”'="': Statens offentliga utredningar %? 1968: 2 9 Inrikesdepartementet

Statistikbehov och statistikproduktion för regionala utredningar

Betänkande utgivet av expertgruppen för regional utredningsverksamhet (ERU) Stockholm 1968

• Sida 2
•  Original

• Sida 3
•  Original

»-—-—- —— w_m.

Till Herr Statsrådet och Chefen för inrikesdepartementet.

Expertgruppen för regional utredningsverksamhet (ERU) får härmed överlämna utredningen "Statistikbehov och statistik— produktion för regionala utredningar", som inom ERU ut— förts av en särskild arbetsgrupp.

För egen del vill BRU framhålla att tillfredsställande re— gional statistik är av grundläggande betydelse för att det intensifierade utrednings- och planeringsarbetet i länen effektivt skall kunna fullföljas. Detsamma gäller för annan regional och kommunal planering. ERU ansluter sig i princip till arbetsgruppens förslag men vill understryka att den nu gjorda prioriteringen av förslagen kan komma att påverkas

av bl.a. de kostnadsberäkningar som förutsätts vid den fort-

satta behandlingen.

Redan under det nu avslutade arbetets gång har på arbets- gruppens initiativ vissa förbättringar genomförts i den re— gionala statistikredovisningen. De förslag som nu läggs fram kräver omfattande produktionsförändringar eller utrednings- insatser. ERU vill understryka vikten av att de franlagda förslagen vidareutvecklas och konkretiseras och hemställer att resurser härför ställs till förfogande. Enligt EBU:s me- ning bör det fortsatta arbetet i huvudsak ankomma på statis- tiska centralbyrån men utföras i nära sanarbete med berörda

departement, verk och andra intressenter.

• Sida 4
•  Original

Det är enligt EBU:s uppfattning viktigt att tillräckligt basmaterial sammanställs centralt och distribueras till länsorganen och andra konsumenter av regional statistik. Härigenom uppnås kostnadsbesparingar, då onödigt dubbelar- bete på flera håll i landet med likartad datainsamling kan undvikas. Dessutom erhålls bättre möjligheter att få fram en samordnad statistik för anväxkdng i regionala samman— hang. En av förutsättningarna för en sådan uppläggning och för en framtida utvecklad och ekonomisk statistikproduk— tion över huvud taget är, som framgår av utredningen, att administrativa register av olika slag kan utnyttjas för statistikändamål. ERU vill i anslutning härtill framhålla vikten av att statistiksynpunkterna beaktas i tillräcklig omfattning vid uppbyggandet av sådana register. Vidare finner ERU det angeläget att de sekretessfrågor blir ut- redda som har samband med nya system för statistikproduk- tionen.

Utredningen har under arbetet i en preliminär version re- mitterats till ett stort antal myndigheter, institutioner och organisationer. Med hänsyn bl.a. till det intresse som därvid visats för utredningen vill BRU föreslå att den distribueras till dessa remissinstanser.

Stockholm den 20 maj 1968.

För expertgruppen för regional utredningsverksamhet

Ingvar Ohlsson

Rune Olsson

• Sida 5
•  Original

Till Expertgruppen för regional utredningsverksamhet.

Genom beslut av Expertgruppen för regional utredningsverksam- het (ERU) tillsattes den 27 september 1965 en arbetsgrupp med uppgift att utreda "statistikbehov och statistikproduktion för regionala utredningar". Arbetsgruppen har bestått av plane— ringschef Lennart Fastbom statistiska centralbyrån, tillika ordförande, byrådirektör Tord Oeterlund centrala folkbokfö- rings- och uppbördsnämnden, departementssekreterare Bengt Thufvesson inrikesdepartementet, tillika sekreterare, dåvaran— de byrådirektören vid länsstyrelsen i Linköping numera byrå- direktören vid statistiska centralbyrån Owe Salomonsson, byrå- direktör Björn von Heland arbetsmarknadestårelsen, b rådirek- tör Rune Tryggveeon statistiska centralbyr n och byr direktör Gottfrid Heffler inrikesdepartementet.

Vid genomgången av databehovet för olika sektorer inom den re— gionala samhällsplaneringen har arbetsgruppen haft förmånen att som särskilda experter kunna anlita följande personer:

Byrådirektör Hartmut Pauldrach, byggnadsstyrelsen vad gäller databehovet för bebyggelseplaneringen. Fil.lic. Åke Andersson ifråga om behovet av ekonomiska da- ta inom den regionala eamhällsplaneringen. (särskild bilaga bif.) Byrådirektör Gunnar Sidenvall och Byrådirektör YngveBoye, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, när det gäller behovet av data inom trafikplaneringen. Länsingenjör Bertil Retzner, Kristianstad och Avdelningsdirek- tör Holger Ekeberg, väg— och vattenbyggnadestyrel— sen beträffande etatistikbehovet för va-planering- en. Sekreterare Bengt Finnveden, Svenska stadsförbundet, ifråga om databehovet för turietplaneringen. Byrådirektör Gunnar Rasmusson, statens naturvårdenämnd när det gäller behovet av statistik för naturvårdsplane- ringen.

I arbetsgruppens diskussioner om produktionen av regional sta- tistik, särskilt ifråga om folkbokföringsregistrens roll i sammanhanget, har byråchef Eric Hallman, centrala folkbokfö- rings— och uppbördsnämnden deltagit.

Arbetsgruppen framlade i september 1966 en preliminär, över- siktlig kartläggning av behovet av statistik för regional ut- redningsverksamhet samt en första bedömning av de krav på ny statistik dessa ställer. Mot bakgrund härav gjorde arbetsgrup— pen också ett preliminärt förslag till prioritering av icke tillgodosedda etatistikbehov samt av det därmed förknippade behovet av utvecklingsarbete på olika statistikområden. Syftet med den framlagda preliminära rapporten var att denna skulle

• Sida 6
•  Original

bilda underlag för en remissbehandling genom vilken en ytter- ligare precisering av de redovisade databehoven samt motive- ringar för en säkrare prioritering av dessa skulle erhållas.

På framställning av arbetsgruppen remitterade ERU den 20 ok- tober 1966 rapporten till ett 90—tal intressenter av regional statistik (se bilaga 5). Sedan remissbehandlingen avslutats uppdrog ERU vid sammanträde den 25 maj 1967 åt arbetsgruppen att efter de kompletteringar och tillägg som kunde motiveras av remissvaren avge en definitiv redovisning. I denna skulle även ingå ett avsnitt som från mera principiella utgångspunk- ter berörde formerna för produktion av regional statistik. ERU framhöll vidare att en representant från något av de kom- munala statistiska kontoren borde inbjudes att deltaga vid ar- betsgruppens slutgiltiga diskussion om prioriteringen av olika produktions- och utredningsförslag (avsnitt 7). Statistikche- fen A. Westman från Göteborgs stads statistiska kontor deltog därför vid arbetsgruppens behandling av detta avsnitt den 25 oktober 1967..

En sammanfattande bild av utredningens uppläggning och huvud— resultat kan erhållas genom läsning av avsnitten 2, 5 och 7 samt tabell 3.

Med avlämnandet av denna redogörelse betraktar arbetsgruppen sitt uppdrag som avslutat.

Stockholm den 15 maj 1968.

För arbetsgruppen för utredning av statistikbehov och stati- stikproduktion för regionala utredningar.

Lennart Fastbom

Bengt Thufvesson

• Sida 7
•  Original

» .

o o . . . . . | .

# > # A > » & A » . xo m —J axx» A x» &

4; . . H H H 0 . .

4.12.

.

ko m —J axxn # kNIv H

U'IXTIKJ'IUTWWU'IU'YWUW .. .-

INNEHÅLLSFÖ RTECKNING

Utredningsuppdraget ................................ Utredningsuppdragets avgränsning ................... Utredningsuppdragets genomförande .................. Databehov för regionala utredningar ................

Några grundläggande undersökningar inom den regionala utredningsverksamheten ................... Grundläggande befolknings— och näringslivs— prognoser .......................................... Centralitetsbestämningar och omlandsavgräns-

ningar ............................................. Planering för näringslivets lokalisering ........... Undervisningsväsendet .............................. Hälso-, sjukvårds— och socialvårdsplanering ........ Trafikplanering .................................... Bostadsförsörjning ................................. VA-planering ....................................... Fritids- och naturvårdsplanering ................... Planering för industriområden ...................... Planering för enskild service ...................... Planering för administrativ indelning .............. Sammanfattning av databehovet. Redovisnings- enheter och redovisningsintervall ..................

Dataproduktion ..................................... Totalbefolkning .................................... Hushåll ............................................ Arbetsmarknad ...................................... Produktion ......................................... Kapitalstock och investeringar ..................... Kommunal finansstatistik ........................... Markanvändning ..................................... Trafikdata .........................................

Sammanfattning av arbetsgruppens förslag enligt den preliminära redovisningen ...................... Allmänna synpunkter på produktionen av regional statistik .......................................... Nuvarande produktionssystem ........................ Principiella synpunkter på dataproduktionen i ett integrerat registersystem ...................... Vissa synpunkter på ett centralt företags-

register ...........................................

kO-PU

14 14 14

52 55 40 44 48 54 58 61 66 68 73

74 89 89 94 96 105 118 130 152 135

139

145 145

149

154

• Sida 8
•  Original

6.4. Vissa frågor angående centraliserad respektive decentraliserad statistikproduktion ................

Arbetsgruppens förslag ............................. Bilagor ............................................

Litteraturförteckning ..............................

156 165 170 207

• Sida 9
•  Original

Vid sammanträde med ERU den 27 september 1965 fastställdes följande arbetsprogram för arbetsgruppen.

Arbetsgruppen skall utreda 292952-sz-92£e-£är-resieeel239991:- 5ökninggr och på grundval därav undersöka möjlighgterng_att tillgodose_behgyet på kort 0 h på lång sikt genom löpande sta- tistikproduktion eller engångsundersökningar.

En första redovisning av resultaten bör föreligga under janua- ri månad 1966. En redogörelse för arbetet förutsättes då bli diskuterad inom EBU för att senare remitteras till länsplane-

rarna .

Genomgången av statistikbehovet kan ske bl.a. med utgångspunkt från ett dispositionsutkast till länsutredning (jfr ERU's pro- jekt nr 4) eller i övrigt på grundval av en inventering av vis- sa typproblem som en länsplanerare har att belysa.

Som ett viktigt led i arbetet bör undersökas möjligheterna att utnyttja material från länsstyrelsernas datakontor för regio— nala utredningar. Formerna för samordning mellan dessa och den centrala statistikproduktionen bör utredas. Arbetsgruppen bör arbeta för komplettering av datakontorens material med uppgif- ter av betydelse för den regionala utredningsverksamheten.

Gruppen bör beakta de regionala utredningarnas intressen i samband med 1965 års folkräkning.

• Sida 10
•  Original

När det gäller att avgränsa det utredningsuppdrag, som arbets- gruppen fått sig förelagt, har en första utgångspunkt varit den översiktliga länsplanering, som beslöts av riksdagen 1 an— slutning till behandlingen av propositionen angående riktlin- jer för en aktiv lokaliseringspolitik (prop. 1964:185). Vid be— dömningen, av om och på vilket sätt databehovet för denna verk— samhet bör föranleda ändring av nuvarande statistikproduktion, är det emellertid enligt arbetsgruppens uppfattning angeläget att man samtidigt försöker överblicka databeho et även inom samhällsplaneringen i övrigt. Man bör nämligen sträva efter

att de ändringar i statistikproduktionen som föreslås blir ut— formade så att statistiken så långt lämpligt kan bli till all- mänt gagn och tillgodose olika föreliggande önskemål. Arbets- gruppen har därför i detta hänseende givit sin utredning en relativt vid avgränsning. Gruppen har sålunda sökt kartlägga behovet av statistik för vad som i vid mening kan betecknas

som samhällsplanering samt inom det området sökt göra en pre- liminär inbördes prioritering mellan de olika behoven. Det säger sig självt att den på detta sätt fixerade avgränsningen av utredningen i vissa avseenden måst bli godtycklig.

Det databehov som med den valda avgränsningen kommit att redo- visas berör mycket stora delar av förekommande statistikpro- duktion. Det har därför inte varit möjligt för arbetsgruppen att mera i detalj utreda och utarbeta förslag om hur berörd statistik skall utformas och produceras. Arbetsgruppen har på denna punkt varit tvungen att begränsa sig till en översiktlig kartläggning och till tämligen allmänna uttalanden. Arbets— gruppen inskränker sig sålunda till att utan detaljprecisering ange för vilka områden och vilka slag av data, behov av en ut- vidgad eller omlagd redovisning synes föreligga. Erforderliga detaljutredningar får sedan företagas av den statistikprodu- cent som skall svara för statistiken, dvs. i regel statistiska centralbyrån. Vissa förslag om sådana utredningar framlägges.

Behovet av data för konjunkturanalys eller över huvud taget för korttidsanalys, för vilken ofta krävs data redovisade mer än en gång per år, behandlas inte i utredningen. Detta hindrar givetvis inte att en stor del av de data som behövs för sam- hällsplaneringen också kan spela en roll som konjunkturstati— stik eller som underlag för andra slag av kortsiktiga ställ— ningstaganden.

• Sida 11
•  Original

Arbetsgruppen har inte heller berört sådana eventuella bris- ter i nuvarande statistikproduktion som sammanhänger med defi— nitionssvårigheter, fel i redovisningen, förseningar etc. En dylik granskning av statistiken får ske som ett led i sådana detaljutredningar av nyss berört slag som kan komma att genom— föras i ett senare skede.

Vid remissbehandlingen av den preliminära redovisningen har följande synpunkter ifråga om utredningsuppdragets avgräns- ning framkommit.

Stadsförbundet finner att arbetsgruppen fattat sin uppgift vidare än de direktiv ERU givit. Man anser dock detta vara en fördel.

Arbetsmarknadsstyrelsen anser att de direktiv arbetsgruppen haft att arbeta efter varit alltför snäva. Dessutom tycker man att den begränsning av utredningsuppdraget som arbets- gruppen själv gjort - att inte behandla för konjunktur— och korttidsanalys behövliga data - är otillfredsställande. Man föreslår att SSRU eller någon annan arbetsgrupp får till upp— gift att kartlägga behovet av data för sådana analyser.

Arbetsgruppen är medveten om behovet av en sådan undersökning och även klar över det nära samband som produktionstekniskt kan finnas mellan dessa data och den statistik SSRU berört. Arbetsgruppen finner det likväl lämpligast att den får full- följa sitt arbete med den ämnesavgränsning som från början gjorts. Gruppens sammansättning är dessutom inte lämplig för behandling av frågan om behovet av konjunkturdata. För detta ändamål bör en särskild arbetsgrupp tillsättas.

Några remissinstanser berör de problem som sammanhänger med förseningar (t.ex. skolöverstyrelsen, länsstyrelsen i Krono- bergs län) eller oklara definitioner (t.ex. lantbruksstyrel- sen och länsstyrelsen i Uppsala län) i statistikproduktionen. Båda dessa problemkomplex bör enligt arbetsgruppens uppfatt- ning lösas i annat sammanhang.

• Sida 12
•  Original

6. Länsstyrelsen i Värmlands län beklagar att inte samordningen av statistikproduktionen inom Norden berörts i den preliminä- ra redovisningen. Arbetsgruppen vill som kommentar härtill er- inra om den internordiska arbetsgrupp för regional statistik som tillsatts av de statistiska centralbyråerna eller motsva- rande i de nordiska länderna.

Flera remissorgan (bl.a. lantmäteristyrelsen samt de kommunal— statistiska kontoren) menar att arbetsgruppens inriktning på den översiktliga samhällsplaneringens behov av data innebär att kommunernas databehov - som speciellt har anknytning till detaljplaneringen - blir otillräckligt belyst. Sådana synpunk- ter framkommer från dessa remissinstanser dessutom på flera punkter i anslutning till arbetsgruppens förslag ifråga om statistikproduktion. Ur yttrandet från Stockholms stads sta- tistiska kontor kan hämtas följande synpunkter vilka i lik- nande form även framföres av ytterligare ett antal kommunal— statistiska kontor.

"Sålunda erfordras mycket detaljerad redovisning av be- folkningens storlekssammansättning och förändring, hus— hållens sammansättning, bostadsbestånd, lokalbestånd, sysselsättning etc. En för kommunala ändamål avpassad dataredovisning synes förutsätta redovisning av befolk- nings-, företags-, bostads- och lokaldata på fastighet och byggnad samt att de fastighetsvisa uppgifterna ma— skinellt kan bearbetas för de avgränsade områden, som i varje enskilt fall blir aktuella. Ur statistikproduk- tionens synpunkt blir således områdesavgränsningen god- tycklig. Detta hindrar naturligtvis inte att fasta redo- visningsområden inom en kommun kan vara av värde. Det kan erinras om att kontoret i sin befolkningsredovisning för närvarande förutom med församlingarna i Stockholm arbetar med kvarteret som enhet. Ett mycket stort antal av de data, som erfordras för planeringsverksamheten kan förutsättas vara tillgängliga för administrativa ändamål. Som exempel må nämnas att ett stort antal data rörande byggnader insamlas vid beredning av ärenden rö- rande byggnadslov och byggnadslån. Genom att använda des- sa data torde väsentligt mera tillförlitliga uppgifter erhållas exempelvis om ytor och utrustning än om de in— hämtas i andra sammanhang t.ex. från hyresgäster eller fastighetsägare. Målet bör vara att i möjligaste mån lagra ifrågavarande data på ett sätt som gör det möjligt att nyttja dem för skilda ändamål varigenom man även und- viker att binda sig alltför snävt i fråga om dataurval och utredningsmetoder. Den moderna datatekniken synes också medge sådan flexibilitet. Behoven är så långtgåen— de för olika ändamål att en lösning - enligt kontorets mening — förutsätter tillgång till ett arkivstatistiskt system uppbyggt på ständigtajourhållna register där er- forderliga basdata m.m. lagrats med hjälp av ADB".

• Sida 13
•  Original

Arbetsgruppens utgångspunkt vid genomgången av statistikbeju hovet har varit den översiktliga samhällsplaneringen. Detalj- planeringens behov av data om enskilda objekt eller enstaka individer (vad som skulle kunna kallas grunddata) har inte berörts. Däremot har arbetsgruppen behandlat sådan informa- tion i anslutning till diskussionen om produktionen av den behövliga statistiken. Arbetsgruppen anser inte att i dess utredningsuppdrag ingått uppgiften att klarlägga detaljpla- neringens behov av data. Någon utvidgning av den preliminära redovisningen har därför inte vidtagits på denna punkt. Där- emot kommer den information som ovan betraktades som grund- data att ytterligare behandlas i kap. 6 om registersystemens roll i statistikproduktionen.

Sekretessfrågorna i samband med statistikproduktionen tas upp till behandling av flera remissinstanser. En del med ut— gångspunkten att värdefull information genom nuvarande be- stämmelser undanhålles planerande organ. Sådana påpekanden görs t.ex. av länsstyrelsen i Norrbottens län, Stockholms stads statistiska kontor, kulturgeografiska institutionen vid Uppsala universitet samt Kooperativa förbundet. Andra remissorgan som t.ex. industriförbundet framhåller vikten

av att nuvarande sekretessbestämmelser iakttas.

Arbetsgruppen har i sin preliminära redovisning endast i för- bigående berört sekretessproblemen i samband med behandlingen av industri- och lönestatistiken. Gruppen har avgränsat sitt arbete så att detaljutformningen av statistiken (tabellutkast o.dyl.) inte beröres. Härav följer att de problem som nuvaran- de sekretessbestämmelser ev. kan ge upphov till av arbetsgrup- pen endast berörts i form av generella rekommendationer. Dessa frågor bör därför tas upp till särskild utredning av de ar- betsgrupper som under 7.0 föreslås tillskapas för att mera i detalj utreda förutsättningar, kostnader m.m. för produktio— nen av den inom olika ämnesområden föreslagna statistiken.

Ett antal remissinstanser berör speciellt kostnadssidan för statistikproduktionen. Vissa instanser (t.ex. statistiska centralbyrån) menar att frågan om kostnader får belysas i det fortsatta arbetet. Andra framhåller svårigheten att ta ställ- ning i prioriteringsfrågor när kostnaderna inte är klarlagda.

• Sida 14
•  Original

Arbetsgruppen har full förståelse för dessa senare synpunkter. Med den översiktliga uppläggning som gruppen valt för sitt ar- bete är det som framhölls redan i den preliminära redovisning- en omöjligt att på detta stadium bedöma kostnader o.dyl. för den föreslagna statistikproduktionen. Detta får bli ett viktigt led i det vidare utredningsarbete som måste handhas av den be-

rörda statistikproducenten.

• Sida 15
•  Original

Arbetsgruppen har genomfört sitt utredningsuppdrag på så sätt att den först gjort en preliminär genomgång av databehovet inom samhällsplaneringen, vilken tillsammans med vissa förslag om utökning och ändring av nuvarande statistikproduktion redo- visades för "Expertgruppen för regional utredningsverksamhet" (ERU) i skrivelse från arbetsgruppen den 13 september 1966. Denna preliminära utredning remitterades sedan av ERU till ett 90-tal organ1 verksamma inom regional utrednings- och plane— ringsverksamhet. ERU uppdrog sedermera den 25 maj 1967, åt ar— betsgruppen att bl.a. med beaktande av de inkomna remissvaren utarbeta en slutlig rapport vilken redovisas i det följande.

Först behandlas i avsnitt 4 databehovet inom olika sektorer inom samhällsplaneringen. Därefter göres i avsnitt 5 en jäm- förelse mellan de sålunda listade databehoven och nuvarande statistiktillgång. Mot bakgrunden av denna jämförelse och vissa allmänna bedömningar av angelägenheten av och möjlighe- terna att tillgodose olika statistikbehov göres därefter ett försök till sovring och inbördes prioritering av de i avsnitt A konstaterade databehov vilka inte täckes av den nuvarande statistikproduktionen.

Av skäl som delvis redovisats i avsnitt 2 och ytterligare skall belysas i föreliggande avsnitt måste resultatet av en utredning av det slag arbetsgruppen genomfört på nuvarande stadium i vissa avseenden bli något osäkert. Bl.a. är under- laget för de inventeringar av databehovet och de prioriteringar som måste göras otillräckligt. Ett väsentligt syfte med den preliminära utredning som sändes ut på remiss var att den skulle ge en utgångspunkt för insamling från berörda stati— stikkonsumenter, forskare etc. av mer information om det före- liggande databehovet. Gruppen ansåg det därvid bäst att försö- ka ge så konkreta redovisningar och förslag som möjligt, även om dessa i många fall var otillräckligt underbyggda. Sedan remissvaren nu inkommit owh bearbetats måste arbetsgruppen kon— statera att underlaget för en bedömning och prioritering av statistikbehoven för den regionala planerings- och utrednings- verksamheten på vissa punkter fortfarande är otillräckligt.

• Sida 16
•  Original

Databehovet för regional utredningsverksamhet är, som kommer att framgå av det följande, i mycket hög grad betingat av be- hovet av att erhålla underlag för bedömning av den framtida utvecklingen i olika avseenden. Beroende på syftet, de till- lämpade metoderna m.m. skulle man här kunna skilja mellan olika slag av framtidsbedömningar. I vissa fall kan det vara berättigat att tala om egentliga prognoser, i andra fall är det snarare fråga om mera mekaniskt gjorda framräkningar ge- nom vilka belyses vad vissa - ofta alternativa - antaganden rörande för utvecklingen grundläggande faktorer betyder för denna. I det följande används för enkelhetens skull beteck- ningen "prognoser" för praktiskt taget alla typer av fram- tidsbedömningar även om detta i många fall kan uppfattas som oegentligt.

Samhällsplaneringen syns såväl organisatioriskt som funktio— nellt kunna delas in i två huvudtyper, dels en som kan be- tecknas som "vertikal" och som berör planeringen inom olika sektorer (sektorsplanering) från riksnivå ned till kommunnivå (hit hör t.ex. skolplanering, bostadsbehovsplanering, vägpla- nering etc.), dels en som kan betecknas som "horisontell" och vars uppgift bl.a. är att på olika nivåer svara för samord— ningen av planeringen inom olika sektorer. Till den senare gruppen av planering hör t.ex. general- och regionplane- ring i byggnadslagens bemärkelse men även den planering för näringslivets lokalisering som skall ske i länen enligt be- slut av 196A års riksdag (jfr. prop. 196A:185). För en närma- re redovisning av samhällsplaneringens organisation se Hans Fog 1965.

Genomgången av statistikbehovet i det följande bygger på en inventering av sektorsplaneringens behov av data. Arbets- gruppen har ansett det troligt att även den "horisontella" planeringens behov därigenom blivit belyst. Genomgången som gjorts utan hänsyn till vilka organ som nu har ansvaret för planeringen inom resp. sektorer bygger dels på litteratur- studier, dels på "hearings"med en rad experter. Genom detta förfaringssätt har arbetsgruppen sökt att i första hand klar- lägga det databehov som framkommer om man utgår från hittills tillämpade utredningsmetoder. Som bakgrund till arbetsgruppem genomgång av databehovet för de olika sektorerna inom sam— hällsplaneringen redovisas sålunda i kortfattat sammandrag

• Sida 17
•  Original

den utredningsmetodik och de prognos— och planeringsmodeller som f.n. synes vara vanligast. Denna presentation gör givet- vis inte anspråk på att vara fullständig utan avser närmast att tjäna som exemplifiering. Samma förhållande gäller för de litteraturhänvisningar som göres.

Detta tillvägagångssätt, där man utgår från hittills till— lämpade metoder, torde emellertidi många fall ge ett alltför kort perspektiv på databehovet. Uppenbart är nämligen att föreliggande metoder och de prognos- och planeringsmodeller dessa i vissa fall grundas på ofta är mycket outvecklade. Till en del är detta i sin tur en följd av bristen på för den regionala utredningsverksamheten lämpliga data. Man har - då man behövt statistiskt underlag för ett ställningsta- gande - sökt hjälpa sig fram så långt möjligt med det mate- rial som funnits och utvecklat metoderna med hänsyn härtill. Förekomsten av en sådan cirkeleffekt innebär givetvis en svårighet.

Arbetsgruppen konstaterade i sin preliminära utredning att man vid bedömning av databehovet för framtiden borde söka frigöra sig från effekterna av den hittillsvarande bristande datatillgången. Detta skulle bl.a. kunna uppnås genom en in- ventering av det vidareutvecklingsarbete som kunde förutsät- tas pågå ifråga om utrednings- och planeringsmetoder vid ve- tenskapliga institutioner, statliga verk och på andra håll. Den preliminära utredningen avsåg ju bl.a. att tjäna som underlag för en sådan inventering. Vid remissbehandlingen framkom vissa synpunkter på vidareutvecklingen av planerings- modellerna, vilka skall beröras i den fortsatta redovisning- en. I övrigt har arbetsgruppen sökt att i någon mån avhjälpa berörda brister i underlaget för fixeringen av databehovet genom en allmän bedömning av vilka förändringar i detta be- hov som en vidareutveckling av modellerna kan tänkas ge upp- hov till.

Arbetsgruppen vill dock understryka att den ser en vidareut-

veckling av prognos- och planeringsmetoderna för den regiona- la samhällsplaneringen i vid bemärkelse som en angelägen för-

• Sida 18
•  Original

utsättning för att denna verksamhet skall kunna bedrivas effektivt och för att för ändamålet sägande statistisk in— formation skall kunna utvecklas. Detta påpekande äger giltig- het även sedan en utökad redovisning av planerings- och ut- redningsmetoderna kunnat göras på grundval av den ovan berör- da remissbehandlingen. '

En väsentlig brist i många av de prognosmetoder som kommer till användning ligger däri att prognoserna för olika delar av den regionala utvecklingen - t.ex. befolkningsutveckling- en och näringslivsutvecklingen - göres isolerade från varand- ra, ehuru de i verkligheten måste förutsättas vara beroende av varandra. Ett viktigt inslag i det fortsatta arbete på metodutvecklingssidan, vilket måste förutsättas komma till stånd, bör därför vara att man äiker till sammanhängande system kombinera sådana delprognoser som på ett påtagligt sätt är beroende av varandra.

Den presentation av databehovet som görs i avsnitt & är i stort sett helt osovrad, dvs. någon angelägenhetsgradering av de olika behoven har inte gjorts. Resultatet visar att redan en produktion av de data, som skulle erfordras för att tillgodose den hittills förekommande mera ambitiöst inrikta- de regionala utredningsverksamheten, men som f.n. saknas i den officiella statistiken, skulle innebära mycket stora an- språcpå.utvidgning och annan omläggning av statistikproduk- tionen. Uppenbart är att en prioritering av de olika behoven måste göras. Försök till en sådan prioritering görs i avsnitt 7. Arbetsgruppen håller för troligt att de data, som efter en sådan prioritering föreslås bli producerade, under alla förhållanden kommer att visa sig behövliga även om den ovan berörda vidareutvecklingen av nu använda prognos- och plane- ringsmodeller kommer till stånd. Arbetsgruppen vill emeller- tid inte utesluta möjligheten av att en sådan vidareutveck- ling i vissa fall kan komma att innebära en annan priorite- ringsordning än den som förefaller rimlig med utgångspunkt från nu använda modeller.

• Sida 19
•  Original

För att undvika upprepningar har vid genomgången av databeho- vet i avsnitt A vissa. för flera sektorer inom samhällsplane- ringen gemensamma, metoder brutits ut och behandlats för sig. Detta gäller modeller för befolknings- och näringslivsprogno- ser, som redovisas under 4.1.2. samt metoder för centralitets- bestämningar och omlandsavgränsningar, som behandlas i av- snitt 4.l.2. Även synpunkter på önskvärd redovisningsnivå (rike, län, kommunblock etc.) och redovisningsintervall (år- lig, vart femte år etc.) har brutits ut till särskild behand— ling under A.12.

Vissa av de förslag arbetsgruppen redovisar angående ändring- ar i eller utökning av nuvarande statistikproduktion kan inte genomföras med utnyttjande av det primärdataunderlag eller den organisation för insamling av data som nu är i bruk inom vissa områden. Arbetsgruppen gav redan i sin preliminära re- dovisning synpunkter på hur vissa typer av statistik skulle kunna framställas. Gruppen har sedan dess fortsatt sitt arbe- te i detta avseende. I ett särskilt avsnitt (6) som inte in- gick i den preliminära redovisningen kommer gruppen därför att lämna ytterligare synpunkter på dessa problem och bl.a. föreslå en i huvudsak centraliserad statistikproduktion för att tillgodose de regionala statistikbehoven.

I det följande redovisas i de olika aVSnitten först arbets- gruppens preliminära tidigare remitterade utredningsresultat, därefter den eventuella remissreaktionen och slutligen ar— betsgruppens ställningstagande med anledning härav.

• Sida 20
•  Original

4.1.1.

4.1.2.

DATABEHOV FÖR REGIONALA UTREDNINGAR

NÅGRA GRUNDLÄGGANDE UNDERSÖKNINGAR INOM DEN REGIONALA UTREDNINGSVERKSAMHETEN.

Den genomgång av databehovet för olika sektorer inom samhälls- planeringen som gjorts av arbetsgruppen och som redovisas i det följande visar att en förhållandevis stor del av det re— gionala statistikbehovet bestämmes av vissa typer av under- sökningar som är gemensamma för flera olika delar av samhälls— planeringen. Hit hör i första hand de grundläggande analyserna och prognoserna rörande befolknings- och näringslivsutveckling en men även centralorts— och omlandsbestämningar. Arbetsgrup- pen har därför funnit det lämpligt att bryta ut dessa båda ty- per av undersökningar till särskild behandling nedan (4.1.2 oc 4.1.5). I den fortsatta genomgången av databehovet för olika sektorer inom samhällsplaneringen görs i förekommande fall hän- visningar till denna redovisning.

Grundläggande befolknings— och näringslivsprognoser. Statistikbehovet för tre huvudtyper av prognosmetoder skall

här beröras:

a) Demografiska framräkningar.

b) Kombinerade befolknings— och näringslivsprognoser med arbetskraftsbalanser.

c) Kombinerade befolknings- och näringslivsprognoser med an- knytning till interregional ”input-output" modell.

Givetvis finns det prognoser som har karaktär av blandformer mellan dessa huvudtyper, men det torde för diskussionen av databehovet inte behöva spela någon större roll.

Eftersom en särskild arbetsgrupp tillsatts av ERU för att närmare studera och ge rekommendationer ifråga om regionala prognoser m.m. kommer något försök till värdering av de olika huvudtypernaév prognoser inte att göras i detta sammanhang.

En n ärmare prioritering av det databehov som beröres förut- sätter dock att en sådan värdering görs, vilket får ske på grundval av de resultat som framkommer genom ”prognosgruppens"

!

arbete. i

• Sida 21
•  Original

4.1.2.l.

Demografiska framräkningar.

Den i planeringssammanhang hittills vanligaste typen av be- folkningsprogncs är den demografiska framräkningen. Den nor— mala tekniken är att befolkningen skrivs fram i t.ex. 5—års- grupper under hänsynstagande till en för olika åldersgrupper varierande dödlighet. Antalet födda beräknas på grundval av antalet kvinnor i fruktsam ålder (i vissa fall med uppdelning på gifta och icke gifta). Den sålunda framskrivna befolkningen justeras sedan med hänsyn till en antagen nettoflyttning. An— tagandena för den senare bygger i allmänhet på förutsättningen om oförändrad relativ nettoflyttning inom olika åldersgrupper. I vissa fall har inflyttningen till en viss ort fått bestämmas av de sannolika flyttningsrörelserna inom dess flyttningsfält.

Den av statistiska centralbyrån under hösten 1965 publicerade befolkningsframräkningen är i huvudsak av denna typ. (Stat. Meddelanden B 1965z20). Även de tidigare av 0. Gulbrandsen redovisade prognoserna (1965) är av detta slag, liksom åtskil- liga av de vid länsstyrelserna upprättade prognoserna.

Databehovet för prognoser av detta slag är sammanfattningsvis: befolkningen efter kön och ålder. uppgifter om dödlghet (i re— gel användes mortalitetstal för riket som helhet även i lokala prognoser) och om antal födda efter kön och ålder. inflyttade och utflyttade efter kön och helst efter ålder samt slutligen. om flyttningsfälten skall användas vid beräkningarna. data om flyttningsrelationerna mellan olika församlingar.

Antaganden om flyttningsrörelserna i mera avancerade befolk- ningsframräkningar har i vissa fall grundats på de regionala variationerna hos vissa "flyttningsbestämmande faktorer" som t.ex. inkomst. näringslivets differentiering m.m. Man närmar sig då databehovet för den i det följande redovisade prognos— typen.

• Sida 22
•  Original

4.1.2.2.

Kombinerade befolknings- och näringslivsprognoser med arbets-

kraftsbalans

Uppenbart är att en modell av det slag som berörts under 4.1.2.l är mycket ofullkomlig sedd som prognosmodell. Den be- lyser endast ”utbuds -förhållandena under vissa på tidigare erfarenheter grundade förutsättningar rörande befolkningsför- ändringarna. Om tillförlitliga bedömningar av den regionala befolkningsutvecklingen skall kunna göras måste hänsyn bl.a. också tas till den av näringslivets utveckling betingade ef— terfrågan på arbetskraft och dess påverkan på befolkningsut- vecklingen. speciellt på flyttningsrörelserna. Bedömningar av den regionala näringslivsutvecklingen behövs även för ett fler tal andra ändamål i den regionala utredningsverksamheten än som en länk i befolkningsprognoserna. varför i varje fall de— lar av dem under alla omständigheter behöver göras. Det är då väsentligt att de är konsistenta med befolkningsprognoserna. vilket kan bevakas i en kombinerad modell. Nackdelarna med en sådan modell är givetvis den väsentligt ökade komplikations—

graden.

Inom den regionala utredningsverksamheten är kombinerade be— folknings- och näringslivsprognoser tämligen vanliga. Arbets- gruppen kommer i detta avsnitt att i korthet beröra uppbygg- naden av dylika och databehovet för dem, men samtidigt även beröra mera renodlade branschanalyser som inte direkt behöver ingå i någon totalmodell" även om de metodiskt sett mycket väl skulle kunna göra detta.

I sin diskussion av databehovet för dessa kombinerade befolk- nings- ochräringslivsprognoser har arbetsgruppen utgått från nedanstående schematiska ”totalmodell . som endast avser att redovisa huvuddragen i ett system som kommit till användning i flera sammanhang .

• Sida 23
•  Original

Utveckling av antalet förvärvsarbetande

Service- näringar

Byggnads- verksamh.

Totalbefolk- ning

Indust- Jord- ri _bruk

L )Förändring av arbetskraftsefterfr.l

& J; J;

[Befolkningsframskriv.J & &

J Arbetskraftsbal.

JNetto av ar

— -.___;&L__ 1 ttni 'L———————— Total nettoflytt- etskrafå | ning_ _" r

Icke örvärvs- rb.

J..—

arbetskraft tillgång

Potentiell Lä f

Prognostise- rad totalbe— folkning

Modellen har två huvudled, en för belysning av den långsiktiga efterfrågan av arbetskraft, en för belysning av de potentiella arbetskraftstillgångarna. Som Slutstadium i modellen upptages en sammanvägning av arbetskraftstillgång och arbetskraftsef- terfrågan till en arbetskraftsbalans. Överskott på arbetskraft förutsättes därvid leda till en tendens till utflyttning och underskott till en tendens inflyttning. Relationerna mellan totalbefolkningen och den beräknade förvärvsarbetande befolk- ningen brukar uttryckas genom koefficienter för den s.k. yr- kesverksamhetsgraden varvid görs en uppdelning på för ändamå— let lämpliga befolkningskategorier. Antagandena om samspelet mellan efterfrågeförhållanden, över— och underskott på arbets— kraft. ut— och inflyttningsintensiteter. yrkesverksamhetsgrad etc. kan utformas mer eller mindre ambitiöst. En enkel form

av antagande som kommit till användning är att över- eller un— derskottet på arbetskraft icke påverkar yrkesverksamhetsgra— den utan helt slår på ut- och inflyttningen.

Prognoser enligt dessa principer har förekommit i stort antal för olika regioner. Forbats prognos för Skövde (Forbat 1949) var av detta slag liksom Godlunds för länen i riket 1958. AMS prognoser för A-regionerna 1965 hör även till denna grupp lik- som ett antal vid länsstyrelserna upprättade prognoser.

• Sida 24
•  Original

Efterfrågesidan i modellen består aven rad delprognoser för näringslivets olika sektorer. Tillvägagångssättet måste därvid bli olika för olika näringsgrenar. Dessutom kan ambitionsgra- den givetvis variera. Enkla trendanalyser över sysselsättnings- förändringarna inom olika näringsgrenar förekommer liksom me- ra avancerade metoder i vilka arbetskraftsefterfrågan beräknas via antaganden om produktions- och produktivitetsutveckling.

Nedan ges några exempel på förfaringssätt som tillämpats för

olika näringsgrenar.

I fråga om Jordbruket skall två förekommande huvudtyper av metoder för att bedöma det framtida behovet av arbetskraft här beröras.

Den ena metoden innebär att arbetskraften vid en viss tidpunkt bestämmes genom framräkning av de förvärvsarbetande inom jord— bruket varvid Justering göres för dödlighet, pensionering och yrkesväxling. (Gulbrandsen 1957).

I den andra metoden beräknas arbetskraftsbehovet med utgångs- punkt från prognoser över den beräknade åkerarealen i olika storleksgrupper av brukningsenheter. Beräkningarna över åker— arealens förändring (minskning) och omfördelning på bruknings- enheter av olika storlek har i regel grundats på data av föl- Jande slag: åkerarealens nuvarande fördelning på storleksgrup- per. splittringsgrad. kvalitet. belägenhet i förhållande till nuvarande gårdsbebyggelse d:o framtida: brukarnas ålder och inkomst. åker och skogsinnehav. investeringar i byggnader och maskiner: bostadshusets kvalitet och ålder.

Fältstudier har i betydande omfattning förekommit bl.a. i form av intervjuer med brukarna.

Sedan åkerarealen beräknats för olika tidpunkter och storleks- grupper av brukningsenheter har värden för arbetskraftsåtgång— en per ha applicerats, varigenom totala arbetskraftsåtgången beräknats. Utgångsdata har därvid i regel hämtats från de s.k.

räkenskapsresultaten.

