronneby 3. Karlshamns Av Bräkne och Av Bräkne härad Socknarna Hällaryd, Ringa- (Karlshamn) Lister måla och Asarum Listers härad Samtliga socknar samt kö— pingen Olofström — -— Städerna Karlshamn och Söl- vesborg Kristianstads län. 1. Simrishamns Ingelstads och Järrestads härad Samtliga socknar (Ystad) Järrestads Ingelstads härad Samtliga socknar och köpingen Tomelilla Av Gärds och Albo härad Samtliga socknar Albo _ —— Staden Simrishamn 2. Gärds Av Gärds och Gärds härad Samtliga socknar (Kristianstad) Albo Av Västra Gö- Av Västra Göinge Socknarna Sörby, Vinslöv, Ön— inge härad nestad, Nävlinge, Häglinge, Tjörnarp och Norra Mellby samt köpingen Vinslöv 3. Viliands Av Villands Av Villands härad Samtliga socknar utom Fjäl- (Kristianstad) kestad; köpingarna Bromölla och Åhus — — Staden Kristianstad 4. Östra Göinge Av Villands Av Villands härad Socknen Fjälkestad (Kristianstad) Östra Göinge Östra Göinge härad Samtliga socknar samt köpingen Osby 5. Hässleholms Av Västra Gö- Av Västra Göinge Socknarna Farstorp, Verum, (Hässleholm) inge härad Visseltofta, Vittsjö, Norra Åkarp, Hörja, Finja, Van- kiva, Stoby, Norra Sandby, Gumlösa, Ignaberga, Brönne- stad och Matteröd —— —— Staden Hässleholm

Distrikt (Stationsort)

Domsaga

Härad, skeppslag, bergslag el. tingslag

Socknar och köpingar Städer

»

6. Klippans (Klippan)

7. Ängelholms

(Ängelholm)

1. Hälsingborgs .

(Hälsingborg)

2. Eslövs

(Eslöv)

3. Malmö (Malmö)

Av Västra Gö- inge Av Norra Åsbo

Av Södra Åsbo och Bjäre

Av Norra Åsbo

Av Södra Åsbo och Bjäre

Luggude

Av Rönnebergs, Onsjö och Har- jagers

Av Rönnebergs, Onsjö och Har— jagers Av Torna och Bara

Frosta och Es- lövs

Av Torna och Bara

Oxie och Skytts

Av Västra Göinge härad Av Norra Åsbo härad

Av Södra Åsbo härad

Av Norra Åsbo härad

Av Södra Åsbo härad

Bjäre härad

Malmöhus län.

Luggude härad

Rönnebergs härad

Onsjö härad Harjagers härad

Av Torna härad

Frosta härad

Av Torna härad

Bara härad Oxie härad

Skytts härad

Socknarna Röke och Västra Torup Samtliga socknar utom Tåssjö, Tästarp, Munka-Ljungby, Ös- sjö, Källna och Östra Ljung— by; köpingarna Perstorp och Klippan Socknarna Stenestad och Västra Sönnarslöv

Socknarna Tåssjö, Tåstarp, Munka-Ljungby, Össjö, Käll— na och Östra Ljungby

Samtliga socknar utom Ste- nestad och Västra Sönnars- löv; köpingen Åstorp Samtliga socknar och köpingen Båstad

Staden Ängelholm

Samtliga socknar samt kö- pingen Bjuv Samtliga socknar

Städerna Landskrona, Hälsing- borg och Höganäs

Samtliga socknar Samtliga socknar pingen Kävlinge Socknarna Västra Hoby, Hå— stad, Igelösa, Odarslöv, Stång- by, Vallkärra, Norra Nöbbelöv och Södra Sandby Samtliga socknar samt kö- pingarna Hörby och Höör Staden Eslöv

samt kö-

Socknarna Borgeby, Flädie, Fjelie, Stävie, Lackalänga, Stora Råby, Bjällerup, Har- deberga, Revinge, Silvåkra, Hällestad, Dalby, Bonderup, Gödelöv och Veberöd Samtliga socknar Samtliga socknar pingen Svedala Samtliga socknar

samt kö-

Distrikt _ (Stationsort)

Domsaga

Härad, skeppslag, bergslag el. tingslag

Socknar Och köpingar Städer

4. Ystads (Ystad)

. Halmstads södra

(Halmstad)

. Halmstads norra

(Halmstad)

3. Varbergs (Varberg)

4. Kungsbacka (Kungsbacka)

1. Sävedals (Göteborg)

2. Göteborgs södra (Göteborg)

3. Göteborgs norra (Göteborg)

Av Torna och Bara Vemmenhögs, Ljunits och Herrestads

Färs

Av Hallands södra

Av Hallands södra

Av Hallands mellersta

Av Hallands mellersta

Av Hallands norra

Av Hallands norra

Göteborgs och Bohus län.

Av Askims, Hi- sings och Säve- dals

Av Askims, Hi— sings och Säve— dals

Av Askims, Hi- sings och Säve- dals Av Inlands

Av Torna härad Vemmenhögs härad Ljunits och Herre-

stads härader Färs härad

Hallands län.

Höks härad Av Tönnersjö härad

Av Tönnersjö härad

Halmstads härad Årstads härad Av Faurås härad

Av Faurås härad

Himle härad Viske härad

Fj äre härad

Sävedals härad Av Askims härad

Av Askims härad Av Västra Hisings härad

Östra Hisings härad Av Västra Hisings härad Inlands Södre härad

Städerna Malmö, Lund, Trelle- borg och Skanör med Fal- sterbo

Socknarna Everlöv och Blent— arp Samtliga socknar pingen Skurup Samtliga socknar

samt kö—

) &

Staden Ystad

Samtliga socknar Samtliga socknar utom Enslöv Staden Laholm

Socknen Enslöv samt köpingen Oskarström Samtliga socknar 7) 7) Socknen Alfshög Staden Halmstad

Samtliga socknar utom Alfs-

hög Samtliga socknar )) ))

Städerna Falkenberg och Var- berg

Samtliga socknar

Staden Kungsbacka

Samtliga socknar Socknen Råda

Samtliga socknar utom Råda Socknen Öckerö

Städerna Göteborg och Möln— dal

Socknen Tuve Samtliga socknar utom Öckerö

Samtliga socknar

Distrikt Domsaga Härad, skeppslag, Socknar och köpingar (Stationsort) bergslag el. tingslag Städer

Av Inlands Nordre Socknarna Hålta och Solberga härad — — Städerna Kungälv och Mar- strand

4. Uddevalla Av Inlands Av Inlands Nordre Socknarna Jörlanda, Spekeröd, (Uddevalla) härad Norum, Ödsmål och Ucklum

U!

. Orusts och

Tjörns (Stenungsund)

. Sunnervikens

(Uddevalla)

. Strömstads

(Strömstad)

. Åmåls

(Åmål)

. Vänersborgs

norra (Vänersborg)

. Vänersborgs

södra (Vänersborg)

Av Sunnervikens

Orusts och Tjörns

Av Sunnervikens

Norrvikens

Av Tössbo och Vedbo

Av Tössbo och Vedbo Nordals, Sundals och Valbo

Flundre, Väne och Bjärke Av Vättle, Ale och Kullings

Inlands Torpe och Inlands Fräkne hä- rader

Av Lane härad

Orusts östra, Orusts västra och Tjörns härader

Av Lane härad

Stångenäs, Sotenäs, Tunge och Sörbyg— dens härader

Bullarens och Kville härader Tanums härad

Vette härad

Älvsborgs län.

Tössbo härad Av Vedbo härad

Av Vedbo härad

Valbo härad Nordals härad

Sundals härad

Väne, Bjärke och Flundre härader Av Ale härad

Samtliga socknar

Socknarna Lane-Ryr och Her- restad Staden Uddevalla

Samtliga socknar

Socknarna Skredsvik, Högäs, Bokenäs och Dragsmark Samtliga socknar

Staden Lysekil

Samtliga socknar

Samtliga socknar samt kö- pingen Grebbestad Samtliga socknar Staden Strömstad

Samtliga socknar Samtliga socknar utom Dals- Ed, Töftedal, Rölanda och Gesäter; köpingen Bengtsfors Staden Åmål

Socknarna Dals-Ed, Töftedal, Rölanda och Gesäter Samtliga soeknar Samtliga soeknar pingen Mellerud Samtliga socknar

samt kö-

Samtliga socknar

Samtliga socknar utom Östad och Nödinge Städerna Vänersborg och Troll- hättan

Distrikt Härad, skeppslag, Socknar och köpingar

. Domsaga _ .. (Stationsort) bergslag el. tingslag Stader 4. Vättle Av Vättle, Ale Av Ale härad Socknen Nödinge (Göteborg) och Kullings

5. Alingsås (Alingsås)

6. Borås (Borås)

7. Ulricehamns (Ulricehamn)

8. Marks (Kinna)

9. Svenljunga (Svenljunga)

1. Lidköpings (Lidköping)

Av Vättle, Ale och Kullings

Av Borås

Av Borås

Av Borås

Av Kinds och Redvägs

Av Marks

Av Marks

Av Kinds Redvägs

och

Åse, Viste, Bar- ne och Laske

Vättle härad Av Ale härad

Kullings härad Gäsene härad

Av Ås härad

Vedens och Bolle- bygds härader

Av Ås härad

Av Kinds härad

Redvägs härad

Av Marks härad

Av Marks härad

Av Kinds härad

Skaraborgs län.

Åse härad Viste härad

Barne härad

Samtliga socknar

Socknen Östad

Samtliga socknar Y) ' Staden Alingsås

Socknarna Tärby, Rångedala, Toarp, Brämhult och Gingri Samtliga soeknar

Staden Borås

Socknarna Kärråkra, Södra Vånga, Möne, Hällstad, Mu- rum, Grovare, Fänneslunda, Härna, Södra Ving, Varnum och Äspered Socknarna Nittorp, Ljungsarp, Ölsremma, Dalstorp, Hulared, Södra Åsarp, Månstad, Dan- nike, Tvärred, Marbäck, Fin- nekumla, Södra Säm, Gäll- stad och Grönahög Samtliga socknar Staden Ulricehamn

Samtliga socknar utom Seglora, Fritsla, Skephult och Kinna- rumma; köpingen Kinna

Socknarna Seglora, Fritsla, Skephult och Kinnarumma Socknarna Ljushult, Hillared, Sexdrega, Roasjö, Redslared, Ullasjö, Örsås, Revesjö, Hols— ljunga, Mjöbäck, Älvsered, Mårdaklev, Kalv, Östra Frö- lunda, Håcksvik, Sjötofta, Ambjörnarp, Mossebo, Tra- nemo och Länghem samt kö-

pingen Svenljunga

Samtliga socknar Samtliga socknar samt köping— en Grästorp Samtliga socknar pingen Vara

samt kö-

Distrikt Härad, skeppslag Socknar och köpingar

Domsaga (Stationsort) bergslag el. tingslag Städer Laske härad Samtliga socknar Av Kinnefjär— Kållands härad » » dings, Kinne och Kållands —— —— Staden Lidköping 2. Skara Av Kinnefjär- Kinnefjärdings och Samtliga socknar (Skara) dings, Kinne Kinne härader och Kållands

