SOU 1973:37

Miljövårdens informationssystem

1. Sammanfattning

Kungl. Maj:t bemyndigade i april 1969 chefen för jordbruksdepartementet att till- kalla särskilda sakkunniga med uppdrag att utreda frågan om information på miljövårds— området m.m. Enligt sina direktiv har de sakkunniga, vilka antog namnet miljökont- rollutredningen (MKU), att utreda organisa- tionen av ett informationssystem dels på miljövårdsområdet, dels i fråga om gifter och andra preparat som kan vara skadliga från hälso- och miljösynpunkt. Statskontoret er- höll den 23 april 1971 efter hemställan från MKU Kungl. Maj:ts uppdrag att bistå utred- ningen med planering av ett datorbaserat dokumentationssystem för miljödata, inven- tering av pågående och planerad databehand- ling av intresse från miljösynpunkt samt genomförande av en förstudie till ett miljö- vårdens informationssystem. Arbetet inom statskontoret har bl. a. bestått i att genom- föra en bred inventering av behovet av information på miljövårdsområdet vid ett stort antal berörda myndigheter och organ på central, regional och lokal nivå liksom vid universitet och högskolor. I samband härmed har informationsflödena på miljövårdsområ- det analyserats och förslag till principlös- ning utarbetats i samverkan med personal för berörda myndigheter och organ. Statskonto- ret redovisari föreliggande rapport resultatet av sitt uppdrag.

Samhällets miljökontrollerande verksam- het har en mycket vid krets av intressenter.

Inom den offentliga sektorn torde hundrata- let myndigheter och organ i någon form delta i denna verksamhet. Inom näringslivet finns ett naturligt intresse för att uppmärk- samt följa och delta i den miljökontrolleran- de verksamheten. Den enskilde medborgaren har berättigade önskemål om att kunna följa verksamheten inom miljövårdsområdet och kunna ta del av faktisk information om miljön.

Behovet av information som belyser miljö- förhållanden och miljöförändringar är stort, vilket kunde konstateras under den invente- ring av informationsbehoven som genom- förts under förstudien avseende ett miljövår- dens informationssystem. Under invente- ringen framkom önskemål om tillgång till uppgifter rörande varor och ämnen, förore- nande anläggningar och utsläpp från dem samt information som belyser miljöför- hållanden i övrigt. Vidare framkom önske- mål om förbättrad tillgång till information vad gäller naturresurseri riket.

Vid inventeringen kunde vidare konstate- ras att värdet av samordnad bearbetning av uppgifter som belyser miljöförhållanden från skilda synpunkter synes vara stort. Speciellt kan nämnas att önskemål framkom om att tillgången till miljöinformation av dokumen- tarisk art, dvs. information om litteratur, artiklar, forskningsrapporter rn. m., borde underlättas. Likaså framhölls behovet av att erhålla en samlad och lättillgänglig bild av

planerad, pågående och avslutad forsknings- och undersökningsverksamhet på miljövårds- området.

I samband med inventeringen studerades vilka informationsflöden som kunde utnytt- jas för att möta dessa olika önskemål. Huvudinstrumentet för samhällets kontroll av föroreningsförhållanden i den yttre miljön är miljöskyddslagen men verksamhet av mil— jökontrollerande karaktär regleras även ge- nom annan lagstiftning, bl. a. hälsovårdsstad- gan och vattenlagen. Samhällets produktkont- rollerande verksamhet är reglerad genom skilda lagkomplex för kontroll av bl. a. läkemedel, livsmedel, bekämpningsmedel, gifter och andra hälsofarliga varor. På detta område har framlagts förslag om en ny lagstiftning för kontroll av varor som kan vara skadliga från hälso- eller miljösynpunkt. Det är i stor utsträckning inom ramen för den offentliga sektorns lagstadgade tillsyn och kontroll av miljön och inom forsknings- och undersökningsverksamhet som uppgif- ter, vilka belyser miljöförhållanden och mil- jöförändringar, insamlas och bearbetas.

Värdet av en kunskapsbank med miljö- vårdsdata, genom vilken myndigheter, fors- kare, enskilda medborgare och andra intres- senter kan erhålla relevant information om miljöförhållandena i landet torde vara obe- stridligt. Olika myndigheter skulle på detta sätt beredas möjlighet att utan tidskrävande och omständliga administrativa procedurer kunna utnyttja andra myndigheters informa- tion av närbesläktad karaktär. En kunskaps- bank skulle också underlätta planering och genomförande av den till miljökontroll och miljöstyrning syftande verksamheten samt möjliggöra en bättre samordning och plane- ring av olika forsknings- och undersöknings- aktiviteter genom att information från skilda verksamhetsgrenar inom den offentliga och privata sektorn länkas samman och lagras i ett informationssystem.

Då samhällets till miljökontroll och miljö- styming syftande verksamhet ännu befinner sig i ett uppbyggnadsskede medför detta att informationstlödena kommer att växa starkt och att ökade krav troligen kommer att

ställas på systematisk bearbetning och sam- manställning av tillgänglig information. Vissa av de expanderande informationstlödena som är relevanta för den miljökontrollerande verksamheten kommer att under de närmas- te åren bli av sådan omfattning och kom- plexitet att de svårligen kan bearbetas effek- tivt utan hjälp av ADB-teknik. Andra infor- mationsflöden är av sådan art att en praktisk förutsättning för att kunna söka fram väsent- lig information inom en rimlig tidsrymd är att informationen kan bearbetas med mo- dern datorteknik.

På grundval av vad som framkommit under den förstudie vars resultat redovisas i denna rapport, framläggs förslag om att en samordnad miljö- vårdsområdet planeras med syfte att tillhan- dahålla information om miljöförhållandenai landet inom ramen för vad gällande lagstift- ning medger. Som en del av en samordnad informationsservice på miljövårdsområdet bör ett datorbaserat miljövårdens informa- tionssystem (MI) byggas upp.

MI föreslås i första hand omfatta följande typer av information.

informationsservice på

— Information om hälso- och miljöfarliga varor, läkemedel samt livsmedel som är föremål för kontroll från den offentliga sektorns sida, i varorna ingående ingre- dienser och förekommande ämnen samt viss administrativ information rörande bl. a. tillståndsgivning. Vidare föreslås re- gistrering av referenser till forskningsrap- porter och annat material som bedöms innehålla relevanta uppgifter om kontrol- lerade varors och ämnens effekter.

— Information om den yttre miljön genere- rad i tillsyns- och kontrollverksamheten enligt miljöskyddslagen och motsvarande författningar med miljökontrollerande syfte. De uppgifter som föreslås bli re- gistrerade är information om anläggningar som varit föremål för handläggning enligt miljöskyddslagen eller motsvarande för- fattningar, uppgifter om emissioner, im- missioner och effekter som inrapporteras till myndigheterna inom ramen för till-

syns- och kontrollverksamheten samt upp- gifter om vattenverk och vid rå- och renvattenprovtagningar insamlade mätvär- den liksom information om anläggningar som berörs av vattenlagen.

— Information om forsknings- och undersök-

ningsverksamhet på miljövårdsområdet.

Här föreslås registrering av referenser till pågående och avslutad forsknings- och undersökningsverksamhet liksom uppgif- ter om var den ursprungliga dokumenta- tionen finns att tillgå. Även referenser till genomförda inventeringar av naturresurser och biologiska inventeringar föreslås bli registrerade, liksom uppgifter om svårför- klarliga fenomen, varmed avses observera- de fenomen i naturen där en omedelbar vetenskaplig förklaring ofta saknas, exem- pelvis kraftiga insektsangrepp, plötslig fiskdöd osv., samt senare fastställda orsa- ker.

— Information från basdatanät för miljökont— roll. Miljökontrollutredningen har utarbe- tat principförslag till program för basdata- nät med permanenta, riksomfattande un- dersökningar för att belysa föroreningar- nas regionala och temporala variation i den yttre miljön. Den information som föreslås bli registrerad i MI är mätvärden härstammande från dessa mätningar i luft och nederbörd, mätningar i ytvatten, mätningar i gmndvatten samt mätningar rörande mark och vegetation. — Viss bakgrundsinformation, bl. a. informa- tion för lägesbestämning i vattenområden för att kunna göra sammanställningar om föroreningsbelastningen i olika vattenom- råden.

MI bör ses som en samordnande funktion för viss rutinmässig bearbetning och lagring av fakta inom ramen för såväl samhällets produktkontrollerande verksamhet som för dess verksamhet syftande till kontroll av den yttre miljön.

MI bör byggas upp med beaktande av de databaser som i dag redan finns och som innehåller information av intresse från miljö- vårdssynpunkt.

MI bör byggas upp etappvis och genom-

förandet av varje etapp bör föregås av försöks- drift. Försöksverksamheten bör bedrivas för att ge intressenter tillfälle att undersöka och påverka Mlzs möjligheter att effektivisera och underlätta den miljöstyrande och miljö- kontrollerande verksamheten och avslutas med utvärdering.

Under budgetåret 1972/73 har inom stats- kontoret på uppdrag av Kungl. Maj:t och som fortsatt bistånd till MKU påbörjats en systemutredning rörande automatisk databe- handling i ett miljövårdens informationssy— stem av information i tillsyns- och kontroll- verksamheten enligt miljöskyddslagen och motsvarande författningar samt en systemut- redning rörande registrering i ett miljövår— dens informationssystem av uppgifter om pågående och avslutad forsknings- och un- dersökningsverksamhet med anknytning till miljövårdsområdet. För budgetåret 1973/74 har medel anslagits för fortsatt utrednings- och utvecklingsarbete på dessa områden samt för systemutredning avseende auto- matisk databehandling av information i den produktkontrollerande verksamheten.

I föreliggande rapport från förstudien redovisas principer som bör bli vägledande vid uppbyggnaden av MI. Vidare framläggs en plan för hur det fortsatta utrednings- och utvecklingsarbetet syftande till uppbyggna- den av MI bör kunna organiseras.

Det är i dag inte möjligt att närmare bedöma hur stora de totala utvecklingskost- naderna för en informationsservice på miljö- vårdsområdet med ett datorbaserat miljö- vårdens informationssystem kommer att bli och hur höga de årliga driftskostnaderna kommer att vara. Det beror bl.a. på att fortsatt utredningsarbete avseende innehållet i MI erfordras och att volymuppgifter be- träffande indataflöde och uttagsfrekvenser endast grovt kunnat uppskattas. Frågor om hur insamlingen av data till MI skall ske måste även närmare utredas. I det fortsatta utredningsarbetet måste också frågan om ansvaret för verksamheten efter utvecklings- fasen och försöksdriften behandlas. I vissa fall torde behov av systemutredningar utöver dem som påvisats i denna rapport kunna

aktualiseras. Alla dessa faktorer påverkar de totala kostnadernas storlek.

En grov uppskattning av kostnaderna för de olika etapper som föreslås har gjorts. De uppskattade kostnaderna omfattar problem- orienterat systemarbete, detaljutformning av rutiner och framtagande av programspecifi- kationer samt implementering — dvs. i det här fallet programframställning och initiell registeruppläggning. Uppskattningama ger vid handen att under budgetåren 1972/73—1976/77 torde kostnaderna för utrednings- och utvecklingsarbete syftande till uppbyggnad av M] bli av storleksord- ningen 12—14 milj. kronor, varav ca 4 milj. kronor hänför sig till det utvecklingsarbete, som avses bedrivas under budgetåren 1972/73 och 1973/74. Därtill kommer kost- nader för föreslagen försöksdrift.

Att kunna kvantifiera nyttan av insatser på miljövårdsområdet är förenat med stora svårigheter eftersom resultatet av insatserna avspeglar sig i ej kvantifierbara värden såsom en livsvänligare miljö och bättre livskvalitet. Nyttan av en effektivare informationsservice på miljövårdsområdet är också svår att kvan- tifiera. Den miljöstyrande och miljökontrol- lerande verksamheten enligt existerande och föreslagen lagstiftning befinner sig som ovan framhållits i ett uppbyggnads- och utbyggnadsstadium. Investeringar i databe- handling på området kan därför endast i begränsad utsträckning vägas mot direkta besparingar. De får i stället ses som en grund för ett effektivt och rationellt ordnat infor- mationsflöde på miljövårdsområdet. Detta är i sin tur en förutsättning för genomförandet av statsmakternas intentioner vad gäller kontroll av miljön.

Summary

In April 1969, the Minister of Agriculture was authorized to appoint & committee of experts to look into the question of informa- tion in the environmental protection field. Under their terms of reference, the Environ- mental Committee (known in Sweden under the initials MKU) were charged with the task of organising an environmental protection information system which would also cover toxins and other substances potentially dangerous to the environment or to health. In response to a request from MKU, the Swedish Agency for Administrative Develop- ment (SAFAD) was charged on 23 April 1971 with assisting in the planning of a computer-based documentation system for data on the environment, drawing up an inventory of current and projected data- processing which might be of interest from the environmental point of view, and car- rying out a preliminary study for an environ- mental information system. The work car- ried out by SAFAD consisted of the completion of a broad inventory of informa— tion needs in the environmental field, as experienced by a number of interested public authorities and organisations at cent- ral, regional and local level, and at univer- sities and graduate schools. Information flows in the environmental protection field were analysed, and suggested solutions worked out in collaboration with personnel employed by interested authorities and other bodies. The present Report is SAFAD”s account of the results of their findings.

A very wide circle of people have an interest in official environmental control

activities. In the public sector, about one hundred public authorities and organisations of every description are involved in this work. Industry has a natural interest in keeping up with, and participating in envi- ronmental control activities. The individual citizen has a well-founded interest in keeping abreast of the work being done in the environmental protection field and in being kept supplied with up-to—date information.

The need for information on environmen- tal matters is widespread, as SAFAD discovered when information needs were charted as part of the preliminary study for an environmental information systern. Du- ring the making of the inventory, a wish was also expressed for access to information about products and pollutants as well as about other kinds of environmental matters. Better access to information about Swedish natural resources was also felt to be desira- ble.

It was further noted in drawing up the inventory that the coordination of data- processing on various aspects of environmen- tal matters is evidently of the greatest value. It was particularly noteworthy that easier access to environmental information of a documentary nature was felt to be desirable, i.e. information concerning written material, articles, research reports, and the like. The need for a comprehensive and easily- accessible overall survey of current and planned research and monitoring activities in this field was also stressed.

During the completion of the inventory, a study was also made of information flows which could be utilised to meet these various

needs. The main instrument of public con- trol of the pollution of the external environ- ment is the Environment Protection Act, but activities related to the control of the environment are also regulated by other legislation such as the Public Health Act and the Water Act. Public activities related to product control are regulated by means of a corpus of legislation for the control of pharmaceuticals, foodstuffs, pesticides, poisons and other substances injurious to the health. Proposals have been put forward for the introduction of new legislation for the control of commodities which are poten- tially dangerous to health or to the environ- ment. Data on the environment, and on environmental changes, are largely collected and processed as a feature of statutory public control of the environment, and within the framework of research activities.

A data bank containing information about the environment which would provide the public authorities, scientists, private citizens and other interested parties with relevant information on environmental matters in Sweden would undoubtedly be of the greatest value. Various authorities would be enabled by this means to make use of related information in the possession of other authorities without the need for compli- cated, time-consuming administrative proce- dures. A data bank would also facilitate the work of planning and performance of activi— ties related to the control of the environ- ment, and contribute to better co-ordination and planning of research activities as a result of the collection and storage of information relating to various different activities in the public and private sectors in a single unified system.

Since public monitoring and control of the environment is still in its infancy, it is to be foreseen that a marked increase is going to occur in the flow of information, and that the demand for systematic processing and handling of available information will also increase. Some information flows relevant to the monitoring of the environment will develop to such a scale and complexity over

the next few years that it will be difficult to process them without recourse to computer techniques. Other information flows are such that the information obtained has to be processed using modern computer tech- niques if the relevant information is to be made available without undue delay.

On the basis of the results obtained from the preliminary study set out in this Report, it is proposed that work be started on the planning of a co-ordinated information servi- ce for the provision of information about environmental matters in Sweden, insofar as this is compatible with legislation now in force. It is also proposed that a computer- based environmental information system (MI) be established as a feature of such a co-ordinated information service.

It is proposed that this system cover ]) Information relating to substances danger-

ous to health and to the environment, pharmaceuticals and foodstuffs subject to control by public authorities, their basic components as well as incidental substan- ces, additives etc., and certain information of an administrative nature concerning for example the granting of permits. It is further proposed that references to re- search reports and other material thought to contain relevant information about the effect of controled products and other substances should also be recorded.

2) Information relating to the external en- vironment accumulated as a result of the monitoring and control activities under- taken in accordance with the Environ- ment Protection Act and similar legisla- tion relating to control of the environ- ment. It is proposed that the following types of information should be registra- ted: information concerning buildings and structures subject to review under the Environment Protection Act and similar legislation, information about the release of effluents and other waste, and other effects brought to the attention of the authorities in connection with monitoring and control activities, information con- cerning hydro-electric power stations, and

the results of sample-testing of purified and unpurified water, together with infor- mation about structures coming under the scope of the Water Act. 3) Information about research activities in the environmental protection field. Infor- mation about current and completed re- search projects would be recorded along with information about where the original documentation is to be found. References to earlier inventories of natural resources and biological inventories would also be recorded, together with data relating to unexplained phenomena, including natu- ral phenomena, for which a ready scienti- fic explanation is lacking, like serious ravages by insects, sudden fish mortality and so on, together with the cause. 4)Information from basic environmental

control computer networks. The Environ- mental Committee have drawn up pro- posals for a basic computer network and a permanent national survey of regional and temporal variations in the incidence of pollutants in the external environment. The information the system would con- tain would be the results obtained from measurement of the content of the air and of the precipitation, measurements of the upper water layers, measurements of un- derground water, and measurements relat- ing to soil and vegetation. 5)Certain background information, such as information concerning the location of areas of water, with a view to the compila- tion of tables recording the incidence of pollutants in the various water areas. The system should be seen as the co-ordinator of certain routine data-storage and pro- cessing activities canied on in the context of official product control activities, and official activities directed towards control of the external environment.

In establishing the system, account should be taken of the data bases already in existence which contain information of inte- rest from the point of view of the environ— ment.

The system should be built up by degrees,

each stage being preceded by an experimen- tal period. The experimental periods are intended to provide interested parties with an opportunity to participate in the develop- ment of MI in order to streamline monitor- ing and control activities, and should be followed up by an evaluation.

An account of the preliminary study carried out listed the principles which should be regarded as fundamental in constructing an environmental information system. It also contained a plan for the organisation of continued research and development work towards the establishment of such a system.

It is impossible at the present time to give an estimate of total development costs for an environmental information service based on a computer network. It is also impossible at the present time to say what the annual operating costs would be. This is because of the need for further research into what the system should contain and the fact that figures about data inflow and frequency of use are based only on rough estimates. Further attention must also be given to the question of how data is to be collected for the system. The question of who is to be responsible for the system after the develop- ment phase and experimental period will also have to be gone into. In certain circumstances, & need may arise for sys- tematic enquiries over and above the require- ments set out in the Report. All of these factors will influence total costs.

In the 1972/73 fiscal year, a study was started at SAFAD on the instructions of the Government as a form of continuing as- sistance to the Committee. The study related to automatic data processing in an environ— mental information system for monitoring and control activities under the Protection of the Environment Act and equivalent legislation, together with a survey of the registration of current and completed en- vironmental research projects. Continued work in these areas is planned for fiscal year 1973/74 as well as a study of automatic data-processing of information on product control activities.

Rough estimates have been drawn up of the cost of the various projects proposed. They cover problem-oriented systems work, detailed elaboration of routines and prog- rammes specifications, and implementation, in this case the programming and initial establishment of registers. The estimates show that research and development costs for the establishment of the MI information system should be in the order of 12 to 14 million Swedish crowns for the fiscal years 1972/73—1976/77. Of this total, 4 million Swedish crowns would cover development work scheduled to take place during 1972/73 and 1973/74. Expenditure over and above this amount would also be incurred in connection with trial runs.

It is extremely difficult to quantify the gain from environmental activities, since the results are immeasurables such as the crea- tion of an environment better able to sup- port life, and an improvement in the quality of life. It is also difficult to measure the gain from greater efficiency in the exchange of information in the environmental field. En- vironmental control and monitoring work in pursuance of existing and scheduled legisla- tion is still in its infancy. Investments in automation in this field can therefore be measured against direct economics only to a limited extent. These should be seen instead as a basis for an efficient and ordered flow of information concerning the environment, in its tum 3 product of the successful fullfilment of the State's intentions in the field of environmental control.

2. Utredningsuppdraget och arbetets uppläggning

2.1. Miljökontrollutredningens direktiv

Genom beslut den 11 april 1969 bemyndiga- de Kungl. Maj:t chefen för jordbruksdepar- tementet att tillkalla särskilda sakkunniga med uppdrag att utreda frågan om informa- tionen på miljövårdsområdet m.m. De sak- kunniga antog namnet miljökontrollutred- ningen (MKU). Enligt sina direktiv har MKU att utreda organisationen av ett informa- tionssystem dels på miljövårdsområdet — vari inbegrips bl. a. vatten- och luftvård samt övrig naturvård — dels i fråga om gifter och andra preparat som kan vara skadliga från hälso- och miljösynpunkt. Utredningen har att som utgångspunkt för sitt arbete under— söka i vilken omfattning uppgifter nu samlas in av olika myndigheter och organ samt vilken statistisk bearbetning som sker av detta material. Därefter skall utredningen bedöma det framtida behovet av olika slag av information. Såväl de administrativa myndig- heternas som forskningens behov bör beak- tas. Verksamheten bör enligt direktiven orga- niseras så att modern ADB-teknik kan ut- nyttjas.

2.2 Statskontorets uppdrag

Miljökontrollutredningen hemställde den 29 januari 1971 om att statskontoret skulle erhålla Kungl. Maj:ts uppdrag att bistå utredningen med viss datateknisk expertis.

Statskontoret erhöll den 23 april 1971 Kungl. Maj:ts uppdrag att bistå MKU med planering av ett datorbaserat dokumenta- tionssystem för miljödata, inventering av pågående och planerad databehandling av intresse från miljösynpunkt samt genom- förande av en förstudie till ett miljövårdens informationsystem.

2.3 Arbetets bedrivande

Arbetet, som inom statskontoret utfördes under perioden april 1971—juni 1972, har varit organiserat i projektform. Statskonto- rets resursinsats har i form av egen personal uppgått till ca 8,5 manår. De totala kostna- derna har uppgått till ca 840000 kronor, varav 300 000 kronor finansierats över nion- de huvudtitelns kommittéanslag för 1971/72. Personal hos ett stort antal berörda myndigheter på central nivå men även hos regionala och lokala administrativa organ liksom vid universitet och högskolor har bidragit genom att delta såväl i problemde- finiering som i preliminär värdering av utar- betade förslag till problemlösning. Som ett led i arbetet har en resa till USA företagits för att där studera databehandling inom miljövårdsområdet. Under utredningsarbetet har fortlöpande kontakter med MKU före- kommit varvid arbetsmaterial successivt pre- senterats. Föreliggande rapport redovisades under hand för MKU ijuni 1972.

I det följande redogörs för arbetets upp- läggning avseende det erhållna uppdraget.

2.3.1. Förstudie avseende ett miljövårdens informationssystem

Målsättningen för ett miljövårdens informa- tionssystem bör allmänt uttryckt vara att ge de myndigheter och andra organ som har eller kommer att få ansvar för miljöutveck- ling och därmed sammanhängande frågor ett effektivt instrument för insamling, registre- ring och bearbetning av data. Ett dylikt informationssystem bör tillgodose användar- nas behov av faktisk information om miljön och om de förändringar som sker i miljön. Detta framhåller utredningen i sin hemstäl- lan till Kungl. Maj:t om bistånd med data- teknisk expertis från statskontoret.

Arbetet rörande förstudien av ett miljö- vårdens informationssystem inleddes med en grov inventering av informationsbehov och befintlig datainsamling för respektive om- råde. Dessa inventeringar utfördes av MKU: s sekretariat med hjälp av personal från stats- kontoret. Därefter vidtog en mer ingående systemorienterad intressentanalys där kraven på information ur ett datorbaserat miljövår- dens informationssystem preliminärt precise- rades och värderades med utgångspunkt från intressenternas verksamhet, existerande in- formationsflödens omfattning m. 111. Med utgångspunkt från denna analys utarbetades förslag till principlösning som visar hur datorbaserad informationsbehandling för en vid användarkrcts på miljövårdsområdet kan lösas. Samtidigt utarbetades tre system- skisser för att åskådliggöra hur uppbyggna- den av vissa avgränsade delar av informa- tionssystemet kan anordnas. Inom ramen för arbetet har också utarbetats förslag till plan för fortsatt utrednings- och systemarbete för att möjliggöra ett genomförande av före- slagen datorbaserad informationsbehandling på miljövårdsområdet. Resultatet av förstu- dien redovisas i denna rapport.

