SOU 1977:86

Beskattning av företag : slutbetänkande

Till statsrådet och chefen för budgetdepartementet

Genom beslut den 29 juni 1970 bemyndigade Kungl. Maj:t dåvarande chefen för tinansdepartementet, statsrådet G. E. Sträng, att tillkalla högst tio sak- kunniga med uppdrag att göra en översyn av företagsbeskattningen m. m. De sakkunniga har antagit benämningen företagsskatteberedningen. Genom beslut vid regeringssammanträde den 18 november 1976 bemyndigades che- fen för budgetdepartementet, statsrådet Ingemar Mundebo, att tillkalla ytter- ligare en ledamot för utredningsuppdraget.

Utredningen får härmed överlämna betänkandet Beskattning av företag. Reservationer har avgetts av dels ledamöterna Boström, Johansson och Åberg, dels ledamöterna Dahlström och Israelsson, dels ledamoten Helmers med instämmande av experten Crabo, dels ledamoten Magnusson.

Särskilda yttranden har lämnats av ledamöterna Dahlström, Helmers — med instämmande av experten Crabo och Magnusson samt av experten Langborn.

Beredningens arbete är härmed slutfört.

Stockholm i november 1977

Alvar Andersson

Curt Boström Sven Brodén Gösta Dahlström Dag Helmers Sune Israelsson Tage Johansson Tage Magnusson Johan A Olsson Eskil Tistad Carl Johan Åberg

/Niclas Virin

Förkortningar

AL Aktiebolagslag (1975:l385) AU Arbetsmarknadsutskottets betänkande B Budgetdepartementet BeU Bevillningsutskottets betänkande BFL Bokföringslag (19761125) Ds Departementsserie Fi Finansdepartementet InU Inrikesutskottet KL Kommunalskattelag (1928:370) MVL Lagen (1968:430) om mervärdeskatt NJA Nytt juridiskt arkiv RN I Meddelanden från riksskattenämnden, serie 1 RRK Rättsfallsreferat från regeringsrätten och kammarrätterna rskr Riksdagens skrivelse RSV Dt Riksskatteverkets meddelanden, serie direkt skatt — taxering RÅ Regeringsrättens årsbok SFL Lagen (1947:557) om statlig förmögenhetsskatt SIL Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt SkU Skatteutskottets betänkande SOU Statens offentliga utredningar Ti Taxeringsintendent TL Taxeringslag (1956:623)

Sammanfattning

1 begreppet företagsbeskattning inryms ett flertal skilda skatteformer. Så- lunda kan såväl olika bruttoskatter som skatter på företagens nettovinster betecknas som företagsskatter. En huvuduppgift för beredningen har varit att diskutera effekterna av och de inbördes sambanden mellan dessa olika skatteformer.

Betänkandet är disponerat på följande sätt. I kapitlen 1—4 redogörs för beredningens direktiv m. m. och för de olika delarna i det nuvarande fö- retagsbeskattningssystemet. Kapitel 5 innehåller en översiktlig framställning av regionalpolitikens mål och medel. Dessa inledande kapitel ligger till grund för de i kapitel 6 redovisade utgångspunkterna för beredningens övervä- ganden.

I kapitel 7 behandlas bruttoskatter. En bruttoskatt utgår oberoende av företagets resultat och beräknas t. ex. på företagets totala intäkter eller kost- nader. Skatten kan vara antingen generell eller selektiv. Med generella brut- toskatter menas i princip skatter som träffar samtliga produktionsfaktorer inom en stor del av samhällsekonomin (skatter med bred bas). Ett exempel på en sådan skatt är mervärdeskatten som grundar sig på företagens net- toförädlingsvärden. Som exempel på selektiva bruttoskatter kan nämnas arbetsgivaravgifter och energiskatter, dvs. skatter som utgår i förhållande till kostnaden för viss produktionsfaktor. En annan använd beteckning på selektiva bruttoskatter är produktionsfaktorskatter.

I avsnitt 7.2 diskuterar beredningen olika modeller för utformning av skat- ter på förädlingsvärde. Som utgångspunkt tas nuvarande mervärdeskatt vil- ken kan karakteriseras som en mervärdeskatt av konsumtionstyp (K-moms). K-momsen beräknas i princip på skillnaden mellan företagets försäljnings- intäkter och företagets kostnader för inköp av varor och maskiner. I avdraget för maskiner får inräknas kostnaden för såväl ersättningsanskaffningar som nyinvesteringar. Skatten kommer härigenom inte att belasta det enskilda företagets hela förädlingsvärde utan endast detta värde minskat med värdet av nettoinvesteringama. Detta förhållande anses allmänt innebära att skatten har regressiva inkomstfördelningseffekter och att den är behäftad med nack- delar från stabiliseringspolitisk synpunkt. Mot bl. a. denna bakgrund har beredningen ansett det erforderligt att överväga om inte basen för mer- värdeskatten kan utvidgas med avseende på investeringarna. En sådan lös- ning skulle också tillgodose det ofta framförda kravet på en breddning av basen för nuvarande mervärdeskatt. En mervärdeskatt med ökad belastning på investeringar kan enligt be-

redningen konstrueras antingen så att bruttoinvesteringarna (BNP-moms) eller endast nettoinvesteringarna (I-moms) inkluderas i basen. Beredningen har undersökt hur sådana system kan utformas och vilka de sannolika ef- fekterna skulle bli. 1 det sammanhanget har beredningen också sökt bilda sig en uppfattning om vad ett slopande av den nuvarande beskattningen vid import och skatteavlyftningen vid export skulle ge för resultat. Bered- ningens analyser tyder på att mervärdeskattens regressiva effekt skulle eli- mineras om något av de undersökta alternativen valdes. Denna slutsats gäller framför allt i ett kortsiktigt perspektiv. De långsiktiga effekterna är enligt beredningen svårare att bedöma. Beredningen kommer dock till den slutsatsen att även BNP-momsen och I-momsen på längre sikt ger regressiva fördelningseffekter men att detta torde ske genom en mycket trögrörlig och tidskrävande process. Beredningen framhåller vidare att en mervär- deskatt som baseras på brutto- eller nettoinvesteringarna — och således får karaktären av en permanent investeringsskatt — skulle ge mindre önskvärda effekter på resursfördelningen i ekonomin och verka återhållande på in- vesteringsbenägenheten. Ett slopande av beskattningen vid import och rätten till avlyft vid export skulle enligt beredningen medföra stora konkurrens- snedvridningar och strukturella förskjutningar inom företagssektorn.

Beredningens samlade bedömning är att varken en BNP-moms eller en I-moms bör införas.

Bland selektiva bruttoskatter — eller med en annan beteckning produk- tionsfaktorskatter har i avsnitt 7.3 arbetsgivaravgifter. råvaruskatter, ener- giskatter och investeringsskatter undersökts närmare. Beredningen har där- vid funnit att arbetsgivaravgifter och K-moms företer betydande likheter på lång sikt. Båda skatterna riktas mot företagen men övervältras på kon- sumenter och löntagare. Medan K-momsen utgår proportionellt på kon- sumtionen kan arbetsgivaravgifter ses som en proportionell skatt på arbets- inkomst. Båda skatterna ger därför på lång sikt regressiva fördelningseffekter. Skatterna har ungefär samma inverkan på benägenheten att arbeta och att spara.

På kort sikt torde däremot enligt beredningen övervältringseffekterna av mervärdeskatter och arbetsgivaravgifter inte vara likartade. Genom sin kon- struktion övervältras mervärdeskatten snabbt framåt på priserna och får där- för sannolikt mycket begränsad inverkan på företagens produktionsstruktur, konkurrensförhållanden. lokalisering o.d. (s. k. allokeringseffekter). Be- träffande arbetsgivaravgifterna är övervältringsprocessen mer omdiskuterad. Beredningen gör här den bedömningen att höjda arbetsgivaravgifter ger vissa allokeringseffekter. Speciellt torde detta vara fallet när betydande avgifts- höjningar genomförs med korta mellanrum på det sätt som skett iSverige under senare år. Beredningens slutsats blir att fortsatta höjningar av ar- betsgivaravgifter i denna takt inte bör förekomma. I princip bör arbets- givaravgifterna reserveras för finansiering av kostnader för de mot avgifterna svarande förmånerna. Beredningen anför också att hänsynen till kommu- nernas finanser motiverar en stor försiktighet i utnyttjandet av arbetsgi- varavgifter som en mer allmän finansieringskälla för den offentliga sektorn.

Vad beträffar råvaruskatter konstaterar beredningen att sådana är behäf- tade med en rad nackdelar som motverkar eventuella fördelar i form av t. ex. bättre hushållning med knappa råvarutillgångar. En allmän råvrruskatt

skulle medföra att antalet skattskyldiga blir stort. Undantas vissa råvaror uppstår följdverkningar på prisbildningen för färdigvaror beroende på om dessa tillverkats med skattebelagda råvaror eller inte. Konkurrensförhål- landena mellan olika företag påverkas och risken för skatteundandraganden blir stor. En råvaruskatt kräver att importerade råvaror beskattas. Därmed kan skatten också ge handelspolitiska komplikationer. Beredningen avvisar därför tanken på en allmän råvaruskatt. När det gäller energiskatter anser sig beredningen inte kunna lägga fram något konkret förslag, på grund av att energikommissionen f. n. utreder frågan om det totala energiskatteut- taget. Beredningen begränsar sig därför på denna punkt till att göra en prin- cipiell analys av energiskatters effekt på näringslivet.

I avsnitt 7.4 har beredningen tagit ställning till flera tekniska frågor rörande mervärdeskattens och arbetsgivaravgifternas konstruktion. Vad först gäller mervärdeskatten har dessa överväganden lett fram till slutsatsen att det inte är möjligt att utvidga beskattningsområdet, dvs. att införa skatteplikt för varor och tjänster som f. n. är skattefria. I vart fall gäller detta utvidgningar som skulle få någon påtaglig statsfinansiell betydelse. Frågan om en differentierad mervärdeskatt har övervägts på grundval av material som tagits fram av 1972 års skatteutredning. Beredningen avvisar en sådan reform med hänsyn bl. a. till att det från teknisk synpunkt är olämpligt att belasta mervärdeskattesystemet med ingrepp av detta slag. Samma syften kan enligt beredningens mening nås med prissubventioner eller punktskatter.

Beredningen lägger inte fram något förslag om s.k. generaliserade ar- betsgivaravgifter, dvs. avgifter som skall utgå på annan inkomst än inkomst av förvärvsarbete. Beredningen föreslår dock en utvidgning av underlaget för de traditionella arbetsgivaravgifterna i så måtto att värdet av bilförrnån — i likhet med vad som f.n. gäller beträffande förmån av kost och logi — skall räknas in i avgiftsunderlaget.

Nettovinstbeskattningssystemets principiella utformning behandlas i ka- pitel 8. Inledningsvis (avsnitt 8.1) analyseras effekterna av systemet i dess nuvarande utformning. Beredningen konstaterar att det nuvarande systemet vilket ger utrymme för bildande av betydande skattekrediter genom av- och nedskrivning av maskiner resp. lager — synes ha haft en inte oväsentlig betydelse för de svenska företagens tillväxt, effektivitet och internationella konkurrenskraft. Den starka kopplingen mellan skattekrediter och innehav av lager har dock gjort att fördelarna av systemet inte alls eller endast i ringa utsträckning kunnat utnyttjas av företag i vissa branscher.

Beredningen uttalar också att det finns starka skäl att anta att den vid- sträckta rätten till skattefria reserveringar skapar motståndskraft hos före- tagen mot olika konjunkturbetingade störningar. Den ensidiga inriktningen på lagernedskrivning antas dock i vissa lägen kunna ge olämpliga stabi- liseringspolitiska effekter via variationer i företagens likviditet.

Nettovinstbeskattningens fördelningspolitiska betydelse ligger i att skatten i första hand träffar kapitalägarna och därför verkar progressivt. Denna pro- gressiva inriktning förstärks genom att bolagsvinsterna dubbelbeskattas. Möjligheterna att bilda Obeskattade reserver anses dock — i förening med den relativt sett förmånliga kapitalvinstbeskattningen ha underlättat upp- byggnaden av privatförmögenheter.

En betydelsefull funktion hos nettovinstbeskattningssystemet är att det

kan utgöra en bas för olika stabiliseringspolitiska och regionalpolitiska styr- medel. Av särskild betydelse i dessa sammanhang är investeringsfonderna. Även om investeringsfondssystemet undergått en successiv förbättring är det emellertid enligt beredningen behäftat med vissa svagheter, framför allt när det gäller att stimulera företagen till investeringar i maskiner under lågkonjunkturer.

I avsnitt 8.2 anför beredningen att bl. a. likformighetsskäl och fördelnings- politiska skäl talar för att ett nettovinstbeskattningssystem behålls. Ett fram- tida system bör enligt beredningen grundas på bl. a. följande principer. Skat- temässig resultatutjämning skall vara möjlig för alla företag. Dubbelbeskatt- ningen av företagens vinster bör behållas men möjligheten att anskaffa nytt riskvilligt kapital bör underlättas. Statsmakterna bör ges möjlighet till visst inflytande över företagens investeringsverksamhet och sysselsättning. Den totala skattebelastningen i bolagssektorn bör behållas på ungefär den nivå som följer av nuvarande regler. Reglerna bör utformas så att skattereglerna inte på ett omotiverat sätt avgör valet av företagsform.

Beredningen diskuterar olika möjligheter att inom nettovinstbeskattning- ens ram lindra beskattningen av inilationsvinster men konstaterar att några praktiska metoder att bemästra detta problem f.n. knappast finns. I syfte bl. a. att komma från att företagen praktiskt taget enbart genom lagemedskrivning kan bygga upp Obeskattade reserver föreslår beredningen att företagen får sätta av ett belopp motsvarande 20 % av lönekostnaderna till en fri resultatutjämningsfond. Samtidigt inskränks rätten till nedskriv- ning på lager från nuvarande 60 % till 45 %. En sådan omläggning har enligt beredningen följande fördelar.

El Företag som inte har lager ges möjligheter till resultatutjämning. El Arbetskraftsintensiva företag kommer i ett relativt sett bättre läge än nu. E] Möjligheten förbättras att tillgodose de i olika sammanhang framställda

kraven om avdragsgilla avsättningar för att möta de förpliktelser som

trygghetslagarna på arbetsmarknaden ålägger företagen.

Man får ett stabilare underlag för reservbildningen. Risken för skattetiyktsåtgärder är mindre med lönekostnaderna som bas än med lager. Lönekostnaderna är definitiva och kan inte föras mellan olika företag. Genom att knyta reserveringen till en kostnad kan det aldrig bli lönsamt att öka underlaget för att komma i åtnjutande av skat- tekrediter. D Metoden är enkel. En detaljerad lönekostnadsredovisning måste alla fö- retag ändå ha.

DD

Möjligheten att bilda skattekrediter genom avskrivning på maskiner och andra inventarier behålls i oförändrad omfattning. Genom att öka den andel av årsvinsten som får sättas av till investeringsfond från nuvarande 40 % till 50 % förbättras dock möjligheten till snabb avskrivning på anläggnings- tillgångar. Detta medför också viss kompensation till de företag som får sina skattekreditmöjligheter reducerade genom övergången från lagemed- skrivning till lönekostnadsreservering. Vidare föreslås att det investerings- avdrag som kan utgå när investeringsfond tas i anspråk för maskininves- teringar höjs från nuvarande 10 % till 20 %. Höjningen gör att man med

investeringsfondsinstitutet i högre grad än f.n. kan stimulera maskinin- vesteringar under lågkonjunkturer.

Beredningen föreslår att de anställda skall få rätt att lämna synpunkter i ärenden om utnyttjande av medel som avsatts till investeringsfond. Till ansökan om utnyttjande av investeringsfond skall företaget därför foga ytt- rande från arbetstagarorganisationerna hos företaget.

1 avsnitt 8.3 föreslås flera förändringar vad gäller skattesatsen för juridiska personer. För det första föreslås att aktiebolag och ekonomiska föreningar samt andra juridiska personer, som f.n. erlägger statlig inkomstskatt med 40 % eller 32 %, inte längre skall taxeras kommunalt. Dessa bolag och föreningar m. fl. skall taxeras endast till statlig inkomstskatt. Skattesatsen som blir densamma för alla skall enligt förslaget vara 55 %. Beredningens förslag innebär bl. a. att den geografiska differentieringen av bolagsskatten mellan olika kommuner avskaffas. Genom den föreslagna lösningen bort- faller vidare frågan om det nuvarande kommunalskatteavdraget skall vara kvar eller inte.

Beredningen avvisar tanken på såväl progressiv bolagsbeskattning som en regionalpolitiskt betingad differentiering av bolagsbeskattningen.