3. Falköpings (Falköping)

4. Skövde (Skövde)

5. Mariestads (Mariestad)

Av Skarabyg- dens

Av Skarabyg- dens

Av Vartofta och Frökinds

Av Skövde

Av Vartofta Och Frökinds Av Skövde

Av Vadsbo

Av Vadsbo

Valle och Skånings härader

Vilske härad Frökinds härad Av Vartofta härad

Av Gudhems härad

Av Vartofta härad Av Gudhems härad Kåkinds härad

Av Vadsbo härad

Av Vadsbo härad

Staden Skara

Samtliga socknar

Samtliga socknar utom Fröje— red, Korsberga och Fridene Samtliga socknar utom Sjoger- stad, Rädene, Borgunda och Dala Städerna Falköping och Tida- holm

Socknarna Fröjered, Korsberga och Fridenc Socknarna Sjogerstad, Rädene, Borgunda och Dala Samtliga socknar samt kö- pingen Tibro Socknarna Locketorp, Väring, Horn, Frösve, Säter, Berg, Lerdala, Timmersdala, Böja, Låstad, Binneberg, Odens- åker, Tidavad, Vad, Flistad, Götlunda, Bällefors, Ekeskog, Beateberg, Ransberg, Möll- torp och Karlsborg Städerna Skövde och Hjo

Socknarna Sveneby, Hjälstad, Mo, Tived, Undenäs, Halna, Fägre, Trästena, Utby, Ekby, Ek, Ullervad, Björsäter, Leks- berg, Torsö, Hassle, Berga, Enåsa, Färed, Bäck, Freds— berg, Lyrestad, Hova, Älgar- ås, Finnerödja och Amne- härad samt köpingen Töre- boda

Staden Mariestad

Distrikt (Stationsort)

Domsaga

Härad, skeppslag, bergslag el. tingslag

Socknar och köpingar Städer

1. Filipstads (Filipstad)

2. Kristinehamns (Kristinehamn)

3. Karlstads (Karlstad)

4. Munkfors (Munkfors)

5. Säffle (Säffle)

6. Årjängs (Årjäng)

7. Arvika (Arvika)

8. Sunne (Sunne)

9. Torsby (Torsby)

10. Ekshärads (Ekshärad)

Av Östersysslets

Av Älvdals och Nyeds

Av Östersysslets

Av Mellansyss— lets

Av Mellansyss- lets Av Älvdals och Nyeds

Södersysslets

Nordmarks

Jösse

Av Fryksdals

Av Fryksdals

Av Älvdals och Nyeds

Av Älvdals och Nyeds

Värmlands län.

Av Färnebo härad

Av Älvdals härad

Nyeds härad

Av Färnebo härad Visnums, Ölme och Väse härader

Karlstads härad Av Kils härad

Grums härad

Av Kils härad

Av Älvdals härad

Näs härad

Gillbergs härad

Nordmarks härad

Jösse härad

Av Fryksdals härad

Av Fryksdals härad

Av Älvdals härad

Av Älvdals härad

Socknarna Rämen, Nordmark, Färnebo, fors och Kroppa Socknarna Gustav Sunnemo Socknarna Älvsbacka och Nyed Staden Filipstad

Gåsborn, Bratt—

Adolf och

Socknen Lungsund Samtliga socknar

Staden Kristinehamn

Socknarna Hammarö och Gra- va; köpingen Forshaga Socknarna Stora Kil och Fry- kerud Samtliga socknar Staden Karlstad

Socknarna Nedre Ullerud, Övre Ullerud och Ransäter Socknen Norra Råda

Samtliga soeknar samt kö- pingen Säffle Samtliga socknar

Samtliga socknar samt kö-

pingen Årjäng

Samtliga socknar Staden Arvika

Socknarna Västra Ämtervik, Östra Ämtervik, Sunne, Gräs- mark och Lysvik samt kö- pingen Sunne

Socknarna Fryksände, Lekvatt— net, Östmark och Vitsand Socknarna Nyskoga och Södra

Finnskoga

Socknarna Norra Finnskoga, Dalby, Norra Ny och Eks- härad

Anm. Jämlikt kungl. brev den 20 september 1946 skall från och med dag, som Kungl. Maj:t framdeles vill bestämma, Nyeds nuvarande tingslag överflyttas från Älvdals och Nyeds domsaga, som därefter skall benämnas Älvdals domsaga, till Mellansysslets domsaga.

Distrikt (Stationsort)

Domsaga

Härad, skeppslag, bergslag e]. tingslag

Socknar Och köpingar Städer

. Örebro norra

(Örebro)

. Örebro östra

(Örebro)

. Örebro västra

(Örebro)

. Nora

(Nora)

. Lindes

(Lindesberg)

. Västerås

(Västerås)

Av Östern ärkcs

AV Västernärkes Av Nora

Av Östernärkes

Av Västernärkes

Av Västernärkes

Av Nora

Av Lindes

Av Lindes

Örebro län.

Av Örebro härad

Glanshammars härad Av Edsbergs härad Karlskoga härad

Av Örebro härad Askers och Sköller- stas härader

Av Kumla härad

Av Kumla härad Hardemo härad

Grimstens härad

Sundbo härad Av Edsbergs härad

Grythytte och Hälle- fors samt Nora och Hjulsjö härader Av Fellingsbro härad

Av Fellingsbro härad Lindes och Rams- bergs härad Nya Kopparbergs hä- rad

Västmanlands län.

Västmanlands västra

Av Västman— lands mellersta

Åkerbo härad Skinnskattebergs härad Snevringe härad

Av Norrbo härad

Samtliga socknar utom Täby och Mosjö Samtliga sockllar Soeknarna Knista och Hidinge Socknen Bjurtjärn och kö- pingen Degerfors Städerna Örebro och Karlskoga

Socknarna Täby och Mosjö Samtliga socknar

Socknarna Hallsberg och Kumla samt köpingen Hallsberg Staden Kumla

Socknen Lerbäck

Socknarna Kräcklinge och Har- demo Socknarna Hackvad och Viby samt köpingen Laxå Samtliga socknar Samtliga socknar utom Knista och Hidinge Staden Askersund

Samtliga socknar

Socknarna Ervalla och Näsby Staden Nora

Socknen Fellingsbro Socknarna Lillde och Rams- berg Socknen Ljusnarsberg ocll. kö— pingen Kopparberg Staden Lindesberg

Samtliga socknar samt kö- pingen Kungsör Samtliga socknar Samtliga socknar samt kö-

pingen Hallstahammar Samtliga socknar utom Fläcke— ho

Distrikt (Stationsort)

Domsaga

Härad, skeppslag, bergslag el. tingslag

Socknar och köpingar Städer

. Hedemora (Hedemora)

. Falu östra (Falun)

. Falu västra ( Falun)

. Ludvika (Ludvika)

'. Nås

(Vansbro)

'. Malungs (Malung)

. Leksands (Leksand)

. Rättviks (Rättvik)

Av Västman- lands mellersta

Västmanlands östra _

Tuhundra, Siende och Yttertjurbo hära- der

Gamla Norbergs bergslag Vangsbro härad Av Norrbo härad

Övertjurbo,Simtuna, Torstuna och Våla härader

Kopparbergs län.

Av Hedemora

Av Hedemora

Av Falu

Av Falu

Västerbergslags

Av Nås och Ma- lungs

Av Näs och Ma- lungs

Av Nås och Ma- lungs

Av Nedersiljans

Av Nedersiljans

Folkare härad

AV Hedelnora tings- lag

Av Hedemora tings- lag Av Norra tingslaget

Av Norra tingslaget

Södra tingslaget

V ästerbergslags dom- sagas tingslag Av Nas tingslag

Av Nås tingslag

Av Malungs tingslag

Av Malungs tingslag

Leksands och Gag- nefs tingslag

Rättviks tingslag

Samtliga socknar

Städerna Västerås, Köping och Arboga

Samtliga soeknar

Socknen Västerfärnebo Socknen Fläckebo Samtliga socknar

Städerna Sala och Fagersta

Samtliga socknar samt kö- pingen Krylbo Socknarna Garpenberg, Hede-

mora och Säter

Städerna Avesta, Hedemora och Säter Socknarna Husby Skedvi Socknarna Vika, Sundborn, Svärdsjö, Svartnäs och En- viken

och Stora

Socknarna Stora Kopparberg och Aspeboda Samtliga socknar Städerna Falun och Borlänge

Samtliga socknar samt kö- pingen Smedjebacken Socknen Säfsnäs

Staden Ludvika

Socknarna Näs och Järna

Socknen Äppelbo

Floda,

Socknarna Malung, Lima och Transtrand

Samtliga socknar

Samtliga socknar

Distrikt

Härad, skeppslag,

Socknar och köpingar

_ Domsaga _ ._ (Statlonsort) bergslag el. tingslag Städer 9. Mora* Av Ovansiljans Orsa tingslag Socknen Orsa (Morastrand) Mora tingslag Samtliga socknar samt kö-

10. Älvdalens" (Älvdalen)

Av Ovansilj ans

Älvdals tingslag Särna och Idre tings- lag

Härutöver särskild skiftesorganisation inom länet.

1. Gävle södra (Gävle)

2. Gävle norra (Gävle)

3. Söderhamns (Söderhamn)

4. Bollnäs (Bollnäs)

5. Ljusdals östra (Ljusdal)

6. Ljusdals västra (Ljusdal)

7. Hudiksvalls södra (Hudiksvall)

Av Gästriklands västra

Av Gästriklands östra

Av Gästriklands västra

Av Gästriklands östra

Av sydöstra Häl— singlands Av Bollnäs

Av Bollnäs

Av Västra Häl- singlands

Av Norra Häl— singlands

Av Västra Häl- singlands

Av Sydöstra Häl— singlands

* förstärkt personalorganisation. ** reducerad personalorganisation.

Gävleborgs län.

Av Gästriklands väs- tra domsagas tings- lag Av Gästriklands östra domsagas tingslag

Av Gästriklands väs- tra domsagas tings- lag Av Gästriklands östra domsagas tingslag

Ala tingslag

Av Bollnäs domsagas tingslag

Av Bollnäs domsagas tingslag

Av Västra Hälsing- lands domsagas tingslag Av Delsbo tingslag

Av Västra Hälsing- lands domsagas tingslag

Enångers tingslag

pingen Morastrand

Socknen Älvdalen Socknarna Särna och Idre

Socknarna Järbo, Ovansjö och Torsåker samt köpingen Stor- vik Socknarna Österfärnebo, Hede- sunda och Årsunda

Soeknen Ockelbo

Socknarna Valbo, Hille och

Hamrånge Städerna Gävle och Sandviken

Samtliga socknar

Socknarna Segersta och Hanebo Staden Söderhamn

Samtliga socknar utom Seger-

sta och Hanebo Staden Bollnäs

Socknarna Arbrå, Undersvik och Järvsö

Socknen Delsbo

Socknarna Ljusdal, Ramsjö,

Färila, Kårböle och Los samt köpingen Ljusdal

Samtliga socknar

Distrikt (Stationsort)

Domsaga

Härad, skeppslag, bergslag el. tingslag

Socknar och köpingar Städer

8. Hudiksvalls

norra (Hudiksvall)

. Ånge* (Ånge)

. Mellersta Me- delpads (Sundsvall)

. Sundsvalls södra (Sundsvall)

. Sundsvalls mellersta* (Sundsvall)

. Sundsvalls norra (Sundsvall)

. Härnösands (Härnösand)

. Kramfors ( Härnösand)

. Sollefteå södra (Sollefteå)

Av Norra Häl- singlands

Av Norra Häl- singlands

Av Delsbo tingslag Av Hudiksvalls, Bergsjö och Forssa tingslag

Av Hudiksvalls, Bergsjö och Forssa tingslag

Västernorrlands län.