• Sida 25
•  Original

Prognoser, mer eller mindre fullständigt i överensstämmelse med denna metod har gjorts i ganska stort antal, dels som av lantbruksmyndigheterna utförda länsutredningar av olika slag (se t.ex. lokaliseringsutredningen för Kalmar län och den sär- skilda utredningen om Dalarna som betecknats "jord och skog i Dalarna”), dels som hela riket omfattande undersökningar (se t.ex. Meddelande från Lokaliseringssektionen, AMS l965:9).

Beräkningar över utvecklingen av arbetskraftsbehovet inom sksgsbrukes har i allmänhet byggt på uppgifter om skogsarealer- nas storlek och virkesförrådets storlek med fördelning på träd- slag. Med utgångspunkt från dessa data och beräkningar över den behövliga virkesförbrukningen har bedömningar av den fram— tida avverkningens storlek gjorts, vilket i sin tur bildat direkt underlag för beräkningar av arbetskraftsbehovet. Ibland har därvid skett en uppdelning av skogsarealen efter ägare.

Undersökningar av detta slag är vanliga. Se t.ex. "Befolknings- utveckling och näringsliv i Jämtland" (SOU 1963:45) och "Skogsbrukskarta m.m." Rapport från Statens Skogsforsknings- inst. l961:l.

De här redovisade undersökningarna om jord- och skogsbruket är av intresse inte enbart för beräkningar av arbetskraftsbe- hovet utan även som underlag för bedömningen av den framtida markanvändningen, vilket givetvis är av primärt intresse för den fysiska planeringen.

Undersökningar av arbetskraftsefterfrågan inom industris har i allmänhet grundat sig på trendanalyser över sysselsättninge- utvecklingen inom olika branscher och/eller på enkäter med industriföretagen över deras bedömningar av det framtida ar— betskraftsbehovet. Den senare metoden oftast i kombination med den förra har använts i åtskilliga länsutredningar (se t.ex. länsutredningen för Västernorrland -Y 70). Trendanalyserna har ibland gjorts inte enbart för olika branscher utan också för branscher i kombination med företagsstorlek. I vissa regionala prognoser, t.ex. arbetsmarknadsstyrelsens prognoser för A-re- gionerna 1963 (SOU 1965:58), har man grundat sina antaganden över utvecklingen inom industrin på undersökningar som avser riket som helhet (långtidsutredningen). I en nyligen

• Sida 26
•  Original

utförd prognos för göteborgsregionen har bedömningarna av sys- selsättningsutvecklingen inom industrin gjorts med användande av data över efterfrågeöverskottet av arbetskraft — antalet icke tillsatta platser i förhållande till antalet lediga inom resp bransch (Andersson — Jungen 1965).

I en näringslivsprognos har man emellertid — som k mmer att framgå av den följande framställningen — även behov av att be- döma bl.a den framtida produktionsutvecklingen med viss för-

delning på industribranscher liksom investeringsutvecklingen.

Önskvärt vore att man kunde behandla de tre variablerna sys— selsättning. produktion och investeringar simultant. Princi- piellt kan detta göras med hjälp av dels en produktionsfunk- tion som beskriver det inbördes sambandet mellan sysselsätt- ning, produktion och i produktionen använt realkapital dels ett uttryck för sambandet mellan investeringar och förändringar i realkapitalet. i vilket uttryck även deprecieringar och ut— rangeringar måste ingå. Betydande både metodologiska och prak- tiskt statistiska svårigheter att bestämma sådana produktions- funktioner föreligger emellertid. Arbetsgrurpen utgår därför ifrån att man - i de fall produktionsutvecklingen och eventuelk kapitalmängden kan behöva tas in i bilden - måste nöja sig med tämligen enkla antaganden om produktivitetsutvecklingen och ut— vecklingen av kapitalmängden per sysselsatt utan egentlig möj— lighet att på ett meningsfullt sätt kunna beakta att samvaria— tionen dem emellan blir "riktig . Likaså torde det ofta vara praktiskt mycket svårt att erhålla ett för berört ändamål an— vändbart underlag för beräkningar om depreciering och utrange- ring av kapital. Frågan om modellval bör emellertid lämpligen bli föremål för närmare överväganden inom EBU:s prognosgrupp.

Regionala undersökningar över produktionsutvecklingen inom industrin har hittills förekommit i endast begränsad omfatt- ning och då i allmänhet grundats på data om förädlingsvärdet (se t.ex. Törnqvist 1963 och Andersson — Jungen 1965 se även bilaga 2 a). Det är troligt att den regionala produktionsut- vecklingen bäst skulle belysas genom ett regionalt industri-

• Sida 27
•  Original

produktionsindex (produktionsvolymindex) av samma slag som re- dovisas för riket. Det mått på produktionen som eftersträvas

i dessa indexberäkningar är förädlingsvärdet mätt i fasta pri— ser. ”Detta erhålles - genom separata fastprisberäkningar av dels produktionen (saluvärdet) och dels kostnaderna för i pro- duköonsprocessen förbrukade råvaror m.m. Det statistiska un- derlaget för fastprisberäkningar av förbrukningsuppgifter är än- nu otillräckligt för att ge godtagbart tillförlitligt resultat. Därför beräknas volymtalen ” — i nuvarande industriproduktions- index för riket — " för branscher (detaljgrupper) med ledning av saluvärdet omräknat till fasta priser och vid beräkningar av indextal för industrins undergrupper. huvudgrupper och för hela industrin sker hopvägningen av dessa branschindextal med användning av förädlingsvärdesandelen år 1960 för respektive detaljgrupper enligt uppgifter i den årliga industristatisti- ken". — - - "Beräkningsförfarandet ovan innebär att en exakt förädlingsvärdeindex erhålles endast då saluvärdets volym— förändring är lika med produktionsinsatsernas volymförändring." (SOS Industri 1963 s. 70.) Med hänsyn till de svårigheter som vidlåder en indexberäkning av detta slag anser arbetsgruppen att ovan beskrivna förfaringssätt tillsvidare även måste till— lämpas på en regional industriproduktionsindex.

För att belysa vilket nyrekryteringsbehov. netto räknat som en viss industriutveckling ger upphov till torde en framräk- ning av den förvärvsarbetande befolkningen vara användbar. Behövliga data härför är förvärvsarbetande efter ålder kön och bransch samt avgång genom pensionering. Mortalitetstal för riket torde kunna användas. (Jmf 4.1.2.l). Eftersom förut- sättningarna till nyrekrytering torde variera mellan olika in- dustribranscher synes en dylik framskrivning i vissa fall vara till nytta när antaganden om industriutvecklingen i en region skall göras.

Databehovet för belysning av industriutvecklingen och för upp— rättandet av regionala prognoser för industrin kan alltså sam- manfattas sålunda: Antal förvärvsarbetande efter ålder, kön bransch och företagsstorlek antal lediga och tillsatta plat- ser inom arbetsförmedlingarna. förädlingsvärde efter bransch, data för upprättandet av regional industriproduktionsindex (förädlingsvärde alt. saluvärde i fasta priser) samt investe-

• Sida 28
•  Original

ringar. Vid tillämpning av en modell med en produktionsfunktion skulle tillkomma behov om data över i produktionen utnyttjat realkapital samt data för bedömning om depreciering och ut- rangering av realkaritalet.

När det gäller bedömningar av arbetskraftsbehovet inom rygg: nadsverksamheten kan olika tillvägagångssätt praktiseras Trend

analyser över sysselsättningsutvecklingen är en möjlighet men det förekommer också att man behandlar byggnadsindustrin på samma sätt som servicenäringarna och alltså gör sysselsätt— ningsutvecklingen inom denna näringsgren beroende av den för— väntade utvecklingen inom s.k. "primära näringsgrenar”.

I den tidigare berörda undersökningen för göteborgsregionen (Andersson-Jungen 1965) bedömes behovet av byggarbetskraft med utgångspunkt från beräkningar av det framtida bostadsbyggan- det. investeringsbehovet inom kommunala och statliga följd- sektorer inom kommunala och statliga "oberoende sektorer" samt inom näringslivet. Olika metoder för bedömningar av de samhälleliga investeringarnas omfattning beröres under resp. planeringsrubriker t.ex. planering för undervisningsväsendet (4.3). bostadsförsörjning (4.6) m.m. När det gäller att be- döma näringslivets investeringsbehov kan olika möjligheter stå öppna. En väg är att genom enkätundersökningar (ex.vis av den typ som på riksnivå använts i samband med långtidsutred— ningarna) få en bild av de planerade investeringarna. En an- nan är att arbeta med den i industriavsnittet berörda simul- tana modellen och därvid bestämma investeringsbehovet som en funktion av en antagen produktionsutveckling. Svårigheterna därvidlag har berörts i det föregående. En av svårigheterna ligger i den erforderliga bedömningen av behovet av ersätt- ningsinvesteringar. För det ändamålet vore det i och för sig önskvärt med data om kapitalstockens ålder. Sådana uppgifter finns f n. inte för mer än bostäder och arbetsgruppen är tvek— sam om sådana data för andra investeringar skulle komma att avsevärt öka realismen i regionala prognoser.

När det gäller att översätta investeringsbehovet i byggarbets- kraft kommer givetvis produktivitetsutvecklingen inom bygg— nadsverksamheten att spela en avgörande roll. Data som bely- ser denna behövs alltså.

• Sida 29
•  Original

Prognoser över utvecklingen inom servgcsnäringarns har också ofta bestått av trendanalyser eller enkäter med olika företag I en del fall har utvecklingen inom denna sektor satts direkt i relation till utvecklingen inom induxri-jordbruk. Andelen sysselsatta har antagits förbli oförändrad i förhållande till basnäringarna eller öka med vissa procentenheter per år (se t.ex. AMS prognos 1963 - SOU l963:58).

Särskilt i lokala prognoser har näringslivet ofta delats upp i en primär sektor (engelska "basic”) som anses utgöra bas för ortens försörjning och svara för dess "export” samt i en ss— kundär del (”non basic") som anses arbeta för ortens eget be- hov och vars omfattning och utveckling göres beroende av den primära sektorn. För bedömning av den resulterande ökningen av totalbefolkningen vid en viss sysselsättningsökning inom den primära sektorn användes i allmänhet en multiplikator som tar hänsyn dels till sambandet primär/sekundär ("basic/non basic ratic ) och dels till det antalsmässiga förhållandet mellan förvärvsarbetande och icke förvärvsarbetande.

Uppdelningen av näringslivet på en primär och en sekundär sektor kan göras på flera sätt Forbat gör klassificeringen med utgångspunkt från de (1949) enskilda företagen och finner att flertalet strre industrier bör hänföras till den primära sektorn medan mindre företag samt byggnadsverksamhet.samfärd- sel. handel och tjänster är sekundära. (Se även P. Holm 1963).

Ett försök, att vid uppdelningen av näringslivet i en primär och en sekundär del, införa mera generella metoder har prö- vats av Ullman-Dacey — "the Minimum Requierements Method” (Ullman—Dacey 1962) Denna metod går ut på att man bestämmer för olika storleksgrupper av tätorter minimiprocenten syssel- satta i olika näringsgrenar. Dessa minima antages motsvara egetbehovet av aktiviteter eller sekundärt sysselsattas andel av de förvärvsarbetande i orter av olika storlek. Detta till- vägagångssätt kräver detaljerade uppgifter om antalet förvärvs— arbetande inom olika näringsgrenar i tätorterna.

Metoden att på ett eller annat sätt dela upp näringslivet i en primär och en sekundär del har praktiserats i ett stort antal

• Sida 30
•  Original

undersökningar både här i landet och på andra håll. Förutom Forbat (1949) och Holm (1963), tidigare nämnda, har William Olsson (1941) använt metoden i en prognos för stockholm. Me- todens tillämpning på ett antal amerikanska städer demonstreras av Alexander (1954).

De här berörda metoderna för bestämning av sysselsättningsut— vecklingen inom servicenäringarna har varit mer eller mindre schematiska. I en prognosmodell av mera fullständigt slag är det sannolikt nödvändigt att bedöma utvecklingen inom service- näringarna med utgångspunkt från en beräknad efterfrågan på service. Efterfrågan måste då beroende på vilka servicefunk- tioner som berörs uttryckas i fysiskt mått (elever, vårdplat— ser etc.) eller i värdemått (omsättningen inom detaljhandeln, driftsutgifter inom viss kommunal service). I det förra fallet kan beräkningarna grundas på totalbefolkningen eller vissa delar av den, i det senare lämpligen på inkomstutvecklingen. Vid omräkning av den på olika sätt uttryckta efterfrågan av service till behövligt antal sysselsatta inom serviceverksam- heterna måste hänsyn tas till den förväntade produktivitets- utvecklingen inom olika branscher. (Jmf t.ex. 4.2, 4.3 och 4.10.)

För bedömning av vilket nyrekryteringsbehov som en beräknad ökning av sysselsättningen inom serviceverksamheterna ger upp- hov till behövs uppgifter om de förvärvsarbetandes ålders- och könsfördelning. (Jmf industri s. 7.)

Beträffande investeringsbehovet gäller i huvudsak samma syn- punkter som i det föregående anförts beträffande industrin.

Här berörda prognoser för serviceverksamheterna har aktuali- serat följande databehov: Antal sysselsatta inom olika bransch— er efter ålder, kön, beiikningens inkomst, omsättningen inom detaljhandeln. kommunala driftsutgifter), fysiska kapacitets- mått (elevplatser, vårdplatser etc.), serviceanläggningar. kapitalvärde. årliga investeringar.

• Sida 31
•  Original

Flera remissorgan bl.a. ett antal länsstyrelser fram- håller att man tillämpar en prognosmodell som i sina huvuddrag ansluter till den av arbetsgruppen skissera- de modellen. Endast ett remissorgan anlägger mera prin— cipiella synpunkter på modellens konstruktion, nämligen nationalekonomiska institutionen vid Stockholms univer- sitet. Den variant som institutionen diskuterar ligger på en högre ambitionsgrad än arbetsgruppens och avser främst det som ovan rubricerats som efterfrågesidan. Man menar att en modell i detta sammanhang främst skall belysa den regionala resursallokeringen och sammanfat- tar statistikbehovet för en dylik modell på följande rubriker

a) uppgifter om produktionsfaktorinsatserna

b) priser på produkterna

c) faktorpriserna.

”En regional allokeringsundersökning går i princip ut

på att se om likvärdigagroduktionsfaktorer erhåller sam- ma ersättning oavsett var de insättes. (Detta motive- rar insamling av faktorpriser enligt grupp c). Om för— delningen av landets resurser skall vara effektiv skall i princip även värdet av likvärdiga produktionsfaktorers marginalprodukter vara lika överallt. Detta värde skall även vara lika med faktorpriserna. (Under grupp a erhål- les de fysiska marginella produktiviteterna och under grupp b produktpriserna. Tillsammans ger de marginal— produkternas värde).

Beträffande grupp a kan noteras att man bör ta hänsyn till hela faktorinsatsen, dvs såväl den direkta som den indirekta i form av utnyttjande av vägar, offentliga byggnader etc. (s.k. social overhead cost)f

Man framhåller att det blir nödvändigt att det göres "en noggrann klassificering av produktionsfaktorer med olika egenskaper t.ex. kapitalinsatser av olika slag, arbetskraft med olika utbildning (eller funktioner), råvaror av olika slag. Om man sedan i enlighet med den neoklassiska teorin antar att produktionsfaktorerna av-

• Sida 32
•  Original

lönas efter värdet av deras marginalprodukter, kan en uppdelning av företagens salutillverkningsvärde göras så att en uppskattning av deras nettovinster kan genom- föras. En sådan undersökningsmetod är givetvis mycket grov, men kan motiveras med att den utnyttjas som ett första steg i emzmer ambitiöst forskningsprogram.

För det regionala statistikbehovet innebär detta att t.ex. arbetskraften bör uppdelas i ett betydligt större antal kateggrier än vad som tages upp i arbetsgruppens rapport. Likaså måste i så fall lönerna för dessa kate— gorier anges. Råvaruinsatserna bör även delas upp och priserna på dessa måste då redovisas.”

Institutionen karakteriserar den modell arbetsgruppen utgått från vid prioriteringen av databehovet som ett slags "enfaktoranalys" som främst anknyter till syssel- sättningsutvecklingen. I ett sådant fall, menar man, försvinner givetvis problemet att finna ett adekvat mått på kapitalstoeken. Man fortsätter

"Värdet av en sådan analys måste emellertid vara ytterst begränsat. Den ständiga förändringen av produktions- strukturen måste vara ett av de problem man kommer att ställas inför i dessa regionala näringslivsprognoser. Detta innebär bl.a. att problemet i samband med substi- tution mellan arbetskraft och kapital blir akut - ett problem som en-faktoranalysen ej kan belysa.”

Arbetsgruppen kan rent principiellt instämma i många av de synpunkter som institutionen framför, men anser det riktigast att, i avvaktan på det resultat den särskilda prognosgruppen inom ERU kommer till, bedöma statistikbehovet utifrån en för- hållandevis enkel modell.

Beräknhgar över de potentiella arbetskraftstillgångarna brukar utföras så att man (se t.ex. 1965 års långtidsutredning) gör en s.k. framskrivning av befolkningen uppdelad på kön och ev. civilstånd varpå man applicerar antaganden om den s.k. yrkes- verksamhetsgraden (% förvärvsarbetande i olika åldrar). Prog- noser över den senares utveckling erhålles i allmänhet.genom

• Sida 33
•  Original

trendanalyser. Databehovet för framskrivningen redovisas un- der 4.l.2. För bestämning av yrkesverksamhetsgraden behövs uppgifter om totalbefolkningens ålders-, köns- och civilstånds- fördelning samt motsvarande uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen. Eftersom "förvärvsarbetande" i folkräkningarna definitionsmässigt är knutet till de som under folkräknings- veckan arbetat under minst halv normal arbetstid (SOS Folk- räkningen VI, 1963) är det för mera detaljerade studier av förvärvsintensiteten nödvändigt att använda andra data. I första hand torde då uppgifter om inkomst i kombination med ålders-, köns—, civilstånds- och näringsgrensfördelning komma ffråga.

I sammanvägningen till en arbetskraftsbalans av efterfrågan och utbud av arbetskraft kan pendlingen utgöra ett nioblem. Ofta hänför sig nämligen efterfrågesidan till "dagbefolkningen” och utbudssidan till ”nattbefolkningen". I regioner med liten pendling, netto räknat. får detta förhållande knappast någon betydelse, medan i områden med stor nettopendling — ut eller injusteringar måste göras. Härvid brukar data om nuvarande pendlingsrelationer användas kombinerat med väntade föränd— ringar i pendlingsfälten t.ex. på grund av ändrat lokalise— ringsmönster ifråga om bostäder eller ändringar i kommunika— tionerna.

Eftersom den befolkningsprognos som det här beskrivna förfa- ringssättet skall utmynna i med hänsyn till allmän användbar— het bör redovisas med fördelning påålder, kön och civilstånd måste den nettoutflyttning som beräknas med utgångspunkt från arbetskraftsbalansen delas upp på samma sätt. Utgångsdata mås- te då vara flyttarnas nuvarande ålders-, köns- och civilstånds— fördelning. För bedömning av om en på detta sätt beräknad net- toflyttning kan anses rimlig är en kartiäggning av olika orters flyttningsfält av stort intresse. Härför fordras att flytt- ningsrelationerna mellan olika församlingar/kommuner anges.

Vissa regionala befolknings- och näringslivsprognoser har på- byggts med försök till bedömning av vilka följder för den kom- munala utdebiteringen m.m. som olika prognosalternativ med i dessa förutsatta investeringar kan väntas föra med sig. Så är fallet med den tidigare citerade göteborgsundersökningen (An-

• Sida 34
•  Original

4.1.2.3

dersson-Jungen 1965), där tyngdpunkten dock måste anses ligga på befolknings- och näringslivssidan och inte på den kommunal- finansiella sidan, men också i de låntidsbudgeter som upprät- tas i vissa kommuner där befolknings— och näringslivssidan ofta är mera schematisk och där tyngdpunkten ligger på den kommunalfinansiella sidan (se t.ex. Långtidsbudgeten för Boo kommun). För ett fullföljande av prognoserna med kommunal lång- tidsbudgetering erfordras förutom data om befolknings- och nä- ringslivsförhållanden statistik över fysiska och juridiska per- soners inkomster, utdebitering, antal skattekronor, statliga skattebidrag, kommunala investeringar, lån, driftsutgifter m.m.

Kombinerade Befolkaiagä-_osh_närinsSlizsergsaosez mes anknit: siaejill inteargsioaal in2u3-2u2p2t_ar_laly£-

Svagheterna hos prognoser av det slag som redovisats i före- gående avsnitt är framför allt att de i stort sett bortser från sambanden med andra regioner och även i sina mera avan— cerade former behandlar sambandet mellan olika sektorer inom samma region schematiskt. Dessa problem skulle i princip kunna lösas med hjälp av en interregional input-output analys.

"En input-output analys består av två huvuddelar. Med utgångs- punkt från ett detaljerat statistiskt material byggs en input- output tabell upp. Denna få' sedan ligga till grund för en input-output modell, som konstrueras på grundval av vissa an- taganden som blir det prognosinstrument till vilket de flesta input-output analyser syftar.” (Olsson 1958).

En enkel input—output tabell redovisas i tabell 1 nedan.

'Mottagandé *Konsum-'Inves- ' EXport Totalt .sektor tion _tering l 2 3

Leve- 1 8 21 12 11 3 j 1 60 rande 2 13 7 11 3 g 60 sektor 3 11 12 3 19 3 ; ' 55

Arbete 15 9 11 ' i 55 Kapital 7 6 5 18 Import 6 5 15 2”

Totalt 60 60 55 33 17 27 Tab. 1. Input-output tabell enl. Höglund (1958).

• Sida 35
•  Original

Om man läser tabellen horisontellt (efter raderna) visar den hur produktionen (output) inom en sektor fördelar sig på-le- veranserna till andra sektorer samt till konsumtion, investe- ringar och export. Läser man tabellen lodrätt( längs kolumner- na) visar den vilka leveranser (input) en viss sektor får från andra sektorer och genom import samt dessutom hur stor insat— sen är ifråga om arbetskraft och kapital. Genom att anta att relationerna mellan olika sektorer är stabila. i varje fall på kort sikt. är det möjligt attkpnstruera ett koefficient— system med vars hjälp man kan ange vilken effekten blir av en viss produktionsökning inom en given sektor på leveranserna från varje annan samt hur förändringarna därvid blir ifråga om behovet av arbetskraft, kapital och import. Det är denna egen- skap hos input,output modellen som man använder i prognosti- serade syfte. För närmare beskrivning av den till modellen hö- rande matematiska apparaten hänvisas till Höglund (1957) Isard (1962) och till bilaga 2.

I en input-output tabell på riksnivå sker sektorsindelningen endast efter näringsgrenar och branscher. I princip kan man emellertid bygga upp en tabell som åskådliggör också det in— terregionala mönstret. I tab. 2 visas en skiss till en sådan s.k. interregional input—outputtabell (Isard 1957 och 1962). Här uppträder rikstabellens rader och kolumner. om än i färre antal. inom varje region. Den kommer därmed att ange rela- tionerna inte bara mellan olika sektorer inom en viss region utan även sambandet med och mellan olika sektorer inom andra

regioner.

I de här berörda input-output tabellerna har tanken varit att relationerna mellan olika sektorer skall åskådliggöras genom värdemått. I många fall blir för planeringen fysiska mått av större intresse, t.ex. för vägplaneringen. Om en prognosmodell av interregional input-output typ skall användas i den re— gionala planeringen är det därför nödvändigt att en härför avpassad region- och sektorsindelning göres samt att input- outputmedellen kompletteras med ett särskilt koefficientsystem med vars hjälp de beräknade förändringarnas "fysiska" konse- kvenser kan anges t.ex. i antal sysselsatta, totalbefolkning, transporterade godsmängder. bostäder. markbehov etc.

• Sida 36
•  Original

!n'tertegional and Regional Input-Output Table (219, S. 321)

nu nu: en

: 2 2 = 5

5 . 3 :!

IMPORTS TOTAL INPUT

tabun-||

Tab. 2. Interregional input—output tabell enligt Isard (1957).

• Sida 37
•  Original

Arbetsgruppen har inte anledning att här ta ställning till frågan om en prognosmodell av här skisserat slag är att räkna med som realistiskt alternativ till de nu använda. Den har likväl, helt kort velat beröra i vilken riktning en vidare— utveckling av nuvarande prognosmetoder kan tänkas gå, vilket ju i hög grad kommer att påverka databehovet. En bedömning av vilka krav på statistiken som en dylik modell ställer kan inte göras utan ingående studier, vilka arbetsgruppen icke ansett sig ha anledning att i dagens läge utföra.

Flera remissorgan uttalar ett positivt intresse för den interregionala input—output analysen, t.ex. läns- styrelserna i Uppsala, Södermanlands och Malmöhus län.

Länsstyrelsen i Värmlands län menar att arbetsgruppens begränsade intresse för en prognos som bygger på en interregional input-output modell leder till att inter- sektoriella data uppmärksammas i alltför låg grad. Man framhåller att även om den avvaktande inställningen

i huvudsak är motiverad, skulle även relationsdata framkomma utifrån en preliminärt skisserad input-out- putmodell med stor sannolikthet kunna få användning i partiella analyser där helhetsbilden endast skisse-

ras .

överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap fram- håller i sitt yttrande att interregional input-output- analys kan komma att spela stor roll i styrelsens ar- bete i framtiden.

Flera remissinstanser stödjer arbetsgruppens avvaktan- de inställning till den interregionala input—output- analysen. Svenska Kommunförbundet menar t.ex. att en dylik modell har föga praktisk betydelse inom den re— gionala utredningsverksamheten.

Arbetsgruppen finner, av skäl som angavs redan i den prelimi- nära utredningen, att det f.n. syns mest ändamålsenligt att be-

döma statistikbehovet med utgångspunkt från en enklare regional

prognosmodell.

• Sida 38
•  Original

Bestämning av olika orters centralitet och avgränsning av de- ras omland utgör viktiga hjälpmedel inom flera delar av sam- hällsplaneringen och har därför här avskiljts till särskild behandling.

Eeetialiieis_bestämaiasarl

En centralort kan definieras som en ort som har ett överskott av servicekapacitet - främst beträffande detaljhandeln - av- sett för ortens omland (se nedan). Värden som utgör mått på

denna överskottskapacitet kallas centralitetsgrad.

Bestämningen av en orts centralitet kan göras på olika sätt. Här skall endast ett urval av i olika sammanhang tillämpade metoder beröras. Godlund använder två olika metoder. Den enk- laste åskådliggöres genom följande uttryck (Godlund 1950):

S . lOO Ct = t Pt St = Sysselsatta i detaljhandeln i tätorten Pt = Befolkningen i tätorten.

I ett senare arbete (1954) använder Godlund följande uttryck:

Ct = Bt' mt - Pt . kr

Bt = Butiksantalet i tätorten Pt = Befolkningen i tätorten

mt = Koefficient som uttrycker den varierande genom-

snittliga omsättningen per butik i tätorter av olika storlek.

k = Koefficient som är uttryck för minimibehovét av service per enhet av befolkningen.

I arbetsmarknadsstyrelsens tidigare länsutredningar se t.ex. "Lokaliseringsutredningen för Kronobergs län" användes följande formel för bestämning av centraliteten.

_ 0 c & ot" Pt P1 1 Ot= omsättningen inom detaljhandeln i tätorten 01: omsättningen inom detaljhandeln i länet

P — folkmängden i tätorten = folkmängden i länet.

• Sida 39
•  Original

C beräknas här vara ett uttryck för hur stor omsättningen i tätortens affärer är utöver den för länet genomsnittliga.

I en provindelning av landet i regioner - ekonomisk indelnings- hierarki - använder v. Hofsten — Falkehed (1965) förvärvsar- betande dagbefolkning inom vissa näringsgrenar (handel samt

av tjänster grupperna förvaltning, undervisning, sjukvård samt hotell- och restaurangrörelse) som centralitetsmått.

Jacobsson (1958) indelar tätorterna i centralitetsgrupper efter förekomsten av olika servicefunktioner. Servicefunktioner med hög frekvens uppfattas då som typiska för tätorterna i låg centralitetsgrupp medan sparsamt förekommande funktioner upp- fattas som karakteristiska för centralorter högre upp i hierar- kien. Arbetsmarknadsstyrelsen har använt ett liknande system (se ”Samhällsservice och Lokaliseringsverksamhet”).

Här redovisade metoder för centralortsbestämningar har samman- fattningsvis aktualiserat följande behov av data: invånare i tätorter, sysselsatta i detaljhandeln och inom gruppen tjäns- ter, antalet butiker, varvid för vissa metoder krävs en upp— delning efter bransch (servicefunktioner), omsätningen inom detaljhandeln.

Centralitetsbestämningar av här berört slag är i allmänhet ett ganska grovt sätt att klassificera olika tätorter. Det kan ur den synpunkten vara tveksamt vilken vikt man bör tillmäta det databehov som de olika metoderna ger upphov till. Samtidigt kan emellertid konstateras att dessa egentligen inte impli- cerar något nytt databehov i förhållande till vad som tidigare berörts under 4.1.2.2.

4.1.3.2. Omlandsavgränsningar. Eftersom en centralort (jmf. definitionen i föregående avsnitt) har överskott på servicekapacitet avsett ör områden utanför orten får den ett inflytande i omgivningarna ifråga om handel, trafik etc. Detta inflytande avtar emellertid i allmänhet gande snabbt med avståndet från orten ifråga. Det område inom vilket en ort har mätbart inflytande kallas dess influensfält. In-

fluensfälten för olika orter överlappar som regel varandra

• Sida 40
•  Original

kraftigt. Den del av influensfältet inom vilket en ort har större inflytande än någon annan kallas dess omland.

Detaljerade undersökningar har visat att omlanden kan variera kraftigt för olika funktioner och äveniör olika varor inom detåjhandeln (Arpi 1959 och 1962). När det därför gäller att planera för olika servicefunktioner, deras underlag och upp- tagningsområde/omland, är det ofta nödvändigt att avgränsa ett för varje ändamål avpassat omland.

Man har funnit att trafikens inriktning och intensitet i all- mänhet ger ett bra sammanfattande mått på olika orters influens Sådana data har därför använts för bestämningav ett slags genom snittsomland. Sålunda har Godlund (1954), med utgångspunkt från med trafikdata avgränsade omland, utvecklat ett swtem med vars hjälp teoretiska omlandsavgränsningar kan göras. Da- ta om olika orters centralitetsgrad och inbördes avstånd an- vändes härvid som underlag.

Även andra data har använts för att belysa den allmänra in- fluensen såsom t.ex. data över telefontrafik, flyttnings- rörelser och arbetskraftspendling. I de fall avgränsning av omlanden för enstaka funktioner inom detaljhandeln utförts, har detta som regel gjorts med särskild information, insam- lad genom intervjuundersökningar.

Trots de svårigheter som uppstår vid avgränsning av en viss centralorts omland p.g.a. servicefunktionernas olika influens— fält, har försök till enhetliga hela landet omfattande region- system som bygger på centralortsomlandsprincipen gjorts. Ar- betsmarknadsstyrelsens indelning av riket i A-, B- och C- regioner har sålunda gjorts med utgångspunkt från en gruppe- ring av centralorterna i A-, B- och C-centra, ("Samhällsser- vice och lokaliseringsverksamhet”). Viss revision av denna in- delning har sedermera (1966) genomförts (se 4.12.2). En lik- nande indelning med utnyttjande av flera nivåer av centralor- ter har prövats av Skånes regionplaneinstitut. Vid planeringen för landets indelning i kommunblock användes den av chlund utarbetade metoden för teoretisk omlandsavgränsningar jämsides med på empirisk väg avgränsade omland byggande på flyttnings- rörelser, telefontrafik etc. Inom Statistiska centralbyrån har

• Sida 41
•  Original

ett förslag till statistiska redovisningsenheter byggande på omlandsprincipen utarbetats (v. Hofsten - Falkehed 1965).

Omland och influensområden i olika former användes främst för

att avgränsa funktionella områden av olika slag t.ex. för 10-

kalisering av skolor och andra servicefunktioner, men även

inom trafikplaneringen och vid avgränsning av administrativa områden. Omland och influensområden följer endast i undantags-

fall administrativa gränser. Nu förekommande statistiska redo— visningsområden däremot följer alla sådanagränser och är där- för många gånger otillfredsstänande som underlag för här be- rörda ändamål. En i detta avseende mer flexibel statistikredo— visning skulle här vara att föredra. Detta skulle kunna erhål- las genom införande av koordinatsatta data.(Jmf. 4.12.2, 5.1 och 5.3).

4.2. PLANERING FÖR NÄRINGSLIVETS LOKALISERING.

4.2.1. Allmänt

Handlingsinstrumenten när det gäller den statliga regionala planeringen för näringslivets dimensionering och lokalisering är för närvarande främst dels utrednings- och rådgivningsverk- samhet, dels olika former av lokaliseringsstöd (t.ex. i form av statskommunala beredskapsarbeten fram till 30/6 1965 samt lokaliseringslån och lokaliseringsbidrag efter 1/7 1965). Vi- dare kan lokalisering till utvalda orter stimuleras genom att ' dessa med hänsyn till stilig och kommunal service på olika områden blir fördelaktiga lokaliseringsalternativ.

1964 års riksdag beslöt att tyngdpunkten i den utrednings- och planeringsverksamhet som är nödvändig inom detta område skall ligga i länen. Departementschefen gjorde därvid följande av riksdagen antagna uttalande (Prop. l964:185 ang. riktlinjer för en aktiv lokaliseringspolitik s. 208):

• Sida 42
•  Original

"En lokaliseringspolitik med det syfte och den utformning, som jag i det föregående förordat, spänner över ett vid- sträckt fält av samhällelig och enskild verksamhet. Ett ofrånkomligt samband råder således mellan å ena sidan ställ- ningstaganden rörande näringslivets lokalisering och å andra sidan åtgärder med lokaliserande effekt i fråga om t.ex. bebyggelse, kommunikationer, utbildning, sjukvård och annan serviceverksamhet. En samordning i tid och rum av 10- kaliseringsverksamheten med arbetet inom övriga grenar av samhällsplaneringen och därför utomordentligt betydelsefull. Därigenom kan insatserna på olika områden ge en samlad effekt för en orts eller bygds utveckling." ----- "Flera skäl ta- lar såvitt jag kan se för att utrednings- och planerings- funktionerna inom lokaliseringsverksamheten får sin tyngd- punkt i länen." - - - - "En utvidgad utrednings- och pla- neringsverksamhet bör därför enligt min uppfattning komma till stånd i länen. Denna bör för det första omfatta sam- manställning och analys av olika data rörande befolknings- och näringslivsförhållanden m.m. samt uppgörande av prog- noser och annan bedömning av utvecklingstendenser till led- ning för handlandet." — — — - ”På grundval av sådant ut- redningsmaterial bör i länet utarbetas planer rörande olika åtgärder som kan påverka lokaliseringsbetingelserna i enlig- het med lokaliseringspolitikens mål. Särskilt bör därvid beaktas den kommunala planeringen och kommunala åtgärder i övrigt för näringslivets främjande. En avvägning bör efter- strävas av olika regionala intressen i frågor om samhälle- liga serviceanordningar och andra offentliga verksamheter. Planeringen, som givetvis ständigt måste hållas aktuell, bör utmynna i konkreta förslag och handlingsprogram.”

Det är troligt att den egentliga lokaliseringsplaneringen i varje fall till en början kommer att som slutresultat få, förutom en precisering av till vilka orter de lokaliserings- politiska ansträngningarna skall koncentreras, tämligen allmänna uttalanden angående den eftersträvade utvecklingen inom olika delar av resp. län. När det gäller att ta ställ- ning i fråga om till vilka orter de lokaliseringspolitiska ansträngningarna skall koncentreras, kommer lokaliserings- planeringen att få starka beröringspunkter med flertalet av de sektorer inom samhällsplaneringen som kommer att beröras i det följande. De utvalda orterna måste vara lämpliga med hänsyn till kommunikationerna (trafikplaneringen 4.5) kom- munal service (planering för bostäder 4.6, skolor 4.3, vatten- och avlopp 4.7 etc.) allmän service (centralorts- och omlandsbestämningar 4.1.3). Lokaliseringsplaneringens nära anknytning till nästan alla sektorer inom samhällspla- neringen i övrigt ger den starka drag av samordning och där- med av vad som under 3 betecknas som horisontell planering. Det behövliga databehovet kommer därför att i stor utsträck-

• Sida 43
•  Original

För att man i lokaliseringsplaneringen skall kunna ta ställning till frågan om en viss befolknings- och/eller näringslivsutveckling skall accepteras eller om försök till korrigering skall göras krävs analys och prognoser som an- tyder inom vilken del av näringslivet som komplettering eller stimulans kan behövas. Härför erforderliga data har redovisats under 4.1.2.2.

De eventuella lokaliseringsfördelarna i en viss ort är t.ex. ifråga om arbetskraftsförsörjningen inte bara beroende av situationen i orten ifråga utan även av förhållandena i omgivningarna. På samma sätt blir effekterna av lokalisering till en viss ort inte bara begränsade till denna utan berör ett större område. Detta gör att analys och prognoser inte bara kan göras med anknytning till de utvalda lokaliserings- orterna utan även till på lämpligt sätt avgränsade regioner kring dessa. För denna avgränsning aktualiseras under 4.1.3. berörda data.

I den planering för näringslivets lokalisering som mera all- mänt berörts ovan ingår givetvis planeringen i fråga om lantbruket och skogsbruket som en integrerande del. I sitt remiSSvar över arbetsgruppens preliminära redovisning ger lantbruksstyrelsen en beskrivning av denna planering, vilken sammanfattas i det följande.

"Den regionala Elaneringen som bedrives syftar allmänt till att ge en over c over nuvarande förhållanden och utveck— lingstendenser, påvisa anpassningsmöjligheter och effekti- viseringsvägar, analysera behovet av åtgärder samt att ange riktlinjer för rådgivnings— och rationaliseringsarbetet, dvs. utformandet av konkreta handlingsprogram.

Till grund för den översiktliga planeringen behövs en god, aktuell bild av rådande förhållanden och utvecklingstenden- ser. Det är därvid angeläget att begränsa sig till faktorer som är av väsentlig betydelse för utvecklingen och målsätt- ningen.

Faktorer som studeras för att få utgångsläge, utvecklings- tendenser och anpassningsmöjligheter klarlagda är bl.a.:

a) markanvändningen, den nuvarande åkerjordens omfattning och lokalisering samt väntade förändringar,

• Sida 44
•  Original

4.2.2.

anden, tekniska anläggningar, sannolika förändringar i strukturen,

c) jord- och skogsbrukets befolkning och arbetskraft, dess omfattning, åldersfördelning, utvecklingstendenser,

d) företagsekonomiska frågor, produktionsförutsättningar, effektivitetsnivåer, lämpliga företagsstorlekar och produktionsformer, olika produktionsgrenars lokalisering etc.

e) gemensamma planeringsfrågor - jordbruk, skogsbruk, övrigt näringsliv.

Den framtida markanvändningen är en väsentlig faktor i den på- gående utvecklingen såväl inom jordbruket som inom samhället i övrigt. Den moderna jordbruksproduktionen förutsätter att marken som produktionsunderlag fyller vissa krav beträffande bl.a. avkastningsförmåga, åkerfältens storlek, form och sam- lade läge. Det framstår även i andra avseenden som angeläget att en avvägning av markresurserna kommer till stånd, bl.a. med hänsyn till att permanentbebyggelse, vägar och fritids- bebyggelse etc. tar alltmer mark i anspråk. Ett väsentligt moment i planeringen är alltså att söka klarlägga vilken åker som har förutsättningar att bli kvar i jordbruksproduktionen."

De prognoser som lägges till grund för denna planering omfat- tar bedömningar av följande huvudfaktorer; Markanvändning, företagsstruktur och arbetskraftsbehov. Metoderna redovisas kortfattat i avsnitt 4.1.2.2.

Databehov för rådgivning till industriföretag i lokaliserings- frågor.