2.3.2. Inventering av pågående och planerad databehandling av intresse från miljösynpunkt

Miljökontrollutredningen konstaterade i sin hemställan till Kungl. Maj: t om bistånd från statskontoret att en inventering av pågående och planerad databehandling av intresse från miljösynpunkt vore värdefull. En dylik in- ventering borde omfatta bl.a. kartläggning av vilken information som i dag insamlas, vilka bearbetningar som görs etc. Invente- ringen skulle enligt utredningen vara av värde inför uppbyggnaden av ett framtida miljövår- dens informationssystem, minska riskerna för dubbelarbete och lägga grunden till en samordning av informationsbehandlingen.

En sådan inventering av den maskinella databehandling som förekommer inom mil- jövårdsområdet har genomförts i enkätform. Den har i första hand begränsats till data som mera regelbundet insamlas och behand- las i större ADB-system. Smärre och mera tillfälliga undersökningar av ren forsknings- karaktär har beaktats endast då de ansetts vara av speciellt intresse. Resultaten av inventeringen redovisas i kapitel 4 i denna rapport.

2.3.3. Dokumentationssystem för miljödata

Ett dokumentationssystem för att följa forskning och utveckling på miljövårdsområ- det skulle enligt MKU: s uppfattning kunna bli till stor nytta i det framtida miljövårdsar- betet.

För närvarande finns i Sverige datorbase- rade dokumentationssystem i drift bl. a. vid Karolinska Institutet och vid Kungl. Teknis- ka Högskolan. Ett dokumentationssystem för miljödata skulle troligen relativt enkelt kunna etableras genom samarbete med nå- gon eller några av dessa institutioner enligt utredningens uppfattning.

För att få en uppfattning om dokumenta- tionsproblematiken på miljövårdsområdet genomfördes under våren 1971 en serie intervjuer med företrädare för myndigheter och institutioner på miljövårdsområdet i syfte att undersöka förekomsten av projekt-

kataloger över forskning på miljövårdsområ- det samt att få belyst hur stort intresset var för en samlad redovisning över pågående och avslutade forskningsprojekt.

Förslag i dokumentationsfrågor redovisas i samband med övriga förslag i denna rapport rörande uppbyggnad av informationsservice på miljövårdsområdet.

3. Miljöproblem och miljökontroll

3.1 Människan — miljön

All mänsklig aktivitet innebär att miljön omkring människan påverkas i större eller mindre utsträckning. Människan påverkas också av miljön, såväl av den ursprungliga s.k. naturliga miljön som av den mer eller mindre artificiella miljö vilken hon själv skapar.

Pågående urbaniserings- och industrialise- ringsprocess samt befolkningstillväxten och den höjda levnadsstandarden har bidragit till att miljöfrågorna under senare tid blivit allt mer uppmärksammade.

Människan har för sin existens alltid varit hänvisad till att utnyttja naturresurserna för föda, kläder, husrum, värme osv. Denna exploatering av naturresurserna försiggår i allt snabbare takt, även när det gäller icke förnyelsebara naturtillgångar. Häri kan inräknas odlingsbar jord, ett rikt och varierat djurliv, dricksvattentillgångar och annat, som vid en minskning eller förstöring inte alls eller endast långsamt och kanske först i förening med stora kostnader kan återställas.

Materia och energi förstörs i och för sig inte men kan spridas ut i miljön. Utöver resursförstöring tillkommer här således föro- reningsproblem som kan vara dels mera lokala, dels beröra större områden eller kanske t. o. m. vara globala.

De flesta kemiska substanser som vi be- nämner föroreningar har som sådana en

ganska kort livslängd innan de, oftast via en rad nedbrytningssteg och under inverkan t. ex. av ljus, vatten och mikroorganismer, omvandlas till stabilare slutprodukter såsom koldioxid, vatten, koksalt m.m. vilka inte längre är att uppfatta som föroreningar. Denna materia kan så småningom eventuellt komma in igen i ett biologiskt kretslopp där de olika grundämnena ingår som byggstenari mera komplicerade föreningar. I den mån dessa föreningar eller deras nedbrytnings- produkter är giftiga eller eljest skadliga kan de ändå hinna skada människor, djur eller miljön i övrigt beroende på expositionsför- hållandena. Andra föroreningar har slutsteg som alltfort utgör miljöföroreningar, t. ex. kvicksilverföreningar. Några har allmänt sett stor stabilitet såsom de 5. k. polyklorerade bifenylerna (PCB) och ökar undan för undan när tillförseln sker snabbare än nedbrytning- en. På så sätt kan skadliga eller eljest icke önskvärda mängder av olika föroreningar anrikas i luft, vatten eller mark. Speciellt allvarligt har sådana stabila föroreningar be— dömts, som kan ansamlas och lagras i levan- de material och som därigenom vandrar i näringskedjoma, ofta i ökande koncentra- tion ju högre upp i kedjan man kommer. Föroreningar kan systematiseras efter olika principer. Förutom efter sina egenska- per kan de sålunda klassificeras med hänsyn till det medium i vilket de primärt uppträ- der, nämligen luft, vatten eller mark. Man

kan också studera hur de sprids. Här finns ett varierat mönster. Föroreningar till luften kommer bl. a. från fabriksskorstenama och från den rörliga trafiken. Med eller utan omvandling återförs dessa ämnen i regel så småningom till vatten eller mark. Här förelig- ger vidare utsläpp av förorenat processvatten och annat avloppsvatten till sjöar och vatten— drag. Deponering av fast avfall på soptippar kan medföra lokal förorening som i sämsta fall sprids vidare med grund- och regnvatten. Föroreningar kan tänkas spridas genom slam- avskiljningen i reningsverk, speciellt om slammet sedan läggs ut på åkrarna. Vissa ämnen sprids också avsiktligt ut i naturen främst i form av gödsel- och bekämpnings- medel.

För att få en uppfattning om resursan- vändningen och om föroreningarnas art och mängd är man bl. a. hänvisad till att studera varucirkulationen. Basen för det moderna samhällets funktioner är i dag till stor del produktion, distribution och konsumtion av varor. Den totala naturresursanvändningen kan i regel beräknas vid produktionsnivån. Hur stor del härav som utgörs av icke förnyelsebara naturtillgångar kan kanske inte alltid bedömas förrän den producerade va- rans kretslopp är avslutat. Under själva pro— duktionen kan föroreningar uppkomma ge- nom utsläpp såväl av utgångsmaterialen (rå- varorna) som eventuella mellanprodukter i processen. Även spill av råvaror och färdig vara kan tänkas förekomma. Under distribu- tionen är spill och läckage möjliga, i regel dock i liten mängd. Konsumtionen innebär en avsiktlig utspridning av varan, där det dröjer längre eller kortare tid innan dess innehållsämnen når miljön — såvida de ej dessförinnan nedbrutits till "icke förorening- ar”. Ej konsumerade delar av varan blir avfall. Härifrån tillförs miljön antingen varor- nas ursprungliga innehållsämnen eller, be- roende på avfallshanteringen, nybildade äm- nen, främst efter förbränning — såvida åter- användning inte sker. I figur 321 visas en översiktlig skiss över detta samspel mellan mänskliga aktiviteter och miljön.

3.2. Miljöproblem

I det följande behandlas översiktligt några olika problem inom miljövårdsområdet. Ke- miska ämnens och varors vandringi olika led diskuteras. Därefter följer en kortfattad re- dogörelse för problematiken avseende föroreningar i luft, vatten och mark.

Med hänsyn till hälso- och miljörisker skulle förekomst av ett kemiskt ämne från observationssynpunkt kunna grovt anges en- ligt följande

a) som ursprungig beståndsdel i naturen t. ex. natriumklorid (salt) i havsvatten, arse- nikförening i mineral,

b) som framställd mellanprodukt, bipro- dukt eller slutprodukt i en arbetsprocess eller liknande utan att ämnet föreligger som eller utgör en hanterbar vara,

c) som vara eller beståndsdel 1 vara, vilken kan lagras, hanteras, överlåtas och användas antingen för framställning av en mer komplicerad vara eller för visst konsumtions- ändamål,

d) som beståndsdel i miljön antingen ef- ter steget b) respektive stegen b) + 0) eller efter att ha uppkommit direkt i miljön t. ex. som resultat av nedbrytning av en annan (avfalls)produkt .

Man kan vidare tänka sig att flera krets- lopp efter varandra ibland äger rum. Så skulle t.ex. en viss bestämd massa av en stabil bekämpningsmedelssubstans efter steg b) + c) kunna ånyo tänkas komma in som (oavsiktlig) beståndsdel i en vara exempelvis i ett livsmedel efter det att ämnet via mark, vatten eller luft först blivit upptaget och lagrat i gröda, boskap eller dylikt. Här finns alltså ett mindre kretslopp inbyggt med levande organismer som minst ett av mellan- leden. Förutom varugruppen livsmedel är så också fallet med alla fodermedel och många läkemedel. Det kan betyda att vissa,i krop- pen ej förändrade ämnen sprids med främst exkrementer till miljön. I övrigt härrör den ojämförligt största delen av de kemiska föroreningarna från industriell verksamhet och varuhantering.

Varje enskild människa utsätts beroende

Avfallshantering _

* Avfall : Bekämpnings- = medel, göd- = Konsumtion — selmedel mm Distribution = ll Produktion Åter- användning LUft, vatten och mark

Naturtillgånmr

Fig. 3:1 Samspelet mänskliga aktiviteter—miljön.

på sina levnadsvanor för en viss exponering av olika ämnen, dels via den mat och dryck hon intar, dels via de kemiska preparat och läkemedel hon använder, dels via den luft hon inandas. Den exponering av olika ämnen som en människa utsätts för genom sitt normala leverne kan sedan öka om hon exponeras för hälso- och miljöfarliga ämnen som hanteras i den arbetsmiljö, där hon vistas.

Risken vid en exponering kan emellertid inte uteslutande sättas i relation till ett visst ämne. Olika miljöfaktorer kan samverka. Detta gäller också varorna. Effekten av två beståndsdelar är inte alltid lika med summan av båda utan kan vara större eller mindre eller kanske helt annorlunda än den effekt något av ämnena ger var för sig. Också de praktiska riskerna för en exponering och

därmed för en eventuell skada skiljer sig mellan olika varor med samma ämne dels p.g.a. olika koncentration av ämnet men även p. g. a. exempelvis varornas konsistens, användning m. m. Man måste ofta söka följa såväl det enskilda ämnet som de bestämda varornas vandring i skilda led.

Vad gäller risken för skada förmodas det att den övervägande delen av de kemiska ämnen som får praktisk kommersiell använd- ning i varor är relativt harmlösa. Svårigheten är att finna vilka som är farliga och att göra detta i tid. Hjälpmedel härvidlag kan vara en registrering av olika varor och en mer eller mindre långtgående uppföljning av deras hantering. Man får då räkna med att ett sådant register kommer att omfatta uppgif- ter åven om varor som inte är hälso- och miljöfarliga samtidigt som registret ger för-

bättrade möjligheter till kontroll av_de varor som verkligen är farliga.

Människan exponeras emellertid också för olika skadliga ämnen som uppträder som luftföroreningar eller vattenföroreningar i den yttre miljön. Luftföroreningar uppkom- mer huvudsakligen vid vissa slag av in- dustriell verksamhet och vid energiutvinning ur fossila bränslen. De tre mest betydande typerna av föroreningskällor är därför in- dustrier, anläggningar för värme- och kraft- alstring samt motorfordon. Härutöver orsa- kas emellertid luftföroreningar av bl. a. an- läggningar för förbränning av sopor och annat avfall.

De luftföroreningar som uppkommer till följd av utsläpp från industrier är av mycket skiftande slag. Med hänsyn till verkningarna kan man göra en uppdelning i partikulära föroreningar (stoft), frätande och giftiga gaser samt illaluktande ämnen. Stoftspridan- de anläggningar återfinns inom i första hand cement- och stenindustrin samt inom den metallurgiska industrin medan utsläpp av frätande och giftiga gaser framför allt är ett problem för den kemiska industrin. Om- fattande svaveldioxidemissioner förekommer från industrier med stor förbrukning av eldningsolja liksom från cellulosafabriker. Utsläpp av illaluktande ämnen slutligen sker från bl.a. livsmedels- och sulfatcellulosain- dustrier.

Luftföroreningama sprids från källan med hjälp av vinden som också i regel effektivt späder ut rökgaserna. Under vissa väderleks- förhållanden är emellertid denna atmosfä- rens lokala utspädnings- och ventilationsför- måga starkt nedsatt.

I naturen frnns inget vatten som är helt fritt från andra ämnen, organiska eller oorga- niska. Redan nederbörden innehåller i bety- dande utsträckning olika kemiska ämnen. Dessa har havet, marken och emissioner till lufthavet som källor. De regionala varia- tioner i vattnets halt av olika ämnen som förekommer orsakas bl. a. av klimatologiska, nederbördskemiska, geologiska, hydrologiska och topografiska faktorer. Ämnenas säsong- variationer bestäms huvudsakligen av hydro-

logiska och biologiska faktorer.

Förändringar i den naturliga vattenkvalite- ten kan ofta knytas till någon form av mänsng aktivitet, som kan åstadkomma mer eller mindre permanenta förändringar. I första hand påverkas vattnet genom direkta föroreningsutsläpp från industriell verksam- het etc. men även genom ingrepp i den naturliga vattenbalansen genom utdikning, uppodling, kalhuggning m. m. Förändringari vattenkvaliteten åstadkommas inte enbart genom aktiviteter inom landets gränser utan även genom aktiviteter utanför landets grän- ser. Exempel på det senare är den luftburna förorening, som påverkar våra vattens sur- hetsgrad.

De störningari vattenmiljön som uppkom- mer genom olika typer av mänsklig påverkan kan grovt delas in i hydrologisk — fysikaliska störningar och kemisk — biologiska stör- ningar.

Hydrologisk — fysikaliska störningar upp- kommer främst vid regleringar och kraft- verksutbyggnader, liksom vid utsläpp av kyl- vatten från värmekraftverk. Reglering av ett vattenområde innebär oftast en utjämning av vattenföringen och förskjutningar i vatten- föringens naturliga variation. Detta påverkar såväl vattnets temperaturförhållanden som de i vattenområdet levande organismerna. En vattenreglering av det slag som vi har i de norrländska älvarna påverkar också vatten- dragets transportkapacitet av partiklar. Ut- släpp av varmvatten åstadkommer tempera- turförhöjningar som påverkar såväl recipien— tens fysikaliska egenskaper (bl.a. syreför- hållanden) som i recipienten förekommande biologiska och kemiska processer.

De kemisk-biologiska störningarna i vattenmiljön uppkommer främst genom ut- släpp av organiska ämnen, tungmetaller, växtnäringsämnen, olja och sjukdomsalstra- re.

Föroreningarnas spridning i vatten styrs av ett antal faktorer, som varierar med avstån- det från utsläppspunkten. Närmast utsläpps- platsen sker en primär blandning och inlag- ring på nivåer, där avloppsvattnet täthets- mässigt hör hemma. Tungt avloppsvatten

sjunker och lätt avloppsvatten stiger. Inlag- ring sker ofta i språngskiktet om sådant finns. På längre avstånd från utsläppet blir spridningsbilden mer oregelbunden. Ström- mar medverkar till undantransport av det uppblandade avloppsvattnet. Hur stor sprid- ning som åstadkommes beror av vattenrörel— ser, strömmar och omblandning i det mot- tagande vattnet (recipienten).

Även marken har en väsentlig funktion som mottagare av de föroreningar mänsng aktivitet medför. Exempel på föroreningar som tillförs marken är pesticidrester och tungmetaller, radioaktivt nedfall samt svavel- syra. Markens förmåga att mottaga och oskadliggöra föroreningar av olika slag är stor. Det beror bl. a. på att markpartiklarnas vittring ständigt tillför jorden kemiskt aktiva ämnen vilka verkar som en buffert mot föroreningarna genom att binda och låsa dem för längre eller kortare tid. Speciellt viktig är den livliga mikrobiella aktiviteten i marken för möjligheterna att sönderdela och oskad- liggöra föroreningar av organisk-kemisk na- tur.

3.3. Miljökantroll

Inom den offentliga sektorn har ansvaret för kontroll av miljön och dess utveckling förde- lats på flera olika organ. På det centrala planet handläggs ärenden angående skydd för miljön f. 11. hos koncessionsnämnden för miljöskydd, statens naturvårdsverk, gift- nämnden samt vissa andra ämbetsverk. På det regionala planet svarar länsstyrelsen för miljöskyddsfrågorna och på kommunal nivå har bl. a. hälsovårdsnämnden och byggnads- nämnden ansvaret.

Kontrollen av miljön regleras genom lagstiftning. Utöver den på lag grundade tillsyns- och kontrollverksamheten förekom- mer relativt omfattande forsknings- och un- dersökningsverksamhet som ett led i den miljökontrollerande verksamheten.

Lagstiftningen för kontroll av varor om- fattar bl.a. förordningen (1962:702) om gifter och andra hälsofarliga varor (giftför- ordningen). Bestämmelserna i denna förord-

ning avser skydd för människans hälsa och reglerar ej direkt miljön i övrigt. Bekämp- ningsmedelsförordningen (1962: 703) regle- rar kontrollen av en speciell grupp av varor som till övervägande delen är hälso- och miljöfarliga, nämligen bekämpningsmedlen. Tillämpningsområdet för förordningen är ämnen och beredningar som är avsedda att användas till skydd mot egendomsskada, sanitär olägenhet eller dylikt, förorsakad av växter, djur, bakterier eller virus.

MKU har i maj 1972 lagt fram förslag till lag om hälso- och miljöfarliga varor (SOU 1972: 31). Den föreslagna lagen är tillämplig på ämnen och beredningar som med hänsyn till egenskaper och hantering kan befaras medföra förgiftning eller annan skada hos människor eller skadlig verkan i miljön. Lagen omfattar sålunda i första hand samma typ av varor som giftförordningen. Tillämp- ningsområdet kommer emellertid att om- fatta inte blott hälsoeffekter för människan såsom enligt giftförordningen utan även en kemisk varas verkan i omgivningen, miljön. Därjämte föreslås Kungl. Maj:t få fullmakt att tillämpa den föreslagna lagens bestäm- melser även på andra varor än de kemiska, om det är av särskild betydelse från hälso- eller miljöskyddssynpunkt.

Livsmedelslagen(1971: 511) syftar bl. a. till att skydda konsumenterna mot skadliga eller på annat sätt från hälsosynpunkt otjän- liga livsmedel medan läkemedelsförord- ningen (1962: 701) har till uppgift att garan- tera att de varor som används som läkemedel är av fullgod beskaffenhet för uppgivet ändamål. Dessa bestämmelser medtas i sam- manhanget, då de reglerar varor av intresse från en bredare hälso- och miljöskyddssyn- punkt. Även den speciella arbetarskyddslag- stiftningen bör omnämnas här. Den är f.n. föremål för särskild utredning.

Lagstiftningen för kontroll av den yttre miljön omfattar bl.a. miljöskyddslagen (1969: 387) som intar en central ställning på detta område. Denna lag är en samlad lagstiftning till skydd mot s.k. miljöfarlig verksamhet, varmed bl.a. avses användning av mark, byggnad eller anläggning på sätt

som kan medföra störning för omgivningen genom luft- och vattenförorening, buller, skakning, ljus eller annat sådant, om stör- ningen ej är tillfällig. I den till miljöskydds- lagen hörande miljöskyddskungörelsen (1969: 388) regleras prövnings- och anmäl- ningsförfarandet när det gäller miljöfarlig verksamhet.

I hälsovårdsstadgan (1958: 663) finns be- stämmelser om att vatten som tillhandahålls genom anläggning för vattenförsörjning och som avses användas till dryck, matlag- ning m.m. skall undersökas fysikaliskt — kemiskt samt biologiskt. Finns det anord- ning för rening av vattnet skall undersök- ningen avse såväl det renade vattnet som råvattnet.

Lagstiftningen på renhållningsområdet ut- görs, förutom av hälsovårdsstadgan, av kommunala renhållningslagen (1970: 892) och normalhälsovårdsordningen (1971: 761).

Atomenergilagen (1956z306) föreskriver koncessionsplikt för den som vill förvärva, inneha, överlåta, bearbeta eller på annat sätt ta befattning med uran, plutonium eller annat ämne som används som atombränsle i atomreaktor eller förening vari sådant ämne ingår medan strålskyddslagen(1958: 110), som syftar till att ge skydd mot immission genom joniserande strålning, föreskriver till- stånd för bedrivande av radiologiskt arbete.

Naturvårdslagen (l964:822) och natur- vårdskungörelsen (1964: 825) intar en cen- tral ställning vad gäller den skyddande och vårdande aspekten på naturresurserna. Även vattenlagen (1918: 523) är av stor betydelse när det gäller skyddet för våra naturresurser då den omfattar regler för markägarens rätt att råda över det vatten som finns på hans grund.

För att styra och kontrollera miljön ford- ras omfattande kunskaper om de grund- läggande sambanden i naturen. Sådana kun- skaper erhålls bl.a. genom den forsknings— och undersökningsverksamhet som bedrivs på miljövårdsområdet. Nuvarande forsk- ning- och undersökningsprojekt varierar till omfattning, inriktning och syfte. Dels finns permanenta undersökningar i syfte att fast-

ställa långsiktiga utvecklingstendenser, dels bedrivs specialstudier som syftar till att belysa ett speciellt problem eller förhållande.

Bland de projekt som syftar till att fast- ställa långsiktiga utvecklingstendenser kan nämnas de ekologiska projekten rörande Östersjön som ekosystem, barrskogslandska- pets ekologi och kustvattenundersökningar- na. Vidare kan nämnas de studier av luftens och nederbördens kemiska sammansättning som bedrivs i regi av Internationella Me- teorologiska Institutet (IMI) och de fysikalis- ka och kemiska undersökningar som Natur- vårdsverkets Limnologiska Undersökning (NLU) bedriver inom yt- och markvattenke- miska nätet (YM-nätet), vid vissa stationer inom den Internationella Hydrologiska De- kaden (IHD) samt i landets fyra största sjöar. Vid Sveriges Meteorologiska och Hydrologis— ka Institut (SMHI) insamlas kontinuerligt en stor mängd meteorologiska, hydrologiska och hydrografiska data medan fiskeristyrel- sen regelbundet utför fysikalisk-kemiska ob- servationer på ett 50-tal mätpunkter i de Sverige omgivande haven. Projekten presen— teras utförligare i följande kapitel.

Vidare kan nämnas att forsknings- nämnden vid statens naturvårdsverk stöder ett större antal forskningsprojekt inom mil- jövårdsområdet. Bl.a. omfattar dessa forsk— ning beträffande den mänskliga organismens reaktioner för störningar i dess miljö, meto- dik för motverkande av miljöförorening, mätning av de kemiska och biologiska för- ändringarna till följd av olika miljöstörande ingrepp i naturen, dokumentation av nu- varande naturförhållanden, studier av vilt- produktionsbiologiska problem i våra kultur- skogar samt avloppsrenings- och slamfrågor.

4. Vissa befintliga och planerade ADB-tillämpningar

med anknytning till miljövårdsområdet

.4.1 Inledning

Den inventering som ligger till grund för föreliggande redovisning av befintliga och planerade ADB-tillämpningar har i första hand avsett system som behandlar data med direkt miljövårdsanknytning. Inventeringen har emellertid även utsträckts till att omfatta viss databehandling som sker av information av mer perifert intresse för miljövårdsarbe- tet.

Vad avser svenska förhållanden har inven- teringen huvudsakligen genomförts genom en enkät till myndigheter och institutioner som vid den aktuella tidpunkten hade eller kunde förväntas planera databehandling av ovan beskriven art. Denna enkät utsändes och behandlades under första halvåret 1971. En viss uppdatering och komplettering av materialet har därefter gjorts under början av 1972.

I det följande redogörs först för vissa svenska ADB-tillämpningar med anknytning till miljövårdsområdet och därefter för några utländska system inom området.

4.2. Svenska ADB-tillämpningar med anknytning till miljövårdsområdet

] det följande beskrivs kortfattat ADB- tillämpningar av miljövårdskaraktär i huvud- sak inom den offentliga sektorn.

Först behandlas tillämpningar med an—

knytning till den yttre miljön och därefter tillämpningar med information rörande häl- so- och miljöfarliga varor och ämnen m. m. Tillämpningar för statistikproduktion och datorbaserade dokumentationstjänster be- handlas därefter i särskilda avsnitt. Under varje rubrik presenteras respektive systern vid ett organ i ett sammanhang. De olika organen är redovisade i bokstavsordning.

4.2.1. ADB-tillämpningar med anknytning till den yttre miljön m. m.

Centralnämnden för fastighetsdata (CFD)

I 1968 års statsverksproposition framlades förslag till vissa riktlinjer för en reform av fastighetsregistreringen som riksdagen seder- mera godtog. Beslutet innebär bl.a. att ett nytt för land och stad enhetligt fastighets- register skall läggas upp, att ett enhetligt beteckningssystem skall införas, att fastig- heternas läge skall anges med koordinater, att ADB-teknik skall användas samt att registret skall förläggas till en central data- maskin.

För ändamålet inrättades en särskild nämnd, centralnämnden för fastighetsdata (CFD).