Av Medelpads västra

Av Medelpads västra

Av Medelpads östra

Av Medelpads västra

Av Medelpads östra

Av Medelpads västra

Av Medelpads östra

Av Medelpads östra

Av Ångerman- lands södra

Av Ångerman- lands södra

Av Ångerman- lands mellersta

* förstärkt personalorganisation.

Av Medelpads västra domsagas tingslag

Av Medelpads västra domsagas tingslag

Av Medelpads östra domsagas tingslag

Av Medelpads västra domsagas tingslag

Av Medelpads östra domsagas tingslag

Av Medelpads västra domsagas tingslag

Av Medelpads östra domsagas tingslag

Av Medelpads östra domsagas tingslag

Av Ångermanlands södra domsagas tingslag

Av Ångermanlands södra domsagas tingslag

Boteå tingslag Av Sollefteå tingslag

Socknarna Bjuråker och Norrbo Socknarna Forsa, Hög, Ilsbo, Hälsingtuna och Idenor

Staden Hudiksvall

Socknarna Rogsta, Harmånger, Jättendal, Gnarp, Bergsjö och Hassela

Socknarna Haverö, Borgsjö och Torp samt köpingen Ånge

Socknarna Stöde och Sättna

Socknarna Indal, Liden och

Holm Socknen Attmar

Sucknen Njurunda

Socknarna Selånger och Tuna

Socknen Skön

Staden Sundsvall

Socknarna Alnö, Tynderö, Häs— sjö och Ljustorp samt kö- pingen Timrå

Socknarna Häggdånger, Säbrå, Stigsjö, Viksjö, Högsjö, Hemsö och Nora Staden Härnösand

Socknarna Skog, Bjärtrå, Ull— änger, Nordingrå och Vi— byggera Staden Kramfors

Samtliga socknar Socknarna Multrå och Graninge Staden Sollefteå

Härad, skeppslag, bergslag el. tingslag

Socknar och köpingar Städer

Distrikt Domsa ga (Stationsort) 9. Sollefteå norra Av Ångerman- (Sollefteå) lands mellersta Av Ångerman— lands västra 10. Junsele Av Ångerman— (Sollefteå) lands västra 11. Örnsköldsviks Av Ångerman— västra* lands norra (Örnsköldsvik) 12. Anundsjö Av Ångerman- (Örnsköldsvik) lands norra 13. Örnsköldsviks Av Ångerman— östra lands norra (Örnsköldsvik) 1. Bräcke Av Jämtlands (Bräcke) östra 2. Östersunds Av Jämtlands (Östersund) östra Av Jämtlands norra Av Jämtlands västra 3. Bergs Av Jämtlands (Östersund) östra Av Jämtlands västra Av Härjedalens 4. Lits Av Jämtlands (Östersund) norra 5. Ströms Av Jämtlands (Strömsund) norra

* förstärkt personalorganisation.

Av Sollefteå tigslag

Av Ångermanlands västra domsagas tingslag

Av Ångermanlands västra domsagas tingslag

Av Ångermanlands norra domsagas tingslag Av Ångermanlands norra domsagas tingslag Av Ångermanlands norra domsagas tingslag

Jämtlands län. Av Ragunda tingslag

Av Revsunds, Brun- flo och Näs tingslag

Av Ragunda tingslag

Av Revsunds, Brun- flo och Näs tingslag Av Lits och Rödöns tingslag Av Jämtlands västra domsagas tingslag

Av Revsunds, Brun- flo och Näs tingslag Av Jämtlands västra domsagas tingslag Bergs tingslag Av Hede tingslag

Av Lits och Rödöns tingslag

Hammerdals tings- lag

Socknarna Ed och Långsele

Socknarna Helgum, Edsele Ramsele, Resele och Ådals- Liden

Socknarna Junsele, Fj ällsjö, Bodum och Tåsjö Socknarna Nätra, Sidensjö,

Skorped och Själevad

Socknarna Anundsjö, och Mo

Björna

Socknarna Arnäs, Grundsunda, Gideå och Trehörningsjö

Staden Örnsköldsvik

Socknarna Fors, Hällesjö, Håsjö och Ragunda Socknarna Bräcke, Revsund och Bodsjö

Nyhem ,

Socknarna Borgvattnet och Stugun Socknarna Sundsjö, Lockne, Ma— rieby och Brunflo Socknarna Ås och Kyrkås

Socknarna Frösö och Sunne

Staden Östersund

Socknarna Hackås och Näs

Socknarna Norderö, Hallen, Marby, Oviken Och Myssjö Samtliga sooknar Socknen Storsjö

Samtliga socknar utom Ås och Kyrkäs

Samtliga socknar

lands ( Östersund)

Nl

. Härjedalens (Sveg)

1. Nordmalings (Umeå)

2. Degerfors ( Umeå)

3. Umeå (Umeå)

4. Burträsks (Skellefteå)

5. Skellefteå södra ( Skellefteå)

6. Skellefteå norra (Skellefteå)

7. Lycksele (Lycksele)

8. Vilhelmina (Vilhelmina)

västra

Av Härjedalens

domsagas tingslag

Av Hede tingslag

Svegs tingslag

Västerbottens län.

Av Västerbot- tens södra

Av Västerbot- tens södra Av Umeå

Av Umeå

Av Västerbot- tens mellersta

Av Västerbot- tens mellersta

Av Västerbot- tens norra

Av Västerbot- tens norra

Av Västerbot- tens norra

Av Västerbot- tens västra

Av Västerbot- tens västra

Nordmalings och Bjurholms tingslag

Degerfors tingslag

AV Umeå domsagas tingslag

Av Umeå domsagas tingslag

Av Nysätra tingslag

Av Nysätra tingslag

Burträsks tingslag Av Skellefteå tings- lag

Av Skellefteå tings- lag Malå och Norsjö tingslag

Av Skellefteå tings— lag

Av Lycksele tingslag

Av Lycksele tingslag Av Vilhelmina tings-

lag

Distrikt D omsa ga Härad, skeppslag, Socknar och köpingar (Stationsort) bergslag el. tingslag Städer 6. Västra Jämt- Av Jämtlands Av Jämtlands västra Socknarna Åre, Undersåker,

Mörsil, Kall, Offerdal, Alsen och Mattmar

Samtliga socknar utom Storsjö

Samtliga socknar samt köpingen Sveg

Samtliga socknar

Socknen Degerfors

Soeknen Vännäs Och köpingen Vännäs

Socknarna Umeå, Sävar och Holmön samt köpingen Holm- sund Socknen Bygdeå

Staden Umeå

Socknarna Nysätra och Löv- ånger Socknen Burträsk Socknen Bureå

Sockncn Skellefteå söder om Skellefte älv Socknarna Norsjö och Malå

Socknen Skellefteå norr om Skellefte älv samt socknarna Byske och Jörn Staden Skellefteå

Socknarna Lycksele, Örträsk och Sorsele Staden Lycksele

Socknarna Stensele och Tärna Socknen Vilhelmina samt kö- pingen Vilhelmina

Distrikt Härad, skeppslag, Socknar och köpingar

_ Domsaga _ _. ( Stationsort) bergslag el. tingslag Stader 9. Åsele Av Västerbot- Av Vilhelmina tings- Socknen Dorotea (Åsele) tens västra lag '

Åsele tingslag

Socknarna Åsele och Fredrika

Anm. Jämlikt kungl. brev den 11 oktober 1946 skola från och med dag, som Kungl. Maj:t framdeles vill bestämma, Malå, Norsjö och Bureå socknar överflyttas från Väster- bottens norra domsaga till Västerbottens mellersta domsaga, Bygdeå och Nysätra sock- nar överflyttas från Västerbottens mrllersta domsaga till Umeå domsaga samt Vännäs socken och Vännäs köping överflyttas från Umeå domsaga till Västerbottens södra domsaga.

1. Piteå (Piteå)

2. Arvidsjaurs (Arvidsjaur)

3. Luleå (Luleå)

4. Bodens (Boden)

5. Kalix* (Kalix)

6. Haparanda (Haparanda)

7. Kiruna (Kiruna)

8. Gällivare (Gällivare)

Av Piteå

Av Piteå

Av Luleå Av Kalix

Av Luleå

Av Kalix

Av Torneå

Av Torneå

Av Gällivare

Av Gällivare

" förstärkt personalorganisation.

Norrbottens län.

Piteå och Älvsby tingslag Arvidsjaurs och Arje- plogs tingslag Nederluleå tingslag Råneå tingslag

Överluleå tingslag

Jokkmokks tingslag

Överkalix tingslag Nederkalix tingslag

Torneå tingslag Av Pajala och Kor— pilombolo tingslag

Av Pajala och Kor- pilombolo tingslag

Jukkasjärvi tingslag Karesuando tingslag

Gällivare tingslag

Samtliga socknar

Staden Piteå

Socknarna Arvidsjaur och Arj e- plog

Socknen Nederluleå Socknen Råneå

Staden Luleå

Socknarna Överluleå och Ede- fors Socknen Jokkmokk Staden Boden

Socknen Överkalix Socknarna Töre och Neder- kalix

Samtliga socknar Socknen Korpilombolo

Staden Haparanda

Socknarna Tärendö, Pajala och Junosuando Socknen Jukkasjärvi Socknen Karesuando

Socknen Gällivare

Anm. Då i föreslaget lantmäteridistrikt ingår helt tingslag och detta omfattar flera än två socknar, ha ovan de itingslaget ingående socknarna icke angivits namneligen. Distriktet avses i sådant fall omfatta de socknar, som enligt nu gällande föreskrifter ingå i ifråga- varande tingslag.

