SOU 1951:29

Skolöverstyrelsens organisation

Till Statsrådet och Chefen för Kungl. Ecklesiastikdepartementet.

Den 18 juni 1949 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för ecklesiastik- departementet att tillkalla högst fyra sakkunniga för utredning rörande skolöverstyrelsens organisation samt att utse en av de sakkunniga att såsom ordförande leda utredningsarbetet. Samma dag tillkallade departementsche- fen såsom sakkunniga för nämnda ändamål generaldirektören och chefen för skolöverstyrelsen Nils Gustav Rosén, dåvarande kanslichefen i statens orga- nisationsnämnd numera överdirektören för karolinska sjukhuset och sera- fimerlasarettet Gösta William Dahlberg samt ledamoten av riksdagens första kammare, agronomen Ivar Persson, Skabersjö, ävensom uppdrog åt Rosén att såsom ordförande leda de sakkunnigas arbete. De sakkunniga ha antagit benämningen skolöverstyrelsesakkunniga.

Den 2 augusti 1949 uppdrog departementschefen åt byråchefen i skolöver— styrelsen John Oscar Ulne att tjänstgöra såsom huvudsekreterare och åt amanuensen numera byråsekreteraren i överstyrelsen Ågot Birgitta Hag- lund, född Falck, att, räknat från och med den 11 juli 1949, tjänstgöra så- som biträdande sekreterare hos de sakkunniga.

På framställningar av de sakkunniga tillkallade departementschefen den 24 september 1949 undervisningsråden Carl-Erik Sjöstedt och Bertil Karnell att, räknat från och med den 17 september 1949, såsom experter biträda de sakkunniga, ,

den 3 december 1949 folkskolinspektören i Malmö Hilding Flinck att så- som expert biträda de sakkunniga vid handläggningen av frågor rörande l'ilmundervisning,

den 27 mars 1950 byråsekreteraren i skolöverstyrelsen Nils Söderbäck

att såsom expert biträda de sakkunniga vid handläggningen av frågor rörande decentralisering och

den 10 juni 1950 undervisningsrådet Yngve Norinder att såsom expert biträda de sakkunniga vid handläggningen av frågor rörande försöksverk- samheten.

De sakkunniga ha genom cirkulärskrivelse i september 1949 berett rekto- rerna vid de under skolöverstyrelsens inseende ställda läroanstalterna och” vederbörande rektorsföreningar tillfälle att framföra önskemål och förslag angående decentralisering eller eventuellt centralisering av beslutanderätten i skolväsendet berörande ärenden, angående möjligheten att i andra hänse- enden förenkla handläggningen av vissa ärenden, angående frågan om skol- överstyrelsen eller särskilda mera lokalt betonade organ borde övertaga be- fattningen med utbetalningen av löner till lärare och andra befattnings- havare vid det statliga skolväsendet samt angående överstyrelsens verksam- het i övrigt. Cirkulärskrivelse har även utgått till statens folkskolinspek- törer och flertalet lärarföreningar, vari de inbjudits att till de sakkunniga framföra de önskemål och förslag rörande överstyrelsens verksamhet, som enligt deras mening borde beaktas vid utredningsarbetet. Dessutom ha skol— överstyrelsens befattningshavare inbjudits att till de sakkunniga framföra önskemål och förslag röran-de överstyrelsens organisation o'ch verksamhet. Inkomna förslag redovisas i betänkandet i den mån så ansetts böra ske.

De sakkunniga ha haft överläggningar angående olika med utredningen sammanhängande frågor med representanter för skolöverstyrelsens ledamö— ter, inspektörer, konsulenter och övriga befattningshavare ävensom över- styrelsen för yrkesutbildning, statsläroverkens rektorsförening, realskolor— nas rektorsförening, läroverkslärarnas riksförbund, Sveriges yngre läro- verkslärares förening, flick- och samskollärarnas riksförbund, federationen Sveriges allmänna folkskollärarförening, seminarielärarnas förening, sta— tens fo-lkskolinspektörer, folkhögskolornas rektorer, läroboksnämnden, 1948 års statistikutredning, 1946 års kommitté för den halvöppna barna- vården, tillsynskommittén och 1949 års filmkommitté.

Efter medgivande av departementschefen den 6 april 1950 företogo de sak- kunniga tiden 20—22 april 1950 en resa till Eksjö, Lund och Växjö för stu- dier av blind-, dövstum- och sinnesslöskolor.

För att tagas i övervägande vid fullgörandet av de sakkunnigas uppdrag ha till de sakkunniga överlämnats _

dels en till Kungl. Maj:t ställd, den 29 oktober 1948 dagtecknad fram- ställning från Sveriges slöjdlärarinneförening om inrättande hos skolöver— styrelsen av en heltidstjänst som konsulent för kvinnlig slöjd,

dels en till chefen för ecklesiastikdepartementet ställd, den 27 juli 1950 dagtecknad framställning från föreningen trädgårdslärare vid folkskole- seminarierna angående bl. a. anställande av en konsulent för trädgårds— skötsel vid seminarierna,

dels en till chefen för ecklesiakstikdepartementet ställd, den 4 oktober 1950 till departementet inkommen framställning från samarbetskommittén för ekonomisk upplysning angående behovet av en konsulent för ekonomi- undervisningen.

Framställningarna få anses besvarade genom vad i föreliggande utredning anföres.

Efter anmodan av departementschefen den 27 oktober 1950 ha de sakkun— niga den 15 december 1950 avgivit de förslag till omorganisation av skolöver- styrelsen, som påkallas i anledning av den pågående försöksverksamheten med enhetsskola, för den händelse de sakkunnigas omorganisationsförslag i sin helhet icke kunde föreläggas 1951 års riksdag. Ifrågavarande förslag ha genom proposition 1951: 136 underställts riksdagen. De sakkunniga ha ansett det lämpligast att i betänkandet intaga nämnda förslag i sin helhet (se kap. 8 och 11), oaktat vissa delar därav redan godkänts av riksdagen.

Vidare ha de sakkunniga den 20 december 1950 i anledning av remiss av- givit utlåtande över 1946 års skolkommissions hemställan om tillsättande av yrkesutbildningsexpertis vid skolöverstyrelsens försöksavdelning.

Sedan de sakkunniga nu avslutat det förelagda arbetet, få de sakkunniga vördsamt till Statsrådet överlämna betänkande med förslag angående skol- överstyrelsens organisation.

Stockholm den 20 juni 1951.

Nils Gustav Rosén

Gösta Dahlberg Ivar Persson

/John Ulne

» __ . |i'.f."f 'ä. ' ' , ' » . |_ ' _ *., |?" _»l'»' :| »» n

. wäl-[PM"- -$| »»|. __1'1»"*"»'"å»- »: mellanmål)». terinfétulfäd Wi s'n-lzlei '.'?-

Ååblå "stämt—its Mtwamaäiitmiwmw '»Eöt rlétpttri' .nu nf» v,».n

. 4,52 '4 . ||, ,,_»Hpämtmt” |år,» »»1».r»lt»-'lqlt..t ,|!' 'mll'nlnetiå't, _n» "»» »»uutluiåMm'l tu. n:. I '» ut;,e'n

amt-luft”»ånl malware.» 13...»'lq»'%418|5_nu '.». »»! »l'jqugnc musikalen.: " ' ' '. " ""'|_ |. ' ,lvfi'ijquHHY. hn malt,;ta

" ,»:—|-»».",'| Fp».',_,»_, ,.'

F |_- ,*—',l » |

" .». .| WQIÖÄ geting—nl till: |?rlj |)"in luikåtl'tatwtll'» .»Ln'a'l att,» (lt: nr »»:

.-,,.,_.j, , |,..» Milium tidplanen död» galant—Wap!» garner-nur telwin-lf»: quh 'Fi) ”»". 'i , , »..._.,| _.!,| Hängning» l|»' |'I|- lmabuqäun'ä 'i'»:'lwp.»»:|.,|Lvakna.-Lt», gatun "'.'LW'» Håman .» ”(le "» .1..._,,, |_,, _ , » »», »,_.»».. ., ,_ ,. |.

2,73: —r»"»_"'*'." "2, ' . h?” -|'_|.»" .l»»' nr,—15»! :,'»-, '" ' ' _,, ,,. '. , _." - »» |_.,j'_ 303153! lm:

' | .l' l" ». ( »» ._|»_.|,|||||__ » W'*".9”_

"It'll > » .»r ”mm:-t'».

._Wägmw..!»Ji:»a»ul»».$.$»r»mti'||._ , ' , . ' ' &. '

'qäé'fåf'wäzb— »»)»; . |,ul» ||l|u|i,|' dagligt—q n ""__' * tvåa.-' |, tåg?»,lliflkhlangätlåi ___, _ifl gäll» källa,»? ut» ; _ . |b'1',|l =.; .» Quin. tål. »».1'|I_||,_ bandit " 'å': Birtill,)

.. .. . . s.. ' »att 'llaanhaahtgm' ,afa'bqtir .&f. »...»th untttåoquiql'wonrg g»! .J'L|||gtljl»'4»»åt ringt-Ju» ilijllmmiå; Elita. length» .»llf huligan» »» utifrån,. »?» Album-g titt!»: (l:,t tm." in» nej,»:vwhr.» 133513;de tur», '»! ni:)! en», ”.. 4.506?»er »,»EH tivt—mm.». » |||-å?» retinitis». »?ka ss'f'nu'l» itu-» __ffu. »»»! ...a—Eu »" »» |""'.' , *»»»

»».nWÅit»l'|.»-k|m.t. mmm» än... |.|,»£»»|.». salma. *.» vai »»;»'|| »»»| d»|rQ—»1l.|i1»d|,ll'h när», »»'# » " *'*"»»»»'»

"","('_,,'-|,,. ' åf,» lrfunfwueulw »fj't' Wffuéfwi'l'g avgi)—d'.», tail" til.»;— ut». Pantöjpjåthnltrr när» vita» map!»..iwal »|»! 'immällwxö'»l..||»,»m » .,.| duman-chin.

| plåtat. »».»hs MNW %»an ”Mamma,»? harm "- | &,,gjpttql-uéwtq gud?-mt" _» HH u .»»|,,'".| »; -» J »_ | |_»,,'_*'_|"_ ' fi," ». ||,:., _» , ,»_'. l . | H, &? ',,|___|,|||||_|||||| ,_|||_|*'»»_| ||_,'»_|,__, |||||..» ||,|| _ _,|,||||| ||_ |,, . _|||t».L_n$tl1»11 småmgggmm. .» --_|| |" ' .'.' . |,__|_J ' ._

,'|' -,,|_||,||||||| ,_',',.|;» ||» | _ wit ina-T U'»! inpå» maffiga]

.. -. n...»... ..,.» . :» I" _,J»'| »s_»,

' ' LU» -”": » ..:.*;'.*»-. ' "aniiVåLJlxlhmn-x- ' "—»= »».'»'. », '»l du .»|.||'.||» |1,_ ||» | .a- '&'-"'I" , f»

KAPITEL 1

INLEDNING

Skolöverstyrelsens tillkomst

Skolöverstyrelsen är ett jämförel- sevis ungt ämbetsverk. Dess uppgifter utövades tidigare huvudsakligen av eck- lesiastikdepartementet och domkapit- len. Först vid början av detta sekel be- fanns tiden inne att, vad läroverksväsen- det beträffade, delegera respektive cen- tralisera dessa uppgifter till ett centralt ämbetsverk. Verket inrättades år 1904 under namn av läroverksöverstyrelsen (proposition 1904:50). Tio år senare vidtogos motsvarande åtgärder för folk- skoleväsendets del. Då upprättades för tillsynen över folkskoleväsendet ett sär- skilt ämbetsverk, folkskolöverstyrelsen (proposition 19131204). Genom beslut av 1918 års riksdag (proposition nr 96) utökades folkskolöverstyrelsens arbets- uppgifter med den centrala ledningen av yrkesundervisningen. Det sålunda utökade ämbetsverket benämndes skol- överstyrelsen. Verket skulle bestå av två avdelningar, en folkskolavdelning och en yrkesskolavdelning.

Denna organisation vållade en icke önskvärd dualism i ledningen av olika delar av undervisningsväsendet. På grund härav sammanslogos genom be- slut av 1919 års riksdag (proposition nr 52) de båda ämbetsverken, läroverks- överstyrelsen och skolöverstyrelsen, till ett gemensamt ämbetsverk. Det nya ver- ket benämndes skolöverstyrelsen och organiserades på tre avdelningar, en lä-

roverksavdelning, en folkskolavdelning och en yrkesskolavdelning.

I denna organisation, som i huvud- dragen alltjämt består, ha sedermera vidtagits vissa ändringar Och utvidg- ningar. Sålunda överflyttades genom beslut av 1920 års riksdag (åttonde hu- vidtiteln, punkt 157) ecklesiastikdepar- tementets statistiska avdelning till skol- överstyrelsen. Genom beslut av 1932 års riksdag (åttonde huvudtiteln, punkt 181) ersattes de tidigare lokala gymnastikin- spektörerna av en central konsulentor- ganisation, anknuten till skolöverstyrel- sen. I Kungl. brev den 28 juni 1940 upp- drogs åt skolöverstyrelsen att ombesörja förmedling av läraraspiranter till an- ställning vid under överstyrelsens in- seende stående läroanstalter, tillhö- rande den högre undervisningen. I an- ledning härav har inom överstyrelsen upprättats en särskild byrå för ända- målet (extralärarbyrån).

För handläggning av skolhygieniska frågor knöts till överstyrelsen fr. o. m. den 1 januari 1943 en skolöverläkare, vilken tilldelats en särskild rotel, hälso- vårdsroteln (1942 års riksdag, åttonde huvudtiteln, punkt 115).

Vid 1943 års riksdag (proposition nr 232) beslöts, att yrkesskolavdelningen från och med den 1 januari 1944 skulle utbrytas ur skolöverstyrelsen till ett för yrkesundervisningen särskilt avsett äm- betsverk — överstyrelsen för yrkesut- bildning. Enligt beslut av 1944 års riks-

dag (åttonde huvudtiteln, punkt 124) inrättades inom skolöverstyrelsen en särskild administrativ avdelning från och med den 1 juli 1944.

Vidare har inom överstyrelsen inrät- tats ett arkitektkontor, som anlitas vid handläggning av byggnadstekniska och byggnadsekonomiska frågor. Konsulent- organisationen har utbyggts, bl. a. med konsulenter för husligt arbete och skol- måltidsverksamheten.

Såsom av kap. 3 närmare framgår, har överstyrelsens personalorganisation härutöver i åtskilliga hänseenden ut— ökats.

Redan verkställda undersökningar om skolöverstyrelsens organisation

Efter bemyndigande av Kungl. Maj:t den 29 maj 1936 tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet samma dag sakkunniga för att inom departementet biträda med utredning och avgiva för- slag angående skolöverstyrelsens orga- nisation. Betänkande avgavs den 13 juni 1938 (SOU 1938: 14).

Ifrågavarande sakkunniga funno det nödvändigt, att skolöverstyrelsen er— hölle förbättrade möjligheter att lösa sina administrativa och pedagogiska uppgifter. Verkets indelning i avdel- ningar och arbetsenheter i övrigt borde iprincip bibehållas dock borde ärendena grupperas på de olika enhe- terna så att en såvitt möjligt naturlig avgränsning av uppgifterna och de olika ärendegrupperna komme till stånd. Av- delningarnas självständighet borde stär— kas. Till överstyrelsen borde från stats- kontoret och länsstyrelserna överföras vissa skolkamerala uppgifter och för ändamålet upprättas en kamera] byrå inom ämbetsverket. En decentralisering i viss tämligen begränsad omfatt-

ning — av rätten att besluta i en del ärenden förordades. Härigenom ville de sakkunniga vinna, att verket erhölle ökad möjlighet att ägna sig åt pedago- giska spörsmål. I samma syfte föreslogs dels att inom respektive läroverks- och folkskolavdelningarna inrättades en ad- ministrativ hyråchefstjänst, dels att äm- ncskonsulenter anställdes (på deltid) dels inrättande av nya befattningar för konsulenter i vissa övningsämnen, dels ock en förstärkning av den administra- tiva personalen i övrigt. Vidare före- slogs, att en befattning som skolöver- läkare skulle inrättas.

En sammanfattning av ifrågavarande sakkunnigas förslag och yttrandena där- över finnes fogad som bilaga 1 vid detta betänkande.

Förslaget har endast i vissa delar (exempelvis inrättande av administra- tiva byråchefstjänster och befattning för skolöverläkare) föranlett åtgärd.

År 1941 verkställde den dåvarande besparingsberedningen genom en sär- skild organisationsavdelning en under- sökning av skolöverstyrelsens organisa- tion och verksamhet. Undersökningen ledde till ett flertal åtgärder i syfte att förenkla och rationalisera arbetet. För betänkandet (otryckt) lämnas en kort sammanfattning i sagda bilaga 1.

Såsom av kap. 7 närmare framgår, har skolöverstyrelsen under senare år framlagt förslag om decentralisering i arbetsförenklande syfte av beslutande— rätten i olika ärenden och har gjort en översyn av sin arbetsordning i samma syfte.

De sakkunnigas direktiv

I yttrande till statsrådsprotokollet den 18 juni 1949, varmed chefen för ecklesiastikdepartementet anmälde frågan om tillkallande av nya sakkun-

niga för utredning rörande skolöversty- relsens organisation, anfördes i huvud- sak följande.

Trots de personalförstärkningar och or— ganisatoriska förenklingar, som sålunda under de senaste åren skett, kvarstår beho- vet av en allmän översyn av överstyrelsens verksamhet och organisation. De vidtagna förändringarna ha tillkommit i ett skede, som kännetecknas av en stark utveckling av det statliga och kommunala skol— väsendet. De upprepade löneregleringarna för skolans personal, statsbidragen till skolbyggnader av olika slag, utbyggan- det av den skolhygieniska verksamheten, införandet av fria Skolmåltider och läro- böcker, sinnesslöundervisningens överfö- rande till verket och andra åtgärder ha lagt nya och betydande arbetsuppgifter på över— styrelsen. Samtidigt har inrättandet av nya statliga skolor i stor utsträckning, den fort- gående förbättringen av det kommunala skolväsendet, utökningen av antalet pen- sionsreglerade lärartjänster, seminarieorga- nisationens starka tillväxt och utvecklingen inom skolväsendet i stort undan för undan ställt ökade anspråk på insatser från ver- kets sida inom snart sagt alla de områden, som tidigare utgjort överstyrelsens huvud- sakliga verksamhetsfält. Kvantitativt ha de nya arbetsuppgifter, som lagts på verket, vägt så tungt, att den personal, som till- förts verket under de senare åren, prak— tiskt taget helt torde ha tagits i anspråk för dessa uppgifter. Personalökningen har sålunda ej tillfört den pedagogiska sidan av överstyrelsens verksamhet nämnvärd vinst. Ehuru verket gjort betydande insat- ser på detta område och framlagt åtskil— liga utredningar och förslag av genomgri- pande betydclse, måste det konstateras, att den övervakande, stimulerande och nyda- nande verksamheten försvåras av de be- tungande administrativa göromål, som an- komma på verket, och att uppmärksamhet kan ägnas densamma endast i den mån dessa göromål det medgiva. Såsom jag tidi- gare i andra sammanhang anfört finner jag bl. a. av dessa skäl en översyn av skolöver- styrelsens organisation behövlig och före- slår, att denna utredning nu igångsättes med anlitande av särskilt tillkallade sak- kunniga.

Utredningen måste i främsta rummet ta sikte på att sätta verket i stånd att utöva

den pedagogiska rådgivning, inspektion och överledning inom skolväsendet, som bör vara en av överstyrelsens viktigaste upp— gifter under nuvarande förhållanden och som inför en reformering av skolväsendet får ökad betydelse. Försöksverksamhet bör i framtiden utgöra ett viktigt inslag i över- styrelsens arbete, och verket måste beredas möjligheter att här göra en insats. Med denna verksamhet kan naturligt förenas överstyrelsens pedagogiskt rådgivande och inspekterande arbete. Även andra viktiga arbetsuppgifter höra i detta sammanhang beaktas. Ökat intresse måste sålunda ägnas frågan om användning av tekniska hjälp- medel i skolans tjänst (film, radio etc.). För denna verksamhet saknar överstyrelsen nu särskild expertis. Skulle det befinnas önskvärt att realisera det av förutnämnda sakkunniga1 framförda förslaget om inrät— tande av ämneskonsulenter med uppgift att stimulera utvecklingsarbetet inom de sär- skilda läroämnena, kan det visa sig lämp- ligt att samordna dessa konsulenters ar- bete med överstyrelsens rådgivande och in- spekterande verksamhet. Vid prövningen av denna fråga böra de erfarenheter, som vin- nas vid de nu inom överstyrelsen pågående försöken på området, kunna tjäna till väg- ledning. På sistone har överstyrelsen inrik- tat sig på att få till stånd läroböcker inom ämnen och skolformer, där läroböcker sak- nas eller där de läroböcker, som finnas, icke kunna anses tillfredsställande. Denna viktiga pedagogiska uppgift måste även i fortsättningen uppmärksammas.

I detta sammanhang bör erinras att riks— dagen vid behandlingen av propositionen 1947: 97 angående anslag för budgetåret 1948/49 till läroboksnämnden (skrivelse 138) framhållit, att det pågående utred— ningsarbetet på skolväsendets område och den förestående omprövningen av skolöver— styrelsens organisation måhända kunde komma att framdeles föranleda ett förnyat övervägande av frågan om läroboksgransk— ningens lämpliga anordnande. Denna fråga här givetvis i detta sammanhang uppmärk- sammas.

Vid genomförandet av de partiella för- bättringar av överstyrelsens organisation, som hittills vidtagits, har —— synes det mig —— för ringa uppmärksamhet ägnats åt an— gelägenheten av att rent organisatoriskt bereda garantier för att överstyrelsens ad—

11936 års skolöverstyrelsesakkunniga.

ministrativa bestyr icke undantränga de pedagogiska. Vid en omorganisation all överstyrelsen bör" övervägas, om icke säker- het härför skulle kunna vinnas genom att de pedagogiska arbetsuppgifterna samman- föras till en eller flera särskilda avdel- ningar av verket med uppgift att ägna sig endast åt frågor av sådan art. Andra lös- ningar äro måhända tänkbara och höra väljas, om de tillgodose önskemålet att ut— vecklingsarbete i tillräcklig grad präglar överstyrelsens fortsatta verksamhet.

Det kan icke undvikas, att administra— tiva göromål måste även framdeles utgöra en viktig och mycket stor del av överstyrel- sens arbetsuppgifter. Jag utgår emellertid från att utredningen kommer att undersöka möjligheterna att minska överstyrelsens belastning med sådana göromål. På förslag av överstyrelsen ha, som redan antytts, vid— tagits åtskilliga åtgärder i syfte att decen- tralisera beslutanderätten i vissa ärenden och därigenom förenkla behandlingen av dessa. Ytterligare några liknande förslag från överstyrelsens sida äro beroende på Kungl. Maj:ts prövning. På utredningen bör ankomma att undersöka möjligheterna att vidta ytterligare åtgärder i samma riktning. Härvid bör uppmärksammas att därest folkskoleväsendet utrustas med särskilda mellaninstanser, dessa torde kunna över- taga beslutanderätten i en serie ärenden, som nu ankomma på högre myndighet.

Det är angeläget, att de pedagogiska fackmännen inom överstyrelsen icke tagas i anspråk för uppgifter, som med större fördel kunna handläggas av administrativa befattningshavare. Å andra sidan äro många av de administrativa ärenden, som an- komma på överstyrelsen, av sådan art, att vid bedömningen måste anläggas även pe— dagogiska synpunkter. En uppgift för ut— redningen blir att överväga i vad mån åt- gärder kunna vidtagas för att tillgodose berörda önskemål, vars realiserande i stor utsträckning är beroende av möjligheterna att inom verket anställa kvalificerade ad- ministrativa befattningshavare.

1936 års sakkunniga föreslogo, att en sär- skild kameral byrå skulle inrättas i över- styrelsen med uppgift att uträkna och ut- betala avlöningar till statsanställda lärare m. m. och utbetala statsbidrag till det icke- statliga undervisningsväsendet. Till byrån skulle med andra ord centraliseras uppgif— ter, som nu ankomma på bl. a. rektorsex-

peditioner och länsstyrelser. För egen del ställer jag mig i viss mån tveksam inför detta förslag, vars genomförande skulle betunga verket med nya löpande admi- nistrativa och kamerala uppgifter och mot- verka strävandena att ge verket ökad möj- lighet till positivt utvecklingsarbete. Emel- lertid har riksdagen vid ett par tillfällen uttalat sympatier för tanken. I sin skrivelse 1945:212 (punkten 12) har riksdagen även anhållit, att Kungl. Maj:t ville efter erfor- derlig utredning taga under övervägande åtgärder i syfte att åstadkomma en ratio- nalisering på detta område. De sakkunniga böra därför upptaga även denna fråga till prövning.

De frågor, som i det föregående berörts, rikta uppmärksamheten på skolöverstyrel- sens huvudindelning. Verket är nu -— från— sett specialavdelningar —— indelat i tre av— delningar, en administrativ samt en läro- verks- och en folkskolavdelning, samtliga med en avdelningschef i spetsen. Redan den hittillsvarande utvecklingen har givit vid handen, att denna indelning icke längre är ändamålsenlig. Inom folkskolan ha in— rättats utbildningslinjer, som avslutas med realexamen. Folkskolan har även i andra hänseenden börjat skjuta upp i läroverks- stadiet. Det är att förutse, att denna ut- veckling, oavsett huruvida en skolreform i anslutning till skolkommissionens nyli- gen framlagda förslag kommer till stånd eller icke, kommer att fortgå. Även på _andra områden pågår en utveckling, som

är på väg att utsudda gränserna mellan läroverks— och folkskolavdelningarna. An— talet för avdelningarna gemensamma frå- gor ökas i samma mån som det statliga bidragssystemet och de skolsociala åtgär- derna utvidgas. Jag vill erinra om statsbi- dragen till skolbyggnader av olika slag, som framtvinga en enhetlig behandling av skilda byggnadsfrågor, och centraliseringen av skolväsendet, som nödvändiggör, att lä- roverkens byggnadsfrågor måste ses i sitt samband med folkskolans och tvärtom. Även om ett nära samråd mellan översty- relsens olika avdelningar äger rum, synes det icke ändamålsenligt, att dessa bygg- nadsfrågor handläggas inom olika avdel- ningar av ämbetsverket. Den skolhygie- niska verksamheten, skolmåltiderna och vissa tjänstetillsättningsfrågor erbjuda exempel på andra spörsmål av samma na- tur.

Vid utredningen rörande överstyrelsens organisation bör därför övervägas i vad mån det kan vara behövligt och lämpligt att i fortsättningen inom verket bibehålla för särskilda skolstadier avsedda avdel— ningar och i vad mån det kan vara möjligt att till enhetlig handläggning för flertalet skolstadier och skolformer sammanföra vissa grupper av ärenden, även andra än sådana som i det föregående särskilt an- givits. Det kan även ifrågasättas, om icke en organisation, innefattande ett flertal mindre, självständigt arbetande avdelnin— gar skulle vara att föredraga framför den nuvarande indelningen i tunga enheter. Dessa frågor, som äro av mycket stor bety- delse för verkets inre arbete, böra vid ut- redningen noga skärskådas.

Vid utredningen bör uppmärksammas vikten av en god rekrytering till verkets olika befattningar. Personalens anställ- ningsvillkor bör från denna utgångspunkt övervägas. Utredningsmännen böra i detta sammanhang beakta önskemålet av att de pedagogiska fackmännen inom verket stå i levande kontakt med skolarbete.

Av väsentlig vikt är att skolöverstyrel- sens organisation lägges till rätta så, att den lätt kan fullgöra de nya uppgifter som vid en reformering av skolväsendet i an- slutning till föreliggande förslag komma att åvila verket. Vid utredningen bör vi- dare eftersträvas att nuvarande kostnads- ram för överstyrelsen om möjligt icke över- skrides; jag bortser härvid från kostna- derna för en eventuellt kameral avdelning.

KAPITEL 2

UTVECKLINGEN INOM DET ALLMÄNNA SKOL- OCH FOLKBILDNINGSVÄSENDET

Det allmänna skolväsendet

Skolöverstyrelsen är efter om— organisationen år 1919 den centrala statsmyndigheten på det allmänna skol- väsendets område och utövar högsta överinseendet över folkundervisningen och den högre allmänna skolundervis- ningen. Under de tre senaste decen- nierna har skolväsendet undergått en stark utveckling och differentiering. Till belysande härav redovisas i föl- jande diagram antalet lärjungar m. m. alltsedan läsåret 1920/21 vid de vikti- gare skolformerna under överstyrelsens inseende. Motsvarande sifferuppgifter jämte uppgifter om antalet lärar- eller klassavdelningar och skolor återfinnas i bilaga 2.

Vidstående diagram visar ändring- arna i lärjungeantalet vid folkskolor, mindre folkskolor och folkskolans högre avdelning. Den starka nedgången åren 1920—1945 beror i första hand på na- tivitetsminskningen. Den från 1930- talets mitt inträdande ökningen i nati— viteten återspeglas i ett starkt stigande lärjungeantal efter år 1945. Denna steg— ring beräknas fortgå till och med läs- året 1956/57, då lärjungeantalet torde uppgå till cirka 792 000. Därefter torde åter en viss minskning inträda.

Antalet lärjungar vid folkskolan har emellertid påverkats även av andra fak-

torer än nativiteten. Dessa faktorer ha dock delvis motvägt varandra. I höjande riktning har skolpliktstidens förläng- ning verkat. Under denna tid har folk— skolan successivt utökats från sex till sju obligatoriska skolår. Denna reform är nu genomförd, och skoldistrikt med åtta obligatoriska skolår bli allt vanli- gare. På många håll har även ett nionde skolår börjat införas. I sänkande rikt- ning har verkat den sedan 1930-talets början successivt ökade tillströmningen till skolor av realskolekaraktär. Detta gäller särskilt vid övergång från folk- skolans fjärde klass till femårig real— skola.

Att antalet läraravdelningar (se bi— laga 2) ej minskats i proportion till lär- jungeantalets nedgång fram till läsåret 1944/45 sammanhänger med organisa- toriska förändringar (införande av hel- tidsläsning och andra skolformsförbätt- ringar, inrättande av hjälp- och special- klasser) samt med att en avsevärd minskning av barnantalet vid en skola, särskilt på landsbygden, kunnat ske utan att därför någon minskning av an- talet läraravdelningar varit möjlig. Un- der denna tid har också en sänkning av maximiantalet lärjungar per avdelning ägt rum. Under de senaste åren har viss höjning av detta tal måst ske.

Folkskolor, mindre folkskolor, folkskolans högre avdelning

800. ooai chib! /o"_7'unqar 780. 000 760000 _ ?4 0.000 . 720.000 _ roqooöf -6 & GOOD _ 660,00! _ 640.000 . 62 0.000 _ 600.000 _ 580.000._ 556.000 _

540.000. _

520.000

| | |

- Q : : : ! : : , . . [éäåm'l R% 25/2.e 30/3: 35/36 % 44/05 % % 55/5? $%!

Anm. Den streckade linjen avser beräknat antal lärjungar från och med läsåret 1950/51 enligt en i skolöverstyrelsen år 1947 verkställd undersökning. Hjälpklasser, s. k. B- eller extraklasser samt övriga specialklasser ävensom folkskolans högre avdelning ingå i värdena endast t. o. m. läsåret 1949/50.

Fortsättningsskolor

lsopoo. _anfa/ Air/anym-

moon .

.

lisira/ 29/2, 25/26 30/3,

Genom beslut av 1918 års riksdag om upprättande av praktiska ungdomssko- lor fick fortsättningsskolan sin nuva- rande ställning i skolsystemet. Refor- men innebar, att fortsättningsskolans undervisning fick en mera praktisk läggning än den haft i skolan av 1877 års typ. Den skulle omfatta samman- lagt minst 360 undervisningstimmar, fördelade på två årskurser. Fortsätt- ningsskola anordnas som yrkesbestämd eller allmän. I den yrkesbestämda sko- lan samlar sig undervisningen mera be- stämt kring visst yrke eller viss grupp av yrken, medan undervisningen i den allmänna skolan erhåller en mera all- mänt praktisk läggning. Fortsättnings- skolan har knappast _ i varje fall ur yrkesutbildningssynpunkt — motsvarat de förväntningar, som från början ställ- des på den. Detta utesluter dock icke,

35/35 %. ”%s "Ås 4947 4%9 att den i vissa fall fått en föredömlig utformning.

Under 1920-ta1et uppbyggdes fortsätt- ningsskolan successivt, vilket är förkla- ringen till att antalet lärjungar i denna skolform då ökade, oaktat lärjungean- talet i folkskolan minskade. Den efter år 1935 inträdande konstanta nedgången i lärjungeantalet vid fortsättningsskolan berodde under de första åren främst på nativitetsminskningen. Därefter har nedgången i ökad utsträckning föran- letts av folkskolans utbyggnad till sju- eller åttaårig skola samt ökad övergång till skolor av realskolekaraktär. Vid sjuårig folkskola begränsas nämligen fortsättningsskolan till endast en års- kurs. Vid åttaårig folkskola bortfaller den helt. I samband med den planerade omorganisationen av skolväsendet kom- mer fortsättningsskolan att avvecklas.

Realskolor, samrealskolor, de högre allmänna läroverkens realskolestadium. Kommunala mellan-

skolor. (Inklusive inbyggda praktiska linjer)

_ rea/skolor, samma/skolar: de lägre aI/mäma köm/artens rea/sea/esfad/me

——— kommuna/4 me/émsta/or scooter/77441 lärjungar 50.000 _ 4qooo_r saoogL 20.000 _

. _ ax |Oooo_ _,a(—____ ___-w” »x— xx ,,_; _—X——_—___K_-a—_ xx s*!— + här"/ef 20/21 25/25 30/3" 35/50 44%» l"I/143. "*)/1.5 "71.7 50/49 "?50

Den starka ökningen av antalet lär- jungar på realskolestadiet beror dels på en kraftig stegring av lärjungetillström- ningen till redan befintliga läroverk, dels på upprättandet av nya statliga läroverk icke minst genom förstatli- gande av kommunala mellanskolor. Ef— ter beslut av 1944 års riksdag (skrivelse nr 368) ha sammanlagt 64 kommunala mellanskolor förstatligats, varjämte 11 ännu äro under förstatligande. Detta förhållande gör sig även märkbart ge-

nom en minskning i lärjungeantalet vid de kommunala mellanskolorna från och med läsåret 1944/45. Kurvan över an- talet lärjungar vid kommunala mellan- skolor har också i viss mån påverkats av tillkomsten av nya sådana skolor ge- nom ombildning av högre folkskolor. Under de senaste 5 åren ha 14 nya kom- munala mellanskolor tillkommit. Dess- utom ha parallellavdelningar nyinrät- tats vid mellanskolor och medeltalet lärjungar i varje avdelning ökat.

Statliga gymnasier. Kommunala gymnasier

|e.ooo anfa/ lir/ungar w.ooo_ _ sial-Ilya gymnasier —-— kommuna/a qqmnasier 2.000. |0.000_ L 8000. 0.000, ;. e.ooo, , zooo .. *» ...så...” """""" *" ***** * ————— * ————— ***"er' . axa/2. 25/26 30/3 55/56 ”% 42/5 4745 ”43/47 *”/49*'9/5o

Kommunala gymnasier inrättas i an- slutning till realskolor. Från och med läsåret 1945/46 ha 23 nya kommunala gymnasier tillkommit och dessutom 4

m.m1 soon. e.ooot zoon.

6.000 .

5.00

49

nya linjer vid äldre gymnasier. Vissa tidigare inrättade kommunala gymna- sier ha förstatligats genom ombildning till högre allmänna läroverk.

Realexamen. Praktisk realexamen. Studentexamen (Inklusive privatister)

0/7qu goa/kända /'_ rea/examen _ ..... - pm/tws/r fen/examen __ _ ... . .. .-.ffzm'eJ/fexameu

,%-_-*.---ä£-—--)(

______.-w' soon. [f*** __ 2.ooo;_.a-*"'*._l_'_'"*, _ |.ooo__ ___,(.__9e--*"'*"* — 0 ; % . ___ 4 , . : : år mm 1926 |93l l936 B*" 1943 945 1947 949

Den senaste stora nativitetsökningen har ännu icke påverkat antalet avlagda realexamina. Den avsevärt ökade frek- vensen av realexamina avspeglar måls- männcns allt större intresse för har- nens högre skolutbildning. Denna ten-

dens har ännu ej hunnit påverka anta- let studentexamina. Under de närmaste åren torde antalet realexamina öka av- sevärt, och detsamma torde inträffa i fråga om antalet studentexamina inom ytterligare några år.

Högre folkskolor. Praktiska mellanskolor

köy/? folksko/or

8.000 anfa/ hämmar

2000

- _ .. - _ _ _ - pmkffska m e//ansko/or

aooo / I I 2000 (' 1.000 0 A . ; ' ' ; ' : r i ' ' biti/Bf at>/,_, 25/21, 395, 3";/se, 4%| 4343 44/15 4937 4%94950

Högre folkskolor äro av två slag, all- männa och yrkesbestämda. De fyrklas- siga allmänna högre folkskolorna om- bildas i stor utsträckning till kommu— nala mellanskolor. Minskningen av lär- jungeantalet vid de högre folkskolorna läsåret 1949/50 sammanhänger med att 12 sådana skolor den 1 januari 1950 ombildades till kommunala mellansko-

lor. Av de yrkesbestämda högre folk- skolorna ha en del ombildats till prak- tiska mellanskolor. Samtidigt ha nya högre folkskolor tillkommit, men ej i så stor utsträckning. Läsåret 1948/49 in- rättades 4 och läsåret 1949/50 3 högre folkskolor. Praktiska mellanskolor bör- jade inrättas efter beslut av 1933 års riksdag (proposition nr 161).

listig-ef 272.

,éommwm/a _____ [bråd/draperi:

dl!/VI lågbnqar 36.000

_____—-+. x 32.ooo_, x

28.000" 214—_om_. 20.000__ |e.ooo_ _ 12.000 _ _

8.000 _ a_ooo _

O

fåbksko/or

25/26 55%

Enligt beslut av 1928 års riksdag (proposition nr 116) öppnades möjlig- het att kommunalisera de privata flick- skolorna, varvid statsbidrag skulle utgå efter samma grunder som till andra högre kommunala skolor (numera 78 % av lärarlönerna). Så gott som alla pri- vata flickskolor ha sedan denna tid- punkt successivt kommunaliserats.

Dessutom har elevantalet vid de olika skolorna ökat.

Uppgifterna rörande antalet lärjungar vid privatläroverken samt sifferuppgif- terna i bilaga 2 rörande antalet sådana skolor och klassavdelningar vid dern avse dels statsunderstödda enskilda lä- roverk, dels helt privata läroverk, dels ock tre realskolelinjer vid kommunala

$%. ”% "%> ”**/45 '%7 ”%s"” 0

flickskolor och en flickskolelinje vid högre allmänt läroverk. Den starka minskningen av antalet lärjungar vid privatläroverken under åren 1925—1940 beror icke blott på kommunaliseringen av de privata flickskolorna utan även på att flickor genom 1927 års skolre- form (proposition nr 116) erhöllo möj— lighet till undervisning vid statliga läroverk. Sedan år 1940 är lärjungean- talet vid privatläroverken tämligen kon— stant och visar under de senaste åren en tendens till stegring. Detta samman- hänger bland annat med att de statliga och kommunala skolorna på grund av lärar- och lokalbrist ej kunna bereda plats för så många lärjungar som vore önskvärt.

r ennåu/ eAeveu—

4.500 . fb/ksko/eseminqr/er

_______ smisko/esemfharier

4.ooc>__

5.500 _

5.000_

2.500.

20042-

1.500

l,ooo_

Soo"

xx ___-n—_ o * : : . . : 4 ,!'7_ : ' i! : ' e ' läsåref- 22] 25/25 $%! 35/36 10%! 42% 4745 19%” %$?”

Det allmännas kostnader för skolväsendet

Halens ut?/'&' _________ kommune/na.: cm;/fier

400 . mil/jaha kronor

300 .- 200 .

IOO : _- - - _ _ _ _ d'

_ *'*-—---—--h _______ ,,_-' O ; ' ' ; : : wdqcfu'le/ 8/20 P.?” 3/30 5735 ”Äta % 49lg!)

Anm. Beräknat värde för budgetåret 1949/50.

I statens kostnader äro medräknade statsbidrag till folkhögskolor men ej kostnader för yrkesundervisningen, pensioneringskostnader för lärare och byggnadskostnader för vissa special- skolor. I kommunernas kostnader ingå även landstingens och municipalsam— hällenas utgifter för »undervisning o. d.» samt kostnader för yrkesunder-

visning, folk- och kommunbibliotek, sinnesslövård ävensom pensionsavgifter. Av tillgängligt material ha ej fullt exakta belopp kunnat erhållas. Särskilt kommunernas kostnader måste anses vara approximativa. De erhållna belop- pen giva dock en bild av utvecklings- tendcnsen beträffande det allmännas kostnader för skolväsendet.

Den allmänna folkbildningen

Liksom det allmänna skolväsendet står jämväl folkbildningsväsendet under skolöverstyrelsens inseende. Även denna

verksamhet har ökat avsevärt i omfatt- ning, vilkct framgår av följande dia— gram och redogörelser.

Folkhögskolor

:ir/fal e/erer

9000 __

6000 . sm.. 4000. 5000: . zoon. 1000

0 .

[”ser" 30/2! 25726 30/31

Trots den starka ökningen av bild- ningsmöjligheterna inom det högre skolväsendet har folkhögskolan kunnat väl hävda sin ställning, och tillström—

55/36 40/4, 42/15 ”Vas 4747 ”%9 "9/50 ningen av elever till denna skolform har ökat. Kurvans stigning under bör- jan av 1930-talet beror på den stora arbetslösheten, som föranledde, att ar-

betslös ungdom i stor utsträckning sökte sig till folkhögskolorna. Nedgången un- der de första krigsåren har sin orsak i inkallelse av elever och tillfällig an- vändning av skollokaler för militära ändamål. Under senare år har antalet elever åter kraftigt ökat, både genom större tillströmning av elever till be-

fintliga skolor och genom tillkomst av nya. Ansökningar om godkännande av nya folkhögskolor inkomma årligen. Se- dan år 1945 ha 5 skolor godkänts för erhållande av statsbidrag. För närva- rande finnas 71 statsunderstödda folk— högskolor. Sifferuppgifter om antalet elever återfinnas i bilaga 2.

Studiecirklar, tillhörande samverkande bildningsförbunden och folkuniversitetet, samt fristående studiecirklar

soooo. antal sfud."eafrk/ar 26.000 2.4. 000 22.000 20.000 laooo . .eooo 04.000 0.000: .0000 8.000. 6.000 4.000.

2.000..

0 :f—

dféf [94924

m/az 02/43 [.a/%

Studiecirkelverksamheten kom under skolöverstyrelsens mera direkta inse- ende från och med budgetåret 1947/48, då statsunderstöd för första gången ut-

MYH 5

*%0 "6/97 ӀB 5/49

gick. Verksamheten erhöll ett årligt an- slag av 1,2 miljoner kronor till budget— året 1950/51, då anslaget höjdes till 1,7 miljoner kronor. Budgetåret 1949/50

but/qaf- 0 J . åre/'

ökade antalet studiecirklar ytterligare till 31 744. De flesta studiecirklarna till- höra förbund, som äro anslutna till samverkande bildningsförbunden. De övriga tillhöra folkuniversitetet, som bildades 1942 och för närvarande har omkring 1500 studiecirklar, eller äro fristående. De studiecirklar, som äro

anslutna till samverkande bildningsför- bunden och folkuniversitetet, ha ej alla statsbidrag. Fristående studiecirk- lar med statsbidrag ha funnits sedan budgetåret 1947/48, då de voro 600 till antalet. Budgetåret 1949/50 hade anta— let ökat till 1 400, och intresset för stu- diecirkelarbetet är stigande.

Föreläsningar vid de statsunderstödda föreläsningsanstalterua (med undantag för Stockholms stad)

ILOOO __ aan/ före/ismhyar |o.ooo__ e.ooo__ a.coo_. mao.. 6900. saco - 4.000" spec..

2.000. .

Looq

35/36 37/38 39/40 [||/42 Även den statsunderstödda föreläs- ningsverksamheten har utvecklats med undantag för krigsåren, då statsbidraget reducerades. Föreläsningarna ha ökat från 8 658 budgetåret 1937/38 till 10 090 budgetåret 1949/50. Därtill komma före— läsningar inom Stockholms stads för-

eningar. Sifferuppgifter över antalet

45/44 45/45 ”7/48 49/50 föreläsningsanstalter och föreläsningar

budgetåren 1935/50 angivas i bilaga 2.

Annan folkbildningsverksamhet

Av stor betydelse för folkbildnings— arbetet äro de statsunderstödda folk— bildningskurserna. Sedan budgetåret

1947/48, då genom ändrade bidragsbe- stämmelser statsbidrag medgavs även för kortare kurser, har antalet kurser årligen ökat och uppgick budgetåret 1949/50 till 382 mot 289 budgetåret 1947/48.

Statsbidraget till nykterhetsupplys- ningen och nykterhetsundervisningen beskars kraftigt under krigsåren. Allt- eftersom bidraget successivt i någon mån åter ökats, redovisa dessa verksam- hetsgrenar ett för varje år stegrat antal föreläsningar och kurser. Statsbidraget från och med budgetåret 1938/39 till instruktörer för nykterhetsupplysning innebar en betydande intensifiering av verksamheten.

Verksamheten vid hemgårdar och studiehem har ökat i omfattning under de senaste åren. Antalet hemgårdar, till- hörande riksförbundet Sveriges hem- gårdar, var budgetåret 1949/50 36. De studiehem, som hittills erhållit stats- bidrag, äro anslutna till arbetarnas

bildningsförbund, godtemplarorden och kristliga föreningar av unga män.

Folkbiblioteksväsendet

Utvecklingen av folkbiblioteksväsen- det återspeglas i ett med varje år ökat antal bibliotek och bokband och en liv- ligare utlåning. År 1949 utlånades vid landsbibliotek och kommunala bibliotek sammanlagt omkring 1200 000 böcker och år 1948 vid studiecirkelbibliotek omkring 2 250 000. År 1949 lånades vid skolbiblioteken omkring 9 316 000 böc— ker, av vilka — i avrundade tal vid allmänna läroverk 546 000, tekniska läroverk 2 000, folk- och småskolesemi- narier 111 000, folkskolor 8 254 000 och övriga skolor 403000. Dessutom finnas folkbibliotek för sjukhus, truppförband, svenskar i utlandet och sjömän samt Tornedalens och Sigtunastiftelsens bib- liotek.

Statens kostnader för folkbildningsväsendet

& __ mzr/rb/fer kramar

O

_.

a? I920 mdyef. 24 29.50 är #5 / 39/40 44/45 49/50

Uppgifterna ha sammanställts från budgetredovisningarna och avse medel, som utgått till folkbildningsändamål under riksstatens åttonde huvudtitel. Kostnader för folkhögskolor ingå ej

här men väl i diagrammet rörande statens utgifter för skolväsendet. Vissa motsvarande kostnader för kommu- nerna ingå i diagrammet rörande det allmännas kostnader för skolväsendet.

UTVECKLINGEN INOM SKOLÖVERSTYRELSEN

Arbetsbelastning

mdgade arbetsuppgifter. Den i kap. 2 redovisade starka utvidgningen och dif- ferentieringen av skolväsendet liksom utvecklingen inom folkbildningsväsen- det har i och för sig ökat skolöversty- relsens arbete. Därtill kommer att nya arbetsområden lagts under överstyrel- sen samt att överstyrelsen ålagts att i allt större utsträckning taga befattning med olika skolväsendet berörande frå- gor. Särskilt mä härutinnan framhållas följande.

Vid 1935 års riksdag (proposition nr 174) godkändes nya allmänna grunder för statsbidrag till folkskoleväsendet be- träffande undervisningslokaler, avlö- ning av lärare, Skolskjutsar och in- ackordering av skolpliktiga barn. De i samband därmed utfärdade författning- arna ha ersatts av nya, med mera detal- jerade och i allmänhet mer arbetskrä- vande bestämmelser. Särskilt har över- styrelsens arbete med prövning av be- hovet av nya undervisningslokaler, granskning av ritningar till skolhus m. m. med åren fått en allt större om- fattning och ekonomisk betydelse. Efter tillkomsten år 1946 av ny boställsord- ning för folkskolans lärare och i sam- band därmed utfärdade statsbidrags- bestämmelser skall en liknande pröv- ning verkställas i fråga om tjänstebo- städer för folk- och småskollärare. Cen- traliseringen och rationaliseringen av folk- och fortsättningsskolväsendet, sär-

skilt på laudsbygden, ha krävt ett bety- dande arbete inom skoladministratio- nen med upprättande av nya organisa- tionsplaner för skoldistrikten, anord- nande av Skolskjutsar och inackorde— ring av skolpliktiga barn.

Vid 1936 års riksdag (proposition nr 99) fattades principbeslut om obligato- risk sjuårig folkskola. Reformen är nu genomförd och åttaårig skolplikt har införts för ett relativt stort antal lär- jungar, varjämte frivilligt nionde skol- år på sina håll införts eller beslutats. I samband därmed har undervisningen inom folkskolan blivit mera differen- tierad. Bland annat har undervisning ifrämmande levande språk, särskilt engelska, införts i allt större omfatt- ning. Vidare ha för svagt begåvade barn i ökad omfattning anordnats hjälp- klasser eller hjälpundervisning. Även antalet andra specialklasser har ökat.

Beträffande det högre skolväsendet innebar 1927 års skolreform ett ökat organisatoriskt och pedagogiskt arbete för skolöverstyrelsen. Kommunalise- ringen av de privata flickskolorna, det successiva förstatligandet av de kom- munala mellanskolorna liksom den på— gående starka utvidgningen av de all- männa läroverken, jämväl med prak- tiska linjer, ha betydligt ökat översty- relsens löpande arbete av väsentligen administrativ karaktär.

Dövstumskolväsendet har förstatligats från och med den 1 juli 1938 (proposi- tioner 1937:109 och 1938:212), och jämlikt beslut av 1944 års riksdag (pro- position nr 205, riksdagens skrivelse nr 423) har skolöverstyrelsen i stället för medicinalstyrelsen blivit central till- synsmyndighet för anstalterna för bild- bara sinnesslöa.

Skilda socialpedagogiska arbetsupp- gifter ha tillkommit. Statsunderstödd skolhälsovård har sålunda införts vid flertalet skolformer efter beslut av 1944 års riksdag (proposition nr 193). Skol— måltider äro enligt principbeslut av 1946 års riksdag (proposition nr 174) avsedda att införas vid statliga och statsunderstödda skolor, och arbetet härmed har framskridit långt.

Genom skolöverstyrelsens försorg be- drives en successivt växande försöks- verksamhet på undervisningens om- råde, vilken enligt beslut av 1950 års riksdag (skrivelse nr 341) är avsedd att få en avsevärt ökad omfattning och betydelse samt läggas till grund för ut- formningen av den blivande enhets- skolan.

De löneregleringar, som sedan år 1937 genomförts för lärare vid statliga och statsunderstödda skolor, ha lagt nya och utökade uppgifter på skolöversty- relsen. Den 1 juli 1950 har ny lönereg- lering trätt i kraft för övningslärare, enligt vilken det skall åligga överstyrel- sen att organisera enhetliga tjänster för övningslärare med tjänstgöring i olika skolor och övningsämnen.

Antalet diarieförda ärenden ger en ofullständig bild av ett ämbetsverks arbetsbörda, då hänsyn även måste ta- gas till ärendenas olika svårighetsgrad. Härtill kommer, vad skolöverstyrelsen beträffar, att vissa grupper likartade

ärenden på läroverks- och folkskolav- delningarna ofta föras under endast ett nummer (s. k. samlingsnummer). Emel- lertid är det i varje fall möjligt att av antalet diarieförda ärenden få en upp- fattning om utvecklingen inom sköl— överstyrelsen, särskilt som grunderna för diarieföringen icke mer avsevärt ändrats under de tre senaste decen- nierna. Antalet till överstyrelsen in- komna ärenden under denna tid fram- går av vidstående diagram.

Arbetsbelastningen, uttryckt i antalet diarieförda ärenden, har sålunda något mer än trefaldigats sedan verkets till- komst med ungefär lika fördelning på läroverks- och folkskolavdelningarna och en markerad ökning av belast- ningen på administrativa avdelningen. Anmärkas må dock, att på administra- tiva avdelningen ärendena i allmänhet ej äro sådana, som kunna föras under samlingsnummer. Ökningen av antalet ärenden har gjort sig särskilt gällande från år 1942 och har intill år 1949 fort- skridit oavbrutet och i stegrat tempo. Minskningen av antalet ärenden år 1949 på folkskolavdelningen sammanhänger med att skolskjutsärenden i stor ut- sträckning decentraliserats till statens folkskolinspektörer. Minskningen av an- talet ärenden på administrativa avdel- ningen beror på att antalet löneklass- ärenden nedgått, sedan den allmänna omprövningen av lärarnas löneklass- placering i samband med 1947 års löne- reglering slutförts.

Till följd av den ökade arbetsbelast- ningen har handläggningen av åren- dena fördröjts och antalet balanserade ärenden visat en tendens att stiga, vil- ken särskilt framträtt de senaste åren. I vidstående uppställning redovisas an- talet före varje årsskifte inkomna ären- den, som ej slutbehandlats före den 1 mars påföljande år.

aaooo Mm! iren/e” 18

26 fota/a amb/ef äre/m'a”

: h

/ Sko/övertyga?) o'lbn'e/å/z/a ärenden

_ _ _. _ _. [)”/blef åre/mé” ;()" Z 'äkid/f/hq?” ............ .. - . F— mde/”1272” . A - orde/”129211

år 1920 22 24 26 za |930 az Arbetsbalans Årsskifte L-avd. F-avd. A-avd. Summa 1929/30 95 110 — 205 1931/32 95 113 — 208 1933/34 52 138 »— 190 1935/36 115 74 —— 189 1937/38 115 152 — 267 1939/40 431 317 748 1941/42 94 231 —- 325 1943/44 150 239 — 389 1945/46 113 327 114 554 1947/48 139 609 9821 1 730 1948/49 205 632 3012 1 138 1949/50 269 679 338 1 286

1 Därav 730 ärenden av engångsnatur an- gående löneklassplacering. 2Därav 91 ärenden av engångsnatur an- gående löneklassplacering.

Handläggning av diarieförda ärenden utgör endast en del av ett ämbetsverks arbete. Upplysning och rådgivning

så 35 19310 42 44 46 4349

prägla i hög grad skolöverstyrelsens verksamhet. Att statistiskt belysa om- fattningen av detta arbete låter sig icke göra och synes knappast behövligt. Det kan emellertid konstateras, att denna service, som är mycket tidskrävande och maktpåliggande för de enskilda tjänstemännen men mycket värdefull för verkets underlydande organ, för andra myndigheter, statliga liksom kommunala, och för allmänheten, nu- mera tagit sådana proportioner, att många av befattningshavarna — sär- skilt de mest kvalificerade — icke få tillräcklig tid över för det löpande ar- betet och ännu mindre för på längre sikt inriktat arbete. Enligt vad de sak- kunniga inhämtat överväges därför inom verket att med hänsyn till bristen på personal begränsa denna verksam- het.

. . ' u

. I ' n

400__

0 I931

år så 3.5 3.4 15 ro zl'v S:a sås Åo

För skolöverstyrelsen utgör vidare utredningsarbete av olika slag en myc— ket stor arbetsuppgift. I sitt utlåtande den 29 oktober 1938 över 1936 års skol- överstyrelsesakkunnigas förslag yttrade överstyrelsen, att dess skilda avdelnin- gar hade i ökad utsträckning haft att verkställa utredningar beträffande så vittgående spörsmål, att varje sådan ut- redning måste från arbetssynpunkt be- traktas såsom jämförlig med ett omfat- tande kommittéarbete. Det torde — an- förde överstyrelsen i själva verket vara arbete av detta slag, som periodvis mer än något annat hade tagit leda- möternas tid i anspråk och försvårat för dem att medhinna inspektionsverk- samhet i önskad utsträckning. Det an- förda äger alltjämt giltighet. Som exem- pel må erinras om överstyrelsens utlå- tande angående beskärning av timpla— nerna vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter (SOU 1950:4, 106 tryck— sidor) samt överstyrelsens utlåtande över 1940 års skolutrednings betän- kanden och 1946 års skolkommissions principbetänkande (SOU 1949: 35, om- fattande, jämte sammanställningar av

_ lngoaéhbnar och endl. 41/60 om undervisningstid pl L- avd.

. skalärer/ib, inspl'éfårtr och tango/unfu- u/q' [iransk/nr under L- avd

:

uF-l

» . . .. F.

"I

lil 4.2. 4.3 lollo 45 106 107 HB 49 infordrade utlåtanden 404 trycksidor). En förteckning över vissa andra av överstyrelsen verkställda utredningar är intagen i kap. 8 (utredningsbyrån). Inspektionsverksamhet hör till skol- överstyrelsens viktigaste arbetsuppgif- ter. Den ökade arbetsbelastningen inom överstyrelsen avspeglar sig icke blott i ett ökat antal inkomna ärenden och en ökad arbetsbalans utan även i att in- spektionsfrekvensen _— häri innefattad den verksamhet, som utövas av översty- relsens konsulenter — på grund av bris- tande tid och stundom även till följd av brist på medel måst begränsas, vilket belyses av ovanstående diagram. Härav framgår, att inspektionsfre- kvensen visserligen ökats det senaste decenniet. ökningen motsvarar dock beträffande de högre skolorna ej på långt när deras snabba utveckling un- der samma tid. Under nuvarande förhål- landen kan ett allmänt läroverk påräkna besök av skolöverstyrelsens ledamöter ungefär vart tionde år, en folkhögskola besök från skolöverstyrelsen vart femte år och en anstalt för sinnesslöa vartan- nat år.

Det ökade arbete, som lagts på skol- överstyrelsen, har givetvis icke kunnat fullgöras utan personalökning. Översty- relsen har tid efter annan framhållit behovet av en väsentlig förstärkning av sina arbetskrafter och framlagt förslag i detta hänseende. Förslagen ha dock endast till en del genomförts. Av för- slag, vilka realiserats under de tio se- naste åren, må särskilt framhållas föl- jande.

Antalet ledamöter inom överstyrelsen ökades med en byråchefstjänst år 1944 i samband med inrättandet av skolöver- styrelsens administrativa avdelning. En befattning som extra ordinarie under- visningsråd, avsedd för folkskolavdel- ningens byggnadsrotel, inrättades år 1946. Ytterligare fyra ledamöter till- kommo år 1947. Av dessa skulle två vara undervisningsråd på läroverksavdelnin- gen, en byråchef på administrativa av— delningen och en undervisningsråd på folkskolavdelningens folkbildningsrotel. Sistnämnda års riksdag beslöt även, att i överstyrelsen skulle finnas två lek— mannarepresentanter, utsedda av Kungl. Maj:t för tre år. Sedan den 1 juli 1949 är en undervisningsrådsbefattning per- manent dubblerad på grund av översty- relsens försöksverksamhet. Den 1 sep- tember 1950 har ytterligare en råds- tjänst dubblerats av samma anledning.

Konsulentorganisationen i övningsäm- nen har förstärkts. För undervisningen i husligt arbete medgav 1943 års riks- dag, att huvudsakligen för anstäl- lande av en konsulent i hushållsgöro- mål —— finge beräknas 6 000 kronor. Med stöd av nämnda beslut anställdes på del- tid två konsulenter, av vilka en i husligt arbete, företrädesvis hushållsgöromål, och en i kvinnlig slöjd. Genom beslut

av 1946 års riksdag ersattes arvodesbe- fattningen i husligt arbete med en extra ordinarie heltidstjänst. I samband med utbyggandet av den statsunderstödda skolmåltidsverksamheten beviljades me- del för anställande av ytterligare en konsulent i husligt arbete för handlägg- ning av i huvudsak ärenden rörande skolmåltidsverksamheten. Befattningen ändrades av 1948 års riksdag till en extra heltidstjänst. I vartdera av äm- nena teckning och manlig slöjd inrät- tades en konsulentbefattning på deltid genom beslut av 1947 års riksdag.

Genom beslut av 1946 års riksdag la- des arbetet såsom hjälpskolekonsulent och inspektör för sinnesslöundervis- ningen i samma hand, och för ändamå- let inrättades en ordinarie befattning såsom hjälpskolekonsulent och inspek- tör för sinnesslöundervisningen.

Två konsulenttjänster på heltid för allmän folkbildning inrättades år 1947. Till folkbildningsroteln knöts dessutom en rådgivande nämnd, statens folkbild- ningsnämnd.

Genom beslut av 1946 års riksdag in- rättades en befattning på heltid som skolöverstyrelsens arkitekt. En befatt- ning som extra ordinarie biträdande arkitekt inrättades från och med den 1 juli 1947. Dessutom finnes sedan ja- nuari 1950 en arvodesanställd arkitekt med halvtidstjänstgöring.

En arvodesbefattning som biträdande skolöverläkare (halvtidstjänstgöring) tillkom den 15 september 1947.

För underlättande av arbetet med upprättande av meritförteckningar vid tillsättning av eller avgivande av förslag till rektors- och lärartjänster orga- niserades år 1944 ett särskilt meritplåts- arkiv.

Vidare har överstyrelsens kansliper- sonal i olika lönegrader tid efter annan förstärkts. En del befattningar ha upp— flyttats i lönegrad och flera ha ombil- dats till ordinarie.

I nedanstående grafiska översikt re— dovisas personalens storlek från och med år 1920. Personalen har fördelats på följande grupper med hänsyn till tjänsteställning.

Grupp 1: generaldirektör, undervis- ningsråd, byråchefer.

Grupp 2: skolöverläkare, arkitekter, aktuarier, inspektörer, konsulenter, extra föredragande, sakkunniga.

Grupp 3: förste byråsekreterare. Grupp 4: byråsekreterare (notarier), amanuenser.

Grupp 5: biträden.

leo anfu/ behörz'qy—Mamrv

7/

jämn/1" 920

Av översikten framgår, att personalen i dess helhet något mer än fördubblats sedan år 1920 och att ökningen varit särskilt kraftig sedan år 1942. Personal- ökningen fördelar sig ojämnt mellan

olika personalgrupper. Särskilt anmärk- ningsvärd är den ringa och sent inträ- dande ökningen av antalet högre tjäns- ter ej minst sådana av rent administra- tiv karaktär.

Kostnader

Genom personalförstärkningar och de på grund av prisnivån höjda lönerna m. m. ha skolöverstyrelsens egna ut-

gifter kraftigt stegrats. I följande dia- gram redovisas överstyrelsens utgifter alltsedan budgetåret 1919/20.

3 __ mi/Åbner tranor

?. " -r ' . / :l ,; bua' åf - = : . . . 5?cm- _/9/20 2725 29/50 3735 59/40 4745 ”Q'/So

Den genomsnittliga kostnaden för varje diariefört ärende har emellertid minskat sedan år 1924. Först under de senaste åren har en viss stegring ägt rum, vilken delvis sammanhänger med

att beslutanderätten i enklare ärenden decentraliserats. Genomsnittskostnaden sedan budgetåret 1919/20 angives i föl- jande diagram.

Kostnud per diariefört ärende

leo; _ kronor |oo_ _ 80.

60..

40

20_.

0

fyera/ef HiQ/20 24/25 29/30

3["/35 39/40 44/45 49/50

Under åren 1925—1945 har översty- grammet på föregående sida och det all- relsens andeli det allmännas kostnader männas kostnader enligt digrammet på för skolväsendet minskats. Under de sid. 23. Härvid har bortsetts från kost- senaste fem åren har en obetydlig ök- naderna för folkbildningsväsendet. I ning ägt rum, såsom framgår av föl- jämförelse med kostnaderna för skolvä— jande diagram. sendet äro de så obetydliga, att de knap-

Procenttalen visa förhållandet mellan past skulle inverka på procenttalen. skolöverstyrelsens kostnader enligt dia-

Skolöverstyrelsens kostnader i procent av det allmännas kostnader för skolväsendet

0,10"

ba:/752 ' '

irc/- '%o 2725 5”730 3”35 3740 st 49/50

KAPITEL 4

NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN

Ämbetsområde

Under skolöverstyrelsens inse- ende stå följande skolor, kurser och in- stitutioner m. m.

A. Den högre allmänna skolundervisningen:

allmänna läroverk, försvarets läroverk, i vad avser under- visningen i allmänbildande ämnen,

kommunala gymnasier, specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri— och skogsstuderande i Vilan,

kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor, enskilda mellanskolor, flickskolor, högre goss- och samskolor samt övriga enskilda läroverk, som enligt beslut av Kungl. Maj:t stå under överstyrelsens omedelbara inse— ende, samt

skolhem för lärjungar tillhörande högre skolor.

B. Folkundervisningen:

folkskolor, fortsättningsskolor, högre folkskolor, nomadskolor, läroanstalter för blinda,

vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte,

läroanstalter för dövstumma, anstalter för bildbara sinnesslöa, anstalter för fallandesjuka, sjukvårds- anstalter och barnhem, i vad avser under- visning och fostran, .

skolor tillhörande barna- och ungdoms- vården samt lekskolor och daghem, i vad avser undervisning och fostran,

enskilda skolor, i vilka meddelas un- dervisning åt barn i folkskolåldern och som ej inbegripas under A ovan, samt

skolhem och arbetsstugor för skolplik- tiga barn.

C. Lärarutbildningen:

provårskurser,

folk— och småskoleseminarier, anstalter för utbildning av dövstumlä- rare, blindlärare och sinnesslölärare,

kurser för utbildning av hjälpklasslä- rare,

anstalter för utbildning av lärare i hus- hållsgöromål och slöjd samt

olika fortbildningskurser för lärare.

D. Det allmänna folkbildningsuäsendet:

folkhögskolor, folkbibliotek, folkbildningsorganisationer, populärvetenskapliga föreläsningar, folk— bildningskurser, studiecirklar,

nykterhetsundervisning och nykterhets— upplysning,

andra anordningar för folkbildning och folkuppfostran samt

anordningar för idrott och allmän fy- sisk utbildning.

Arbetsuppgifter

I Kungl. Maj:ts instruktion för skol- överstyrelsen den 31 december 1943 (nr 962, ändrad 1944:571, 1946:375, 1947: 762 och 1948: 183) ha i tämligen allmänna ordalag angivits de skyldig- heter, som åvila ämbetsverket. I stadgor och andra författningar rörande de olika skolformerna eller institutionerna preciseras närmare överstyrelsens upp- gifter. I instruktionen stadgas bl. a. föl- jande.

Skolöverstyrelsen har att följa skolvä-

sendets utveckling och främja dess lämpliga organisation. Självt eller ge- nom inspektörer och konsulenter har verket att öva tillsyn över läroanstal- terna. (Förfarandet vid inspektion av allmänt läroverk framgår av bilaga 3.) I mån av behov och tillgängliga medel skola inspektörer, konsulenter, rektorer och representanter för visst ämne sam- mankallas för överläggning i frågor som gälla deras verksamhet eller undervis- ning. Genom samarbete med skolsty- relser och andra kommunala myndig- heter och genom besök i kommunerna skall skolöverstyrelsen förvärva förtro- genhet med förhållandena på skilda or- ter och med de olika kommunernas sär- skilda behov av undervisningsanstalter.

Beträffande undervisningens allmänna anordning skall skolöverstyrelsen vidta eller hos Kungl. Maj:t framlägga förslag till erforderliga åtgärder. Överstyrelsen skall, då så påkallas, utarbeta normal- reglementen och normalundervisnings- planer. Ämbetsverket har att vidtaga åtgärder beträffande anställande och övervakande av examina. Det har att ta befattning med ärenden om behovet av lärarkrafter och om behörighet för an- ställning som lärare samt med tillsät- tande och förordnande av rektorer och lärare med flera befattningshavare ävensom i övrigt med dessa tjänstemäns förhållanden.

Överstyrelsen skall med avseende på skolundervisningen övervaka och leda ungdomens moraliska och fysiska fost- ran och med uppmärksamhet följa ut- vecklingen av de skolhygieniska förhål- landena och hälsovården vid läroanstal- terna. I fråga om skolhusbyggnader och därmed sammanhörande anordningar samt beträffande skollokalernas inred- ning skall överstyrelsen gå myndighe- ter och skolstyrelser tillhanda med upp- lysningar, råd och anvisningar samt i

övrigt ta den befattning med dessa ärenden, som föreskrivits i särskild ord- ning. Verket skall ta föreskriven befatt- ning med ärenden rörande läroböcker och undervisningsmateriel samt verka för att för undervisningen behövlig lit- teratur samt lämplig undervisningsma- teriel finnas att tillgå. För godkännande av läroböcker finnes dock en särskild nämnd, statens läroboksnämnd.

Beträffande lärarutbildningen åligger det överstyrelsen bl. a. att följa arbetet och söka befordra, att pedagogiska rön på ändamålsenligt sätt komma lärarut- bildningen tillgodo. Verket har att in— spektera provårskurserna samt semina- rierna och handlägga ärenden, som angå dessa kurser och anstalter, samt arbetets anordning vid dem. Överstyrel- sen har att sörja för ordnande av kur- ser för lärares vidareutbildning.

I fråga om allmänt follcbildningsar- bete har överstyrelsen att inspektera folkhögskolorna och ta befattning med dessa skolors förhållanden samt i öv- rigt handlägga ärenden beträffande foIkbildningsinstitutionerna samt under samarbete med myndigheter, organisa- tioner och enskilda befordra verksam- heten inom de olika grenarna av folk- bildningsarbetet och samverkan dem emellan.

Beträffande samtliga de grenar av undervisningsväsendet, som stå under överstyrelsens inseende, tillkommer överstyrelsen att på grundval av insam- lat statistiskt primärmaterial utarbeta och från trycket utge fortlöpande sta- tistiska berättelser.

Arbetsenheter m. m.

Skolöverstyrelsens organisation bely- ses av vidstående tablå.

Skolöverstyrelsen är organiserad på tre avdelningar, läroverksavdelningen,

Skolöverstyrelsens nuvarande allmänna Organisation

Generic/472.067?”

:'z me?!

L- __|

IW!) ; ”wu - ' Jakk. ”nf/V

Anm. Rotel, som förestås av ledamot (undervisningsråd, byråchef), markeras med cirkel.

folkskolavdelningen och administrativa avdelningen. På de förstnämnda båda avdelningarna handläggas samtliga ärenden, som beröra de under dem sor- terande skolformerna eller institutio- nerna, dock med undantag för sådana ärenden av administrativ natur, som handläggas på administrativa avdelnin- gen. överstyrelsens konsulenter i öv- ningsämnen tjänstgöra i denna egen- skap inom både läroverks— och folkskol- avdelningarna. Under senare år ha vissa ärenden, som äro gemensamma för alla eller flertalet skolformer, anför- trotts särskilda befattningshavare, som sortera direkt under verkschefen. Som exempel må nämnas ärenden rörande skolhälsovården och skolmåltidsverk- samheten.

Arbetet inom överstyrelsens nämnda avdelningar är fördelat på rotlar på sätt närmare bestämmes i överstyrelsens ar- betsordning. Rotlarna inom läroverks- och folkskolavdelningarna förestås av undervisningsråd. På vardera avdelnin- gen har dock numera inrättats en rotel, som förestås av förste byråsekrete- rare med huvudsakligen administrativa uppgifter. Varje undervisningsråd sva- rar för viktiga delar av överstyrelsens verksamhetsområde. För det löpande arbetet sortera under dem kanslitjänste- män. Rotelindelningen inom administra- tiva avdelningen är delvis av annan in- nebörd. Bortsett från avdelningschefen och byråchefen ha rotelföreståndarna (förste byråsekreterare, byråsekreterare och amanuenser) icke något allmänt an- svar för viss del av överstyrelsens verk- samhetsområde, utan de löpande ären- dena uppdelas efter sitt sakinnehåll på rotlarna och föredragas av rotelföre- ståndaren eller annan befattningshavare på roteln.

Av tablån framgår vidare, att direkt under generaldirektören sorterar ett

flertal fristående arbetsenheter, nämli- gen statistiska avdelningen, biblioteks- roteln, hälsovårdsroteln, gymnastikro- teln, roteln för husligt arbete, personal- roteln, arkitektkontoret, kamrerarkon- toret, arkivet, biblioteket, kontaktmän— nen för besök från utlandet, skrivbyrån, vakttjänsten och telefontjänsten. Dess- utom äro vissa konsulenter m. fl. direkt underställda generaldirektören, nämli- gen konsulenterna för musik, teckning, manlig slöjd och kvinnlig slöjd samt en filmsakkunnig.

Arbetets fördelning

Inom Iäroverksavdelningen ha till rotlarna hänförts dels arbetsuppgifter beträffande vissa ämnen, vilka veder- börande rotelchef väsentligen på grund av sin utbildning och tidigare verksam- het ansetts särskilt kvalificerad att handha, dels arbetsuppgifter, vilka obe- roende av rotelchefens utbildning skola handläggas på roteln. Den senare ären- degruppen är alltså avsedd att handläg- gas permanent inom roteln, medan den förra kan ändras vid byte av rotelchef. Gränsen mellan dessa båda ärendegrup- per år dock ej alltid klar. De för rot- larna mera permanenta arbetsuppgif- terna äro väsentligen följande.

Avdelningschefens rotel: Ar- betsfördelning för avdelningens ledamöter och kanslipersonal. Tillkallande av sakkun- niga för avdelningen. Inspektion genom av- delningens ledamöter och genom konsulen- ter i vissa ämnen. Konferenser med rekto- rer vid läroanstalter underställda avdelnin- gen. Förord till rektorstjänster vid allmänna läroverk och förordnande av rektorer vid kommunala gymnasier. Förordnande av censorer. Disciplinmål i fråga om befatt- ningshavare vid avdelningen underställda läroanstalter.

R otel L 1: Kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, privatläroverk och andra högre enskilda läroanstalter (flertalet ärenden). Morgonandakten vid

högre läroanstalter. Fritidssysselsättningar för lärjungar vid skolor under avdelningen. Anslag till tidskrifter, vetenskapliga arbe— ten o. d.

R 0 t el L II: Förordnande och entledi— gande av icke-ordinarie lärare vid allmänna läroverk, försvarets läroverk och statens skolköksseminarium samt av lärare vid kommunala gymnasier (beträffande antag— ning av extra ordinarie lärare se Rotel L IV). Överstyrelsens lärarförmedling (extra— lärarbyrån). Semester och tjänstledighet för befattningshavare vid ovan nämnda läroanstalter. Förordnande av tillsynslärare och kvinnliga sakkunniga vid allmänna lä— roverk. Provårsutbildningen vid allmänna läroverk. Undervisningsprov. Fördelning av arvoden till föreståndare, lärare och före— läsare vid provårsläroverken. Lokaler, in- redning och undervisningsmateriel vid all— männa läroverk, kommunala mellanskolor och kommunala gymnasier. Skolteater.

R 0 t el L III: Intagning och flyttning av lärjungar vid allmänna läroverk, högre kommunala skolor och privatläroverk. Real— examen, praktisk realexamen och stu— dentexamen. Censorsinstitutionen. Disci- plinfrågor beträffande lärjungar vid läro— anstalter under läroverksavdelningen. Läro- boksärcnden av allmän natur. Resestipen— dier för lärare vid läroanstalter under läroverksavdelningen. Föreskrifter i sam— band med inställande av undervisning vid allmänna läroverk av särskilda anlednin- gar samt återläsning av förlorad undervis— ningstid. Dispenser från läroverksstadgans bestämmelser beträffande arbetsordningen vid allmänna läroverk.

R 0 t el L IV: Inrättande och organisa- tion av allmänna läroverk och kommunala gymnasier, dock ej inrättande av praktiska linjer. Organisationsfrägor av allmän na— tur. Stadgebestämmelser av allmän natur rörande allmänna läroverk. Inrättande, återbesättande, förflyttning och byten av ordinarie tjänster vid allmänna läroverk. Överflyttning av lärare från andra läroan- stalter. Förflyttning av lärare vid allmänna läroverk. Ledigförklarande av ordinarie och extra ordinarie lärartjänster vid allmänna läroverk, försvarets läroverk och statens skolköksseminarium. Antagande till extra ordinarie av lärare vid allmänna läroverk och försvarets läroverk (antagningen avser anställning såsom extra ordinarie vid de allmänna läroverken o. d., medan förord-

nande av dessa lärare vid viss läroanstalt meddelas på rotel L II). Tjänstårsberäkning vid ansökan om ordinarie lärartjänst vid allmänna läroverk. Rätt för lärare vid all— männa läroverk att undervisa i andra läro- anstalter. Behörigheter och dispenser till lärarbefattningar vid läroanstalter under läroverksavdelningen. Metodiska anvisnin- gar för undervisningen vid allmänna läro- verk. Högre skolor för flyktingar. Korre— spondensundervisning avseende högre sko- lor. Fortbildningskurser för lärare vid läro- anstalter under läroverksavdelningen.

Rotel L V: Antalet nyhörjaravdel— ningar vid allmänna läroverk. Tilldelning av icke-ordinarie ämneslärartjänster och timlärartimmar till allmänna läroverk och därmed sammanhängande spörsmål om lär- jungarnas antal och fördelning i olika av— delningar. Tilldelning av undervisningstim- mar i övningsämnen till allmänna läroverk. Antalet extra ordinarie befattningshavare vid allmänna läroverk. Tjänstgöringsskyl— dighet för rektorer vid allmänna läroverk. Tillvals— och tilläggsämnen. Ersättning åt lärare vid allmänna läroverk för speciella arbeten inom läroverket. Intagning vid universitet och högskolor. Fastställande av blankettformulär för skolor under läro- verksavdelningen. Utredningar av allmän natur.

Rotel L VI: Praktiska mellanskolor, högre folkskolor och militära skolor. Inrät- tande och organisation m. m. av inbyggda linjer vid allmänna läroverk och kommu- nala mellanskolor. Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogsstuderande. Lärarutbildning i merkantila och tekniska ämnen. Uppgifter för de praktiska exa- mensarbetena i praktisk realexamen på han— delslinje och teknisk linje. Läroböcker, un- dervisningsplaner och undervisning i övrigt i praktiska ämnen av merkantil eller tek— nisk natur. Undervisningsplaner och nu- dervisningen i övrigt i manlig slöjd. Till- sättning vid allmänna läroverk och försva- rets läroverk av ordinarie tjänster, i vilka ingå praktiska läroämnen. Värnplikt och militärtjänst.

Rotel L VII: Olika ärenden av före- trädesvis administrativ natur beträffande läroanstalter underställda läroverksavdel- ningen, såsom de allmänna läroverkens kassor, terminsavgifter och tillsättande av vaktmästarbefattningar vid allmänna läro— verk. Assistentundervisning i danska och

norska. Lärarutbyte med andra länder. Nykterhetsundervisning vid högre läroan- stalter. Stipendier och studiehjälp för lär- jungar vid skolor under läroverksavdel— ningen.

F ö r s 6 k 5 r o t e l: Psykologisk-pedago- gisk försöksverksamhet vid högre skolor.

Ärenden å läroverksavdelningen, som avse särskilda ämnen och som fördelats på rotlarna väsentligen med hänsyn till vederbörande rotelchefs utbildning, äro bl. a. följande.

Avdelningschefens rotel: Vissa frågor rörande undervisningen i främ— mande levande språk.

Rotel L I: Läroböcker, undervisnings— planer och undervisningen i övrigt i äm- nena kristendomskunskap, historia med samhällslära och geografi vid allmänna läroverk och högre kommunala skolor. Till- sättning vid allmänna läroverk och försva- rets läroverk av ordinarie tjänster, i vilka ingå kristendomskunskap ensamt eller i förening med annat ämne, historia med samhällslära ensamt eller företrädesvis, geografi ensamt eller företrädesvis i huma- nistisk ämneskombination, historia med samhällslära jämställt med något av äm- nena modersmålet, filosofi eller geografi eller förenat med geografi jämte annat ämne. Tillsättning vid försvarets läroverk av extra ordinarie tjänster i samma ämnen.

Rotel L II: Läroböcker, undervis- ningsplaner och undervisningen i övrigt i modersmålet, latin, grekiska, välskrivning och teckning vid högre läroanstalter. Läro— böcker i filosofi vid högre läroanstalter. Uppgifter för skriftliga arbeten i moders- målet och latin i studentexamen samt i modersmålet i realexamen och praktisk realexamen. Tillsättning vid allmänna läro— verk och försvarets läroverk av ordinarie tjänster i modersmålet ensamt, moders- målet i förening med ett eller flera av ämnena latin, tyska, engelska, franska och filosofi eller i förening med ett av dessa ämnen och historia med samhällslära, modersmålet företrädesvis och historia, latin ensamt eller företrädesvis eller eljest i förening med annat ämne. Utbildning av lärare i teckning. Tillsättning vid allmänna läroverk av ordinarie tjänster i teckning och av övningsskollärartjänster vid statens normalskola. Besvär rörande tillsättning av

teckningslärartjänster vid högre kommu- nala skolor.

Rotel L III: Läroböcker i främ- mande levande språk vid allmänna läro- verk och högre kommunala skolor. Under- visningsplaner och undervisningen i övrigt i tyska, engelska, franska, spanska, ita- lienska, finska och ryska vid allmänna läro— verk. Uppgifter för skriftliga prov i främ— mande levande språk i realexamen, prak— tisk realexamen och studentexamen samt i fyllnadsprövning och särskild prövning i studentexamen. Tillsättning vid allmänna läroverk och försvarets läroverk av ordi- narie tjänster, omfattande något eller några av ämnena tyska, engelska, franska eller något av dessa ämnen i företrädesställning. Assistentundervisning i främmande levande språk.

Rotel L IV: Undervisningsplaner och undervisningen i övrigt i filosofi och mate— matik. Uppgifter för skriftliga arbeten i matematik i realexamen, praktisk real— examen och studentexamen samt vid fyll- nadsprövningar efter examen. Tillsättning vid allmänna läroverk och försvarets läro— verk av ordinarie tjänster, omfattande nå- got eller några av ämnena matematik, fysik och kemi eller matematik och fysik jämte geografi eller biologi med hälsolära. Ut- bildning av lärare i musik. Läroböcker i musik vid allmänna läroverk och högre kommunala skolor. Undervisningsplaner och undervisningen i övrigt i musik. Till— sättning av ordinarie tjänster i musik vid allmänna läroverk och försvarets läroverk. Besvär rörande tillsättning av musiklärar- tjänster vid högre kommunala skolor.

Rotel L V: Undervisningsplaner och undervisningen i övrigt i biologi med hälso- lära, fysik och kemi vid allmänna läroverk och högre kommunala skolor. Läroböcker i matematik, biologi med hälsolära, fysik och kemi vid allmänna läroverk och högre kommunala skolor. Uppgifter för skriftliga prov i fysik i praktisk realexamen, student— examen och fyllnadsprövningar. Tillsätt— ning vid allmänna läroverk och försvarets läroverk av ordinarie tjänster i biologi med hälsolära ensamt eller i förening med geografi eller kemi.

Inom folkskolavdelningen äro ären- dena fördelade på följande sätt.

Rotel F I (avdelningschefens r o t e 1) : Arbetsfördelning för avdelningens

ledamöter och kanslipersonal. Tillkallande av sakkunniga för avdelningen. Inspektion genom avdelningens ledamöter. Folkskol- inspektörerna och folkskolinspektionen. Förslag till rektorstjänster vid folk- och småskoleseminarier. Konferenser med folk- skolinspektörer samt rektorer och lärare vid läroanstalter under folkskolavdelningen. Nomadskolor.

Rotel F II: Folk— och småskolesemi— narierna (samtliga ärenden med undantag endast för vissa ärenden rörande övnings- lärare). Behörighet att undervisa i främ- mande språk i folkskolan och prövning av sådan behörighet. Stipendier för erhållande av behörighet att undervisa i engelska i folkskolan.

R 0 t e 1 F I I I: Undervisnings- och upp- fostringsfrågor av allmän natur med un- dantag för hjälpundervisningsfrågor. Behö- righet till folk- och småskollärartjänst. Frågor om tillsättning och återbesättande av sådana tjänster. Förflyttning av folk— och småskollärare. Förening med folk- eller småskollärartjänst av annan tjänst, upp— drag m. m. Nedsättning av folk— och små— skollärares undervisningsskyldighet. Inrät- tande av nya ordinarie folk- och småskol- lärartjänster och nya övningslärartjänster i folk- och fortsättningsskolor. Skoldistrikts behov av läraravdelningar till högre antal än antalet ordinarie lärartjänster i distrik— tet. Folkskollärares uppskov med eller hem- permittering från militärtjänst m. m. Un— dantag från vissa villkor beträffande ordi— narie och extra ordinarie anställning. Svensk undervisning åt svenska barn i utlandet. Lärjunges avgång från folkskolan före full- gjord skolplikt. Yrkesvägledning. Skolbarns lantbruksarbete. Skolbarns insamlings— och försäljningsverksamhet.

Rotel F IV: Kommunala folkskolin— spektörer och överlärare. Skolhems- och arbetsstugeverksamheten. Blindundervis— ningen. Dövstumundervisningen. Sinnes— slöundervisningen. Den psykiska barna- och ungdomsvården. Ericastiftelsen.

Rotel F V: Folkskolans lokaler samt deras inredning och inventarier. Statsbi— drag till byggnadsarbeten för folkskole- väsendet och till tjänstebostäder för folk- skolans lärare. Tillämpning av boställs- ordningen i vad angår byggnadsfrågor. Statsbidrag till uppförande av skolhem och till vissa byggnadsarbeten vid arbetsstugor. Tillstånd att upptaga lån för uppförande

av skolbyggnader och tjänstebostäder vid folk- och småskolor samt skolhem. Till- stånd att utföra byggnadsföretag för folk- skoleväsendet. Skolskjutsar och inackorde- ring.

Rotel F VI: Organisationen för och undervisningen i de särskilda skoldistrik— ten. Organisationsplaner. Avvikelser från undervisningsplanen för rikets folkskolor. Tim- och kursplaner för folkskolans högre avdelning. Cirkulär rörande undervisningen i vissa ämnen eller ämnesgrenar. Under— visningsmateriel. Läroböcker. Skolradio. Skolfilm. Hjälpandervisningen. Undervis- ning åt zigenare. Fortsättningsskolor (fler— talet ärenden). August Abrahamsons stif— telse för slöjdlärarutbildning. Klosters röst— skola. Reglementen och läroplaner för sjukvårdsanstalter och barnhem. Fort— och utbildningskurser samt resestipendier för lärare vid folk- och fortsättningsskolor. Behörighet för vissa lärare vid folk- och fortsättningsskolor. Hänvisning av barn tillhörande visst skoldistrikt till undervis— ning i annat skoldistrikt.

Rotel F VII: Folkhögskolor. Folk- bildningsorganisationer. Populärvetenskap— liga föreläsningar. Folkbildningskurser. Studiecirklar. Nykterhetsundervisning och nykterhetsupplysning. Hemgårdar och stu— diehem. Andra anordningar för folkbild- ning och folkuppfostran. Anordningar för idrott och allmän fysisk utbildning.

R 0 t el F V I I I: Vissa statsbidrags— och stipendieärenden m. m.

Försöksrotel: Psykologisk—pedago- gisk försöksverksamhet inom folkskolan m. m. Skolpsykologverksamheten.

Inom administrativa avdelningen för- delas ärendena på följande sätt.

Rotel A 1 (avdelningschefens r o t e l) : Arbetsfördelningen inom avdel— ningen. Frågor om arbetsfördelningen inom verket i övrigt, som generaldirektören upp- drager åt avdelningschefen att handlägga. Författningsfrågor, som ej höra till rotel A 2. Lärares och lärjungars rättsliga ställ— ning samt frågor i allmänhet av rättslig natur. Boställsordningen för folkskolan utom byggnadsfrägor. Överstyrelsens in— struktion. Tillsättning av vissa högre tjäns— ter inom överstyrelsen. Publikationen Ak- tuellt från skolöverstyrelsen. Överstyrel- sens tidningsurklipp.

Rotel A 2: Lönetur och löneklasspla- cering för befattningshavare hos översty- relsen och läroanstalter under dess inse- ende. Timlärararvoden. Löne- och ersätt- ningsfrågor av allmän natur. Författnings- frågor av löne- och pensionsnatur. Upplys- ningar i lönefrågor.

Rotel A 3: Pension och avsked för befattningshavare vid vissa högre läroan- stalter under överstyrelsens inseende. Revi- sion av enskilda läroanstalters räkenska- per. Granskning av förteckning över pen- sionsavgifter för lärare vid folkhögskolor. Val av revisorer och suppleanter för gransk- ning av lärarinnornas pensionsanstalts räkenskaper och förvaltning.

Rotel A 4: Avlöning (utom timlärar- arvoden) samt reseersättning för befatt- ningshavare vid högre läroanstalter. Stats- bidrag till vikarier vid folkhögskolor. Er- sättningar åt tillsynslärare och kvinnliga sakkunniga vid allmänna läroverk och högre kommunala skolor. Tillstånd till för- ening av tjänster för befattningshavare. Flyttningsersättning. Ärenden angående för- handlingsrätt.

Rotel A 5: Avlöning åt och vissa statsbidragsfrågor rörande befattningsha- vare vid folkskoleväsendet samt vid sinnes- slöskolor. Understöd åt vissa förutvarande lärarinnor vid folkskoleväsendet. Pensions— reglering av vissa lärartjänster (har nu- mera praktiskt taget upphört efter senaste pensionsregleringen för övningslärare). Vissa ärenden angående anställning och av- gång för befattningshavare vid folkskole- väsendet m. m. Blankettfrågor.

Rotel A G: Sjukvårdsersättning åt be- fattningshavare vid högre kommunala sko- lor, folkskolor och sinnesslöskolor.

Rotel A 7: Avlöning för befattnings- havare vid enskilda läroanstalter. Donatio- ner och fonder. Skolförbund. Indelnings- ärenden. Överstyrelsens lokaler och möbler m. m.

Personalroteln: Överstyrelsens ar- betsordning, organisation och personal. Denna rotel sorterar direkt under general- direktören. Endast med avseende på ären- denas registrering och redovisning är roteln ansluten till administrativa avdelningen.

Inom överstyrelsens fristående rotlar eller arbetsenheter handläggas bl. a. föl- jande ärenden.

Skolöverläkarens rotel: Skol- hälsovården (även beträffande läroanstal- ter under överstyrelsen för yrkesutbild- ning).

Biblioteksroteln: Det under över- styrelsen sorterande biblioteksväsendet, så- som skolbibliotek, pedagogiska biblioteket, folkbibliotek, stifts- och landsbibliotek.

Statistiska avdelningen: Över- styrelsens och under dess inseende stående läroanstalters och institutioners statistik. (Även visst arbete åt överstyrelsen för yr— kesutbildning.)

Arkitektkontoret: Byggnadstek- niska och vissa byggnadsekonomiska frå- gor.

Kamrerarkontoret: överstyrel- sens medelsförvaltning. Reseräkningar. Gymnastikroteln: Ärenden röran— de ämnet gymnastik vid alla läroanstalter under skolöverstyrelsens inseende. Tillsätt- ning av gymnastiklärartjänster. Fortbild- ningskurser i gymnastik. Gymnastiksalar och gymnastikredskap. Friluftsverksamhe- ten m. m. Gymnastikkonsulenterna ha även motsvarande arbetsuppgifter beträffande skolor under inseende av överstyrelsen för yrkesutbildning.

