Ecklesiastikdepartementet

UNGDOMSLEDARE

BAKGRUND, FÖRENINGSENGAGEMANG OCH LEDARUTBILDNING

AV OLLE SJÖGREN

1962 års ungdomsutredning

IV

Stockholm 1966

• Sida 3
•  Original

campa"...

conoq

11.

13. 14. 15. 16. 17.

13. 19.

20.

21. 22.

23. 24.

25. 27. 28. 30. 31.

32. 33.

. Förenklad

. Handelns arbetskrafte-

STATENS OFFENTLICA UTREDNINGAR 1966

Kronologisk förteckning

. Svensk ekonomi 1966—1970. Esselte. 294 s. Fi. . Export och import 1966—1970. Bilaga 1. Esselte. 92 s. Fi . Yrkesutbildningen. Håkan Ohlssons boktryckeri, Lund. 586 5. E Ny myntserie. Beckman. 87 s. Fi. . Internationellt fredsforskningsinstitut i Sverige. Norstedt & Söner. 61 5. U.

statsbidragsgivning till hälso- och sjukvården. Håkan Ohlssons boktryckeri, Lund. 57 s. S . Utsökningsrätt IV. Esselte. 147 s. Ju. . Tillgången på arbetskraft 1960—1980. Bilaga 2.

Esselte. 67 s. Fi. . Omsorger om psykiskt utvecklingshämmade.

Esselte. 187 s. S

och investeringsbehov fram till 1970. Esselte. 82 s. Fi. Tygförvaltningens centrala organisation. Svenska Reproduktions AB. 164 s. Fö . Renbetesmarkerna. Svenska Reproduktions AB.

273 5. + 1 kartbilaga. Jo. Utvecklingstendenser inom undervisning, hälso- och sjukvård samt socialvård 1966—1970. Bilaga 6. Esselte. 51 s. Fi. Ny hyreslagstiftning. Norstedt & Söner. 473 s. Ju. Undersökning angående hyressplittringen. AB Kopia. 205 s. Ju. Ny folkbokföringsförordning m. m. Esselte. 241 s. Fi. Airbetspromemorior i författningstrAgan. Esselte. 9 s. Ju. Strategi i väst och öst. Esselte. 173 s. Fö. Staatligzåi betänkanden 1961—1965. Kihlström.

s. . Decentralisering av naturalisationsärenden m.m. Norstedt & Söner. 50 s. Ju. Oljebranschen. Esselte. 71 s. Fi. åagstiåtning mot radiostörningar. Esselte. 1 s. . Markfrågan I. Norstedt & Söner. 330 s. Ju. Markfrågan II, Bilagor. Norstedt & Söner. 231 s. Ju. Sällskapsresan Hseggström. 229 5. H.

. Bostadsarrende m. m. Esselte. 247 5. Jo. Skeppsholmens framtida användning. Kihlström. 114 s. + 1 utviksblad. Fö. Läkemedelsförmånen. Beckman. 228 s. S. Atomansvarighet III. Norstedt & Söner. 391 s. Ju. Den framtida jordbrukspolitiken. Håkan Ohls- sons boktryckeri, Lund. 361 5. Jo. gen fi.-Tamtida Jordbrukspolitiken. B. Esselte. s. 0. Kommunerna och ungdomen. Esselte. 214 5. S. Friluftslivet i Sverige. Del 111. Anläggningar för det rörliga triiuttslivet m. m. Svenska Repro- duktions AB. 248 5. K.

34. 35. 36. 37. 38. 39. 40. 41.

42. 43.

44. 45.

46. 47. 48. 49. 50. 51. 52.

62. 63. 64. 65. 66.

Luftiartsverkets ekonomi och organisation. Esselte. 134 5. K. Militärsjukvården. Esselte. 196 s. Fö. Vägtraktavtalet I. Norstedt & Söner. 197 s. Siu. De statliga undervisningssjukhusens organisa- tion. Esselte. 132 s. S. Utsökningsrätt V. Esselte. 81 s. Ju. Lagstiftning om elektriska anläggningar. Esselte. 153 5. H. Arbetspsykologisk verksamhet. Häggström. 116 5. E. Fordonskombinationer. Esselte. 259 s. K. Utkommer senare. Konsumtionskrediter i Sverige. Esselte. 274 s. Fi. Vård utom skola av ungdomsvårdsskoleelever. Kihlström. 85 s. S. Bostadspolitiskt kreditstöd. Esselte. 474 s. 1. Aktiv åldringsvård och handikappvård. Esselte 42 S. S. Jaktstadgan m. m. Svenska Reproduktions AB 248 s. Jo. Ungdomens förenings- och iritldsliv. Esselte. 302 5. E. Prissamverkan och konkurrens. Esselte. 278 3.11. Lantbruksnämndernas nya organisation m. m. Svenska Reproduktions AB. 404 5. + utviks- biad. Jo. Smittskyddslagstiftning. Kihlström. 210 5. S. Framtidsperspektiv för svensk industri 1965— 1080. Bilaga 4. Esselte. 184 s. Fi. Skoglig forskning. Svenska Reproduktions AB. 132 5. Jo . Värdesäkring av trafiklivräntor. Esselte.

138 S. Fi . Yrkesskadeförsäkring. Esselte. 343 5. S. . skolgång borta och hemma. Kihlström. 390 s. E. . Svensk säkerhetspolitik. Esselte. 158 s. Fö. ' . Centralt statligt personalutbildningsorgan. Kihl— ström. 112 5. C. . Militär-tandvården. Esselte. 115 s. Fö. . Remissyttranden över 1965 ars långtidsutred— nings huvudrapport. Esselte. 253 s. Fi . Offentlighet och sekretess. Berlingska' Boktryc- keriet. Lund. Ju. Utkommer senare. . Offentlighet och sekretess. Bilagor. Berlingska Boktryckeriet. Lund. 287 s. Ju. Utkommer se— nare. Rikets vapen och flagga. Norstedt & Söner. IV + 106 s. Ju. _ Fastighetsregistrering. Esselte. 317 5. + 6 s. 111. J Statens och kyrkans marköverlåtelser. Esselte. 93 s. 1. Luftförorening, buller och andra immissioner. Esselte. 479 s. Ju

Ungdomsledare. 'Esseite. 333 5. E.

• Sida 1
•  Original

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1966: 66 Ecklesiastikdepartementet

UNGDOMSLEDARE

BAKGRUND, FÖRENINGSENGAGEMANG OCH LEDARUTBILDNING

AV OLLE SJÖGREN

1962 års ungdomsutredning IV

ESSELTE AB, STOCKHOLM 1966

• Sida 2
•  Original

|l"| .w 'iiiiL'lr

'lelk; ' hill]

' nu;—|| ;

få»? ..

Sibu -. ' Miint

1i|

*"'_|| | '4 | |l|| _| _W.

— ALI!

* |! - .. T , 'ta,- ambra hmm—(mt

• Sida 3
•  Original

Till

Herr Statsrådet och Chefen för Ecklesiastikdepartementet

Den 28 juni 1962 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för ecklesiastikdepar— tementet att tillkalla högst fem sakkunniga för att utreda frågan om det statliga stödet till ungdomsverksamhet. Med stöd av detta bemyndigande tillkallade departementschefen den 16 augusti och 6 september 1962 såsom sakkunniga chefredaktören K. K. B. Ward, ungdomsintendenten Anna-Greta Gustafson, förbundssekreteraren K. E. Hellberg, gymnastikdirektören R. N. G. Mattsson och folkhögskolläraren N. L. Ohlsson. Åt Ward uppdrogs att så- som ordförande leda utredningsarbetet.

Som utredningens huvudsekreterare har fram till den 31 maj 1964 tjänst- gjort biträdande studierektorn K. Inge Johansson samt därefter studieom— budsmannen S. M. Dahlin.

Ledamoten Ohlsson har till följd av tjänstgöring utomlands deltagit i utredningens arbete endast fram till den 25 mars 1966.

I skrivelse den 14 februari 1963 anhöll de sakkunniga, vilka antagit namnet 1962 års ungdomsutredning, om tillstånd att utföra vissa veten- skapliga undersökningar, vilka bedömdes vara av betydelse för att belysa de frågor som angivits i direktiven för utredningsuppdraget. Undersökning-' arna fanns närmare beskrivna i en till framställningen fogad promemoria, vilken på utredningens uppdrag utarbetats av fil. dr Ingvar Johannesson. Efter hörande av statens råd för samhällsforskning lämnade departements- chefen den 5 april 1963 sitt tillstånd till genomförandet av ifrågavarande undersökningar.

Utredningen uppdrog sedermera åt sekreteraren Olof Sjögren att företa de undersökningar, vilka i nyssnämnda promeoria förklarats ha till syfte :att klargöra förhållanden rörande ungdomsledare av skilda slag. Sedan. dessa delar av undersökningsverksamheten nu slutförts får ungdomsut— redningen vördsamt överlämna den av Sjögren utarbetade rapporten.

Stockholm den 30 november 1966

Kurt Ward Anna-Greta Gustafson Karl Erik Hellberg Roland Mattsson [Sven Dahlin

• Sida 4
•  Original

_ , mamma " ' .:_'.l.låuuiuvl " '”';.l-r'agilllulf

" " millii

HT till; nu..' ' ' ialf. - t

,. 11) Luna

* , "mm 1 ha». fllttl'nm

• Sida 5
•  Original

Sammanfattning. Har organiserat eller undervisat 1 ungdomsledarutbildning. Parlamentariskt valda ledare. Anställda ledare

41 43 44 45 46 46 47 47 48 50 50 51 52 52 54 55 56 56 57 57 58 58 59 59 60 60 61

63 63 63 64 65 66 66 67

69 69 69 70 70 70 71 72 74 75 76 76 77 77

• Sida 7
•  Original

Fritidsgruppsledare........................ 78 Sammanfattning.........................78

Kapitel 7. Ledarnas 1örlighet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Antal år ledaren varit med' 1 organisationen . . . . . . . . . . . . . . 80 Parlamentariskt valda ledare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Anställda ledare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 Fritidsgruppsledare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 Med antal år efter ålder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 Sammanfattning. . . . . . . . . . . . 84 Antal år leda1 en innehaft uppdraget. Ledarrörligheten. . . . . . . . . . 84 Parlamentariskt valda ledare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 Anställda ledare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 Fritidsgruppsledare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 Fördelning på slag av organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 Sammanfattning. . . 89 Diffe1 ens mellan antal ar ledaren varit med och antal år ledaren innehåft upp— draget. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 Parlamentariskt valda ledare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 Anställda ledare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 Fritidsgruppsledare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91

Sammanfattning.........................91

Kapitel 8. Föreningstillhörighet och -engagemang . . . . . . . . . . . . . 92 Antal föreningar ledaren är med i. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Parlamentariskt valda ledare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Anställda ledare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 Fritidsgruppsledare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 Fördelning på slag av o1ganisation . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Medlemskap efter kön och åldel . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 Sammanfattning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 Andra ledaruppdrag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 Har eller har haft »andra uppdrag» . . . . . . . . . . 97 Har eller har haft »andra uppdrag» efter slag av organisation . . . . . . 98 Har eller har haft »andra uppdrag» efter kön och ålder . . . . . . . . 98

Sammanfattning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Art av »andra uppdrag» . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Parlamentariskt valda ledare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 Anställda ledare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102

Fritidsgruppsledare. . . . . . . . . . . . . . . . . 103 Art av »andra uppdrag» efter kön och ålder . . . . . . . . . . . . . 104 Kön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 Ålder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 Sammanfattning . . . 107 »Andra uppdrag» förlagda till riks-, distrikts— och lokalplan eller internatio- . nellt plan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 Ledarens 01 gamsat1onst1llhor1ghet . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 »Eget» slag av organisation . . . . . . . . . . . . . . . . 110

Parlamentariskt valda ledare på lokalplan . . . . . . . . . . . . . 110 Fritidsgruppsledare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 Offentliga och fackliga uppdrag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111

• Sida 8
•  Original

EgnauppdragH... 112 Parlamentariskt valda ledare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 Anställdaledare........................112 Fritidsgruppsledare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113

Farsoffentligauppdrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114

Kapitelg. Ledarens informationskällor . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 Föreningstidningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 Parlamentariskt valda ledare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117 Anställdaledare.........................117 Fritidsgruppsledare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117 Fördelning på slag av organisation . . . 118 Läser föreningstidningar efter kön, ålder, skolutbildning och att ha eller ha haft»andrauppdrag».......................119 Sammanfattning. . . . . . . . . . . . . . . 121 Viktigaste källmaterial och informatlonskanaler . . . . . . . . . . . . 122 Från»egen»organisation. 122

Parlamentariskt valda ledare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122 Anställda ledare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 Fritidsgruppsledare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 Fördelning på slag av organisation . . . . . . . . . . . . . . . . 125 Sammanfattning........................127 Ej fran »egen» organisation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129

Kapitel 10. Uppgifter och svårigheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130 Viktigaste uppgifterna. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130 Parlamentariskt valda ledare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131 Anställdaledare.........................133 Fritidsgruppsledare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135 Sammanfattning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135 Fördelning på slag av organisation . . . . 136 Relation mellan vad ledaren uppfattar som viktigaste uppgifte1 och olikå bakgrundsfaktorer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138 Kon138 Ålder.............................139 Sammanfattning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 141 Skolutbildning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 141 Sammanfattning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142 Antalåruppdragetinnehafts. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142

Sammanfattning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143 Största svårigheterna och problemen . . . . . . . . . . . . . . . . . 143 Parlamentariskt valda ledare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 145 Anställda ledare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 145 F r1t1dsgrupp sledare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 148 Fördelning på slag av organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . 148 Sammanfattning. . . 150

Relation mellan vad ledaren uppfattar som största svårigheter och problem iangivet uppdragoch olikabakgrundsfaktorer . . . . . . . . . . . . 152 Kön... 152 Ålder,... 152 Sammanfattning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 152

• Sida 9
•  Original

Skolutbildning . Sammanfattning. . .

Antal ar uppdraget innehafts . Sammanfattning.

Kapitel 11. Relationer mellan att ha genomgått kortare ledarutbildningskurser och olika slag av föreningsengagemang Genomgått — organiserat eller undervisat i Parlamentariskt valda ledare . . Anställda ledare Fritidsgruppsledare . Sammanfattning. . . . Genomgått—antal år ledaren varit med . . . . . . . . . . . . . . Parlamentariskt valda ledare. . . . . . . Fritidsgruppsledare . . Sammanfattning. Genomgått —— innehaft uppdraget antal år. Sammanfattning . . . Genomgått —— har eller har haft »andra uppdrag» . Parlamentariskt valda ledare på lokalplan. . . . . . Fritidsgruppsledare. . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning. . . . . . . . Genomgått — läser föreningstidningar. Sammanfattning.

Genomgått — viktigaste källor, kanaler från »egen» organisation . Parlamentariskt valda ledare på lokalplan . . . . . . . . . . Fritidsgruppsledare....................... Sammanfattning. . . . .

Genomgått—viktigaste uppgifterna . . . .

Parlamentariskt valda ledare på lokalplan . Fritidsgruppsledare . Sammanfattning. .

Genomgått »— största svårigheterna och problemen Parlamentariskt valda ledare på lokalplan .

Fritidsgruppsledare. . . . . . Sammanfattning.

Kapitel 12. Ämnesområden som anställda ledare anser böra ingå i en yrkesin- riktad ledarutbildning . . . . Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kapitel 13. lntressen och fritidsaktiviteter Läsning av dagstidningar . Slag av dagstidningar. Parlamentariskt valda ledare. Anställda ledare Fritids grupp sledal e. . Fördelning på slag av organisation . Sammanfattning. Amnesval vid läsning av dagstidningar Parlamentariskt valda ledare

154 154 156 156

158 158 158 159 159 159 159 160 161 162 162 162 163 163 163 164 164 165 166 166 167 168 169 169 169 170 171 171 172 173

175 178

179 179 179 180 181 181 182 183 183 185

• Sida 10
•  Original

Anställdaledare.........................185

Fritidsgruppsledare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 185 Fördelning på slag av organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . 188 Sammanfattning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 188 Tid för TV . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 190 Antal timmar för TV . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 190 Parlamentariskt valda ledare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 191 Anställda ledare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 191 Fritidsgruppsledare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 192 Fördelning på slag av organisation . . . . . . . . . . . . . . . . 192 Sammanfattning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 193

V al av TV—program . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 194 Parlamentariskt valda ledare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 194 Anställda ledare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 195 Fritidsgruppsledare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 196 Fördelning på slag av organisation . . . . . . . . . . . . . . . . 197 Sammanfattning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 198 Fritidsaktiviteter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 199 Parlamentariskt valda ledare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 199 Anställda ledare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 200 Fritidsgr uppsledare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 201 Fördelning på slag av organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . 202 Sammanfattning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 204 Hobby . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 204 Parlamentariskt valda ledare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 205 Anställda ledare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 206 Fritidsgruppsledare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 206 Fördelning på slag av organlsation . . . . . . . . . . . . . . . . . 207 Sammanfattning.........................208

Kapitel 14. Sammanfattande översikt. . . . . . . . . . . . . . . . . . 210

11. Elevers yrken eller huvudsysselsättningar efter genomgången längre ledarutbildning

Kapitel. 15. Frågeställningarochdefinitioner . . . . . . . . . . . . . . . 219

Kapitel 16. Beskrivning av institutioner för »yrkesinriktad ledarutbildning. . . 222 Normer för institutionernas fördelning efter syfte med utbildningen . . . . 222 Institutionernas fördelning efter tregradig skala . . . . . . . 223 År under vilka institutionerna bedrivit »yrkesinriktad ledarutbildning. . . . 226

Kapitel 17. Undersökningens genomförande . . . . . . . . . . . . . . . 228 Population, urval och svarsprocent . . . . . . . . . . . . . . . . . . 228 Frågeformulär och datainsamling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 229

Kapitel 18. Resultat . . . . . . . 230 Relationer mellan olika former av yrkesinriktad ungdomsledarutbildning och elevers efterföljande yrken eller huvudsysselsättningar . . . . . . . . . . 230

Både manliga och kvinnliga elever . . . . . . . . . . . . . . . . . 231

Enbartmanligaelever.......................233

• Sida 11
•  Original

Yrke eller huvudsysselsättning vid olika lång tid efter genomgången yrkesin- riktad ungdomsledarutbildning .

Både manliga och kvinnliga elever Enbart manliga elever. Yrke eller huvudsysselsättning närmast efter anställning i ungdomsarbete ellei liknande . . Föreningsmedlemskap vid utbildningens början och efter dess slut .

Kapitel 19. Sammanfattning .

IlI. Attitydförändringar som följd av deltagande i ungdomsledarutbildning

Kapitel 20. Inledning. Ur direktiven . . . . Utbildningens effekt på elevers attityder . Problemställning . . . . . . . . . Tolkningsproblem .

Kapitel 21. Undersökningens uppläggning och genomförande Undersökningsplan . . . Val av utbildningsinstitutioner. Materialinsamling. Elevantal och bortfall.

Kapitel 22. Mätinstrument och bearbetningsmetoder Enkätformulär . Attitydschema . Likertskala Faktoranalys . Bearbetningsmetod .

Kapitel 23. Attitydförändringar under pågående längre ledarutbildning . »Xttityddifferenser mellan utbildningsinstitutionernas elevgrupper . Attitydförskjutningar under pågående ledarutbildning.

Slutord. ..

Bilagor

Bilaga 1 a Ungdomsarbetets huvudmän . Idrottsorganisationer . . Övriga slag av organisationer. Kommuner Fritidsgruppsverksamhetens redovisningsinstitutioner och huvudmän Bilaga 1 b Frågeformulär till ungdomsorganisationerna Bilaga 1 c Skrivelse till kommunala ungdomskonsulenter Bilaga 1 d Frågeformulär till ungdomsledare . Bilaga 1 e Tabeller . Bilagan ') a Frågeformulär för elevers huvudsysselsättningar efter genomgången

235 236 236

236 240

243

247 247 247 248 248

249 249 249 250 252

253 253 253 254 255 256

257 257 263 268

269 269 269 270 271 273 279 281 293

• Sida 12
•  Original

längre ungdomsledarutbildning. Bilaga 2 b Kodifieringsschema till frågor rörande yrke eller huvudsysselsätt-

ning

Bilaga 2 c Tabeller . Bilaga 3 Attitydskalor.

Tabell 1— 4__ 11—

22—

26—

29— 31—

37—— 40— 43— 46— 48——

52— 56——

60—— 63— 65—- 70—

75—— 78—— 81— 83— 86— 88—

91— 94— 97—

Tabellregister

I. Ungdomsledaren, bakgrund och föreningsengagemang

3. 10. 20. 21. 23. 24. 25. 27.

28. 30. 36.

39. 42. 45. 47. 51.

55. 57. 58. 59. 62. 64. 69. 74.

77. 80. 82. 85. 87. 90.

93. 96. 98. 99.

Population, stickprov och svarsprocent Fördelning på kön

Fördelning på ålder . . Proportion män och kvinnor mom olika åldersklasser . Ledarnas civilstånd

Huvudsysselsättning. Huvudsysselsättning inom åldersklassen -—24 år Huvudsysselsättning inom olika åldersklasser, kvinnliga le— dare. . . . . . . Yrkesställning. Hela materialet.

Yrkesställning efter slag av organisation . Yrkesställning efter ålder .

Hela befolkningen enligt Folkräkningen .

Ledarna . . . . . .

Nuvarande bostadsort. .

Nuvarande bostadsort efter slag av organisation Skolutbildning . . Skolutbildning efter slag av organisation. Manliga inkomsttagare, medianinkomst Hela befolkningen enligt sÅ 1964.

Ledarna . . . .

Tid ägnad åt uppdraget . . .

Tid ägnad åt uppdraget efter slag av organisation

Inkomster på uppdraget . Utgifter på uppdraget .

Genomgången ledarutbildning Genomgången ledarutbildning efter slag av organisation. Genomgått kortare ledarutbildningskurser efter kön och ålder Genomgått kortare ledarutbildningskurser efter skolutbild- ning.

Har organiserat eller undervisat 1 ledarutbildningskurser Antal år ledaren varit med 1 organisationen

Antal år ledaren varit med' 1 organisationen efter ålder

Antal år ledaren innehaft uppdraget . . .

Antal år ledaren innehaft uppdraget efter slag av organisation Medeltalsdifferens mellan antal år ledaren varit med' 1 organi- sationen och antal år ledaren innehaft uppdraget .

Antal föreningar ledaren är med' 1 .

Antal föreningar ledaren är med i efter slag av organisation Antal föreningar ledaren är med 1 efter kön och ålder .

Har eller har haft »andra uppdrag» .

306 307 330

30 33 36 42 43. 44 45-

45 46 47 48 48 48 51 53- 55 57 59 59 60 63 65 67' 68

72 73

75 77 80 82 85- 88

90 92 94 95 97

• Sida 13
•  Original

100—101. 102—106. 107—109. 110—111. 112—113.

114. 115—116. 117—119.

120. 121—123.

124—125. 126. 127.

128. 129.

130—132.

133—134.

135.

136—138. 139—140.

141.

142—143.

144—145.

146—147.

148—150. 151—152.

153.

154—155.

156—157.

158—159.

160—162.

163—167.

Har eller har haft »andra uppdrag» efter slag av organisation Har eller har haft »andra uppdrag» efter kön och ålder

Art av »andra uppdrag» . . Art av »andra uppdrag» efter kön . . Art av »andra uppdrag» efter ålder .

Internationellt, riks-, distrikts- eller lokalplan för »andra upp— drag» .

»Eget» slag av organisation för andra föreningsengagemang Ledarens offentliga och/eller fackliga uppdrag . Far har eller har haft offentliga uppdrag

Läser föreningstidningar. . .

Läser föreningstidningar efter slag av organisation . Låser föreningstidningar efter kön . Läser föreningstidningar efter ålder .

Läser föreningstidningar efter skolutbildning. Läser fö1eningstidningar efter att ha eller ha haft »andra upp- drag»

Källor, kommunikationskanaler från »egen» organisation för värdefullaste informationer, kunskaper, idéer.

Källor, kommunikationskanaler från »egen» organisation för värdefullaste informationer, kunskaper, idéer efter slag av or- ganisation .

Källor, kommunikationskanaler, som ej kommer från »egen» organisation för värdefullaste informationer, kunskaper, idéer Ledarens uppfattning om organisationens viktigaste uppgifter Ledarens uppfattning om organisationens viktigaste uppgifter efter slag av organisation Ledarens uppfattning om organisationens viktigaste uppgifter efter kön.

Ledarens uppfattning om organisationens viktigaste uppgifter efter ålder . . Ledarens uppfattning om organisationens viktigaste uppgifter efter skolutbildning. Ledarens uppfattning om organisationens viktigaste uppgifter efter antal" ar uppdraget innehafts .

Ledarens uppfattning om de största svårigheterna" 1 uppdraget Ledarens uppfattning om de största svårigheterna' 1 uppdraget efter slag av organisation. Ledarens uppfattning om de största svårigheterna 1 uppdraget efter kön

Ledarens uppfattning om de största svårigheterna' 1 uppdraget efter ålder . Ledarens uppfattning om de största svårigheterna 1 uppdraget efter skolutbildning. Ledarens uppfattning om de största svårigheterna' 1 uppdraget efter antal ar uppdraget innehafts . Relation mellan att ha genomgått kortare ledarutbildnings— kurser och att själv ha organiserat eller undervisat i sådana Relation mellan att ha genomgått kortare ledarutbildnings- kurser och antal år ledaren varit med i organisationen . .

98 99 101 104 105

108 110 112 114 116 118 120 120 120

121

123

126

128 132

137 139 140 141

143 146

149 153 153 155 156 158

160

• Sida 14
•  Original

168. 169—173. 174—175. 176—180. 181—185. 186—190. 191—193. 194—196. 197—198. 199—201. 202—203. 204—206. 207—208. 209—211. 212—213. 214—216. 217—218. 219—221. 222—223.

Relation mellan att ha genomgått kortare ledarutbildnings- kurser och antal år ledaren i medeltal innehaft uppdraget Relation mellan att ha genomgått kortare ledarutbildnings- kurser och att ha eller ha haft »andra uppdrag». Relation mellan att ha genomgått kortare ledarutbildnings- kurser och att läsa föreningstidningar . . . . . . Relation mellan att ha genomgått kortare ledarutbildnings- kurser och vad ledaren uppfattar som värdefullaste källorna och informationskanalerna från »egen» organisation Relation mellan att ha genomgått korta1e ledarutbildnings- kurser och uppfattning om organisationens viktigaste upp— gifter

Relation mellan att ha genomgått kortare ledalutbildnings— kurser och uppfattning om de största svålighetelna i upp- draget. . . . Ämnen som anställda ledale anser böra ingå i en yrkesin- riktad ungdomsledarutbildning .

Läser dagstidningar . .

Läser dagstidningar efter slag av organisation Vad ledaren helst läser 1 dagstidninga1 Vad ledaren helst läser i dagstidningar efter slag av 01 ganisa— tion . . . .

Tid för TV. .

Tid för TV efter slag av organisation . Val av TV—program

Val av TV-program efter slag av organisation Fritidsaktiviteter . _ Fritidsaktiviteter efter slag av organisation .

llobby. .

Hobbv efter slag av organisation

II. Elevers yrken eller huvudsysselsättningar efter genomgången längre ledar- utbildning

224. 225.

226.

227.

228.

229—230.

231.

Population, stickprov och svarsprocent. . .

Yrke eller huvudsysselsättning under tolvmånade1sperioden närmast före och efter genomgång av yrkesinriktad ledarut- bildning. Manliga och kvinnliga elever

Procent elever som före och efter kursen hade administrativt pedagogiskt, litterärt eller konstnärligt arbete mom ungdoms— arbete eller liknande. Manliga och kvinnliga elever .

Yrke eller huvudsysselsättning under tolvmånadersperioden närmast före och efter genomgång av yrkesinriktad ledai ut- bildning. Enbart manliga elever . . Procent elever som före och efter kursen hade administrativt. pedagogiskt, litterärt eller konstnärligt arbete inom ung— domsarbete eller liknande. Enbart manliga elever. Yrke eller huvudsysselsättning olika lång tid efter genomgång av yrkesinriktad ungdomsledarutbildning. Yrke eller huvudsysselsättning närmast efter anställning i ungdomsarbete eller liknande

163

163

166

169

171

176 180 182 184

187 190 192 194 197 199 203 204 207

• Sida 15
•  Original

232—233. Föreningsmedlemskap under det kalenderår utbildningen börjar och under kalender året efter dess slut

III. Attitydförändringar som följd av deltagande 1 ungdomsledarutbildning

234. 235. 236—245. 246—250.

Bilaga 1 e 1— 9.

10—15. 2 0 16—23. 24—30. 31—38.

Datum för de båda mättillfällena .

Elevbortfall Medeltal och spridning vid de båda mätningarna. V ariansana- lysens F— kvoter. Kovariansanalysens F- kvoter. Justerade slutmedelvärden. Signifikansprövningar .

Bilagor

Ledarnas inkomster .

Slag av organisation inom vilka ledarna har eller har haft »andra uppdrag» eller »är med». . Yrke eller huvudsysselsättning under tolvmånadersperioden nä1mast före och efter genomgång av yrkesinriktad ung- domsledarutbildning. Fördelning på utbildningsinstitution . Yrke eller huvudsysselsättning under olika lång tid efter ge- nomgång av yrkesinriktad ungdomsledarutbildning. Fördel— ning på utbildningsinstitution .

Yrke eller huvudsysselsättning närmast efter anställning i ungdomsarbete eller liknande. Fördelning på utbildnings— institution

Tablåregister

Tablå 1. Läsår under vilka yrkesinriktad ungdomsledarutbildning förekommit

inom ang fattar .

ivna institutioner under den tioårsperiod undersökningen 0111-

2. I effektundersökningen ingående utbildningsinstitutioner och de slag av organisationer de företräder .

3. Översiktl

1g sammanställning av inträffade attitydförändringar inom

olika faktorer.

1. Förkortningar Idrottsorgani Övriga slag a

Vissa återkommande beteckningar

sationer . V organisationer

Scoutorganisationer . Religiösa organisationer . Motororganisationer Nykterhetsorganisationer Politiska organisationer . Andra organisationer .

241

251 251

258

264

307

315

322

226 250

267

• Sida 16
•  Original

Ej närmare identifierade organisationer (organisationsslag X) . . . . X Kommunal ungdomsverksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . K

2. Ordet organisationsplan används stundom som gemensam beteckning för riks-, distrikts— och lokalplan.

3. I rubriker och tabellhuvuden brukas ibland ordet organisation som synonym till både ungdomsorganisation och kommun som huvudman för ungdomsarbete.

• Sida 17
•  Original

Förord

I det följande redovisas tre undersök- ningar. Den första utgör en sociologisk beskrivning av olika kategorier av ung— domsledare. Den andra behandlar ele- vers yrken eller huvudsysselsättningar efter genomgången längre ungdoms- ledarutbildning av mer eller mindre yr- kesinriktande karaktär. Den tredje mä- ter effekt av deltagande i främst längre nngdomsledlarutbildning på elevers at- tityder. Dessa studier ingår i en serie undersökningar, vilka samtliga utförts på uppdrag av 1962 års ungdomsutred- ning.

De undersökningar som nu läggs fram började planeras hösten 1963. Under se- nare delen av denna höst och början av 1964 utarbetades de attitydskalor, som senare bl a kommit att användas i före- liggande effektundersökning. Frågefor- mulär för beskrivning av ungdomsle— dare färdigställdes under senvåren och början av hösten samma år. Material- insamlingen för ledarundersökningen pågick fr o m den 15 december 1964 t o m den 30 mars 1965. Parallellt här- med utarbetades enkätformulär till de båda andra undersökningarna. För des- sa skedde datainsamlingen under våren och försommaren 1965.

På förfrågan erbjöd sig instruktörer och ombudsmän inom ABF att genom telefonpåringningar och brevkontakter bistå vid insamlingen av ledarunder- sökningens formulär. Denna hjälp blev mycket värdefull.

Den grundläggande databehandling—

en av undersökningen rörande elevers huvudsysselsättningar efter genomgång- en ledarutbildning har noggrant och omdömesfullt utförts av fil. kand. Jer- ker Halldén.

Fru Anna Lisa Martins har med sam- vetsgrannhet och stor arbetskapacitet svarat för distribution och registrering av flertalet formulär, expeditionellt lett materialinsamlingen och senare siffer- granskat och kontrolläst huvudparten av allt manuskript.

Kodifiering av inkomna frågeformu- lär, stansning och sortering av hålkort har omsorgsfullt och kunnigt skötts av Allmänna Marknads- och Opinionsun- dersöknings AB (AMO), vars direktör, aktuarie Arved Oksaar fortlöpande un- der arbetet också bistått med värdefull statistisk rådgivning.

Vid upprepade tillfällen har under- sökningarnas uppläggning och genom- förande ingående ventilerats med ung- domsutredningens ledamöter, varvid vägledande synpunkter och förslag framförts för val av frågeställningar och arbetets praktiska genomförande.

Kontinuerligt under arbetets gång har jag haft förmånen att få diskutera un- dersökningarnas olika moment med do- cent Ingvar Johannesson, som härige- nom särskilt för effektundersökningen varit mig till synnerligen stor hjälp.

Det har likaså hört till min glädje och förmån att i hela undersöknings- arbetet dagligen nära fått arbeta sam- man med ungdomsutredningens expert,

• Sida 18
•  Original

fil. lic. Olle Halldén. Han har i allt vä- sentligt tagit aktiv del i undersökning- arnas planering och verkställande. Som huvudansvarig för utredningens hela forskningsprogram har han på ett utom- ordentligt sätt bistått mig.

Till alla här uppräknade framför jag ett hjärtligt tack. Ett sådant riktar jag också till de många, som här inte kun- nat nämnas, men som på olika sätt varit behjälpliga vid undersökningarnas ge- nomförande." Speciellt åsyftar jag här- med landets ungdomsorganisationer,

kommunala fritidsbyråer och barna- vårdsnämnder, av undersökningarna berörda skolor och utbildningsinstitu- tioner, lokala föreningar och ungdoms- ledare vilka med intresse och välvilja besvarat brev, lämnat adressuppgifter, fyllt i frågeformulär och på olika sätt bistått med det material, som ligger till grund för undersökningarna.

Stockholm i oktober 1966

Olle Sjögren

• Sida 19
•  Original

KAPITEL 1

Inledning

Ur direktiven

För de undersökningar som bör utföras av 1962 års ungdomsutredning kan med hänsyn till ungdomsledare och ledarut- bildning följande citeras ur de direktiv som förelagts utredningen:

»Ledarna inom fritidsgruppsverk- samheten torde spela en viktig roll inte bara för uppläggningen av arbetet utan också för attitydpåverkan och fostran i övrigt. Deras roll därvidlag bör bely- sas genom en undersökning av deras kvalifikationer för sin uppgift.»

»I fråga om undersökningar rörande ungdomsledarutbildningen bör vidare gälla, att de inriktas på att analysera verkan av olika former av ledarutbild- ning. Därvid bör såvitt möjligt stude- ras inte endast den effekt, som utbild- ningen har på deltagarna själva, utan också på den fritidsgruppsverksamhet, som kan ställas i samband med ledar- utbildningen. En viktig aspekt på den- na utbildning är frågan i hur hög grad de utbildade utnyttjas i fortsatt ung- domsarbete och för vilka arbetsuppgif- ter. Dessa och de övriga undersökning— ar, som i sammanhanget kan fordras, bör utmynna i ett ställningstagande till frågan, om de nuvarande formerna för det statliga stödet till ungdomsledarut- bildningen och de organisatoriska for- mer, i vilka denna bedrives, är ända- målsenliga och tillgodoser föreliggande behov av ungdomsledare. Det har dis- kuterats huruvida ungdomsledarutbild- ningen bör vara längre och mera grund-

lig eller specialinriktad, frågor som ut- redningen bör ta upp liksom möjlighe- terna att utnyttja folkhögskolornas re- surser för ledarutbildning.»

Planerade undersökningar

Utifrån direktiven har följande under- sökningar planerats:

1. Ledarundersökning. Beskrivning av ungdomsledaren och dennes för- eningsengagemang.

2. Rörlighetsundersökning. Beskriv- ning av elevers yrken eller huvudsys— selsättningar efter genomgången längre ledarutbildning.

3. Effektundersökning. Mätning av at- titydförändringar som följd av delta- gande i ungdomsledarutbildning.

4. Ledarutbildningsundersökning. In- ventering av olika slag av statsunder- stödd ungdomsledarutbildning med an- givande av huvudmannaskap, ämnesval och utbildningens längd.

5. Ledarskapsundersökning. Experi- mentell undersökning av ledarskapet, dess miljö, mål och följdverkningar, med hänsyn till utbildningens längd, ämnes- val och pedagogiska uppläggning. Sistnämnda undersökning har avsetts att följa på ledarundersökningen men har sedermera av tidsskäl inhiberats. De fyra först nämnda undersökningarna har däremot verkställts. Dessa undersökningar ingår i ett yt- terligare större forskningsprogram, för- orsakat av andra moment i direktiven än de ovan citerade. Således görs en un—

• Sida 20
•  Original

dersökning av ungdomens föreningstill- hörighet, en annan av ungdomsorgani- sationernas struktur och ekologi. Vidare görs två punktundersökningar, den ena avseende ledare av föreningsliv på stockholmsgymnasier och den andra av- seende föreningsliv bland ungdom i Västerås.

I föreliggande volym kommer följan- de undersökningar att redovisas:

2. Rörlighetsundersökning

2.1. Forskningsppgiften

Utredningsdirektiven fäster uppmärk- samhet på fritidsgruppsledarens roll för:

uppläggningen av arbetet attitydpåverkan och fostran i övrigt. Angiven roll vill man få belyst genom en undersökning av ledarens kvalifika- tioner. _

Låt oss först något ta del av den nu- varande ledarskapsforskningen. Cart- wright och Zander har i Group Dyna- mics (1960) gett en översikt, som vi följer.

De säger, att många forskare försökt skilja ledare från ledda genom att stu- dera vad som varit utmärkande för ledare. Olika forskare har emellertid kommit till olika resultat. Det enda någotsånär samstämmiga förefaller vara att ledare något överträffar ledda i in- telligens, skolutbildning, ansvarstagan- de, social aktivitet och i samhällsställ- ning. Forskare menar att vissa minimi- krav ställs på ledare men att dessa krav inte är mer specifika än att också många av gruppens medlemmar besit— ter dem. '

Forskningen har med andra ord inte lyckats att med studium av personlig- hetsdrag och egenskaper få fram per- soner som skulle vara mer lämpade för ledaruppdrag än andra. Betoningen har under senare år i stället mer kommit att läggas på gruppen och dess situa-

tion. Man har frågat vilka åtgärder gruppen i olika situationer måste vidta för att nå sina mål och vad medlem- marna gör härför. Ledarskapet kom- mer att utgöras av de funktioner, som gruppmedlemmarna har och som be- står i att ange mål, föra gruppen mot dessa mål, förbättra samspelet mellan gruppens medlemmar, stärka gruppens sammanhållning och förse gruppen med dess resurser. I realiteten kommer le- darskapet att utföras av än den ena och än den andra av gruppens medlemmar. Cattel har t. ex. menat att varje med- lem i en grupp är ledare i den utsträck- ning han bidrar till att modifiera de beteenden och åsikter som känneteck- nar gruppen. Ledarskapet blir ett kvan- tum som en person kan utveckla i va- rierande grad eller som olika medlem- mar kan axla var och en sin del av oavsett formell ställning eller position i gruppen.

De dominerande funktionerna i en grupp har man tyckt sig kunna samla under två rubriker: (a) att föra grup— pen mot de för gruppen gemensamma målen och (b) att bevara gruppens sammanhållning och fortbestånd. »Tar initiativ till handling», »fäster med— lemmarnas uppmärksamhet på målet», »klarlägger problemet», »lägger förslag till arbetsgång», »bedömer det utförda arbetets kvalitet» och »tillhandahåller sakkunskap» är exempel på ledarfunk- tioner som avser att föra gruppen mot målen. För sammanhållning och fortbe-

• Sida 24
•  Original

stånd avses sådana funktioner svara som att »stärka vänskapen mellan med- lemmarna», »medla i tvister», »ge upp- muntran», »se till att en minoritet får framföra sina synpunkter», stimu- lera självbestämmandet» och »öka med- lemmarnas beroende av varandra».

Vi har ovan utgått från grupper i vilka ledarfunktionerna successivt vuxit fram inom grupperna och fördelats på olika medlemmar alltefter situation och syfte, s. k. informellt ledarskap. I prak- tiken möter vi ofta grupper med ut- ifrån tillsatta ledare och med mer eller mindre påtvingade arbetsuppgifter, s. k. formellt ledarskap. Under dessa omstän- digheter råder tendens att främst vilja se gruppens mål utifrån den tillsättan- des, t. ex. företagets eller organisatio- nens, synpunkt och mindre ur grupp- medlemmarnas. Det vill gärna också bli företagets eller organisationens fortbe- stånd som blir viktigare än gruppens. Det är under dessa omständigheter na- turligt om den tillsatte ledaren i första hand känner sig ansvarig inför sina överordnade och vill tillmötesgå deras krav. Men vad händer om en ledare i så fall kommer att försumma för gruppen väsentliga behov? Carter fann att till- satta ledare i regel någotsånär förmår tillgodose både den tillsättandes och gruppmedlemmarnas krav men att när så inte sker informella ledare brukar träda fram och komma till undsättning.

Kahn och Katz har i sina undersök- ningar bland förmän på industrier kom- mit fram till att »bra» förmän (både i betydelse av gruppens produktivitet och moral) tenderar att delegera auk- toritet, vara kunniga om de anställdas situation och förhållanden, kunna för- må gruppens medlemmar att känna stolthet och etablera sammanhållning.

Andra forskare har med faktoranalys funnit att två faktorer "tillsammans sva- rat för 83 % av olikheterna i en grupp förmäns ledarbeteenden. Faktorerna

har betecknats som »hänsyn» och »ini- tiativförmåga till struktur». Exempli- fieringar tyder på att de väl svarar mot gruppens »målfunktioner» och »fortbeståndsfunktioner». Anställda fö- redrog nu förmän med »hänsyn». De effektivaste på produktionssidan var förmännen med stor »initiativförmåga till struktur». Däremot tenderade från- varon från arbetet att bli lägre ju mer »hänsyn» förmannen visade.

Av det anförda torde ha framgått att vi i en undersökning av ledarskap be- höver utgå dels från organisationen, dess mål och önskan om fortbestånd, och dels från gruppen, dess mål och krav på fortbestånd och sammanhåll- ning. Undersökningen skulle kunna pla- neras som en studie av olika fritids- gruppsledares framgång i förverkligan- det av ledarskapsrollen. Denna består då av organisationernas förväntningar i fråga om »uppläggning av arbetet», »attitydpåverkan» och »fostran i öv- rigt». Men den består också av de för- väntningar gruppmedlemmarna har på trivsel, sammanhållning och gemen- samma mål, vilka allesammans bl. a. är färgade av relationer till andra kamrat- grupper, till hemförhållanden och miljö i övrigt. Tolkningen och förverkligan- det av ledarskapsrollen torde också i hög grad bli beroende av ledarens egen person, hans utbildning, organisations- engagemang, intressen o. s. v.

Undersökningen skulle behöva ta hänsyn till tre olika komponenter, var- om våra kunskaper ännu är relativt be- gränsade. Med kännedom om organisa- tions- och föreningslivets starka diffe- rentiering bleve det t. ex. troligen fråga om många åtskilda, kanske t. o. 111. mot- stridiga, krav som skulle ställas på fritidsgruppsledarna. Fritidsgrupperna är kanske inte så mycket mindre diffe- rentierade i sin uppbyggnad, sysselsätt- ning etc. Vi vet inte heller särskilt myc- ket om fritidsgruppsledaren, dennes

• Sida 25
•  Original

ålder, utbildning, intressen, attityder m. m.

Eftersom ungdomsorganisationernas mål, struktur, spridning och medlems- förhållanden —— enligt framställning i kapitel 1 —— kommer att bli föremål för särskilda undersökningar och förhål- landet delvis, genom punktundersök- ning i Västerås, är likartat i fråga om fritidsgrupper, har vi tills vidare ansett Oss böra begränsa föreliggande under- sökning till _en analytisk studie av fri- tidsgruppsledaren. Vi avser därvid att beskriva ledaren med hänsyn till bak- grundsdata som ålder, kön, skolutbild- ning. Men vi kommer också att intres- sera oss för hans utbildning för upp- draget, organisationsbakgrund och -en- gagemang, var i hierarkin han befin— ner sig, hur han ser på organisationens uppgifter, vad han bedömer som upp- dragets största svårigheter och problem, vilka hans intressen och aktiviteter i övrigt är.

Vid denna beskrivning är det samti— digt vår avsikt att hela tiden ställa fri— tidsgruppsledaren i relation till övriga för ungdomsarbetet aktuella ledarkate- gorier som t. ex. ordförande och anställ- da ledare på både riks-, distrikts- och lokalplan.

Det är samtidigt vår förhoppning att framtida intensivstudier ska kunna ge en mer exakt beskrivning av frågeställ- ningar rörande ledaren och dennes re- lationer än vad denna undersökning kan ge. När en beskrivning av ungdoms- organisationernas struktur och med- lemsförhållanden och en ökad kunskap om fritidsgruppsverksamheten förelig- ger bör likaså fritidsgruppernas ledar- skap bli föremål för vetenskaplig ana- lys.

Inventering av ledarbeståndet

Undersökningens genomförande förut- sätter en inventering av ledarbeståndets

numerära storlek. Denna inventering har därtill ett egenvärde för bedömning av kvantitativa behov av ungdomsledar- utbildning.

2.2.l Ungdomar-betet: huvudmän Det i direktiven åsyftade ungdomsarbe- tet bedrivs dels av ungdomsorganisa- tioner och dels av kommuner.

Ungdomsorganisationerna kan delas upp på olika slag av organisationer med hänsyn till ideologisk målsättning, för- ankring i folkrörelser, aktivitet m. m.

Efter samråd med personer, som har mångårig empirisk kunskap om ung- domsorganisationerna, har de delats upp på följande olika slag:

Idrottsorganisationer (I) Scoutorganisationer (Sc) Religiösa organisationer (R) Motororganisationer (M) Nykterhetsorganisationer (N) Politiska organisationer (P) Andra organisationer (A) Organisationsslag X (X)

I begreppet »andra organisationer» ingår ett flertal organisationer med sinsemellan olika ideell inriktning utan att någon av dem kunnat hänföras till de tidigare uppräknade organisations- slagen.

»Organisationsslag X» består av orga- nisationer, som erfarenhetsmässigt inte benämnts ungdomsorganisation men som det oaktat bedriver en mer eller mindre omfattande ungdomsverksamhet av ungefär samma art som ungdomsor- ganisationerna. Dessa organisationer har följdriktigt inte tagits med i nedan angivna sammanställning av ungdoms- organisationer men har ändå blivit representerade i undersökningen ge- nom den metod som tillämpats vid ur- val av fritidsgruppsledare.

Sveriges Riksidrottsförbund har med sina många specialförbund (SF) en- samt förts till gruppen idrottsorganisa-

• Sida 26
•  Original

tioner. Av praktiska skäl har alla öv- riga slag av ungdomsorganisationer ne- dan stundom sammanförts under be- teckningen övriga slag av organisa— tioner (Ö). Vi har därigenom fått tre olika typer av huvudmän för ungdoms- arbete:

3.1. Urval

Populationen för undersökningen utgörs av personer som ingår i tidigare redovi- sade begränsade ledarinventering. Som redan framgått är populationen därmed uppdelad på olika ledarkategorier (stra- ta) med sinsemellan varierande nume- risk storlek. För att även mindre strata ska bli representerade i undersökningen har stickprov dragits ur vart stratum för sig. Urvalet har gjorts slumpmässigt (OSU) med hjälp av slumptabell. Antal

försökspersoner, som ska ingå i veder- börande stratum har fastställts och där— efter framräknats medelst kvoter. I sin helhet har stickprovet begränsats till 2 039 personer.

3.2. Uppgiftsinsamling

För testning av formuläret genomför- des en provundersökning på ett slump- mässigt urval av skilda ledarkategorier på riks- och distriktsplan under hösten 1964. Urvalet omfattade 70 personer och

Tabell 1. Parlamentariskt valda ledare fördelade på organisationsplan och ledarkategorier med stickprovsstorlek och svarsfrekvens angivna.

Ledarkategorier Totalt Urv als SUCRPX'OV Svars fördelade på antal ' ' organisationsplan ledare kVOt Antal Antal procent ledare svar Riksplan Ordförande, SF .................. 44 2 22 22 100,0 Sekreterare, SF .................. 441 2 21 21 100,0 Ordförande, Ö ................... 43 2 23 21 91,3 Distriktsplan Ordförande, SF .................. 611 10 61 57 93,4 Sekreterare, SF .................. 594 10 59 52 88,1 Ombudsmän, SF ................. 283 10 28 26 92,9 Ordförande, DF .................. 23 2 11 10 91,0 Sekreterare, DF .................. 23 2 12 12 100,0 Ordförande, O ................... 772 10 77 73 94,8 Lokalplan Ordförande, I .................... 10 724 50 214 184 86,0 Ordförande, Ö ................... 17 216 50 344 320 93,0

1 Därav 8 anställda. Samtliga i populationen anställda sekreterare på riksplan inom idrotts- organisationemas specialförbund har före dragningen av stickprovet sammanslagits med de parlamentariskt valda sekreterarna. Slumpen har ändå gjort att alla 8 anställda sekreterare kommit med i stickprovet. I undersökningen har anställda sekreterare redovisats tillsammans med parlamentariskt valda sekreterare.

• Sida 31
•  Original

gjordes bland ledare som fanns kvar sedan beskrivet urval verkställts. Insamlingen av uppgifterna har skett ge- nom p05tenkät. Den påbörjades den 15 december 1964 och avslutades den 30 mars 1965.

3.3. Bortfall

Stickprovets fördelning på olika ledar- kategorier framgår av tabellerna 1—3, som också utvisar svarsprocenten för var ledarkategori. Inom några katego- rier existerar inte något bortfall. Lägsta svarsandelen har fritidsgruppsledarna inom den kommunala ungdomsverksam-

heten, 83,9 %. För hela stickprovet upp- går svarsfrekvensen till 89,50 %.

Ett bortfall på 1,17 % har uppstått emedan försökspersoner förklarat sig aldrig ha innehaft ifrågavarande upp- drag och 1,27 % har utgjort bortfall som följd av att adress ej gått att finna.

3.4- Redovisningsförfarande

I den följande resultatbeskrivningen kommer parlamentariskt valda och an- ställda ledare och fritidsgruppsledare att behandlas var för sig fördelade på idrottsorganisationer, övriga slag av or- ganisationer och kommunal ungdoms-

Tabell 2. Anställda ledare fördelade på organisationsplan och ledarkategorier med stick- provsstorlek och svarsfrekvens angivna.

' Stick rov Ledarkategorler Totalt Urvals- P Svars- or fgägsiiåtåggä an lastat kvot Antal Antal procent g p e ar ledare svar Riksplan Högsta tjänstemän, Ö ............. 40 2 20 18 90,0 Instruktörerl, Ö .................. 48 2 24 21 87,5 Andra tjänstemän”, Ö ............. 169 2 85 75 88,2 Distriktsplan Konsulenter, I ................... 24 2 12 12 100,0 Tjänstemän, () ................... 249 5 48 43 89,6 Konsulenter, K .................. 44 2 22 19 86,4 Lokalplan Tjänstemän, () ................... 425 10 42 38 90,5 Ungdomsgårdsföreståndare, Ö ...... 21 2 11 10 91,0 Ungdomsgårdsföreståndare, K ..... 136 2 67 57 85,1

1 »Instruktörero är ledare för vilka ungdomsorganisationerna under 1964 erhöll statliga »instruk—

törsbidrag».

" aAndra tjänstemän» är inom ungdomsorganisationerna anställda andra instruktörer eller förbundssekreterare, tidningsredaktörer, föreståndare på kursgårdar m. fl.

Tabell 3. Fritidsgruppsledare med stickprovsstorlek och svarsfrekvens angivna.

Totalt Stickprov . Urvals- Svars— Ledarkategorier antal kvot Antal Antal procent ledare ledare svar Fritidsgruppsledare, I ............... 24 843 60 414 364 88,0 Fritidsgruppsledare, Ö .............. 15 646 60 261 235 90,0 Fritidsgruppsledare, K .............. 3 211 20 161 135 83,9

• Sida 32
•  Original

verksamhet. Parlamentariskt valda och anställda ledare fördelas på riks-, di- strikts- och lokalplan. Ordförande på lokalplan och fritidsgruppsledare kom- mer slutligen att delas på ytterligare slag av organisationer, t. ex. scout-, religiös, nykterhets-.

I början av kapitel 4 anges både frekvens- och procenttal i tabellerna. Men fr. o. m. kapitel 4.5 presenteras för läsbarhetens skull endast procenttalen. Bastalen är under dessa förhållanden angivna i tabellhuvudet eller i särskild kolumn.

På grund av de små bastal, som in— går i kategorierna ordförande och sek- reterare inom distriktsidrottsförbun- den, har dessa två ledargrupper endast medtagits i kapitel 4.

Rapporten är uteslutande en redogö- relse för den fältundersökning som före- tagits. Någon jämförelse av erhållna re- sultat med eventuella andra källor görs i regel inte. Ej heller integreras resul-

taten med tidigare forskning på bil- hörande eller angränsande områden. Lika litet görs något försök att tolka resultaten eller ställa samman dem till någon enhetlig bild av ungdomsleda- ren och dennes föreningsengagemang. Dessa uppgifter har fått lov att skjutas på framtiden. När ungdomsutredning— ens samtliga undersökningar har hun— nit presenteras föreligger också ett fyl- ligare och mer allsidigt material för vetenskapligt utnyttjande.

Det kan stundom förefalla som om tabellmaterialet i det följande i långa stycken är alltför rikligt och att mycket hade kunnat uteslutas. Det har emeller— tid inte alltid varit lätt att avgöra hur långt materialet har bort bearbetas. Sva- ret kan inte ges generellt utan är be- roende av utifrån vilken synpunkt läsa- ren önskar ta del av resultaten. I den situationen har vi valt att hellre ta med

' för mycket än för litet.

• Sida 33
•  Original

KAPITEL 4

Vem är ungdomsledaren?

I detta kapitel kommer vi i tur och ord- ning att beskriva ledarnas könsfördel- ning, ålder, civilstånd, huvudsysselsätt- ning, yrkesställning, nuvarande bostads- ort, skolutbildning och inkomst.

4.1. Kön

Vi frågar här efter andelen manliga och kvinnliga ledare inom olika kate- gorier.

4.1.1. Parlamentariskt valda ledare

Tabell 4 visar att det inom idrottsorga- nisationerna inte finns en enda kvinna bland undersökningens ordförande på riks- och distriktsplan men väl 4 % på lokalplan.

Bland undersökningens sek-reterare och ombudsmän finns en kvinna, vilken fö- rekommer som sekreterare på distrikts— plan.

Inom övriga slag av organisationer är det kvinnliga inslaget något större. Men ju högre organisationsplan vi kom- mer till, desto mindre blir andelen kvin- nor. Hos ordförandena utgör de på riks- plan 10 %, på distriktsplan _15 % och på lokalplan 24 %. De två kvinnorna på riksplan representerar ändå inte några speciellt kvinnliga ungdomsorganisatio- ner.

4.1.2 Anställda ledare

Bland anställda ledare företräds idrotts- organisationerna i vår undersökning

Tabell 4. Parlamentariskt valda ledare fördelade på kön.

Ledare inom Ledarkategorier I Ö . M Kv M Kv

n i % f % f % f % Riksplan ' Ordförande, SF ......... 22 22 100 — — — ——- — — Sekreterare, SF ...... -. . . 21 21 ' 100 —— —- — — — — Ordförande, Ö. . '. ....... 21 — — — — 19 90 2 10 -. Distriktsplan _ _ _ Ordförande, SF ......... 57 57 100 — — —— — — — Sekreterare, SF ......... 52 51 98 1 2 —— —— —' —— Ombudsmän, SF ........ 26 26 100 — — — — — — Ordförande, DF ......... 10 10 100 —— — — —- — —— Sekreterare, DF ......... 12 12 100 — — — — -'— — Ordförande, Ö .......... 73 -—— — -— -— 62 85 11 15 Lokalplan , .. ,. Ordförande, I ........... 184 177 96 7 .4 — — — Ordförande, Ö .......... 320 — — — . -— 243 76 77 24

• Sida 34
•  Original

Tabell 5. Anställda ledare fördelade på kön. Ledare inom Ledarkategorier I Ö K M Kv M Kv M Kv n f % f % f % f % f % t % Riksplan Högsta tjm, Ö ........... 18 — — _ — 15 83 3 17 _— — — — Instruktörer, Ö ........... 21 —— — _ _— 16 76 5 24 — — — —- Andra tjm, Ö ............ 75 — —— — — 59 79 16 21 — — _— — Distriktsplan Konsulenter, I ........... 12 12 100 —— — — —— — _ — — —— — Tjänstemän, Ö ........... 43 — —— — —— 38 88 5 12 _ —— — — Konsulenter, K .......... 19 — — — — —— — — — 19 100 — —- Lokalplan Tjänstemän, Ö ........... 38 -— -— — -— 29 76 9 24 -— — _— —- Ungdomsg.f., Ö .......... 10 — — — — 9 90 1 10 — _ —— —— Ungdomsg.f., K .......... 57 -— — — — —— —— —— —— 49 86 8 14

endast av :idrottskonsulenterna. Av des- sa är 100 % män enligt tabell 5.

Inom övriga slag av organisationer förekommer kvinnor bland anställda ledare. Högsta andelen kvinnliga ledare, 24 %, finner vi inom kategorierna in- struktörer på riksplan och tjänstemän på lokalplan. Studerar vi högsta tjäns- temän på riksplan och grupperna tjäns- temän på distrikts- och lokalplan, ser vi att andelen kvinnor ökar från riks- till lokalplan.

Av den kommunala ungdomsverksam- hetens två kategorier anställda ledare består konsulenterna av enbart män och ungdomsgårdsföreståndarna av 86 % män.

4.1.3. Fritidsgruppsledare

Vid jämförelse av tabell 6 med de två närmast föregående tabellerna kan kon-

stateras, att fritidsgruppsledarna har den största andelen kvinnor. Proportionsvis fåtaligast är kvinnor- na inom idrottsorganisationerna med 11 %. Inom övriga slag av organisatio- ner och inom den kommunala ungdoms- verksamheten består drygt en tredjedel

av fritidsgruppsledarna av kvinnor.

4.1.4 Fördelning på slag av organisation Parlamentariskt valda ledare på lokal- plan Av tabell 7 kan man se att betydande skillnader föreligger mellan de olika organisationsslagen. Bland ordförande på lokalplan är kvinnorna procentuellt talrikast inom nykterhets- och scoutorganisationerna, där de utgör 43 och 42 %. Procen- tuellt fåtaligast är de inom idrottsorga-

Tabell 6. Fritidsgrupptedare fördelade på kön.

Ledare inom Ledarkategori I Ö K n 364 n 235 n 135 M Kv M Kv M Kv 1 % f % f % f % f % f % Fritidsgruppsledare. . . . . ...... 324 89 40 11 154 66 81 34 86 64 49 36

• Sida 35
•  Original

Tabell 7. Parlamentariskt valda ledare på lokalplan fördelade på kön och slag av

organisation. Ordförande på lokalplan inom Kön 1 Sc R N P A n 184 n 55 11 91 n 21 n 89 11 51 f % f % f % f % f % f % Män ............ 177 96 32 58 75 82 12 57 75 84 36 71 Kvinnor ......... 7 4 23 42 16 18 9 43 14 16 15 29 nisationerna, 4 %, därnäst inom de po- och Kommentarer litiska organisationerna, 16 %, inom religiösa organisationer, 18 %.

Fritidsgruppsledare

Enligt tabell 8 har scoutorganisatio- nerna och kategorin andra slag av or- ganisationer båda 43 % kvinnor bland fritidsgruppsledarna, vilket är den största andel någon organisationsgrupp har. Närmast kommer organisations— slag X och kommunal ungdomsverk- samhet, vilka båda har 36 % kvinnor. Lägsta andelen har idrottsorganisatio- nerna med 11 %. Men även nykterhets— organisationerna har jämförelsevis få kvinnor, 14 %.

Det förhållandevis stora inslaget kvinn- liga fritidsgruppsledare inom scoutor- ganisationerna kan vara en återspegling av den utbredda praxisen inom scout- verksamheten att låta både pojkar och flickor i de yngsta medlemsgrupperna, blåvinge- och varguugearbetet, ha kvinnliga ledare. Men denna omstän- dighet kan inte förklara varför vi er- håller en i det närmaste lika stor an- del kvinnliga ledare också bland kår- ordförandena. Möjligen bör denna sista omständighet ses mot bakgrund av att såväl Svenska Scoutförbundet som KFUKs och KFUMs Scoutförbund före

Tabell 8. Fritidsgruppsledare fördelade på kön och slag av organisation.

Fritidsgruppsledare inom Kön 1 Sc R N A x K n 364 11 65 n 59 n 22 11 51 11 28 n 135 f % f % f % f % f % f % f % Män ............... 324 89 37 57 41 70 19 86 29 57 18 64 86 64 Kvinnor ............ 40 11 28 43 18 31 3 14 22 43 10 36 49 36

Tabell 9. Fritidsgruppsledare inom idrottsorganisationer fördelade på kön och special-

förbund. Specialförbund Kön Bordtennis Fotboll Gymnastik Ishockey Övriga n 39 n 49 11 56 n 55 11 165 f % f % f % f % f % Män ............. 37 95 49 100 33 59 54 98 151 92 Kvinnor .......... 2 5 __ _ 23 41 1 2 14 8

• Sida 36
•  Original

Tabell 10. Fritidsgruppsledare inom kom- munal ungdomsverksamhet fördelade på kön och slag av kommun.

_ Slag av kommun Kön , Sthlm Gbg Övriga 1133 n18 n84 i.,t? %* f % : % Män..:...k...20 61. '10 56 56 67 Kvinnor.... 13 39 s 44 23 33

1960 var delade på separata kvinnliga och manliga förbund (SOU 1966: 47) och att de lokala kårerna allfort ofta är delade på manliga och kvinnliga kårer.

Fördelning på specialförband och slag av kommun

Fritidsgruppsledarna inom idrottsorga- nisationerna kan vi fördela på special- förbund och ledarna inom den kommu- nala ungdomsverksamheten på slag av kommun, tabellerna 9 och 10. '

Tabell 9 visar att de kvinnliga fri- tidsgruppsledarna inom idrottsorgani- sationerna huvudsakligen hör hemma inom Svenska Gymnastikförbundet, som har 41 % kvinnliga fritidsgrupps- ledare.

Alla tre slagen av kommuner synes

ha ett betydande inslag kvinnliga fri- tidsgruppsledare, enligt tabell 10. Man kan se en tendens till procentuellt fler kvinnliga ledare i Stockholm och Göte- borg än i andra kommuner.

4.1.5 Sammanfattning Inom samtliga ledarkategorier är män- nen i majoritet. Den manliga dominan- sen är störst inom ledarkategorierna på riksplan. Inom idrottsorganisationerna är an- delen kvinnor särskilt liten med undan- tag för Svenska Gymnastikförbundet. Inom övriga slag av organisationer är den manliga andelen större bland parlamentariskt valda än bland anställ- da ledare. Fritidsgruppsledarna har genomgå— ende den största andelen kvinnor. Un- dantag utgör nykterhetsorganisationer- na som har procentuellt fler kvinnor bland ordförandena på lokalplan än bland fritidsgruppsledarna.

4.2. Ledarens ålder

Av tabellerna 11—16 framgår att ledar- na_ inom valda kategorier huvudsak- ligen utgöres av personer i vuxen ålder.

Tabell 11. Parlamentariskt valda ledare inom idrottsorganisationer fördelade på kön

och ålder. i Riksplan Distriktsplan Lokalplan :» ordf., Sekr. Ordf. Sekr. Omr—m'- Ordf. Sekr. Ordf. Ålder" 'SF SF SF SF SF * DF DF I M M M M Kv M M M M Kv n22. n21 n57 n51 nl n26 n10 1112 "n177 n7 t%t%1%f%f'%1%f%f%f%f% —24....———1524121(100)————_—2011_(_) 25—34....—-—'21047714—— 510————4023 2(29) 35—44.... 13 14 7 33 20 35 19 37 _ _— 12 46 1 10 3 25 61 25 1 (14) 45—54.-... 9 4-1 9 43 24 42 17 33 _— _— 5 19 4 40 7 58 43 24 2 (29) 55564... 8362210; 712 714—— 415 550 21713 7—(_) 65—1....,2-9f—__————.—»———_———————2(29) Median .. 53,4 45,1 -45,5 43,7 _ 41,2 54,5 48,8 39,2, (49,5)

• Sida 37
•  Original

4.2.1. Parlamentariskt valdaledare

Inom idrottsorganisationerna har på vart organisationsplan för sig ordföran- dena något högre medianålder än sek- reterarna och ombudsmännen, tabell 11.

Hos ordförandena och sekreterarna var för sig finns också en tendens till högre mediantal med högre organisa— tionsplan. Inom distriktsidrottsförbun- den har dock såväl ordförandena som sekreterarna högre medianålder än spe- cialförbundens ordförande och sekre- terare på riksplan.

Ordförandena inom specialförbanden på riksplan och inom distriktsidrotts- förbunden har båda medianålder på nå-

got över 50 år. För resterande idrotts- ledarkategorier ligger medianåldern på omkring 40—50 år. Lägsta medianålder, något under 40 år, har de manliga ord- förandena på lokalplan.

Går vi till övriga slag av organisatio- ner, finner vi enligt tabell 12 att me- dianåldern genomgående ligger 8 än 14 år lägre än hos idrottsledarkategorier- nas ordförandegrupper.

Även här sjunker medianåldern från riksplan till lokalplan, vilket gäller för såväl män som kvinnor.

4.2.2. Anställda ledare

Högst på åldersskalan ligger högsta tjänstemännen på riksplan och de båda kommunala ungdomsledarkategorierna,

Tabell 12. Parlamentariskt valda ledare inom övriga slag av organisationer fördelade på kön och ålder.