KAP. IV

FRÅGOR RÖRANDE DISTRIKTSPERSONALENS TJÄNSTEÅLIGGANDEN

1. Distriktslantmätare

Då lantmäteriutredningen med utgångspunkt frånvad som ovan anförts övervägt, vilken löneställning för framtiden skäligen bör tillkomma distrikts- lantmätarna, har utredningen till en början ansett det vara av betydelse att närmare undersöka storleken av de inkomster av tjänsten, som med det hittillsvarande lönesystemet tillkommit dem. Härvid är att märka, att nå- gon höjning av lantmäteritaxan icke vidtagits trots det under krigsåren för- ändrade penni-ngvärdet. *

Såsom framgår av förut lämnad redogörelse uppbära distriktslantmätarna från statsverket en fast lön av 3 000 kronor för år, vartill komma tre ålders- tillägg å 500 kronor efter respektive 5, 10 och 15 år. Distriktslantmätare,

• Sida 82
•  Original

stationerad i Stockholm, äger därjämte uppbära ortstillägg med 400 kronor för år. Ä lön, ålderstillägg och ortstillägg utgår dyrtidstillägg och kristillägg enligt för oreglerade verk gällande grunder, vartill kommer tillskott till dyr- tidstillägg för extra inkomster i tjänsten. Från och med den 1 juli 1946 upp- bära distriktslantmätarna jämväl provisoriskt lönetillägg. De sammanlagda löneförmånema från statsverket utgöra — utan pensionsavdrag — för di- striktslantmätare i allmänhet utan ålderstillägg 8 160 kronor och för distrikts- lantmätare med samtliga ålderstillägg intjänade 9800 kronor samt för di- striktslantmätare med stationering-sort i Stockholm respektive 8 700 kronor och 10 200 kronor, allt med viss mindre avrundning av inkomstbeloppen. Härtill kommer i förekommande fall förhöjning av dyrtidstillägg på grund av försörjningsplikt mot barn.

Såsom redan antytts ha för belysande av lantmäteripersonalens extra in— komster av tjänsten från i tjänst varande distriktslantmätare införskaf- fats uppgifter rörande influtna ersättningar för fullgjorda förrätt-ningar ävensom rörande havda kostnader för avlöningar till tjänstebiträden, hy- ror för tjänstelokaler, expeditions- och materielkostnader m. m., allt av- seende tioårsperioden 1936—1945. Dylika uppgifter ha inkommit från ett 150-tal distriktslantmätare. På grund av uppgiftsmaterialets ofullständighet i vissa fall och då i åtskilliga distrikt ombyte av tjänstinnehavare ägt rum, hava nöjaktiga siffror i angivna hänseenden för hela perioden kunnat er- hållas allenast för 72 ordinarie distriktslantmätare. I nedanstående samman— ställning redovisas den genomsnittliga brutto- och nettoinkomsten av för- rättningar per år och befattningshavare under perioden i fråga, alltså vad nettoinkomsten beträffar den behållna inkomsten i medeltal per år och be- f-attningshavare, sedan utgifterna i tjänsten blivit täckta. De i sammanställ- ningen angivna beloppen hava avrundats till jämna 50-tal kronor.

Netto- N etto- Brutto— Netto- inkomst i Brutto- Netto- inkomst i A 1- inkomst inkomst procent av A r inkomst inkomst procent av kr. kr. brutto- kr. kr. brutto- inkomst inkomst 1936 ...... 12 150 5 500 45 1941 ...... 10 600 3 800 36 1937 ...... 12 700 5 900 46 1942 ...... 10 800 3 500 32 1938 ...... 12 200 5 000 41 , 1943 ...... 12 050 4 550 38 1939 ...... 12 800 5 200 41 1944 ...... 12 300 4350 35 1940 ...... 9 900 3 600 36 1945 ...... 15 150 5 800 38

Av sammanställningen framgår att den genomsnittliga nettoinkomsten från att under åren före krigsutbrottet hava uppgått till inemot 6 000 kronor un- der de första krigsåren sjunkit till under 4 000 kronor för att sedermera mot periodens slut hava stigit till sitt förra läge. Medelnettoinkomsten per år och befattningshavare för hela perioden har utgjort omkring 4 700 kronor.

Följande tabell är avsedd att belysa variationerna i den individuella ge— nomsnittliga nettoinkomsten av taxa de olika distriktslantmätarna emellan under ifrågavarande tidsperiod.

• Sida 83
•  Original

Nettoinkomst betaAtrtlffiifrgs- Nettoinkomst befåfriilrigs— kr. havare kr. havare 1—1 000 .......... 4 7 001— 8 000 ........ 3 1001—2000 .......... 7 8001— 9000 ........ 3 2 001—3 000 .......... 8 9 001—10 000 ........ 1 3001—4000 .......... 17 10001—11000 ........ 2 4001—5 000 .......... 8 11 001—12000 ........ 2 5 001—6 000 .......... 9 över 12 000 ........ 1 6 001—7 000 .......... 7

Tabellen utvisar, att nettoinkomsten för flertalet av de uppgiftslämnande befattningshavarna hållit sig under 7 000 kronor samt att densamma för ett relativt stort antal belupit sig till omkring 3 a 4 000 kronor för år.

I nedanstående tabell redovisas de genomsnittliga brutto- och nettoin- komsterna av taxa under ovannämnda tioårsperiod för samtliga uppgiftsläm- nan-de distriktslantmätare, oavsett om de tjänstgjort i sådan egenskap hela perioden eller endast en del av densamma. Netto- Netto- åthg Brutto- Netto- inkomst i tågfä— Brutto— Netto- inkomst Å r ni na : inkomst inkomst procent Å r nin s- inkomst inkomst i procent h gs kr. kr. av brutto- h a 5 e kr. kr. av brutto- avare inkomst V r inkomst 1936. . . . 76 12 100 5 550 46 1941. . . . 120 10 750 3 900 36 1937. . . . 81 12 550 5 900 47 1942. . . . 126 11 650 4 000 34 1938. . . . 94 12 100 5 100 42 1943. . . . 128 13 400 4 950 37 1939. . . . 105 12 900 5 350 42 1944. . . . 136 14 000 5 050 36 1940. . . . 108 9 800 3 800 39 1945. . . . 147 17 150 6 550 38

Enligt dessa inkomstsiffror skulle medelnettoinkomsten uppgå till omkring 5 000 kronor för år och befattningshavare. Den individuella nettoinkomsten av taxa under periodens sista är (år 1945) för de samma år redovisade 147 befattningshavarna framgår av ned-anstå- ende sammanställning.

. . An al Nettolirrikomst b efgtxtlrtråifi g s- Nettoinkomst hefattrtiings-

' havare ' havare underskott 9 9 001—10 000 ........ 4 0—1 000 .......... 5 10 001 — 11 000 ........ 14 1 001—2 000 .......... 8 11 001—12 000 ........ 2 2 001—3 000 .......... 9 12 001—13 000 ........ 7 3 001—4 000 .......... 20 13 001—14 000 ........ 2 4 001—5 000 .......... 11 14 001—15 000 ...... . . 3 5 001—6 000 .......... 9 15 001—20 000 ........ 6 6 001—7 000 .......... 17 20 001—25 000 ........ 1 7 001—8 000 .......... 12 25 001—30 000. . . ..... 1

8 001—9 000 .......... 7

• Sida 84
•  Original

Därest man utgår frånen medelinkomst i sportler av 5 000 kronor för år skul- le den sammanlagda inkomsten av avlöning från statsverket och nettoinkomst av förrättningar för en distriktslantmätare med stationeringsort utom Stock- holm kunna beräknas till ett genomsnittsbelopp av 13 160 kronor eller, efter intjänande av samtliga ålderstillägg, av 14800 kronor. En liknande medel- talsberäkning för distriktslantmätare placerad i Stockholm får endast fiktivt värde, enär de extra inkomsterna för samtliga dessa lantmätare varit rela- tivt goda. Nyssnämrnda genomsnittsbelopp motsvarar för en distriktslantmä- tare placerad å medeldyrort (E-ort) ungefär en löneställning liggande mellan 26 och 27 lönegraden enligt nu gällande löneplan A i civila avlöni'ngsregle- mentet, samtliga nu utgående tillägg inräknade.

Distriktslantmätarbefattningarna tillsättas för närvarande av Kungl. Maj:t genom fullmakt. Härutinnarn ifrågasätter utredningen ingen ändring. I an- slutning härtill förordar utredningen, att distriktslantmätarna inplaceras å den för civila tjänstemän i allmänhet avsedda dyrortsgraderade löneplanen i civila avlöningsreglementet. Vid bifall härtill skulle distriktslantmätarna, sedan riksdagen numera godkänt i proposition den 4 oktober 1946, nr 333, framlagda förslag till nya löneplaner, avsedda att träda i kraft den 1 juli 1947, komma att hänföras till den i propositionen omförmälda löneplanen nr 1. _

Då det härefter för utredningen gällt att bedöma, till vilken lönegrad distriktslantmätartjänsterna skäligen böra hänföras, har utredningen ansett förut nämnda medeltalsberäkningar rörande distriktslantmätarnas hittills- varande inkomster av tjänsten icke i och för sig kunna vara utslagsgivande för den blivande lönegradsplaceringen, även om de kunna vara ägnade att lämna viss vägledning härutinnan. De allmänna grunder för löneavvägning- en, som tillämpats i fråga om andra statens befattningshavare, böra givetvis följas jämväl i fråga om distriktslantmätarna.

De ingenjörer med högre teknisk utbildning inom statsförvaltningen, med vilka distriktslantmätarna enligt utredningens mening kunna i avseende å arbetsuppgifter och tjänsteansvar jämföras, äro befattningar såsom yrkes- inspektör (A 28), statsinspektör över elektriska starkströmsanläggningair (A 28), lantbruksingenjör (A 29), länsarkitekt (C 5) m. fl. Det kan visserligen invändas, att innehavare av nu nämnda tjänster ha större områden (distrikt) än distriktslantmätarna till sitt arbetsfält. Utredningen vill emellertid fnam- hålla, att genom den av utredningen föreslagna distriktsregleringen lanttmä— teridistrikt-em skulle komma att i de flesta fall avsevärt utökas. De betyfdan- de krav, som redan nu måste ställas på ledaren av lantmäteriverksamheten i ett lantmäteridistrikt och som oförtydbart komma att ökas dels på grrund av nämnda reglering dels ock vid ett genomförande av föreliggande förslag till ändring av jorddelningslagen och 'till rationalisering av jordbruksnäning- en, föranleda utredningen föreslå, att befattningen såsom distriktslantmätare hänföres till 31 lönegraden i den nya allmänna löneplanen, vilken löna—grad motsvarar 28 lönegraden i nu gällande löneplan A. Utredningen har sålunda icke ansett sig kunna understödja av styrelsen för Sveriges Iantmätarföremling

• Sida 85
•  Original

i en till utredningen överlämnad promemoria framställt krav om distrikts- lantmätarbefattningens placering i nuvarande lönegrad A 30.

I det föregående har erinrats, hurusom för handläggning av skiftesförrätt— ningar inom vissa delar av Kopparbergs län därstädes fungerar en särskild organisation vid sidan om den egentliga distriktsorganisationen, att såsom styresman och ledare för denna skiftesorganisation tjänstgör en ordinarie distriktslantmätare samt att denne utöver distriktslantmätarlönen äger av statsverket uppbära visst arvode såsom ersättning för bland annat förlorad taxeinkomst. Enär denna särskilda skiftesorganisation, så vitt kan bedömas, kommer att vara behövlig under lång tid framåt, anser utredningen, att några större betänkligheter icke behöva möta mot att densamma definitivt lösgöres från distriktsorganisationen och erhåller sin egen organisatoriska utformning. Enligt utredningens mening bör — i stället för att en ordinarie distriktslantmätare i distrikt avdelas för ändamålet —— inrättas en särskild ordinarie befattning avsedd för styresmannen, varigenom långvariga succes- sionsvikariat kunna undvikas. Med hänsyn till svårighetsgraden i de arbets- uppgifter, som ankomma på ifrågavarande skiftesorganisation, och de kvali- fikationer, som måste ställas på styresmannen, skulle enligt utredningens uppfattning en placering av styresmannen i högre löneställning än distrikts- lantmätares kunna anses väl motiverad. Med hänsyn emellertid till önsk- värdheten av att vid uppkommande behov kunna förflytta styresmannen till vakantbliven distriktslantmätarbefattning eller eljest underlätta övergång till sådan befattning, finner utredningen lämpligast, att den nya befattningen under benämningen distriktslantmätare placeras i samma lönegrad som öv- riga distriktslantmätare samt att innehavaren i egenskap av styresman för skiftesorganisationen tillerkännes ett lämpligt avvägt arvode utöver distrikts- lantmätarlönen. I sistnämnda hänseende får utredningen föreslå ett belopp av 2 000 kronor.

