SOU 1954:19

Förslag till ändrad företagsbeskattning

Skrivelse till chefen för iinansdepartementet ............................... 7

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370) ............................................................ 9

Förslag till förordning om inventering av varulager för inkomsttaxeringen . . 17

Förslag till förordning om investeringsfonder för konjunkturutjämning ....... 19 Förslag till förordning om rätt till förlustutjämning i vissa fall vid taxering till statlig inkomstskatt .................................................. 29 M 0 T I V 1. Utredningsdirektiven ............................................... 32 2. Konjunkturer och företagsbeskattning ................................ 36

Inledning 36

Konjunkturer och konjunkturpolitik .................................. 36

Investeringarnas roll .............................................. 36 Investeringarnas storlek. De privata bruttoinvesteringarna. Underhållsutgifter- na. Byggnader och maskiner. Utlandets inflytande. Motkonjunktur. Konjunkturpolitikens medel ....................................... 41 Byggnadsreglering. Penningpolitiska åtgärder. Företagens likviditet. Företags- beskattningens roll.

Nettovinstbeskattningens regler från konjunkturpolitisk synpunkt ........ 46 thtovinstbeskattning ............................................ 46 Avskrivningar å inventarier och byggnader .......................... 47 Lagervärderingsreglerna ........................................... 51 Investeringsfonder ................................................ 52 Avsättningar till pensions- och andra personalstiftelser ................ 53 Särskild konjunkturlagstiftning ..................................... 54

Bruttobeskattning .................................................. 54 Inledning ....................................................... 54 Allmän bruttointäktskatt .......................................... 57 Bruttoutgiftsskatt ................................................ 60 Skatt på intäkter minus vissa kostnader ............................. 60 Skatt på vissa utgifter ............................................ 61 Kombinationer av nettovinstskatt med andra skatter ................. 62

Taxeringstekniska synpunkter ..................................... 63

3. Avskrivningsreglerna ............................................... 66

Inledning ....................................................... 66 Bestämmelser i civillagstiftningen rörande avskrivning ................ 66 Avskrivning å inventarier ........................................... 68 Historik ......................................................... 68 Gällande rätt .................................................... 74 Kommunalskattelagens bestämmelser ............................. 74 Tillfälliga begränsningar i avskrivningsrätten ...................... 79 Utredning rörande den fria avskrivningsrättens ekonomiska verkningar . 82 Kommitténs förslag ............................................... 109 Avskrivning å byggnader ............................................ 135 Historik ......................................................... 135 Gällande rätt .................................................... 140 Kommitténs förslag ............................................... 142 4. Värdering av varulager .............................................. 148 Historik ......................................................... 148 Gällande rätt .................................................... 150 Särskilda inventeringsbestämmelser ................................. 153 Uttalanden om erfarenheterna beträffande skattelagarnas regler om lagervärdering ................................................. 154 Av kommittén verkställd undersökning av lagernedskrivningar ......... 178 Kommitténs förslag ............................................... 201 De permanenta värderingsreglerna ................................ 204 Bestämmelser om inventering av varulager ........................ 217 Övergångsbestämmelser ......................................... 219 5. Investeringsfonder för konjunkturutjämning ........................... 221 Historik ......................................................... 221 Gällande bestämmelser ............................................ 230 Kommitténs förslag .............................................. 235 Allmän motivering ............................................. 235 Specialmotivering .............................................. 256 Övergångsbestämmelser ......................................... 259 6. Pensions- och andra personalstiftelser ................................. 262 Pensionsstiftelser ................................................... 262 Kort historik .................................................... 262 Gällande rätt m. m ............................................... 265 Vissa uppgifter angående pensionsstiftelsernas omfattning m. m ........ 272

Kritik av gällande bestämmelser. Kommitténs rundskrivelse till lands-

kamrerarna i riket rn. fl ......................................... 274 Kommitténs förslag ............................................... 289