Ordförande Riksplan Distriktsplan Lokalplan Ålder

M Kv M Kv M Kv

n19 n2 n62 1111 n243 n77 f % f % f % f % f % f % — — — (——) 6 10 1 ( 9) 74 31 32 42 7 37 — (—) 23 37 3 (27) 65 27 18 23 5 26 — (—) 8 13 3 (27) 57 23 15 20 45—54 .......... 5 26 1 (50) 17 27 4 (36) 40 16 11 14 55—64 .......... 2 11 1 (50) 7 11 _ (_) 4 2 1 1 65— .......... _ _ _ (_) 1 2 _ (_) 3 1 _ _ Median .......... 39,5 (54,5) 37,0 (39,5) 31,0 28,1

Tabell 18. Anställda ledare på riksplan fördelade på kön och ålder. Högsta tjm, Ö Instruktörer, Ö Andra tjm', Ö ! Ålder M Kv M Kv M Kv '

n 15 11 3 n 16 n 5 n 59 n 16 f % f % f % f % f % f % _24 .......... 1 7 _ (_) 2 13 _ (_) 5 s . 5 31 25—34 .......... 2 13 1 (33) ' 7 44 4 (80) 27 46 : 6 38 35—44 .......... 7 47 1 (33) 6 38 1 .(20) 13 22 44 25 4.5—54 .......... 5 33 . 1 (33) - _ * _ _ (_) 3 14 '1 . 3 55—64 .......... — -— — (—1) —. — —— (__) »4 7. ' — —- 65— .......... _ _ _ (_) 1 . 6 — (—) .2 . 3, —. — Median .......... 40,9 (39,5) 33,1 . (30,8) 33,0. . ;... 29,5

• Sida 38
•  Original

Tabell 14. Anställda ledare på distriktsplan fördelade på kön och ålder. Kons., I Tim., Ö Kons., K Ålder M M KV M n 12 n 38 n 5 n 19 f % f % f % f % _24 ........ _ _ 6 16 1 (20) _ _ 25—34 ........ 10 83 20 52 1 (20) 4 21 35—44 ........ 1 8 8 21 2 (40) 9 47 45—54 ........ 1 8 3 8 1 (20) 6 32 55—64 ........ _ _ 1 3 _ (_) __ _ 65_ ........ _ _ _ _ _ (_) _ _ Median ........ 30,5 31,0 (37,0) 40,6 Tabell 15. Anställda ledare på lokalplan fördelade på kön och ålder. Tjänstemän, Ö Ungdomsg.f., Ö Ungdomsg.f., K Ålder M Kv M Kv M Kv n 29 n 9 n 9 n 1 n 49 11 8 f % f % f % f % f % f % _24 .......... 4 14 7 (78) _ _ _ (_) 1 2 _ (_) 25_34 .......... 17 59 _ (_) 6 67 _ (_) 15 31 _ (_) 35_44 .......... 7 24 _ (_) 2 22 1 (100) 18 37 4 (50) 45_54 .......... 1 3 1 (11) 1 11 _ (_) 11 22 4 (50) 55—64 .......... _ _ 1 (11) _ _ _ (_) 4 8 _ (_) 65— .......... —— _— — (__) _— _. _ (_) _ __ _ (_) Median .......... 30,7 (22,7) I 32,0 39,2 (44,5)

vilka alla tre för de manliga ledarna har en medianålder på omkring 40 år. Se tabellerna 13—15.

Hos de anställda ledarna inom övri- ga slag av organisationer sjunker me- dianåldern från riks- till lokalplan.

4.2.3. Fritidsgruppsledare

Tabell 16 visar att inom idrottsorga- nisationerna har manliga fritidsgrupps- ledare något högre medianålder än kvinnliga, 32,9 mot 30,8 år. Inom de båda andra kategorierna är förhållan- det däremot omvänt. Inom övriga slag av organisationer har de kvinnliga fri- tidsgruppsledarna en medianålder på 34,8 år mot männens 32,6 år. Inom den" kommunala ungdomsverksamheten är

kvinnornas medianälder 40,4 år och männens 34,5 år.

Inom idrottsorganisationerna tende- rar de manliga fritidsgruppsledarna att vara sex—sju år yngre än ordförande- na på lokalplan. Inom övriga slag av organisationer är fritidsgruppsledarna däremot både bland männen och kvin- norna några år äldre än ordförandena på lokalplan.

4.2.4 Fördelning på slag av organisation Parlamentariskt valda ledare på lokal- plan Märkbara åldersdifferenser förekommer mellan ordförandena på lokalplan inom olika. slag av organisationer, vilket framgår av tabell 17. Av de manliga

• Sida 39
•  Original

Tabell 16. Fritidsgruppsledare fördelade på kön och ålder.

Fritidsgruppsledare inom Ålder I Ö K

M Kv M Kv M Kv

n 324 in 40 n 154 n 81 n 86 n 49 f % f % f % f % f % f % _24 .......... 66 20 15 38 47 31 28 35 12 14 8 16 25—34 .......... 114 35 8 20 37 24 12 15 31 36 10 20 35—44 .......... 99 31 12 30 35 23 19 24 22 26 11 23 45—54 .......... 39 12 4 10 25 16 12 15 15 17 15 31 55—64 .......... 6 2 1 3 8 5 10 12 4 5 5 10 65— .......... — —— — — 2 1 — -— 2 2 —— —

Median .......... 32,9 30,8 32,6 34,8 34,5 40,4

ledarna har scoutordförandena den högsta medianåldern, 42,5 år, och ord- förandena inom nykterhetsorganisatio- nerna den lägsta, (22,8 år), en diffe- rens på nära 20 år. Jämförelsevis låg medianålder, 23,8 år, har också de man- liga ordförandena inom politiska orga- nisationer.

Inom scoutorganisationerna och de religiösa organisationerna är de kvinn— liga ordförandena i genomsnitt betyd- ligt yngre än de manliga. Inom scout- organisationerna är medianåldersdiffe- rensen sju år och inom de religiösa or— ganisationerna 15 år.

Fritidsgruppsledare

Som framgår av tabell 18 får vi även bland fritidsgruppsledarna betydande åldersolikheter.

Av de manliga fritidsgruppsledarna finner vi den högsta medianåldern, 41,0 år, inom de religiösa organisatio- nerna, den näst högsta, 37,0 år, inom organisationsslag X. Därnäst kommer de kommunalt verksamma fritids— gruppsledarna med en medianålder på 34,5 år. Lägsta medianålder, 27,0 år, har de manliga fritidsgruppsledarna inom nykterhetsorganisationerna och den näst lägsta, 28,1 år, ledarna inom de politiska organisationerna.

Av de kvinnliga fritidsgruppsledarna har de kommunalt verksamma ledarna den högsta medianåldern, 40,4 år, när- mast följda av ledarna inom de reli— giösa organisationerna, 38,3 år. Lägsta medianålder har ledarna inom scoutor- ganisationerna och näst lägsta ledarna inom de politiska organisationerna.

Inom idrottsorganisationerna, de re- ligiösa sammanslutningarna och scout- förbunden är männens medianålder nå- got högre än kvinnornas. Inom politiska organisationer och inom kommunal ungdomsverksamhet blir förhållandet omvänt.

Scoutorganisationerna har en bimo- dal ålderskurva både bland män och kvinnor, vilket tyder på en yngre och en äldre ledargrupp. Den yngre omfat— tar åldrarna upp till 25 år och den äldre i första hand åldrarna 35—44 år. Ten— dens till en bimodal"åldersfördelning återfinns också hos de kvinnliga ledar- na inom idrotts- och religiösa organi— sationer.

Fritidsgrappsledare inom idrottsorga- nisationer fördelade på specialförband Samtliga i tabell 19 redovisade special- förband uppvisar i stort sett samma medianålder. De kvinnliga ledarna in- om gymnastikförbundet tenderar ändå att i medeltal vara något yngre.

• Sida 40
•  Original

Tabell 17. Parlamentariskt valda ledare på lokalplan inan

Ordförande på Ålder I 50 R M Kv M Kv M n 177 n 7 n 32 n 23 n 75 f % f % . f % f % f % _24 ................... 20 11 —- (—) — —- 3 13 17 23 25—34 ................... 40 23 2 (29) 8 25 8 35 16 21 35——44 ................... 61 35 1 (14) 10 31 5 22 24 32 45—54 ................... 43 24 2 (29) 13 41 7 30 13 17 55—64 ................... 13 7 — (——-) 1 3 — — 3 4 65— ................... _ _ 2 (29) _ _ _ _ 2 3 Median ................... 39,2 (49,5) 42,5 35,5 36,4 Tabell 18. Fritidsgruppsledare inom olika sla) Fritidsgruppsledare Alder I sc R M Kv M Kv M Kv n 324 11 40 11 37 n 28 n 41 11 18 f % f % f % f % f % f % _24 ....... 66 20 15 38 15 41 12 43 2 5 4 22 25—34 ....... 114 35 8 20 6 16 4 15 12 29 2 11 35—44 ....... 99 31 12 30 12 32 6 21 10 24 8 44 45—54 ....... 39 12 4 10 3 8 2 7 13 32 3 17 55—64 ....... 6 2 1 2 — — 4 14 4 10 1 6 65— ....... — —— — —— 1 3 — — —— — — — Median ...... 32,9 30,8 30,3 26,5 41,0 38,3 _ . ' andelen av ledarna störst i åldersklas- Frztldsgrappsledare inom kommunal sen under 25 år. Inom den gruppen är

ungdomsverksamhet fördelade på slag av kommun

Av tabell 20 framgår att de manliga fri- tidsgruppsledarna i Stockholm har nå- got högre medianålder än motsvarande ledare inom kategorin andra komma- ner. Skillnaden är dock inte större än knappt tre år.

4.2.5. Fördelning på kön

Vid studium av tabell 21 kan man se att proportionen män och kvinnor är nå- got olika inom olika åldersklasser. Hos ordförandena på lokalplan inom övriga slag av organisationer är den kvinnliga

30 % av ordförandena kvinnor medan de utgör omkring 20 % av ordförande- na inom resterande åldersklasser.

Hos fritidsgruppsledarna både inom övriga slag av organisationer och inom kommunal ungdomsverksamhet är den manliga dominansen särskilt påtaglig i åldersklassen 25—34 år, där männen utgör tre fjärdedelar av ledarstyrkan. Kvinnorna är procentuellt talrikare fö- reträdda i övriga åldersklasser, speci- ellt i den lägsta och högsta. I ålders- klassen —24 år består 37—40 % av le- darna av kvinnor och i åldersklassen 55—64 år tenderar kvinnorna att bli fler än männen.

• Sida 41
•  Original

lika slag av organisationer fördelade på kön och ålder.

lokalplan inom

Folkräkningen 1960: 111, tabell 2, anger att den ålder där hälften av en årsklass kvinnor har hunnit gifta sig ligger vid 23 år. Den förhållandevis ringa ande- len kvinnor främst bland fritidsgrupps- ledarna i åldersklassen 25—34 år kan således hänga samman med att en stor del av kvinnorna i de åren har hunnit gifta sig och bli bundna av familj och småbarn.

4.2.6 Sammanfattning Undersökningen visar att ungdomsor- ganisationerna i stort sett leds av per- soner i vuxen ålder. Medelvärdet för valda ledarkategoriers medianålder lig-

R N P A Kv M Kv M Kv M Kv n16 n12 n9 n75 n14 n36 n15 f % f % f % f % f % f % f % 10 63 8 (67) 5 (56) 42 56 11 (79) 7 19 3 20 4 25 3 (25) —— (_) 29 39 3 (21) 7 19 3 20 1 6 1 (8) 3 (33) 4 5 — (—) 13 36 6 40 1 6 _ (_) 1 (11) _ _ _ (_) 8 22 2 13 —- — — (—) —- (_) —— — — (—) — _ 1 7 — — — (_) —— (—) —- — —- (_) 1 3 — — 21,2 (22,8) (23,9) 23,8 I (20,5) 37,6 37,0 v organisationer fördelade på kön och ålder. inom N P X M Kv M Kv M KV M Kv n19 n3 n29 n22 n18 n10 n86 n49 % f % f % f % f % f % f % f % 8 42 — (_) 12 42 9 41 4 22 3 (33) 12 14 8 16 6 32 _ (_) 7 24 4 18 4 22 2 (20) 31 36 10 20 3 16 1 (33) 5 17 3 14 4 22 1 (10) 22 26 11 23 — —— 1 (33) 4 14 4 18 5 18 2 (20) 15 17 15 31 1 5 1 (33) 1 3 2 9 1 6 2 (20) 4 5 5 10 1 5 — (_) — —— — — — ——- —— (_) 2 2 _ — 27,0 (49,5) 28,1 29,5 37,0 (34,5) 34,5 40,4 ger på omkring 40 år, något högre för Kommentarer

ledarkategorierna på riksplan och nå- got lägre för ledarkategorierna på 10- kalplan. På lokalplan är det endast inom nyk- terhetsorganisationerna och de politis- ka organisationerna, som vi finner le- darkategorier med medianålder på 25 år eller därunder. Inom flertalet ledarkategorier är spridningen i åldershänseende påtag- lig. Mer preciserat kan sägas: att medianåldern är något högre inom idrottsledarkategorierna än inom motsvarande ledarkategorier inom övriga Slag av organisationer; att ordförandena på riksplan inom spe-

• Sida 42
•  Original

Tabell 19. Fritidsgruppsledare inom idrottsorganisationer fördelade på specialförband, kön och ålder.

Bordtennis Fotboll Gymnastik Ishockey Annat Ålder M M M " Kv M M n 37 n 49 11 33 n 23 n 54 n 151 f % i % i % f % f % f % _24 .......... 10 27 5 10 6 (18) 8 35 11 20 34 23 25—34 .......... 12 32 24 49 12 36 6 26 17 32 49 32 35—44 .......... 12 32 14 29 12 36 7 30 17 32 - 44 29 45—54 .......... 3 8 4 8 3 9 ' 2 9 9 17 20 13 55—64 .......... -_ — 2 4 — _ — — — — 4 3 65— .......... — — _ _— _— _- — _— -— _ — — Median .......... 31,6 32,6 33,3 30,3 33,9 33,0

Tabell 20. Fritidsgruppsledare inom komunal ungdomsverksamhet fördelade på slag av kommuner, kön och ålder.

Stockholm Göteborg Andra kommuner

Ålder M Kv M Kv M Kv

n20 n13 n10 n8 n56 n28 f % f % f % f % f % f % _24 .......... 5 25 — (_) 3 (30) 3 (38) 4 7 5 18 25—34 .......... 4 20 3 (23) 1 (10) 1 (13) 26 46 6 21 35—44 .......... 5 25 6 (46) 2 (20) —— (_) 15 27 5 18 45—54 .......... 4 20 3 (23) 4 (40) 2 (25) 7 13 10 36 55—64 .......... 2 10 1 (8) — (-—) 2 (25) 2 4 2 7 65— .......... —— _— — (—) — (—) — (—) 2 4 — —— Median .......... 36,5 (40,3) (39,5) (34,5) 33,7 40,5

l

Tabell 21. Parlamentariskt valda ledare på lokalplan inom övriga slag av organisationer. Fritidsgruppsledare inom övriga slag av organisationer och kommunal ungdomsverk- samhet. Fördelning på kön och ålder.

Ordf. på lokalplan inom Fritidsgruppsledare inom

Ålder * Ö Ö K , M Kv M Kv M Kv n 240 n 77 n 152 11 81 n 233 n 37 f % % ' f % % f % % ,—24 . ' 106 . -70 30 75 63 37 20 60 40 25—34 ........ 83 78 22 49, 7.6 24 41 76 24 ' 35—44 ........ 72 79 21 54 65 35 33 67 33 45—54 ........ 51 78 22 37 ' 68 32 30 50 ' 50 55—64 ........ 5 80 20 18 44 56 9 44 56

• Sida 43
•  Original

cialförbunden och distriktsidrotts- förbunden har medianålder på över 50 år; ordförandena inom Specialförbun- den och distriktsidrottsförbunden i regel är några år äldre än sina sek- reterare och ombudsmän; medianåldersdifferensen från riks— till lokalplan inom idrottsorganisa— tionerna är nära 15 år; medianåldersdifferensen från riks- till lokalplan bland de manliga ord— förandena inom övriga slag av or- ganisationer är ca åtta år; att medianåldersdifferensen mellan . högsta tjänstemännen på riksplan till tjänstemännen på lokalplan in- om övriga slag av organisationer är omkring 10 år; det är förhållandevis stora median- åldersdifferenser mellan ledarna inom olika slag av organisationer både hos ordförandena på lokalplan och bland fritidsgruppsledarna; ordförandena på lokalplan i regel är något äldre än fritidsgruppsle- darna. Inom nykterhetsorganisatio- nerna och de religiösa organisatio- nerna är förhållandet däremot om- vänt; att både manliga och kvinnliga fritids- att att att att att

gruppsledare inom scoutorganisa- tionerna företer bimodal ålderskur- va med jämförelsevis få ledare i åldersklassen 25—34 år;

att den manliga dominansen bland fri- tidsgruppsledarna är särskilt stor inom åldersklassen 25—34 år, vil— ket kan sammanhänga med att en stor del av kvinnorna då hunnit gifta sig och få barn, vilket kanske binder dem vid hemmet; att fördelningen på män och kvinnor, åtminstone bland fritidsgruppsle- darna, synes nå en viss utjämning inom de högsta åldersklasserna.

4.3. Civilstånd

Redovisningen begränsas till att gälla parlamentariskt valda ledare på lokal- plan och fritidsgruppsledare.

Av ordförandena på lokalplan inom övriga slag av organisationer är enligt tabell 22 57 % av männen gifta mot 44 % av kvinnorna. Fritidsgruppsledar- na tenderar att genomgående ha något högre procent gifta och ungefär samma procent för män som kvinnor utom inom kommunal ungdomsverksamhet där 72 % av männen är gifta mot 53 % av kvinnorna.

Tabell 22. Fördelning på civilstånd. Parlamentariskt valda ledare på lokalplan inom övriga slag av organisationer. Fritidsgruppsledare. Ålder [. o. m. 64 år.

0 df" d å . . . ”123132; iååm Fritidsgruppsledare inom Civil- Ö 1 6 K stånd M Kv M Kv M Kv M Kv n 240 n 77 11 324 11 40 n 152 11 81 11 84 11 49 f % f % f % f % f % f % f % f % Ogift ...... 103 43 _41 53 102 32 14 35 61 40 31 38 17 20 14 29 Gift ....... 137 57 34 44 211 65 25 63 89 59 47 58 60 72 26 53 Tidigare _ gift ..... — — 2 3 11 3 1 2 2 1 3 4 7 8 9 18

• Sida 44
•  Original

Tab. 23. Kvinnliga ledare på lokalplan fördelade på ålder

Kvinnl. ordf. . . . . Ål på lokalplan Kvmnli ga fritidsgruppsledare der () 1 Ö K Og G Og G Og G Og G f % f % f % f % f % f % f % f % —19 16 100 — —_ 7 (100) — (_) 15 94 1 6 2 (100) _— (_) 20—34 20 59 14 41 7 47 8 53 12 50 12 50 8 57 6 43 35—64 5 20 20 80 — — 17 100 4 11 34 89 4 17 20 83

Kvinnliga ledare fördelade på ålder och civilstånd

I tabell 23 har de kvinnliga ledarna fördelats på ålder och man kan nu se, att de kvinnliga ordförandena har nå- got lägre procent gifta än fritidsgrupps- ledarna även inom en och samma ål- dersklass.

4.4. H uvudsysselsättning

Även här begränsas redovisningen till parlamentariskt valda ledare på lokal- plan och fritidsgruppsledare.

Enligt tabell 24 förvärvsarbetar fler- talet av de manliga ordförandena och fritidsgruppsledarna.

De kvinnliga ledarna delas på två hu- vudgrupper, en som förvärvsarbetar och en som sköter hem. En tredje och mindre grupp studerar. Bland ordfö-

randena förvärvsarbetar 47 % av kvin- norna medan en fjärdedel studerar och något större del sköter hem. Hos fri- tidsgruppsledarna förvärvsarbetar 51 % av ledarna inom den kommunala ung- domsverksamheten, 40 % av ledarna in- om idrottsorganisationerna och 43 % in- om övriga slag av organisationer medan omkring 40 % av samtliga kvinnliga fri- tidsgruppsledare sköter hem.

Det är genomgående något större pro- cent kvinnor än män som studerar.

Vid speeialstudium av åldersklassen under 25 år inom övriga slag av orga- nisationer, finner man, enligt tabell 25, att det alltfort är procentuellt fler kvin- nor än män som studerar.

Hur fördelar sig då kvinnornas hu- vudsysselsättningar om man tar hän- syn till både ålder och civilstånd?

Av kvinnliga ordförande på lokalplan inom övriga slag av organisationer för-

Tabell 24. Fördelning på huvudsysselsättning och kön. Parlamentariskt valda ledare på lokalplan inom övriga slag av organisationer. Fritidsgruppsledare. Ålder t.o.m. 64 år.

O dförande å . . . lokalplan i n &) m Fritidsgruppsledare inom Huvud- syssel- Ö 1 Ö K ”amg M Kv M Kv M Kv M Kv n 240 n 77 11 324 n 40 n 152 11 81 n 84 n 49 f % f % f % f % f % f % f % f % Förvärvs- arbetar... . 202 84 36 47 291 90 16 40 127 84 35 43 80 95 25 51 Studerar . . 32 13 19 25 28 9 18 22 14 16 20 3 4 4 8 Sköter hem — —— 22 29 — -— 17 43 — — 29 36 — — 19 39 Annat . . . . 6 3 — — 5 1 —- — 3 2 1 1 1 1 1 2

• Sida 45
•  Original

"Tabell 25. Fördelning på huvudsysselsättning och ålder. Parlamentariskt valda ledare på

lokalplan och fritidsgruppsledare inom övriga slag av organisationer.

Ålder — 24 år _. _ Ordförande Fritidsgruppsledare Huvudsysselsattning

M Kv M Kv

n 74 n 32 n 47 n 28 f % 1' % f % f % Förvärvsarbetar ................ 38 51 14 44 25 53 11 39 Studerar ...................... 31 42 15 47 19 40 16 57 Sköter hem .................... — — 3 9 — — 1 4 Annat ......................... 5 7 —— — 3 7 — —

Tab. 26. Fördelning på huvudsysselsättning, ålder och civilstånd. Kvinnliga parla-

mentariskt valda ledare på lokalplan inom övriga slag av organisationer

Kvinnliga ordförande på lokalplan inom övriga slag av organisationer Ålder och civilstånd Huvudsyssel- Sättning — 19 20—34 35—64 Og G Og G Og n 16 n — n 20 n 14 n 5 n 20 f % f % f % f % f % f % Förvärvsarbetar. . 4 25 — — 10 50 10 (71) 5 (100) 6 30 Studerar ........ 12 75 — — 6 30 — — __ — —— — Sköter hem ..... — — — — 4 20 4 (29) — — 14 70 Annat .......... — _— __ _ _ _— _ _ __ _ _ _.

Tabell 27. Fördelning på huvudsysselsättning ålder och civilstånd. Kvinnliga fri—

tidsgruppsledare Kvinnliga fritidsgruppsledare inom 1, Ö och K Ålder och civilstånd Huvudsyssel— sättning — 19 20—34 35—64 Og G" Og G Og G n24. nl n27 n26 n8 n71 f % f % f % f % f % f _ % Förvärvsarbetar. . 7 29 — ( —) 16 59 12 46 7 (88) 23 32 Studer'ar ........ 17 71 -— ( —) 10 37 —— — -— — -—— * —— Sköter hem ..... — _— 1 (100) 1 4 13 50 1 (12) 48 68 Annat .......... —— _- — ( —) — — 1 4 — _- ' —' _

värvsarbetar eller studerar, enligt ta- bell 26, huvudpartcn av både gifta och ogifta kvinnor i åldersklassen 20—34 år medan 70 % av de gifta kvinnorna i åldersklassen 35—64 år sköter hem. Svaren fördelar sig ungefär likadant bland kvinnliga fritidsgruppsledare, ta—

bell 27. Avvikelserna gäller främst ål- dersklassen 20—34 år inom vilken446 % av de gifta kvinnliga fritidsgruppsledar- na förvärvsarbetar och 50 % sköter hem.

Tillsammans visar tabellerna 26 och 27 attde kvinnliga ordförandenapå

• Sida 46
•  Original

lokalplan och fritidsgruppsledarna ten— derar att domineras av gifta hemma— kvinnor och ogifta förvärvsarbetande kvinnor men att det ändå finns en rela- tivt stor procent kvinnliga ledare som både är gifta och förvärvsarbetar.

Sammanfattning

Mellan 84 och 95 % av de manliga le- darna förvärvsarbetar och mellan 4 och 14 % studerar. Av de kvinnliga ledarna är det mellan 40 och 50 % som för- värvsarbetar och mellan 8 och 25% som studerar medan resten sköter hem. Inom en och samma åldersgrupp är det relativt större procent kvinnor än män som studerar.

Vid fördelning av de kvinnliga ledar- na på ålder och civilstånd framkom- mer att i åldersklaSSen 20—34 år för- värvsarbetar flertalet ogifta kvinnor och ungefär hälften av de gifta fritids- gruppsledarna. Inom åldersklassen 35—

64 år förvärvsarbetar omkring 31) % av alla gifta ledare medan omkring 70 % sköter hemmet.

4.5 Yrkesställning

Samtliga förvärvsarbetande i undersök- ningen har ombetts att ange yrke så ut- förligt som möjligt. Vid kodifieringen har Folkräkningens alfabetiska yrkes- register 20.3.61 följts. Med hjälp härav har enkätpersonerna fördelats på yr- kesställning, egen företagare, tjänste- man, arbetare, enligt Folkräkningen 1960.

Eftersom alla anställda ledare är att betrakta som tjänstemän, har i tabell 28 endast medtagits parlamentariskt valda och fritidsgruppsledare. Tabellen visar att det är en stark dominans av tjänste- män inom flertalet ledarkategorier.

De egna företagarna och tjänstemän- nen är procentuellt talrikast på riks-

Tabell 28. Förvårvsarbetande parlamentariskt valda ledare och fritidsgruppsledare för- delade på kön och yrkesställning.

_ Antal Egen företagare Tjänsteman Arbetare

Ledarkategorier

M Kv M Kv M Kv M Kv

n n t % f % f % f % f % f % Parlamentariskt valda ledare Riksplan Ordförande, SF... 22 — 4 18 — — 18 82 — — — — -— Sekreterare, SF . . 21 — — —— — — 20 95 — — 1 5 — Ordförande,Ö.... 18 1 3 17 -— (——) 14 78 1 (100) 1 6 — (—) Distriktsplan Ordförande, SF... 57 -— 7 12 — —— 45 79 — — 5 9 — — Sekreterare, SF... 50 1 4 8 — (_) 37 74 1 (100) 9 18 -— (—-) Ombudsmän, SF.. 26 —- 4 16 — — 16 64 — — 5 20 -— _— Ordförande, DF... 10 — — — —— — 10 100 — — —— — —— — Sekreterare, DF... 12 — 2 17 — — 10 83 — -— — — — — Ordförande, Ö.... 53 3 8 15 — (—) 34 64 3 (100) 11 21 — (—) Lokalplan Ordförande, I ..... 160 5 9 6 —— (—) 106 66 5 (100) 45 28 — (100) Ordförande,Ö.... 202 35 28 14 — — 124 61 30 86 50 25 5 14 Fritidsgruppsledare Fritidsgr.l.,I ..... 291 16 15 5 —- -_ 157 54 13 81 119 41 3 19 Fritidsgr.l.,Ö.... 127 34 10 8 — — 82 65 29 85 35 28 5 15 Fritidsgr.l.,K.... 80 25 3 4 -—— -_ 48 60 22 88 29 36 3 12

• Sida 47
•  Original

plan och fåtaligast på lokalplan. Mellan 78 och 95 % av de manliga ledarna på riksplan är tjänstemän mot mellan 61 och 66 % av de manliga ordförandena på lokalplan. De manliga fritidsgrupps- ledarna har mellan 54 och 65 % tjänste- män.

På lokalplan består 25—28 % av de manliga ordförandena av arbetare. Bland fritidsgruppsledarna blir mot- svarande procenttal i vissa fall något högre. De kvinnliga fritidsgruppsledar- na har endast 12—19 % arbetare.

På samtliga organisationsplan har de manliga ordförandena inom idrottsor- ganisationerna procentuellt fler tjänste- män än övriga slag av organisationer. Bland de manliga fritidsgruppsledarna är förhållandet omvänt.

4.5.1 Fördelning på slag av organisation

Parlamentariskt valda ledare på lokal- plan

Det framgår av tabell 29 att scoutorga- nisationerna har den största procenten tjänstemän med 91 % och därnäst de religiösa organisationerna med 74 %.

Högsta andel arbetare har kategorin andra slag av organisationer med 43 %, närmast följda av de politiska organisa- tionerna med 38 %.

Fritidsgruppsledare

Tabell 30 visar att tjänstemännen är procentuellt talrikast inom de religiösa organisationerna, 82 %, och inom or- ganisationsslag X (71 %).

Den största andelen arbetare bland fritidsgruppsledarna har scoutorganisa- tionerna med 44 %, därnäst idrottsor— ganisationerna med 41 %. Inom de re- ligiösa organisationerna utgör arbetarna endast åtta procent.

Inom flertalet organisationsslag är fördelningen på tjänstemän och arbe- tare i stort densamma hos ordförande och fritidsgruppsledare. Man kan möj- ligen utläsa en viss tendens till större andel arbetare bland fritidsgruppsle- darna. Inom scoutorganisationerna är denna tendens definitiv.

4.5.2 Fördelning på ålder och yrkesställning Yrkesställning brukar samvariera med ålder. Detta visar också Folkräkningen

Tabell 2.9. Yrkesställning. Manliga parlamentariskt valda ledare på lokalplan fördelade på slag av organisation.

Ordförande på lokalplan inom Yrkesställning I Sc R p A n 160 n 32 n 61 11 61 11 30 1' % f % f % f % f % Egen företagare . . . 9 6 — — 8 13 12 20 4 13 Tjänsteman ....... 106 66 29 91 45 74 26 43 13 43 Arbetare ......... 45 28 3 9 8 13 23 38 13 43

Tabell 30. Yrkesställning. Manliga fritidsgruppsledare fördelade på slag av organisation

I Sc R N A X K Yrkesställning n 291 11 27 n 39 n 15 in 25 11 14 11 80 f % f % f % f % f % f % f % Egen företagare ..... 15 5 1 4 4 10 3 20 1 4 1 (7) 3 4 Tjänsteman ......... 157 54 14 52 32 82 8 53 15 60 10 (71) 48 60 Arbetare ........... 119 41 12 44 3 8 4 27 9 36 3 (21) 29 36

• Sida 48
•  Original

'1960: IX, tab. 4, vars uppgifter vi i ta- bell 31 omräknat till procenttal.

Tabell 31 låter oss förstå, att tjänste- männen är överrepresenterade inom valda ledarkategorier jämfört med för- värvsarbetande befolkning i hela riket. Underrepresenterade är först och främst arbetarna men inom åtminstone flertalet ledarkategorier också de egna företagarna.

För en mer exakt jämförelse med Folkräkningen 1960 kan vi dela upp manliga ordförande på lokalplan och fritidsgruppsledare efter ålder och yr- kesställning.

I förhållande till Folkräkningen 1960 visar tabellerna 32—36:

att tjänstemännen är överrepresente- rade i varje åldersklass medan framför allt arbetarna är underrepresenterade.

Egna företagarna är något överrepre- senterade i de lägsta åldersklasserna inom övriga slag av organisationer, främst bland ordförande och fritids-

gruppsledare. Däremot är de genomgå- ende något underrepresenterade i de högsta åldersklasserna.

4.5.3. Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan sägas: att i jämförelse med Folkräkningen 1960 företer samtliga ledarkategorier en betydande överrepresentation för yrkesställning tjänstemän. Procent- talen är omkring 2—3 gånger högre än Folkräkningens; att både de egna företagarna och tjäns- temännen är procentuellt talrikast på riksplan och fåtaligast på 10- kalplan, varvid lägsta procenttal gäller för fritidsgruppsledarna;

att i första hand arbetarna är under-

representerade bland valda ledar- kategorier, i synnerhet på riks— och distriktsplan ; även efter fördelning av manliga ordförande på lokalplan och fri-

att

Tabell 31. Manlig förvärvsarbetande befolkning i hela riket efter ålder och yrkesstc'illning enligt Folkräkningen 1960.

_ Ålder Yrkesställning Totalt ——-24 25—34 35—44 45—54 55—64 % % % % % % Egen företagare ................. 1 9 17 23 28 16 Tjänsteman ..................... 21 33 33 25 ' 21 27 Arbetare ....................... 78 58 50 52 51 57

Tabell 3.2. Yrkesställning. Manliga förvårvsarbetande parlamentariskt valda ledare på lokalplan inom idrottsorganisationcr fördelade på ålder.

Ordförande på lokalplan inom I __ ' Ålder Yrkesstallmng Totalt _24 25—34 35—44 45—54 55—64 n6 1138 n61 n43 n12 n160 % % % % % % Egen företagare ................. (—) 10 5 5 (—) 6 Tjänsteman ..................... (50) 61 67 70 (75) 66 Arbetare ....................... (50) 29 28 26 (25) 28

• Sida 49
•  Original

Tabell 3.3. Yrkesställning. Manliga förvärvsarbetande parlamentariskt valda ledare på lokalplan inom övriga slag av organisationer fördelade på ålder.

Ordförande på lokalplan inom Ö Ålder Yrkesställning Totalt _24 25—34 35—44 45—54 55—64 n38 n63 n57 n40 n4 n202 % % % % % % Egen företagare ................. 8 19 18 5 (25) 14 Tjänsteman ..................... 47 56 70 70 (75) 61 Arbetare ....................... 45 25 12 25 (—) 25

Tabell 34. Yrkesställning. Manliga förvärvsarbetande fritidsgruppsledare inom idrotts- organisationer fördelade på ålder.

Fritidsgruppsledare inom I . Ålder Yrkesställning Totalt _24 25—34 35—44 45—54 55—64 n 36 n 111 n 99 11 39 11 6 n 291 % % % % % % Egen företagare ................. —— 5 8 5 (_) 5 Tjänsteman ..................... 42 58 54 51 (67) 54 Arbetare ....................... 58 38 37 44 (33) 41

Tabell 35. Yrkesställning. Manliga förvärvsarbetande fritidsgruppsledare inom övriga slag av organisationer fördelade på ålder.

Fritidsgruppsledare inom Ö _ Ålder Yrkesställning Totalt —24 25—34 35—44 45—54 55—64 n 25 n 34 n 35 n 25 n 8 n 127 % % % % % % Egen företagare ................. 4 12 3 12 (13) 8 Tjänsteman ..................... 44 82 63 60 (74) 65 Arbetare ....................... 52 6 34 28 (13) 28

Tabell 36. Yrkesställning. Manliga förvärvsarbelande fritidsgruppsledare inom kommu- nal ungdomsverksamhet fördelade på ålder.

Fritidsgruppsledare inom K

Ålder Yrkesställning Totalt _24 25—34 35—44 45—54 55—64 n 9 n 30 n 22 n 16 n 3 n 80

% % % % % % Egen företagare ................. (—) 3 5 6 (_) 4 Tjänsteman ..................... (33) 60 64 75 (33) 60 Arbetare ....................... (67) 37 31 19 (67) 36

• Sida 50
•  Original

tidsgruppsledare på ålder, är tjäns— temännen överrepresenterade och arbetarna underrepresenterade in- om varje åldersklass medan de egna företagarna är något överrepresen- terade i de lägsta åldersklasserna inom övriga slag av organisationer men underrepresenterade för öv- riet;

att vid uppdelning på slag av organi- sation är tjänstemännen bland ord- förandena på lokalplan särskilt tal- rika inom scout- och religiösa or- ganisationer, arbetarna förhållande- vis många inom politiska och kate- gorin andra slag av organisationer, att tjänstemännen hos fritidsgrupps- ledarna är talrikast inom religiösa organisationer och organisations- slag X och arbetarna inom scout- och idrottsorganisationerna och därnäst inom kategorin andra slag av organisationer och kommunal ungdomsverksamhet; alt indelning på yrkesställning tyder på att det inom scoutorganisatio- nerna är olika slag av personer som är ordförande och fritidsgruppsle- dare; att tendens i den riktningen också finns inom idrottsorganisa- tionerna.

4.6 Nuvarande bostadsort

Ledarna har ombetts att uppge nuva- rande bostadsort, dess kommun och län.

Med hjälp härav har personens bo- stadsort klassificerats på agglomera- tionsnivå, varvid Neymarks1 indelning varit vägledande:

4.7. Skolutbildning

Endast högsta angivna skolutbildning har medtagits.

Frågan har innehållit följande svars— alternativ. (I tabellerna används för- kortningar angivna inom parentes.):

Folkskola, enhetsskola, grundskola, yrkesskola eller motsvarande (Fsk)

Folkhögskola (Fhsk) Realskola, flickskola, lägre ingenjörs— examen eller motsvarande (Rsk)

Studentexamen eller motsvarande (St.-ex.)

Tabell 43. Skolutbildning. Parlamentariskt valda ledare.

. Skolutbildning Ledarkategorier Fsk Fhsk Rsk St. ex. ' Ak.st. An n % % % % % % Riksplan Ordförande, SF ............ 22 14 — — 46 41 — Sekreterare, S_F ............ 21 14 — 28 24 29 5 Ordförande, Ö ............. 21 24 14 14 — 43 5 Distriktsplan Ordförande, SF ............ 57 37 4 25 16 19 —— Sekreterare, SF ............ 52 43 6 "26 10 14 2 Ombudsmän, SF ........... 26 46 —— 23 8 23 —— Ordförande, DF ............ 10 10 20 "50 10 10 — Sekreterare, DF ............ 12 42 —— 33 17 8 _ Ordförande, Ö ............. 73 33 25 22 6 12 3 Lokalplan Ordförande, I .............. 184 48 7 16 16 13 —— Ordförande, Ö ............. 320 37 12 25 18 8 ——

• Sida 56
•  Original

Akademiska studier (Ak.st.) Annan skolutbildning, ange vilken (An).

4.7.1. Parlamentariskt valda ledare

Av tabell 43 ser vi att ledarna på riks- plan tenderar att ha högre skolutbild- ning än ledarna på lokalplan. På riks- plan har över 40 % av ordförandena akademiska studier bakom sig. Inte mindre än 87 % av ordförandena inom idrottsorganisationernas Specialförbund på riksplan har studentexamen eller däröver.

Tar vi enbart hänsyn till akademiska studier eller enbart folkskola, sjunker utbildningsnivån även från distrikts— till lokalplan, om vi jämför ordförande- grupperna med varandra. Undantag beträffande akademiska studier utgör ordförandena inom distriktsidrottsför- bunden.

Av alla ledare från riks- till lokalplan har över hälften en skolutbildning som överstiger enbart folkskola.

På distrikts- och lokalplan har 18——— 35 % en skolutbildning motsvarande studentexamen eller däröver.

Tabell 44 anger anställda ledarnas skol- utbildning. Genomsnittligt sett högsta skolutbildning har ledarna på riksplan med omkring 25—40 % som har lägst studentexamen. Lägsta skolutbildning av riksplanets tre ledarkategorier har instruktörerna.

På distriktsplan har 25 % av idrotts- konsulenterna lägst studentexamen och 42 % enbart folkskola. Tjänstemännen inom övriga slag av organisationer upp— visar endast 7 % som har lägst student- examen och 51 % med enbart folk— skola. De kommunala ungdomskonsu- lenterna har 21 % med studentexamen eller mer och 32 % med enbart folk- skola.

På lokalplan har tjänstemännen in- om övriga slag av organisationer ge— nomsnittligt något högre skolutbildning än sina kolleger på distriktsplan. Men av ungdomsgårdsföreståndarna har 65— 79 % enbart folkskola.

Om man jämför ordförande och an- ställda ledare inom samma organisa- tionsgrupp och inom vardera riks-, distrikts- och lokalplan, framgår att ordförandena, genomgående har något

Tabell 44. Skolutbildning. Anställda ledare.

_ Skolutbildning Ledarkategorler Fsk Fhsk Rsk St.ex. Ak.st. An

n % % % % % % Riksplan Högsta tjm, Ö .............. 18 11 17 28 17 22 6 Instruktörer, Ö .............. 21 29 29 19 19 5 —— Andra tjm, Ö ............... 75 20 11 31 17 20 1 Distriktsplan Konsulenter, I .............. 12 42 8 25 8 17 —— Tjänstemän, Ö .............. 43 51 26 16 2 5 _ Konsulenter, K ............. 19 32 16 32 5 16 —— Lokalplan Tjänstemän, () .............. 38 29 26 21 s 13 3 Ungdomsgårdsf., Ö .......... 10 70 —— 20 10 -— _ Ungdomsgårdsf., K .......... 57 65 9 21 2 4 _

• Sida 57
•  Original

högre utbildningsnivå än de anställda ledarna.

4.7.3 Fritidsgruppsledare Fritidsgruppsledarna, tabell 45, tende- rar att ha lägre skolutbildning än ord- förandena på lokalplan. 50—65% av fritidsgruppsledarna har enbart folk- skola och 10—20 % har lägst student- examen. Största andel med enbart folkskola

har fritidsgruppsledarna inom idrotts- organisationerna, därnäst inom den kommunala ungdomsverksamheten.

4.7.4 Fördelning på slag av organisation Vid jämförelse mellan tabellerna 46 och 47 kan man konstatera, att det även i fråga om högsta skolutbildning förelig- ger klara differenser mellan olika slag av organisationer men också att det inom ett och samma slag av organisa-

Tabell 45. Skolutbildning. Fritidsgruppsledare.

. _ _ Skolutbildning Fritidsgruppsledare inom Fsk Fhsk | Rsk St. ex. Ak.st. | An n % % % % % % I ........................ 364 64 3 18 8 6 1 Ö ........................ 235 51 11 16 14 6 2 , K ....................... 135 59 10 21 6 3 1

Tabell 46. Skolutbildning. Parlamentariskt valda ledare på lokalplan fördelade på slag av organisation.

Ordförande på lokalplan inom Skolutbildning I Sc R N P A n 184 n 55 n 91 n 21 n 89 n 51

% % % % % %

Folkskola ...................... 48 27 19 57 45 55 Folkhögskola ................... 7 4 21 19 10 10 Realskola ....................... 16 35 28 14 18 24 Studentexamen ................. 16 16 25 10 19 8 Akademiska studier .............. 13 16 8 —— 8 4 Annan skolutbildning ............ — 2 _ — — ——

Tabell 47. Skolutbildning. Fritidsgruppsledare fördelade på slag av organisation.

Fritidsgruppsledare inom Skolutbildning I Sc R N A X K n 364 11 65 n 59 n 22 11 51 11 28 11 135

% % % % % % %

Folkskola .............. 64 55 34 82 59 43 59 Folkhögskola .......... 3 5 20 _— 12 7 10 Realskola .............. 18 19 9 9 20 29 21 Studentexamen ........ 8 15 17 9 10 14 6 Akademiska studier ..... 6 3 15 _ —— 7 3 Annan skolutbildning. . . 1 3 5 —— — — 1

• Sida 58
•  Original

tion är differenser mellan ordförande och fritidsgruppsledare. De senare ten- derar att inom alla jämförbara organi- sationsslag ha lägre utbildningsnivå.

Differensen i skolutbildning mellan ordförandena och fritidsgruppsledarna är särskilt påtaglig inom scoutorgani- sationerna. Medan medianen för ord- förandena ligger vid realskola, ligger den för fritidsgruppsledarna vid folk- skola.

Av ordförandena har ledarna inom scout- och de religiösa organisationer- na genomsnittligt den högsta skolut- bildningen och ledarna inom nykter- hetsorganisationerna den lägsta.

Av fritidsgruppsledarna har ledarna inom de religiösa organisationerna den relativt högsta skolutbildningen och ledarna inom nykterhetorganisa- tionerna den lägsta. Överensstämmelsen med ordförandena är märkbar.

Folkhögskola som högsta skolutbild— ning förekommer i nämnvärd omfatt— ning egentligen endast inom de religiö- sa organisationerna, där denna utbild- ningsnivå både hos ordförandena och fritidsgruppsledarna anges av omkring 20 %. Märkas bör dock att också 19 % av ordförandena inom nykterhetsor- ganisationerna angett folkhögskola som högsta skolutbildning. Men av fritids- gruppsledarna inom nykterhetorgani- sationerna har ingen angett folkhögsko- la som högsta skolutbildning.

4.7.5 Kommentarer

I direktiven anmodas utredningen att undersöka »möjligheterna att utnyttja folkhögskolornas resurser för ledarut- bildning».

En aspekt på denna fråga är natur- ligtvis folkhögskolornas integrering i samhället, enkannerligen relation till ungdomsorganisationerna.

Vi har i denna undersökning funnit att endast 7—8% av ledarna inom idrottsorganisationerna och något större

procent inom kommunal ungdomsverk— samhet har folkhögskola som högsta skolutbildning. Men de största ande- larna återfinns inom övriga slag av organisationer, särskilt inom de reli— giösa organisationerna och i någon mindre utsträckning nykterhetsorgani- sationerna.

Även bland anställda ledare återfinns största procenten med folkhögskola som högsta skolutbildning inom övriga slag av organisationer: instruktörer 29 %, tjänstemän på distriktsplan och lokal- plan, båda 26 %.

Åtminstone inom moderpopulationen för de båda tjänstemannagrupperna (kapitel 2.2.5) tillhör förhållandevis många av ledarna religiösa organisa- tioner.

Resultaten skulle således kunna tyda på att det är relativt fler från religiösa sammanslutningar än från andra orga- nisationsslag, som har utbildningsnivå folkhögskola. Orsakerna till att så skulle kunna vara förhållandet har inte un- dersökts. Men funnen samvariation bör kanske ändå observeras vid bedömning av folkhögskolornas möjlighet att i större skala administrera ungdomsle- darutbildning.

4.7.6. Sammanfattning

I fråga om skolutbildning visar under-

sökningen:

att ledarna på riksplan procentuellt har högre skolutbildning än ledarna på distrikts- och lokalplan; att tjänstemännen på lokalplan inom övriga slag av organisationer i mot— sats till vad som sagts i ovanstående att-sats, tenderar att ha högre skol- utbildning än ledarna på distrikts- plan; , att de parlamentariskt valda ledarna i regel har något högre skolutbild— ning än de anställda ledarna; att inom somliga grupper omkring en tredjedel av de anställda ledarna

• Sida 59
•  Original

har studentexamen eller däröver;

att fritidsgruppsledarna har lägre skol- utbildning i genomsnitt än mot- svarande kategorier bland ordfö- rande och anställda på lokalplan; att differensen i skolutbildning mel- lan ordförandena och fritidsgrupps- ledarna är särskilt framträdande inom scoutorganisationerna; att av ordförandena på lokalplan le- darna inom scout- och de religiösa organisationerna har den relativt högsta skolutbildningen och ledarna inom nykterhetsorganisationerna den lägsta; att av fritidsgruppsledarna ledarna

inom de religiösa organisationerna har den högsta och ledarna inom nykterhetsorganisationerna den lägsta skolutbildningen;

att folkhögskola som högsta skolutbild— ning främst förekommer inom grup— pen övriga slag av organisationer och, åtminstone på lokalplan, bland dessa främst inom de religiösa or- ganisationerna.

4.8. Inkomst

Ledarna har tillfrågats om deras totala bruttoinkomst under år 1963. Skatten ärsåledes inte fråndragen. I bruttoin— komsten ingår inte bara lön från hu- vudarbetsgivare eller inkomst från eget företag utan också eventuella extra- inkomster.

Den ställda frågan lyder:

Hur stor uar Er totala inkomst under 1963? Räkna med bruttoinkomsten, dvs. innan skatten var dragen.

Till frågan gavs svarsalternativen:

_ 2 000 kr

2 001—10 000 » 10 001—20 000 » 20 001—30 000 . 30 001—40 000 » 40 001—50 000 » 50001 kr eller mer

Tabell 48. Manliga inkomsttagare ihela riket med 3000 kr eller mer i inkomst under år 1962 efter åldersgrupp och me- dianinkomst. Källa SÅ 1964, tabell 374.

Ålder _24 25—44 45—66 Md Md Md 8 803 16 579 14 940

En utförlig redovisning av de olika ledarkategoriernas svar finns i bilaga 1 e, tabellerna 1—9.

Nedan redovisas endast manliga le- dares inkomst. För att kvinnliga leda- res inkomst ska bli jämförbar behöver den ställas i relation till huvudsyssel- sättning. Men därmed får vi för kvin— nornas del alltför små tal att arbeta med.

Inkomst brukar också stå i samband med ålder. De manliga ledarna delar vi på följande åldersklasser:

_24 år 25—44 » 45—64 » För dessa åldersklasser redovisar vi medianinkomst för manliga ledare med 2 001 kronor eller mer i inkomst.

Statistisk Årsbok 1964 anger i tabell 374 manliga inkomsttagare år 1962 efter inkomstklass och åldersgrupp. Med hjälp därav har vi i tabell 48 räknat fram medianinkomst för manliga in— komsttagare med 3 000 kronor eller mer i inkomst för angivna åldersklasser.

Med uppgifterna ur SÅ som bakgrund presenterar vi nu medianinkomst för olika ledarkategorier.

4.8.1. Parlamentariskt valda ledare

Tabell 49 anger att ledarkategoriernas medianinkomst överstiger normalpopu- lationens inom varje åldersgrupp. Le- darna på riksplan har medianinkoms- ter som överstiger. normalpopulationens

• Sida 60
•  Original

Tabell 49. Medianinkomst. Inkomsttagare med 2 001 kr eller mer i inkomst. Manliga

parlamentariskt valda ledare fördelade på ålder.

Ålder Ledarkategorier _24 25_44 45—64 11 Md n Md n Md Riksplan Ordförande, SF ................. _— ( —) 3 (52 501) 17 52 273 Sekreterare, SF ................. 1 (15 001) 9 35 001 11 35 001 Ordförande, Ö .................. _— —) 12 27 501 6 35 001 Distriktsplan Ordförande, SF ................. 1 6 001) 24 28 751 31 29 501 Sekreterare, SF ................. 1 6 001) 26 23 334 24 24 546 Ombudsmän, SF ................ —— —) 17 23 751 9 23 751 Ordförande, DF ................. — —) 1 (15 001) 9 38 751 Sekreterare, DF ................. — —) 3 (25 051) 9 27 501 Ordförande, Ö .................. 2 10 001) 31 16 765 24 26 667 Lokalplan Ordförande, I ................... 12 13 334 100 25 532 56 24 769 Ordförande, Ö .................. 49 9 260 120 19 286 44 23 751

två till tre gånger och i något fall t. o. m. drygt detta. Lokalplanets ledare har medianinkomst som överträffar normal- populationens med två till tio tusen kronor.

Ovan gjorda exemplifiering säger också, att medianinkomsten är påtagligt högre hos ledarna på riks- än på lokal- plan. Distriktsplanets ledare intar ett mellanläge. Det bör i sistnämnda fall ändå observeras att ordförandena in- om övriga slag av organisationer på distriktsplan har något lägre median- inkomst än ordförandena på lokalplan inom åldersgruppen 25—44 år.

Inom idrottsledarkategorierna ligger ordförandena högre i medianinkomst i medeltal än vad sekreterare och om- budsmän gör. _

Ordförandena inom idrottsorganisa- tionerna har genomgående högre me- dianinkomst än ordförandena inom övriga slag av organisationer, på såväl riks- som distrikts- och lokalplan inom var åldersgrupp för sig.

4.8.2. Anställda ledare

Hos de anställda ledarna finner vi en-— enligt tabell 50 medianinkomster, som

ligger märkbart lägre än de parlamen- tariskt valda ledarnas. Inom åldersklas- sen 25—44 år har de anställda inom övriga slag av organisationer både på distrikts- och lokalplan lägre median— inkomst än normalpopulationen.

Inom övriga slag av organisationer har ledarna på riksplan högre median- inkomst än ledarna på distrikts— och lokalplan.

Idrottskonsulenternas medianinkomst överstiger något högsta tjänstemännens inom övriga slag av organisationer. De kommunala ungdomskonsulenterna sy- nes befinna sig i ett inkomstläge, som rätt väl sammanfaller med de sist nämn- das.

De kommunala ungdomsgårdsföre- ståndarna har högre medianinkomst än tjänstemännen på lokalplan inom övriga slag av organisationer.

4.8.3. Fritidsgruppsledare

Som framgår av tabell 51 har de man- liga fritidsgruppledarna inom alla tre åldersklasserna högre medianinkomst än den manliga normalpopulationen (tabell 48).

• Sida 61
•  Original

Tabell 50. Medianinkomst. Inkomsttagare med 2 001 kr eller mer i inkomst. Manliga anställda ledare fördelade på ålder.

Ålder Ledarkategorier _24 25_44 45—64 n Md n Md n Md Riksplan Högsta tjm, Ö .................. 1 (15 001) 8 22 001 5 27 501 Instruktörer, Ö .................. 2 (15 001) 13 17 223 — ( —) Andra tjm, Ö ................... 4 (10 001) 40 22 381 12 25 715 Distriktsplan Konsulenter, I .................. — ( —) 11 23 889 1 (25 001) Tjänstemän, Ö .................. 5 (13 751) 28 14 762 3 (15 001) Konsulenter, K ................. — —) 13 22 501 6 30 001 Lokalplan Tjänstemän, Ö .................. 4 (10 001) 23 15 001 1 (25 001) Ungdomsgårdsf., Ö .............. — ( —) 8 14 286 1 (15 001) Ungdomsgårdsf., K .............. 1 (10 501) 33 17 858 15 22 501

Fritidsgruppsledarna inom idrottsor- ganisationerna, övriga slag av organi- sationer och kommunal ungdomsverk- samhet har ungefär lika stor inkomst. Det är endast i den högsta åldersklas- sen, som några större olikheter fram- träder. Inom denna har fritidsgrupps- ledarna inom övriga slag av organisa- tioner den lägsta medianinkomsten.

4.8.4. Sammanfattning

Tahéllél'na 49—51 visar: att flertalet ledarkategorier inom var åldersklass för sig har en median- inkomst som ligger klart över vad Statistisk Årsbok 1964 anger för normalpopulationen inom samma åldersgrupper;

att de parlamentariskt valda ledarna på riksplan har en medianinkomst som överträffar normalpopulatio- nens två till tre gånger, i något fall till och med gott och väl; det hos parlamentariskt valda le- dare är en sjunkande inkomstnivå från riks- till lokalplan; att idrottsorganisationernas ordförande på vart organisationsplan och inom varje åldersklass för sig har högre medianinkomst än ordförandena inom övriga slag av organisationer; ordförandena inom idrottsorganisa- tionerna har högre medianinkomst än sekreterarna och ombudsmän- nen; de anställda ledarna har lägre me- att att att

Tabell 51. Medianinkomst. Inkomsttagare med 2 001 kr eller mer i inkomst. Manliga fritidsgruppsledare fördelade på ålder.

Ålder Fritidsgruppsledare inom _24 25_44 45—64 11 Md n Md n Md I .............................. 40 11 251 212 18 645 45 27 501 Ö .............................. 24 11 429 71 18 473 33 18 847 K ............................. 10 12 001 53 18 667 19 25 556

• Sida 62
•  Original

dianinkomst än de parlamentariskt valda, om vi jämför ledarna på samma organisationsplan och inom samma slag av organisation;

att idrottskonsulenter, kommunala ung-

domskonsulenter och högsta tjäns- temän och kategorin andra tjänste- män inom övriga slag av organisa- tioner har ungefär lika stor me- dianinkomst och samtidigt har högsta inkomstläget av de anställda ledarna;

att undersökningens enda ledarkatego-

rier med medianinkomst under nor- malpopulationens är grupperna an-

att fritidsgruppsledarnas

ställda inom övriga slag av orga- nisationer på distrikts- och lokal- plan;

medianin- komst tenderar att vara något läg- re än ordförandenas på lokalplan;

att fritidsgruppsledarna inom idrotts-

organisationer, kommunal ungdoms- verksamhet och övriga slag av or- ganisationer har ungefär lika stora inkomster, frånsett inom den högsta åldersklassen, där ledarna inom öv- riga slag av organisationer har märkbart lägre.

• Sida 63
•  Original

KAPITEL 5

Leder-uppdraget

Frågorna i detta kapitel har endast ställts till de parlamentariskt valda le- darna och till fritidsgruppsledarna. Av de förstnämnda tar vi i tabellerna ne- dan endast med ordförandena.

5.1. Tid ägnad åt uppdraget

Ställd fråga lyder:

Om angivet uppdrag kan avse inne- varande höst, hur många timmar har Ni då under de senaste 14 dagarna ge- nom förberedelser, möten eller annat ägnat åt angivet uppdrag?

Därest uppdraget ej avsett innevaran- de höst, har markering härför kunnat ske i särskild svarsruta. I tabellerna ne- dan har endast medtagits svar från dem, som haft uppdraget »innevarande höst».

5.1.1. Parlamentariskt valda ledare

Riksplan

Tabell 52 visar att av ordförandena in- om idrottsorganisationernas specialför- bund på riksplan har hälften ägnat 21 timmar eller flera åt uppdraget under de senaste 14 dagarna. Endast fem pro- cent har ägnat uppdraget så kort tid som 10 timmar eller mindre. Det gäller åldersklassen 35—64 år.

Inom kategorin ordförande på riks- plan inom övriga slag av organisatio- ner är försökspersonerna mycket få. Vi kan ändå skönja en klar tendens till att dessa ägnat uppdraget betydligt

Tabell 52. Antal timmar ägnade åt upp- draget under de senaste 14 dagarna. Man- liga ordförande pd riksplan efter ålder.

Ledarkategorier Antal Ordf., SF Ordf., 0 timmar Ålder Ålder 35—64 20—34 35—64 n 20 n 7 n 11 % % % 0— 5 — (——) (18) 6—10 5 (43) (27) 11—15 25 (14) ( 9) 16—20 20 (14) (45) 21— 50 (29) (_) Summa 100 (100) (100)

mindre tid än specialförbundens ord- förande.

Distriktsplan

Av tabell 53 framgår att båda ordfö- randegrupperna på distriktsplan ten- derar att ha ägnat uppdraget klart mind- re tid än ordförandegrupperna på riks- plan.

Av specialförbandens ordförande inom den högsta åldersklassen har om- kring två tredjedelar ägnat uppdraget högst 10 timmar under de senaste 14 dagarna. Går man till ordförandena in- om övriga slag av organisationer ser man att 72 % inom den högsta ålders- klassen har ägnat uppdraget högst 10 timmar under den angivna tiden och över 40 % har endast använt 0—5 tim- mar åt uppdraget.

Även på distriktsplan har således

• Sida 64
•  Original

Tabell 53. Antal timmar ägnade åt upp- draget under de senaste 14 dagarna. Man- liga ordförande pä distriktsplan efter ålder.

Ledarkategorier

Ordf. , SF Ordf. , Ö Ålder Ålder

20—34 35—64 20—34 35—64 n 6 n 51 n 20 11 28

% % % %

Antal timmar

o— 5 (17) 23 15 43 6—10 (33) 43 55 29 11—15 (17) 10 25 11 16—20 (_) 3 5 7 21— (3 ) 16 — 11

Summa (100) | 100 100 101

idrottsorganisationernas ordförande i regel ägnat uppdraget mer tid än öv- riga organisationers ordförande. Inom övriga slag av organisationer har ord- förandena i den yngre åldersklassen ägnat något mer tid åt uppdraget än ordförandena i den äldre åldersklassen.

Lokalplan

Tabell 54 utvisar att i varje fall idrotts- organisationernas ordförande på lokal- plan tenderar att ha ägnat mindre tid åt uppdraget än vad vi i de två när- mast föregående tabellerna funnit att specialförbundens ordförande gjort.

Motsvarande tendens erhåller vi hos ordförandena på lokalplan inom övri- ga slag av organisationer, om vi håller oss till åldersklass 20—34 år. Inom åldersklassen däröver förefaller dock lokalplanets ordförande att i medeltal ha ägnat uppdraget mer tid än åtmins- tone distriktsplanets ordförande.

Inom en och samma åldersklass finns en svag tendens till att ordförandena inom övriga slag av organisationer i medeltal har ägnat mer tid åt uppdraget än ordförandena inom idrottsorgani- sationerna.

Vid konstanthållande av ålder fram- kommer att kvinnorna inom övriga slag av organisationer i medeltal synes ha ägnat något fler timmar åt uppdra- get än männen.

5.1.2 Fritidsgruppsledare Enligt tabell 55 har fritidsgruppsledarna inom idrottsorganisationerna i medel- tal ägnat mer tid åt uppdraget än fri- tidsgruppsledarna inom övriga slag av organisationer. Minsta tiden har i me- deltal de kommunala fritidsgruppsle- darna ägnat uppdraget. Så har t. ex. 42—45 % av idrottsorga- nisationernas manliga ledare inom de två högsta åldersklasserna ägnat 11

Tabell 54. Antal timmar ägnade åt uppdraget under de senaste 14 dagarna. Ordförande pä lokalplan efter kön och ålder.

Ledarkategorier Ordf., I Ordf., Ö Ålder Ålder Antal timmar 20—34 35—64 —19 20—34 35—64 M M M M Kv M Kv n38 n92 n18 n89 n24 n77 n26 % % % % % % % 0— 5 ................ 42 41 50 36 25 23 19 6—10 ................ 34 32 22 37 38 39 19 11—15 ................ 13 14 11 16 21 16 19 16—20 ................ — 6 6 5 8 6 19 21—— ................ 11 7 11 7 8 16 23 Summa 100 100 100 101 100 100 99

• Sida 65
•  Original

Tabell 55.

Antal timmar ägnade åt uppdraget under de senaste 14 dagarna. Fritidsgruppsledare.

Fritidsgruppsledare inom 1 () K Antal Ålder Ålder Ålder * timmar _19 20_34 35—64 _19 20-34 35_64 _19 20_34 35_64

M KVM KvMKv M

KvMKvMKvMIlKvM Kv MKV

17 5 116 13 119 15 12

10 35 14 4632 1|_26 6 3024

%%%%%%%

o_ 5 (65) (40) 21 (46) 18 (47) (42) 6—10 (29) (20) 38 (39) 37 (40) (25) 11_15 (_) (_) 28 (15) 19 (13) (17) 16—20 (_) (20) 7 (_) 13 (_) (8) 21— (6) (20) 7 (—) 13 (—) (8)

%%%%%%%%%%%

(40) 29 (14) 39 22 (_) (_) 54 (67) 47 50 (30) 46 (71) 39 53 (100) (_) 23 (33) 23 17 (20) 14 (7) 7 (_) (_) 8 (_) 17 13 (_) 9(—) — 13 (—)(—) 4 (_) 3 4 (10) 3 (7) 15 6 (_) (_) 12 (_) 10 17

då

Summa (100) (100)101 (100)100| (100) (100) (100)101 (99) 100 100| (100)| (_) 101 (100)100 101

timmar eller flera åt uppdraget mot 22—26 % inom övriga slag av organi- sationer och 24—30 % inom kommunal ungdomsverksamhet. Av de kommunala fritidsgruppsledarna har omkring hälf- ten endast ägnat högst fem timmar åt uppdraget.

I fråga om kön och ålder föreligger inte några entydiga differenser.

5.1.8. Fördelning på slag av organisation Vi gör här inte någon uppdelning på kön och ålder.

Parlamentariskt valda ledare på lokal- plan

Om vi undersöker hur många som an- vänt högst 10 timmar åt uppdraget un-

der de senaste 14 dagarna visar tabell 56 att 75% av ordförandena inom idrottsorganisationerna hamnar i den gruppen, 73 % av ordförandena inom de politiska organisationerna, 69 % av ordförandena inom de religiösa orga— nisationerna, 59 % av ordförandena inom kategorin andra slag av organi- sationer och 52 % av scoutordföran- dena. Av de sistnämnda har en femte- del ägnat 21 timmar eller flera åt upp- draget.

Fritidsgruppsledare

Enligt tabell 57 är största andelen som endast ägnat uppdraget högst 10 tim- mar i nämnd ordning fritidsgrupps- ledarna inom religiösa organisationer

Tabell 56. Antal timmar ägnade åt uppdraget under de senaste 14 dagarna. Parlamen— tariskt valda ledare på lokalplan fördelade på slag av organisation.

Ordförande på lokalplan inom

Antal timmar I Sc R N ]) A n 137 11 46 n 62 11 16 11 71 n 41

% % % % % %

0— 5 ................... 42 17 27 37 45 27 6—10 ................... 33 35 42 38 28 ' 32 11—15 ................... 13 17 10 19 21 " 15 16—20 ................... 5 11 8 6 3 10— 21— ................... 7 20 13 _ 3 16

Summa 100 100 100 100 100, . 100

• Sida 66
•  Original

Tabell 57. Antal timmar ägnade dt uppdraget under de senaste 14 dagarna. Fritids- gruppsledare efter slag av organisation.

Fritidsgruppsledare inom Antal timmar I Sc R N A X K 11 285 11 41 n 43 11 12 11 31 n 18 11 88 % % % % % % % 0— 5 ......... 25 27 33 (42) 23 33 50 6—10 ......... 37 46 56 (33) 39 39 24 11—15 ......... 21 13 -— (—) 23 17 11 16—20 ......... 8 7 5 (17) 3 — 3 21— ......... 9 7 6 (8) 13 11 11 Summa 100 100 100 (100) 101 100 99

89 %, nykterhetsorganisationer (75 %), kommunal ungdomsverksamhet 74 %, scoutorganisationer 73 %, organisa- tionsslag X 72 %, idrottsorganisa- tioner och kategorin andra slag av organisationer, båda 62 %. Av de kom— munala fritidsgruppsledarna har hälf- ten endast ägnat uppdraget 0—5 tim— mar under de senaste 14 dagarna. Inom samtliga organisationsslag, inklusive den kommunala ungdomsverksamheten, finns det ändå de som ägnat 21 timmar eller flera åt uppdraget.

5.1.4. Sammanfattning

Materialet visar en klar tendens till att ordförandena på lokalplan ägnar upp- draget mer tid än fritidsgruppsledarna och att den tid som ägnas åt uppdraget ökar med högre organisationsplan. Un- dantag från denna tendens utgör övri- ga organisationers manliga ordförande på distriktsplan inom den högsta ålders- klassen, vilka ägnat uppdraget mindre tid än motsvarande ordförandegrupp på lokalplan.

Av ordförandena på lokalplan ägnar speciellt scoutordförandena uppdraget jämförelsevis mycken tid.

Några entydiga differenser mellan män och kvinnor, yngre och äldre le- dare i fråga om antal timmar som ägnas åt uppdraget föreligger inte.

5.2. Inkomst på uppdraget

Frågan har endast riktats till parla- mentariskt valda ledare och fritids- gruppsledare. Uteslutna är också de, som haft något av nämnda uppdrag kombinerat med anställning, t. ex. som instruktör, konsulent, sekreterare, ung- domsgårdsföreståndare eller liknande i den angivna organisationen.

Försökspersonen har själv fått av- göra huruvida uppdraget kan sägas ha varit förenat med anställning. Därmed har vi ingen möjlighet att avgöra, om antalet personer, som svarat på frågan är relevant.

Den fråga som ställts lyder:

Har eller hade Ni inkomst på Ert i fråga 6 angivna uppdrag, utöver ersätt- ning för omkostnader?

Därtill ställts :

har följande tilläggsfråga

Om »ja», har hög har denna inkomst varit under senaste hela månad, under vilken verksamhet pågått eller __ om inkomsten varit utslagen på längre tid, dock högst tre månader —- hur stora skulle de rätteligen ha blivit under se- naste månad?

Det är möjligt, att vi trots tilläggsfrå- gans formulering inte kunnat undgå att få efterrationaliseringar. i svaren.

• Sida 67
•  Original

Tabell 58. Inkomst på uppdraget under senaste hela månad. Parlamentariskt valda ledare och fritidsgruppsledare, vilka ej haft uppdraget i kombination med anställning.

Inkomstens storlek i kronor Ledarkategorier 0 1_5 6—25 26— 101_ 301 100 300 —w n % % % % % % Parlamentariskt valda ledare Riksplan Ordförande, SF ........................ 22 91 —— 4,5 4,5 —— — Ordförande, Ö ......................... 20 75 — 5 5 — 15 Distriktsplan Ordförande, SF ........................ 52 94 — 6 —— — —- Ordförande, Ö ......................... 69 96 —- 4 —— — — Lokalplan Ordförande, I .......................... 173 99 0,5 _— 0,5 — — Ordförande, Ö ......................... 289 96 1 1 1 _ 1 Fritidsgruppsledare Fritidsgruppsledare., I .................. 360 84 — 6 8 2 -— Fritidsgruppsledare., Ö ................. 223 81 1 2 9 6 2 Fritidsgruppsledare., K ................. 122 12 2 6 24 38 18 Har ledaren haft års- eller halvårs- organisationerna har 8 % haft 26—100 vis utbetalda arvoden, är det osäkert hur svaret har lämnats. Har hela be— loppet utbetalats under den aktuella tidsperioden, kan angivet belopp för senaste hela månad ha blivit för högt. Har beloppet däremot utbetalats för mer än tre månader sedan, kan angiven inkomst för senaste hela månad ha bli- vit för låg.