När det gäller dubbelbeskattningen av aktiebolagens vinster erinrar be- redningen i avsnitt 8.4 bl. a. om de negativa effekter denna har på fö- retagens kapitalanskaffningsmöjligheter. För att inte försvåra anskaffningen av riskvilligt kapital diskuteras möjligheterna att avskaffa eller reformera dubbelbeskattningen. Av fördelningspolitiska skäl anser beredningen dock att det inte kan komma i fråga att helt ta bort dubbelbeskattningen. Delvis av fördelningspolitiska skäl avvisas också tanken på en övergång till det bl. a. inom flertalet EG-länder tillämpade avräkningssystemet. Beredningen föreslår i stället att den redan i dag tillämpade metoden att medge ett be- gränsat avdrag för lämnad utdelning på nyemitterat kapital används. För att höja effekten av avdraget föreslås att nuvarande avdragsrätt på 5 % höjs till 6 % samt att avdrag får åtnjutas under 15 år i stället för som nu under 10 år.

I avsnitt 8.5 tar beredningen upp vissa frågor som rör egenföretagamas beskattning. I syfte att likställa egenföretagare med aktiebolag föreslås att egenföretagare skall ha rätt till avdrag för avsättning till en allmän inves- teringsreserv. Systemet har konstruerats med investeringsfondssystemet som förebild. Avsättning föreslås få ske med högst 50 % av egenföretagarens inkomst av förvärvskällan. Till skillnad mot fondsystemet föreslås dock att ett belopp motsvarande hela avsättningen skall betalas in på bankräkning. Medlen får användas huvudsakligen för investeringar men även för underhåll av byggnader och anläggningar liksom för reparation av fartyg. Något an- sökningsförfarande föreslås inte utan medlen får fritt utnyttjas för dei lagen angivna ändamålen. Reservema måste tas i anspråk inom fem år. Har så inte skett återförs reserven till beskattning jämte ett tillägg av 30 %.

För kulturarbetare föreslås särskilda regler om uppskov med beskattning- en. Systemet, som är utformat på ungefär samma sätt som skogskonto- systemet, gäller endast rörelseinkomster som en kulturarbetare får i egenskap av upphovsman enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Uppskov med beskattningen medges enligt förslaget en- dast om upphovsmannainkomsten utgör den övervägande delen av kul-

turarbetarens samtliga inkomster och dessutom med minst 50 % överstiger motsvarande inkomst under närmast föregående år. Även andra begräns- ningar linns. För att uppskov skall erhållas krävs att 100 % av uppskovs- beloppet inbetalas till bank. Beskattning sker när medlen tas ut, dock senast fem år efter insättningen.

I avsnittet om egenföretagamas beskattning föreslås också en vidgad av- dragsrätt för utvecklings- och försöksverksamhet. Regeln som blir tillämplig framför allt i uppfinnarverksamhet går ut på att vissa kostnader, som nedlagts innan rörelsen har påbörjats, i viss omfattning får dras av i efterhand. I kapitel 9 diskuterar beredningen vilka metoder inom företagsbeskatt- ningens ram som kan vara lämpliga att använda som stabiliseringspolitiska styrmedel. Här pekar beredningen bl. a. på möjligheten att utnyttja inves- teringsavdrag vid mervärdeskatteredovisningen.

I kapitel 10 behandlar beredningen frågan om hur företagsbeskattningen kan användas som ett regionalpolitiskt styrmedel. Tänkbara metoder är — förutom användningen av investeringsfondssystemet — att regionalt diffe— rentiera uttaget av arbetsgivaravgifter eller nettovinstskatter. Beredningen konstaterar att en sänkning av arbetsgivaravgifterna kan öka sysselsättningen om åtgärden inte motverkas av höjningar av andra arbetskraftskostnader. Beredningen anför att risken för detta torde minska ju mer centraliserade löneförhandlingarna är och ju mer som satsas på åtgärder som främjar ar- betskraftens rörlighet. Det betonas att de förda resonemangen är rent prin- cipiella. Beredningen anser nämligen att det inte kan komma i fråga att i regionalpolitiskt syfte differentiera de egentliga socialförsäkringsavgifterna.

Tanken på en regional differentiering av nettovinstbeskattningen avvisas. Vad gäller frågan om stödformerna skall vara generella eller selektiva uttalar beredningen att en klar fördel med generella stödformer är att de är lätta att administrativt hantera. Myndigheterna ställs inte inför svårigheten att avgöra vilka företag inom visst område som bör omfattas av stödåt- gärderna. Inte heller påverkas konkurrensförhållandena inom det gynnade området. En nackdel med generella stödformer är dock att de kan vara kostsamma eftersom stödet utgår till samtliga företag oavsett om de har behov av stöd eller inte.

Stöd som är förenade med villkor om ökad sysselsättning ger enligt be- redningens bedömning större effekter än allmänna subventioner av kost- nader för kapital och arbetskraft. En slutsats som kan dras av detta är att den hittillsvarande användningen av investeringsfondssystemet i regional- politiskt syfte är att föredra framför exempelvis en regional differentiering av nettovinstbeskattningen.

I kapitel 11 föreslår beredningen en rad förändringar på olika områden inom nettovinstbeskattningens ram. Beredningen behandlar frågan om vem som får utnyttja vissa lagertillgångar som underlag för nedskrivning (avsnitt 11 .2). I avsnittet föreslås också vissa regler för att förhindra skatteflykt genom anskaffande av s. k. bokslutslager. Beträffande maskiner och andra inven- tarier läggs förslag fram om förenklade regler för avskrivning. Dessutom berörs bl. a. frågan om hur konstföremål skall behandlas i skattehänseende (avsnitt 11.3 och 11.4).

I ett särskilt avsnitt (avsnitt 11.5) föreslås vissa bestämmelser beträffande byggnader. Förslagen avser dels avskrivningsreglerna, dels skattefrågor i

samband med skador och försäkringsersättningar.

Förutom de tidigare nämnda principiella ändringarna i investeringsfonds- systemets uppbyggnad lämnas förslag till en rad tekniska förenklingar i lagstiftningen (avsnitt 11.6). I samband med detta föreslås att de nuvarande konjunkturinvesteringsfonderna ersätts av allmänna investeringsfonder.

Beredningen föreslår betydelsefulla ingrepp vad gäller byggnadsföretagens beskattningsförhållanden. Fastare regler föreslås för värdering av fastigheter och pågående arbeten samt för när vinstberäkning skall ske. Vidare föreslås viss lindring vad gäller beskattningen vid avyttring av byggmästares egen bostadsfastighet. Beredningen tar också upp frågor som gäller konsultfö- retagen och företag som bedriver tomtrörelse och handel med fastigheter (avsnitt 11. 7—11 . 9). Nya regler för beräkning av avdrag för substansminskning vid exploatering av naturfyndighet föreslås i ett särskilt avsnitt (avsnitt 11.10).

Beredningen har utarbetat förslag till regler som gör det möjligt att vid taxeringen i större utsträckning än f. n. ta hänsyn till ändrade bokslut (avsnitt 11.12). I ett därpå följande avsnitt föreslås en omläggning av rättelseför- farandet såvitt gäller felaktiga periodiseringar av tillgångar och skulder (avsnitt 11.13).

Vissa förändringar föreslås i gällande regler för aktiebolags och ekonomiska föreningars beskattning av mottagna utdelningar (s.k. kedjebeskattning) samt i reglerna för beskattning av koncernföretag (avsnitt 11.14 och 11.15).

Kapitlet avslutas med förslag om nya bestämmelser för avdrag för re— presentationskostnader (avsnitt 11 .16). Avdrag för måltider föreslås begränsas till 50 kr (exklusive mervärdeskatt) per person.

Kapitel 12 innehåller kommentarer till de olika lagförslagen och ikraft- trädandebestämmelserna. Huvudprincipen är att de nya reglerna skall börja tillämpas fr. o. m. 1981 års taxering.

1 fristående bilagor till betänkandet (SOU 1977:87) redovisas studier ut- förda av tre till beredningen knutna ekonomiska experter (bilagorna 1—3). Därutöver redovisas statistiska uppgifter beträffande skatteuttagets struktur och utveckling m.m. (bilaga 4).

Författningsförslag

1. Förslag till Lag om allmänna investeringsfonder

Härigenom föreskrives följande.

15 Vid beräkning av inkomst av jordbruksfastighet och av rörelse enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt får svenskt aktiebolag, svensk eko- nomisk förening och svensk sparbank åtnjuta avdrag i enlighet med be- stämmelserna i denna lag för belopp, som avsatts till allmän investerings— fond. Har ett företag under beskattningsåret haft inkomst av såväl jordbruks— fastighet som rörelse eller har företaget bedrivit flera jordbruk eller flera rörelser, skall avdraget enligt första stycket göras i den förvärvskälla vars beräknade inkomst före avdraget är högst.

(Se vidare anvisningarna.)

25 Avdrag för avsättning till investeringsfond får för visst beskattningsår inte åtnjutas med belopp överstigande halva årsvinsten. Har till lagerinvesteringskonto enligt llä överfört belopp återförts till beskattning, får, utan hinder av vad i första stycket föreskrivs, för samma beskattningsår avdrag åtnjutas för avsättning till investeringsfond i den mån avsättningen inte överstiger det återförda beloppet i förekommande fall ökat med andel, som avses i sista punkten av nämnda paragraf. Överstiger av- sättningen det återförda beloppet jämte tillägg, får för den överskjutande delen avdrag åtnjutas med högst hälften av årsvinsten. Avdrag enligt denna lag får åtnjutas endast om ett belopp motsvarande hälften av den gjorda avsättningen inbetalats på ett särskilt räntelöst konto (konto för investering) i riksbanken.

(Se vidare anvisningarna.)

35 Inbetalning av medel på konto för investering skall göras under det beskattningsår, för vilket avsättning till investeringsfond skett, eller ock därefter men inte senare än den dag företaget jämlikt bestämmelserna i 34ä taxeringslagen(1956:623) har att avlämna allmän självdeklaration för nämnda beskattningsår. Inbetalning som skett senare än vad som föreskrivs i första stycket men

före den 1 juli under det taxeringsår varom fråga är skall, om företaget begär det, medföra samma rätt som inbetalning enligt nämnda stycke. I nu avsedda fall är företaget dock skyldigt att till statsverket erlägga en sär- skild avgift med fyra procent av det för sent inbetalade beloppet eller om inbetalning gjorts inom en vecka efter utgången av den i första stycket angivna tidsperioden med en procent av det för sent inbetalade beloppet.

Har avgift enligt föregående stycke inte erlagts, förelägger länsstyrelsen så snart det kan ske företaget att inom den tid länsstyrelsen bestämmer inbetala det belopp som fattas. Efterkommer företaget inte länsstyrelsens beslut, skall länsstyrelsen besluta om indrivning av avgiften enligt de be- stämmelser som gäller vid indrivning av skatt enligt uppbördslagen (1953:272). Restavgift enligt 589" 1 mom. nämnda lag utgår på beloppet, varvid 589" 2 mom. lagen äger motsvarande tillämpning.

I andra och tredje styckena angivna avgifter är inte avdragsgilla vid in- komsttaxeringen.

4 & Medel, som inbetalats till konto för investering, får inte utbetalas i andra fall än som nedan i denna paragraf samt i 13, 14 och 18 äg" stadgas.

Sedan fem år förflutit från ingången av det kalenderår varunder inbe- talningen gjorts, äger företaget att efter uppsägning hos riksbanken uttaga högst trettio procent av det ursprungligen inbetalade beloppet eller, i fö- rekommande fall, av vad därav återstår efter återbetalning enligt 14 S'. Det belopp som sålunda ifrågakommer till uttag efter uppsägning skall minskas med vad som har återbetalats enligt 13 och 18 åå eller överförts till annat företags konto för investering enligt 165 2 mom.

Vad i andra stycket föreskrivs om rätt att uttaga högst trettio procent av inbetalat belopp, äger inte tillämpning i fråga om belopp som enligt 16 ä 2 mom. övertagits från annat företag.

När medel utbetalas enligt 13 och 18 åå eller övertagas från annat företag enligt 16ä 2 mom., skall tidigare inbetalade medel tagas i anspråk före senare insättningar.

55 Inbetalning av medel på konto för investering skall ske till riksbanks- kontor. Inbetalning skall anses ha skett den dag medlen kommit riksbanken tillhanda. I bevis, som riksbanken lämnar om insättning på konto för investering eller om överföring från annat företags konto enligt 169' 2 mom., skall angivas att, därest avtal om överlåtelse eller pantsättning av de insatta eller överförda medlen träffas, detta skall anmälas till banken.

6 5 Till investeringsfond enligt denna lag gjorda avsättningar skall stå under tillsyn av arbetsmarknadsstyrelsen.

7 & Regeringen eller, efter regeringens förordnande, arbetsmarknadsstyrel- sen äger besluta att investeringsfond under den tid och under de villkor i övrigt, som läget på arbetsmarknaden eller andra förhållanden påkallar, skall eller får tagas i anspråk för sitt ändamål.

Beslut, som avses i första stycket, får avse samtliga företag eller företag av viss beskaffenhet eller ock visst eller vissa företag.

Regeringen eller, efter regeringens förordnande, arbetsmarknadsstyrelsen får, om skäl är därtill, medgiva att belopp som framdeles avsätts till in- vesteringsfond får tagas i anspråk för sitt ändamål.

Regeringen eller, efter regeringens förordnande, arbetsmarknadsstyrelsen äger medge att företag, som med stöd av beslut enligt första eller tredje stycket under visst beskattningsår tager investeringsfond i anspråk, får åt— njuta ett extra avdrag vid inkomstberäkningen av den förvärvskälla varom fråga är (investeringsavdrag). Investeringsavdrag utgår med tio procent om fonden tages i anspråk för ändamål som avses i 95 första stycket a), c)—e), eller i) och tjugo procent om fonden tages i anspråk för ändamål som avses i 95 första stycket b).

Företag, som ansöker om att taga i anspråk investeringsfond för viss investering, skall till sin ansökan foga yttrande från de lokala arbetstagar- organisationerna hos företaget eller i förekommande fall de lokala ar- betstagarorganisationerna vid den filial hos företaget som berörs av inves- teringen. Saknas lokal arbetstagarorganisation hos företaget skall ansökan vara åtföljd av yttrande från flertalet arbetstagare hos företaget.

(Se vidare anvisningarna.)

85 Företag, som jämlikt 45 andra stycket uttagit medel från konto för investering, skall det beskattningsår, varunder sådant uttag gjorts, taga i anspråk så stor del av investeringsfonden för ändamål, som anges i 9 5, att hälften därav motsvarar det från kontot uttagna beloppet.

95 Investeringsfond får tagas i anspråk för följande ändamål:

a) kostnader under beskattningsåret för reparations- och andra under- hållsarbeten på här i riket belägen byggnad, som inte utgör lagertillgång, eller för avskrivning av ny-, till- eller ombyggnad av sådan byggnad, så ock för bidrag till ny— eller ombyggnad av bostad eller välfärdsanläggning här i riket för arbetstagare eller förutvarande arbetstagare utan ledande ställ- ning hos företaget eller detta närstående företag;

b) avskrivning av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier, som anskaffats under beskattningsåret och som, såvitt gäller andra tillgångar än transportmedel i internationell trafik, är avsedda att nytt- jas i här i riket bedriven verksamhet, ävensom för kostnader under be- skattningsåret för ombyggnad och reparation av fartyg eller luftfartyg;

c) kostnader under beskattningsåret för anskaffande eller underhåll av markanläggningar, såsom kostnader för vägarbete, anordnande av vatten- och avloppsledningar, iordningställande av markområde för sjöreglering och kraftverksbygge ävensom arbeten avsedda att främja skogsbruk såsom skogs- odling och skogsdikning;

d) kostnader under beskattningsåret för undersökningsarbete, förberedan- de arbete eller tillredningsarbete i gruva, stenbrott eller annan liknande fyndighet i riket;

e) kostnader för tekniskt och naturvetenskapligt forsknings- och utveck- lingsarbete samt kostnader för utbildning av arbetstagare hos företaget;

1) kostnader för att främja avsättningen utomlands av varor som företaget tillverkar här i riket.

Företag får taga investeringsfond i anspråk för ändamål, som anges i 95 första stycket e) och f), endast efter beslut av regeringen. Beslut enligt e) får avse endast företag som bedriver industriell tillverkning. Beslut enligt 0 får inte avse annat företag än sådant som direkt eller genom dotterföretag driver rörelse i utlandet.

Därest investeringsfond enligt beslut enligt 7 5 får tagas i anspråk under flera på varandra följande beskattningsår för avskrivning av ny-, till- eller ombyggnad eller för underhållsarbeten på byggnad eller för avskrivning av sådana tillgångar varpå bestämmelserna i punkt 5 av anvisningarna till 22 5 kommunalskattelagen (1928:370) eller punkt 3 av anvisningarna till 295 samma lag är tillämpliga, får företaget, under förutsättning att avdrag för kostnaderna under de tidigare åren inte redan skett, under det sista året taga fonden i anspråk för avskrivning av tillgångarna i fråga eller för täckande av underhållskostnaden med högst ett belopp motsvarande de uppkomna kostnaderna under de ifrågavarande åren. Vad nu sagts skall äga motsva- rande tillämpning om investeringsfond får tagas i anspråk för ny- eller om- byggnad av fartyg eller luftfartyg eller för ändamål som anges i första stycket c).