Det finns ett flertal undersökningarna angående vilka fakto- rer som påverkar företagen vid deras val av lokaliserings- ort. Den senaste och utförligaste redovisas i 1963 års lo- kaliseringsutredning. (SOU 1963:58). Lokaliseringsutred- ningen intervjuade ca 800 företag som under åren 1946-1961 om- eller nylokaliserades. Dessa uppgav följande skäl till lokaliseringen. Inom parentes anges andelen svarsblanketter som haft markering för resp. skäl. Eftersom flera skäl an- givits på varje svarsblankett blir summan inte 100. Det

bör observeras att frågor om bostadstillgång o.dyl. inte ingick i denna enkät.

1) Ledig industrilokal eller lämplig tomtmark (51 %). 2) God tillgång på arbetskraft (50 %) 3) Lokaliseringsorten tillika företagsledarens hemort (24 %) 4) Goda kommunikationer (21 %)

• Sida 45
•  Original

5) Nära till avsättningsområdet (15 %) 6) Kommunala stödåtgärder (ll %) 7) Goda servicemöjligheter (6 %) 8) Övriga orsaker (8 %)

För rådgivning till företagen i lokaliseringsfrågor behövs data som belyser åtminstone de viktigaste av de här berörda faktorerna. Under 3 och 6 upptagna faktorer behöver inte be- lysas för lokaliseringsrådgivningen. För övriga gäller:

Ifråga om förekomsten av lediga industrilokaler samt av för industriändamål lämplig mark föres redan nu register både centralt och i flertalet län. I flertalet fall blir dock innan lokalisering kan komma till stånd specialundersökningar nöd- vändiga. Tillgången på råvaror och avsättningsmarknadens stor- lek kan regelbundet antas behöva klarläggas genom specialun- dersökningar eftersom förutsättningar och behov härvidlag kan bedömas variera kraftigt inom olika branscher. Databehovet för upplysningar om kommunikationerna (inkl. vägar) kommer delvis ax kunna täckas av under "Trafikplanering" (4:5) upptagna data men måste troligen i många fall klaras av genom kompletterande spe- cialundersökningar.

I fråga om underlaget för rådgivning angående arbetskraftstill- gångarna finns ett längre och ett kortare perSpektiv att beakta. Den under 4.1.222 redovisade prognosen, och de data denna för- utsätter tillgång till, kan ligga till grund för den mera lång- siktiga bedömningen. En mera ingående kartläggning av de aktuel- la rekryteringsmöjligheterna torde förutsätta specialundersök— ningar. I allmänhet är dock uppgifter som skulle kunna erhållas via rutinmässig statistikproduktion tillfyllest. Av värde är i första hand uppgifter om befolkningens ålderfördelning, yrkes- verksamhetsgrad, in- och utflyttning, pendling, antal arbetslö- sa efter ålder, kön och yrke samt antalet lediga och tillsatta platser inom olika yrken. Andra uppgifter av intresse i samman- hanget är näringslivets sammansättning det relativa löneläget inom olika branscher, arbetskraftens utbildning m.m.

• Sida 46
•  Original

4.3.

4.3.1.

För upplysningar angående servicemöjligheterna torde i allmän- het de uppgifter vara tillräckliga som ändå behövs för plane— ringen inom de direkt berörda samhällssektorerna, dvs. data om detaljhandeln under rubrikerna "Centralitetsbestämningar" (4. 1.3.1) och "Planering för enskild service" (4.10), om skolvä- sendet under "Planering för undervisningsväsendet" (4.3), om tillgång pålatten etc. under "Vätten- och avloppsplanering" (4.7) etc. De behövliga uppgifterna angående bostadssituationen på en viss ort torde kunna erhållas genom under "Bostadsbehovs- planering" (4.6.) berörda data.

UNDERVISNINGSVÄSENDET.

I överensstämmelse med den avgränsning av det föreliggande ut- redningsområde som arbetsgruppen funnit lämpligt göra (jfr. avsnitt 2) kommer under denna rubrik endast att beröras sådana data som behövs för de mera långsiktiga ställningstagandena, när det gäller planering för skolväsendets dimensionering och lokalisering. Behovet av data för mera kortsiktiga ställnings- taganden t.ex. för fördelning av klasser eller för själva skol- administrationen i övrigt beröres däremot inte.

Obligatoriska skolor.

Eftersom det totala (elevantalet) barnantalet i olika berörda åldrar är avgörande för dimenseringen av det obligatoriska skolväsendet behövs i första hand data som belyser denna varia- bel både på kortare och längre sikt. Den behövliga befolknings- prognosen kan lämligen vara av den typ som redovisats under 4.1 2.2. Eftersom speciella maximiregler tillämpas ifråga om resti- derna för eleverna i olika årskurser blir för bedömning av leka liseringen av en viss skolenhet elevernas rumsliga fördelning av stor betydelse. För detta ändamål skulle krävas tillgång til befolkningsprognoser som belyser de förväntade förändringarna inte enbart i en viss administrativ enhet totalt (t.ex. en kom- mun) utan även förskjutningar inom denna t.ex. koncentranons- tendenser från landsbygd till tätorter eller förskjutningar ino större tätorter från centrala delar mot periferin. De mycket kraftiga variationerna av barnantalet vid olika tidpunkter inom

• Sida 47
•  Original

olika stadsdelar i större tätorter skulle också behöva beaktas och inarbetas i befolkningsprognosen (se Jacobson 1962). Det

är inte troligt att en prognos av det slag som angivits under 4.1.2.2. skulle på ett meningsfyllt sätt kunna genomföras på

så små enheter som behövs för att tillgodose dessa behov.

I stället torde man få försöka bryta ned en ramprognos för t.ex. större tätorter (alt. en kommun) enligt i 4.1.2.2. angi- ven modell med utgångspunkt exempelvis från bebyggelsens om- fattning enl. byggnadsplaner etc. och med utnyttjande bl.a. även av detaljerade uppgifter om antdet födda, flyttningsrörelserna inom kommuner och tätorter, sambandet mellan barnantal och lä— genhetsstorlek och detta sambands förändring i tiden etc.

För ramprognoser erfordras under 4.1.2.2. angivna data. Dessutom behövs för prognosen; nedbrytning uppgift med detaljerad läges- angivning (helst koordinatsättning) om födda, flyttningsrörel- ser, flyttarnas ålder och antal lägenheter efter ålder och stor- lek. Data med denna detaljrikedom synes önskvärda som underlag även för uppläggning av skolskjutssystem.

Ett stort antal kommunsammanläggningar kan väntas inom de när— maste åren. En vanlig utredningsuppgift torde då bli att bely- sa hur skolanläggningarna inom den nya konmunen på bästa sätt skall utnyttjas och vilken sammantagen kapacitet som behövs på längre sikt. Härför skulle utöver den statistik som berörts ovan, också behövas data om olika skolanläggningars ålder, in- vesteringsvärde och kapacitet.

Icke obligatoriska skolor. Här behandlas endast databehovet för de skolformer som mera all- mäntär eller kan tänkas bli föremål för ställningstaganden inom den regionala samhällsplaneringen. Universitet, högskolor, folk- högskolor, etc. beröres ej.

anaäalasksoygrmez igzmeasisml iaskåkelaayzkssekela) Planering för lokalisering och dimensionering av gymnasiala skolor måste utgå ifrån antalet personer i de aktuella åldrarna. Oftast har underlagsberäkningar relaterats till antalet 16- åringar. Eftersom skolformen är frivillig har elevunderlaget

• Sida 48
•  Original

42. därefter beräknats genom att man applicerat en viss frekvens på antalet l6-åringar. Denna frekvens varierar dels i rummet beroende t ex på resmijligheterna till gymnasierna dels inom olika befolkningsgrupper t.ex efter yrke. socialgrupp inkomst etc.

Olika former av studiesociala hjälpmedel har införts för att ut— jämna dessa variationer av frekvenserna Det torde dock vara realistiskt att räkna med att för bestämning av de regionala frekvenserna hänsyn även i framtiden kan behöva tas både till barnantalets fördelning i rummet och till variationer i sådana faktorer som yrkes—, socialgrupps— eller inkomstförhållanden. Behövliga grunddata av detta slag borde redovisas så detaljerat att ev. uppdelning på skolart, reszon och inackorderingszon kan göras. Den bästa anpassningenkärvidlag skulle givetvis erhållas vid koordinatsättning av data.

Den behövliga befolkningsprognosen kan med fördel vara av det slag som redovisas under 4.1.2.2. med där angivet databehov. Fö- bestämning av elevfrekvenserna behövs uppgifter om antalet ele- ver vid olika skolenheter efter hemort. För beräkningar av ev. utbyggnadsbehov eller andra organisatoriska förändringar på längre sikt behövs, utöver den statistik som belyser "efterfrå— gesidan" och som berörts ovan, data om olika skolanläggningars kapacitet, ålder och investeringsvärde.

På senare tid (Se "Det gymnasiala skolväsendet. Preliminära kvantitativa beräkningar”. SÖ 1965) har försök gjorts att bedö- ma den kortsiktiga utbildningsefterfågan inte med utgångspunkt från antal lö-åringar utan från antalet gymnasieberättigade ino olika regioner. Om en sådan metod skulle komma till användning även vid bedömingar över längre tidsperioder behövs data om ele

vernas val av gymnasieledande ämneskombinationer i grundskolan. Inom statistiska centralbyrån pågår arbete med utformning, till-

vidare på riksnivå, av en utbildningsmodell där i prognosen ele ver med olika slag av ämneskombinationer i viss utsträckning isärhålles. Om likartade metoder skulle visa sig lämpliga även för regionala prognoser skulle det ställa krav på ett med hänsy. till ämneskombinationer, i grundskolan såväl som gymnasiet, dif ferentierat material.

• Sida 49
•  Original

När det gäller att bestämma utbildningsbehovet på olika linjer och grenar inom det gymnasiala skolväsendet saknas för grund- läggande analyser och prognoser behövliga data, framför allt ifråga om yrke i kombination med utbildning.

Eftersom emellertid målsättningen är en så differentierad skol— organisation på olika orter som elevunderlaget medger, utan allt- för stort hänsynstagande till det lokala näringslivets behov av arbetskraft, är detta data som främst synes behövliga för tämli— gen stora regioner och för riket som helhet.

I skolplaneringen kan man se en allmän strävan att förlägga sko- lorna till centralorter (se t.ex. Jacobson 1965) dit alltså den allmänna serviceverksamheten spontant lokaliserats, därvid har skolformer högt upp i hierarkien (t.ex. gymnasiala skolor) i allmänhet lokaliserats till relativt stora centralorter. Be- stämning av olika orters centralitet och deras inpassning i centralortshierarkien utgör, sett mot denna bakgrund ett viktigt hjälpmedel för skolplaneringen. Databehovet härför har berörts under 4.1.3.

Omskolningsverksamhet och annan vuxenutbildning.

Omskolningsverksamhet bedrives dels inbyggd i enskilda företag dels som fristående kurser i arbetsmarknadsstyrelsens och skol— överstyrelsens regi. Någon översiktlig regional planering eller mera långsiktig bedömning ifråga om verksamhetens framtida loka- lisering och dimensionering kan inte sägas förekomma för närva- rande. Skolöverstyrelsen berörde emellertid i sitt yttrande över Arbetsmarknadsutredningen (SOU l965:9) behovet av en sådan plane- ring främst då för s.k. omskolningscentra. Några för en sådan planering lämpliga metoder och prognosmodeller föreligger emel- lertid inte för närvarande. En för ändamålet användbar prognos skulle möjligen kunna utvecklas ur den under 4.1.2.2. diskute- rade modellen. Denna måste emellertid i så fall sannolikt komplet teras så att den inte bara belyser nyrekryteringsbehov resp. överskott av förvärvsarbetande inom olika näringsgrenar, utan också arbetskraftsomsättning, yrkesväxling m.m., med därav föl- jande ökat databehov. Av grundlägganxie betydelse för en sådan

• Sida 50
•  Original

4.4.

4.4.1.

ning för de förvärvsarbetande efter yrke, bransch, kön, civil- stånd och ålder samt för icke förvärvsarbetande efter kön, civi stånd och ålder. Även för vuxenutbildningen i övrigt torde här framförda synpunkter i huvudsak äga tillämpning.

HÄLSO-, SJUKVÅRDS— OCH SOCIALVÅRDSPLANERING

Arbetsgruppen vill i detta avsnitt endast helt översiktligt bel sa behovet av "basdata” inom här upptagna delar av samhällspla- neringen. Den har emellertid inte haft ambitionen att söka be—

döma vilket slag av data som skulle erfordras för att bestämma

i verksamheten använda normer eller uppskattade frekvenser för

anlitande av olika vårdinstitutioner (t.ex. olika slag av kon-

sultationsfrekvenser).

De prognosmetoder som hittills använts och redovisats, då det gäller här berörda sektorer framstår i vissa avseenden som föga utvecklade. Ett utvecklingsarbete synes emellertid vara på gång Ett mera ambitiöst klarläggande av databehovet bör komma till stånd då resultatet av detta utvecklingsarbete föreligger.

Sjukvård

Vid den översiktliga sjukhusplaneringen utgår man vid dimen- sioneringsberäkningar i allmänhet från olika normer över plats- behovet uttryckt i ett visst antal vårdplatser per exempelvis 1.000 inv. (se t.ex. Hälso- och sjukvården i Skaraborgs län"). För vissa typer av sjukvård utgör delar av totalpopulationen en rimligare och bättre referensbas t.ex. för långtidsvården där behovsnormen uttryckes som platsbehovet i relation till antalet personer över 70 år. Denna metod tillämpas även inom andra vårdsektorer. I vissa fall torde även statistik över be- folkningens yrkesfördelning kunna vara lämpligt underlagsmate- rial.

För beräkning av behovet av provinsialläkare och distriktsskö- terskor användes i allmänhet på totalbefolkningen fotade normer

• Sida 51
•  Original

För bedömning av sjukhusanläggningarmm lokalisering användes i allmänhet data om befolkningens rumsliga fördelning, om dess naturliga kontaktinriktning mot vissa orter samt om kommunika- tionerna. Detta ger upphov till ett databehov av det slag som berörs för "Centralitetsbestämningar och omlandsavgränsningar" (4.1.3.) samt för "Trafikplanering” (4.5)".

Flera remissinstanser har berört den summariska redovisningen av metoder m.m. ifråga om lokalisering och dimensionering inom sjukvården.

Genom Stockholms stads statistiska kontor framför sjukvårdsbe- redningen i stor-Stockholm följande:

"Efterfrågan på sjukvård ("sjukvårdsbehovet") varierar stark med ålder och kön men sammanhänger även bl.a. med graden och arten av förvärvsverksamhet samt med avståndet mellan bo- stadsort och plats för tillhandahållande av vården. För sjukvårdsplaneringen är därför grundläggande data angående sjuk- och vårdfrekvensen hos olika kategorier invånare nöd- vändiga liksom också prognoser beträffande befolkningsantal och befolkningsstruktur inom olika områden (kommuner, stads— delar etc.).

Förstnämnda data borde kunna hämtas bl.a. ur de allmänna för säkringskassornas uppgifter om sjukskrivning, läkarkonsulta- tioner etc., vilket material nu knappast är åtkomligt och inte heller hittills haft sådan uppläggning att det går att utnyttja för här angivna ändamål. Det synes angeläget att uppläggningen av försäkringskassornas statistik göres på sådant sätt att detta värdefulla och grundläggande material kan bearbetas för ifrågavarande prognosändamål och kontinuer ligt publiceras så att det blir tillgängligt för landets sjukvårdshuvudmän. Materialet synes också kunna bli värde- fullt för de myndigheter som har att bedöma arbetskrafts- problemen i samhället.

I fråga om prognoser beträffande befolkningsstrukturen må framhållas att för vissa vårdgrenar, kanske framför allt inom den förebyggande öppna vården, behov föreligger av prog noser av likartad karaktär som diskuteras under 4.3.1.(obli- gatoriska skolor). Det gäller exempelvis förebyggande mödra- och barnavård, där servicen baseras på relativt små enheter (stadsdelar e.dyl.), men även barnbördsvården, där den sam- lade effekten från flera små enheter med onormal befolknings sammansättning påverkar behovet av vårdplatser vid olika sjukhus."

Även nationalekonomiska institutionen vid Göteborgs handelshög— skola beröra dessa frågor och framhåller:

"Institutionen har nyligen varit engagerad i utvecklingsar- betet på prognos- och planeringsmetoder inom denna sektor och har därvid erhållit en del insikter om databehovet. De

• Sida 52
•  Original

kortfattade synpunkter, som i anslutning därtill presente- ras nedan, är kanske av ett visst intresse oavsett den be- gränsning av ambitionerna som utredningen här ålagt sig. 1) Den statistik som f.n. finns över bristsymtomen inom sjukvården är ytterst knapphändig och bristfällig på samt- liga redovisningsnivåer. Då sådan statistik är av vitalt i tresse för en meningsfull planering inom sektorn bör åtgär- der vidtagas för löpande produktion och redovisning av bl.. följande data:

a) Kölängder (med angelägenhetsgradering) och väntetider me uppdelning på olika medicinska specialiteter och vårdforme

b) Beläggningsstatistik inom olika slutna vårdformer med uppdelning pålön, ålder, diagnos och antal vårddagar.

c) Omfattning och sammansättning (med avseende på kön, ål- der, diagnos) av remitteringen mellan olika medicinska spe- cialiteter och vårdformer. (Detta är synnerligen viktigt för att få en bild av patientströmmarna.)

d) Antal konsultationer i öppen vård med uppdelning på läk- kategorier, medicinska specialiteter, kön, ålder och diagno

e) Läkararvoden och återbäringsprocent (genomsnitt och spri ning) inom olika läkarkategorier och medicinska specialitet

f) Starkt förbättrad produktions- och kostnadsstatistik ino olika medicinska specialiteter och vårdformer.

2) Sjukförsäkringsstatistiken bör förbättras. Uppdelning bö ske på kön, ålder, diagnoser, priser och vårdformer.

3) Sjukfrånvarons omfattning och sammansättning (med avseen de på kön, ålder och uppgiven orsak) inom olika näringsgre- nar och branscher är av stort intresse.

4. Dödsorsaksstatistikens tillförlitlighet bör närmare un- dersökas.”

Medicinalstyrelsen framhåller i sitt remissvar att pågående undersökningar rörande sjukvårdsapparatens funktion och sju vårdsresursernas utnyttjande i Uppsalaregionen kan komma at belysa behovet av statistik för planeringen inom denna sam- hällssektor. Arbetsgruppen angav som skäl till den summariska redovisningen som gavs ifråga om databehovet för sjukvårdsplaneringen, att vi- dareutveckling av prognos- och planeringsmodeller gjorde det svårt att nu preciserd databehovet. Dessa svårigheter kvarstår även efter remissbehandlingen.

• Sida 53
•  Original

4.4.3.

Bedömningar angående åldringsvårdens behövliga kapacitet, t.ex. ifråga om platser på ålderdomshem grundas i allmänhet på ncrmer som anknyter till antalet invånare i vissa åldersgrupper. Som tumregel för beräkningar vid dimensionering av ålderdomshem har oftast gällt att platsantalet bör motsvara lO % av kommunens invånare över 70 är. (Se t.ex. "Åldringsvårdens läge" SOU 1963: 47). Uppenbart är emellertid att en rad faktorer kommer att fram- tvinga avsteg från denna regel. Det är givet att antalet åld— ringar nu och i framtiden kommer att ange ramen i stort för åld- ringsvårdens behov inom en viss region, men i avvägningen av den behövliga kapaciteten mellan den öppna och den slutna vården kommer en rad andra faktorer att bli av betydelse såsom exempel- vis: åldringarnas hälsotillstånd och inkomstförhållanden, bosta- dens kvalitet och läge i förhållande till vägar, kollektiva kom- munikationsmedel och serviceanordningar m.m. (Se t.ex. Stadskol- legiets i Stockholms utlåtanden och memorial, bihang, nr 48, 1963 Häravsynes i varje fall åldringarnas hälsotillstånd i de fall data härom erfordras, lämpligen böra klarläggas genom specialun-

dersökningar.

Enligt socialstyrelsens anvisningar ("Råd och anvisningar för socialvården nr 177”) bör ålderdomshem förläggas till orter med tillgång till vissa typer av service. Detta aktualiserar i varje fall delvis ett databehov av det slag som redovisats under "Cen- tralitetsbeäämningar och omlandsavgränsningar” (4.1.3.).

Samhällets barntillsyn

När det gäller dimensionerings- och lokaliseringsproblematiken i samband med planering för samhällets barntillsyn synes i varje fall delvissamma teknik kunna tillämpas som vid planeringen för det obligatoriska skolväsendet (jfr. 4.3.1.). De problem som sammanhänger med det vid ohka tidpunkter kraftigt varierande barnantalet i olika delar av större tätorter är t.ex. gemensamma, liksom det därav följande behovet i vissa lägen av en detaljerad redovisning av underlagets rumsliga fördelning (koordinatsatta data). Å andra sidan utgöres underlaget för efterfrågan på anord- ningar för barntillsyn endast av en del av barnen i aktuella åld- rar nämligen främst, barn till förvärvsarbetande mödrar, och bru- kar därför ofta uttryckas som frekvenser härav. Efterfrågan av

• Sida 54
•  Original

4.5.

barntillsyn grundas sålunda i allmänhet på beräkningar av anta- let mödrar med barn under 7 år samt utvecklingen av yrkesverksam- hetsgraden för denna kategori av kvinnor (se ”PM angående utbygg— nad av samhällets barntillsyn" och Stadskollegiets i Stockholm utlåtande och memorial 1965/330). De behövliga prognoserna sy- nes därför främst kunna anknyta till den under 4.1.2.2. disku- terade modellen, med de tillägg som diskuterats under planering för det obligatoriska skolväsendet (4.3.1.) med därav följande databehov.

Socialstyrelsen framhåller i sitt yttrande över arbetsgrup- pens preliminära redovisning att den förestående omorgani- sationen av styrelsens arbete kommer att medföra att utred- ningen och planeringen inom olika grenar av socialvården utvecklas och effektiviseras. Bl.a. kan man vänta sig att metoder utarbetas för planering inom och samplanering mel- lan kommuner av åldringsvården och annan socialvård samt normer för bedömning av lokal- och utrustningsfrågor inom skilda sociala vårdgrenar. Styrelsen framhåller vidare att man i dagens läge saknar möjlighet att närmare bedöma i vil ken utsträckning regional statistik i framtiden kan komma att erfordras ochxdlka prognosmetoder som kan komma att an- vändas för socialvårdsplaneringen.

TRAFIKPLANERING

De översiktliga utredningar som göres i samband med trafikpla- neringen har främst till ändamål att beräkna den framtida tra- fikens omfattning på ett befintligt eller i vissa avseenden änd- rat trafiknät.

Utgångspunkten för dylika beräkningar är i allmänhet en kart- läggning av nuvarande trafik, med uppdelning på trafik och/eller fordonsslag. Vid bearbetningen göres i allmänhet en uppdelning på person- och godstrafik, en indelning som också användes i det följande.

Det bör i detta sammanhang också framhållas att trafikanord- ningar av olika slag tar stora markområden i anspråk. Som un- derlag för prognoser över framtida markbehov (jfr. avsnitt 5.7) behövs därför data över trafikanordningarnas direkta (Vägar, järnvägar, flygplatser etc.) och indirekta ”arealkonsumtion” (bullermattor o.likn.).

• Sida 55
•  Original

Persontrafik Enkla prognoser över persontrafikens framtida utveckling kan gö- ras genom att en ökningsfaktor, som erhålles genom t.ex. trend- analyser av en hittillsvarande trafikutveckling appliceras på

nuvarande trafik. För en sådan prognos synes redovisning av des- sa flöden tillräcklig. Dessa redovisas också vad gäller vägtra- fiken regelbundet av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen som flödes- kartx*för olika vägsträckor. Statens järnvägar redovisar flödes- kartor för järnvägsnätet.

De mera avancerade utredningsmetoderna när det gäller persontra- fikens framtida omfattning är av två huvudtyper, nämligen sådana som belyser intraurban och intraregional trafik och sådana som berör interurban och interregional trafik.

Flertalet beräkningar och metoder hänför sig till den förstnämnda gruppen (Wärneryd 1966). Här skall därför först huvuddragen i mo- deller för bestämning av den intraurbana trafiken beröras.

I flertalet analysmetoder kan två huvudmoment urskiljas, dels beräkningar av trafikalstringen inom en region och dels trafik- fördelningen på olika mottagande orter/regioner, vägar och tra- fikmedel.

Trafikalstringen inom ett visst område bestämmes i allmänhet ge- nom att man undersöker hur mycket trafik (t.ex. antal personbilar per dygn) som genereras inom olika delområden med hänsyn till dessas ='markutnyttjande" eller med hänsyn till den verksamhet som bedrives. Reduktionsbasen kan därvid vara t.ex. antal hushåll

med bil inom olika bebyggelsetyper, antal hushåll med fördelning efter inkomst, antal anställda inom industriföretag, sysselsata inom kontor, olika kapacitetsmått på serviceapparaten t.ex. de- valjhandelns omsättning, sysselsatta, lokalyta m.m. (Nordqvist 1962). Man söker sedan genomföra en framskrivning av de "trafik- alstringstal", som därvid erhållas, med hänsyn till förändringar ifråga om biltäthet och levnadsstandard. Trafikalstringsförmågan synes variera kraftigt med verksamheternas art, varav följer krav på en förhållandevis detaljerad uppdelning ifråga om näringsliv och bransch. Klart är också att en så pass kraftigtregionalt dif- ferentierad redovisning måste göras att trafikalstringen i olika

• Sida 56
•  Original

delar av en tätort kan beräknas. Koordinatsatta data, som skull möjliggöra användningen av godtyckliga undersökningsområden vor

därvid en stor fördel.

Rena trafikdata (flödes och destinations data) har hittills framtagits genom specialundersökningar. Övriga här berörda slag av bakgrundsdata torde i stor utsträckning - bortsett från att

koordinatangivelse f.n. saknas - kunna erhållas genom utvidgade bearbetningar av den ordinarie statistikproduktionen.

Beroende på ändamålet med resorna brukar dessa indelas i ar— betsresor, inköpsresor, nöjesresor etc. Grovt synes man kunna räkna med att arbetsresorna svarar för ca hälften av alla person resor (Lundberg 1964). Eftersom dessa resor dessutom är koncen- trerade till en kort tid under dygnet, får deras omfattning av- görande betydelse för bedömning av trafikapparatens dimensione— ring. Det är därför av särskilt intresse att en detaljerad kart- läggning av arbetskraftspendlingen sker. Om pendlingsrelationern därvid kan redovisas med angivande av koordinater för såväl bo- stad som verksamhetsställe skulle ett viktigt underlag erhållas för konstruktion av avancerade trafikmodeller i vilka bl.a. de sannolika effekterna av t.ex. lokalisering av en ny industri

skulle kunna simuleras fram.

Ett särskilt problem i trafikprognoser utgör nöjesresorna. En del sådana resor kan bedömas ganska väl t.ex. resor mellan bo- stad och fritidshus, andra kan hjälpligt beräknas genom använ- dande av särskilda trafikalstringstal för t.ex. biografer, res- tauranger, teatrar, etc. medan åter andra måste hänföras till objektivt omätbara faktorer som gett vissa områden en ur turist- synpunkt gynnad ställning. För trafik av det senare slaget måste antagligen ett för olika vägsträckor varierande påslag göras med utgångspunkt från analys av den nuvarande trafikens omfattning och sammansättning och av utvecklingstendenserna därvidlag.

När det gäller att fördela den beräknade trafikmängden på olika delområden inom en stad eller region anVändes i allmänhet olika mått på målområdenas attraktionskraft. Som regel utnyttjas därvi

• Sida 57
•  Original

samma slag av data om ”markanvändningen" som berörts i samband med diskussionen ovan av trafikalstringen. För bestämning av vilken trafikbelastning som kan väntas på olika resvägar mellan två områden, för vilka trafikalstringen beräknats, behövs upp- gifter om olika egenskaper hos trafiknätet (standard, kapacitet, avstånd i rum eller tid m.m.). När det slutligen gäller att be- döma vilken kapacitet som olika "trafikmedel" skall ges med hän- syn till den beräknade trafiken (t.ex. avvägning mellan person- bilstrafik, busstrafik och spårbunden trafik) erfordras bl.a. data som belyser restider (bekvämlighetsfaktor) och kostnader för de resande för olika alternativ.

Behovet av parkeringsutrymmen beräknas i allmänhet med utgångs- punkt från vissa fastställda normer som har anknytning

till antalet lägenheter i olika hustyper, till kontors- yta och butiksyta, till antalet gästplatser för hotell och res- tauranger, till antalet sitt- och ståplatser för biografer och sportanläggningar samt till antalet elever över 18 år för under—

visningslokaler o.d.

De metoder som här hittills berörts för beräkning av trafik- alstring m.m. har som inledningsvis framhölls främst aktualitet för beräkningar av den intraurbana eller intraregionala trafiken. För beräkningar av den interurbana eller interregionala trafiken har som regel mindre datakrävande metoder använts. Huvuddragen i förfarandena är dock likartade. Björkman (1962) anger att en orts trafikpotential (=trafikalstringsförmåga) främst varierar med befolkningsstorlek, urbaniseringsgrad, levnadsstandard och trafikläge. Data som belyser dessa faktorer skulle alltså behö- vas. Godlund och Rasmussen (1960) använder för beräkning av tra- fikflödet för en vägförbindelse mellan Kiruna och Nordnorge främst data om bilantal (med prognoser över bilantalets utveck- ling) inom olika avståndszoner från berörda centralorter.

Den huvudprincio som använts när det gäller den översiktliga planeringen av det interurbana vägnätet i Sverige har benämnts ”pärlbandsprincipen”. Den innebär att man lägger trafiklederna

• Sida 58
•  Original

ett antal mindre samhällen som ligger däremellan, även om detta ger en längre vägsträcka än fågelvägen (SOU 1958zl). Data om tätorternas centralitet och omland är, förutom de data som be-

rörts tidigare, av betydelse vid en sådan planering. Detta ak- tualiserar därför behovet av data för centralitets- och omlands- bestämningar (se 4.1.3). Sådana data behövs ofta också för en översiktlig avgränsning av de områden som skall beröras i en viss

trafikundersökning.

När det gäller beräkningar av underlaget för flygplatser har i regel särskilda metoder använts. I en undersökning av trafikun- derlaget för Köpenhamns flygplats antar man (Björkman 1953) att flygtrafikens förändringar till och från området ifråga står

i proportion till produkten av ett antal faktorer nämligen: den relativa ökningen av totalbefolkningen, av tätortsbefolkningen, av nationalinkomsten samt en faktor som uttrycker de tekniska förbättringarna av trafiken till flygplatsen, en som anger för- bättringarna av flygtrafiken och slutligen en reduktion för bil- jettpriset.

I en undersökning av den lämpliga lokaliseringen av en jetflyg- plats i Skåne (Skånes Regionplaneinstitut, Särskilda utredningar 3. 1964) beräknas ”passagerarpotentialer" för olika lokalise- ringsalternativ avseende den inrikes passagerartrafiken. Dessa beräkningar bygger på data om flygbenägenheten på olika avstånd i minuter från nuvarande flygplatser i Skåne samt antalet invå- nare i tätorter. I vissa fall har trafikalstringen beräknats på analogt sätt men med utnyttjande av annan reduktionsbas t.ex. förekomsten av vissa yrkeskategorier. Även data om antal invåna- re efter inkomst skulle sannolikt vara användbart som utgångs- punkt för dylika beräkningar.

4.5.2. Godstrafik

Enkla prognoser över den framtida utvecklingen av godstranspor- ternas omfattning har gjorts genom att en ökningsfaktor, som grundar sig på t.ex. trendanalyser av den hittillsvarande trafik- uttecklingen applicerats på nuvarande godstrafikflöden; för en

• Sida 59
•  Original

sådan prognos är då redovisning av dessa flöden tillräcklig. Som exempel på dylik redovisning se den av väg- och vattenbyggnads— styrelsen 1963 redovisade "Godstransportkarta 1959—1960".

En mera förfinad prognos förutsätter emellertid att en anknytning görs till utvecklingen inom näringslivet (t.ex. att godstrafik— alstringen sättes i relation till antalet sysselsatta eller olika mått på produktionsutvecklingen). Flödesredovisningen behöver då kompletteras med en redovisning av data som anger totalt in- resp. uttransporterade godsmängder för olika företag— orter— regioner eller mera ambitiöst också med sådana data kompletterade med des— tinationsangivelser för dessa godsmängder. Fördelaktigast vore om destinationen kunde anges med koordinater. I så fall kunde den föc varje planeringstillfälle lämpligaste regionindelningen göras.

Flera undersökningar (se t.ex. Godlund 1958 b) har visat att tran sportsträckans längd är en mycket viktig faktor när det gäller fö. delningen av godstransporterna på olika transportmedel. I vissa fall har förändringarna i t.ex. lastbilsgodstrafikens omfattning därför beräknats genom att vissa procenttal, som varierat med av— ståndet, applicerats på de godsmängder som beräknats bli transpor terade mellan olika regioner (se t.ex. Olsson m.fl. 1959). I viss: fall har t.ex. när det gäller att bedöma fördelningen av godstran sporterna på kanal, järnväg och landsväg särskilda fraktkostnade- beräkningar gjorts (se t.ex. Hägerstrand m.fl. 1960).

För omräkning av de beräknade godsmängderna till fordon krävs upp gifter om antal fordon efter lastförmåga, uppgifter om tomkörning o.dyl.

När det gäller den prognos för näringslivet som ev. skall läggas till grund för beräkningar av godstrafikalstringen inom olika re- gioner kan sägas att en på input—output analys grundad närings- livsprognos (av det slag som berörts i avsnitt 4.1.2.3) skulle kunna direkt ge data om godsflödet mellan olika sektorer inom nä- ringslivet och mellan olika regioner. En sådan prognos skulle där för vara ett för trafikplaneringen mycket användbart instrument. Eftersom resurser f.n. knappast finns för att upprätta dylika pro; noser, synes under 4.1.2.2. berörd typ av näringslivsprognos, med därav betingat databehov vara den bästa ersättningen.

• Sida 60
•  Original

Den allmänt tillämpade metodiken för beräkning av bostadsbygg- nadsbehovet (Johansson 1958 och bostadsstyrelsens anvisningar förkommunala bostadsbyggnadsprogram 1965 och 1965) utgår från en befolkningsprognos redovisad på ålder, kön och civilstånd. Denna prognos kan med fördel vara av den typ som berörts under h.l.2.2. På denna prognos appliceras med stöd om konstaterade förhållanden och utvecklingstendenser gjorda antaganden om hus- håll inom olka åldersgrupper och civilståndskategorier. På grund- val av sådana beräkningar uppskattas nettoförändringar av anta— let hushåll mellan två tidpunkter. Detta leder i sin tur direkt till en uppskattning av lägenhetsbehovet. För bestämning av det eventuella nybyggnadsbehovet måste dessutom beräkningar göras över saneringsbehov (vilket i allmänhet uppskattas på grundval av informationer om de nuvarande bostädernas fördelning efter hustyp, ålder storlek och utrustning), "kontorisering" av lägenhetsbeståndet, övergång från permanentbostad till fritids- bostad samt även annan avgång av lägenheter ur bostadsbeståndet.

Vid tillämpningen av denna metod blir databehovet (då med bort— seende från databehovet för befolkningsprognosen, vilket redo- visas under Å.l.2.2): antal hushåll med angivande av hushålls— föreståndarens civilstånd, kön och ålder, antä_lägenheter efter ålder, storlek och utrustning, samt data med vars hjälp en be- dömning kan göras av antal lägenheter som övergår all kontor eller fritidsändamål under en viss tidsperiod eller som för— svinner genom sanering. För dessa sistnämnda bedömningarkrävs

i första hand information om storleken av pågående omvandling resp. sanering och konstaterade utvecklingstendenser beträffan- de dessa förhållanden.

I allmänhet redovisas i bostadsbyggnadsprogrammen den önskvärda fördelningen av bostadsbeståndet på olika storleksgrupper av lägenheter efter antal; rum. En vidareutveckling av beräknings— metoderna, som innebär att fördelningen på storlek istället, eller också anknyter till bostadsytan i kvadratmeter förefaller vara på gång. Detta kommer i så fall att ställa krav på stati- stik över lägenheternas storlek efter bostadsyta.

• Sida 61
•  Original

Hushållsbildningen hos ogifta, liksom bostadsefterfrågans inrikt- ning på lägenheter av olika storlek och kvalitet varierar med inkomsten (jfr. bostadsbyggnadsutredningens delbetänkande "Kon- sumtionsmömmer på bostadsmarknaden" SOU l96u:5). Hyresstrukturen liksom hyresnivåns relation till andra priser och till inkomster— na måste likaledes påverka bostadsefterfrågans omfattning och inriktning. Den närmast till hands liggande vidareutvecklingen av den nu i allmänhet tillämpade metodiken för beräkning av bo- stadsbehovet skulle därför enligt arbetsgruppens uppfattning vara, att efterfrågemodeller utformas, genom vilka här yn även tages till inverkan av inkomstförhållandena och hyrornas:$orlek.

Behovet av en dylik utveckling av prognosmodellerna understrykes i remissbehandlingen bl.a. av bostadsstyrelsen.

Sanerinngehovet kommer i framtiden att få ökande betydelse för bedömningarna av bostadsbyggnadsbehovet i många kommuner. Denna fråga berördes av arbetsgruppen kortfattat i dei preliminära redovisningen. Stockholms stads statistiska kontor lämnar föl- jande synpunkter på bedömningar angående kapitalstockens moder- nitet eller omvänt— dess saneringsmognad.

"Bedömningar av saneringsmognaden hos ett visst fastighets- bestånd brukar i allmänhet delas upp efter tre olika krite— rier. Vid beräkning av den ekonomiska saneringsmognaden är det den fastighetsekonomiska lönsamheten av rivning - ny- byggnad i förhållande till bibehållandet av den befintliga bebyggelsen som är avgörande. För att beräkna detta behövs således bl.a. data om nuvarande bebyggelsers avkastning och möjligt markutnyttjande enligt stadsplanen.

Den stadsplanemässiga saneringsmognaden måste kanske i högre grad avgöras genom en bedömning av hygienfrågor, trafikstan— dard m.m. I sakens natur ligger att övervägandena måste ske i ett översiktligt sammanhang och i form av ställningstagan— den till olika standardnivåer.

Den tekniska saneringsmognaden.uttrycker bebyggelsens mo— dernitet, underhållsstandårdgm.m. Byggnadsår och modernise- ringsår med omfattningav och kostnad för moderniseringen liksom förekomsten av teknisk utrustning (vatten, avlopp, WC, badrum, centralvärme etc.) är variabler som kan anses beskriva denna typ av saneringsmognad.”

Arbetsgruppen konstaterar att i utredningar hittills beräkningar angående saneringsbehovet främst utgått från den senare gruppen av kriterier. Data av denna typ är tillgängliga i bostadsräk-

ningarna. Data för bedömning av övriga kriterier måste enligt

• Sida 62
•  Original

När det gäller att bedöma om det på ovan beskrivet sätt framräk nade behövliga bostadsbyggandet är möjligt att genomföra behövs,

dels uppgifter som belyser detta bostadsbyggandes och de resul-, terande "följdinvesteringarnas" arealbehov dels data som belyseä vilken tillgång på mark för sådana ändamål som kommunerna har. För att det rätta tidsperspektivet skall erhållas på möjlighe- terna att utnyttja den tillgängliga marken behövs även uppgifter angående på vilket stadium i ”planeringsprocessen”, enligt bygg- nadslagen, som olika delar av detta markinnehav befinner sig. Data av detta senare slag inhämtas f.n. i anslutning till de kommunala bostadsbyggnadsprogrammen och skall här inte ytterli- gare beröras. Beträffande det slag av uppgifter som behövs för att en belysning av arealbehoven för ett visst bostadsbyggande skall kunna anges vill arbetsgruppen anföra följande.