Roteln för husligt arbete: Sta— tens skolköksseminarium. Utbildning av lärare i kvinnlig slöjd, hushållsgöromål och barnavård. Behörighet för och tillsättning av lärare i dessa ämnen. Undervisnings- lokaler för dessa ämnen samt andra frågor berörande ämnena samt skolmåltidsverk— samheten.

Ärenden, sammanhängande med 1950 års lönereglering för övningslärare, handläggas enligt följande.

Frågor, huruvida övningslärare vid folk- och fortsättningsskolor skola anses såsom ordinarie eller extra ordinarie enligt 1 5 kungörelsen 1949: 728, handläggas inom ad- ministrativa avdelningen.

Frågor om prövning av lärares behörig- net i manlig slöjd, kvinnlig slöjd och hus- hållsgöromål handläggas inom rotel FVI beträffande samtliga skolformer.

Frågor om prövning av lärares behörig- het i manlig slöjd förberedas inom rotel F VI, motsvarande frågor beträffande kvinn- lig slöjd och hushållsgöromål på roteln för husligt arbete.

Frågor rörande föreskrifter om särskilda behörighetsvillkor i kvinnlig slöjd och hus- hållsgöromål vid kommunala flickskolor, statens normalskola, statens skolkökssemi- narium samt folk- och småskoleseminarier handläggas på roteln för husligt arbete.

Frågor om lärares behörighet i teckning, musik och gymnastik med lek och idrott prövas på vederbörande rotel.

Ärenden rörande tillsättning av ordina-

rie lärartjänster i teckning, på överstyrel- sens prövning ankommande frågor om or- ganiserande av övningslärartjänster vid samtliga skolformer och frågor om pröv- ning av organists fyllnadstjänstgöring som musiklärare vid läroanstalt under översty- relsens inseende handläggas på rotel LVI.

Inom överstyrelsen överväges viss om- läggning av rotlarnas arbete med dessa ärenden.

Personalens fördelning

Å ovan angivna rotlar och andra ar- betsenheter var personalen den 1 okto-

ber 1950 fördelad på sätt framgår av följande uppställning.

Antal befattnings- havare Rotel m.m. Anm. Löne- _ grad S.a 1 2 | 3 | 4 5 6 Generaldirektör .......... Cp 19 l Kontorsbiträde ........... Ce 8 1 2 + Arvode Läroverksavdelningen. LAc Undervisningsråd ........ Ca 33 1 '_l'illika avdeln.chef Byråsekreterare .......... Ca 24 1/2 11/2 Aven på LI och LVII LI Undervisningsråd ........ Ca 33 1 " Byräsekreterare .......... Ca 24 % Aven på LAc och LVII Amanuens .............. Ce 20 1 Kanslibiträde ............ Cg 9 % 2% L II Undervisningsråd ........ Ca 33 1 Byräsekreterare .......... Ca 24 1 Kanslibiträden ........... Ca 11 2 Extralbyrån Byråsekreterare .......... Ca 24 1 5 L Ill Undervisningsråd ........ Ce 33 1 Tillförordnad, tjänsten dubb- lerad, se försöksroteln Förste byråsekreterare . . . . Ca 27 1 Ca 24, t.f. Ca 27 Amanuens .............. Ce 22 % Även på övns bibliotek Kanslibiträde ............ Ce 11 % Kontorsbiträde ........... Ce 8 1 414 L IV Undervisningsråd ........ Ca 33 2 Tjänsten dubblerad Byråsekreterare .......... Ca 24 1 Ce 23 med vik.-löneförord- nande Kanslibiträden ........... Ce 11 1% Meritövers.- Kanslibiträden ........... Ce 11 2 Därav 1 med arvode, motsv. arkiv Cg 11 1 lönegrad 13 Kontorsbiträde ........... Cg 8 1 Expeditionsvakt ......... Ce 9 1/2 914 Även på vakttjänsten m.m. L V Undervisningsråd ........ Ca 33 1 Amanuens .............. Cg 17 1 2 L VI Undervisningsråd ........ Ce 33 1 Amanuens .............. Ce 23 1 2 L VII Förste byråsekreterare .. .. Ca 29 1 Ca 27 med vik.-löneförord. Byråsekreterare .......... Ca 24 14 114 Även på LAc och LI

1 2 3 4 5 6 Reg., exp., Byråsekreterare .......... Ca 24 1 sakreg., Registrator .............. Ca 18 1 arkiv m.m. Kanslibiträden ........... Ce 11 1% Kontorsbiträde ........... Ce 6 1 43/2 Övns bibl. Amanuens .............. Ce 22 % % Även på L 111 Läroboks- ärend. Kanslibiträde ............ Ce 11 1/2 % Även på Reg. m.m. Summa befattningshavare på läroverksavdelningen 35 % Folkskolavdelningen. F I Undervisningsråd ........ Ca 33 1 Tillika avd.chef Amanuens .............. Ce 22 1 2 F II Undervisningsråd ........ Ca 33 1 Byråsekreterare .......... Ca 24 1 Amanuens .............. Ce 23 1 Kanslibiträde ............ Ce 11 1 Kontorsbiträde ........... Ce 8 % 4% Även på Reg. m.m. F 111 Undervisningsråd ........ Ca 33 Tillförordnad, tjänsten dubb— lerad, se försöksroteln Amanuenser ............. Ce 22 1 Ge 20 1 Kontorsbiträde ........... Cf 4 1 4 F lV Undervisningsråd ........ Ce 33 1 Byråsekreterare .......... Ce 24 1/2 Även på F VII Amanuens .............. Ce 20 1 Kanslibiträde ............ Ce 11 1 31/2 F V Undervisningsråd ........ Ca 33 Därav 1 med vik.—löneför- ordnande Extra föredragande ...... Cg 31 1 Förste byråsekreterare . . .. Ce 29 1 Byråsekreterare .......... Ca 24 2 Amanuenser ............. Ce 22 3 Ce 20 1 Kanslibiträden ........... Ce 11 1 Cg 9 1 12 F VI Undervisningsråd ........ Ca 33 1 Amanuens .............. Cg 17 1 Extra föredragande ...... Cg 24 1 Vakant Kanslihiträden ........... Ca 11 % Även pålReg. m.m. Ce 11 % Kontorsbiträde ........... Ce 8 1 5 F VII Undervisningsråd ........ Ca 33 1 Konsulenter för allmän folkbildning ........... Ca 26 1 Ge 26 1 Vakant Byråsekreterare .......... Ce 24 1 1 hel- och 1 halvtidstj.gö- rande, varav den förre även på L IV Amanuens .............. Ce 22 1 Kontorsbiträde ........... Ce 8 1 6 Försöksrotel Undervisningsråd ........ Ca 33 1 Ge 33 1 Konsulent för försöksverk- samhet ............... Cg 27 1 Kanslibiträde ............ Ce 11 1 4 F VIII Förste byråsekreterare Ce 27 1 1 Reg., exp., Kansliskrivare ........... Ca 15 1 sakreg. m.m Kontorist ................ Ce 13 1 Kanslibiträde ............ Ca 11 % Även på F VI Kontorsbiträden .......... Ce 8 11/2 Därav 1 även på F Il Cf 6 1 5% Summa befattningshavare på folkskolavdelningen 47

2 3 4 5 6 Administrativa avdelningen. Byråchefer .............. Ca 33 2 Därav 1 tillika avd.chef Förste byråsekreterare . . .. Ca 29 1 Byråsekreterare .......... Ca 24 5 Därav 1 Ce 23 med vik.-löne— förordnande Ce 24 1/2 Red. för Aktuth Amanuenser ............. Ce 23 2 Ce 20 1 Cg 17 1 Kontorist ................ Ce 13 1 Avdzs registrator Kanslibiträden ........... Ce 11 21/2 Kontorsbiträden .......... Cf 6 1 Cf 4 1 18 Statistiska avdelningen. Förste aktuarie ........... Ca 29 1 Aktuarie ............... Ca 24 1 Ce 24 med vik.-löneför- ordnande Amanuenser ............. Ce 20 1/2 Cg 17 1 Kansliskrivare ........... Ca 15 1 Kanslibiträden ........... Ca 11 1 % - Ce 11 2 Kontorsbiträden .......... Ce 8 2 Ce 6 1 Cg 4 1 Arvodesanställda ......... 2 14% Biblioteksroteln. Förste bibliotekskons. . . . . Ca 30 1 Bibliotekskonsulenter ..... Ca 26 1 Ce 26 l Amanuenser ............. Ce 23 1 Ce 20 1 Kontorsskrivare .......... Ce 19 1 Kanslibiträden ........... Ce 11 1 Cg 11 1 Kontorsbiträden .......... Ca 8 1 Ce 8 2 11 HälsavårdsroteIn. Skolöverläkare .......... Cp 10 1 Bitr. skolöverl.,arvodesanst. % Byråsekreterare .......... Ca 24 1 Amanuenser ............. Ce 20 1 Cg 17 1 Kanslibiträde ............ Ce 11 1 Kontorsbiträde ........... Ce 8 1 61/2 Gymnastikroteln. Förste gymn.kons. ....... Ca 30 1 Gymn.kons. ............. Ca 26 1 Amanuens .............. Ce 23 1 Kontorsbiträden .......... Cf 4 1 Cg 4 1 5 Roteln lör husligt arbete. Konsulenter för husl. arb. och skolmåltidsverksamh. Ce 26 1 Cg 24 1

2 Konsulent för kvinnhg slöjd, deltidstjänstgörande, arvo- desanställd ............ % Kanslibiträde ............ Cf 9 1 Personalroteln. Förste byråsekreterare .. .. Ca 27 1 Kanslibiträde ............ Ce 11 1 Arkitektkontor-et. Arkitekter ............... Cp 7 1 Ce 29 1 Arvodesanställd ...... % Kamrerarkontoret. Kamrerare .............. Ca 23 1 Kanslibiträde ........... Ce 11 1 Skrivbyrån. Kanslibiträden ........... Ca 11 1 Ge 11 1 Kontorsbiträden .......... Ca 8 2 Ce 8 3 Cg 8 2 Ce 6 1 Cf 4 2 Arvodesanställda ......... 2 % Telefonväxeln. Kanslibiträde ............ Ce 11 1 Kontorsbiträde ........... Ca 8 1 Vakttjänsten m.m. Förste expeditionsvakt . . .. Ca 11 1 Expeditionsvakter ........ Ca 9 3 Ce 9 31/2 Cg 7 2 Arvodesanställd .......... %) Inspektörer, konsulenter, sak- kunnig. Hjälpskolekons. och insp. för sinnesslöunderv. . . . . Ca 26 1 Deltidsanställda konsulenter för musik, teckning och manlig slöjd ........... a/2 Deltidsanställda inspektörer och konsulenter för döv- stum-, blind-, folkhögskol- och nykterhetsundervis- ning .................. 'I, Filmsakkunnig .......... % Totalsumma Arkivarbetare, arvodesanst.l 4

?Vz

14%

10

33/4

177

Därav 1 med extra arvode

Därav 1 även på Meritövers.- arkivet

ÄMBETSOMRÅDE

Allmänna synpunkter

Skolöverstyrelsens utan jämfö- relse mest arbetskrävande uppgift är tillsynen och ledningen av det allmänna skolväsendet. Genom 1950 års riks- dagsbeslut om den allmänna skolorga- nisationen har denna uppgift erhållit ökad betydelse. Under överstyrelsen sortera dessutom, såsom framgår av kap. 4, flera andra viktiga arbetsområ- den, för vilka dock icke tillnärmelsevis erfordras personal inom överstyrelsen .av den omfattning, som kräves för dess centrala arbetsuppgift.

I direktiven för de sakkunniga har icke ifrågasatts någon ändring av skol—

överstyrelsens ämbetsområde, utom så- vitt angår läroboksgranskningen. Med hänsyn därtill ha de sakkunniga icke ansett sig böra ingå på frågan om gränsdragningen mellan de ämbetsom- råden, som ankomma på skolöversty- relsen och överstyrelsen för yrkesut- bildning. I stort sett får emellertid skolöverstyrelsens ämbetsområde anses väl avvägt. I olika sammanhang ha dock vissa jämkningar ifrågasatts. De sak- kunniga behandla nedan dessa och vissa andra frågor berörande översty- relsens ämbetsområde.

Granskning av läroböcker

Enligt 5 166 e) läroverksstadgan till- kommer det läroverkens ämneskonfe- renser att pröva behovet av nya läro- böcker samt i sådant hänseende avgiva förslag, som genom rektor insändas till skolöverstyrelsen för avgörande. Endast beträffande textböcker i främmande le- vande språk m. m. äger ämneskonferens själv fatta beslut. Liknande bestämmel- ser gälla för de högre kommunala sko- lorna. Enligt 5 13 folkskolestadgan an— tagas nya läroböcker eller omarbetade upplagor av redan använda läroböcker av skolrådet. Innan skolrådet fattar be- slut i sådant ärende, skall skolrådet in- hämta yttrande av statens folkskolin-

spektör över av skolrådet efter veder- börande lärares hörande upprättat för- slag i ärendet. Skolrådets beslut skall delgivas statens folkskolinspektör, som äger påfordra, att ärendet hänskjutes till skolöverstyrelsen för prövning och avgörande.

Sedan år 1938 gäller, att i regel en- dast sådana läroböcker må antagas, som granskats av en särskild av Kungl. Maj:t tillsatt nämnd, statens Iäroboksnämnd, som har att upprätta en förteckning över av nämnden godkända läroböcker, läroboksförteckningen.

Beträffande tillkomsten och utveck- lingen av denna institution vilja de sak-

kunniga erinra om att frågan om en översyn av läroboksbeståndet var före- mål för statsmakternas särskilda upp- märksamhet redan under 1920- och 1930-talen. Bl. a. framhölls av riksdagen vid flera tillfällen behovet av åtgärder för förbilligande av läroböcker vid sko— lorna, särskilt vid folkskolorna.

1936 års riksdagsbeslut

Förslag i ämnet avgavs av särskilda sakkunniga den 20 september 1935 (SOU 1935: 45). På grundval av betän- kandet framlades i propositionen 1936: 143 förslag om granskning av läroböc- ker. I propositionen framhölls, att offi- ciella läroboksförteckningar skulle möj- liggöra en översiktlig kontroll av läro- boksbeståndet och skapa grundvalen för ett ändamålsenligt urval av böcker för skolbruk. Av propositionen framgick även, att med anordningen avsågs att kunna förbilliga läroböckerna och även i viss mån fixera det läroboksbestånd, som ansågs böra godkännas för skol- bruk, alltså en viss konservering av läro- boksbeståndet. Dock borde icke förut- sättningarna för en ändamålsenlig för- nyelse av lärobokslitteraturen upphävas. För ändamålet borde inrättas en särskild granskningsnämnd.

Riksdagens statsutskott anförde (ut- låtande nr 153), att en av avsikterna med överstyrelsens inrättande var att vårt land skulle erhålla en central myn- dighet, framför allt i pedagogiskt avse- ende, för hela skolväsendet, såväl det högre som det lägre. Ingen tvekan torde råda därom att läroboksgranskningen redan i sin dåvarande form och givet- vis ännu mera efter en omorganisation och utbyggning på sätt ifrågasatts vore en av de viktigaste pedagogiska uppgif- ter, som för det dåvarande ålåge över- styrelsen. Utskottet hade icke av vad

som anförts blivit övertygat om nödvän- digheten av den i propositionen före— slagna uppdelningen, varigenom en myndighet skulle godkänna läroböc- kerna och en annan besluta om deras införande vid skolorna. Att för den föreslagna nämnden någon större sak- kunskap än den, som förefunnes inom överstyrelsen, skulle stå till förfogande torde knappast vara att förvänta. Vidare hade utskottet icke kunnat undgå att finna det betänkligt att tillskapa ett sär- skilt — låt vara mindre ämbetsverk för denna verksamhet. Man rörde sig på ett område, där närmare erfarenhet ännu saknades. Det gällde då att söka nå en organisation, där eventuellt erfor- derliga förändringar lätt kunde vid- tagas, exempelvis genom inrättande inom överstyrelsen av en nämnd med representation för målsmannaintresset, för tryckerisakkunskap o. s. v. Riksdagen (skrivelse nr 334) avslog propositionen samt hemställde om ut— redning och förslag till förbilligande av läroböckerna vid skolorna.

1938 års riksdagsbeslut

Sedan ny utredning verkställts genom särskilt tillkallad sakkunnig, framlades förnyat förslag i ämnet i propositionen 1938: 206. I propositionen framhölls, att skolöverstyrelsen och över huvud taget representanterna för skolan i alltför hög grad undervärderat betydelsen av lek- mannainflytande vid läroboksgransk- ningen. Det vore just på detta område påkallat, att lekmannainflytandet finge med styrka göra sig gällande, bl. a. för att hänsynen till kostnadsfrågan icke skulle tillmätas ett alltför blygsamt ut- rymme. Än viktigare tedde sig detta, därest i en framtid det allmänna skulle i större omfattning än dittills påtaga sig kostnaderna för skolmaterielen. I hu-

vudsaklig överensstämmelse med sak- kunnigförslaget förutsattes i propositio- nen, att för läroboksgranskningen skulle inrättas en särskild nämnd, läroboks— nämnden, vilken skulle såtillvida lyda under skolöverstyrelsen, att överstyrel- sen skulle pröva de av nämnden fattade besluten. Vid delade meningar mellan nämnden och överstyrelsen skulle frå- gan underställas Kungl. Maj:t.

Förslaget bifölls av riksdagen, och kungörelse i ämnet utfärdades den 28 oktober 1938, nr 630.

1948 års riksdagsbeslut

Med anledning av en av 1945 års riks- dag gjord framställning (skrivelse nr 508) om åtgärder för förbättring och modernisering av läroböckerna samt ett förbilligande av dessa och övrig skol- materiel tillkallades särskilda sakkun- niga, vilka den 17 juni 1947 avgåvo be- tänkande om granskning och antagning av läroböcker (SOU 1947:51).

I betänkandet övervägde de sakkun- niga möjligheten av att förlägga gransk- ningen av läroböckerna till skolöversty- relsen. En utgångspunkt hade därvid varit att söka undvika den dubbel- granskning, som ägde rum därigenom, att läroboksnämndens beslut underställ- des skolöverstyrelsen. En särskild granskningsnämnd skulle enligt dessa sakkunniga kunna passas in i översty- relsens organisation. De ärenden, som avgjordes i nämnden, skulle då formellt och utåt framstå såsom beslutade av överstyrelsen. Sammansättningen av en 'sådan nämnd inom överstyrelsen syntes dock bereda vissa svårigheter. En nämnd, som utgjorde en del av över- styrelsen, måste självfallet som ordfö- rande ha någon, som med erforderlig auktoritet kunde representera översty- relsen. Närmast skulle då generaldirek-

tören komma ifråga. Man kunde emeller- tid starkt ifrågasätta, om denne borde betungas med dessa uppgifter, vilket i så fall kunde leda till att viktiga arbets- uppgifter, som tillkomme honom, finge läggas på andra befattningshavare. En annan lösning vore att anförtro ordfö- randeskapet åt cheferna för överstyrel- sens läroverksavdelning och folkskol- avdelning. Oavsett om generaldirektö- ren eller en avdelningschef bleve ord- förande, borde ytterligare vid dennes sida ställas en företrädare för översty- relsen, ett fackundervisningsråd, repre- senterande det ämne eller den ämnes- grupp, som de granskade böckerna till- hörde. Om olägenheterna av gransk- ningsnämndens inordnande i översty- relsen anförde de sakkunniga bl. a. följande.

Om granskningsarbetet nu förlägges inom ett ämbetsverk och ställes under ledning av verkets tjänstemän, skulle det med eller utan rätt hävdas, att allmänhetens möjlig- heter till insyn i och kontroll över läro- boksgranskningen bleve mindre än för när— varande, även om allmänheten fortfarande vore representerad i granskningsorganet. En skolöverstyrelsenämnd under ordföran- deskap av en tjänsteman i skolöverstyrel— sen skulle vidare förefalla mer bunden av fackmanna— och ämbetsverkssynpunkter än en fristående nämnd med en lekmannaord— förande. Av psykologiska skäl förefaller därför alternativet med en överstyrelse- nämnd mindre lämpligt.

Till detta komma svårigheter av orga- nisatorisk art. Den lösning av ordförande— frågan, som låter de två avdelningscheferna alternera —— vilket synes ligga närmast till hands med överstyrelsens nuvarande ar- betsformer — kan medföra bristande enhet- lighet vid ledningen av granskningsarbetet och bedömningen av ärendena. En enhetlig ledning torde krävas inte minst därför, att nämnden förutsättes sammansatt av två skilda element: fackmän och icke-fackmän. Man kan vidare kanske tänka sig fall, där läroverks- och folkskoleintressen inte sam- manfalla och behöva sammanjämkas, var- vid frågan uppstår, vem som då skall sitta

som ordförande: folkskol- eller läroverks- avdelningens chef eller eventuellt någon tredje opartisk person.

En särskild svårighet kommer vidare att uppstå, om, såsom kommittén föreslår, den statliga granskningen utvidgas till böcker vid yrkesskolor m. fl. anstalter. Överstyrel- sen för yrkesutbildning bör i sådana granskningsfrågor inträda i stället för skol- överstyrelsen. En kategori läroanstalter, som också bör påverka frågan om gransk- ningsorganets ställning, är de militära sko- lorna.

De sakkunniga förordade med hän- syn härtill, att läroboksgranskningen liksom dittills borde utövas av en fri— stående nämnd, där ordförandeskapet borde anförtros åt en person, som re- presenterade de allmänna intressena och lekmännen samt vore obunden av fackmännens speciella synpunkter, nå- got som skulle möjliggöra kontinuitet och större frihet vid bedömningen av läroboksärendena. Då knappast någon motsättning mellan läroboksnämnden och skolöverstyrelsen längre existerade, förordade de sakkunniga, att dubbel- granskningen av alla böcker skulle upp- höra. I stället borde i nälnnden finnas två representanter för överstyrelsen. Nämndledamot, som reserverat sig mot nämndens beslut, borde äga att begära, att yttrande inhämtades från översty- relsen. De sakkunniga anförde härom bl. a.

Skolöverstyrelsens berättigade krav på att fortfarande öva inflytande på läroboks- frågorna kan i det övervägande flertalet fall tillgodoses genom representation i nämnden. överstyrelsen bör där represen— teras genom två ledamöter, som vardera företräda en av överstyrelsens två huvud— avdelningar för undervisningsärenden: lä- roverks— och folkskolavdelningarna. Emel— lertid torde två personer inte i alla lägen kunna representera den samlade erfarenhet i läroboksfrågor, som finns i skolöversty- relsen. Därför böra överstyrelsens represen- tanter ges tillfälle att i tveksamma fall

samråda med andra ledamöter av översty- relsen, innan nämnden fattar sitt beslut,

även om detta förfarande kan medföra viss tidsutdräkt.

De sakkunniga erinrade, att läroboks- nämndens arbete dittills varit av över- vägande negativ art. I fortsättningen borde jämväl positiva uppgifter till- komma nämnden. Den borde bl. a. följa den vetenskapliga utvecklingen vad be- träffar psykologisk forskning, stimulera till forskning, ta initiativ till vetenskap- liga undersökningar i läroboksfrågor och söka följa utvecklingen på respek- tive ämnesområden och den utländska utvecklingen, när det gällde läroböcker.

I sitt yttrande över betänkandet fram- höll skolövcrstyrelsen bl. a., att några större olägenheter med granskningens förläggning till en särskild nämnd icke framträtt, när dennas uppgift huvudsak- ligen varit av censurerande art. När nu nämnden även skulle ha positiva upp- gifter, komme frågan i ett nytt läge. Dessa positiva uppgifter rörde intimt även andra viktiga sidor av svenskt un- dervisningsväsende. Kontakt med forsk- ningen både i in— och utlandet vore nöd- vändig, när det gällde hela den peda- gogiska ledningen av undervisningen, undervisningsplanen—nas uppläggning, metodiska anvisningar till lärarna och även examensväsendet, allt områden som tillhörde överstyrelsens arbetsfält. Överstyrelsen fann det ingalunda fram- stå såsom klart utrett, att en fristående nämnd vore den bästa lösningen av frå— gan i dess helhet.

I propositionen ”48:97 yttrade de- partementschefen, att det vore uppen- bart, att de spörsmål, som avsåge läro- böcker, måste vara av det största in: tresse för det ämbetsverk, som hade ledningen av skolväsendet till sin upp- gift. Det syntes likaledes uppenbart, att åt överstyrelsen borde i tillräcklig ut- sträckning givas tillfälle att göra sitt inflytande gällande ifråga om läroböc-

kers tillkomst, användning m. 111. Att över—flytta läroboksgranskningen till överstyrelsen vore givetvis möjligt och kunde motiveras från vissa synpunkter. Men skäl till tveksamhet funnes också. En dylik överflyttning skulle medföra en ej oväsentlig utökning av ett ämbets- verk, som redan måste betecknas som mycket stort. Och därtill komme, att den statliga granskningsnämnden under ett antal år fungerat och enligt vittnes— börd från olika håll på ett förtjänstfullt sätt fyllt sin uppgift. Att bryta kontinui— teten i granskningsarbetet skulle av flera skäl knappast kunna lända saken till nytta. Departementschefen kunde därför ej tillstyrka, att granskningen förlades till skolöverstyrelsen. Proposi- tionen anslöt sig i huvudsak till de sak- kunnigas förslag. Dock skulle läroboks- granskningen begränsas till skolor un- der skolöverstyrelsens inseende.

Riksdagen (statsutskottets utlåtande nr 89, riksdagens skrivelse nr 138) bi- trädde i huvudsak propositionen men anförde, att det pågående utrednings— arbetet på skolväsendets område och den förestående omprövningen av skol- överstyrelsens organisation måhända kunde föranleda ett förnyat övervä- gande av frågan om läroboksgransk- ningens lämpliga anordnande.

Gällande bestämmelser

Bestämmelser angående läroboks- granskningen äro meddelade genom kungörelsen 1948:613 (ändrad 1950: 542), som bl. a. innehåller följande.

I de i kungörelsen uppräknade sko- lorna, vilka samtliga stå under skol- överstyrelsens inseende, må endast så- dana av trycket utgivna läroböcker a'n- tagas till användning vid undervisnin- gen, som finnas uppförda på en läro- boksförteckning. Detsamma gäller ny,

omarbetad eller utökad upplaga av lä- robok. Lärobok må dock, utan hinder av att (len icke finnes uppförd på läro- boksförteckningen, enligt skolöversty- relsens bestämmande i försökssyfte an- vändas vid undervisningen. I utlandet framställd textbok i främmande le- vande språk må likaledes antagas till användning, även om den ej är uppförd på förteckningen.

En särskild nämnd, statens läroboks- nämnd, har att ta befattning med upp- rättandet av läroboksförteckningen. Ge- nom lämpliga åtgärder bör nämnden främja tillkomsten av goda läroböcker samt bör med uppmärksamhet följa ut- vecklingen på läroboksområdet i ut- landet.

Ansökning om uppförande av lärobok på läroboksförteckningen ingives till läroboksnämnden, varvid erlägges en granskningsavgift av 25 kronor för varje lärobok. Nämnden avgör, om läroboken skall uppföras på läroboksförtecknin- gen. Nämnden kan besluta, att ny läro— bok skall praktiskt prövas, innan be- slut fattas om dess uppförande på läro— boksförteekningen.

Ledamot, som har från nämndens be- slut avvikandc mening, äger påkalla, att yttrande inhämtas av skolöverstyrelsen. Har överstyrelsen med anledning därav framställt erinran lnot nämndens be- slut, skall nämnden uppta ärendet till förnyad prövning. Nämndens nya be- slut skall tillställas överstyrelsen, som äger hänskjuta ärendet till Kungl. Maj:t för prövning och avgörande.

Nämnden består av sju tills vidare för tre år förordnade ledamöter. Av leda- möterna förordnas fem av Kungl. Maj:t och två av skolöverstyrelsen. Av de av Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna skola tre representera de allmänna intressena och två vara lärare, av vilka den ene skall företräda den lägre och den andre

den högre undervisningen vid under överstyrelsens inseende stående läroan- stalter. De två av överstyrelsen utsedda ledamöterna skola representera dess lä- roverks- respektive folkskolavdelning. Bland de tre ledamöter, som represen— tera de allmänna intressena, utser Kungl. Maj:t en att vara nämndens ord- förande.

I besluten äga deltaga beträffande lärobok för den lägre un— dervisningen: de tre representanterna för de allmänna intressena, represen- tanten för överstyrelsens folkskolavdel- ning samt den lärare, som närmast före- träder ifrågavarande undervisningssta- dium, varjämte suppleant för den sist- nämnde ledamoten bör närvara och del- taga i överläggningarna,

beträffande lärobok för den högre undervisningen: de tre representanterna för de allmänna intressena, represen- tanten för skolöverstyrelsens läroverks— avdelning samt den lärare, som närmast företräder ifrågavarande undervisnings— stadium, varjämte suppleant för den sistnämnde ledamoten hör närvara och deltaga i överläggningarna, samt

beträffande övriga ärenden: de tre representanterna för de allmänna in- tressena.

Skolöverstyrelsens representanter i nämnden skola beredas tillfälle att, om så påkallas, före besluts fattande sam- råda med överstyrelsen. Nämndens ex- pedition förestås av en av Kungl. Maj:t tills vidare för tre år förordnad sekre- terare.

Över nämndens beslut kan besvär an- föras hos Kungl. Maj:t.

Läroboksnämndens verksamhet

I följande uppställning lämnas vissa av läroboksnämnden erhållna uppgifter om dess verksamhet.

. Inbe- Antal Antal 1n- talda Antal Redovis- grans— komna gransk- sam- ningsår kade diarie— ninvs- man- nya läro- förda .” .. böcker ärenden avgifter traden 1945146 63 758 1 500 15 1946/47 34 399 1 325 10 1947/48 62 549 1 825 13 1948/49 71 699 2 800 17 1949/50 91 741 2 575 20

År 1946 utgav nämnden en fullstän— dig läroboksförteckning samt åren 1947 och 1949 supplement till denna. Inom nämnden är under arbete en förteck- ning över bredvidläsningsböcker. Änd- ringar i upprättade förteckningar ex- pedieras genom införande i Aktuellt från skolöverstyrelsen.

Vid granskning av omarbetade upp- lagor av läroböcker tillämpas samma principer som i fråga om nya läro- böcker.

Innan nämnden tar ställning i en läroboksfråga, granskas läroboken först av en eller flera av nämndens experter. Flera experter finnas för varje ämne. Dessa få icke vara läroboksförfattare.

Till nämnden är ej knuten tryckeri- teknisk expertis, men nämnden rådfrå- gar statskontorets tryckeriintendent, då så anses erforderligt.

Enligt uppgift har nämnden icke hun- nit vidtaga ätgärder för att följa läro- boksutvecklingen i utlandet.

Nämndens utgifter och inkomster budgetåret 1949/50 framgå av följande uppställning. - Utgifter

Reseersättningar .......... 549: 80 Arvoden till ledamöter och sekreterare ............. 15 698: 91 Kanslibiträdesarvode och skrivhjälp .............. 3 839: 70 Arvoden till granskare . 5 553: 90 Expenser . ................ 2 445: 89

Summa kronor 28 088: 20

Inkomster Granskningsavgifter ........ 2 575: _ Försäljning av läroboksför-

teckningen .............. 146: 24

Summa kronor 2 721: 24

Nämndens anslag för 1950/51 utgör 31 000 kronor.

budgetåret

De sakkunniga

Att läroboksgranskningen förlagts till en särskild fristående nämnd i stället för att anknytas till skolöverstyrelsen motiverades ursprungligen med att lek- mannaintresset borde få göra sig gäl- lande vid denna granskning. Skolöver- styrelsen hade då icke lekmannarepre- sentanter. Sedan överstyrelsen kommit att inrymma även sådana representan- ter, har det ursprungliga skälet för att handlägga dessa frågor fristående från överstyrelsens arbete i övrigt starkt för- svagats.

I det senast avgivna betänkandet i ämnet dryftades möjligheten att för- lägga granskningsarbetet till en nämnd, anknuten till överstyrelsen. I huvudsak tre skäl anfördes häremot: dels skulle en sådan nämnd förefalla mer bunden av fackmanna- och ämbetsverkssyn- punkter än en fristående nämnd med en lekmannaordförande något som av'psykologiska skäl vore mindre lämp- ligt — dels skulle en dylik anordning vålla svårigheter av organisatorisk art, dels borde nämnden även granska läro- böcker vid yrkesskolor m. fl. skolfor- mer, som ej stode under skolöverstyrel- sens inseende.

Beträffande sistnämnda skäl må framhållas, att 1948 års riksdag avvi- sade tanken att till läroboksnämnden hänskjuta granskningen av läroböcker för yrkesundervisning m. m., vilka ofta

utgivas i kompendieform. _ De i be- tänkandet åberopade svårigheterna av organisatorisk art sammanhänga med skolöverstyrelsens nuvarande indelning på avdelningar efter skolstadier. Ge- nomföres skolöverstyrelsesakkunnigas efterföljande förslag till omorganisa- tion av överstyrelsen, skulle dessa svå- righeter bortfalla. — De synpunkter av psykologisk art, som ansetts tala mot att granskningen förlägges till ett fack- organ, kompletterat med representan- ter för det allmänna intresset, måste vägas mot de olägenheter ur saklig syn- punkt, som granskningens förläggande till fristående organ kan medföra. I detta hänseende vilja de sakkunniga framhålla följande.

Redogörelsen ger vid handen, att det under hela den tid, varunder frågan om läroboksgranskning övervägts, befun- nits nödvändigt att på något sätt an— knyta granskningen, ehuru förlagd till ett fristående organ, till skolöverstyrel- sens verksamhet. Till en början ordna- des denna anknytning så, att läroboks- nämndens beslut skulle prövas av överstyrelsen. Läroboksärendena skulle alltså behandlas av två skilda statsor- gan. Nu gällande bestämmelser inne- bära i stället, att i nämnden skola ingå två av överstyrelsen utsedda ledamöter och att ledamot av nämnden, som har från dess beslut avvikande mening, skall äga påkalla, att yttrande inhämtas av överstyrelsen med rätt för överstyrelsen att hänskjuta ärendet till Kungl. Maj:t för prövning och avgörande. Även nu skola sålunda de svåraste eller tvek- sammare läroboksärendena prövas i två instanser och i vissa fall i tre, nämligen läroboksnämnden, skolöverstyrelsen och Kungl. Maj:t. Ehuru läroboksärendena äro betydelsefulla, kan det dock knap- past göras gällande, att dessa i och för sig kräva behandling i mer än en in-

stans, medan andra minst lika bety- delsefulla pedagogiska frågor handläg- gas självständigt inom skolöverstyrel- sen.

Vid frågans behandling har ofta fram— hållits, att läroboksärendena borde ut- göra ett mycket viktigt inslag i den verksamhet, som ankommer på det äm- betsverk, vilket svarar för den centrala ledningen av skolväsendet. Undervis— ningen vid skolorna regleras av un- dervisningsplaner, fastställda av Kungl. Maj:t, vilka i regel kompletteras med metodiska anvisningar, utfärdade av skolöverstyrelsen. I själva verket torde dessa planer och anvisningar ha relativt mindre betydelse ifråga om undervis— ningens reella innehåll än de läroböc- ker, vilka utformas på grundval av pla- nerna och anvisningarna. Därest man önskar, att undervisningen i ett ämne skall få ett visst innehåll och en viss syftning, måste frågorna om undervis- ningsplaner, metodiska anvisningar och läroböcker behandlas i sitt sammanhang med varandra. Den fortgående moder— niseringen av undervisningen framträ- der icke minst i form av en successiv revidering av läroböckerna. Det är av stor vikt, att skolöverstyrelsen får ett självständigt ansvar för undervisnings- metodikens vidareutveckling, vilket vad läroböckerna beträffar icke kan bli fal- let med nuvarande organisation. Att två av överstyrelsens ledamöter tillika äro ledamöter av läroboksnämnden samt att ämbetsverket kan göra sitt inflytande gällande i vissa fall, är icke tillfyllest. Genom att dessa frågor skilts från skol— överstyrelsen, ha överstyrelsens möj- ligheter att under ett betydelsefullt pe- dagogiskt utvecklingsskede göra en in- sats inom detta viktiga arbetsområde beskurits. ,

Enligt gällande föreskrift bör läro- boksnämnden genom lämpliga åtgärder

främja tillkomsten av goda läroböcker samt med uppmärksamhet följa utveck- lingen på läroboksområdet i utlandet. I sistnämnda hänseende har nämnden ännu icke vidtagit några åtgärder, vil- ket är förklarligt med hänsyn till dess begränsade resurser. Ifrågavarande före- skrift kan icke heller förlikas med strä- vandena att i ökad utsträckning länka överstyrelsens verksamhet in på peda- gogiskt utvecklingsarbete. Skall emel- lertid läroboksnämnden kunna göra en sådan insats, måste nämndens resurser i hög grad förstärkas och till nämnden förläggas även vissa andra uppgifter. Nämnden bör sålunda äga överblick över och öva inflytande på använd- ningen av andra under utveckling va- rande hjälpmedel, som kunna tänkas komma att successivt komplettera eller i någon utsträckning ersätta läroböcker, exempelvis film, radio och i en framtid television. Nämnden bör kunna nära följa pågående reformarbete och för- söksverksamhet inom skolväsendet samt utvecklingen i fråga om undervisnings- planer och studieanvisningar etc., kort sagt överblicka och vara förtrogen med hela den pedagogiska verksamhet i öv— rigt, som ankommer eller bör ankomma på skolöverstyrelsen. En sådan utvidg- ning av nämndens verksamhet kan dock knappast komma i fråga. Som enda möj- ligt alternativ återstår då att förlägga läroboksgranskningen till skolöversty- relsen.

lAtt så icke skedde vid den senaste översynen av läroboksgranskningens or- ganisation torde närmast ha sin grund däri, att det icke ansetts arbetstekniskt möjligt att med överstyrelsens verk- samhet införliva läroboksgranskningen. Riksdagen förutsatte dock, att frågan skulle ånyo upptagas i samband med översynen av skolöverstyrelsens orga- nisation.

Vid en omorganisation av överstyrel- sen är det av väsentlig vikt, att dess organisation utformas så, att läroboks— ärendena kunna effektivt handläggas av överstyrelsen. Uppdelas överstyrelsen, såsom de sakkunniga föreslå, på ett större antal arbetsenheter med hänsyn till ärendenas sakliga innehåll, öppnas möjligheter att anknyta läroboksären- dena tiil en av dessa utan att belast- ningen på denna kan befaras bli för stor. Härvid kunna två alternativ över- vägas. Enligt det ena inrättas en sär- skild nämnd med representanter för det allmänna intresset och med chefen för arbetsenheten som ordförande. Enligt det andra behandlas läroboksärendena som vanliga verksärenden, dock att i avgörandet skall deltaga visst antal re- presentanter för det allmänna intresset.

Med hänsyn till läroboksärendenas betydelse ur allmän synpunkt är det av vikt, att lekmannaintresset kan starkt hävda sig vid ärendenas prövning och avgörande, varför ett endast konsulta- tivt inflytande icke torde vara tillräck- ligt. Från denna synpunkt avvika de båda alternativen föga från varandra. I båda fallen kan lekmannaintresset kom- ma väl till sin rätt genom att lekmanna- representanterna deltaga i besluten. Mot det förra alternativet talar, att sär- skilda nämnder knutna till ämbetsverk

Folkbibliotek.

Nuläge

Bibliotekskonsulentinstitutionen har varit knuten till skolöverstyrelsen allt- sedan dess tillkomst år 1919. Den är organiserad som en fristående rotel, biblioteksroteln, med förste biblioteks- konsulenten som chef. Roteln har i hu- vudsak följande arbetsuppgifter.

1. Fördelning av statsunderstöd till

i allmänhet anses böra undvikas. Ur ar- betssynpunkt torde det senare alterna— tivet vara att föredraga, då arbetet kan helt samordnas med skolöverstyrelsens verksamhet i övrigt. För det senare alternativet talar emellertid framför allt, att överstyrelsens lekmannarepre- sentanter genom att även deltaga i andra verket berörande pedagogiska frågor få större möjligheter att bedöma läroböcker.

På grund av det anförda vilja de sakkunniga förorda, att den läroboks- granskning, som nu ankommer på läro- boksnämnden, överflyttas till skolöver- styrelsen. I dessa ärenden böra översty- relsens lekmannarepresentanter deltaga och äga rösträtt vid fattande av beslut. Bl. a. med hänsyn till läroboksärendena förorda de sakkunniga i kap. 8, att antalet lekmannarepresentanter inom överstyrelsen ökas från 2 till 3. Någon nämnvärd utökning i övrigt av skol- överstyrelsens organisation erfordras icke vid överflyttning av läroboksären- dena dit. Förslaget innebär en kost- nadsminskning för statsverket med omkring 15 000 kronor per år.

De sakkunniga ha utarbetat förslag till ny kungörelse om läroboksgransk- ning jämte specialmotivering till det- samma, vilket såsom bilaga fogats till betänkandet (bilaga 11).

Skolbibliotek

folk- och skolbibliotek samt kontroll över biblioteksväsendet genom gransk- ning av redogörelser och genom inspek- tion. Förhandlingar med kommunala myndigheter i biblioteksfrågor. Förord- nande av bibliotekarier vid läroverk och seminarier.

2. Bibliotekarieutbildning genom kur- ser av olika omfattning och karaktär.

3. Rådgivande verksamhet, bl. a. ge- nom utgivande av urvalskataloger för folk— och skolbibliotek.

Förslag om utbrytning av folkbiblioteken ur skolöverstyrelsen

Den 11 juli 1949 ha folkbibliotekssak- kunniga avgivit betänkande och förslag om folk- och skolbibliotek (SOU 1949: 28), vilket dock ännu ej föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Förslaget innebär i huvudsak följande.

Kommunerna bibehållas som huvud- män för folkbiblioteksverksamheten samt stimuleras att upprätta folkbiblio- tek genom höjda statsbidrag och bi- dragsbestämmelsernas utformning, bl. a. genom statsbidrag i förhållande till kom- munens ekonomiska bärkraft. Bestäm- melserna om statsbidrag till anord- nande av allmänna samlingslokaler före- slås gälla även lokaler för enbart biblio- teksverksamhet. Studiecirkelbiblioteken avvecklas successivt under tio år och övertagas av de kommunala folkbiblio— teken. Ytterligare ett antal centralbiblio- tek inrättas. Biblioteken vid sjuk- och fångvårdsanstalter organiseras som fi- lialer till de kommunala folkbiblioteken. Biblioteksverksamheten bland truppför- banden bekostas helt av medel från det allmänna hiblioteksanslaget. Biblioteks- verksamheten bland sjömän centralise- ras till Dicksonska folkbiblioteket i Gö- teborg. Kostnaderna för biblioteksverk- samhet bland svenskar i utlandet bestri- das helt av statsmedel och nuvarande ortsbidrag bortfalla. Bibliotekspersona- lens utbildning förstärkes.

Skolbibliotek föreslås skola inrättas vid alla folkskolor och kostnaderna helt bestridas av statsmedel genom bi- drag om 7 kronor per barn och redovis- ningsår med vissa tillägg för skolor av B- eller D-typ. Statsbidrag efter lik-

nande grunder föreslås skola utgå till flera statsunderstödda skolor, bl. a. högre kommunala skolor, kommunala gymnasier, skolor tillhörande barna— oeh ungdomsvården samt folkhögsko- lor. Skolbibliotekarier böra finnas vid alla folkskolor utom de minsta, där ut- låningen bör handhas av klassläraren, som bör ha rätt att göra detta under lek- tionstid. Bok- och bibliotekskunskap bör få större plats på seminariernas utbild- ningsplan och kurser böra anordnas för skolbibliotekarier. Regelbunden under- visning i bokkunskap bör meddelas i folkskolor och andra skolor och skol- bibliotekarie bör härför kunna medgi- vas nedsättning i undervisningsskyldig— heten. Biblioteken i större skolor böra omfatta utlåningsrum, ett eller flera grupprum jämte ett arbetsrum för bib— liotekarien. Statsbidrag föreslås utgå för den första uppsättningen inventa- rier. Skolbiblioteken höra i viss ut- sträckning hållas tillgängliga även för andra än skolans elever efter skoltidens slut.

Vidare föreslås, att en central insti- tution, »bibliotekstjänst», upprättas för bibliotekstekniska arbetsuppgifter.

Den centrala ledningen av folkbiblio- teksväsendet föreslås utbruten ur skol- överstyrelsen och förlagd till en själv- ständig byrå, statens biblioteksbyrå. Be- träffande skolbibliotek vid läroanstalter under skolöverstyrelsens inseende före- slås, att skolöverstyrelsen bibehålles som beslutande myndighet i alla avse- enden. Konsulenten för skolbibliotek föreslås placerad på statens biblioteks- byrå, då han dels skulle handlägga frå- gor om skolbibliotek även vid andra skolformer än dem, som stå under skol- överstyrelsens inseende, dels i sin verk— samhet borde stå i kontinuerlig kontakt med övriga grenar av biblioteksväsen— det.

Chefens för byrån hittillsvarande ti- tel, förste bibliotekskonsulent, föreslås utbytt mot titeln biblioteksdirektör. Utöver nuvarande konsulenter borde till byrån anknytas en studierektor för den ökade utbildningen av biblioteks- personal, en konsulent för skolbibliote- ken för föredragning av ärenden inför skolöverstyrelsen samt en konsulent för bibliotek inom sjukvård och fångvård. Till byrån borde knytas ett rådgivande organ, statens biblioteksnämnd, med re— presentanter för olika biblioteksformer.

Reformen beräknas öka statens år- liga kostnader för folkbiblioteken från 2700 000 till 5800 000 kronor och för skolbiblioteken från drygt 500000 till 5 200 000 kronor.

Folkbibliotekssakkunniga ha framhål- lit, att verksamhetens förläggning till skolöverstyrelsen medfört påtagliga för- delar. överstyrelsen hade kunnat till- föra verksamheten administrativ sak- kunskap, vilket varit av den största be- tydelse, inte minst under de år, då folk- biblioteksväsendet växte fram. Bortsett från skolbiblioteken hade emellertid överstyrelsen icke facklig sakkunskap på biblioteksområdet. Härtill komme, att sammanhanget mellan skolöversty- relsen och folkbiblioteksväsendet ej stode klart för den allmänhet och de lokala myndigheter, som sysslade med hithörande frågor. För en fristående ställning åt den statliga tillsynsmyndig- heten talade även den snabba utveck- lingen av folkbiblioteksväsendet, vilken vid genomförande av de föreslagna åt- gärderna kunde väntas fortsätta i ökad takt. Tillsynsorganet för biblioteksvä— sendet kunde antingen förläggas till överstyrelsen som en självständig av- delning eller helt utbrytas ur översty- relsen. Då kostnaderna för den centrala ledningen i båda fallen bleve ungefär lika stora, förordades det senare alter-

nativet. Folkbibliotekssakkunniga ha vi- dare (sid. 134) understrukit vikten av ett intimt lokalt samarbete mellan folk— biblioteken och bildningsorganisatio- nerna i orten. Det centrala samarbetet tillgodosåges därigenom, att Sveriges allmänna biblioteksförening vore re- presenterad i den till skolöverstyrel- sens folkbildningsrotel knutna folkbild— ningsnämnden. Det vore icke nödvän- digt eller önskvärt att skapa ett nytt centralt samarbetsorgan.

Skolöverstyrelsen tillstyrkte i utlå- tande den 28 november 1949 i allt vä- sentligt folkbibliotekssakkunnigas för— slag. Beträffande frågan om folkbiblio- teksväsendets utbrytande från översty- relsen ansåg överstyrelsen sig böra upp- skjuta sitt ställningstagande, till dess överstyrelsen hade att yttra sig över skolöverstyrelsesakkunnigas blivande förslag till skolöverstyrelsens organisa- tion.

De sakkunniga

Ett nära samarbete mellan folkbiblio- tek och allmän folkbildning torde vara till gagn för båda verksamhetsgrenarna. Ur denna synpunkt är det ett önskemål, att ledningen även i fortsättningen handhaves av ett och samma statsorgan. Den starka utökning av folkbiblioteks- verksamheten, som bifall till folkbiblio- tekssakkunnigas förslag torde möjlig- göra, kommer att lägga maktpåliggande uppgifter på vederbörande tillsynsmyn- dighet. Det synes tveksamt, om ansva- ret härför bör läggas på skolöversty- relsen, som samtidigt kommer att bära huvudansvaret för genomförandet av 1950 års riksdags beslut om skolväsen— dets organisation. Med hänsyn härtill och med beaktande av de skäl, som i övrigt tala för att för folkbiblioteken inrättas en särskild tillsynsmyndighet,

vilja de sakkunniga för sin del förorda, att ett dylikt organ kommer till stånd. Härvid förutsätta dock de sakkunniga, att mellan folkbiblioteken och folkbild- ningsverksamheten i övrigt ett intimt samarbete kommer att äga rum både lo- kalt och centralt. Det centrala samarbe- tet kan icke anses tillgodosett väsentli- gen genom folkbildningsnämnden utan dessutom bör chefen för överstyrelsens folkbildningsrotel vara ledamot av den föreslagna biblioteksnämnden. Skolbiblioteken skola enligt skolkom- missionen inta en framskjuten ställning i den blivande skolan och de skolor, där försöksverksamhet pågår, måste re- dan nu förses med mera omfattande skolbibliotek. Det är därför av vikt, att skolöverstyrelsen, såsom folkbiblioteks- sakkunniga förordat, bibehålles som be- slutande centralmyndighet beträffande skolbibliotek vid skolor under översty- relsens inseende. Ärendena berörande

skolbiblioteken skulle emellertid hand- läggas av en skolbibliotekskonsulent, placerad i statens biblioteksbyrå. Denna anordning torde icke inskränka skol- överstyrelsens möjligheter att leda och Öva tillsyn över skolbiblioteksväsendet eller att taga initiativ på detta område. Då tillika ett intimt samarbete med folk- biblioteken är önskvärt, anse de sak— kunniga sig kunna biträda förslaget även i denna del.

Då folkbibliotekssakkunnigas förslag ännu icke upptagits till slutlig prövning, räkna skolöverstyrelsesakkunniga med att en biblioteksrotel tills vidare ingår i skolöverstyrelsens organisation. Med nämnda förslag sammanhängande per- sonalförstärkningar ha skolöverstyrel- sesakkunniga ej ansett sig böra be- handla i detta sammanhang. Däremot framlägges i det följande förslag i fråga om förste bibliotekskonsulentens ställ- ning och lönegradsplacering.

Kameral verksamhet

Nuläge

Av de under riksstatens åttonde hu- vudtitel uppförda anslagen för under- visningsändamål har skolöverstyrelsen att utbetala endast ett mindre antal, me- dan flertalet anslag inom överstyrelsens verksamhetsområde utbetalas av stats- kontoret och länsstyrelserna. På grund härav är skolöverstyrelsens kamerala organ av liten omfattning. Det utgöres av ett direkt under verkschefen sorte- rande kamrerarkontor med en personal, bestående av en kamrerare (Ca 23) och ett kanslibiträde (tidigare kontorsbi- träde). Personalen är knappt tillmätt, och vissa arbetsuppgifter, som borde fullgöras på kamrerarkontoret, ha måst förläggas till andra arbetsenheter, t. ex. granskning av reseräkningar.

1936 års skolöverstyrelsesakkunuiga

Såsom närmare framgår av bilaga 1, framhöllo 1936 års skolöverstyrelsesak- kunniga, att det decentraliserade utbe— talningsförfarandet från skolväsendets egen synpunkt torde få anses ha funge- rat tillfredsställande. Det vore dock icke uteslutet, att man genom vissa ändringar i utbetalnings- och redovisningsföre- skrifterna skulle kunna från kameral synpunkt förbättra systemet. För en centralisering av ifrågavarande kame- rala ärenden till skolöverstyrelsen ta- lade likväl följande huvudsakliga skäl:

1. Det vore ett Önskemål att inom skolväsendet söka ernå de fördelari räkenskaps— och redovisningshänseende, som ansetts vara förenade med en cen- tralisering av de kamerala uppgifterna.

2. Länsstyrelsernas arbetsbörda' be- hövde lättas.

3. Det vore en fördel för en myndig— het att själv få utbetala och redovisa anslag inom sitt verksamhetsområde, för skolöverstyrelsen i bl. a. följande hänseenden.

a) överstyrelsen kunde med dåva- rande utbetalnings- och redovisnings- system ej kontrollera, att överstyrelsens beslut och direktiv beaktades.

b) överstyrelsen kunde i sina an— slagsäskanden ej stödja sig på eget rä- kenskapsmaterial, utvisande den när- mare dispositionen av olika anslag. Överstyrelsen kunde icke ingripa un- der löpandc budgetår för att rätta upp- kommande felaktigheter eller eljest främja ett ändamålsenligt disponerande av anvisade anslagsmedel.

c) Vid avgivande av yttranden och förslag rörande lönebestämmelser och stadganden om utbetalandet av statsbi- drag m. m. vore det av värde för över- styrelsen att ha tillgång till kameral wfarenhet.

De sakkunniga föreslogo, att en sär- skild kameral byrå inom överstyrelsen skulle utbetala och redovisa flertalet an- slag till undervisningsändamål. Löner till vissa statliga befattningshavare (en- ligt de sakkunnigas beräkningar 3500 ——4 000 befattningshavare) skulle utbe- talas av överstyrelsen direkt till dessa. Lönerna skulle uträknas med stöd av uppgifter, som rektor en gång i måna- den hade att avge till överstyrelsen. Vissa omkostnadsanslag skulle endast utbetalas av överstyrelsen men dispo- neras av läroanstalterna. Alla övriga anslag, som ställdes till överstyrelsens förfogande, skulle överstyrelsen såväl utbetala som disponera. Statens folk- skolinspektörers granskning av rekvisi— tioner av statsbidrag till avlöningar borde inskränkas. De skulle endast svara

för att de allmänna betingelserna för statsbidraget vore för handen samt att uppgifterna om tjänstledigheter o. d. överensstämde med av inspektören kända förhållanden. Granskning och prövning av lönebeloppen borde helt åvila överstyrelsen.

Kameralbyrån borde stå under led- ning av en byråchef. Den borde delas på två kontor med en kamrerare respek- tive en förste revisor som chef samt i övrigt sysselsätta omkring 24 befatt- ningshavare.

Såsom framgår av bilaga 1, tillstyrk- tes förslaget i huvudsak av skolöver- styrelsen, riksräkenskapsverket, stats— kontoret samt av 14 länsstyrelser och vissa sammanslutningar men avstyrktes av fem länsstyrelser. Fem länsstyrelser anmälde tvekan. Förslaget har ej ge- nomförts.

1946 års riksdag

I riksdagsrevisorernas berättelse år 1945 (sid. 170—175) upptogs frågan om en centralisering till skolöverstyrelsen av utbetalandet av de anslag till under- visningsväsendet, vilka hänförde sig till överstyrelsens verksamhetsområde. Re- visorerna hänvisade till 1936 års skol— överstyrelsesakkunnigas förslag samt erinrade bl. a. om, att de flesta cen- trala förvaltningsmyndigheter omhän- derhade utbetalningen och redovis— ningen av de anslag, vilka avsåge ända— mål hänförliga till det förvaltningsom- rådc, vederbörande centrala myndighet företrädde. Revisorerna ansågo det ur flera synpunkter önskvärt, att en cen- tralisering till skolöverstyrelsen komme till stånd. Riksdagen (skrivelse 1946: 212 punkt 12) fann angeläget, att denna fråga ägnades fortsatt uppmärksamhet och ville _ då de förhållanden, som låge till grund för det år 1938 avgivna

förslaget i ämnet i åtskilliga avseenden torde ha ändrats — för sin del förorda, att möjligheterna till en rationalisering gjordes till föremål för förnyad under- sökning.

1949 års rationaliseringsutredning

I sitt den 4 mars 1950 avgivna betän- kande (SOU 1950: 8) har 1949 års ratio— naliseringsutredning framlagt förslag angående rationaliseringsverksamheten inom den offentliga förvaltningen. I betänkandet förordas, att ett centralt organ tillskapas för den statliga rationa- liseringsverksamheten genom att i stats- kontoret inorganiseras statens sakrevi- sion och statens organisationsnämnd. I samband härmed borde statskontoret befrias från flera av sina nuvarande arbetsuppgifter. I en inom statskontoret utarbetad, i betänkandet (sid. 123) cite— rad promemoria ifrågasattes, om icke från statskontoret till skolöverstyrelsen kunde överflyttas anordningsärenden beträffande ett antal anslag under åttonde huvudtiteln. En sådan överflytt- ning borde dock bedömas främst ur synpunkten av verkets kamerala orga- nisation. Därest det vid närmare under- sökning skulle visa sig, att överstyrelsen med förstärkning av en revisor — upp- gifterna handhades i statskontoret av en sådan befattningshavare — kunde övertaga bestyren i fråga, ville statskon- toret icke göra erinran mot en över- flyttning.

Rationaliseringsutredningen förorda- de, att det uppdroges åt skolöverstyrel- sesakkunniga att i samråd med riksrä- kenskapsverket närmare undersöka för- utsättningarna för en sådan överflytt- ning. De sakkunniga ha icke erhållit Kungl. Maj:ts uppdrag att verkställa undersökningen.

Utredning genom statens organisations- nämnd

De sakkunniga, som ansett nyss- nämnda undersökning böra komma 'till stånd, ha funnit sig böra påkalla med- verkan av statens organisationsnämnd. Undersökningen har verkställts av förste hyråsekreteraren Gösta Bruno, som i ämnet avgivit en i juni 1950 dag- tecknad promemoria. I promemorian anföres väsentligen följande.

De anordningsärenden, varom här är fråga, avse följande anslag under VIII. huvudtiteln: B 15, H 1—2, 4—7, 9—24, 27, 28, 36—38, 40, 41, I 1—3, 5—7, 11, 15—19, 21, 22, 24—26, 28, 29—31, 42, 46, 47, 50— 53, 63, 64, 67—69, 71—73, K 1, 4—6, 8, 10, 12, 16, 19, 23, M 1, N 19—24. (Anslagen ha betecknats enligt nomenklaturen i stats- liggaren för budgetåret 1949/50.)

Med hänsyn till den handläggning, som förevarande ärenden för närvarande under— går vid statskontoret, kunna desamma in— delas i tre huvudgrupper, nämligen egent- liga anordningsärenden, egentliga utbetal- ningsärenden och uthetalningsbemyndigan- den. _

Egentliga anordningsärenden utgöras av sådana ärenden, vilka föranleda en dispo- sition av medel som stå under statskon- torets omedelbara förvaltning. (Vederbö- rande anslag disponeras av statskontoret.) Typiska exempel härpå äro anordnings- ärenden avseende anslag till kommunala läroverk, privatläroverk, stipendier åt lår- jungar vid högre läroanstalter, folkskole- väsendet, folkhögskolorna samt för folk- bildningsväsendet.

Egentliga utbetalningsärenden åter ut— göras dels av medelsrekvisitioner avseende anslag för vilka den egentliga dispositions— rätten icke tillkommer statskontoret utan som regel den rekvirerande myndigheten, dels av förskottsrekvisitioner i fråga om anslag, vilka disponeras av statskontoret. Såsom exempel på det förra slaget kunna anföras medelsrekvisitioner rörande ansla— gen till avlöningar vid läroverken och folk— skoleseminarierna i Stockholm.

Utbetalningsbemyudiganden slutligen av— se sådana anordningsärenden i fråga om vilka föreskrivits, att granskning skall ske

av statskontoret, innan utbetalning må verkställas av den statliga myndighet, som äger utbetala och disponera vederbörande anslag. Exempel på denna typ av ärenden äro ansökningar om flyttningsersättning åt personal vid allmänna läroverken samt verifikationer rörande studielånenämndens och läroboksnämndens verksamhet. Perso- nalen för det egentliga granskningsarbetet utgöres av en revisor (lönegrad Ca 24) jämte ett kontorsbiträde (lönegrad Cf 4— Ce 8). Denna personal handhar vidare granskningen av ytterligare ett antal an— ordningsärenden avseende anslag under VIII. huvudtiteln. Arbetet är i stort sett fördelat mellan de två befattningshavarna på så sätt att biträdet utför förekommande maskinskrivningsarhete (utskrift av utan— ordningar), summeringsarbeten samt enk— lare sakgranskning, medan revisorn verk- ställer den mera kvalificerade granskningen samt sätter upp förekommande skrivelser i ärendena. Utöver det egentliga gransknings- arbetet ombesörjer revisorn även en del göromål av mera speciell natur rörande vissa anslag, t. ex. uträkning och redovis— ning av källskatt för vissa löntagare och understödstagare samt bevakning och redo- visning av inkomster, exempelvis återbe- talda stipendier. Cirka 60% av revisorns och kontorsbiträdets arbetstid beräknas åtgå för beredning av de anordningsären— den, vilka ifrågasatts skola överflyttas till skolöverstyrelsen.

Vad beträffar räntekammaren sysselsät— tas 2 biträden för maskinbokföring av statskontorets samtliga anordningsärenden samt ungefär 1 1/2 biträde för utskrift (på bokföringsmaskin) av därav föranledda ut- betalningshandlingar. Hur stor del av denna personals arbetstid, som åtgår för här aktu— ella anordningsärenden, kan icke bedömas utan mera ingående undersökningar. En överflyttning av ärendena till skolöversty— relsen torde emellertid icke medföra någon reducering av här nämnd arbetskraft.

Övervägande skäl synas tala för att av- sedd överflyttning av vissa anordningsären- den till skolöverstyrelsen kommer till stånd. Denna disponerar och utbetalar sä- lunda redan nu vissa anslag rörande skol- väsendet i riket utöver dess egna avlönings— och omkostnadsanslag. Genom en överflytt- ning givas vidare större möjligheter och förutsättningar för skolöverstyrelsen att få kännedom om de praktiska och ekonomiska

konsekvenserna av de föreskrifter och an- visningar som den nu har att meddela underordnade myndigheter och organ inom skolväsendet. Det bör även uppmärksam— mas, att under nuvarande förhållanden ett flertal av ifrågavarande anordningsärenden före deras handläggning vid statskontoret behandlas inom skolöverstyrelsen. Själv- fallet finnes vid ett dylikt system bety- dande risker för dubbelarheten av olika slag mellan nämnda överordnade myndig- heter, för kompetenskonflikter mellan dessa ävensom för att den totala handläggnings— rutinen för ärendena blir tidskrävande. Även för underordnade organ inom skol— väsendet synes det vara av påtagligt in- tresse att i fråga om sin medelsanskaffning och medelsförvaltning vara hänvisade respektive redovisningsskyldiga till så få överordnade myndigheter som möjligt. Re- dan en summarisk genomgång i statslig— garen av anslagen för skolväsendet giver vid handen, att en stor förbistring i detta avseende för närvarande är rådande. Så— som exempel härpå må endast anföras före- kommande anslag till allmänna läroverk och folkskoleseminarier. Genom avsedd överflyttning erhålles åtminstone till vissa delar en förbättring härutinnan.

En överflyttning av förevarande anord- ningsärenden till skolöverstyrelsen synes icke kunna ske utan förstärkning av dess kamerala förvaltningsorgan. Detta utgöres för närvarande av ett direkt under styrel- sens chef sorterande kassakontor med en personal bestående av en kamrerare (Ca 23) samt ett kontorsbiträde (Cf 4—Ce 8). Detta kassakontor åligger för närvarande i stort att sköta skolöverstyrelsens bokföring och därmed sammanhängande ekonomiska redovisningsgöromål, såsom kameralgransk— ning av verifikationer (frånsett reseräk- ningar och vissa speciella inkomster och utgifter), uppgörande av utanordningar och utbetalningshandlingar, kassagöromål i öv— rigt samt avlönings— och skatteredovisning rörande anställd eller anlitad personal. En genomgång av kontorets arbete har visat, att vid nuvarande arbetsvolym och arbets— uppgifter endast smärre arbetsförenklingar kunna göras. Dessa inskränka sig huvud— sakligen till förbättring av vissa bok- föringsblanketter, minskning av diariefö— ringen samt utskrift av utbetalningshand- lingar (postgirolista och postgirokort) i genomskrift.

Från statskontoret bör därför till skol— överstyrelsens kassakontor överflyttas den revisor och det kontorsbiträde, vilka för närvarande handha granskningen av de anordningsärenden, som avses skola över- flyttas. Enär beredningen av dessa ärenden (granskning och utskrift av utanordningar) kan beräknas kräva högst cirka 60 % av arbetstiden för nämnda personal, _synes lämpligt att vissa arbetsuppgifter av kame- ral natur, som nu utföras vid annan avdel- ning inom skolöverstyrelsen, överföras till kassakontoret. Sålunda bör skolöverstyrel— sens granskning av reserälmingar, som nu utföres av tillfällig, speciellt härför anlitad person, överlämnas till nämnda revisor som därigenom kan beräknas få full sysselsätt— ning. Enligt uppgift kräver denna gransk- ning för närvarande cirka 90 dagsverken per år. Vidare böra förekommande ekono— miska redovisningsarbeten rörande gymna— stikrotelns publikationsverksamhet samt publikationen »Aktuellt från skolöversty- relsen» handhavas vid kassakontoret, var- igenom inkomster och utgifter i dessa verk- samheter fortlöpande redovisas i skolöver— styrelsens bokföring och kassarörelse enligt samma grunder som för övriga inkomster och utgifter. Ett genomförande av ovan— nämnda åtgärder — särskilt då överflytt- ningen av anordningsärendena, vilka nu uppgå till cirka 1 500 per år — medför helt naturligt en jämförelsevis stor ökning av bokförings- och utbetalningsgöromälen vid kassakontorct. Denna ökning bör likväl kunna bemästras inom ramen för den före— slagna personalorganisationen för kassa- kontoret, dels genom förenkling av dess arbete på sätt ovan antytts, dels genom att det från statskontoret överflyttade kontors- biträdet vid sidan om sitt granskningsar- bete även kan deltaga i övriga vid kontoret förekommande biträdesgöromål.

En teknisk omläggning av bokföringsar- betet genom övergång till maskinbokföring torde därför icke nu vara erforderlig. Emel— lertid bör denna fråga närmare övervägas vid en framtida ökning av skolöverstyrel— sens medelsförvaltande verksamhet utöver den som föranledes av ärendeöverflytt— ningen från statskontoret.

Det kan slutligen ifrågasättas, om icke en minskning kan ske av granskningsar- betet beträffande de anordningsärenden, som avses skola överflyttas från statskon— toret genom ökad användning av stick-

provsgranskning, icke minst för att för- hindra onödig dubbelgranskning. Särskilt gäller detta granskningen av rekvisitio- nerna av statsbidrag till folkskoleväsendet. Med hänvisning till vad som i detta avse- ende föreslagits av 1945 års folkskolesak- kunniga (se SOU 1949:40) må framhållas att statsbidragsrckvisitionerna i föreva— rande fall uppgöras vid en kommunal insti- tution (Stockholms folkskoledirektiou) med en fast uppbyggd kameral organisation och revision, som i och för sig synes innebära betydande garantier mot att missbruk icke förekomma. Det må anföras, att en bety- dande del av revisorns och kontorsbiträdets nuvarande arbete avser granskning av nämnda rekvisitioner. En minskning av denna granskning skapar möjlighet att till denna personal överföra granskningsarbete, som nu utföres vid andra avdelningar inom skolöverstyrelsen. Viss arbetskraft vid dessa kan därvid frigöras för andra (nya) arbetsuppgifter.

Enquéte bland rektorer m. 11.

I samband med utredningsarbetet ha de sakkunniga till rektorer vid vissa läroanstalter framställt frågor rörande deras synpunkter på överstyrelsens verksamhet m. 111. Vad beträffar frågan huruvida löneutbetalningar till lärare borde i enlighet med 1936 års skolöver- styrelsesakkunnigas förslag centralise- ras till överstyrelsen eller överflyttas från rektorsämbetena till annat organ framgår av svaren följande.

Realskolornas rektorsförening önskar, att löneutbetalningarna centraliseras till skolöverstyrelsen. Statsläroverkens rek- torsförening föreslår, att löneutbetal- ningarna i landsorten centraliseras till landskontoren med redogöraransvar för dessa. I Stockholm borde nuvarande system bibehållas och i de största lands- ortsstäderna inrättas liknande central- organ. Seminariernas rektorsförening anser det svårt att utan kännedom om hur en eventuell kameral avdelning inom överstyrelsen skulle.organiseras

ta ståndpunkt till frågan. I varje fall borde dock direktionen över Stock- holms stads undervisningsverk övertaga löneutbetalningarna även för de tre seminarierna i Stockholm, såvida inte alla löneheräkningar centraliserades till överstyrelsen. Liknande anordningar borde vidtagas i landsorten.

Av de 128 rektorer, som yttrat sig till de sakkunniga, önska 27 behålla nuva- rande system, varemot 79 förorda cen- tralisering och 22 icke uttalat någon åsikt. Av de 79 rektorer, som förorda centralisering, önska 30, att arbetet för— lägges till skolöverstyrelsen, och 49, att bestyren anförtros annat organ. Som lämpligt organ i stället för överstyrelsen anges därvid av 25 länsstyrelsen, av 11 (särskilt i de större städerna) en mot- svarighet till direktionen över Stock- holms stads undervisningsverk, av 6 en för närbelägna skolor gemensam »skol- kamrer» (lärare med skäligt arvode och nedsatt undervisningsskyldighet), av 3 ett lönekontor i varje län, av 2 ett för alla skolor i orten gemensamt kameral- kontor, av 1 en central för hela kom- munen (för de högre kommunala sko- lorna) och av 1 drätselkammaren (för de högre kommunala skolorna).

De sakkunniga

Genomföres 1936 års skolöverstyrel- sesakkunnigas ifrågavarande förslag, skulle överstyrelsens administrativa uppgifter ökas med en arbetsmängd, som mätt i antalet befattningshavare motsvarar närmare 15 % av överstyrel- sens nuvarande pedagogiska och admi- nistrativa arbete. Tyngdpunkten i över- styrelsens verksamhet skulle då ånyo förskjutas i riktning mot den adminis- trativt-ekonomiska, oaktat syftet med en omorganisation av skolöverstyrelsen

bör vara att koncentrera dess verksam- het kring pedagogiska och skolorgani— satoriska uppgifter. Mot bakgrunden härav dela de sakkunniga den i direkti- ven för dem uttalade tveksamheten i fråga om centralisering av nämnda ka- merala arbete till skolöverstyrelsen från myndigheter, som redan äro utrustade därför.

Beträffande förslaget att till översty— relsen centralisera utbetalandet av de statliga befattningshavarnas löner må framhållas, att sedan förslaget avgavs, antalet sådana befattningshavare inom överstyrelsens verksamhetsområde har ökat till omkring 6 000. Att centralt ut- räkna lönerna för ett så stort antal per- soner, spridda över hela landet, förut— sätter ett omfattande rapportsystem mellan rektorerna och överstyrelsen. Ändringar i lönen på grund av tjänst- ledigheter o. (1. skulle i regel ej kunna verkställas samma månad utan först en påföljande. Arbetsfördelningen skulle likväl bli ojämn med stark arbetsbelast- ning vid slutet av varje månad. Det skulle krävas en stor personal, och det torde likväl vara ovisst om utbetal— ningssystemet skulle fungera tillfreds- ställande. Erfarenheterna från direk- tionen över Stockholms stads under- visningsverk, som uträknar lönerna för samtliga allmänna läroverk och fram— deles torde komma att övertaga samma arbete för folk- och småskolesemina- rierna därstädes, giva också vid han- den, att en central uträkning icke lämpligen bör omfatta flera läroanstal- ter än som direktionen handhar. Det är även en fördel, att en viss personlig kontakt kan äga rum mellan den löneut- betalande myndigheten och rektorsex- peditionerna. Denna försvåras, om läro- anstalterna ligga i annan ort och om ett alltför stort antal läroanstalter anknytes till samma lönecentral. Med hänsyn

härtill vilja de sakkunniga avstyrka förslaget att till överstyrelsen centrali- sera utbetalandet av löner till alla stat- liga befattningshavare vid anstalter under överstyrelsens inseende.

Däremot tala starka skäl för att löne— utbetalningarna, såsom många rektorer förordat, i orter med flera läroanstalter i någon form centraliseras till en av läroanstalterna eller till ett fristående organ likartat med direktionen över Stockholms stads undervisningsverk. Även andra organisationsformer kunna tänkas. Denna fråga ligger dock icke inom ramen för de sakkunnigas upp- drag.

Flertalet lärare äro emellertid kom- munalt anställda. Antalet lärare inom folkskolan och vid högre kommunala skolor närmar sig 35000. Rekvisitio- nerna av statsbidrag till dem granskas av statskontoret och länsstyrelserna, som även utbetala statsbidragen. Man kan ej räkna med att länsstyrelserna i regel förfoga över personal, som är väl insatt i skolorganisatoriska och skolad— ministrativa frågor. Beträffande folk- skolan kompenseras detta av att rekvi- sitionerna först granskas av statens folkskolinspektörer. För de högre kom- munala skolorna är kontrollen i regel ej lika betryggande.

En centralisering till överstyrelsen av utbetalningen av statsbidrag till kom- munala och även till privata skolor skulle medföra vissa fördelar. Inom överstyrelsen skulle personal kunna av- delas för att huvudsakligen ägna sig åt dessa uppgifter och därigenom för- värva stor erfarenhet. Denna personal skulle dessutom kunna utnyttja inom överstyrelsen förefintliga beslut och andra handlingar för kontroll av upp- gifterna i rekvisitionerna samt i tvek- samma frågor inhämta upplysningar av undervisningsråd eller andra fackmän

inom överstyrelsen. En enhetlig praxis skulle komma till stånd. Överstyrelsen skulle kunna utnyttja uppgifterna i statsbidragsrekvisitionerna vid sina an- slagsäskanden och för kontroll av det statsunderstödda skolväsendet i olika hänseenden.

En dylik centralisering skulle emel- lertid även medföra vissa olägenheter. Det stora granskningsmaterialet, som nu handhaves av statskontoret och 24 läns- styrelser, måste genomgås på en rela- tivt kort tid efter redovisningsårets slut, om icke kommunerna eller de pri— vata skolorna skola få vänta alltför länge på det slutliga statsbidraget. En ganska talrik personal måste i så fall anställas. Antalet torde kunna uppskat— tas till minst 10 befattningshavare. Man synes icke kunna räkna med att en motsvarande besparing av personal inom länsstyrelserna skulle genomföras.

Därtill kommer, att frågan om stats- bidragssystemet är föremål för utred- ning genom särskilda sakkunniga. Vi- dare ha 1945 års folkskolesakkunniga framlagt betänkande med förslag angå— ende förenklat rekvisitions- och gransk- ningsförfarande beträffande vissa stats- bidrag till folkskoleväsendet (SOU 1949: 40). Inrättas särskilda mellaninstan- ser för skolväsendet, kan det även ifrågasättas, om icke granskningen och utbetalningen av statsbidrag bör decen- traliseras till dem.

På grund av det anförda anse de sak- kunniga, att i varje fall för närvarande handläggningen av statsbidrag till korn- munala och enskilda skolor ej bör cen- traliseras till överstyrelsen. Det är dock av vikt, att överstyrelsens personalor— ganisation avväges så, att överstyrelsen blir i stånd att efter samråd med riks- räkenskapsverket genom anvisningar m. m. trygga en enhetligare tillämpning av redovisnings- och utbetalningsbe-

stämmelserna. Härutinnan återkomma de sakkunniga i kap. 11.

Emellertid ha de sakkunniga över- vägt, om icke till skolöverstyrelsen borde överflyttas de anordningsären— den, avseende skolväsendet, som nu an- komma på statskontoret. Den genom statens organisationsnämnd verkställda utredningen visar, att därigenom vissa fördelar skulle vinnas för skolväsendet. De skäl, som de sakkunniga funnit tala för att kamerala ärenden berörande skolväsendet ej böra överföras till skol- överstyrelsen i förut angiven omfatt- ning, göra sig med mindre styrka gäl-

lande beträffande detta begränsade för- slag. De sakkunniga biträda förslaget och återkomma i det följande till frå- gan om erforderliga ändringar i över- styrelsens personalorganisation. Huru- vida framdeles till överstyrelsen böra överflyttas motsvarande anordnings— ärenden från länsstyrelserna, torde i sinom tid få bedömas, sedan frågan om mellaninstanser inom skolväsendet slut- ligen prövats och på grundval av de er- farenheter, som överstyrelsen vinner vid utförandet av de nu på statskonto- ret ankommande skolkamerala uppgif- terna.

Statistisk verksamhet

Nuläge

Skolöverstyrelsens statistiska avdel- ning har till uppgift att

a) på grundval av insamlat statistiskt primärmaterial utarbeta och från tryc- ket utgiva fortlöpande statistiska berät- telser beträffande det under skolöver— styrelsen och överstyrelsen för yrkes— utbildning ståendc skolväsendet samt

b) tillhandhålla skolöverstyrelsen sta- tistisk service.

Av sparsamhetsskäl ha fortlöpande statistiska berättelser icke utgivits un- der en följd av år.

Beträffande avdelningens personal- organisation hänvisas till sid. 47.

Tidigare anförda skäl för och emot en överflyttning till statistiska centralbyrån

Av 1936 års skolöverstyrelsesakkun- nigas betänkande (se bilaga 1) framgår, att frågan om statistiska avdelningens överflyttande till statistiska centralby— rån år 1934 dryftades på grundval av

ett förslag, framlagt av den då arbe- tande organisationsnämnden.

Under ärendets behandling anfördes som skäl för en dylik överflyttning i huvudsak följande.

1. En lägre befattningshavare än byrå- chef kunde ej i samma mån som en med Övriga ledamöter av överstyrelsen jäm- ställd befattningshavare hävda de spe- ciellt statistiska synpunkterna.

2. En överflyttning till statistiska cen- tralbyrån skulle förbättra befordrings— utsikterna och därmed rekryteringen av den statistiska personalen.

3. Statistiska avdelningens isolering skulle försvinna, om avdelningen över- flyttades till centralbyrån, där verks- chefen kunde utöva en verklig högsta ledning av undervisningsstatistiken och där ämbetsverkets styrelse i sin helhet ägde statistisk sakkunskap.

4. Skolöverstyrelsen kunde få behöv- liga statistiska uppgifter ur sitt biblio- tek, genom upplysningar per telefon samt tillgång till det statistiska primär- materialet, om uppgiftslämnarna ålades

att ifylla ytterligare ett exemplar av blanketterna, vilket skulle överlämnas till överstyrelsen.

Som skäl emot en dylik överflyttning anfördes i huvudsak följande.

1. överstyrelsens möjligheter att för sitt dagliga arbete utnyttja undervis— ningsstatistiken skulle i hög grad för- sämras. Protokollen angående student- och realexamina behövde ofta anlitas vid handläggning av ärenden rörande klagomål, ansökningar m. 111. De upp- gifter, som låge till grund för folk- och fortsättningsskolestatistiken, vore nöd— vändiga för prövning av ärenden om reglementen för fortsättningsskolor och dessa skolors centralisering samt om indragning av tjänster vid folkskolorna ävensom vid behandling av byggnads- frågor och av besvärsmål rörande folk- skoleväsendet m. m.

2. Om statistiken måste lämnas i yt- terligare ett exemplar, som separat tillställdes överstyrelsen, skulle detta väcka berättigat missnöje bland kom- munerna.

1936 års skolöverstyrelsesakkunniga funno på anförda skäl, att en överflytt- ning till statistiska centralbyrån skulle utgöra ett betydande hinder för över- styrelsen vid dess ämbetsförvaltning. Nämnda sakkunniga kunde därför icke tillstyrka en sådan överflyttning. Sta- tistiska centralbyrån förklarade i ut- låtande över förslaget, att centralbyrån visserligen funnit starka skäl kunna anföras för en dylik överflyttning men icke ansåge sig böra för det dåvarande påyrka någon sådan.

Senare verkställda utredningar

Besparingsberedningen verkställde genom sin statistikkommitté en under- sökning av skolöverstyrelsens statis-

tiska avdelning. Resultatet redovisades 'i en den 20 maj 1942 dagtecknad'prome— moria. Sedermera föreslog besparings- beredningens statistikkommitté i sitt be— tänkande angående den statliga statisti- kens organisation m. m. (SOU 1943: 28), att överstyrelsens statistiska avdelning skulle överföras till statistiska central- byrån.

1948 års stalistilcutredning har i en diskussionspromemoria den 23 augusti 1948 redovisat resultatet av en verk- ställd första granskning av skolöversty- relsens statistik. Granskningen föran- ledde vissa erinringar från utredning- ens sida mot arbetsgången inom avdel- ningen. Vid underhandsöverläggningar med överstyrelsen framförde utred- ningen förslag, syftande till en begräns- ning av primärmaterialet och förenk— ling och omläggning av arbetsmetoderna så att den rådande eftersläpningen i statistikarbetet skulle kunna inhämtas.

I anslutning härtill har skolöversty- relsen genom särskilt tillkallade sakkun- niga verkställt två utredningar, den ena avseende folkskolestatistiken och den andra läroverksstatistiken. Utredning— arna ha lett till beslut av skolöversty- relsen respektive Kungl. Maj:t rörande förenklingar i skilda hänseenden.

Statistikutredningen har därefter i skrivelse till den 22 juni 1950 anfört, att utredningen »med tillfredsställelse kunnat konstatera, att utredningens re- kommendationer i allt väsentligt blivit följda». Sålunda hade en betydande del av arbetsbalansen kunnat avverkas. Statistiken över yrkesundervisningen hade dock mäst eftersättas, då avdel— ningen ålagts särskilda utredningar för skolkommissionen och 1950 års skolut- skott. ' _

På uppdrag av skolöverstyrelsesak- kunniga har statistiska avdelningens chef, förste aktuarien A. Mebius, upp-

rättat en den 11 februari 1950 dagteck— nad promemoria om personalbehovet på avdelningen. Som förutsättning har angivits, att avdelningen skulle dels är- ligen publicera erforderlig undervis- ningsstatistik, dels förse skolöverstyrel- sen och eventuellt även överstyrelsen för yrkesutbildning med erforderliga utredningar i statistiska frågor. Beträf- fande promemorians innehåll i avse- ende på personalorganisationen hänvi- sas till kap. 11 och beträffande fram- lagt förslag till plan för publicering av undervisningsstatistik till bilaga 4.

I yttrande den 22 juni 1950 över pro- memorian har 1948 års statistikutred- ning, som icke ifrågasatt, att statistiska avdelningen skulle överföras till statis- tiska centralbyrån, framhållit, att pla- nen för utarbetande och publicering av årlig undervisningsstatistik känneteck- nades av en lovvärd återhållsamhet. Dock förutsattes, att granskningen av planen inom skolöverstyrelsen skedde med utgångspunkt i frågeställningen: »Behöver man samtliga uppgifter varje år? Vilka erfordras endast vartannat, vart tredje eller vart femte år?» Under inga omständigheter borde planen ut- ökas med uppgifter, som vore obehöv- liga ur pedagogisk eller allmän förvalt- ningssynpunkt. Beträffande den eller de årliga publikationernas utformning i övrigt lämnade utredningen vissa närmare anvisningar. Förslaget till per- sonaluppsättning betecknade utred- ningen såsom återhållsamt och till- styrkte det med smärre jämkningar.

SkoIöverstyrelsesakkunniga ha an- sett det vara av vikt att utreda, om icke det löpande arbetet inom överstyrel- sens statistiska avdelning skulle kunna ytterligare förenklas. För detta ända- mål ha de sakkunniga tillställt statis- tiska avdelningens chef vissa frågor, vilka av denne besvarats i skrivelse till

de sakkunniga den 23 september 1950. I skrivelsen anföres som svar på de framställda frågorna bl. a. följande.

Av arbetet på avdelningen belöpte sig omkring 40 % på folk- och fortsätt- ningsskolväsendet. Om statistiken för dessa skolformer, såsom ifrågasatts, skulle grunda sig på statens folkskol— inspektörers årsberättelser, skulle sta- tistiken kunna avslutas och tryckas nå- got tidigare än nu, då skoldistriktens uppgifter insändes till överstyrelsen för bearbetning. Emellertid skulle knappast någon besparing för det allmänna upp- stå, då arbetet endast överflyttades till andra organ, som därtill saknade statis- tisk expertis. Inspektörernas årsberät- telser måste i flera avseenden utvidgas, och riskerna för fel bleve avsevärt större. Avdelningen skulle ej heller få möjligheter att genom hjälptabeller, upprättade skoldistriktsvis, få känne- dom om, på vilka ställen särskilda undervisningsanordningar förekomme. Anordningen avstyrktes. Om den emel- lertid genomfördes, kunde den beräk— nas medföra ett minskat personalbehov motsvarande ungefärligen 1/2 amanu- ens, 1 kanslibiträde och 2 kontorsbiträ- den.

Den år 1948 verkställda översynen av statistikblanketterna hade medfört viss arbetsbesparing, som dock knappast kunde uppskattas till så mycket som 1/2 biträdesbefattning. Tidigare vidtagna förenklingar motvägdes i viss mån av tendenser till utvidgning och större komplicering av statistiken, t. ex. om- prövningar och särskilda prövningar i studentexamen.

En minskning av uppgiftskontrollen till stickprov på 10 eller 25 % av hela materialet skulle äventyra statistikens tillförlitlighet. I varje fall borde kon- trollen inrikta sig på vissa punkter inom hela materialet, medan andra be-

handlades mindre ingående eller icke bleve föremål för fortlöpande gransk- ning. En stickprovskontroll skulle fram- tvinga en ökad granskning i efterhand av upprättade hjälptabeller. Det vore därför synnerligen vanskligt att be- räkna någon bestämd personalminsk— ning som följd av förhandsgransknin— gens minskning till stickprovsgransk- ning.

Hålkorts- eller stansmaskiner erford- rades icke. För maskinell bearbetning inom annat ämbetsverk i samband med specialutredningar erfordrades emel- lertid ett årligt anslag av 15000 kro- nor. Vidare erfordrades ytterligare en elektrisk divisions- och multiplikations- maskin av typen Facit N.E.A., vilken betingade ett pris av omkring 1 300 kro- nor brutto.

De sakkunniga ha vidare den 20 ok- tober 1950 haft överläggningar med vissa statens folkskolinspektörer angå— ende statistiken för folk- och fortsätt- ningsskolan. Därvid framhölls av in- spektörerna bland annat följande. Sedan kommunreformen genomförts, torde skoldistriktens statistiska uppgif- ter bli mera tillförlitliga, och i varje fall skulle kontrollen av uppgifterna underlättas. Om de statistiska uppgif- terna i enlighet med 1945 års folkskole- sakkunnigas av skolöverstyrelsen till- styrkta förslag insändes samtidigt som rekvisitionerna av statsbidrag och la- des till grund för dessa, skulle uppgif- terna bli avsevärt tillförlitligare än nu och dessutom skulle de då underkastas en noggrann kontroll av inspektörerna i samband med granskningen av stats- bidragsrekvisitionerna.

Inspektörernas årsberättelser vore i flera hänseenden av stor betydelse för folkskoleväsendet och borde därför bi- behållas. Även om de skulle slopas, måste inspektörerna likväl göra lik-

nande årliga sammanställningar över förhållandena i sina respektive inspek- tionsområden. Dessa erfordrades för att få en överblick över skolorganisatio- nen, och de vore av stor betydelse icke minst för vikarier på inspektörstjäns- terna. Årsberättelsernas uppgifter vore redan nu så fylliga, att endast mindre tillägg erfordrades för att kunna läg- gas till grund för statistisk bearbet— ning. Då inspektörerna likväl måste upprätta årsredogörelser, innebure det icke någon nämnvärd arbetsökning, om de ålades att göra dessa så fylliga, att de kunde läggas till grund för översty- relsens statistik.

Inspektörerna kunde genom sin ingå- ende kännedom om förhållandena inom skoldistrikten snabbt upptäcka mera väsentliga fel i distriktens statistiska uppgifter, vilka statistiska avdelningen knappast hade möjlighet att upptäcka. Att de statistiska uppgifterna nu ej granskades i så stor omfattning sam- manhängde med att de inkomme under en tid, då inspektörstjänsterna ofta up- pehölles av vikarier. Formulären vore även väl invecklade och, då en del upp- gifter verkade meningslösa, hade in- tresset för arbetet minskats. Om årsbe- rättelserna lades till grund för statisti- ken, skulle arbetet framstå som bety- delsefullt, och till följd härav utföras noggrannare.

Vissa av de statistiska uppgifterna borde utgå eller förenklas. Detta gällde särskilt tabellen över omsättningen av lärjungar inom klasserna. Den krävde ett betydande arbete, som knappast kunde motsvara behovet.

Om skoldistriktens statistikformulär skulle förvaras hos inspektörerna, måste de ha arkiv. De skolor, som ej stode under inspektion genom statens folkskolinspektörer, borde åläggas att insända sina statistiska uppgifter till

inspektörerna för att intagas i deras årsberättelser.

De sakkunniga ha hemställt, att 1948 års siatistikutredning under hand ville yttra sig över chefens för statistiska avdelningen nämnda skrivelse den 23 september 1950. I skrivelse till de sakkunniga den 3 november 1950 har utredningens ordförande anfört bl. a. följande.

En grundlig omprövning av frågan om vilka uppgifter, som skola ingå i den år— liga rutinmässiga statistiken, måste ske. Enligt min uppfattning kan denna om- prövning enklast ske på det sättet, att den hittillsvarande, synnerligen detaljerade statistiska redovisning av folk— och fort- sättningsskolornas verksamhet, som utar- betas inom överstyrelsens statistiska av- delning, helt slopas, och att den löpande statistiken uteslutande grundas på de sam— manställningar, som statens folkskolin- spektörer upprätta. I den mån så visar sig erforderligt kunna dessa sammanställnin- gar successivt utvidgas.

Även om det principiellt är fördelakti- gare, om den definitiva statistiken så långt möjligt bygger direkt på primärstatistiskt material, finner jag det ingalunda orik— tigt att grunda statistiken på sekundära uppgifter. I föreliggande fall ha såväl skol- överstyrelsen som folkskolinspektörerna själva för sina administrativa arbetsupp- gifter behov av inspektörernas årsberättel- ser med tillhörande statistiska samman- ställningar. Under sådana omständigheter vore det ej rationellt om dessa icke ut- nyttjades för riksstatistiken.

Överstyrelscns statistikchef lägger enligt min uppfattning onödig vikt vid de sum- meringsfel, som kunna tänkas uppkomma till följd av bearbetningens decentralise- ring. Extrema fel, som upptäckts vid den nuvarande granskningen, skulle ha givit sig tillkänna" även vid den nya metoden. Småfelen spela ingen roll.

Statistikchefens beräkning av det mins— kade personalbehovet vid decentraliserad bearbetning synes vara tilltagen i under- kant. Tabellarbetet på grundval av inspek- törernas nuvarande sammanställningar torde med rationell disposition av materi-

alet komma att kräva högst 6 biträdesmå- nader, d. v. s. % årsbitråde.

Tyngdpunkten i statistiska avdelningens arbete bör enligt min mening ligga på till— fälliga undersökningar, om möjligt anord- nade stickprovsvis. Avdelningen bör så di- mensioneras att den får tillfälle göra en insats som »statistiskt laboratorium».

De sakkunniga

De sakkunniga ha övervägt, om för- delar skulle vinnas genom att till statis- tiska centralbyrån överföra skolöver- styrelsens statistiska verksamhet. Av skäl, som anförts av 1936 års skolöver- styrelsesakkunniga, finner utredningen dock en dylik överflyttning vålla så- dana svårigheter för överstyrelsen, att de sakkunniga avstyrka en sådan åt- gärd.