Vid tillämpning av bestämmelserna i första stycket skall iakttagas, att kostnad för anskaffning av begagnade inventarier inte får medräknas samt att, då fråga är om inventarier som av företaget förvärvats från rörelseidkare med vilket det är förbundet i väsentlig ekonomisk intressegemenskap, an- skaffningskostnaden får medräknas endast om tillgången tillverkats under beskattningsåret.

Med byggnad avses i denna lag tillgång för vilken värdeminskningsavdrag beräknas enligt punkt 3 av anvisningarna till 22 5, punkt 3 av anvisningarna till 25 5 eller punkt 7 av anvisningarna till 29 5 kommunalskattelagen. Med inventarier avses tillgångar för vilka värdeminskningsavdrag beräknas enligt punkt 5 av anvisningarna till 225 eller punkt 3 av anvisningarna till 295 kommunalskattelagen. Med markanläggning avses tillgång för vilken vär- deminskningsavdrag beräknas enligt punkt 4 av anvisningarna till 22 5 eller punkt 16 av anvisningarna till 295 kommunalskattelagen. '

10 5 Regeringen eller, efter regeringens förordnande, arbetsmarknadsstyrel- sen får, om särskilda skäl föreligger, meddela tillstånd för företag att taga investeringsfond i anspråk i annat inkomstslag än jordbruksfastighet eller rörelse.

11 5 Regeringen eller, efter regeringens förordnande, arbetsmarknadsstyrel- sen får medgiva att investeringsfond tages i anspråk för överföring till la- gerinvesteringskonto. Till sådant konto överfört belopp skall återföras till beskattning senast vid taxeringen för det tredje beskattningsåret efter det, under vilket överföringen verkställts. Regeringen äger, om särskilda skäl föranleda det, medgiva att återföringen får ske först vid en senare tidpunkt. I sådant fall skall vid återföringen till beskattning upptagas jämväl ett belopp motsvarande viss, av regeringen bestämd andel av det återförda beloppet.

Regeringen eller, efter regeringens förordnande, arbetsmarknadsstyrelsen äger medge att företag, som med stöd av beslut enligt första stycket överför medel till lagerinvesteringskonto, får åtnjuta investeringsavdrag. Avdrag åt-

njutes för det eller de beskattningsår, den beslutande myndigheten be- stämmer. Investeringsavdrag som nu sagts skall motsvara tio procent av det belopp, varmed värdet av lagret ökat under beskattningsåret, dock högst tio procent av belopp som överförts till lagerinvesteringskonto. Medgives investeringsavdrag för mer än ett beskattningsår, får avdragen sammanlagt inte överstiga tio procent av de belopp som överförts till lagerinvesterings- konto.

125 Har medel, som avsatts till investeringsfond, tagits i anspråk jämlikt denna lag, utgör medlen inte skattepliktig intäkt för företaget. Å andra sidan får sådana utgifter och bidrag för vilka fonden tagits i anspråk, vid taxeringen inte dragas av som driftkostnad. Har investeringsfond tagits i anspråk för anskaffning av tillgång för stadigvarande bruk, får vid beräkning av värdeminskningsavdrag såsom anskaffningskostnad för tillgången räknas endast den del av kostnaden som inte täckts av vad som sålunda tagits i anspråk.

13 5 Beslutar regeringen eller arbetsmarknadsstyrelsen att investeringsfond skall eller får helt eller delvis tagas i anspråk, skall i beslutet angivas den tid, under vilken ianspråktagandet skall ske, samt, därest beslutet avser investering för visst ändamål, uppgift härom ävensom uppgift huruvida investeringsavdrag får åtnjutas. Har beslut som nu sagts meddelats äger företaget hos riksbanken från konto för investering utfå hälften av det belopp av investeringsfonden som i enlighet med beslutet skall eller får tagas i anspråk. Utbetalning, som nu sagts, får dock inte avse kontomedel som hänför sig till en vid taxeringen inte godkänd avsättning.

Har förordnats att investeringsfond får tagas i anspråk och har företag i anledning härav uppburit medel från konto för investering, skall en mot de utbetalade medlen svarande del av investeringsfonden tagas i anspråk i enlighet med beslutet.

145 Har företag för visst beskattningsår på konto för investering inbetalat mer än hälften av det belopp, vilket företaget avser att avsätta till inves- teringsfond eller för vilket vid taxeringen avdrag åtnjutits i enlighet med bestämmelserna i 2 5, skall länsstyrelsen, på framställning av företaget, för- ordna om återbetalning av det till kontot för mycket inbetalade beloppet. Vid återbetalning som nu sagts skall, om insättningar verkställts vid olika tillfällen, tidigare för beskattningsåret gjorda inbetalningar tagas i anspråk före senare insättningar.

155 Har investeringsfond tagits i anspråk utan tillstånd och är inte fråga om fall som i 85 sägs eller har företag jämlikt 45 andra stycket utfått medel från konto för investering utan att i sistnämnda fall investeringsfond i enlighet med bestämmelserna i 85 tagits i anspråk eller skall investe- ringsfond i enlighet med därom meddelat beslut tagas i anspråk men har så inte skett under det eller de beskattningsår varom fråga är, skall in- vesteringsfonden eller vederbörlig del därav omedelbart upptagas såsom skattepliktig intäkt i den förvärvskälla i vilken fondavsättningen gjorts. Där- vid skall till beskattning upptagas jämväl ett belopp motsvarande tjugo pro-

cent av vad som av investeringsfonden återförts. Regeringen får dock, om synnerliga skäl föreligger, medgiva att sistnämnda tillägg inte skall göras.

165 1 mom. Har företag trätt i likvidation, skall investeringsfond återföras till beskattning för det beskattningsår, varunder beslutet om likvidation fat- tats.

Har förvärvskälla, vari avsättning till investeringsfond skett, avvecklats och har företaget inte trätt i likvidation, skall fonden, om den alltjämt kvar- står, återföras till beskattning för det beskattningsår, varunder avvecklingen slutförts. Därvid skall så anses som om fonden nämnda år tagits i anspråk utan tillstånd. Regeringen eller, efter regeringens förordnande, arbetsmark- nadsstyrelsen får, om särskilda skäl föreligger, medgiva att fonden får bi- behållas under viss tid. Efter utgången av denna tid skall kvarstående fond- medel återföras till beskattning i enlighet med vad nyss sagts.

Har genom fusion enligt 14 kap. 95 aktiebolagslagen(1975:l385) eller 965 1 mom. lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar företag uppgått i annat företag, skall investeringsfond hos det förra företaget, därest in- vesteringsfonden inte enligt fjärde stycket övertagits av det senare företaget, återföras till beskattning för det beskattningsår, varunder rättens tillstånd till fusionen registrerats. Därvid skall till beskattning upptagas jämväl ett belopp motsvarande tjugo procent av vad som av investeringsfonden åter- förts.

Vid sådan fusion, som i 25 5 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt avses, får moderbolaget eller den övertagande för- eningen i beskattningsavseende övertaga investeringsfond. Har investerings- fond övertagits i enlighet med vad nyss sagts, skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 4 5 andra stycket denna lag så anses som om moderbolaget eller den övertagande föreningen verkställt insättning i riksbanken den dag då dotterbolaget eller den överlåtande föreningen gjort insättningen i fråga.

2 mom. Äger svenskt aktiebolag självt eller tillsammans med svenskt dot- terbolag mer än nio tiondelar av aktierna med mer än nio tiondelar av röstetalet för samtliga aktier i ett svenskt aktiebolag, får regeringen eller, efter regeringens förordnande, arbetsmarknadsstyrelsen, om särskilda skäl föreligger, medgiva att investeringsfond helt eller delvis i beskattningsav- seende överförs mellan moderbolaget och det på angivet sätt innehavda dotterbolaget. Har moderbolaget flera dotterbolag av angivet slag får under nyss nämnda förutsättningar investeringsfond i beskattningsavseende överföras jämväl mellan dessa dotterbolag. I beslutet härom skall angivas i vilken förvärvskälla hos det övertagande bolaget, som fonden skall anses avsatt.

Vad i första stycket sagts äger motsvarande tilllämpning beträffande över- föring mellan ekonomisk förening och aktiebolag och mellan aktiebolag inbördes under förutsättning att föreningen direkt äger mer än nio ticndelar av aktierna med mer än nio tiondelar av röstetalet för samtliga aktier i aktiebolagen i fråga. Har det företag, som önskar övertaga investeringsfond, inte förvär/skälla av samma inkomstslag som den, vari fonden avsatts, får fonden det oaktat kunna övertagas. Därvid skall så anses som om förvärvskällan i fräa hos det övertagande företaget avvecklats under det beskattningsår då fonden

övertagits. Beslut, som här avses, skall jämväl innehålla medgivande enligt 1 mom. andra stycket, att fonden må bibehållas under viss tid.

Har beslut om övertagande av investeringsfond meddelats, skall riks- banken på framställning av företaget överföra på konto för investering in- nestående medel svarande mot den investeringsfond, som skall övertagas på ett motsvarande konto för investering för det övertagande företaget.

Har investeringsfond enligt vederbörligt beslut övertagits, skall så anses som om det övertagande företaget verkställt avsättning till fonden och gjort inbetalning till riksbanken den dag då det överlåtande företaget gjort av- sättningen och inbetalningen i fråga.

175 Har avtal träffats eller annan utfästelse gjorts om överlåtelse, pant- sättning eller annan rätt till medel som inbetalats på konto för investering, skall investeringsfonden eller vederbörlig del därav omedelbart upptagas såsom skattepliktig intäkt i den förvärvskälla i vilken fondavsättningen gjorts. Därvid skall till beskattning upptagas jämväl ett belopp motsvarande tjugo procent av vad som av investeringsfonden återförts.

185 Har investeringsfond helt eller delvis återförts till beskattning, skall länsstyrelsen, på framställning av företaget, förordna om återbetalning från vederbörligt konto för investering av ett belopp motsvarande hälften av den återförda fondavsättningen i den mån medlen inte tidigare återgått till företaget. Förordnande som nu sagts får inte utan medgivande av taxe- ringsintendent meddelas förrän taxeringen vunnit laga kraft.

195 Företag, som gjort avsättning till investeringsfond enligt denna lag eller som jämlikt 165 1 mom. fjärde stycket eller 165 2 mom. övertagit sådan fond, är pliktigt att vid självdeklaration för det beskattningsår, då avsättningen eller övenagandet ägt rum, ävensom för varje påföljande be- skattningsår intill dess de avsatta eller övertagna medlen avförts ur fonden, foga uppgift enligt formulär, som fastställes av riksskatteverket, rörande avsättning av medel till fonden samt fondens användning och avveckling. Vid allmän självdeklaration skall sådan uppgift fogas i tre exemplar. Företag som nyss sagts är skyldigt att på anfordran till arbetsmarknads- styrelsen lämna de uppgifter i fråga om fonden och fondens ianspråktagande samt planläggningen härför, vilka styrelsen anser erforderliga från arbets- marknadssynpunkt.

20 5 Hos arbetsmarknadsstyrelsen och länsstyrelsen skall föras register över investeringsfonder.

21 5 Besvär över arbetsmarknadsstyrelsens beslut enligt denna lag får föras hos regeringen och skall, vid äventyr av talans förlust, hava inkommit till budgetdepartementet inom tre veckor från det klaganden fick del av beslutet.

Mot beslut av länsstyrelsen enligt denna lag föres talan hos kammarrätt genom besvär. Besvären skall vara inkomna inom två månader från den dag då klaganden fick del av beslutet. Mot kammarrättens beslut får talan inte föras.

225 Hos riksbankens huvudkontor i Stockholm skall föras register över samtliga konton för investering.

Anvisningar

till 1 5 Sparbank får i balansräkningen upptaga investeringsfond under benäm- ningen investeringskonto.

till 25

Med årsvinst förstås årsvinsten enligt vederbörligen fastställd balansräk- ning efter avdrag av avskrivningar, tantiemer m. fl. poster, vilka rätteligen är att hänföra till omkostnader i rörelsen jämväl om de formellt utgått av vinstmedel — men utan avdrag för avsättning till reservfond, diSposi- tionsfond, investeringsfond m.fl. fonder, donationer o.d. Vid årsvinstens beräkning skall avdrag inte ske för erlagda eller beräknade allmänna svenska skatter. I årsvinsten skall inte inräknas restituerade sådana skatter och inte heller belopp, som återförts från lagerinvesteringskonto.

Har investeringsfond enligt 165 2 mom. övertagits från annat företag skall med årsvinst förstås den årsvinst som skulle hava redovisats om dylikt övertagande inte skett.

Har inbetalning på konto som avses i 2 5 tredje stycket gjorts med lägre belopp än som svarar mot hälften av fondavsättningen, skall avdrag med- givas med ett så stort belopp att hälften därav motsvarar det inbetalade

beloppet.

till 75

Investeringsfond får tagas i anspråk för bidrag till bestridande av kostnader för ny-, till- eller ombyggnad av bostad eller välfärdsanläggning för arbets- tagare eller förutvarande arbetstagare, som i 95 avses, vare sig bidraget lämnas direkt till arbetstagaren eller den förutvarande arbetstagaren eller till förening eller annan sammanslutning, bildad huvudsakligen av personal hos det ifrågavarande företaget eller detta närstående företag eller till sådant närstående företag vars huvudsakliga uppgift är att uppföra och tillhandahålla bostäder eller välfärdsanläggningar åt personal, som nyss sagts.

Med arbetstagare utan ledande ställning avses arbetstagare, som inte i egenskap av verkställande direktör, styrelseledamot eller eljest kan antagas utöva inflytande på företagets medelsdipositioner för i lagen angivna än- damål.

Har kostnaden för investering, som i 95 sägs, helt eller delvis bestritts av annan än företaget eller av detta men med särskilda medel, som för ändamålet ställts till företagets förfogande, får investeringsfonden tagas i anspråk endast för den del av investeringskostnaden som företaget bestritt av egna medel.

1. Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas första gången på beskattningsår för vilket taxering i första instans sker år 1981.

2. Utbetalning enligt 4, 13 eller 18 55 får inte ske till företag som har belopp avsatt till investeringsfond enligt förordningen (1947:174) om inves- teringsfonder eller har medel insatta på konto för investering enligt lagen (1955:256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning.

3. Genom denna lag upphävs med verkan fr. o. m. 1981 års taxering lagen (1955:256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning. Bestämmelserna i sistnämnda lag skall emellertid alltjämt äga tillämpning i fråga om belopp som avsatts till investeringsfond i bokslut till ledning för taxering år 1980 eller tidigare år.

2. Förslag till Lag om upphovsmannakonto

Härigenom föreskrives följande

15 Fysisk person, som i sin självdeklaration såsom inkomst av rörelse skall uppgiva intäkt som tillkommit honom i egenskap av upphovsman enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, äger, under de förutsättningar och i den utsträckning nedan föreskrivs, erhål- la uppskov med taxering till kommunal och statlig inkomstskatt för den del av intäkten som inbetalats på särskilt konto i bank (upphovsmannakonto). Med bank avses i denna lag riksbanken, affärsbank, sparbank och för- eningsbank. Den skattskyldige får för ett och samma beskattningsår göra insättning på endast ett upphovsmannakonto. Har den skattskyldige i strid mot denna bestämmelse upplagt mer än ett upphovsmannakonto, får uppskov med taxeringen åtnjutas endast för inbetalning på det först öppnade kontot.

25 För att uppskov skall kunna erhållas fordras dels att den intäkt, som avses i 1 5 första stycket (upphovsmannaintäkten), utgör den övervägande delen av den skattskyldiges sammanlagda intäkter av olika förvärvskällor, dels att den på beskattningsåret belöpande upphovsmannaintäkten åtmin- stone med femtio procent överstiger motsvarande intäkt under närmast fö- regående beskattningsår. Skattskyldig som har medel insatta på investeringskonto enligt lagen (1900:000) om allmän investeringsreserv eller som vid taxeringen för det beskattningsår, varom fråga är, yrkat avdrag för avsättning till sådan in- vesteringsreserv, äger inte rätt till uppskov för avsättning till upphovsman- nakonto. Uppskov kan inte heller medges skattskyldig som vid beskatt- ningsårets utgång inte var bosatt här i riket.

35 Uppskov får för visst beskattningsår inte åtnjutas för större belopp än hälften av den vid taxeringen till statlig inkomstskatt beräknade inkomsten av förvärvskällan före uppskov och före schablonavdrag för egenavgifter och inte heller med så stort belopp att inkomsten av förvärvskällan efter uppskov men före schablonavdrag för egenavgifter kommer att understiga 50 000 kronor. Avdrag medges med helt tusental kronor, dock lägst med 10 000 kronor.

45. Till ledning för bestämmande av belopp, för vilket uppskov med taxering yrkas, skall den skattskyldige till sin självdeklaration foga utredning enligt

av riksskatteverket fastställt formulär ävensom besked från banken rörande verkställd inbetalning på upphovsmannakonto.

Det åligger skattskyldig, som åtnjuter uppskov med taxering enligt denna lag, att i sin självdeklaration varje år lämna uppgift om storleken vid be- skattningsårets utgång av hans tillgodohavande på upphovsmannakontot.

55 Belopp, för vilket uppskov med taxeringen yrkas, skall vara inbetalat till banken senast den dag då den skattskyldige enligt 345 taxeringslagen(1956:623) skall avlämna självdeklaration för beskattningsåret.