Man har genom åtskilliga undersökningar påvisat att arealbehovet för tätbebyggelse ökat mycket kraftigt under 1900-talet, dels

på grund av befolkningsinflyttningen till tätorterna dels till följd av standardökning som i skilda avseende inneburit en ök— ning av arealbehovet per invånare. (Hägerstrand 1964, Godlund 1964 samt "Ökade ytbehov i stadsbygden”). Den ovan berörda in- flyttningen till tätorterna och ökningen av arealbehovet per invånare kan enligt gjorda bedömningar väntas fortsätta, varför tätortsutvecklingen även i fortsättningen skulle komma att inne— bära en ökning av arealbehovet. Det är av primärt intresse för den fysiska planeringen att följa utvecklingen av tätortsarealer na. Härför behövs åta som fortlöpande redovisar tätorternas aree la omfattning. En sådan översiktlig statistik skulle kunna pro- duceras på ett förhållandevis enkelt sätt om den i annat samman- hang berörda koordinatsättningen av tätortsinvånarnas bostäder infördes.

För detaljplaneringen är emellertid den totalbild, som skulle erhållas vid en sådan översiktlig redovisning inte tillräcklig. För detaljplaneringen erfordras dessutom data som gör det möj- ligt att belysa utvecklingen ifråga om arealbehoven för olika "bebyggelsekomponenter" såsom bostäder, skolor, fritidslokaler,

• Sida 63
•  Original

grönområden, trafikleder, industrier, affärer, kontor etc. F.n. irförskaffas uppgifter av detta slag genom specialundersök- ningar (se t.ex. Ökade ytbehov i stadsbygden). En kontinuerlig dataproduktion vore dock önskvärd, dels som stöd för vidareut- veckling av olika normer (exploateringstal o.dyl.) för areal- behovet för bostäder, fritidslokaler, grönområden etc. dels för bedömningar beträffande utvecklingen av den "spontana" areal- efterfrågan inom näringslivet m.m.

Behovet av statistik över markanvändningen beröres ytterligare i samband med genomgången av databehovet för vissa andra sekto- rer inom samhällsplaneringen (Se t.ex. 4.5 "Trafikplanering”, 4.8 "Fritids- och naturvårdsplanering”. 4.9."Planering för in- dustriområden" och 4.10 "Planering för allmän service.").

• Sida 64
•  Original

Den översiktliga planeringen beträffande en regions va-problem kan sägas böra ange riktlinjerna för en tillfredsställande lös- ning av vattenförsörjnings-, avlopps och vattenvärdsfrågorna.

Planering för vattenförsörjning

I den mest utvecklade formen av planering för en regions vatten- försörjning eftersträvar man att red0"isa förhållandet mellan tillgång på och behov av vatten i särskilda balansräkningar. Så- dana detaljerade vattenbalansberäkningar synes emellertid inte förekomma i större omfattning i Sverige. Detta beror troligen på att i flertalet regioner vattentillgångarna är betydligt stör- re än behoven. I. Larsson (1961) visar med ett enkelt räkne- exempel att den infiltrationsyta som behövs för att täcka hela Skånes vattenbehov med grundvatten uppgår till 1.500 kvkm av en totalareal av 11.000 kvkm. Förhållandena kompliceras emelletid av att konsumenterna är synnerligen ojämnt fördelade över denna yta och genom att förutsättningarna för infiltration p.g.a. de varierande geologiska betingelserna är mycket olika. I vissa områden har man därför för att få en tillfredsställande försörj- ning med vatten tvingats tillgripa t.ex. konstgjord infiltre- ring, rening av ytvatten och transport av vatten (grund- eller ytvatten) över långa sträckor.

För belysningav tillgångarna av vatten behövs data om nederbörd, avdunstning och vänlighetens avgivande av fuktighet genom tran- spiration samt uppgifter om grundvatten - och ytvattentillgång— arnas omfattning och kvalitet. I fråga om ytvattnet krävs dess— utom belysning av de säsongmässiga variationerna. Vidare behövs uppgifter om de geologiska förhållandena(jordarternas genomsläpp- lighet, förekomsten av förkastningar och krosszoner i berggrun- den. Detta detaljerade databehov synes lämpligen främst böra täckas genom specialundersökningar, varför det inte kommer att

vidare beröras av arbetsgruppen.

Om man skall kunna belysa vilken framtida ökning av vattenför- brukningen som en viss beräknad vattentillgång medger behövs förutom en prognos över den framtida vattenförbrukningen (se nedan) uppgifter om hur stor del av tillgångarna som är inmuta- de genom beslut av vattendomstol.

• Sida 65
•  Original

över det framtida vattenbehovet vara den nuvarande vattenkonsum— tionen med fördelning efter kvalitetskrav och efter varierande efterfrågeutveckling. Hittills använda prognosmetoder för be- räkning av framtida vattenkonsumtion synes vara relativt schab— lonartade. Såsom exempel kan tas utredningen angående Skånes och Hallands vattenförsörjning (SOU 1965:8). I denna tillämpas beträffande befolkningens vattenkonsumtion vissa genomsnittstal över vattenförbrukningen per år och invånare; dessa tal appli- ceras sedan på en befolkningsprognos. För industrin göres det summariska antagandet att förbrukningen skall fördubblas eller tredubblas under en viss tidsperiod.

En nära tillhands liggande förbättring av metodiken vad gäller industrins efterfrågan synes vara, att man gör prognoser över produktionsutvecklingen inom orka delar av industrin och på en sådan prognos applicera antaganden angående vattenförbrukningen per produktionsvolymenhet eller lämplig fysisk enhet. I vissa områden kan även jordbrukets vattenförbrukning för tex. konst— bevattning vara av intresse. Beräkningar härav skulle då even- tuellt kunna ansluta till den odlade arealens utveckling eller till den areella utvecklingen av vissa grödor.

Den för vattenförsörjningsplaneringen behövliga grundprognosen angående befolknings- och näringslivsutveckling torde, med vis- sa justeringar, kunna vara av den typ som diskuterats under 4.1.2.2. För beräkning av vattenknnsumtionen behövs dessutom data om hushållens nuvarande vattenförbrukning, samt överin- dustrins vattenbehov av olika kvalitet i förhållande till pro- duktionen (mätt i sysselsatta, fysiskt mått eller med produk- tionsvolymindex) och information om utvecklingstendenser be- träffande dessa relationstal. För bedömning av ev. utbyggnads- behov behövs dessutom uppgifter om befintliga anläggningars (vattenverk, ledningssystem) kapacitet och nuvarande utnyttjnim; grad.

• Sida 66
•  Original

Avlopps- och vattenvärdsplanering Avloppsanläggningarnas behövliga kapacitet bestämmes i allmänhe på grundval av beräkningar över vattenkonsumtionen med visst ti

lägg för grundvattentillskott. Härvid sker som regel särredovis

ning av hushållsvatten och industrivatten av olika förorenings grad. Dessa beräkningar kräver därför förutom de data som berörs i föregående avsnitt uppgifter om indutriavloppsvattnet. Dessutd fordras om utbyggnadsbehovet skall kunna bedömas data om nuvaran de avloppsreningsanläggningars kapacitet.

Vattenvårdsplaneringen avser ju närmast att skydda ytvattnet i sjöar och vattendrag så att de blir lämpliga ur fritidssynpunkt som råvattenkällor m.m. För denna planering behövliga data synes utöver vad som kan erfordras beträffande den allmänna befolkning och näringslivsutvecklingen, främst böra insamlas genom special- undersökningar av olika slag.

• Sida 67
•  Original

FRITIDS- OCH NATURVÅRDSPLANERING

Fritidsbebyggelse, dimensionerings- och lokaliseringsplanering.

Vid den regionala planeringen av fritidsbebyggelse är och kommer frågan ofta att vara inte hur mycket sådan bebyggelse som behövs inom en viss region utan hur mycket som kan släppas fram med hän- syn till andra intressen (andra fritidsintressen, naturvård, nä- ringsliv m.m.). Vid bedömingar som avser situationen i enskilda regioner kommer därför efterfrågesidan i vissa fall troligen att bli av relativt sekundärt intresse. I många regioner, liksom för bedömningar på riksnivå, torde det dock bli nödvändigt med något slags behovsberäkningar för fritidsbebyggelsen. Sådana beräk- ningar har hittills redovisats i mycket ringa omfattning.

Ett exempel utgör dock 1962 års fritidsutredning (SOU l964:47 och 1965:19). Dennahar, förutom uppgifter över antalet fritids- hus (i huvudsak med länsvis fördelning) för åren 1960, 1961 och 1962, även redovisat vissa översiktliga beräkningar angående behovet av fritidshus fram till 1970. Den har också gjort vissa rekommendationer i fråga om huvuddragen i den framtida lokali- seringen av fritidsbebyggelsen. För den regionala planeringen torde dock ofta mera detaljerade beräkningar vara önskvärda.

Med hänsyn till avsaknaden av mera utvecklade metoder har arbets- gruppen dock vid sina bedömningar av databehovet ansett det rim- ligt att tills vidare utgå från, att en utredningsmetodik som i huvudsak följer den av fritidsutredningen använda, kommer att" tillämpas. Behovet av fritidshus bedömes enligt denna metod med utgångspunkt från främst befolkningsutvecklingen (lämpligen anta- talet hushåll av olika kategorier såsom i de kommunala bostads- byggnadsprogrammen) i tätorterna i kombination med antaganden om hur stor del av hushållen som kommer att efterfråga fritids- hus. Uppskattningar av sistnämnda slag göres därvid med utgångs- punkt från uppgifter om tätortshushållens nuvarande innehav av fritidshus, samt förändringar härutinnan jämte uppgifter om in- komster per hushåll, bostadsbeståndets sammansättning i tätorter-

na, bilinnehav m.m.

En nännare precisering av databehovet kan enligt arbetsgruppens uppfattning inte ske förrän en vidareutveckling av prognosmeto-

derna ägt rum.

• Sida 68
•  Original

I fråga om lokaliseringen av det beräknade behovet av fritidshus torde tätortsinvånarnas nuvarande preferenser ifråga om ortsval för fritidshusen ge en första vägledning. Uppgifter behövs där- för dels om fritidshusens nuvarande utbredning dels om ägarnas

hemort. Eftersom vissa fritidsområden är gamla - ev. mogna för, ; sanering eller i varje fall orationellt utnyttjade, i vissa fall illa utrustade - vore för bedömningar eller omstrukture— ringar av sådana områden uppgifter om fritidshusens ålder, stor- lek och utrustning av intresse.

Som bekant sker ständiga förskjutningar i utnyttjandet av bebyg- gelse för fritids- resp. permanenta ändamål. Permanentbebyggelse i glesbygder och vissa kusttätorter övergår till fritidsändamål och i vissa områden med fritidsbebyggelse sker en gradvis för- ändring till permanenta bostäder. Uppgifter om dessa förändringar är av stort intresse både för fritidsplaneringen och för bostads- planeringen.

Det här diskuterade databehovet kan alltså sammanfattas sålunda: fritidshus efter antal, storlek, ålder och utrustning; ägare ef- ter hemort; samt antal hushåll efter storlek och inkomster i tätorterna, bilinnehav, samt för befolkningsprognoser för tät- orterna behövliga data (jämför härvidlag 4.1.2.). Slutligen skul— le behövas data som gör det möjligt att bedöma övergången av per— manentbostäder till fritidsutnyttjande och omvänt.

För bedömningar av vad ett framräknat behov av fritidshus kan betyda rent fysiskt ifråga om markbehov behövs vidare uppgifter om fritidsbebyggelsens nuvarande "arealkonsumtion", liksom för dess olika delfunktioner, samt om förändringarna i denna variabel

an. 4.6.)

4.8.2. Turismen De undersökningar om turismen i Sverige, som hittills presente- rats och som har intresse för den regionala planeringen, har i första hand ägnat sig åt att klarlägga det kommunalekonomiska utbytet av turismen. Under senare år har ett stort antal sådana undersökningar gjorts. Då utfallet avdylika undersökningar kan väntas inverka på kommunernas inställning till turismen och på deras villighet att planera för denna får dessa undersökningar givetvis betydelse även för den regionala planeringen.

• Sida 69
•  Original

Vid beräkningar av ett områdes inkomster från turismen har i huvudsak två olika metoder använts. Den ena metoden benämnes inkomstmetoden eftersom den bygger på insamling av data från dem som har inkomster från turister. Exempelvis har man genom intervjuer med berörda företagare etc. sökt klarlägga hur stor andel avxbras omsättning som härrör från turisternasinköp. (Eriksson-Wikström 1961).

Den andra metoden för att beräkna turismens ekonomiska betydelse går ut på att man försöker bestämma turisternas sammanlagda ut- gifter inom ett visst område genom insamling av uppgifter från turisterna, exempelvis genom intervjuundersökningar på urvals- basis. (Eriksson-Wikström 1961, Nyqvist 1960). I något fall har uppskattningar av turistutgifterna i ett visst område grundats på data om antalet turister (övernattningar och dylikt) av olika kategoriEr inom området, vilka data sedan multiplicerats med upp

gifter om dygnsutgifterna per turist enligt undersökningar av— seende annan del av riket, vilka bedömts användbara efter viss korrigering (Finnveden 1960, SOU 1963:45).

I princip skall inkomst- och utgiftsmetoderna ge samma resultat. Inkomstmetoden baseras på uppgifter om omsättningen i kronor räknat för t.ex. inkvarteringsställen, serveringsställen, detalj handelsbutiker, kommunikationsanordningar, övriga serviceorgan som t.ex. bilverkstäder, frisörer etc. Härtill kommer sedan en uppskattning av hur stor andel av omsättningen inom resp. bransd som hänför sig till turister. Utgiftsmetoden kräver data om an- talet turister av olika kategorier inom ett visst område. Det kan därvid vara lämpligt klassificera dessa efter övernattnings- sätt- t.ex. övernattning på hotell och pensionat, i fritidshus

i tält och husvagnar, hos släkt och vänner etc. Det har nämligen konstaterats att utgifterna per turist varierar kraftigt med övernattningssättet. För att blysa belastningen på turistanlägg- ningar och serviceapparat i övrigt behövs dessa uppgifter förde- lade över året. Dessutom behövs givetvis data över turistanlägg— ningarnas kapacitet.

Enligt arbetsgruppens uppfattning torde utgiftsmetoden i regel vara både billigare och tillförlitligare än inkomstmetoden och

• Sida 70
•  Original

och därför att föredraga. Därtill kommer att data om antalet turister av olika kategorier (övernattningar) som behövs vid användning av utgiftsmetoden ändå erfordras för beräkning av

det fysiska kapacitetsutnyttjandet inom turistindustrin. Arbets-

!

gruppen anser av dessa skäl att databehovet för denna typ av ut-W redningar bör bedömas med utgångspunkt från utgiftsmetoden.

Om egentlig planering skall kunna bedrivas ifråga om turistan- läggningarnas lokalisering och dimensionering krävs prognoser för "turistindustrins" utveckling inom olika regioner. Det före- faller inte utsslutet att en användbar prognosmodell skulle kunna konstrueras där utvecklingen inom ett visst turistområde gjor- des beroende av t.ex. befolknings- och inkomstutvecklingen inom andra regioner med vilka vissa turistsamband kunnat konstateras. För närvarande vet vi emellertid inte om denna väg är framkomlig, dvs. om så stabila relationer turistregion/avnämareregion finns att man på grundval av utvecklingen i de senare kan bygga upp en prognos över turismens utveckling i den förra. Sannolikt har vi att räkna med ett mycket komplicerat mönster av samband, i vilket snabba förskjutningar kan äga rum och där utlandets in- verkan både som marknad för turistnäringen i Sverige och som kon- kurrent till denna kommer att få stor htydelse för modellens till förlitlighet.

Arbetsgruppen håller därför för troligt att de behövliga progno- serna i varje fall tills vidare måste grundas på trendanalyser över t.ex. utvecklingen av antalet övernattningar för olika tu- ristanläggningar, av dygnsutgifterna per turist (uppskattade en- ligt utgiftsmetoden) och av turistomsättningen inom olika områ- den. På grundval av dylika prognoser torde sedan turistverksam- hetens behövliga kapacitet, nyinvesteringsbehov och arealbehov kunna bestämmas. Utöver nyss berörda data erfordras därvid upp— gifter om turistanläggningarnas nuvarande kapacitet, investe- ringar och arealinnehav.

Databehovet för planering för turismen synes alltså kunna samman- fattas sålunda: KontinuerligLredovisning av antaletinrister av olika kategorier med fördelning över året, data över dygnsutgif- terna för olika turistkategorier samt uppgifter om turistanlägg—

• Sida 71
•  Original

4.8.5.

Naturvårdsplanering Naturvårdsplaneringen har till huvudsaklig uppgift dels att sä-

kerställa nya naturvårdsobjekt, som kan vara betingade av veten- skapliga intressen eller av allmänhetens behov av fritids- och Strövområden, dels att svara för landskapsvärden så att exploa- teringar av olika slag inte verkar förfulande på landskapsbilden. Någon egentlig planeringsmodell i vilken denna komplicerade mål- sättning kan belysas kan inte sägas existera för närvarande.

Det förefaller emellertid arbetsgruppen troligt att en "prognos- modell", som skall kunna bli användbar för naturvårdsplaneringen måste belysa olika intressens markbehov, såväl markanvändningen inom olika delar av näringslivet som markbehoven för bostads- bebyggelse, fritidsändamål etc. Som grundval för en sådan mark- användningsprognos måste ligga grundläggande regionala närings— livs- och befolkningsprognoser av i huvudsak det slag som berörts under 4.1.2. Härtill måste emellertid knytas bedömningar av vilkm förändring i markanvändningen inom olika sektorer av samhäusli- vet som en viss näringslivs- resp. befolkningsutveckling kan kom- ma att ge upphov till. Även om man måste räkna med att en sådan modell som prognos betraktad måste bli mycket osäker skulle dai dock kunna ge vissa för naturvårdsplaneringen betydelsefulla upp- lysningar om var riskerna för en ur naturvårdssynpunkt negativ förändring av markanvändningen är störst.

Arbetsgruppen vill ichtta sammanhang också beröra ett special- problem med anknytning till naturvårdsplaneringen nämligen exploa teringen av sand och grus.

När det gäller exploateringen av vissa naturtillgångar som sand och grus synes tillgångssidan lämpligen få belysas genom special- undersökningar. Behovet av sand och grus torde kunna beräknas med utgångspunkt från tendenserna i den hittillsvarande förbrukningen inom ohka regioner samt med användande av prognoser för närings- liv samt investeringar i industribyggnader, bostäder, trafikleder etc. som berörts i andra sammanhang i denna utredning (Jfr. 4.1.2 4,5 och 4.6).

• Sida 72
•  Original

Data som behövs för den mera översiktliga planeringen ifråga om industrins lokalisering har redovisats under 4.2. "Lokaliserings planering". I detta avsnitt skall något beröras den mera detalje rade planeringens behov av data.

Vanligen beräknas storleken på industriområden med utgångspunkt från prognoser över antalet sysselsatta, i allmänhet med uppdel— ning på olika branscher, samt med utnyttjande av en kvot för mark behov per sysselsatt (Forbat 1962 och Wästlund 1965).

Försök har även gjorts att använda saluvärdet (Holm 1964) och förädlingsvärdet i kombination med uppgifter om antalet syssel— satta (Se bilaga2 a) såsom utgångspunkt för sådana beräkningar. I en nyligen redovisad undersökning (Wästlund 1965) konstateras samvariation föreligga mellan följande variabelpar: markyta - antal sysselsatta, lokalyta - antal sysselsatta, markyta - salu- värde, lokalyta - saluvärde, markyta-förädlingsvärde, lokalyta- förädlingsvärde samt lokalyta—markyta. Kvoterna mellan dessa storheter betecknas dock som relativt otillförlitliga. Mest till— förlitliga ur planeringssynpunkt anses kvoterna lokalyta — antal sysselsatta och lokalyta _ saluvärde vara. Vid ändamålsenlig branschindelning rekommenderas en kvot markyta - antal sysselsat- ta till försiktig användning.

I samma undersökning påtalas också an;markutnyttjandet varierar med industriområdets belägenhet (exploateringsgraden av "väl be- lägna" industriområden är högre), vilket givetvis påverkar de ove berörda kvoterna. Det förhållandet att inte enbart tomtens stor- lek utan även dess form (djup) påverkar exploateringsmöjligheter- na inverkar också på kvoterna.

För planering av industriområden skulle, om man kan utgå från samvariation som berörts ovan, behövas en prognos för näringsli- vet som redovisar sysselsatta inom olika industribransher samt eventuellt även saluvärdet och dess utveckling. Om inte enbart markbehovet skall belysas utan även behovet av lokalytor ökar trt ligen tillförlitligheten om i prognosen en uppdelning kan göras på sysSelsatta inom administration och övriga sysselsatta (Wäst

• Sida 73
•  Original

lund 1965). Den behövliga prognosen torde därför med vissa Juste- ringar bli av den typ som redovisats under 4.1.2.2. med därav följande databehov. Det därutöver tillkommande statistikbehovet skulle vara uppgifter om industrimarkens och industrilokalernas

omfattning.

Göteborgs stads statistiska kontor har anmärkt att förekomsten av skiftesarbete även måste beaktas i beräkningar av det slag

som berörts ovan.

• Sida 74
•  Original

PLANERING FÖR ENSKILD SERVICE

Synpunkter på databehovet för översiktliga beräkningar av syssel-

sättningen och dess förändringar inom serviceverksamheterna har lämnats under rubriken "Grundläggande befolknings- och närings-

livsprognoser" (se 4:l:2). I detta avsnitt kommer serviceverksam- heterna att betraktas mera ur detaljplaneringens synvinkel. Här- vid kommer att beröras databehovet för bedömning av serviceverk— samhetens dimensionering och anspråk på lokal— och markutrymme samt för dess lokalisering.

4.lO.l Detaljhandel m.m.

Här skall två närbesläktade metoder.©r beräkningar beträffande

detaljhandelns dimensionering beröras, en mera överslagsmässig, som kommit till användning i åtskilliga generalplaner och en me- ra detaljerad som prövats av Per Holm bl.a. för Gävle och Växjö.

Den enklaste approcimeringen av underlaget för serviceverksam- heten kan erhållas genom bestämning av antalet invånare inom det område som skall betjänas. Eftersom centralortsbefolkningen er- farenhetsmässigt svarar för en rdativt sett större del av omsätt- ningen än omlandsbefolkningen kan beräkningarna förbättras genom att centralortsbefolkningen och omlandsbefolkningen ges olika vikter i underlagsberäkningarna. En ytterligare förbättring torde i regel uppnås om man också tar hänsyn till imkomstnivån i den berörda regionen i förhållande till den för riket genomsnittliga. Beroende på inkomstnivån i regionen Justeras därvid kundunderla- get uppåt eller nedåt. (Hamrin 1962).

Eftersom inte alla typer av detaljhandel och andra slag av servic» inrättningar i lika grad vänder sig till hela befolkningen kan vidare vid beräkningar avseende enskilda branscher bättre bedöm- ningar av kundunderlaget ofta göras genom utnyttjande av uppgif- ter om befdkningens ålderfördelning, socialgruppsfördelning, nä— ringsgrensfördelning, bilinnehav m.m.

• Sida 75
•  Original

I den här berörda enklare modellen sättes ett enligt någon av ovanstående metoder bestämt "kundunderlag" sedan i relation till nuvarande butiksfasadlängd eller butiksyta. Eventuellt göres därvid uppdelning på olika servicebranscher eller typer av affä- rer. Vidare görs för prognosen antaganden om utvecklingen av bu— tiksfasadlängd elkrbutiksyta per kund (ev. med uppdelning på branscher ellercnika typer av affärer). Dessa antaganden appli- ceras sedan på tillgängliga prognoser över befclkningsntveckling- en i centralort och omland, varigenom en uppskattning om det fram tida behovet av butiksutrymmen i centralorten erhålles. Med led— ning av dessa beräkningar uppskattas sedan också detaljhandelns markbehov (jämf. 4.5 behovet av parkeringsplatser).

Databehovet för denna variant kan alltså sammanfattas sålunda. Data för befolkningsprognos (se 4.1.2) för centralorts- och omlandsbestämningar (se 4.1.5), uppgifter om inkomst per invå- nare, eventuellt med fördelning på näringsgrenar, data om bil- innehav, uppgifter om butiksfasadlängd eller butikslokalyta med uppdelning på branscher och/eller affärstyper samt slutligen uppgifter om av detaljhandeln disponerad resp. utbyggd tomtyta.

I ett antal utredningar har som ovan nämnts en mera detaljerad metodik prövats (Holm 1960 och 1962). Denna går ut på att man bestämmer detaljhandelns lokalbehov via beräkningar av den fram- tida omsättningen inom detaljhandeln. Som underlag för bestäm- ningen av omsättningen användes då prognoser för det framtida befolkningsunderlaget, över inkomsten per invånare samt över den andel av inkomsten som kan tänkas komma att användas för detaljhandelnsinköp.

Vid bestämning av den senare faktorn kan underlaget vara detalj- handelns nuvarande omsättning samt riksprognoser över konsum- tionens utveckling m.m Givetvis skulle det för beräkningar av det framtida lokalbehovet etc. innebära en förbättring om prog- noser över den regionala konsumtionsutvecklingen kunde göras på sätt som diskuterats i bilaga 2 a. Liksom vid beräkningar av kundunderlaget i det förra alternativet är det motiverat att vid beräkningar av omsättningsunderlaget för en viss centralort ta hänsyn till det avtagande inflytande som centralorten har inom sitt omland.

• Sida 76
•  Original

Sedan omsättningens förändring inom detaljhandeln beräknats, bestämmes behovet av lokalytor genom att man på detta tal appli- cerar antaganden (prognoser) över förändringen av omsättningen per ytenhet.

Den berörda tekniken kan givetvis även användas vid undersök- ningar som rör enskilda branscher om för detta ändamål anpassade data kan erhållas. Lys. bland annat omsättningssiffror och nu- varande lokalytor fördelade på olika branscher och/eller affärs- typer. Holm använder uppdelningen livsmedelsbutiker, övriga när— hetsbutiker, butiker för försäljning av kläder, skor och bilar, övriga centrumbutiker samt varuhus.

Denna variant kräver alltså, utöver de data som presenterats tidigare i åtta kapitel, uppgifter om omsättningen inom detalj- handeln med uppdelning på branscher eller olika typer av affärer samt vid hög ambitionsgrad data för belysning av den regionala konsumtionens utveckling.

För översiktlig bestämning av den lämpliga lokaliseringen av en viss serviceinrättning har oftast använts uppgifter om olika orters läge i "centralortshierarkien" (se 4.1.3) data om kommu- nikationer, trafikleder och deras kapacitet, bilinnehav etc. För diskussionen ifråga om detaljlokaliseringen inom en uss tätort kan detaljuppgifter om t.ex. resandefrekvensen vid en viss håll— plats för kollektiva transportmedel vara av stort värde. Specielu i storstäderna, men även i andra orter med stor arbetskraftspend- ling, där endast en del av befolkningen bor direkt intill ar- betsplatserna men ofta gör sina detaljhandelsinköp där, blir uppgifter om dagbefolkningens storlek, inkomst etc. av stort intresse för bestämning av kund— eller omsättningsunderlag för lokalisering— och dimensioneringsbedömningar.

Till tidigare berörda data bör därför här fogas uppgifter om dagbefolkningens storlek och inkomster.

• Sida 77
•  Original

De här diskuterade förfaringssätten för bestämning av detaljhan- delns omfattning och lokalisering kan i sina huvuddrag även tillämpas på andra slag av serviceinrättningar. Beroende på des—

sa inrättningars funktion kan underlaget bestämmas på grundval

av totalbefolkningens antal, vissa delar av den, dess inkomster etc. Relationerna befolknings— eller inkomstunderlag, servicein-

rättningens kapacitet, golvyta, tomtyta behöver då belysas med lämplig statistik.

Detaljhandelns kapacitet har i det föregående uttryckts som om-

, sättning i krono_ eller direkt i golvyta eller butiksfasadlängd. Motsvarande data erfordras för t ex biografer. teatrar. hotell. , idrottsanläggningar etc. Kapacitetsmåttet kan då i många fall bättre uttryckas med t.ex. uppgifter om sittplatser och årlig ( publikfrekvens än med data om omsättningen i kronor.

( I många fall torde det bli nödvändigt att justera här beskrivna * beräkningar med hänsyn till att underlaget, räknat i omsättning , eller invånareantal, kommer att variera under årets olika delar till följd av inverkan från turismen. Jmf. 4.8.

Sveriges köpmannaförbund använder en metodik i sin planering som i stora drag ansluter till de förfaringssätt arbetsgruppen be- skrivit. Beräkningarna grundas på fyra huvudfaktorer: Befolk- ningsunderlag, komsumtionen per capita, fördelningen av inköpen över året samt på olika branscher samt yteffektiviteten inom de— taljhandeln. (omsättningen per m2 totalytw. Det i anknytning till denna modell redovisade databehovet framgår i huvudsak av arbets- gruppens preliminära genomgång.

Geografiska institutionen vid Göteborgs universitet framhåller att i fråga om den enskilda servicen liksom ifråga om hälsovårds— planering m.m. hade i högre grad bort påpekas behovet av detalj— redovisade åldersdata eftersom konsumtionen av tjänsterna varie— rar starkt genom ålderscykeln.

• Sida 78
•  Original

4.10.2. Partihandeln

Med hänsyn till partihandelns mindre bundenhzt till befolknings- underlag etc. är det svårare att finna lämpliga prognosmetoder för dess utveckling än vad fallet är för detaljhandeln: Det anns' i dag två betydelsefulla utvecklingstendenser inom partihandeln, som i varje fall delvis får inflytande på databehovet för dimen- sionerings- och lokaliseringsdiskussionen ifråga om denna verk- samhet. Den ena är att det för en stor del av partihandeln sker en kraftig koncentration till ett fåtal platser i landet, den andra är att hela butikskejor anknytes till distributionscentra- ler i tämligen fasta mönster, något som speciellt gäller livsme- delshandeln. I det senare fallet blir ju den direkt anknytna de- taljhandelns utveckling avgörande för partihandelns dimensione— ring och 1okahsering, varför samma metodik som redovisats under 4.lO.1 torde kunna användas med viss justering. Detta torde vara fallet även för stora delar av den till storstadsområdena kon- centrerade partihandeln. Härvid synes dock inte en lika kraftig regional differentiering av bakgrundsinformationen erfordras som beträffande detaljhandeln. Däremot torde en detaljerad upp- delning av omsättningen efter branch eller varuslag vara önsk-

värd.

För att i förekommande fall den under "Detaljhandeln" använda metodiken skall kunna tillämpas även på partihandeln, fordras utöver de data som berördes under 4.10.1 uppgifter om parti- handeln efter bransch ifråga om omsättning, lokal- och tomtytor.

En specialfråga vid planeringen inom partihandeln är frågan ef- ter vilka principer man i förekommande fall indelar landet el- ler delar därav i försäljningsdistrikt. Ofta torde därvid någon av de under 4.1.) redovisade metoderna för centralitets- och omlandsbestämningar (Arpi-Hall 1964) komma till användning.

• Sida 79
•  Original

Vid planeringen för den indelning av riket i s.k. kommunblock

som fastställdes av Kungl. Maj:t 1964 utgick man från att dessa

enheter skulle bestå av s.k. centrerade regioner med visst be-

folkningsunderlag. varje enhet kom därför i princip att beståave1 centralort och dennas omland mätt på viss nivå och anpassat till

tidigare kommun- och församlingsgränser. Eftersom den centrerade regionen i allmänhet väl avspeglar kommunikationernas, de sociala

knntakternas m.m. inriktning kommer den sannolikt att användas

även i fortsättningen som hjälpmedel vid avgränsning av lämliga

administrativa enheter av olikaslag.

I kungörelsen angående landets indelning i kommunblock (SFS 1962z55) stadgas att det för varje län skall finnas en av Konung-

en fastställd plan, som utvisar den med hänsyn till befolknings-

förhållandena och den ekonomiska utvecklingen ävensom de kommuna-

la förvaltningsuppgifternas omfattning och beskaffenhet samt för-

hållandena i övrigt lämpligaste indelningen av länet i kommuner. Med hänsyn till de förändringar som kan ske i här berörda avseen- den kan ändringar i den 1964 fastställda planen komma ifråga. statistikbehoven för en sådan planering äger alltså fortfarande giltighet, i synnerhet som i stort sett samma data synes kunna komma till användning när det gäller planeringen för administra- tiva enheter av annan storlek.

Statistikbehovet för här berörd planering sammanfattas sålunda: data som underlag för omlandsavgränsningar (se 4.1.5) samt data för befolkningsprognoser. Eftersom administrativa enheter med ett väl differentierat näringsliv ofta eftersträvas, i varje fall

på kommunnivå, kan den behövliga befolkningsprognosen lämpligen vara av under 4.1.2 redovisat slag, med därav betingat databehov.

• Sida 80
•  Original

SAMMANFATTNING AV DATABEHOVET: REDOVISNINGSENHETER OCH REDOVIS- NINGSINTERVALL.

Sammanfattning av databehovet.

Arbetsgruppen har i bifogade två matriser (tabellerna 5 a och 5 b) i sammanfattning redovisat behovet av data för olika sektorer inom samhällsplaneringen sådant det framkommit vid genomgången tidigare i avsnitt 4. I de båda matriserna har för överskådlig- hets skull vid sammanställningen av statistikbehoven, sådana de redovisas i avsnitt 4, vissa förenkligar och schematiseringar måst göras. Sålunda har databehovet för centralitetsbestämningar och omlandsavgränsningar inte särbehandlats. Vidare har i vissa fall endast ett "databehov" medtagits när flera alternativ före- legat. Rubriceringen har av utrymmesskäl måste göras ofullstän- dig, men den följer, beträffande matriSens rader, i huvudsak rub- rikerna i avsnitt 4 (statistikbehov) och avseende dess kolumner rubrikerna i avsnitt 5 (Dataproduktion). Viss bristande överens— stämmelse mellan redovisningen i avsnitt 5 och matrisen finns på så sätt att en viss datatyp i matrisen kan uppträda under mer än en huvudrubrik medan den i avsnitt 5 i allmänhet behandlas på endast ett ställe. I sammanställningen upptas inte de flödes- data som behövs för regional "input-outputanalys”. Som framgår kommer valet av befolknings- och näringslivsprognos att i stor omfattning bestämma databehovet inom resp. planeringssektor. I tabell 4 redovisas de1mot detta behov svarande nuvarande data- produktionen på regional nivå. Som synes är de redovisade beho- ven i åtskilliga fall betydligt större än tillgången.

• Sida 81
•  Original

_. S ärbehandlade PLANERIhG s

Jordbruk m.m. Industri Byggnadsv. Servicenär. S ukvård Barntill Persontraf. Godstraf. Bostadsförsör n. Vattenförsör n. Fritidsbebygg. Industriomr. Detal handel Partihandel

der kön civilstånd Födda kön Döda der kön Infl. Ider kön Utfl. ålder kön Inkomst ålder kön Bilinnehav ålder kön b 1 der ön

TOTALBEFOLKNING

Antal medlemmar Mödrar Inkomst

Boendeform Bilinnehav

Innehav av ri

U t andetid r år

HUSHÅLL

Yrke kön ålder Utbildn kön der Pendl

Yrkesväxl

Pensione

Nattbef.

der kön civil Inkomst

f

Därav övertid

lösa Arbetare —män

ser Tillsatta latser

. or r i'komb. m. kvalitet S lit

Värde siskt måt

Förädl Saluvärde

si mått

Grödor Ha H ur antal

Arbetsinsats

vver Arbetsinsats

iskt mått varor f siskt mått Råvaror värde R . ind. . index

Industri

de Produktionsvolym

. f siskt

Y

Omsät eft. affärs artihandel omsät

• Sida 82
•  Original

4.12

• Sida 83
•  Original

Särbehandlade prognoser

PLANERING

När stadsförsör

Vattenförsör

Avlo psre

Nat ”

S ukvård Obligat. Omskolningsv.

liv.1ok. skolor

UIVELI'

Fritidsbeb Servicenär. d svår Barntills'n Persontraf. Godstraf. ustriomr. Detal handel Partihandel Arbetskraftsutb. d

itetsmått

Förskolor Alderdomshem S ukhus

Näri . kvalitetskrav

Anslutna hushåll

storlek kvalitet ålder

Värde

Storlek Ålder Kvali tet

Värde Fabrik lokal a l okal

färs— etc. r 1' out

slokaler

Trafikano El. och kraft C

Traf Bostäder ti Övr. fritidsarealer Indust Enskild service Komm. och statl. service

0.

resande tal bilar Godsmängd

• Sida 84
•  Original

4.12

• Sida 85
•  Original

Tabell 4 Jämförelse mellan databehov och datatillgåpg.

Som redovisade upptages endast data som är tillgängliga för kom- mun eller mindre enhet (gäller ej trafikflödesdata).

* Databehov Datatillgång Redovisning Redovisning sak- nas men grundda- ta finns Årlig Längre Ärlig Längre interv. interv TOTALBEFOLKNING Antal, ålder, kön l l Givilstånd 1 l Födda, antal 1 Födda, antal och kön l Döda, antal 1 Döda, kön, ålder, civilstånd l Ut- och inflyttade ( antal, kön och ålder 1 * Ut- och inflyttade civilstånd 1 Inkomst Delvis Inkomst i komb. med ålder 1 Bilinnehav 1 Utbildning Delvis HUSHÅLL

Hh. efter föreståndarens ålder, civilstånd 1 Hh. efter familjemedlemmarnas ålder och sysselsättning l

Förvärvsarbetande kvinnor i komb. med antalet barn (0-10 år) efter ålder (ettårsgruppen) l

Hh. efter inomst

Innehav av fritidshus med angivande av läge (kommun)

Bilinnehav Delvis

• Sida 86
•  Original

Databehov Datatillgång Redovisning Redovisning sak- nas men grunddat finns årlig Längre Årlig Längre interv. interv. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande Nattbefolkning Antal efter näringsgren Delvis 1 Ålder, kön, civilstånd 1 Utbildning Delvis Yrke Delvis Dag bef.lefter näringsgren, ålder ochkön l

Jordbruksföretagare efter ålder i komb. med bruknings- enheternas storlek 60 Delvis

Pensioneringsålder efter nä— ringsgren Arbetsförmedlingsverksamhet Antal arbetssök. efter ålder, kön, näringsgren och utbildn. l Arbetsförmedlingsverksamhet (Lediga platser, tillsatta plat-

ser, arbetskraftsomsättning)

Löner Efter näringsgren Delvis

PRODUKTION

Jordbruk Åker och betesareal l l

Brukningsenheter efter storlek (komb. åker och skogsinnehav) delvis l Producerade grödor l Husdjur l

Råvaruförbrukning (gödningsmedel m.m.

Produktionsvärde

• Sida 87
•  Original

Redovisning

Ärlig

Skogsbruk

Skogsareal efter ägare Tillväxt

Avverkning Produktionsvärde

Fiske Landad fångst ton värde

Industri efter bransch Prod. förädlingsvärde

Förbrukning av råvaror, här fabrikat, el. och bränsle, värde

Prod. och förbrukning i fy- siskt mått

Byggnads- och anläggningsv. Prod. föräilingsvärde Prod. i fysiskt mått (volym, yta etc.) Råvaruförbrukning värde och fysiskt mått

Enskild serviceverksamhet efter branscher

Omsättning (detalj- och par- tihandel) Andra kapacitetsmått (sitt- platser etc.)

Kommunal och statlig service- verksamhet

Omsättningsvärde och/eller "fysiskt" kapacitetsmått be- roende på verksamhetens art. (skolor, ålderdomshem, sjuk— hus etc.) Delvis

Redovisning saknas men grunddata fhr

Längre Årlig Längre interv.

• Sida 88
•  Original

Databehov

Datatillgång

Redovisning Redovisning sak nas men grund- data finns

Vättenförbrukning hushåll

Vattenförbrukning närings- liv efter bransch, kvali- tetskrav

Vattenprod. kommunal an- läggning

Vattenprod. enskild anlägg- ning Till avloppsrening anslutna pers.

Avloppsreningsverk, kapacitet

Turiststatistik

Antal övernattningar av olika slag (hotell, pen- sion, tält etc.)

