SOU 1971:25

Boendeservice

Till Statsrådet och chefen för Inrikesdepartementet

Genom beslut den 14 april 1967 bemyn- digade Kungl. Maj:t statsrådet och chefen för inrikesdepartementet att tillkalla en kom- mitté med uppdrag att behandla vissa frå— gor angående service i bostadsområden. Kommittén utgav i augusti 1968 en infor- mationsskrift med titeln Boendeservice 1 (SOU 1968: 38) med syfte att öka intresset för servicefrågorna genom att ge informa- tion för dimensionering och lokalisering av serviceanläggningar i tätorter. Den 2 novem- ber 1970 utgav kommittén ett delbetänkande med titeln Boendeservice 2, mål, finansie- ring av lokaler, utvecklingsprojekt (SOU 1970: 68).

Under 1968 påbörjade kommittén utred- ningsarbete i form av fyra specialstudier, avsedda att ge bättre underlag för förslag än redan tillgängliga data utgör. Studierna presenteras under följande titlar:

Boendeservice 3: kommunstudien — en- kät om kommunernas serviceförsörjning och serviceplacering.

Boendeservice 4: projektstudien — en re- dovisning av aktuella serviceanläggningar.

Boendeservice 5: totalkostnadsstudien — en diskussion av ekonomiska konsekvenser av några former av boendeservice.

Boendeservice 6: strukturstudien — tio upp- satser om samhällsförändringar som påver— kat boendeservice.

I denna volym redovisas kommunstudien — en enkät om kommunernas serviceförsörj- ning och serviceplanering.

Motivet för servicekommitténs kommun- enkät var att insamla ett aktuellt underlag för bedömningen av kommunernas ser- viceutbud. Därutöver ansågs att de nuvaran-

SOU 1971: 25

de planeringsmönstren för service skulle be- lysas. Slutligen fanns behov av en kartlägg- ning av kommunernas långsiktiga service- planering. Enkätens resultat skulle kunna utgöra underlag för förslag om organisa- toriska och finansiella förändringar för att underlätta planering och genomförande av utökad boendeservice.

Kommunstudien planerades inom kom- mitténs sekretariat av bitr. sekr. Anders Leion i samarbete med Olof Johansson och Uno Davidsson vid statistiska centralbyråns (SCB) utredningsinstitut. Enkäten samordna- des med socialstyrelsens datainsamling för långtidsutredningen. SCB har svarat för be- arbetningen av materialet. Analysarbetet har genomförts inom kommitténs sekretariat av bitr. sekr. Maj Britt Theorin med Uno Da- vidsson som konsultativ medarbetare.

Servicekommittén önskar i samband med att det omfattande materialet nu presente- ras framföra sitt tack till kommunerna för deras välvilliga medverkan till studiens ge- nomförande.

Stockholm i februari 1971.

Camilla Odhnof [Sven Thiberg

_ ,, 7 . . | I.. ,. || _; "|| _

. ; ._ ' f __ , &_ 11' 'ta—hm.;äi'eln — t r _ —. t .: U' . || -.|* ”'

! » f-ålul " * ,_ |. _ '

T'l'r . ..

i » .- » | '| i., ”a'-J; 30-13??? ”i” 91 * ' Mad,!lädnaf) * * ' : "||| * : ' '- 'nl, " ' " ' "lån-gärna.

| | | 11 | 1|| || || | | _! | | | . | ll _ lll _ |— || | 1 | '|| . __ w . 1.1 ' i I " II _ .. ' lL — _. | : | * '— - ..: | . | '—"F'l' )l'i|||iur " i —- v- J :- -. _ _ —| , ._ | . -i — _ ll ' l . ll * il. ;. ; . ,I | ) ' __ ' wa ' ' ll I: . _ || , ' |'| '| | || : | , _. '— ” ' ' || ” | .b 111 M 1 r i , N|.?" ' | _| _ , . 'lL _ | I . ILI , *' '—,' ||| -

1. Bakgrund till studien

1.1 Första betänkandet

Servicekommittén presenterade i augusti 1968 ett delbetänkande (SOU 1968:38), närmast att beteckna som en informations- skrift. Avsikten var dels att öka intresset för servicefrågoma, dels att informera om vilka möjligheter som fanns att inom gäl- lande bestämmelser förbättra serviceförsörj- ningen. I kommande betänkande skulle bl. a. målsättningar för boendeservice och förslag till organisatoriska och finansiella förändringar preciseras för att underlätta planering och genomförande av boendeser- vice. För detta ansåg servicekommittén att det behövdes en inventering av serviceut- budet och den planerade servicen inom kom- munerna.

1.2 Samarbete med socialstyrelsen

I samband med att servicekommittén utar- betade ett förslag till enkätundersökning togs kontakt med socialdepartementet och social- styrelsen. Planerings- och budgetsekretaria- tet på socialdepartementet fann att service- kommitténs första utformning av enkäten riskerade att kollidera med socialstyrelsens arbete med att insamla uppgifter till lång- tidsutredningen. Initiativ togs för en sam- ordning av enkäterna, vilket resulterade i dels en ändrad utformning av servicekom- mitténs enkät, dels att socialstyrelsen över- tog det praktiska arbetet med utsändande av servicekommitténs frågeformulär.

SOU 1971: 25

1.3. U ppläggning av enkäten

Enkätens frågor utformades så att man ef- terlyste dels uttalade målsättningar för bo— endeservice, dels kommunernas åsikter om de faktorer som hindrar utbyggnaden av bo- endeservice, vidare vilken service som fanns och vilken service som planerades. I första hand utformades frågorna med fasta svars- alternativ. I vissa fall var det dock nödvän— digt att använda öppna frågor, där kom—_ munerna gavs möjlighet att själva formulera sina svar.

Eftersom enkätfrågorna berörde olika kom- munala nämnders verksamhetsområde sän— des enkätformuläret ut i fem exemplar med ett följebrev, där servicekommittén förkla— rade syftet med enkäten och förutsatte att kommunens styrelse skulle stå för det av- givna svaret, men att kommunens styrelse i de frågor där det var nödvändigt skulle ta kontakt med de nämnder som berördes av de olika frågorna. Enkätformuläret ut— sändes den 24.4.1969 och påminnelsebrev utgick den 16.6 och den 11.8. Insamlingen avslutades våren 1970. Formuläret byggde på funktionsindelning och terminologi från servicekommitténs första betänkande (SOU 1968: 38) varför redovisningen av praktiska skäl också följer denna.

2. Studiens syfte

Motivet för att företa studien var att man ville ha ett så aktuellt underlag som möjligt för bedömning av kommunernas planer på serviceområdet. Kommittén beslöt sig för att vid en studie direkt tillfråga kommunerna och de kommunala organ, som har hand om servicefrågorna i stället för att utnyttja redan tillgänglig statistik. Servicefrågorna har snabbt fått hög aktualitet varför mycket bedömdes kunna vara på gång i kommu- nerna utan att kunna avläsas i färdiga an- läggningar eller pågående verksamhet. En positiv effekt av enkäten bedömdes vara att samtliga kommuner stimulerades till att ägna uppmärksamhet åt servicefrågorna.

Efter hand beslöt kommittén att enkäten skulle inrikta sig på att belysa planerings- sättet för boendeservice, genom att behand- la frågor om vilka som har hand om den fysiska planeringen, vilket samarbete som fanns i servicefrågor mellan olika fack- nämnder och förtroendevalda, och vilken vikt de faktorer som anses höra till boende- service hade i den fysiska planeringen.

Studiens syfte var att undersöka boende- servicens omfattning, organisation och pla- nering. Samtidigt var det en förhoppning att detta material skulle kunna utgöra under- lag för förslag om organisatoriska och fi- nansiella förändringar för att underlätta pla- nering och genomförande av utökad boen- deservice.

SOU 1971: 25

3. Metod

3.1. T otalundersökning

Servicekommittén ansåg det angeläget att gå ut till alla kommuner med sin enkätunder- sökning. Postenkäten bedömdes vara den enda hanterbara metoden när man bestämt sig för en totalundersökning.

3.2. Provundersökning

Innan frågeformuläret slutgiltigt utformades testades det på tre kommuner i Stockholms närhet: Järfälla, Nacka och Österåker. På grund av samordningen med socialstyrelsens enkätundersökning gavs inte möjlighet till utförligare provundersökning.

3.3. Bortfall

Antalet kommuner som ingår i bearbetning- en (för minst en av underlagsvariablerna) uppgår till 764. Vid ingången av år 1969 uppgick antalet kommuner i landet till 848. Det totala antalet ej bearbetade kommuner uppgår till 84. Bortfallet är störst i kommu- ner med låg tätortsgrad (46 kommuner). Partiellt bortfall bland de bearbetade 764 kommunerna föreligger också för olika frå- gor. Utförligare redogörelse av bortfallet återfinns i bilaga 3, bortfallsredovisning.

3.4. Datainsamling

I början av år 1969, redan när de första ut- kasten till frågeformuläret gjordes, tog kom-

SOU 1971: 25

mittén kontakt med statistiska centralbyråns (SCB) utredningsinstitnt. Kommittén avsåg då att begära hjälp med utformningen av en- kätformuläret, kodningen och granskningen samt databehandlingen. Det visade sig svårt att få ett sådant långtgående samarbete inom den korta tidsrymd som gavs i början av arbetet. Kommittén utarbetade därför själv frågeformuläret. En preliminär tabellplan gjordes också upp innan kontakt på nytt togs med SCB men även med andra bearbet- ningsfirmor. Slutligen överenskoms med SCB att utredningsinstitutet i samarbete med kommitténs sekretariat skulle utarbeta kod- ningsregler och en definitiv tabellplan samt producera färdiga tabeller. Analys av de framtagna tabellerna skulle göras av kom— mitténs sekretariat i samarbete med utred- ningsinstitutet.

3.5. U nderlagsvariabler

Kommittén har ansett det intressant att re- dovisa de angivna svaren efter olika under- lagsvariabler, för att därigenom belysa olika faktorers inverkan på t. ex. utgiftsbenägen- heten för olika serviceändamål.

Urvalet av underlagsvariabler har be- stämts av de hypoteser kommittén har haft för boendeservicens bestämningsfaktorer.

Kommittén har ansett att faktorerna in- vånarantal/tätortsgrad inom kommunen, ål— dersfördelning, andel förvärvsarbetande kvinnor respektive andel förvärvsarbetande

9

kvinnor med hemmavarande barn har be- tydelse för dels anspråken på service som de uttrycks i någon form av efterfrågan eller krav gentemot de kommunala politiska för- samlingarna och dels på så sätt att utgifts— benägenheten påverkas av dessa faktorer.

Följande fyra variabler har kommittén beslutat redovisa svaren efter:

Underlagsvariabel A — tätortsgrad1

En kommuns tätortsgrad kan anges med nå- gon av bokstäverna A—H. Innebörden av dessa bokstäver framgår av Årsbok för Sve— riges kommuner. Som källa vid klassifice- ringen har använts tabell 57 i Årsbok för Sveriges kommuner 1969, där kommuner- nas tätortsgrad år 1965 finns angivna, det senaste år för vilket data om tätortsgrad finns att tillgå. I de redovisade tabellerna har följande gruppering använts:

1. Kommuner med tätortsgraden A—D 0—49,9 % av befolkningen bor i tätort

2. Kommuner med tätortsgraden E-F SOD-89,9 % av befolkningen bor i tätort

3. Kommuner med tätortsgraden G—H minst 90,0 % av befolkningen bor i tätort. Tätorten har mindre än 60000 invånare.

4. Kommuner med tätortsgraden G—H och 60 000 eller fler invånare. Sveriges samtliga kommuner fördelar sig på de fyra grupperna på följande sätt (Källa: Årsbok för Sveriges kommuner 1969):

Antal Folkmängd i Tätortsgrad kommuner ! OOO-tal A—D 443 1 452 E—F 277 2 233 G—H och mindre än 60 000 invånare 115 1 973 G—H och 60 000 el. fler invånare 13 2 284 848 7 942

1 Som tätort räknas alla hussamlingar med minst 200 invånare såvida avståndet mellan hu- sen normalt inte överstiger 200 meter. Med tåtortsgrad avses tätortsbefolkningens relativa andel av hela befolkningen.

10

Hur de bearbetade kommunerna fördelar sig efter tätortsgrad framgår av bilaga 3, bortfallsredovisning.

U nderlagsvariabel B — åldersfördelning

Kommunerna fördelades på tre grupper ef- ter åldersfördelningen i kommunen.

Först utsorterades den tredjedel kommu- ner (256 kommuner) som hade den högsta andelen invånare i åldern 16—66 år (1) vid 1965 års folk- och bostadsräkning. I denna redovisningsgrupp ingår de kommuner där ovanstående grupp utgör 65,4—73,9 % av hela befolkningen.

De återstående kommunerna sorterades sedan dels efter andel invånare i åldern 0— 15 år och dels efter andel invånare i åldern över 66 år. Genom ett matchningsförfaran- de erhölls då en grupp bestående av kom- muner med hög andel invånare i åldern 0— 15 år och en med hög andel invånare i ål- dern över 66 år.

Som kommuner med hög andel invånare i åldern 0—15 år (2) betraktas de där denna grupp utgör 20,6 % eller mer av befolk- ningen (242 kommuner).

Som kommuner med hög andel invånare i åldern över 66 år (3) räknas de där denna grupp uppgår till 13,4 % eller mer (257 kommuner).

I de fall då en kommun kan hänföras till såväl den andra som den tredje gruppen har den hänförts till den grupp där den i re- lation till övriga kommuner intar en högre position. Som källa har använts råtabeller från 1965 års folk- och bostadsräkning.

Underlagsvariabel C — andel förvärvsarbe— tande kvinnor

Kommunerna har indelats i tre grupper efter andelen förvärvsarbetande kvinnor av samt- liga kvinnor i åldern 16—66 år. Som källa har använts Folk- och Bostadsräkningen 1965: IV, tabell 3.

]. Kommuner där denna andel utgör mindre än 35 % (226 kommuner)

2. Kommuner där denna andel utgör 35—40 % (221 kommuner)

SOU 1971: 25

3. Kommuner där denna andel utgör 41 % eller mer (308 kommuner).

U nderlagsvariabel D — andel förvärvsarbe- tande kvinnor med hemmavarande barn

Kommunerna har indelats i tre grupper ef- ter andelen förvärvsarbetande kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor i åldern 16—66 år. Som källa har använts Folk— och Bostadsräkningen 1965: IV, ta- bell 3.

1. Kommuner där denna andel utgör mindre än 12 % (309 kommuner)

2. Kommuner där denna andel utgör 12 % och över men under 14 % (182 kommuner)

3. Kommuner där denna andel utgör 14 % eller mer (264 kommuner). En förteckning över vilka kommuner som ingår i de olika redovisningsgrupperna åter- finns i bilaga 1, kommunredovisning.

3.6. Mätfel och bearbetningsfel

Med mätsituationsfel avses sådana fel som uppkommer på grund av bristande kontroll över mätsituationen. Fel i detta avseende kan ha uppstått genom att man vid besvarandet av frågeformuläret inte haft fullständig bas- information. För vissa kommuner kunde krä- vas att formuläret tillställts flera kommunala organ för att uppgifterna skulle bli så kom- pletta som möjligt. Om detta ej skett kan en snedvriden bild av kommunens service ha erhållits.

Missvisande eller ofullständiga svar kan också ha uppstått genom att en fråga varit oklart utformad (mätinstrumentfel). Detta kan ha lett till svårigheter vid tolkningen av det insamlade materialet. Uteblivna svar på öppna frågor behöver inte nödvändigtvis in- nebära att kommunen saknar synpunkter på eller uppgifter om en efterfrågad akti- vitet. Då formuläret ej varit speciellt an- passat för små kommuner kan svårigheter ha uppstått för uppgiftslämnarna i dessa kommuner. Frågeställningarna kan ha sak- nat relevans för dessa kommuner, vilket lett till uteblivna eller ofullständiga svar.

Bearbetningsfel kan ha uppkommit i sam-

SOU 1971: 25

band med kodningen och stansningen av formulären. Då tidtabellen för bearbetning— en av denna undersökning var mycket pres- sad har några rimlighetskontroller med det stansade materialet ej kunnat ske vilket an- nars är brukligt. Sådana fel har alltså ej eli- minerats. När antalet redovisade kommuner varierar från tabell till tabell fastän det rätteligen borde vara detsamma beror detta på förekomsten av bearbetningsfel. Risker- na för systematiska fel torde dock vara små.

3.7. Bearbetning

De angivna svaren redovisas som absoluta tal uppdelade på ovan redovisade under— lagsvariabler. Redovisningen sker på så sätt att för varje given underlagsvariabel redo- visas de olika svaren i tabellform.

11

4. Resultat

4.1. Inledning

I nedanstående resultatredovisning görs lä— saren ofta uppmärksammad på samband mellan de olika underlagsvariablerna å den ena sidan och olika sidor av boendeservicen å den andra sidan. I texten uttrycks detta i meningar av typen »Barntillsynen får ett markant större utrymme i driftbudgeten för kommuner med hög tätortsgrad än för kom- muner med låg tätortsgrad». Det är att märka att den underlagsvariabel som exem- pelvis satsningen på en servicefunktion va- rierar med inte behöver vara den förklarande variabeln utan att sambandet kan vara mer komplicerat än så.

Som exempel kan tas det nyss nämnda sambandet mellan tätortsgrad och satsning på barntillsyn. Man kan därvid tänka sig en orsakskedja av nedanstående slag som inte utges för att vara fullständig utan bara vill illustrera problematiken. Såväl tätortsgraden som tillgängliga arbetstillfällen i en kom- mun bestäms av lokaliseringen av företag och förvaltning till kommunen. Den kvinn- liga förvärvsintensiteten påverkas av till- gången till och karaktären av de arbeten som utbjuds och kan i sin tur framkalla krav på barntillsyn. Möjligheterna att tillgodose detta krav från kommunens sida är beroende av bl.a. skatteunderlaget vilket samman- hänger med förekomsten av företag och för- valtning.

Som synes bestäms här tätortsgraden av en bakomliggande faktor nämligen lokali-

12

seringen av företag och förvaltning till kom— munen vilket i sin tur även påverkar kom- munens resurser och därmed möjligheter att satsa på barntillsyn. Tätortsgraden kan allt- så här inte betraktas som förklarande vari- abel utan som en mellanliggande variabel.

På samma sätt behöver inte variationer i åldersfördelning eller kvinnlig förvärvsin- tensitet vara förklaringen till differenser mellan olika kommuner i fråga om en viss företeelse. Man bör genomgående vara myc- ket försiktig när man drar slutsatser om den verkliga orsaken i fråga om de samband som påpekas i resultatredovisningen.

Beträffande de redovisade svaren på frå- gor med fria svarsalternativ liksom kom- munenkäten i övrigt beaktas dessa i kom- mitténs förslagsverksamhet. Kommittén har i betänkandet »Boendeservice 2» (SOU 1970: 68) avsnittet »Finansiering av service- lokaler» tillvaratagit de synpunkter som framkommit i svaren på öppna frågor om finansiering.

4.2. Driftbudgeten

Kommunernas totala driftkostnader var år 1968 21027 miljoner kronor och år 1969 enligt preliminära uppgifter ca 23 800 mil- joner kronor. Detta innebär en ökning från år 1968 till år 1969 med knappt 2 800 mil- joner kronor eller 13 %. (Källor: Statistiska meddelanden N 1970: 35. Kommunernas och landstingens utgifter och inkomster år

SOU 1971: 25

1968. Uppgiften för år 1969, som ej är defi- nitiv, är hämtad från Byrån för finansstati- stik vid SCB). Kostnaden för boendeservicens olika de- lar år 1969 redovisas i tabell 1. De värden som redovisas i tabellen utgör aritmetiska medelvärden av de procenttal som kommu- nerna angett för de olika funktionerna. Ex- empelvis anges i tabellen att de undersökta kommunerna i genomsnitt avsatte 1,04 % av 1969 års driftbudget för barntillsyn. Det- ta värde har tillkommit som ett ovägt me- delvärde av alla de procentangivelser som uppgivits för denna funktion (inklusive vär- det O). Siffran 1,04 % står alltså inte för relationen mellan det totala beloppet som de undersökta kommunerna avsätter för barn- tillsyn och den sammanlagda driftbudgeten för dessa kommuner. Tabell 2 som avser procentuella föränd— ringar i kostnader för boendeservicen från år 1968 till år 1969 är beräknade på följan- de sätt. Antag att en kommun som tillhör tätortsgrad A har avsatt 0,5 % av driftbud- geten år 1968 till barntillsyn och 1,5 % av driftbudgeten år 1969 till samma ändamål. Skillnaden mellan dessa två värden är 1 % och kommunen tilldelas för funktionen barntillsyn i tabell 2 värdet 1. Genomsnittet av alla de värden som erhålls på detta sätt för kommuner med tätortsgraden A—D ger värdet +0,24 % som ett mått på föränd- ringen mellan åren 1968 och 1969. På sam- ma sätt har värden erhållits för övriga tät- ortsgrader och för de övriga funktionerna.

4.2.1. Barntillsyn

Barntillsyn definieras enligt kommunenkä- ten med daghem, fritidshem, lekskolor, in- tegrerad barnstuga, kommunalt organiserade familjedaghem och kommunal barnvårda- rinneverksamhet.

För barntillsynen avsatte kommunerna i genomsnitt 1,04 % av sin driftbudget. Barn— tillsynen får ett markant större utrymme i driftbudgeten för kommuner med hög tät- ortsgrad än för kommuner med låg tätorts- grad. Kommuner med tätortsgraden A—D anslog i genomsnitt 0,60 % av sin driftbud-

SOU 1971: 25

get till barntillsyn medan motsvarande siff- ra för kommuner med tätortsgraden G—H och mer än 60000 invånare var 3,17 %. Skillnader föreligger också mellan kommu- ner med olika åldersfördelning. Kommuner med hög andel av befolkningen i arbetsför ålder (16—66 år) anslog i genomsnitt 1,52 % medan kommuner med hög andel ungdomar (0—15 år) anslog 1,10 %. Sist kom kommu- ner med hög andel åldringar (0,42 %).

Bamtillsynen ges dessutom ökat utrymme med ökad förvärvsintensitet bland kvinnor- na. För kommuner med högsta förvärvsin- tensiteten bland kvinnor var värdet 1,53 % medan motsvarande värde för gruppen kom- muner med lägsta kvinnliga förvärvsinten- siteten var 0,39 % .

Samma tendens gäller om man ser till förvärvsintensiteten bland kvinnor med hem- mavarande barn. I kommuner med den högsta förvärvsintensiteten på detta område avsätts i genomsnitt 1,46 % av driftbudge- ten för barntillsyn medan värdet för kom- muner med lägsta förvärvsintensiteten är 0,66 % .

En jämförelse mellan åren 1968 och 1969 med avseende på bamtillsynens utrymme i driftbudgeten ger för samtliga redovisnings- grupper som resultat att barntillsynen fått en större andel av driftbudgeten år 1969 än år 1968. Den genomsnittliga förändringen uppgår till +0,29 %. Ökningen är störst för kommunerna med den högsta tätortsp graden (+ 0,61 %). Vidare är ökningen större i kommuner med hög andel invånare i ålder 0—15 år och 16—66 år än i kommu- ner med hög andel åldringar. Likaså är ök- ningen större i kommuner med hög för- värvsintensitet bland kvinnor än den är i kommuner med låg eller medelhög förvärvs- intensitet bland kvinnorna.

4.2.2. Åldrings- och handikappvård

Åldrings- och handikappvård definieras en- ligt kommunenkäten med ålderdomshem, pensionärshem, pensionärshotell, öppen åld- ringsvård, pensionärslägenheter, temporära åldringsbostäder, bostäder för handikappade och social hemhjälp.

Kostnaden för bondeservicens olika delar i procent av driftbudgeten 1969 för olika kommuntyper.

&

0.

_ _q ”6

|: 5,05 %0 E ' ä .? 0— g» = 3 & Jaco 0. '- c .? Nb ** © &

S 45 & ego—3»

ED De g |.) &äsqaé

Fig. AI. Kommuner med tätortsgrad A—D. Fig. AZ. Kommuner med tätortsgrad E—F.

2.15

Fig. A3. Kommuner med tätortsgrad G—H och Fig. A4 . Kommuner med tätortsgrad G—H och mer än 60 000 inv. mindre än 60 000 inv.

14 SOU 1971: 25

V 0_ b __ ©:— o

5. O's” & & ,,;q 990 = 0,0. Nao o'lr E Co (FRG O* :. 'D'Äk *OÖ

kb 4.0 ,z D P:: (200450 m .vc &...)ng

Fig. Aj,. Tätortsgrad... Summa kommuner.

SOU 1971: 25

15

Q 4 E 4: »? >. OU'O ;, "> . Å q, 0 : ., Q », xx = oå vos o I: .c d' N*x O'; |. |: ”3 A* Q 8 .P E' 43030

v 6 &: 9.692;

Fig. BI . Kommuner med hög andel i ålder 16— Fig. B2. Kommuner med hög andel i ålder 0— 66 år. 15 år.

Barntillsyn 0,42

Fig. B3. Kommuner med hög andel över 66 år. Fig. B4. Åldersfördelning. Summa kommuner.

16 SOU 1971: 25

59 få 9" 2. (c) c b 5. 65%)? >. U '$ vr I Å 6) & v: 0 Å x _ Q : ' e o? 5 ; q » 0” äg &" å . o QX E 5.43 4." xo (f.d? . es etsas 0* o & 8 %%?» å . 3 &” (*ng 036" m .; 5 (x x(. V' O R

Fig. C2. Kommuner med 35—40% förvärvsarbe-

Fi . CI. Kommuner med mindre än 350 för- g & tande kvinnor av alla kvinnor i ålder 16—66 år. värvsarbetande kvinnor av alla kvinnor iålder 16—66 år.

Fig. C4. Andel förvärvsarbetande kvinnor. Sum-

Fig. C3. Kommuner med 41 % eller mer förvärvs— arbetande kvinnor av. alla kvinnor i ålder 16— ma kommuner. 66 år.

”) x få" bg 8" _ b : äs : Sa >— OS x >— Os & , Q 0.370? 3 : Q Au 06 _: .,,Q x., q, .: QQ X= Xx q, .. oo ,e o »- Q e e, ,o o C .c—x— .a 0 = C x 0 __ CD A*(JSQX O ._ kit x OQO Os å så” e &” Osu” å .3 5 s (& oxo 'vo ")—c;).QÖ VG *,Q ** (9

Fig. DI . Kommuner med mindre än 12% för- Fig. D2. Kommuner med 12% och över men un- värvsarbetandekvimror med hemmavarande bam der 14% förvärvsarbetande kvinnor med hem- av alla kvinnor i ålder 16—66 år. mavarande barn av allakvinnor i ålder 16—66 år.

to a'? 55 0 > ' Q 3 s q? 0* c 4: " '00 0 & x Kb '$ 93 0. b b 4 , 6 x = && $$$sz 0 =: 19. * c * Så Ö (sög

__ Barntillsyn 1,04 . 4/

Fig. D3. Kommuner med 14% eller mer förvärvs- Fig. D4. Andel förvärvsarbetande kvinnor med arbetande kvinnor med hemmavarande barn av hemmavarande barn. Summa kommuner. alla kvinnor i ålder 16—66 år.

Till vård av åldringar och handikappade anslog kommunerna i genomsnitt 9,35 % av driftbudgeten för 1969. För kommuner med lägsta tätortsgraden (A—D) var siff- ran ll,08 %. Den var sedan sjunkande med stigande tätortsgrad. Åldrings- och handi- kappvården synes alltså ta i anspråk större del av driftbudgeten i kommuner med låg tätortsgrad än i övriga kommuner. De kom- muner som har tätortsgraden G—H och mer än 60000 invånare anslog 4,79 % vilket är mindre än hälften av vad kommunerna mcd lägsta tätortsgraderna satsade. Vidare anslogs mer till åldrings- och handikappvård i kommuner med hög andel åldringar (11,31 %) än 'i kommuner med hög andel invånare i ålder 0—15 eller 16—66 år.

Om man ser till förändringen mellan åren 1968 och 1969 har denna för samtliga redo- visningsgrupper inneburit ett utökat utrym- me för åldrings- och handikappvården i kommunernas driftbudgetar. Den genom- snittliga ökningen är +O,54 %. Störst är ökningen för kommuner med hög andel in- vånare i åldern över 66 år (+ 0,72 %).

4.2.3 Fritidsservice

Fritidsservice definieras enligt kommunen- käten med ungdomsgård—fritidsgård, fritids- gård för vuxna, idrottshall, fullständigt idrottshus, varmbadhus—simhall, lekpark med lekledare, bollplan, bandyplan, is— hockeyrink, mindre idrottsplats för stads- delen, fullständig idrottsplats, tennisbana, strandbad, och bassängbad.

I genomsnitt satsade de undersökta kom- munerna 1,48 % av sin driftbudget på fri- tidsservice. Andelen som anslogs var större med stigande tätortsgrad. I fråga om kom- muner medolika åldersfördelning visade det sig att kommuner med hög andel invånare i åldern 16—66 år satsade mest på fritids- service (2,07 %) medan kommuner med hög andel invånare i åldern 0—15 år satsade be- tydligt mindre (1,32 %).

En viss skillnad i fritidsservice tycks före- ligga mellan kommuner med olika förvärvs- intensitet bland kvinnor, dvs. satsningen på fritidsservice synes vara större ju högre för-

SOU197lz25

värvsintensitet bland kvinnor en kommun har.

Förändringen mellan åren 1968 och 1969 i fråga om fritidsservicens utrymme i drift- budgeten innebär för samtliga redovisnings— grupper ökat utrymme för fritidsservicen. Den genomsnittliga förändringen var + 0,12 %. Störst var ökningen i kommuner med tätortsgraden G—H och mer än 60 000 invånare (+ 0,33 %).

4.2.4 Kulturdistribution

Kulturdistribution definieras enligt kom- munenkäten med bibliotek och bokbuss.

Kulturdistributionen fick genomsnittligt 0,99 % av driftbudgeten år 1969. Kommu- ner tillhörande tätortsgraden G—H satsar procentuellt mer än kommuner med tätorts- graderna A—F. En viss ökning i kulturdi- stributionens utrymme i driftbudgeten med ökad kvinnlig förvärvsintensitet kan iakttas. Skillnaden mellan de olika grupperna är dock mycket liten.

Förändringen mellan åren 1968 och 1969 i fråga om kulturdistributionens andel av driftbudgeten för de båda åren innebär för samtliga underlagsvariabler ett ökat utrym- me för kulturdistributionen. Den synes dock vara mindre än för t. ex. fritidsservicen.

4.2.5 Mathållning

Med mathållning avses distribution av mat i kommunal regi eller mathållning i skol- bespisningslokaler eller ålderdomshem för andra än skolbarn resp. ålderdomshemmets pensionärer.

Mathållningens andel av driftbudgeten år 1969 uppgick i genomsnitt till 0,15 %. Det är att uppmärksamma att genomsnittet här liksom för övriga funktioner beräknats på samtliga kommuner — utom vissa för vil- ka uppgift saknas — dvs. även kommuner som saknar mathållning och uppgett värdet 0 % ingår i beräkningen. Detta innebär att de kommuner som har mathållning, vilket är en mindre del av samtliga kommuner, satsar avsevärt större procentuell andel på mathållning än vad tabellen kan ge intryck

av. En omräkning av tabellen för mathåll- ning till att avse medelvärden endast för de kommuner som angett procenttal större än noll ger nedanstående resultat. Underlagsva- riablerna C och D redovisas ej då inga diffe- renser som tyder på samband iakttagits för dessa underlagsvariabler.

mycket stor att även små fel vid kodningen och stansningen slår igenom kraftigt i ta- bellerna. En analys som tar fasta enbart på de kommuner som angett värden större än noll för år 1969 ger till resultat att några större skillnader ej föreligger mellan olika kommuntyper i fråga om satsningen på transportservice (se tablån nedan).

A. Tåtortsgrad % A. Tåtortsgrad %

1. A—D 1,53 1 ——D 0 0

2. E—F 1,10 2' å—F 0,1?

3. G—H och mindre än 60 000 inv. 1,00 3. G—H h ' d -- 6 000 ' 0,13

4. G—IH och 60 000 el. fler inv. 0,05!) 4: G_H ååh %%eåfluå m.m” 011 5

Samtliga kommuner 1,17 Samtliga kommuner 0,11 1 Siffran bygger endast på 4 av de 13 kommuner som ingår i denna redovisningsgrupp.

B. Åldersfördelning % B. Åldersfördelning %

1. Hög andel 16—66 år 0,77 1. Hög andel 16—66 år 0,13

2. Hög andel 0—15 år 1,29 2. Hög andel 0—15 år 0,08 3- Hög andel över 66 år 1,84 3. Hög andel över 66 år 0,11 Samtliga kommuner 1,17 Samtliga kommuner 0,11

Det visar sig att mathållningen får för- hållandevis större utrymme i driftbudgeten för kommuner med låg tätortsgrad än den får för kommuner med hög tätortsgrad. Vi- dare satsar kommuner med hög andel in- vånare över 66 år i genomsnitt mer på mat- hållning än kommuner med hög andel in- vånare i åldern 0—15 år eller 1666 år.

4.2.6 Transportservice

Med transportservice avses särskild trans- portservice för åldringar och handikappade utöver de reguljära kommunala kommunika- tionerna.

I fråga om de resultat rörande transport- service för åldringar och handikappade som presenterats i tabellerna 1 och 2 gäller sam- ma fenomen som för mathållningen. De flesta kommunerna har uppgivit värdet noll för transportservicens utrymme i 1969 års driftbudget. Detta har lett till att mycket låga procenttal redovisas i tabellerna 1 och 2. Att ur dessa siffror utläsa några sam- band ställer sig svårt. Vidare är risken här

Även för underlagsvariablerna C och D gäller att inte något samband kunnat påvi— sas vid en omräkning av samma typ som ovan. Hur kommunerna med transportser— vice fördelar sig på olika kommuntyper framgår av tabell 73.

4.3. Långtidsplanering

Med långtidsplanering avses någon form av ekonomisk långtidsplanering exempelvis femårsplanering.

Tabellerna 3—16 behandlar långtidspla- neringen (fråga 8). Siffrorna i texten av- ser om annat ej anges underlagsvariabel A.

4.3.1. Kommuner med långtidsplanering

585 kommuner (av 760) uppgav att det existerade någon form av ekonomisk lång- tidsplanering. Som det fanns anledning för- moda hade nästan samtliga kommuner med tätortsgraden G—H långtidsplanering (109

SOU 1971:25

Långtidsplaneringen bygger på prognos om:

Investeringar Befolknings- Intäkter Kostnader Efterfrågan på utveckling kommunala tjänster Antal kommuner 538 486 451 461 141

kommuner av 116) medan en större del av kommuner med tätortsgraden A—D (133 kommuner av 395) saknade sådan. Lång- tidsplaneringen var något vanligare i kom- muner med hög andel invånare i åldern 16—66 år än i kommuner med hög an— del åldringar respektive ungdomar vilka se- nare grupper låg på ungefär samma nivå. Någon nämnvärd skillnad mellan kommu- ner med olika förvärvsintensitet för kvin— nor har ej kunnat konstateras.

4.3.2. Underlag för långtidsplaneringen

I formuläret angavs fem faktorer för vilka kommunerna fick ange om dessa beakta- des i långtidsplaneringen eller ej. Hur kom- munerna fördelar sig på olika faktorer framgår av tabellen.

Som synes bygger planeringen i de fles- ta fall på flera av de nämnda prognoserna. Huvuddelen av de långtidsplanerande kom- munerna använder sig av de fyra första prognosinstrumenten. För samtliga dessa prognosinstrument har mer än 450 av 585 långtidsplanerande kommuner svarat ja- kande. Det visar sig att 125 kommuner ut- nyttjar alla 5 prognoserna medan 306 kom- muner utnyttjar 4, dvs. 431 av 585 kom— muner utnyttjar minst fyra av de fem pro- gnoserna. För 49 kommuner byggde pla— neringen på annan faktor än de nu nämnda. Av dessa kommuner uppges bostadsförsörj- ning som viktigaste »annan faktor» (29 kommuner) än tidigare uppgivna fem pro— groser. Detta kan inte tolkas så att endast 29 kommuner har bostadsförsörjningsplan.