Inledning ...................................................... 289

Formen för medelsöverföring till stiftelse .......................... 292 Beräkning av avsättningens storlek ............................... 299 Pensionsutfästelse ........................................... 299 Anställda som må avses med stiftelseavsättning .................. 305 Begränsning i avdragsrätten för stiftelseavsättning ............... 315 Bestridandet av kostnaderna för pensioneringen ................... 326 Kontrollföreskrifter m. m ........................................ 327

Förvärvskällor, i vilka avsättning får ske .......................... 337 Övergångsbestämmelser ......................................... 337

Andra personalstiftelser än pensionsstiftelser (personalstiftelser) .......... 341 Gällande bestämmelser m. m ....................................... 341 Vissa uppgifter angående personalstiftelsernas omfattning m. m ......... 345

Av riksförsäkringsanstalten lämnade uppgifter om bundna personal- stiftelser .................................................... 345

Den av Sveriges industriförbund verkställda utredningen ............ 346 Kommitténs rundskrivelse till landskamrerarna i riket m. fl. .......... 349 Kommitténs förslag .............................................. 356 7. Förlustutjämning .................................................. 365 Inledning ........................................................ 365 Kommitténs förslag ............................................... 367 8. Skattesatsen för vissa juridiska personer ............................. 375 9. Speciella regler för högkonjunkturlägen ............................... 380

Avskrivningsreglerna ........................................... 381 Investeringsavgift .............................................. 382

Lagervärderingsreglerna ......................................... 382 Stiftelseavsättningar ............................................ 384 Sammanfattning ............................................... 384

10. Sammanfattning av kommitténs förslag ............................... 386 RESERVATIONER Reservation av ledamöterna Gustafson och Wehtje ........................ 390

Reservation av ledamoten Hedborg ...................................... 415

Till Herr Statsrådet och Chefen för

Kungl. F inansdepartementet

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 maj 1952 har chefen för finansdepartementet tillkallat ledamoten av riksdagens första kammare, f. d. lektorn H. L. E. Sjödahl, byråchefen i finansdepartementet G. F. E. Cederwall, ledamoten av riksdagens andra kammare, bankkamreraren S. H. Gustafson, byråchefen i finansdepartementet, kammarrättsrådet G. T. Hedborg, civilekonomen G. A. Henrikson samt ledamöterna av riks- dagens första kammare, lantbrukaren 0. S. Niklasson och teknologie dok— torn E. J. Wehtje med uppdrag att verkställa en översyn av vissa bestäm- melser berörande företagsbeskattningen. Tillika har departementschefen uppdragit åt Sjödahl att såsom ordförande leda utredningsmännens ar- bete.

Utredningsmännen har antagit benämningen företagsbeskattningskom- inittén.

Sedan Niklasson den 11 november 1952 på egen begäran entledigats från ifrågavarande uppdrag, har departementschefen samma dag uppdragit åt ledamoten av riksdagens andra kammare, hemmansägaren R. L. Jansson att såsom utredningsman deltaga i utredningen.

Att såsom experter biträda kommittén har departementschefen förord- nat den 28 maj 1952 bokföringssakkunnige i riksskattenämnden, revi- sionsintendenten S. V. Lundell och bankdirektören L.-E. Thunholm samt den 16 november 1953 numera professorn i företagsekonomi vid handels- högskolan i Stockholm N. E. B. Västhagen.

Kommitténs sekreterare har varit assessorn vid överståthållarämbetets skatteavdelning Å. I. J. Gärdin.

Ett antal skrivelser och framställningar har överlämnats eller inkommit till kommittén. Dessa har av kommittén tagits i övervägande i samband med fullgörandet av kommitténs utredningsuppdrag.

Kommittén får erinra om att kommittén den 29 september 1953 till Herr Statsrådet överlämnat

dels förslag till förordning om begränsning av rätten till fri avskrivning å maskiner och inventarier vid 1955 års inkomsttaxering, 111. m.;

dels förslag till förordning med provisoriska bestämmelser om särskild investeringsfond för ersättande av avyttrat fartyg;

dels ock infordrat yttrande Över en framställning från Sveriges industri- förbund och Kooperativa förbundet om utsträckning av den tid, inom vilken till investeringsfond avsatta medel senast skall återföras till be- skattning.