På grundval av resultaten av en försöks- verksamhet som bedrivits i Uppsala län under 1971 har CFD:s arbetsuppgifter före- slagits omfatta utveckling av en databank för

såväl fastighetsregister som inskrivningsre- gister. Förslaget har framlagts i 1971 års statsverksproposition och bifallits av riks-

dagen. 1976-07-01 avses en fjärdedel av landets fastigheter vara registrerade och 1979 samtliga.

CFD omorganiserades 1971-07-01 och har enligt sin instruktion (1971: 491) nu bl. a. att förbereda uppbyggnad av centrala fastig— hets- och inskrivningsregister baserade på ADB-teknik

att utarbeta system och metoder för regist- rens aktualisering och utnyttjande för de ändamål som motsvarande register nu har att tillgodose att driva försöksverksamhet

att utföra koordinatregistrering av fastig- heterna

att utreda möjligheterna att komplettera fas- tighets- och inskrivningsregistren. CFD skall således utveckla och bygga upp en fastighetsdatabas. Den bedrivna verk- samheten omfattar eller berör skilda typer av funktioner, på såväl central, regional som lokal nivå. Databassystemet skall kunna in- tegreras med ett flertal andra informations- system och skall vara utbyggbart. Detta ställer synnerligen stora krav på den tekniska utformningen av databasen, vars innehåll t. ex. skall vara åtkomligt för samtliga legali- serade utnyttjare. Åtkomstmöjligheten mås- te vara synnerligen flexibel bl.a. för att möjliggöra integration i skilda informations— system, vilket medför att samma registerin- formation måste kunna sökas på ett flertal sökbegrepp.

I första hand registreras data om fastighe- ter och till fastigheterna knutna objekt, vidare data om begränsningar i markägarens förfoganderätt (t. ex. byggnadsreglerande planer och naturvårdsföreskrifter), uppgifter om markens användning samt koordinater och taxeringsvärden.

Uppgifter om markbeskaffenhet saknas. Den av CFD tillämpade fastighetsbeteck- ningen skall utgöra integrationsnyckel vid sammanställningar med data ur andra infor— mationssystem. Inom varje kommun består fastighetsbeteckningen av ett alfanumeriskt

"Djurskydd

begrepp (t. ex. Berga 2: 5), och i anslutning till detta i förekommande fall byggnadsnum- mer. Av stor betydelse i sammanhanget blir även geodetiska koordinater, personnummer, företagsnummer och andra registernummer för juridiska personer. Kvarter och tomt samt plan- och bestämmelseidentitet är av- sedda att kunna utnyttjas som identifika- tionsbegrepp. Fastigheter, byggnader, forn- lämningar m. m. koordinatregistreras i rikets system eller i lokala system med möjlighet till transformation till rikssystemet.

Till fastighetsdatabasen skall liksom till nuvarande register höra ett registerkartverk. Förslag till utformning har framlagts av CFD våren 1971. Som officiell karta föreslås fyra versioner: fastighets-, plan-, bestämmelse- och indelningskarta. Kartan baseras på eko- nomiska kartans bladindelning och skala 1: 10 000.

Av speciellt intresse i detta sammanhang är en utredning angående komplettering av registerinnehållet med uppgifter av intresse från miljövårdssynpunkt, vilken bedrivs i samarbete med bl. a. statens naturvårdsverk. Denna utredning har preliminärt givit vid handel att bl.a. följande naturvårdsdata skall registreras dels i fastighetsdatabanken, dels i en särskild plandatabank.

Nationalpark

Naturminnesmärke Naturminne (Naturvårdslagen) Naturreservat (Naturvårdslagen) Stängselgenombrott (Naturvårdslagen) Landskapsbildsskydd 195 Naturvårdslagen Kungl. Maj: ts Kungörelse 1965: 57

Naturskydd 86 & Byggnadslagen Naturskydd 122 & Byggnadslagen Jaktvårdsområde

Fiskevårdsområde

I direkt anslutning till ovanstående beslut, förordnanden m. m. kan förekomma anteck- ningar angående tillstånd, avslag och ersätt- ning. Frågan om huruvida någon form av registrering skall äga rum med anledning av beslut enligt miljöskyddslagen är föremål för särskild utredning.

Ekologikommittén vid statens naturveten- skaplz'ga forskningsråd (NFR)

Utvecklingen inom den tillämpade matemati- ken och datortekniken under senare år har medfört att det i dag finns goda metoder att studera komplexa system. Detta sker bl.a. inom ämnet reglerteknik eller systemteknik. Denna teknik har nu börjat tillämpas på ekologiska system, främst i USA. För ekolo— gin innebär tillgången till detta arbetsinstru- ment vissa framsteg genom att i dator en tänkt miljösituation simuleras och effekten av ett visst handlande eller markutnyttjande därmed kan förutsägas. Resultatet är beroen- de på noggrannheten och fullständigheten i de grunddata som insamlats.

NFR har givit sin ekologikommitté i uppdrag att initiera och planera integrerad ekologisk grundforskning inom ramen för s.k. storprojekt. Ett projekt med syfte att genomföra integrerad forskning rörande energiflöde och materialtransport i Öster- sjöns ekosystem har redan startats, nämligen det s.k. Östersjöprojektet. NFR:s ekologi- kommitté stöder även planeringen av ett projekt för terrester ekosystemanalys, be- nämnt ”Barrskogslandskapets ekologi”.

Målsättningen för Östersjöprojektet är att klargöra orsakssambanden mellan de yttre faktorer och de strukturella enheter inom Östersjön vars förändringar är av väsentligt intresse för människan. Forskningen skall koncentreras kring uppbyggandet av model- ler av Östersjöns ekosystem med ett sådant informationsinnehåll att prognoser för den framtida utvecklingen av dessa kan utföras med hjälp av simuleringsteknik. Av största intresse är att fastställa hur den mänskliga påverkan förändrar materialtransport och energiflöden inom systemet i relation till de ”naturliga” variationerna.

Forskningen är förlagd till Stockholms universitets station för östersjöforskning, Askölaboratoriet. Denna institution erhöll 1970 även ett större engångsanslag av natur- vårdsverket för en satsning på ett studium av kustvattnen och delar av utsjön från ekolo- gisk synpunkt. Datateknik användes för re-

gistrering och bearbetning av undersöknings- data.

Målsättningen för projektet ”Barrskogs- landskapets ekologi" är att undersöka ett landekosystems funktion varigenom det skall bli möjligt att förutsäga effekten av föränd- ringar i olika miljöfaktorer.

Ekosystemets funktion och reglering skall studeras med hänsyn till variationen inom en produktionsprofil i nordsydlig riktning.

I profilen avses ingå ett huvudundersök- ningsområde, vilket kompletteras med processområden på vilka metodutveckling och studier av de olika processerna primär- produktion, konsumtion och nedbrytning kan ske liksom studier av abiotiska faktorer.

F iskerz'sty relsen

Fiskeristyrelsen är central förvaltningsmyn— dighet för ärenden angående fiske och fiskeri- näringen. Styrelsen utför olika undersök- ningar inom området samt har överinseende över laboratorier, stationer m. m.

Data från undersökningsfartyg publiceras först som ett meddelande från havsfiskelabo- ratoriet. Uppställningen i dessa meddelanden är sådan att transformering till hålkort lätt kan ske, en procedur som utförs vid inter- nationella havsforskningsrådet i Köpenhamn (ICES).

Alla hydrografiska data samt i begränsad omfattning fiskeribiologiska data lagras i maskinläsbar form och blir föremål för ADB.

Institutet för vatten- och luftvårdsforskm'ng (IVL)

Vid institutet pågår sedan början av 1971 ett projekt för utveckling av ett ADB-system för registrering och bearbetning av data inom vattenvärden. Arbetet har hitintills främst varit inriktat på att utnyttja den typ av data som utgörs av analysdata från fysikalisk- kemiska vattenundersökningar utförda av Industrins Vatten- och Luftvård AB på uppdrag av företag, organisationer eller kom- muner. Uppdragsgivarna kan t. ex. ivatten— dom eller i av koncessionsnämnden fastställt

kontrollprogram vara ålagda att genomföra mätningar i sina respektive recipienter. Re- sultatet från undersökningarna skall sedan ligga till grund för förnyad tillståndsgivning eller krav på ytterligare föroreningsbe- gränsande åtgärder. Mångåriga serier av ana- lysdata, framtagna på ett relativt enhetligt sätt är kännetecknande för detta material. Även äldre material (fr. o. m. 1960) registre- ras bl. a. som underlag för trendberäkningar och tidsserieanalyser.

De variabler som registreras är följande: 1) Allmänt ursprung (t.ex. recipientdata,

marina data) 2) Kategori av data (t.ex. vattenkemiska,

hydrologiska) 3) Typ av påverkan på ursprungsområdet

(t. ex. industriell, kommunal) 4) Undersökningens beställare 5) Intern beteckning av geografiskt område 6) Intern stationsbeteckning 7) Vattendjup där provet uttagits 8—10) Datum för provtagningen (år-mån- dag) 1 1)-Intern årstidsbeteckning 12) Intern beteckning för djupaste prov-

punkten på respektive stationer

Inom projektet har hittills endast vatten- kemiska data registrerats och bearbetats. Planer finns dock på att utvidga systemet till att omfatta även andra typer av data såsom uppgifter om emittenter, t. ex. läge och utsläppsförhållanden. Vidare planeras re- gistreringar av hydrologiska, meteorologiska, sedimentologiska och biologiska data.

Internationella hydrologiska dekaden (IHD)

' I detta sammanhang avses närmast IHD:s verksamhet ur svensk synvinkel.

IHD tillämpar ADB i stor utsträckning. Verksamheten är nära samordnad via en ADB-grupp som verkställer databearbet- ningen för ett flertal större forskningspro- jekt. Detta arbete sker i samarbete med tekniska högskolan i Stockholm (KTH). Inom IHD utvecklas vidare matematiska modeller för simulering i dator. Modellerna avser bl. a. avrinningsbildning i dränerings-

områden samt strömningsrörelse och sprid- ningsförlopp i sjöar. Ekonomiskt stöds IHD framförallt av statens naturvetenskapliga forskningsråd.

Internationella meteorologiska institutet

Internationella meteorologiska institutet har utvecklat ett datasystem för behandling av data från det s.k. nederbördskemiska nä- tet. Analysdata erhålls dels från den egna verksamheten dels genom inrapportering från övriga analyscentraler inom det s.k. atmosfärkemiska stationsnätet. Utöver detta införlivas vissa andra analyser av nederbörd och luft från t. ex. de östeuropeiska staterna i systemet. Rutinmässigt görs en utskrift av data som distribueras till avnämarna, bl. a. statens naturvårdsverk. En rad bearbetningar görs varav en typ belyser nederbördens pågående försurning. Data arkiveras fort- löpande.

Lan tbrukshögskolan

Vid lantbrukshögskolan finns en ADB-rutin för bearbetning av resultat från ca 5 000 jordbruksförsök per år. Data lagras ca tio år. Av speciellt intresse är de ogräsförsök som utförs i samband med utprovning av vissa preparat.

Lax forskningsinsti tu tet

Vid laxforskningsinstitutets laxmärknings- experiment har under de senaste 15 åren ca 1 200 000 fiskar märkts. Av dessa har 150000 individer rapporterats återfunna. För att hantera denna datamängd har det varit nödvändigt att tillskapa ett datasystem vilket fortlöpande utvecklas.

Länsstyrelserna

En viss databehandling av miljövårdsinforma- tion förekommer vid några länsstyrelser. Som exempel kan nämnas länsstyrelsen i Kronobergs län vilken har genomfört en inventering av sjöarna i länet. Materialet har

lagrats i maskinläsbar form och vissa bearbet- ningar planeras. Viss annan databehandling med anknytning till miljövårdsområdet pla- neras även.

Naturvårdsverket: limnologiska undersök- ning (NL U)

NLU bedriver fysikaliska, kemiska och biolo- giska undersökningar i Mälaren, Hjälmaren, Vättern och Vänern. Undersökningarna av Mälaren och Hjälmaren, som även inkluderar sjöarnas nederbördsområden, har pågått sedan juli 1964. Vätternundersökningarna påbörjades 1966, medan undersökningarna i Vänern fortfarande har karaktären av förbe- redande orienteringar.

Inom den fysikalisk-kemiska sektionen bedrivs dessutom kemiska undersökningar i ett stort antal andra svenska flodområden. Årligen insamlas ett stort datamaterial. En- bart de kemiska undersökningarna har under det senaste året givit upphov till ca 75 000 mätdata. För varje analyserat vattenprov anges bl. a. provplats, tidpunkt, provtag- ningsdjup, typ av mätning och mätvärden.

Provpunkterna lägesbestäms enligt ett sy- stem baserat på det 5. k. flodområdesnumret som tillämpas vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). Dessutom registreras geografiska koordinater för prov- platsen. NLU:s system bygger delvis på befintliga utländska system.

Skogshögskolan (institutionen för skogs- taxering)

Den s.k. riksskogstaxeringen ombesörjs av institutionen för skogstaxering vid skogshög- skolan. Riksskogstaxeringar har pågått sedan 1923. Från 1953 utgör taxeringen en årlig lågprocentig stickprovsundersökning av hela riket. De provytor som genomgås utgör 1/3 000 av landarealen i södra Sverige och 1/20 000 i norra Sverige. Varje år genomgås 1/10 av totala antalet trakter. Man återkom- mer därför till samma trakt efter tio år. Provytor läggs ut på all mark, men huvud- intresset är givetvis koncentrerat till skogs-

marken. Taxeringens huvudsakliga ändamål är att ge underlag för beräkning av virkesför- råd och tillväxt. Genom att ett stort antal borrkärnor tas från provträden kan även tillväxtens väderleksbetingade variation stu— deras. Under senare år har riksskogstaxe- ringen utökats med ett antal extra (eller tillfälliga) inventeringsmoment som visat sig lämpliga att anknyta till riksskogstaxeringen. Institutionen har därigenom i viss utsträck- ning fått karaktär av serviceorgan.

Statens bakteriologiska laboratorium (SBL)

Den epidemiologiska avdelningen vid statens bakteriologiska laboratorium har att bevaka det epidemiologiska läget i landet. SBL skall verka för att förebyggande insatser och bekämpningsåtgärder rörande epidemier vidtas, bl. a. genom att på så tidigt stadium som möjligt uppspåra epidemikällor.

För detta ändamål registreras centralt alla fall av vissa anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar. Antalet fall per år beräknas till ca 60 000. Vid epidemier kan dock antalet fall öka kraftigt.

Inrapporteringen till SBL sker dels på frivillig basis från humanbakteriologiska la- boratorier och virologiska laboratorier, dels från samtliga läkare på basis av bestäm- melserna i smittskyddslagen . Laboratorierna rapporterar alla positiva prov av vissa diagno- ser medan läkarna rapporterar samtliga kli- niskt diagnostiserade fall av smittsamma sjukdomar.

Vid den epidemiologiska avdelningen är verksamheten uppdelad på tre huvudområ- den: 1 ) epidemiologisk överblick 2) sammanställning och distribution av sttati- stik 3) gruppundersökningar vid epidemier.

Av dessa områden är det statistikproduk- tionen och i någon mån gruppundersök- ningen som berörs av ADB-registreringen..

Naturvårdsverket stöder via sin anslagsgiv— ning ett flertal projekt där ADB tillämpas. En stor del av dessa projekt är av forsknings- karaktär men även projekt som syftar till att stödja den handläggande verksamheten före— kommer.

I några projekt är verkets egen personal i avsevärd utsträckning engagerad i det direkta projektarbetet.

I det följande redogörs för några av de av SNV finansiellt stödda projekt vari ADB kommer till användning. Först redovisas kortfattat ADB-tillämpningar inom luft— vårds- och vattenvärdsområdena. Därefter beskrivs vissa av SNV stödda verksamheter vid bl. a. Umeå universitet och naturhistoris- ka riksmuseet.

Inom luftvårdsområdet har i samarbete med Sveriges meteorologiska och hydrologis- ka institut (SMHI) utvecklats modeller för bl.a. spridning av svaveldioxid i vissa tät- orter som bearbetas i dator. Vidare har i samarbete med länsstyrelsen i Stockholms län och berörda hälsovårdsnämnder en be- räkning av den totala oljekonsumtionen i regionen .orts. Materialet skall ge underlag för uppskattning av diffusa svavelutsläpp. Databehandling har även här skett i samarbe- te med SMHI. Vissa koloxidmätningar bl. a. i Härnösand och Norrköping har databehand- lats vid AB Atomenergi i Studsvik.

Bullersektionen vid verkets luftvårdsbyrå planerar viss databehandling av information om bullerundersökningar. Materialet skall i första hand användas för tekniska beräkning- ar men skall även kunna användas vid ären- dehandläggning på såväl riks- som lokalnivå.

Inom vattenvärdsområdet bedrivs en om- fattande undersökningsverksamhet vid natur- vårdsverkets limnologiska undersökning (NLU). Denna verksamhet har beskrivits ovan i detta kapitel. Sedan några år tillbaka pågår ett samarbetsprojekt mellan en rad institutioner och andra intressenter i ett försök att restaurera den starkt förorenade sjön Trummen i Kronobergs län. I projektet ingår omfattande forskningsinsatser av i hu-

vudsak limnologisk, zoologisk, växtekolo- gisk, mikrobiologisk och kvartärgeologisk art. Som en del av forskningen pågår ett försök att bygga matematiska modeller för de ekologiska systemen. I samband med modellbyggandet och simuleringen har data- maskin använts. De matematiska modellerna utvecklas av forskningsgruppen för plane- ringsteori, matematiska institutionen vid tek- niska högskolan i Stockholm.

Vidare pågår en förstudie för uppläggande av ett system avseende lagring och bearbet- ning av data som erhålls vid vissa undersök- ningar i vattenområden. Systemet är avsett för hantering av såväl biologiska som fysika- lisk-kemiska data. Speciellt skall de data bearbetas som insamlats vid en inventering under 1972 av ett större antal sjöar i hela landet.

Vad gäller ADB-tillämpningar med infor- mation om allmän naturvård, biologiska data m. ni. kan nämnas de 5. k. Vindelälvsunder— sökningarna (VINA). För att lagra och be- handla de stora datamängder som erhålls används ett vid zoologiska institutionen vid Umeå universitet utvecklat ADB-system. Sy- stemet, som går under benämningen ”Ru- tiner för biologiska inventeringar” (RUBIN), har varit i bruk sedan 1967. Detta system beskrivs längre frami detta kapitel.

Vidare har ett förslag till förbättrad av- skjutningsstatistik för hela riket utarbetats. Enligt förslaget skall uppgifter om nedlagt villebråd inrapporteras av jägarna och sam- manställas med hjälp av ADB.

Biodatagruppen vid naturhistoriska riks- museet vilken samarbetar med SNV genom- för en förstudie av metoder för registrering, lagring och utvärdering av biologiska data. Som ett delprojekt görs ett praktiskt försök med ADB av information från myrinvente- ringar. Försöket avser att belysa metoder för geografisk lägesangivelse, objekts relatering till olika geografiska enheter, registrering av uppgifter om hydrologiska förhållanden, klassificering av skyddsvärden, insamling av material etc.

Ett projekt vars långsiktiga målsättning är att söka bedöma effekten av varmvattenut-

släpp på fiskpopulationer, deras storlek och sammansättning, påbörjades våren 1971 av SNV. Projektet har haft till syfte att behand- la uppgifter från tre områden vid den svenska ostkusten mellan Marviken och Os- karshamn. Vid två av dessa områden kom- mer utsläpp att ske från värme- respektive atomkraftverk. Ett mer kortsiktigt mål för projektet var att få en uppfattning, helst kvantifierad, om variationerna i fiskpopula- tionema. Som grunddata finns fångstuppgif- ter från olika fångstredskap, hydrologiska och meteorologiska uppgifter, plankton och bentosmaterial. Resultat från projektarbetet finns dokumenterade i en rapport från 1972.

En ADB-rutin för hantering av de uppgif- ter som erhålls vid kvicksilverundersökningar av fisk har utvecklats. Datahanteringen gäller i första hand framtagande av uppgifter för administrativa beslut. Vissa statistiska utvärderingar sker även av materialet. Så- lunda studeras exempelvis fördelningen för kvicksilverhalterna hos fisken. Detta system har tidigare administrerats av dåvarande sta- tens institut för folkhälsan.

Bland andra ADB-tillämpningar som stöds av naturvårdsverket kan nämnas det s.k. tvillingregistret vilket hittills omfattar upp- gifter om ca 15 000 tvillingpar. Registret som är föremål för en kontinuerlig å—jour- hållning är tänkt att bearbetas bl. a. för att söka bedöma besvärsupplevelser och hälso- bilder i relation till omgivningsfaktorer. Den- na bearbetning har ännu inte kommit till stånd.

I ett forskningsprogram studeras effekter- na av lukter och buller på människan. Maskinell bearbetning av dessa data planeras.

Statens vägverk

Vid statens vägverk utvecklas ett datorbase— rat informationssystem rörande det allmänna vägnätet, den s.k. vägdatabanken. Informa- tionssystemet skall möjliggöra att relevant information på ett enkelt sätt kan erhållas lokalt, regionalt och centralt. Möjlighet skall finnas till integration med databaser vid andra myndigheter. Beträffande vägdata-

bankens innehåll är arbetet uppdelat i etap- per, varvid målet för den första etappen är att insamla och lagra tekniska data om vägen tillsammans med data om dess trafikbelast- ning samt inträffade trafikolyckor. Ur syste- met erhållen information förväntas sålunda kunna utnyttjas vid planering av vägnätet t. ex. för investeringsplaner, trafikprognoser, olycksanalyser, geometrisk utformning och transportoptimering. Dessutom skall allmän information om vägnätet, dvs. statistik och punktinforrnation, vid behov kunna fram- tas. Vägdatabanken blir även en informa- tionskälla för forsknings- och utvecklingsar- bete.

För rumslig lägesbestämning har ett refe- renssystem täckande hela landet utarbetats. Referenspunkter i detta system utgörs av s. k. knutpunkter (korsningar mellan allmän- na vägar m.m.). Dessa referenspunkter koordinatsätts i rikets system. En speciell referenskarta omfattande hela landet har även upprättats. Som underlag för referens- kartan används där så är möjligt den topogra- fiska kartan.

Avnämare är samhällsplanerande myndig- heter och institutioner, kartverket, försvars- makten, myndigheter och organisationer sys- selsatta med trafiksäkerhetsfrågor och trafik- planering, kommunala organ samt vissa pri- vata institutioner och företag, t. ex. inom skogsbruket.

Stockholms hälsovårdsfärvaltning

Hälsovårdsförvaltningen i Stockholm utnytt- jar regelbundet ADB för bearbetningar av data från bullermätningar. Bullermät- ningarna avser vanligen trafikbuller och är ofta ägnade att pröva effekten av ljudiso- leringi byggnader.

Kontinuerligt registrerande instrument ut- nyttjas för mätningar av luftföroreningar, i första hand svaveldioxid. Analysen av data från de automatiska instrumenten förutsät- ter tillämpning av ADB.

Stockholms läns landstings regionplane- kan tor

Regionplanekontoret planerar ett informa- tionssystem för fysisk samhällsplanering in- om storstockholmsregionen. Systemet, som ännu befinner sig på planerings- och experi- mentstadiet, kommer troligen att innefatta data avseende befolkning, företag, byggna- der, markanvändning, kommunikationssy- stem m.m. Även uppgifter om vatten- och luftföroreningar, naturvårdsområden m.m. kan komma att ingå.

Sveriges geologiska undersökning (SG U)

SGU bedriver en omfattande undersöknings- verksamhet. Geologiska uppgifter ingår som ett viktigt led i grunddata av betydelse för miljövårdsarbetet. Jordlagrens och berggrun- dens beskaffenhet och sammansättning, upp- gifter om grundvattnets förekomst samt hal- ter i vanliga berg och jordarter av olika tunga metaller är exempel på geovetenskapliga data som insamlas och utnyttjas för geologiska ändamål (t. ex. kartering och malmprospek— tering) men som samtidigt har betydelse för miljövärden vid bedömning av främmande inflytanden på de naturliga förhållandena. SGU tillämpar i viss utsträckning automatisk databehandling vid utvärdering av de data som insamlas vid institutionens undersök- ningsverksamhet.

I sammanhanget kan även nämnas att en forskargrupp i Uppsala, den s.k. geodata- gruppen, har utarbetat riktlinjer för ett mera omfattande informationssystem inom det geovetenskapliga området.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI)

Sedan mitten av 1950—talet har SMHI bedri- vit ADB-verksamhet (numeriska analyser och prognoser samt klimatologiska beräkningar). Analys- och prognosmetoderna har succes- sivt förbättrats och allt fler manuella arbets- moment automatiserats.

Institutet har utvecklat ett omfattande

system av databehandlingsprogram inom meteorologi, klimatologi, hydrologi och oceanografi. I synnerhet gäller detta institu- tets system för väderanalys och väder- prognos.

Bland annat används ADB-teknik för olika slag av numeriska modeller. Dessa modeller används såväl för rutinmässiga prognoser som för simuleringar. Som exempel kan nämnas dynamiska prognosmodeller för at- mosfären och haven samt modeller för sprid- ning av föroreningar över lokala och regio- nala områden.