överstyrelsens statistiska arbetsenhet bör emellertid bli i stånd att — förutom att ombesörja fortlöpande undervis- ningsstatistik för skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning —— ut- göra ett effektivt serviceorgan för över- styrelsens övriga arbetsenheter liksom för andra statsinstitutioner vid statis- tiska utredningar rörande skolväsendet. På grund av personalbrist har sist- nämnda arbetsuppgift de senare åren kommit i efterhand. Behovet av sådan service ökas till följd av 1950 års riks- dagsbeslut om den allmänna skolorga- nisationen och den försöksverksamhet och de utredningar, som därigenom aktualiseras.

Vidare förutsätta de sakkunniga, i likhet med chefen för statistiska avdel- ningen och statistikutredningen, att dyrbarare statistikmaskiner, som ej kunna komma till kontinuerlig använd- ning inom överstyrelsen, icke anskaffas för överstyrelsens behov. Bearbetningar, för vilka dylik maskinutrustning erford— ras, böra — såsom framhållits av stati-

stikutredningen _— utföras av den ma- skincentral, som genom beslut av 1950 års riksdag inrättats i avsikt att stå till tjänst för ämbetsverk, där det statis- tiska arbetet ej är av den omfattning, att en mera dyrbar maskinell utrustning är motiverad. Ifrågavarande maskin— central har från och med den 1 juli 1950 organiserats som en självständig byrå inom statistiska centralbyrån. Oaktat under senare år genomförts förenklingar i undervisningsstatistiken och det material, som infordras som grundval för denna, finna de sakkun- niga, att ytterligare förenklingar böra övervägas. Beträffande statistiken för folkundervisningen ha de sakkunniga, såsom av den ovan återgivna redogö- relsen framgår, undersökt möjlighe- terna att grunda denna på de samman- ställningar, som statens folkskolinspek- törer redan nu ha att utarbeta och in- föra i sina årsberättelser. Dessa kunna något utvidgas, om så skulle erfordras. Enligt de sakkunnigas mening bör en sålunda upprättad statistik vara till- räckligt noggrann för att motsvara sitt ändamål. Härigenom skulle en avsevärd arbetsbesparing vinnas inom statistiska avdelningen utan att statens folkskolin- spektörers arbete skulle behöva nämn- värt utökas. De sakkunniga förorda, att en sådan omläggning kommer till stånd. Även andra förenklingar böra över- vägas. Vissa statistiska uppgifter, som

skolorna ha att lämna, synas kräva mera arbete än som motsvarar deras betydelse för skolväsendet. Sådana upp- gifter höra utgå ur statistiken, och an- dra synas kunna ytterligare förenklas. Den nuvarande systematiska kontrol- len av de statistiska uppgifterna från högre skolor synes i viss omfattning kunna ersättas av stickprovskontroll. Vidare bör övervägas, om icke vissa av uppgifterna böra publiceras periodvis i stället för årligen.

Genom dylika och'andra åtgärder bör arbetskraft kunna sparas i sådan utsträckning, att arbetsenheten utan förstärkning kan lämna erforderlig sta- tistikservice vid utredningsarbete. Sta— tistiskt utredningsarbete, som ej kan utföras i denna ordning, bör kunna om- besörjas av statistiska centralbyrån vid bifall till av detta verk framlagt förslag om upprättande av en utredningsbyrå inom centralbyrån.

De sakkunniga utgå från att undervis- ningsstatistiken fortlöpande publiceras. Den plan härför, som upprättats inom överstyrelsens statistiska avdelning (bi- laga 4), synes böra ytterligare prövas av skolöverstyrelsen ur synpunkten, om icke vissa förenklingar kunna vid— tagas. Vad statistikutredningen i ämnet anfört bör härvid beaktas av översty- relsen. I det följande beräkna de sak- kunniga medel för ifrågavarande publi— kationsverksamhet.

Förskolor. Daghem m. m.

Nuläge

Genom lag den 22 juni 1945 (nr 503) infördes i lagen om samhällets barna- vård m. m. (barnavårdslagen) närmare bestämmelser om anstalter för den halv- öppna barnavården.

Enligt 39 5 2 mom. i lagen förstås

därmed barnavårdsanstalter för vård och uppfostran av barn under begrän- sad del av dygnet. Till sådana anstalter räknas i första hand lekskolor (barn- trädgårdar), daghem och eftermiddags— hem men även vissa andra institutioner, där barn regelbundet mottagas för vård

och uppfostran under viss del av dyg— net. Någon minimiålder för barnen är ej fastställd och anstalter, som mottaga spädbarn under viss del av dygnet, räk- nas hit. Bestämmelserna gälla däremot ej för mera oregelbundna former av barntillsyn, såsom barnparkering.

Barnavårdslagens bestämmelser om den halvöppna barnavården komplet- teras av Kungl. Maj:ts stadga om har- navårdsanstalter (SFS 1945:506) och socialstyrelsens kungörelse med före- skrifter och anvisningar rörande stats- bidrag till driften av institutioner inom den halvöppna barnavården (SFS 1944: 1).

Anstalterna för den halvöppna barna- vården stå enligt 42 & barnavårdslagen under tillsyn av barnavårdsnämnderna. Den centrala tillsynen utövas av social- styrelsen, som även har tillsynen över utbildningen av barnträdgårdslärarin- nor i förskoleseminarierna. Även läns- styrelserna utöva viss tillsyn beträf- fande den halvöppna barnavården. In- nan anstalt för halvöppen barnavård första gången träder i verksamhet, skall anmälan därom göras hos socialstyrel- sen och barn—avårdsnämnden i den kom- mun, där verksamheten är avsedd att drivas (41 5 3 mom. barnavårdslagen).

Inom socialstyrelsen handläggas dessa frågor på avdelningen för halvöppen barnavård inom barnavårdsbyrån. Av- delningen består av 1 konsulent (Ce 24), 2 amanuenser och 1 skrivbiträde. Av- delningen har gemensamt kansli med barnavårdsbyrån, som delvis utnyttjar nämnda skrivbiträde. Vidare finnes på avdelningen en extra föredragandei statsbidragsärenden, vilken dessutom är statens inspektör för förskolesemina- rierna och till vilken utgår ett arvode av 3 000 kronor för år. Till avdelningens förfogande står för konsulterande av medicinsk expertis ett belopp av 500

kronor, varjämte ritningar m. m.'vid behov granskas av en konsultativ ar- kitekt mot arvode.

Förslag om verksamhetens överförande till skolöverstyrelsen

Det har sedan länge övervägts, om icke den halvöppna barnavården borde inordnas under skolöverstyrelsen. Av 1941 års befolkningsutredning (SOU 1943: 9 sid. 62 ff.) ifrågasattes, om icke lekskoleundervisningen borde vara un— derkastad pedagogisk inspektion genom skolöverstyrelsen. Då inpektionen häri— genom skulle omhänderhavas av två myndigheter, ansåg sig befolkningsut— redningen emellertid icke böra föreslå en dylik anordning. I stället borde so- cialstyrelsen få tillgång till lämplig expertis och handha även den pedago— giska inspektionen.

I propositionen 1943: 339 uttalade sig emellertid departementschefen för att skolöverstyrelsen skulle handha den pe- dagogiska inspektionen av ifrågava- rande institutioner, då det pedagogiska innehållet i förskolefostran vore av så- dan art, att det icke kunde skiljas från den pedagogik, som berörde de lägsta klasserna i folkskolan. Förslaget bifölls av riksdagen och medel anvisades för inrättande av en konsulentbefattning för ändamålet inom överstyrelsen. Emellertid anhöll överstyrelsen i skri- velse den 21 november 1944 om befri- else tillsvidare från denna uppgift, och verksamheten har sedan dess fortgått utan någon inspektion från överstyrel- sens sida.

Beträffande förskoleseminarierna ifrå- gasatte befolkningskommissionen redan 1938, att de skulle inspekteras av skol- överstyrelsen. I sitt förslag den 8 janu- ari 1945 om statligt stöd till dessa se- minarier anslöt sig befolkningsutred-

ningen i princip till denna linje. Då skolöverstyrelsen hos Kungl. Maj:t be- gärt att tillsvidare ej behöva tillsätta den beslutade konsulentbefattningen för den halvöppna barnavården, föreslog dock befolkningsutredningen, att till- synen tillsvidare skulle utövas av soci- alstyrelsen (SOU 1938: 20 sid. 30).

Skolkommissionen (SOU 1948: 27 sid. 185 ff.) pekade på en rad förhållanden, som på det lokala planet gjorde ett in- timare samarbete mellan barnstugorna och det egentliga skolväsendet önskvärt. I sitt utlåtande över skolkommissionens och 1940 års skolutrednings betänkan- den framhöll skolöverstyrelsen (SOU 1949:35), att det vore nödvändigt, att förskoleinstitutionerna icke ensidigt finge karaktär av barnavårdsanstalter. Deras pedagogiska funktion vore så framträdande och betydelsefull, att det vore fullt naturligt, att förskoleinstitu- tionerna _— såsom från utredningshåll också allmänt förordats —— organisato- riskt anknötes till skolväsendet i övrigt, dock utan att därigenom förlora sin egen karaktär.

Förskolornas anknytning till skolvä- sendet har även förordats av barn— trädgårdslärarinnornas riksförbund och Sveriges socialdemokratiska kvinnoför- bund. Betänkande om daghem och för- skolor har nu framlagts av 1946 års kommitté för den halvöppna barnavår- den. Beträffande den centrala tillsynen har kommittén framlagt alternativa för- slag, nämligen att denna antingen bibc- hålles hos socialstyrelsen eller överflyt- tas till skolöverstyrelsen. Enligt det se- nare alternativet skulle det lokala an- svaret överflyttas från barnavårdsnämn- derna till folkskolestyrelserna (skol— råden). Personalen inom det centrala tillsynsorganet skulle förstärkas bl. a. med hänsyn till avsedd utbyggnad av verksamheten.

Om verksamheten skulle anknytas till skolväsendet, borde enligt kommittén ärendena handläggas å en särskild ar- betsenhet inom överstyrelsen bestående av 3 konsulenter, 1 i lönegrad Ca 31, 1 i lönegrad Ce 27 och 1 i lönegrad Ce 24, samt 1 amanuens och 1 skrivbiträde. Dessutom borde till denna verksamhet knytas en pediatriskt utbildad läkare, vilken finge biträda vid handläggning av hithörande samt övriga angränsande frågor, som skolöverläkaren överläm- nade till honom. För byggnadstekniska frågor rörande förskolor och daghem behövdes speciell sakkunskap. Erfor- derliga experter borde tillsvidare av- lönas från den i överstyrelsens avlö- ningsstat uppförda anslagsposten till ar- voden och särskilda ersättningar till inspektörer och sakkunniga biträden m. m.

De sakkunniga

I likhet med Skolkommissionen och skolöverstyrelsen anse skolöverstyrelse- sakkunniga starka skäl tala för att för- skoleseminarier och förskolor anknytas till skolväsendet, såsom även skett på flera håll i utlandet. Förskolorna böra givetvis behålla sin speciellt fria arbets- form. Då deras pedagogiska funktion är framträdande, är det av vikt, att de pedagogiska och psykologiska proble- men beträffande både förskolestadiet och småskolestadiet handläggas av samma ämbetsverk. Överstyrelsens pe- dagogiska arbete skulle dessutom be- rikas genom erfarenheterna från för- skolestadiet, vilket kan bli av bety— delse icke minst för den omfattande försöksverksamhet, som överstyrelsen har att bedriva.

Vid daghem m. m. äro de pedagogiska uppgifterna även framträdande. Dag- hemmen skola ej begränsa sitt arbete

till enbart vård utan lägga huvudvikten vid barnens fostran och anpassning till omvärlden. Frågor berörande förskolor och daghem hänga intimt samman, och gränserna mellan dessa anstaltstyper bli alltmer flytande. Ofta äro de be- lägna i samma byggnad och ha samma föreståndare. Det förekommer, att en institution vartannat år har förskola och vartannat år daghem. I varje fall kan det därför ej anses lämpligt, att den centrala tillsynen av dem uppdelas på olika myndigheter.

Överstyrelsens tillsyn över skolhem och andra internat samt dess be- fattning med skolmåltidsverksamheten bringar redan nu verket i kontakt med frågor likartade de vid daghemmen föreliggande. De sakkunniga förorda därför, att den halvöppna barnavården isin helhet överflyttas till skolöver- styrelsen som centralt tillsynsorgan. Vid de sakkunnigas överläggningar med

statens folkskolinspektörer ha dessa enhälligt uttalat sig härför. Det av 1946 års kommitté för den halvöppna barna- vården för ändamålet beräknade per- sonalbehovet torde få slutligt övervägas i samband med prövningen av dess av- givna förslag. Redan under nuvarande förhållanden torde det dock erfordras mer än en konsulent för denna verk- samhet. De sakkunniga föreslå, att två dylika befattningar inrättas, av vilka den ena i enlighet med praxis inom överstyrelsen bör benämnas inspektör. Deras löneställning och frågan om er— forderlig kanslipersonal behandlas i kap. 11.

Enligt de sakkunnigas förslag skall inom överstyrelsen inrättas en särskild lärarutbildningsavdelning. Till denna böra förskoleseminarierna hänföras, dock böra dessa seminarier inspekteras även av inspektören för den halvöppna barnavården.

INSPEKTIONS-, RÅDGIVNINGS— OCH UPPLYSNINGSVERKSAMHET

Inspektioner och pedagogiskt rådgivande verksamhet

Härutinnan hänvisas till vad de sakkunniga i ämnet anföra i kap. 9 vid behandlingen av frågan om anställande av änmeskonsulenter i skolöverstyrel- sen m. in.

Information till skolväsendets befattnings- havare m. 111.

Information i företrädesvis adminis- trativa frågor till skolchefer, lärare och andra befattningshavare inom skolvä- sendet liksom till statliga och kom- munala myndigheter utgör ett starkt in- slag i skolöverstyrelsens verksamhet.

Sålunda begäras upplysningar om gällande bestämmelser inom skilda om- råden, tolkningen av dessa, praxis vid prövning av ansökningar (t. ex. om be- hörighet till lärartjänster), handlingar, som skola fogas vid ansökningar etc. Åtskilliga upplysningar lämnas av kom- missionär inom verket, mot ersättning. I vissa fall påkallas upplysningar, som föranleda särskilda undersökningar, exempelvis om fullgjord tjänstgöring och om tillgodoräknande av tjänstgöring i merithänseende. Enbart för upplys- ningar till statskontoret och statens pensionsanstalt, att ligga till grund för dessas beslut om pension, åtgår en ar- betstid, motsvarande halvtidsanställ- ning för en amanuens eller byråsek-

reterare. Åtskilliga upplysningar skulle vederbörande själv kunna inhämta av exempelvis läroverks- eller folkskole- stadgan. Besvarandet av andra frågor förutsätter förtrogenhet med adminis- trativt arbete och erfarenhet av över- styrelsens verksamhet. Generellt gäller, att svar på framställda spörsmål kunna i ett flertal fall lämnas förhållandevis snabbare och säkrare av befattningsha- vare inom överstyrelsen än av andra. För folkskolans del ansvara dock statens folkskolinspektörer för en stor del av denna informationsverksamhet. En mycket stor del av den informa- tionsverksamhet, som bedrives från överstyrelsen, faller på konsulenter och andra befattningshavare, som till en av sina uppgifter ha att svara för dylik rådgivning. Som exempel må nämnas, att överstyrelsens hushållskonsulenter årligen besvara flera hundra förfråg- ningar från skoldistrikt och andra. Här avses dock icke dylik verksamhet och ej heller kommissionärernas utan sådan som ankommer på överstyrelsens be- fattningshavare vid sidan av deras egentliga arbetsuppgifter. Överstyrelsens redobogenhet att stå till tjänst med dylik information har lett till att upplysningar begäras även i frågor av enkel beskaffenhet. Sedan publikationen Aktuellt från skolöver- styrelsen tillkommit, har informationen underlättats. Som svar på en fråga kan ofta hänvisas till meddelanden i

nämnda publikation, och möjligheter ha öppnats att där lämna sådana anvis— ningar, att åtskilliga frågor undvikas. Det oaktat har informationsverksamhe- ten tagit sådan omfattning, att en begränsning måst inom överstyrelsen övervägas med hänsyn till den nuva- rande personaltillgången. Som exempel må nämnas, att den av överstyrelsens byråchefer, som handlägger löneären- den, under omkring en tredjedel av sin arbetstid kan beräknas vara sysselsatt med dylikt arbete.

De sakkunniga skulle finna en be- gränsning av denna verksamhet stå i strid med strävandena att genom di- rekta meddelanden från vederbörande verk underlätta arbetet för verket un- derställda befattningshavare och bistå enskilda. Behovet av dylik information framträder särskilt starkt inom skolvä- sendet. Skolväsendets tillväxt, reformer i dess organisation, beslutade löneregle— ringar etc. äro omständigheter, som bi- draga till att öka betydelsen av ifråga- varande service.

De sakkunniga finna det angeläget, att en omorganisation av verket bl. a. tillgodoser denna verksamhet.

De uppgifter, om vilka här är fråga, falla med särskild tyngd på verkets mest kvalificerade befattningshavare, särskilt undervisningsråd och byråche- fcr. Ehuru arbetsuppgifterna äro av vikt, kunna de sakkunniga icke finna det rationellt, att dessa befattningsha- vare till förfång för deras arbete i öv— rigt måste i så stor utsträckning som nu sker reservera tid för ändamålet. Det ligger å andra sidan i sakens natur, att uppgifterna måste omhänderhavas av kvalificerade befattningshavare med överblick över de områden, som infor- mationsverksamheten avser. När de sak- kunniga i det följande föreslå, att över- styrelsens arbetsenheter utrustas med

administrativa befattningshavare i högre lönegrader, utgå de sakkunniga från att dessa skola bl. a. ha att _ envar inom sitt område _ tillgodose ifråga- varande servicebehov.

Skolöverstyrelsens tjänstepublikation

Av det sagda framgår, att tillkomsten av Aktuellt från skolöverstyrelsen för- bättrat skolöverstyrelsens möjligheter att lämna anvisningar, som minska be- hovet av direkt rådgivning och upplys- ning. Vid de sakkunnigas överlägg— ningar med olika grupper befattnings- havare inom skolväsendet har framkom- mit, att nämnda publikation anses vara av stort värde även ur de synpunkter som här äro i fråga. Publikationen har jämväl bidragit till att underlätta expe— dieringen av överstyrelsens beslut. Åt- skilliga cirkulär till ett större antal sko- lor eller befattningshavare expedieras enbart genom införande i denna publi- kation.

Önskemål ha framförts om ökning av publikationens upplaga. Den tillställes nu folkskolestyrelserna i 1- respektive 2 exemplar i det senare fallet är 1 exemplar avsett för överläraren _ samt läroverksskolorna i 4 exemplar _ av vilka ett är avsett för kollegiet och de övriga för rektorsexpeditionen, bl. a. för att möjliggöra gruppering av med- delandena efter sakinnehåll. Varje sta— tens folkskolinspektör erhåller 3 exem- plar. Publikationen sprides dessutom till andra myndigheter, vissa förenin- gar inom skolväsendet etc. Upplagan, som successivt höjts, utgör 9 500 exem- plar. Den rikliga materialtillgången och önskemålet om en snabbare expedi— ering av de officiella meddelanden, som där införas, ha föranlett en tätare ut— givning av publikationen. Den utkom-

mer nu med ett åt två nummer i måna- den. Kostnaderna uppgå till omkring 20 000 kronor per år och ha väl hållit sig inom de vid publikationens till- komst av överstyrelsen beräknade.

Med hänsyn till publikationens bety- delse vilja de sakkunniga framhålla önskvärdheten av att den utges minst två gånger per månad och tryckes i så— dant antal exemplar, att den kan distri- bueras till ett betydligt större antal be- fattningshavare inom skolväsendet än nu. Sålunda bör varje överlärare erhålla så många exemplar, att han kan — så- som sker å rektorsexpeditionerna fortlöpande gruppera meddelandena ef- ter sakinnehåll men även utdela erfor- derligt antal exemplar till åtminstone de större skolenheterna inom distriktet. Även antalet exemplar till de större läroverksskolorna bör ökas. De sakkun- niga räkna med att upplagan i varje fall bör fördubblas. Medel härför be- räkna de sakkunniga 1 kap. 12.

Allmän upplysningsverksamhet

Den informationsverksamhet, som i det föregående avsetts, riktar sig i främsta rummet till befattningshavare inom skolväsendet eller, i speciella frå— gor, till andra befattningshavare eller till enskilda. Behovet av även annan allmän informationsverksamhet har framhållits av skolöverstyrelsen vid skilda tillfällen i framställningar om anvisande av medel till anställande av en pressombudsman. Härutinnan anför- des i överstyrelsens anslagsäskanden för budgetåret 1950/51 följande.

Redan i sina äskanden för budgetåret 1947/48 hemställde överstyrelsen om an- slag för inrättande av en befattning som pressombudsman hos överstyrelsen. Me— ningen var, att befattningen skulle anord- nas försöksvis under nämnda budgetår.

Syftet angavs vara, att allmänhetenwskulle utan för stor tidsutdräkt erhålla kännedom om innebörden av beslut och projekt av större räckvidd inom de pedagogiskt-admi- nistrativa, pedagogiskt-sociala och pedago- giskt-medicinska områdena. För att fylla sin uppgift skulle pressombudsmannen be- sitta, utom journalistisk färdighet, insikter i radions och filmens propagandateknik. I sitt yttrande över nämnda äskande för- klarade sig statskontoret icke övertygat om angelägenheten av att ställa medel till för- fogande för detta ändamål. Allmänna löne- nämnden fann frågan böra upptagas till prövning i samband med ett mera allmänt övervägande av frågan om inrättande i andra verk av liknande befattningar. De- partementschefen fann däremot förslaget värt beaktande och tillstyrkte detsamma. Det biträddes emellertid icke av statsut— skottet och vann ej riksdagens bifall.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1949/50 återupptog överstyrelsen sitt för- slag om en pressombudsman. Överstyrelsen kunde då också åberopa de gynnsamma er— farenheter, som vunnits av motsvarande befattningar inom andra ämbetsverk, och nämnde därvid särskilt försvarsstaben, medicinalstyrelsen och järnvägsstyrelsen. Men i främsta rummet framhöll överstyrel— sen, att frågan om undervisningsväsendets omdaning i hög grad aktualiserats, närmast därigenom att 1946 års skolkommission av- givit sitt betänkande med förslag till rikt— linjer för skolväsendets utveckling. Hur än den planerade skolreformen komme att ge- staltas, menade överstyrelsen, skulle dess frågeställningar och lösningsförslag bliva föremål för oavlåtligt intresse både från skolvärldens och från allmänhetens sida, och debatten komme att fortgå oavbrutet. Det vore därför av stor betydelse, att dis- kussionen på ett så tidigt stadium som möjligt tillfördes ett vederhäftigt och värdefullt informationsmaterial, att sakliga och uttömmande framställningar kunde lämnas om vad frågorna gällde, om vad som planerats eller åtgjorts, om vad som vore innebörden i eller meningen bakom lagstiftning och organisationsformer på skolans fält. Men, fortsatte överstyrelsen, denna mera utåtriktade uppgift skulle icke bli pressombudsmannens enda. Det före- låge ett starkt behov av att även inom skol- väsendet sprida kännedom om aktuella undervisningsfrågor, skapa intresse för på-

gående eller planerad försöksverksamhet och hålla skolans personal informerad om vad som tilldroge sig inom olika delar av undervisningsväsendet. Även på detta om— råde skulle pressombudsmannen kunna få en viktig uppgift, vars ändamålsenliga samordnande med den mera fria sidan av hans verksamhet borde kunna bli frukt— bärande. Särskilt tänkte sig överstyrelsen därvid, att den av överstyrelsen utgivna tidskriften Aktuellt från skolöverstyrelsen skulle kunna bli ett forum för hans verk- samhet.

Överstyrelsens äskande gick ut på inrät- tandet av en extra ordinarie befattning som pressombudsman i lönegraden Ce 27. Statskontoret och lönenämnden stodo i sina remissyttranden fast vid sin tidigare ståndpunkt och ville icke biträda översty- relsens förslag. Under hänvisning till 1947 års riksdags ställningstagande i frågan samt till rådande ekonomiska förhållanden ansåg sig departementschefen enligt utta— lande i 1949 års statsverksproposition icke böra framlägga förslag i ämnet till samma års riksdag.

Vid pågående översyn av verkets or- ganisation borde det vara till fördel, om verket någon tid haft tillfälle vinna egna erfarenheter rörande en pressom- budsmans möjligheter att göra en in- sats. Av denna anledning begränsade sig överstyrelsen till att såsom en pro— visorisk anordning föreslå, att för bud- getåret 1950/51 4800 kronor beräkna- des såsom ersättning för biträde åt ver— ket i förevarande avseende.

De sakkunniga vilja framhålla, att skolväsendet torde utgöra ett av de samhällsområden, inom vilka det är av särskild vikt att allmänheten hålles un-

derrättad om förhållandena — om före- liggande utbildningsmöjligheter, utveck— lingen, planerade ändringar i organi- sationen etc. Icke minst mot bakgrun- den av 1950 års riksdagsbeslut om änd- ringar i den allmänna skolorganisatio- nen framträder behovet härav med ökad styrka. Den försöksverksamhet, som detta beslut förutsätter, är av största intresse ur målsmännens syn- punkt och de jämkningar i skolorgani- sationen, som försöksverksamheten och riksdagsbeslutet medföra, angå i hög grad målsmännen själva. Skolöversty- relsen bör vara i stånd att lämna erfor- derlig information i dessa och andra hänseenden och bör knappast vara helt beroende av den information, som spontant lämnas exempelvis genom för- eningars eller enskildas försorg eller genom tidningspressen. Såsom av redo- görelsen framgår har motsvarande inom andra verk föreliggande behov tillgodo- setts genom anställande av särskild per- sonal för ändamålet med erfarenhet av sådant arbete. De sakkunniga finna det uppenbart, att så bör ske även inom skolöverstyrelsen.

Ifrågavarande informationsverksam- het bör ske icke endast genom tidnings- pressen, i den mån så är möjligt, utan även genom särskilda publikationer. I avbidan på närmare erfarenheter rö- rande verksamheten synes för ändamå- let böra anställas en befattningshavare på deltid. Härtill återkomma de sakkun- niga i kap. 11.

KAPITEL 7

DECENTRALISERAD BESLUTANDERÄTT

Tidigare utredningar och åtgärder

1936 års skoIöverstyrelsesakkunniga föreslogo decentralisering av beslutan- derätten från Kungl. Maj:t till skolöver- styrelsen och från överstyrelsen till annan myndighet. Förslaget avsåg en— dast ett ringa antal ärendegrupper. Dessa redovisas i bilaga 1.

Den 6 juni 1947 anmodade Kungl. Maj:t skolöverstyrelsen, liksom flera andra statsmyndigheter, att inom sitt ämbetsområde undersöka möjligheterna att ernå ett snabbare och enklare för- valtningsförfarande, utan att kraven på säkerhet i avgörandena eftersattes. Med anledning härav framlade skolöversty- relsen den 30 september 1947 förslag till förflyttning av beslutanderätten i ett betydande antal ärenden från Kungl. Maj:t till överstyrelsen eller från över- styrelsen till annan ämbetsmyndighet, samt den 28 januari 1948 förslag till därav betingade författningsändringar. I skrivelsen av den 30 september 1947 framhöll överstyrelsen, att sådan decen- tralisering av beslutanderätten redan skett i ett antal fall efter separata för- slag från verkets sida. Ytterligare så- dana förslag har överstyrelsen framlagt efter avlåtandet av nämnda skrivelse. Förslagen ha numera successivt till viss del genomförts, senast genom kungörel-

serna 1951: 55—58 och (33—69. För- slagens innebörd framgår av bilaga 5.

1945 års folkskolesakkunniga ha i be- tänkande angående nya mellaninstanser för folkskoleväsendet (SOU 1948: 28) föreslagit, att beslutanderätten i ett stort antal ärenden överflyttas från överstyrelsen eller annan myndighet till de nya mellaninstanser, som enligt be— tänkandet skulle upprättas. Förslaget är beroende av Kungl. Maj:ts prövning.

Decentraliseringsutredningen fram- lade den 7 september 1949 en samman— fattande redogörelse för företagen över- syn ur decentraliseringssynpunkt av den civila statsförvaltningen. Utred- ningen hade dock icke företagit en dy- lik översyn beträffande bl. a. skolöver- styrelsen, då överstyrelsen själv fram- fört en rad speciella decentraliserings- frågor till Kungl. Maj:t och inom verket bedreves ett fortlöpande arbete med att undersöka möjligheterna till ytterligare decentralisering.

Vissa av decentraliseringsutredningen föreslagna allmänna principer för de- centralisering har riksdagen funnit vara ägnade att läggas till grund för det fort- satta decentraliseringsarbetet (proposi- tion 1948: 178, sid. 12, första lagutskot— tets utlåtande 1948: 36).

De sakkunniga

Allmänna synpunkter

I direktiven för de sakkunniga förut- sättes, att utredningen kommer att un- dersöka möjligheterna att minska skol- överstyrelsens belastning med administ- rativa göromål. Det erinras om att, på förslag av överstyrelsen, åtskilliga åt— gärder vidtagits i syfte att decentrali- sera beslutanderätten i vissa ärenden och därigenom förenkla behandlingen av dessa samt att ytterligare några lik- nande förslag från överstyrelsens sida äro beroende av Kungl. Maj:ts pröv- ning. På utredningen borde ankomma att undersöka möjligheterna att vidtaga ytterligare åtgärder i samma riktning. Härvid borde uppmärksammas att, därest folkskoleväsendet utrustades med mellaninstanser, dessa torde kunna övertaga beslutanderätten i en serie ärenden, som nu ankomme på högre myndighet.

De sakkunniga vilja först framhålla, att utvecklingen inom olika förvalt- ningsområden undan för undan ökar de krav, som ställas på statsmyndighe- terna. Antalet ärenden växer oavlåtligt — för skolöverstyrelsens del med om- kring 10 % om året. Överblicken över förvaltningsområdena försvåras i och med att statsverksamheten finner andra former eller utvidgas till nya fält, var- jämte samarbetet inom statsförvalt- ningen kompliceras genom tillkomsten av nya förvaltningsorgan, vilkas arbets- uppgifter skjuta in i andra statsmyndig- heters egentliga intressesfär.

Att möta denna ansvällning av för- valtningsarbetet enbart genom en ök- ning av ämbetsverkens personal är icke lämpligt eller tillfyllest. I varje fall är det i regel icke möjligt att endast ge- nom en ökning av chefspersonalen

minska belastningen på denna. En av- lastning för dess del kan —— förutom genom en bättre arbetsorganisation —— vinnas i huvudsak endast genom decen- tralisering av rätten att avgöra ären— den. Dylika åtgärder synas vara ofrån- komliga i det läge, vari de statliga för- valtningsorganen nu befinna sig. Den svenska förvaltningsorganisationen med dess fristående ämbetsverk torde i detta hänseende erbjuda större möjligheter än utlandets huvudsakligen till större ministerier centraliserade förvaltnings- organisation. Den förra möjliggör en decentralisering till olika myndigheter i en utsträckning, som bör vara svår att förverkliga i en mer koncentrerad för- valtningsorganisation.

En decentralisering kan ske dels från Kungl. Maj:t till vederbörande centrala ämbetsverk, dels från högre till lägre instanser inom verket, dels från verket till underställda organ.

Decentralisering från Kungl. Maj:t till skolöversty- relsen. Fortfarande avgör Kungl. Maj:t i konselj ett flertal skol- och ut- bildningsfrågor, som knappast kunna anses vara så betydelsefulla, att de borde behöva avgöras i denna ordning. Vid behandlingen av vissa andra ären- den följer Kungl. Maj:t så fasta regler, att ärendena borde kunna handläggas i lägre instans. Den meningen har emel- lertid framförts, att en decentralisering från Kungl. Maj:t icke alls eller i ganska ringa grad skulle lätta verkets arbete. Avgjorde verket självt ett ärende, måste beslut meddelas, vilket knappast borde vara mindre betungande än att avfatta en skrivelse till Kungl. Maj:t.

Med anledning härav ha de sakkun- niga (bilaga 6) undersökt de olika ar- betsmomenten vid behandlingen av ett

godtyckligt valt ärende av enkel beskaf- fenhet (ombildning av en adjunkts- tjänst vid allmänt läroverk till ämnes- lärarinnetjänst) för det fall, att ären- det —— såsom nu sker — avgöres av Kungl. Maj:t efter förslag av skolöver- styrelsen samt för det fall, att ärendet skulle avgöras av överstyrelsen. I det senare fallet skulle ärendets handlägg— ning inom överstyrelsen kräva 17 ar- betsmoment mot i det förra fallet 42, vartill då komma de inom ecklesiastik— departementet erforderliga arbetsmo- menten. En dylik decentralisering med- för en betydande arbetslättnad för över- styrelsen icke blott genom inbesparat registrerings- och liknande arbete utan även reellt i form av ett i hög grad för- enklat justeringsarbete för de i beslutet deltagande ledamöterna, utan att säker- heten i avgörandena äventyras. Därtill kommer att besluten kunna meddelas snabbare, vilket är av betydelse för därav beroende lokala myndigheter och enskilda.

De sakkunniga anse, att i enlighet med de principer, som föreslagits av decentraliseringsutredningen och god- känts av 1948 års riksdag, vissa ärende- grupper böra decentraliseras från Kungl. Maj:t till skolöverstyrelsen eller annan myndighet.

Decentralisering inom skolöverstyrelsen. Inom skol- överstyrelsen har under de senaste åren skett en systematisk decentralisering av befogenheten att avgöra ärenden av olika slag. I ett stort antal frågor har sålunda beslutanderätten överflyttats från plenum, verkschef, avdelningsche- fer respektive undervisningsråd till lägre beslutsinstanser. En förnyad granskning har skett genom de sakkun- nigas försorg, vilken lett till decentrali- sering av beslutanderätten i ytterligare vissa grupper av ärenden. Överstyrel-

sen har meddelat föreskrifter härom den 25 januari och den 22 februari 1950. Som allmän förutsättning för dylik de- centralisering gäller, att ett ärende, som vid närmare granskning finnes böra av- göras av högre instans, skall anmälas för avdelningschefen, som antingen själv avgör ärendet eller hänskjuter det till generaldirektörens prövning.

Dessa åtgärder ha i ej ringa mån för- enklat arbetet inom överstyrelsen. De högre befattningshavarnas arbetstid har kunnat i större utsträckning ägnas åt andra viktiga tjänståligganden, juste- ringsproceduren har förenklats och takten i arbetet har kunnat ökas. Några olägenheter ha hittills icke kunnat iakt- tagas.

Vid genomförande av de sakkunnigas efterföljande förslag till ny indelning av verket ökas möjligheterna att decen- tralisera beslutanderätten inom verket förslaget har konstruerats icke minst med tanke härpå. Dessutom behöva vid plenarbehandling överstyrelsen endast deltaga ledamöter, som på grund av sina ämbetsgöromål eller andra re- ella skäl böra deltaga i avgörandet. Plenarsammanträdena, som nu ta i an- språk en icke oväsentlig del av leda- möternas arbetstid, torde därför i fort- sättningen kunna omfatta ett färre antal deltagare med därav följande tidsvinst för övriga ledamöter. I sitt förslag till instruktion för överstyrelsen ha de sakkunniga sökt beakta dessa syn- punkter. Något i detalj utarbetat förslag till fördelning av de på överstyrelsen ankommande ärendena mellan olika be- slutsinstanser inom verket ha de sak- kunniga ej ansett sig böra eller kunna framlägga. I viss utsträckning måste en dylik fördelningsplan avpassas efter de olika befattningshavarnas kvalifikatio— ner. Ifrågavarande spörsmål bör därför övervägas inom skolöverstyrelsen.

inom

Decentralisering från skolöverstyrelsen till un- derställda organ. Från skolöver- styrelsen till underställda organ böra enligt de sakkunnigas mening ärenden decentraliseras under följande förut- sättningar.

För decentralisering ifrågakomma i första hand enklare ärenden och åren- den, där en fast praxis utbildats. Svå- rare ärenden böra decentraliseras, om överstyrelsen genom anvisningar kan säkra enhetlighet i de lokala myndig- heternas handläggning av frågorna och tillgodogöra dem de erfarenheter, som överstyrelsen vunnit vid sin handlägg- ning av ärendena. Dylika anvisningar böra meddelas, när så påkallas, och de böra tid efter annan förnyas eller om- arbetas med beaktande av nya erfaren— heter. Ärenden av ekonomisk art böra icke decentraliseras, om besluten kunna verka prejudicerande inom andra om- råden av statsförvaltningen eller i öv- rigt ur allmän synpunkt en central handläggning är önskvärd. Decentrali- sering efter dessa allmänna riktlinjer underlättas i hög grad, sedan överstyrel- sen numera i Aktuellt från skolöversty- relsen erhållit en tjänstepublikation, i vilken med ringa omgång till olika myn- digheter kunna lämnas anvisningar, meddelanden om praxis etc.

Härigenom skulle arbetet minskas på liknande sätt som vid decentralisering från Kungl. Maj:t till överstyrelsen.

Förslag till decentralisering

De sakkunniga ha berett rektorer och föreståndare vid läroanstalter under överstyrelsens inseende, statens folk- skolinspektörer samt vissa rektors- och lärarföreningar tillfälle 'att framlägga sina önskemål beträffande skolöver-

styrelsens verksamhet, bl. a. i fråga om decentraliserad handläggning av vissa ärenden. Med biträde av tillkallad ex- pert ha de sakkunniga genomgått dessa förslag samt de förslag till decentrali— sering av beslutanderätten, som översty- relsen i olika sammanhang framlagt. Dessutom ha samtliga olika ärendegrup- per inom verket genomgåtts ur syn- punkten, i vad mån beslutanderätten bör kunna decentraliseras.

Resultatet av denna undersökning re- dovisas i bilaga 5. Till belysande av utvecklingen upptagas i denna även under senare år genomförda decentrali- seringsåtgärder. Flertalet ärenden, för vilka decentralisering föreslås, avse det högre skolväsendet, medan endast ett mindre antal ärenden föreslås decen- traliserade inom folkskolan. Detta sam- manhänger med att folkskolinspektio- nen redan nu för folkskolan handlägger många frågor, som för de högre skolor- nas del måste handläggas inom över— styrelsen. Ärendena ha i bilagan grup- perats efter den indelning i avdelningar, som de sakkunniga föreslå. De sakkun- niga ha icke ansett sig böra framlägga förslag till de författningsändringar, som föranledas av de ifrågasatta decen- traliseringsåtgärderna. Det torde få an- komma på skolöverstyrelsen att fram— deles utarbeta förslag härom, i den mån decentraliseringsförslagen godtagas. Vad i bilaga 5 anföres utgör endast un— derlag för de fortsatta övervägandena. De föreslagna åtgärderna motiveras där- för i allmänhet i största korthet, och även vissa frågor, som icke omedelbart sammanhänga med de sakkunnigas upp- drag, ha berörts.

Vissa frågor av större betydelse be- handla de sakkunniga dock nedan i detta kapitel.

1. Tillsättning av Iektors- och ad- junktstjänster. Vid statens affärsdri-

vande verk går gränsen för verkens be- fogenhet att tillsätta tjänster mellan 30 och 31 lönegraderna. Vid övriga civila verk går gränsen i regel mellan 26 och 27 lönegraderna. Ett undantag utgöra adjunktstjänsterna, vilka tillhöra 26 lönegraden men det oaktat tillsättas av Kungl. Maj:t. Extra ordinarie dylika tjänster i Ce 26 vid högre tekniska läro- verk tillsättas dock av överstyrelsen för yrkesutbildning. Ämneslärarinnetjäns- ter, vilka tillhöra lönegrad Ca 24 och med vilka i det hela äro förenade samma uppgifter som med adjunkts- tjänster, tillsättas av skolöverstyrelsen.

Arbetet med tillsättning av ämnes- lärartjänster är ett av de mera tyngande inom överstyrelsen. Lärarorganisatio- nerna ha vid upprepade tillfällen fram— fört klagomäl över den långa tid, som tjänstetillsättningarna kräva. För att på— skynda arbetet ha inom överstyrelsen de senare åren vidtagits olika åtgärder i rationaliseringssyfte. Vidare har efter förslag av överstyrelsen Kungl. Maj:t medgivit, att vissa tjänsteförslag, i vilka tidigare måst upptagas de två främsta till tjänsten ifrågakommande, skola upp- taga endast den främste, varigenom behandlingen av dessa ärenden inom överstyrelsen förenklats.

Då klagomål det oaktat framkommit från lärarorganisationerna, böra ytter- ligare åtgärder övervägas. I annat sam- manhang förorda de sakkunniga en fas- tare ledning av arbetet med tillsättning av lärartjänster. Dessutom kan även ifrågasättas att beträffande adjunkts- tjänsterna övergå till den regel, som i allmänhet tillämpas för motsvarande tjänster inom civilförvaltningen i övrigt, nämligen tillsättning av den centrala ämbetsmyndigheten. Skäl föreligga även att ifrågasätta motsvarande åtgärd be- träffande lektorstjänsterna, ehuru dessa tillhöra en lönegrad, där tjänsterna

plåga tillsättas av Kungl. Maj:t. I det övervägande antalet fall anföras icke besvär hos Kungl. Maj :t över överstyrel- sens tjänsteförslag. Sålunda avgav över- styrelsen förslag på 62 lektors- och 302 adjunktstjänster, vilka ledigförklarats år 1949, och samma år inkommo besvär över överstyrelsens förslag beträffande 14 lektors- och 26 adjunktstjänster. Det kan därför antagas, att tjänstetillsätt- ningarna vid decentraliserad handlägg- ning skulle i ej ringa grad påskyndas. Självfallet borde i så fall sökande äga rätt att anföra besvär över skolöversty- relsens beslut hos Kungl. Maj:t, på sätt nu gäller beträffande övriga lärartjäns- ter, vilka tillsättas av överstyrelsen.

Frågan berördes av skolöverstyrelsen i dess förutnämnda skrivelse den 30 september 1947. Överstyrelsen fann frå- gan ej kunna eller böra bedömas isole- rat för överstyrelsens ämbetsområde utan böra övervägas i ett sammanhang för den civila statsförvaltningen i dess helhet. överstyrelsen begränsade sig därför till att föreslå, att den av 1936 års lönekommitté på sin tid förordade översynen av de på området gällande föreskrifterna — vilken relativt" lätt syntes kunna genomföras snarast komme till stånd.

En dylik översyn har ännu icke skett. Om översynen icke skulle äga rum inom den närmaste framtiden och om de av de sakkunniga i övrigt förordade åtgär- derna i syfte att påskynda tjänstetill- sättningarna icke skulle visa sig till- räckliga, bör frågan om decentraliserad handläggning av frågor om tillsättning av lektors- och adjunktstjänster ånyo upptagas till prövning inom överstyrel- sen.

2. Anställande av Skolläkare, skolskö- terskor, bibliotekarier, tillsynslärare, kvinnliga sakkunniga och vaktmästare. I den enquéte, som de sakkunniga före-

tagit bland läroverkens rektorer, har från vissa håll framförts tanken på en decentralisering från skolöverstyrelsen till rektor eller lokalstyrelse av frågor om tillsättning vid allmänna läroverk av tjänster för Skolläkare, skolsköterska, bibliotekarie, tillsynslärare, kvinnlig sakkunnig och vaktmästare.

Enligt de sakkunnigas mening bör en dylik decentralisering ske, endast då vederbörandes meriter kunna sakkun- nigt bedömas av den lokala myndig- heten. Med anledning härav förorda de sakkunniga, att vaktmästare vid all- männa läroverk anställas av lokalsty- relserna, dock med rätt för rektor att påkalla, att frågan hänskjutes till över- styrelsen för avgörande. Vid allmänna läroverk böra tillsynslärare och kvinn- liga sakkunniga förordnas av rektor. Vid folk- och småskoleseminarier finnas icke dylika befattningshavare. Då semi— narierna icke ha lokalstyrelser, förorda de sakkunniga, att seminarievaktmäs- tare tillsättas av rektor. Beträffande bibliotekarierna förorda de sakkunniga, att de vid både allmänna läroverk och seminarier tillsättas av rektor efter an- visningar av överstyrelsen. I fråga om Skolläkare och Skolsköterskor ha de sakkunniga från överstyrelsen inhämtat, att verkets erfarenheter ge vid handen, att en dylik decentralisering i vissa fall kan medföra olägenheter. De sakkun- niga ha därför ej ansett sig böra föreslå någon ändring i förfarandet vid tillsätt- ning av sistnämnda befattningar.

3. Inrättande av nybörjaravdelningar vid allmänna läroverk och högre kom- munala skolor. Enligt 5 4 läroverksstad- gan skola de olika allmänna läroverkens organisation i kurser och linjer angivas i en av Kungl. Maj:t fastställd organisa- tionsplan. Antalet lärjungar i varje klass eller ring regleras i E'; 44 läroverksstad— gan och särskilda i regleringsbreven

intagna besparingsföreskrifter. Uppdel- ning i parallellavdelningar må enligt 5 43 samma stadga ske i enlighet med de bestämmelser, som i vederbörlig ordning meddelas. Liknande bestäm- melser gälla för de högre kommunala skolorna.

Under senare år ha i regleringsbre- ven för ifrågavarande skolformer (utom högre folkskolor) föreskrivits, att till- fälliga parallellavdelningar icke må upprättas i första klassen och första ringen, där sådana avdelningar icke upprättats redan närmast föregående läsår. Kungl. Maj:t meddelar dock, på framställning av överstyrelsen, beslut om upprättande av dylika parallellav- delningar, där särskilda omständigheter därtill föranleda. Denna begränsning har föranletts av lokal— och lärarbristen samt i viss mån av statsfinansiella skäl.

För organiserandet av arbetet vid de olika skolorna är det av stor vikt, att beslut om antalet nybörjaravdelningar meddelas i god tid före läsårets början, helst redan i mitten av juni. För över- styrelsen innebär det ett tidsödande arbete att förbereda och uppsätta dessa framställningar till Kungl. Maj:t, i vilka måste sammanföras detaljerade uppgif- ter till belysande av behovet av de vid olika läroverk och högre kommunala skolor föreslagna nybörjaravdelning- arna. överstyrelsen har dessutom under de senaste åren erhållit bemyndigande att medgiva inrättande av ett mindre antal nybörjaravdelningar, som kunna befinnas erforderliga utöver dem, om vilka överstyrelsen hemställt för sär— skilt angivna läroverk.

Enligt de sakkunnigas mening bör det få ankomma på skolöverstyrelsen att besluta om inrättande av ifrågavarande nybörjaravdelningar. Erforderliga- be- gränsningar böra kunna av Kungl. Maj:t meddelas genom allmänna anvisningar

i regleringsbreven. Genom denna om- läggning skulle dels åtskilligt arbete sparas inom överstyrelsen, dels besluten om nybörjaravdelningar kunna medde- las tidigare, vilket är av stor betydelse för berörda skolor. Avslår överstyrel- sen framställning om upprättande av ny dylik avdelning, skulle besvär kunna avgöras i god tid före läsårets början.

4. Tilldelning av icke-ordinarie lärar- krafter över ståt i läroämnen vid högre skolor. Enligt'å 120 läroverksstad'gan skall rektor vid allmänt läroverk före den 1 maj med avseende på nästföljande läsår eller viss del därav till skolöver- styrelsen inkomma med förslag angå- ende den utsträckning, i vilken lärare utöver den på ordinarie stat upptagna lärarpersonalen böra vid läroverket tjänstgöra. Efter prövning av de in- komna förslagen bestämmer överstyrel- sen, inom gränserna av tillgängliga an- slagsmedel och med iakttagande av de föreskrifter i ämnet, som må ha med- delats av Kungl. Maj:t, i vad mån så— dana lärare skola tjänstgöra vid de sär- skilda läroverken samt meddelar i sam- band därmed föreskrifter i fråga om lärjungarnas antal och fördelning i klassavdelningar. Överstyrelsen fastställer därvid dels antalet heltidstjänster över stat, dels an- talet därutöver erforderliga timlärar- timmar. Härvid medräknas rektors un- dervisningsskyldighet, vilken fastställes av överstyrelsen. För folk- och småskoleseminarier samt försvarets läroverk gälla liknande bestämmelser. Vid de högre kommunala skolorna ankommer det på överstyrelsen att be- stämma det antal heltidstjänster över stat i läroämnen och det därutöver er- forderliga antalet timlärartimmar i dy- lika ämnen, för vilka statsbidrag må utgå.

De sakkunniga vilja framhålla, att den centrala handläggningen av dessa ären- den medför en avsevärd belastning för överstyrelsen särskilt under tiden maj ——juli varje år. Belastningen drabbar särskilt rotlarna L V (allmänna läro- verk), L I (kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor), L VI (prak- tiska mellanskolor, högre folkskolor) och F II (folk— och småskolesemina- rier). Vid folkskolan åter ankommer det i första hand på statens folkskolinspek- törer att enligt 5 10 a folkskolestadgan besluta om antalet läraravdelningar ut- över antalet ordinarie tjänster i skol- distriktet. Frågan skall underställas överstyrelsen, endast om inspektören och distriktet ej kunna enas samt be- träffande distrikt, vars skolväsen är be- friat från inspektion av statlig inspek- tör. Genomföres nioårig enhetsskola, torde den nuvarande centraliserade prövningen av dessa frågor vid de högre skolorna ej kunna bibehållas för realskolestadiet.

Ifrågavarande centrala prövning inne- bär vissa påtagliga fördelar. överstyrel- sen får sålunda i god tid före läsårets början en detaljerad överblick över de högre skolornas organisation under läs- året och behov av arbetskraft. Vidare bli principerna för delning av klass eller ring 1 avdelningar med hänsyn till antalet lärjungar enhetligt tilläm- pade för hela riket. Denna prövning är av ekonomisk betydelse för statsverket, då varje ny avdelning kräver ytterligare lärarkrafter. Erfarenheten har också visat, att rektorernas förslag, som upp- göras i enlighet med anvisningar från överstyrelsen, variera i hög grad och ofta måste korrigeras av överstyrelsen.

Starka skäl tala dock för en decen- tralisering. Huvuddragen av skolornas organisation äro fastställda redan ge- nom Kungl. Maj:ts beslut, innefattande

bestämmelser om de olika linjerna och kurserna vid varje skola samt i vad mån ytterligare nybörjaravdelningar må inrättas vid skolan (se ovan). Till- delningen av lärare över stat i läro- ämnen kan därför endast inverka på detaljerna i skolornas personalorgani- sation. Vidare är det en väsentlig skill- nad mellan att blott — såsom nu sker _ lämna ett förslag, som granskas och eventuellt korrigeras inom över- styrelsen, och att på eget ansvar fatta beslut i enlighet med givna direk- tiv. En decentralisering till rektorerna av beslutanderätten beträffande erfor- derliga lärare över stat i läroämnen bör därför knappast framkalla betänklig— heter. De ojämnheter, som kunna tän- kas uppstå, torde bli obetydliga och av ringa ekonomisk betydelse för statsver- ket. Då överstyrelsens motsvarande be- styr beträffande övningslärare genom den nya löneregleringen för denna lä- rarkategori (se nedan) avsevärt ökats, bör detta om möjligt kompenseras ge- nom minskat arbete beträffande ämnes- lärarna. I annat fall erfordras personal- förstärkning för dessa arbetsuppgifter.

De sakkunniga förorda därför, att till rektorerna vid allmänna läroverk dele- geras rätten att inom ramen för skolor- nas allmänna organisation och medgivet antal nya nybörjaravdelningar besluta om antalet parallellavdelningar samt icke-ordinarie heltidstjänster och tim- lärartimmar över stat i läroämnen vid respektive läroverk. Härvid böra rekto- rerna vara skyldiga följa av överstyrel- sen meddelade direktiv, vilka böra gö- ras mera detaljerade än som nu ansetts erforderligt. Rektorerna höra i god tid före läsårets början insända rapporter om sina beslut till överstyrelsen, vilka bl. a. erfordras för överstyrelsens pe- titaarbete. överstyrelsen bör äga rätt att påkalla ändring, om överstyrelsen

finner, att rektor meddelat felaktigt be- slut i dessa hänseenden.

Motsvarande befogenhet bör tillkom- ma styrelsen vid högre kommunal skola. I den mån styrelsen därvid anställer flera lärare än direktiven medge, bör den myndighet, som granskar statsbi- dragsrekvisitionen, minska statsbidra- get i motsvarande mån.

Vid folk— och småskoleseminarier äro förhållandena olika vid skilda semina- rier, och en central ledning från över- styrelsens sida får här anses erforderlig. De sakkunniga anse sig därför icke böra förorda, att beslutanderätten här dele- geras till seminarierektorerna.

5. Förordnande av icke-ordinarie lä- rare i läroämnen vid allmänna läroverk, försvarets läroverk samt folk- och små- skoleseminarier. Enligt % 122 läroverks- stadgan antages extra ordinarie lärare iläroämnen av skolöverstyrelsen för tjänstgöring vid statens undervisnings- väsende eller, då särskilda förhållan- den därtill föranleda, vid visst eller vissa slag av läroanstalter. Antagning sker efter ansökan hos överstyrelsen. Motsvarande bestämmelser gälla för för- svarets läroverk samt folk- och små- skoleseminarier. Extra ordinarie lekto- rer vid seminarierna tillsättas dock av Kungl. Maj:t, och härutinnan ifrågasätta de sakkunniga icke nu någon ändring. Tidigare funnos endast extra ordi- narie adjunkter placerade i nuvarande lönegrad Ce 24 och extra ordinarie äm- neslärarinnor i lönegrad Ce 22. Genom kungl. brev den 30 juni 1948 (ändrat den 21 januari och den 3 juni 1949 samt kompletterat den 9 och 29 juni 1950) har införts en automatisk befordrings- gång för lärare vid läroverken m. fl. skolor så till vida, att sådan lärare efter anställning, motsvarande två läsår med tjänstgöring av viss omfattning, kan an- tagas som extra ordinarie i den löne-

grad han tillhört som extra lärare (se Aktuellt från skolöverstyrelsen 1950 häfte 11, nr 114, sid. 148). Extra adjunk- ter och extra ämneslärarinnor kunna alltså i enlighet med dessa föreskrifter antagas till extra ordinarie i lönegrad Ce 21 respektive Ce 20.

Sedan överstyrelsen (rotel L IV, FII) antagit lärare till extra ordinarie vid de allmänna läroverken och försvarets läroverk respektive vid seminarierna, förordnas han av överstyrelsen till tjänstgöring vid visst läroverk respek- tive seminarium (rotel LII, FII). Be- träffande extra ordinarie adjunkteri lönegrad Ce 24 och extra ordinarie äm- neslärarinnor i lönegrad Ce 22 gäller sistnämnda förordnande tillsvidare, me- dan det för andra extra ordinarie ad- junkter och ämneslärare meddelas för högst ett läsår i sänder.

Extra lärare och timlärare vid all- mänt läroverk eller försvarets läroverk förordnas av skolöverstyrelsen, då för- ordnandet avser minst hel termin, samt av rektor, då förordnandet avser kor- tare tid än en termin, inberäknat för- ordnande, som tidigare må ha medde- lats för viss del av termin. Detsamma gäller numera vid folk- och småskole- seminarier.

Överstyrelsens extralärarbyrå intar en central ställning vid anställandet av icke-ordinarie lärare. Lärare, som aspi- rerar på förordnande som icke-ordina- rie lärare vid allmänt läroverk, försva- rets läroverk eller seminarium, har att anmäla sig på byrån och dit inlämna fullständiga merithandlingar. När icke- ordinarie anställning vid sådan skola blir ledig, skall rektor på extralärarby- rån efterhöra aspiranter på förordnan- det. Detta sker på brevkort eller i bråds- kande fall per telefon. Extralärarbyrån sänder till rektor merithandlingar för ett antal sökande. Bland dessa äger rek-

tor välja den, han finner mest merite- rad för tjänsten, och erbjuda honom förordnandet. Den tillfrågade är skyldig snarast besvara anbudet. Om han avbö- jer eller ej svarar, äger rektor vända sig till någon annan av de aspiranter, vilkas merithandlingar översänts, eller, om ingen av de i första omgången hän- visade accepterar anbudet, rekvirera en ny omgång merithandlingar hos extra- lärarbyrån. Sedan aspirant överenskom- mit med rektor om tjänstgöring, för- ordnas han av rektor eller, om förord- nande skall utfärdas av överstyrelsen, föreslås av rektor hos överstyrelsen till sådant förordnande.

Lärarförmedling förekommer även i viss utsträckning genom andra organ, t. ex. den offentliga arbetsförmedlingen, främst i städer med universitet och högskolor. Detta gäller särskilt vid sjuk- domsfall under pågående termin. Sam- arbete äger rum mellan överstyrelsens extralärarbyrå och dessa arbetsförmed- lingar. Lärare med examen anmäla sig i regel hos extralärarbyrån, studerande åter hos den offentliga arbetsförmed— lingen.

Sveriges yngre läroverkslärares för- ening har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 27 februari 1947 hemställt, att över- styrelsens extralärarbyrå skulle samar- beta med tjänstemannaförmedlingen, som skulle fungera som lokalt organ på olika orter för byråns räkning. Om re— glerad befordringsgång infördes, borde emellertid alla lediga tjänster avseende minst en hel termin kungöras lediga. Härigenom skulle läraraspiranterna få god överblick över tillgången på lediga tjänster. I skrivelse till de sakkunniga den 6 december 1950 har föreningen under hänvisning till att en provisorisk befordringsgång genomförts från och med den 1 juli 1948 _ hemställt, att de sakkunniga måtte till prövning upptaga

spörsmålet om ledigförklarande av så- dana fulla tjänster, som omfattade minst en termin, samt de följder för för- medlingsverksamheten, som därigenom skulle uppstå.

De sakkunniga. Förordnandet av icke- ordinarie lärare medför ett omfattande arbete för överstyrelsen. Särskilt på rotel LII, som handhar förordnandena vid läroverken, är arbetet pressande, då det måste koncentreras till termi- nernas början, enkannerligen augusti och september. I många fall hinna för- ordnandena ej meddelas förrän'efter terminens början, sedan lärarna redan börjat tjänstgöra vid läroverket. Bl. a. må nämnas, att det visat sig möta stora svårigheter att inom ramen för nuva— rande personalorganisation inom över- styrelsen kunna i tid förordna lärare vid stockholmsläroverken och meddela direktionen över Stockholms stads un- dervisningsverk besluten. En mera in- gående prövning och avvägning av sö- kandenas meriter kan knappast äga rum. Under rådande lärarbrist är detta dock ej av så stor betydelse, då prak- tiskt taget alla sökande med föreskrivna meriter kunna påräkna anställning.

Systemet med central tillsättning av icke-ordinarie lärare tillkom, då läro- verken voro färre till antal och mindre. Genom läroverkens och seminariernas starka expansion har detta arbete nu fått en sådan omfattning, att det för— rycker överstyrelsens övriga arbete un— der vissa tider av året. Den nya löne— regleringen för övningslärare har dess- utom tillfört överstyrelsen arbetskrä— vande uppgifter med att organisera öv- ningslärarnas tjänstgöring vid de högre skolorna. Om alla dessa arbetsuppgifter skola kunna fullgöras på ett tillfreds- ställande sätt, måste betydligt flera be— fattningshavare avdelas härför än som nu sker.

De sakkunniga anse därför det vara angeläget, att arbetet med förordnande av icke—ordinarie lärarkrafter vid stat— liga skolor snarast decentraliseras.

Sveriges yngre läroverkslärares för- enings förslag om ledigförklarande av helterminsförordnanden med full tjänst— göring överensstämmer med vad som från och med läsåret 1951/52 skall gälla även för statliga övningslärar- tjänster om minst 15 veckotimmar. En- ligt de sakkunnigas mening böra er- farenheterna från sistnämnda tillsätt— ningsförfarande avvaktas, innan ställ— ning tages till frågan, om samma sy- stem bör utsträckas att gälla för ämnes- lärare. För ämneslärarnas del skulle vid en sådan omläggning knappast kunna undvikas, att den nuvarande an— tagningen till extra ordinarie vid det statliga undervisningsväsendet under överstyrelsens inseende eller vid viss skolform måste upphöra. Ämneslärar- nas extra ordinarie anställning torde därefter kunna avse endast en viss skola och överstyrelsens nuvarande möjlighe— ter att bereda dem en fortlöpande an- ställning skulle upphöra. Införas mel- laninstanser, torde frågan komma i ett annat läge. De sakkunniga äro icke be- redda att nu tillstyrka föreningens för- slag om ledigförklarande av heltermins- förordnanden på ämneslärartjänster med full tjänstgöring.

Beträffande förslaget att förmedlingen av icke-ordinarie lärarkrafter skulle ske genom den offentliga arbetsförmed- lingen, vilja de sakkunniga ifrågasätta, om en sådan anordning skulle innebära någon fördel för lärare med föreskrivna examina. Då överstyrelsen likväl måste ha överblick över tillgång på dylika lä- rare, måste de lokala organen insända uppgifter om sökande till överstyrelsen. (Föreningens framställning är återkal- lad under betänkandets tryckning.)

Extralärarbyråns nuvarande verksam- het bör därför tills vidare bibehållas. Frågan om dess fortvaro kan emel- lertid komma i ett nytt läge, om mel— laninstanser inrättas även för de högre skolorna och om tillsättningsförfaran- det för ämneslärare ändras. Följande förslag till decentralisering av förord- nande av icke-ordinarie lärarkrafter bygger på den förutsättningen att extra- lärarbyråns arbete ej omlägges.

En avsevärd del av överstyrelsens ar- bete med förordnande av icke-ordinarie lärare avser timlärare, icke minst för- ordnande av ordinarie, extra ordinarie och extra ämneslärare på tilläggstim- mar utöver full tjänstgöring. Enligt de sakkunnigas mening böra under alla omständigheter rektorerna kunna för- ordna timlärare och heltidstjänstgö- rande lärare på tilläggstimmar. Några nämnvärda olägenheter kunna icke uppstå, särskilt icke om rektor liksom nu _— bortsett från tilläggstimmar i första hand skall utse timlärare bland aspiranter, som hänvisas av överstyrel- sens extralärarbyrå. Även om förslaget under punkt 4 ovan icke skulle ge— nomföras, bör rektor i varje fall, då kompetent sökande till heltidsförord- nande icke kan erhållas, äga uppdela förordnandet mellan olika timlärare, utan att överstyrelsens medgivande be- höver inhämtas.

Beträffande förordnande av extra lä- rare för hel termin och av extra ordina- rie lärare att tjänstgöra vid visst läro- verk kompliceras frågan av att vissa lä- rare i regel böra äga företräde till för— ordnande framför andra lärare. Enligt vad de sakkunniga inhämtat, anser sig överstyrelsen böra tillse, att extra ordi- narie adjunkter i lönegrad Ce 24 och extra ordinarie ämneslärarinnor i löne- grad Ce 22 icke bli utan förordnande. Visst företräde medgives även dem, som

genomgått provår, samt vissa andra lä- rarkategorier. Redan nu har överstyrel- sen i anvisningar till rektorerna före- skrivit, att de i första hand skola till förordnande föreslå dylika lärare.

För lärarna skulle en decentralisering till rektorerna av ifrågavarande beslu- tanderätt medföra den påtagliga förde- len, att de i stor utsträckning kunde på- räkna förordnanden för ett påföljande läsår redan under sommarferiernas bör- jan, medan det nu ofta dröjer till feri- ernas slut, innan det blir formellt av- gjort, var de skola tjänstgöra. För läro- anstalterna är det givetvis äveuledes en stor fördel, om det i god tid kan be- stämmas vilka lärare, som skola tjänst- göra vid respektive läroanstalter. Dess- utom undvikes en omfattande skriftväx- ling mellan läroanstalterna och översty- relsen. Den decentraliserade beslutande- rätten skulle alltså minska arbetet icke blott för överstyrelsen utan även för läroanstalterna.

Enligt de sakkunnigas mening bör det alltjämt ankomma på skolöverstyrelsen att antaga lärare till extra ordinarie vid det statliga undervisningsväsendet un— der överstyrelsens inseende. Däremot bör rätten att förordna extra ordina— rie och extra lärare vid visst allmänt läroverk, försvarets läroverk eller se- minarium delegeras till rektorerna. Den företrädesrätt till anställning, som bör tillförsäkras extra ordinarie m. fl. lärare, kan vinnas genom anvisningar från överstyrelsen. Bibehålles översty— relsens extralärarbyrå, kan överstyrel- sen dessutom vid utsändandet av sökan— denas merithandlingar i viss mån diri- gera tillsättningen av lärarkrafter. Här- för böra närmare direktiv fastställas av överstyrelsen, vilka garantera en objek- tiv handläggning av detta för de icke— ordinarie lärarna så betydelsefulla ar- bete. Det kan emellertid inträffa, att det

möter särskilda svårigheter att bereda extra ordinarie lärare tjänstgöring. Överstyrelsen bör därför alltjämt erhålla rapporter från rektorerna om vilka extra ordinarie lärare, som icke kunna beredas fortsatt anställning vid läroverk och seminarier, samt äga rätt före- skriva, att vissa heltidsförordnanden skola tillsättas genom överstyrelsens försorg. Införes sistnämnda säkerhets- föreskrift, torde det knappast föreligga risk, att förordnandena av den icke-or— dinarie lärarpersonalen i läroämnen icke skulle ske efter i stort sett samma linjer, som överstyrelsen för närva- rande ansett sig böra följa. Dessutom böra rektorernas förordnanden t. v. en- dast få avse högst en termin i sänder.

Om rektorerna alltjämt skola vara skyldiga att förordna lärare bland de sökande, vilkas merithandlingar över- sänts av extralärarbyrån, torde besvärs- rätt över dessa förordnanden ej behöva införas. Rektorerna böra emellertid till överstyrelsen insända rapporter över meddelade förordnanden, och översty- relsen bör äga rätt att påfordra ändring, om fel begåtts.

Den nu föreslagna decentraliseringen skulle medföra en betydande arbetslätt- nad. Då detta arbete är koncentrerat till tiden före terminernas början och sär- skilt höstterminens, skulle arbetet för- löpa jämnare. Framför allt är det önsk- värt, att arbetet före höstterminernas början minskas, då överstyrelsen under denna tid har ett flertal andra viktiga arbetsuppgifter sammanhängande med organiserande av arbetet för påföljande läsår. Under augusti måste dessutom petitaarbetet slutföras. Arbetet med ef- tergranskningen av rektorernas förord- nanden kan huvudsakligen fullgöras av andra än undervisningsråd och utspri— das under en längre tidsperiod.

6. Organiserandet av övningslärarnas

tjänstgöring. Tillsättning av icke-ordi- narie övningslärare vid statliga skolor. Den 1 juli 1950 har ny lönereglering för övningslärare trätt i kraft. Beträffande statliga och högre kommunala skolor åligger det skolöverstyrelsen att be- stämma dels det sammanlagda timtalet ivarje övningsämne och skola, dels timtalet på varje övningslärartjänst om minst 15 veckotimmar och i vad mån fyllnadstjänstgöring vid annan skola skall ingå i sådan tjänst. Beträffande statliga skolor har Överstyrelsen dess- utom enligt stadgan för övningslärare att tillsätta ordinarie övningslärartjäns- ter och sådana icke-ordinarie övnings- lärartjänster (om minst 15 veckotim- mar), varå extra ordinarie anställning kan komma i fråga. Enligt % 122 läro- verksstadgan skall överstyrelsen även förordna timlärare i övningsämnen vid de allmänna läroverken. Motsvarande bestämmelser finnas även beträffande folk- och småskoleseminarier.

I övningsämnen finnas ej särskilda extra ordinarie tjänster, men då anställ- ning skall omfatta hel termin med minst 15 veckotimmar, skall anställ- ningen, med vissa undantag, ledigför— klaras, och den, som förordnas, skall anses som extra ordinarie, om han i övrigt fyller villkoren för sådan anställ- ning. För läsåret 1950/51 äger dock överstyrelsen förordna lärare som extra ordinarie utan ledigförklarande, om han i övrigt fyller villkoren för sådan anställning.

Organiserandet av övningslärartjäns- ter vid de högre skolorna innebär en avsevärd arbetsbelastning för översty- relsen. Det är emellertid av vikt, att detta åtminstone de första åren sker centralt, varigenom kan tillses, att ge- nom fyllnadstjänstgöring erforderligt antal pensionsberättigande tjänster komma till stånd. Sedan det nya syste-

met tillämpats några är, bör emellertid överstyrelsen överväga, om icke decen— tralisering kan äga rum.

Däremot tala starka skäl för att redan nu rätten att förordna extra ordinarie övningslärare decentraliseras till rek- torerna. Det åligger rektorer att ledig- förklara tjänster eller vikariat, på vilka extra ordinarie anställning kan komma i fråga, och det medför då icke någon omgång, om de även utse en av sökan— dena till anställningen i fråga. I så fall böra besvär över förordnandet få an- föras hos skolöverstyrelsen. I varje fall böra rektorerna få tillsätta tjänster eller vikariat, på vilka endast timlärar- anställning kan komma i fråga.

7. Dispenser från gällande behörig- hetsvillkor för lärare. Enligt 5 18 mom. 3 folkskolestadgan äger skolöverstyrel- sen, där särskilda skäl föreligga, med- giva, att den, som icke avlagt folk- eller småskollärarexamen, må anställas som ordinarie eller extra ordinarie folk- re- spektive småskollärare. För anställning som extra folk- eller småskollärare ford- ras ej avlagd folk- respektive småskol- lärarexamen i de fall, då lärare med föreskriven behörighet icke kunnat er- hållas och vederbörande av statens folk- skolinspektör godkänts.

För lärare i läroämnen vid högre sko- lor angivas behörighetsvillkoren i de för olika skolformer gällande stadgorna. Föreskrifterna om examina eller annan liknande utbildning äro här i regel ovillkorliga, och skolöverstyrelsen har ej medgivits rätt att förklara någon be- hörig som ordinarie eller extra ordi- narie lärare, vilken utan att ha före- skriven utbildning likväl på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper och erfarenheter. Dylika behörighets- frågor måste underställas Kungl. Maj:ts prövning. överstyrelsen kan dock för- klara lärare behörig till extra ordinarie

och extra tjänst vid högre kommunal skola. Beträffande icke-ordinarie äm— neslärare i praktiska läroämnen enbart eller tillsammans med teoretiskt läro- ämne vid högre kommunala skolor utom högre folkskolor äger överstyrelsen också förklara vederbörande berättigad att åtnjuta lön som adjunktskompetent lärare. (Kungl. brev den 30 juni 1948.)

Beträffande övningslärare i manlig slöjd ankommer det på skolöverstyrel- sen att för varje lärare pröva behörig— heten till ordinarie eller extra ordinarie anställning. För dem finnes nämligen icke någon i författning reglerad utbild— ning. I kvinnlig slöjd äger skolöversty- relsen förklara lärare behörig till ordi- narie eller extra ordinarie anställning, även om vederbörande ej genomgått i 18 5 stadgan för övningslärare föreskri- ven utbildning. I teckning, musik och gymnastik med lek och idrott samt hushållsgöromål däremot ankomma dy- lika behörighetsförklaringar i regel på Kungl. Maj:t.

Under senare år ha utländska med- borgare i viss utsträckning anställts i det allmänna skolväsendet såsom språk- assistenter. Till följd av lärarbristen ha även eljest utländska medborgare an- ställts som lärare. Enligt praxis fordras för anställning av utländsk medborgare såsom extra lärare vid statlig skola medgivande av Kungl. Maj:t och såsom extra lärare vid högre kommunal skola medgivande av skolöverstyrelsen.

För prövningen av nu ifrågavarande behörighetsfrågor erfordras sådan pe- dagogisk sakkunskap, som finnes repre- senterad inom skolöverstyrelsen. Hos Kungl. Maj:t har ett stort antal sådana ärenden prövats, och på flera områden har en fast praxis utbildats.

De sakkunniga förorda, att då så icke redan skett från Kungl. Maj:t till skol- överstyrelsen decentraliseras prövnin-

gen av frågor, huruvida dels lärare, som ej förvärvat för visst slag av tjänster föreskriven utbildning, likväl med hän- syn till motsvarande teoretisk och prak- tisk utbildning skall förklaras behörig till sådan anställning, dels utländsk medborgare skall medgivas rätt till an- ställning som extra lärare vid statliga skolor. Behörighet till lektorstjänst bör dock prövas av Kungl. Maj:t.

8. Tjänstledigheter vid högre skolor. Enligt läroverksstadgan % 121 mom. 2 och 3 må rektor bevilja lärare ledighet för kortare tid än en termin, inberäknat omedelbart förut åtnjuten tjänstledig- het, medan annan ledighet för lärare beviljas av skolöverstyrelsen (kungö- relsen 1951:55). Motsvarande bestäm— melser gälla för folk- och småskolese- minarierna. Vid de högre kommunala skolorna beviljas tjänstledighet enligt vederbörande stadgor av Skolstyrelsen utom i vissa angivna undantagsfall. Skolöverstyrelsen har emellertid med stöd av gällande avlöningsförfattningar föreskrivit, att det från och med den 1 juli 1949 ankommer på överstyrelsen att besluta om tjänstledighet med B—av- drag i fall, som avses i statens allmänna avlöningsreglemente 28 5 B Läroverk m. fl. läroanstalter etc. 1 a), beträffande lärare vid där avsedda läroanstalter under överstyrelsens inseende (för stu- dier m. m.). De sakkunniga ha ovan förordat, att beslutanderätten i fråga om anställande av icke-ordinarie lärarkrafter vid stat- liga skolor skall delegeras till rekto- rerna. Även beslut om tjänstledigheter vid dessa skolor böra utan olägenhet kunna i större utsträckning än nu an- förtros rektorerna. I princip bör gälla, att rektor bör äga medgiva tjänstledig- het, inberäknat omedelbart förut åtnju- ten tjänstledighet, för högst en hel ter- min eller i fråga om sjukledighet två

terminer i följd. Härvid bör bortses från ferietid. På överstyrelsen bör an- komma att bevilja tjänstledighet för tid därutöver. Vidare böra rektorerna vara skyldiga att följa de direktiv översty- relsen kan anse sig böra utfärda i detta hänseende. Den nuvarande föreskriften, att tjänstledighet med B-avdrag för stu- dier meddelas av överstyrelsen, bör dock alltjämt tillämpas.

9. Placering i löneklass. Stadgandena om placering och uppflyttning i löne- klass (lönerum) i 21—25 55 statens all- männa avlöningsreglemente (Saar) och 11—14 55 tilläggsbestämmelserna till Saar innehålla icke närmare föreskrif- ter om vilken myndighet, som skall be- sluta i detta hänseende. Inom skolvä- sendet kan viss tvekan uppstå, om det skall ankomma på skolöverstyrelsen eller vederbörande rektor eller skolsty- relse att fatta beslut. I 5 125 läroverksstadgan föreskrives, att frågor om lärares placering i löne- klass prövas av skolöverstyrelsen, som meddelar de närmare föreskrifter, som må vara erforderliga för handläggnin- gen av dylika ärenden. Detsamma gäl- ler även för läroverkens vaktmästare (5 159 mom. 1). Motsvarande bestäm- melser gälla för folkskoleseminarier. småskoleseminarier och försvarets läro— verk. I tidigare gällande avlöningsregle- menten för högre kommunala skolor föreskrevs, att det ankom på skolöver— styrelsen att besluta om lärarnas place— ring i löneklass (kungörelsen 1943: 509, 9 5 5 mom., Ars 1947:413, 2 kap. 3 5 1 mom.). Uttrycklig bestämmelse härom finnes däremot ej, som nämnts, i Saar, som nu gäller för dessa skolor. över- styrelsen har emellertid med stöd av 1 g 2 mom. jämfört med 11 och 12 åå tilläggsbestämmelserna till Saar ansett sig oförhindrad att alltjämt besluta om

löneklassplaceringen för lärarna vid dessa skolor.

Vid folkskola ankommer det enligt 6 5 kungörelsen 1948: 565 på skolstyrel- sen att besluta om lärarnas placering i löneklass, varvid —— utom i vissa an- givna fall yttrande först skall inhäm- tas av statens folkskolinspektör.

Vid dövstumskolorna skall samtliga befattningshavares placering i löneklass prövas av skolöverstyrelsen (kungörel— sen 1940: 347, g 45). Vid blindskolorna skola frågor om lärares, husmoders, sjuksköterskas, maskinists, vaktmästa- res och eldares placering i löneklass prövas av skolöverstyrelsen, medan be— träffande övrig personal (vård- och eko- nomipersonal) hithörande frågor prö- vas av styrelsen respektive direktionen (kungörelsen 1939: 396, 5 25). En lik- nande bestämmelse gäller för vårdan- stalten i Lund för blinda med kompli- cerat lyte.

För sinnesslöskolor föreskrevs vid 1947 års lönereglering, att beslut om löneklass fattades av skolöverstyrelsen (Ars 1947:413, 3 kap. 3 5 1 mom.). Vid 1948 års lönereglering medtogos icke dessa bestämmelser, men skolöver- styrelsen anser sig alltjämt oförhind- rad att fatta sådana beslut beträffande den personal, som här kommer i fråga, nämligen föreståndare och lärare i kunskapsänmen och kvinnlig slöjd.

För övningslärare, omfattad av den nya lönereglering, som trätt i kraft den 1 juli 1950, gälla särskilda bestämmel- ser. Beslut om placering och uppflytt- ning i löneklass eller lönerum skall för dem meddelas av skolöverstyrelsen, där ej överstyrelsen för viss grupp av så- dana ärenden bemyndigat rektor vid statlig skola eller skolstyrelsen vid an- nan skola att besluta i detta hänseende. Vid folkskola eller fortsättningsskola skall dock skolstyrelsen besluta härom,

sedan i regel statens folkskolinspektör avgivit yttrande.

De sakkunniga. Bestämmelserna om löneklass torde i flertalet fall vara enkla att tillämpa. Detta gäller särskilt vid uppflyttning i löneklass, då ledighet med C—avdrag i större omfattning ej förekommit och tidigare beslut om lö- neklassplacering i samband med tjänste- tillträdet föreligger. Även sistnämnda beslut torde i många fall vara enkla men i andra desto mera svårbedömda.

För lärarnas del försvåras löneklass- placeringarna vid tjänstetillträde av att de ofta tjänstgjort i olika skolor och skolformer och därvid haft olika an- ställningsformer och lönegradsplace- ring. Dessutom föreligga ofta avbrott i anställning. Att delegera beslutanderät- ten i sådana ärenden till rektorerna är knappast lämpligt. Vid varje skola torde endast inträffa ett mindre antal svå- rare löneklassplaceringsfall, vilka skulle kräva ett tidsödande författningsstu- dium från rektors sida. Centralise- ringen till överstyrelsen medför här den fördelen, att ett par befattningshavare kunna specialisera sig på löneklassfrå— gor, varigenom dessa kunna behandlas både snabbare och säkrare. Dessutom befrias rektorerna från ett icke obetyd- ligt ekonomiskt ansvar.

Enklare löneklassärenden åter böra decentraliseras till rektorer respektive skolstyrelser. Riskerna för felaktiga be- slut äro här obetydliga, medan insän- dandet av uppgifter från rektor till överstyrelsen och expediering av över- styrelsens beslut föranleda åtskilligt tidsödande registrerings- och liknande arbete, som skulle elimineras vid decen- tralisering. För decentralisering bör i första hand 'ifrågakomma ärenden om uppflyttning i löneklass av lärare, om överstyrelsen tidigare fattat beslut om lärarens löneklassplacering i lönegraden

och läraren utan avbrott i anställning tillhört lönegraden i samma eller annan tjänst och därvid åtnjutit ledighet med C-avdrag högst 120 dagar. Även löne— klassplacering för extra lärare, som ej haft annan lönegradsplacerad anställ- ning, bör kunna handhavas av rektorer respektive skolstyrelser.

Vid blindanstalterna ankommer det på vederbörande styrelser att placera lägre personal i löneklass. Beträffande dövstumskolorna har skolöverstyrelsen i sin nämnda skrivelse den 30 sep- tember 1947 hemställt, att det skulle ankomma på dessas styrelser att besluta om löneklassplacering för personal i lägre lönegrad än lönegrad 12. De sak- kunniga ansluta sig härtill, dock med den utvidgningen, att gränsen bör sät— tas vid lönegrad 14. Denna regel bör gälla även vid blindanstalterna och sta- tens skol- och yrkeshem på Salbohed och i Vänersborg samt för vaktmästare vid folk— och småskoleseminarier samt allmänna läroverk.

Att i författning närmare precisera

'uppdelningen av de löneklassärenden, vilka böra avgöras av skolöverstyrelsen och av annan myndighet, torde vara vanskligt. I stället bör skolöverstyrelsen beredas möjlighet att _ såsom redan skett i fråga om övningslärarna — ge- nom anvisningar delegera beslutande- rätten i dessa ärenden till rektorer och skolstyrelser i den omfattning översty— relsen finner lämpligt. Härigenom torde överstyrelsen komma att befrias från ungefär halva det antal löneklassären- den, som ämbetsverket nu handlägger. Den effektiva arbetsminskningen blir dock betydligt mindre, eftersom de svå- rare löneklassärendena alltjämt skulle handläggas av överstyrelsen. De sak— kunniga förutsätta, att överstyrelsen meddelar erforderliga anvisningar i fråga om handläggningen av de löne-

klassärenden, i vilka rektorer eller skol- styrelser skola besluta.

I detta sammanhang må nämnas, att den försvarets civilförvaltning under- ställda talrika personalen placeras i lö- neklass av vederbörande kassachefef. Dessa beslut skola emellertid insändas till civilförvaltningen för granskning på dess fjärde revisionskontor innan eller i varje fall kort efter det löneutbetal- ning på grund av beslutet äger rum. Kassachefernas löneklassbeslut bli allt- så granskade av verkets revisionsorgan kort efter beslutets fattande, varigenom risken för revisionsanmärkningar be- träffande utbetalning av lön efter fel löneklass reduceras till obetydliga be— lopp. En liknande anordning skulle för skolöverstyrelsens del icke medföra nå- gon minskning i dess arbetsbörda. Icke heller skulle därigenom möjligheten till anmärkningar vid räkenskapsgransk- ningen minskas, då skolväsendets rä- kenskaper revideras av riksräkenskaps- verket och icke av överstyrelsen.

10. Ersättning för sjukvård till lärare vid folkskolor, högre kommunala skolor och sinnesslöskolor. Till ifrågavarande lärare utgår av statsmedel ersättning för kostnader för sjukvård med avdrag för 100 kronor för varje redovisningsår. Prövningen av ersättningens storlek är centraliserad till skolöverstyrelsen. (Arf 27 &, Saar 41 5 B). överstyrelsen prövar årligen i runt tal 600 dylika ärenden. Redovisningsåret 1949/50 be- viljade överstyrelsen ersättning för dy- lik sjukvård med sammanlagt omkring 200000 kronor. Med föredragning av dessa ärenden sysselsättes en byråsek— reterare eller amanuens omkring 9 må- nader årligen. Enligt de sakkunnigas mening bör en decentralisering av beslutanderätten i dessa frågor kunna ske. En stor del av ärendena är av enkel natur, och även

mindre enkla ärenden böra efter av skolöverstyrelsen meddelade detalje- rade anvisningar kunna avgöras av lägre instans. De sakkunniga förutsätta därvid, att svårare frågor kunna över- sändas till överstyrelsen för behand- ling.

Genom denna anordning torde ar- betskraft motsvarande hälften av en amanuens eller byråsekreterare kunna inbesparas inom överstyrelsen. Vidare bör i vissa fall ersättningen kunna be— slutas och utbetalas tidigare än nu är fallet. Flertalet ansökningar inkomna nämligen på en gång efter redovisnings- årets slut, och de föredragas successivt. Detta arbete är i allmänhet ej slutfört förrän i april—maj.

Med anledning härav föreslå de sak- kunniga, att beslutanderätten i frågor rörande sjukvårdsersättning decentrali- seras vad beträffar folkskolans lärare till folkskolinspektionen och vad beträf- far lärare vid högre kommunala skolor och sinnesslöskolor till vederbörande rektor.

11. Statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet samt till tjänstebostä- der för folk- och småskollärare. Ifråga- varande ärenden handläggas på folk- skolavdelningens byggnadsrotel (F V). Enligt gällande kungörelse angående statsbidrag till byggnadsarbeten för folkskoleväsendet (SFS 1945:882) må statsbidrag utgå till kostnader för så- dana i kungörelsen närmare angivna lokaler, som skolöverstyrelsen vid sär- skild prövning förklarat erforderliga. Enligt anvisningar av överstyrelsen skall härför erforderlig utredning verk- ställas av skoldistriktet i samråd med statens folkskolinspektör. Framställ- ning om sådan prövning skall ingivas, innan statsbidrag sökes och ritningar till byggnadsföretaget upprättas. Över- styrelsens beslut om lokalbehovet kan

sägas utgöra ett byggnadsprogram för statsbidragsberättigade lokaler. Åren 1947—49 avgjorde överstyrelsen i me- deltal omkring 290 sådana behovspröv- ningsärenden per är. över dessa beslut ha besvär ej i något fall anförts. Där- emot har det förekommit, att distriktet efter ny utredning hos överstyrelsen hemställt om ändring av tidigare beslut i dylikt ärende. Vid varje beslut om lokalbehovet har överstyrelsen att taga ställning till bl. a. frågor om skolans framtida organisation, skolområdets utvecklingsmöjligheter, kommunindel- ningen, befintliga lokalers fortsatta an- vändbarhet samt föreslagna skoltomters läge inom skolområdet och ändamåls- enlighet i övrigt.

Sedan beslut meddelats i behovspröv— ningsärende, upprättas skissritningar genom skoldistriktets försorg. Till led- ning härför har överstyrelsen utarbetat »anvisningar rörande byggnader för folkskolan» och vissa typritningar, hu- vudsakligen utvisande speciallokalernas utformning och inredning. Enligt dessa anvisningar skola skissritningarna via statens folkskolinspektör underställas överstyrelsen för förhandsgranskning. Åren 1947—49 förhandsgranskade över- styrelsen i medeltal omkring 280 ären- den per år. Vid förhandsgranskningen tillses, att det vid behovsprövningen angivna programmet följts samt att skolanläggningen fått lämplig utform— ning ur pedagogisk, byggnadsteknisk och ekonomisk synpunkt. Härvid bi- trädes överstyrelsen av sina arkitekter och konsulenter i olika fackämnen. Även skolöverläkarens medverkan på— kallas i åtskilliga fall. I vissa fall för- anleder granskningen beslut om skiss- ritningarnas omarbetning, varvid mer eller mindre detaljerade anvisningar lämnas och förnyad förhandsgranskning påfordras. I andra fall föranleder

granskningen ingen erinran eller endast anvisning om smärre justeringar vid huvudritningarnas uppgörande. Ej säl- lan lämnas anvisningar i form av skiss- förslag, som upprättas inom översty- relsens arkitektkontor.

Beslut om statsbidrag till byggnads- arbeten för folkskoleväsendet enligt kungörelsen 1945:882 meddelas av Kungl. Maj:t efter särskild ansökan av skoldistriktet. Vid denna ansökan skola fogas bl. a. huvudritningar, arbetsbe- skrivning jämte kostnadsberäkning samt uppgifter enligt av skolöverstyrelsen fastställt formulär om skoldistriktets ekonomiska förhållanden. Dessa senare uppgifter tjäna till ledning vid bedö- mandet av statsbidragets storlek. An- sökningen skall passera statens folk- skolinspektör, länsstyrelsen och skol- överstyrelsen. Folkskolinspektören har att granska uppgifterna i ansöknings- handlingarna samt bedöma, om de pla- nerade byggnadsarbetena äro ändamåls- enliga med hänsyn till organisationen av distriktets skolväsen. Länsstyrelsen har huvudsakligen att yttra sig om den procentsats, efter vilken statsbidrag till kostnaderna enligt länsstyrelsens me- ning bör utgå, samt att till sitt utlåtande foga bevis, att skoldistriktets beslut om byggnadsarbetenas utförande vunnit laga kraft. I skolöverstyrelsens utlåtande till Kungl. Maj:t i sådant statsbidragsärende hänvisas i första hand till överstyrel- sens beslut i behovsprövnings- och för- handsgranskningsärendena. Enligt eck- lesiastikdepartementets önskan med- följa akterna i dessa ärenden statsbi- dragsärendet, varjämte särskild P.M. angående lokalbehovet bilägges. Inom överstyrelsen granskas huvudritningar med tillhörande arbetsbeskrivning och kostnadsberäkning på överstyrelsens ar- kitektkontor efter anvisningar från

byggnadsroteln. Vid överstyrelsens ut- låtande fogas tjänstememorial, upp- rättat av arkitektkontoret, vari redo— visas resultatet av denna granskning beträffande de rent tekniska anordning- arna och kostnaderna, varvid bl. a. angives den kostnadssumma, varå stats- bidrag bör utgå (bidragsunderlaget). Slutligen föreslår överstyrelsen det be- lopp, varmed statsbidrag bör utgå. Åren 1947—49 avgav överstyrelsen i medel- tal omkring 175 utlåtanden per år i dy- lika statsbidragsärenden. Härvid ha icke medräknats särskilda utlåtanden över ansökningar om ytterligare statsbidrag för redan utförda byggnadsföretag. Enligt de sakkunnigas mening bör be- slutanderätten i fråga om statsbidrag till byggnadsarbeten för folkskoleväsen- det kunna överflyttas från Kungl. Maj:t till skolöverstyrelsen. Såsom av det ovanstående framgått beslutar översty- relsen redan nu i samband med be- hovsprövningen för vilka lokaler statsbidrag må utgå. De av överstyrelsen efter behovsprövningen förhandsgrans- kade skissritningarna skola med iakt- tagande av vad överstyrelsen haft att erinra eller anvisa huvudsakligen föl- jas vid upprättande av huvudritning— arna. Vid Kungl. Maj:ts beslut i dessa statsbidragsärenden har hittills i regel det av överstyrelsen angivna bidrags- underlagets storlek ej ändrats. Där- emot har Kungl. Maj :t i åtskilliga fall fastställt ett annat statsbidragsbelopp än överstyrelsen föreslagit. Detta har i det stora flertalet fall berott på 'att Kungl. Maj:ts beslut fattats så lång tid efter det överstyrelsen avgivit sitt ut- låtande i ärendet, att antalet skattekro- nor per invånare i skoldistriktet änd- rats, varigenom automatiskt ett ändrat utgångsläge inträtt för bestämmande av statsbidragsprocenten. I övriga fall ha ändringarna varit synnerligen obetyd-

liga i förhållande till statsbidragens be- lopp.

Om beslut angående statsbidrag till dessa byggnadsarbeten överflyttas till skolöverstyrelsen, skulle ett avsevärt dubbelarbete inom ecklesiastikdeparte- mentet och skolöverstyrelsen undgås. Dessutom skulle inom överstyrelsens byggnadsrotel sparas den arbetskraft, som nu erfordras för utarbetande av ut- låtandena till Kungl. Maj:t med tillhö- rande bilagor. Denna besparing kan uppskattas motsvara hela arbetstiden för en byråsekreterare eller en ama- nuens, vartill kommer viss lättnad på överstyrelsens skrivbyrå. Även inom departementet torde arbetet minskas. Av betydelse är även, att genom över- flyttningen skoldistrikten snabbare skulle kunna erhålla besked i angelägna statsbidragsärenden.

Vid överflyttning av beslutanderätten om statsbidrag till skolbyggnader från Kungl. Maj :t till skolöverstyrelsen torde, såsom redan skett beträffande tjänste- bostäder för folkskolans lärare, Kungl. Maj:t, efter riksdagens medgivande, för varje budgetår böra föreskriva, att bygg- nadsbidrag får beviljas med tillhopa ett fixerat högsta belopp. Över överstyrel- sens beslut i statsbidragsärende böra givetvis besvär i vanlig ordning få an- föras.