Av de parlamentariskt valda ledarna har flertalet, 75—99 % beroende på le- darkategori, inte haft någon inkomst på uppdraget. Av dem som haft inkomst, är det endast inOm övriga slag av orga- nisationer, som några få procent haft 101 kronor eller mera under »senaste hela månad».

Bland fritidsgruppsledarna är det nå- got högre procent, som haft inkomst. Inom idrotts- och övriga slag av orga- nisationer har dock drygt 80 % av le- darna ingen inkomst på uppdraget mot 12 % inom den kommunala ungdoms- verksamheten.

kronor under »senaste hela månad». Ingen har haft 301 kronor eller däröver.

Inom övriga slag av organisationer har 9 % av fritidsgruppsledarna haft 26—100 kronor och 2% 301 kronor eller mera.

Av de kommunalt verksamma fri- tidsgruppsledarna har 24 % uppgett 26—100 kronor, 38 % 101—300 kronor och 18 % 301 kronor eller mera under »senaste hela månad».

5.3. Utgifter på uppdraget

Också i denna fråga har endast parla- mentariskt valda ledare och fritids- gruppsledare tillfrågats, vilka därtill inte haft uppdraget i anslutning till an- ställning. Nyttjad frågemetod lider av samma svagheter som frågan om in- komster på uppdraget.

Frågan lyder:

Har eller hade Ni utgifter som följd av Ert i fråga 6 angivna uppdrag ( t. ex. för resor, materiel, lokalhyra etc) för

• Sida 68
•  Original

Tabell 59. Utgifter på uppdraget under senaste månad. Parlamentariskt valda ledare och fritidsgruppsledare, vilka ej haft uppdraget i kombination med anställning.

. . . . . Utgifter i kronor , Ledarkategorier 26— 101— 301— . . 0 1—5 6—25 100 300 W 11 % % % % % % Parlamentarlskt valda ledare Riksplan Ordförande, SF ........................ 22 41 —_ 9 9 14 27 Ordförande, Ö ......................... 20 60 5 5 25 5 __ Distriktsplan Ordförande, SF ........................ 52 48 4 17 23 4 4 Ordförande, Ö ......................... 69 54 3 28 11 3 1 Lokalplan Ordförande, I .......................... 173 60 5 21 9 2 2 Ordförande, Ö ......................... 289 50 5 27 16 1 1 Fritidsgruppsledare Fritidsgruppsledare, I ................... 360 68 2 16 11 3 -— Fritidsgruppsledare, Ö .................. 223 67 5 18 7 2 1 Fritidsgruppsledare, K .................. 122 56 3 27 13 2 _— vilka Ni ej får eller fått ersättning? naste hela månad». För övriga har ut- Tilläggsfråga: gifterna mestadels stannat vid 6—100

Om »ja», har stora har dessa utgifter kronor. Av ordförandena inom special- varit under senaste hela månad, under förbunden på riksplan har ändå 27 % vilken verksamhet pågått, eller — om haft utgifter på 301 kronor eller mera. utgifterna varit utslagna på längre tid, Bland fritidsgruppsledarna har mel- dock högst tre månader -— hur stora lan 32 och 44 % — med högsta procent skulle de rätteligen ha blivit under se- för de kommunalt verksamma — haft naste hela månad? utgifter på uppdraget. Utgifterna ligger

Enligt tabell 59 har 41—60 % av de för samtliga tre ledarkategorier mesta- parlamentariskt valda ledarna inte haft dels på 6—25 kronor. några utgifter på uppdraget under »se-

• Sida 69
•  Original

KAPITEL 6

Ledarens utbildning

6.1. Genomgången kvantitativ ledarut- bildning

Ungdomsorganisationer, folkhögskolor och kommuner administrerar årligen ett stort antal kurser för ungdomsledare. Hållna kurser varierar emellertid i syn- nerligen hög grad både i längd och innehåll. Några värderande aspekter på olika slag av utbildningskurser är där- för idag svåra att lägga. Vi får nöja oss med att ange om ledarna har genom- gått ungdomsledarutbildning eller ej. Därtill skiljer vi på längre och kortare kurser och i sistnämnda fall också på antal kurser.

6.1.1. Definitioner

De två frågor som ställts lyder:

1. Genomgår eller har Ni genomgått nå- gon längre kurs eller skola för ut- bildning av ungdomsledare, för- eningsfunktionär eller dylikt? Längre kurs har definierats som kurs eller skola, som i ett och samma utbild- ningsprogram haft: a. minst 80 timmars sammanhängande undervisning (t.ex. 4-veckorskurser med i genomsnitt minst 4 lektions- timmar per dag eller kvällskurser med minst 40 sammankomster och 2 lektionstimmar per sammankomst eller kombination av dags- och kvälls- kurser); b. korrespondensundervisning eller stu- diecirkel, som omfattar minst 20 brev;

c. kombination av lektions- och korres- pondensundervisning, som i ett och samma uthildningsprogram kan an- ses ha krävt minst 80 timmars sam- manhängande undervisning eller 80 studietimmar.

2. Genomgår eller har Ni genomgått kurser för utbildning av ungdoms- ledare, föreningsfunktionär eller dy- likt och som varit av kortvarigare natur än som åsyftas i fråga 13? Kortare kurs har således definierats som alla kurser för utbildning av ung- domsledare, föreningsfunktionär eller dylikt och som varit av kortvarigare natur än vad som under punkt 1 an- getts för längre kurs. För att om möjligt undvika efterrä— tionaliseringar har IP ombetts att för längre kurs bl. a. ange kursens eller skolans huvudman, kursort och utbild- ningsår. För kortare kurs har IP om- betts att lämna motsvarande uppgifter för den senast genomgångna kursen. Antal kortare kurser har försetts med svarsalternativen : 1— 3 kurser

4—10 » 11 kurser eller flera. Enär det visat sig att relativt få per- soner genomgått 11 kurser eller flera, skiljer vi i redovisningen endast på dem som genomgått 1—3 kurser och dem som genomgått 4 kurser eller flera.

För överskådlighetens skull redovi- sas längre och kortare kurser i en och samma tabell.

• Sida 70
•  Original

Tabell 60. Genomgängen ledarutbildning. Parlamentariskt valda ledare.

Enbart kortare Både Inga kurser Enbart kortare Ledarkategorier längre .. kurser 1_3 4 eller kurser ocäullasrågre flera r n % % % % % Riksplan Ordförande, SF ............... 22 68 14 14 4 — Sekreterare, SF ............... 21 57 24 14 — 5 Ordförande, Ö ................ 21 29 19 33 5 14 Distriktsplan Ordförande, SF ............... 57 33 19 30 4 14 Sekreterare, SF ............... 52 37 31 23 4 5 Ombudsmän, SF .............. 26 50 39 8 3 — Ordförande, Ö ................ 73 18 58 —— 3 22 Lokalplan Ordförande, I ................. 184 61 21 11 2 6 Ordförande, Ö ................ 320 24 62 — 1 12 6.1.2 Parlamentariskt valda ledare 6.1.3 Anställda ledare

Av tabell 60 framgår att det inom var- dera organisationsplanet är relativt fär- re ledare inom idrottsorganisationerna än inom övriga slag av organisationer som genomgått ungdomsledarutbildning. På riksplan saknar 68 % av ordföran- dena inom idrottsorganisationerna ung- domsledarutbildning mot 29 % av ord— förandena inom övriga slag av orga- nisationer.

De lägsta procenten för inga kurser, 18—50 %, har ledarkategorierna på di— striktsplan.

De kurser man genomgått är inom alla ledarkategorier främst enbart kor- tare kurser, hos ordförandena på di- strikts- och lokalplan inom övriga slag av organisationer mestadels högst tre sådana kurser.

Genom att summera procenten i de två kolumnerna längst till höger i tabel- len framkommer att 3—25 % av le- darna genomgått längre kurser. Högsta procenten har ordförandena inom öv- riga slag av organisationer, i synner— het på distriktsplan.

Tabell 61 visar att 83—100 % av an- ställda ledare har genomgått ungdoms- ledarutbildning.

17% av högsta tjänstemännen på riksplan och 16 % av de kommunala ungdomskonsulenterna har dock inte genomgått några ungdomsledarkurser.

Av dem som genomgått enbart kor- tare kurser har flertalet genomgått 4 eller flera kortare kurser.

Inom flertalet ledarkategorier är det större procent som genomgått längre kurser än det är som genomgått enbart kortare. Längre kurser har mellan en och två tredjedelar av de anställda le— darna genomgått. Lägsta procenten har i nämnd ordning de kommunala ung- domsgårdsföreståndarna, högsta tjäns- temännen på riksplan och de kommu- nala ungdomskonsulenterna.

6.1.4 Fritidsgruppsledare Inom idrottsorganisationerna och den kommunala ungdomsverksamheten har omkring hälften inte genomgått någon ungdomsledarutbildning. Tabell 62. In-

• Sida 71
•  Original

Tabell 61. Genomgången ledarutbildning. Anställda ledare.

Enbart kortare Både kurser Enbart Ledarkategorier kllllrgsir längre oåogårie 4 eller kurser g 1—3 fl kurser era n % % % % % Riksplan __ Högsta tjänstemän, O .......... 18 17 — 44 — 39 Instruktörer, Ö ................ 21 —— — 33 — 67 Andra tjänstemän, Ö .......... 75 8 19 20 4 49 Distriktsplan Konsulenter, _I ................ 12 — 8 42 8 42 Tjänstemän, 0 ................ 43 2 9 33 2 54 Konsulenter, K ............... 19 16 — 42 5 37 Lokalplan Tjänstemän, Ö ................ 38 8 16 24 11 42 Ungdomsgårdsf., K ............ 57 7 23 33 4 33 Tabell 62. Genomgången ledarutbildning. Fritidsgruppsledare. Enbart kortare Både kurser Enbart Fritidsgruppsledare inom lågan längre oclholåtiärie 4 eller kurser g 1—3 kurser flera n % % % % % I ............................ 364 47 35 11 2 5 Ö ............................ 235 35 26 24 3 12 K ........................... 135 50 25 7 4 13

om övriga slag av organisationer gäl- ler detta ungefär en tredjedel av le- darna.

Genomgångna kurser består mestadels av enbart 1—3 kortare kurser.

Längre kurser har 7—17 % av ledar- na genomgått.

6.1.5. Fördelning på slag av organisation

Av tabellerna ovan har det framgått, att det av ordförandena på lokalplan och av fritidsgruppsledarna är relativt få, som genomgått längre ungdomsle— darutbildning. De som genomgått en- bart längre ungdomsledarutbildning är bara en och annan procent. I denna del av undersökningen nöjer vi oss

därför med att enbart beskriva hur stor procent som genomgått kortare kurser. Vi kan av tabellerna ovan ock- så se, att här berörda ledarkategorier mestadels endast genomgått 1—3 kor- tare kurser.

Parlamentariskt valda Iedare på lokalplan

Tabell 63 visar att scoutordförandena har högsta procent —- 84 % — som genomgått kortare kurser. Närmast kommer ordförandena inom religiösa organisationer med 77 %. Lägsta pro- centen har ordförandena inom idrotts- organisationerna, vilka med sina 37 % har endast omkring hälften så stor an-

• Sida 72
•  Original

Tabell 63. Genomgått kortare ledarutbildningskurser. Parlamentariskt valda ledare på

lokalplan fördelade på slag av organisation.

Ordförande på lokalplan inom Genomgått kortare kurser 1 Sc R N p A n 184 n 55 11 91 n 21 11 89 11 51 % % % % % Ja ....................... 37 84 77 71 69 75 Nej ...................... 63 16 23 29 31 25

del, som ordförandena inom politiska organisationer, vilka har den näst lägsta procenten.

Fritidsgruppsledare

Högsta procent ledare som genomgått kortare kurser uppvisar, enligt tabell 64, fritidsgruppsledarna inom organi- sationsslag X, 75 %, närmast följda av ledarna inom kategorin andra slag av organisationer, 73 %, och ledarna inom av Stockholms stad driven ungdoms- verksamhet, 70 %. Därnäst kommer scoutorganisationernas ledare med 68 %.

Lägsta procenten som genomgått kor- tare kurser uppvisar ledarna i av Göte- borgs stad driven ungdomsverksamhet, 22 %, följt av ledarna inom av andra kommuner driven ungdomsverksamhet, 40 %, och av ledarna inom idrottsor- ganisationer, 51 %.

Genom jämförelse mellan tabellerna 63 och 64 finner man inom vart orga-

nisationsslag för sig lägre procent fri— tidsgruppsledare än ordförande på 10— kalplan, som genomgått kortare kurser. Undantag utgör idrottsorganisationerna, inom vilka vi får högre procent bland fritidsgruppsledarna.

Hos både ordförandena på lokalplan och fritidsgruppsledarna erhålles för- hållandevis höga procent inom katego- rin andra slag av organisationer och scoutorganisationer och låga inom idrottsorganisationer.

6.1.6. Relation mellan kön, ålder och att ha genomgått ungdomsledarutbildning

Även i detta fall inskränkes undersök- ningen till ordförande på lokalplan och fritidsgruppsledare. Med hänsyn till att förhållandevis få ledare inom dessa ka- tegorier genomgått längre kurser eller skolor för ungdomsledarutbildning el- ler liknande, räknar vi nedan endast med kortare kurser.

Tabell 64. Genomgått kortare ledarutbildningskurser. Fritidsgruppsledare fördelade på slag av organisation.

Fritidsgruppsledare inom I Sc R N A X K Genomgått kortare kurser Sthlm Gbg Ak n 364 n 65 n 59 n 22 n 51 n 28 11 33 n 18 n 84 % % % % % % % % Ja ..................... 51 68 59 59 73 75 70 22 40 Nej .................... 49 32 41 41 27 25 31 78 60

• Sida 73
•  Original

Tabell 6.5. Genomgått kortare kurser för ungdomsledarutbildning. Manliga ordförande på lokalplan inom idrottsorganisationer efter ålder.

Ålder Genomgått kortare kurser _24 25—44 45—64 Totalt 25—34 35—44 S:a n 20 11 40 n 61 11 101 n 56 n 177 % % % % % % Ja ....................... 55 38 38 38 30 37 Nej ...................... 45 62 62 62 70 63

Tabell 66. Genomgått kortare kurser för ungdomsledarutbildning. Ordförande på lokal- plan inom övriga slag av organisationer efter kön och ålder.

Ålder 25—44 Genomgått _24 45—64 Totalt kortare kurser 25—34 35—44 S:a

M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv

n74 n32 n65 n18 n57 n15n122n33 n44 n12n240n77

% % % % % % % % % % % %

Ja .............. 69 75 75 (78) 79 (87) 77 82 70 (92) 73 81 Nej ............. 31 25 25 (22) 21 (13) 23 18 30 (8) 27 19

Parlamentariskt valda ledare på lokal— plan

Tabell 65 visar att 55% av manliga ordförande under 25 år inom idrotts- organisationer genomgått kortare kur- ser mot 38 % inom åldersklassen 25—44 är och 30 % inom åldersklassen 45— 64 år.

Inom övriga slag av organisationer synes ålder hos manliga ordförande inte spela samma roll. Av manliga le- dare under 25 år har, enligt tabell 66, 69 % genomgått korta-re kurser mot 77 % i åldersklassen 25—44 år och 70 % i åldersklassen 45—64 år.

Hos kvinnliga ordförande inom öv- riga slag av organisationer ökar dock andelen som genomgått kortare kurser med högre ålder.

Det är också inom var åldersklass något fler kvinnliga än manliga ord-

förande inom övriga slag av organisa- tioner som genomgått kortare kurser.

Fritidsgruppsledare

Inom idrottsorganisationer har om— kring hälften av manliga fritidsgrupps- ledare under 45 år genomgått kortare kurser mot 44 % i högre ålder, vilket framgår av tabell 67. Totalt har unge- fär lika stor procent manliga som kvinnliga ledare genomgått kortare kurser.

Inom övriga slag av organisationer har, enligt tabell 68, 72 % av de man- liga fritidsgruppsledarna under 25 år genomgått kortare kurser mot 67 % i åldersklassen 25—44 år och 52 % i ål- dersklassen 45—64 år. Trenden är inte lika påtaglig bland kvinnliga ledare. Totalt har 64 % manliga ledare genom- gått kortare kurser och 61 % kvinnliga.

Inom kommunal ungdomsverksamhet

• Sida 74
•  Original

Tabell 67. Genomgått kortare ledarutbildningskurser. Fritidsgruppsledare inom idrotts-

organisationer efter kön och ålder.

Ålder 25—44 Genomgått -——24 45—64 Totalt kortare kurser 25—34 35—44 S:a

M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv

n66 n15n114 n8 n99 n12n213n20 n45 n5n324n40

% % % % % % % % % % % %

Ja .............. 49 (73) 43 (50) 64 (42) 53 45 44 (20) 51 53 Nej ............. 51 (27) 57 (50) 36 (58) 47 55 56 (80) 49 47

Tabell 68. Genomgått kortare ledarutbildningskurser. Fritidsgruppsledare inom övriga slag

av organisationer efter kön och ålder.

Ålder 25—44 Genomgått _24 45—64 Totalt kortare kurser 25—34 35—44 S:a

M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv

n47 n28 n37 n12 n35 n19 n72 n31 n33 n22n152n81

% % % % % % % % % % % %

Ja .............. 72 64 62 (42) 71 (79) 67 65 52 50 64 61 Nej ............. 28 36 38 (58) 29 (21) 33 35 48 50 36 39

Tabell 69. Genomgått kortare ledarutbildningskurser. Fritidsgruppsledare inom kommu-

nal ungdomsverksamhet efter kön och ålder.

Ålder 25—44 Genomgått _24 45—64 Totalt kortare kurser 25—34 35—44 S:a

M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv

n12 n8 n31 n10 n22 n11 n53 n21 n19 n20 n84 n49

% % % % % % % % % % % %

Ja .............. (58) (25) 39 (60) 50 (73) 43 67 (42) 30 45 45 Nej ............. (42) (75) 61 (40) 50 (27) 57 33 (58) 70 55 55

visar tabell 69 att 50 % av de manliga fritidsgruppsledarna i åldersklassen 35 ——44 år har genomgått kortare kurser, men endast 43 % om vi tar med hela gruppen 25—44 år. Ungefär samma procenttal erhålles för åldersklassen 45—64 år.

Av kvinnorna har 67 % i åldersklas- sen 25—44 år genomgått kortare kur- ser mot 30 % i åldersklassen 45—64 år.

Totalt har lika många män som kvin- nor, i båda fallen 45 %, genomgått kor- tare kurser.

Sammanfattning

Ungefär lika stor del manliga som kvinnliga ledare har genomgått kortare kurser.

En svag tendens kan skönjas till att något större procent yngre ledare än

• Sida 75
•  Original

äldre har genomgått kortare ledarut- bildningskurser. Men tendensen är inte genomgående.

6.1.7 Relation mellan skolutbildning och att ln genomgått kortare ledamtbildningskurser

Vi undersöker samma ledarkategorier som i närmast föregående avsnitt.

Parlamentariskt valda ledare på lokal- plan

Tabell 70 visar att ordförandena inom idrottsorganisationer med utbildnings-

nivå realskola har högsta andelen 45 %, och gruppen med akademiska studier lägsta, 25 %, som genomgått kortare kurser.

Även inom övriga slag av organisa- tioner ligger ordförandena med real- skola högst, 81 %, och ordförandena med akademiska studier lägst, 65 %, enligt tabell 71.

Fritidsgruppsledare

Som framgår av tabell 72 är det bland fritidsgruppsledarna inom idrottsorga—

Tabell 70. Genomgått kortare Iedarulbildningskurser. Skolutbildning. Manliga ordförande på lokalplan inom idrottsorganisationer.

Skolutbildning Genomgått kortare kurser Folk- Folkhög- Real— Student- Akad. skola skola skola examen studier n 89 11 13 n 29 11 29 n 24 % % % % % Ja ................................ 39 (39) 45 35 25 Nej ............................... 61 (61) 55 65 75

Tabell 7]. Genomgått kortare ledarutbildningskurser. Skolutbildning. Ordförande på lokalplan inom övriga slag av organisationer.

Skolutbildning Genomgått kortare kurser Folk- Folkhög- Real- Student- Akad. skola skola skola examen studier n 119 11 39 n 79 n 56 11 26 % % % % % Ja ................................ 73 74 81 73 65 Nej ............................... 27 26 19 27 35

Tabell 7.2. Genomgått kortare ledarutbildningskurser. Skolutbildning. Fritidsgruppsledare inom idrottsorganisationer.

Skolutbildning Genomgått kortare kurser Folk- Folkhög Real- Student- Akad. skola skola skola examen studier n 232 n 22 n 65 11 29 n 23 % % % % % Ja ................................ 50 36 43 55 65 Nej ............................... 50 64 57 45 35

• Sida 76
•  Original

nisationer främst ledare med akademis- ka studier och därnäst med nivå stu- dentexamen, som genomgått kortare kurser. Lägsta andelen har gruppen med högst folkhögskola, 36 %, och där- efter gruppen med högst realskola, 43 %.

Inom övriga slag av organisationer har, som tabell 73 visar, fritidsgrupps- ledare med folkhögskola och med stu- dentexamen i högre grad än övriga ge- nomgått kortare kurser, 81 % och 73 %. Ledare med högst realskola har lägsta andelen, 55 %.

Bland kommunala fritidsgruppsledare framstår enligt tabell 74 inget klart mönster i relation skolutbildning och att ha genomgått kortare kurser.

Sammanfattning Ledarkategorierna uppvisar vissa skill- nader i andel som genomgått kortare kurser med hänsyn till skolutbildning. Men det framstår inte något enhetligt

mönster. Möjligen kan man konstatera att båda ordförandekategorierna har högsta procenttalen för gruppen utbild- ningsnivå realskola och lägsta för grup- pen akademiska studier. Men tenden- sen gäller inte fritidsgruppsledarna.

6.2 Har organiserat eller undervisati ungdomsledarutbildningskurser

Längre och kortare ledarutbildnings- kurs har definierats i överensstämmelse med vad som angivits i moment 6.1.1.

Åsyftande längre kurs, lyder ställda frågor:

Har Ni organiserat kurs eller skala av art som åsyftas i fråga 13?

Har Ni som lärare, föreläsare eller instruktör undervisat i kurs eller skala av art som åsyftas i fråga 13?

Åsyftande kortare kurs, lyder ställda frågor:

Har Ni organiserat kurser för utbild- ning av ungdomsledare, föreningsfunk- tionär eller dylikt och som varit av

Tabell 73. Genomgått kortare lcdarutbildningskurser. Skolutbildning. Fritidsgruppsledare

inom övriga slag av organisationer.

Skolutbildning Genomgått kortare kurser Folk- Folkhög- Real- Student- Akad. skola skola skola examen studier n 120 n 26 n 38 n 33 n 13 % % % % % Ja ................................ 56 81 55 73 (62) Nej ............................... 44 19 45 27 (38)

Tabell 74. Genomgått kortare ledarutbildningskurser. Skolutbildning. Fritidsgruppsledare inom kommunal ungdomsverksamhet.

Skolutbildning Genomgått kortare kurser Folk- Folkhög- Real- Student- Akad. skola skola skola examen studier n 79 n 14 n 28 n 8 n 4 % % % % % Ja ................................ 44 (57) 46 (25) (50) Nej ............................... 56 (43) 54 (75) (50)

• Sida 77
•  Original

kortvarigare natur än som åsyftas i fråga 13?

Har Ni som lärare, föreläsare eller instruktör undervisat i kurser för ut- bildning av ungdomsledare, förenings- funktionår eller dylikt och som varit av kortvarigare natur än som åsyftas i fråga 13?

Frågorna har endast kunnat besva- ras med ja eller nej. Vid jakande svar har IP ombetts att ange huvudman för senast åsyftad kurs, år denna kurs hölls och antal timmar IP ev. undervisat vid denna kurs.

Dessa följdfrågor har emellertid inte bearbetats. Vi kan därmed inte heller uttala oss om, ifall senast åsyftad kurs hölls före eller efter det att IP tillträd— de sitt i fråga sex angivna uppdrag.

I tabellerna nedan förekommer dub- belsvar.

6.2.1 Parlamentariskt valda ledare

Av de parlamentariskt valda ledarna har enligt tabell 75 betydligt större del organiserat eller undervisat i kortare kurser än i längre.

Inom idrottsledarkategorierna på riksplan har hälften av ordförandena och något över hälften av sekreterarna

organiserat och ungefär lika stor del undervisat i kortare kurser.

På distriktsplan har omkring 60 % av ordförandena, drygt 40 % av sek- reterarna och ungefär en fjärdedel av ombudsmännen organiserat kortare kurser. Grovt räknat har lika stora an- delar undervisat i kortare kurser.

På lokalplan har ca 10 % av ordfö- randena organiserat och lika många undervisat i kortare kurser.

Jämfört med ordförandena inom idrottsorganisationerna är det på vart organisationsplan för sig större procent av ordförandena inom övriga slag av organisationer som har organiserat och som har undervisat i kortare kurser.

På riksplan har 71 % av ordförande- na inom övriga slag av organisationer organiserat och 90 % undervisat i kor- tare kurser.

På distriktsplan har 68 % organiserat och 59 % undervisat i kortare kurser.

På lokalplan har omkring 30 % or- ganiserat och lika många undervisat i kortare kurser.

6.2.2 Anställda ledare

På riks- och distriktsplan har mellan 81 och 100 % av de anställda ledarna

Tabell 75. Har organiserat eller undervisat ikortare eller längre ledarutbildningskurser. Parlamentariskt valda ledare.

. Har or . Har underv. i Har org. Har underv. i Ledarkategorler kortare kgurs kortare kurs längre kurs längre kurs

n % % % % Riksplan Ordförande, SF ............. 22 50 50 9 14 Sekreterare, SF ............. 21 57 52 14 29 Ordförande, Ö .............. 21 71 90 29 43 Distriktsplan Ordförande, SF ............. 57 63 60 16 16 Sekreterare, SF ............. 52 42 46 8 6 Ombudsmän, SF ............ 26 23 27 8 12 Ordförande, Ö .............. 73 68 59 4 12 Lokalplan Ordförande, I .......... _ . . .. 184 11 10 2 3 Ordförande, Ö .............. 320 27 30 2 7

• Sida 78
•  Original

Tabell 76. Har organiserat eller undervisat i kortare eller längre ledarutbildnings- kurser. Anställda ledare.

. Har org. Har underv. i Har org. Har underv. i Leden—kategorier kortare kurs kortare kurs längre kurs längre kurs n % % % % Riksplan Högsta tjm, Ö .............. 18 89 94 44 61 Instruktörer, Ö .............. 21 100 100 19 52 Andra tjm, Ö ............... 75 81 88 19 41 Distriktsplan Konsulenter, I ............... 12 100 100 —— 17 Tjänstemän, Ö .............. 43 86 91 19 23 Konsulenter, K .............. 19 89 95 32 37 Lokalplan Tjänstemän, Ö .............. 38 55 68 13 13 Ungdomsg.f., K ............. 57 40 51 9 12 organiserat kortare kurser och unge- fär lika stor del har undervisat i sådana. 6'2'3 Fnud'mPP'ledue

Detta framgår av tabell 76. Av högsta tjänstemännen har 44 % organiserat längre kurser mot 32 % av de kommu- nala ungdomskonsulenterna och 19 % eller därunder av ledarna inom övriga kategorier. Mellan 41 och 61 % av le- darna på riksplan har undervisat i läng- re kurs mot mellan 17 och 37 % av le- darna på distriktsplan.

På lokalplan har 55 % av tjänste- männen inom övriga slag av organisa- tioner organiserat och 68 % undervi- sat i kortare kurser men endast 13 % har organiserat och lika många under- visat i längre kurser.

Av de kommunala ungdomsgårdsfö- reståndarna har 40 % organiserat och 51 % undervisat i kortare kurser.

Av tabell 77 framgår att endast ett få- tal av fritidsguppsledarna har organi- serat eller undervisat i ledarutbild- ningskurser. Den största andelen fin- ner vi inom övriga slag av organisa- tioner, där 18 % har organiserat och 21 % undervisat i kortare kurser.

6.2.4 Sammanfattning

Det är genomgående betydligt fler som organiserat och/eller undervisat i kor- tare än i längre kurser.

Kortare kurser har 80—100 % av de anställda ledarna på riks- och distrikts- plan organiserat eller undervisat i, 40 ——70 % av de anställda ledarna på 10- kalplan, 50—90 % av de parlamenta- riskt valda ledarna på riksplan, något

Tabell 7 7. Har organiserat eller undervisat i kortare eller längre ledarutbildningskurser.

Fritidsgruppsledare. . . . Har org. Har underv. i Har org. Har underv. i Fritidsgruppsledare inom kortare kurs kortare kurs längre kurs längre kurs D % % % % I .......................... 364 9 9 1 5 Ö ......................... 235 18 21 3 6 K ......................... 135 6 10 4 6

• Sida 79
•  Original

lägre andel av motsvarande ledare på distriktsplan och betydligt färre av de- samma på lokalplan. Men den procen- tuella andelen sjunker ytterligare, när vi kommer till fritidsgruppsledarna.

Hos ordförandekategorierna ligger procenten mestadels något högre inom övriga slag av organisationer än inom idrottsorganisationerna.

• Sida 80
•  Original

KAPITEL 7

/ Ledar/kmas rörlighet

7.1 Antal år ledaren varit med i orga- nisationen

Följande fråga har ställts: Vilket år kom Ni första gången med i den i fråga 6 angivna riksorganisatio- nens eller kommunens verksamhet?

Den riksorganisation eller kommun som ledaren enligt undersökningens urval tillhör har angetts i fråga 6.

Som frågan ställts har hänsyn inte tagits till om ledaren varit borta från organisationen eller kommunens verk- samhet eller ej sedan ledaren först kom med.

Ledaren har själv fått ange debutåret. I några fall har den tillfrågade urakt- låtit att ange årtalet eller sagt sig ej minnas. I de fallen har svaren kodifie—

rats som »vet ej», »minns ej». Angivna årtal har vid kodifieringen klassinde- lats och räknas om till antal år. De fem närmast liggande åren har delats upp på mindre klassbredder.

7.1.1 Parlamentariskt valda ledare

Ordförandena på riksplan tenderar en- ligt tabell 78 att i medeltal ha varit med i organisationen fler år än ordförande- na på distriktsplan, som i sin tur har varit med fler år än ordförandena på lokalplan.

På riksplan har 55 % av ordförande- na inom idrottsorganisationernas spe- cialförbund varit med i organisationen 16 år eller längre, 41 % har varit med 26 år eller längre. Inom övriga slag av

Tabell 78. Antal år IP varit med i organisationen. Parlamentariskt valda ledare.

Antal år Ledarkategorier 0—5 6—10 11——-15 16—20 21—25 26—30 31— Vet ej 0—1 2—3 4—5 S:a

n % % % % % % % % % % % Riksplan Ordförande, SF . . . 22 _ 9 18 27 5 14 9 5 23 18 _- Sekreterare, SF. .. 21 14 10 24 48 19 14 5 5 10 — —— Ordförande, Ö.... 21 _ 5 10 15 10 10 14 19 14 19 —- Distriktsplan Ordförande, SF . . . 57 2 7 7 16 19 16 16 16 7 9 2 Sekreterare, SF... 52 2 4 11 17 27 13 10 14 13 6 — Ombudsmän, SF.. 26 —— 12 15 27 19 19 23 _ 4 — 8 Ordförande, Ö.... 73 3 4 7 14 23 21 18 3 10 12 —— Lokalplan Ordförande, I 184 2 12 12 26 18 15 16 8 8 5 5 Ordförande, Ö... 320 2 11 16 29 23 13 14 7 7 7 1

• Sida 81
•  Original

organisationer har 66 % av ordföran- dena varit med 16 år eller längre och 33 % 26 år eller längre. Av sekreterarna inom specialförbanden har endast 20 % varit med 16 år eller längre.

På distriktsplan har 48 % av ordfö- randena inom specialförbunden varit med i organisationen 16 år eller längre och 16 % har varit med 26 år eller längre. Inom övriga slag av organisa- tioner har 43 % av ordförandena varit med i organisationen 16 år eller längre och 22 % 26 år eller längre. Av sekrete- rarna har 43 % och av ombudsmännen 27 % varit med i organisationen 16 år eller längre.

På lokalplan har 37 % av ordföran- dena inom idrottsorganisationerna va- rit med 16 år eller längre och 13 % 26 år eller längre. Inom övriga slag av organisationer har 35 % av ordföran— dena varit med 16 år eller längre och 14 % 26 år eller längre.

7.1.2 Anställda ledare

Av de anställda ledarna har ledarna på riksplan i medeltal varit med i or— ganisationen fler är än ledarna på dis-

trikts- och lokalplan, vilket framgår av tabell 79.

På riksplan har 56 % av högsta tjänstemännen varit med i organisa- tionen 16 år eller längre och 17 % 26 år eller längre. Av instruktörerna har 44 % och av kategorin andra tjänste— män 45 % varit med i organisationen 16 år eller längre.

På distriktsplan har 50 % av idrotts- konsulenterna varit med i organisa- tionen 16 år eller längre och 17 % 26 år eller längre. Av tjänstemännen inom övriga slag av organisationer har 24 % och av de kommunala ungdomskonsu- lenterna 16 %, varit med 16 år eller längre.

På lokalplan har 39 % av tjänstemän- nen inom övriga slag av organisationer och 2 % av de kommunala ungdoms— gårdsföreståndarna varit med 16 år el- ler längre. Av de sistnämnda har 44 % endast varit med högst tre år.

7.1.3 Fritidsgruppsledare

Fritidsgruppsledarna tenderar att i me- deltal ha varit med i organisationen färre år än ordförandena på lokalplan. Tabell 80.

Tabell 79. Antal år IP varit med i organisationen eller den kommunala ungdomsverk— samheten. Anställda ledare.

Antal år Ledarkategorier o_5 6—10 11—15 16—20 21—25 26—30 31— Vet ej 0—1 2—3 4—5 S:a

n % % % % % % % % % % % Riksplan Högsta tjm, Ö. . .. 18 — 6 17 23 6 17 11 28 17 — — Instruktörer, Ö . . . 21 — 14 14 28 14 14 29 10 — 5 _ Andra tjm, Ö ..... 75 — 9 3 12 29 13 12 16 4 13 — Distriktsplan Konsulenter, I. . .. 12 8 8 — 16 8 25 33 — — 17 — Tjänstemän, Ö. . . . 43 7 12 26 45 16 16 12 5 7 — — Konsulenter, K. . . 19 — 5 26 31 53 — 5 11 — — — Lokalplan Tjänstemän, Ö 38 3 16 5 24 26 11 18 18 _ 3 — Ungdomsg.f., K. . . 57 32 12 33 77 16 5 2 —— —- — —

6—614759

• Sida 82
•  Original

Tabell 80. Antal år IP varit med i organisationen eller den kommunala ungdomsverk- samheten. Fritidsgruppsledare.

Antal år

Fritidsgruppsledare

inom 0—5

0—1 2—3 4—5I S:a n % % % % % % % % % % % 27 21 52 21 8 4 Ö .............. 235 _— 16 13 29 29 13 4 39 16 59 26 8

6—10 11—15 16—20 21—25 26—30 Vet ej

MCDUI Haut— Han:

ICON MMO!

Inom idrottsorganisationerna har 14 % av fritidsgruppsledarna varit med i organisationen 16 år eller längre och hela 52 % har endast varit med i högst fem år, medan 27% har varit med högst tre år.

Inom övriga slag av organisationer har 27 % av fritidsgruppsledarna varit med i organisationer 16 år eller längre och 29 % har varit med högst fem år.

Inom den kommunala ungdomsverk- samheten har endast 4 % varit med 16 år eller längre, 59 % högst fem år och 39 % högst tre år.

7.1.4 Fördelning på ålder Parlamentariskt valda ledare på lokal- plan och fritidsgruppsledare fördelar vi på ålder dels för att se relationen mellan ålder och antal år som ledaren

varit med i organisationen och dels för att undersöka åldersfaktorns ev. in- verkan på de relationer vi ovan funnit mellan ledarkategorierna i fråga om ledarens medlemstid i organisationen.

Parlamentariskt valda ledare på lokal- plan

Det framgår av tabell 81 att av ledarna i den yngsta åldersklassen har mellan 90 och 95 % av ordförandena på 10— kalplan varit med i organisationen högst 10 år, mellan 54 och 60 % har varit med högst fem år. I åldersklas- sen 25——44 år har mellan 35 och 48 % varit med högst 10 år och i åldersklas- sen 45—64 år mellan 25 och 26 %. Ju äldre ledaren är, desto längre tenderar han med andra ord att ha varit med i organisationen. Men man kan också se, att ett flertal ledare kommit med 1 or—

Tab. 81. Antal år IP varit med i organisationen. Fördelning på ålder. Parlamentariskt valda ledare på lokalplan

Antal år Ålder 0—10 1 1—20 21—30 31— 0—5 6—10 S:a n % % % % % % I dratlsorganisationer _24 .................... 20 60 35 95 5 — —— 25—44 .................... 100 26 22 48 39 12 1 45—64 .................... 53 1 7 8 25 30 30 1 5 Övriga slag av organisationer _24 .................... 106 54 36 90 10 —— -— 25—44 .................... 153 19 1 6 35 43 19 3 45—64 .................... 54 7 1 9 26 18 24 32

• Sida 83
•  Original

ganisationen först vid relativt hög ål- der. I åldersklassen 45—64 år har tex minst en fjärdedel av ledarna kommit med i organisationen tidigast vid 35 års ålder.

Inom var åldersklass för sig råder en svag tendens till att ordförandena inom övriga slag av organisationer i medeltal har varit med i organisatio- nen längre tid än ordförandena inom idrottsorganisationerna. Inom ålders- klassen under 25 år har tex 45 % av ordförandena inom övriga slag av or- ganisationer varit med sex år eller längre mot 40 % inom idrottsorganisa— tionerna. Inom åldersklassen 25—44 år har tex 65 % av ordförandena inom övriga slag av organisationer mot 52 % inom idrottsorganisationerna varit med 11 år eller längre. Inom åldersklassen 45—64 år är motsvarande tal för dem som varit med 21 år eller längre 56 % och 45 %.

Fritidsgruppsledare

Tabell 82 visar att yngre fritidsgrupps- ledare tenderar att ha varit med i orga- nisationen eller den kommunala ung-

domsverksamheten kortare tid än äld— re ledare. Inom idrottsorganisationer- na har tex alla ledare i åldersklassen under 25 år varit med i organisatio— nen högst 10 år mot 74 % i åldersklas- sen 25—44 år och 53 % i åldersklassen 45—64 år. Inom övriga slag av orga- nisationer är motsvarande tal 80, 55 och 44 % och inom den kommunala ung- domsverksamheten 100, 90 och 74 %. Samtidigt kan vi se att en relativt stor andel av de äldre ledarna kommit med först i vuxen ålder. Tar vi åldersklas- sen 45—64 år har t ex minst 53 % av ledarna inom idrottsorganisationerna, minst 44 % av ledarna inom övriga slag av organisationer och minst 74 % av ledarna inom den kommunala ungdoms- verksamheten kommit med i organisa— tionen tidigast vid 35 års ålder. Studerar vi var åldersklass för sig finner vi att fritidsgruppsledarna inom övriga slag av organisationer i medel- tal har varit med i organisationen läng— re tid än ledarna inom idrottsorganisa- tionerna. Ledarna i den kommunala ungdomsverksamheten har i medeltal varit med den kortaste tiden. Denna

Tab 82. Antal år IP varit med i organisationen eller den kommunala ungdomsverksam- heten. Fördelning på ålder. Fritidsgruppsledare

Antal år Ålder 0—10 1 1—20 21—30 31— 0—5 6—1 0 8:11 n % % % % % %

Idrottsorganisationer

——24 .................... 80 80 20 100 — — -—— 25—44 .................... 218 51 23 74 1 7 9 -— 45—64 .................... 49 31 22 53 18 16 12 Övriga slag av organisationer

_24 .................... 74 37 43 80 20 — —— 25—44 .................... 99 31 24 55 25 1 6 4 45—64 .................... 54 22 22 44 20 13 22 Kommunal ungdomsverksamhet

_24 .................... 20 80 20 100 — — —— 25—44 .................... 72 69 21 90 8 1 —- 45—64 .................... 38 34 40 74 1 8 8 —

• Sida 84
•  Original

tendens mellan övriga slag av organi— sationer, idrottsorganisationer och kom- munal ungdomsverksamhet framstod redan före fördelning på ålder och har således inte försvunnit med konstant- hållande av ålder.

7.1.5 Sammanfattning Ledarna på riksplan har i allmänhet varit med i organisationen längre tid än ledarna på distriktsplan, som i re- gel varit med längre tid än ledarna på lokalplan. De parlamentariskt valda ledarna på lokalplan har i medeltal varit med längre tid än fritidsgrupps- ledarna. Av de parlamentariskt valda ledarna tenderar idrottsorganisationernas ord— förande att ha varit med i organisatio- nen längre tid än sekreterarna och om- budsmännen. På riksplan har t ex 69 % av de förstnämnda mot 34 % av sek- reterarna varit med i organisationen 11 år eller längre. Av de anställda ledarna tenderar de högsta tjänstemännen på riksplan in- om övriga slag av organisationer och idrottskonsulenterna att ha varit med i organisationen längst och de kommu- nala ungdomsgårdsföreståndarna och konsulenterna den kortaste tiden. Av idrottskonsulenterna har tex 75 % va- rit med 11 år eller längre medan en- dast 16 % av de kommunala ungdoms- konsulenterna varit med så länge. Av fritidsgruppsledarna tenderar IP inom övriga slag av organisationer att ha varit med den längsta tiden och IP inom den kommunala ungdomsverksam- heten den kortaste. Av de förstnämnda har tex 40 % varit med i organisatio- nen 11 år eller längre och av de sist- nämnda 12 %. Efter fördelning på ålder framkom att äldre ledare i regel varit med i or- ganisationen längre tid än yngre. Men inom åldersklassen 45—64 år har lik-

väl minst en fjärdedel av ordförandena på lokalplan kommit med i organisa- tionen tidigast vid 35 års ålder. Sam- ma sak gäller minst 44—74 % av fri- tidsgruppsledarna inom den angivna åldersklassen.

Av de parlamentariskt valda ledarna på lokalplan tenderar ordförandena in- om övriga slag av organisationer att inom var särskild åldersklass ha varit med i organisationen längre tid än ord- förandena inom idrottsorganisationer- na. Denna tendens är ännu mer fram— trädande bland fritidsgruppsledarna.

7.2 Antal år ledaren innehaft uppdraget. Ledarrörligheten

För att undersöka huruvida olika le- darkategorier kan tänkas inneha sina uppdrag olika lång tid har följande fråga ställts:

Vilket år erhöll Ni det ifråga 6 angivna uppdraget? Ledarna har själva fått ange årtal. Med hjälp härav har antalet år fram- räknats som IP innehaft uppdraget. An- tal år har klassindelats i enlighet med vad som skedde i avsnitt 7.1. Även här har ett fåtal personer avstått från att svara eller sagt sig ej minnas. Des- sa personers svar har kodifierats som »vet ej», »minns ej». Ledarinventeringen och urvalet bygg- de på senast tillgängliga uppgifter, vil- ket -— enligt framställningen i kapitel 2 _— i regel innebär att vi fått med per- soner, som innehade sina uppdrag vå- ren 1964. I några fall kan uppgifterna härröra från hösten 1963. Däremot bör vi inte mer än i undantagsfall fått med personer, som erhöll uppdraget först under hösten 1964. Det betyder att an- delen ledare som från årsskiftet 1964 ——1965 räknat innehaft uppdraget högst

• Sida 85
•  Original

0—1 år blir unwdeirrepresenterad, genom att den väsentligen inte inkluderar dem som tillträdde uppdraget under årets senare hälft.

Med ledarrörlighet avser vi i denna undersökning den andel ledare, som under ett visst antal år tillträtt ett be- stämt uppdrag.

I Ungdomens förenings- och fritids- liv (SOU 1966:47, sid. 51) framhålls att idrottsorganisationernas medlemstal ökar med 7—8 % per år. Härav skulle man möjligen våga anta att även idrotts- organisationernas ledarantal har sam- ma procentuella ökning. Antalet leda- re som under en begränsad tid till- trätt skulle därmed väntas bli större än antalet som frånträtt ett angivet slag av uppdrag inom idrottsorganisa- tionerna. Inom de ungdomsorganisatio- ner där medlemsantalet årligen mins- kar skulle vi på analogt sätt kunna vänta oss att antalet ledare som frånträ- der ett uppdrag är större än antalet som tillträder. Dessa omständigheter har vi emellertid inte kunnat ta hänsyn till i denna undersökning vid defini- tion av ledarrörligheten.

7.2.1 Parlamentariskt valda ledare Mellan 44 och 74 % av de parlamenta- riskt valda ledarna har haft uppdraget fem år, mellan 18 och 37 % 6—10 år. Ytterst få ledare har haft uppdraget 21 år eller längre. Detta framgår av ta- bell 83. På vart organisationsplan för sig tenderar idrottsledarna att i medeltal ha haft uppdraget den längsta tiden. På riksplan har 59 % av ordföran- dena inom idrottsorganisationernas spe- cialförbund haft uppdraget högst fem år och 18 % högst tre år. Av sekrete— rarna inom specialförbunden har 58 % haft uppdraget högst fem år och 29 % högst tre år. Inom övriga slag av orga- nisationer har 66% av ordförandena haft uppdraget högst fem år och 52 % högst tre år. På distriktsplan har 48 % av special- förbundens ordförande haft uppdraget högst fem år och 30 % högst tre år. För sekreterarna är motsvarande tal 44 och 29 %, för ombudsmännen 58 och 27 %, för ordförandena inom övriga slag av organisationer 74 och 55 %. På lokalplan har 59 % av ordföran-

I'abell 83. Antal år IP innehaft uppdraget. Parlamentariskt valda ledare.

Antal år Ledarkategorier 0—5 Vet Md 6—10 11—15 16—20 21—25 26—30 31— . 0—12—34—5 S:a el n % % % % % % % % % % % Riksplan Ordförande, SF. 22 — 18 41 59 23 9 9 — — — —— 5,1 Sekreterare, SF. 21 — 29 29 58 19 10 14 —— — — — 5,0 Ordförande,Ö.. 21 14 38 14 66 29 —- 5 — —— — -— 3,4 Distriktsplan Ordförande, SF.. 57 4 26 18 48 37 7 7 2 —— —- —- 5,7 Sekreterare, SF. 52 6 23 15 44 37 4 14 — 2 —— — 6,3 Ombudsmän, SF 26 — 27 31 58 27 12 4 — — —— —— 4,9 Ordförande,Ö .. 73 10 45 19 74 18 7 1 — —— -— — 3,3 Lokalplan Ordförande,l... 184 7 32 20 59 21 10 7 1 1 1 1 4,6 Ordförande,Ö .. 320 17 38 17 72 18 5 3 1 _— 1 1 3,3

• Sida 86
•  Original

dena inom idrottsorganisationerna haft uppdraget högst fem år och 39 % högst tre år. Inom övriga slag av organisa- tioner blir motsvarande tal för ord- förandena 72 och 55 %.

7.2.2 Anställda ledare

Relativt få av de anställda ledarna har haft uppdraget så lång tid som 11 år eller längre. Endast inom två katego- rier går andelen upp till 10 % eller nå— got däröver.

På riksplan har 61 % av högsta tjäns- temännen haft uppdraget högst fem år och 50 % högst tre år. Av instruktö- rerna har 86 % haft uppdraget högst fem år och 67 % högst tre år. Inom kategorin andra tjänstemän blir mot- svarande tal 80 och 64 %.

På distriktsplan har ingen av idrotts- konsulenterna haft uppdraget över fem år, 83 % har haft det högst tre år och 50% högst ett år. Av tjänstemännen inom övriga slag av organisationer har 84 % haft uppdraget högst fem år och 54 % högst tre år. Av de kommunala ungdomskonsulenterna har endast 37 % haft uppdraget så kort tid som fem år, 53 % har haft det 6—10 år.

På lokalplan har 67% av tjänste-

männen inom övriga slag av organisa- tioner haft uppdraget högst fem år och 56 % högst tre år. Motsvarande tal för de kommunala ungdomsgårdsförestån- darna är 80 och 62 %.

Kommentarer

De exceptionellt få år som idrottsledar- konsulenterna i medeltal innehaft sitt uppdrag bör ses mot bakgrund av att konsulentbefattningarna inom idrotts- organisationerna ännu vid tiden för undersökningens genomförande från arbetsgivarhåll betraktades som tillfäl- lighetsuppdrag med en normal anställ- ningstid på ca tre år. Numera är dock anställningstiden i princip inte längre maximerad.

Det kan ha sitt intresse att något närmare studera de båda ledarkatego- rierna högsta tjänstemän inom övriga slag av organisationer på riksplan och de kommunala ungdomskonsulenterna. Båda har nått en position, varifrån de inte kan avancera till nämnvärt högre befattningar utan att lämna ungdoms— arbetsfrågorna.

I åldershänseende är de två katego- rierna tämligen lika. Båda har, enligt tabellerna 13 och 14, en medianålder

Tabell 84. Antal år IP innehaft uppdraget. Anställda ledare.

Antal år Ledarkategorier 0—5 Vet Md . 6—10 11—15 16—20 21—25 26—30 31— . 0—1 2—3 4—5 S:a 9] n % % % % % % % % % % % Riksplan Högsta tjm, Ö ... 18 11 39 11 61 28 6 6 — —— —— — 3,5 Instruktörer, Ö.. 21 5 62 19 86 10 5 — —— _ — — 2,9 Andra tjm, Ö.. .. 75 11 53 16 80 11 5 1 1 — 1 — 2,9 Distriktsplan Konsulenter, I .. 12 50 33 17 100 —— —— — —- _ _ —— 1,5 Tjänstemän, Ö . . . 43 7 47 30 84 9 2 5 — —— —— — 3,4 Konsulenter, K . 19 — 16 21 37 53 5 —— 5 — _— — 6,8 Lokalplan Tjänstemän, Ö. . . 38 16 40 11 67 24 5 3 3 — — — 3,2 Ungdomsg.f., K 57 23 39 18 80 14 7 _— — — — — 2,9

• Sida 87
•  Original

på drygt 40 år. Men i båda fallen finns det dock inte någon, som är 55 år eller däröver.

Trots denna likhet i åldershänseen- de är rörligheten nästan dubbelt så hög hos kategorin högsta tjänstemän.

Högsta tjänstemännen har märkbart högre skolutbildning. Av tabell 44 framgår tex att 39 % av högsta tjäns- temännen har lägst studentexamen mot 21 % av de kommunala ungdomskonsu- lenterna. Tar vi utbildningsnivå enbart folkskola, blir procenttalen 11 och 32.

Med högre skolutbildning skulle vi i och för sig ha kunnat vänta oss en lägre rörlighet. Rundbladl har i sin undersökning av arbetskraftens rörlig- het i Norrköping bla påvisat, att en av anledningarna till att tjänstemännen har lägre rörlighet än arbetarna är de förstnämndas högre yrkesutbildning, vilken för arbetsgivaren gör dem svå- rare och dyrbarare att ersätta. Bland anställda ungdomsledare hade man kunnat vänta sig att högre skolutbild- ning skulle ha gett motsvarande effekt. Det är också möjligt att den gör, även om det inte framgår vid jämförelsen mellan de kommunala ungdomskonsu- lenterna och högsta tjänstemännen in- om övriga slag av organisationer. Effek- ten kan vara dold av andra faktorer, tex inkomst, trygghet i anställningen, befordringsmöjligheter, anställnings- partens krav på en viss rörlighet.

Ser vi på inkomst i tabell 50, finner vi att de kommunala ungdomskonsulen- terna, även efter konstanthållande av ålder, har den högre medianinkoms- ten av de två. Detta är mest iögon- fallande inom åldersklassen 45—64 år. Men lönedifferenserna är ändå rätt måttliga, 500 kronor inom den lägre Och 2500 kronor inom den högre ål- dersklassen.

Slutligen kan vi sammanfatta våra iakttagelser till två hypoteser. Enligt

den ena är de kommunala ungdomskon- sulenternas exceptionellt låga rörlighet en följd av att de trots förhållandevis låg skolutbildning ändå erhållit en jämförelsevis hög inkomst och därför inte vill röra på sig. Den andra hy- potesen är att de kommunala ungdoms— konsulenterna genom sin låga skolut- bildning utsätts för mindre »sug» från den omgivande arbetsmarknaden än ka- tegorin högsta tjänstemän.

Men det är också möjligt att de kom— munala ungdomskonsulenterna har stör- re befordringsmöjligheter inom befatt- ningens ram än vad högsta tjänstemän- nen har.

7.2.3 Fritidsgruppsledare

Inte i någon av de tre ledarkategorier- na i tabell 85 har så stor del som 10 % av ledarna haft uppdraget över tio år. Mellan 70 och 75 % av fritidsgrupps- ledarna har haft uppdraget högst fem år och mellan 50 och 56 % högst tre år. En svag tendens finns till högsta rörlighet inom idrottsorganisationerna och lägsta inom kommunal ungdoms- verksamhet.

7.2.4 Fördelning på slag av organisation Parlamentariskt valda ledare på lokal- plan Betydande differenser föreligger mel— lan slag av organisation, vilket framgår av tabell 86. Högsta rörligheten föreligger inom de politiska organisationerna, där 92 % av ordförandena på lokalplan har haft uppdraget högst fem år och 79 % högst tre år. Den näst högsta rörligheten har nykterhetsorganisationerna med 76 % som innehaft uppdraget högst fem år och 57 % högst tre år. Lägsta rörlig- heten har scoutorganisationerna inom vilka hälften haft uppdraget sex år el-

* Rundblad (1964): Arbetskraftens rörlighet.

• Sida 88
•  Original

Tabell 85. Antal dr IP innehaft uppdraget. Fritidsgruppsledare.

Antal år Fritidsgruppsledare

0—5 Md

inom 6—10 11—15 16—20 21—25 26—30 31— Vit

o-1 2—3 4—5 S:a el

11 % % % % % % % % % % % 1 ...... . ....... 364 9 41 25 75 19 4 1 _ _ — 1 3,5 0 ............. 235 9 46 17 72 16 6 2 _— 1 1 1 3,3 K ............. 135 s 48 14 70 21 6 1 1 _— 1 _— 3,2

ler längre och 38 % högst tre är. Där— näst kommer idrottsorganisationerna med 59% som haft uppdraget högst fem år och 39 % högst tre år.

Sätter man måtten på rörlighet i rela- tion till ålder, tabell 17, ser man att den låga rörligheten hos ordförandena inom scoutorganisationerna korresponderar med hög medianålder, 42,5 år hos män- nen, och att den höga rörligheten hos ordförandena inom de politiska orga- nisationerna svarar mot låg medianål- der, 23,8 år bland männen.

Fritidsgruppsledare

Differensen i ledarrörligheten från ett organisationsslag till ett annat är mind- re framträdande hos fritidsgruppsle- darna, tabell 87, än hos ordförandena på lokalplan.

Högsta rörligheten bland fritids- gruppsledarna finner vi inom nykter- hetsorganisationerna och kategorin andra slag av organisationer inom vil-

Tabell 86. Antal dr IP innehaft uppdraget.

ka 77—79 % har haft uppdraget högst fem år och 61—63 % högst tre år. Lägs- ta rörligheten har ledarna inom de re- ligiösa organisationerna med 63 % som haft uppdraget högst fem år och 48 % högst tre år.

J ämförelsevis hög rörlighet har vi således inom nykterhetsorganisationer- na funnit hos både ordförandena på 10- kalplan och fritidsgruppsledarna.

7.2.5 Sammanfattning

I medeltal synes ledarna ha haft sina uppdrag mellan tre och fem år. De parlamentariskt valda ledarna har i re- gel haft uppdraget den längsta tiden och de anställda ledarna den kortaste.

Av de parlamentariskt valda ledarna tenderar idrottsledarkategorierna att på vart organisationsplan för sig ha lägre rörlighet än ledarna inom övriga slag av organisationer.

Av de anställda ledarna har idrotts- konsulenterna särskilt hög rörlighet

Parlamentariskt valda ledare på lokalplan.

Antal år Ordförande på lokal- 0 5 Md Plan mom 6—10 11_—15 16— Vet ej 0—1 2—3 4—5. S:a n % % % % % % % % I .................. 184 7 32 20 59 21 10 10 1 4,6 Sc ................. 55 7 31 11 49 33 7 11 — 5,6 R ................. 91 13 34 17 64 19 8 9 — 3,8 N ................. 21 14 43 19 76 14 5 5 -— 3,2 P ................. 89 31 48 13 92 7 — _— — 2,3 A ................. 51 14 33 21 68 18 4 6 4 3,8

• Sida 89
•  Original

Tabell 87. Antal år IP innehaft

89 uppdraget. Fritidsgruppsledare.

Antal år Fritidsgruppsledare inom 0—5 Md 6—10 11—15 16—- Vet ej 0—1 2—3 4—5 S:a n % % % % % % % % I .................. 364 9 41 25 75 19 4 1 1 3,5 Sc ................. 65 9 42 20 71 15 8 6 — 3,5 R ................. 59 7 41 15 63 24 8 5 — 3,8 N ................. 22 4 59 14 77 9 4,5 4,5 4,5 3,0 A ................. 51 10 51 18 79 12 4 4 2 3,1 X ................. 28 11 43 18 72 18 7 3 — 3,3 K ................. 135 8 48 14 70 21 6 3 —— 3,2

och de kommunala ungdomskonsulen- terna särskilt låg. Hälften av de först— nämnda har haft uppdraget högst ett år och 63 % av de sistnämnda i över fem år.

Av fritidsgruppsledarna har mellan 50 och 56 % haft uppdraget högst tre år.

Vid fördelning på slag av organisa- tion framstår märkbara differenser i rörligheten bland ordförandena på 10- kalplan men betydligt mindre bland fritidsgruppsledarna. Hos ordförandena på lokalplan framträder den högsta rörligheten inom politiska organisatio- ner och därnäst inom nykterhetsorga-

Tabell 88. Medeltalsskillnader mellan antal kommunala ungdomsverksamheten och antal

nisationer och lägsta rörligheten inom scoutorganisationer. Inom de två först- nämnda har 79 och 57 % haft uppdra- get högst tre år och inom det sistnämn- da organisationslaget har 38 % haft uppdraget högst tre är.

7.3 Dij'erens mellan antal år som IP varit med i organisationen eller den kommunala ungdomsverksamheten och antal år som IP innehaft uppdraget

Redan genom ett hastigt studium av ta- bellerna 88—90 kan man se att ledarna i regel varit med i organisationen eller

är IP varit med i organisationen eller den år IP innehaft uppdraget. Parlamentariskt

valda ledare.

. Med i org. Innehaft uppdr. Medeltals— Ledarkategorier antal år antal är skillnad MI MI M1_M2 Riksplan Ordförande, SF ...................... 19,82 6,41 13,41 Sekreterare, SF ...................... 13,24 7,05 6,19 Ordförande, Ö ....................... 20,14 5,14 15,00 Distriktsplan Ordförande, SF ...................... 16,21 6,95 9,26 Sekreterare, SF ..................... 15,02 7,71 7,31 Ombudsmän, SF ..................... 10,92 6,08 4,84 Ordförande, () ....................... 15,67 4,78 10,89 Lokalplan Ordförande, I ....................... 13,63 6,87 6,76 Ordförande, ö ....................... 13,22 5,56 7,66

• Sida 90
•  Original

den kommunala ungdomsverksamheten längre tid än de innehaft uppdraget. Vi ska nedan beskriva hur lång tid det i genomsnitt tar inom olika ledarkatego- rier från det att ledaren första gången kommer med i organisation och till dess det aktuella uppdraget erhålles. Vi har för detta ändamål nedan räknat fram medelvärdena både för den tid som gått sedan ledaren första gången kom med i organisationen och för den tid uppdraget innehafts. Personer för vilka sådana uppgifter saknas har ej medtagits.

7.3.1 Parlamentariskt valda ledare

Det framgår mycket klart av tabell 88 att medeltalsskillnaden är störst för ordförande och att den hos dessa sjun- ker från riksplan till lokalplan och att den är större hos ordförandena inom övriga slag av organisationer än hos ordförandena inom idrottsorganisatio- nerna på ett och samma plan.

7.3.2 Anställda ledare

Tabell 89 visar en förhållandevis hög medeltalsskillnad för idrottskonsulen— terna, drygt 14 år. Det är något högre

än vad som to m gällde för specialför- bundens ordförande på riksplan.

Medeltalsdifferenser på över tio år uppvisar också högsta tjänstemännen och kategorin andra tjänstemän på riksplan.

Vid jämförelse mellan ordförandena och tjänstemännen inom övriga slag av organisationer har de förstnämnda på vart plan för sig något större medel- talsdifferens än de sistnämnda.

De kommunala ungdomskonsulenter- na har särskilt liten medeltalsskillnad, 1,32 år. Även de kommunala ungdoms- gårdsföreståndarna har låg differens, 2,99 år.

Kommentarer

Inom övriga slag av organisationer har det i regel tagit något längre tid för ordförandena än för de anställda ledar- na att nå sina befattningar. Men även de anställda ledarna synes mestadels ha vuxit upp med sin organisation, eller med andra ord »gått den långa vägen,).

7.3.3 Fritidsgruppsledare

Vid jämförelse mellan tabellerna 88 och 90 finner man att fritidsgruppsledarna

Tabell 8.9. Medeltalsskillnader mellan antal år IP varit med i organisationen eller den kommunala ungdomsverksamheten och antal år IP innehaft uppdraget. Anställda ledare.

. Med i org. Innehaft uppdr. Medeltals- Ledarkategorier antal år antal år skillnad M, M2 Ml—MI Riksplan Högsta tjm, Ö ...................... 16,33 5,78 10,55 Instruktörer, Ö ...................... 12,76 3,95 8,81 Andra tjm, Ö ....................... 16,60 4,93 11,67 Distriktsplan Konsulenter, I ....................... 15,92 1,83 14,09 Tjänstemän, Ö ...................... 13,93 4,40 9,53 Konsulenter, K ...................... 8,53 7,21 1,32 Lokalplan Tjänstemän, () ...................... 12,61 5,63 6,98 Ungdomsg.f., K ..................... 7,39 4,40 2,99

• Sida 91
•  Original

Tabell 90. Medeltalsskillnader mellan antal år IP varit med i organisationen eller den kommunala ungdomsverksamheten och antal år IP innehaft uppdraget. Fritidsgrupps-

ledare. . . . Med i org. Innehaft uppdr. Medeltals- Fntldsgruppsledare inom antal år ant al år skillnad M; M. Ml—MI I ................................... 7,99 4,57 3,42 Ö .................................. 12,13 5,48 6,65 K .................................. 6,18 5,07 1,11

i medeltal varit med i organisationen kortare tid innan de erhöll uppdraget än ordförandena på lokalplan. Förhål- landet är särskilt framträdande inom idrottsorganisationerna.

Inom övriga slag av organisationer har fritidsgruppsledarna en differens på 6,65 år. Hos de kommunala fritids- gruppsledarna är motsvarande skillnad 1,11 är.

7.3.5 Sammanfattning

Den tid som förflyter från ledarens debut i organisationen till dess att upp- draget erhålls är längst hos ordföran- dena, därnäst hos de anställda ledarna och kortast hos fritidsgruppsledarna.

Hos ordförandena minskar antalet år från riks- till lokalplan. Differensen mellan första gången med i organisa-

tionen och år uppdraget erhölls är hos ordförandena inom idrottsorganisatio- nerna 13,41 år på riksplan, 9,26 år på distriktsplan och 6,76 år på lokal- plan. Inom övriga slag av organisatio- ner är skillnaden 15,00 år på riksplan, 10,89 år på distriktsplan och 7,66 år på lokalplan. Som synes är olikheterna större inom övriga slag av organisatio- ner.

Bland de anställda ledarna är nämnd differens särskilt stor hos idrottskon— sulenterna, 14,09 år, och särskilt liten, 1,32 år, hos de kommunala ungdoms- konsulenterna.

Hos fritidsgruppsledarna är skillna- den inom övriga slag av organisationer 6,65 år, inom idrottsorganisationerna 3,42 år och inom den kommunala ung— domsverksamheten 1,11 år.

• Sida 92
•  Original

KAPITEL 8

F örem'ngstillhörighet och -engagemang

8.1 Antal föreningar ledaren är med i

Den fråga som ställts lyder: Är Ni f.n. med i någon annan för- ening (frågan inbegriper föreningar och organisationer av alla slag atom fack- föreningar och ekonomiska föreningar) än den i fråga 6 åsyftade?

Vid jakande svar har IP ombetts att ange föreningens eller föreningarnas namn.

I tabellerna nedan har även den i frågeformulärets fråga 6 åsyftade för- eningen medräknats.

3.8.1 Parlamentariskt valda ledare

Såväl inom idrottsorganisationerna som inom övriga slag av organisationer är, enligt tabell 91, ordförandena på riks- plan i medeltal med i fler föreningar än

ordförandena på distriktsplan, som li sin tur är med i fler än ordförandena på lokalplan.

På riks- och distriktsplan är ordfö— randena inom idrottsorganisationerna i medeltal med i något fler föreningar än ordförandena inom övriga slag av organisationer. På riksplan är de först- nämnda i medeltal med i 5,0 föreningar och de sistnämnda i 4,9. På distrikts- plan är motsvarande medeltal 4,0 och 3,7. På lokalplan är däremot ordföran- dena inom idrottsorganisationerna i medeltal med i 2,6 föreningar under det att ordförandena inom övriga slag av organisationer är med i 2,7 för- eningar.

Inom idrottsorganisationerna är ord- förandena i medeltal med i fler för- eningar än sekreterarna och ombuds-

Tabell 9]. Antal föreningar IP är med i. Parlamentariskt valda ledare.

Antal föreningar Ledarkategorier 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 M n % % % % % % % % % % % % Riksplan Ordförande, SF ..... 22 18 18 14 — 9 5 14 5 5 —— 9 5 5,0 Sekreterare, SF ..... 21 14 24 24 19 14 — — _— 5 — — — 3,2 Ordförande, Ö ...... 21 19 5 19 5 10 10 14 10 —— 5 5 — 4,9 Distriktsplan Ordförande, SF ..... 57 14 19 21 11 12 7 4 7 — -— 5 — 4,0 Sekreterare, SF ..... 52 15 25 23 17 8 _— 2 — 2 4 4 — 3,4 Ombudsmän, SF. . . . 26 8 19 23 23 12 4 — 8 —— — 4 —— 3,9 Ordförande, Ö ...... 73 29 14 15 10 11 4 8 3 1 —— 6 —— 3,7 Lokalplan Ordförande, I ....... 184 36 28 14 5 7 4 2 2 —— — —— 2,6 Ordförande, Ö ...... 320 33 24 20 12 5 3 2 _— 1 1 — — 2,7

• Sida 93
•  Original

männen. På riksplan är t.ex. sekrete- rarna i medeltal med i 3,2 föreningar medan ordförandena är med i 5,0.

På riksplan är 18—19 % av ordföran- dena med i endast en förening. Sak sam— ma gäller 33—36% av ordförandena på lokalplan. Men på såväl riks- som lokalplan finns det också ordförande som är med i nio eller fler föreningar.

8.1.2 Anställda ledare

Inom övriga slag av organisationer är tjänstemännen, tabell 92, i medeltal med i färre föreningar än ordförande- na. På riksplan är högsta tjänstemän- nen i medeltal med i 4,0 föreningar och ordförandena i 4,9. På distrikts- och lokalplan är motsvarande tal 3,1 mot 3,7 och 2,2 mot 2,7.

De angivna medeltalen visar att även tjänstemännen får högsta medeltal på riksplan och lägsta på lokalplan.

På riksplan är högsta tjänstemän- nen i medeltal med i fler föreningar än instruktörerna och ledarna inom ka- tegorin andra tjänstemän. Största skill- naden föreligger mellan högsta tjänste- männen, som är med i 4,0 föreningar i medeltal, och instruktörerna, som är med i 2,4 föreningar.