Då antalet lantmäteridistrikt enligt utredningens förslag skulle utgöra 148, skulle sålunda det erforderliga antalet nyorganiserade distriktsl-antmätarbe- fattningar vid den nya lantmäteriorganisationens ikraftträdande bliva 149. Av skäl. som i det följande anföras, håller utredningen före, att samtliga tjänster böra ledigförklaras till ansökan och tillsättas genom fullmakt i van- lig ordning. Distriktsl-antmätare, som utnämnes å nyorganiserad distrikts- lantmätarbefattning, synes böra placeras tillsvidare i visst distrikt. Eftersom av de nuvarande 210 distriktslantmätarbefattningarna omkring 25 beräknas vara vakanta vid den nya organisationens genomförande, skulle 35 år 40 di- striktslantmätare då bliva övertaliga. Till frågan om dessa övertaliga befatt- , ningshavares inordnand'e i den nya lantmäteriorganisationen återkommer ut—

redningen i det följande.

• Sida 86
•  Original

1. Löneklassplacering m. 111. vid övergången

Enligt utredningens förslag skall den nya organisationen träda i kraft den 1 januari 1948.

Distriktslantmätartjänsterna inom den nya organisationen, till antalet 149, böra såsom ovan redan antytts, ställas öppna för ansökan för nuvarande distriktslantmätare. Denna anordning måste anses motiverad dels ur rätt- visesynpunkt, dels med hänsyn till att på grund av den föreslagna distrikts- regleringen förflyttning till nya stationeringsorter i åtskilliga fall blir nöd- vändig, dels ock till att antalet distriktslantmätare för närvarande är större än som inrymmes inom den nya organisationen. Samtliga distriktslantmätar- tjänster å den nya lönestaten böra följaktligen ledigförklaras och utnämning av sökande ske genom fullmakt i vanlig ordning. Utredningen förutsätter härvid, att förflyttning av befattningshavare i möjligaste mån undvikes. Kungl. Maj:t torde därför äga att efter förslag av lantmäteristyrelsen bestäm- ma, att distriktslantmätare skall bibehålla sin placering vid visst distrikt eller viss tjänst.

Ordinarie distriktslantmätare å nuvarande lönestat, som sålunda erhåller nyorganiserad distriktslantmätartjänst, synes för placering i löneklass i den- na befattning böra få tillgodoräkna hela den tid han innehaft fullmakt å distriktslantmätartjänst å lönestat, som varit gällande före 1948. Uppkom- mer fråga om tillgodoräknande av anna-n tid för sagda ändamål, torde så- dan fråga böra hänskjutas till Kungl. Maj:ts prövning.

Vidare hör till ordinarie distriktslantmätare, som den 1 januari 1948 till- träder nyorganiserad distrikt-sl'antmätartjänst, vid nämnda tidpunkt utbeta- las, utöver i övrigt intjänta löneförmåner, s. k. övergångslön, till beloppet motsvarande vad han .skulle erhålla i förskott för januari månad 1948, där- est de nuvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande vore å honom till— lämpliga.

Övergär distriktslantmätare å nuvarande lönestat efter ansökan frivilligt till annan nyorganiserad tjänst än nyreglerad distriktslantmätartjänst, hör han givetvis även i detta fall för placering i löneklass i den nya befattningen få tillgodoräkna den tid han före övergången innehaft fullmakt å distrikts- lantmätartjänst ävensom vid övergången uppbära s. k. övergångslön.

Då såsom förut nämnts ett antal av de nuvarande distriktslantmätarna till följd av distriktsomregleringen icke kunna erhålla nyorganiserad di-

• Sida 101
•  Original

striktslantmätarbefattning utan bli övertaliga, har utredningen i syfte att vid nu rådande brist på utbildad lantmäteripersonal kunna förvärva dessa över- taliga befattningshavare för den nya organisationen, övervägt två olika alter- nativ för ordnande av deras avlöningsförhållanden vid tjänstgöring inom den nya distriktsorganisationen. På grund av innehållet i kungörelsen den 22 oktober 1909 (hih. nr 66) angående villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i staten för distriktslantmätare upptagna avlöningsförmäner, vilken kungörelse med vissa tillägg, varom dock nu icke är fråga, alltjämt är gäl- lande (jfr nr 377 år 1920), lära nämligen de övertaliga distriktslantmätarna icke kunna mot sitt bestridande förflyttas till de nya ordinarie befattningar- na såsom lantmätare i 29 (A 26) eller 27 (A 24) lönegraden.

Till en början har övervägts, hurvida de övertaliga befattningshavarna lämpligen borde uppföras å indragningsstat mot åtnjutande av avlöningsför- måner enligt nu gällande avlöningsstat ävensom ersättning enligt särskilda grunder för bortfallande extra inkomster enligt lantmäteritaxan. I ändamål att förmå sådan distriktslantmätare att mottaga förordnande att tjänstgöra i nyreglerat distrikt, i vilket fall nyorganiserad lantmätarbefattning kunde hållas vakant, borde emellertid befattnin'gshavaren tillerkännas ett lämpligt avvägt arvode att utgå utöver avlöningsförmånerna å indragningsstaten. Olä- genheten med detta alternativ skulle emellertid bliva, att en betydande grupp befattningshavare komme att under jämförelsevis lång tid framåt kvarhållas vid oreglerade avlöningar med därav följande administrativa och andra svå- righeter.

Utredningen har ansett det andra av de övervägda alternativen äga be- stämt företräde vid ordnandet av de övertaliga distriktslantmätarnas an— ställnings- och avlöningsförhållanden. Detta alternativ innebär, att å över- gångsstat inom den nya organisationen uppföres ett antal ordinarie lantmä- tarbefattningar i 29 lönegraden (A 26). Övertalig ordinarie distriktslantmä- tare, som anses lämpad för tjänstgöring inom den nya distriktsorganisatio- nen och förklarar sig villig övergå till nyssnämnd befattning, skulle utan an- sökan genom fullmakt utnämnas till innehavare av befattningen. Sådan be- fattningshavare skulle ock för löneklassplacering i befattningen få tillgodo- ! räkna hela den tid han varit ordinarie distriktslantmätare ävensom i sam-

band med övergången få uppbära s. k. övergångslön. Vid sedermera inträf- * fande befordran eller förflyttning till annan tjänst inom den nya organisa-

tionen skulle befattningen å övergångsstat givetvis indragas. Så länge befatt- ningshavare å övergångsstat funnes, skulle motsvarande antal nyorganisera- de ordinarie lantmätarbefattningar i 27 (A 24) lönegraden icke tillsättas. Slutligen skulle med innehav av befattning å övergångsstat följa samma rätt i fråga om pension, som skulle tillkomma vederbörande, därest han den 1 januari 1948 tillträdde nyorganiserad distriktslantmätarbefattning.

Utredningen förordar, att en övergångsanordning av nu angivet innehåll

,. kommer till stånd. Antalet befattningar å övergångsstat lärer nu icke kunna

exakt beräknas men torde kunna förslagsvis angivas till 35. Utredningen fö- reslår sålunda, att å övergångsstat inom den nya lantmäteriorganisationen

• Sida 102
•  Original

uppföras 35 ordinarie lantmätarbefattningar med placering i 29 lönegraden, avsedda att besättas med vid omorganisationens genomförande uppkom- mande övertaliga ordinarie distriktslantmätare.

Övertalig ordinarie distriktslantmätare, som förklarar sig icke vilja över- gå till nyreglerad ordinarie befattning eller som eljest icke erhåller ordinarie befattning inom den nya distriksorganisationen, bör uppföras å indragnings- stat utan tjänstgöringsskyldighet med åtnjutande av enligt nu gällade stat utgående löneförmåner. Det torde härvid böra ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma den särskilda ersättning, som bör tillkomma sådan befattnings- havare för förlorad inkomst av tjänsten enligt lantmäteritaxan.

Ordinarie distriktslantmätare, som den 1 januari 1948 tillträder ordinarie befattning eller befattning å övergångsstat inom den nyorganiserade lant- mäteriorganisationen, bör berättigas uppbära barntillägg med nio kronor för månad för varje på grund av försörjningsplikt underhållet barn, för vilket han omedelbart före nämnda dag ägt åtnjuta förhöjning av dyrtidstillägg en- ligt föreskrifterna i kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 265) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. I fråga om barntilläggs åtnjutande torde bestämmelserna i kungörelsen den 15 juni 1939, nr 428, i tillämpliga delar böra gälla.

Vad angår den nuvarande icke—ordinarie personalen i lantmäteridistrikten, räknar utredningen med att såväl extra lantmätare och aspiranter som tek- niska biträden och övrig biträdespersonal hos de nuvarande distriktslant- mätarna i allmänhet skola kunna beredas befattningar inom den nya orga- nisationen. Samtliga nya tjänster torde höra i vanlig ordning ledigförklaras. Därest vederbörande befinnes på grund av tidigare tjänstgöring inom lant- mäteriväsendet eller eljest böra placeras i högre löneklass än begynnelselöne- klassen inom vederbörande lönegrad, torde frågan i varje särskilt fall böra underställas Kungl. Maj:ts prövning. Härvid synes särskild hänsyn böra ta- gas till längden av den föregående tjänstgöringen inom lantmäteriväsendet.

I den mån befattningshavare på grund av omorganisationen måste företaga flyttning från en stationeringsort till en annan, synes det utredningen skäligt, att han får åtnjuta flyttningsersättning jämväl i det fall, att han icke skulle vara därtill berättigad enligt bestämmelserna i kungörelsen den 15 juni 1944 (nr 382) angående ersättning för flyttningskostnad åt vissa statens befatt- ningshavare.