Vad nu föreslagits om överflyttning av beslutanderätten i fråga om statsbi- drag bör gälla även i fråga om stats- bidrag till provisoriska byggnader för folkskoleväsendet (kungörelsen 1948: 438). Detsamma bör gälla i fråga om statsbidrag till tjänstebostäder för folk- skolans Iärare (kungörelsen 1946: 887).

De sakkunniga föreslå sålunda, att beslutanderätten i fråga om statsbidrag till skollokaler m. m. på sätt i det före- gående anförts överföres till skolöver- styrelsen.

12. Byggnadstillstånd. Enligt kungö- relsen 1945: 882 må byggnadsarbete, för vilket statsbidrag avses skola utgå, icke igångsättas, innan Kungl. Maj:ts beslut i statsbidragsfrågan föreligger. överflyttas beslutanderätten till över- styrelsen, bör i stället föreskrivas, att byggnadsarbetet icke må igångsättas, innan skolöverstyrelsens beslut i stats- bidragsfrågan föreligger. Enligt lagen den 30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete är frågan om arbetets utförande under nu rådande förhållanden dessutom be- roende av Kungl. Maj:ts särskilda pröv- ning. I samband med beslut om stats- bidrag anbefaller numera Kungl. Maj:t arbetsmarknadsstyrelsen att meddela byggnadstillstånd för byggnadsföretaget eller viss angiven del därav (etapp- bygge). Byggnadstillstånd beviljas en- dast inom en för varje år bestämd skolbyggnadskvot. Då skolbyggnadskvo- ten hittills varit så begränsad, att bygg- nadstillstånd icke kunnat medgivas för alla behövliga byggnadsföretag, måste en angelägenhetsgradering äga rum. Vid denna erfordras en ingående kännedom om lokalbehovet inom samtliga skol- distrikt, vilken endast skolöverstyrelsen och folkskolinspektionen genom sitt dagliga arbete med dessa frågor kunna förvärva. Genom överstyrelsens försorg har också ecklesiastikdepartementet tid efter annan erhållit uppgifter, antingen vid direkt samråd eller skriftligen, an- gående angelägenheten av aktuella byggnadsföretag. Så länge särskilda bestämmelser om tillständstvång för byggnadsarbete bibe- hållas, bör det ankomma på arbetsmark- nadsstyrelsen att efter samråd med skolöverstyrelsen besluta om ifråava- rande byggnadstillstånd. De sakkunniga utgå från att arbetsmarknadsstyrelsen därvid tar stor hänsyn till överstyrel-

nadsföretagen. Vad nu anförts har avseende på folk- skole- och läroverksbyggnader samt

andra skolanläggningar, för vilka sär— skilda byggnadskvoter fastställts. De sakkunniga förutsätta, att ifrågava- rande spörsmål om byggnadstillstånd för skolanläggningar överväges vid på- gående översyn av bestämmelserna om tillständstvång för byggnadsarbete.

Åtgärdernas inverkan på skolöverstyrel- sens personalbehov

Om de sakkunnigas förslag till de- centralisering i olika hänseenden ge- nomföras, minskas i första hand över- styrelsens arbete med ärenden av i all- mänhet rutinkaraktär. Vidare minskas arbetet med upprättandet av framställ- ningar till Kungl. Maj:t, och genom de- centraliseringar inom verket skulle ar- betet fortlöpa snabbare. Emellertid ha de sakkunniga kunnat konstatera, att det nu föreligger en överbelastning av överstyrelsens personal och en i många fall fortgående eftersläpning i arbetet,

som är till allvarligt men för översty- relsens arbete och tvingar överstyrel- sen att eftersätta viktigare uppgifter. I stort sett torde de föreslagna decentra- liseringarna endast kunna kompensera dessa olägenheter, men i så fall icke medföra minskning av personalen. Ge— nomföras nämnda åtgärder, kan man emellertid utgå från att det allmänna skolväsendets snabba utveckling fram- deles kommer att kräva en proportions- vis mindre ökning av personalen inom överstyrelsen än den, som skett de se- nare åren.

Vid sina beräkningar av personalbe- hovet efter omorganisationen av över- styrelsen ha de sakkunniga utgått från nuvarande personalantal. De sakkun- niga ha därvid ansett, att den nuva- rande överbelastningen av personalen skulle kompenseras genom de före- slagna decentraliseringsåtgärderna. I den mån dessa ej genomföras, erfordras en motsvarande förstärkning av den så- lunda beräknade personalen. Till frågan om den ytterligare decentralisering, som möjliggöres vid utbyggnad av mel- laninstanserna inom skolväsendet, åter- komma de sakkunniga i kap. 13.

KAPITEL 8

ALLMÄN ORGANISATION

Inledande synpunkter

Redogörelsen i kap. 2 visar, att skolväsendets kvantitativa och kvalita- tiva utveckling i hög grad påverkat skolöverstyrelsens verksamhet, särskilt genom en stark ökning av de admini- strativa bestyren. Samtidigt ha helt nya uppgifter lagts på ämbetsverket. Anta- let handlagda ärenden har trefaldigats sedan år 1920 — tillväxten har utgjort 10% per år. En fortgående ökning av överstyrelsens arbetsbelastning är att förutse även vid i huvudsak oför- ändrad organisation av skolväsendet. Förverkligandet av 1950 års riksdags beslut om riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling (proposition 1950: 70, riksdagens skrivelse 341, kun- görelsen 1950: 549) måste ytterligare öka anspråken på överstyrelsen vad så- väl ansvaret som arbetsinsatsen beträf— far. I själva verket förutsätter nämnda beslut, att skolorganisationens utform- ning i enskildheterna väsentligen blir beroende av resultatet av försöksverk- samhet, bedriven under ledning av skol- överstyrelsen.

Genomföras de sakkunnigas i kap. 7 framlagda förslag till decentraliserad handläggning av vissa ärenden, vinnes viss lättnad för överstyrelsen. Emeller-

tid torde ifrågavarande åtgärder icke kunna i grunden ändra det nuvarande och förutsebara arbetsläget inom ver- ket. Härutinnan hänvisas till vad i nämnda kapitel anförts.

Granskas från dessa utgångspunkter överstyrelsens nuvarande allmänna or- ganisation, är det obestridligt, att denna i vissa hänseenden erbjuder fördelar. Personalorganisationen är, vad de högre tjänsterna beträffar, kvalitativt av stor tyngd. Antalet ledamöter är vid jämfö- relse med andra verk osedvanligt stort. Inom överstyrelsen är därför företrädd en omfattande erfarenhet från skilda områden av skol- och utbildningsväsen- det, varigenom tryggas en kompetent handläggning av olika frågor. Ämbets- verket har också utövat ett avsevärt in— flytande på utvecklingen inom sitt om- råde. Skolöverstyrelsens allmänna or- ganisation som bl. a. innebär, att olika skolområden företrädas av sär- skilda arbetsenheter inom verket — måste sägas ha rätt väl motsvarat för- hållandena inom skolväsendet under det utvecklingsskede, som föregått tillsät- tandet av 1940 års Skolutredning. Det har varit till fördel i flera hänseenden, att skilda skolformers frågor behand-

lats av arbetsorgan inom verket, som haft överblick över vederbörande skol- form praktiskt taget i dess helhet.

Å andra sidan ådagalägga de uppgif- ter, som lämnats i kap. 3 och 4, utan ytterligare särskild motivering flera framträdande brister i skolöverstyrel- sens organisation och verksamhet. Så- lunda kan ämbetsverket knappast ännu anses i tillräcklig grad äga möjligheter att pedagogiskt och skolorganisatoriskt bedriva praktiskt utvecklingsarbete. Att följa arbetet vid skolorna _ genom in- spektioner, besök och konferenser -— har särskilt för överstyrelsens ledamö- ter visat sig förenat med växande svå- righeter. Endast vissa av skolans ämnen ha sakkunniga företrädare inom verket. Skolöverstyrelsens personaltillgång gör det icke möjligt för verket att effektivt medverka i utvecklingen av nya under- visningsmetoder, exempelvis genom an- vändning av film och andra tekniska hjälpmedel. Ämbetsverket kan, ehuru pedagogisk centralinstans, icke i till- räcklig grad påverka den allmänna läro- bokslitteraturens standard och utveck— ling och har otillräckliga resurser att sprida kännedom om skolans förhållan- den. Tyngdpunkten i överstyrelsens verksamhet har förskjutits från de pe- dagogiska uppgifterna till de administ- rativa. Ämbetsverkets organisation läm- par sig icke för den utveckling, som redan länge pågått inom skolväsendet och kännetecknas av att gränserna mel—

lan olika skolstadier uppmjukas. Den försvårar en ändamålsenlig handlägg— ning inom verket av de många för två eller flera skolformer gemensamma frå- gorna. Olägenheterna härav göra sig allt mera märkbara i överstyrelsens dagliga arbete.

Vissa av dessa brister kunna botas genom förstärkning av personalorgani- sationen _ exempelvis genom att till- föra överstyrelsen expertis i läroäm- nen, där sådan nu icke finnes, eller genom att utöka den administrativa personalen i syfte att befria den peda- gogiska personalen från administrativa uppgifter eller genom ökad medelsan- visning, exempelvis för inspektions- resor. Såsom redogörelsen i kap. 3 ut- visar, har under årens lopp ett flertal åtgärder vidtagits i detta syfte. Att ytterligare åtgärder i samma riktning erfordras framgår av vad de sakkunniga nedan anföra. Emellertid ha de sak- kunniga kommit att samtidigt härmed alltmer inrikta uppmärksamheten på överstyrelsens allmänna organisation. Av skäl, som i det följande utvecklas, finna de sakkunniga en omläggning av denna erforderlig i syfte att tillförsäkra överstyrelsen förbättrade möjligheter att dels verka som pedagogisk huvud- instans inom skol- och folkbildnings— väsendet, dels fullgöra de administra- tiva göromål, som icke lämpligen böra utföras av andra organ.

Indelning i arbetsenheter

Nuläge

Skolöverstyrelsens indelning i arbets- enheter är, såsom av kap. 4 framgår, oenhetlig. Läroverks- och folkskolavdel- ningarna ha utformats med tanke på handläggning av ärenden tillhörande

vissa skolformer, medan administrativa avdelningen tillkommit för handlägg- ning av ärenden av visst sakinnehåll, oavsett skolform. Även rotelindelningen inom avdelningarna företer en motsva- rande dualism. Denna framträder sär-

skilt inom läroverksavdelningen, där vissa rotlar huvudsakligen handlägga ärenden avseende särskilda skolformer (rotel I kommunala flickskolor, kom- munala mellanskolor och enskilda läro- anstalter, rotel VI praktiska mellansko- lor och högre folkskolor), medan andra handlägga ärenden efter deras sakinne- håll och åter andra ärenden av båda slagen. Även inom folkskolavdelningen äro båda indelningsgrunderna före- trädda. Inom administrativa avdelning- ens olika arbetsenheter har indelning efter sakinnehåll praktiskt taget helt genomförts. Motsvarande är fallet be- träffande de direkt under verkschefen sorterande arbetsenheterna för skol- hygien, Skolmåltider, gymnastik etc. Den historiskt betingade indelningen av verket efter skolformer har, såsom redan antytts, erbjudit vissa fördelar. Härigenom har möjliggjorts en enhetlig handläggning av frågor, berörande den ifrågakommande skolformen. Det är, så- som redan nämnts, till fördel för en kategori skolor att i överstyrelsen äga tillgång till en särskild arbetsenhet. Emellertid medför ifrågavarande or- ganisationsform även olägenheter. Ären- den av samma art vid olika skolkate- gorier behandlas av skilda arbetsenhe- ter, vilket medför risk för olika praxis. En arbetsenhet kan komma att hand- lägga så skiftande frågor som läropla- ner, skolorganisation, personalärenden och byggnadsärenden. Det kan knap- past begäras, att vederbörande föredra- gande skall i tillräcklig grad vara sak— kunnig inom hela detta fält, även om han väl känner den skolform det gäller. En ledamot, som huvudsakligen sysslar med en viss skolkategoris frågor, kan ha svårt att få tillräcklig överblick över skolväsendet och utvecklingen där, vil- ket kan vara till nackdel även för den skolform, han företräder. Men därtill

kommer, att hans kännedom om denna och de författningsbestämmelser, som äro av betydelse för densamma, succes- sivt beskurits och beskäres genom att vissa ärenden överförts och överföras till för överstyrelsens hela ämbetsom- råde gemensamma arbetsenheter, t. ex. administrativa avdelningen eller före- dragandena i ärenden angående skolhy- gien, Skolmåltider och undervisning i övningsämnen.

En indelning av verket efter skolfor- mer var praktiskt lämplig på en tid, då skolväsendet ännu icke nått sin nuva- rande omfattning. Den starka ökningen av de pedagogiska och administrativa uppgifternas omfattning och svårighets- grad har bringat denna fråga i ett nytt läge. Endast beträffande vissa skolkate- gorier av mindre omfattning och speci— ell karaktär torde en sådan indelnings- grund kunna bibehållas.

En indelning efter ärendenas sak- innehåll ter sig även med tanke på sko- lornas eget intresse och önskvärdheten att ernå en rationell verksorganisation såsom den för framtiden ändamålsen- liga. Till närmare belysande härav vilja de sakkunniga anföra följande.

De skäl, som föranlett att ärenden sådana som löne- och pensionsfrågor, vissa juridiska frågor, "skolhygieniska frågor och frågor angående undervis- ning i vissa övningsämnen etc. samman- förts till handläggning inom för hela verket gemensamma arbetsenheter, före- ligga även beträffande ett stort antal andra ärendegrupper. '

Överstyrelsen har att pröva och av— göra behovet av sådana lokaler för folk- skoleväsendet, som de särskilda skol- distrikten avse att uppföra med stats- bidrag, granska ritningar till dessa samt att till Kungl. Maj:t avge förslag rörande statsbidrag till ifrågavarande byggnads- arbeten. överstyrelsen har vidare att

pröva behovet av lokaler för högre sko— lor och yttra sig till byggnadsstyrelsen beträffande ritningar över dylika loka- ler. För att ernå en ändamålsenlig plan- läggning av skolväsendet i ett skoldi- strikt är det redan under nuvarande förhållanden nödvändigt att i ett sam- manhang granska folkskolans lokalbe- hov och den högre skolans. Att behovet av en dylik samordning ytterligare ökas vid genomförandet av nioårig skola ligger i öppen dag. Det är följakt- ligen enligt de sakkunnigas mening nödvändigt att till en för verket gemen- sam arbetsenhet hänskjuta handlägg— ningen av dessa byggnads- och plane- ringsfrågor.

Folkskolan har redan före 1950 års riksdags beslut angående riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling alltmer skjutit upp i läroverksstadiet. Läsåret 1949/50 fanns obligatorisk åtta- årig skola införd i omkring 50 skol- distrikt och frivillig nioårig skola i Stockholm, Göteborg och Södertälje samt vid Vissa seminariers övningssko- lor. Healexamen inom folkskolans ram har hittills avlagts inom Stockholms folkskolors s. k. sångklasser och öv- ningsskolan vid folkskoleseminariet för kvinnliga elever i Stockholm. Planer föreligga på en motsvarande utbygg- nad av folkskolan annorstädes. Läsåret 1948/49 lästes främmande levande språk i folkskolan inom 393 skoldistrikt av sammanlagt 22 088 elever. Överstyrel- sens nuvarande organisation lämpar sig icke för handläggning av många härav betingade för folkskol- och läroverks- avdelningarna delvis gemensamma ären- den.

Frågor sammanhängande med under- visningsplanerna för folkskolan och för de högre skolorna handläggas nu inom folkskol— respektive läroverksavdelnin- gen. En samordning av övervägandena

i dessa frågor är behövlig icke minst mot bakgrunden av den utveckling inom folkskoleväsendet, som enligt vad nyss sagts pågår. _— Att uppdela den när- maste ledningen av den allmänna för— söksverksamhet inom skolväsendet, som enligt 1950 års riksdags förutnämnda beslut skall komma till stånd, på två av- delningar inom ämbetsverket är knap- past görligt och skulle under alla för- hållanden vara föga rationellt. -— De frågor, som sammanhänga med genom- förandet av 1950 års riksdags beslut om lönereglering för övningslärare, äro del- vis gemensamma för läroverks- och folkskolavdelningarna. Denna lönereg- lering har hittills på skolöverstyrelsen övergångsvis lagt cirka 3500 ären- den, delvis av svårare beskaffenhet, men ökar även och ej oväsentligt anta- let löpande ärenden. För att dessa frå- gor skola kunna handläggas enhetligt inom verket, har det visat sig nödvän- digt att vidta särskilda åtgärder. Vissa av ärendena handläggas, ehuru avse- ende även folkskolan, av rotel inom läroverksavdelningen, medan andra, ehuru avseende även läroverken, hand- läggas av rotel inom folkskolavdelnin- gen. Åter andra handläggas inom admi- nistrativa avdelningen. —— Någon sär- skild företrädare för filmfrågor finnes icke nu inom skolöverstyrelsen, men behovet av en sådan har provisoriskt tillgodosetts genom tillkallande av en särskild sakkunnig. Att hänföra denne till endera av läroverks- och folkskol- avdelningarna är icke lämpligt, varför den filmsakkunnige erhållit en fristå- ende ställning direkt under verksche- fen. Motsvarande problem uppkomma, om överstyrelsen skulle utrustas med annan dylik expertis. De konsulenter i övningsämnen, över vilka överstyrelsen nu förfogar, äro av liknande skäl ställda direkt under verkschefen.

Ifrågavarande exemplifiering skulle kunna ytterligare avsevärt utbyggas. Den redan lämnade torde emellertid visa, att den huvudindelning efter skol- kategorier, som nu i viss utsträckning tillämpas inom överstyrelsen, icke un- der nuvarande förhållanden kan betrak- tas såsom lämplig och för övrigt succes- sivt sönderbrytes. Härtill kommer att de nuvarande huvudavdelningarna inom verket icke torde få anses utgöra lämp— liga arbetsenheter. Visserligen är den personal, som de sysselsätta, icke stor i jämförelse med personalen i arbetsen- heter inom andra ämbetsverk, men det arbetsområde, som de var för sig om- spänna, måste anses vara alltför omfat— tande. Särskilt cheferna för läroverks- och folkskolavdelningarna ha växande svårigheter att dels sköta det löpande arbetet som undervisningsråd, dels över- blicka det omfattande verksamhetsom- rådet, innefattande frågor av de mest skiftande slag, och hålla sin hand över det praktiskt-pedagogiska utvecklings- arbetet. Ett genomgående drag i verkets nuvarande organisation är, att befatt- ningshavarna i ansvarig ställning ha betungande administrativa uppgifter samtidigt som de svara för framstegsar- betet inom skilda områden.

Dessa brister i skolöverstyrelsens organisation ha blivit alltmera påtag- liga de senare åren. Att organisationen icke lämpar sig för den krävande verk- samhet, som nu åligger överstyrelsen, och ännu mindre för det arbete, som de närmaste åren måste nedläggas på att förbättra den nuvarande skolorga- nisationen och förbereda ett genomfö- rande av den beslutade skolreformen, synes vara uppenbart. De sakkunniga ha därför icke kunnat finna överstyrel- sens nuvarande huvudindelning i ar- betsenheter tillfredsställande.

Riktlinjer för en ändrad indelning i arbete- enheter

I direktiven för de sakkunniga har departementschefen framhållit, att vid genomförandet av hittills vidtagna par- tiella förbättringar av överstyrelsens organisation alltför ringa uppmärksam- het ägnats åt angelägenheten av att rent organisatoriskt bereda garantier för att överstyrelsens administrativa bestyr icke undantränga de pedagogiska. Vid en omorganisation av överstyrelsen borde övervägas, om icke säkerhet här- för skulle kunna vinnas genom att de pedagogiska arbetsuppgifterna samman- fördes till en eller flera särskilda avdel- ningar av verket med uppgift att ägna sig endast åt frågor av sådan art. Andra lösningar vore måhända tänkbara, fram— håller departementschefen, och borde väljas, om de tillgodosåge önskemålet att utvecklingsarbete i tillräcklig grad präglade överstyrelsens fortsatta verk- samhet.

De sakkunniga vilja framhålla, att en sådan omorganisation av verket, att ärendenas sakinnehåll blir avgörande i fråga om handläggningssättet, öppnar möjlighet att tillgodose nämnda önske- mål, som enligt de sakkunnigas mening är i hög grad framträdande. Erfaren- heten ger vid handen, att i konkurren- sen mellan löpande administrativt ar— bete och utvecklingsarbete det i allmän- het är det löpande administrativa arbe- tet, som tilltvingar sig huvuddelen av befattningshavarnas uppmärksamhet. Givetvis bör den stimulans, som kvali— ficerat utrednings- och utvecklingsar- bete innebär, tillkomma även befatt- ningshavare, vars huvuduppgift är lö- pande bestyr. Denna synpunkt får dock icke föranleda en sådan organisation av verket, att utvecklingsarbetet blir lidande.

Uppdelningen i arbetsenheter bör ske på sådant sätt, att enheterna i görligaste mån täcka slutna arbetsområden, var- igenom behovet av samverkan med andra enheter begränsas, arbetet löper snabbare och tid sparas för befattnings- havarna. Ett önskemål är vidare, att även i den nya organisationen varje skolkategori förfogar över särskilda ar- betsenheter inom överstyrelsen, speci- ellt inriktade på skolformernas förhål- landen. Det är därför av intresse, att de nya, efter ärendenas sakliga innebörd uppdelade verksavdelningar, som de sakkunniga förorda, i sin tur indelas på sådant sätt, att skilda skolstadier om möjligt motsvaras av skilda arbetsen- heter.

Inom den nuvarande organisationen sker i vissa ärenden ett nära samarbete mellan verkets avdelningar. Ett löpande samarbete inom ramen för en arbets- enhet mellan ledamöter, företrädande olika skolformer, medger däremot orga- nisationen som regel icke. Detta är icke till fördel för handläggningen av vissa ärenden och medför även onödig om- gång i arbetet. Följande exempel åskåd- liggör detta. Ett ärende om filmunder- visning, avseende både folkskola och läroverk, handlägges av chefen för en rotel inom läroverksavdelningen i sam- råd med chefen för vederbörande rotel inom folkskolavdelningen, men kan, eftersom det angår två av verkets avdel- ningar, icke avgöras av chefen för en- dera av dessa avdelningar. Det måste slutligt avgöras av generaldirektören, och i handläggningen deltager, förutom de båda rotelcheferna, även de två av- delningscheferna, alltså inalles fem per- soner. Kunde ärendet handläggas inom en arbetsenhet med företrädare för både läroverken och folkskoleväsendet, skulle det med mindre omgång men med samma säkerhet kunna avgöras

exempelvis av chefen för denna arbets- enhet i närvaro av två av arbetsenhe- tens ledamöter, den ene representerande läroverkens och den andre folkskolans synpunkter. Verkets nya organisation bör möjliggöra ett dylikt regelrätt sam- arbete mellan olika skolformers före- trädare inom ramen för en arbetsenhet.

Vad nu anförts leder de sakkunniga till att förorda, att skolöverstyrelsens nuvarande tunga huvudavdelningar uppdelas efter ärendenas sakinnehåll i ett antal enheter av förhållandevis mindre omfattning, i vilka de nuva- rande för verket gemensamma mindre arbetsenheterna ingå. Härvid höra på förut anförda skäl de pedagogiska upp- gifterna respektive de förvaltningsmäs— siga såvitt möjligt hänvisas till särskilda arbetsenheter.

Statskontoret har i sitt utlåtande över 1936 års skolöverstyrelsesakkunnigas förslag (se bilaga 1) angivit vissa rikt- linjer för en omorganisation, som i väsentliga avseenden överensstämmer med de nu framlagda.

Det återstår att överväga, huruvida en uppdelning av överstyrelsen efter dess båda huvuduppgifter, den pedagogiska och den förvaltningsmässiga, även bör medföra, att för handläggningen av de sistnämnda arbetsuppgifterna huvud- sakligen administrativ personal tages i anspråk, medan den pedagogiskt utbil- dade reserveras för pedagogisk ledning och rådgivning inom skolväsendet.

Någon skarp gränsdragning mellan pedagogiska och administrativa ären- den är icke möjlig. Till belysande härav vilja de sakkunniga, utan anspråk på fullständighet, indela dessa ärenden på följande sätt.

1. Handläggningen av vissa ärenden fordrar pedagogisk eller skolorganisa- torisk erfarenhet. Som exempel må nämnas frågor om undervisningsplaner,

metodiska och andra anvisningar för undervisningen samt tillsättning av lärartjänster. Administrativa befatt- ningshavare kunna i dessa ärenden medverka expeditionellt och redaktio- nellt.

2. I vissa ärenden är den administra- tive befattningshavaren väsentligen be- roende av skolmannens sakliga med- verkan. Ett ärende om en lärares tjänst- ledighet innefattar en prövning av dels behovet av ledigheten, dels löneförmå- nerna därunder. Bestämmelser och praxis ge den administrative befatt- ningshavaren ledning vid bedömandet av löneförmånernas storlek vid olika slag av ledigheter. I vad mån befatt— ningshavaren skall vid ledigheten avstå från honom tillkommande löneförmå- ner, kan emellertid slutligt avgöras först efter ett bedömande ur pedago— giska synpunkter av behovet av ledig- heten exempelvis för en studieresa, för vidareutbildning eller för utarbe- tande av en lärobok — i vilket bedö- mande bl. a. ingår en prövning av sö- kandens kvalifikationer etc. Ärenden av denna art kunna alltså, ehuru skenbart av administrativ karaktär, icke hand- läggas enbart av administrativ befatt- ningshavare. Som exempel på andra ärenden av samma natur må nämnas frågor om fördelning av kursanslag och om lärares rätt att kvarstå i tjänst.

3. I vissa frågor är skolmannen bero- ende av den administrative befattnings- havarens medverkan. Som exempel må nämnas författningsfrågor. Beträffande dessa fordras i många fall pedagogisk eller skolorganisatorisk erfarenhet för att kunna bedöma författningens sakliga innehåll men administrativ träning för att avfatta densamma. Det bästa resul— tatet nås genom en samverkan mellan pedagogiska och administrativa befatt- ningshavare.

4. Vissa frågor slutligen fordra adlmi- nistrativ erfarenhet och de kunna (och böra handläggas självständigt av admi— nistrativ personal. Till sådana kumna räknas flertalet löne— och pensions- frågor samt frågor om fördelning av statsbidrag till privatläroverk och :sin- nesslöskolor. Även i dessa ärenden lkan skolmannens medverkan ibland vara behövlig. Ett löneklassärende kan inme- fatta prövning av värdet av en lärares tjänstgöring vid en viss skola och en fråga om statsbidrag till en skola kan påverkas av schematekniska spörsmål. Härav framgår att endast ärendegrup— perna 1 och 4 kunna förläggas till ar- betsenheter med övervägande pedago- giskt respektive administrativt erfarna befattningshavare, medan i de arbets-' enheter, som handlägga ärendegrup— perna 2 och 3, sakkunskap av båda sla- gen erfordras. Vad de sistnämnda båda ärendegrup- perna beträffar, bör framhållas, att — även om administrativ erfarenhet är av stor betydelse vid ärendenas handlägg- ning överstyrelsens beslut eller för- slag dock skulle berövas en stor del av sin tyngd, om de pedagogiska synpunk— terna icke tillades stor vikt vid ären- denas avgörande. Vid exempelvis re- miss till skolöverstyrelsen av ett ärende av pedagogiskt-administrativ karaktär torde Kungl. Maj:t av överstyrelsen för- vänta en belysning av ärendet i första hand ur pedagogiska synpunkter, vilka i allmänhet icke företrädas vid ären- dets efterföljande handläggning, men även ur administrativa synpunkter. Detta önskemål tillgodoses, om de ar- betsenheter, som handlägga ifrågava- rande pedagogiSkt-administrativa ären- den, ehuru ställda under befattnings- havare med lärarerfarenhet, utrustas med administrativ personal i tillräck- lig omfattning och i ansvarig ställning.

I svensk statsförvaltning torde admi- nistrativ sakkunskap grundläggas icke så mycket genom teoretisk utbildning av visst slag som fastmer genom praktisk träning i administrativt arbete. Härvid göres undantag för sådana befattningar, i vilka fordras kvalificerad juridisk ut- bildning. De behörighetsbestämmelser, som nu gälla beträffande förste byråsek— reterartjänst i skolöverstyrelsen, äro i detta hänseende belysande. För sådan behörighet fordras att ha avlagt exa- men inför juridisk fakultet eller stats— vetenskaplig-filosofisk examen »eller att äga omfattande och synnerligen väl vitsordad erfarenhet inom överstyrel- sens verksamhetsområde». De sakkun- niga ha i det föregående ställt admini- strativ erfarenhet emot pedagogisk och skolorganisatorisk. Härvid har icke för- bisetts, att inom överstyrelsen funnits och finnas åtskilliga exempel på skol- män, som förvärvat en administrativ er- farenhet, väl så stor som administrativa befattningshavares i allmänhet. Samti- digt måste emellertid konstateras, att en organisation av överstyrelsen, som för- utsätter att detta blir regeln, icke lärer vara ändamålsenlig. En dylik organisa- tion innebär i många fall en misshus- hållning med skolmannens arbetskraft. Organisationen bör i stället vara sådan, att administrativ erfarenhet, som äges eller förvärvas, icke beträffande alla le- damotstjänsterna är en förutsättning för att en Skolman skall kunna verksamt göra en insats i överstyrelsens arbete.

Förslag

En genomgång av de ärenden, som skulle ankomma på skolöverstyrelsen vid bifall till de sakkunnigas i kap. 5 framlagda förslag till avgränsning av dess arbetsområde, ger vid handen, att

dessa ärenden kunna uppdelas i föl- jande huvudgrupper.

1. Undervisningsfrågor

Till denna grupp ärenden räknas frå- gor, sammanhängande med överstyrel- sens inspektions- och pedagogiskt råd- givande verksamhet, samt verkets kon- ferenser i undervisnings- och dylika frågor med inspektörer, rektorer och lärare. Hit hänföras frågor om under- visningsplaner för de olika skolorna, om metodiska och andra anvisningar för undervisningen i allmänhet eller i vissa ämnen eller ämnesgrenar, undantag från undervisningsplanerna i vissa fall, om friluftsverksamhet, trafik— undervisning, skolteater, skolradio, skolfilm, korrespondensundervisning och luftskyddsundervisning, om under- visningsmateriel, som icke är att hän- föra till fasta inventarier, samt frågor om läroböcker. Här inbegripas även speciella frågor om uppfostran, exem- pelvis ordningsföreskrifter, liksom om skolungdomsutbyte och lärjungebrev- växling. Här avses vidare frågor om an- ordnande av examen _ muntlig och skriftlig om uppgifter för skriftliga prov, om censorsinstitutionen och om rätt att anställa examen. Till undervis-

0111

,ningsfrågor få även räknas frågor om

kompetensvärdet av in- och utländska skolbetyg.

Den grupp ärenden, som sålunda an- givits, är av stor omfattning och central betydelse i överstyrelsens verksamhet. Omfattningen av inspektions- och den pedagogiskt rådgivande verksamheten bestämmes praktiskt taget enbart av till- gången på personal. Av skäl, som de sakkunniga i det föregående anfört, böra ifrågavarande ärenden samman- hållas inom en särskild avdelning med uppgift att ägna sig åt frågor av dylik

beskaffenhet. De sakkunniga ha icke funnit hinder föreligga mot en sådan anordning och föreslå, att ärendena hänföras till en särskild avdelning, undervisningsavdelningen.

Ärenden av ifrågavarande art, som angå lärarutbildning, och frågor, som ha samband med försöksverksamhet av större omfattning eller speciell natur, ha dock med hänsyn till sin art och be- tydelse av de sakkunniga ansetts böra handläggas på särskilda avdelningar (se nedan).

Av bilaga 7 framgår, att närmare fyra undervisningsråd för närvarande kunna anses helt sysselsatta med uppgifter, som skulle ankomma på undervisnings- avdelningen, förutom konsulenter och annan personal. De sakkunniga föreslå, att avdelningen uppdelas i fem rotlar. Av dessa böra vissa handlägga de nu- varande olika skolformernas ärenden och andra handlägga för avdelningen gemensamma frågor. En av rotelche- ferna bör inom denna liksom inom öv- riga i det följande föreslagna avdel- ningar vara avdelningschef och närmast ha att svara för samordningen av rot- larnas arbete. Genom utökningen av an- talet kvalificerade pedagogiska befatt- ningshavare, inriktade på dessa frågor, ha de sakkunniga velat trygga, att över- styrelsen i fortsättningen, såsom i direk- tiven för de sakkunniga framhållits, kan ägna ökad uppmärksamhet åt dessa frågor.

Alla rent pedagogiska frågor, som icke räknas till de nedan nämnda för- söks- och lärarutbildningsavdelning- arna eller till vissa speciella skolfor- mer, böra handläggas på denna avdel- ning. Det bör främst vara denna avdel- nings ledamöter, som svara för översty- relsens allmänna pedagogiska inspek- tions- och rådgivande verksamhet. Detta bör givetvis icke utesluta, att, när så

prövas lämpligt, även andra ledamöter förrätta dylik inspektion. Såsom när- mare utvecklas i samband med behand— lingen av överstyrelsens inspektions- och rådgivande verksamhet (kap. 9), är det i själva verket nödvändigt att i viss utsträckning anlita även annan sakkun- skap inom verket för olika uppgifter av pedagogisk art. I den mån ledamöter och annan sakkunnig personal på andra arbetsenheter fullgöra inspektio- ner eller annan pedagogisk verksamhet, böra de i detta hänseende i regel sor- tera under undervisningavdelningen, där frågor av nämnt slag skola sam- manhållas.

2. Speciell försöksverksamhet

Tidigare utredningar och uttalanden. 1946 års skolkommis- sion, som i sitt principbetänkande (SOU 1948: 27, sid. 86) starkt betonade beho- vet av ökat stöd åt den psykologisk- pedagogiska forskningen, framhöll, att denna måste kompletteras med prak- tiskt inriktad pedagogisk försöksverk- samhet. Förutom lärarnas spontana pe— dagogiska försöksverksamhet, som be- hövde få påtagligt stöd i många former, fordrades »försöksverksamhet av mera permanent och systematisk karaktär». En sådan verksamhet med syfte »att underkasta pedagogiska uppslag en noggrant kontrollerad praktisk pröv— ning» vore en förutsättning för fram- steg på undervisningens område.

Vidare framhöll kommissionen (sid. 100), att kravet på en central instans för det pedagogiska försöksarbetet framväxte ur kravet på en fortskri- dande skolreform. Det vore naturligt, att den behövliga centrala instansen finge sin plats inom skolöverstyrelsen. Förutom att stödja enskilda lärares pedagogiska reformsträvanden och att

leda såväl en omfattande systematisk försöksverksamhet som en härav föran- ledd utvidgad fortbildning av lärare med hjälp av för ändamålet anställda konsulenter skulle det ankomma på denna centrala instans att leda arbetet på en successiv förnyelse av studiepla- nerna samt att ta initiativet till att ut- arbeta prov i anslutning härtill. Då denna centrala instans (sid. 101) »måste ansvara för synnerligen omfat- tande och för det pedagogiska framåt- skridandet väsentliga uppgifter, torde den inte kunna inskränkas till en en- staka rotel utan bör ges karaktären av en särskild avdelning inom skolöversty- En uppbyggnad i etapper kunde emellertid vara att rekommen- dera. Kommissionen anförde bl. a. föl- jande. relsen».

För att arbetet inom den nya avdelningen inte skall bli tungrott, fordras icke blott ledande utan också assisterande personal i tillräcklig omfattning. Vidare kräves smi- diga former för samverkan med övriga av- delningar inom skolöverstyrelsen.

Av stor betydelse är en nära samverkan mellan den nya avdelningen inom skol- överstyrelsen och statens psykologisk—peda— gogiska institut. Vid utarbetandet av stu- dieplaner måste hänsyn tagas inte blott till praktiska erfarenheter utan också till ve- tenskapliga pedagogiska och psykologiska undersökningar, varvid institutet bör kunna ställa sin sakkunskap till förfogande.

Kommissionen räknade med (sid. 493), att efter ett principbeslut i skol- frågan vissa skoldistrikt skulle kunna tillåtas att redan i början av 1950-talet försöksvis pröva den tilltänkta skol- organisationens ändamålsenlighet och att sådan försöksverksamhet sedermera skulle utsträckas till allt flera distrikt. Kommissionen inväntade emellertid ej riksdagens principbeslut utan förfrå- gade sig redan hösten 1948 hos 256 skol- distrikt, huruvida dessa vore villiga att

påbörja en sådan försöksverksamhet från och med läsåret 1949/50. Av 144 distrikt besvarades frågan jakande. Sedermera medgav Kungl. Maj:t efter särskild framställning från kommissio- nen 14 av dessa skoldistrikt rätt att redan från och med nämnda läsår på- börja försöksverksamhet i anslutning till kommissionens förslag.

Skolöverstyrelsen hemställde den 23 december 1948 hos Kungl. Maj:t om in— rättande inom överstyrelsen från och med den 1 juli 1949 av en särskild rotel för ledning och organisation både av den försöksverksamhet, som skol- kommissionen planerat, och den mot- svarande verksamhet i övrigt, med vil- ken överstyrelsen hade att befatta sig. Med tanke på den från och med läsåret 1949/50 planerade försöksverksamheten i anslutning till skolkommissionens för- slag anförde överstyrelsen i nämnda skrivelse bl. a. följande:

På grund av de organisatoriska och ad— ministrativa frågor, som äro förknippade med en sådan försöksverksamhet, torde överstyrelsens medverkan bliva ofrånkom- lig, så snart planläggningsstadiet passerats. Verksamheten måste organiseras och ledas under ständig kontakt med lokala styrelser, inspektörer och rektorer. En mångfald praktiska frågor inställa sig i samband med försöken och den allmänna expansion, som förestår inom skolväsendet. Framför allt är det dock önskvärt, att överstyrelsen alltifrån början göres skickad att leda och råda även i fråga om det inre arbetet i samband med de försöksanordningar, som med utgångspunkt i skolkommissionens förslag böra under de närmaste åren igång- sättas. Frågor om studieplanerna för sär- skilda ämnen och om grundkurser och överkurser torde komma att i hög grad sysselsätta dem, som inom överstyrelsen skola svara för försöksverksamheten. In- struktionsmöten och kurser måste hållas för de i försöken medverkande lärarna.

Den tilltänkta roteln borde enligt överstyrelsen icke inordnas i någon av

de nuvarande verksavdelningarna utan hellre utgöra en fristående rotel, som alltefter behovet samverkade med än den ena, än den andra av överstyrelsens avdelningar. Chef för roteln skulle en- ligt förslagct vara ett undervisningsråd med placering i lönegrad Cp 10. ltotelns kansli skulle bestå dels av en förste byråsekreterare i Ca 29, dels av amanu- ens- och biträdespersonal för en beräk- nad kostnad första året av omkring 25 000 kronor. Roteln borde också be- driva viss konsulentverksamhet inom försöksdistrikten, och kostnaden härför beräknades första året till omkring 35 000 kronor.

I sitt utlåtande den 31 januari 1949 över skolkommissionens principbetän— kande (SOU 1949: 35) erinrade översty- relsen om sin tidigare skrivelse om in- rättande av en särskild rotel för för- söksverksamhet och framhöll, att till- komsten av en sådan rotel »utgör en första förutsättning för att det förelig- gande programmet till skolreform skall kunna realiseras» (sid. 40).

I propositionen 1949:14—8 förklarade sig departementschefen icke beredd att ta ställning till förslaget om inrättande av en särskild försöksrotel inom över- styrelsen. Denna fråga skulle bli före- mål för övervägande först sedan riks- dagen fattat principbeslut om riktlin- jerna för skolväsendets utveckling. För budgetåret 1949/50 förordade departe- mentschefen, att kostnaderna för den förstärkning av överstyrelsens personal, som kunde befinnas erforderlig för för- söksverksamheten, finge bestridas från det i samma proposition begärda reser- vationsanslaget av 100000 kronor till Skolöverstyrelsen: Försöksverksamhet m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts för- slag anvisade riksdagen det begärda anslaget. I nådigt brev den 27 maj 1949 föreskrevs att frågor om anslagets dis-

position för anställande av personal; som erfordrades för försöksverksamhe— ten, skulle underställas Kungl. Maj:ts prövning. Det bör erinras, att av detta anslag 50 000 kronor avsetts för sådan försöksverksamhet, som under alla för— hållanden och oberoende av en bli- vande skolreform ansetts av behovet påkallad.

1950 års riksdagsbeslut. Beträffande. ledningen av försöksverk- samheten har departementschefen i pro- positionen 1950: 70 angående riktlinjer för det svenska skolväsendets utveck- ling (sid. 583) gjort följande uttalande:

Skolöverstyrelsen måste få en personal— organisation, vilken möjliggör för ämbets— verket att leda de allmänna försök, som erfordras för den nya organisationen, och de mera speciella försök, som inom varje skolans ämne äro nödvändiga för det prak- tiska genomförandet av metodiska förbätt- ringar. Den bör stå i spetsen för en konsu- lentorganisation, som håller kontakten le- vande mellan lärarna ute i det praktiska arbetet och mellan dem och de andra kraf- ter, vilka medverka till samma mål. Det kan förväntas, att de enligt bemyndigande den 18 juni 1949 tillkallade skolöversty- relsesakkunniga komma att framlägga för- slag i dessa avseenden. I den mån det för försöksverksamheten befinnes ändamålsen— ligt, att särskilda försöksskolor inrättas, torde skolöverstyrelsen böra därom fram- lägga förslag.

En målmedveten och effektiv ledning av försöksverksamheten är självfallet en ofrånkomlig förutsättning för genom- förande av det mycket omfattande pro— gram för verksamheten, som departe- mentschefen i följande ordalag antytt i samma proposition (sid. 191 f.):

De tio år, som ligga framför oss, innan skolreformen i större utsträckning kan ge- nomföras, böra utnyttjas väl för att fast- ställa de metodiska resurserna, ompröva de olika konstruktionernas bärkraft och draga de definitiva slutsatserna rörande enhets—

skolans organisation på de omstridda punk- terna... Alternativa studieplaner böra skyndsamt utarbetas, tekniska hjälpmedel av olika slag färdigställas och tillhanda- hållas, arbetets gång och arbetsresultaten i försöksklasserna noggrant följas och regis— treras och resultaten av undervisningsför- söken i det hela successivt bearbetas och bringas till lärarkårernas kännedom . . . Pa- rallellt med de praktiska försöken torde en serie vetenskapliga undersökningar böra företagas . . .

Mot slutet av 1950-talet kan tiden vara inne för en sammanfattande utredning i differentieringsfrågan, varvid praktiska och vetenskapliga erfarenheter böra kunna sammanarbetas till en hållbar grund för den organisation, som sedan successivt skall genomföras.

När det gäller försöksverksamhet av organisatoriskt slag, skulle denna en- ligt propositionen (sid. 192) »i första hand inriktas på att pröva de metoder och den organisation, som skolkom- missionen har föreslagit». I ett flertal motioner vid 1950 års riksdag (1:380 —-381 och II:462 och 467—468) har föreslagits, att försöksverksamheten bör utbyggas i långt större utsträckning än departementschefen avsett och gö- ras så allsidig som möjligt, med möj- ligheter till praktisk prövning av olika alternativa förslag till enhetsskolorgani- sation. Vidare har i en motion (I: 382) föreslagits, att försöksverksamhet även skulle anordnas i den nuvarande real- skolan.

Det särskilda utskott, som inom riks- dagen berett skolfrågan, har i sitt ut- låtande (nr 1) likaledes förordat en avsevärd utvidgning av försöksverksam- heten. Utskottet har framhållit (sid. 118), att det visserligen låg i sakens na- tur, att försöken i första hand måste vara förlagda till en efter deras omfatt- ning dimensionerad enhetsskolorgani- sation men att försök även borde anstäl- las inom de existerande skolformerna.

Utskottet har förklarat sig vara ense med departementschefen om försöks- verksamhetens betydelse och om vikten av att den utrustas med de resurser, som departementschefen funnit erforderliga, varvid utskottet förutsatt, att utredning härom komme att verkställas av skol- överstyrelsesakkunniga och att därav föranledda förslag snarast möjligt före- lades riksdagen.

I fråga om försöksverksamhetens om— fattning och ledning ingå i 1950 års riksdags beslut följande punkter.

Allsidiga försök skola anställas angående de för enhetsskolan ändamålsenliga orga- nisations— och arbetsformerna, såsom an- gående elevmaterialets och lärokursens dif— ferentiering med hänsyn till lärjungarnas anlag, angående skolans inre arbete och angående lärjungars intagning i enhetssko- lan på grundval av skolmognadsprov.

Försök skola jämväl anställas med olika former av praktiska realskolor.

Den lämpliga anknytningen till enhets- skolan av skolor för yrkesundervisning och praktiska realskolor bör övervägas och un- der försökstiden prövas.

Försök skola anställas med särskilda till enhetsskolan anknytande gymnasieformer.

Ledning och redovisning av försöksverk- samheten i dess helhet skall handhavas av skolöverstyrelsen med för ändamålet be- hövlig förstärkt organisation och erforder- liga betingelser i övrigt skapas genom ut— byggnad av statens psykologisk-pedago— giska institut och andra lämpliga åtgärder.

Vidtagna provisoriska åt- g ä r (1 e r. På särskild framställning har Kungl. Maj:t den 22 september 1949 medgivit, att ur det för ändamålet be- viljade förslagsanslag finge bestridas kostnaderna för anställande inom över- styrelsen av dels ett kanslibiträde med placering i lönegrad Cg 11, dels en ad- ministrativt erfaren pedagog med pla-

cering i lönegrad Cg 27 — i tjänsteför- teckningen benämnd försöksskolkonsu- lent — dels ock tre lärare för deltids- tjänstgöring såsom konsulenter inom skoldistrikt med försöksverksamhet. Förutom ersättning för mistade avlö- ningsförmåner vid tjänstledighet för dylikt uppdrag ha dessa konsulenter medgivits rätt att åtnjuta traktaments- ersättning enligt gällande bestämmelser.

En av överstyrelsens ordinarie leda- möter, undervisningsrådet Y. Norinder, har från den 1 juli 1949 genom dubble- ring av en undervisningsrådstjänst av- delats för att handlägga ärenden rö- rande försöksverksamheten inom skol— väsendet. Kostnaden för verksamhetens ledning bestreds sålunda från verkets avlöningsanslag.

överstyrelsen upprepade i sina an- slagsäskanden för budgetåret 1950/51 sin hemställan om inrättande av en sär— skild rotel för försöksverksamhet. För roteln föreslog överstyrelsen förutom en rotelchef i lönegrad Cp 10 — en förste försökskonsulent i Ce 29, en ama- nuens i Ce 20 och ett kanslibiträde i Cell.

I 1950 års statsverksproposition har emellertid departementschefen, bl. a. med hänsyn till att frågan om skolöver- styrelsens omorganisation vore under utredning av skolöverstyrelsesakkun- niga, förklarat sig fortfarande icke be- redd att biträda förslaget om inrättande av en mera fast organiserad försöks- rotel inom överstyrelsen. Även under budgetåret 1950/51 är sålunda försöks— verksamhetens centrala organisation en- dast provisoriskt ordnad, och kostna— den bestrides ur ett reservationsanslag om 160000 kronor. Därav beräknas 60 000 kronor till instruktions- och fort- bildningskurser för försöksskolornas lärare och 30000 kronor till arvoden åt deltidsanställda konsulenter och

andra sakkunniga biträden. På grund av försöksverksamhetens planenliga ut- vidgning till att omfatta dels allt flera läraravdelningar inom de nuvarande försökskommunerna, dels ett icke obe- tydligt antal avdelningar inom nytill— kommande försöksdistrikt har det för- utsatts, att särskilt konsulent- och in- struktionsverksamheten behövde för- stärkas.

Kungl. Maj:t medgav den 25 augusti 1950 dubblering av ytterligare en nu- dervisningsrådstjänst. Innehavaren av tjänsten har avdelats för ärenden rö- rande försöksverksamheten, speciellt sådana som gälla läroverksväsendet. Den 17 november 1950 medgav Kungl. Maj:t, att från försöksanslaget för bud- getåret 1950/51 finge bestridas kostna— derna för anställande inom överstyrel- sen av 1 kanslibiträde, 1 heltidsanställd amanuens, 1 försökskonsulent i löne- grad Cg 27, 1 undersökningsexpert från och med den 1 november 1950 med ett arvode av 675 kronor i månaden, samt ett antal lärare för deltidstjänstgöring såsom konsulenter med rätt för dessa att åtnjuta ett dagarvode av åtta kronor för tjänstgöringsdag, resdagar icke in- räknade, samt traktamentsersättning enligt gällande bestämmelser ävensom ersättning för mistade avlöningsförmå- ner under tjänstledighet för ifrågava- rande uppdrag.

Försöksverksamhetens nu- varande omfattning och be- räknade utvidgning. Läsåret 1949/50 bedrevo 229 läraravdelningar försöksverksamhet, av vilka 57 närmast prövade skolutredningens och 172 skol- kommissionens reformförslag. De förra försöken voro koncentrerade till Stock- holm, de senare utspridda till 14 skola distrikt i skilda delar av landet, från

Burlöv i Skåne till Hietaniemi i Torne- dalen.

Försöksverksamheten med nioårig en- hetsskola i enlighet med skolkommissio- nens principförslag har läsåret 1950/51 utsträckts till ytterligare 5 hela skoldi- strikt, varjämte i 2 skoldistrikt enstaka skolor påbörjat sådan verksamhet. En- bart vid prövningen av skolkommissio- nens förslag deltogo läsåret 1950/51 i det närmaste 400 läraravdelningar. Dessutom ha försöken i anslutning till skolutredningens förslag utvidgats. Hela antalet läraravdelningar med försöks- verksamhet av dessa båda slag närmade sig 500 sagda läsår.

Om erfarenheterna av försöksarbetet i organisatoriskt hänseende har under- visningsrådet Y. Norinder i en till de sakkunniga avgiven promemoria bl. a. anfört.

Att kunna tillräckligt effektivt instruera och fortbilda det för varje är allt större antal lärare, som komma att deltaga i för- söksverksamheten, om denna planenligt fortsättes, torde icke bli möjligt utan lärar- utbildningsanstalternas medverkan i en eller annan form. Vad särskilt beträffar den av Skolkommissionen hittills planerade försöksverksamheten, visa redan det första årets erfarenheter, att det hade varit lämp- ligare att från början koncentrera även denna till några få skolenheter av olika slag i stället för att utsprida den till kom— muner i vitt skilda delar av landet. För— utom att den centrala ledningen av skol— försöken därigenom i hög grad försvårats, har det visat sig, att dessa över landet vitt utspridda försökskommuner- i denna sin verksamhet kommit att känna sig i viss mån isolerade. Det stora avståndet har för- svårat deras samarbete i pedagogiskt avse- ende. Därvidlag ha de huvudsakligen varit hänvisade till ett fåtal centralt utsända konsulenter, som likaledes på grund av de stora avstånden mellan försökskommu- nerna ej kunnat besöka dessa så ofta och under så lång tid, som hade varit önskvärt.

För att i någon mån bryta försöksdistrik- tens isolering har skolöverstyrelsen, som efterhand fått medverka mera direkt än

tidigare vid uttagning av nya försökskom- muner, sökt verka för en viss konsolidering av verksamheten även i geografiskt avse- ende. I de fall, där så visat sig möjligt, ha såsom nya försöksdistrikt förordats så- dana, som äro belägna i närheten av de nuvarande. Viss hänsyn har också tagits till belägenheten i förhållande till lärarut- bildningsanstalter, eftersom dessa ha stora möjligheter att i pedagogiskt avseende bli stödjepunkter för försöksverksamheten. Ge— nom en konsolidering av försöksdistrikten till såvitt möjligt sammanhängande områ- den synes det också bli lättare att för en- hetsskolans elever på högstadiet kunna ordna en differentierad utbildning. För dem som önska t. ex. gymnasieutbildning torde det'i så fall eventuellt bli möjligt att ordna sådan på särskild linje vid något läroverk inom eller i närheten av försöksområdet.

För de högre skolornas del är det avsett att i större omfattning börja med försöksverksamhet från och med nästa budgetår. För detta ändamål har skol- överstyrelsen utarbetat allmänna anvis- ningar (se Aktuellt från skolöverstyrel- sen 1950 häfte 21 sid. 273 ff.).

De sakkunniga. Genom 1950 års riksdagsbeslut har skolöverstyrel- sen tillförts en synnerligen krävande ar- betsuppgift. Försöksverksamheten skall gälla icke blott enhetsskolans utform— ning, utan även andra skolformer — i första hand realskolor av olika slag men även gymnasier. En viktig uppgift blir att utpröva nya gymnasieformer, ankny- tande till enhetsskolan. Dessutom till— komma försök med förberedande yrkes- utbildning, vilken enligt riksdagens ut- talande icke får träda tillbaka för den teoretiska utbildningen.

Arbetsuppgifterna äro av den arten, att de måste sammanhållas inom en sär- skild arbetsenhet inom skolöverstyrel- sen, och av den omfattningen, att en särskild avdelning är erforderlig. Denna bör uppbyggas i etapper, allteftersom försöksverksamheten fortskrider. Avdel-

ningen bör ningen. Pedagogisk försöksverksamhet är icke något nytt inom skolväsendet. Sådan verksamhet har bedrivits så länge sko- lan funnits till — av enskilda lärare och genom olika skolors försorg. Även skol— överstyrelsen har medverkat vid dylika försök i ganska stor utsträckning. Som exempel må endast anges försök med kombinerade skrivningar i främmande levande språk, med nytt inträdesförfa- rande vid läroverk och seminarier och med gruppundervisning inom folksko- lan. Åtskilliga nya försök planeras' av överstyrelsen, exempelvis med lärarut- bildningsfilmer och med specialunder- visning för läroverkselever, som på grund av sjukdom kommit efter i un- dervisningen. Försöksverksamhet av nu avsedd art måste utgöra ett normalt in- slag i skolarbetet och måste på allt sätt uppmuntras. Det är enligt de sakkunni- gas mening icke erforderligt eller ens önskvärt, att löpande försöksarbete av denna art centraliseras till en för- söksavdelning inom skolöverstyrelsen. Denna bör icke splittras på för många arbetsuppgifter utan kunna inrikta sig på sin huvuduppgift, i första hand för— sök i samband med beslutet om upp- rättande av en enhetsskola och annan liknande speciell försöksverksamhet. Pedagogiskt utvecklingsarbete i övrigt bör givetvis ankomma på undervisnings- avdelningen och den arbetsenhet, som handlägger lärarutbildningsären- den, vilka i de sakkunnigas förslag di- mensionerats med tanke härpå. Någon svårighet att från fall till fall avgöra vilken försöksverksamhet, som bör an- komma på den ena eller den andra av- delningen, torde icke föreligga. Verksamheten inom försöksavdel- ningen förutsätter, att till denna i första hand knytas åtminstone två befattnings-

benämnas försöksavdel- havare i undervisningsråds ställning. Möjligt är, att även den förberedande yrkesutbildningen sedermera kan kom- ma att behöva en motsvarande företrä— dare inom försöksverksamhetens led- ning.

Försöksavdelningen synes böra upp- delas på två rotlar, den ena närmast inriktad på högre skolstadier, den andra närmast på lägre. Särskilt vid försöken med enhetsskola i olika former är det emellertid av vikt, att företrädarna för de olika slagen av skolor samverka. Ar- betsfördelningen mellan de båda rotel- cheferna, av vilka den ene dessutom bör vara avdelningschef, måste i första hand bli beroende av deras kvalifika- tioner. Till frågan om personalorganisa- tionen i övrigt återkomma de sakkun- niga i det följande.

Såsom framgår av undervisningsrådet Norinders nämnda promemoria, upp— komma vid försöksarbetet frågor om dess regionala ledning. Då lösningen av dessa frågor i väsentlig grad bero av försöksskolornas antal och geografiska fördelning, är det icke möjligt för de sakkunniga att härutinnan framlägga förslag. Dessa frågor måste bedömas av skolöverstyrelsen i dess löpande verksamhet. Efterföljande beräkningar av försöksavdelningens personalbehov (kap. 11) påverkas i förhållandevis ringa grad av den regionala organisatio- nens planläggning.

3. Lärarutbildning

Frågor om organisationen av och ar- betet vid provårsanstalter samt folk- och småskoleseminarier ävensom om fortbildningskurser för lärare och om lärares behörighet handläggas nu på rotel L II respektive L IV och rotel FII respektive FVI. Vissa av frågorna äro, ehuru avseende skilda lärarkategorier,

delvis av gemensam karaktär. Hand- läggningen av andra hithörande frågor icke minst de, som avse fortbild- ningskurser —— bör med fördel kunna samordnas.

Det synes därför lämpligt, att dessa ärenden liksom på överstyrelsen ankom- mande ärenden om utbildning av öv- ningslärare av olika slag handläggas inom en och samma arbetsenhet.

Såsom 1946 års skolkommission fram- hållit (SOU 1948: 27, sid. 14) är läraren den viktigaste faktorn i skolans liv. Lärarutbildningens omläggning har kommissionen därför funnit bli en av skolreformens angelägnaste uppgifter. Kommissionen har framlagt förslag om lärarhögskolor, vilkas uppgift i främsta rummet skulle vara att ge samtliga bli- vande lärare dcras egentliga yrkes— utbildning. Inom skolkommissionens lärarutbildningsdelegation pågår utred- ning om upprättande av ifrågavarande lärarhögskolor. Att dylika högskolor, när sådana komma till stånd, böra an- knytas till nämnda arbetsenhet inom skolöverstyrelsen finna de sakkunniga naturligt. Det är av vikt, att de änd- ringar inom lärarutbildningen, som måste vidtagas i samband med upprät- tande av dylika högskolor, icke genom- föras på sådant sätt, att lärarutbildnin- gen under ett övergångsskede försvagas. Ur denna synpunkt är det ett intresse, att den arbetsenhet inom överstyrelsen, som har att taga befattning med de re— dan existerande läraruthildningsanstal- terna, även här det närmaste ansvaret för lärarhögskolereformens genomfö— rande.

Andra aktuella förhållanden ställa stora krav på skolöverstyrelsens led- ning av lärarutbildningen,

Den tilltagande lärarbristen försvårar mer och mer arbetet vid de högre sko- lorna. Skolöverstyrelsen har föreslagit

en rad åtgärder till motverkande av lärarbristen, vilka åtgärder delvis ge- nomförts. Bl. a. anordnas årligen kur- ser i överstyrelsens regi för utbildning av folkskollärare för tjänstgöring på läroverksstadiet. Andra åtgärder i samma riktning torde övervägas av lä- roverkens krisutredning. Dessa åtgärder komma med säkerhet att ställa stora anspråk på överstyrelsen.

Universitetsberedningen har i sitt den 24 november 1949 avgivna betän- kande angående examina, undervisning och undervisningsstatistik (SOU 1949: 54) framlagt förslag till viss omläggning av den teoretiska utbildningen för lä— rare för högre skolstadier. I förslaget förutsättes bl. a., att skolöverstyrelsen skall medverka vid fastställande av stu- dieplaner för universitet och högskolor. Detta arbete torde bli ett viktigt inslag i överstyrelsens verksamhet.

Skolkommissionen har i förutnämnda sammanhang framhållit, att för fram- tiden större vikt måste läggas vid lärar- nas vidareutbildning och har erinrat om de uppgifter, som härvidlag an- komma på skolöverstyrelsen. De sak- kunniga finna det erforderligt, att över- styrelsen erhåller ökade möjligheter att stimulera vidareutbildningen för lärare av olika kategorier.

Vad nu anförts ger vid handen, att skolöverstyrelsen måste kunna ägna en relativt sett större del av sin uppmärk- samhet åt ifrågavarande spörsmål av central betydelse för skolans hela verk? samhet. Såsom av bilaga 7 framgår sysselsättas nu inemot 1 1/2 undervis— ningsråd helt med dessa ärenden. En förstärkning synes obetingat erforder- lig. De sakkunniga föreslå, att en lärar- utbildningsavdelning upprättas, vilken delas i två rotlar, och att personalorga- nisationen även i övrigt utvidgas (se kap. 11). Skulle till överstyrelsen hän-

föras ärenden angående förskolutbild- ning, böra inom lärarutbildningsavdel- ningen även handläggas ärenden om förskoleseminarier. Inom avdelningen härigenom uppkommande ytterligare personalbehov torde få bedömas på grundval av den utredning, som fram— lagts av de för ändamålet tillkallade särskilda sakkunniga (se kap. 5).

4. Byggnads- och planeringsärenden

Prövning av behovet av lokaler för folkskoleväsendet, förhandsgranskning av ritningar till folkskolebyggnader och statsbidrag till sådana byggnader och till tjänstebostäder liksom motsvarande frågor beträffande allmänna läroverk, kommunala gymnasier, kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folk- skolor tillhöra överstyrelsens vikti- gaste arbetsuppgifter. Ärendena äro av stor betydelse för skolväsendets ändamålsenliga utveckling. De äro dess- utom av mycket stor ekonomisk vikt för det allmänna. Till belysande härav må i korthet anföras följande.

För folkskolans byggnadsverksamhet enbart under den närmast förestående 5-årsperioden, 1951/56, räknar översty- relsen efter verkställda utredningar med en totalkostnad av drygt en miljard kronor. Denna investering blir erfor- derlig för att man skall kunna tillgo- dose den nuvarande obligatoriska 7- åriga och den på vissa håll redan in- förda eller beslutade 8-åriga folksko- lans behov. I den mån den 9-åriga skol— plikten införes, ökas investeringsbeho- vet. För år 1951 har överstyrelsen an- sett det i högsta grad angeläget, att folk- skolebyggnader få uppföras för en kost- nad av minst 180 miljoner kronor.

Byggnadsbehovet vid de allmänna läroverken och de högre kommunala

skolorna är också synnerligen stort. En- ligt överstyrelsens beräkningar kunde den sammanlagda kostnaden för aktu- ella byggnadsbehov vid dessa skolor hösten 1949 uppskattas till 215 miljoner kronor. I augusti 1950 rapporterade rek— torerna, att redan år 1951 byggnadstill- stånd erfordrades för byggnadsföretag till en kostnad av drygt 120 miljoner kronor. Av detta belopp avsågo närmare 80 miljoner kronor kostnader för arbe- ten av högsta angelägenhetsgrad.

Såsom tidigare nämnts, är det redan under nuvarande förhållanden nödvän- digt att i ett sammanhang granska folk- skolans lokalbehov och den högre sko- lans. De ifrågavarande årendena bilda en avgränsad grupp.

Frågor om Skolskjutsar, inackorde- ring av skolbarn och ändrad indelning i skoldistrikt ha sådant samband med planeringen av skolväsendet, att dessa ärenden måste hänföras till denna grupp. Allmänna ärenden rörande lokal- förhållanden inom folkskoleväsendet och vid högre skolor samt frågor om allmänna anvisningar för planläggning av skolbyggnader och tjänstebostäder måste även hänföras till samma grupp. Hit höra vidare vissa ärenden av järn- förelsevis mindre omfattning, exempel- vis frågor om tillstånd att upptaga lån för byggnadsföretag samt vissa frågor om inredning och inventarier.

Om ifrågavarande ärenden, oavsett den skolform de avse, handläggas inom en särskild verksavdelning, skapas för- bättrade betingelser för en samordning av byggnadsföretag för folkskoleväsen- det och för skolväsendet i övrigt. Detta är, såsom redan antytts, en nödvändig- het redan under nuvarande förhållan- den och utgör en förutsättning för ge- nomförandet av 1950 års riksdags beslut rörande den allmänna skolorganisatio- nen. De sakkunniga föreslå, att en dylik

verksavdelning upprättas. Den bör be- nämnas byggnads— och planeringsavdel- ningen. Dess uppgift bör vara att pröva på överstyrelsen ankommande frågor om det allmänna skolväsendets lokala organisation samt följaktligen hand- lägga ärenden, som röra upprättande eller indragning av skolor — dock ej seminarier, folkhögskolor och abnorm- skolor, vilka ärenden äro av särpräglad art lokaler för skolor och skolhem, statsbidrag till dylika lokaler samt öv- riga därmed sammanhängande ärenden.

Såsom av bilaga 7 framgår kunna nu drygt tre undervisningsråd beräknas vara helt sysselsatta med de ifrågava- rande uppgifterna. De sakkunniga utgå i det följande från, att avdelningen skall omfatta tre rotlar.

5. Organisations- och personalärenden

Flertalet av överstyrelsens nuvarande arbetsenheter har att handlägga ett stort antal personalärenden, såsom om ledig- förklarande, tillsättande och entledi- gande av ordinarie och icke-ordinarie lärare (även vikarier), tjänstledigheter, semester, tjänstårsberäkning i merit- hänseende, undervisningsskyldighet och förflyttning. Hit räknas även frågor om nyinrättande, återbesättande och för- flyttning av tjänster samt tilldelning av icke-ordinarie lärarkrafter och timlärar- timmar vid högre skolor. Inom admi- nistrativa avdelningen men delvis även inom andra avdelningar handläggas löne- och pensionsfrågor, utgörande en mycket betydande grupp ärenden.

Dessa ärenden äro icke ensartade, vilket framgår redan därav, att vissa av befattningshavarna äro statsan- ställda, andra anställda kommunalt eller i enskild tjänst. Reellt äro ärendena emellertid sammanhängande eller be-

släktade, och utvecklingen tenderar för övrigt mot ett enhetliggörande mer eller mindre av anställningsförhållanden m. m. (jämför exempelvis riksdagens nyligen fattade beslut angående löne- och anställningsförhållandena för lä- rare vid privatläroverken och för folk— högskolor).

Inom skolväsendet stå personalären- dena i direkt samband med frågor om läroanstalternas inre organisation. En folkskola av en viss form förutsätter ett visst antal lärartjänster. Inrättandet av en ny linje vid en högre skola medför automatiskt behov av ett antal nya tjänster av olika slag. Upprättas en parallellavdelning i en dylik skola, ökas behovet av lärartjänster successivt. På grund härav är det icke lämpligt att till skilda arbetsenheter förlägga personal- ärenden respektive ärenden om läroan- stalternas inre organisation. Dessa ären- den böra handläggas i sitt samband med varandra. Härvid är att märka att till dylika organisationsärenden icke hänföras frågor om upprättande eller nedläggande av läroanstalter. Dylika frågor, som ofta ha samband med andra frågor om läroanstalters upprättande eller fortbestånd och nästan alltid äro förknippade med byggnadsfrågor, böra handläggas av den förutnämnda bygg- nads- och planeringsavdelningen. Själv- fallet är i många fall samarbete mellan den sistnämnda avdelningen och den arbetsenhet, som handlägger organisa- tions- och personalärenden, behövligt.

Det sagda ger vid handen, att ären- den om läroanstalternas inre organisa- tion böra jämte personalärenden sam- manföras till en särskild verksavdel- ning, organisations- och personalavdel- ningen. Såsom av det efterföljande fram- går, böra dock vissa hithörande ären— den handläggas annorstädes inom över- styrelsen.

De sakkunniga ha övervägt, huru- vida icke inom lärarutbildningsavdel- ningen borde handläggas frågor om till- sättning av tjänster vid lärarutbild— ningsanstalterna.

I skrivelse den 25 september 1950 till de sakkunniga har styrelsen för semi- nariernas rektorsförening anfört, att det vid tillsättandet av lärartjänster vid seminarierna vore synnerligen betydel- sefullt, att seminariernas säregna för- hållanden i tillräcklig grad beaktades, vilket enligt gällande stadgor rätt väl kunde ske. Styrelsen har därför hem- ställt, att dessa ärenden, liksom semi- narieärenden i övrigt, måtte även för framtiden i så stor utsträckning som möjligt sammanhållas på en rotel eller eljest under enhetlig ledning. Vid de sakkunnigas överläggningar med repre- sentanter för rektorsföreningarna inom läroverken, vid vilka deltagit även rek- torer vid provårsanstalter, ha dessa på framställd fråga förklarat anledning från deras sida icke föreligga att yrka på att frågor om tillsättning av lärar- tjänster vid provårsanstalter handläg- gas inom lärarutbildningsavdelningen i stället för å organisations- och perso- nalavdelningen. De sakkunniga vilja framhålla, att ifrågavarande ärenden äro av löpande och tämligen tidskrä- vande natur. Ett förläggande av dem till lärarutbildningsavdelningen skulle minska avdelningens möjligheter att på- taga sig utvecklingsarbete. Frågan bör emellertid närmare övervägas inom skolöverstyrelsen vid omorganisatio- nens genomförande. Här räkna de sak- kunniga med att ärendena handläggas inom den på löpande ärenden inrik- tade personalavdelningen. Däremot för- utsättes, att frågor om tilldelning av icke-ordinarie arbetskraft vid semina- rierna, vilka frågor stå i direkt sam- band med organisationen av vederbö-

rande utbildningsanstalter, handläggas av lärarutbildningsavdelningen.

Tvekan föreligger vidare, huruvida löne- och pensionsärenden böra hän- föras till organisations- och personal- avdelningen eller till den arbetsenhet, som erfordras för administrativa ären- den i allmänhet. Ehuru vissa skäl tala för att ifrågavarande ärenden hänföras till organisations- och personalavdel- ningen, ha de sakkunniga likväl med tanke närmast på den starka arbetsbe- lastning särskilt på chefen för denna avdelning, som i sådant fall skulle upp- stå, funnit sig böra räkna med att ären- dena icke förläggas dit.

Sammanföras hithörande ärenden i övrigt till en särskild avdelning, bör vinnas ett enhetligare bedömande lik- som en rationellare planläggning av det mycket omfattande arbete med tillsätt- ning av tjänster, som ankommer på överstyrelsen. Till vissa härmed sam- manhängande frågor om föredragning av tillsättningsärenden återkomma de sakkunniga i det följande (se sid. 200).

De olikartade författningsbestämmel- serna för folk- och fortsättningsskolan å ena sidan samt de högre skolorna å den andra nödvändiggöra en uppdel- ning av ärendena på olika rotlar efter skolform. Såsom av bilaga 7 framgår kunna nu inemot 4 1/2 ledamöter beräk- nas ' vara helt sysselsatta med dessa ärenden. De sakkunniga räkna med att avdelningen skall uppdelas i tre rotlar, envar med en ledamot som chef. Minsk- ningen av antalet ledamöter möjliggöres genom en utökning av den kvalificerade personalen i övrigt.

6. Skolhygienfrågor

Den nuvarande hälsovårdsroteln är en för skolöverstyrelsen gemensam ar- betsenhet med jämförelsevis väl avgrän-

sade arbetsuppgifter av dels löpande dels utredande natur. De sakkunniga utgå från att dessa frågor även i fort- sättningen sammanhållas inom en sär- skild för hela skolväsendet avsedd ar- betsenhet, skolhygienroteln, med skol- överläkaren såsom chef.

7. Sociala frågor

Ett relativt stort antal ärenden inom skolöverstyrelsen äro av pedagogisk karaktär men samtidigt mer eller mindre socialt betonade, såsom frågor om undervisning av blinda, av döva och av bildbara sinnesslöa. Frågor om in- ternatverksamhet, skolmåltider, yrkes- vägledning, stipendier och fritidssyssel- sättning för ungdom äro exempel på andra frågor av samma art.

Ifrågavarande ärenden handläggas, såsom av bilaga 7 framgår, för närva- rande huvudsakligen av överstyrelsens inspektörer och konsulenter. Ledamö- ter beräknas under en tid, motsvarande tre fjärdedelar av ett undervisningsråds arbetstid, tagas i anspråk för ifrågava- rande ärenden.

Frågor sammanhängande med ab- normundervisningen påkalla större upp- märksamhet från skolöverstyrelsens sida än den nuvarande organisationen av överstyrelsen möjliggör. Anstalterna för blinda och döva äro i allmänhet stat- liga. På överstyrelsen faller därför trots att anstaltsstyrelserna ha relativt vidsträckta befogenheter — ett jämfö- relsevis stort ansvar. Inom dövstumun- dervisningen är sedan lång tid tillbaka en omorganisation aktuell, som torde ställa överstyrelsen inför många pro- blem. Icke minst inom detta utbildnings- område försiggår en glädjande utveck- ling av undervisningsmetodiken, under- lättad av nya tekniska hjälpmedel. För alla de ifrågavarande anstalterna gäller,

att de i allmänhet äro internat, vilket ställer särskilda krav på ledningen.

Ingen av överstyrelsens nuvarande arbetsenheter kan sägas vara speciellt förtrogen med internatverksamhet. De sakkunniga finna detta vara en svaghet i överstyrelsens organisation. Dessa frå- gor äro ömtåliga i och för sig men arbetet försvåras ytterligare därigenom, att den personal, som står till förfo- gande vid internaten, ofta icke har till- räcklig utbildning för sina arbetsupp- gifter. Ett bedömande av internatens utrustning kräver kännedom om dylika frågor, och de frågor, som ha samband med uppfostran och disciplinen där, äro i åtskilliga avseenden helt andra än de som uppkomma vid vanliga skolor. Å andra sidan måste dessa frågor be- dömas i sitt sammanhang med skolans uppfostringsfrågor i allmänhet. Inträf- fade händelser vid internat ha riktat uppmärksamheten på vikten av att dessa frågor handläggas med insikt och omsorg och att överstyrelsen är utrus- tad att omhänderha de uppgifter, som i dessa hänseenden åligga verket.

Tillsynskommittén har den 19 april 1951 avgivit betänkande om tillsynen över anstalter för vård av sinnesslöa, fallandesjuka, vanföra samt psykopa- tiska och nervösa barn och därmed sammanhängande spörsmål (stencile- rat). Det i betänkandet framlagda för- slaget innebär icke någon inskränkning i överstyrelsens befattning med sagda anstalter.

Såsom framgår av det följande (kap. 9), ha skolmåltider ännu icke anord- nats i den omfattning, som i beslut av riksdagen förutsatts. Fortfarande påkal- las skolöverstyrelsens medverkan i ut- vecklingen av denna institution. Även den löpande skolmåltidsverksamheten medför en rad arbetsuppgifter för skol- överstyrelsen.

Frågor sammanhängande med yrkes- vägledning inom skolan ha hittills spe- lat en relativt underordnad roll i skol- överstyrelsens verksamhet. Såsom fram- går av 1950 års riksdags beslut angå- ende riktlinjerna för organisationen av vårt skolväsende, måste denna verk- samhet i fortsättningen ägnas en bety- dande uppmärksamhet från överstyrel- sens sida.

Särskilt på senare år ha vid flera sko- lor tagits beaktansvärda initiativ för att ordna fritidssysselsättning för skolung- dom. Skolan torde dock på detta om- råde, som måste anses vara betydelse- fullt, kunna göra mer omfattande insat— ser. Något starkare stöd i arbetet har överstyrelsen hittills icke kunnat lämna. Vid en omorganisation av skolöversty- relsen bör det vara angeläget, att denna verksamhet får en ansvarig företrädare inom verket.

Även om de ifrågavarande arbetsupp- gifterna äro i flera hänseenden besläk- tade, är det å andra sidan tydligt, att de kräva en kompetens, som sällan fin- nes samlad hos en person. De sakkun— niga utgå därför från att för vissa gre- nar av verksamheten måste anlitas sär— skilda inspektörer och konsulenter men anse det vara av största vikt, att dessas verksamhet ledes och sammanhålles av en befattningshavare i chefsställning. För ändamålet bör inrättas en fristå- ende rotel, lämpligen benämnd social- roteln.

I kap. 5 ha de sakkunniga tillstyrkt, att tillsynen över den halvöppna barna- vården överflyttas från socialstyrelsen till skolöverstyrelsen. Vid dessa institu- tioner äro de pedagogiska frågorna av stor betydelse, och skäl tala för att de hänföras till undervisningsavdelningen. I så fall skulle de förläggas till den rotel, som handhar frågor om lågsta- diet. Samarbetet skulle då underlättas

mellan småskolor och förskolor. Den halvöppna barnavården har emeller- tid även problem, som ha ett nära samband med dem, som höra till över- styrelsens socialrotel. Det torde få an- komma på överstyrelsen att bestämma under vilken rotel förskolor och dag- hem skola hänföras. I sitt förslag till personalorganisation räkna de sakkun- niga med att förskolor och daghem tills vidare sortera under socialroteln.

8. Folkbildningsfrågor

Frågor rörande föreläsnings-, stu- diecirkel- och annan folkbildningsverk- samhet samt nykterhetsundervisning ut- göra en sluten grupp ärenden, som nu handläggas inom en av folkskolavdel- ningens rotlar. Dessa ärenden synas böra fortfarande sammanhållas inom en rotel, folkbildningsroteln.

De sakkunniga ha övervägt att till en särskild rotel förlägga de ärenden, som avse folkhögskolor. Folkhögskolorna ha undergått en stark och glädjande ut- veckling (se de statistiska uppgifterna i kap. 2). Folkhögskolornas särart och vikt skulle göra det i och för sig önsk- värt, att inom överstyrelsen funnes en ledamot med erfarenhet från tjänstgö- ring vid folkhögskola. En utökning av antalet folkhögskoleärenden är vidare att emotse dels på grund av det växande antalet utbildningsanstalter av detta slag, dels som en följd av de nya stats- bidragsregler, vilka erfordras till följd av beslutad lönereglering. Ehuru så- lunda starka skäl tala för en dylik åt- gärd, ha de sakkunniga dock funnit sig böra begränsa sig till att föreslå ett bi- behållande i huvudsak av den nuva— rande organisationen. Dock bör den med dessa frågor sysselsatta personalen förstärkas på sätt nedan angives (kap. 11).

Därest de ärenden, som sammanhänga med folkbiblioteksväsendet, fortfarande skola i sin helhet ankomma på skol- överstyrelsen, synas dessa ärenden böra hänföras till en särskild fristående rotel _— folkbiblioteksroteln — under ledning av en byråchef, som ersätter den nuvarande befattningen som förste bibliotekskonsulent. Denna fråga har närmare behandlats i kap. 5.

9. Utredningsärenden

I det föregående har framhållits, att utredningsarbete utgör ett viktigt inslag i överstyrelsens verksamhet. I allmän- het ankomma dessa utredningar när- mast på vederbörande undervisnings- råd (byråchef). Då utredningarna äro så omfattande, att de ej kunna utföras parallellt med ledamotens löpande ar- bete, dubbleras ofta ledamotstjänsterna. Därvid svarar den dubblerande för an- tingen utredningen eller de löpande göromålen. Dylika dubbleringar före- kommo åren 1948 och 1949 i 12 respek- tive 5 fall under tillsammans 20 respek- tive 10 månader. I andra fall uppdras utredning åt särskilda sakkunniga, för vilket ändamål en särskild delpost an- visats under överstyrelsens avlönings- anslag.

Bland större utredningar, som utförts under senare år, må nämnas följande:

intagningsförfarandet vid de all- männa läroverken och liknande läroan- stalter,

statsbidrag till undervisningslokaler för högre läroanstalter,

delning av ur pedagogiska och andra synpunkter för stora allmänna läroverk,

beskärning av timplanerna vid all- männa läroverk m. fl. läroanstalter,

åtgärder mot lärarbristen, ny indelning av riket i folkskolin- spektörsområden,

sjunde skolårets införande i nomad- skolan,

standardisering av fordringarna i efterprövning till folk-- och småskol- lärarexamina,

utgivande av lärobok i samhällskun- skap för seminarier,

korrespondensstudier för dövstumma, överflyttande till folkskolinspektö- rerna av beslutanderätten rörande stats- bidrag till Skolskjutsar,

skärpt tuberkuloskontroll av skolor- nas personal,

läs- och skrivsvårigheter, hjälpklassundervisning och » anordnande av och kostnader för skolmåltidsverksamheten.

Utredningar, som anförtros åt verket eller till vilka verket självt tar initiativ, måste även i fortsättningen ingå som ett normalt led i överstyrelsens verk- samhet. Inför det perspektiv, som 1950 års riksdags beslut i skolfrågan öppnar, är det av särskild vikt, att överstyrelsen är i stånd att utföra sådant arbete. Dubblering av tjänster som en normal anordning till förstärkning av arbets- krafterna inom ett ämbetsverk kan icke rekommenderas. Att i fortsättningen helt undvika dubbleringar torde visser- ligen icke vara möjligt, men med en ändamålsenlig organisation kunna de minskas.

De på verket ankommande utred- ningarna böra liksom hittills om möj- ligt utföras inom den arbetsenhet, dit ärendet hör. Vissa utredningar äro emellertid av för verket gemensam na- tur och den föreslagna uppdelningen av verket i flera större arbetsenheter kan komma att öka antalet dylika ut- redningar. Andra äro av den omfatt- ningen, att de icke kunna av vederbö- rande rotelchef utföras vid sidan av övriga arbetsuppgifter. I båda fallen

skulle det vara till fördel, om inom ver- ket funnes en arbetsenhet med möjlig- het att utföra arbetet. Vissa utredningar kunna förutsätta arbetsinsatser från två eller flera av överstyrelsens arbetsen- heter. Ledningen av dylikt utrednings- arbete skulle förenklas, om det kunde sammanhållas inom en arbetsenhet med utredningsarbete som huvuduppgift. Som exempel må nämnas följande nu aktuella utredningsuppgifter, nämligen om gymnasiets omorganisation och om skolkuratorsinstitutionen.

Med anlitande av sitt sakkunniganslag plågar överstyrelsen, som nämnts, för utredningsuppgifter av olika slag till- kalla experter, ibland kommittéer, så- som kommittéerna angående revision av intagningsförfarandet vid läroverk och jämförliga läroanstalter samt an- gående betygssättningen vid ifrågava— rande läroanstalter. Ej sällan behöva dylika utredningars arbete samordnas. I vissa fall bör det vara lämpligt, att det arbete, som föregår utredningens igångsättande, utföres inom en särskild arbetsenhet inom överstyrelsen.

Den planläggning, som måste förbe— reda genomförandet av 1950 års riks- dags beslut i skolfrågan, kräver åtskil- ligt utredningsarbete, av vilket en icke ringa del lämpligen bör utföras av skol— överstyrelsen. Planläggningsarbetet bör kunna i hög grad underlättas, om inom överstyrelsen funnes ett organ med möjlighet att samordna de utrednings- uppgifter, som ankomma på överstyrel- sen.

Av dessa skäl förorda de sakkunniga, att inom överstyrelsen upprättas en ut- redningsrotel med uppgift att närmast under verkschefen svara för sådana ut- redningar, som ankomma på översty- relsen och icke böra utföras i annan ordning. Såsom av kap. 4 framgår, har skolöverstyrelsens läroverksavdelning

redan tillgång till en dylik arbetsenhet, ehuru chefen för denna vid sidan av utredningsarbetet även har andra makt- påliggande uppgifter.

Såväl pedagogiska som administra— tiva utredningar böra ankomma på ro- teln. Chefen synes böra vara en peda- gogisk fackman —— behovet av admini- strativ sakkunskap bör tillgodoses ge- nom anställande av biträdande perso- nal.

Under utredningsroteln bör sortera den nuvarande statistiska avdelningen, vilken i fortsättningen synes böra be- nämnas statistiska kontoret och äga den personalorganisation, som framgår av vad i det följande anföres.

1 0. Administrativa ärenden

Inom skolöverstyrelsens nuvarande administrativa avdelning handlägges en rad frågor delvis av för verket ge- mensam natur —— vilka knappast kunna eller böra hänföras till någon av de förut nämnda arbetsenheterna. Hit höra allmänna frågor, särskilt av juridisk natur, vissa allmänna författningsfrågor samt frågor om tjänsteförening, donatio- ner, fonder och kassor. Dessa ärenden synas de sakkunniga böra även i fort- sättningen hänföras till en särskild för verket gemensam arbetsenhet. Under denna böra sortera överstyrelsens ka- meralkontor, dess bibliotek, kommissio- närer, skrivbyrå, expeditionsvakter och telefoncentral. Till frågan om organisa- tionen av dessa under arbetsenheten lydande organ återkomma de sakkun- niga i det följande.

Såsom av det föregående framgår, ha de sakkunniga funnit sig böra räkna med att ärenden angående löner och pensioner hänföras till förevarande arbetsenhet. Ifrågavarande ärendegrupp är, såsom redan nämnts, synnerligen

omfattande och ställer undan för undan ökade krav på överstyrelsen. Detta gäl- ler icke enbart de löpande ärendena, som successivt ökas i antal, utan även de engångsärenden, som framkallas av löneregleringar inom överstyrelsens äm- betsområde (antalet på överstyrelsens handläggning ankommande engångs- ärenden till följd av den senaste löne- regleringen för övningslärare uppgår till omkring 3500), men även de upp- repade utredningar i hithörande frå- gor, som påkallas av Kungl. Maj:t eller till vilka verket självt tar initiativ.

För närvarande äro två byråchefer ianspråktagna för hithörande uppgifter. Någon minskning av antalet är icke möjlig. Ärendena böra fördelas på två rotlar varav den ena enbart för löne- frågor. Tillsammans böra rotlarna bilda en avdelning, benämnd kansliavdelnin- gen. Avdelningen har självfallet behov av nära samarbete med organisations- och personalavdelningen.

Sammanfattning

Redogörelsen visar, att en uppdelning av skolöverstyrelsen efter ärendenas sakinnehåll visserligen framkallar gränsdragningsproblem men kan ge- nomföras på tillfredsställande sätt. De bestämmelser i ämnet, som framdeles utfärdas, böra möjliggöra för skolöver- styrelsen att vidtaga de jämkningar, vartill erfarenheten ger anledning.

De sakkunnigas förslag innebär så- lunda, att skolöverstyrelsen uppdelas i följande arbetsenheter:

Antal rotlar 1. Undervisningsavdelningen (U) . .. 5 2. Försöksavdelningen (F) . ........ 2 3. Lärarutbildningsavdelningen (L) 2 4. Byggnads- och planeringsavdel- ningen (B) .................... 3

5. Organisations- och personalavdel- ningen (0) .................... 3 6. Skolhygienroteln (H) .......... 1 7. Socialroteln (S) ................ 1 8. Folkbildningsroteln (Fb) ....... 1 9. Utredningsroteln (Ur) .......... 1 10. Kansliavdelningen (K) ......... 2 Summa rotlar 21

Bibehållas folkbiblioteksärendena inom överstyrelsen, tillkommer ytter- ligare en fristående rotel, folkbiblio- teksroteln (Bi).

Antalet undervisningsråd (byråche- fer) utgör nu, inberäknat skolöverläka- ren, 18. Härtill komma två undervis- ningsråd, som nu omhänderha den sär- skilda försöksverksamheten och kunnat avdelas för dessa uppgifter genom . dubblering av tjänster, samt —— enligt förut lämnad uppgift -— 1 a 2 under— visningsråd, vilka genom motsvarande dubblering tagits i anspråk för utred- ningsuppgifter av olika slag. Antalet av de sakkunniga föreslagna rotelchefer motsvarar sålunda i stort sett det nu- varande effektiva antalet ledamöter i motsvarande ställning.

De sakkunniga ha övervägt att an- vända benämningen byråer för de ar- betsenheter, som i den nuvarande orga- nisationen benämnas rotlar. Något egentligt skäl att för skolöverstyrelsens del, med avsteg från vanlig terminologi, använda den sistnämnda benämningen föreligger visserligen icke. Å andra si- dan nås ingen fördel genom att frångå benämningen rotel, som har hävd inom överstyrelsen.

Cheferna för rotlarna synas höra i fortsättningen benämnas byråchefer i enlighet med gängse terminologi. Dock böra de byråchefer, beträffande vilka Kungl. Maj:t så beslutar, benämnas undervisningsråd. Härvid ifrågakomma i första hand ledamöterna på undervis- nings-, försöks- och lärarutbildningsav-

Skolöverstyrelsens organisation enligt de sakkunnigas förslag

ål mä»? Mme/mc &)? Z

— - ,. .. mm "i! ”u”, M Måna 2320?” #”? 0 . . ”fl, M lli? (441.- m/!- laff- Å'awa ”Ma-r” fila/l .

?inte/: låg-?,? Fam. amma

med cirkel. Registratorsexpedi ion för endast en avdelning eller rotel redovisas ej.

& ama/Gb”;— om/dWW/Ac

”MWh/h - am! a) %

Rofe/ »? Pofe/ Rafal Paid 42 2 5 4 :$"

delningarna. Chefen för skolhygien- roteln synes böra benämnas byråchef, tillika skolöverläkare.

De stora dragen av den föreslagna

organisationen framgå av vidstående tablå. Till frågan om personalorganisa- tionen i övrigt på rotlarna återkomma de sakkunniga i kap. 11.

Verksledning

överstyrelsens nuvarande organisa- tion kännetecknas bl. a. därav, att ett stort antal arbetsenheter äro direkt underställda verkschefen. Såsom fram- går av översikten på sid. 39 gäller detta för fler än 20 arbetsenheter.1 Det har givetvis mött svårigheter att på ett na- turligt sätt i verkets organisation in- foga de gemensamma organ, som succes— sivt tillkommit. Varken läroverks- eller folkskolavdelningarna, som äro sedda för särskilda skolkategorier, eller administrativa avdelningen, där de nya, företrädesvis på pedagogiska eller so- ciala uppgifter inriktade gemensamma organen icke höra hemma, ha varit ägnade att mottaga dessa. Denna upp- spaltning av verket i ett flertal under verkschefen mer eller mindre fristå- ende arbetsenheter är en otillfredsstäl- lande organisationsform, som är be- tungande för verkschefen och minskar dennes möjligheter till överblick över arbetet och arbetsområdet.

På verkschefen ankommer att dels som ordförande leda överstyrelsens överläggningar i plenum, dels besluta i ärenden, som icke skola avgöras kolle- gialt eller av ledamöter eller andra be- fattningshavare, dels övervaka översty- relsens arbete i stort och därvid ägna uppmärksamhet åt icke endast att lö- pande ärenden handläggas på tillfreds-

av-

1Tre av dessa äro huvudavdelningarna _ läroverks— och folkskolavdelningarna samt administrativa avdelningen. I det uppgivna antalet ingå även vissa smärre ar- betsorgan, exempelvis skrivbyrå och tele— fonväxel, som nu formellt äro underställda verkschefen.

ställande sätt utan även att arbetet inom överstyrelsen samordnas och behövliga utredningar verkställas, dels genom be- sök vid läroanstalter eller annorledes göra sig förtrogen med förhållandena inom skol- och utbildningsväsendet, dels fullgöra de uppgifter i övrigt av samordnande och representativ natur, som ankomma på en verkschef.

Under senare år har antalet löpande pleniärenden ej oväsentligt minskats genom att vissa befordringsfrågor, i vilka större tvekan icke föreligger, efter förslag av skolöverstyrelsen överförts till en ny beslutsinstans, plenum inom läroverksavdelningen. Vid handläggnin- gen av dessa ärenden deltager icke gene- raldirektören men väl samma ledamöter som tidigare deltagit i generaldirektörs- plenum. På grund härav innebär åtgär- den icke någon merbelastning för dessa ledamöter men väl en lättnad för verks- chefen. Härigenom har tiden för be- handling av löpande ärenden i plenum, som ledes av generaldirektören, kunnat nedbringas. Härutöver sker emellertid plenarbehandling av särskilda, tyngre ärenden —— remisser av betänkanden, handläggning av särskilda utredningar etc. Även dessa plena kräva avsevärd tid.