Företagsbeskattningskommittén får härmed vördsamt överlämna be- tänkande med förslag till ändrad företagsbeskattning.

Vid betänkandet är fogade reservationer dels av ledamöterna Gustafson och Wehtje samt dels av ledamoten Hedborg.

Med överlämnandet av förenämnda betänkande har kommittén slutfört sitt utredningsuppdrag.

Stockholm den 16 augusti 1954.

Edgar Sjödahl Gustav Cederwall Sven Gustafson Gustaf Hedborg

Arne Henrikson Rob. L. Jansson Ernst Wehtje

/ Åke Gärdin

Förslag till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att punkterna 2, 4 och 7 av anvisningarna till 29 5, punkt 1 av anvisningarna till 41 å och punkt 6 av anvisningarna till 53 & kommunalskattelagen den 28 september 1928 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Anvisningar till 29 g.

2. Skattskyldig må åtnjuta avdrag för medel, som avsatts till pensions- stiftelse varom förmäles i punkt 6 av anvisningarna till 53 å för pensione- ring av personal, som är eller varit anställd i rörelsen eller efterlevande till sådan personal. Avdrag må icke medgivas med mindre pensioneringen anordnats på sätt i anvisningarna till 31 & föreskrives som villkor för att livförsäkring skall hänföras till pensionsförsäkring. Vidare kräves för rätt till avdrag att medlen kontant eller i form av aktier, obligationer eller därmed jämförliga tillgångar till ett värde motsvarande den gjorda avsättningen överlämnats till stiftelsen. Är fråga om aktiebolag, ekonomisk förening, ömsesidigt för- säkringsbolag eller sparbank må med tillgångar som nyss sagts jämställas skuldebrev som av den skattskyldige överlämnats till stiftelsen. Avdrag för avsättning till pensionsstiftelse må icke medgivas med högre belopp än som —— bedömt på grundval av förhållandena vid beskattnings- årets utgång — erfordras för att jämte framtida avgifter säkerställa de pensioner jämte dyrtidstillägg eller andra därmed jämförliga tillägg, vilka högst skola utgå enligt av vederbörande företag gjorda bindande utfästel- ser till personer som omfattas av stiftelsens ändamålsbestämning. Vid beräkning av det belopp, vartill stiftelsens förmögenhet sålunda högst må uppgå, skall hänsyn tagas endast till den, som vid ingången av beskattningsåret uppnått tjugufem års ålder, och må de framtida avgif— terna icke antagas lägre än de från tjugufem år till pensionsåldern oför-

änderliga avgifter, som skolat erfordras för att säkerställa nu ifråga- varande pensionsförmåner. ,

Oaktat vad i nästföregående stycke sägs, må den framtida avgiftsbetal- ningen anses grundad på från dagen för anställningen och till pensions- åldern med oförändrade belopp utgående avgifter och må all personal för Vilken bindande utfästelse gäller oavsett åldern medräknas. Härvid skall dock, om löneförhöjning erhållits under anställningstiden, avgiften för den del av utfästelsen, som belöper på eller kan anses belöpa på löneförhöj- ningen, beräknas utgå från dagen för löneförhöjningen. Ävenså skall, i fall av tilläggsutfästelse av annan anledning än nyss nämnts, avgiften för tilläggsutfästelsen anses utgå från den dag då denna gavs.

Skattskyldig må jämväl åtnjuta avdrag för medel, som avsatts till an- nan personalstiftelse än pensionsstiftelse, därest medlen kontant eller i form av aktier, obligationer eller därmed jämförliga tillgångar till ett värde motsvarande den gjorda avsättningen överlämnats till stiftelsen och under förutsättning tillika att stiftelsens ändamål är sådant, att den skatt- skyldige vid direkt omkostnad för dylikt ändamål är berättigad till avdrag, samt att stiftelsen i övrigt uppfyller villkor motsvarande dem som i punkt 6 av anvisningarna till 53 å stadgats beträffande pensionsstiftelse.