65 Skattskyldig, som vill disponera på upphovsmannakonto innestående medel, äger att tidigast fyra månader efter dagen för insättning återfå det insatta beloppet. Uttag får avse beloppet i dess helhet eller del av detsamma, dock att deluttag inte får understiga 1000 kronor.

75 Efter det att fem år förflutit från ingången av det år inbetalning senast skolat verkställas, skall banken återbetala kvarstående medel.

85 På medel, som inbetalats på upphovsmannakonto, skall utgå ränta efter räntesats som bestäms av den bank hos vilken insättning skett.

9 5 Belopp, för vilket uppskov med taxeringen erhållits, skall upptagas såsom intäkt av rörelse för det beskattningsår, då uttag från upphovsmannakontot sker. I intäkten inräknas jämväl uppburen ränta på kontot, vilken således inte skall upptagas som intäkt dessförinnan.

Uttaget belopp utgör inte upphovsmannaintäkt.

10 5 Avlider den skattskyldige skall på upphovsmannakonto innstående me- del upptagas till beskattning som intäkt av rörelse senast vid taxeringen för det beskattningsår under vilket dödsboet skiftas, dock inte i något fall senare än vid det taxeringsår som följer närmast efter det tredje kalenderåret efter det kalenderår, då dödsfallet inträffade.

Har avtal träffats om överlåtelse eller pantsättning av medel, som innestår på upphovsmannakonto, skall medlen upptagas såsom bruttointäkt av rörelse för det beskattningsår, under vilket avtalet träffats. Vad nu sagts äger mot- svarande tillämpning om den skattskyldige vid utgången av beskattningsåret inte var bosatt här i riket.

11 5 Regeringen äger förordna, att affärsbank, sparbank eller föreningsbank, som inte följer i denna lag meddelade bestämmelser eller med stöd av den- samma utfärdade föreskrifter, inte vidare skall få mottaga medel på upp- hovsmannakonto.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas första gången på beskattningsår för vilket taxeringen i första instans sker är 1980.

3. Förslag till Lag om allmän investeringsreserv

Härigenom föreskrives följande

15 Fysisk person har vid beräkningen av inkomst av jordbruksfastighet och inkomst av rörelse enligt kommunalskattelagen (19281370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt rätt till avdrag i enlighet med bestäm- melserna i denna lag för belopp motsvarande den del av intäkterna, som i räkenskaperna avsatts till allmän investeringsreserv. I fråga om handelsbolag beräknas avdrag för avsättning till allmän in- vesteringsreserv för bolaget. Avdrag medges dock inte för avsättning i han- delsbolag vari andel ägs av annan än här i riket bosatt fysisk person. Avdraget för avsättning till allmän investeringsreserv medges inte med högre belopp än som inbetalats på särskilt konto i bank (allmänt inves- teringskonto). Med bank avses i denna lag riksbanken, affärsbank, sparbank och för- eningsbank.

2 5 Skattskyldig, som vid utgången av visst beskattningsår har medel insatta på upphovsmannakonto enligt lagen (1900:000) om upphovsmannakonto, äger inte rätt till avdrag enligt 15 för samma beskattningsår.

Avdrag för avsättning till allmän investeringsreserv kan, såvitt gäller viss förvärvskälla och visst beskattningsår, inte medges om den skattskyldige för samma beskattningsår och i samma förvärvskälla framställt yrkande om uppskov med taxering enligt skogskontolagen (1954rl42).

Skattskyldig som vid beskattningsårets utgång inte var bosatt här i riket kan inte erhålla avdrag för avsättning till allmän investeringsreserv.

35 Avdrag för avsättning till allmän investeringsreserv får för viss för- värvskälla och för ett och samma beskattningsår inte åtnjutas med större belopp än hälften av den vid taxeringen till statlig inkomstskatt beräknade inkomsten av förvärvskällan före avsättningen och före schablonavdrag för egenavgifter. Avdrag medges med helt tusental kronor, dock lägst med 10 000 kronor.

45 Skattskyldig som yrkar avdrag för avsättning till allmän investerings- reserv skall till sin självdeklaration foga utredning enligt av riksskatteverket fastställt formulär ävensom besked från banken rörande verkställd insättning på kontot. Det åligger skattskyldig, som erhållit avdrag vid taxeringen enligt denna lag, att i sin självdeklaration varje år lämna uppgift om storleken vid be- skattningsårets utgång av hans tillgodohavande på investeringskontot. Har den skattskyldige under beskattningsåret haft intäkt av jordbruks- fastighet eller av rörelse från mer än en förvärvskälla skall utredning, som i första och andra styckena avses, lämnas särskilt för varje förvärvskälla.

55. Inbetalning enligt 1 5 tredje stycket skall ha verkställts senast den dag då den skattskyldige enligt 345 taxeringslagen (1956:623) skall avlämna

självdeklaration för beskattningsåret. Har avsättning gjorts av handelsbolag skall inbetalning ha verkställts senast den 31 mars under taxeringsåret.

65 På medel som inbetalats på allmänt investeringskonto skall utgå ränta efter räntesats som bestäms av den bank hos vilken insättningen skett.

75 Allmän investeringsreserv får tagas i anspråk för följande ändamål i den förvärvskälla till vilken avsättningen hänför sig:

a) kostnader under beskattningsåret för reparations- och andra under- hållsarbeten på här i riket belägen byggnad, som inte utgör lagertillgång, eller för avskrivning av ny-, till- eller ombyggnad av sådan byggnad;

b) avskrivning av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier, som anskaffats under beskattningsåret och som, såvitt gäller andra tillgångar än transportmedel i internationell trafik, är avsedda att ut- nyttjas i här i riket bedriven verksamhet, ävensom för kostnader under beskattningsåret för ombyggnad och reparation av fartyg;

c) kostnader under beskattningsåret för vägarbete, anordnande av vatten- och avloppsledningar, iordningställande i övrigt av tomtområde för bebyg- gelse, arbeten avsedda att främja skogsbruk såsom skogsodling och skogs- dikning ävensom för iordningställande av markområde för sjöreglering och kraftverksbygge samt liknande arbeten.

I fråga om anskaffning av personbil som avses i vägtrafikkungörelsen (1972z603) får allmän investeringsreserv tagas i anspråk endast om bilen är avsedd för yrkesmässig trafik eller uthyrningsrörelse.

Vid tillämpning av bestämmelserna i första stycket skall iakttagas, att anskaffning av begagnade inventarier inte får medräknas samt att, då fråga är om inventarier som av den skattskyldige förvärvats från rörelseidkare med vilken han är förbunden i väsentlig intressegemenskap, anskaffningen får medräknas endast om tillgången tillverkats under beskattningsåret.

Regeringen får, om synnerliga skäl föreligger, medge att skattskyldig, som bedriver industriell tillverkning, tager sin allmänna investeringsreserv i anspråk för kostnader för tekniskt och naturvetenskapligt forsknings- och utvecklingsarbete samt kostnader för utbildning av arbetstagare hos den skattskyldige. Om särskilda skäl föreligger får regeringen vidare medge att allmän investeringsreserv, som avsatts i viss förvärvskälla, får tagas i anspråk för investering eller kostnad i annan förvärvskälla.

85 Skattskyldig, som vill disponera på allmänt investeringskonto innestå- ende medel, äger att tidigast fyra månader efter dagen för insättning återfå det insatta beloppet. Uttag får avse beloppet i dess helhet eller del av det- samma, dock att deluttag inte får understiga 10 000 kronor. Vid utbetalning skall tidigare gjord inbetalning tagas i anspråk före senare gjord inbetalning. Efter det att fem år förflutit från ingången av det år, då inbetalning enligt 55 senast skolat verkställas, skall banken återbetala kvarstående medel.

95 Har belopp, som under visst beskattningsår utbetalats från allmänt in- vesteringskonto, under samma beskattningsår använts i enlighet med be- stämmelserna i 7 5, utgör beloppet inte skattepliktig inkomst. Å andra sidan får utgifter, till den del de bestritts med sådana medel, vid taxeringen inte avdragas som driftkostnad. Har medlen använts för att anskaffa tillgång

för stadigvarande bruk, får vid beräkning av värdeminskningsavdrag såsom anskaffningskostnad för tillgången anses endast den del av kostnaden som inte täckts av vad som sålunda tagits i anspråk.

Vad i föregående stycke sagts gäller såväl det ursprungligen inbetalade beloppet som därpå belöpande ränta. Räntan skall således inte beskattas särskilt.

Har belopp, som bank under visst beskattningsår utbetalat från allmänt investeringskonto, under samma beskattningsår inte använts för ändamål som enligt 7 5 är medgivet, skall beloppet jämte ett särskilt tillägg av den skattskyldige upptagas som intäkt i förvärvskällan. Tillägget utgör trettio procent av det belopp som inte använts för tillåtet ändamål.

Riksskatteverket äger, om synnerliga skäl föreligger, medge befrielse helt eller delvis från tillägg enligt föregående stycke. Mot riksskatteverkets beslut får talan inte föras.

10 5 Överlåter den skattskyldige hela eller den huvudsakliga delen av den förvärvskälla, i vilken avsättning till allmän investeringsreserv gjorts, eller upphör han med verksamheten i fråga skall de till förvärvskällan hänförliga medel, som vid utgången av det beskattningsår då överlåtelsen skedde eller nedläggelsen ägde rum fanns på allmänt investeringskonto, jämte ett särskilt tillägg upptagas som intäkt i förvärvskällan för det ifrågavarande beskatt- ningsåret. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning om avtal träffats om överlåtelse eller pantsättning av medel som innestår på allmänt inves- teringskonto eller om delägare i handelsbolag överlåter sin andel till annan än här i riket bosatt fysisk person.

Är den skattskyldige vid utgången av visst beskattningsår inte längre bosatt här i riket skall belopp, som vid nämnda tidpunkt finns insatt på allmänt investeringskonto, jämte ett särskilt tillägg tagas upp som intäkt för beskattningsåret i fråga.

Bestämmelserna i 95 om särskilt tillägg äger motsvarande tillämpning i fråga om tillägg enligt första och andra styckena.

11 5 Regeringen äger förordna att affärsbank, sparbank och föreningsbank, som inte följer i denna lag meddelade bestämmelser eller med stöd av den- samma utfärdade föreskrifter, inte vidare skall få mottaga medel på allmänt investeringskonto.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas första gången på beskattningsår för vilket taxering i första instans sker är 1981.

4. Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928z370)

Härigenom föreskrives i fråga om kommunalskattelagen (1928z370)l dels att 285 3 och 4 mom., 295 2 och 3 mom., 435 2 och 3 mom., 645 2 mom. samt punkt 3 av anvisningarna till 24 5, punkt 8 av anvis- ningarna till 28 5, punkterna 3 a—3 d, 4, 5 och 12 av anvisningarna till 29 5, punkt 5 av anvisningarna till 35 5, punkt 7 av anvisningarna till 38 5, punkt 4 av anvisningarna till 395 och punkt 1 av anvisningarna till 545 skall upphöra att gälla,

dels att 20 5, 245 3 mom., 285 1 mom., 295 1 mom., 355 3 mom., 385 1 mom., 395 1 mom., 415, 435, 465 1 mom., 535 1 mom., 54 5, 575 1 och 3 mom., 64 5, 665 samt punkterna 1 och 5 av anvisningarna till 20 5, punkterna 3, 5, 7 och 9 av anvisningarna till 22 5, punkt 3 och 7 av anvisningarna till 25 5, punkt 2 av anvisningarna till 27 5, punkt 1 av anvisningarna till 28 5, punkterna 7, 10 och 15 av anvisningarna till 29 5, punkt 1 av anvisningarna till 35 5, punkt 2 a av anvisningarna till 36 5, punkt 2 av anvisningarna till 38 5, punkt 1 av anvisningarna till 39 5, punkt 1 av anvisningarna till 415, punkt 4 av anvisningarna till 41 a5, anvisningarna till 435 och anvisningarna till 605 skall ha nedan angivna lydelse,

dels att nuvarande punkt 3 av anvisningarna till 275 skall betecknas 5, nuvarande punkterna 1 a, 2 och 3 av anvisningarna till 41 5 skall betecknas 4, 5 respektive 6 samt att nuvarande punkterna 2 och 3 av anvisningarna till 545 skall betecknas 1 respektive 2,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 41 d 5, samt till anvisningarna till 245 en ny punkt, 10, till anvisningarna till 255 en ny punkt, 8, till anvisningarna till 27 5 skall fogas två nya punkter, 3 och 4, till anvisningarna till 29 5 två nya punkter, 3 och 13, och till anvisningarna till 41 5 två nya punkter, 2 och 3, av nedan angivna lydelse.

lSenaste lydelse av 28 5 3 mom. 1962:86 28 5 4 mom. 1957:72 29 5 3 mom. 1970:651 43 5 2 mom. 1965:573 43 5 3 mom. 1973:422 64 5 2 mom. 1933:394 punkt 3 av anvisningarna till 24 5 1975:259 punkt 8 av anvisningarna till 28 5 1957:72 punkt 3 a av anvisningarna till 295 1976:85 punkt 3 b av anvisningarna till 295 1957:72 punkt 3 c av anvisningarna till 295 l971:407 punkt 3 d av anvisningarna till 295 1959:170 punkt 4 av anvisningarna till 29 5 1971:407 punkt 5 av anvisningarna till 29 5 1966:724 punkt 5 av anvisningarna till 35 5 1974:810 punkt 7 av anvisningarna till 38 5 1974:994 punkt 4 av anvisningarna till 39 5 1974:994 punkt 1 av anvisningarna till 54 5 1967195.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 52

Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skola från samtliga ur förvärvskällan under be- skattningsåret härflutna intäkter i penningar eller penningars värde (bruttointäkt) avräknas alla omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och bi- behållande. Att koncernbidrag, som icke utgör sådan omkostnad, ändå ska/[ avräknas i vissa fall och inräknas i bruttointäkt hos mottagaren framgår av 43 5 3 mom.

Avdrag må icke ske för:

Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skola från samtliga ur förvärvskällan under be- skattningsåret härflutna intäkter 1 penningar eller penningars värde (bruttointäkt) avräknas alla omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och bi- behållande.

den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter, däruti inbegripet vad skattskyldig utgivit såsom gåva eller såsom periodiskt un- derstöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning till person i sitt hushåll; värdet av arbete, som i den skattskyldiges förvärvsverksamhet utförts av den skattskyldige själv eller andre maken eller av den skattskyldiges barn som ej fyllt 16 år;

ränta å den skattskyldiges eget, i hans förvärvsverksamhet nedlagda ka-

pita]; svenska allmänna skatter; kapitalavbetalning å skuld; avgift enligt 8 kap. studiestödslagen(1973z349); avgift enligt lagen (l972z435) om överlastavgift; avgift enligt lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden vid olovligt

byggande m. m.;

belopp, för vilket arbetsgivare är ansvarig enligt 755 uppbördslagen (1953:272);

avgift enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift; förlust, som är att hänföra till kapitalförlust.

(Se vidare anvisningarna.)

245

3 m 0 m.3 Har fastighet tillhört bostadsförening eller bostadsaktiebo- lag, skall såsom intäkt av fastigheten upptagas ett belopp motsvarande för helt år räknat tre procent av fastig- hetens taxeringsvärde året näst före taxeringsåret. Finnes ej taxerings- värde åsatt för året näst före taxe- ringsåret. beräknas intäkten på grundval av fastighetens värde, upp- skattat enligt de grunder, som gällt

3 mom. Har fastighet tillhört bolag, förening eller stiftelse, som av bostadsstyrelsen (statens byggnads/å- nebyrå) eller länsbastadsnämnd er- känts såsom allmännyttigt bostadsfö- retag, skall såsom intäkt av fastighe- ten upptagas ett belopp motsvarande för helt år räknat tre procent av fas- tighetens taxeringsvärde året näst före taxeringsåret. Finnes ej taxe- ringsvärde åsatt för året näst före

2 Senaste lydelse 197621094.

3Senaste lydelse 195936.

" Senaste lydelse 197611099.

Nuvarande lydelse

för åsättande av taxeringsvärde för året näst före taxeringsåret.

Vad i föregående stycke sägs ska/! äga motsvarande tillämpning i fråga om fastighet, vilken tillhört bolag, för-

Föreslagen lydelse

taxeringsåret. beräknas intäkten på grundval av fastighetens värde. upp- skattat enligt de grunder, som gällt för åsättande av taxeringsvärc'e för året näst före taxeringsåret.

ening eller stiftelse, som av bostadssty- relsen (statens byggnads/ånebyrå) eller länsbostadsnämnd erkänts såsom all- männyttigt bostadsföretag.

Att inkomst som medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsak— tiebolag i denna sin egenskap åtnjutit i vissa fall skall räknas såsom intäkt av kapital, därom stadgas i punkt 2 av anvisningarna till 38 5. (Se vidare anvisningarna.)

28 5

1 mom.4 Till intäkt av rörelse hänföres allt vad som av här i riket bedriven rörelse kommer rörelseidkaren tillgodo, såsom:

vad som i rörelsen influtit i penningar eller varor; värdet av i rörelsen tillverkade eller saluhållna varor eller produkter, som förbrukats för rörelseidkarens, hans familjs eller övriga hushållsmedlemmars räkning eller för avlöning åt arbetspersonal, som icke tillhört rörelseidkarens hushåll, så ock av annan förmån, som i rörelsen kommit honom tillgodo.

