SOU 1947:7
Betänkande med förslag angående lantmäteripersonalens organisation samt avlöningsförhållanden m. m
N +” (;(
oå (— — CDL"
&( 4. ICT?
National Library of Sweden
Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012
STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 194797 .- _- " JOBDBEUKSDEPARTEMENTET '
BETÄNKANDE MED FÖRSLAG
ANGÅENDE
LANTMÄTERIPERSONALENS ORGANISATION
SAMT AVLUNINGSFUHHÅLLANDEN M. M.
AVGIVET AV
1945 års lantmäteriutredning
_ STOCKHOLM 1947
Statens offentliga utredningen "1947 Kronologisk förteckning '
1. Kollektiv tvätt. Betänkande med förelag ett under- 4. Betänkande med förslag till etendardterltfer för lätta. hushållens tvättarbete. Hueggström. 284 5. S. detaljdisttlbntion av elektrisk kraft. Baggström. 2. Betänkande angående fiskerinäringens eftermlgs- 125 5- K' ; problem samt den prisreglerande verksamheten på. 5. 1944 års militärelukvårdskommittés betänkande.
Del 2. Beckman. 170 5. Få. fiskets område. Antonsons, Göteborg. 325 5. Jo. & Be ! nde med förslag till geotysiskt observato-
3. Emrattutredningene redogörelse nr 1. Redogörelse _ för detaljdlstributörema samt deras rakrattkostna- 7_ gääggngä',?aåguåggånåexmtmämmr. (ler och priset vid distribution av elektrisk knit. sonalene organisation samt avlöningeförhmlanden Inledande överelkt. Sv. Tryckeri AB. 84 5. K. ; m. m. Marcus 132 & Jo.
vv ;. in::wmlm ' »..Mw
.. ,H,il._n.l4
..,—;
Anm. Om säl-alma tryokort ej angivas, är tryokorten stockholm. Bokstavema med fetstil utgöra begynnelse— bokstävernn. till det departement, under vilket utredningen avgivits. t. G:. E.: eoklesiastlkdeparbementet, Jo. = Jordbmkedepartementet. '
STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1947: 7 JORDBRUKSDEPARTEMENTET
BETÄNKANDE MED FÖRSLAG LANTMÄTERIPERSONALENS
ORGANISATION
SAMT AVLÖNINGSFÖRHÄLLANDEN M. M.
AVGIVET AV
1945 års lantmäteriutredning
STOCKHOLMlQU ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG 469097
? Till Herr Statsrådet G. E. Sträng
Undertecknade få härmed överlämna »Betänkande med förslag angående lantmäteripersonalens organisation samt avlöningsförhållanden, m. m.»
Stockholm den 19 december 1946.
BERNHARD NÄSGÄRD
ALLAN ANDERSSON V. ARVIDSSON E. A. LINDBLOM
MARTIN LJ UN GBERG AXEL SANDBERG
/ Rune Sollander
KAP. I
UTREDNINGSUPPDRAGET
Genom beslut den 6 april 1945 bemyndigade Kungl. Maj:t dåvarande statsrådet Axel Rubbestad att tillkalla sakkunniga för att enligt i statsråds- protokollet angivna riktlinjer verkställa utredning rörande lantmäteriperso— nalens organisation samt avlöningsförhållanden.
I det yttrande till statsrådsprotokollet, varmed föredragande statsrådet an- mälde berörda ärende, anfördes följande.
Enligt den nuvarande organisationen av det svenska lantmäteriet utföras lantmä- teriförrättningar av distriktslantmätarna, en var för sitt distrikt, med biträde av extra lantmätare och tekniska biträden. Av dessa innehava blott distriktslantmätar- na, vilkas antal nu är 210, ordinarie anställning.
Distriktslantmätarnas inkomster i tjänsten utgöras av dels fast lön och dels ar- vode enligt fastställd taxa för utfört arbete. Extra lantmätare och tekniska biträden förordnas av lantmäteristyrelsen i mån av behov. För de förra finnas av statsmedel anvisade sammanlagt 165 arvoden om lägst 1000 kronor och högst 2000 kronor. I övrigt utgöras extra lantmätarnas inkomster, frånsett utgående dyrtidstillägg och tillskott till dyrtidstillägg, av den avl-öning, som vederbörande distriktslan'lmätare utbetalar. De tekniska biträdena avlönas även av distriktslantmätama därvid dock av statsmedel utgå vissa ålderstillägg. Till såväl distriktslantmätarna som extra lant- mätarna utgår rese— och traktamentsersättning av statsmedel och jämväl de tekniska biträdena äga i viss utsträckning rätt till dylik gottgörelse av allmänna medel. Er— forderlig rit- och annan kontorspersonal å distrikten anställes och avlönas av di- striktslantmätarna. Vid fastställande av de olika posterna i lantrnä-teritaxan har be- räknats att, efter det avdrag skett för bestridande av kostnader 'till avlöning till di- striktslantmätares tjänstemedhjälpare och andra biträden samt övriga omkostnader såsom hållande av kontor och instrument m. ni., ett tillräckligt överskott skulle upp- stå för att jämte den direkta avlöningen från statsverket utgöra skälig gottgörelse till distriktslantmätaren för dennes arbete.
Det närmaste inseendet över lantmäteriverksamheten utövas av överlantmätarna, en för varje län. Personalen å de överlantmätarna underställda lantmäterikontoren i länen utgöras av dels assistenter, vilka ha lantmäteriutbildning, samt dels kansli— och kontorspersonal, vartill kommer extra personal i mån av behov. Assistenttjäns— terna voro tidigare ordinarie befattningar men äro numera extra ordinarie eller ar- vodestjänster, som tillsättas på förordnande för viss tid. Såväl överlantmätarna som annan personal å lantmäterikontoren uppbära endas-t fast lön av statsmedel.
Genom beslut den 22 juni 1939 uppdrog chefen för justitiedepartementet efter ve- derbörligt bemyndigande åt särskilda sakkunniga (fastighetsbildm'ngssakkunniga) att inom justitidepartementet verkställa utredning rörande revision av fastighetsbild- ningsväsendet å landet 111. m. I direktiven för de sakkunniga uttalades bland annat att de sakkunniga skulle ägna uppmärksamhet ät frågan, huruvida ändringar i or- ganisatoriskt avseende vore påkallade för att göra förfarandet vid fastighetsbildning
enklare, billigare och snabbare samt för att förrättningarna bleve handlagda med tillvaratagande av vissa närmare angivna jordpolitiska intressen.
Sedan de sakkunniga den 1 september 1944 (SOU 1944:46) avgivit betänkande med förslag till ändring i vissa delar av jorddelningslagen m. ni., ha de sakkunniga i skrivelse den 21 mars 1945 till chefen för justitiedepartementet hemställt, att åt särskilda utredningsmän mätte uppdragas att utarbeta detaljerat förslag till änd- ringar i lantmäteriets organisation. I sin skrivelse ha de sakkunniga anfört bland annat följande. '
I sitt nyligen avgivna betänkande ha de sakkunniga .tagi-t ståndpunkt till frågan om lämpligheten av den nuvarande organisationen, såvitt angår grunddragen av den- samma samt därvid hävdat den mening att ändring i de ordinarie fastställelsemyn- digheternas sammansättning eller annan total omläggning av förfarandet vid fastig- hetsbildnlingen icke tarvas. Tillika ha de sakkunniga emellertid framhållit behovet av effektivisering av den jordpolitiska kontrollen samt bland medel härtill anvisat tillskapandet av viss rådgivande institution, att anlitas av fastställelsemyndigheterna i viktiga-re fall, och vad förrättningsstadiet beträffar, organisatoriska reformer. I sist— nämnda hänseende ha de sakkunniga syftat särskilt ä ändring av systemet för lant- mätarnas avl-öning.
Det nuvarande avlöningssystemet för lantmätarna, som tidigare haft många paral- leller i statsförvaltningen, representerar en inom denna numera på det hela taget övergiven ståndpunkt. Det har sina rötteri en tid, då jorddelning ankom på sak- ägarna själva och lantmätarens medverkan, där den förekom, grundade sig på ett privat uppdrag att biträda dem. Systemet kan lätteligen medföra att hans yrkesför- tjänst ökas ju flera förrättningar han fullbordar och kan följaktligen också innebära frestelse för honom att vara alltför tillmötesgående mot sakägarnas önskningar. Dä nu lagens villkor för jorddelning enligt sakens natur i stor utsträckning måste vara sådana, att avgörandena få bero på omständigheterna i de särskilda fallen och på lagtillämparens fria prövning, framträder här olämpligheten av att tjänstemännen kunna ha ett privat intresse av prövningens resultat och den praxis som småningom utbildar sig.
Om nu angivna olägenheter av det tillämpade avlöningssystemet för närvarande i regel icke avsätta påtagliga spår i praktiken, kan detta förhållande väl delvis bero på att, såsom stundom anföres, lantmätarnas tid .fullt ut tages i anspråk av de ären- den, däri ansökningarna icke kunna avslås, och annat arbete, som måste utföras. Men också lärer lantmätarkären förtjäna det allmänna vitsord att den söker efter bästa förmåga och utan hänsyn 'till »sina privata intressen fullgöra sin funktion som statens kontrollorgan.
Anmärkningen mot systemet förfaller dock icke härigenom, och det bör beaktas att bristen kan få ökad betydelse i samma mån som kraven ä skärpning av restrik- tionerna vid jorddelning vinna lagstiftarens bifall.
Även ur andra viktiga synpunkter än den nu anförda är det rådande avlönings— systemet föga tillfredsställande. Den fördel, som vinnes genom att sakägarbidragen icke behöva redovisas till statskassan, synes helt och hållet uppvägas av att syste- met icke medgiver att man utan vidare efter behovet ändrar bestämmelserna om dessa bidrag och ej heller möjliggör fullständig kontroll å vad arbetet verkligen in- bringar lantmätaren. Oavsett detta förhållande torde taxan svårligen ens med den största omsorg kunna avvägas så, att nettoinkomsten står i överensstämmelse med arbetsbördans storlek.
Lämpligast synes vara att i enlighet med de inom statsförvaltningen vanliga prin- ciperna lönen utgår helt av statsmedel samt rättvis fördelning av arbetet sökes ge- nom en härför lämpad distriktsindelnling. Kan full rättvisa ej ernäs genom den geo- grafiska utformningen av distrikten, så har man möjligheten att i lönehänseende uppdela dem i grupper och dessutom att åstadkomma utjämning i den emellan olika
distrikt och olika tider varierande arbetsbördan genom att till lantmätarens hjälp förordna flera eller färre olika slags biträden, en metod, som ju även med nuva- rande :system måste anlitas.
De sakkunniga mena alltså att det är angeläget att efter nu uppdragna riktlinjer snarast ändra lönesystemet. Att närmare utforma förslaget och verkställa härför erforderliga undersökningar är emellertid en uppgift av sådan natur och omfattning att den icke lärer kunna anses ingå i de sakkunnigas uppdrag eller böra påläggas de sakkunniga.
I samband med revisionen av lönesystemet torde även böra beaktas ett länge känt behov av att för sådana skiften och andra större förrättningar, som kräva lång tid och speciella kvalifikationer hos förrättningsmannen, ha tillgång till särskild därför lämpad arbetskraft. För ändamålet synas lämpligen kunna inrättas särskilda befatt- ningar, vilkas innehavare ha skyldighet att utföra det arbete, som lantmäteristyrel— sen (eller överlantmätaren) bestämmer, samt åtnjuta lön, motsvarande distriktslant- mätares, jämte tilläggsarvode för mera krävande uppgifter. Antalet dylika befatt- ningar får naturligtvis inskränkas så att det motsvarar ett säkert påräkneligt aktuellt behov. I den mån genom ändringar & fastighetsbildningslagstiftningen omskif'tesin- stitutet kommer till användning, torde småningom antalet behöva ökas utöver det nu erforderliga.
Frågan om lantmäteripersonalens organisation och löneställning har tidigare vid flera tillfällen varit föremål för överväganden. Sålunda framlade de 5. k. lantmäta- relönesakkunniga två betänkanden i detta ämne (SOU 1931: 39 och 1932: 28). Vissa av de i betänkandena upptagna förslagen lågo till grund för det rörande lantmäteri- statens anslagsbehov vid 1939 års lagtima riksdag fattade beslutet (prop. nr 97; r. skr. nr 183).
Löneställningen för överlantmätarna har sedermera behandlats i de 5. k. tjänste- förteckningssakkunnigas den 18 juni 1942 avgivna betänkande del II (SOU 1942: 30). Dessa sakkunniga ha därvid under erinran att av landets 24 överlantmätare för när— varande 9 voro placerade i lönegrad A 30 och 15 i lönegrad A 29 uttalat, att samt— liga överlantmätare syntes böra placeras i lönegrad A 30. Beträffande frågan om överlantmätaren i Kopparbergs län borde ha ett särskilt arvode varom förslag fram- ställts, ha de sakkunniga icke ansett sig böra göra något uttalande.
Jag torde i detta sammanhang även få erinra därom att Sveriges lantmätareför- ening vid olika tillfällen hemställt om gottgörelse för de under krisen uppkomna ökningarna i omkostnaderna i .form av procentuellt kristillägg å lantmäteritaxan. Föreningen har ytterligare i skrivelse den 8 juli 1944 hemställt dels att de kontors— biträden, som anställdes hos distriktslantmätare och som styrkt sig äga erforderlig kompetens, finge förordnas på samma eller liknande sätt, som nu skedde med de tekniska biträdena, dels att biträde, som erhållit sådant förordnande, skulle ha rätt till tjänsteårsberäkning efter samma grunder som biträden å länslantmäterikontor och jämväl rätt att vid övergång till ren statstjänst tillgodoräkna sig tjänsteår på grund av sådant förordnande lika med tjänsteår ri ren statstjänst, dels ock att di- striktslantmätares kontorsbiträde efter erhållet sådant förordnande som förut sagts, finge erhålla avlöningsförbättring av sta-tsmedel. [ denna framställning har För- eningen kvinnliga befattningshavare inom lantmäteristaten genom skrivelse den 8 augusti 1944 förklarat sig instämma. Föreningen har sedermera i skrivelse den 10 november 1944 gjort framställning om att amställnings- och löneförhållandena med det snaraste måtte ordnas för de hos lantmätarna anställda kartriterskorna och att härvid lantmäteristyrelsen erhölle kontroll över kontorsbiträdenas anställnings- och arbetsförhållanden, vilket kunde ske endast på det sätt, att lan—tmäteris-tyrelsen förordnade dessa biträden. Därjämte har Sveriges allmänna lantbrukstjäns-temanna- förbund i skrivelse den 10 oktober 1944 hemställt, bland annat, att erforderligt antal av distriktslantmätarnas tekniska biträden måtte överföras till extra ordinarie an-
ställning. Även i vissa andra framställningar liksom i åtskilliga yttranden över fastig- hetsbildningssakkunnigas förutberörda betänkande ha framförts yrkanden och syn- punkter på lantmäteriväsendets organisations- och lönefrågor.
Såsom av det anförda framgår har spörsmålet om organisationen och löneställ- ningen för lantmäteristatens personal vid upprepade tillfällen varit föremål för över- väganden. Någon slutgiltig lösning av detta spörsmål har emellertid härvid icke kommit till stånd. Det nuvarande lönesystemet för avlöning av distriktslantmätare och deras biträden medför såsom framgår av vad fastighetsbildningssakkunniga i sin förenämnda skrivelse framhållit ett flertal olägenheter. Man torde hel-ler icke kunna bortse från att det nuvarande systemet att distriktslantmätarna avlönas i stor ut- sträckning genom inkomster enligt lantmäteritaxan förr eller senare måste leda till en revidering av denna taxa. Med hänsyn till det sagda och då tidigare utredningar i ämnet numera äro i hög grad föråldrade synes mig önskvärt att frågan om avlö- ningsförhållandena för lantmäteristatens personal underkastas förnyad utredning. Härvid bör i första hand undersök-as huruvida icke det nuvarande lönesystemet för distriktslantmätarna och deras biträden bör ersättas med avlöningsbestämmelser som ansluta sig till det för övriga civila befattningshavare gällande. I detta samman- hang torde även en översyn av löneförhållandena vid lantmäteris-tyrelsen och lant- mäterikontoren företagas i den mån så finnes påkallat av det resultat vartill utred- ningen i fråga om distriktslantmätarna och deras bi'träden kan komma. En föränd— ring av lönesystemet för distriktslantmätarna kan även påkalla vissa organisatoriska förändringar inom lantmäteriväsendet. Efter samråd med chefen för justi-tiedeparte— mentet vill jag förorda att den av mig nu ifrågasatta utredningen anförtros åt sär- skilda sakkunniga inom jordbruksdepartementet. Tillfälle synes böra beredas de sak- kunniga att samråda med företrädare för de olika personalgrupper som beröras av utredningen. I erforderliga delar bör utredningen även ske i samråd med fastighets— bildningssakkunniga och 1942 års jordbrukskommitté samt norrlandskommittén.
Jämlikt ovanberörda bemyndigande tillkallade statsrådet Rubbestad så- som sakkunniga ledamoten av första kammaren, f. d. statssekreteraren B. Näsgård, åt vilken jämväl uppdrogs att såsom ordförande leda de sakkun- nigas förhandlingar, ledamoten av andra kammaren, småbrukaren J. A. Andersson, Tungelsta, byråchefen i riksräkenskapsverket K. A. V. Arvids— son, ledamoten av första kammaren direktören E. A. Lindblom, Falun, leda— moten av andra kammaren, civilingenjören M. S. Ljungberg, Norrköping, samt byråchefen i lantmäteristyrelsen A. G. N. Sandberg. De sakkunniga an- togo namnet »1945 års lantmäteriutredning».
Den 16 juli 1945 förordnades förste amanuensen i kammarkollegiet E. R. Sollander att tjänstgöra som de sakkunnigas sekreterare.
Efter framställning av utredningen har statsrådet den 24 april 1946 för- ordnat amanuensen hos lantmäteristyrelsen Ä. S. Bysjö att biträda utred- ningen med vissa undersökningar rörande arbetsuppgifter och arbetsfördel- ning m. m. å lantmäterikontoren samt lantmäteridistrikten ävensom med andra liknande undersökningar, den 20 maj 1946 amanuensen hos riksräken- skapsverket J. R. H. Charpentier att biträda utredningen med granskning och bearbetning av införskaffade uppgifter rörande distriktslantmätares och extra lantmätares förrättningsinkomster, den 23 augusti 1946 kanslirådet A. Carlsson att såsom expert biträda utredningen vid fullgörandet av dess uppå drag samt den 30 september 1946 extra ordinarie byrådirektören i lantmäte-
ristyrelsen E V. Elmhed att såsom expert biträda utredningen vid behand- lingen av vissa frågor angående lantmäteriets distriktsorganisation.
De sakkunniga ha med vederbörligt tillstånd företagit följande resor: den 19—21 maj 1946 för studium av lantmäteriförhållandena i Kalmar län;
den 5 och 6 juli 1946 för studium av lantmäteriförhållandena i Koppar- bergs län;
den 7 juli 1946 besök i lantmäterikontoret i Gävle; den 8—10 juli 1946 för studium av lantmäteriförhållandena i Västerbot- tens län;
Den 23 och 24 september 1946 hölls med vederbörligt tillstånd samman- träde i Stockholm med representanter för lantmätarna samt för lantmäte- riets biträdespersonal.
Den 9 december 1946 hölls sammanträde i Stockholm med vissa represen- tanter för överlantmätarnas sektion av Sveriges lantmätareförening, m. fl.
Visst samråd har förekommit med andra utredningar, vilkas uppdrag be- röra lantmäteriets förhållanden.
Utredningen har på grund av remisser från Kungl. Maj:t avgivit yttranden i följande ärenden:
den 6 augusti 1945 med anledning av Kungl. Maj:ts remiss den 12 juli 1945 angående förhöjd ersättning åt vissa förrättningsmän enligt lagen om enskilda vägar;
den 18 september 1945 med anledning av Kungl. Maj:ts remiss den 27 augusti 1945 rörande provisorisk avlöningsförbättring till tekniska biträden samt kontorsbiträden eller kartriterskor hos lantmätare;
den 15 januari 1946 med anledning av Kungl. Maj:ts remiss den 3 i sam- ma månad rörande utbildning av tekniska biträden;
den 15 mars 1946 med anledning av remiss den 13 i samma månad angå- ende viss förbättring av lantmäteriaspirantemas inkomstförhållanden;
den 9 september 1946 med anledning av Kungl. Maj:ts remiss den 21 augusti 1946 angående visst förslag om utbildningskurser för tekniska bi- träden; '
den 25 september 1946 med anledning av Kungl. Maj:ts remiss den 12 sep- tember 1946 angående ytterligare avlöningsförbättring av statsmedel åt tek- niska biträden.
Jämte utredningsuppdraget ha till utredningen överlämnats vissa till det- samma hörande handlingar nämligen
handlingar angående Sveriges lantmåtareförenings framställning den 3 juli 1944 om kompensation genom taxehöjning för ökning av omkostnaderna i tjänsten samt vissa framställningar om ändrade anställningsförhållanden för viss biträdespersonal;
skrivelse till statsrådet Rubbestad från Sveriges lantmätareförening den 22 januari 1945 angående åtgärder till förbättring av lantmäteripersonalens an- ställnings- och avlöningsförhållanden;
skrivelse till statsrådet och chefen för kungl. justitiedepartementet från
fastighetsbildningssakkunniga den 21 mars 1945 angående särskild utredning rörande lantmäteripersonalens organisation och avlöningsförhållanden;
skrivelse till statsrådet Rubbestad från styrelsen för lantmäterisektionen vid tekniska högskolan den 21 mars 1945 med vissa synpunkter i fråga om lantmäteriets organisations- och löneförhållanden;
vissa skrivelser till vederbörande statsråd rörande representantskap i ut- redningen.
Följande ärenden och framställningar ha vidare av Kungl. Maj:t överläm- nats till utredningen för att tagas i övervägande vid fullgörande av dess uppdrag:
den 5 juli 1945 handlingar rörande viss framställning av Sveriges allmänna lantbrukstjänstemannaförbun-d rörande de lantmäteritekniska biträdenas rätt till avlöningsförbättring av statsmedel;
den 29 augusti 1946 handlingar rörande en av fil. kand. Erik Löwegren verkställd utredning rörande användningen av anslaget till »Distriktslant- mätare och extra lantmätare m. fl.: Reseersättningar»;
den 22 oktober 1946 framställning av civilförvaltningens personalförbund om höjd lönegradsplacering av lägre personal vid lantmäterikontoren i länen. '
KAP. II
GRUNDDRAGEN AV HITTILLSVARANDE ORGANISA- TION OCH LÖNEFÖRHÅLLANDEN BETRÄFFANDE LANTMÄTERIETS PERSONAL
A. En översikt rörande lantmäteriorganisationens uppkomst och utveckling
Uppkomsten av ett statligt organiserat lantmäteri i Sverige kan hänföras till början av 1600-talet. Särskild betydelse för lantmäteriets tillblivelse bru— kar tillmätas den instruktion för kartläggning av riket, som Gustav II Adolf år 1628 utfärdade för Anders Bure. Denna instruktion avsåg dels en geogra- fisk kartläggning av landets olika delar och dels geometrisk uppmätning av byarnas åker, äng och skog m. m. För uppdragets utförande fick Bure an- ställa och vid behov utbilda lantmätare. Den lantmäteriorganisation, som på så sätt började utformas, ställdes snart under räknekammarens eller kammar- kollegiets ledning. De olika lantmätarna fördelades på olika län eller lands- delar. För den centrala ledningen av lantmäteriet inom kammaren förordna- des år 1642 en inspektor. År 1683 ersattes denne med en chef för lantmäte- riet. Denne ställdes i spetsen för ett särskilt kontor inom kammarkollegiet och erhöll titeln direktör. Sagda kontor, kallat lantmäterikontoret i Stock- holm, senare generallantmäterikon-toret, utgjorde ursprunget till den nuva- rande centrala förvaltningsmyndigheten för lantmäteriet, lantmäteristyrelsen.
Lantmäteriets lokala organisation kom snart att bestå av en ordinarie samt en eller flera extra ordinarie lantmätare i varje län, samtliga statligt avlö- nade. De ordinarie lantmätarna eller förste lantmätarna, som de senare kal- lades, erhöllo från början icke någon chefsställning i förhållande till de öv- riga lantmätarna i länet, men i och med att de fingo vården av de i slutet av 1600-talet tillkomna provinskontoren, där koncep-tkartorna för länet skulle förvaras, kommo de snart att få en central ställning inom respektive läns l-antmäteriorganisation.
Lantmätarna i orterna stodo under uppsikt förutom av lantmäterikonto— ret i Stockholm jämväl av vederbörande landshövding. En uttrycklig före- skrift därom fanns intagen i 1687 års landshövdingeinstruktion.
Under det första skedet av lantmäteriets utveckling var lantmätarens verk- samhet främst inriktad på arbete direkt för kronans räkning och bestod i
huvudsak, förutom av geografisk kartläggning, av förrättningar för skatt- läggnings-, jordrannsaknings- m. fl. kamerala ändamål. len år 1688 utfärdad instruktion omnämndes för första gången, att lantmätare i mån av tid och efter landshövdingens tillstånd jämväl fick införa förrättningar åt enskilda. Först genom 1725 års lantmäteriinstruktion meddelas bestämmelser om lant- mätares befattning med ägodelningar, som giva en fastare anknytning av jorddelningsväsendet till lantmäteriet. År 1730 utfärdades den första lant- mäteritaxa, som reglerade lantmätares rätt till ersättning för förrättningar, som utförts åt enskilda.
Av stor betydelse för lantmäteriets vidare utveckling blevo de i mitten av 1700-talet och under 1800-talet utfärdade storskiftes-, enskiftes- och laga- skiftesförfattningarna. Härmed inleddes en period under vilken lantmätar- nas verksamhet alltmer kom att ägnas åt skiftesverket. En stark ökning av lantmätarnas antal blev nu erforderlig. Utöver de tidigare ordinarie och extra ordinarie lantmätarna i länen tillsattes s. k. kommissionslantmätare. Till en början avlönades dessa liksom de ordinarie och extra ordinarie lant- mätarna av statsmedel. År 1802 förordnades emellertid, att kommissionslant- mätartjänsterna skulle indragas. Då denna minskning av organisationen ej kunde genomföras, blev resultatet endast, att oavlönade i stället för avlönade kommissionslantmätare förordnades. Därigenom grundlades ett system med i huvudsak oavlönade lantmätare, som blev bestående till 1900-talets början. Ett av skälen till detta system synes ha varit, att minskning skett av de ar- beten, som lantmätarna hade att utföra direkt åt kronan och att lantmätarna alltmer kommit att vara sysselsatta med förrättningar för enskildas räkning, för vilka de hade att uppbära ersättning enligt taxa.
År 1827 genomfördes i anslutning till tillkomsten av en ny skiftesstadga betydelsefulla förändringar beträffande lantmäteriets uppgifter och organi- sation. .
Enligt berörda stadga föreskrevs bl. a., att förordnande av lantmätare för skifte eller annan lantmäteriförrättning skulle meddelas av Konungens befallningshavande, varvid förordnande skulle lämnas lantmätare, som ägde förrätta lantmäterigöromål på eget ansvar. I regel skulle jordägare icke för- vägras själv välja den förrättningsman han önskade.
En ny instruktion för generallantmäterikontoret, provinslantmäterikonto- ren samt lantmätarna i riket utfärdades.
Generallantmäterikontoret organiserades som ett självständigt under Kungl. Maj:t lydande verk under chefsskap av överdirektören för lantmäteriet.
I varje län skulle finnas en förste och en andre lantmätare med lön på stat och därtill så många (oavlönade) kommissions- och vice kommissions- lantmätare, som av behovet påkallades. För varje län skulle finnas ett i re- sidensstaden beläget lantmäterikontor, där konceptkartorna för länet skulle förvaras. Förste lantmätaren i länet skulle vara kontorets föreståndare. Förste lantmätaren skulle vid sidan av sin uppgift som vanlig förrättnings- lantmätare utöva viss uppsikt över lantmäteriet i länet. Till honom skulle
t. ex. insändas verksamhetsberät-telser från de andra lantmätarna i länet. Med ledning av dessa berättelser skulle förste lantmätaren i sin tur insända be- '! rättelse om lantmäteriet i länet till generallantmäterikontoret.
En ny instruktion för lantmäteriet tillkom år 1864. Enligt denna erhöll generallantmäterikon-toret benämningen lantmäteristyrelsen.
Lantmäteriets verksamhet under mitten av 1800-talet ägnades främst åt genomförande av skiften av jord ochvad därmed ägde sammanhang. Arbe— tet med skiftena nådde sin kulmen omkring år 1860, då antalet på eget an- svar arbetande lantmätare uppgick till omkring 500. Mot slutet av 1800-talet uppstod en viss minskning av lantmäteriets arbetsuppgifter, sedan laga skif- tena i större delen av södra och mellersta Sverige fullbordats. Därmed följde en tillbakagång för lantmäteriet. Antalet på eget ansvar arbetande lantmä- tare hade år 1899 nedgått till 210. '
Vid 1908 och 1909 års riksdagar beslutades i enlighet med av Kungl. Maj:t framlagda propositioner en genomgripande omorganisation av lantmäteriet. År 1908 beslutades omorganisation och ändrade avlöningsförhållanden be- träffande lantmäteristyrelsen samt förstelantmä-taretjänsterna i länen.
För lantmäteristyrelsens del innefattade omorganisationen bl. a. införan- det av en byräindelning.
Beträffande förste lantmätarna, vilka förut varit sysselsatta med praktisk lantmäteriverksamhet och endast vid sidan därav omhänderhaft skötseln av länets lantmäterikontor med tillhörande arkiv, infördes den ändringen, att de blevo chefer för lantmäteripersonalen i länen och fingo sin verksamhet nästan uteslutande förlagd till lantmäterikontoren. Däremot fingo de icke längre utföra lantmäteriförrättningar åt enskilda.
Vid 1909 års riksdag behandlades organisationen av lantmäteriet i orterna. Den med praktiskt lantmäteri självständigt sysselsatta lantmäteripersonalen, som dittills i huvudsak utgjorts av kommissionslantmätare och vice kom- missionslantmätare, vilka i konkurrens med varandra utfört arbete åt en- skilda utan annan gottgörelse än ersättning enligt taxa, fick nu ordnade löne- och arbetsförhållanden. Varje län indelades i distrikt, vart och ett un— der ledning av en distriktslantmätare, som i regel blev såväl skyldig som be- rättigad att utföra de förrättningar, som förekommo inom distriktet. Den tidigare friheten för den förrättningssökande allmänheten att välja lantmä- tare borttogs därigenom. Distriktslantmätare tillerkändes dels lön av staten (2 000 + 3 ålderstillägg a 400 kronor) och dels ersättning för förrättningar enligt en jämfört med tidigare förhållanden nedsatt taxa.
I likhet med vad som varit fallet med kommissionslantmätarna skulle di- striktslantmätare tillsättas av Kungl. Maj:t genom fullmakt.
Förutom distriktslantmätare, 110 till antalet, skulle enligt den nya orga- nisationsplanen finnas ett antal av lantmäteristyrelsen förordnade extra lant- mätare med arvoden. Dessa skulle ha att verkställa förrättningar på eget ansvar. Vidare förutsattes, att det — liksom tidigare —— skulle finnas lant- mäteriauskultanter och elever. Till ett antal äldre auskultanter anslogs me— del för arvoden.
Nydaningen av lantmäteriet fullföljdes genom de beslut, som fattades av 1920 års riksdag om lantmäteriväsen-dets omorganisation och därmed sam— manhängande frågor. Därvid bifölls vad Kungl. Maj:t i framlagd proposi- tion, i huvudsaklig överensstämmelse med ett av 1917 års lantmäterikom— mission framlagt förslag, förordat, med undantag beträffande vissa frågor rörande tillsynen av städernas mätningsväsende.
Beträffande distriktsorganisationen genomfördes, bl. a. för att förbättra befordringsgången för de icke ordinarie lantmätarna, en ökning av distrik— tens och distriktslantmätarnas antal från 110 till 200. Vidare höjdes distrikts— lantmätarnas lön till 3000 kronor för år, vartill kommo tre ålderstillägg efter 5, 10 och 15 är å 500 kronor vartdera. Till distriktslantmätare i Stock- holm skulle dessutom utgå ortstillägg å 400 kronor. Vidare antogs en ny lantmäteritaxa, byggd på den principen att lantmätaren därigenom skulle er- hålla en dagsinkomst av 12 kronor för 8 timmars arbete. Jämfört med tidi- gare taxa beräknades den nya taxan inbringa ungefär 40 0/0 högre gott- görelse, varav dock cirka hälften beräknades belöpa på ökat arbete och öka- de kostnader.
Till extra lantmätare anslogos 30 arvoden ä 2 000 kronor, 35 arvoden ä 1 500 kronor och 35 arvoden ä 1 000 kronor. . Vid länens lantmäterikontor inrättades i stället för ett mindre antal dit- tillsvarande amanuensbefattningar 16 ordinarie assistentbefattningar i första normalgraden. Även för den kvinnliga biträdespersonalen inrättades ett an- tal ordinarie befattningar. Förstelantmätarna, vilkas tjänstetitel ändrades till överlantmätare, erhöllo lön enligt tredje normalgraden.
Vid lantmäteristyrelsen förstärktes organisationen och inrättades en tredje byrå.
Vid 1926 års riksdag beslutades att avlöningsreglementet för befattnings- havare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, som dessförinnan bl. a. gällde för lantmäteristyrelsens personal, skulle från och med budgetåret 1926/1927 äga tillämpning å be- fattningshavare vid lantmäterikontoren i länen. Överlantmätarna i de nio största länen hänfördes därvid till 30:de lönegraden, medan överlantmätar- na i övriga län placerades i 29:de lönegraden. Överlantmätaren i Kopparbergs län beviljades viss avlöningsförstärkning. De ordinarie assistentbefattning- arna indrogos och befattningarnas innehavare sattes på övergångsstat. Assis- tenterna, vilkas antal ökades, skulle tillsättas på viss tid. De erhöllo lön å extra stat motsvarande 21 lönegraden. De tre största lantmäterikontoren fingo förste assistenter. Dessa erhöllo lön å extra stat motsvarande 24 löne- graden. Av den ordinarie kvinnliga kontorspersonalen placerades det över- vägande flertalet i 7 :de lönegraden och endast ett fåtal i 4:de lönegraden.
Den är 1926 utfärdade lagen om delning av jord på landet, som trädde i kraft den 1 januari 1928, medförde betydelsefulla förändringar beträffande lantmäteriverksamheten. Bland annat med-förde den nya lagstiftningen att en strängare kontroll från det allmännas sida åvägabringades med avseende å
ifrågakomna jorddelningars lämplighet ur synpunkten av det allmännas intressen. Därav följde en inskränkning i sakägarnas beslutanderätt och en utvidgning av förrättningsmännens prövningsrätt. I organisatoriskt avseen- de skedde i anslutning därtill den förändringen, att länsstyrelsens befattning med att utfärda förordnanden till lantmäteriförrättningar och att utöva till- syn över lantmätarnas verksamhet i huvudsak bringades att upphöra. Över- lantmätarnas befogenheter i dessa hänseenden utvidgades i motsvarande mån. Åt överlantmätarna anförtroddes även uppgiften att i flertalet fall fast- ställa avstyckningar. Ledningen av och tillsynen över lantmät-eriväsendet kom därefter i stort sett att utövas av lantmäteriets egna organ.
Ny lantmäteriinstruktion utfärdades den 11 november 1927. Den 25 no- vember samma år utfärdade-s ny lantmäteritaxa, grundande sig på den äldre taxans ersättningsnormer men förenklad och anpassad efter den nya jord— delningslagens bestämmelser.
I slutet av 1920-talet gjordes ett flertal framställningar rörande ändrade avlöningsförhållanden för överlantmätare, distriktslantmätare och extra lant- mätare samt rörande anställnings- och avlöningsförhållan-dena för hos lant- mätarna anställda tekniska biträden m. m. Dessa framställningar föranledde år 1930 tillkallande av utredningsmän (E. 0. Magnusson i Tumhult, K. H. Tottie och E. G. Petrelius) , vilka erhöllo i uppdrag att inom jordbruksdeparte- mentet biträda med utredning och upprättande av förslag angående lantmä- teripersonalens anställnings- och avlöningsförhållanden.
Utredningsmännen, vilka antogo namnet lantmätarelönesakkunniga, av- gåvo år 1931 utredning och förslag beträffande överlantmätarnas, distrikts- lantmätarnas, extra lantmätarnas och de tekniska biträdenas avlöningsför- hållanden In. m. (SOU 1931:39).
År 1932 avgåvo de sakkunniga särskilt förslag beträffande lantmäterikon- torens organisation (SOU 1932:28).
Lantmätarelönesakkunnigas förslag innebar i huvudsak följande. Beträffande distriktslantmätarna föreslogs, att de med bibehållande av taxeinkomsterna enligt oförändrade grunder skulle inplaceras i 19:e lönegra- den enligt 1921 års avlöningsreglemente. Någon förbättring av distriktslant- mätarnas inkomster avsågs ej därmed. I fråga om pensionsunderlaget ansågo de sakkunniga, att detta borde beräknas enligt 24:e lönegraden. En av de sakkunniga (Petrelius) var av skiljaktig mening och ansåg, att distriktsslant— mätarna borde placeras i 20:e lönegraden samt erhålla pension enligt 25:e lönegraden.
Beträffande extra lantmätarna föreslogs höjning av arvodena till respektive 1 800, 2400 och 3200 kronor och att i samband härmed dyrtidstilläggen skulle bestämmas att utgå efter de grunder som gällde för reglerad lön.
Beträffande lantmät'arnas tekniska biträden — dessa hade dittills avlönats helt av sina principaler —— tillstyrktes fyra ålderstillägg av statsmedel, vart- dera å 240 kronor att utgå efter vissa närmare angivna grunder. De sakkun- niga föreslogo vidare, att tekniskt biträde, som kvarstod till uppnådda 55 år , och hade minst 160 tjänstgöringsmånader, skulle erhålla pension lika med
trädet.
föreslogs ej.
högsta ålderstillägget eller 960 kronor, för den händelse lämplig anställning å lantmäterikontor eller eljest inom lantmäteristaten icke kunde beredas bi-
Några organisatoriska förändringar med avseende å lantmäteridistrikten
I fråga om överlantmätarna föreslogs icke någon ändring i avlöningsför- hållandena. Liksom dittills borde enligt de sakkunnigas mening i Koppar- bergs län finnas en biträdande överlantmätare. Avlöningen till denne borde utgå från anslagsposten till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare och bestämmas enligt extrastatsgrunder med tillämpning av lönegrad B 28. Någon förändring av förste assistenternas eller assistenternas löner ansågs ej påkallad. En viss ökning av antalet assistenter föreslogs emellertid. Vad be- träffar den icke fackutbildade personalen å lantmäterikontoren föreslogo de sakkunniga inrättande av 8 befattningar å ordinarie stat i 10:e lönegra- den. Ä innehavare av dessa befattningar, vilka av de sakkunniga benämnts kanslister, avsågs skola överflyttas vissa göromål, som dittills handhafts av den lantmäteriutbildade personalen men för vilkas utförande dylik kvalifi- cerad arbetskraft icke vore erforderlig. Beträffande rit- och skrivbiträden föreslogo de sakkunniga bl. a. viss ökning av antalet ordinarie tjänster. En— ligt de sakkunnigas förslag borde vidare vid lantmäterikontoren inrättas ar- kivbiträdesbefattningar, vilka de sakkunniga avsett skola besättas med äldre tekniska biträden. Antalet dylika befattningar föreslogs till 9 med placering såsom e. o. i 8:e lönegraden.
Petrelius förordade i särskilt yttrande att alla överlantmätare måtte place- ras i 30:e lönegraden och därutöver erhålla avlöningsförstärkning motsva- rande vad som tillkom landskamrerare. Förste assistenterna föreslog han ! böra placeras i lägst 26:e lönegraden.
Över de sakkunnigas förslag avgåvos yttranden av statskontoret, lantmä- teristyrelsen och allmänna civilförvaltningens lönenämnd ävensom av olika personalorganisationer. Lantmäteristyrelsens yttrande, som avgavs den 5 ok- tober 1936, innefattade på åtskilliga punkter avvikelser från och komplette- ringar av de sakkunnigas förslag.
Av lantmäteristyrelsen förordades bl. a. med hänvisning till den ökade ar- betsmängden å lantmäteridistrikten en ökning av distriktens och distrikts- lantmätarnas antal från 199 till 215. Dessutom föreslogs viss förstärkning av arbetskrafterna i övrigt. Vad beträffar distriktslantmätarnas löner föreslog lantmäteristyrelsen, att distriktslantmätarna borde hänföras till lägst 21:a lönegraden med ett pensionsunderlag motsvarande det som gällde för befatt- ningshavare i 26:e lönegraden. I fråga om extra lantmätarnas löner föreslog lantmäteristyrelsen en inplacering i den statliga löneplanen. Styrelsen före- slog därvid 15 e. o. lantmätaretjänster placerade i 18:e lönegraden med pen- sionsunderlag beräknat efter 23:e lönegraden samt 110 befattningar som tjänstemedhjälpare åt distriktslantmätare med lön såsom för e. o. i 10:e löne- graden och pension motsvarande e. o. tjänstemän i 15:e lönegraden. Beträffande de tekniska biträdena föreslog lantmäteristyrelsen ytterligare
ett ålderstillägg utöver vad de sakkunniga föreslagit. Enligt styrelsen borde pensionsåldern bestämmas till 60 år i stället för av de sakkunniga föreslagna 55 år. Vad beträffar personalen å lantmäterikontoren avsåg lantmäteristyrelsens förslag huvudsakligen dels en uppflyttning av vissa befattningshavare från lägre till högre lönegrad och dels en omändring av icke ordinarie befattningar till ordinarie sådana. Samtliga överlantmätare föreslogos placerade i 30:e lönegraden. Förste assistenterna föreslogos till ettantal av nio böra upptagas ordinarie i 25:e lönegraden. Antalet assistenter föreslogs ökat till 22. Till två biträdande överlantmätare föreslogs arvoden. Vidare föreslog styrelsen bl. a. npptagandet av 7 befattningar som kansliskrivare i 11:e lönegraden. Inrät- tande av arkivbiträdestjänster avsedda för äldre tekniska biträden avstyrk- tes däremot av styrelsen. Med hänsyn till pågående revision av avlöningsbestämmelser för befatt- ningshavare vid den civila statsfö-rvaltningen ansågs under åren 1937 och 1938 tidpunkten icke lämplig att taga ställning till den allmänna översyn och regle- ring av lantmäleripersonalens löneförhållanden, som ifrågasatts i sakkun- nigas utredning och förslag och i lantmäteristyrelsens däröver avgivna ut- låtande. Vad beträffar lantmäteridistriktens indelning och organisation beslu— tades dock av 1937 års riksdag vissa ändringar. Därvid utökades distriktens och distriktslanlmätarnas antal från 199 till 209. Även en viss ökning av an— talet arvoden till extra lantmätare beslutades. I proposition till riksdagen den 10 februari 1939 (nr 97) angående anslag till lantmäteriväsendet upptogs lantmätarelönesakkunnigas förslag till slutlig behandling. Av vid propositionen bilagt och åberopat utdrag av statsrådsprotokollet inhämtas härom bl. a. följande. Vad beträffar de åt länens lantmäterikontor anställda förordades förbättrad löneställning för den icke fackutbildade personalen och beredande av en för personalen gynnsammare proportion mellan antalet ordinarie och icke-ordi— narie befattningshavare. Med hänsyn härtill föreslogs inrättande av sex befatt- ningar (förste kontorister) i 10:e lönegraden för utförande av mer kvalificerat arbete. Det av de sakkunniga framställda förslaget om inrättande av befatt- ningar som arkivbiträden i 8:e lönegraden, närmast med tanke på att bereda anställning för äldre tekniska biträden, ansågs icke böra genomföras. Viss ökning av antalet kanslibiträden förordades. Av expeditionsvakterna å lant- mäterikontor föreslogs ett mindre antal såsom ordinarie. Vad beträffar överlantmätarna föreslogs ingen ändrad löneställning. Fråga därom ansågs böra behandlas i samband med den allmänna översyn av stats- tjänstemännens lönegradsplacering, som senare komme att verkställas. Överlantmätaren i Gotlands län, som var uppförd på övergångsstat, före- slogs ånyo böra upptagas på ordinarie stat. Lantmäteristyrelsens förslag om förste assistenternas överflyttande å ordinarie stat och uppflyttning i 25:e lönegraden ansågs för det dåvarande icke kunna tillstyrkas. Däremot till- styrktes lantmäteristyrelsens förslag om ökning av antalet assistenter. 2—469097.