Jämväl antalet generaldirektörsären- den har under senare år avsevärt redu- cerats genom delegation av beslutande- rätten till avdelningschefer, undervis- ningsråd (byråchefer) och andra befatt- ningshavare. I de delegerade ärendena har generaldirektören förbehållit sig beslutanderätten endast i frågor, som

med hänsyn till sin principiella inne- börd eller eljest äro av natur, att verks- chefen lämpligen bör besluta. Härut- över har dock verkschefen att hand- lägga ett flertal grupper ärenden _ sär- skilt sådana som äro gemensamma för två eller flera arbetsenheter. Nämnda decentraliseringsåtgärder ha icke ökat arbetsbelastningen för andra befatt- ningshavare inom verket.

Det oaktat beräknas verkschefen un- der en tid av det egentliga arbetsåret, motsvarande 2 ä 3 arbetsdagar per vecka, ha att handlägga löpande pleni- och generaldirektörsärenden och därut- över under avsevärd tid tyngre ärenden av icke löpande natur. Den tid, som står till förfogande för andra på verksche- fen ankommande arbetsuppgifter, blir mycket begränsad. Hithörande uppgif- ter äro av krävande natur inom det omfattande och av olika med varandra samverkande myndigheters arbete be- roende skolväsendet.

Ett genomförande av de sakkunnigas förslag om huvudindelning av skolöver- styrelsen och om ärendenas handlägg- ning ändrar icke i avgörande grad läget —— fastmer är det sannolikt, att ökningen av antalet avdelningar (motsvarande ar- betsenheter) kommer att ställa större anspråk på verkschefens medverkan vid handläggning av ärenden, som äro gemensamma för nämnda arbetsenhe- ter.

I företagsekonomisk litteratur har äg- nats mycken uppmärksamhet åt frågan huru många arbetsenheter, var och en företrädda av en chef, som lämpligen böra sortera under huvudenhetens chef. Något entydigt svar har icke givits och torde väl heller icke kunna givas med hänsyn till de skiftande förhållandena. Övervägandena utmynna i allmänhet i en rekommendation av 3—6, i undan- tagsfall flera, souschefer. Någon motsva-

rande undersökning för statliga verk synes knappast ha verkställts. Likartade synpunkter torde emellertid göra sig gällande även för dessa. Är antalet un- deravdelningar för stort, föreligger risk för att verkschefen splittras på för många arbetsuppgifter till förfång för institutionens arbete i det hela.

Även med den mera systematiserade organisation av verket, som de sakkun- nigas förslag torde innebära, skulle dock verkschefen fortfarande få en allt— för stark arbetsbelastning. I andra verk har man, såsom framgår av följande re- dogörelse, genom inrättande av överdi- rektörstjänster sökt frigöra verkschefen för sådana uppgifter, som särskilt kräva insatser från hans sida.

Inom Arbetsmarknadsstyrel- sen (instruktion SFS 1948:439) finnas åtta byråer, vilka var och en förestås av en byråchef. Ledningen av verket utövas av generaldirektören, som till sin ställföre— trädare har en överdirektör. På denne, som bör följa styrelsens verksamhet i dess hel— het, ankommer särskilt att »ägna uppmärk- samhet åt samordningen av de olika gre- narna av arbetsförmedlingens verksamhet sinsemellan och med arbetslöshetsförsäk- ring m. m. samt att i den omfattning ge- neraldirektören bestämmer i dennes ställe avgöra såväl ärenden, som ha samband härmed, som andra ärenden, vilka överläm- nas till honom». Medicinalstyrel- sen (instruktion SFS 1947: 573) består av nio byråer, vilka var och en förestås av en byråchef. Inom verket finnes ——- förutom generaldirektören —— en överdirektör. Denne är ställföreträdare för generaldirektören, där ej Kungl. Maj :t annorlunda förordnar, och förestår den avdelning, som handlägger ärenden angående styrelsens organisation och personal. Överdirektören åligger att an- svara för att på styrelsens prövning an- kommande ärenden bli vederbörligen ut- redda och handlagda samt i sådant hän- seende verka för att samråd i erforderlig omfattning äger rum samt granska expe- ditioner till vissa grupper av ärenden. I andra ärenden bör överdirektören, i den mån hans övriga ämbetsgöromål det med- giva, stå till förfogande med råd och an-

visningar, och han äger i den omfattning han själv finner lämpligt delta i handlägg- ningen av dylika ärenden. Överdirektören äger själv avgöra vissa ärenden, företrädes- vis personalärenden. Inom Lantbruks- styrels en (instruktion SFS 1948:349) finnas nio byråer, vilka var och en förestås av en byråchef. En generaldirektör är chef för styrelsen. Dessutom finnas två överdi— rektörer. Av dessa förestår den ene rationa- liseringsavdelningen, omfattande fyra by- råer, och den andre lantbruksavdelningen, omfattande tre byråer samt dessutom kans- li- och kameralbyråerna. Av överdirektö- rerna är den ene tillika souschef och gene— raldirektörens ställföreträdare. Var och en av överdirektörerna åligger att med upp— märksamhet följa de frågor, som falla inom ramen för avdelningens verksamhetsom- råde, samt hålla sig underrättad om den allmänna utvecklingen på området och föreslå eller i mån av befogenhet själv vidta anordningar och åtgärder, som främja lantbruksstyrelsens uppgifter. Vidare skall han övervaka och samordna arbetet inom avdelningens byråer, efter generaldirektö- rens bestämmande föredraga vissa ärenden samt, såsom i arbetsordningen eller efter särskilt beslut av generaldirektören be- stämts, själv avgöra vissa till avdelningen hörande ärenden.

Vid bifall till de sakkunnigas förslag kommer överstyrelsen att bestå av sjut- ton rotlar, fördelade på sex avdelningar, samt dessutom fyra fristående rotlar, bortsett från folkbiblioteksroteln. Skäl skulle kunna anföras för att, till vin- nande av tillräcklig avlastning för verkschefen, två överdirektörstjänster inrättas, på sätt skett inom" lantbruks- styrelsen. Därigenom skulle det även bli möjligt att ställa var och en av över- styrelsens huvudsakliga verksamhetsom- råden — det pedagogiska respektive det administrativa —— under enhetlig led- ning. En betydande lättnad för verks- chefen synes emellertid kunna ernås, även om endast en dylik befattning in- rättas. I utlåtande över 1936 års skol- överstyrelsesakkunnigas förslag (se bi- laga l) föreslog statskontoret, att en

överdirektörsbefattning skulle inrättas, och framhöll i anslutning härtill, att det härigenom skulle bli möjligt att trygga, att i överstyrelsens ledning ej blott de pedagogiska utan även de ekonomiskt- administrativa synpunkterna bleve till- fullo beaktade. Inrättas en dylik befatt- ning, kunna åtskilliga ärenden, som be- röra mer än en avdelning, hänskjutas till överdirektören för avgörande _ nu måste verkschefen engageras i varje dy- lik fråga. På grund av det anförda anse de sakkunniga, att inom överstyrelsen bör inrättas en överdirektörstjänst.

överdirektören bör vara ställföreträ- dare för generaldirektören. För fullgö- rande av denna uppgift bör han följa överstyrelsens verksamhet i dess helhet. Han bör fullgöra inspektioner av kvali- ficerad art. I den mån så finnes lämp- ligt bör han ha närmaste inseendet över viss arbetsenhet eller vissa sådana, och deltaga i handläggningen av de ärenden eller grupper av ärenden i övrigt, som äro av för två eller flera arbetsenheter gemensam natur och vid vilkas hand- läggning verkschefen ej anser sig böra deltaga. Av honom böra vidare hand- läggas frågor angående överstyrelsens inre organisation och personal, som ej äro av natur att höra avgöras av verks— chefen, samt beredas frågor om översty- relsens anslagsäskanden för eget och överstyrelsen underställda institutioners behov. Han bör även handha ledningen av överstyrelsens informationsverksam— het (se kap. 6). överdirektörens arbets— uppgifter böra icke snävt bindas i den av Kungl. Maj:t för verket fastställda instruktionen —— arten av de ärenden, som böra ankomma på överdirektören, måste i stor utsträckning bli beroende av dennes personliga inriktning. De sakkunnigas förslag till instruktion (bi- laga 10) har utformats med hänsyn härtill.

Kollegiala beslut eller enrådighetssystem

Enligt gällande instruktion för skol- överstyrelsen behandlas ett flertal ären- den kollegialt antingen i plenum med vederbörande avdelning eller i gemen- samt plenum mellan två eller samtliga avdelningar. Som beslut gäller den me- ning, varom flertalet förenat sig, eller, vid lika röstetal för olika meningar, den som generaldirektören biträder.

Det alldeles övervägande antalet ären- den inom överstyrelsen avgöres enligt enrådighetssystem —— av generaldirek- tören, avdelningschef, ledamot i övrigt eller annan befattningshavare, exempel- vis byråsekreterare eller amanuens. Vissa bestämmelser ha i instruktionen meddelats beträffande vilka befattnings- havare som skola eller böra, förutom den beslutande, deltaga vid handlägg- ningen av dylika ärenden.

1936 års skolöuerstyrelsesakkunniga (se bilaga 1) ha påpekat, att den kolle— giala formen för vissa ärendens hand- läggning, som i äldre tider var mer all- mänt förekommande inom den centrala statsförvaltningen, med tiden kommit att mer och mer ersättas med styrelse- formen, enligt vilken som beslut gäller den mening, som företrädes av verks- chefen eller annan befattningshavare inom ämbetsverket. Nämnda sakkunniga framhöllo, att erfarenheten ådagalagt, att samförstånd och den förståelse, som man velat ernå genom kollegial behand-

ling, kunnat till samma grad vinnas där- igenom att flera av överstyrelsens leda- möter inom en avdelning eller från olika avdelningar vore närvarande vid ären- denas behandling och ägde skyldighet att till protokollet anteckna eventuellt avvikande mening. I betänkandet före- slogs dock, att den kollegiala arbets- formen skulle bibehållas, men ifråga- sattes samtidigt, dels att vissa ärenden skulle handläggas enligt styrelseform i stället för kollegialt, dels att vissa ären- den, som tidigare handlagts av verks- chefen, skulle överföras till kollegial handläggning.

Ej heller de sakkunniga finna anled- ning föreligga att frångå det blandade enrådighets- och kollegiala system, som nu tillämpas inom skolöverstyrelsen liksom inom flertalet andra verk inom den centrala statsförvaltningen. Dock föreslå de sakkunniga, såsom av bil. 10 framgår, vissa förskjutningar i gränsen mellan pleni- och verkschefsärenden. Dessa jämkningar äro förestavade av praktiska hänsyn. Av samma skäl är det önskvärt, att i plenibehandling delta endast ledamöter, till vilkas ämbetsom- råde vederbörligt ärende hör eller som eljest beröras av eller kunna belysa det— samma. Vidare föreslå de sakkunniga (se kap. 7 och bilaga 10) ökad decentra- lisering av beslutanderätten inom ver- ket.

Ledamöternas anställningsform

Återblick

Vid läroverksöverstyrelsens upprät- tande beslöts, att dess ordförande och ledamöter skulle tillsättas endast på för- ordnande. Härigenom ville man bl. a. vinna, att befattningshavarna skulle

kunna efter hand ombytas och nya kraf- ter tillföras. Enligt då tillämpade löne- regler utgick icke ålderstillägg och icke heller en mot befattningen svarande pension. Dessa förhållanden jämte det betungande arbete, som ålåg befatt-

ningshavarna, medförde en ganska be- tydande omsättning bland dem, vilket menligt inverkade på kontinuiteten och intensiteten i överstyrelsens arbete. Bl. a. på grund härav beslöt 1914 års senare riksdag, att läroverksöverstyrelsens le- damöter skulle i likhet med andra äm- betsmän av samma tjänstegrad genom fullmakt utnämnas till sina befattningar. Samma riksdag beslöt enahanda till- sättningsform för folkskolöverstyrel- sens ledamöter. Vid den gemensamma skolöverstyrelsens upprättande år 1919 bibehölls densamma.

1936 års skolöverstyrelsesakkunniga (se bilaga 1) funno sig kunna ansluta sig till den av riksdagen år 1914 uttalade meningen, att anledning icke förelåge att beträffande överstyrelsen tillämpa en avvikelse från det gängse tillväga- gångssättet för tillsättning av tjänste— män i de centrala ämbetsverken. Or- dinarie anställning medelst fullmakt borde vara den normala. I de fall, då Kungl. Maj:t ej ville omedelbart ut- nämna ordinarie innehavare, borde dock vederbörande dessförinnan för- ordnas på viss tid för utrönande av hans lämplighet.

Nuläge

Av skolöverstyrelsens nuvarande le— damöter äro 2 byråchefer och 12 under- visningsråd uppförda på ordinarie stat i lönegraden Ca 33, medan 3 undervis- ningsråd äro extra ordinarie tjänstemän i lönegraden Ce 33. Anställningsformen förordnande på viss tid har kommit till användning beträffande generaldirek- tören (Cp 19), skolöverläkaren (Cp 10) och arkitekten (Cp 7).

De sakkunniga Såsom redan det sagda ger vid han- den, har anställningsformen för skol-

överstyrelsens ledamöter ingående över- vägts vid skilda tillfällen.

För en lösare anställnings- fo r in har åberopats i huvudsak önsk- värdheten av att kunna genom byte då och då på befattningarna upprätthålla en närmare kontakt med skolans liv men även värdet för både ämbetsverket och dess ledamöter av att en person finge tillfälle pröva, huruvida han läm- pade sig för uppgiften.

En fast anställningsform har ansetts motiverad av följande hu- vudsakliga skäl. Vissa av ledamöterna komme vid sitt inträde i överstyrelsen att vara anställda i kommunal eller en- skild tjänst och kunde icke lämna denna utan att vara tillförsäkrade en fast an— ställning. En befattning, som tillsattes genom förordnande för vissa år, torde icke te sig synnerligen lockande för dem, som bäst motsvarade kraven och i regel redan innehade ordinarie tjäns- ter. De tjänster vid läroverken, som in— nehades av undervisningsråden under deras förordnande i överstyrelsen, måste uppehållas med vikarier, som ofta växlade, till olägenhet för lärover- ken. Den osäkerhet, som följde av en tillsättning genom förordnande på viss tid, kunde lätt komma att verka försva- gande på överstyrelsens ställning utåt. Motsättningen mellan det starkt fram- åtsyftande i uppdraget och den snäva tidsbegränsningen för detsamma kom- me att beröva arbetet den eggelse och det lugn, som för arbetets utövare läge i utsikten att själv få leda och slutföra det planlagda arbetet. De tidigare för- söken med lösare anställning hade lett till en betydande omsättning, varige- nom ämbetsverket gått förlustigt den erfarenhet och framför allt personkän- nedom, som de avgående ledamöterna förvärvat.

Vissa av de synpunkter, som befun-

nits tala mot förordnandeformens till- lämpning på överstyrelsens ledamöter, äga icke längre bärkraft. Avlönings- och pensionsreglementena inrymma numera möjligheter att tekniskt lösa de svårig- heter, som på sin tid föranledde, att förordnandesystemet inom detta om- råde övergavs. Fortfarande —— och sna- rare med ökad styrka _ göra sig även de synpunkter gällande, som moti- vera en återgång till nämnda system. På de flesta av samhällslivets områden löper utvecklingen i våra dagar snab- bare än tidigare. Inom pedagogiken är den hastigare takten påtaglig. Produk- tivt pedagogiskt arbete försiggår vid många av landets skolor. En lärare, som under längre tid måst hålla sig borta från arbetet som lärare, kan komma att passeras av utvecklingen eller få svå- rare att bli förtrogen med de många praktiska problem, som tillämpningen av nya pedagogiska idéer kan framkalla. Är så denne lärare ledamot av skolöver- styrelsen, är risken för en dissonans mellan institutionens synpunkter och de i dagligt skolarbete verksammas påtag- lig. Väl kan många års erfarenhet i den centrala skolmyndigheten med den ut- blick över arbetsfältet och arbetet vid skilda skolor och av skilda lärare, som tjänstgöringen där möjliggör, ofta mer än väl uppväga olägenheten av att tjänstgöringen utesluter daglig kontakt med skolungdom och med dess under- visning och uppfostran. Men komma helt nya undervisningsmetoder i bruk, så har säkerligen den, som icke själv försökt dem, svårare att bedöma de problem, som sammanhänga därmed, än han har att behärska de frågor, som äro förknippade med en av honom själv som lärare en gång utövad metod.

De sakkunniga finna därför de prin- cipiella och praktiska skäl, som funnits tala för en lösare anställningsform

för överstyrelsens ledamöter, starkt bärande såvitt gäller de grenar av över- styrelsens verksamhet, som ha pedago— giskt utvecklingsarbete till huvudupp- gift. Beträffande dessa verksamhetsgre— nar borde tillämpning av förordnande- system vara helt på sin plats. Inom de delar av överstyrelsens verksamhet, där göromålen äro av ungefär samma na- tur som de på flertalet andra verk i allmänhet ankommande, föreligger där- emot knappast anledning att frångå den av 1914 års riksdag uttalade grundsat- sen.

Ett genomförande av de sakkunnigas förslag till ny indelning av verket un— derlättar en dylik differentiering av anställningsformen för överstyrelsens ledamöter. De uppgifter, som i särskild grad kräva en aktuell kännedom om skolväsendet, ha tämligen konsekvent sammanförts till särskilda arbetsenhe- ter. Till dessa arbetsenheter räkna de sakkunniga i främsta rummet undervis- nings-, försöks— och lärarutbildningsav- delningarna men även skolhygien-, so- cial-, folkbildnings- och utredningsrot- larna.

Skulle de ledamöter, som tjänstgöra inom dessa arbetsenheter, tillsättas på förordnande, borde närmast ifrågakom- ma förordnande för sex år med pla- cering i den Cp-lönegrad som motsva- rar byråchefslönegrad. Den av 1951 års riksdag beslutade chefslöneregleringen innebär, att byråchefs- (undervisnings- råds—) tjänsterna hänföras till lönegrad Ca (Ce) 37, omfattande löneklasserna 37—40. Motsvarande Cp-tjänster höjas från Cp 10 till Cp 13. Samtidigt höjas lönebeloppen i de högre Cp-lönegra- derna. En redogörelse för anställnings- förhållandena på Ca- och Cp-tjänster samt rektorstjänster i lönegrad med be- teckningen Ch lämnas i bilaga 8, där även i en tabell angivas de från och

med den 1 juli 1951 gällande löne- och pensionsbeloppen för vissa av dessa tjänster. Rektorer vid högre allmänna läroverk tillhöra nu någon av lönegra- dcrna Cb 11—13 (löneklasserna 37— 39). För dem skulle det knappast vara särskilt lockande att övergå till för- ordnandetjänst i lönegrad Cp 13. Frå- gan om rektorernas löneförmåner skall — såsom vid anmälan av proposition 1951:114 (sid. 10) förutsatts —- upp- tagas till prövning, och en viss höjning av deras löneförmåner kan därvid komma till stånd.

Det kan ej heller alltid förväntas, att lönegrad Cp 13 skulle verka lockande för innehavare av kommunala skol- ledarbefattningar inom folkskoleväsen- det. Dessa äro nu i de större städerna tillförsäkrade löneförmåner, som äro jämförbara med och i vissa fall större än avlöning efter lönegrad Cp 13.

Långt ifrån att åt byråchefstjäns- terna inom överstyrelsen trygga en re- krytering inom vidast möjliga krets av lärare med levande erfarenhet av skol- arbete skulle en övergång till förord- nande på tjänst tillhörande nämnda lö- negrad i stället kunna medföra risk för en försämring av rekryteringen. Det är i hög grad sannolikt, att ett bibehål- lande av den nuvarande anställnings— formen, som erbjuder den högsta full- maktsplacering som kan uppnås inom skolväsendet, i rekryteringshänseende är mer fördelaktigt. Den nuvarande av- vägningen av lönenivån för å ena sidan byråchefer å andra sidan de befatt- ningshavare, bland vilka dessa skola re- kryteras, utesluter därför enligt de sak- kunnigas mening tanken på ett mer sy— stematiskt förverkligande av en dylik differentiering av undervisningsråds- tjänsterna.

Rekryteringen till de ledamotstjäns- ter, som sålunda skulle tillsättas med

fullmakt, skulle emellertid avsevärt un- derlättas, om innehavarna av dessa tjänster redan vid tillsättningen erhölle lön enligt slutlöneklassen i lönegraden i likhet med rektorer. Detta syftemål skulle nås, om ledamotstjänsterna hän- fördes till lönegrad med beteckningen Go och med det nummer, som mot— svarar byråchefslönegradens nummer eller Co 13. De sakkunniga äro benägna förorda nämnda lönegrad men inse, att en sådan omläggning kräver närmare överväganden i ett större sammanhang. I det följande angiva de sakkunniga av praktiska skäl lönegraden Ca 37. Emellertid finna sig de sakkunniga för tre ledamotskategorier böra förorda anställning medelst förordnande. Den ena är avdelningscheferna. Beträffande dem föreligga de förutsättningar, som plåga föranleda förordnande på viss tid. Under erinran att det nuvarande sär- skilda avdelningschefsarvodet sedan budgetåret 1946/47 utgått med 1200 kronor utöver ordinarie lön som under- visningsråd (byråchef), vilket arvode måste betecknas såsom lågt under nu- varande förhållanden, vilja de sakkun- niga framhålla, att lägre löneställning än Cp 15 icke kan för dem ifrågakomma. Den andra kategorien utgöres av det undervisningsråd, som utöver avdel- ningschef avses skola tjänstgöra inom försöksavdelningen. De uppgifter, som ankomma på denna avdelning, äro av den natur, att det överhuvudtaget icke synes lämpligt att förorda befattningens uppförande som fullmaktstjänst. Befatt- ningen bör hänföras till lönegraden Cp13. Den tredje kategorien slutligen utgöres av cheferna för de fristående rotlarna, vilka i anställningshänseende synas höra likställas med avdelnings- cheferna. Dock torde för dem icke kunna under nuvarande förhållanden ifrågakomma högre placering än i löne-

grad Cp 13 med undantag för skolöver- läkaren. Denne är i egenskap av skol— överläkare den främste företrädaren för de medicinska synpunkterna inom skolväsendet med de särskilda uppgif- ter, som i denna befattning tillkomma honom. Löneställningen bör därför överstiga byråchefs och lämpligen mot- svara avdelningschefs. De sakkunniga utgå därför från att skolöverläkaren hänföres till lönegrad Cp 15.

De sakkunniga ha övervägt, huruvida icke vissa av byråchefstjänsterna borde kunna ersättas av tjänster i lägre löne- ställning för pedagogiskt utbildade in- nehavare i syfte, bl. a., att ernå en mer samlad organisation. Av förut anförda skäl har det icke befunnits sannolikt, att dylika tjänster skulle kunna erhålla innehavare av tillräcklig kompetens. En dylik åtgärd skulle därför försvaga skolöverstyrelsen i ett skede, då utveck- lingen inom skolan och statsmakternas beslut ställer alldeles särskilda krav på verket. Genomgången av de ärenden, som ankomma på överstyrelsen, har vidare visat, att den föreslagna rotel- organisationen svarar mot de uppgifter, som ankomma på verket. Med hänsyn härtill ha de sakkunniga icke ansett sig

böra föreslå ens försök med dylika tjänster. Anmärkas må dock, att det kan visa sig lämpligt att till en av byrå- direktörstjänsterna (se kap. 11) utses person med erfarenhet som skolledare, om sådan kan förvärvas för den lön, som utgår till byrådirektör.

Under skolöverstyrelsen sorterar en synnerligen omfattande lokal organisa- tion. Särskilt må framhållas folkskolin- spektionen med dess nu 51 folkskolin- spektörer och nomadskolinspektören. Varje statligt läroverk får dessutom an- ses som en särskild lokal förvaltnings- enhet. Med hänsyn till vad i samband med chefslöneregleringen synes ha för- utsatts, bör därför överstyrelsens gene— raldirektör hänföras till lönegrad Cp 20. Överdirektören torde böra inplaceras i lönegrad Cp 17.

De sakkunniga förorda alltså föl- jande lönegrader för de högre befatt- ningshavarna i skolöverstyrelsen.

Generaldirektören ................ Cp 20 Överdirektören .................... Cp 17 Avdelningschef ................... Cp 15 Skolöverläkaren .................. Cp 15 Chef för fristående rotel och rotel— chefen på försöksavdelningen . . Cp 13 Övriga byråchefer ................ Ca 37

Pedagogisk verksamhet

Nuläge

Inom läroverksavdelningen handläg- gas pedagogiska frågor på samtliga rot- lar, som förestås av undervisningsråd. Därvid har, såsom framgår av kap. 4, frågor berörande visst läroämne hän— skjutits till den rotel, vars chef har fackutbildning i ämnet. Antalet teore— tiska läroämnen _ 14 — överstiger emellertid antalet ledamöter, och vissa undervisningsråd på läroverksavdel-

ningen ha likartad fackutbildning. Till följd härav saknas bland undervisnings- råden inom läroverksavdelningen äm- nesföreträdare med fackutbildning i ämnena kristendomskunskap, klassiska språk och biologi. Däremot är moders- målet som huvudämne företrätt av två och främmande levande språk av två ledamöter. I praktiska läroämnen avseende tekniska och merkantila äm- nen saknas likaledes bland undervis-

ningsråden ämnesrepresentant med fackutbildning. Det är att märka, att undervisningsråden på folkskolavdel- ningen, även om de ha fackutbildning i visst läroämne, endast i mindre omfatt- ning anlitas på läroverksavdelningen för handläggning av frågor berörande de ämnen, där de ha fackutbildning.

Inom folkskolavdelningen uppdelas ej ämnena mellan rotlarna efter inneha- varnas ämneskompetens. På grund av att folkskolan i huvudsak har klass- lärarsystem är en dylik uppdelning icke erforderlig.

Överstyrelsens samtliga undervis— ningsråd ha att även i andra ärenden än sådana som ha samband med det läroämne, som de företräda, i olika sammanhang inom överstyrelsen ta be- fattning med frågor om undervisning och fostran. Vidare anlitas samtliga för inspektion av skolor under överstyrel- sens inseende.

Överstyrelsens pedagogiska uppgifter fullgöras, utom av undervisningsråden, även av inspektörer och konsulenter.

De sakkunniga

Roteleheferna. De sakkunnigas förslag till omorganisation av skolöver- styrelsen avser dels att få till stånd en mera rationell handläggning av översty- relsens arbetsuppgifter, dels och icke minst, att skapa möjligheter för över- styrelsen att mera än nu göra en positiv pedagogisk insats. Anspråk i sist- nämnda hänseende böra ställas i första hand på undervisnings-, försöks-, lärar- utbildnings- och folkbildningsavdelnin- garna men viktiga uppgifter härvidlag ankomma även på andra arbetsenheter, såsom skolhygien—, social- och utred- ningsrotlarna. För skolväsendet är det av betydelse, att skolöverstyrelsens leda-

möter ha en allmän överblick över skol- väsendet och de frågor om undervis- ning och fostran, som där föreligga, och sättas i stånd att göra de pedagogiska insatser, som fordras av dem. En förut- sättning är, att de frikopplas från lö- pande arbete så långt detta är möjligt och därför biträdas av kvalificerad kanslipersonal, såsom närmare utveck- las i det följande. Endast under denna förutsättning kan överstyrelsen be- mästra de många frågor av pedagogisk, fostrande och skolorganisatorisk art, som verket har att lösa.

Ett viktigt led i överstyrelsens verk- samhet är allmänna inspektioner av skolor under överstyrelsens inseende. Med en allmän inspektion avses inspek- tionen av en skola i dess helhet. Inom folkskolan fullgöras dessa inspektioner till största delen av statens folkskolin- spektörer. Vid de högre skolorna an- kommer inspektionen uteslutande på överstyrelsens ledamöter. Genom det högre skolväsendets snabba tillväxt har inspektionsfrekvensen för varje särskild skola betydligt nedgått (se sid. 32). Om, såsom ovan förutsatts, överstyrelsens pedagogiska ledamöter i största möjliga omfattning frikopplas från löpande ar- bete, kunna de mer än nu anlitas för allmänna inspektioner. Dessutom torde överstyrelsen i den föreslagne överdi- rektören _ därest denne är pedagogisk fackman —— få en för kvalificerade in- spektioner särskilt lämpad befattnings— havare.

Även med denna förstärkning kom- mer emellertid inspektionsfrekvensen att bli lägre än vad som tidigare ansetts motsvara behovet. De sakkunniga anse sig emellertid icke kunna nu förorda nå- gon ytterligare förstärkning i detta hän- seende utöver vad dess förslag innebär. Dels överväges nämligen inrättande av lokala mellaninstanser, vilka eventuellt

skulle öva tillsyn även över högre skol- stadier. Dels ha erfarenheterna icke minst från konsulenternas verksamhet visat, att överstyrelsen genom andra åt- gärder än inspektion kan nå effektiva resultat i sina strävanden att främja undervisning och fostran av lärjung- arna. Särskilt må framhållas möjlighe- terna att verka för en successiv förbätt- ring av läroböcker och annan undervis- ningsmateriel samt betydelsen av anvis- ningar beträffande undervisningsmeto- der m. m. jämte möten och kurser med lärare. På initiativ av skolöverstyrel- sens förste gymnastikkonsulent ha i gymnastik med lek och idrott anordnats s. k. auskultationsdagar vid ett flertal läroverk. Till dessa dagar inbjudas lä- rare från kringliggande skolor. Dessa lärare auskultera vid undervisningen i skolan och överlägga under gymnastik- konsulentens ledning rörande undervis- ningsmetoder m. m. Erfarenheterna av denna arbetsform ha varit synnerligen gynnsamma. Lika goda erfarenheter ha nåtts vid auskultationsdagar i musik, anordnade på motsvarande sätt av skol- överstyrelsens musikkonsulent. Genom denna verksamhet öppnas för översty- relsen möjligheter att för relativt låga kostnader men på ett effektivt sätt komma i kontakt med ett flertal lärare, tillhörande ett visst fack. Erinras må även att möjlighet numera har öppnats att icke blott vid folkskolan utan även vid högre skolor inställa undervisningen några dagar under läsåret för att be- reda lärarna tillfälle att deltaga i peda- gogiska konferenser. Enligt de sakkun- nigas mening bör överstyrelsen konse— kvent inrikta sin verksamhet efter dessa linjer, och åtgärder böra vidtagas för att för lärarna underlätta deltagandet i möten av detta slag. Ämneskonsulenter. För en så— dan utvidgad verksamhet erfordras

emellertid, beträffande högre skolsta- dier, att överstyrelsen disponerar över väl kvalificerad personal i de olika äm- nena. Undervisningsråd med fackut- bildning i visst eller vissa läroämnen böra givetvis, oavsett på vilken rotel de äro placerade, företräda sina ämnen inom överstyrelsen, och en avsevärd del av deras tid här ägnas utvecklingen av undervisningsmetoderna däri. Huvudde- len av denna verksamhet torde komma att avse de högre skolstadierna, men vederbörande ämnesrepresentant bör även ägna uppmärksamhet åt och an- litas i frågor berörande andra skol- stadier eller specialskolor. Särskilt är det av vikt att representanterna för främmande levande språk ägna sig åt den undervisning, som inom folkskolan bedrives i dessa ämnen.

Även efter genomförandet av de sak- kunnigas förslag till omorganisation av överstyrelsen kunna ej samtliga läro- ämnen representeras av rotelchefer. Samtliga rotelchefer komma icke heller att ha den fackutbildning, som erford- ras för att representera ett ämne på högre skolstadier. Vid tillsättning av rotelchefer bör också i första hand hän- syn tagas till deras allmänna pedago- giska skicklighet och lämplighet för den ifrågakommande befattningen. Även framdeles kan det därför inträffa att mer än en rotelchef har fackutbildning i samma ämne eller ämnesgrupp. Vi- dare torde arbetet på vissa rotlar bli så krävande, att rotelcheferna icke få er- forderlig tid att ägna sig åt utveck- lingen av det eller de ämnen, vari de ha fackutbildning.

På grund härav förorda de sakkun- niga, att inom överstyrelsen anställas behövligt antal särskilda ämneskonsu- lenter. Den närmare utformningen av dessa befattningar behandlas i kap. 9.

Konsulenter i övningsäm-

nen. De sakkunniga ha ej ansett sig kunna räkna med att övningsämnena representeras av ledamöter med fackut- bildning i sådana ämnen. För närva- rande företer överstyrelsens konsulent- organisation i övningsämnen stora olik- heter. I gymnastik liksom även i hus- ligt arbete jämte skolmåltidsverksam- heten finnas 2 heltidsanställda konsu- lenter, medan i vart och ett av övriga övningsämnen endast finnes 1 konsu- lent, anställd på deltid. I trädgårdssköt- sel har överstyrelsen icke någon kon- sulent. Övningsämnen förekomma vid flertalet skolformer, och antalet lärare i dessa ämnen är stort. Särskilt må framhållas, att undervisningen i ningsämnen inom folkskolan i stor ut- sträckning bestrides av folk— och små- skollärare, för vilka centralt utarbetade råd och anvisningar äro av särskilt värde. Sådana ha hittills endast kunnat utarbetas i ämnet gymnastik och där visat sig vara av stor betydelse. De sak— kunniga anse en avsevärd förstärkning av konsulentorganisationen i övnings- ämnena vara nödvändig. Härtill åter- komma de sakkunniga i kap. 9. Lågstadiekonsulent. Inom folkskolavdelningen är den pedagogiska sakkunskapen vad folkskoleväsendet beträffar väl representerad bland dess

öv—

Representation för

Lekmän

Enligt beslut av 1947 års riksdag ställ- des till skolöverstyrelsens förfogande såsom ledamöter, att deltaga vid hand- läggningen av vissa ärenden, två repre- sentanter för lekmannaintressena inom överstyrelsens verksamhetsområde. För vardera lekmannarepresentanten finnes

ledamöter. De sakkunnigas förslag inne- bär icke någon ändring av denna repre- sentation inom överstyrelsen. Småsko- lan företrädes nu icke av någon leda- mot med speciell utbildning för detta stadium. Undervisningen och fostran av barn 21 småskolestadiet bjuda på spe- ciella problem, för vilkas lösning över- styrelsen bör ha tillgång till särskild fackkunskap. De sakkunniga förorda därför, att inom överstyrelsen anställes en lågstadiekonsulent för det fall att ledamot icke företräder detta stadium. Frågan om lågstadiekonsulentens ar- betsuppgifter och anställningsförhål- landen behandlas i kap. 9.

Övriga konsulenter in 5 p e k t 6 r e r. Om en intensifiering av överstyrelsens pedagogiska insats skall kunna ske, erfordras även i övrigt en förstärkning av dess inspektörs- och konsulentorganisation. Dessa frågor be- handlas i kap. 9 och 11.

Teknisk expertis. Under se- nare tid ha tekniska hjälpmedel av olika slag i allt större utsträckning börjat an- litas inom undervisningen. För att över- styrelsen skall kunna följa utvecklingen och göra en insats på detta område, måste överstyrelsen ha tillgång till ex- perter i dessa frågor. De sakkunniga återkomma härtill i kap. 10.

samt

olika synpunkter

en suppleant. Av lekmannarepresentan- terna bör den ene närmast företräda den egentliga landsbygdens och folk- undervisningens, den andre tätorternas och den högre skolundervisningens synpunkter. Lekmannarepresentanterna och suppleanterna för dem utses av Kungl. Maj:t för tre år.

De sakkunniga. Genom lekmannare- presentanterna har skolöverstyrelsen erhållit en för verket värdefull fortlö- pande kontakt med lekmannaintressena, av betydelse vid behandlingen bl. a. av ett flertal ärenden av principiell natur. De sakkunniga förorda, att institutio- nen bibehålles. Ett genomförande av de sakkunnigas förslag till handlägg- ning av läroboksärenden inom översty- relsen kommer att öka kraven på lek- mannarepresentanternas medverkan. De sakkunniga föreslå därför, att antalet lekmannarepresentanter utökas till tre. För envar av dessa bör utses suppleant.

Lärare

Särskilda representanter för skolans lärare ingå icke nu i skolöverstyrelsen. Flertalet av överstyrelsens ledamöter ha tjänstgjort som lärare och företräda därigenom den sakkännedom, som lä- rare representerar. Emellertid har över- styrelsen behov av att stå i löpande kontakt med aktivt verksamma lärare. De sakkunniga ha övervägt, om någon fördel skulle kunna vinnas genom upp- rättande av ett rådgivande organ inom överstyrelsen på sätt skett inom Fin- lands skolstyrelse, vilken motsvarar skolöverstyrelsen hos oss.

Lärarna företrädas där av ett av dem själva valt lärarråd, som är uppdelat på tre avdelningar (en avdelning om 12 repre- sentanter för lärarna vid de finskspråkiga lärdomsskolorna, en om 21 representanter för lärarna vid de finskspråkiga folkunder- visningsanstalterna och en om 12 represen— tanter för lärarna vid de svenskspråkiga skolorna av båda slagen). Representanterna väljas för fyra år i sänder. Rådet samman- träder på kallelse av skolstyrelsen vart- annat år under högst fem dagar. Avdel- ningarna, för vilka skolstyrelsen utser ord-

förande och sekreterare, ordna själva sitt arbete. Ledamöterna i skolstyrelsen ha vid sammanträdena yttranderätt men icke röst- rätt. Lärarrådet avger på hemställan av skolstyrelsen utlåtande i ärenden och kan göra framställningar i frågor, som angå undervisnings- och uppfostringsväsendet eller lärarnas ekonomiska och rättsliga ställning. Avdelningarna kunna tillsätta ut- skott för vidtagande av åtgärder, som på- kallas av deras beslut. För publicering i pedagogiska tidskrifter av beslut, fattade vid lärarrådets sammanträden, kan skol— styrelsen anvisa behövligt belopp.

Enligt vad de sakkunniga inhämtat synes lärarrådet för närvarande ej ha stor be- tydelse, då förhandlingstiden är för kort för att mera invecklade frågor skola kunna behandlas.

Vid de sakkunnigas överläggningar med representanter för lärarförening- arna har något större intresse för en dylik anordning icke framträtt. Där- emot har framhållits önskvärdheten av att skolöverstyrelsen, såsom skett un- der senare år, då och då ger lärarna till- fälle att vid formlösa överläggningar rundabordskonferenser —— med över- styrelsens representanter dryfta aktu- ella frågor, i vilka förhandling icke kan äga rum jämlikt lagen om förhandlings- rätt.

De sakkunniga hysa samma uppfatt- ning och anse sig sålunda icke böra för- orda, att åtgärder vidtagas för att orga- nisatoriskt till överstyrelsen knyta re- presentation för lärarsynpunkterna.

Statens folkbildningsnämnd

Till folkbildningsroteln inom skol- överstyrelsen är knuten en särskild råd- givande nämnd, statens folkbildnings- nämnd. Dess uppgifter angivas i sär— skild instruktion av den 10 oktober 1947.

Då denna institution enligt vad de

sakkunniga inhämtat visat sig vara av värde för Överstyrelsens arbete på folk- bildningens område, förorda de sak-

kunniga, att folkbildningsnämnden bi- behålles med i allt väsentligt oföränd- rade uppgifter.

Den administrativa personalen

I ett ämbetsverk, som bör vara inrik- tat på pedagogiskt arbete men samtidigt har omfattande administrativt-ekono- miska uppgifter, är den administrativa personalen en viktig faktor. Är denna personalorganisation svag, måste ansva- ret för administrativt-ekonomiskt ar- bete i stor omfattning läggas på verkets ledamöter, vilkas möjligheter att ägna sig åt pedagogiskt och skolorganisato- riskt arbete i motsvarande grad mins- kas. En av huvudorsakerna till att skol- överstyrelsen vissa tider icke kunnat göra en pedagogisk insats, som motsva- rat ledamöternas kapacitet, har varit, att dessa anlitats för arbete, som icke tillhört deras egentliga uppgift. An- ledningen härtill har i sin tur varit, att den administrativa personalen varit otillräcklig men framför allt icke in- rymt tillräckligt många befattningar i högre ställning. Detta har inneburit be- skurna befordringsutsikter inom verket, vilka ytterligare framträtt därigenom, att den administrativa personalen i mot- sats till motsvarande personal i många andra ämbetsverk som regel icke kun- nat påräkna befordran till byråchefs- grad. Konsekvensen härav har blivit, att rekryteringen till de administrativa tjänsterna tid efter annan vållat svårig- heter. Ett antal dylika befattningsha- vare har från överstyrelsen sökt sig till andra tjänster.

Såsom av kap. 3 framgår, har under de senare åren den administrativa per- sonalen förstärkts genom utökning av

antalet högre tjänster. Att dessa åtgär- der dock knappast kunna sägas ha för- satt överstyrelsen i ett gynnsamt läge i förhållande till andra ämbetsverk be- lyses av den jämförelse med vissa andra ämbetsverk, som redovisas i bilaga 9.

Av jämförelsen, som endast avser or- dinarie och extra ordinarie befatt- ningar, framgår bl. a. följande.

1. Skolöverstyrelsen har bland de äm- betsverk, med vilka jämförelse skett, det procentuellt lägsta antalet befattnings- havare i lönegraderna 31—27 (15% av antalet högre administrativa befatt- ningar i lönegraderna 20—31 mot ge- nomsnittligt 34 % vid andra verk) och följaktligen den sämsta befordrings- gången.

2. Läget är gynnsammare vad den högre biträdespersonalen i lönegrader- na 12—19 beträffar (12 % av biträdes- personal i lönegraderna 6—19 mot ge- nomsnittligt 15 % vid andra verk).

3. Antalet kanslibiträden är avsevärt inom överstyrelsen (52 % av biträdes- personal i lönegraderna 6—19 mot ge- nomsnittligt 20 % vid andra verk). Självfallet äro dylika jämförelser icke helt rättvisande. Behovet av tjänster av olika slag är beroende av arbetsuppgif- ternas art. Ett slutligt omdöme kan fällas först efter en genomgång av ar- betsuppgifterna inom de ifrågavarande ämbetsverken. En dylik genomgång för överstyrelsens del har verkställts av de sakkunniga, som grundat prövningen på den organisation av verket, som i

det föregående föreslagits. Beträffande resultatet må här förutskickas följande till vad i kap. 11 i ämnet närmare an- föres.

Vad den högre administra- tiva personalen beträffar måste denna utökas med hänsyn till att över- styrelsens pedagogiskt utbildade leda- möter böra reserveras i främsta rum- met för handläggning av sådana ären- den, där pedagogisk sakkunskap är er- forderlig. Å andra sidan ha de sakkun- niga funnit en minskning av överstyrel-

Lönegrad 31 Antal ordinarie och icke-ordinarie befatt- ningar: Nu .........................

Enligt de sakkunnigas förslag .. 2

Genomsnittstalen i de sakkunnigas förslag visa god överensstämmelse med genomsnittstalen för de ämbetsverk, som avses i bilaga 9. Talen äro dock ej helt jämförbara. Anmärkas må, att de sakkunnigas beräkning av behovet av personal i olika grader i huvudsak verk- ställts, innan resultatet av jämförelsen med andra verk förelåg. Då de ad- ministrativa befattningshavarna icke kunna påräkna befordran till undervis- ningsrådstjänst, är ur rekryteringssyn- punkt en minskning av antalet befatt- ningar i de högre graderna icke tillråd- lig och en dylik minskning är icke möj- lig vid godtagande av principen att överstyrelsens för pedagogiska uppgif- ter avsedda personal skall så mycket som möjligt frigöras från administrativt arbete.

Vad biträdespersonalen be- träffar ha de sakkunniga, som nämnts, räknat med att på befattningshavare i högre biträdesgrader skola ankomma vissa av de arbetsuppgifter, som nu ut- föras av amanuenspersonal (avfattning

sens amanuenspersonal önskvärd. Detta kan ske genom att en del biträdesar- bete, som nu ankommer på amanuen- ser, överföres till befattningshavare i högre biträdesgrader. För de sakkun- niga har en självklar förutsättning varit, att på amanuenser icke böra läg- gas arbetsuppgifter, som kunna utföras av lägre befattningshavare.

De sakkunnigas förslag innebär föl- jande ändringar beträffande den högre kanslipersonalen. Detaljerna framgå av tabellen på sid 228.

29 27 24—17 31—17 31—27 3 3 39 45 e (87 %) (13 %) 9 10 35 56 21 (63%) (37%)

av enklare skrivelser, visst utrednings- arbete o. dyl.). En ökning av antalet ifrågavarande befattningshavare är där- för erforderlig. En genomgång av ar- betsuppgifterna inom överstyrelsen har vidare visat, att ett flertal kanslibiträ- den nu utföra arbetsuppgifter, som klart motivera en högre löneställning. En minskning av antalet kanslibiträden har vid denna genomgång icke visat sig möjlig. Verket använder sig (se bilaga 9), i betydligt större utsträckning än flertalet andra verk av dylik arbets- kraft. De sakkunniga ha funnit detta väl lämpa sig för överstyrelsens behov.

På grundval av dessa överväganden ha de sakkunniga funnit behov föreligga av följande biträdestjänster inom över- styrelsen. Detaljerna framgå av tabellen på sid. 228. Dock har personalen på telefoncentralen tillagts. I nuvarande personal inräknas härvid även aspiran- ter och extra tjänstemän m. m., varför siffrorna avvika från motsvarande siff- ror i bilaga 9.

Lönegrad 19—18 15 13 11 8—4 19—4 19—13 Antal ordinarie och icke—ordinarie befatt- ningar: Nu ......................... 2 2 2 33,75 35 74,75 6 (45%) (47%) (S%) Enligt de sakkunnigas förslag .. 3 7 7 37,5 40 94,5 17 (40%) (42%) (18%)

Avslutningsvis må understrykas, att en tillräckligt omfattande administrativ personal, en riktig fördelning av befatt- ningarna inom densamma och en fast anställning för personalen äro förutsätt- ningar för att skolöverstyrelsen skall

kunna effektivt sköta de pedagogiska uppgifterna. Blir så icke fallet, förfelas ändamålet med omorganisationen av överstyrelsen. I övrigt hänvisa de sak- kunniga till vad i kap. 11 yttras i ämnet.

KAPITEL 9

KONSULENTER

Allmänna synpunkter

I kap. 8 ha de sakkunniga fram- hållit att, om överstyrelsen skall kunna göra en effektiv pedagogisk insats, ford- ras icke blott att dess ledamöter med pedagogisk utbildning frikopplas från löpande administrativt arbete utan även att överstyrelsens inspektörs- och kon- sulentorganisation förstärkes. Innan för- slag härom framlägges, ha de sakkun- niga ansett sig böra anföra vissa all- männa synpunkter på anställningsför- hållandena för konsulenter.

Enligt vedertagen av 1936 års skol- överstyrelsesakkunniga åberopad praxis (sid. 34) äro inspektörer anställda för vissa skolformer men konsulenter för vissa ämnen. De sakkunniga anse, att denna distinktion bör bibehållas. Be- nämningen inspektör bör förbehållas de befattningshavare, som tillerkännas en självständig och allmän inspektions- rätt över viss skolform eller annat lik- nande verksamhetsområde. Benämning- en konsulent bör användas för befatt- ningshavare, som anställts för vissa ämnen eller för annan mera begränsad verksamhet, eller för dem, som ej ha den mer självständiga ställning, som bör tillkomma en inspektör.

Konsulenterna höra i stor utsträck-

ning beredas tillfälle att genom besök i skolor eller andra institutioner skaffa sig kännedom om förhållandena inom sina respektive arbetsområden. Dessa besök böra dock, såsom ett flertal rek- torer och statens folkskolinspektörer framhållit, ej jämställas med inspektion, som företages av överstyrelsens ledamö- ter eller inspektörer. Vid besöken böra lämnas råd och anvisningar. Om konsu- lenten finner något förhållande icke kunna i denna ordning tillrättaläggas, bör detta meddelas i den rapport, som konsulenten bör vara skyldig att avgiva över sina besök, men det bör ankomma på överstyrelsen att besluta om erfor- derliga åtgärder. I övrigt bör konsulent- verksamheten bedrivas på sätt skolkom- missionen anfört (SOU 1948: 27 sid. 100).

I detta sammanhang bör framhållas, att en förstärkning av konsulentorga- nisationen i någon mån minskar beho- vet av inspektioner genom överstyrel- sens ledamöter och inspektörer. All- männa inspektioner, avseende en skola eller institution i dess helhet, äro dock alltjämt av stor betydelse och kunna ej ersättas av konsulenternas besök.

Anställningsförmerna för överstyrelf

sens konsulenter äro nu mycket varie- rande. Vissa ha ordinarie anställning, såsom gymnastikkonsulenterna och en folkbildningskonsulent. Andra ha extra ordinarie anställning, såsom en konsu- lent i hushållsgöromål, eller extra an- ställning, såsom den andre konsulenten i hushållsgöromål. Nu nämnda anställ- ningsformer tillämpas för heltidsan- ställda konsulenter. För deltidsanställda konsulenter utgår visst årsarvode samt i förekommande fall ersättning för mis- tade löneförmåner jämte resekostnads- och traktamentsersättning.

I kap. 8 ha de sakkunniga behandlat frågan om anställningsformen för över- styrelsens ledamöter. Överstyrelsens konsulenter ha betydelsefulla uppgifter, och utvecklingen inom olika av över- styrelsens verksamhetsområden är i hög grad beroende av deras insatser. Enligt de sakkunnigas förslag skola de så vitt möjligt avlastas administrativt arbete för att i större utsträckning kunna ägna sig åt positivt pedagogiskt arbete. Om en sådan befattningshavare av nå- gon anledning icke längre kan göra en positiv insats som konsulent bör annan person kunna anställas. De skäl, som föranlett, att rektorer förordnas på viss tid, gälla även för konsulenter. Skol- kommissionen har likaledes framhållit, att flera skäl talade för att konsulent- tjänster av sådan art borde uppehållas av samma person endast ett begränsat antal år.

Rektorer vid statliga skolor ha hän- förts till lönegrad Cb, vilket innebär, att de förordnas på viss tid, i regel sex år. I samband med rektorsförordnandet frånträder vederbörande utövningen av innehavande ordinarie lärartjänst, vil- ken tillsättes med ny innehavare. Upp- hör rektorsförordnandet utan samband med avgång med pension, är rektor skyldig återgå till sin ordinarie lärar-

tjänst, varvid annan ordinarie lärare vid skolan är skyldig låta sig förflyttas. Med rektorsförordnande är förenad pensionsrätt. Upphör förordnandet, in- nan det innehafts i 12 år, medför dock förordnandet icke rätt till högre pen- sion än rektor har som ordinarie lärare. Då de statliga rektorerna skola kunna återgå till ordinarie lärartjänster, begränsas rekryteringsunderlaget för dessa befattningar till ordinarie lärare med viss föreskriven utbildning, an- ställda vid statliga skolor.

Enligt meddelat uppdrag ha lärar- lönesakkunniga framlagt förslag, att det för de statliga rektorerna gällande an- ställningssystemet även skall tillämpas på rektorer vid högre kommunala sko- lor och statsunderstödda privatläro- verk. Därvid har förordats en utvidg- ning av basen för rekryteringen av rek- torer till ordinarie och extra ordinarie lärare med föreskriven utbildning vid flertalet skolor, där statens allmänna avlöningsreglemente äger tillämpning. Förslaget har i allt väsentligt godtagits av 1951 års riksdag (skrivelse nr 220). Dock fordras alltjämt innehav av ordi- narie lärartjänst.

Överstyrelsens konsulenter rekryteras i allmänhet bland lärare. Om de förord- nas på viss tid, böra de liksom rekto- rerna vara skyldiga att återgå till lärar— tjänstgöring, därest förordnandet skulle upphöra före avgång med pension. Med hänsyn härtill bör anställningsformen Cb, vilken redan tillämpas inom skol- väsendet, kunna tillämpas för översty- relsens heltidsanställda konsulenter. Denna anställningsform bör dock en- dast komma i fråga, om befattningen kan rekryteras bland väl kvalificerade ordinarie och extra ordinarie lärare, som avses i statens allmänna avlönings- reglemente eller avlöningsreglementet

för övningslärare, och icke särskilda skäl kunna anföras mot denna anställ- ningsform. Anställningsformen Cp, som i första hand är avsedd för chefstjänste- män, synes av flera skäl icke böra gälla för konsulenter. Där Cb-anställning ej anses böra tillämpas, bör i stället väljas antingen extra ordinarie anställning eller arvodesanställning jämte ersätt-

hålla arvodesanställning, varvid ersätt- ning i förekommande fall bör utgå för avstådda avlöningsförmåner.

I det följande behandla de sakkunniga anställnings- och avlöningsförhållan- dena för ämneskonsulenter, konsulenter i övningsämnen samt hjälpskole- och lågstadiekonsulenter. Beträffande film- konsulenten hänvisas till kap. 10 och

ning för mistade avlöningsförmåner. beträffande övriga konsulenter till Deltidsanställda konsulenter böra er- kap. 11. Ämneskonsulenter

I kap. 8 ha de sakkunniga föreslagit, att ämneskonsulenter skola anställas i de läroämnen, som icke representeras genom överstyrelsens ledamöter med fackutbildning i ämnena i fråga. Såsom framgår av bilaga 1, ha redan 1936 års skolöverstyrelsesakkunniga föresla- git inrättande av dylika befattningar. Enligt nämnda sakkunniga borde äm- neskonsulenternas primära uppgift vara att i enlighet med av överstyrelsen för varje termin eller läsår uppgjord plan verkställa inspektion vid de allmänna läroverken i det eller de ämnen, som envar företrädde. De borde lämpligen rekryteras bland läroverkslärare, men även universitetsprofessorer kunde an- litas för uppgiften. De borde utses av överstyrelsen förslagsvis för treårs- perioder och i regel företräda två läro- ämnen var. För sin inspektionsverk- samhet borde de vara tjänstlediga så- som lärare 6—12, i regel 10, veckor är- ligen. Utöver ersättning för mistade av- löningsförmåner borde de erhålla ett årsarvode av 2 000 kr. eller, om de toges i anspråk högst 8 veckor, 1 600 kr. Dess- utom borde resekostnads- och trakta- mentsersättning utgå.

Skolöverstyrelsen tillstyrkte förslaget men framlade såsom ett alternativt för—

slag, att två nya rådstjänster inrättades och antalet ämneskonsulenter begrän- sades. Statskontoret invände mot de sakkunnigas förslag, att konsulenternas tjänstgöring inom såväl överstyrelsen som läroverken på båda ställena måste verka förryckande på arbetet.

Enligt de sakkunnigas mening bör ämneskonsulentinstitutionen få en an- nan utformning än 1936 års skolöver- styrelsesakkunniga föreslagit. I kap. 8 ha de sakkunniga framhållit, att leda- möternas arbete såsom ämnesexperter bör inriktas på att genom t. ex. meto- diska anvisningar samt kortare kurser och möten på en gång nå en större krets av lärare samt avse icke blott allmänna läroverk utan samtliga skolformer un- der överstyrelsens inseende. Det an- förda bör givetvis även gälla ämneskon- sulenterna.

Såsom av kap. 1 framgår, har frågan om inrättande av ämneskonsulenter be- rörts i direktiven för de sakkunniga. Där har anförts, att de erfarenheter, som vunnits vid de nu inom överstyrel- sen pågående försöken på området, borde kunna tjäna till vägledning. En av överstyrelsens tillförordnade leda- möter, t. f. undervisningsrådet T. Wet- terblad, har under läsåren 1948/50

haft till speciellt uppdrag att konse- kvent inrikta sig på rådgivning i fråga om undervisningen i fysik och kemi. Denne har på begäran tillställt de sak- kunniga en promemoria, vari anföres bl. a. följande.

En konsulents uppgift är icke så mycket att kritisera som fast mera att hjälpa och råda. Enligt min erfarenhet ha också ve- derbörande lärare uppskattat tillfällena att rådgöra om uppläggningen av kurserna, speciella metodiska frågor, fordringar i examina etc. Vid åtskilliga tillfällen ha ämneskonferenser givit upphov till, som jag tror, givande diskussioner, vilka givit vid handen, att konsulentens besök skjutit en bräcka i den isoleringens mur, som ty- värr omger flertalet skolor, och därmed öppnat porten för nya impulser.

Den moderna undervisningen i fysik och kemi kräver en rikhaltig utrustning av ex- perimentella hjälpmedel. Erfarenheten från verksamheten har givit vid handen, att mycket stora och allvarliga brister ännu existera i detta avseende. Det måste tyvärr konstateras, att 5. k. torrläsning utan be- lysande experiment förekommer i alltför stor utsträckning. Delvis beror förhållandet på frånvaron av ekonomiska resurser, del- vis på vederbörande lärares bristande ut- bildning och dåliga kännedom om förefint- lig, inköpbar apparatur. Vid mina besök har jag i många fall kunnat ge upplys- ningar och råd för inköp, vilka lett till kommunala anslag eller anslag ur biblio- teks- och materielkassan till fromma för undervisningen.

Planerandet av institutionslokaler är en angelägenhet, som har aktualitet på många orter. Ett dylikt kräver den erfarenhet och omsikt, som ofta varken rektor eller hu- vudlärare besitta. Här kan en. ämneskon- sulent, efter orientering i lokala förhållan- den, vara till god nytta. Vid flera tillfällen har jag under mina besök konfronterats med ny- eller ombyggnadsfrågor och därvid kunnat ge upplysningar, råd och uppslag, fotade på egna erfarenheter på området.

Ämneskonsulenternas huvudsakliga arbetsuppgifter böra enligt de sakkun- nigas mening vara

att genom besök i skolor av olika slag,

sorterande under överstyrelsen, skaffa sig kännedom om undervisningen i det eller de läroämnen, konsulenten före- träder, och därvid lämna lärarna råd och anvisningar,

att följa alla med ämnet eller ämnena och undervisningen däri sammanhäng- ande frågor, inberäknat utvecklingen i utlandet och det arbete, som bedrives av Unesco,

att genom anvisningar, arbete med en kontinuerlig förnyelse av studieplaner, kurser och möten med lärare, initiativ beträffande läroböcker och annan un- dervisningsmateriel m. m. främja un- dervisningsmetoderna i sina ämnen,

att i sina ämnen biträda vid översty- relsens försöksverksamhet,

att genom råd och anvisningar främja utvecklingen av ämnesinstitutioner, där sådana förekomma (institutioner i fy- sik, historia etc.),

samt att, då så påfordras, svara för överstyrelsens skriftliga examensprov i sina respektive ämnen,

tjänstgöra såsom censorer eller vika- riera såsom undervisningsråd,

biträda vid tjänstetillsättningar och andra personalfrågor berörande deras ämnen och

deltaga vid granskning av filmer be- rörande deras ämnen (se kap. 10).

Om dessa arbetsuppgifter skola kunna utföras väl och samordnas med över- styrelsens övriga verksamhet, måste äm- neskonsulenterna nära knytas till över- styrelsen. De sakkunniga kunna alltså ej biträda ett av Sveriges yngre läro- verkslärares förening framlagt förslag, att ämneskonsulenterna skulle sortera under ett särskilt organ, fristående från överstyrelsen.

Ämneskonsulenterna böra, som nämnts, följa undervisningen i sina respektive ämnen vid samtliga skolor under över- styrelsens inseende, bl. a. folkhögsko-

lorna. Självfallet kommer härvid den större delen av deras arbete att förläg- gas till de högre skolstadierna, där äm- nesdifferentieringen är mera markerad och särskild fackutbildning av större betydelse. Ämneskonsulenterna böra emellertid även uppmärksamma under- visningen i sina ämnen på de lägre skol- stadierna. Detta gäller icke minst främ- mande språk.

Ämneskonsulenternas arbete kommer att taga sådan tid, att varje konsulent i allmänhet bör representera huvudsak- ligen endast ett ämne. Ämne av mindre omfattning bör dock kunna förenas med annat ämne under en och samme kon- sulent. Arbetet blir så krävande, att kon- sulenterna i regel böra anställas på hel- tid. Överstyrelsen bör ha stor frihet att utforma ämneskonsulentorganisationen efter det aktuella behovet vid varje tid- punkt. Bl. a. bör överstyrelsen kunna uppdela en heltidsbefattning i deltids- befattningar samt bestämma, om ett eller två ämnen skola ingå i en befattning, om mer än en konsulent bör finnas i något av de största ämnena, om konsulent bör biträda i ämne, som representeras av le- damot, och om mindre ämne någon tid icke behöver representeras genom äm- neskonsulent.

För närvarande förekomma följande 16 ämnen eller ämnesgrupper, för vilka ämneskonsulenter kunna erfordras, nämligen kristendomskunskap, moders- målet, latin, grekiska, tyska, engelska, franska, historia med samhällslära, geo- grafi, filosofi, matematik, biologi med hälsolära, fysik, kemi, tekniska ämnen och merkantila ämnen. De sakkunniga räkna med, att genom överstyrelsens ledamöter sex ämnen kunna represen- teras. Av övriga ämnen torde några kunna sammanföras under en konsu- lent. Beträffande tekniska och merkan- tila ämnen lärer i viss utsträckning ex-

pertis inom överstyrelsen för yrkesut- bildning kunna anlitas. Det är av stor vikt, att undervisningen i dessa ämnes- grupper utvecklas icke minst med hän— syn till att lärarna ofta icke erhållit sär- skild pedagogisk utbildning. De sak- kunniga räkna därför med att ämnes— konsulenter även erfordras för dessa ämnesgrupper. Sammanlagt torde er— fordras 8 heltidsbefattningar som äm- neskonsulenter, varvid dock överstyrel- sen, som nämnts, bör äga befogenhet att dela befattningarna. Skulle medel för anordnande av instruktions- och aus- kultationsdagar icke ställas till förfo- gande på sätt de sakkunniga förutsatt i kap. 12, erfordras flera ämneskonsu- lenter.

För de ämneskonsulenter, som an- ställas på heltid, gälla icke flertalet av de invändningar, som restes mot 1936 års skolöverstyrelsesakkunnigas förslag. Då de icke samtidigt skola ha lärar- tjänstgöring, förrycker konsulentverk- samheten icke deras skolarbete, och re- kryteringen torde underlättas.

Ämneskonsulenter böra företrädesvis rekryteras bland rektorer och lärare vid folk- och småskoleseminarier, allmänna läroverk, bland vilka särskilt må fram- hållas provårsläroverken, försvarets lä- roverk, högre kommunala skolor och privatläroverk. I regel torde de utses bland lektorer och adjunkter.

Ämneskonsulenterna böra förordnas förviss tid. Denna bör emellertid ej vara för kort, då kontinuiteten i arbetet eljest riskeras. Åtminstone de heltidsan- ställda konsulenterna böra ha sin tjänst- göring förlagd till överstyrelsens äm- betslokal, i den mån de ej företaga tjänsteresor. De sakkunniga förorda, att de heltidsanställda ämneskonsulenterna i allmänhet förordnas för sex år med möjlighet för dem att erhålla fortsatt förordnande.

Deltidsanställda ämneskonsulenter böra kvarstanna på den ort, där de tjänstgöra som lärare, och att begränsa rekryteringsbasen till läroanstalterna i Stockholm eller dess närhet bör ej komma i fråga. För deltidsanställda konsulenter, stationerade på annat håll, bör tjänstgöringen ordnas så, att de an- litas för besök i olika läroanstalter, för kurser och möten med lärare, samt i övrigt i största möjliga utsträckning erhålla arbetsuppgifter, som kunna ut- föras på stationeringsorten. De böra dock vara skyldiga att, då överstyrelsen så påfordrar, resa till Stockholm för överläggningar med överstyrelsen eller för utförande av särskilda arbetsupp- gifter. Förordnandetiden här för dem kunna bliva kortare, exempelvis tre år.

De heltidsanställda ämneskonsulen- terna få ett flertal arbetsuppgifter, som med fördel böra kunna utföras inom överstyrelsen under skolornas ferietid. Bl. a. böra de som redan nämnts vara semestervikarier för undervisningsråd. De böra'därför åtnjuta semester i stål- let för ferier. De halvtidsanställda kon- sulenterna åter böra under ferietid icke ha andra åligganden än skyldighet att biträda högst 14 dagar vid fortbild- ningskurser för lärare i respektive äm- nen samt i övrigt skriftligen avgiva de yttranden, som i olika ärenden kunna erfordras.

Flertalet ämneskonsulenter torde, som nämnts, rekryteras bland lektorer och adjunkter. Lektor tillhör lönegrad Ca 30 (löneklasserna 30—33) och adjunkt lö- negrad Ca26 (löneklasserna 26—29). Tillämpas Cb—anställning, måste i varje fall en så hög lönegrad väljas, att lönen motsvarar slutlönen för lektor, eller lägst lönegrad Cb7 (löneklass 33), d. v. 5. den lönegrad, som gäller för rek- torer vid de minsta realskolorna. För lektorer skulle emellertid denna löne-

grad vara föga lockande, då de skulle få semester'i stället för ferier. Det är emellertid av vikt, att lektorer önska komma i fråga till dessa befattningar. Om de hänföras till anställningsformen Cb, kan en lägre lönegrad än Cb 10 (lö- neklass 36) ej väljas. Höjning av pen— sionsunderlaget skulle en sådan place- ring ej medföra, om samma principer tillämpas som för läroverksrektorer (1947 års allmänna tjänstepensionsreg- lemente 22 % 4 mom.). Däremot skulle rätt till hel pension vid uppnådd pen- sionsålder kunna intjänas under 12 år som ämneskonsulent. Placeras ordinarie adjunkt som ämneskonsulent i samma lönegrad, skulle detta innebära en ök- ning i förhållande till slutlönen som adjunkt med mer än 4500 kronor för år i ortsgrupp 5 vid 33—32 % tillägg. Dessutom skulle begynnelseunderlaget för tjänstepensionen öka från 8 364 till 9 912 kronor, varjämte rätt till hel pen- sion vid pensionsålderns inträde skulle inträda efter 12 års förordnande som ämneskonsulent.

Lönegrad Cb 10 skulle emellertid-un- der nuvarande förhållanden knappast locka ett större antal lektorer att söka tjänster som ämneskonsulent. Tjäns- terna torde varken i'löne- eller pen- sionshänseende kunna bjuda tillräck— liga förmåner, särskilt som med befatt- ningarna skulle förenas rätt till semes- ter i stället för ferier. För adjunkterna åter får denna lönegrad anses förmån"- lig. Om dessa konsulentbefattningar skola placeras i viss lönegrad, bör dock undvikas, att olika lönegrader tillämpas allt efterden lönegrad ämneskonsulen- tens lärartjänst tillhör. Därtill kommer, att frågan om lektorers och adjunkters lönegradsplacering torde, komma att upptagas till omprövning i en nära framtid. Frågan har hänskjutits till 1949 års tjänsteförteckningskommitté.

De sakkunniga äro ej beredda att för- orda, att ämneskonsulenterna placeras i viss lönegrad, då institutionen är en nyhet och närmare erfarenhet bör vin- nas, innan deras ställning närmare reg- leras. I stället föreslå de sakkunniga, att ämneskonsulenterna tillsvidare an- ställas mot arvode jämte ersättning för mistade löneförmåner. Ett arvode om 3 000 kronor för år torde vara tillfyllest. Då de heltidsanställda ämneskonsulen- terna komma att få en betydande del av sitt arbete förlagt till överstyrelsen, bör Stockholm vara stationeringsort. I anslutning till vad som gäller för folk- skollärare, som uppehåller övningsskol- lärarbefattning (kungörelsen 1948: 536), bör ersättningen för avstådda löneför- måner då alltid beräknas efter orts- grupp 5.

För ifrågavarande arvode böra i öv- rigt gälla bestämmelser motsvarande dem, som enligt bilaga D till tilläggsbe- stämmelserna till statens allmänna av- löningsreglemente (kungörelsen 1948: 564 med ändringar) gälla för befatt- ningsarvoden och arvoden för särskilda uppdrag m. m. (IB och D). Sålunda bör arvodet åtnjutas jämväl under semester. Vid tjänstledighet med A-, B- eller C- avdrag bör arvodet för samma tid mins- kas med en fjärdedel eller med hälften respektive helt avstås. Förordnas äm- neskonsulent att vikariera såsom un- dervisningsråd, borde konsulentarvodet för denna tid avstås, och vikariatser- sättning utgå. I så fall skulle emellertid konsulentens löneförmåner minskas. De sakkunniga förorda, att ämneskonsulent i stället skall vara skyldig att vikariera som undervisningsråd utan särskild er- sättning men med bibehållande av kon- sulentarvodet. Förordnas lärare vid provårsläroverk som ämneskonsulent,

bör det särskilda provårsarvodet för samma tid bortfalla. Flyttningsersätt- ning bör utgå för flyttning, som föran- ledes av tillträdande och frånträdande av ämneskonsulentbefattning.

Till ämneskonsulent bör emellertid även kunna förordnas rektor vid statlig eller högre kommunal skola eller vid statsunderstött privatläroverk. Rekto- rerna åtnjuta semester i stället för fe- rier. Rektorslönen varierar avsevärt allt efter skolans art och storlek. Rektorer vid skolor, där rektorslönen är jämfö— relsevis hög, borde under förordnande som ämneskonsulent endast erhålla er— sättning för mistade avlöningsförmåner såsom rektor, dock beräknad efter orts- grupp 5. För rektorer vid andra skolor borde viss ersättning utgå utöver rek- torslönen, så att de i varje fall icke er- hålla lägre sammanlagd ersättning än vad som tillkommer adjunkt i högsta löneklassen, som förordnats till ämnes- konsulent. Det torde emellertid endast i ett fåtal fall inträffa, att rektor för- ordnas till ämneskonsulent. Med hän- syn härtill förorda de sakkunniga, att det får ankomma på Kungl. Maj:t att för varje särskilt dylikt fall bestämma ersättningens storlek. Vid vikariat på undervisningsrådstjänst bör dylik äm- neskonsulent erhålla vikariatsersått- ning med 2 kronor 50 öre om dagen enligt 31 5 B statens allmänna avlö- ningsreglemente.

Deltidsanställda ämneskonsulenter böra erhålla ett årsarvode av 1800 kronor vid halvtidstjänstgöring. För ar- vodet böra i övrigt gälla samma bestäm- melser som för motsvarande arvode till heltidsanställda konsulenter. Vid vika- riat å undervisningsrådstjänst bör dock vikariatsersättning enligt sedvanliga grunder utgå.

Konsulenter i övningsämnen

Den nuvarande konsulentorganisationens tillkomst och arbetsuppgifter

Övningsämnena äro ej som läroäm- nena representerade bland skolöversty- relsens ledamöter. Vissa av undervis- ningsråden föredraga ärenden rörande lärartillsättning m. m. i övningsämnen, men såsom experter med utbildning i dessa ämnen och erfarenhet av sådan undervisning har till överstyrelsen knu— tits en rad konsulenter, vilkas uppgift är att utöva en rådgivande och i viss mån inspekterande verksamhet beträf- fande undervisningen i övningsämnen vid samtliga skolformer under översty- relsens inseende.

För konsulentverksamheten i gymna- stik finnes inom överstyrelsen alltsedan år 1932 en särskild arbetsenhet, gymna- stikroteln. Personalen utgöres av en förste gymnastikkonsulent (Ca 30), en gymnastikkonsulent (Ca 26), en amanu- ens och två kontorsbiträden. Av gymna- stikkonsulenterna skall en vara manlig och en kvinnlig. Under åren 1940—48 tjänstgjorde även inom roteln i tjänste- ställning, svarande mot gymnastikkon- sulentens, en särskild sakkunnig för värntjänstutbildning och friluftsverk- samhet. Genom förre förste gymnastik- konsulentens initiativ ha 5. k. instruk- tionsgymnaster ställts till statens folk- skolinspektörers förfogande. I regel finnes för varje inspektionsområde en sådan instruktör, som ett par dagar varje läsår leder instruktionsmöten i gymnastik, lek och idrott med folksko- lans lärare. Medel till deras arvoden er- hållas från skolidrottskommittén, som finansieras av tipsmedel. Gymnastikro- teln sorterar direkt under verkschefen.

Från början omfattade gymnastikkon- sulenternas arbetsområde endast folk-

skolan, medan inspektionen av det högre skolväsendet ombesörjdes av en av Kungl. Maj:t förordnad lärare vid gym- nastiska centralinstitutet. Från och med läsåret 1936/ 37 överfördes även det högre skolväsendet till gymnastikkonsu- lenterna. Deras arbetsområde omfattar även läroanstalter, lydande under över— styrelsen för yrkesutbildning.

Gällande instruktion för gymnastik- konsulenterna är fastställd av Kungl. Maj:t den 11 februari 1944. Samman- drag av arbetsuppgifterna återfinnes i kap. 4. Konsulenternas främsta uppgift är att vara pedagogiskt centrum för sko- lornas undervisning i gymnastik med lek och idrott, friluftsverksamheten, tra- fikundervisningen m. m. De ha att verk- ställa inspektioner, planlägga och ge- nomföra instruktions— och kursverksam- het, utarbeta anvisningar och handled— ningar rörande undervisning i gymna- stik, lek och idrott, friluftsverksamhet, trafikundervisning samt undervisning i brandskydd och olycksfallsvård. Ären- den om tillsättning av lärartjänster i gymnastik med lek och idrott föredra- gas av förste gymnastikkonsulenten.

Före år 1944 fanns inom överstyrel- sen en konsulent och särskild föredra- gande i ärenden angående husligt arbete med placering på yrkesskolavdelningen. När skolöverstyrelsen genom yrkes- skolavdelningens utbrytande förlorade denna befattningshavare, anställdes en konsulent för husligt arbete, till en bör- jan med deltidstjänstgöring och ett år- ligt arvode. I samband med den stats- understödda skolmåltidsverksamhetens införande från och med den 1 juli 1946 inrättades en heltidsbefattning som konsulent för husligt arbete och skol- måltidsverksamheten. Samtidigt bevilja- des medel för anställande av en biträ-

dande konsulent, som efter två år erhöll anställning som extra befattningshavare.

En befattning som inspektris för kvinnlig slöjd fanns till och med den 30 juni 1923, då den av statsfinansiella skäl indrogs. Befattningen inrättades äter den 1 januari 1944. Under de mel— lanliggande åren fanns på yrkesskolav- delningen en inspektör för yrkesunder- visningen i sömnad och vävning, som i någon utsträckning inspekterade slöjd— undervisningen även i andra skolor än de under yrkesskolavdelningen stående. Den nya befattningshavaren, som be- nämndes konsulent för kvinnlig slöjd, anställdes på deltid med skyldighet att årligen under minst 5 veckor följa un- dervisningen i ämnet genom besök i skolor. Sedan den 1 juli 1946 är hon skyldig att härutöver tjänstgöra inom överstyrelsen minst en halv dag i vec— kan.

För närvarande finnas alltså för hus- ligt arbete, d. v. s. hushållsgöromål, barnavård och kvinnlig slöjd (söm- nad), samt skolmåltidsverksamheten en extra ordinarie konsulent (Ce 26), en biträdande konsulent (Cg 24), båda hel- tidsanställda, samt en deltidsanställd konsulent i kvinnlig slöjd med ett års- arvode på 3000 kronor. För admini- strativa göromål ha de ett, eller tillfäl- ligtvis två, biträden till sin hjälp. Dessa konsulenter bilda en fristående rotel, direkt lydande under verkschefen.

Arbetsuppgifterna för konsulenterna i husligt arbete äro angivna i överstyrel- sens arbetsordning och återfinnas i stora drag i kap. 4. Konsulenterna tagas även i anspråk för en omfattande råd- givande verksamhet, anordnande av kurser för personal till skolmåltids- verksamheten och föredragsverksamhet. Konsulenterna skola följa undervis- ningen i hushållsgöromål, barnavård

och kvinnlig slöjd samt skolmåltids- verksamheten. För detta ändamål skola de besöka läroanstalter under översty— relsens inseende. Antalet sådana besöks— dagar var år 1949 71, av vilka 24 i kvinnlig slöjd. Besöksfrekvensen har ökat betydligt under de senaste åren, framför allt sedan roteln fått skolmål- tidsverksamheten om hand. Motsva- rande antal besöksdagar för år 1946 var 48 och 19. En tjänsteresa gäller i regel såväl skolmåltidsverksamheten som un- dervisningen i husligt arbete i samma eller närliggande skolor. "Ärenden om tillsättning av lärartjänster i hushålls- göromål och kvinnlig slöjd föredragas av ifrågavarande konsulenter.

Under åtskilliga år hade överstyrelsen en inspektör för undervisning i musik och sång. Befattningen indrogs från och med budgetåret 1923/24 av statsfinansi- ella skäl. Den nuvarande befattningen som konsulent för musikundervisningen daterar sig från år 1936 och är en del- tidstjänst med ett årsarvode av 3400 kronor.

Instruktion för musikkonsulenten är fastställd av överstyrelsen den 27 au- gusti 1936. Arbetsuppgifterna äro i hu- vudsak följande. Musikkonsulenten skall "stödja och främja undervisningen i mu- sik vid läroanstalter under överstyrel- sens inseende. Han skall avgiva yttran- den i ärenden rörande musikundervis— ningen, exempelvis vid tillsättning av musiklärartjänster. Dessa ärenden före- dragas av ett undervisningsråd. Vidare är konsulenten enligt instruktionen skyldig att högst fyra månader årligen för inspektion besöka skolor under överstyrelsens inseende. Tiden för dessa besök har emellertid genom medgivande under hand begränsats till två månader. Musikkonsulenten organiserar och le- der fortbildningskurser och lärarmöten samt anordnar föredrag för skolmyn-

digheter och föräldrar och sammanträ- den med lokala myndigheter.

En befattning som inspektör för teck- ningsundervisningen indrogs från och med budgetåret 1923/24. Den nuvarande befattningen som konsulent för teck- ningsundervisningen tillkom med an- ledning av beslut av 1947 års riksdag. Den är en deltidsbefattning med ett årsarvode av 3 400 kronor. Särskild in- struktion finnes ej. Instruktionen för konsulenten för musikundervisning till- lämpas analogivis.

överstyrelsen hade under en följd av år en inspektör för manlig slöjd. Även denna befattning indrogs av 1923 års riksdag. År 1947 inrättades ånyo en befattning som konsulent för manlig slöjd. Konsulenten är deltidsanställd och åtnjuter ett arvode av 3 000 kronor för år. Särskild instruktion är ej ut- färdad.

Gemensamt för alla de nämnda kon- sulenterna är, att de vid sidan av sin verksamhet i övrigt ha att besvara ett stort antal förfrågningar från skolmyn- digheter och enskilda av större eller mindre räckvidd. I stor utsträckning biträda konsulenterna — ej minst i gymnastik och husligt arbete —- vid skolöverstyrelsens granskning av bygg- nads- och inredningsritningar. Från och med den 1 juli 1949 åtnjuta ifråga- varande deltidsanställda konsulenter vid tjänstledighet på grund av konsu- lentuppdraget utöver arvode ersättning för mistade löneförmåner (åttonde hu- vudtiteln 1949, punkt 163).

Tidigare förslag till ändring i konsulent- organisationen

Såsom framgår av bilaga 1, framhöllo 1936 års skolöverstyre[sesakkunniga vikten av en utbyggnad av konsulent- organisationen för övningsämnena. Så-

lunda föreslogo de sakkunniga för äm- net gymnastik med lek och idrott yt- terligare en konsulentbefattning men ansågo sig ej kunna tillstyrka en av svenska gymnastiklärarsällskapet föror- dad undervisningsrådstjänst för detta ämne. För husligt arbete föreslogs där- emot inrättande av en undervisnings- rådstjänst och dessutom anställande av två särskilda konsulenter för hushålls- göromål och kvinnlig slöjd, var och en med specialutbildning i ettdera av dessa ämnen. Yrkesutbildningen stod under denna tid ännu under skolöverstyrel- sens inseende och de föreslagna konsu- lenterna voro avsedda för inspektion även av yrkesundervisningen i husligt arbete. Beträffande konsulenten för mu— sikundervisningen förordades bibehål- lande av den då helt nyligen inrättade befattningen med den ändringen, att förordnande borde meddelas endast för viss tid, förslagsvis tre år i sänder. För vartdera av ämnena manlig slöjd och teckning, som då ej voro representerade bland konsulenterna, föreslogs en arvo- desbefattning. '

I sitt yttrande över detta betänkande tillstyrkte skolöverstyrelsen anställande av ytterligare en gymnastikkonsulent samt föreslog, att förste gymnastikkonsu- lentbefattningen med hänsyn till gymna- stikkonsulenternas mångskiftande upp- drag och betydelsefulla verksamhet er- sattes med en befattning i byråchefs— grad, vars innehavare borde benämnas gymnastikråd. Behovet av en undervis- ningsrådstjänst i husligt arbete under- ströks av överstyrelsen, varvid förutsat- tes, att innehavaren speciellt skulle företräda yrkesundervisningen i hus- hållsgöromål. Det syntes tillika nödvän- digt, att till biträde åt undervisningsrå- det anställdes en assistent med utbildq ning som lärarinna i husligt arbete, lämpligen inom grenen vävnad och

sömnad. Denna skulle då även ersätta den av de sakkunniga föreslagna kon- sulentbefattningen i kvinnlig slöjd, var- emot den föreslagna konsulenten i hus- hållsgöromål i varje fall borde anställas. De sakkunnigas förslag rörande konsu- lenter i musik, manlig slöjd och teck- ning tillstyrktes av överstyrelsen.

Till de sakkunniga inkomna förslag rö- rande konsulenterna i övningsämnen

I samband med utredningsarbetet ha skolöverstyrelsesakkunniga berett skol- överstyrelsens konsulenter, vissa lärar- organisationer ni. fl. tillfälle att fram- föra sina synpunkter på överstyrelsens organisation.

Förste gymnastikkonsulenten har i en promemoria framhållit i huvudsak föl- jande. Gymnastikrotelns främsta upp- gift vore att utgöra ett pedagogiskt cent- rum för skolornas undervisning i gym- nastik med lek och idrott, för fri- luftsverksamheten, trafikundervisningen m. m. Konsulenterna skulle taga initia- tiv, som kunde föra utvecklingen framåt. Inrättades en särskild avdelning inom verket för frågor enbart av pedagogisk art, borde roteln hänföras till denna. Givetvis borde samarbete liksom hittills ske med andra arbetsenheter inom över- styrelsen.

Vissa arbetsuppgifter hade under se- nare år fått en avsevärt ökad omfatt- ning, som tidvis hårt belastat rotelns personal. Detta gällde företrädesvis pla- nerandet, utarbetandet och utgivandet i tryck av anvisningar, handböcker, gymnastiska dagövningsserier m. m. samt trafikundervisningen. Gymnastik- konsulenterna måste såväl vid inspek- tioner som i den centrala verksamheten inom överstyrelsen ägna trafikundervis- ning ökad uppmärksamhet. Rotelns nu- varande personaltillgång medgåve icke

en effektivisering av trafikundervis- ningen genom exempelvis kurs- och fortbildningsverksamhet. Den stora be- tydelse, som numera tillmättes trafik- undervisningen, belystes av att den upp- förts som ett av huvudmomenten i un- dervisningen i gymnastik med lek och idrott inom de skoldistrikt, som utvalts för försöksverksamhet med nioårig en- hetsskola. Behovet av en trafikkonsu- lent inom överstyrelsen hade tidigare understrukits i 1945 års trafiksäkerhets- kommittés betänkande (SOU 1948: 20). i skolöverstyrelsens yttrande över detta betänkande den 27 augusti 1948 samt riksdagsmotionen 1949, I: 199.

Åtgärderna för att få till stånd en mer allmän simundervisning i skolorna och på skolorterna hade under senare år även medfört en ej ringa ökning av gymnastikrotelns arbetsbörda.

Fortbildning av lärare tenderade att i allt högre grad ta gymnastikkonsulen- ternas tid i anspråk. Denna verksamhet, som till största delen bedreves av skol- idrottskommittén i form av feriekurser för överlärare, folkskollärare och gym- nastiklärare, instruktionsmöten för folk- oeh småskollärare, auskultationsdagar för gymnastiklärare samt konferenser för folkskolinspektörer, instruktions- gymnaster och kommunala gymnastik— konsulenter, fordrade redan nu regel- bundet arbete från gymnastikkonsulen- ternas sida, men överstyrelsens befatt- ning med dylik verksamhet borde ut- vidgas väsentligt. Skolidrottskommittén hade föreslagit, att till överstyrelsen skulle överföras vissa uppgifter rörande dylika lärarkurser m. m. Detta förslag borde genomföras.

På grund av begränsad tid hade gym- nastikkonsulenterna ej på långt när kunnat medhinna att på det sätt och i den utsträckning, som vore önskvärt, utöva upplysnings- och rådgivnings-

verksamhet, företaga inspektionsresor och lösa mängden av nya problem, framkallade av skolväsendets snabba expansion.

Ytterligare en heltidstjänstgörande konsulent borde anställas. Visserligen bleve organisationen likväl otillräcklig, särskilt för folkskolornas del, men roteln kunde dock då bli ett effektivt centralt organ även för instruktionsverksamhe- ten i folkskolorna. Denna centrala verk- samhet borde kompletteras av distrikts- konsulenter, som tjänstgjorde huvud- sakligen inom folkskolorna, förslagsvis en distriktskonsulent för två folkskol- inspektionsområden, alltså sammanlagt 26 distriktskonsulenter. I tekniskt av- seende skulle dessas verksamhet ledas av gymnastikroteln; planläggningen i övrigt skulle ske i samråd med statens folkskolinspektörer, under vilka dessa konsulenter närmast skulle ställas. Så- väl den föreslagne nye gymnastikkonsu- lenten som distriktskonsulenterna borde anställas på förordnande om fyra år med möjlighet till förlängning ytterli- gare fyra år eller, beträffande den förre, som ordinarie befattningshavare. Ifråga- sättas kunde, om den konsulent, varmed gymnastikroteln föreslogs utökad, borde anställas på heltid inom överstyrelsen eller om han vid sidan av konsulentar- betet även borde ha lärartjänstgöring för att därigenom ständigt stå i direkt kontakt med arbetet inom skolan. Minst två deltidsanställda konsulenter skulle då erfordras. Det förra alternativet med en för ett visst antal år förordnad konsulent vore dock att föredraga. Hans lärartjänst skulle under tiden uppehål- las av vikarie. Den kontakt, som en kon- sulent genom sin inspektions- och in- struktionsverksamhet ständigt måste hålla med skolan och arbetet där, mot- svarade väl den partiella tjänstgöringen inom skolan. Det gällde icke för en

gymnastikkonsulent att till lärarkåren ute i landet förmedla i första hand det egna undervisningssättet; fastmer gällde det att från olika lärare samla alla vär- defulla pedagogiska uppslag och till andra på lämpligt sätt och i lämpligt urval vidarebefordra dessa. Skulle de sakkunniga icke finna anledning före- slå anställande av distriktskonsulenter, borde gymnastikkonsulentorganisatio- nen utökas med två konsulenter.

Beträffande den nuvarande befatt- ningen som förste gymnastikkonsulent hänvisades till skolöverstyrelsens för- slag om befattningens ombildande till rådstjänst. Den nuvarande liksom den föreslagne gymnastikkonsulentbefatt- ningen borde placeras i lönegrad Ca 27, d. v. 5. den lönegrad, i vilken lärarna vid gymnastiska centralinstitutet vore placerade. Distriktskonsulenterna borde placeras i en lönegrad, som med minst två enheter överstege lönegradsplace- ringen för gymnastiklärare inom folk- skolan, således Ce eller Cg 23. Därige- nom torde folkskollärare med gymna- stiklärarutbildning, vilka vore särskilt väl lämpade för befattningarna som di- striktskonsulenter, kunna förvärvas för dessa befattningar.

Svenska gymnastikläraresällskapet har i skrivelse till de sakkunniga den 28 december 1949 framhållit, att gym- nastikens särpräglade art, gymnastik- lärarkårens numerär och ämnets om- fattning på schemat syntes kräva, att den person, som inom skolöverstyrel- sen i första hand svarade för ämnet, borde få undervisningsråds ställning. Den stora arbetsbördan krävde vidare en ökning av gymnastikrotelns personal för att möjliggöra en mera vidsträckt inspektion i skolorna. Den personliga kontakten med undervisningen vore nämligen av största värde för såväl lä- rarna som skolmyndigheternas repre-

sentanter. Behov syntes föreligga av yt- terligare minst två konsulenter, knutna till gymnastikroteln. Dessutom borde ett tillräckligt antal gymnastikins—truk- törer anställas i större skoldistrikt eller gemensamt för två eller flera mindre distrikt. Deras verksamhet skulle ledas av överstyrelsens gymnastikrotel.

Nationalföreningen för trafiksäkerhe- tens främjande, som till de sakkunniga överlämnat en den 9 januari 1950 dag- tecknad skrivelse, har framhållit de stora faror, trafikens hastiga utveckling medfört för den enskildes säkerhet till liv och lem. Utredningar gåve vid han— den, att omkring 90 % av trafikolyc- korna vore beroende av den mänskliga faktorn. Trafiksäkerhetsarbetet borde bedrivas efter flera linjer men ytterst betydelsefullt vore, att den uppväxande generationen bleve rustad att möta tra- fikens fordringar.. Nutidens ungdom måste från småbarnsåldern handledas och drillas i trafikens regler för att så småningom automatiskt reagera rätt i olika trafiksituationer. Skolan borde påtaga sig en betydande del av ansvaret för denna utbildning, vilket måste in- nebära en väsentlig utökning av skol- överstyrelsens nuvarande arbetsuppgif- ter på trafikundervisningens område. Överstyrelsen måste få den organisa- tion och personalförstärkning, som er- fordrades för detta ändamål.

I två promemorior till de sakkunniga har överstyrelsens extra ordinarie kon- sulent för husligt arbete och skolmål- tidsverksamheten anfört bl. a. följande. Ärenden rörande hushållsgöromål och Skolmåltider borde även i framtiden handläggas inom samma rotel. Många frågor vore gemensamma för de båda verksamhetsgrenarna, särskilt beträf- fande lokaler och inventarier. I 85 skol- distrikt användes samma lokal till såväl

undervisning i hushållsgöromål som Skolmåltider. Vidare hade skolkökslära- rinnorna ofta hand om vissa frågor rö- rande skolmåltiderna. Inte minst ur ar- betsbesparande synpunkt vore det lyck- ligt, om som hittills samma personer kunde inspektera både undervisningen i hushållsgöromål och skolmåltidsverk- samheten. Tre heltidsanställda konsu- lenter erfordrades, nämligen en förste konsulent för hemkunskap _— som vore en lämpligare benämning för hushålls- göromål och skolmåltidsverksamhet, en konsulent för hemkunskap och en för skolmåltidsverksamhet. De båda sist- nämnda befattningarna borde vara för- ordnandetjänster, däremot ej befatt— ningen som förste konsulent. De två konsulenterna borde ha pedagogisk ut- bildning och erfarenhet från storkök, så att de kunde utföra samma inspektio- ner och vikariera för varandra och för förste konsulenten.

Undervisningen i kvinnlig slöjd, som för närvarande _ särskilt på landsbyg— den, där även icke-fackutbildade un- dervisade i många fall vore otill- fredsställande, hade stort behov av en heltidsanställd konsulent. Två halvtids- anställda konsulenter med egen tjänst- göring vid skola kunde med hänsyn till kontakten med undervisningen vara av värde, men det förra alternativet vore att föredraga.

Svenska skolkökslärarinnornas för- ening har i skrivelse till de sakkunniga den 14 oktober 1949 framhållit, att med hänsyn till de kommande årens stora omvälvningar inom skolvärlden och det därmed ökade behovet av handledande verksamhet det vore önskvärt, att den extra ordinarie befattningen som kon- sulent för husligt arbete och skolmål- tidsverksamheten ombildades till ordi- narie undervisningsrådstjänst samt att ytterligare två ordinarie och helst även

en extra ordinarie konsulent anställdes med placering i lönegrad Ca 26 respek- tive Ce 26, av vilka en särskilt för skol- måltidsärenden. Konsulenterna borde såvitt möjligt befrias från administrativa göromål.