Dygnsutgift per turistka- tegori

KAPITALSTOCK OCH INVESTERINGAR Permanentbostäder

Kapitalstock alt. brandförsäk- ringsvärde

Investering under året Färdigställda lägenheter Beståndet av lägenheter efter:

Hustyp Storlek (rumsenheter el. vå- ningsmor)

Utrustning - kvalitetsgrupp Hyra

Fritidsbostäder Storlek

Ålder

Utrustning Utnyttjandetid per år

Årlig Längre Årlig Längre interv. interv.

Delvis

l

l

• Sida 89
•  Original

Databehov

Datatillgång

Redovisning Redovisning sä( nas men grund— data finns Årlig Längre Årlig Längre interv. interv.

Byggnads- och anläggnings- investeringar inom närings- livet.

Industribyggnader efter branch

Kapitalstock brandförsäk- ringsvärde

Investeringar under året Fabrikslokalyta Lageryta

Kontorsyta

Lekaler för enskilda.service= ändamål efter bransch

Kapitalstock brandförsäk- ringsvärde Investeringar under året Butikslokalyta

Lager

Kontor

Investeringar i maskiner och transportmedel Investeringsvärde

Antal bilar

Kommunala och statliga in-

vesteringar Årliga investeringar efter verksamhetsgrenar Delvis MWWMAHMWH Antal skattekronor. Fys.

och jur. pers. l Utdebitering

Statliga skattebidrag (utjämningsbidrag) 1 Län l Utgifter efter verksamhet Delvis

• Sida 90
•  Original

Databehov

MARKANVÄNDNING (icke areella näringsgrenar)

Tätorternas totalareal

Trafikarealer, vägar, hamnar,

vägar, järn- flygfält

Bostadsarealer

Arealer för fritidsbebyg- géSe Övriga fritidsarealer

Arealer för industri efter bransch utnyttjad resp.disp.

Arealer för enskild service efter bransch

Arealer för kommunal och statlig service och admi- nistration med uppdelning efter verksamhet

TRAFIK

Följande data efter katego- rier av transportmedel

flöde flöde

Antal fordon, Antal personer,

Godsmängd, flöde Antal personer, destination Antal fordon, destination

Godsmängd, destination

Datatillgång

Redovisning saknas men grunddata finn

Redovisning

Årlig Längre interv.

Årlig Längre interv.

1 Delvis

l Delvis Delvis

• Sida 91
•  Original

4.12.2.

Redovisningsområden. Arbetsgruppen har i sin genomgång av databehovet under 4.1 -

4.11 endast,i undantagsfall berört frågan om för vilka geogra-

fiska områden statistik skall produceras. Det har befunnits mest ändamålsenligt att, bl.a. för undvikande av upprepningar, kon- centrera behandlingen av dessa frågor till detta avsnitt av ut- redningen.

Samhällsplanering bedrivs som framhölls i avsnitt 5 på flera olika nivåer inom statlig och kommunal förvaltning med varieran- de detaljeringsgrad. Data behövs därför för att belysa situation- en inom olika administrativa områden till vilka viktigare be- slutsfunktioner är knutna t.ex. kommuner/kommunblock och län. Det är emellertid uppenbart att nuvarande administativa områden i många fall, t.ex. för underlagsberäkningar för service av oli- ka slag är olämpliga. Planeringsregioner som övertvärar admi- nistativa gränser förekommer därför ganska allmänt.

Flera försök har gjorts att avgränsa särskilda för planeringsän- damål lämpade statistikredovisningsregioner (se t.ex. arbets- marknadsstyrelsens A-regioner, samma verks riksregioner och sta- tistiska centralbyråns förslag till S-regioner). En särskild ar- betsgrupp inom ERU har utarbetat ett förslag omfattande 70 re- gioner sammansatta av hela kommunblock. Statistiska centralbyrån har uttalat sin avsikt att använda dessa regioner för sin sta- tistikredovisning och rekommenderat även andra statistikprodu- center att använda dessa.

I en promemoria som utarbetats inom ERU i anslutning till detta regionförslag framhålles att regioner av denna typ inte skall uppfattas som planeringsregioner i administrativ bemärkelse även om den statistik som redovisas på dem kan ha betydelse för pla- neringsverksamheten på många områden. Många gånger kan det vara nödvändigt eller lämpligt att avgränsa särskilda undersökningsa områden för vissa enskilda planeringsändamål. Med hänsyn härtill kan statistikredovisning för kommunblocksregionerna inte ersätta redovisning för mindre enheter. En fortsatt detaljstatistik för

• Sida 92
•  Original

kommuner, församlingar, tätorter m.m.måste därför bibehållas och utgöra grundval för den regionala planeringen bl.a. på läns- planet och för skapande av de för olika ändamål erforderliga pla neringsregionerna.

Arbetsgruppen anser det utan ytterligare motiveringar bestyrkt

att huvuddelen av den statistik som bedömes erforderlig för den regionala planeringen behöver produceras för de administrativa områden till vilka planeringsfunktionerna främst är knutna, näm- ligen kommuner/kommunblock och län. En ändamålsenlig planering för dessa enheter fordrar emellertid, av skäl som nyss berörts även data som belyser förhållandena inom dessa enheters olika delar. Vissa delar av den berörda statistiken behöver därför dessutom redovisas för församlingar och tätorter: beträffande trafik- och skolplanering m.m. även för delar av större tätorter.

Enligt arbetsgruppens uppfattning skulle emellertid denna detalj- planerings behov av statistisk information bäst tillgodoses ge- nom införande av koordinatsatta data. Sådana data skulle även vara till påtaglig fördel för den översiktliga planeringen.

Redovisningar gjorda med utgångspunkt från koordinatsatta data har hittills främst prövats ifråga om totalbefolkningen eller olika åldersgrupper inom denna, i första hand som ersättning och eller komplement till de sedvanliga befolkningsprickkartor- na. s.k. rutkartor finns för ett ganska stort antal län (t.ex. Kronobergs, Kristianstads, Blekinge m.fl.), även för vissa stä— der (t.ex. Gävle och Trollhättan).

I viss utsträckning har koordinatsatta data använts direkt i planeringsarbet t.ex. i pågående analyser av arbetskraftspend- lingen i Göteborgsregionen, som underlag för trafikplaneringen, men även i skolplaneringen. Påtaglgm är emellertid att koordi- natsatta data hittills endast använts i förhållandevis begrän- sad omfattning. Detta beror - förutom på attnetoden är förhål- landevis ny - sannolikt på att metoden ter sig mödosam och oeko- nomisk i fall där det är fråga om lösning av enstaka planfrågor.

• Sida 93
•  Original

Metodens fördelar framträder egentligen först när koordinatsätt- ningen blir tillgänglig på ett sådant sätt att den inte behöver ombesörjas av utredaren/planeraren för ett enstaka tillfälle. Trots den hittills begränsade användningen av koordinatsatta då- ta anser arbetsgruppen att fördelarna med denna metod är uppen- bara. Redan i samband med att Hägerstrand (1955) introducerade den berörde han något metodens fördelar för samhällsplanering och korologisk forskning. Arbetsgruppen, som anser att vad som då anfördes fortfarande ägergaltighet, vill sammanfatta förde- larna med koordinatsatta data sålunda:

Koordinatsatta data skulle:

l) göra det möjligt att erhålla mera detaljerade upplysningar om förhållandena inom administrativa enheter eller tätorter; det- ta har speciellt värde för tämligen detaljerade former av pla- nering. Fördelarna måste hä=vidlag bedömas som särskilt stora för trafikplaneringen och för sådan sektorsplanering i övrigt som berör trafikledernas utnyttjande i olika avseenden t.ex. för lokalisering av serviceinrättningar av olika slag.

2) ge möjligheter till i tiden konstanta redovisningsenheter, som blir oberoende av eventuella justeringar av administrativa gränser. Detta betyder givetvis inte att arbetsgruppen därmed anser att statistikredovisningen för administrativa enheter skulle bli obehövlig. Det är självklart att statistik måste produceras för de områden till vilka viktigare beslutsfunk- tioner är knutna.

5) öka möjligheterna till avgränsning av funktionella undersök- ningsområden. Den nu oftast praktiserade metoden att anpassa det från början som funktionellt betraktade undersökningsområ- det till administrativa gränser (kommun eller församling) med- för i många fall otillfredsställande approximationer och kan väntas göra så i ännu högre grad i framtiden efterhand som de administrativa enheterna blir större.

4) göra det lättare att konnektera data av olika slag, i synner- het i de fall sådana data beröres som inte redovisas för ad- ministrativa enheter.

• Sida 94
•  Original

6)

7)

av undersökningar som har anknytning till den regionala pla- neringen. Sålunda torde exempelvis en(ttaljerad kartering av

olika variabler lätt kunna genomföras. Vidare kan lösningar

på sådana planeringsproblem, som kräver hänsynstagande till ett stort och detaljerat grundmaterial och/ eller som kräver att ett fkrtal alternativ belyses, erhålles förhållandevis enkelt. Koordinatsatta data gör det också möjligt att utnytt— ja geometriska komponenter i databehandlingen t.ex. avstånd, riktning och yta. Exempel på fall där dessa fördelar kan ut- nyttjas är konstruktion av skolskjutssystem och alternativa beräkningar för lokalisering av olika såväl statliga som kom— munala och enskilda serviceinrättningar.

ge grundmaterial "ur vilket statistiskt korrekta stickprov kan tagas vid studiet av olika slags lägesförhållanden" (Hä- gerstrand 1955). T.ex. vid undersökningar angående inverkan på beteendet i olika avseenden av avståndet till olika ser- viceinrättningar, centralorter, arbetsplatser etc.

medföra möjligheter till förenkling av moment inom vissa sta- tistikproduktioner, t.ex. skulle tätortsavgränsningar kunna

genomföras automatiskt.

Med hänsyn till vad som här framhållits finner arbetsgruppen att statistik som behövs för regional planering i princip bör vara tillgänglig för församlingar, kommuner/kommunblock, tät- orter, delar av större tätorter, s.k. blockregioner och län. Vissa data bör dessutom koordinatsättas. Arbetsgruppen kom- mer att i avsnitt 5 i varje särskilt fall ange för vilka en- heter statistik av olika slag bör redovisas.

En särskild utredning (fastighetsregisterutredningen) har bl.a arbetat med frågan om införande av koordinater på fastighe— ter. Ett förslag i denna fråga har remitterats hösten 1966

och mötts av allmänt gillande. Förslag om inrättandet av ett centralt fastighetsregister med bl.a. koordinater för läges- bestämning av fastigheter har förelagts 1968 års riksdag.

• Sida 95
•  Original

Redovisningsintervall

Inom den del av samhällsplaneringen, som arbetsgruppen berört kan förekomma eller efterfrågas prognoser med i huvudsak två olika tidsperspektiv. Det är fråga dels om prognoser för en relativt kort tidsperiod på t.ex. 5 år eller något mer, dels om prognoser för en medellång period av 15 till 20 år. Ef- tersom livslängden på de investeringar, för vars dimensione- ring m.m prognoserna bl.a. användes, inte sällan är 50 år eller mera, finns det i och för sig behov av prognoser som bayser ett sådant tämligen långt tidsperspektiv. Någon teknik som gör det möjligt att för så långa perioder göra menings- fyllda prognoser för det slag av data som det här är fråga om finns dock f.n. inte.

En del prognoser med förhållandevis kort perspektiv revideras eller bör revideras vare år. Så kan vara fallet med kommunal

långtidsbudgetering och så är regelmässigt förhållandet ifrå— ga om de kommunala bostadsbyggnadsprogrammen. Sådana revide— ringar kräver att i varje fall väsentliga basdata om befolk- ning och näringsliv redovisas årligen.

Prognoser med medellångt perspektiv, 15 a 20 år, revideras f.n. inte årligen. Som regel sker revidering när nya mera betydelsefulla data blir tillgängliga t.ex. i samband med folkräkningarna. I den mån prognoserna användes som direkt underlag för planering och beslut grundas på dessa behöver man emellertid forlöpande kontrollera "utfallet” inom väsent- ligare delar av prognosen. Även om en sådan uppföljning inte ges karaktär av formell omarbetning eller revidering torde den i stor utsträckning fordra samma tillgång till aktuella data som krävs vid en revidering. Även för utnyttjandet avpnrp noser med medellångt perspektiv.?amstår det därför som ange- läget med en årlig redovisning av basdata om befolkning och näringsliv.

• Sida 96
•  Original

Utöver prognosperiokrns längd är det givet att föränderlig- heten hos resp. variabler är av betydelse för frågan om med vilka intervaller data behöver redovisas. Därvid är att kon— statera att bristen på regionala data gör det svårt att för närvarande bedöma vilka variabler som på det regionala planet är föremål för starka förändringar åtminstone inom vissa re- gioner och vilka som är förhållandevis stabila. Arbetsgruppen kommer i övrigtatt i avsnitt 5 i varje enskilt fall komma med förslag till redovisningsintervall för olika slag av data.

• Sida 97
•  Original

DATAPRODUKTION

TOTALBEFOLKNING.

Under denna rubrik behandlas följande data: invånare efter ålder, kön och civilstånd, döda efter ålder och kön, födda efter kön, ut— och inflyttade efter ålder och kön, samt inkomst.

För närvarande redovisas statistik för ovan berörda va_Lab— ler i följande utsträckning (tryck eller råtabeller, som ställes till regionala myndigheters förfogande):

Årlig Folkräkningar

Invånare efter antal och kön F F 0. T Älders och könsfördelning KX) F o. 'I Civilståndsfördelning - F 0. T Födda, antal K — Döda, antal K — Ut— och inflyttade, antal K —

" " " efter ålder KB —

och kön

Antal flyttande mellan kommuner K - (relationsangivelse) Till kommunal utdebitering K — taxerad inkomst Studerande efter ålder — K 0. T (1965) Anm.: I ovanstående sammanställning redovisas endast minsta redovisningsenhet. KB=kommunblock, n=kommun, F: församling, T=tätort.

Under 4 har följande behov ifråga om dessa data redovisats: 1) ny information: födda efter kön, döda efter kön och ålder,

samt inkomst efter kön och ålder.

2) redovisningsintervall: för samtliga variabler årlig redo— visning.

3) redovisningsenheter: minsta möjliga (församlingar); ökad redovisning på tätorter; koordinatsättning av data.

?

Denna statistik har nedlagts. Kan ersättas av bearbetning av folkbokföringsregistren.

• Sida 98
•  Original

5.1.1. Ny information. Data om födda gfter kön finns tillgängliga i grundmateria— let till den nuvarande befolkningsstatistiken. Arbetsgrup— pen anser inte särskild publicering nödvändig. Uppgifter om göga_efter_kön_ogh_åldgr eventuellt även efter civilstånd behövs inom den regionala utredningsverksamheten främst för bestämning av reduktionskvoter vid befolkningsframräkningar. Om dödligheten skulle variera så mycket regionalt, att olika reduktionskvoter skulle behövas för olika delar av landet, anser arbetsgruppen det mera motiverat att redovisa regio— nala reduktionskvoter än regional statistik över döda efter kön och ålder. Arbetsgruppen finner därför inte anledning föreslå ändring av nuvarande redovisning av antal döda. Frå— gan om regionala reduktionskvoter kan anses motiverade före- slås bli föremål för behandling av den särskilda prognosgrupp

som tillsatts av ERU.

Numera redovisas årligen uppgifter om ålders- och könsför— delningen på kommunnivå. Dessa data erhålles genom framskriv— ningar med utgångspunkt från 1960 års åldersfördelning och med beaktande av dödlighet, nativitet och flyttningar. Efter— som denna framskrivning göres på femårsgrupper ett år i taget måste vissa approximationer vidtas som innebär att materia— let kan bli behäftat med viss osäkerhet. Efter hand som den nya folkbokföringen börjar fungera finns förutsättningar till en årlig regional redovisning av åldersfördelningen utan att ovan berörda approximationer användas. Arbetsgruppen finner det angeläget att dessa möjligheter utnyttjas.

Det kan nämnas att man inom SCB för närvarande (Sommaren 1967) utreder de närmare förutsättningarna för uppläggning av ett centralt register över hela befolkningen, dvs. ett med olika relevanta variabler kompletterat subregister till registren vid länsdatakontoren. Registret skulle aktualiseras 4—6 ganger årligen. Ett sådant register skulle kunna tillgodose arbets— gruppens önskemål på denna punkt och även ifråga om den redo— visning av inkomst som beröres nedan.

Från flera håll har man i remissbehandlingen påtalat vikten av att man får en bättre redovisning av de inflyttande utlän— ningarna. Arbetsgruppen vill här erinra om att data om ålder,

• Sida 99
•  Original

könsfördelning fördelade på inflyttningskommuner numera fram—

ställes i form av maskinlista. Gruppen finner en sådan redo-

visning av dessa data tillräcklig.

Uppgifter om inkomst redovisas för närvarande på kommun som minsta enhet avseende till kommunal utdebitering taxerad in— komst, dels för fysiska och dels för juridiska personer (se t.ex. SOS Kommunernas finanser). Någon regional redovisning av inkomst efter kön och ålder förekommer inte. Eftersom en sådan redovisning skulle ha stort intresse, bl.a. för stu— dium av yrkesintensiteten finner arbetsgruppen det motiverat att statistik av detta slag produceras i framtiden. Detta tor— de utan större tekniska svårigheter kunna ske när det nya folkbokföringssystemet genomförts. Arbetsgruppen finner det motiverat att en sådan statistik publiceras varje år för kom— munblock, samt att data finns tillgängliga för församling eller koordinatsatta.

I sitt yttrande över dessa synpunkter framhåller SCB följande:

"Arbetsgruppen förordar en årlig bearbetning av inkomst- uppgifter på regional nivå. En sådan bearbetning ingår också i SCBs planer för den årliga inkomst— och förmögen- hetsstatistiken och kan åstadkommas antingen genom att uppgifter från skattebanden medtages i det centrala be— folkningsregistret eller genom att erforderliga uppgifter — fullständigt eller på urvalsbasis — reproduceras årli- gen från skattebanden. Vilket alternativ som än väljes, kvarstår behov av inkomstuppgifter i kommande folk- och bostadsräkningar för att möjliggöra samkörning av inkomst— variabeln med hushålls- och bostadsdata, yrke, utbildning, etc. I tidigare konsumentenkäter har behovet av regional inkomststatistik dokumenterats. Det torde vara tämligen realistiskt att räkna med att variabeln inkomst kommer att återfinnas i programmet för FoB 1970 men avvägning måste givetvis ske gentemot övriga konsumentönskemål på samma gång som hänsyn måste tas till den totala kostnads- ramen för räkningen."

Från en del håll bl.a. från Göteborgs stads statistiska kontor framföres behov av korstabellering av vissa av de data som be— röres i detta avsnitt t.ex. ifråga om regional redovisning av födda efter moderns ålder och civilstånd. Sådana uppgifter kan vid behov hämtas från databanden vid länsstyrelserna; någon publicering är enligt arbetsgruppens uppfattning inte nödvändig.

• Sida 100
•  Original

Redovisningsenheter

Med hänsyn till grundmaterialets beskaffenhet kan de data som berörts i detta avsnitt för närvarande produceras för försam—

ling som minsta enhet vid årlig redovisning. Beträffande tät— orterna gäller att data om dessa endast produceras i samband med de speciella räkningar då tätorterna särskilt avgränsas (folk- och bostadsräkningar). Med användande av en sådan metod är det inte realistiskt att räkna med att årlig redovisning

av data för tätorter skall genomföras. Arbetsgruppen anser det emellertid motiverat att koordinatsättning införes för här be— rörda variabler (se nedan). De fördelar med koordinatsättning som arbetsgruppen berört under 4.12.2. synes i särskild grad gälla de data som behandlas i detta avsnitt. Om koordinatsätt— ning införes skulle det, såsom redan berörts, vara möjligt att i framtiden göra tätortsavgränsningar på maskinell väg. I så fall skulle en årlig redovisning på tätorter eller på de— lar av tätorter kunna ske utan större tekniska svårigheter.

Frågan om införande av ett register med koordinater för fas— tigheter/eller byggnader och med integreringsmöjligheter till andra datasystem som t.ex. folkbokföringsregister och före— tagsregister har utretts inom "Fastighetsregisterutredningen" (FRU). Förslag om inrättandet av ett centralt fastighetsregis- ter bl.a. med koordinater för lägesbestämning av fastigheterna har förelagts 1968 års riksdag. Med hänsyn till de detaljkrav som föreligger inom vissa delar av samhällsplaneringen, liksom kraven på en riktig tätortsavgränsning med användande av koor— dinatsatta data, är det önskvärt att enskilda individer med 1 hjälp av koordinater kan lokaliseras till sin bostad. Eftersom information om befolkningen måste hämtas ur folkbokförings— materialet kan, — även om koordinater bestämmes för såväl bo— städer och andra byggnader som fastigheter — med materialets nuvarande uppbyggnad, information endast erhålles om indivi— derna per fastighet (ej per bostad eller byggnad). Även om en lägesbestämning av enskilda individer till åtminstone bostads- hus vore önskvärd innebär ändå en automatisk redovisningsmöj— lighet av befolkningen per fastighet ett stort framsteg i jäm- förelse med nuvarande förhållanden. Arbetsgruppen vill alltså rekommendera att koordinatsättning införes, även om den för närvarande främst kan utnyttjas för fastigheter, men rekommen-

• Sida 101
•  Original

derar samtidigt att man närmare undersöker möjligheterna att göra sådana justeringar av nuvarande folkbokföring att full- ständig integrering även kan erhållas med ett register med bostads— eller byggnadskoordinater.

Arbetsgruppens uppfattning att redan en redovisning av befolk- ningen per fastighet innebär ett stort framsteg i jämförelse med nuvarande förhållanden delas inte av länsstyrelsen i Örebro län, som menar att en redovisning med anknytning till bostadshus är nödvändig. Behovet av en sådan anknytning på- talas även av flera andra remissorgan.

• Sida 102
•  Original

HUSHÅLL

Hushållsstatistik produceras för närvarande endast i samband med folk- och bostadsräkningar, med i huvudsak följande om— fattning på minst kommun eller kommunblocksniva:

Hushåll efter antal boende, efter lägenhetsstorlek och hustyp. Hushåll efter antal boende, efter lägenhetsstorlek och kvali- tet och byggnadsperiod. Hushåll efter lägenhetsstorlek och kvalitetsgrupp samt före— ståndarens civilstånd.

Hushåll med åldringar. Hushåll efter föreståndarensålder, näringsgren, kön och civil- stånd. 1 Redovisningen vid 1960 års folkräkning var delvis fylligare * bl.a. medtogs bilinnehav per hushåll.

Inom samhällsplaneringen efterfrågas hushållsstatistik i första hand som underlag för bostadsbehowmmäkningar. Eftersom en kraftig utjämning av hushållsbildningen inom olika köns—, civilstånds- och ålderskategorier synes pågå, minskar visser— ligen behovet av sådan statistik — i varje fall för mindre kommuner — som stöd för uppskattning av det antalsmässiga lä— genhetsbehovet. Sannolikt kommer dock hushållsstatistik allt— jämt att erfordras bl.a. för fördelning av ett beräknat bo— stadsbehov på lägenheter av olika storlek.

Data på hushållsbasis behövs också för annan planering, t.ex. , för fritidsplaneringen (hushåll efter inkomst, hushåll med & fritidshus), för trafikplaneringen (hushåll efter antal bilar, [ hushåll efter bostadsform m.m.). )

Utnyttjandet av folkbokföringsregistren i kombination med ko— ordinatsättning på sätt som berörts under 5.1. samt eventuellt införande av fortlöpande registrering av förvärvsarbetande

och deras verksamhetsställen, yrke och utbildning, vilket kom— mer att beröras under S.S., skulle göra det möjligt att produ—

ningarna utan att särskilda räkningar ägde rum. Folkbokfö- cera huvuddelen av den statistik som nu redovisas i folkräk— i ringsmaterialet är emellertid f.n. inte så upplagt att med i användande av detta hushållsstatistik kan produceras. I detta

• Sida 103
•  Original

material redovisas emellertid individerna familjevis (se bi— laga 4) varvid bl.a. hushållsmedlemmar över 18 år framstår som egna "familjer". Arbetsgruppen anser det sannolikt att på folkbokföringsmaterialet baserad familjestatistik skulle kunna användas för åtskilliga planeringsändamål, där hushålls— statistik vore principiellt riktigare. Huruvida det är möj— ligt att använda en sådan familjestatistik i bostadsbehovsbe— räkningar, bör enligt arbetsgruppens uppfattning bli föremål för vidare utredning.

Denna uppfattning delas inte av Göteborgs stads statistiska kontor, som framhåller att hushållsstatistiken har andra vä- sentliga användningsområden än som underlag i bostadsbehovs— beräkningar. I själva verket avser den kommunala målsättningen och planeringen till stor del hushållens betingelser. Hushålls- statistiken är därför av vital betydelse i den kommunala verk— samheten, och bör ges högre prioritet än vad arbetsgruppen an— givit i sin redovisning. Ytterligare ett antal remissinstanser framför liknande synpunkter bl.a. statistiska kontoret i Norr— köping.

Bostadsstyrelsen anser att familjestatistik inte kan ersätta hushållsstatistik. En utredning av den frågan är enligt sty- relsens uppfattning onödig.

Om särskild hushållsstatistik av nuvarande slag bedömes bli nödvändig även i framtiden bör den liksom hittills i första hand produceras i samband med folkräkningarna. En kontinuer- lig hushållsstatistik, med anknytning till en på folkbokfö— ringsmaterialet framställd befolkningsstatistik, skulle dock vara möjlig att erhålla om ett särskilt lägenhetsregister tillskapas och utformas så att konnekteringsmöjligheter mellan individer och lägenheter (alltså mellan folkbokförings- och lägenhetsregister) kommer att föreligga. Arbetsgruppen kommer under 5.5.2. att beröra frågan om ett särskilt byggnads— och lägenhetsregister, men anser det angelägnare att i ett sådant register data upptages om byggnader än om enskilda lägenheter.

• Sida 104
•  Original

ARBETSMARKNAD

I detta avsnitt behandlas data rörande förvärvsarbetande (sysselsatta), arbetsförmedlingsverksamhet. arbetslösa samt

löner.

5.3.1. Förvärvsarbetande

Statistik om de förvärsarbetandes antal m.m. redovisas f.n. i folkräkningarna. i arbetskraftsundersökningarna samt i viss utsträckning i industristatistiken och övr g branschstatistik.

Arbetskraftsundersökningarna, publicerade i Statistiska Med- i delanden (SM) serie V, grundar sig på ett urval av ca 12.000 : personer och kan med nuvarande utformning inte ge data för regionala utredningar. Dessa undersökningar, som sker kvar- talsvis, kommer fr.o.m. hösten 1966 en gång per år att ut- vidgas till att omfatta ett urval av 60.000 personer. Jord- bruksinventeringarna är också urvalsundersökningar och redo- visas endast i begränsad omfattning för mindre delar än ri-

ket (SOS). För belysning av sysselsättningen inom skogsbru- ket sker kvartalsvisa undersökningar för domänverket, större skogsbolag och ett urval från det enskilda skogsbruket; re- gional redovisning lämnas inte. För fisket sker årlig redo- visning av antalet sysselsatta länsvis. Industristatistiken redovisar årligen medelantalet sysselsatta vid arbetsställen med fem eller fler sysselsatta, men materialet publiceras ! f.n. inte i sådan omfattning att det ger tillräckligt under- i lag för regionala utredningar. Folkräkningarna som ifråga om ] förvärvsarbetande är totalredovisningar ger f.n. det bästa * underlaget för regionala bearbetningar.

Vilka för regionala utredningar användbara data om förvärvs— arbetande som f.n. redovisas framgår i huvudsak av följande tablå. Endast data som redovisas på minst kommunnivå har med- ] tagits. F = församlingar ! T K

tätorter

kommuner

• Sida 105
•  Original

Förvärvsarbetande, antal efter näringsgren, ålder, kön, civilstånd.

Nattbefolkning FT Dagbefolkning - F K Yrke - K - Yrkesställning - K K Utbildning _ Pendlare efter hemort och arbetsplats. - F K Pendlare utan relationsan— givelse efter näringsgren, ålder, kön. - F K

Sysselsatta vid verksamhets- ställen inom industrin med 1) minst 5 anställda. K - -

Vid genomgång av databehovet som genomförts i avsnitt 4 har följande behov framkommit:

1) Förvärvsarbetande nattbefolkning efter ålder, kön och civilstånd, näringsgrensvis. Koordinatsatta data. Kortare redovisningsintervall.

2) Förvärvsarbetande dagbefolkning efter ålder, kön och civil- stånd. Näringsgrensvis efter verksamhetsställets storlek. Koordinatsatta data. Kortare redovisningsintervall.

3) Förvärvsarbetande efter yrke, utbildning, kön och civil- stånd, ålder i kombination med näringsgren.

#) Pendlare efter kön och näringsgren med angivande av hemort och arbetsplats. Koordinatsatta data. Kortare redovisnings- intervall. Yrkesväxling och pensioneringsålder för för- värvsarbetande inom olika näringsgrenar.

1) I maskinlistor hos SCB.

• Sida 106
•  Original

I förhållande till dataproduktionens nuvarande omfattning innebär de redovisade behoven följande ökade krav:

1) Viss ny information i förhållanden till planerna för 1965 års folkräkning: Yrke, utbildning, yrkesväxling och pen- sioneringsålder för förvärvsarbetande inom olika närings—

grenar. 2) Kortare redovisningsintervall. )) Mera detaljerad redovisning, koordinatsatta data.

w_iefereaii en;

Yrke och utbildning.

Statistiken över yrke är i 1965 års folkräkning kraftigt be- skuren i förhållande till 1960 års. I 1965 års folkräkning kommer endast redovisning av yrkesställning att ske. Detta synes inte täcka de behov som berörts under avsnitt #.

Beträffande utbildning förekom viss redovisning i 1960 års folkräkning, medan grundmaterialet till 1965 års folkräkning inte medger att någon redovisning ifråga om utbildning kommer till stånd. För vissa utbildningskategorier övervägs f.n. centrala register ur vilka statistik om utbildning kan häm- tas. För flertalet måste dock andra vägar prövas för produk- tion av utbildningsstatistik.

För de ändamål för vilka regionalt differentierad utbildnings- politik skulle erfordras, enligt vad som framkommit i avsnitt u, synes en mera detaljerad redovisning, än den som förekom vid 1960 års folkräkning behövas.

Inskrivnings- och personalredovisningsutredningen (IPU) har i skrivelse l?.7.l965 till Kungl. Maj:t framhållit att för totalförsvarets personalplanering är klassificering, redovis- ning och kontinuerlig uppföljning av den enskildes civila ut- bildning och yrke nödvändig samt anhållit att en särskild ut—

• Sida 107
•  Original

redning i denna fråga skulle tillsättas. Arbetsgruppen har även för sin del funnit det angeläget att en sådan utred-

ning kommer till stånd. Den har i särskild skrivelse till Expertgruppen för regional utredningsverksamhet den lä.lP. 1965 (bilaga 1) föreslagit att nämnda utredning av praktis— ka skäl bör utvidgas till att omfatta även frågan om hur det för den regionala planeringsverksamheten angelägnare behovet av en redovisning av sysselsattas näringsgrenstillhörighet och arbetsplats lämpligen skall kunna tillgodoses (se vidare 5.2.3.).

Kungl. Maj:t har sedermera beslutat att den begärda utred- ningen skall komma till stånd. Arbetsgruppen finner därför inte anledning att nu komma med ytterligare förslag.

BeéoziåninsSinEezvell ace !eQOZiåninesenbeEez

För huvuddelen av här berörda data — förvärvsarbetande - har behov av redovisning med kortare intervall än för närvarande och för mindre områden, i synnerhet i tätorterna, aktualise- rats. De fördelar som koordinatsatta data skulle innebära

och som redovisats under u.12.2. och 5.1., gäller enligt ar- betsgruppens uppfattning även ifråga om redovisning för mind- re områden av förvärvsarbetande. Arbetsgruppen anser med hän- visning till vad som framhållits i behovsdelen av denna ut- redning, att man bör söka skapa möjligheter till årlig redo- visning av koordinatsatta data för förvärvsarbetande.

Nedan diskuteras vissa tänkbara lösningar av frågan om hur en löpande statistik över förvärvsarbetande skulle kunna åstadkommas. Synpunkterna har tidigare redovisats i den i föregående avsnitt omnämnda särskilda skrivelse till Expert- gruppen för regional utredningsverksamhet.

Genom tillkomsten av ett centralt företagsregister, och fr.o.m. 1968 av ett nytt folkbokföringssystem skapas vissa grundläggande förutsättningar för införande av en fortlöpan— de redovisning av den förvärvsarbetande befolkningen med upp- delning på näringsgrenar samt även redovisning av befolk-

• Sida 108
•  Original

ningens inkomster. Förutsättningarna för att ett sådant sys— tem skall kunna förverkligas är dock att i lämpligt samman— hang inhämtas en uppgift för varje förvärvsarbetande om er— betsplats samt att denna uppgift insamlas i sådan form att den kan konnekteras såväl med folkbokförings- och uppbörds- systemets dataregister som med företagsregistret.

Härigenom skulle redovisning av de förvärvsarbetandes nä— ringsgrenstillhörighet kunna erhållas eftersom arbetsplats— serna i företagsregistret är klassificerade efter närings- gren.

En kontinuerlig redovisning av detta slag skulle också göra det möjligt att producera data om yrkesväxling och pensione- ringsålder för förvärvsarbetande inom olika näringsgrenar. Vidare skulle uppgift erhållas såväl om arbetsplatsens som bostadens belägenhet, vilket skulle ge underlag för en lö— pande redovisning av pendlingen. Om dessutom koordinatsätt- ningen av bostäder och arbetsställen med integreringsmöjlig- heter till folkbokföringens datasystem och till företagsre- gistret införes, kunde önskemålen om årlig redovisning av förvärvsarbetande m.m. med koordinatangivelse infrias, liksom önskemålen om en mera detaljerad redovisning om pendlingen.

Arbetsgruppen har övervägt följande metoder när det gäller insamlandet av uppgifter för varje förvärvsarbetande om ar- betsgivare och verksamhetsställe:

Uppgiften föreslås insamlade.

a) i samband med taxeringsarbetet.

Varje arbetsgivare skulle därvid från företagsregistret erhålla ett identifieringsnummer för varje verksamhets— ställe. Detta nummer skulle av arbetsgivaren införas på kontrolluppgiften för de arbetstagare som var anställda hos vederbörande företagare 1 oktober inkomståret. Denna uppgift skulle därefter överföras till den s.k. taxerings- avin av taxeringsnämnden eller alternativt till särskild talong på självdeklarationen av resp. deklarant. Materia- let skulle sedan stansas vid länsstyrelsernas datacentra-

• Sida 109
•  Original

b) via arbetsgivareuppgifterna till riksförsäkringsverket. F.n. är varje arbetsgivare skyldig att årligen till riks- försäkringsverket lämna uppgift om under året anlitad arbetskraft, s.k. arbetsgivareuppgift. Om alla arbetsgi- vare ålades att inkomma med specifiserade personuppgifter och arbetsgivaren liksom i alt. a. försågs med ett iden- tifieringsnummer från företagsregistret, skulle en nä- ringsgrensklassificering av förvärsarbetande kunna genom— föras.

0) genom uppföljning av 1970 års folkräkning. Listor över de anställda vid varje verksamhetsställe med angivande av namn, folkbokföringsnummer etc. skulle upprättas med utgångspunkt från 1970 års folkräkning. Dessa listor skulle sedan skickas ut till företagen för årlig juste- ring med hänsyn till avgångna och nytillkomna. Liksom i alt. a. och b. skulle verksamhetsställets och därmed en- skilda individers näringsgrenstillhörighet bestämmas ge- nom anknytning till företagsregistret via registernumret.

d) genom utnyttjande av försäkringskassornas F-kort. Vid försäkringskassorna finns f.n. särskilda s.k. F-kort för varje försäkrad. På F-korten finns arbetsgivare angiven i klartext. I princip skall registret hållas aktuellt ge- nom rapportering från arbetsgivarna. Om arbetsgivarna från företagsregistret försågs med nummer som även angav branschtillhörighet kunde näringsgrensklassificering av enskilda individer göras med utgångspunkt från detta re- gister. Registret synes emellertid främst på grund av brister i uppföljningen f.n. inte vara användbart för detta ändamål.

Arbetsgruppen har även diskuterat möjligheterna att för den här berörda registreringen använda källskatteredovis- ningarna.

Kungl. Maj:t har sedermera (15.Ä.l966) uppdragit åt cent- rala folkbokförings— och uppbördsnämnden att i samråd med

• Sida 110
•  Original

5.3.2.

statistiska centralbyrån utreda frågan om kontinuerlig redo- visning av yrke och utbildning samt förvärvsarbetandes nä- ringsgrenstillhörighet och verksamhetsställen.

Arbetsförmedlingsverksamhet

Under u har redovisats efterfrågan för viss samhällsplanering på regional statistik över antalet lediga och tillsatta plat- ser, över antal arbetssökande och antal arbetslösa; samtliga data med fördelning på näringsgrenar och branscher, samt med

angivande av utbildning, ålder och kön.

Fram till årsskiftet 1968 har arbetsförmedlingsresultaten redovisats månadsvis fördelade på län och A-regioner. Redo— visningen har omfattat såväl lediga platser som arbetssökan- de, tillsatta platser och arbetslösa. Denna statistik byggde på sammanställningar från arbetsförmedlingarna. Eftersom en del platser tillsättes utan arbetsförmedlingens medverkan och en del arbetslösa inte är anmälda där har denna statistik in— te haft full täckning. Vissa förändringar har därefter införa inom förmedlingsverksamheten (bl.a. viss övergång till själv- betjäning för arbetssökande) som ger en förmedlingsstatistik av den typ som tidigare producerades mindre täckning. Från och med nyåret 1968 har därför en omläggning skett som inne— bär att numera i princip endast lediga platser och arbets- lösa redovisas.

Uppgifter om lediga och tillsatta platser har i vissa under- sökningar använts för att mäta efterfrågetrycket inom olika industribranscher som underlag för prognoser över sysselsätt- ningsutvecklingen (se u.1.2.). Sådan användning av dessa data har dock hittills förekommit endast i begränsad omfattning. Enligt arbetsgruppens uppfattning kan behovet av dessa data för den regionala planeringen i varje fall hittills icke an- ses dokumenterat tillräckligt för att motivera produktion av regionala data. Arbetsgruppen vill ifrågasätta om inte en kontinuerliga redovisning av sysselsättningen inom olika nä- ringsgrenar av det slag som berörts under 5.3.1. skulle kunna fylla de ändamål inom samhällsplaneringen för vilka en regio- nalt mera detalbrad arbetsförmedlingsstatistik efterfrågats.

• Sida 111
•  Original

Med hänsyn till vad som här framhållits finner arbetsgruppen inte anledning, att med utgångspunkt från samhällsplanering- ens behov, nu föreslå någon ändring av nuvarande statistik inom detta område.

I sin kommentar till detta avsnitt framhåller SCB i remiss- yttrandet följande:

"I redovisningen av personal i statlig och statsunderstödd verksamhet har till och med 1965 års undersökning ingen re- gional redovisning förekommit, bortsett från vissa speciella personalgrupper. Från och med 1966 års undersökning torde det i flertalet fall bli möjligt att fördela de redovisade arbetstagarna efter stationeringsortens kommun.

Vad den kommunala personalredovisningen beträffar blir sta- tistiken avseende de till Svenska stadsförbundet och Svenska kommunförbundet anslutna kommunerna möjlig att redovisa efter kommun. I fråga om landstingens personal överväges möjlighe- terna att åstadkomma en kommunvis fördelning. Redan nu sker en fördelning efter landsting, som ju nära ansluter sig till en länsvis fördelning.

På hålkorten för den månatliga snabbstatistiken över syssel- sättning för industriarbetare finns koder för län. Dessa ko- der har utnyttjats för vissa specialbearbetningar med för- delning på riksområden, vilka utförts som statistiktjänstupp- drag för arbetsmarknadsstyrelsens räkning.