4.3.3. Praktiskt genomförande

Bland de 585 kommunerna med långtids- phnering fanns det 97 i vilka långtidspla—

SOU197lz25

neringen utfördes av samarbetsgrupp med representanter för de olika förvaltningar- na. Om man ser till vilka nämnder som är representerade i samarbetet finner man att vanligast är i nu nämnd ordning kom- munalnämnd (68 kommuner), socialnämnd (57 kommuner), skolstyrelse (47 kommu- ner) och byggnadsnämnd (39 kommuner). På frågan om planeringen utförs genom central bearbetning av från de olika för- valtningarna insamlade förslag svarade 477 av de 585 långtidsplanerande kommunerna att så är fallet. Andelen var störst för kom— muner med tätortsgraden G—H och där- efter fallande med lägre tätortsgrad. 27 av de 477 kommunerna utförde planering även på annat sätt. Gruppen kommuner som pla- nerade på annat sätt uppgick därigenom to- talt till 93.

4.4. Fysiska planarbetet

Redovisningen avser tabellerna 17-38 (frå- gorna 9, 10 och 11). Siffrorna avser om annat ej anges underlagsvariabel A.

4.4.1. Kontakt mellan nämnder

Ordnad kontakt mellan olika serviceansva- riga nämnder1 redan på ett tidigt stadium i detaljplanearbetet med syfte att dryfta generella frågor förekommer enligt under- sökningsresultatet i 349 kommuner.

Olika kontaktformer

Den ordnade kontakten kan ske i form av samarbetskommitté mellan förtroendemäni

1 Med serviceansvariga nämnder avses de nämnder som inom sitt ansvarsområde handhar anläggningar och aktiviteter, beskrivna under rubrikerna barntillsyn, åldrings— och handikapp- vård, fritidsservice, kulturdistribution, mathåll— ning och transportservice.

21

olika nämnder, samarbetskommitté mellan tjänstemän i olika nämnder och slutligen genom s. k. förhandsremisser. Vanligast fö- rekommande av dessa tre former var för- handsremisserna (215 kommuner). Däref- ter följde samarbetskommitté mellan för- troendemän (125 kommuner) och sist sam- arbetskommitté mellan tjänstemän (86 kom- muner). Gruppen »uppgift saknas» var stor i fråga om samarbetskommitté för förtroen— demän (67 kommuner) varför antalet kom- muner med samarbetskommitté mellan för— troendemän förmodligen är större än upp— givna 125. Bådei fråga om ordnad kontakt överhuvudtaget och de tre nämnda former- na för denna gäller att en större andel kom- muner med hög tätortsgrad har dessa sam- arbetsformer än vad som är fallet i kom- muner med låg tätortsgrad.

Deltagande nämnder

I samarbetskommittéerna mellan förtroen- demän var de oftast representerade nämn- derna i nu nämnd ordning kommunalnämn- den (83 kommuner), byggnadsnämnden (75 kommuner) och socialnämnden (55 kom- muner).

I fråga om samarbetskommittéer mellan tjänstemän var rangordningen densamma som för samarbetskommittéer mellan för- troendemän för de tre främsta nämnder- na, kommunalnämnden (49 kommuner), byggnadsnämnden (42 kommuner) och so- cialnämnden (36 kommuner). I de fall då s.k. förhandsremisser förekommer har 82 kommuner uppgivit att kontakten gäller »be- rörda nämnder» men ej specificerat vilka dessa är. Detta kan därför påverka rang- ordningen mellan nämnderna. Den obser— verade ordningen är dock följande: häl- sovårdsnämnden (72 kommuner), kommu- nalnämnden (67 kommuner) och byggnads- nämnden (58 kommuner).

Planerat samarbete

Av de undersökta kommunerna saknade 393 ordnad kontakt. På frågan om planer på mer ordnad kontakt fanns svarade 43 kom-

22

muner ja medan 344 kommuner ej hade sådana planer. Av dessa 344 kommuner hade 215 tätortsgraden A—D och 98 tätorts- graden E—F. De kommuner som saknar ord— nad kontakt och ej har planer på detta är således att söka huvudsakligen bland kom- muner med lägre tätortsgrad.

65 kommuner anger som skäl till att pla— ner på ordnad kontakt ej finns att man av- vaktar i väntan på kommunsammanslag- ningen medan 175 kommuner anger att samarbetet fungerar tillfredsställande i sin nuvarande form.

4.4.2. Kontakt mellan nämnder för enstaka projekt

Ordnad kontakt mellan olika serviceansva- riga nämnder redan på ett tidigt stadium i detaljplanearbetet för enstaka projekt före- kommer i 378 kommuner. Detta är alltså något vanligare än kontakt mellan nämnder för att dryfta generella frågor (349 kom- muner).

Olika kontaktformer

Kontakten sker i form av samarbetskom— mitté mellan förtroendemän i olika nätun- der, samarbetskommitté mellan tjänstemän i olika nämnder eller s. k. förhandsremisser. Vanligast av dessa var förhandsremisserna (224 kommuner). Samarbetskommitté mel- lan förtroendemän hade 146 kommuner me- dan 72 kommuner hade samarbetskommit- té mellan tjänstemän. För dessa två samar— betsformer finns dock 53 respektive 40 kommuner för vilka uppgift saknas, varför antalet kommuner med samarbetskommit- téer för förtroendemän respektive tjänste- män troligen är större.

Deltagande nämnder

De oftast representerade nämnderna i sam- arbetskommittéer mellan förtroendemän var kommunalnämnden (78 kommuner), bygg- nadsnämnden (70 kommuner) och social- nämnden (59 kommuner). Samma ordnings— följd gäller för samarbetskommittéer mellan

SOU 1971225

tjänstemän: kommunalnämnden (36 kom- muner), byggnadsnämnden (33 kommuner) och socialnämnden (27 kommuner).

I fråga om förhandsremisser gäller föl- jande ordning: kommunalnämnd (60 kom— muner), socialnämnd (56 kommuner) och byggnadsnämnd (52 kommuner). En viss osäkerhet föreligger dock i fråga om för- handsremisserna, då 98 kommuner uppgivit att förhandsremisserna avser berörda nämn— der utan att närmare förtydliga vilka dessa ar.

Planerat samarbete

367 av de undersökta kommunerna sakna- de ordnad kontakt för enstaka projekt. Av dessa hade 325 kommuner ej planer på att inrätta någon fastare form för samarbetet. 199 av dessa 325 kommuner tillhörde tät- ortsgraden A—D och 94 tätortsgraden E—F. De kommuner som saknar ordnad kontakt och planer på fastare samarbete för enstaka projekt finns här liksom när det gäller kon- takt för att dryfta generella frågor huvud- sakligen bland kommuner med lägre tätorts- grad. 59 kommuner har ej planer på fastare form för samarbete därför att de avvak- tar kommunsammanslagningen, medan 180 kommuner uppger att samarbetet »går bra ändå» som skäl till att planer ej finns.

4.4.3 Kontakt kommunala organ — bostads- företag, handel och andra serviceproducen- ter

Ordnad kontakt mellan kommunens organ å ena sidan och bostadsföretag, handel och andra serviceproducenter å andra sidan för enstaka projekt på ett tidigt stadium i de- taljplanearbetet förekommer i 210 kommu- ner och är, om man ser till tätortsgrad, van- ligast bland kommuner med hög tätortsgrad. I detta samarbete deltar från kommunal sida företrädesvis kommunalnämnd och bygg- nadsnämnd. Från annat än kommunalt håll deltar främst följande organ: industri-, hant- verks-, företagare- eller köpmannaför- eningar (även handelns organisationer inkl. Konsum) (70 kommuner), privata byggnads- företag (28 kommuner), HSB (22 kommu-

SOU 1971: 25

ner) samt Riksbyggen (21 kommuner). Dess— utom deltar i 66 kommuner kommunala byggnadsföretag. De projekt som samarbe— tet avser fördelar sig ungefär lika på bostä- der (110 kommuner) och övriga projekt (102 kommuner). Övriga projekt omfattar planering av skolor, butiker, affärscentra, lek och fritid, barnstugor, serviceorgan som post, bank, läkare, bibliotek. Fördelningen är dock något osäker då uppgifterna ej är helt fullständiga för denna fråga. 58 kom- muner som uppgivit att projekt föreligger har nämligen ej angett vad detta avser.

4.5. Finansieringsvillkor för bostadskomple- ment

Redovisningen avser tabellerna 39 och 40 (fråga 6 och 7).

4.5.1. Hinder för utökad service

På fråga om de existerande finansierings— villkoren utgör hinder för planer på utökad boendeservice har 75 kommuner svarat ja och 666 ansett att finansieringsvillkoren inte utgjort hinder. Detta kan jämföras med att 161 kommuner svarat att de hade klara el- ler planerade integrerade serviceprojekt. En mindre del av kommunerna kan således för- modas hittills ha haft direkt anledning över- väga om finansieringsvillkoren utgjort nå— got hinder och övriga kommuner kan för- modas inte ha övervägt om finansieringsvill— koren utgjort hinder.

Vidare gäller att antalet kommuner som uppgivit att finansieringsvillkoren utgjort hinder (75 kommuner) i och för sig inte ut- gör ett mått på hur väl finansieringsvillko— ren fungerar eftersom endast en mindre del av landets kommuner hittills uppmärksam- mats på och tagit ställning till den utökade boendeservicen och dess konsekvenser. Kommuner med tätortsgrad G—H och mer än 60 000 invånare anser till övervägande delen att existerande finansieringsvillkor ut- gör hinder, medan kommuner med tätorts- grad A—F inte betraktar finansieringsvillko— ren som hinder.

För kommuner med hög andel i arbets-

23

för ålder tycks finansieringsvillkoren ha ut- gjort hinder i större utsträckning än för kommuner med hög andel över 66 år respek- tive med hög andel 0—15 år. För kommuner med hög och medelhög förvärvsintensitet bland kvinnor tycks finansieringsvillkoren ha utgjort hinder i större utsträckning än för kommuner med låg förvärvsintensitet bland kvinnor.

Både hög andel förvärvsarbetande befolk- ning och stigande förvärvsintensitet bland kvinnor torde bidraga till att skapa resur- ser för boendeservice. Att dessa kommun- typer ändå uppgett finansieringsvillkoren som hinder i större utsträckning kan bero på att det som kännetecknar dessa kommuner —— hög förvärvsintensitet — framtvingar krav på service och detta har i sin tur givit kommu- nerna anledning överväga finansieringsvill- koren för utökad boendeservice.

4.5.2. Hinder och önskvärda förändringar i finansieringsvillkoren

På denna del av frågorna 6 och 7 har kom— munerna givits möjlighet att själva ange hin— der och önskade förändringar i finansie- ringsvillkoren. 15 svarsgrupper med 202 svar har kunnat kodas och bland dessa do- minerar i fråga om önskvärda förändringar >samma lånemöjligheter som för bostads- byggande», och »bättre lånemöjligheter överhuvudtaget» och i fråga om hinder »kommunen svarar för alltför stor del». Det kan sägas att kommuner med tätortsgrad G—H och mer än 60 000 invånare även här något avviker och anger även andra hinder som »prutningar på service framtvingas» och »orsakar väntetid och dröjsmål».

4.6. Normering och anvisningsverksamhet

Redovisningen avser tabellerna 41—47 (fråga 13 och 14).

4.6.1 Behov av normer, råd och anvis— ningar och beräkningsmodeller

Barntillsyn

429 kommuner anser att råd och anvis- ningar skulle vara till nytta vid planering

24

av barntillsyn. 119 kommuner önskar nor- mer och 163 menar att beräkningsmodeller skulle vara till hjälp. Största intresset note- ras främst i kommuner med tätortsgrad G—H. 90 kommuner har ej besvarat frågan och 88 kommuner har ansett att varken normer, råd och anvisningar eller beräk- ningsmodeller behövs. I båda dessa grupper dominerar kommuner med tätortsgrad A—D.

Vård av åldringar och handikappade

Även för dessa funktioner dominerar klart behovet av råd och anvisningar för plane— ring och genomförande (457 kommuner). 140 kommuner anser att beräkningsmodel— ler kan vara till nytta och 119 önskar nor— mer för planering av vård för åldringar och handikappade. 75 kommuner anser att var- ken normer, råd och anvisningar eller be- räkningsmodeller behövs, varav 69 bland kommuner med tätortsgrad A—D. 85 kom- muner har ej besvarat frågan.

F ri tidsservi ce

För 429 kommuner visar sig råd Och an- visningar vara det klart dominerande hjälp— medlet för planering och genomförande av fritidsservice. 104 kommuner anser att var— ken normer, råd och anvisningar eller be- räkningsmodeller behövs och 97 kommuner har inte besvarat frågan. I båda dessa grup- per dominerar kommuner med tätortsgrad A—F.

Kulturdistribution

Som det önskade hjälpmedlet dominerar även här råd och anvisningar (406 kommu- ner). 115 kommuner har inte besvarat frå- gan och 134 anser att varken råd och anvis- ningar, normer eller beräkningsmodeller be- hövs.

Mathållning

Råd och anvisningar anses vara bästa hjälp- medlet för de flesta kommunerna (384 kom- muner). 126 kommuner önskar beräknings-

SOU 1971: 25

modeller och 58 kommuner önskar normer. 145 kommuner anser att varken råd och an- visningar, normer eller beräkningsmodeller behövs och 130 kommuner har ej besvarat frågan.

Transportservice

För 415 kommuner visar sig råd och anvis- ningar vara det klart dominerande önskemå— let för planering och genomförande av trans— portservice. 101 kommuner anser att varken råd och anvisningar, normer eller beräk- ningsmodeller behövs och för 126 kommu- ner föreligger ingen uppgift.

4.6.2. Antagna normer eller målsättningar

92 kommuner uppger sig ha antagit egna normer eller målsättningar för någon ser— vicefunktion, varibland kommunerna med högsta tätortsgrad står för den proportionellt största andelen. Av de avgivna svaren har det emellertid varit svårt att tolka huruvida det varit fråga om antagna normer eller ej, vilket i vissa fall kan ha medfört fel i kod— ningen.

4.7. Information

Redovisningen avser tabellerna 48—66 (fråga 18). Kommunernas information sker, där den förekommer, ofta via den direkta kon— takten mellan berörd kategori medlemmar i kommunen och det kommunala organet under expeditionstid i tjänstelokal, med and- ra ord den som tar initiativ och kontakt med berört kommunalt organ får informa— tion. En mycket stor del av kommunerna har inte besvarat frågan eller delar av frågan och har i tabellerna redovisats under rubri- ken »ej uppgift». Denna grupp skulle troli- gen återfinnas under rubriken »inte alls» eller under ett svarsalternativ »funktionen saknas i kommunen» om sådant hade fun— nits med. Av de kommuner som besvarat frågan framstår gruppen »inte alls» nästan entydigt som den största gruppen i samt- liga funktioner.

Kommuner med tätortsgrad G—H kan ge-

SOU 1971: 25

nerellt sägas ha mer information än kom— muner med lägre tätortsgrad. Med reserva- tion för det stora bortfallet kan några slut- satser beträffande de olika funktionerna dras.

4.7.1. Barntillsyn Daghem

Information om daghem sker i någon form i 278 kommuner. 88 kommuner uppger sig inte ha någon information alls om daghem, och för hela 391 kommuner saknas upp— gift. Det är att förmärka att huvuddelen av denna senare grupp utgörs av kommuner som saknar daghem. Kommuner med tät- ortsgrad G—H har information till kom- munmedlemmarna på något sätt, medan kommuner med tätortsgrad A—D kan sägas knappast ha någon information om daghem. Kommuner med hög andel invånare i ar- betsför ålder och med större grad av för- värvsarbetande kvinnor har bättre informa— tion om daghem än kommuner med hög an- del åldringar eller lägre andel förvärvsar- betande kvinnor.

Fritidshem

Information om fritidshem sker endast i 115 kommuner. Det är att förmoda att ett fåtal kommuner har denna service. Med reservation för det fåtal kommuner det rör sig om kan sägas att kommuner med högre andel förvärvsarbetande kvinnor och hög andel i arbetsför ålder har information i högre grad än övriga kommuner.

Lekskolor

Information om lekskolor ges i högre grad än information om annan barntillsyn (520 kommuner) och sker till övervägande delen via annonsering och broschyrer direkt till vederbörande. Varken åldersfördelning eller hög förvärvsintensitet ger något markant utslag beträffande informationen om leksko— lorna. Kommuner med tätortsgrad A—F do- minerar bland kommuner för vilka ingen uppgift föreligger (178 kommuner av 184).

25

Kommunala familjedaghem

Information om kommunala familjedaghem sker i någon form i 404 kommuner. För 281 kommuner föreligger ingen uppgift och 72 kommuner, främst med tätortsgrad A—F, uppger sig inte ha någon information om kommunala familjedaghem.

Kommunal barnvårdarinneverksamhet

Information om den kommunala barnvår- darinneverksamheten sker i 139 kommu- ner. För 516 kommuner föreligger ingen uppgift och 101 kommuner uppger sig inte ha någon sådan information. Det är att för- moda att kommunal barnvårdarinneverk- samhet saknas i många av de 516 kommu- nerna, som främst återfinns bland kommu- ner med tätortsgrad A—F (469 kommuner).

4.7.2. Åldringsvård och bandikappbostäder Ålderdomshem

Information om ålderdomshem synes de flesta kommuner ha i någon form (687). Endast 33 kommuner har underlåtit att svara, och 38 kommuner har sagt sig inte ha någon information alls. Markant över— vägande är den information som erhålles ef- ter att kommunmedlemmen själv tagit kon- takt med berört kommunalt organ. 423 kommuner svarar att informationen sker endast på så sätt. Dessutom förekommer kommuner där direktkontakt ingår som ett av flera informationssätt. Samtliga kommun— typer kan sägas ha information om ålder- domshem och någon markant skillnad för kommuner med hög andel åldringar före- ligger inte.

Pensioniirshem1

Information om pensionärshem ges i någon form av 579 kommuner. 48 kommuner sä- ger sig inte ha någon information och 131 kommuner har underlåtit att besvara frågan. Kommuner med tätortsgrad A—D har min- dre information om pensionärshem än kom-

26

muner med tätortsgrad E—H. Högre andel åldringar tycks inte påverka informations- utbudet.

PensionärshotelP Information om pensionärshotell förekom- mer knappast frånsett i kommuner med tät- ortsgrad G—H och över 60000 invånare, säkerligen beroende på att pensionärshotell endast finns i några få kommuner.

Temporära åldringsbostäder

Information om temporära åldringsbostäder förekommer i 179 kommuner. 76 kommu- ner säger sig inte alls ha någon information och 500 kommuner har underlåtit att be— svara frågan. Förmodligen skulle ett svars- alternativ »funktionen saknas» ha inrymt de flesta av dessa kommuner.

Pensionärslägenheter3

Information om pensionärslägenheter ges i någon form av 611 kommuner. 37 kom- muner säger sig inte ha någon informa- tion om pensionärslägenheter och 110 kom- muner har underlåtit att svara. Informa- tionen sker till övervägande delen efter kon- takt med det kommunala organet på expe— ditionstid. Kommuner med tätortsgrad A—D tycks i högre utsträckning än kommuner med tätortsgrad G—H sakna information om pensionärslägenheter.

1 Pensionärshem Pensionärslägenheter samt- manförda till ett kategorihus med föreståndarei form av vaktmästare, hemsamarit eller vårda- rinna. Kan också vara pensionärshus i anslut- ning till ålderdomshem, ofta med matservice eller distribution från ålderdomshemmet och med tillgång till ålderdomshemmets övriga service som läkarvård, fotvård, hobbylokaler, bibliotek och sällskapsrum. ** Pensionärshotell Hyreshus med självständiga lägenheter med fullt utbyggd service i fråga om tillsyn, hälsovård, städning, sysselsättning, mat- hållning. ” Pensionärslågenhet I hyreshus belägen bo- stadslägenhet som vanligen förhyres av kommu- nen och förmedlas till pensionärer. Förutsätt- ningen för att man skall få hyra en pensionärs- lägenhet är att den nuvarande lägenheten har tillräckligt låg standard. Läkarintyg på hälsa eller ohälsa fordras inte.

SOU 1971: 25

Öppen åldringsvård

Information om den öppna åldringsvården sker i 643 kommuner och som för Övriga funktioner till största delen efter initiativ och kontakt från den enskilde. 29 kommu— ner uppger sig inte ha någon form av in- formation.

H andika ppbostäder

390 kommuner uppger sig ha information i någon form om handikappbostäder. Av— saknaden av information om handikappbo- städer kan förmodas bero på att en stor del av kommunerna inte har speciella handi- kappbostäder. 301 kommuner har ej besva- rat frågan varav 192 återfinns i tätortsgrad A—D och 65 säger sig inte ha någon infor- mation. Den övervägande delen av infor- mationen sker efter kontakt med berört kommunalt organ.

Social hemhjälp

Information om den sociala hemhjälpen fö- rekommer i de flesta kommuner (715). 21 kommuner har underlåtit att besvara frågan och 22 säger sig inte ha någon information. Markant är att informationen till allra stör- sta delen sker efter det att kontakt tagits med det kommunala organet.

4.7.3. Fritidsservice och kulturdistribution Bibliotek

Information om bibliotek sker i 668 kom- muner i någon form och vanligtvis via an- nons, men även information genom broschy- rer, direktkontakt och kombinationer av dessa tre förekommer. 29 kommuner säger sig inte ha någon information alls om biblio- tek. Någon påtaglig skillnad mellan kom- muner med olika tätortsgrad föreligger inte.

Bokbuss

Information om bokbuss sker i 159 kom- muner. 510 kommuner har ej besvarat frå-

SOU 1971: 25

gan och 86 säger sig inte ha någon informa- tion.

U ngdomsgård— fritidsgård

233 kommuner uppger sig ha information om ungdomsgård-fritidsgård i någon form. Uppgift saknas från 437 kommuner och 87 kommuner säger sig inte ha någon infor- mation. Majoriteten av kommunerna med tätortsgrad A—F har underlåtit att svara eller sagt sig inte ha någon information om ung- domsgård-fritidsgård. Det kan förmodas att funktionen saknas i de flesta av dessa kom- muner.

Idrottsanläggningar

Informationen om idrottsanläggningar sker i 521 kommuner och huvudsakligen genom annonsering. 61 kommuner säger sig inte ha någon information och från 175 kommuner saknas uppgift. Kommuner med tätortsgrad G—H har i högre utsträckning än kommu- ner med tätortsgrad A—F någon form av in- formation om idrottsanläggningar.

4.7.4. Mathållning

Information om mathållning sker i 118 kommuner. 107 kommuner uppger sig inte ha någon information och från 432 kom- muner saknas uppgift. Svaren bör ställas i relation till tidigare svar på fråga 3 där 158 kommuner sagt sig ha mathållning.

4.7.5. Transportservice

225 kommuner uppger sig ha någon form av information om transportservice. 102 kom— muner uppger sig inte ha någon information vad gäller transportservice och för 429 kom— muner saknas uppgift. Detta överensstäm- mer väl med tidigare svar på fråga 4 där 223 kommuner uppgivit att de hade trans- portservice för åldringar och handikappade eller någon av grupperna.

27

4.8 Vissa servicefunktioner 4.8.1 Mathållning

Redovisningen bygger på tabellerna 67—72 (fråga 3). Sifferangivelserna avser underlags- variabel A.

Mathållning från skolbespisning

Av de undersökta kommunerna hade 158 mathållning från skolbespisning medan 593 kommuner ej hade denna form av mat- hållning, dvs. mathållning till icke skol- barn. Vanligast var mathållning för pen- sionärer (127 kommuner) men även mat- hållning för kommunalanställda förekom (75 kommuner). Vanligtvis intogs maten från skolbespisningen i skollokalen (115 kommuner). Att maten intogs i hemmet eller i andra lokaler var mindre vanligt.

Finansieringen av denna mathållnings- form sker för de kommunalanställda huvud- sakligen genom att ett självkostnadspris ut- tas. Detta tycks även vara fallet för pensio- närerna. I det senare fallet är situationen dock något osäker då uppgift saknas om finansieringssättet för pensionärerna för en stor andel av kommunerna med mathåll- ning för denna kategori.

Mathållning från ålderdomshem

213 av de undersökta kommunerna uppgav att de hade mathållning från ålderdomshem för andra kategorier än hemmets pensionä- rer och personal. Av dessa hade 159 kom— muner mathållning endast för pensionärer i närheten av ålderdomshemmet medan 50 kommuner uppgav att de hade mathållning för pensionärer i hela kommunen. Vidare fanns en grupp om 35 kommuner med mat- hållning för både pensionärer och kommu- nalanställda. Maten intogs vanligen i ål- derdomshemmen. 142 kommuner uppgav att maten intogs enbart i ålderdomshem, 18 i hemmen Och 26 kommuner uppgav att maten intogs i båda dessa lokaler. Mathållningen finansierades för pensionä— rernas del vanligtvis genom att ett självkost-

28

nadspris utdebiterades (112 kommuner). En viss osäkerhet finns dock här beroende på att uppgift om finansieringssättet för mathållningen till pensionärer saknas för 74 kommuner.

4.8.2. Transportservice

Redovisningen nedan bygger på tabellerna 73—75 (fråga 4). Siffrorna i texten avser un— derlagsvariabel A.

Åldringar och handikappade

På frågan om det förekom någon transport- service för åldringar och handikappade i kommunal regi svarade 223 kommuner att de hade transportservice medan 530 uppgav att så ej var fallet. I de 223 kommuner som hade transportservice avsåg denna dock en- dast i 60 fall både pensionärer och handi- kappade medan servicen i 137 kommuner endast avsåg handikappade och i 13 kom— muner endast pensionärer.

Transportservicen visade sig vanligare med högre tätortsgrad. Av de 13 kommu— ner som har tätortsgraden G—H och mer än 60 000 invånare uppgav sig samtliga ha någon form av transportservice medan bland kommunerna tillhörande tätortsgra- den A—D (392 kommuner) 67 uppgav sig ha någon form av transportservice.

Finansiering

Driftkostnaderna 'i samband med transport- servicen svarade vanligtvis kommunen helt för (139 kommuner). I ytterligare 66 kom- muner svarade kommunen för del av drift- kostnaderna.

Även vad beträffar kapitalkostnaden dvs. kostnader för fordonsanskaffning m. m. för transportservicen tycks kommunerna svara för den avgörande delen av kostnaderna. 90 kommuner uppger att de står för hela kostnaden, 8 att de svarar för del av kapi— talkostnaden medan uppgift saknas för 85 av kommunerna som har transportservice.

SOU 1971: 25

4.8.3. Integrerade serviceprojekt

Redovisningen avser tabellerna 76—77 (frå- ga 5).

På fråga om kommunerna har planer på integrerade serviceprojekt direkt utformade för dubbelanvändning har 161 kommuner svarat ja. I den beskrivning av projekten som dessa kommuner gjort i den öppna delen av frågan kan man finna att flera olika slags integrering finns eller planeras. Varje kommun kan ha flera olika projekt integrerade. 49 kommuner uppger barn- stugan som integrerad, 71 uppger fritids— gård-ungdomsgård, 39 skolan och 54 bostä- der av olika slag.

4.8.4. Lekskolor

Redovisningen avser tabellerna 78—79 (frå- ga 17).

Privata lekskolor

217 kommuner uppger sig ha lekskolor i privat regi. Av dessa har 55 lekskolor i regi av enbart bildningsförbund, 12 i regi av en- bart religiösa samfund och 113 i regi av öv- riga föreningar eller enskilda personer me— dan 27 kommuner har flera av dessa orga- nisationer representerade. 11 av de 12 reli— giösa lekskolorna finns i tätortsgrupperna A— F, där också majoriteten av bildningsförbun- dens och övriga föreningars eller enskilda personers lekskolor finns. Av de 217 kom- muner som uppgett sig ha privat lekskola tillhör 178 tätortsgrupperna A—F.

Ökning/ minskning av kommunala lekskolor

På frågan om lekskolor i privat regi har bli- vit vanligare svarar 538 kommuner att så inte är fallet, 185 kommuner menar att det har blivit vanligare med lekskolor i privat regi. Av dessa 185 anser 57 att det- ta medfört en ökad utbyggnad av de kom- munala lekskolorna och 3 kommuner me- nar att det medfört en minskning av ut- byggnaden av de kommunala lekskolorna. Därtill måste läggas att 104 av de 185 kom-

SOU 1971: 25

munerna inte lämnat uppgift om vilken in- verkan detta haft på utbyggnaden i kom- munal regi, varför osäkerhet kan råda om tolkningen.

4.8.5. Förturer i bostadskö

Redovisningen bygger på tabellerna 80—85 (fråga 16). Siffrorna i texten avser under- lagsvariabel A.

Bostadsförmedling och förtur

De flesta kommuner som har bostadsför- medling har uppgivit att de ger förturer. Av 184 kommuner med bostadsförmedling gav 141 förturer. Av 518 kommuner som saknar bostadsförmedling ger 86 förturer medan 136 ej gör detta. Övriga 296 kommu— ner som saknar bostadsförmedling har ej lämnat uppgift om förturer. Man kan för- moda att en stor del av dessa kommuner ej ger förturer.

F örtursgru pper

Sociala och medicinska skäl är de vanligas— te förtursskälen och tillämpas av 192 kom- muner. På frågan vilka grupper som fått förtur främst av sociala skäl är de vanli- gaste svaren åldringar, barnfamiljer och handikappade i nu nämnd ordning. Där- efter följer ensamma föräldrar, undermålig bostad och sjukdom.

Av sammanlagt 243 kommuner med för- tursförfarande angav 18 kommuner att det- ta skedde i samband med rivning, sanering och evakuering. 102 av 243 kommuner ger förturer för företag och näringsliv. Mot— svarande siffra för förvaltning är 94 av 243. Andelen kommuner som ger förtur för före- tag och näringsliv eller förvaltning stiger med högre tätortsgrad. Detta gäller både om man ser till enbart förtursgivande kom- muner och till samtliga kommuner.

5 Sammanfattning

5.1 Studiens syfte

Servicekommittén presenterade i augusti 1968 ett delbetänkande, Boendeservice 1 (SOU 1968: 38) i form av en informations- skrift. Avsikten var att öka intresset för ser- vicefrågorna samt att informera om vilka möjligheter som fanns att inom gällande bestämmelser förbättra serviceförsörjning- en. För att i sitt fortsatta arbete kunna ge förslag till organisatoriska och finansiella förändringar ansåg kommittén att det be- hövdes en inventering av serviceutbudet och den planerade servicen inom kommu- nerna. Kommittén utarbetade därför, i sam- råd med socialdepartementet och socialsty- relsen, en enkät till samtliga kommuner. So- cialstyrelsen åtog sig det praktiska arbetet med utsändande av servicekommitténs frå- geformulär.

Enkäten skulle även belysa planerings- sättet för boendeservice, genom att behand- la frågor om vilka som har hand om den fysiska planeringen, vilket samarbete som fanns i servicefrågor mellan olika facknämn- der och förtroendevalda, och vilken vikt de faktorer som anses höra till boendeser— vice hade den i den fysiska planeringen, frå- gor som servicekommittén har för avsikt att ta upp i kommande betänkande.

Formuläret byggde på funktionsindelning och terminologi från servicekommitténs be- tänkande Boendeservice 1 (SOU 1968: 38 sid. 9), varför redovisningen också följer

30

denna. Det bör betonas att kommunala ser- viceinsatser av betydande omfattning före- kommer, som ej redovisats i kommunstu- dien. Dit hör skolmåltiderna inom mathåll— ningen och allmänna kommunikationer då det gäller transportservice.

5.2. Tidplan

Efter provundersökning i några kommuner utsändes formulären i slutet av april 1969. Insamlingen avslutades våren 1970. Be- arbetningen, som utförts i samarbete med SCB, avslutades i juni 1970.

5.3 U nderlagsvariabler

Vid bearbetningen har kommunerna inde— lats efter fyra egenskaper; nämligen tätorts— grad, åldersfördelning, andel förvärvsarbe— tande kvinnor i åldern 16—66 år samt an— del förvärvsarbetande kvinnor med hemma- varande barn av alla kvinnor i åldern 16— 66 är.

5.4. Resultat

Antalet bearbetade formulär är 764. Bort- fallet uppgår till 84 stycken varav 46 i kom- muner med den lägsta tätortsgraden (hu- vudsakligen glesbygdskommuner).

I det följande ges en mycket kortfath redovisning av några av de viktigaste frå— geställningarna:

SOU 1970: 25

5 .4.1 Servicen i driftbudgeten

Kostnaden för boendeservicens olika delar är 1969 redovisas. Exempelvis avsatte de undersökta kommunerna i genomsnitt 1,04 % av 1969 års driftbudget för bam— tillsyn.1 Bamtillsynen får ett markant stör- re utrymme i driftbudgeten för kommuner med hög tätortsgrad än för kommuner med låg tätortsgrad. Bamtillsynen ges dessutom ökat utrymme med ökad förvärvsintensitet bland kvinnorna. Samma tendens gäller om man ser till förvärvsintensiteten bland kvin- nor med hemmavarande barn.

Till vård och service av åldringar och handikappade2 anslog kommunerna i ge— nomsnitt 9,35 % av driftbudgeten för år 1969. För kommuner med lägsta tätorts- gradema (A—D) var siffran 11,08 %. Den var sedan sjunkande med stigande tätorts- grad. Om man ser till förändringen mellan åren 1968 och 1969 har denna för samtliga redovisningsgrupper inneburit ett utökat ut- rymme för åldrings- och handikappvården i kommunernas driftbudgetar.

I genomsnitt satsade de undersökta kom— munerna 1,48 % av sin driftbudget på fri- tidsservice.3 Andelen som anslogs var stör— re med stigande tätortsgrad. Kulturdistri— butionen4 fick genomsnittligt 0,99 % av driftbudgeten år 1969. Mathållningens5 an- del av driftbudgeten samma år uppgick i ge- nomsnitt till 0,15 %. Det fåtal kommuner som har mathållning satsar avsevärt större procentuell andel på mathållning än vad denna siffra ger intryck av. Mathållningen har förhållandevis större utrymme i drift- budgeten för kommuner med låg tätortsgrad än för kommuner med hög tätortsgrad. De flesta kommunerna har uppgivit värdet noll för transportservicens6 utrymme i 1969 års driftbudget.

Sammanfattningsvis kan sägas att kom— muner med hög andel invånare i åldern 16— 66 år synes ha en större satsning på sam- hällelig service, vilket återspeglas i de oli- ka tabellerna. Vidare tycks det som om ökad kvinnlig förvärvsintensitet medför ökad satsning inte bara på barntillsyn utan även på fritidsservice och kulturdistribution.

Även mellan tätortsgrad och boendeservice synes föreligga ett samband. Frånsett vården av åldringar och handikappade stiger den genomsnittliga procentuella andelen av drift- budgeten för de olika servicefunktionerna med högre tätortsgrad.

5 .4.2 Långtidsplanering

585 kommuner (av 760) uppgav att de ha- de någon form av ekonomisk långtidspla- nering. Långtidsplaneringen bygger vanli- gen på prognoser om investeringar, befolk- ningsutveckling, intäkter och kostnader. Bland kommunerna med långtidsplanering fanns det 97 i vilka långtidsplaneringen ut- fördes av samarbetsgrupp med representan— ter för de olika förvaltningarna. Ordnad kontakt mellan olika serviceansvariga nämnder redan på ett tidigt stadium i de- taljplanearbetet med syfte att dryfta gene- rella frågor förekommer enligt undersök- ningsresultatet i 349 kommuner. Den ord- nade kontakten kan ske i form av samar- betskommitté mellan förtroendemän i oli— ka nämnder, samarbetskommitté mellan tjänstemän i olika nämnder och slutligen ge- nom s.k. förhandsremisser. Vanligast före- kommande av dessa tre former var för- handsremisserna (215 kommuner).

1 Barntillsyn definieras enligt kommunenkäten med daghem, fritidshem, lekskolor, integrerad barnstuga, kommunalt organiserade familjedag- hem och kommunal bamvårdarinneverksamhet. * Åldrings- och handikappvård definieras en- ligt kommunenkäten med ålderdomshem, pen- sionärshem, pensionärshotell, öppen åldrings- vård, pensionärslågenheter, temporära åldrings- bostäder, bostäder för handikappade och social hemhjälp. 3 Fritidsservice definieras enligt kommunenkä- ten med ungdomsgård-fritidsgård-fritidsgård för vuxna, idrottshall, fullständigt idrottshus, varm- badhus-simhall, lekpark med lekledare, bollplan, bandyplan, ishockeyrink, mindre idrottsplats för stadsdelen, fullständig idrottsplats, tennisbana, strandbad och bassängbad. " Kulturdistribution definieras enligt kommun- enkäten med bibliotek och bokbuss.