Svenska facklärarförbundet har i skri- velse till de sakkunniga den 31 oktober 1949 understrukit, att konsulentverk- samheten i kvinnlig slöjd, manlig slöjd, hushållsgöromål och teckning borde starkt utvidgas. Det vore av synnerlig vikt, att heltidsanställda konsulenter an- ställdes, vilka kunde till lärarna vidare- befordra moderna pedagogiska syn- punkter och rön. Även distriktskonsu- lenter borde anställas, vilka skulle ar- beta på halvtid som lärare och i övrigt bedriva konsulentverksamhet inom vissa mindre distrikt. Alla konsulenter inom överstyrelsen borde placeras i samma lönegrad, och titeln slöjdråd borde övervägas för dem, som bedreve slöjd- konsulentverksamhet.

En den 29 oktober 1948 dagtecknad hemställan hos Kungl. Maj:t av Sveriges slöjdlärarinneförening om inrättande av en heltidsbefattning som konsulent i kvinnlig slöjd inom överstyrelsen har överlämnats till de sakkunniga för att tagas i övervägande i samband med det de sakkunniga anförtrodda uppdraget. Enligt föreningens mening vore det ej rimligt, att hos överstyrelsen funnes två heltidsanställda konsulenter i hushålls— göromål, under det att konsulenten för- kvinnlig slöjd endast hade en tjänst- göringsskyldighet av tre och en halv timme per vecka samt en inspektions- skyldighet av fem veckor per år.

Överstyrelsens musikkonsulent har sammanfattat sina synpunkter på kon- sulentverksamheten i musik i en prome- moria, som tillställts de sakkunniga. Konsulenterna i teckning, kvinnlig

slöjd och manlig slöjd ha instämt i dessa synpunkter och föreslagit samma ut- formning av konsulentorganisationen i sina ämnen.

Den nuvarande organisationen med endast en deltidsanställd konsulent vore enligt musikkonsulentens mening otill- räcklig. I jämförelse med gymnastiken vore andra övningsämnen, som i lika hög grad vore beroende av en stimule- rande instruktionsverksamhet, illa lot- tade i fråga om konsulentorganisatio- nens omfattning. Konsulenternas arbete hade i hög grad komplicerats genom försöken ;med nioårig enhetsskola. Lä— rarna i försöksdistrikten vore i starkt behov av hjälp inför de många nya pro- blemen, ej minst i övningsämnen. In- spektionsfrekvensen borde ökas och instruktionsmöten anordnas i större ut- sträckning. En förstärkt konsulentorga- nisation vore ofrånkomlig.

I ämnet musik borde finnas en förste konsulent och två medkonsulenter. Med tanke på betydelsen av kontakten med det levande skolarbetet borde konsulen- terna anställas mot särskilt arvode och tillika ha lärartjänstgöring. Till förste konsulent skulle utses en ordinarie eller extra ordinarie musiklärare i statlig tjänst, vilkens lärartjänstgöring ned- sattes till högst hälften. Förordnandet skulle avse sex år i sänder och årsar- vode utgå med 4 200 kronor utöver full lärarlön. Vidare skulle han vara skyldig att under resor högst fyra månader per läsår verkställa inspektioner, varvid ersättning för mistade löneförmåner under tjänstledigheten skulle utgå. Av de båda medkonsulenterna skulle den ene i första hand svara för kursverk- samheten för inspektionsområdenas folk- och småskollärarkårer och den andre i första hand för instruktions- verksamheten i försöksdistrikten. De borde förordnas på tre år 1 sänder och

avlönas med ett arvode på 500 kronor utöver lärarlönen för varje termin med minst en månads instruktionsverksam- het. Resekostnads- och traktamentser- sättning borde utgå vid tjänstgöring utanför stationeringsorten och ersätt- ning för mistade löneförmåner under tjänstledighet för resor. Reseskyldighe- ten skulle omfatta högst tre månader per läsår. Förste konsulenten borde erhålla tjänsterum i överstyrelsens lokaler och där vara tillgänglig på tid, som verks- chefen bestämde.

I skrivelse till de sakkunniga den 17 december 1949 har 1947 års musikut- redning anhållit, att det önskemål om intensifiering av musikkonsulentverk- samheten måtte beaktas, som utrednin- gen framfört i sitt den 31 mars 1948 avlämnade delbetänkande (otryckt) an- gående musiken i enhetsskola, gymna- sium och lärarhögskola (seminarium). Utredningen, som tagit del av musik- konsulentens förslag om utökning av konsulentorganisationen, framhöll an- gelägenheten av ett snart genomförande av förslaget, som endast utgjorde ett första steg på vägen mot en konsulent- organisation av den omfattning och effektivitet, som erfordrades vid genom- förande av utredningens förslag i fråga om skolmusiken.

Musiklärarnas riksförbund har i skri- velse till de sakkunniga den 9 oktober 1949 föreslagit anställande av en hel- tidsanställd konsulent i musik och tre deltidsanställda konsulenter, av vilka två för folkskolan och folkbildnings- verksamheten och en för de högre skol- formerna. Den heltidsanställde skulle närmast svara för organisationsfrågor och även liksom de övriga anordna och leda fortbildningskurser. Verksamheten borde så mycket som möjligt vara av konsultativ art. För de icke heltidsan- ställda skulle formen för arbetet vara

densamma som för den nuvarande be- fattningshavarens med resor upp till 4 månader per läsår. '

I skrivelse till de sakkunniga den 28 oktober 1949 har teckningslärarnas riks- förbund anfört, att konsulentverksam- heten i teckning vore högst otillfreds- ställande jämfört med det stora behovet. En utvidgning av befogenheter och verksamhetsområde vore nödvändig. Tecknings- och skrivundervisningen hade genom bristen på övervakning och lämpliga fortbildningskurser för lärare varit utlämnad åt ett godtycke, som stundom fått icke önskvärda verk- ningar. Större möjligheter borde be- redas för spridande av nya pedagogiska idéer och rön till lärarna i både högre och lägre skolor. Ett samarbete mellan teckningskonsulent och teckningslärar- institutet borde komma till stånd. Per- sonalbehovet borde avvägas mot upp- giftens storlek, och hänsyn tagas till de erfarenheter, som den tjänstgörande teckningskonsulenten kunnat göra i detta avseende. Åtminstone en av konsu- lenterna borde ha säte och stämma i skolöverstyrelsen.

I skrivelse till skolöverstyrelsen den 27 juli 1950, som på framställning av överstyrelsen av chefen för ecklesia— stikdepartementet överlämnats till de sakkunniga för att tagas i övervägande vid fullgörandet av de sakkunnigas upp- drag, har föreningen trädgårdslärare vid folkskoleseminarierna bl. a. förordat, att en inspektörsbefattning i trädgårds- skötsel inrättades. Inspektören skulle vaka över utbildningen samt bistå de olika lärarna med råd och anvisningar, avpassade efter seminarieorternas spe- ciella vegetationsförhållanden. Ämnet skulle därigenom även i detta avseende ställas i paritet med övriga övnings- ämnen.

Antalet övningslärare m. m.

Den senaste mera detaljerade statis- tiska undersökningen av övningslärar- nas anställningsförhållanden verkställ- des av 1941 års lärarlönesakkunniga och avsåg läsåret 1944/45 (SOU 1947:15

sid. 69—76). Antalet fastare anställda övningslärare med en tjänstgöring av minst 15 veckotimmar vid folkskolan eller minst 480 undervisningstimmar per redovisningsår vid fortsättnings- skolan framgår av uppställningen på nästa sida.

Antal övningslärare vid folkskolor enligt skolöverstyrelsens statistik

sam _ (Tiffa'f ämne

3.000

2.500._

4 |

25/25 3% 35/36 4%| 47/43

44/-'l5 46/47

Teckning . .................... 26 Musik ........................ 33 Gymnastik .................. 66 Manlig slöjd .................. 385 Kvinnlig slöjd ................ 480 Hushållsgöromål och kvinnlig slöjd ........................ 49 Hushållsgöromål .............. 359

Summa lärare 1 398

Därtill kommo 249 lärarinnor i hus- hållsgöromål vid fortsättningsskolan, som enligt kungörelsen 1944z225 hän- visats till sådan tjänstgöring av skol- överstyrelsen.

Under senare år har antalet facklä- rare i övningsämnen vid folkskolan sti- git avsevärt såsom framgår av diagram- met på sid. 155. Motsvarande sifferupp- gifter återfinnas i bilaga 2.

Antalet dylika lärare har ökats från 2739 läsåret 1942/43 till 3529 läsåret 1946/47. ökningen beror till en del på att fortsättningsskolan i flera skol- distrikt ersatts med folkskola. Dessa siffror, som lämnats av överstyrelsens statistiska avdelning, äro avsevärt högre än lärarlönesakkunnigas. Detta beror på att i överstyrelsens siffror även ingå facklärare dels med mindre än 15 veckotimmars tjänstgöring, dels med lösare anställning.

Vid folkskolan handhaves alltjämt huvudparten av undervisningen i teck- ning, musik och gymnastik av folk- och småskollärare. I manlig och kvinnlig slöjd uppehålles inom folkskolan en stor del av undervisningen av folk- eller småskollärare. Endast i hushålls- göromål uppehålles undervisningen näs- tan undantagslöst av lärare, speciellt utbildade för detta ämne.

Beträffande lärare vid högre skolor redovisa lärarlönesakkunniga icke se- 'nare uppgifter än från vårterminen 1942. Uppgifterna avse folk- och små-

skoleseminarier, allmänna och högre tekniska läroverk samt högre kommu— nala skolor. Varje lärare redovisas en- dast en gång, även om han, såsom i stor utsträckning är fallet, uppehåller mer än en tjänst. Antalet sålunda redo- visade lärare, inberäknat timlärare, var vårterminen 1942 följande.

Teckning ..................... 319 Musik ........................ 279 Gymnastik .................... 412 Manlig slöjd .................. 128 Kvinnlig slöjd . ................ 245 Hushållsgöromål .............. 171

Summa lärare 1 554

Häri ingå dock sammanlagt 126 folk- och småskollärare, vilka tillika under- visat i övningsämnen vid högre skolor. Till följd av det högre skolväsendets snabba utveckling har antalet övnings- lärare vid dessa skolor sedan dess kraf- tigt stigit.

De sakkunniga

AV det ovan anförda framgår, att särskilda ledamotstjänster i gymnastik och husligt arbete föreslagits av lärar- organisationerna i dessa ämnen m. fl. De sakkunniga anse det mindre lämp- ligt, att vissa övningsämnen företrä— das av ledamöter med fackutbildning, medan andra övningsämnen icke skulle representeras på detta sätt. övnings- ämnena äro nämligen sinsemellan så olikartade, att ledamot med fackutbild- ning i ett eller i vissa fall två övnings- ämnen icke kan representera andra öv— ningsämnen. Om åter varje övningsämne skulle företrädas av en särskild fackut— bildad ledamot, skulle övningsämnena bli förhållandevis starkare represente- rade inom överstyrelsens ledning än andra grenar av dess arbetsområde. Av

bl. a. dessa skäl ha de sakkunniga i kap. 8 icke föreslagit någon ledamotstjänst, vars innehavare förutsättes skola äga fackutbildning i övningsämne. De sak- kunniga kunna alltså icke biträda för- slagen om inrättande av särskilda leda- motstjänster i gymnastik och husligt arbete. Detta utesluter icke, att till undervisningsråd kan utses lärare i öv- ningsämne.

övningsämnena böra liksom hittills representeras inom överstyrelsen av konsulenter. Dessa få en betydelsefull ställning, då de skola vara de ledande och sammanhållande krafterna i sina ämnen beträffande samtliga skolformer under överstyrelsens inseende. I folk- skolorna ombesörja visserligen statens folkskolinspektörer inspektion även av undervisningen i dessa ämnen. Likväl är i denna skolform, som är den utan jämförelse mest omfattande under över- styrelsens inseende, behovet av insatser från de fackutbildade konsulenternas sida särskilt starkt, då undervisningen i övningsämnen utom i hushållsgöro- mål här i stor utsträckning handhaves av icke-specialister (folk- och småskol- lärare).

De sakkunniga anse det ligga i öppen dag, att överstyrelsens konsulentorga- nisation i övningsämnen är otillräcklig. Redan för nuvarande uppgifter är orga- nisationen för svag. Behovet av en ut- byggnad framstår så mycket starkare, som genomförandet av 1950 års riksdags beslut om riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling kommer att öka dessa konsulenters ansvar och ar— betsuppgifter. överstyrelsens försöks- verksamhet kräver redan nu en bety- dande insats från konsulenternas sida, och den torde komma att ta deras tid än mer i anspråk.

Skolkommissionen har förordat in- rättande av mellaninstanser, till vilka

skulle knytas en omfattande konsulent- organisation. Kommer en sådan organi- sation till stånd, måste likväl de peda- gogiska frågorna sammanhållas och äm- nenas utveckling ledas centralt.

Konsulentorganisationen i gymnastik med lek och idrott har fortfarande i stort sett samma personalstyrka som år 1932, ehuru verksamheten då endast omfattade folkskolornas gymnastikun- dervisning. Organisationen är av största betydelse för gymnastikundervisningen. Detta måste till stor del tillskrivas den fasta organisationen med heltidsan- ställda konsulenter, som inom översty- relsen bildat en särskild rotel med egen kanslipersonal. Dessa erfarenheter böra vara vägledande vid en allmän utbygg- nad av konsulentorganisationen inom överstyrelsen.

Ehuru konsulentorganisationen i gymnastik är stark i jämförelse med den i andra övningsämnen, erfordras dock en utökning av densamma. Inom de flesta av gymnastikrotelns verksamhets- områden har arbetsmängden under se- nare år betydligt ökat. Vidare bör den av Skolidrottskommittén bedrivna kurs- verksamheten bland lärare i enlighet med kommitténs eget förslag överflyttas på överstyrelsen. De tipsmedel, som nu finansiera verksamheten, böra därvid ställas till överstyrelsens förfogande. I likhet med nationalföreningen för tra- fiksäkerhetens främjande anse de sak- kunniga, att skolöverstyrelsen bör er- hålla ökade möjligheter att främja tra— fikundervisningen.

De sakkunniga föreslå, att ytterligare en gymnastikkonsulent med heltids- tjänstgöring anställes inom överstyrel- sen. Antalet konsulenter i detta ämne skulle då bli tre, nämligen en förste gymnastikkonsulent och två gymnastik- konsulenter. En av dessa befattnings- havare bör närmast vara avsedd för

frågor rörande trafikundervisningen. Han bör emellertid äga utbildning som gymnastikdirektör för att vara i stånd att ägna sig även åt andra frågor inom gymnastikkonsulenternas verksamhets- område och vid sina besök i skolorna kunna lämna råd och anvisningar be- träffande icke blott trafikundervis- ningen utan även undervisningen i gym- nastik. Även de övriga gymnastikkon- sulenterna höra på motsvarande sätt vid sina besök i skolorna följa både un- dervisningen i gymnastik och trafikun— dervisningen.

Den av förste gymnastikkonsulenten föreslagna anordningen med i inspek- tionsområdena tjänstgörande distrikts- konsulenter faller icke inom ramen för de sakkunnigas uppdrag. I detta sam- manhang vilja de sakkunniga dock fästa uppmärksamheten på lärarlönesakkun- nigas förslag om rätt för gymnastik- lärare att i sin tjänst få inräkna tjänst- göring såsom instruktör för folk- och småskollärare med visst antal vecko- timmar.

Som nämnts äro ämnena hushålls- göromål, barnavård och kvinnlig slöjd, vilka sammanfattningsvis benämnas husligt arbete, inom överstyrelsen re- presenterade av två heltidsanställda konsulenter, som tillika handhava till- synen av skolmåltidsverksamheten, samt en deltidstjänstgörande konsulent för enbart kvinnlig slöjd. De sakkunniga föreslå, att konsulentverksamheten i kvinnlig slöjd lösgöres från de övriga verksamhetsgrenarna och ålägges sär- skilda för detta ämne anställda konsu- lenter. Av skäl, som i förutnämnda pro- memorior anförts av överstyrelsens konsulent för husligt arbete och skol— måltidsverksamheten, anse de sakkun- niga, att konsulentverksamheten i hus- hållsgöromål och skolmåltidsverksam- heten höra så intimt samman, att de

alltjämt böra handläggas gemensamt av samma befattningshavare.

Den nuvarande organisationen för sistnämnda konsulentområden anse de sakkunniga vara för snävt beräknad. Under de fyra år, skolmåltidsverksam- heten pågått enligt de nya riktlinjerna, har den utbyggts från att ha omfattat 80 000 lärjungar till att omfatta 325 000, vilket utgör ungefär hälften av det antal lärjungar, för vilka den är avsedd. Kon- sulenternas befattning med frågor rö- rande skolmåltider, särskilt anordnan- det av kurser för personalen och en omfattande rådgivning, besvarande av frågor av skiftande art rörande skolmål- tidernas planering, lokalernas beskaf- fenhet och inredning m. ni. ta en be- tydande tid i anspråk. Dessa uppgifter äro av stor vikt. Den pedagogiska verk- samheten blir emellertid därigenom ef- tersatt. Tillsynen och ledningen av ett ur allmän ekonomisk synpunkt så bety- delsefullt ämne som hushållsgöromål måste enligt de sakkunnigas mening till- godoses på ett betryggande sätt. De sak- kunniga vilja därför förorda, att två hel- tids- och en halvtidstjänstgörande be- fattningshavare beräknas för konsulent- verksamheten för hushållsgöromål, bar- navård och skolmåltidsverksamheten. Detta innebär en ökning i jämförelse med nuvarande förhållanden med mer än en halv befattningshavare, enär dessa konsulenter enligt de sakkunnigas för- slag skulle befrias från befattningen med undervisning i kvinnlig slöjd.

Konsulenten i husligt arbete och skol- måltidsverksamhet har föreslagit, att ämnet hushållsgöromål borde benämnas hemkunskap. Denna fråga torde böra prövas i annat sammanhang.

Vart och ett av ämnena teckning, mu— sik och manlig slöjd representeras nu inom skolöverstyrelsen endast av en Frikopplas

deltidsanställd konsulent.

konsulenterna i hushållsgöromål Och skolmåltidsverksamheten från kvinnlig slöjd, på sätt ovan föreslagits, kommer även detta ämne att företrädas av endast en deltidsanställd konsulent. Denna konsulentorganisation är uppenbarligen för svag redan under nuvarande förhål- landen. Därtill kommer, att dessa äm- nen tillmätas allt större betydelse, då i dem ingår aktiv konstnärlig verksam- het. I slöjd föreligger en strävan att inrikta undervisningen på att vidga för- ståelsen för färger och formgivning. En kraftig tendens till förstärkning av ämnenas ställning inom skolan är märk- bar. Folkbildningsarbetet har framkal- lat ett ökat intresse för musik, och många kommuner ha anställt musikle- dare och konsulenter. Även i teckning ha vissa kommuner anställt speciallä- rare för att bl. a. bistå folkskolans lä- rare med råd och anvisningar. Dylik verksamhet bör sammanhållas och le- das av överstyrelsens konsulenter. Över- styrelsens försöksverksamhet kräver dessutom, som nämnts, ökade insatser av konsulenterna.

De arbetsuppgifter, som föreligga inom dessa områden, äro av stor vikt och omfattning. Det synes icke tillräck- ligt med endast en konsulent i vart och ett av nämnda ämnen. Å andra sidan anse sig de sakkunniga icke kunna nu föreslå en så omfattande organisation, som i det föregående förordats i vissa till de sakkunniga avgivna yttranden. De sakkunniga förorda, att i vart och ett av ämnena teckning, musik, manlig slöjd och kvinnlig slöjd skola hos över- styrelsen finnas anställda en heltids- och halvtidstjänstgörande konsulent.

Trädgårdsskötsel är ett viktigt ämne särskilt vid landsbygdens folkskolor, och en konsulentorganisation erfordras för denna verksamhet. Det kan emeller- tid ifrågasättas, om icke denna bör kny-

tas till folkskoleseminarierna. Innan frågan närmare utretts, vilja de sak- kunniga endast förorda, att medel stäl- las till skolöverstyrelsens förfogande för anlitande av sakkunniga i ämnet. Dessa höra i första hand ägna sig åt utbildningen i ämnet vid folk- och små- skoleseminarier.

Arbetsuppgifter

Samtliga konsulenter i övningsämnen böra enligt de sakkunnigas mening, på sätt redan skett i ämnet gymnastik, koncentrera sin verksamhet till rådgiv- ning, utfärdande av anvisningar, an- ordnande av kurser, instruktions- och auskultationsdagar etc. Den rena in- spektionsverksamheten, som — även om konsulentorganisationen utbygges —— varje år endast kan omfatta en obe- tydlig del av rikets skolor, bör komma i andra hand. Konsulenterna böra lik- som nu följa undervisningen vid samt- liga skolformer under överstyrelsens inseende, sålunda även vid folkhögsko- lorna. Enligt 39 5 i de sakkunnigas för- slag till ny instruktion för skolöversty- relsen skall beträffande den verksamhet, som utövas av inom överstyrelsen an- ställd konsulent, gälla vad därom i över- styrelsens arbetsordning närmare före- skrives.

Anställningsformerna för ifrågava- rande konsulenter höra vara desamma i alla övningsämnen. Dessa konsulen- ter inta, som nämnts, en ledande ställ- ning i sina ämnen, och då konsu- lentorganisationen funnits en följd av år, böra anställningsformerna nu få en mera enhetlig och definitiv lösning.

Ifrågavarande konsulenter torde så gott som undantagslöst rekryteras bland lärare i övningsämnen eller praktiska läroämnen vid skolformer, där det stat- liga lönesystemet äger tillämpning. övningslärartjänsterna tillhöra emeller-

tid olika lönegrader allt efter skolfor- men, varvid de högsta lönegraderna gälla vid seminarierna. Det är av vikt, att överstyrelsen till konsulentbefatt- ningarna kan förvärva även dugande seminarielärare. Utses lärare med lägre lönegradsplacering kan man förutsätta, att han har särskilda kvalifikationer i ämnet. Om förordnandet för en dylik konsulent skulle upphöra, hör han ha goda utsikter att inom kort erhålla en lärartjänst inom den högsta lönegrad, som kan ifrågakomma i ämnet. Löne- ställningen för de heltidsanställda kon- sulenterna bör därför bestämmas med hänsyn till motsvarande seminarielära- res löner.

I teckning, musik och gymnastik till- höra lärarna vid folk- och småskolese- minarier lönegrad Ca 25. I hushållsgöro- mål tillhöra lärarna vid statens skol- köksseminarium och hushållsskola sam- ma lönegrad. I manlig och kvinnlig slöjd tillhöra lärare, som handha lärar- utbildningen i ämnet vid folk- eller små- skoleseminarier lönegrad Ca 23. Skill- naden mellan lönegraderna Ca 25 och Ca 23 är ej så stor, att den motiverar olika löneställning för olika konsulen- ter. Då det ansvar och de arbetsupp- gifter, som kunna åvila dessa konsulen- ter, i stort sett få anses vara likvärdiga i samtliga övningsämnen, förorda de sakkunniga, att de heltidsanställda kon- sulenterna —— med nedan angivna un- dantag _ erhålla enhetlig löneställning. Ifrågavarande befattningar böra för- enas med pensionsrätt, och de sakkun- niga förorda därför, att anställningsfor- men Cb blir tillämplig på dem.

I lönegrad Ca 25 är löneklass 28 slut- löneklass. Då konsulenterna måste ut- byta ferier mot semester, bör lönen utgå efter en så hög löneklass, att en god rekrytering säkras. På grund härav förorda de sakkunniga, att konsulen-

terna placeras i lönegrad Cb 4, enligt vilken lön utgår efter löneklass 30 i löneplan nr 1 av statens löneplansför- ordning (se bilaga 8).

I två övningsämnen har emellertid konsulentorganisationen redan nu en fastare organisation, vilken enligt de sakkunnigas förslag skulle utbyggas, nämligen i gymnastik och i hushålls- göromål jämte skolmåltidsverksamhet. Dessa konsulenter ha även viktiga speciella arbetsuppgifter utöver dem, som ankomma på konsulenterna i öv- riga övningsämnen. Sålunda handläggas på gymnastikroteln frågor om trafik- undervisning, luftskydd och vissa andra frågor, sammanhängande med civilför- svaret, varjämte roteln svarar för gym- nastikundervisningen vid skolor under överstyrelsen för yrkesutbildning. Kon- sulenterna i hushållsgöromål svara även för den i ekonomiskt och hygieniskt avseende så betydelsefulla skolmåltids- verksamheten. Förste gymnastikkonsu- lenten tillhör lönegrad Ca 30 (slutlöne— klass 33) och den extra ordinarie kon— sulenten för hushållsgöromål och skol-. måltidsverksamhet lönegrad Ce 26 (slut- löneklass 29). Dessa befattningar böra hänföras till lönegrad Cb 7 (löneklass 33).

De heltidsanställda konsulenterna i övningsämnen böra liksom ämneskon- sulenterna förordnas för sex år i sän- der.

De halvtidsanställda konsulenterna i övningsämnen skola biträda de heltids- anställda konsulenterna och skola såle- des ej ha huvudansvaret för sina re- spektive ämnen. Innan en konsulent erhåller heltidsanställning, kan det mången gång vara lämpligt, att han först prövas i befattning som konsulent på halvtid. Med hänsyn härtill förorda de sakkunniga, att dessa konsulenter anställas mot arvode utöver ersättning

för mistade löneförmåner. Tiden för varje förordnande bör för dem begrän- sas till tre år. Äro de placerade på an- nan ort än Stockholm, bör deras arbete väsentligen avse besök i skolor, hål- lande av kortare kurser eller instruk- tionsdagar samt utfärdande av anvis- ningar m. m., medan arbete, som krä— vcr deras närvaro inom överstyrel— sens ämbetslokaler så vitt möjligt bör begränsas. Dessa konsulenter böra allt— jämt ha rätt till ferier, dock med den inskränkningen, att de under viss tid därav, t. ex. högst 14 dagar, böra vara

skyldiga. att stå till förfogande för hål- lande av kurser 0. d. Vidare böra de, såsom nu sker, vara skyldiga att hand- lägga sådana löpande ärenden av ej allt- för betungande natur, som ej kräva de- ras närvaro i överstyrelsen eller resor till olika orter.

Då de skola erhålla ersättning för avstådda avlöningsförmåner under den tid de äro tjänstlediga för uppdraget, bör ett årsarvode av 1 800 kronor vara tillfyllest. Detta arvode bör utgå efter väsentligen samma grunder, som ovan föreslagits för ämneskonsulenterna.

Hj älpskolekonsulent

En befattning som hjälpskolekonsu- lent med tjänstgöring på halvtid inrät- tades från och med den 1 juli 1941. Den 1 juli 1946 förenades den med inspek- törsbefattningen för sinnesslöundervis- ningen till en heltidstjänst i numera lönegrad Ca 26. 4

Instruktion för befattningen fastställ- des av skolöverstyrelsen den 19 septem- ber 1941. Hjälpskolekonsulenten skall följa undervisning och uppfostran dels av sådana barn, som på grund av psy- kisk efterblivenhet undervisas i hjälp- klasser eller böra beredas särskild hjälpundervisning, dels av sådana barn i folkskolan, vilka på grund av upp- fostrings- och undervisningssvårigheter av annat slag intagits i särskilda klass- avdelningar eller skolhem eller kunna anses vara i behov av liknande särbe- handling. Genom besök i skolorna skall konsulenten ta kännedom om lärjunge- materialet, demonstrera metoder för ut- tagning av psykiskt efterblivna barn samt vid utbildningskurser för lärare bidraga med föredrag och demonstra- tioner rörande efterblivna och svårupp- fostrade .barns psyke, behandling och

undervisning. Konsulenten skall. verka för fortsatt omvårdnad om sådana barn, som ovan avsetts, ägnad att söka under- lätta de ungas inpassning i arbetslivet.

Konsulenten skall biträda överstyrel— sen vid handläggningen av ärenden, som ligga inom hans verksamhetsom— råde, hålla överstyrelsen underrättad om förhållandena på detta område samt, så ofta anledning därtill förefin- nes, framkomma med initiativ och upp- slag till hjälpundervisningens främ- jande.

Svenska facklärarförbundet har i skri- velse till de sakkunniga den 31 oktober 1949 förordat, att för hjälpklassunder- visningen borde finnas en inspektör, som hade stöd av särskilda konsulenter. Hjälpklassundervisningen borde hand- läggas på en rotel, avsedd även för blind-, dövstum-, sinnesslö-, psykopat- och vanföreundervisningen.

ökningen av antalet lärjungar i hjälp- klasser belyses av diagram på sid. 162.

Sifferuppgifterna framgå av bilaga 2. Antalet lärjungar i hjälpklasser har ökat från 4 151 läsåret 1940/41 till 8 954 läs- året 1949/50. Behovet av hjälpklassun-

e.oon . anfa/ myt/”7” sooq. zoon _ 6000 5000

O

”SW % 254. "$%.

dervisning är dock avsevärt större. En- ligt 1946 års hjälp- och särklasslärarut— redning höra 5—9 % av barnantalet ——

35/36 40/4. 49743 4445 46/z.7 494943?!)

beroende på gränsdragningen mellan hjälpskolan och normalskolan — hem- ma i hjälpklass. Utredningen räknar

Antal lärjungar i övriga specialklasser

award/ffa! lif/”ungar 2900. .. mm. [i”-'” ”%; 2%& S%: 35736 l'o/lu 42/—'os [**/45 46/47 49/49 ' 162

med att hjälpklassundervisning bör an- ordnas för i medeltal 4 % av barnan- talet (SOU 1947: 69 sid. 41), d. v. 5. läs- året 1949/50 för 24 000 lärjungar. Antalet lärjungar i övriga specialklas— ser av olika slag har ökat på sätt vid- stående diagram utvisar. Motsvarande sifferuppgifter finnas i bilaga 2.

De sakkunniga

Skolöverstyrelsens uppgifter inom sin- nesslöundervisningen äro av sådan om— fattning och vikt, att inspektören för sinnesslöundervisningen uteslutande bör ägna sig åt denna verksamhetsgren. Denna fråga behandlas i kap. 11 (so— cialroteln). Tillsynen av sinneslö- och hjälpklassundervisningen kan därför icke längre handhas av en och samme befattningshavare.

Undervisningen i hjälpklasser och andra specialklasser har särskilt under senare år vunnit stor utbredning och en ytterligare utbyggnad av denna under- visning torde vara starkt av behovet på- kallad. När den beslutade kommunsam- manslagningen genomförts, torde hjälp- klasser kunna anordnas i större ut- sträckning än nu. Överstyrelsens möj- ligheter att göra en positiv insats på detta viktiga område äro med nuva- rande personalorganisation ej tillräck- liga. De sakkunniga förorda, att för detta ändamål en särskild heltidsbefatt- ning inrättas. Under de närmaste åren kommer befattningshavaren att i stor utsträckning vara upptagen av rådgi- vande verksamhet i samband med ut- byggandet av hjälp- och specialklass- undervisningen samt av arbete i sam- band med utbildnings- och fortbild- ningskurser för hjälpklasslärare. I sam-

ma mån utbyggandet fortskrider, kom- mer den centrala ledningen av under- visningen att taga allt större del av he- fattningshavarens tid i anspråk.

Hjälp- och specialklasserna ingå orga- nisatoriskt i den allmänna folkskolan och de stå under inspektion av statens folkskolinspektörer. Ifrågavarande be- fattningshavare bör därför, i anslutning till vad inledningsvis i detta kapitel an- förts, icke få ställning som inspektör utan såsom konsulent. Befattningshava- ren bör därför liksom nu benämnas hjälpskolekonsulent.

Frågor rörande denna undervisning böra vidare inom överstyrelsen hand- läggas i samma ordning som motsva- rande frågor för folkskolan i övrigt. Så- lunda böra organisations- och personal- frågor handläggas inom 0 samt under- visningsfrågor inom U. Hjälpskolekon- sulenten bör närmast sortera under U. De sakkunniga kunna alltså ej biträda svenska facklärarförbundets förslag att hänföra denna undervisning till den rotel (socialroteln), som handlägger frå- gor om undervisning för bl. a. sinnes- slöa, blinda och döva. Emellertid bör givetvis ett nära samarbete äga rum mellan hjälpskolekonsulenten och in— spektören för sinnesslöundervisningen.

Till hjälpskolekonsulent torde komma i fråga hjälpklasslärare, d. v. s. folkskol- lärare, vilka i regel tillhöra lönegrad Ca 21, eller sinnesslölärare, vilka till- höra lönegrad Ca 15. Även rektorer vid sinnesslöskolor böra emellertid kunna komma i fråga. De tillhöra lägst löne- grad Ca 18 och högst lönegrad Ca 26. Hjälpskolekonsulenten bör erhålla Cb- anställning. De sakkunniga förorda, att han liksom flertalet heltidsanställda konsulenter i övningsämnen placeras i lönegrad Ch 4.

Lågstadiekonsulent

För folkskolans del får den pedago- giska sakkunskapen anses vara väl re- presenterad inom överstyrelsen och så blir även fallet efter dess omorganisa- tion. Småskolan företrädes dock icke av någon ledamot med speciell utbildning för detta stadium. Undervisningen och fostran av barn på småskolestadiet bjuda på speciella problem, för vilkas lösning överstyrelsen bör ha tillgång till särskild fackkunskap. De sakkunniga ha i kap. 8 förordat, att inom överstyrelsen anställes en lågstadiekonsulent.

Denne befattningshavare bör liksom ämneskonsulenterna som främsta ar- betsuppgift ha att främja utvecklingen

inom sitt arbetsområde genom anvis- ningar och kurser m. m. Inspektionen av småskolan bör givetvis liksom hit- tills ombesörjas av statens folkskolin- spektörer. De sakkunniga förorda, att konsulenten anställes på heltid. Till konsulent bör utses lärare med speciell utbildning för eller erfarenhet från ar- betet på detta stadium.

Arvodet för lågstadiekonsulenten bör liksom för ämneskonsulenterna faststäl- las till 3000 kronor om året jämte er- sättning för avstådda avlöningsförmå- ner. Vad ovan sagts om arvode till äm- neskonsulenter bör äga motsvarande tillämpning på lågstadiekonsulenten.

Omprövning av vissa konsulenters 111. B. lönegradsplacering

De sakkunnigas ställningstagande till lönegradsplaceringen av de konsulen- ter, som föreslagits hänförda till löne- grad med beteckningen Cb, har skett på ett relativt tidigt stadium av de sak- kunnigas arbete. Detta gäller icke blott i fråga om de konsulenter, som behand- lats ovan i detta kapitel, utan även be- träffande de befattningshavare, vilkas "ställning i Cb-lönegrad behandlas i kap. 11 (inspektören för sinnesslöundervis- ningen, skolpsykologen). '

Sedan dess har chefslöneregleringen genomförts och frågan om rektorernas löneställning i Cb—lönegrad skall om-

prövas. Förste konsulenten i gymnastik med lek och idrott samt motsvarande befattningshavare för hushållsgöromål och skolmåltidsverksamheten skola förestå i viss mån självständiga arbets- enheter och de ha — utöver sedvanligt konsulentarbete — betydelsefulla ar- betsuppgifter av organisatorisk art, som eljest ej bruka ankomma på kon— sulenter. De sakkunniga finna skäl tala för att dessa förste konsulenter erhålla en högre löneställning än vad ovan föreslagits och utgå från att frågan överväges av 1949 års tjänsteförteck— ningskommitté.

KAPITEL 10

TEKNISK EXPERTIS

Skolradio

Nuläge

Försök med skolradiosändningar började våren 1928 och mera regel- bundna sändningar vårterminen 1929. De första åren hade skolöverstyrelsen hand om ledningen av programarbetet, medan aktiebolaget radiotjänst endast anordnade sändningarna. Genom avtal den 31 september 1931 mellan översty— relsen och radiotjänst överflyttades det organisatoriska arbetet till radiotjänst. Överstyrelsen skulle därefter huvudsak- ligen granska och godkänna program- planerna. Den 14 maj 1949 förnyades och kompletterades nämnda avtal. Det nya avtalet är av följande lydelse.

1. Radiotjänst anordnar skolradioutsänd— ningar i enlighet med fastställda program- planer. Dessa skola före fastställandet granskas och godkännas av skolöversty- relsen. Sändningarnas antal och tiden för dessa anpassas härvid efter de olika skol- typernas behov.

2. Radiotjänst utser föreståndare för skolradiosektionen efter samråd med skol- överstyrelsen.

3. Radiotjänst ansvarar för arbetet med skolradioprogrammens uppgörande och ut— förande ävensom för samtliga därmed förenade kostnader.

4. Radiotjänst ombesörjer tryckning av de programhäften, som kunna bli erfor- derliga, och ställer dessa till skolornas förfogande till självkostnadspris eller gra- tis, i den mån förhållandena så föranleda.

5. Radiotjänst bekostar den extra arbets— kraft, som kan bliva erforderlig för distri-

bution av programhäftena. Programhäftena utsändas som överstyrelsens tjänsteförsän- delser.

6. I samarbete med vederbörande myn- digheter och institutioner skall radiotjänst i möjligaste mån verka för att goda och prisbilliga radiomottagare, lämpliga för skolbruk, framställas samt i samråd med skolöverstyrelsen lämna anvisningar om anordningar för skolradiomottagning.

7. Genom radiotjänsts försorg skall i den mån medel och material stå till förfogande lämpliga skolradioprogram inspelas på grammofonskivor eller med användande av andra tekniska hjälpmedel för att ställas till skolornas förfogande för upprepad an- vändning. .

8. Skolöverstyrelsen lämnar radiotjänst alla upplysningar, råd och anvisningar, som kunna vara erforderliga för skolradiopro- grammens anpassning efter olika skolfor- mer och skoltyper.

9. Denna överenskommelse gäller från och med den 15 maj 1949 tills vidare, intill dess nytt beslut om densamma fattas av skolöverstyrelsen och radiotjänst.

År 1933 inrättades inom radiotjänst en särskild sektion för skolradio. Vid denna äro för närvarande anställda

en föreståndare, som utses av radio— tjänst efter samråd med skolöverstyrel— sen,

en konsulent och en amanuens för folkskoleprogram,

en amanuens för program för högre skolor,

en amanuens för korrespondensun- dervisningen i engelska,

en tjänsteman för programhäftena, tre kvinnliga sekreterare, en expeditionsman och en springpojke. Ett av undervisningsråden på folk- skolavdelningen är inom skolöversty- relsen föredragande i skolradiofrågor. Frågorna gälla förutom granskning och godkännande av programplaner — utfärdande av anvisningar, besvarande av förfrågningar bl. a. av schematek- nisk art m. m. Överstyrelsens represen- tant för skolradio är även ledamot av en sedan år 1943 verksam rådgivande programkommitté, bestående av repre- sentanter för statens folkskolinspektö- rer, kommunala folkskolinspektörer och överlärare, seminarielärarna och folk- skolans lärarorganisationer, sammanlagt 12 å 15 personer. En motsvarande kom- mitté finnes för programmen i moderna språk, svensk litteraturhistoria m. m. för de högre skolorna. Den är samman- satt av ett 10—tal lärare vid högre skolor. Språktexterna granskas inom skolöver- styrelsen.

Huvuddelen av Skolradioprogrammen riktas till folkskolorna och seminari- ernas övningsskolor. För de högre sko- lorna ha egentligen endast sänts upp- läsningar och föredrag på danska, norska och andra främmande språk. Nyligen ha dock påbörjats försökssänd- ningar även i andra ämnen för dessa skolor.

Skolradion har fått en fast position inom olika skolformer, framför allt i folkskolan. Skolradioprogrammen ha blivit uppskattade inslag i skolarbetet. Programmens innehåll ha anslutit sig till gällande kurser och timplaner och inlemmats i det dagliga, reguljära skol- arbetet. Därigenom har verksamheten _ från att ha varit av enbart stimule- rande och kompletterande art _— fått ett egenvärde som undervisningsmedel med

rent kunskapsmeddelande innehåll. Pro- gramhäftena ha genom sina fylliga och vederhäftiga uppgifter, sitt goda bild- material och sina i regel stimulerande arbetsuppgifter givit en god grund för radiolektionerna. Att skolradioverksam- heten fått denna ställning i skolan torde till mycket stor del bero på ett intimt samarbete mellan skolöverstyrelsen och radiotjänst alltsedan skolradions till- komst. Även sedan det egentliga pro- gramarbetet helt överflyttats till radio- tjänst, har överstyrelsen övervakat och följt arbetet även i dess detaljer.

Sedan budgetåret 1945/46 ha, efter förslag av 1940 års skolutredning, pågått försök med kombinerad korrespondens- och radioundervisning i engelska för folkskolelever. Syftet härmed har varit att undersöka, i vad mån genom en dylik undervisning elever i folkskolor, där vanlig undervisning i engelska ej förekommer, skulle kunna bibringas grundläggande kunskaper i språket, äg- nade att underlätta fortsatta studier för realexamen m. m.

Försöken ha huvudsakligen gällt stu- diebegåvade lärjungar i femte och sjätte klasserna. Undervisningen omfattar i allmänhet två läsår. Läsåret 1950/51 hade 250 skolor försök i första års- kursen, 500 skolor i andra årskursen och dessutom ett 60-tal skolor i vissa försöksdistrikt. Även en tredje årskurs har påbörjats i 15 avdelningar, nämli— gen på Gotland och i en skola på fast- landet. Studierna övervakas av särskilda handledare (vanligen lärare i folksko- lan), vilka även ha rådgivande funk- tion. Försöksverksamheten innefattar också granskning av provskrivningar, instruktionssammanträden och inspek- tion. Såväl korrespondens- som radio- undervisningen ombesörjes av radio- tjänsts skolradioavdelning i samråd med och under överinseende av över—

styrelsen. Av statsmedel bestridas radio- tjänsts utgifter för själva undervis- ningen, telegrafverkets kostnader för radioutsändningarna och kostnaderna för handledare. Till avlönande avhand- ledare, vilka anställas av skoldistrik- ten, utgår statsbidrag såsom för timlä- rare, dock för högst tre lärartimmar i veckan vid en och samma skola.

För innevarande budgetår ha för an— ordnande av och handledning vid kom- binerad korrespondens- och radioun- dervisning anvisats sammanlagt 795 000 kronor (1950/51 VIII: 139 och 140).

Ur anslaget för anordnande av kom- binerad korrespondens- och radioun- dervisning avlönas föreståndaren för skolradiosektionen till en sjättedel, en av amanuenserna helt och en till en tredjedel samt en sekreterare helt.

Ett trettiotal konsulenter äro sedan läsåret 1949/50 anställda av radiotjänst för att genom besök i skolorna stimu- lera och ge handledarna råd och anvis- ningar. Även tidigare funnos ett fåtal sådana konsulenter, som emellertid en- dast kunde avlägga mycket sporadiska besök vid skolorna. Konsulenterna ha rekryterats huvudsakligen bland lärare vid seminarier och läroverk på olika orter i landet. De ha anställts av radio- tjänst utan samråd med skolöverstyrel- sen. Konsulent är verksam inom ett visst område i närheten av tjänstgö- ringsorten. Antalet skolor inom dessa områden är i genomsnitt 10 men varie- rar beroende på kommunikationerna och de geografiska förhållandena. I exempelvis Norrland finnas områden med endast två—fyra skolor. Man strä- var efter att besöka varje skola minst en gång om året. Läsåret 1949/50, då försöken omfattade omkring 500 skolor, gjordes omkring 400 besök. Rapport av- gives till radiotjänst över varje besök.

Konsulenterna ersättas ur anslaget för

anordnande av kombinerad korrespon- dens- och radioundervisning. Under sina besök erhålla de rese- och trakta- mentsersättning enligt klass IIA i all- männa resereglementet. Vidare utgår arvode med 35 kronor för hel dag och 15 kronor för dag, då konsulenten kan fullgöra sin lärartjänst före eller efter lunchrasten. Om det är nödvändigt för konsulenten att begära tjänstledighet för att kunna utföra sin konsulentverksam- het, ersättes han även för. mistade avlö— ningsförmåner.

Granskning av de provskrivningar, som äro ett led i korrespondens- och radioundervisningen, utföres av studen- ter, som studera engelska. I var och en av de fyra universitets- och högskole- städerna finnes en stab av sådana korri- genter, vilka likaledes avlönas ur ovan- nämnda anslag.

Försök med kombinerad korrespon- dens- och radioundervisning i tyska ha även planerats. Anslag för ändamålet ha anvisats av riksdagen för budgetåret 1951/52.

Tidigare förslag

1940 års skolutredning, som ägnade ett särskilt betänkande (SOU 1946: 72) åt radion och filmen i skolundervis- ningen, fann det sannolikt, att skolra- dion i framtiden kunde komma att spela en mer väsentlig roll inom skolunder- visningen än dittills. Den borde emel- lertid fullfölja sin uppgift att vara ett kompletterande inslag i det dagliga skolarbetet, även om den i vissa fall borde kunna få självständiga undervis- ningsuppgifter. Dess organisatoriska ställning i förhållande till skolöversty- relsen och radiotjänst borde i det stora hela bli oförändrad. Antalet skolradio- program för läsåret borde successivt ökas därigenom, att dels skolradio-

terminerna förlängdes, dels sändning skedde i större omfattning och även tidigare på dagen. Ökningen av skol- radions sändningstid borde begagnas för att tillgodose kraven på bättre dif- ferentiering av programmen med hän- syn till skoltyper och åldersstadier. Anslaget till apparatinköp för folksko- lor borde höjas och statsbidrag anvisas för inköp av apparater vid högre sko- lor. Möjligheten och lämpligheten att tillverka en för skolbruk speciellt av- scdd radiomottagare borde undersökas. Skolöverstyrelsen borde i samråd med radiotjänst för beredande av goda lyss- ningsmöjligheter lämna anvisningar att iakttagas vid uppgörande av ritningar till nya skolhus samt till ombyggnader. I utbildningen av lärare borde ingå öv- ningar i att använda radio vid under- visningen samt handledning i skötsel och vård av radioapparater. Möjlighet till dylik utbildning borde beredas även-

för redan utbildade lärare. Det i folk- skolan pågående försöket med radioun- dervisning i engelska i kombination med korrespondensundervisning borde fortsättas.

1946 års skolkommissions film— och radiodelegation avgav den 29 september 1947 vissa förslag rörande skolradio och skolfilm. Skolkommissionen överläm— nade med eget tillstyrkande förslagen till Kungl. Maj:t med skrivelse den 17 november 1947.

Beträffande skolradion framhöll dele- gationen, att skolradion erkänts såsom ett betydelsefullt hjälpmedel i under- visningens tjänst. Skolradion borde komma till en betydligt vidgad använd- ning. En rikare differentiering i skilda ämnen och för olika skolformer och stadier, särskilt på landsbygden men även för högre skolor, gjorde sig starkt gällande. En utbyggnad genom ökning av antalet program vore fullt motiverad.

Ökat antal program erfordrades i främ- mande språk och de nordiska språken, hembygdskunskap, samhällslära, vokal- och instrumentalmusik, konst och litte- ratur samt yrkesrådgivning och yrkes- undervisning. I skolradion borde ingå regelbundet återkommande kommenta- rer till aktuella händelser. Försöken med kombinerad radio— och korrespon- densundervisning i engelska borde full- följas och utbyggas. Radion borde tagas i anspråk även för lärarnas fortbild- ning.

För att skolradions programledning skulle kunna fylla dessa krav vore det angeläget, att den erhölle en med övriga avdelningar inom radiotjänst jämförlig ställning. Möjligen borde inrättas en så- dan särskild styrelse för skolradio, som föreslagits av 1943 års rundradioutred- ning (SOU 1946:1).

Med hänsyn till de ökade arbetsupp- gifter, som i övrigt komme att i olika avseenden åvila skolöverstyrelsen, samt för att underlätta radiotjänsts arbete borde det vara lämpligt, att skolradio- chefen antingen tjänstgjorde som före- dragande i överstyrelsen i ärenden rö- rande skolradio eller ägde rätt'att när- vara i överstyrelsen, när dessa frågor behandlades.

I utlåtande den 27 december 1948 förordade skolöverstyrelsen de av dele- gationen framförda förslagen. Frågan om framställning av billigare standard— typer av skolradioapparater liksom öv- rig teknisk utrustning vore föremål för undersökning inom radiotjänst med deltagande av ledamot av överstyrel- sen.1

I övrigt hänvisas till redogörelsen i propositionen 1950z70 angående rikt- linjerna för det svenska skolväsendets utveckling, sid. 529—535. Vid anmälan

1Aktuellt från häfte 11 sid. 137.

skolöverstyrelsen 1950

av propositionen har departementsche- fen (sid. 569) framhållit, att man av skolradion borde i framtiden kunna vänta betydande insatser till båtnad icke minst för de eljest isolerade och svagt utrustade glesbygdsskolorna; för- söken med kombinerad korrespondens- och radioundervisning vore i detta av- seende lovande. Till vad departements- chefen anfört angående skolornas ut- rustning med praktiska hjälpmedel för undervisningen har riksdagen (skrivelse nr 341) anslutit sig.

De sakkunniga

Då skolradion tekniskt måste sam- verka med annan rundradioverksamhet, bör skolradions organisatoriska och ad- ministrativa ledning vara förlagd till radiotjänst. Pedagogiskt bör dock skol- radion som hittills ha en fast förank- ring inom överstyrelsen, som i detta avseende bör vara skolradions huvud- man. Skolradiochefen bör fungera som överstyrelsens expert inom detta om— råde, då han kan förmedla dels en fram- stående sakkunskap, dels en för över- styrelsen värdefull kontakt med radio—. tjänst. Samtliga skolradioärenden böra föredragas av Skolradiochefen, som dock icke bör deltaga i skolöverstyrel- sens beslut men vara skyldig att till protokollet anteckna skiljaktig mening.

Pedagogiska försök böra verkställas, såsom nu sker i fråga om kombinerad korrespondens- och radioundervisning i engelska. Konsulenterna för denna un- dervisning böra tills vidare fortfarande

vara anställda av radiotjänst. Skolöver- styrelsen bör i samråd med radiotjänst framdeles upptaga frågan om deras in- ordnande under överstyrelsen. De böra dock hädanefter utses i samråd med överstyrelsen.

Överstyrelsen bör granska och god- känna sådana skolradioapparater, till vilka statsbidrag kan utgå, underhandla om prissättning samt undersöka möj- ligheterna att centralt upphandla så- dana apparater. Dessutom bör eftersträ- vas att åstadkomma goda och billiga skolradiomottagare. Framstegen inom det radio- och ljudtekniska området ha under det senaste årtiondet varit syn- nerligen stora, och en mångfald appa- rater av skiftande kvalitet och i vari— erande prislägen salubjudas. Då skoldi- strikten och skolorna själva ofta icke torde kunna med erforderlig sakkun- skap bedöma dessa frågor, är en offi- ciell rådgivning önskvärd. Denna råd— givningsverksamhet-bör avse även cen- tralradio- och andra motsvarande an- läggningar liksom inspelningsapparater av olika slag. Härför erforderlig exper- tis torde, i den mån Skolradiochefen ej företräder densamma, få tillgodoses ge- nom tillkallande av särskilda sakkun- niga.

Att skolöverstyrelsen i fortsättningen blir i högre grad än hittills beroende av skolradiochefens medverkan synes vara erforderligt med hänsyn till den på förevarande område pågående starka utvecklingen. Till frågan om särskild ersättning till Skolradiochefen för hans arbete inom överstyrelsen återkomma de sakkunniga i kap. 12.

Skolfilm

Nuläge I motsats till skolradion har skolfil— men först nyligen fått officiell anknyt-

ning till skolöverstyrelsen. I väntan på en organisation för statlig skolfilm— granskning har överstyrelsen såsom en

provisorisk åtgärd — med hänsyn till det trängande behovet av tillgång till expertis på området — den 29 augusti 1949 med anlitande av överstyrelsens medel till anställande av tillfälliga sak- kunniga m. m. anställt särskild filmsak- kunnig. Denne har till uppgift

att ta initiativ till och framlägga för- slag rörande filmens användande i un- dervisningens tjänst samt till fortsatt utveckling och förbättring av nuvarande förhållanden på detta område,

att granska planer för kurser i film- teknik och dylikt för lärare,

att i övrigt med råd och bistånd följa dylik kursverksamhet,

att handlägga de ärenden inom om- rådet för hans verksamhet, som till ho- nom överlämnas, samt

att bistå överstyrelsen vid lösandet av uppkomna frågor inom filmundervis- ningens område.

Den filmsakkunniges arvode utgör 1 000 kronor för år.

Skolöverstyrelsens sakkunnige för filmfrågor, folkskolinspektören i Malmö H. Flinck, har lämnat följande redogö- relse för sin verksamhet redovisnings- året 1949/50.

1. Konsultativa arbetsuppgifter. Ett stort antal förfrågningar angående apparattyper och filmval har inkommit dels till skol- överstyrelsen, vilka för yttrande remitte- rats till den sakkunnige, dels direkt till den senare. Rådfrågning angående film från producenter, skoldistrikt och enskilda har förekommit i viss utsträckning. Inom över- styrelsen har i samråd med den sakkun- nige startats ett försök med filmundervis- ning vid dövstumskolorna. En viss stan- dardisering av filmbandsformatet i avsikt att underlätta det internationella utbytet är under utredning.

2. Försöksverksamhet. Sedan hösttermi- nen 1948 pågår i överstyrelsens regi omfat— tande försök med språkfilmen »English by Film». Rapporter angående erfarenheterna från dessa försök ha insänts till översty- relsen, varefter de sammanställts och kom—

menterats av den sakkunnige. Försöken torde komma att ge vägledning vid såväl produktion som användning av språkfilmer av detta slag.

Överstyrelsen gjorde år 1949 en rund— fråga till rektorerna vid lärarutbildnings— anstalterna angående valet av ämnen för instruktionsfilmer vid lärarutbildningen, och ett mycket stort antal förslag till fil— mer av hithörande slag framkom. En sam- manställning av yttrandena redovisades i Aktuellt från skolöverstyrelsen 1949 häfte 14 sid. 211.

Överstyrelsen utlyste sedermera en pris- tävlan om bästa manuskript till lärarut- bildningsfilmer och ett 30-tal tävlingsför- slag insändes. Manuskripten förhandsgrans— kades av den sakkunnige, varefter översty- relsen i huvudsaklig anslutning till av särskild granskningsnämnd avgivet förslag fördelade priserna. Resultatet redovisas i Aktuellt från skolöverstyrelsen 1950 häfte 10 sid. 135.

På initiativ av gymnastikroteln utarbe- tades ett manuskript till en instruktions- film i lek och idrott. Filmen är under in- spelning.

3. Föredragsverksamhet. Den sakkunnige har i ett begränsat antal fall (sammanlagt 8 föreläsningar) medverkat vid lärarkurser och pedagogiska dagar.

4. Internationella kontakter. Åtskilliga internationella kontakter ha etablerats. Så- lunda har den sakkunnige deltagit i en internationell konferens i Niirnberg, anord- nad av »Deutsche Gesellschaft fiir Erzie— hung und Unterricht mit modernen Lehr- mitteln». I samband med denna konferens har ett visst utbyte av erfarenheter kom- mit till stånd genom rapporter dels med de tyska skolmyndigheterna, dels med »Office of the United States High Com- missioner for Germany». Dessutom har den sakkunnige varit i kontakt med Unesco och »United Nations Information Center» i hithörande frågor.

5. Studiebesök. Ett antal skolmän, en- skilda och grupper har under studieresor besökt Malmö. Därvid ha i de flesta fall även diskuterats visuella hjälpmedel och deras användning i undervisningen. Besök i Malmö folkskolors filmarkiv ha gjorts, varvid bl. a. arkivering och distribution studerats. Dylika besök ha varit av stort värde men ganska tidskrävande.

6. Erfarenheter. Behovet av expertis av

detta slag inom överstyrelsen torde vara klart dokumenterat. Det synes dock vara omöjligt att under någon längre tid kunna lösa frågan provisoriskt. Den sakkunniges arbete som skolledare i Malmö kan icke under någon längre tid förenas med sak- kunniguppdraget inom överstyrelsen. Allt arbete måste utföras på fritid, och den in- tima kontakt med överstyrelsen, som är önskvärd och nödvändig, är på grund av tidsödande och dyrbara resor mellan Malmö och Stockholm svår att uppehålla. Vissa frågor, bl. a. granskningen av nyproduk- tionen, måste få en snar lösning.

Tidigare förslag

I sitt betänkande om radio och film i skolundervisningen (SOU 1946:72) framhöll 1940 års skolutredning, att ett livligt och intresserat samarbete kräv- des mellan filmproducenter och skol- män, dels för att granska det befintliga filmbeståndet, dels för att uppmuntra till produktion av ny skolfilm, dels slut- ligen för att närmare utreda frågan om från många håll föreslagna centrala skolfilmsarkiv.

På skolöverstyrelsen i dess egenskap av central skolmyndighet borde an- komma att organisera och leda skol- filmsverksamheten i landet, anordna kurser i filmundervisning för lärare och fördela till sådan undervisning utgå- ende statsanslag. Överstyrelsen borde vidare granska såväl apparater för vis- ning av film och ljusbilder som till uthyrning eller försäljning utbjuden skolfilm, vara pedagogisk rådgivare vid inspelning av undervisningsfilm, tillse, att texthäften till filmerna och anvis- ningar för deras riktiga användning funnes tillgängliga, uppgöra förslag till filmprogram i anslutning till kurserna för olika klasser och skolor samt med- verka till att tryckta förteckningar över godkända filmer och övrig filmunder- visningsmateriel bleve tillgängliga för

skolorna. När filmundervisningsverk- samheten nått en viss omfattning, borde en särskild filmkonsulent tillsättas med uppgift att handlägga och inom över- styrelsen föredraga ärenden rörande filmundervisning.

I förutnämnda utlåtande av 1946 års skolkommissions film- och radiodelega- tion framhålles, att filmens värde som hjälpmedel i undervisningen vid sidan av läroboken och övrig undervisnings- materiel torde få anses obestridligt, och utvecklingen i fråga om produktion av skolfilm av olika slag ginge snabbt framåt. Tiden måste nu anses inne att genom statliga åtgärder skapa tekniska och pedagogiska förutsättningar för fil- mens rationella användning i undervis- ningen. Dessa åtgärder borde sikta till att dels åstadkomma en planmässig framställning av filmer, avsedda att metodiskt ingå i undervisningen, vilket förutsatte, att produktionens utformning icke som dittills helt överlämnades åt de enskilda producenternas bedömande, dels ock förse skolorna med den för filmundervisningen nödvändiga appara- turen. Statsbidrag borde utgå till inköp av filmprojektorer och åtgärder vidtas för att få till stånd granskning av skol- filmer.

I syfte att höja skolfilmens standard och åstadkomma en kontroll över den rika flora av mer eller mindre god skol- film, som redan funnes och i stegrat tempo producerades, vore det en ange- lägen uppgift att snarast skapa ett offi- ciellt granskningsinstrument. Ett sådant organ, förslagsvis benämnt statens skol- filmnämnd, skulle ha till uppgift att granska och godkänna redan befintliga skolfilmer, upprätta en samlad förteck- ning över dessa filmer, granska och godkänna i anslutning till filmerna ut- givna arbetsblad och kommentarer samt godkänna apparattyper, för vilka stats-

bidrag kunde utgå, samt slutligen — i en framtid _ även bedriva stödverk- samhet för produktion av önskvärda skolfilmer, vara rådgivande organ vid planerandet av filmer, organisera film- arkivverksamheten samt medverka vid lärarutbildningen i filmkunskap. Den mångfald uppgifter, som sålunda borde tillkomma en skolfilmnämnd, talade för att den i slutgiltigt skick borde erhålla en självständig ställning, närmast i lik- het med statens läroboksnämnd. Den slutgiltiga utformningen av organisa- tionen borde emellertid bli föremål för närmare överväganden och den bli- vande organisationen icke fastlåsas, förrän någon erfarenhet vunnits. För det dåvarande ville delegationen före- slå, att det tillskapades en nämnd, sta- tens skolfilmnämnd, anknuten till skol- överstyrelsen och med tills vidare hu- vudsakligen granskande och kontrolle- rande uppgift.

Antalet ledamöter i nämnden borde bli högst fem. Den rotelchef, som hand- lade ärenden rörande skolfilm och skol- radio, borde fungera som nämndens ordförande eller också borde nämndens sekreterare, som under första året förut- sattes vara heltidsanställd, bli föredra- gande inom överstyrelsen. Av de tre övriga ledamöterna borde två, i likhet med sekreteraren, ha förutsättningar att bedöma skolfilmerna ur pedagogisk synpunkt, medan den tredje borde vara sakkunnig i fråga om filmteknik och filmapparatur. Nämnden borde kunna vid behov tillkalla sakkunniga. Det för- utsattes, att den kanslimässiga sidan av nämndens göromål skulle tillkomma skolöverstyrelsen, som även skulle äska medel för verksamheten och utfärda instruktion för nämnden.

För att erhålla en kvalificerad sekre— terare borde till denne utgå arvode om förslagsvis 2000 kronor, jämte ersätt-

ning för mistad arbetsförtjänst. Kost- naderna för första årets verksamhet be- räknades preliminärt till 41 000 kronor, varav såsom arvode åt ordföranden 2 000 kronor och åt sekreteraren 16 000 kronor, timarvoden åt ledamöter (1 500 timmar ä 5 kronor) 7500 kronor, tim- arvoden åt maskinist (1 000 timmar ä 3: 50 kronor) 3500 kronor, timarvoden åt särskilda granskare (1 000 timmar ä 5 kronor) 5000 kronor, tryckning av kontrollkort och dylikt 500 kronor, tryckning av filmförteckning 5 000 kro- nor och oförutsedda utgifter 1 500 kro- nor. Därtill komme de kostnader, som kunde uppstå inom överstyrelsen för skrivbiträdesarbeten o. d. Efter första året torde kostnaderna i sin helhet be- löpa sig till avsevärt mindre belopp, måhända hälften av det beräknade.

I sitt förutnämnda yttrande över skol- kommissionens förslag anförde skol- överstyrelsen, att det vore angeläget, att åtgärder vidtoges för att främja en rationell användning av filmen i skol- arbetet. Att så icke skett tidigare hade medfört olägenheter, som belyste nöd- vändigheten av att dylika åtgärder vid- toges utan ytterligare dröjsmål. Närmast vore det av vikt att få till stånd en granskning av skolfilmsbeståndet. Av ej mindre betydelse vore emellertid, att de skolfilmer, som fortlöpande framställ- des, granskades i samma ordning. Ga- rantier borde vidare skapas för att de filmprojektorer, som inköptes med an- litande av allmänna medel, vore tek- niskt fullgoda och betingade rimliga priser. Filmarkivverksamheten måste uppmärksammas. Det vore vidare nöd- vändigt att sörja för lärarnas utbild- ning i filmkun'skap; att i dessa hänse- enden lita till initiativ från filmprodu- centers sida syntes ej tillfyllest. Skol— väsendet borde härjämte verksamt stödja framställandet av god skolfilm.

Arbetsuppgifterna hörde nära sam- man med de uppgifter i övrigt, som an- komme på överstyrelsen. Att förlägga den till annat organ skulle knappast vara rationellt eller ägnat att främja arbetet på området. Verksamheten stode i närmaste samband med den pedago— giska försöksverksamhet inom skolvä- sendet, som vid bifall till skolkommis- sionens huvudförslag borde bli en av överstyrelsens viktigaste uppgifter. Överstyrelsen delade därför uppfatt- ningen, att verksamheten för främjande av skolfilmens rationella användning borde förläggas till överstyrelsen. Det syntes dock icke behövligt att för ända- målet tillskapa en särskild till översty- relsen ansluten nämnd. Däremot vore det nödvändigt, att överstyrelsen utrus- tades med expertis och med erforder- liga arbetskrafter.

Kostnaderna beräknades av översty- relsen på följande sätt:

Sekreterararvode .......... kr. 16 000 Sakkunniga och andra exper- ter . ...................... » 7 500 Maskinist . ................ » 3 500 Timarvoden åt särskilda

granskare ................ » 8 000 Skrivgöromål . ............ » 3 000 Expenser o. d. ............ » 7 000

Summa kronor 45000

Överstyrelsen framhöll, att vid bifall till överstyrelsens förslag det av skol- kommissionen för nämndens ordfö- rande beräknade beloppet kunde bort- falla — de arbetsuppgifter, som skulle ha ankommit på denne, borde närmast ankomma på vederbörande rotelchef. För timarvoden åt särskilda granskare hade Skolkommissionen beräknat för lågt belopp. Kommissionen syntes ha utgått ifrån att varje maskinisttimme skulle motsvaras av endast en timme

.komme för granskare. Det vore emellertid nöd- vändigt, att vissa filmer granskades av mer än en person.

I utlåtande den 2 februari 1949 fram- höll statskontoret, att det borde upp- märksammas, att överstyrelsens till- tänkta godkännande av viss film som lämpligt hjälpmedel i undervisningen kunde förutses få ett avsevärt ekono- miskt värde för den, som i förvärvssyfte framställt filmen, enär givetvis skolorna komme att företrädesvis välja sådana filmer, vilkas undervisningsvärde vits- ordats av överstyrelsen. För dessa således uthyrningsfrekvensen att öka och därmed avkastningen av det i filmen investerade kapitalet. Mot bak- grunden härav skulle det ligga nära till hands, att producenten som motpresta- tion för den statliga sanktionen av fil- men iklädde sig vissa förpliktelser be- träffande storleken av de hyresavgifter, som skulle uttagas av det allmänna skol- väsendet. Något sådant hade emellertid icke satts i fråga. I detta läge kunde statskontoret icke finna annat än att de enskilda producenterna tills vidare borde bära kostnaderna för den statliga granskningen. Detta läte sig så mycket hellre göra som några granskningsav- gifter för en skolfilm icke behövde er- läggas till biografbyrån.

Verksamheten borde i början givas en mera blygsam omfattning än över- styrelsen tänkt sig. Tillräckliga skäl att

beräkna medel till anställande av en

heltidsanställd expert syntes icke före- ligga. För övriga ändamål borde för- slagsvis 10000 kronor anvisas från an- slaget till extra utgifter, vilket belopp sedermera borde återlevereras, då verk- samheten kommit igång och gransk- ningsavgifter influtit i erforderlig om- fattning. Dessa borde givetvis så av- vägas, att de täckte kostnaderna för verksamheten. Det kunde ifrågasättas,

om icke åt de genom Kungl. Maj:ts be- slut den 3 januari 1949 tillkallade sak- kunniga för översyn av filmgransk- ningsverksamheten jämväl borde upp- dragas att utreda spörsmålet om gransk- ningen av skolfilmen. Den föreliggande utredningen syntes nämligen så knapp- händig, att en mera ingående ompröv- ning förefölle påkallad.

Beträffande de arbetsuppgifter, som föreligga inom detta område, hänvisas i övrigt till 1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveck- ling (SOU 1948: 27, sid. 478—482). Av kommissionens utredning framgår, att av landets dåvarande 2453 skoldi- strikt 1 900 använt film, därav 562 re- gelbundet. Inom 682 skoldistrikt funnos filmprojektorer, I sitt betänkande (sid. 481) har Skolkommissionen framhållit, att uppgifter av enbart skolfilmsgrans— kande natur måhända skulle kunna åvila skolöverstyrelsen. Då emellertid övriga åtgärder beträffande skolfilmen vore synnerligen vittomfattande, syntes det nödvändigt att för den centrala led- ningen av denna verksamhet redan från början inrätta ett särskilt organ. Detta organ borde erhålla en mera självstän- dig karaktär, dock givetvis med anknyt- ning till såväl överstyrelsen som statens läroboksnämnd. Kommissionen har läm- nat öppet, huru ett dylikt organ, för- slagsvis benämnt statens skolfilmnämnd, borde utformas samt på vilket sätt an- knytningen till och samordningen med övriga myndigheter borde ske.

I den förutnämnda propositionen 1950: 70 har departementschefen (sid. 540) framhållit, att han icke ansett sig böra upptaga medel för filmgranskning i överstyrelsens avlöningsstat, enär ut- redning påginge om skolöverstyrelsens organisation. Hinder syntes icke möta för anlitande av det till överstyrelsen

för försöksverksamhet m. m. anvisade reservationsanslaget för en viss begrän- sad verksamhet till skolfilmsverksam- hetens fromma. Vidare har departe- mentschefen (sid. 569 f.) anfört, att skolfilmen torde för vissa behov vara av så stort värde och kunna påräkna så stor spridning, att de ofta betydande kostnaderna för filmens framställning icke finge vara avskräckande. Ett suc- cessivt utbyggt centralorgan för verk- samhetens ledning, tills vidare förlagt inom skolöverstyrelsen, syntes vara på- kallat av växande behov. Riksdagen (skrivelse nr 341) har icke gjort sär- skilt uttalande i ämnet.

De sakkunniga

Vid sitt ställningstagande till frågan om inrättande av ett särskilt organ för skolfilmsverksamheten synes skolkom- missionen ha utgått från skolöverstyrel- sens nuvarande organisation. Vid en om- organisation av överstyrelsen, som syf- tar till att bereda ämbetsverket möjlig- het atti ökad utsträckning inrikta sig på positiva uppgifter, kommer frågan i ett annat läge. Vid en sådan omorganisa- tion är det icke gärna tänkbart att från överstyrelsens arbetsområde avskilja de arbetsuppgifter, som sammanhänga med filmens användning som undervisnings- medel och som stå i närmaste samband med utformningen av undervisnings- planer, metodiska anvisningar o. d. Överstyrelsen torde ha möjlighet att handha såväl granskningen av skolfilm som andra hithörande frågor. Att för ändamålet inrätta ett särskilt statsprgan torde icke vara erforderligt och lärer medföra ökade kostnader för det all- männa. De sakkunniga hänvisa i övrigt till vad i motsvarande hänseenden ytt- rats i kap. 5 (sid. 55 ff.).

På överstyrelsen böra enligt de sak- kunnigas mening ankomma följande arbetsuppgifter i fråga om skolfilm m. m.:

att granska befintligt skolfilmbestånd och nytillkommande skolfilmer samt uppgöra en filmförteckning över god- kända skolfilmer,

att på begäran granska planer och manuskript till nyinspelningar och i samband därmed bedriva rådgivande verksamhet,

att granska och godkänna arbets- och kommentarblad för filmundervisningen,

att stödja pedagogisk försöksverksam- het med film och inspelning av önsk- värda men ur producentsynpunkt min- dre lönande filmer,

att anordna kurser för lärare i skol— filmmetodik m. m.,

att tillgodogöra sig utländsk erfaren- het i skolfilmfrågor,

att organisera ett regionalt filmarkiv- system samt

att granska och godkänna projekto- rer, till vilka statsbidrag utgå, och i samband därmed underhandla om pris- sättning och eventuellt centralupphand- ling.

Beträffande dessa arbetsuppgifter torde, utöver vad som i det föregående anförts, böra framhållas endast föl- jande.

En granskning av nuvarande filmbe- stånd har länge ansetts erforderlig. Från lärarhåll har filmgranskning för- ordats vid flera tillfällen. Även ur pro- ducentsynpunkt torde en auktorise- rande, central filmgranskning emotses med största intresse. Detta framhölls, enligt vad de sakkunniga inhämtat, enstämmigt vid den konferens, som film- och radiodelegationen inom 1946

års skolkommission på sin tid anord- nade med representanter för de ledande skolfilmproducenterna. En samordnad filmförteckning över granskade och godkända undervisningsfilmer bör kunna bli till god ledning för skolorna vid val av filmer. Den nuvarande mång- falden av enskilda filmförteckningar, vilka äro uppställda efter olika princi- per, försvårar ofta ett gott filmval. De sakkunniga ha emellertid icke ansett sig böra förorda ett system, motsvarande det för läroböckerna gällande. En läro- bok, som ej är uppförd på läroboksför- teckningen, kunna eleverna ej åläggas att använda. Vid val av filmer böra sko- lorna ha fria händer, men de sakkun- niga utgå från, att de av överstyrelsen rekommenderade filmerna i flertalet fall komma att föredragas. Vid film- granskningen bör filmen antingen god- kännas eller underkännas. Klassifice- ring av dess kvalitet bör ej ske. Där- emot bör kunna angivas, för vilka skol- stadier eller skolformer, filmen särskilt lämpar sig.

Vid nyproduktion av undervisnings- filmer böra planer och manuskript på ett relativt tidigt stadium kunna under- ställas överstyrelsen.

Även de alltmer använda filmbanden i 35 mm-formatet och diapositivbilder i formatet 5 x 5 cm böra underkastas viss granskning. En standardisering av formatet av de enstaka bilderna, som i vårt land är 24 x 36 mm men i de anglosachsiska länderna 18 x 24 mm, torde vara ändamålsenlig, särskilt med tanke på det internationella utbytet.

En förutsättning för filmens ratio- nella användning i undervisningen är, att den göres lätt tillgänglig för sko- lorna. Genom lärares, lärarorganisatio- ners och lokala skolmyndigheters ar- bete och initiativ har upprättats ett sy— stem av regionala filmarkiv. I icke så

få fall ha enskilda filmproducenter medverkat vid lösandet av arkivfrågan. Erfarenheten visar, att regionala film- arkiv är en god lösning av arkivfrågan. Även i USA har i vissa stater samma system använts. De svenska skolornas filmarkiv äro emellertid ordnade på olika sätt, och en viss samordning synes önskvärd. En fast och i möjligaste mån likartad organisationsform skulle ge stadga åt verksamheten.

För närvarande finnes i marknaden ett stort antal smalfilmapparattyper, framför allt av utländskt fabrikat. Den inhemska produktionen är liten och ännu icke av samma kvalitet som den utländska. Priset på kvalitetstyperna —— särskilt ljudprojektorerna —— är högt, inemot 4 000 kronor. Enligt vad de sak- kunniga erfarit, har ett statligt verk nyligen vid central upphandling av ett 50-tal ljudfilmanläggningar erhållit 25% rabatt. En central upphandling eller beställning genom skolöverstyrel- sens försorg torde därför kunna ned- bringa skolornas kostnader för filmut- rustning. För exempelvis 100 ljudfilm- anläggningar årligen — antalet inköp torde bli betydligt större _— skulle 25 % rabatt medföra en årlig besparing av omkring 90 000 kronor.

Vad som här framhållits i fråga om filmutrustning gäller även bildbands- och skioptikonapparater och andra slag av projektionsapparater.

De ovan angivna arbetsuppgifterna äro omfattande och betydelsefulla, även i ekonomiskt hänseende. Granskningen av nuvarande skolfilmbestånd och or- ganiserandet av regionala filmarkiv fordrar en betydande arbetsinsats från skolöverstyrelsens sida under de när- maste åren. Försök med undervisnings- film torde medföra åtskilligt arbete. Icke minst kursverksamhet för utbildning av lärare i filmmetodik torde kräva stor

uppmärksamhet från överstyrelsens sida. Med hänsyn härtill förorda de sak- kunniga, att till överstyrelsen knytes en heltidsanställd filmkonsulent. Denne bör sortera under undervisningsavdelnin- gen men givetvis biträda vid handlägg- ning av frågor berörande undervis- ningsfilm, som uppkomma inom andra avdelningar, t. ex. inom försöks- och lärarutbildningsavdelningarna. Konsu- lenten bör även handlägga frågor rö- rande st'illfilm samt skioptikon- och balloptikonbilder i undervisningens tjänst.

Filmkonsulenten måste vara väl för- trogen med skolväsendet och dess peda- gogiska frågor. Han bör ha tjänstgjort som lärare men samtidigt ha teknisk erfarenhet och förutsättning att be- döma filmfrågor även ur teknisk syn- punkt. De sakkunniga förorda, att film- konsulenten utses bland ordinarie eller extra ordinarie lärare vid statliga eller statsunderstödda skolor samt att han, åtminstone tillsvidare, anställes mot ett årligt arvode av 3 000 kronor jämte er- sättning för avstådda avlöningsförmå- ner. Nämnda förmåner böra utgå efter väsentligen samma grunder, som i kap. 9 föreslagits för motsvarande förmåner till ämneskonsulenter.

Vid granskning av undervisningsfilm bör i första hand filmkonsulenten med- verka och därvid bedöma filmerna ur både teknisk och allmänt pedagogisk synpunkt. De mera speciella pedago- giska synpunkterna böra bedömas av överstyrelsens experter i det ämne eller på det skolstadium, för vilket filmen närmast är avsedd. Varje film bör gran- skas av minst tre personer, och över— styrelsen bör ha möjlighet att för film- granskningen anlita särskilda experter såsom granskare. Förslagsvis bör över- styrelsen ha tillgång till 1 a 2 represen- tanter för dels lågstadiet, dels mellan—

stadiet, dels det högre skolstadiet samt 3 a 4 ämnesspecialister utöver de inom överstyrelsen befintliga. Särskilt vid granskningen av nuvarande skolfilm- bestånd torde särskilda granskare be- höva anlitas, om ej överstyrelsens be- fattningshavare skola bli för betungade till men för andra arbetsuppgifter. Skolfilmerna äro i regel korta (cirka 120 meter) och granskningen av varje sådan film torde taga i medeltal cirka 30 minuter. Därtill komma för varje film vissa för- och efterarbeten för granskningsmännen. Vid statens bio- grafbyrä utgår till suppleant för gransk- ningsmännen ett arvode av 12 kronor för hel granskningstimme. De sakkun— niga förorda, att arvodet för överstyrel- sens filmgranskare fastställes till 12 kronor per granskningstimme. översty- relsen bör dock kunna jämka arvodet med hänsyn till bl. a. filmernas art.

Granskning och godkännande av en undervisningsfilm innebär ett slags auktorisering av filmen, vilket får anses innebära en viss ekonomisk fördel för producenten. I anslutning till vad stats- kontoret anfört i sitt utlåtande den 2 februari 1949 över skolkommissionens film- och radiodelegations förslag för- orda de sakkunniga, att en avgift utta- ges för granskningen av varje skolfilm. En dylik avgift uttages i samband med läroboksgranskningen. Avgiften bör sät- tas så hög, att den täcker de egentliga granskningskostnaderna. Granskningsti- den för varje film beräknas, som nämnts, till 30 minuter. Om tre timav- lönade granskare anlitas, skulle kostna- den bli 18 kronor. Därtill komma emel- lertid kostnaderna för erforderliga för- och efterarbeten samt för maskinist, lokaler, apparatur och expediering av överstyrelsens beslut.

Television

Av telegrafstyrelsen ha äskats medel för anordnande av försök med tele- vision. Inom skolöverstyrelsen övervä- ges, enligt vad de sakkunniga inhämtat, frågan om skolans medverkan i försök med användning av television i skolun- dervisningen. Frågan befinner sig, lik- som planerna på införande av tele— vision, på ett förberedande stadium. För

närvarande är det därför icke möjligt att bedöma överstyrelsens behov av sär- skild personal för dylik verksamhet. De sakkunniga anse, att överstyrelsen upp- märksamt bör följa denna fråga samt utgå från att medel i sinom tid ställas till dess förfogande för anlitande av experter på detta område.

Övriga tekniska hjälpmedel

1946 års skolkommission har fram- hållit, att de svenska skolorna i stort sett vore torftigt utrustade med tek- niska hjälpmedel. Delvis berodde detta på att dessas pedagogiska betydelse inte fullt insetts. Framför allt syntes emeller- tid de ekonomiska möjligheterna att in-

köpa behövlig apparatur ha varit för små. En önskvärd utveckling på detta område krävde såväl pedagogisk upp- lysning som anslag av statsmedel. Så- dana hjälpmedel vore t. ex. duplika- torer, skrivmaskiner, grammofoner m. m.

Det bör enligt de sakkunnigas mening ankomma på skolöverstyrelsen att verka för skolornas utrustning med lämpliga tekniska hjälpmedel och ägna ökad upp- märksamhet åt undervisningslokalernas möbler och andra lösa inventarier etc. Ifrågavarande materielgrupper synas vara av så heterogen natur, att det knap- past synes möjligt att genom en person tillgodose all den sakkunskap, som er- fordras. Från fall till fall bör genom

särskilt tillkallade sakkunniga sörjas för beredningen av förekommande ären- den, i den mån handläggningen ej kan ankomma på förutnämnda ämneskon- sulenter eller verkets personal i övrigt. Dessa ärenden böra handläggas på un- dervisningsavdelningen. I fråga om möbler o. d. bör samarbete ske med byggnads- och planeringsavdelningen samt Skolhygicnroteln.

ROTLARNAS ORGANISATION

Grundläggande synpunkter

Iföljande förslag till rotlarnas organisation utgå de sakkunniga från skolväsendets nuvarande utformning. Genomföres enhetsskola, måste ärendena delvis omgrupperas mellan rotlarna inom samma avdelning, och utbyggas skolväsendets mellaninstanser, befrias skolöverstyrelsen från åtskilliga ären- den. Inverkan härav på överstyrelsens organisation behandlas i kap. 13.

Under rotlarna redovisas nedan en- dast mera väsentliga arbetsuppgifter. Det hör ankomma på skolöverstyrelsen att bestämma detaljerna av arbetsorga- nisationen. Förslaget har utformats un- der förutsättning, att av de sakkunniga i kap. 5 förordade jämkningar i över- styrelsens ämbetsområde och i kap. 7 föreslagna decentraliseringar av beslu- tanderätten genomföras helt eller i varje fall i huvudsak. Dock har biblio- teksroteln tills vidare medtagits, oaktat den vid bifall till folkbibliotekssakkun- nigas förslag utbrytes ur överstyrelsen.

I kap. 9 ha de sakkunniga föreslagit förstärkning av skolöverstyrelsens kon- sulentorganisation för olika ämnen m. m. och 1 kap. 10 av överstyrelsens tekniska expertis. Nedan föreslås under olika rotlar förstärkning av inspektörs- och konsulentorganisationen även i

vissa andra avseenden, där en intensi- fiering av överstyrelsens verksamhet ansetts påkallad. Om inspektörer och konsulenter skola kunna utnyttjas för pedagogiska eller andra positiva ar- betsinsatser i avsedd omfattning, måste dessutom till deras förfogande ställas erforderlig kanslipersonal. I förslaget har denna synpunkt beaktats.

Kanslipersonalens arbete bör omläg- gas. Sålunda bör beslutanderätten inom skolöverstyrelsen överflyttas på kvali- ficerad kanslipersonal i större utsträck- ning än som nu är fallet (se kap. 7). Denna personal bör även till viss del övertaga den informationsverksamhet, som nu fullgöres av undervisningsråd och byråchefer. Vidare bör åtskilligt av amanuensernas nuvarande arbete kunna anförtros åt kvalificerad biträ- despersonal. På grund härav bör över- styrelsens biträdespersonal i högre lö- negrader förstärkas, medan antalet amanuenser bör kunna minskas (se kap. 8). Då biträdespersonalen i allmänhet icke växlar lika hastigt som amanuens- personalen, vinnes härigenom en jäm- nare arbetsgång.

Skolöverstyrelsen har att handlägga ett mycket stort antal olikartade ären- degrupper. De sakkunnigas förslag till

decentralisering av beslutanderätten till kanslipersonal och till lokala organ samt omläggningen av överstyrelsens hela organisation medför, att det knap- past är möjligt att i förväg säkert be- döma, i vilken omfattning arbetsuppgif- ter, som nu utföras av amanuenser, kunna överflyttas på kvalificerad bi- trädespersonal. I sitt förslag till perso- nalorganisation ha de sakkunniga där- för ansett sig böra räkna med en mera begränsad sådan överflyttning. Sedan omorganisationen genomförts, bör det ankomma på skolöverstyrelsen att i de- talj undersöka, vilka arbetsuppgifter som böra anförtros kvalificerad biträ— despersonal. Om en överflyttning av arbetsuppgifter från amanuenser till bl- trädespersonal kan ske i större omfatt- ning än som framgår av de sakkunnigas förslag till personalorganisation, bör ett antal av de föreslagna amanuensbefatt- ningarna utbytas mot biträdesbefatt- ningar i högre lönegrader.

Personalen har föreslagits inplacerad i lönegrad med hänsyn till nu gällande förhållanden. Den beslutade löneregle- ringen för byråchefer m. fl. har dock beaktats (se kap. 8). Genomföras andra löneregleringar, berörande överstyrel— sens personal, böra de föreslagna löne- graderna jämkas med hänsyn härtill, t. ex. för konsulenter m. fl. (se kap. 9).

Ordinarie byråsekreterare redovisas under rotlarna gemensamt med amanu- enspersonalen. En viss del av det sam- manlagda antalet av dessa befattningar bör inrättas som ordinarie byråsekre- terartjänster, förslagsvis omkring %. Vi- dare bör en del av amanuenstjänsterna till en början besättas med extra befatt- ningshavare, tills överstyrelsens nämnda undersökning av arbetsuppgifternas för- delning mellan amanuenser eller biträ- den slutförts. För annan kanslipersonal redovisas i allmänhet under rotlarna

endast lönegraden, medan antalet ordi- narie och extra ordinarie befattningar angives sist i detta kapitel. Det bör nämligen ankomma på överstyrelsen att bestämma, på vilka rotlar den ordinarie personalen skall tjänstgöra.

På undervisnings- samt organisations- och personalavdelningarna har särskild rotel reserverats för avdelningschefen. Inom övriga avdelningar är avdelnings- chefsskapet ej avsett att knytas till viss rotel, men på avdelningschefens rotel kan viss personalförstärkning erfordras eller också kunna vissa ärendegrupper inom roteln överflyttas till annan rotel inom avdelningen. ,

De sakkunniga ha undersökt, huru stor del av varje befattningshavares nu- varande arbete, som skulle falla på olika avdelningar och fristående rotlar inom den blivande organisationen av över- styrelsen. Resultatet har sammanställts i bilaga 7. Självfallet äro dessa uppgif- ter approximativa. De ha dock tjänat till ledning vid bedömandet av det bli- vande personalbehovet. Den minskning i arbetsbelastningen, som de föreslagna decentraliseringsåtgärderna beräknas medföra, ha därvid ansetts i allmänhet endast kunna kompensera den överbe- lastning av personalen, som nu förelig- ger (se kap. 7).

överstyrelsens befattningshavare med pedagogisk eller annan fackkunskap kunna och böra hänföras till särskilda rotlar. Om deras expertis skall utnytt- jas i största möjliga omfattning, måste de dock även biträda vid handläggning av ärenden på andra rotlar. Som exem- pel må nämnas, att de undervisnings- råd och ämneskonsulenter, som repre- sentera olika läroämnen, oavsett sin placering inom verket böra biträda inom organisations- och personalavdel- ningen vid handläggning av personal— frågor, som röra deras respektive äm—

nen, samt inom byggnads- och plane- ringsavdelningen vid handläggning av frågor om lokaler för dessa ämnen. Un- dervisningsråd, som representerar visst ämne, bör likaledes biträda på under- visnings- och försöksavdelningarna vid handläggning av frågor berörande detta

ämne, även om han är placerad på an- nan avdelning eller fristående rotel. Kanslipersonalen åter kan i regel hän- föras till viss rotel eller i varje fall viss avdelning och där sysselsättas uteslu- tande eller så gott som uteslutande för rotelns eller avdelningens räkning.

Generaldirektören. Överdirektören

Under vardera av generaldirektören och överdirektören bör sortera ett kans— libiträde, helst kunnigt i stenografi, för olika tjänstegöromål, t. ex. korrespon— dens, som ej hör till någon bestämd arbetsenhet, telefonvakt och ordnande av handlingar. I övrigt böra de biträda överdirektörens nedan angivna kansli— personal och pressombudsmannen.

Överdirektören bör utöver de uppgif- ter, som i övrigt tillkomma honom, handha de frågor rörande överstyrel- sens inre organisation, i vilka general- direktören ej beslutar, och närmast svara för överstyrelsens allmänna in— formationsvcrksamhet (se kap. 6). För detta ändamål böra under honom sor- tera ] förste byråsekreterare, pressom— budsmannen, 1 amanuens (byråsekre- terare) och 1 kanslibiträde utöver det ovan nämnda kanslibiträdet.

Förste byråsekreteraren bör dels vara föredragande för överstyrelsens interna personalärenden, dels fullgöra de göro- mål, som enligt 1949 års rationalise- ringsutredning (SOU. 1950:8 och 1951 års statsverksproposition bilaga 2 sid. 31 f.) böra ankomma på en organisa- tionsföredragande (biträde vid rationa- liseringsutredningar, initiativ till ytter- ligare rationalisering, förenklingar i blankettväscndet), dels sammanhålla pc— titaarbetet på rotlarna och därvid svara för att de olika avsnitten få en enhetlig

och överskådlig uppställning samt en lämplig avfattning i formellt hänseende.

Pressombudsmannen bör jämte andra uppgifter svara för publikationen Ak- tuellt från skolöverstyrelsen, om så be- finnes lämpligt, och för överstyrelsens tidningsurklipp. Medicinalstyrelsens motsvarande befattningshavare uppbär 5 004 kronor för år. Med hänsyn till de höjda levnadskostnaderna och därav betingade höjningar av dylika arvoden förorda de sakkunniga, att arvodet för pressombudsmannen bestämmes till 6 000 kronor för är.

Amanuensen bör dels lämna förste byråsekreteraren erforderligt biträde, bl. a. i frågor om överstyrelsens blan- kettväsen, dels med biträde i förekom- mande fall av materialförvaltaren (se sid. 223) handha frågor om överstyrel- sens lokaler och inventarier.

Kanslibiträdet erfordras helt för per— sonalärendena.

Då förste byråsekreteraren får flera krävande arbetsuppgifter, bör befatt- ningen placeras i lönegrad 29.

Inom överstyrelsen ha för närvarande inom olika arbetsenheter språkkunniga befattningshavare erhållit i uppdrag att tjänstgöra som lcontalctmän för besö— kande från utlandet. Sådana kontakt- män böra alltjämt finnas och de böra i denna egenskap sortera under över- direktören.

Personalorganisationen blir alltså

Befattning

Generaldirektör ............................. kanslibiträde ............................. Överdirektör ............................... förste byråsekreterare ..................... pressombudsman ......................... byråsekreterare eller amanuens ............ kanslibiträden ............................

ÄIÄÄÄÄIIIÄÄÄÄIIÄÄII 11 ÄÄÄIÄÄZÄIIÄÄÄÄIÄÄÄÄ 29

................... 11 2

Lönegrad Antal Årsarvode kr.

5 1I:

Summa 7 1],

Undervisningsavdelningen

Arbetsuppgifter. Till undervisnings- avdelningen, U, hänföras pedagogiska frågor berörande samtliga överstyrel- sen underställda skolformer utom lärar- utbildningsanstalter, folkhögskolor, sko- lor för blinda och döva, sinnesslö- och epileptikerskolor samt förskolor och daghem. Den särskilda pedagogiska för- söksverksamheten handhaves inom F. Såsom framhållits i kap. 8 innebär detta icke, att U ej bör ta initiativ på det pedagogiska området eller pröva olika pedagogiska uppslag. U bör ha det all- männa ansvaret för verksamheten vid skolorna under överstyrelsens inseende, bortsett från ovan särskilt nämnda skol— former.

U uppdelas på 5 rotlar. För olika skolformer gemensamma frågor av all- män natur hänföras till avdelningsche- fens rotel, medan gemensamma frågor av mera speciell natur, avseende exem- pelvis övningsämnen, skolradio och skolfilm, hänföras till en annan sär- skild rotel. En rotel handhar folk- skolans och en rotel de högre skolornas undervisningsfrågor, medan på en rotel handläggas examensärenden o. (1. Till de olika rotlarna böra väsentligen föl- jande ärendegrupper hänföras.

Rotel U 1, avdelningschefens rotel

Pedagogiska frågor av allmän natur, gemensamma för folkskolan och högre skolor.

Läroboksgranskning, i den mån så- dan fråga ej finnes böra handläggas inom annan rotel (se kap. 5).