Primäruppgifterna till den årliga lönestatistiken för arbeta- re och tjänstemän inom industrin innehåller uppgifter om kom- mun; kommunkoder har dock ej ännu införts på hålkort eller band. SCB avser att närmare undersöka denna fråga."

statistiska kontoret i Norrköping framhåller med anledning av arbetsgruppens preliminära redovisning ifråga om stati- stik för arbetsförmedlingsverksamheten att dessa data ger det bästa underlaget för bedömning av lokala konjunktur- och säsongvariationer på arbetsmarknaden. Varje kommun kan givet- vis genom den lokala arbetsförmedlingen få tillgång till upp- gifter för det arbetsförmedlingsområde den tillhör. Man menar emellertid att informationens värde skulle öka om en syste- matisk redovisning för kommunblocken eller de andra områden på närmast motsvarande nivå som är möjlig med hänsyn till arbetsförmedlingens organisation.

• Sida 112
•  Original

50303.

Löner

Den officiella lönestatistiken redovisas för närvarande inte på mindre regionala enheter än län (löner för sysselsatta inom industrin). För vissa näringsgrenar (skogsbruk, samfärd— sel, vissa tjänster) sker redovisning endast för riket. Sta- tistiken ifråga produceras i ett flertal fall i samarbete mellan statistiska centralbyrån och de olika arbetsgivare- organisationerna. Dessa svarar härvid för datainsamlingen från medlemsföretagen, medan statistiska centralbyrån svarar för datainsamlingen från övriga företag. Denna senare insam- ling bygger, utom beträffande årsstatistiken för industrin, på stickprov.

I avsnitt # har påtalats behovet av en regionalt mera diffe- rentierad redovisning av lönestatistiken för industrin, spe- ciellt som underlag för rådgivning i lokaliseringsfrågor. Så vitt arbetsgruppen kan finna är beträffande industrin grund- materialets beskaffenhet i princip sådan, att en redovisning av den årliga lönestatistiken skulle kunna ske på kommunnivå. Viss sådan bearbetning till särskilda beställare och för be— gränsad användning förekommer redan nu. En publicering av så detaljerad information är dock inte alltid möjlig med hänsyn till sekretessbestämmelserna. En likartad problematik före- ligger för ett flertal statistikområden. Den berörs ytterli- gare i avsnitt 5.H.3., där arbetsgruppen i anslutning till diskussionen av industristatistikens redovisning skisserat vissa principer ifråga om sekretessbestämmelsernas tillämp- ning. Ifrågavarande principer föreslås bli tillämpade även beträffande här berörd lönestatistik.

I avsnitt h har behov av regionalt redovisad lönestatistik redovisats endast beträffande industrin. Det är emellertid möjligt att i anslutning till en framtida mer fullständig regional prognosmodell (jmf. bilaga 2 a) även regionala data om löner för övriga näringsgrenar kommer att efterfrågas. Be- hovet därvidlag kan dock f.n. inte överblickas. Frågan får tas upp till prövning då spörsmålet om vilken typ av närings- livsprognos som bör användas inom den regionala samhällspla- neringen, penetrerats av den inom ERU verksamma prognosgrup- pen.

• Sida 113
•  Original

PRODUKTION

Under denna rubrik kommer arbetsgruppen i huvudsak att beröra ' data om produktionens storlek och värde samt data rörande för-

brukning av råvaror m.m. i anslutning till produktionen.

S.R.l. Jordbruk och skogsbruk I avsnitt & har preliminärt nedan listade databehov framkommit beträffande jordbruk och skogsbruk. Såsom jäm- förelse anges nuvarande datatillgång på kommunnivå.

Databehov Redovisning Grunddata finns Åkerareal JR 61 Antal brukningsenheter efter storlek JR 61 Åkerarealens fördelning på brukningsenheter av olika storlek JR 61 Kombination av åker— och skogsinnehav JR 61

Arbetsinsats t.ex. per ha inom jordbruket Antal husdjur JR 61 Odlade grödor JR 61 Åkerns kvalitet Åkerns splittringsgrad

Skogsareal totalt ' JR 56

Skogsareal efter ägare och växtslag

Skogstillväxt Skogsavverkning

Arbetsinsats t.ex. per av- verkad virkesmängd

Produktionens förädlingsvärde 1) Produktionen i fysiskt mått l) Råvaruförbrukning i värde- och fysiskt mått l

JR = jordbruksräkning

1) Avser såväl jordbruk som skogsbruk

• Sida 114
•  Original

Allmänt vill arbetsgruppen framhålla att i jämförelse med vad fallet är för andra näringsgrenar, tillgången på data rörande jordbruket är förhållandevis god. Med hänsyn härtill och de omfattande dataönskemål som redovisats för närings- livet i övrigt, anser arbetsgruppen att prioriteringen av här berörda data bör göras på sådant sätt, att jordbrukssta— tistikens omfattning inte ändras nämnvärt, såvida inte pro- duktionsförutsättningarna för statistiken i fråga radikalt förändras genom det beslutande administrativa registret för jordbruksföretagen (skördeskadeskyddet).

Den totala åkgrgrgalen, antal brgkgingåenhgtgr efter storlek odlade grgdgr och antal husdjug redovisas f.n. på församling i jordbruksräkningarna. Denna redovisning anser arbetsgrup- pen vara tillfyllest för den regionala utredningsverksamhe- ten.

Åkgrårgalens_förgelning på brukningsenheter av olika storlek samt Kombinåtioneg åkgr: gen skggåignghåv redovisas f.n. på naturliga jordbruksområden som minsta enhet. Denna redovis- ning kan icke anses fylla den regionala utredningsverksamhe— tens krav. En mera detaljerad regional uppdelning erfordras om prognoser av det slag som redovisades under ä.1.2.2. skall kunna göras. Arbetsgruppen föreslår med hänsyn härtill att åkerarealens fördelning på brukningsenheter av olika storlek samt kombinationen av åker- och skogsinnehav redovisas på kommun— och kommunblocksnivå. Eftersom förändringarna inom jordbruket f.n. sker med stor hastighet skulle en sådan redo- visning behövas med kortare intervall än som gäller för jord- bruksräkningarna. Detta torde också vara möjligt med utnytt- jande av t.ex. RLF's register över jordbruksföretagen.

Uppgifter om åkgrgrgalegs_kgali£et_och åplittringåggag bör, enligt arbetsgruppens uppfattning, liksom hittills lämpligen framtagas genom specialundersökningar.

• Sida 115
•  Original

som antal arbetstimmar per ha m.m. inom brukningsenheter av olika storlek i de s.k. "räkenskapsresultaten" och dels som

antal förvärvsarbetande på brukningsenheter av olika stor- lek i de s.k. "jordbruksinventeringarna". Båda dessa redo- visningar bygger på stickprovsundersökningar för mycket sto- ra områden. Ehuru data av detta slag även i fortsättningen lämpligen synes böra framtagas genom urvalsundersökningar vore det enligt arbetsgruppens uppfattning önskvärt om ur- valet vid vissa tillfällen t.ex. vart femte år utformades att en regionalt mera differentierad redovisning kunde er- hållas.

gkgggagealen redovisades inte i 1961 års jordbruksräkning på församlings— och kommunnivå och har senare inte heller i annat sammanhang redovisats på denna nivå. Arbetsgruppen bedömer en sådan redovisning som väsentlig. Önskvärt vore att statistik över skogsarealens förändring kunde produce- ras med kortare intervall än som nu gäller för jordbruks- räkningarna. En uppdelning efter kategori av ägare bör där- vid ske.

Data om åkegåazeelena fördeleieapé zäztåleg. Ei-lliäirt_m.m. kan f.n. endast erhållas genom riksskogstaxeringarna. Viss regional bearbetning av dessa är möjlig (se Rapport från Statens Skogsforskningsinstitut l961:l). Enligt arbetsgrup- pens uppfattning finns det ur samhällsplaneringssynpunkt in- te anledning föreslå någon ändring på denna punkt.

Avverkningen redovisas tämligen detaljerat för domänverkets skogar på länsnivå. På riksskogstaxeringarna grundade beräk— ningar har redovisats för mindre områden (Rapport från Sta- tens Skogsforskningsinstitut l961:l). En aktualisering av dessa beräkningar vore önskvärd.

Produktionens förädlingsvärde ingår i den "totala prognos- modell", som skisserats under 4.1.2.2. Vilken betydelse

detta slag av modell skall tillmätas i detta sammanhang är dock ännu oklart. Ställningstagande till frågan om behov av

• Sida 116
•  Original

regional statistik över förädlingsvärdet inom jord- och skogs bruket skall anses föreligga bör enligt arbetsgruppens upp- fattning anstå till den av ERU tillsatta prognosgruppen är färdig med sin utredning.

Data om produktionens vikt (i ton e.d.), liksom ifråga om förbrukade råvaror efter vikt och slag behövs i den regio- nala planeringen främst som underlag för beräkningar av godstrafikens omfattning, men även för översiktliga bedöm- ningar av "interregional interdependens". Eftersom emeller- tid produktionen inom jordbruket och skogsbruket i stor om- fattning förädlas inom industrin, och då råvaror i huvudsak kommer från industrin eller importeras synes dessa data lättast kunna produceras med anknytning till industristati- stiken samt till data över importen och exporten.

Direkta integreringsmöjligheter saknas f.n. mellan folkräk- ningar och jordbruksräkningar men finns däremot mellan folk- räkningar och bostadsräkningar. Ur samhällsplaneringssynpwkt vore önskvärt att det förelåg integreringsmöjligheter mellan alla dessa tre räkningar. Det är t.ex. angeläget att samti- digt kunna belysa brukarens ålder, inkomst, brukningsenhe— tens storlek samt bostadens ålder och kvalitet. Arbetsgrup- pen anser att för framtiden en sådan samordning av de tre nämnda räkningarna bör ske, att dylika kombinerade redovis- ningar kan genomföras. Detta torde beträffande folkräkning- ens och jordbruksräkningens data i viss omfattning bli möj- ligt om integrationsmöjligheter tillskapas mellan det nyli- gen beslutade registret för jordbruksföretag (anslutning till obligatorisk anmälan till skördeskadeskyddet) och de under 5.3.1. diskuterade registren t.ex. via personnumret som gemensamt identifikationsbegrepp.

Lantbruksstyrelsen har i sitt remissvar redovisat mycket pre ciserade och delvis långtgående krav på utökning av jord- bruksstatistiken (se bilaga 4). Ett flertal av de upptagna variablerna skulle förhållandevis enkelt kunna redovisas om ett särskilt register för jordbruksföretag upprättades (jmf nedan). Tills vidare anser arbetsgruppen att andra omlägg- ningar av denna statistik än de som föreslagits av arbets- Gruppen i den preliminära redoViSningen bör ges låg priori—

• Sida 117
•  Original

5.4.3.

Arbetsgruppen har inte i avsnitt 4 berört behovet av data om fisket. I den årliga publikationen "Fiske" (SOS) lämnas emel— lertid en detaljerad redovisning länsvis av såväl produktion som sysselsättning. Vart femte år sker en redovisning med större regional uppdelning. Arbetsgruppen anser den nuvaran- de statistikproduktionen på detta område vara tillräcklig tillsvidare. En särskild arbetsgrupp arbetar för närvarande inom statistiska centralbyrån med en översyn av statistiken om fisket.

Industri

I avsnitt ä har följande regionala databehov redovisats i fråga om industriproduktionen: produktionens förädlings- och saluvärde, fysiskt mått på produktionen samt råvaruförbruk— ning etc. efter såväl värde som vikt. Samtliga nyssnämnda data behöver vara branschfördelade till för samhällsplane- ringen lämplig nivå.

Produktionsdata för industrin redovisas f.n. över huvud ta- get inte för mindre enheter än län. Särskilda listor (gransk- ningslistor), i vilka bl.a. en redovisning av saluvärdet gö- res på kommunnivå, finns dock på statistiska centralbyrån. Blankettmaterialet innehåller emellertid de uppgifter som be- hövs för produktion av i huvudsak den statistik som berörts ovan för företag med minst 5 anställda.

Med hänsyn till sekretessbestämmelserna är en publicering

av en sådan statistik _ exempelvis på kommunnivå - f.n. inte möjlig att genomföra utom i undantagsfall. Arbetsgruppen an- ser emellertid att behovet av en förhållandevis långtgående regional uppdelning är stort och motiverar att särskilda ta- beller med regionala data på erforderlig nivå upprättas inom statistiska centralbyrån samt att ett kontrollerat användan— de av dessa medges. Statliga och kommunala myndigheter bör kunna ges möjlighet att utnyttja dessa tabeller i tjänsten såsom underlag för analys för regional samhällsplanering. Dessa måste därvid givetvis i sin tur iakttaga gällande sek-

retessbestämmelser vid publicering såväl som i de fall upp— gifterna skulle komma att efterfrågas för annat ändamål,

• Sida 118
•  Original

Arbetsgruppen framhöll under 4.1.2.2. att behovet av regional information rörande produktionsutvecklingen inom industrin bäst skulle kunna tillgodoses genom en regional industripro- duktionsindex av den typ som f.n. redovisas för riket. Ar- betsgruppen föreslår därför, att förutsättningarna för be— räkning av en dylik index, för förslagsvis de nya kommun— blocksanpassade A-regionerna, utredes av statistiska central— byrån.

Om man i en framtid skulle komma att söka genomföra de regio- nala näringslivsprognoserna i enlighet med den i avsnitt 4.1.2.3. ansedda på interregional input-output analys, base- rade modellen, skulle uppgift behövas inte bara om storleken på här berörda variabler utan också om från vilka regioner och sektorer inom näringslivet som råvarorna kommer samt till vilka regioner och sektorer som färdigprodukterna går. Ar- betsgruppen anser det orealistiskt att utgå från att en re- gional prognosmodell med så hög ambitionsgrad skulle komma att tillämpas mera allmänt inom en överskådlig tid. Arbets- gruppen föreslår därför att ansträngningarna att kartlägga den regionala interdependensen begränsas till transporterna, där arbetsgruppen ser ettomedelbartbehov föreligga.

Utgångspunkten kan då vara den ovan berörda statistiken över produktion och råvaruförörukning i fysiskt mått där det dock skulle krävas en sådan komplettering av den ifrågavarande datainsamlingen att en uppdelning kunde föras med avseende på dels destination för berörda varutransporter dels valet av transportmedel. Uppgifter av detta slag har insamlats för industrin i hela riket av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och redovisats i Godstransportkarta 1959-60. Arbetsgruppen föreslår att man undersöker möjligheterna att i framtiden med viss regelbundenhet ta in uppgifter av nyssnämnt slag. Detta skulle exempelvis kunna ske i anslutning till industri- statistiken, som i såfall vissa år kunde utvidgas med frågor rörande dessa förhållanden.

Med hänsyn till den betydelse som upprättandet av "grusba- lanser" för olika regioner kan väntas få för naturvårdspla-

• Sida 119
•  Original

neringen (se avsnitt 4.8.3.) föreslås också att den nuvaran— de industristatistiken vad gäller råvarusidan kompletteras med uppgifter om grusförbrukningen. Motsvarande önskemål gäl- ler byggnads- och anläggningsverksamheten.

När det gäller arbetsgruppens förslag om produktionsdata i fysiskt mått m.m. kan följande ytterligare information häm- tas ur SCB's yttrande:

'Rland erforderliga regionala data har arbetsgruppen också tagit upp produktionsdata med fördelning på varor i kvantita- tiva termer. Önskemål och behov är i detta sammanhang knapp- händigt belysta men bland användningsområdena torde trafik— planering för godstransporter spela stor roll. Ifråga om lämplig aggregeringsnivå för varorna torde sålunda erfaren- heter från transportstatistik vara aktuella. Det kan nämnas att industristatistiken inte - såsom exempelvis utrikeshan- delsstatistiken - alltid lämnar kvantitetsuppgifter i Vikts- enheter. För vissa varor har det över huvud taget icke varit möjligt att fastställa en för såväl uppgiftslämnare som sta- tistikkonsumenter acceptabel kvantitetsenhet. Även då sådan finns kan uppgift saknas från ett antal uppgiftslämnare. Kvantitetsuppgiften beräknas för närvarande i dessa fall på riksnivå, om de uppgifter som lämnats ger tillräckligt under- lag härför. Om lämpligheten att göra sådana kalkyler på re- gional nivå kan intet bestämt sägas innan det föreligger en analys av bortfallet. I fråga om uppgifter för bulkvaror, dvs. stora varukvantiteter som regel levererade i oemballe- rat skick (olja, stenkol, spannmål, järnmalm etc.), är dock svarsprocenten mycket hög."

"Arbetsgruppen har vidare framhållit att uppgifter om grus och sand behövs. Denna fråga kommer genom SCB's försorg att ytterligare utredas. Omcbssa uppgifter införs på förbruk- ningssidan, täcks endast en del av omsättningen. Planer före- ligger dock på att i samband med övergången till den inter- nationella näringsgrensstandarden ISIC införa motsvarande data på produktionssidan."

Arbetsmarknadsstyrelsen, liksom länsstyrelsen i Västmanlands län framhåller att man för närvarande saknar möjligheter att med hjälp av den officiella statistiken följa förändringarna i industrins lokalisering, vilket är av stor betydelse för den regionala planeringen. Man föreslår därför att det när- mare utredes om man med användande av nu tillgänglig stati- stik och befintliga register kan producera en dylik stati- stik.

• Sida 120
•  Original

Arbetsgruppen konstaterar att sådana bearbetningar håller på att genomföras på grundval av industristatistiken, års- vis för åren 1963 - 1966.

Eyggnadsverksamhet

Data om produktionen inom byggnads- och anläggningsverksam- heten beröres i avsnitt 5.5. i anslutning till behandlingen av statistiken rörande byggnads- och anläggningsinvestering-

B.P.

5.u.5. Serviceverksamhet

5.Å.5.l. Enskild service

Produktionsdata om den enskilda serviceverksamheten behövs främst för att belysa kapaciteten hos olika typer av service- inrättningar. Såsom sammanfattning av vad som på denna punkt framkommit i avsnitt & kan konstateras att sådan statistik behövs såsom: underlag för beräkning av "servicelokalytor" av olika slag (varvid i första hand omsättningssiffror efter- frågas), underlag för en fullständig näringslivsprognosmo— dell samt underlag för trafikplanering och turistplanering.

Regionala data om omsättningen inom handeln redovisas för närvarande endast i samband med särskilda räkningar. Sådana * har gjorts 1951 och 1964. Enligt publiceringsplanerna för i handelsräkningen 1964 kommer omsättningen inom såväl parti- i som detaljhandeln att redovisas på olika branscher på försam- lingar, kommuner, kommunblock och län. För vissa ändamål, t.ex. för beräkning av centraliteten i en ort eller för be- räkningar av behov av servicelokalytor. vore en redovisning av dessa data på tätorter att föredra. Arbetsgruppen håller emellertid för troligt att tillfredsställande approximatio- ner skall kunna göras med utgångspunkt från församlingsdata. Eftersom omstruktureringen inom detaljhandeln för närvarande sker mycket snabbt finner arbetsgruppen det motiverat att om- sättningen inom handeln redovisas på regional nivå med tätare

• Sida 121
•  Original

intervall än vad som kan väntas bli fallet om man är hän- visad enbart till räkningar av nyss berört slag. Enligt ar- betsgruppens uppfattning bör bl.a. undersökas i vilken ut- sträckning användbara data kan erhållas via redovisningen

av den allmänna varuskatten. Viss omläggning av redovisning- en av denna skulle i så fall bli nödvändig eftersom varuskat- ten f.n. redovisas på företag och inte på verksamhetsställe. En redovisning av det senare slaget torde nämligen krävas om en tillfredsställande regional statistik skall kunna erhål- las. För den framtida redovisningen vore det önskvärt att även tätorterna blev redovisningsenheter. Detta skulle un- derlättas om koordinatsättning av olika verksamhetsställen skedde. Arbetsgruppen har också i annat sammanhang föresla- git att en sådan koordinatsättning genomföres (se 5.3.1.).

I fråga om möjligheterna att utnyttja redovisningen av den allmänna varuskatten för produktion av statistik över om- sättningen inom detaljhandel m.m. framhåller SCB i sitt ytt— rande följande:

"Kungl. Maj:t uppdrog den 30.6.1960 åt SCB att verkställa ut- redning rörande utnyttjande för ekonomiskt-statistiska ända- mål av varuskattematerialet. En första etapp av utrednings- u pdraget har genomförts och redovisats i en promemoria den 1 .lO.1961. För att med godtagbar precision kunna bransch- klassificera de redovisande företagen anvisade promemorian alternativa metoder. Dessa har emellertid ur såväl arbets- tekniska som kostnadsmässiga synpunkter ansetts vara mindre lämpliga. Den förväntade samordningen beträffande företags- numreringen i det centrala företagsregistret och GFU-materi- alet synes, om samma numrering också införs i varuskattema- terialet, kunna erbjuda den eftersträvade lösningen på prob- lemet.

Vad i övrigt angår statistiken över den inrikes handelsom- sättningen må nämnas, att ett utvecklingsarbete pågår inom SCB. Ett nytt urval kommer att dragas på grundval av mate— rial från 1964 års företagsräkning för handeln. I målsätt- ningen ingår att försöka få en förbättrad redovisning av handelsomsättningen i riket. På sikt skulle det eventuellt också bli möjligt att få en grov regional fördelning av upp- gifterna, exempelvis i 5 å 6 riksområden. Någon konkret pla- nering i detta avseende har dock ej påbörjats."

• Sida 122
•  Original

När det gäller den nivå på vilken data om detaljhandelns om- sättning skall redovisas har krav på mycket små redovisnings- enheter t.ex. delar av tätorter, koordinatsatta data, fram-

förts av flera remissorgan t.ex. Statistiska kontoret i Norr- köping, Köpmannaförbundet m.fl.

i 1

Data om nöjesinrättningar som teatrar, biografer etc. samt % näringsställen, idrottsanläggningar m.m. efterfrågas bl.a.

i

dels för behovsberäkningar när det gäller sådana inrättning- ar dels för trafikplaneringen. Beroende på inrättningarnas funktion kan behövliga kapacitetsmått uttryckas i sittplat- ser, besöksfrekvenser, omsättning. Regional statistik sak— nas för närvarande. Behovet har därför i den regionala pla- neringen täckts genom specialundersökningar. Arbetsgruppen finner det inte motiverat att för närvarande föreslå att löpande regional statistik för dessa verksamheter produce-

ras .

Statistik om hotell, pensionat, campingplatser etc. behövs främst för planering avseende turistnäringen. I diskussionen angående undersökningar om turismens betydelse har arbets- gruppen framhållit att (se 4.8.) den s.k. utgiftsmetoden ur datasynpunkt vore att föredra. I så fall krävs dels data om den genomsnittliga dygnsutgiften för turister av olika slag dels uppgifter om antal övernattningar i olika turistanlägg- ningar. Uppgifter om dygnsutgifterna för turister med över- nattning t.ex. på hotell, pensionat, campingplatser etc. bör enligt arbetsgruppens uppfattning inhämtas genom intervjuer med ett urval turister. Lämpligen kan härvid en begränsning göras till de delar av landet där turistnäringen relativt sett har störst betydelse. En fortlöpande statistik dels över kapaciteten och dels över beläggningen, i bäddplatser räknat, under olika delar av året för hotell, pensionat etc. behöver dessutom produceras. Även denna statistik skulle eventuellt kunna begränsas till vissa delar av landet.

• Sida 123
•  Original

Någon egentlig planering för turistnäringen kan för närva- rande inte anses ske här i landet. Eftersom ett betydande statligt stöd i vissa fall i form av lokaliseringsstöd m.m.

kan utgå till turistanläggningar inom det s.k. norra stöd— området blir en mera systematisk planering för turistnäring- en nödvändig, i varje fall inom detta område. Ovan berörda data behöver då produceras som underlag för en dylik plane- ring.'Arbetsgruppen föreslår att det uppdrages åt statistis- ka centralbyrån att i särskild ordning utarbeta förslag till

uppläggning av en statistik av ovan berört slag. I varje fall till en början synes statistiken ifråga kunna begrän- sas till norra stödområdet. (Se SFS 1965 nr 101.) Arbets- gruppen räknar preliminärt med att denna statistik bör gö- ras årlig, frågan om en glesare datainsamling kan vara till- räcklig bör dock prövas. Vissa delar av statistiken kan be- höva redovisas med kommunblock som minsta redovisningsen- het.

5.4.5.2. åtatlig och kommunal_sgrgigegerksamhgt

Med produktionsdata för statliga och kommunala servicein- rättningar avses liksom ifråga om den enskilda serviceverk- samheten närmast kapacitetsmått av olika slag, bl.a. som underlag för behovsberäkningar.

Vad gäller utbildningssidan i den omfattning den beröres av arbetsgruppen under H.). kan konstateras att beträffande de gbligatoriskg skolorna antalet elever i olika årskurser re- dovisas kommunvis i särskilda råtabeller som förvaras bl.a. på skolöverstyrelsen och på statistiska centralbyrån. Någon redovisning på skolenheter förekommer däremot inte f.n. Inom en särskild arbetsgrupp med anknytning till statistiska centralbyrån arbetar man för närvarande med en översyn av undervisningsstatistiken. Denna arbetsgrupp kan väntas be— akta den regionala planeringens behov av sådan skolstatistik.

När det gäller de icke_obligatgriska_skolorn5 sker dels en årlig publicering av elevantal m.m. länsvis (Statistiska

• Sida 124
•  Original

Meddelanden Ser. U) dels en redovisning av sökande och in— tagna till olika typer av obligatoriska skolor. I råtabell-

form finns uppgifter om enskilda skolor och kommuner. Sär—

skilda bearbetningar redovisas återkommande av skolöversty—

relsen. Även denna statistik är för'närvarande föremål för översyn av den ovan berörda arbetsgruppen.

Beträffande omskolningsverksgmheten redovisar arbetsmark- nadsstyrelsen en viss länsvis statistik över kurstyper och elevantal. Arbetsgruppen har under H.B. framfört som sin uppfattning att en översiktlig planering ifråga om omskol- ningsverksamheten kan komma att krävas. Härför behövliga data saknas emellertid f.n. Eftersom inte heller frågan om vilka prognos- och planeringsmodeller som skulle behövas för en sådan planering, är löst är det inte möjligt för arbets— gruppen att precisera det databehov som en sådan översikt- lig planering skulle föranleda. Arbetsgruppen finner därför utifrån sina utgångspunkter inte anledning för närvarande föreslå några ändringar av statistiken för omskolningsverk- samheten.

Vad gäller statistik om åldringsgårdgn publiceras i (SOS) årligen uppgifter länsvis över ålderdomshemmens kapacitet, beläggning, ålder m.m. I primärmaterialet finns dessutom

vissa data om enskilda ålderdomshem. När det gäller den öpp-

na åldringsvården insamlas regelbundet genom socialstyrel-

sens försorg vissa uppgifter om denna vårdforms omfattning

m.m. En särskild arbetsgrupp med anknytning till statistiska % centralbyrån arbetar för närvarande med att se över social- vårdsstatistiken över huvud taget och däribland även stati- ! stiken över åldringsvården. Planeringsmetodiken på detta om- råde, speciellt när det gäller att avväga den slutna och den öppna åldringsvårdens omfattning till varandra, är ännu täm— ligen ofullständigt utvecklad men föremål för utvecklingsar— bete. Med hänsyn härtill finner arbetsgruppen icke anledning att i detta sammanhang ange några särskilda rekommendationer ifråga om denna statistik.

• Sida 125
•  Original

När det gäller samhällets barntillsyn är den regionala sta- tistiken mycket ofullständig. Men eftersom även inom detta område prognosmodellerna ännu måste betraktas som förhållan- devis outvecklade och då utvecklingsarbete pågår anser ar- betsgruppen att ur den regionala planeringens synvinkel re- kommendationer angående utformningen av denna statistik bör anstå till dess detta arbete slutförts.

Regional statistik om gatten: och gvloppsförhållgnden redo- visas sedan mycket länge för städer och köpingar. För år 1964 har statistiska centralbyrån och väg- och vattenbygg- nadsstyrelsen i samarbete med svenska vatten- och avlopps— föreningen gjort en bearbetning där i princip samtliga tät- orter enligt 1960 års folkräkning är medtagna. Här finns för varje enskild tätort redovisat mycket detaljerade upp- gifter om vatten- och avloppsförhållandena. I fråga om vat- ten redovisas årsproduktion, förbrukning med fördelning på industri och hushåll, vatten- och reningsverkens kapacitet samt det renade vattnets kemiska beskaffenhet m.m. När det gäller avlopp anges antal anslutna personer, industrier som påverkar avloppsvattnets beskaffenhet, behandlad vattenmängd avloppsreningsverkets kapacitet m.m. Även investeringarna i vatten- och avloppsanläggningar under året redovisas. Ar- betsgruppen anser att den föreliggande statistiken täcker större delen av de behov som redoVisats under 4.7. Special- undersökningar måste när det gäller va-planering bedömas få ganska stor omfattning. En särskild arbetsgrupp är verksam med vidareutvecklingen av denna statistik.

• Sida 126
•  Original

5-5'

5.5.1.

KAPITALSTOCK OCH INVESTERINGAR

Permanentbostäder

Regional statistik om bostäder redovisas f.n. dels i bostads- räkningarna dels i årlig statistik över nytillkomna och rivna

bostäder av olika slag.

I 1965 års bostadsräkning kommer bl.a. att redovisas éätabel- ler), ned till församlings- och tätortsnivå: lägenhetsbestån- det efter hustyp, ägare, byggnadsperiod, kvalitetsgrupp och storlek i rum räknat. I viss omfattning blir korstabellering tillgänglig. T.ex. planeras en redovisning avseende antalet rum i kombination med byggnadsperiod och lägenheternas utrust- ning (kommunnivå) samt även en korstabellering mellan bostads- och hushållsdata t.ex. hushåll efter antalet boende i kombina- tion med lägenheternas storlek (församlingsnivå). Se vidare 5.2.

Den årliga statistiken över nytillkomna och rivna lägenheter redovisas på kommun som minsta regionala enhet.

Den här berörda statistiken över bostäder synes i allmänhet tillräcklig för de beräkningar som ingår i nu tillämpade bo- stadsbehovsprognoser (se Ä.6). Statistiken är emellertid inte tillräcklig för kvalificerade bedömningar ifråga om föränd- ringar i bostadsbeståndet. Genom jämförelser mellan 1960 och 1965 års bostadsräkningar samt genom justering med hänsyn till rivningar och nybyggnation kan visserligen totalförändringar- ha i bostadsbeståndet beräknas. Någon belysning kan dock icke ges av vilken betydelse för lägenhetsbeståndets förändringar som sådana faktorer som t.ex. kontorisering, sammanslagning av mindre lägenheter till större, förändring i användningen från permanentbostäder till fritidsbostäder och omvänt har.

I vissa fall kan förändringar av detta slag bedömas ha större inverkan på bostadstillgången eller bostadsbehovet än rivning av hus eller omflyttningen av folk. Tillfredsställande till- gångs- och behovsberäkningar kan därför knappast göras utan att statistiken förbättras på denna punkt. En möjlighet är därvid att bostadsräkningen utvidgas till en mera fullständig

• Sida 127
•  Original

byggnadsräkning, vid vilken förutom nuvarande i bostadsberäk- ningarna intagna data, uppgifter även skulle insamlas om för- ändringar sedan föregående inventeringstillfälle av använd- ningen av olika lokaler, i varje fall om förändring till eller från ett utnyttjande för bostadsändamål.

En annalpotentiell möjlighet vore att ett byggnads— och lä- genhetsregister upprättades i vilket kontinuerligt nybyggna- tion, rivning och ändring i användningen ifråga om byggnader av olika slag noterades. Möjligheter till integrering av ett sådant register med folkbokföringsregister, företagsregistret vid statistiska centralbyrån och förekommande fastighetsregis- ter borde i ett sådant fall ordnas.

Under 5.1. har vissa frågor om koordinatsättning av fastighe- ter berörts. När det gäller lägesbestämning av befolkningen har därvid påtalats att vissa fel uppstår i de fall mer än ett bostadshus är beläget på samma fastighet. Om koordinat- sättningen även anknöts till byggnader, t.ex. i ett särskilt byggnads- och lägenheturegister skulle dessa nackdelar kunna undvikas. Det skulle därigenom också bli möjligt att göra en mycket säker maskinell tätortsavgränsning. Integrering mellan folkbokföringsregister och byggnads- och lägenhetsregister skulle dessutom göra det möjligt att producera hushållsstati- stik av nu använt slag, vilket som framhölls under 5.2., inte är möjligt med användande av enbart folkbokföringsregistren vid länsstyrelserna.

Ett byggnadsregister av här antytt slag skulle givetvis även vara till direkt nytta för den fysiska planeringen t.ex. vid den detaljerade karteringen av bebyggelsen efter ålder etc. som ofta sker vid generalplaneringen men även t.ex. vid tra- fikplaneringen. Det skulle exempelvis, med de integrerings- möjligheter mellan olika register som ovan antytts, vara möj- ligt att tämligen detaljerat beräkna inlösningskostnaderna för olika tänkbara vägsträckningar.

• Sida 128
•  Original

120. Arbetsgruppen finner, som tidigare framhållits, att en utök- ning av nuvarande bostadsstatistik på vissa punkter är ange- lägen. Det torde inte vara möjligt att utan omfattande utred- ningar ta ställning till om sådan nytillkommande statistik lämpligen bör produceras genom en utvidgning av nuvarande bostadsräkning eller genom införande av särskilt byggnads- och lägenhetsregister. Arbetsgruppen ser icke som sin uppgift att verkställa de utredningar som här skulle erfordras, utan föreslår att frågan utredes i särskild ordning. Därvid bör även beaktas de fördelar i övrigt för regional samhällspla— nering och statistikproduktion som ett särskilt byggnads—

och lägenhetsregister medför. Med hänsyn bl.a. till vad ar— betsgruppen framhållit under 5.1. angående koordinatsättning- en av data om befolkningen måste ett byggnadsregister med koordinatanghäksr eller med integreringsmöjligheter till an— nat register med koordinatangivelser, ges större prioritet än ett register i vilket data om enskilda lägenheter ingår.

Ett ganska stort antal remissinstanser behandlar behovet av ett särskilt byggnads- och lägenhetsregister utifrån olika utgångspunkter. En utgångspunkt har varit möjligheterna att få en bättre lägesbestämning av data som rör befolkningen (t.ex. länsstyrelsen i Örebro län), en annan möjligheterna att producera en kontinuerlig hushållsstatistik (t.ex. Malmö stads statistiska kontor). En tredje utgångspunkt har varit behovet av detaljinformation om enstaka byggnader eller lä— genheter t.ex. i fråga om ålder, taxeringsvärde, hyra och liknande. Behov av data av det senare slaget påtalas särskilt från kommunalt håll, där man anser upprättandet av ett dy- likt register som den kanske angelägnaste åtgärden för för- bättring av statistikunderlaget för den kommunala planering- en. Arbetsgruppen återkommer till dessa frågor i anknytning till prioriteringen av olika produktions- och utredningsför- slag i avsnitt 5.9.

I den preliminära redovisningen påtalade arbetsgruppen under h.6.-—Bostadsförsörjning — angelägenheten av att en efterfrå- gemodell utarbetades i vilken även hyra och inkomstförhållan- den beaktades. I avvaktan härpå fann gruppen inte anledning att ta upp till behandling produktionen av enhwns statistik. I visa remissvar tar man upp behovet av hyresdata ävenutifrån

• Sida 129
•  Original

5.5—2.

något andra utgångspunkter. Man framför t.ex. att man behöver hyresdata för bedömning av avkastning och saneringsmognad hos bebyggelsen (t.ex. Stockholms stads statistiska kontor) samt att man i samband med hyresregleringens avskaffande behöver tillgång till en dylik information (t.ex. Göteborgs stads statistiska kontor).

Fritidsbostäder

Arbetsgruppen har i avsnitt 4 i flera olika sammanhang påta- lat behovet av regional statistik för fritidsbostäder. Någon dylik statistik finns inte för närvarande. Uppgifter kan vis— serligen förhållandevis enkelt tas fram beträffande antalet för fritidsbebyggelse avstyckade fastigheter. Eftersom man in- te vet om och när dessa fastigheter bebyggs och dessutom sak- nar uppgifter på hur många hus som byggs på ofri grund, ger nämnda uppgifter inte tillfredsställande underlag för en be— dömning av fritidsbebyggelsens omfattning.

Arbetsgruppen har diskuterat flera möjligheter genom vilka uppgifter om fritidshus skulle kunna inhämtas. Om ett särskilt byggnadsregister inrättas, vilket berörts under 5.5.l., bör givetvis som där framhölls även redovisning ske ifråga om fri- tidsbostäder. En av fördelarna med ett dylikt register vore att man genom detta bl.a. skulle få vetskap om inträffade för- ändringar i användningen av bostäder från permanent - till fritidsbostäder och omvänt.

Några av de olika möjligheter för inhämtande av information om fritidshus vilka arbetsgruppen diskuterat, torde även ha relevans för uppläggning och uppdatering av ett ev. komplett byggnadsregister.

En möjlighet att tillgodose ovan nämnda statistikbehov vore genom periodvis återkommande inventeringar av antalet fritids- hus på samma sätt som nu sker i bostadsräkningarna för perma- nentbostäder. Sådana inventeringar synes lämpligen kunna an- knytas antingen till bostadsräkningarna eller till de allmän— na fastighetstaxeringarna. I båda fallen torde insamlingar

• Sida 130
•  Original

kunna ordnas så att en redovisning av såväl fritidshusets belägenhet som ägarens hemort erhålles. Vidare skulle, det i varje fall om anknytning sker till bostadsräkningarna, va- ra möjligt att erhålla uppgifter om husets storlek, ålder, utrustning m.m.

En annan möjlighet är att man med utgångspunkt från en inven- tering enligt någon av de metoder som berörts ovan upprätta ett register, vilket därefter aktualiseras fortlöpande. Så- dan aktualisering skulle tänkas kunna ske antingen genom rap- portering från byggnadsnämnderna av beviljade byggnadslov (metod a) eller via självdeklarationen (metod b). Metod & ger endast data om nytillkomna hus, ej ägarbyten, ej heller över- gång fritidshus — permanentbostäder och omvänt. Metod b skulle däremot, om vissa ändringar av nuvarande rutiner införes, kun- na ge dessa data. Möjligen kan en kombination av de båda me- toderna visa sig vara det lämpligaste förfaringssättet.

Ett register av berört slag bör inte upprättas separat utan lämpligen ingå som en del av ett fullständigt byggnadsregis- ter (se 5.5.1.). Förverkligande härav måste bli en fråga på relativt lång sikt. Arbetsgruppen anser det angeläget att be- hovet av regional statistik över fritidshus tillfredsställes, men håller för troligt att till en början "ad hoc" invente- ring måste tillgripas. Om därvid nästa bostadsräkning eller nästa allmänna fastighetstaxering skall utnyttjas för en så- dan inventering kan redovisning väntas först efter 1970. Be- hovet av en statistik över fritidsbostäder måste enligt ar- betsgruppens uppfattning emellertid anses vara av sådan ange- lägenhetsgrad att en tidigare redovisning i och för sig vore motiverad. En särskild inventering skulle i så fall bli nöd- vändig och borde med hänsyn till bl.a. den troliga tidpunkten för nästa bostadsräkning genomföras under 1967. Arbetsgruppen

har diskuterat två alternativa förfaringssätt för en dylik in- ventering, nämligen antingen att den göres genom byggnadsnämn- dernas försorg eller också bygger på uppgifter som insamlas i samband med självdeklarationerna. Inte genom något av dessa

bägge tillvägagångssätt torde det dock vara möjligt att genom-

• Sida 131
•  Original

5.5.3.

5.5.3.1.

föra en inventering av fritidshus redan under 1967. Arbets- gruppen föreslår därför att en sådan inventering genomföres i anslutning till 1970 års folk- och bostadsräkning eller al- ternativt nästa allmänna fastighetstaxering.

Redovisningen av fritidshus bör ske på minsta enhet (försam- ling). Koordinatsättning är att föredra. På grund av de sto- ra förändringarna av antalet fritidshus (SOU l96h:u7 räknar man med att ett tillskott av 300 000 fritidshus för de när- maste 5 åren räknat från 196Ä) synes redovisningen efterhand böra göras årlig.

Byggnads- och anläggningsinvesteringar inom näringslivet

Under Ä.l.2.2. har berörts behovet av statistik, avseende dels värdet av de under året gjorda investeringarna och upp- gifter om planerade investeringar, dels också uppgifter om kapitalstockens åldersfördelning. Även behov av data om 10- kalytornas storlek och användningssätt har redovisats.