Räntor samt utdelningar å aktier, banklotter och andelar i ekonomiska föreningar räknas såsom intäkt av rörelse, såvitt de influtit från kapital, som tillhört rörelsen.

Royalty och periodiskt utgående avgift för utnyttjande av patent, mönster eller dylikt är att anse såsom intäkt av rörelse, såvitt icke royaltyn eller avgiften är av beskaffenhet att böra hänföras till intäkt av jordbruksfastighet eller av annan fastighet.

Ersättning, som idkare av rörelse uppburit för upplåtelse av driften till annan, räknas likaledes som intäkt av rörelse.

Sådan gottgörelse för utgift eller kostnad, som arbetsgivare uppburit från pensions- eller personalstiftelse, räknas som intäkt av rörelse, om avdrag för avsättning till stiftelsen medgivits vid beräkning av nettointäkt av rörelse.

Vederlag, som arbetsgivare erhållit för att han övertagit ansvaret för pen- sionsutfästelse i samband med övertagande av rörelse, räknas som intäkt av rörelsen.

Redovisar arbetsgivare enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensions— utfästelse m.m. pensionsskuld under rubriken Avsatt till pensioner i sin balansräkning, skall han enligt 30 5 2 mom. taxeringslagen(1956:623), under den särskilda underrubriken Avdragsgilla pensionsåtaganden, redOVisa vad som avser sådana pensionsåtaganden för vilkas tryggande avdragsrätt fö- religger enligt punkt 2 d jämfört med punkt 2 e av anvisningarna till 295 denna lag. Är vad som sålunda skall redovisas mindre än motsvarande belopp vid utgången av föregående beskattningsår, räknas skillnac'en som intäkttav rörelse. Finns disponibla pensionsmedel vid utgången av beskatt-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ningsåret, får nyssnämnda intäkt dock beräknas lägst till summan av av— dragsgill avsättning under året till pensionsstiftelse och avdragsgill avgift under året för pensionsförsäkring varvid dock beaktas endast avsättning eller avgift avseende pensionsåtaganden som redovisas under särskild un- derrubrik samt en tiondel av disponibla pensionsmedel vid utgången av närmast föregående beskattningsår. Räknas disponibla pensionsmedel som intäkt enligt närmast föregående punkt, skall senare minskningar av vad som redovisas under särskild underrubrik motsvarande vad som sålunda tagits till beskattning icke räknas som intäkt.

Upphör arbetsgivare med sin rö- relse, räknas disponibla pensionsme- del som intäkt av rörelse det beskatt- ningsår då rörelsen upphörde. Går arbetsgivare i likvidation eller skiftas dödsbo efter arbetsgivare, räknas disponibla pensionsmedel som in- täkt för det beskattningsår då beslu- tet om likvidation fattades eller skif- tet ägde rum. För fusion som avses i

Upphör arbetsgivare med sin rö- relse, räknas disponibla pensionsme- del som intäkt av rörelse det beskatt- ningsår då rörelsen upphörde. Går arbetsgivare i likvidation eller skiftas dödsbo efter arbetsgivare, räknas disponibla pensionsmedel som in- täkt för det beskattningsår då beslu- tet om likvidation fattades eller skif- tet ägde rum.

3 mom. gäller vad som föreskrives där och i 4 mom.

Med disponibla pensionsmedel avses vad som redovisas för beskattnings- årets ingång under särskild underrubrik jämte fönnögenheten i pensions- stiftelse, som tryggar de pensionsåtaganden som redovisas under särskild underrubrik, vid beskattningsårets utgång minskat med arbetsgivarens pen- sionsreserv vid beskattningsårets utgång för sådant pensionsåtagande i den mån det ej är tryggat genom pensionsförsäkring jämte vid sistnämnda tid- punkt kvarstående medel i stiftelsen för vilka avdrag vid avsättningen icke åtnjutits. Stiftelsens förmögenhet skall härvid beräknas enligt de grunder som gäller vid beräkning av Stiftelses förmögenhet enligt lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. Disponibla pensionsmedel skall dock icke upptagas till högre belopp än som motsvarar vad som redovisas för be— skattningsårets ingång under särskild underrubrik.

29 5 1 mom.5 Från bruttointäkten av rörelse må avdrag göras för allt, som är

att anse som driftkostnad. Hit räknas, bland annat: _ hyra för annan tillhörig fastighet eller del därav, som används i rörelsen; kostnad för anskaffning av råäm- nen och varor till förädling, förbruk- ning eller försäljning i rörelsen; sko- lande - där vad sålunda förädlats el- ler eljest kommit till användning ut- gjorts av produkter eller råämnen från fastighet, som av den skattskyl-

kostnad för anskaffning av råäm- nen och varor till förädling, förbruk- ning eller försäljning i rörelsen; sko- lande där vad sålunda förädlats el- ler eljest kommit till användning ut- gjorts av produkter eller råämnen från fastighet, som av den skattskyl-

5 Senaste lydelse 19692363.

Nuvarande lydelse

dige ägts eller brukats, eller från an- nan av honom idkad rörelse, som är att anse som särskild förvärvskälla värdet av samma produkter eller råämnen upptagas till det belopp, varmed de redovisas såsom intäkt av fastigheten eller av den särskilda för- värvskällan, samt — där moderbolag eller övertagande förening övertagit dessa råämnen eller varor från dotter- bolag eller överlåtande förening vid så - dan fusion som i 28 59 3 mom. första eller andra stycket avses — värdet av samma råämnen eller varor upptagas till belopp, motsvarande det hos dot- terbolaget eller den överlåtande jör- eningen i beskattningsavseende gällan- de värdet å dessa tillga'ngar vid fusions- til/fallet;

Föreslagen lydelse

dige ägts eller brukats, eller från an- nan av honom idkad rörelse, som är att anse som särskild förvärvskälla — värdet av samma produkter eller råämnen upptagas till det belopp, varmed de redovisas såsom intäkt av fastigheten eller av den särskilda för- värvskällan,

avlöningar, pensioner, periodiska understöd eller därmed jämförliga pe- riodiska utbetalningar och andra kostnader för personal, som är eller varit anställd i rörelsen;

kostnad för reparation och underhåll av till driften hörande byggnader, inrättningar, maskiner, inventarier och dylikt;

värdeminskning genom slitning, Utrangering eller eljest av rörelseidkaren tillhöriga maskiner och andra inventarier eller, om dylik tillgång är un- derkastad hastig förbrukning, kostnad för anskaffning av tillgången;

värdeminskning å patenträtt och annan liknande rättighet; värdeminskning genom slitning och därmed jämförlig orsak, som bygg- nad, vilken är avsedd för användning i ägarens rörelse, är underkastad;

värdeminskning å markanläggning, avsedd för användning i ägarens rö- relse;

värdeminskning å naturtillgångar såsom gruvor, stenbrott och dylikt genom deras tillgodogörande;

ränta å lånat kapital, som nedlagts i rörelsen, så ock å gäld, som den skattskyldige ådragit sig för sin utbildning för rörelsen;

kostnad för facklitteratur, instrument och dylikt, som varit nödigt för utövande av vetenskaplig, litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verk— samhet;

speciella för rörelsen utgående skatter eller avgifter till det allmänna; förlust, som uppstått i rörelsen och ej är att hänföra till kapitalförlust',

förlust som uppstått i rörelsen och ej är av sådan natur som avses i punkt 1 nionde stycket av anvisning- arna till 41 5;

förlust som uppstått i rörelsen och ej är av sådan natur som avses i punkt 3 andra stycket av anvisning- arna till 415;

kostnad för anskaffning och insättning av sådana utrustningsdetaljer i

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skyddsrum, vilka endast hava värde ur civilförsvarssynpunkt, såsom spe- ciella dörrar, luckor och karmar för dessa, inre begränsningsväggar för gas- fång vid ingångar och reservutgångar, luftrenare och tillhörande fördelnings- ledningar.

Har skattskyldig tillgodoräknat sig avdrag för värdeminskning å tillgång, skall avdraget anses i beskattningsavseende åtnjutet i den mån det medfört att den taxerade inkomsten beräknats till lägre belopp än eljest skolat ske eller ock medfört ökning av förlustbelopp som må utnyttjas för avdrag enligt de särskilda bestämmelserna om rätt till förlustutjämning. Tillgångens an- skaffningsvärde minskat med åtnjutna värdeminskningsavdrag utgör till- gångens i beskattningsavseende oavskrivna värde.

355

3 mom. 6 Realisationsvinst på grund av avyttring av a k t i e, andel i aktiefond, del— bevis eller tecknings- rätt till aktie eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbolag eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt eller ak- tie, dock ej aktie eller andel i bo- stadsaktiebolag eller i bostadsföre- ning som avses i 24 53" 3 mom., är i sin helhet skattepliktig, om den skattskyldige innehaft egendomen mindre än två år.

3 m 0 m. Realisationsvinst på grund av avyttring av a kt ie, andel i aktiefond, del- bevis eller tecknings- rätt till aktie eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbolag eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt eller ak- tie, dock ej aktie eller andel i bo- stadsaktiebolag eller i bostadsföre- ning som avses i punkt.? av anvisning- arna till 38 5", är i sin helhet skatte- pliktig, om den skattskyldige inne- haft egendomen mindre än två år.

Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och som den skattskyldige innehaft två åreller mera, är 40 procent av vinsten skattepliktig. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke under ett beskattningsår, minskat med förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke, äger skattskyldig åtnjuta avdrag med 500 kronor. Har den skattskyldige under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med sin make, får sådant avdrag åtnjutas för dem båda gemensamt med 500 kronor. I intet fall får dock skattskyldig åtnjuta avdrag med högre belopp än som svarar mot sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke minskat med förlust som nyss nämnts.

Kan tillämpning av föregående stkae antagas hindra strukturrationali- sering som är önskvärd från allmän synpunkt, äger regeringen eller myn- dighet som regeringen bestämmer medgiva befrielse därifrån helt eller delvis, om företag som beröres av strukturrationalisen'ngen gör framställning därom senast den dag avyttringen sker.

Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan tvångs- försäljning som anges i 2 mom. andra stycket första meningen, är oavsett

6 Senaste lydelse 19762343.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

tidpunkten för förvärvet endast 40 procent av vinsten skattepliktig. Bestämmelsen i 2 mom. fjärde stycket äger motsvarande tillämpning på egendom som avses i detta moment.

Överlåtes aktie i aktiebolag eller an- del i handelsbolag. ekonomisk för- ening eller utländskt bolag till svenskt företag inom samma koncern, skall där ej annat följer av nionde stycket beskattning av realisationsvinst icke äga rum, om moderföretaget i koncer- nen är aktiebolag eller ekonomisk jör- ening och den överlåtna aktien eller andelen innehaves som ett led i annan koncernens verksamhet än förvaltning av fastighet, värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom. I fall som nu avses skall den överlåtna akti- en eller andelen anses förvärvad av det övertagande företaget vid den tidpunkt och jör den anskaffningskostnad som gällt för det överlåtande företaget. Om överlåtelsen sker till utlöndsktföretag, äger regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medgiva be- frielse från realisationsvinstbeskatt- ningen. Ansökan om befrielse skall gö- ras av det överlåtandejöretaget senast den dag överlåtelsen sker.

Har fastighet överlåtits på aktie- bolag, handelsbolag eller ekonomisk förening genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av någon som har ett bestämmande in- flytande över bolaget eller för- eningen, beräknas realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller an- del i bolaget eller föreningen som om avyttringen avsett mot aktien eller andelen svarande andel av fastighe- ten. Vad nu sagts får icke föranleda att realisationsvinst beräknas lägre eller att realisationsförlust beräknas högre än enligt reglerna i detta mo- ment. Bestämmelserna i detta stycke gälla endast om sådan fastighet utgör bolagets eller föreningens väsentliga

Har fastighet överlåtits på aktie- bolag, handelsbolag eller ekonomisk förening genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av någon som har ett bestämmande in- flytande över bolaget eller för- eningen, beräknas realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller an- del i bolaget eller föreningen som om avyttringen avsett mot aktien eller andelen svarande andel av fastighe- ten. Vad nu sagts får icke föranleda att realisationsvinst beräknas lägre eller att realisationsförlust beräknas högre än enligt reglerna i detta mo- ment. Bestämmelsema i detta stycke gälla endast om sådan fastighet utgör bolagets eller föreningens väsentliga

Nuvarande lydelse

tillgång. De gälla dock icke vid av- yttring av aktie i sådant bostadsak- tiebolag eller andel i sådan bo- stadsförening som avses i 24 5" 3 mom., om avyttringen avser endast rätt till viss eller vissa men ej alla bostadslägenheteri fastigheten. Lika med lagfansansökan anses annan ansökan hos myndighet om viss åt- gärd med åberopande av fånges- handlingen. Om vinsten vid försälj- ning av aktie eller andel på grund av bestämmelserna i detta stycke be- räknas enligt de regler, som gälla för beräkning av vinst vid avyttring av fastighet, skall avyttringen anses ha avsett den mot aktien eller andelen svarande andelen av fastigheten.

Föreslagen lydelse

tillgång. De gälla dock icke vid av- yttring av aktie i sådant bostadsak- tiebolag eller andel i sådan bo- stadsförening som avses i punkt 2 av anvisningarna till 38 5, om avyttring- en avser endast rätt till viss eller vis- sa men ej alla bostadslägenheter i fastigheten. Lika med lagfartsansö- kan anses annan ansökan hos myn- dighet om viss åtgärd med åberopan- de av fångeshandlingen. Om vinsten vid försäljning av aktie eller andel på grund av bestämmelserna i detta stycke beräknas enligt de regler, som gälla för beräkning av vinst vid av- yttring av fastighet. skall avyttringen anses ha avsett den mot aktien eller andelen svarande andelen av fastig- heten.

Avyttrar skattskyldig aktie i aktiebolag och finnes vid avyttringen obe- skattade vinstmedel i bolaget till följd av att större delen av dess tillgångar före avyttringen av aktien överlåtits på den skattskyldige eller annan, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. Vid bedömande av frågan om överlåtelse av större delen av bolagets tillgångar ägt rumt skall även beaktas tillgång i bolaget som inom två år efter avyttringen av aktien, direkt eller genom förmedling av annan, överlåtes på den skattskyldige eller honom närstående person eller på aktiebolag, han- delsbolag eller ekonomisk förening, vari den skattskyldige eller honom när- stående person har ett bestämmande inflytande. Har överlåtelse av tillgång i bolaget ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst vid avyttringen av aktie i bolaget uppkom, skall rea- lisationsvinst enligt detta stycke upptagas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu sagts äger mot- svarande tillämpning vid avyttring av andel i handelsbolag eller ekonomisk förening. Riksskatteverket får medgiva undantag från detta stycke, om det kan antagas att avyttringen av aktien eller andelen skett i annat syfte än att erhålla obehörig förmån vid beskattningen. Mot beslut av verket i sådan fråga får talan icke föras.

Avyttrar skattskyldig aktie i ett aktiebolag, vari aktierna till huvudsaklig del ägas eller på därmed jämförligt sätt innehavas direkt eller genom förmedling av juridisk person av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer (fåmansbolag), till ett annat fåmansbolag. vari aktie direkt eller genom förmedling av annan äges eller inom två år efter avyttringen vid något tillfälle kommer att ägas av den skattskyldige eller honom närstående person, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. Lika med aktieinnehav i det bolag, som förvärvat aktien, anses den skattskyldiges aktieinnehav i ett annat fåmansbolag, som inom

7 Senaste lydelse 19772572.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse två år efter avyttringen förvärvar större delen av tillgångarna i något av fåmansbolagen. Har överlåtelse av aktie i det förvärvande bolaget eler i bolag, som förvärvat större delen av tillgångarna i något av fåmansboltgen, ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyldighet för rea- lisationsvinst enligt detta stycke uppkom, får realisationsvinsten uppagas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskatt- ningsår. Vad nu föreskrivits äger motsvarande tillämpning i fråga om han- delsbolag eller ekonomisk förening eller andel i sådant bolag eller förening liksom teckningsrätt till aktie eller annan rättighet jämförlig med aktie. Sker avyttringen av organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller fö- religger andra synnerliga skäl, äger regeringen eller myndighet, som rege- ringen bestämmer, för särskilt fall medge undantag från tillämpning av jetta stycke.

Som närstående person räknas i detta moment föräldrar, far- eller mor- föräldrar, make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons make eller avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarr. och fosterbarn.

385

1 mom.7 Till intäkt av kapital räknas: ränta å obligationer och å utlånade eller i bank eller annorstädes insatta medel,

utdelning å svenska aktier och andelar i svenska aktiefonder och eko- nomiska föreningar samt å andelar i utländska bolag och aktiefonder, så ock

intäkt genom överlåtelse av rätt till utdelning å aktier eller andelar, som nyss sagts, där ej aktierna eller andelarna samtidigt överlåtits,

allt såvitt icke intäkten är att hänföra till intäkt av rörelse. Till intäkt av kapital räknas även vad som i samband med ideell förenings upplösning, medlems avgång ur föreningen e. d. utskiftas till medlem utöver inbetald insats.