Idrottskonsulenterna är i medeltal

med i 2,7 föreningar, vilket är något färre än vad vi fann hos tjänstemännen på distriktsplan inom övriga slag av organisationer. De kommunala ung- domskonsulenterna är i medeltal med i 4,0 föreningar. Det betyder att de är med i lika många föreningar som högsta tjänstemännen på riksplan.

De kommunala ungdomsgårdsföre- ståndarna är i medeltal med i 2,6 för- eningar, vilket är något fler än vad tjänstemännen på lokalplan inom öv- riga slag av organisationer är med 1.

Inom övriga slag av organisationer är 11 % av högsta tjänstemännen på riksplan med i endast en förening, vil- ket även gäller 16 % av tjänstemännen på distriktsplan och 47 % av tjänste- männen på lokalplan. Inom kategorin andra tjänstemän på riksplan är 43 % med i endast en förening.

Av idrottskonsulenterna är 25 % med i enbart en förening och av de kom— munala ungdomskonsulenterna 26 % och av de kommunala ungdomsgårds— föreståndarna 35 %.

8.1.3 Fritidsgruppsledare

Fritidsgruppsledare, tabell 93, är i me- deltal med i färre föreningar än ordfö- rande på lokalplan.

Tabell 92. Antal föreningar IP är med i. Anställda ledare. Antal föreningar Ledarkategorier 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 M n % % % % % % % % % % % %

Riksplan

Högsta tjm, Ö ....... 18 11 17 11 22 17 6 11 — 6 —— —— — 4,0 , Instruktörer, Ö ...... 21 29 43 10 5 10 5 — — — — —— —— 2,4

Andra tjm, Ö ........ 75 43 19 9 9 7 1 7 1 1 1 1 — 2,8

Distriktsplan

Konsulenter, I. . .. . . . 12 25 42 17 — 8 _— _— 8 — — — —— 2,7 ' Tjänstemän, Ö ....... 43 16 14 35 26 5 2 _— _— _ _— 2 — 3,1

Konsulenter, K ...... 19 26 5 26 11 5 5 5 5 5 —— 5 — 4,0

Lokalplan

Tjänstemän, Ö ....... 38 47 18 13 11 5 5 — _ — —— -— — 2,2 . Ungdomsg.f., K ...... 57 35 25 16 9 9 4 2 2 — _— — —— 2,6

• Sida 94
•  Original

Tabell 93. Antal föreningar IP är med i. Fritidsgruppsledare.

_ . Antal föreningar Fritidsgruppsledare inom 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 M 11 % % % % % % % % % % % %

I .................. 364 55 24 11 6 2 1 1 —— _ — —— — 1,9 Ö ................. 235 43 29 12 6 5 2 1 1 —— — 1 —— 2,3 K ................. 135 48 27 10 7 2 3 — 1 1 — — — 2,1 Fritidsgruppsledarna inom övriga gorin andra slag av organisationer när-

slag av organisationer är i medeltal med i fler föreningar än fritidsgrupps- ledarna inom kommunal ungdomsverk- samhet och idrottsorganisationer. Me- deltalen för de tre kategorierna är 2,3, 2,1 och 1,9.

Mellan 43 och 55 % av fritidsgrupps- ledarna är med i endast en förening.

8.1.4 Fördelning på slag av organisation

Parlamentariskt valda ledare på lokal- plan

Ordförandena inom religiösa organi- sationer har det högsta medeltalet med- lemskap i föreningar, 2,9, i tur och ordning följda av ordförandena inom kategorin andra slag av organisationer, 2,8, idrottsorganisationer, 2,6, politis- ka organisationer, 2,5, scoutorganisa- tioner, 2,3, och slutligen nykterhetsor- ganisationer, 1,9. Tabell 94.

Mellan 26 och 45 % av ordförande- na är med i endast en förening. Lägsta procenttal har ordförandena inom kate-

mast följda av ordförandena inom reli- giösa organisationer. Högsta procent har ordförandena inom scoutorganisa- tioner, närmast följda av ordförandena inom nykterhetsorganisationer.

Fritidsgruppsledare

Inom flertalet organisationsslag är fri- tidsgruppsledarna _— enligt tabell 95 — i medeltal med i 2,1—2,2 föreningar. Ledarna inom idrottsorganisationerna är dock i medeltal med i färre och ledarna inom kategorin andra slag av organisationer i fler.

Mellan 28 och 55 % av fritidsgrupps- ledarna är endast med i en förening. Lägsta procent kommer på ledarna inom kategorin andra slag av organi- sationer och näst lägsta, 36 %, på le— darna inom nykterhetsorganisationer- na. Inom resterande slag av organisa- tioner varieurar den procentuella an— delen mellan 48 % och 55 % med högsta procent för ledarna inom idrottsorga- nisationerna.

Tabell 94. Antal föreningar IP är med i. Parlamentariskt valda ledare på lokalplan.

Ordförande på lokalplan Antal föreningar mom 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 M n % % % % % % % % % % % % I .................. 184 31 28 14 5 7 4 2 2 2 _ _ _ 2,6 Sc ................. 55 45 16 20 6 9 4 _ _ _ _ _ _ 2,3 n ................. 91 30 19 23 11 s 4 3 _ _ 2 _ _ 2,9 N ................. 21 43 13 19 5 _ _ _ _ _ _ _ _ 1,9 P ................. 89 33 25 18 18 3 1 2 _ _ _ _ _ 2,5 A ................. 51 26 35 16 8 4 6 2 _ 4 _ — — 2,8

• Sida 95
•  Original

Tabell 95. Antal föreningar IP

är med i. Fritidsgruppsledare.

Antal föreningar Fritidsgruppledare inom 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 M n % % % % % % % % % % % % I .................. 364 55 24 11 6 2 1 1 —— — — _- -— 1,9 Sc ................. 65 46 31 12 2 5 _— 3 2 —— — — -— 2,1 R ................. 59 49 27 10 2 7 2 2 — 2 — — — 2,1 N ................. 22 36 32 14 9 9 — — —— — — —-— — 2,2 A ................. 51 28 33 8 18 4 6 _— 2 —— — 2 — 2,8 X ................. 28 54 18 18 4 4 — — _ — —— 4 — 2,1 K ................. 135 48 27 10 7 2 3 — 1 1 — — — 2,1

Fritidsgruppsledare fördelade på spe— cialförband och slag av kommun

Fritidsgruppsledarna inom fotbollför- bundet är som synes av tabell 96 i me- deltal med i något färre föreningar än ledarna inom andra specialförband. Av de kommunalt engagerade fritids- gruppsledarna har ledarna i Stockholm det lägsta medeltalet medlemskap, 1,5, närmast följda av ledarna i Göteborg med 1,9. Högsta medeltalet, 2,3, har ledarna inom kategorin andra kommu- ner.

8.1.5 Medeltal föreningsmedlemskap efter kön och ålder

Parlamentariskt valda ledare på lokal- plan

Inom både idrottsorganisationerna och övriga slag av organisationer tenderar de äldre manliga ordförandena att i medeltal vara med i något fler för- eningar än de yngre. Tabell 97. Inom övriga slag av organisationer är de manliga ledarna i medeltal med i fler föreningar än de kvinnliga. Skill-

Tabell 96. Antal föreningar i medeltal som IP är med i. Fritidsgruppsledare inom specialförband och slag av kommun.

Specialförbund Slag av kommun Bordt Fotb Gymn Ish Sthlm Gbg Ak n39 n49 n56 n55 n33 n18 n84 Antal föreningar i medeltal ............. 1,7 1,3 1,9 1,8 1,5 1,9 2,3

Tabell 97. Antal föreningar i medeltal som IP är med i. Parlamentariskt valda ledare på lokalplan inom idrottsorganisationer och övriga slag av organisationer. Fördelning på kön och ålder.

Ordförande på lokalplan inom

Ålder 1 Ö M M Kv n M n M n M 15—24 ................... 20 2,6 74 2,4 32 1,9 25—44 ................... 101 2,6 122 2,9 33 1,8 45—64 ................... 56 2,8 44 3,0 12 (3,3)

• Sida 96
•  Original

naden är särskilt stor i åldersklassen 25—44 år.

Fritidsgra p psledare

De manliga fritidsgruppsledarna ten— derar i varje åldersklass att i medeltal vara med i fler föreningar än de kvinn- liga ledarna, tabell 98.

Inom varje åldersklass synes såväl de manliga som kvinnliga fritidsgrupps- ledarna inom övriga slag av organisa— tioner att i medeltal vara med i fler föreningar än manliga och kvinnliga fritidsgruppsledare inom idrottsorgani- sationer och kommunal ungdomsverk- samhet.

Äldre ledare förefaller att vara med i fler föreningar än yngre. De manliga fritidsgruppsledarna inom idrottsorga- nisationerna har dock sina flesta med- lemskap i åldersklassen 25—44 år.

8.1.6 Sammanfattning

De flesta föreningsmedlemskapen i me- deltal har de parlamentariskt valda le- darna, därnäst de anställda och slut- ligen fritidsgruppsledarna. På lokal— plan är de parlamentariskt valda ledar- na inom idrottsorganisationerna i me- deltal med i 2,6 föreningar och inom övriga slag av organisationer i 2,7. Bland fritidsgruppsledarna är motsva- rande medeltal 1,9 och 2,3.

Vid jämförelse mellan ordförande och sekreterare var för sig finner man

att ledarna på riksplan vanligen är med i fler föreningar än ledarna på distrikts- plan som i sin tur är med i fler än le— darna på lokalplan. Ordförandena inom specialförbunden på riksplan är exem- pelvis i medeltal med i 5,0 föreningar och ordförandena inom idrottsorgani- sationerna på lokalplan i 2,6.

Manliga ledare förefaller att vara med i fler föreningar än kvinnliga le— dare och äldre ledare har vanligen fler föreningsmedlemskap än yngre.

Vid fördelning av ordförande på 10- kalplan och fritidsgruppsledare på slag av organisation märker man att både ordförande och fritidsgruppsledare in— om kategorin andra slag av organisa- tioner i medeltal är med i fler för- eningar än ledarna inom resterande organisationsslag. Studerar vi enbart ordförandena framstår de flesta för- eninwgsmedlemskapen i medeltal hos le- darna inom religiösa organisationer.

8.2 I Ps andra ledaruppdrag

Följande fråga har ställts:

Har eller har Ni haft andra uppdrag eller anställningar, som berört för- eningsarbete eller annan fritidsverk- samhet bland ungdom

Det har därvid underförståtts att frå- gan åsyftat andra uppdrag än vad som angetts i formulärets fråga 6.

Tabell 98. Antal föreningar i medeltal som IP är med i. Fritidsgruppsledare. Fördel- ning på kön och ålder.

Fritidsgruppsledare inom Ålder I Ö K M Kv M Kv M Kv n M n M n M n M n M n M 15—24 .......... 65 1,8 15 (1,6) 46 2,1 28 1,8 12 (1,8) 8 (2,0) 25—44 .......... 213 2,0 20 1,7 72 2,3 31 2,1 53 , 21 1,6 '45—64 .......... 45 1,6 5 (4,2) 33 3,0 22 2,3 19 (2,8) 20 1,6

• Sida 97
•  Original

Andra uppdrag eller anställningar kan däremot mycket väl vara förlagda till samma förening, organisation eller kommun, som angetts i fråga 6.

Andra uppdrag eller anställningar kan också avse fritidsverksamhet utan- för föreningar och organisationer, t. ex. inom skolor, feriekolonier etc.

Den ställda frågan inkluderar även förfluten tid. Risk finns emellertid för att IP kanske har svårare att minnas uppdrag, som ligger långt tillbaka i tiden än de som alltfort innehas.

97 8.2.1 Har eller har haft »andra uppdrag» Ledare, alla kategorier

Tabell 99 visar att mellan 60 och 100 % av ledarna har eller har haft »andra uppdrag», som berört föreningsarbete eller annan fritidsverksamhet bland ungdom. Lägsta procenten har ledarna på lokalplan jämte ombudsmännen in- om idrottsorganisationerna. Det är pro- centuellt något fler ordförande och fri- tidsgruppsledare inom Övriga slag av organisationer än inom idrottsorgani-

Tabell 99. Har eller har haft »andra uppdrag» eller anställningar, som berört förenings- arbete eller annan fritidsverksamhet bland ungdom. Jämförelse mellan olika ledar-

kategorier. Ja Nej n % % Parlamentariskt valda ledare Riksplan Ordförande, SF .................................... 22 86 14 Sekreterare, SF .................................... 21 90 10 Ordförande, Ö ..................................... 21 100 — Distriktsplan Ordförande, SF .................................... 57 91 9 Sekreterare, SF .................................... 52 88 12 Ombudsmän, SF ................................... 26 73 27 Ordförande, Ö ..................................... 73 77 23 Lokalplan Ordförande, I ..................................... 184 64 36 Ordförande, Ö ..................................... 320 73 27 Anställda ledare Riksplan Högsta tjänstemän, Ö .............................. 18 94 6 Instruktörer, Ö .................................... 21 100 —— Andra tjänstemän, Ö ............................... 75 85 15 Distriktsplan Konsulenter, I ..................................... 12 100 — Tjänstemän, Ö .................................... 43 93 7 Konsulenter, K .................................... 19 95 5 Lokalplan Tjänstemän, ö .................................... 38 76 24 Ungdomsgårdsföreståndare, K ....................... 57 75 25 Fritidsgruppsledare Fritidsgruppsledare, I .............................. 364 61 39 Fritidsgruppsledare, Ö .............................. 235 66 34 Fritidsgruppsledare, K ............................. 135 60 40

• Sida 98
•  Original

sationer som har eller har haft »andra uppdrag».

På distrikts- och lokalplan inom öv- riga slag av organisationer är det en något större del av tjänstemännen än av ordförandena som har eller har haft »andra uppdrag».

Både inom idrottsorganisationer och övriga slag av organisationer är det procentuellt fler ordförande på lokal- plan än fritidsgruppsledare som har eller har haft »andra uppdrag».

8.2.2 Antal IP som har eller har haft »andra uppdrag» fördelade på slag av organisation Parlamentariskt valda ledare på lokal- plan

Inom de religiösa organisationerna har, enligt tabell 100, 85 % av ordförandena på lokalplan, nu eller tidigare haft »andra uppdrag». Samma sak gäller 64—69 % av ordförandena inom res- terande organisationsslag. Tabellen kan också kommenteras så, att 15—36 % av ordförandena till tiden för enkäten ald- rig haft annat än i fråga 6 angivet ledar- uppdrag, som avsett förenings- eller annan fritidsverksamhet bland ungdom.

Fritidsgruppsledare

Tabell 101 visar att 60—68 % av fri- tidsgruppsledarna har eller har haft

Tabell 100. Andel IP som har eller har

haft andra uppdrag eller anställningar, som berört föreningsarbete eller annan fri- tidsverksamhet bland ungdom. Parlamen- tariskt valda ledare på lokalplan fördelade på slag av organisation.

Har eller har haft

Ordförande På »andra uppdrag» lokalplan inom

11 Ja

%

I ............. 184 64 Se ............ 55 67 R ............ 91 85 N ............ 21 67 P ............ 89 69 A ............ 51 65

Tabell 101. Andel IP som har eller har haft andra uppdrag eller anställningar, som berört föreningsarbete eller annan fri— tidsverksamhet bland ungdom. Fritids- gruppsledare fördelade på slag av organi-

sation. _ _ »Har eller har haft» Fritidsgrupps— andra uppdrag ledare inom

n Ja

%

I ............. 364 61 Sc ............ 65 62 R ............ 59 68 N ............ 22 68 A ............ 51 65 X ............ 28 68 K ............ 135 60

andra än i fråga 6 åsyftade uppdrag eller anställningar, som berört för- eningsarhete eller annan fritidsverk- samhet bland ungdom. Sådana uppdrag har angetts av 68 % av ledarna inom de religiösa organisationerna, nykter- hetsorganisationerna och organisations- slag X. Lägsta andelen har ledarna in- om den kommunala ungdomsverksam- heten.

8.2.3 Antal IP som har eller har haft »andra uppdrag» fördelade på kön och ålder

Parlamentariskt valda ledare på lokal- plan

a. Idrottsorganisationer Tabell 102 visar att 85 % av de manliga ordförandena inom idrottsorganisatio- nernas yngsta åldersklass har eller har haft »andra uppdrag» men endast 62— 63 % inom de båda högre åldersklas- serna.

b. Övriga slag av organisationer Inom övriga slag av organisationer är det 65 % av de manliga ordförandena i åldersklaSSen under 25 år men 80 % inom de båda högre åldersklasserna som har eller har haft »andra uppdrag». Tabell 103.

• Sida 99
•  Original

Tabell 102. Har eller har haft »andra upp-

drag» eller anställningar. lllanliga parla— mentariskt valda ledare på lokalplan inom idrottsorganisationer. Åldersfördelning.

Tabell 104. Har eller har haft »andra upp-

drag» eller anställningar. Fritidsgrupps— ledare inom idrottsorganisationer. Fördel- ning på kön och ålder.

Andel som Ordförande har eller har Ålder på lokalplan haft »andra uppdrag» n % _24 ........ 20 85 25—44 ........ 101 62 45—64 ........ 56 63 Totalt 177 65

Tabell 103. Har eller har haft »andra upp- drag» eller anställningar. Parlamentariskt valda ledare på lokalplan inom övriga slag av organisationer. Fördelning på kön och

ålder.

Andel som

Ordförande har eller har

Ålder på lokalplan haft »andra uppdrag»

M Kv M Kv n n % % _24 ...... 74 32 65 72 25—44 ...... 122 33 80 55 45—64 ...... 44 12 80 (67) Totalt 240 77 75 64

Bland kvinnliga ordförande erhålles den lägsta procenten i åldersklassen 25—44 år.

I åldersklassen under 25 år är det procentuellt fler kvinnor än män som har eller har haft »andra uppdrag». I de båda andra åldersklasserna är det tvärtom.

Fritidsgruppsledare

I drottsorganisationer

Av manliga fritidsgruppsledare inom idrottsorganisationer är det 47 % i åldersklassen under 25 år men 67— 69 % i de båda högre åldersklasserna som har eller har haft »andra upp-

Andel som

Fritids- har eller har

Alder gruppsledare haft »andra uppdrag»

M Kv M Kv n n % %

—24 ...... 66 15 47 (40) 25—44 ...... 213 20 69 35 45—64 ...... 45 5 67 (20) Totalt 324 40 64 35

drag». Tabell 104. Det är betydligt stör- re de] manliga än kvinnliga ledare som angett »andra uppdrag».

Övriga slag av organisationer Tabell 105 visar att inom övriga slag av organisationer är det 62 % av de manliga fritidsgruppsledarna i ålders— klassen under 25 år mot 71—76% i de båda högre åldersklasserna som har eller har haft »andra uppdrag». Bland de kvinnliga fritidsgruppsledarna er- håller vi 64 % i den lägsta åldersklas- sen och 55—59 % i de båda högre.

I den lägsta åldersklassen är det pro- centuellt något fler kvinnor än män som har eller har haft »andra upp—

Tabell 105. Har eller har haft »andra upp-

drag» eller anställningar. Fritidsgrupps-

ledare inom övriga slag av organisationer. Fördelning på kön och ålder.

Andel som

Fritids- har eller har

Ålder gruppsledare haft »andra uppdrag-

M Kv M Kv n n % % _24 ...... 47 28 62 64 25—44 ...... 72 31 71 55 45—64 ...... 33 22 76 59 Totalt 152 81 69 59

• Sida 100
•  Original

Tabell 106. Har eller har haft »andra upp- drag» eller anställningar. Fritidsgrupps- ledare inom kommunal ungdomsverksam- het. Fördelning på kön och ålder.

Andel som

Fritids- har eller har

Ålder gruppsledare haft »andra uppdrag»

M Kv M Kv n n % %

_24 ...... 12 8 (67) (25) 25—44 ...... 53 21 60 52 45—64 ...... 19 20 (84) 55 Totalt 84 49 67 49

drag». I de båda högre åldersklasserna är det tvärtom.

Kommunal ungdomsverksamhet Tabell 106 tillåter knappast mer ingåen- de kommentarer än konstaterandet att det är procentuellt fler manliga än kvinnliga fritidsgruppsledare inom den kommunala ungdomsverksamheten som har eller har haft »andra uppdrag».

8.2.4 Sammanfattning Inom samtliga ledarkategorier har 60 % eller fler av ledarna uppgett att de har eller har haft »andra uppdrag» än det i enkätformulärets fråga 6 angivna, som berört föreningsarbete eller an- nan fritidsverksamhet bland ungdom.» Det är procentuellt fler ledare på riks- och distrikts- än på lokalplan, som har eller har haft »andra upp- drag». Ordförandena på lokalplan har i större omfattning än fritidsgruppsle- darna angett »andra uppdrag». Vid fördelning av ledarna på slag av organisation framgår att 85 % av ord- förandena på lokalplan inom religiösa organisationer har eller har haft »andra uppdrag» mot 64—69% av ordföran—

dena inom resterande slag av organi- sationer. Bland fritidsgruppsledarna är det 68 % inom religiösa organisationer, nykterhetsorganisationer och organi- sationsslag X som har eller har haft »andra uppdrag» jämfört med 60—62 % inom resterande organisationsslag. Efter att ha fördelat ordförandena på lokalplan och fritidsgruppsledarna på kön och ålder framkommer att man— liga äldre ledare i större utsträckning än yngre har eller har haft »andra upp- drag». Bland de kvinnliga ledarna fin— ner vi den största andelen som har el- ler har haft »andra uppdrag» inom åldersklassen under 25 år. Inom ålders- klasserna 25—44 och 45—64 år är det större procent män än kvinnor som har eller har haft »andra uppdrag».

8.3 Art av »andra uppdrag»

I anslutning till frågan om IP har eller har haft »andra uppdrag» eller anställ- ningar, som berört föreningsarbete eller annan fritidsverksamhet bland ungdom, har frågats efter art av »andra upp- drag».

För att exemplifiera olika arter av uppdrag, har frågan försetts med föl- jande kompletterande text:

Ange uppdragets art: ordförande, sekreterare eller kassör i styrelse, kom- mitté eller nämnd; annan medlem i styrelse, kommitté eller nämnd; grupp- ledare, lärare, instruktör, konsulent, so- cialassistent, förbundssekreterare, re- daktör och dylikt.

Svarsutrymme har endast givits för fem olika uppdrag. Om IP har eller har haft fler än fem olika uppdrag, har vederbörande ombetts att ange de fem, som han anser har betytt mest för hans utveckling till och insatser som ledare för förenings- eller annan verksamhet bland ungdom.

• Sida 101
•  Original

Svaren har kodifierats enligt följande schema:

4. Gruppledare. (Grl.)

5. Lärare. (Lärare)

6. Instruktör, konsulent, socialassi- stent. (Instr.)

7. Förbundssekreterare, (Fbs)

8. Annat uppdrag (t. ex. Söndagsskol- lärare, simlärare). (Annat)

9. Två eller flera arter av uppdrag. (Två eller flera) Det bör anmärkas, att tabellerna inom kapitlet 8.3 endast anger vilka olika arter av uppdrag IP har eller har haft och inte hur många uppdrag av en och samma art. Att IP t. ex. har ordfö- randeuppdrag kan således innebära att IP endast har ett sådant men också att IP har flera sådana.

redaktör.

8.3.1 Parlamentariskt valda ledare

Tabell 107 visar att mellan 39 och 86 % av ledarna har två eller flera olika arter av »andra uppdrag». En antydan finns om lägre procenttal på lokalplan än på riks- och distriktsplan.

Eftersom det förekommer dubbelmar- keringar i tabellen kommer summa procent olika arter av »andra uppdrag» att kunna överstiga 100 %. Högsta summa, 248 %, har sekreterarna på riksplan inom idrottsorganisationerna. Lägsta summa, 117 %, har ordförande- na på lokalplan inom idrottsorganisa- tionerna. De båda ledarkategorierna på lokalplan har lägre procentuell sum- ma än ledarkategorierna på riks- och distriktsplan.

De procentuellt flesta ledarna med ordförandeuppdrag återfinns på riks- plan, därnäst på distriktsplan och slutligen på lokalplan. Hos ordfö- randegrupperna är dock minskning- en mycket knapp från riks— till distriktsplan. Inom idrottsorganisatio-

Tabell 107. Art av »andra uppdrag». Parlamentariskt valda ledare. Samtliga ledarkate- goriers procentuella medeltal angivet i tabellhuvudet.

An— S:a Sekr/ nan Lär— An- »and- Två Ledarkategorier Ordf kas- med- Gr] are Instr Fbs nat ra el. sör lem upp- flera drag» " % % % % % % % % % % Parlamentariskt valda ledare

Riksplan Ordförande, SF ...... 22 68 27 36 9 — -— — 9 149 46 Sekreterare, SF ...... 21 86 48 71 10 —- 14 — 19 248 86 Ordförande, Ö ....... 21 48 67 43 10 — 5 5 — 178 71 Distriktsplan Ordförande, SF ...... 57 63 46 39 12 — 21 _— 21 202 ' 70 Sekreterare, SF ...... 52 48 56 44 12 2 23 4 17 206 — 71 Ombudsmän, SF ..... 26 39 46 27 15 8 12 — 15 162 84 Ordförande, Ö ....... 73 47 40 30 25 6 10 3 14 175 64 Lokalplan Ordförande, I ........ 184 31 23 26 14 3 10 1 9 117 39 Ordförande, Ö ....... 320 31 27 33 32 7 5 2 8 145 50

• Sida 102
•  Original

nerna har 68% av ordförandena på riksplan andra ordförandeuppdrag, 63 % av ordförandena på distriktsplan och 31 % av ordförandena på lokal- plan. Hos ordförandena inom övriga slag av organisationer är motsvarande tal 48 %, 47 % och 31 %.

För sekreterar- och kassörsuppdrag blir det endast delvis sjunkande pro- cent från riks- till lokalplan. Inom idrottsorganisationerna är det större procent sekreterare än ordförande som har eller har haft »andra» sekreterar- eller kassörsuppdrag.

Annat medlemskap i styrelse, kom- mitté eller nämnd visar ungefär lik— artad fördelning mellan ledarkategori- erna som sekreterar- och/eller kassörs- uppdragen.

Av ordförandena och sekreterarna på riksplan har endast 9—10% nå- gonsin haft ett gruppledaruppdrag. På distrikts- och lokalplan gäller samma sak 12—15 % av ledarna inom idrotts- organisationerna och 25—32 % av ord-

förandena inom övriga slag av orga- nisationer.

Instruktörs- och konsulentuppdrag har främst angetts av ledarna inom idrottsorganisationerna, 14% av sek- reterarna på riksplan och 23 % av sek- reterarna på distriktsplan.

Begreppet »instruktör» tolkas ofta olika inom idrottsorganisationer och övriga slag av organisationer. Medan de förstnämnda med »instruktör» i regel avser personer med uppgift att träna eller instruera andra i speciella idrotts- grenar, avser de sistnämnda mest an- ställda personer som har konsultativa uppdrag, handhar ledarutbildning eller i övrigt allmänt främjar ungdomsar- betet.

8.3.2 Anställda ledare

Av tabell 108 framgår att mellan 54 och 92 % av ledarna har eller har haft två eller flera olika arter av »andra upp- drag». Lägsta procenten har ledarna

Tabell 108. Art av »andra uppdrag». Anställda ledare. Samtliga ledarkategoriers procen—

tuella medeltal har angetts i tabellhuvudet.

An- S:a Sekr/ nan Lär- An— »and- Två Ledarkategorier Ordf kas- Grl Instr Fbs ra el. . med- are nat sör lem upp- flera drag» n % % % % % % % % % % Anställda ledare Riksplan Högsta tjänste- män, Ö ............ 18 56 28 39 22 — 50 33 11 239 72 Instruktörer, Ö ....... 21 71 48 43 29 5 38 14 33 281 91 Andra tjänste- män, 0 ............ 75 41 40 33 28 9 17 13 29 210 69 Distriktsplan Konsulenter, I ........ 12 50 58 42 33 17 50 — 17 267 92 Tjänstemän, Ö ....... 43 58 40 35 35 2 21 5 14 210 72 Konsulenter, K ....... 19 63 47 37 16 5 26 21 26 241 90 Lokalplan Tjänstemän, Ö ....... 38 32 24 32 40 —- 26 8 13 175 58 Ungdomsg.f., K ....... 57 32 30 21 33 7 14 _- 10 147 54

• Sida 103
•  Original

på lokalplan. Högsta procenten har idrottskonsulenterna.

Den procentuella summan olika ar- ter av »andra uppdrag» varierar från 147 % till 281 %. Ledarna på lokal- plan har den lägsta procenten. Högsta procenten har instruktörerna på riks- plan och därnäst idrottskonsulenterna.

Ordförandeuppdrag har angetts av 32—71 % av anställda ledare med lägsta procent för ledare på lokalplan. 24— 58 % har nämnt sekreterar- eller kas- sörsuppdrag.

Andra uppdrag i styrelse, kommitté eller nämnd är procentuellt vanligast bland ledarna på riks- och distrikts- plan medan gruppledaruppdragen do- minerar bland ledarna på lokalplan. Av tjänstemännen på lokalplan inom övriga slag av organisationer har 40 % uppgett att de har eller har haft »andra uppdrag» i form av gruppledarupp- drag.

Hälften av högsta tjänstemännen på riksplan och av idrottskonsulenterna har eller har haft instruktörs- eller kan- sulentuppdrag.

8.3.3 F ritidsgruppsledare

32—46 % av fritidsgruppsledarna har enligt tabell 109, nu eller tidigare haft två eller flera olika arter av »andra upp- drag». Högsta procenten föreligger för ledarna inom övriga slag av organisa-

tioner och lägsta procenten för ledarna inom kommunal ungdomsverksamhet.

Summa procent olika arter av »and- ra uppdrag» varierar från 96% hos de kommunala fritidsgruppsledarna till 132 % hos ledarna inom övriga slag av organisationer.

Ordförandeuppdrag har innehafts av 23% av ledarna inom idrottsorgani- sationerna, 26 % av ledarna inom öv- riga slag av organisationer och 16 % av ledarna inom den kommunala ung- domsverksamheten.

Sekreterar- och kassörsuppdrag har framhållits av 27 % av ledarna inom idrottsorganisationer, av 28 % inom övriga slag av organisationer och av 16 % inom kommunal ungdomsverk- samhet. För annat uppdrag i styrelse, kommitté eller nämnd är motsvarande andelar 20, 21 och 8 %.

För samtliga styrelse-, kommitté eller nämnduppdrag är de procentuella an— delarna vanligen något lägre bland fri- tidsgruppsledare än bland parlamen- tariskt valda ledare på lokalplan.

Andra gruppledaruppdrag har an- getts av 14 % av ledarna inom idrotts- organisationer, av 27% inom övriga slag av organisationer och av 25 % in- om kommunal ungdomsverksamhet.

Instruktörs- och/eller konsulentupp- drag har nämnts av 14 % av ledarna inom idrottsorganisationer, av 9 % in-

Tabell 109. Art av »andra uppdrag». Tillsatta eller utnämnda ledare. Samtliga ledar— kategoriers procentuella andel år angivet i tabellhuvudet.

S:a An- . . S k .. and- Två Fritidsgruppsledare Ordf kiwi, nan Grl Lar- Instr Fbs An . ra eller inom sör med- are nat u _ flera lem dpp rag» n % % % % % % % % % % I ..................... 364 23 27 20 14 3 14 1 9 111 37 Ö .................... 235 26 28 21 27 7 9 1 13 132 46 K .................... 135 16 16 8 25 6 10 -— 15 96 32

• Sida 104
•  Original

om övriga slag av organisationer och av 10 % inom kommunal ungdomsverk- samhet.

8.3.4 Art av »andra uppdrag» efter kön och ålder

Vi undersöker hur arten av »andra uppdrag» fördelas på kön och ålder.

Kön

Bland ordförandena på lokalplan in- om övriga slag av organisationer är det, enligt tabell 110, 51 % av männen mot 17 % av kvinnorna som har eller har haft två eller flera arter av »andra uppdrag». Bland männen är det pro- centuellt fler inom övriga slag av or- ganisationer än inom idrottsorganisa- tioner. Motsvarande förhållanden fram- står vid studium av samma procent »andra uppdrag».

I synnerhet ordförandeuppdrag men också annat medlemskap i styrelse, kommitté eller nämnd har inom öv- riga slag av organisationer angetts av procentuellt fler män än kvinnor me- dan kvinnorna är procentuellt fler i fråga om sekreterar- eller kassörsupp- drag och gruppledaruppdrag.

Vid jämförelse mellan de manliga

ledarna inom idrottsorganisationer och inom övriga slag av organisationer har de sistnämnda något högre procent för alla tre arterna av styrelse-, kommitté- och nämnduppdrag. Gruppledaruppdrag har nämnts av 30 % av ordförandena inom övriga slag av organisationer men endast av 14 % av ordförandena inom idrottsorganisationer.

Som framgår av tabell 111 är det bland fritidsgruppsledarna större pro- cent män än kvinnor som har eller har haft två eller flera olika arter av »andra uppdrag». Samma sak gäller summa procent olika arter av »andra uppdrag». Både bland de manliga och kvinnliga ledarna förekommer i regel de högsta procenten inom övriga slag av organi- sationer och de lägsta inom den kom- munala undomsverksamheten.

Ordförandeuppdrag har 24—35 % av männen angett mot 2—7% av kvin- norna. De manliga ledarna har också högre procent i fråga om övriga slag av uppdrag i styrelse, kommitté eller nämnd. Gruppledaruppdrag har där- emot inom övriga slag av organisatio- ner angetts av 33 % av de kvinnliga le- darna mot 23 % av de manliga ledarna. Inom idrottsorganisationer och kom-

Tabell 110. Ari av »andra uppdrag». Parlamentariskt valda ledare på lokalplan. Fördel- ning på kön.

Ordförande på lokalplan inom

Art av »andra uppdrag: I Ö

M M Kv

n 177 n 243 n 77

% % %

Ordförande i styrelse ................. 32 40 16 Sekreterare/kassör i styrelse ........... 23 26 31 Annan medlem i styrelse ............. 25 37 21 Gruppledare ......................... 14 30 38 Lärare .............................. 3 6 9 Instruktör, konsulent ................. 11 6 4 Förbundssekreterare .................. 1 1 3 Annat uppdrag ...................... 10 9 6 Summa »andra uppdrag. ........... . . . 119 155 — 128 Två eller flera »andra uppdrag» ......... 40 51 17

• Sida 105
•  Original

105 Tabell 111. Art av »andra uppdrag». Fritidsgruppsledare. Fördelning på kön.

Fritidsgruppsledare inom Art av »andra uppdrag» I 0 K

M Kv M Kv M Kv

n 324 11 40 n 154 n 81 n 86 n 49 % % % % % %

Ordförande i styrelse ........................ 25 5 35 7 24 2 Sekreterare/kassör i styrelse ................. 30 5 31 21 19 10 Annan medlem i styrelse .................... 21 10 26 11 9 8 Gruppledare ................................ 14 15 23 33 26 24 Lärare ..................................... 3 10 6 9 7 2 Instruktör, konsulent ........................ 12 13 9 9 14 2 Förbundssekreterare ......................... 1 —— 1 3 -— — Annat uppdrag ............................. 9 8 16 7 17 10 Summa »andra uppdrag» ..................... 115 66 147 100 116 58 Två eller flera »andra uppdrag» .............. 39 25 55 30 40 18

munal ungdomsverksamhet har ungefär lika stor del män som kvinnor angett gruppledaruppdrag.

Ålder

Inom idrottsorganisationerna är, enligt tabell 112, andelen ordförande på lokal— plan som har eller har haft två eller flera olika arter av »andra uppdrag» ungefär lika i alla tre åldersklasserna

15—24, 25—44 och 45—64 år. Inom övriga slag av organisationer har ål- dersklassen 15—24 år lägre procent än de båda andra. Inom åldersklasserna 25—44 och 45—64 år har ordförandena inom övriga slag av organisationer högre procent än ord-förandena inom idrottsorganisationer.

Summa procent olika arter av »andra uppdrag» är inom idrottsorganisatio-

Tabell 112. Art av »andra uppdrag». Parlamentariskt valda ledare på lokalplan. För- delning pd ålder.

Art av »andra uppdrag» S:a Ålder Annan Två Ordf Sekr/ med- Grl Lärare Instr Fbs Annat »andra eller kassör lem upp- flera drag» n % % % % % % % % % % Ordförande på lokalplan inom I 15—24. . . . 20 25 35 15 20 10 20 — 15 140 40 25—44. . . . 104 28 20 26 13 3 11 — 8 109 37 45—64.... 60 38 23 28 12 2 7 2 10 122 42 Ordförande på lokalplan inom Ö 15—24. . . . 106 9 23 33 33 5 3 1 4 111 39 25—44. . . . 155 39 31 36 30 8 8 2 10 164 57 45—64. . .. 56 46 23 27 32 9 2 2 14 155 54

• Sida 106
•  Original

nerna högst inom åldersklassen 15—24 år. Samma åldersklass har lägsta pro- centen inom övriga slag av organisa- tioner.

Andel ledare som har eller har haft andra ordförandeupprag ökar med hög- re ålder. Ökningen är mest påtaglig inom övriga slag av organisationer.

Inom idrottsorganisationerna har ål- dersklassen 15—24 är största procen- ten med sekreterar— och/eller kassörs- uppdrag. övriga slag av organisationer uppvisar den högsta procenten i ålders- klassen 25—44 år.

Andelen som har eller har haft annat medlemskap i styrelse, kommitté eller nämnd ökar inom idrottsorganisatio- nerna med högre ålder. Inom övriga slag av organisationer uppvisar ålders- klasserna 25—44 och 15—24 år de högsta procenten.

Inom idrottsorganisationerna avtar andelen som har eller har haft grupp- ledaruppdrag med högre ålder medan övriga slag av organisationer uppvisar

i det närmaste lika stor andel inom alla tre åldersklasserna.

Andelen fritidsgruppsledare som har eller har haft två eller flera olika arter av »andra uppdrag» är, enligt tabell 113 något lägre inom åldersklassen 15 _24 år än inom de båda andra ålders- klasserna. Summa procent olika arter av »andra uppdrag» visar liknande mönster.

Antal som uppgett ordförandeupp- drag ökar procentuellt inom alla tre ledarkategorierna med högre ålder.

Inom idrottsorganisationerna finner man den största andelen som angett sek— reterar- och/eller kassörsuppdrag i ål- dersklassen 25—44 år och den lägsta i åldersklassen 15—24 år. Inom övriga slag av organisationer förekommer den högsta procenten inom åldersklassen 25—44 år och inom den kommunala ungdomsverksamheten inom åldersklas- sen 15—24 år.

Inom både idrottsorganisationerna och övriga slag av organisationer sjun-

Tabell 113. Art av »andra uppdrag». Fritidsgruppsledare. Fördelning på ålder.

Art av »andra uppdrag» Ålder Annan S:a Två Ordf Sekr! med- Grl Lärare Instr Fbs Annat »andra eller kassor lem upp- flera drag» n % % % % % % % % % % Fritidsgrupps- ledare inom I 15—24. . . . 80 11 19 10 15 2 6 1 4 68 28 25—44. . . . 233 25 30 22 15 4 15 1 9 121 40 45—64. . . . 50 30 28 26 8 2 10 _— 14 118 40 Fritidsgrupps- ledare inom Ö 15—24. . . . 74 20 26 22 32 4 5 3 8 120 39 25—44. . . . 103 25 30 20 26 9 11 1 15 137 50 45—64. . . . 55 33 25 20 20 9 11 —— 16 134 47 Fritidsgrupps- ledare inom K 15—24. . . . 20 10 20 5 25 15 10 —— 10 95 30 25—44. . . . 74 18 15 10 20 4 11 — 14 92 32 45—64. . . . 39 18 13 10 36 5 10 — 21 113 33

• Sida 107
•  Original

ker andelen som nämnt gruppledar- skap med högre ålder.

8.3.5 Sammanfattning

Andel ledare som har eller har haft två eller flera olika arter av »andra uppdrag» liksom procentuell summa olika arter av »andra uppdrag» är lägst på lokalplan och lägre hos fri- tidsgruppsledare än hos ordförande på lokalplan.

Bland ordförande sjunker andelen som har eller har haft »andra uppdrag» i form av ordförandeskap från riks- till lokalplan. Ordförandena på lokal- plan har likväl högre andel än fritids- gruppsledarna.

Bland både parlamentariskt valda och anställda ledare är det i regel pro- centuellt färre på lokalplan än på riks- och distriktsplan som har eller har haft sekreterar- och/eller kassörsuppdrag eller annat medlemskap i styrelse, kom- mitté eller nämnd.

Det är procentuellt färre ledare på riks- än lokalplan som nämnt grupp- ledarskap.

Vid fördelning på kön framkommer att de manliga ledarna genomgående har högre summa procent olika arter av »andra uppdrag» än de kvinnliga le— darna. Märkbart större procent män än kvinnor har eller har haft ordförande- uppdrag medan kvinnorna tenderar att uppvisa den största procenten med gruppledaruppdrag. Relativt stor andel kvinnor har också angett sekreterar- och/eller kassörsuppdrag.

Vid fördelning på ålder finner man att andelen som har eller har haft ordförandeuppdrag ökar med högre ålder. Lägsta procenten som har eller har haft två eller flera olika arter av »andra uppdrag» liksom summa pro- cent olika arter av »andra uppdrag» är lägst inom åldersklassen 15——24 år.

8.4 Andel IP med »andra uppdrag» förlagda till riksplan, distriktsplan etc.

Därest IP har eller har haft andra uppdrag eller anställningar, som be- rört föreningsarbete eller annan fri- tidsverksamhet bland ungdom, än det genom urvalet åsyftade, har vederbö- rande ombetts ange om uppdraget le- gat på lokalt, kommunalt, distrikts-, riks- eller internationellt plan.

Vid bearbetningen av svaren har hänsyn endast tagits till antal olika plan IP angett och inte till antal upp- drag som varit förlagda till ett bestämt plan.

Med hjälp av tabell 114 gör vi nedan- stående presentationer.

Antal IP med »andra uppdrag» förlagda till internationellt plan

Förhållandevis få ledare har angett uppdrag som är förlagda till internatio- nellt plan. Högsta andel, 23 % har ord- förandena på riksplan inom idrotts- organisationer. Närmast kommer högsta tjänstemännen på riksplan inom öv- riga organisationer med 11 % och sek— reterarna på riksplan inom idrottsor- ganisationer med 10 %.

Andel IP med »andra uppdrag» förlag- da till riksplan

Mellan 32 och 57 % av de parlamen- tariskt valda ledarna på riksplan har eller har haft »andra uppdrag» förlag- da till riksplan mot 6—10 % av de par- lamentariskt valda ledarna på lo-kal- plan och 3—6 % av fritidsgruppsle- darna.

Av anställda ledare har uppdrag på riksplan nämnts av hälften av högsta tjänstemännen på riksplan och av 32 % av de kommunala ungdomskonsulen— terna.

• Sida 108
•  Original

Tabell 114. Plan för »andra uppdrag». Jämförelse mellan olika ledarkategorier.

Har Plan Ledarkategorier »andra EJ UPP' Int. Riks Distr Komm Lokal S:a svar drag» !! % % % % % % % % Parlamentariskt valda ledare R iksplan Ordförande, SF ......... 22 86 23 32 41 23 59 178 -— Sekreterare, SF ......... 21 90 10 38 29 -— 76 153 — Ordförande, Ö .......... 21 100 5 57 67 10 81 220 -— Distriktsplan Ordförande, SF ......... 57 91 — 14 40 19 63 136 11 Sekreterare, SF ......... 52 88 -— 15 44 21 69 149 —— Ombudsmän, SF ........ 26 73 4 15 31 19 46 115 — Ordförande, Ö .......... 73 77 — 14 40 19 63 136 — Lokalplan Ordförande, I .......... 184 64 2 6 17 13 54 92 —— Ordförande, Ö .......... 320 73 1 10 31 9 63 114 _— Anställda ledare Riksplan Högsta tjänstemän, Ö . . . 18 94 11 50 72 _— 67 200 — Instruktörer, Ö ......... 21 100 — 19 76 5 91 191 — Andra tjänstemän, Ö 75 85 3 31 44 8 69 155 _— Distriktsplan Konsulenter, I .......... 12 100 — 17 42 42 92 193 — Tjänstemän, Ö ......... 43 93 — 12 53 21 74 160 — Konsulenter, K ......... 19 95 5 32 63 21 63 184 -— Lokalplan Tjänstemän, Ö ......... 38 76 — 11 32 5 68 116 —- Ungdomsgf. K ........ 57 75 — 2 19 12 67 100 — Fritidsgruppsledare I ...................... 364 61 — 3 1 5 9 57 84 — Ö ..................... 235 66 1 6 22 9 59 97 —- K ..................... 135 60 — 4 1 0 1 4 50 78 —

Andel IP med »andra uppdrag» förlagda till distriktsplan Ordförandena på riksplan har något högre procent ledare med »andra upp- drag» förlagda till distriktsplan än vad ordförandena på distriktsplan har. Lägsta procent har ordförandena på lokalplan, som ändå har något högre procent än fritidsgruppsledarna.

Av anställda ledare har procentuellt fler på riks- än på lokalplan nämnt »andra uppdrag» förlagda till distrikts— plan. Så har t. ex. inom övriga slag av

organisationer dylika uppdrag angetts av 72 % av högsta tjänstemännen på riksplan och av 32% av tjänstemän- nen på lokalplan.

Inom övriga slag av organisationer förefaller de anställda i större omfatt- ning än de parlamentariskt valda led- darna ha eller ha haft »andra uppdrag» förlagda till distriktsplan.

Andel IP med »andra uppdrag» förlagda till kommunplan

Inom idrottsorganisationerna har 23 % av ordförandena på riksplan angett

• Sida 109
•  Original

»andra uppdrag» förlagda till kommun- plan. Näst högsta andelen, 19—21 %, uppvisar ledarna på distriktsplan. Av ordförandena på lokalplan har 9—13 % nämnt »andra uppdrag» förlagda till kommunalt plan.

Högsta procent bland de anställda ledarna finner vi hos idrottskonsulen— terna med 42 %, därnäst hos tjänste- männen på distriktsplan inom övriga slag av organisationer och hos de kom- munala ungdomskonsulenterna, vilka båda uppvisar 21 %.

Andel IP med »andra uppdrag förlagda till lokalplan

Mellan 46 och 92 % av ledarna anger att de har eller har haft »andra upp— drag» förlagda till lokalplan.

Bland de parlamentariskt valda le— darna har 59 % av ordförandena inom idrottsorganisationerna och 81 % inom övriga slag av organisationer på riks- plan nämnt sådana uppdrag jämfört med 54 och 63 % inom vardera orga— nisationsslaget på lokalplan.

»Andra uppdrag» förlagda till lokal- plan har framhållits av 92 % av idrotts- konsulenterna och 91 % av instruktö- rerna på riksplan.

Mellan 50 och 59 % av fritidsgrupps- ledarna har angett »andra uppdrag» förlagda till lokalplan.

8.5. Ledarens organisationstillhörighet

Genom det i kapitel 2—3 beskrivna ur- valet har IP klassificerats som hörande till visst slag av organisation. Detta or- gationsationsslag nämner vi i fortsätt— ningen ledarens »eget», oavsett vilket slag av organisation ledaren själv "främst anser sig tillhöra.

Vid besvarandet av frågeformuläret har IP vid tre olika tillfällen ombetts .ange de organisationer han tillhör eller

i vars ungdomsarbete han deltar. Första gången sker det i anslutning till frågan om IP har eller har haft andra uppdrag eller anställningar, som berört för- eningsarbete eller annan fritidsverk- samhet bland ungdom än vad som an- givits i fråga 6 i frågeformuläret. Där— vid har frågats: inom vilka organisa- tioner eller —— i händelse av kommu- nalt uppdrag — kommuner har IP haft dessa andra uppdrag?

Om IP är med i annan förening (var- vid frågan inbegripit föreningar och organisationer av alla slag utom fack- föreningar och ekonomiska föreningar) än den i nämnda fråga 6 åsyftade, har IP ombetts att för varje förening ange slag av förening: idrotts-, scout-, reli- giös, motor-, nykterhets-, politisk eller annan. För varje angiven förening har IP också ombetts ange om han har upp— drag, såsom ledamot i styrelse, kom- mitté eller liknande i denna förening eller ej.

Sammanlagt har vi på detta vis fått fyra olika uttryck för IPs organisations- tillhörighet:

8.6. Ofentliga och fackliga uppdrag

Även erfarenhet från offentliga och fackliga uppdrag kan ge ledaren vär- defull erfarenhet av förenings- eller organisationsarbete. Uppdragen kan därtill skänka för ungdomsarbetet vik- tig inblick i statlig och kommunal för- valtning och orientering i aktuella sam- hällsfrågor.

Följande frågor har ställts:

1. Har Ni uppdrag i någon fackförening (hit räknas även SAF och RLF) eller dess huvudorganisation? Frågan har kunnat besvaras jakan- de eller nekande.

2. Har Ni, Er maka eller make, far el— ler mor, haft något av nedanstående uppdrag? I riksdag eller landsting I stads— eller kommunalfullmäktige I lokal nämnd eller styrelse Nej, inte i något Frågan har kunnat besvaras sepa— rat med avseende på IP själv, maka eller make, far och mor. I några fall har IP undvikit att be- svara fråga två. Uteblivna svar har i dessa fall likställts med nej-svar. Det är därför troligt att svaret »nej, inte i något» också får tolkas som uttryck för osäkerhet, vet ej. 85—100 % av de personer som upp— gett att de har fackliga uppdrag har också sagt sig ha offentliga uppdrag. Svaren på frågorna ett och två har därför utan att nämnvärd information gått förlorad, kunnat sammanställas i en tabell med följande svarsalternativ:

9.1. F öreningstidningar

Flertalet av ledarnas organisationer ut- ger tidningar och tidskrifter. Många av dessa är facktidningar för ungdoms- och föreningsarbete. Andra berör på ett mer övergripande sätt organisatio- nens totala verksamhet.

Främsta uppgifterna för åsyftade tidningar och tidskrifter får sägas vara att förmedla information och kunskap om den egna organisationen och med den förenat ungdomsarbete, att ge in— struktion i konkreta ting och att väcka och förmedla opinion i frågor, som centralt berör organisationen och dess ungdomsarbete.

Kommunernas publikationer i lik- nande frågor utgöres i regel av smärre

duplicerade blad, ofta i rent informa- tivt syfte.

För att sålla bort tidningar och tid— skrifter, som allmänt kan anses som ovidkommande för ungdomsarbete, har frågan ställts:

Läser Ni några tidningar och tid- skrifter, vilka är att betrakta som or- gan för förenings- eller annan fritids- verksamhet bland ungdom?

IP har också ombetts att ange pub- likationens namn och utgivande orga- nisation eller kommun.

Vid bearbetning av svaren intres- serar vi oss dels för om IP läser dy- lika tidningar eller ej och dels för om lästa tidningar ges ut av »eget» slag av organisation eller ej.

Som »egen» organisation räknar vi

Tabell 121. Procent ledare som läser föreningstidningar. Antal tidningar IP läser, absolut och imedellal. Tidningarnas huvudman. Jämförelse mellan parlamentariskt valda ledare

F örenings- Läser . tidningar Ledarkategorier n fören. 12352 tldeäeålltlå' tidn. »Egen» Ej »egen» org. org. % f M % % Riksplan Ordförande, SF ................. 22 86 54 2,45 76 24 Sekreterare, SF ................. 21 91 46 2,19 72 28 Ordförande, Ö .................. 21 95 65 3,10 65 35 Distriktsplan Ordförande, SF ................. 57 95 111 1,95 98 2 Sekreterare, SF ................. 52 96 107 2,06 88 12 Ombudsmän, SF ................ 26 92 52 2,00 92 8 Ordförande, Ö .................. 73 84 161 2,21 71 29 Lokalplan Ordförande, I ................... 184 67 220 1,20 89 11 Ordförande, Ö .................. 320 89 611 1,91 85 15

• Sida 117
•  Original

då även »egen» huvudorganisation och därmed jämförbar organisation.

9.1.1. Parlamentariskt valda ledare

Som framgår av tabell 121 läser fler— talet ledare föreningstidningar. Lägsta andel uppvisar ordförandena på 10- kalplan inom idrottsorganisationerna med 67 %. Inom övriga ledarkatego- rier ligger procenten på 84—96.

Ordförandena inom övriga slag av organisationer läser fler tidningar i medeltal än ordförandena inom idrotts— organisationerna. Inom övriga slag av organisationer läser ordförandena på riksplan i medeltal 3,10 tidningar, ord- förandena på distriktsplan 2,21 och på lokalplan 1,91. För ordförandena inom idrottsorganisationerna är motsvarande medeltal 2,45, 1,95 och 1,20.

De flesta lästa tidningar är utgivna av »egen» organisation. Det gäller i synnerhet de tidningar som läses av ledarna på lokalplan och av idrotts- ledarna på distriktsplan.

9.1.2. Anställda ledare

Tabell 122 framhåller att 75 % av de kommunala ungdomsgårdsföreståndar-

na och 91—100 % av övriga anställda ledare läser föreningstidningar. Högsta tjänstemännen på riksplan lä- ser i medeltal 3,83 tidningar, de kom- munala ungdomskonsulenterna 3,79 och de kommunala ungdomsgårdsförestån- darna 1,84, vilket är det lägsta medel- talet. Inom övriga slag av organisa- tioner läser högsta tjänstemännen på riksplan, tjänstemännen på distrikts- och lokalplan fler tidningar i medeltal än ordförandena på motsvarande plan. De tidningar som läses av de anställ— da ledarna ges i 51—69 % ut av negen» organisation. Lägsta andel tidningar från »egen» organisation uppvisar de kommunala ungdomsgårdsföreståndar- na, därnäst de kommunala ungdoms- konsulenterna och därefter högsta tjänstemännen på riksplan.

9.1.3. Fritidsgruppsledare

Inom övriga slag av organisationer läser 75% av fritidsgruppsledarna föreningstidningar, vilket framgår av tabell 123. Inom idrottsorganisationer— na är motsvarande tal 54 % och inom den kommunala ungdomsverksamhe— ten 40 %.

Tabell 122. Procent ledare som läser föreningstidningar. Antal tidningar IP läser, absolut och i medeltal. Tidningarnas huvudman. Jämförelse mellan anställda ledare

Förenings- Läser . tidningar Ledarkategorier n fören. Aggilli sååå?" tidn. »Egem Ej »egeno org. org. % f M % % Riksplan Högsta tjm, Ö .................. 18 100 69 3,83 57 43 Instruktörer, Ö ................. 21 91 76 3,62 68 32 Andra tjm, Ö ................... 75 93 265 3,53 65 35 Distriktsplan Konsulenter, I .................. 12 100 36 3,00 67 33 Tjänstemän, Ö .................. 43 100 123 2,86 63 37 Konsulenter, K ................. 19 100 72 3,79 53 47 Lokalplan Tjänstemän, Ö .................. 38 92 124 3,26 69 31 Ungdomsg.f., K ................. 57 75 105 1,84 51 49

• Sida 118
•  Original

Tabell 123. Procent ledare som läser föreningstidningar. Antal tidningar IP läser, absolut och i medeltal. Tidningarnas huvudman. Jämförelse mellan fritidsgruppsledare.

Förenings- Läser . tidningar . . .. Antal tidn. abs Fritidsgruppsledare inom n foren. . * ' tidn. och ] medeltal oEgen» Ej »egen» org. org. % 1 M % % I .............................. 364 54 336 0,92 88 12 O ............................. 235 75 370 1,57 73 27 K ............................. 135 40 100 0,74 70 30

Ledarna inom övriga slag av organi- sationer läser i medeltal 1,57 tidningar. ledarna inom idrottsorganisationer 0,92 och inom kommunal ungdoms- verksamhet 0,74.

Inom idrottsorganisationerna är 88 % av .lästa tidningar utgivna av »egen» organisation, inom övriga slag av or- ganisationer 73% och inom kommu- nal ungdomsverksamhet 70 %.

9.1.4. Fördelning på slag av organisation

Parlamentariskt valda ledare på lokal- plan

Det framgår av tabell 124 att 67 % av ordförandena inom idrottsorganisatio- nerna på lokalplan läser föreningstid- ningar jämfört med 86—87 % inom kategorin andra slag av organisationer

och de politiska organisationerna och 91 96 % inom resterande slag av or- ganisationer. Högsta procenttalen har ordförandena inom scoutorganisatio- nerna.

Ordförandena inom scoutorganisa- tioner läser i medeltal 2,24 tidningar. Närmast i medeltal kommer ordföran- dena inom religiösa organisationer med 2,14. Lägsta medeltalet har ord- förandena inom idrottsorganisationer med 1,20 och näst lägsta ordförandena inom nykterhetsorganisationerna med 1,52.

78—89 % av lästa tidningar ges ut av »egen» organisation. Högsta pro— cent här har ordförandena inom idrotts- organisationer och religiösa organisa— tioner. Lägsta procent har ordföran- dena inom nykterhetsorganisationer och politiska organisationer.

Tabell 124. Procent ledare som läser föreningstidningar. Antal tidningar IP läser, absolut och i medeltal. Tidningarnas huvudman. Jämförelse mellan parlamentariskt valda ledare på lokalplan, fördelade på slag av organisation

Förenings- Läser . tidningar Ordförande på lokalplan inom n fören. 112512 täåäålåås' tidn. »Egens Ej »egen»

org. org. n % f M % % I .............................. 184 67 220 1,20 89 11 Se ............................. 55 96 123 2,24 87 13 R ............................. 91 92 195 2,14 89 11 N ............................. 21 91 32 1,52 78 22 P ............................. 89 87 159 1,79 79 21 A ............................. 51 86 78 1,53 82 , 18

• Sida 119
•  Original

Fritidsgruppsledare

Läser föreningstidningar gör 82 % av fritidsgruppsledarna inom scoutorgani- sationerna, nykterhetsorganisationerna och kategorin andra slag av organisa- tioner, 75 % av ledarna inom religiösa organisationer, 54% inom idrottsor- ganisationer, 43 % inom organisations- slag X och 40 % inom kommunal ung- domsverksamhet. Se tabell 125.

I medeltal läser ledarna 0,74—1,73 tidningar. Högsta medeltal har ledarna inom kategorin andra slag av organisa- tioner och lägsta medeltal ledarna in- om kommunal ungdomsverksamhet.

88% av de tidningar som ledarna inom idrottsorganisationer läser ges ut av »egen» organisation. Hos ledarna inom scoutorganisationer är motsvaran— de del 80 %. inom religiösa organisa— tioner 79 62, inom kommunal ungdoms— verksamhet 70 %, inom kategorin and- ra slag av organisationer 68 %, inom nykterhetsorganisationer 67 % och inom organisationsslag X 35 %.

Kommentarer

Erhållna resultat är troligen avhängi- ga en rad faktorer som vi inte kunnat kontrollera, t. ex. att olika organisatio- ner ger ut olika antal tidningar, att

tidningar skiljer sig åt i upplaga, antal utgåvor per år, prenumerationsavgifter etc. Det är också möjligt, att organisa- tionerna något olika betonar betydel- sen av att ledarna läser föreningstid- ningar. Dessa kan också variera i kva- litet och stoff och därmed appelera mer eller mindre till IP.

9.1.5. Fördelning på kön, ålder. skolutbildning och »andra uppdrag»

Vi undersöker i vilken mån läsning av föreningstidningar varierar med kön, ålder, skolutbildning och att ha eller ha haft »andra uppdrag».

Fördelning på kön

Inom övriga slag av organisationer lä- ser 96 % av de kvinnliga ordförande- na på lokalplan föreningstidningar mot 87 % av de manliga ordförandena. Tabell 126.

Bland fritidsgruppsledarna är ten- densen oklar. Differenserna mellan andelarna män och kvinnor som läser föreningstidningar är också mycket små.

Fördelning på ålder

Vi använder oss av äldersindelningen _24, 25—44 och 45—64 år. Som framgår av tabell 127 minskar

Tabell 125. Procent ledare som läser föreningstidningar. Antal tidningar IP läser, absolut och i medeltal. Tidningarnas huvudman. Jämförelse mellan fritidsgruppsledare på slag av organisation

Förenings— Läser . tidningar Fritidsgruppsledare inom n fören. Amf. tid?,labls ' tidn. oc ] me e a »Egen» Ej vagen:

org. org. n % f M % % I .............................. 364 54 336 0,92 88 12 Se ............................. 65 82 111 1,71 80 20 * R ............................. 59 75 98 1,31 79 21 ' N ............................. 22 82 36 1,64 67 33 A ............................. 51 82 88 1,73 68 32 X ............................. 28 43 26 0,93 35 65 K ............................. 135 40 100 0,74 70 30

• Sida 120
•  Original

Tabell 126. Procent ledare som läser föreningstidningar fördelade på kön. Parlamentariskt valda ledare på lokalplan och fritidsgruppsledare.

Ledarkategorier n

Ordförande på lokalplan inom: I ............................... 177 Ö ............................... 243 Fritidsgruppsledare inom: I ............................... 324 0 ............................... 154 K .............................. 86

Läser föreningstidningar M Kv % n % 67 7 (86) 87 77 96 53 40 60 76 81 73 41 49 39

Tabell 127. Procent ledare som läser föreningstidningar fördelade efter ålder. Parlamen— tariskt valda ledare på lokalplan och fritidsgruppsledare.

Läser föreningstidningar Ledarkategorier Ålder ——24 25—44 45—64

11 % n % n % Ordförande på lokalplan inom: I ........................ 20 75 104 71 58 57 0 ........................ 106 84 155 91 56 95 Fritidsgruppsledare inom: I ........................ 81 48 233 55 50 56 Ö ........................ 75 75 103 75 55 75 K ....................... 20 35 74 42 39 38

hos ordförandena inom idrottsorgani- sationerna procenten som läser för- eningstidningar med högre ålder. Inom övriga slag av organisationer är för- hållandet motsatt. Hos fritidsgruppsle- darna är andelarna som läser förenings- tidningar ungefär lika i alla åldrar.

Fördelning på skolutbildning

Vi skiljer på IP som har folkskola eller folkhögskola som utbildningsnivå och IP som har realskola eller däröver. För alla ledarkategorier visar tabell 128 en svag tendens till att ledare med

Tabell 128. Procent ledare som läser föreningstidningar fördelade efter skolutbildning. Parlamentariskt valda ledare på lokalplan och fritidsgruppsledare.

Läser föreningstidningar

Ledarkategorler

11 Ordförande på lokalplan inom: I ............................... 102 Ö ............................... 158 Fritidsgruppsledare inom: I ............................... 244 0 ............................... 146 K .............................. 93

Skolutbildning Högst folkskola Lägst realskola % n % 60 82 77 86 162 93 50 120 61 73 89 78 39 42 43

• Sida 121
•  Original

Tabell 129. Procent ledare som läser föreningstidningar fördelade efter att ha/ha haft »andra uppdrag» och ej. Parlamentariskt valda ledare på lokalplan och fritidsgrupps- ledare.

Läser föreningstidningar

Ledarkategorier

Har/har haft »andra uppdrag»

n Ordförande på lokalplan inom: I ............................... 118 Ö ............................... 233 Fritidsgruppsledare inom: I ............................... 222 Ö ............................... 155 K .............................. 81

Ja Nej % n % 75 66 53 94 87 77 63 142 39 79 80 66 56 54 17

högre skolutbildning har större procent som läser föreningstidningar.

Fördelning på andelar IP som har eller har haft »andra uppdrag»

IP som har eller har haft »andra upp- drag» kan väntas att i större omfatt- ning än andra komma i kontakt med föreningstidningar och därför i större utsträckning läsa sådana.

Det framgår av tabell 129 att IP som har eller har haft »andra uppdrag» också i betydligt större omfattning än andra läser föreningstidningar.

9.1.6. Sammanfattning

Föreningstidningar betecknar i detta sammanhang alla slag av tidningar eller tidskrifter som är att beteckna som or- gan för förenings- eller annan fritids- verksamhet för ungdom.

Flertalet ledare läser föreningstid- ningar. De procentuella andelarna lig— ger oftast på 90—100 %. Märkbart läg- re ligger ordförandena på lokalplan inom idrottsorganisationerna med 67 %, de kommunala ungdomsgårdsförestån- darna med 75 % och fritidsgruppsle- darna med 40—75 %. Inom både idrotts- och övriga slag av organisationer är det procentuellt fler ordförande på riks- än på lokalplan, som läser för- eningstidningar.

Ordförandena på riksplan läser i me- deltal fler tidningar än ordförandena på distriktsplan, som i sin tur i medel- tal läser fler än ordförandena på 10— kalplan. Ordförandena inom övriga slag av organisationer läser därtill i medeltal fler tidningar än ordförande- na inom idrottsorganisationer. Inom övriga slag av organisationer läser högsta tjänstemännen på riksplan och tjänstemännen på distrikts- och lokal- plan i medeltal fler tidningar än ord- förandena på motsvanande plan.

Huvudparten av lästa tidningar ges ut av negen» organisation. Hos de par- lamentariskt valda ledarna gäller detta 65—98 % av alla åsyftade tidningar. Hos de anställda ledarna är motsva- rande andelar 51—69% med lägsta procent för de kommunala ungdoms— gårdsföreståndarna och ungdomskon- sulenterna. 70—88 % av de tidningar fritidsgruppsledarna läser ges ut av »egen» organisation.

Procent ledare som läser förenings- tidningar varierar något med organi- sationstillhörighet. Bland ordförande på lokalplan läses föreningstidningar t. ex. av över 90 % inom scout-, religiösa och nykterhetsarbetande sammanslut- ningar och av 67 % inom idrottsorga- nisationer. Av fritidsgruppsledarna lä- ser 75—82 % föreningstidningar inom

• Sida 122
•  Original

scout-, nykterhets-, kategorin andra slag av och de religiösa organisationerna mot 40—54% inom den kommunala ungdomsverksamheten, organisations- slag X och idrottsförbunden.

Kön och ålder synes inte nämnvärt inverka på andelen läsare av för- eningstidningar. Däremot ökar ande- len med högre skolutbildning och med att ha eller ha haft »andra uppdrag».

9.2. Viktigaste källmaterial och informationskanaler

Infomationer, kunskaper och idéer för sitt uppdrag kan IP tänkas få från många olika håll, t.ex. från hand- böcker, facktidningar, cirkulärskrivel- ser, ledarkolleger, kurser, konferenser och egna erfarenheter.

Vilka hjälpmedel, informationskällor och informlationskanalcr bedömer IP själv som de viktigaste för sitt uppdrag?

Följande fråga har ställts: Varifrån får eller fick Ni i första hand Era värdefullaste informationer, kunskaper och idéer för angivet upp- drag? Kommer dessa från böcker, cir- kulärskrivelser, möte med instruktörer, kurser eller annat?

(Angivet uppdrag åsyftar det i frå- geformulärets fråga 6 nämnda.)

Frågan har försetts med tillägget:

Står böcker, cirkulärskrivelser o. s. V. genom utgåva, anställning eller på an- nat sätt:

a) i direkt kontakt med den egna organisationen eller — i händelse av kommunalt uppdrag _— den egna kom- munen;

b) ej i direkt kontakt med den egna organisationen eller kommunen.

Frågan har försetts med svarsalterna— tiven:

Böcker

Tidningar, tidskrifter (Tidningar)

Förbundsbrev, cirkulärskrivelser (Förbundsbrev)

Ledarträffar, enskilda ledarkolleger (Ledarträffar)

Konsulenter, instruktörer och/eller andra anställda tjänstemän (Konsulen- ter)

Kurser, konferenser, läger eller lik- nande (Kurser, konferenser)

Egna erfarenheter Annat, ange vad (Annat) Det är åtta svarsalternativ. Men efter- som varje svar antingen kan syfta på egen organisation, kommun eller annan organisation, kommun, blir det inalles 16 svarsmöjligheter. För att få fram de källor och informationskanaler IP själv bedömer som värdefullast för sitt uppdrag, har IP ombetts att ange högst fem svar. Det står IP fritt att efter eget gottfinnande fördela svaren på a- och b-alternativen. Utebliven markering i ett av alternativen har i tabellerna ne- dan angetts som inget svar.