Inxeatarinsszäzda ECE EPEiEalSEOEF

När det gäller jordbruket redovisas inga regionala data om investeringarnas omfattning; den enda regionala belysning som för närvarande ges ifråga om jordbrukets anläggningar finns i jordbruksräkningen, där på naturliga jordbruksområden inne- havet av silos, torkanläggningar etc. redovisas för bruknings- enheter av olika storlek.

Data om värdet av senaste års investeringar och om kapital— stockens sammansättning behövs dels för prognoser över beho- vet av byggarbetskraft och dels för prognoser över utveckling- en av antalet brukningsenheter inom jordbruket, vilket kan in- gå som en del i en prognos över sysselsättningen i denna nä- ringsgren. Arbetsgruppen finner att beträffande den senare användningen en kvalitetsklassificering av brukningsenheterna skulle fungera lika bra och sannolikt vara lättare att utföra. Den bör dock i förekommande fall utföras som specialundersök-

ning.

• Sida 132
•  Original

Med hänsyn till den snabba omställning som nu kännetecknar

utvecklingen inom jordbruket är det troligt att byggnads- och anläggningsinvesteringarna får betydande omfattning vid de "överlevande" brukningsenheterna. Dessa investeringar kan därför få stort intresse för prognoser över sysselsättningen inom byggnadsverksamheten. Arbetsgruppen finner det därför

motiverat att en årlig regional redovisning av byggnads— och anläggningsinvesteringarna inom jordbruket kommer till stånd.

När det gäller prognoser över behovet av byggarbetskraft mås- te dessa, främst med hänsyn till denna arbetskrafts stora yt- mässiga rörlighet, sannolikt göras för ganska stora regioner, t.ex. A—regioner. Med hänsyn härtill föreslår arbetsgruppen att den berörda investeringsstatistiken redovisas på dessa enheter.

Data om industrins byggnads- och anläggningsinvesteringar in- samlas för närvarande dels genom de s.k. investeringsenkäter- na dels genom de s.k. byggnadsinventeringarna. Investerings- enkäterna, som aVSer verkställda resp. planerade investeringar och genomföres varje kvartal, är urvalsundersökningar. Urva- len har i första hand utformats för att ge underlag för pre- sentation av rikssiffror. Dessa enkäter synes därför inte för närvarande kunna ge den för den regionala analysen efterfrå- gade informationen. Viss redovisning sker emellertid på riks- områden.

Byggnadsinventeringarna som insamlas via länsarbetsnämnderna upptar i grundmaterialet data om enskilda investeringsobjekt, [ bl.a. uppgifter om varje projekts totalkostnad och nedlagd kostnad vid varje inventeringstillfälle. Materialet redovisas * i begränsad omfattning på A-regionnivå.

Arbetsgruppen finner att det med hänsyn till vad som framhål- lits under u.1.2.2 är motiverat med en årlig regional stati- stik över industrins investeringar.

• Sida 133
•  Original

Data om kapitalstockens ålderssammansättning, skulle, som

arbetsgruppen framhållit under #.1.2.2., i och för sig vara önskvärda för bedömningar av det totala investeringsbehovet inom en region. Arbetsgruppen ställer sig emellertid som framhållits i nämnda avsnitt tveksam till användbarheten av dylika data för de regionala ändamålen och föreslår därför icke på denna punkt några åtgärder. Såsom mått på kapital- stockens totala omfattning föreslår arbetsgruppen en regional redovisning av brandförsäkringsvärdena inom industrin.

Den berörda investeringsstatistiken bör av samma skäl som angavs ovan ifråga om jordbruket redovisas på A-regioner som minsta regionala enhet. Grundmaterialet bör dock organiseras så, att vid behov förhållandena även i andra regionala enhe- ter kan belysas.

När det gäller anläggnings- och byggnadsinvesteringarna inom

handeln och övrig enskild service-finns för närvarande endast data från byggnadsinventeringarna att tillgå. Arbete med plan- läggning av investeringsenkäter även för dessa sektorer pågår

emellertid inom statistiska centralbyrån. Eftersom värdet av i gång varande investeringar f.n. tycks uppgå till ungefär samma värde som för industrin (se t.ex. byggnadsinventering- en november 1965) finns det anledning att sett från den regio- nala planeringens synvinkel för dessa investeringar producera en lika omfattande investeringsstatistik som för industrin. Vad arbetsgruppen här tidigare uttalat om industrin gäller alltså även handel och enskild service i övrigt.

Arbetsgruppen har i det föregående endast i förbigående be- rört frågan om hur en investeringsstatistik skall produceras. Arbetsgruppen anser det troligt att det för ändamålet lämp- ligaste materialet skulle kunna erhållas genom en utbyggnad av investeringsenkäterna. Om detta av kostnadsskäl eller av andra orsaker inte visar sig vara lämpligt bör undersökas i vilken omfattning en mera omfattande regional redovisning kan ske inom ramen för byggnadsinventeringarna eller med ut- nyttjande av material från den sysselsättningsplanering som skall bedrivas av de särskilda byggarbetsnämnder som numera finns i länen.

• Sida 134
•  Original

Arbetsgruppens slutsatser när det gäller produktion av sta- tistik om kapitalstocken delas inte av nationalekonomiska in- stitutionen vid Stockholms universitet, som ger data av det—

ta slag hög angelägenhetsgrad. Man noterar bl.a. att arbets-

gruppen föreslår brandförsäkringsvärden såsom mått på kapi- talvolymen. "Som kommentar till detta" framhåller man, "kan

endast sägas att man ännu inte har tillräcklig information

för att kunna avgöra huruvida detta mått överhuvudtaget är

användbart i samband med produktivitets- och produktions- funktionsanalyser.

Den 1 juli 1966 påbörjades vid nationalekonomiska institu- tionen en undersökning av det svenska realkapitalet. Under- sökningen avser att omkring 1 juli 1968 presentera en upp-

skattning av realkapitaletocken. Presentationen kommer att innehålla uppgifter om 1) totala stockens storlek, 2) stoc- kens fördelning på olika branscher där branschindelningen sker efter ISIC-nomenklaturen, 3) stockens åldersfördelning. Syftet är att estimera kapitalet som produktionsfaktor."

5.5.3.2. åogalytoz

Statistik om lokalytor användes inom den regionala planering- en som ett led bl.a. i beräkningar av markbehov t.ex. för de— taljhandeln. F.n. publiceras inte någon statistik av detta slag. I samband med handelsräkningen l96h inhämtades data om tillgängliga lokalytor för detalj- och partihandeln. Uppgif- terna betraktas emellertid som ganska osäkra och frågan om

Arbetsgruppen håller för troligt att för detaljplaneringen behövliga data om lokalytor sannolikt måste bygga på special- undersökningar. Vad beträffar den mera översiktliga plane- ringen synes det möjligt att välja metoder vid beräkningar av markbehov för olika funktioner som inte fordrar data om lokalytor.

i i publicering kommer att ske är ännu ej avgjord. i

• Sida 135
•  Original

Investeringar i maskiner och transportmedel

Data om maskininvesteringarna liksom även över maskinkapita- lets brandförsäkringsvärde inom industrin insamlas löpande genom de i avsnitt 5.5.3.l. berörda investeringsenkäterna. Regional redovisning sker som där nämnts dock endast i mycket begränsad omfattning.

Data över maskinkapital och investeringar ingår i princip som ingredienser i de "produktionsfunktioner" som är tänkbara be- ståndsdelar i en ambitiös prognosmodell av det slag som be- rörts i avsnitt 4.1.2.2. I vilken utsträckning en sådan mo- dell kan väntas komma att praktiskt användas i mera betydande utsträckning är för närvarande oklart. Det kunde därför fin- nas anledning att, då det gäller maskininvesteringarna av- vakta resultatet från den särskilda inom ERU arbetande prog- nosgruppen innan en eventuell omläggning av den nuvarande statistiken genomföres. Uppgifterna om maskininvesteringarna ingår emellertid i samma enkät som de i avsnitt 5.5.4.l. dis- kuterade byggnads- och anläggningsinvesteringarna, beträffan- de vilka bättre underbyggda krav på en regional differentie- ring föreligger. Frågan om maskininvesteringarnas regionala redovisning borde därför lämpligen böra behandlas som ett led i den i avsnitt 5.5.4.l. föreslagna utredningen.

Ifråga om investeringar i transportmedel sker f.n. inte någon fullständig regionalredovisning. Arbetsgruppen finner f.n. inte tillräckliga skäl föreligga för att föreslå en sådan redovisning utom ifråga om motorfordon.

Bilinnehav redovisades i 1960 års folkräkning kommunvis. Mot- svarande data kommer inte att bli tillgängliga i 1965 års folkräkning. - På län redovisas f.n. kvartalsvis registre- rade fordon efter fordonsslag, förändringar i antalet re- gistrerade person- och lastbilar under kvartalet m.m. Denna statistik bygger på det centrala bilregistret vid statistis- ka centralbyrån. Till detta register inrapporteras ny- och avregistreringar, samt omregistreringar mellan län, däremot

• Sida 136
•  Original

införes inte uppgifter om ägarbyten och adressförändringar inom resp. län. Redovisning på mindre enheter än län kan där-

för inte göras med användande av data från detta register.

- I viss omfattning förekommer ute i länen produktion av re-

gional statistik över bilantalet med användande av bilskatte- kvitton.

Arbetsgruppen anser att i behovsinventeringarna i avsnitt 4 redovisats goda skäl för införande av en regionalt differen-

tierad statistik över motorfordon. Detta gäller såväl för

person- som lastbilar. Enligt arbetsgruppens uppfattning bör

den regionala bilstatistiken till en början utformas så att

data om antalet personbilar finnas tillgängliga på församling- ar, kommuner/kommunblock samt när så ske kan även för tätorter

och delar av större tätorter. Antalet lastbilar efter storlek

bör redovisas för samma områden, men fördelade på olika nä-

ringsgrenar, varvid speciellt ett särskiljande av de renodlade transportföretagen är av intresse. På grund av de snabba för- ändringar som sker på detta område synes denna statistik åt- minstone i vissa delar efter hand göras årlig. Arbetsgruppen föreslår att frågan om uppläggningen av en sådan statistik utredes.

På längre sikt är det önskvärt att grundmaterialet ordnas så

att bilantalet, såväl för person- som lastbilar, kan bestäm- ; mas för godtyckliga områden, vilket skulle vara möjligt vid * koordinatsättning av statistikens grunddata. För närvarande utredes frågan om införande av central ADB—registrering av

alla motorfordon. Om integreringsmöjligheter ordnas mellan ett sådant register och folkbokföringsregister och företags- i registret vid SCB, t.ex. via folkbokföringsnummer för privat ? nyttjande personbilar och företagsnummer för lastbilar och personbilar som användes inom näringslivet, så skulle, om de förslag arbetsgruppen framfört i avsnitt 5.3.1. genomföres,

en automatisk koordinatsättning av data rörande bilbeståndet förhållandevis enkelt kunna ordnas.

• Sida 137
•  Original

Kommunala och statliga investeringar

För närvarande publiceras för enskilda landskommuner, kö- pingar, mindre städer och landsting endast data om kapital- utgifterna totalt, i vilka innefattas kostnader för fastig— hetsanskaffning, nyanläggningsarbeten, anskaffning av maski- ner och övriga kapitalutgifter. Någon särredovisning av in- vesteringarna på verksamhetsgrenar förekommer inte för des- sa enheter. För de ä5 största städerna sker emellertid en

redovisning av investeringarna inom vissa verksamhetsgrenar.

Den nu föreliggande redovisningen av kommunernas investe— ringar är inte tillräcklig för en befolknings- och närings- livsmodell av det slag som berörts under 4.1.2.2. Eftersom en mera detaljerad redovisning också synes önskvärd i sam- band med kommunal långtidsbudgetering föreslås att data om investeringarna inom olika verksamhetsgrenar (se förslag i bilaga 2 b) i resp. kommuner framställes och blir tillgäng- liga t.ex. i form av råtabeller. Grundmaterialet innehåller erforderlig information.

För närvarande sker inte någon regional redovisning av de statliga investeringarna. En sådan redovisning bör över- vägas.

• Sida 138
•  Original

KOMMUNAL FINANSSTATISTIK

Utöver,i avsnitt 5.5.5. berörda data rörande kommunernas in- vesteringar publiceras i "Kommunernas finanser" (SOS) samt i Statistiska Meddelanden Ser. Fi i huvudsak följande data på kommunnivå. (Uppgifterna är i tillämpliga delar även till- gängliga för landstingen.):

skatteutjämningsbidrag

Inkomster inkl. skatter, statsbidrag,

m.m.

Utgifter (totalkostnader, samt kostnaderna för vissa verksam-

hetsgrenar)

Tillgångar Skulder Fonder

Till kommunal inkomstskatt taxerad inkomst med fördelning på fysiska personer, svenska aktiebolag m.m. samt övriga skatt- skyldiga.

Antal skattekronor

Utdebitering per skattekrona med fördelning på den borgerliga och kyrkliga kommunen.

Vid arbetsgruppens genomgång av databehovet 1 avsnitt # har endast framkommit begränsade anspråk på ändringar eller kom- pletteringar av denna statistik. En utökning av redovisningen av utgifternas fördelning på verksamhetsgrenar är dock önsk- värd. Arbetsgruppen har i avsnitt 5.5.5. föreslagit att upp- gifter om kommunernas investeringar, med mera ingående uppdel- ning på verksamhetsområden än som nu publiceras, skall hållas tillgängliga. Arbetsgruppen föreslår att även ifråga om kommu- nernas utgifter data med fördelning på verksamhetsgren på mot- svarande sätt blir tillgängliga varvid också bör genomföras en särredovisning av lönerna (se bilaga 2 b).

• Sida 139
•  Original

Statistiska kontoret i Linköping framhåller i sitt remissvar över arbetsgruppens preliminära redovisning följande:

"Den av arbetsgruppen föreslagna utökningen av den kommu- nala finansstatistiken torde vara otillräcklig för en mera ambitiös kommunal finansiell och fysisk planering. Det tor- de bli alltmer nödvändigt att kunna beräkna kapitalutgif- ter och driftkostnader för alternativa stadsplaner så att en bättre avvägning mellan kostnader och stadsplanestan- dard kan komma till stånd. Det kan vara fråga om kostna- der för olika parkeringsstandard, vägstandard, olika grön- ytestandard och exploateringstal m.m. Underlag för en så- dan avvägning kan erhållas genom koordinatsättning av bygg- och driftkostnader för olika genomförda byggnadsprojekt. Härigenom skulle möjlighet uppstå att maskinellt bearbeta olika typer av stadsplanekostnader i skilda områden. En koordinatsättning skulle även vara av värde för redovis- ningen av exploateringskostnaderna i de kommunala bokslu- ter.

Med anledning av dessa synpunkter vill arbetsgruppen framhålla att en objektredovisning av detta slag prövas f.n. i ett för- sök att klarlägga kommunernas möjligheter att ge en sådan de- taljerad information. Det första försöket omfattade hösten 1966 ett lO—tal kommuner. En utvidgad undersökning omfattande 78 kom- muner genomföres under första halvåret 1968.

• Sida 140
•  Original

Om man undantar jordbruk och skogsbruk publiceras för närvaran-

de inte någon officiell statistik rörande markanvändningen.

Arbetsgruppen har under & påvisat ett omfattande behov av sta- tistik över markanvändningen även för andra verksamheter än de areella näringsgrenarna. Sådana data behövs t.ex. för beräk- ningar av trafikalstringen inom ett område (se h.5), men också bl.a. dessutom som underlag för prognoser över framtida markbe- hov i tätorterna m.m.

I flera sammanhang har påvisats sannolikheten av att markarea— lerna per invånare i tätorterna kommer att öka kraftigt inom den närmaste tiden. Godlund (1964) håller för troligt att ge- nomsnittligt taget tätortsarealerna per invånare kommer att 1980 bli dubbelt så stor som 1960. Om den framtida utvecklingen skulle bli något så när parallell med den amerikanska kan myc- ket höga framtida värden förutses. Prognoser och beräkningar angående framtida markbehov i olika tätorter kan därför förut— sättas få ökande betydelse inom den regionala planeringen.

Arbetsgruppen anser att produktion av markanvändningsstatistik måste ges hög prioritet när det gäller utbyggnaden av den re- gionala statistiken. I första hand bör systematiska ytmätning- ar av de för 1965 års folkräkning avgränsade tätorterna genom- föras. Eftersom tätortsavgränsningarna är slutförda bör dylika mätningar kunna påbörjas omgående. Senare bör emellertid även en redovisning av olika tätortsfunktioners "arealkonsumtion" redovisas t.ex. bostadsarealer, fritidsarealer av olika slag, servicearealer etc.

Om koordinatsättning av fastigheter och ev. av byggnader infö- res som arbetsgruppen berört under 5.1 och 5.5. - frågor som närmare överväges inom fastighetsregisterutredningen - skulle en maskinell avgränsning och ytmätning av tätorter kunna genom- föras förhållandevis enkelt. Om användningssättet för olika fastigheter eller delar därav även kunde anges i samband med

• Sida 141
•  Original

ners arealer i varje fall i viss utsträckning erhållas.

Det är arbetsgruppens uppfattning att koordinatsättning av fas-

tigheter etc. i varje fall i vissa delar av landet kommer att

dröja så pass länge, främst på grund av utgivningstakten av den

ekonomiska kartan, att andra tillvägagångssätt när det gäller

framställning av markanvändningsstatistik även bör prövas. Ar- betsgruppen anser att det bör uppdragas åt statistiska central- byrån att utreda på vilket sätt en i princip fullständig mark- användningsstatistik lämpligen bör produceras. Data bör i en sådan statistik finnas tillgängliga för enskilda agglomeratio- ner av permanent bebyggelse och fritidsbebyggelse samt för för- samlingar exklusive agglomerationer.

Ett flertal remissorgan berör behovet av statistik över mark- användningen. Mest fullständigt behandlas denna fråga av lant— mäteristyrelsen som bl.a. framhåller:

"I inte ringa utsträckning skall i något led av planlägg- läggningsarbetet mark disponeras för skilda ändamål. Denna mark skall därvid stå till förfogande för den som investe- rar på sådant sätt att den kan vara föremål för en tryggad besittning, vara underlag för fastighetskredit osv. Mark- användningsaspekterna synes därför ofta även vid samhälls- planering i vidsträckt bemärkelse bli av grundläggande be- tydelse. Det kan ifrågasättas huruvida inte promemorian i någon mån snedbalanserats och lagt intresset huvudsakligen vid prognosdelen."

De krav på data som den fysiska planeringen ställer sammanfat- tas på följande sätt:

"Markbehov för skilda ändamål, varvid befolknings- och näringslivsuppgifter m.m. är nödvändiga Aktuell markanvändning (med arealuppgifter) Tätort, glesbygd Fastighetstyp Fastighet Bebyggelse Markslag, faktiskt eller avsett Markbeskaffenhet

Möjligheter disponera marken med hänsyn till rättsliga förfoganden Fastighetsindelning, äganderätt, ägarekategorier Offentligrättsliga begränsningar (redan gällande planen förbud etc.) Privaträttsliga förfoganden

• Sida 142
•  Original

Som kommentar till detta yttrande vill arbetsgruppen framhålla att de data som där beröres och som inte av arbetsgruppen be- handlats i avsnitt 5 i huvudsak avser individuella uppgifter (alltså data om enskilda objekt) och inte det slag av aggrege- rad information som arbetsgruppen genomgående försökt behand-

la.

De remissorgan i övrigt som berört statistik över markanvänd- ningen understryker i allmänhet vikten av att en sådan stati- stik framställes. Industriförbundet framför en härifrån avvi— kande uppfattning och vill inte ge produktionen av en markan- vändningsstatistik någon hög prioritet.

Sedan arbetsgruppen avlämnade sin preliminära redovisning har ett omfattande arbete med fysisk riksplanering igångsatts i kommunikationsdepartementets regi. Inom ramen för detta arbete sker modellarbeten som kan väntas få betydelse för den vidare bedömningen av behovet av en markanvändningsstatistik.

• Sida 143
•  Original

TRAFIKDATA

Frågan om vilka krav behovet av trafikdata ställer på stati- stikproduktionen har redan i viss utsträckning berörts i det föregående. Sålunda har arbetskraftspendlingen diskuterats i avsnitt 5.3 (Arbetsmarknadsstatistik), bilantalet i avsnitt 5.5 (Kapitalstock och investeringar) och vissa delar av gods- transporterna i avsnitt 5.Ä (Produktion). I detta avsnitt görs ett försök till en mera allmän överblick över området.

För närvarande finns i huvudsak följande typer av data att tillgå: Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gör regelbundet s.k. allmänna trafikräkningar över trafiken på allmänna vägar utan- för städer och tätorter (totala antalet fordon per dygn). Des- sa räkningar ligger till grund för de trafikflödeskartor som redovisats för åren 1953, 1958 och 1963.

Vid vissa tillfällen har utförts s.k. destinationsundersök- ningar, men då med anknytning till speciella vägprojekt, var- för någon fullständig täckning över hela landet inte förekom-

mer.

För 1959/60 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen utarbetat en särskild godstransportkarta som bygger på uppgifter från fler— talet större industriföretag i riket. Dessutom har för olika delar av landet särskilda skogstransportkartor utarbetats. Någon kontinuerlig dataproduktion av detta slag förekommer emellertid inte.

Biltrafiknämnden, som producerar statistik över den yrkesmäs- siga lastbilstrafiken, publicerar f.n. inte någon regional statistik.

Den statistik om järnvägstrafiken som redovisas av järnvägs- styrelsen i "Sveriges Järnvägar" (SOS) har mycket begränsad regional uppdelning. Vid enstaka tillfällen har emellertid flödeskartor över transportarbetet på järnvägarna upprättats, (se t.ex. Sveriges Järnvägar hundra år, 195h).

• Sida 144
•  Original

Regional statistik för sjöfarten redovisas i Viss utsträckning i den officiella statistiken (SOS Sjöfart). Sålunda publiceras uppgifter om antalet ankomna och avgångna fartyg för olika ham-

nar med fördelning på utrikes och inrikes fart, vidare uppgif-

ter om hamnavgifter samt lossat och lastat gods med fördelning på varukategorier och hamnar samt slutligen vissa data om ka-

naltrafiken. Grunddata finns för en begränsad redovisning av

transportrelationerna mellan olika områden när det gäller ut- rikes sjöfart. Såväl i "Sveriges Järnvägar" som i "Sjöfart" lämnas vissa uppgifter om färjetrafiken.

När det gäller flygtrafiken redovisas vissa data om trafikens omfattning vid olika flygplatser i riket.

Vid jämförelse mellan nuvarande dataproduktion och de i avsnitt 4 redovisade behoven kan följande konstateras.

När det gäller flödesdata finner arbetsgruppen att redovisning- en av totaltrafiken på allmänna vägar (antal fordon) är för- hållandevis tillfredsställande. En komplettering bör dock ske

i framtiden så att även trafiken i städer och tätorter med- tages. Däremot är redovisningen av godsströmmarna ofullständig. Regelbunden statistik saknas och den ovan berörda särskilda undersökningen för 1959/60 omfattar endast vissa delar av in— dustrin samt skogsbrukets transporter.

Arbetsgruppen har i avsnitt 5.4 föreslagit att en viss kart— läggning av godstransporterna inom industrin skall göras som underlag för trafikplaneringen. En sådan kartläggning skulle också utgöra ett betydelsefullt underlag i det fall regionala befolknings- och näringslivsprognoser av input-output typ (se Ä.l.2.3) skulle komma att utföras. En stor del av gods- transporterna på väg skulle emellertid inte komma med vid en dylik till industrin anknuten redovisning. Viss bearbetning

av material från större transportförmedlingsorgan skulle emel- lertid eventuellt kunna användas för att komplettera bilden. När det gäller redovisningen av de godsströmmar som transpor- teras med järnväg tillåter grundmaterialet en betydligt fyl- ligare redovisning än den som nu i allmänhet sker. Arbetsgrup- pen anser för sin del att det skulle vara till stor fördel för

• Sida 145
•  Original

terial - en regelbundet återkommande redovisning av bl.a. transportarbetet på järnvägarna kunde göras t.ex. i form av flödeskartor.

Förutom ovan berörda data om godstrafiken behövs, i varje fall ifråga om lastbilstrafiken, uppgifter om transportlängder, tom-

körning m.m. För den yrkesmässiga lastbilstrafiken finns visst grundmaterial hos statens biltrafiknämnd som lämpar sig för regional bearbetning, (Kritz 1965). När det gäller den icke yrkesmässiga trafiken har motsvarande data inhämtats av Kritz för ett urval av företag. Avsikten med denna undersökning var främst att bestämma "genomsnittsprestationerna" för bilar av olika storlek under en vecka. När det slutligen gäller desti- nationsundersökningar och redovisning av transportrelationer mellan olika regioner och/eller orter anser arbetsgruppen att behovet av sådan information i varje fall tills vidare bör tillgodoses genom specialundersökningar av olika slag och inte genom kontinuerlig dataproduktion. (Se dock 5.4.3). Om en mera allmän kontinuerlig produktion av sådana data skulle övervä- gas bör vid utformningen av denna hänsyn tas till de behov som en regional input-output analys ställer. Även data om upptag- ningsområden för olika flygplatser etc. bör tills vidare pro- duceras genom specialundersökningar.

Enligt vad arbetsgruppen under hand erfarit har statistiska centralbyrån i egenskap av samordningsorgan för den statliga statistikproduktionen för avsikt att inrätta en samarbetsgrupp för samfärdselstatistiska frågor samt att med anknytning till denna grupp genomföra utredningar rörande samfärdselstatisti- kens utveckling. Såväl centralbyrån som andra berörda myndig- heters statistik avses härvid komma att tas in i bilden. Med

hänsyn till att en sådan särskild samarbetsgrupp sålunda kom- mer att bildas har arbetsgruppen ovan givit de samfärdselsta- tistiska frågorna en mera begränsad behandling än som i och

för sig, med hänsyn till deras betydelse i sammanhanget, vore

• Sida 146
•  Original

berättigat. Gruppen har inskränkt sig till vissa allmänna re- flexioner. Därvid framförda synpunkter och förslag har inte heller intagits i den sammanfattning och prioritering av för-

slagen som i övrigt redovisas i avsnitt 5.9.

Arbetsgruppen har i behovsdelen av denna utredning endast i ringa grad berört sjöfarten. I princip torde dock behoven och önskemålen när det gäller data om sjötrafiken till stor del sammanfalla med i det föregående berörda önskemålen beträffan- de landtrafiken.

• Sida 147
•  Original

SAMMANFATTNING AV ARBETSGRUPPENS FÖRSLAG ENLIGT DEN PRELIMINÄRA REDOVISNINGEN.

Arbetsgruppen sammanfattade sina förslag i fråga om datapro- duktionen i den preliminära redovisningen på sätt som framgår av sammanställningen sid. 140. Här har en uppdelning av för— slagen gjorts på tre huvudgrupper:

a) sådana förslag som kan förverkligas med förhållandevis mått- liga omläggningar av nuvarande statistikproduktion.

b) sådana förslag till produktion som fordrar omfattande eller förhållandevis omfattande förändringar i nuvarande dataproduk- tion och där krav på ytterligare utredning är förhållandevis begränsade.

c) sådana förslag som på nuvarande stadium främst måste be- traktas som rel. renodlade utredningsfrågor.

Arbetsgruppen prioriterade inom varje grupp för sig sina för- slag efter den angelägenhetsgrad som dataproduktionen i fråga kunde anses ha för den regionala planeringen. En sådan priori- tering måste med nödvändighet bli mer eller mindre subjektiv men bedömdes nödvändig för att vid remissbehandlingen av för- slagen en så vitt möjligt klar opinion skulle erhållas angåen- de angelägenhetsgraden av olika data.

Vissa av förslagen är mycket komplexa och berör dataproduk— tionen inom en rad områden. Detta gör bl.a. att några av de i prioriteringen upptagna förslagen kommer att framstå som alternativ. T.ex. förslaget om komplettering av bostadsräk- ningarna är i vissa avseenden ett alternativ till ett särskilt lägenhetsregister. Sådana kompletterande förslag har i samman- ställningen i allmänhet placerats i olika huvudgrupper. Något försök att prioritera mellan förslagen i olika huvudgrupper har inte gjorts.

I sin preliminära redovisning gjorde arbetsgruppen följande sammanfattning och prioritering av de olika förslagen till

dataproduktion. Förslagen anges inom varje huvudgrupp efter angelägenhetsgrad.

• Sida 148
•  Original

b)

a) Produktionsförslag som synes kunna genomföras genom för—

hållandevis måttlig omläggning av nuvarande statistikpro-

duktion.

1)

2)

5)

4)

5)

6)

7)

Viss omläggning av den regionala redovisningen av kom— munernas investeringar och utgifter. (5.5.5. och 5.6.) Redovisning av totala tätortsarealen för enskilda tät- orter enligt 1965 års folkräkning. (5.7.)

Vissa kompletteringar av bostadsräkningarna så att kontorisering m.m. kan belysas. (5.5.1.)

Regional redovisning av förädlingsvärdet m.m. inom industrin. (5.4.5.) Regional redovisning av inkomsten efter kön och ålder. (5.1.1.)

Redovisning av skogsarealer i jordbruksräkningen. (5.4.1.)

Tätare redovisning av antal brukningsenheter på mindre regionala enheter än f.n. på grundval av t.ex. RLF's register. (5.4.l.)

Produktionsförslag som fordrar omfattande, eller förhål—

landevis omfattande förändringar i nuvarande statistik- produktion, och där krav på ytterligare utredningar synes rel. begränsat.

1)

2)

3) 4) 5)

6)

Koordinatsättning av fastigheter med integreringsmöj— ligheter till folkbokföringsregister. Utredes av fas— tighetsregisterutredningen (FRU). (5.1.5.) Årlig regional redovisning av statens anläggnings— och byggnadsinvesteringar. (5.5.5.) Regional industriproduktionsindex. (5.4.5.) Regional redovisning av fritidsbostäder. (5.5.2.) Årlig regional redovisning av antalet bilar samt äga- rens folkbokföringsnummer. (5.5.A.)

Regional redovisning av industrins produktion och rå- varuförbrukning i fysiskt mått. Grundmaterialet (in- dustristatistiken) kompletteras med avseende bl.a. på förbrukningen av grus m.m. (5.4.3.)

• Sida 149
•  Original

7) Tätare regional redovisning än hittills av omsättningen inom detalj- och partihandeln (5.4.5.) 8) Statistik över övernattningar på hotell, pensionat, cam- pingplatser m.m. (5.4.5.) 9) Regional redovisning av dygnsutgifterna för olika kate- gorier av turister. (5.4.5.)

0) Särskilda utredningsförslag.

l) Kontinuerlig redovisning av förvärvsarbetande på hemort och verksamhetsställe. Till detta komplex hör också möj- ligheterna till redovisning av yrkesväxling och pensione- ringsålder liksom redovisning av yrke och utbildning. Särskild utredning beslutad av Kungl. Maj:t. (5.5.1.) 2) Regional redovisning av näringslivets årliga byggnads- och anläggningsinvesteringar samt brandförsäkringsvärdet före gjorda investeringar. (5.5.3.1.) 3) Redovisning av markanvändningsstatistik för olika sam- hällsfunktioner särskilt i tätorterna. (5.7.) 4) Möjligheterna att, särskilt i bostadsbehovsberäkningar, ersätta nuvarande hushållsstatistik med familjestati— stik (5.2.) 5) Integreringsmöjligheter mellan jordbruksräkningarna och folk- och bostadsräkningarna. (5.4.1.) 6) Uppläggning av särskilt byggnads- och lägenhetsregister med integreringsmöjligheter till bl.a. folkbokförings- registren. (5.1.3. och 5.5.1.)

Mot arbetsgruppens prioriteringsteknik har länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohus län haft vissa invändningar främst mot förslagens uppdelning i tre olika kategorier. Man fram- håller att under utredningsarbetets gång kan det vara rik— tigt att förfara på detta sätt bl.a. för att bättre kunna analysera problemen, men invänder: "Frågan är emellertid om det i det slutliga förslaget är av intresse för sam- hällsplaneringen att föra fram en prioriteringslista upp- spaltad efter arbets— och kostnadsomfattningen av en even- tuell omläggning av statistikproduktionen. Resultatet kan

• Sida 150
•  Original

tyvärr mycket lätt bli, att de förslag till förbättringar av statistikproduktionen, som är enklast och på kort sikt eko-

nomiskt billigast, genomförs, medan de övriga mera väsentliga och för en effektivare samhällsplanering nödvändiga förändring? arna får anstå. Länsstyrelsen ansluter sig dock i stort till den prioriteringsteknik och prioriteringslista, som arbets- gruppen utarbetat, men skulle, mot bakgrund av diskussionen ovan, vilja att arbetsgruppen i sitt slutliga förslag i förs- ta hand satsade på en dataproduktion, som i alla delar från grunden helt bygger på en koordinatsättning av fastigheter

och aktiviteter samt en därmed sammankopplad registrering av människor och mänsklig aktivitet."

I remissbehandlingen beröres arbetsgruppens preliminära prio- ritering av produktions- och utredningsförslagen i sammanlagt 26 remissvar. Av dessa tillstyrker 5 i allt väsentligt den gjorda prioriteringen, nämligen länsstyrelserna i Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Västmanlands län samt Svenska Kom- munförbundet. De remissorgan som föreslagit direkta ompriori- teringar redovisas i tabell 5 Jämte framförda förslag till änd- ring av prioriteringsordningen. Pil i tabellen utvisar att hög- re ej närmare preciserad prioritering förordas.

Om alla remissvar ges samma vikt och om remissvar som innehål- ler uttalande i ett prioriteringsavsnitt men inte i ett annat i detta senare avsnitt förutsättes acceptera arbetsgruppens uppfattning förefaller det som om de största variationerna i prioriteringen råder beträffande följande förslag:

a 5 Regional redovisning av inkomsten efter kön och ålder, som i flera fall givits högre prioritet.

b 7 Tätare regional redovisning av omsättningen inom detalj- handeln, som också i flera fall givits högre prioritet än arbetsgruppen föreslagit.

• Sida 151
•  Original

c 6 Utredning angående särskilt byggnads- och lägenhetsregis-

ter med integreringsmöjligheter till bl.a. folkbokförings- registren. Detta förslag ges av de kommunalstatistiska kontoren mycket hög prioritet.

Arbetsgruppens ställningstaganden till här redovisade förslag jämte gruppens definitiva prioritering av de olika utrednings- och produktionsförslagen redovisas i avsnitt 7.

• Sida 152
•  Original

SSRU:s förslag

Bostadsstyrelsen

Byggnadsstyrelsen

B—län

öres ej

XII XD .a

N-län

Länsstyrelserna i

O—län T-län X—län Z-län

BD—län

Handelshögsk. Geogr. inst. Handelshögsk. Nat.ek. inst.

Uppsala univ. Geogr. inst.

Göteborgs stads Statist. kontor

Malmö stads Statist. kontor

Linköpings stads

Statist. kontor

• Sida 153
•  Original

ALLMÄNNA SYNPUNKTER PA PRODUKTIONEN AV REGIONAL STATISTIK

NUVARANDE PRODUKTIONSSYSTEM

Den regionala statistik som nu produceras framställes genom utnyttjande av två huvudtyper av informationsunderlag:

1) Information inhämtad enbart för statistiska ändamål dels i form av totalundersökningar (t.ex. jordbruksräkningarna) och dels som undersökningar på urvalsbasis (t.ex. arbets— kraftsundersökningarna).

2) Information som även-wmh ohnst primärt - är avsedd för administrativt bruk.

De särskilda statistiska totalundersökningarna är kostnads- krävande; resultaten kan redovisas på små regionala enheter, men den begränsade kapaciteten både hos uppgiftslämnare och producent har i varje fall hittills - med få undantag — nöd— vändiggjort ganska långa tidsintervaller mellan redovisning- arna.

Urvalsundersökningar, vilka är vanligt förekommande då det gäller statistik som redovisas på riksnivå, har hittills an— vänts för produktion av regionala data i mycket begränsad om- fattning och då endast för stora regioner. Anledningen här— till är framför allt att ett tillgodoseende av detaljerings— behov och preciseringskrav för små regioner skulle ställa krav på väsentligt ökade urval, jämfört med riksundersökning— arna, och därmed i motsvarande grad nå höjda kostnader. I många fall torde konsumentönskemålen, då det gäller regiona— la data, för övrigt vara sådana att urvalsundersökningar in- te skulle ge några produktionsfördelar jämfört med totalun— dersökningar.

För närvarande pågår på många områden en uppbyggnad och om- formning av informationssystem för administrativa ändamål. En stor del av den statistiska information som efterfrågas inom den regionala planeringen finns eller kan beräknas kom— ma att finnas tillgänglig i form av för administrativa ända- mål insamlade primäruppgifter. Uppenbart är att det ofta mås- te vara rationellt att utnyttja detta material som underlag

• Sida 154
•  Original

för statistikproduktionen, speciellt om det är upplagt på ADB.

De administrativa rutiner som skulle kunna utnyttjas i detta sammanhang ger som regel uppgifter om en viss individ, före— teelse etc. Givetvis blir detaljeringsgraden och aktualite- ten hos den statistik som produceras på detta underlag bero— ende av hur ofta det administrativa materialet aktualiseras. Genom att sammanföra uppgifter från olika administrativa käl- lor - liksom renodlat statistiska källor — kan ytterligare ut— ökad information om individer, företeelser etc. erhållas. En sådan integrering förutsätter dock att man i de olika materi- alen använder vissa gemensamma indentifikationsbegrepp.l För att full nytta skall kunna dras i statistikproduktionen av administrativa material är det därför angeläget att så långt möjligt gemensamma identifikationsbegrepp användes. Även and- ra speciella krav kan behöva ställas på de administrativa ma- terialen om de skall kunna användas för statistikproduktion; krav som inte nödvändigtvis behöver vara uppfyllda i den be— rörda administrativa processen. Det är därför angeläget att man vid uppläggningen av nya administrativa rutiner, som kan tänkas frambringa information av intresse för statistiska ändamål, tar vederbörlig hänsyn till de krav statistikproduk— tionen ställer. Detta kan t.ex. vara frågor som sammanhänger , med val av definitioner, klassificeringar, granskning, bear- ? betning, registeruppbyggnad, tidsschema m.m. Självfallet mås— * te ev. ökade kostnader för den administrativa rutinen vägas * i

mot värdet av statistiken.

Ehuru administrativt material redan i vissa fall använts för att tillgodose behovet av regional statistik har omfattning- en av sådan användning dock hittills varit ringa i jämförelse med vad som framstår som möjligt och lämpligt för framtiden. Det främsta exemplet på utnyttjande av ett administrativt ma- terial har man i den årliga befolkningsstatistiken. Denna,

1) När dessa identifikationsbegrepp användes för integration mellan olika material kallas de i fortsättningen av texten för integrationsnycklar.

• Sida 155
•  Original

vilken hittills byggt på den manuella befolkningsregistre- ringen, kommer framdeles att bygga på de nyligen upplagda ADB-registren i länen. Samhället kommer i framtiden att ut— nyttja datatekniken i sina administrativa rutiner i ännu stör- re utsträckning än vad som nu är fallet. Förutog de ADB—regis— ter som finns för folkbokföring och uppbörd kan som exempel nämnas att liknande register överväges för fastighetsregistre— ring, bilregistrering, körkortsregistering m.m. Dessa adminis- trativa register innehåller eller kommer att innehålla uppgif— ter som kan sammanställas för statistiska bearbetningar och användas som grunddata i olika former av beräkningar inom sam— hällsplaneringen.