I fråga om distriktslantmätarna och deras biträden anfördes i propositio- nen bl. a. följande.
Förslaget att införa distriktslantmätare under löneplanen i det civila av- löningsreglementet med bibehållande av inkomster enligt lantmäteritaxan vore ur flera synpunkter mindre tillfredsställande. Den framlagda utredningen hade givit vid handen, att en avsevärd ojämnhet beträffande inkomsterna enligt lantmäteritaxan förelåg i fråga om de olika distrikten. Inom vissa distrikt uppgick sålunda taxeinkomsterna till 10000 kronor eller däröver, under det att inom andra dessa inkomster icke syntes överstiga 1 000 kronor. Ett genomförande av förslaget komme icke att råda bot på detta missförhål- lande. Snarast skulle det verka i motsatt riktning. Frågan om lönereglering för distriktslantmätare och extra lantmätare borde därför icke upptagas till avgörande utan borde underkastas en förnyad utredning.
Med hänsyn till den ökade arbetsbördan föreslogs ökning av antalet distrikt som år 1939 uppgick till 209 med 3 och en ökning av antalet extra lantmätare med arvoden med 5.
Frågan om de hos lantmätare anställda tekniska biträdena borde upptagas till förnyad utredning, varvid skulle övervägas möjligheten att giva de tek- niska biträdena en tryggare anställningsform. En viss förbättring ansågs dock genast böra genomföras. Detta föreslogs ske genom ålderstillägg i anslutning till de sakkunnigas därom avgivna förslag.
Kungl. Maj:ts proposition tillstyrktes av jordbruksutskottet (nr 35) som hemställde att riksdagen måtte anvisa anslag i enlighet med vad i propositio- nen förordats.
I skrivelse den 22 april 1939 anmälde riksdagen beslut i överensstämmelse med utskottets förslag.
Den beslutade ökningen av antalet lantmäteridistrikt har ej helt kommit att genomföras. Lantmäteridistriktens antal utgör för närvarande 210.
Vad beträffar lantmäteristyrelsen må nämnas, att dess organisation är 1936 utökats med en fjärde byrå i anslutning till att överinseendet över städernas mätnings-, jorddelnings- och fastighetsregisterväsende då förlades till lant- mäteristyrelsen.
Några mer betydelsefulla förändringar beträffande lantmäteriets organisa- tion under senare år ha ej genomförts. Vissa förbättringar i avlöningsförbät— lande-na för vissa personalgrupper ha dock under den senaste tiden åväga— bringats.
Beträffande den nuvarande organisationens närmare utformning och nu gällande avlöningsförhållanden för lantmäteriets personal hänvisas vidare till efterföljande redogörelse därför.
B. Nuvarande organisation och avlöningsförhållanden vid lantmäteristyrelsen, länens lantmäterikontor och lantmäteridistrikten
Lantmäteristyrelsen
Den centrala ledningen av lantmäteriverksamheten i riket utövas av lant- mäteristyrelsen.
Bestämmelser om lantmäteristyrelsens verksamhet och organisation med— delas i lantmäteriinstruktionen av den 11 november 1927 (nr 407) med däri sedermera (468/1932, 294/1935, 61/1936, 369/1936, 20/1940) vidtagna ändring- ar. I 1 & av instruktionen meddelas rörande lantmäteristyrelsens åligganden följande bestämmelser.
Lantmäteristyrelsen åligger
1) att utöva tillsyn dels över jorddelningsväsendet och övriga grenar av rikets lant- mäteriväsen till den del tillsyn däröver ej tillkom-mer annan ämbetsmyndighet rlels över arbetet med uppläggande och förande av jordregister dels oclc över statens re- produktionsanstalt, samt
2) att handhava överinseendet dels å mätningsväsendet i rikets städer, köpingar och övriga samhällen, där den för städerna gällande ordning för bebyggande skall iakttagas, dels oclc å arbetet med uppläggande och förande av lfastighetsregister enligt för stad gällande bestämmelser.
Det åligger styrelsen att på begäran av domstol eller administrativ myndighet verkställa utredning och meddela utlåtande samt lämna råd och upplysningar i frå— gor, som ligga inom området för styrelsens verksamhet; dock att styrelsen, där be— gäran gjorts av underdomstol eller administrativ myndighet, äger uppdrag-a åt be- fattningshavare inom styrelsen eller, vad gäller under 1) ovan angivna tillsyn, åt vederbörande överlantmätare att besvara framställningen.
Styrelsen bör med uppmärksamhet följa företeelserna på de områden, som äro föremål för dess verksamhet såväl inom landet som, så långt möjligt, i utlandet samt, efter omständigheterna, vidtaga eller hos Kungl. Maj:t föreslå de åtgärder, vilka styrelsen i anledning av sådana företeelser finner påkallade.
Närmare bestämmelser angående utövandet av i 1 & av instruktionen om- t'örmälda ämbetsbefattning meddelas i 2 5 av instruktionen.
Därav inhämtas, bland annat, vad beträffar förhållandet till underlydande befattningshavare, att det tillkommer styrelsen att i särskilda arbetsordningar meddela erforderliga föreskrifter angående arbetet ej blott inom styrelsen utan även å lantmäterikontoren i länen samt att styrelsen har att för vinnande av fullständighet, tydlighet och likformighet vid förekommande förrättningar och andra arbeten fastställa erforderliga modeller och formulär så ock att i övrigt meddela befattningshavare inom styrelsens förvaltningsområde sådana allmänt eller för särskilt fall gällande föreskrifter som erfordras för riktig utövning av dem åliggande göromål. Då sådant vid befattningshavares avgång ur tjänsten eller eljest anses erforderligt, har styrelsen att förordna om inven- tering. Det tillkommer vidare styrelsen att i händelse av tvist bestämma, huru den efter taxa utgående ersättningen skall fördelas mellan lantmätare
och hans vikarie eller medhjälpare ävensom att i övrigt skilja mellan lant- mätare och deras biträden i frågor som angå deras verksamhet i tjänsten.
Lantmäteristyrelsen har att enligt därom meddelade föreskrifter handhavwa och redovisa statsmedel, som ställts till styrelsens förfogande. Av lantmäteri- styrelsen utbetalas och disponeras anslag såväl avseende organisationen vid lantmäteristyrelsen som vid länens lantmäterikontor och å lantmäteridistrik- ten. Dessutom utbetalar och disponerar lantmäteristyrelsen anslag till vissa bidrag till jorddelningsförrättningar m. 111.
Vad beträffar lantmäteristyrelsens befogenheter med avseende å tillsättning och förordnande av personal å länens lanvtmäterikontor och lantmäteridistrik- ten m. m. hänvisas till efterföljande redogörelse för organisationen vid lant— mäterikontoren och distriktsorganisationen.
Med avseende å lan-tmäteriutbildningen, som numera ombesörjes vid tek— niska högskolan, har lantmäteristyrelsen att bestämma antalet ordinarie stu- derande, som må vinna inträde för utbildning till lantmätare.
Vad beträffar lantmäteristyrelsens överinseende över mätningsväsendet i rikets städer och därmed sammanhängande uppgifter ha bestämmelser med- delats i kungörelsen den 26 juni 1936 med vissa föreskrifter om mätnings- väsendet och fastighetsregisterväsendet i rikets städer (nr 367) (ändrad ge- nom författningar 916/ 1939 och 396/ 1943).
Chef för lantmäteristyrelsen är en generaldirektör. Styrelsen är indelad i fyra byråer (administrativa byrån, landsbyrån, utredningsbyrån samt stads- byrån) var och en under ledning av en byråchef. I övrigt utgöras styrelsens befattningshavare av fyra ordinarie och två extra ordinarie byråd'irektörer, tre byråingenjörer, sju amanuenser, en kassör och bokhållare samt kansliskri- vare, arkivbiträde, kanslibiträden, expeditionsvakter och kontorsbiträden.
Vad beträffar avlöningsförhållandena för lantmäteristyrelsens personal må nämnas, att samtliga befattningshavare hos styrelsen [med undantag för ama- nuenserna åtnjuta lön jämlikt civila avlöningsreglementets eller civila icke— ordinariereglementets bestämmelser efter liknande grunder som gälla inom den centrala 'statsförvaltningen i övrigt. Det må omnämnas, att byrådirek— törema äro placerade i 26 lönegraden och byråingenjörerna i 21 lönegraden.
Amanuenserna åtnjuta extralantmätare- och amanuensarvoden jä'mte vissa tillägg. Totalt uppgå deras avlöningsförmåner för närvarande i regel till cirka 808 kronor i månaden. Tjänsterna äro icke förenade med pensionsrätt.
Länens lantmäterikontor
I varje län skall i länets residensstad finnas ett lantmäterikontor. Detta förestås av överlantmätaren. Överlantmätaren är enligt bestämmelserna i lantmäteriinstruktionen såsom förman för den med lantmäteriverksamheten inom länet sysselsatta personalen skyldig att övervaka de underlydande tjäns- temännens verksamhet. Detta sker dels genom granskning av till lantmäteri- kontoret inkomna förrä'ctningshandlingar och kartor (s. k. teknisk gransk- ning) och av tjänstemännens årsredogörelser och dels genom kontroll och inspektion av förekommande lantmäteriförrättningar. Därest överlantmäta-
rens granskning eller kontroll därtill ger anledning har överlantmätaren att om fallet göra anmälan till lantmäteristyrelsen. Det åligger överlantmätaren att varje år före den 1 mars till lantmäteristyrelsen insända fullständig års- berättelse om lantmäteriförhållandena i länet.
Enligt därom meddelade bestämmelser ankommer det på överlantmätaren
de fall då länsstyrelsen alltfort har att meddela sådana förordnanden.
ett
Överlantmätaren har att på anmodan av lantmäteristyrelsen eller länssty- relsen verkställa utredningar och avgiva utlåtanden i ärenden, som äro be-
I i
| att utfärda förordnande för lantmätare till förrättningar inom länet, fråns I
roende på handläggning hos dessa myndigheter. Därjämte har han att på kallelse såsom sakkunnig biträda ägodelningsrätter och andra underdomsto- lar i länet ävensom överdomstolar samt att eljest på anmodan av ägodelnings- domare eller annan offentlig myndighet meddela utlåtanden i mål 0 ärenden.
ch
Bland överlantmätarens viktigare åligganden ingår även vförandet av jord- register för länets landsbygd samt i vissa fall även annat fastighetsregister. Överlantmätaren har vidare att ansvara för vården av lantmäterikontorets kartor och handlingar.
På lantmäterikontoren tjänstgöra förutom överlantmätarna lantmäteriut- bildade förste assistenter, assistenter och extra assistenter ävensom förste kon— torister, kanslibiträden, expeditionsvakter, kontorsbiträden samt ett antal extra ordinarie och extra befattningshavare.
trädande överlantmätare.
l I två län tjänstgöra för närvarande förutom överlantmätare även 5. k. bi-
i Rörande arbetets fördelning mellan å lantmäterikontoren anställda befatt- l ningshavare meddelar lantmäteristyrelsen efter överlantmätarens hörande
föreskrifter i arbetsordning eller eljest.
Vad beträffar tjänstetillsättning och kompetensfordringar må nämnas, att befattning såsom överlantmätare tillsättes genom fullmakt av Kungl. Ma på anmälan av lantmäteristyrelsen.
j:t
För att komma i fråga till överlantmätare fordras att vederbörande under längre tid-s handläggning av lantmäteriförrättningar ådagalagt utmärkt drift, skicklighet och ordninwgssinne samt att han tjänstgjort såväl i lantmäteristy- relsen som å lantmäterikontor.
Befattning som förste assistent eller assistent tillsättes medelst förordnande tillsvidare, förste assistent av Kungl. Maj:t efter förord av lantmäteristyrel— sen för en tid av högst tre år och assistent av lantmäteristyrelsen.
Annan ordinarie befattning vid lantmäterikontor än överlantmätarbefatt- ning tillsättes genom konstitutorial av lantmäteristyrelsen efter överlantmäta- rens hörande.
Övriga icke ordinarie befattningshavare tillsättas eller ant-ägas av lantmä- teristyrelsen, som jämväl äger meddela bestämmelser angående anlitande tillfälliga biträden.
av
) För att kunna föreslås till erhållande av förordnande såsom förste assistent ävensom för att kunna förordnas till assistent fordras att ha konstituerats till extra lantmätare.
Förord till erhållande av förordnande såsom förste assistent må ej lämnas annan än den, som under fem års tid efter konstituerandet till extra lant— mätare utövat lantmäteriverksarnhet samt därvid ådagalagt utmärkt drift, skicklighet och ordningssinne.
Till assistent må ej förordnas annan än den, som ådagalagt praktisk skick- lighet vid utförandet av lantmäteriförrättningar.
Om semestrar och ledigheter för annan personal vid lantmäterikontor än överlantmätare beslutar lantmäteristyrelsen. Lantmäteristyrelsen äger jämväl bevilja överlantmätarna semester och kortare ledigheter, medan fråga om tjänstledighet under längre tid för dessa skall hänskjutas till Kungl. Maj:ts avgörande.
Med avseende å personalens löneförhållanden gäller i huvudsak följande. Med undantag för extra assistenterna gäller för person-alen i regel civila avlönings- och civila icke-ordinariereglementenas bestämmelser. Av överlant- mätarna äro nio placerade i lönegrad A 30 och de övriga i lönegrad A 29. Överlantmätaren i Kopparbergs län åtnjuter viss avlöningsförstärkning. Försé le assistenterna, nio till antalet, äro placerade i lönegrad Eo 24. Assistentern—a som för närvarande uppgå till ett antal av tjugo äro placerade i lönegrad Eo 21. Två ordinarie assistenter äro uppförda å övergångsstat. Å sex kontor finns en förste kontorist i lönegrad A 10. Kanslibiträden, expeditionsvakter och kontorsbiträden åtnjuta lön efter inom statsförvaltningen i allmänhet gällande grunder. Extra assistenterna åtnjuta arvoden, som lantmäteri-styrel- sen i enlighet med vissa av Kungl. Maj:t beslutade grunder äger bestämma.
De lantmätare som tjänstgöra som biträdande överlantmätare åtnjuta, ut— över lön åt sina egna befattningar (distriktslantmäta-rtjänst) arvoden.
Distriktsorganisationen
De lantmätare, som syssla med den egentliga för-rättningsverksamheten, ut- göras av distriktslantmätare, av extra lantmätare, som ställts till överlantmä- tares eller länsstyrelses förfogande för erhållande av förordnanden, samt av extra lantmätare, som förordn—ats till tjänstemedhjälpare åt distriktslantmä- tare eller åt sådana exrtra lantmätare, vilka på sätt nyss sagts ställts till över- lantmätares eller länsstyrelses förfogande.
För vart och ett av rikets 210 lantmäteridistrikt finns en distriktslantmä- tare, som i princip har att svara för lantmäteriverksamheten inom distriktet. Antalet lantmätare, som ställts till länsstyrelses eller överlantmätares förfo- gande för förrättningsverksamhet, uppgår för närvarande till 19. Antalet tjänstemedhjälpare uppgå-r till omkring 90 och antalet aspiranter till om- kring 35.
Utöver den l-antmäteriutbildade personalen sysselsätta-s. i förrättningsarbe- tet av lantmäteristyrelsen förordnade tekniska biträden samt kontorsbiträden eller kartriterskor, vilka även de — i den mån de äro heltidsanställda _ nu- mera i regel förordnas av lantmäteristyrelsen. De av lantmäteristyrelsen för- ordnade tekniska biträdenas antal uppgår för närvarande till omkring 190 samt av styrelsen förordnade kontorsbiträden eller kartriterskor till ett hund- ratal. Utöver sistnämnda antal kommer ett icke obetydligt antal av veder-
hörande lantmätare för kartritning och s-krivhjälp mera tillfälligt anställda eller anlitade arbetskrafter.
Ovanberörda sifferuppgifter innefatta även den särskilda skiftesorganisa- tion, som finnes i Kopparbergs län och varom en redogörelse nedan lämnas.
Vad beträffar arten av de förrättningsuppgifter som åvila lantmätarna hän- visas till den särskilda redogörelse därom som lämnas i kap. IV här nedan.
Vidkommande gällande anställn'ings- och avlöningsförhållanden m. m. för distriktslantmätarna och den övriga med lantmäteriförrättningar sysselsatta personalen gäller i huvudsak följande.
Befattning som distriktslantmätare tillsättes genom fullmakt av Kungl. Maj:t efter förord av lantmäteristyrelsen.
För att komma i fråga till distriktslantmätartjänst fordras, bland annat, att vederbörande under fem års tid efter konstituerandet till extra lantmätare utövat lantmäteriverksamhet av sådan art och omfattning, att han därige- nom kan antagas hava förvärvat säkra och pålitliga insikter i allt vad som hör till lantmäteriets praktiska utövning, samt under sammanlagt minst ett år i en följd tjänstgjort i lantmäteristyrelsen eller å lantmäterikontor.
Om tjänstledighet för distriktslantmätare beslutar lantmäteri—styrelsen. Distriktslantmätare skall vara bosatt å stationsort, som lantmäteristyrelsen efter vederbörande länsstyrelses och Överlantmätares hörande äger bestäm- ma. Lantmäteristyrelsen äger meddela distriktslantmätare tillstånd att utan tjänstledighet under viss del av året uppehålla sig å annan ort i länet.
Distriktslantmätare erhåller ersättning för sitt arbete dels i form av gott- görelse jämlikt lantmäteritaxan den 25 november 1927 (nr 416) med däri genom kungörelserna nr 504/ 1932, nr 60/ 1936, nr 914/1939 och nr 667/1940 vidtagna ändringar och dels i form av lön av statsmedel. Lönen utgöres en- ligt fastställd stat av ett årligt belopp av 3 000 kronor, vartill för distrikts- lantmätare stationerad i Stockholm kommer ortstillägg å 400 kronor om året. Dessutom äger distriktslantmätare åtnjuta ålderstillägg efter 5, 10 och 15 års tjänstgöring å 500 kronor. Utöver angivna förmåner, varå dyrtidstillägg och kristillägg utgå enligt de för oreglerade verk gällande grunderna, åtnjuter distriktslantmätare tillskott till dyrtidstillägg jämlikt bestämmelserna i kun- görelsen den 15 maj 1925 (nr 192; ändrad genom kung. nr 407/1946). En— ligt berörda bestämmelser utgå :för distriktslantmätare tillskott till dy'rtids- tillägg å en beräknad taxeinkomst av 4000 kronor för år. Under inneva- rande budgetår erhåller distriktslantmätare vidare provisoriskt lönetillägg med 660 kronor.
Beträffande villkor och bestämmelser för åtnjutande av de för distrikts- lantmätare fastställda avlöningarna finnas föreskrifter meddelade i kungö- relsen den 22 oktober 1909 (bih. nr 66) samt i kungörelsen den 22 juni 1920 (nr 377).
För distriktslantmätare skall lönen med därtill hörande ålderstillägg utgöra pensionsunderlag.
Lantmätare, som efter vederbörlig aspiranttjänstgöring av lantmäteri- styrelsen konstituerats att vara extra lantmätare, förordnas i regel till en början såsom tjänstemedhjälpare å—t annan lantmätare. Sådan tjänste-—
medhjälpare är enligt lantmäteriinstruktionen behörig att efter anvisning av principalen och även i hans frånvaro verkställa de göromål, som erfordras för utförande av de åt principalen uppdragna förrättningar eller åtgärder med vissa angivna undantag.
Beträffande förhållandet mellan principal och medhjälpare gäller i prin- cip, att principalen ansvarar för de av medhjälparen utförda göromålen.
Efter väl vitsordad tjänstgöring företrädesvis i praktisk lantmäteriverk— samhet kan extra lantmätare dels av lantmäteristyrelsen ställas till överlant- mätares och länsstyrelses förfogande för erhållande av förordnanden till förrättningar som med hänsyn till särskilda omständigheter ej uppdragits ät inom länet tjänstgörande distriktslantmätaie, och dels förordnas att för viss tid och i den utsträckning, styrelsen för varje särskilt tall bestämmer, vikariera för distriktslantmätare.
Då, såsom ovan anförts, viss tjänstgöringå alantmäterikontor cllex i lant- mäteristyrelsen fordras för kompetens till dist1iktslantmätaletjänst, brukar extra lantmätare efter några års praktisk lantmäteriverksamhet förordnas till amanuens vid lantmäteristyrelsen eller till assistent vid lantmäterikontor.
Aspirant anställes av lantmäteristyrelsen och skall därvid placeras till tjänstgöring hos viss distriktslantmätare.
De med praktisk lantmäteriverksamhet sysselsatta extra lantmätarna samt aspiranterna åtnjuta arvoden av statsmedel. Extra lantmätarnas arvoden utgå med olika belopp alltefter den arvodesgrupp de tillhöra. I arvodesgrupp l utgör arvodet 1 000 kronor, i arvodesgrupp II 1 500 kronor och i arvodes- grupp III 2 000 kronor. Antalet befattningshavare inom varje arvodesgrupp bestämmes av Kungl. Maj:t. Aspiranter vid lantmäteristaten åtnjuta arvoden motsvarande det lägsta extralantmätararvodet. För innevarande budgetår utgår arvoden med 1 000 kronor till 63 extra lantmätare och aspiranter, ar- voden med 1500 kronor till 63 extra lantmätare samt arvoden med 2 000 kronor till 54 extra lantmätare.
Extra lantmätare, som äro ställda till överlantmätares eller länsstyrelses förfogande, åtnjuter dessutom ersättning för utförda arbeten enligt lantmä- teritaxans. bestämmelser. Extra lantmätare, som tjänstgöra som tjänstemed- hjälpare, samt aspiranter bruka erhålla ersättning för utfört arbete efter över- enskommelse med principalen, vanligtvis i form av viss procent av de å hans arbeten belöpande förrättningsarvodena.
Å arvoden av statsmedel utgå dyrtids- och kristillägg. Därtill kommer till- skott till dyrtidstillägg jämlikt kungörelsen den 13 maj 1925 (nr 192) å en beräknad taxeinkomst ä 3 200 kronor för extra lantmätare i högsta arvodes- gruppen samt 2 400 kronor till övriga extra lantmätare och aspiranter. För innevarande budgetår utgår till såväl extra lantmätare som aspiranter provi- soriskt lönetillägg med 660 kronor för år.
Pensionsrätt föreligger för sådan extra lantmätare som innehaft befatt- ning som extra ordinarie assistent eller extra ordinarie förste assistent vid lantmäterikontor men sedan övergått till verksamhet inom distriktsorganisa- tionen jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 17 mars 1944.
Hos distriktslantmätare eller extra lantmätare, som ställts till överlantmä- tares eller länsstyrelses förfogande för erhållande av förordnande till förrätt- ningar, äger lantmåteristyrelsen förordna tekniskt biträde. Åt tekniskt bi- träde må u'ppdragas att verkställa mätnings-, utstaknings- och andra därmed jämförliga göromål, allt i enlighet med de närmare föreskrifter, som lant- mäteristyrelsen utfärdar (lantmäteriinstruktionen 56 5). Om vad som fordras för att erhålla förordnande som tekniskt biträde äger lantmäteristyrelsen meddela föreskrifter (lantmäteriinstruktionen 73 å).
Vad beträffar tekniska biträdens kompetens, åligganden och uppgifter hän- visas vidare till redogörelse i kap. V.
De tekniska biträdenas avlöning betalas till huvudsaklig del av de lantmä- tare, hos vilka biträdena äro anställda. Lönen utgår efter överenskommelse antingen såsom månadslön eller med viss procent av de taxeinkomster, som belöpa på de av biträdet utförda göromålen.
Av lantmäteristyrelsen förordnade tekniska biträden erhålla avlöningsför- bättring av statsmedel i form av ålderstillägg efter 3, 6, 9, 12 och 15 anställ- ningsår, vilka omfatta minst åtta effektiva tjänstgöringsmänader. Varje ål- derstillägg uppgår till 270 kronor. Från och med den 1 januari 1946 utgår vidare till tekniskt biträde provisorisk avlöningsförbättring av statsmedel under vissa villkor med i regel 600 kronor per år.
Kontorsbiträden och kartriterskor hos distriktslantmätare eller extra lant- mätare ha intill den 1 januari 1946 såväl anställts som avlönats helt av lant- mätaren.
Jämlikt brev den 3 maj 1946 har Kungl. Maj:t emellertid bl. a. bestämt, att lantmäteristyrelsen äger förordna kontorsbiträde och kartriterska hos lantmätare samt meddela föreskrifter 0111 vad som skall fordras för att er- hålla dylikt förordnande. Sådant av lantmäteristyrelsen hos lantmätare för- ordnat biträde må, räknat från den 1 januari 1946 eller den senare tidpunkt, då anställningen skett, erhålla provisorisk avlöningsförbättring av statsmedel under vissa angivna villkor med ett belopp av 300 kronor för år.
Vad beträffar ifrågavarande biträdes kompetens och arbetsuppgifter hän- visas vidare till redogörelse i kap. Y.
G. Skiftesorganisationen i Kopparbergs län
I lag den 17 juni 1932 (nr 223) ha särskilda bestämmelser meddelats om delning av jord å landet inom vissa delar av Kopparbergs län. För hand- läggning av vissa skiftesförrättningar enligt nämnda lag har utbildats en särskild organisation vid sidan av den egentliga dis-triktsorganisationen. Rö- rande organisationens tillkomst och dess nuvarande utformning må följande amföras.
Sedan enligt ovannämnda lag avgjorts, att laga skifte skulle äga rum å ett antal skifteslag i Ore socken samt distriktslantmätaren Erik Bengtsson i Orsa distrikt förordnats att verkställa dessa skiften, framlade lantmäteristyrelsen
i skrivelse till Kungl. Maj:t den 6 maj 1939 förslag angående lantmäteriper- sonalens organisation och avlöningsförhållanden vid handläggning av skif- tena. Enligt förslaget skulle kostnaderna för dessa anordningar bestridas från det under nionde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till jorddelningsförrättningar. Förslaget anmäldes under nämnda anslagspunkt i 1940 års statsverksproposition (IX H. T. 1940, p. 203) för riksdagen, som icke hade något att erinra mot för- slagets genomförande (r. skr. nr 9/1940).
Genom beslut den 15 mars 1940 meddelade Kungl. Maj:t härefter särskilda bestämmelser att gälla för ovan berörda och andra dylika skiften.
Genom senare meddelade beslut ha dels föreskrivits vissa ändringar av be- stämmelserna i 1940 års beslut och dels förordnats om vissa undantag från desamma. Senast har genom Kungl. Maj:ts beslut den 6 september 1946 ( prop. nr 297/1946 , 5. 17) ändringar av bestämmelserna rörande skiftesorga- nisationen beslutats innefattande förstärkning av personalen och förbättring av personalens löneförhållanden.
Efter sistberörda ändringar gäller beträffande ifrågavarande skiftesorga- nisation i huvudsak följande.
I fråga om verksamhetens bedrivande har avsetts att distriktslantmätaren Bengtsson vid utövandet av ledarskapet och såsom styresman för organisa- tionen i största utsträckning skall befrias från den närmare handläggningen av laga skiftena. Dessa få i stället efter förslag av honom uppdragas åt sär- skilda distrikts—lantmätare eller därtill kompetenta extra lantmätare såsom ställföreträdare för Bengtsson.
Det åligger Bengtsson att såsom styresman för den för skiftenas genomfö- rande bildade organisationen utöva ledning och tillsyn över skiftesarbetet och därvid i Övrigt fördela skiftespersonalen rtill tjänstgöring. Bengtsson bör därvid icke —— med vissa angivna undantag —— handlägga andra till distrikts— lantmätartjänsten hörande göromål.
I stället för bestämmelserna i Kungl. Maj:ts förordning den 25 november 1927 (nr 416) angående den gottgörelse lantmätare äger uppbära av sakägare gäller
att i ersättning för år räknat av statsmedel utgå — utöver vederbörande tillkommande lön jämte ålderstillägg samt provisorisk avlöningsförbättring — till förrättningsmannen ................................. kronor 8 000 till högst fem ställföreträdare för förrättningsmannen, där sådan är: distriktslantmätare .................................. » 4 500 extra lantmätare, som åtnjuter 2 000 kronorsarvode . . . . » 6 000 extra lantmätare, som åtnjuter 1 500 kronorsarvode . .. . » 7 000 till hos förrättningsmannen förordnad och vid skiftena syssel- satt annan extra lantmätare ...................... » 5 000 till aspirant . . ........................................ » 2 700 till tekniskt biträde .................................... » 3 600 till av lantmäteristyrelsen förordnat rit- och skrivbiträde . . . . » 3 000
Vidare gäller, bland annat, att lantmäteristyrelsen äger närmare besluta om biträdenas ersättningar, därvid årsersättningen må höjas till tekniskt bi- träde samt till av styrelsen förordnat rit- och skrivbiträde med högst 600 kronor, där så finnes erforderligt för att kunna förvärva särskilt kvalifice— rade biträden. För utgifter till instrument och dylikt jämte reparationer där- av samt förbrukningsartiklar på kontoret erhåller förrättningsmannen gott- görelse av statsmedel med 1 500 kronor för år. Statsverket bestrider kostna— der för hyra av tjänstelokal och möbelanskaffning, i den 'mån lantmäteristy- relsen finner att behov utöver det åt ett lantmäteridistrikt normalt erforder- liga föreligger, bekostar skriv- och ritpapper samt blanketter jämte erfor- derliga arbetsexemplar av förrättningskartorna ävensom, genom lantmäteri- styrelsens försorg, till en kostnad av hög-st 15 000 kronor anskaffar och till- handahåller förrättningsmannen sådana dyrb-arare instrument och kontors- maskiner, vilka lantmäteri-styrelsen finner att det icke bör åligga förrättnings- mannen att själv anskaffa.
De sålunda meddelade bestämmelserna gälla tills vidare intill dess respek- tive skifte i föreskriven ordning slutligen redovisats eller den tidigare tid- punkt. Kungl. Maj:t efter framställning av lantmäteristyrelsen fastställer.
KAP III
FRÅGOR RÖRANDE FÖRRÄTTNINGSVERK— SAMHETENS ORGANISATION OCH INDELNINGEN AV RIKET I LANTMÄTERIDISTRIKT
Verksamhetens organisation
Såsom framgår av bifogade sammanställningar rörande antal avslutade för- rättningar och uppdrag under tiden för den nya jorddelningslagens tillämp- ning eller under åren 1928—1945 samt till förrättningsmännen utgående ar- voden (bil. A, B, D) har distriktspersontalens verksamhet — med undantag för en tillfällig nedgång under. de första krigsåren — praktiskt taget oavbru- tet tilltagit i omfattning.
Antalet under samma tidsperiod tillkomna ärenden har emellertid vuxit i snabbare takt och medfört en synnerligen besvärande arbetsb-alans. I fråga om ärenden, upptagna i diarierna över lantmäterieförrättningar, har arbets- balansen av icke påbörjade samt påbörjade, men icke avslutade förrättning— ar, trots en tillfällig nedgång i fråga om antalet nytillkomna sådana förrätt— ningar under framför allt åren 1940—1943, nu blivit högst avsevärt större än vad som får anses normalt (bil. F, G).
Anledningen till detta missförhållande får i främsta rummet sökas däri, att . verksamheten ej kunnat tillföras personal i erforderlig omfattning. Av bil. i
|
H framgår, att mellan år 1928 och år 1945 antalet lantmätare ökat med om- kring en femtedel samt att antalet tekniska biträden något mer än fördubb— lats. Denna Ökning har dock varit alltför ringa för att uppväga den ökade arbetsbelastningen.
För att allmänhetens berättigade krav på skyndsam handläggning av lant- mäteriförrättnjngar i görligaste mån skall kunna tillgodoses, erfordras därför en betydande ökning av distriktsorganisationernas arbetskapacitet. Såsom ' nedan närmare kommer 'att utvecklas, torde man få räkna med, att verk- samheten i framtiden skall omfatta förutom de förrättningar och uppdrag, som jämlikt gällande lantmäteriinstruktion åligga distriktslantmätarna. jäm- väl sådana arbetsuppgifter, som lantmätarna hittills vanligen åtagit sig utan att direkt skyldighet förelegat.
Förrän omfattningen och organisationen av jordbrukets yttre rationalise- ring kan överblickas och förrän den vänt-ade fastighetsbildningslagstiftningen för landet blivit närmare utformad, kan givetvis icke med full säkerhet be- dömas den därav för lantmäteriet uppkommande verksamheten. Man torde dock få utgå från, att redan med nuvarande uppgifter arbet-smängden inom
den framtid, som kan överblickas, kommer att öka i ungefär enahanda takt som hittills. Därvid bör jämväl beaktas de synpunkter i fråga om kraven på grundkartor för stadsplan och byggnadsplan, som stadsplaneutredningen 1942 givit uttryck åt i sitt betänkande med förslag till byggn-adslag (jämför nedan under kap. IV).
Den nya organisationen bör givetvis vara uppbyggd med sådan personal- sannnansättning, att respektive befattningshavares kvalifikationer utnyttjas i högsta möjliga grad. Arbetsenheterna böra följaktligen göras så stora, att inom dem befattningshavare med olika utbildning och kompetens kunna effektivt utnyttjas.
I fråga om den högskolebildade personalen medför detta, att inom distrik- tet bör finnas tillgång till två lantmätare. Härigenom möjliggöres att distrikts- lantmätarens arbetskraft kan utnyttjas för de mest krävande uppgifterna, medan övrig kvalificerad verksamhet kommer att åvila den andra lantmäta- ren. Därvid vinnes också att, då distriktslantmätaren åtnjuter ledighet eller av annan anledning är frånvarande, tillgång finnes till en med förhållandena inom distriktet. förtrogen lantmätare. Denne kommer nämligen i regel att ha sådan kompetens, att han i dessa fall kan fullgöra distriktslantmätarens tjänsteåligganden och leda biträdespersonalens arbete.
Om två lantmätare skola ha sin verksamhet inom distriktet, måste detta givetvis medföra en avsevärd utökning av dess omfattning. Sådant distrikt bör dock icke bli större än att lantmätarna alltjämt kunna förskaffa sig in- gående kännedom om fastighetsl'örhållandena inom distriktet, om de fak- torer, som äro av betydelse för fastighetsbildningens lämpliga inriktning, samt om de ekonomiska betingelserna för bygdens näringsliv i den mån dessa äro av betydelse för fastighetsbildningen.
Från den högskolentbildade arbetskraften böra avlastas alla arbetsuppgif- ter, som lämpligen kunna lösas av mätningsteknisk biträdespersonal och kon- torspersonal. Inom distriktet bör därför sådan personal finnas i erforderlig omfattning. Till utredningens förfogande har av Sveriges lantmätareförening ställts undersökningar, som grunda sig på uppgifter, inhämtade från så gott som samtliga lantmäterid'istrikt i riket, ävensom viss utredning angående arbetstidens fördelning på skilda göromål m. m. Detta material synes ge vid handen att i fråga om förrättningar — frånsett inom städer och samhällen —— vid rationell arbetsfördelning mellan de olika personalgrupperna omkring 33 0/0 av den sammanlagda arbetstiden hör belöpa på lantmätare, omkring 42 0/o på mätningsteknisk biträdespersonal och omkring 25 0/o på kontors- personal. Härvid har icke medräknats den arbetstid, som lantmätarna måste ägna åt övervakning och ledning av den underställda personalen, och icke heller den tid, som erfordras för rådgivning till allmänheten, planläggning av arbetena, årsredogörelser, besvarande av remisser m. m. För biträdesper- sonalen har ej inräknats den tid, som åtgår för att tillhandagå allmänheten med upplysningar eller för biträde med göromål, som ej direkt samman— hänga med förrättningars handläggning, såsom diarieföring, uppsättande av skrivelser, rapporter m. m. samt diverse expeditionsgöromål.
Rörande arbetstidens fördelning vid verksamheten inom städer och vissa samhällen eller beträffande s. k. uppdrag föreligga inga närmare undersök— ningar, men anledning torde saknas att härvidlag räkna med någon större avvikelse från verksamheten i övrigt. Då därtill arbetsmängden inom de sist- nämnda arbetsområdena sammanlagt synes utgöra endast omkring en fem- tedel av den totala arbetsmängden, har utredningen ansett sig kunna utgå från den ovan angivna procentuella tidsfördelningen såsom ett medeltal be- träffande den arbetstid, som direkt ägnas åt samtliga före-kommande förrätt— ningar och uppdrag. Under hänsynstagande jämväl till övriga, ovan antydda arbetsuppgifter har beräknats, att till den högskoleutbildade personalens för- fogande bör ställas i regel två befattningshavare ur vardera gruppen mät- ningsteknisk biträdespersonal och kontorspersonal.
Uppenbart är emellertid, att även om distrikten i stort sett kunna göras någorlunda likvärdiga i fråga om arbetsmängden och detta förhållande kan bibehållas genom fortlöpande anpassning av distriktsindelningen alltefter den framtida utvecklingen, så komma tillfälliga, många gånger betydande varia- tioner i anbetsmängden att inträffa. Likaledes kunna växlingar förekomma i fråga om den inbördes proportionen mellan olika arbetsuppgifter. Genom ovan angivna personalsammansättning ökas otvivelaktigt möjligheterna att i varje sådant fall uppnå en lämplig personalkombin-ation svarande mot det föreliggande behovet.
Ur arbetsorganisatoriska synpunkter har utredningen alltså funnit sig böra föreslå en sådan indelning av riket i lantmäteridistrikt, att inom varje distrikt i regel erfordras två tjänstemän ur respektive personalgmpperna lant- mätare, mätningsteknisk biträdespersonal och kontorspersonal.
I de beräkningar, som verkställts rörande sammanlagt personalbehov m. in. har förutsatts att aspiranterna för att förvärva erfarenhet och rutin i stor utsträckning få ägna sig åt uppgifter, som eljest anförtros biträdespersona— len. Även de yngsta lantmätarna ha beräknats själva utföra något större del av det rent tekniska arbetet än som i och för sig betingas av en rationellt ge- nomförd arbetsfördelning mellan högskoleutbildad personal och biträdes- personal.
Ett trettiotal lantmätare beräknas erforderliga för mera tillfälliga perso- nalförstärkningar inom de inom närmaste tiden mest 'arbetstyngda distrikten.
Med hänsyn till att inom vissa delar av landet — särskilt de inre delarna av Norrland _ den del av året, som lämpar sig för fältarbeten av större om- fattning, är avsevärt kortare än inom riket i övrigt, torde det vara lämpligt att inom vissa lantmäteridistrikt ge biträdespersonalen en något ändrad sam- mansättning. För att erforderliga fältarbeten skola medhinnas bör inom des- sa distrikt —— ett trettiotal -— antalet mätningstekniker ökas till tre medan kontorspersonalen minskas till ett sådant biträde. Inom ifrågavarande dist-rikt torde mätningsteknikerna vintertid i viss utsträckning få fullgöra arbets- uppgifter, som eljest åvila kontorspersonalen.
En av huvudsynpunkterna vid diskussionen om distriktsinvdelningen har varit önskvärdheten av att åstadkomma distrikt av en sådan storleksordning,
att den genomsnittliga arbetsmängden skulle komma att möjliggöra en ra- tionell fördelning av arbetet mellan högskoleutbildad personal och biträdes- personal, och den av utredningen föreslagna organisationen har avsetts få en arbetskapacitet, som avsevärt överstiger vad distriktspersonalen för när- varande kan prestera. Med ovan angiven personvalsammansättnirng inom distrikten har med utgångspunkt härifrån antalet lantmäteridistrikt beräk— nats till omkring 150. Därvid har hänsyn jämväl tagits till, att vid övergång till fasta löner från ett avlönin-gssystem, till stor del byggt på taxeinkomster, skäligen icke kan räknas med en så onormalt lång daglig arbetstid, som för lantmätarnas del för närvarande 'i regel tillämpas. Befattningshavarna torde heller icke framdeles, såsom i allmänhet nu, underlåta att utnyttja dem till- kommande semesterledighet.
Vid full utbyggnad av en efter ovan angivna riktlinjer uppbyggd organisa- tion av verksamheten inom distrikten skulle antalert lantmätare komma att uppgå till omkring 340 och antalet aspiranter till omkring 20, medan den mätningstekniska biträdespersonalen komme att omfatta omkring 320 och kontorspersonalen omkring 280 befattningshavare. Häri inbegripes även per- sonal till den särskilda skift—esorganisation, som sedan år 1939 är verksam inom Kopparbergs län och som även för framtiden to-rdefå bibehållas med ett personalbestånd, som anpassas efter verksamhetens växlande omfattning.
Förslaget bygger i stort sett på det antal lantmätare, som för närvarande har sin verksamhet förlagd till distrikten, men innebär en betydande för— stärkning 'i fråga om biträdespersonalen.
Utredningen har inhämtat överlantmätarnas yttrande bland annat över de principer i fråga om personalsammansättningen inom distrikten, varpå ovan föreslagna organisation grundar sig. De av utredningen sålunda framförda synpunkterna och förslagen ha därvid i stort sett vunnit överlantmätarnas anslutning.
Indelningen av riket i lantmäteridistrikt
Såsom ovan framgår har utredningen räknat med en personaluppsättning inom varje distrikt av i regel två tjänstemän ur respektive personalgrupper. Med några få undantag, betingade av de lokala förhållandena, ha distrikten till sin omfattning avpassats efter denna personalstyrka. Avsikten har alltså varit att i fråga om arbetsmängd göra distrikten så långt möjligt likvärdiga.
Distrikten höra om möjligt uppbyggas kring huvudorten för ifrågavarande bygd och givas en naturlig avgränsning med hänsyn till kommunikationer och andra lokala förhållanden, varigenom kontakten med bygden underlät- tas och tidsspillan och kostnader för tjänsteresor nedbringas. Önskvärt är även att indelningen i lantmäteridistrikt ansluter sig till.sockeninde1ningen samt i möjligaste mån även till domsagoindelningen.
Under iakttagande av ovannämnda synpunkter har utarbetats ett prelimi- närt utkast till distriktsindelning, vilket för granskning överlämnats till rikets överlantmätare. Med beaktande av de erinringar och synpunkter som därvid framkommit, har därefter upprättats nedan intagna förslag till ny indelning av riket i lantmäteridistrikt.
Förslaget upptager sammanlagt 148 lantmäteridistrikt, varav 141 utformats för ovan angivna normala personalsammansättning. Sammanlagt sex av de föreslagna distrikten ha givits en sådan omfattning, att de beräknas kräva en förstärkt personalorganisation, bestående av en distriktslantmätare, två andra lantmätare, tre mätningstekniker och tre kartriterskor. I dessa fall har en sådan lösning synts naturlig med hänsyn till exempelvis önskvärdheten att undvika uppdelning av samma socken på skilda distrikt, ortens kommunika- tionsförhållanden eller till att väntade inkorporeringar framdeles kunna av- sevärt minska distriktets arbetsmängd. Vid sådan minskning bör distrikts- personalen reduceras till samma storlek som på ett normalt distrikt. Slutli- gen har, som framgår nedan, ett distrikt avgränsats så, att för detsamma be- räknas en reducerad personalupps—ättning, bestående av en lantmätare, en mätningstekniker och en kartriterska.
För den i lantmäteridistrikten tjänstgörande personalen torde liksom hit- tills böra bestämmas stationsort. I förslaget har för respektive distrikt inom parentes angivits den ort, som utredningen funnit mest lämpad härför med hänsyn till läge inom distriktet, kommunikationer m. m.
Antalet lantmäteridistrikt inom respektive län enligt nuvarande indelning och enligt utredningens förslag framgår av nedanstående sammanställning.
Antal Antal L .. äåvåäiåf dtagtgtätefi- L .. Til—Två,??? dlagtgätefé-t an .. . iSI'l en] an .. . lSl'l'enlY mässan- utredningerigst laäitgååån' utredningeds förslag förslag Stockholms .. .. .. . . . 11 9 Älvsborgs .......... 13 9 Uppsala ............ 3 2 Skaraborgs .......... 8 t') Södermanlands ...... 5 3 Värmlands ......... 14 10 Östergötlands ....... 6 5 Örebro ............. 5 5 Jönköpings ......... 8 5 Västmanlands ...... 5 2 Kronobergs ......... 7 5 Kopparbergs ........ 15 210 Kalmar ............ 8 1 6 Gävleborgs ......... 12 8 Gotlands ............ 3 2 Västernorrlands ..... 18 3 13 Blekinge ............ 4 3 Jämtlands .......... 12 7 Kristianstads ....... 8 7 Västerbottens ....... 13 9 Malmöhus .......... 6 4 Norrbottens ........ 13 48 Hallands ........... 5 4 Summa 210 :> 148 Göteborgs och Bohus 8 7 1 Därav ett distrikt med förstärkt personalorganisation. — * Därav ett distrikt med för— stärkt och ett med reducerad personalorganisation. — ” Därav tre distrikt med förstärkt personalorganisation. — * Därav ett distrikt med förstärkt personalorganisation. — " Därav sex distrikt med förstärkt och ett med reducerad personalorganisation.