Enär förrättningsmans arvode för förrättningar och upp-drag efter om- organisationens genomförande skulle inlevereras till statsverket, måste en för- delning av arvodet mellan förrättningsmannen och statsverket komma till , stånd beträffande alla sådana förrättningar, som vid omorganisationen äro påbörjade men icke avslutade. Lämpligast torde vara, att så snart ske kan efter omorganisationens genomförande överlantmätaren eller annan särskilt förordnad lantmätare verkställer inventeringsförrättningar beträffande samt- liga distrikt inom länet (jfr 36—42 åå arbetsordningen för distriktslantmä-» tarna m. fl). Härvid bör för varje påbörjad men icke avslutad förrättning om möjligt bestämmas, hur stort belopp av det för förrättningen utgående arvo-

• Sida 103
•  Original

det, som skall tillkomma förrättningsmannen. Skulle det icke vara möjligt att vid inventeringstillfället bestämma det belopp, som bör tillkomma förrätt- ningsmannen, bör bestämmas för vilka förrättningsåtgärder, som han helt eller delvis skall uppbära arvodet. I de fall, då förrättningsmannen ej skulle uppbära hela arvodet för en viss åtgärd, t. ex. ägomätning, arealuträkning eller dylikt, hör det bestämmas, vilken andel eller ock vilket belopp av arvo- det för åtgärden, som skall tillkomma förrättningsmannen. Vidare bör inven- teringsförrättaren för varje förrättning eller uppdrag träffa avgörande beträf- fande frågan om vilket belopp, som förrättningsmannen äger att i avräkning på den slutliga arvodessumman uppbära av sakägarna.

Därest förrättningsmannen beträffande viss eller vissa förrättningar icke skulle vara nöjd med inventeringsförrättarens avgöranden, hör han äga möj- lighet att få desamma prövade av lantmäteristyrelsen.

Det vid inventeringsförrättningen träffade avgörandet beträffande arvo- desfördelningen mellan förrättningsmannen och statsverket torde endast böra ha karaktären av preliminärt beslut. Det torde nämligen kunna förekomma fall, där det är svårt att, innan förrättningen blivit avslutad, fixera vad som av arvodet bör tillkomma förrättningsmannen. Det definitiva avgörandet sy- nes därför böra förläggas till lantmäteristyrelsen och träffas i samband med fördelningen mellan förrättningsmannen och statsverket av den återstående gottgörelsen för förrättningen. Denna fördelning bör äga rum, sedan förrätt- ningen eller uppdraget avslutats och gottgörelsen inbetalats till statsverket.

Vid framläggande för riksdagen av förslag till lönereglering för distrikts- lantmätare m. fl. torde Kungl. Maj:t höra av riksdagen utverka generellt bemyndigande att utfärda de övergångsbestämmelser, som i anledning av omorganisationen och löneregleringen kunna visa sig erforderliga.

2. Övergångsersättningar

Enligt föreskrift i förutnämnda kungörelse den 22 oktober 1909 är di- striktslantmätare skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, omreglering av extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr i sammanhang därmed. Däremot äro distriktslantmätarna icke skyldiga underkasta sig upphörande av extra inkomster.

I det föregående har utredningen förordat, att de nyorganiserade distrikts- lantmätarbefattningarnla & samband med omorganisationens genomförande skola förklaras till ansökan lediga. Därest 'de nuvarande distriktslantmätarna sålunda efter lansökn'ingsförfarande frivilligt övergå till nyreglerad distrikts- lantmätartjänst, bortfaller givetvis den rätt till extra inkomster av tjänsten, som på grund av innehavd fullmakt må tillkomma dem i deras nu innehavarn— de befattningar.

En övergång till den nya lönestaten skulle emellertid för vissa nuvarande innehavare av distriktslantmäta-rbefattning komma att medföra minskning i de inkomster av tjänsten, som de för närvarande åtnjuta och även i fort-

• Sida 104
•  Original

sättningen kunde beräknas komma att uppbära, därest det nuvarande löne- systemet med fast lön av statsverket jämte inkomster enligt taxa för utförda förrättningar ägde fortsatt tillämpning. Fråga uppkommer då, huruvida åt- gärder böra vidtagas i syfte att bereda sådan befattningshavare kompensa- tion för inh'äffande inkomstminskning. I avseende härå torde utredningen få anföra följande.

I samband med genomförande av löneregleringar för olika grupper av be- fattningshavare har frågan om ersättning för indragna sportler vid olika till- fällen varit föremål för statsmakternas prövning och beslut.

Vid 1925 års lönereglering för länsstyrelserna bestämdes, att personliga lönetillägg skulle utgå till landssekreterare och landskamrerare, i den mån de nya avlöningarna komme att medföra inkomstminskning, varvid lönetill- lägget i varje särskilt fall begränsades till högst 5 400 kronor för år.

Vid behandlingen vid 1942 års riksdag av frågan om lönereglering för hä- radshövdingama beslöts, att övergångsersättning skulle tillkomma härads— hövding, som genom övergången till ny lönestat komme att lida löneminsk- ning. Nämnda ersättning skulle beräknas på grundval av medelinko-msten under tioårsperioden 1933—1942. Under det första övergångsåret (budgetåret 1943/44) skulle ersättningen utgå med fyra femtedelar av skillnaden mellan lön i lönegrad B 2, i förekommande fall ökad med avlöningsförstärkning, å ena, och nämnda medelinkomst, å andra sidan. Övergångsersättningen finge dock icke överstiga 10 000 kronor för år. Ersättningen skulle därefter avskrivas med en tiondedel varje år. Vid jämförelsen skulle även rörligt till- lägg och kristillägg inräknas. I enlighet med beslut vid 1943 års riksdag skulle övergångsersättningen beräknas efter sportelavkastningen i domsagan under nämnda tioårsperiod, oavsett om vederbörande häradshövding inne- haft ämbetet under hela denna tid eller ej.

Enligt den lönereglering, som för lvantbruksingenjörernas del genomfördes vid 1945 års riksdag, tillerkändes även dessa tjänstemän övergångsersättning för genom övergången inträffande minskning i tidigare åtnjuten inkomst av avlöning i lantbruksingenjörsbefattningen jämte ersättning enligt lantbruks- ingenjörs-taxa för utförda förrättningar. Till grund för ersättningens beräk- nande lades summan av befattningshavarens årslön omedelbart före över- gången och hans genomsnittliga årliga nettoinkomst av förrättningar åren 193 övergångsersättnjngen under första övergångsåret skulle övers-tiga 6 000 kro- nor, skulle densamma fastställas till sistnämnda belopp och i fall, då över- gångsersättningen skulle ligga mellan 6 000 kronor och 5 000 kronor begrän- , sas till sistnämnda belopp. Övergångsersättningen skulle avskrivas med en tiondedel under vart och ett av de tio följande åren. Vid jämförelsen mellan löneinkomster före och efter övergången till den nya lönestaten skulle rörligt tillägg (dyrtidstillägg) och kristillägg liksom även, i förekommande fall, kall- ortstillägg inräknas.

Slutligen må erinras, att övergångsersättning för mistade inkomster av tjänsten även medgavs häradsskrivarna vid den lönereglering, som för deras

• Sida 105
•  Original

del kom till stånd vid 1946 års riksdag. Ersättningen bestämdes till fyra femtedelar av skillnaden mellan medeltalet av vederbörande befattningsha- vares behållna årliga inkomst av tjänsten under åren 1936—1945 eller den kortare tid, varunder vederbörande före år 1946 uppehållit tjänsten, å ena, och löneförmånema å den nya tjänsten under det första budgetåret (budget- året 1946/47) å andra sidan. Ersättningsbeloppet skulle maximeras till 5 000 kronor och utgå oavkortat under budgetåret 1946/47, varefter avskrivning skulle ske med en tiondel för varje budgetår. Ersättningen skulle utgå endast så länge vederbörande kvarstode som häradsskrivare. Förutom genom nämn- da successiva avskrivning skulle övergångsersättningen minskas i den mån häradsskrivarens avlöning till följd av uppflyttning i högre löneklass ökades utöver tidigare angiven avlöning under det första övergångsåret. Samma regler för övergångsersättningens beräknande skulle tillämpas. även beträf- fande de häradsskrivare, som vid löneregleringens genomförande överfördes till övergångsstat eller indragningsstat.

*I anslutning till vad som sålunda medgivits vid tidigare löneregleringar, torde även distriktslantmätare, som vid övergång den 1 januari 1948 till ny- organiserad distriktslantmätartjänst erhåller inkomstminskning, beredas viss kompensation för minskningen. I anslutning till vad som i motsvarande hän— seende bestämdes beträffande lantbruksingenjörern-a, med vilka distriktslant- mätarna i förevarande avseende kunna anses närmast jämställda, torde kom— pensationen böra beräknas enligt följande grunder.

I fråga om de befattningshavare, som under hela tioårsperioden 1936— 1945 innehaft ordinarie distriktslantmätartjänst, uträknas på grundval av de från vederbörande distriktslantmätare inkomna uppgifterna rörande inkomst av taxa för en var befattningshavare den genomsnittliga årliga nettoinkoms- ten vav taxa under perioden i fråga. Denna medelinkomst lägges till den för vederbörande beräknade årsavlöningen av statsmedel den 1 juli 1946 med pensionsavdrag. Den summa, som härvid erhålles, jämföres med den avlö- ning för år räknat, som befattningshavaren skulle åtnjuta, därest han den 1 januari 1948 tillträdde distriktslantmätarbefattning i lönegrad A 28 och därvid inplacerades i löneklass- med tillgodoräknande av hela den tjänstetid, varunder han innehaft fullmakt å distriktslantmätartjänst. Avlöningen i löne— grad A 28 beräknas — med pensionsavdrag — efter den ortsgrupp, där be- fattningshavaren den 1 juli 1946 hade sin stationeringsort.

Överstiger summan av avlöning enligt nu gällande lönestat och nettoin- komst av taxa avlöningen i lönegrad A 28, utgår övergångsersättning med skillnaden. Vid motsatt förhållande utgår givetvis icke någon övergångs- ersättning.

Att till grund för övergångsersättningens beräknande böra läggas nu gäl- lande lavlöningsreglementen och icke de nya avlöningsbestämmelser, som träda i kraft den 1 juli 1947, motiveras därav, att distriktslantmätarna eljest skulle i avseende å kompensation för löneminskning bliva ogynnsamt ställda i förhållande till de grupper av befattningsshavare — lantbruksingenjörer, häradsskrivare m. fl. — som redan erhållit lönereglering och i samband där-

• Sida 106
•  Original

med kommit i åtnjutande av övergångsersättning för på grund av övergången till ny lönestat föranledd minskning i löneinkomster.