SMHI har ett omfattande arkiv av me- teorologiska, klimatologiska, hydrologiska och oceanografiska data. Dataarkivets upp- byggnad har utvecklats snabbt under senare år efterhand som data kan överföras till arkivet utan något manuellt mellanled. Hu- vuddelen av data insamlas nu direkt via institutets kommunikationssystem. Data lag- ras dels i obearbetad form, dels i form av medelvärden, varianser m. m. samt analyser och prognoser.

Bland ADB-produkterna vid väderleksby- rån kan speciellt nämnas kartdokumenta— tion, underlagskartor för framställning av s.k. Significant Weather Charts, åskriskana- lyser, uppritning av radiosondmätningar samt analys av radiosondmätningar inne- bärande bl. a. beräkningar av isbildnings- och turbulensrisk. Vidare tillämpas ADB för be- räkning av molnbas och molntoppar för konvektiva moln samt; för plottning av vädersymboler på geografiska kartor.

På klimatbyrån har datortekniken innebu- rit att den klimatologiska bearbetningen kan göras mera utförlig och fullständig än fallet var före tillkomsten av datorerna. De rutin- mässiga årsböckerna framställs till stor del automatiskt från data lagrade på magnet- band. Större klimatologiska undersökningar liksom uppdrag från kunder underlättas ge- nom att ADB utnyttjas i stället för tidsödan- de manuella bearbetningar. En stor grupp av utredningar gäller s.k. skorstensberäkningar, spridningsmodeller och bearbetningar av tur- bulens- och avdunstningsmätningar.

Hydrologiska byrån kom relativt sent att i

större omfattning utnyttja datorbaserade ru- tiner för omhändertagande av hydrologiska och oceanografiska data. Först omkring 1965 började inkommande vattenstånds— och vat- tenföringsdata att mer rutinmässigt hanteras via dator. Från slutet av 1960-talet har automatiskt registrerande instrument kom- mit att användas i viss utsträckning vid recipientstudier i insjöar och kustvatten.

Vad gäller vattenstånd och vattenföringar i Sveriges vattenområden har uppgifter in- samlats och bearbetats dels för att kunna tillgodose allmänhetens behov av ytvatten- hydrologiska data, dels för att på uppdrag av vattendomstolar kunna utöva kontroll av vissa regleringar. I dag finns omfattande pro- gram för datorbearbetningar av automatiska observationer från stansande och skrivande vattenståndspeglar. Ett system för bearbet— ning av okuläravlästa peglar är under utar- betande. Arkivering av datamaterialet pågår.

Försök att kontrollera vattenregleringar via dator har .orts. Program för sådan begränsad kontroll kommer att utvecklas inom de närmaste åren.

Inom det oceanografiska området omfat- tar ADB-verksamheten för närvarande stan- dardrutiner för lagring, bearbetning (inklusi- ve presentation) och kontroll av data samt rutiner för specialberäkningar av typ sam- manställningar, statistik, jämförelser, budget- beräkningar samt modellstudier och modell- tillämpningar.

Inom detta område utförs utredningar rörande oceanografiska och hydrologiska förhållanden i kustvatten och insjöar huvud- sakligen i samband med avlopps- och kylvat- tenutsläpp från industrier och värmekraft- verk. Undersökningarna utförs på uppdrag av vattendomstolama, koncessionsnämnden för miljöskydd, naturvårdsverket m.fl. Vid fältundersökningarna utnyttjas i stor ut- sträckning registrerande temperatur— och strömmätare. Data från dessa blir rutinmäs- sigt föremål för maskinell bearbetning.

Reguljära oceanografiska och hydrologis- ka observationer med regelbundna provtag- ningar (vecko- eller månadsvis) utförs f.n. från fyra av kustbevakningens fartyg. Obser-

vationer från ytterligare fyra fartyg admi- nistreras av fiskeristyrelsen. Datorprogram finns för inläsning, lagring och utskrift av Observationsdata. Fr.o.m. våren 1972 pub- liceras mätdata rörande temperatur, salthalt och syrehalt månadsvis som ett supplement till SMHI:s publikation "Månadsöversikt över väderlek och vattentillgång". Ett data- utbyte med övriga östersjöländer har påbör- jats och avses byggas ut till att omfatta även andra stater, förutsatt att överenskommelse träffas beträffande utnyttjande av det inter- nationella telekommunikationsnätet. Auto- matisk mätning av oceanografiska och me- teorologiska parametrar utförs vid en automa- tisk hydrografisk försöksstation belägen vid Vinga utsjöfyr (Trubaduren). Mätdata från stationen avseende temperatur, salthalt och ström överförs telemetriskt till Torslanda, f. 11. varje timme. ADB-rutiner för standard- bearbetning av materialet utvecklas för när- varande. Ett nät av automatiska stationer för mätning av ett flertal oceanografiska och meteorologiska parametrar planeras.

I form av forskningsprojekt studeras frå- gor sammanhängande med utsläpp av kylvat- ten. Ett av projekten omfattar en samman- ställning av normala temperaturförhållanden längs svenska kusten. Ett annat innebär studier av avkylningsförlopp i samband med utsläpp av uppvärmt kylvatten. Inom båda dessa projekt har omfattande datorbearbet- ningar utförts. Beträffande det första projek- tet har bl. a. temperaturmedelvärden och variationer beräknats. I fråga om det andra projektet har en numerisk modell utvecklats för beräkning av utbredningen av en kylvat— tenplym.

Vidare företas vissa intensivundersök- ningar i forskningssyfte. Våren 1971 igång- satte SMHI omfattande hydrologiska studier i Vänern. I dessa tillämpas både manuella mätningar och remote sensing-teknik. En numerisk modell av Vänern har ut-ort ett hjälpmedel vid undersökningarnas planering, och speciellt under bearbetningsskedet kommer ADB till användning. Utvecklings- arbetet av numeriska sjömodeller pågår vid institutets forskningsavdelning.

Under 1970 företogs i samarbete med finska havsforskningsinstitutet strömmät- ningar med registrerande instrument i Norra Kvarken. För bearbetningen har ett antal speciella beräkningsprogram tagits fram, exempelvis för transportberäkningar. Lik- nande undersökningar i Ålands hav diskute- ras.

Ett utvidgat samarbete östersjöstaterna emellan i fråga om forskning har börjat förberedas. Samarbetet kan väntas innefatta även ADB-frågor.

Bland andra verksamheter där ADB an- vänds kan nämnas de nu pågående studierna av den av älvregleringarna orsakade omför- delningen i tillrinningen till Östersjön och dess eventuella effekter. Liknande projekt av allmän oceanografisk karaktär kan väntas bli aktuella i framtiden och kräva olika former av datorbearbetning.

Umeå universitet

Vid Umeå universitet har ett datasystem benämnt ”Rutiner för biologiska inventering- ar” (RUBIN) utvecklats. Målsättningen för projektet har varit att skapa en databas för biologiskt grundmaterial från ekologiska un- dersökningar, fågelinventeringar, vegetations— karteringar rn. m.

Indata till systemet är av följande karak- tär: — Dita från direkta inventeringar — Dita från biologiska fältundersökningar utförda utan avsikt att inventera

— Dita från amatörobservationer och andra iclce systematiska fynd — Uppgifter ur litteratur — Uppgifter från samlingar.

Man har strävat efter att utarbeta enhet- liga principer för angivande av t. ex. tid- punIt, fyndplats, art, metodik. [ första hand lagras obearbetade primärdata. Ingångsdata såson fångstsiffror, mätvärden och fältobser- vaticner skrivs på särskilda blanketter. Ett speczellt system för geografisk lägesangivelse basefat på koordinater i rikets nät med ett rut53stem i tre noggrannhetsnivåer tillämpas.

4.2.2 ADB-tillämpningar med information om hälso- och miljöfarliga varor och ämnen rn. rn.

I detta avsnitt redogörs kortfattat för ADB- system med information om varor och äm- nen vid giftnämnden, kooperativa förbundet och statens livsmedelsverk.

Giftnämnden

Giftnämnden skall enligt bekämpningsme- delsförordningen föra register över bekämp- ningsmedel, dvs. ämnen och beredningar som är avsedda att användas till skydd mot egendomsskada, sanitär olägenhet eller dy- likt, förorsakad av växter, djur, bakterier eller virus. Antalet registrerade medel upp- gick 1971 till 827 st.

En ADB-rutin för bearbetning av vissa data rörande registrerade bekämpningsmedel har utvecklats. De uppgifter som registreras är bl.a. registreringsnummer för preparat, benämning på preparat, användningsområde för preparatet, spridningssätt, tillverkare, försäljningsvolym, förpackning och fast- ställda varningsföreskrifter.

Registret används för att framställa för- teckningar över tillståndshavare samt de pre- parat varje tillståndshavare fått registrerade, benämning av preparat samt verksamma be— ståndsdelar enligt identifikationsnummer. Med utgångspunkt från informationen i re- gistret utförs dessutom bl. a. vissa statistiska bearbetningar.

Rutinen är utformad för att tillgodose giftnämndens nuvarande behov och har primärt tillkommit för att underlätta de rent administrativa arbetsuppgifterna.

Kooperativa förbundet

Kooperativa förbundets livsmedelstekniska laboratorium har lagt upp ett datorbaserat register över det egna sortimentet med av- seende på ingående tillsatser.

Registret uppdateras tre gånger per år. Ur registret kan tas fram listor över artiklar som innehåller ett visst tillsatsmedel samt listor

över samtliga ingående tillsatsmedel i utvalda artiklar.

Sta tens livsm edelsverk

Vid statens livsmedelsverk används ADB- teknik i tre tillämpningar, varav en befinner sig på planeringsstadiet.

En rutin avser kostundersökningar från näringsfysiologisk synpunkt. Registret om- fattar ca 700 livsmedel och 250 sammansatta maträtter. Rutinen används f.n. ungefär en gång per år. En annan tillämpning är en förenkling av föregående system, dvs. vid kostundersökningar erhålls summerat totala näringsintaget under viss tid med avseende på ca 30 näringsfysiologiska värden.

Vidare planeras en kartläggning av den svenska livsmedelshandelns bruk av tillsatser samt eventuell förekomst av bekämpnings- medelsrester i livsmedelsprodukter. Informa- tionen skall i första hand vara underlag för toxikologisk riskvärdering.

4.2.3 ADB-tillämpningar för statistik- produktion rn. m.

I detta avsnitt behandlas informationssystem vid statistiska centralbyrån (SCB). Vid SCB förekommer i flera sammanhang automatisk databehandling av intresse från miljövårds- synpunkt. De olika ADB-tillämpningarna re— dovisas nedan var för sig.

Areell statistik

De fältundersökningar i lantbruket som i dag existerar och som beräknas bli ytterligare utbyggda i framtiden utgör underlag för areell statistik. Det är här inte främst databe- handlingssystemet som är intressant utan de speciella undersökningsmetoder som tilläm- pas med direkta mätningar i fält.

Databehandlingsrutinerna skall ses över inom de närmaste åren. Det torde inte innebära några tekniska problem att utnyttja materialet för andra ändamål; eventuella samordningsproblem kan snarare vara inne- hållsmåssiga.

[ grova drag omfattar undersökningarna följande variabler. Kvantitet: Hektarskördar för flertalet grödor Kvalitet: Kvalitet för vissa grödor Arealer: Areal som ej bärgats. Slåtter-

vallens fördelning på olika åldersgrupper

Metoder rn. m.: Bärgningsmetoder och skör- desätt för vissa grödor. Så- nings- och skördetidpunkter. Odling av olika sorter för vissa grödor.

Därutöver bedrivs en omfattande verksam- het med provundersökningar, specialunder— sökningar och övrigt utvecklingsarbete. Be- träffande vissa specialundersökningar finns tankar att inordna dessa i ett fast redovis- ningssystem. Detta skulle kunna gälla t. ex. undersökningar av virusförekomst respektive angrepp av vissa skadedjur hos potatis.

Lantbrukets företagsregister För företag (vari ingårjordbruksfastighet) med minst 0,3 hektar åker under eget bruk har under 1971 bl. a. följande uppgifter insamlats till ett särskilt lantbrukets företags- register: — företagarens (företagarnas) namn, adress, personnummer och telefonnummer — maskiner för jordbruk och skogsbruk — areal av olika grödor — anläggningar för jordbruket (t. ex. torkar, silos) — areal av olika ägoslag — antal hästar, nötkreatur, får, svin och höns — ny- och ombyggnadsverksamhet — antal sysselsatta. Materialet lagras i maskinläsbar form.

Det centrala företagsregistret (CFR)

CFR innehåller uppgifter om ca 400000 företagsenheter. Uppgifter till CFR erhålls huvudsakligen från riksförsäkringsverket, mervärdeskatteadministrationen och skatte- administrationen. Dessutom anordnar SCB uppgiftsinsamlingar direkt från företagen. A-jourhållningen är i princip löpande med

något avvikande tidsintervall beroende på de olika administrativa källorna. Inrapportering sker via magnetband och, vad gäller SCBs egna datainsamlingar, på förtryckta blanket- ter. Äldre CFR-data sparas och lagras i maskinläsbar form.

Identifikationsbegrepp i CFR är person- nummer eller registernummer enligt riks- skatteverket. För verksamhetsställen till de företag som bedriver verksamhet på flera platser anges både belägenhets— och postad- ress (data från speciella av SCB anordnade uppgiftsinsamlingar). För företagen som in- stitutionella enheter är oftast endast post- adressen registrerad.

CFR utnyttjas inom SCB till stor del som urvalsregister vid statistiska undersökningar samt som samordningsorgan vad gäller enhet- lighet vid variabeldefinitioner etc. Data i CFR är underkastade sekretesslagen.

Utrikeshandelsstatistik

Denna statistik omfattar uppgifter om ex- port och import av varor. Primärmaterialet till utrikeshandelsstatistiken insamlas av tull- verket, som även svarar för viss dataregistre- ring till maskinläsbar form. Materialet över- lämnas från tullverket till SCB.

Primärmaterialet består av varje enskild varupost som är upptagen på den av impor- tör och exportör avlämnade inkommande varuanmälan (tullsedel) respektive utgående varuanmälan. Primärposterna innehåller identifikationsuppgifter så att den bakom- liggande tullhandlingen kan tas fram t. ex. vid tullverkets granskning och kontroll av statistiken. Detta primärmaterial är sekre- tessbelagt enligt 285 sekresslagen. Statisti- ken bearbetas varje månad.

Industristatistik

De uppgifter som insamlas för industrista- tistiken omfattar industrisektorn, och avser att belysa produktionens storlek med fördel- ning på olika varor och tjänster samt mäta den insats av arbetskraft, råvaror och för- brukningsmaterial av skilda slag samt ma-

skinell utrustning som krävs för produktio- nen. I allmänhet redovisas såväl kvantitativa mått som värdeuppgifter för dessa produk- tions- och förbrukningsdata. De data som torde vara av speciellt intresse vid bedöm- ningar från miljösynpunkt kan troligen åter— finnas inom följande områden: — Tillverkningen av enskilda varuslag — Avsaluproduktionens värde samt för fler- talet varor också kvantitet

— Råvaruförbrukningen branschvis av enskil- da varuslag.

För arbetsstället, som är den enhet för vilken uppgifter insamlas till industristatisti- ken, utgörs identifikationsbegreppet av ett speciellt nummer (kontrollnummer) som är unikt för varje enhet. Utöver denna uppgift förekommer koder för bl.a. arbetsställets lokalisering och branschtillhörighet enligt standard för svensk näringsgrensindelning. Lägesangivelserna anges i statistiken medelst läns- och kommunkoder. Därutöver finns i primärmaterialet uppgift om postadress. Statistiken är årlig.

Vatten- och avloppsstatistik

Med industristatistiken som underlag har på uppdrag från bl. a. statens naturvårdsverk samt mälarkommittén en särskild undersök- ning skett av industrins vatten- och avlopps- förhållanden inom Mälarens vattenområde. Vid undersökningen skedde en klassificering av industriarbetsställena efter potentiella vat- tenföroreningsrisker med hjälp av industri- statistikens uppgifter.

Vatten- och avloppsstatistik framställs även vid statistiktjänsten inom avdelningen för företagsstatistik som beställningsarbete för två kunder. Dessa är statens naturvårds- verk och Svenska Vatten- och Avloppsverks- föreningen.

4.2.4. Datorbaserade dokumentations- tjänster

För närvarande finns i Sverige flera datorba- serade dokumentationssystem i drift av in- tresse för miljövärden, bl. a. vid AB Atom-

energis bibliotek, vid försvarets forsknings- anstalts bibliotek, vid biomedicinska doku- mentationscentralen, vid karolinska institu- tet samt vid KTH:s bibliotek. Dessa organ kommer att fortsättningsvis benämnas doku- mentationscentraler. Litteraturreferenserna, som bearbetas vid de olika dokumentations- centralema, anskaffas vanligen genom abon- nemang på databaser över olika ämnesområ- den från informationstjänstföretag främst i USA och England. Nytillskottet av litteratur- referenser levereras i allmänhet i form av ett magnetband per ämnesområde och månad. De flesta litteraturreferenserna gäller engelskspråkiga publikationer. Dokumenta- tionscentralerna företräder skilda ämnesom- råden.

Miljövårdsområdet har tvärvetenskaplig karaktär och ingår i samtliga dokumenta- tionscentralers intresseområde. Dokumenta- tionscentralerna förmedlar dock inte rutin- mässigt förfrågningar till varandra avseende t. ex. dokumentation inom miljövårdsområ- det, vilket torde medföra att en forskare, som vänder sig till endast en dokumenta- tionscentral, inte kan vara säker på att få fullständig täckning på sin sökfråga. Verk- samheten hos dokumentationscentralerna fi- nansieras dels genom bidrag från olika organ, bl. a. från statens råd för vetenskaplig infor- mation och dokumentation (SINFDOK), dels genom uttag av avgifter från användar- na. En användare som måste anlita mer än en dokumentationscentral får räkna med att betala dubbla avgifter.

En begränsning av den existerande doku- mentationsservicen är att praktiskt taget bara utländska dokument ingår idatabaser- na, varför det i många fall kan vara lättare för en forskare att få kunskap om forsk- ningsrapporter publicerade utomlands än om tillgänglig rapportering rörande svensk forsk- ning.

Ett statligt datorbaserat informationssy— stem för bibliotek planeras, det s.k. LIBRIS-systemet (LIBRary Information Sys- tem), som i första hand är avsett för forskningsbiblioteken på universitet och hög- skolor samt Kungl. biblioteket.

Utöver ovan nämnd informationsservice finns vissa andra organ som förmedlar sök- frågor respektive genomför manuella sök- ningar på olika områden inklusive miljö- vårdsområdet. Ett sådant organ är Ingenjörs- vetenskapsakademien som åtar sig litteratur- sökning, kontakter med expertis, löpande litteraturbevakning m. rn.

Här skall i korthet redogöras för verksam- heten vid några av de befintliga dokumenta- tionscentralema samt den planerade doku- mentationsservicen vid forskningsbibliote- ken.

AB Atomenergi

Vid AB Atomenergi i Studsvik registreras litteraturreferenser på kämkraftsområdet till Nuclear Science Abstracts (NSA), under Atomic Energy Commission, USA, och till International Nuclear Information System (INIS), under International Atomic Energy Agency, Österrike.

NSA-databasen byggs upp i samarbete med Storbritannien, Japan, Australien och de nordiska länderna, som i gengäld erhåller magnetbanden med litteraturreferenser. Vad beträffar INIS-databasen är informationen tillgänglig för medlemsstaterna i Internatio- nal Atomic Energy Agency. NSA-databasen täcker vetenskap och teknologi inom kärn- kraftsområdet, medan ämnesområdet för INIS är något vidare och bl.a. innehåller miljöfrågor. NSA svarar totalt för cirka 50 000 referenser årligen. INIS täckte 1971 20% av innehållet i NSA. Härefter har materialet utvidgats i syfte att nå fullständig täckning av innehållet i NSA. De litteratur- referenslistor som skickas till abonnenterna upptar ej deskriptorer eller referat, vilket är fallet i de tryckta sammanställningar som publiceras årligen.

Vid den verksamhet vid AB Atomenergis bibliotek, som syftar till medverkan i upp- läggningen av NSA och INIS genomgås cirka 6000 dokument per år av den i Sverige publicerade vetenskaplig-tekniska litteratu- ren för bedömning huruvida eventuell re- gistrering skall ske. 1970 registrerades totalt

cirka 400 dokumentreferenser. Dokument- titlar på svenska översätts till engelska och engelska referat skrivs till de dokument som saknar godtagbart sådant. För INIS-systemet åsätts även engelska deskriptorer enligt fast- ställdl tesaurus. Materialet sänds till NSA i form av maskinskrivet manuskript och till INIS i form av hålremsa. Vid dessa institu- tioner framställs magnetband över de nyin- komna litteraturreferenserna. För ”non- conventional literature”, dvs. rapporter, stenciler m.m. som ej är tillgängliga i han- deln, vilka rapporteras från AB Atomenergi, insänds tillsammans med referenserna be- rörda i rapporten ett exemplar till NSA respektive INIS för mikrofotografering.

Genomloppstiden från det att materialet kommer in till AB Atomenergi till dess att den tryckta dokumentförteckningen utkom- mer är fyra till fem månader för NSA och cirka tre och en halv månad för INIS. Magnetbanden utkommer cirka en månad tidigare.

Försvarets forskningsanstalt (FOA )

FOA abonnerar sedan januari 1970 på mag- netband från National Technical Informa- tion Service, Virginia, USA. Databasen Gov— ernment Reports Announcements (GRA) innehåller företrädesvis uppgifter om forsk- ningsrapporter. GRA är tvärvetenskaplig och innehåller referat över alla rapporter från amerikanska myndigheter eller av myndig- heterna stödda institutioner och företag samt dessutom även översättningar till engelska av vissa icke-amerikanska publika- tioner. Årligen beräknas systemet utökas med cirka 50 000 litteraturreferenser. FOA erhåller GRA-magnetbanden två gånger i månaden och den hittills ackumulerade data- basen innehåller ca 95 000 referenser. FOA mottar individuella stående sökprofiler. Även retrospektiva sökningar utförs på be- gäran. En tryckt version av magnetbandens innehåll publiceras.

Biomedicinska dokumentationscentralen (BMDC) vid karolinska institutet, Stock- holm, har tillgång till flera datorbaserade dokumentationssystem inom områdena me- dicin, kemi, biologi och psykologi. Inom dokumentationssystemet för medicin, MEDLARS (Medical Literature Analysis and Retrieval System), bygger man på en stor databas från USA. Dokumentationsservicen för biologi och kemi baseras på flera data— baser, nämligen Biological Abstracts Pre- views, Bioresearch Index, Chemical Ab- stracts Condensates, Chemical Titles och Chemical Biological Activities. Under hösten 1971 träffades överenskommelse med American Psychological Association om ut- nyttjande av databasen Psychological Ab- stracts vid BMDC.

Det medicinska systemet MEDLARS ut- vecklades vid National Library of Medicinei USA och baserades redan år 1964 på data- teknik. Varje år registreras cirka 250000 tidskriftsartiklar totalt vid National Library of Medicine. Referensuppgifter samt te- saurustermer läggs upp på magnetband som månatligen sänds till abonnenterna, bl. a. till BMDC i Stockholm. Förutom litteraturre- ferenslistor förekommer utdata i form av en tryckt version, Index Medicus. Den dator- baserade litteratursökningen på MEDLARS startade år 1967 vid BMDC och är främst avsedd att betjäna Skandinavien.

MEDLARS-databasen kan eventuellt bli tillgänglig för sökning on-line vid BMDC. Un- der jan'uari 1972 installerades en testdatabas, MEDLINE, för on-line-sökning. Databasen omfattar 150000 referenser från perioden 1969—1971.

BMDC registrerar skandinavisk medicinsk litteratur till .MEDLARS. Cirka 7 500 refe- renser per år registreras, varvid urvalet av dokument sker efter en fastställd tidskrifts- lista. För det fåtal dokument som är på svenska översätts titeln till engelska. För- utom referensuppgifter åsätts maximalt 25 deskriptorer per dokument enligt en särskild tesaurus, Medical Subject Headings. Doku-

menten skickas sedan till National Library of Medicine där referens och deskriptorer stan- sas.

Dokumentationssystemen för biologi och kemi vid BMDC kan behandlas samtidigt eftersom de företer stora likheter i uppbygg- naden.

BMDC har sedan 1970 abonnerat på en biologisk databas, delad i två sektioner på olika magnetband, Biological Abstracts Previews och Bioresearch Index. Den största av dem, Biological Abstracts Previews, om- fattar årligen cirka 250 000 litteraturreferen- ser. En respektive två gånger i månaden erhåller BMDC magnetband med nytillskot- tet av litteraturreferenser till dessa databaser. Sökningen utförs som fritextsökning, där vilka ord som helst kan anges som sökbe- grepp. De tryckta motsvarigheterna till mag- netbanden innehåller till skillnad från refe— renslistoma till abonnenterna referat av ar- tiklarna.