I fråga om antalet distrikt inom de olika länen ha i vissa fall överlantmä— tarna hyst från förslaget avvikande mening.
Överlantmätaren i Stockholms län har ansett att tio distrikt erfordras inom länet. Med hänsyn till föreslagna inkorporeringar till Stockholms stad och väntade ombildningar av hela socknar till köpingar har emellertid utredning- en funnit lämpligare föreslå en indelning i nio distrikt. Därvid förutsättes att
inom några av dessa kunna komma att erfordras tillfälliga förstärkningar av personalen.
Beträffande Södermanlands län har med hänsyn till förekommande arbets- mängd tveksamhet rätt om tre eller fyra distrikt borde inrättas. Överlant- mätaren har för sin del hävdat att länet borde indelas i fyra distrikt, varvid viss inskränkning av personaluppsättningen i början kunde tänkas äga rum. Ställningstagandet synes i viss mån påverkat av väntad framtida rationalise- ring inom jordbruket. Utredningen har emellertid stannat för det lägre an- talet men räknat med att även här förstärkning av personalorganisationen tidvis kan behöva vidtagas.
Det preliminära utkastet till distriktsindelning upptog inom Västmanlands 'län tre distrikt. Därvid räknades med bibehållande i nuvarande omfattning av verksamheten inom Fagersta stad. Vid upprättandet av detta förslag syn- tes tveksamt med hänsyn till den beräknade totala arbetsmängden inom lä- net om två eller tre distrikt borde inrättas. Därefter har emellertid upplysts, att verksamheten inom Fagersta stad sannolikt inom kort kommer att helt eller delvis övertagas av stadens egna arbetskrafter. Om så blir fallet kommer lantmäteriets arbetsmängd att minska i motsvarande grad. Överlantmätaren har för sin del förordat tre distrikt. Med hänsyn till vad ovan anförts har utredningen nu funnit sig böra föreslå två distrikt. Så länge den nuvarande arbetsmängden å länet kvarstår torde man dock få räkna med viss personal— förstärkning.
Beträffande Kopparbergs län har inom utredningen förelegat tveksamhet ifråga om lämpligaste indelningen av den del av länet, som utgöres av Ovansiljans domsaga. Arbetsmängden för denna länsdel torde ungefär mot- svara arbetsmängden för två distrikt med föreslagen normal personalsamman- sättning.
En uppdelning på två lika arbetskrävande distrikt skulle vinnas genom att socknarna Mora, Sollerön och Venjan samt köpingen Morastrand samman- fördes till ett distrikt Och de återstående socknarna Orsa, Våmhus, Älvdalen, Särna och Idre tillsammans finge utgöra ett distrikt. Vid en sådan lösning kunde för båda distrikten knappast ifrågakomma annan stationsort än Mo- rastrands köping. Utredningen har emellertid funnit allmänhetens möjlig- heter till kontakt med vederbörande tjänstemän bli bättre tillgodosedda ge- nom en indelning i ett distrikt med förstärkt personalorganisation, omfattan- de socknarna Orsa, Våmhus, Mora, Sollerön och Venjan jämte köpingen Morastrand, samt ett distrikt med reducerad personalstyrka, omfattande sock- narna Älvdalen, Särna och Idre. För sistnämnda distrikt torde Älvdalens kyrkoby bli självskriven stationsort.
Överlantmätaren i Gävleborgs län har för nordöstra länsdelen under hän- visning till där rådande arbetsbelastning och förefintlig latent arbetsmängd förordat en annan indelning, medförande ytterligare ett distrikt. Utredningen har dock funnit det ursprungligen föreslagna antalet distrikt lämpligt avvägt med hänsyn till verksamhetens nuvarande omfattning och ansett att en kom- mande ökning av arbetsmängden i första hand bör mötas med tillfälliga per- sonalförstärkningar inom den sålunda givna ramen.
Förslag till indelning av riket i lantmäteridistrikt.
Distrikt (Stationsort)
Domsaga
Härad, skeppslag, bergslag el. tingslag
Socknar och köpingar Städer
1. Östhammars (Östhammar)
2. Norrtälje (Norrtälje)
3. Sigtuna (Stockholm)
4. Sollentuna (Stockholm)
5. Danderyds (Stockholm)
Stockholms län.
Av Norra Ros- lags
Av Norra Ros- lags Mellersta Ros- lags
Av Norra Ros- lags Av Stockholms läns västra
Av Stockholms läns västra Sollentuna Färentuna
och
, Av Stockholms
läns västra AV Södra Ros- lags
Frösåkers härad Av Närdinghundra härad
Av Väddö och Hä- verö skeppslag
Av Väddö och Hä- verö skeppslag Bro och Vätö skepps- lag Lyhundra härad Frötuna och Länna skeppslag Sjuhundra härad
£ v Närdinghundra härad
Långhundra, Ärling— hundra och Seming- hundra härader
Av Vallentuna härad
Av Vallentuna härad
Sollentuna härad
Färentuna härad
Av Vallentuna härad
Åkers skeppslag Danderyds skepps- lag
Samtliga socknar Samtliga socknar utom Alm-
unge Socknarna Häverö och Singö
Städerna Östhammar och Öre- grund
Socknen Väddö
Samtliga socknar
7) D D i) i) ))
Staden Norrtälje
Socknen Almunge
Samtliga socknar
Socknen Vallentuna Staden Sigtuna
Socknarna Hammarby och Fresta Samtliga socknar samt kö- pingarna Sollentuna och Häs- selby villastad Samtliga socknar Städerna Stockholm och Sund- byberg
Socknarna Vada, Angarn och Össeby-Garn Samtliga socknar Socknarna Östra Ryd och Täby samt köpingarna Stocksund och Danderyd Städerna Solna, Djursholm, Lidingö och Vaxholm
_
(Uppsala)
. Uppsala norra
(Uppsala)
Nyköpings (Nyköping)
. Eskilstuna
(Eskilstuna)
södra
Av Uppsala läns norra
Av Uppsala läns norra
Åsunda och Lagun— da härader Hagunda, Ulleråkers, Bälinge, Vaksala och Rasbo härader Av Norunda härad
Av Norunda härad
Olands härad Örbyhus härad
Södermanlands län.
Nyköpings
Livgedingets
Av Oppunda och Villåttinge
Jönåkers, Rönö och Hölebo härader Daga härad
Selebo och Åkers hä— rader Österrekarne och Västerrekarne hä- rader Av Villåttinge härad
Distrikt Domsaga Härad, skeppslag, Socknar och köpingar (Stationsort) bergslag el. tingslag Städer 6. Värmdö Av Södra Ros— Värmdö skeppslag Samtliga socknar (Stockholm) lags 7. Dalarö Av Södertörns Av Svartlösa härad Socknarna Nacka och Huddinge (Stockholm) samt köpingen Saltsjöbaden Av Sotholms härad Socknarna Tyresö, Dalarö, Nämndö och Ornö 8. Södertälje Av Södertörns Av Svartlösa härad Socknarna Botkyrka, Salem och (Södertälje) Grödinge Öknebo härad Samtliga socknar Av Sotholms härad Socknen Sorunda — _ Staden Södertälje 9. Nynäshamns Av Södertörns Av Sotholms härad Socknarna Västerhaninge, Ös— (Stockholm) terhaninge, Utö, Muskö, Ösmo och Torö »— —— Staden Nynäshamn Uppsala län. 1. Uppsala södra Uppsala läns Bro, Håbo, Trögds, Samtliga socknar
Socknarna Björklinge Och Ärentuna Städerna Uppsala och Enkö— Ping Socknarna Viksta, Tensta och Lena Samtliga socknar
» » samt köpingen Tierp
Samtliga socknar
i) ') Städerna Nyköping ooh Trosa Samtliga socknar
Socknarna Dunker, Lilla Malma och Mellösa samt köpingen Malmköping Städerna Eskilstuna, Torshälla, Strängnäs och Mariefred
Distrikt ( Stationsort)
Domsaga
Härad, skeppslag, bergslag el. tingslag
Socknar och köpingar Städer
3. Katrineholms (Katrineholm)
1. Norrköpings norra (Norrköping)
2. Norrköpings södra (Norrköping)
3. Linköpings norra (Linköping)
4. Linköpings södra (Linköping)
5. Mjölby (MjölbY)
Av Oppunda och Villåttinge
Av Villåttinge härad
Oppunda härad
Östergötlands län.
Av Bråbygdens och Finspånga läns
Av Bråbygdens och Finspånga läns
Hammarkinds, Stegeborgs och Skärkinds
Av Bråbygdens och Finspånga läns Av Linköpings
Av Linköpings
Kinda och Ydre
Aska, Dals och Bobergs Folkungabyg- dens
Av Finspånga läns härad
Bråbo och Memmings härader Av Lösings härad Av Östkinds härad
Av Lösings härad Av Östkinds härad
Björkekinds härad Hammarkinds härad
Skärkinds härad
Av Finspånga läns härad
Åkerbo härad Av Bankekinds härad Av Hanekinds härad
Gullbergs härad Av Valkebo härad
Av Bankekinds härad Av Hanekinds härad Av Valkebo härad
Kinda och Ydre hä- rader
Bobergs, Aska och Dals härader Lysings härad Göstrings härad
Vifolka härad
Socknarna Hyltinge, Helgesta, Ardala, Forssa och Flen Samtliga socknar
Staden Katrineholm
Socknarna Hällestad, Vånga, Regna och Skedevi samt kö- pingen Finspång Samtliga socknar
Socknen Krokek Socknen Kvarsebo Staden Norrköping
Samtliga socknar utom Krokek Samtliga socknar utom Kvar- sebo Samtliga socknar Samtliga soeknar samt kö— pingen Valdemarsvik
Samtliga socknar Staden Söderköping
Socknarna Godegård cch Tjäll— mo
Samtliga socknar » ) Socknarna Landeryd, Slaka, Kärna och Kaga Samtliga socknar Socknarna Ledberg, Rappestad, Sjögestad och Vikingstad Staden Linköping
Köpingen Åtvidaberg
Socknarna Vist och Skeda Socknarna Gammalkil, Nykil och Ulrika Samtliga socknar
Samtliga socknar
i) » Samtliga socknar pingen Boxholm Samtliga socknar Städerna Motala, Vadstena,
Mjölby och Skänninge
samt kö-
Distrikt Härad, skeppslag, Socknar och köpingar
Domsaga _ .. (Stationsort) bergslag el. tingslag Stader Jönköpings län. 1. Eksjö Norra och Södra Södra Vedbo härad Samtliga socknar samt kö— (Eksjö) Vedbo pingen Mariannelund
2. Jönköpings (Jönköping)
3. Värnamo (Värnamo)
4. Västbo (Värnamo)
5. Vetlanda (Vetlanda)
Av Tveta, Vista och Mo Av Njudungs
Av Tveta, Vista och Mo
Av Njudungs
Av Tveta, Vista och Mo
Av Östbo och Västbo
Av Njudungs
Av Östbo och Västbo
Av Njudungs
Norra Vedbo härad Av Tveta härad
Av Västra härad
Vista härad Av Tveta härad
Av Mo härad
Av Västra härad
AV Mo härad ,
Av Västbo härad Av Östbo härad
Av Västra härad
Av Västbo härad
Av Östbo härad
Av Västra härad
Östra härad
Samtliga socknar
Socknarna Barkeryd och Näs- sjö Socknen Almesåkra Städerna Nässjö, Tranås
Eksjö och
Samtliga socknar Socknarna Svarttorp, Lekeryd,
J ärsnäs, Forserum, Ögges- torp, Hakarp, Rogberga, Barn arp , Månsarp, J ärstorp och Bankeryd samt köpingen Norrahammar Socknarna Bottnaryd, Mulse- ryd och Angerdshestra Socknarna Ödestugu och Malm- bäck Städerna Jönköping, Huskvar- na och Gränna
Socknarna Bondstorp, Sten- gårdshult, Norra Unnaryd, Öreryd, Norra Hestra, Valds— hult, Åsenhöga och Källeryd Socknarna Kulltorp och Gnosjö Samtliga socknar utom Kärda och Hänger Socknarna Hylletofta, Svena- rum, Vrigstad, Nydala och Hjälmseryd Staden Värnamo
Samtliga socknar utom Kull— torp och Gnosjö Socknarna Kärda och Hänger
Socknarna Bringetofta, Stocka— ryd, Hultsjö, Skepperstad, Hjärtlarlda, Norra Sandsjö, Fröderyd, Bäckaby, Ram- kvilla och Södra Solberga samt köpingen Bodafors Samtliga socknar Städerna Sävsjö och Vetlanda
Distrikt ( Stationsort)
Domsaga
Härad, skeppslag, bergslag el. tingslag
Socknar och köpingar Städer
1. Värends norra (Växjö)
2. Värends östra (Växjö)
3. Värends södra (Växjö)
4. Allbo (Växjö)
5. Sunnerbo (Liullng)
1. Västerviks ( Västervik)
2. Vimmerby* (Vimmerby)
' Av Östra Vä- rends
Av Mellersta Vä- rends
Av Östra Vä— rends
Av Östra Vä- rends
Av Mellersta Vä- rends
Västra Värends
Sunnerbo
Av Tjusts
Av Tjusts
Av Sevede och Tunaläns
* förstärkt personalorganisation.
Kronobergs län.
Av Uppvidinge hä- rad
Av Kinnevalds härad
Norrvidinge härad
Av Uppvidinge hä— rad
Av Konga härad
Av Konga härad
Av Kinnevalds härad
Allbo härad
Sunnerbo härad
Kalmar län.
Norra Tjusts härad Av Södra Tjusts hä- rad
Av Södra Tjusts hä- rad Sevede härad
Av Tunaläns härad
Socknarna Åseda, Nottebäck med Granhult, Sjösäs, Horna- ryd, Drev, Dädesjö Och Älg— hult samt köpingen Åseda Socknarna Öja, Bergunda och Öjaby Samtliga socknar Staden Växjö
Socknarna Herråkra, Lenhov- da, Hälleberga, Ekeberga och Algutsboda Socknarna Långasjö, Ljuder, Hovmantorp, Furuby, Hem— mesjö och Tegnaby samt kö— pingen Lessebo
Socknarna Älmeboda, Linne- ryd, Östra Torsås, Uråsa, Nöbbele, Väckelsång, Tingsås och Södra Sandsjö samt kö- pingen Tingsryd Socknarna Almundsryd, Urs- hult, Jät, Kalvsvik, Tävelsås, Dänningelanda, Skatelöv (i häradet ingående del) och Vederslöv
Samtliga socknar samt kö- pingarna Alvesta och Älmhult Samtliga socknar samt kö-
pingen Markaryd Staden Ljungby
Samtliga socknar Samtliga socknar utom Lockne- vi och Hjorted Staden Västervik
Socknarna Locknevi och Hj ort- ed Samtliga socknar pingen Hultsfred Socknarna Tuna och Mister- hult samt köpingen Fige- holm
samt kö-
Distrikt (Stationsort)
Domsaga
Härad, skeppslag, bergslag el. tingsla
Secknar och köpingar g Städer
3. Högsby ( Högsby)
4. Kalmar norra ( Kalmar)
5. Kalmar södra ( Kalmar)
6. Ölands (Kalmar)
1. Gotlands norra (Visby)
2. Gotlands södra (Visby)
Av Aspelands och Handbörds
Av Sevede och Tunaläns Av Aspelands och Handbörds
Av Norra Möre och Stranda
Av Aspelands och Handbörds Av Norra Möre och Stranda
Av Södra Möre
Av Södra Möre
Ölands
Av Gotlands
Av Gotlands
Av Aspelands härad
Av Tunaläns härad
Av Aspelands hära Av Handbörds hära
Av Stranda härad
Av Handbörds härad
Av Stranda härad
Norra Möre härad Av Södra Möre härad
Av Södra Möre hära
Åkerbo, Slättbo oc
Runstens härader Algutsrums härad
Möckleby och Gräs-
gärds härader Gotlands län.
Av Gotlands härad
Av Gotlands härad
Gotlands södra hära
llOl'I'Cl
norra
Socknen Lönneberga
Staden Vimmerby Socknen Kristdala
d Samtliga socknar utom Lönne-
berga
d Socknarna Fagerhult, Fågelfors och Högsby Socknen Döderhult
Staden Oskarshamn
Socknarna Kråksmäla, Länge- mala och Fliseryd Socknarna Mönsterås och Ålem samt köpingen Mönsterås Samtliga socknar
Socknen Hossmo Staden Kalmar
(1 Samtliga socknar utom Hoss- mo; köpingen Emmaboda Staden Nybro
h Samtliga socknar
Samtliga socknar pingen Mörbylånga Samtliga socknar
samt kö-
Staden Borgholm
Socknarna Fårö, Bunge, Rute, Fleringe, Hall, Hangvar, Lär- bro, Hellvi, Boge, Bäl, Vall- stena, Källunge, Hejnum, Tingstäde, Stenkyrka, Lum- melunda, Martebo, Väskinde, Bro, Lokrume, Fole, Ekeby, Barlingbo, Endre, Hejdeby, Follingbo, Akebäck, Halla, Dalhem, Hörsne med Bara, Gothem, Norrlanda och Anga samt köpingen Slite Staden Visby Socknarna Roma, Björke, Vik— lau, Guldrupe, Buttle, Vänge, Sjonhem, Ganthem, Kräk- lingbo, Ala, Ardre, Gammel- garn och Östergarn
(1 Samtliga socknar
Distrikt Domsa ga Härad, skeppslag, Socknar och köpingar (Stationsort) bergslag el. tingslag Städer Blekinge län. 1. Karlskrona Av Östra och Östra härad Samtliga socknar (Karlskrona) Medelsta Av Medelstads härad Socknarna Nättraby, Aspö och Hasslö —— —- Staden Karlskrona 2. Ronneby Av Östra och Av Medelstads härad Samtliga socknar utom Nätt— (Ronneby) Medelsta raby, Aspö och Hasslö Av Bräkne och Av Bräkne härad Socknarna Öljehult, Bräkne— Lister Hoby och Åryd — — Staden Ronneby 3. Karlshamns Av Bräkne och Av Bräkne härad Socknarna Hällaryd, Ringa- (Karlshamn) Lister måla och Asarum Listers härad Samtliga socknar samt kö— pingen Olofström — -— Städerna Karlshamn och Söl- vesborg Kristianstads län. 1. Simrishamns Ingelstads och Järrestads härad Samtliga socknar (Ystad) Järrestads Ingelstads härad Samtliga socknar och köpingen Tomelilla Av Gärds och Albo härad Samtliga socknar Albo _ —— Staden Simrishamn 2. Gärds Av Gärds och Gärds härad Samtliga socknar (Kristianstad) Albo Av Västra Gö- Av Västra Göinge Socknarna Sörby, Vinslöv, Ön— inge härad nestad, Nävlinge, Häglinge, Tjörnarp och Norra Mellby samt köpingen Vinslöv 3. Viliands Av Villands Av Villands härad Samtliga socknar utom Fjäl- (Kristianstad) kestad; köpingarna Bromölla och Åhus — — Staden Kristianstad 4. Östra Göinge Av Villands Av Villands härad Socknen Fjälkestad (Kristianstad) Östra Göinge Östra Göinge härad Samtliga socknar samt köpingen Osby 5. Hässleholms Av Västra Gö- Av Västra Göinge Socknarna Farstorp, Verum, (Hässleholm) inge härad Visseltofta, Vittsjö, Norra Åkarp, Hörja, Finja, Van- kiva, Stoby, Norra Sandby, Gumlösa, Ignaberga, Brönne- stad och Matteröd —— —— Staden Hässleholm
Distrikt (Stationsort)
Domsaga
Härad, skeppslag, bergslag el. tingslag
Socknar och köpingar Städer
»
6. Klippans (Klippan)
7. Ängelholms
(Ängelholm)
1. Hälsingborgs .
(Hälsingborg)
2. Eslövs
(Eslöv)
3. Malmö (Malmö)
Av Västra Gö- inge Av Norra Åsbo
Av Södra Åsbo och Bjäre
Av Norra Åsbo
Av Södra Åsbo och Bjäre
Luggude
Av Rönnebergs, Onsjö och Har- jagers
Av Rönnebergs, Onsjö och Har— jagers Av Torna och Bara
Frosta och Es- lövs
Av Torna och Bara
Oxie och Skytts
Av Västra Göinge härad Av Norra Åsbo härad
Av Södra Åsbo härad
Av Norra Åsbo härad
Av Södra Åsbo härad
Bjäre härad
Malmöhus län.
Luggude härad
Rönnebergs härad
Onsjö härad Harjagers härad
Av Torna härad
Frosta härad
Av Torna härad
Bara härad Oxie härad
Skytts härad
Socknarna Röke och Västra Torup Samtliga socknar utom Tåssjö, Tästarp, Munka-Ljungby, Ös- sjö, Källna och Östra Ljung— by; köpingarna Perstorp och Klippan Socknarna Stenestad och Västra Sönnarslöv
Socknarna Tåssjö, Tåstarp, Munka-Ljungby, Össjö, Käll— na och Östra Ljungby
Samtliga socknar utom Ste- nestad och Västra Sönnars- löv; köpingen Åstorp Samtliga socknar och köpingen Båstad
Staden Ängelholm
Samtliga socknar samt kö- pingen Bjuv Samtliga socknar
Städerna Landskrona, Hälsing- borg och Höganäs
Samtliga socknar Samtliga socknar pingen Kävlinge Socknarna Västra Hoby, Hå— stad, Igelösa, Odarslöv, Stång- by, Vallkärra, Norra Nöbbelöv och Södra Sandby Samtliga socknar samt kö- pingarna Hörby och Höör Staden Eslöv
samt kö-
Socknarna Borgeby, Flädie, Fjelie, Stävie, Lackalänga, Stora Råby, Bjällerup, Har- deberga, Revinge, Silvåkra, Hällestad, Dalby, Bonderup, Gödelöv och Veberöd Samtliga socknar Samtliga socknar pingen Svedala Samtliga socknar
samt kö-
Distrikt _ (Stationsort)
Domsaga
Härad, skeppslag, bergslag el. tingslag
Socknar Och köpingar Städer
4. Ystads (Ystad)
. Halmstads södra
(Halmstad)
. Halmstads norra
(Halmstad)
3. Varbergs (Varberg)
4. Kungsbacka (Kungsbacka)
1. Sävedals (Göteborg)
2. Göteborgs södra (Göteborg)
3. Göteborgs norra (Göteborg)
Av Torna och Bara Vemmenhögs, Ljunits och Herrestads
Färs
Av Hallands södra
Av Hallands södra
Av Hallands mellersta
Av Hallands mellersta
Av Hallands norra
Av Hallands norra
Göteborgs och Bohus län.
Av Askims, Hi- sings och Säve- dals
Av Askims, Hi— sings och Säve— dals
Av Askims, Hi- sings och Säve- dals Av Inlands
Av Torna härad Vemmenhögs härad Ljunits och Herre-
stads härader Färs härad
Hallands län.
Höks härad Av Tönnersjö härad
Av Tönnersjö härad
Halmstads härad Årstads härad Av Faurås härad
Av Faurås härad
Himle härad Viske härad
Fj äre härad
Sävedals härad Av Askims härad
Av Askims härad Av Västra Hisings härad
Östra Hisings härad Av Västra Hisings härad Inlands Södre härad
Städerna Malmö, Lund, Trelle- borg och Skanör med Fal- sterbo
Socknarna Everlöv och Blent— arp Samtliga socknar pingen Skurup Samtliga socknar
samt kö—
) &
Staden Ystad
Samtliga socknar Samtliga socknar utom Enslöv Staden Laholm
Socknen Enslöv samt köpingen Oskarström Samtliga socknar 7) 7) Socknen Alfshög Staden Halmstad
Samtliga socknar utom Alfs-
hög Samtliga socknar )) ))
Städerna Falkenberg och Var- berg
Samtliga socknar
Staden Kungsbacka
Samtliga socknar Socknen Råda
Samtliga socknar utom Råda Socknen Öckerö
Städerna Göteborg och Möln— dal
Socknen Tuve Samtliga socknar utom Öckerö
Samtliga socknar
Distrikt Domsaga Härad, skeppslag, Socknar och köpingar (Stationsort) bergslag el. tingslag Städer
Av Inlands Nordre Socknarna Hålta och Solberga härad — — Städerna Kungälv och Mar- strand
4. Uddevalla Av Inlands Av Inlands Nordre Socknarna Jörlanda, Spekeröd, (Uddevalla) härad Norum, Ödsmål och Ucklum
U!
. Orusts och
Tjörns (Stenungsund)
. Sunnervikens
(Uddevalla)
. Strömstads
(Strömstad)
. Åmåls
(Åmål)
. Vänersborgs
norra (Vänersborg)
. Vänersborgs
södra (Vänersborg)
Av Sunnervikens
Orusts och Tjörns
Av Sunnervikens
Norrvikens
Av Tössbo och Vedbo
Av Tössbo och Vedbo Nordals, Sundals och Valbo
Flundre, Väne och Bjärke Av Vättle, Ale och Kullings
Inlands Torpe och Inlands Fräkne hä- rader
Av Lane härad
Orusts östra, Orusts västra och Tjörns härader
Av Lane härad
Stångenäs, Sotenäs, Tunge och Sörbyg— dens härader
Bullarens och Kville härader Tanums härad
Vette härad
Älvsborgs län.
Tössbo härad Av Vedbo härad
Av Vedbo härad
Valbo härad Nordals härad
Sundals härad
Väne, Bjärke och Flundre härader Av Ale härad
Samtliga socknar
Socknarna Lane-Ryr och Her- restad Staden Uddevalla
Samtliga socknar
Socknarna Skredsvik, Högäs, Bokenäs och Dragsmark Samtliga socknar
Staden Lysekil
Samtliga socknar
Samtliga socknar samt kö- pingen Grebbestad Samtliga socknar Staden Strömstad
Samtliga socknar Samtliga socknar utom Dals- Ed, Töftedal, Rölanda och Gesäter; köpingen Bengtsfors Staden Åmål
Socknarna Dals-Ed, Töftedal, Rölanda och Gesäter Samtliga soeknar Samtliga soeknar pingen Mellerud Samtliga socknar
samt kö-
Samtliga socknar
Samtliga socknar utom Östad och Nödinge Städerna Vänersborg och Troll- hättan
Distrikt Härad, skeppslag, Socknar och köpingar
. Domsaga _ .. (Stationsort) bergslag el. tingslag Stader 4. Vättle Av Vättle, Ale Av Ale härad Socknen Nödinge (Göteborg) och Kullings
5. Alingsås (Alingsås)
6. Borås (Borås)
7. Ulricehamns (Ulricehamn)
8. Marks (Kinna)
9. Svenljunga (Svenljunga)
1. Lidköpings (Lidköping)
Av Vättle, Ale och Kullings
Av Borås
Av Borås
Av Borås
Av Kinds och Redvägs
Av Marks
Av Marks
Av Kinds Redvägs
och
Åse, Viste, Bar- ne och Laske
Vättle härad Av Ale härad
Kullings härad Gäsene härad
Av Ås härad
Vedens och Bolle- bygds härader
Av Ås härad
Av Kinds härad
Redvägs härad
Av Marks härad
Av Marks härad
Av Kinds härad
Skaraborgs län.
Åse härad Viste härad
Barne härad
Samtliga socknar
Socknen Östad
Samtliga socknar Y) ' Staden Alingsås
Socknarna Tärby, Rångedala, Toarp, Brämhult och Gingri Samtliga soeknar
Staden Borås
Socknarna Kärråkra, Södra Vånga, Möne, Hällstad, Mu- rum, Grovare, Fänneslunda, Härna, Södra Ving, Varnum och Äspered Socknarna Nittorp, Ljungsarp, Ölsremma, Dalstorp, Hulared, Södra Åsarp, Månstad, Dan- nike, Tvärred, Marbäck, Fin- nekumla, Södra Säm, Gäll- stad och Grönahög Samtliga socknar Staden Ulricehamn
Samtliga socknar utom Seglora, Fritsla, Skephult och Kinna- rumma; köpingen Kinna
Socknarna Seglora, Fritsla, Skephult och Kinnarumma Socknarna Ljushult, Hillared, Sexdrega, Roasjö, Redslared, Ullasjö, Örsås, Revesjö, Hols— ljunga, Mjöbäck, Älvsered, Mårdaklev, Kalv, Östra Frö- lunda, Håcksvik, Sjötofta, Ambjörnarp, Mossebo, Tra- nemo och Länghem samt kö-
pingen Svenljunga
Samtliga socknar Samtliga socknar samt köping— en Grästorp Samtliga socknar pingen Vara
samt kö-
Distrikt Härad, skeppslag Socknar och köpingar
Domsaga (Stationsort) bergslag el. tingslag Städer Laske härad Samtliga socknar Av Kinnefjär— Kållands härad » » dings, Kinne och Kållands —— —— Staden Lidköping 2. Skara Av Kinnefjär- Kinnefjärdings och Samtliga socknar (Skara) dings, Kinne Kinne härader och Kållands
3. Falköpings (Falköping)
4. Skövde (Skövde)
5. Mariestads (Mariestad)
Av Skarabyg- dens
Av Skarabyg- dens
Av Vartofta och Frökinds
Av Skövde
Av Vartofta Och Frökinds Av Skövde
Av Vadsbo
Av Vadsbo
Valle och Skånings härader
Vilske härad Frökinds härad Av Vartofta härad
Av Gudhems härad
Av Vartofta härad Av Gudhems härad Kåkinds härad
Av Vadsbo härad
Av Vadsbo härad
Staden Skara
Samtliga socknar
Samtliga socknar utom Fröje— red, Korsberga och Fridene Samtliga socknar utom Sjoger- stad, Rädene, Borgunda och Dala Städerna Falköping och Tida- holm
Socknarna Fröjered, Korsberga och Fridenc Socknarna Sjogerstad, Rädene, Borgunda och Dala Samtliga socknar samt kö- pingen Tibro Socknarna Locketorp, Väring, Horn, Frösve, Säter, Berg, Lerdala, Timmersdala, Böja, Låstad, Binneberg, Odens- åker, Tidavad, Vad, Flistad, Götlunda, Bällefors, Ekeskog, Beateberg, Ransberg, Möll- torp och Karlsborg Städerna Skövde och Hjo
Socknarna Sveneby, Hjälstad, Mo, Tived, Undenäs, Halna, Fägre, Trästena, Utby, Ekby, Ek, Ullervad, Björsäter, Leks- berg, Torsö, Hassle, Berga, Enåsa, Färed, Bäck, Freds— berg, Lyrestad, Hova, Älgar- ås, Finnerödja och Amne- härad samt köpingen Töre- boda
Staden Mariestad
Distrikt (Stationsort)
Domsaga
Härad, skeppslag, bergslag el. tingslag
Socknar och köpingar Städer
1. Filipstads (Filipstad)
2. Kristinehamns (Kristinehamn)
3. Karlstads (Karlstad)
4. Munkfors (Munkfors)
5. Säffle (Säffle)
6. Årjängs (Årjäng)
7. Arvika (Arvika)
8. Sunne (Sunne)
9. Torsby (Torsby)
10. Ekshärads (Ekshärad)
Av Östersysslets
Av Älvdals och Nyeds
Av Östersysslets
Av Mellansyss— lets
Av Mellansyss- lets Av Älvdals och Nyeds
Södersysslets
Nordmarks
Jösse
Av Fryksdals
Av Fryksdals
Av Älvdals och Nyeds
Av Älvdals och Nyeds
Värmlands län.
Av Färnebo härad
Av Älvdals härad
Nyeds härad
Av Färnebo härad Visnums, Ölme och Väse härader
Karlstads härad Av Kils härad
Grums härad
Av Kils härad
Av Älvdals härad
Näs härad
Gillbergs härad
Nordmarks härad
Jösse härad
Av Fryksdals härad
Av Fryksdals härad
Av Älvdals härad
Av Älvdals härad
Socknarna Rämen, Nordmark, Färnebo, fors och Kroppa Socknarna Gustav Sunnemo Socknarna Älvsbacka och Nyed Staden Filipstad
Gåsborn, Bratt—
Adolf och
Socknen Lungsund Samtliga socknar
Staden Kristinehamn
Socknarna Hammarö och Gra- va; köpingen Forshaga Socknarna Stora Kil och Fry- kerud Samtliga socknar Staden Karlstad
Socknarna Nedre Ullerud, Övre Ullerud och Ransäter Socknen Norra Råda
Samtliga soeknar samt kö- pingen Säffle Samtliga socknar
Samtliga socknar samt kö-
pingen Årjäng
Samtliga socknar Staden Arvika
Socknarna Västra Ämtervik, Östra Ämtervik, Sunne, Gräs- mark och Lysvik samt kö- pingen Sunne
Socknarna Fryksände, Lekvatt— net, Östmark och Vitsand Socknarna Nyskoga och Södra
Finnskoga
Socknarna Norra Finnskoga, Dalby, Norra Ny och Eks- härad
Anm. Jämlikt kungl. brev den 20 september 1946 skall från och med dag, som Kungl. Maj:t framdeles vill bestämma, Nyeds nuvarande tingslag överflyttas från Älvdals och Nyeds domsaga, som därefter skall benämnas Älvdals domsaga, till Mellansysslets domsaga.
Distrikt (Stationsort)
Domsaga
Härad, skeppslag, bergslag e]. tingslag
Socknar Och köpingar Städer
. Örebro norra
(Örebro)
. Örebro östra
(Örebro)
. Örebro västra
(Örebro)
. Nora
(Nora)
. Lindes
(Lindesberg)
. Västerås
(Västerås)
Av Östern ärkcs
AV Västernärkes Av Nora
Av Östernärkes
Av Västernärkes
Av Västernärkes
Av Nora
Av Lindes
Av Lindes
Örebro län.
Av Örebro härad
Glanshammars härad Av Edsbergs härad Karlskoga härad
Av Örebro härad Askers och Sköller- stas härader
Av Kumla härad
Av Kumla härad Hardemo härad
Grimstens härad
Sundbo härad Av Edsbergs härad
Grythytte och Hälle- fors samt Nora och Hjulsjö härader Av Fellingsbro härad
Av Fellingsbro härad Lindes och Rams- bergs härad Nya Kopparbergs hä- rad
Västmanlands län.
Västmanlands västra
Av Västman— lands mellersta
Åkerbo härad Skinnskattebergs härad Snevringe härad
Av Norrbo härad
Samtliga socknar utom Täby och Mosjö Samtliga sockllar Soeknarna Knista och Hidinge Socknen Bjurtjärn och kö- pingen Degerfors Städerna Örebro och Karlskoga
Socknarna Täby och Mosjö Samtliga socknar
Socknarna Hallsberg och Kumla samt köpingen Hallsberg Staden Kumla
Socknen Lerbäck
Socknarna Kräcklinge och Har- demo Socknarna Hackvad och Viby samt köpingen Laxå Samtliga socknar Samtliga socknar utom Knista och Hidinge Staden Askersund
Samtliga socknar
Socknarna Ervalla och Näsby Staden Nora
Socknen Fellingsbro Socknarna Lillde och Rams- berg Socknen Ljusnarsberg ocll. kö— pingen Kopparberg Staden Lindesberg
Samtliga socknar samt kö- pingen Kungsör Samtliga socknar Samtliga socknar samt kö-
pingen Hallstahammar Samtliga socknar utom Fläcke— ho
Distrikt (Stationsort)
Domsaga
Härad, skeppslag, bergslag el. tingslag
Socknar och köpingar Städer
. Hedemora (Hedemora)
. Falu östra (Falun)
. Falu västra ( Falun)
. Ludvika (Ludvika)
'. Nås
(Vansbro)
'. Malungs (Malung)
. Leksands (Leksand)
. Rättviks (Rättvik)
Av Västman- lands mellersta
Västmanlands östra _
Tuhundra, Siende och Yttertjurbo hära- der
Gamla Norbergs bergslag Vangsbro härad Av Norrbo härad
Övertjurbo,Simtuna, Torstuna och Våla härader
Kopparbergs län.
Av Hedemora
Av Hedemora
Av Falu
Av Falu
Västerbergslags
Av Nås och Ma- lungs
Av Näs och Ma- lungs
Av Nås och Ma- lungs
Av Nedersiljans
Av Nedersiljans
Folkare härad
AV Hedelnora tings- lag
Av Hedemora tings- lag Av Norra tingslaget
Av Norra tingslaget
Södra tingslaget
V ästerbergslags dom- sagas tingslag Av Nas tingslag
Av Nås tingslag
Av Malungs tingslag
Av Malungs tingslag
Leksands och Gag- nefs tingslag
Rättviks tingslag
Samtliga socknar
Städerna Västerås, Köping och Arboga
Samtliga soeknar
Socknen Västerfärnebo Socknen Fläckebo Samtliga socknar
Städerna Sala och Fagersta
Samtliga socknar samt kö- pingen Krylbo Socknarna Garpenberg, Hede-
mora och Säter
Städerna Avesta, Hedemora och Säter Socknarna Husby Skedvi Socknarna Vika, Sundborn, Svärdsjö, Svartnäs och En- viken
och Stora
Socknarna Stora Kopparberg och Aspeboda Samtliga socknar Städerna Falun och Borlänge
Samtliga socknar samt kö- pingen Smedjebacken Socknen Säfsnäs
Staden Ludvika
Socknarna Näs och Järna
Socknen Äppelbo
Floda,
Socknarna Malung, Lima och Transtrand
Samtliga socknar
Samtliga socknar
Distrikt
Härad, skeppslag,
Socknar och köpingar
_ Domsaga _ ._ (Statlonsort) bergslag el. tingslag Städer 9. Mora* Av Ovansiljans Orsa tingslag Socknen Orsa (Morastrand) Mora tingslag Samtliga socknar samt kö-
10. Älvdalens" (Älvdalen)
Av Ovansilj ans
Älvdals tingslag Särna och Idre tings- lag
Härutöver särskild skiftesorganisation inom länet.
1. Gävle södra (Gävle)
2. Gävle norra (Gävle)
3. Söderhamns (Söderhamn)
4. Bollnäs (Bollnäs)
5. Ljusdals östra (Ljusdal)
6. Ljusdals västra (Ljusdal)
7. Hudiksvalls södra (Hudiksvall)
Av Gästriklands västra
Av Gästriklands östra
Av Gästriklands västra
Av Gästriklands östra
Av sydöstra Häl— singlands Av Bollnäs
Av Bollnäs
Av Västra Häl- singlands
Av Norra Häl— singlands
Av Västra Häl- singlands
Av Sydöstra Häl— singlands
* förstärkt personalorganisation. ** reducerad personalorganisation.
Gävleborgs län.
Av Gästriklands väs- tra domsagas tings- lag Av Gästriklands östra domsagas tingslag
Av Gästriklands väs- tra domsagas tings- lag Av Gästriklands östra domsagas tingslag
Ala tingslag
Av Bollnäs domsagas tingslag
Av Bollnäs domsagas tingslag
Av Västra Hälsing- lands domsagas tingslag Av Delsbo tingslag
Av Västra Hälsing- lands domsagas tingslag
Enångers tingslag
pingen Morastrand
Socknen Älvdalen Socknarna Särna och Idre
Socknarna Järbo, Ovansjö och Torsåker samt köpingen Stor- vik Socknarna Österfärnebo, Hede- sunda och Årsunda
Soeknen Ockelbo
Socknarna Valbo, Hille och
Hamrånge Städerna Gävle och Sandviken
Samtliga socknar
Socknarna Segersta och Hanebo Staden Söderhamn
Samtliga socknar utom Seger-
sta och Hanebo Staden Bollnäs
Socknarna Arbrå, Undersvik och Järvsö
Socknen Delsbo
Socknarna Ljusdal, Ramsjö,
Färila, Kårböle och Los samt köpingen Ljusdal
Samtliga socknar
Distrikt (Stationsort)
Domsaga
Härad, skeppslag, bergslag el. tingslag
Socknar och köpingar Städer
8. Hudiksvalls
norra (Hudiksvall)
. Ånge* (Ånge)
. Mellersta Me- delpads (Sundsvall)
. Sundsvalls södra (Sundsvall)
. Sundsvalls mellersta* (Sundsvall)
. Sundsvalls norra (Sundsvall)
. Härnösands (Härnösand)
. Kramfors ( Härnösand)
. Sollefteå södra (Sollefteå)
Av Norra Häl- singlands
Av Norra Häl- singlands
Av Delsbo tingslag Av Hudiksvalls, Bergsjö och Forssa tingslag
Av Hudiksvalls, Bergsjö och Forssa tingslag
Västernorrlands län.
Av Medelpads västra
Av Medelpads västra
Av Medelpads östra
Av Medelpads västra
Av Medelpads östra
Av Medelpads västra
Av Medelpads östra
Av Medelpads östra
Av Ångerman- lands södra
Av Ångerman- lands södra
Av Ångerman- lands mellersta
* förstärkt personalorganisation.
Av Medelpads västra domsagas tingslag
Av Medelpads västra domsagas tingslag
Av Medelpads östra domsagas tingslag
Av Medelpads västra domsagas tingslag
Av Medelpads östra domsagas tingslag
Av Medelpads västra domsagas tingslag
Av Medelpads östra domsagas tingslag
Av Medelpads östra domsagas tingslag
Av Ångermanlands södra domsagas tingslag
Av Ångermanlands södra domsagas tingslag
Boteå tingslag Av Sollefteå tingslag
Socknarna Bjuråker och Norrbo Socknarna Forsa, Hög, Ilsbo, Hälsingtuna och Idenor
Staden Hudiksvall
Socknarna Rogsta, Harmånger, Jättendal, Gnarp, Bergsjö och Hassela
Socknarna Haverö, Borgsjö och Torp samt köpingen Ånge
Socknarna Stöde och Sättna
Socknarna Indal, Liden och
Holm Socknen Attmar
Sucknen Njurunda
Socknarna Selånger och Tuna
Socknen Skön
Staden Sundsvall
Socknarna Alnö, Tynderö, Häs— sjö och Ljustorp samt kö- pingen Timrå
Socknarna Häggdånger, Säbrå, Stigsjö, Viksjö, Högsjö, Hemsö och Nora Staden Härnösand
Socknarna Skog, Bjärtrå, Ull— änger, Nordingrå och Vi— byggera Staden Kramfors
Samtliga socknar Socknarna Multrå och Graninge Staden Sollefteå
Härad, skeppslag, bergslag el. tingslag
Socknar och köpingar Städer
Distrikt Domsa ga (Stationsort) 9. Sollefteå norra Av Ångerman- (Sollefteå) lands mellersta Av Ångerman— lands västra 10. Junsele Av Ångerman— (Sollefteå) lands västra 11. Örnsköldsviks Av Ångerman— västra* lands norra (Örnsköldsvik) 12. Anundsjö Av Ångerman- (Örnsköldsvik) lands norra 13. Örnsköldsviks Av Ångerman— östra lands norra (Örnsköldsvik) 1. Bräcke Av Jämtlands (Bräcke) östra 2. Östersunds Av Jämtlands (Östersund) östra Av Jämtlands norra Av Jämtlands västra 3. Bergs Av Jämtlands (Östersund) östra Av Jämtlands västra Av Härjedalens 4. Lits Av Jämtlands (Östersund) norra 5. Ströms Av Jämtlands (Strömsund) norra
* förstärkt personalorganisation.
Av Sollefteå tigslag
Av Ångermanlands västra domsagas tingslag
Av Ångermanlands västra domsagas tingslag
Av Ångermanlands norra domsagas tingslag Av Ångermanlands norra domsagas tingslag Av Ångermanlands norra domsagas tingslag
Jämtlands län. Av Ragunda tingslag
Av Revsunds, Brun- flo och Näs tingslag
Av Ragunda tingslag
Av Revsunds, Brun- flo och Näs tingslag Av Lits och Rödöns tingslag Av Jämtlands västra domsagas tingslag
Av Revsunds, Brun- flo och Näs tingslag Av Jämtlands västra domsagas tingslag Bergs tingslag Av Hede tingslag
Av Lits och Rödöns tingslag
Hammerdals tings- lag
Socknarna Ed och Långsele
Socknarna Helgum, Edsele Ramsele, Resele och Ådals- Liden
Socknarna Junsele, Fj ällsjö, Bodum och Tåsjö Socknarna Nätra, Sidensjö,
Skorped och Själevad
Socknarna Anundsjö, och Mo
Björna
Socknarna Arnäs, Grundsunda, Gideå och Trehörningsjö
Staden Örnsköldsvik
Socknarna Fors, Hällesjö, Håsjö och Ragunda Socknarna Bräcke, Revsund och Bodsjö
Nyhem ,
Socknarna Borgvattnet och Stugun Socknarna Sundsjö, Lockne, Ma— rieby och Brunflo Socknarna Ås och Kyrkås
Socknarna Frösö och Sunne
Staden Östersund
Socknarna Hackås och Näs
Socknarna Norderö, Hallen, Marby, Oviken Och Myssjö Samtliga sooknar Socknen Storsjö
Samtliga socknar utom Ås och Kyrkäs
Samtliga socknar
lands ( Östersund)
Nl
. Härjedalens (Sveg)
1. Nordmalings (Umeå)
2. Degerfors ( Umeå)
3. Umeå (Umeå)
4. Burträsks (Skellefteå)
5. Skellefteå södra ( Skellefteå)
6. Skellefteå norra (Skellefteå)
7. Lycksele (Lycksele)
8. Vilhelmina (Vilhelmina)
västra
Av Härjedalens
domsagas tingslag
Av Hede tingslag
Svegs tingslag
Västerbottens län.