För den, som genom köp, byte eller därmed jämförligt avtal förvärvat rätt till utdelning å svensk aktie eller är andel i svensk aktiefond eller eko- nomisk förening eller i utländskt bolag eller utländsk aktiefond, skafl såsom intäkt upptagas endast det belopp, varmed utdelningen eller, om fönärvaren i sin tur överlåtit rätten till utdelning, den därvid erhållna valutan ö'rerstigit det vid förvärvet utgivna vederlaget för rätten till utdelning.

Såsom utdelning från svensk eko- nomisk förening anses jämväl vad som vid föreningens upplösning ut- skiftats till medlem utöver inbetald insats, dock att vid upplösning genom fusion, som i 285 3 mom. andra stycket avses, såsom utdelning i intet fall skall anses större belopp

Såsom utdelning från sversk eko- nomisk förening anses jämväl vad som vid föreningens upplösning ut- skiftats till medlem utöver inbetald insats, dock att vid upplösning genom fusion, som i2 5" 5 mom. and- ra stycket lagen ( 1 94 7 .'5 76) om statlig inkomstskatt avses, såsom utdelning

Nuvarande lydelse

än som motsvarar vad medlemmen erhållit kontant eller eljest i annat än andelar i den övertagande för- eningen.

Föreslagen lydelse

i intet fall skall anses större belopp än som motsvarar vad medlemmen erhållit kontant eller eljest i annat än andelar i den övertagande för— eningen.

39å

1 m 0 m.8 Från bruttoinäkt, var- om i 38 å 1 mom. förmäles, må a v - d r a g göras för förvaltningskostnad ävensom för ränta å gäld, som icke skolat avdragas enligt bestämmel- serna i 22, 25, 29, 33 och 36 åå samt i 2 mom. av denna paragraf. Svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk jör- ening, som icke är förvaltnings/öretag enligt 54 &" fjärde stycket och som åt- njutit inkomst genom sådan utdelning å aktier eller jöreningsandelar, för vil- ken jämlikt 54 å' skatteplikt icke före- ligger, må likväl ej njuta avdrag för ränta å gäld, som belöper å nämnda värdehandlingar, i vidare mån än som räntan överstiger utdelningen. Oaktat vad sist sagts må bolaget eller för- eningen åtnjuta avdrag för ränta å gäld som belöper å aktier eller jöreningsan- delar, vilka innehavas såsom ett led i organisationen av annan verksamhet än hrvaltning av fastighet, värdepap- per eller annan därmed likartad lös egendom, ävensom för ränta å gäld som belöper å andra innehavda aktier i bolag eller andelar i ekonomisk för- ening såvida detta innehav motsvarar mer än nio tiondelar av aktie- eller an- delskapitalet i sistnämnda bolag eller jörening samt under förutsättning tilli- ka att samma bolag eller förening icke — direkt eller genom förmedling av juri- disk person under beskattningsåret ägt aktier eller jöreningsandelar.

] m 0 m. Från bruttointäkt, var- om i 38 å 1 mom. förmäles må a v - d r a g göras för förvaltningskostnad ävensom för ränta å gäld, som icke skolat avdragas enligt bestämmel- serna i 22, 25, 29, 33 och 36 åå samt i 2 mom. av denna paragraf.

41 59 Inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse skall beräknas enligt bokför- ingsmässiga grunder, i den mån dessa icke stå i strid med särskilda be- stämmelser i denna lag.

8 Senaste lydelse 1967295.

9 Senaste lydelse 1972z74l.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

I andra fall än nu sagts skall intäkt anses hava åtnjutits det beskattnirgsår, under vilket intäkten blivit för den skattskyldige tillgänglig för lyftiirtg, och skall utgift eller omkostnad anses belöpa på det beskattningsår, vartnder utgiften betalats eller omkostnaden ägt rum. Sådan speciell skatt, avgift eller ränta, som ingår i slutlig eller tillkommande skatt enligt uppbördsltgen, ävensom ränta å kvarstående skatt enligt samma lag anses dock belöpa på det beskattningsår då den slutliga eller tillkommande skatten på'örts.

Ett ändrat bokslut skall läggas till grund för taxeringen för visst bezkatt- ningsår, under förutsättning de's att det upprättats före den dag då dek/a- ration, som grundas på efter/ölande bokslut, avgivits eller bort avgivas dels att den skattskyldige därigenom icke erhåller obehörig skatteförmån.

(Se vidare anvisningarna.)

41då

Vid beräkning av inkomst av jord— bruksfastighet och annan rörelse än penning- eller försäkringsrörelse får avdrag åtnjutas för belopp som i rä- kenskaperna avsatts till resultatutjäm- ningsfond. Avdraget får dock icke överstiga tjugo procent av summan av vad den skattskyldige i förvärvskällan under beskattningsåret utgivit som lön till arbetstagare i pengar eller iform av kost, bostad eller bilförmån (lönekost- nad). ! fråga om skattskyldig som är fysisk person, får avdraget Lppgå till högst summan av tjugo procent av lö- nekostnaden och femton procent av den vid taxeringen till statlig in- komstskatt beräknade inkomsten av förvärvskällan före avdrag för fondav— sättningen och — i förekomma'ide fall före avdrag för avsättning til allmän investeringsreserv enligt lagen (1900:00) om allmän investeringsre- serv och före uppskov enigt lagen (1900:000) om upphovsmannakonto samt före schablonavdragfö/ egenav- gifter.

Vid tillämpning av föregående

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

stycke skall värde av bilförmån beräk- nas på grundval av en antagen privat körsträcka av 1 000 mil per år.

I fråga om handelsbolag beräknas avdrag för avsättning till resultatut- jämningsfbnd för bolaget. Ägs andel i handelsbolag av annan än här i riket bosatt bsisk person, får avdrag för av- sättning dock icke beräknas på grund- val av bolagets inkomst.

A vdrag för avsättning till resultatut- jämningsfond skall återföras till be- skattning nästföljande beskattningsår.

43å

1 m 0 m.10 Har näringsidkare nu någon, som är ekonomiskt intresse- rad i hans företag eller kan öva in- flytande på dess ledning eller i vars företag han är ekonomiskt intresse- rad eller på vars företags ledning han kan öva inflytande, försålt varor till lägre pris eller av honom köpt varor till högre pris än de i allmänhet gäl- lande eller i övrigt med honom av- talat ekonomiska villkor som avvika från vad som skulle hava avtalats mellan två av varandra oberoende näringsidkare och har, i följd härav, inkomsten av företaget blivit lägre än den eljest skolat bliva, samt har tillika den, vilken inkomsten i stället tillförts, icke att utgöra skatt för in- komsten häri riket, skall inkomsten av företaget beräknas till det belopp, vartill den kan antagas hava uppgått, därest dylika åtgärder icke vidtagits.

Har näringsidkare till någon, som är ekonomiskt intresserad i hans fö- retag eller kan öva inflytande på dess ledning eller i vars företag han är ekonomiskt intresserad eller på vars företags ledning han kan öva infly- tande, försålt varor till lägre pris eller av honom köpt varor till högre pris än de i allmänhet gällande eller i öv- rigt med honom avtalat ekonomiska villkor som avvika från vad som skulle hava avtalats mellan två av varandra oberoende näringsidkare och har, i följd härav, inkomsten av företaget blivit lägre än den eljest skolat bliva, samt har tillika den, vil- ken inkomsten i stället tillförts, icke att utgöra skatt för inkomsten här i riket, skall inkomsten av företaget beräknas till det belopp, vartill den kan antagas hava uppgått, därest dy- lika åtgärder icke vidtagits.

46 å

1 mom.11 Därest vid beräkning enligt ovan angivna grunder av skatt- skyldigs inkomst från särskild förvärvskälla uppkommer underskott, må, med nedan i detta mom. angivna undantag och med iakttagande av fd- reskriften i 74 å, sådant underskott, i den mån det med tillämpning av de i 56—59 åå meddelade bestämmelser om beskattningsort är att hänföra till en kommun, avräknas å sådan den skattskyldiges inkomst, som skall tagas till beskattning i samma kommun.

10 Senaste lydelse 19653573.

llSenaste lydelse 1973126.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Avdrag är icke medgivet för underskott å icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom eller å deltagande i lotteri, för underskott å fastighet och rörelse i utlandet eller för underskott, som uppstått därigenom, att av- drag, varom förmäles i 45 å, överstigit nettointäkten av förvärvskällan, och ej heller för underskott i den mån hänsyn därtill tagits vid beräkning av sjömansskatt.

Har i rederi- eller luftfartsrörelse avdrag gjorts för värdeminskning av fartyg eller luftfartyg eller för avskrivning på köpekontrakt enligt 1 å för- ordningen (1966:172) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avskrivning på köpekontrakt som avser fartyg m. m., får underskott i sådan förvärvskälla med belopp som motsvarar större avskrivning för år räknat än 10 procent av anskaffningsvärdet för fartyg eller 15 procent av anskaffningsvärdet för luftfartyg eller avskrivning på köpekontrakt enligt nyssnämnda förordning tavräknas endast från inkomst av rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse. För underskott som sålunda icke kunnat utnyttjas får avdrag åtnjutas senast det beskattningsår, för vilket taxering sker sjätte kalenderåret efter det ka- lenderår då taxering sker för det beskattningsår då underskottet uppkom. Avdrag får därvid icke åtnjutas med belopp som överstiger sammanlagda beloppet av inkomst av rederi-, luftfarts- och varvsrörelse i den mån därifrån ej avräknas annat underskott som avses i detta stycke.

Vid tillämpning av tredje stycket an- ses koncernbidrag enligt 43 &" 3 mom. som intäkt av rederirörelse, varvsrörel- se eller luftfartsrörelse endast i den mån bidraget lämnats av rederiföre- tag, varvsföretag eller luftfartsföretag och bidragsgivaren under det beskatt- ningsår då bidraget lämnats ej motta- git sådant bidrag.

Tredje och fjärde styckena tilläm- pas ej i fråga om fartyg som använ- des för yrkesmässigt fiske eller i fråga om avskrivning på köpekontrakt för fartyg som är avsett för sådant ända- mål. I fråga om svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk förening tillämpas tredje och fjärde styckena endast om aktierna eller andelarna till huvudsak- lig del ägas eller på därmed jämförligt sätt innehavas direkt eller genom för- medling av juridisk person av en fy- sisk person eller ett fåtal bsiska perso- ner.

Tredje stycket tillämpas ej i fråga om fartyg som användes för yrkes- mässigt fiske eller i fråga om avskriv- ning på köpekontrakt för fartyg som är avsett för sådant ändamål.

Föreligger synnerliga skäl, äger regeringen eller myndighet, som rege- ringen bestämmer, för särskilt fall medge undantag från tillämpning av tredje stycket. Bryter skattskyldig mot villkor som uppställts för medgivandet,

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse skall taxering ske enligt tredje stycket på samma sätt som vid eftertaxering för beskattningsår som medgivandet avser.

53 å

] mom. 12 Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 åå sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:

för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk ort förvärvats; samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:

för inkomst av här belägen fastighet; för inkomst av rörelse, som här bedrivits; för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av an- ställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension och annan ersättning enligt lagen (1962:381) om allmän för- säkring eller pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjäns- tepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven för- säkringsrörelse;

för ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (19771265) om statligt personskadeskydd eller lagen (19771267) om krigsskadeersättning till sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (19731370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (19731371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973c349);

för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst;

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse; samt

för belopp, varmed schablonavdrag för egenavgifter överstigit påförda av- gifter, samt restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter, allt i den omfattning, som anges i anvisningarna till 4lb å;

b) staten: för inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller med tomträtt eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter; samt

för inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller försäkringsrörelse eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och anläggningar eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser att tillgodose sta- tens egna behov;

12 Senaste lydelse 19771572.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

c) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållnings- sällskap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d) akademier, Nobelstiftelsen samt stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond, så ock allmänna under- visningsverk, sådana sammanslut- ningar av studerande vid rikets uni- versitet och högskolor i vilka de stu- derande enligt gällande stagdar äro skyldiga att vara medlemmar samt samarbetsorgan för sådana samman- slutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämnda stadgar ankomma på sammanslutningarna, sjömanshus, svenska skeppshypo- tekskassan, skeppsfartens sekundär- lånekassa,företagareförening som er- håller statsbidrag, norrlandsfonden, statens utvecklingsfond, Apotekar- societetens stiftelse för främjande av

» farmacins utveckling m. m., Stiftel-

sen Industricentra, Sveriges export- råd, Sveriges turistråd, järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel an- vändas till allmänt nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare, aktiebolaget tips- tjänst, svenska penninglotteriet aktie- bolag, allmänna sjukförsäkringsfon- den, pensionsstiftelser som avses i lagen om tryggande av pensionsut- fästelse m.m., allmänna försäk- ringskassor, understödsföreningar, som icke bedriva till livförsäkring hänförlig verksamhet, personalstif- telser som avses i lagen om tryggan- de av pensionsutfastelse m. m. med ändamål uteslutande att lämna un- derstöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utgiva avgångsersätt- ning till friställd arbetstagare eller

d) akademier, Nobelstiftelsen samt stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond, så ock allmänna under- visningsverk sådana sammanslut- ningar av studerande vid rikets uni- versitet och högskolor i vilka de stu- derande enligt gällande stadgar äro skyldiga att vara medlemmar samt samarbetsorgan för sådana samman- slutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämnda stadgar ankomma på sammanslutningarna, sjömanshus, svenska skeppshypo- tekskassan, skeppsfartens sekundär- lånekassa, norrlandsfonden, statens utvecklingsfond, Apotekarsociete- tens stiftelse för främjande av far- macins utveckling m. m., Stiftelsen Industricentta, Sveriges exportråd Sveriges turistråd, järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel använ- das till allmänt nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare, allmänna sjukförsäk- ringsfonden, pensionsstiftelser som avses i lagen om tryggande av pen- sionsutfästelse m. m., allmänna för- säkringskassor, understödsförening- ar, som icke bedriva till livförsäkring hänförlig verksamhet, personalstif- telser som avses i lagen om tryggan— de av pensionsutfastelse m. m. med ändamål uteslutande att lämna un- derstöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utgiva avgångsersätt- ning till friställd arbetstagare eller främja åtgärder till förmån för arbets- tagare som blivit uppsagd eller löper risk att bliva uppsagd till följd av

Nuvarande lydelse

främja åtgärder till förmån för arbets- tagare som blivit uppsagd eller löper risk att bliva uppsagd till följd av driftsinskränkning, företagsnedläg- gelse eller rationalisering av företags

Föreslagen lydelse

driftsinskränkning, företagsnedläg- gelse eller rationalisering av företags verksamhet ävensom sådana ömse- sidiga försäkringsbolag, som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring:

verksamhet ävensom sådana ömse- sidiga försäkringsbolag, som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring:

för inkomst av fastighet; för inkomst av fastighet;

e) kyrkor, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar eller att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda per- soner, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för be- redande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning. ävensom ideella föreningar som uppfylla i punkt 9 av anvisningarna angivna villkor:

för inkomst av fastighet och av rörelse; 0 svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning äro skyldiga att avstå sin vinst, eko- nomiska föreningar, samebyar, sam- fund, stiftelser, understödsförening- ar, som bedriva till livförsäkring hänförlig verksamhet, verk, inrätt- ningar och andra inländska juridiska personer,dock såvitt gäller sådana ju- ridiska personer som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om samfälligheten har taxerats såsom sär- skild taxeringsenhet och avser mark- samfällighet eller regleringssamfällig- het, samtliga här under f) avsedda bo- lag, verk och andra juridiska personer i den mån de ej inbegripas under punkterna d) och e):

f) sådana bolag, som enligt särskild författning äro skyldiga att avstå sin vinst, samebyar, samfund, stiftelser, understödsföreningar, som bedriva till livförsäkring hänförlig verksam- het, verk, inrättningar samt andra in- ländska juridiska personer än sådana som anges i 54 55" första stycket 0), samtliga i den mån de ej inbegripas under punkterna d) och e):

för all inkomst, som här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

g) utländska bolag: för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här be- drivits; samt

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörel- se;

13 Senaste lydelse 19772572.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

h) allmänna pensionsfonden: för all inkomst som härflyter av medel, som förvaltas av fjärde fond- styrelsen, samt i övrigt för inkomst av fastighet.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara, att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening, som ovan i första stycket vid e) angives. Sådant beslut må, när omständigheter- na det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut, som riksskatte- verket meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.