Den kemiska sektionen vid BMDC abon- nerar f.n. på tre databaser, Chemical Ab- stracts Condensates (CAC), Chemical Titles och Chemical Biological Activities, som ut- kommer varje eller varannan vecka. CAC är den mest omfattande och upptar även refe- renserna från de övriga två databaserna efter någon tid. CAC svarar årligen för cirka 400 000 litteraturreferenser. [ en del av systemet kan man söka direkt på kemiska formler. Den tryckta versionen av CAC, Chemical Abstracts, innehåller även referat.

För ytterligare en databas i kemi, Polymer Science and Technology, förmedlas sökfrå- gorna från BMDC till Kungl. tekniska hög- skolan.

Databasen Psychological Abstracts omfat- tar cirka 60 000 referenser från åren 1967—70 med ett årligt tillskott av cirka 35 000 referenser från och med 1971. Data- basen avsöks i satsvis bearbetning genom ett fritextsökningssystem. Reguljär service till skandinaviska kunder påbörjas under våren 1972.

BMDC marknadsför en speciell typ av standardprofil, nämligen abonnemang på periodiskt utkommande häften innehållande

nytillskottet av litteraturreferenser från de olika databaserna inom vissa ämnesområden såsom fosterskador, omgivningstoxikologi etc. För miljövårdsområdet är Pollution Lookout av största intresset.

Retrospektiva sökningar utförs inte på de biologiska och kemiska databaserna.

BMDC har ej arkiv eller biblioteksrörelse utan hänvisar till bibliotek i Sverige och utlandet.

Tekniska högskolan i Stockholm (KTH)

Sedan oktober 1967 har biblioteket vid KTH i Stockholm bedrivit en dokumentations- verksamhet med Selective Dissemination of Information (SDI), en dokumentationsser- vice med syfte att löpande förse forskare och ingenjörer med information om den nypub- licerade litteraturen på det egna intresseom- rådet. Efter en testningsperiod blev SDI ijuli 1969 tillgänglig för användare i hela landet. SDI-verksamheten täcker litteraturen inom sådana ämnesområden som är av direkt intresse för och som har anknytning till forskningen inom industrin och till undervis- ningen och forskningen vid högskolor och universitet.

Vid KTH genomsöks årligen cirka 1,2 milj. referenser från 15 databaser. Dessa databaser omfattar en mångfald ämnesom- råden av vilka flera är av intresse för miljö- vården. Särskilt kan nämnas Science Citation Index Source Data, som är en tvärvetenskap- lig databas med litteraturreferenser inom biologi, kemi, medicin, folkhälsa m. m., om- fattande cirka 400 000 referenser årligen. Information om miljövårdsdokument åter- finns även i andra databaser som Engineering Index, Abstract Bulletin of the Institute of Paper Chemistry, Food Science and Technol- ogy Abstract, Polymer Science and Technol- ogy m. fl.

KTH har etablerat samarbete med Nation- al Research Councili Kanada, som har byggt upp en databas med litteraturreferenser på miljövårdsområdet, Canadian Environmental Pollution Data Bank. Resultatet av samarbe- tet är ett ömsesidigt byte av databaser.

Litteratursökningen på KTH utgörs av fritextsökning där man ej är bunden till sökord enligt särskilda tesaurer vid formule- ring av sökfrågor. Till magnetbanden som avsöks utkommer i allmänhet en motsvaran- de tryckt version, som innehåller olika äm- nesregister.

Planering pågår för att underlätta retro- spektiva sökningar av de databaser, som nu finns på magnetband.

Dessutom pågår ett projekt som avser direktanslutning till NASA/ESRO:s databaser i Darmstadt med litteraturreferenser speciellt på flyg- och rymdforskningsområdet medelst en terminal med bildskärm på KTH. I dessa databaser kan retrospektiva sökningar ut- föras, som täcker litteraturen cirka 10 år tillbaka i tiden.

De tidskrifter till vilka referenserna på litteraturlistoma hänför sig finns i de flesta fall på KTH:s bilbiotek. De svar som utmatats t.o.m. 31 mars 1971 har överförts till mikrome av utrymmesskäl. På Tekniska högskolans bibliotek finns en apparat för läsning och kopiering av litteraturlistor på mikrofilm.

Vad gäller uppläggning av databaser med litteraturreferenser registreras årligen cirka 60000 dokumentreferenser av KTH inom områdena maskinteknik och träteknik. Den- na registrering sker isamarbete med Sveriges Mekanförbund respektive svenska träforsk- ningsinstitutet. Referenserna härrör från 250 tidskrifter som inte täcks av de externa databaser KTH abonnerar på. Registreringen omfattar referensuppgifter, underrubriker, annotationer och dylikt, men ej ämnesord eller referat. Rapporteringen inom maskin- teknik omfattar tyska, franska och engelska tidskrifter, varvid titlarna inte översätts. In- om träteknikområdet översätts alla titlar till engelska genom svenska träforskningsinstitu- tets försorg, Sökresultat kan erhållas cirka en vecka efter det att tidskrifterna inkommit till KTH.

Kommittén för ADB i forskningsbibliotek avgav 1969 sitt huvudbetänkande, ”Biblio- teksarbete och automatisk databehandling”. Den vision som presenterades i detta be- tänkande gällde ett system med en för den svenska biblioteksvärlden gemensam data- central med terminaler vid åtminstone de större forskningsbiblioteken.

Statskontoret

Statskontoret presenterade 1970 en skiss till ett informationssystem för bibliotek, det s. k. LIBRIS-projektet. En fördjupad system- beskrivning av biblioteksfunktionerna kata- logisering och lån färdigställdes i maj 1971 och har lagts fram såsom ett utkast till handbok för nyttjare av LIBRIS. Forsknings- biblioteksrådets ADB-grupp godkände i juni 1971 i allt väsentligt principerna för denna lösning som i första hand avser att klara en sedan länge planerad omläggning av fram- ställningsmetoderna för accessionskatalogen. En reviderad version av LIBRIS med rutiner för sökning och katalogisering har färdig- ställts i början av 1972 och kommer i bearbetat skick att redovisas i en särskild rapport till Kungl. Maj: t i början av 1973.

LIBRIS-projektet inriktas i första hand på forskningsbibliotekens behov. Fullt utbyggt planeras LIBRIS innehålla följande register — objektregister över böcker, periodica och

andra dokument i språklig form (musika- lier, kartblad, mikroformat, datamedia etc.)

— förvärvsregister — eventuellt låntagarregister.

Sökning av litteraturreferenser tänks ske genom direktuppkoppling via LIBRIS-anslut- na bibliotek till datorn. Sökning av objekt kan ske utifrån objektets identitetsnummer men också efter titel, författare eller ämnes- område.

LIBRIS beräknas under 1973 vara i för- söksdrift vid Kungl. biblioteket, Tekniska högskolan, Linköpings högskola samt under

året utvidgas till ytterligare ett par forsk- ningsbibliotek.

Statskontoret bedriver även försök med ett system för dokument- och informations- sökning, LIBRIS-DOC. Detta system har under namnet 1818 (Integrated Scientific Information System) utvecklats vid Interna- tional Labour Office (ILO)i Geneve. Genom en överenskommelse mellan statskontoret och ILO disponerar statskontoret 1818 jämte ILO: s databas med referenser till dokument inom området ekonomisk och social utveck- ling för försöksverksamhet inom svensk statsförvaltning. ILO har i gengäld fått full- ständig tillgång till LIBRIS på motsvarande villkor.

LIBRIS-DOC är ett terminalbaserat sy- stem, som bygger på dialogförfarande mellan användare och dator. För närvarande består LIBRIS-DOC av tre oberoende delar — ett system för dokumentsökning — ett tidskrifthanteringssystem — ett lånesystem.

Dokumentsökningssystemet består av tre komponenter nämligen registrering, återvin- ning av information samt annan form av utmatning.

1971 omfattade ILO:s databas cirka 46 000 referenser till objekt inom ämnesom— rådet social och ekonomisk utveckling. ILO:s nytillskott beräknas till 7 000 referenser om året. Dessutom kan dokumentreferenser från Organization for Economic Cooperation and Development (OECD), United Nations” Food and Agriculture Organization (FAO), United Nations” Educational Scientific and Cultural Organization (UNESCO), World Health Organization (WHO) m.fl. interna- tionella organisationer eventuellt erhållas.

I detta samarbete må erinras om ytterli- gare ett system för on-linesökning som förvärvats för användning inom svensk stats- förvaltning, nämligen det av Industri-Mate- matik AB utvecklade systemet IMDOC-T. Det första användningsområdet för IMDOC-T ligger inom rättsväsendets infor- mationssystem, där bl.a. förvaltningsdom— stolarnas diarieföring och återvinning av in- formation om registrerade mål utförs direkt i

IMDOC-T innefattar program för såväl kommunikation via dataterminal som för satsvis bearbetning. Systemet handhar lag- ring av information, uppdatering, frågor och svar samt framställning av förteckningar m.m. på radskrivare eller magnetband. IMDOC-T utför fritextsökningar, dvs. alla lagrade ord ien text utgör sökord.

4.3. Några utländska ADB-tillämpningar med anknytning till miljövårdsområdet

I detta avsnitt presenteras ett urval av utländska informationssystem med anknyt- ning till miljövårdsområdet. Vissa system har varit i drift ett flertal år medan andra ännu befinner sig i ett tidigt utvecklingsstadium. De utvalda systemen skall ses som exempel valda utan någon strävan efter en fullständig redovisning.

Inledningsvis kan nämnas något om verk- samheten inom området i de nordiska län- derna. I Norge har gjorts en förstudie för ett ”Förvaltningens Informasjonssystem for Na- tur- og Miljövemarbeid”. Arbetet har utförts på uppdrag av Rasjonaliseringsdirektoratet. Vidare undersöker Norsk Institutt for Luft- forskning möjligheterna att skapa ett infor- mationssystem inom luftvårdsområdet och Norsk Institutt for Vannforskning utvecklar ett system för vattendata.

Den finska Statistikcentralen i Helsingfors utvecklar ett informationssystem för miljö- vårdsdata. En speciell miljöstatistisk årsbok kommer att utges från och med 1972. Systemet innefattar data om vatten, luft, mark, naturresurser m. rn. Vattenstyrelsen i Finland planerar ett system av intresse för vattenvärden i landet. I Danmark har Vand- kvalitetsinstituttet påbörjat utvecklandet av ett system för vattendata och vid Danmarks Tekniske Höjskole utvecklas matematiska modeller avseende eutrofiering i vattendrag.

I det följande redovisas ADB-tillämp- ningar som utvecklats främst i USA. För— hållandena i USA studerades vid en resa som deltagare i miljövårdsprojektet vid statskon- toret företog i slutet av 1971.

4.3.1 ADB-tillämpningar med anknytning till den yttre miljön rn. m.

Environmental Protection Agency (EPA), USA

EPA motsvarar närmast det svenska natur- vårdsverket på federal nivå i USA.

Inom vattenkontrollområdet har EPA i drift ett informationssystem kallat US En- vironmental Protection Agency Water Quality Control Information System for Storage and Retrieval (STORET). STORET behandlar information om vattenkvalitet, kommunala och industriella avloppsutsläpp m.m. Med denna information kan man genom STORET studera orsak- och verkan- sambandet i fråga om vattenföroreningar, jämföra vattenkvalitetens överensstämmelse med gällande riktlinjer, kontrollera på vilket stadium byggnad av reningsanordningar be- finner sig och dessutom göra trendberäk- ningar vad gäller vattenföroreningssitua- tionen i olika vattenområden.

STORET ger federala och delstatliga myn- digheter sysselsatta med vattenkontrollpro- blem direkt och snabb tillgång till ett cen- tralt datasystem för lagring och åtkomst samt analys av kontrollinformation rörande vattenkvalitet.

Systemet har bl. a. följande funktioner: — En central lagring för vattenkontrolldata som insamlas av EPA och med EPA samarbetande organ — Vattenkvalitetsdata kan återvinnas från STORET i statistiskt analyserad form _ Data som införs i STORET blir tillgängliga för omedelbar åtkomst

— Data som inlevereras av en myndighet är tillgängliga för andra myndigheter — Sammanställningar av data från olika geo- grafiska platser är möjlig för varje enskild användare till en låg kostnad — Datas tillgänglighet kan begränsas till en användare. Sålunda kan en användare lagra, återvinna och analysera sekretess- mässigt känsliga data utan risk för obehö- rig åtkomst eller modifiering.

Inom luftvårdsområdet administrerar EPA ett informationssystem benämnt Informa-

tion system for Storage and Retrieval of Air Quality Data (SAROAD). Uppbyggnaden av SAROAD-systemet påbörjades i början av 1960—talet. Systemet täcker in data från lokala, delstatliga, regionala och federala myndigheter. EPA hjälper lokala myndig- heter vid upprättandet av lokala databanker, bl.a. i St Louis, Missouri, där man skall anpassa äldre data till det standardformat för data som används i SAROAD.

SAROAD har i princip två typer av filer. Den första innehåller bl.a. uppgifter om lägesbestämning för provtagning. I den andra filen lagras de uppmätta värdena. Systemet accepterar ej information om inte lägesbe- stämningskoden finns korrekt angiven.

Ohio River Valley Water Sanitation Commis- sion (ORSANCO), USA

ORSANCO är ett interstatligt organ som tillskapades 1940 med uppgift att kontrolle- ra vattenkvaliteten i Ohioflodbäckenet och för att genomföra de beslut om rening etc. som fattats. ORSANCO har haft konti- nuerlig övervakning av vattenkvaliteten i Ohiofloddalen genom provtagning m.m. se- dan 1952.

ORSANCO: 5 första normer för vattenkva- liteten i Ohiofloden utfärdades under perio- den 1949—54. De senaste vattenkvalitetsnor- merna fastställdes 1971. I Ohiofloddalen finns reningsverk installerade för att behand- la avloppen från 95 % av den befolkning på ca 12 miljoner som bor i distriktet. Kontroll- faciliteter för industriellt avfall har installe— rats i ca 80 % av de 1 800 anläggningar som släpper avfallet direkt ut i flodvattnet.

1960 installerade ORSANCO ett automa- tiskt övervakningssystem för flodvattenkvali— teten. Det nuvarande systemet består av åtta fältstationer i själva Ohiofloden och sex i dess biflöden, en central mottagningsstation och en datacentral. Alla fältstationerna har utrustats för transmission av uppmätta data till högkvarteret i Cincinnati, Ohio. Vid varje fältstation finns automatisk apparatur för inmätning av följande parametrar: pH, re-

doxpotential, fluorid, syrehalt, specifik led- ningsförmåga, temperatur och solinstrålning.

Rijksinstituut voor de Volksgesondheid, Nederländerna

I Nederländerna har installerandet av ett nationellt nät av mätstationer för övervak— ning av luftföroreningar påbörjats. Nätet uppbyggs av ett tiotal regionala .delnät. Den automatiska mätapparatur som utvecklats för ändamålet står i förbindelse med ett mätcentrum i respektive region. Utvecklings- arbetet har skett vid Rijksinstituut voor de Volksgesondheid och företaget Philips.

Ett antal av ca 250 mätstationer planeras. En del av dessa tillhör ett regelbundet nät enligt ett koordinatsystem. övriga placeras i speciellt utsatta områden såsom vid vissa industrikoncentrationer. I regioner där nätet sålunda har förtätats kan ett övervaknings- och varningssystem byggas upp. För dessa ändamål krävs telemetrisk överföring av data från mätinstrumenten till den regionala mät- centralens dator. Dessa regionala datorer står i sin tur i on-line-förbindelse med den centrala datorn i det nationella mätcentret i Bilthoven. Denna dator styr hela systemet och presenterar den samlade informationen.

Mätstationema kan registrera olika kom- ponenter av luftföroreningar, såsom svavel- dioxid, kväveoxider, oxiderande ämnen och koloxid. Tills vidare mäts endast en kompo- nent, nämligen svaveldioxid. Eftersom den lokala meteorologiska situationen är av grundläggande betydelse mäter man vid ett antal stationer även vindriktning, vindhastig- het och temperatur.

Smithsonian Institution, USA

Smithsonian Institution i Washington DC, USA administrerar ett antal forskningsinsti— tutioner och museer, bl.a. motsvarigheten till det svenska naturhistoriska riksmuseet. Man har vid Smithsonian Institution sedan några år varit engagerad i utvecklandet av datasystem. Tidigare informationssystem har nu emellertid ersatts av det s.k. SELGEM-

systemet. SELGEM är en förkortning för SELF GEnerating Master. Detta system an- vänds av forskare, tjänstemän vid museer m.fl. för bl. a. inventeringar och hantering av samlingar. Data som behandlas i systemet avser biologi, geologi, fossiler osv. SELGEM- systemet har varit i drift sedan 197 0.

I samband med systemutvecklingen har koder för klassificering av olika objekt ut- vecklats. För lägesbestämning i SELGEM- systemet används vanligen de geografiska koordinaterna latitud och longitud omräkna— de till minuter eller i vissa fall 5. k. marsden- rutor. Marsdenrutor används i första hand för marina data. En speciell lägesbestäm- ningskod, Global Reference Code, har utar- betats. Koden är uppbyggd som ett hierarkiskt matrissystem med successiva ni- våer av matriser. En användare kan även normalt tillämpa en verbal beskrivning av en fyndplats.

4.3.2. ADB-tillämpningar och dokumenta- tionstjänster med toxikologisk information m. m.

Utomlands finns en mångfald dokumenta- tionstjänster, de flesta speciellt inriktade på litteratursökning inom den teknisk-veten- skapliga, medicinska eller agrara sektorn. De flesta är i servicehänseende nationellt begrän- sade, även om visst utbyte av databaser äger rum mellan olika länder.

På det internationella planet har grupper inom OECD diskuterat olika problem i samband med information och dokumenta- tion på miljövårdsområdet. En punkt gäller uppbyggandet av en databas över miljövårds- litteratur med särskild tonvikt på resultaten av forskning och utveckling.

International Union for Conservation of Nature and Natural Resources (IUCN)

IUCN har ett dokumentationssystem för att kunna besvara frågor om gällande lagstift- ning i olika länder rörande luft, vatten, mark, pesticider, ekologi etc. OECD:s Panel on Management of Environmental Quality

Information and Data sprider information till sina medlemsländer om detta datorbase- rade informationssystem. De användarländer som så önskar kan delta i en utvärdering av systemet.

Columbia University, New York, USA

Vid Columbia University har en datorbase- rad rutin för informationså tervinning speciellt för kemiska ämnen, benämnd Chemical Information Retrieval System (CHEMIRS) utarbetats. Informationen rör läkemedel, livsmedelstillsatser, industrikemi- kalier etc. Systemet är avsett att tillgodose flera skilda krav, bland vilka följande kan nämnas:

— Data skall vara tillgängliga för vetenskaps- män, myndigheter och industri — Data skall vara omedelbart tillgängliga vid en förfrågan och täcka ett stort antal ämnesområden

— Systemet skall använda data från aktuell forskning så att det kan fungera som ett varningssystem då det gäller miljörisker — Systemet skall stimulera forskning, såväl grundforskning som tillämpad forskning, som berör risker med kemiska ämnens användning.

Environmental Protection Agency (EPA). USA

Ett projekt av intresse i detta sammanhang administreras vid EPA. Projektet syftar till att undersöka om det är några skillnader i sjukdomsfrekvens eller symtom på förgift— ning mellan grupper av människor som isitt dagliga arbete sysslar med pesticider och människor som inte kommer i kontakt med sådana preparat. EPA fungerar som samord- nare av datainsamlingen och lagringen av data.

För projektet utväljs personer som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med olika pesticider och personer som inte har kontakt med lessa ämnen, men som är lika till ålder, kön, kroppsbyggnad, vikt etc., så att man erhåller observationspar där såvitt möjligt

alla faktorer är så lika som möjligt med undantag för exponeringen av pesticider. Dessa personer undersöks av läkare som gör en sammanställning av uppgifter om deras yrkesverksamhet för att belysa deras kontakt med pesticider. En noggrann undersökning av individernas medicinska historia görs. Vidare studeras vilka symtom de företer såsom svettning, sömnlöshet, depressioner, and- ningssvärigheter, hosta etc.

Food and Drug Administration (FDA ), USA

I samarbete med National Science Founda- tion i USA har FDA blivit involverad i arbetet att bygga ”The Common Data Base”, en databas bestående av information om ungefär 35 000 kemiska föreningar av bio- kemiskt intresse. Dessa kemiska föreningar har listats med namn, molekylformel m. m. Listorna har publicerats i en bok kallad Desk Top Analysis Tool.

National Library of Medicine, USA

I mitten av 1960-talet beslöts i USA att The Department of Health, Education & Welfare skulle utveckla ett datasystem för toxikolo- gisk information. Toxicology Information Program, TIP, bildades 1967 och lokalisera- des till National Library of Medicine. Pro- grammet har rådgivande stöd från en speciellt tillskapad kommitté Toxicology In- formation Program Committee (TIPCOM) vid National Academy of Sciences* National Research Council. I stället för att skapa ett mycket brett program och ta hänsyn till alla väsentliga aspekter av toxikologin inriktas TIP på ett fåtal delar av detta ämne. Den första uppbyggnadsfasen kom att gälla pesti— cidemas toxikologi. Så småningom har emel— lertid programmet utvidgats till att omfatta bl. a. vissa områden inom human läkemedels- toxikologi.

Projektet har två huvudmål: för det första att skapa databaser med toxikologisk infor- mation hämtad från olika källor såsom ve- tenskaplig litteratur, informationssamlingari statliga förvaltningar och andra organisatio-

ner, för det andra att vidmakthålla informa- tionsservice för olika former av vetenskapligt arbete vid universitet, industrier och myndig- heter.

Det viktigaste steget i TIP-projektet var tillskapandet av Toxicology Information Query Response Center (TIQRC) vid Oak Ridge National Laboratory i Tennessee. Den- na organisation skall fungera som ett infor- mationscentrum inom toxikologiområdet och använda litteratur, TIP: s datafiler och ämnesexperter som är tillgängliga vid Oak Ridge National Laboratory för att svara på frågor från statliga myndigheter och veten- skapliga institutioner. TIQRC kommer också att svara för huvuddelen av uppbyggnaden av de databaser som krävs för TIP—projektet.

Oak Ridge National Laboratory, USA

USA:s Atomenergikommission har haft sina forskningsresurser förlagda till Oak Ridge National Laboratory sedan länge. Här finns därför mycket stor erfarenhet av datorbase- rad informationsbehandling och informa- tionssökning. Genom den problematik som utsläpp av varmvatten från atomreaktorer samt strålning utgör har miljöfrågorna kom- mit att tas upp. Man har därför redan ett mycket stort register över litteratur rörande miljöpåverkan i samband med atomkraftsan- läggningar. Det var därför naturligt att för- lägga utvecklingen av USA:s Environment Information System (EIS) till denna institu- tion. EIS är tänkt att bli en organisation som skall tillgodose de informationsbehov som finns inom miljövårdsområdet. Systemet kommer att omfatta: —- Bibliografiska referenser — Litteratursamling — Numeriska data — Pågående forskningsprojekt — Planerade forskningsprojekt — Förteckning över forskare, forskningspro- jekt och forskningsstationer — Litteraturvärdering — ”State-of-the-art"-rapporter Syftet med EIS är att med ett gemensamt system för datalagring och dataåtervinning

underhålla ett antal databaser med olika innehåll. Avnämarna indelas i tre grupper nämligen forskare, administratörer och poli- tiker.

4.3.3. Vissa förslag framlagda inför 1972 års FN-konferens om den mänskliga miljön

Framställningen i detta avsnitt inskränks till en presentation av vissa förslag rörande information på miljövårdsområdet som fram- lagts inför FN:s miljövårdskonferens i juni 1972. Materialet disponeras enligt den officiella dokumentationen vid konferensen.

Aktionsplan

För fastställandet av tillståndet i den globala miljön föreslås ett informationssystem, det 5. k. Earthwatch. Anknutna till detta system skulle ett flertal nu pågående aktiviteter vara. Bland dessa kan nämnas World Weather Watch (WWW), Global Atmospheric Research Programme (GARP) och Inter- national Oceanographic Commission (IOC). Andra verksamheter av intresse i detta sam- manhang är den internationella hydrologiska dekaden och projektet Man and the Biosphere vid UNESCO. Som Earthwatch's aktiviteter föreslås bl. a. följande:

1. Omfattande inventeringar avseende t. ex. atmosfärens tillstånd, hotade genetiska resurser, föroreningar i haven samt högre djurliv.

2. Kontroll av parametrar som indikerar trender och förändringar i miljön. Speciellt studium av anrikning av kemiska ämnen i olika delar av biosfären och effekten av föroreningar på biologiskt material.

3. Ett begränsat antal av regionala och glo- bala nätverk föreslås för observation av speciella variabler i synnerhet långtidstren- der avseende atmosfärens sammansätt- ning. Vidare rekommenderas studium av klimatförändringar samt av världens skogs- områden och färskvattentillgångar liksom observation av ekonomiska och sociala

4. En standardisering av mätningsteknik och instrument.

5. Speciell assistans till utvecklingsländer.

6. Utformandet av internationella varnings- system för naturkatastrofer. Här inklude- ras även förutsägelser av förändringar orsa- kade av människan.

Ett organiserat informationsutbyte röran- de vetenskapliga publikationer, tidskrifter m. rn. rekommenderas även.