5 Med mathållning avses distribution av mat i kommunal regi eller mathållning i skolbespis- ningslokaler eller ålderdomshem för andra än skolbarn resp. ålderdomshemmets pensionärer. ** Med transportservice avses särskild trans- portservice för åldringar och handikappade ut- över de reguljära kommunala kommunikatio- nerna.

Ordnad kontakt mellan olika servicean- svariga nämnder redan på ett tidigt stadium i detaljplanearbetet för enstaka projekt är något vanligare än kontakt mellan nämn- der för att dryfta generella frågor.

5.4.3 Finansieringsfrågor

Endast en mindre del av kommunerna kan förmodas hittills ha haft direkt anledning överväga om finansieringsvillkoren utgjort något hinder för serviceplaneringen och öv- riga kommuner kan förmodas inte ha över- vägt om finansieringsvillkoren utgjort hin- der. På det givna svarsaltemativet om de existerande finansieringsvillkoren utgör hin- der för planer på utökad boendeservice har 75 kommuner svarat ja.

5.4.4 Normering och anvisningsverksamhet

Av normer, råd och anvisningar och beräk- ningsmodeller dominerar markant råd och anvisningar som det hjälpmedel kommuner- na anser vara bäst för planering och ge- nomförande av olika servicefunktioner. Svarsfrekvensen torde vara förhållandevis god i beaktande av att en stor del av funk- tionerna saknas i många kommuner. Kom- muner med låg tätortsgrad dominerar bland dem som anser att varken normer, råd och anvisningar eller beräkningsmodeller är önskvärda. Däremot kan inte avläsas någon skillnad för kommuner med olika åldersför- delning eller olika grad av förvärvsarbete bland kvinnorna.

5.4.5 Information

Kommunernas information sker, där den förekommer, ofta via den direkta kontak- ten mellan berörd kategori medlemmar i kommunen och det kommunala organet un- der expeditionstid i tjänstelokal, m. a. o. den som tar initiativ och kontakt med berört kommunalt organ får information. De stör- sta kommunerna kan generellt sägas ha mer information.

5.4.6 Integrerade serviceprojekt

På fråga om kommunerna har planer på integrerade serviceprojekt direkt utforma— de för dubbelanvändning har 161 kommu- ner svarat ja. I den beskrivning av projek- ten som dessa kommuner gjort i den öpp- na delen av frågan kan man finna att flera olika slags integrering finns eller planeras. Varje kommun kan ha flera olika projekt integrerade. 49 kommuner uppger barnstu- gan som integrerad, 71 uppger fritidsgård— ungdomsgård, 39 skolan och 54 bostäder av olika slag.

5.5 Tolkning av materialet

Det mycket omfattande materialet redovi- sas i tabellform (bilaga 2) med kortfatta- de kommentarer i huvudtexten. Resultatet utnyttjas successivt av servicekommittén som bakgrund till arbetet med olika för- slag.

I bilaga 1 anges vilken kategori varje kommun tillhör beträffande underlagsva- riablerna. Det är således möjligt för kom- munerna att med utgångspunkt från egna data för varje fråga studera sin position re— lativt till övriga kommuner.

Bilaga 1 underlagsvariabler

De avgivna svaren i kommunstudien redo— visas efter olika underlagsvariabler. Urva- let av underlagsvariabler har bestämts av de hypoteser kommittén har haft för boen- deservicens bestämningsfaktorer. Kommit- tén har ansett att faktorerna invånarantal/ tätortsgrad, åldersfördelning, andel förvärvs- arbetande kvinnor resp. andel förvärvsar- betande kvinnor med hemmavarande barn har betydelse för anspråk på service. Un- derlagsvariablerna utläses enligt följande:

Al. Kommuner med tätortsgrad1 A—D A2. Kommuner med tätortsgrad E—F A3. Kommuner med tätortsgrad G—H och mindre än 60 000 inv.

A4. Kommuner med tätortsgrad G—H och 60 000 eller fler inv.

Bl. Kommuner med hög andel i åldern 16—66 år.

BZ. Kommuner med hög andel i åldern 0—15 år

B3. Kommuner med hög andel över 66 år Cl. Kommuner med mindre än 35 % för— värvsarbetande kvinnor av alla kvinnor i ål- dern 16—66 år

CZ. Kommuner med 35—40 % förvärvs— arbetande kvinnor av alla kvinnor i åldern 16—66 år

C3. Kommuner med 41% eller mer för- värvsarbetande kvinnor av alla kvinnor i åldern 16—66 år

Dl. Kommuner med mindre än 12% för— värvsarbetande kvinnor med hemmavaran- de barn av alla kvinnor i åldern 16—66 år

D2. Kommuner med 12 % och över men

SOU 1970: 25

Kommunredovisning efter indelning i

under 14 % förvärvsarbetande kvinnor med hemmavarande barn av alla kvinnor i åldern 16—66 år

D3. Kommuner med 14% eller mer för- värvsarbetande kvinnor med hemmavarande barn av alla kvinnori åldern 16—66 år

De vanligast förekommande kombinatio- ner av ovanstående variabler är:

Ai B3 Cl Di (60 kommuner) dvs. kom- muner med mindre än 50 % tätortsbefolk- ning, hög andel över 66 år, mindre än 35 % förvärvsarbetande kvinnor av alla kvinnor i åldern 16—66 år och mindre än 12 % för— värvsarbetande kvinnor med hemmavarande barn av alla kvinnor i åldern 16—66 år.

Al B3 C3 D3 (57 kommuner) dvs. kom— muner med mindre än 50 % tätortsbefolk- ning, hög andel över 66 år, 41 % eller mer förvärvsarbetande kvinnor av alla kvinnor i åldern 16—66 år och 14 % eller mer för- värvsarbetande kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor i åldern 16—66 år.

Ai B2 Cl D1 (45 kommuner) dvs. kom- muner med mindre än 50 % tätortsbefolk- ning, hög andel i åldern 0—15 år, mindre än 35 % förvärvsarbetande kvinnor av alla

1 Som tätort räknas alla hussamlingar med minst 200 invånare såvida avståndet mellan hu- sen normalt inte överstiger 200 meter. Med tät- ortsgrad avses tätortsbefolkningens relativa an- del av hela befolkningen. Tåtortsgrad A—D = mindre än 50 % tätorts-

befolkning E—F = 50,0 %—89,9 % tätorts- befolkning

G—H = minst 90 % tätortsbefolk- ning.

33

kvinnor i åldern 16—66 år samt mindre än 12 % förvärvsarbetande kvinnor med hem- mavarande barn av alla kvinnor i åldern 16- 66 år.

AZ Bl C3 D3 (36 kommuner) dvs. kom- muner med 50—89,9 % tätortsbefolkning, hög andel i åldern 16—66 år, 41 % eller mer förvärvsarbetande kvinnor av alla kvinnor i åldern 16—66 år, 14 % eller mer förvärvs- arbetande kvinnor med hemmavarande barn av alla kvinnor i åldern 16—66 är.

A] BZ C3 D3 (35 kommuner) dvs. kom- muner med mindre än 50 % tätortsbefolk- ning, hög andel i åldern 0—15 år, 41 % eller mer förvärvsarbetande kvinnor av alla kvin- nor i åldern 16—66 år, 14 % eller mer för- värvsarbetande kvinnor med hemmavarande barn av alla kvinnor i åldern 16—66 år.

Al B3 CZ D] (31 kommuner) dvs. kom- muner med mindre än 50 % tätortsbefolk- ning, hög andel över 66 år, 35 —40 % för- värvsarbetande kvinnor av alla kvinnor i ål- dern 16—66 år mindre än 12 % förvärvs- arbetande kvinnor med hemmavarande barn av alla kvinnor i åldern 16—66 år.

A3 Bl C3 D3 (31 kommuner) dvs. kom- muner med minst 90 % tätortsbefolkning och mindre än 60 000 inv., hög andel i ål- dern 16—66 år, 41 % eller mer förvärvsarbe- tande kvinnor av alla kvinnor i åldern 16—66 år, 14 % eller mer förvärvsarbetande kvin- nor med hemmavarande barn av alla kvin- nor i åldern 16—66 år.

Nedan redovisas hur landets samtliga kom- muner fördelas på respektive underlagsvariabel

Kom- Underlagsvan'abler mun- kod Kommuner A B C D Stockholms län 01 02 Väddö A.] B.3 C.1 D.] 03 Häverö A.2 B.2 C.1 D.] 04 Knutby A.1 B.3 C.2 D.2 05 Almunge A.] B.2 C.2 D.] 06 Rimbo A.] B.2 C.2 D.2 07 Lyhundra A.1 B.3 C.2 D.2 08 Frötuna A.] B.3 C.] D.] 09 Blidö 10 Roslags-Länna A.] B.3 C.2 D.2 11 Knivsta A.2 B.2 C.2 D.2 13 Märsta

Underlagsvariabler

kod Kommuner A C D

Upplands-Väsby Vallentuna Össeby Österåker Djurö Värmdö Gustavsberg Boo Järfälla Färingsö Ekerö Huddinge Botkyrka Salem Grödinge Turinge Järna Sorunda

smo Västerhaninge Österhaninge Tyresö Täby köping Danderydsköping Sollentuna köping Saltsjöbadens köping Stockholms stad Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Djursholm Lidingö Vaxholm Norrtälje Östhammar Sigtuna Nynäshamn

>????????? ? ??????????? WWMMNNHNNN U) NmeN—l—INHNW

???? ????? nwww youtube-h WWF"? PUFF?!”

Uppsala län 03

Åsunda Södra Trögd Norra Trögd Upplands-Bro Håbo Lagunda Norra Hagunda Bälinge Oland Dannemora Vattholma Björklinge Vendel Tierp Söderfors Alvkarleby Västland Österlövsta Hällnäs Tierps köping Uppsala Enköping

>>>>>>>>>> >>>>eeeeeee wAN—u—Nww—N Nui—n—u—u—NNl—u—v—

FWWWWWWWWW ? WWWWWWWWWWW HHNNNNNNNN N www—HNwNNN—

p—nt—lp—nu—Ab—

tdi—Hi—

WWFWWWWWWW WWWWWWWPWWP ———wwwnnww NNNNNNNquN

Nwwwu—wwww w wawuwu—wN'ww oooooooooo o ooooooooooo wwwWNu—NMNN U) WWNWWWHNNNW PPPPUPPUUP P UUPUPPPPPUP

0000 00000 nu!.—Ju ut.—:wub: uppp uppge WNWU) WWWWN

0000000000 00000000000 wth—lN—b—n—u—N uHNWNv—NuNr—n— PPUUPPPPUP PPUPPPPPPUP Nhu—u-n-n-nnn—i-n— uHNwwNwwNNH

SOU 11971: 25

Kom- Underlagsvariabler Kom— Underlagsvariabler mun- _— mun- kod Kommuner A B C D kod Kommuner A B C D

Södermanlands län 04 30 Kolmården A.2 B.2 C.2 D.] 01 Tunaberg A.2 B.] C.] D.1 31 Vikbolandet A.] B.2 C.] D.] 02 Jönåker 33 Stegeborg A.1 B.3 C.2 D.3 03 Björkvik 34 Aspveden A.1 B.2 C.] D.] 04 Stigtomta A.1 B.2 C.1 D.] 35 Ringarum A.2 B.] C.] D.] 05 Rönö 36 Gryt A.] B.3 C.] D.2 07 Tystberga 60 Boxholms köping A.2 B.2 C.] D.] 08 Vagnhärad A.1 B.2 c.1 D.] 61 Åtvidabergs 09 Hölö A.1 B.2 C.] D.2 köping A.3 B.] C.2 D.] 11 Daga A.1 B.3 C.] D.] 62 Finspångs köping A.3 B.] C.2 D.2 12 Åker A.2 B.2 C.3 D.3 63 Valdemarsviks 14 Stallarholmen köping A.3 B.] C.2 D.] 15 Tosterö A.2 B.] C.3 D.3 80 Linköping A.4 B.1 C.3 D.2 16 Vårfruberga A.1 B.3 C.3 D.2 81 Norrköping A.4 B.] C.3 D.2 17 Kafjärden A.1 B.2 C.2 D.2 82 Söderköping A.2 B.2 C.3 D.2 18 Hällby A.2 B.2 C.2 D.3 83 Motala A.3 B.] C.2 D.] 19 Västra Rekarne A.1 B.3 C.2 D.2 84 Vadstena A.2 B.] C.3 D.2 20 Husby-Rekarne A.2 B.2 C.] D.] 85 Skänninge A.2 B.2 C.2 D.2 2] Arla A.1 B.2 C.2 D.2 86 Mjölby A.3 B.] C.2 D.] 22 Mellösa A.2 B.] C.3 D.3 __ _, _ _ 24 Bettna A.1 B.2 c.1 D.1 Jonkopmss 1311 06 25 Sköldinge A.2 B.2 C.] D.] 01 Ingatorp A.2 B.3 C.2 D.2 26 Floda A.1 B.2 C.] D.] 02 Höreda A.] B.2 C.2 D.3 27 Stora Malm 03 Solberga A.2 B.3 C.2 D.] 28 Vingåker A.2 B.] C.3 D.2 04 Aneby A.] B.3 C.3 D.3 29 Julita 07 Visingsö A.1 B.3 C.3 D.3 60 Malmköpings 08 Skärstad A.1 B.2 C.2 D.1

köping A.2 B.3 C.2 D.2 09 Lekeryd A.1 B.2 C.3 D.3 61 Gnesta köping A.2 B.2 C.2 D.] ]] Tenhult A.2 B.2 C.2 D.] 80 Nyköping A.3 B.] C.3 D.2 12 Forserum A.2 B.] C.3 D.] 81 Oxelösund A.3 B.] C.2 D.3 13 Månsarp A.2 B.] C.3 D.] 82 Flen 14 Bankeryd A.2 B.] C.2 D.2 83 Katrineholm A.3 B.] C.3 D.2 15 Norra Mo A.1 B.3 C.3 D.3 84 Eskilstuna A.4 B.] C.3 D.2 16 Södra Mo A.1 B.2 C.3 D.3 85 Torshälla A.3 B.] C.2 D.3 ]7 Gnosjö A.2 B.2 C.2 D.] 86 Strängnäs A.3 B.2 C.3 D.3 19 Villstad A.2 B.] C.2 D.] 87 Mariefred A.2 B.3 C.3 D.3 20 Burseryd A.1 B.2 C.2 D.] 88 Trosa A.3 B.2 C.] D.] 21 Hylte A.2 B.3 C.2 D.2

" __ 22 Unnaryd

Östergotlands lan 05 23 Reftele A.1 B.3 C.3 D.3 01 Godegård A.1 B.3 C.2 D.2 24 Bredaryd A.] B.2 C.2 D.] 02 Tjällmo A.1 B.3 C.] D.] 25 Forsheda A.1 B.2 C.3 D.3 03 Borensberg A.1 B.3 C.] D.] 26 Bor A.1 B.3 C.2 D.] 04 Boberg A.1 B.2 C.] D.] 27 Rydaholm A.2 B.3 C.3 D.] 05 Aska A.1 B.2 C.] D.] Klevshult A.1 B.3 C.2 D.] 07 Folkunga A.1 B.3 C.] D.] Vrigstad A.1 B.3 C.2 D.] 09 Ödeshög A.1 B.3 C.] D.] Malmbåck A.2 B.3 C.3 D.3 10 Södra Göstring A.1 B.3 C.] D.] Norra Sandsjö A.1 B.3 C.] D.] ]] Vifolka A.1 B.2 C.] D.] Hjälmseryd A.1 B.3 C.] D.] 12 Ydre A.] B.3 C.] D.2 Bäckaby A.1 B.3 C.3 D.3 13 Västra Kinda A.2 B.3 C.2 D.1 Korsberga 14 Södra Kinda A.] B.] C.] D.] Nye A.1 B.3 C.2 D.2 15 Norra Kinda A.1 B.3 C.] D.] Alseda A.1 B.3 C.2 D.] 16 Björsäter A.1 B.3 C.] D.] Vetlanda 19 Vårdnäs A.1 B.2 C.2 D.2 landskommun 20 Södra Valkebo A.1 B.3 C.] D.2 Björkö A.1 B.3 C.] D.] 21 Norra Valkebo A.1 B.2 C.] D.] Lannaskede A.2 B.] C.] D.] 23 Vreta Kloster A.2 B.2 C.3 D.2 Mariannelunds 24 Åkerbo A.1 B.2 c.1 D.1 köping 26 Skärblacka A.2 B.2 C.] D.] Norrahammars 27 Hällestad A.2 B.3 C.] D.] köping A.3 B.] C.3 D.3 28 Hävla Gislaveds köping A.2 B.] C.3 D.3 29 Kvillinge A.2 B.2 C.2 D.2

SOU 1971: 25

Kom- Underlagsvariabler Kom- Underlagsvariabler

mun- mun- kod Kommuner A B C D kod Kommuner A B C D 63 Skillingaryds 04 Loftahammar A.1 B.3 C.] D.] köping A.3 13.1 C.2 131 05 Gamleby A.2 B.2 c.1 D.] 64 Bodafors köping A.3 B.2 C.2 D] 06 Hallingeberg A.2 B.] C.] D.] 65 Vaggerydsköping A.2 B.2 C.2 D] 08 Hjorted A.] B.] C.] D.1 66 Anderstorps 09 Locknevi A.] B.] C.] D.] köping A.2 13.1 C.3 13.3 10 SödraVi A.1 B.2 c.1 D.] 80 Jönköping A.3 B.] C.3 D.] ]] Sevede A.1 B.2 C.] D.] 8] Huskvarna 12 Tuna A.1 B.3 C.2 D.] 82 Nässjö A.3 B] C.3 D] 15 Vena A.1 B.3 C.2 13.2 83 Värnamo 19 Mörlunda A.2 B.2 C.] D.] 84 Sävsjö A.2 13.1 C.2 13.2 21 Högsby A.2 B.3 c.1 D.1 85 Vetlanda A.3 13.1 C.2 D.] 22 Fliseryd A.2 13.1 c.1 D.] 86 Eksjö A.2 13.1 C.3 D.2 24 lem 87 Tranås A.2 13.1 C.3 D.] 26 Ryssby A.1 B.3 c.1 D.] 88 Gränna A.2 B.3 c.1 13.1 27 Läckeby .. 29 Ljungbyholm A.2 B.3 C.2 13.2 Kmfmbergsmn 07 30 Södermöre A.1 B.3 c.1 D.] 02 NottEbåck A.2 B.] C.3 D.3 31 Mortorp A.1 B.3 C.2 D.] 03 Braås A-l 3-3 C-3 D-3 34 Torsås A.1 B.3 c.1 D.] 05 Älghult A-2 B-1 C-3 D-3 35 Söderåkra A.1 B.3 c.1 D.] 07 Ekeberga A.2 B-1 C-3 D—3 36 Ölands-Åkerbo A.1 B.3 c.1 13.1 09 A_lmeboda A-1 B-3 C-2 D—2 39 Torslunda A.1 B.3 C.2 D.] 10 Linder . A.1 B-3 C-2 D-1 40 Mörbylånga A.1 B.3 c.1 D.] 11 Östra Torsas A1 112 C-3 D-3 60 Hultfreds köping A.2 13.1 C.2 13.2 12 Llnneryd _ A.1 B.3 C.3 D.3 61 Mönsterås köping 13 Södra Sands_|ö 62 Emmaboda 14 Väckelsång köping A.2 B.] C.2 D.2 15 Urshult , 63 Virserums köpingA.2 B.3 c.1 13.1 17 Mellersta Kmne- 80 Kalmar A.3 B.] C.3 D.2 vald A.1 B-3 C-3 D-3 8] Nybro A.2 13.1 C.3 13.2 18 Bergunda A-2 3-2 C-3 D-3 82 Oskarshamn A.2 13.1 C.2 D.1 19 Rottne A-1 133 C-2 D-2 83 Västervik A.2 B.] C.3 13.3 20 Lammhult A.1 13.1 C.2 D.] 84 Vimmerby 21 Moheda A.1 B.3 C.3 13.2 85 Borgholm 23 Vislanda A.1 B.2 C.2 13.2 24 Skatelöv A.1 B.3 C.] D.2 Gotlands län 09 25 Västra Torsås A.1 B.3 C.3 D.3 01 Fårösund A.1 B.2 C.] D.2 26 Virestad A.1 B.3 C.2 D.2 02 Lärbro A.1 B.2 C.] D.2 27 Stenbrohult 03 Tingstäde A.1 B.2 C.3 13.3 28 Ryssby A-1 B-3 C-2 D-2 04 Dalhem A.1 13.2 C.3 D.3 29 Hamneda A—1 B-3 C-3 D-3 05 Romakloster A.1 B.2 C.2 13.2 30 Berga A-1 133 C-3 D-1 06 Stenkumla A.1 B.2 C.3 D.3 31 A_nnerstad A-1 B-3 C-2 D-3 07 Klintehamn A.1 B.2 C.3 D.3 32 Lidhult 08 Ljugarn A.1 B.2 C.2 D.3 33 Goteryd _ A.1 B.3 C.] D.] 09 Stånga A.1 B.2 C.] D.3 60 Åseda köping A.2 B.1 C.2 D.2 10 Hemse A.1 B.2 c_3 D.3 61 Lessebo köping A.3 B.] C.3 D.3 11 Havdhem A.1 B.2 C.3 D.3 62 Hpvmantorps 12 Hoburg A.1 B.3 C.3 D.3 kepmg A-2 131 C-2 D-1 60 Slite köping A.2 B.2 c.1 D.] 63 Tlngsryds koplng A.2 B.3 C.3 D.2 30 Visby A.3 BJ C.3 D.3 64 Alvesta köping A.2 B.] C.3 D.3 65 Almhults köping A.3 B.] C.3 D.2 Blekinge län 10 26, Earids låoplng A.2 B.] C.3 D.3 01 Jämjö A.] 33 C.3 D.3 k__af.nafy 5 A2 132 c2 DI 05 Rödeby A.2 B.2 C.2 D.3 68 bilagd k.. . - ' ' ' 06 Fridlevstad A.1 B.3 C.3 D.1 " ”V..? Opmg 07 Nättraby A.2 B.2 C.3 13.2 69 RP./dikomng *” 3'3 C'2 D'1 08 Hasslö A.1 13.1 C.3 13.2 80 V”” A-3 3-1 C'3 D'3 19 Gammalstorp A.1 13.1 C.2 D.] 81 Llungby A'3 BJ & D'2 20 Mjällby A.2 B.2 c.1 D.1 Kalmar län 08 60 Olofströms O] Uknadalen A.1 B.3 C.] D.] köping 02 Överum A.2 B.] C.] D.] 80 Karlskrona A.3 B.] C.3 D.3 03 Tjust-Ed A.1 B.3 c.1 13.1 81 Ronneby A.2 B.] C.2 D.1

36 SOU 197]: 25

Kom- Underlagsvariabler Kom- Underlagsvariabler

mun— ___— mun- kod Kommuner A B C D kod Kommuner A B C D 82 Karlshamn 16 Marieholm A.1 B.2 C.3 D.3 83 Sölvesborg A.3 B.] C.3 D.] 21 Löddeköpinge A.1 B.3 C.3 D.3 _ _ __ 25 Södra Sandby A.2 B.2 C.3 D.3 Krlstlanstads lan 11 26 Dalby A.2 13.1 C.3 D.3 04 Löderup A.1 B.3 C.3 D.3 27 Genarp A.1 B.3 C.3 D.3 05 Glemmingebro 28 Veberöd A.2 B.3 C.3 D.3 08 Kivik 29 Bara A.1 B.2 C.3 D.3 10 Degeberga A.1 B.3 C.2 D.3 30 Staffanstorp A.2 B.2 C.3 D.3 ]] Everöd A.2 B.3 C.3 D.3 31 Burlöv A.3 B.] C.3 D.3 12 Tollarp A.2 B.3 C.3 D.3 32 Bunkeflo A.2 B.2 C.3 D.2 15 Fjälkinge A.1 B.3 C.2 D.2 33 Vellinge A.2 B.3 C.3 D.3 18 Näsum A.1 B.3 C.3 D.3 34 Räng A.2 B.2 C.2 D.2 19 Oppmanna och 36 Månstorp A.1 B.2 C.3 D.3 Vånga A.] B.] C.3 D.3 42 Vemmenhög 20 Hjärsås A.2 B.2 C.3 D.3 43 Rydsgård A.1 B.3 C.3 D.3 21 Knislinge A.2 B.] C.3 D.3 44 Ljunits A.1 B.3 C.3 D.3 23 Broby A.2 B.2 C.2 D.2 45 Herrestad A.1 B.2 C.2 D.3 24 Glimåkra A.1 B.3 C.3 D.3 46 Blentarp A.1 B.2 C.3 D.3 25 Örkened A.2 B.3 C.3 D.] 47 Ostra Färs A.1 B.3 C.3 D.3 26 Loshult A.1 B.3 C.3 D.3 48 Vollsjö A.1 B.3 C.3 D.3 28 Hästveda A.1 B.3 C.3 D.2 49 Bjärsjölagård A.1 B.3 C.3 D.3 29 Vittsjö A.1 B.3 C.3 D.] 52 Löberöd A.1 B.2 C.3 D.3 30 Bjärnum A.2 B.2 C.3 D.2 53 Skarhult A.1 B.2 C.3 D.3 31 Stoby A.] B.2 C.3 D.3 60 Bjuvs köping A.3 B.2 C.3 D.3 32 Vinslöv A.1 B.3 C.3 D.2 61 Kävlinge köping A.2 B.] C.3 D.3 33 Sösdala A.2 B.3 C.3 D.3 62 Lomma köping A.2 B.2 C.3 D.3 34 Tyringe A.2 B.2 C.3 D.3 63 Svedala köping A.2 B.3 C.3 D.3 35 Riseberga 64 Skurups köping 36 S_kånes Fagerhult A 1 B.] C.3 D.3 65 Sjöbo köping A.2 B.3 C.3 D.3 37 Örkelljunga 66 Hörby köping A.1 B.3 C.3 D.3 38 Munka-Ljungby A.] B.3 C.3 D.2 67 Höörs köping A.2 B.3 C.3 D.3 39 Östra Ljungby A.1 B.2 C.3 D.2 80 Malmö A.4 B.] C.3 D.3 40 Kvidinge 81 Lund A.3 B.] C.3 D.3 4] Ausås A.1 B.2 C.3 D.3 82 Landskrona A.3 B.] C.3 D.2 42 Barkåkra A.2 B.2 C.3 D.2 83 Hälsingborg A.4 B.] C.3 D.2 43 Hjärnarp A.] B.] C.3 D.3 84 Höganäs A.3 B.2 C.3 D.2 44 Förslövsholm A.1 B.2 C.3 D.2 85 Eslöv A.2 B.] C.3 D.3 45 Västra Bjäre A.] B.3 C.3 D.3 86 Ystad A.3 B.] C.3 D.3 60 Tomelilla köping A.1 B.3 C.3 D.3 87 Trelleborg A.2 B.] C.3 D.3 61 Åhus köping A.2 B.2 C.2 D.2 88 Skanör med 62 Bromölla köping A.2 B.] C.3 D.3 Falsterbo A.3 B.2 C.] D.2 63 Osby köping A.2 B.2 C.3 D.] 64 Vinslövs köping A.3 B.3 C.3 D.2 Hallands län 13 65 Perstorps köping A.2 B.2 C.3 D.3 01 Hishult 66 Klippans köping A-2 B-1 C-3 D.3 02 Våxtorp A.1 13.2 C.3 D.3 67 Åstorps köping A.2 B.2 C.3 D.3 03 Karup A.1 B.3 (13 D.3 68 Båstads köping A.3 B.3 C.3 D.] 04 Ränneslöv A.1 B.3 03 13,3 80 Kristianstad A.2 B.] C.3 D.3 05 Knäred A.1 B.3 C.3 D.3 ' 81 Simrishamn A.2 B.] C.3 D.3 06 Laholms lands- 82 Angelholm A.3 B.] C.3 D.2 kommun A.1 B.] c_3 D.2 83 Hässleholm 07 Veinge A.1 13.1 C.3 D.3 __ ._ 08 Eldsberga A.] B.] C.2 D.3 Malmohus lan 12 10 Söndrum A.2 13.1 C.2 D.3 01 Brunnby A.2 B.3 C.2 D.1 ]] Harplinge A.1 B.2 C.2 D.] 03 Jonstorp A.1 B.3 C.3 D.2 12 Getinge A.2 B.2 C.2 D.2 04 Kattarp A.2 B.] C.3 D.] 13 Kvibille A.] B.] C.3 D.3 05 Ödåkra A.2 B.2 C.2 D.2 14 Enslöv A.1 B.3 C.2 D.] 06 Mörarp A.1 B.2 C.3 D.3 15 Torup A.1 B.3 C.2 D.] 07 Billesholm 16 Årstad A.1 B.3 C.2 D.] 09 Ekeby A.2 B.] C.3 D.2 17 Morup A.1 B.2 C.3 D.3 10 Vallåkra A.1 B.2 C.3 D.3 18 Vinberg A.1 B.2 C.] D.] 12 Hårslöv 19 Vessigebro A.1 B.3 C.2 D.] 14 Svalöv A.2 B.] C.3 D.3 20 Ätran A.1 B.3 C.3 D.3

SOU 1971: 25

9) x]

Kom- Underlagsvariabler Kom— Underlagsvariabler

mun- ——————— mun- kod Kommuner A B C D kod Kommuner A B C D 21 Ullared A.1 B.2 C.2 D.] 04 Dals-Ed A.1 B.3 C.2 D.] 22 Himledalen A.] B.3 C.2 D.3 05 Bäckefors A.] B.] C.2 D.] 23 Tvååker A.1 B.2 C.2 D.2 06 Högsäter A.1 B.3 C.3 D.3 25 Lindberga A.1 B.2 C.2 D.2 07 Färgelanda A.1 B.3 C.3 D.3 26 Veddige A.1 B.2 C.] D.] 12 Brålanda A.1 B.3 C.3 D.3 27 Värö A.1 B.2 C.] D.] 13 Frändefors A.] B.3 C.2 D.] 28 Löftadalen A.1 B.3 C.] D.] 14 Västra Tunhem A.2 B.] C.2 D.2 29 Fjärås A.1 B.3 C.2 D.] 16 Bjärke A.1 B.3 C.3 D.3 30 Onsala A.] B.] C.] D.] 17 Flundre A.2 B.] C.3 D.2 31 Särö A.1 B.2 C.] D.] 18 Lödöse A.1 B.3 C.2 D.2 33 Lindome A.1 B.2 C.3 D.2 19 Skepplanda A.1 B.3 C.3 D.3 60 Oskarströms 20 Starrkärr A.2 B.] C.3 D.2 köping A.3 B.] C.3 D.3 21 Nödinge A.3 B.] C.3 D.3 80 Halmstad A.3 B.] C.3 D.2 24 Lerum A.2 B.2 C.2 D.] 8] Laholm A.3 B.3 C.3 D.2 26 Hemsjö A.1 B.3 C.] D.] 82 Falkenberg A.3 B.] C.3 D.2 27 Vårgårda A.1 B.2 C.3 D.2 83 Varberg A.3 B.] C.3 D.] 29 Gäsene A.1 B.3 C.3 D.3 84 Kungsbacka A.2 B.2 C.2 D.2 30 Hökerum A.1 B.3 C.3 D.3 " 31 Dalsjöfors A.2 B.2 C.3 D.3 Goteborgs och Bohus Fo 14 32 Brämhult A.3 13.1 C.3 D.3 01 Landvetter A.1 B.2 C.2 D.1 33 Fristad A.2 B.2 C.3 D.3 02 Partille A.3 B.] C.3 D.2 34 Sandhult A.2 B.] C.3 D.3 03 Råda A.3 B.] C.3 D.3 35 Bollebygd A.] B.] C.3 D.3 04 Kållered A.2 B.] C.3 D.2 36 Björketorp A.2 B.2 C.3 D.3 05 Askim A.3 B.] C.2 D.] 37 Sätila A.] B.3 C.3 D.2 06 Styrsö A.2 B.2 C.] D.] 38 Viskafors A.2 B.] C.3 D.3 07 Öckerö A.3 B.2 C.] D.] 40 Fritsla A.2 B.] C.3 D.3 ]] Hermansby A.1 B.3 C.3 D.3 41 Örby A.] B.] C.3 D.3 ]2 Ytterby A.2 B.] C.3 D.3 42 Västra Mark A.1 B.3 C.3 D.3 13 Romelanda 43 Horred 14 Kode A.1 B.3 C.] D.] 44 Kungsäter A.1 B.3 C.2 D.2 15 Stenungsund A.2 B.2 C.2 D.2 45 Svansjö A.1 B.3 C.3 D.3 16 Inlands Torpe A.1 B.3 C.2 D.] 46 Högvad A.1 B.2 C.3 D.3 17 Ljungskile 47 Kindaholm A.1 B.3 C.3 D.3 18 Forshälla A.1 B.2 C.3 D.] 48 Axelfors A.1 B.3 C.3 D.3 19 Tjörn A.2 B.2 C.] D.] 49 Lysjö A.1 B.3 C.3 D.3 20 Morlanda 52 Tranemo A.2 B.2 C.3 D.3 21 Östra Orust A.1 B.3 C.3 D.2 53 Dalstorp A.1 B.2 C.3 D.3 23 Skaftö A.1 B.3 c.1 D.] 54 Åsunden A.1 B.2 C.3 D.3 24 Skredsvik 55 Redväg A.1 B.3 C.3 D.3 25 Lane-Ryr A.1 B.2 C.3 D.3 60 Bengtsforsköping A.3 B.] C.3 D.] 26 Smögen A.3 B.2 C.] D.] 61 Melleruds köping A.] B.3 C.2 D.] 27 Södra Sotenäs 62 LillaEdetsköping A.3 B.] C.3 D.3 28 Tossene A.2 B.] C.] D.] 63 Kinna köping A.3 B.] C.3 D.3 29 Stångenäs A.1 B.3 C.2 D.] 64 Skene köping A.2 B.] C.3 D.3 30 Munkedal A.2 B.] C.2 D.] 65 Svenljunga 31 Svarteborg A.1 B.2 C.] D.] köping A.2 B.2 C.3 D.3 32 Sörbygden A.1 B.3 C.3 D.3 66 Herrljunga 33 Bullaren köping A.2 B.] C.3 D.] 34 Kville 80 Vänersborg A.3 B.] C.3 D.3 35 Tanum A.1 B.3 C.2 D.2 81 Trollhättan A.2 B.] C.3 D.2 80 Göteborg A.4 B.] C.3 D.] 82 Alingsås 81 Mölndal A.3 B.] C.3 D.3 83 Borås A.4 B.] C.3 D.3 82 Kungälv A.2 B.] C.3 D.3 84 Ulricehamn A.3 B.3 C.3 D.3 83 Marstrand A.3 B.3 C.] D.] 85 Åmål A.3 B.] C.2 D.] 84 Lysekil 85 Uddevalla A.3 B.] C.3 D.2 Skaraborgs län 16 86 Strömstad A.1 B.3 C.3 D.2 02 Grästorp A.] 133 C.2 D.2 . __ 03 Essunga A.1 B.3 C.3 D.3 Älvsborgs lan 15 05 Larv A.] B.3 C.2 D.2 01 Tössbo A.1 B.3 C.2 D.] 15 Valle A.1 B.3 C.2 D.] 02 Lelång A.1 B.3 C.] D.] 16 Ardala A.1 B.3 C.2 D.2 03 Steneby A.2 B.] C.2 D.] 18 Kvänum A.1 B.2 C.] D.]