Av Västerbot- tens södra
Av Västerbot- tens södra Av Umeå
Av Umeå
Av Västerbot- tens mellersta
Av Västerbot- tens mellersta
Av Västerbot- tens norra
Av Västerbot- tens norra
Av Västerbot- tens norra
Av Västerbot- tens västra
Av Västerbot- tens västra
Nordmalings och Bjurholms tingslag
Degerfors tingslag
AV Umeå domsagas tingslag
Av Umeå domsagas tingslag
Av Nysätra tingslag
Av Nysätra tingslag
Burträsks tingslag Av Skellefteå tings- lag
Av Skellefteå tings- lag Malå och Norsjö tingslag
Av Skellefteå tings— lag
Av Lycksele tingslag
Av Lycksele tingslag Av Vilhelmina tings-
lag
Distrikt D omsa ga Härad, skeppslag, Socknar och köpingar (Stationsort) bergslag el. tingslag Städer 6. Västra Jämt- Av Jämtlands Av Jämtlands västra Socknarna Åre, Undersåker,
Mörsil, Kall, Offerdal, Alsen och Mattmar
Samtliga socknar utom Storsjö
Samtliga socknar samt köpingen Sveg
Samtliga socknar
Socknen Degerfors
Soeknen Vännäs Och köpingen Vännäs
Socknarna Umeå, Sävar och Holmön samt köpingen Holm- sund Socknen Bygdeå
Staden Umeå
Socknarna Nysätra och Löv- ånger Socknen Burträsk Socknen Bureå
Sockncn Skellefteå söder om Skellefte älv Socknarna Norsjö och Malå
Socknen Skellefteå norr om Skellefte älv samt socknarna Byske och Jörn Staden Skellefteå
Socknarna Lycksele, Örträsk och Sorsele Staden Lycksele
Socknarna Stensele och Tärna Socknen Vilhelmina samt kö- pingen Vilhelmina
Distrikt Härad, skeppslag, Socknar och köpingar
_ Domsaga _ _. ( Stationsort) bergslag el. tingslag Stader 9. Åsele Av Västerbot- Av Vilhelmina tings- Socknen Dorotea (Åsele) tens västra lag '
Åsele tingslag
Socknarna Åsele och Fredrika
Anm. Jämlikt kungl. brev den 11 oktober 1946 skola från och med dag, som Kungl. Maj:t framdeles vill bestämma, Malå, Norsjö och Bureå socknar överflyttas från Väster- bottens norra domsaga till Västerbottens mellersta domsaga, Bygdeå och Nysätra sock- nar överflyttas från Västerbottens mrllersta domsaga till Umeå domsaga samt Vännäs socken och Vännäs köping överflyttas från Umeå domsaga till Västerbottens södra domsaga.
1. Piteå (Piteå)
2. Arvidsjaurs (Arvidsjaur)
3. Luleå (Luleå)
4. Bodens (Boden)
5. Kalix* (Kalix)
6. Haparanda (Haparanda)
7. Kiruna (Kiruna)
8. Gällivare (Gällivare)
Av Piteå
Av Piteå
Av Luleå Av Kalix
Av Luleå
Av Kalix
Av Torneå
Av Torneå
Av Gällivare
Av Gällivare
" förstärkt personalorganisation.
Norrbottens län.
Piteå och Älvsby tingslag Arvidsjaurs och Arje- plogs tingslag Nederluleå tingslag Råneå tingslag
Överluleå tingslag
Jokkmokks tingslag
Överkalix tingslag Nederkalix tingslag
Torneå tingslag Av Pajala och Kor— pilombolo tingslag
Av Pajala och Kor- pilombolo tingslag
Jukkasjärvi tingslag Karesuando tingslag
Gällivare tingslag
Samtliga socknar
Staden Piteå
Socknarna Arvidsjaur och Arj e- plog
Socknen Nederluleå Socknen Råneå
Staden Luleå
Socknarna Överluleå och Ede- fors Socknen Jokkmokk Staden Boden
Socknen Överkalix Socknarna Töre och Neder- kalix
Samtliga socknar Socknen Korpilombolo
Staden Haparanda
Socknarna Tärendö, Pajala och Junosuando Socknen Jukkasjärvi Socknen Karesuando
Socknen Gällivare
Anm. Då i föreslaget lantmäteridistrikt ingår helt tingslag och detta omfattar flera än två socknar, ha ovan de itingslaget ingående socknarna icke angivits namneligen. Distriktet avses i sådant fall omfatta de socknar, som enligt nu gällande föreskrifter ingå i ifråga- varande tingslag.
KAP. IV
FRÅGOR RÖRANDE DISTRIKTSPERSONALENS TJÄNSTEÅLIGGANDEN
1. Avgränsningen av distriktspersonalens tjänsteåligganden
Nuvarande förhållanden
Bestämmelser om vilka förrättningar och uppdrag, som det åligger distrikts- lantmätare att verkställa, återfinnas i 52 ä 1 mom. lantmäteriinstruktionen den 11 november 1927, vilket författningsrum numera lyder:
Distriktslantmätare åligger, utöver vad li lag eller särskild författning därom finnes stadgat:
a) att verkställa alla de förrättningar eller åtgärder, vartill han av överlantmätare eller länsstyrelse .författningsenligt förordnas;
b) att då han därtill kallas, såsom sakkunnig biträda underdomstolar eller andra myndigheter inom länet ävensom överdomstolar;
e) att vad angår eget distrikt dels på sakägares begäran verkställa avstyckningar, dels upprätta sådana kartor och handlingar samt meddela sådana bevis, som sökande enligt lag eller författning har att foga vid sina ansökningar, dels utgiva bestyrkta kopior, avskrifter och utdrag av kartor och handlingar, som distriktslantmätaren har i sin vård, dels ock meddela på dylika kartor och handlingar grundade bevis; samt
d) att inom eget distrikt efter i vederbörlig ordning erhållet uppdrag samt med- givande, där sådant erfordras, verkställa tomt'indelningar, tomtmätningar, gräns— bestämningar, som avses i 2 kap. lagen om fastighetsbi-ldning i stad, samt avs-tyck- ningar.
Distriktspersonalens verksamhet torde i stort sett, utan anspråk på full- ständighet, kunna sammanfattas på följande sätt.
A. För-rättningar och uppdrag, som de å distrikt verksamma lantmätarna utföra efter myndighets förordnande
I. Förrättningar och uppdrag, som kunna uppdragas endast åt lantmätare:
1) förrättningar enligt jorddelningslagen inbegripet den för vissa delar av Koppar- bergs län gällande särlagstiftningen; de vanligaste av dessa förrättningar äro: av- styckning, laga skifte, gränsbestämning, ägoutby-te, servitutsutbrytning, delning av fiske (till dessa utfärdas förordnande av Överlantmätaren) samt avmätning av jord (förordnande av KB). Beträffande avstyckning gäller dels att förordnande ej är obligatoriskt utan kan ersättas av till förrättningsmannen ställd skriftlig ansökning, vilket allmänt förekommer, dels ock att visst slag av avstyckningar inom vissa om- råden kunna utföras även av annan än lantmätare;
2) förrättning enligt lagen den 25 april 1930 om delning av fastighet vid ändring i rikets indelning (förordnande av KB);
3) förrättning enligt lagen den 4 juni 1943 med särskilda bestämmelser om ägande- rättsutredning och sammanläggning av fastigheter inom vissa byar inom Koppar- bergs län (förordnande av lantmäteristyrelsen);
4) förrättning enligt 5 & ensittarlagen å landet och [inom jordregistersamhällen (förordnande av KB. I stad och fastighetsregistersamhälle skall den förordnas, som på grund av tjänst eller förordnande är behörig att verkställa avstyckningar i staden eller samhället);
5) servitutsutbrytning enligt 6 kap. 12 å andra stycket fastighetsbildningslagen inom städer och fastighetsregistersamhällen;
6) ägostyckning (i den mån sådana fortfarande förekomma) enligt 1896 års lag om hemmansklyvning m. rn. (förordnande av KB);
7) uppdrag att upprätta karta med beskrivning över till förvärv avsedd kyrklig jord enligt 4 % k.k. den 20 januari 1939 med föreskrifter rörande tillämpningen av 1927 års kyrkliga försäljningslag (förordnande av KB);
8) uppdrag att upprätta kartor med beskrivningar över områden, å vilka lagfart ;, sökes enligt Kungl. förordningen den 15 oktober 1880 ang. lagfart m. m. beträffande ' järnväg (förordnande av KB);
II . Förrättningar och uppdrag, som kunna uppdragas åt lantmätare eller an— nan lämplig person: 1) förrättning enligt 2 kap. lagen den 3 september 1939 om enskilda vägar (för- ordnande av KB);
2) syneförrättning enligt 4 kap. lagen om ägofred (förordnande av KB); 3) förrättning enligt 4 % k.k. den 18 juni 1937 med föreskrifter rörande den ut- redning, som erfordras för prövning i vissa fall av bolags, förenings eller stiftelses förvärv av .fast egendom (förordnande av KB);
4) förrättning enligt 2 kap. 15 å andra stycket fastighetsbildningslagen avseende tomtmätning och bestämmande av tomtgräns utan sammanhang med tomtmätning "inom område å landet, varest finns tomtindelning såsom i stad (förordnande av KB);
5) laga skifte och ägoutbyte enligt 6 kap. fastighetsbildningslagen inom städer och fastighetsregistersamhällen (förordnande av överlantmätaren);
6) förrättning för upprättande av regis-terkarta enligt 7 kap. 5 % fastighetsbildnings— lagen (förordnande av KB);
7) uppdrag som biträde vid utmålsförrättning enligt 26 & gruvlagen (förordnande av KB).
III . Uppdrag av anställnings natur:
1) att vara mätningsman inom stad eller samhälle (mätningsman antages av bygg- nadsnämnden) ;
2) att vara registerförare inom stad (ev. inom fastighetsregistersamhälle) enligt 7 kap. 4 & fastighetsbtildningslagen (förordnas av KB).
B. För-rättningar och uppdrag, som av lantmätare utföras utan myndighets förordnande
1) avstyckning enligt 19 kap. jorddelningslagen; 2) utredning i sammanläggningsärende enligt lagen om sammanläggning av fastig— ) heter är landet; 3) besiktning och avgivande av intyg angående i samband med laga skifte verk- ställd utflyttning, väganläggning eller odling, för statsbidrags erhållande;
4) intyg, upprättande av karta med beskrivning och värdering enligt k.k. den 18 juni 1937 med föreskrifter rörande den utredning, som erfordras för prövning i vissa fall av bolags, förenings eller stiftelses förvärv av fast egendom;
5) intyg enligt k.k. den 30 maj 1916 om viss utredning i ärende angående för- värv enligt 4 5 lagen om inskränkning i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag;
6) upprättande av kartor med beskrivningar i samband med expropriation och ut- märkande av genom expropriation tillkommen gräns samt motsvarande åtgärder i samband med tin-lösning av mark enligt vattenlagen;
7) upprättande av karta enligt 21 & 2 mom. 2) gruvlagen beträffande område, varå utmål sökes;
8) upprättande av karta enligt 2 & lagen om stenkolsfyndigheter m. m., beträf- fande område, som är föremål för ansökan om koncession;
9) upprättande av karta i samband med avsöndring; 10) tomtmätning och gränsbestämning enligt 2 kap. fastighetsbildningslagen inom städer och samhällen, varest finnes tomtindelning såsom i stad, samt avstyckningar enligt 5 kap. fastighetsbildningslagen inom städer och fastighetsregistersamhällen (i de fall, då sådana förrättningar icke uppdragas åt i stadens eller samhällets tjänst anställd mätningsman skola de uppdragas åt av KB förordnad förrättningsman för tomtmätning resp. avstyckning. Uppdrag från byggnadsnämnden erfordras för varje förrättning) ;
11) förslag till tomtindelning inom städer, samhällen och områden å landet, för vilka finns fastställd stadsplan eller byggnadsplan;
12) upprättande av grundkartor för samhällen eller områden, för vilka byggnads- plan eller avstyckningsplan skall upprättas;
13) stommätning för städer, samhällen eller tätbebyggda orter utan samband med upprättande av fullständig karta;
14) upprättande av kartor samt avvägningar för skilda ändamål; 15) fastighets- och äganderättsutredningar av olika slag; 16) bevis och intyg av olika slag; 17) förslag till avstyckningsplan enligt 19 kap. 1 % jorddelningslagen och 5 kap. 8 a % fastighetsbildningslagen;
18) förslag till byggnadsplan enligt 60 % stadsplanelagen; 19) upprättande av köpeavtal samt uppdrag att ingiva fångeshandloingar för lag— fart, ordnande av lagfarts- och inteckningsförhållanden vid sammanläggningar och dylikt.
De förrättningar och uppdrag, som kunna hänföras under 52 ä 1 mom. lantmäteriinstruktionen, äro distriktslantmätarna skyldiga att utföra. Hit höra dels samtliga ovan under A, I och II upptagna förrättningar och upp- drag (på grund av förordnandet), dels ock de under B punkterna 1—11 upp— tagna förrättningar och uppdrag.
Beträffande de under A, II punkt 1 upptagna förrättningarna enligt lagen om enskilda vägar kan framhållas, att inom vissa län till förrättningsmän så gott som undantagslöst förordnas lantmätare medan inom andra län fler- talet sådana förrättningar uppdragas åt andra än lantmätare. Denna olikhet torde bero dels på i vilken grad lantmätarna äro upptagna med andra förrätt- ningar och uppdrag, dels ock på tillgången inom länet till andra förrättnings- män, åt vilka sådana förrättningar kunna anförtros.
I städer och sådana samhällen å landet, för vilka föres fastighetsregister av stadstyp, sker fastighetsbildningen enligt 1917 års lag om fastighetsbild-
ning i stad. De olika slag av förrättningar, som kunna förekomma enligt
denna lag äro tomtmätning och gränsbestämning (2 kap.), avstyckning (5 kap.) samt laga skifte, ägoutbyte och servitutsutbrytning (6 kap.). Ur fastig-
hetsbildningssynpunkt finns en annan grupp av samhällen, som intaga en särställning nämligen de, där den för städerna gällande ordning för bebyg- gande skall iakttagas, men beträffande vilka föres jordregister. I sådana sam-
hällen kan finnas tomtindelning såsom i stad, varför förrättningar enligt 2 kap. fastighetsbildningslagen där kunna förekomma. I övrigt sker fastighets- bildningen inom sådana samhällen enligt jorddelningslagen.
I städerna verkställas fastighetsbildningsförrättningarna vanligen av i s-ta— dens tjänst anställd mätningsman. Även de nämnda samhällena kunna an- ställa mätningsman. Inom jordregistersamhällen kan mätningsman endast tillförsäkras rätt att verkställa förrättningar enligt 2 kap. fastighet-sbildnings- lagen. Till mätningsmans åligganden hör vanligen _— förutom att verkställa
, förrättningar enligt fastighetsbildningslagen— att upprätta förslag till tomt- ) indelningar, att verkställa utsättningar för byggnadsarbeten av olika slag, att & verkställa vissa kontrollarbeten, att vara chef för samhällets kartarkiv m. m. Inom städerna är det vanligt, att mätningsmannen även tjänstgör som förare av fastighetsregistret. Därest stad eller samhälle ej önskar anställa mätnings- man, kan KB på förslag av byggnadsnämnden förordna person med mät- m'ngsmannakompetens att tills vidare tjänstgöra som förrättningsman för tomtmätning eller för avstyckning eller för bådadera.
De å distrikt verksamma lantmätarna ha hittills i tämligen st01 utsträck- ning sysslat med förrättningar 1 städer och samhällen. Mätt efter det för för- rättningarna utgående arvodet kan beräknas, att under 10-årsperioden 1936 —1945 lantmätarnas andel i den totala förrättningsverksamheten utgjort inom städerna cirka 9 procent, inom köpingarna cirka 75 procent och inom övriga samhällen något över 80 procent. Mätt efter samma måttstock kan be- räknas, att dis-triktspersonalens verksamhet inom städer och samhällen un- der nämnda period utgjort cirka 10 procent av deras hela verksamhet. Lant- mätarnas verksamhet i städer och samhällen torde mestadels äga rum i den formen, att lantmätare av KB förordnas att vara förrättnings-man för tomt- mätning och avstyckning. Flera fall förekomma dock, där lantmätare efter erhållet tillstånd innehar befattning som mätningsman (se ovan under A, III punkt 1).
Ovan under B punkterna 12—18 ha upptagits en hel del uppdrag, som distriktslantmätarna ej äro direkt skyldiga att utföra, men som det är mer eller mindre vanligt att de åtaga sig. Beträffande dessa uppdrag må följande framhållas.
Om en enskild person eller ett samhälle önskar få en karta upprättad för något ändamål är det mycket vanligt att beställaren vänder sig direkt till vederbörande lantmätare. Om den avsedda kartan inte är att hänföra till i sådan, som sökande enligt lag eller författning har att foga vid någon sin
ansökning, finns ingen föreskrift om, att lantmätaren är skyldig att åtaga sig uppdraget. Men å andra sidan torde beställaren i åtskilliga fall vara oför-
hindrad att enligt bestämmelserna i 20 kap. 10 % jorddelningslagen hos KB begära förordnande för vederbörande lantmätare att upprätta den avsedda kartan. Om förordnande utfärdats föreligger skyldighet för lantmätaren att verkställa uppdraget. Detta har medfört att om övriga tjänsteuppdrag ej lägga hinder i vägen _ lantmätarna i regel åtaga sig att även på direkt be- gäran upprätta olika slag av kartor.
En viktig grupp av de kartläggningsarbeten, som lantmätarna vanligen ut- föra utan förordnande utgör upprättandet av s. k. grundkartor (se ovan un- der B punkt 12) dels över områden å landet, för vilka skall upprättas av- styckningsplan eller byggnadsplan, dels ock över områden inom samhällen och städer, för vilka skall upprättas stadsplan. Dessa arbeten ha under de sista årtiondena vuxit i antal och ökningen torde kunna väntas ytterligare stiga. Kraven på kvaliteten hos sådana grundkartor ha med tiden höjts. Denna fråga har ingående behandlats av stadsplaneutredningen 1942 i dess betänkande med förslag till byggnadslag (SOU 1945: 13 s. 495 o. ff. samt 5. 5107 o. ff.). Stadsplaneutredningen föreslår, att grundkartor för stadsplan och byggnad-splan icke må upprättas av annan än den, som fyller vissa när- mare angivna kompetensvillkor.
Uppdrag att upprätta grundkartor åtminstone av större omfattning utföras numera oftast efter mellan beställaren och förrättningsmannen [slutet avtal, som bland annat innehåller bestämmelser om förrättningsmannens arvode. Ibland åtager sig förrättningsmannen att anskaffa och bekosta för kartlägg- ningen erforderlig material och handräckningsmanskap, i andra fall åter stäl- ler beställaren material och handräckningsmanskap till förfogande och heta- lar kostnaderna härför. Någon fastställd taxa för arbeten av ifrågavarande art finnes ej. Förutom av lantmätare upprättas grundkartor av en del privata mätningsingenjörer och ingenjörsfirmor. Inom de större och medelstora stä- derna torde städernas egna mätningsorganisationer utföra ifrågavarande ar- beten.
En annan grupp av arbeten, som står upprättandet av grundkartor nära, är utförandet av stommätningar för tätbebyggda orter, samhällen och städer (se ovan under B punkt 13). Dessa arbeten syfta till att åstadkomma ett system eller nåt av punkter, som skola tjäna som stomme vid en blivande detaljkartläggning. Vanligen torde såväl stompunkternas läge i planet som deras höjd bestämmas. För dessa arbeten torde gälla i stort sett detsamma, som ovan anförts om grundkartearbeten.
Det torde vara vanligt, att lantmätarna gå enskilda och kommuner till- handa med utförandet av en hel del smärre uppdrag. Ett försök till samman— fattning av dessa utgör punkterna 14, 15 och 16 ovan under B. Hit hör bl. a. upprättande av karta över en industrianläggning för driftsplanering eller lik— nande, karta med förslag till indelning över en begravningsplats, avvägning för anläggning av mindre vatten- eller avloppsledning, arealutredningar av skilda slag m. 111. Att uppgöra någon fullständig förteckning på sådana upp- drag eller närmare ange frekvensen torde vara nära nog omöjligt bl. a. be-
roende på, att den omfattning, i vilken allmänheten i dylika angelägenheter vänder sig till lantmätarna, är mycket olika i skilda delar av landet.
Ovan under B punkterna 17 och 18 ha upptagits ett par slag av planarbe— ten, med vilka lantmätarna hittills sysslat. Verksamheten har hittills i huvud- sak gällt avs'tyckningsplaner på landsbygden, dock torde även verksamheten ha omfattat avstyckningsplaner inom städer och samhällen, där lantmätare varit mätningsman eller förrättningsman för avstyckning. Att närmare ange verksamhetens omfattning är svårt, då några statistiska uppgifter därom ej finnas. Som ett grovt överslag torde dock kunna beräknas, att lantmätarna upprättat minst hälften av alla avstyckningsplaner på landsbygden.
I detta sammanhang bör måhända nämnas, att stadsplaneutredningen 1942 i sitt ovan nämnda år 1945 avgivna betänkande föreslagit, att avstycknings- planeinstitutet skall slopas och ersättas med en något förenklad byggnads- plan. Om förslaget genomföres kommer detta att medföra, att byggnads- pl—aneinstitutets användning kommer att avsevärt ökas med åtföljande ökat behov av personer med kvalifikationer för att upprätta sådana planer. Stads— planeutredningen föreslår att bestämmelser om kompetenskrav stadgas för person, som upprättar förslag till stadsplan och i vissa fall för den, som upp- rättar förslag till generalplan. Däremot har utredningen funnit sig icke böra föreslå dylik fordran i fråga om byggnadsplan. Detta motiveras (ä 5. 260 o. ff.) bl. a. med att tillräckligt antal personer, i besittning av den kompe- tens på området, som rätteligen kunde vara påkallad, för närvarande inte lär kunna uppbringas.
Det torde i vissa fall förekomma, att lantmätarna vid sidan av sin tjänst äro allmänheten behjälpliga med att upprätta köpeavtal och andra överlä- telseavtal beträffande fast egendom, då fråga härom uppkommer i samband med förekommande fastighetsbildningsförrättningar. I en del fall torde även lantmätarna vara allmänheten behjälpliga med lagfartsan-sökningar samt med att ordna inteckningsfrågor i samband med sammanläggningar. Förekomsten av sådana uppdrag torde vara mycket växlande i olika orter men uppdragens totala omfattning och de ersättningar, som lantmätarna uppbära därför, äro med all sannolikhet helt obetydliga i förhållande till tjänsteverksamheten.
Fastighetsregister finnes av två typer, nämligen dels jordregister för landet, som på statens bekostnad föres av överlantmätarna, dels ock fastighetsre- gister av stadstyp. vanligen benämnt »fastighetvsregister såsom i stad» eller helt enkelt »fastighetsregister». Fastighetsregister av denna senare typ skall föras för städer och för sådana samhällen å landet, beträffande vilka den för städerna gällande ordning för bebyggande skall iakttagas och för vilka Konungen förordnat, att fastighet—sregistreringen skall ske i denna ordning.
Städerna svara för och bekosta förandet av sina fastighetsregister. Register- förare förordnas av KB efter framställning av staden. Några obligatoriska kompetenskrav finnas ej stadgade för registerförare. Såvida den föreslagne ej innehar viss angiven kompetens skall dock KB efter lantmäteristyrelsens hörande pröva om registerföringen kan anförtros åt den föreslagne. För samhällena å landet är vederbörande överlantmätare registerförare, i vilket
fall registerföringen sker på statsverkets bekostnad. Om samhälle vill själv bekosta registerföringen, kan dock särskild registerförare förordnas. Samhäl- lena begagna sig så gott som undantagslöst av möjligheten att få fastighet-s- registerföringen utförd genom överlantmätarnas försorg. Det torde endast vara några få samhällen, som själva svara för registerföringen.
Registerföringen i städerna verkställes vanligen av stadsingenjör eller mät- ningsman. Som registerförare tjänstgöra emellertid i flera fall borgmästare, ledamöter av magistraten, kommunalborgmästare m. fl. I 8 städer tjänstgöra för närvarande överlantmätare som registerförare och i 12 städer distrikts- lantmätare eller på distrikt verksamma extra lantmätare. Dessa 12 städer äro så gott som samtliga mindre städer.
Föreslagen avgränsning
Därest en sådan lönereglering genomföres, att distriktspersonalens taxein- komster borttagas och personalen i stället helt statsavlönas, böra givetvis per— sonalens tjänsteåligganden klart avgränsas. Till tjänsteåliggandena synas böra hänföras dels alla de förrättningar och uppdrag, som distriktslantmätarna för närvarande på grund av bestämmelserna i 52 ä 1 mom. lantmäteriinstruk- tionen äro skyldiga att utföra, dels sådana till lantmäteriverksamhet hänför- liga uppdrag, som lantmätarna vanligen syssla med, dels ock uppdrag att upprätta avs'tycknings- och byggnadsplaner. Till tjänsteåliggandena böra där- för hänföras alla de ovan under A och B upptagna förrättningar och uppdrag med undantag av uppdrag att vara mätningsman eller fastighetsregisterfö- rare (se ovan under A, 111) samt uppdrag att upprätta köpeavtal m. ni. (se ovan under B punkt 19).
Samhällenas och vissa städers behov att för fastighetsbildningsverksamhet anlita lantmäteripensonal kan tillgodoses i den formen vatt lantmätaren av KB förordnas att vara förrättningsman för tomtmätning och avstyckning. De uppdrag, som vanligen åligga en mätningsman utöver den egentliga för- rättningsverksamheten äro av den beskaffenhet, att de icke falla under be— greppet lantmäteriverksamhet. Uppdrag att föra fastighetsregister av stads- typ kan anförtros åt personer med vitt skilda kvalifikationer. Sådant upp- drag synes därför icke heller kunna hänföras till lantmäteriverksamhet. På grund härav böra nämnda slag av uppdrag icke hänföras till distriktsorgani— sations tjänsteåligganden.
De ovan under B punkt 19 upptagna uppdragen att upprätta köpeavtal m. m. falla givetvis icke under begreppet lantmäteriverksamhet. Även av andra anledningar skulle det vara olämpligt att hänföra sådana uppdrag till distriktsorganisationernas tjänsteåligganden.
Tjänsteåliggandena synas kunna hänföras till två grupper nämligen en grupp omfattande förrättningar och uppdrag, som distriktsorganisation bör ha obetingad skyldighet att verkställa, samt en andra grupp omfattande upp- drag, som distriktsorganisation bör utföra i den mån övriga tjänsteåliggan- den så medgiva.
Till den förra gruppen, omfattande de obligatoriska tjänsteåliggandena, böra hänföras i stort sett de förrättningar och uppdrag, som falla under be- stämmelserna i 52 % 1 mom. lantmäteriinstruktionen. Till gruppen böra emel- lertid även hänföras uppdrag att upprätta förslag till avstyckningsplan. Å andra sidan bör städernas möjlighet att få anlita distriktsorganisationerna för förrättningar enligt 2 och 5 kap. fastighetsbildningslagen och för upprättande av tomtindelningsförslag göras beroende av överlantmätarens medgivande.
Lantmätarnas förrättningsverksamhet inom samhällen och städer är för närvarande så omfattande, att densamma ej torde kunna avvecklas utan att allvarliga svårigheter skulle uppstå. Samhällena och de mindre städerna torde i flera fall ej heller ha sådana ekonomiska resurser, att de kunna anställa kvalificerade mätningsmän. Det torde därför vara önskvärt, att samhällen och mindre städer bibehållas vid möjligheten att för förrättningsverksam- heten kunna anlita den å distrikt verksamma lantmäteripersonalen. Distrikts- organisationernas skyldighet att verkställa förrättningar enligt 2 och 5 kap. fastighetsbildningslagen samt att upprätta förslag till tomtindelningar kan lämpligen avgränsas på motsvarande sätt, som gäller beträffande samhällenas möjlighet att få fastighetsregistren förda å statsverkets bekostnad. Distrikts- organisationerna böra därför vara obetingat skyldiga att verkställa nu av- sedda slag av förrättningar och uppdrag inom samhällen å landet, där den för städerna gällande ordning för bebyggande skall iakttagas. Därest stad önskar för samma ändamål anlita distriktsorganisation, bör sådan fråga prö- vas av överlantmätaren, som vid avgörandet hör taga hänsyn dels till stadens behov av att få anlita lantmäteripersonalen, dels ock till distriktsorganisatio- nernas möjlighet att med hänsyn till omfattningen av andra tjänsteuppdrag åtaga sig även den avsedda verksamheten inom staden. Överlantmätaren bör äga möjlighet att begränsa medgivande till viss tid eller att avse visst eller vissa slag av uppdrag eller att gälla visst område av staden. Lantmäteriper— sonalens verksamhet av här avsett slag synes böra utföras i den formen, att den avsedde förrättningsmannen av KB förordnas som förrättningsman för tomtmätning och avstyckning inom samhället eller staden.
Till gruppen obligatoriska tjänsteåligganden böra därför hänföras dels samtliga ovan under A, I och II upptagna förrättningar och uppdrag, dels ock de ovan under B punkterna I—11 samt 17 upptagna uppdrag dock med den inskränkning, som följer av vad ovan anförts om, att för viss verksam- het inom stad erfordras överlantmätarens medgivande.
Till gruppen uppdrag, som distriktsorganisation har att utföra i den mån övriga tjänsteåligganden så medgiva, böra hänföras de uppdrag, som avses ovan under B punkterna 12—16 och 18.
Den begränsade skyldigheten att upprätta grundkartor samt att verkställa stommätning inom städer och samhällen bör lämpligen differentieras på mot- svarande sätt, som ovan angivits beträffande viss förrättningsverksamhet. Distriktsorganisation bör därför icke äga åtaga sig sådant uppdrag inom stad utan att inhämta överlantmätarens medgivande. Lämpligast torde vara, att
då sådant uppdrag inkommit eller då fråga väckts om att distriktsorganisa- tion skall utföra sådant arbete inom stad, distriktslantmätaren omedelbart underrättar överlantmätaren.
Därest distriktslantmätaren finner att uppdrag, som faller under nu avsedd grupp av tjänsteåligganden, icke kan av distriktsorganisationen medhiunas inom avsedd tid eller icke kan verkställas utan att mera avsevärt fördröja de tjänsteärenden, som ovan hänför-ts till första gruppen, hör han icke mot- taga uppdraget. Härom skall beställaren lämnas besked. Denne bör då äga möjlighet att få frågan prövad av överlantmätaren, som bör ha att avgöra, om distriktsorganisation skall verkställa här avsett uppdrag eller icke.
Ovan har förutsatts, att överlantmätaren i vissa fall skall pröva om viss verksamhet eller vissa uppdrag skola utföras av distriktsorganisation. Om överlantmätaren därvid skulle finna, att verksamheten eller uppdraget lämp- ligen bör utföras av distriktsorganisation, men att denna icke kan medhinna en sådan utökning av arbetet utan förstärkning av organisationens arbets- kraft, hör han ha att med eget yttrande hänskjuta frågan till lantmäteristy— relsens avgörande.
Beträffande upprättandet av de förslag till avstycknings- och byggnadspla- ner, som komma att uppdragas åt distriktsorganisationerna, må framhållas vikten av att vid dessa arbeten erforderligt samråd kommer till stånd med vederbörande länsarkitekt och vägförvaltning samt andra myndigheter och tjänstemän, vilkas verksamhet berör förhållanden, som kunna vara av bety- delse för planläggningen.
Vid företagandet av de ändringar i lantmäteriinstruktionen, som bli erfor- derliga till följd av den planerade omorganisationen, torde i instruktionen böra införas förbud för distriktspersonalen att mot" ersättning åtaga sig så- dana uppdrag, som kunna hänföras till distriktsorganisations tjänsteålig- ganden.
2. Verksamheten inom distrikten m. m.
Nuvarande förhållanden
Den nuvarande organisationen bygger i huvudsak på, att distriktslant- mätare är skyldig att verkställa förekommande lantmäteriförrättningar och övriga tjänsteuppdrag inom det egna distriktet. Vissa betydelsefulla avsteg finnas emellertid från denna princip. Så är till exempel skyldigheten att ut- föra förrättningar, till vilka förordnande utfärdas, ej begränsad till det egna distriktet, utan lantmätaren är skyldig att verkställa alla förrättningar, var- till han författningsenligt förordnas. Närmare bestämmelser om de princi— per, som skola tillämpas vid överlantmätarnas utfärdande av förordnanden till lantmäteriförrättningar, återfinnas i 35 % lantmäteriinstruktionen. I den mån förordnandena icke kunna eller böra lämnas åt lantmätaren i distrik- tet, skola förrättningarna uppdragas antingen åt annan distriktslantmätare eller ock åt sådan extra lantmätare, som lantmäteristyrelsen för sådant ända-
mål ställer till överlantmätarenus och länsstyrelsens förfogande. Sådana »till förfogande» ställda extra lantmätare äro icke underställda någon distrikts— lantmätare utan utöva fullt självständig verksamhet.
I sin verksamhet kan distriktslantmätare ha biträden av olika slag. Des- sa äro
tjänstemedhjälpare, aspirant,
tekniskt biträde och kontorsbiträde. Tjänstemedhjälpare och aspiranter ha avlagt lantmäteriexamen. Den som avlagt lantmäteriexamen kan av lantmäteristyrelsen antagas till aspirant vid lan'tmäteristaten. Aspiranten anställes därefter av styrelsen van- ligen hos någon distriktslantmätare. Därvid skall särskild hänsyn tagas till principalens förmåga att meddela aspiranten handledning i lantmäteriets praktiska utövning samt att bedöma hans lämplighet för lantmäteribanan. Principalen äger sysselsätta aspiranten med förekommande göromål, dock skall principalen själv eller någon hans tjänstemedhjälpare å göromälen öva erforderlig tillsyn.
Efter minst två års väl vitsordad tjänstgöring kan aspiranten av lantmä- teristyrelsen konstitueras till extra lantmätare. Vanligen förordnas vederbö— rande i samband därmed att tjänstgöra som medhjälpare hos någon distrikts- lantmätare. Ställningen som tjänstemedhjälpare medför, att vederbörande efter anvisning av principalen är behörig att verkställa de flesta av de göro— mål, som äga samband med åt principalen uppdragna förrättningar, dock äger medhjälparen icke hålla sammanträden med sakägare m. m. samt ej utan särskilt tillstånd av lantmäteristyrelsen verkställa vissa värderingar eller självständigt verkställa avstyckningar och vissa andra uppdrag. Avsikten med medhjälpartjänstgöringen är, utom annat, att de unga lantmätarna un- der sådan tjänstgöring skola få en god erfarenhet i lantmäteriets praktiska utövning och förvärva vana i att självständigt handlägga förrättningar. Un- der den första tiden är det vanligt, att medhjälparen biträder principalen vid förekommande arbeten eller självständigt utför vissa arbeten huvudsakligen av teknisk eller utredande natur vid de förekommande förrättningarna. Allt- eftersom medhjälparens erfarenhet och kompetens ökar får han sedan själv— ständigt handlägga först enklare men småningom även mera krävande för- rättningar. För att möjliggöra detta äger principalen — efter särskilt till- stånd av lantmäteristyrelsen _— att uppdraga åt medhjälparen att verkställa även mera krävande förrättningsarbeten samt att självständigt verkställa avstyckningsförrättningar m. m. Vidare äger lantmäteristyrelsen möjlighet att bevilja distriktslantmätaren ledighet under viss tid från handläggningen av vissa förrättningar eller göromål och förordna extra lantmätare att i avseen- de å dem fullgöra distriktslantmätarens tjänsteåligganden.
Dessa regler ha under de senare åren tillämpats så, att lantmäteristyrelsen _ redan i samband med att den extra lantmätaren första gången förordnats som tjänstemedhjälpare — i regel lämnat principalen tillstånd att uppdraga
åt medhjälparen att utföra avstyckningsförrättningar, som ha till ändamål att bilda fastigheter för bostadsändamål eller för industriellt, kommunika- tionstekniskt eller kulturellt ändamål. Sedan den extra lantmätaren tjänst— gjort som tjänstemedhjälpare under cirka två år, har lantmäteristyrelsen lämnat principalen tillstånd att överlåta åt medhjälparen att självständigt verkställa alla slags avstyckningsförrättningar och uppdrag. Efter nämnda tid av två år har den extra lantmätaren i regel även förordnats att som vika- rie för principalen handlägga vissa åt honom uppdragna förrättningar. De förrättningar, det här är fråga om, äro sådana, till vilka förordnande utfär- dats för principalen. Denne har då hos lantmäteristyrelsen gjort framställ— ning om ledighet tills vidare från handläggningen av vissa för överflyttning angivna förrättningar, varefter styrelsen beviljat principalen den begärda le- digheten och förordnat medhjälparen att tills vidare under viss angiven tid fullgöra principalens tjänsteåligganden. Beträffande sådan överflyttad för- rättning, till vilken principalen erhållit personligt förordnande, har emeller- tid vikariens behörighet att verkställa densamma varit beroende av att den myndighet, som utfärdat förordnandet, medgivit sådan överflyttning.
' På grund av den alltjämt ökande arbetsanhopningen å lantmäteridistrikten och den rådande bristen på arbetskraft, har lantmäteristyrelsen nyligen för- klarat, att extra lantmätare efter prövning i varje särskilt fall redan ett år efter konstituerandet kan erhålla generellt tillstånd att verkställa avstyck— ningsförrättningar och andra uppdrag samt förordnande som vikarie be- träffande vissa förrättningar.
Det är för närvarande vanligt, att de mera erfarna tjänstemedhjälparna i mycket stor utsträckning självständigt verkställa avstyckningsförrättningar eller i egenskap av förordnade vikarier självständigt verkställa andra förrätt- ningar.
Angående förhållandet mellan principal och tjänstemedhjälpare stadgas i 54 5 2 mom. lantmäteriinstruktionen följande:
Därest icke lantmäteristyrelsen annorlunda förordnar är medhjälpare skyldig att verkställa alla de arbeten i tjänsten, som principalen uppdrager åt honom.
I övrigt skall beträffande förhållandet mellan principal och medhjälpare iakttagas: att medhjälparen står under principalens tillsyn och lydnad; att principalen gent emot sakägare är ansvarig för medhjälparens alla göromål samt har att på egen bekostnad rätta de fel, som begås av medhjälparen, principalen lik-väl obetaget att i laga ordning söka ersättning av medhjälparen; samt att kartor, protokoll, beskrivningar m. m. skola för att äga vitsord vara underskrivna av prin— cipalen själv.
Bestämmelsen om att kartor, protokoll m. m. skola underskrivas av prin- cipalen gäller icke förrättningar och uppdrag, som medhjälparen efter veder- börligt tillstånd verkställer självständigt och ej heller förrättningar, som medhjälparen verkställer i egenskap av vikarie för principalen. Beträffande principalens ansvarighet för medhjälparens göromål torde denna icke om- fatta förrättningar, som medhjälparen verkställer i egenskap av vikarie.
I 44 % arbetsordningen för distriktslantmätarna med flera finnas bestäm- melser om de göromål, som må uppdragas åt tekniskt biträde. Dessa utgöras
av arbeten av teknisk art. Samtliga arbeten, som utföras av tekniskt biträde, ! skola utföras efter principalens eller hos honom anställd tjänstemedhjälpa- ' res anvisning i fråga om arbetets utförande och uteslutande på principalens ansvar. Det åligger principalen att utan särskild kostnad för det allmänna eller sakägare utöva en effektiv tillsyn över det tekniska biträdets arbete och avhjälpa i detsamma eventuellt befunna brister. l l
Enligt 46 ?; nyssnämnda arbetsordning må distriktslantmätare för verkstäl- lande av förekommande rit- och skrivgöromål samt därmed jämförliga ar- beten använda det biträde, som han i varje fall finner lämpligt. Ansvaret för arbetet åvilar helt principalen.
Frågor om semester och tjänstledighet för distriktslantmätare, extra lant- mätare och aspiranter avgöras av lantmäteristyrelsen. Distriktslantmätare kan dock i vissa fall få åtnjuta ledighet under tid ej överstigande sex dagar utan att framställning därom göres hos lantmäteristyrelsen. Såsom villkor härför gäller, utom annat, att överlantmätaren, efter hos honom gjord an- mälan, finner förordnande av vikarie ej erforderligt (55 & arbetsordningen).
Enligt 57 & arbetsordningen äger principal bevilja hos honom anställt tek- niskt biträde ledighet från tjänstgöring under viss kortare tid.
Några bestämmelser om semester eller annan ledighet för kontorsbiträden finnas icke i gällande instruktion eller arbetsordning. Då kontorsbiträdena ansetts som lantmätarnas privata biträden, ha dessa frågor fått avgöras ge— nom överenskommelse mellan principal och biträde.
Den nya organisationen
Distriktslantmätares åligganden som föreståndare för verksamheten inom distriktet torde i huvudsak bliva
1) att med biträde av underställd personal verkställa förrättningar och uppdrag, som enligt instruktion, lantmäteristyrelsens eller överlantmätarens föreskrift eller eget åtagande åvila honom,
2) att fördela arbetet mellan underställd personal samt att i erforderlig om- fattning handleda och övervaka personalen i dess arbete,
3) att vårda och ansvara för lokaler, möbler, instrument och annan utrust- ning, som av staten ställts till förfogande för verksamheten å distriktet,
4) att i övrigt fullgöra de tjänsteåligganden, som i instruktion, arbetsord- ning eller särskilda föreskrifter åläggas honom.
Beträffande ovanstående punkter torde följande böra framhållas. Punkterna 1 och 2. Distriktslantmätaren bör vara ansvarig för verksam— heten å distriktet. Han har därvid att svara för att förrättningar och uppdrag bli utförda enligt lag och meddelade föreskrifter, med gott omdöme och med minsta möjliga tidsutdräkt. Å distrikten torde i regel komma att finnas, för- utom distriktslantmätaren, minst en annan lantmätare. Sådan biträdande lantmätare kan med hänsyn till tjänsteålder m. ni. ha mycket varierande erfarenhet.
Såsom för närvarande är fallet, bör det ankomma å lantmäteristyrelsen att bestämma riktlinjerna för i vilken utsträckning de yngre lantmätarna få ut- föra mera krävande arbetsuppgifter samt självständigt handlägga förrätt- ningar. Man torde få räkna med att styrelsen, liksom hittills, låter den unga lantmätaren till en början självständigt handlägga endast enklare förrätt- ningar för att, allteftersom hans erfarenhet och kompetens växer, medge honom behörighet att verkställa även mera krävande förrättningar.
Förrättningarnas handläggning kommer att i första hand åligga distrikts- lantmätaren. För att fullt kunna utnyttja å distriktet tjänstgörande annan lantmätares kvalifikationer bör distriktslantmätaren äga att å denne över- låta att självständigt verkställa vissa förrättningar och uppdrag. Detta måste givetvis ske inom den ram, som lantmäteristyrelsens ovannämnda före- skrifter komma att innebära. Beträffande uppdrag och förrättningar, till vil- ka förordnanden ej utfärdats (t. ex. avstyckningsförrättningar) torde, liksom hittills, sådant överflyttande kunna ske utan andra formaliteter än att dist— riktslantmätaren uppdrager åt den biträdande lantmätaren att verkställa förrättningen eller uppdraget.
Beräffande förrättningar, till vilka förordnande utfärdats, torde samma förfaringssätt som hittills böra tillämpas, d. v. s. lantmäteristyrelsen bör ef- ter framställning kunna bevilja distriktslantmätare ledighet under viss tid från handläggningen av vissa förrättningar och förordna annan å distriktet tjänstgörande lantmätare att i avseende å dem fullgöra distriktslantmätarens . tjänsteåligganden. Sådant förordnande synes icke böra medföra rätt till vi- ! kariatsersättning eller rätt till resekostnads- och traktamentsersättning enligt högre klass, än den förordnade lantmätaren eljest tillhör.