54513

fri- Från skattskyldighet enligt denna

Från skattskyldighet

k a l l a s :

a) svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar med undan- tag och inskränkningar som nedan i denna paragraf sägs:

för utdelning på sådan aktie i

lag frikallas:

a) svenska aktiebolag och svenska ekonomiska och andra i 10 5 2 mom. a) lagen (1947:576) om statlig in- komstskatt angivna skattskyldiga:

för all inkomst;

svenskt aktiebolag och sådan andel i svensk ekonomisk förening som icke innehaves i kapitalplaceringssyfte;

b) medlem av konungahuset:

för av staten anvisat anslag;

c) i utlandet bosatt person och ut- ländskt bolag:

för sådan inkomst, för vilken avgift enligt lagen om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter skall erläggas eller beträffande vilken befrielse från sådan avgift skall åtnjutas jämlikt särskilt stadgande i samma lag;

d) ägare av sådan fastighet, varom förmäles i 5 å 1 mom. a)—f) och h)—i): för inkomst av fastigheten genom dess begagnande för de i nämnda mom. avsedda ändamål;

e) i riket bosatt delägare i oskift dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle icke varit här i riket bosatt:

för av dödsboet åtnjuten, till honom utdelad inkomst, för vilken dödsboet skall utgöra kommunal inkomstskatt;

f) understödsföreningar, som bedriva såväl till livförsäkring hänförlig verk- samhet som annan verksamhet:

för annan inkomst än inkomst av fastighet, dock att skattskyldighet fö- religger jämväl för förstnämnda inkomst till den del inkomsten belöper på livförsäkringsverksamheten;

g) understödsföreningar, vilka enligt sina stadgar ej äga meddela annan kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd å högst 1 000 kro- nor för medlem: '

för all inkomst, som belöper på verksamhet, hänförlig till livförsäkring;

h) här i riket bosatt fysisk person, som under vistelse utomlands åtnjutit

c) i utlandet bosatt person:

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

avlöning eller annan därmed jämförlig förmån på grund av anställning där annat än hos svenska staten, svensk kommun eller ombord på svenskt fartyg eller svenskt, danskt eller norskt luftfartyg:

för inkomst av anställningen under förutsättning att anställningen och vistelsen i utlandet varat minst ett år eller enligt anställningsavtal eller på annan grund kan antagas komma att vara minst ett år;

i) ideell förening, som är hänförlig under 53å 1 mom. e): för inkomst av fastighet och av rörelse i den omfattning som anges i punkt 4 av anvisningarna.

Aktiebolag och ekonomiska för- eningar, vilka driva bank- eller annan penningrörelse eller försäkringsrörel- se, äga icke åtnjuta vid a) omförmäld skattefrihet. Dock äro aktiebolag och ekonomiska föreningar, som driva bank- eller annan penningrörelse eller sådan rörelse jämte annan verksam- het, frikallade från skattskyldighet för utdelning å aktier och andelar, vilka innehavas som ett led i organisationen av bolagens eller föreningarnas verk- samhet ti/l den del denna avser annat än förvaltning av fastighet, värdepap- per eller annan därmed Iikartad lös egendom. Vidare äga aktiebolag, som äro skadeförsäkringsanstalter, åtnjuta skattefrihet för utdelning å aktier och andelar, vilka innehavas som ett led i organisationen av bolagens försäk- ringsrörelse.

Aktiebolag eller ekonomisk för- ening, som driver byggnadsrörelse, tomtrörelse eller yrkesmässig handel , med fastigheter, åtnjuter icke skatte- frihet enligt första stycket a) för utdel- ning på aktie eller andel som utgör la- gertillgång i rörelsen.

Aktiebolag eller ekonomisk för- ening, som uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar värdepapper eller likartad lös egendom (förvalt- ningsföretag), åtnjuter icke skattefrihet enligt första stycket a). F örvaltningsfö - retag är dock frikallat från skattskyl- dighet för utdelning från svenskt aktie- bolag eller svensk ekonomisk förening

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

i den mån sammanlagda beloppet av den utdelning från sådana bolag och föreningar, som företaget uppburit un- der beskattningsåret, motsvaras av ut- delning som företaget beslutat för sam- ma beskattningsår eller, ifråga om in- vestmentföretag, av beslutad utdelning ökad med en fjärdedel.

Om aktierna i sådant svenskt aktie- bolag eller andelarna i sådan svensk ekonomisk förening, som icke är för- valtningsföretag, till huvudsaklig del ägas eller på därmed jämförligt sätt in- nehavas direkt eller genom förmed- ling av juridisk person — av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer och om bolaget eller föreningen icke vi- sar att dess vinstmedel iskälig omfatt- ning använts för utdelning till delägar- na, gäller frikallelse från skattskyldig- het enligt första stycket vid a) allenast såvitt avser utdelning å aktier eller an- delar, vilka innehavas av bolaget eller föreningen såsom ett led i organisatio- nen av annan verksamhet än förvalt- ning av fastighet, värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom.

Om särskilda skäl föreligga, kan riksskatteverket medgiva dels att bolag eller ekonomisk förening, som icke är förvaltningsföretag enligt fjärde stycket men vars verksamhet till icke oväsent- lig del består i förvaltning av värdepap- per eller därmed likartad lös egendom, skall i beskattningsavseende behandlas som sådant förvaltningsföretag, dels att förvaltningsföretag, som är moder- företag i en koncern och som ombesör- jer vissa gemensamma uppgifter för koncernens räkning, icke skall i be- skattningsavseende behandlas som förvaltningsföretag. Mot beslut, som riksskatteverket meddelat i sådant ärende, får talan icke föras.

Förvärvar svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening aktie i så- dant bolag eller andel i sådan förening

Nuvarande lydelse

och är det icke uppenbart att det bolag eller den förening som gör förvärvet därigenom erhåller tillgång av verkligt och särskilt värde med hänsyn till för- värvarens rörelse eller kapitalförvalt- ning, åtnjutes icke skattefrihet enligt första stycket vid a) för utdelning å ak- tien eller andelen av sådana medel som vid förvärvet funnos hos det utde— lande bolaget eller den utdelandeför- eningen och som icke motsvara tills/tju- ret belopp eller inbetald insats. Utdel— ning anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvara till- skjutet belopp eller inbetald insats.

Föreslagen lydelse

Att personer, om vilka i 70å förmäles, äro frikallade från skattskyldighet för vissa inkomster, framgår av bestämmelserna i samma paragraf.

(Se vidare anvisningarna.)

57 å ] mom. ” Skatt för inkomst av rörelse skall utgöras till kommun, där rörelsen utövats från fast driftställe.

Har fast driftställe icke begagnats, skall skatt för inkomsten utgöras, om inkomsten förvärvats a) av fysisk person under tid, då han varit här i riket bosatt: i hemortskommunen; under tid, då han icke varit här i riket bosatt: i Stockholm för gemensamt kommunalt ändamål;

b) av inländsk juridisk person: i hemortskommunen;

c) av utländskt bolag: i Stockholm för gemensamt kom- munalt ändamål.

3 m om. 15 Hava i annat fall än i 43å ] mom. sägs näringsidkare, mellan vilka intressegemenskap rå- der (moder- och dotterföretag eller fö - retag under i huvudsak gemensam led- ning), vid affärer sinsemellan genom åsättande av högre eller lägre pris än de i allmänhet gällande eller andra liknande åtgärder åstadkommit, att inkomst av deras verksamhet i icke oväsentlig mån redo- visats inom annan kommun än den, där inkomsten skulle redovisats, om

i hemortskommunen.

3 mom. Hava i annat fall än i 43 å sägs näringsidkare, mellan vil- ka intressegemenskap råder, vid af- färer sinsemellan genom åsättande av högre eller lägre pris än de i all- mänhet gällande eller andra liknan- de åtgärder åstadkommit, att in- komst av deras verksamhet i i c k e oväsentlig mån redovisats inom annan kommun än den, där inkomsten skulle redovisats, om in- tressegemenskap icke förefunnits, skall såsom beskattningsort för den

14 Senaste lydelse 1930: 190.

15 Senaste lydelse 1965:573.

'6 Senaste lydelse 19532400.

" Senaste lydelse 1945 2897.

Nuvarande lydelse

intressegemenskap icke förefunnits, skall såsom beskattningsort för den näringsidkare, hos vilken för hög in- komst sålunda redovisats, beträffan- de skälig del av hans inkomst gälla den kommun, där den andre nä- ringsidkaren skulle utgjort skatt för inkomsten, om dylika åtgärder icke vidtagits.

Har koncernbidrag som avses i 43 55 3 mom. föranlett att inkomst redovi- sats inom annan kommun än den, där inkomsten skulle redovisats om bidra- get icke lämnats, äga bestämmelserna i första stycket motsvarande tillämp- ning på den, som mottagit bidraget.

Föreslagen lydelse

näringsidkare, hos vilken för hög in- komst sålunda redovisats, beträffan- de skälig del av hans inkomst gälla den kommun, där den andre nä- ringsidkaren skulle utgjort skatt för inkomsten, om dylika åtgärder icke vidtagits.

64å

] m o m . 16Vid taxering till kom- munal inkomstskatt skall med ägare av fastighet likställas den, för vilken ehuru han icke är ägare garantibe- lopp för fastighet likväl skall upp- tagas såsom skattepliktig inkomst i enlighet med vad därom stadgas i 47 å.

Vid taxering till kommunal in- komstskatt skall med ägare av fas- tighet likställas den, för vilken ehuru han icke är ägare garantibelopp för fastighet likväl skall upptagas såsom skattepliktig inkomst i enlighet med vad därom stadgas i 47 å.

66 än

Med hemortskommun förstås i denna lag den kommun, där den skatt- skyldige författningsenligt skall vara mantalsskriven för året näst före tax- eringsåret.

För den, som varit under ett beskattningsår eller del därav bosatt här i riket utan att mantalsskrivningsskyldighet i någon kommun beträffande honom förelegat för året näst före taxeringsåret, skall såsom hemortskom- mun anses den kommun, där han först varit bosatt under det år, som närmast föregått taxeringsåret.

För oskift dödsbo efter avliden person, som varit vid dödsfallet bosatt här i riket, skall såsom hemortskommun anses den avlidnes hemortskom- mun.

För bolag eller annan sammanslut- ning, som jämlikt 64 på" 2 mom. skall betraktas såsom svensk ekonomisk förening, gäller såsom hemortskom- mun den kommun, inom vilken den verkliga ledningen av företaget utö- vades den 1 november näst före det år, som närmast föregått taxeringsåret.

Nuvarande lydelse

För annan juridisk person än 05- kift dödsbo och bolag eller annan sammanslutning, som nyss sagts, gäl- ler såsom hemortskommun den kommun, där vederbörande styrelse eller förvaltning den 1 november näst före det år, som närmast föregått taxeringsåret, hade sitt säte eller där syssloman eller ombud vid nämnda tid var bosatt.

(Se vidare anvisningarna.)

Föreslagen lydelse

För annan juridisk person än oskift dödsbo och sådan juridisk per- son, som avses i54 å" första stycket a), gäller såsom hemortskommun den kommun, där vederbörande styrelse eller förvaltning den 1 november näst före det år, som närmast föregått taxeringsåret, hade sitt säte eller där syssloman eller ombud vid nämnda tid var bosatt. (Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar till 20 å

1.18 Till skattskyldigs levnadskostnader, för vilka avdrag enligt denna paragraf ej medgives, räknas bland annat premier för egna personliga för- säkringar och avgifter till kassor, föreningar och andra sammanslutningar, i vilka den skattskyldige är medlem. Att i vissa speciella fall avdrag dock får göras för dylika premier och avgifter, framgår av stadgandena i 25å 1 mom., 33å och 46å 2 mom. samt punkt 2 av anvisningarna till 22å och punkt 9 av anvisningarna till 29 å.

Utgifter för representation och lik- nande ändamål äro att hänföra till omkostnader i förvärvskälla endast om de hava omedelbart samband med verksamheten, såsom då fråga uteslutande är om att inleda eller bi- behålla affärsförbindelser och lik- nande eller då utgifterna avse jubi- leum för företaget, invigning av mera betydande anläggning för verk- samheten, stapelavlöpning eller jäm- förliga händelser eller då utgifterna äro att hänföra till persona/vård. Av- drag må i det enskilda fallet icke åtnju- tas med större belopp än som kan an- ses skäligt.

Kostnaden för anskaffande av till- gång som är avsedd för stadigvarande bruk i förvärvskälla får, såvida annat icke är särskilt föreskrivet, avdragas genom årliga värdeminskningsavdrag med belopp så anpassade att tillgång- en blir avskriven under den tidsperiod den beräknas vara ekonomiskt an- vändbar.

Utgifter för representation äro att hänföra till omkostnader i för- värvskälla endast om de hava ome- delbart samband med verksamhe- ten, såsom då fråga uteslutande är om att inleda eller bibehålla affärs- förbindelser och liknande eller då ut- gifterna avse jubileum för företaget, invigning av mera betydande an- läggning för verksamheten, stapel- avlöpning eller jämförliga händelser. Vid avdragsberäkningen får medtagas endast kostnader som i det enskilda fallet framstår som rimliga. A vdrag må icke åtnjutas för utgifter som kan anses motsvara inbesparade levnadskostna- der för dem som deltagit vid represen- lationen.

'8 Senaste lydelse 1976: 1094.

” Senaste lydelse 19512324.

20 Senaste lydelse 19752259.

Nuvarande lydelse

5.19 Angående vad som är att hän- föra till kapitalförlust i rörelse hän- visas till punkt 10 av anvisningarna till 29 å. Vad där stadgats angående sådan förlust i rörelse skall äga mot- svarande tillämpning även för andra förvärvskällor.

Föreslagen lydelse

5. Angående vad som är att hän- föra till kapitalförlust i rörelse hän- visas till punkt 10 första stycket av anvisningarna till 29 å. Vad där stad- gats angående sådan förlust i rörelse skall äga motsvarande tillämpning även för andra förvärvskällor.

till 22 å

3.20 Kostnad för anskaffande av byggnad, som är belägen på fastigheten och som är'avsedd att användas för driften i förvärvskällan, därunder in- begripet behövlig bostadsbyggnad, drages av genom årliga värdeminsknings- avdrag. För tillfällig byggnad, som är avsedd att användas endast ett fåtal år, får dock anskaffningskostnaden i sin helhet dragas av för det år då bygg- naden anskaffades. Som för driften behövlig bostadsbyggnad anses dels byggnad, som är upplåten till personal (personalbostad), dels ock ägares eller brukares bo- stadsbyggnad, i den mån byggnaden ej representerar ett större värde än som behövs för jordbruk eller skogsbruk av motsvarande storlek. Avdrag får sålunda avse endast så stor del av värdeminskningen som kan anses belöpa på behövlig bostadsbyggnad. Med ekonomibyggnad avses annan drift- byggnad än bostadsbyggnad. I byggnads anskaffningskostnad inräknas ej kostnaden för sådana delar och tillbehör som äro särskilt avsedda att direkt tjäna byggnadens använd- ning i driften. I enlighet härmed inräknas ej i anskaffningskostnad för eko- nomibyggnad kostnad för sådan tillgång som bås, box eller spilta, båsav- skiljare, foderbord, fodergrind, vattenkopp, spaltgolv, utrustning för skrap- och svämutgödsling med tillhörande urinbrunn eller gödselbehållare, göd- selstad, mjölkningsanläggning, kylbassäng, pump, sådan ledning för elek- trisk ström, vatten eller avlopp som är avsedd för driften eller fläkt eller ventilationsanordning. I byggnads anskaffningskostnad inräknas ej heller kostnaden för sådan tillgång som silo- eller torkanläggning, fast transportör, hiss eller liknande. Däremot inräknas i anskaffningskostnaden för byggnad kostnaden för sådan anordning som är nödvändig för byggnadens allmänna användning, såsom ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström eller gas och annan liknande anordning. I fråga om tillgång för vilken anskaffningskostnad enligt tredje stycket ej inräknas i anskaffningskostnad för byggnaden tillämpas i stället före- skrifterna enligt punkt 5 om värdeminskningsavdrag för maskiner och in- ventarier. Av punkt 4 tredje stycket framgår att vissa ledningar, som höra till marken. hänföras till avskrivningsunderlaget för byggnad. Avdrag för årlig värdeminskning av byggnad beräknas enligt avskriv- ningsplan till viss procent av byggnadens avskaffningskostnad. Byggnads anskaffningskostnad beräknas enligt följande.

Nuvarande lydelse

Har byggnad uppförts under tid varunder ägaren innehaft fastighe- ten, är byggnadens anskaffnings- kostnad ägarens kostnader för upp- förande av byggnaden. Till anskaff- ningskostnaden hänföres även kost- nad för till- eller ombyggnad samt värde av byggnad som enligt punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 21 å utgör intäkt av jordbruksfastig- het för jordägaren. Har bebyggd fas- tighet förvärvats genom köp, byte el- ler därmed jämförligt fång, skall på särskilda byggnader eller byggnads- bestånd anses belöpa så stor del av fastighetens anskaffningskostnad som det vid fastighetstaxeringen fastställda eller med tillämpning här- av beräknade värdet av skilda bygg- nader eller byggnadsbestånd bortsett från värde av överbyggnad utgör av fastighetens hela taxeringsvärde. Vad som enligt denna beräkning an- ses belöpa på byggnader av fastig- hetens anskaffningskostnad innefat- tar även sådan tillgång för vilken kostnaden enligt tredje stycket ej skall inräknas i anskaffningskostnad för byggnad. Kostnaden för tillgång av nu avsett slag skall således av- räknas, varefter avskrivningsunder- lag för byggnader erhålles. Det sam- manlagda avskrivningsunderlaget för byggnaderna får jämkas om den del av fastighetens anskaffnings- kostnad som inte anses belöpa på byggnaderna jämte nyss angivna till- gångar visas mera avsevärt över- el- ler understiga värdet av mark, väx- ande skog, naturtillgångar, särskilda förmåner m. m. som förvärvats. Har bebyggd fastighet förvärvats på an- nat sätt än genom köp, byte eller där- med jämförligt fång, gäller för be- räkning av avskrivningsunderlaget för byggnaden punkt 3 b sista stycket av anvisningarna till 29å i tillämp- liga delar.