38 SOU 1971: 25

Kom- Underlagsvariabler Kom- Underlagsvariabler mun- mun- kod Kommuner A B D kod Kommuner A B C D 19 Vilske A.1 B.3 C.3 D.3 28 Järnskog A.1 B.3 C.] D.] 20 Frökind A.1 B.3 C.3 D.3 29 Köla A.1 B.3 C.] D.] 21 Vartofta A.1 B.2 C.3 D.3 30 Eda A.2 B.] C.2 D.] 22 Mullsjö A.2 B.2 C.3 D.] 31 Gunnarskog A.] B.3 C.] D.] 23 Habo A.2 B.2 C.3 D.2 32 Älgå A.] B.] C.] D.] 24 Fågelås A.] B.] C.2 D.] 33 Brunskog A.1 B.3 C.3 D.2 25 Hökensås A.1 B.3 C.3 D.2 34 Gräsmark 26 Fröjered A.] B.3 C.2 D.2 36 Lysvik A.1 B.3 C.2 D.] 27 Dimbo 37 Torsby A.] B.] C.2 D.] 28 Stenstorp A.1 B.2 C.3 D.3 38 Östmark 29 Gudhem A.1 B.3 C.3 D.3 60 Storfors köping A.2 B.] C.2 D.2 30 Skultorp A.2 B.2 C.] D.2 61 Hammarö köping A. 3 B.] C.2 D.2 3] Värsås A.1 B.2 C.2 D.] 62 Munkfors köping A. 2 B.] C.] D.] 32 Binneberg A.1 B.2 C.2 D.2 63 Forshaga köping A.2 B.] C.2 D.] 33 Timmersdala A.1 B.2 C.2 D.] 64 Grums köping A.2 B.] C.] D.] 34 Tidan A.] B.3 C.3 D.3 65 Årjängs köping A.2 B.2 C.3 D.3 35 Moholm A.] B.3 C.] D.] 66 Sunne köping A.1 B.3 C.3 D.2 36 Mölltorp A.1 B.3 C.] D.] 80 Karlstad A.3 B.] C.3 D.] 37 Karlsborg A.3 B.] C.2 D.2 81 Kristinehamn A.3 B.] C.3 D.3 38 Undenäs 82 Filipstad A.3 B.] C.3 D.3 39 Ullervad A.1 B.2 C.] D.] 83 Hagfors A.3 B.] C.2 D.2 40 Lugnås 84 Arvika A.2 B.] C.2 D.] 4] Hasslerör A.1 B.2 C.2 D.2 85 Säffle A.2 B.] C.2 D.] 42 Lyrestad - _ 43 Amnehärad A.2 13.1 c.1 D.1 0”be lan 18 44 Hova A.2 B.3 C.2 D.2 02 Tyssllnge 60 Vara köping A.1 B.3 C.3 D.2 03 Axberg A.1 B.2 C.2 D.1 51 Götene köping A.1 B.3 (12 D.] 04 Glanshammar A.1 B.3 C.2 D.] 62 Tibro köping A.2 13.1 C.2 D.] 05 Asker __ A-1 B-3 C-1 D-1 63 Töreboda köping A.2 B.3 C.2 D.] 06 Stora Mellosa A-1 113 Gl D-1 80 Mariestad A.3 B.] C.3 D.2 07 515st och 8] Lidköping A.2 13.1 C.3 D.2 Gällersta A-1 B—2 C-2 D-1 32 Skara A_3 B.] c_3 D.] 08 Skollersta A.1 B.3 C.2 D.2 33 Skövde A.3 B.] C.3 D.2 09 Lerbäck A.1 B.3 C.2 D.] 84 Hjo A.2 B.3 C.2 D.] 10 Hammar 85 Tidaholm A.3 13.1 C.2 D.] 3123 äggnbesrgm A-1 B-3 C-1 D-1 6 " ' . . . . 8 8 FalkOp'ng A3 Bl C3 133 21 Ramsberg A.1 B.2 c.1 D.2 Värmlands län 17 60 Laxå köping A.2 B.] C.] D.] 01 Visnum A. 1 B.2 C.] D.] 61 Hallsbergsköping A. 2 B.] C.2 D.] 02 Väse A.] B.3 c.1 D.] 62 Degerfors köping A. 2 B.] C.] D.] 05 Kroppa A.2 BJ C.2 D.] 63 Hällefors köping A.2 B.] C.] D.] 06 Värmlandsberg A.1 B.2 c.1 D.1 64 LJPsnarsberss 07 Rämmen A.2 13.1 c.1 D.] koglnsw A-2 B-1 C-1 D-1 08 Finnskoga-Dalby A.1 B.3 c.1 D.] 65 Frowkopms A-Z 3-2 C-2 D-1 09 Norra Ny A.] B.] c.1 D.] 80 Örebro A-4 B-1 C-3 D-2 10 Ekshärad A.1 B.3 c.1 D.] 81 Kumla A-2 B-1 C-3 D-2 11 Gustav Adolf A.1 B.2 c.1 D.] 82 Askersund A-2 B-3 C-3 D-1 12 Norra Råda A.1 13.1 c.1 D.1 83 Karlskoga A-3 B-1 (72 D-1 13 Nyed A.1 B.3 C.] D.] 84 Nora A.2 B.3 C.2 D.] 14 Ullerud A.2 B.3 C.] D.] 85 Lindesberg A.2 B.] C.2 D.] 15 Stora Kil A.2 B.2 C.2 D.1 Västmanlands län 19 %? ggzåmd A'1 B-2 C—1 D-2 01 Kung Karl A.1 B.2 c.1 D.] 18 Nor A 2 B 1 C 3 D 3 02 Medåker A.1 B.3 C.] D.] .. .. ' ' " ' 03 Kolsva A.2 B.] C.2 D 2 20 Varmlandsnas . ' 04 Skinnskatteberg A.2 B.2 C.] D.] 21 Gillberga A.1 B.3 C.2 D.2 05 Munktorp A.1 B.2 C.2 D.3 22 Svanskog A.1 B.3 C.] D.1 06 Kolbäck 23 Stavnäs A.1 B.3 C.] D.] 07 Surahammar A.3 B.] C.2 D.2 24 Glava A.] B.] C.2 D.] 10 Västerfärnebo A.1 B.3 C.2 D.3 25 Sillerud A.1 B.3 C.2 D.] 15 Fjärdhundra A.1 B.3 C.] D.2 26 Holmedal A.1 B.3 C.2 D.] 16 Vittinge A.2 B.2 C.] D.] 27 Töcksmark A.1 B.3 C.2 D.] 17 Västerlövsta A.2 B.3 C.2 D.2 SOU1971:25 39

Kom- Underlagsvariabler Kom- Underlagsvariabler mun- mun- kod Kommuner A kod Kommuner C D 18 Tärna A.1 B.3 C.2 D.2 09 Valbo A.2 B.2 C.2 D.2 19 Möklinta A.1 B.3 c.1 13.1 12 Skog A.2 8.3 c.1 13.1 20 Nora A.2 B.3 c.1 D.] 13 Söderala A.2 B.] c.1 13.1 21 Ostervåla A.1 B.2 c.1 D.1 14 Rengsjö A.1 B.] c.1 D.3 60 Kungsörs köping A.3 B.] C.3 D.2 15 Norrala A.] B.2 C.] D.] 61 Hallstahammars 17 Iggesund A.2 B.] C.] D.] köping A.3 B.] C.3 D.3 18 Hanebo A.1 8.3 C.3 D.] 62 Norbergs köping A.2 B.2 C.2 D.] 20 Alfta A.1 B.2 c.1 13.1 80 Västerås A.4 B.] C.3 D.3 2] Ovanåker A.2 B.] C.] D.] 8] Sala A.2 B.] C.3 D.2 22 Los A.2 B.3 c.1 D.] 82 Fagersta A.3 8.1 C.2 D.2 23 Färila A.1 B.2 c.1 D.] 83 Köping A.3 B.] C.3 D.3 24 Ramsjö A.] B.] c.1 D.] 84 Arboga A.3 B.] C.3 D.2 26 Järvsö A.1 B.3 C.2 D.3 ' __ 27 Arbrå A.1 B.3 C.2 13.2 Kopparbergs lan 20 28 Delsbo A.1 B.3 C.3 D.3 06 Stora Skedvi A.1 B.2 C.3 D.3 29 Bjuråker A.1 8.2 c.2 D.3 08 Sundbom 30 Forsa A.] B.] C.3 D.3 10 Svärdsjö A.2 B.3 C.2 13.1 32 Harmånger A.1 8.1 c.1 D.1 ]] Enviken A.] B.] C.] D.] 33 Gnarp A.1 B.3 C.] D.] 12 StoraTuna A.2 8.1 c.1 D.] 34 Bergsjö A.1 B.3 c.1 D.] 13 Gustafs A.1 8.3 C.2 D.3 35 Hassela A.] B.] C.2 D.2 14 Söderbärke A.1 B.3 c.1 13.1 60 Storviks köping A.3 B.2 c.1 D.] 17 Grangärde A.2 B.] C.] D.] 61 Ljusdals köping A.2 B.2 C.2 D.2 18 Säfsnäs A.2 B.3 c.1 D.] 80 Gävle A.4 8.1 C.3 D.2 19 Nås A.1 8.3 c.1 D.] 81 Sandviken A.3 8.1 C.2 13.1 20 Floda A.2 B.3 C.] D.] 82 Söderhamn 21 J__ärna A.2 8.1 c.1 D.] 83 Bollnäs A.2 8.1 C.3 D.2 22 Appelbo A.2 B.3 c.1 D.] 84 Hudiksvall A.2 8.1 C.3 D.3 23 Malung A.2 B.] C.3 D.2 24 Lima A.1 B.3 C.2 D.1 Västernorrlands län 22 25 Transtrand A.1 B.2 C.] D.] 01 Haverö A.1 B.2 01 D.] 26 Gagnef A-2 133 C-1 D.1 02 Borgsjö A.1 B.3 c.1 D.] 27 Ål A-2 31 C2 D.1 03 Torp A.1 8.1 c.1 D.2 28 Biursås A.2 B-1 C-3 D-3 04 Stöde A.1 8.3 0.1 D.1 29 Leksand A.2 & C-2 D-1 06 Matfors A.1 B.3 C.3 D.3 30 Siljansnäs A.2 B.3 C.] D.] 03 Njurunda A.2 B.] (12 D.2 31 Rättvik 10 Indalsliden A.1 B.3 c.1 D.] 33 Ore A-1 B-3 C-1 D-1 11 Håssjö A.1 B.3 c.1 D.2 34 Orsa A-2 B-3 C-1 D-1 14 Noraström A.1 8.1 C.2 13.2 35 Våmhus A-2 B-1 C-1 D-1 15 Nordingrå A.] B.] C.2 D.] 37 Sollerön A-2 B-3 C-3 D—1 16 Ullånger A.1 8.1 C.2 13.2 38 Yenjan A.1 B-1 01 D.1 17 Bjärtrå A.1 8.1 c.1 D.] 39 A_lvdalen 18 Boteå A.1 B.3 c.1 D.] 40 Sarna A-2 B-2 C—2 D-3 19 Ytterlännäs A.2 8.1 c.1 D.] 41 Idre_ A-1 32 CZ 113 20 Långsele A.2 B.2 C.3 D.3 61 Smedjebackens 21 Resele A.1 B.] C.2 D.1 köping A.2 B.2 C.] D.] 22 Helgum 62 Mora köping A-2 B-1 C-3 D-2 23 Ramsele A.1 B.2 C.2 D.3 80 Falun A.2 B-1 C-3 D-3 24 Ådals-Liden A.1 8.1 c.1 D.] 81 Borlänge A.3 B.l C-2 D-1 25 Junsele A.1 8.1 c.1 D.] 82 Sater A-2 B—2 & D.3 26 Fjällsjö A.] B.2 c.1 D.2 83 Hedemora A.2 B.2 C.2 D.] 23 Anundsjö A.] 131 c_1 D.] 84 Avesta A.2 B.] C.2 D.2 29 Nätra A.1 BJ c_1 D.] 85 Ludvika A-3 B-1 C-2 D-1 31 Själevad A.2 8.1 C.2 D.2 __ __ 33 Grundsunda A.2 B.2 c.1 D.2 Gavleborgs lan 21 34 Gideå A.1 8.1 C.3 13.3 01 Ockelbo A.2 8.3 0.1 D.] 35 Björna A.1 B.2 c.1 D.2 02 Järbo A.2 B.] C.2 D.2 36 Trehörningsjö A.1 B.2 C.] D.3 03 Ovansjö A.2 B.] c.1 D.] 60 Ånge köping A.3 B.] C.2 D.2 04 Hofors A.3 B.] C.] D.3 62 Timråköping A.3 B.] C.2 D.2 05 Torsåker A.1 B.3 C.] D.] 80 Härnösand A.2 B.] C.3 D.3 06 Årsunda A.1 B.2 C.] D.] 81 Sundsvall A.4 B.] C.3 D.3 07 Österfärnebo A.] B.3 C.2 D.3 82 Kramfors 40 SOU1971:25

Kom- Underlagsvariabler Kom- Underlagsvariabler mun- _— mun- kod Kommuner A B C D kod Kommuner A B C D

83 Sollefteå A.2 B.] C.3 D.3 62 Vilhelmina 84 Örnsköldsvik A.2 B.] C.3 D.3 köping A.1 B.2 C.2 D.3 63 Åsele köping A.] B.] C.2 D.3

-- " 80 Umeå

01 JFZTStlandSIan 23 M B2 Cl DI 81 Lycksele A.3 8.1 c.1 D.] 02 Kälarne A.1 B.3 C.] D.2 82 Skellefteå A.2 B.] C.] D.]

8231 åtgäåda åå %% %% %% Norrbottens län 25

05. Bräcke Ai2 B:] CÄ2 1322 05 Arvidsjaur A-l BJ C-1 D-1

06 Revsund A.] B.3 c.1 D.] 06 ArJoplog A-2 B-2 C-1 D-2 07 Hackås A.] 132 c_3 D.3 09 Edefors A.2 B.2 C.] D.2 08 BrunHo A.1 B.2 C.3 D.3 10 Jokkmokk A.2 B.] C.] D.] 09 Rödön A.1 B.2 C.2 D.2 13 Överkalix A.1 B.2 C.] D.] 10 Lit A.1 133 C.3 D.3 14 Kalix A.2 B.] C.] D.] 12 Hammerdal A.1 B.2 C.] D.] 18 Övertorneå A.1 B.2 C.] D.] 13 Ström A.1 B.2 c_1 D.2 19 Korpilombolo A.1 B.2 C.2 D.3 14 Frostviken A.1 B.2 C.2 13.3 20 Tarondö A-2 B-2 C-3 D—3 16 Föllinge A.1 B.3 C.3 D.3 21 Pajala A-1 132 C-1 D»3 17 Offerdal A.1 B.3 C.3 D.3 22 Junosuando A.2 B.2 C.3 D.3 13 Alsen A.1 B.3 C.3 D.3 23 Gällivare A.2 B.2 C.] D.2 19 Mörsil A.1 B.2 C.] D.2 24 Karesuando A.1 B.2 C.] D.] 20 Kall A.1 B.3 C.2 D.3 60 Alvsbyns köping A.2 B.] C.] D.] 21 Åre 80 Luleå A.2 B.] C.3 D.3 22 Undersåker A.2 B.3 C.2 D.2 81 Pltoå A—2 B-1 01 13.1 23 Hallen A.1 B.2 c.1 D.2 82 Boden A-2 B-1 C-3 D-3 24 Oviken A.1 B.2 (12 D.3 83 Haparanda A.2 B.2 C.] D.3 25 övreLjungadalen A.1 B.3 C.3 D.3 84 Klruna A-3 B-2 C—1 D-2 26 Berg A.1 B.2 C.] D.] 27 Rätan 28 Hede A.] B.] C.2 D.3 29 Tännäs A.] B.] C.3 D.3 31 Hogdal A.] B.] C.] D.] 32 Lillhärdal 60 Frösö köping A.2 B.] C.3 D.3 61 S_vegs köping A.2 B.] C.2 D.3

80. Östersund

Västerbottens län 24

01 Nordmaling A.1 B.2 C.] D.2 02 Hörnefors A.2 B.] C.] D.2 03 Bjurholm A.1 B.2 C.] D.] 04 Vindeln A.1 B.2 C.] D.] 05 Vännäs A.1 B.2 C.2 D.3 07 Sävar A.1 B.2 C.2 D.3 08 Holmön 09 Bygdeå A.] B.2 C.2 D.3 10 Nysätra A.1 B.2 C.2 D.3 ]] Lövånger A.1 B.2 C.] D.] 12 Burträsk 17 Norsjö A.1 B.2 C.] D.] 18 Malå A.] B.] C.] D.] 19 Örträsk A.1 B.2 C.2 D.3 20 Lycksele lands- kommun A.1 B.] C.3 D.3 21 Stensele A.1 B.2 C.] D.3 22 Sorsele A.1 B.2 C.] D.] 23 Tärna A.1 B.2 C.] D.2 25 Dorotea A.1 B.2 C.] D.] 27 Fredrika A.1 B.2 C.3 D.3 60 Vännäs köping A.3 B.] C.] D.2 61 Holrnsunds köping A.3 B.] C.2 D.2

SOU 1971: 25

Bilaga 2 Tabellbilaga

Tabell ]. Kostnaden för boendeservicens olika delar i procent av driftbudgeten 1969 för olika kommuntyper. Fråga 2 Vård Transport- av service åldringar till åld- och han- Kultur- ringar och Barn- dikap- Fritids- distri- Mat- handi- Kommuntyp tillsyn pade service bution hållning kappade A. Tätortsgrad ]. A—D 0,60 11,08 0,95 0,94 0,13 0,01 2. E—F 1,07 8,30 1,55 0,90 0,15 0,03 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 2,15 6,22 2,87 1,30 0,25 0,06 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 3,17 4,79 3,21 1,48 0,03 0,13 Summa kommuner 1,04 9,35 1,48 0,99 0,15 0,02 B. Åldersfördelning ]. Hög ande] 16—66 år 1,52 7,87 2,07 0,74 0,12 0,04 2. Hög andel 0—15 år 1,10 8,99 1,32 1,05 0,21 0,01 3. Hög andel över 66 år 0,42 11,31 1,00 0,82 0,11 0,0] Summa kommuner 1,04 9,35 1,48 0,99 0,15 0,02 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 0,39 10,40 1,18 0,71 0,07 0,0] 2. > 35 % men ( 4] % 1,01 9,66 1,35 0,99 0,2] 0,03 3. > 41 % 1,53 8,35 1,79 1,19 0,16 0,03 Summa kommuner 1,04 9,35 1,48 0,99 0,15 0,02 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samt- liga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 0,66 10,13 1,26 0,81 0,11 0,02 2. > 12 % men ( 14 % 1,08 9,20 1,74 1,06 0,10 0,02 3. > 14 % 1,46 8,5] 1,56 1,15 0,23 0,03 Summa kommuner 1,04 9,35 1,48 0,99 0,15 0,02 42 SOU 1971: 25

Tabell 2. Förändring i kostnaden för boendeservicens olika delar från 1968 till 1969 (procent av driftbudgeten 1968 jämförd med procent av driftbudgeten 1969) för olika kommuntyper. Fråga 2 Trans— Vård av portser- åldringar vice för och Kultur- åldringar Barn— handi- Fritids- distribu- Mat- och handi- Kommuntyp tillsyn kappade service tion hållning kappade A. Tätortsgrad 1. A—D +0,24 +0,67 +0,09 +0,04 +0,01 0 2. E—F +0,26 +0,41 +0,14 +0,02 +0,01 0 3. G—H och mindre än 60 000 inv. +0,45 +0,36 +0,13 +0,06 —0,01 +0,02 4. G—H och 60 000 el. fler inv. +0,61 +0,50 +0,33 +0,06 0 +0,03 Summa kommuner +0,29 +0,54 +0,12 +0,04 +0,01 +0,01 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år +0,31 +0,44 +0,11 +0,04 O +0,01 2. Hög andel 0—15 år +0,37 +0,46 +0,14 +0,01 +0,02 0 3. Hög andel över 66 år +0,17 +0,72 +0,11 +0,07 +0,01 0 Summa kommuner +0,29 +0,54 +0,12 +0,04 +0,01 +0,01 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % +0,15 +0,58 +0,17 +0,01 0 0 2. > 35 % men( 41 % +0,25 +0,43 +0,07 +0,11 +0,02 0 3. > 41 % +0,41 +0,58 +0,12 +0,01 0 +0,01 Summa kommuner +0,29 +0,54 +0,12 +0,04 +0,01 +0,01 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samt- liga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % +0,18 +0,51 +0,12 +0,06 +0,01 0 2. > 12 % men ( 14 % +0,28 +0,58 +0,17 +0,04 0 0 3. > 14 "., +0,42 +0,53 +0,09 +0,01 +0,01 +0,01 Summa'kommuner +0,29 +0,54 +0,12 +0,04 +0,01 +0,01

SOU 1971: 25

43

Tabell 3. Antal kommuner fördelade efter förekomsten av långtidsplanering i kommunen och efter kommuntyp.

Fråga 8 a Har Har ej långtids- långtids- Uppgift Kommuntyp planering planering saknas Summa A. Tätortsgrad 1. A—D 262 133 0 395 2. E—F 214 34 1 249 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 96 7 0 103 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 13 0 0 13 Summa kommuner 585 174 1 760 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 222 34 0 256 2. Hög andel 0—15 år 177 65 O 242 3. Hög andel över 66 år 181 75 1 257 Summa kommuner 580 174 1 755 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 164 61 1 226 2. > 35 %men( 41 % 170 51 O 221 3. > 41 % 246 62 0 308 Summa kommuner 580 174 1 755 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 236 72 1 309 2. > 12 %men( 14 % 143 39 0 182 3. > 14 % 201 63 0 264 Summa kommuner 580 174 1 755

44 sou 1971: 25

Tabell 4. Antal kommuner fördelade efter förekomsten av olika långtidsplaneringsunderlag och efter kommuntyp.

Fråga 8 a Långtidsplanering som bygger på prognos av Efter- Befolk- frågan på nings- kommu- Investe- utveck- Kostna- nala Annan Kommuntyp ringar ling Intäkter der tjänster faktor A. Tätortsgrad 1. A—D 227 191 178 185 49 16 2. E—F 206 195 179 181 48 16 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 92 87 82 83 37 16 4. G—H och 60 000 el fler inv. 13 13 12 12 7 1 Summa kommuner 538 486 451 461 141 49 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 213 198 177 181 57 26 2. Hög andel 0—15 år 159 147 141 144 42 14 3. Hög andel över 66 år 160 135 128 130 36 10 Summa kommuner 532 480 446 455 135 50 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 149 134 126 129 32 11 2. > 35 %men( 41 % 156 137 124 129 32 8 3. > 41 % 227 209 196 197 71 31 Summa kommuner 532 480 446 455 135 50 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 218 194 177 181 50 16 2. > 12 %men( 14 % 132 120 111 116 29 9 3. > 14 % 182 166 158 158 56 25 Summa kommuner 532 480 446 455 135 50

Tabell 5. Antal kommuner fördelade efter antalet olika prognostyper som långtidsplaneringen baseras på och efter kommuntyp.

Fråga 8 a. Av de fem angivna prognoserna bygger långtidsplaneringen på. antal: Kommuntyp 5 4 3 2 1 Ingen Summa A. Tåtortsgrad 1. A—D 42 124 12 27 30 27 262 2. E—F 39 133 13 14 13 2 214 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 37 44 2 4 6 3 96 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 7 5 0 1 0 0 13 Summa kommuner 125 306 27 46 49 32 585 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 53 124 5 16 18 6 222 2. Hög andel 0——15 år 36 96 11 9 14 11 177 3. Hög andel över 66 år 31 85 11 21 17 16 181 Summa kommuner 120 305 27 46 49 33 580 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 31 86 8 13 15 11 164 2. > 35 %men( 41 % 25 90 13 20 14 8 170 3. > 41 % 64 129 6 13 20 14 246 Summa kommuner 120 305 27 46 49 33 580 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samt- liga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 46 118 14 24 22 12 236 2. > 12 % men( 14 % 24 85 6 10 10 8 143 3. > 14 % 50 102 7 12 17 13 201 Summa kommuner 120 305 27 46 49 33 580 46 SOU 1971: 25

Tabell 6. Antal kommuner som byggt långtidsplaneringen på »annan faktor» fördelade efter precisering av detta svar samt efter kommuntyp.

Fråga 8 a Hänsyn till annan Inordnad planering i block- Bostads- på orten Syssel- eller Ej preci- försörj- Tilldelad t. ex. in- såttnings- region- serat Kommuntyp ning byggkvot dustrins prognos planering svar A. Tåtortsgrad 1. A—D 7 0 4 2 9 9 2. E—F 9 1 3 2 11 6 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 12 2 2 1 5 2 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 1 0 0 0 1 0 Summa kommuner 29 3 9 5 26 17 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 16 2 7 2 15 8 2. Hög andel 0—15 år 9 1 2 3 5 4 3. Hög andel över 66 år 4 O 0 0 6 6 Summa kommuner 29 3 9 5 26 18 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 4 0 4 2 6 7 2. >35 %men( 41% 5 0 4 3 6 3 3. > 41 % 20 3 1 0 14 8 Summa kommuner 29 3 9 5 26 18 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 5 0 5 2 11 11 2.>12%men(14% 5 2 3 l 5 2 3. > 14 % 19 1 1 2 10 5 Summa kommuner 29 3 9 5 26 18

SOU 1971: 25 47

SOU 1971 25

Tabell 7. Antal kommuner fördelade efter hur ansvariga facknämnder (AF) respektive kommunens styrelse (KS) ansett att långtidsplaneringen påverkat (=Ja) eller ej påverkat (=Nej) utbyggnadstakten av barntillsyn samt efter kommuntyp.

Fråga 8 b + c

AF = ej AF = Ja AF = Nej AF = ej AF = ej uppg AF = Ja AF = Ja AF = Nej AF = Nej KS = ej KS = ej uppg uppg KS = ej

Kommuntyp Ja KS = Nej uppg. uppg. KS = Ja KS = Nej uppg. Summa

11 m >: '3 z " (I) 9. & 11 0) g

A. Tätortsgrad 1. A——D 43 4 2 E——F 63 7 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 40 3 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 10 0

Summa kommuner 156 14 1

152 108

45 261 18 214

MN

11 96 1 13

75 584

——o

0 293

_o VN (N

5 7 2 33 0 4 WN OO [* mh NO N

v—( ©

B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 75 2. Hög andel 0—15 år 51 3. Hög andel över 66 år 26

Summa kommuner 152

7 96 3 89 4 107 4 292

24 222 24 177 28 180 76 579

_le [* (*Nm N

u—c Ov—ld' ln kDOv—t lx st)-nm Q'

_

C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 21 2.>35%men(41% 52 3. > 41 % 79 Summa kommuner 152 14 1

8 103 3 83 3 106 4 292

21 164 22 170 3 3 245

76 579

('n—rm F N-n'n N MON ln OMC lN mmoo

'—

D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 46 2.>12%men(14% 43 3. > 14 % 63 Summa kommuner 152 1

143 61 88 292

25 236 19 142 32 201 76 579

('n'—im (* Intl-m N MON ln Ost-m (* oosl'N sr

_— mxoln sr

SOU1971 25

49

Tabe/18. Antal kommuner fördelade efter hur ansvariga facknämnder (AF) respektive kommunens styrelse (KS) ansett att långtidsplaneringen påverkat (=Ja) eller ej påverkat (=Nej) utbyggnadstakten av vård av åldringar och handikappade samt efter kommuntyp.

Fråga 8 b + 6

AF = ej AF Ja AF = Nej AF = ej AF = ej uppg. AF = Ja AF = Ja AF = Nej AF — Nej KS = ej KS = ej uppg. uppg. KS = ej Kommuntyp KS = Ja KS Nej KS = Ja KS — Nej uppg. uppg. KS = Ja KS = Nej uppg. Summa

II

| ||

A. Tätortsgrad 1. A—D 82 2. E—F 74 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 35 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 10 Summa kommuner 201

118 104 38 0 260

38 262 18 214 11 93

1 13

68 585

great-no ln me0 m

_.

tft—NC 00 v—u—n'Q'N oo .— IANOO # v—Mv—O V't

B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 80 2. Hög andel 0—15 år 60 3. Hög andel över 66 år 54

Summa kommuner 198 1

92 80 87

259

23 222 20 177 26 181 69 580

ON'n [= (NO—4 00 nsom N _mm F (rv—O ln oomN V'»

o'

Andelen förv. arb. kvinnor av

samtliga kvinnor 16—66 år

1. ( 35 % 41 2.>35%men(4l% 71 3. > 41 % 86

Summa kommuner 198 1

86 70 103

259

20 164 l 9 170 30 246 69 580

mNN (* o—wr ln NNm (= mom oo xomxo ln Q'Nxo N

D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 77 2.>12%men(14% 48 3. > 14 % 73

Summa kommuner 198

118 62 79 259

22 236 18 143 29 201 69 580

(rv—N h ONM 'n mNN R* Nmm oo hmm ln :*;er N

_— v—1

Tabell 9. Antal kommuner fördelade efter hur ansvariga facknämnder (AF) respektive kommunens styrelse (KS) ansett att långtidsplaneringen påverkat (=Ja) eller ej påverkat (=Nej) utbyggnadstakten av fritidsservice samt efter kommuntyp.

Fråga 8 b + c

AF = ej AF = ej uppg. uppg. KS = ej

AF=Ja AF=NejAF=ej

AF Ja AF = Ja AF = Nej AF = Nej KS = ej KS = ej uppg.

ll

SOU 1971: 25

Kommuntyp

A. Tätortsgrad 1. A—D 2. E—F 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 el. fler inv.

Summa kommuner

B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år

Summa kommuner

C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 2. > 35 % men( 41 % 3. > 41 %

Summa kommuner

Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år

1. ( 12 %

2. > 12% men(14%

3. > 14 %

Summa kommuner

KS

69 74 35 10

188

80 58 46

184

46 54 84

184

70 65 184

Ja KS=Nej KS=Ja KS=Nej

123 96 36

0

255

blanc ln »oxooo N

_ _

87 75 92

254

Nm") 'n Q'NDN N

_

82 76 96

254

NOWM lh NMF N

_ _

119 56 79 254

DGV") lh (We'llN N

.— _

mom—- lx er.—N := _Nq- ;( NmN |=

UPPS-

m—cNO 0 __m ln __m in Nv—tN 'n

uppg. KS = Ja KS = Nej

VINNO m cav—n m v—C

_WND "I WMV) ("ä

MQNO & mmm & Ol'-480 Dt NNV) ON

21 13 80 28 24 29 81 23 21 37 81 26 22 33 81

uppg. Summa

262 214 96 13 585 222 177 181 580 164 170 246 580 236 143 201 580

SOU 1971 25

Tabell 10. Antal kommuner fördelade efter hur ansvariga facknämnder (AF) respektive kommunens styrelse (KS) ansett att långtidsplaneringen påverkat (=Ja) eller ej påverkat (=Nej) utbyggnadstakten av kulturdistribution samt efter kommuntyp.

Fråga 8b + c

AF = ej AF = Ja AF = Nej AF = ej AF = ej uppg. Ja AF = Nej AF = Nej KS = ej KS = ej uppg. uppg. KS = ej Nej KS Ja KS Nej uppg. uppg. KS = Ja KS = Nej uppg. Summa

ll

AF = Ja AF Kommuntyp KS = Ja KS

|| || ||

A. Tätortsgrad ]. A——D 36 2. E—F 37 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 25 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 9 Summa kommuner 107

157 133 43 49 262 21 214 14 96

2 13

86 585

NOD—O M _OONO _ [N'—NO 0 _om_-— ln !t'NOVO wf- v—wNN—l 0

333

på

Åldersfördelning

]. Hög andel 16—66 år 50 2. Hög andel 0—15 år 33 3. Hög andel över 66 år 24

Summa kommuner 107

116 106 109

331

31 222 24 177 31 181 86 580

mfl-ND m No?—! _ N—c'h 00 ('>'—'— % ”VN Q' MON vs

C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 23 2.>35%men(41% 30 3. > 41 % 54

Summa kommuner 107

105 98 128 331

25 164 24 170 37 246 86 580

VINND M Oh!!- _ MNF"! oo OO") ln mvno sr ONm In

:i

Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år

1. ( 12 % 39 2. >12%men(14% 26 3. > 14 % 42

Summa kommuner 107

149 77 105 331

30 236 22 143 34 201 86 580

vann en vet-m -— QNN oo QNM ln trav-n (r omN 'n

_

Tabell 1]. Antal kommuner fördelade efter hur ansvariga facknämnder (AF) respektive kommunens styrelse (KS) ansett att långtidsplaneringen påverkat (=Ja) eller ej påverkat (=Nej) utbyggnadstakten av mathållning samt efter kommuntyp.

Fråga 8 b + c

AF = ej AF Ja AF = Nej AF = ej AF = ej uppg. Ja AF = Ja AF = Nej AF = Nej KS ej KS = ej uppg. uppg. KS = ej Ja KS = Nej KS = Ja KS = Nej uppg. uppg. KS = Ja KS = Nej uppg. Summa

Il ll

AF Kommuntyp KS

ll ll

A. Tätortsgrad 1. A—D 29 2. E—F 16 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 9 4. G——H och 60 000 el. fler inv. 7

Summa kommuner 61

164 156 56

55 262 27 214 18 96

1 13

101 585

XDINNO 'It Golv-40 m so.—vo _ O—t—N Q' NNd'O oo omv—N ln

377

_ _

B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 25 2. Hög andel 0—15 år 20 3. Hög andel över 66 år 16

Summa kommuner 61

136 120 118 374

40 222 27 177 35 181

102 580

Vivo V) Nov—1 ('t NN'O ON m—o !? KONG OO (hv—xo Q'

C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 11 2.>35%men(41% 16 3. > 4 % 34

Summa kommuner 61

115 113 146

374

30 164 31 170 41 246

102 580

lamb In ON— m NNVS ON Ov—m Q' __ND co O_m ut-

D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 16 2.>12%men(14% 19 3. > 14 % 26

Summa kommuner 61

171 84 119

374

37 236 27 143 38 201

102 580

Inst-ko va No—o m MN? 05 DVD Q' _mv oo _Om V

_

SOU 1971 25

53

Tabell 12. Antal kommuner fördelade efter hur ansvariga facknämnder (AF) respektive kommunens styrelse (KS) ansett att långtidsplaneringen påverkat (=Ja) eller ej påverkat ( =Nej) utbyggnadstakten av transportservice för åldringar och handikappade samt efter kommuntyp.

Fråga 8 b + c

AF = ej AF = Ja AF = Nej AF = ej AF = ej uppg. AF = Ja AF = Ja AF Nej AF = Nej KS = ej KS = ej uppg. uppg. KS = ej Kommuntyp KS = Ja KS = Nej KS — Ja KS = Nej uppg. uppg. KS = Ja KS = Nej uppg. Summa

[

A. Tätortsgrad 1. A—D 25 2. E—F 16 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 10 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 6 Summa kommuner 57

161 155 57

57 261 25 214 17 96

1 13

100 584

808006 N ONv—O m PNVD m ___—N 'n N 81va o _QNN ox

375

_

B. Åldersfördelning ]. Hög andel 16—66 år 26 2. Hög andel 0—15 år 19 3. Hög ande] över 66 år 12

138 116 118 35 222 29 177 37 180

mar-n N NOv—t m N'flll't N #00 Q' INN—1 O IAN—1 oo

_

Summa kommuner 57 372 101 579

U'

Andelen förv. arb. kvinnor av

samtliga kvinnor 16—66 år

1. ( 35 % 6 2.>35%men(41% 19 3. > 41 % 32

114 112 146

32 164 30 170 39 245

Inc-ov N ONv—t m MNF N o—m =:- (»|—:= O Nou: 00

Summa kommuner 57 372 101 579 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 14 2.>12%men(14% 16 3. > 14 % 27

169 86 117

38 236 24 143 39 200

men N v—n—c— m Vm?) N _MO # Nar? O NN? oo

_

372

_

Summa kommuner 57 101 579

Tabell 13. Antal kommuner där långtidsplaneringen utförs resp. icke utförs i samarbetsgrupp med representanter för de olika förvaltningarna och fördelat efter kommuntyp.