Beträffande förrättningar, å vilka distriktslantmätaren erhållit personligt förordnande, bör som hittills gälla, att den förordnade vikarien icke må företaga sådan förrättning, innan den myndighet, som utfärdat förordnan- ,. det, därtill lämnat medgivande. i
I de fall, då distriktslantmätare uppdrager åt annan å distriktet tjänstgö- l rande lantmätare att självständigt handlägga vissa förrättningar eller upp- | drag, hör han i samband därmed till dennes förfogande ställa erforderlig biträdeshjälp, i den mån sådan finns tillgänglig.
Vid fördelning av arbetet mellan underställd personal bör distriktslantmä- taren tillse, att personalen erhåller så allsidig erfarenhet som möjligt. Sär- skilt gäller detta aspiranter och yngre lantmätare. Självfallet skall han tillse, att personalen erhåller tillräcklig handledning samt alla erforderliga råd och anvisningar. Vid arbetsfördelningen har han vidare att tillse att åt under- lydande personal icke uppdrages arbetsuppgifter, som vederbörande med hänsyn till utbildning och erfarenhet icke har förutsättningar att lösa på ett tillfredsställande sätt.
Om överlantmätaren eller lantmäteristyrelsen skulle finna, att inom en distriktsorganisation fördelningen av arbetsuppgifterna icke verkställes på ett lämpligt sätt, böra nämnda myndigheter äga att meddela erforderliga före- skrifter om arbetsfördelningen i allmänhet samt jämväl om vilka förrätt-
ningar och uppdrag, som skola verkställas av distriktslantmätaren själv res- pektive annan å distriktet tjänstgörande lantmätare. För att utjämna större olikheter i arbetstillgången å distrikten böra nämnda myndigheter äga före- skriva, att viss eller vissa förrättningar eller uppdrag skola överflyttas ä an— nan distriktsorganisation.
Punkt 3. Distriktslantmätaren bör vara skyldig att föra förteckning över instrument, möbler och andra inventarier, att tillse att utrustningen under- hålles och vid behov repareras samt att förbrukningsartiklar m. m. i tid
E rekvireras.
| Punkt 4. Distriktslantmätaren bör, såsom för närvarande är fallet, vara i skyldig att såsom sakkunnig biträda underdomstolar eller andra myndighe- | ter inom länet ävensom överdomstolar. ! Distriktslantmätaren bör vidare vara skyldig att föra diarier, förteckningar i och konceptbok samt att beträffande verksamheten och personalförhållan- ; dena lämna de redogörelser och rapporter, som kunna föreskrivas i instruk-
tion, arbetsordning eller särskilda föreskrifter.
För att i någon mån avlasta'lantmäteristyrelsen en del personalärenden av mindre betydelse, är det lämpligt att distriktslantmätaren tillägges befo- genhet att besluta i vissa frågor om ledighet för underställd personal. Beträf— fande å distriktet tjänstgörande aspiranter, mätningstekniker och kontors- personal synes distriktslantmätaren böra tilläggas befogenhet att fördela dern tillkommande semester samt att bevilja sådan personal tjänstledighet, för varje sådan befattningshavare dock högst 15 dagar i följd och sammanlagt högst 30 dagar per kalenderår. Skulle vid ledighet av här avsett slag det kun- na ifrågasättas, att vikarie bör förordnas, torde frågan om ledighetens be- viljande böra hänskjutas till lantmäteristyrelsen. Om beviljad semester och tjänstledighet bör distriktslantmätaren omedelbart underrätta lantmäteristy- relsen. varvid även tjänstledighetens art bör noga anges.
Frågor om semester och tjänstledighet för distriktslantmätare och annan lantmätare ävensom om tjänstledighet utöver vad ovan angivits för aspiran- ter, mätningstekniker och kontorspersonal torde böra avgöras av lantmäteri- styrelsen.
KAP V
FRÅGOR RÖRANDE KOMPETENSKRAV OCH UTBILDNINGSANORDNINGAR
A. Beträffande lantmätare
Utbildningen av lantmätare är sedan år 1932 förlagd till en särskild av- delning för lantmäteri vid tekniska högskolan i Stockholm. Undervisningen är ordnad i fyra årskurser och avslutas med lantmäteriexamen. Den som avlagt lantmäteriexamen kan under vissa förutsättningar bli antagen som aspirant vid lantmäteristaten.
Studieplanen för lantmäteriundervisningen omfattar dels en grupp allmänt grundläggande ämnen såsom matematik, nationalekonomi och naturskydds— lära dels en geodetisk ämnesgrupp med tyngdpunkten lagd på undervisning i geodesi dels en juridisk ämnesgrupp med undervisning i bl. a. jorddelnings- rätt och tillämpad stadsbyggnadsrätt och dels en ekonomisk-teknisk ämnes- grupp med undervisning i allmän geologi och marklära, jordbrukslära och jordbruksekonomi, skogslära och skogsekonomi, fiskerikunskap, kulturtek- nik (allmän bygg-nadslära med vägbyggnadslära, vattenbyggnadslära), hus- byggnadslära samt i skifteslära, stadsbyggnad och kommunikationsteknik.
Vad den rent praktiska utbildningen beträffar ha de inträdessökande till lantmäteriavdelningen, ehuru praktisk tjänstgöring ej obligatoriskt fordras för inträde till avdelningen, i regel kunnat åberopa sådan tjänstgöring i lant- mäteri, jordbruk eller skogsbruk. Antalet praktikmånader under 10-årsperio- den 1936—1945 har i genomsnitt uppgått till något mer än 7 månader för varje antagen studerande. Omkring hälften av praktiktiden belöper på lant- mäteripraktik.
För avläggande av lantmäteriexamen fordras för närvarande praktisk verk- samhet under minst två månader i skogstaxering och skogsindelning eller i jordbruk samt under minst två månader hos distriktslantmätare, statskarto- graf eller mätningsman i stad.
I lantmäteriundervisningen ingå fältövningar, i huvudsak förlagda mellan terminerna.
Frågan om lantmätarnas utbildning är för närvarande föremål för särskild utredning av tillkallade sakkunniga.
Anledning föreligger därför icke för lantmäteriutredningen att närmare ingå på de spörsmål som röra lantmätarnas teoretiska undervisning.
._;;__....
B. Beträffande den mätningstekniska biträdespersonalen
Nu gällande bestämmelser om arbetsuppgifter och kompetens
Bestämmelser om vilka tjänstgöringsuppgifter, som ankomma på av lant- mäteristyrelsen förordnade tekniska biträden, ha meddelats i 56 å i gällande lantmäteriinstruktion. Enligt dessa bestämmelser må åt tekniskt biträde uppdragas att verkställa mätnings-, utstaknings- och andra därmed jämför- liga göromål i enlighet med de närmare föreskrifter som lantmäteristyrelsen äger utfärda. Åt lantmäteristyrelsen har även enligt 73 å i lantmäteriinstruk- tionen uppdragits att meddela föreskrifter om de kompetensfordringar, som skola gälla för erhållande av anställning som tekniskt biträde.
I enlighet med berörda bestämmelser har lantmäteristyrelsen i utfärdad arbetsordning för distriktslantmätare jämte dessas tjänstebiträden meddelat närmare föreskrifter om tjänstgöringsuppgifter och kompetensvillkor för tek- niska biträden.
I 44 5 av arbetsordningen ha följande bestämmelser meddelats om de tek- niska biträdenas arbetsuppgifter.
Distriktslantmätare må åt hos honom förordnat tekniskt biträde uppdraga nedan- stående fältarbeten, dock endast i den mån han finner desamma kunna åt biträdet anförtros nämligen:
1. Stakning och mätning av stom-linjenät och mätningslinjenät, sedan plan för dessa arbeten blivit av lantmätare upprättad.
2. Polygonmätning, sedan plan för mätningens utförande blivit av lantmätare upprättad.
3. Numerisk och grafisk detaljmätning.
4. Utstakning, markering och säkerställande av ägogräns, som blivit till sitt läge av lantmätare bestäJnd.
5. Anbringande och inmätning av stödpunkter och försäkringsmarkeringar.
6. Höjdmätning efter av lantmätare uppgjord plan.
7. Mätning av väg samt utstakning av väglotter.
8. Mätning av hägnad samt utstakning av hägnadslott-er. Tekniskt biträde, som genomgått teoretisk utbildningskurs, -motsvarande minst skogshögskolans forstmästarekurs, må därjämte sysselsättas med räkning av ständ- skog. Tekniskt biträde må å distriktslantmätarens expedition sysselsättas med förekom- mande göromål. Samtliga göromål, som utföras av tekniska biträden, skola ske efter vederbörande distriktslantmätares eller hos honom anställd tjänst—emedhjälpares anvisning i fråga om arbetets utförande och uteslutande på distriktslantmätarens ansvar; och åligger det ovillkorligen distriktslantmätaren att utan särskild kostnad för det allmänna eller sakägare utöva en effektiv tillsyn över det tekniska biträdets arbete och av- hjälpa i detsamma befunna brister.
I 54 & av ovannämnda arbetsordning ha föreskrifter om kompetensford— ringar för tekniska biträden meddelats. Dessa innebära i huvudsak, att bi- trädets kompetens skall styrkas dels med intyg av distriktslantmätare om nöjaktig färdighet i linjestakning, ägomätning- och kartritning samt om den
föreslagnes lämplighet i allmänhet och dels med bevis om godkänd prövning inför överlantmätaren. Enligt i arbetsordning för lantmäterikontoren i länen i 18 a å intagna bestämmelser skall prövningen inför överlantmätaren bland annat avse att utröna den föreslagnes kännedom om lantmäteriets uppgifter, vanligen förekommande mätningsinstrument och deras handhavande vid i orten allmänt förekommande lantmäteritekniska fältarbeten, vanliga mät— ningsmetoder vid dylika arbeten, vid utstakning av ägogränser förekomman- de fältarbeten, markering och säkerställande av gränspunkter och gränslin— jer, höjdmätning medelst avvägning, upprättande av enklare kartor samt de gällande föreskrifter, särskilt av mätningsteknisk art, som ett tekniskt biträ- de kan komma att tillämpa. Särskilt avseende skall fästas vid den föreslag- nes pålitlighet och noggrannhet i arbetet varjämte bör beaktas, huruvida den föreslagne kan anses i allmänhet äga sådana personliga egenskaper, som måste fordras för ett fullgott uppfyllande av ett tekniskt biträdes arbets- uppgifter.
De nuvarande tekniska biträdenas utbildning
De nuvarande tekniska biträdenas allmänna skolunderbyggnad är synner- ligen varierande. Omkring 46 0/0 ha enbart folkskolebildning, i många fall kompletterad vid folkhögskola, genom studier per korrespondens eller ge- nom militär underbefälsutbildning. 43 0/o ha avlagt realexamen eller erhållit motsvarande utbildning och återstående 11 0/0 ha avlagt studentexamen eller genomgått tekniskt läroverk. Utöver den allmänna utbildningen har i mycket stor utsträckning fackutbildning av skilda slag förvärvats genom exempelvis lantbruksskola, lantmannaskola, skogsskola, handelsskola, handelsgymna- sium, tekniska skolor och institut, vägmästarkurser, studier av vissa fack— ämnen, ofta per korrespondens, och i ett mindre antal fall även genom hög- skolestudier. I den grupp, som enbart har folkskolan som grundläggande skolutbildning, har denna i 77 0/0 av fallen kompletterats med vidareutbild- ning av något slag.
Vid indelning av biträdeskären i grupper efter tjänstgöringstidens längd fördelar sig den grundläggande skolutbildningen enligt en överslagsmässig undersökning med ledning av tillgängliga uppgifter på följande sätt
" _ _ Antal tekniska biträden med tjänstgöringstid i år Grundläggande skolutbildmng (3 3—6 6—9 942 124!) 15—18 >18 Summa
Enbart folkskola ................ 7 3 2 2 1 2 3 20 Folkskola jämte viss vidareutbildning 18 4 16 5 5 7 12 67 Realexamen, eventuellt jämte viss
vidareutbildning .............. 21 6 10 10 10 8 17 82 Studentexamen eller teknisk student-
examen, eventuellt jämte viss vidareutbildning .............. 2 1 2 1 2 2 10 20
48 14 30 18 18 19 42 189
Den. mätningstekniska fackutbildningen har hittills, med undantag för två av Sveriges lantmätareförening under lantmäteristyrelsens överinseende an- ordnade fortbildningskurser, helt meddelats av de lantmätare, hos vilka bi- trädena innehaft anställning.
Rådande förhållanden ha medfört att de tekniska biträdenas fackutbild- ning och kompetens blivit ganska oenhetlig och präglad av de lokala arbets- förhållandena.
Av omorganisationen betingade förändringar bcträffande kompetens- fordringar och utbildning
Mätningstckniken inom fastighetsbildningsväsendet har efter tillkomsten av 1920 års mätningsförordning genomgått en snabb utveckling. Den tidigare helt dominerande stomlinjemätningen har numera till största delen spelat ut sin roll och ersatts av modernare och noggrannare metoder. De mätningstek- niska uppgifterna ställa numera större krav än tidigare på tekniska kunska- per hos dem som utföra mätningarna.
Den av utredningen föreslagna organisationen av verksamheten på lant- mäteridistrikten bygger på den förutsättning, att från den högskoleutbildade arbetskraften skall i största möjliga omfattning avlastas sådant arbete, som kan anförtros åt lägre kvalificerad personal. Beträffande de mätningsteknis— ka biträdena torde böra fordras sådan kompetens, att de kunna under lant- mätares ledning genomföra en mycket stor del av de mätningstekniska upp- gifterna i förrättningsverksamheten även sådana som ställa förhållandevis stora krav på kunnighet.
Efter genomförandet av de av utredningen förordade förändringarna av lantmäteriets distriktsorganisation torde i huvudsak följande arbetsuppgifter böra ankomma på mätningsteknikerna.
Planmätning Stommätning: planläggning av polygonnät av mindre omfattning vid van- lig mätning mätning av polygonnät vid finmätning och vanlig mätning planläggning (enklare), stakning och mätning av stomlinjenät Detaljmätning: planläggning (enklare) och mätning av mätningslinjenät numerisk detaljmätning enligt såväl ortogonal som polär metod grafisk mätning med distanstuh skogsavfattning Häjdmätning: planläggning av höjdmätning genom vanlig avvägning linjeavvägning (finavvägning eller vanlig avvägning) ytavvägning Utstalcning av räta linjer och kurvor Utmärkande och säkerställande av ägogräns Mätning av vägar och hägnader samt utstakning av väg- och hägnadslotter Koordinatberäkning och utjämning av polygonnät och mätningslinjenät med användning av enkla utjämningsmetoder
Koordinatberäkning av detaljpunkter Beräkning av utstakningsdata Upprättande av karta med hjälp av vanligen förekommande karteringsin- strument Arealuträkning, numerisk och grafisk Upprättande av förekommande beskrivningar Enklare fastighetsutredningar Upprättande av sammanställningskartor Vissa kontorsgöromål.
En förutsättning för att den tekniska biträdeskåren skall kunna fylla den funktion inom lantmäteriet, som utredningen avsett, torde vara att en ända- målsenlig utbildning av biträdena kommer till stånd. Ett första steg i denna riktning har tagits genom den nySS påbörjade provisoriska utbildningskurs för tekniska biträden, som lantmäteristyrelsen anordnat jämlikt därom av Kungl. Maj:t och riksdagen meddelade beslut (prop. nr 311/1946, punkt 7). Denna kurs som tagit sin början den 2 december 1946 beräknas pågå till ut- gången av juli månad 1947. En liknande kurs har avsetts skola hållas från den 1” november 1947 till och med den 30 juni 1948.
För inträde till ovan omtalade utbildningskurs för tekniska biträden har fordrats, förutom 5 månaders praktisk tjänstgöring hos lantmätare, att sö- kande avlagt real-examen eller styrker sig ha förvärvat jämförliga kunskaper i de för utbildningen viktigaste ämnena, eller ock ha genom-gått godkänd ut- bildning till fältmätare vid arméns centrala fältmätskola. Med hänsyn till kommande verksamhet och den undervisning, som bör meddelas, synas dessa fordringar i stort sett lämpligt avvägda även för en fortsatt utbildningsverk- samhet. Vad däremot beträffar kursernas omfattning och längd torde så små- ningom vissa förändringar böra ske. Den nu påbörjade kursen har givits en synnerligen koncentrerad utformning beroende på att det varit nödvändigt att med minsta möjliga tidsutdräkt väsentligt utöka biträdespersonalen. För att trygga ett fullgott utbildningsresultat torde undervisningstiden, så snart det mest omedelbara behovet av biträden fyllts, böra förlängas. Vissa skäl tala även för lämpligheten av en utsträckning av utbildningen över en längre tidrymd genom att i utbildningstiden inlägges en tids praktik, på liknande sätt som föreslagits i Sveriges lantmätareförenings år 1945 till Kungl. Maj:t ingivna framställning om anordnande av kursundervisning för tekniska bi- träden.
En utbildning efter sistberörda riktlinjer skulle kunna anordnas på unge- fär följande sätt. Efter praktikanttjänstgöring hos lantmätare under minst sex månader meddelas eleverna vid en första kursperiod på omkring sex må- nader dels nödvändig komplet-tering av förkunskaperna i vissa ämnen, fram— för allt matematik, dels ock en grundläggande utbildning i fråga om mät- ningsteknik. I samband därmed anordnas tillämpning—sövningar och bearbe- tas erhållet övningsmaterial. Därefter beredas eleverna tillfälle att under ett halvårs praktisk tjänstgöring på lantmäteridistrikt befästa de inhämtade kun- skaperna och därvid även tillägna sig viss rutin. I en därpå följande andra
kursperiod av omkring sex månaders längd fördjupas de mätningstekniska kunskaperna varjämte viss annan undervisning meddelas. Undervisningens inhämtande torde avsevärt underlättas genom den kännedom om lantmäteri- verksamheten, som eleverna då hunnit förvärva.
Det kan ifrågasättas, huruvida icke utbildningen skulle kunna förläggas till landsorten i syfte att nedbringa kostnaderna för utbildningen. Därigenom skulle även möjligheterna att erhålla ett för den praktiska utbildningen lämp- »_ ligt övningsområde underlättas. * Vidkommande praktikanttjänstgöringen i anslutning till de ovan skisse- rade kurserna, så synes det _ i all synnerhet vad beträffar den tjänstgöring som infaller mellan utbildningskursernas två avdelningar — rimligt att bi- drag i någon form tillerkännes praktikanten. Detta kan givas formen av ett I lämpligt avpassat dagarvode. Vidare torde praktikanten böra komma i åt- njutande av ersättning för resekostnader mellan stationsorten och de olika förrättningsplatser, som han måste besöka under tjänstgöringen.
Det synes böra anstå med den definitiva utformningen av tekniska biträde- nas utbildning tills viss erfarenhet vunnits från den nu påbörjade kursverk- samheten. Utredningen har därför icke funnit sig böra framlägga något ut- format förslag i detta hänseende. Det torde böra ankomma på lantmäteristy- relsen, som för närvarande handhar ifrågavarande utbildning, att i sinom tid avgiva förslag till de ändringar beträffande kursplaner och utbildnings— tid m. m. vartill vunna erfarenheter kunna giva anledning.
Så länge särskilda kurser avsedda för den tekniska biträdeskåren hos lant- mätarna anordnas torde för anställning av ifrågavarande biträden böra upp- ställas krav på genomgång av sådan kurs. Möjlighet synes dock böra före-
, ligga för lantmäteristyrelsen att, när särskilda skäl därtill föranleda, anställa biträde med annan utbildning, som kan anses tillräcklig för befattningen i fråga. I detta sammanhang vill utredningen framhålla, att för tekniskt bi- träde so—m avlagt skogsmästarexamen bör i fråga om kompetens gälla det- samma som föreskrivits beträffande den som genomgått forstmästarkurs.
C. Beträffande kontorspersonalen
För att arbetet å ett lantmäteridistrikt skall kunna bedrivas på ett ända- målsenligt sätt fordras tillgång till för verksamheten speciellt utbildad kon- torspersonal.
De arbeten, varmed kontorspersonalen hittills sysslat, ha varit växlande och i hög grad beroende på biträdenas utbildning och kompetens. För att ett kontorsbiträde skall kunna anses som användbart torde man, förutom nå- gorlunda god färdighet i maskinskrivning och övriga vanligen förekommande kontorsgöromål, hittills ha fordrat åtminstone god färdighet i kartkopiering, renritning av kartor och textning. Kontorsbiträden med bättre utbildning el- ler större erfarenhet torde dock hittills i ej oväsentlig omfattning ha syssel- satts med mera kvalificerade arbeten; hit kan räknas grafisk och numerisk arealuträkning, kartkonstruktion, enklare utredningar i lantmäterikontor,
domsagokansli, mantals- och fastighetstaxeringslängder, upprättande av sam- manställningskartor m. m. Vissa särskilt utbildade biträden torde även syssla med koordinatheräkning av såväl stomnät som detaljpunkter. Förutom fär- dighet i en rad olika arbeten eller arbetsmoment fordras av ett gott kontors- biträde även en god allmänkunskap om fastighetsbildnings- och inskriv- ningsväsendet, så att biträdet åtminstone i viss omfattning —— exempelvis vid telefonförfrågningar —— kan gå allmänheten tillhanda med råd och upplys- ningar.
Lantmäteridistriktens kontorsbiträden ha hittills varit lantmätarnas pri- vata biträden. De ha anställts och helt avlönats av vederbörande lantmätare. Från och med år 1946 utgår emellertid av statsmedel provisorisk avlönings- förbättring till kontorsbiträde eller kartriterska, som av lantmäteristyrelsen förordnats hos lantmätare. Samtidigt därmed har styrelsen givits befogenhet att förordna sådana biträden samt att meddela föreskrifter om vad som skall erfordras för att erhålla sådant förordnande. Provisorisk avlöningsförbätt- ring utgår för närvarande till cirka 100 av lantmäteristyrelsen förordnade kontors- och ritbiträden.
Då anställandet av kontorsbiträden hittills varit lantmätarnas ensak, ha några fastställda kompetenskrav för dessa biträden ej funnits. Det har emel- lertid visat sig, att om en biträdesaspirant skall ha möjlighet att utbildas även för de mera kvalificerade arbetsuppgifterna, så fordras ett visst mått av allmänbildning och teoretisk underbyggnad. Det har hittills i allmänhet ansetts önskvärt, att biträdesaspiranterna ha realexamen eller 5. k. normal- skolekompetens. Av de nuvarande biträdena torde cirka 70 procent ha sådan eller högre skolutbildning. Förutom denna allmänutbildning kräves även ett visst mått av specialutbildning. Tidigare torde det varit vanligast, att denna inhämtades genom att biträdesaspiranten anställdes som elev hos någon lant- mätare och dårvid erhöll undervisning i kartritning, textning m. m. Under de senaste årtiondena har det emellertid blivit alltmer vanligt, att biträdes- aspiranterna genomgått någon för denna och liknande anställningar anord- nad specialkurs. Sådana kurser ha funnits och finnas av varierande kvalitet och med mer eller mindre direkt inriktning på, att eleverna skola erhålla an- ställning vid lantmäteristaten.
Såsom villkor för att erhålla lantmäteristyrelsens förordnande som kon— torsbiträde eller kartriterska har styrelsen den 7 juni 1946 föreskrivit, att sökanden dels med godkända betyg genomgått utbildningskurs, som av sty- relsen anses kunna godtagas, eller under minst sex månaders anställning hos lantmätare förvärvat nödiga kunskaper och färdigheter i göromål, som lämpligen böra utföras av kontorsbiträde eller kartriterska, dels med tjänst- göringsbetyg från lantmätare styrker sin lämplighet för anställningen.
Särskilt under senare år ha stora svårigheter yppat sig för lantmätarna att på ett tillfredsställande sätt rekrytera och framför allt att behålla kon- torspersonalen. Orsakerna härtill torde, frånsett den allmänna bristen på kvinnlig arbetskraft i ifrågavarande åldrar, ha varit dels den osäkra anställ- ningsformen, dels ock att lantmätarna ej ansett sig kunna betala löner, som
varit konkurrenskraftiga. Även om vissa möjligheter funnits att anställa oru— tinerad personal, så har det varit mycket vanligt, att kontors- och ritbiträ— dena sedan de under något eller några år hos lantmätare vunnit någorlunda färdighet i de förekommande arbetena, därefter sökt sig över till statliga eller kommunala anställningar med säkrare anställningsförhållanden och bättre löneförmåner. Särskilt vanligt har det varit, att lantmätarnas biträden över- gått till lantmäterikontoren, länsarkitektkontoren, vägförvaltningarna eller städernas mätningsväsen.
Under sommaren 1945 gjordes en undersökning av den hos lantmätarna då anställda kontorspersonalens sammansättning samt utbildningsförhållan— den 111. m. Undersökningens resultat har sammanfattats i följande tabell:
? U t b i 1 d n i n g Anställ— Tjänste- Medel- . . _ . Anta] . . . . real- eller kart- maskin- G r u [) p nmåfld anställda rtriidäfäl älg?- normal- ritnings- skrivnings—
skola kurs kurs . % % % I ........... (0—1) 43 04 21'5 91 58 30 11 ........... (1—3 45 1'6 21'2 65 36 40 111 ........... (3—6) 3 43 24'0 67 33 33 IV ........... (6—9) 13 6'9 308 69 62 38 V ........... (9— ) 1 ll 188 409 64 27 55
1 Härav 2 med halvtidstjänstgöring.
Sammanställningen torde bl. a. visa att personalens skolunderbyggnad i all- mänhet är god. Vidare är det påfallande, att av samtliga 115 anställda icke mindre än 88 ha en anställningstid understigande 3 år. Orsaken härtill är givetvis ovannämnda kraftiga avgång av de någorlunda erfarna och kun- niga biträdena till anställningar med gynnsammare anställningsvillkor.
Vid omorganisationen av lantmäteriverksamheten å distrikten kommer att erfordras tillgång till ett tämligen stort antal kontors- och ritbiträden. Ut- redningen har beräknat, att å ett distrikt av normal storleksordning skulle erfordras genomsnittligt två sådana biträden. Man torde emellertid få räkna med, att det å vissa distrikt kan vara lämpligt att ersätta det ena biträdet med en mätningstekniker. Med hänsyn härtill kan det kommande behovet av kontors- och ritbiträden uppskattas till cirka 280.
Ifrågavarande personals arbetsuppgifter torde i stort sett bli desamma, som gälla beträffande de mest kompetenta av de nuvarande biträdena. Des-sa bi— träden böra således utföra ifrågakommande skrivarbeten, vanliga kontors- arbetcn inklusive diarieföring, kartkopiering, textning, renritning av kartor m. fl. arbeten, som närmast äro att hänföra till rutinarbeten. För att åstad- komma en önskvärd avlastning av vissa arbeten, som eljest skulle åvila den lantmäteriutbildade personalen eller mätningsteknikerna, är det nödvändigt att kontors- och ritpersonalen även kan utföra en hel del mera kvalificerade arbeten än de nyss nämnda; hit kan räknas kartkonstruktion och karterings-
arbeten, grafisk och numerisk arealuträkning, vissa koordinatberäkningar, enklare utredningar, upprättande av översiktskartor, det huvudsakligaste ar- betet beträffande kungörelse— och kallelseförfarandet m. in. För att arbetena å de nyorganiserade lantmäteridistrikten skall kunna ordnas på ett tillfreds- ställande sätt får det anses önskvärt, att i de fall, där två biträden förekom- ma, det ena biträdet om möjligt är kompetent att utföra förutom rutinarbe- ten även de flesta av ovannämnda kvalificerade arbeten, medan det andra biträdet bör vara kunnigt i rutinarbeten och åtminstone en del av arbetena i den senare gruppen. I de fall, där endast ett biträde förekommer, bör detta givetvis ha samma kompetens som det främsta biträdet å ett distrikt med två biträden.
För att kontorspersonalen skall kunna utföra ovannämnda arbeten är det nödvändigt att biträdena ha erforderlig utbildning. Som kompetenskrav torde lämpligen böra uppsättas dels realexamen eller normalskolekompetens eller motsvarande kunskaper, dels ock godkänt betyg från godtagbar specialut- bildningskurs. -
Av den ovannämnda år 1945 verkställda undersökningen framgår, att an- talet heltidsanställda kontorsbiträden med ordnade anställningsvillkor då uppgick till cirka 115. Då det inte är sannolikt att distriktens behov av kon- torspersonal till någon nämnvärd del kan tillgodoses genom rekrytering bland redan utbildad personal utanför lantmäteristaten, torde det vara ofrånkom- ligt att särskilda åtgärder vidtagas för att utbilda erforderliga biträden.
Av de för närvarande befintliga kurserna för utbildning av kontorsperso- nal för lantmäteriets behov kan nämnas en, som anordnas av Föreningen kvinnliga befattningshavare inom lantmäteristaten och som är förlagd till lantmäterikontoret i Stockholm, samt en annan, som är förlagd till lantmä— terikontoret i Östersund och som anordnas av ett vid kontoret anställt kansli- biträde. Vid båda dessa kurser är undervisningen ordnad som kvällsundervis- ning. Med hänsyn till de begränsade lokalutrymmena och till att de i under- visningen ingående övningarna i stor utsträckning fordra individuell hand- ledning av eleverna från lärarnas sida, lära båda de nämnda kurserna räkna med ett maximalt elevantal av cirka 15.
För blivande utbildningskurser vore det givetvis önskvärt, om undervis- ningen kunde ordnas som heldagsundervisning. Emellertid kräver heldags- undervisning att särskilda undervisningslokaler anskaffas, varjämte man tor- de få räkna med större svårigheter att anskaffa kompetenta lärarkrafter än vid kvällsundervisning. Med hänsyn till rådande brist på lokaler och kom— petent lärarpersonal torde man därför böra räkna med att vid de utbild- ningskurser som böra anordnas för att fylla det vid omorganisationen upp- stående behovet av kontorspersonal undervisningen mäste ordnas som kvälls- undervisning.
Det lämpligaste och för såväl det allmänna som för kursdeltagarna billi- gaste sättet att provisoriskt ordna den nu närmast aktuella utbildningsfrågan synes vara, att lantmäteristyrelsen anordnar utbildningskurser, som förläggas. till några av rikets lantmäterikontor. Därvid kunna endast ifrågakomma så-
dana kontor, som äro utrustade med för undervisningen nöjaktiga lokalut- rymmen och där kompetenta lärarkrafter beräknas kunna förvärvas. Kurs- tidens längd torde böra sättas till 4 51 41/2 månader och antalet deltagare i . varje kurs till i medeltal 15. Om utbildning ordnades vid 4 lantmäterikontor och på varje ställe 3 kurser anordnades, skulle alltså 3 X 4 X 15 = 180 bi- träden kunna utbildas. Man finge visserligen räkna med dels att ett antal av kursdeltagarna icke skulle vara lämpliga att vinna anställning som kontors- biträden, dels ock att en del kommer att omedelbart övergå till annan verk- samhet, men i stort sett skulle dock lantmäteriets omedelbara behov av kontorspersonal kunna tillgodoses genom detta antal kurser. Kurserna borde hållas under hösten 1947 samt våren och hösten 1948 och kunde förslagsvis förläggas till Stockholm, Östersund, Gävle och Örebro. Dessa platser äro dock endast preliminärt angivna, då frågan om kursernas förläggning bör få avgöras av lantmäteri-styrelsen, som har bästa möjligheten att överblicka tillgången till såväl lokaler som lärarkrafter. Som ett önskemål må emeller- tid framhållas, att kurserna såvitt möjligt förläggas till landets skilda delar.
Frågorna om undervisningens omfattning och om kursplaner torde böra avgöras av lantmäteristyrelsen. I stort sett torde kurserna böra anordnas efter samma riktlinjer beträffande undervisningens omfattning och organisa- tion som gäller för den nuvarande kurs, som anordnas av Föreningen kvinn- liga befattningshavare inom lantmäteristaten (Bil. 1).
För att nå någorlunda likformighet beträffande undervisningen vid de olika kurserna men framför allt för att underlätta lärares och elevers arbete, vore det av vikt, att ett kompendium utarbetades rörande det väsentligaste av vad som bör medtagas i den teoretiska utbildningen. Ett sådant kompen- dium skulle även utgöra en garanti för ett gott resultat av utbildningen.
Beträffande kostnadsfrågan torde man icke behöva räkna med några sär- skilda lokalkostnader om kurserna förläggas till lantmäterikontor. Däremot uppkomma kostnader för
vissa engångsanskaffningar av undervisningsmaterial (inklusive kostnader för eventuellt kompendium),
lärararvoden, förbrukningsmaterial vid undervisningen (rit- och skrivpapper, kartkopior, rit- och »skrivmaterial m. m.).
Dessa kostnader torde böra bestridas av stat-sverket. Man torde kunna räkna med att lantmäteristyrelsen i stor utsträckning kan ställa för kurserna erforderliga räknemaskiner, planimetrar m. m. till för- fogande utan extra kostnader samt att särskilda möbler endast i undantags- fall behöva anskaffas. Kostnaderna för ett eventuellt kompendium äro svåra att på förhand bedöma men torde överslagsvis kunna uppskattas till cirka 5 000 kronor. Engångskostnaderna för undervisningsmaterial m. m. för den avsedda kursverksamheten torde dänför knappast behöva överstiga 7000 kronor.
Med ledning av uppgifter, som lämnats av Föreningen kvinnliga befatt- ningshavare inom lantmäteristaten, kan beräknas, att till lärararvoden åtgå
cirka 4000 kronor och till förbrukningsmaterial m. m. cirka 1000 kronor, summa 5 000 kronor, allt per kurs räknat.
Det synes önskvärt, att möjlighet beredes för kursdeltagare, som icke äro bosatta på de orter, där kurserna hållas, att i vissa fall erhålla stipendier av- sedda att utgöra bidrag till inackorderingskostnader och dylikt. Ett för än- damålet avpassat anslag synes därför böra ställas till förfogande för lant- mäteristyrelsen, som bör äga att fördela de anslagna medlen mellan här av- sedda kursdeltagare.
Statsverkets kostnader för de ifrågasatta utbildningskurserna kunna för budgetåret 1947/48 beräknas uppgå till: engångskostnader inklusive kompendium ................. kronor 7 000 lärararvoden, 2X 4 X 4 000 kronor ...................... » 32 000 förbrukningsmaterial, 2 X 4 X 1 000 kronor .............. » 8 000 stipendier ............................................. >> 10 000
Summa kronor 57000.
Undervisning i maskinskrivning torde icke kunna meddelas vid de här skisserade kurserna. Erforderlig skicklighet i maskinskrivning måste därför eleverna förvärva på annat sätt. För anställning bör, förutom godkänt av— gångsbetyg från utbildningskurs av härovan avsett slag eller liknande, ford- ras, att vederbörande styrker sig ha erforderlig färdighet i maskinskrivning.
De här ovan skisserade kurserna äro endast avsedda för utbildning av den biträdespersonal, som blir erforderlig i samband med omorganisationens ge- nomförande. Såsom fallet är med all kvinnlig personal torde man få räkna med, att den årliga avgången bland biträdespersonalen blir förhållandevis stor.
Det torde därför bli nödvändigt att framdeles ordna årligen återkomman- de utbildningskurser. Beträffande sådana kursers organisation, förläggning, undervisningens omfattning m. m. synes man höra bygga på de erfarenheter, som vinnas vid den ovan skisserade provisoriska kursverksamheten. Lämp- ligast synes därför vara, att lantmäteristyrelsen, sedan sådan erfarenhet vun- nits, framlägger förslag till utbildningens framtida ordnande.
Man torde kunna beräkna, att de nuvarande kontors- och ritbiträdenas utbildning i en del fall kan vara i vissa avseenden bristfällig, varför en del av biträdena ej äga förutsättningar för att utföra de kvalificerade arbeten, som det, enligt vad ovan framhållits, är önskvärt att ifrågavarande personal kan utföra mer eller mindre självständigt. Det är för närvarande omöjligt att avgöra hur stor del av personalen, som kan vara i behov av efterutbild- ning. Någon omedelbar åtgärd för att igångsätta fortbildningsku-rser torde knappast kunna vidtagas, men det synes önskvärt, att lantmäteristyrelsen har saken i åtanke och, om så befinnes erforderligt, framdeles framlägger förslag om erforderliga fortbildningskurser.
KAP. VI
UTREDNINGENS FÖRSLAG TILL LÖNEREGLERING
Enligt de direktiv, som lämnats 1945 års lantmäteriutredning, ankommer det på utredningen att i första hand undersöka, huruvida icke det nuvarande lönesystemet för distriktslantmätarna och deras biträden bör ersättas med avlöningsbestämmelser, som ansluta sig till det för övriga civila befattnings- havare gällande.
I det föregående har nämnts, hurusom de år 1930 tillsatta lantmätarlöne- sakkunniga i betänkande den 26 november 1931 framlade förslag till löne- reglering för distriktslantmätarna och deras biträden. Förslaget i fråga ut- gjorde ett led i det löneregleringsarbete, som alltsedan början av 1920—talet fortgått inom statsförvaltningen och som åsyftade ett överförande av allt flera grupper av statens befattningshavare till det nu allmänt gällande lönesyste- met. Lantmätarelönesakkunnigas förslag byggde emellertid på de för di- striktslantmätarna dittills gällande förhållandena så till vida, att dessa tjänste— män skulle äga vid sidan av den nyreglerade statslönen av sakägare uppbära ersättning enligt taxa (lantmäteritaxan) för utförda förrättningar. Såsom förut framhållits har detta förslag sedermera icke föranlett någon åtgärd från statsmakternas sida bland annat av det skälet, att ett inordnande av distriktslantmätarna å den allmänna löneplanen för civila befattningshavare med bibehållande av systemet med särskilda ersättningar enligt taxa för ut- förda förrättningar icke skulle avlägsna de betydande ojämnheter i inkoms— terna av tjänsten olika distriktslantmätare emellan, som äro förknippade med ett sådant system (jfr prop. nr 97 år 1939, s. 41).
Det inom statsförvaltningen nu allmänt tillämpade lönesystemet är grun- dat på den principen, att särskilda ersättningar från enskilda för utförda prestationer i tjänsten icke skola tillkomma befattningshavarna vid sidan om den från statsverket utgående avlöningen. Vid överförande till det nuvarande lönesystemet av olika verk och institutioner och i samband därmed genom- förda löneregleringar ha också i förekommande fall befattningshavarna tidi- gare tillkommande sportler indragits. I sådant hänseende torde här särskilt få nämnas en med distriktslantmätarna jämförlig grupp statstjänstemän, näm- ligen lantbruksingenjörerna. Vid den år 1930 genomförda löneregleringen för lantbruksingenjörerna bibehöllos dessa tjänstemän vid den tidigare dem tillkomna rätten att åtnjuta ersättning enligt taxa för förrättningar i tjänsten, därvid befattningshavarna i stället erhöllo en däremot svarande lägre inpla-
cering å löneplanen. Genom beslut vid 1945 års riksdag ha emellertid lant- bruksingenjörerna fått sina löneförhållanden så omreglerade, att de numera uteslutande avlönas av staten och härigenom blivit oberoende av inkomster från sakägare.
De uppgifter rörande inkomster av taxa, som lantmäteriutredningen inför- skaffat från nu i tjänst varande distriktslantmätare och som avse tioårsperio- den 1936—1945 ha till fullo bestyrkt vad som redan från föredragande de- partementschefens sida anfördes i förenämnda proposition nr 97 till 1939 års riksdag, att distriktslantmätarnas inkomster av taxa varierat högst avse— värt i de olika distrikten. Sålunda har den genomsnittliga nettoinkomsten av förrättningar under nämnda period växlat från några hundratal kronor eller därunder upp till 12 000 kronor och mera för år och befattningshavare. Om det också får antagas, att de större inkomsterna i vissa distrikt motsvarats av en ökad arbetsbörda för tjänstinnehavarna, torde det dock kunna sägas, att en blivande lönereglering för distriktslantmätarna, som skulle grundas på det nuvarande sportelsystemet, knappast skulle innebära ett rationellt ord- nande av distriktslantmätarnas avlöningsförhållanden.
En annan omständighet förtjänar i detta sammanhang särskilt beaktande. Distriktslantmätarnas tjänstebiträden ha hittills — med undantag för extra "lantmätare och annan högskolebildad lantmäteripersonal —— anställts av di- striktslantmätarna själva och av dem avlönats från inflytande taxeinkomster, med bidrag allenast i viss utsträckning av statsmedel. Utredningen finner det synnerligen angeläget att även biträdespersonalen, som i likhet med den hög— skolebildade personalen i distrikten har att utföra statliga arbetsuppgifter, er- håller en tillfredsställande lösning av sin lönefråga i samband med den före- stående löneregleringen. Ett sådant syftemål synes utredningen knappast kunna vinnas på annat sätt än att distriktslantmätarnas tjänstebiträden, på sätt redan skett beträffande tjänstebiträdena i lantbruksingenjörsdistrikten, erhålla statsanställning och helt avlönas av statsverket. Därest sålunda sta- ten övertager ansvaret för den i lantmäteridistrikten tjänstgörande biträdes- personalens avlönande, lärer anledning icke längre förefinnas att för distrikts— lantmätarnas del bibehålla det nuvarande blandade systemet med avlöning från statsverket och ersättning enligt taxa från enskilda sakägare.
För en reglering av distriktslantmätarnas löneförhållanden i syfte att göra dessa oberoende av taxeinkomster från sakägare tala enligt utredningens mening ytterligare skäl. Utredningen syftar härvid på vissa i det föregående omnämnda utredningar och förslag, vilka föreligga till Kungl. Maj:ts pröv- ning och som, i den mån de bliva realiserade, skulle komma att beröra lant- mätarnas arbetsområden. I sitt förenämnda betänkande den 1 september 1944 (SOU 1944:46) ha fastighetsbildningssakkunniga framlagt förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen den 18 juni 1926 (nr 326) om delning av jord å landet samt förslag till lag om sammanläggning av fastigheter å lan—det m. m. Såsom framgår av den skrivelse ifrågavarande sakkunniga den 21 mars 1945 avlåtit till chefen för justitiedepartementet och som i huvudsak återgivits i de åt lantmäteriutredningen meddelade direktiven, ha nämnda
sakkunniga såsom ett medel till den effektivisering av den jordpolitiska kon- trollen från det allmännas sida, vartill förslagen bland annat syfta, fram- hållit en omändring av lönesystemet för lantmätarna i ändamål att frigöra dessa från det nuvarande beroendet av extra inkomster i tjänsten. från sak- ägare.
I det av 1942 års jordbrukskommitté avgivna betänkandet med riktlinjer för den framtida jordbrukspolitikeu, del II (SOU 1946: 46), hava föreslagits olika åtgärder från statens sida för en yttre och inre rationalisering av jord- bruket m. m. De föreslagna åtgärderna skulle i vissa delar komma att be- röra lantmätarnas verksamhet i deras egenskap av statligt organ vid omskif- ten och andra lantmäteriförrättningar.
Lantmäteriutredningen, som utgått från att de sålunda under Kungl. Maj:ts prövning varande förslagen komma att i en nära framtid helt eller delvis förverkligas, har ansett det nu anförda vara av den betydelse, att en avveck- ling av sportelsystemet i lantmäteridistrikten i samband med den förestående löneregleringen måste anses påkallad.
Även om det blandade systemet med ersättning från enskilda för fullgjor- da prestanda i tjänsten vid sidan om den från statsverket utgående avlöning- en alltjämt ansetts böra bibehållas beträffande tvenne betydande grupper statstjänstemän, nämligen provinsialläkare och distriktsveterinärer, har ut- redningen likväl ansett skäl icke föreligga att vid utarbetande av förslag till lönereglering för distriktslantmätarna framgå efter andra linjer än som senast följts i fråga om lantbruksingenjörerna.
I anslutning till det anförda förordar utredningen, att distriktslantmätar- na —— liksom ock distriktslantmätarnas lantmäteriutbildade tjänstemedhjäl- pare och övrig biträdespersonal i lantmäteridistrikten — inordnas under de avlöningsbestämmelser, som gälla för statens civila befattningshavare i all- mänhet, och sålunda helt avlönas av statsmedel.
Utredningen övergår härefter till att behandla frågan om löneställning m. m. för de särskilda grupperna av personal i lantmäteridistrikten, därvid ut- redningen förutsätter att det i det föregående framlagda förslaget till om- reglering av lantmäteridistrikten i huvudsak kommer till utförande.