Överstyrelsens pedagogiska tion.

Konferenser med folkskolinspektörer, rektorer och lärare.

Sakkunniga, anlitade för avdelning- ens ärenden.

Förordnande av inspektor vid kom- munala och enskilda skolor.

Arbetsfördelningen inom avdelningen.

inspek-

Rotel U 2

S k 0 1 f o r m e r: Folkskolan. Fort- sättningsskolan. Skolor vid sjukvårds- anstalter och barnhem. Nomadskolor. Enskilda skolor, som meddela undervis- ning på folkskolestadiet.

Ä r e n d e n: Undervisnings- och upp- fostringsfrågor av allmän natur.

Undervisnings-, kurs-, tim- och stu- dieplaner.

Metodiska anvisningar för undervis- ningen (utom övningsämnen).

Assistentundervisning i främmande levande språk. Undervisningsmateriel och i före- kommande fall läroböcker, dock ej i övningsämnen. Hjälp- och specialundervisning. Betygsättning och standardprov. Folkskolinspektionens pedagogiska verksamhet. Frågor om skolornas arbetsordning.

Lärjungarnas ordning och uppfö- rande.

Inställande av undervisningen och återläsning.

Befrielse från skolplikt. avgång från skolan.

Ledighet för lärjunge. Hänvisning av barn tillhörande ett skoldistrikt till undervisning i annat skoldistrikt.

Lärjunges

Rotel U 3

S k 0 1 f o r m e r: Allmänna läroverk utom provårskurserna. Försvarets läro- verk. Kommunala gymnasier. Högre kommunala skolor. Privatläroverk och högre enskilda skolor. Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogsstude- rande. Skolor för flyktingar.

Ä r e n d e n: Undervisnings- och upp- fostringsfrågor av allmän natur.

Undervisnings-, kurs-, tim- och stu- dieplaner.

Metodiska anvisningar för undervis- ningen (utom övningsämnen och mot- svarande praktiska läroämnen).

Assistentundervisning i främmande levande språk.

Undervisningsmateriel och i förekom- mande fall läroböcker, dock ej i öv- ningsämnen och motsvarande praktiska läroämnen.

Tillvals- och tilläggsämnen. Frågor om skolornas arbetsordning. Lärjungarnas ordning och uppfö- rande.

Inställande av undervishingen och återläsning.

Rotel U 4

Skolformer: (De, som angivas under rotel U 3, och, vad examina be- träffar, även de, som angivas under rotel U 2.

Å r e n d e n: Betygsättning.

Intagning och flyttning av lärjungar.

Realexamen, praktisk realexamen och studentexamen.

Censorsinstitutionen. Prov för lärjungar.

Normalskolekompetens.

Kompetensvärdet av avgångsbetyg från enskild läroanstalt och av in- och utländska skolbetyg i förhållande till student- och realexamen.

Rotel U 5

Övningsämnen vid samtliga läroan- stalter under överstyrelsen dock ej an- stalter för utbildning av lärare i öv- ningsämnen.

Motsvarande praktiska läroämnen. Arbetskunskap vid fortsättningssko- lan, vari ingå hushållsgöromål, barna- vård eller slöjd.

Korrespondensundervisning.

Skolradio. Skolfilm och andra tekniska hjälp— medel för undervisningen.

Television.

Skolteater.

Luftskyddsundervisning. Trafikundervisning. Friluftsverksamhet. Lärjungarnas lantbruksarbete. Skolungdomsutbyte och lärjungebrev- växling med utlandet.

Till U skulle sålunda hänföras ären- den, förutom från konsulenterna i öv- ningsämnen, från nuvarande avdel- ningschefernas rotlar inom folkskol- och läroverksavdelningarna samt från nuvarande rotlarna F III, F VI, L I, L III, L IV och L VI men även vissa. ärenden av pedagogisk natur, som handläggas på övriga rotlar inom läro- verksavdelningen.

Till undervisningsavdel- ningen hänföras flertalet konsulenter. Såsom inledningsvis framhållits, inne—

Personal.

bär detta icke, att de uteslutande skola fullgöra arbetsuppgifter på denna av- delning. De böra biträda på alla av- delningar och fristående rotlar, där frå- gor, som beröra deras respektive fack- områden, uppkomma. Under rotel U 1 böra ämneskonsulenterna sortera. Till rotel U 2 böra knytas lågstadiekonsu- lenten och hjälpskolekonsulenten samt till rotel U 5 konsulenterna i övnings- ämnen utom konsulenterna i hus- hållsgöromål, som böra sortera under socialroteln (se sid. 212) och film- konsulenten. Beträffande nämnda kon- sulenter hänvisas till kap. 9 och 10. Genom beslut av Kungl. Maj:t den 9 oktober 1950 har till de sakkunniga överlämnats en skrivelse från samar- betskommittén för ekonomisk upplys- ning med synpunkter på undervis- ningen i ekonomi, vilken skrivelse skulle tagas i övervägande i samband med det de sakkunniga anförtrodda uppdraget. I skrivelsen har samarbets- kommittén understrukit behovet av att för ekonomiundervisningen till översty- relsen knötes en särskild konsulent- tjänst.

De sakkunniga vilja framhålla, att un— dervisning i ekonomi är en betydelse- full uppgift för det allmänna skolväsen- det. Denna undervisning ingår som ett led i olika ämnen, och vederbörande änmesrepresentanter böra tillse, att un- dervisningen i detta hänseende utfor— mas på ett lämpligt sätt. Det bör an- komma på skolöverstyrelsen, särskilt undervisningsavdelningen, att anvisningar och

genom studieplaner m. m. främja denna undervisning. För detta ändamål kan dock en särskild heltids- tjänst som konsulent icke anses erfor- derlig inom överstyrelsen. I den mån inom överstyrelsen erfordras särskild expertis i ämnet, bör sådan anlitas av överstyrelsen och kostnaderna bestri-

das av de medel, som överstyrelsen äger disponera för dylika ändamål.

För handläggning av ärenden, som skola ankomma på U, sysselsättes nu kanslipersonal, motsvarande något mer än 4 byråsekreterare eller amanuenser och 4 kansli- eller kontorsbiträden. Ro- telchefstjänsterna komma att öka från inemot 4 till 5 och konsulentbefatt- ningarna från 8 (sex på deltid) till 22 (fyra på deltid) d. v. 5. en ökning lncd i runt tal 1 rotelchef och 14 konsulenter (se bilaga 7). De sakkunniga ha i bilaga 5 tillstyrkt decentralisering av ett stort antal ärenden under U. Härigenom minskas i någon mån personalbehovet.

Enligt de sakkunnigas förslag skall U vara den centrala avdelningen inom överstyrelsen med det allmänna ansva- ret för verksamheten vid skolöversty- relsen underställda skolor, bortsett från vissa skolor av speciell karaktär. Den av de sakkunniga avsedda intensifie- ringen av den pedagogiska verksamhe- ten ankommer på U, i den mån den ej åligger F. Om den pedagogiska perso- nalen på avdelningen skall kunna göra en effektiv insats, måste till dess förfo- gande ställas kanslipersonal i tillräck- lig omfattning.

På avdelningen bör finnas 1 förste byråsekreterare i lönegrad 29, som när- mast sorterar under avdelningschefen. På denne byråsekreterare bör ankomma att till föredragning förbereda frågor om inspektionsverksamheten, konferen- ser o. d., att självständigt avgöra ären— den av mera löpande karaktär, att bi- träda vid de ofta svårbedömda frå— gorna om tolkning av skolförfattningar på rotlarna U 1—4, att i den mån så kan ske handha den informationsverk- samhet, som ankommer på nämnda rot- lar, samt att uppsätta mera omfattande skrivelser och utredningar.

Vidare erfordras 1 förste byråsekre-

terare i lönegrad 27 med arbetsuppgif- terna huvudsakligen förlagda till rotel U 5. Under denna rotel skulle sortera 7 heltidsanställda och 4 deltidsanställda konsulenter i övningsämnen samt film- konsulenten. Konsulenterna i övnings- ämnen, vilkas verksamhet avser samt- liga överstyrclsen underställda skolfor- mer, måste ofta taga ställning även till författningsfrågor och skolorganisato- riska frågor. En kvalificerad kansli— tjänsteman erfordras för att biträda (lem härvid och sammanhålla den ad- ministrativa delen av deras verksamhet samt för att i första hand handha den informationsverksamhet, som ankom— mer på roteln, och uppsätta vissa mera

, omfattande skrivelser m. m.

Beträffande övrig personal må erin- ras om att läroboksgranskningen före- slås överflyttad från statens läroboks- nämnd till överstyrelsen. Någon för— stärkning av kanslipersonalen erfordras icke härigenom. Dock förutsättes nedan (sid. 223), att den biblioteksassistent, som bör svara för överstyrelsens biblio- tek, även skall lämna visst biträde vid handläggningen av läroboksärenden.

De sakkunniga räkna med ett behov av 2 amanuenser på rotel U 4 för hand-

Dessa ärenden äro av betungande natur och deras handläggning fordrar amanu- ensbiträde i förhållandevis stor omfatt- ning. Likaledes erfordras 2 amanuenser på rotel U 5 för att biträda främst kon- sulenterna i övningsämnen. Enbart gymnastikkonsulenterna ha redan nu 1 amanuens. Vidare räkna de sakkunniga med 1 amanuens på envar av rotlarna U 1, U 2 och U 3. Sammanlagt erfordras alltså 7 amanuenser.

På varje rotel bör finnas 1 kanslibi- träde bl. a. för rotelchefens räkning. Då övningsämnena icke äro represen- terade genom undervisningsråd, kom- mer det att åvila konsulenterna i dessa ämnen en hel del arbete av administra— tiv natur, för vars utförande de böra ha tillgång till kvalificerad biträdesperso- nal. Inom rotel U 5 erfordras därför yt- terligare 1 kontorist och 1 kanslibiträde. Sammanlagt erfordras alltså 1 kontorist och 6 kanslibiträdcn. För enklare biträ- desgöromål behövas 3 kontorsbiträden.

Då det närmast bör ankomma på av— delningschefen att bestämma persona- lens fördelning å rotlarna, upptages i följande sammanställning av personal- behovet kanslipersonalen som gemen— sam för hela avdelningen.

läggning av olika examensärenden. UndervisningsavdeIningens personal ltotcl Befattning Lönegrad Antal Årsarvode kr.

Pedagogisk personal :

U 1 avdelningschef ....................................... Cp 15 1 ämneskonsulenter .................................... 3 000 + lön 8 U 2 rotelchef ............................................ Ca 37 1 hjälpskolekonsulent .................................. Ch 4 1 lågstadiekonsulent .................................... 3 000 + lön 1 U 3 rotelchef ............................................ Ca 37 1 U 4 rotelchef ............................................ Ca 37 1 U 5 rotelchef ............................................ Ca 37 1 förste gymnastikkonsulent ............................. Ch 7 1 gymnastikkonsulenter ................................. Cb 4 2 musikkonsulent ...................................... Cb 4 1 musikkonsulent ...................................... 1 800 + lön 1/2 teckningskonsulent ................................... Cb 4 1 teckningskonsulent ................................... 1 800 + lön 1/2

U 5 konsulent för manlig slöjd ............ konsulent för manlig slöjd ............ konsulent för kvinnlig slöjd ........... konsulent för kvinnlig slöjd ........... filmkonsulent ........................

K anslipersonal :

förste byråsekreterare ................. förste byråsekreterare ................. byråsekreterare eller amanuenser ..... kontorist ...........................

kanslibiträden

kontorsbiträden ......................

................ 29 ................ 27 ::::::::::::::::: 13 ................ 11

Lönegrad Årsarvode kr. Cb 4 l 1 800 + lön 1/, Cb 4 1 800 + lön 1/

2 3 000 + lön 1 23 4/3

17—24

OGG—QH—

4—8 19

Summa 42 4],

Försöksavdelningen

Arbetsuppgifter. Försöksavdelningen, F, är avsedd att övertaga de arbetsupp— gifter, som nu ankomma på folkskol- och läroverksavdelningarnas försöks— rotlar. I skolöverstyrelsens arbetsord- ning ha dessa specificerats på följande sätt.

Allmänna frågor rörande psykologisk- pedagogisk försöksverksamhet.

Skolpsykologverksamheten.

Försöksskolornas differentierings- och an- knytningsfrägor.

Tim- och studieplaner för försöksskolor. Försök rörande undervisningsmetoder och undervisningsmateriel.

Utarbetande av prov, iakttagelseschemata och andra hjälpmedel för försöksundervis— ningen.

Metoder för redovisning av försöksverk- samhetens resultat och bearbetning av in- samlat material.

Frägor rörande konsulenter och fortbild- ningskurser för försöksverksamheten.

Psykologisk-pedagogiska undersökningar. Insamling och bearbetning av metodiska uppslag från lärarnas spontana försöks— verksamhet.

Kontakt forskning.

Författningsbestämmelser och riksdags— petita i frågor rörande försöksverksam— heten.

med psykologisk—pedagogisk

Enligt beslut av 1950 års riksdag skall 186

skolöverstyrelsens försöksverksamhet avsevärt vidgas och läggas till grund för utformningen av den blivande enhets- skolan (se kap. 8). Verksamheten skall även utsträckas till andra skolformer, i första hand realskolor av olika slag men även gymnasier. Den förberedande yrkesutbildningen liksom yrkesvägled- ningen har därvid tillmätts särskild be- tydelse.

Personal. Utom två undervisningsråd _ avdelade genom dubblering av två undervisningsrådstjänster — finnas inom försöksroteln 1 försökskonsulent (Cg 27), 1 heltidsanställd amanuens, 1 kanslibiträde och 1 undersökningsex- pert med ett arvode av 675 kronor i månaden samt ett antal lärare för del- tidstjänstgöring som konsulenter.

Avdelningen, bör uppdelas på två rotlar — en för lägre och en för högre skolstadier. Någon decentralisering av beslutanderätten i ärenden inom F har ej ifrågasatts. Om avdelningen skall kunna fullgöra de maktpåliggande upp— gifter, vilka beslutats av 1950 års riks— dag, måste personalorganisationen av- sevärt förstärkas.

Skolkommissionen har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 7 december 1950 med

hänsyn till den stora betydelse utform- ningen av enhetsskolans förberedande yrkesutbildning kommer att få för ut- fallet av försöksverksamheten i dess helhet och under hänvisning till en av dess yrkesutbildningsdelegation utarbe- tad promemoria hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om sådan för- stärkning av skolöverstyrelsens försöks— avdelning, att frågor i samband med en- hetsskolans förberedande yrkesutbild- ning kunna bli vederbörligen beaktade.

I nämnda skrivelse framhåller kommis- sionen, att förberedelserna för ifrågava- rande grenar av enhetsskolan måste ske framför allt under personlig kontakt mel- lan respektive kommuner och den centrala skolmyndigheten. Det vore icke möjligt att på förhand i detalj utforma det nionde skolårets yrkesutbildande linje. Dess ge— stalt måste växa fram genom praktisk er- farenhet och utifrån de möjligheter de sär- skilda orterna erbjöde.

Ett par av de viktigaste problemen i för- beredelsearbetet komme att bli rekryte- ringen och utbildningen av lärare samt utarbetande av läroböcker, kompendier och annat studiemateriel för den förberedande yrkesundervisningen. Den yrkesteoretiska undervisningen torde i de flesta fall kom- ma att bestridas av timlärare, som många gånger icke hade tidigare erfarenheter som lärare. Pedagogisk utbildning i form av kurser eller korrespondensundervisning torde därför bli nödvändiga för dem. Läro- böcker, kompendier och annan studiema- teriel torde i någon större utsträckning icke kunna utarbetas, förrän studieplanerna prövats och bearbetats i försöksverksam- heten. Provisorisk studiemateriel i någon form måste emellertid ställas till förfo— gande redan under försöksverksamheten. Såväl lärarutbildningen som materielfrå- gan torde böra förberedas och lösas genom samarbete mellan skolöverstyrelsen, över- styrelsen för yrkesutbildning och i före- kommande fall även andra centrala äm- betsverk, t. ex. lantbruksstyrelsen, domän— styrelsen och Skogsstyrelsen.

Ett omfattande planläggningsarhete måste äga rum i försökskommunerna, innan den förberedande yrkesutbildningen kunde

börja. Det torde med fog kunna sägas, att utformningen och genomförandet av den förberedande yrkesutbildningen i klass 9y i försöksdistrikten komme att få avgörande betydelse för utfallet av försöksverksam- heten i dess helhet.

Skolkommissionen funne det ytterst an- geläget att för dessa ändamål till skolöver- styrelsens försöksavdelning knötes en kva- lificerad befattningshavare med vidsträckta befogenheter. Denne borde bl. a. leda in- venteringen av de olika försökskommu- nernas möjligheter att förlägga enhetssko- lans yrkesutbildning till näringslivet, till existerande respektive planerade yrkessko- lor och till särskilda avdelningar inom en— hetsskolan. Vidare borde ifrågavarande be- fattningshavare handha planläggning och utrustning av erforderliga lokaler för den praktiska yrkesutbildande undervisningen, medverka vid rekryteringen och utbild- ningen av lärare för enhetsskolans yrkes- undervisning samt företa en inventering av den undervisningsmateriel, som möjligen skulle kunna användas i klass 9y.

Nämnda arbetsuppgifter syntes bli om- fattande och måste förberedas i god tid. Hösten 1953 hade de första försökssko- lorna hunnit fram till nionde klassen och skolöverstyrelsens försöksavdelning borde därför snarast utrustas med en befattnings- havare i ansvarig ställning för arbetsupp- gifterna i fråga.

De sakkunniga dela i allt väsentligt skolkommissionens uppfattning i fråga om försöksverksamheten beträffande enhetsskolans förberedande yrkesut- bildning. För ledningen av denna del av försöksverksamheten erfordras en särskild, kvalificerad befattning inom F. De sakkunniga framlägga i detta sammanhang ett mera begränsat för- slag, vid vars utformande de sakkun- niga sökt tillgodose önskvärdheten av att överstyrelsen för yrkesutbildning organisatoriskt inordnas i detta arbete (se nedan).

Skolpsykolog. Avdelningen har ett omedelbart behov av en Skolpsykolog med uppgift främst att för studieplan- arbetet planera och leda psykologisk-

pedagogiska undersökningar med så- dant praktiskt syfte, att de lämpli- gen icke kunna hänskjutas till sta— tens psykologisk-pedagogiska institut. En viktig del av dessa gälla försöks- skolornas resultat i olika avseenden jäm- förda med andra skolors. Ehuru över- styrelsen vid utarbetande av lämpliga undersökningsmetoder därvidlag torde behöva anlita vetenskaplig expertis även utanför verket, böra dock dessa under- sökningar i största möjliga utsträckning planeras och utföras genom F. För detta arbete, som kommer att pågå kontinu- erligt och parallellt med studieplanar- betet, behöver F redan från början den nämnda skolpsykologbefattningen. Av- delningens psykologisk-pedagogiska verksamhet förutsätter visst samarbete med Skolhygicnroteln och utnyttjande av dess barnpsykiatriska expertis. Vi- dare torde undervisnings- och lärarut- bildningsavdelningarna i viss utsträck- ning behöva anlita skolpsykologen. Denne bör även tjänstgöra som konsu— lent beträffande skolpsykologverksam— heten inom skolorna. En heltidsbefatt- ning är därför erforderlig. De sakkun- nig räkna med att det finnes möjlighet att förvärva en väl kvalificerad person för en sådan befattning. Om den ej ome— delbart kan tillsättas, hör överstyrelsen i stället ha möjlighet att anlita experter för ändamålet.

Skolpsykologen bör ha god praktisk erfarenhet som lärare samt djupgående och speciell utbildning i pedagogiska och psykologiska frågor. Befattningen bör därför i lönehänseende vara jäm- ställd med lektorstjänst (lönegrad Ca 30 löneklasserna 30—33). Till befattningen bör kunna förvärvas en ordinarie eller extra ordinarie lärare inom det statliga eller statsunderstödda skolväsendet. Be— fattningen är av sådan art, att den bör inrättas som förordnandetjänst. Inne-

havaren bör förordnas på viss tid, högst sex år. Med hänsyn härtill förorda de sakkunniga, att skolpsykologen place- ras i lönegrad Cb 7 (löneklass 33).

Heltidsanställda konsulenter m. m. För kvalificerat studieplanarbete inom F och centralt organiserad lärarfort- bildning i samband härmed erfordras redan från början tre heltidsanställda konsulenter, representerande de olika huvudområden av utbildningen, som försöksverksamheten enligt 1950 års riksdagsbeslut skall omfatta.

Två av dessa avses för med försöks- verksamheten sammanhängande studie- planarbete inom lägre respektive högre skolstadier. De böra även fortsätta den av Skolkommissionen påbörjade inven— teringen av enskilda lärares metodiska försök och bringa värdefulla uppslag och resultat till mer allmän kännedom genom lämpliga publikationer, i den mån detta icke bör ankomma på U. Den översikt över undervisningsmetodiken, som dessa konsulenter förvärva, bör di- rekt tillgodogöras även på så sätt, att de medverka vid den centralt eller regi- onalt organiserade lärarfortbildning, som är en förutsättning för en »fortskri- dande skolreform». När skolkommissio- nens kursplanedelegation slutfört sitt förberedande studieplanarbete och det fortsatta arbetet därmed helt överlåtes åt skolöverstyrelsen, kan ytterligare ar- betskraft erfordras för ändamålet. Till stor del torde dock detta revisionsarbete kunna inom U utföras av de i kap. 9 föreslagna ämneskonsulenterna eventu- ellt med biträde av tillfälligt anlitade ämnesexperter samt i samarbete med nu ifrågavarande två heltidsanställda konsulenter.

Den tredje konsulenten avses för mot- svarande uppgifter på den praktiska utbildningens område inom enhetssko— lan eller med denna samordnade högre

skolor, t. ex. praktiska realskolor. För- utom undervisning i slöjd, som i en- hetsskolan inträder såsom särskilt ämne från och med klass 3, förekomma på enhetsskolans högstadium flera olika former av praktiskt arbete. Med hjälp av överstyrelsens konsulenter i övnings— ämnen och särskilda ämnesexperter bör denna praktiska utbildning plane- ras med lika stor omsorg som all annan utbildning. Även när det gäller prak- tiska ämnen och utbildningslinjer, böra enskilda lärares spontana försöksverk- samhet centralt uppmärksammas och stödjas mera än hittills kunnat ske. Allt detta för enhetsskolans praktiska orientering betydelsefulla centrala pla- nerings- och undersökningsarhcte kan självfallet icke utföras av en enda hel- tidsanställd konsulent. En sådan behö- ver dock redan från början anställas för förberedande planering av den systematiska försöksverksamhet med praktisk utbildning, som 1950 års riks- dag beslutat.

De sakkunniga erinra om att sär— skilda utskottet vid 1950 års riksdag sär- skilt framhållit, »att den praktiska ut- bildningen i försöksverksamheten icke kan få träda tillbaka för den teore— tiska». Vidare har utskottet understru- kit vikten av att yrkesutbildningen inom enhetsskolan såväl yrkesväglednin- gcn som den förberedande yrkesutbild- ningen organiseras på ett fullt till- fredsställande sätt och angivit följande riktlinjer för denna utbildning: »Ut- över handledning i praktiska ämnen på enhetsskolans olika stadier är det avsett att i klasserna 7 och 8 inrymma yrkes- orientering och att senast i klass 9 an- ordna, i nära kontakt med yrkeslivet, en förberedande yrkesutbildning eller, där förhållandena motivera detta, en allmänpraktisk utbildning.»

överstyrelsens befattning med yrkes-

vägledningen behandlas nedan under socialroteln.

Ifrågavarande tre konsulenter böra ha praktisk erfarenhet som lärare inom det statliga eller kommunala skolväsen- det. De böra förordnas på viss tid, högst sex år. De sakkunniga förorda, att de under förordnandetiden bibehållas i sin anställning som lärare samt erhålla er- sättning för avstådda avlöningsförmå— ner som lärare och dessutom ett årligt arvode av 3 000 kronor. I övrigt bör för dem i lönehänseende gälla vad de sak- kunniga i kap. 9 föreslagit för ämnes- konsulent.

Den yrkesförberedande och den all- mänpraktiska utbildningen bör emeller- tid planeras och organiseras i nära samarbete med överstyrelsen för yrkes— utbildning, om den skall kunna få er- forderlig anslutning till den fortsatta egentliga yrkesutbildningen. De sakkun- niga, som efter samråd med överstyrel- sen för yrkesutbildning närmare över- vägt formerna för detta samarbete, förorda, att en befattning som byrådi- rektör i lönegrad Ce 31 inrättas inom överstyrelsen för yrkesutbildning och att innehavaren avdelas för halvtids- tjänstgöring inom skolöverstyrelsen för att där handlägga ärenden rörande praktisk utbildning inom enhetsskolans ram. överstyrelsen för yrkesutbildning har för redovisningsåret 1951/52 hem- ställt om inrättande av en sådan tjänst i lönegrad Ca 31, vars innehavare skulle uppehålla kontakten mellan dessa båda ämbetsverk, när det gäller försöksverk- samhet med praktisk utbildning. En förutsättning för att ett dylikt arran— gemang tills vidare skall kunna anses tillfredsställande är dock, att försöks- avdelningen redan från början kan på- räkna ovan föreslagna konsulentbefatt- ning för planering av yrkesförbere- dande undervisning. Denne bör biträda

vid utredning av de ärenden, vilka den inom skolöverstyrelsen på halvtid tjänstgörande byrådirektören skulle handlägga i samarbete både med över- styrelsen för yrkesutbildning och med andra verk och organisationer, som be- fatta sig med praktisk utbildning.

Deltidsanställda konsulenter. Den av 1950 års riksdag i princip beslutade förstärkningen av skolöverstyrelsens organisation med hänsyn till försöks- verksamheten innefattar enligt utskot- tet även att »en konsulentorganisation bör skapas, avsedd att förmedla im— pulser och hålla kontakten levande mellan de olika i försöksverksamheten engagerade krafterna». Enligt utskottet kan en sådan konsulentorganisation tänkas i olika former, »starkare cen- traliserad eller med delvis regional struktur».

Skolöverstyrelsen har med vederbör- ligt medgivande redan börjat pröva olika sätt att organisera instruktions- och konsulentverksamhet för försöks- distriktens lärare med hjälp av deltids- anställda konsulenter. Under den för- beredande försöksverksamheten redo- visningsåret 1949/50 tillämpade över- styrelsen ett av Skolkommissionen re- kommenderat system med centralt ut- sända konsulenter för instruktionsbe- sök i försöksklasserna och för pedago- giska konferenser distriktsvis med lä- rarna i försökskommunerna. Sju konsu- lenter anlitades, vilka besökte något över 200 läraravdelningar. Kostnaderna härför uppgingo till i runt tal 25000 kronor, d. v. s. omkring 125 kronor per läraravdelning och år.

Enär detta system visat sig kostsamt och i flera avseenden opraktiskt, har överstyrelsen redovisningsåret 1950/51 börjat pröva ett regionalt system, var— vid för försöksdistrikt, som ligga nära någon lärarutbildningsanstalt, anlitas

lärare från sådan anstalt såsom del- tidsanställda konsulenter. Härigenom nedbringas rese- och traktamentskost- naderna för konsulenterna. Dessutom vinnes, att lärarutbildningsanstalterna bli direkt engagerade i försöksverk- samheten. En första början har hös- ten 1950 gjorts i övre Norrland. Där har en samarbetskommitté bildats för planering och organisation av regionala instruktionsmöten för försöksverksam- heten. Kommittén består av två statens folkskolinspektörer, rektorerna vid be- rörda seminarier, överlärarna inom re— spektive försöksdistrikt och represen- tanter för lärarkårerna. Om systemet med regional tillsyn successivt utbyg- ges, räknar överstyrelsen med att kost- naderna för konsulent- och fortbild- ningsverksamheten bland försöksdi- striktens lärare redan under de när- maste åren kan nedbringas till omkring 100 kronor per läraravdelning. Därtill komma dock kostnaderna för arvode om 8 kronor per tjänstgöringsdag, vilka kunna beräknas till 10 kronor för varje läraravdelning. Det bör övervägas, om ej detta arvode efter hand bör höjas. Eftersom antalet lärare med försöks- klasser redovisningsåret 1950/51 utgör 350 och redovisningsåret 1951/52 torde utgöra inemot 500, beräknas kostna- derna för dessa år till i runt tal 38 500 respektive 55 000 kronor.

Kostnaderna för de deltidsanställda konsulenterna böra belasta anslaget Skolöverstyrelsen : Försöksverksamhet m. m. Kanslipersonal. Då F kommer att befatta sig med ärenden av i regel kom- plicerad och ansvarsfull art och de båda rotelcheferna huvudsakligen böra ägna sig åt försöksverksamhetens peda- gogiska och organisatoriska upplägg- ning, ledning och övervakning, bör av- delningens kansli förestås av en väl

kvalificerad befattningshavare. Denne bör om möjligt vara skolman med prak- tisk erfarenhet av skolorganisatoriskt och skoladministrativt arbete och även vara i stånd att biträda vid organise- randet av avdelningens utåtriktade verksamhet, konsulent-, fortbildnings— och publiceringsverksamhet i samband med försöksarbetet. De sakkunniga för- orda, att kansliet förestås av 1 byrådi- rektör i lönegrad Ce 31.

Vidare behövas 2 amanuenser, vilka böra utföra sedvanligt kansliarbete men dessutom efter allmänna anvisningar självständigt bearbeta inkommande ma- terial från försöksverksamheten, vars bearbetning ej kan omhänderhavas av statistiska kontoret.

Av biträdespersonal erfordras 1 kan- slibiträde och 1 kontorsbiträde.

Försöksavdelningens personal före- slås alltså få följande sammansättning.

Försöksavdelningens personal

Befattning Lönegrad Antal Årsarvode kr.

Pedagogisk personal: avdelningschef ............................................. Cp 15 1 rotelchef ................................................... Cp 13 1 Skolpsykolog ............................................... Cb 7 1 byrådirektör för praktisk utbildning, gemensam med överstyrelsen

för yrkesutbildning ....................................... Ce 31 1/, konsulenter för studieplan- och instruktionsarbete m.m. för

lägre stadier ............................................. 3 000 + lön 1 högre stadier ............................................ 3 000 + lön 1 praktisk utbildning ....................................... 3 000 + lön 1 6 1/2 Kanslipersonal : byrådirektör ............................................... Ce 31 1 byråsekreterare eller amanuenser ............................ 17—24 2 kanslibiträde ............................................... 11 1 kontorsbiträde ............................................. 4—8 1 5

Summa 111/2 Lärarutbildningsavdelningen Arbetsuppgifter. Till lärarutbildnings- till U. Om särskilda lärarhögskolor in— avdelningen, L, hänföras frågor om lärarutbildning.

Under L böra sortera folk- och små- skoleseminarier. Frågor om seminari- ernas inre organisation (antal avdel- ningar, icke-ordinarie tjänster över stat, timlärartimmar) ha ett så nära sam- band med verksamheten i övrigt, att de böra handläggas på L, oaktat de för flertalet övriga skolformer handläggas inom 0 (se nedan och kap. 8). Provårs- kurserna böra likaledes hänföras till L. Frågor om undervisning av lärjungarna vid provårsläroverken böra dock höra

rättas, böra frågor om dessa hänföras till L. Om tillsynen över den halvöppna barnavården, såsom i kap. 5 föreslagits, överföres till överstyrelsen, böra för- skoleseminarierna sortera under L.

Frågor om tillsättning av lärare samt andra personalfrågor vid seminarier och provårsläroverk böra ankomma på O. Om anställandet av icke-ordinarie lärare, såsom de sakkunniga föreslagit i kap. 7, decentraliseras till rektorerna, minskas överstyrelsens arbete med dessa frågor avsevärt.

Planering av nya lärarutbildningsan-

stalter och byggnadsfrågor beträffande sådana anstalter böra handläggas inom L men i samråd med B.

Enligt instruktionen för överstyrelsen har överstyrelsen tillsyn Över utbild- ning av lärare i teckning, slöjd och hus- hållsgöromål. Konstfackskolan, vari teckningslärarinstitutet ingår, sorterar emellertid numera under överstyrelsen för yrkesutbildning. Skolöverstyrelsen har därför numera direkt tillsyn endast över seminarier i kvinnlig slöjd och hushållsgöromål. Dessa seminarier böra sortera under L. Vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala utbildas bar- navårdslärarinnor. Även denna utbild- ning bör stå under tillsyn av L, var- vid samråd bör ske med skolöverstyrel- sens läkare. Utbildningen av lärare i manlig slöjd är ännu ej reglerad. Un- der överstyrelsens inseende står dock August Abrahamsons stiftelse för slöjd- lärarutbildning, vilken även bör hän- föras till L. Däremot har överstyrelsen icke tillsyn över utbildningen av lä- rare i gymnastik och musik. Gymnas- tiska centralinstitutet har egen sty- relse och musikhögskolan står under tillsyn av musikaliska akademien. En- ligt de sakkunnigas mening bör fram- deles övervägas, om icke skolöverstyrel- sen i någon form bör ha viss tillsyn och visst inflytande över facklärarutbild- ningen i de tre för det allmänna skol- väsendet mycket viktiga övningsäm- nena teckning, musik och gymnastik.

Under L bör vidare sortera Klosters röstskola.

Även frågor om utbildnings- och fort- bildningskurser av olika slag för lärare böra hänföras till L, jämväl kurser för utbildning av hjälpklasslärare. Härvid böra överstyrelsens konsulenter anlitas, då så är behövligt. Frågor om auskulta- tionsdagar eller kortare instruktions- kurser, som anordnas på olika orter för

lärare såsom ett led iöverstyrelsens all- männa rådgivnings- och upplysnings- verksamhet, böra dock sortera under U.

Frågor om utbildning av lärare vid vissa speciella skolformer böra ej handläggas på L. Sålunda bör utbild- ? ning av lärare för blinda, döva och sin- i nesslöa hänföras till socialroteln, S, samt fortbildningskurser för folkhög- skollärare till folkbildningsroteln, Fb.

Frågor om lärarutbildning handläggas nu väsentligen på rotlarna F II (semina- rier och provårskurser vid dessa), F VI (hjälpklasslärarkurser, fortbildnings- kurser för folkskolans lärare, August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärar- utbildning, Klosters röstskola), LII (provårskurser vid allmänna läroverk), LIV (fortbildningskurser för lärover- kens lärare), LV (kurser för folkskol- lärare, som utbildas för tjänstgöring vid läroverken) samt roteln för husligt ar- bete (utbildning av lärare i hushålls- göromål, kvinnlig slöjd och barnavård).

Lärares behörighet prövas nu på flera rotlar. Inom läroverksavdelningen är behörighetsprövningen koncentrerad till en rotel (L IV), medan den inom folkskolavdelningen är uppdelad på olika rotlar, FII (seminarielärare, be- hörighet i främmande levande språk i folkskolan), FIII (behörighet till folk- cller småskollärartjänst), FIV (behö- righet för lärare för blinda, döva och sinnesslöa), FVI (behörighet för vissa lärare vid folk- och fortsättningsskolan, bl. a. i slöjd och hushållsgöromål) och FVII (behörighet för rektorer och lä- rare vid folkhögskolor).

Sedan den nya löneregleringen för övningslärare trätt i kraft den 1 juli 1950, gälla i stort sett enhetliga behörig- hetsregler för övningslärare vid 14 olika skolformer. För deras del är en koncentration av behörighetsprövnin-_ gen till en rotel numera nödvändig och

i slöjd och hushållsgöromål har behö- " righetsprövningen för alla skolformer nu förlagts till rotel FVI. Även för öv- riga lärare är det lämpligt, att dessa frågor förläggas till en och samma rotel. Då behörighetsfrågorna ha ett visst samband med lärarutbildning, böra dessa ärenden förläggas till L.

L uppdelas på två rotlar med för- slagsvis väsentligen följande arbetsupp- gifter (förskoleseminarier och lärarhög- skolor ha ej nu medräknats).

Rotel L ]

Folk- och småskoleseminarier utom personalfrågor. '

Klosters röstskola.

Utbildnings— och fortbildningskurser för folk- och småskollärare.

Rotel L 2

Provårskurser. Seminarier i hushållsgöromål och kvinnlig slöjd utom personalfrågor.

August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning.

Allmänna frågor om ämneslärares och övningslärares utbildning utom be- träffande lärare för blinda, döva och sinnesslöa samt lärare vid folkhögsko- lor.

Utbildnings- och fortbildningskurser för nämnda lärare.

llektorcrs och lärares behörighet utom lärare för blinda, döva och sin- nesslöa samt rektorer och ämneslärare vid folkhögskolor.

Personal. Enligt bilaga 7 fullgöras nu de arbetsuppgifter, som skulle ankomma på L, av befattningshavare motsvarande uppskattningsvis 1,5 undervisningsråd, 0,4 förste byråsekreterare, 2 byråsekre- terare eller amanuenser och 2,6 kansli- eller kontorsbiträden eller sammanlagt 6,5 befattningshavare.

Beträffande arbetsuppgifter, som skola åvila L, ha de sakkunniga i kap. 7 och bilaga 5 endast i ringa omfattning före- slagit decentralisering av beslutanderät- ten. Av större betydelse är endast för- slaget, att behörighetsprövningen för lärare generellt bör decentraliseras från Kungl. Maj:t till skolöverstyrelsen utom i fråga om lektorer.

I kap. 8 har framhållits, att översty- relsen bör ägna ökad uppmärksamhet åt lärarutbildningsfrågorna. Behörig- hetsprövningarna för övningslärare komma att medföra ökat arbete för överstyrelsen, även bortsett från den avsevärda tillfälliga belastning, som in- trätt i samband med ikraftträdandet av löneregleringen för övningslärare. Kan- slipersonalen bör därför förstärkas med en förste byråsekreterare samt med kvalificerad biträdespersonal, som bör kunna övertaga en del av det arbete, som nu utföres av amanuenser.

De sakkunniga föreslå följande per- sonal för avdelningen. Fördelningen mellan avdelningens båda rotlar torde få ankomma på överstyrelsen. När lärarhögskolor och förskoleseminarier tillkomma, erfordras personalökning.

Lärarutbildningsavdelningens personal

Befattning

Avdelningschef .............................

rotelchef

byråsekreterare eller amanuenser kontorist

kontorsbiträde

13 förste byråsekreterare .......................

.......................... 27

kanslibiträde ...............................

ÄÄÄIÄÄÄÄÄÄÄÄIÄIIIÄÄIIZÄÅIÄ 11

Lönegrad Antal

Cp 15 1 Ca 37

Byggnads- och planeringsavdelningen

Arbetsuppgifter. I kap. 8 ha de sak- kunniga föreslagit, att till byggnads- och planeringsavdelningen, B, skulle sammanföras frågor om byggnader för skolväsendet, planeringen av det all- männa skolväsendets lokala organisa- tion samt vissa härmed sammanhäng- ande frågor, såsom om Skolskjutsar, inackordering av skolbarn och indel— ningen i skoldistrikt.

Avdelningens planeringsarbete bör avse de stora dragen av det allmänna skolväsendets yttre lokala organisation. Hit höra frågor om behovet av folksko- lor, allmänna läroverk, kommunala gymnasier och andra högre kommu- nala skolor i olika orter, deras storlek och yttre anördning i övrigt. Härvid ta- ges redan nu hänsyn till den blivande enhetsskolans organisation. Frågor om skolornas inre organisation, t. ex. vilka linjer som böra finnas på ett gymna- sium, böra däremot handläggas på orga- nisations- och personalavdelningen, 0. Då skolornas yttre och inre organisa- tion ej sällan äro ömsesidigt beroende av varandra, bör på denna punkt sam- arbete äga rum mellan de båda avdel- ningarna.

Beträffande skolor av speciell natur, såsom seminarier, folkhögskolor samt skolor för blinda, döva och sinnesslöa, bör planläggningen av skolornas yttre och inre organisation handläggas av den avdelning eller fristående rotel, som har det allmänna ansvaret för de- ras verksamhet.

Den mest krävande arbetsuppgiften för avdelningen bli folkskoleväsen- dets lokalbehovsprövnings- och bygg— nadsfrågor, vilka nu handläggas på ro- tel F V. Till folkskolans skolbyggnader utgår statsbidrag med avsevärda be- lopp, och de planerade byggnadsföreta-

gen underkastas en ingående gransk- ning inom roteln, innan statsbidrag be- viljas av Kungl. Maj:t. I kap. 7 har un- der punkt 11 bland särskilda frågor re- dogjorts för handläggningen av dessa ärenden. Byggnadsfrågorna vid högre skolor handläggas nu på rotlarna L I (kommunala flickskolor och mellansko- lor), L II (allmänna läroverk) och L VI (praktiska mellanskolor och högre folkskolor). Även vissa ärenden på nu— varande rotel F VI (organisationspla- ner) skulle överföras till B.

Byggnader för allmänna läroverk be- kostas och uppföras av vederbörande kommun. Inom överstyrelsen prövas emellertid lokalbehovet och granskas byggnadsritningarna. Dessa prövas emellertid slutligt inom byggnadsstyrel- sen (läroverksstadgan & 213). Av 1949 års skolbyggnadskkommitté har utar- betats en P.M. rörande synpunkter på planläggning och utformning av läro- verksbyggnader, vilken PM. i tillämp- liga delar avser även folkhögskolor, högre folkskolor och kommunala mel- lanskolor. Häri ingå bl. a. anvisningar till utformning av läroverkens special- lokaler, vilka anvisningar utarbetats på grundval av en av byggnadsstyrelsen i samråd med skolöverstyrelsen verk- ställd utredning. En fast praxis har nu utbildats i fråga om läroverksbyggna- dernas utformning. Då dessutom inom överstyrelsen finnes ett arkitektkontor, vilket nedan föreslås utbyggt, kan nämnda dubbelgranskning icke längre anses erforderlig. De sakkunniga för— orda, att byggnadsstyrelsens granskning av byggnadsritningar till allmänna läro— verk upphör. Erfordras vid skolöversty- relsens ifrågavarandc granskning tek— nisk expertis, torde samråd kunna ske med den inom byggnadsstyrelsen be-

fintliga. Däremot bör byggnadsstyrel- sens granskning av byggnadsritningar bibehållas beträffande statliga skolor, som uppföras genom byggnadsstyrel- sens försorg, t. ex. folk- och småskole- seminarier. Denna granskning förutsät- tes ske i samråd med skolöverstyrelsen.

Då det gäller byggnader för högre kommunala skolor, skall vederbörande kommun insända ritningar och kost— nadsförslag till överstyrelsen, som ytt- rar sig över företagets ändamålsenlighet och lämplighet. Dessa ritningar grans- kas ej av byggnadsstyrelsen. översty- relsen har även att yttra sig över an- sökan om byggnadstillstånd för högre kommunal skola samt lämna ecklesia- stikdepartementet uppgift angående vilka byggnadsföretag, som i första hand böra få komma till utförande.

Inom B böra finnas tre rotlar, mel- lan vilka arbetsuppgifterna förslagsvis böra fördelas på följande sätt.

Rotel B 1

Det allmänna skolväsendets lokalbe- hov; planerings- och rådgivningsverk- samhet.

Skolbyggnadernas läge och lokalbe— ståndets omfattning.

Centraliseringsfrågor, Skolskjutsar och inackordering.

Ändrad indelning i skoldistrikt.

Rotel B 2

Granskning av ritningar, frågor an- . gående typritningar samt rådgivning.

Byggnadernas tekniska utformning och inredning.

Fasta inventarier. Lek- och idrottsplatser samt skolträd— gårdar.

Rotel B 3 Statsbidrag och lån till skolbyggna-

der och därmed sammanhängande kost- nadsberäkningar.

Byggnadstillstånd. Tjänstebostäder.

Samma byggnadsfrågor komma i stor utsträckning att successivt handläggas på de olika byråerna, varför ett intimt samarbete måste äga rum mellan dem. Den sakkunskap, som företrädes av skolöverläkaren och överstyrelsens kon- sulenter, bör anlitas i erforderlig om- fattning.

Avdelningens handlingar måste vara lätt tillgängliga på grund av de talrika telefonförfrågningar och besök, som förekomma inom avdelningen. En sär- skild, mindre registratorsexpedition er- fordras därför för avdelningen.

Av bilaga 7 framgår, att de ärenden, som skulle ankomma på B, nu sysselsätta arbetskraft motsvarande upp- skattningsvis 3,25 undervisningsråd, 2,5 arkitekter, 2 extra föredragande, 1 förste byråsekreterare, 6,6 byråsekrete- rare och amanuenser samt 3,15 kansli- och kontorsbiträden frånsett personal för registrators- och sakregisterarbete.

I kap. 7 ha de sakkunniga föreslagit, att beslutanderätten beträffande stats- bidrag till skolbyggnader och tjänste- bostäder för folkskolan skulle decentra— liseras från Kungl. Maj:t till skolöver- styrelsen. Vid bifall härtill inbesparas inom överstyrelsen arbetskraft motsva- rande minst en byråsekreterare. Vidare har huvudparten ärenden om faststäl- lande av organisationsplaner för folk- skolan decentraliserats från överstyrel- sen till domkapitlen. Härigenom beräk- nas en befattning såsom extra föredra- gande ej längre erforderlig. Övriga i bilaga 5 tillstyrkta deeentraliseringsåt— gärder beträffande ärenden under B äro av mindre betydelse vid bestäm- mande av personalens storlek. Den re- dan genomförda decentraliseringen från

Personal.

överstyrelsen till statens folkskolinspek— törer av beslutanderätten i flertalet ärenden rörande statsbidrag till skol- skjutsar har medfört en betydande ar- betsminskning inom överstyrelsen. Om denna decentralisering ej kommit till stånd, hade ytterligare personal måst anställas.

Den personal, som nu sysselsättes med byggnads- och andra hithörande ärenden, synes för närvarande vara för knapp, vilket avspeglar sig i stor arbets- balans. Enligt vad de sakkunniga erfa- rit, önska skoldistrikten en snabbare handläggning av ärendena än som nu är möjlig. Skolväsendets stora byggnads- behov (se kap. 7) nödvändiggör en tidsödande och omsorgsfull planerings- och rådgivningsverksamhet. Besök i skolorterna för överläggningar med kommunala myndigheter måste ofta företagas. En förstärkning av perso- nalen är erforderlig.

Pedagogisk personal. Hög— re kanslipersonal. Av de tre rotelcheferna bör en tillika vara av- delningschef. Rotlarna böra givetvis innefatta sakkunskap beträffande så- väl folkskolans som läroverkens lokal- frågor. B bör förses med personal un- der rotelcheferna, som självständigt kan handlägga vissa ärenden. För detta än- damål förorda de sakkunniga, att befatt- ningen som extra föredragande i löne- grad Cg 31 bibehålles. Denna bör vara placerad på rotel B 1 och handlägga de ärenden inom roteln, som avdelnings- chefen bestämmer. Vidare bör på avdel- ningen inrättas en byrådirektörstjänst i lönegrad Ce 31 på rotel B 3. På avdel— ningen, särskilt på rotel B 3, komma att handläggas ett betydande antal frå- gor av huvudsakligen administrativ ka- raktär, som byrådirektören i mycket stor utsträckning bör kunna självstän- digt handlägga. Hit höra t. ex. vissa frå-

gor om statsbidrag till tjänstebostäder, låneärenden, indelningsärenden, be- svärsmål samt frågor om byggnadstill- stånd. Det bör åligga byrådirektören att i avsevärd omfattning svara för av- delningens informationstjänst. Ärendena på avdelningen förberedas i stor utsträckning till föredragning av byråsekreterare och amanuenser. Dessa ärenden äro emellertid av stor ekono- misk betydelse och i regel av så inveck- lad beskaffenhet, att föredragningen bör handhavas av förste byråsekreterare. De sakkunniga förorda, att på avdel- ningen inrättas 2 förste byråsekreterar- tjänster i lönegrad 29 och 2 sådana tjänster i lönegrad 27. Dessutom erford- ras 2 byråsekreterare eller amanuenser.

Arkitektkontoret. För den rent byggnadstekniska granskningen finnas för närvarande inom överstyrel- sen 1 arkitekt i lönegrad Gp 7, 1 biträ— dande arkitekt i lönegrad Ce 29 och 1 mot arvode halvtidsanställd arkitekt. Denna personal anlitas även vid hand- läggning av behovsprövningsärenden _ exempelvis när det gäller att med ledning av uppmätningsritningar och lokalbeskrivningar avgöra, om äldre lo- kaler skola slopas eller omdisponeras för andra skoländamål.

Inom rotel FV har utarbetats en promemoria angående förfarandet vid granskning av ritningar till folkskole- byggnader och tjänstebostäder, vari bl. a. anföres följande.

Vad folkskolebyggnader beträffar verk- ställes inom överstyrelsen dels förhands— granskning av skissritningar, som genom skoldistriktets försorg uppgjorts, sedan överstyrelsen fastställt lokalbehovet, dels granskning av till statsbidragsärendena hö— rande huvudritningar. Ritningar till provi— soriska skolbyggnader och tjänstebostäder granskas i regel endast i samband med statsbidragsärendet.

Innan ritningarna föreläggas konsulen-

tema och arkitektkontoret, sker preliminär föredragning inför något av undervisnings- råden på rotel F V. Till denna föredragning uppgöres P.M. för konsulenterna och arki- tektkontoret. Särskilt i vissa ur skolhygie- nisk synpunkt tveksamma fall sökes kon- takt mcd skolöverläkaren. Vid denna för- beredande föredragning justeras promemo- rian. Ritningarna ha sålunda preliminärt granskats inom roteln, innan konsulenter- nas och arkitekternas arbete börjar. Sedan konsulenterna framfört sina önskemål, och förslag till tjänstememorial utarbetats inom arkitektkontoret, upptages ärendet till slutligt avgörande, varvid ej sällan yt— terligare samråd mellan rotelns personal och arkitekterna erfordras.

Med utgångspunkt från den inom roteln utarbetade promemorian och med beak- tande av konsulenternas erinringar sker granskningen inom arkitektkontoret hu— vudsakligen ur följande synpunkter:

1. Anläggningens förläggning på tomten och anpassning till omgivande bebyggelse och byggnadsplatsens specifika särdrag.

2. Byggnadens planläggning med hänsyn dels till etappbyggande, dels till möjlig- heterna att verkställa framtida tillbyggna— der bl. a. för den 9—åriga enhetsskolan.

3. De olika lokalernas inbördes förlägg- ning, utformning och dimensionering.

4. Exteriörutformningen med hänsyn till skäliga krav på smak och prydlighet.

5. Planlösningen med hänsyn till en god planekonomi.

Etappbyggandet är en ny faktor i plan- arbetet. Särskilt för centralskolorna i de nya storkommunerna på landsbygden och för vissa skolanläggningar i städer och andra tätorter måste vid planläggningen uppmärksammas behovet av utbyggnads- möjligheter. Härigenom försvåras planar- betet avsevärt. Varken de lokala skolmyn— diglieterna eller de av dem anlitade arki— tekterna torde ännu ha fullt insett ange- lägenheten av att dessa faktorer beaktas, då ritningsförslag uppgöras. Härtill kom- mer att de ändrade förhållandena och eftersläpningen inom skolbyggnadsverk- samheten i många fall nödvändiggör för—' nyad granskning av tidigare inom översty— relsen granskade ritningsförslag. På grund av olika omständigheter har sålunda granskningsarbetet blivit komplicerat och tidsödande, samtidigt som dess ekonomiska betydelse ökat.

Såsom av den nyss återgivna redo- görelsen framgår (punkterna 3 och 5) tas vid granskningen hänsyn till kraven på största möjliga sparsamhet med all- männa medel.

Allmänna besparingsdirektiv torde på detta område i ekonomiskt hänse- ende vara av förhållandevis mindrebe- tydelse än väl genomtänkta planlös- ningar. Generella regler kunna icke fastställas för detta arbete; bedöm- ningen måste ske från fall till fall. En— ligt vad de sakkunniga iakttagit, ha be- tydande brister i detta hänseende kun- nat konstateras. I dylika fall omarbetas ritningarna eller givas anvisningar, huru omarbetningen bör verkställas. Bortsett från mindre anvisningar i be- sparingssyfte samt de beskärningar av planerade skolbyggnader, som grunda sig på ändrade lokalprogram förorsa— kade av den nya kommunindelningen, kan den kostnadsreduktion, som gransk- ningen inom skolöverstyrelsen under tiden januari—november 1950 lett till, enligt uppgift uppskattas till samman- lagt närmare 1,5 miljoner kronor.

Beträffande tjänstebostäderna bli de besparingar, som vinnas genom rit- ningsgranskningen, av mera obetydlig storleksordning. Det har dock för över- styrelsens arkitektkontor i åtskilliga fall varit möjligt —— speciellt vid mo- dernisering och ombyggnad av äldre lägenheter, för vilka uppgifter ibland anlitas mindre kvalificerad arbetskraft —— att framlägga lösningar, som avse— värt förenklat och därigenom även för- billigat byggnadsföretaget.

Möjligheten att genomföra ett gransk- ningsarbete, som syftar till att ernå så ändamålsenliga lokaler som möjligt och sparsamhet med allmänna medel, blir i hög grad begränsad av det rutinarbete, som är förknippat med denna gransk- ning. För närvarande ankommer även

detta rutinarbete på överstyrelsens ar- kitekter. Sådana arbeten som detaljmät- ning av tjänstebostäders golvytor, upp- delning av kostnaderna för olika delar av skolbyggnader med hänsyn till etapp— byggandet, genomgång av kostnadskal- kyler m. in. kan utföras av byggnads- tekniker med lägre kvalifikationer än överstyrelsens arkitekter.

En utökning av skolöverstyrelsens arkitektpersonal synes med hänsyn till det anförda erforderlig. De sakkunniga vilja dock begränsa sig till att förorda att halvtidsbefattningen som arkitekt utbytes mot en heltidsbefattning som biträdande arkitekt i lönegrad Ce 27. Av det anförda framgår, att det är av vikt, att till dessa befattningar kunna förvärva högt kvalificerade befattnings- havare. En uppflyttning av skolöversty- relsens arkitekt till lönegrad Cp9 sy- nes de sakkunniga befogad med hänsyn till de ansvarsfulla uppgifter, som an- komma på honom. Avdelningen hör av anförda skäl även ha tillgång till ex— pertis i speciella byggnadstekniska frå- gor. För detta ändamål bör inrättas en befattning som byggnadsingenjör i lö- negrad Ce 22. Denne bör även biträda arkitekterna vid ritningsgranskningen på sätt ovan angivits. Ifrågavarande personal bör ingå i avdelningen såsom

en i viss mån fristående arbetsenhet, överstyrelsens arkitektkontor. Kontoret skall tillhandagå avdelningens samtliga rotlar med teknisk expertis. För frågor av speciell karaktär, såsom skolträd— gårdar samt förskolor och daghem, om den halvöppna barnavården hänföres till överstyrelsen, bör överstyrelsen ha möjlighet att mot arvode anlita specia- lister. De sakkunniga återkomma här- till i sina kostnadsberäkningar.

Biträdespersonal. Inom av- delningen finnas —— och komma fram- deles att i ökad omfattning föreligga _ arbetsuppgifter, som med nuvarande organisation utföras av amanuenser men som med fördel böra kunna fullgö- ras av biträdespersonal. Till sådana upp- gifter kunna hänföras vissa arkivarbe— ten samt arbeten med upprättande av sammanställningar, promemorior, kar- tor o. (1. Även avdelningens registra- torsexpedition och sakregister böra handhavas av biträdespersonalen. Med hänsyn härtill förorda de sakkunniga för avdelningen 1 kansliskrivare, 1 kan- slibiträde och 2 kontorsbiträden.

I enlighet härmed skulle på B erford- ras följande personal. Fördelningen på rotlarna bör — frånsett vad som ovan föreslagits — ankomma på skolöversty- relsen.

Byggnads— och planeringsavdelningens personal

Befattning Pedagogisk personal:

avdelningschef ............................. rotelchefer ................................. extra föredragande .........................

Byggnadsteknisk personal :

arkitekt ................................... ' biträdande arkitekt ......................... biträdande arkitekt ......................... byggnadsingenjör ...........................

Kanslipersonal:

byrådirektör ............................... förste byråsekreterare .......................

Lönegrad Antal

Cp 15 Ca 37 Cg 31

1 2 1 1 1 1 1

Ge 31 1 29 2

4

Cp 9 Ge 29 Ge 27 Ge 22

förste byråsekreterare ....................... byråsekreterare eller amanuenser ............ kansliskrivare (registrator) ................... kanslibiträde ............................... kontorsbiträden

.......................... 27 2 .......................... 17—24 2 .......................... 15 1 .......................... 11 1 .......................... 4w8 2 11 Summa 19

Organisations- och personalavdelningen

Arbetsuppgifter. Till organisations- och personalavdelningen, 0, böra sam— manföras inom överstyrelsen förekom- mande organisations- och personalären- den vid skolformer under överstyrel- sens inseende, utom vid folkhögskolor och de skolor eller anstalter, som sor- tera under S. Ärenden rörande översty- relsens egen personal böra, som nämnts, i allmänhet handläggas hos överdirek— tören.

De organisationsfrågor, som här avses, äro

inrättande av olika linjer vid en skola, ombildande av högre folkskola till kommunal mellanskola,

förstatligande av kommunala mellan- skolor,

antal avdelningar vid olika skolor, antal icke-ordinarie tjänster utöver ordinarie,

antal timlärartimmar utöver heltids— tjänster,

inrättande, bibehållande, indragning, förflyttning eller ombildning av ordi- narie tjänster,

organiserande av övningslärartjänster på sätt i stadgan för övningslärare före- skrives.

Vid seminarierna böra dock organi- sationsfrågorna handläggas på L.

Med personalfrågor avses här bl. a.

ledigförklarande och tillsättning av ordinarie tjänster och rektorstjänster,

avgivande av förord till tjänster,

förordnande av icke-ordinarie lärare och andra befattningshavare,

meritvärdering, lärarförmedling, förflyttning av ordinarie lärare, entledigande av befattningshavare utom i samband med pensionsavgång,

tjänstledigheter och semester, tjänstgöringsskyldighetens omfattning och

ersättning för speciella arbetsupp- gifter. '

Antalct ordinarie och icke—ordinarie lärare vid allmänna läroverk samt folk- och småskoleseminarier uppgår till mer än 6 000. Vid kommunala skolor ankom- mer beslutanderätten i personalfrågor väsentligen på skolstyrelserna. I den mån besvär anföras hos överstyrelsen över besluten, böra besvären handläg- gas inom 0. I kap. 7 föreslå de sakkun— niga decentralisering av beslutanderät- ten i vissa personalärenden till rek- torer och skolstyrelser, varvid det bör ankomma på 0 att genom tillsyn och direktiv möjliggöra en enhetlig praxis. Vissa personalärenden böra handläg- gas inom K, nämligen frågor om disci- plinära åtgärder mot lärare, pensions- frågor och därmed sammanhängande frågor om avsked eller anstånd med avsked, förening av tjänst med an- nan tjänst eller med uppdrag (utom tjänstgöring som timlärare) ävensom löncärenden. Frågor om lärares behö— righet sortera under L.

Mellan de tre rotlarna inom 0 böra arbetsuppgifterna fördelas förslagsvis på följande sätt.

Rotel 01, avdelningschefens rotel

Organisations- och personalfrågor ge- mensamma för folkskolan och högre skolor eller av likartad beskaffenhet för flera skolformer.

Organisations- och” personalfrågor i övningsämnen och motsvarande prak- tiska läroämnen.

Lärares militärtjänst.

Arbetsfördelningen gen.

inom avdelnin-

Rotel O 2

Organisations- och personalfrågor (utom i övningsämnen) vid folkskolan, fortsättningsskolan, skolor vid sjuk- vårdsanstalter och barnhem, nomadsko- lor och enskilda skolor, som meddela undervisning på folkskolestadiet.

Personalfrågor vid övningsskolor vid folk- och småskoleseminarier samt vid statens normalskola.

Rotel O 3

Organisations- och personalfrågor (utom i övningsämnen eller motsva- rande praktiska läroämnen) vid all- männa läroverk, försvarets läroverk, kommunala gymnasier, andra högre kommunala skolor, privatläroverk och högre enskilda skolor, specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogsstude- rande samt skolor för flyktingar.

Personalfrågor vid folk- och småsko- leseminarier (utom vid dess övnings- skolor) samt vid seminarier i hushålls- göromål och slöjd.

Inom rotel O 3 böra alla ärenden om tillsättning av statliga ämneslärartjäns- ter sammanhållas, även om föredrag- ningen ankommer på befattningshavare tillhörande annan rotel. Härigenom

torde vinnas större planmässighet i detta mycket omfattande arbete och ökade möjligheter att tillgodose de önskemål om en snabbare handlägg— ning av dessa ärenden, som tid efter annan framförts från lärarorganisatio- nernas sida. Motsvarande gäller rotel 01 i fråga om lärare i övningsämnen och motsvarande praktiska läroämnen.

Verkets centrala registratorsexpedi- tion, gemensam för U, F, L och 0, lik- som det därtill anknutna sakregistret böra sortera under 0.

Till 0 komma att överföras ärenden från samtliga rotlar på läroverksavdel- ningen och flertalet rotlar på folkskol- avdelningen (F I—IV och VI). Särskilt må framhållas, att rotel O 2 kommer att handlägga frågor om förord till stat- liga folkskolinspektörstjänster samt för— slag till kommunala folkskolinspektörs- och överlärartjänster samt rotel O 3 för- ord till statliga rektorstjänster — utom vid skolor under S — och tillsättning av rektorer vid högre kommunala sko- lor och privatläroverken. Inom överstyrelsen syssel- sättes arbetskraft med ärenden, som skulle ankomma på O, motsvarande uppskattningsvis 4,35 undervisningsråd, 0,95 förste byråsekreterare, 7,25 byrå- sekreterare eller amanuenser samt 4,2 kansli— och kontorsbiträden eller sam- manlagt 16,75 befattningshavare (se bilaga 7). Därtill kommer arbetskraften på extralärarbyrån, meritplåtsarkivet, registratorsexpeditionen och sakregist- ret.

Härvid har hänsyn ej tagits till den förstärkning av personalen, som erford- ras i anledning av den lönereglering för övningslärare, som trätt i kraft den 1 juli 1950. Sedan våren 1950 har över- styrelsen för detta ändamål under olika tider måst anlita särskild sakkunnig, varjämte kanslipersonalen inom olika

Personal.

__ ______._.__,___J

rotlar vidkänts en betydande extra ar- betsbelastning. Bortsett från tillfällig förstärkning av kanslipersonalen under budgetåret 1950/51 för vissa engångs- arbeten i samband med löneregleringens ikraftträdande, erfordras i anledning av löneregleringen en permanent förstärk- ning av kanslipersonalen motsvarande två befattningshavare.

I kap. 7 och bilaga 5 ha de sakkun- niga föreslagit decentralisering av be- slutanderätten i ett stort antal organi- sations— och personalärenden. Decentra- liseringen av förordnanden av icke- ordinarie lärare vid statliga skolor med- för en påtaglig arbetslättnad. Den per- sonal, som varit sysselsatt härmed, har varit hårt belastad, särskilt under vissa tider av året, och klagomål ha fram- förts över att ärendena ej avgjorts i tid. Den minskning av personalen, som de— centraliseringarna skulle möjliggöra, motväges emellertid av ökning av arbe- tet beträffande Övningslärare och skol— organisationens tillväxt. Genom den nya kommunindelningen kommer antalet di- striktsöverlärare att öka, vilket likale- des kräver ökad personal inom 0.

Kanslipersonal ] a r n a.

inom rot- Då antalet rotelchefer, som skola handlägga organisations— och per— sonalfrågor, skall minskas från 4,35 till 3, måste den kvalificerade kansliperso- nalen förstärkas. På rotel 01 bör in— rättas 1 byrådirektörstjänst i lönegrad (la 31 med uppgift i första hand att be- handla frägor om organiserandet av övningslärartjänster. Denna befattnings- havare bör i viss utsträckning äga själv besluta i dylika frågor.

Av rotlarna skola handläggas ofta invecklade organisations- och personal- frågor, berörande ett stort antal skol— former. Åtskilliga skrivelser till Kungl. Maj:t och myndigheter måste uppsät- tas, varjämte verksamheten icke minst

efter de föreslagna decentraliseringsåt- gärderna bör inriktas på att utfärda all- männa anvisningar och direktiv till sko- lorna. Dylika direktiv förutsätta ofta ingående undersökningar och utred- ningar och vid deras formella avfatt- ning måste läggas stor vikt. Särskilt inom 0 får även upplysningstjänsten i form av svar på förfrågningar per tele- fon eller brev stor omfattning. För dessa arbetsuppgifter erfordras på envar av rotlarna en tjänst som förste byråsekre— terare. Innehavarna böra även själv- ständigt föredraga och i vissa fall av- göra olika ärendegrupper. De sakkun- niga förorda alltså inrättande av 3 förste byråsekreterartjänster, av vilka 1 i lönegrad 27 inom rotel 0 1 och 1 i lönegrad 29 inom vardera av rotlarna 02 och O 3.

På varje rotel erfordras dessutom 2 byråsekreterare eller amanuenser samt 1 kanslibiträde, som står till rotelche- fens förfogande för olika göromål och tillika utför mera kvalificerat biträdes— arbete på roteln. På vardera av rotlarna 02 och O 3, vilka ha att handlägga ett mycket stort antal skiftande ärenden, erfordras dessutom ett kontorsbiträde. Den till rotlarna knutna biträdesperso- nalen skulle alltså utgöras av 3 kansli- biträden och 2 kontorsbiträden.

Under rotel 03 böra tillika sortera extralärarbyrån och merit- p 1 å t s a r k i v e t. Extralärarbyrån får ökad betydelse, om den i kap. 7 under punkt 5 föreslagna decentraliseringen av förordnanden av icke-ordinarie lä- rare i läroämnen vid allmänna läroverk, försvarets läroverk samt folk- och små- skolseminarier genomföres. På extralä- rarbyrån, som bör förestås av 1 byrå- sekreterare, erfordras ytterligare per- sonal under de tider, då byrån är sär- skilt belastad, d. v. s. före terminernas början. Även meritplåtsarbetet är sä-

songbetonat. Arbetsbelastningen är här särskilt stor under terminerna. Lämp- ligen böra extralärarbyrån och merit- plåtsarkivet sammanslås till en arbets- enhet, varigenom personalen utan om- gång kan sysselsättas med de arbetsupp- gifter, som vid varje tidpunkt äro mest påträngande.

Meritförteckningar för lärare vid statliga läroanstalter upprättades tidi- gare i stor utsträckning av amanuenser. I anledning av den rationaliseringsun- dersökning, som år 1941 verkställdes på initiativ av besparingsberedningen (se bilaga 1), inrättades meritplåtsarki- vet, och arbetet har sedan så småning- om lagts på kanslibiträden. Arbetet krä- ver — förutom stor noggrannhet —— kännedom om det högre skolväsendet och akademiska betyg m. in. Det har visat sig lämpligt att i arbetet anlita biträden, som avlagt studentexamen. På grund härav bör denna personal i regel ha kontorists tjänsteställning.

Meritplåtsarbetet avser nu endast högre skolor. Därmed sysselsättas tre kanslibiträden under hela året och yt- terligare 2 under fyra månader. En expeditionsvakt stansar meritplåtarna. Han kan beräknas ha sådant arbete sex månader om året. Det kanslibiträde, som förestår meritplåtsarbetet, har numera befordrats till kontorist. De sakkunniga ha övervägt, huruvida icke meritplåtsar- kivet bör anlitas även för uppgörande av meritförteckningar för folkskolin— spektörer och överlärare. Då emeller-

tid en och samma person i flertalet fall söker endast en överlärartjänst och folk— skolinspektörstjänsterna äro för få för att en dylik omläggning skulle vara ändamålsenlig, ha de sakkunniga ej an- sett sig böra förorda densamma. För meritplåtsarkivet torde böra beräknas följande personal: 1 kansliskrivare som chef för arbetet, 2 kontorister, 1 kansli- biträde och 1 expeditionsvakt, som, då han ej stansar, utför annat arbete inom verket. ,

Registratorsexpeditionen för U, F, L och 0 blir den centrala och största i verket. Den bör även handha verkets centrala arkiv. De ärenden, som skulle ankomma på expeditionen, kunna beräknas nu sysselsätta 4 % befatt- ningshavare och sakregistret i anslut- ning härtill 2 % befattningshavare, eller sammanlagt 7 befattningshavare. Enligt de sakkunnigas mening bör ifrågava- rande arbete kunna förenklas och göras mindre personalkrävande. För registra- torexpeditionen bör 1 registrator i löne- grad Ca 18, 1 kanslibiträde och 1 kon- torsbiträde vara tillfyllest, och sakregi- streringen bör kunna fullgöras av 1 kansliskrivare och 1 kontorsbiträde. Sakregistreringen är ett kvalificerat ar- bete, och det är av vikt, att ledningen av arbetet handhaves av en person, som kvarstår i denna befattning under en följd av år.

För 0 föreslås alltså följande perso— nal.

Organisations- och personalavdelningens personal

Rotel m.m. Befattning Lönegrad Antal 0 1 Avdelningschef ...................................... Cp 15 byrådirektör ......................................... Ca 31 förste byråsekreterare ................................ 27 byråsekreterare eller amanuenser ...................... kanslibiträde ........................................ 0 2 Rotelchef ...........................................

Rotel m.m. Befattning Lönegrad Antal byråsekreterare eller amanuenser ...................... 17—24 2 kanslibiträde ........................................ 11 1 kontorsbiträde ....................................... 4—8 1 6 0 3 Rotelchef ........................................... Ca 37 1 förste byråsekreterare ................................ 29 1 byråsekreterare eller amanuenser .................. . . . . 17—24 2 kanslibiträde ........................................ 11 1 kontorsbiträde ....................................... 4—8 1 6 Extralärarbyrån, Byråsekreterare ...................................... 17—24 1 meritplåtsarkivet kansliskrivare ....................................... 15 1 kontorister .......................................... 13 2 kanslibiträde ........................................ 11 1 expeditionsvakt ...................................... 7—9 1 6 Registratorsexpe- Registrator .......................................... Ca 18 1 dition och sakre- kansliskrivare ....................................... 15 1 gister m.m. för kanslibiträde ........................................ 11 1 U, F, L, 0. kontorsbiträden ...................................... 4—8 2 5 Centralt arkiv Summa 29 Skolhygicnroteln Arbetsuppgifter. Inom skolhygienro- att planlägga, leda och övervaka en före- teln, H, böra handläggas de frågor, som nu ankomma på skolöverläkarens rotel.

Instruktion för skolöverläkaren är fastställd av Kungl. Maj:t den 6 novem- ber 1942. Skolöverläkaren skall ordna, leda och övervaka den skolhygieniska verksamheten vid läroanstalter under skolöverstyrelsens inseende samt i hit- hörande frågor taga initiativ. Han bör främja utvecklingen av den skolhygi- eniska verksamheten bland ungdomen.

I detta avseende åligger det honom bl. a.

att befordra efter enhetliga linjer lagda, regelbundet under skoltiden återkommande läkarundersökningar vid de skolor, där så- dana undersökningar ej förekomma, i syfte att vinna kännedom om lärjungar, vilka äro i behov av läkarvård eller av särskilda åtgärder i skolhygieniskt avseende.

att föranstalta om inrättandet av frilufts— skolor samt klasser e'ller skolor för svag- synta eller hörselsvaga lärjungar, där så- dant erfordras, ävensom främja åtgärder rörande uppfostran och undervisning av lärjungar, vilka i psykiskt avseende avvika från de normala,

byggande, psykiskt och fysiskt fostrande, skolhygienisk verksamhet bland ungdomen och därvid lägga särskild vikt vid ung- domens fostran till sunda levnadsvanor samt därjämte befordra utvecklingen av undervisning av allmänt medicinsk-hygie— nisk innebörd i olika skolformer,

ait utöva en rådgivande verksamhet i fråga om undervisningen i gymnastik, lek och idrott ävensom beträffande anord- ningarna för skolbad, skolbarnsbespisning och skollovskolonier,

att verka för anställande av skolsköter— skor samt med avseende på dessa utöva en rådgivande och överinseende verksamhet,

att främja skoltandvårdens utveckling, samt

att följa utbredningen av smittsamma sjukdomar inom skolorna samt befordra åtgärder för sådana sjukdomars förebyg— gande och bekämpande.

Skolöverläkaren skall vidare enligt instruktionen inom överstyrelsen utöva rådgivande verksamhet från medicinsk synpunkt beträffande fördelningen och förläggningen av lärjungarnas arbete, undervisning av allmänt medicinsk-hy- gienisk innebörd, skolornas åtgärder

för lärjungarnas yrkesval-och ritningar till skolbyggnader. Han är skyldig att för inspektion besöka skolorna. Det till- kommer honom att befordra och i före- kommande fall organisera och leda fort- bildningskurser i skolhygien för läkare.

Inom skolöverstyrelsen föredrager skolöverläkaren ärenden rörande den skolhygieniska arbetsorganisationen, tillsättning av och avsked för Skolläkare och Skolsköterskor, skollokalernas hy- gien, sexualundervisning, mentalhygie- niska frågor, medicinsk yrkesrådgiv- ning samt kurser för skolläkare, lärare och Skolsköterskor i skolhygien och psykopatologi ävensom frågor rörande lärares hälsotillstånd och biträder i öv— rigt vid handläggningen av ärenden, som beröra skolhygieniska spörsmål, m. m.

I frågor om vissa åtgärder beträf- fande skolledare och lärare, som lida av psykisk eller kroppslig sjukdom, an— litas skolöverläkaren. Skolöverstyrelsen har emellertid för att på denna punkt minska rotelns arbete beslutat att för undersökningar enligt kungörelsen 1935:52 beträffande psykiska sjukdo- mar anlita särskild läkare. Skolöver— läkaren medverkar dock alltjämt vid behandlingen av dessa ärenden, vilka numera handläggas inom administrativa avdelningen.

Vid sidan av det löpande arbetet verkställas inom roteln olika utred— ningar. Skolöverläkaren har tillställt de sakkunniga en förteckning över större utredningar och mera omfattande ar— beten i övrigt inom roteln, som ännu icke slutförts, i regel på grund av perso- nalbrist. Förteckningen är av väsentli- gen följande innehåll.

1. Förarbeten till ny upplaga av boken Skolhygien, sedan första upplagan av år 1947 nu i det närmaste slutsålts. Arbetena ha med avbrott pågått ett år. Vissa partier

måste moderniseras bl. a. med hänsyn till nya författningsbestämmelser och anvis- ningar m. m. Vissa avsnitt måste författas av skolöverläkaren.

2. Omredigering i samråd med skolläkar- föreningen av formulären för hälsokort och årsberättelser. Behovet har varit aktuellt ett par år, men arbetet har endast delvis medhunnits.

3. Undersökning om sexualundervisning— ens omfattning vid seminarierna.

4. Utredning om sexualundervisningens utbredning inom folkskolorna är starkt av behovet påkallad. Vissa förarbeten härför ha vidtagits.

5. De av trycket utgivna anvisningarna om den medicinska yrkesrådgivningen i skolorna äro i starkt behov av översyn. Arbetet har nätt och jämnt hunnit på— börjas.

6. Utredning i samråd med folkskolans lärarorganisationer har påbörjats rörande tvånget för lärarna att förete läkarintyg vid kort tids frånvaro för sjukdom.

7. Utredning om behovet av särskilda synsvag-klasser. Förberedande undersök— ningar ha igångsatts eller utförts på skol- överläkarens initiativ i Stockholm, Göte— borg och Örebro. Behovet har understrukits av rektor vid Tomteboda blindinstitut. Ar- betet har med tidsintervaller pågått ett år.

8. Utredning om framställning av lämp- lig film för sexualundervisningen är starkt av behovet påkallad. Frågan har varit ak- tuell ett par år. Lämplig dylik film kan san- nolikt icke framställas utan intimt samar- bete med skolöverstyrelsen och närmast med skolöverläkaren. Arbetet har ej avan- cerat nämnvärt bl. a. på grund av tidsbrist.

9. Sedan ett par år har utredning på- gått i hållningsgymnastikfrågan. Utred— ningen är i hög grad påkallad. Frågan har varit aktuell ett par år. Med långa tids— intervaller har arbetet endast förts ett kort stycke framåt. 10. Sedan cirka 4 år ligger delvis färdig en utredning om s. k. vinterkolonier, som överstyrelsen fått i uppdrag att utföra i samråd med socialstyrelsen. 11. Utredning pågår om kvarsittare i högre skolor. Utredningens första del är nu färdig, men kompletterande arbete av stor omfattning är nödvändigt. 12. En större utredning om läsårets, ar- betsveckans och arbetsdagens planering i skolorna pågår inom överstyrelsen. En

stor del av arbetet skall ske på skolöver— läkarens rotel. Arbetet har med långa uppe- håll pågått cirka ett år. Arbetet beräknas bli mycket omfattande. Utredningen måste anses vara brådskande.

13. En större utredning om gymnasis- ternas arbetsbelastning m. m. är påbörjad och förd tämligen långt. Arbetet påbörjades i januari 1950. Arbetet måste betraktas så- som brådskande. 14. Utredning om de hygieniska förhål- landena i läroverken har påbörjats för flera år sedan, men arbetet har på grund av brist på tid icke kunnat föras långt. 15. En större utredning rörande moderni— sering av skolornas diseiplinstadgor pågår främst genom biträdande skolöverläkarens försorg. 16. Utredning om läs— och skrivsvårig- heter pågår inom överstyrelsen med anli- tande av särskilda sakkunniga. En stor del av arbetet vilar på biträdande skolöver- läkaren. 17. Sedan cirka två år pågår inom skol- överstyrelsen utredning rörande skolinter- nat. En viss del av arbetet åvilar skolöver— läkarens rotcl. Tidsbrist har betydligt för- svårat arbetet. 18. Utredning har planlagts rörande men— talhygieniska synpunkter på läroböcker.

Enligt kungörelsen 1944: 398 skall räkning beträffande skyddsläkemedel åt barn i folk- eller fortsättningsskola insändas till skolöverstyrelsen. Sedan räkningen under skolöverläkarens inse— ende granskats i enlighet med anvis- ningar, soni medicinalstyrelsen äger ut- färda, skall den översändas till medici- nalstyrelsen. Ifrågavarande granskning, som verkställes av ett biträde på roteln, tar i anspråk omkring (i arbetstimmar i månaden. Då granskningen är av ringa värde för skolhälsovården, bör den upphöra och räkningarna sändas direkt till medicinalstyrelsen (se bilaga 5 punkt 143).

Inom nuvarande rotel F IV handläg— gas ärenden om den psykiska barna— och ungdomsvården samt om Ericastif— telsen. Det bör övervägas av skolöver-

styrelsen, om icke dessa ärenden böra ankomma på H.

Roteln får ytterligare uppgifter, om tillsynen över den halvöppna barnavår— den (se kap. 5) överföres från social- styrelsen till skolöverstyrelsen.

Efter Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 februari 1950 tillkallades sak- kunniga för att utreda frågan om till- synen över anstalter för vård av sinnes— slöa, fallandesjuka, vanföra samt psyko- patiska och nervösa barn och därmed sammanhängande spörsmål. I direkti- ven för nämnda sakkunniga uttalades bl. a., att anstalterna för vissa sinnes- slöa barn stode under en dubbel inspek- tion (medicinalstyrelsens inspektör för sinnesslövården och skolöverstyrelsens inspektör för sinnesslöundervisningen) med formellt ganska Vidsträckta ålig— ganden för de båda inspektörerna. Lik- väl torde tillsynen och kontrollen över dessa anstalter åtminstone i praktiken knappast täcka hela deras verksamhet. Omfattningen av och gränsen mellan inspektörernas och de centrala tillsyns- myndigheternas befogenheter syntes i vissa hänseenden vara oklar. Detta vore uppenbarligen otillfredsställande och kunde medföra, att tillsynen icke bleve effektiv.

Nämnda sakkunniga ha den 19 april 1951 avgivit betänkande i ämnet, vari de förorda, att skol- och arbetshem- men inom sinnesslövården alltjämt skola stå under tillsyn av skolöversty- relsen i pedagogiskt avseende och att även den medicinskt-psykiatriska in- spektionen av dessa anstalter skall över- flyttas från medicinalstyrelsen till skol- överstyrelsen.

Personal. På skolöverläkarens rotel tjänstgöra nu utom skolöverläkaren (Cp 10), en biträdande skolöverläkare anställd på deltid med ett arvode av

10 500 kronor för år, 3 byråsekreterare eller amanuenser, av vilka en tillkom- mit hösten 1950, samt 1 kansli- och 1 kontorsbiträde.

De sakkunniga föreslå icke någon de- centralisering av beslutanderätten i ärenden tillhörande denna rotel. På grund av personalbrist kunna inom ro- teln pågående utredningar uppenbarli- gen ej slutföras så snabbt som vore önskvärt. Dessa avse medicinska och barnpsykologiska frågor av stor bety- delse för skolväsendet, särskilt under nu pågående reformarbete. Om roteln skall kunna göra en effektiv positiv in— sats på detta område, måste personalen förstärkas. Ifrågavarande utredningar kunna endast till en mindre del utföras av andra än läkare. Rotelns personal med dylik utbildning behöver därför utökas. För ifrågavarande arbete krä- ves emellertid speciell utbildning och långvarig praktisk erfarenhet inom bar- navården. De läkare, som förvärvat denna, torde icke övergå på heltidsan- ställning inom överstyrelsen med de löneförmåner, som bjudas i statstjänst. Däremot torde det vara möjligt att kunna förvärva och bibehålla väl kvali- ficerade läkare med deltidsanställning, om denna förenas med pensionsrätt. De sakkunniga föreslå, att ytterligare en deltidsbefattning som biträdande skol- överläkare inrättas.

Då ordinarie tjänster med deltidsan- ställning ej inrättas, böra de båda halv- tidsbefattningarna som biträdande skol- överläkare såsom extra ordinarie hän- föras till lönegrad Cs. Lön utgår då en- ligt lö-neplan 2 i statens löneplansför- ordning liksom vid Cp-anställning. För full pension fordras vid Cs-anställning 30 tjänstår mot 12—18 tjänstår vid Cp- anställning. Pensionsåldern är 65 år. Med hänsyn till den utbildning, som måste krävas, torde läkare ej tillträda

sådan tjänst förrän vid 40—45 års ål- der. I dessa befattningar böra 20 eller i varje fall 25 tjänstår berättiga till oav- kortad pension (se 16 5 1947 års all- männa tjänstepensionsreglemente). De biträdande skolöverläkarna böra hänfö- ras till lönegrad Cs 13, vilken närmast motsvarar den för byråchefer beslutade lönegraden.

Till tjänsteresor för inspektioner kan endast skolöverläkaren anlitas mera re- gelbundet. Det torde möta svårigheter för de halvtidsanställda läkarna att an- nat än i undantagsfall taga sig ledigt från annan anställning eller privatprak- tik för att företaga dylika resor. Om så sker, böra de i någon form ersättas för inkomstbortfall i annat arbete.

Om den halvöppna barnavården läg- ges under skolöverstyrelsen, erfordras en särskild läkare för de medicinska och psykologiska frågor, som samman- hänga härmed. Dennes arbete torde huvudsakligen kunna förläggas till skol- överstyrelsens lokal, medan erforder— liga inspektioner böra kunna fullgöras av inspektören och konsulenten för den halvöppna barnavården samt i undan— tagsfall av skolöverläkaren. De sakkun— niga äro ej beredda att ta ställning till frågan, om en särskild halvtidsbefatt- ning erfordras eller om ett arvode är tillfyllest för läkaren. Ställningstagan- det härutinnan torde böra ske vid pröv- ning av det betänkande, som framlagts av 1946 års kommitté för den halv- öppna barnavården.

Om den medicinskt-psykiatriska in- spektionen av skol- och arbetshem för sinnesslöa överflyttas till överstyrelsen, torde det bli nödvändigt att inrätta en heltidstjänst för den läkare, som har att inspektera dessa talrika anstalter och som i stor utsträckning måste före- taga tjänsteresor. Denna fråga torde böra prövas i samband med prövningen

av betänkandet om denna inspektions- verksamhet.

I sina anslagsäskanden för budget- året 1948/49 föreslog skolöverstyrelsen, att en skolsköterskekonsulent skulle an- ställas. överstyrelsen framhöll, att en sådan konsulent säkerligen i hög grad kunde bidraga till effektivisering av den skolhygieniska verksamheten. För- slaget upptogs ej av departementsche- fen. Överstyrelsen har till de sakkunniga överlämnat en skrivelse av den 28 juni 1950 från svensk sjuksköterskeförening, vari föreningen hemställt, att översty- relsen ville ånyo upptaga frågan. De sakkunniga anse behov föreligga av en skolsköterskekonsulent, särskilt för in— struktionsresor. En heltidsbefattning torde dock åtminstone tillsvidare ej er- fordras, och en deltidsanställd konsu- lent torde ej kunna företaga resor i

önskvärd omfattning på grund av an- nan anställning. De sakkunniga förorda därför, att med frågans slutliga pröv- ning anstår, till dess ifrågavarande upp- gifter få större omfattning eller kunna förenas med annat uppdrag inom skol- överstyrelsen till en heltidstjänst.

Läkarna böra biträdas av en väl kva- lificerad kanslitjänsteman, som kan be- räknas kvarstanna i sin befattning un- der längre tid. De sakkunniga förorda därför, att på roteln inrättas en förste byråsekreterartjänst i lönegrad 27. Då roteln nyligen förstärkts med en amanu— ens, bör dock någon utökning av antalet befattningshavare inom kanslipersona- len ej ske den närmaste tiden, såvida icke den medicinska tillsynen av skol- och arbetshem för sinnesslöa eller till- synen av den halvöppna barnavården lägges på skolöverstyrelsen.

Skolhygicnrotelns personal

Befattning Lönegrad Antal Läkare: skolöverläkare .................................................... Cp 15 1 biträdande skolöverläkare .......................................... Cs 13 2/2 1 % Kanslipersonal : förste byråsekreterare .............................................. 27 1 byråsekreterare eller amanuenser ................................... 17—24 2 kanslibiträde ...................................................... 11 1 kontorsbiträde .................................................... 4—8 1 5 Summa 6 2], Socialroteln Arbetsuppgifter. Socialroteln, S, bör, inom S, sålunda även undervisnings-, som nämnts, huvudsakligen handlägga ärenden av pedagogisk karaktär med

organisations-, personal-, planerings- och byggnadsfrågor. Uppförande av

social inriktning.

Under S böra sortera de under över— styrelsens inseende stående anstalterna för blinda, döva och sinnesslöa. På grund av deras speciella karaktär och förhållandevis ringa omfattning böra samtliga hithörande ärenden handläggas

byggnader vid statliga sådana anstalter ombesörjes av byggnadsstyrelsen. Det ankommer på detta verk att utarbeta erforderliga byggnadsritningar i sam- råd med skolöverstyrelsen. Ritningarna böra inom överstyrelsen granskas ge- mensamt av S och B. Givetvis bör även

i övrigt, då så erfordras, samarbete ske mellan S och andra arbetsenheter inom överstyrelsen.

Om tillsynen av den halvöppna bar- navården överflyttas till skolöversty- relsen, räkna de sakkunniga med att dessa frågor handläggas inom S (se dock kap. 5). Den läkare, som erfordras för den halvöppna barnavården, bör dock sortera under H och förskolesemi- narierna under L.

Alla internat under skolöverstyrelsens inseende böra stå under enhetlig till— syn, vilken bör handhavas av S.

Under 5 bör vidare sortera skolmål- tidsverksamhet, vilken skall handhavas gemensamt med konsulentverksamhe— ten i hushållsgöromål. Konsulenterna i ämnet böra organisatoriskt tillhöra S, även om en stor del av deras verksam— het kommer att inriktas på biträde åt andra arbetsenheter, särskilt U.

lecesvägledningen inom skolans ram är på stark frammarsch. Skolkommis- sionen (SOU 1948:27 sid. 247—251) har framhållit, att yrkesvägledningen inom skolorna vanligen vore allt för teoretisk och summarisk och borde ut- byggas. Den skulle förberedas i tidigare klasser men förläggas huvudsakligen till klass 8, varjämte kompletterande yrkesvägledning skulle förekomma i klass 9. Det borde ankomma på den centrala tillsynsmyndigheten för den förberedande yrkesutbildningen (skol- överstyrelsen) att vid utformningen av yrkesvägledningen i skolan svara för kontakten och samarbetet med det cen- trala organet för yrkesvägledning och ungdomsförmedling.

I sitt yttrande över skolkommissio- nens förslag anförde skolöverstyrelsen (SOU 1949:35 sid. 70—72) bl. a., att genom den direkta kontakten med yr- keslivet, som enhetsskolans högstadium förutsattes komma att få enligt skol-

kommissionens förslag, torde skolan kunna åtaga sig ett betydligt större verksamhetsfält än den hade på yrkes- vägledningens område. överstyrelsen förordade, att en samarbetskommitté med representanter för därav berörda ämbetsverk tillsattes med uppdrag att åstadkomma en effektivisering av yr- kesvägledningen i såväl enhetsskolan som läroverken.

I propositionen 1950: 70 angående riktlinjerna för det svenska skolväsen— dets utveckling (sid. 321) har departe- mentschefen uttalat sig för en förbätt- rad anlags- och yrkesorientering. En- ligt 1950 års riksdags beslut är det av- sett att i enhetsskolans högstadium in- rymma yrkesorientering.

Den av skolöverstyrelsen föreslagna samarbetskommittén har kommit till stånd. På grundval av dess arbete ha skolöverstyrelsen och arbetsmarknads— styrelsen den 9 juni 1950 underställt Kungl. Maj:t förslag till viss omorga- nisation av yrkesvägledningen i sam- band med försöksverksamheten. Försla— get innebär, att yrkesvägledningen i större utsträckning än hittills kunnat ske skulle åvila skolan. Bl. a. skulle sko- lan från arbetsmarknadsstyrelsen över- taga den centrala planeringen av den yrkesvägledande undervisningen i för- sta hand inom enhetsskolan. Förslaget har i huvudsak accepterats. Kommit— téns arbete fortgår.

Av det anförda framgår, att skolöver- styrelsens arbete med yrkesvägledning, som hittills varit av begränsad omfatt- ning och framför allt avsett medicinsk yrkesrådgivning, kommer att avsevärt ökas. Denna arbetsuppgift bör hand— havas av S. Den medicinska yrkesråd- givningen bör dock ankomma på H.

Skolkuratorsverksamhet har hittills prövats endast vid ett fåtal skolor, men verksamheten är avsedd att utbyggas

N/hdsko/ar _ .. __ _ _ _ _ dävsfumsko/or .. . _ . _ . _ ... . -sfmess/ästo/or

2.200 _ amb! lif/211794)” zooo. ,. '

1.800. . I

Öooz;__———l-————-+——"_*_—'-F --

*—*—*_+—-VA

JKKL __

200-_ m

0 : r : : : : : : : "så/ef ”%,, 25/25 $%: 35/36 44%" 4%?. ["'/45 46/47 4849950

(SOU 1945:43 sid. 110—116 och SOU 1947: 11, bilagorna 2 och 3). Inom skol— överstyrelsen pågår utredning om kom— petens och lönesättning för skolkurato- rer. Dessa, som bl. a. komma att ha vissa yrkesvägledande arbetsuppgifter, böra sortera under S. Frågor om skol- ungdomens fritidssysselsättning ha i allt större utsträckning upptagits till be- handling av skolmyndigheterna och de— ras betydelse har understrukits av skol- kommissionen (se kap. 8). Dessa frå- gor böra handläggas inom S. Hit böra även räknas frågor om skolungdomens förvärvsarbete samt insamlings- och försäljningsverksamhet.