Fråga 8 d

Långtidsplaneringen

Uppgift utförs i utförs ej Uppgift saknas sam- i sam- saknas Har ej om arbets- arbets- om långtids- långtids- Kommuntyp grupp grupp detta planering planering Summa A. Tätortsgrad ]. A—D 48 180 34 133 0 395 2. E—F 37 160 18 34 0 249 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 9 80 7 7 0 103 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 3 10 0 0 0 13 Summa kommuner 97 430 59 174 0 760 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 32 168 22 34 0 256 2. Hög andel 0—15 år 26 139 12 65 0 242 3. Hög andel över 66 år 39 118 25 75 0 257 Summa kommuner 97 425 59 174 0 755 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 27 121 17 61 0 226 2. > 35 %men ( 41 % 26 127 17 51 0 221 3. >41 % 44 177 25 62 0 308 Summa kommuner 97 425 59 174 0 755 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samt- liga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 38 174 25 72 0 309 2. >12%men(l % 21 111 11 39 0 182 3. > 14 % 38 140 23 63 0 264 Summa kommuner 97 425 59 174 0 755

54 SOU 1971: 25

Tabell 14. Antal kommuner fördelade efter nämnder som deltar i samarbetet för långtidspla- neringen samt efter kommuntyp. Fråga 8 d Angiven nämnd Id- Kom- Skol- Bar- rotts- och mu- So- Hålso-Bygg- sty- Kul- na- fri- Kommuntyp nal- cial- vårds- nads- relse tur- vårds- tids- Annan A. Tätortsgrad ]. A—D 33 28 8 18 20 1 12 8 12 2. E—F 28 24 7 17 21 3 17 9 9 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 6 5 1 4 6 2 3 4 5 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 1 0 0 0 0 0 0 0 0 Summa kommuner 68 57 16 39 47 6 32 21 26 B. Åldersfördelning l. Hög andel 16—66 år 23 19 6 12 16 4 11 9 11 2. Hög andel 0—15 år 19 13 4 12 12 2 8 6 5 3. Hög andel över 66 år 26 25 6 15 19 0 13 6 10 Summa kommuner 68 57 16 39 47 6 32 21 26 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 17 15 2 7 9 0 8 3 7 2. > 35 %men( 41 % 23 21 9 18 18 2 12 9 6 3. > 41 % 28 21 5 14 20 4 12 9 13 Summa kommuner 68 57 16 39 47 6 32 21 26 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samt- liga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 29 25 6 14 19 0 14 8 8 2.>12%men(14% 14 13 6 11 11 2 6 6 7 3. > 14 % 25 19 4 14 17 4 12 7 11 Summa kommuner 68 57 16 39 47 6 32 21 26 SOU 1971: 25 55

SOU 1971: 25

Tabell 15. Antal kommuner fördelade efter om långtidsplaneringen sker genom central bearbetning (CB) av från olika förvaltningar insamlade förslag eller på annat sätt (AS) och fördelat efter kommuntyp.

Fråga 8 d

Har Uppg. Långtidsplanering genom central bearbetning (CB) eller på annat sätt (AS) få sak- ng- nas CB = ej tids- om CB = Ja CB = Nej CB = ej CB = ej uppg. plan lång- Nej AS = ej AS = ej uppg. uppg. AS = ej tids- Sum- Nej uppg. uppg. AS = Ja AS = Nej uppg. plan ma

CB=Ja CB=Ja CB=Nej CB Kommuntyp AS = Ja AS = Nej AS = Ja AS

II II

A. Tätortsgrad 1. A—D 11 133 26 2. E—F 8 141 17 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 7 64 5 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 1 8 1

16 133 2 34

392

35 248 17 103

13 756

oo o 09 lx O —000_ m QVOOM

Summa kommuner 27 346 49 1 104 19 174

B. Åldersfördelning ]. Hög andel 16—66 år 11 141 16 2. Hög andel 0—15 år 11 97 18 3. Hög andel över 66 år 4 106 14

Summa kommuner 26 344 48

39 34 75 174

256 241 254

751

30 103

000 C nn 0 (78005 Ch v—O cameo oo _. __rm ln !? m Nso'n m _

C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 8 88 20 2. > 35 % men ( 41 % 5 100 16 3. > 41 % 13 156 12

Summa kommuner 26 344 48 1

30 30 43

103

61 51 62

174

226 219 306 751

OOO O FOC OK

_. _oo _. 30300 cc Non ln mun-n m

D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samt- liga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 6 137 31 2. >12%men( 14 % 9 88 3. > 14 % 11 119 Summa kommuner 26 344 48

40 24 39

103

7 72 309 4 39 179 8 9

263 751

63 174

OOO 0 ...se _. som:= oc _qI—tf') ln

Om? M _ wa

SOU 1971: 25

57

Tabell 16. Antal kommuner fördelade efter organ som haft huvudansvaret för långtidsplaneringen oavsett om detta skett genom central bearbetning (CB) eller på annat sätt (AS) och efter kommuntyp.

Fråga 8 d

Ansvaret åvilar Ingen be- Har Ej Har Ej Sum- skrivning ej CB uppg. ej uppg. ma Annat trots eller om lång- om organ långtids- AS CB tids- lång- (inkl. planering eller plan tids- Kommu- Enbart samarb.- genom AS plan Kommu- nal- kansliet Enbart organ CB nal- nämnden eller kansliet över eller AS Kommu- nämnden + andra Enbart andra eller kommun- nal- + sam- tjänste- kansliet tjänste- andra gränser nämnden arb. med män eller män + tjänste- eller en- Kommu- + kom- Sv. kom- eller andra Sv. kom- män + bart Sv. nal- munal- munför- andra tjänste- munför- andra kommun- Kommuntyp nämnden kansliet bundet organ män bundet organ förbundet)

A. Tätortsgrad 1. A—D 145 2. E—F 131 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 60 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 6

17 23 12 33 22 14 15 16 133 9 12 5 2 34

394 249

NM Nm —N O

3 16 6 4 5 0 0 7 103 C _

4 1 32 76 12 0 0 0 l 0 35 31 20 19 174

13 759

00 O O O N o |x SYM O O 5

Summa kommuner 342

Yr

B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 134 2. Hög andel 0—15 år 98 3. Hög andel över 66 år 106

Summa kommuner 338

13 30 10 28 10 17 33 75 14 10 7 11 14 10

35 31 1

256 242 256 754

000 0

vs ND ('som 05 moooo ox MNN (* NMN lN NMN N N——1 Q'

_

174

58

SOU 1971 25

Tabell 16 (forts)

Ansvaret åvilar Ingen be- Har Ej Har Ej Sum- skrivning ej CB uppg. ej uppg. ma Annat trots eller om lång- om organ långtids— AS CB tids- lång- (inkl. planering eller plan tids- Kommu- Enbart samarb.- genom AS plan Kommu- nal— kansliet Enbart organ CB nal— nämnden eller kansliet över eller AS Kommu- nämnden + andra Enbart andra eller kommun- nal- + sam- tjänste- kansliet tjänste- andra gränser nämnden arb. med män eller män + tjänste- eller en- Kommu- + kom- Sv. kom- eller andra Sv. Kom- män + bart Sv. nal- munal- munför- andra tjänste— munför- andra kommun- Kommuntyp nämnden kansliet bundet organ män bundet organ förbundet)

C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 88 2.>35%men(41% 98 3. > 41 % 152

Summa kommuner 338

10 23 10 25 13 27 33 75

17 7 11 10 13

35 31

226 221 307 754

ooo O

_.

'n once ax

oo Nv— (= _mm [= noen N _Qm =:-

D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 137 2.>12%men(14% 84 3. > 14 % 117

Summa kommuner 338

14 31 17 11 72 309 182

263 754

12 22 33 75 10 11 35 31 1 63 174

000 C FVOO ON OOQ'F GK

05

00 Q'Nv—l # m—m :* VNXD N _om ?

_

Tabell 17. Antal kommuner fördelade efter förekomsten av ordnad kontakt mellan olika serviceansvariga nämnder samt efter kommuntyp. Fråga 9 Ordnad Ordnad kontakt kontakt förekom- Uppgift Kommuntyp förekommer mer ej saknas Summa

A. Tätortsgrad

1. A—D 139 241 13 393 2. E—F 132 115 2 249 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 66 36 1 103 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 12 1 0 13 Summa kommuner 349 393 16 758 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 150 105 1 256 2. Hög andel 0—15 år 111 125 5 241 3. Hög andel över 66 år 83 163 10 256 Summa kommuner 344 393 16 753

C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år

1. ( 35 % 81 141 4 226 2. > 35 % men ( 41 % 102 111 6 219 3. >4l % 161 141 6 308 Summa kommuner 344 393 16 753 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 125 178 6 309 2. >12%men(14% 95 81 4 180 3. > 14 % 124 134 6 264 Summa kommuner 344 393 16 753

SOU 1971: 25 59

Tabell 18. Antal kommuner med ordnad kontakt mellan olika serviceansvariga nämnder fördelade efter förekomst av samarbetskommitté mellan förtroendemän i olika nämnder samt efter kommuntyp.

Fråga 9 a Uppgift om Uppgift Sam- Sam- sam- om arbets- arbets- arbets- Har ej ordnad kommitté kommitté kommitté ordnad kontakt Kommuntyp finns finns ej saknas kontakt saknas Summa

A. Tätortsgrad

1. A—D 41 70 27 241 13 392 2. E—F 51 59 21 115 2 248 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 28 21 17 36 1 103 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 5 5 2 1 0 13 Summa kommuner 125 155 67 393 16 756 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 58 59 33 105 1 256 2. Hög andel 0—15 år 40 49 19 125 5 238 3. Hög andel över 66 år 23 46 15 163 10 257 Summa kommuner 121 154 67 393 16 751

C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år

1. ( 35 % 24 39 16 141 4 224 2. > 35 %men( 41 % 35 55 12 111 6 219 3. >4l % 62 60 39 141 6 308 Summa kommuner 121 154 67 393 16 751 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 42 58 23 178 6 307 2. > 12 % men( 14 % 34 49 13 81 4 181 3. > 14 % 45 47 31 134 6 263 Summa kommuner 121 154 67 393 16 751

60 SOU 1971: 25

Tabell 19. Antal kommuner med ordnad kontakt mellan olika serviceansvariga nämnder fördelade efter förekomst av samarbetskommitté mellan tjänstemän i olika nämnder samt efter kommuntyp.

Fråga 9 b Uppgift Uppgift Sam- Sam- om sam- om arbets- arbets- arbets- Har ej ordnad kommitté kommitté kommitté ordnad kontakt Kommuntyp finns finns ej saknas kontakt saknas Summa

A. Tätortsgrad

1. A—D 14 106 14 241 13 388 2. E—F 39 83 9 115 2 248 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 24 37 5 36 1 103 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 9 3 0 1 0 13 Summa kommuner 86 229 28 393 16 752 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 52 88 9 105 1 255 2. Hög andel 0—15 år 23 75 9 125 5 237 3. Hög andel över 66 år 10 63 9 163 10 255 Summa kommuner 85 226 27 393 16 747 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 8 64 7 141 4 224 2. > 35 %men( 41 % 24 70 6 111 6 217 3. > 41 % 53 92 14 141 6 306 Summa kommuner 85 226 27 393 16 747 D. Andelen förv.arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 20 94 8 178 6 306 2. > 12 %men( 14 % 27 60 8 81 4 180 3. > 14 % 38 72 11 134 6 261 Summa kommuner 85 226 27 393 16 747

sou 1971: 25 61

Tabell 20. Antal kommuner med ordnad kontakt mellan olika serviceansvariga nämnder för- delade efter förekomsten av s. k. förhandsremisser samt efter kommuntyp.

Fråga 9 c

För- För- hands- Uppgift Uppgift hands- remisser om för- om remisser före- hands- Har ej ordnad före- kommer remisser ordnad kontakt Kommuntyp kommer ej saknas kontakt saknas Summa A. Tätortsgrad ]. A—D 65 63 5 241 13 387 2. E—F 85 44 2 115 2 248 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 54 10 2 36 1 103 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 11 1 0 l 0 13 Summa kommuner 215 118 9 393 16 751 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 107 37 5 105 1 255 2. Hög andel 0—15 år 57 49 1 125 S 237 3. Hög andel över 66 år 48 31 2 163 10 254 Summa kommuner 212 117 8 393 16 746 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 45 31 3 141 4 224 2. >35%men( 41 % 60 39 1 111 6 217 3. > 41 % 107 47 4 141 6 305 Summa kommuner 212 117 8 393 16 746 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 74 46 2 178 6 306 2. > 12 %men( 14 % 60 31 4 81 4 180 3. > 14 % 78 40 2 134 6 260 Summa kommuner 212 117 8 393 16 746

62 SOU 1971 : 25

Tabell 21. Antal kommuner med samarbetskommitté mellan förtroendemän fördelade efter deltagande nämnder samt efter kommuntyp. Fråga 9 a Angiven nämnd Id- rotts- Kom- Häl- Skol- Bar- och Nyk- mu- So- so- Bygg- sty- Kul- na- fri- ter- Kommuntyp nal- cial- vårds- nads- relse tur- vårds- tids- hets- Annan A. Tätortsgrad 1. A—D 28 23 12 25 12 1 11 5 4 17 2. E—F 34 22 9 29 20 2 11 6 4 11 3. G—H och mindre än 600001nv. 19 10 4 19 6 1 8 6 6 10 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 2 0 0 2 0 0 0 0 1

Summa kommuner 83 55 25 75 38 4 30 17 14 39 B. Åldersfördelning

1. Hög ande116—66 år 39 19 7 36 15 2 11 10 6 18 2. Hög andel 0—15 år 27 20 9 23 15 1 9 4 3 15 3. Hög andel över 66 år 15 13 7 14 7 1 7 2 2 6 Summa kommuner 81 52 23 73 37 4 27 16 11 39 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 13 13 4 11 7 O 4 0 2 6 2. > 35 %men( 41 % 27 17 9 24 15 4 8 9 4 13 3. > 41 % 41 22 10 38 15 0 15 7 5 20 Summa kommuner 81 52 23 73 37 4 27 16 11 39 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 26 22 5 21 12 1 12 6 5 15 2. > 12 %men( 14 % 25 12 8 24 11 3 4 4 2 8 3. > 14 % 30 18 10 28 14 0 11 6 4 16 Summa kommuner 81 52 23 73 37 4 27 16 11 39

SOU 1971: 25 63

Tabell 22. Antal kommuner med samarbetskommitté mellan tjänstemän fördelade efter delta- gande nämnder samt efter kommuntyp.

Fråga 9 b Angiven nämnd ld- rotts- Kom- Häl- Skol- Bar- och Nyk- mu- So- so- Bygg- sty- Kul- na- fri- ter- Kommuntyp nal- cial- vårds- nads- relse tur- vårds- tids- hets- Annan A. Tätortsgrad ]. A—D 9 7 1 3 2 1 4 1 2 2 2. E—F 24 18 10 20 10 3 7 9 3 10 3. G—H och mindre än 60000 inv. 14 7 5 16 8 l 2 7 0 11 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 2 4 0 3 4 .. 1 3 0 3 Summa kommuner 49 36 16 42 24 7 14 20 5 26 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 27 19 9 28 15 4 9 13 2 16 2. Hög andel 0—15 år 15 10 7 10 7 3 4 7 3 6 3. Hög andel över 66 år 7 6 0 3 l 0 1 0 0 3 Summa kommuner 49 35 16 41 23 7 14 20 5 25 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 5 2 3 4 2 0 2 2 0 0 2. > 35 %men( 41 % 18 14 4 14 7 2 4 4 2 7 3. > 41 % 26 19 9 23 14 5 8 14 3 18 Summa kommuner 49 35 16 41 23 7 14 20 5 25 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 13 9 3 12 5 2 3 4 1 5 2. >12%men( 14% 15 10 5 14 6 2 4 4 1 4 3. > 14 % 21 16 8 15 12 3 7 12 3 16 Summa kommuner 49 35 16 41 23 7 14 20 5 25

64 son 1971: 25

Tabell 23. Antal kommuner där 5. k. förhandsremisser förekommer fördelade efter deltagande nämnder samt efter kommuntyp.

Fråga 9 c Kommuntyp Angiven nämnd Id- rotts- Ko- Häl- Skol- Bar- och Nyk- mu- So- so- Bygg- sty- Kul- na- fri- ter- nal- cial- vårds- nads- relse tur- vårds- tids- hets- Annan

A. Tätortsgrad

1. A—D 30 13 28 21 18 2 14 10 3 12 2. E—F 23 14 25 24 19 5 19 13 6 12 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 13 12 14 9 14 4 10 16 3 10 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 1 3 5 4 4 1 2 4 0 4

Is) Summa kommuner 67 42 72 58 55 1 45 43 12 38

B. Åldersfördelning

1. Hög andel 16—66 år 24 23 28 26 28 7 20 24 6 20 2. Hög andel 0—15 år 19 12 20 17 11 4 14 13 4 10 3. Hög andel över 66 år 23 7 22 14 15 1 11 5 2 7 Summa kommuner 66 42 70 57 54 12 45 42 12 37

C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år

1. ( 35 % 14 9 17 12 13 2 11 10 2 7 2. > 35 %men( 41 % 19 12 23 16 16 4 14 11 4 12 3. > 41 % 33 21 30 29 25 6 20 21 6 18

Summa kommuner 66 42 70 57 54 12 45 42 12 37

D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år

1. ( 12 % 19 12 25 16 20 2 17 13 1 12 2. > 12 % men ( 14 % 20 13 21 20 14 5 14 12 5 12 3. > 14 % 27 17 24 21 20 5 14 17 6 13

Summa kommuner 66 42 70 57 54 12 45 42 12 37

SOU 1971: 25 65

Tabell 24. Antal kommuner som saknar ordnad kontakt mellan olika serviceansvariga nämnder fördelade efter om planer på att inrätta någon fastare form för samarbetet finns eller ej samt efter kommuntyp.

Fråga 9 d Planer Planer Kommuntyp finns finns ej Summa A. Tätortsgrad 1. A—D 20 215 235 2. E—F 17 98 115 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 6 29 35 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 0 2 2 Summa kommuner 43 344 387 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 16 91 107 2. Hög andel 0—15 år 11 109 120 3. Hög andel över 66 år 14 146 160 Summa kommuner 41 346 387 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 15 127 142 2. > 35 %men( 41 % 13 92 105 3. > 41 % 13 127 140 Summa'_kommuner 41 346 387 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemma- varande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 20 158 178 2. >12%men(14% 8 75 83 3. > 14 % 13 113 126 Summa kommuner 41 346 387

66 SOU 1971: 25

Tabell 25. Antal kommuner som saknar planer på att inrätta någon fastare form för samarbetet fördelade efter skälet till detta samt efter kommuntyp. Fråga 9 d Skäl till att planer på fastare samarbete ej finns Avvak- tar i Förde- väntan lar med på kom- Frågan infor- mun- Ordnad har ej mellt sam- kontakt Går bra aktuali- sam- man- finns Skäl ej Kommuntyp ändå serats arbete slagning redan angivet Summa A. Tätortsgrad 1. A—D 113 8 1 47 12 63 244 2. E—F 46 2 2 17 11 30 108 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 15 2 1 1 8 9 36 4. G—H och 60 000 el. fler inv. ] 1 0 0 0 1 3 Summa kommuner 175 13 4 65 31 103 391 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 43 5 1 9 13 29 100 2. Hög andel 0—15 år 59 3 0 25 12 31 130 3. Hög andel över 66 år 73 5 3 31 6 43 161 Summa kommuner 175 13 4 65 31 103 391 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 61 3 2 29 10 35 140 2. > 35 %men( 41 % 47 3 2 14 9 29 104 3. >41 % 67 7 0 22 12 39 147 Summa kommuner 175 13 4 65 31 103 391 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samt- liga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 75 4 3 34 13 47 176 2 > 12 %men( 14 % 37 3 1 16 8 19 84 3 > 14 % 63 6 0 15 10 37 131 Summa kommuner 175 13 4 65 31 103 391

SOU 1971: 25 67

Tabell 26. Antal kommuner fördelade efter förekomsten av ordnad kontakt mellan olika service- ansvariga nämnder för enstaka projekt samt efter kommuntyp.

Fråga 10. Ordnad Ordnad kontakt kontakt förekommer Uppgift Kommuntyp förekommer ej saknas Summa A. Tätortsgrad 1. A—D 161 221 10 392 2. E—F 140 108 1 249 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 65 37 1 103 4. G—H och 60 000 el. lier inv. 12 1 0 13 Summa kommuner 378 367 12 757 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 156 96 4 256 2. Hög andel 0—15 år 118 118 4 240 3. Hög andel över 66 år 101 151 4 256 Summa kommuner 375 365 12 752 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 96 125 4 225 2. > 35 men( 41 % 114 102 3 219 3. > 41 % 165 138 5 308 Summa kommuner 375 365 12 752 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemma- varande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 143 159 5 307 2. > 12 %men( 14 % 98 80 3 181 3. > 14 % 134 126 4 264 Summa kommuner 375 365 12 752 68 SOU 1971: 25

Tabell 27. Antal kommuner med ordnad kontakt mellan olika serviceansvariga nämnder för enstaka projekt fördelade efter förekomst av samarbetskommitté mellan förtroendemän i olika nämnder samt efter kommuntyp.

Fråga 10 a Uppgift saknas Uppgift Sam- Sam- om om arbets- arbets- sam- Har ej ordnad kommitté kommitté arbets- ordnad kontakt Kommuntyp finns finns ej kommitté kontakt saknas Summa A. Tätortsgrad 1. A—D 61 74 26 221 10 392 2. E—F 52 72 16 108 1 249 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 30 26 9 37 1 103 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 3 7 2 1 0 13 Summa kommuner 146 179 53 367 12 757 B. Åldersfördelning ]. Hög andel 16—66 år 61 74 21 96 4 256 2. Hög andel 0—15 år 49 54 15 118 4 240 3. Hög andel över 66 år 34 50 17 151 4 256 Summa kommuner 144 178 53 365 12 752 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 35 49 13 125 4 226 2. > 35 %men( 41 % 45 55 13 102 3 218 3. > 41 % 64 74 27 138 5 308 Summa kommuner 144 178 53 365 12 752 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 50 75 20 159 5 309 2. > 12 %men( 14 % 41 45 12 80 3 181 3. > 14 % 53 58 21 126 4 262 Summa kommuner 144 178 53 365 12 752

SOU 1971: 25 69

Tabell 28. Antal kommuner med ordnad kontakt mellan olika serviceansvariga nämnder för enstaka projekt fördelade efter förekomst av samarbetskommitté mellan tjänstemän i olika nämnder samt efter kommuntyp.

Fråga 10 b Uppgift saknas Uppgift Sam- Sam- om om arbets— arbets- sam- Har ej ordnad kommitté kommitté arbets- ordnad kontakt Kommuntyp finns finns ej kommitté kontakt saknas Summa A. Tätortsgrad 1. A—D 14 118 20 221 10 383 2. E—F 31 95 13 108 1 248 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 19 40 6 37 1 103 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 8 3 1 1 0 13 Summa kommuner 72 256 40 367 12 747 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 41 94 18 96 4 253 2. Hög andel 0—15 år 19 86 8 118 4 235 3. Hög andel över 66 år 10 75 14 151 4 254 Summa kommuner 70 255 40 365 12 742 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 8 74 12 125 4 223 2. > 35 % men (41 % 23 75 9 102 3 212 3. > 41 % 39 106 19 138 5 307 Summa kommuner 70 255 40 365 12 742 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 22 103 15 159 5 304 2. > 12 %men( 14 % 19 69 9 80 3 180 3. > 14 % 29 83 16 126 4 258 Summa kommuner 70 255 40 365 12 742 70 sou 1971: 25

Tabell 29. Antal kommuner med ordnad kontakt mellan olika serviceansvariga nämnder för enstaka projekt fördelade efter förekomsten av s. k. förhandsremisser samt efter kommuntyp.

Fråga 10 c

För- Uppgift För. hands- saknas Uppgift hands- remisser om om remisser före- för- Har ej ordnad före- kommer hands- ordnad kontakt Kommuntyp kommer ej remisser kontakt saknas Summa A. Tätortsgrad 1. A—D 75 70 7 221 10 383 2. E-—-F 88 41 10 108 1 248 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 51 11 3 37 1 103 4. G—H och 60 000 e1.f1er inv. 10 1 1 1 0 13 Summa kommuner 224 123 21 367 12 747 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 110 32 11 96 4 253 2. Hög andel 0—15 år 61 50 3 118 4 236 3. Hög andel över 66 år 51 41 6 151 4 253 Summa kommuner 222 123 20 365 12 742 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—-—66 år 1. ( 35 % 48 38 8 125 4 223 2. > 35 %men( 41 % 64 39 5 102 3 213 3. > 41 % 110 46 7 138 5 306 Summa kommuner 222 123 20 365 12 742 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 81 51 8 159 5 304 2. > 12 %men( 14 % 58 33 6 80 3 180 3. > 14 % 83 39 6 126 4 258 Summa kommuner 222 123 20 365 12 742

SOU 1971: 25 71

Tabell 30. Antal kommuner med samarbetskommitté mellan förtroendemän för enstaka projekt fördelade efter deltagande nämnder samt efter kommuntyp.

Fråga 10 a Angiven nämnd Id- rotts- Kom- Häl- Skol- Bar- och Nyk- mu- So- so- Bygg- sty- Kul- na- fri- ter- Kommuntyp nal- cial- vårds- nads- relse tur- vårds- tids- hets- Annan A. Tätortsgrad 1. A—D 39 31 11 29 14 2 6 3 2 16 2. E—F 27 17 6 23 15 4 9 7 2 12 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 10 11 3 16 8 1 11 6 5 8 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 2 0 0 2 0 0 0 0 0 1 Summa kommuner 78 59 20 70 37 7 26 16 9 37 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 32 21 6 29 15 3 12 10 3 16 2. Hög andel 0—15 år 23 16 8 24 13 3 8 4 1 7 3. Hög andel över 66 år 22 19 5 17 8 1 3 1 2 14 Summa kommuner 77 56 19 70 36 7 23 15 6 37 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 18 15 3 13 8 l 4 1 1 7 2. > 35 %men( 41 % 28 20 7 23 17 3 8 5 1 12 3. >41 % 31 21 9 34 11 3 11 9 4 18 Summa kommuner 77 56 19 70 36 7 23 15 6 37 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 30 21 2 21 12 1 7 3 2 15 2. > 12 %( 14 % 24 16 9 21 12 3 9 6 2 10 3. > 14 % 23 19 8 28 12 3 7 6 2 12 Summa kommuner 77 56 19 70 36 7 23 15 6 37 72 SOU 1971: 25

Tabell 3]. Antal kommuner med samarbetskommitté mellan tjänstemän för enstaka projekt fördelade efter deltagande nämnder samt efter kommuntyp. Fråga 10 b Angiven nämnd Id- rotts- Kom- Häl- Skol— Bar- och Nyk- mu- So- so— Bygg- sty- Kul- na- fri- ter- Kommuntyp nal- cial- vårds- nads- relse tur- vårds- tids- hets- Annan A. Tätortsgrad ]. A—D 7 7 1 3 2 1 3 2 .. 2 2. E—F 21 16 7 16 8 1 3 3 l 7 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 7 2 3 10 3 0 2 3 0 7 4. G—H och 60 000 el. fler inv. l 2 0 4 3 2 2 2 0 4 Summa kommuner 36 27 11 33 16 4 10 10 3 20 B. Åldersfördelning ]. Hög andel 16—66 år 17 10 6 21 9 2 6 5 1 11 2. Hög andel 0—15 år 10 9 4 6 5 1 1 3 0 4 3. Hög andel över 66 år 9 8 1 5 2 1 3 2 2 4 Summa kommuner 36 27 11 32 16 4 10 10 3 19 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 3 3 2 4 1 0 0 1 0 O 2. >35 %men( 41% 15 13 2 8 6 l 2 2 2 5 3. > 41 % 18 11 7 20 9 3 8 7 1 14 Summa kommuner 36 27 11 32 16 4 10 10 3 19 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 10 11 2 12 5 2 2 4 1 6 2.>12%men(14% 10 7 3 8 5 1 4 2 1 3 3. > 14 % 16 9 6 12 6 1 4 4 1 10 Summa kommuner 36 27 11 32 16 4 10 10 3 19

SOU 1971: 25 73

Tabell 32. Antal kommuner där 5. k. förhandsremisser förekommer för enstaka projekt för- delade efter deltagande nämnder samt efter kommuntyp.

Fråga 10 c Angiven nämnd Id- rotts- Kom- Häl- Skol- Bar- och Nyk- mu- So- so- Bygg- sty- Kul- na- fri- ter- Kommuntyp nal- cial- vårds- nads— relse tur- vårds- tids- hets- Annan A. Tätortsgrad 1. A—D 24 26 10 22 19 1 17 10 1 16 2. E—F 20 17 12 19 15 5 13 10 4 9 3. G—H och mindre än 60000inv. 15 11 10 10 11 3 8 13 2 7 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 1 2 2 1 2 0 1 1 0 1 Summa kommuner 60 56 34 52 47 9 39 34 7 33 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 27 26 21 25 25 6 18 21 5 16 2. Hög andel 0—15 år 17 15 9 15 9 3 13 8 2 7 3. Hög andel över 66 år 15 15 4 13 13 O 8 4 0 10 Summa kommuner 59 56 34 53 47 9 39 33 7 33 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 11 14 6 12 11 0 10 5 0 5 2. >35 %men( 41 % 19 16 10 15 13 4 11 9 4 12 3. >41 % 29 26 18 26 23 5 18 19 3 16 Summa kommuner 59 56 34 53 47 9 39 33 7 33 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 18 22 11 16 17 1 15 8 2 10 2. >12%men(14% 18 10 11 16 10 3 9 11 2 11 3. > 14 % 23 24 12 21 20 5 15 14 3 12 Summa kommuner 59 56 34 53 47 9 39 33 7 33 74 SOU 1971: 25

Tabell 33. Antal kommuner som saknar ordnad kontakt mellan olika serviceansvariga nämnder för enstaka projekt fördelade efter om planer på att inrätta någon fastare form för samarbetet finns samt efter kommuntyp.

Fråga 10 d Planer Planer Kommuntyp finns finns ej Summa A. Tätortsgrad ]. A—D 19 199 218 2. E—F 14 94 108 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 7 31 38 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 0 1 1 Summa kommuner 40 325 365 B. Åldersfördelning !. Hög andel 16—66 år 15 85 100 2. Hög andel 0—15 år 10 102 112 3. Hög andel över 66 år 13 138 151 Summa kommuner 38 325 363 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 14 118 132 2. > 35 %men ( 41 % 13 91 104 3. > 41 % 11 116 127 Summa kommuner 38 325 363 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemma- varande barn av samtliga kvinnor 16—66 är 1. ( 12 % 20 152 172 2. >12%men(14% 7 68 75 3. > 14 % 11 105 116 Summa kommuner 38 325 363

SOU 1971: 25 75

Tabell 34. Antal kommuner som saknar planer på att inrätta någon fastare form för samarbete för enstaka projekt fördelade efter skälet till detta samt efter kommuntyp.

Fråga 10 d Skäl till att planer på fastare Ordnad samarbete ej finns kontakt Skäl finns ej Avvak- redan angivet Summa tar i väntan Förde- på kom- Frågan lar med mun- har ej mer in- sam- Går bra aktuali- formellt man- Kommuntyp ändå serats arbete slagning A. Tätortsgrad 1. A—D 113 l 2 43 10 55 224 2. E—F 49 2 1 15 11 32 110 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 17 1 l l 8 9 37 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 1 l 0 0 0 1 3 Summa kommuner 180 5 4 59 29 97 374 B. Åldersfördelning l. Hög andel 16—66 år 50 3 1 11 12 24 10] 2. Hög andel 0—15 år 59 l 1 18 10 33 122 3. Hög andel över 66 år 72 1 2 29 7 40 151 Summa kommuner 181 5 4 58 29 97 374 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 61 0 2 24 10 33 130 2. > 35 %men( 41 % 50 l 2 16 9 29 107 3. >4l % 70 4 0 18 10 35 137 Summa kommuner 181 5 4 58 29 97 374 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samt- liga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 77 l 3 32 12 42 167 2. > 12 %men( 14 % 39 1 1 13 7 21 82 3. > 14 % 65 3 0 13 10 34 125 Summa kommuner 181 5 4 58 29 97 374 76 SOU 1971: 25

Tabell 35. Antal kommuner fördelade efter förekomsten av ordnad kontakt för enstaka projekt mellan kommunens organ å ena sidan och bostadsföretag, handel och andra serviceproducenter å andra sidan samt efter kommuntyp.

Fråga 11 Ordnad Ordnad kontakt kontakt förekommer Uppgift Kommuntyp förekommer ej saknas Summa A. Tätortsgrad l. A—D 62 315 15 392 2. E—F 90 153 4 247 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 47 54 1 102 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 11 2 13 Summa kommuner 210 524 20 754 B. Åldersfördelning ]. Hög andel 16—66 år 107 140 7 254 2. Hög andel 0—15 år 59 175 6 240 3. Hög andel över 66 år 43 205 7 255 Summa kommuner 209 520 20 749 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 48 173 5 226 2. > 35 %men( 41 % 64 147 5 216 3. > 41 % 97 200 10 307 Summa kommuner 209 520 20 749 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemma- varande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 82 218 5 305 2. > 12 % men( 14 % 58 115 7 180 3. > 14 % 69 187 8 264 Summa kommuner 209 520 20 749

SOU 1971: 25

77

Tabell 36. Antal kommuner med någon form av ordnad kontakt för enstaka projekt mellan kommunens organ å ena sidan och bostadsföretag, handel och andra serviceproducenter å andra sidan fördelade efter deltagande nämnder samt efter kommuntyp.

Fråga 1 1 a

Angiven nämnd

Övriga inkl. ”be- rörda" Kommuntyp Kommunal- Byggnads- Fastighets— nämnder A. Tätortsgrad 1. A—D 33 15 0 11 2. E—F 54 37 4 24 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 23 17 3 9 4. G—H och 60 000 el. fier inv. 0 5 4 1 Summa kommuner 110 74 11 45 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 57 46 11 31 2. Hög andel 0—15 år 30 18 O 6 3. Hög andel över 66 år 23 10 0 8 Summa kommuner 110 74 11 45 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 27 14 0 9 2. >35 %men( 41 % 34 24 4 17 3. > 41 % 49 36 7 19 Summa kommuner 110 74 11 45 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemma- varande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 40 27 3 20 2. > 12 %men( 14 % 37 25 5 10 3. > 14 % 33 22 3 15 Summa kommuner 110 74 11 45

78 SOU 1971: 25

Tabell 37. Antal kommuner med någon form av ordnad kontakt för enstaka projekt mellan kommunens organ å ena sidan och bostadsföretag, handel och andra serviceproducenter å andra sidan fördelade efter deltagande organ från den senare sidan samt efter kommuntyp.

Fråga 11 b Industri—, hant- verks—, före- tagare- eller köp- manna- Kom- fören., munala Privata även bygg- bygg- Hyres- Bostads- handels- Ideella nads— Riks- nads- gäst- för- org.inkl. före- Kommuntyp företag byggen HSB företag förening medling Konsum ningar A. Tätortsgrad 1. A—D 16 2 0 2 0 0 15 0 2. E—F 31 7 10 16 l 1 33 2 3. G—H och mindre än 60000inv. 18 11 11 7 1 0 17 1 4. G—H och 60 000 el. fler inv. ] 1 1 3 2 1 5 0 Summa kommuner 66 21 22 28 4 2 70 3 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 35 16 17 20 3 2 37 3 2. Hög andel 0—15 år 17 3 3 6 0 0 21 0 3. Hög andel över 66 år 13 1 1 1 0 0 11 0 Summa kommuner 65 20 21 27 3 2 69 3 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 19 3 2 3 0 0 14 0 2. > 35 % men ( 41 % 20 5 5 9 1 1 23 2 3. > 41 % 26 12 14 15 2 1 32 1 Summa kommuner 65 20 21 27 3 2 69 3 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemma- varande barn av samt- liga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 27 6 5 9 1 0 28 0 2. > 12 % men ( 14 % 24 6 6 9 1 2 20 3 3. > 14 % 14 8 10 9 l 0 21 0 Summa kommuner 65 20 21 27 3 2 69 3

SOU 1971: 25

79

Tabell 38. Antal kommuner som uppgivit sig ha ordnad kontakt för enstaka projekt mellan kommunens organ å ena sidan och bostadsföretag, handel och andra serviceproducenter å andra sidan, fördelade efter projekt som samarbetet avsett samt efter kommuntyp.