1. Distriktslantmätare
Då lantmäteriutredningen med utgångspunkt frånvad som ovan anförts övervägt, vilken löneställning för framtiden skäligen bör tillkomma distrikts- lantmätarna, har utredningen till en början ansett det vara av betydelse att närmare undersöka storleken av de inkomster av tjänsten, som med det hittillsvarande lönesystemet tillkommit dem. Härvid är att märka, att nå- gon höjning av lantmäteritaxan icke vidtagits trots det under krigsåren för- ändrade penni-ngvärdet. *
Såsom framgår av förut lämnad redogörelse uppbära distriktslantmätarna från statsverket en fast lön av 3 000 kronor för år, vartill komma tre ålders- tillägg å 500 kronor efter respektive 5, 10 och 15 år. Distriktslantmätare,
stationerad i Stockholm, äger därjämte uppbära ortstillägg med 400 kronor för år. Ä lön, ålderstillägg och ortstillägg utgår dyrtidstillägg och kristillägg enligt för oreglerade verk gällande grunder, vartill kommer tillskott till dyr- tidstillägg för extra inkomster i tjänsten. Från och med den 1 juli 1946 upp- bära distriktslantmätarna jämväl provisoriskt lönetillägg. De sammanlagda löneförmånema från statsverket utgöra — utan pensionsavdrag — för di- striktslantmätare i allmänhet utan ålderstillägg 8 160 kronor och för distrikts- lantmätare med samtliga ålderstillägg intjänade 9800 kronor samt för di- striktslantmätare med stationering-sort i Stockholm respektive 8 700 kronor och 10 200 kronor, allt med viss mindre avrundning av inkomstbeloppen. Härtill kommer i förekommande fall förhöjning av dyrtidstillägg på grund av försörjningsplikt mot barn.
Såsom redan antytts ha för belysande av lantmäteripersonalens extra in— komster av tjänsten från i tjänst varande distriktslantmätare införskaf- fats uppgifter rörande influtna ersättningar för fullgjorda förrätt-ningar ävensom rörande havda kostnader för avlöningar till tjänstebiträden, hy- ror för tjänstelokaler, expeditions- och materielkostnader m. m., allt av- seende tioårsperioden 1936—1945. Dylika uppgifter ha inkommit från ett 150-tal distriktslantmätare. På grund av uppgiftsmaterialets ofullständighet i vissa fall och då i åtskilliga distrikt ombyte av tjänstinnehavare ägt rum, hava nöjaktiga siffror i angivna hänseenden för hela perioden kunnat er- hållas allenast för 72 ordinarie distriktslantmätare. I nedanstående samman— ställning redovisas den genomsnittliga brutto- och nettoinkomsten av för- rättningar per år och befattningshavare under perioden i fråga, alltså vad nettoinkomsten beträffar den behållna inkomsten i medeltal per år och be- f-attningshavare, sedan utgifterna i tjänsten blivit täckta. De i sammanställ- ningen angivna beloppen hava avrundats till jämna 50-tal kronor.
Netto- N etto- Brutto— Netto- inkomst i Brutto- Netto- inkomst i A 1- inkomst inkomst procent av A r inkomst inkomst procent av kr. kr. brutto- kr. kr. brutto- inkomst inkomst 1936 ...... 12 150 5 500 45 1941 ...... 10 600 3 800 36 1937 ...... 12 700 5 900 46 1942 ...... 10 800 3 500 32 1938 ...... 12 200 5 000 41 , 1943 ...... 12 050 4 550 38 1939 ...... 12 800 5 200 41 1944 ...... 12 300 4350 35 1940 ...... 9 900 3 600 36 1945 ...... 15 150 5 800 38
Av sammanställningen framgår att den genomsnittliga nettoinkomsten från att under åren före krigsutbrottet hava uppgått till inemot 6 000 kronor un- der de första krigsåren sjunkit till under 4 000 kronor för att sedermera mot periodens slut hava stigit till sitt förra läge. Medelnettoinkomsten per år och befattningshavare för hela perioden har utgjort omkring 4 700 kronor.
Följande tabell är avsedd att belysa variationerna i den individuella ge— nomsnittliga nettoinkomsten av taxa de olika distriktslantmätarna emellan under ifrågavarande tidsperiod.
Nettoinkomst betaAtrtlffiifrgs- Nettoinkomst befåfriilrigs— kr. havare kr. havare 1—1 000 .......... 4 7 001— 8 000 ........ 3 1001—2000 .......... 7 8001— 9000 ........ 3 2 001—3 000 .......... 8 9 001—10 000 ........ 1 3001—4000 .......... 17 10001—11000 ........ 2 4001—5 000 .......... 8 11 001—12000 ........ 2 5 001—6 000 .......... 9 över 12 000 ........ 1 6 001—7 000 .......... 7
Tabellen utvisar, att nettoinkomsten för flertalet av de uppgiftslämnande befattningshavarna hållit sig under 7 000 kronor samt att densamma för ett relativt stort antal belupit sig till omkring 3 a 4 000 kronor för år.
I nedanstående tabell redovisas de genomsnittliga brutto- och nettoin- komsterna av taxa under ovannämnda tioårsperiod för samtliga uppgiftsläm- nan-de distriktslantmätare, oavsett om de tjänstgjort i sådan egenskap hela perioden eller endast en del av densamma. Netto- Netto- åthg Brutto- Netto- inkomst i tågfä— Brutto— Netto- inkomst Å r ni na : inkomst inkomst procent Å r nin s- inkomst inkomst i procent h gs kr. kr. av brutto- h a 5 e kr. kr. av brutto- avare inkomst V r inkomst 1936. . . . 76 12 100 5 550 46 1941. . . . 120 10 750 3 900 36 1937. . . . 81 12 550 5 900 47 1942. . . . 126 11 650 4 000 34 1938. . . . 94 12 100 5 100 42 1943. . . . 128 13 400 4 950 37 1939. . . . 105 12 900 5 350 42 1944. . . . 136 14 000 5 050 36 1940. . . . 108 9 800 3 800 39 1945. . . . 147 17 150 6 550 38
Enligt dessa inkomstsiffror skulle medelnettoinkomsten uppgå till omkring 5 000 kronor för år och befattningshavare. Den individuella nettoinkomsten av taxa under periodens sista är (år 1945) för de samma år redovisade 147 befattningshavarna framgår av ned-anstå- ende sammanställning.
. . An al Nettolirrikomst b efgtxtlrtråifi g s- Nettoinkomst hefattrtiings-
' havare ' havare underskott 9 9 001—10 000 ........ 4 0—1 000 .......... 5 10 001 — 11 000 ........ 14 1 001—2 000 .......... 8 11 001—12 000 ........ 2 2 001—3 000 .......... 9 12 001—13 000 ........ 7 3 001—4 000 .......... 20 13 001—14 000 ........ 2 4 001—5 000 .......... 11 14 001—15 000 ...... . . 3 5 001—6 000 .......... 9 15 001—20 000 ........ 6 6 001—7 000 .......... 17 20 001—25 000 ........ 1 7 001—8 000 .......... 12 25 001—30 000. . . ..... 1
8 001—9 000 .......... 7
Därest man utgår frånen medelinkomst i sportler av 5 000 kronor för år skul- le den sammanlagda inkomsten av avlöning från statsverket och nettoinkomst av förrättningar för en distriktslantmätare med stationeringsort utom Stock- holm kunna beräknas till ett genomsnittsbelopp av 13 160 kronor eller, efter intjänande av samtliga ålderstillägg, av 14800 kronor. En liknande medel- talsberäkning för distriktslantmätare placerad i Stockholm får endast fiktivt värde, enär de extra inkomsterna för samtliga dessa lantmätare varit rela- tivt goda. Nyssnämrnda genomsnittsbelopp motsvarar för en distriktslantmä- tare placerad å medeldyrort (E-ort) ungefär en löneställning liggande mellan 26 och 27 lönegraden enligt nu gällande löneplan A i civila avlöni'ngsregle- mentet, samtliga nu utgående tillägg inräknade.
Distriktslantmätarbefattningarna tillsättas för närvarande av Kungl. Maj:t genom fullmakt. Härutinnarn ifrågasätter utredningen ingen ändring. I an- slutning härtill förordar utredningen, att distriktslantmätarna inplaceras å den för civila tjänstemän i allmänhet avsedda dyrortsgraderade löneplanen i civila avlöningsreglementet. Vid bifall härtill skulle distriktslantmätarna, sedan riksdagen numera godkänt i proposition den 4 oktober 1946, nr 333, framlagda förslag till nya löneplaner, avsedda att träda i kraft den 1 juli 1947, komma att hänföras till den i propositionen omförmälda löneplanen nr 1. _
Då det härefter för utredningen gällt att bedöma, till vilken lönegrad distriktslantmätartjänsterna skäligen böra hänföras, har utredningen ansett förut nämnda medeltalsberäkningar rörande distriktslantmätarnas hittills- varande inkomster av tjänsten icke i och för sig kunna vara utslagsgivande för den blivande lönegradsplaceringen, även om de kunna vara ägnade att lämna viss vägledning härutinnan. De allmänna grunder för löneavvägning- en, som tillämpats i fråga om andra statens befattningshavare, böra givetvis följas jämväl i fråga om distriktslantmätarna.
De ingenjörer med högre teknisk utbildning inom statsförvaltningen, med vilka distriktslantmätarna enligt utredningens mening kunna i avseende å arbetsuppgifter och tjänsteansvar jämföras, äro befattningar såsom yrkes- inspektör (A 28), statsinspektör över elektriska starkströmsanläggningair (A 28), lantbruksingenjör (A 29), länsarkitekt (C 5) m. fl. Det kan visserligen invändas, att innehavare av nu nämnda tjänster ha större områden (distrikt) än distriktslantmätarna till sitt arbetsfält. Utredningen vill emellertid fnam- hålla, att genom den av utredningen föreslagna distriktsregleringen lanttmä— teridistrikt-em skulle komma att i de flesta fall avsevärt utökas. De betyfdan- de krav, som redan nu måste ställas på ledaren av lantmäteriverksamheten i ett lantmäteridistrikt och som oförtydbart komma att ökas dels på grrund av nämnda reglering dels ock vid ett genomförande av föreliggande förslag till ändring av jorddelningslagen och 'till rationalisering av jordbruksnäning- en, föranleda utredningen föreslå, att befattningen såsom distriktslantmätare hänföres till 31 lönegraden i den nya allmänna löneplanen, vilken löna—grad motsvarar 28 lönegraden i nu gällande löneplan A. Utredningen har sålunda icke ansett sig kunna understödja av styrelsen för Sveriges Iantmätarföremling
i en till utredningen överlämnad promemoria framställt krav om distrikts- lantmätarbefattningens placering i nuvarande lönegrad A 30.
I det föregående har erinrats, hurusom för handläggning av skiftesförrätt— ningar inom vissa delar av Kopparbergs län därstädes fungerar en särskild organisation vid sidan om den egentliga distriktsorganisationen, att såsom styresman och ledare för denna skiftesorganisation tjänstgör en ordinarie distriktslantmätare samt att denne utöver distriktslantmätarlönen äger av statsverket uppbära visst arvode såsom ersättning för bland annat förlorad taxeinkomst. Enär denna särskilda skiftesorganisation, så vitt kan bedömas, kommer att vara behövlig under lång tid framåt, anser utredningen, att några större betänkligheter icke behöva möta mot att densamma definitivt lösgöres från distriktsorganisationen och erhåller sin egen organisatoriska utformning. Enligt utredningens mening bör — i stället för att en ordinarie distriktslantmätare i distrikt avdelas för ändamålet —— inrättas en särskild ordinarie befattning avsedd för styresmannen, varigenom långvariga succes- sionsvikariat kunna undvikas. Med hänsyn till svårighetsgraden i de arbets- uppgifter, som ankomma på ifrågavarande skiftesorganisation, och de kvali- fikationer, som måste ställas på styresmannen, skulle enligt utredningens uppfattning en placering av styresmannen i högre löneställning än distrikts- lantmätares kunna anses väl motiverad. Med hänsyn emellertid till önsk- värdheten av att vid uppkommande behov kunna förflytta styresmannen till vakantbliven distriktslantmätarbefattning eller eljest underlätta övergång till sådan befattning, finner utredningen lämpligast, att den nya befattningen under benämningen distriktslantmätare placeras i samma lönegrad som öv- riga distriktslantmätare samt att innehavaren i egenskap av styresman för skiftesorganisationen tillerkännes ett lämpligt avvägt arvode utöver distrikts- lantmätarlönen. I sistnämnda hänseende får utredningen föreslå ett belopp av 2 000 kronor.
Då antalet lantmäteridistrikt enligt utredningens förslag skulle utgöra 148, skulle sålunda det erforderliga antalet nyorganiserade distriktsl-antmätarbe- fattningar vid den nya lantmäteriorganisationens ikraftträdande bliva 149. Av skäl. som i det följande anföras, håller utredningen före, att samtliga tjänster böra ledigförklaras till ansökan och tillsättas genom fullmakt i van- lig ordning. Distriktsl-antmätare, som utnämnes å nyorganiserad distrikts- lantmätarbefattning, synes böra placeras tillsvidare i visst distrikt. Eftersom av de nuvarande 210 distriktslantmätarbefattningarna omkring 25 beräknas vara vakanta vid den nya organisationens genomförande, skulle 35 år 40 di- striktslantmätare då bliva övertaliga. Till frågan om dessa övertaliga befatt- , ningshavares inordnand'e i den nya lantmäteriorganisationen återkommer ut—
redningen i det följande.
2. Övrig högskoleutbildad lantmäteripersonal i lantmäteri- distrikten
Denna personal utgöres, såsom förut nämnts, för närvarande av extra lant- mätare och aspiranter.
De extra lantmåtarna uppbära fasta arvoden av statsmedel enligt tre olika arvodesgrupper, i arvodesgrupp I med 1 000 kronor, i arvodesgrupp II med 1 500 kronor samt i arvodesgrupp III med 2 000 kronor, allt för år räknat. Å arvode-t utgå-r dyrtidstillägg enligt för oreglerade verk gällande grunder, jämte kristillä'gg vartill kommer tillskott till dyrtidstillägg samt från och med den 1 juli 1946 provisoriskt lönetillägg.
Aspirant erhåller arvode m. m. såsom om han vore extra lantmätare i ar- vodesgrupp I.
De sammanlagda löneförmånema från statsverket belöpa sig för närva- rande för år räknat i avrundat belopp: i arvodesgrupp I till 3 845 kronor, i arvodesgrupp II till 4 675 kronor samt i arvodesgrupp III till 6005 kronor. Härtill kommer i förekommande fall förhöjning av dyrtidstillägg för barn. Utöver de 'fasta löneförmånema uppbära de extra lantmätarna ersättning en- ligt -taxa för utförda förrättningar.
Utredningen har från ett antal extra lantmätare erhållit uppgifter rörande bruttoinkomster av taxa och utgifter i tjänsten under perioden 1943—1945. På grund av de skiftande anställningsperioderna, ojämnheten i uppgiftsma- terial m. ni. ha emellertid medeltalsberäkningarna rörande inkomst av taxa * kunnat verkställas allenast beträffande 50 befattningshavare. Nedanstående sammanställning angiver den genomsnittliga brutto- och nettoinkomsten av taxa för år för ifrågavarande befattningshavare. Beloppen äro avrundade till jämna 50-tal kronor.
Antal Brutto- Netto- G r u [) p befattnings- inkomst inkomst havare kr. kr. I ................. 3 3 650 2 500 II ................. 27 4 250 2 850 III ................. 20 6 550 3 550
Den genomsnittliga årliga nettoinkomsten under perioden för ifrågavarande 50 befattningshavare har utgjort omkring 3 000 kronor.
Sammanlagda löneförmånema av arvode och taxa kunna -i enlighet här- med i genomsnitt för år beräknas till 6 4345 kronor för extra lantmätare i ar- vodesgrupp I, till 7 525 kronor för extra lantmätare i arvodesgrupp II och till 9 555 kronor för extra lantmätare i arvodesgrupp III.
I och med att distriktslantmätarnas avlöningsförhållanden omändras i än- »- damål att bereda dem avlöning uteslutande av statsmedel, bör uppenbarligen en motsvarande omläggning ske beträffande avlöningsförmånerna för di—
&
striktslantmätarnas lantmäteriutbildade tjänstemedhjälpare. En dylik om- läggning är emellertid även påkallad till följd av den av utredningen i det föregående föreslagna distriktsregleringen. Nämnda omreglering av lantmä- teridistrikten bygger på den förutsättningen, att i det stora flertalet distrikt skall finnas förutom distriktslantmätaren ännu en fast anställd lantmätare skickad att självständigt och med samma ansvar, som åvilar distriktslant- mätaren, utföra i distriktet förekommande arbetsuppgifter och förrättningar i tjänsten. I sex distrikt med särskilt omfattande arbetsuppgifter skulle er- fordras ytterligare en fast anställd lantmätare såsom förstärkning av den lantmäteriutbildade personalen i distriktet.
För utfyllande av behovet av fasta lanrtmätarbefattningar i annan ställning än distriktslantmätares skulle med den föreslagna distriktsorgani-sationen erfordras tillhopa 153 lantmätare i lägre löneställning än distriktslantmä- tares. Då i vissa mindre arbetskrävande dist-rikt distriktslantmätarna åtminstone tillsvidare torde kunna åtnöja sig med tjänstemedhjälpare i icke-ordinarie rekryteringsgrader, beräknar utredningen, i betraktande jäm- väl av den nu förefintliga bristande tillgången på kvalificerade extra lantmätare, att antalet fasta tjänster i distrikten bör kunna under den första tiden efter omorganisationen begränsas till 90 befattningar. Av dessa synas 50 befattningar böra under tjänstebenämm'ngen lantmätare uppföras ä ordinarie stat och återstoden under benämningen extra ordinarie lant- mätare upptagas å extra ordinarie stat. Det torde böra få ankomma på lant- mäteristyrelsen att bestämma, i vilka distrikt ifrågavarande befattningar skola vara placerade.
I fråga om placering i lönegrad av nämnda 90 befattningar får utredningen erinra, hurusom vid den år 1945 genomförda löneregleringen (för lantbruks- ingenjörerna de extra ordinarie lantbruksingenjörstjänsterna hänfördes till nuvarande lönegrad EO 24. Med hän-syn till de arbetsuppgifter, som avses skola åvila innehavarna av lantmätarbefattningarna i lantmäteridistrikten och då det för en god rekrytering av lantmätarpersonalen i distrikten sär- skilt under nu förekommande konkurrens om högskoleutbildad arbetskraft synes nödvändigt att bereda förbättrade anställnings- och avlöningsförhål- landen även för den hög-skoleutbildade lantmäteripersonalen anser utred- ningen en lägre lönegradsplacering icke böra ifrågakomma för ifrågavarande tjänster än i nyssnämnda lönegrad. Utredningen förordar alltså, att lant— mätarbefattning i distrikt hänföres till 27 lönegraden enligt den nya löne— planen, motsvarande 24 lönegraden enligt nuvarande löneplan A resp. löne- plan Eo.
Emellertid skulle enligt omregleringsförslaget i sex distrikt finna-s förutom distriktslantmätaren anställda två andra lantmätare. Utredningen anser, att den ene av dessa lantmätare, som förutsättes under alla förhållanden skola vara ordinarie, gives en något högre löneställning än nyss föreslagits för i distrikt tjänstgörande biträdande lantmätare i allmänhet, och vill utredningen föreslå, att de sex härför erforderliga tjänsterna placeras i 29 lönegraden å den nya löneplanen, motsvarande nuvarande lönegrad A 26.
Enligt hittillsvarande ordning har ett antal extra lantmätare stått till veder- börande länsstyrelses och överlantmätares förfogande för utförande av lant- mäteriförrättningar, som icke uppdragit-s åt distriktslantmätare. En dylik anordning lärer enligt utredningens mening ej heller kunna undvaras inom den nya lantmäteriorganisationen, i all synnerhet som det för närvarande finnas en högst betydande balans av icke utförda förrättningar. Enligt en av lantmäteristyrelsen meddelad uppgift beräknas vid 1946 års slut förefiimas en balans av påbörjade men icke avslutade samt icke påbörjade förrättningar av icke mindre än omkring 24 000. Utredningen finner det oundgängligen nöd- vändigt att för utförande av förrättningar enligt länsstyrelses och över- lantmätares förordnanden inrättas ett antal ordinarie lantmätarebefattningar utom den egentliga distriktsorganisationen, vilket antal icke bör bestämmas lägre än 12. För att kunna för dessa tjänster erhålla tillräckligt kvalificerade innehavare, bör enligt utredningens mening befattningarna icke placeras i lägre lönegrad än nyss föreslagits för vissa lantmätarbefattningar i de per- sonalförstärkta sex lantmäteridistrikten och följaktligen hänföras till 29 löne- graden i den nya löneplanen, motsvarande 26 lönegraden i nu gällande löne- plan A. Inneh-avarna av här ifrågavarande befattningar torde höra av lant- mäteristyrelsen, alltefter förefintligt behov av lantmäteripersonal utom di- strikt-sorganisationen, fördelas å olika län och lämpligen anknytas till ett visst distrikt inom länet med huvudort i residensstaden. Det förutsättes här- vid, att erforderliga tekniska biträden och annan biträdespersonal ställas till dessa tjänstemäns förfogande av vederbörande distrikt.
För tillgodoseendet av behovet av lantmäteripersonal vid den förut om- förmälda skiftesorganisationen i Kopparbergs län torde likaledes ett antal, förslagsvis sex, kvalificerade lantmätare böra avdelas med ställning såsom extra ordinarie lantmätare. Med hänsyn till de invecklade skiftesmål, varmed nämnda organisation har att taga befattning, anser utredningen, att jämväl nu ifrågavarande lantmätare böra hänföras till samma lönegrad, som ovan för- ordats beträffande vissa lantmätare i distrikt med förstärkt personalorgani- sation, och således placeras i 29 lönegraden, motsvarande nuvarande löne- grad Eo 26.
Beträffande härefter frågan om anställnings- och avlöningsförhållanden för annan i distrikten erforderlig högskoleutbildad lantmäteripersonal — rekryte- ringspersonal — vill utredningen erinra, att spörsmålet om tillskapande av en ordnad befordringsgång för ingenjörspersonal inom statsförvaltningen en- ligt av Kungl. Maj:t meddelat uppdrag för närvarande är föremål för utred- ning inom 1944 års personalutredning. Då lantmäteriutredningen förutsätter, att personalutredningen jämväl kommer att behandla frågan om anställnings- förhållanden och befordringsgång för sådan aspirantpersonal, som efter av- lagd lantmäteriexamen vid tekniska högskolan i Stockholm söker sig in på lantmätarbanan, har utredningen ansett sig icke annat än såsom ett proviso- rium böra framlägga förslag till avlöningsförmåner för lantmätarpersonal på rekryteringsstadiet. I sådant avseende får utredningen föreslå följande.
Aspirant till lantmätarbefattning antages, efter ansökan, av lantmäteristy-
relsen till lantmätaraspirant och anställes tillsvidare för ett år med placering i lönegrad motsvarande nuvarande lönegrad Ex 18. Aspiranten placeras för tjänstgöring hos någon distriktslantmätare, som får i uppdrag att handleda aspirantens praktiska utbildning och bedöma hans lämplighet för fortsatt anställning inom lantmäteriet. Aspiranten bör under utbildningstiden del- taga i och biträda distriktslantmätaren eller annan lantmätare i distriktet vid förekommande förrättningar och i övrigt beredas tillfälle att vinna in- blick i de på en lantmätare ankommande göromålen. Under den del av året, då arbeten ute i fältet icke försiggå, bör aspiranten å distriktskontoret sys- selsättas med där förekommande göromål, såsom beräkningsarbeten m. m. Efter ett års förlopp antages aspiranten, under förutsättning av gott vitsord från vederbörande distriktslantmätare rörande hans lämplighet för fortsatt anställning, till extra ordinarie lantmätare med placering i 23 lönegraden av den nya löneplanen, motsvarande nuvarande lönegrad Ro 20. Efter ytter- ligare två års väl vitsordad tjänstgöring uppflyttas han till 25 lönegra- den, motsvarande nuvarande lönegraden Ro 22. Därefter sker befordran till högre tjänst i mån av tillgång på befattningar. Innan extra ordinarie lant- mätare utnämnes till lantmätare i 27 lönegraden, motsvarande nuvarande 24 lönegraden, eller förordnas till extra ordinarie lantmätare i nämnda lönegrad hör han hava fullgjort praktisk tjänstgöring i lantmäteristyrelsen eller å lantmäterikontor under minst ett år samt i övrigt vara fullt skickad att utföra på en distriktslantmätare ankommande göromål.
Enligt utredningens beräkning skulle med hänsyn till intjänade anställ- ningsår omedelbart vid omorganisationens genomförande omkring 65 extra lantmätare kunna förordnas till extra ordinarie lantmätare i 25 lönegraden — motsvarande lönegrad Ro 22 — och ett 30-tal extra lantmätare eller aspi- ranter till extra ordinarie lantmätare i 23 lönegraden — motsvarande löne- grad Eo 20 —— för tjänstgöring såsom tjänstemedhjälpare i distrikt eller för tjänstgöring å lantmäterikontor eller i lantmäteristyrelsen.
3. Måtningsteknisk biträdespersonal
Enligt av lantmäteristyrelsen meddelade uppgifter finnas för närvarande inom lantmäteriväsendet anställda 189 av styrelsen förordnade tekniska bi— träden. Av dessa beräknas omkring 160 komma att överföras till den nya organisationen. Genom utbildningskurser och i annan ordning beräknas yt- terligare 60 tekniska biträden den 1 januari 1948 kunna tillföras lantmäteri- organisationen.
I det föregående har nämnts, att de tekniska biträdena avlönats av veder- börande lantmätare, vartill kommit bidrag av statsmedel till löneinkomsten i form av avlöningsförbättring (ålderstillägg) samt från och med den 1 janu- ari 1946 av provisorisk avlöningsförbättring enligt förut angivna grunder. Enligt av Sveriges lantmätarförening till förfogande ställda uppgifter rörande de tekniska biträdenas inkomster från lantmätare under år 1945, vilka upp-
gifter omfatta 158 befattningshavare, ha nämnda inkomster i medeltal för :; månad uppgått till nedanstående belopp:
A"5täll.hi"55tid Niu" Medelålder Riggehnilåäu
ar brtraden kr. 0 - 1 .............. 15 26"? 231 1—3 .............. 14 283 241 3—6 .............. 14 294 287 6—9 .............. 29 35-4 304 9 — 12 .............. 1 4 38" 2 32 1 12—15 .............. 22 39'6 316 15— .............. 50 49' 1 312
Då de tekniska biträdena avses skola i samband med den förestående om- organisationen erhålla statsanställning och helt avlönas av statsverket, upp- kommer fråga, på vad sätt deras anställnings- och avlöningsförhållanden lämpligen höra ordnas. I detta hänseende har Sveriges lantmäteritekniska bi— trädens riksförening i skrivelse till lantmäteriutredningen den 9 november 1946 föreslagit, att tekniskt biträde vid nyanställning antages såsom extra tjänsteman i nuvarande lönegrad Ex 15 samt efter två år uppflyttas till ordi- narie eller extra ordinarie anställning i 16 lönegraden. Därjämte har ifråga— satts, att möjlighet beredes till ytterligare befordran genom inrättande av ordinarie befattningar i lönegrad A 19 — alternativt A 20 —— i likhet med vad fallet är beträffande de inom lantbruksingenjörsorganisationen anställda as- sistenterna.
I avvaktan på det inom 1944 års personalutredning pågående arbetet an- gående befordringsgång m. m. för teknisk personal inom statsförvaltningen har lantmäteriutredningen ansett sig icke kunna taga någon definitiv stånd- punkt till de lantmäteritekniska biträdenas anställnings- och avlöningsfråga. Såsom ett provisorium förordar emellertid utredningen, att nyanställt tekniskt biträde, som genomgått lantmäteriteknisk kurs eller eljest styrkt sig besitta för anställningen erforderligt kunnande, erhåller en mot nuvarande lönegrad Ex 10 svarande löneställning. Efter viss tids — förslagsvis två års — väl vits- ordad tjänstgöring bör uppflyttning ske till lönegrad En 12 och därefter till lönegrad Eo 15 samt för ett mindre antal till lönegrad Ro 17 enligt nu gäl— lande löneplan för extra ordinarie tjänstemän, motsvarande lönegraderna 16, 19 och 21 respektive enligt nya löneplanen.
Utredningen räknar med att flertalet nuvarande tekniska biträden skola med hänsyn till sin tjänstålder den 1 januari 1948 kunna erhålla extra ordi- narie anställning med placering: 15 biträden i 21 lönegraden, 60 biträden i 19 lönegraden och *80 biträden i 16 lönegraden. Övriga tekniska biträden torde böra anställas såsom extra tjänstemän (aspiranter). Såsom tjänstebeteckning för tekniskt biträde i 21 lönegraden föreslås benämningen förste assistent och för tekniskt biträde i 19 lönegraden benämningen assistent. För övriga tek- niska biträden ifrågasättes ingen ändring i tjänstebeteckningen.
4. Biträden i kontorstiänst
För närvarande finnas i lantmäteridistrikten anställda omkring 115 kon- tors- och ritbiträden, vilka avlönas av vederbörande lantmätare. Av dessa äro 98 biträden förordnade av lantmäteristyrelsen och åtnjuta från och med' den 1 januari 1946 — förutom avlöning från vederbörande lantmätare — pro- visorisk avlöningsförbättring av statsmedel med 300 kronor för år.
Enligt en av Sveriges lantmätarförening år 1945 gjord utredning uppgingo löneinkomsterna för biträdena till följande genomsnittliga belopp för mån-ad:
Ansmnflingsud .A'tial ltiedelålder fåelfåggäld ar brtraden kr. 0—1 ............... 43 21 '5 180 1—3 ............... 45 212 199 3— -6 ............... 3 240 277 6—9 ............... 13 30'8 279 9— ............... 11 409 270
l avvaktan på slutresultatet av 1944 års personalutrednings arbete förut- sätter lantmäteriutredningen, att biträdesbefattningarna i lantmäteridistrikten vid omorganisationen tillsvidare hänföras till de för biträdespersonal inom statsförvaltningen normalt gällande lönegraderna 7 och 4 enligt nu gällande löneplaner, motsvarande 11 och 8 lönegraderna enligt den nya löneplanen, varvid å innehavare av befattning i 11 lönegraden skulle åvila de mera kva- lificerade biträdesgöromålen.
Omedelbart vid omorganisationens genomförande torde enligt gjord beräk- ning erfordras sammanlagt omkring 220 biträden. Då i betraktande härav nyanställning av biträdespersonal i tämligen stor omfattning måste ske och då lantmäteriutredningen förutsätter, att personalutredningen kommer att upptaga till behandling jämväl frågan om befordringsgång för här ifråga- varande biträdespersonal, anser sig utredningen i nuvarande läge icke ha an— ledning att ingå på denna fråga för den rekryteringspersonal, som sålunda måste nyanställas.
Vad åter angår de nu i distrikten tjänstgörande biträdena finner utredning- en skäligt, att dessa få möjlighet att redan vid tidpunkten för omorganisa- lionens genomförande tillträda fasta och med pensionsrätt förenade biträ- dcsbefattningar i de förutnämnda lönegraderna.
Vad härvid först angår biträdesbefattningar i 11 lönegraden anser utred- ningen, att dessa tillsvidare kunna begränsas til-l ett antal av 50. Utredningen förordar sålunda, att från och med den 1 januari 1948 å ordinarie stat upp- föras 50 befattningar i 11 lönegraden under tjänstebeteckningen k-anslibiträ- de. Härigenom skulle de äldre och med mera kvalificerade göromål syssel- satta biträdena i de nuvarande lantmäteridistrikten omedelbart vid omorga- nisationens genomförande kunna erhålla ordinarie anställning.
I övrigt vill utredningen föreslå, att medel beräknas för inrättande samti- digt av 100 extra ordinarie biträdesbefattningar i 8 lönegraden med tjänste- benämning kontorsbiträde. Utredningen förbiser härvid icke, att vid en even- tuell tillämpning av den av personalutredningen föreslagna befordringsgång- en å ett eller annat av de nu i distrikten tjänstgörande biträdena, som till- träder befattning i nämnda lönegrad, befattningen skäligen kan befinnas böra omedelbart omändras till ordinarie.
Utredningen förutsätter, att därest i samband med omorganisationen till befattning i 11 eller 8 lönegraden kan förvärvas. kvalificerad person utom statstjänsten, avsteg får göras från de bestämmelser rörande befordringsgång m. in., som eljest kunna komma att föreskrivas för statsförvaltningen i sin helhet.
5. Rese- och traktamentsersättningar
Vid bifall till de förslag angående lantmäteripersonalens anställnings- och avlöningsförhållanden, som utredningen i det föregående framlagt, torde vissa jämkningar i de för distriktslantmätare m. fl. gällande bestämmelser angå- ende resekostnads- och traktamentsersättning (resereglemente för lantmäta- re) bliva erforderliga.
I proposition den 27 september 1946, nr 325, har Kungl. Maj:t framlagt förslag till ändring i vissa delar av allmänna resereglementet. Sedan denna proposition numera av riksdagen bifallits, torde Kungl. Maj:t böra. efter det att förslag i ämnet infordrats från lantmäteristyrelsen, upptaga frågan om lantmäteripersonalens resekostnads- och traktamentsföresk—rifter till pröv- ning.
KAP VII
FRÅGOR RÖRANDE LANTMÄTERITAXAN M. M.
Nuvarande förhållanden
Gällande bestämmelser rörande gottgörelse, som lantmätare äger uppbära av sakägare, finnas i lantmäteritaxan den 25 november 1927 (SFS nr 416/ 1927 med ändringar nr 504/1932, ($O/1936, 914/1939 och 667/1940).
1927 års lantm-äteritaxa, som ersatte en den 22 juni 1920 utfärdad taxa, var närmast föranledd av det genom 1926 års jorddelningslag införda av- styckningsinstitutet och innebar en omarbetning av den äldre taxan i syfte att åstadkomma överskådligare uppställning, enklare bestämmelser och järn- nare inbördes avvägning mellan de olika taxesatserna. Omarbetningen av- sågs däremot ej medföra någon ändring i fråga om allmänhetens totala kost- nader för jorddelningsförrättningar.
Såväl 1920 års som 1927 års taxor ha utfärdats efter riksdagens hörande. Ersättning till lantmätare enligt lantmä'teritaxans bestämmelser kan utgå efter detaljalrvode (2 kap.), efter dagarvode (3 kap.), eller efter överenskom- melse (5 kap.). Principen är den, att särskild ersättning utgår för varje moment av en förrättning efter grunder och med belopp, som kunna växla alltefter de arbetsmetoder, som kommit till användning. Dagarvodet utgör 12 kronor för varje dag, som lantmätare eller tekniskt biträde varit syssel- satt med förrättning eller åtgärd. Särskilda bestämmelser ha i taxan medde- lats beträffande lösen, som lantmätare äger uppbära för karta och handling- ar (4 kap.), och beträffande avgivandet av Sluträkning och klander därav m. m. (6 kap.) Detaljarvodena ha ursprungligen beräknats giva samma in- komst per dag räknat, som dagarvodena. Åtskilliga förrättningar och åt- gärder torde dock i verkligheten ha givit högre inkomster; Skulle vid tillämp- ning av detaljarvodena arvode för förrättning i dess helhet bli lägre än om daga-rvode utgått för alla åtgärder som ingått i förrättningen, gäller att lant- mätaren kan få uttaga dagarvode för hela förrättningen.
Beträffande en mindre grupp åtgärder, angivna i 52 & av taxan _ vissa slag av mätningar och beräkningar m. m. —— är lantmätare ej ovillkorligt bunden av *taxans ersättningssatser utan äger att, om han så önskar, med sakägare träffa överenskommelse om ersättningen.
För en stor grupp av förrättningar och uppdrag, för vilka några taxebeÄ lopp ej finnas angivna i taxan, skall ersättningen i första hand bestämmas
efter överenskommelse. Om i sistnämnda fall överenskommelse ej kan träf— fas, skall frågan underställas lantmäteristyrelsens prövning. De förrättning- ar och uppdrag, för vilka arvodesfrågan skall avgöras i denna ordning, äro uppräknade i 53 &. De viktigaste av de där angivna uppdragen äro följande:
förrättningar eller åtgärder inom stad, samhälle å landet där den för slä- dema gällande ordning för bebyggande skall iakttagas, samt område för vilket fastställts byggnadsplan eller utomplansbestämmelser m. m.
förrättningar och uppdrag, som lantmätare utför utan myndighets förord— nande, dock ej bl. a. avstyckningsförrättning inom annat område än som avses i föregående punkt,
finmätning och finavvägning (under denna punkt falla vanligen grund- kartearbeten för byggnadsplan),
uppgörande av förslag till avstyckningsplan. Enligt 53 & sista stycket gäller att, därest Kungl. Maj:t för samhälle eller område fastställt särskild taxa eller meddelat taxeföreskrifter, sådan taxa eller sådana taxeföreskrifter skola lända till efterrättelse.
För ett stort antal städer samt en del samhällen å landet finnas numera av Kungl. Maj:t fastställda mätningstaxor. Överslagsvis kan emellertid be— räknas, att cirka 20—25 procent av städerna, cirka 70 procent av köpingar- na och cirka 90 procent av municipalsamhällena ännu sakna dylika fast- ställda taxor.
Inom en hel del städer, särskilt de större och medelstora, uppbär staden taxebeloppen och anställer mätningsman med fast lön. Inom andra städer åter uppbär mätningsmannen eller förrättningsmannen taxeinkomsterna. Med hänsyn till förstnämnda systern äro städernas taxor vanligen icke av- passade så, att taxebeloppen skola utgöra full ersättning för de avsedda för— rättningarna eller åtgärderna, utan taxorna ha till ändamål att bestämma, hur stor del av stadens utgifter för mätningsväsendet, som lämpligen bör läg- gas på sakägarna. Detta gäller i första hand taxorna i de städer, där staden uppbär taxeinkomsterna, men då övriga städers och samhällens taxor vanli- gen äro upprättade efter modell av de större städernas men med arvodes- satserna jämkade nedåt, torde den angivna synpunkten även ha fått inverka på taxesättningen i de mindre städerna och samhällena.
Frågan om en ny lantmäteritaxa
Därest en sådan ändring av lantmäteriets organisation genomföres, att lantmäteripersonalen å distrikten helt statsavlönas och taxeinkomsterna in- dragas till statsverket, synes en genomgripande omarbetning och komplette- ring av lantmäteritaxan vara påkallad.
Det synes lämpligen böra uppdragas åt lantmäteristyrelsen att verkställa utredning och inkomma med förslag till Kungl. Maj:t om ny eller ändrad taxa.
mm...—ww
Beträffande de allmänna riktlinjerna för en omarbetning av lantmäteri- ! taxan vill lantmäteriutredningen framhålla följande synpunkter.
Taxan torde böra innehålla bestämmelser om beräkningsgrunder för er- sättning för alla slag av för-rättningar och uppdrag, som kunna som tjänste- uppdrag verkställas av distriktsorganisation. Det nuvarande systemet att er- sättningen i vissa fall bestämmes genom överenskommelse bör sålunda helt avskaffas.
Taxan bör avsevärt förenklas och göras mindre detaljerad. Om möjligt bör taxan avfattas så, att man på förhand kan beräkna vad ett uppdrag eller en förrättning kommer att kosta. Detta gäller i särskild grad beträffande sådana uppdrag, som kunna utföras av annan än distriktsorganisation t. ex. upprättande av grundkartor för planer samt stommätningsarbeten.
Av vad ovan anförts om att taxan bör vara giltig för alla en distriktsorga- nisations tjänsteuppdrag följer, att taxan även bör innehålla bestämmelser om ersättningar för förrättningar inom städer och samhällen, för vilka
Ä distriktstjänsteman anlitas i egenskap av förrättningsman för tomtmätning och avstyckning eller eljest. Även i de fall, där Kungl. Maj :t fastställt lokal taxa för mätningsförrättninga-r inom stad eller samhälle, höra den allmänna taxans bestämmelser tillämpas.
Enligt utredningens mening bör utarbetande av ny taxa för lantmäteriet grundas på genomsnittligt något högre ersättningssatser än den nuvarande taxan. Det synes nämligen rimligt, att den ökning av kostnaderna för lant— mäteriverksamheten, som redan inträtt och som genom utredningens förslag till effektivisering av lantmäteriorganis—ationen kommer att ytterligare steg— ras, åtminstone till någon del får bäras av vederbörande sakägare. Anledning kan föreligga att differentiera ökningen efter förrättningarnas art och ända- mål och förrättningsobjektens värde.
Beträffande uppdrag att upprätta avstycknings- eller byggnadsplan torde en ny taxa böra innehålla samma ersättningssatser, som för sådana uppdrag an- givits i den för länsarkitektorganisationen fastställda taxan.
Om —- såsom här ovan skisserats — den nya taxan skall uppställas efter delvis nya riktlinjer, kommer uppdraget att kräva ingående överväganden och. mycket arbete. Det torde därför knappast vara möjligt, att ny lantmäteritaxa skall kunna föreligga fastställd av Kungl. Maj:t vid den tidpunkt, då omor- ganisationen bör träda i kraft.
Behovet av provisoriska bestämmelser
För tiden intill dess vederbörligen fastställd ny taxa föreligger synas pro- visoriska taxebestämmelser erforderliga. Det torde lämpligen böra uppdragas låt lantmäteristyrelsen att inkomma med förslag till Kungl. Maj:t jämväl be- träffande de provisoriska taxebestämmelserna.
Vad beträffar de provisoriska taxebestämmelsernas innehåll får lantmäteri- utredningen för sin del föreslå följande allmänna riktlinjer.
Provisoriska bestämmelser påkallas främst beträffande de uppdrag och åtgärder för vilka ersättning nu utgår efter överenskommelse. Bestämmel- serna om ersättning för berörda uppdrag och åtgärder torde böra utformas så, att allmänhetens kostnader under övergångstiden förbli i stort sett oför- ändrade.
Såsom ovan anförts är den nu gällande lantmäteritaxan grundad på myc- ket låga arvodessatser, varför utredningen funnit sig böra framhålla lämp— ligheten av att ersättningarna i genomsnitt höja-s. Utredningen vill därför förorda en provisorisk procentuell förhöjning av alla i taxan angivna er- sättningssatser med förslagsvis 25 %. En sådan höjning torde icke föregripa den definitiva taxerevisionen. Med utgångspunkt från 1945 års taxeinkomster , — frånräknat vad som därav beräknats belöpa på arvoden enligt överens- kommelse — skulle en sådan förhöjning medföra en inkomstökning på om; kring 370 000 kronor för år.
I samband med utarbetandet av de provisoriska taxebestämmelserna torde en översyn böra företagas av bestämmelserna i lantmäteritaxan, så att taxan icke under övergångstiden kommer att innehålla något som strider mot eller mindre väl överens-stämmer med den nya organisationen. Som exempel må följande framhållas. För närvarande gäller enligt 61 % lantmäteritaxan att sakägare, som förmenar att lantmätare i Sluträkning beräknat för hög gott— görelse i ett eller annat avseende, är berättigad att genom stämning å lant- mätaren anhängiggöra klandertalan inom tre månader från förrättningens avslutande. Enligt 21 kap. 15 % punkt 8 jorddelningslagen är mål om belop- pet av kostnader för jorddelningsförrättning att hänföra till jorddelningsmål, vartför tvist om beloppet av arvodesersättning för jorddelningsförrättning skall prövas av vederbörande ägodelningsrätt. Den nuvarande formen med stäm— ning av förrättningsmannen till domstol för klandertalan beträffande debite— rat belopp kan givetvis för framtiden icke bibehållas. Besvär över av för- rättningsman verkställd debitering synes i stället böra anföras i administrativ ordning i första hand hos lantmäteristyrelsen.
I övergångsbestämmelserna till nu gällande lantmäteritaxa stadgades, att vid den nya taxans ikraftträdande den tidigare lantmäteritaxan av år 1920 skulle upphöra att gälla samt att i fråga om gottgörelse för åtgärd, som vid ikraftträdandet var påbörjad men icke slutförd, skulle bestämmelserna i den nya taxan i tillämpliga delar lända till efterrättelse. 1927 års taxa erhöll såle- des i viss mån retroaktiv verkan.
De ifrågasatta provisoriska taxebestämmelserna böra träda i tillämpning vid samma tidpunkt, som omorganisationen genomföres. Beträffande för- rättningar och uppdrag, som vid ikraftträdandet äro påbörjade men- icke av- slutade, torde de provisoriska taxebestämmelserna böra tillämpas på sådana åtgärder, som helt falla på tiden efter ikraftträdandet. Beträffande sådana åtgärder däremot, som vid nämnda tidpunkt äro påbörjade men ej' avslutade, torde gottgörelsen böra utgå efter den nuvarande lantmäteritaxan.