Det statliga stipendieväsendet hand-

haves huvudsakligen av statens studie- lånenämnd och någon ändring härutin- nan torde icke vara att emotse (se SOU 1949: 41 och SOU 1947: 53, särskild bi- laga). I den mån stipendiefrågor upp— komma, som skola handläggas inom överstyrelsen, böra de hänföras till S. Frågor om stipendier vid folkhögskolor böra dockthandläggas inom folkbild- ningsroteln och om enskilda stipendie- fonder 0. (1. inom kansliavdelningen.

Till S bör knytas en registratorsex- pedition, gemensam för S och H. .

Av det anförda framgår, att till S skulle överföras ärenden från särskilt nuvarande rotel FIV men även från rotel LI m. fl. rotlar. *

Personal. De arbetsområden, som hänförts till S, äro sinsemellan olikar- tade, och man kan såsom i det före- gående framhållits —— ej räkna med att rotelchefen skall vara specialist på mer än ett fåtal av dessa. Till roteln böra därför knytas inspektörer och konsu- lenter för vissa av arbetsområdena.

Antalet lärjungar vid blindskolor, dövstumskolor och sinnesslöskolor se- dan läsåret 1920/21 belyses av diagram- met på sid. 209. Motsvarande sifferupp- gifter finnas i bilaga 2.

För blind- och dövstumsundervis- ningen finnas nu två inspektörsbefatt- ningar, vilka uppehållas av rektorer vid dessa skolformer. De grundläggande momenten i denna undervisning äro av så speciell natur, att de kunna bedömas endast av fackmän. Vid denna undervis- ning är behovet av sakkunnig inspek- tion och konsultativ verksamhet rentav större än vid allmänna skolformer, bl. a. enär skolorna äro förbundna med inter- nat. För skolöverstyrelsen är det också nödvändigt att i uppkommande special- frågor kunna inhämta yttranden av fackmän inom dessa områden. Oaktat skolformerna ha ett ringa antal elever, böra dessa inspektörsbefattningar bibe- hållas.

Instruktion för inspektören för blind- undervisningen är fastställd av skol- överstyrelsen den 26 oktober 1914. Inspektören skall ha tillsyn över blind- skolorna i riket, följa undervisningens gång, besöka läroanstalterna, inhämta kännedom om deras tillstånd och behov samt söka främja undervisningen. Han skall vid besöken i skolorna taga känne- dom om allt, som angår blindundervis- ningen, giva lärare råd och anvisningar samt taga kännedom om det sätt, på vil- ket tillfälle beretts avgångna elever att underhålla förvärvade kunskaper och ytterligare förkovra sig. Han skall för

skoldirektion (skolstyrelse), förestån— dare och lärare påpeka eventuella bris- ter i fråga om undervisningens anord- nande och angiva de ändringar och för- bättringar, som anses nödiga, samt, vid fråga av större vikt, underställa den- samma överstyrelsens prövning och av- görande. På grundval av de uppgifter om blinda, som enligt stadgan för blind- skolorna årligen skola tillsändas honom från skolråden i riket, skall han upp- rätta förteckning på dessa blinda med angivande av vissa uppgifter, som kunna vara av vikt för kontrollen av tillämpningen av gällande bestämmelser om blindundervisningen, samt till före- ståndarna för blindskolorna årligen översända förteckning på de blinda barn, som böra inkallas till undervis- ning. Om något skolpliktigt barn ute- bliver från undervisningen, skall han anmäla förhållandet för överstyrelsen.

Instruktion för inspektören för döv- stumundervisningen är fastställd av Kungl. Maj:t den 21 november 1913. Han har beträffande dövstumundervis- ningen väsentligen samma åligganden som inspektören för blindundervis- ningen beträffande denna. Han skall taga kännedom om antalet dövstumma och tillse, att tillräckliga lärarkrafter och ändamålsenliga skolrum finnas, samt att förhållandena mellan tal-, skriv- och teckenskolor riktigt ordnas.

Antalet blindskolor är endast 3, var- till kommer vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte. Antalet dövstum- skolor är 8. Inspektören för blindunder- visningen bör vara skyldig inspektera omkring 10 dagar årligen och inspek- tören för dövstumundervisningen om- kring 20 dagar årligen. Därtill komma övriga uppgifter, som åvila dem enligt nämnda instruktion. De nuvarande års- arvodena äro för inspektören för blind- undervisningen 600 kronor och för in-

spektören för dövstumundervisningen 1 800 kronor. De ha gällt sedan år 1914 respektive år 1935 och äro uppenbarli- gen för låga. Arvodena böra höjas till 1 200 respektive 2 000 kronor. Därjämte bör ersättning för avstådda avlönings- förmåner utgå under inspektörerna ålig- gande tjänsteresor. Sinnesslöundervisningen har ännu ej utbyggts i tillräcklig omfattning. Enligt 1946 års hjälp- och särklasslärarutred- ning (SOU 1947: 69 sid. 38) motsvarar det förefintliga platsantalet, omkring 2 500, endast 0,4 % av skolbarnsmateri- alet, medan antalet platser borde utökas till åtminstone omkring 1 % av barn- antalet. Mer än en fördubbling av an- talet platser och lärare skulle sålunda erfordras. I februari 1950 funnos vid skol- och arbetshem för bildbara sin- nesslöa 36 föreståndare och 265 lärare i kunskaps- och övningsämnen. Erfarenheten har visat, att den stat- liga tillsynen av dessa anstalter måste avsevärt förstärkas. Såsom ovan nämnts (sid. 205), har en särskild kommitté utrett frågan om organisationen av denna inspektionsverksamhet. Anstal- terna böra inspekteras varje eller åt- minstone vartannat år. Om en sådan in- spektion skall bliva av verkligt värde, måste den för varje anstalt kräva flera dagar. Inspektionen bör avse icke blott undervisningen utan även och icke minst de intagnas vård och behandling i övrigt. Akterna för eleverna böra ge- nomgås, och det bör undersökas, vilka elever, som alltjämt böra vara inskrivna på sinnesslöanstalt, och vilka elever, som lämpligen böra försöksutskrivas, definitivt utskrivas eller överföras till annan vårdform. De testningar, som verkställts, böra kontrolleras, och de, som utsetts att testa, böra erhålla råd och anvisningar. Utöver inspektionerna har överstyrelsen att handlägga ett stort

antal ofta svårbedömda frågor berö- rande ifrågavarande sinnesslöanstalter, såsom verksamhetens organisation inom de olika landstingsområdena samt bygg- nadsfrågor. Överstyrelsen bör även svara för utbildning och fortbildning av anstalternas lärare och vårdpersonal.

Tillsynen och ledningen av ifrågava- rande anstalter handhavas nu inom ro- tel FIV, varvid inspektionerna i hu- vudsak fullgöras av inspektören för sin- nesslöundervisningen (Ca 26), som till- lika är hjälpskolekonsulent. För det administrativa arbetet anlitas rotelns kanslipersonal. Om den avsedda inten- sifieringen av den statliga tillsynen på förevarande område skall komma till stånd, måste både den fackutbildade och den administrativa personalen av- sevärt förstärkas. Beträffande den fack- utbildade personalen förorda de sak- kunniga, att inspektörsbefattningen om- bildas till en heltidstjänst uteslutande inriktad på sinnesslöundervisningen, samt att dessutom inrättas en halvtids- tjänst som konsulent under inspektören.

Inspektören för sinnesslöundervis- ningen har författningsenligt att själv- ständigt pröva och avgöra ett flertal ärenden. Till denna betydelsefulla post bör kunna förvärvas en väl kvalificerad person; bl. a. bör till befattningen kunna utses rektor vid sinnesslöan- stalt, vilken tillhör högst lönegrad Ca 26 (löneklasserna 26—29). Skolöverstyrel- sen har dock hemställt om höjd löne- gradsplacering för dem. De sakkunniga förorda, att inspektören för sinnesslö- undervisningen placeras i lönegrad Cb 6 (löneklass 32).

Konsulenten för sinnesslöundervis- ningen bör såsom halvtidsanställd er- hålla ett arvode av 1 800 kronor för år jämte ersättning för mistade avlönings- förmåner såsom lärare. Härutinnan bör

ii övrigt vad i kap. 9 föreslagits i fråga

om deltidsanställd ämneskonsulent äga motsvarande tillämpning.

Såsom framgår av kap. 5 finnes nu för förskolor och daghem inom social- styrelsens barnavårdsbyrå 1 konsulent (Ce 24). En förstärkning av personalen har, som nämnts, föreslagits av 1946 års kommitté för den halvöppna barnavår- den. Redan nu erfordras dock mer än en konsulent för denna verksamhet (se kap. 5). De sakkunniga föreslå, att det inrättas dels en inspektörs-, dels en konsulentbefattning. På inspektören bör även ankomma inspektion av förskole- seminarierna. Till befattningarna böra utses personer, som —— utöver annan utbildning — lämpligen böra ha utbild- ning som kindergartenlärarinnor. Cb- anställning är ej lämplig för dessa be- fattningar, enär sökandena i regel torde ha kommunal anställning, å vilken sta- tens allmänna avlöningsreglemente ej äger tillämpning, varför de ej ha möj- lighet att återgå på samma tjänst, om förordnandet skulle upphöra. De sak- kunniga förorda, att inspektören hän- föres till lönegrad Ce 27 och konsulen- ten till lönegrad Ce 24.

För yrkesvägledningen inom skolvä- sendet äro hos arbetsmarknadsstyrelsen anställda 2 konsulenter med av Kungl. Maj:t fastställt arvode. Nuvarande inne- havare åtnjuta arvode motsvarande lön efter lönegrad Ce 27. Dessutom finnas inom arbetsmarknadsstyrelsen 2 byrå- assistenter i lönegrad Ce 24, vilka be- driva yrkesvägledning inom högre sko- lor. Det bör övervägas, om icke nämnda konsulenter och byråassistenter fram- deles böra överföras till skolöverstyrel- sen. Tillsvidare torde det dock vara till- fyllest, att de tjänstgöra inom både ar- betsmarknadsstyrelsen och skolöversty- relsen, med halvtidstjänstgöring i vart- dera verket på sätt förutsatts i propo- sitionen 1947: 239 (sid. 99). Deras löne- .

förmåner synas liksom hittills lämpli- ' gen böra bestridas av arbetsmarknads- *: styrelsens medel.

För skolmåltidsverksamheten och , hushållsgöromål ha de sakkunniga i 5 kap. 9 föreslagit 1 förste konsulent i l lönegrad Cb7 och 1 konsulent i löne- grad Cb 4 samt 1 halvtidsanställd kon- sulent med ett årsarvode av 1 800 kro- nor jämte ersättning för avstådda av- löningsförmåner.

Under skolöverstyrelsen sorterar ett flertal andra internat än i det föregå- ende angivits, bl. a. skolhem och arbets- stugor, vilka kräva särskild uppmärk- samhet från överstyrelsens sida. Inom överstyrelsen pågår utredning om att utbygga internatsystemet för de högre skolornas del. Genomförandet av 1950 års riksdagsbeslut angående riktlinjer för det svenska skolväsendets utveck- ling torde förutsätta en utökning av an- talet internat. De sakkunniga ha över- vägt, om icke åt en särskild konsulent borde uppdragas att handha särskilt de med internat för folkskolan och läro- verken sammanhängande arbetsuppgif- terna. Emellertid finna de sakkunniga det angeläget, att rotelchefen själv in- , riktar sig på dessa frågor och förorda därför, att med inrättande av en sär- skild befattning för ändamålet tills vi- dare anstår.

Frågor om skolkuratorsverksamhel och om lärjungarnas fritidssysselsätt- ning ha visst samband. Ett utbyggande av skolans ifrågavarande verksamhets- grenar är att emotse. Det torde vara av vikt, att verksamheten redan från bör- jan lägges till rätta på ändamålsenli- gaste sätt. Skolor och skoldistrikt synas vara i behov av råd och anvisningar från skolöverstyrelsens sida. Utbild- ningen av personal för ifrågavarande ändamål måste uppmärksammas av överstyrelsen. Inom skolöverstyrelsen

har föranstaltats om en utredning rö- rande behörighetsvillkor och anställ- ningsformer för skolkuratorer m. m. Ehuru vissa skäl tala för att överstyrel- sen utrustas med en särskild befatt- ningshavare, förtrogen med ifrågava- rande arbetsuppgifter, finna de sakkun- niga sig böra i denna fråga anlägga samma synpunkter, som nyss anförts beträffande handläggningen av vissa internatärenden.

De av skolöverstyrelsens nuvarande ärenden, som skulle ankomma på S, sys- selsätta kanslipersonal, som uppskatt-* ningsvis motsvarar inemot 1 byråsekre- terare eller amanuens och drygt l'kan- 'slibiträde för själva rotelarbetet och % befattningshavare för den tilltänkta re— gistratörseicpeditionen (se bilaga 7). I kap. 7 och bilaga 5 ha de sakkunniga föreslagit decentralisering av beslutan- derätten till rektorer eller skolstyrelser i flera grupper personalärenden vid all- männa läroverk m. fl. skolformer. *En liknande decentralisering har förutsatts skola ske vid de skolformer, som sor- tera under S. I bilaga 5 har decentrali- sering av ytterligare några grupper ärenden under S tillstyrkts. Alla dessa decentraliseringar torde dock endast i .mindre grad minska kanslipersonalens arbetsbelastning.

Däremot tillkomma nya eller vidgade arbetsuppgifter. För den halvöppna barnavården sysselsättas nu inom so- cialstyrelsen 2 amanuenser och 1 skriv-

biträde. Yrkesvägledningen är avsedd att intensifieras liksom skolkurators- och i samband därmed stående verk- samhet. De föreslagna nya inspektö- rerna och konsulenterna måste komplet- teras med kanslipersonal, om de i av- sedd omfattning skola kunna ägna sig åt positivt arbete.

Ärendena inom S äro icke av enhetlig natur. För deras handläggning fordras kännedom om författningar och före- skrifter på olika områden inom flertalet skolformer. En väl kvalificerad kansli- tjänsteman erfordras för att biträda rotelchefen, inspektörerna och konsu- lenterna i dylika' frågor. Denne bör även svara för petitaarbetet och ha den närmaste ledningen av kansliet. Med hänsyn härtill bör på S finnas en tjänst 'som förste byråsekreterare i löne- grad 27.

Vidare höra på roteln finnas 2 byrå"- sekreterare eller amanuenser. Detta an- tal finnes redan för den halvöppna bar- navården. En del arbete, som nu utföres av amanuenser, bör emellertid kunna utföras av biträden.'Av biträdesperso- nal böra "finnas .1 kansliskrivare, 2 kanslibiträden och 1 kontorsbiträde.

Kansliskrivaren bör utföra en del av det arbete, som nu ankommer på amanuen- ser. Det— ena kanslibiträdet bör tillika vara registrator för S och H samt handha sakregistret m. 111.

På S skulle alltså finnas följande per- sonal. - . '

Socialrotelns - personal

Befattning

Fackutbildad personal:

rotelchef .................................. inspektör för blindundervisningen ........... inspektör för dövstumundervisningen ......... inspektör för sinnesslöundervisningen ........ konsulent för sinnesslöundervisningen ........ inspektör för förskolor och daghem ......... konsulent för förskolor och daghem .........

Lönegrad Antal Årsarvode kr. .......... Cp 13 1 .......... 1 200 ll. .......... 2 000 1/, .......... Cb 6 1 .......... 1 800 + lön 1], .......... Ce 27 1 .......... Ce 24 1

förste konsulent för hushållsgöromål och skolmåltidsverk-

samheten konsulent för hushållsgöremål och skolmåltidsverksamheten

Lönegrad Antal Årsarvode kr. .......... Cb 7 1 Gb 4 1

konsulent för hushållsgöremål och skolmåltidsverksamheten 1 800 + lön 1],

konsulenter för yrkesvägledning ............. .......... arvode = Ce 27 ”I; assistenter för yrkesvägledning ........................ Ce 24 % 6 + "I, + "I. Kanslipersonal : förste byråsekreterare ................................ 27 1 byråsekreterare eller amanuenser ...................... 17—24 2 kansliskrivare ....................................... 15 1 kanslibiträden ....................................... 11 2 kontorsbiträde ....................................... 4—8 1 7 Summa 13 + 3], + *]. Folkbildningsroteln Arbetsuppgifter. Folkbildningsroteln, vande verksamhet. Den extra ordinarie

Fb, bör ha samma arbetsuppgifter som nuvarande rotel F VII. På roteln böra så- lunda handläggas ärenden rörande folk- högskolor, inberäknat organisations- och personalfrågor, samt stipendier till folkhögskolelever. Vidare bör roteln handha frågor om studiecirkel-, före- läsnings- och annan folkbildningsverk- samhet samt om nykterhetsundervis- ning och nykterhetsupplysning. Roteln bör ha sin egen registratorsexpedition. Penonal. Folkbildningsroteln syssel- sätter utom rotelchefen följande perso- nal med fackutbildning: 2 konsulenter för allmän folkbildning, 1 folkhögskol- inspektör och 1 konsulent för nykter- hetsundervisning och nykterhetsupplys- ning. . De två konsulenterna för allmän folk- bildning tillhöra lönegraderna Ca 26 och Ce 26. Den extra ordinarie tjänsten är för närvarande vakant, då det mött. svårigheter att förvärva kvalificerad sökande till tjänsten. Den ordinarie konsulenten handlägger och föredrager ärenden om studieförbund, studiecirkel- verksamhet, studieledarkurser, film- och radioapparater m. m., inspekterar stu- dieförbund och studiecirklar, verkstäl- ler olika utredningar och utövar rådgi-

konsulenten handlägger och föredrager ärenden om den allmänna föreläsnings- verksamheten, den sexualhygieniska och den ekonomiska upplysningsverksamhe— ten och om folkbildningskurser, inspek- terar centralbyråer för föreläsningsför- medling, föreläsningsföreningar, bild- ningsförbund och folkbildningskurser, handhar utgivandet av föreläsningskata- logen, verkställer utredningar och ut- övar rådgivande verksamhet.

Folkhögskolinspektören uppbär 3000 kronor i årsarvode. Den nuvarande in- spektören är tillika rektor vid folkhög- skola. Instruktion för folkhögskolin- spektören fastställdes av skolöverstyrel- sen den 26 oktober 1914. Enligt denna åligger det inspektören bl. a. att ha till- syn över de statsunderstödda folkhög- skolorna, genom upplysningar oeh råd understödja skolstyrelser, föreståndare * och lärare i deras arbete och genom besök skaffa sig kännedom om skolor- nas tillstånd och behov. Syftet för hans strävan bör vara att hjälpa skolorna att fylla sin uppgift som karaktärsdanande och allmänt medborgerliga bildningsan- stalter, dock utan att söka påtrycka dem någon viss undervisningsplan eller un- dervisningsmetod, som skulle kunna

försvåra deras anpassning efter skilda förhållandens olika krav.

Folkhögskolinspektören har i skri- velse till de sakkunniga erinrat, att an- talet folkhögskolor och antalet elever vid dem successivt ökats (se bilaga 2) och att inspektörens arbete i samband därmed vuxit i omfattning. Om befatt- ningen skulle bibehållas i sin nuva— rande utformning, måste inspektören därför beredas nedsättning i sin tjänst- göringsskyldighet som rektor eller lä- rare vid folkhögskola, vilket hittills icke skett. Det vore önskvärt, att inspektören kunde företaga inspektionsresor i större utsträckning än nu vore möjligt.

Representanter för folkhögskolorna ha vid överläggningar med de sakkun- niga uttalat, att det av flera skäl vore önskvärt, att inspektören samtidigt vore rektor vid folkhögskola. En rektor vore förtrogen med icke blott undervis- ningen utan även de ekonomiska och organisatoriska förhållandena vid folk— högskolorna. Han hade en fortlöpande kontakt med arbetet vid en folkhögskola och finge därigenom god kännedom .om de, problem, som kunde uppstå. En så'- dan befattningshavare hade också en SjäIVStändigare ställning och större möj- ligheter att hävda folkhögskolans spe- ciella intressen än en inom överstyrel- sen anställd tjänsteman.

De sakkkunniga anse, att rotelchefen bör biträdas av fackmän på båda de områden, som sortera under roteln, nämligen folkhögskolorna och den all- männafolkbildningen. Vissa skäl kunna emellertid anföras mot att folkhögskol- inspektören tillika är rektor. En rektor måste i regel vistas vid sin skola och kan endast vid bestämda tider vara när- varande inom skolöverstyrelsen, då frå- gor om folkhögskolor behandlas. In- spektören kan visserligen skriftligen yttra sig i ärendena, men det är ofta

önskvärt att dessutom kunna personli- gen överlägga med honom vid ären- denas föredragning i överstyrelsen. Den lönereglering, som är avsedd att genom- föras för folkhögskolornas lärare, krä- ver större insatser av inspektören än som nu erfordras. Det torde numera vara ofrånkomligt, att inspektörens tjänstgöringsskyldighet som rektor ned- sättes eller i varje fall, att han tidvis blir tjänstledig från rektoratet. En så- dan anordning medför givetvis olägen- heter för den skola, där han är rektor. Vidare begränsas kretsen av lämpliga sökande till rektorer vid skolor, som ej ligga alltför långt från Stockholm. På grund härav kan det ifrågasättas, om icke en särskild befattning bör inrättas inom överstyrelsen. En heltidstjänst er- fordras dock icke för ändamålet. En möjlighet är, att tjänsten kombineras med konsulentverksamhet inom den all- männa folkbildningen. En sådan för- ening erbjuder fördelar, då samarbete eftersträvas mellan folkhögskolan och det allmänna folkbildningsarbetet. Den ene av rotelns båda konsulenttjänster för allmän folkbildning bör kunna om- bildas till en sådan kombinerad tjänst.

De sakkunniga äro tveksamma, "vil- kendera lösningen är den för folkhög- skolorna och skolöverstyrelsen ända- målsenligaste, och ha för den skull an- sett sig böra framlägga alternativa för- slag. Enligt det första alternativet (in- spektörsbefattningen som ett uppdrag vid sidan av rektorstjänst) måste in- nehavaren beräknas vara tjänstledig 2 å 3 månader om året från rektorstjänsten för inspektion av folkhögskolor och sammanträden eller arbete inom skol- överstyrelsens ämbetslokal. De sakkun- niga förorda, att folkhögskolinspektö- rens—arvode utgår med oförändrat be— lopp, 3 000 kronor om året, men att me- del anvisas till ersättning för avstådda

löneförmåner som rektor under 2 a 3 månader om året. De sakkunniga förut- sätta, att i folkhö-gskolestadgan intages en föreskrift om skyldighet för folkhög- skola att bevilja rektor, som tillika är folkhögskolinspektör, tjänstledighet i erforderlig omfattning för fullgörande av sistnämnda uppdrag. I så fall böra de nuvarande två konsulentt-jänsterna för allmän folkbildning bibehållas men erhålla höjd lönegradsplacering på sätt nedan föreslås. »

Enligt det- senare alternativet bör på skolöverstyrelsens personalförteckning uppföras en heltidstjänst som folkhög- skolinspektör och kon-sulent för” allmän folkbildning. Befattningen bör placeras i så hög lönegrad, att till densamma kan förvärvas rektor vid folkhögskola eller annan person, som är väl kvali-ficerad till dylik befattning. Sökande bör givet- vis dessutom ha erfarenhet från det all- männa. folkbildningsarbetet. Rektors— tjänster vid folkhögskolor äro numera hänförda till lönegrad Ca 31 (propo- siti'on'1951: 112). Ifrågavarande inspek- törs- voch konsulentbefattning bör ej lämpligen hänföras till lönegrad med beteckningen Cb, då man ej kan räkna medatt innehavaren av befattningen tillika innehar eller- kan få bibehålla annan ordinarie eller extra ordinarie tjänst. De sakkunniga förorda, att be- fattningen hänföres till lönegrad Ce 31. Därvid-förutsätta de sakkunniga, att om ordinarie rektor vid folkhögskola er- håller befattningen, Kungl. Maj:t bör kunna medgiva, att inspektören tillsvi— dare må *kunna samtidigt få inneha (men ej uppehålla) rektorstjänsten, så- vida särskilda förhållanden därtill för- anleda. Härför erfordras riksdagens be- myndigande.

Enligt detta alternativ skulle därut- över endast finnas en konsulenttjänst för allmän folkbildning. Det har, såsom

redan framgått ”av det sagda, mött svå- righeter att till den ena av de nuva- rande tjänsterna i lönegrad 26 förvärva kvalificerad sökande. De sakkunniga förorda därför, att konsulenttjänsten hänföres till lönegrad Ce 29. Ifrågava- rande alternativ innebär en viss för— svagning av konsulentorganisationen för allmän folkbildning, vilken dock mot- Verkas av att den administrativa per- sonalen inom folkbildningsroteln före— slås bliva förstärkt (se nedan). * Konsulentbefattningen för nykter- hetsundervisning och nykterhetsupp- lysning inrättades år 1919, och årsar- vodet är 2200 kronor. Skolöverstyrel- sen fastställde instruktion för befatt- ningen den 26 mars 1920. Enligt denna skall konsulenten bl. a. följa arbetet för undervisning och upplysning i nykterhetssyfte vid läroanstalter un- der överstyrelsens inseende samt vid forthildnings-, utbildnings— och upplys- ningskurser, föreläsningar m. m.-Kon- sulenten skall träda i samarbete med de personer och organisationer, som arbeta i nykterhetsundervisningens tjänst. Han skall verka för att lämplig och tillräcklig undervisningsmateriel finnes att tillgå för nykterhetsundervis- ningen, främja framställandet av sådan samt tillse, att förteckningar däröver upprättas och spridas. Inom överstyrel- sen skall konsulenten deltaga i behand- lingen av ärenden rörande nykterhets- undervisning samt avgiva förslag till fördelning av anslag till nykterhetsun- dervisning m. m. Konsulenten skall "själv årligen vid minst sex tillfällen hålla instruktionsföreläsningar eller kortare serier av sådana. Han skall följa den sociala och vetenskapliga utveck- lingen inom sitt verksamhetsområde samt framkomma med initiativ och upp- slag.

Enligt vad de sakkunniga inhämtat,

är ifrågavarande konsulentbefattning av stort värde för skolöverstyrelsen. De sakkunniga förorda, att befattningen bi- behålles och att arvodet, som bestäm- des till sitt nuvarande belopp år 1939, höjes till 2 400 kronor om året. Kanslipersonal. Av bilaga 7 framgår, att med arbetsuppgifter, som skola an— komma på Fb, nu sysselsättas inemot 2 byråsekreterare eller amanuenser samt biträdespersonal, motsvarande samman- lagt nära 2 befattningshavare, varav inemot 1 befattningshavare för registra- torsgöromål. Enligt bilaga 5 genomförda eller tillstyrkta decentraliseringar med- föra endast en obetydlig minskning av rotelns arbete. _ . För närvarande belastas folkhögskol- inspektören och rotelns konsulenter i allt för hög grad av löpande administra- tiva göromål till men för deras egent- liga uppgifter. Dessa löpande göromål kunna med fördel överlåtas på admi- nistrativ personal. Det administrativa arbetet kommer även att öka till följd av 'ökning av antalet folkhögskolor och

den lönereglering, som skall genomfö- ras för folkhögskolornas rektorer och lärare. För kvalificerat kansliarbete, 'som .nu delvis utföres av folkhögskolin— spektören och konsulenterna för allmän folkbildning, bör på roteln finnas en förste byråsekreterare i lönegrad 27. Dessutom erfordras 2 byråsekreterare eller amanuenser.

Även biträdespersonalen bör förstär- kas. Åtskilligt arbete med granskning av statsbidragsrekvisitioner, stipendiean- sökningar m. m., som nu utföres av konsulenter, byråsekreterare eller ama— nuenser, bör kunna överlåtas på ett kvalificerat biträde. De sakkunniga för- orda, att inom roteln inrättas 1 kon:- toristtjänst för dylikt granskning'sar- bete m. m., 1 kanslibiträdestjänst för särskilt registratorsgöromålen och 1 kontorsbiträdestjänst.

Fb skulle enligt ovan nämnda två al- ternativ erhålla följande personal. De sakkunniga äro närmast benägna för- orda alternativ 2.

Folkbildningsrotelns personal

Befattning

Fackufbildad personal:

rotelchef .................................. inspektör för folkhögskolor . . . . . . . ........... inspektör för folkhögskolor och konsulent för allmän

folkbildning ............................. konsulenter för allmän folkbildning ..........

Alternativ ] Alternativ 2

konsulent för nykterhetsundervisning och nykterhets—

upplysning ..............................

Kanslipersonal:

förste "byråsekreterare ...................... byråsekreterare eller amanuenser ............ kontorist .................................. k anslibitråde kontorsbiträde .............................

Lönegrad Lönegrad . Årsarvode Antal Årsarvode Antal kr. kr. ...... Cp 13 1 Cp 13 1 ...... 3 000 11. ...... Ce 31 1 ...... Ce 29 2 Ce 29 l ...... 2 400 i 3 =/, 2 400 i 3 1/, ...... 27 1 27 i ...... 17—24 2 17—24 2 ...... 13 1 13 1 ... . . . . 11 1 11 1 ...... 4—8 1 6__ 4—8 1 6— Summa 9 2/4 9 1/4

Arbetsuppgifter. De sakkunniga räkna med att folkbiblioteksroteln kvarstår inom överstyrelsen tills folkbiblioteks- sakkunnigas förslag genomförts. Någon ändring i rotelns nuvarande arbetsupp- gifter ifrågasättes icke. Roteln bör ha sin egen registratorsexpedition.

Personal. I kap. 8 ha de sakkunniga i anslutning till folkbibliotekssakkunni-

gas förslag förordat, att tjänsten som förste bibliotekskonsulent ersättes med en tjänst som byråchef. I övrigt före- slås icke någon ändring i personalen. Denna har sedan i maj 1950 (se bilaga 7) ökat med 1 kontorsbiträde.

För Bi föreslås alltså följande per- sonal.

Folkbiblioteksrotelns personal

Befattning

Rotelchef .................................. bibliotekskonsulent ......................... bibliotekskonsulent ......................... byråsekreterare eller amanuenser ............

kontorsskrivare kanslibiträden

kontorsbiträden ............................

Lönegrad Antal

.......................... Cp 13 1 .......................... Ca 26 l .......................... Ce 26 1 .......................... 17—24 2 5 .......................... 19 1 .......................... 11 2 .......................... 4—8 3 6 Summa 11

Utredningsroteln

De arbetsuppgifter, som skulle ankomma på utredningsro- teln, Ur, ha angivits i kap. 8. Under roteln skulle även sortera ett statistiskt kontor, i huvudsak motsvarande den nuvarande statistiska avdelningen. I kap. 5 ha de sakkunniga förordat, att det löpande statistiska arbetet bör vä- sentligt inskränkas, framför allt genom att statistiken för folk- och fortsätt- ningsskolan grundas på statens folkskol- inspektörers årsberättelser. I stället bör kontoret i ökad utsträckning anlitas för kvalificerade statistiska utredningar av olika slag, vilka icke minst under de närmaste åren erfordras vid skolrefor- mens genomförande (se kap. 8).

Arbetsuppgifter.

Personal. Utöver rotelchefen hör på Ur finnas anställd en kvalificerad kan- slitjänsteman. I avbidan på närmare erfarenheter om personalorganisationen

anse sig de sakkunniga ej böra här räkna med att en ordinarie eller extra ordinarie befattningshavare anställes. Å andra sidan är det av vikt, att be- fattningshavaren blir väl kvalificerad. De sakkunniga föreslå, att för ändamå- let beräknas ett arvode motsvarande lön till förste byråsekreterare i 29 lönegra- den. Vidare erfordras på roteln 1 byrå- , sekreterare eller amanuens och 1 kan- slibiträde.

Förslag till personalorganisation för statistiska kontoret ha framlagts dels av statistiska avdelningens chef i pro— memoria den 11 februari 1950, dels av 1948 års statistikutredning i skrivelse

till de sakkunniga den 22 juni 1950. 1 '

båda förslagen förordas, att personalen ökas med i runt tal 4 befattningshavare, att chefstjänsten blir en byråchefstjänst samt vidare att bl. a. 1 förste aktuarie-

tjänst (Ca 27) och 1 kontorsskrivare- tjänst (Ca 17) inrättas. Personalför- stärkningen motiverades framför allt med det ökade statistiska arbete, som krävdes i anledning av försöksverksam- heten på skolans område och un- der skolreformens successiva genom- förande.

Inskränkes det löpande statistiska ar- betet på sätt de sakkunniga förordat 1 kap. 5, skulle kontorets personalbehov betydligt minskas. För arbetet med kva- lificerade statistiska utredningar av olika slag erfordras emellertid en per- sonalförstärkning av ungefärligen mot- svarande storleksordning. De sakkun- niga räkna därför med oförändrat antal befattningshavare för det statistiska ar- betet. Personalen har sedan i maj 1950 (se bilaga 7) ökats, genom att en ama- nuens, anställd på halvtid, blivit hel- tidsanställd. Med den föreslagna om- läggningen kommer det statistiska ar-

betet att ställa större krav, särskilt på den ledande personalen, än som nu är fallet. Befordringsmöjligheterna måste även vara goda, om skolöverstyrelsen skall kunna förvärva väl kvalificerad personal till dessa befattningar. De sak- kunniga förorda därför i viss anslut- ning till statistikutredningens förslag, att chefen för statistiska kontoret såsom byrådirektör hänföres till lönegrad Ca 31, samt att aktuarietjänsten (Ca 24) ombildas till 1 förste aktuarietjänst i lö- negrad Ca 27. Förste aktuarien bör un- der chefens tillsyn ansvara för sagda speciella statistiska utredningar. För dessa erfordras även kvalificerad bi— trädespersonal. På grund härav bör yt- terligare 1 kanslibiträdestjänst inrättas. Den i bilaga 7 redovisade arvodesan- ställda befattningshavaren har tidigare varit kanslibiträde.

Personalen inom Ur skulle alltså få följande sammansättning.

Utredningsrotelns personal

Befattning Lönegrad Antal Årsarvode Rotelpersonal : rotelchef ................................................... Cp 13 1 förste byråsekreterare ........................................ arvode = Ce 29 1 byråsekreterare eller amanuens ............................... 17—24 1 kanslibiträde ................................................ 11 1 4 Statistiska kontoret: byrådirektör ................................................ Ca 31 1 förste aktuarie .............................................. Ca 27 * 1 byråsekreterare eller amanuenser ............................. 17—24 1 11], kansliskrivare ............................................... 15 1 kanslibiträden .............................................. 11 5 1], kontorsbiträden ............................................. 4—8 4 13% Summa 172/, Kansliavdelningen Arbetsuppgifter. Kansliavdelningen, ankomma på överdirektören. Vissa K, övertager i stort sett de arbetsupp- gifter, som åvila den nuvarande admi- nistrativa avdelningen utom frågor om verkets inre organisation, som skulle

ärenden skulle dock från administra- tiva avdelningen överföras till andra avdelningar, t. ex. frågor om ändrad kommunal indelning, som skulle föras

till B. Vidare höra till K föras ärenden av huvudsakligen administrativ karak- tär, som nu handläggas på läroverks- ellcr folkskolavdelningarna. K föreslås uppdelad på två rotlar, inom vilka vä- sentligen följande ärenden skulle hand- läggas. '

Rotel K 1

Allmänna frågor, särskilt av juridisk natur. ' '

Författningar utom i lönefrågor. Lärares och elevers rättsliga ställ- ning.

Fel eller försummelse i tjänsten av befattningshavare inom skolöverstyrel- sens verksamhetsområde. .

Skyldighet för lärare och andra be- fattningshavare att underkasta sig lä— karundersökning.

Förening av tjänster och medgivande att inneha tjänstebefattning eller upp- drag utom tjänstgöring som timlärare.

Pensionsärenden samt frågor om av- sked och anstånd med avsked. .

Statsbidragsärenden, i den mån de ej föras på annan rotel.

Kassor, fonder, donationer och ter- minsavgifter.

Frågor om överlåtelse av böcker, ar— ' undervis-,

kivalier, inventarier eller ningsmateriel vid statliga skolor.

Under rotel K 1 böra sortera följande arbetsenheter.

Registratorsexpedition och sakregis- ter gemensamma för K, Ur och över- direktören.

Kameralkontoret, som bör handha verkets kassaärenden samt granska och besluta om ersättning för resor och flyttningskostnader till personal hos skolöverstyrelsen-. Om statskontorets befattning med vissa skolanslag överfö- res till skolöverstyrelsen (se kap. 5), böra dessa arbetsuppgifter ankomma på .kameralkontoret. .

inom rotel K1,

Skolöverstyrelsens bibliotek. Kommissionärer.

Skrivbyrå. Expeditionsvakter. Telefoncentral.

Rotel K 2 Löneförfattningar. Löneärenden.

Förhandlingar med personalorganisa- tioner.

Personal. Rotel K 1 Med ärenden, som skulle ankomma på rotel K1, sysselsättes nu (bortsett från ovan nämnda roteln underställda arbetsenheter) arbetskraft motsvarande uppskattningsvis 0,6 byråchef, 1,35 förste byråsekreterare och 1,6 byråsek- reterare eller amanuenser (se bilaga 7). Numera sysselsättes även delvis 1 kanslibiträde på halvtid med ifrågava- rande ärenden. Decentraliseringar, som tillstyrkts i kap. 7 och bilaga 5, inverka endast i ringa män på arbetsbelast- ningen inom denna rotel. '

Att byråchefen beräknas nu ägna en- dast 6/10 av sin tid åt dessa ärenden be- ror på att han nu i övrigt handlägger lö- ncärenden. Till roteln skulle som nya ärenden överföras frågor om fel eller försummelse i tjänsten av befattnings- havare inom skolöverstyrelsens verk- samhetsområde och om skyldighet för lärare och andra befattningshavare att underkasta sig läkarundersökning. Dessa frågor äro ofta svårbedömda och kom- ma i stor utsträckning att belasta byrå- chefen._ Ärenden om fel eller försum- melse i tjänsten böra sammanhållas men föredragningen bör,.då så anses lämpligt, kunna ankom- ma på rotelchef, under vilken befatt- ningshavaren i övrigt närmast kan'an- ses sortera. Ärenden om läkarundersök-

ning böra handläggas i samråd med skolöverstyrelsens läkare.

Ärendena på rotel K 1 innefatta ej sällan frågor av svårbedömd juridisk natur. Utom byråchefen bör därför på roteln finnas 1 förste byråsekreterare, vilken bör vara jurist. Om tjänsten skall kunna besättas med en väl kvalificerad person med denna utbildning, måste den hänföras till lönegrad 29. För pen- sionsärenden erfordras 1 byråsekrete- rare eller amanuens. Ytterligare en så- dan tjänsteman erfordras för att biträda rotelchefen och förste byråsekreteraren. På roteln erfordras alltså 2 byråsekre- terare eller amanuenser. Vidare bör på roteln» finnas 1 kanslibiträde, bl. a. för pensionsärendena.

På registratorsexpeditio- n e n och sakregistret finnas nu 1 kontorist och 1 kontorsbiträde. Denna personal är tillräcklig, och kontorsbi- trädet bör även kunna lämna rotelper- sonalen i övrigt viss hjälp.

Om nämnda skolanslag överflyttas från statskontoret till skolöverstyrelsen, erfordrasinom kameralkontoret 1 kamrerare såsom chef, vilken bör hänföras till lönegrad Ca 24, 1 kassör i lönegrad Ca 18, 1 kanslibiträde och 1 kontorsbiträde. Med denna personal bör kameralkontoret även kunna gran- ska vissa andra statsbidragsrekvisitio- ner, t. ex. från sinnesslöskolor (se kap. 5).

Skolöverstyrelsens bi b 1 io t e k är till sin huvuddel förlagt till ett särskilt rum. Därjämte finnas delar förlagda som referensbibliotek i sessionsrummet och i vissa tjänstemäns rum. Efter ut; färdande av särskilda bestämmelser rö- rande granskning av läroböcker har ett stort antal dylika böcker i samband med granskningsförfarandet kommit överstyrelsen till del. Dessa böcker äro icke katalogiserade och ej heller enhet—'

ligt placerade. Intet särskilt anslag ni- går till överstyrelsens bibliotek. Endast i mycket begränsad omfattning har där- för nyutkommen pedagogisk litteratur kunnat inköpas. Accessionen består i regel av läroböcker, som överlämnas som gåva till överstyrelsen av förlag eller författare. Biblioteket omfattar omkring 10000 band, utgörande dels psykologisk och pedagogisk litteratur, dels läroböcker, dels betänkanden och andra officiella publikationer, dels lit— teratur i administrativa och lönetek— niska frågor. Att överstyrelsen hittills kunnat reda sig med ett så bristfälligt bibliotek, beror bl. a. på att överstyrel- sen haft tillgång till pedagogiska biblio- teket, som är inrymt i omedelbar an- slutning till överstyrelsens lokaler.

I propositionen 1944:207 om inrät- tandet av psykologisk-pedagogiska in— stitutet föreslogs, att pedagogiska bi- blioteket skulle från den tidpunkt Kungl. Maj:t bestämde i organisatoriskt avseende övertagas av institutet. Därvid förutsattes,'att sammanslagningen skulle föregås av en inventering av bokbestån- den i pedagogiska biblioteket och för- utvarande högre lärarinneseminariets bibliotek, varvid förefintliga dupletter skulle införlivas med skolöverstyrelsens bibliotek. Riksdagen förklarade sig emellertid med hänsyn till överstyrel- sens behov av ett rikhaltigt pedagogiskt bibliotek icke beredd att för det dåva- rande taga definitiv ställning till detta förslag utan förutsatte, att frågan om sammanslagning i vart fall skulle un- derställas riksdagens prövning, innan den genomfördes (skrivelse nr 368).

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 ok- tober'1945 anmälde överstyrelsen re- sultatet av inventeringen av bokbestån- den i sistnämnda båda bibliotek. 'Un- dersökningen gav vid handen, att av- delningarna filosofi, psykologi och pe—

dagogik inom statens normalskolas (för- utvarande högre lärarinneseminariets) bibliotek omfattade 670 arbeten. Av dessa funnos större delen eller 437 ar- beten jämväl i pedagogiska biblioteket. Härtill komme, att 20 av de löpande tidskrifter, som funnes i pedagogiska biblioteket, ävenledes anskaffades till statens normalskolas bibliotek.

I enlighet med ett av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1949 års riksdag, att pedagogiska biblioteket i organisa- toriskt avseende skulle övertagas av psykologisk—pedagogiska institutet, dock —— med hänsyn till byggnadsfrågans läge först från och med den tidpunkt Kungl. Maj:t komme att bestämma (skrivelse nr 8 punkt 17). I 1951 års statsverksproposition (VIII s. 274) har departementschefen föreslagit, att oak- tat lokalfrågan ännu ej lösts, verksam- heten vid de båda institutionerna borde samordnas från och med den 1 juli 1951. Riksdagen har biträtt förslaget.

En av de ledande synpunkterna i de sakkunnigas förslag till överstyrelsens omorganisation har varit att i görligaste mån frigöra överstyrelsens pedagogiskt utbildade fackmän från administrativt arbete, för att de skola få möjlighet att i högre grad än hittills ägna sig åt pe- dagogiska arbetsuppgifter. En bety- dande ökning av antalet pedagogiska konsulenter har föreslagits. Överhuvud taget inta i förslaget de pedagogiska ar— betsuppgifterna en framskjuten plats. Alldeles särskilt framträder detta i för— slaget om en speciell försöksavdelning inom verket. Att överstyrelsen härige- nom blir i långt större utsträckning än tidigare beroende av sitt bibliotek lik- som av tillgång till pedagogiska biblio— teket ligger i öppen dag. Ett förläg- gande av pedagogiska biblioteket till lokaler på avsevärt avstånd från över- styrelsen är därför för överstyrelsen

olägligt. Å andra sidan är det uppen— bart, att psykologisk-pedagogiska insti— tutet —— särskilt om detta omorganiseras och utbygges till ett institut för veten- skaplig forskning på det psykologisk- pedagogiska området med inriktning på skolans behov är i starkt behov av ett fullgott bibliotek.

Under sådana omständigheter skulle tvenne institutioner —— skolöverstyrel- sen och psykologisk-pedagogiska insti- tutet ha behov av ett specialbibliotek av pedagogiska bibliotekets karaktär. Det är givetvis otänkbart att dubblera ett dylikt specialbibliotek, som är vårt lands största i sitt slag och innehåller litteratur, som ofta nog numera icke kan anskaffas. Uppenbarligen kan en- dast ett enda dylikt bibliotek utrustas på sådant sätt, att det kan svara mot de krav, som måste ställas på detsamma. De sakkunniga förutsätta, att till peda- gogiska biblioteket utgår anslag av minst den storleksordning, som medger inköp av litteratur till samma omfatt- ning som under de senaste åren. Där- jämte måste de sakkunniga understryka att bibliotekets placering blir sådan, att det utan svårighet kan betjäna översty- relsen.

Därest så blir förhållandet, synes överstyrelsens bibliotek kunna bibehål- las ungefärligen i sin nuvarande om- fattning. Dock bör biblioteket utökas med förut angivna dupletter. Vidare bör biblioteket kompletteras med standard- verken på det psykologisk-pedagogiska området. Om läroboksgranskningen helt förlägges till skolöverstyrelsen, kommer biblioteket med tiden att automatiskt inrymma alla läroböcker inom det all- männa skolväsendet.

Skolöverstyrelsens bibliotek handhas nu av en amanuens, som tillika har an- nat arbete. Biblioteksarbetet motsvarar endast % av heltidstjänstgöring. Redan

under nuvarande förhållanden är denna 'arbetskraft otillräcklig, och biblioteket kan ej anses vara ordnat på ett tillfreds- ! ställande sätt. Uppordnandet av det nu-

varande bokbeståndet kräver ett bety- dande arbete. I den mån biblioteket där— efter ej ger full sysselsättning åt en heltidsanställd befattningshavare, bör denne även biträda i arbetet med läro- boksgranskningen. I anslutning till ett den 8 maj 1950 framlagt förslag av 1947 års löneutredning avseende vissa biblio- teksbiträden förorda de sakkunniga, att för skolöverstyrelsens bibliotek inrättas 1 biblioteksassistenttjänst inom beford- ringsgången Cf 9—Ce 15.

På varje avdelning inom skolöversty- relsenfinnesnu en kommissionär. Sådana böra framdeles utses för en eller flera avdelningar eller fristående rotlar inom verket och i detta hänse- ende böra de sortera under rotel K 1.

S k r i v h y r- å n omfattar nu, bort- sett från viss skrivpersonal inom andra arbetsenheter, 2 kanslibiträden och om- kring 12 kontorsbiträden (se kap. 4). Den är i allmänhet hårt belastad. De sakkunniga ha inhämtat, att betydande förseningar vid expedieringen av över- styrelsens beslut tidvis uppstå därige- nom, att byråns personal är otillräcklig. Dess arbete kommer att växa till följd av den intensifiering av överstyrelsens verksamhet, som de sakkunniga föreslå. På skrivbyrån bör finnas 1 kontorist som chef för byrån. Vidare erfordras 4 kanslibiträden, kunniga i stenografi eller främmande språk, och 13 kontors- biträden. Byråns personal bör liksom nu även anlitas för kollationering.

För vakttjänst m. m. finnas nu 1 förste expeditionsvakt (Ca 11), 3 ordinarie expeditionsvakter (Ca 9) och G icke-ordinarie expeditionsvakter, bortsett från den expeditionsvakt, som tjänstgör på meritplåtsarkivet (se bi-

laga 7). Skolöverstyrelsen har i sina petita för budgetåret 1950/51 hemställt om inrättande av en tjänst som mate- rialförvaltare i lönegrad Ce 14. Försla- get upptogs ej av departementschefen med hänsyn till pågående utredning om skolöverstyrelsens organisation och det statsfinansiella läget. De sakkunniga anse, att en sådan befattning erfordras för ett verk av skolöverstyrelsens stor- lek. Materialförvaltaren bör svara för överstyrelsens material— och blankett- förråd samt biträda på överdirektörens kansli vid behandling av frågor om överstyrelsens lokaler, möbler och ma- skiner. Genom ändamålsenlig planlägg- ning av materialinköp, övervakning av materialåtgången och andra åtgärder bör en dylik befattningshavare kunna nedbringa verkets expensutgifter. Mate- rialförvaltare i lönegrad Ca 14 finnas bl. a. i riksräkenskapsverket, medicinal- styrelsen och pensionsstyrelsen. De sak- kunniga förorda, att inom skolöversty- relsen inrättas 1 tjänst som materialför- valtare i lönegrad Ca 14.

Civilförvaltningens personalförbund har i skrivelse till de sakkunniga den 27 december 1950 framhållit, att de arbetsuppgifter, som nu ankomma på expeditionsvakten inom biblioteksro- teln, äro av helt annan art och mer kvalificerade än vad som allmänt torde åvila expeditionsvakt i lönegrad 9. För— bundet anser, att arbetsuppgifterna äro så kvalificerade att de motivera inrät- tandet av en kontoristtjänst. Då det är avsett, att biblioteksroteln skall utbry- tas ur skolöverstyrelsen, ha de sakkun- niga icke ansett sig böra upptaga denna fråga i förevarande sammanhang. Frå- gan torde böra prövas, då roteln om- bildas till ett fristående verk.

Utom 1 förste—expeditionsvakt i löne- grad Ca 11 böra finnas 5 ordinarie expeditionsvakter i lönegrad Ca 9 och

4 icke-ordinarie expeditionsvakter, alltså tillsammans, inberäknat material- förvaltaren, 11 befattningshavare (bort- sett från den expeditionsvakt, som ovan under 0 redovisas på meritplåts- arkivet). I nuvarande läge kan detta antal synas högt, men vakttjänsten för- svåras av att för statistiska avdelningen och folkbiblioteksroteln måste anvisas särskilda lokaler utanför överstyrelsens ämbetsbyggnad. Genom den föreslagna ökningen av verkets personal ställas större krav på vakttjänsten. Sedan över— styrelsens omorganisation genomförts, bör en organisationsundersökning av vakttjänsten inom överstyrelsen genom- föras i samråd med statens organisa- tionsnämnd..

Telefoncentralen handhas nu av 1 kanslibiträde och 1 kontorsbiträde. Extra arbetshjälp erfordras dock gan- ska regelbundet ett par timmar om da- gen. Enligt de sakkunnigas förslag skulle antalet befattningshavare inom översty- relsen utökas väsentligt. Detta gäller särskilt den kvalificerade pedagogiska personalen. En starkt ökad belastning av överstyrelsens växel kan därför för— utses. En utbyggnad av denna och an- skaffande av personsökaranläggning er- fordras (se kap. 12)". I samband här- med måste telefonpersonalen utökas med 1 kontorsbiträde, varvid behovet av extra arbetshjälp bortfaller eller i varje fall avsevärt minskas.

Rotel K 2

Den arbetskraft, som nu sysselsättes med lönefrågor, motsvarar uppskatt- ningsvis 1,4 byråchefer, 0,2 förste byrå— sekreterare, 7,4 byråsekreterare eller amanuenser samt 2,7 befattningshavare i biträdesställning (se bilaga 7).

I kap. 7 och bilaga 5 ha de sakkun- niga tillstyrkt decentralisering av beslu-

tanderätten i ett flertal löneärenden.' Av betydelse i personalhänseende är särskilt decentraliseringen av beslutan- derätten i frågor om ersättning för sjukvårdskostnader för kommunalt an- ställda lärare och om placering i löne— klass. Roteln är hårt belastad, och anvisningar till hjälp för skolledare och skolstyrelser ha ej kunnat utfärdas i önskvärd utsträckning. De nya löne- regleringarna för övningslärare, kyrko- musiker, folkhögskollärare och lärare vid privatläroverken medföra ökat ar- bete inom roteln, vilket är större än den arbetsminskning, som föranledes av nämnda decentraliceringar.

Om rotelchefen skall hinna ägna sig åt allmänna lönefrågor av större be- tydelse, såsom författningsförslag och anvisningar, måste han biträdas av förste byråsekreterare, till vilka be- slutanderätten i ett flertal ärendegrup- per kan delegeras. Inom roteln finnas tre huvudgrupper löneärenden, nämli- gen dels frågor om löneklassplacering samt om övningslärare, vilka frägori böra handläggas gemensamt för samt- liga skolformer, dels övriga lönefrågor för vid högre skolor anställda befatt-i ningshavare, på vilka i regel Saar äger tillämpning, dels lönefrågor för folk— och småskollärare, för vilka avlönings- reglementet för folkskolan gäller. För envar av dessa ärendegrupper erfordras en förste byråsekreterare, om arbetet skall kunna organiseras på ett lämpligt sätt. I löneärenden uppstå i många fall svåra juridiska frågor. En av de förste byråsekreterarna bör därför vara jurist och hänföras till lönegrad 29. De båda övriga befattningshavarna böra hänfö- ras till lönegrad 27. De sakkunniga föreslå alltså, att på rotel K 2 skola fin- * nas 1 förste byråsekreterare i lönegradw 29 och 2 förste byråsekreterare i löne— grad 27.

På grund av arbetets stora omfatt- ning erfordras därutöver 4 byråsekre- terare eller amanuenser, som förbe- reda ärenden till föredragning m. m. Jämfört med nuvarande förhållanden innebär detta en minskning av antalet befattningshavare i lägst amanuens- ställning (8 mot 9, rotelchefen inberäk- nad). De sakkunniga anse nämligen, att vissa enklare arbetsuppgifter böra kunna anförtros biträdespersonal, som därför bör förstärkas. Sålunda höra på roteln finnas 2 kansliskrivare. Den ene

bör biträda med uppsättningen av enk— lare ärenden om placering i löneklass och den andre med ärenden om rese- kostnadsersättningar till lärare, bl. a. till övningslärare vid fyllnadstjänstgö- ring. Sistnämnda frågor ha ett så nära samband med lärarnas anställnings- och tjänstgöringsförhållanden, att de icke lämpligen böra handläggas på kameralkontoret. Vidare erfordras 1 kanslihiträde och 2 kontorsbiträden.

Inom K skulle alltså erfordras föl— jande personal.

Kansliavdelningens person-al

Befattning Lönegrad Antal Rotel K ] avdelningschef ...................................................... Cp 15 1 förste byråsekreterare ................................................ 29 1 byråsekreterare eller amanuenser ................................ . ..... 17—24' 2 kanslibiträde ........................................................ ' ' 11 1 5 Registratorsexpedition, sakregister m.m.: , . ' kontorist (registrator) ................................................. _ 13 1 ' kontorsbiträde ...................................................... 4—8 1 - 2 Kameralkontor: 3 " kamrerare ............................................. '. . .' ....... Ca 24 1 ' kassör ............................................................. Ca 18 1 kanslibiträde...........................................'."..'.' ......... "11' 1" kontorsbiträde ..................................................... '. 4—8 ' 1 ' 4 B i bli 0 t e k : » . _ . » biblioteksassistent .................................................... Cf 9—Ge 15_ 1 1 S k r i v h y r å : ' ' ' kontorist ........................................................... 13 1 kanslibiträden ...................................................... 11 4' kontorsbiträden ...................................................... 4—48 13 18 Vakttjänst m.m.: . _ . materialförvaltare ................................................... Ca 14 1 förste expeditionsvakt ........................ ' ......... . ............... Ca 1 1 1, ordinarie expeditionsvakter ...................................... . ..... Ca 9 5 icke-ordinarie expeditionsvakter ....................................... 7—9 4 11 Telefoncentral: ' ' kanslibiträde ........................................................ 1 1 1 kontorsbiträde ...................................................... 4—8 2 3 , 44 Rotel K 2 ' rotelchef ........................................................... Ca 37 1 förste byråsekreterare ................................................ 29 1 förste byråsekreterare ................................................ 27 2 byråsekreterare eller amanuenser ..................................... 17—24 .4 kansliskrivare ....................................................... 15 2 kanslibiträde ........................................................ 11 1 kontorsbiträden ..................................................... 4—8 2 13 Summa 57

Sammanfattning

Verksledm'ng. Personal med fackutbildning

Förslag Rotel Befattning lönegrad Nu1 ÖF" MlllSk' - årsarvode antal ning nmg kr. Verksledn ing : generaldirektör ......................... Cp 20 1 1 överdirektör ............................ Cp 17 1 1 Summa 2 1 1 Pedagogisk personal : avdelningschefer (U, F, L, B, 0) ......... Cp 15 5 2 3 rotelchefer (F, S, Fb, Ur) ................ Cp 13 4 4 rotelchefer (U. L, B, 0) ................. Ca 37 9 16* 7 U 1 ämneskonsulenter ....................... 3 000+lön 8 8 U 2 lågstadiekonsulent ...................... 3 000 +lön ] 1 U 2 hjälpskolekonsulent ..................... Cb 4 1 l], 1], U 5 förste gymnastikkonsulent ................ Cb 7 1 1 U 5 gymnastikkonsulenter .................... Cb 4 2 1 1 U 5 musikkonsulent ......................... Cb 4 1 1 U 5 musikkonsulent ......................... 1 800+lön 1], ll, * U 5 teckningskonsulent ...................... Cb 4 1 1 U 5 teckningskonsulent ...................... 1 800+lön 1lg 1/. U 5 konsulent för kvinnlig slöjd ............. Cb 4 1 1 U 5 konsulent för kvinnlig slöjd ............. 1 800+lön 1], 1], U 5 konsulent för manlig slöjd ............... Cb 4 1 1 U 5 konsulent för manlig slöjd ............... 1800+lön 1], ll, U 5 filmkonsulent ........................... 3 000 +lön 1 1]. 'I. F skolpsykolog ........................... Ch 7 1 1 F byrådirektör för praktisk utbildning ...... Ce 31 *I, 1], F byrådirektör för kansliet på F ........... Ce 31 1 1 F konsulenter för studieplaner m.m. ........ 3 000+lön 3 1 2 B extra föredragande ...................... Cg 31 1 2 1 S inspektör för blindundervisningen ........ 1200 1/4 1/| S inspektör för dövstumundervisningen ...... 2 000 1/4 *I. S inspektör för sinnesslöundervisningen ..... Cb 6 1 1I, II, S konsulent för sinnesslöundervisningen ..... 1 800+lön ll, 1/, S inspektör för förskolor och daghem ...... Ce 27 1 1 S konsulent för förskolor och daghem ...... Ce 24 1 1 S förste konsulent för hushållsgöromål och skolmåltidsverksamheten ............... Cb 7 1 1 S konsulent för hushållsgöromål och skolmål- i tidsverksamheten ...................... Cb 4 1 1 , S konsulent för hushållsgöromål och skolmål- ' tidsverksamheten ...................... 1 800+lön 1], 1], Fb inspektör för folkhögskolor och konsulent för allmän folkbildning ................... Ce 31 1 1/. '/. Fb konsulent för allmän folkbildning ........ Ce 29 1 2 1 Summa 53 31 31 9

1 Här angivas nuvarande närmast motsvarande befattningar, även om förslaget innebär ändrad lönegradsplacering. * Häri ingå 3 extra ordinarie tjänster och 3 dubblerade tjänster.

Rotel Befattning lönegrad Nu1 Såå Mål:; årsarvode antal kr. Läkare: skolöverläkare .......................... Cp 15 1 1 biträdande skolöverläkare ............... GS 13 'I, 1I, 1], Summa 2 Ill. ll: Byggnadsteknisk personal : B arkitekt ................................ Cp 9 1 1 B biträdande arkitekt ..................... Ce 29 1 1 B biträdande arkitekt ..................... Ce 27 1 1]. 1], B byggnadsingenjör ....................... Ce 22 1 1 Summa 4 6av”/: Illa Statistisk personal: Ur byrådirektör ........................... Ca 31 1 I Ur förste aktuarie ......................... Ca 27 1 1 Ur byråsekreterare eller amanuenser ......... 17—24 lll, 11], Summa 31/3 31]. Bibliotekspersonal : Bi rotelchef ............................... Cp 13 1 1 Bi bibliotekskonsulent ...................... Ca 26 1 1 Bi bibliotekskonsulent ...................... Ce 26 1 1 Bi byråsekreterare eller amanuenser ......... 17—24 2 2 K biblioteksassistent ....................... Cf9—Ce 15 1 1 Summa 6 5 1 Annan personal med fackutbildning: Öd pressombudsman ....................... 6000 *I, 1[, S konsulenter för yrkesvägledning .......... arvode = Ce 27 'I. 'I: assistenter för yrkesvägledning ............ Ce 24 'I, ”I. Fb konsulent för nykterhetsundervisning ...... 2 400 *I. 1[. Summa 2'/4 1/4 21]:

Administrativ personal

Befattning Lönegrad gå U F L B 0 H 5 Fb Bi Ur K S:a Nu tålig. $$;

avdelningschef.............. Cp15 rotelchef......... . Ca 37 byrådirektörer . . . . . . . . . . . 31 förste byråsekreterare . 29 1 1 förste byråsekreterare . 27 1 1 byråsekreterare, amanuenser, kamrerare................ 17—24 1 7 2 2 2 kontorsskrivare . . . . Ce 19 , 1 1 registrator, kassör . . Ca 18 kansliskrivare 415 1 kontorister................. 13 kanslibiträden . . . . kontorsbiträden

v—Iv-t Hv—l

11

Ncbh

v-n-ccqaao . v—l

NN wav-4 _NN

CO 3 h v—l N N

N N

som ÖÖM—NN

61/2 361/3 323/4 3'/t

38 34 4 6 131], 42 1491/21193/4 335]. 4

"&!wa v-4 FICON m v-c v-t h HNNhh

Nm v—lv—lv—l =D Nv—l h

u-(v-i

N riv-ov— :D

I.!

"|”

!!

Summa 5 19 4

1 Årsarvode motsvarande lönegrad Ce 29.

Förslag B f tt ' Nu Ökning Minskning e a nmg lönegrad antal

Vakttjänst m.m.: materialförvaltare ................... Ca 14 1 1 förste expeditionsvakt ............... Ca 11 1 1 ordinarie expeditionsvakter .......... Ca 9 5 3 2 icke-ordinarie expeditionsvakter ...... 7—9 5 6 ll, 1 1/3

Summa 12 10 1/3 3 1 1], Telefoncentral : kanslibiträde ....................... 11 1 1 kontorsbiträden .................... 4—8 2 1 1

Summa 3 2 1

Sammandrag (evalverat i heltidstjänster) Personal Förslag Nu Ökning Minskning Verksledning .................... 2 1 ' ' 1 pedagogisk personal .............. 53 31 31 9 läkare .......................... 2 1 1/a 1],l byggnadsteknisk personal ......... 4 2 1/2 1 1], statistisk personal ................ 3 1], 3 1/= bibliotekspersonal ................ 6 5 1 annan fackutbildad personal ...... 2 ”I, 1/4 2 1], administrativ personal ............ 149 1/2 119 3/4 33 3]. 4 vakttjänst ....................... 12 10 1/3 3 1 1/a telefoncentral .................... 3 2 1 Summa 237 :*I, 177 75 II. 14 1], Antal ordinarie tjänster plägar ske (förste byråsekreterare,

Om skolväsendets lokala organ ut- byggas, medför detta viss inskränkning i skolöverstyrelsens arbetsuppgifter (se kap. 13). Detta torde särskilt gälla lö- pande arbete av olika slag, som till stor del utföres av kanslipersonal. Tills frå- gan om skolväsendets lokala organ slut- ligt prövats, bör därför antalet ordi- narie tjänster i förhållande till det to- tala antalet tjänster för denna personal- kategori vara något lägre än vad som eljest brukar vara fallet. En sådan be- gränsning bör dock om möjligt und- vikas beträffande de högsta tjänsterna inom varje grupp, till vilka befordran

kansliskrivare). I annat fall komma in- nehavarna av de högre extra ordinarie tjänsterna att samtidigt inneha lägre ordinarie tjänster, vilka alltså måste uppehållas av vikarier med Vikariats- löneförordnande. Sådana successions- förordnanden medföra åtskilliga olä- genheter.

I det föregående har frågan om ordi- narie eller extra ordinarie anställnings- form lämnats öppen beträffande fler- talet administrativa tjänster. De sakkun- nigas förslag i detta hänseende framgår av omstående uppställning, vari även redovisas nuvarande antal dylika tjäns- ter. Antalet tjänster i olika lönegrader

har därvid hämtats från tabellen på sid. 228. Dock har personalen på tele- foncentralen inräknats, medan biträdes- personalen inom folkbiblioteksroteln frånräknats.

De tjänster som byråsekreterare eller amanuenser inom Ur och Bi (se sid. 227), för vilka krävas speciell fackut-

bildning, ha ej medtagits. De sakkun- niga räkna med att dessa tjänster tills vidare skola vara icke-ordinarie.

En sammanställning över antalet or- dinarie och icke-ordinarie tjänster en- ligt de sakkunnigas förslag finnes i de sakkunnigas beräkning av skolöversty— relsens avlöningsanslag (bilaga 12).

Förslag Nu . Löne- Befattning ' k _ ' k _ ad 1c e , ic e _ gr ord. ord. S.a ord. ord. S.a

förste byråsekreterare ............... 29 7 21 9 2 1 3 förste byråsekreterare ............... 27 7 3 10 2 1 3 byråsekreterare eller amanuenser ..... 17—24 11 23 34 15 23 38 kansliskrivare ...................... 15 5 2 7 2 — 2 kontorister ......................... 13 5 2 7 —— 2 2 kanslibiträden ...................... 11 20 15 1], 35 *I, 8 23 3], 31 ”I, kontorsbiträden ........... . ......... 4—8 17 20 37 10 22 32 Summa 72 67 1/, 139 1I, 39 72 ”I. 111 8/.

* Därav 1 mot arvode på Ur.

KOSTNADSBERÄKNINGAR M. M.

Avlöningar

Arvoden m. m.

Utöver de i kap. 11 föreslagna befattningarna erfordras för skolöver- styrelsens vidgade verksamhet ökade medel till arvoden m. m. för olika än- damål. I detta hänseende få de sakkun- niga föreslå följande.

Lekmannarepresentanter. För närva- rande utgår arvode med 800 kronor till vardera av 2 ordinarie lekmannarepre- sentanter eller tillhopa 1600 kronor. Till dagarvoden enligt kommittékungö- relsen åt dessa representanter och till dagarvoden med 25 kronor per sam- manträdesdag åt suppleanterna för dem beräknas nu 800 kronor. Hittills ha de ordinarie lekmannarepresentanterna i medeltal deltagit i sammanträden inom överstyrelsen under 18 dagar om året.

Efter överstyrelsens omorganisation torde dessa representanters närvaro på- kallas i större utsträckning. Särskilt medför läroboksgranskningen ett avse- värt _merarbete. Lekmannarepresentan- terna i statens läroboksnämnd åtnjuta utom ordföranden utöver dagar- vode enligt kommittékungörelsen ett årsarvode av 804 kronor.

Med hänsyn till arbetsuppgifternas omfattning förorda de sakkunniga, att årsarvodet till envar av överstyrelsens ordinarie lekmannarepresentanter fast- ställes till 1 200 kronor. I övrigt torde nuvarande ersättningsbestämmelser böra

gälla. Då de sakkunniga föreslagit, att antalet ordinarie lekmannarepresentan- ter ökas till 3, skulle kostnaderna för nämnda årsarvoden uppgå till 3 600 kro- nor. För dagarvoden böra beräknas 1 500 kronor.

Ledamöter av folkbildningsnämnden. För dagarvoden till dessa ledamöter är nu anvisat ett belopp av förslagsvis 300 kronor. Detta belopp förslår emellertid ej till de två sammanträden, som minst böra hållas varje budgetår. De sakkun- niga förorda, att beloppet höjes till 500 kronor. I detta sammanhang må näm- nas, att kostnaderna för nämndledamö— ternas resor årligen bruka uppgå till omkring 1 500 kronor.

Experter för försöksverksamheten. För planläggningen och utformningen av den försöksverksamhet, som ankom- mer på överstyrelsen, erfordras specia— lister för särskilda undersökningar och uppdrag, vilka icke kunna utföras eller medhinnas av försöksavdelningens hel— tidsanställda personal. I sin skrivelse den 15 december 1950 om översty- relsens försöksverksamhet budgetåret 1951/52 ha de sakkunniga såsom nu aktuellt exempel på dylika uppgifter anfört utarbetande av studieplaner i vissa praktiska ämnen, som skolkom- missionens arbete ej omfattat, t. ex. vid ' inrättande av praktiska linjer i lärover- ken. För dylika ändamål beräkna de sakkunniga ett årligt medelsbehov av 25 000 kronor.

Skolradiochefen. Såsom nämnts i kap. 10 bör Skolradiochefen vara skol- överstyrelsens expert i skolradiofrågor och föredraga sådana ärenden inom överstyrelsen. För detta arbete hör han erhålla ett årligt arvode av 1 000 kronor.

Experter för radio- och filmappara- ter. I kap. 10 ha de sakkunniga fram- hållit, att skolöverstyrelsen bör granska och godkänna sådana skolradioappara— ter, till vilka statsbidrag kan utgå, un— dersöka möjligheterna att centralt upp- handla sådana apparater m. m. samt att erforderlig expertis härför torde, i den mån Skolradiochefen ej företräder densamma, få tillgodoses genom tillkal— lande av särskilda sakkunniga. På över- styrelsen skulle även ankomma att granska och godkänna filmprojektorer, bildbands- och skioptikonapparater och andra slag av projektionsapparater. I den mån arbetet ej kan ombesörjas av den föreslagne filmkonsulenten, böra experter på detta område kunna tillkal- las. Då här är fråga om kvalificerat ar- bete för specialiserad teknisk personal, torde för experter i frågor rörande ra- dio- och filmapparater icke kunna be- räknas lägre belopp än 5000 kronor.

Experter för övriga tekniska hjälp- medel. Det bör ankomma på skolöver- styrelsen att verka för skolornas utrust- ning med- lämpliga tekniska hjälpmedel i övrigt samt att handlägga standar- diserings- och andra frågor rörande un- dervisningslokalernas möbler och andra lösa inventarier. De sakkunniga hai kap. 10 föreslagit, att sådana ärenden skola handläggas av från fall till fall till- kallade särskilda sakkunniga, då ifråga- varande materielgrupper äro av så he- terogen natur, att det knappast synes möjligt att genom en person tillgodose all den sakkunskap, som erfordras. Kostnaderna uppskattas här till 2000 kronor.

Sakkunniga för filmgranskning. Så- som nämnts i kap. 10 bör vid gransk- ning av undervisningsfilm i första hand filmkonsulenten medverka samt beträf- fande de mera speciella pedagogiska synpunkterna överstyrelsens experter i det ämne eller på det skolstadium, för vilket filmen närmast är avsedd. Överstyrelsen bör emellertid, såsom i nämnda kapitel framhållits, ha möjlig- het att anlita särskilda sakkunniga så- som granskare. För detta ändamål be- räknas 600 kronor. Dessa kostnader täckas av den avgift, som skulle utgå för filmgranskningen.

Granskning av det nuvarande bestån- det av skolfilmer, cirka 1000, förutsät- ter ett avsevärt engångsarbete, vartill i stor utsträckning måste anlitas extra arbetskraft. Även om för varje film en- dast beräknas en extra kostnad av 10 kronor, erfordras sålunda 10 000 kro- nor. Dessa kostnader skulle likaledes täckas av inflytande granskningsavgif— ter.

Sakkunniga för ekonomiundervis- ning. De sakkunniga ha i kap. 11 under- strukit ekonomiundervisningens bety- delse. Detta ämne torde kunna företrä- das inom skolöverstyrelsen av någon eller några av de föreslagna ämneskon- sulenterna eller överstyrelsens övriga ämnesexperter, men dessutom måste man räkna med att i speciella fall be- höva anlita särskilda sakkunniga. Till arvoden åt de sistnämnda beräknas 1 000 kronor.

Sakkunniga för undervisning i lant- bruk, skogsvård och fiske. I klass 9 y av enhetsskolan skola eleverna erhålla för- beredande yrkesutbildning. Däri kom- mer även att ingå landsbygdens yr- kesundervisning, såsom undervisning i lantbruk, skogsvård och fiske. Då man ej kan räkna med att de av de sakkun— niga föreslagna företrädarna för prak—

tisk utbildning inom överstyrelsens för- söksavdelning en heltidsanställd konsulent och en byrådirektör, vilken skulle ha halvtidstjänstgöring inom skolöverstyrelsen — komma att vara ex— perter inom dessa områden, böra sär- skilda sakkunniga kunna tillkallas. För sådana sakkunniga beräknas för lant- bruk 1 200 kronor, för skogsvård 1 200 kronor och för fiske 600 kronor eller sammanlagt 3000 kronor.

Sakkunniga för skolträdgårdar m. m. I kap. 9 ha de sakkunniga föreslagit, att en konsulentorganisation för undervis- ning i trädgårdsskötsel framdeles bör inrättas, närmast knuten till folkskole- seminarierna, samt att, innan denna fråga närmare utretts, medel ställas till förfogande för anlitande av sakkunniga i ämnet. Dessa erfordras i första hand för att biträda överstyrelsen vid hand— läggning av frågor om seminariernas undervisning i trädgårdsskötsel. Vidare erfordras experter, som kunna biträda överstyrelsen vid planering av skolgår- dar, lek- och idrottsplatser m. m. Me- delsbehovet för dessa ändamål torde kunna uppskattas till 3000 kronor.

Sakkunniga för förskolor och dag- hem. I likhet med 1946 års kommitté för den halvöppna barnavården anse de sakkunniga, att specialutbildning er- fordras för att granska ritningar till ' lokaler för förskolor och daghem. Då man ej kan förutsätta, att skolöversty- relsens arkitekter äga speciell utbild- ning härför, måste ett belopp beräknas för tillkallande av sakkunniga i före- kommande fall. Detta belopp kan upp- skattas till 6 000 kronor.

Tandvårdsinspektörer. Anslagsposten arvoden och särskilda ersättningar till inspektörer och sakkunniga biträden m. m. är för innevarande budgetår upp- förd med 22 800 kronor. Härav äro 800 kronor beräknade till ersättning åt

tandvårdsinspektörer, vilket belopp allt- jämt erfordras.

övriga sakkunniga. Av nyssnämnda anslagspost ha vidare 12000 kronor beräknats till arbetshjälp åt överstyrel- sens arkitekter samt 10 000 kronor till anlitande av särskilda sakkunniga. Förstnämnda belopp skulle ej längre erfordras, då ytterligare en heltidsan- ställd arkitekt föreslagits. För budget- året 1951/52 har överstyrelsen hem- ställt om en höjning av posten med 33000 kronor med hänsyn till vissa tillfälliga omfattande utredningar. Även framdeles erfordras expertis för till- fälliga utredningar inom olika delar av överstyrelsens arbetsområde. Det nu- varande beloppet är otillräckligt. Vid bifall till förslaget om inrättande av en utredningsrotel bör emellertid beloppet kunna begränsas till 15000 kronor.

Jämförande kostnadsberäkningar

I bilaga 12 ha de sakkunniga sam- manställt kostnaderna för avlönande av den personal, som erfordras enligt de sakkunnigas förslag. Kostnaderna ha därvid fördelats på de olika anslags- posterna i överstyrelsens avlöningsstat. Kostnaderna för de konsulenter, vilka utöver arvode erhålla ersättning för avstådda avlöningsförmåner, ha uppta- gits under anslagsposten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t. Det kan ifrågasättas, om icke dessa kostnader borde belasta pos- ten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. De sakkunniga ha emellertid valt den förstnämnda anslagsposten sär- skilt med hänsyn till att kostnaderna för avstådda avlöningsförmåner ofta icke kunna beräknas i förväg och där- för lämpligen böra uppföras under en icke maximerad anslagspost. I förenk-

lingssyfte föreslås, att anslagsposten ar- voden och särskilda ersättningar till inspektörer och sakkunniga biträden m. m. benämnes arvoden till experter m. m.

I följande uppställning redovisas re— sultatet av dessa beräkningar. Till jäm- förelse angivas dels de för budgetåret

1950/51 anvisade beloppen, dels dessa belopp justerade med hänsyn till chefs- löneregleringen samt höjningen av det rörliga tillägget från 12 till 33—32 %, dels de ökningar eller minskningar av de sålunda justerade anslagsposterna, som skulle erfordras enligt de sakkun- nigas förslag.

Jämförelse med avlöningsstaten budgetåret 1950/51

Budgetåret 1950/51 Ökning (+) Anslagsposter anvisat justerat Förslag Minskn. (—)

belopp belopp 1. Avlöningartill ordinarie tjänstemän, förslagsvis 785 000 826 300 1 407 144 + 580 844

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis .............. 46 600 46 600 324 868 + 278 268 3. Arvoden till experter m. m., förslagsvis . . . . 22 800 22 800 62 400 + 39 600 4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 800 000 800 000 797 472 + 2 528 5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 174 600 507 000 697 476 + 190 476 Summa kronor 1 829 000 2 202 700 3 289 360 + 1 086 660 De sakkunnigas förslag innebär alltså, ningsexpert. Dessa befattningshavare att överstyrelsens avlöningsstat skulle i avrundade tal behöva ökas med 1 087 000 kronor till 3 289 000 kronor. Denna ökning beror dock till en del på att till överstyrelsen överföras kostna— der, vilka nu belasta andra anslag. Vissa kostnadsökningar uppstå dessutom oav— sett de sakkunnigas förslag. Anslaget till statens läroboksnämnd. som för budgetåret 1950/51 uppgår till 31 000 kronor, skulle sålunda bortfalla. Kostnaderna för den halvöppna barna- vården kunna beräknas nu belasta soci- alstyrelsens avlöningsstat med 50 000 kronor. Framdeles skulle socialstyrel- sens medelsbehov minskas med detta belopp. Från statskontoret skulle över— styrelsen övertaga vissa kamerala upp— gifter beträffande skolväsendet (se kap. 5). Kostnaderna härför kunna uppskat- tas till 13 000 kronor. Från anslaget Skolöverstyrelsen: Försöksverksamhet m. m. avlönas, som nämnts, nu ett kan— slibiträde (Cg 11), en amanuens (Cg 17), en konsulent (Cg 27) och en undersök-

eller de befattningshavare, som enligt de sakkunnigas förslag skulle ersätta dem, föreslås framdeles avlönade från överstyrelsens avlöningsanslag. Härige- nom uppstår en besparing på anslaget till försöksverksamheten, som kan upp- skattas till 44 000 kronor. Löneregleringen för övningslärare skulle under alla förhållanden kräva en personalökning inom överstyrelsen mot- svarande en förste byråsekreterare och ett kanslibiträde. Kostnaderna härför kunna uppskattas till 25 000 kronor. ' Därtill komma de inkomster, som in- flyta från filmgranskningen, vilka — bortsett från granskningen av nuva— rande filmbestånd (se ovan) — kunna uppskattas till 1 000 kronor årligen. Av- gifterna för filmgranskning torde böra redovisas på riksstatens inkomstsida. En ökning av dessa inkomster medför ökade granskningskostnader för över- styrelsen. Med hänsyn härtill bör över- styrelsen äga rätt att överskrida delpos— ten till arvoden åt experter m. m. eller

delposten avlöningar till övrig icke- ordinarie personal med tillhopa samma belopp som granskningsavgifterna över- stiga 1 000 kronor för år. En dylik re- gel bör även tillämpas i fråga om kost- naderna för engångsarbetet med gransk- ningen av nuvarande filmbestånd.

För närvarande äro under anslagspos- ten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, 900 kronor anvisade till vikariatsersättningar m. m. Ur denna delpost skall bestridas befatt- ningsarvode, som må tillkomma vikarie för avdelningschef under dennes semes- ter eller ledighet. Denna post kommer liksom avdelningschefernas arvoden att bortfalla. I de sakkunnigas beräkningar av avlöningsstaten har hänsyn tagits till ersättning för vikariat på avdelnings- chefstjänsterna, varför under nämnda anslagspost uppkommer en besparing med 900 kronor.

Det skulle sålunda uppstå bespa-

ringar under andra anslag m. m. till ett sammanlagt belopp av (31 000 + 50 000 + 13000 + 44000 + 25000 + 1000 + 900 =) 164 900 kronor. De sakkunnigas förslag skulle alltså innebära en reell ökning av avlöningsmedlen med i runt tal 922 000 kronor.

Bruttoökningen 1 086 700 kronor för- delar sig väsentligen på följande per- sonalkategorier. Beloppen avse avlöning åt den personal, som redovisas i sam- mandraget (evalverat i heltidstjänster) i kap. 11 (sid. 229), ävensom arvoden åt motsvarande experter m. m. Härvid ha ej — liksom ej heller i avlöningssta- ten medräknats % byrådirektör inom F, som helt skulle avlönas av översty— relsen för yrkesutbildning, samt 2 kon- sulenter och 2 assistenter för yrkesväg- ledning inom S, anställda på halvtid, vilka helt skulle avlönas av arbetsmark- nadsstyrelsen.

Kostnadsökningcns fördelning på olika personalkategorier

B (1 å t .. . Personal 119535? Forslag Ökning

Verksledning ........................ 34 100 64 600 30 500 Pedagogisk personal ................. 582 400 1 169 700 587 300 Läkare ............................. 35 500 54 600 19 100 Byggnadsteknisk personal ............. 51 000 73 100 22 100 Administrativ personal ............... 1 253 500 1 626 100 372 600 Statistisk personal ................... 53 500 57 300 3 800 Annan fackutbildad personal. Vakttjänst 60 900 106 400 45 500 Biblioteksroteln ...................... 131 800 137 600 5 800

Summa kronor 2 202 700 3 289 400 1 086 700

Av uppställningen framgår, att hu- fackutbildning. vudparten av kostnadsökningen under avlöningsstaten, eller 587300 kronor, hänför sig till förstärkning av översty- relsens pedagogiska personal. Kostnads- ökningen för kanslipersonalen, eller 372600 kronor, föranledes väsentligen av önskemålet att den pedagogiska per- sonalen skall kunna ägna sig väsentli- gen åt de uppgifter, för vilka den har

Till belysande härav redovisas i föl- jande uppställniug dels den kansliper- sonal i olika tjänsteställning, som står till den pedagogiska personalens ome- delbara förfogande, d. v. s. all kansli- personal inom U, F, L, S, Fb och Ur utom statistiska kontoret, dels övrig kanslipersonal. Uppgifterna ha hämtats från bilaga 7 och kap. 11.

Antal befattningshavare Kanslipersonal "1 595353" Maj 1950 Förslag ökning 0 * % """” På pedagogiska arbetsenheter: Förste byråsekreterare ............ 0,45 6,00 5,55 101 300 Byråsekreterare och amanuenser 11,00 16,00 5,00 67 800 Registrator ....................... 0,75 0,75 — _ Kansliskrivare ................... 0,65 1,75 1,10 10 300 Kontorister ...................... 0,80 3,00 2,20 18 900 Kanslibiträden ................... 7,25 12,75 5,50 43 600 Kontorsbiträden .................. 6,75 8,50 1,75 11 800 27,65 48,75 21,10 253 700 På andra arbetsenheter: ........... 86,10 94,75 8,65 118 900 Summa 113,75 143,50 | 29,75 372 600

Slutligen må nämnas, att kostnaderna för avlöning av all personal på försöks- avdelningen ingå i avlöningsstaten med ett belopp av 191 300 kronor.

Omkostnader

Sjukvård m. m. Belastningen på denna post i omkostnadsstaten budget- året 1949/50 var i runt tal 15500 kro- nor. Antalet befattningshavare med sjukvårdsförmån ökas vid bifall till de sakkunnigas förslag från i runda tal 180 till 230. Kostnaderna torde böra be- räknas till 20 000 kronor.

Reseersättningar. För innevarande budgetår ha för ändamålet anvisats 70 000 kronor, vilket belopp dock icke kan anses motsvara det nuvarande be- hovet. Överstyrelsen har hemställt om en höjning till 90000 kronor för budgetåret 1951/52. Resekostnaderna för verkschefen uppgingo budgetåret 1949/50 till omkring 2500 kronor och för vart och ett av undervisningsråden till i medeltal 2200 kronor. Vid inrät- tandet av skolöverläkarbefattningen år 1942 beräknades för skolöverläkarens resor ett medelsbehov av 3 000 kronor. En förutsättning för att överstyrelsens

ledamöter skola kunna utöva pedago- gisk inspektion och rådgivning i avsedd omfattning är, att de i stor utsträck- ning besöka skolor och andra anstalter. Detsamma gäller det stora antal inspek- törer och konsulenter, som föreslagits av de sakkunniga, samt den pedago- giskt utbildade byrådirektören på för- söksavdelningen. De sakkunniga ha i olika sammanhang förordat, att över- styrelsens pedagogiska verksamhet i form av instruktions— och auskulations- dagar skall betydligt utvidgas. För detta ändamål böra medel beräknas under särskilt anslag (se nedan), men kostna- derna för undervisningsråds och konsu- lenters resor i anledning härav måste ersättas från förevarande anslagspost.

För resor för generaldirektören, över- direktören och övriga ledamöter, kon- sulenterna för studieplaner, skolpsyko- logen, arkitekterna, ämneskonsulen- terna, konsulenterna i övningsämnen, inspektörerna för blind-, dövstum- och sinnesslöundervisning, konsulenten för sinnesslöundervisning, hjälpskolekon- sulenten, lågstadiekonsulenten, filmkon- sulenten, konsulenterna för allmän folk- bildning, inspektören och konsulenten för förskolor och daghem, konsulenten

för nykterhetsundervisning och nykter- hetsupplysning samt den extra föredra- ganden på byggnads— och planerings- avdelningen eller sammanlagt omkring 65 befattningshavare bör en resekost- nad av i medeltal omkring 3 500 kronor per person beräknas samt för de 2 bibliotekskonsulenterna sammanlagt 3 500 kronor. Hänsyn har därvid tagits till järnvägstaxornas höjning. Därtill komma resor för överstyrelsens lek- mannareprcsentanter och folkbildnings- nämndens ledamöter. Resor för vikarie- rande undervisningsråd böra även be- stridas ur denna anslagspost. Vidare anse de sakkunniga det vara av stor be— tydelse för de högre administrativa tjänstemännens arbetsinsats, att dessa tid efter annan få tillfälle följa skolans verksamhet och företaga härför erfor— derliga resor, vilket hittills endast i ett fåtal fall varit möjligt.

På grund härav bör för reseersätt- ningar beräknas ett årligt belopp av 250 000 kronor. För budgetåret 1951/52 har riksdagen anvisat 85000 kronor (proposition 1951: 136 sid. 59).

De sakkunniga ha icke ansett sig böra upptaga frågan, om tjänstebil bör an- skaffas för skolöverstyrelsens räkning. Det torde få ankomma på överstyrelsen att framlägga förslag i ämnet.

Tjänstgöringstraktamenten åt vikarie- rande undervisningsråd. För inneva- rande budgetår ha för ändamålet an— visats 35 000 kronor. De sakkunniga räkna, som nämnts, med att ämneskon- sulenterna i stor utsträckning skola vi- kariera som undervisningsråd. Posten torde därför kunna beräknas till 20 000 kronor.

Expenser. Innevarande budgetår ha till bränsle, lyse och vatten beräknats 22 000 kronor och till övriga expenser 180000 kronor. Den av de sakkunniga föreslagna personalorganisationen för-

utsätter en ökning av skolöverstyrelsens ämbetslokaler med omkring 45 till 160 tjänsterum. Enligt vad de sakkunniga under hand inhämtat, föreligga möjlig- heter att tillgodose detta lokalbehov ge— nom förhyrning. Då emellertid ämbets- verkets arbete försvåras, om arbetsen- heterna icke äro förlagda i anslutning till varandra, synes det lämpligt, att byggnadsstyrelsen vid fullgörande av styrelsen meddelat uppdrag att utreda frågan om uppförande av nytt ämbets- hus i Stockholm beaktar överstyrelsens ökade lokalbehov. Med hänsyn till pris- höjning och det ökade antalet tjänste- rum torde förstnämnda post böra be- räknas till 35000 kronor.

För övriga expenser torde prishöj- ning och personalökning medföra en ökning av det löpande medelsbehovet med %. eller med i runt tal 60 000 kro- nor. Därtill komma 15000 kronor om året, utgörande beräknad ersättning för hålkortsmaskinservice genom general— poststyrelsen, tobaksmonopolet eller statistiska centralbyrån. De sakkunniga utgå nämligen från,. att överstyrelsen icke behöver för sitt statistiska kontor anskaffa särskilda sådana maskiner men har behov av att för speciella sta— tistiska undersökningar i viss utsträck— ning anlita hålkortsmaskiner. Till öv- riga expenser skulle alltså erfordras sammanlagt 255 000 kronor.

Delposten till expenser skulle behöva höjas till 2.90 000 kronor.

Publikationstryck. För innevarande budgetår ha för ändamålet anvisats 80000 kronor. Överstyrelsen har dock av speciella skäl medgivits rätt att över- skrida anslagsposten med betydande belopp. I sina anslagsäskanden för bud- getåret 1951/52 har skolöverstyrelsen hemställt om en höjning av anslagspos- ten till 110000 kronor. Överstyrelsen har därvid grundat sin beräkning på

medelsbehovet för innevarande budget- år enligt följande översikt.

1. Standardiserade prov för betygssättningen i folkskolan .. 2. På folkbildningsroteln an- kommande publikationer ...... 3. Utgivaude av råd och an- visningar rörande röst- och tal- vård samt läs- och skrivsvårig-

60 000

13 000

upplaga, vilket beräknas medföra en kostnadsökning av 10 000 kronor. Skol- överstyrelsens ökade pedagogiska insat- ser måste även taga sig uttryck i ökad publikationsverksamhet på olika områ- den. Kostnaderna härför uppskattas till 15 000 kronor. Vidare bör undervis— ningsstatistiken publiceras i fortlö- pande tryckta berättelser. Kostnaderna härför kunna uppskattas till 10 000 kro-

heter ' ' ' ' '_ """""" _'_ ' ' ' 3 300 nor. Medelsbehovet för publikations-

4' Publicering av skoloverla- tryck torde alltså böra beräknas till karens berättelser för läsåren (100 000 + 10 000 + 15 000 + 10 000 =) 1949/51 .. .............. .". . . . . 3 400 135 000 kronor.

5' 'Skoloversty relsens tjanste- Instruktions- och auskultationsdagar. publikation Aktuellt från skol- Instruktions- och auskultationsverksam- overstyrelsen .............. . .. 22000 heten bör som nämnts få en vidgad _.6' Schema OCh promemorior omfattning. Inom överstyrelsen pågår for studentexamen, broschyrer en utredning om hur en dylik verk- från konsulenterna for husligt samhet skall organiseras. Det torde få arbete m. m. . ................ 2500

Summa kronor 104 200

För samma eller liknande ändamål torde vid det i början av år 1951 rå- dande prisläget föreligga ett konstant årligt medelsbehov av 100000 kronor.

ankomma på överstyrelsen att fram- lägga förslag om erforderligt anslag för ändamålet.

I enlighet med det anförda skulle omkostnadsstaten upptaga följande pos- ter. Till jämförelse angivas motsvarande belopp för innevarande budgetår.

Omkostnadsstat ' Budgetåret .. Ökning ( +) Anslagsposter 1950/51 Forslag Minskning (_)

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ......... 8 500 20 000 + 11 500

2. Reseersättningar, förslagsvis ......... 70 000 250 000 + 180 000 3. Tj änstgöringstraktamenten åt vikarie- rande undervisningsråd, förslagsvis . . 35 000 20 000 15 000

4. Expenser, förslagsvis ............... 202 000 290 000 + 88 000

5. Publikationstryck, förslagsvis ........ 80 000 135 000 + 55 000

Summa kronor 395 500 | 715 000 319 500

För ändamålet har riksdagen för bud- Engångskostnader getåret 1951/52 anvisat 105000 kronor (proposition 1951:136 sid. 59).

De sakkunniga ha föreslagit (sid. 78), att pu