Vad gäller identifiering och kontroll av föroreningar av vidsträckt internationell be- tydelse föreslås övervakningssystem på natio- nell och internationell basis. Nationella in- rättningar bör utvecklas för att tjäna som centrala databehandlings- och lagringscentra.

Vidare föreslås speciella dokumentations- system för informationsutbyte bli inrättade. Följande tre huvudområden anges:

l. Kritiska kemikalier 2. Biologiska indikatorer 3. Djur- och växtpopulationer.

Ett internationellt dokumentationssystem för miljövårdsinformation belysande miljö- problemens sociala, kulturella och utbild- ningsaspekter föreslås. Användare av detta system föreslås vara regeringsorgan och or- gan inom Förenta Nationerna. Dokumenta- tionssystemet skulle bl. a. innehålla informa- tion om teknologi och vetenskap, sociala och ekonomiska förhållanden samt information om lagstiftning och administrativa förhållan- den. I detta sammanhang kan särskilt näm- nas att en internationell referenstjänst över källor till miljövårdsinformation föreslagits.

5. Informationsservice på miljövårdsområdet

5 .1 Inledning

Målet för samhällets miljövårdspolitik har av Kungl. Maj:t bl. a. i direktiven till utred- ningen (Jo 1971: 8) rörande kostnaderna för miljövärden angetts vara att garantera alla en livsvänlig miljö. Miljöförstöringen måste där- för hejdas och förstörd miljö så långt möjligt återställas. Samhällets strävan att förverkliga detta mål kräver samverkan av stat, kom- mun, näringsliv och enskilda.

Samhällets miljökontrollerande verksam- het, för vilken statsmakterna har att dra upp riktlinjer i syfte att söka förverkliga målet för miljövårdspolitiken, innebär inte enbart kontroll av föroreningsutsläpp utan i vid bemärkelse en kontroll och styrning av den ökande belastning människan utsätter miljön för genom bl. a. fortsatt industrialisering och urbanisering samt ökad produktion och kon- sumtion. Samhällets möjligheter att angripa miljöproblemen har under det senaste decen- niet förbättrats väsentligt bl.a. genom ny lagstiftning, ökade finansiella insatser och en kraftigt utbyggd forskning. Dessutom har administrationen förstärkts på olika nivåer och ansvaret för utvecklingen av den yttre miljön har sammanförts till statens natur- vårdsverk. En långsiktig planering av hushåll- ningen med våra naturresurser för att före- bygga miljöskador och miljökonflikter har också påbörjats.

Som ett led i samhällets miljökontrolle-

rande verksamhet får man se det infor- mationssystem på miljövårdsområdet som Kungl. Maj:t givit MKU i uppdrag att utveckla. Målet för ett dylikt informations- system bör enligt MKU vara att ge myndig- heter och andra organ möjlighet till ökad kontroll över miljön och styrning av de faktorer som påverkar miljön så att fortsatt miljöförstöring förhindras och redan för- störd miljö så långt möjligt återställs. Den till miljökontroll och miljöstyming syftande verksamheten hos myndigheter och andra organ skall i möjligaste mån effektiviseras och underlättas.

I föreliggande kapitel redovisas kortfattat förutsättningarna för att skapa ett datorbase- rat informationssystem på miljövårdsområ- det. Vidare behandlas frågan om informa- tionsservice på miljövårdsområdet. Dessutom redovisas översiktligt resultatet av den inven- tering som utförts avseende olika intressen- ters behov av miljövårdsinformation.

5.2. Information på miljövårdsområdet

Den lagstiftning som drar upp riktlinjerna för samhällets till miljökontroll och miljö- styrning syftande verksamhet har samman- fattande beskrivits i tidigare avsnitt. Den ram som lagstiftningen ger för den miljökontrol- lerande verksamheten har medfört ökade möjligheter till samordning av resursinsatser- na på ett område som tidigare präglats av

splittring eller där insatser tidigare saknats. Styrning och kontroll av människans på— verkan av miljön förutsätter kunskap om de faktorer som skall styras och kontrolleras. Våra kunskaper om de miljöpåverkande fak- torerna är i dag emellertid inte tillräckliga för att möjliggöra en säker styrning och kont- roll. Det beror bl.a. på att våra kunskaper om de faktiska förhållandena i naturen och om effekterna av olika föroreningar är brist- fälliga. I vissa avseenden saknas väsentliga uppgifter som är relevanta för en bedömning av miljöförhållandena. I andra avseenden är tillgången på information omfattande men av ojämn kvalitet och utan den systematik och standardisering som utgör en grund för att olika uppgifter skall kunnajämföras. Att våra kunskaper om de miljöpåverkande fak- torerna är otillräckliga beror emellertid ock- så på att den information som finns inte är tillgänglig i sådan form eller på sådant sätt att den effektivt kan utnyttjas av besluts- fattare, forskare m.fl. För att öka våra kunskaper om miljön krävs därför att ytterli- gare information insamlas, bearbetas och sammanställs på ett systematiskt sätt och att redan insamlad information görs tillgänglig så att den effektivt kan utnyttjas i det miljövårdande arbetet. Dessutom erfordras en samordnad och målinriktad forskning. Det är av stor betydelse att relevant information om miljön utgör underlag för samhällets miljökontrollerande och miljö- styrande verksamhet och att denna informa- tion kan göras lätt tillgänglig för beslutsfatta— re, forskare, enskilda medborgare och andra intressegrupper genom en väl fungerande informationsservice på miljövårdsområdet.

5.3 Intressenternas behov av miljövårdsin- formation

Möjligheterna att påverka miljön är i hög grad beroende av att befintlig information görs tillgänglig i en form som är anpassad till respektive användares behov. För övergripan- de beslut på hög nivå finns sålunda ofta behov av väl genomarbetade och utvärderade beslutsunderlag, exempelvis i form av över-

siktliga artiklar eller s.k. state-of—the-art- reports. Handläggare behöver däremot i större utsträckning ha tillgång till detaljerad information inom ämnesområdet, exempel- vis i form av monografier och periodica, samt i viss utsträckning även enskilda mät- och analysdata. Forskarna har behov av information av varierande bearbetningsgrad allt ifrån översiktliga sammanställningar till rådata. För den enskilde medborgaren är information om miljöproblem och miljöför- ändringar liksom om beslut och planer som reglerar användningen av vår miljö av intresse.

Inom ramen för förstudien har utförts en inventering av vissa intressenters behov av information i syfte att klarlägga vilken infor- mation det är motiverat att bearbeta i ett datorbaserat informationssystem på miljö- vårdsområdet. Denna inventering och efter- följande analys av informationsbehoven på miljövårdsområdet har visat att det föreligger stor diskrepans mellan olika intressenters önskemål om information och den informa- tion som i dag är tillgänglig. Den har också visat att vissa informationsbehov på ett tillfredsställande sätt kan tillgodoses redan i dag genom existerande informationsservice på området. Den genomförda analysen avser intressenternas önskemål om information för sin verksamhet under 1970-talet och har utförts inom vart och ett av delområdena kontroll av gifter och andra preparat som kan vara skadliga från hälso- och miljösyn- punkt, luftvård, vattenvård samt övrig natur- vård. Personal från olika centrala, regionala och lokala myndigheter och organ har med- verkat i denna inventering av informations- behoven liksom företrädare för universitet och högskolor. Totalt har handläggande tjänstemän och forskare vid ett sjuttiotal olika organ i samhället beretts tillfälle att framföra sina behov av information (tabell 5: 1). Det bör understrykas att den genom- förda inventeringen speglar nuvarande och förutsebara informationsbehov. En ständig anpassning av verksamheten till en föränder- lig målstruktur leder till att informationsbe- hoven successivt kommer att förändras.

Tabell 5.1 Intressenter vilkas informationsbehov dokumenterats genom inventering

Arbetarskyddsstyrelsen Arbetsmedicinska institutet

Byggnadsstyrelsen

Centralnämnden för fastighetsdata Civildepartementet

Dagligvaruleverantörernas förbund Domänverket

Fiskeristyrelsen Fortifikationsförvaltningen Försvarets forskningsanstalt

Generaltullstyrelsen Giftnämnden

Hälsovårdsnämnden i Gävle

Institutet för vatten och luftvårdsforskning Internationella hydrologiska dekaden Internationella meteorologiska institutet Internationella oceanografiska kommissionen Ingenjörsvetenskapsakademien

Karolinska institutet Karolinska sjukhuset Kemikontoret

Kommerskollegium Kommunikationsdepartementet Koncessionsnämnden för miljöskydd Konsumentombudsmannen Kooperativa förbundet Korrosionsinstitutet

Lantbrukarnas riksförbund Lantbruksstyrelsen Lantmäteristyrelsen Luftfartsverket

I följande avsnitt presenteras översiktligt resultatet av inventeringen varvid först beho- ven av information om varor redovisas. Därefter redogörs för de behov av informa- tion om den yttre miljön som framkom vid nämnda inventering.

För en fullständigare redogörelse hänvisas till rapporter från inventeringen som redo- visas i framtaget underlagsmaterial till denna förstudierapport.

Behov av information om varor

Användningen av vissa varugrupper regleras genom lagstiftning. Genom olika former av tillstånd för hantering av varor och därmed sammanhängande villkor kan riskerna för icke önskade effekter av varor och ämnen minskas. Det underlag som behövs i samband

Länsstyrelserna i Gävleborgs, Kronobergs, Malrnö- hus, Skaraborgs," Stockholms_ Västerbottens, Västernorrlands, Orebros och Östergötlands län Länsstyrelsernas organisationsnämnd

Naturhistoriska riksmuseet Nordforsk

Riksantikvarieämbetet

Statens bakteriologiska laboratorium Statens centrala frökontrollanstalt Statens jordbruksnämnd Statens livsmedelsverk Statens naturvetenskapliga forskningsråd Statens naturvårdsverk Statens planverk Statens råd för vetenskaplig information och doku- mentation Statens strålskyddsinstitut Statens vattenfallsverk Statens veterinärmedicinska anstalt Statens växtskyddsanstalt Statistiska centralbyrån

Skogsstyrelsen Socialstyrelsen

Styrelsen för teknisk utveckling Svensk avfallskonvertering AB Svenska fa'rgfabrikanters förening

Sveriges geologiska undersökning Sveriges industriförbund Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Sveriges ornitologiska förening

Universitet och högskolor

Vattenöverdomstolen Veterinärstyrelsen

Yrkesinspektionen

med handläggningen av tillståndsärendena kan således vara av varierande sammansätt- ning och omfattning.

Insikt om olika varors effekter är grund— läggande för att lagar, tillämpningskungörel- ser och motsvarande kontrollinstrument skall kunna påverka samhället. Bevakningen kan ske på olika sätt. Genom litteraturbevak- ning, konferenser m.m. kan erfarenhet vin- nas om skilda ämnens effekter på människor och miljö som iakttagits inom och utom landet. Experiment av olika slag leder till en ökad kunskap om varors effekter. Rapporter om effekter som iakttagits i samband med tillverkning och hantering av viss vara ger ytterligare underlag för beslut om åtgärder som kan behöva vidtagas i preventivt syfte.

Den verksamhet som syftar till kontroll av gifter och andra preparat som kan vara

_.,__..( ,...-'

Bild 2 t. v. Uppgifter om utsläpp från miljöfarliga anläggningar föreslås också bli registrerade i MI.

Bild 3 Luftföroreningar fräter på byggnadsmate- rial och bidrar bl. a. till förstöring av kulturminnes- märken.

Bild 4 t. h. Föroreningarnai luften kommer bl. a. från fabriksskorstenama. Med eller utan omvand- ling äterförs dessa ämnen i regel så småningom till vatten eller mark.

egg &_

H 2 So co Hc, 2 Co o 2 - N Hjo ”2504 ";N 'å'»! .S BN c. son NOJ-N Nu Co K "9 M9 Dnr Pa A., ca c' c., % Zn Co Ni

i Bild 5 Även ett vattenreningsverk är en s.k. miljöfarlig anläggning som tillses och kontrolleras

fortlöpande enligt de regler som finns angivna i miljöskyddslagen. Uppgifter om reningsverken föreslås också bli registrerade i MI.

Bild 6 För att få bedriva miljöfarlig verksamhet fastställs vissa villkor av koncessionsnämnden för miljöskydd, naturvårdsverket eller.länsstyrelsen. En anläggning kan t.ex. åläggas att bygga en reningsdamm för utgående processvatten.

Bild 7 Kemisk-biologiska störningar i vattenmiljön uppkommer främst genom utsläpp av organiska ämnen, tungmetaller, växtnäringsämnen, olja och sjukdomsalstrare.

Bild 8 I MI föreslås registrering av information om svårförklarliga fenomen som t. ex. plötslig fiskdöd. Om det är möjligt att fastställa orsakerna till dessa fenomen bör denna information också registreras iMI.

Bild 9 Behov finns att följa bullerutvecklingen vid flygplatser, motorvägar och liknande anläggningar. Detta kraver återkommande datainsamling. Endast referenser till genomförda bullerundersökningar foreslås dock tills vidare bli registrerade i MI.

Bild 10 En mycket stor del av våra luftföroreningar förorsakas av motorfordon och av anläggningar för lokaluppvärmning. För en uppskattning av föroreningsutsläppens storlek kan som underlag användas uppgifter om förbrukningen av olja och bensin.

skadliga från hälso- och miljösynpunkt ut- övas genom såväl direkt produktkontroll som rådgivande och informerande verksamhet. Bland de myndigheter och organ som har eller kommer att få ansvar för produktkont- rollerande verksamhet kan nämnas gift- nämnwden, statens naturvårdsverk, socialsty- relsen, livsmedelsverket, arbetarskyddsstyrel- sen, länsstyrelser och hälsovårdsnämnder samt organ och institutioner med verksam- het inom den agrara sektorn. Den informa- tion som efterfrågas är grunduppgifter om varorna och i dem ingående ämnen, referen- ser till litteratur inom ämnesområdet, upp- gifter om utförda försök m.m., uppgifter om givna tillstånd med anknytning till ak- tuell vara, ämne, företag eller liknande, uppgifter om högsta tillåtna dos och rekom- mendationer vid användning. Dessutom har framkommit behov av uppgifter om skador och andra effekter som rapporterats, uppgif- ter om importerad mängd av olika varor, information om förbrukning av vara eller ämne ingående i olika varor, uppgifter om hanteringsplatser för varorna, information destruktion m.m. samt uppgifter om utförda försök. Myndigheterna har vid sidan av sin kontrolle- rande verksamhet vanligtvis även en råd- givande och informerande verksamhet. All- mänhet, företag och myndigheter, som i olika sammanhang, speciellt i arbetslivet kommer i kontakt med en hälso- och miljö- farlig vara, har behov av information om i olika varor ingående ämnen, deras effekter, varans märkning, tillverkare, hanteringsregler samt uppgifter om lämpliga åtgärder vid skada. om lämpliga analysmetoder,

Behov av information om den yttre miljön

Samhällets kontroll av den yttre miljön har formats dels genom lagstiftning, dels genom de ökande insikter om förhållandena i miljön som ernås genom forsknings- och undersök- ningsverksamhet. Information om den yttre miljön är av intresse för ett stort antal intressenter bland vilka kan nämnas statens naturvårdsverk, länsstyrelser, kommunala

myndigheter, olika forskningsorgan och all- mänheten.

Från de i kontrollen av den yttre miljön verksamma organen har framförts behov av information såväl om föroreningskällor som om utsläpp i luft och vatten från dessa källor samt om bakgrundsförhållanden i miljön. Vidare har behov av referenser till litteratur om förhållanden i den yttre miljön ofta framförts. Den efterfrågade informationen inbegriper bl.a. uppgifter om emittenter, uppgifter om totala utsläpp inom visst om- råde, uppgifter om värden från utförda immissions- och emissionsmätningar, uppgif- ter om mätinstrument och mätmetoder, upp- gifter om platser där miljöfarlig verksamhet bedrivs samt uppgifter om givna tillstånd med tillhörande villkor. Informationsbeho- vet vad gäller immissioner och effekter är likaledes omfattande. Förutom mätvärden från fasta mätstationer för mätningar av bakgrundsnivåer av olika föroreningar efter- frågas uppgifter om pågående och planerade undersökningar kring föroreningsbelast- ningen samt uppgifter om föroreningarnas variation och effekter i olika vattenområden och luftregioner.

Utöver vad som betingas av förorenings- kontrollen finns det inom vattenvärden önskemål om att kontrollera vattnet i dess användning som en fysisk resurs. Bl.a. har framkommit behov av information om yt- vattnets fysikaliska beskaffenhet, grundvat- tenförhållanden, vattenverk och deras rå- och renvattenkontroll samt beslut enligt vattenlagen.

En bevakning av vår flora och fauna har också från flera håll framhållits vara av stor betydelse i samhällets kontroll av den yttre miljön bl.a. för att effekterna av förore- ningar och främmande ämnen i miljön ofta visar sig genom förändringar i flora och fauna. Den information som efterfrågas är mestadels av rikstäckande slag. Speciellt sy- nes det finnas behov av uppgifter om före- komst av sällsynta och hotade arter av växter och djur. Museimaterial av biologisk natur kan bl.a. användas för att belysa utveck- lingen i tiden av olika substansers ackumula-

tion i organismer. Denna från miljövårdssyn- punkt viktiga information kan betecknas som en form av biologiska arkiv. Önskemål har framförts om effektivare bearbetnings- möjligheter av dylika arkiv, främst genom förbättrade katalogiseringsrutiner.

Som underlag för den fysiska planeringen i riket efterfrågas bl.a. information, som belyser faktisk och planerad användning av naturresurserna mark och vatten samt till- gång på och förbrukning av olika naturtill- gångar i landet. Den information rörande användning av mark och vatten som efterfrå- gas är i huvudsak av administrativ karaktär, såsom uppgifter om fastlagda planer t. ex. regionplaner och generalplaner för använd- ning av mark och vatten inom visst område, restriktioner för användandet av mark och vatten inom visst område samt uppgifter om fritidsbebyggelse och områden lämpade för friluftsliv. De uppgifter som vanligen efter- frågas beträffande våra naturtillgångar rör tillgång på och uttag av olika malmer och mineraler, grus, sand, lera, grundvatten och skog.

Vidare finns behov av att kunna bevaka de förändringar som ständigt pågår i marken, varför bl. a. uppgifter om jordmåner, före- komst av vissa ämnen såsom kalium, kalcium och fosfor m. fl. efterfrågas.

Även viss information om de areella nä- ringarna finns önskemål om att kunna få tillgång till. Det gäller exempelvis uppgifter om brukningsmetoder inom skogsbruket, förändringar i åkerarealens användning och betesförhållanden för rennäringen.

Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns ett för många myndigheter och organ gemensamt informationsbehov vad gäl- ler information om varor, ämnen, förorenan— de anläggningar, recipienter och miljöför- hållanden i övrigt. Speciellt kan framhållas de starka behov av lätt tillgänglig informa- tion av dokumentarisk art, dvs. information om litteratur, artiklar, forskningsrapporter m.m. inom miljövårdsområdet som fram- kommit. Detsamma gäller behoven av att kunna få en samlad och lättillgänglig bild av planerad, pågående och avslutad forsknings—

och undersökningsverksamhet som genom- gående framförts av de presumtiva intressen- terna i ett datorbaserat informationssystem på miljövårdsområdet.

5.4 Förutsättningarna för ett datorbaserat informationssystem pa' mi Iiövårdso mrådet

Den utförliga inventeringen av informations- behoven på miljövårdsområdet gav vid handen relativt omfattande krav från pre- sumtiva intressenters sida. Vid denna inven- tering betonades bl. a. vikten av att befintlig information - oberoende av vilka media som används för lagring och vilken bearbetnings- teknik som utnyttjas — bör vara lättillgänglig och att möjlighet bör finnas att erhålla relevanta sammanställningar av insamlade data. Dessutom framkom ofta önskemål om att utöver möjligheten att snabbt erhålla relevant information då behov föreligger, även kunna få tillgång till exempelvis olika dokument, forskningsrapporter m.m. på miljövårdsområdet.

I förstudien av ett miljövårdens informa- tionssystem har i enlighet med Kungl. Maj: ts uppdrag till miljökontrollutredningen förut- sättningarna studerats för att forma ett samordnat datorbaserat informationssystem som stöd för samhällets till miljökontroll och miljöstyrning syftande verksamhet. Som ett hjälpmedel i detta arbete har en enkel systemteoretisk modell använts. Den presen- teras kortfattat nedan. Därefter diskuteras principer för strukturering av informations- system på miljövårdsområdet. Även möjlig- heterna att använda modern datorteknik för att effektivisera och underlätta informations- bearbetningen på miljövårdsområdet diskute- ras.

Samhällets beslutsfattande och verk- ställande organ styr genom sin verksamhet utvecklingen i olika avseenden. Denna styr— ning kan illustreras som en process i en enkel styrmodell med två komponenter (fig 5: 1).

Samhällets miljökontrollerande och miljö- styrande verksamhet, som har till syfte att styra den mänskliga påverkan av miljön, utgör i modellen styrsystemet. Styrimpulser-

Styrimpulser Det st _ yrda Styrsystem systemet Fig. 5: I na som styrsystemet genererar avser människans påverkan av miljön. Därmed påverkas indirekt miljön, vilken i modellen utgör det styrda systemet. Det styrande systemet kan sägas bestå av två delsystem, nämligen ett beslutssystem i vid bemärkelse och ett informationssystem som förser be- slutssystemet med beslutsunderlag. Besluts- systemet får betraktas som sammansatt av ett antal mindre beslutssystem, vilka i princip utgörs av de beslutsfattande organ och olika grupper i samhället vars åtgärder och beslut påverkar den miljö vi lever i. Underlaget för dessa åtgärder och beslut är information, dvs. uppgifter som insamlas, lagras, bearbetas och distribueras på många- handa sätt. Styrsystemet kan äskådliggöras med följande figur (fig 5: 2).

Styrsystem Beslu ts- Information's- underlag: Besluts- svstem systern Fig. 5: 2

Ett informationssystem är en integrerad del av en dynamisk process. De uppgifter som bearbetas inom ett informationssystem hämtas till stor del från det styrda systemet, i detta fall miljön. Viss information genere- ras ocksä i beslutssystemet medan annan information hämtas från andra styrsystem. Genom att de olika komponenterna i styrsy- stemet påverkar varandra och genom att de värderingar som existerar i beslutssystemet kontinuerligt förändras påverkas ständigt exempelvis datainsamling till både metod och innehåll. Detta gör att informationssy- stemet innehållsmässigt successivt förändras varför beslutsunderlagen och därmed styr- impulserna till det styrda systemet också förändras. I figur 5: 3 illustreras schematiskt informationsflödet inom och mellan det styrda systemet och styrsystemet.

Den styrande verksamheten, dvs. vad som i ovan presenterad modell benämnes styrsy-

stem, är fördelad på många olika organ bl. 3. inom den offentliga sektorn. Sålunda har statens naturvårdsverk i dag ansvaret för en del av den styrande verksamheten, giftnämn- den har ansvaret för en annan del medan andra myndigheter och institutioner, säväl statliga som kommunala, har ansvar för övriga delar av den miljöstyrande verksam- heten i landet.

Verksamheten inom beslutssystemet kan struktureras efter ett mönster, där skiljelin- jema mellan olika typer av styrande verk- samhet inte dras upp efter olika myndig- heters verksamhetsområden utan efter typ av målstyrd aktivitet såsom tillämpning av för- fattning, planeringsverksamhet, kontrollverk- samhet, rådgivningsverksamhet, undersök- nings- och utredningsverksamhet, forsknings- verksamhet och undervisningsverksamhet. Informationssystemet levererar underlag till dessa skilda aktiviteter (se fig. 5 : 4).

Under förstudien av miljövårdens informa- tionssystem har med utgångspunkt i den- na modell studerats vilka delar av befintlig och framtida informationshantering inom samhällets styrsystem för miljön som kan underlättas och effektiviseras genom att modern ADB-teknik utnyttjas, dvs. genom att ett datorbaserat informationssystem ska- pas som stöd för de målstyrda aktiviteterna i styrsystemet för miljön.

Ett datorbaserat informationssystems be- tydelse för samhällets olika aktiviteter torde variera. För vissa funktioner kan ett datorba- serat informationssystem således medföra förbättrade beslutsunderlag som medger en effektivare styrning av verksamheten, medan för andra funktioner en stor del av den egentliga informationshanteringen med för- del torde kunna utföras utan hjälp av auto- matisk databehandling. Det bör här även konstateras att datorbaserad informationsbe- handling i regel endast kommer till använd- ning för mer rutinmässiga bearbetningar av relativt stora och homogena dataflöden eller för komplicerade matematiska beräkningar. Vidare bör understrykas att den kritiska och strategiskt viktiga informationen i ett styrsy- stem sällan är av den arten att den lagrasi

STYRSYSTEM Besluts- Styr- Dmi ”535,28" ""de"”: Beslut? ""W”": DET STYRDA SYSTEMET system system 1 Data 11 Data l Fig. 5:3

eller hämtas ur ett datorbaserat informa- tionssystem.