För de distriktslantmätare, som icke under hela tidsperioden 1936—1945 innehaft distriktslantmätartjänst, beräknas övergångsersättningen i princip enligt de grunder, som nyss angivits. Dock synas vissa jämkningar i beräk- ningssättet vara påkallade. En strikt tillämpning av de anförda grunderna å nu ifrågavarande befattningshavare skulle nämligen leda till, att åtskilliga distriktslantmätare, vilka endast några få år under uppgift-speriodens sista skede innehaft sin befattning, bleve gynnade i jämförelse med andra distrikts- lantmätare. En sådan distriktslantmätares genomsnittliga nettoinkomst av taxa skulle, därest enda-st några av de senaste åren av perioden inginge i me- delinkomstberäkningen, bliva oproportionerligt hög jämfört med de distrikts- lantmätares, vilka innehaft sina befattningar under hela tidsperioden och vil- kas inkomstuppgifter alltså även omfatta ur inkomstsynpunkt mindre givande år (krigsåren 1940—1942). På grund härav synes för dessa yngre distrikts- lantmätare böra tillämpas en i viss mån avvikande beräkningsmetod. Som utgångspunkt härvid torde för de felande åren böra väljas ett för ett vart av dem framräknat medeltal av nettoinkomst av taxa för samtliga de distriktslantmätare, som under hela tidsperioden innehaft sina befattningar och lämnat uppgifter rörande sina inkomster under hela perioden. Av vad som förut anförts framgår, att antalet sist avsed—da distriktslantmätare upp- gått till ett 70-tal. Genom att insätta dessa medeltalssiffror av nettoinkomst under de felande åren erhålles en grund för beräkning av den genomsnittliga årsmedelinkomsten jämväl för de yngre distriktslantmätarna. Beräkningen av övergångsersättningen i övrigt kan därefter Ske i enlighet med de ovan an- givna allmänna grunderna. I de fall, då vederbörandes inkomst härigenom skulle bliva högre än hans verkliga medelinkomst, beräknad enbart för de år han innehaft fullmakt å distriktslantmätartjänst, torde dock den sist— nämnda medelinkomsten böra läggas till grund för beräknande av över- gångsersättningen.

I anslutning till vad som bestämdes beträffande lantbruksingenjörerna torde övergångsersättningen i det fall, att densamma med tillämpning av ovan angivna grunder skulle överstiga 6 000 kronor för helt år räknat, böra beräknas efter ett belopp av 6 000 kronor och i det fall, att övergångsersätt- ningen skulle komma att ligga mellan 6000 kronor och 5000 kronor, be- räknas efter ett belopp av 5 000 kronor. Övergång-sersättningen torde böra bestämmas att utgå med halva beloppet för första halvåret 1948 samt från ingången av budgetåret 1948/49 !avskrivas med en tiondel under vart och ett ; av de följande åren.

Inom utredningen har verkställts vissa preliminära beräkningar av de övergångsersättningar, som i enlighet med det sagda synas böra tillkomma nu i tjänst varande distriktslantmätare vid övergång till nyorganiserad di— striktslantmätarhefattning, vilka beräkningar torde få till Kungl. Maj:t över- lämnas i samband med avgivande av detta betänkande.

Övergångsersättning enligt angivna grunder torde böra tillkomma även

_ ur.

,___,__' _a mimmi-148—

• Sida 107
•  Original

distriktslantmätare, som övergår till annan nyorganiserad lantmätarbefatt- ning, liksom även till distriktslantmätare, som erhåller nyreglerad befatt- ning å övergångsstat.

Övergångsersättning avses icke skola tillkomma extra lantmätare, som erhåller tjänst å den nya lönestaten. Därest för sådan tjänsteman uppkom- mer mera avsevärd löneminskning genom övergången, torde kompensation kunna av Kungl. Maj:t beredas honom genom hans placering i högre löne- klass inom den för hans nya tjänst gällande lönegraden.

3. Pensionsförhållanden

Genom övergången till ordinarie eller extra ordinarie befattning inom den nya lantmäteriorganisationen bli nu gällande tjänste- och familjepensions- reglem-enten utan vidare tillämpliga å nuvarande befattningshavare i lant- mäteridistrikten. I vad mån befattningshavare, som hittills icke ägt pen- sionsrätt, må såsom tjänstår för pension tillgodoräkna föregående tjänst- göring vid lantmäteriväsendet, torde få pröva-s av Kungl. Maj :t från fall till fall.

Vid bifall till utredningens förslag, att övertalig ordinarie distriktslantmä- tare, som övergår till nyorganiserad lantmätarbefattning å övergångsstat, skulle äga åtnjuta samma pensionsrätt som innehavare av nyreglerad di— striktslantmätarbefattning, bli särskilda föreskrifter härutinnan erforderliga.

I 16 ä 1 mom. andra stycket allmänna tjänstepensionsreglementet äro med- delade vissa föreskrifter angående beräkning av tjänstepensionsunderlag i det fall, att befattning innehafts kortare tid än tre år före pensionsålderns inträde eller, i fråga om tjänsteman, som avgår med rätt till förtidspension, tre år före avgången. I dylika fall skall viss medeltalsberäkning av tjänstepensions— underlag äga rum.

Utredningen finner skäligt, att beträffande ordinarie distriktslantmätare, som övergår till nyorganiserad distriktslantmätartjänst eller annan befattning inom den nya organisationen får så anses, som om han innehaft den nya tjänsten jämväl under den tid han före övergången innehaft fullmakt å oreg- lerad distriktslantmätartjänst.

4. Vissa författningsändringar Ett genomförande av utredningens förslag till lönereglering för personalen i lantmäteridistrikten påkallar vissa ändringar i gällande avlönings- och andra författningar. Sålunda torde exempelvis tjänsteförteckningen till civila avlöningsreglementet böra kompletteras i anledning av inordnande under reglementet av befattningarna såsom distriktslantmätare, lantmätare och kanslibiträd—e i lantmäteridistrikt. Om behovet av omarbetning av bestämmel— serna i resereglementet för lantmätare är redan nämnt. Slutligen torde ett flertal ändringar och kompletteringar bli erforderliga i lantmäteriinstruk- tionen.

• Sida 108
•  Original

KAP. X.

FRÅGOR RÖRANDE LANTMÄTERISTYRELSEN OCH LÄNENS LANTMÄTERIKONTOR

Lantmäteriutredningen har i enlighet med sina direktiv i huvudsak inrik- tat sitt arbete på lantmäteridistriktens organisation och löneförhållandena för den till distrikten knutna personalen.

Vid behandlingen av därvid uppkommande frågor har utredningen emel- lertid kommit till den uppfattningen, att undersökningarna beträffande di— striktsorganisationen böra efterföljas av en allmän översyn jämväl beträffan— de pensonalorganisationen vid lantmäteristyrelsen och länens lantmäteri- kontor.

En sådan fullständig behandling av lantmäteriväsendet i dess helhet lärer emellertid icke innefattas i utredningens uppdrag. Lantmäteriutredningen får därför föreslå, att de frågor som sammanhänga med lantmäteristyrelsens och länskontorens organisation göras till föremål för en särskild utredning.

Det av utredningen nu framlagda förslaget till lönereglering för lantmäteri— distriktens personal och ändringar i distriktsorganisationen medför i viss-a avseenden direkta följdverkningar å förhållandena vid lantmäteristyrelsen och länens lantmäterikontor, som måhända motivera en provisorisk lösning av vissa löne- och organisationsfrågor intill dess en på en fullständig utred- ning grundad lösning därav kan ske.

I vad mån ett sådant provisorium blir nödvändigt blir dock beroende av när en fullständig utredning i sistberörda avseenden kommer till stånd och huru snart denna medför resultat.

Utredningen, som ej vill föregripa de s-tällningstaganden, vartill en kom- mande utredning angående lantmäteristyrelsens och länskontorens organisa- tion kan föra fram, begränsar sig i det följande till att påpeka vissa frågor beträffande styrelsen och länskontoren som i detta sammanhang påkalla särskild uppmärksamhet.

A. Beträffande lantmäteristyrelsen

1) Taxeuppbörden Enligt utredningens förslag skall taxeuppbörden omhänderhas av lantmä— teristyrelsen. Det med uppbörden förenade arbetet torde bli av den omfatt- ningen att särskilda arbetskrafter erfordras för ändamålet. Beträffande organisationen av uppbörden uppställer sig den frågan, om en särskild avdelning för uppbörden bör inrättas inom styrelsen eller om

• Sida 109
•  Original

densamma eventuellt kan anknytas till amian avdelning inom styrelsen till exempel kassakontoret, som då självfallet finge ges förstärkt personal. Kas- sakontoret står närmast under ledning av en kassör och bokhållare i löne- grad A 14, som till biträde har ett ordinarie och ett extra ordinarie kansli- biträde samt vid behov tillfällig personal i växlande omfattning. Om befatt- ningen med taxeuppbörden anknytes till ett förstärkt kassakontor, synes ar- ten och omfattningen av arbetsuppgifterna på kontoret kunna motivera att kassörstjänsten ombildas till en kamreraretjänst.

Viss förstärkning av styrelsens biträdespersonal torde jämväl komma att erfordras.

2) Byrådirektörerna

För var och en av lantmäteristyrelsens fyra byråer finns närmast under byråchefen en byrådirektör i lönegrad A 26. Dessutom ha i styrelsen inrät- tats två byrådirektörstjänster i lönegrad Ro 26.

Det synes böra övervägas, huruvida icke distriktslantmätarnas placering i lönegrad motsvarande A 28 bör medföra att byrådirektörernas. löneställ- ning omprövas.

3) Byråingenjörer och amanuenser

I lantmäteristyrelsen finnas 3 byråingenjörstjänster i lönegrad A 21 samt 7 amanuensbefattningar med extralantmätar-arvoden och vissa tillägg därtill (tillhopa motsvarande mellan 19 och 20 löneklasserna). Om en ordnad be- fordringsgång tillskapas för de yngre lantmätarna inom distriktsorganisatio- nen böra även lantmätarna vid lantmäteristyrelsen komm-a i åtnjutande av samma förmån.

B. Beträffande lantmäterikontoren i länen

1) Överlanlznätarna

Av lan-dets 24 överlantmätare äro 9 placerade i lönegrad A 30 och 15 i löne- grad A 29. Överlantmätaren i Kopparbergs. län äger utöver lön enligt A 30 tills vidare uppbära avlöningsförstärkning med 900 kronor för år.

Det har i olika sammanhang föreslagits, bl. a. av de 5. k. tjänsteförteck- ningssakkunniga (SOU 1942: 30), att de i lönegrad A 29 placerade överlant- mätartjänsterna borde höjas till lönegrad A 30. En inplacering av distrikts- lantmätartjänsterna i lönegrad motsvarande A 28 aktualiserar en ompröv— ning av överlantmätarnas lönefråga.

2) »Biträdande överlantmätarna»

För närvarande ha överlantmätarna i Kopparbergs och Norrbottens län ledighet från vissa tjänstegöromål, som i stället utföras av därtill förordnad distriktslantmätare, s. k. biträdande överlantmätare. Förordnandena som »bi- trädande överlantmätare» ha meddelats att gälla tills vidare under budget- året. De distriktslantmätare, som inneha förordnandena, ha utöver sin di-

• Sida 110
•  Original

striktslantmätarlön arvoden, beträffande förordnandet i Norrbottens län med 6 000 kronor och beträffande förordnandet i Kopparbergs län med 4 800 kronor.

Frågan om behovet av biträdande överlantmätare och om deras löneställ- ning torde böra omprövas.

3) De nuvarande förste assistenterna (Eo 24 )

Utredningen har funnit det böra övervägas, huruvida icke dessa tjänster borde ersättas med ordinarie lantmätartjänster t. ex. i lönegrad A 26.

4) De nuvarande e. o. assistenterna ( Eo 21)

Dessa böra inordnas i samma befordringsgång som de yngre lantmätarna i allmänhet.

5) Behov av allmän personalförstärlcning

En ökning av verksamheten å distrikten torde föranleda en ökning av ar- betsmängden även på länens lantmäterikontor. En förstärkning av perso- len å kontoren torde därför förr eller senare bli nödvändig, därest ej arbe- tet där på något sätt kan förenklas och rationaliseras.