Fråga 11 c Ej uppg. om _ något proj. Ovriga Kommuntyp Bostäder trots ja-svar projekt 1 A. Tätortsgrad 1. A—D 30 24 28 2. E—F 49 20 45 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 28 10 23 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 3 4 6 Summa kommuner 110 58 102 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 60 25 56 2. Hög andel 0—15 år 30 21 24 3. Hög andel över 66 år 21 10 23 Summa kommuner 111 56 103 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 26 14 22 2. > 35 %men( 41 % 32 18 35 3. > 41 % 53 24 46 Summa kommuner 111 56 103 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemma- varande barn av samtliga kvinnor 16—66 år ]. ( 12 % 45 24 41 2. >12%men(14% 31 11 30 3. > 14 % 35 21 32 Summa kommuner 111 56 103

1 Övriga projekt omfattar planering av skolor, butiker, affärscentrum, lek och fritid, barnstuga, serviceorgan som post, bank, läkare, bibliotek.

80 SOU 1971: 25

Tabell 39. Antal kommuner fördelade efter om existerande finansieringsvillkor för bostads- komplement m. m. utgjort hinder för planer på utökad boendeservice eller ej samt efter kom- muntyp.

Fråga 6 Finansieringsvillkoren har Uppgift _——_—_—— saknas Summa utgjort ej utgjort Kommuntyp . . hinder hinder A. Tätortsgrad 1. A—D 26 363 6 395 2. E—F 21 219 9 249 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 20 80 3 103 4. G—I-I och 60 000 el. fler inv. 8 4 1 13 Summa kommuner 75 666 19 760 B. Åldersfördelning ]. Hög andel 16—66 år 34 216 6 256 2. Hög andel 0—15 år 18 214 10 242 3. Hög andel över 66 år 22 232 3 257 Summa kommuner 74 662 19 755 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 7 215 4 226 2. > 35 %men( 41 % 23 196 2 221 3. > 41 % 44 251 13 308 Summa kommuner 74 662 19 755 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemma- varande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 19 285 5 309 2. > 12 % men( 14 % 21 155 6 182 3. > 14 % 34 222 8 264 Summa kommuner 74 662 19 755 SOU 1971: 25 81

SOU 1971 25

Tabell 40. Antal kommuner fördelade efter sakskålet för hinder eller önskade förändringar itinansieringsvillkoren för bostadskomplement samt efter

kommuntyp. Fråga 6—7

Kommuntyp

A. Tätortsgrad 1. A—D 2. E—F

3. G—H och mindre än 60 000 inv.

4. G—H och 60 000

el. fler inv.

Summa kommuner

B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år

Summa kommuner

C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 2. >35%men( 41 % 3. > 41 %

Summa kommuner

D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 %

2. >12%men(14% 3. > 14 %

Summa kommuner

[op Jots Jonna ro; mms uaunuxuiox

CNN O _ __ _

42 19 12 42 10 17 42 16 17 42

Bupaueld [aqjxog 'o 'upxoums rg; reputn

N—t v-ch COM :— Ov—HD :— N—t? (*

sväng/tuner; ooyuos ed 'uzmd

oo 'n mao hv—tho _Choo _u-no oo

[Elm—51911) 1190 pnoiugA mxesro

INN

14

än?

NNOK m

v—l

v—l'hh

-s3ut.ta

mm mm! % sz

OH

N uno—t N Qv—H N a_n-1 N

opuaäåxqspeisoq 191 (1105 'IFQWOUEI ammes era/x sprog

hv— v-IN

O '—

51 24 14 51 14 28 51 21 10 20 51

191 'Ungu'Gl 911128

motord 133111! m=!- N O ox

#NN Oa OC'SIIx OK _NW as

JoäazpnAmpoAg 'IFQWOUEI 911128

*Om _|

10 34 16 11 34 11 16 34 11 12 11 34

puetsmi nam meinem)! N_— o ... =:- NQN v

One-4 Q' CFI—4 Q'

negro ;siuoquo 113 o N N N se vr- N o so v—t—lwr © DN? 0

Summa

mål 191

isakq uepar ! 1811! ': 'lfgw

GO

v—n' _OO '— OO—t _. o—qo '—

läpmfumnpqqnp

19; oslagisrog ... ... ... n .. _ .— m OHN m 01-06! m

iapueäälqup'eisoq A'B uaäupoiomj ed0|s

NO 0 O N OON N OON N owe—0 N

IOP ': 'JOA)[ adols

ssiA xo o

Oh ON'I'I (* (Öv—tt"! h mov- I>

W ;omspmsoq erpuy

QQ 1—1

15

(03039

Xar—th

Tabell 4]. Antal kommuner fördelade efter hjälpmedel som skulle vara till nytta vid planering och genomförande av barntillsyn samt efter kommuntyp.

Fråga 13 Nor- mer+ råd Råd 0. an- och Råd vis- Nor- Nor- an- och Be- Ing- ning mer+mer+visn. an- råk- en- + be- råd be- + be- vis- nings- dera räkn.- 0. an- räkn.- räkn.- Ej Nor- ning— mo- be- mo- vis— mo- mo- upp— Sum- Kommuntyp mer ar deller hövs dell. ning. dell. dell. gift. ma

A. Tätortsgrad

1. A—D 34 168 20 61 8 10 1 26 66 394 2. E—F 28 114 33 19 5 3 4 26 17 249 3. G—H och mindre än 60 000'inv. 16 40 12 8 4 2 0 15 6 103 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 1 2 2 0 2 0 1 4 1 13 Summa kommuner 79 324 67 88 19 15 6 71 90 759 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 27 108 29 23 9 6 4 28 22 256 2. Hög andel 0—15 år 26 108 22 27 7 3 2 23 23 241" 3. Hög andel över 66 år 25 107 15 38 3 6 0 20 43 257 Summa kommuner 78 323 66 88 19 15 6 71 88 754 C. Andelen förv. arb.kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 18 101 16 38 2 4 2 18 27 226 2. > 35 %men( 41 % 25 92 17 26 7 5 3 17 28 220 3. > 41 % 35 130 33 24 10 6 1 36 33 308 Summa kommuner 78- 323 66 88 19" 15" 6 71 88 754 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 25 136 24 44 7 5 3 26 39 30.9 2. > 12 %men( 14 % 21 71 19 21 5 3 3 21 17 181. 3. > 14 % 32 116 23 23 7 7 0 24 32 264 Summa kommuner 78 323 66 88 19 15 6 71 88 754

SOU 1971: 25 83"?

Tabell 42. Andel kommuner fördelade em,. njälp medel som skulle vara till nytta vid planering och genomförande av vård av åldringar och handikappade samt efter kommuntyp.

Fråga 13

Nor- mer+ råd Råd

0. an- och Råd vis- Nor- Nor- an- och Be- Ing- ning. mer + mer + visn. an- räk- en- + be- råd be- + be- vis- nings- dera räkn.- 0. an- räkn.- råkn.- Ej Nor- ning- mo- be- mo- vis- mo- mo- upp- Sum- Kommuntyp mer ar deller hövs dell. ning. dell. dell. gift ma

A. Tätortsgrad

1. A—D 42 184 17 51 5 10 0 23 62 394 2. E—F 28 124 27 18 3 4 2 27 16 249 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 15 45 8 6 4 3 0 16 6 103 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 1 3 2 0 2 0 0 4 1 13 Summa kommuner 86 356 54 75 14 17 2 70 85 759 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 32 116 23 18 9 8 2 28 20 256 2. Hög andel 0—15 år 25 114 19 26 4 4 1 24 24 241 3. Hög andel över 66 år 29 123 11 31 1 5 0 18 39 257 Summa kommuner 86 353 53 75 14 17 3 70 83 754 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 21 108 15 32 3 3 2 15 27 226 2. > 35 % men( 41 % 27 102 14 21 4 7 1 19 25 220 3. > 41 % 38 143 24 22 7 7 0 36 31 308 Summa kommuner 86 353 53 75 14 17 3 70 83 754 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 29 148 18 37 6 7 3 25 36 309 3. > 12 %men( 14 % 20 78 18 18 4 3 0 23 17 181 3. > 14 % 37 127 17 20 4 7 0 22 30 264 Summa kommuner 86 353 53 75 14 17 3 70 83 754

84 sou 1971: 25

Tabell 43. Antal kommuner fördelade efter hjälpmedel som skulle vara till nytta vid planering och genomförande av fritidsservice samt efter kommuntyp.

Fråga 13 Nor- mer+ råd Råd 0. an- och Råd vis- Nor- Nor- an- och Be- Ing- ning. mer+mer+visn. an- räk- en- + be- råd be- + be- vis- nings- dera räkn.- 0. an- räkn.- råkn.- Ej Nor- ning- mo- be- mo- vis- mo— mo- upp- Sum- Kommuntyp mer ar deller hövs dell. ning. dell. dell. gift ma

A. Tätortsgrad

1. A—D 19 175 33 71 5 4 0 16 71 394 2. E—F 18 132 30 25 4 3 1 20 16 249 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 9 42 14 8 4 1 2 14 9 103 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 1 3 2 O 2 0 0 4 1 13 Summa kommuner 47 352 79 104 15 8 3 54 97 759

B. Åldersfördelning

1. Hög andel 16—66 år 17 118 32 23 9 4 3 24 26 256 2. Hög andel 0—15 år 12 116 25 39 6 3 0 15 25 241 3. Hög andel över 66 år 15 118 21 42 0 1 0 15 45 257 Summa kommuner 44 352 78 104 15 8 3 54 96 754 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 10 109 22 39 3 1 0 9 33 226 2. > 35 % men( 41 % 9 102 24 34 4 2 0 16 29 220 3. > 41 % 25 141 32 31 8 5 3 29 34 308 Summa kommuner 44 352 78 104 15 8 3 54 96 754 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 11 146 33 53 5 0 0 17 44 309 2. > 12 % men ( 14 % 12 84 21 21 3 3 0 16 21 181 3. > 14 % 21 122 24 30 7 5 3 21 31 264 Summa kommuner 44 352 78 104 15 8 3 54 96 754

son 1971: 25 _ 85

Tabell 44. Antal kommuner fördelade efter hjälpmedel som skulle vara till nytta vid planering och genomförande av kulturdistribution samt efter kommuntyp.

Fråga 13 Nor- mer + råd Råd 0. an- och Råd vis— Nor- Nor— an- och Be— Ing- ning. mer + mer + visn. an- räk- en- + be- råd be- + be- vis- nings- dera räkn.— 0. an- räkn.- räkn.- Ej Nor- ning- mo- be- mo- vis- mo- mo- upp- Sum— Kommuntyp mer ar deller hövs dell. ning. dell. dell. gift ma

A. Tätortsgrad

1. A—D 16 164 29 85 4 3 0 14 79 394 2. E—F 13 131 24 34 4 1 0 18 24 249 3. G—H och mindre än 60000 inv. 8 38 11 15 3 2 0 15 11 103 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 1 4 2 0 1 0 0 4 1 13 Summa kommuner 38 337 66 134 12 6 0 51 115 759 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 15 112 22 40 8 3 0 24 32 256 2. Hög andel 0—15 år 8 116 22 44 4 2 0 14 31 241 3. Hög andel över 66 år 13 108 22 49 0 1 0 13 51 257 Summa kommuner 36 336 66 133 12 6 0 51 114 754 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 9 104 18 44 4 1 0 8 38 226 2. > 35 %men( 41 % 9 98 18 44 3 1 0 12 35 220 3. >4] % 18 134 30 45 5 4 0 31 41 308 Summa kommuner 36 336 66 133 12 6 0 51 114 754 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år *1. ( 12 % 11 134 25 65 6 0 0 14 54 309 2. > 12 "% men ( 14 % 7 80 22 28 3 2 0 16 23 181 3. > 14 % 18 122 19 40 3 4 0 21 37 264 Summa kommuner 36 336 66 133 12 6 0 51 114 754

35 sou 1971125

Tabell 45. Antal kommuner fördelade efter hjälpmedel som skulle vara till nytta vid planering och genomförande av mathållning samt efter kommuntyp.

Fråga 13 Nor- mer + råd Råd 0. an- och Råd vis- Nor- Nor- an- och Be- Ing- ning. mer + mer + visn. an- räk- en- + be- råd be- + be- vis- nings- dera räkn.- 0. an- räkn.- räkn.- Ej Nor- ning- mo- he- mo- vis- mo- mo- upp- Sum- Kommuntyp mer ar deller hövs dell. ning. dell. deller gift ma A. Tätortsgrad 1. A—D 20 148 33 79 5 5 0 15 89 394 2. E—F 13 117 19 50 4 3 0 18 25 249 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 3 44 10 15 3 1 0 12 15 103 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 0 4 2 1 1 0 0 4 1 13 Summa kommuner 36 313 64 145 13 9 0 49 130 759 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 10 106 22 46 6 4 0 21 41 256 2. Hög andel 0—15 år 10 101 17 51 5 3 0 18 36 241 3. Hög andel över 66 år 16 104 23 47 2 2 0 11 52 257 Summa kommuner 36 311 62 144 13 9 0 50 129 754 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 15 91 14 45 3 2 0 11 45 226 2. > 35 %men( 41 % 8 91 19 49 4 4 0 12 33 220 3. >4l % 13 129 29 50 6 3 0 27 51 308 Summa kommuner 36 311 62 144 13 9 0 50 1.29 754 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 15 123 24 '64 6 3 0 16 58 309 2. > 12 %men( 14 % 8 70 20 35 3 1 "0 15 29 181 3. > 14 % 13 118 18 45 4 5 0 19 42 264 Summa kommuner 36 311 62 144 13 9 0 50— 129 754 SOU 1971: 25 "87

Tabell 46. Antal kommuner fördelade efter hjälpmedel som skulle vara till nytta vid planering och genomförande av transportservice för åldringar och handikappade samt efter kommuntyp. Fråga 13

Nor-

mer + råd Råd

0. an- och Råd vis- Nor- Nor— an-

och Be- Ing- ning. mer+ mer+ visn. an- räk- en- + be- råd be- + be— vis— nings- dera räkn.- 0. an- räkn.- räkn. Ej Nor- ning— mo— be- mo— vis- mo- mo- upp- Sum- Kommuntyp mer ar deller hövs dell. ning. dell. dell- gift ma

A. Tätortsgrad

1 A—D 26 162 26 63 7 6 1 17 86 394 2. E—F 20 124 26 29 3 4 0 19 24 249 3. G—H och mindre än 60000 inv. 8 50 6 9 2 1 0 12 15 103 4. G—H och 60 000 'N el. fler inv. 1 4 2 0 1 0 1 3 1 13 Summa kommuner 55 340 60 101 13 11 2 51 126 759 B. Åldersfördelning

1. Hög andel 16—66 år 19 118 22 28 5 4 2 20 38 256 2. Hög andel 0—15 år 15 106 19 34 7 5 1 15 39 241 3. Hög andel över 66 år 20 112 19 39 1 2 0 16 48 257 Summa kommuner 54 336 60 101 13 11 3 51 125 754 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 19 95 15 37 4 2 2 10 42 226 2. > 35 %men( 41 % 14 98 20 34 4 5 0 11 34 220 3. > 41 % 21 143 25 30 5 4 1 30 49 308 Summa kommuner 54 336 60 A 101 13 11 3 51 125 754 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 24 137 23 43 6 4 2 14 56 309 2. > 12 %men( 14 % 13 76 19 27 4 2 1 14 25 181 3. > 14 % 17 123 18 31 3 5 0 23 44 264 Summa kommuner 54 336 60 101 13 11 3 51 125 754

'88 SOU 1971: 25

Tabell 47. Antal kommuner fördelade efter antagna egna normer eller mål för någon service- funktion samt efter kommuntyp.

Fråga 14 Har ej Har antagit antagit egna egna normer normer eller eller mål mål för någon för någon Ej uppgift Kommuntyp funktion funktion om detta Summa A. Tätortsgrad 1. A—D 18 355 21 394 2. E—F 37 204 8 249 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 28 75 0 103 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 9 3 1 13 Summa kommuner 92 637 30 759 B. Åldersfördelning ]. Hög andel 16—66 år 55 193 8 256 2. Hög andel 0—15 år ' 24 206 11 241 3. Hög andel över 66 år 13 233 11 257 Summa kommuner 92 632 30 754 V. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 23 196 7 226 2. > 35 %men( 41 % 14 195 11 220 3. > 41 % 55 241 12 308 Summa kommuner 92 632 30 754 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemma- varande bam av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 29 267 13 309 2. > 12 %men( 14 % 27 149 5 181 3. > 14 % 36 216 12 264 Summa kommuner 92 632 30 754

sou 1971: 25 89

Tabell 48. Antal kommuner fördelade efter hur kommunens invånare informeras om daghem samt efter kommuntyp.

Fråga 18 Informationen sker Ej upp- Sum- genom gift ma direkt kontakt genom direkt mellan broschy- till be- kommu— rer rörda nalt org. genom + katego- och be- broschy- annons rier ge- rörda kat. rer el. an- m. h. a. nom under + broschy- nons bro- an- exp. tid på inte annons rer + schyrer nonse-i tjänste- annat alls + + exp. Kommuntyp etc. ring lokal sått exp. tid exp. tid tid A. Tätortsgrad 1. A—D 4 6 19 6 71 9 10 5 263 393 2. E—F 14 25 20 1 12 23 15 33 105 248 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 5 8 20 O 5 16 10 16 23 103 4. G—H och 60 000 el. fler inv. ] 0 2 0 0 3 4 3 0 13 Summa kommuner 24 39 61 7 88 51 39 57 391 757

B. Åldersfördelning

1. Hög andel 16—66 år 10 24 35 2 14 28 20 35 88 256 2. Hög andel 0—15 år 9 8 19 2 33 17 11 14 127 240 3. Hög andel över 66 år 5 6 6 4 40 6 6 7 176 256 Summa kommuner 24 38 60 8 87 51 37 56 391 752 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 3 5 13 0 31 7 3 7 156 225 2. > 35 % men ( 41 % 7 13 11 '1 B 16 8 20 114 219 3. > 41 % 14 20 "36 7 27 28 26 29 121 308 Summa kommuner 24 38 60 8 87 51 37 56 391 752 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samt- liga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 5 13 16 1 32 16 8 22 194 307 2. > 12 % men ( 14 % 13 11 15 0 29 12 10 17 74 181 3. > 14 % 6 14 29 7 26 23 19 17 123 264 Summa kommuner 24 38 60 8 87 51 37 56 391 752

90 301119”: 25

Tabell 49. Antal kommuner fördelade efter hur kommunens invånare efter kommuntyp.

informeras om fritidshem samt

Fråga 18 Informationen sker Ej upp- Sum- genom gift ma direkt kontakt genom direkt mellan broschy- till be- kommu- rer rörda nalt org. genom + katego- och be- broschy- annons rier ge- rörda'kat rer el. an- m. h. a. nom under + broschy- nons bro- an- exp. tid på annons rer + schyrer nonse-i tjänste- annat inte + + exp. Kommuntyp etc. ring lokal sätt alls exp. tid exp. tid tid A. Tätortsgrad 1. A—D 3 5 6 4 76 0 4 1 294 393 2. E—F 5 7 4 1 18 5 5 5 196 246 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 3 4 14 1 5 13 6 6 51 103 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 1 0 2 0 0 4 3 3 0 13 Summa kommuner 12 16 26 6 99 22 18 15 541 755 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 7 9 15 1 18 18 12 12 162 254 2. Hög andel 0—15 år 4 4 7 2 35 4 5 1 178 240 3. Hög andel över 66 år 1 3 3 3 45 0 1 1 199 256 Summa kommuner 12 16 25 6 98 22 18 14 539 750 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 1 2 3 40 30 1 2 1 185 225 2. > 35 % men( 41 % 4 5 3 3 '34 4 3 3 158 217 3. > 41 % 7 9 19 3 34 17 13 10 196 308 Summa kommuner 12 16 25 6 98 22 18 14 539 750 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samt- liga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 2 5 5 '1 34 4 5 6 244 306 2. > "12 % men ( 14 % 7 5 5 1 34 6 3 2 117 180 3. > 14 3 '6 15 4 30 12 10 6 178 .264 Summa kommuner 12 16 25 6 98 22 18 14 539 750

9'1

Tabell 50. Antal kommuner fördelade efter hur kommunens invånare informeras om lekskolor samt efter kommuntyp.

Fråga 18 Informationen sker Ej upp- Sum- genom gift ma direkt kontakt genom direkt mellan broschy- till be- kommu— rer rörda nalt org. genom + katego- och be- broschy- annons rier ge- rörda kat. rer el. an- m. h. a. nom under + broschy- nons bro- an- exp. tid på annons rer + schyrer nonse—i tjänste- annat inte + + exp. Kommuntyp etc. ring lokal sått alls exp. tid exp. tid tid A. Tätortsgrad 1. A—D 46 73 20 19 45 16 30 14 130 393 2. E—F 28 54 14 5 8 20 19 52 48 248 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 8 24 11 1 0 18 6 29 6 103 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 1 O 0 0 0 7 1 4 0 13 Summa kommuner 83 151 45 25 53 61 56 99 184 757 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 23 55 20 6 7 33 14 58 40 256 2. Hög andel 0—15 år 32 40 13 10 18 17 26 29 55 240 3. Hög andel över 66 år 28 55 10 10 28 10 15 11 89 256 Summa kommuner 83 150 43 26 53 60 55 98 184 752 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 24 47 13 9 17 6 14 20 75 225 2. > 35 % men( 41 % 26 44 9 10 22 19 10 27 52 219 3. >41 % 33 59 21 7 14 35 31 51 57 308 Summa kommuner 83 150 43 26 53 60 55 98 184 752

D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samt- liga kvinnor 16—66 år

1. ( 12 % 33 69 15 11 20 17 16 33 93 307 2. > 12 % men ( 14 % 21 38 8 7 20 12 12 33 30 181 3. > 14 % 29 43 20 8 13 31 27 32 61 .264

Summa kommuner 83 150 43 26 53 60 55 98 184 752

.92 SOU 1971: 25

Tabell 5]. Antal kommuner fördelade efter hur kommunens invånare informeras om kommunala familje- daghem samt efter kommuntyp.

Fråga 18 Informationen sker Ej upp- Sum- genom gift ma direkt kontakt genom direkt mellan broschy- till be- kommu- rer rörda nalt org. genom + katego- och be- broschy- annons rier ge- rörda kat. rer el. an- m. h. a. nom under + broschy- nons bro- an- exp. tid på annons rer + schyrer nonse-i tjänste- annat inte + + exp. Kommuntyp etc. ring lokal sätt alls exp. tid exp. tid tid A. Tätortsgrad 1. A——D 13 31 43 14 56 7 10 11 208 393 2. E—F 11 35 55 2 12 14 16 44 59 248 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 6 7 27 1 4 15 12 17 14 103 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 1 0 3 0 0 3 3 3 0 13 Summa kommuner 31 73 128 17 72 39 41 75 281 757 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 11 27 52 3 14 24 22 38 64 255 2. Hög andel 0—15 år 11 23 48 8 22 9 15 24 80 240 3. Hög andel över 66 år 8 23 25 6 36 6 4 12 137 257 Summa kommuner 30 73 125 17 72 39 41 74 281 752 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 8 16 31 7 24 2 5 19 113 225 2. > 35 % men ( 41 % 9 24 32 2 28 10 8 21 85 219 3. >41 % 13 33 62 8 20 27 28 34 83 308 Summa kommuner 30 73 125 17 72 39 41 74 281 752

D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samt— liga kvinnor 16—66 år

1. ( 12 % 10 32 40 8 29 9 8 31 141 308 2. > 12 % men ( 14 % 13 18 32 3 24 9 10 23 48 180 3. > 14 % 7 23 53 6 19 21 23 20 92 264

Summa kommuner 30 73 125 17 72 39 41 74 281 752

SOU 1971: 25 93

Tabell 52. Antal kommuner fördelade efter hur kommunens invånare informeras om kommunal barn- vårdarinneverksamhet samt efter kommuntyp. Fråga 18 Informationen sker Ej upp- Sum- genom gift ma direkt kontakt genom direkt mellan broschy- till be- kommu- rer rörda nalt org. genom + katego— och be- broschy— annons rier ge- rörda kat. rer. el. an- m. h. a. nom under + broschy- nons bro- an- exp. tid på annons rer + schyrer nonse-i tjänste- annat inte + + exp. Kommuntyp etc. ring lokal sått alls exp. tid exp. tid tid A. Tätortsgrad 1. A—D 5 5 17 3 74 0 3 0 286 393 2. E—F 6 5 16 3 20 4 4 6 183 247 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 2 4 25 1 7 5 7 6 46 103 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 1 0 2 0 0 3 3 3 1 13 Summa kommuner 14 14 60 7 101 12 17 15 516 756 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 7 9 31 4 20 10 12 12 150 255 2. Hög andel 0—15 år 4 3 20 1 35 2 4 1 170 240 3. Hög andel över 66 år 3 2 7 2 45 0 1 2 194 256 Summa kommuner 14 14 58 7 100 12 17 15 514 751 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35" % 1 1 7 1 28 0 0 1 186 225 2. > 35 % men( 41 % 7 9 15 1 37 2 5 4 138 218 3. >41 % 6 4 36 5 35 10 12 10 190 308 Summa kommuner 14 14 58 7 100 12 17 15 514 751

D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samt- liga kvinnor 16—66 år

1. ( 12 % 4 6 14 2 36 3 2 5 235 307 2. >12%men( 14% 8 3 11 1 34 1 6 6 110 180 3. > 14 % 2 5 33 4 30 8 9 4 169 264

Summa kommuner 14 14 58 7 100 12 17 15 514 751

94 SOU 1971: 25

Tabell 53. Antal kommuner fördelade efter hur kommunens invånare informeras om ålderdomshem samt efter kommuntyp.

Fråga 18 Informationen sker Ej upp- Sum- genom gift ma direkt kontakt genom direkt mellan broschy- till be- kommu- rer rörda nalt org-. genom + katego- och be- broschy- annons rier- ge- rörda kat. rer el. an- m. h. a. nom under + broschy- nons bro- an- exp. tid. på annons rer + schyrer nonse-i tjänste— annat inte + + exp. Kommuntyp etc. ring lokal sått alls exp. tid exp. tid tid A. Tätortsgrad 1. A—D 25 5 217 80 19 3 18 5 21 393 2. E—F 12 3 145 19 16 9 29 7 9 249 3. G—H och mindre än 60 000tinv. 8 2 55 7 3 4 15 6 3 103 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 1 0 6 0 0 2 3 1 0_ 13 Summa kommuner 46 10" 423 106 38 18 65 19 33 758 B. Åldersfördelning l. Hög andel 16—66 år 15 4 135 27 13 10 30 10 12 256 2. Hög andel 0—15 år 15 3 142 28 14 7 17 4 10 240 3. Hög andel över 66 år 15 3 143 51 11 1 18. 4— 11 257 Summa kommuner 45 10 420 106 38 18 65 18 33 753 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 14 3 147 29 8 0 12 3 9 225 2. > 35 % men( 41 % 14 3 117 30 16 10 15 5 10 220 3. > 41 % 17 4 156 47 14 8 38 10 14 308 Summa kommuner 45 10 420 106 38 18 65 18 33 753 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samt- liga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 18 4 183 46 13 6 18 9 11 308 2. > 12 % men ( 14 % 14 5 104 14 15 4 14 3 8 181 3; > 14% 13 1 133 46 10 8 33 6 14 264 Summa kommuner 45 10 420 106 38 18 65 18 33 753

SOU 1971: 25' 95

Tabell 54. Antal kommuner fördelade efter hur kommunens invånare informeras om pensionärshem samt efter kommuntyp.

Fråga 18 Informationen sker Ej upp- Sum- genom gift ma direkt kontakt genom direkt mellan broschy- till be- kommu- rer rörda nalt org. genom + katego- och be- broschy- annons rier ge- rörda kat. rer el. an- m. h. a. nom under + broschy- nous bro- an- exp. tid på annons rer + schyrer nonse-i tjänste- annat inte + + exp. Kommuntyp etc. ring lokal sätt alls exp. tid exp. tid tid A. Tätortsgrad 1. A—D 20 22 171 39 26 3 14 12 86 393 2. E—F 8 7 144 12 19 7 15 12 25 249 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 8 3 48 4 3 2 9 8 18 103 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 1 0 7 0 0 1 1 1 2 13 Summa kommuner 37 32 370 55 48 13 39 33 131 758 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 13 9 138 12 14 7 16 12 35 256 2. Hög andel 0—15 år 13 5 119 15 16 5 11 11 45 240 3. Hög andel över 66 år 10 18 112 27 17 1 11 10 51 257 Summa kommuner 36 32 369 54 47 13 38 33 131 753 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 9 10 125 16 7 0 8 10 40 225 2. > 35 % men ( 41 % 11 12 109 16 16 8 9 6 33 220 3. > 41 % 16 10 135 22 24 5 21 17 58 308 Summa kommuner 36 32 369 54 47 13 ' 38 33 131 753

D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samt- liga kvinnor 16—66 år

1. ( 12 % 10 17 162 24 13 4 11 16 51 308 2. > 12 % men( 14 % 13 9 91 10 18 3 7 8 22 181 3. > 14 % 13 6 116 20 16 6 20 9 58 264

Summa kommuner 36 32 369 54 47 13 38 33 131 753

96 SOU 1971: 25

Tabell 55. Antal kommuner fördelade efter hur kommunens invånare informeras om pensionärshotell samt efter kommuntyp.

Fråga 18 Informationen sker Ej upp- Sum- genom gift ma direkt kontakt genom direkt mellan broschy- till be- kommu- rer rörda nalt org. genom + katego- och be- broschy- annons rier ge- rörda kat. rer el. an- m. h. a. nom under + broschy- nons bro- an- exp. tid på annons rer + schyrer non- i tjänste- annat inte + + exp. Kommuntyp etc. sering lokal sått alls exp. tid exp. tid tid A. Tätortsgrad ]. A—D 2 0 2 2 74 1 O 0 312 393 2. E—F ] 0 3 0 22 0 2 0 217 245 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 1 1 2 0 8 0 3 0 88 103 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 0 0 2 0 l 1 0 8 13 Summa kommuner 4 1 9 2 105 2 6 0 625 754 B. Åldersfördelning ]. Hög andel 16—66 år 2 1 5 1 22 l 4 0 217 253 2. Hög andel 0—15 år 1 0 3 0 35 1 1 0 199 240 3. Hög andel över 66 år 1 0 1 1 47 0 1 0 205 256 Summa kommuner 4 1 9 2 104 2 6 0 621 749 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 0 0 1 0 27 0 0 0 197 225 2. > 35 % men( 41 % 2 0 2 1 38 1 l 0 171 216 3. >4l % 2 1 6 1 39 1 5 0 253 308 Summa kommuner 4 1 9 2 104 2 6 0 621 749 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samt- liga kvinnor 16—66 år 1. ( 12% 3 0 3 1 36 1 1 0 261 306 2. > 12 % men( 14 % 1 1 1 0 34 O 1 0 141 179 3. > 14 % 0 0 5 1 34 1 4 0 219 264 ' Summa kommuner 4 1 9 2 104 2 6 '0 621 749 SOU 1971: 25 97

Tabell 56. Antal kommuner fördelade efter hur kommunens invånare informeras om temporära åldrings- bostäder samt efter kommuntyp.

Fråga 18 Informationen sker Ej upp- Sum- genom gift ma direkt kontakt genom direkt mellan broschy- till be- kommu- rer rörda nalt org. genom + katego- och be- broschy- annons rier ge- rörda kat. rer el. an- m. h. a. nom under + broschy- nons bro- an- exp. tid på annons rer + schyrer nonse-i tjänste— annat inte + + exp. Kommuntyp etc. ring lokal sätt alls exp. tid exp. tid tid A. Tätortsgrad 1. A—D 7 3 75 14 49 3 7 2 233 393 2. E—F 2 4 35 5 20 2 2 1 175 246 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 1 2 7 0 5 0 2 1 85 103 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 0 0 3 0 2 0 1 O 7 13 Summa kommuner 10 9 120 19 76 5 12 4 500 755 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 5 6 38 4 18 2 4 2 175 254 2. Hög andel 0—15 år 1 1 45 4 24 3 4 2 156 240 3. Hög andel över 66 år 4 2 39 11 33 O 4 O 163 256 Summa kommuner 10 9 122 19 75 5 12 4 494 750 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 3 3 63 3 19 0 3 1 130 225 2. > 35 % men( 41 % 4 3 25 7 27 4 l 2 144 217 3. > 41 % 3 3 34 9 29 1 8 1 220 308 Summa kommuner 10 9 122 19 75 5 12 4 494 750 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samt- liga kvinnor 16—66 år 1. ( 12% 6 5 61 6 29 1 2 2 194 306 2. >12%men( 14% 3 3 24 4 23 1 3 0 119 180 3. > 14 % 1 1 37 9 23 3 7 2 181 264 Summa kommuner 10 9 122 19 75 5 12 4 494 750

Tabell 57. Antal kommuner fördelade efter hur kommunens invånare informeras om pensionärslägen— heter samt efter kommuntyp.

Fråga 18 Informationen sker Ej upp- Sum- genom gift ma direkt kontakt genom direkt mellan broschy- till be- kommu- rer rörda nalt org. genom + katego- och be- broschy- annons rier ge- rörda kat. rer el. an- m. h. a. nom under + broschy- nons bro- an- exp. tid på annons rer + schyrer nonse-i tjänste- annat inte + + exp. Kommuntyp etc. ring lokal sätt alls exp. tid exp. tid tid A. Tätortsgrad I. A—D 19 19 184 42 19 5 17 5 83 393 2. E—F 10 8 153 13 16 6 17 11 15 249 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 8 2 55 7 2 2 10 7 10 103 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 1 0 7 0 0 1 1 l 2 13 Summa kommuner 38 29 399 62 37 14 45 24 110 758 13. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 14 8 141 18 12 5 20 10 28 256 2. Hög andel 0—15 år 13 7 135 14 13 8 13 7 30 240 3. Hög andel över 66 år 10 14 120 30 11 1 12 7 52 257 Summa kommuner 37 29 396 62 36 14 45 24 110 753 C. Andelen förv. arb. kvinnor äv samtliga kvinnor 16—66 r 1. ( 35 % 9 14 126 17 9 1 7 5 37 225 2. >35%men( 41 % 13 6 114 18 11 6 13 6 33 220 3. >4l % 15 9 156 27 16 7 25 13 40 308 Summa kommuner 37 29 396 62 36 14 45 24 110 753

D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samt- liga kvinnor 16—66 år

1. ( 12% 15 20 161 28 10 3 12 13 46 308 2. > 12 % men ( 14 % 11 3 99 8 17 2 8 5 28 181 3. > 14 % 11 6 136 26 9 9 25 6 36 264

Summa kommuner 37 29 396 62 36 14 45 24 110 753

Tabell 58. Antal kommuner fördelade efter hur kommunens invånare informeras om öppen åldringsvård samt efter kommuntyp.

Fråga 18 Informationen sker Ej upp- Sum- genom gift ma direkt kontakt genom direkt mellan broschy- till be- kommu- rer rörda nalt org. genom + katego- och be- broschy- annons rier ge- rörda kat. rer el. an- m. h. a. nom under + broschy- nons bro- an- exp. tid på annons rer + schyrer nonse-i tjänste— annat inte + + exp. Kommuntyp etc. ring lokal sätt alls exp. tid exp. tid tid A. Tätortsgrad 1. A—D 22 12 187 61 14 6 23 12 56 393 2. E—F 15 8 129 13 12 11 26 13 21 248 3. G—H och mindre än 60000 inv. 7 4 41 5 3 9 15 12 7 103 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 1 0 4 0 O 4 1 2 1 13 Summa kommuner 45 24 361 79 29 30 65 39 85 757

B. Åldersfördelning

1. Hög andel 16—66 år 14 9 120 13 11 17 29 19 23 255 2. Hög andel 0—15 år 16 7 113 24 8 9 18 10 35 240 3. Hög andel över 66 år 13 8 126 42 10 4 17 10 27 257 ' Summa kommuner 43 24 359 79 29 30 64 39 85 752 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år ' 1. ( 35 % 10 12 123 21 6 2 12 9 30 225 2. > 35 % men( 41 % 14 6 101 18 14 10 22 9 25 219 3. > 41 % 19 6 135 40 9 18 30 21 30 308 ' Summa kommuner 43 24 359 79 29 30 64 39 85 752 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samt- liga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 16 16 159 30 10 9 18 13 37 308 2. > 12 % men( 14 % 14 4 83 10 15 6 15 13 20 180 3. > 14 % * 13 4 117 39 4 15 31 13 28 264 Summa kommuner 43 24 359 79 29 30 64 39 85 752

Tabell 59. Antal kommuner fördelade efter hur kommunens invånare informeras om bostäder för handi- kappade samt efter kommuntyp.