Svaren kan vara avhängiga flera oli— ka faktorer, t. ex.:

10.1. Viktigaste uppgifterna

I stadgarna har organisationerna sina arbetsmål nedskrivna. Dessa kan bestå av huvudmål och delmål. Därtill kan organisationerna ha etappmål, som tro- ligen inte återfinns i stadgar men som stundom finns angivna i programför- klaringar. Organisationerna kan också ha ett flertal bisyften, som oftast inte alls är nedskrivna.

För ledare och medlemmar kan ytter- ligare en rad mål och syften med verk- samheten förekomma.

Vad den enskilde ledaren uppfattar som organisationens viktigaste uppgif- ter kan vara påverkat av empirisk kun- skap, genomgången ledarutbildning, kommunikationer inom organisationen, ledarskapet och dess miljö, strömningar i samhälle m. fl. ting.

När vi därför frågar vad ledarna upp- fattar som viktigaste uppgifter för det ungdomsarbete de deltar i, erhåller vi en beskrivning av ungdomsarbetets mål, sett från olika ledares horisont.

Möjligheten att på förhand ha kun- nat sätta sig in i vilka olika svar ledar- na skulle vilja ge har varit minimala, varför vi fått lov att ställa öppen fråga. Den lyder:

Vad anser Ni vara de viktigaste upp- gifterna för det ungdomsarbete, som Ert (' fråga 6 angivna uppdrag är hänfört till?

IP har tillåtits att lämna obegränsat antal svar. Efter att ha granskat svaren i

75 slumpmässigt valda frågeformulär har nedanstående kodifieringsschema utarbetats till frågan. Uppräkningarna under rubrikerna återger nyckelord och formuleringar, som återfunnits 1 for- mulären och som därmed förtydligar vad rubrikerna täcker:

1. Påverka, fostra ideologiskt, idrotts- ligt eller för det som i övrigt är orga- nisationens eller resp. ungdomsarbetes idé.

Evangelisation Opinionsbildning

Fostra . . . till viss livssyn Identifikation med målsättning

Skola, fostra ideologiskt, politiskt, and- ligt, fysiskt, intellektuellt Göra medlemmar och andra medvetna om . . .

Skapande av normer

2. Fostra till, främja vissa beteenden

Aktivt samhällsarbete Respekt och hänsyn Samarbetsförmåga Ansvarstagande Självständighet Flit, idoghet Ha god moral Goda samhällsmedborgare Världsmedborgare Nykterhet Gott uppträdande, sportsligt upp- trädande

Personligt uppträdande, stil

• Sida 131
•  Original

3. Aktivera, fostra, vårda i största all- mänhet (utan speciell ideologisk styr- ning eller uttalad förankring) Allmän ungdomspreventiv verksamhet Social träning Ge fritiden ett fostrande och berikande innehåll Program, aktivitet i största allmänhet Sy sina kläder, sköta garderoben Etikett, hur arrangera fest, bjudning Förhållandet till andra könet Musik, rita, måla

Yrkesvägledning Kroppsvård

Tävlingsverksamhet, idrotta, bättre idrottsprestationer Bjuda, skapa atmosfär, som är allmänt sund Bjuda ungdomen någonstans att vara

9. Metodfrågor Grupparbete, organisation av förenings— arbetet

0. Skaffa medel som gör det lättare att bedriva ungdomsarbetet

Ekonomi Lokaler, anläggningar x. Annat eller tveksamt y. Vet ej, inget svar

10.1.1. Parlamentariskt valda ledare

Som man kan utläsa av tabell 136 varie— rar den totala svarsprocenten lämnade svar från omkring 100 till 170 med högsta procenten för ledarna på riks- plan. Många olika svar per person kan tyda på att IP har en relativt mångfaset- terad syn på sitt uppdrag.

Hos idrottsledarna finns inte något entydigt mönster för var man lägger huvudvikten. Olika ledarkategorier an- ger något olika uppgifter för vad man anser som viktigast.

På riksplan har likväl både ordföran- dena och sekreterarna, i synnerhet de förstnämnda, oftast angett uppgiften att intressera, väcka ansvar och respekt för det organisationen arbetar med. Av ord- förandena har 36 % angett detta svar och av sekreterarna 29 %.

Metodfrågor har nämnts av 27 % av riksplanets ordförande och 24 % av sekreterarna. Men lika stor andel av sek-

• Sida 132
•  Original

' Tabell 136. Av ledaren uppfattat som viktigaste uppgifter”. Parlamentariskt valda ledare.

Fostra Akti— Vidgad lntres— frglå'ja fl,):ltl'la ggg??- Rekry— 55223 Utbild 11:52, Metod- Skaffa vissa istörsta större tera ansvar a refor- frågor medel beteen- allmän- helhets- mera

den het syn för

Påver— ka ideo- Ledarkategorier logiskt, idrotts-

ligt

Vet ej, Summa Annat inget pro- svar cent

n % % % % % % % % % % % % %

Riksplan Ordförande, SF........... 22 18 5 14 Sekreterare, SF. . . . . . . . . 21 —— 14 24 24 Ordförande, Ö. . . . . .. . . . 21 67 19 5

36 14 14 27 14 — — 152 29 19 -— 24 14 10 173 29 9 5 14 _ — 163

mm LOOK) H

10 lo

Distriktsplan

Ordförande, SF. . . Sekreterare, SF. . . Ombudsmän, SF. . Ordförande, Ö. . . . . .

18 25 —— 14 18 -— 14 —- 15 4 —— 23 23 —- 8 19 — 21 15 1 16 3 1

148 105 116 137

. 57 4 16 35 11 52 10 19 23 2 26 4 —— 19 12 .. 73 11 30 20 4

LOOQ'O H 0 H NNQLD

Lokalplan Ordförande, I. . . . . . . . . 184 1 23 29 4 Ordförande, Ö. .... 320 7 31 30 6

15 9 2 11 8 5 15 127 27 8 2 10 2 4 6 136

mm

• Sida 133
•  Original

reterarna "har angett svaren aktivera, fostra i största allmänhet och vidgad gemenskap, större helhetssyn.

På distriktsplan är det vanligast före- kommande svaret hos ordförandena in— om idrottsorganisationerna att aktivera, fostra, vårda i största allmänhet (utan speciell ideologisk styrning eller utta- lad förankring), vilket har angetts av 35 %. Att utbilda, instruera, informera ge kunskap om den egna organisatio- nen har 25 % av nämnda ordförande framhållit och 18 % har svarat att in- tressera, väcka ansvar för det organisa- tionen arbetar med.

Idrottsorganisationernas sekreterare och ombudsmän på distriktsplan har lägsta procentuella summa svar av alla kategorier parlamentariskt valda leda- re. Av sekreterarna har 23 % uppgett svaret aktivera, fostra i största allmän- het. Av ombudsmännen har 23 % svarat att intressera, väcka ansvar för och lika många att utbilda.

På lokalplan har 29 % av ordföran- dena inom idrottsorganisationer angett att aktivera, fostra i största allmänhet, 23 % att fostra till, främja vissa beteen— den.

Hos alla tre ordförandegrupperna in- om övriga slag av organisationer är det oftast återkommande svaret att fostra till, främja vissa beteenden. Av rikspla- nets ordförande har 67 % angett detta svar men endast omkring 30 % av ord— förandena på distrikts- och lokalplan.

På riks- och distriktsplan är det näst oftast återkommande svaret att intres- sera, väcka ansvar för det organisatio— nen arbetar med. Detta svar har nämnts av 29 % av ordförandena på riks-, 21 % på distrikts- och 27 % på lokalplan.

Förhållandevis många har också framhållit uppgiften att aktivera, fostra i största allmänhet. Svarsandelen är störst på lokalplan — 30 % — och lägst på riksplan — 19 %.

10.1.2 Anställda ledare

Summa procent svar varierar mellan ledarkategorierna från omkring 140 till 210 %. Högsta tjänstemännen och instruktörerna på riksplan har de högsta summorna. Lägsta har de kommunala ungdomsgårdsföreståndarna. Låg pro- centsumma har också kategorin andra tjänstemän på riksplan. Tabell 137.

På riksplan har 44 % av högsta tjänstemännen svarat att intressera, väc- ka ansvar för, 33 % har angett att fostra till, främja vissa beteenden och lika många att utbilda, instruera, informera.

Av instruktörerna har 52 % angett som främsta uppgift att utbilda, instrue— ra, informera, 33 % att fostra till, främ- ja vissa beteenden, 29 % att rekrytera och lika många att intressera, väcka ansvar för.

Den största andelen ——- 27 % — av andra tänstemän på riksplan har svarat att intressera, väcka ansvar för, 22 % metodfrågor och 20 % att utbilda, in- struera, informera.

På distriktsplan har inte mindre än 58 % av idrottskonsulenterna angett som viktigaste uppgift att utbilda, in— struera, informera och 42 % att intres- sera, väcka ansvar för det organisatio- nen arbetar med. Dessa är de två helt dominerande svaren bland idrottskon— sulenterna.

Hos tjänstemännen på distriktsplan inom övriga slag av organisationer fö— rekommer inte någon särskild inrikt- ning av svaren. 28 % har angivit att fostra till, främja vissa beteenden, 21 % att ge vidgad gemenskap, större helhets— syn, vidgade kontakter.

Hos de kommunala ungdomskonsulen- terna har 42 % angett metodfrågor som viktigaste uppgift, 37 % attge vidgad gemenskap, vidgade kontakter och stör- re helhetssyn och lika många att skaffa

• Sida 134
•  Original

Tabell 13 7.

Av ledaren uppfattat som viktigaste uppgifter.

Anställda ledare.

Ledarkategorier

Påver- ka ideo- logiskt, idrotts- ligt

Fostra till, främja vissa beteen- den

Akti- vera, fostra i största allmän- het

Vidgad gemen- skap, större helhets- syn Rekry— tera

Intres- sera, väcka ansvar för

Utbilda

För- nya, refor- mera

Metod— frågor

Skaffa medel

Annat

Vet ej, inget svar

Summa pro- cent

Riksplan

Högsta tjm, Ö. . . Instruktörer, Ö. .. Andra tjm, Ö. . . .

Distriktsplan

Konsulenter, I. . . Tjänstemän, Ö. . . Konsulenter, K. .

Lokalplan Tjänstemän, Ö. . . Ungdomsgf, K. .

.18 .21 .75 .12 .43 .19 .38 .57

% 11 5 12

12

%

33 33 19

% 11 24 8 17 19 21 42 35 % 17 10 13 17 21 37 8 14 % 11 11 % 44 29 27 42 19 11 13 12 % 33 52 20 58 19 32 %

mm 01

%

28 14 22

8 19 42

16 39

%

IDG)

%

mm QN N

%

NOW tf)

14

%

211 216 148 166 156 190 167 142

Tabell 138. Av ledaren uppfattat som viktigaste uppgifter. Fritidsgruppsledare.

Fritidsgruppsledare

inom

Påver-

ka ideo-

logiskt, idrotts— ligt

Fostra till , främja vissa beteen- den

Akti- vera, fostra i största allmän- het

Vidgad gemen- skap, större helhets- syn Rekry- tera

Intres- sera,

väcka

ansvar för

Utbilda

För- nya, refor— mera

Metod- frågor

Skaffa medel

Annat

Vet ej, inget svar

Summa pro- cent

I 364

o::

235 135

% % 22 19 20 % 55 57 54 %

Räv—(=D

%

kni—([

%

18 21 19

%

056305

% H %

12

%

NHF-1

%

:o.-uv

% 10 %

138 147 132

• Sida 135
•  Original

medel samt 21 % att aktivera, fostra i största allmänhet.

På lokalplan har 42 % av tjänstemän- nen inom övriga slag av organisationer svarat att aktivera, fostra i största all— mänhet, 29 % att påverka ideologiskt och 21 % att fostra till, främja vissa be- teenden och lika många att utbilda, in- struera, informera.

Av de kommunala ungdomsgårdsföre- ståndarna har 39 % angett metodfrågor och 35 % att aktivera, fostra i största allmänhet.

10.1.3 Fritidsgruppsledare

Tabell 138 visar att den procentuella summan svar varierar mellan ledar- kategorierna från 132 till 147 %.

Omkring 55 % av ledarna inom var- dera kategorin har angett att aktivera, fostra i största allmänhet som främsta uppgift. Både svaren att fostra till, främ- ja vissa beteenden och att intressera, väcka ansvar för har angetts av ca 20 % av ledarna.

I förhållande till ordförandena på lokalplan har fritidsgruppsledarna i märkbart högre omfattning nämnt att fostra till, främja vissa beteenden och aktivera, fostra i största allmänhet me- dan ordförandena inom övriga slag av organisationer i större utsträckning än fritidsgruppsledarna angett svaren att fostra till, främja vissa beteenden att intressera, väcka ansvar för det organi- sationen arbetar med.

10.1.4 Sammanfattning Vad olika ledarkategorier uppfattar som viktigaste uppgifter i angivet ungdoms- arbete varierar rätt mycket. Ändå kan man se att somliga svar förekommer långt oftare än andra. Detta framgår bäst genom en rangordning av svaren efter ledarkategoriernas procentuella medeltal utifrån tabellerna 136—138 en- ligt nedan:

. . . Procentuella Viktigaste uppglfter medeltal

Aktivera, fostra i största

allmänhet ............... 27,35 Intressera, väcka ansvar för . 23,15 Fostra till, främja vissa

beteenden ............... 21,75 Utbilda ................... 17,90 Metodfrågor ............... 17,60 Vidgad gemenskap, större

helhetssyn ............... 11,55 Skaffa medel ............... 7,65 Påverka ideologiskt, idrotts-

ligt ..................... 7,25 Rekrytera ................. 6,05 Förnya, reformera .......... 3,25

För att tydligare se vilka ledarkate- gorier som svarat vad, rangordnar vi nedan ledarkategorierna efter procent för olika svar. Därvid anger vi ledar- kategorins organisationsplan medelst:

1 = Riksplan 2 = Distriktsplan 3 = Lokalplan

Aktivera, fostra i största allmänhet

. Organisa- Pro- Ledarkategorier ti o n s pl an cent Fritidsgruppsledare, Ö. . . 3 57 Fritidsgruppsledare, I. . . . 3 55 Fritidsgruppsledare, K . . . 3 54 Tjänstemän, .......... 3 42 Ungdomsgårdsförestån- dare, K .............. 3 35 Ordförande, SF ......... 2 35 Ordförande, Ö .......... 3 30 Ordförande, I ........... 3 29 Sekreterare, SF ......... 1 24 Instruktörer, Ö .......... 1 24 Sekreterare, SF ......... 2 23 Konsulenter, K ......... 2 21 Ordförande, Ö .......... 2 20 Ombudsmän, SF ........ 2 19 Ordförande, Ö .......... 1 19 Tjänstemän, Ö .......... 2 19 Konsulenter, I .......... 2 17 Högsta tjänstemän, Ö. .. . 1 11 Andra tjänstemän, Ö . 1 8 Ordförande, SF ......... 1 5

• Sida 136
•  Original

Inlressera väcka ansvar för

. Organisa- Pro- Ledarkategorier ti onspla 11 cent Högsta tjänstemän, Ö. . . . 1 44 Konsulenter, I .......... 2 42 Ordförande, SF ......... > 1 36 Sekreterare, SF ......... 1 29 Ordförande, Ö .......... 1 29 Instruktörer, Ö ......... 1 29 Andra tjänstemän, Ö. . . . 1 27 Ordförande, Ö .......... 3 27 Ombudsmän, SF ........ 2 23 Ordförande, Ö .......... 2 21 Fritidsgruppsledare, Ö. . . 3 21 Fritidsgruppsledare, K. .. 3 19 Tjänstemän, Ö .......... 2 19 Fritidsgruppsledare, I. . . . 3 18 Ordförande, SF ......... 2 18 Ordförande, I ........... 3 15 Tjänstemän, Ö .......... 3 13 Ungdomsgårdsförestån- dare, K .............. 3 12 Konsulenter, K ......... 2 11 Sekreterare, SF ......... 2 10 Fostra till, främja vissa beteenden . Organisa— Pro- Ledarkategorier tionsplan cent Ordförande, Ö .......... 1 67 Högsta tjänstemän, Ö. .. . 1 33 Instruktörer, Ö .......... 1 33 Ordförande, ö .......... 3 31 Ordförande, Ö .......... 2 30 Tjänstemän, Ö .......... 2 28 Ordförande, I ........... 3 23 Fritidsgruppsledare, I. . . . 3 22 Tjänstemän, Ö .......... 3 21 Fritidsgruppsledare, K. . . 3 20 Fritidsgruppsledare, Ö 3 19 Sekreterare, SF ......... 2 19 Andra tjänstemän, Ö. . . . 1 19 Ordförande, SF ......... 1 18 Ordförande, SF ......... 2 16 Sekreterare, SF ......... 1 14 Ungdomsgårdstörestån- dare, K .............. 3 9 Konsulenter, I .......... 2 8 Konsulenter, K ......... 2 5 Ombudsmän, SF ........ 2 — Utbilda Ledarkategorier 225123??? cpååt Konsulenter, I .......... 2 58 Instruktörer, Ö .......... 1 52 Högsta tjänstemän, Ö. .. . 1 33 Konsulenter, K ......... 2 32

Metod/ragor Ledarkategorier O_rgamsa- Pro- tionsplan cent Konsulenter, K ......... 2 42 Ungdomsgårdsförestån- dare, K .............. 1 39 Vidgad gemenskap, större helhetssyn . Organisa- Pro- Ledarkategorier tionsplan cent Konsulenter, K ......... 2 37 Skaffa medel . Organisa- Pro- Ledarkategorier tionsplan cent Konsulenter, K ......... 2 37 -

10.1.5 Fördelning på slag av organisation

Parlamentariskt valda ledare på lokal— plan

Ordförandena inom olika slag av orga— nisationer är, som framgår av tabell 139, rätt samstämmiga i vad som är att betrakta som viktigaste uppgifter.

Drygt hälften av ordförandena inom religiösa organisationer har likväl fram- hållit uppgiften att fostra till, främja vissa beteenden. Det svar som kommer närmast i ordning är uppgiften att på- verka ideologiskt, vilket angetts av 16 % av nämnda ordförande.

Även av scoutordförandena har rätt många —- 38 % — angett som viktigaste uppgift att fostra till, främja vissa be— teenden. Men nästan lika många inom denna grupp -— 36 % -— har framhållit uppgiften att aktivera, fostra i största allmänhet.

Ordförandena inom kategorin andra slag av organisationer och inom nykter- hetsorganisationer uppvisar största an— delarna — 45 och 43 % — som angett

• Sida 137
•  Original

Tabell 13.9. Av ledaren uppfattat som viktigaste uppgifter. Parlamentariskt valda ledare på lokalplan fördelade efter slag av organisation.

Fostra Akti- Vidgad till, vera, gemen— håg?- För- Vet ej främja fostra skap, Rekry— .. ' . nya, Metod- Skaffa ' vissa istörsta större tera gå?; Utbllda retor- frågor medel Annat ingert beteen- allmän- helhets- för mera sva den het syn

n % % % % % % % % % % % % %

184 1 23 29 4 15 9 ........55 5 38 36 11 18 15 ....91 16 52 14 3 10 3 21 10 24 43 5 29 10 89 1 15 30 3 47 7 51 2 22 45 10 31 4

Påver— ka ideo- Ordförande på lokalplan inom logiskt, idrotts-

ligt

Summa procent

15 127 ² 148 ² 124 14 140 12 130 ² 142

DQQWNV &

== lr w

LOQI'NIMN

Tabell 140. Av ledaren uppfattat som viktigaste uppgifter. Fritidsgruppsledare fördelade efter slag av organisation.

Fostra Akti— Vidgad . Intres- .. ka i deo- tlll, vera, gemen- For-

.. . sera Vet ej . . . . framja fostra skap, Rekry- .. ' . nya, Metod- Skaffa ' Fritidsgruppsledare inom 235352: vissa istörsta större tera vacka Utbilda

retor- frågor medel Annat inget ligt

Påver-

Summa

ansvar svar procent beteen- allmän- helhets- mera

den het syn för n % % % % % % % % % % '7 % %

..........364 2 22 55 ...........65 8 20 59 ...........59 46 25 51 ..........22 14 18 350 ...........51 4 14 67 ....28 4 14 61 ...135 6 20 54

o

18 20 17 1 18 20 32 1 19

10 138 6 141 ² 165 23 147 10 143 ⁴ 148 G 132

N

14 14 —— 12 | QOOOXDOOOOO': MI"”I II mllld'ä'w

• Sida 138
•  Original

svaret att aktivera, fostra i största all- mänhet.

Av ordförandena inom de politiska organisationerna har 47% framhållit som viktigaste uppgift att intressera, väcka ansvar för det organisationen ar- betar med. Vidare har 31 % av ordfö- randena inom gruppen andra slag av or- ganisationer och 29 % av ordförandena inom nykterhetsorganisationer pekat på denna uppgift.

Fri tidsgrup psledare

Tabell 140 visar att inom vart organisa- tionsslag för sig har minst 50 % av fri- tidsgruppsledarna angett som viktigaste uppgift att aktivera, fostra i största all- mänhet. Högsta andel — 67 % — har fritidsgruppsledarna inom kategorin andra slag av organisationer. Samma organisationsslag hade även bland ord- förandena på lokalplan högsta andelen — 45 % — för detta svar.

Till skillnad från ordförandena har av fritidsgruppsledarna inom religiösa organisationer tämligen få, endast 25 %, angett svaret att fostra till, främja vissa beteenden, men i gengäld hela 46 % framhållit uppgiften att påverka ideo- logiskt.

Frånsett att åtskilligt fler av fritids- gruppsledarna betonar uppgiften att ak- tivera, fostra i största allmänhet är det påtaglig överensstämmelse mellan fri- tidsgruppsledarnas och ordförandenas svar inom ett och samma slag av orga- nisation.

Sammanfattning

Bland ordförandena på lokalplan har främst nedan uppräknade svar nämnts:

Fostra till, främja beteenden —— R 52%, Sc38%,N24%,I23%,A22% och P 15 %.

Aktivera, fostra i största allmänhet — A 45%, N 43%, Se 36%, P 30%, I 29 % och R 14 %.

Intressera, väcka ansvar för -— P 47%,A31%,N29%,Sc18%,115% och R 10 %.

Motsvarande sammanfattning bland fritidsgruppsledarna ger:

Aktivera, fostra i största allmänhet -—- A 67%, X 61%, Sc 59%, I 55%, K 54 %,R51 % ochN50 %.

Intressera, väcka ansvar för — X 32%, Se ochA20%,K19%,lochN 18 % och R 17 %.

Fostra till, främja vissa beteenden — R25 %,I22 %,ScochK20%,N18%. A och X 14 %.

Påverka ideologiskt, idrottsligt _ R 46%,N14%,S08%,K6%,Aochx 4 %, I 2 %.

10.1.6 Relation mellan vad ledaren uppfattar som viktigaste uppgifter i angivet ungdomsar- bete och olika bakgrundsfaktorer-

Man kan tänka sig att vad ledaren upp- fattar som viktigaste uppgifter i angivet ungdomsarbete är betingat av faktorer som kön, ålder, skolutbildning, organi- sationstillhörighet och den tid som upp- draget innehafts. Att det också förelig- ger differenser beroende på vilket slag av organisation personen tillhör, har vi redan tidigare konstaterat. (Kapitel 10.1.5.) Vi undersöker nu närmast ev. olikheter som kan sammanhänga med övriga uppräknade bakgrundsfaktorer.

Jämförelse mellan manliga och kvinn- liga Iedare i vad de uppfattar som vik- tigaste uppgifter i angivet ungdoms- arbete

Tabell 141 visar att det i fråga om totala svarsprocenten inte är några entydiga skillnader mellan män och kvinnor. Li- ka litet kan vi i något av de enskilda svaren se några klara differenser mel- lan män och kvinnor. Tabellen måste snarast tyda på att undersökta manliga och kvinnliga ledare ser det angivna

• Sida 139
•  Original

Tabell 141. Jämförelse mellan manliga och kvinnliga ledare i vad de uppfattar som vik— tigaste uppgifter i angivet ungdomsarbete. Parlamentariskt valda ledare på lokalplan inom övriga slag av organisationer samt fritidsgruppsledare.

orgåiålånde Fritidsgruppsledare inom Viktigaste uppgifter Ö I Ö K M Kv M Kv M Kv M Kv n 214 11 65 n 125 n 63 n 299 n 34 n 73 n 40

% % % % % % % %

Påverka ideologiskt, idrottsligt. . . 6 9 16 19 2 3 7 5 Fostra till, främja vissa beteenden 27 35 16 19 24 15 23 15 Aktivera, fostra i största allmän—

het ......................... 28 35 62 62 55 59 49 73 Vidgad gemenskap, större helhets-

syn ......................... 5 8 2 2 6 3 1 10

Rekrytera ..................... 4 — 2 2 4 18 — —

Intressera, väcka ansvar för ..... 29 25 16 19 17 27 19 15 Utbilda ....................... 8 8 8 8 9 15 11 5

Förnya, reformera .............. 3 —— — — 1 -— 1 3

Metodfrågor ................... 12 6 14 10 7 3 6 8 Skaffa medel ................... 1 2 2 — 2 3 1 —

Annat ......................... 4 5 — — 2 — 1 5

Vet ej, inget svar ............... 7 5 10 6 10 6 8 5

Summa 134 138 148 147 139 152 127 144

ungdomsarbetets uppgifter ungefär lik— artat.

Jämförelse mellan åldersgrupper i vad ledaren uppfattar som viktigaste upp- gifter i angivet ungdomsarbete

För erhållande av största möjliga antal personer inom var åldersgrupp, delar vi varje samspel endast i två delar, åldersklasserna 15—34 år och 35—54 år.

Parlamentariskt valda ledare på lokal- plan

Som framgår av tabell 142 finns en ten- dens till att äldre ordförande procen- tuellt lämnar fler svar än yngre. Lik- nande tendens i skillnaden mellan sva- ren från de yngre och de äldre åter- finns inom båda organisationskatego- rierna beträffande fem av punkterna. Sålunda har de äldre en svag tendens att oftare än de yngre framhålla vidgad

gemenskap och större helhetssyn, re- krytering, utbildning och att skaffa me— de]. De båda yngre grupperna betonar mer vikten av att intressera och väcka ansvar även om tendensen inom idrotts- organisatinerna är mycket svag.

I stort visar dock tabellen att det inte tycks föreligga några större skillnader i uppfattning mellan yngre och äldre inom de båda organisationskategorierna.

Fritidsgruppsledare

Totala svarsprocenten är ungefär den- samma inom båda åldersklasserna för varje organisationskategori för sig, ta— bell 143. De äldre inom samtliga organi- sationskategorier har oftare än de yngre hävdat betydelsen av att fostra till, främja vissa beteenden och att aktivera, fostra i största allmänhet. De yngre har å sin sida genomgående en svag tendens att mer än de äldre framhålla

• Sida 140
•  Original

Tabell 142. Jämförelse mellan åldersgrupper i vad ledaren uppfattar som viktigaste upp— gifter i angivet ungdomsarbete. Parlamentariskt valda ledare på lokalplan.

Ordförande på lokalplan inom I O Viktigaste uppgifter Ålder Ålder

15—34 35—54 15—34 35—54 n 59 11 79 n 184 11 95 % % % % Påverka ideologiskt, idrottsligt ................. 2 1 5 10 Fostra till, främja vissa beteenden .............. 17 23 31 24 Aktivera, fostra i största allmänhet ............ 31 29 26 37 Vidgad gemenskap, större helhetssyn ............ 5 6 3 10 Rekrytera ................................... 3 6 2 4 Intressera, väcka ansvar för ................... 19 17 34 17 Utbilda ..................................... 7 11 6 11 Förnya, reformera ............................ 2 1 2 3 Metodfrågor ................................. 14 14 8 16 Skaffa medel ................................. 5 9 —— 3 Annat ....................................... 9 5 4 5 Vet ej, inget svar ............................. 10 13 8 4 Summa 124 135 129 144

Tabell 143. Jämförelse mellan åldersgrupper i vad ledaren uppfattar som viktigaste uppgifter i angivet ungdomsarbete. Fritidsgruppsledare.

Fritidsgruppsledare inom

I Ö K Viktigaste uppgifter Ålder Ålder Ålder 15—34 35—54 15—34 35—54 15—34 35—54 n 193 n 140 n 116 n 72 11 61 n 52

% % % % % % Påverka ideologiskt, idrottsligt ............... 3 1 14 22 10 2 Fostra till, främja vissa beteenden ............ 20 27 13 24 18 23 Aktivera, fostra i största allmänhet .......... 50 62 60 64 56 60 Vidgad gemenskap, större helhetssyn .......... 7 4 3 -— 3 6 Rekrytera ................................. 5 6 2 1 —— —— Intressera, väcka ansvar för ................. 19 18 20 13 18 17 Utbilda ................................... 11 7 10 6 5 14 Förnya, reformera .......................... 1 1 »— — 3 _— Metodfrågor ............................... 7 6 1 6 7 7 6 Skaffa medel ............................... 2 2 2 -— 2 —— Annat ..................................... 2 2 -— — 2 4 Vet ej, inget svar ........................... 13 4 8 10 7 8 Summa 140 140 148 147 131 140

• Sida 141
•  Original

betydelsen av att intressera, väcka an- svar för och metodfrågor.

Även denna tabell uppvisar ändå en påtaglig samstämmighet i uppfattning mellan yngre och äldre inom en och samma organisationskategori.

Sammanfattning

Inom de undersökta ledarkategorierna föreligger påtaglig överensstämmelse i uppfattning mellan åldersklasserna i av- givna svar. En tendens kan möjligen skönjas att äldre ledare i större utsträck- ning än yngre anger de båda svaren att fostra till, främja vissa beteenden samt att aktivera, fostra i största allmänhet. Tendensen bryts dock i det första fallet av ordförandena på lokalplan inom öv- riga slag av organisationer och i det andra fallet av orförandena på lokal- plan inom idrottsorganisationer. De yngre framhåller, ehuru tendensen är svag, genomgående oftare än de äldre

betydelsen av att intressera, väcka an- svar för.

Jämförelse mellan IP med olika skol- utbildning i vad IP uppfattar som vik- tigaste uppgifter i angivet ungdoms- arbete

Vi delar materialet på IP som har folk— skola och/eller folkhögskola som högsta skolutbildning och IP som har realskola eller däröver. '

Parlamentariskt valda ledare på lokal- plan

Tabell 144 ger en svag antydan om högre procentuell svarssumma hos le- darna med högre skolutbildning. Framför allt inom idrottsorganisa- tionerna är det procentuellt fler av le- darna med högre skolutbildning som an- gett svaret att intressera, väcka ansvar för det organisationen arbetar med. Även i fråga om att fostra till, främja

Tabell 144. Jämförelse mellan IP med olika skolutbildning i vad IP uppfattar som vik- tigaste uppgifter i angivet ungdomsarbete. Parlamentariskt valda ledare på lokalplan.

Ordförande på lokalplan inom f () Vikti aste u ifter -- " g fåflffåå- äää- skola re skola 11 75 n 63 n 136 n 143

% % % %

Påverka ideologiskt, idrottsligt ................. 1 2 6 7 Fostra till, främja vissa beteenden .............. 24 16 23 34 Aktivera, fostra i största allmänhet ............ 32 27 30 29 Vidgad gemenskap, större helhetssyn ............ 7 5 6 5 Rekrytera ................................... 1 10 3 3 Intressera, väcka ansvar för ................... 11 25 26 30 Utbilda ..................................... 11 8 10 6 Förnya, reformera ............................ 1 2 2 2 Metodfrågor ................................. 12 16 12 10 Skaffa medel ................................. 5 10 2 1 Annat ....................................... 4 10 4 4 Vet ej, inget svar ............................. 15 8 9 4 Summa 124 139 133 135

• Sida 142
•  Original

vissa beteenden skiljer ledare med oli- ka skolutbildning sig från varandra men avvikelserna går åt olika håll inom 1 och Ö. I övrigt råder stor överensstäm- melse i uppfattning mellan dem som har lägre och dem som har högre skolutbild- ning.

Fritidsgru p psledare

Tabell 145 antyder att ledare med högre utbildning procentuellt lämnar fler svar än ledare med lägre utbildning.

Ledare med högre skolutbildning har procentuellt fler än andra som sva- rat att intressera, väcka ansvar för det organisationen arbetar med och att ut- bilda, instruera, informera.

Sammanfattning

Undersökta ledarkategorier visar att le- dare med högre skolutbildning tende- rar att i medeltal lämna fler svar än andra.

Det finns också mer eller mindre klart

angivet, att ledare med högre skolut- bildning i större omfattning anger upp- giften att intressera, väcka ansvar för det organisationen arbetar med. Hos fritidsgruppsledarna har procentuellt något fler IP med högre skolutbildning framhållit svaret att utbilda, instruera, informera.

Jämförelse mellan antal är uppdraget innehafts och vad ledaren uppfattar som viktigaste uppgifter i angivet ungdoms- arbete

För att få så stor tidsutsträckning som möjligt men ändå relativt många för- sökspersoner inom vardera jämförelse- gruppen, delar vi den tid uppdraget in- nehafts på klassbredderna 1—5 år och 6—10 år.

Parlamentariskt valda ledare på lokal— plan

Tabell 146 visar en svag tendens till att ge högre procentuell summa för dem som innehaft uppdraget kortare tid.

Tabell 145. Jämförelse mellan IP med olika skolutbildning i vad IP uppfattar som vik- tigaste uppgifter i angivet ungdomsarbete. Fritidsgruppsledare.

Fritidsgruppsledare inom I Ö K

Viktigaste Uppgifter Högst Lägst Högst Lägst Högst Lägst

folk— real- folk real— folk- real- högsk. skola högsk. skola högsk. skola n 222 n 111 11 117 11 71 11 79 n 34 % % % % % % Påverka ideologiskt, idrottsligt ............... 2 2 15 20 4 12 Fostra till, främja vissa beteenden ............ 21 27 15 20 23 15 Aktivera, fostra i största allmänhet .......... 55 55 62 62 56 62 Vidgad gemenskap, större helhetssyn .......... 5 6 1 3 5 3 Rekrytera ................................. 5 5 3 — — — Intressera, väcka ansvar för ................. 17 21 13 24 16 21 Utbilda ................................... 7 14 6 11 8 12 Förnya, reformera .......................... 1 — — — 3 —— Metodfrågor ............................... 7 6 13 11 8 3 Skaffa medel ............................... 3 -—— — 3 1 —— Annat ..................................... 2 3 —— —— 3 3 Vet ej, inget svar ........................... 10 8 9 7 8 6 Summa 135 147 137 161 135 137

• Sida 143
•  Original

Tabell 146. Jämförelse mellan antal är uppdraget innehafts och vad ledaren uppfattar som viktigaste uppgifter i angivet ungdomsarbete. Parlamentariskt valda ledare på

lokalplan. Ordförande på lokalplan inom I Ö Viktigaste uppgifter Antal år Antal år 1—5 6—10 1—5 63—10

n 102 n 36 n 224 n 55

% % % %

Påverka ideologiskt, idrottsligt ................. 2 — 5 11 Fostra till, främja vissa beteenden .............. 25 8 29 27 Aktivera, fostra i största allmänhet ............ 29 31 29 31 Vidgad gemenskap, större helhetssyn ............ 2 17 7 — Rekrytera ................................... 6 3 3 2 Intressera, väcka ansvar för ................... 19 14 29 22 Utbilda ..................................... 10 8 7 9 Förnya, reformera ............................ 1 3 2 4 Metodfrågor ................................. 11 22 12 5 Skaffa medel ................................ 8 6 1 _— Annat ....................................... 8 3 4 7 Vet ej, inget svar ............................. 12 11 7 4 Summa 133 126 | 135 122

IP som innehaft uppdraget 1—5 år har högre procent än övriga som svarat att fostra till, främja vissa beteenden och att intressera, väcka ansvar för det organisationen arbetar med.

Fritidsgruppsledare

Antal år uppdraget innehafts förefaller enligt tabell 147 inte att särskilt inverka på totala svarsprocenten.

Inte heller inom de enskilda svaren verkar det som om antal år uppdraget innehafts spelar in.

Sammanfattning

Antal år uppdraget innehafts förefaller inte att ha entydig relation vare sig till antal lämnade svar eller till enskilt svar.

10.2 Största svårigheterna och proble- men

Vilka problem har ledaren att brottas med? Skulle dessa kunna avhjälpas ge- nom bättre stöd från organisation och

samhälle? För att få en första aspekt på frågor som dessa har följande öppna fråga ställts:

Vad anser Ni vara de största svårighe— terna eller problemen i Ert enligt fråga 6 (i frågeformuläret) angivna uppdrag?

Även på denna fråga har IP kunnat läm- na obegränsat antal svar.

Frågan efterlyser endast lPs subjek— tiva uppfattning av problemen och svå- righeterna. Denna föreställning kan va- ra färgad av olika faktorer. Somliga svårigheter upplever IP kanske som ge- nanta och nämner därför inte t. ex. problem av disciplinär natur. Det kan finnas svårigheter som IP väl förnim- mer men inte lyckas analysera och där— för har svårt att uttrycka. IP kan vidare vara inlärd att registrera speciella svå- righeter. Trots sina brister bör frågan ändå kunna ge en viss förnimmelse av vilka svårigheter eller problem IP upp- lever.

Efter granskning av svaren i 75

• Sida 144
•  Original

Tabell 147. Jämförelse mellan antal är uppdraget innehafts och vad ledaren uppfattar som viktigaste uppgifter i angivet ungdomsarbete. Fritidsgruppsledare.

Fritidsgruppsledare inom I Ö K

Viktigaste uppgifter Antal år Antal år Antal år

1—5 6—10 1—5 6——10 1—5 6—10

11 156 11 32 11 267 11 66 n 91 n 22 % % % % % % Påverka ideologiskt, idrottsligt ............... 15 25 2 3 8 —— Fostra till, främja vissa beteenden ............ 18 13 22 27 21 18 Aktivera, fostra i största allmänhet .......... 63 56 53 62 56 64 Vidgad gemenskap, större helhetssyn .......... 2 -— 6 5 4 5 Rekrytera ................................. 2 —— 4 9 — -— Intressera, väcka ansvar för ................. 17 19 19 9 19 14 Utbilda ................................... 8 9 10 8 9 9 Förnya, reformera .......................... _ — — 2 1 5 Metodfrågor ............................... 12 16 7 5 7 5 Skaffa medel ............................... 1 — 2 2 — 5 Annat ..................................... — —— 2 3 2 5 Vet ej, inget svar ........................... 10 3 10 5 6 14 Summa 148 141 137 140 133 144

slumpmässigt valda formulär har ne- danstående kodifieringsschema utarbe- tats till frågan. Även i detta fall utgör uppräkningarna under rubrikerna nyc- kelord eller uttryck som återfunnits i frågeformulären.

1. Bristande egen tid till

Att hinna med arbetet Planering Kontakter Information Att ge service Att genomföra idéer

Ledarkategorier

Bris- tande egen tid Brist på pengar Brist på lokaler, hallar, anlägg- ningar Bris- tande expedi- tionell kapa- citet Brist

på ledare

Pro- gram, arbets- meto- der, or- ganisa— tions- former

Med- Bris- lems- tande och Att få egen ledar- ut bud— utbild- vård, skapet ning utbild- ning

Obe— kväma arbets- tider

För mycket skriv- bords- arbete

Annat, vet ej, inget svar

Summa

Riksplan

Ordförande, SF. . Sekreterare, SF . . Ordförande, Ö. . .

Distriktsplan

Ordförande, SF. . Sekreterare, SF. . Ombudsmän, SF. Ordförande, Ö. . .

Lokalplan Ordförande, I. . . . Ordförande, Ö. . .

.. 21

..57 ..52 ..26 ..73

. 184 . 320

% 14 24 19 10 12 22 11 % 55 48 33 61 37 46 34 40 18 % 23 29 5 11 17 27 10 23 15 %

OSLO

NNIM

HH

% 50 29 38 58 35 19 38 26 37 % % % %

I

G5

då LO |

24 10

21 2 23 10 23 —— 34 8

NVIQ IN]?

[* _D?

43 9

% %

H v—l

% 5 19 19

12 31 11 18 11

%

174 188 148 173 152 158 169 156 165

• Sida 147
•  Original

Tabell 149. Vad ledaren uppfattar som de i uppdraget största svårigheterna och problemen. Anställda ledare.

Pro- gram, arbets- Obe— meto- kväma der, or- arbets- ganisa- tider tions- former

n % % % % % % % % % % % % %

Med- Bris- lems- Brist tande och Att få på egen ledar— ut bud- ledare utbild- vård, skapet ning utbild- ning

Brist Bris- Bris- . på tande tande Bråt lokaler, expedi- egen eld ar hallar, tionell tid p g anlägg- kapa-

ningar citet

För mycket skriv- bords- arbete

Annat, vet ej, inget svar

Lcdarkategorier Summa

Riksplan Högsta tjm, () ............. 18 44 44 6 11 28 Instruktörer, Ö ........... . . 21 19 19 10 5 52 Andratjm,Ö..............75 13 24 5 1 25

11 33 28 — 6 22 239 24 29 5 14 211 13 20 19 20 146

I 1000 Q' N viDLOM

Distriktsplan Konsulenter, I ........... . . 12 8 50 25 17 —— — — 17 183 Tjänstemän, Ö. . . . . . . . . . . .. 43 9 42 21 — 40 5 37 12 — — 14 182 Konsulenter, K. . . ..... . . . . 19 16 21 11 _— 53 — — 53 16 5 — 21 196

I 00 N D i!) 00

Lokalplan Tjänstemän, Ö ............. 38 13 18 13 — 18 5 16 24 18 —— 3 8 136 Ungdomsg.f., K ............ 57 11 11 11 —— 35 — 14 25 14 2 — 28 151

• Sida 148
•  Original

Riksplan

Bland de högsta tjänstemännen inom öv- riga slag av organisationer förefaller bristen på egen tid och bristen på peng- ar att upplevas starkt av särskilt många. Vardera svaret har angetts av 44 %. Svå- righeten att få ut budskapet har fram— hållits av 33 %, bristen på ledare av 28 %, och svårigheter rörande program, arbetsmetoder, organisationsformer li- kaledes av 28 %.

Av instruktörerna inom övriga slag av organisationer har 52 % nämnt brist på ledare, 29 % svårigheter som samman- hänger med program, arbetsmetoder, or- ganisationsformer, 24 % har angett svå- righeter som rör medlems- och ledar- vård, att utbilda och lika många svårig- heten att få ut budskapet.

Inom kategorin andra tjänstemän har 25 % betonat brist på ledare och 24 % brist på pengar.

Distrikts plan

Hälften av idrottskonsulenterna anger brist på pengar och lika många brist på ledare. Brist på lokaler, hallar, anlägg- ningar nämnes av 25 %.

Av tjänstemännen inom övriga slag av organisationer anger 42 % brist på pengar, nästan lika många — 40 % — brist på ledare och 37 % svårighet att få ut budskapet.

Hos de kommunala ungdomskonsulen- terna har 53 % nämnt brist på ledare och lika många svårighet att få ut bud- skapet.

Lokalplan

Det oftast förekommande svaret hos tjänstemännen inom övriga slag av or- ganisationer är svårigheten att få ut budskapet, vilket framhållits av 24 %. Av de kommunala ungdomsgårdsföre-

ståndarna har 35 % nämnt bristen på le- dare och 25 % pekat på svårighet att få ut budskapet.

10.2.3 Fritidsgruppsledare

Den procentuella svarssumman är 147% hos fritidsgruppsledarna inom idrotts- organisationerna, 145 % inom övriga slag av organisationer och 124 % inom kommunal ungdomsverksamhet. Av nämnda summor avser 19—24 % »an- nat, vet, ej, inget svar». Tabell 150. I förhållande till ordförandena på 10- kalplan synes fritidsgruppsledarna i re- gel ha lämnat något färre svar per IP.

Inom idrottsorganisationerna är även här det oftast förekommande svaret brist på pengar, vilket angetts av 32 % av fritidsgruppsledarna. Brist på loka- ler, hallar, anläggningar har framhållits av 30 % och brist på ledare av 21 %. Svårigheten att få ut budskapet har däremot angetts endast av 11 %, vilket är en låg siffra i förhållande till ordfö- randenas.

Inom övriga slag av organisationer har 24 % av fritidsgruppsledarna beto- nat svårigheten att få ut budskapet, 21% brist på ledare och 20 % brist på loka- ler, hallar, anläggningar.

Av de kommunala fritidsgruppsledar- na har 26 % angett svårigheten att få ut budskapet och 19 % brist på lokaler, hallar, anläggningar.

10.2.4 Fördelning på slag av organisation

Parlamentariskt valda ledare på lokal- plan

Inom idrottsorganisationerna har, enligt tabell 151, 40 % angett brist på pengar. övriga ordförandegrupper har märk- bart lägre procent. Svårigheten att få ut budskapet har nämnts av 28 %. För detta svar har övriga ordförandegrup-

• Sida 149
•  Original

Tabell 150. Vad ledaren uppfattar som de i uppdraget största svårigheterna och problemen. Fritidsgruppsledare.

Pro- Brist Bris- Mea" gram,

. Bris— lems- För

an Brist på tand? Brist tande och Att få arbets OPC mycket Annah tande lokaler, expedi— meto- kvama . vet ej, på . på egen ledar- ut bud- skriv- .

egen hallar, tionell . , der, or— arbets— inget . pengar .. ledare utbild- vård, skapet . . bords- tld anlagg- kapa- nin utbild- ganisa- tider arbete svar ningar citet g tions—

nin g former

" % % % % % % % % % % 0/ 0/ "" IO :'0 ,0

Fritidsgruppsledare inom Summa

1364 10 32 30 —- 21 1 12 11 6 1 1 22 147 0235 11 15 20 — 21 2 15 24 17 1 —— 19 145 . 135 7 6 19 1 16 26 13 1 2 24 124

=D CV)

Tabell 151. Vad ledaren uppfattar som de i uppdraget största svårigheterna och problemen. Parlamentariskt valda ledare på lokalplan fördelade efter slag av organisation.

Pro— Med- Bris- lems- gif?” Ob For A t Brist tande och Att få ar 25' k "e- mycket "tila.” på egen ledar- ut bud- dme 0- gama skriv- ve e,]; ledare utbild- vård, skapet er, or- ar e s- bords- inge

ning utbild- 33255 "de” arbete SW" ning former

" % % % % % % % % % % % % of IO I184 11 40 23 Sc55 24 16 29 R91 24 10 9 N21 29 14 — P89 16 19 9 A51 16 28 24

Brist Bris- Bris- . på tande tande Bråt lokaler, expedi- egen p hallar, tionell tid pengar anlägg- kapa- ningar citet j

Ordförande på lokalplan inom Summa

4 28 2 4 31 2 ¹ 54 14 29 19 11 49 9 14 33 6

¹ 18 156 —— 7 194 12 158 ⁵ 24 154 -— 16 151 | "|"! !=" LO www—(190100 se.

• Sida 150
•  Original

per högre procent. Brist på lokaler, hal- lar, anläggningar har framhållits av 23 %.

Ordförandena inom scoutorganisatio- nerna har den största andelen — 73 % — som nämnt brist på ledare. 31 % har betonat svårigheten att få ut budskapet och 29 % bristen på lokaler, hallar, an- läggningar. Scoutorganisationernas ord- förande har den av alla ordförande- grupper högsta procenten för sistnämn- da svar.

Inom de religiösa organisationerna återfinns den procentuellt största ande- len —— 54 % —— som nämnt svårigheten att få ut budskapet. Brist på ledare har framhållits av 31 %.

Av ordförandena inom de politiska organisationerna har 49 %, vilket är den hos ordförandegrupperna näst hög- sta andelen, pekat på svårigheten att få ut budskapet. ' '

Inom kategorin andra slag av organi- sationer har 43 % nämnt brist på le- dare. Högre procent för detta svar har endast scoutordförandena. Svårigheten att få ut budskapet har 33 % angett och brist på lokaler, hallar, anläggningar 24 %.

Fritidsgruppsledare

Tabell 152 visar att inom idrottsorgani- sationerna har 32 % av fritidsgruppsle- darna angett brist på pengar. Brist på lokaler, hallar, anläggningar har fram- hållits av 30 %. Ungefär samma pro- centtal återfinner vi hos ytterligare två ledargrupper.

Inom scoutorganisationerna har 26 % påtalat svårigheten att få ut budskapet och323 % bristen på ledare.

Inom de religiösa organisationerna har 29 % nämnt svårigheten att få ut budskapet. Högre procentuell andel för detta svar har ingen av de andra fritids- gruppsledarkategorierna. Brist på leda- re har nämnts av 25%.

Hos nykterhetsorganisationerna har 32 %, d. v. 5. lika stor andel som inom idrottsorganisationerna, angett brist på pengar och lika många brist på lokaler, hallar, anläggningar. Brist på ledare har nämnts av 27 %, vilket är den högsta siffran bland här berörda ledargrupper.

Av kategorin andra slag av organisa- tioner har 31 % omtalat bristen på 10- kaler, hallar, anläggningar och 24 % svårigheten att få ut budskapet.

Inom organisationsslag X har 29 % anfört svårigheter rörande program, ar- betsmetoder, organisationsformer. Det är den största andelen bland fritids- gruppsledarna för detta svar.

Bland de kommunala fritidsgruppsle- darna har 26 % anfört svårigheten att få ut budskapet.

Sammanfattningsvis kan sägas att ordförandegruppernas svar var sins- emellan mer olika än fritidsgruppsledar- nas. Ändå finns tydliga likheter mellan ordförandenas och fritidsgruppsledar- nas svar inom samma organisationsslag. Så betonas t.ex. inom idrottsorganisa- tionerna brist på pengar, brist på loka- ler, hallar, anläggningar och inom reli- giösa organisationer svårigheter att få ut budskapet och inom kategorin andra slag av organisationer bristen på loka- ler, hallar, anläggningar.

-10.2.5 Sammanfattning

De inom flertalet ledarkategorier oftast förekommande svaren är i nämnd ord- ning: Brist på ledare, brist på pengar, svårighet att få ut budskapet och brist på lokaler, hallar, anläggningar.

Brist på ledare har påtalats särskilt av ledarna på riks- och distriktsplan, bland

de parlamentariskt valda speciellt av specialförbundens ordförande, bland de anställda i första hand av de kommunala ungdomskonsulenterna och instruktö- rerna på riksplan.

• Sida 151
•  Original

Tabell 152. Vad ledaren uppfattar som de i uppdraget största svårigheterna och problemen. Fritidsgruppsledare fördelade efter slag av

organisation.

Fritidsgruppsledare inom

Bris- tande egen tid Brist

på pengar

Brist på lokaler, hallar, anlägg- ningar

Med- lems- och ledar- vård, utbild- ning

Bris- . tande . expedi— BHSt tionell kapa- citet

ledare

Att få ut bud- skapet

Pro- gram, arbets- meto- der, or- ganisa- tions- former

Obe-

kväma arbets-

tider

För

mycket skriv- bords-

j arbete

Annat, vet ej, inget svar

Summa

135

%

10 15 19"

h

% 32 12 32 22 14 %

30 17

9 32 31 21 19

% % % % 21 1 12 23 -— 20 25 2 19 27 —— 5 14 2 10 14 7 14

¹ 16

IIIINI—m

% 11 26 29 14 24 21 26 % 6 20 19 14 12 29 13

HNMIIIH

% %

22 17 14 14 22 25

%

147 152 148 143 147 145 124

• Sida 152
•  Original

Brist på pengar är det för alla idrotts- ledarkategorier oftast förekommande svaret, speciellt på riks- och distrikts- plan. Lägsta procentuella andelarna för detta svar uppvisar de kommunalt verk- samma ledarna.

Svårigheten att få ut budskapet har framhållits av över hälften av de kom- munala ungdomskonsulenterna och där- näst av en stor del av ordförandena på lokalplan inom övriga slag av organisa- tioner, särskilt inom religiösa och poli- tiska organisationer, samt av tjänste- männen på distriktsplan och kategorin högsta tjänstemän på riksplan, båda in- om övriga slag av organisationer.

Brist på lokaler, hallar, anläggningar har påtalats framför allt av idrottsle- darkategorierna, främst fritidsgruppsle- darna. Även inom övriga slag av organi- sationer har fritidsgruppsledarna högre procent för detta svar än ordförandena på lokalplan, som i sin tur har högre än ordförandena på distrikts- och riksplan.

10.2.6 Jämförelse mellan vad ledaren uppfattar som största svårigheter och problemi angivet uppdrag och olika bakgrundsfaktorer

Ett flertal olika bakgrundsfaktorer kan tänkas inverka på vad ledaren uppfattar som största svårigheter eller problem i angivet uppdrag. Närmast till hands lig- ger kanske faktorer som kön, ålder, skol- utbildning och tid som uppdraget inne- hafts.

Jämförelse mellan manliga och kvinn- liga ledare i vad ledaren uppfattar som största svårigheter och problem i angi- vet uppdrag

Någon genomgående skillnad i total svarsprocent mellan manliga och kvinn- liga ledare förekommer inte enligt vad tabell 153 utvisar. Däremot kan man se

att svaret brist på pengar angetts av något större procent män än av kvin- nor inom samtliga undersökta ledar- kategorier. I gengäld har de kvinnliga ledarna genomgående något högre pro- cent för svaret program, arbetsmeto- der, organisationsformer. I övriga svar följs män och kvinnor åt.

Jämförelse mellan åldersgrupper i vad ledaren uppfattar som största svårighe- ter, problem i angivet uppdrag

IP har fördelats på åldersklasserna 15—34 år och 35—54 år.

Parlamentariskt valda ledare på lokalplan

Tabell 154 visar att de äldre ordförande- na har högre total svarsprocent än de yngre. Inom båda ordförandekategorier- na har procentuellt något fler av de äldre angett svaren brist på ledare, brist på pengar samt brist på lokaler, hallar, anläggningar.

De yngre har procentuellt något fler som framhållit svårigheten att få ut budskapet.

Fritidsgruppsledare

Tabell 155 synes inte kunna visa att ledarna i de olika åldersklasserna skil- jer sig nämnvärt åt i sina svar.

Sammanfattning

Bland ordförandena på lokalplan finner man somliga olikheter i svar mellan äldre och yngre ledare, vilket man inte gör bland fritidsgruppsledarna.

Hos ordförandena tenderar de äldre att ha högre total svarsprocent än de yngre. Av de äldre har procentuellt nå- got fler angett svaren brist på ledare,

• Sida 153
•  Original

Tabell 153. Jämförelse mellan manliga och kvinnliga ledare i vad de uppfattar som de största svårigheterna, problemen i angivet uppdrag. Parlamentariskt valda ledare på lokalplan inom övriga slag av organisationer samt fritidsgruppsledare.

Ordförande Fritidsgruppsledare inom inom Största svårigheter, problem 0 I Ö K M Kv M Kv M Kv M Kv n 214 n 65 n 125 11 63 n 299 11 34 in 73 11 40 % % % % % % % % Bristande egen tid .............. 21 17 10 6 10 14 7 13 Brist på pengar ................ 20 15 36 — 18 10 8 — Brist på lokaler, hallar, anlägg- F ningar ...................... 14 14 32 29 22 22 19 20 Bristande expeditionen kapacitet. 1 2 — — 1 -— 1 5 Brist på ledare ................. 35 34 21 18 21 18 7 3 Bristande egen utbildning ....... 1 14 2 _ 1 3 1 3 Medlems- och ledarvård, utbild- ning ........................ 7 8 10 21 15 18 19 15 Att få ut budskapet ............ 41 42 11 9 20 24 25 20 Program, arbetsmetoder, organi- sationsformer ................ 8 12 6 12 15 21 11 15 Obekväma arbetstider ........... 1 — 1 3 1 _ 1 — För mycket skrivbordsarbete ..... 1 — 1 — -— — 4 — Annat, vet ej, inget svar ........ 13 9 19 29 24 16 26 28 Summa 163 167 149 127 148 146 129 | 122

Tabell 154. Jämförelse mellan åldersgrupper i vad ledaren uppfattar som största svårig— heter, problem i angivet uppdrag. Parlamentariskt valda ledare på lokalplan.

Ordförande på lokalplan inom I Ö Största svårigheter, problem Ålder Ålder 15—34 35—54 15—34 35—54 n 59 n 79 n 184 11 95 % % % % Bristande egen tid ............................ 12 13 18 23 Brist på pengar .............................. 42 48 16 24 Brist på lokaler, hallar, anläggningar ............ 22 27 10 22 Bristande expeditionen kapacitet ............... 3 — 1 2 Brist på ledare ............................... 19 35 25 54 Bristande egen utbildning ..................... — 1 4 3 Medlems- och ledarvård, utbildning ............. 7 1 8 5 Att få ut budskapet .......................... 29 24 47 31 Program, arbetsmetoder, organisationsformer. . . . 2 4 11 6 Obekväma arbetstider ......................... 2 1 1 — För mycket skrivbordsarbete ................... —— 1 1 — Annat, vet ej, inget svar ...................... 19 13 13 10 Summa 157 168 155 180

• Sida 154
•  Original

Tabell 155. Jämförelse mellan åldersgrupper i vad ledaren uppfattar som största svårig-

heter, problem i angivet uppdrag. Fritidsgruppsledare.

Fritidsgruppsledare inom I 0 K Största svårigheter, problem Ålder Ålder Ålder 15—34 35—54 15—34 35—54 15—34 35—54 11 193 11 140 n 116 n 72 11 61 n 52

% % % % % % Bristande egen tid .......................... 10 9 11 13 10 8 Brist på pengar ............................ 28 38 21 6 5 6 Brist på lokaler, hallar, anläggningar .......... 29 36 21 24 20 19 Bristande expeditionell kapacitet ............. — 1 1 — 3 2 Brist på ledare ............................. 16 26 21 18 8 2 Bristande egen utbildning ................... 2 1 2 1 — 4 Medlems— och ledarvård, utbildning ........... 12 10 18 13 15 21 Att få ut budskapet ........................ 9 14 22 19 23 23 Program, arbetsmetoder, organisationsformer . . 8 6 18 15 12 14 Obekväma arbetstider ....................... 1 1 — 1 _ 2 För mycket skrivbordsarbete ................. 2 —— — —— 2 4 Annat, vet ej, inget svar .................... 25 14 18 26 26 27 Summa 142 156 153 136 124 132

brist påvpengar samt brist på lokaler, hallar, anläggningar.

Av de yngre har å andra sidan pro- centuellt något fler pekat på svårig- heten att få ut budskapet.

Jämförelse mellan IP med olika skolut- jbildning i vad IP uppfattar som största svårigheter, problem i angivet uppdrag

Vi. skiljer på IP som har folkskola och/ eller folkhögskola som högsta skolut- bildning och IP som har realskola eller högre skolutbildning.

Parlamentariskt valda ledare på lokal- plan

IP med realskola eller däröver har hög— re total svarsprocent än IP med enbart folkskola och/eller folkhögskola. Tabell 156.

Det är procentuellt fler IP med högre än med lägre skolutbildning som fram- hållit brist på ledare samt svårighet att

få ut budskapet. I övrigt råder stor sam- stämmighet i uppfattning mellan de två utbildningsgrupperna i lämnade svar.

Fritidsgruppsledare

Av tabell 157 framgår att totala svars- procenten är högre hos IP med den högre skolutbildningen. Hos de kom- munala fritidsgruppsledarna kan man emellertid inte tala om någon skillnad.

Svaret brist på ledare har angetts av procentuellt fler inom kategorin med högre skolutbildning, i synnerhet hos fritidsgruppsledarna inom idrottsorgaa nisationerna och övriga slag av organi- sationer. I övrigt råder stor likhet i sva- ren mellan dem som har högre och dem som har lägre skolutbildning.

Sammanfattning

Ledare med högre skolutbildning har inom idrotts- och övriga slag av orga- nisationer något högre total svarspro- cent än andra.

• Sida 155
•  Original

Tabell 156. Jämförelse mellan IP med olika atbildningsnivåer i vad IP uppfattar som största svårigheter, problem i angivet uppdrag. Parlamentariskt valda ledare på lokalplan.

Ordförande på lokalplan inom I 0 Största svårigheter, problem Högst __ Högst __ folkhög- Lag” folkhög- Lag” skola realskola skola realskola n 75 n 63 11 136 11 143

% % % %

Bristande egen tid ............................ 13 11 17 22 Brist på pengar .............................. 47 44 18 19 Brist på lokaler, hallar, anläggningar ............ 24 25 13 15 Bristande expeditionen kapacitet ............... —— 3 -— 2 Brist på ledare ............................... 25 32 28 41 Bristande egen utbildning ..................... — 2 6 2 Medlems- och ledarvård, utbildning ............. 3 5 6 8 Att få ut budskapet .......................... 21 32 35 47 Program, arbetsmetoder, organisationsformer . . . . 1 5 10 9 Obekväma arbetstider ......................... -— 3 -— 1 För mycket skrivbordsarbete ................... —— 2 1 — Annat, vet ej, inget svar ...................... 15 16 14 10 Summa 149 180 148 176

Tabell 157. Jämförelse mellan IP med olika utbildningsnivåer i vad IP uppfattar som största svårigheter, problem i angivet uppdrag. Fritidsgruppsledare.

Fritidsgruppsledare inom , I O. K Största svårigheter, problem ' Högst Lägst Högst Lägst Högst Lägst folk- real- folk- real— folk- real- högsk. skola högsk. skola högsk. skola n 222 n 111 n 117 n 71 11 79 n 345" % % % % % %!

Bristande egen tid .......................... 9 12 6 21 11 3 Brist på pengar ............................ 31 35 15 15 5 6 Brist på lokaler, hallar, anläggningar .......... 32 31 21 24 23 12 Bristande expeditioncll kapacitet ............. — —— —— 1 1 6 Brist på ledare ............................. 19 23 15 28 5 6 Bristande egen utbildning ................... 1 2 1 3 1 3 Medlems- och ledarvård, utbildning ........... 9 16 15 17 18 18 Att få ut budskapet ........................ 12 10 15 31 23 24 Program, arbetsmetoder, organisationsformer . . 7 7 16 18 11 15 Obekväma arbetstider ....................... — 2" 1 — 1 — För mycket skrivbordsarbete ................. 1 2 — — 3 3 Annat, vet ej, inget svar .................... 22 17 25 15 24 32

Summa 143 157 130 173 126 128

• Sida 156
•  Original

IP med realskola eller däröver har procentuellt fler än andra som framhål- lit brist på ledare. Skillnaden mellan de två utbildningsgrupperna framträder dock inte hos de kommunala fritids- gruppsledarna. Inom ordförandegrup- perna har IP med högre skolutbildning också procentuellt fler som nämnt svå- righet att få ut budskapet. I övrigt råder mestadels stor samstämmighet i upp- fattning mellan de två utbildningsgrup- perna.

Jämförelse mellan antal år uppdraget innehafts och vad IP uppfattar som största svårigheter och problem i an- givet uppdrag

Vi delar materialet på två klasser, IP som innehaft uppdraget 1—5 år och IP som innehaft uppdraget 6—10 år.

Parlamentariskt valda ledare på lokal- plan

I total svarsprocent föreligger, enligt ta- bell 158, inte några entydiga olikheter mellan IP som haft uppdraget kortare

tid och IP som haft uppdraget längre tid. Däremot förefaller de senare inom båda ordförandegrupperna att i större omfattning betona bristen på ledare.

Fritidsgruppsledare

Hos fritidsgruppsledarna föreligger en- ligt tabell 159 en tendens till högre to- tal svarsprocent då uppdraget innehafts längre tid.

De som innehaft uppdraget längre tid synes till något större del ha angett svå- righeter rörande program, arbetsmeto— der, organisationsformer. Även brist på ledare har framhållits av procentuellt fler av dem som innehaft uppdraget längre tid. Hos de kommunala fritids- gruppsledarna finns däremot inte sist— nämnda differens.

Sammanfattning

Hos samtliga undersökta ledarkategorier utom ordförandena på lokalplan inom idrottsorganisationer ökar den totala

Tabell 158. Jämförelse mellan antal år uppdraget innehafts och vad ledaren uppfattar som största svårigheter, problem i angivet uppdrag. Parlamentariskt valda ledare på

lokalplan. Ordförande på lokalplan inom 1 Ö Största svårigheter, problem Antal år Antal år 1—5 6_10 1—5 6—10

n 102 11 36 n 224 n 55

% % % %

Bristande egen tid ............................ 13 11 18 25 Brist på pengar .............................. 47 42 19 16 Brist på lokaler, hallar, anläggningar ............ 25 22 12 22 Bristande expeditionell kapacitet ............... 2 _ 1 _ Brist på ledare ............................... 27 31 30 55 Bristande egen utbildning ..................... _ 3 5 _ Medlems- och ledarvård, utbildning ............. 4 6 8 2 Att få ut budskapet .......................... 30 14 41 42 Program, arbetsmetoder, organisationsformer. . . . 3 3 11 4 Obekväma arbetstider ......................... 2 — _ 2 För mycket skrivbordsarbete ................... 1 — — _ Annat, vet ej, inget svar ...................... 15 17 13 5 Summa 169 149 158 173

• Sida 157
•  Original

Tabell 159. Jämförelse mellan antal år uppdraget innehafts och vad ledaren uppfattar

som största svårigheter, problem i angivet uppdrag. Fritidsgruppsledare.

Fritidsgruppsledare inom I Ö K

Största svårigheter, problem Antal år Antal år Antal år

1—5 6—10 1—5 6—10 1_5 6—10

n 267 n 66 11 156 n 32 n 91 n 22 % % % % % % Bristande egen tid .......................... 10 9 10 19 10 5 Brist på pengar ............................ 30 42 16 9 3 14 Brist på lokaler, hallar, anläggningar .......... 30 38 23 16 16 32 Bristande expeditionell kapacitet ............. _ 2 1 — 2 5 Brist på ledare ............................. 18 30 19 22 5 5 Bristande egen utbildning ................... 1 3 1 3 2 _ Medlems- och ledarvård, utbildning ........... 12 8 14 25 18 18 Att få ut budskapet ........................ 10 14 22 16 24 18 Program, arbetsmetoder, organisationsformer. . 6 11 15 25 12 14 Obekväma arbetstider ....................... 1 — 1 _ 2 _ För mycket skrivbordsarbete ................. 2 _ _ — 3 _ Annat, vet ej, inget svar .................... 23 9 22 19 27 23 Summa 143 166 144 154 124 134

svarsprocenten med att uppdraget inne- hafts längre tid.

Inom alla ledarkategorier med undan- tag för de kommunala fritidsgruppsle— darna, har de som innehaft uppdraget längre tid i större omfattning än reste-

rande angett svårigheten att få ledare. Bland fritidsgruppsledarna har de som haft uppdraget längre tid också större procent som framhållit svårigheter sam- manhängande med program, arbetsme— toder, organisationsformer.

• Sida 158
•  Original

KAPITEL 11

Relationer mellan att ha genomgått ledarutbildningskurser och IPs föreningsengagemang

Vi undersöker nedan eventuella relatio- ner mellan att ha genomgått vad som i kapitel 6 nämndes kortare ledarutbild- ningskurser och en rad faktorer som kan sammanföras under rubriken för- eningsengagemang. Dessa faktorer är att ha organiserat eller undervisat i kortare ledarutbildningskurser, antal år IP varit med i organisationen, an— tal år IP innehaft uppdraget, läsning _av föreningstidningar, källor och kana- ler för vårdefullaste kunskaper, idéer och informationer för angivet upp- drag, viktigaste uppgifter för egen or- ganisation och slutligen största svårig- heter eller problem i angivet uppdrag.