Av betydelse i detta sammanhang blir också, i vad mån lantmäterikonto- rens personal kommer att sysselsättas med planering av jordbruksrationa— liseringen i länen.

I samband med prövningen av personalbehovet synes jämväl biträdenas. och expeditionsvakternas löneställning lämpligen böra upptagas till behand- ling.

• Sida 111
•  Original

KAP. XI

KOSTNADS- OCH STATBERÄKNINGAR M. M.

! Enär lantmäteriutredningens förslag till lönereglering för distriktslantmä-

' tare m. fl. är avsett att träda i kraft den 1 januari 1948, har utredningen vid beräkningen av anslag för budgetåret 1947/48 varit hänvisad till att så vitt angår medelsbehovet för tiden den 1 juli—31 december 1947 lägga till grund de för ifrågavarande tjänstemän nu gällande avlöningsbestämmelserna. Det torde med hänsyn härtill bliva nödvändigt att för nämnda budgetår räkna med två avlöningsstater, den ena gällande för tiden den 1 juli—31 december 1947 och den andra för tiden den 1 januari—den 30 juni 1948.

A. Avlöningsanslag för tiden 1 juli—31 december 1947

Den för distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl. nu gällande avlö- ningsstaten har följande utseende.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... kronor 828000 Lön Ortstillägg T i t e 1 Antal Kronor 3000 400 Distriktslantmätare, stationerad i Stock-

holm ............................... 7 23800 3 000 _ Annan distriktslantmätare ............. 203 609 000 Summa 210 632800

Anm.: Distriktslantmätare åtnjuter tre ålderstillägg till lönen å 500 kronor efter resp. 5 10 och 15 år.

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t. a. Arvoden till extra lantmätare och

aspiranter m. m., förlagsvis b. Avlöningsförbättring åt tekniska

kronor 238 000

biträden, förslagsvis .......... » 130000 c. Provisorisk avlöningsförbättring till viss biträdespersonal, förslags- vis .......................... _i_ 120 (& kronor 488000 ( 3. Tillskott till dyrtidstillägg till vissa lantmätare, för— slagsvis ........................................ » 400 000

Summa kronor 1 716 000

• Sida 112
•  Original

Enligt vad för lantmäteriutredningen är känt har lantmäteristyrelsen i skri- velse den 26 augusti 1946 med anslagsäskanden för budgetåret 1947/48 ifrå- gasatt vissa ändringar i nämnda avlöningsstat. Enär avgången bland äldre distriktslantmätare av styrelsen beräknas under åren 1947 och 1948 bli för- hållandevis stor och antalet ålderstillägg härigenom skulle komma att mins- kas, föreslår styrelsen en sänkning av anslagsposten avlöningar till ordinarie tjänstemän från 828 000 kronor till 814 000 kronor. Å andra sidan förordar styrelsen en höjning av delposten provisorisk avlöningsförbättring till viss biträdespersonal från 120 000 kronor till 175500 kronor. Styrelsen beräknar nämligen, att den 1 juli 1947 ett 40-tal elever skola hava genomgått av sty- relsen anordnad tillfällig kurs för utbildning av tekniska biträden. Härige- nom skulle från ifrågavarande delpost under budgetåret 1947/48 komma att bestridas provisorisk avlöningsförbättring åt 230 i stället för hittills åt om— kring 190 tekniska biträden, vartill skulle komma provisorisk avlöningsför- bättring till ett ökat antal kontorsbiträden och kartriterskor. Vidare ifråga- sätter styrelsen en höjning av anslagsposten till tillskott till dyrtidstillägg till 450000 kronor, beroende bland annat på att aspiranter, som uppbära arvode, från och med den 1 januari 1946 blivit berättigade att åtnjuta till- skott till dyrtidstillägg.

Med beaktande av vad styrelsen sålunda föreslagit skulle de särskilda del- posterna i ovannämnda avlöningsstat böra för tiden den 1 juli—31 december 1947 beräknas sålunda:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... kronor 407 000 2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t: a. Arvoden till extra lantmätare och aspiranter m. m., förslagsvis kronor 119000 b. Avlöningsförbättring åt tekniska biträden, förslagsvis ' ............ » 65 000 e. Provisorisk avlöningsförbättring till viss biträdespersonal, förslagsvis . . » 88 000 » 272 000 3. Tillskott till dyrtidstillägg för vissa lantmätare, fölslags- vis ............................................. » 225 000

Summa kronor 904 000.

B. .Avlöningsanslag för tiden den 1 januari—den 30 juni 1948

När det för utredningen gällt att beräkna lönekostnaderna för tiden den 1 januari—den 30 juni 1948 har det synts utredningen icke vara möjligt att verkställa någon mera tillförlitlig detaljberäkning av dessa kostnader på grundval av den nya löneplan, som blir tillämplig för lantmäteripersonalen vid löneregeringens ikraftträdande den 1 januari 1948. Det må i avseende

• Sida 113
•  Original

härå till en början erinras, att någon klarhet ännu icke föreligger beträffan- de stationeringsorternas fördelning på ortsgrupper enligt den nya löneplanen. Utredningen saknar följaktligen kännedom, till vilka ortsgrupper i den 5- ortsgraderade nya löneplanen de i utredningens distriktsregleringsförslag an- givna huvudorterna komma att hänföras. För övriga befattningshavare i di- strikten, som övergå till den nya organisationen, är det ej heller möjligt att beräkna den stationeringsort var och en av dem kommer att tillhöra. Place- ringen av dem å olika distrikt och stationeringsorter kommer att bestämmas vid de i samband med löneregleringens genomförande skeende tjänstetillsätt- ningarna. Vid beräknandet av lönekostnaderna har utredningen därför sett sig föranlåten att utgå från nu gällande löneplaner och stationeringsorternas nuvarande placering i ortsgrupper.

För distriktslantmätarnas vidkommande har — såsom brukligt är vid statberäknlngar -— räknats med lönekostnaden i näst högsta löneklassen inom lönegrad A 28, även om det torde kunna förutses, att ett betydande antal av de nuvarande distriktslantmätarna vid övergången till nyorganiserad di— striktslantmätarbefattning kommer att på grund av den av utredningen före- slagna tillgodoräkningsrätten hänföras till högsta löneklassen inom nämnda lönegrad. Jämväl i fråga om de distriktslantmätare, som erhålla lantmätar- befattning å övergångsstat (A 26) inom den nya organisationen, har näst sista löneklassen —— löneklass 28 — lagts till grund för anslagsberäkningen. I öv- rigt har utredningen ansett skäl icke föreligga att grunda lönekostnadsbe- räkningarna på högre löneklass inom vederbörande lönegrad än begynnelse- löneklassen. För samtliga befattningshavare — med undantag av distrikts- lantmätarna, vilkas stationeringsorter framgå av utredningens förslag till distriktsorganisation — har räknats med lön å medeldyrort (E-ort).

De kostnadsbelopp, som i enlighet härmed framräknats, ha för ordinarie

' personal belupit sig till 1 179 000 kronor, däri inräknat övergångsersättningar * till ordinarie distriktslantmätare, samt för icke-ordinarie personal till

1 055 300 kronor. Sagda belopp ha — beträffande förstnämnda belopp efter , avdrag för nyssberörda övergångsersättningar — uppräknats med 57 0/0, så-

vitt angår ordinarie personal, och 70 0/o beträffande icke ordinarie personal enligt de direktiv för beräkning av anslagen i 1947 års statsverksproposition, som i anledning av den förestående allmänna löneregleringen för statens befattningshavare lämnats i en inom finansdepartementet den 24 oktober ¹ 1946 upprättad promemoria, vadan totalbeloppen skulle utgöra respektive

1 826 000 kronor och 1 794 000 kronor. Särskilt årsarvode till styresmannen vid skiftesorganisationen i Kopparbergs län skulle för tiden den 1 januari ——30 juni 1948 utgöra 1 000 kronor.

Rörligt tillägg av 6 0/0 för tiden 1 januari—30 juni 1948 har beräknats till

i 217 000 kronor.

I enlighet härmed skulle avlöningsstaten för tiden 1 januari—30 juni 1948

, böra erhålla följande utseende.

8—469097.

• Sida 114
•  Original

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... kronor 1 826 000 2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t ........................................ » 1 000 3. Avlöningar t-ill icke-ordinarie personal, förslagsvis . . . . >> 1 794 000 4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ » 217 000

Summa kronor 3 838 000.

I ovanstående anslag är inräknad hela kostnaden för avlöningar till den för den särskilda skiftesorganisationen i Kopparbergs län avsedda persona- len. Vissa arvoden till personal ävensom vissa expenser vid nämnda organi- sation bestridas för närvarande från det å riksstaten under IX huvudtiteln uppförda förslagsanslaget av 200 000 kronor till understöd åt jorddelnings- väsendet m. m.: Bidrag till jorddelningsförrättningar. Då belastningen av sistnämnda anslag för nyssberörda ändamål sålunda skulle bortfalla, torde anslaget kunna i motsvarande mån sänkas. Härtill återkommer utredningen i det följande.

För hela budgetåret 1947/48 skulle alltså behöva av riksdagen äskas ett förslagsanslag till distriktslantmätare m. fl.: Avlöningar av (904 000 + 3 838 000) 4 742 000 kronor.

Vid utförandet av förestående anslagsberäkningar har utredningen utgått från att omkring 15 icke-ordinarie lantmätare i lägre lönegrad än den 24zde i fortsättningen komma att i stället för de nuvarande amanuenserna respek- tive de extra assistenterna tjänstgöra vid lantmäteristyrelsen och å länens lantmäterikontor, varför medel för deras avlönande icke inräknas i anslagen under distriktsorganisationen.

C. Anslag till omkostnader i lantmäteridistrikten

Å riksstaten för budgetåret 1946/47 är under IX huvudtiteln beräknat ett förslagsanslag till distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl.: Resersätt- ningar ä 1 000 000 kronor. För tiden den 1 juli—den 31 december 1947 tor- de medelsbehovet för reseersättningar kunna beräknas till 500 000 kronor.

Beträffande omkostnader i distrikten för tiden den 1 januari—den 30 juni 1948 vill utredningen framhålla vanskligheten i att söka verkställa beräk- ningar rörande deras storlek, innan organisationen blivit fullt utbyggd och innan någon erfarenhet hunnit inhämtas rörande distriktens utgifter i olika hänseenden. Särskilt gäller detta kostnaderna för reseersättnin—gar, vilka kost- nader komma att påverkas av den av utredningen förut berörda omarbet- ningen av gällande resereglemente för lantmätare, av distriktens utvidgning, stationeringsorternas belägenhet m. m. De kostna-dsbelopp, utredningen här nedan upptager för olika ändamål, måste därför betraktas såsom synner— ligen approximativa.

För sjukvård torde böra avses ett belopp av 10 000 kronor. Reseersättning- arna hava förslagsvis beräknats till 600 000 kronor.

Di-striktens behov av expensmedel hava av utredningen beräknats till sam- manlagt 194 000 kronor. Härav skulle 20 000 kronor avses för bränsle, lyse