Fråga 18 Informationen sker El ' upp— Sum- genom gift ma direkt kontakt genom direkt mellan broschy- till be- kommu- rer rörda nalt org. genom + katego- och be- broschy- annons rier ge- rörda kat. rer el. an- m. h. a. nom under + broschy- nons bro- an- exp. tid på annons rer + schyrer nonse—i tjänste- annat inte + + exp. Kommuntyp etc. ring lokal sätt alls exp. tid exp. tid tid A. Tätortsgrad 1. A—D 10 0 111 23 42 2 9 4 192 393 2. E—F 11 2 92 6 18 5 16 6 91 247 3. G—H och mindre än 60000 inv 5 3 47 6 5 4 10 6 17 103 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 0 0 7 O 0 2 3 O 1 13 Summa kommuner 26 5 257 35 65 13 38 16 301 756 B. Åldersfördelning ]. Hög andel 16—66 år 11 3 102 13 14 9 22 10 71 255 2. Hög andel 0—15 år 7 0 86 10 24 4 8 3 98 240 3. Hög andel över 66 år 7 2 68 11 26 0 8 3 131 256 Summa kommuner 25 5 256 34 64 13 38 16 300 751 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 5 0 75 10 18 0 8 0 109 225 2. > 35 % men( 41 % 7 1 69 13 23 5 7 7 86 218 3. >41 % 13 4 112 11 23 8 23 9 105 308 Summa kommuner 25 5 256 34 64 13 38 16 300 751 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samt- liga kvinnor 16—66 år 1. ( 12% 9 2 98 17 22 6 10 6 136 306 2. >12%men( 14% 8 3 64 5 22 2 8 4 65 181 3. > 14 % 8 0 94 12 20 5 20 6 99 264 Summa kommuner 25 5 256 34 64 13 38 16 300 751

SOU1971:25 101

Tabell 60. Antal kommuner fördelade efter hur kommunens invånare informeras om social hemhjälp samt efter kommuntyp.

Fråga 18 Informationen sker Ej upp- Sum- genom gift ma direkt kontakt genom direkt mellan broschy- till be- kommu- rer rörda nalt org. genom + katego— och be- broschy- annons rier ge- rörda kat. rer el. an- m. h. a. nom under + broschy- nons bro- an- exp. tid på annons rer + schyrer nonse-i tjänste- annat inte + + exp. Kommuntyp etc. ring lokal sätt alls exp. tid exp. tid tid A. Tätortsgrad 1. A—D 25 18 212 67 12 6 21 15 17 393 2. E—F 10 8 146 17 8 12 26 19 3 249 3. G—H och mindre än 60000 inv. 5 3 54 8 2 9 10 11 1 103 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 1 0 4 0 0 4 3 l 0 13 Summa kommuner 41 29 416 92 22 31 60 46 21 758 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 12 12 139 20 10 15 24 18 6 256 2. Hög andel 0—15 år 14 6 136 23 8 l 1 21 13 8 240 3. Hög andel över 66 år 14 11 139 49 5 14 14 7 257 Summa kommuner 40 29 414 92 22 31 59 45 21 753 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35% 13 8 141 30 6 2 12 8 5 225 2. > 35 % men ( 41 % 12 10 112 26 9 7 20 16 8 220 3. > 4 % 15 11 161 36 7 22 27 21 8 308 Summa kommuner 40 29 414 92 22 31 59 45 21 753 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samt- liga kvinnor 16—66 år 1. ( 12% 16 12 181 44 6 7 19 17 6 308 2. > 12 % men ( 14 % 14 9 95 14 10 6 10 18 5 181 3. > 14 % 10 8 138 34 6 18 30 10 10 264 Summa kommuner 40 29 414 92 22 31 59 45 21 753

102 SOU1971:25

Tabell 6]. Antal kommuner fördelade efter hur kommunens invånare informeras om bibliotek samt efter kommuntyp.

Fråga 18 Informationen sker Ej upp— Sum- genom gift ma direkt kontakt genom direkt mellan broschy- till be- kommu- rer rörda nalt org. genom + katego- och be- broschy- annons rier ge— rörda kat. rer el. an- m. h. a. nom under + broschy- nons bro- an- exp. tid på annons rer + schyrer nonse-i tjänste- annat inte + + exp. Kommuntyp etc. ring lokal sått alls exp. tid exp. tid tid A. Tätortsgrad 1. A—D 27 135 58 35 17 19 33 30 39 393 2. E—F 20 83 25 14 9 28 29 31 10 249 3. G—H och mindre än 60000 inv. 2 26 3 1 3 22 19 16 11 103 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 0 1 0 0 0 9 1 1 1 13 Summa kommuner 49 245 86 50 29 78 82 78 61 758 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 15 70 22 10 11 41 33 26 28 256 2. Hög andel 0—15 år 17 75 31 16 10 19 32 31 9 240 3. Hög andel över 66 år 17 98 34 25 8 18 16 19 22 257 Summa kommuner 49 243 87 51 29 78 81 76 59 753 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 10 80 42 18 8 7 25 21 14 225 2. > 35 % men ( 41 % 19 68 19 19 10 25 21 20 19 220 3. > 41 % 20 95 26 14 11 46 35 35 26 308 Summa kommuner 49 243 87 51 29 78 81 76 59 753

D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samt- liga kvinnor 16—66 år

1. ( 12 % 18 106 47 23 11 26 31 26 20 308 2. > 12 % men ( 14 % 10 57 15 13 9 20 21 24 12 181 3. > 14 % 21 80 25 15 9 32 29 26 27 264

Summa kommuner 49 243 87 51 29 78 81 76 59 753

SOU 1971: 25 103

Tabell 62. Antal kommuner fördelade efter hur kommunens invånare informeras om bokbuss samt efter

kommuntyp. Fråga 18 Informationen sker Ej upp- Sum- genom gift ma direkt kontakt genom direkt mellan broschy- till be- kommu- rer rörda nalt org. genom + katego- och be- broschy- annons rier ge- rörda kat. rer el. an- m. h. a. nom under + broschy- nons bro- an- exp. tid på annons rer + schyrer nonse-i tjänste— annat inte + + exp. Kommuntyp etc. ring lokal sått alls exp. tid exp. tid tid A. Tätortsgrad 1. A—D 10 38 9 15 63 5 3 4 246 393 2. E—F 3 22 4 5 16 5 7 2 182 246 3. G—H och mindre än 60 000 inv. ] 3 1 2 6 5 4 1 80 103 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 0 2 0 0 1 5 1 2 13 Summa kommuner 14 65 14 22 86 20 15 9 510 755 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 1 14 2 7 19 12 8 4 187 254 2. Hög andel 0—15 år 6 26 8 6 25 4 7 1 157 240 3. Hög andel över 66 år 7 23 4 10 42 4 0 4 162 256 Summa kommuner 14 63 14 23 86 20 15 9 506 750 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 7 25 9 9 20 1 7 1 146 225 2. > 35 % men( 41 % 3 16 3 9 38 5 3 1 139 217 3. >41 % 4 22 2 5 28 14 5 7 221 308 Summa kommuner 14 63 14 23 86 20 15 9 506 750 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samt- liga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 6 24 6 11 35 7 8 4 205 306 2. > 12%men( 14% 2 18 6 7 27 4 4 2 110 180 3. > 14 % 6 21 2 5 24 9 3 3 191 264 Summa kommuner 14 63 14 23 86 20 15 9 506 750 104 SOU 1971: 25

Tabell 63. Antal kommuner fördelade efter hur kommunens invånare informeras om ungdomsgård- fritidsgård samt efter kommuntyp.

Fråga 18 Informationen sker Ej upp- Sum- genom gift ma direkt kontakt genom direkt mellan broschy- till be- kommu- rer rörda nalt org. genom + katego- och be- broschy- annons rier ge- rörda kat. rer el. an- m. h. a. nom under + broschy- nons bro- an- exp. tid på annons rer + schyrer nonse-i tjänste- annat inte + + exp. Kommuntyp etc. ring lokal sätt alls exp. tid exp. tid tid A. Tätortsgrad 1. A—D 7 16 11 13 66 3 6 5 266 393 2. E—F 11 25 13 10 16 13 8 15 137 248 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 1 14 2 1 5 26 14 7 33 103 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 1 1 0 0 0 4 3 3 1 13 Summa kommuner 20 56 26 24 87 46 31 30 437 757 B. Åldersfördelning ]. Hög andel 16—66 är 8 26 14 7 18 34 19 15 115 256 2. Hög andel 0—15 år 8 20 6 8 27 11 7 9 144 240 3. Hög andel över 66 år 4 11 6 9 42 1 4 6 173 256 Summa kommuner 20 57 26 24 87 46 30 30 432 752 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 4 18 7 8 24 7 6 2 149 225 2. > 35 % men ( 41 % 8 12 7 6 35 10 6 9 126 219 3. >41 % 8 27 12 10 28 29 18 19 157 308 Summa kommuner 20 57 26 24 87 46 30 30 432 752 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samt- liga kvinnor 16—66 år 1. ( 12% 5 20 9 11 36 13 8 5 200 307 2. > 12 % men ( 14 % 8 19 3 3 25 15 10 14 84 181 3. > 14% 7 18 14 10 26 18 12 11 148 264 Summa kommuner 20 57 26 24 87 46 30 30 432 752

SOU 1971: 25 105

Tabell 64. Antal kommuner fördelade efter hur kommunens invånare informeras om idrottsanlåggningar samt efter kommuntyp.

Fråga 18 Informationen sker Ej upp- Sum- genom gift ma direkt kontakt genom direkt mellan broschy— till be- kommu- rer rörda nalt org. genom + katego- och be- broschy- annons rier ge- rörda kat. rer el. an- m. h. a. nom under + broschy- nons bro- an- exp. tid på annons rer + schyrer nonse-i tjänste- annat inte + + exp. Kommuntyp etc. ring lokal sätt alls exp. tid exp. tid tid A. Tätortsgrad 1. A—D 14 78 45 64 37 9 16 16 114 393 2. E—F 13 44 18 34 19 20 23 27 50 248 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 4 22 7 5 5 24 14 12 10 103 4. G—H och 60 000 el. fler. inv. 0 1 0 0 0 7 2 2 1 13 Summa kommuner 31 145 70 103 61 60 55 57 175 757 B. Åldersfördelning ]. Hög andel 16—66 år 11 45 18 19 17 39 26 26 54 255 2. Hög andel 0—15 år 9 46 29 40 23 17 14 18 44 240 3. Hög andel över 66 år 11 53 23 43 21 4 15 13 74 257 Summa kommuner 31 144 70 102 61 60 55 57 172 752 c. Andelen förv. arb. kvinnor ? av samtliga kvinnor 16——66 år 5 l. ( 35 % 3 49 27 33 18 4 12 14 65 225 2. > 35 % men ( 41 ?.. 11 45 17 30 18 19 13 13 53 219 i 3. > 4 % 17 50 26 39 25 37 30 30 54 308 g Summa kommuner 31 144 70 102 61 60 55 57 172 752 & D. Andelen förv. arb. kvinnor med ? hemmavarande barn av samt- ' liga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 6 70 32 40 24 13 20 18 85 308 2. > 12 % men ( 14 % 10 39 15 19 19 21 10 17 30 180 3. >] 15 35 23 43 18 26 25 22 57 264 Summa kommuner 31 144 70 102 61 60 55 57 172 752 l 106 sou 1971: 25 *

Tabell 65. Antal kommuner fördelade efter hur kommunens invånare informeras om mathållning samt efter kommuntyp.

Fråga 18 Informationen sker Ej upp- Sum- genom gift ma direkt kontakt genom direkt mellan broschy- till be- kommu- rer rörda nalt org. genom + katego- och be- broschy- annons rier ge- rörda kat. rer el. an- m. 11. a. nom under + broschy- nons bro- an- exp. tid på annons rer + schyrer nonse-i tjänste— annat inte + + exp. Kommuntyp etc. ring lokal sätt alls exp. tid exp. tid tid A. Tätortsgrad ]. A—D 10 10 35 13 78 5 6 2 234 393 2. E—F 6 16 26 8 25 2 5 11 149 248 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 4 6 15 5 4 5 5 11 48 103 4. G—I—I och 60 000 el. fler inv. l 0 3 0 0 3 1 4 1 13 Summa kommuner 21 32 79 26 107 15 17 28 432 757 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 10 13 30 10 20 8 9 19 137 256 2. Hög andel 0—15 år 6 11 28 5 37 6 4 7 136 240 3. Hög andel över 66 år 4 8 20 12 49 l 4 1 157 256 Summa kommuner 20 32 78 27 106 15 17 27 430 752 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 5 11 21 8 28 2 2 3 145 225 2. > 35 % men ( 41 "'.'. 6 7 25 7 36 5 3 6 124 219 3. >41 % 9 14 32 12 42 8 12 18 161 308 Summa kommuner 20 32 78 27 106 15 17 27 430 752 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samt- liga kvinnor 16——66 år 1. ( 12 % 7 16 28 9 38 2 4 7 196 307 2. > 12 % men ( 14 % 6 6 22 6 32 3 4 8 94 181 3. ; 14 % 7 10 28 12 36 10 9 12 140 264 Summa kommuner 20 32 78 27 106 15 17 27 430 752

SOU 1971: 25 107

Tabell 66. Antal kommuner fördelade efter hur kommunens invånare informeras om transportservice för åldringar samt efter kommuntyp. Fråga 18 Informationen sker Ej upp- Sum- genom gift ma direkt kontakt direkt mellan broschy- till be- kommu- rer rörda nalt org. genom + katego- och be- broschy- annons rier ge- rörda kat. rer el. an- m. h. a. nom under + broschy- nons bro- an- exp. tid på annons rer + schyrer nonse-i tjänste- annat inte — + + exp. Kommuntyp etc. ring lokal sätt alls exp. tid exp. tid tid A. Tätortsgrad 1. A—D 8 5 32 16 71 2 5 3 251 393 2. E—F 6 7 32 9 26 5 13 12 137 247 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 4 5 21 4 5 8 7 9 40 103 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 1 0 2 0 0 3 4 2 1 13 Summa kommuner 19 17 87 29 102 18 29 26 429 756 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 9 9 37 11 19 14 19 19 118 255 2. Hög andel 0—15 år 6 2 28 6 39 4 5 4 146 240 3. Hög andel över 66 år 4 6 22 11 44 0 4 3 162 256 Summa kommuner 19 17 87 28 102 18 28 26 426 751 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år ] 1. ( 35 % 4 3 16 8 27 0 4 5 158 225 . 2. > 35 % men( 41 % 8 5 21 6 39 5 7 5 122 218 f 3. >41 % 7 9 50 14 36 13 17 16 146 308 * Summa kommuner 19 17 87 28 102 18 28 26 426 751 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samt- liga kvinnor 16—66 år 1. ( 12% 6 7 23 8 39 3 9 8 204 307 2. > 12 % men ( 14 % 6 4 31 6 29 5 6 7 86 180 3. >l4 % 7 6 33 14 34 10 13 11 136 264 Summa kommuner 19 17 87 28 102 18 28 26 426 751

108 SOU 1971:25

Tabell 67. Antal kommuner fördelade efter grupper som har tillgång till mathållning från skolbespisning samt efter kommuntyp. Fråga 3

Har mathållning från skolbespis- Har ej ning för mat- Uppgift hållning saknas Summa pension. pen- kom- + kom- sio- munal- munal- oklart Kommuntyp närer anst. anst. vilka A. Tätortsgrad 1. A—D 23 9 11 5 340 3 391 2. E—F 28 14 21 3 183 0 249 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 22 6 9 1 64 1 103 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 3 1 2 0 6 1 13 Summa kommuner 76 30 43 9 593 5 756 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 31 15 22 2 182 3 255 2. Hög andel 0—15 år 27 9 14 2 188 2 242 3. Hög andel över 66 år 19 6 7 5 217 0 254 Summa kommuner 77 30 43 9 587 5 751 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 24 4 9 2 185 0 224 2. > 35 %men( 41 % 12 10 12 3 179 3 219 3. > 41 % 41 16 22 4 223 2 308 Summa kommuner 77 30 43 9 587 5 751 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samt— liga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 23 8 15 4 255 2 307 2. > 12 %men( 14 % 18 9 9 3 140 1 180 3. > 14 % 36 13 19 2 192 2 264 Summa kommuner 77 30 43 9 587 5 751

SOU 1971: 25

"109

Tabell 68. Antal kommuner fördelade efter lokal vari maten från skolbespisningen till grupper enl. tabell 67 intas samt efter kommuntyp. Fråga 3 Maten från skolbespisningen intas i Di- Upp— stri- gift skol- bu- om lokal tions- Har ej mat- + sättet mat- håll- skol- hem- hem- ej an- håll- ning Sum- skol- lokal men men givet ning saknas rna lokal + + + andra + andra andra andra skol- hem- loka- hem- loka- loka- loka- Kommuntyp lokal men ler men ler ler ler A. Tätortsgrad ]. A—D 36 6 2 2 O 0 0 0 340 3 389 2. E—F 49 3 3 4 1 O 0 0 183 0 243 3. G—I—I och mindre än 60 000 inv. 24 1 4 2 2 0 1 2 64 1 101 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 6 0 O 0 0 0 0 0 6 13 Summa kommuner 115 10 9 8 3 0 1 2 593 5 746 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 49 2 5 3 3 0 1 2 182 3 250 2. Hög andel 0—15 år 42 3 3 2 0 0 0 0 188 2 240 3. Hög andel över 66 år 25 5 1 3 0 0 0 0 217 0 251 Summa kommuner 116 10 9 8 3 0 1 2 587 5 741 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 33 4 2 1 0 0 0 0 185 0 225 2. >35%men( 41 % 27 2 0 5 1 O 0 1 179 3 218 3. > 41 % 56 4 7 2 2 0 1 1 223 2 298 Summa kommuner 116 10 9 8 3 0 1 2 587 5 741 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samt- liga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 39 5 3 3 0 0 0 0 255 2 307 2. > 12 % men ( 14 % 27 2 3 2 2 0 1 1 140 1 179 3. > 14 % 50 3 3 3 1 0 0 1 192 2 255 Summa kommuner 116 10 9 8 3 0 1 2 587 5 741

110 SOU l971:2$

Tabell 69. Antal kommuner fördelade efter finansieringssättet för mathållning till pen- sionärer eller kommunalanställda från skolbespisning samt efter kommuntyp.

Fråga 3

Pensionärer Kommunalanställda Själv- Sär- Sub- Sättet Själv- Sär- Sub- Sättet kost- skild ven- ej an- Sum- kost- skild ven- ej an— Sum- Kommuntyp nad taxa tion givet ma nad taxa tion givet ma A. Tätortsgrad 1. A—D 13 6 2 15 36 11 6 l 3 21 2. E—F 27 7 1 20 55 20 8 3 5 36 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 18 3 2 8 31 8 3 2 2 15 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 3 1 0 1 5 2 1 0 0 3 Summa kommuner 61 17 5 44 127 41 18 6 10 75 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 30 6 2 19 57 20 7 4 6 37 2. Hög andel 0—15 år 23 5 1 15 44 14 6 1 3 24 3. Hög andel över 66 år 9 6 2 10 27 7 5 1 1 14 Summa kommuner 62 17 5 44 128 41 18 6 10 75 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 17 5 1 13 36 8 3 0 3 14 2. > 35 %men( 41 % 9 5 1 10 25 11 7 1 3 22 3. > 41 % 36 7 3 21 67 22 8 5 4 39 Summa kommuner 62 17 5 44 128 41 18 6 10 75 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 17 7 0 16 40 13 8 0 3 24 2. > 12 % men ( 14 % 15 3 2 9 29 10 3 2 3 18 3. > 14 % 30 7 3 19 59 18 7 4 4 33 Summa kommuner 62 17 5 44 128 41 18 6 10 75

SOU 1971: 25 111

Tabell 70. Antal kommuner fördelade efter grupper som erhållit mat från ålderdomshem (icke gäster) samt efter kommuntyp.

Fråga 3 Kom. Kom. anst. + . .. anst. + pensio— Uppgift Penswnarer pensio- närer Har ej om i hela närer i hela Kategori sådan mat- i när- kom- i när- kom— ej mat- hållning Kommuntyp heten munen heten munen angiven hållning saknas Summa A. Tätortsgrad ]. A—D 68 11 17 1 3 279 12 391 2. E—F 40 18 10 4 1 168 0 241 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 17 11 3 0 0 65 2 98 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 4 5 O 0 O 3 1 13 Summa kommuner 129 45 30 5 4 515 15 743 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 47 22 7 1 2 164 3 246 2. Hög andel 0—15 år 39 11 12 3 1 162 7 235 3. Hög andel över 66 år 42 10 11 1 1 186 6 257 Summa kommuner 128 43 30 5 4 512 16 738 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 ",, 28 7 11 1 0 172 4 223 2. > 35 % men ( 41 % 43 7 8 1 1 148 7 215 3. >41 % 57 29 11 3 3 192 5 300 Summa kommuner 128 43 30 5 4 512 16 738 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemma- varande barn av samt- liga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 42 10 13 1 0 231 4 301 2. > 12 % men ( 14 % 36 12 6 1 1 116 3 175 3. > 14 % 50 21 11 3 3 165 9 262 Summa kommuner 128 43 30 5 4 512 16 738

112 SOU 1971:25

Tabe/1 71. Antal kommuner fördelade efter lokal vari maten från ålderdomshem intas samt efter kommuntyp.

Fråga 3 Maten från ålderdomshem intas i Har ej Plats sådan ålder- ej mat- Upp- doms- angi— håll- gift Sum- ålder- hem ven ning saknasma doms- ålder- + hem doms— andra andra + hem loka- loka- ålder- andra andra + ler + ler + doms- Ioka- hem- loka- hem- hem- hem- Kommuntyp hem ler men ler men men men A. Tätortsgrad ]. A—D 72 1 8 0 9 0 0 2 279 12 383 2. E—F 49 l 6 1 12 0 1 0 ' 168 0 238 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 16 l 3 l 5 0 1 2 65 2 96 4. G——H och 60 000 el. fler inv. 5 1 1 0 0 0 2 0 3 1 13 Summa kommuner 142 4 18 2 26 0 4 515 15 730 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 54 3 6 1 9 0 3 1 164 3 244 2. Hög andel 0—15 år 44 0 4 1 10 0 1 2 162 7 231 3. Hög andel över 66 år 43 1 7 0 7 0 0 1 186 6 251 Summa kommuner 141 4 17 2 26 0 4 4 512 16 -726 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 33 0 3 0 6 0 0 1 172 4 219 2. > 35 % men ( 41 % 41 1 6 O 7 0 0 1 148 7 211 3 >41'7 67 3 8 2 13 0 4 2 192 5 296 Summa kommuner 141 4 17 2 26 0 4 4 512 16 726 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hem- mavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 48 0 5 l 8 0 0 2 231 4 299 2. > 12 % men ' - ' ( 14 % 41 1 5 0 7 0 1 0 116 3 174 3. > 14 % 52 3 7 1 11 0 3 *2 165 9 253 Summa kommuner 141 4 17 2 26 0 4 4 512 16 726 SOU 1971:25 113

Tabell 72. Antal kommuner fördelade efter finansieringssättet för mathållning från ålder- domshem till pensionärer (icke-gäster) samt efter kommuntyp.

Fråga 3 För pensionärer Ej uppgift om Endast vilken mat- grupp hållning som får Uppgift för mat från om Själv- Sättet kom- ålder- mat- kost- Subven- ej munal- doms- Ej mat- hållning Kommuntyp nad tion angivet anst. hem hållning saknas Summa A. Tätortsgrad 1. A—D 56 12 31 0 3 279 12 393 2. E—F 36 9 29 1 1 168 0 244 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 16 6 12 0 0 65 2 101 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 4 3 2 0 0 3 1 13 Summa kommuner 112 30 74 1 4 515 15 751 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 41 11 30 1 2 164 3 252 2. Hög andel 0—15 år 35 9 23 0 1 162 7 237 3. Hög andel över 66 år 34 9 21 0 1 186 6 257 Summa kommuner 110 29 74 1 4 512 16 746 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 24 6 19 0 0 172 4 225 2. > 35 % men ( 41 % 37 3 21 0 1 148 7 217 3. >41 % 49 20 34 1 3 192 5 304 Summa kommuner 110 29 74 1 4 512 16 746 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemma- varande barn av samt- liga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 39 8 24 0 0 231 4 306 2. > 12 % men ( 14 % 26 7 24 1 1 116 3 178 3. > 14 % 45 14 26 0 3 165 9 262 Summa kommuner 110 29 74 l 4 512 16 746

Tabell 73. Antal kommuner fördelade efter förekomsten av transportservice och efter grupper som erhållit sådan samt efter kommuntyp.

Fråga 4 Transportservice för Uppgift handi- om kappade Ej trans- + ej angi- trans- port- handi- pensio- pensio- vet vilka port- service Kommuntyp kappade närer närer grupper service saknas Summa A. Tätortsgrad 1. A——D 31 7 21 8 322 3 392 2. E—F 53 4 20 3 168 0 248 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 43 2 17 1 40 0 103 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 10 0 2 1 0 0 13 Summa kommuner 137 13 60 13 530 3 756 B. Åldersfördelning l. Hög andel 16—66 år 80 2 31 3 139 0 255 2. Hög andel 0—15 år 31 5 17 4 182 3 242 3. Hög andel över 66 år 24 6 11 5 208 0 254 Summa kommuner 135 13 59 12 529 3 751 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 21 3 11 5 184 1 225 2. > 35 men( 41 % 34 4 16 3 161 1 219 3. >41 % 80 6 32 4 184 1 307 Summa kommuner 135 13 59 12 529 3 751 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samt- liga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 44 4 16 5 236 2 307 2. >12%men(14% 41 3 15 6 116 1 182 3. > 14 % 50 6 28 1 177 0 262 Summa kommuner 135 13 59 12 529 3 751

Tabell 74. Antal kommuner fördelade efter finansieringssättet (driftkostnaden) för transport- service samt efter kommuntyp.

Fråga 4 Taxa An- Upp- som Kom- nat Upp- gift för mu- organ gift om Kom- allm. nalt + ev. om Har ej trans- munenfärd- bidrag Lands-kom- finans- trans- port- beta- medel Vissa (oklar tinget mu- ierings-port- ser- lar (restenresor stor- beta- nalt sätt ser- vice Sum- Kommuntyp helt kom.) gratis lek) lar bidrag saknasvice saknasma

A. Tätortsgrad

1. A—D 36 7 1 7 0 5 8 322 3 389 2. E—F 51 5 3 11 1 7 2 168 0 248 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 43 6 l 8 1 3 1 40 0 103 4. G—H och 60 000 . el. fler inv. 9 l 0 1 1 O 1 0 0 13 Summa kommuner 139 19 5 27 3 15 12 530 3 753 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 78 9 3 13 2 8 3 139 0 255 2. Hög andel 0—15 år 36 5 0 6 1 4 4 182 3 241 3. Hög andel över 66 år 22 5 2 7 0 3 5 208 0 252 Summa kommuner 136 19 5 26 3 15 12 529 3 748 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år . 1. ( 35 % 23 2 1 5 0 7 1 184 1 224 . 2. > 35 %men( 41 % 36 7 1 5 0 3 5 161 1 219 " 3. > 41 % 77 10 3 16 3 5 6 184 1 305 Summa kommuner 136 19 5 26 3 15 12 529 3 748 ; D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn ; av samtliga kvinnor 16—66 år ; 1. ( 12 % 41 2 1 8 O 6 3 236 2 306 ; 2. > 12 %men( 14 % 42 9 1 7 2 5 6 116 1 182 % 3. > 14 % 53 8 3 11 1 4 3 177 0 260 ,; Summa kommuner 136 19 5 26 3 15 12 529 3 748 ;

Tabell 75. Antal kommuner fördelade efter finansieringssättet (kapitalkostnad, fordonsanskaff- ning) för transportservice samt fördelat efter kommuntyp.

Fråga 4 Bekos- tat av både Uppgift Uppgift kom- Buss om om Helt bekostat av mun eller finansi- Har ej trans- —— och taxi erings- trans- port- kom- lands- annat annat använ- sättet port- service Sum- Kommuntyp mun ting organ organ des saknas service saknas ma

A. Tätortsgrad

1. A—D 32 0 O 7 3 25 322 3 392 2. E—F 26 2 7 8 4 31 168 0 246 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 29 1 3 6 1 19 40 0 99 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 3 O 0 0 0 10 0 0 13 Summa kommuner 90 3 10 21 8 85 530 3 750 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 44 1 8 8 5 44 139 0 249 2. Hög andel 0—15 år 27 1 2 9 2 16 182 3 242 3. Hög andel över 66 år 15 0 4 1 25 208 0 254 Summa kommuner 86 3 10 21 8 85 529 3 745 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 17 0 0 3 1 19 184 1 225 2. > 35 % men ( 41 % 23 0 3 10 1 18 161 1 217 3. >41 % 46 3 7 8 6 48 184 1 303 Summa kommuner 86 3 10 21 8 85 529 3 745 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvin- nor 16—66 år 1. ( 12 % 27 0 0 9 2 28 236 2 304 2. > 12 % men ( 14 % 26 1 4 4 1 28 116 1 181 3. > 14 % 33 2 6 8 5 29 177 0 260 Summa kommuner 86 3 10 21 8 85 529 3 745

SOU 1971: 25 117

Tabell 76. Antal kommuner fördelade efter färdiga eller planerade integrerade serviceprojekt och byggherrar för dessa samt efter kommuntyp.

Fråga 5 Serviceprojekt där byggherren år allm.- Uppg- kom- nyttigt koope- Har ej saknas munen bost.- rativt service om serv. Kommuntyp själv företag företag privat ej ang. projekt projekt Summa A. Tätortsgrad ]. A—D 29 0 0 1 13 347 4 394 2. E—F 41 1 0 2 17 183 4 248 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 25 1 1 5 12 57 1 102 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 5 2 0 5 0 0 13 Summa kommuner 100 4 1 9 47 587 9 757 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 51 3 1 4 27 166 3 255 2. Hög andel 0—15 år 29 0 0 3 10 198 2 242 3. Hög andel över 66 år 20 0 0 2 8 222 3 255 Summa kommuner 100 3 1 9 45 586 8 752 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 ",, 18 0 0 0 10 194 3 225 2. > 35 % men ( 41 "o 26 0 0 1 8 183 2 220 3. >41 % 56 3 1 27 209 3 307 Summa kommuner 100 3 1 45 586 8 752 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemma- varande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 35 1 O 0 14 254 4 308 2. > 12 % men ( 14 % 31 1 1 1 12 135 0 181 3. > 14 % 34 1 0 8 19 197 4 263 Summa kommuner 100 3 1 9 45 586 8 752

118 SOU r971:25

Tabell 77. Antal kommuner fördelade efter funktioner som ingår i uppgivna integrerade service- projekt samt efter kommuntyp.

Fråga 5 Ungd. Bo- Barn- gård, städer stuge- fritids- av Barn- Lek- lok. + hem el. Butik, olika stu- plat- lek- hobby- Serv. post, Kommuntyp slag gelok. ser platser Skola lok. centr. bank Övriga A. Tätortsgrad 1. A—D 11 17 0 1 6 18 2 1 10 2. E—F 21 15 0 1 11 29 9 5 15 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 16 12 0 1 16 19 7 3 5 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 6 5 0 0 6 5 0 3 4 Summa kommuner 54 49 0 3 39 71 18 12 34 B. Åldersfördelning ]. Hög andel 16—66 år 35 24 O 1 27 38 11 9 17 2. Hög andel 0—15 år 13 11 0 0 8 16 6 2 9 3. Hög andel över 66 år 5 13 0 2 3 17 1 1 8 Summa kommuner 53 48 0 3 38 71 18 12 34 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 6 8 0 0 5 12 4 1 9 2. > 15 % men ( 41 % 12 14 0 0 6 11 3 2 6 3. > 41 % 35 26 O 3 27 48 11 9 19 Summa kommuner 53 48 0 3 38 71 18 12 34 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 14 18 0 0 10 17 5 2 14 2. > 12 % men ( 14 % 18 ]6 0 1 13 20 5 5 8 3. > 14 % 21 14 0 2 15 34 8 5 12 Summa kommuner 53 48 0 3 38 71 18 12 34

SOU 1971: 25

119

Tabell 78. Antal kommuner fördelade efter om lekskolor i privat regi blivit vanligare eller ej samt efter inverkan på utbyggnaden av kommunala lekskolor och efter kommuntyp.

Fråga 17

Lekskolor i privat regi har blivit Lek- Ej Summa vanligare skolor uppgift i privat om och och regi har lek- medfört medfört ej blivit skolor ökad minskad vanli- i privat utbyggn. utbyggn. ej varken gare regi av de av de uppgift medfört kom- kom- om in- ökad munala munala verkan eller leksko- leksko- på ut- minskad Kommuntyp Ioma Ioma byggn. utbyggn.

A. Tätortsgrad

1. A—D 25 2 47 13 283 13 383 2. E—F 28 1 39 5 167 3 243 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 4 0 17 3 77 0 101 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 0 0 1 0 11 1 13 Summa kommuner 57 3 104 21 538 17 740 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 14 1 31 3 202 2 253 2. Hög andel 0—15 år 20 1 38 8 163 4 234 3. Hög andel över 66 år 23 1 34 9 171 11 249 Summa kommuner 57 3 103 20 536 17 736 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 22 2 26 4 161 3 218 2. > 35 %men( 41 % 16 0 24 7 164 5 216 3. > 41 % 19 1 53 9 211 9 302 Summa kommuner 57 3 103 20 536 17 736 . D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samt- liga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 27 2 45 7 213 5 299 2. > 12 %men( 14 % 13 1 18 6 134 5 177 3. > 14 % 17 0 40 7 189 7 260 Summa kommuner 57 3 103 20 536 17 736

120 SOU 1971: 25

Tabell 79. Antal kommuner med lekskolor i privat regi fördelade efter föreningar som driver dessa samt efter kommuntyp.

Fråga 17 Reli- Bild- _ Bildn. giösa nings- Övriga Bild- för- för- förb. Bild- Reli- för- nings- bund eningar + nings- giösa eningar för- + + reli- för- sam- eller bund övriga övriga giösa bund, fund en- + fören. fören. fören. studie- eller skilda reli- eller eller + Ej för- för- per- giösa en- en- övriga upp- Sum- Kommuntyp bund eningar soner fören. skilda skilda fören. gift ma A. Tätortsgrad 1. A—D 24 6 55 1 2 4 2 3 97 2. E—F 24 5 39 3 3 3 0 4 81 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 6 1 18 3 1 1 3 3 36 4. G—H och 60 000 el. fler inv. [ 0 l 0 O 1 0 0 3 Summa kommuner 55 12 113 7 6 9 5 10 217 B. Åldersfördelning ]. Hög andel 16—66 år 18 4 31 2 2 1 2 64 2. Hög andel 0—15 år 16 5 38 S 2 3 3 4 76 3. Hög andel över 66 år 20 3 43 0 2 2 1 3 74 Summa kommuner 54 12 112 7 6 9 5 9 214 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 13 3 37 2 1 0 2 5 63 2. > 35 % men ( 41 % 18 5 22 2 l 2 1 1 52 3. > 41 % 23 4 53 3 4 7 2 99 Summa kommuner 54 12 112 7 6 9 5 9 214 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 23 7 50 4 2 O 3 5 94 2. > 12 % men ( 14 % 15 3 22 2 2 3 0 1 48 3. > 14 % 16 2 40 1 2 6 2 3 72 Summa kommuner 54 12 112 7 6 5 214

SOU 1971: 25 121

Tabell 80. Antal kommuner fördelade efter förekomst av bostadsförmedling och förturer samt efter kommuntyp.