4. Aktiebolag, ekonomisk förening, ömsesidigt försäkringsbolag eller sparbank må utan avseende å vad ovan i punkt 3 sägs efter därom hos beskattningsnämnd framställt yrkande berättigas att, under förutsättning att motsvarande avskrivning gjorts i räkenskaperna, tillsvidare åtnjuta avdrag för avskrivning å maskiner eller andra för stadigvarande bruk av- sedda inventarier i enlighet med bestämmelserna nedan. Såsom förutsätt- ning härför gäller att tillfredsställande utredning föreligger om vad som återstår i beskattningsavseende oavskrivet av anskaffningsvärdet å här ifrågavarande tillgångar samt dessa ävensom avskrivningar å desamma i den skattskyldiges räkenskaper och i företedd utredning redovisas på så- dant sätt, att trygghet föreligger att vid avyttring av tillgångarna fram- deles möjligen uppkommande vinster ej skola undgå taxering. Avdrag för avskrivning å här ifrågavarande tillgångar må för visst be- skattningsår åtnjutas med högst trettio procent för år räknat av summan av bokfört värde å tillgångarna enligt ingående balansräkning för räken— skapsåret och anskaffningsvärdet av sådana under beskattningsåret an- skaffade tillgångar som äro i bruk vid årets slut. Vad sålunda stadgats skall gälla oavsett när under beskattningsåret tillgångarna anskaffats. Kostnaden för tillgångar med en beräknad varaktighetstid av högst tre år må dock under anskaffningsåret i sin helhet avdragas. Har såsom skattepliktig intäkt för beskattningsåret upptagits ersättning för försålda eller förlorade tillgångar, vilka anskaffats före beskattnings- årets ingång, må särskilt avdrag för avskrivning åtnjutas med belopp mot- svarande sålunda upptagen intäkt. Därest skattskyldig erhållit avdrag i

enlighet med bestämmelserna i detta stycke, skall underlaget för beräkning av avdrag enligt nästföregående stycke fastställas till motsvarande lägre belopp.

Har ett särskilt högt pris eller eljest en särskilt hög kostnad för tillgång betingats därav, att den skolat utnyttjas för ett särskilt arbetstillfälle eller för en konjunktur, som väntas bliva allenast tillfällig eller av annan lik- nande omständighet, må under anskaffningsåret avdrag göras för sådant överpris eller sådan merkostnad. Därest avdrag som nu sagts medgivits, skall avdrag enligt bestämmelserna i andra stycket beräknas å därefter återstående del av anskaffningsvärdet.

Har skattskyldig beträffande under beskattningsåret anskaffade till- gångar tidigare åtnjutit i punkt 1 av anvisningarna till 41 & kommunal— skattelagen omförmält avdrag å värdet av rättighet till leverans av till- gångar enligt ej fullgjorda köpekontrakt, skall, vid beräkning av avdrag för värdeminskning med 30 procent av anskaffningsvärdet, såsom anskaff- ningsvärde anses den verkliga kostnaden minskad med det tidigare åt- njutna avdraget. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning, om investeringsfond tagits i anspråk för avskrivning av tillgångar under be- skattningsåret och om enligt för sådant fall meddelade bestämmelser så skall anses som om tillgångarna i beskattningsavseende avskrivits med det i anspråk tagna beloppet.

Ådagalägger skattskyldig att i denna anvisningspunkt avsedda tillgångars bokförda värde, därest detta bestämmes i enlighet med ovan angivna av- dragsregler, skulle överstiga vad av anskaffningsvärdet å de vid beskatt- ningsårets utgång i bruk varande tillgångarna återstår sedan å sistnämnda värde avräknats en beräknad årlig avskrivning av tjugu procent, må av- drag medgivas med härav föranlett högre belopp. Visar skattskyldig att nämnda tillgångars värde avsevärt understiger även sålunda beräknat värde, må avdrag medgivas för härav betingad avskrivning.

Då tillgångar, som anskaffats under beskattningsåret, avyttras, förloras eller såsom för rörelsen obrukbara utrangeras under samma år, skall vad i punkt 3 (1 första och tredje styckena sägs äga motsvarande tillämpning.