Sammanfattningsvis kan konstateras följande. Huvuddelen av den regionala statistik som för närvarande produceras fram— ställes på grundval av speciella totalundersökningar. Det föreligger emellertid ett i det föregående dokumenterat be- hov av väsentliga utökningar av nuvarande produktion av re— gional statistik. Gruppen har inte gjort några beräkningar av kostnaderna för olika produktionsförslag. Det torde lik- väl stå klart att kostnaderna skulle bli betydande om man vore helt hänvisad till att arbeta med undersökningar utför- da enbart för de statistiska ändamålen. I de fall erforder— ligt underlag för efterfrågad statistik kan erhållas från material som insamlas för administrativa ändamål torde där— emot kostnaderna oftast kunna bli väsentligt lägre. Mot den bakgrunden har gruppen rekommenderat ett ökat utnyttjande av administrativa material som underlag för berörd statistik- produktion. Det sagda innebär inte att de mera traditionella produktionsformerna skulle komma att försvinna i framtiden. Arbetsgruppen har endast velat understryka vikten av att man där så är möjligt söker utnyttja förekommande administrativa material för att man till rimliga kostnader skall kunna täc- ka de ökade informationsbehov som utvecklingen av metoder och teknik inom skilda planeringsområden kräver. För att detta skall bli möjligt är det väsentligt att man vid utformningen av de administrativa rutinerna uppmärksammar de krav på mate— rialet i olika avseenden som de statistiska ändamålen ställer.

• Sida 156
•  Original

Samtidigt vill arbetsgruppen framhålla, att man vid den fort— satta bedömningen av produktionens utformning inte får bort— se ifrån att statistikproduktion på grundval av administra-

tiva material även har vissa nackdelar. Ändringar i de admi-

nistrativa rutiner på vilka statistiken baseras kan plötsligt

medföra att underlaget för en viss statistik faller bort el- ler att jämförbarheten med äldre data försämras. Programme— ringskostnaderna för uttag av de komplicerade system som här kommer ifråga kan stundom vara höga, liksom ofta även kostna- derna för ändringar i dessa program och för anpassning av dem och deras innehåll till statistikproduktionens krav. Detta kan medföra en viss stelhet i statistikproduktionen trots de möjligheter till stor flexibilitet som teoretiskt föreligger, och det kan leda till låg kvalitet på den producerade stati- stiken etc. Även i det fall att ett administrativt material finns tillgängligt kan det därför i vissa fall bli nödvändigt att företa separata datainsamlingar av ett likartat material för att tillgodose de statistiska ändamålen.

• Sida 157
•  Original

PRINCIPIELLA SYNPUNKTER PÅ DATAPRODUKTIONEN I ETT INTEGRERAT REGISTERSYSTEM

Som berörts under 6.1. har man anledning att räkna med att det i framtiden kommer att föreligga register för olika ad- ministrativa ändamål av sådan beskaffenhet att de, lämpligt utformade, kan infogas i ett integrerat informationssystem genom vilket bl.a. väsentliga delar av behovet av regional statistik skulle kunna tillgodoses. I systemet skulle givet- vis även ingå det material som insamlas eller kan komma att insamlas med tanke enbart på de statistiska ändamålen.

I de olika slag av register som här åsyftas kommer informa- tionen framför allt att bestå av individualuppgifter. Detta ger i varje fall teoretiskt stor flexibilitet när det gäller statistikproduktionen, men det innebär också att inforamtions- mängden i det samlade systemet blir mycket stor. För att det- ta omfattande material skall kunna överblickas och utnyttjas effektivt både för de administrativa och statistiska ändamå— len måste särskilda krav ställas på systematik i materialets strukturering. Bl.a. är det viktigt att informationen struk- tureras på ett sådant sätt att sådan information som har hög utnyttjningsgrad blir lätt och snabbt tillgänglig.

I den preliminära redovisningen av sin utredning diskuterade arbetsgruppen bl.a. möjligheten att genom utnyttjande av tre olika register (fastighetsregister, folkbokföringsregister och ett utvidgat företagsregister) producera en kontinuerlig statistik över näringsgrenstillhörighet, pendling m.m. Detta förslag har mötts av betydande intresse från flera remiss- instanser, som i vissa fall tagit detta förslag till utgångs- punkt för en allmän diskussion om statistikproduktion på grundval av administrativa register. Även fastighetsregister— utredningen har i sitt betänkande berört hithörande frågor och fört en principdiskussion rörande vad man kallar "ett en- hetligt integrerat nät av informationssystem".

Frågan om utformningen av ett integrerat administrativt och statistiskt informationssystem är mycket komplex och av stor

• Sida 158
•  Original

räckvidd. Det ligger givetvis utanför arbetsgruppens uppgift att mera ingående penetrera denna fråga. Uppenbart är emeller- tid att frågan har stor betydelse för en bedömning av hur man bör organisera den framtida statistikproduktionen för regio- nala ändamål. Arbetsgruppen har därför funnit det lämpligt att söka klarlägga och genom exemplifiering illustrera vis—

sa sannolika huvuddrag i ett framtida informationssystem av berört slag. I detta illustrerande syfte belyses därför i föreliggande avsnitt, och genom den skiss som presenteras i fig. sid 19, hur ett integrerat informationssystem av det

slag som häråsyftasskulle kunna vara uppbyggt. I den här presenterade skissen räknar man med tre olika typer av regis-

ter, nämligen basregister, specialregister och arkivregister.

Basregistren är systemets grundstenar. I det här exemplifi- erade systemet diskuteras tre basregister, nämligen ett be— folkningsregister, ett företagsregister och ett fastighets- register. Givetvis kan ytterligare basregister ifrågakomma och infogas i systemet.

Anledningen till att dessa tre register valts som basregis— ter är att praktiskt taget all den information som kan ifrå- gakomma i ett samhällsinformativt system torde kunna ankny- tas direkt eller indirekt till person eller till i företags— registretl) eller fastighetsregistret registrerade enheter antingen genom läge eller verksamhet, boende, ägandeförhål- lande, delaktighet, status eller någon annan form av beroen— de.

Genom valet av basregister är även registersystemets grund- läggande integrationsnycklar givna. Nämligen identifikations- begreppen för person respektive företag och fastighet. För

1) Det förutsättes att företagsregistret inte endast omfattar företag i egentlig mening (juridiska personer och rörelseidka- re över huvud taget) och till dem hörande verksamhetsställen utan även motsvarande information för andra arbetsgivare bl.a. statliga och kommunala organ (dock ej hushåll). För enkelhe- tens skull användes dock den något oegentliga beteckningen företagsregister.

• Sida 159
•  Original

fysisk person är det s.k. personnumret redan accepterat som identifikationsbegrepp. För företag finns för närvarande oli- ka nummersystem men en enhetlig beteckning bör användas i framtiden. Integrationsnyckel mellan fastighetsregistret och övriga basregister är fastighetsnumret.

Av de här berörda basregistren är ett register över totalbe- folkningen grundat på länsstyrelsernas befolkningsregister under uppläggning vid SCB. Ett centralt företagsregister finns vid SCB, men det skulle för att kunna fylla här avsedd funktion som basregister i ett kombinerat administrativt och statistiskt informationssystem behöva utformas annorlunda i vissa väsentliga avseenden. Arbetsgruppen kommer att i av— snitt 6.). lämna vissa allmänna förslag till sådana ändring— ar av det centrala företagsregistret att det kan fungera i här antytt sammanhang. Det tredje basregistret i systemet är det av fastighetsregisterutredningen föreslagna nya fastig- hetsregistret (SOU l966:63). Förslaget är av utredningen till- rättalagt för att passa in i ett samhällsinformativt system. Det förslaget innehåller också ett system för koordinatredo- visning av såväl fastigheter som därpå befintliga bebyggelse- punkter.l) Då både personer och företag via bosättning och verksamhet kan hänföras till fastighet ges här möjlighet att lägesredovisa alla till systemet knutna primärdata liksom också till olika typer av flödesdata som t.ex. pendling.

Utöver nödvändig information om namn, identitetsnummer och viss lägesbeteckning (adress m.m.) bör basregistren innehål— la viss grundläggande information rörande de registrerade en- heterna. Specialinformation däremot (vare sig insamlad för statistiska eller administrativa ändamål) förutsättes samlad i specialregistren och de till dessa knutna arkivregistren för äldre data. Medan antalet basregister av volymmässiga skäl bör hållas nere, liksom innehållet i dessa register, kan specialregistren göras till antal och innehåll helt anpassade till den speciella informationssituationen.

1) Riksdagen har i mars 1968 beslutat att en reformering av fastighetsregistreringen, även innefattande koordinatsättning av fastigheter, skall genomföras i enlighet med utredningens förslag.

• Sida 160
•  Original

AHKIVTUNEISTER

SPECIALREGISTER

BASREGISTER

SPECIALREGISTER

ARKIVREGISTEB

Färandrings- och arkivdata

Övriga bustlndsunpgiiier

Centrala register. Beståpd Övriga beständsuppqiiter

Förändrings- och arkivdata

Avqångna företag Dltun

ÄrvaSI skatteupp- gifter

Skatterna. för juri- diska pars.

(---——

Utgångna unnqifter

,.--..L.-_.,

Ärlig arkivering

W

Industri prod. invas— tering | |

nrlig arkivering

Handel Omsättning I...

Ärlig arkivering

Servicen". (-—— - - - — Förvaltning Värde av tjanstar m.m.

Jordbruks-

Avgångna fastigheter

och unpgifihr

uppgifter

Jordbruks- fastigheter Register

Ärsvisa förändring. Årsvisa förändring.

Lägenhets- och bostads- register Fritidsbo- stads reg.

7 . »rsvisa

laxerinns- unngiiter

Fastighets- taxerings- uDinftor

FöR - företag-register.

RTB - centralt rugister över

Fys. purs. Inkonst- och för-a annat:- unoqi ter

Ärsvisa in— konst- och förlogenh.- unpgl tor

Migration

__ FHNR [folkboktnrl ----- FUNR ((äratagsnr) _._.— mm (fasiiqhetsnrl

totalbefolkningen.

Utbildnings- åizitzr ......

Studerandn Årkivdaia

kola (FANR) (acku-uierat) årskurs

Sjukdnlar Pensionsförh.

Exalina och avslutad ui- bildn. årsv.

Social: data Arb.giv när- ingsg. (FUNR) vurklalhstäl. (FANR)

Försäkrings- uppgifter

Yrknsbyt n årsvis

Pensionerade

Sjuka i sjuk- dol soc.hjäln under året

Skilda

Antal sjuk- dagar. Sjuk- penning

Körkorts- Trafikolyckor Fordon

Rörlighoton årsvis

Årlig arkivering

registur Bä Centralt ',,

Bilragistar

Försakrings— ragister

Nyroqistr. fordon

FaR - fastighutsragistan

Årsvisa förändring.

Skrotada iordnn

Olrogistr. fordon

• Sida 161
•  Original

För att ett specialregister eller ett arkivregister skall vara integrerat med det samhällsinformativa registersystemet måste någon av integrationsnycklarna till basregistren, dvs. personnummer, företagsnummer eller fastighetsnummer, finnas i registret. Ett register utan sådan integrationsnyckel kan dock integreras med ett specialregister, om för dessa gemen— samma identifikationsbegrepp finnes. Under sådana omständig— heter kan registret sedan via specialregistret förses med integrationsnyckel till basregistren.

För att ge en mera konkret bild av det här skisserade syste- met har detta åskådliggjorts i grafisk form (se sid. 152). I diagrammet har också - genom pilar - exemplifierats ett möns— ter för hur integrationen mellan de olika registren skulle kunna gå till. Arbetsgruppen vill understryka att det här icke är fråga om ett förslag från dess sida. Den tekniska lösningen som i praktiken bör väljas är beroende av en mängd omständigheter som gruppen icke kunnat eller haft anledning penetrera, såsom sättet att utnyttja registren, maskinut- rustning, de ekonomiska resurserna m.m.

• Sida 162
•  Original

VISSA SYNPUNKTER PÅ ETT CENTRALT FÖRETAGSREGISTER

Det nuvarande centrala företagsregistret kan som arbetsgrup— pen framhållit under 6.2. med nuvarande utformning inte tjä- na som basregister i ett kombinerat administrativt och sta— tistiskt informationssystem. Dels innehåller registret f.n. inte all verksamhet (f.n. saknas sålunda jordbruksföretag samt kommunala och statliga arbetsplatser m.m.). Enligt inom SCB föreliggande planer skall registret dock byggas ut i des- sa avseenden. Dels bygger registret på administrativa ruti- ner (främst den årliga redovisningen av arbetsgivaruppgiften till RFV), vars utformning inte gör det möjligt för registret att uppfylla de krav på aktualitet, och kvalitet även i vissa

andra avseenden, som man enligt gruppens uppfattning bör stäl- la på ett basregister i ett framtida integrerat informations— system. Även om, såsom SCB förutsatt, vissa förbättringar i aktualitet kan erhållas i framtiden genom anknytning till andra administrativa rutiner anser arbetsgruppen dock, såsom motiveras 1 det följande, att det mest rationella vore att för alla slag av enheter som behöver vara registrerade i fö— % retagsregistret införa en särskild enhetligt utformad admini- i strativt reglerad registreringsrutin analog med den som gäl— * ler för folkbokföringen.

i F.n. registreras företag och rörelser i flera olika register. Den grundläggande registreringen av aktiebolag sker hos pa- tent- och registreringsverket samt för övriga rörelser i läns- styrelsernas handels- och föreningsregister. Båda dessa regis- ter sköts manuellt. Härtill kommer en omfattande sekundär re- gistrering (t.ex. centrala företagsregistret vid SCB, arbets- * givareredovisningen vid RFV och länsstyrelserna, medlemsre- gistreringen inom Arbetsgivareföreningen m.fl.), som i vissa fall bygger på manuella rutiner, ibland på ADB. Vissa av des— sa register har unika numreringssystem för företagen, varför integration mellan registren inte kan ske annat än i begrän—

sad omfattning.

• Sida 163
•  Original

I registren finns ett antal gemensamma rutiner, t.ex. ny- registrering av företag, adress- och namnförändringar, som nu måste skötas i flera register men som om integrationsmöj— ligheter förelåg primärt skulle kunna skötas av ett centralt register, varefter avisering kunde ske till de övriga regist- ren. En sådan lösning skulle ge rationaliseringsfördelar bå- de för uppgiftslämnarna (uppgift behöver endast anges till ett register) och för registervården (vid ADB automatisk upp— datering). Tämligen stora förändringar av nuvarande redovis— ning av företag blir emellertid nödvändig, bl.a. måste för att integration mellan olika register skall kunna ske gemen— samma företagsnummer införas i alla register.

Eftersom stora administrativa fördelar troligen kan vinnas inom förvaltningen genom införande av en generellt utformad registreringsplikt för olika företagskategorier samt av en central handläggning av denna företagsregistrering och efter- som en sådan registrering är av grundläggande betydelse för ett effektivt fungerande samhällsinformativt system, föreslår arbetsgruppen att frågan om utformning och införande av en dylik registrering blir föremål för utredning i särskild ordning.

• Sida 164
•  Original

VISSA FRÅGOR ANGÅENDE CENTRALISERAD RESPEKTIVE DECENTRA- LISEHAD STATISTIKPRODUKTION

För att behovet av regional statistik skall kunna tillgodo- ses på ett ekonomiskt sätt är det, såsom framgår av av- snitten 6.1. och 6.2., enligt arbetsgruppens uppfattning väsentligt att statistikproduktionen i större utsträckning än hittills utnyttjar data som primärt inhämtas för admi— nistrativa ändamål. Vidare är det väsentligt att det ska- pas förutsättningar för samkörning av material från olika källor, vare sig berörda material är inhämtade för admi- nistrativa ändamål eller enbart för att utnyttjas såsom underlag för statistikproduktion.

Det har som betonats inte varit arbetsgruppens uppgift att söka klarlägga hur ett statistiskt system av berört slag i detalj bör vara utformat. Denna fråga är under utredning i på SCB. Gruppen har emellertid velat belysa vissa sannolika ! huvuddrag i ett framtida statistiskt produktionssystem ba— * serat på såväl administrativa som statistiska källor. Grund— läggande — och det oberoende av systemets u,formning i de- talj - är enligt gruppens uppfattning bl.a. det i avsnitt 6.2. berörda behovet av basregister över vissa statistiska enheter, främst individer och företag (inkl. organisationer, myndigheter etc.) samt fastigheter. Även andra basregister kan visa sig erforderliga. Grundläggande är också kravet på samordning och integrering mellan olika datamassor som

skall ingå i systemet.

Såsom närmare skall motiveras i det följande är det gruppens uppfattning att ett rationellt utformat system för stati- stikproduktion i väsentliga hänseenden måste bygga på en centraliserad statistikframställning. Detta innebär givet- vis inte att de olika administrativa register m d regional

• Sida 165
•  Original

anknytning på vilka statistikproduktionen skall baseras,

behöver centraliseras. I vissa fall kan den lämpligaste lösningen vara att skapa centrala kopior av regionala re- gister. I andra fall kan det bli fråga om att från cen— tralt håll basera statistikproduktion på register som pri— märt finns tillgängliga regionalt. Vid sidan om en cen— tralt utförd produktion kommer också att förekomma inslag av regionalt utförd statistikproduktion, t.ex. i form av uttag ur regionala register och i framtiden möjligen även i form av regionala datauttag ur centrala register genom terminaler. Väsentligt är då att denna regionala produk- tion samordnas i relevanta avseenden med annan statistik- produktion. I vissa fall kan detta lämpligen åstadkommas genom att den regionala produktionen planeras och leds centralt.

De skäl som enligt arbetsgruppens uppfattning talar för

att huvuddelen av de regionala behoven bäst tillgodoses genom en centralt utförd statistikframställning eller i vissa fall en centralt planerad och ledd produktion vid regionala register är följande.

1) Behov av regionala data föreligger såväl för den plane— ring och analys som sker centralt (inom sådana organ som inrikesdepartementet, arbetsmarknadsstyrelsen, bostads— styrelsen, centrala organ inom näringslivet etc.) som för den som utförs regionalt. För den centrala planeringen är det i regel ett väsentligt villkor att statistiken för de olika regionerna är inbördes samordnad. Ofta är detta av betydelse även för den analys som bedrivs regionalt. Många gånger kräver nämligen denna analys tillgång till statistisk information från andra områden utanför regionen. För att nödvändig samordning olika regioner emellan skall kunna upp- nås—vad beträffar de statistikkällor som berörs och de be- arbetningar som skall göras — kan i vissa fall central pla— nering av uttag från regionala register vara en lämplig lös— ning, medan det i andra fall torde vara erforderligt med

en centralt utförd statistikproduktion.

• Sida 166
•  Original

2) En decentraliserad statistikproduktion, genom vilken

man skulle tillgodose för många regioner likartade behov, skulle leda till ett onödigt dubbelarbete i planering, sys- temarbete och programmering. I vissa fall skulle även före- ligga risk för dubblerad datainsamling, nämligen då likartad regional statistik erfordras på regional nivå och på riks- planet. Vidare skulle, som berörts under punkt 1, föreligga risk för att materialet till följd av bristande samordning mellan olika regioner icke blev användbart för sådan analys som kräver jämförbarhet mellan regioner. Dessa nackdelar torde i allmänhet kunna undanröjas genom att regionala data— uttag planeras centralt. Vid centralisering även av själva statistikframställningen kan dessutom vissa stordriftsför- delar vinnas. Sålunda kan t.ex. större och effektivare och

därmed för produktionen billigare maskiner användas.

5) Ett karakteristiskt drag i det framtida produktionssys- temat är, såsom nämnts, kravet på möjligheter till samkör- ning mellan i systemet ingående register. I de fall det är fråga om att sanköra data som finns tillgängliga inom en region med information från centrala källor är problemati- ken i huvudsak densamma som berörts i punkt 1 och 2, vilket talar för centralt utförd eller centralt planerad och ledd produktion. I det fall det blir fråga om att samtidigt san- köra data från flera regioner inbördes och med centrala käl- lor torde det i regel vara mest rationellt att produktionen utföres centralt.

A) I många sammanhang föreligger behov av att för analys

- vare sig den gäller riket i dess helhet eller regionala områden — genomföra bearbetningar på äldre data. Sådana be— arbetningar har med äldre arkiveringsmetoder ofta varit myc- ket kostsamma. Med tillkomsten av ADB och de därigenom öpp— nade nya möjligheterna till arkivering på magnetband m.m. kan väntas ett väsentligt ökat utnyttjande av äldre mate- rial. I den skiss över ett integrerat datasystem som presen-

• Sida 167
•  Original

terats i föregående avsnitt har förutsatts att dessa äldre datamassor skall finnas tillgängliga i särskilda arkivre— gister. En stor del av materialet är, såsom understrukits i det föregående, primärt insamlat för administrativa ända— mål. I många fall föreligger icke för dessa ändamål behov av att disponera äldre material. Det torde då i regel icke vara rationellt att ålägga de administrativa organen att hålla dessa arkivregister för att tillgodose behovet av underlag för framtida statistiska bearbetningar. Ehuru grup- pen givetvis icke kunnat penetrera den omfattande frågan om arkivorganisationen, anser gruppen dock att mycket talar

för att de för statistiska ändamål erforderliga arkiven av äldre data i regel bör handhas centralt.

5) Den mera allmänna utvecklingen av den regionala utred— nings- och planeringstekniken kommer troligen också bli så- dan att man med utgångspunkt från denna kan se övervägande fördelar i en centralisering av dataproduktionen i vid be- märkelse. I dag finns oftast en relativt klar åtskillnad mellan statistikframställning och bearbetning av materialet av mera utredande slag. I det vi skulle kunna kalla "utred— ningsförloppet" finns för närvarande ett reellt datauttag i form av t.ex. maskinlistor eller tryckt statistik. I fråga om ren basinformation (t.ex. motsvarande data i de nuvaran- de folkräkningarna) får vi räkna med att man i ett utbyggt samhällsinformativt system även i framtiden vid vissa tid— punkter gör mera traditionella datauttag eventuellt med nå- gon utökning i förhållande till nuläget. Informationsmäng- den i detta system kommer emellertid att bli så stor att den ofta inte kommer att kunna överblickas utan hjälp av ADB i själva utredningsverksamheten. Det kan då bli fördel- aktigt att utesluta egentligt (skrivna) datauttag och lösa utredningsproblemen mer eller mindre direkt i anslutning till den datamaskin eller de datamaskiner som innehåller den information som skall utnyttjas. Datamaskiner med sådan kapacitet att de kan lösa omfattande planeringsproblem med

• Sida 168
•  Original

utnyttjande av hela denna datamängd och med direkt anknyt- ning till den information som skall utnyttjas kommer tro— ligen endast att finnas 1 centrum av det samhällsinforma— tiva systemet, dvs. vid de centrala basregistren.

Enligt arbetsgruppens i det föregående motiverade uppfatt- ning bör statsmakterna satsa på en i huvudsak centralt ut- förd statistikproduktion för regionala ändwnål.

Givetvis måste man härvid vara medveten om att behoven när det gäller statistikproduktionens utformning kan variera från region till region beroende på varierande förutsätt— ningar och problem. Detta nödvändiggör en flexibilitet i utformningen av de bearbetningar som kan tillhandahållas från den centrala statistikproducenten. Goda möjligheter bör enligt gruppens uppfattning kunna skapas för att inom ramen för ett centraliserat system tillgodose behovet av flexibilitet genom att intressenter som så önskar på be— ställning kan erhålla särskilda bearbetningar, samtidigt som kostnaderna för standardiserade bearbetningar som ef- terfrågas av många kan hållas nere. Viktigt är också att även vid ”skräddarsydda” bearbetningar samordning i väsent- liga grundelement i produktionen kan bibehållas i det fall behoven tillgodoses genom centralt utförd statistikproduk— tion.

Givetvis kommer det också att finnas behov av sådan natur att det är mera rationellt att tillgodose dem genom regio— nalt utförd produktion. I det fall statistikproduktion pla— neras ske regionalt — vare sig det är fråga om datauttag i form av statistiska bearbetningar från där tillgängliga re— gister eller fråga om särskild datainsamling — bör samråd ske med SCB så att dubbelarbete när det gäller planering, programmering m.m. kan undvikas. När det gäller statliga myndigheter är sådant samråd med SCB föreskrivet i Kungl. Maj:ts cirkulär nr 750/1966.

• Sida 169
•  Original

SCB svarar på riksplanet för statistikproduktionen inom den övervägande delen av de områden som det här är fråga

om. SCB skall också enligt sin instruktion i de fall under- laget för statistikproduktionen utgöres av material, som an- nan myndighet insamlar för administrativt ändamål, bevaka att de statistiska synpunkterna tillgodoses samt svara för de specialbearbetningar som fordras för statistiska ändamål. Ansvaret för den centrala statistikproduktionen för regiona- la behov bör därför i regel ankomma på SCB. Detta innebär icke att SCB skall svara för vården av alla de register som erfordras i systemet eller för all den övriga statistikpro- duktion som görs inom systemets ram. Vad som krävs är emel- lertid att de olika register som ingår i systemet är till— gängliga på ett sådant sätt att SCB har möjlighet att till- godose behoven av bearbetningar för statistiska ändamål. Hur detta bör genomföras är en teknisk fråga där den lämpliga lösningen kan variera från fall till fall och är beroende av datateknikens utveckling.

Vid SCB pågår f.n. ett arbete med uppläggning av ett regis— ter över totalbefolkningen, bl.a. byggande på befolkningsre— gistren vid länsstyrelserna. Avsikten är att detta register skall aktualiseras med den periodicitet som är motiverad av de krav som kommer att ställas på det. Wöjlighet finns att - om efterfrågan så motiverar göra aktualiseringarna så tätt att skillnaderna i aktualitet mellan det centrala registret och de regionala registren i praktiken blir betydelselös. Avsikten är att kostnaderna för det centrala registret skall täckas genom intäkter från olika beställare.

Ett problem i detta sammanhang är att man f.n. inte använ— der samma principer för beräkning av kostnaderna vid data— uttag ur detta register och ur länsstyrelsernas register. Detta medför risk för att statistikkonsumenterna favorise- rar produktionsalternativ som inte är rationella ur sam- hällsekonomisk synpunkt, vilket bl.a. skulle kunna försvåra upprättandet av ett integrerat samhällsinformativt system av det slag som berörts under 6.2.

• Sida 170
•  Original

En viktig fråga vid planeringen av statistikproduktionen för regionala ändamål är givetvis frågan om kostnadsför— delningen mellan olika berörda konsumenter. För närvarande finns en medveten strävan att låta varje statistikkonsament så långt möjligt betala sina kostnader. Enligt arbetsgrup— pens uppfattning kommer emellertid vissa datauttag ur :.ex. registret över totalbefolkningen vid SCB att vara av så all- mänt intresse att det blir mycket svårt att göra en rätt- visande kostnadsfördelning. Det kan därför ifrågasättas cm inte kostnaderna för hållande och bearbetning av ett sådant register till en del bör ersättas via SCB:s budget eller genom annan form av "central" kostnadstäckning. Arbetsgrtp- pen har den principiella uppfattningen att kostnaderna får framtagande av vad som skulle kunna kallas basdata bör er- sättas på detta sätt oavsett produktionsform.

Till basdata skulle kunna räknas viktigare information on befolkning och näringsliv för kommunblock (färdigbildade eller blivande kommuner enligt kommunblocksindelningen) el- ler större regionala enheter. Ett årligt uttag med publice— ring enligt ett fastställt program som är enklare än nuva— rande folkräkningar bör därför finansieras via SCB:s budget eller motsvarande. En sådan finansiering bör också övervå- gas då det gäller viss information, ned på tätorts- och för- samlingsnivå, vilken vid folkräkningstillfällen kan hämta från de centrala registren och som är av allmänt intresse. Vissa enklare befolkningsdata ned på församlingsnivå (moi— svarande nuvarande publicering) bör också föras till denra kategori. övriga datauttag ur det samhällsinformativa sys- temet (t.ex. generell information för mindre enheter än församling-tätort, uttag av detaljerade data av folkräk— ningskaraktär mellan folkräkningstillfällena oberoende ai regional nivå, alla bearbetningar som specialutformas för en viss eller ett fåtal regionala kunder) bör bekostas av respektive beställare. Fördelningen av finansieringen har här exemplifierats med anknytning till folkräkningar ochbe- folkningsstatistik. Givetvis kan gränsen mellan vad som skall betraktas som basdata — och sålunda finansieras eeh tralt - behöva dras olika för olika statistikområden.

• Sida 171
•  Original

ARBETSGRUPPENS FÖRSLAG.

Sedan arbetsgruppens preliminära redovisning gjordes har föl- jande av arbetsgruppens då framlagda förslag i huvudsak reali-

serats eller kommer att realiseras inom en snar framtid.

1) Omläggning av den regionala redovisningen av kommunernas investeringar och utgifter. SCB har utarbetat ett förslag till räkenskapssamman- drag som i huvudsak tillmötesgår de krav som SSRU fram-

fört.

2) Redovisning av totala tätortsarealen för enskilda tätorter enligt 1965 års folkräkning. En sådan redovisning har publicerats i Statistiska Med- delanden SM Be 1967221.

5) Regional redovisning av förädlingsvärdet inom industrin. Arbete med en sådan redovisning har påbörjats inom SCB på beställning av inrikesdepartementet.

&) Regional redovisning av inkomsten efter kön, ålder och ci- vilstånd. I samband med omläggningen av folkbokförings- och upp- bördssystemet pågår inom SCB ett utredningsarbete som syftar till att göra det möjligt att efter särskild be- ställning erhålla dylik statistik.

5) Redovisning av skogsarealer i jordbruksräkningen och tätare redovisning av antal brukningsenheter på mindre regionala en- heter än för närvarande. Information för produktion av denna statistik kommer att bli tillgänglig genom det för skördeskadeskyddet beslutade registret över jordbruksföretag.

• Sida 172
•  Original

&)

I den preliminära redovisningen hade arbetsgruppen indelat sina produktionsförslag i tre grupper. Sedan flertalet för- slag i den ursprungliga gruppen (a) (förslag som avsågs kun— na förverkligas med förhållandevis måttliga omläggningar av nuvarande statistikproduktion) såsom framgått ovan numera tillgodosetts eller kan beräknas komma att bli tillgodosedda inom en snar framtid vill arbetsgruppen nedan sammanfatta si- na förslag i två huvudgrupper, nämligen a) Produktionsförslag som fordrar omfattande, eller förhållandevis omfattande, för— ändringar i nuvarande statistikproduktion, men där krav på ytterligare utredningar synes relativt begränsat och b) För— slag som för sitt genomförande förutsätter förhållandevis om- fattande utredningar. Inom var och en av huvudgrupperna har förslagen ordnats efter fallande prioritet. Med hänsyn till de meningsyttringar som framkommit vid remissbehandlingen av den preliminära redovisningen och till den vidare diskussion som förevarit i arbetsgruppen har därvid vissa ändringar av den tidigare prioriteringen gjorts. Dessutom har ytterligare ett utredningsförslag tillkommit.

Sammanfattning och slutlig prioritering av arbetsgruppensför— s1_a5-

Produktionsförslag som fordrar omfattande, eller förhållande— vis omfattande, förändringar i nuvarande statistikproduktion, men där krav på ytterligare utredningar synes relativt be- gränsat.

l. Koordinatsättning av fastigheter med integreringsmöjlig-

heter till folkbokföringsregister. Denna fråga har utretts av fastighetsregisterut- redningen (FRU). I statsverkspropositionen till 1968 års riksdag föreslås att koordinatregistre— ring av fastigheterna i landet skall ske. Utöver vad FRU kan väntas komma att behandla måste vissa integrationsfrågor när det gäller informationens utnyttjande i statistikproduktionen ytterligare be- lysas (jfr punkt b. 4 nedan).

• Sida 173
•  Original

2. Årlig regional redovisning av statens anläggnings— och

byggnadsinvesteringar.

Frågan om en sådan statistik har tidigare inte tagits upp inom SCB. Eftersom en sådan informa- tion kan bli nödvändig i anslutning till det del- projekt inom ERU som berör den offentliga sektorn förefaller det SSRU bäst att en särskild arbets— grupp med företrädare för detta projekt, samt för finansdepartementet och SCB närmare utreder frågan om produktion av en dylik statistik.

3. Regional industriproduktionsindex.

Det för utarbetandet av en sådan index behövliga utredningsarbetet föreslås ske inom SCB.

4. Vissa kompletteringar av bostadsräkningarna så att konto-

risering m.m. kan belysas.

SCB avser utreda frågan i samråd med samarbets- gruppen för bostads- och byggnadsstatistik. Yt- terligare åtgärder synes f.n. inte påkallade.

5. Regional redovisning av fritidsbostäder.

Den behövliga informationen bör tas in i anknyt- ning till 1970 års folk— och bostadsräkning el- ler i anslutning till nästa allmänna fastighets— taxering. Det ytterligare utredningsarbete som kan behövas bör åvila SCB.

6. Årlig regional redovisning av antalet bilar samt registre- ring av ägarens personnummer resp. företagsregisternummer.

Bilregisterutredningen beräknas avlämna ett prin- cipbetänkande under första halvåret 1968. Man överväger ett förslag som bl.a. innefattar ett in- förande av ägarens folkbokföringsnummer i bilre- gistret. Det bör ankomma på SCB att på grundval

av det material som sålunda kan komma att bli tillgängligt genomföra en regionalisering av denna bilstatistik.

• Sida 174
•  Original

D)

7. Tätare regional redovisning än hittills av omsättningen inom detalj- och partihandeln. Frågan föreslås bli föremål för särskild utred— ning genom SCB:s försorg varvid kontakt bör hål- las bl.a. med representanter för Riksskattenämn- den, KF och Köpmannaförbundet.

8. Regional redovisning av industrins produktion och råvaru- förbrukning i fysiskt mått. Grundmaterialet (industristati-

stiken) kompletteras. Ett förberedande utredningsarbete om möjligheterna att producera en sådan satistik föreslås bli påbör— jat inom SCB. Mera omfattande utredningar bör emel— lertid anstå tills behovet av trafikdata klarlagts bl.a. genom de utredningar rörande samfärdselstati- stiken vilka påbörjats på SCB.

9. Statistik över övernattningar på hotell, pensionat, cam— pingplatser m.m. Ett omfattande försök med en sådan statistik har gjorts under sommaren 1967 i bl.a. Västernorrlands län. Ytterligare utredningar bör anstå i avvaktan på resultatet härav.

lO. Regional redovisning av dygnsutgifterna för olika katego— rier av turister. I denna fråga bör en specialundersökning komma till stånd. Den kan dock tills vidare vänta i avvaktan på resultatet från punkt 9.

Förslag som för sitt genomförande förutsätter förhållandevis omfattande utredningar.

1. Kontinuerlig redovisning av förvärvsarbetande på hemort och verksamhetsställe. Till detta komplex hör också möjligheterna till redovisning av yrkesväxling och avgång liksom redovisning

• Sida 175
•  Original

av yrke och utbildning.

Kungl. Maj:t har uppdragit åt centrala folkbokfö- rings— och uppbördsnämnden att i samråd med sta- tistiska centralbyrån utreda denna fråga.

2. Utredning angående tillskapande av en administrativt regle- rad rutin för registering av företag i ett centralt företags-

register.

Detta förslag framfördes inte av arbetsgruppen vid den preliminära redovisningen. Av den diskussion gruppen därefter fört om principerna för produktion av regional statistik har framgått vilken betydelse- full roll ett fullständigt och aktuellt företagsre- gister spelar i detta sammanhang. Det centrala före— tagsregistret hos SCB kan icke utan omläggning av registreringsrutinerna fylla de centrala funktioner gruppen här åsyftat. Starka skäl talar för att man bör införa administrativt reglerade rutiner för ak- tualisering av detta register.

). Regional redovisning av näringslivets årliga byggnads- och anläggningsinvesteringar samt brandförsäkringsvärdet för gjor-

da investeringar.

SCB har påbörjat ett planeringsarbete rörande en viss utvidgning av investeringsenkäterna. Denna ut- vidgning är dock i första hand inriktad på att ge förbättrad statistik på riksnivå och avser icke att tillgodose behovet av en regional redovisning av näringslivets investeringar. Arbetsgruppen har gi- vit en sådan redovisning hög prioritet. Denna be- dömning har även delats av de remissinstanser som berört prioriteringen av utredningsförslagen. Ar- betsgruppen föreslår därför att SCB:s utredningar rörande investeringsstatistikens framtida utform- ning utvidgas till att omfatta även frågan om hur en regional statistik skall kunna produceras.

• Sida 176
•  Original

4. Uppläggning av särskilt byggnads- och lägenhetsregister med integreringsmöjligheter till bl.a. folkbokföringsregistren. Detta utredningsförslag sattes av SSRU sist på lis— tan; krav från framför allt kommunalstatistiskt håll om en betydlig högre prioritet framkom vid re— missbehandlingen vilket motiverar den ompriorite- ring som här gjorts. En registrering av detta slag är mycket komplicerad och måste föregås av ett om- fattande utredningsarbete. Fastighetsregisterutred- ningen gör f.n. vissa förberedande undersökningar om möjligheterna att i fastighetsregistret ta in uppgifter om byggnader. Dessa kan inte väntas ge något slutgiltigt besked om uppläggningen av ett byggnads— och lägenhetsregister men bör avvaktas innan det omfattande utredningsarbete, som synes nödvändigt, startas.

5. Redovisning av markanvändningsstatistik för olika samhälls—

funktioner särskilt i tätorterna. Fastighetsregisterutredningen (FRU) har i en förbe- redande diskussion om fastighetsregistrets innehåll bl.a. tagit upp frågan om att i registret ange fas- tigheternas användning. Eftersom sådana uppgifter skulle kunna utgöra ggg underlag för en markanvänd- ningsstatistik föreslås att FRU:s överväganden i denna fråga avvaktas innan ytterligare utrednings- arbete igångsättes. Även modellstudierna inom kom- munikationsdepartementet rörande en fysisk rikspla- nering blir av intresse i detta sammanhang varför redovisningen därav även bör avvaktas.

6. Integrationsmöjligheter mellan jordbruksräkningarna och folk- och bostadsräkningarna. Beslutet om att för skördeskadeskyddets administra- tion upprätta ett företagsregister för lantbruket ger möjligheter till samkörning mellan jordbruks- räkningarna och folk- och bostadsräkningarna.

• Sida 177
•  Original

På grund av de synpunkter som vid remissbehandlingen framförts

av bostadsstyrelsen utgår det tidigare utredningsförslaget om möjligheterna att i bostadsbehovsberäkningar ersätta hushålls- data med familjestatistik (c. 4 i den preliminära redovisning— en).

• Sida 178
•  Original

Bilagor.

1)

Förslag till utredning rörande införande av löpande redovisning av arbetsgivare och verk— samhetsställe för yrkesverksamma.

PM rörande behovet av statistiska data för regionala prognos- och planeringsmodeller. (Åke E. Andersson).

Förslag till redovisning av kommunala kost- nader. (Åke E. Andersson).

Personposternas uppordning i länsstyrelser- nas kameralband. (Tord Österlund).

Lantbruksstyrelsens statistikbehov. Förteckning över remissinstanser.

Litteraturförteckning.

• Sida 179
•  Original

Försvarsdepartementet

Ekonomisystem för försvaret. [1] Ekonomisystem för förlvaret. Bihang. [2] Säkerhetspolitik och fönvarsutqifter. [10]

Socialdepertementet Pensionetillskott m.m. [21]

Komm'unikatiownsdepartementet

Allmänna väger. [17] Parkering. [18] Bilreglstrering. [23]

Fi nansdepa rtementet Koncentrationsutrednin en. ll. Kreditmerknadena struktur och funktionuått. [3] || . lndu'strlnemuktur ohh konkurrens.- förhålianden. [5] N. Stiukturutveckllng och konkurrens inom handeln. [6] V. Ägande och Inflytande inom det prl- veta näringslivet. [7] ' Upphandling av byq nader. pel I. Formerna. [20] Avstämning av 1965 rs långtidsutredning. [24]

ndrade avskrivningsregler för rörelse- och hyresfaetiq- heter. [26]

Utblldn'ingedepartementet

1958 in utredning kyrka-Efit: XI. Svenska kyrkan och [:l-"enl'rml : kvrkl' ' d [12 orva ningen v | or m.m. Skolbokeleveraneer. [12]l ] Musikutbi'ldnlng l Sver' e. [15] Studieprognos och stut'geframgång. [25]

Jordbruksdepartementet Skogsbrukets planlä nin strå or. & Virkosbalanaer1967.g?9] g g [ ] Frllidsfilket. [13]

Rennäringen i Sverige. [16] Jordhävdslag. [22]

Inrikesdepartementet

Sratistikbehov och statistikproduktion för regionala utred— ningar. [29]