Fråga 16 Bostadsförmedling Bostadsförmedling Ej uppgift om finns finns ej bostadsförmedling ej ej Cl upp— upp- upp- gift gift gift förtur förtur om förtur förtur om förtur förtur om Sum- Kommuntyp ges ges ej förtur ges ges ej förtur ges ges ej förtur ma A. Tätortsgrad 1. A—D 32 14 3 44 84 181 7 11 16 392 2. E—F 53 15 4 34 39 90 5 5 3 248 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 43 7 0 8 13 25 3 3 0 102 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 13 0 O 0 0 O 0 0 0 13 Summa kommuner 141 36 7 86 136 296 15 19 19 755

B. Åldersfördelning

1. Hög andel 16—66 år 85 18 2 30 37 68 5 7 2 254 2. Hög andel 0—15 år 35 9 2 30 43 104 5 6 7 241 3. Hög andel över 66 år 18 9 3 26 54 124 5 6 10 255 Summa kommuner 138 36 7 86 134 296 15 19 19 750 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 13 8 2 32 41 115 6 2 5 224 2. > 35 %men ( 41 % 40 8 4 27 43 81 6 4 6 219 3. > 41 % 85 20 1 27 50 100 3 13 8 307 Summa kommuner 138 36 7 86 134 296 15 19 19 750 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16-—-66 år 1. ( 12 % 36 12 3 44 56 141 7 3 5 307 2. > 12 %men ( 14 % 43 5 2 17 32 68 3 3 7 180 3. > 14 % 59 19 2 25 46 87 5 13 7 263 Summa kommuner 138 36 7 86 134 296 15 19 19 750

122 SOU 1971: 25

Tabell 81. Antal kommuner som ger förtur för rivning, sanering och evakuering fördelade efter

kommuntyp. Fråga 16

Kommuntyp Förtur för rivning, sane-

Ger förtur men

ring, evakue- denna grupp ring ej nämnd Summa A. Tätortsgrad ]. A—D 0 84 84 2. E—F 4 88 92 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 7 47 54 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 7 6 13 Summa kommuner 18 225 243 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 14 107 121 2. Hög andel 0—15 år 3 67 70 3. Hög andel över 66 år 1 48 49 Summa kommuner 18 222 240 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 2 50 52 2. > 35 %men( 41 % 2 71 73 > 41 % 14 101 115 Summa kommuner 18 222 240 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemma- varande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 3 85 88 2. >12%men(14% 8 55 63 3. > 14 % 7 82 89 Summa kommuner 18 222 240 SOU 1971: 25 123

Tabe/182. Antal kommuner som ger förtur för företag och näringsliv fördelade efter kommuntyp.

Fråga 16 Företag och Ger förtur näringsliv ges men denna Kommuntyp förtur grupp ej nämnd Summa A. Tätortsgrad 1. A—D 19 65 84 2. E—F 40 52 92 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 32 22 54 4. G—H och 60000 el. fler inv. 11 2 13 Summa kommuner 102 141 243 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 66 55 121 2. Hög andel 0—15 år 23 47 70 3. Hög andel över 66 år 13 36 49 Summa kommuner 102 138 240 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 12 40 52 2. > 35 % men ( 41 % 24 49 73 3. > 41 % 66 49 115 Summa kommuner 102 138 240 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemma- varande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 31 57 88 2. > 12 %men( 14 % 31 32 63 3. > 14 % 40 49 89 Summa kommuner 102 138 240

124 SOU 1971: 25

Tabe/183. Antal kommuner som ger förtur för förvaltning fördelade efter kommuntyp.

Fråga 16 Ger förtur men Förtur ges för denna grupp Kommuntyp förvaltning ej nämnd Summa A. Tätortsgrad 1. A—D 27 57 84 2. E—F 33 59 92 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 23 31 54 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 11 2 13 Summa kommuner 94 149 243 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 51 70 121 2. Hög andel 0—15 år 31 39 70 3. Hög andel över 66 år 12 37 49 Summa kommuner 94 146 240 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 14 38 52 2. > 35 %men( 41 % 28 45 73 3. > 41 % 52 63 115 Summa kommuner 94 146 240 D. Andelen förv. arb. kvinna med hemma- varande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 22 66 88 2. > 12 % men ( 14 % 35 28 63 3. > 14 % 37 52 89 Summa kommuner 94 146 240

SOU 1971: 25

125

Tabell 84. Antal kommuner som ger förtur av sociala och medicinska skäl fördelade efter kommuntyp.

Fråga 16 Förtur ges av Ger förtur men sociala, medi- denna grupp ej Kommuntyp cinska skäl nämnd Summa A. Tätortsgrad 1. A—D 62 22 84 2. E—F 76 16 92 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 44 10 54 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 10 3 13 Summa kommuner 192 51 243 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 96 25 121 2. Hög andel 0—15 år 58 12 70 3. Hög andel över 66 år 38 11 49 Summa kommuner 192 48 240 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 35 % 37 15 52 2. > 35 %men( 41 % 61 12 73 3. > 41 % 94 21 115 Summa kommuner 192 48 240 D. Andelen förv.arb. kvinnor med hemma- varande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 66 22 88 2. >12%men(14% 52 11 63 3. > 14 % 74 15 89 Summa kommuner 192 48 240

126 SOU 1971:25

Tabell 85. Antal kommuner som ger förtur av sociala skäl fördelade efter dessa skäl samt efter

kommuntyp. Fråga 16 En- sam- ma Barn- Ha- Han- Under- Ej för- fa- vande-Skils- Sjuk- Åld- dikap- målig Trång- kod- Kommuntyp åldrar miljer skap mässa dom ringar pade bostad bodda bart A. Tätortsgrad 1. A—D 4 16 0 0 1 31 12 2 0 14 2. E—F 7 21 4 2 6 26 13 7 1 25 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 6 6 2 1 3 8 7 5 2 28 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 0 0 0 1 3 1 0 2 0 9 Summa kommuner 17 43 6 4 13 66 32 16 3 76 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 11 22 6 3 11 25 20 11 3 42 2. Hög andel 0—15 år 5 9 0 1 2 24 9 3 0 24 3. Hög andel över 66 år 1 12 0 0 0 17 3 2 0 10 Summa kommuner 17 43 6 4 13 66 32 16 3 76 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 1. ( 35 % 2 12 0 0 0 15 11 2 0 9 2. > 35 %men( 41 % 4 14 2 1 5 27 9 2 2 22 3. > 41 % 11 17 4 3 8 24 12 12 1 45 Summa kommuner 17 43 6 4 13 66 32 16 3 76 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. ( 12 % 7 18 0 1 3 29 13 6 1 20 2. > 12 %men( 14 % 2 15 5 2 5 16 8 5 1 20 3. > 14 % 8 10 1 1 5 21 11 5 1 36 Summa kommuner 17 43 6 4 13 66 32 16 3 76

127

Bortfall i kommunenkäten

Antalet kommuner som ingår i bearbetning- en (för minst en av underlagsvariablerna) uppgår till 764. Vid ingången av år 1969 uppgick antalet kommuner i landet till 848.

Kommunerna fördelar sig på följande fy- ra grupper med avseende på tätortsgraden:

Bortfallsredovisning

Bearbe- Samtliga tade kommu- kommu-

Tätortsgradl ner ner Bortfall A—D 443 397 46 E—F 277 251 26 G—H och mindre än 60 000 invånare 115 103 12 G—H och 60 000 el. fler invånare 13 13 ——

848 764 84

1 Som tätort räknas alla hussamlingar med minst 200 invånare såvida avståndet mellan hu- sen normalt inte överstiger 200 meter. Med tätortsgrad avses tätortsbefolkningens relativa andel av hela befolkningen. Tätortsgrad: A—D = mindre än 50 % tätortsbefolkning E—F = 50,0 0A,—-89,9 % tätortsbefolkning G—H = minst 90,0 % tätortsbefolkning.

Som synes uppgår det totala antalet ej bearbetade kommuner till 84 (848—764).

Av de bearbetade kommunerna ingår föl- jande kommuner i bearbetningen för under- lagsvariablerna B, C och D men ej för A:

0415 Tosterö 2225 Junsele 2226 Fjällsjö 2402 Hörnefors

Anledningen till att vissa kommuner en- dast ingår i bearbetningen för underlagsva— riabel A är att formuläret för dessa kom- muner tillställdes utredningsinstitutet först efter det att tabellframställningen för un- derlagsvariablerna B, C och D var genom- förd. Vid den komplettering som skedde in- nan tabellframställningen för underlagsva— riabel A genomfördes blev beroende på stansfel fyra kommuner borttagna, vilka skulle ha ingått även i denna bearbetning. Av tidsskäl gjordes ingen komplettering el- ler omkörning av underlagsvariabel A.

De beskrivna förhållandena har till följd att det totala antalet kommuner varierar mellan underlagsvariablerna i en och samma tabell.

Följande kommuner ingår endast i bear- betningen för underlagsvariabel A: 0105 Almunge 0420 Husby-Rekarne 0563 Valdemarsviks köping 0580 Linköping 1282 Landskrona 1327 Värö 1406 Styrsö 1904 Skinnskatteberg 2461 Holmsunds köping

Följande 84 kommuner ingår inte i be— arbetningen för någon underlagsvariabel. 0109 Blidö 0113 Märsta 0126 Huddinge

0128 0163 0164 0185 0191 0192 0315 0402 0403 0405 0407 0414 0427 0429 0482 0528 0622 0655 0638 0660 0681 0683 0713 0714 0715 0727 0732 0768 0824 0827 0861 0884 0885 1060 1082 1105 1108 1135 1137 1140 1183 1207 1212 1242 1264 1301 1413 1417 1420 1424

Salem Sollentuna köping Saltsjöbadens köping Djursholm Sigtuna Nynäshamn Björklinge J önåker

Björkvik

Rönö

Tystberga Stallarholmen Stora Malm Julita

Flen Hävla

Unnaryd Korsberga Vetlanda landskommun Mariannelunds köping Huskvarna Värnamo Södra Sandsjö Väckelsång Urshult Stenbrohult Lidhult Lenhovda köping Ålem Läckeby Mönsterås köping Vimmerby Borgholm Olofströms köping Karlshamn Glemmingebro Kivik Riseberga Örkelljunga Kvidinge Hässleholm Billesholm Härslöv Vemmenhög Skurups köping Hishult Romelanda Ljungskile Morlanda Skredsvik

SOU 1971: 25

1427 1433 1434

Södra Sotenäs Bullaren Kville

1484 Lysekil

1543 1582 1627 1638 1640 1642 1717 1720 1734 1738 1802 1810 1820 1906 2008 2031 2039 2182 2222 2282 2321 2327 2332 2380 2408 2412 2480

Horred Alingsås Dimbo Undenäs Lugnås Lyrestad Frykerud Värmlandsnäs Gräsmark Östmark Tysslinge Hammar Fe11ingsbro Kolbäck Sundborn Rättvik Älvdalen Söderhamn Helgum Kramfors Åre Rätan Lillhärdal Östersund Holmön Burträsk Umeå

Bilaga 4 Brev till kommunen Kommunenkäten

Till kommunen

Servicekommitténs första betänkande, Boendeservice 1 (SOU 1968: 38), publicerades i början av september 1968 och har sedan skic— kats ut till bl.a. alla kommuners styrelse (drätselkammare, kom— munalnämnd etc.).

Servicekommittén hoppas, att Er kommun fUnnit betänkandet intres— sant och användbart.

l betänkandet beskrives boendeservice genom en uppräkning av oli— ka önskvärda funktioner. Dessa är:

Barntillsyn, Åldrings-, sjuk- och handikappservice, Fritidsser— vice och kulturdistribution, Mathållning, Bostadsvård, Tvätt och klädvård, Varudistribution och expeditiva tjänster.

Servicekommittén har också gjort följande uttalande om betydelsen av boendeservice: "På många områden är serviceförsörjningen otillräcklig och bristfälligt samordnad. Detta innebär att samhäl— le och näringsliv fungerar sämre från ekonomisk synpunkt än de annars skulle gjort. Det medför också att många drabbas av bris- tande social omvårdnad, av otrygghet, av slitsamt dubbelarbete och av dålig kontakt med personlighetsutvecklande aktiviteter. Otillfredsställande boendeservice motverkar även angelägna krav på ökad jämlikhet och valfrihet."

Mot bakgrund av denna beskrivning av boendeservicen och av kom— mitténs uppfattning om boendeservicens betydelse, har kommittén ansett det värdefullt att närmare få belyst hur kommunerna b:— traktar frågor som berör boendeservicen. Servicekommittén sänder därför ut denna enkät till samtliga kommuner. Servicekommittén har, genom att samordna sin enkät med socialstyrelsens, försökt göra det totala arbetet för kommunerna så litet som möjligt.

Kommitten skickar ut 5 exemplar av formuläret till varje kommun, för att användas som arbetsexemplar. Fler exemplar kan rekvire— ras.

Kommitten hoppas, att det skall vara möjligt för Er kommun, att besvara det frågefonnulår, som foljer med detta brev och sanda

in det besvarade frågeformuläret till Socialstyrelsen, Planerings— byrå 3, Fack, 105 30 Stockholm, före den 10 juni 1969. Förfrågningar besvaras av Anders Leion, telefon 08/23 65 20 ankn. lQOh.

Kommitten förutsätter, att kommunens styrelse står för de av- givna uppgifterna, men att samråd sker i varje fråga som hör till annan nämnds ansvarsområde.

Det är kommittens förhoppning, att Ni genom att besvara enkätens frågor så utförligt som möjligt, skall kunna underlätta det fort- satta arbetet att åstadkomma bättre boendeservice. Enkäten kommer att publiceras i form som senare bestäms av kommitten.

Kommittén tackar på förhand för Er medverkan.

Stockholm den 2h april 1969.

Camilla Odh

(W

Sven Thiberg

SOUI97h25 13]

SERVICEKOMMITTEN

KOMMUN ENKÄTEN 1969

Datum då. enkäten fård'igbehandlats i kommunen: . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kontaktman: Tel.:

(Servicekommittén kan behöva ta kontakt med kommunen för ytter- ligare upplysningar)

Fråga 1. Hur stor är kommunens totala, se— nast fastställda driftbudget (exklusive överföringsposter till kapitalbudgeten samt till fondavsättningar)?

Fråga 2. Ange (& avrundade tal) kostnader— na” i 1968 och 1969 års driftbud- get (exklusive överföringsposter till kapitalbudgeten samt till fondavsättningar) för:

Kostnad

i kronor i av drift

till

ård av åldringar h

tidsservice

turdistribution 't

rtservice för åldringar och

" Med kostnader avses de totala kostnaderna (inklusive fördela- de administrationskostnader där så är möjligt) minus utgående statliga eller andra bidrag och minus influtna avgifter.

Definition av samtliga fUnktioner finns i bilaga på s. 23. Observera att den sociala hemhjälpens verksamhet här endast redovisas under rubriken Vård av åldringar och handikappade. Med "kostnad för mathållning" avses endast andra kostnader än kostnader för skolbespisning, mathållning'på ålderdomshem och andra institutioner dvs. matdistribution utanför dessa insti- tutioner. Se vidare fråga 3.

SOU1971:25 133

För'föl'jande servicehanktioner ber vi Er. att svara på några enk- la frågor, men dessutom hoppas vi att Ni kompletterar dessa svar med egna beskrivningar av kommunens engagemang nu-och av planer— na för den fortsatta utbyggnaden.

Fråga 3 . Mathållning

Användes skolbespisningslokalerna för andra kategorier än skolbarn? B D

Om ja, i så fall för vilka?

Inom skol— Till Inom and—

Om ja, intas måltiderna inom skol— lokalen hemmen ra lokaler lokalerna, i andra lokaler, eller distribueras de till hemmen? [] D |:]

Om ja, redogör för hur verksam- heten finansieras:

Användes motsvarande lokaler i Ja Nej ålderdomshem för andra katego-

rier än hemmets pensionärer (och D D personal)?

Om ja, i så. fall för vilka?

Om ja, intas måltiderna i ålder; Inom ål- Inom and— Till domshemmet, i andra lokaler, el- derdomshem ra lokaler hemmen ler distribueras de till hemmen? [] |:] |:] Om ja, redogör för hur verksam— heten finansieras:

Distribueras mat i kommunal regi på annat sätt; dvs.utan sambruk Ja Nej i någon form med skolbespisning eller mathållning på ålderdomshem? [:] [:]

Om ja, beskriv på vilket sätt:

Fråga h. Transportservice för åldringar

och handikappade Ja Nej Förekommer någon sådan service i kommunal regi? [:] [:]

Om ja, ange i så fall för vil- ka kategorier eller vilken ka— tegori den främst är avsedd:

Fråga 5.

Om ja, redogör för finansieringen:

Har kommunen planer på (eller känner kommunen till andra bygg- herrars planer på) integrerade serviceprojekt, dvs. projekt som innefattar mer än en servicefunk- tion, av typ serviceområde, ser- vicehus eller lokaler direkt ut— formade för dubbelanvändning (t ex fritidshem som utformats för att användas också som ung— Ja Nej domsgård, kombinerad barnstuga och lågstadieskola etc.)? D []

Om ja, beskriv projektet? Tidsuppgifter: Byggstart: Färdigställande:

Ansvariga organ: Byggherre: Byggnadsföretag: Arkitekt:

Beskrivning av projektet:

” Se gärna Boendeservice 1 för beskrivningssätt.

Fråga 6.

Fråga 7.

Har de existerande finansie— ringsvillkoren för bostadskomp— lement, för skolbyggnader och Ja Nej

för allmänna samlingslokaler [:] [:]

lagt hinder i vägen för för— verkligande av planer på utökad boendeservice?

Om ja, angiv på vilket sätt:

Vilka förändringar i gällande fi- nansieringsvillkor för bostads— komplement etc. skulle Er kom- mun helst vilja ha genomförda?

Fråga 8.

Skilda servicefunktioner hand— läggs av olika kommunala organ på planeringsstadiet, vid förverk- ligandet och under den kontinuer- liga aktiviteten. I Boendeservice l sägs: "Sannolikt kan en del bris- ter i serviceförsörjningen för— klaras av att de administrativa förutsättningarna för en planmäs- sigt utbyggd boendeservice inte är särskilt gynnsamma."

Mot denna bakgrund vill Service- kommittén ställa följande frågor:

Existerar någon form av ekonomisk långtidsplanering (exempelvis fem— årsplanering) inom kommunen?

Om ja, beskriv denna långtidspla— nering:

Bygger planeringen på: investeringsprognos befolkningsprognos intäktsprognos kostnadsprognos

prognos över efterfrågeutveck- lingen på kommunala tjänster

Bygger planeringen på någon annan faktor?

Om ja, ange denna (dessa):

Då?

g a

D D BEIGE]

2 L:. e

[3 [:l DUBB

SOU 1971:25

...?—54.74 .

_mh Aga—h**.Ev—vafrnf .amafm—f. AW.—7.1

Anser de ansvariga facknämnderna: att långtidsplaneringen påverkat utbyggnadstakten av:

Barntillsyn

Vård av åldringar och handikap- pade

Fritidsservice Kulturdistribution Mathållning

Transportservice för åldring och handikappade '

Anser kommunens styrelse, att långtidsplaneringen påverkat ut— byggnadstakten för

Barntillsyn

Vård av åldringar och handikap— pade

Fritidsservice Kulturdistribution

Mathållning

Transportservice för åldringar och handikappade

Hur sker den ekonomiska långtids— planeringen praktiskt?

Utförs planeringen

av en samarbetsgrupp med repre— sentanter för de olika-förvalt- ningarna?

Om ja, ange representationen (fördelningen mellan förtroende- valda och tjänstemän samt nämnd— representationen):

3 Med "ansvarig facknämnd" avses de nämnder som inom sitt an— svarsområde handhar sådana anläggningar och aktiviteter som beskrivs i bilaga 1.

Ja

El BEIGE! EJ

DBDDDD?

Ne

Lu

EJ BEIGE] El

N 0 C.:.

DDDDDD

Nej

d. (forts.)

Antal förtro— Antal tjäns— endemänxfrån temän från respektive respektive

I samarbetet deltagande nämnder nämnd nämnd

” ordinarie och suppleanter

Utförs planeringen

i huvudsak genom central bear- Ja Nej betning av från de olika förvalt- ningarna insamlade förslag

Om ja, ange vem eller vilka som i så fall har huvudansvaret för den ekonomiska långtidsplanering— en;

Utförs planeringen på något annat sätt?

Om ja, beskriv detta:

Ja

Nej

Fråga 9 .

Förekommer ordnad kontakt mellan olika serviceansvariga nämnder redan på ett tidigt stadium i de— Ja taljplanearbetet för att dryfta . D generella frågor?

Om ja, beskriv i vilken form':

Samarbetskommitté mellan för- troendemän i olika nämnder D

Om ja, angiv representationen:

Antal förtro— endemän från respektive

I samarbetet deltagande nämnder nämnd

== ordinarie och suppleanter

Nej

Nej

Samarbetskommitté mellan tjäns- temän i olika nämnder

Om ja, angiv representationen:

Cl

I samarbetet deltagande nämnder

Antal tjänste- män från res— pektive nämnd

Förekommer s.k. förhandsremisser på ett tidigt stadium i planar- betet?

Om ja, angiv remissinstanser: Nämnder

Ja

Nej

EI

Nej

&. Om frågorna under a till c be—

svarats med nej: Finns planer J; på att inrätta någon fastare [:] form för samarbetet?

Om nej, angiv skälet ("går bra ändå" etc.):

Fråga.10. Förekommer ordnad kontakt mellan olika serviceansvariga nämnder redan på ett tidigt stadium i de- Ja taljplanearbetet för enstaka [:] projekt?

Om ja, beskriv i vilken form:

Ja a. Samarbetskommitté mellan förtro—

endemån i olika nämnder [:]

Om ja, angiv nämndrepresentatio- nen

Antal förtro- endemånxfrån "respektive

I samarbetet deltagande nämnder nämnd

ordinarie och suppleanter

Samarbetskommitté mellan tjänste— män i olika nämnder

Om ja, angiv representationen:

Ja Nej

El D

I samarbetet deltagande nämnder

Antal tjänste— män från res— pektive nämnd

Förekommer s.k. förhandsremisser på ettltidigt stadium i planar- betet?

Om ja, angiv remissinstanser:

Nämnder

SOU 1971: 25

&.

Fråga 11.

a. S()[J1971:25

Om alla frågor under a. till c. besvarats med nej: Finns planer på att inrätta någon fastare fond för samarbetet?

Om nej, angiv skälet (”går bra ändå" etc.);

Ja

Nej

Förekommer — för enstaka projekt - någon form av ordnad kontakt mellan kommunens organ å ena si— dan och bostadsföretag, handel, och andra serviceproducenter å andra sidan på ett tidigt stadium i detaljplanearbetet? =

Om ja, redogör för hur denna kon— takt är organiserad:

deltagande representanter från kommunen

Ja

D

Nej

Antal förtroen— * ' ' demän från res- I samarbetet deltagande nämnder pektive nämnd

Antal tjänste— män från res— pektive nämnd

= I det fall flera samarbetsgrupper existerar samtidigt, redo— visa var och en av dessa. Använd i så fall tabellerna frän

arbetsexemplaren.

145

146

Deltagande representanter från annat håll (från handel, bostads- företag etc.):

I samarbetet deltagande repre- sentanter från: Antal

Om ja, redogör för de projekt som samarbetet är avsett för:

SOU 1971: 25

. € k ?

Fråga 12.

SOU 1971: 25

Vilken inverkan på det direkta planarbetet anser-kommunen att de olika funktionerna har? (Sätt kryss i tillämplig ruta)

Mycket stor inverkan

Stor inverkan

Ringa inverkan

Barntillsyn

Vård av åldringar och han— dikappade

Fritidsservice

Kulturdistribution

Mathållning

Transportservice för åldringar och-handikappade

Varudistribution" och expedi- tiva tjänster

per och lokalisering.

" Med varudistribution och expeditiva tjänster menas här han- delns och de offentliga och expeditiva tjänsternas lokalty-

Fråga 13. Frågorna 9-ll behandlar kommunens sätt att handlägga planfrågor i avseende på programmering i samverkan med fackorgan och verk— ställande planerare. Här frågas i vilken omfattning kommunen för sin planering önskar normer, rekommendationer, anvisningar och råd.

För bebyggelseplaneringen finns inom vissa sektorer statliga nor— mer och riktlinjer med olika bindande verkan och knutna till skilda steg i byggprocessen. Exempel på starkt styrande normer är bostadsstyrelsens God Bostad l96h, SBN 67, parkeringsnonner— na. Inom andra sektorer finns endast råd och rekommendationer eller en mer eller mindre utvecklad praxis. Vore det hjälp för planering och genomförande av boendeservice om olika krav på dessa angavs? (Sätt kryss i tillämplig ruta)

Ja, i form av: Nej, ing- endera be— Råd och hövs anvis— (Beräkninga-

Nonner ningar modeller

Barntillsyn

Vård av åldringar och handikappade

Fritidsservice

Kulturdistribution

Mathållning

Transportservice för åldringar och handi- kappade

Fråga lh. Har kommunen antagit egna nor- mer eller målsättningar för nå— [:] [:] gon servicefunktion?

Om ja, ange hur denna (dessa) är fonnulerad(e):

Fråga 15.

Fråga 16.

SOU 1971: 25

Har kommunen någon målsättning för fördelningen av boendeser- vice på nyproducerade bostadsom— råden i förhållande till äldre bebyggelseområden?

Om ja, ange hur denna målsätt- ning formulerats:

Ja Nej

Ger kommunen speciella förturer i en eventuell bostadskö?

Kommunal förmed— ling saknas

[]

Kommunen har bostadsförmedling

Förturer Förturer ges ges ej

[] El

Vilka grupper ges i förekom— mande fall förtur:

Antal fördelade lägenheter till respektive grupp: 1966 1967 1968

149

Fråga 17.

150

Vilka av ovanstående grupper har getts förtur.främst av sociala skäl?

Det förefaller som om lekskolor i privat regi, drivna av bild- ningsförbund, föreningar osv., blivit vanligare under senare år. Är detta förhållandet i Er kom- mun?

Om ja, har detta förhållande på- verkat kommunen till:

Ökad utbyggnad av de kommunala lekskolorna

Minskad utbyggnad av de kommuna— la lekskolorna

Vilka föreningar driver i så fall verksamheten?

Ja

Ja

El

Nej

SOU 1971: 25

Fråga 18. Hur informeras kommunens invåna— re om servicen? (Sätt kryss i tillämpliga rutorl

Funktion Information sker genom dil rekt kon— takt mel— lannkom— direkt munalt till be— org. och rörda berörda katego- kat. un— rier der exp.- m.h.a. genom tid i på an— broschy- annon- tjänste— nat inte rer etc. sering lokal sätt alls

Barntillsxn: Daghem

Fritidshem

Lekskolor

Kommunala familje- daghem

Kommunal barnavårda- rinneverksamhet

Vård av åldringar och handikappade:

Ålderdomshem

Pensionärshem

Pensionärshotell

Temporära åldringsbo- städer

Pensionärslägenheter

Öppen åldringsvård

Bostäder för handi— kappade

Social hemhjälp

SOU 1971:25 151

Funktion Infonmation sker

direkt till be- rörda katego— rier m.h.a. broschy— rer etc.

genom annon- sering

genom di— rekt kon- takt mel— lan kom— munalt org. och berörda kat. un— der exp.- tid i tjänster lokal

på an— nat sått

inte alls

kulturdistribution Fritidsservice- och

Bibliotek

Bokbuss

Ungdomsgård—fri— tidsgård

Idrottsanlägg— ningar

Mathållning

Transportservice för åldringar och handikappade

152

SOU'197l: 25

Fråga 19.

[SOU 1971: 25

Har kommunen några övriga syn- punkter som den önskar—framföra till! kommittén?

On ja', ange i" så; fall kortfattat dessa här:

Ja

Nej

153

Bilaga

De aktiviteter och anläggningar som Servicekommittén räknar till boendeservicens olika funktioner definieras nedan genom exempli— fieringar.

Barntillsxn

Daghem Fritidshem Lekskolor s.k. integrerad eller gemensam barnstuga Kommunalt organiserade familjedaghem Kommunal barnavårdarinneverksamhet

Vård av åldringar och handikappade

Ålderdomshem Pensionärshem Pensionärshotell Öppen'åldringsvård Pensionärslägenheter Temporära åldringsboståder Bostäder för handikappade Social hemhjälp

Fritidsservice

Ungdomsgård-fritidsgård Fritidsgård för vuxna Idrottshall Fullständigt idrottshus Varmbadhus-simhall Lekpark med lekledare Bollplan Bandyplan Ishockeyrink

Mindre idrottsplats för stadsdelen Fullständig idrottsplats Tennisbana Strandbad

Bassängbad

Kulturdistribution Bibliotek Bokbuss

Mathållning

Transportservice

154 SOIJ1971125

Summary

Purpose of the study

In August 1968, a report in the form of an information booklet, Boendeservice I (SOU 1968: 38) was published by the Service Committee. The aim of this booklet was to increase interest in service issues and to spread information on the ways open for improving service amenities within the limits set by the current regulations. The Committee, however, considered an in- ventory of present and planned service fa- cilities in the different municipalities to be essential if it was to be able to submit pro- posals for organizational and financial changes. A questionnaire valid for all munic- ipalities was therefore drawn up in col- laboration with the Ministry for Social Af- fairs and the National Social Welfare Board, the latter of which also undertook the prac— tical work of sending out the questionnaire.

It was also hoped that the questionnaire would produce information on the ways in which service for residents was planned by including questions on the collaboration to be found between various expert committees and local council representatives on service issues and the importance of the factors associated with resident service to the phys- ical planning. These are issues which the Committee plans to deal with in future reports.

The questionnaire was based on the lay- out and terminology used in the Com-

SOU 1971: 25

mittee*s report, Boendeservice I (SOU 1968: 38, p. 9) and the same principle has there- fore also been adhered to in the account to follow. It should be emphasized, how- ever, that the municipal study omits to mention a considerable range of services provided by local authorities, e.g. school meals in the meals service sector and public transport facilities in the field of transporta- tion.

Time schedule

The questionnaire was sent out at the end of April 1969 following a pilot study which was conducted in a few municipalities, and collection of the responses was completed in the spring of 1970. Analysis of the ma- terial was carried out in collaboration with the Central Bureau of Statistics and was finished in June 1970.

Basic variables

For the purpose of analysis, municipalities were divided up into categories on the basis of the following four variables; degree of urban development, age structure, percentage of gainfully employed women of all women between the ages of 16 and 66, and the percentages of gainfully employed women of all women between 16 and 66, having children living at home.

155

Results

A total of 764 completed questionnaires were analysed. Non-response amounted to 84, of which 46 referred to municipalities having the lowest level of urban develop- ment (mainly thinly populated districts).

The following is a very brief account of some of the most important issues:

Service in the working budget

The costs of different items of resident ser- vice during 1969 are specified; for example, the municipalities studied allocated an aver- age of 1.04 % of their working budget for 1969 for child supervision.1 Child super- vision receives a noticeably larger share of the working budget in highly urbanized municipalities than in municipalities with a low level of urban development, and also receives greater attention in places where increasing numbers of the female population are engaged in gainful employment. The same tendency is apparent if we examine the numbers of working mothers with child- ren living at home.

In 1969 the local authorities in question allocated an average of 9.35 % of their working budget for the care of the elderly and the handicapped.2 In the least urban- ized of the municipalities (A—D) the figure was 11.08 %. This fell gradually with rising level of urbanization. Looking at the change effected between 1968 and 1969 this means that the scope allowed in the municipal working budgets increased in all categories of municipalities studied.

The municipalities studied invested an average of 1.48 % of their working budget in recreational service,1 this percentage rising as the degree of urbanization in- creased. Cultural facilities2 received an av- erage of O.99% of the working budget in 1969, while the share allocated for meals servicea was on average 0.15 %. However, the municipalities with meals service invest a larger percentage of their budget in this service than the figure implies. Meals ser- vice is relatively speaking a larger item

156

in the working budgets of municipalities with a low degree of urban development than in highly urbanized municipalities. The majority of the municipalities set the per— centage of the 1969 working budget allo- cated for transport facilities4 as 0.

In short then, it can be said that munic- ipalities having a large number of inhabi- tants between the ages of 16 and 66 would appear to invest more in community ser— vice. This is also reflected in the various tables. Furthermore, an increased percent- age of gainful employment among women seems to stimulate not only greater invest- ment in child day care but also in re- creational service and cultural facilities. A correlation would also appear to exist be- tween degree of urbanization and resident service. With the exception of the care of elderly and handicapped persons, the aver- age percentage of the working budget allo- cated for the different categories of ser- vice increases with the degree of urban- ization.

* Child supervision is defined in the question- naire as meaning day nurseries, leisuret ime centres (for children between the ages of 7 and 14), kindergarten schools, integrated day care centres, day care facilities in private families supervised by the local authorities, and child care home help service.

" Care of the elderly and the handicapped is defined in the questionnaire as meaning old people's homes, pensioners* homes, pensioners” hotels, open care centres for old people, pen- sioners' fiats, temporary housing for the elderly, dwellings for handicapped persons and home help service.

1 Recreational service is defined in the ques- tionnaire as meaning youth centres — leisure time centres, leisure time centres for adults, indoor sports facilities, complete indoor sports centres, public baths-indoor swimming pool, playground with play leader, playing field, bandy rink, ice hockey rink, small district sports field, complete sports centre, tennis court, bathing beach and open-air swimming pool. " Cultural facilities are defined in the question- naire as meaning libraries and mobile libraries. ” Meals service refers to distribution of meals organized by local authorities or mealsin school canteens or old people's homes for persons other than schoolchildren and the residents of the homes. * Transport service is defined as meaning a special transport service for elderly and handi- capped persons in addition to that service offered by the local public transport.

SOU 1971: 25

Long-term planning

585 municipalities out of a total of 760 stated that they had some form of long- term economic planning activity. Long-term planning is normally based on forecasts of investment, population trends, revenue and expenses. Among the municipalities which were engaged in long-term planning this was in 97 cases in the hands of a joint committee made up of representatives from the differ- ent administrative departments of the local government. In fact, according to the results of the study, organized contact between dif- ferent bodies responsible for the provision of resident service occurred in 349 municip- alities, the aim being to deal with issues of a general nature at an early stage in the detailed development planning. This orga- nized contact may take place in the form of joint committees made up of the elec- ted representatives of different municipal boards, joint committees made up of per- sons regularly employed on various boards, or through the channels of preliminary re- ports. Of these three alternatives, the pre- liminary report was the most common means of contact (employed by 215 muni- cipalities).

Organized contact between different boards responsible for the provision of ser- vice was somewhat more common at an early stage in the detailed planning of iso- lated projects than contact between boards for the purpose of discussing general issues.

Finance

Only a small number of municipalities can be assumed to have had direct cause to date for considering Whether the conditions gov- erning financing have constituted an ob- stacle to the planning of service for resi- dents and it may also be assumed that the other municipalities have not given thought to whether their financing terms have con- stituted an obstacle. In answer to the ques- tion on whether the existing conditions governing financing were considered to con- stitute an obstacle to plans for increased

service for residents, 75 municipalities re— plied that they considered the conditions an obstacle.

Standards and recommendations

Among the types of guidance available— namely, standards, recommendations and calculation models—recommendations were clearly the type of guidance which the local authorities considered most useful in the planning and provision of service facilities. The frequency of response may be judged to be relatively good in view of the fact that a large number of the facilities in question are lacking in many municipalities. Municipalities with a low degree of urban development dominated among those which consider neither standards, nor recommen- dations or calculation models to be de- sirable. It is not, however, possible to dis— cern any difference in the case of municip- alities with different age structures of dif- ferent percentages of gainfully employed women.

Information

Dissemination of information in the munic- ipalities, where this can be said to take place, often occurs by means of direct contact between the respective category of inhabitants and the municipal organ dur- ing office hours in some local government department; in other words, persons who take the initiative and contact the authority in question receive information. In general, it may be said that the largest municipalities provide more information service.

Integrated service projects

A total of 161 municipalities gave the answer 'Yes* in reply to the question of whether they had plans for service projects directly designed for dual use or not. It emerged from the descriptions of the pro- jects submitted by these municipalities in the open section of the question that several different types of integration exist or are

157

being planned. Each municipality may have several different integrated projects. 49 municipalities stated that they had integrated youth-leisure-time centres, 39 integrated school premises and 55 integrated housing of different types.

Interpretation of the material

The extensive material obtained from the questionnaires is reproduced in table form (Appendix 2) accompanied by brief com- ments. The results are now” being gradually put to use by the Service Committee as a basis for its work in drawing up a series of proposals.

Appendix ] contains details of which category each municipality belongs to in respect of the basic variables. It is thus possible for municipalities to study their own position in relation to that of other municipalities on the basis of their own data on each issue.

_____ ___, _ , _—

K LJ mo CEB—L.— 2 ; ...131571

STOCKHOLM

158 SOU 1971: 25