Finnes skattskyldig hava i räkenskaperna verkställt avskrivning med större belopp än det, varmed han må åtnjuta avdrag vid taxeringen, skall så anses som om sådant avdrag åtnjutits jämväl för det över-skjutande beloppet.

Oavsett vad i nästföregående stycke stadgas må dock, sedan taxeringen för det beskattningsår, varunder skattskyldig i räkenskaperna verkställt avskrivning med större belopp än som godkänts vid taxeringen, blivit slutligt avgjord, där ej särskilda omständigheter till annat föranleda, avdrag åtnjutas för det överskjutande beloppet enligt särskild av beskatt- ningsnämnd godkänd avskrivningsplan avseende en tid av minst fyra år, räknad från nyssnämnda beskattningsår.

Den omständigheten att vid tillämpning av bestämmelserna ovan av- dragen vid beskattningen skola överensstämma med avskrivningen enligt räkenskaperna, utgör ej hinder för skattskyldig att efter övergång till av- skrivning enligt bestämmelserna i denna punkt utöver avdrag enligt räken- skaperna tillgodogöra sig från tiden före övergången resterande, i räken- skaperna gjorda men ej vid beskattningen åtnjutna avdrag antingen inom ramen för avskrivningsplan som avses i punkt 3 eller, med beskattnings- nämnds särskilda medgivande, på en gång eller enligt särskild av beskatt- ningsnämnd godkänd avskrivningsplan avseende en tid av högst tio år. Sedan övergång skett må dock i intet fall sådant avdrag tillgodonjutas, som avses i punkt 3 c tredje stycket. Har den skattskyldige icke kunnat vid taxeringen utnyttja på visst är belöpande avdrag, som upptagits i sådan särskild avskrivningsplan som nyss sagts, må detta avdrag icke tillgodo— föras honom för senare år.

Har före övergång varom nu är fråga skattskyldig vid taxeringen till- godoräknats större värdeminskningsavdrag än enligt räkenskaperna, skall, för åstadkommande av överensstämmelse mellan tillgångens återstående värden enligt räkenskaperna och i beskattningsavseende, det belopp, var- med tillgångens värde sålunda i beskattningsavseende understiger värdet enligt räkenskaperna, upptagas såsom intäkt under det första beskatt— ningsår, för vilket bestämmelserna i denna punkt gäller, eller, om den skattskyldige hellre vill, med en tredjedel för nämnda beskattningsår och ett vart av de två närmast följande åren. Om belopp, varom nu är fråga, för något av sagda år skulle helt eller delvis undandragas beskattning genom utnyttjande vid inkomstberäkningen av avdrag, som eljest ej kunna utnyttjas, skall dock beloppet i stället uppföras såsom intäkt för det första år, då dylikt förhållande ej föreligger. Vid tillämpning av detta stycke skall även sådant på tidigare år enligt avskrivningsplan belöpande värde- minskningsavdrag, som den skattskyldige ej kunnat utnyttja, anses hava tillgodoräknats honom.

Angående avdrag — —— till 41 5.

7. Avdrag medgives ock för värdeminskning å byggnad, vilken är av- sedd för användning i ägarens rörelse. Avdraget bör bestämmas till viss procent av byggnadens värde, olika allt efter den tid byggnaden anses kunna utnyttjas. Vid denna bedömning skall beaktas jämväl sådana om— ständigheter som att byggnadens ekonomiska varaktighetstid kan antagas komma att röna inflytande av framtida rationaliseringar, förändringar med hänsyn till teknikens utveckling, omläggning av verksamhet och lik- nande. Är på grund av särskilda omständigheter av annan art än nyss nämnts byggnadens värde för rörelsen begränsat till förhållandevis kort tid, skall hänsyn även härtill tagas. Så kan vara fallet exempelvis då fråga är om byggnad för utnyttjande av en begränsad malmfyndighet, eller då å annans grund belägen byggnad, som användes i rörelse, vid nyttjande-

rättens upphörande icke skall av jordägaren lösas. I fråga om rent till— fälliga byggnader, avsedda att användas endast ett fåtal år, må byggnads- kostnaden i sin helhet avdragas för det år, då utgiften för byggnadens uppförande ägt rum.