11 .] Relation mellan att ha genomgått kortare ledarutbildningskurs och att ha organiserat eller undervisat i kortare ledarutbildningskurs

11.1.1 Parlamentariskt valda ledare

Enär vi i synnerhet på riksplan har mycket små sampel, blir det efter för- delning av IP på att ha genomgått kor- tare kurser eller ej, stundom mycket små ta] att räkna procent på. Men trots detta visar tabell 160 att de som genom- gått kortare kurser i större omfatt- ning än övriga också har organiserat eller undervisat i sådana.

Tabell 160. Relation mellan att ha genomgått kortare ledarutbildningskurs och att själv ha organiserat eller undervisat i kortare ledarutbildningskurs. Parlamentariskt valda

ledare. _ Har genomgått kortare ledarutbildningskurs Har Har ej Parlamentariskt när: "gå; Ja Nej valda ledare kortg' kortg. Har org. Har underv. Har org. Har underv. kurs kurs kortare kurs 1 kortare kurs kortare kurs 1 kortare kurs Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej

" f f % % % % % % % % Riksplan Ordförande, SF 22 6 16 100 _ 100 _ 31 69 31 69 Sekreterare, SF 21 9 12 78 22 56 44 42 58 50 50 Ordförande, 0 21 14 7 71 29 100 _ 71 29 71 29 Distriktsplan Ordförande, SF 57 36 21 81 19 78 22 33 67 29 71 Sekreterare, SF 52 31 21 48 52 52 48 33 67 38 62 Ombudsmän, SF 26 12 14 42 58 33 67 7 93 21 79 Ordförande, 0 73 58 15 74 26 62 68 47 53 47 53 Lokalplan Ordförande, I 184 69 115 25 75 22 78 3 97 3 97 Ordförande, Ö 320 238 82 34 66 37 63 6 94 10 90

• Sida 159
•  Original

11.1.2 Anställda ledare

Av de anställda ledarna har flertalet ge- nomgått kortare ledarutbildningskurser. Enär stickproven därtill stundom är små, får vi mycket få personer i jäm- förelsens ena led. Tabell 161 visar ändå att IP som genomgått kortare kurser i märkbart större utsträckning än övriga organiserat och undervisat i kortare kurser.

11.1.3. Fritidsgruppsledare

Tabell 162 visar att fritidsgruppsledare som genomgått kortare kurser i större

utsträckning än andra också har or- ganiserat och undervisat i sådana.

11.1.4 Sammanfattning

Ledare som genomgått kortare kurser har i större omfattning än andra också organiserat eller undervisat i kortare kurser.

11.2 Relation mellan att ha genomgått kortare ledarutbildningskurser och antal år IP varit med i »egen» organisation

Det vore naturligt om de ledare, som varit med i »egen» organisation många

Tabell 161. Relation mellan att ha genomgått kortare Iedarutbildn ingskurs och att själv ha organiserat eller undervisat i kortare ledarutbildningskurs. Anställda ledare.

_ Har genomgått kortare ledarutbildningskurs Har Har ej ge- ge- Ja Nej Anställda ledare när? nåmtg. Har org. Har underv. Har org. Har underv. ' k ' or ' kortare kurs i kortare kurs kortare kurs i kortare kurs urs kurs Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej " f f % % % % % % % %

Riksplan Högsta tjm, Instruktörer och andra tjm inom Ö ....... 114 102 12 89 11 91 9 (58) (42) (92) (8) Distriktsplan Tjänstemän, Ö 43 41 2 88 12 93 7 (50) (50) (50) (50) *Konsulenter inom '

I och K ....... 31 26 5 96 4 96 4 (80) (20) (100) (_) Lokalplan ' ' Tjänstemän, Ö 38 31 7 68 32 81 19 (_) (100) (14) (86) Ungdomsg.f., K 57 51 6 41 59 39 61 (_) (100) (17) (83)

Tabell 162. Relation mellan att ha genomgått kortare ledarutbildningskurs och att själv ha organiserat eller undervisat i kortare ledarutbildningskurs. Fritidsgruppsledare.

_ Har genomgått kortare ledarutbildningskurs Har Har ej Fritidsgruppsledare ge— ge- Ja Ne] . nomg. nomg. inom kort kort Har org. Har underv. Har org. Har underv. ' ' kortare kurs i kortare kurs kortare kurs i kortare kurs kurs kurs Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej n f f % % % % % % % % I ........... 364 185 179 11 89 14 86 6 94 4 96 Ö ........... 235 146 89 27 73 31 69 4 96 6 94 K .......... 135 61 74 11 89 20 80 1 99 1 99 '

• Sida 160
•  Original

år, i större omfattning hunnit gå igenom kurser för utbildning av ungdomsledare än de som endast varit med få år. Vi utgår därvid från att ledarutbildnings— kurserna inte bara tjänstgör som en in- troduktion till ett ledaruppdrag utan kanske i första hand vänder sig till hela kadern av verksamma ledare och tänkbara ledaraspiranter inom organi- sationen. Det hindrar inte att kurserna ändå med hänsyn till innehåll och me- todisk uppläggning kan vända sig till särskilda kategorier ledare eller aspi- ranter. Ju längre man varit med i en organisation, desto fler gånger skulle man således ha nåtts med inbjudan att delta i en ledarutbildninlgskurs.

Vi undersöker nämnda relation hos ordförandena på lokalplan och fritids- gruppsledarna.

I kapitel 7 redogjordes för det antal år IP varit med i »egen» organisation. Vi kompletterar nedan den redovisning- en genom att dela in även de IP som varit med i organisationen 31 år eller längre i femårsklasser.

I beskrivningen i kapitel 7 fanns också med ett mindre antal IP, som an- tingen uraktlåtit att uppge när de första gången kom med i organisationen eller noterat att de inte minns. Ett här icke redovisat specialstudium av dessa IP visar att de i medeltal är i ålder 45_54 år och har innehaft ledaruppdraget i regel något längre än övriga. Det är därför troligt, att de mestadels också varit med i organisationen något längre än de andra. På det hela taget är dessa personer dock så få, att de knappast menligt kan inverka på resultaten.

11.2.1 Parlamentariskt valda ledare, lokalplan

Av tabell 163 som beskriver ordföran- dena pä lokalplan inom idrottsorganisa— tioner, kan utläsas, att de som genom- gått fyra kortare kurser eller flera i medeltal har varit med i »egen» organi-

Tabell 163. IP som genomgått kortare ledarutbildningskurser fördelade efter an- tal är IP varit med i organisationen. Ord- förande pä lokalplan inom idrottsorgani-

sationer. Med i Antal kurser organisa- tionen 0 1—3 4"— antal år n 115 n 42 n 27 f % f % f % 1_ 5. . . 29 25 11 26 7 26 6—10. . . 21 18 9 21 3 11 11—15... 19 17 4 10 4 15 lli—20... 19 17 6 14 4 15 21—25 . . . 5 4 6 14 3 11 26—30. . . 9 8 2 5 4 15 31_35 . . . 5 4 1 2 2 7 36—40. . . 1 1 1 2 _ _ 41—45. . . 1 1 — _ _ _ 46—50. . . _ _ _ _ _ _ Medeltal . 13,9 13,8 15,9 Vet ej . . . 6 5 2 5 — _

sation 15,9 år, vilket är ungefär tre år längre än övriga. Däremot föreligger inte någon skillnad i nämnda avseende mellan dem som genomgått 1—3 kor- tare kurser och dem som inte genom- gått några.

Man kan också läsa tabell 163 så, att över hälften av dem som inte genomgått några kortare kurser ändå varit med i organisationen elva år eller längre. Av samtliga inom ledarkategorin utgör de 34 %.

Tabell 164 beskriver ordförandena på lokalplan inom övriga slag av organi— sationer. Av tabellen framgår, att de som genomgått fyra eller flera kortare kurser i medeltal varit med i »egen» organisation 16,3 år. Det är ungefär fyra år längre än övriga. Däremot finns inte heller här några skillnader mellan dem som genomgått 1—3 och dem som inte genomgått några kortare kurser.

Av IP som inte genomgått några kurser har över 40 % varit med i orga- nisationen elva år eller längre. I för- hållande till hela ledarkategorin utgör den gruppen dock endast 11 %.

• Sida 161
•  Original

Tabell 164. IP som genomgått kortare Iedarutbildningskurser fördelade efter an- tal dr IP varit med i organisationen. Ord- förande pd lokalplan inom övriga slag av

Tabell 165. IP som genomgått kortare Iedarutbildningskurser fördelade efter an- tal år IP varit med i organisationen. Fri- tidsgruppsledare inom idrottsorganisatio-

organisationer. ner. Med i Antal kurser Med i Antal kurser organisa- organisa- tionen 0 1—3 4'— tionen 0 1—3 4— antal år 11 82 11 113 n 120 antal år n 179 n 141 11 44 f % f % f % f % f % f % 1— 5. . . 32 39 37 31 22 18 1_ 5. . . 100 56 72 51 18 41 6—10. . . 14 17 33 28 25 21 6—10. . . 31 17 37 26 9 21 11—15. . . 11 13 12 10 20 16 11—15. . . 18 10 7 5 3 7 16—20. . . 11 13 16 14 17 14 16—20. . . 8 5 8 6 3 7 21—25. . . 4 5 7 6 10 8 21—25. . . 6 3 6 4 4 9 26—30. . . 2 2,5 5 4 14 12 26—30. . . 5 3 1 1 5 11 31—35. . . 2 2,5 2 2 6 5 31—35. . . 2 1 2 1 1 2 36—40. . . 5 6 2 2 4 3 36—40. . . _ _ _ _ 1 2 41—45. . . _ _ 2 2 2 2 41—45. .. _ _ _ _ _ _ 46—50. . . _ _ _ _ _ — 46—50. . . _ _ _ _ _ _ Medeltal . 12,7 12,1 1 ,3 Medeltal . 8,0 7,9 12,4 Vetej... 1 1 2 2 _ — Vetej... 9 5 8 6 _ _ 11.2.2 Fritidsgruppsledare Tabell 1 6 6. IP som genomgått kortare Tabell 165 visar att de fritidsgruppsle- dare inom idrottsorganisationer som ge- nomgått fyra eller flera kortare kur- ser i medeltal varit med i »egen» orga- nisation 12,4 år eller ungefär fyra år längre än övriga.

Inte heller i denna tabell erhåller man någon skillnad i medeltal år mel- lan »dem som genomgått 1—3 och dem som inte genomgått några kortare kur- ser.

Knappt en fjärdedel av dem som inte genomgått några kurser har likväl varit med i organisationen elva år eller längre. Av hela ledarkadern utgör de 11 %.

Inom övriga slag av organisationer har, enligt tabell 166, de fritidsgrupps- ledare som genomgått fyra eller flera kortare kurser i medeltal varit med i »egen» organisation 15,9 år. Det är tre år längre än de som genomgått 1_3 kurser, vilka i sin tur varit med i me- deltal omkring tre år längre än de som inte alls genomgått några kortare kur- ser.

Iedarutbildningskurser fördelade efter an— tal är IP varit med i organisationen. Fri- tidsgruppsledare inom övriga slag av orga-

nisationer. Med i Antal kurser organisa—

tionen 0 1—3 4— antal år 11 89 11 69 n 77

t % f % f %

1— 5... 39 44 17 25 13 17

6—10. . . 22 25 25 36 21 27 11—15. .. 15 17 8 12 8 10 16—20. . . 3 3 5 7 12 16 21—25. . . 2 2 5 7 6 8 26—30. . . 3 3 2 3 5 7 31—35. . . — _ 2 3 6 8 36—40. . . _ _ 2 3 4 5 41—45. . . _ — 2 3 — _ 46—50. . . 1 1 _ _ _ _ 51—55. . . _ _ _ _ _ _ 56—60. . . 1 1 _ _ _ _ Medeltal . 9,6 12,9 15,9 Vet ej . . . 3 3 1 2 2 3

Mellan en fjärdedel och en tredjedel av dem som inte genomgått några kur- ser har varit med i organisationen elva år eller längre. Totalt av hela ledar- kadern utgör de 11 %.

• Sida 162
•  Original

I tabell 167 beskrivs fritidsgruppsle- darna i det kommunala ungdomsarbetet. De som genomgått fyra eller flera kor- tare kurser har i medeltal varit med i kommunalt ungdomsarbete 8,8 år, vilket är ca två år längre än de som genomgått 1_3 kortare kurser. De som inte genomgått några kurser alls har i medeltal varit med 6,0 år.

Även i det kommunala ungdomsarbetet finns det ett flertal ledare, som varit med tämligen många år utan att ha ge- nomgått någon kortare kurs. Elva år eller längre har dock endast 6 % av hela ledarkadern varit med utan att ha ge- nomgått kortare kurs.

11.2.3 Sammanfattning Inom samtliga undersökta ledarkatego- rier har IP som genomgått fyra eller flera kortare kurser varit med i »egen» organisation fler är i medeltal än öv- riga. Med undantag för fritidsgrupps- ledarna inom övriga slag av organisa-

Tabell 167. IP som genomgått kortare ledarutbildningskurser fördelade efter an- tal är IP varit med i organisationen. Fritidsgruppsledare inom kommunal ung- domsverksamhet.

Med i kommu- nalt ungdoms— arbete 0 antal år " 74

Antal kurser

n19

1— 5. .. 46 62 6—10. .. 17 23 11—15. . . 16—20. .. 21—25. . . 26—30. . . 31—35. . . 36—40. . . 41—45. . . 46—50. ..

Medeltal . Vet ej . . .

tilll—_a

'o

la Illll_mezå av

m llllmllwaä ... ca

0.105 &

tioner och inom kommunal ungdoms- verksamhet har däremot IP som inte genomgått några kortare kurser och IP som genomgått 1_3 kortare kurser va- rit med i »egen» organisation i medel- tal lika många år.

Av idrottsorganisationernas ordföran- de har 34 % varit med i »egen» orga- nisation elva år eller längre utan att ha genomgått kortare kurser. Inom resterande undersökta ledarkategorier är motsvarande tal endast 11 %, hos de kommunala fritidsgruppsledarna 6%.

11.3 Relation mellan genomgångna kor- tare ledarutbildningskurser och antal år IP i medeltal innehaft i frågeformulärets fråga 6 angivna uppdrag

I tabell 168 presenteras endast me- deltalen år uppdraget innehafts, varvid de få personer, för vilka sådan upp- gift saknas frånräknats.

Tabellen visar, att det relativt stora antal som inte genomgått några kortare kurser ändå innehaft uppdraget i me- deltal från knappt fem till drygt sju är beroende på ledarkategori. Lägsta me- deltalet, 4,8 år, har fritidsgruppsledarna inom idrottsorganisationer. Högsta me- deltalet, 7,4 år, har ordförandena på lokalplan inom idrottsorganisationer.

Med undantag för ordförandena inom idrottsorganisationer har IP som ge- nomgått fyra eller flera kortare kurser innehaft uppdraget längre tid i medeltal än övriga. Det är däremot endast hos fritidsgruppsledarna inom idrottsorga- nisationer och övriga slag av organisa- tioner som vi får skillnad i medeltal år uppdraget innehafts mellan IP som ge- nomgått noll kurser och IP som genom- gått 1—3 kurser.

Sammanfattning

Det föreligger en svag tendens till att IP som genomgått fyra kortare ledar-

• Sida 163
•  Original

Tabell 168. Relation mellan medeltal år uppdraget innehafts och genomgångna kortare ledarutbildningskurser. Parlamentariskt valda ledare på lokalplan och fritidsgrupps-

ledare. Medeltal år uppdraget innehafts Le dai-kategorier Antal genomgångna kortare kurser 0 1—3 4— n M 11 M n M

Ordförande på lokalplan inom: I ......................................... 113 7,4 42 7,3 27 7,2 0 ......................................... 81 5,7 117 5,6 120 6,6 Fritidsgruppsledare inom: I ......................................... 176 4,8 141 5,2 43 5,6 () ......................................... 87 5,4 68 6,1 77 6,5 K ........................................ 74 5,6 42 5,2 19 6,4

utbildningskurser eller flera innehaft uppdraget längre tid än övriga. Däremot är tendensen oklar mellan dem som inte genomgått några kortare kurser och dem som genomgått 1—3 sådana.

11.4 Relation mellan genomgångna kor- tare ledarutbildningskurser och att ha haft »andra uppdrag» än som angetts i fråga 6 i frågeformuläret

11.4.1 Parlamentariskt valda ledare på lokal-

plan

Tabell 169, ordförande på lokalplan inom idrottsförbund, visar att ju fler kortare kurser IP genomgått, desto stör- re procent av IP har eller har haft »andra uppdrag».

Även hos ordförandena på lokalplan inom övriga slag av organisationer rå- der, enligt tabell 170 positiva förhållan- den mellan att ha genomgått många kortare kurser och att ha eller ha haft »andra uppdrag».

11.4.2 Fritipsgruppsledare

Av tabell 171, fritidsgruppsledare inom idrottsorganisationerna, framgår att med fler genomgångna kortare kurser växer andelen som har/har haft »and- ra uppdrag». Men det är en blygsam

Tabell 169. Relation mellan att ha genom- gått kortare Iedarutbildningskurser och att ha/ha haft »andra uppdrag» avseende före- ningsarbete eller annan fritidsverksamhet

bland ungdom. Ordförande på lokalplan inom idrottsorganisationer.

Antal genomgångna kortare kurser

1—3

Har/har haft »andra uppdrag» 0 4—

n115 n42 n27

% % %

Ja ................. 51 76 100 Nej ................ 49 24 _

Tabell 170. Relation mellan att ha genom- gått kortare Iedarutbildningskurser och att ha/ha haft »andra uppdrag» avseende före- ningsarbete eller annan fritidsverksamhet bland ungdom. Ordförande på lokalplan inom övriga slag av organisationer.

Antal genomgångna kortare kurser Har/har haft »andra uppdrag» 0 1—3 4— n 82 n 118 n 120 % % % Ja ................. 52 76 83 Nej ................ 48 24 17

• Sida 164
•  Original

Tabell 171. Relation mellan att ha genom- gått kortare Iedarutbildningskurser och att ha/ha haft »andra uppdrag» avseende före- ningsarbete eller annan fritidsverksamhet bland ungdom. Fritidsgruppsledare inom idrottsorganisationer.

Tabell 173. Relation mellan att ha genom— gått kortare ledarutbildningskurser och att ha/ha haft »andra uppdrag» avseende före- ningsarbete eller annan fritidsverksamhet bland ungdom. Fritidsgruppsledare inom kommunal ungdomsverksamhet.

Antal genomgångna Antal genomgångna kortare kurser kortare kurser Har/har haft Har/har haft »andra uppdrag» 0 1—3 4— »andra uppdrag» 0 1—3 4— n 179 n 141 n 44 11 74 n 42 11 19 % % % % % % Ja ................. 47 72 80 Ja ................. 41 79 95 Nej ................ 53 28 20 Nej ................ 59 21 5

ökning från att ha genomgått 1—3 kor- tare kurser till att ha genomgått fyra eller flera. Den stora skillnaden före- ligger mellan dem som inte genomgått några kortare kurser och dem som har det.

Inom övriga slag av organisationer är det enligt tabell 172, med fler ge- nomgångna kortare kurser större andel som har/har haft »andra uppdrag».

Av tabell 173 framgår att andelen IP inom kommunal ungdomsverksam- het som har/har haft »andra uppdrag» ökar med antal genomgångna kortare kurser.

Tabell 172. Relation mellan att ha genom- gått kortare ledarutbildningskurser och att ha/ha haft »andra uppdrag» avseende före- ningsarbete eller annan fritidsverksamhet bland ungdom. Fritidsgruppsledare inom övriga slag av organisationer.

Antal genomgångna kortare kurser Har/har haft »andra uppdrag» 0 1—3 4— n 89 n 69 n 77 % % % ' Ja ................. 54 61 84 — Nej ................ 46 39 16

11.4.3 Sammanfattning Både hos ordförandena på lokalplan och hos fritidsgruppsledarna råder en entydig positiv relation mellan att ha genomgått kortare ledarutbildnings- kurser och att ha/ha haft »andra upp- drag» avseende föreningsarbete eller an- nan fritidsverksamhet bland ungdom. Ju fler kortare kurser IP genomgått, desto större procent av IP har eller har haft »andra uppdrag».

11.5 Relation mellan att ha genomgått kortare ledarutbildn ingskurser och att läsa föreningstidningar

I kapitel 9.1 har vi konstaterat, att ledare som har eller har haft »andra uppdrag» har större andel som läser föreningstidningar än ledare som inte har eller har haft »andra uppdrag». Vi har i närmast föregående avsnitt också funnit, att de som har eller har haft »andra uppdrag» till större procent än andra har genomgått kortare ledar- utbildningskurser. För undersökning av relationen att ha genomgått kortare le- darutbildningskurser och att läsa för- eningstidningar konstanthåller vi där- för faktorn att ha/ha haft »andra upp-

• Sida 165
•  Original

drag». Vi eliminerar därigenom berörda faktors inverkan på resultaten.

I tabell 174 har vi endast redovisat IP som har eller har haft »andra upp- drag» och som läser föreningstidningar. Av tabellen framgår att ju fler kortare kurser IP genomgått, desto större blir andelen som läser föreningstidningar.

I tabell 175 har vi endast redovisat IP som ej har eller har haft »andra upp- drag» men som ändå läser föreningstid- ningar. Det framgår av tabellen att IP

som genomgått kortare kurser har pro- centuellt fler som läser föreningstid- ningar.

11.5.1 Sammanfattning

Både bland IP som har eller har haft »andra uppdrag» och IP som ej har eller har haft sådana finner vi att ju fler kor- tare ledarutbildningskurser IP genom- gått desto större blir procenten IP som läser föreningstidningar.

Tabell 174. Relation mellan att läsa föreningstidningar och att ha genomgått kortare ledarutbildningskurser. Parlamentariskt valda ledare på lokalplan och fritidsgrupps- ledare, vilka har/har haft »andra uppdrag».

Har/har haft »andra uppdrag» Le darkategorier Läser föreningstidningar Antal genomgångna kortare kurser 0 1—3 4— n % n % n % Ordförande på lokalplan inom: ' I .......................................... 59 64 32 84 27 89 Ö .......................................... 43 79 90 96 100 99 . Fritidsgruppsledare inom: I .......................................... 85 54 102 62 35 89 Ö .......................................... 48 69 42 81 65 86 K ......................................... 30 37 33 58 18 83

Tabell 175. Relation mellan att låsa föreningstidningar och att ha genomgått kortare ledarutbildningskurser. Parlamentariskt valda ledare på lokalplan och fritidsgrupps— ledare, vilka ej har/har haft »andra uppdrag».

Har ej haft »andra uppdrag» Le darkategorier Läser föreningstidmngar Antal genomgångna kortare kurser 0 1—3 4— n % n % n % Ordförande på lokalplan inom: I .......................................... 56 52 10 (60) — — Ö .......................................... 39 69 28 86 20 80 Fritidsgruppsledare inom: I .......................................... 94 34 39 46 9 (56) O .......................................... 41 44 27 89 12 (92) K ......................................... 44 16 9 (22) 1 (—)

• Sida 166
•  Original

11.6 Relation mellan att ha genomgått kortare ledarutbildningskurser och käl- lor, kanaler från »egen» organisation för vad IP uppfattar som värdefullaste in- formationer, kunskaper, idéer för i frå— geformulärets fråga 6 angivna uppdrag

11.6.1 Parlamentariskt valda ledare på lokal- plan

I drottsorganisationer

Det framgår av tabell 176 att totala svarsprocenten ökar med antalet ge- nomgångna kortare kurser. De som ge- nomgått fyra eller flera kortare kurser har procentuellt gjort nästan dubbelt så många markeringar som de som inte genomgått några kortare kurser. Den procentuella ökningen gäller i första hand svaren:

kurser, konferenser, läger och lik- nande med en ökning från 9 till 67 pro- cent;

Tabell 176. Relation mellan källor och kom— munikationskanaler från »egen» organisa— tion för vad ledaren uppfattar som värde— fullaste informationer, kunskaper, idéer för angivet uppdrag och genomgångna kortare Iedarutbildningskurser. Ordföran- de på lokalplan inom idrottsorganisationer.

Antal genomgångna Källor, kanaler från kortare kurser »egen» organisation för värdefullaste 0 1—3 4— information . . . n 115 n 42 n 27 % % % Böcker ............. 10 5 7 Tidningar, tidskrif- ter ............... 28 41 63 Förbundsbrev, cir- kulär, skrivelser . . 27 14 44 Ledarträffar, ledar- kolleger .......... 32 62 56 Konsulenter, övriga anställda ......... 16 19 15 Kurser, konferenser, läger ............. 9 24 67 Egna erfarenheter. . . 47 60 67 Annat .............. 3 2 7 Summa 172 227 326

tidningar, tidskrifter rörande ung- domsarbete eller liknande med ökning från 28 till 63 procent;

förbundsbrev, cirkulärskrivelser med ökning från 27 till 44 procent;

ledarträffar, enskilda ledarkolleger med ökning från 32 till 56 procent;

egna erfarenheter med ökning från 47 till 67 procent.

övriga slag av organisationer

Tabell 177 visar att totala svarspro- centen ökar med antalet genomgångna kortare kurser. Ökningen är likväl inte fullt så kraftig som den som ordföran- dena inom idrottsorganisationerna upp- visade. Den procentuella ökningen av— ser främst svaren:

kurser, konferenser, läger och liknan- de med ökning från 28 till 83 %;

Tabell 17 7. Relation mellan källor och kom- munikationskanaler från »egen» organisa- tion för vad ledaren uppfattar som värde- fullaste informationer, kunskaper, idéer för angivet uppdrag och genomgångna kor- tare ledarutbildningskurser. Ordförande på lokalplan inom övriga slag av organisatio-

ner. Antal genomgångna Källor, kanaler från kortare kurser »egen» organisation för värdefullaste 0 1—3 4— informationer . . . n 82 11 118 11 120 % % % Böcker ............. 23 25 31 Tidningar, tidskrif- ter ............... 38 54 57 Förbundsbrev, cir- kulärskrivelser. . . . 34 49 42 Ledarträffar, en- skilda ledarkolle- ger .............. 49 57 67 Konsulenter, övriga anställda ......... 24 34 45 Kurser, konferenser, läger ............. 28 64 83 Egna erfarenheter. . . 32 51 42 Annat .............. 2 2 3 Summa 230 336 370

• Sida 167
•  Original

tidningar, tidskrifter för ungdomsar- bete eller liknande med ökning från 38 till 57 %;

konsulenter, övriga anställda med ök- ning från 24 till 45 %;

ledarträffar, enskilda ledarkolleger med ökning från 49 till 67 %.

11.6.2 Fritidsgruppsledare

Idrottsorganisationer

Det föreligger, enligt tabell 178 en svag ökning av totala svarsprocenten med ökat antal genomgångna kortare kurser.

Den procentuella ökningen gäller i första hand svaren:

Kurser, konferenser, läger och lik- nande med ökning från 11 till 50 %;

konsulenter, övriga anställda med ök- ning från 21 till 30 %;

böcker med ökning från 11 till 21 %.

Tabell 1 7 8. Relation mellan källor och kom- munikationskanaler från »egen» organisa- tion för vad ledaren uppfattar som vårde- fullaste informationer, kunskaper, idéer för angivet uppdrag och genomgångna kortare ledarutbildningskurser. Fritids— gruppsledare inom idrottsorganisationer.

övriga slag av organisationer

Enligt tabell 179 ökar totala svarspro- centen med antal genomgångna kortare kurser. Ökningen är mer påtaglig än hos idrottsorganisationernas fritids- gruppsledare. Den procentuella ökning- en är mest framträdande inom svaren:

kurser, konferenser, läger och lik- nande med ökning från 26 till 83 %;

förbundsbrev, cirkulärskrivelser med ökning från 15 till 33 %;

konsulenter, övriga anställda med ök- ning från 18 till 36 %;

tidningar, tidskrifter rörande ung- domsarbete eller liknande med ökning från 29 till 48 %;

ledarträffar, enskilda ledarkolleger med ökning från 54 till 71 %;

egna erfarenheter med ökning från 38 till 53 %.

Tabell 1 7 9. Relation mellan källor och kom- munikationskanaler från »egen» organisa— tion för vad ledaren uppfattar som vårde- fullaste informationer, kunskaper, idéer för angivet uppdrag och genomgångna kortare ledarutbildningskurser. Fritids- gruppsledare inom övriga slag av organisa- tioner.

._ Antal genomgångna Antal genomgångna Källor, kanaler från kortare kurser Källor, kanaler från kortare kurser »egen» organisation »egen» organisation

för värdefullaste 0 1—3 4— för värdefullaste 0 1—3 4—

informationer . . . informationer . . . n 179 n 141 11 44 n 89 n 69 n 77 % % % % % % Böcker ............. 11 14 21 Böcker ............. 24 29 30 Tidningar, tidskrif— Tidningar, tidskrif-

ter ............... 21 19 16 ter ............... 29 38 48 Förbundsbrev, cir— Förbundsbrev, cir-

kulärskrivelser. . . . 16 21 14 kulärskrivelser. . . . 15 29 33 Ledarträffar, enskil- Ledarträffar, enskil-

da ledarkolleger. . . 45 44 52 då ledarkolleger. . . 54 58 71 Konsulenter, övriga Konsulenter, övriga

anställda ......... 21 24 30 anställda ......... 18 30 36 Kurser, konferenser, Kurser, konferenser,

läger ............. 11 35 50 läger ............. 26 57 83 Egna erfarenheter. . . 50 48 41 Egna erfarenheter. . . 38 43 53 Annat .............. 1 6 — Annat .............. 2 4 3

Summa 176 211 224 Summa 206 288 357

• Sida 168
•  Original

Kommunal ungdomsverksamhet

Tabell 180 visar att det är förhållande- vis få personer som genomgått fyra kor- tare kurser eller flera. Det ringa antalet motiverar att vi i första hand låter jäm- förelsen gälla dem som inte genomgått några kortare kurser och dem som ge- nomgått 1—3 sådana. Vi kan då se, att de som genomgått kortare kurser har högre total svarsprocent än övriga. Den procentuella ökningen avser i första hand svaren:

kurser, konferenser, läger eller lik- nande med ökning från 18 till 48 %;

ledarträffar, enskilda ledarkolleger med ökning från 24 till 43 %;

förbundsbrev, cirkulärskrivelser med ökning från 5 till 21 %;

tidningar, tidskrifter rörande ung- domsarbete eller liknande med ökning från 11 till 19 %.

Tabell 180. Relation mellan källor och kom- munikationskanaler från »egen» kommun för vad ledaren uppfattar som värdefullaste informationer, kunskaper, idéer för angi— vet uppdrag och genomgångna kortare ledarutbildningskurser. Fritidsgruppsleda- re inom kommunal ungdomsverksamhet.

Antal genomgångna Källor, kanaler från kortare kurser Siegen» kommun för värdefullaste 0 1—3 4— informationer . . . n 74 n 42 n 19 % % % Böcker ............. 14 17 (21) Tidningar, tidskrif- ter ............... 11 19 (21) Förbundsbrev, cir- kulärskrivelser, . . . 5 21 (21) Ledarträffar, enskil- da ledarkolleger. . . 24 43 (53) Konsulenter, övriga anställda ......... 32 31 (21) Kurser, konferenser, läger ............. 18 48 (47) Egna erfarenheter. . . 30 57 (37) Annat .............. 4 2 (—) Summa 138 238 (221)

16.6.3 Sammanfattning

Den totala svarsprocenten ökar kon- tinuerligt med fler genomgångna kor- tare ledarutbildningskurser.

För samtliga studerade ledarkatego- rier har en klar procentuell ökning gällt svaret kurser, konferenser, läger eller liknande.

För flertalet ledarkategorier avser de procentuella ökningarna också svaren:

tidningar, tidskrifter för ungdomsar— bete eller liknande;

förbundsbrev, cirkulärskrivelser; ledarträffar, enskilda ledarkolleger; konsulenter, instruktörer och/eller andra anställda ledare.

Observerade procentuella ökningar är så markanta att de inte helt torde kunna tillskrivas ev. differenser i kön, ålder, skolutbildning, den tid ledar- uppdraget innehafts och organisations- tillhörighet.

Kommentarer

Samvariationen mellan höga svarspro- cent och att ha genomgått kortare ledarutbildningskurser kan ses så, att ju fler kortare kurser IP genomgått desto mer hemmastadd är IP i ledaruppdraget och med sin organisation och har lättare att finna rätt på och orientera sig i fö- refintligt kommunikationssystem och tillgodogöra sig informationer.

Men man kan också säga att IP som är väl förtrogen med sin organisation och dess kommunikationssystem är samma IP som nås av inbjudan till kortare ledarutbildningskurser och där- för kommer att delta i sådana. Men funna relationer kan också ha sin för- klaring i andra här inte konstanthållna variabler t.ex. i personlighetsfaktorer, så att den som är aktiv på ett område också är det på ett annat.

• Sida 169
•  Original

11.7 Relation mellan att ha genomgått kortare ledarutbildningskurser och vad IP uppfattar som viktigaste uppgifter för det ungdomsarbete som i frågeformu- lärets fråga 6 angivna uppdrag är hän- fört till 11.7.1 Parlamentariskt valda ledare på lokal- plln Hos idrottsorganisationernas ordföran- de synes, enligt tabell 181, IP som ge- nomgått kortare kurser inte ha nämn- värt högre total svarsprocent än övriga. IP som genomgått 1—3 eller flera kor- tare kurser har ungefär dubbelt så hög procent än övriga för svaret att fostra till, främja vissa beteenden. Inte heller hos ordförandena inom öv- riga slag av organisationer har, enligt tabell 182, IP som genomgått kortare

Tabell 181. Relation mellan vad ledaren uppfattar som viktigaste uppgifter för an- givet ungdomsarbete och genomgångnakor- tare ledarutbildningskurser. Ordförande på lokalplan inom idrottsorganisationer.

Antal genomgångna kortare kurser

Viktigaste uppgifter . . . 0 1—3 4— n 115 n 42 11 27 % % % Påverka ideologiskt, idrottsligt ........ 2 -— —— Fostra till, främja vissa beteenden . . . 17 36 30

Aktivera, fostra i största allmänhet . 30 19 41 Vidgad gemenskap,

större helhetssyn . . 4 2 7 Rekrytera .......... 4 5 7 Intressera, väcka

ansvar för ........ 18 5 19 Utbilda ............ 9 10 11 Förnya, reformera. . . 2 5 — Metodfrågor ........ 11 10 11 Skaffa medel ....... 9 5 7 Annat .............. 6 5 4 Vet ej, inget svar.. .. 17 12 11

Summa 129 114 148

Tabell 182. Relation mellan vad ledaren uppfattar som viktigaste uppgifter för an— givet ungdomsarbete och genomgångna kor- tare ledarutbildningskurser. Ordförande på lokalplan inom övriga slag av organisa-

tioner. Antal genomgångna kortare kurser Viktigaste uppgifter . . . 0 1—3 4— n 82 n 118 11 120 % % % Påverka ideologiskt, idrottsligt ........ 4 9 8 Fostra till, främja vissa beteenden . . . 15 37 35 Aktivera, fostra i största allmänhet . 24 31 33 Vidgad gemenskap, större helhetssyn . . 5 9 3 Rekrytera .......... 5 2 2 Intressera, väcka ansvar för ........ 28 28 24 Utbilda ............ 7 6 9 Förnya, reformera. . . 1 1 4 Metodfrågor ........ 13 9 9 Skaffa medel ....... 4 1 1 Annat .............. 5 3 4 Vet ej, inget svar. . . . 13 3 3 Summa 124 139 135

kurser nämnvärt högre total svarspro- cent än andra.

Av IP som genomgått kortare kurser har procentuellt fler angett svaren att fostra till, främja vissa beteenden och att aktivera, fostra i största allmänhet. Några påtagliga procentuella skillnader föreligger däremot inte mellan IP som genomgått 1—3 och fyra eller flera kor- tare kurser.

11.7.2 Fritidsgruppsledare

Hos fritidsgruppsledarna inom idrotts— organisationerna antyder tabell 183 en svag ökning av den totala svarsprocen- ten med ökat antal genomgångna kor- tare kurser.

Svaret att fostra till, främja vissa be- teenden ökar procentuellt med antal ge-

• Sida 170
•  Original

Tabell 183. Relation mellan vad ledaren uppfattar som viktigaste uppgifter för an- givet ungdomsarbete och genomgångna kortare ledarutbildningskurser. Fritids— gruppsledare inom idrottsorganisationer.

Tabell 184. Relation mellan vad ledaren uppfattar som viktigaste uppgifter för an- givet ungdomsarbete och genomgångna kor— tare ledarutbildningskurser. Fritidsgrupps- ledare inom övriga slag av organisationer.

Antal genomgångna kortare kurser

Antal genomgångna kortare kurser

Aktivera, fostra i största allmänhet . 54 56 57 Vidgad gemenskap,

större helhetssyn . . 5 7 2 Rekrytera .......... 3 6 7 Intressera, väcka

ansvar för ........ 16 22 16 Utbilda ............ 10 6 16 Förnya, reformera. . . — —— 5 Metodfrågor ........ 10 5 5 Skaffa medel ....... 2 1 — Annat .............. 3 1 7 Vet ej, inget svar. . . . 13 9 —

Summa 133 143 151

Viktigaste Viktigaste uppgifter . . . 0 1—3 4— uppgifter. . . 0 1—3 4— n 179 n 141 n 44 n 89 n 69 n 77 % % % % % % Påverka ideologiskt, Påverka ideologiskt, idrottsligt ........ 2 2 2 idrottsligt ........ 1 7 1 9 1 4 Fostra till, främja Fostra till, främja vissa beteenden . . . 15 28 34 vissa beteenden . . . 18 19 20

Aktivera, fostra i största allmänhet . 63 51 55 Vidgad gemenskap,

större helhetssyn . . 3 — — Rekrytera .......... — —— 4

Intressera, väcka ansvar för ........ 18 19 26 Utbilda ............ 6 13 9 Förnya, reformera. . . _ — 1 Metodfrågor ........ 9 16 13 Skaffa medel ....... 1 1 — Annat .............. — 1 1 Vet ej, inget svar. . . . 11 4 8 Summa 146 143 151

nomgångna kortare kurser. Ökningen är störst från gruppen som genomgått noll kurser till gruppen som genomgått 1—3.

Tabell 184 antyder att fritidsgruppsle- darna inom övriga slag av organisatio— ner har ungefär samma totala svarspro- cent oavsett antal genomgångna kor- tare kurser.

Svaren att intressera, väcka ansvar för det organisationen arbetar med och att fostra till, främja vissa beteenden ökar procentuellt något svagt med antal genomgångna kortare kurser.

För fritidsgruppsledarna inom kom— munal ungdomsverksamhet uppvisar ta— bell 185 en svag ökning av den totala svarsprocenten från IP som inte genom— gått några kortare kurser och till IP som genomgått 1——3 kortare kurser.

Ökningen avser främst svaren att in-

tressera, väcka ansvar för och att fostra till, främja vissa beteenden.

11.7.3 Sammanfattning

IP som genomgått kortare ledarutbild- ningskurser förefaller inte att ha läm- nat procentuellt fler svar än andra. Inom samtliga undersökta ledarkate- gorier har IP som genomgått kortare ledarutbildningskurser större procent än övriga som svarat att fostra till, främja vissa beteenden. Men differensen är mycket liten hos fritidsgruppsledar- na inom övriga slag av organisationer och kommunal ungdomsverksamhet. Hos de två sistnämnda ledarkategorier- na är det totalt sett relativt få som an- gett nämnda svar. Fritidsgruppsledarna inom övriga slag av organisationer och kommunal

• Sida 171
•  Original

Tabell 185. Relation mellan vad ledaren uppfattar som viktigaste uppgifter för an— givet ungdomsarbete och genomgångna kortare ledarutbildningskurser. Fritids- gruppsledare inom kommunalt drivet ung-

domsarbete. Antal genomgångna kortare kurser Viktigaste uppgifter . . . 0 1—3 4— n 74 11 42 n 19 % % % Påverka ideologiskt, idrottsligt ........ 5 5 (11) Fostra till, främja vissa beteenden . . . 14 19 (47) Aktivera, fostra i största allmänhet . 57 55 (42) Vidgad gemenskap, större helhetssyn . . 4 12 (_) Rekrytera .......... -—- — (—) Intressera, väcka ansvar för ........ 16 24 (16) Utbilda ............ 7 10 (16) Förnya, reformera. . . 1 2 (——) Metodfrågor ........ 3 12 (5) Skaffa medel ....... 1 —- (—) Annat .............. 3 5 (5) Vet ej, inget svar. . . . 11 — (—) Summa 122 144 (142)

ungdomsverksamhet har hos dem som genomgått kortare kurser större pro— cent än andra som svarat att intres- sera, väcka ansvar för.

11.8 Relation mellan att ha genomgått kortare ledarutbildningskurser och vad IP uppfattar som största svårigheter, problem i frågeformulärets fråga 6 an- givna uppdrag

11.8.1 Parlamentariskt valda ledare på lokal- plan

Totala svarsprocenten är hos idrottsor- ganisationernas ordförande, enligt ta- bell 186, något högre hos dem som ge- nomgått fyra eller flera kortare kurser än hos övriga. Differensen framträder främst inom svaren:

Tabell 186. Relation mellan vad ledaren uppfattar som största svårigheterna, prob- lemen i angivet uppdrag och genomgångna kortare ledarutbildningskurser. Ordföran— de på lokalplan inom idrottsorganisationer.

Antal genomgångna kortare kurser

Största svårigheterna,

problemen 0 1—3 4— n 115 n 42 11 27 % % % Bristande egen tid. . . 9 16 22 Brist på pengar ..... 41 29 56 Brist på lokaler, hallar, anlägg- ningar ........... 18 26 37 Bristande expedi- tionell kapacitet. . . 2 — —— Brist på ledare ...... 24 26 37 Bristande egen utbildning ........ 1 — — Medlems- och ledar- vård, utbildning. . . 3 7 4 Att få ut budskapet 27 26 33 Program, arbetsme- toder, organisa— tionsformer ....... 2 2 4 Obekväma arbets—

tider ............. 1 — 4 För mycket skriv-

bordsarbete ....... 1 -— — Annat, vet ej,

inget svar ........ 20 21 4

Summa 149 153 201

bristande egen tid med ökning från 9 till 22 %;

brist på lokaler, hallar, anläggningar med ökning från 18 till 37 %;

brist på ledare med ökning från 24 till 37 %;

brist på pengar med ökning från 41 till 56 %;

svårigheten att få ut budskapet med ökning från 26 å 27 till 33 %.

Hos ordförandena inom övriga slag av organisationer ökas totala svarsprocen- ten med ökat antal genomgångna kur- ser, vilket framgår av tabell 187. De procentuella ökningarna märks i första hand i svaren:

• Sida 172
•  Original

Tabell 187. Relation mellan vad ledaren uppfattar som största svårigheterna, prob- lemen i angivet uppdrag och genomgångna

kortare ledarutbildningskurser. Ordföran-

de på lokalplan inom övriga slag av orga- nisationer.

Antal genomgångna

kortare kurser Största svårigheterna,

problemen 0 1—3 4— n 82 n 118 n 120 % % %

Bristande egen tid. . . 12 21 24 Brist på pengar ..... 11 17 23 Brist på lokaler,

hallar, anlägg-

ningar ........... 11 13 19 Bristande expedi-

tionell kapacitet. . . —- 2 1 Brist på ledare ...... 29 37 43 Bristande egen

utbildning ........ 1 6 3 Medlems- och ledar-

vård, utbildning.. . 6 6 8 Att få ut budskapet. 35 42 49 Program, arbets- metoder, orga- nisationsformer . . . 10 13 5 Obekväma arbets- tider ............. — 2 — För mycket skriv- bordsarbete ....... —— —— 1 Annat, vet ej, inget svar ........ 24 8 5

Summa 139 167 181

brist på ledare med ökning från 29 till 43 %;

svårigheten att få ut budskapet med ökning från 35 till 49 %;

bristande egen tid med ökning från 12 till 24 %;

brist på pengar med ökning från 11 till 23 %.

11.8.2 Fritidsgruppsledare

Tabell 188 visar att totala svarsprocen- ten hos fritidsgruppsledarna inom idrottsorganisationerna ökar med antal genomgångna kortare kurser. Den pro- centuella ökningen framträder främst i svaret:

Tabell 188. Relation mellan vad ledaren uppfattar som största svårigheterna, prob— lemen i angivet uppdrag och genomgångna kortare ledarutbildningskurser. Fritids— gruppsledare inom idrottsorganisationer.

Antal genomgångna kortare kurser

Största svårigheterna,

problemen 0 1—3 44 n 179 11 141 n 44 % % % Bristande egen tid. . . 9 9 18 Brist på pengar ..... 26 36 43 Brist på lokaler, hallar, anlägg- ningar ........... 29 31 32 Bristande expedi- tionell kapacitet. . . 1 — 2 Brist på ledare ...... 21 21 18 Bristande egen ut- bildning .......... 1 2 2 Medlems- och ledar— vård, utbildning. . . 13 9 16 Att få ut budskapet. 9 13 16 Program, arbets- metoder, orga-

nisationsformer . . . 6 8 5 Obekväma arbets—

tider ............. 1 2 — För mycket skriv-

bordsarbete ....... 1 1 2 Annat, vet ej,

inget svar ........ 26 21 14

Summa 143 153 168

Brist på pengar med ökning från 26 till 43 %.

En svag procentuell ökning föreligger också för svaren:

brist på lokaler, hallar, anläggningar med ökning från 29 till 32 % ;

bristande egen tid med ökning från 9 till 18 %;

svårigheten att få ut budskapet med ökning från 9 till 16 %. '

Bland fritidsgruppsledarna inom öv- riga slag av organisationer, har som framgår av tabell 189, IP som genom- gått 1—3 kortare kurser, högsta totala svarsprocent.

Procentuell ökning märks i svaren: brist på ledare med ökning från 13 till 27 %;

• Sida 173
•  Original

Tabell 189. Relation mellan vad ledaren uppfattar som största svårigheterna, prob- lemen i angivet uppdrag och genomgångna

Tabell 190. Relation mellan vad ledaren uppfattar som största svårigheterna, prob— lemen i angivet uppdrag och genomgångna

kortare ledarutbildningskurser. Fritids- kortare ledarutbildn ingskurser. Fritids— gruppsledare inom övriga slag av organisa- gruppsledare inom kommunal ungdoms- tioner. verksamhet. Antal genomgångna Antal genomgångna kortare kurser kortare kurser Största svårigheterna, Största svårigheterna, problemen 0 1—3 4—— problemen 0 1—3 4— n89 n69 n77 n74 n42 n19 % % % % % % Bristande egen tid. . . 5 12 18 Bristande egen tid. . . 4 10 (16) Brist på pengar ..... 13 17 16 Brist på pengar ..... 7 5 (5) Brist på lokaler, Brist på lokaler, hallar, anlägg- hallar, anlägg— ningar ........... 17 29 14 ningar ........... 18 24 (11) Bristande expedi- Bristande expedi— tionell kapacitet. . . 1 — -— tionell kapacitet. . . 1 5 (5) Brist på ledare ...... 13 23 27 Brist på ledare ...... 7 5 (5) Bristande egen Bristande egen utbildning ........ 1 3 1 utbildning ........ — 2 (5) Medlems- och ledar- Medlems— och ledar— vård, utbildning. . . 17 16 13 vård, utbildning. . . 12 17 (32) Att få ut budskapet. 32 19 21 Att få ut budskapet. 24 33 (16) Program, arbets- Program, arbets— metoder, orga- metoder, orga- nisationsformer . . . 11 29 14 nisationsformer . . . 10 17 (16) Obekväma arbets- Obekväma arbets- tider ............. 1 1 1 tider ............. 1 — (—) För mycket skriv- För mycket skriv- bordsarbete ....... —— — — bordsarbete ....... 3 2 (——) Annat, vet ej, Annat, vet ej, inget svar ........ 21 15 21 inget svar ........ 30 14 (26) Summa 132 164 146 Summa 117 134 (137)

bristande egen tid med ökning från 5 till 18 %.

Av tabell 190 framgår, att de fritids- gruppsledare inom kommunal ungdoms- verksamhet som genomgått 1—3 kurser har högre total svarsprocent än de som inte genomgått några kurser. Tar man även med de relativt få personer som genomgått fyra eller flera kortare kur- ser är det endast för två svar man erhål- ler en kontinuerlig procentuell ökning med ökning av antal genomgångna kor- tare kurser nämligen för:

medlems— och ledarvård, utbildning med ökning från 12 till (32 %);

bristande egen tid med ökning från 4 till (16 %).

Resultaten är emellertid osäkra med hänsyn till de få svarspersonerna i ko- lumnen »fyra eller flera kortare kurser».

11.8.3 Sammanfattning

Ledarens uppfattning av vilka de största svårigheterna och problemen i angivet uppdrag är förändras inte helt enty- digt från ledarkategori till ledarkategori med ökat antal genomgångna kortare ledarutbildningskurser. En tendens finns ändå till att de som genomgått kortare kurser har högre total svarspro- cent än de som inte genomgått några sådana. Det förefaller också tydligt att inom de två ordförandekategorierna, med från noll till fyra eller flera genom-

• Sida 174
•  Original

gångna kortare kurser, återfinns en pro- centuell ökning för åtminstone följande svar:

Bristande egen tid Brist på pengar

Brist på ledare Svårigheten att få ut budskapet. Hos fritidsgruppsledarkategorierna är det däremot svårare att finna någon klar tendens.

• Sida 175
•  Original

KAPITEL 12

Ämnesområden som IP själv anser bör ingå i en yrkesinriktad ledarutbildning

Frågan har endast ställts till anställda ledare och har haft följande lydelse:

Vad anser Ni att en yrkesinriktad ut- bildning för just det uppdrag, som Ni enligt fråga 6 angetts ha eller nyligen har haft, främst bör behandla för äm- nesområden?

a. Ange de viktigaste ämnesområdena. b. Om Ni anser att så behövs, förtydliga genom att kortfattat räkna upp vad ämnesområdet främst bör ta upp. Frågan har varit öppen.

Frågan kan ha sin begränsning i att den närmast efterfrågar en attityd och ej konkret vilka ämnen i en ev. erhållen, bestämd, utbildning de haft största nyttan av i sin verksamhet eller vilka ämnen de mest saknat.

Efter att ha bläddrat igenom 75 slump- mässigt valda formulär och noterat läm- nade svar har med hjälp därav följande kodifieringsschema utarbetats till frå- gan:

12. Vet ej, ej besvarat

Riksplan

Det framgår av tabell 191 att ämnes- området psykologi, socialpsykologi, psy- kiatri angetts av 72—100 % av de an- ställda ledarna på riksplan. Högsta tjänstemännen svarar därvid för de högsta procenten.

Ämnesområdet stats- och samhälls- kunskap har angetts av 72 % av högsta tjänstemännen, 57 % av instruktörerna och 53 % av kategorin andra tjänste— män.

Ämnesgruppen pedagogik har nämnts av 56 % av högsta tjänstemännen, 62 % av instruktörerna och 47 % av andra tjänstemän.

Sociologi har 67 % av högsta tjänste- männen angett, 43 % av instruktörerna

• Sida 177
•  Original

och 35 % av ledarna inom kategorin andra tjänstemän.

Metodik, program, praktik har nämnts av 44 % av högsta tjänstemännen, 57 % av instruktörerna och 27 % av ledarna inom kategorin andra tjänstemän.

Relativt få av ledarna, 10 % eller där- under, har önskat att det ska ges under- visning i fysiologi och anatomi eller i scouting och friluftsliv. övriga ämnes- områden har nämnts av mellan 14 och 41 % av ledarna.

Distriktsplan

Enligt tabell 192 har ämnesgruppen psykologi, socialpsykologi, psykiatri nämnts av 92 % av idrottskonsulenter- na, 81 % av tjänstemännen inom övriga slag av organisationer och av 68 % av de kommunala ungdomskonsulenterna.

Tabell 1.92. Ämnesområden som IP själv anser bör behandlas i en yrkesinriktad ledarutbildning. Anställda ledare på dis-

triktsplan Kon- Tjäns- Kon— sulent. temän sulent.

Ämnesområden .

I () K n 12 11 43 n 19 % % % Psykologi, socialpsy-

kologi, psykiatri . . 92 81 68 Pedagogik .......... 67 33 63 Filosofi, etik. livs-

åskådning ........ 8 12 5 Sociologi ........... 50 47 53 Stats- och samhälls-

kunskap ......... 83 54 63 Personal och admi-

nistration ........ 50 33 53 Metodik, program,

praktik ......... 25 30 37 Fysiologi och anatomi 58 7 5 Scouting och frilufts-

liv .............. -— — 5 Svenska språket ..... 33 16 11 Varia .............. 25 42 42 Vet ej, inget svar.. . — 12 —

Summa procent 491 367 405

Denna ämnesgrupp har därmed fått de högsta procentuella andelarna inom var- dera ledarkategorin även på distrikts- plan.

Stats- och samhällskunskap har an- getts av 83 % av idrottskonsulenterna, 54% av tjänstemännen inom övriga slag av organisationer och 63 % av de kommunala ungdomskonsulenterna.

Pedagogik har framhållits av 67 % av idrottskonsulenterna men endast av 33% av tjänstemännen inom övriga slag av organisationer och av 63 % av de kommunala ungdomskonsulenterna.

Sociologi har angetts av omkring 50% inom vardera ledarkategorin.

Personalärenden och administration har 50—53 % av de båda konsulent- grupperna nämnt och 33 % av tjänste- männen inom övriga slag av organisa- tioner.

Fysiologi och anatomi har 58 % av idrottskonsulenterna angett.

Tabell 193. Ämnesområden som IP själv anser bör behandlas i en yrkesinriktad ledarutbildning. Anställda ledare på lokal-

plan Tjäns- Ung— temän domsg.f. Ämnesområden Ö K 11 38 n 57 % % Psykologi, socialpsykologi, psykiatri ............... 82 67 Pedagogik ................ 45 16 Filosofi, etik, livsåskådning. 55 4 Sociologi ................. 24 30 Stats- och samhällskunskap. 50 37 Personal och administration 8 28 Metodik, program, praktik . 66 47 Fysiologi och anatomi ..... 3 4 Scouting och friluftsliv ..... 5 3 Svenska språket .......... 11 18 Varia .................... 50 35 Vet ej, inget svar ........ 8 24 Summa procent 407 313

12—614759

• Sida 178
•  Original

Lokalplan

Även på lokalplan erhåller, vilket framgår av tabell 193, ämnesgruppen psykologi, socialpsykologi, psykiatri högsta procenttalen inom vardera ledar- kategorin. Ämnesområdet har nämnts av 82 % av tjänstemännen inom övriga slag av organisationer och 67% av kommunala ungdomsgårdsföreståndar- na.

Metodik, program, praktik har angetts av 66 % av tjänstemännen inom övriga slag av organisationer och av 47 % av de kommunala ungdomsgårdsförestån- darna.

Stats- och samhällskunskap har öns- kats av 50 % av tjänstemännen inom övriga slag av organisationer och av 37 % av de kommunala ungdomsgårds- föreståndarna.

Sociologi har nämnts av 24% av tjänstemännen inom övriga slag av orga— nisationer och av 30 % av de kommu- nala ungdomsgårdsföreståndarna.

Filosofi, etik och livsåskådning har angetts av 55 % av tjänstemännen inom övriga slag av organisationer men en-

dast av 4 % av de kommunala ungdoms- gårdsföreståndarna. Personalärenden och administration har däremot nämnts av 8 % av tjänstemännen inom övriga slag av organisationer men av 28 % av de kommunala ungdomsgärdsförestån- darna.

Sammanfattning

Inom samtliga ledarkategorier är den oftast nämnda ämnesgruppen psykologi, socialpsykologi, psykiatri, vilket angetts av mellan 67 och 100 % av ledarna.

Relativt allmänt omfattande är också ämnesgrupperna stats- och samhällskun- skap, pedagogik, sociologi.

Metodik, program, praktik framhålles av procentuellt särskilt många på riks- och lokalplan, i synnerhet på lokalplan.

Personalärenden och administration har nämnts främst av idrottskonsulen— terna och de kommunala ungdomskon- sulenterna.

Ämnesområdet filosofi, etik och livs- åskådning har tämligen höga procenttal inom några ledarkategorier men låga inom andra.

• Sida 179
•  Original

KAPITEL 13

Intressen och fritidsaktiviteter

13.1 Läsning av dagstidningar

Allmänt anses pressen spela en viktig roll som nyhetsförmedlare i vårt sam- hälle. I Svensk samhällsstruktur i socio- logisk belysning1 skriver Rune Persson att det får tas som självklart att pressen också har stor förmåga att bilda opinion och påverka våra åsikter, även om dessa påståenden kan vara besvärliga att leda i bevis. Uttryck som »pressen den tredje statsmakten» och diskussionerna om »prcssens frihet» visar ändå att man uppmärksammat pressens roll som opi- nionsbildare.

Både Persson och Elvander2 framhål- ler att flertalet organisationer (under- förstått vuxen- och intresseorganisatio- ner) är måna om att erhålla god press och att själva komma till tals både i dagstidningar och övrig massmedia. Troligtvis gäller detta förhållande i lika hög grad ungdomsorganisationer.

Som dagstidningar räknas i denna undersökning nyhetstidningar som kommer ut två eller fler gånger per vecka.

Dagstidningar kan delas in efter många olika kriterier. Vi väljer att skilja på storstads- och landsortstidningar, morgon- och kvällstidningar.

Storstädernas morgontidningar bru-

1 Dahlström: Svensk samhällsstruktur i socio- logisk belysning, Kap. 12. Stockholm 1965.

2 Elvander: Intresseorganisationernai dagens Sverige. Lund 1966.

kar i förhållande till landsortstidningar ofta anses ha mer text, mestadels ha högre standard på sina ledare, ge all— mänt utförligare belysning _— ofta av egna reportrar _ av riks- och utlands- frågor och vara mer engagerade i den riksomfattande kulturdcbatten.

Landsortstidningar anses å andra si- dan ge proportionellt större utrymme åt lokala frågor.

Storstädernas kvällstidningar sägs präglas av lättläst stoff, kraftiga rubri- ker och kort text.

Storstädernas tidningar har i regel en mer riksomfattande spridning än landsortstidningar.

Vi ska nu undersöka vilka av nämnda slag av tidningar IP främst läser och vad IP läser i dagstidningar.

13.1.1 Slag av dagstidningar Följande fråga har ställts:

Vilka dagstidningar brukar Ni vanligen läsa? (Namnge tidningarna)

Som storstadstidningar har räknats: Morgontidningar: Dagen

Dagens Nyheter Ny Dag Stockholms-Tidningen

Svenska Dagbladet Arbetartidningen Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning Göteborgs-Posten Arbetet

• Sida 180
•  Original

Skånska Dagbladet Sydsvenska Dagbladet Kvällstidningar: Aftonbladet Expressen Göteborgs-Tidningen Kvällsposten.

Hur svaren i övrigt kodifierats fram- går av tabellerna nedan.

Det är möjligt att det kan anses mer prestigeladdat att läsa storstads- än landsortstidningar och att IP av det skä- let letts att något i överkant ange stor- stadstidningar.

IPs bostadsort bör rimligen inverka på val av dagstidning. Vi har ändå inte tagit hänsyn till denna faktor, bl. a. på grund av den relativt lilla andel av IP som är bosatt i storstad.

13.1.1.1. Parlamentariskt valda ledare

Det stora flertalet, 75 % eller däröver, av de parlamentariskt valda ledarna brukar vanligen läsa storstadstidningar. Tabell 194.

På riksplan läser samtliga ledare stor- stadstidningar. Inom idrottsorganisatio— nerna läser omkring tre fjärdedelar av IP endast storstadstidningar, av ord— förandena 46% endast storstädernas morgontidningar. Omkring hälften av sekreterarna läser både storstädernas morgon- och kvällstidningar. Av ord- förandena inom övriga slag av orga- nisationer läser två tredjedelar både storstads- och landsortstidningar.

På distriktsplan läser 62—82% av ledarna både storstads- och landsorts- tidningar, 9—16 % läser enbart stor- stadstidningar. Största andelen läsare av enbart landsortstidningar har ordfö- randena inom övriga slag av organisa— tioner med 22 %.

På lokalplan läser låt)—64% både storstads- och landsortstidningar, 16— 21 % läser enbart storstadstidningar, 14—24 % enbart landsortstidningar. Även nu är det ordförandena inom öv— riga slag av organisationer som har de procentuellt flesta läsarna av landsorts- tidningar.

Tabell 194. Vanligen lästa dagstidningar. Parlamentariskt valda ledare.

Slag av dagstidningar Ledarkategorier citiglsåfåga Landsort — äggrsgåjioäl Stegälads— Enbart en eller flera g .. kvälls- morgon— tidningar kvalls- landsorts- tidningar tidningar tidningar tidningar n % % % % % Riksplan Ordförande, SF 22 46 -- 32 23 — Sekreterare, S_F 21 29 —- 48 24 — Ordförande, () 21 19 — 14 67 _- Distriktsplan Ordförande, SF 57 4 9 5 82 —- Sekreterare, SF 52 6 8 10 75 2 Ombudsmän,_ SF 26 12 8 4 78 — Ordförande, 0 73 5 22 11 62 — Lokalplan , "Ordförande, I' 184 13 14 8 64 1 Ordförande, Ö 320 11 24 5 59 1

• Sida 181
•  Original

Endast en och annan av de parlamen- tariskt valda ledarna läser enbart kvälls— tidningar.

13.1.1.2. Anställda ledare

Praktiskt taget alla anställda ledare på riksplan läser, enligt tabell 195, stor- stadstidningar, 53—61 % enbart stor- stadstidningar.

Den stora andelen läsare av enbart storstadstidningar bör ses mot bak- grund av att förhållandevis många av de anställda ledarna på riksplan är bosatta i storstäder. Se tabell 38.

På distriktsplan läser 75 % av idrotts— konsulenterna både storstads- och lands- ortstidningar. Sammalunda gör 58 % av tjänstemännen inom övriga slag av organisationer och 53 % av de kommu- nala ungdomskonsulenterna. Största an- delen läsare av enbart storstadstidningar uppvisar de kommunala ungdomskonsu- lenterna med 42 %.

På lokalplan läser 68 % av tjänste- männen inom övriga slag av organisa— tioner både storstads- och landsortstid-

ningar. Samma sak gör 30 % av de kom— munala ungdomsgårdsföreståndarna. Av IP inom sistnämnda kategori läser 61 % enbart storstadstidningar.

Av anställda ledare är det ingen som läser enbart kvällstidningar. Enbart landsortstidningar läses av några få IP, främst på distrikts— och lokalplan.

13.113 Fritidsgruppsledare

Flertalet av fritidsgruppsledarna inom idrottsorganisationer och övriga slag av organisationer läser både storstads- och landsortstidningar, 58% av de först- nämnda och 54 % av de sistnämnda. Tabell 196. Andelarna är något mindre än hos motsvarande ordförandekatego- rier på lokalplan. Analogt därmed är det något fler av nämn-da kategorier fritidsgruppsledare som läser enbart landsortstidningar.

Av de kommunala fritidsgruppsledar— na läser en tredjedel både storstads—_ och landsortstidningar och 60 % enbart storstadstidningar. Drygt hälften av de

Tabell 195. Vanligen lästa dagstidningar. Anställda ledare

Slag av dagstidningar _ . Storstad — Storstad »— Storstads- ' Ledaikategorier en eller flera åtgärder—a morgon— och och 53:13? morgon- tidnin ar kvälls— landsorts— tidnin ar tidningar g tidningar tidningar g n % % % % % Riksplan Högsta tjm, Ö . . . 18 28 — 33 39 — Instruktörer, ö .. 21 5 _ 48 48 — Andra tjm, Ö . . .. 75 24 4 35 37 — Dislrikfsplan Konsulenter, I_. .. 12 8 8 8 75 —— Tjänstemän, O. .. 43 14 19 9 58 — Konsulenter, K .. 19 26 5 16 53 — Lokalplan Tjänstemän, Ö... 38 8 8 16 68 — Ungdomsgårds— förest, K ..... 57 28 9 33 30 ——

• Sida 182
•  Original

Tabell 196. Vanligen lästa dagstidningar. Fritidsgruppsledare.

Slag av dagstidningar Fritidsgruppsledare Storstad —— Landsort __ Storstad _— Storstads- Enbart """" ”sin?” egg; mosa-.fr tidningar ga tidningar tidningar g n % % % % % I .............. 364 9 16 16 58 1 Ö .............. 235 8 27 11 54 —— K ............. 135 27 7 33 33 1

kommunala fritidsgruppsledarna är bo- satta i Stockholm, Göteborg, Malmö (en- ligt tabell 39.)

13.1.1.4. Fördelning på slag av organisa- tion Parlamentariskt valda ledare på lokal- plan

Det kanske mest anmärkningsvärda i tabell 197 är att så många som 48 % av ordförandena i nykterhetsorganisatio- ner läser enbart landsortstidningar. Re— lativt stor procent läsare av enbart landsortstidningar uppvisar också ord- förandena i religiösa organisationer. lLägsta andelen läsare av enbart lands- Äortstidningar har idrottsorganisationer- ;nas ordförande med 14 %. Men de har 3den näst högsta andelen, 64 %, som lä-

ÅTabell 197. Vanligen lästa dagstidningar.

ser både storstads— och landsortstid- ningar. Den allra högsta andelen, 71 %, har ordförandena i de politiska organi- sationerna.

Påpekade differenser mellan organi- sationernas ordförande har inte motsva- righeter i olikheter i bostadsort. Jämför tabell 40.

Fritidsgruppsledare

Av tabell 198 framgår att de procentuellt flesta läsarna av enbart landsortstid- ningar även bland fritidsgruppsledarna i nämnd ordning återfinns inom nykter- hetsorganisationer, 3607 ,a, och inom re- ligiösa organisationer, 31 %. Idrottsor- ganisationer har näst kommunal ung- domsverksamhet den lägsta andelen, 16 %. Inom samtliga organisationsslag

Parlamentariskt valda ledare på lokalplan

fördelade på slag av organisation

Slag av dagstidningar Ordförande på Storstad — Landsort __ Storstad —— Storstads- å lokalplan inom en eller flera morgon- och och . en eller flera , .. morgon- tidnin ar kvalls— landsorts- tidningar g tidningar tidningar i ? n % % % % i I .............. 184 13 14 8 64 Sc ............. 55 16 15 9 60 ' R ............. 91 17 29 2 53 N ............. 21 14 48 —- 38 P .............. 89 5 20 3 71 A .............. 51 6 20 10 61

• Sida 183
•  Original

Tabell 198. Vanligen lästa dagstidningar. Fritidsgruppsledare fördelade på olika slag av organisation

Slag av dagstidningar Fritidsgruppsledare Storstad — _ Storstad -— Storstads- inom en eller flera Landsort morgon- och och Enbart en eller flera _ .. kvalls- morgon- tidnin ar kvalls- landsorts- tidnin ar tidningar g tidningar tidningar g n % % % % % I .............. 364 9 16 16 58 1 Sc ............. 65 8 25 8 60 — R ............. 59 12 31 9 49 — N ............. 22 5 36 9 50 —— A .............. 51 10 27 18 45 —— X ............. 28 7 18 11 61 3 K ............. 135 27 7 33 33 1 —- med undantag för kommunal ung- Enbart kvällstidningar läser endast en domsverksamhet — är ändå det vanli- och annan IP. gaste att man läser både storstads- och Skillnader mellan ledarkategorierna landsortstidningar. i andel som läser storstadstidningar kan

Inte heller bland fritidsgruppsledarna motsvarar differenserna mellan organi- sationsslagen olikheter i bostadsort. Se tabell 41.

13.115. Sammanfattning

Flertalet IP läser både storstads- och landsortstidningar.

Enbart storstadstidningar är dock det vanligast förekommande hos idrottsor- ganisationernas ledare på riksplan, de anställda ledarna på riksplan, de kom- munala ungdomsgårdsföreståndarna och de kommunala fritidsgruppsledarna.