Svårigheterna när det gäller samordnad informationsbehandling av miljödata torde i begränsad utsträckning vara av rent teknisk karaktär. De är snarare institutionella, då

lagstiftning och organisatoriska gränsdrag- ningar mellan olika autonoma organs kompe- tensområden är betydelsefulla restriktiva faktorer. Existerande lagstiftning anger den ram inom vilken information kan insamlas och tillhandahållas för olika verksamheter

STY RSYSTE M

INFORMATIONS— SYSTEM

Besluts- underlag

BESLUTSSYSTEM

Tillämpning av författning

_ Planerings- verksamhet

_ Kontroll- verksamhet

_ Rådgivnings- verksamhet

Undersökn. och utredn. verksamh.

Forsknings- verksamhet

Undervisnings- verksamhet

Fig. 5: 4

och intressentkategorier. Detta förhållande avspeglas i nuvarande former för insamling och bearbetning av uppgifter på bl. a. miljö— vårdsområdet. De största svårigheterna ligger kanske ändå i att fastlägga vilka uppgifter som skall insamlas och vilka metoder som skall tillämpas för insamling, validering och reduktion av data.

På grundval av den genomförda intressent- analysen kan konstateras att en betydande delvis maskinell informationsbehandling ut- förs rörande exempelvis vatten, luft, mark, varor, ämnen, naturresurser, sociala, estetis- ka och medicinska faktorer. Informationsbe- handlingen utförs som ett led i verksamheten vid olika myndigheter och tillgodoser så gott som uteslutande myndigheternas egna behov snarare än att ge underlag för en samordnad miljökontroll.

Ett visst gemensamt behov föreligger av rutinmässig insamling, bearbetning och sam- manställning av relevant information om miljöförhållandena i landet. Bl. a. dessa sam- ordningsbehov skulle kunna tillgodoses ge- nom ett nationellt samordnat informations- system. Detta medför att systemet skulle innefatta den information som är nödvändig för önskad samordning samt den informa- tion som av ekonomiska, kvalitetsmässiga, eller andra skäl är motiverad. Detta medför att den grad av samordning över t. ex. myndighetsgränser och sektorsgränser som är önskvärd styr typ och omfattning av infor- mation i systemet. Det förutsätts att sam- arbete mellan ett nationellt samordnat infor- mationssystem på miljövårdsområdet och andra informationssystem bör äga rum så att dubbelarbete och dubbellagn'ng i möjligaste mån undviks och att information inom andra informationssystem utnyttjas.

Värdet av en kunskapsbank med miljö- vårdsdata, genom vilken myndigheter, fors- kare, enskilda medborgare och andra intressenter kan erhålla relevant information om miljöförhållandena i landet torde vara obestridligt. Olika myndigheter skulle på detta sätt beredas möjlighet att utan tids- krävande och omständliga administrativa procedurer kunna utnyttja andra myndighe-

ters information av närbesläktad karaktär. En kunskapsbank skulle också underlätta planering och genomförande av den till miljökontroll och miljöstyrning syftande verksamheten samt möjliggöra en bättre sam- ordning och planering av olika forsknings- och undersökningsaktiviteter genom att in- formation från skilda verksamhetsgrenar in- om den offentliga och privata sektorn länkas samman och lagras iett informationssystem.

Då samhällets till miljökontroll och miljö- styrning syftande verksamhet ännu befinner sig i ett uppbyggnadsskede medför detta att informationsflödena kommer att växa starkt och att ökade krav troligen kommer att ställas på systematisk bearbetning och sam- manställning av tillgänglig information. Vissa av de expanderande informationsflödena som är relevanta för den miljökontrollerande verksamheten kommer att under de när- maste åren bli av sådan omfattning och komplexitet att de svårligen kan bearbetas effektivt utan hjälp av ADB-teknik. Andra informationsflöden är av sådan art att en praktisk förutsättning för att kunna söka fram väsentlig information inom en rimlig tidsrymd är att informationen kan bearbetas med modern datorteknik. Av den i kapitel 4 återgivna redogörelsen för databehandling av information med anknytning till miljövårds- området framgår också att ADB-teknik re- dan i dag kommer till användning i viss utsträckning för bearbetning av information som belyser miljöförändringar.

I ett senare kapitel analyseras systematiskt de befintliga och planerade informationsflö- den inom den offentliga sektorn som är av den art att de bör ifrågakomma för samord— nad datorbaserad bearbetning. Vid denna analys har i första hand studerats informa- tion av den art som Kungl. Maj: t i direktiven till miljökontrollutredningen angett böra in— gå i ett samordnat informationssystem på miljövårdsområdet. I andra hand har med- tagits information av närbesläktad karaktär och av intresse för bl. a. den fysiska plane- ringen i riket.

Sammanfattningsvis kan dock konstateras att det finns behov av samordnad riksom-

fattande bearbetning och sammanställning av vissa informationsflöden på miljövårdsområ- det och att det som ett komplement till den information som kan erhållas från ett dator— baserat informationssystem även finns behov av att kunna få tillgång till information av bl. a. dokumentarisk karaktär och att kunna erhålla annan kompletterande service. Slutli— gen bör här framhållas att en av förutsätt- ningarna för att kunna tillgodose framförda behov av information inom en godtagbar tidsrymd och för att kunna underlätta och effektivisera samhällets miljökontrollerande verksamhet torde vara att ADB-teknik kom- mer till användning.

5.5 Förslag rörande informationsservice på miljövårdsområdet

Samhällets till miljöstyrning och miljökont- roll syftande verksamhet har som tidigare framhållits en mycket vid krets av intressen- ter. Inom den offentliga sektorn torde över hundratalet organ i någon form delta i denna verksamhet. Inom näringslivet finns ett ak- tivt och positivt intresse av att uppmärksamt följa och delta i den miljökontrollerande verksamheten. Den enskilde medborgaren har också berättigade önskemål om att kun- na följa verksamheten inom miljövårdsom- rådet och kunna ta del av faktisk informa- tion om miljön.

Som tidigare understrukits finns behov av en samordning av vissa informationsflöden på miljövårdsområdet för att kunna effekti- visera och underlätta den miljökontrolleran- de och miljöstyrande verksamheten. Vissa delar av den information som är av gemen- samt intresse för olika intressenter är av sådan art eller omfattning att modern ADB- teknik är en nödvändig förutsättning för att den skall kunna lagras och bearbetas på ett rationellt sätt. Åtskilligt intresse har emeller- tid också uttryckts för en samlad tillgång till exempelvis forskningsrapporter och grund- material från forsknings- och undersöknings- verksamhet på miljövårdsområdet.

Resultaten från den preliminära utvärde- ringen av intressenternas informationsbehov

har ovan presenterats. I det följarde redo- visas en diskussion av tillgänglig miljövårdsin- formations art och omfattning. På grundval av vad som framkommit under förstudien föreslås att en samordnad informationsser- vice på miljövårdsområdet planeras med syf- te att tillhandahålla information om miljö- förhållandena i landet för en vid krets av intressenter på central, regional (ch lokal nivå inom ramen för vad gällande lagstiftning medger. Som en del av en samordnad infor- mationsservice på miljövårdsområdet bör ett datorbaserat miljövårdens informationssy- stem (MI) byggas upp. MI torde i första hand böra omfatta information om varor som kan vara skadliga från hälso- och miljösynpunkt, information om ämnens förekomst ivaror och i arbetsprocesser, uppgifter om utsläpp av ämnen i den yttre miljön, om deras förekomst i ekosystemen och cm deras effekter på levande organismer inklusive människan.

Mot bakgrund av fattande behov av information av olika komplexitet och bearbetningsgrad föreslås registrering i MI dels av vissa rådata eller delvis bearbetade data, dels av referenser till sammanställningar, rapporter och viss littera- tur på miljövårdsområdet. Den datatekniska lösningen av lagring och bearbetning av data i MI diskuteras i kapitel 7 i denna rapport.

MI bör organiseras så att informationsut- byte med andra databaser innehållande in- formation av intresse för den miljöstyrande och miljökontrollerande verksamheten kan möjliggöras. Speciellt bör möjligheterna att kunna erhålla information om meteorolo- giska, klimatologiska och hydrnlogiska för- hållanden från SMHI:s databaser och om planerad användning av mark och vatten från CFD:s informationssystem beaktas liksom möjligheten att ur SCB:s databaser erhålla offentlig statistik som underlag för miljö- kontrollerande verksamhet. Sorr. ett komple- ment till den i MI föreslagna registrerade informationen och de möjligheter till att erhålla uppgifter från andra databaser som här skisserats bör man se de tjänster som svenska och utländska dokimentations-

intressentemas om-

centraler kan ge beträffande konventionell och icke-konventionell litteratur på bl.a. miljövårdsområdet.

MI bör kunna fungera som en samordnan- de funktion för viss rutinmässig bearbetning och lagring av fakta inom ramen för såväl samhällets produktkontrollerande verksam- het som för dess verksamhet syftande till kontroll av den yttre miljön.

MI bör byggas upp etappvis, där genom- förandet av varje etapp föregås av en försöks- drift. Försöksverksamheten bör bedrivas för att ge intressenter tillfälle att undersöka och påverka Mlzs möjligheter att effektivisera och underlätta den miljöstyrande och miljö- kontrollerande verksamheten och avslutas med utvärdering.

Under förstudien har andra funktioner än datorbaserad bearbetning, exempelvis till- handahållande av forskningsrapporter och andra dokument, i en samordnad informa- tionsservice på miljövårdsområdet endast yt- ligt kunnat behandlas. Förutsättningarna för att etablera en sådan informationsservice bör därför närmare klarläggas.

I följande kapitel i denna rapport lämnas en redogörelse för de förslag rörande inne- håll och funktioner i MI som utarbetats under nu avslutad förstudie. Förslag presen- teras också rörande planering av fortsatt utrednings— och utvecklingsarbete som leder till konkreta förslag om organisationen av informationsservice på miljövårdsområdet.

6. Innehåll i miljövårdens informationssystem

6.1. Inledning

Samhällets miljökontrollerande verksamhet omfattar som tidigare framhållits inte enbart kontroll av föroreningsutsläpp m. m. utan i vid bemärkelse en kontroll och styrning av den ökande belastning människan utsätter miljön och indirekt därmed sig själv för. I den utförda kartläggningen av önskemålen om information för att effektivt kunna bedriva miljökontrollerande verksamhet har ett ge- mensamt och starkt uttalat behov av lätt åtkomliga uppgifter om vår miljö framförts från många olika håll. Dessutom har behovet av att kunna hämta information över myn- dighetsgränserna starkt understrukits, liksom behovet av att snabbt kunna få uppgifter om ärendehandläggning av olika slag samt infor- mation om genomförda kontroller och ut- förda analyser och försök. Under kartlägg- ningsarbetet och senare under utvärderings- skedet har olika centrala och regionala myn— digheter och organ särskilt betonat betydel- sen av ett samordnat informationssystem på miljövårdsområdet som stöd för den egna tillsyns- och kontrollverksamheten.

För att på ett adekvat sätt kunna tillgodo- se myndigheternas och andra intressenters behov av miljövårdsinformation är det vä- sentligt att i MI lagras och bearbetas bl. a. uppgifter om ämnen, såväl om deras före- komst i ekosystem ochi arbetsprocesser som om deras biologiska effekter, samt uppgifter

om var och hur den verksamhet bedrivs, som är föremål för samhällets miljökontroll. Vid den genomförda undersökningen av möjlig- heterna att skapa ett miljövårdens informa- tionssystem har dock konstaterats att endast vissa delar av befintliga informationsbehov i dag kan tillfredsställas.

I det följande behandlas närmare avsett innehåll i MI. Problemområdet har därvid uppdelats så att inledningsvis beskrivs infor- mationsflödet från samhällets lagstadgade tillsyn och kontroll i avsnitten 6.2—6.7. I därpå följande avsnitt, 6.8—6.10, behandlas informationsflödet från annan typ av sam— hällelig kontroll och styrning av miljöpåver- kande faktorer. Avslutningsvis diskuteras viss bakgrundsinformation, som är av betydelse för att kunna utvärdera den i avsnitten 6.2—6.10 behandlade miljövårdsinforma- tionen.

6.2. Information i den produktkontrolleran- de verksamheten

Den samhälleliga kontrollen av varor som kan vara skadliga från hälso- och miljösyn- punkt utövas i dag av ett antal myndigheter och organ bland vilka märks giftnämnden, socialstyrelsens läkemedelsavdelning, livs- medelsverket, arbetarskyddsstyrelsen, läns- styrelserna, hälsovårdsnämndema och yrkes- inspektionerna. Verksamheten är på vissa

områden redan etablerad medan den på andra områden är under uppbyggnad eller befinner sig i ett expansionsskede.

I den produktkontrollerande verksamhe— ten ingår insamling, lagring och bearbetning av uppgifter rörande de produkter som är föremål för kontroll. I vissa fall har informa- tionsbearbetningen karaktären av en formell registrering som i princip innebär tillstånd att marknadsföra varan.

Som ett led i att underlätta myndigheters och forskares arbete på detta område har undersökts möjligheterna att skapa en kun- skapsbank med grundläggande delar av den information som genereras i den offentliga produktkontrollerande verksamheten. I en sådan kunskapsbank bör ingå dels grunddata om de produkter som är föremål för kont- roll, dels uppgifter av referensnatur om forskningsrapporter m.m. som tjänat som underlag för myndigheternas bedömning av produktens skadlighet från hälso- eller miljö- synpunkt. En dylik kunskapsbank bör även syfta till att inom ramen för gällande sekre- tessbestämmelser tillgodose allmänhetens krav på information om produkter.

Informationsflödet kan indelas efter varu- typ i tre huvudgrupper, nämligen hälso- och miljöfarliga varor, läkemedel samt livsmedel.

Hanteringen av hälso- och miljöfarliga varor torde komma att regleras genom ny lagstiftning som föreslagits av miljökontroll- utredningen i betänkandet ”Lag om hälso- och miljöfarliga varor” (SOU 1972: 31). Enligt en preliminär bedömning kan antalet varor som i slutet av 1970-talet berörs av denna lag uppskattas till mellan 5 000 och 8000. Av dessa kan 2 OOO—3 000 bli ak- tuella för tillståndsgivning. Behovet av att följa olika varors eller varugruppers flöde kan leda till registrering av uppgifter för 3 000—4 000 varor.

Den föreslagna lagen behandlar även i arbetsprocesser förekommande kemiska va- ror som i många fall är hälsofarliga. De myndigheter som arbetar inom detta område är på central nivå arbetarskyddsstyrelsen medan yrkesinspektionema, specialinspek- tionerna och hälsovårdsnämndema verkar på

regional respektive lokal nivå. En stor del av nuvarande information inhämtas genom fri- villigt uppgiftslämnande. Kraven på informa- tion om vissa varors sammansättning, deras användning i arbetsprocesser, skadliga effek- ter m. m. är i dag så höga att endast en del av de förfrågningar som inkommer kan besvaras tillfredsställande.

Arbetsmiljöfrågorna studeras också av en av Kungl. Maj:t tillsatt utredning, arbets- miljöutredningen. Innan resultatet av denna utredning föreligger är det svårt att bedöma informationsflödet om varor och ämnen till och från arbetarskyddsstyrelsen och yrkesin- spektionerna under slutet av 1970-talet. De tendenser som nu kan urskiljas tyder emel- lertid på att detta informationsflöde i fram- tiden kommer att öka. Även kraven på att myndigheterna skall kunna ge snabb och i sammanhanget väsentlig information torde komma att öka.

I samhällets nuvarande kontrollsystem vad gäller brandfarliga, explosiva och radioaktiva varor innefattas vanligtvis såväl tillstånds- plikt för hantering, försäljning, förvaring och transport av dessa varor som kontroll av att utfärdade bestämmelser efterföljs. Kontroll— ansvaret för dessa olika varugrupper är för- delat på ett flertal myndigheter. I detta sammanhang må också omnämnas att tull- verket har ansvaret för kontroll av oljeut- släpp och oljebekämpning till havs.

Kontrollen av läkemedel regleras genom läkemedelsförordningen. Vid socialstyrelsens Iäkemedelsavdelning som har kontrollansva- ret finns sedan länge etablerade rutiner för verksamheten. I dag finns omkring 2 700 preparat registrerade.

Kontrollen av livsmedel regleras i livsme- delslagen och livsmedelsförordningen. Livs- medelsverket är högsta centrala organ medan på det regionala och lokala planet länsstyrel- ser respektive hälsovårdsnämnder fungerar som kontrollorgan. Verksamheten inriktas på kontroll av varor, livsmedelsindustrier, importörer och försäljningsställen. Enligt en grov uppskattning torde antalet varutyper på marknaden mot slutet av 1970-talet uppgå till mellan 5 000 och 10 000, medan antalet

varor av viss typ och fabrikat kan uppgå till 20 000.

Information om misstänkta och faktiska skadeverkningar av varor och ämnen lämnas i dag av giftinformationscentralen och de yrkesmedicinska klinikerna. Giftinforma- tionscentralen besvarar årligen ca 17 000 frågor om lämplig behandlingsåtgärd vid en akut förgiftning. De yrkesmedicinska klini- kerna behandlar bl. a. misstänkta förgift- ningsfall med ospecifika symtom. Antalet telefonförfrågningar gällande akuta och kro- niska yrkesmedicinska förgiftningsfall var under 1970 vid yrkesmedicinska kliniken vid Karolinska sjukhuset ca 400. En mångdubb- ling av antalet förfrågningar förväntas inom de närmaste åren.

Kunskaperna och de dokumenterade upp- gifterna rörande hälso- och miljöfarliga varor är i dag spridda över ett stort antal organ och personer. Det är svårt att få fram relevant sammanställd information. Då dessutom kra- ven från regionala och lokala organ samt från allmänheten vad gäller uppgifter om gifter och andra hälso- och miljöfarliga preparat kommer att öka, torde automatiserad data— behandling av grunduppgifter om de varor som är föremål för kontroll från den offent- liga sektorns sida kunna underlätta och effektivisera verksamheten.

Sålunda föreslås en registrering i MI av information om varor som är föremål för kontroll från den offentliga sektorns sida. Däri inberäknas hälso- och miljöfarliga varor, läkemedel samt livsmedel. Uppgifter bör registreras om i varorna ingående ingredien- ser (fabrikantuppgifter), i förekommande fall resultat av kontrollanalyser av ingående ämnens identitet och mängd samt viss ad- ministrativ information om varorna rörande bl.a. utförd handläggning såsom uppgifter om tillståndsgivning. Vidare föreslås en re— gistrering av referenser till forskningsrappor- ter och annat material som av de ansvariga myndigheterna bedöms innehålla relevanta uppgifter om kontrollerade varors och äm- nens effekter.

6.3 Information i tillsyns— och kontrollverk- samheten enligt miljöskyddslagen

Miljöskyddslagen är en samlad lagstiftning till skydd mot miljöfarlig verksamhet. Sam- hällets tillsyn och kontroll enligt denna lag intar en central ställning imiljövårdsarbetet. Enligt en beräkning utförd inom naturvårds- verket torde i början av 1980-talet ca 5 000 luftförorenande industrier och andra anlägg- ningar bli föremål för tillsyn och kontroll enligt miljöskyddslagen. Därtill kommer ca 15 000 tjockoljeeldade mindre anläggningar för lokaluppvärmning. Antalet berörda vat— tenförorenande industrier och reningsverk har uppskattats till 4 700 respektive 1 800.

För övervakning av miljöfarlig verksamhet upprättas efter beslut enligt miljöskydds- lagen kontrollprogram. I dessa kontroll- program fastslås bl.a. vilka emissions-, im- missions- och effektmätningar som skall ut- föras. Enligt naturvårdsverkets uppskatt- ningar kommer mätningarna av luftemis- sioner med automatiskt registrerande instru- ment att i början av 1980—talet resultera i drygt 40 milj. råvärden per år. Till detta kommer ca 115 000 mät- och analysvärden insamlade på konventionellt sätt. Beträffan- de emissioner i vatten uppskattas dataflödet till ca 150 milj. uppgifter om föroreningar och kringförhållanden. Drygt hälften av des- sa uppgifter kommer att samlas in med kontinuerligt registrerande instrument. Vida- re kommer flödesmätningar att utföras, vilka beräknas ge ca 3 milj. uppgifter per år. Immissionsmätningarna i luft, främst med kontinuerligt registrerande instrument, torde resultera i ca 20 milj. mätvärden per år. Genom i kontrollprogram stadgade recipient- undersökningar beräknas drygt 4,5 milj. vär- den komma att insamlas, då i huvudsak med manuella metoder.

Tillsyns- och kontrollverksamheten enligt miljöskyddslagen befinner sig i ett uppbygg- nadsskede. Då det expanderande informa- tionsflödet är av den arten och omfattningen att modern ADB-teknik är en förutsättning för att rationellt lagra och bearbeta informa- tionen föreslås att uppgifter från tillsyns-

och kontrollverksamheten enligt miljö- skyddslagen skall behandlas i MI. Härigenom läggs grunden till en rationellt ordnad infor- mationsbehandling på miljövårdsområdet och en fullständig registrering byggs upp av de anläggningar i landet där miljöfarlig verk- samhet bedrivs och underlag erhålls för en effektivare styrning av den miljöfarliga verk- samheten. Databehandlingen inom MI avses omfatta information om anläggningar som varit föremål för handläggning enligt miljö- skyddslagen eller motsvarande författningar samt den information om emissioner, im- missioner och effekter som inrapporteras till myndigheterna inom ramen för tillsyns- och kontrollverksamheten. Det kommande infor- mationsflödets omfattning och hur det skall omhändertas i MI bör bli föremål för vidare utredning.

6.4 Information i tillsyns- och kontrollverk- samheten enligt hälsovårdsstadgan

I hälsovårdsstadgan finns dels bestämmelser om övervakning av den allmänna hälso- vården, dels speciella bestämmelser om kont- roll av vatten som tillhandahålles genom anläggning för vattenförsörjning.

Eftersom miljöskyddslagen generellt regle- rar miljöfarlig verksamhet kommer det centrala informationsbehovet på detta områ- de att tillgodoses genom tillsyns- och kont- rollverksamheten enligt miljöskyddslagen.

Kontrollen av vatten som tillhandahålls för vattenförsörjning sker endast enligt häl- sovårdsstadgan. Vattenverken åläggs enligt denna att ta prover på utgående vatten och — i de fall anordning för rening av vattnet finns — på ingående vatten. Riktlinjer för hur kontrollen skall utföras utfärdas av sociastyrelsen, som har det centrala tillsyns- och kontrollansvaret.

Det finns uppskattningsvis ett par tusen vattenverk i landet. Det totala antalet mät- värden som insamlas enligt det minimipro- gram för rå- och renvattenprovtagning som anges i socialstyrelsens riktlinjer, uppskattas grovt vara av storleksordningen 150 000 per år. Mätningarna omfattar fysikaliska, kemis-

ka och bakteriologiska parametrar. Vid stör- re vattenverk förekommer dock att vissa variabler kontrolleras med tätare frekvens än vad som föreskrivs i minimiprogrammet.

Behovet av lättillgängliga uppgifter från denna kontroll har framförts från såväl de på området ansvariga organen som från andra myndigheter och organ, inklusive forsk- ningen. En maskinell behandling av informa- tionen torde kunna underlätta och effektivi- sera kontrollverksamheten. Det har även framhållits att det är önskvärt att kunna jämföra dessa uppgifter med annan informa- tion om vattenkvalitet, förekomst av förore- ningar m. m. på olika orter. Sålunda föreslås att uppgifter om vattenverk och vid rå— och renvattenprovtagningen insamlade mät- värden registreras i MI.

6.5. Information i tillsyns- och kontrollverk- samheten enligt vattenlagen

Vattenlagen omfattar regler för användning av vattnet som fysisk resurs. Av de ca 20 000 mål som hittills avgjorts enligt denna lag är den alldeles övervägande delen ansöknings— mål. Bland dessa mål dominerar ansökningar- na för byggande i vatten, dit bl. a. vatten— kraftverken och företagen för bortled- ning av vatten för konsumtion eller indu- striell förbrukning hör. Målen är av mycket skiftande svårighetsgrad. I exempelvis kraft- verks- och regleringsmål avgörs målet ofta slutligt först efter en lång serie av deldomar. I ca en fjärdedel av målen har sålunda en eller flera domar tidigare avgivits.

I vattenlagen anges bl. a. att domstols utslag skall innehålla noggranna bestämmel- ser om de villkor, som erfordras för att tillgodose allmän och enskild rätt. I regel förordnas särskild kontrollant om reglerings- eller kraftverksföretaget orsakar stor och vidsträckt inverkan på vattenförhållandena samt om vattenhushållningsbestämmelserna är komplicerade, så att det för den sökandes motparter är svårt att avgöra om föreskrivna vattenhushållningsbestämmelser efterföljs eller ej. Vid företag av begränsad storlek eller med liten och lokalt begränsad inverkan på

vattenförhållandena sköts kontrollen i regel av respektive anläggning. Som särskild kont- rollant förordnas vanligtvis SMHI. För när- varande kontrolleras sålunda ett par hundra vattenkrafts- och regleringsanläggningar av institutet.