I byggnads —— —— särskilt maskinvärde. Hinder möter — — — punkt angives. Utrangeras eller —— .— eller rivningen. till 41 5.

1. Inkomst av — — — särskilt stadgas.

För skattskyldig, som haft ordnad bokföring, skall beräkningen av in- komst ske på grundval av hans bokföring, med iakttagande av följande.

Därest vinstresultatet påverkats därav, att bland intäkter upptagits så- dana intäkter, vilka icke skola beskattas såsom inkomst, eller uteslutits intäkt, som skolat medräknas, eller bland utgifterna avförts sådana poster, för vilka vid inkomstberäkningen avdrag icke får ske, skall företagas er- forderlig justering av det bokföringsmässiga vinstresultatet till överens- stämmelse med en inkomstberäkning enligt de i denna lag stadgade grunder.

Den i räkenskaperna gjorda värdesättningen å tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning (lager) skall vid inkomstberäkningen god— tagas, därest denna värdesättning icke uppenbarligen står i strid med vad nedan sägs.

Lagret vid beskattningsårets utgång må icke upptagas till lägre b'elopp än femtio procent av lagrets anskaffningsvärde eller, därest återanskaff- ningsvärdet vid bokslutstillfället är lägre, sistnämnda värde, i förekom- mande fall efter avdrag för inkurans.

Därest värdet å lagret, beräknat till anskaffnings- eller återanskaffnings- värdet, uppgår till lägre belopp än som motsvarar medeltalet av detta värde och av värdena å lagren vid utgången av de två närmast föregående beskatt- ningsåren (jämförelseåren) må lagret vid beskattningsårets utgång i stället upptagas till lägst ett belopp motsvarande förstnämnda värde åt detta lager efter avdrag med femtio procent av sagda medeltalsvärde. Därvid skola så— som värden å lagren vid jämförelseårens utgång hava upptagits anskaff- ningsvärdena eller, därest återanskaffningsvärdena vid bokslutstillfällena i fråga var lägre, sistnämnda värden. Föreligger sådant fall att femtio pro- cent av nyssnämnda medeltalsvärde överstiger värdet av lagret vid beskatt- ningsårets utgång, må avdrag åtnjutas för det överskjutande beloppet, där- est en häremot svarande avsättning i räkenskaperna gjorts till lagerregle- ringsfond. Då avdrag för dylik avsättning medgivits, skall fondavsättningen återföras till beskattning nästföljande beskattningsår, därvid frågan om av- drag för förnyad avsättning till dylik fond får prövas enligt bestämmelser- na ovan.

Ingår i lagret råvaror eller stapelvaror må, även om en lägre värdesätt-

ning av dessa tillgångar härav föranledes, lagret i denna del upptagas till lägst sjuttio procent av ifrågavarande tillgångars värde beräknat efter lägsta marknadspris under beskattningsåret eller under något av de när- mast föregående fyra beskattningsåren. Därest nu angiven grund för värde- ring av varulagret eller del därav tillämpats skall vad i nästföregående stycke sägs icke gälla.

Utan avseende å vad förut stadgas angående den lägsta värdesättning å lagret som vid inkomstberäkningen kan godtagas må den lägre värdering av lagret godtagas som skattskyldig med hänsyn till föreliggande risk för prisfall visar vara uppenbart påkallad.

Vad i femte, sjätte och sjunde styckena här ovan sägs angående det lägsta värde å skattskyldigs varulager som må vid inkomstberäkningen godtagas har icke avseende å penningförvaltande företags och försäkrings— företags placeringar av förvaltade medel i aktier, obligationer, låneford- ringar m. m. eller å skattskyldigs lager av fastigheter, prisgaranterade varor, beställningsarbeten och liknande tillgångar beträffande vilka en sådan värdesättning finnes uppenbarligen icke vara godtagbar. För sådant lager skall den i räkenskaperna gjorda värdesättningen godtagas allenast för såvitt denna med hänsyn till omständigheterna framstår såsom skälig.

Avdrag för inkurans må icke medgivas med större belopp än vad den skattskyldige enligt vid självdeklarationen fogad utredning visar svara