Beträffande sakägares skyldighet att i vissa fall gälda rese- kostnads- och traktamentsersättning
Resekostnads— och traktamentsersättningen till distriktslantmätare och viss förrättningspersonal gäldas i vissa fall av statsmedel och i andra fall av ve- derbörande sakägare. Bestämmelser härom finnas i förordningen den 31 de- cember 1920 (nr 909) angående distriktslantmätare m. fl. tillkommande rese- kostnads- och traktamentsersättning (resereglemente för lantmätare) (änd- ringar se SFS 375/1925, 356/1926, 476/1927, 220/1929, 205/1931, 469/1932 599/1942).
En omorganisation av lantmäteriväsendet innebärande, att lantmäteriper— sonalen på distrikten helt statsavlönas torde böra medföra, att personalen erhåller resekostnads- och traktamentsersättning av staten, oavsett tjänste- uppdragets natur.
Vid den omarbetning av lantmäteritaxan, som utredningen ovan förordat, torde —— beträffande sådana förrättningar och uppdrag, för vilka staten ej bör svara för resekostnads- och traktamentsersättningen denna ersättning komma att inarbetas i arvodessatserna, så att därefter någon särskild sådan ersättning ej behöver debiteras. Under den tid då provisoriska taxebestäm- melser tillämpas torde — beträffande sistberörda förrättningar och upp- drag — sakägarna böra debiteras förutom arvode enligt taxan jämväl rese- kostnads- och traktamentsersättning. Denna ersättning torde böra debiteras i anslutning till taxeersättningen och inbetalas till statsverket.
Debitering och upphörd av taxeersättningar
Uppbörden av de ersättningar, som skola erläggas av sakägarna för verk— ställda förrättningar och uppdrag, torde böra handhavas av lantmäteri- styrelsen.
Sedan förrättning eller uppdrag avslutats, bör förrättningsmannen upp- rätta räkning å den för förrättningen eller uppdraget utgående ersättningen. I de fall, då kostnad för förrättning eller uppdrag skall fördelas mellan flera sakägare, bör räkningen upptaga namn och adress på samtliga betalnings— skyldiga jämte det belopp, som var och en skall erlägga. Av räkningen bör ett exemplar tillställas sakägarna och ett översändas till lantmäteristyrelsen. Beträffande sådana förrättningar, där konceptakten skall redovisas till lant- mäterikontor, bör även till konceptakten fogas ett exemplar av räkningen.
I de fall, då kostnaden för förrättning eller uppdrag blivit fördelad mellan flera sakägare, torde varje betalningsskyldig böra tillställas skriftligt besked (i form av inbetalningskort eller liknande) om det belopp, som han har att
* inbetala.
7—469097.
Ersättningama torde lämpligen kunna inbetalas till lantmäteristyrelsen genom insättning å ett för ändamålet anordnat tjänstepostgirokonto.
Det bör ankomma på lantmäteristyrelsen att själv eller genom underly- dande organ utöva erforderlig kontroll över förrättningsmännens debitering av ifrågavarande ersättningar och att därom utfärda de närmare bestämmel— ser, som kunna finnas erforderliga. Styrelsen bör likaså ha att övervaka, att ersättningarna inbetalas, samt att i förekommande fall föranstalta om erfor-
derliga indrivningsåtgärder.
_;_. sr a.— u.— =-
KAP. VIII
STATENS ÖVERTAGANDE AV OMKOSTNADERNA FÖR LAN"; 'ÄTERIETS DISTRIKTSORGANISATION M. M.
Om man bortser från vissa löneutgifter och rese- och traktamentsersätt- ningar ha vederbörande distriktslantmätare respektive extra lantmätare och aspiranter för närvarande att själva svara för de kostnader som äro förena- de med deras förrättningsverksamhet. De ha sålunda att själva bestrida ut— gifterna för hyra av tjänstelokal med uppvärmning, lyse, städning och tele— fon, för anskaffande och underhåll av möbler och kontorsmaskiner, rit- och skrivmateriel samt instrument och annan fältutrustning.
Vid genomförande av den av utredningen föreslagna omorganisationen och löneregleringen beträffande lantmäteridistriktens personal bör statsver- ket övertaga ansvaret för samtliga med verksamheten förenade kostnader.
Vad som av inventarier, instrument m. m. vid övergången innehas av lant— mätarna torde höra inlösas av statsverket i den mån utrustningen är ända- målsenlig, användbar och i fortsättningen behövlig. Inlösning bör ske även från lantmätare, som vid omorganisationens genomförande tjänstgöra i lant- mäteristyrelsen eller å lantmäterikontoren.
Det torde närmast ankomma å lantmäteristyrelsen att framlägga dels när- mare förslag om i vilken omfattning inlösning av här avsett slag bör äga rum, dels ock förslag till hur inlösningen och den i samband därmed erfor- derliga värderingen bör ordnas.
Gemensamt kontor bör anordnas för all personal som tjänstgör å distrik- tet. I de fall där flera distrikt ha samma stationsort torde böra undersökas möjligheterna och lämpligheten av att ordna gemensamma kontorslokaler för dessa.
KAP. IX
ÖVERGÅNGSANORDNINGAR M. M.
1. Löneklassplacering m. 111. vid övergången
Enligt utredningens förslag skall den nya organisationen träda i kraft den 1 januari 1948.
Distriktslantmätartjänsterna inom den nya organisationen, till antalet 149, böra såsom ovan redan antytts, ställas öppna för ansökan för nuvarande distriktslantmätare. Denna anordning måste anses motiverad dels ur rätt- visesynpunkt, dels med hänsyn till att på grund av den föreslagna distrikts- regleringen förflyttning till nya stationeringsorter i åtskilliga fall blir nöd- vändig, dels ock till att antalet distriktslantmätare för närvarande är större än som inrymmes inom den nya organisationen. Samtliga distriktslantmätar- tjänster å den nya lönestaten böra följaktligen ledigförklaras och utnämning av sökande ske genom fullmakt i vanlig ordning. Utredningen förutsätter härvid, att förflyttning av befattningshavare i möjligaste mån undvikes. Kungl. Maj:t torde därför äga att efter förslag av lantmäteristyrelsen bestäm- ma, att distriktslantmätare skall bibehålla sin placering vid visst distrikt eller viss tjänst.
Ordinarie distriktslantmätare å nuvarande lönestat, som sålunda erhåller nyorganiserad distriktslantmätartjänst, synes för placering i löneklass i den- na befattning böra få tillgodoräkna hela den tid han innehaft fullmakt å distriktslantmätartjänst å lönestat, som varit gällande före 1948. Uppkom- mer fråga om tillgodoräknande av anna-n tid för sagda ändamål, torde så- dan fråga böra hänskjutas till Kungl. Maj:ts prövning.
Vidare hör till ordinarie distriktslantmätare, som den 1 januari 1948 till- träder nyorganiserad distrikt-sl'antmätartjänst, vid nämnda tidpunkt utbeta- las, utöver i övrigt intjänta löneförmåner, s. k. övergångslön, till beloppet motsvarande vad han .skulle erhålla i förskott för januari månad 1948, där- est de nuvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande vore å honom till— lämpliga.
Övergär distriktslantmätare å nuvarande lönestat efter ansökan frivilligt till annan nyorganiserad tjänst än nyreglerad distriktslantmätartjänst, hör han givetvis även i detta fall för placering i löneklass i den nya befattningen få tillgodoräkna den tid han före övergången innehaft fullmakt å distrikts- lantmätartjänst ävensom vid övergången uppbära s. k. övergångslön.
Då såsom förut nämnts ett antal av de nuvarande distriktslantmätarna till följd av distriktsomregleringen icke kunna erhålla nyorganiserad di-
striktslantmätarbefattning utan bli övertaliga, har utredningen i syfte att vid nu rådande brist på utbildad lantmäteripersonal kunna förvärva dessa över- taliga befattningshavare för den nya organisationen, övervägt två olika alter- nativ för ordnande av deras avlöningsförhållanden vid tjänstgöring inom den nya distriktsorganisationen. På grund av innehållet i kungörelsen den 22 oktober 1909 (hih. nr 66) angående villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i staten för distriktslantmätare upptagna avlöningsförmäner, vilken kungörelse med vissa tillägg, varom dock nu icke är fråga, alltjämt är gäl- lande (jfr nr 377 år 1920), lära nämligen de övertaliga distriktslantmätarna icke kunna mot sitt bestridande förflyttas till de nya ordinarie befattningar- na såsom lantmätare i 29 (A 26) eller 27 (A 24) lönegraden.
Till en början har övervägts, hurvida de övertaliga befattningshavarna lämpligen borde uppföras å indragningsstat mot åtnjutande av avlöningsför- måner enligt nu gällande avlöningsstat ävensom ersättning enligt särskilda grunder för bortfallande extra inkomster enligt lantmäteritaxan. I ändamål att förmå sådan distriktslantmätare att mottaga förordnande att tjänstgöra i nyreglerat distrikt, i vilket fall nyorganiserad lantmätarbefattning kunde hållas vakant, borde emellertid befattnin'gshavaren tillerkännas ett lämpligt avvägt arvode att utgå utöver avlöningsförmånerna å indragningsstaten. Olä- genheten med detta alternativ skulle emellertid bliva, att en betydande grupp befattningshavare komme att under jämförelsevis lång tid framåt kvarhållas vid oreglerade avlöningar med därav följande administrativa och andra svå- righeter.
Utredningen har ansett det andra av de övervägda alternativen äga be- stämt företräde vid ordnandet av de övertaliga distriktslantmätarnas an— ställnings- och avlöningsförhållanden. Detta alternativ innebär, att å över- gångsstat inom den nya organisationen uppföres ett antal ordinarie lantmä- tarbefattningar i 29 lönegraden (A 26). Övertalig ordinarie distriktslantmä- tare, som anses lämpad för tjänstgöring inom den nya distriktsorganisatio- nen och förklarar sig villig övergå till nyssnämnd befattning, skulle utan an- sökan genom fullmakt utnämnas till innehavare av befattningen. Sådan be- fattningshavare skulle ock för löneklassplacering i befattningen få tillgodo- ! räkna hela den tid han varit ordinarie distriktslantmätare ävensom i sam-
band med övergången få uppbära s. k. övergångslön. Vid sedermera inträf- * fande befordran eller förflyttning till annan tjänst inom den nya organisa-
tionen skulle befattningen å övergångsstat givetvis indragas. Så länge befatt- ningshavare å övergångsstat funnes, skulle motsvarande antal nyorganisera- de ordinarie lantmätarbefattningar i 27 (A 24) lönegraden icke tillsättas. Slutligen skulle med innehav av befattning å övergångsstat följa samma rätt i fråga om pension, som skulle tillkomma vederbörande, därest han den 1 januari 1948 tillträdde nyorganiserad distriktslantmätarbefattning.
Utredningen förordar, att en övergångsanordning av nu angivet innehåll
,. kommer till stånd. Antalet befattningar å övergångsstat lärer nu icke kunna
exakt beräknas men torde kunna förslagsvis angivas till 35. Utredningen fö- reslår sålunda, att å övergångsstat inom den nya lantmäteriorganisationen
uppföras 35 ordinarie lantmätarbefattningar med placering i 29 lönegraden, avsedda att besättas med vid omorganisationens genomförande uppkom- mande övertaliga ordinarie distriktslantmätare.
Övertalig ordinarie distriktslantmätare, som förklarar sig icke vilja över- gå till nyreglerad ordinarie befattning eller som eljest icke erhåller ordinarie befattning inom den nya distriksorganisationen, bör uppföras å indragnings- stat utan tjänstgöringsskyldighet med åtnjutande av enligt nu gällade stat utgående löneförmåner. Det torde härvid böra ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma den särskilda ersättning, som bör tillkomma sådan befattnings- havare för förlorad inkomst av tjänsten enligt lantmäteritaxan.
Ordinarie distriktslantmätare, som den 1 januari 1948 tillträder ordinarie befattning eller befattning å övergångsstat inom den nyorganiserade lant- mäteriorganisationen, bör berättigas uppbära barntillägg med nio kronor för månad för varje på grund av försörjningsplikt underhållet barn, för vilket han omedelbart före nämnda dag ägt åtnjuta förhöjning av dyrtidstillägg en- ligt föreskrifterna i kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 265) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. I fråga om barntilläggs åtnjutande torde bestämmelserna i kungörelsen den 15 juni 1939, nr 428, i tillämpliga delar böra gälla.
Vad angår den nuvarande icke—ordinarie personalen i lantmäteridistrikten, räknar utredningen med att såväl extra lantmätare och aspiranter som tek- niska biträden och övrig biträdespersonal hos de nuvarande distriktslant- mätarna i allmänhet skola kunna beredas befattningar inom den nya orga- nisationen. Samtliga nya tjänster torde höra i vanlig ordning ledigförklaras. Därest vederbörande befinnes på grund av tidigare tjänstgöring inom lant- mäteriväsendet eller eljest böra placeras i högre löneklass än begynnelselöne- klassen inom vederbörande lönegrad, torde frågan i varje särskilt fall böra underställas Kungl. Maj:ts prövning. Härvid synes särskild hänsyn böra ta- gas till längden av den föregående tjänstgöringen inom lantmäteriväsendet.
I den mån befattningshavare på grund av omorganisationen måste företaga flyttning från en stationeringsort till en annan, synes det utredningen skäligt, att han får åtnjuta flyttningsersättning jämväl i det fall, att han icke skulle vara därtill berättigad enligt bestämmelserna i kungörelsen den 15 juni 1944 (nr 382) angående ersättning för flyttningskostnad åt vissa statens befatt- ningshavare.
Enär förrättningsmans arvode för förrättningar och upp-drag efter om- organisationens genomförande skulle inlevereras till statsverket, måste en för- delning av arvodet mellan förrättningsmannen och statsverket komma till , stånd beträffande alla sådana förrättningar, som vid omorganisationen äro påbörjade men icke avslutade. Lämpligast torde vara, att så snart ske kan efter omorganisationens genomförande överlantmätaren eller annan särskilt förordnad lantmätare verkställer inventeringsförrättningar beträffande samt- liga distrikt inom länet (jfr 36—42 åå arbetsordningen för distriktslantmä-» tarna m. fl). Härvid bör för varje påbörjad men icke avslutad förrättning om möjligt bestämmas, hur stort belopp av det för förrättningen utgående arvo-
det, som skall tillkomma förrättningsmannen. Skulle det icke vara möjligt att vid inventeringstillfället bestämma det belopp, som bör tillkomma förrätt- ningsmannen, bör bestämmas för vilka förrättningsåtgärder, som han helt eller delvis skall uppbära arvodet. I de fall, då förrättningsmannen ej skulle uppbära hela arvodet för en viss åtgärd, t. ex. ägomätning, arealuträkning eller dylikt, hör det bestämmas, vilken andel eller ock vilket belopp av arvo- det för åtgärden, som skall tillkomma förrättningsmannen. Vidare bör inven- teringsförrättaren för varje förrättning eller uppdrag träffa avgörande beträf- fande frågan om vilket belopp, som förrättningsmannen äger att i avräkning på den slutliga arvodessumman uppbära av sakägarna.
Därest förrättningsmannen beträffande viss eller vissa förrättningar icke skulle vara nöjd med inventeringsförrättarens avgöranden, hör han äga möj- lighet att få desamma prövade av lantmäteristyrelsen.
Det vid inventeringsförrättningen träffade avgörandet beträffande arvo- desfördelningen mellan förrättningsmannen och statsverket torde endast böra ha karaktären av preliminärt beslut. Det torde nämligen kunna förekomma fall, där det är svårt att, innan förrättningen blivit avslutad, fixera vad som av arvodet bör tillkomma förrättningsmannen. Det definitiva avgörandet sy- nes därför böra förläggas till lantmäteristyrelsen och träffas i samband med fördelningen mellan förrättningsmannen och statsverket av den återstående gottgörelsen för förrättningen. Denna fördelning bör äga rum, sedan förrätt- ningen eller uppdraget avslutats och gottgörelsen inbetalats till statsverket.
Vid framläggande för riksdagen av förslag till lönereglering för distrikts- lantmätare m. fl. torde Kungl. Maj:t höra av riksdagen utverka generellt bemyndigande att utfärda de övergångsbestämmelser, som i anledning av omorganisationen och löneregleringen kunna visa sig erforderliga.
2. Övergångsersättningar
Enligt föreskrift i förutnämnda kungörelse den 22 oktober 1909 är di- striktslantmätare skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, omreglering av extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr i sammanhang därmed. Däremot äro distriktslantmätarna icke skyldiga underkasta sig upphörande av extra inkomster.
I det föregående har utredningen förordat, att de nyorganiserade distrikts- lantmätarbefattningarnla & samband med omorganisationens genomförande skola förklaras till ansökan lediga. Därest 'de nuvarande distriktslantmätarna sålunda efter lansökn'ingsförfarande frivilligt övergå till nyreglerad distrikts- lantmätartjänst, bortfaller givetvis den rätt till extra inkomster av tjänsten, som på grund av innehavd fullmakt må tillkomma dem i deras nu innehavarn— de befattningar.
En övergång till den nya lönestaten skulle emellertid för vissa nuvarande innehavare av distriktslantmäta-rbefattning komma att medföra minskning i de inkomster av tjänsten, som de för närvarande åtnjuta och även i fort-
sättningen kunde beräknas komma att uppbära, därest det nuvarande löne- systemet med fast lön av statsverket jämte inkomster enligt taxa för utförda förrättningar ägde fortsatt tillämpning. Fråga uppkommer då, huruvida åt- gärder böra vidtagas i syfte att bereda sådan befattningshavare kompensa- tion för inh'äffande inkomstminskning. I avseende härå torde utredningen få anföra följande.
I samband med genomförande av löneregleringar för olika grupper av be- fattningshavare har frågan om ersättning för indragna sportler vid olika till- fällen varit föremål för statsmakternas prövning och beslut.
Vid 1925 års lönereglering för länsstyrelserna bestämdes, att personliga lönetillägg skulle utgå till landssekreterare och landskamrerare, i den mån de nya avlöningarna komme att medföra inkomstminskning, varvid lönetill- lägget i varje särskilt fall begränsades till högst 5 400 kronor för år.
Vid behandlingen vid 1942 års riksdag av frågan om lönereglering för hä- radshövdingama beslöts, att övergångsersättning skulle tillkomma härads— hövding, som genom övergången till ny lönestat komme att lida löneminsk- ning. Nämnda ersättning skulle beräknas på grundval av medelinko-msten under tioårsperioden 1933—1942. Under det första övergångsåret (budgetåret 1943/44) skulle ersättningen utgå med fyra femtedelar av skillnaden mellan lön i lönegrad B 2, i förekommande fall ökad med avlöningsförstärkning, å ena, och nämnda medelinkomst, å andra sidan. Övergångsersättningen finge dock icke överstiga 10 000 kronor för år. Ersättningen skulle därefter avskrivas med en tiondedel varje år. Vid jämförelsen skulle även rörligt till- lägg och kristillägg inräknas. I enlighet med beslut vid 1943 års riksdag skulle övergångsersättningen beräknas efter sportelavkastningen i domsagan under nämnda tioårsperiod, oavsett om vederbörande häradshövding inne- haft ämbetet under hela denna tid eller ej.
Enligt den lönereglering, som för lvantbruksingenjörernas del genomfördes vid 1945 års riksdag, tillerkändes även dessa tjänstemän övergångsersättning för genom övergången inträffande minskning i tidigare åtnjuten inkomst av avlöning i lantbruksingenjörsbefattningen jämte ersättning enligt lantbruks- ingenjörs-taxa för utförda förrättningar. Till grund för ersättningens beräk- nande lades summan av befattningshavarens årslön omedelbart före över- gången och hans genomsnittliga årliga nettoinkomst av förrättningar åren 193 övergångsersättnjngen under första övergångsåret skulle övers-tiga 6 000 kro- nor, skulle densamma fastställas till sistnämnda belopp och i fall, då över- gångsersättningen skulle ligga mellan 6 000 kronor och 5 000 kronor begrän- , sas till sistnämnda belopp. Övergångsersättningen skulle avskrivas med en tiondedel under vart och ett av de tio följande åren. Vid jämförelsen mellan löneinkomster före och efter övergången till den nya lönestaten skulle rörligt tillägg (dyrtidstillägg) och kristillägg liksom även, i förekommande fall, kall- ortstillägg inräknas.
Slutligen må erinras, att övergångsersättning för mistade inkomster av tjänsten även medgavs häradsskrivarna vid den lönereglering, som för deras
del kom till stånd vid 1946 års riksdag. Ersättningen bestämdes till fyra femtedelar av skillnaden mellan medeltalet av vederbörande befattningsha- vares behållna årliga inkomst av tjänsten under åren 1936—1945 eller den kortare tid, varunder vederbörande före år 1946 uppehållit tjänsten, å ena, och löneförmånema å den nya tjänsten under det första budgetåret (budget- året 1946/47) å andra sidan. Ersättningsbeloppet skulle maximeras till 5 000 kronor och utgå oavkortat under budgetåret 1946/47, varefter avskrivning skulle ske med en tiondel för varje budgetår. Ersättningen skulle utgå endast så länge vederbörande kvarstode som häradsskrivare. Förutom genom nämn- da successiva avskrivning skulle övergångsersättningen minskas i den mån häradsskrivarens avlöning till följd av uppflyttning i högre löneklass ökades utöver tidigare angiven avlöning under det första övergångsåret. Samma regler för övergångsersättningens beräknande skulle tillämpas. även beträf- fande de häradsskrivare, som vid löneregleringens genomförande överfördes till övergångsstat eller indragningsstat.
*I anslutning till vad som sålunda medgivits vid tidigare löneregleringar, torde även distriktslantmätare, som vid övergång den 1 januari 1948 till ny- organiserad distriktslantmätartjänst erhåller inkomstminskning, beredas viss kompensation för minskningen. I anslutning till vad som i motsvarande hän— seende bestämdes beträffande lantbruksingenjörern-a, med vilka distriktslant- mätarna i förevarande avseende kunna anses närmast jämställda, torde kom— pensationen böra beräknas enligt följande grunder.
I fråga om de befattningshavare, som under hela tioårsperioden 1936— 1945 innehaft ordinarie distriktslantmätartjänst, uträknas på grundval av de från vederbörande distriktslantmätare inkomna uppgifterna rörande inkomst av taxa för en var befattningshavare den genomsnittliga årliga nettoinkoms- ten vav taxa under perioden i fråga. Denna medelinkomst lägges till den för vederbörande beräknade årsavlöningen av statsmedel den 1 juli 1946 med pensionsavdrag. Den summa, som härvid erhålles, jämföres med den avlö- ning för år räknat, som befattningshavaren skulle åtnjuta, därest han den 1 januari 1948 tillträdde distriktslantmätarbefattning i lönegrad A 28 och därvid inplacerades i löneklass- med tillgodoräknande av hela den tjänstetid, varunder han innehaft fullmakt å distriktslantmätartjänst. Avlöningen i löne— grad A 28 beräknas — med pensionsavdrag — efter den ortsgrupp, där be- fattningshavaren den 1 juli 1946 hade sin stationeringsort.
Överstiger summan av avlöning enligt nu gällande lönestat och nettoin- komst av taxa avlöningen i lönegrad A 28, utgår övergångsersättning med skillnaden. Vid motsatt förhållande utgår givetvis icke någon övergångs- ersättning.
Att till grund för övergångsersättningens beräknande böra läggas nu gäl- lande lavlöningsreglementen och icke de nya avlöningsbestämmelser, som träda i kraft den 1 juli 1947, motiveras därav, att distriktslantmätarna eljest skulle i avseende å kompensation för löneminskning bliva ogynnsamt ställda i förhållande till de grupper av befattningsshavare — lantbruksingenjörer, häradsskrivare m. fl. — som redan erhållit lönereglering och i samband där-
med kommit i åtnjutande av övergångsersättning för på grund av övergången till ny lönestat föranledd minskning i löneinkomster.
För de distriktslantmätare, som icke under hela tidsperioden 1936—1945 innehaft distriktslantmätartjänst, beräknas övergångsersättningen i princip enligt de grunder, som nyss angivits. Dock synas vissa jämkningar i beräk- ningssättet vara påkallade. En strikt tillämpning av de anförda grunderna å nu ifrågavarande befattningshavare skulle nämligen leda till, att åtskilliga distriktslantmätare, vilka endast några få år under uppgift-speriodens sista skede innehaft sin befattning, bleve gynnade i jämförelse med andra distrikts- lantmätare. En sådan distriktslantmätares genomsnittliga nettoinkomst av taxa skulle, därest enda-st några av de senaste åren av perioden inginge i me- delinkomstberäkningen, bliva oproportionerligt hög jämfört med de distrikts- lantmätares, vilka innehaft sina befattningar under hela tidsperioden och vil- kas inkomstuppgifter alltså även omfatta ur inkomstsynpunkt mindre givande år (krigsåren 1940—1942). På grund härav synes för dessa yngre distrikts- lantmätare böra tillämpas en i viss mån avvikande beräkningsmetod. Som utgångspunkt härvid torde för de felande åren böra väljas ett för ett vart av dem framräknat medeltal av nettoinkomst av taxa för samtliga de distriktslantmätare, som under hela tidsperioden innehaft sina befattningar och lämnat uppgifter rörande sina inkomster under hela perioden. Av vad som förut anförts framgår, att antalet sist avsed—da distriktslantmätare upp- gått till ett 70-tal. Genom att insätta dessa medeltalssiffror av nettoinkomst under de felande åren erhålles en grund för beräkning av den genomsnittliga årsmedelinkomsten jämväl för de yngre distriktslantmätarna. Beräkningen av övergångsersättningen i övrigt kan därefter Ske i enlighet med de ovan an- givna allmänna grunderna. I de fall, då vederbörandes inkomst härigenom skulle bliva högre än hans verkliga medelinkomst, beräknad enbart för de år han innehaft fullmakt å distriktslantmätartjänst, torde dock den sist— nämnda medelinkomsten böra läggas till grund för beräknande av över- gångsersättningen.
I anslutning till vad som bestämdes beträffande lantbruksingenjörerna torde övergångsersättningen i det fall, att densamma med tillämpning av ovan angivna grunder skulle överstiga 6 000 kronor för helt år räknat, böra beräknas efter ett belopp av 6 000 kronor och i det fall, att övergångsersätt- ningen skulle komma att ligga mellan 6000 kronor och 5000 kronor, be- räknas efter ett belopp av 5 000 kronor. Övergång-sersättningen torde böra bestämmas att utgå med halva beloppet för första halvåret 1948 samt från ingången av budgetåret 1948/49 !avskrivas med en tiondel under vart och ett ; av de följande åren.
Inom utredningen har verkställts vissa preliminära beräkningar av de övergångsersättningar, som i enlighet med det sagda synas böra tillkomma nu i tjänst varande distriktslantmätare vid övergång till nyorganiserad di— striktslantmätarhefattning, vilka beräkningar torde få till Kungl. Maj:t över- lämnas i samband med avgivande av detta betänkande.
Övergångsersättning enligt angivna grunder torde böra tillkomma även
_ ur.
,___,__' _a mimmi-148—
distriktslantmätare, som övergår till annan nyorganiserad lantmätarbefatt- ning, liksom även till distriktslantmätare, som erhåller nyreglerad befatt- ning å övergångsstat.
Övergångsersättning avses icke skola tillkomma extra lantmätare, som erhåller tjänst å den nya lönestaten. Därest för sådan tjänsteman uppkom- mer mera avsevärd löneminskning genom övergången, torde kompensation kunna av Kungl. Maj:t beredas honom genom hans placering i högre löne- klass inom den för hans nya tjänst gällande lönegraden.
3. Pensionsförhållanden
Genom övergången till ordinarie eller extra ordinarie befattning inom den nya lantmäteriorganisationen bli nu gällande tjänste- och familjepensions- reglem-enten utan vidare tillämpliga å nuvarande befattningshavare i lant- mäteridistrikten. I vad mån befattningshavare, som hittills icke ägt pen- sionsrätt, må såsom tjänstår för pension tillgodoräkna föregående tjänst- göring vid lantmäteriväsendet, torde få pröva-s av Kungl. Maj :t från fall till fall.
Vid bifall till utredningens förslag, att övertalig ordinarie distriktslantmä- tare, som övergår till nyorganiserad lantmätarbefattning å övergångsstat, skulle äga åtnjuta samma pensionsrätt som innehavare av nyreglerad di— striktslantmätarbefattning, bli särskilda föreskrifter härutinnan erforderliga.
I 16 ä 1 mom. andra stycket allmänna tjänstepensionsreglementet äro med- delade vissa föreskrifter angående beräkning av tjänstepensionsunderlag i det fall, att befattning innehafts kortare tid än tre år före pensionsålderns inträde eller, i fråga om tjänsteman, som avgår med rätt till förtidspension, tre år före avgången. I dylika fall skall viss medeltalsberäkning av tjänstepensions— underlag äga rum.
Utredningen finner skäligt, att beträffande ordinarie distriktslantmätare, som övergår till nyorganiserad distriktslantmätartjänst eller annan befattning inom den nya organisationen får så anses, som om han innehaft den nya tjänsten jämväl under den tid han före övergången innehaft fullmakt å oreg- lerad distriktslantmätartjänst.
4. Vissa författningsändringar Ett genomförande av utredningens förslag till lönereglering för personalen i lantmäteridistrikten påkallar vissa ändringar i gällande avlönings- och andra författningar. Sålunda torde exempelvis tjänsteförteckningen till civila avlöningsreglementet böra kompletteras i anledning av inordnande under reglementet av befattningarna såsom distriktslantmätare, lantmätare och kanslibiträd—e i lantmäteridistrikt. Om behovet av omarbetning av bestämmel— serna i resereglementet för lantmätare är redan nämnt. Slutligen torde ett flertal ändringar och kompletteringar bli erforderliga i lantmäteriinstruk- tionen.
KAP. X.
FRÅGOR RÖRANDE LANTMÄTERISTYRELSEN OCH LÄNENS LANTMÄTERIKONTOR
Lantmäteriutredningen har i enlighet med sina direktiv i huvudsak inrik- tat sitt arbete på lantmäteridistriktens organisation och löneförhållandena för den till distrikten knutna personalen.
Vid behandlingen av därvid uppkommande frågor har utredningen emel- lertid kommit till den uppfattningen, att undersökningarna beträffande di— striktsorganisationen böra efterföljas av en allmän översyn jämväl beträffan— de pensonalorganisationen vid lantmäteristyrelsen och länens lantmäteri- kontor.
En sådan fullständig behandling av lantmäteriväsendet i dess helhet lärer emellertid icke innefattas i utredningens uppdrag. Lantmäteriutredningen får därför föreslå, att de frågor som sammanhänga med lantmäteristyrelsens och länskontorens organisation göras till föremål för en särskild utredning.
Det av utredningen nu framlagda förslaget till lönereglering för lantmäteri— distriktens personal och ändringar i distriktsorganisationen medför i viss-a avseenden direkta följdverkningar å förhållandena vid lantmäteristyrelsen och länens lantmäterikontor, som måhända motivera en provisorisk lösning av vissa löne- och organisationsfrågor intill dess en på en fullständig utred- ning grundad lösning därav kan ske.
I vad mån ett sådant provisorium blir nödvändigt blir dock beroende av när en fullständig utredning i sistberörda avseenden kommer till stånd och huru snart denna medför resultat.
Utredningen, som ej vill föregripa de s-tällningstaganden, vartill en kom- mande utredning angående lantmäteristyrelsens och länskontorens organisa- tion kan föra fram, begränsar sig i det följande till att påpeka vissa frågor beträffande styrelsen och länskontoren som i detta sammanhang påkalla särskild uppmärksamhet.
A. Beträffande lantmäteristyrelsen
1) Taxeuppbörden Enligt utredningens förslag skall taxeuppbörden omhänderhas av lantmä— teristyrelsen. Det med uppbörden förenade arbetet torde bli av den omfatt- ningen att särskilda arbetskrafter erfordras för ändamålet. Beträffande organisationen av uppbörden uppställer sig den frågan, om en särskild avdelning för uppbörden bör inrättas inom styrelsen eller om
densamma eventuellt kan anknytas till amian avdelning inom styrelsen till exempel kassakontoret, som då självfallet finge ges förstärkt personal. Kas- sakontoret står närmast under ledning av en kassör och bokhållare i löne- grad A 14, som till biträde har ett ordinarie och ett extra ordinarie kansli- biträde samt vid behov tillfällig personal i växlande omfattning. Om befatt- ningen med taxeuppbörden anknytes till ett förstärkt kassakontor, synes ar- ten och omfattningen av arbetsuppgifterna på kontoret kunna motivera att kassörstjänsten ombildas till en kamreraretjänst.
Viss förstärkning av styrelsens biträdespersonal torde jämväl komma att erfordras.
2) Byrådirektörerna
För var och en av lantmäteristyrelsens fyra byråer finns närmast under byråchefen en byrådirektör i lönegrad A 26. Dessutom ha i styrelsen inrät- tats två byrådirektörstjänster i lönegrad Ro 26.
Det synes böra övervägas, huruvida icke distriktslantmätarnas placering i lönegrad motsvarande A 28 bör medföra att byrådirektörernas. löneställ- ning omprövas.
3) Byråingenjörer och amanuenser
I lantmäteristyrelsen finnas 3 byråingenjörstjänster i lönegrad A 21 samt 7 amanuensbefattningar med extralantmätar-arvoden och vissa tillägg därtill (tillhopa motsvarande mellan 19 och 20 löneklasserna). Om en ordnad be- fordringsgång tillskapas för de yngre lantmätarna inom distriktsorganisatio- nen böra även lantmätarna vid lantmäteristyrelsen komm-a i åtnjutande av samma förmån.
B. Beträffande lantmäterikontoren i länen
1) Överlanlznätarna
Av lan-dets 24 överlantmätare äro 9 placerade i lönegrad A 30 och 15 i löne- grad A 29. Överlantmätaren i Kopparbergs. län äger utöver lön enligt A 30 tills vidare uppbära avlöningsförstärkning med 900 kronor för år.
Det har i olika sammanhang föreslagits, bl. a. av de 5. k. tjänsteförteck- ningssakkunniga (SOU 1942: 30), att de i lönegrad A 29 placerade överlant- mätartjänsterna borde höjas till lönegrad A 30. En inplacering av distrikts- lantmätartjänsterna i lönegrad motsvarande A 28 aktualiserar en ompröv— ning av överlantmätarnas lönefråga.
2) »Biträdande överlantmätarna»
För närvarande ha överlantmätarna i Kopparbergs och Norrbottens län ledighet från vissa tjänstegöromål, som i stället utföras av därtill förordnad distriktslantmätare, s. k. biträdande överlantmätare. Förordnandena som »bi- trädande överlantmätare» ha meddelats att gälla tills vidare under budget- året. De distriktslantmätare, som inneha förordnandena, ha utöver sin di-
striktslantmätarlön arvoden, beträffande förordnandet i Norrbottens län med 6 000 kronor och beträffande förordnandet i Kopparbergs län med 4 800 kronor.
Frågan om behovet av biträdande överlantmätare och om deras löneställ- ning torde böra omprövas.
3) De nuvarande förste assistenterna (Eo 24 )
Utredningen har funnit det böra övervägas, huruvida icke dessa tjänster borde ersättas med ordinarie lantmätartjänster t. ex. i lönegrad A 26.
4) De nuvarande e. o. assistenterna ( Eo 21)
Dessa böra inordnas i samma befordringsgång som de yngre lantmätarna i allmänhet.
5) Behov av allmän personalförstärlcning
En ökning av verksamheten å distrikten torde föranleda en ökning av ar- betsmängden även på länens lantmäterikontor. En förstärkning av perso- len å kontoren torde därför förr eller senare bli nödvändig, därest ej arbe- tet där på något sätt kan förenklas och rationaliseras.
Av betydelse i detta sammanhang blir också, i vad mån lantmäterikonto- rens personal kommer att sysselsättas med planering av jordbruksrationa— liseringen i länen.
I samband med prövningen av personalbehovet synes jämväl biträdenas. och expeditionsvakternas löneställning lämpligen böra upptagas till behand- ling.
KAP. XI
KOSTNADS- OCH STATBERÄKNINGAR M. M.
! Enär lantmäteriutredningens förslag till lönereglering för distriktslantmä-
' tare m. fl. är avsett att träda i kraft den 1 januari 1948, har utredningen vid beräkningen av anslag för budgetåret 1947/48 varit hänvisad till att så vitt angår medelsbehovet för tiden den 1 juli—31 december 1947 lägga till grund de för ifrågavarande tjänstemän nu gällande avlöningsbestämmelserna. Det torde med hänsyn härtill bliva nödvändigt att för nämnda budgetår räkna med två avlöningsstater, den ena gällande för tiden den 1 juli—31 december 1947 och den andra för tiden den 1 januari—den 30 juni 1948.
A. Avlöningsanslag för tiden 1 juli—31 december 1947
Den för distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl. nu gällande avlö- ningsstaten har följande utseende.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... kronor 828000 Lön Ortstillägg T i t e 1 Antal Kronor 3000 400 Distriktslantmätare, stationerad i Stock-
holm ............................... 7 23800 3 000 _ Annan distriktslantmätare ............. 203 609 000 Summa 210 632800
Anm.: Distriktslantmätare åtnjuter tre ålderstillägg till lönen å 500 kronor efter resp. 5 10 och 15 år.
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t. a. Arvoden till extra lantmätare och
aspiranter m. m., förlagsvis b. Avlöningsförbättring åt tekniska
kronor 238 000
biträden, förslagsvis .......... » 130000 c. Provisorisk avlöningsförbättring till viss biträdespersonal, förslags- vis .......................... _i_ 120 (& kronor 488000 ( 3. Tillskott till dyrtidstillägg till vissa lantmätare, för— slagsvis ........................................ » 400 000
Summa kronor 1 716 000
Enligt vad för lantmäteriutredningen är känt har lantmäteristyrelsen i skri- velse den 26 augusti 1946 med anslagsäskanden för budgetåret 1947/48 ifrå- gasatt vissa ändringar i nämnda avlöningsstat. Enär avgången bland äldre distriktslantmätare av styrelsen beräknas under åren 1947 och 1948 bli för- hållandevis stor och antalet ålderstillägg härigenom skulle komma att mins- kas, föreslår styrelsen en sänkning av anslagsposten avlöningar till ordinarie tjänstemän från 828 000 kronor till 814 000 kronor. Å andra sidan förordar styrelsen en höjning av delposten provisorisk avlöningsförbättring till viss biträdespersonal från 120 000 kronor till 175500 kronor. Styrelsen beräknar nämligen, att den 1 juli 1947 ett 40-tal elever skola hava genomgått av sty- relsen anordnad tillfällig kurs för utbildning av tekniska biträden. Härige- nom skulle från ifrågavarande delpost under budgetåret 1947/48 komma att bestridas provisorisk avlöningsförbättring åt 230 i stället för hittills åt om— kring 190 tekniska biträden, vartill skulle komma provisorisk avlöningsför- bättring till ett ökat antal kontorsbiträden och kartriterskor. Vidare ifråga- sätter styrelsen en höjning av anslagsposten till tillskott till dyrtidstillägg till 450000 kronor, beroende bland annat på att aspiranter, som uppbära arvode, från och med den 1 januari 1946 blivit berättigade att åtnjuta till- skott till dyrtidstillägg.
Med beaktande av vad styrelsen sålunda föreslagit skulle de särskilda del- posterna i ovannämnda avlöningsstat böra för tiden den 1 juli—31 december 1947 beräknas sålunda:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... kronor 407 000 2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t: a. Arvoden till extra lantmätare och aspiranter m. m., förslagsvis kronor 119000 b. Avlöningsförbättring åt tekniska biträden, förslagsvis ' ............ » 65 000 e. Provisorisk avlöningsförbättring till viss biträdespersonal, förslagsvis . . » 88 000 » 272 000 3. Tillskott till dyrtidstillägg för vissa lantmätare, fölslags- vis ............................................. » 225 000
Summa kronor 904 000.
B. .Avlöningsanslag för tiden den 1 januari—den 30 juni 1948
När det för utredningen gällt att beräkna lönekostnaderna för tiden den 1 januari—den 30 juni 1948 har det synts utredningen icke vara möjligt att verkställa någon mera tillförlitlig detaljberäkning av dessa kostnader på grundval av den nya löneplan, som blir tillämplig för lantmäteripersonalen vid löneregeringens ikraftträdande den 1 januari 1948. Det må i avseende
härå till en början erinras, att någon klarhet ännu icke föreligger beträffan- de stationeringsorternas fördelning på ortsgrupper enligt den nya löneplanen. Utredningen saknar följaktligen kännedom, till vilka ortsgrupper i den 5- ortsgraderade nya löneplanen de i utredningens distriktsregleringsförslag an- givna huvudorterna komma att hänföras. För övriga befattningshavare i di- strikten, som övergå till den nya organisationen, är det ej heller möjligt att beräkna den stationeringsort var och en av dem kommer att tillhöra. Place- ringen av dem å olika distrikt och stationeringsorter kommer att bestämmas vid de i samband med löneregleringens genomförande skeende tjänstetillsätt- ningarna. Vid beräknandet av lönekostnaderna har utredningen därför sett sig föranlåten att utgå från nu gällande löneplaner och stationeringsorternas nuvarande placering i ortsgrupper.
För distriktslantmätarnas vidkommande har — såsom brukligt är vid statberäknlngar -— räknats med lönekostnaden i näst högsta löneklassen inom lönegrad A 28, även om det torde kunna förutses, att ett betydande antal av de nuvarande distriktslantmätarna vid övergången till nyorganiserad di— striktslantmätarbefattning kommer att på grund av den av utredningen före- slagna tillgodoräkningsrätten hänföras till högsta löneklassen inom nämnda lönegrad. Jämväl i fråga om de distriktslantmätare, som erhålla lantmätar- befattning å övergångsstat (A 26) inom den nya organisationen, har näst sista löneklassen —— löneklass 28 — lagts till grund för anslagsberäkningen. I öv- rigt har utredningen ansett skäl icke föreligga att grunda lönekostnadsbe- räkningarna på högre löneklass inom vederbörande lönegrad än begynnelse- löneklassen. För samtliga befattningshavare — med undantag av distrikts- lantmätarna, vilkas stationeringsorter framgå av utredningens förslag till distriktsorganisation — har räknats med lön å medeldyrort (E-ort).
De kostnadsbelopp, som i enlighet härmed framräknats, ha för ordinarie
' personal belupit sig till 1 179 000 kronor, däri inräknat övergångsersättningar * till ordinarie distriktslantmätare, samt för icke-ordinarie personal till
1 055 300 kronor. Sagda belopp ha — beträffande förstnämnda belopp efter , avdrag för nyssberörda övergångsersättningar — uppräknats med 57 0/0, så-
vitt angår ordinarie personal, och 70 0/o beträffande icke ordinarie personal enligt de direktiv för beräkning av anslagen i 1947 års statsverksproposition, som i anledning av den förestående allmänna löneregleringen för statens befattningshavare lämnats i en inom finansdepartementet den 24 oktober 1 1946 upprättad promemoria, vadan totalbeloppen skulle utgöra respektive
1 826 000 kronor och 1 794 000 kronor. Särskilt årsarvode till styresmannen vid skiftesorganisationen i Kopparbergs län skulle för tiden den 1 januari ——30 juni 1948 utgöra 1 000 kronor.
Rörligt tillägg av 6 0/0 för tiden 1 januari—30 juni 1948 har beräknats till
i 217 000 kronor.
I enlighet härmed skulle avlöningsstaten för tiden 1 januari—30 juni 1948
, böra erhålla följande utseende.
8—469097.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... kronor 1 826 000 2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t ........................................ » 1 000 3. Avlöningar t-ill icke-ordinarie personal, förslagsvis . . . . >> 1 794 000 4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ » 217 000
Summa kronor 3 838 000.
I ovanstående anslag är inräknad hela kostnaden för avlöningar till den för den särskilda skiftesorganisationen i Kopparbergs län avsedda persona- len. Vissa arvoden till personal ävensom vissa expenser vid nämnda organi- sation bestridas för närvarande från det å riksstaten under IX huvudtiteln uppförda förslagsanslaget av 200 000 kronor till understöd åt jorddelnings- väsendet m. m.: Bidrag till jorddelningsförrättningar. Då belastningen av sistnämnda anslag för nyssberörda ändamål sålunda skulle bortfalla, torde anslaget kunna i motsvarande mån sänkas. Härtill återkommer utredningen i det följande.
För hela budgetåret 1947/48 skulle alltså behöva av riksdagen äskas ett förslagsanslag till distriktslantmätare m. fl.: Avlöningar av (904 000 + 3 838 000) 4 742 000 kronor.