Idrottsorganisationernas ledare ten- derar att ha större procent läsare av storstadstidningar är ledarna inom öv- riga slag av organisationer. Detta kan sammanhänga med idrottsledarnas in- tresse för storstadstidningarnas sport- och idrottssidor.

En minoritet av IP läser enbart lands- ortstidningar. Största andelen läsare av sådana tidningar finner vi bland ledar- na på lokalplan, särskilt inom nykter- hetsorganisationer och religiösa organi- sationer.

;till en del förklaras med olikheter i bo- stadsort. Speciellt stor del bosatt i stor- stad har -— enligt vad som framgår av kapitel fyra — somliga ledarkategorier på riksplan, kommunala ungdomsgårds- föreståndare och kommunala fritids- gruppsledare.

13.1.2 Ämnesval vid läsning av dagstidningar Vi ska nu undersöka vad olika ledarka— tegorier helst läser i dagstidningar. Vid analys av svaren kan det vara värt att veta att »amerikanska under- sökningar har visat att läsvanor har samband med ålder, kön, utbildning och socialgrupp på så sätt att det poli- tiska och kulturella materialet skulle läsas mer av dem som har högre ut- bildning, av de bättre situerade, av männen och av de högre åldersgrup- perna. övriga grupper skulle intressera sig mera för sådant som brukar kallas 'human interest', dvs. brott, olyckor och vissa reportage.»1 I fråga om läsvärdeundersökningar är metoderna vanskliga. Ställda frågor hrn—

1 Dahlström: Svensk samhällsstruktur i socio— logisk belysning. Kap. 12. Stockholm 1965.

• Sida 184
•  Original

Tabell 199. Vad läser Ni helst i dagstidningarna? Parlamentariskt valda ledare.

Läser helst

Kultur- Familje- artiklar, Kåserier, nytt, littera- Nyheter Ledare följe- insän- tur,

tonger dar- konst, spalter musik, teater

Om radio- och TV— program

Religiös upp— Idrott, Serier, Annon- Annat Summa byggelse, sport korsord ser procent andakt

Lcdarkategorier

Riksplan n % % % % % % % % % % % Ordförande, SF. .. . . . 22 5 91 86 — 9 23 Sekreterare, SF. . . . . . 21 14 95 52 10 5 14 Ordförande, Ö . . . . . . . 21 10 95 71 —- —— I in LO ::

— 301 — 95 —— 14 — 299 76 10 33 -— 5 — 300

Distriktsplan Ordförande, SF. . 57 11 86 61 Sekreterare, SF . . . 52 14 90 44 Ombudsmän, SF. 26 _— 96 46 Ordförande, Ö. . . . . . . 73 8 95 66

9 25 19 15 27 16 37

95 94 89 41

297 295 293 294

[N I” tft/30001 1—1 Ol'-OQO l" IS N H VQOO]

Lokalplan Ordförande, l . . . . . . . 184 16 95 41 Ordförande, O. . .. . 320 15 94 48

13 10 2 90 8 13 20 34 15 41 9 13

Lä (:> 01 v-AC'J än

• Sida 185
•  Original

kar ge något för höga värden, vilket spe- ciellt gäller ledare, kulturartiklar, poli- tiska översikter m.m. som anses ha prestigevärde.1

Den ställda frågan lyder:

Vad läser Ni helst idagstidningarna?

För att få fram förstahandsintressen har IP ombetts att markera högst tre av elva möjliga svarsalternativ. Vilka dessa är, framgår av tabellerna nedan.

13.121. Parlamentariskt valda ledare

I regel har IP utnyttjat tillåtna tre svarsalternativ, vilket framgår av sum- makolumnen i tabell 199.

Nyheter läses helst av 86—96 % av de parlamentariskt valda ledarna.

Tidningsledare har angetts av 71— 86 % av ordförandena på riksplan, av 61—66 % av ordförandena på distrikts- plan och av 41—48 % av ordförandena på lokalplan. Hos sekreterarna och om- budsmännen erhålles 44—52 % för nämnda svar.

Idrott, sport har nämnts av 77—95 % av ledarna inom idrottsorganisationer och av 33—41 % av ordförandena inom övriga slag av organisationer.

Kulturartiklar, litteratur, konst, mu- stk, teater har framhållits främst av ord- förandena inom övriga slag av organisa- tioner, av 76 % på riksplan, 37 % på distriktsplan och 34 % på lokalplan. Hos ordförandena inom idrottsorgani- sationer är motsvarande tal 23, 25 och 16 %.

1 3.1 .2.2. Anställda ledare

De anställda ledarna, tabell 200, har lik- som de parlamentariskt valda i nästan samtliga fall utnyttjat möjligheten att

1 Dahlström: Svensk samhällsstruktur i socio- logisk belysning, Kap. 12. Stockholm 1965.

lämna tre svar, vilket framgår av sum- makolumen.

Nyheter har nämnts av 84—95 % av de anställda ledarna.

Tidningsledare har 100 % av högsta tjänstemännen, 95 % av instruktörerna och 69 % av kategorin andra tjänstemän på riksplan framhållit samt 84% av de kommunala ungdomskonsulenterna, 79 % av tjänstemännen inom övriga slag. av organisationer på distriktsplan och 67 % av idrottskonsulenterna.

Idrott, sport har samtliga idrottskon- sulenter angett, 63 % av de kommunala ungdomskonsulenterna, 58 % av de kommunala ungdomsgårdsföreståndar- na och 33—43% inom övriga ledar- grupper med undantag för högsta tjäns- temännen på riksplan för vilka vi en- dast erhåller 6% .

Kulturartiklar, litteratur, konst, mu- sik, teater har markerats av 78 % av högsta tjänstemännen på riksplan, 58 % av de kommunala ungdomskonsulenter- na och av 32—50 % inom övriga ledar- grupper utom idrottsledarkonsulenterna för vilka vi får 8 %.

Religiös uppbyggelse har nämnts av 29 % av tjänstemännen på lokalplan inom övriga slag av organisationer.

13.1.2.3. Fritidsgruppsledare I det närmaste samtliga fritidsgruppsle- dare har utnyttjat tre svarsmöjligheter. Tabell 201. Drygt 90 % av alla ledare har noterat nyheter.

Ledare har däremot endast markerats av 26 % av idrottsorganisationernas, 32 % av övriga slag av organisationers och 35 % av den kommunala ungdoms- verksamhetens fritidsgruppsledare.

Kulturartiklar läses helst av 14 % av ledarna inom idrottsorganisationerna, 40 % av ledarna inom övriga slag av organisationer och 44 % av den kom- munala ungdomsverksamhetens ledare.

• Sida 186
•  Original

Tabell 200. Vad läser Ni helst i dagstidningarna? Anställda ledare.

Ledarkategorier

Läser helst

Om radio- och TV- program

Nyheter

Ledare

Kåserier, följe- tonger

Familje- nytt, insän- dar- spalter

Kultur- artiklar, littera— tur, konst, musik, teater

Religiös

upp- Idrott, byggelse, sport

andakt

Serier, korsord

Annon- ser

Annat

Summa procent

Riksplan

Högsta tjm, Ö. . .. Instruktörer, Ö. . . . Andra tjm, Ö. . . ..

Distriktsplan

Konsulenter, I. .. Tjänstemän, Ö . . . . Konsulenter, K..

Lokalplan Tjänstemän, Ö . . . . Ungdomsgårdsf., K

18 21 75 12 43 19 38 57

% %

94 91 92 92 95 84 84 91

%

100 95 69

67 79 84 55 60

xo ox

01 LG

% 10 13 % % % 78 —— 6 33 — 43 49 15 33 ⁸ — 100 35 12 33 58 5 63 50 29 37 32 _- 58 %

wmv) hm

% 11 10

(: Ex Fl GGN

ln

301 301 297 292 297 299 289 294

• Sida 187
•  Original

Tabell 201. Vad läser N i helst i dagstidningarna? Fritidsgruppsledare

Fritidsgruppsledare inom

Läster helst

Om radio- oeh TV- program

Nyheter

Ledare

Kåserier, följe- tonger

Familje- nytt, insän- dare- spalter

Kultur- artiklar, littera- tur, konst, musik, teater

Religios UPD- byggelse, andakt

Idrott, sport Serier, korsord

Annon- ser Summa

Annat procent

0 K 135

%

24 19 23

%

92 92 91

%

26 32 35

%

NWP

% 14 26 19 % 14 40 44 %

95 49 47

% 12 % 13 11 23 %

290 295 297

"lv-IN

Tabell 202. Vad läser Ni helst i dagstidningarna? Parlamentariskt valda ledare på lokalplan fördelade på slag av organisation

Ordförande på lokalplan inom

Läser helst

Om radio- och TV- program

Nyheter

Ledare

Kåserier, följe- tongcr

Familje- nytt, insän- dar- spalter

Kultur- artiklar, littera- tur, konst, musik, teater

Religiös "PP" byggelse, andakt

Idrott, sport Serier, korsord

Annon- ser Summa

Annat procent

184 55 91 21 89 51

% 16 13 19 19 12 16 % 95 98 92 90 96 90 % 41 53 47 14 57 49 % QLN [WNCD % 13 16 17 33 24 20 % 16 33 41 43 21 43

:: BN HCG

% 90 38 25 43 47 51 % 16 14 % 13 29 21 12

299 300 292 290 293 299

HNN ICO!”

• Sida 188
•  Original

Inom idrottsorganisationerna svarar 95 % av ledarna att de helst läser idrott, sport. Samma svar uppger 49 % av le- darna inom övriga slag av organisatio— ner och 47 % av de kommunala fritids- gruppsledarna.

Familjenytt, insändarspalter har an- getts av 26 % av ledarna inom övriga slag av organisationer.

13.1.2.4. Fördelning på slag av organisa— tion Parlamentariskt valda ledare på lokal- plan

Även inom vardera organisationsslaget har ordförandena på lokalplan i regel angett tre olika svar. Se tabell 202.

Preferenserna fördelar sig däremot något olika mellan ordförande tillhö- rande olika slag av organisationer.

Tidningsledare har i nämnd ordning främst angetts av ordförandena inom politiska organisationer, 57 %, scout— organisationer, 53 % och kategorin and- ra slag av organisationer, 49 %. Lägsta svarsandel har ordförandena inom nyk- terhetsorganisationer, 14 %.

Idrott, sport har framhållits av 90 % av ordförandena inom idrottsorganisa— tioner, av 51 % inom kategorin andra slag av organisationer och 47 % inom politiska organisationer. Lägsta andel uppvisar ordförandena inom religiösa organisationer lned 25 %.

Kulturartiklar, litteratur, konst, mu- sik, teater anges av 43 % av ordförande— na inom nykterhetsorganisationer och inom kategorin andra slag av organisa- tioner och av 41 % inom religiösa or- ganisationer. Lägsta andel, 16 %, har ordförandena inom idrottsorganisatio- ner.

Religiös uppbyggelse, andakt har sin högsta svarsandel, 37 %, hos ordföran- dena inom religiösa organisationer. Fa- miljenytt, insändarspalter har 33 % av

ordförandena inom nykterhetsorganisa— tioner nämnt. Inom sistnämnda ordfö- randegrupp har 29 % framhållit annon— ser.

Fritidsgruppsledare

Enligt i tabell 203 angiven procentuell summa lämnade svar har huvudparten av fritidsgruppsledarna inom varje slag av organisationen lämnat tre svar.

Nyheter framhålls av 86—95 % av alla ledare. Tidningsledare har noterats av 26—37 % av alla IP. Differenserna mellan ledare tillhörande olika slag av organisationer är för dessa svar relativt små.

Idrott, sport har nämnts av 95 % av ledarna inom idrottsorganisationer och av 64 % av ledarna inom nykterhets- organisationer och organisationsslag X. Lägsta andel, 27 %, har IP inom re- ligiösa organisationer.

Kulturartiklar, litteratur, konst, mu- sik, teater har nämnts av 57 % av le- darna inom organisationsslag X, av 49 % av ledarna inom kategorin andra slag av organisationer, 44 % av ledarna inom kommunal ungdomsverksamhet. Lägst ligger ledarna inom idrottsorgani- sationer med 14 %.

Religiös uppbyggelse, andakt har 34% inom religiösa organisationer framhål- lit. Lika stor andel av IP inom scoutor- ganisationer har angett familjenytt, in— sändarspalter. Sistnämnda svar har ock- så framhållits av 27 % av IP inom nyk- terhetsorganisationer.

13,1.2.5. Sammanfattning

Praktiskt taget alla IP har använt sig av möjligheten att ge tre svar.

Nyheter har omkring 90—95 % av alla ledare nämnt.

Tidningsledare har hos ordförandena erhållit största svarsandelarna på riks-

• Sida 189
•  Original

Tabell 203. Vad läser Ni helst i dagstidningarna? Fritidsgruppsledare fördelade på olika slag av organisation

Fritidsgruppsledare inom

Läser helst

Om radio- och TV- program

Nyheter

Ledare

Kåserier, tölj e- tonger

Familje- nytt, insän- dar- spalter

Kultur- artiklar littera- tur, konst, musik, teater Religiös UPP" byggelse, andakt

Idrott sport

Serier, korsord

Annon- ser

Annat

Summa procent

364 . 65 . 59 22 51 .. 28 .. 135

%

24 15 15 18 29 14 23

oxo % 14 34 24 27 22 14 19 % 14 29 39 32 49 57 44 %

Hawl—

% 95 59 27 64 43 64 47 % 17 18 12 % 13 11 12 14 12 23

290 297 290 296 294 289 297

• Sida 190
•  Original

plan, därnäst på distriktsplan och slut- ligen på lokalplan. Inom övriga slag av organisationer utgör svarsandelarna 71, 66 och 48 %. Inom både idrottsorgani- sationer och övriga slag av organisatio- ner har ordförandena på lokalplan högre svarsandel än fritidsgruppsledar- na. Av anställda ledare har samtliga högsta tjänstemän på riksplan angett nämnda svar, 79 % av tjänstemännen på distriktsplan och 55 % på lokalplan inom övriga slag av organisationer.

Idrott, sport har i första hand nämnts av idrottsledarkategorierna. Relativt höga procent har också ledarna an- ställda inom kommunal ungdomsverk- samhet.

Kulturartiklar, litteratur, konst, mu- sik, teater har främst noterats av ledare inom övriga slag av organisationer. Re— lativt många av de kommunala ung- domskonsulenterna har också angett detta svar.

Religiös uppbyggelse, andakt har främst angetts av IP inom religiösa or- ganisationer.

13.2 Tid för TV

Televisionen har expanderat kraftigt i Sverige under senare år. Den 1 januari 1965 var antalet TV-licenser 2000 000 (Dahlström 1965). Fritidsutredningen (SOU 1964:47) redovisar ett regelbun— det TV-tittande — minst en gång i veckan _— för 80—90 % av befolkningen i åldern 18—65 år i tätorter med mer än 10 000 invånare. Enligt Sveriges Radios publikundersökningar 30/63 ser i ge— nomsnitt 80 % av TV-innehavarna på TV en vardag, 83 % en lördag och 86 % en söndag. För dem som inte har TV är motsvarande siffror 13, 29 och 22 %.

13.2.1 Antal timmar för TV Följande fråga har ställts:

Hur många timmar har Ni de senaste 7 dagarna tittat på TV?

I frågan angivna svarsalternativ fram- går av tabellerna nedan. Svaret bru-

Tabell 204. Antal timmar ägnade åt att se på TV under de senaste 7 dagarna. Parlamenta— riskt valda ledare

Anta] timmar Ledarkategorier 0 1—5 6—1 0 1 1—— Summa n % % % % %

Riksplan

Ordförande, SF ..................... 22 5 68 27 —— 100 Sekreterare, SF ..................... 21 1 0 43 42 5 1 00 Ordförande, Ö ...................... 21 24 52 24 —— 1 00 Distriktsplan Ordförande, SF ..................... 57 7 51 28 14 100 Sekreterare, SF ..................... 52 —- 60 33 7 100 Ombudsmän, SF .................... 26 12 39 42 7 100 Ordförande, Ö ...................... 73 4 53 33 10 100 Lokalplan Ordförande, I ....................... 184 5 47 40 8 100 Ordförande, Ö ...................... 320 12 55 25 8 100

• Sida 191
•  Original

kar ej se på TV, har dock nedan sam- manförts med svaret noll timmar. Emedan både glömska och prestige- hänsyn kan ha inverkat på svaren, är det svårt att säga hur tillförlitliga dessa är. Troligen har nämnda faktorer sam- verkat till att ge något för låga värden.

13.2.1.1. Parlamentariskt valda ledare

Tabell 204 tyder på att ledarna på riks— plan tenderar att ha sett minst på TV, därnäst ledarna på distriktsplan medan ledarna på lokalplan har sett mest. Inom idrottsorganisationerna har ordförande sett mindre på TV än sekreterare och ombudsmän.

Det är endast några få procent av de parlamentariskt valda ledarna som sett på TV elva timmar eller mera. Sett på TV sex timmar eller mera förekommer hos 49 % av ombudsmännen, 48 % av ordförandena på lokalplan och 47% av sekreterarna på riksplan inom idrottsorganisationer. Andelarna som sett på TV sex timmar eller mera ökar i allmänhet från riks- till lokalplan. Hos ordförandena inom idrottsorgani-

sationer är andelarna från riks- till 10- kalplan 27, 42 och 48 %, inom övriga slag av organisationer 24, 43 och 33 %. Högsta andel som inte brukar se på TV eller som inte sett på TV något un- der de senaste sju dagarna återfinns bland ordförandena på riksplan inom övriga slag av organisationer, 24 %.

13.212. Anställda ledare

Endast en och annan procent av de an- ställda ledarna har sett på TV elva tim- mar eller mer, vilket framgår av tabell 205. Det vanligaste är att man sett på TV 1—5 timmar.

Sex timmar eller mera har nämnts av 42 % av de kommunala ungdomskonsu- lenterna, 29 % av instruktörerna och 27 % av ledarna inom kategorin andra tjänstemän på riksplan inom övriga slag av organisationer.

Av högsta tjänstemännen på riksplan har 78 % sett på TV 1—5 timmar. Samma tidsangivelse har framhållits av 67 % av idrottskonsulenterna, 65 % av de kommunala ungdomsgårdsförestån- darna och 63 % av tjänstemännen på

Tabell 205. Antal timmar ägnade åt att se på TV under de senaste 7 dagarna. Anställda

ledare Antal timmar Ledarkategorier 0 1—5 6—10 11—— Summa 11 % % % % %

Riksplan

Högsta tjm, Ö ....................... 18 5 78 17 -——- 100 Instruktörer, () ....................... 21 33 38 29 -— 100 Andra tjm, Ö ........................ 75 16 57 23 4 100 Dish'iktsplan Konsulenter, I ....................... 12 25 67 8 —— 100 Tjänstemän, Ö ....................... 43 16 63 19 2 100 Konsulenter, K ...................... 19 5 53 37 5 100 Lokalplan Tjänstemän, Ö ....................... 38 31 50 16 3 100 Ungdomsgårdsförest., K ............... 57 10 65 23 2 100

• Sida 192
•  Original

distriktsplan inom övriga slag av orga- nisationer.

Mellan 5 och 33 % säger sig aldrig bruka se på TV eller i varje fall att inte ha sett på TV något under de senaste sju dagarna. Högsta procent har in— struktörerna på riksplan. Högsta tjäns- temännen på riksplan och de kommu- nala ungdomskonsulenterna har de minsta relativa andelarna.

Kommentarer

Tid ägnad åt att se på TV kan hänga samman med arbetsförhållanden. Många av de anställda ledarna har kvällsarbete i form av sammanträden, resor, möten etc. och har av de skälen kanske små möjligheter att se på TV.

13.2.1.3. Fritidsgruppsledare

Fritidsgruppsledarna förefaller att se på TV ungefär lika mycket som ord- förandena på lokalplan.

Av fritidsgruppsledarna inom idrotts-

organisationer har 46 %, enligt tabell 206, sett på TV sex timmar eller men-a, 37 % av ledarna inom övriga orgami- sationsslag och 45 % av de kommun-.alt verksamma ledarna.

Såväl fritidsgruppsledarna som ond- förandena på lokalplan inom övriiga slag av organisationer har sett på TW i genomsnitt färre timmar än motsvaraan- de kategorier inom idrottsorganisattio- nerna.

13.2.1.4. Fördelning på slag av orgami— sation Parlamentariskt valda ledare på lokal- plan

Andelarna som inte sett på TV är, (en- ligt tabell 207, hos de lokala ordföraan- dena inom flertalet organisationssllag ca 10 %. Inom de religiösa organiisa- tionerna har dock 19% inte sett på TV och inom idrottsorganisationerrna 5 %.

Det vanligaste är att man sett på 'TV

Tabell 206. Antal timmar ägnade åt att se på TV under de senaste 7 dagarna. Fritiids-

gruppsledare Antal timmar Fritidsgruppsledare inom 0 1—5 6—10 11—— Sumnfna n % % % % % I .................................. 364 2 52 35 11 1000 Ö .................................. 235 11 52 28 9 1000 K ................................. 135 8 47 34 1 1 1000

Tabell 20 7. Antal timmar ägnade åt att se på TV under de senaste 7 dagarna. Parlamemta- riskt valda ledare på lokalplan fördelade på slag av organisation

Antal timmar

Ordförande på lokalplan inom 0 1—5 6—10 11— Sumnma n % % % % % . I .................................. 184 5 47 40 8 1000 Se ................................. 55 9 48 27 16 1000 R ................................. 91 19 58 22 1 1000 N ................................. 21 10 71 19 — 1000 P .................................. 89 9 61 22 8 1000 A .................................. 51 10 41 35 14 1000

• Sida 193
•  Original

1—5 timmar. Inom kategorin andra slag av organisationer har ändå praktiskt ta- get hälften sett på TV 6 timmar eller mera. Det gäller också idrottsorganisa- tionerna. Inom de religiösa organisatio- nerna har däremot knappt en fjärdedel av ordförandena sett på TV så många timmar.

Fritidsgruppsledare

Av tabell 208 framgår att procenttalen för dem som inte sett på TV inom fler- talet organisationsslag är något lägre hos fritidsgruppsledarna än hos ordfö- randena på lokalplan. Obetydligt högre är de inom de religiösa organisatio- nerna och nykterhetsorganisationerna.

Även hos fritidsgruppsledarna är det inom samtliga slag av organisationer vanligast att man sett på TV 1—5 tim- mar. lnom idrottsorganisationerna och den kommunala ungdomsverksamheten har 45 % av fritidsgruppsledarna likväl sett på TV sex timmar eller mera.

13.215 Sammanfattning Inom övriga slag av organisationer före- faller de anställda ledarna att ha sett på TV betydligt färre timmar i genomsnitt än de parlamentariskt valda ledarna och fritidsgruppsledarna. Av de parlamentariskt valda ledarna har de två ordförandegrupperna på

riksplan i genomsnitt sett minst på TV, ca tre fjärdedelar inom vardera gruppen har endast sett på TV högst fem timmar under de senaste sju dagarna.

Hos ordförandena på lokalplan är mot- svarande delar 52 % inom idrottsorga- nisationer och 67 % inom övriga slag av organisationer.

Av de anställda ledarna har 83 % inom kategorin högsta tjänstemän på riksplan sett på TV högst fem timmar under den aktuella tiden, av idrotts- konsulenterna 92 %, av tjänstemännen på distriktsplan inom övriga slag av organisationer 79 %, av de kommunala ungdomskonsulenterna 58 %, av tjäns- temännen på lokalplan inom övriga slag av organisationer 81 % och av de kom— munala ungdomsgårdsföreståndarna 75 %.

Av fritidsgruppsledarna har 54 % in- om idrottsorganisationerna, 63 % inom övriga slag av organisationer och 55 % inom den kommunala ungdomsverksam- heten sett på TV högst fem timmar.

Vid fördelning på slag av organisa- tion visar det sig att såväl ordförandena på lokalplan som fritidsgruppsledarna inom idrotts- och scoutorganisationerna samt ordförandena på lokalplan inom kategorin andra slag av organisationer och fritidsgruppsledarna inom den kommunala ungdomsverksamheten i

Tabell 208. Antal timmar ägnade åt att se på TV under de senaste 7 dagarna. Fritids- gruppsledare fördelade på slag av organisation

Antal timmar Fritidsgruppsledare inom 0 1—5 6—10 11— Summa n % % % % % I .................................. 364 2 52 35 11 100 Se ................................. 65 8 52 31 9 100 R ................................. 59 20 44 31 5 100 N ................................. 22 14 50 23 13 100 A .................................. 51 4 61 23 12 100 X ................................. 28 1 1 54 21 14 100 K ................................. 135 8 47 34 11 100

• Sida 194
•  Original

genomsnitt har sett på TV något fler timmar än motsvarande grupper inom resterande organisationsslag.

13.2.2 Val av TV-program

Enligt Sveriges Radios publikundersök— ningar är intresset för dokumentärt stoff och för utrikespolitiska program större i högre utbildningsgrupper. Det popu- läraste programmet är »Aktuellt», som ses av nära två tredjedelar av dem som brukar se på TV (PUB 11/63 och 25/ 63).

Vilka program som blir uppskattade beror mycket på sändningstiden.

Frågan lyder:

Vilka TV-program ser Ni helst?

Angivna svarsalternativ framgår av ta- bellerna nedan. Vid besvarandet av den- na fråga har IP anmodats att markera högst tre svar.

Det är troligt att sådana program, som det kan anses vara förenat med viss prestige att se, erhållit prioritering.

13.221. Parlamentariskt valda ledare

Inom flertalet ledarkategorier har IP nyttjat alla tre svarsmöjligheterna, vil- ket framgår av summaraden i tabell 209. Ombudsmännen inom idrottsorga- nisationerna och ordförandena på riks- plan inom övriga slag av organisationer förefaller däremot att ha lämnat något färre svar i medeltal.

De som inte brukar se på TV är för- hållandevis få, inom somliga kategorier noll procent och inom andra tio pro- cent eller något däröver.

»Aktuellt» attraherar mellan 73 och 90 % av ledarna. Övriga mest uppskat— tade program är för flertalet ledarka- tegorier i tur och ordning idrott, ut- rikespolitiska översikter och liknande utrikesprogram, inrikespolitiska över—

Tabell 20.9. Vilka TV—program ser Ni helst? Parlamentariskt valda ledare

Riksplan Distriktsplan Lokalplan Ser helst Ordf., Sekr., Ordf., Ordf., Sekr., Omb.- Ordf., Ordf., Ordf., SF SF () SF SF m., SF () I (3

n 22 n 21 n 21 11 57 n 52 n 26 n 73 11 184 n 320

Brukar inte se på TV ..... -— 10 14 1 — 12 -l 2 7 Nyheter (»aktuellt») ....... 82 86 81 77 90 73 85 87 79 TV—teater, film (ej detektiv-

eller kriminalfilm) ...... 9 24 29 23 17 15 25 29 32 Detektiv- eller kriminalfilm 23 5 -— 21 12 23 1 6 14 17 Idrott (reportage, referat). . 64 81 33 90 98 73 41 88 35 Utrikespolitiska översikter,

utlandshändelser, ut-

landsreportage om sam- hällsfrågor och sociala problem ............... 41 33 57 26 14 23 36 22 31 Inrikespolitiska översikter, inrikeshändelser, inrikes- reportage om samhälls- frågor och sociala pro- blem .................. 36 19 29 19 17 15 47 22 32 Gudstjänst, andakt ....... — —— 19 —— 2 —— 16 2 18 Artist- och liknande under-

hållningsprogram ....... 1 8 1 9 10 28 44 27 1 1 26 28

Annat ................... 9 5 — — 6 — 7 2 1

Summa procent. 282 282 272 285 300 261 288 294 280

• Sida 195
•  Original

sikter och jämförbara inrikesprogram, artist- och liknande underhållningspro- gram samt TV-teater eller film.

Idrott (reportage, referat) har marke- rats av flertalet IP inom idrottsledar- kategorierna, lägsta andel har ordföran- dena på riksplan med 64 %, högsta sekreterarna på distriktsplan med 98 %.

En tredjedel eller något däröver av ordförandena inom övriga slag av orga- nisationer har markerat idrott.

Varken inom idrottsledarkategorierna eller de andra tre ordförandegrupperna kan skönjas någon tendens med avseen- de på riksplan och lokalplan.

Utrikespolitiska översikter och lik- nande utlandsprogram har angetts av en sjunkande andel ledare från riks- till 10- kalplan. Således har ordförandena inom idrottsorganisationerna från riks- till lokalplan andelarna 41, 26 och 22 %, inom övriga slag av organisationer 57, 36 och 31 %. Sekreterarna inom idrotts— organisationerna har på riksplan 33 %, på distriktsplan 14 %.

Inrikespolitiska översikter och lik- nande inrikesprogram har inom idrotts— organisationerna nämnts av procentuellt något fler ordförande än sekreterare och ombudsmän. Däremot föreligger in- te någon klar tendens i ledarnas svar från riks- till lokalplan eller mellan ord- förandena inom idrottsorganisationer och övriga slag av organisationer. Totalt högsta svarsandel har ordförandena på distriktsplan inom övriga slag av orga- nisationer, 47 %. Lägsta andel har om- budsmännen inom idrottsorganisatio- ner, 15 %.

Artist- och liknande anderhållnings- program har nämnts av 44 % av sekre- terarna och 28 % av ordförandena på distriktsplan inom idrottsorganisatio- nerna och av 26 och 28 % av de båda ordförandegrupperna på lokalplan.

TV-teater, film (ej detektiv- eller kri- minalfilm) har markerats av 9—32 %

av ledarna. För idrottsorganisationernas ordförande är andelarna från riks- till lokalplan 9, 23 och 29 %. Motsva- rande tal för ordförandena inom övriga slag av organisationer är 29, 25 och 32 %.

13.2.2.2. Anställda ledare

De anställda ledarna tenderar att i me- deltal ha lämnat något färre svar än de parlamentariskt valda ledarna. Det över- väldigande flertalet har trots detta läm- nat tre svar. Tabell 210.

De oftast återkommande svaren är de— samma som hos de parlamentariskt val- da ledarna. Ordningsföljden svaren emellan blir däremot en annan. Trots detta kommenterar vi dem nedan i sam- ma ordningsföljd som tidigare.

»Aktuellt» har nämnts av flertalet in- om samtliga ledarkategorier.

Idrott har markerats av samtliga idrottskonsulenter, 63 % av de kommu- nala ungdomskonsulenterna, omkring 45 % av de två ledarkategorierna på lo- kalplan och sedan med lägre procent för ledarkategorierna på högre organi- sationsplan.

Utrikespolitiska översikter har mar- kerats av 56 % av högsta tjänstemännen på riksplan, 49 % av tjänstemännen på distriktsplan och 32 % av tjänstemän- nen på lokalplan inom övriga slag av organisationer. Ingen av idrottskonsu- lenterna har angett detta svar men där- emot 21 % av de kommunala ungdoms- konsulenterna och 32 % av de kommu- nala ungdomsgårdsföreståndarna.

Inrikespolitiska översikter och lik- nande inrikesprogram har hos flertalet ledarkategorier erhållit något fler mar- keringar än utrikespolitiska översikter. Högsta tjänstemännen på riksplan har största svarsandelen, 56 % och idrotts- konsulenterna lägsta, 25 %. Inom öv- riga slag av organisationer sjunker svarsandelen från riks- till lokalplan.

• Sida 196
•  Original

Tabell 210. Vilka TV-program ser Ni helst? Anställda ledare

Riksplan Distriktsplan Lokalplan .. Un - Hogs- Ill—_ Andra Kon- Tjäns- Kon- Tjäns— deni- Ser helst ta Strul" t' ulen- temän men" t män å (1 f"- tjm, törer, J-m' st - * ter, e ' g r 5 O - - er, I K restån- dare, K n18 n21 n75 n12 n43 n19 n38 n57 % % % % % % % % Brukar inte se på TV .......... 6 19 5 -—- 14 11 11 12 Nyheter (»aktuellt») ........... 72 76 88 92 77 79 82 74 TV-teater, film (ej detektiv- el- ler kriminalfilm) ............ 22 38 25 33 19 26 32 21 Detektiv- eller kriminalfilm . . . . 6 5 9 17 —— 16 5 7 Idrott (reportage, referat) ..... 17 19 32 100 33 63 45 47 Utrikespolitiska översikter, ut- landshändelser, utlandsrepor- tage om samhällsfrågor och sociala problem ............ 56 33 48 — 49 21 32 32 Inrikespolitiska översikter, inri- keshändelser, inrikesreportage om samhällsfrågor och sociala problem ................... 56 52 45 25 42 47 29 54 Gudstjänst, andakt ........... 17 14 25 — 19 — 32 —— Artist- och liknande underhåll- ningsprogram .............. 28 5 7 25 14 16 8 23 Annat ....................... _ — 3 — 2 _— 3 2 Summa procent 280 261 287 292 269 279 279 272

' Artist- och liknande underhållnings- program har framhållits av 28 % av högsta tjänstemännen på riksplan, 25 % av idrottskonsulenterna, 23 % av de kommunala ungdomsgårdsföreståndarna och av lägre procent inom resterande ledarkategorier.

TV-teater, film (ej detektiv- eller kri- minalfilm) har angetts av 19—38 % av ledarna. Högsta procenten har instruk- törerna på riksplan och lägsta har tjäns- temännen på distriktsplan inom övriga slag av organisationer,

Gudstjänst, andakt har endast marke- rats av ledare inom övriga slag av orga- nisationer. Tjänstemännen på lokalplan har största svarsandelen, 32 %.

13.223. Fritidsgruppsledare Tabell 211 framhåller att samtliga fri- tidsgruppsledare brukar se på TV. Hu- vudparten har lämnat tre svar.

»Aktuellt» hör till det program som ca 80 % inom vardera kategorin helst ser.

Idrott har markerats av 92 % av fri- tidsgruppsledarna inom idrottsorgani- sationerna och av omkring 45 % inom de båda andra kategorierna.

Utrikespolitiska översikter och där- med jämförbara utlandsprogram har markerats av 16 % av idrottsorganisa- tionernas fritidsgruppsledare, av 24 % inom övriga slag av organisationer och av 39 % inom den kommunala ung- domsverksamheten. För de två först- nämnda organisationsslagen är procent- talen lägre än hos ordförandena på 10- kalplan.

Inrikespolitiska översikter och lik- nande inrikesprogram har likaledes läg- re procenttal hos fritidsgruppsledarna än hos ordförandena på lokalplan inom samma slag av organisation.

• Sida 197
•  Original

Tabell 21]. Vilka TV-program ser Ni helst? Fritidsgruppsledare

Fritidsgrupps-

ledare inom

Ser helst I ('_') K

n n n 364 235 135

% % % Brukar inte se på TV ...... — — — Nyheter (»aktuellt») ....... 81 80 79 TV-teater, film (ej detektiv-

eller kriminalfilm) ....... 23 35 42 Detektiv- eller kriminalfilm. 15 12 16 Idrott (reportage, referat) .. 92 45 47 Utrikespolitiska översikter, utlandshändelser, utlands— reportage om samhällsfrå— gor och sociala problem. . 16 24 39 Inrikespolitiska översikter, inrikeshändelser, inrikes— reportage om samhällsfrå- gor och sociala problem. . 16 29 27 Gudstjänst, andakt ....... -—— 16 3 Artist- och liknande under— hållningsprogram ........ 44 29 30 Annat ................... 2 2 1

Summa procent 289 272 284

Artist- och liknande underhållnings- program har markerats av 44 % inom idrottsorganisationerna och av ca 30 % inom de båda andra.

TV-teater, film (ej detektiv- eller kri- minalfilm) har markerats av mellan 23 och 42 % beroende på ledarkategori. Inom en och samma organisationsgrupp är det ungefär samma procenttal som hos ordförandena på lokalplan.

13.224. Fördelning på slag av organisa- tion Parlamentariskt valda ledare på lokal- plan

Med hjälp av tabell 212 kommenterar vi. endast det för ordförandena på lokal-, plan inom olika slag av organisationer mest framträdande, Idrott har förutom av idrottsorganisa; tionernas ordförande också markerats av en stor del av ordförandena inom nykterhetsorganisationerna.

Tabell 212. Vilka TV-program ser Ni helst? Parlamentariskt valda ledare på lokalplan; fördelade på slag av organisation

Ordförande på lokalplan inom ' ;

Ser helst I Sc R N P A n 184 11 55 n 91 n 21 11 89 n 51 : | % % % % % % ; Brukar inte se på TV ............. 2 4 13 5 7 6 1 Nyheter (»aktucllt») .............. 87 91 73 71 78 78 ! TV-teater, film (ej detektiv- eller ; kriminalfilm) .................. 29 38 28 43 25 51' * & Detektiv- eller kriminalfilm ....... 14 16 14 29 21 12 ' ; Idrott (reportage, referat) ........ 88 35 25 52 35 39 Utrikespolitiska översikter, utlands- ? händelser, utlandsreportage om & samhällsfrågor och sociala pro- 5 blem ......................... 22 33 29 10 36 33 . Inrikespolitiska översikter, inrikes- ? händelser, inrikesreportage om samhällsfrågor och sociala pro- I blem ......................... 22 27 29 19 40 35 ? Gudstjänst, andakt .............. 2 16 51 5 -— 2 ; Artist- och liknande underhållnings- ; program ...................... 26 26 9 48 38 33 : Annat .......................... 2 2 1 —- — 42 Summa procent 294 288 272 282 280 291 '

• Sida 198
•  Original

Utrikes- såväl som inrikespolitiska översikter och därmed liknande pro- gram har markerats främst av ordföran- dena inom de politiska organisatio- nerna.

Artist- och liknande underhållnings- program har framhållits av 48 % av ordförandena inom nykterhetsorganisa- tionerna men endast av 9 % inom reli- giösa organisationer.

Gudstjänst, andakt har omkring hälf- ten av ordförandena inom religiösa or- ganisationer markerat.

Fritidsgruppsledare

Vi kommenterar också nu bara de mest framträdande dragen för ledarna inom respektive slag av organisation. Tabell 213.

Idrott har de största svarsandelarna hos ledarna inom idrottsorganisationer, därnäst ledarna inom nykterhetsorga- nisationer.

Utrikespolitiska översikter etc. har er- hållit särskilt få markeringar inom nyk- terhetsorganisationerna, 9 %.

Inrikespolitiska översikter och lik- nande inrikesprogram har markerats av särskilt många, 49 %, inom kategorin andra slag av organisationer. Lägsta procenten har fritidsgruppsledarna in- om de religiösa organisationerna och inom idrottsorganisationerna, 15 och 16 %.

Artist- och liknande underhållnings- program har fått de procentuellt flesta markeringarna inom idrotts- och scout- organisationerna.

Gudstjänst, andakt har i stort sett en- dast markerats av ledarna inom reli- giösa organisationer, 51 %.

13.225 Sammanfattning Genomgående har flertalet ledare nytt- jat möjligheten att lämna tre svar. »Aktuellt» har noterats av ungefär li- ka stor andel inom samtliga kategorier. Idrott hör till de populäraste pro- grammen inom samtliga idrottsledarka- tegorier, men är populärt också inom nykterhetsorganisationerna och hos de kommunala ungdomskonsulenterna.

Tabell 213. Vilka TV-program ser Ni helst? Fritidsgruppsledare fördelade på slag av

organisation Fritidsgruppsledare inom Ser helst I Sc R N A x K 11 364 11 65 11 59 n 22 n 51 n 28 n 135 % % % % % % % Brukar inte se på TV .................. —— 6 12 14 — 14 — Nyheter (»aktucllt») .................... 81 85 80 68 80 82 79 TV-teater, film (ej detektiv- eller kriminal- film) ............................... 23 37 31 32 45 32 42 Detektiv- eller kriminalfilm ............. 15 14 7 5 14 11 16 Idrott (reportage, referat) .............. 92 46 36 64 35 61 47 Utrikespolitiska översikter, utlandshändel- ser, utlandsreportage om samhällsfrågor och sociala problem .................. 16 25 24 9 31 25 39 Inrikespolitiska översikter, inrikeshändel- ser, inrikcsrcportage om samhällsfrågor och sociala problem .................. 16 23 15 23 49 32 27 Gudstjänst, andakt .................... — 3 51 5 6 4 3 Artist- och liknande underhållningsprogram 44 42 14 32 37 1 1 30 Annat ................................ 2 2 5 -— _— —- 1 Summa procent 289 283 275 252 297 272 284

• Sida 199
•  Original

Utrikespolitiska översikter och lik— nande utrikesprogram kommer högt på preferensskalan inom de politiska or- ganisationerna, men tenderar i övrigt att få sina högsta procenttal på riks- plan och lägsta på lokalplan.

Inrikespolitiska översikter och där— med jämförbara inrikesprogram förefal- ler likaledes att värderas högt inom de politiska organisationerna. I övrigt ten- derar svaret att erhålla sina högsta pro- cent hos de anställda ledarna. Gudstjänst, andakt nämns nästan en— dast av ledare inom religiösa organisa- tioner.

1 3 .3 F ritidsaktiviteter

Intervjupersonerna har ombetts mar- kera vilka av ett antal uppräknade slag

av sammankomster, institutioner och annat, som de under sin fritid (d. v. s. vanligen efter tjänstens, skolans eller hemgöromålens slut för dagen eller till- fället) varit på under de senaste 14 da- garna. Av tabellerna nedan framgår vil- ka svarsalternativ, som förenats med frågan.

13.3.1 Parlamentariskt valda ledare

Tabell 214 visar att praktiskt taget alla ledare inom respektive kategori har va— rit på föreningssammankomst, inklusive föreningssammanträde. En svag ten- 'dens föreligger till lägre procenttal hos de två ordförandegrupperna på lokal- plan.

Biograf har besökts av 4—29 % av ledarna. På både riks-, distrikts- och

Tabell 214. Varit på under de senaste 14 dagarna. Parlamentariskt valda ledare

Riksplan Distriktsplan Lokalplan Varit på Ordf., Sekr., Ordf., Ordf., Sekr., Ombm. Ordf., Ordf., Ordf., SF SF Ö SF SF SF Ö I O n 22 n 21 n 21 n 57 n 52 11 26 n 73 11 184 n 320 % % % % % % % % % Föreningssammankomst

(inkl. föreningssamman-

träde) ................. 96 91 95 91 94 100 85 72 81 Biograf .................. 9 29 24 7 10 4 21 13 19 Café eller konditori ....... 9 14 10 14 19 8 8 15 20 Dans- eller nöjestillställning 5 —- 5 1 12 8 11 14 22 Bibliotek ................ 9 5 10 23 17 8 32 16 25 Studiecirkel, lektioner-, kur- ser (ej i samband med fö- reningssammankomst) . . 5 19 43 21 23 19 41 24 41 Teater, konsert eller annat

musikevenemang ....... 27 48 38 16 8 19 25 10 17 Restaurang (ej skol- eller

kontorslunch) .......... 59 52 29 39 27 19 14 19 13 Idrottstävling (ej som åskå- dare), idrotts- eller mo- tionsträning ........... 41 57 19 74 73 62 14 54 16 Idrottstävling (endast som

åskådare) .............. 27 33 10 46 40 31 12 36 10 Gudstjänst, andakt ....... 27 5 52 18 12 15 40 14 53 Annat ................... 9 10 19 5 8 12 15 4 8

Ingen uppgift ............ — — —— — — — -— —— 3

Summa procent 323 363 354 355 343 305 318 291 328

• Sida 200
•  Original

lokalplan har i regel ordförandena inom idrottsorganisationerna lägre procent än ordförandena inom övriga slag av organisationer.

Besök på bibliotek visar likaledes läg- re procent för ordförandegrupperna in- om idrottsledarkategorierna än inom övriga slag av organisationer både på riks-, distrikts- och lokalplan.

Samma tendens gäller deltagande i studiecirkel, lektioner, kurser, vilka ej varit i samband med föreningssamman- komst. Ordförandena inom övriga slag av organisationer har högre procenttal än ordförandena inom idrottsorganisa- tioner på ett och samma organisations- plan. Differensen är tämligen påtaglig. Mot 43 % av ordförandena inom övriga slag av organisationer svarar fem pro- cent av idrottsorganisationernas ordfö- rande på riksplan. På distrikts- och 10- kalplan är olikheterna mindre men ändå iögonfallande.

Tendensen från de närmast ovan rela- terade svaren återfinner vi också i för- delningen av dem som besökt teater, konsert eller annat musikevenemang. Ordförandena inom övriga slag av or- ganisationer har procentuellt fler besök än ordförandena inom idrottsorganisa- tioner på vardera planct. Inom båda slagen av ordförandegrupper är pro- centtalen högst på riks- och lägst på lokalplan.

Besök på restaurang (ej i samband med kontors- eller skollunch) är pro- centuellt vanligast på riksplan och där— näst på distriktsplan. Idrottsledarkate- gorierna -—— i synnerhet på riks- och distriktsplan —— har högre procent än ordförandegrupperna inom övriga slag av organisationer. På riksplan har 59 % av idrottsorganisationernas ordförande besökt restaurang jämfört med 29 % av ordförandena inom övriga slag av orga- nisationer.

Deltagit i idrottstävling, idrotts- eller motionstränat har långt större del av idrottsledarkategorierna än ordföran- dena inom övriga slag av organisatio- ner. Hos de förstnämnda förefaller ak- tiviteten vara störst på distriktsplan. Av idrottsorganisationernas ordförande på distriktsplan har 74 % deltagit i så- dan aktivitet, 73 % av deras sekreterare men endast 14 % av ordförandena inom övriga slag av organisationer på dis- triktsplan.

Att som åskådare ha besökt idrotts- tävling visar likartad svarstendens som att aktivt ha utövat idrott. Olikheten mellan idrottsledarkategorierna och öv- riga ledarkategorier är dock mindre.

Gudstjänst, andakt har däremot be- vistats av procentuellt åtskilligt fler ord- förande inom övriga slag av organisa- tioner än ordförande, sekreterare eller ombudsmän inom idrottsorganisationer vid konstanthållande av organisations- plan. På riksplan har t. ex. 52 % av den förstnämnda ordförandegruppen bevis- tat sådan aktivitet mot 27 % av idrotts- organisationernas ordförande. På lokal— plan blir differensen ännu större.

13.3.2 Anställda ledare

Besökt föreningssammankomst eller -sammanträde har mellan två tredjede- lar och tre fjärdedelar av de organisa- tionstillhöriga ledarkategorierna. De bå- da kommunalt verksamma ledargrup- perna har något lägre andel. Tabell 215.

Både i fråga om att ha varit på bibliotek, teater, konsert eller annat musikevenemang och deltagit i studie- cirkel, lektioner, kurser (ej i samband med föreningssammankomst) företer de kommunala ungdomskonsulenterna de högsta frekvenserna, 42 % för biblio- teksbesök, 58 % för studiecirkel etc. och 53 % för teater, konsert.

• Sida 201
•  Original

Tabell 215. Varit på under de senaste 14 dagarna. Anställda ledare

Riksplan Distriktsplan Lokalplan Ung- .. In— Kon- Kon- . Hogs- Andra T ans- T ans- doms- Vant På ta tjm, Stfuk' tjm, ”den" telmän men" teinän gårdsfö- torer, ter, ter, , () I K rest. K n 18 11 21 n 75 n 12 11 43 n 19 n 38 11 57 % % % % % % % % Föreningssammankomst (inkl. föreningssammanträde) ...... 78 67 73 67 70 58 63 53 Biograf ...................... 22 24 16 17 16 16 26 9 Café eller konditori ........... 17 14 17 25 9 16 13 11 Dans- eller nöjestillställning. . . . — 5 1 17 12 — 3 2 Bibliotek .................... 17 24 31 — 33 42 29 29 Studiecirkel, lektioner, kurser (ej i samband med förenings- sammankomst) ............. 17 43 37 25 44 58 47 32 Teater, konsert eller annat mu- sikevenemang .............. 17 33 27 8 16 53 24 23 Restaurang (ej skol- eller kon- torslunch) ................. 28 29 28 17 9 11 8 7 Idrottstävling (ej som åskådare) idrotts- eller motionsträning. . — 24 11 67 14 42 29 1 9 Idrottstävling (endast som åskå- dare) ...................... 6 5 3 50 5 32 18 21 Gudstjänst, andakt ........... 56 48 49 — 37 16 68 7 Annat ....................... 17 -— 8 8 2 16 _— 11 Ingen uppgift ................ 11 14 3 -— -— — — —— Summa procent 286 330 304 301 267 | 360 328 224

Restaurangbesök är vanligast hos le- darna på riksplan.

Deltagande i idrottstiivling, idrotts- eller motionsträning liksom att i egen- skap av åskådare ha varit på idrotts- tävling redovisas av 67 och 50 % av idrottskonsulenterna. Men även de kom— munala ungdomskonsulenterna har höga frekvenser, 42 och 32 %.

Ett stort antal av ledarna inom samt- liga kategorier inom övriga slag av or- ganisationer har bevistat gudstjänst el- ler deltagit i andakt, 56 % av högsta tjänstemännen på riksplan och 68 % av tjänstemännen på lokalplan.

13.3.3 Fritidsgruppsledare

De tendenser som framkommit främst hos de parlamentariskt valda ledarna.

går igen hos fritidsgruppsledarna. Ta- bell 216.

Idrottsorganisationernas ledare har höga frekvenser för aktiv idrottsutöv- ning, 72 %, och för att som åskådare be- söka idrottstävling, 51 %.

Ledarna inom övriga slag av organi- sationer har högre relativ frekvens än ledarna inom idrottsorganisationerna i fråga om de kulturella aktiviteterna, biblioteksbesök, att delta i studiecirkel, lektioner etc., att ha varit på teater, konsert och på gudstjänst eller deltagit i andakt.

I uppräknade kulturella aktiviteter in- tar de kommunala fritidsgruppsledarna en mellanställning utom ifråga om tea- terbesök där de har det högsta procent- talet.

• Sida 202
•  Original

Tabell 216. Varit på under de senaste 14 dagarna. Fritidsgruppsledare

Fritids— gruppsledare mom I O K

n n n 235 135

% % %

Varit på

Föreningssammankomst (inkl. föreningssamman-

träde) ................ . 65 65 43 Biograf .................. 21 21 27 Café eller konditori ........ 15 18 10 Dans— eller nöjestillställning 22 21 18 Bibliotek ................. 15 26 24

Studiecirkel, lektioner, kur- ser (ej i samband med fö-

reningssammankomst) . . . 18 36 21 Teater, konsert eller annat

musikevenemang ........ 12 22 28 Restaurang (ej skol— eller

kontorslunch) ........... 14 6 16 Idrottstävling (ej som åskå- dare), idrotts- eller mo- tionsträning ............ 72 26 27 Idrottstävling (endast som åskådare) .............. 51 20 23 Gudstjänst, andakt ....... 7 37 14 Annat ................... 4 5 6 Ingen uppgift ............ 4 5 10 Summa procent 320 308 267

13.3.4 Fördelning på slag av organisation

Parlamentariskt valda ledare på lokal- plan

Ordförandena inom nykterhets- och de politiska organisationerna har de högsta procenten i fråga om de mer nöjesin- riktade aktiviteterna som besök på bio- graf, café eller konditori och dans- och nöjestillställning. Tabell 217. Det bör kanske ses mot bakgrund av att nämnda ordförandegrupper har lägre median- ålder iin övriga. Se Tabell 17.

Besök på bibliotek har varit procen- tuellt vanligast hos ordförandena inom de religiösa organisationerna, som näst ordförandena inom kategorin andra slag av organisationer också har högsta pro-

centtalet för att ha deltagit i studiecir- kel, lektion, kurs.

Restaurangbesök har varit vanligast hos ordförandena inom de politiska or- ganisationerna.

Ordförandena inom idrottsorganisa- tioner har de markant största andelarna som utövat idrott eller bevistat idrotts- tävling som åskådare.

Praktiskt taget samtliga ordförande inom religiösa organisationer har be- vistat gudstjänst eller deltagit i andakt. Det har också över hälften av ordfö- rande inom scoutorganisationerna.

Fritidsgruppsledare

Tabell 218 antyder att föreningssam- lnankomst eller -sammanträdc är pro- centuellt något sparsammare förekom- mande hos fritidsgruppsledarna än hos ordförandena på lokalplan inom ett och samma organisationsslag.

Biograf har ungefär var tredje fritids- gruppsledare inom scoutorganisationer- na besökt men endast fem procent av le- darna inom de religiösa organisatio- nerna.

Största andelarna som besökt biblio- tek och som besökt teater, konsert finns inom organisationsslag X. Ledarna där har också bland de högsta procenten som deltagit i studiecirkel, lektion och kurs.

Även ledarna inom de religiösa orga- nisationerna, men framför allt inom ka- tegorin andra slag av organisationer, har stor andel som deltagit i studiecir- kel, lektion, kurs.

Som vanligt är ledarna inom idrotts- organisationerna de som till största del har utövat idrott och bevistat idrotts- tävling.

När det gäller gudstjänst, andakt skil- jer sig ledarna inom de religiösa organi- sationerna från de andra genom sin hö- ga procent.

• Sida 203
•  Original

Tabell 217. Varit på under senaste 14 dagarna. Parlamentariskt valda ledare fördelade på slag av organisation

Ordförande på lokalplan inom Varit på I Sc R N P A n n n n n n 184 55 91 21 89 51

% % % % % % Föreningssammankomst (inkl. före—

ningssammanträde) ............ 72 76 82 76 80 82 Biograf ......................... 13 9 11 38 35 12 Café eller konditori .............. 15 7 20 29 27 20 Dans- eller nöjestillställning ....... 14 4 4 29 56 16 Bibliotek ....................... 16 16 32 29 24 28 Studiecirkel, lektion, kurs (ej isam-

band med föreningssamman-

komst) ....................... 24 35 42 33 39 51 Teater, konsert, eller annat musik-

evenemang ................... 10 33 23 14 9 24 Restaurang (ej skol- eller kontors-

lunch) ........................ 19 15 7 5 26 4 Idrottstävling (ej som åskådare)

idrotts- eller motionsträning ..... 54 16 6 19 19 28 Idrottstävling (endast som åskå-

dare) ......................... 36 2 9 10 15 12 Gudstjänst, andakt .............. 14 55 99 43 27 16 Annat .......................... 4 13 9 — 6 8

Ingen uppgift ................... — — — — — —

Summa procent 291 281 344 325 363 301

Tabell 218. Varit på under senaste 14 dagarna. Fritidsgruppsledare fördelade på slag av organisation

Fritidsgruppsledare inom Varit på I Sc R N A X K n n n n n n n 364 65 59 22 51 28 135 % % % % % % % Föreningssammankomst (inkl. förenings- sammanträde) ....................... 65 72 61 73 69 46 43 Biograf ............................... 21 32 5 18 22 21 27 Café eller konditori .................... 15 19 17 14 16 21 10 Dans- eller nöjestillställning ............. 22 25 2 32 24 25 18 Bibliotek ............................. 15 19 22 32 26 46 24 Studiecirkel, lektion, kurs (ej i samband med föreningssammankomst) ......... 18 31 37 14 45 39 21 Teater, konsert eller annat musikevene- mang ............................. 12 11 17 23 24 46 28 Restaurang (ej skol- eller kontorslunch) . . . 14 5 3 5 8 4 16 Idrottstävling (ej som åskådare), idrotts— eller motionsträning ................. 72 28 14 41 24 43 27 Idrottstävling (endast som åskådare) ..... 51 20 12 23 24 29 23 Gudstjänst, andakt .................... 7 28 81 9 26 14 14 Annat ................................ 4 8 3 9 2 7 6 Ingen uppgift ......................... 4 3 7 9 4 4 10 Summa procent 320 301 281 302 314 | 345 | 267

• Sida 204
•  Original

13.3.5 Sammanfattning

Omkring två tredjedelar eller däröver av ledarna har varit på föreningssam- mankomst eller -samn1anträde under de senaste 14 dagarna.

Idrottsledarkategorierna har genom— gående märkbart högre procent som utövat idrott eller som åskådare besökt idrottstävling än resterande ledarkate- gorier. De kommunala ungdomskonsu- lenterna intar härvidlag en mellanställ— ning.

Bland de parlamentariskt valda ledar- na har besök på restaurang förekommit procentuellt talrikare hos idrottsledar- kategorierna än hos ordförandena inom övriga slag av organisationer vid kon- stanthållande av organisationsplan.

Både hos de parlamentariskt valda le— darna och hos fritidsgruppsledarna ten-

derar IP inom övriga slag av organi- sationer att ha större del än idrotts- ledarkategorierna som varit på biograf, bibliotek, deltagit i studiecirkel, lek- tion, kurs, varit på teater, konsert, he- vistat gudstjänst, andakt.

De religiösa organisationerna har bå- de bland ordförandena på lokalplan och bland fritidsgruppsledarna procentuellt få som varit på bio men många som bevistat gudstjänst eller deltagit i an- (lakt.

13.4 Hobby Följande fråga har ställts:

Har Ni någon hobby?

Frågan har kunnat besvaras jakande el- ler nekande, varpå nedanstående följd- fråga ställts:

Tabell 219. Har hobby? Främst vad för hobby? Parlamentariskt valda ledare

Ledarkategorier Riksplan Distriktsplan Lokalplan Hobbies Ordf., Sekr., Ordf., Ordf., Sekr., Omb.- Ordf., Ordf., Ordf., SF SF Ö SF SF m., SF Ö I Ö n n n n n n n n n 22 21 21 57 52 26 73 184 320 % % % % % % % % % Friluftsliv, fiske, jakt ...... 46 57 43 54 69 46 44 65 45 Tomt och trädgård ....... 23 14 14 30 35 27 21 29 18 Slöjd, stickning, keramik, silversmide etc ......... —— — 14 5 6 -— 19 10 21 Målning, skulptur, utöva musik, spela teater ..... 5 — 14 11 4 —- 12 8 13 Lyssna till musik, sång, se eller höra på teater ...... 27 14 24 25 15 15 25 21 26 Foto, smalfilmning ....... 14 43 14 16 27 12 22 17 24 Läsa litteratur, studera. . . . 46 38 76 30 17 27 44 22 32 Föreningsliv (ej då det är lika med det egna jobbet) 46 29 33 40 39 42 37 27 36 Samlarhobby, t ex frimär- ken, silver, porslin ...... 5 14 14 4 6 12 8 3 7 Motorer, mekaniska och tekniska intressen ...... 5 10 — 9 4 12 7 8 12 Schack, bridge och liknande 18 5 5 19 12 4 10 17 6 Annat ................... 9 10 5 5 15 12 14 7 8 Summa, procent, hobby 244 234 256 248 249 209 263 234 248 Har ej hobby ............ —— — 5 5 2 8 _ 7 5

• Sida 205
•  Original

Om »fa», främst vad för hobby? Av tabellerna nedan framgår vilka struk— turerade svar som lämnats till frågan. IP har ombetts markera i högst tre svarsrutor.

13.4.1 Parlamentariskt valda ledare

Tabell 219 anger att nästan alla ledare har hobby. Vanligaste hobbies är fri- luftsliv, inklusive fiske, jakt; läsa litte- ratur, studera; föreningsliv; tomt och trädgård; lyssna till musik, sång, se eller höra på teater.

Friluftsliv, fiske, jakt har sina pro- centuellt flesta utövare bland idrottsor- ganisationernas ledare, speciellt'bland sekreterarna. Hos ordförandena inom

idrottsorganisationerna är andelen ut— övare på riksplan 46 %, på distriktsplan 54 % och på lokalplan 65 %. Hos ord- förandena inom övriga slag av organi— sationer är motsvarande andelar 43, 44 och 45 %.

Mellan 17 och 76 % av ledarna har som hobby att läsa litteratur, studera. Den procentuella andelen avtar från riks- till lokalplan och är högst hos ord- förandena inom övriga slag av organisa- tioner.

Föreningsliv som hobby har 27— 46 % av ledarna. Inom idrottsorganisa— tionerna har svaret angetts av 46 % av ordförandena på riksplan, av 40 % av ordförandena på distriktsplan och av 27 % på lokalplan. Hos ordförandena

Tabell 220. Har hobby? Främst vad för hobby? Anställda ledare

Ledarkategorier Riksplan Distriktsplan Lokalplan

Ung-

Hobbies .. _ lns- Kon- .,. _ Kon— _ doms-

tålggå truk— [Säga sulen- Sååå? sulen- 321; ?; gårds-

, törer, ' ter, ter, förestån- dare, O 6 Ö I Ö K 6 K n18 n21 n75 n12 n43 n19 n38 n57 % % % % % % % %

Friluftsliv, fiske, jakt ......... 33 48 49 67 56 68 53 58 Tomt och trädgård ........... 22 14 17 8 9 26 13 28 Slöjd, stickning, silversmide, ke-

ramik etc .................. 17 24 25 8 19 —- 32 12 Målning, skulptur, utöva musik,

spela teater ................ 11 19 7 17 9 —— 11 9 Lyssna till musik, sång, se eller

höra på teater .............. 28 38 31 8 23 53 24 35 Foto, smalfilmning ........... 33 24 23 17 42 21 37 25 Läsa litteratur, studera ........ 67 57 55 17 33 53 42 21 Föreningsliv (ej då det är lika

med det egna jobbet) ........ 11 5 16 8 19 21 11 21 Samlarhobby, t ex frimärken,

silver, porslin .............. 6 10 3 — 5 —— 3 7 Motorer, mekaniska och teknis—

ka intressen ................ 6 -— 7 —- 14 — 3 19 Schack, bridge och liknande. . . . —— 5 3 8 5 5 3 11 Annat ....................... 11 10 3 25 7 5 13 7

Summa procent, hobby 245 254 239 183 241 252 245 253

Har ej hobby ................ — _ 7 17 5 5 3 2

• Sida 206
•  Original

inom övriga slag av organisationer fö— rekommer inte någon nämnvärd skill- nad i procent mellan riks- och lokal— plan.

Tomt och trädgård har angetts av 14—35% av IP. Ordförandena inom idrottsorganisationer har något högre procent än ordförandena inom övriga slag av organisationer.

Lyssna till musik, sång, se eller höra på teater gör 21—27 % av ordförande- na och 14—15 % av idrottsorganisatio— nernas sekreterare och ombudsmän.

13.4.2 Anställda ledare

Flertalet anställda ledare har enligt ta- bell 220 hobby. Vanligast förekomman— de hobbies är friluftsliv, fiske, jakt; läsa litteratur, studera; lyssna till musik, sång, se eller höra på teater; foto, smal- filmning.

Två tredjedelar av idrottskonsulenter- na och lika många av de kommunala ungdomskonsulenterna har nämnt fri- luftsliv, fiske, jakt som hobby. Minsta andel utövare — 33 % —— har högsta tjänstemännen på riksplan.

Läsa litteratur, studera har 67 % av högsta tjänstemännen på riksplan som hobby, 55—57 % av övriga ledare på riksplan, 53 % av de kommunala ung- domskonsulenterna men endast 21 % av de kommunala ungdomsgårdsförestån— darna och 17 % av idrottskonsulen— terna.

Något över hälften av de kommunala ungdomskonsulenterna har som hobby att lyssna till musik, säng, se eller höra på teater. Inom resterande ledarkatego- rier varierar andelen utövare mellan 23 och 38 %, utom hos idrottskonsulen— terna där den är 8 %.

Foto, smalfilmm'ng har 17—42 % av ledarna angett som hobby. Högsta andel har tjänstemännen på distriktsplan in- om övriga slag av organisationer.

13.4.3 Fritidsgruppsledare

Det framgår av tabell 221 att också fler- talet av fritidsgruppsledarna har hobby. Ledarna inom övriga slag av organisa- tioner och inom den kommunala ung- domsverksamheten har i medeltal na- got fler hobbies än ledarna inom idrotts- organisationerna.

Drygt hälften av fritidsgruppsledarna inom idrottsorganisationerna har fri- luftsliv, fiske, jakt som hobby mot ca 40 % av ledarna inom de båda andra kategorierna.

Lyssna till musik, sång, se eller här!: på teater har 38 % av de kommunalt verksamma ledarna som hobby, 35 % av ledarna inom övriga slag av organisatio- ner och 25 % av ledarna inom idrotts- organisationer.

Tabell 221. Har hobby? Främst vad [är hobby? Fritidsgruppsledare

Fritids- gruppsledare inom Hobbies ,, I 0 K n n n 364 235 135 % % Friluftsliv, fiske, jakt ...... 55 41 39 Tomt och trädgård ........ 22 19 21 Slöjd, stickning, silversmide, keramik, etc ............ 9 31 27 Målning, skulptur, utöva musik, spela teater ..... 8 19 20 Lyssna till musik, sång, se eller höra på teater ..... 25 35 38 Foto, smalfilmning ........ 18 21 17 Läsa litteratur, studera. . . . 22 28 36 Föreningsliv (ej då det är lika med det egna jobbet) 31 34 13 Samlarhobby, t. ex. frimär- ken, silver, porslin ...... 4 3 4 Motorer, mekaniska och tek— niska intressen ......... 11 8 13 Schack, bridge och liknande. 7 7 10 Annat ................... 7 4 10 Summa procent, hobby 219 250 248 Har ej hobby ............. 8 4 4

• Sida 207
•  Original

Läser litteratur, studerar gör 36% av ledarna inom kommunal ungdoms- verksamhet, 28 % inom övriga slag av organisationer och 22 % inom idrotts- organisationerna.

Föreningsliv som hobby har drygt 30 % av ledarna inom idrottsorganisa- tionerna och övriga slag av organisa— tioner mot 13 % av de kommunalt verk- samma ledarna.

13.4.4. Fördelning på slag av organisation

Parlamentariskt valda ledare på lokal- plan

Tabell 222 visar att vid fördelning av ordförandena på lokalplan på slag av organisation förekommer friluftsliv, fiske, jakt som hobby hos 75 % av ord- förandena inom scoutorganisationer, hos 65 % av ordförandena inom idrotts- organisationer och —— sparsammast -—

hos 24 % av ordförandena inom reli- giösa organisationer.

Föreningsliv som hobby har 43 % av ordförandena inom nykterhetsorganisa- tioner, 37 % av ordförandena inom poli- tiska organisationer och 27—33 % av övriga ordförandegrupper.

Av ordförandena inom nykterhets- och politiska sammanslutningar har särskilt få —— 5 % — nämnt tomt och trädgård som hobby.

Kommentarer

Det är möjligt att somliga hobbies är nära förenade med ålder. Så kan de få IP inom nykterhets- och politiska organisationerna som uppgett tomt och trädgård som hobby sammanhänga med att nämnda ordförandegrupper har sär— skilt låg medianålder, vilket framgår av tabell 17.

Tabell 222. Har hobby ? Främst vad för hobby? Parlamentariskt valda ledare på lokalplan

fördelade på slag av organisation

Ordförande på lokalplan inom Hobbies 1 Se R N P A n 184 n 55 n 91 n 21 11 89 n 51 % % % % % %

Friluftsliv, fiske, jakt ............ 65 75 24 48 52 43 Tomt och trädgård .............. 29 27 31 5 5 10 Slöjd, stickning, silversmide, kera-

mik etc ....................... 10 31 15 33 15 29 Målning, skulptur, utöva musik,

spela teater ................... 8 9 19 10 10 12 Lyssna till musik, sång, se eller höra

på teater ..................... 21 14 30 29 24 29 Foto, smalfilmning .............. 17 27 34 24 15 22 Läsa litteratur, studera ........... 22 31 37 19 34 29 Föreningsliv (ej då det är lika med

det egna jobbet) ............... 27 33 32 43 37 33 Samlarhobby, t ex frimärken, silver,

porslin ....................... 3 4 7 10 11 2 Motorer, mekaniska och tekniska in—

tressen ....................... 8 4 4 14 20 18 Schack, bridge och liknande ....... 17 6 —— 10 9 12 Annat .......................... 7 4 11 10 10 6

Summa procent, hobby 234 265 244 255 242 245

Har ej hobby ................... 7 4 6 5 5 5

• Sida 208
•  Original

Fritidsgruppsledare

Enligt tabell 223 har fritidsgruppsle- darna inom socutorganisationer noterat de i medeltal flesta olika slagen av hob- .bics och ledarna inom idrottsorganisa- tioner de i medeltal fåtaligaste.