Föreslagen lydelse

Har byggnad uppförts under tid varunder ägaren innehaft fastighe- ten, är byggnadens anskaffnings- kostnadägarens kostnader för upp- förande av byggnaden. Till anskaff- ningskostnaden hänföres även kost- nad för till- eller ombyggnad samt värde av byggnad som enligt punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 21 å utgör intäkt av jordbruksfastig- het för jordägaren. Har bebyggd fas- tighet förvärvats genom köp, byte el- ler därmed jämförligt fång, skall på särskilda byggnader eller byggnads- bestånd anses belöpa så stor del av fastighetens anskaffningskostnad som det vid fastighetstaxeringen fastställda eller med tillämpning här- av beräknade värdet av skilda bygg- nader eller byggnadsbestånd bortsett från värde av överbyggnad utgör av fastighetens hela taxeringsvärde. Vad som enligt denna beräkning an- ses belöpa på byggnader av fastig- hetens anskaffningskostnad innefat- tar även sådan tillgång för vilken kostnaden enligt tredje stycket ej skall inräknas i anskaffningskostnad för byggnad. Kostnaden för tillgång av nu avsett slag skall således av- räknas, varefter avskrivningsunder- lag för byggnaden erhålles. Det sam- manlagda avskrivningsunderlaget för byggnaderna får jämkas om den del av fastighetens anskaffnings- kostnad som inte anses belöpa på byggnadernajämte nyss angivna till- gångar visas mera avsevärt över- el- ler understiga värdet av mark, väx- ande skog, naturtillgångar, särskilda förmåner m. m. som förvärvats. I—Iar bebyggd fastighet förvärvats på an- nat sätt än genom köp, byte eller där- med jämförligt fång, gäller för be- räkning av avskrivningsunderlaget för byggnaden punkt 3 sjätte stycket av anvisningarna till 29å i tillämp- liga delar.

Nuvarande lydelse

Procentsatsen för värdeminskning i fråga om byggnad bestämmes med hänsyn till den tid varunder bygg- nader av olika slag anses kunna ut- nyttjas. Därvid skola beaktas även sådana omständigheter som att byggnads användningstid kan anta- gas komma att röna inflytande av framtida rationaliseringar, teknikens utveckling, omläggning av verksam- het och liknande förhållanden. Har byggnad uppförts av nyttjanderätts- havare och är jordägaren icke enligt nyttjanderättsavtalet skyldig att vid nyttjanderättstidens utgång eller av- talets upphörande lösa byggnaden, skall särskild hänsyn tagas till detta förhållande.

Skattskyldig får i fråga om eko- nomibyggnad och personalbostad göra avdrag inom avskrivningspla- nen — utöver årliga värdeminsk- ningsavdrag med 10 procent av den i planen upptagna kostnaden för ny-, till- eller ombyggnad. Avdraget för- delas med 2 procent under vart och ett av de första fem beskattningsåren räknat från och med det år då kost- naden nedlagts. Överlåtes byggna- den inom denna tidrymd, får den nye ägaren på motsvarande sätt tillgodo- göra sig de avdrag som återstodo för överlåtaren.

Föreslagen lydelse

Procentsatsen för värdeminskning i fråga om byggnad bestämmes med hänsyn till den tid varunder bygg- nader av olika slag anses kunna ut- nyttjas. Därvid skola beaktas även sådana omständigheter som att byggnads användningstid kan anta- gas komma att röna inflytande av framtida rationaliseringar, teknikens utveckling, omläggning av verksam- het och liknande förhållanden. Har byggnad uppförts av nyttjanderätts— havare och ärjordägaren icke enligt nyttjanderättsavtalet skyldig att vid nyttjanderättstidens utgång eller av- talets upphörande lösa byggnaden, skall särskild hänsyn tagas till detta förhållande. Har skattskyldig för visst beskattningsår yrkat avdrag med lägre belopp än vad som högst kunnat med- ges enligt avskrivningsplanen, får han tillgodoräkna sig det resterande avdra- get genom utsträckning i erforderlig mån av avskrivningstiden efter den an- tagna varaktighetstidens slut.

Skattskyldig får i fråga om eko- nomibyggnad och personalbostad göra avdrag inom avskrivningspla- nen — utöver årliga värdeminsk- ningsavdrag med 10 procent av den i planen upptagna kostnaden för ny-, till- eller ombyggnad. Avdraget för- delas med högst 2 procent årligen räk- nat från och med det år då byggnaden eller den till- eller ombyggda delen av byggnaden uppförts eller tagits i bruk. Överlåtes byggnaden, får den nye ägaren på motsvarande sätt tillgodo- göra sig de avdrag som återstodo för överlåtaren.

Utrangeras eller nedrives ekonomibyggnad eller personalbostad, får avdrag ske för vad som återstår oavskrivet av anskaffningskostnaden i den mån beloppet överstiger vad som inflyter genom avyttring av byggnadsmateriel eller dylikt i samband med utrangeringen eller rivningen.

Bestämmelserna i punkt 7 sjunde stycket av anvisningarna till 29 å äger motsvarande tillämpning [ fråga om byggnad i jordbruk eller skogsbruk.

Nuvarande lydelse

5.21 Kostnad för anskaffande av maskiner och andra för stadigvaran- de bruk avsedda inventarier drages i regel av genom årliga värdeminsk- ningsavdrag. Avdrag för värde- minskning får göras antingen enligt bestämmelserna nedan [ denna punkt om restvärdeavskrivning eller med motsvarande tillämpning av föreskrif- terna i punkt 3 b—d av anvisningarna till 29 å om planen/ig avskrivning eller punkt 4 av samma anvisningar om rä- kenskapsenlig avskrivning av maski- ner och inventarier i rörelse. Är till- gång, som avses i denna punkt, un- derkastad hastig förbrukning, vilket vanligen kan anses vara fallet när tillgången kan beräknas ha en var- aktighetstid av högst tre år, får dock hela anskaffningskostnaden dragas av för det år då tillgången anskaf- fades. Vid restvärdeavskrivning får skatt- skyldig, under förutsättning av motsva- rande avskrivning i räkenskaperna, åt- njuta avdrag för visst beskattningsår med högst 25 procentför år räknat av tillgångarnas restvärde. Med restvärde

förstås tillgångarnas bokförda värde enligt balansräkningen räkenskapsåret närmast före beskattningsåret med till- lägg av anskaffningskostnaden för till- gångar, som anskaffats under beskatt- ningsåret, och med avdrag för belopp motsvarande vad som utgör intäkt i form av vederlag för under samma år avyttrade, skadade eller förlorade till- gångar. Dock skall i restvärdet ej in- räknas anskaffningskostnaden för till- gång som anskaffats under beskatt- ningsåret och avyttrats, förlorats eller arrangerats under samma år. Anskaffningskostnaden för maski- ner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier beräknas med iakttagande i tillämpliga delar av punkt 3 b sista stycket av anvisningar- na till 29 å . I övrigt gäller beträffande

Föreslagen lydelse

5. Kostnad för anskaffande av ma- skiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier drages i re- gel av genom årliga värdeminsk- ningsavdrag. Avdrag för värde- minskning får göras enligt bestäm- melserna i punkt 3 av anvisningarna till 29 å om avskrivning av maskiner och andra inventarier i rörelse. Är tillgång, som avses i denna punkt, underkastad hastig förbrukning, vil- ket vanligen kan anses vara fallet när tillgången kan beräknas ha en var- aktighetstid av högst tre år, får dock hela anskaffningskostnaden dragas av för det år då tillgången anskaf- fades.

21 Senaste lydelse 19721741.

22 Senaste lydelse 1972z741.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

restvärde avskrivning ! tillämpliga de- lar vad som föreskrives om räken- skapsenlig avskrivning i punkt 4 tredje, femte och sjunde—elfte styckena av nämnda anvisningar.

7.22 Har skog avverkats eller avyttrats utan samband med avyttring av mar- ken, får ägaren efter eget val njuta avdrag antingen för minskning av skogens för honom gällande ingående virkesförråd eller för minskning i skogens för honom gällande ingångsvärde. Med skogs ingångsvärde förstås det värde, varmed växande skog kan anses hava ingått i fastighetens värde vid den tidpunkt, då ägaren förvärvade fastigheten. Har egendom, som skattskyldig erhållit såsom gåva av make eller skyldeman, av givaren förvärvats genom köp, byte eller därmed jäm- förligt fång, skall i berörda hänseende sistnämnda fång vara avgörande. Motsvarande skall gälla, om make vid bodelning i anledning av andra ma- kens död erhållit egendom, som förstnämnda make före äktenskapets in- gående eller under äktenskapet förvärvat genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, eller om make vid bodelning av annan anledning än andra makens död erhållit egendom, som någondera maken före äktenskapets ingående eller under äktenskapet förvärvat genom köp, byte eller därmed jämförligt fång. Har även den skattskyldiges fångesman erhållit egendomen såsom gåva av make eller skyldeman eller vid sådan bodelning som nyss nämnts, skall bedömningen av skogens ingångsvärde ske, som om avverk- ningen eller avyttringen av skogen verkställts av den som närmast före den skattskyldiges fångesman förvärvat egendomen på annat sätt än genom sådan gåva eller bodelning. Dock får ingångsvärdet härigenom icke bestäm- mas till lägre belopp än det värde, varmed växande skog kan anses ha ingått i det taxeringsvärde som gällde för fastigheten tjugo år före avytt- ringen. Såsom fastighetens värde är att anse vid köp den för fastigheten erlagda köpeskillingen och vid annat förvärv det belopp, efter vilket stämpelplikten med avseende å fastighetsförvärvet beräknats, eller, därest stämpelplikt för förvärvet icke förelegat, det belopp, efter vilket stämpelplikt skulle enligt eljest gällande grunder beräknats, om stämpelplikt förelegat. Skogens för ägaren gällande ingångsvärde utgör det sålunda beräknade ingångsvärdet med avdrag för vad han må hava fått avdraga vid tidigare taxeringar. Har efter avverkning av skog eller upplåtelse av avverkningsrätt den återstående sko- gens värde nedgått under det för ägaren gällande ingångsvärdet, får avdrag ske med det belopp, varmed värdet sålunda minskats. Har ägare av fastighet vid fastighetsbildningsförrättning blivit ålagd att gälda likvid, som avses i punkt 11 av anvisningarna till 21 å, och har avverkning av skog eller upplåtelse av avverkningsrätt skett efter tillträdet av mark där den skog växer, som likviden avser, dock ej senare än tre år efter det lagakraftägande beslut om fastställelse å förrättningen föreligger, skall, i den mån den skatt- skyldige så yrkar, skogens ingångsvärde antagas hava nedgått med belopp motsvarande rotvärdet av den skog som avverkningen eller upplåtelsen om- fattat. Avdrag må därvid dock ske högst med beloppet av nämnda likvid.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Med ingående virkesförråd förstås den växande skogens kubikmassa i fast mått på bark vid den tidpunkt, då fastigheten förvärvades. Med det för ägaren gällande ingående virkesförrådet förstås virkesförrådet vid ägarens förvärv av fastigheten med avdrag för det virkesförråd, för vilket ägaren må hava njutit avdrag vid tidigare taxeringar. Har avdrag tidigare skett för minskning i ingångsvärde, skall ingående virkesförrådet anses därigenom hava nedgått i samma proportion som ingångsvärdet. Har efter avverkning eller upplåtelse av avverkningsrätt det återstående virkesförrådet nedgått under det för ägaren gällande ingående virkesförrådet, får avdrag ske med den på minskningen proportionellt belöpande delen av ingångsvärdet. Fö- reskriften i andra stycket äger motsvarande tillämpning.

Vare sig avdrag sker enligt den ena eller andra metoden märkes, att det sammanlagda avdraget för en och samme ägare ej må överstiga det ur- sprungliga ingångsvärdet.

Är det vid tiden för den skattskyldiges förvärv av fastigheten förefintliga virkesförrådet icke känt, må detsamma beräknas med utgångspunkt från nuvarande virkesförråd samt med ledning dels av den beräknade ungefärliga tillväxten under den skattskyldiges innehav av fastigheten, dels av avverk- ningen eller försäljningen av skog under samma tid.

Om avdrag för minskning av ingående virkesförråd uppgått till högre belopp än bruttointäkten av skogen och förlust alltså uppstått, får denna förlust avdragas i vanlig ordning. Avdrag för minskning i skogens in- gångsvärde får ej ske med högre belopp än bruttointäkten av skogen.

Om moderbolag eller övertagande förening genom sådan fusion, som i 28 å 3 mom. första eller andra stycket avses, övertager skog från dotterbolag eller överlåtande förening, skall det för dotterbolaget eller den överlåtande föreningen vid fusionstillfället gällande ingångsvärdet och ingående virkesför- rådet anses som ingångsvärde och in- gående virkesförråd för moderbolaget eller den övertagande föreningen.

Exempel å avdrag för minskning av ingående virkesförråd: A. försäljer från sin fastighet 1000 kubikmeter skog på rot för en kö- peskilling av 8 000 kronor. Vid taxeringen påföljande år visar han, att vir- kesförrådet å fastigheten före avverkningen utgjorde 4 400 kubikmeter och alltså efter avverkningen 3 400 kubikmeter. Då skogsmarkens areal vid se- naste fastighetstaxering utgjorde 80 hektar, därå med hänsyn till markens godhetsgrad och skogens tillstånd den årliga tillväxten kan beräknas till 2 kubikmeter per hektar, är det sannolikt att nämnda tillväxt utgjort sam- manlagt 2x80 = 160 kubikmeter. Under den tid av 15 år, som A. innehaft fastigheten, har således tillväxten utgjort 2 400 kubikmeter. A. gör vidare sannolikt, att han under samma tid uttagit för husbehov i genomsnitt 40 kubikmeter om året eller tillhopa 600 kubikmeter samt att han för försäljning

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

avverkat 1 200 kubikmeter. Virkestillväxten uppgår således till 600 kubik- meter mer än vad han tidigare avverkat å fastigheten. Virkesförrådet vid hans förvärv av fastigheten kan alltså antagas hava utgjort 4400—600 = 3 800 kubikmeter, vilket är det ingående virkesförrådet. Då efter den under beskattningsåret gjorda försäljningen virkesförrådet utgjort 3 400 kubikme- ter, har minskningen i det för honom gällande ingående virkesförrådet utgjort 400 kubikmeter. A. gör vidare genom köpehandling rörande fastigheten troligt, att av den av honom erlagda köpeskillingen å skogen belöpt ett belopp av 11 400 kronor, motsvarande ett pris av 3 kronor per kubikmeter. För minskningen av ingående virkesförrådet med 400 kubikmeter är han således berättigad åtnjuta avdrag med 3x400 = 1 200 kronor. Detta avdrag får åtnjutas även om värdet å det efter avverkningen kvarvarande virkes- förrådet icke understiger den av honom för skogen erlagdå köpeskillingen.

Det för ägaren gällande ingående virkesförrådet utgör härefter 3 400 ku- bikmeter och det för honom gällande ingångsvärdet 10200 kronor.

Exempel å avdrag för minskning i ingångsvärde: B. försäljer från sin fastighet skog på rot för en köpeskilling av 15 000 kronor. Vid taxering påföljande år gör han genom köpehandling eller på annat sätt trovärdigt, att av köpeskillingen för fastigheten, utgörande 100 000 kronor, ett belopp av 40 000 kronor belöpt å den växande skogen och alltså utgör dennas ingångsvärde, samt visar därjämte, att skogen efter upplåtelse av avverkningsrätten har ett värde av allenast 30 000 kronor. B. är således berättigad göra avdrag för skillnaden mellan sistnämnda två belopp eller 10 000 kronor.

Ingångsvärdet har alltså i detta fall amorterats med 10 000 kronor och skogens för ägaren gällande ingångsvärde utgör härefter 30 000 kronor och det för honom gällande ingående virkesförrådet tre fjärdedelar av det ur- sprungliga.

9.23 För substansminskning vid tillgodogörande av naturtillgångar på jord- bruksfastighet får avdrag ske i form av årlig avskrivning med skäligt belopp som avpassas så att anskaffningskostnaden för tillgången blir till fullo av- dragen under den tid tillgången beräknas räcka.

Anskaffningskostnad för naturtill- Såsom anskajfningskostnad för na-

Senaste lydelse 19721741.

gång beräknas till antingen den del av anskafningskostnaden för fastigheten som belöper på tillgången eller ett be- lopp motsvarande 60 procent av till- gångens allmänna saluvärde vid tid- punkten för verksamhetens början. Har fastigheten förvärvats på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, får anskaffningskost-