Vid utförandet av förestående anslagsberäkningar har utredningen utgått från att omkring 15 icke-ordinarie lantmätare i lägre lönegrad än den 24zde i fortsättningen komma att i stället för de nuvarande amanuenserna respek- tive de extra assistenterna tjänstgöra vid lantmäteristyrelsen och å länens lantmäterikontor, varför medel för deras avlönande icke inräknas i anslagen under distriktsorganisationen.
C. Anslag till omkostnader i lantmäteridistrikten
Å riksstaten för budgetåret 1946/47 är under IX huvudtiteln beräknat ett förslagsanslag till distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl.: Resersätt- ningar ä 1 000 000 kronor. För tiden den 1 juli—den 31 december 1947 tor- de medelsbehovet för reseersättningar kunna beräknas till 500 000 kronor.
Beträffande omkostnader i distrikten för tiden den 1 januari—den 30 juni 1948 vill utredningen framhålla vanskligheten i att söka verkställa beräk- ningar rörande deras storlek, innan organisationen blivit fullt utbyggd och innan någon erfarenhet hunnit inhämtas rörande distriktens utgifter i olika hänseenden. Särskilt gäller detta kostnaderna för reseersättnin—gar, vilka kost- nader komma att påverkas av den av utredningen förut berörda omarbet- ningen av gällande resereglemente för lantmätare, av distriktens utvidgning, stationeringsorternas belägenhet m. m. De kostna-dsbelopp, utredningen här nedan upptager för olika ändamål, måste därför betraktas såsom synner— ligen approximativa.
För sjukvård torde böra avses ett belopp av 10 000 kronor. Reseersättning- arna hava förslagsvis beräknats till 600 000 kronor.
Di-striktens behov av expensmedel hava av utredningen beräknats till sam- manlagt 194 000 kronor. Härav skulle 20 000 kronor avses för bränsle, lyse
:...—__
och vatten, 25 000 kronor för städning, 10,000 kronor för underhåll och re- parationer av instrument- och kontorsutrustning, 54 000 kronor för papper, skriv- och ritmateriel m. m., 6000 kronor för inbindning av förrättnings- akter 111. in., 25 000 kronor för kartreproduktion, 40 000 kronor för telefon- kostnader samt 4000 kronor för facklitteratur. Därjämte torde ett belopp av 10000 kronor böra avses för expenskostnader m. m. vid den särskilda skiftesorganisationen i Kopparbergs län.
I anslutning till det anförda och då det nuvarande å riksstaten under IX huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till distriktslantmätare och extra lant- mätare m. fl.: Reseersättnxingar å 1 000 000 kronor synes böra ersättas av ett omkostnadsanslag, torde av riksdagen böra under rubriken Distriktslant- mätare ln. fl.: Omkostnader böra för budgetåret 1947/48 äskas ett förslags- anslag av 1 304 000 kronor. Härvid förutsätter utredningen, att anslagspos- ten till reseersättningar disponeras av lantmäteristyrelsen. Vid bifall härtill torde den särskilda omkostnadsstaten böra erhålla följande utseende.
1. Sjukvård m. m., förslagsvis ........................ kronor 10 000 2. Reseersättningar, förslagsvis ....................... >> 1 100 000 3. Expenser, förslagsvis . ............................ » 194000
Summa kronor 1 304 000.
Utredningen har för hyror av tjänstelokaler jämte centraluppvärmning för tiden 1 januari—30 juni 1948 beräknat ett belopp av 150000 kronor. Denna kostnad synes böra bestridas från vederbörlig anslagspost å statens allmänna fastighetsfond i likhet med vad som skett beträffande lantbruks- ingenjörerna.
Såsom redan anförts hava vissa kostnader för skiftesorganisationen i Kop- parbergs län bestritts från det å riksstaten under IX huvudtiteln uppförda förslagsanslaget å 200000 kronor till understöd ät jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till jorddelningsförrättningar. För budgetåret 1945/46 hava sålunda från sagda anslag i arvodeskostnader utbetalats 56 137 kronor 38 öre samt i expenser m. m. 11 542 kronor 52 öre eller tillhopa 67 679 kronor 90 öre. Då lönekostnaderna till personalen ävensom expenskostnaderna inom nämnda skiftesorganisation enligt utredningens förslag skola bestridas från de för distriktsorganisationen avsedda anslagen, torde förstnämnda anslag jämväl med hänsyn taget till övrig belastning av anslaget kunna för budget- året 1947/48 minskas med 50 000 kronor eller från 200 000 kronor till 150 000 kronor.
Å riksstaten under IX huvudtiteln finnes vidare upptaget ett förslagsan- slag av 30000 kronor till Distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl.: , Ersättning för publik renovation, från vilket anslag utgått ersättningar till 3 distriktslantmätare och extra lantmätare för renovation av kartor, som in- sändas till lantmäteristyrelsen. Då distriktslantmätarna och deras tjänste- medhjälpare efter löneregleringens genomförande icke skulle äga uppbära särskilda ersättningar för åtgärder i tjänsten, torde nämnda anslag kunna framdeles avföras från riksstaten.
I det föregående har utredningen beräknat en kostnad för kurser för kon- torspersonal av 57 000 kronor. För ändamålet torde a riksstaten böra upp- föras ett reservationsanslag å nämnda belopp.
D. Engångskostnader för instrument- och möbelutrustning
Lantmäteridistriktens förseende med instrumentutrustning kommer uppen- barligen att draga rätt avsevärda engångskostnader. Utredningen har beräk- nat, att utgifterna för sagda ändamål för ett normaldistrikt komma att belöpa sig till omkring 13 000 kronor. För hela distriktsorganisationen torde erfordras en instrumentutrustning motsvarande 150 normaldistrikt. Hela kostnaden skulle alltså belöpa sig till (150 )( 13 000) 1 950 000 kronor.
Härvid har icke räknats med kostnaden för anskaffning av vissa dyrbarare instrument, som ej behöva dagligen användas i distrikten. Utredningen anser, att i syfte att nedbringa totalkostnaden för instrumentutrustningen de dyr- barare instrumentena böra anskaffas och förvaras centralt hos lantmäteri— styrelsen eller i vissa fall på lantmäterikontoren för att vid förekommande behov efter rekvisition ställas till distriktets förfogande. Kostnaden för inköp av instrumentutrustning till central förvaring har beräknats till 300000 kronor.
Den totala engångskostnaden för instrumentutrustning skulle alltså utgöra (1 950 000 + 300000) 2250 000 kronor.
Emellertid har i det föregående förutsatts, att i samband med omorganisa- tionen lantmätarnas nuvarande instrumentinnehav, i den mån instrumenten äro brukbara och kunna få användningifortsättningen, skall inlösas av stats- verket. Då förvärv av instrument genom sådan inlösning bör kunna ske till lägre priser än som anskaffning av ny materiel betingar, kan inlösningen be- räknas medföra en kostnadsbesparing. Enligt en överslagsvis gjord beräkning torde denna besparing kunna uppskattas till ca 500 000 kronor. De för en- gångsanskaffning erforderliga medlen torde därför kunna begränsas till (2 250 000 — 500000) 1 750000 kronor.
De för ett nyorganiserat normaldistrikt erforderliga tjänstelokalerna ha beräknats omfatta fyra rum med en sammanlagd rumsyta av 90 m2 jämte toalettrum och kapprum samt utrymmen för arkiv och instrumentförråd. Kostnaden för möbelutrustning i ett normaldistrikt har beräknats till 6000 kronor. Totalkostnaden för samtliga distrikt skulle följaktligen uppgå till (150 )( 6 000) 900000 kronor. Även här torde en besparing kunna åväga- bringas genom inlösen av den för närvarande i distrikten i bruk varande möbelutrustningen. Utredningen har emellertid ansett sig icke kunna upp— skatta denna besparing till större belopp än 60 000 kronor, vadan hela den beräkningsbara kostnaden för möbelutrustning skulle utgöra 840 000 kronor.
I samband med omorganisationen torde böra övervägas, huruvida icke lämpligen åt lantmäteristyrelsen hör uppdragas att i den utsträckning så fin- nes ändamålsenligt anskaffa för distrikten behövliga tjänstelokaler.
Enligt förestående beräkningar skulle det totala medelsbehovet för en- gångsanskaffning av instrument och möbler för distrikten —— däri även
inräknat den särskilda skiftesorganisationen i Kopparbergs län —— uppgå till (1 750 000 + 840000) 2 590 000 kronor. Givetvis är hela denna medelssumma icke erforderlig för budgetåret 1947/48. Dels torde den av utredningen ifråga— satta värderingen och inlösningen av i distrikten för närvarande befintliga tillgången på instrument m. m. knappast medhinnas under nämnda budgetår, dels torde på grund av nu rådande brist på här ifrågavarande materiel å den öppna marknaden åtskillig tid åtgå, innan distriktens behov i förevarande avseenden blir i erforderlig mån tillgodosett. Utredningen finner det därför lämpligast att medel för ändamålet anvisas under ett särskilt å riksstaten under IX huvudtiteln uppfört reservationsanslag till Instrument- och möbel- utrustning i lantmäteridistrikten. Utredningen vill därför föreslå, att hem- ställan göres till riksdagen om anvisande för här ifrågavarande ändamål av ett reservationsarislag av 2 590 000 kronor, vilket anslag jämväl torde böra få anlitas för gäldande av kostnaderna för värderingen.
E. Uppbördsmedel
I och med att distriktslantmätarna och deras tjänstemedhjälpare bliva helt statsavlönade, skola de inkomster av taxa, som dessa tjänstemän hittills uppburit av sakägare för utförda förrättningar, redovisas till statsverket. Redovisningen torde böra ske å driftbudgeten under A. Egentliga statsin— komster. II. Uppbörd i statens verksamhet, och torde för ändamålet böra inrättas en särskild inkomsttitel, förslagsvis benämnd Inkomster vid lant- mäteriorganisationen i länen.
Enligt vad utredningen i det föregående beräknat, skulle med tillämpning av de av utredningen skisserade provisoriska taxebestämmelserna de totala inkomsterna av verksamheten i de nyorganiserade lantmäteridistrikten kunna uppskattas till omkring 3 700 000 kronor för helt år. För tiden den 1 januari —den 30 juni 1948 lära emellertid inkomsterna icke kunna upptagas till ett i proportion härtill beräknat fullt belopp, beroende dels på att inflytande ersättningar för åtgärder, som utförts före omorganisationens ikraftträdande, skulle tillfalla vederbörande lantmätare, dels ock att ersättningar för förrätt- ningar, som utförts under första halvåret 1948, icke kunna beräknas i sin helhet bli erlagda före den 1 juli 1948. Utredningen har ansett sig icke kunna beräkna inkomstbeloppet för tiden 1 januari—30 juni 1948 till högre belopp än 500000 kronor.
F. Sammanfattning
Utredningen har sökt verkställa en överslagsberäkning av den kostnads— ökning för statsverket, som skulle uppkomma vid ett realiserande av utred— ningens löneregleringsförslag. I sådant syfte har utredningen gjort en jäm—_ förelse mellan de faktiska utgifterna, frånsett tillfälligt lönetillägg till di- striktslantmätare, som statsverket har för distriktsorganisationen under bud- getåret 1945/46, och de utgifter, som skulle komma att åvila statsverket un— der ett budgetår efter ett genomförande av utredningens löneregleringsför- slag, därest bestämmelserna i civila avlöningsreglementet och civila icke- ordi-
nariereglementet med därtill anknutna föreskrifter om kristillägg då ägde till- lämpning inom den nya distriktsorganisationen. Tillika har presumerats, att ersättningarna enligt taxa för inom distrikten utförda förrättningar skulle under budgetåret tillföra statsverket en inkomst av 2 000 000 kronor. Enligt denna överslagsberäkning skulle kostna—dsökningen för samma budgetår upp- gå till omkring 2 100000 kronor. I detta belopp ingå dock icke beräknade engångskostnader för distriktens utrustning med instrument, inventarier m. m. Ej heller har därvid räknats med statsverkets kostnader för de utbild- ningskurser, varom utredningen i det föregående framlagt förslag.
Beträffande den ytterligare kostnadsökning för statsverket, som ett ge— nomförande av löneregleringsförslaget skulle medföra till följd av den från och med den 1 juli 1947 ikraftträdande allmänna löneregleringen för statens befattningshavare, har utredningen av förut anförda skäl ansett sig icke kunna verkställa någon beräkning.
G. Vissa kostnadsökningar vid lantmäteristyrelsen och lantmäterikontoren
Det av utredningen i det föregående framlagda förslaget till lönereglering för lantmäteridistriktens personal skulle i vissa hänseenden föranleda änd- ringar i löneförhållandena för vissa tjänstemän i lantmäteristyrelsen och vid lantmäterikontoren. Utredningen åsyftar härvid närmast amanuenserna hos lantmäteristyrelsen och de extra assistenterna å lantmäterikontoren.
Inom lantmäteristyrelsen må för närvarande vara anställda högst 7 ama- nuenser. Enligt Kungl. Maj:ts brev den 13 juni 1941 äger amanuens i lant- mäteristyrelsen, som är extra lantmätare, utöver det extra lantmätararvodet, från styrelsen uppbära särskilt arvode som bestämmes av styrelsen, dock högst 3200 kr. för år. Därjämte utgår till sådan amanuens, som icke är distriktslantmätare, enligt Kungl. Maj:ts brev den 31 maj 1946 tillfällig löne- förbättring med belopp motsvarande 25 0/0 av honom såsom amanuens till— kommande arvode dock med högst 800 kronor för år. Amanuens uppbär dyr- tidstillägg och kristillägg enligt för oreglerade verk gällande grunder jämte provisoriskt lönetillägg.
För avlönande av ifrågavarande amanuenser må enligt sistnämnda brev disponeras högst ett belopp av 22 500 kr. av den i avlöningsstaten för lant- mäteristyrelsen upptagna anslagsposten till avlöningar till icke—ordinarie personal.
Vidare tjänstgöra 7 a 8 extra lantmätare såsom helårsanställda extra as— sistenter å vissa lantmäterikontor, varjämte extra lantmätare pläga under kortare perioder inkallas å olika lantmäterikontor för tjänstgöring såsom extra assistenter. Extra assistent, som är extra lantmätare, uppbär enligt förutnämnda Kungl. Maj:ts brev den 13 juni 1941 —— utöver arvode såsom extra lantmätare —— .särskilt arvode med belopp, som av lantmäteristyrelsen bestämmes, dock högst 2 700 kr. för år, vartill kommer tillfällig löneförbätt—
ring enligt samma grunder, som gälla för amanuens hos lantmäteristyrelsen. Dyrtidstillägg och kristillägg utgå enligt för oreglerade verk gällande grun— der, ävensom provisoriskt lönetillägg.
Enligt Kungl. Maj:ts förberörda brev den 31 maj 1946 må för arvoden och tillfällig löneförbättring till extra assistenter ävensom arvoden till biträdande överlantmätare disponeras ett belopp av högst 55 000 kr. av den i avlönings- staten för lantmäterikontoren i länen upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal.
Enligt vad utredningen i det föregående anfört skulle med hänsyn till in- tjänade tjänstår omedelbart vid omorganisationens genomförande ett 65-tal nuvarande extra lantmätare kunna förordnas till extra ordinarie lantmäta- re i 25 lönegraden, motsvarande nuvarande lönegrad Eo 22, och ett 30-tal extra lantmätare eller aspiranter till extra ordinarie lantmätare i 23 lönegra- den, motsvarande nuvarande lönegrad Eo 20. I detta antal har inräknats det antal befattningshavare, som erfordras för tillfällig tjänstgöring hos lant- mäteristyrelsen och vid lantmäterikontoren i stället för de nuvarande ama— nuenserna respektive extra assistenterna. Utredningen förutsätter nämligen, att extra ordinarie lantmätare, som sålunda tillfälligtvis beordras till tjänst- göring hos styrelsen eller å lantmäterikontor, bibehåller sin löneställning och sin tjänstebenämning under sådan tjänstgöring.
För närvarande fördelas kostnaderna för avlöningar till amanuenserna hos styrelsen och de extra assistenterna å lantmäterikontoren mellan styrelsen respektive lantmäterikontoren, å ena, och distriktsorganisationen, å andra sidan, så till vida att amanuenserna och de extra assistenterna, i den mån de äro extra lantmätare, uppbära extralantmätararvodet från förslagsanslaget till distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl. och det särskilda arvodet jämte den tillfälliga löneförbättringen från anslagsposterna till avlöningar till icke-ordinarie personal i avlöningsstaterna för lantmäteristyrelsen och lantmäterikontoren i länen. Enligt utredningens mening böra efter löneregle- ringens genomförande avlöningarna till de extra ordinarie lantmätare, som erhålla tillfälliga förordnanden att tjänstgöra hos lantmäteristyrelsen eller vid lantmäterikontor, i sin helhet belasta styrelsen respektive lantmäterikontoren. Såväl härigenom som genom själva löneregleringen i och för sig skulle följ- aktligen vissa kostnadsökningar uppkomma av natur att påverka nyssberör- da anslagsposter.
Enligt beräkning skulle för tiden den 1 januari—den 30 juni 1948 anslags- posten till avlöningar till icke-ordinarie personal vid lantmäteristyrelsen be- höva höjas med omkring 40 000 kronor och posten rörligt tillägg med om- kring 2 300 kronor samt motsvarande anslagsposter vid lantmäterikontoren i länen med omkring 67 000 kronor och 4 000 kronor respektive.
En överslagsberäkning av kostnadsökningen för nämnda tid i jämförelse med nuvarande löneutgifter för här ifrågavarande personal ger vid handen, att ökningen skulle belöpa sig för lantmäteristyrelsen till omkring 27 000 kronor och för lantmäterikontoren i länen till omkring 50 000 kronor.
Lantmätarnas verksamhet inom distrikten med undantag
Sammanställning av vissa uppgifter rörande
Laga skiften Avstyckningar Skiftad areal Likvid- 215522?!" Avstyckad areal förrätt- Å r fgnEal Inrös— Avrös- lånta] ningar Antal Inrös- Avrös— A_rntal rratt- . . ago- forratt- . . ago- ningar nings nmgs- lotter Antal nindar nings- nlngs- lotter jord jord förrätt- '=' jord jord hektar hektar antal ningar hektar hektar
1928 610 8 724 61 929 2 814 49 87 6152 9 362 30 457 8 372 1929 551 7 638 58 814 2 931 49 176 11 088 16 923 49 550 15 227 1930 523 8 119 51658 2 938 39 210 14185 19 538 66 712 19 315 1931 612 9 136 61 121 2 878 42 216 13 874 19 241 56 407 18 486 1932 617 9 145 59 391 2 251 53 190 15 089 19 337 64 824 20 237 1933 599 8 679 54 873 2 597 41 261 16 075 17 935 53 636 21 932 1934 558 8 408 65 312 2 674 66 240 17 816 20 264 52 219 24 094 1935 464 6 631 51 128 2 741 49 307 19 405 18 049 45 810 25 194 1936 455 7 172 53 013 1 978 35 327 20 409 19 726 51 686 27 229 1937 493 6 394 54 919 2 263 40 324 19 634 18 114 52 061 24 807 1938 430 5 128 47 922 1 684 34 327 21 106 16 665 47 677 26 898 1939 452 6 654 51 976 2125 29 357 22 116 15 027 40 276 28 268 1940 437 5 442 50 548 1 894 35 294 11 909 11 442 29 015 15 276 1941 370 5 916 37 732 1 691 56 298 11 994 9 526 32 734 14 773 1942 348 5 539 43 629 1 888 51 338 14 149 9 538 31 282 18 125 1943 360 4 969 52 456 1 644 38 320 15 666 11 669 35 652 19 631 1944 315 4 855 41 901 1 748 29 356 18 149 10 098 36 475 22 028 1945 283 3591 41 852 1 292 45 452 22 860 10 186 35 114 28 469
Bil. A för städer och vissa samhällen; åren 1928—1945 aVslutade förrättningar och uppdrag Ägostyck- Ägomätningar Förrätt- ningar Inlös- Summa ningar Andra och jord- nines- Gräns- Väg- Övriga aVSlu- som in- tjänste- avsöud- .. ? bestäm- . _ förrätt— förrätt- tade ställts uppdrag ringar mååå- ningar få”??? AZIrnaltt ningar ningar förrätt— eller som antal n ” ()an” ea ningar åter- slutförts förrätt— n g kallats nin gar antal antal hektar antal antal antal antal antal 3 766 1 168 719 468 9 675 411 706 14 136 1640 1 888 1 368 1 215 770 373 8 369 474 736 16 800 1 850 2 061 739 1 210 830 561 11 002 592 802 19 691 1 818 2141 484 1 260 839 523 12 689 571 669 19 090 1 739 1877 347 1 328 839 409 9 997 544 693 20 109 1 687 2 207 305 1 332 785 371 6 254 473 738 20 980 1 416 2 079 230 1 428 755 481 7 518 419 923 22 916 1 671 2 153 180 1 347 818 465 5 971 549 781 24 365 1 687 2 148 154 1 373 782 458 5 042 566 816 25 375 1666 2 374 103 1 150 827 497 6 221 557 960 24 585 1809 2 553 100 1 048 837 545 7 324 564 1 038 26 029 1807 2 970 120 1 022 926 564 4 971 632 990 27 208 2 084 3 047 74 827 714 345 3 631 416 685 15 736 1 617 2 142 124 730 922 429 8 566 576 487 15 986 1 613 2 501 68 736 832 402 5 611 502 488 17 914 1 474 2 775 65 706 980 593 5 697 652 504 19 884 1 749 2 996 56 737 861 644 5 238 680 612 22 439 1 937 3 305 66 763 825 850 6 680 775 662 27 581 2 462 4 211
ist—469097.
Lantmätarnas totala verksamhet
Arvode i kronor för avslutade förrättningar och uppdrag åren 1928—1945
År
Laga 'skiftcn jämte likvid- förrätt— ningar1 Ägo— utbyten
Avstyck- ningar
Ägo- styck- ningar,
jord- avsönd— ringar
Inlös— nings— förrätt- ningar
Gräns- bestäm— ningar
Ägomät- ningar
Väg- f örrätt- ningar
Övriga förrätt— ningar
Förrätt-
ningar, som in- ställts
el. äter-
kallats
Uppdrag
Förrätt- ningar i städer och vissa sam- hällen
Summa
Publika renova- tioneN
1 2 3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14
1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941 1942 1943 1944 1945
Anm.
1 I arvodessummorna för laga skiften ha inräknats de belopp, som jämlikt k. br. 15/s 1940 rörande viss skiftesverksamhet inom Koppar- bergs län utgått av statsmedel till arvoden, förbrukningsartiklar, hyra, lysc, städning, papper o. d.
450 596 374 262 368 219 467 705 462 257 535 879 514 487 427 964 397 149 383 740 309 400 478 753 374 745 353 057 371 180 347 833 336 464 277 258
8 300 16 129 21 734 23 808 19 700 29 339 24 169 30 736 33 184 35 475 37 745 43 951 36 254 35 547 44 938 39 997 42 201
53 008
343 830 624 481 827 421 802 762 885 172 981 123 1 037 597 1 102 396 1 181 751 1 159 292 1 206 697 1 251 003 763 747 779 725 920 316 1 034 966 1 136 282 1 410 692 235 747 97 335 52 234 51 884 18 960 21 281 16 186
8 255 12 415 4 086 10 075 8 774 12 867 8 988 12 278 5 938 5 133 7 487
79 361 82 259 82 728 90 266 98 647 95 128 106 327 101 821 105 420 93 163 83 391 84 754 68 535 64 847 64 612 59 707 62 369 67 857
118 294 122 002 132 414 126 372 152 279 127 070 118 680 136 182 116 967 120 770 144 669 141 301 121 306 174 659 160 149 214 625 165 446 172 215
74 175 61 434 83 674 75 695 53 969 66 196 86 212 61640 66 316 85 885 89 078 103 929 58 717 113 058 97 135 136 460 122 017 178 768 50 014 61 177 75 458 78 824 67 714 62 180 51 428 64 816 70 601 64 898 64 939 76 748 56 034 84 296 78 332 101 964 111 745 120 101
103 915 146 050 139 114
90 888 89 902 101 981 132 781 147 316 131 846 126 119 156 577 182 556 101 333 141 749 99 595 187 373 181 836 191 773
28 082 27 573 39 530 19 954 41 868 18 544 22 440 25 780 28 808 28 325 24 274 24 572 31 348 22 102 26 656 27 5; 5 27 221 32 813 59 647 83 633 113 478 85 009 98 850 102 017 105 514 112 173 125 888 138 710 143 184 15 1 484 128 076 147 958 215 567 258 431 301 874 457 124
115 956 119 501 129 168 131 958 150 818 128 687 139 945 198 057 199 812 193 403 249 975 236 315 158 691 186 647 215 758 276 679 340 307 435 140
Kol. 1—10 avse ärenden, som förts i diarium över lantmäteriförrättningar enligt lantmäteristyrelsens föreskrifter. Kol. 11 avser sådana ärenden, som förts i särskild liggare över vissa tjänsteuppdrag enligt lantmäteristyrelsens föreskrifter.
Kol. 12 avser förrättningar, som förtsi särskilt diarium jämlikt bestämmelserna i k. k. 367/1936 med vissa föreskrifter om mätnings-
väsendet och fastighetsregisterväsendet i rikets städer eller motsvarande äldre bestämmelser. Kol. 13 = summan av kol. 1—12.
2 avser budgetår, som börjar vid det angivna kalenderårets mitt.
1 667 917 1 815 836 2 065 172 2 045 125 2 140 136 2 269 425 2 355 766 2 417 136 2 470 157 2 433 866 2 520 004 2 784 140 1 911 653 2 112 633 2 306 5 16 2 691 528 2 832 915 3 404 236 42 803 28 342 26 678 22 286 25 258 29 347 29 110 26 955 30 354 47 731 28 615 42 926 32541 33 374 35 506 , 27 820 . 37 239 26 163
__ _ __ . .. — mun-uut—n uuu avsalu vv! nuumnv' * ”!!. U
Arvode i kronor pC' är för avslutade förrättningar och uppdrag; medeltal länsvis för åren 1935—1944 1
Laga Ägo— Förrätt- Förrätt- skiften __ Av— styck— Inlös- ningar, ningar jämte Ageutv st ck— ningar, nmgs- som in— Upp- i städer likvid- byten niiidar jordav— förrätt- ställts drag och Vissa förrätt- ” sönd- ningar el. åtcr- sam- ningar2 ringar kallats hällen
Gräns- Ägo- ”& " g- Övriga bestäm- inät- förrätt- förrätt- ningar ningar ningar ningar
L a 11 Summa
] 2 3 4 5 6 7 8 9 l0 11 12 13
8 5. 7 5 025 103 670 83 2 461 10 628 9 865 4 816 14 401 2120 31821 30 616 224103 Uppsala . . . . . . . . . . . 1 385 642 18627 207 1 583 1 905 3074 2 961 1 473 298 2 735 2 086 36 976 Södermanlands . . . . . 1 483 791 32 524 2 755 4 499 1987 1 918 1 671 1500 1 885 11 108 60123 Östergötlands . ..... 4 571 1 502 42 987 1 799 3 554 4 055 5 036 2 909 2 053 667 4 606 10 832 84571 ? Jönköpings . . . . . . . . 8727 1 258 43 990 584 1 022 3509 4 769 258 3521 1106 4 364 12155 89 263 ' Kronobergs . . . . . . . . 7 963 579 27 862 331 3 261 3541 5 589 6 570 3512 923 1205 8 167 69 503 Kalmar . .. . . . . . . . . . 13 331 1 375 43 090 237 4 249 4050 5 195 5 057 5 997 544 2 588 10 992 96 705 Gotlands . . .. . . . . . . . 1 992 389 11 197 535 1610 1 514 2 625 1 486 4125 175 1 256 1 419 28 323 Blekinge . . . . . . . . . 1581 291 23 253 280 9 098 1 634 166 2 366 1 070 538 2 498 243 43 018 Kristianstads . . . . . 56 001 763 5 412 5 657 4 704 5 197 6 495 478 8 246 19 718 120 608 Malmöhus . . . . . . . . . 3 829 2 001 40 186 804 1 701 4 189 4 842 4 215 2 228 1 526 8 514 20 205 94 240 i Hallands . . . . 1 666 877 30 097 470 4 715 2 659 1703 2 378 5 253 309 1534 1 996 53 657 . Göteborgs o. Bohus . 9 283 2 602 56 935 174 4 981 7 10.r 4 360 1 978 4 033 849 5 044 5 999 103 343 Älvsborgs ... . .. . . . . 10131 1708 67 171 252 4 127 9 451 2 553 6 688 5 664 1 544 9 222 8 228 126 739 Skaraborgs . . 7 406 1 231 32 236 232 2 805 7 568 4 921 6 263 2 726 658 3 151 4 897 74 094 Värmlands . . . . ..... 21741 1 769 42 756 214 2 751 15 067 3 952 4 837 16 025 1659 5 051 7 732 123 554 Örebro . .... .... . . . 2 332 .59 31875 211 1 467 2 156 7 179 3112 8 673 842 9 035 20 345 88186 » Västmanlands . ..... 3 642 1 340 23 352 339 1 403 2 174 2 083 2 524 3 972 259 4 465 5 407 50 960 ' Kopparbergs . . . . . . . 88 974 1471 53 334 496 4692 6 474 1 395 2 760 7 540 2 916 11 358 10101 191 511 Gävleborgs ... . . . . . . 16 950 2153 47 298 105 4 847 14 475 7 095 3 351 14 207 2 028 11 134 7 852 131495 Västernorrlands . . . . 17 549 2 256 80 872 490 4 555 20 197 5 206 685 16 374 2 653 18 731 6 453 176 021 Jämtlands . . . . . . . . . 18 525 503 47144 232 3443 6 018 1 014 721 4 642 1 494 3 336 3 421 90 493 Västerbottens . . . . . . 53 310 1 526 49 339 18 1549 3 062 1 498 203 5 539 900 3 013 8 043 128 000 Norrbottens .. . . . . . . 68 754 2 124 47 822 23 2 821 8 020 2 613 184 4 438 678 17 543 10 602 165 622
Hela riket 378 028 38 003 1 053 618 8 881 78 862 149 607 93424 77 437 145 632 26 664 172 335 228 617 2 451 108
Stockholms . . . .. ...
H m & 00 CD O cr; di
Anm. Kol. 1—10 aVSe ärenden, som förts i diarium över lantmäteriförrättningar enligt lantmäteristyrelsens föreskrifter. Kol. 11 avser sådana ärenden, soul förts i särskild liggare över vissa tjänsteuppdrag enligt lantmäteristyrelsens föreskrifter. Koi. 12 avser förrättningar, som förts i särskilt diarium jämlikt best: 'immelscrna i k. k. 367/1936 med vissa föreskrifter om mätnings- väsendet och fastighetsregisterväsendet i rikets städer eller motsvarande äldre bestämmelser. Kol. 13 = summan av kol. 1—12. 1 Beträffande förrättningar1'1städer och vissa samhällen medeltal för åren 1936—44. 2 I arvodessumman för laga skiften ha inräknats de belopp, som jämlikt k. br. W, 1940 rörande viss skiftesverksamhet inom Koppar- bergs län utgått av statsmedel till arvoden, fö1brukningsartiklar, hyra, lyse, städning, papper o. d.
Bil. I)
Lantmätarnas verksamhet inom städer och vissa samhällen
Arvode till lantmätare för ax'slutade förrättningar åren 1936—1945, uttryckt dels i kronor, dels i procent av arvodet för samtliga —- av lantmätare och andra förrättningsman utförda —— förrättningar (Uppgifterna avse sådana förrättningar, som förts i särskilt diarium jämlikt bestämmelserna i k. k. 367/1936 med vissa föreskrifter om mätningsväsendet och fastighctsrcgisterväscndet i rikets städer)
Å Städer Köping-ar Municipalsamhällen 1 r Kronor Procent Kronor Procent Kronor Procent
1936 ............... 65 157 9-5 52 577 699 82 078 75-8 1937 ............... 68 337 8—4 49 555 72-4 75 511 78-8 1938 ............... 82 736 9-6 72 281 806 94 958 698 1939 ............... 68 861 7-2 69 540 72-8 97 914 83-0 1940 ............... 52 170 10-4 32 165 632 74 356 848 1941 ............... 64 168 10-8 47 680 852 74 799 82-1 1942 ............... 65 013 8-8 40 924 726 109 821 83-9 1943 ............... 62 566 7-2 74 639 801 139 474 894 1944 ............... 85 439 8-5 75 135 73-9 179 733 83-6 1945 ............... 102 245 8-6 104 463 82-4 228 432 87—4
1 Här avses sådana municipalsamhällen, för vilka föres fastighetsregister såsom för stad eller för vilka stadsplan eller byggnadsplan fastställts, men där jordrcgister skall föras.
Lantmätarnas verksamhet inom städer och vissa samhällen
Arvode i kronor per år till lantmätare för avslutade förrättningar; medeltal länsvis för åren 1936—1944 . (Uppgifterna avse sådana förrättningar, som förts i särskilt diarium jämlikt bestämmelserna i k. k. 367/1936 med vissa föreskrifter om mätningsväsendet och fastighetsregisterväsendet i rikets städer)
L ä n Städer Köpingar Zälååmnlllållåäl Summa
Stockholms .................. 8 681 8 256 13 679 30 616 Uppsala ..................... — 1 938 148 2 086 Södermanlands ............... 4 296 1 219 5 593 11 108 Östergötlands ................ 4 086 1 194 5 552 10 832 Jönköpings .................. 6 696 1 177 4 282 12 155 Kronobergs .................. — 3 498 4 669 8 167 Kalmar ..................... 1 712 6 466 2 814 10 992 Gotlands .................... — 441 978 1 419 Blekinge .................... 243 — —— 243 Kristianstads ................ 3 271 7 580 8 867 19 718 Malmöhus ................... 7 217 3 646 9 342 20 205 Hallands .................... 924 — 1 072 1 996 Göteborgs o. Bohus .......... 2 421 336 3 242 5 999 Älvsborgs ................... 2 883 1 535 3 810 8 228 Skaraborgs .................. 586 993 3 318 4 897 Värmlands .................. 221 1768 5 743 7 732 Örebro ...................... 13 713 2 812 3 820 20 345 Västmanlands ............... 1 554 1 945 1 908 5 407 Kopparbergs ................. 2 396 5 262 2 443 10 101 Gävleborgs .................. 3 009 4 226 617 7 852 Västernorrlands .............. 1 519 — 4 934 6 453 Jämtlands ................... 84 . 1 140 2 197 3 421 Västerbottens ................ 397 1 730 5 916 8 043 Norrbottens ................. 2 362 — 8 240 10 602
Summa 68 271 57 162 103 184 228 617
1 Här avses sådana municipalsamhällen, för vilka föres fastighetsregister såsom för stad eller för vilka stadsplan eller byggnadsplan fastställts, men där jordregister skall föras.
Bil. F
Lantmätarnas verksamhet inom distrikten med undantag för städer och vissa samhällen
Sammanställning rörande antal ärenden, förda i lantmätarnas diarier över lantmäteriförrättningar
Arhetsbalans Vid årets slut av icke
Å . 255553? lagger? samt förrättningar 11) c k 601312; slitit??? förrättningar
17 891 9 220 20 238 10 908 21 193 10 606 20 164 9 980 20 443 8 625 22 825 8 975 24 775 9 263 28 281 11 423 28 229 12 636 27 105 13 423 29 521 15 019 29 019 14 701 14 57 9 11 883 17 728 11 983 20 968 13 547 22 859 14 784
' 25 716 16 280 1945 ............... 33 300 19 963
Vid 1946 års slut kan arbetsbalansen Väntas uppgå till omkring 24 000 förrättningar.
, Lantmätarnas verksamhet inom distrikten med undantag för städer och vissa samhällen
Sammanställning länsvis rörande antal ärenden, förda i lantmätarnas diarier över lantmäteri förrättningar; åren 1941—1945
Balans vid årets slut av icke
Under året tillkomna förrättningar påbörjade samt påbörjade men
L ä n icke avslutade förrättningar ' 1941 1942 1943 1944 1945 1941 1942 1943 1944 1945 Stockholms . . . . . . 905 1 019 1 179 1 249 1 561 469 605 658 764 892 * Uppsala ......... 333 424 465 588 849 107 143 218 282 447 Södermanlands . .. 546 550 658 679 965 230 257 329 358 420 Östergötlands . . .. 635 686 726 903 1 180 322 312 347 451 644 Jönköpings ....... 732 1 034 1 055 1 259 1 757 662 756 711 820 1 036 Kronobergs ...... 578 671 626 786 980 304 313 327 404 484 Kalmar .......... 749 834 1 056 1 217 1 419 374 359 368 413 577 Gotlands ......... 270 221 278 272 282 154 165 170 169 169 Blekinge ......... 426 620 708 729 1 007 223 296 398 402 537 Kristianstads ..... 1 015 1 146 1 269 1 709 2 103 470 563 710 849 972 Malmöhus ........ 725 808 952 1 097 1 530 433 502 516 535 827 Hallands ......... 608 706 811 1 044 1 724 560 641 731 941 1 364 Göteborgs o. Bohus 981 1 234 1 483 1 710 2 159 794 837 952 972 1 195 Älvsborgs ........ 1 292 1 586 1 574 1 971 2 565 763 930 895 962 1 387 Skaraborgs .. . .. . . 721 836 879 1 062 1 317 359 438 469 536 592 Värmlands ....... 808 887 927 1 035 1 200 630 616 637 7 29 759 ' Örebro .......... 410 602 438 558 792 361 404 366 422 527 ! Västmanlands 375 508 567 519 673 169 198 251 227 300 Kopparbergs ..... 1 106 1 225 1 484 1 424 1 809 655 895 1 123 1 177 1 328 Gävleborgs ....... 780 1 040 1 010 1 115 1 372 762 960 967 1 001 1 071 Västernorrlands .. . 1 224 1 346 1554 1 600 1 849 1 112 1 219 1 310 1549 1576 Jämtlands ....... 495 765 686 767 874 369 499 479 539 550 Västerbottens . . . . 990 1 063 1 230 1 178 1 560 888 836 1 020 920 1 174 Norrbottens ...... 1 024 1 157 1 244 1 245 1 773 813 803 832 858 1 135 Summa 17 728 20 968 22 859 25 716 33 300 11 983 13 547 14 784 16 280 19 963
(Ifråga om lantmätarnas kontorspersonal saknas uppgifter)
lnom lantmäteridistrikten verksam personal åren 1928—1945
Å r
Antal
distrikts- lantmätare
extra lantmätarel
aspiranter1
elever1
tekniska biträdenl
199 199 199 199 199 199 199 199 199 199 209 209 209 209 209 209 210 210
63-1 63-0 65-2 71-2 76-2 91-4 592-3 880 590-1 851 747 676 356 525 62-9 75-4 872 998
7-6 169 169 208 123 272 35-9 32-9 230-3 314
22-0 25-5 23-9 210 129
62-9 77-5 97.3 107-9 112'8 112-5 106-9 120-6 1242 1309 139-5 150-6 124-1 119-5 130-8 128-6 134-5 153-5
1 Sammanlagda antalet tjänstemänader dividerat med 12 (tjänstledigheter frånräknade).
Utdrag ur prospekt för kartritningskurs anordnad år 1945 av föreningen Kvinnliga befattningshavare inom lantmäteristaten
Inträdesfordring: Normalskolekompetens eller motsvarande kunskaper. Kursens längd: Kursen omfattar 4 månader, omkring 15 augusti—15 december Undervisningen bedrives dels såsom eftermiddags- och kvällslektioner och dels så- som omfattande hemarbeten.
Undervisningen omfattar: Kartritning och textning
Karttyper och deras beteckningar (lantmäterikartor, kartor för stads—, byggnads- och avstyckningsplaner, tomtindelnings- och tomtmätningskartor). Verkstäl- lighetsföreskrifterna till 1920 års mätningsförordning i tillämpliga delar. Olika stiltyper. Uppställning av rubriker och fortlöpande text. Övningar: Kopiering av olika karttyper, textning.
Tillämpad geodesi
Matematik:
Grundläggande planimetri och trigonometri. Räknemaskiner och tabeller. Koordinatberäkning av enstaka punkter vid polär och ortogonal mätning samt i polygoner. Avstånds- och arealberäkning ur koordinater. Olika mätningsmetoder. Redovisning av mätningsdata. Blanketter och formulär.
Räkneövningar.
Förevisning av geodetiska instrument och ev. av mätningar å fältet.
Kartkonstruktion:
Olika hjälpmedel vid konstruktion av kartor. Polär och ortogonal kartering.
Transportering.
Övningar: Kartering av förelagda uppgifter. Transportering under olika för- utsättningar.
Arealuträkning:
Olika hjälpmedel och metoder för arealuträkning. Arealuträkningars anordnande. Övningar: Arealuträkning av förelagda uppgifter.
Fastighetsbildning och fastighetsregistrering:
Grunddragen av jorddelningsväsendets uppkomst och utveckling. Lantmäteriets organisation. Utdrag av lantmäteriinstruktionen och arbetsordning för di- striktslantmätare. Sammanfattande redogörelse för olika förrättningstyper. Jordregister, fastighets- och inteckningsbok, mantalslängd. Förrättningars administrativa handläggning. Huvuddragen av resereglementet och före- skrifterna om lantmätares dagbok. Taxebestämmelser gällande kartkopior. Övningar: I tillämpliga delar praktiska övningar.
Expeditionsgöromål:
Kontorsorganisation.
Arbetsordning för distriktslantmätare i tillämpliga delar. Besök på distrikts- lantmätarekontor. Övningar: Färdigstä'llande och inbindning av förrättningsakter och kontroll- åtgärder i samband därmed. Diarieföring.
Övningar på lantmäterikontor, domsaga och häradsskrivarekontor:
Huvuddragen av lantmäterikontorens organisation. Användandet av jordre- gister, fastighetsböcker och mantalslängd. Upprättande av sammanställnings- karta. Arkivali-ernas utnyttjande.
Innehållsiörteckning
Sid. |Skrivelse till statsrådet G. E. Sträng .................................... 3 ' Kap. 1. Utredningsuppdraget ......................................... 5 Kap. II. Grunddragen av hittillsvarande organisation och löneförhållanden be- träffande lantmäteriets personal ............................. 11 A. En översikt rörande lantmäteriorganisationens uppkomst och ut- veckling ................................................ 11 B. Nuvarande organisation och avlöningsförhållanden vid lantmäteri- styrelsen, länens lantmäterikontor och lantmäteridistrikten ..... 19 C. Skiftesorganisationen i Kopparbergs län ...................... 25 Kap. III. Frågor rörande förrättningsverksamhetens organisation och indelningen av riket i lantmäteridistrikt ................................ 28 ; Kap. IV. Frågor rörande distriktspersonalens tjänsteåligganden ............. 54 1. Avgränsningen av distriktspersonalens tjänsteåligganden ....... 54 2. Verksamheten inom distrikten ............................. 62 Kap. V. Frågor rörande kompetenskrav och utbildningsanordningar ........ 68 A. Beträffande lantmätare ................................... 68 B. Beträffande den mätningstekniska biträdespersonalen .......... 69 C. Beträffande kontorspersonalen .............................. 73 Kap. VI. Utredningens förslag till lönereglering .......................... 79 1. Distriktslantmätare ....................................... 81 2. Övrig högskoleutbildad lantmäteripersonal i lantmäteridistrikten 86 3. Mätningsteknisk biträdespersonal ........................... 89 4. Biträden i kontorstjänst ................................... 91 5. Rese- och traktamentsersättningar .......................... 92 Kap. VH. Frågor rörande lantmäteritaxan m.m .......................... 93 Kap. VIII. Statens övertagande av omkostnaderna för lantmäteriets distrikts- organisation m. m. ........................................ 99 Kap. IX. Övergångsanordningar m. m ................................... 100 1. Löneklassplacering m. m. vid övergången .................... 100 2. Övergångsersättningar ..................................... 103 3. Pensionsförhållanden ...................................... 107 4. Vissa författningsändringar ................................ 107 , Kap. X. Frågor rörande lantmäteristyrelsen och länens lantmäterikontor .. . 108 A. Beträffande lantmäteristyrelsen ............................. 108 B. Beträffande lantmäterikontoren i länen ...................... 109
Kostnads- och statberäkningar m. m. A. Avlöningsanslag för tiden 1 juli—31 december 1947 .......... 111 B. Avlöningsanslag för tiden 1 januari—30 juni 1948 ........... 112 C. Anslag till omkostnader i lantmäteridistrikten m m. ......... 114 D. Engångskostnader för instrument— och möbelutrustning ........ 116 E. Uppbördsmedel ........................................... 117 F. Sammanfattning .......................................... 117 G. Vissa kostnadsökningar vid lantmäteristyrelsen och lantmäteri- kontoren ................................................ 118 Bilagor .................................................... 120