Friluftsliv, fiske, jakt har angetts av hälften eller något däröver av ledarna inom idrotts- och scoutorganisationer och organisationsslag X. Resterande grupper har betydligt lägre procent.

Föreningsliv som hobby har angetts .av 46 % av ledarna inom nykterhetsor- ganisationer, 40 % av ledarna inom scoutorganisationer och inom kategorin andra slag av organisationer och av .13—31 % inom resterande grupper.

Att läsa litteratur, studera har nämnts .av 43 % av ledarna inom organisations- slag X och 36 % av ledarna inom reli- giösa organisationer och kommunal ungdomsverksamhet och av 18—28 % inom övriga grupper.

Lyssna till musik, sång, se eller höra på teater har nämnts av 53 % av le- darna inom kategorin andra slag av or- ganisationer, av 43 % av ledarna inom organisationsslag X och 38 % av de kommunalt verksamma ledarna.

Slöjd, stickning, silversmide, keramik etc. har 46 % av ledarna inom scout— organisationer angett.

13.4.5 Sammanfattning

Av ledarna har 90 % eller däröver hob- bies. I regel har man angett 2—3 hob— bies. Det finns en antydan om att ordfö- rande och fritidsgruppsledarna inom övriga slag av organisationer i medeltal angett fler olika hobbies än motsvaran- de ledargrupper inom idrottsorganisa— tioner. Idrottskonsulenterna och där- näst ombudsmännen inom idrottsorga— nisationer förefaller att i medeltal ha särskilt få angivna hobbies.

Friluftsliv, inklusive fiske, jakt, är

Tabell 223. Har hobby? Främst vad för hobby? Fritidsgruppsledare fördelade på slag av

organisation

Fritidsgruppsledare inom Hobbies Sc R N A X K n 364 11 65 n 59 n 22 n 51 11 28 11 135 % % % % % % %

Friluftsliv, fiske, jakt .................. 55 51 34 27 35 50 39 , Tomt och trädgård .................... 22 19 20 18 16 29 21 ' Slöjd, stickning, silversmide, keramik etc. . 9 46 25 18 37 18 27 " Målning, skulptur, utöva musik, spela tea- , ter ................................. 8 19 22 18 14 21 20 - Lyssna till musik, sång, se eller höra på

teater .............................. 25 28 27 27 53 43 38

: Foto, smalfilmning, ................... 18 17 25 27 20 11 17 ' Läsa litteratur, studera ................. 22 28 36 18 18 43 36 ( Föreningsliv (ej då det är lika med det egna

jobbet) ............................. 31 40 25 46 39 18 13 ? Samlarhobby, t ex frimärken, silver, pors-

lin ................................. 4 3 2 14 — 7 4

Motorer, mekaniska och tekniska intressen 11 8 5 14 10 4 13 Schack, bridge och liknande ............ 7 3 2 5 12 11 10

= Annat ................................ 7 6 5 9 1 —— 10

Summa procent, hobby 219 268 228 241 255 255 248

Har ej hobby ......................... 8 2 3 -— 10 7 4

• Sida 209
•  Original

inorn flertalet ledarkategorier den van- ligaste förekommande hobbyn. Den är speciellt allmän hos ledarna inom idrottsorganisationer och scoutorganisa— tioner.

Näst vanligaste hobby är i regel att läsa litteratur, studera. Denna hobby har framför allt angetts av ledarna in— om övriga slag av organisationer och av de kommunala ungdomskonsulen-

terna. Den procentuella andelen ut- övare minskar oftast från riks- till 10- kalplan.

Föreningsliv som hobby har särskilt angetts av de parlamentariskt valda le- darna.

De anställda ledarna tenderar att ha största spridningen av hobbies på olika slag av aktiviteter.

• Sida 210
•  Original

KAPITEL 14

Sammanfattning

Utredningsdirektiven talar om ungdoms- ledare främst i betydelsen av fritids- gruppsledare. För att beskrivningen av fritidsgruppsledarens bakgrund och föreningsengagemang ska bli så bely- sande som möjligt, har undersökningen också inkluderat ett antal andr-a ledar- kategorier. Det blir därigenom möjligt att studera fritidsgruppsledaren i för- hållande till olika ledargrupper, bl. a. ordföranden på lokalplan.

Undersökningen har således kommit att inbegripa parlamentariskt valda le- dare, anställda ledare och fritidsgrupps- ledare. De två förstnämnda ledargrup- perna har fördelats på riks-, distrikts- och lokalplan. Vidare har ledarna inom idrottsorganisationerna skilts från le— darna ino-m övriga slag av ungdoms- organisationer och från kommunal ung- domsverksamhet. Inom övriga slag av organisationer har ordförande på lokal- plan och fritidsgruppsledare mestadels också fördelats på ytterligare slag av förbund, t. ex. religiösa sammanslut- ningar, scout- och nykterhetsorganisa- tioner.

Av parlamentariskt valda ledare har endast medtagits ordförande och idrotts- organisationernas sekreterare. Inom öv- riga slag av organisationer är sekrete- rarna ofta ersatta av anställda ledare, varför en direkt jämförelse mellan sek- reterare inom idrottsorganisationer och övriga slag av organisationer hade bli— vit missvisande.

Denna rika uppspaltning av ledarna

har ansetts behövlig för att erhålla nå— gotsånär homogena grupper att under- söka.

Undersökningen har gjorts på slump- mässiga urval inom varje ledarkategori. Detta har förutsatt en inventering av det totala antalet ledare inom vardera kategorin. Efter vissa sammanslagningar skulle följande ledarantal finnas:

1. Parlamentariskt valda ledare Ordförande och idrotts-

organisationernas sekreterare 30 377 Enbart ordförande på lokalplan 27 940 2. Anställda ledare 1 156 3. Fritidsgruppsledare 43 700

Det är möjligt att många ledare, t. ex. ordförande på riks- och distriktsplan, inte alltid betraktar sig själva som ung- domsledare. Men deras i ledarskapsrol- len ådagalagda värderingssystem och beteende kan ändå väntas ha ett relativt stort inflytande på organisationen och därmed också på de underställda ledar- na, vilka kanske har mer direkt kon- takt med ungdomsgrupperna. De orga- nisatoriska och administrativa ledarna, eller de som enbart leder förhandling- ar, är därför långt ifrån ovidkommande vid ett studium av de ledare som står längre ned i hierarkin.

Ledarnas bakgrund

Hur ser då de olika ungdomsledarna ut? I korthet kan de samfällt beskrivas som manliga tjänstemän, mestadels nå-

• Sida 211
•  Original

got under 40 år, i regel välutbildade och med goda inkomster.

De parlamentariskt valda ledarna överträffar i andelen män, ålder, ut- bildning och inkomster oftast de an- ställda ledarna och fritidsgruppsledar- na. Vidare överträffar ledarna på riks- plan vanligen ledarna på lägre plan.

De kvinnliga ledarna är genomgående relativt få, i synnerhet inom idrotts— organisationerna. Kvinnorna är procen- tuellt färre på riks- än på lokalplan, bland ordförande än bland fritids— gruppsledare. Inom idrottsorganisationerna finns t. ex. inga kvinnor bland ordförande och sekreterare på riksplan men väl 4 % bland ordförandena på lokalplan och 11 % bland fritidsgruppsledarna. Inom övriga slag av organisationer ut- gör kvinnorna 10 % av ordförandena på riksplan, 24 % på lokalplan och en tredjedel av fritidsgruppsledarna.

De kvinnliga ledarna består främst av ogifta förvärvsarbetande kvinnor och av gifta hemmakvinnor. Men icke så få är både gifta och förvärvsarbetande. En viss orsak till de få kvinnliga ledarna torde hänga samman med att många kvinnor efter giftermål lämnar sina le- daruppdrag till förmån för hem och familj. Ett visst stöd för sistnämnda tanke finner man i att de kvinnliga le- darna är proportionellt talrikare i ål- dersklassen under 25 år, där de utgör 37—40 % av fritidsgruppsledarna inom övriga slag av organisationer och inom kommunal ungdomsverksamhet.

Ledarnas ålder beskrivs enklast ge- nom att ange manliga ledares median— ålder. Inom idrottsorganisationerna lig- ger ordförandenas medianålder på riks- plan vid 53,4 år och på lokalplan vid 39,2 år och hos fritidsgruppsledarna vid 32,9 år. Inom övriga slag av organisatio— ner är motsvarande medianåldrar 39,5 år, 31,0 år och 32,6 år. De kommunala

fritidsgruppsledarna har en median- ålder på 34,5 år. Spridningen i ålders- hänseende är inom flertalet ledarkate- gorier rätt stor. Trots att medianåldern exempelvis för fritidsgruppsledarna lig— ger under 35 år är 14—24 % av dem 45 år eller äldre.

Omkring 80 % av manliga ordförande på riksplan har yrkesställning tjänste— man mot 61—66 % av manliga ord- förande på lokalplan och 54—65 % av manliga fritidsgruppsledare. Den pro- centuella framräkningen har gjorts en- bart på förvärvsarbetande ledare. Upp- gifterna bör ses mot bakgrund av ande- len tjänstemän i hela riket. Enligt Folk- räkningen 1960 utgör tjänstemännen 27 % av manlig förvärvsarbetande be- folkning i hela riket. Till och med bland fritidsgruppsledarna är tjänstemännen således gott och väl procentuellt dub- belt så många som bland landets man- liga förvärvsarbetande befolkning i dess helhet. ['nderrepresentera-de bland ung- domsledarna är i synnerhet arbetarna.

Inom alla ledarkategorier finns ledare med studentexamen eller högre skolut- bildning. lnom flertalet kategorier finns det t. o. m. ledare som har akademiska studier bakom sig.

Flertalet ordförande har en skolut— bildning över enbart folkskola. På riks- plan har 43—82 % studentexamen eller däröver.

Även anställda ledare har i regel hög- re utbildning än enbart folkskola. På riksplan har 24—39 % studentexamen eller mer.

Av fritidsgruppsledarna har 51—64 % enbart folkskola och 9—20 % student- examen eller högre utbildning.

Medianinkomst redovisas för manliga ledare med 2001 kr eller mer i total årsinkomst. Inom åldersklassen 25—44 år erhålles en medianinkomst på 27 500 —52 500 kr för ordförandena på riks- plan och på 19 286—25 532 kr för ord-

• Sida 212
•  Original

förandena på lokalplan. De anställda ledarnas medianinkomst är för angiven åldersklass 17 223—22 381 kr på riks- plan och 14 286—17 858 kr på lokal- plan. Fritidsgruppsledarna har en me- dianinkomst på omkring 18 500 kr.

Enligt Statistisk Årsbok 1964 hade manliga inkomsttagare i hela riket med 3 000 kr eller mer i inkomst år 1962 en medianinkomst inom åldersklassen 25 ——44 år på 16 579 kr.

Flertalet ledarkategorier har följakt- ligen betydligt högre medianinkomst än huvudparten manliga inkomsttagare i landet. Lägre medianinkomst har endast anställda ledare på distrikts— och lokal— plan inom övriga slag av organisationer. Dessa två ledarkategorier har därmed också lägre medianinkomst än fritids- gruppsledarna. Likaledes har de an- ställda ledarna på riksplan klart lägre medianinkomst än ordförandena på riksplan. De anställda ledarnas lägre inkomster motsvaras inte av t. ex. lägre skolutbildning.

Ledin-uppdraget

Hur mycken tid ägnar då ledarna åt uppdraget?

Bortsett från de anställda ledarna har flertalet ledare ägnat 6—10 timmar åt uppdraget under de senaste 14 dagarna. Men många har också använt högst fem timmar och åtskilliga minst 21 timmar. Ordförandena på riksplan ägnar mesta- dels något längre tid åt uppdraget än ordförandena på lokalplan, som i sin tur ägnar fler timmar åt uppdraget än fritidsgruppsledarna.

Om man fortfarande frånräknar de anställda ledarna är det endast de kom- munala fritidsgruppsledarna, som mer allmänt kan sägas ha någon inkomst på uppdraget. Av dessa har 24% under senaste hela månad erhållit 26—100 kr och 38 % 101—300 kr.

Ungefär hälften av de parlamentariskt valda ledarna och en fjärdedel av fri-

tidsgruppsledarna har däremot haft nt- gifter på uppdraget under senaste hela månad. Men för flertalet har utgifterna ej överstigit 100 kr. Rätt många av ord— förandena på riksplan inom idrottsför- bunden har däremot haft över 300 kr i utgifter.

Genomgången ledarutbildning

Kurser avseende ungdomsledarutbild- ning kan delas på längre och kortare. Alla kurser med 80 eller fler samman- hängande undervisningstimmar har kal— lats längre kurser och alla andra kor- tare kurser.

Med angiven uppdelning visar under— sökningen att mellan en och två tredje— delar av de anställda ledarna genom- gått längre kurser men endast 4—25 % av övriga ledare.

Åtskilligt fler har däremot genomgått kortare kurser. Inom idrottsorganisa- tionerna har 28 % av ordförandena på riksplan genomgått sådana mot 32 % av ordförandena på lokalplan och 46 % av fritidsgruppsledarna.

Inom övriga slag av organisationer har 52 % av ordförandena på riksplan genomgått kortare kurser mot 62 % av ordförandena på lokalplan och 50 % av fritidsgruppsledarna.

Av de kommunala fritidsgruppsledar- na har 32 % genomgått kortare kurser.

De ledare som genomgått kortare kur- ser liar i regel endast deltagit i 1—3 sådana.

Relativt många ledare har inte genom— gått några ledarutbildningskurser alls. Så är inom idrottsorganisationerna fal- let med 68 % av ordförandena på riks- plan, 61 % av ordförandena på lokal- plan och 47 % av fritidsgruppsledarna. Inom övriga slag av organisationer sva- rar frekvensen mot 29 % av ordföran- dena på riksplan, 24 % av ordförandena på lokalplan och 35 % av fritidsgrupps- ledarna. Hälften av de kommunala fri-

• Sida 213
•  Original

tidsgruppsledarna saknar ledarutbild— ning i här åsyftad bemärkelse.

Vid närmare studium av ledare på lokalplan finner man en tendens till att yngre ledare i något större utsträckning än äldre genomgått åtminstone kortare kurser. Man kan också konstatera att ledare som genomgått fyra eller flera kortare kurser i medeltal både varit med i organisationen och haft upp—dra- get fler år än övriga. Däremot kan inte någon sådan tendens skönjas mellan le— dare som deltagit i 1—3 kortare kurser och de som inte deltagit i några. Det förefaller således vara andra faktorer än medlemstid och antal år som uppdraget innehafts, som inverkar på om ledaren ska ha genomgått noll eller 1—3 kortare kurser.

Ledarrörligheten Rörligheten — mätt i antal år uppdraget innehafts _ är lägst bland ordföran- dena och högst bland de anställda le— darna. Hälften av ordförandena inom idrottsorganisationerna har haft upp- draget högst 4,6—5,7 år. Inom övriga slag av organisationer har hälften av ordförandena haft uppdraget högst 3,3 —3,4 år. Av fritidsgruppsledarna har hälften haft uppdraget högst 3,2—3,5 år, fil—48 % har haft det 2—3 år.

En rörlighet som innebär att nära hälften av alla ordförande på lokalplan och fritidsgruppsledare ska nytillsättas inom en treårsperiod måste ofrånkom— ligen ställa mycket stora krav på orga- nisationernas förmåga att rekrytera och utbilda ledare. Beaktar man därtill att de ledarkategorier, som kanske främst har att svara för rekrytering och utbild- ning, också själva har förhållandevis hög rörlighet, framstår kravet i ännu större vidd.

Ledarens informaljonskällor

Flertalet organisationer ger ut tidningar eller tidskrifter, vilka är att betrakta

som organ för förenings- eller annan fritidsverksamhet bland ungdom. Dessa publikationer förefaller att läsas av fler- talet ledare. Av ordförandena säger sig 67—95 % bruka läsa sådana tidningar. Ännu större procent uppvisar de an- ställda ledarna medan andelen läsare av föreningstidningar stannar vid 40— 75 % hos fritidsgruppsledarna. Högsta procenten erhålles genomgående bland ledarna inom övriga slag av organisa— tioner.

Inom idrottsorganisationerna har mellan 36 och 50 % av ordförandena och 20 % av fritidsgruppsledarna an— gett föreningstidningar som en av de källor, varifrån de anser sig hämta sina värdefullaste informationer, uppslag och idéer för sitt ledaruppdrag. Förenings- tidningar har i detta avseende nämnts av omkring hälften av ordförandena in- om övriga slag av organisationer och av 38 % av fritidsgruppsledarna inom des- sa sammanslutningar.

De flesta ledarna inom idrottsorgani- sationerna men—ar sig annars hämta sina värdefullaste idéer och uppslag från egna erfarenheter men många anger ock- så ledarträffar och enskilda ledarkolle- ger som värdefulla källor för informa- tioner och uppslag.

Hos ordförandena inom övriga slag av organisationer är kurser och konfe- renser det oftast förekommande svaret. Men nästan lika många nämner ledar- träffar och enskilda ledarkolleger. Även fritidsgruppsledarna har oftast fram- hållit dessa två svar men i omvänd ord- ning.

Bland de kommunala fritidsgrupps- ledarna är återigen egna erfarenheter det vanligaste svaret. Men det följs tätt av ledarträffar, enskilda ledarkolleger och kurser, konferenser.

En summering av svaren på några av de frågeställningar, som presenterats ovan, tyder på att ledarna inom idrotts- organisationerna i högre grad än ledar-

• Sida 214
•  Original

na inom övriga slag av organisationer är hänvisade till sig själva i sitt uppdrag eller att de i större utsträckning förlitar sig på sig själva. De läser i mindre om- fattning än andra ledare föreningstid- ningar, de har procentuellt färre som genomgått ledarutbildning men fler som anger egna erfarenheter som främsta källa till informationer, kunskaper och idéer för uppdraget.

Uppgifter och svårigheter

Den egna organisationens viktigaste uppgifter bedöms inom idrottsorganisa- tionerna något olika av ordförandena på riks- och lokalplan. Av de förstnämnda anser 36 % att det för organisationen viktigaste är att intressera, väcka ansvar för det organisationen arbetar med. Men det tycker endast 15 % av ordförandena på lokalplan, varav i stället 29 % anger som viktigaste uppgift att aktivera, fost- ra i största allmänhet.

Samstämmigheten är något större hos ordförandena inom övriga slag av orga- nisationer. På både riks- och lokalplan erhålles högsta procenten för svaret att fostra till, främja vissa beteenden. Men på riksplan anges detta svar av 67 % av ordförandena och på lokalplan endast av 31 %. Praktiskt taget lika många, 30 %, av ordförandena på lokalplan framhåller uppgiften att aktivera, fostra i största allmänhet.

Det helt dominerande svaret bland fritidsgruppsledarna -—— oavsett organi- sation _ är att aktivera, fostra i största allmänhet, vilket nämnts av omkring 55 %.

Största problemen och svårigheterna i uppdraget anser ordförandena inom idrottsorganisationerna vara bristen på pengar. Men på riks- och distriktsplan framhåller nästan lika många —— 50— 58 % —— bristen på ledare. På riks- och lokalplan anger 23 % bristen på lokaler, hallar och anläggningar. Av fritids-

gruppsledarna har omkring 30 % note- rat bristen på pengar och på lokaler, hallar och anläggningar.

Brist på ledare har nämnts av ca 38 % av ordförandena inom övriga slag av organisationer och brist på pengar av en tredjedel av ordförandena på riks- plan men endast av 18 % av lokalpla- nets ordförande, varav i stället de flesta _ 43 % — anger svårigheter att få ut budskapet, att få kontakt med deltagar- na i verksamheten eller att vinna gehör för det organisationen arbetar för.

Svårigheten att få ut budskapet är också det vanligaste svaret bland fri- tidsgruppsledarna — påpekat av unge- fär en fjärdedel —— både inom övriga slag av organisationer och inom kom- munal ungdomsverksamhet.

Båda de två senaste frågeställning-arna har presenterats för ledarna som öppna frågor, vilket innebär att de själva fått formulera sin-a svar. Dessa har struktu- rerats och rubriksatts i efterhand. I häg- ge frågorna förekommer därtill dubbel- svar. Det är möjligt att ledarna vid be— svarandet av frågan om de viktigaste uppgifterna inte alltid skilt på organisa- tionens och det egna ledaruppdragets uppgifter.

Relationer mellan att ha genomgått kortare ledarutbildningskurser och förenings- eller organisadomengagemang

I en rad avseenden kan man finna att ledare som genomgått kortare ledarut- bildningskurser avviker från andra.

Så har t. ex. de som genomgått kor- tare kurser i märkbart större utsträck- ning än andra också organiserat eller undervisat i kortare kurser. De har stör- re andel som har eller har haft andra uppdrag, än det i frågeformuläret nämn- da, som avser förenings- eller annan fri- tidsverksamhet bland ungdom. De har större procent som läser föreningstid- ningar, även om man håller faktorn

• Sida 215
•  Original

»andra uppdrag» under kontroll. De har av naturliga skäl i större omfattning än andra nämnt kurser och konferenser som viktigaste källor för informationer, uppslag och idéer men de tenderar ock- så att ha större procent som nämnt fö-r- eningstidningar, förbundsbrev och cir- kulärskrivelser med flera svar.

Som vanligt i dylika situationer är det omöjligt att fastställa orsak och verkan. Men funna samvariationer behöver där- för inte sakna sitt intresse.

Ledarens intressen och fritidsaktiviteter

Slutligen kan nämnas att ledarnas in— tressen och fritidsaktiviteter delvis kompletterar men i mycket understry- ker den bild som studiet av bakgrunds- data gav åt de olika ledarkategorierna.

Kompletteringen består kanske främst i att idrottsledarnas intressen och akti- viteter i mycket högre grad än övriga ledares är koncentrerade till några få och markant präglas av att läsa och höra om, att se och utöva idrott och friluftsliv. Inom övriga slag av organi- sationer intar de kulturella aktiviteterna en större plats.

Det har i denna sammanfattning inte varit möjligt att ge full rättvisa åt alla i undersökningen medtagna ledarkate- gorier. Framför allt har de ofta mycket stora differenser i svar mellan ledare inom religiösa, politiska, nykterhetsar— betande och andra organisationer inte framhållits. Men för dylika mer in- trängande studier hänvisas till under- sökningens olika avsnitt.

• Sida 216
•  Original

—-_3 En ""|-'"" a'l'tbla' » [tule näthinna ». 'ng' "M:-wil jmn'Lu -.-|| ||. "..|||'|"J||| ..= ||" u:. =-'_|| m. ti." & 311€41|2||f w | imam-ou 5:12 4111». 'h ...! att:-(1:11 mfl—. Juillvnlmj-jn

=”? div.; '||'sf|&l| 'ta—.nu ,Jti-1'Ilmfä man; 'if-ru" ;: i.u; .nu: gift-tuff ”:i—wi '_'åzgl M-a'tw'! "in T: "tlf #ttelltlrlzi * '|'" |)_ - —='| '—'|.-|"" |||. :|. ? ||,._..- "||;

3.113.— sin" |. uar—,: ”""le Fi ! "..| .a.

'.' Iigåkp'ud-uå vi, mini )vtjdiimt” ' . ",. att ||| '|'-'." F'IPi'Iäs .,Jl..,.|'.|.*

. _ _ "futq |Tiö'r mo It.-t'. 'n. '”|'|"'.'w":' |||” , i..lu .'_|| | ':ihuz'l n...? _ |" '-"""i' " ' ' ,! _ fruset ||, .1' :|. -.-'...- 'n ||||iz|aualtm !:;th .;.'. _|U'iu|':' ": mål?.» .. '_||".- || | mrl '|'? "' wet luv-än. -- |'»..||.—-.u '... ||:'!||..l'r|4|t/ påliuhu Jm) ag ||||. *"""u'. .—,f.'||u . Af "'x'uu» mm..!” ”|||-|| "IQI

'_ii"" |||-.it Malm"? nagot Aum-'t m_n' ""i... " ..

[Be— '|','"||'.",.i'|f mut'a ' "

| w_tÄWIHHL få". ., ___-15171]. |]! hj?ljtlvihlmtätlnl d'un al- """;-mv! inom? tama” sinä-Lf». ' || nu ,Br'a'f ”bmw th". ':umnän m; ||-|,|.1! lå

' ' '|'- -w|m=1"taumal litacl' f'u '[ufi nmmmmnm rl'm || ?..W'Il

.;t't pakt, .zm WHY-Tf" 1.2;ijqu t*'1_m i ner.. 'Inmttolqm ut

. _ååtlådil måttlig. ”än hit.—|||: in»! blid mm ||| -_--| |_n..1tf|tup flalhvliänallllut' ""in-HT _'l'ä'.z;!--_' | laj-||| ah lå' rg Binh

.'|.' '. ”o' _ ... .'| |' .|. ' hm.-j!" ” |"? .|' '.': "| |- |||.l "'| Hk'r' 1'|' _—'_ _n'i'- _ , t . = _ I | |- " ' ' _| _ . _ ,. .IL_ .å . "' ' '.' ull'n'" ' j: .'.'1 . ? .-..- — ., - P(rg. - | ..- _ . .|.||_| | . '[L'wul '- ' |||'|'- |

' "IFI IJII '|4-. . '! a' |" | ": '

• Sida 217
•  Original

Del II

ELEVERS YRKEN ELLER HUVUDSYSSELSÄTT- NINGAR EFTER GENOMGÅNGEN LÄNGRE UNGDOMSLEDARUTBILDNING

• Sida 218
•  Original

• Sida 219
•  Original

KAPITEL 15

Frågeställningar och definitioner

I kapitel 1 citerade delar av direktiven för 1962 års ungdomsutredning fram- hålls bl. a. betydelsen av att medelst undersökningar få en analys av verkan av olika former av ledarutbildning. Det sägs också att »en viktig aspekt på den- na utbildning är frågan i hur hög grad de utbildade utnyttjas i fortsatt ung- domsarbete och för vilka arbetsuppgif- ter».

Redan ett ytligt studium av existe- rande ungdomsledarutbildning visar att denna är synnerligen heterogen. Vi kan t.ex. skilja mellan kurser som endast pågår några få dagar eller veckor och de som pågår flera månader eller är. Som- liga kurser har karaktär av studiecirkel och andra av formell skolgång. I flera statliga betänkanden rörande samhäl- lets stöd åt ungdomsorganisationer, t.ex. SOU 1963:67, talas om centrala kurser omfattande 6—12 dagar och med deltagare från hela riket och om re- gionala kurser omfattande 2—5 dagar och med deltagare från viss landsdel.

I den undersökning som redovisas i detta och följande tre kapitel ska vi främst uppmärksamma kurser som mer eller mindre syftar till att yrkesutbilda ungdomsledare. Mycket talar för detta val av forskningsuppgift.

För närvarande finns omkring 1 150 anställda ungdomsledare, enligt den le- darinventering vi redogjorde för i ka- pitel 2. Skolöverstyrelsen beräknade 1963, med uppgifter från ungdomsorga-

nisationerna, att antalet anställda ung- domsledare skulle öka med 50 % fram till 1970.

Trots det förhållandevis stora antal personer som är anställda i ungdoms- arbete finns ännu ingen officiell och allmänt godtagen utbildning av yrkes— verksamma ungdomsledare. önskan om en sådan utbildning har likväl aktuali- serats många gånger under senare år, bl.a. i Skolöverstyrelsens planerings- kommitté 1959 för de stora årskullarna.

Däremot finns ett flertal institutioner, vilka för vissa begränsade syften eller i kombination med annan utbildning också vill ge yrkesinriktad ledarutbild- ning. Skolöverstyrelsens planerings- kommitté nämner som exempel härpå KFUMs ungdomsledarinstitut och säger att »kvalificerad» ungdomsledarutbild- ning förekommer vid ett flertal folk- högskolor. Sedan 1955 bedriver Skol- överstyrelsen årligen en försökskurs på högst tre månader för utbildning av ungdomsledare.

Den aktualitet som frågan om ett offi- ciellt utbildningsinstitut för anställda ungdomsledare länge haft i vårt land motiverar ett studium av den mer eller mindre yrkesinriktade ledarutbildning som för närvarande äger rum, i synner- het som en sådan undersökning tidigare aldrig tycks ha gjorts.

Men även om vi således på goda grun- der begränsar undersökningen till mer eller mindre yrkesinriktad ledarutbild-

• Sida 220
•  Original

ning, så torde det redan ha framgått att också denna kan ha mycket olika upp- läggning och syften. I ett fall har vi t.ex. att göra med en försökskurs på tre månader med Skolöverstyrelsen som huvudman, i andra fall med folkhög- skolor, som sinsemellan visar sig ha olika kursplaner, huvudmän och syften med utbildningen. I några fall står vi inför institut vars främsta uppgift är att utbilda ledare för den egna orga- nisationen. Det är under dessa premis- ser relativt svårt att exakt kunna mäta »verkan av olika former» av yrkesin- riktad ledarutbildning. Vi har få möj- ligheter att kunna hålla inverkande fak- torer under kontroll. De betingelser var- under undersökningen har att genom- föras torde inte heller motivera att vi skapar experimentella utbildningsinsti- tutioner, i Vilka vi kan konstanthålla önskade faktorer. Vi föredrar i denna situation att välja en deskriptiv under- sökningsmetod och avstå från att för- söka mäta »verkan» av den ena eller andra utbildningsformen.

Som primär frågeställning anger vi följande:

Vilka relationer förefinns mellan oli- ka former av yrkesinriktad ungdoms- ledarutbildning och elevers efterföljan- de yrken eller huvudsysselsättningar?

Härtill ställes följande sekundära frågor:

Vilka relationer föreligger mellan oli- ka former av yrkesinriktad ungdoms- ledarutbildning och:

a. den tid elever efteråt har ungdoms- arbete eller liknande uppgifter som yrke eller huvudsysselsättning?

b. elevers senare yrken eller huvud- sysselsättningar närmast efter anställ- ning i ungdomsarbete eller liknande?

c. elevers efterföljande medlemskap i föreningar?

Ett problem som hänger nära sam-

man med yrkesutbildade ungdomsleda- res senare anställningar är frågan om ledarna i relativt stor omfattning redan efter få års anställning i ungdoms- arbete går över till andra yrken och varför de i så fall gör det.

Som ytterligare sekundär problem- ställning anger vi därför:

Orsaker till anställda ungdomsledares övergång till andra yrken.

Vid bearbetning av de data som efter hand kom att samlas in visade sig elev- underlaget emellertid vara alltför litet för genomförandet av denna ytterligare sekundära forskningsuppgift. Vi läm- nar därför den frågeställningen utan ytterligare beaktande i denna forsk- ningsrapport.

Några av de begrepp som använts vid precisering av frågeställningarna behö- ver närmare definieras.

Definitioner

l. Yrkesinriktad ungdomsledarutbildning Det förekommer ett växande antal sko- lor och institut i vårt land, vilka i sina prospekt framhåller att de ger ung- domsledarutbildning. Inom somliga sko— lor är denna utbildning uttalat yrkes- inriktad medan den inom andra är mer allmänt hållen och stundom också för- enad med annan, ofta socialt och kura- tivt inriktad, utbildning.

Åsyftade utbildningsinstitutioner ut- göres av särskild årskurs vid vissa folk- högskolor, av organisationer ägda och ledda skolor och institut, av kommunala skolor och av skolöverstyrelsens årliga ungdomsledarkurs på tre månader.

Vid tiden för undersökningens plan— läggning fanns bestämda folkhögskolor, som enligt skolöverstyrelsens folkbild- ningsbyrå bedrev i viss mån yrkesin- riktad ungdomsledaruthildning. Flerta- let av dessa skolor hade utbildning som

• Sida 221
•  Original

omfattade hel vinterkurs. Men hos ett par var utbildningen sammandragen till endast några få veckor. Ytterligare en skola visade sig vid granskning av års- redogörelser och prospekt inte bedriva ungdomsledarutbildning av här åsyftad karaktär.

Vid förfrågan hos ungdomsorganisa- tionerna var det enbart KFUM och RKU (Riksförbundet Kyrklig Ungdom) som hade egna skolor eller institut, som både var kända av skolöverstyrelsens folkbildningsbyrå och efter studium av årsredogörelser och prospekt kunde sä- gas bedriva yrkesinriktad ungdomsle- darutbildning omfattande en tid av minst tre månaders sammanhängande dagundervisning.

Enda kommun som vid denna tid be- drev yrkesinriktad ungdomsledarutbild- ning var Stockholms stad.

För undersökningens vidkommande definierar vi i fortsättningen yrkesin— riktad ungdomsledarutbildning som den utbildning, vilken uppfyller nedanstå- ende tre villkor:

a. Utbildningsinstitutionen ska av skolöverstyrelsens folkbildningsbyrå ha angetts som skola eller institut för ut— bildning av ungdomsledare.

b. Studium av institutionens årsredo- görelser och prospekt ska styrka upp- fattningen att utbildningen avser ung- domsarbete och i någon män kan sägas vara yrkesinriktad. Bedömningen måste i sista hand bli subjektiv.

c. Utbildningen ska i regel omfatta minst tre månaders sammanhängande dagundervisning.

2. Elever

Som elever räknas endast personer vil- ka, enligt uppgift från utbildningsinsti— tutionens ledning, erhållit intyg, di- plom eller liknande på genomgången .utbildning.

3. Yrke eller huvudsysselsättning

Med denna rubrik avser vi vad intervju- personen vid förfrågan själv uppger som sitt yrke eller sin huvudsysselsätt- ning.

Angivet arbete har fördelats på yrke eller huvudsysselsättning efter särskilt kodifieringsschema (bilaga 2 b), som konstruerats med stöd av Folkräkning- ens yrkeskod och alfabetiska yrkesre- gister 20.3.61.

4. Efterföljande, senare

Begreppen efterföljande och senare har aspekt på den tid undersökningen om— fattar.

I många fall är det en fördel om un- dersökningen omspänner ett stort an- tal år. Förhållandevis många elever hinner genomgå yrkesinriktad ledarut- bildning och man får möjlighet att följa en och samma elev under ett flertal år.

Det finns också nackdelar med en så- dan undersökning. Utbildningsinstitu- tionerna får tid att ändra karaktär, kan- ske även syfte. Anställningsförhållande— na i ungdomsarbetet kan tänkas bli and— ra. Utbildningsmöjligheter och arbets- marknadsläge kan hinna förändras. De omständigheter under vilka undersök- ningen ska genomföras tillåter inte hel- ler att vi följer samma elev flera år framåt i tiden. Däremot finns det en möjlighet att gå bakåt i tiden, men då blir vi tvingade att lita på intervjuper- sonens förmåga att minnas. Ju fler år bakåt vi går, desto större blir riskerna för minnesfel.

Ett ställningstagande till angivna för- och nackdelar har fått oss att begränsa undersökningen till elever som genom- gått yrkesinriktad ungdomsledarutbild- ning under åren 1955—1964.

Begreppen efterföljande och senare hänför sig således till tiden inom den angivna tidsramen.

• Sida 222
•  Original

KAPITEL 16

Beskrivning av institutioner för yrkesinriktad ungdomsledarutbildning

Enligt den definition som i kapitel 15 gavs på »yrkesinriktad ungdomsledar- utbildning» lär sådan ha förekommit någon gång under läsåren 1955—1964 vid följande skolor och institut:

Birkagårdens folkhögskola Bosöns idrottsfolkhögskola Brunnsviks folkhögskola Folkhögskolan i Mellansel Grimslövs folkhögskola Karlskoga folkhögskola KFUMs ungdomsledarinstitut Medlefors folkhögskola Riksförbundet Kyrklig Ungdoms (RKUs) ungdomssekreterareutbild- ning S:t Sigfrids folkhögskola Skolöverstyrelsens försökskurs för kvalificerad ungdomsledarutbild- ning Stensunds folkhögskola Stockholms stads ungdomsledarinsti- tut Valla folkhögskola VVendelsbergs folkhögskola

Utan att fylla de villkor som angetts för yrkesinriktad ungdomsledarutbild- ning har i undersökningen även med- tagits Sveriges Socialdemokraters Ung- domsförbunds (SSUs) distrikts- och kretsledarkurs på sex veckor vid Bom- mersvik.

16.1 Normer för institutionernasfördel- ning efter syfte med utbildningen

Uppräknade institutioner för yrkesin- riktad ungdomsledarutbildning skiljer sig åt i ett flertal hänseenden. Om vi inte ställer alltför höga krav på skarpa gränser och strikt åtskillnad förefaller det ändå möjligt att sammanställa som- liga institutioner så att man erhåller ett mindre antal grupper. Vi väljer därvid att gruppera institutionerna med hän- syn till officiellt syfte med utbildning- en, utbildningens syfte enligt kurS- och ämnesplaner och slutligen utbildning- ens syfte enligt inträdesfordringar.

1. Officiellt syfte med utbildningen

Institutionernas officiella syfte med ut- bildningen framgår i regel av prospekt och årsredogörelser. Studiet av dessa kompliceras dock av att skolorna och instituten stundom uttrycker sina än- damål vagt och inte definierar begrepp som ungdomsledare, föreningsliv, fri- tidsverksamhet och organisationer. Lä- saren vet därför inte alltid när det är ungdomsarbete eller något annat som åsyftas och när avsikten är ungdoms- ledarskap som yrke eller som fritids- syssla.

Företagna ändringar av syfte med ledarutbildningen under åren 1955——

• Sida 223
•  Original

1965 har likaledes skapat vissa olägen- heter.

För att i möjligaste mån övervinna nämnda problem har studiet av kurs- prospekt och årsredogörelser komplet- terats med samtal med kursledningen, i regel med institutionens rektor.

Med hjälp av erhållna uppgifter har institutionerna rangordnats från klart angivet syfte till vag antydan om att ge yrkesinriktad ledarutbildning.

2. Utbildningens syfte enligt kurs- och ämnes- planer

Vi har valt att notera förekomsten av följande undervisningsämnen:

Ungdomsarbetets metodik Auskultationer eller praktik i ung- domsarbete Psykologi, främst ungdomspsykologi

Socialpsykologi

Sociologi och samhällskunskap

I synnerhet förefintligheten av de två förstnämnda ämnena har bedömts markera utbildningens inriktning mot ungdomsarbete.

Både existensen av uppräknade äm- nen och deras relativa del av antalet undervisningstimmar har antecknats.

Även denna granskning har varit för- enad med svårigheter. Ämnesplan inom en Och samma utbildningsinstitution har ofta ändrats från ett läsår till ett annat, ämnen har tillkommit, tagits bort eller sammanslagits under ny ge- mensam rubrik. Ämnesterminologin har därtill inte varit enhetlig, varför det i somliga fall varit svårt att avgöra om två institutioner avsett samma ämne fast de använt olika rubriker eller ej.

Mätningarna har av nämnda skäl fått lov att kompletteras med subjektiva be— dömanden.

Institutionerna har rangordnats från enligt kurs- och ämnesplaner klart yr-

kesinriktad ledarutbildning till mer en- bart allmänorienterande ledarutbild- ning.

3. Utbildningens syfte enligt inträdesfordringar-

Vi har endast beaktat krav på erfaren- het av ungdomsarbete eller liknande för inträde vid skolan.

Därest sådana krav förekommit har de i regel angetts i kursprospekt. Men institutionerna kan ha varit olika stränga i tillämpningen av kraven. För att vi för vårt ändamål ändå ska få en så enhetlig bedömning som möjligt, har därför också kursledningen, i regel in- stitutionens rektor, kontaktats.

Institutionerna har rangordnats från höga krav på erfarenhet av ungdoms- arbete till praktiskt taget inga sådana krav.

16.2 Institutionernas fördelning efter tregradig skala

Vi har ovan redogjort för tre metoder att rangordna institutionerna med hän- syn till syfte med utbildningen. Men oavsett institutionerna rangordnats med hänsyn till officiellt syfte med utbild- ningen eller enligt någon av de andra två metoderna har vi erhållit ungefär samma rangordning mellan institutio- nerna. Enligt vardera metoden har en och samma utbildningsinstitution ten- derat att komma högt eller lågt på ska- lan. Det ter sig därför rimligt att slå samman de tre skalorna till en gemen— sam. Denna nöjer vi oss därtill med att göra tregradig i fråga om syfte, näm- ligen i hög grad yrkesinriktad, i någon grad yrkesinriktad och i ringa grad yrkesinriktad. Inom vardera av skalans tre delar har sedan ytterligare uppdel- ningar skett, där så ansetts befogat. Den tregradiga skalan har konstruerats på basis av de tre ursprungliga. Vissa

• Sida 224
•  Original

jämkningar mellan dessa har därvid fått lov att företas, så att när en ut- bildningsinstitution fått olika place- ringar på de tre ursprungliga skalorna har största hänsyn tagits till syfte en- ligt inträdesfordringar och därnäst till syfte enligt kurs- och ämnesplaner. Institutionernas placering på de tre ursprungliga skalorna såväl som på den slutgiltiga tregradiga har företagits av två av varandra oberoende bedömare. I de få fall dessa kommit till skilda slut- satser, har institutionen slutgiltigt pla- cerats först efter samråd dem emellan.

16.2.1 Institutionernas fördelning efter tregra- dig skala

Den slutgiltiga tregradiga skalan be- tecknar vi som »grad av yrkesinriktad ungdomsledarutbildning» och skiljer på i hög grad, i någon grad och i ringa grad yrkesinriktad.

Vi anger nedan kort vad som känne- tecknar varje grupp av utbildningsin- stitutioner och börjar med de syften vi tagit hänsyn till vid konstruktion av skalan och slutar med några ord om utbildningens nivå, tidslängd och insti- tutionens huvudman.

17.1. Population, urval och svarsprocent

Populationen består av elever, som en- ligt uppgift från utbildningsinstitutio- nerna erhållit diplom, intyg eller lik- nande på under åren 1955—1964 ge- nomgången yrkesinriktad ungdomsle- darutbildning. Hela populationen, in- klusive elever från SSU, består enligt tabell 224 av 1 183 personer. Tabellen visar också hur dessa fördelar sig på olika slag av utbildningsinstitutioner.

Namn, adress, utbildningsinstitution och -år har insamlats på hela popula- tionen. Beroende på populationens stor- lek inom institutionerna har i medeltal varannan eller var fjärde elev valts slumpmässigt. Urvalet har därmed kom- mit att bestå av 343 personer. Under undersökningens gång har ett bortfall på 55 personer ägt rum (1. v. s. 16,0 % av urvalet. Av dem som fallit bort har en rapporterats som avliden, en bosatt utomlands och till fem har adress ej

Tabell 224. Population, urval, sampel och svarsprocent fördelade på slag av utbildnings-

institutioner Stickprov . . . . . Popu- Urvals- Svars- Utbildningsmstitutioner lation procent Till- Antal procent frågade svar 1. I hög grad yrkesinriktad a. KFUM, RKU .................... 73 50 36 27 75,0 b. Sthlm stad ...................... 26 50 13 11 84,6 c Skolöverst. ..................... 256 25 59 49 83,1 2. I någon grad yrkesinriktad a. Birkagården, Grimslöv, Stensund, Valla ........................... 106 50 54 52 96,3 b. Bosön .......................... 120 25 31 26 83,9 3. I ringa grad yrkesinriktad a. Brunnsvik, Karlskoga ............ 146 25 37 32 86,5 b. Mellansel, Medlefors, S:t Sigfrid, Wendelsberg ..................... 341 25 84 68 81,0 4. Utom ramen av yrkesinriktad ung- domsledarutbildning SSU ............................ 115 25 29 23 79,3 Totalt 1 183 343 288 84.0

• Sida 229
•  Original

gått att finna. Två formulär har fått läggas åt sidan som ofullständigt besva- rade. En tillfrågad har vägrat svara. Ur- val och svarsprocent för olika grupper av utbildningsinstitutioner framgår av tabell 224.

För svarsgrupperna 1 a, 3 b och 4 är bortfallet så stort att extra försiktig- het krävs vid bedömningen av resulta- ten. Inom 1 a och 4 föreligger de största bortfallen för läsåren 1955—1959 och inom 3 b för läsåren 1960—1962.

17.2. Frågeformulär och datainsamling

Undersökningen har genomförts som postenkät. Utprovning av frågeformu- läret skedde under nyåret 1965 på 50 slumpmässigt valda elever, vilka kvar- stod sedan tidigare beskrivna urval ägt rum. Det slutliga formulärets utform- ning framgår av bilaga 2 a. Datain- samlingen skedde från 10 juni till 1 augusti 1965.

• Sida 230
•  Original

KAPITEL 18

Resultat

18.1. Relationer mellan olika former av yrkesinriktad undomsledarutbildning och elevers eferföljande yrken eller huvud- sysselsättningar

Av naturliga skäl är vi extra intresse- rade av att se i vilken mån elever efter- åt erhåller ungdomsarbete som yrke eller huvudsysselsättning. Begreppet ungdomsarbete kan emellertid vara mångtydigt. Den beskrivning vi ovan gjort av institutioner för yrkesinriktad ungdomsledarutbildning visar också att dessa stundom håller gränsen mycket flytande mellan uppdrag i ungdoms- och andra ideella organisationer, kom— munal ungdoms- och fritidsverksam- het och personaladministrativa, sociala och kurativa tjänster.

I denna undersökning ämnar vi dock främst fästa uppmärksamheten vid ad- ministrativa, pedagogiska, litterära och konstnärliga uppdrag inom ungdoms- organisationer, kommunal ungdoms- och fritidsverksamhet och ideella vux- enorganisationer, inklusive studieför- bund. Vuxen— och folkbildningsorgani- sationerna tar vi med, emedan de ad- ministrativt och ideellt ofta står ung- domsorganisationerna mycket nära.

Yrken eller huvudsysselsättningar har kodifierats enligt särskilt schema, som finns angivet i bilaga 2 b. Detta har konstruerats med stöd av Folkräkning- ens yrkeskod 1960 och alfabetiska yr- kesregister 20.3.61.

Som exempel på administrativa, pe— dagogiska, litterära eller konstnärliga yrken inom ungdomsorganisationer kan nämnas: förbundssekreterare, ungdoms— instruktör, ombudsman, redaktör, PR- chef, idrottskonsulent. Exempel på motsvarande funktioner inom kommu- nal ungdoms- och fritidsverksamhet är: intendent, konsulent, instruktör, ungdomsgårdsföreståndare. Medräkna- de sysselsättningar inom ideella vuxen- organisationer är exempelvis förestån- dare, ombudsman, redaktör, studierek- tor, pastor, konsulent.

Ställd fråga lyder: Vad har Ni fr. o. m. 1955 haft för yrken eller huvudsysselsättningar?

I svaret har IP ombetts att ange yrke eller huvudsysselsättning, år och må- nad denna började och slutade och — ifall det varit fråga om anställning eller studier — arbetsgivarens, företagets, skolans eller institutionens namn och postadress.

Genom att också redovisa elevernas yrken eller huvudsysselsättningar innan kursens början, kan vi få information om elevernas byte av yrke eller huvud- sysselsättning i anslutning till utbild- ningen.

Vi har dock endast inhämtat upp- gifter som daterar sig fr.o.m. 1955. Det betyder att vi kanske kommer att sakna information om yrke eller hu- vudsysselsättning före utbildningens början för elever som 1954—1955 ge—

• Sida 231
•  Original

nomgick skolöverstyrelsens försökskurs och S:t Sigfrids folkhögskola.

Tidigare och efterföljande yrken el- ler huvudsysselsättningar definierar vi som den längsta sammanhängande hu— vudsysselsättning eleven haft under tolvmånadersperioden närmast före och efter utbildningen. Tillfällighetsupp- drag eller nyligen tillträdda befattning— ar liksom longitudinell rörlighet lämnas således utan beaktande.

18.1.1. Både manliga och kvinnliga elever

Utförliga tabeller över yrkes- eller hu- vudsysselsättningsrörlighet i anslutning till ungdomsledarutbildningen ges i bi- laga 2 c. Här nöjer vi oss med en sam- manfattningstabell, som endast skiljer yrke eller huvudsysselsättning inom ungdomsorganisationer, kommunal ung- doms- och fritidsverksamhet och ideella vuxenorganisationer från alla andra slag av yrken och huvudsysselsätt- ningar.

Genom att i tabell 225 jämföra sum- makolumnen före och efter genom- gången yrkesinriktad ungdomsledarut- bildning, kan man avläsa de förskjut- ningar i yrke eller huvudsysselsättning, som inträffade i anslutning till kursen. Men vi jämför enbart procent IP —— oav- sett om det är samma IP eller ej — som före och efter kursen återfanns inom någon av sysselsättningarna admini- strativt, pedagogiskt, litterärt och konstnärligt arbete inom ungdomsorga- nisation, ideell vuxenorganisation och kommunal ungdoms- eller fritidsverk- samhet.

Det är enligt tabell 226 en större del av IP som efter än före kursen är an— ställda som ledare i ungdomsorganisa- tioner, ideella vuxenorganisationer och i kommunal ungdoms- eller fritidsverk- samhet. Största ökningen — 63,0 % ——

företer elever från KFUMs ungdoms- ledarinstitut och RKUs ungdomssekre- terareutbildning. Därnäst kommer ele- ver från skolöverstyrelsens försökskurs med 24,5 %, från folkhögskolorna Bir- kagården, Grimslöv, Stensund och Valla med 16,0 %, från Brunnsvik och Karl- skoga med 12,6 %, från Stockholms stads ungdomsledarinstitut med 9,1 % och från folkhögskolorna Mellansel, Medlefors, S:t Sigfrid och Wendelsberg med 1,5 %. Elever från Bosöns idrotts- folkhögskola företer varken ökning el- ler minskning.

Elever från SSUs sexveckorskurs uppvisar en ökning med 8,6 %.

Av tabell 20 i bilaga 2 c framgår att 3,9 % av eleverna från Bosöns idrotts- folkhögskola före kursen var anställda i »annat pedagogiskt arbete» mot 69,2 % efter kursen. Annat pedagogiskt arbete är i detta fall gymnastiklärarbe- fattningar. Enligt skolans rektor kan ordinarie gymnastiklärartjänster i stats- understödda skolor endast beviljas per- soner som genomgått Gymnastiska Cen- tralinstitutet. Elever från Bosöns idrottsfolkhögskola kan däremot få tjänst som vikarierande gymnastiklära- re. Som vi längre fram (tabell 35 i bi- laga 2 c) ska se, är det vanligt att Bosö- elever förenar gymnastiklärartjänster med feriearbete som kommunal idrotts- instruktör och simlärare eller liknande.

Tabell 17 i bilaga 2 0 visar att 9,1 % av eleverna från Stockholms stads ung- domsledarinstitut före utbildningen var anställda inom sjukvård, socialt eller kurativt arbete mot 36,4 % efter kur- sen.

En relativt stor del —— 22,2—44,9 % —— av eleverna (tabell 226) från institu- tioner, som betecknats som i hög grad yrkesinriktade, var redan före utbild- ningen anställda som ledare i ungdoms- organisationer, ideella vuxenorganisa-

• Sida 232
•  Original

Tabell 225. Yrke eller huvudsysselsättning under tolvmdnadersperioden närmast före och efter genomgång av yrkesinriktad ledarut- bildning. Manliga och kvinnliga elever

Yrke eller huvudsysselsättning

Före Efter

Adm., ped., litt., konstn. arbete inom Adm., ped., litt., konstn. arbete inom

Uppg- A Uppg. _ nnat _ Annat saknas Ungd. Vuxen Komm. Summa saknas Ungd. Vuxen Komm. Summa

org. org. org. org.

n % % % % % % % % % % % % . I hög grad yrkesinriktad a. KFUM, RKU ...... 27 7,4 22,2 _ _ 22,2 70,4 3,7 85 2 b. Sthlm stad. . . . . . . . 11 _ 18,2 — 18,2 36,4 63,6 — 9,1 c. Skolöverst. ....... 49 _ 22,4 4,1 18,4 44,9 55,1 _ 34 7

Utbildningsinstitutioner

N

_ _ 85,2 11,1 — 36,4 45,5 54,5 10,2 24,5 69,4 30,6

N

. I någon grad yrkesinriktad

a. Birkagården,

Grimslöv, Stensund,

Valla. . . . . . . ...... 50 2,0 _ _ 2,0 2,0 96,0 _ 12,0 — 3 8

,0 18,0 82,0 b.Bosön............26 — _ — 3,8 96,2 —— — —— 8

3,8 96,2

nom" m

. I ringa grad yrkesinriktad a. Brunnsvik,

Karlskoga. . ....... 32 _ _ _ _ — 100,0 — 6,3 6,3 _ 12,6 87,5 b. Mellansel, Medlefors, S:t Sigfrid, Wendelsberg ....... 68 29,4 _ _ _ _ 70,6 2,9 _ — 1,5 1,5 95,6

H!

. Utanför ramen av yrkes- inriktad ungdomsledar- utbildning SSU. . . ........... 23 _ 8,7 _ — 8,7 91,3 _ 13,0 4,3 _ 17,3 82,6

• Sida 233
•  Original

Tabell 226. Andel IP som före och efter kursen hade administrativt, pedagogiskt, litte- rärt eller konstnärligt arbete inom ungdomsorg, ideell vuxenorg. och kommunal ung- doms— eller fritidsverksamhet. Manliga och kvinnliga elever

Utbildningsinstitutioner Före Efter Ökning Minskning n % % % % 1. I hög grad yrkesinriktad a. KFUM, RKU ............ 27 22,2 85,2 63,0 b. Sthlm stad ............... 11 36,4 45,5 9,1 _ c. Skolöverst ................ 49 44,9 69,4 24,5 _ 2. I någon grad yrkesinriktad a. Birkagården, Grimslöv, Stensund, Valla .................... 50 2,0 18,0 16,0 _ b. Bosön ................... 26 3,8 3,8 _ _ 3. I ringa grad yrkesinriktad a. Brunnsvik, Karlskoga ................ 32 _ 12,6 12,6 _ b. Mellansel, Medlefors, S:t Sigfrid, Wendelsberg .............. 68 _ 1,5 1,5 _ 4. Utom ramen av yrkesinrik- tad ungdomsledarutbildning SSU ..................... 23 8,7 17,3 8,6 _

tioner eller kommunal ungdoms- eller fritidsverksamhet. Högsta procent till- kommer skolöverstyrelsens försökskurs och lägsta KFUMs ungdomsledarinstitut och RKUs ungdomssekreterareutbild- ning.

Tabell 225 upplyser oss om att fler- talet av de anställningar vi här främst intresserar oss för _ både före och efter utbildningen _ främst gäller ung- domsorganisationer och kommunal ungdoms- eller fritidsverksamhet.

Av KFUM- och RKU-eleverna var samtliga 22,2 % före och 85,2 % efter anställda i ungdomsorganisationer. I vart fall var anställningen därtill inom egen organisation.

Från Stockholms stads ungdomsle- darinstitut var 18,2 % av eleverna in- nan kursen anställda i ungdomsorga- nisationer och lika många i kommunal ungdoms- eller fritidsverksamhet mot 9,1 och 36,4 % efter kursen.

22,4 % av eleverna från skolöversty— relsens försökskurs var före utbildning- en anställda i ungdomsorganisationer och 18,4 % i kommunal ungdoms- eller fritidsverksamhet jämfört med 34,7 och 24,5 % efter kursen.

18.1.2. Enbart manliga elever

Genom att jämföra summakolumnerna i tabell 227 med varandra erhålles tabell 228.

Största ökningen återfinns hos de manliga eleverna från KFUM- och RKU-kurserna, vilka enligt tabell 228 ökat med 61,1 %. Närmast kommer ele- verna från skolöverstyrelsens försöks- kurs med 25,5 %, eleverna från Brunns- viks och Karlskoga folkhögskolor med ' 18,2 %, från folkhögskolorna Birkagår- den, Grimslöv, Stensund och Valla med 12,6 % och från folkhögskolorna Mel- lansel, Medlefors, S:t Sigfrid och Wen- delsberg med 2,4 %.

• Sida 234
•  Original

Tabell 227. Yrke eller huvudsysselsättning under tolv månader närmast före och efter tiden för genomgång av yrkesinriktad ungdoms- ledarutbildning. Manliga elever

Yrke eller huvudsysselsättning

Före Efter

Adm., ped., litt., konstn. arbete inom Adm., ped., litt., konstn. arbete inom

Uppg- Uppg- Annat Annat saknas Ungd. Vuxcn- . saknas Ungd. Vuxen-

org. org. Komm. Summa org. org. Komm. Summa

11 % % % % % % % % % % % %

Utbildningsinstitutioner

1. I hög grad yrkesinriktad a. KFUM, RKU ...... 18 5,6 27,8 _ _ 27,8 66,7 5,6 88,9 — _ 88,9 b. Sthlm stad. . . . . . . . 8 _ 25,0 _ 25,0 50,0 50,0 — — _ 37,5 37,5 6 c. Skolöverst ......... 43 — 23,3 4,7 18,6 46,6 53,5 _ 37,2 11,6 23,3 72,1 2

2. I någon grad yrkesinriktad a. Birkagården,

Grimslöv, Stensund,

Valla ............. 32 3,1 _ _ 3 b. Bosön ............ 19 _ — _ 5

15,7 84,4

93,8 _ 9,4 — 6, ⁵ 94,7 94,7 — _ _

01. ID

m=.

Hc?)

18.2. Yrke eller huvudsysselsättning vid olika lång tid efter genomgången yrkes- inriktad ungdomsledarutbildning

Vid precisering av forskningsuppgif- ten har vi bl. a. angett följande se- kundära frågeställning:

Vilka relationer föreligger mellan olika former av yrkesinriktad ungdoms- ledarutbildning och den tid elever ef- teråt har ungdomsarbete eller liknande uppgifter som yrke eller huvudsyssel- sättning?

Frågan besvarar vi med att ange IPs längsta sammanhängande yrke eller huvudsysselsättning under tredje, fem- te och tionde kalenderåret efter det kalenderår, under vilket den yrkesin- riktade ledarutbildningen avslutades. Som jämförelse upprepar vi från mom. 1 i detta kapitel IPs yrke eller huvud-

• Sida 236
•  Original

sysselsättning under tolvmånaderspe- rioden närmast efter avslutad kurs.

Vid jämförelse mellan de olika tids- perioderna tar vi med samtliga elever i materialet, vilka under åren 1955_ 1965 hunnit vara ute i förvärvslivet an- givna antal år efter utbildningen. Det blir därför av naturliga skäl betydligt fler elever, som hunnit förvärvsarbeta t. ex. tre än tio år.

Behövliga data erhålles från den re— dan ovan presenterade frågan:

Vad har Ni fr.o.m. 1955 haft för yrken eller huvudsysselsättningar?

Utförliga svar presenteras i tabeller- na 24—30 i bilaga 2 c. Här nöjer vi oss med att i sammanfattningstabeller ange procent elever vilka under de nämnda tidsperioderna _ som yrke eller huvudsysselsättning — haft ad- ministrativt, pedagogiskt, litterärt eller konstnärligt arbete inom ungdomsorga- nisation, ideell vuxenorganisation eller kommunal ungdoms- eller fritidsverk- samhet.

18.2.1. Både manliga och kvinnliga elever

Tabell 229 visar att största procent anställda inom ungdomsarbete eller liknande också under tredje och femte året efter utbildningen är att finna bland elever som genomgått i hög grad yrkesinriktad ledarutbildning. Totalt högsta andelar har KFUM- och RKU- elever med 86,7 och 100,0 % närmast följda av elever från skolöverstyrelsens försökskurs med 68,3 och 56,7 %.

För samtliga slag av utbildningsinsti- tutioner är det ungefär lika stor pro- cent elever anställda i ungdomsarbete eller därmed jämförbart under tredje som under första året efter utbildning- en. För femte och tionde året är under- laget för litet för att vi ska kunna ut- läsa någon tendens.

18.2.2 Enbart manliga elever

Tabell 230 för enbart manliga elever tenderar att i två avseenden avvika nå- got från tabellen över både manliga och kvinnliga elever.

För det första finns en svag antydan om att det bland de manliga eleverna är något större procent, som under tredje, än under första året efter ut- bildningen är anställda i ungdomsarbe- te eller liknande. För det andra före- faller däremot en uttunning ha skett till det femte året.

18.3. Yrke eller huvudsysselsättning när- mast efter anställning i ungdomsarbete eller liknande

Vår andra lydde:

Vilka relationer föreligger mellan olika former av yrkesinriktad ungdoms- ledarutbildning och elevers senare yr- ken eller huvudsysselsättningar när- mast efter anställning i ungdomsarbete eller liknande?

Vi försöker besvara frågan genom att undersöka elevernas yrke eller huvud- sysselsättning närmast efter första an- ställning i ungdomsarbete eller liknan- de efter genomgången utbildning. Vi tar ingen hänsyn till hur lång tid denna första anställning varat. Därmed inklu- derar vi tillfälliga eller säsongbetonade anställningar t. ex. som simlärare eller idrottsinstruktör sommartid.

Data erhålles från den ovan presen- terade frågan:

Vad har Ni fr.o.m. 1955 haft för yrken eller huvudsysselsättningar?

Tabellerna 31_38 i bilaga 20 visar vilka byten som elever från olika slag av utbildningsinstitutioner gjort. Här gör vi en sammanfattningstabell i Vi]-

sekundära frågeställning

• Sida 237
•  Original

Tabell 229. Yrke eller huvudsysselsättning under första, tredje, femte och tionde året efter genomgången yrkesinriktad ungdomsledar- utbildning. Manliga och kvinnliga elever

Adm., ped., litt., konstn. arbete inom ungd. org., ideell vuxenorg., eller kommunal ungdoms— eller fritidsverksamhet under

Utbildningsinstituuoner Första året Tredje året Femte året Tionde året

Uppg- Uppg- Uppg- Uppg- saknas Ja 11 saknas Ja 11 saknas Ja n saknas Ja

% % % % % % % %

1. I hög grad yrkesinriktad . KFUM, RKU .......... 27 3,7 85,2 15 _ 86,7 4 _ 100,0 _ _ _ . Sthlm stad ........ . . 11 _ 45,5 _ _ _ — c. Skolöverstyrelsen ....... 49 — 69,4 41 _ 68,3 30 — 56,7 4 _ 25,0

ctt-D

2. I någon grad yrkesinriktad a. Birkagården,

Grimslöv, Stensund,

Valla ................. 50 _ 18,0 14 _ 14,3 — _- __ _. _. __ b. Bosön ............. . . . . 26 _ 3,8 8 _ 25,0 __ __ __ __ __ __

3. I ringa grad yrkesinriktad . Brunnsvik, Karlskoga ............. 32 _ 12,6 20 _ 15,0 7 _ _ _ _ _ . Mellansel, Medlefors, S:t Sigfrid, Wendelsberg .......... 68 2,9 1,5 60 _ 1,7 48 _ 2,1 7 _ —

& ..Q

Tabell 230. Yrke eller huvudsysselsättning under första, andra, tredje, femte och tionde året efter genomgången yrkesinriktad ungdoms- ledarutbildning. Manliga elever

Adm., ped., litt., konstn. arbete inom ungd. org., ideell vuxenorg. eller kommunal ungdoms— eller fritidsverksamhet under

Utbildningsinstitutioner Första året Tredje året Femte året Tionde året

Uppg- Uppg- Uppg- Uppg- saknas Ja n saknas Ja 11 saknas Ja 11 saknas Ja

% % % % % % % %

1. I hög grad yrkesinriktad. . a KFUM, RKU .......... 18 5,6 88,9 11 _ 100,0 4 _ 100,0 _ _ — b. Sthlm stad ............ 8 _ 37,5 _ _ _ — _ c Skolöverstyrelsen ....... 43 _ 72,1 35 — 74,3 24 _ 66,7 25,0

I *I"

2. I någon grad yrkesinriktad a. Birkagården,

Grimslöv, Stensund,

Valla ....... . . . . . ..... 32 _ 15,7 6 _ 33,3 — _ _ _ _ _ h. Bosön .......... . . . . . . . 19 _ 5,3 6 _ 33,3 _ _ _ _ _ _

3. I ringa grad yrkesinriktad a. Brunnsvik, Karlskoga ............. 22 _ 18,2 16 _ 18,8 6 — _ _ _ _ b. Mellansel, Medlefors, S:t Sigfrid, Wendelsberg ........... 41 2,4 2,4 35 _ 2,9 30 — — 3

4. Utom ramen av yrkes- inriktad ungdomsledar- utbildning SSU .................. 19 _ 21,1 11 _ 27,3 4 _ 25,0 _ _ _

• Sida 239
•  Original

ken vi skiljer på män och kvinnor men inte på slag av utbildningsinstitution.

Efter anställning i ungdomsorganisa- tion går enligt tabell 231 en tredjedel av de manliga eleverna till annat natur- vetenskapligt, tekniskt, socialvetenskap- ligt, humanistiskt, konstnärligt, admi- nistrativt eller kameralt och kommer- siellt arbete —— enligt bläddring i fråge- formulären visar det sig dock att i samt- liga fall gälla kamerala arbeten _ och en femtedel går till ideell vuxenorgani- sation och lika många till hälso- och sjukvårdsarbete, sociala eller kurativa arbeten.

Av de kvinnliga eleverna går nära

hälften efter anställning i ungdoms- organisation tillbaka till studier, prak- tik eller liknande som ej är att hänföra till förvärvsarbete. En dryg femtedel går till annat pedagogiskt arbete och lika många till hälso- och sjukvårds- arbete, socialt eller kurativt arbete. Från anställning inom kommunal ungdoms- eller fritidsverksamhet går ungefär hälften av både manliga och kvinnliga elever till annat pedagogiskt arbete. Av tabellerna 31_38 i bilaga 2 c framgår att alla berörda manliga och flertalet kvinnliga elever kommer från Bosöns idrottsfolkhögskola. En blädd- ring i berörda elevers frågeformulär

Tabell 231. Elevers yrke eller huvudsysselsättning närmast efter anställning i ungdoms-

arbete eller liknande

Män Kvinnor Båda könen _ Från Från Från TI” adm., ped., nu., adm., ped., litt., adm., ped., nu., yrke ellzåtttiuyugdsyssel- konstn. arb. inom konstn. arb. inom konstn. arb. inom nin Ungd. Vuxen- Ungd. Vuxen- Ungd. Vuxen- org. org. Komm. org. org. Komm. org. org. Komm. n24 n4 n17 n9 n_ n8 n33 n4 n25 % % % % % % % % % Adm., ped., litt., konstn.

arb. inom:

a) Ungdomsorganisation. . . _ 25,0 _ _ — 12,5 _ 25,0 4,0 b) Ideell vuxenorganisation 20,8 — — _ _ _ 15,2 _ _ c) Komm. ungd.- el. fritids-

verksamhet ............ 4,2 25,0 _ _ _ _ 3,0 25,0 _ Annat ped. arbete ........ _ _ 52,9 22,2 _ 50,0 6,1 _ 52,0 Hälso- o. sjukvårdsarbete,

socialt el. kurativt arbete 20,8 _ 23,5 22,2 _ 12,5 21,2 _ 20,0 Annat nat.vetensk., tekn.,

soc.vetensk., hum., konstn., adm., samt kam.

0. kommersiellt arbete. . . 33,3 _ _ 11,1 _ 12,5 27,3 — 4,0 Lantbruks- o. skogsarbete 4,2 _ _ _ _ _ 3,0 _ _ Transp.- o. kommunika-

tionsarbete ............ _ _ _ _ _ _ _ _ — Tillverkn.arbete samt gruv—

o. stenbrytning ......... 4,2 _ 5,9 _ _ _ 3,0 _ 4.0 Servicearbete ............ _ _ _ _ _ _ _ — — Militärt arbete ........... _ _ _ _ _ _ _ _ —— Ej förv.arbete, studier,

praktik ................ 8,3 25,0 11,8 44,4 — 12,5 18,2 25,0 12,0 Hemmafru .............. _ _ _ _ _ — _ _ — Militärtjänst ............. 4,2 25,0 5,9 — _ — 3.0 25,0 4.0 Ingen uppgift ............ _ — _ _ _ _ _ _ ——