För upplysningar om vilka beslut som har meddelats rörande företag enligt vattenlagen är man i dag huvudsakligen hänvisad till den vattenbok som enligt lagen skall föras vid domstol samt till domar och akter. Vatten- boken har närmast karaktären av ett doms- register och innehåller bl.a. uppgifter om företagets namn och typ, dess läge samt referenser till berörd akt och dom. Behovet av en fullständigare och mer lättillgänglig information om de anläggningar som berörs av vattenlagen har understrukits från flera håll. Från miljövårdssynpunkt är särskilt information om anläggningar som påverkar vattenföring och vattenstånd av intresse. I MI föreslås registrering av referenser till vattendomar för att underlätta för intressen- terna att ur MI erhålla en relativt fullständig bild av de faktorer som påverkar förhållan- den i olika vattenområden. Dessa referenser bör i princip omfatta nuvarande uppgifteri vattenboken, samt eventuellt också kortfat- tade data om anläggningens verkningar, t. ex. högsta tillåtna dämningsgräns.

En datamaskinell kontroll av att vatten- hushållningsbestämmelserna efterföljs torde mot bakgrund av nuvarande villkors kompli- cerade karaktär bli alltför kostnadskrävande. Informationsflödet i den kontrollerande verksamheten bör därför tills vidare ej inord- nas i MI, utan även i fortsättningen behand- las av förordnad kontrollant.

6.6 Information i tillsyns- och kontrollverk- samheten enligt strålskyddslagen

Innan ett kärnkraftverk får uppföras måste tillstånd inhämtas dels enligt atomenergila- gen, dels enligt miljöskyddslagen. I de kont- rollprogram som upprättas enligt miljö- skyddslagen behandlas miljöfarlig verksam- het exklusive strålskyddsfrågor. Villkor och föreskrifter för strålskyddskontrollen utfär-

das av statens strålskyddsinstitut med stöd av strålskyddslagen. Institutet ansvarar även för kontrollen av att stadgade bestämmelser efterföljs. Kontrollen av strålskydd kommer 1974 att omfatta fyra aggregat. Informa- tionsflödet är mycket begränsat. År 1974 beräknas 400—500 vattenanalyser bli ut- förda medan antalet analyser i luft beräknas uppgå till ca 200. 1980 förväntas ett data- flöde omfattande totalt ca 1 400 analyser.

För att komplettera den information om kärnkraftverk som kommer att samlas in genom tillsyns- och kontrollverksamheten enligt miljöskyddslagen kan det vara lämpligt att i MI inledningsvis även registrera den information om radioaktiva utsläpp som samlas in genom kontrollen enligt strål- skyddslagen, trots att nuvarande dataflöde ej i sig motiverar datamaskinell bearbetning.

6.7 Viss annan information i den miljö- kontrollerande verksamheten

6.7.1 Information om bränsle— och oljeför- brukning

Luftföroreningar förorsakas huvudsakligen av industrianläggningar, anläggningar för 10- kaluppvärmning och motorfordon. Emissio- ner från industrianläggningar och större, ofta tjockoljeeldade, anläggningar för lokalupp- värmning är föremål för kontroll enligt miljöskyddslagen. Miljöskyddslagen tilläm- pas emellertid inte för mindre anläggningar och motorfordon. För att möjliggöra sam— manställningar över totala utsläpp inom en region, vilket är intressant från förorenings- synpunkt, måste emissionerna från dessa s. k. ytkällor uppskattas. En möjlig väg att beräkna emissionerna är att som underlag använda uppgifter om förbrukning av olja och bensin. Detta medför ökade krav på den befintliga officiella energistatistik som utar- betas vid SCB bl.a. vad gäller statistikens områdesindelning, kvalitetsklasser och even— tuellt också kundkategorier. Det torde inte vara motiverat att införliva denna informa- tioniMI.

6.7.2 Information om transporter av miljö- farliga varor

Uppgifter om transport av miljöfarliga varor är av värde från miljövårdssynpunkt. Genom en systematisk rapportering rörande trans- porter kan information om dessa varors fysiska cirkulation ilandet erhållas. Transport av miljöfarliga varor regleras i dag genom ett flertal olika författningar. Någon central myndighet med samordnat kontrollansvar finns ej. Den av Kungl. Maj:t tillsatta utredningen angående befordran av farligt gods på väg m. ni. har ijuni 1972 lagt fram ett betänkande ”Transport av farligt gods” (Ds K 197215). Förslaget är föremål för överväganden inom kommunikationsde- partementet. I avvaktan på resultatet härav synes det tills vidare ej vara påkallat att inom MI bygga upp ett registreringssystem med data rörande transport av miljöfarliga varor.

6.7.3 Information om buller

Från flera håll har behov framförts av att följa utvecklingen av bullernivåer vid flyg- platser, motorvägar, gator och liknande, vil— ket skulle kräva en viss återkommande data- insamling. Således skulle mätvärden kunna sättas i relation till tidigare uppmätta värden eller till s. k. kritiska gränser för bullernivåer. Buller från fasta anläggningar, i de fall icke acceptabla ljudemissionsnivåer erhålls, är föremål för kontroll enligt miljöskyddslagen, vilket kan resultera i att villkor fastställs och kontrollprogram utarbetas. Uppgifter om buller från dessa anläggningar torde komma att registreras i MI. I vilken utsträckning information lämpad för lagring och bearbet- ning i MI kommer att alstras i den bevakande verksamheten i övrigt torde bli beroende bl.a. av de förslag som trafikbullerutred- ningen lägger fram och av de beslut som fattas på grundval av dessa förslag.

6.8. Information om och från forsknings- och undersökningsverksamhet

Forsknings— och undersökningsverksamheten på miljövårdsområdet är omfattande. Varje år uppgår den i statlig, kommunal och privat regi bedrivna verksamheten i Sverige till flera tusen projekt. Vissa projekt pågår under en lång följd av år och kan betraktas som permanenta, medan andra projekt pågår en- dast en kort tidsperiod. En del forsknings- och undersökningsprojekt redovisas perio- diskt i olika publikationer. En serie inter- vjuer med företrädare för ett 25-tal myndig- heter och institutioner har givit vid handen att information om ca 1 000 projekt publice- ras i olika projektkataloger.

Projekten är av skiftande slag. Den organi- satoriska splittringen av verksamheten har aktualiserat behovet av att tillgängliga upp- gifter om forsknings- och undersökningspro- jekt, såväl pågående som avslutade, samlat kan redovisas. Härigenom ges möjligheter för forskare och andra intressenter att få fram uppgifter om t. ex. vilka undersökningar som utförts i ett visst område, varigenom ett bättre planeringsunderlag kan erhållas och redan vunna insikter effektivare utnyttjas.

I detta sammanhang kan nämnas att Kungl. Maj :t i maj 1972 tillsatt en utredning om samordning av miljövårdsforskningen (Jo l972z2) med uppgift att inledningsvis göra en inventering av statens insatser för miljövårdsforskningen. Vid avgränsningen av forskningsområdet bör de sakkunniga enligt sina direktiv utgå från den yttre miljön. De sakkunniga bör därefter enligt direktiven undersöka efter vilka vägar en samordning av miljövårdsforskningen bör ske. Även frågan om hur den svenska miljövårdsforskningen skall kunna samordnas med den forskning som utförs på miljövårdsområdet inom andra länder och genom internationella organisa- tioner bör prövas av de sakkunniga.

Inom ramen för förstudien har en särskild metod för återvinning av information om forsknings- och undersökningsprojekt prö- vats. Med hjälp av den s.k. KWOC-metoden (KWOC = Key Word Out of Context) har ett

slagordsregister till naturvårdsverkets pro— jektkatalog datamaskinellt framställts. Dessa slagord, som sorterats ut ur löpande text, kan användas för att vid behov ge samlade upplysningar om verksamheten på ett be- stämt område. Förteckningen blev dock av begränsat värde på grund av att experimentet endast omfattade en projektkatalog. En sam- lad registrering baserad på kataloger över forskningsprojekt på miljövårdsområdet från flera myndigheter och institutioner skulle vara generellt mer användbar.

Förutsättningarna för en registrering av samtliga vetenskapliga och tekniska rappor- ter som publiceras i Sverige har nyligen utretts i en förstudie av ett privat före- tag på uppdrag av statens råd för veten- skaplig information och dokumentation (SINFDOK). Om beslut fattas om samord- nad registrering eller uppbyggnad av en databas över forskningsprojekt och forsk- ningsrapporter bör det närmare undersökasi vilken utsträckning behovet av information om pågående och avslutad forsknings- och undersökningsverksamhet på miljövårdsom- rådet kan tillfredsställas genom denna data- bas. I avvaktan på ett sådant beslut och på vad ovannämnda utredning om samordning av miljövårdsforskningen kan komma att föreslå förutsätts att information om forsk- nings- och undersökningsverksamhet på mil- jövårdsområdet registreras i MI i form av referenser. Referenserna bör innehålla upp- gifter om bl. a. var den ursprungliga doku- mentationen finns att tillgå. Vidare bör i MI referenser registreras till annan information som ansvariga myndigheter bedömer vara av särskilt intresse såsom uppgifter om till- ståndsgivning, kontroller och utförda försök och analyser rörande varor och ämnen.

Referenser torde emellertid vara ett otill- räckligt hjälpmedel. Under det fortsatta ut- redningsarbetet torde bl. a. böra undersökas hur grundmaterialet — forskningsrapporter m.m. — lämpligen kan göras tillgängligt på ett smidigt sätt.

För vissa typer av forsknings- och under- sökningsverksamheter har även en registre- ring av mätvärden i MI övervägts. Gemen-

samt för dessa verksamheter är att insamlade uppgifter är av generellt intresse för flertalet på miljövårdsområdet ansvariga myndgheter och organ. I det följande redogörs får dessa aktiviteter och för de förhållanden som bestämt i MI valt registreringsalternatv.

6.8.1. Information från basdatanät fö* miljö- kontroll

Under förstudien har statskontoret erfarit att MKU tagit upp frågan till bedömring om inrättande av ett basdatanät för milökont- roll. Detta basdatanät syftar till att genom en samordnad, metodisk och regelaunden datainsamling omfattande hela riket söka tillgodose såväl de administrativa nyndig- heternas som forskningens behov av irforma— tion om de mänskliga aktiviteternas .ångsik- tiga effekter på den yttre miljön. Avsärskilt intresse är den samordnade provtagning i luft, vatten, mark och organismer som före- slagen datainsamling kan ge möjlighet till. De uppgifter som skulle komma att insamlas i ett dylikt basdatanät är av sådan natur att de tillsammans med övrig information som be- lyser föroreningssituationen i den ytzre mil- jön lämpligen bör bli föremål för lagring och bearbetning i MI.

Det basdatanät som diskuterats i MKU omfattar mätningar i luft och nederbörd, mätningar i ytvatten, mätningar i grindvat- ten samt mätningar rörande mark och vege- tation.

Om den föreslagna datainsamlingen inom basdatanätet ej kommer till stånd bör över- vägas att i MI registrera mätvärden från de befintliga riksomfattande undersöknings- verksamheter som föreslaget basdatanät byg- ger på. Detta gäller bl. a. undersökningarna inom det yt- och markvattenkemiska nätet, IHD-nätet och [MI-nätet.

6.8.2. Information från inventeringar

En särskild typ av undersökningar är de 5. k. inventeringarna, som syftar till att kartlägga förekomsten av olika variabler i den yttre miljön. Inventeringarna kan indelas i tre

huvudgrupper, nämligen föroreningsförhållanden, inventeringar av naturresurser samt biologiska inventeringar.

Inventeringar av föroreningsförhållanden

Inventeringar av föroreningsförhållanden i luft och mark är relativt sällsynta. Vissa vattenområden har däremot noggrant kart- lagts, dels genom speciella karteringsunder- sökningar med omfattande mätningar av rådande förhållanden, dels genom genom- gång och systematisering av fakta insamlade. inom olika undersöknings- och forsknings- projekt.

Vid dessa inventeringar insamlas och sam- manställs ett stort antal data som beskriver områdets status, och som kan komma att vara av intresse att inordna i MI. I en första etapp av uppbyggnaden av systemet har dock referenser till dessa undersökningar bedömts vara tillräckliga.

Inventeringar av naturresurser

Insamling av data om naturresurser sker genom flera aktiviteter varav några exempli- fieras i det följande. Vid Sveriges geologiska undersökning (SGU) bedrivs en omfattande undersökningsverksamhet rörande marken som ett _led i utarbetandet av geologiska kartor. Uppgifter om jordlagrens och berg- grundens beskaffenhet och sammansättning och om halter i vanliga berg— och jordarter av olika tunga metaller kan nämnas som exem- pel. Detta material torde vara av visst intres- se från miljövårdssynpunkt, varför referenser till gjorda undersökningar synes böra re- gistrerasi MI.

Vid SGU finns viss information om grund- vattenförhållandena i Sverige. Storleken av de totala yt- och grundvattentillgångarna är emellertid inte känd. Efterfrågan på vatten ökar snabbt och även andra länder har visat intresse av att utnyttja Sveriges grundvatten. Det torde därför på sikt vara önskvärt med en samlad inventering av grundvattentill- gångarna i landet. Om en sådan inventering kommer till stånd kan det bli aktuellt att

överväga en registrering av insamlade data i MI.

Våra skogstillgångar undersöks regelbun- det av riksskogstaxeringen. I samband med dessa undersökningar insamlas jordprov och registreras ett antal data om marken t. ex. data om humusskiktets mäktighet, jordart, blockfrekvens, hydrologi och jorddjup. Den- na information kan vara av intresse från miljövårdssynpunkt, men en registrering i MI av insamlade mätvärden synes ej motiverad.

I sammanhanget kan vidare de markkarte- ringar som utförs inom jordbruket nämnas. Insamlade prover analyseras med avseende på markens innehåll av fosfor och kalium samt i vilken utsträckning fosfor, kalium och magnesium kan frigöras ur marken. Utöver dessa bestämningar kan bestämning av mik- ronäringsämnen och nettokalkmängd komma i fråga. Ungefär hälften av Sveriges åkerareal är för närvarande markkarterad. Uppgifter från markkarteringama lagras hos lantbruks- nämnderna och hushållningssällskapen, var- för dylika uppgifter ej synes böra ingå i MI.

Biologiska inventeringar

Genom biologiska inventeringar kan många miljöförändringar som kan tjänstgöra som varningssignaler beskrivas och registreras. Ge- nom forskning kan sedan fastställas den bakom miljöförändringen liggande orsaken. Därigenom ges möjlighet att effektivt kont- rollera miljön.

I avvaktan på att principer fastläggs vad gäller bl. a. inventeringsparametrar, indika- torarter och undersökningsmetodik torde det vara lämpligt att i MI endast registrera referenser till respektive undersökning. I framtiden synes dock systemet böra inne- hålla uppgifter insamlade vid mer omfattan- de inventeringar av biologiska förhållanden.

6.8.3. Information om svårförklarliga fenomen

Allmänheten observerar ofta fenomen av typen kraftiga insektsangrepp, plötslig fisk- död, sjöfågelskador osv. En omedelbar veten-

skaplig förklaring till varför fenomenen uppträtt saknas ofta. Beträffande fallvilt undersöker och fastställer dock statens vete- rinärmedicinska anstalt (SVA) dödsorsaken hos insända djur. Många av de observerade fenomenen kan vara utslag av stabilitetsöver— skridanden i ekosystemen. Händelserna är då att betrakta som varningstecken på att något i miljön är i olag, att balansen är rubbad.

Fenomenen är ofta av kortvarig karaktär. På lång sikt är det önskvärt att fenomenen analyseras och åtgärder vidtas för att för- hindra att händelsen återupprepas med kanske än värre konsekvenser. Det har från olika håll framhållits som värdefullt att sådana fenomen registreras för att möjliggöra senare studier. Fältbiologer och andra natur- intresserade observatörer kan ges möjlighet att inrapportera iakttagna fenomen. Regio- nala organ — t. ex. länsstyrelsernas natur- vårdsenheter — torde vara lämpliga som mottagare av dylika rapporter.

Det kan vara av värde om uppgifter om svårförklarliga fenomen och fastställda orsa- ker till dessa händelser registreras i MI i form av kortfattade notiser för samlad bearbet- ning. Fasta former för inrapportering av dylika observationer från statens veterinär- medicinska anstalt och länsstyrelserna bör i så fall etableras. Det bör framhållas, att en fackmässig granskning av uppgifterna bör äga rum innan de registreras i MI, så att en tillfredsställande kvalitativ nivå på informa- tionen i MI upprätthålls.

6.8.4 Information om varors och ämnens biologiska effekter

Tillgång till uppgifter om varors och ämnens biologiska effekter är nödvändiga i åtskilliga myndigheters och organs verksamheter. Effekterna kan vara såväl avsedda som icke avsedda. Uppgifter om effekter av en vara, t. ex. ett läkemedel, erhålls i samband med ansökan från tillverkaren och den institution som handhar prövningen av produkten. Upp- gifter om effekter av varor och ämnen erhålls vidare dels genom forskningen, dels genom den uppgiftsinsamling som ansvariga organ, i

första hand yrkesinspektionen och livsme- delsinspektionen bedriver.

Det torde vara så gott som omöjligt att på ett tillfredsställande sätt organisera en dator- baserad lagring av information om ämnens effekter annat än genom nära samarbete mellan sakkunniga och systemexpertis, efter- som strukturering och urval av information måste göras på grundval av sakkunnig be- dömning. Det torde emellertid vara väsent- ligt att på sikt bygga upp datorbaserad registrering av ”fakta” rörande ämnens effekter för att underlätta åtkomst av dessa uppgifter för forskare, handläggare inom myndigheter m. fl. intressenter. Uppbyggnad av sådana register torde kräva samverkan mellan sakkunniga över gränserna och förut- sätter samarbete på det internationella pla- net. Av speciellt intresse är de arbeten som igångsatts vid Oak Ridge National Laborato- ry och vid Columbia University i USA, liksom förslaget att inom ramen för FN upprätta ett samordnat register över effekter av miljöfarliga varor och ämnen.

Uppgifter om olika ämnens effekter åter- finns företrädesvis i litteratur och tidskrifter. För att kunna underlätta och effektivisera åtkomsten av information torde det vara angeläget att söka angripa problemet genom att skapa ett effektivt system för återvinning av information om sådan dokumentation. Ett önskemål som framförs från många håll är att ett ämnesrelaterat samlat register över litteraturreferenser med selektiv och målin- riktad dokumentationsservice borde upprät- tas. I anslutning till ett sådant register skulle som ovan nämnts viss relevant dokumenta- tion kunna samlas, främst sådan som åbero- pats vid ärendehandläggning, då det gällt tillståndsgivning för varor innehållande äm- nen som kan vara skadliga från hälso- och miljösynpunkt. I övrigt torde behoven av dokumentationsservice väl kunna tillgodoses genom verksamheten vid de etablerade do- kumentationscentralema.

En annan funktion som framhållits som väsentlig är att populär information om olika ämnens egenskaper och effekter samt hygie- niska gränsvärden m.m. sammanställs för

distribution till t. ex. länsstyrelser, hälso- vårdsnämnder och skyddsingenjörer på ar- betsplatser.

Av intresse i sammanhanget är vidare de samlingar av biologiskt material som finns bl. a. vid naturhistoriska riksmuseet i Stock- holm, vid de kommunala museerna i Göte- borg och Malmö samt vid universitetsinstitu- tionerna i Uppsala och Lund. Materialet i dessa biologiska arkiv kan användas bl. a. för att belysa hur ackumulationen av ämnen i organismer har förändrats över tiden. Möjlig- heterna att effektivt utnyttja insamlat mate- rial försvåras dock bl. a. av bristfälliga kata- logiseringsrutiner. En förstudie rörande re- gistrering i MI av uppgifter om biologiskt material torde vara önskvärd.

För att möta behoven av information om varors och ämnens effekter föreslås att i MI i första hand referenser till berörd litteratur och andra dokument ges. Det torde emeller- tid vara av värde att på sikt inom MI bygga upp en registrering av ”fakta” rörande effek- ter. Problematiken bör lämpligen angripas inom ett väl avgränsat problemområde. Ett modellförsök i syfte att belysa sambandet mellan vissa kritiska ämnen och teratogena effekter föreslås böra komma till utförande inom ramen för uppbyggnaden av MI. Om försöket slår väl ut torde den använda modellen kunna utvidgas till att omfatta ytterligare ämnen och effekter.

6.8.5. Modeller

Genom att använda modeller för prognosti— sering av olika handlingsaltemativs effekter kan bl. a. betydligt fler fakta och relationer beaktas än genom ett manuellt förfarings- sätt. Ett bättre underlag för styrning och kontroll av miljön torde därigenom kunna erhållas.

Nuvarande modellutvecklingsarbete av specieut intresse från miljövårdssynpunkt kan delas in i tre huvudgrupper, nämligen utveckling av spridningsmodeller, utveckling av ekologiska modeller samt utveckling av modeller över materialflöden.

De atmosfärkemiska spridningsmodellerna, som utvecklas vid SMHI, syftar till att beräkna immissioner mot bakgrund av kända spridningsförlopp och emissioner. Modeller- na kan vara av större eller mindre komplexi- tet. Sålunda tar enkällemodeller primärt endast hänsyn till spridningen från en punkt- källa. Flerkällemodeller tar hänsyn till samverkan mellan ett begränsat antal punkt- utsläpp inom ett givet geografiskt område, men även inverkan från andra mer eller mindre diffust utbredda källor beaktas iviss utsträckning. Mer fullständiga atmosfär— kemiska spridningsmodeller tar hänsyn till i princip alla källor inom ett aktuellt under- sökningsområde t. ex. en stad. Modeller av sistnämnda slag är utomordentligt komplexa och kräver avsevärd datamaskinkapacitet och ett mycket betydande förarbete inte minsti form av detaljerad insamling av emissions- data. I princip är dylika modeller indivi- duella, dvs. de gäller endast för den stad för vilken de har utvecklats. Bl. a. i USA används denna typ av modeller för akut- prognoser av luftföroreningsläget (prognos- tid 1 ä 2 dygn). Sådan användning är knappast aktuell i Sverige. De modeller man här utvecklar eller planerar utveckla är av- sedda atti stället användasi stadsplaneringen. Man utför då beräkningar för alla före- kommande meteorologiska fall och använder klimatologiska data, som anger frekvensen av de olika meteorologiska situationerna. De faktorer som varieras är uppgifter om emis- sioner. Modellerna används t.ex. för stu- dium av hur en viss utbyggnad av fjärrvärme ien stad kan komma att påverka immissions- bilden

Modeller för föroreningarnas spridning i vatten utarbetas efter två linjer. Beräkningar över den initialspridning som sker vid ett utsläpp kan i dag göras rätt tillfredsställande med för ändamålet utvecklade modeller. Vad gäller större numeriska modeller där tempe- ratur, salthalt, strömmar och turbulenta parametrar beräknas för ett givet område finns vissa teoretiska spridningsmodeller ut-

arbetade. Verksamheten befinner sig i ett utvecklingsskede, och för närvarande medför bristen på tillräckliga grunddata ofta att kvantitativa beräkningar ej kan göras. En snabb utveckling av dessa modeller kan dock förutses.

Av intresse i sammanhanget är modeller för beräkning av spridning av luftförorening- ar över stora regioner, t.ex. norra Europa. Dylika modeller kan komma att appliceras på i MI lagrad information.

I övrigt är handhavandet av modellerna ett ganska intrikat problem som kräver speciellt kunnande. Det bedöms därför inte realistiskt att inrangera dessa modeller direkt i MI. Arbetet med sådana modeller bör även fort- sättningsvis handhas av respektive organisa- tion. Möjligheter måste dock finnas att enkelt kunna överföra erforderliga emissions- och immissionsdata från MI.

Ekologiska modeller

De ekologiska modellerna syftar till att beskriva hur förändringar iomvärldsfaktorer påverkar grundläggande ekologiska proces- ser. Under senare år har de ekologiska aspekterna fått en mer framträdande plats i den naturvetenskapliga forskningen. Statens naturvetenskapliga forskningsråd har givit sin ekologikommitté i uppdrag att initiera och planera ekologisk grundforskning inom ra- men för s.k. storprojekt. Det projekt som hittills startats rör energiflöde och dynamik i Östersjöns ekosystem (Östersjöprojektet). Ett annat projekt rörande barrskogslandska- pets ekologi är under planering och uppbygg- nad. Erfarenheterna från dessa projekt, lik- som från andra modeller över ekosystem kan komma att bli av stort värde för miljövärden. Att inordna dessa arbeten i MI torde dock mot bakgrund av problemområdets kom- plexitet för närvarande inte vara motiverat.

Modeller för materialflöden

För en effektiv hushållning med naturresur- serna, speciellt sådana som inte kan förnyas, krävs bl. a. kunskaper om vilka effekter

ökande konsumtion av ett ämne medför och vilka effekter ökad cirkulering av ämnet i fråga skulle ge. För att erhålla nödvändiga kunskaper kan det vara lämpligt att utarbeta modeller över materialflöden, s.k. material- balanser, i syfte att följa ett ämnes väg genom samhället och studera hur stor del som återcirkulerar, hur stor del som utnytt- jas och under hur lång tidsperiod detta sker, samt hur stor del som försvinner på ett sådant sätt att en återanvändning i princip omöjliggörs. Nämnas kan att en grupp vid Oak Ridge National Laboratory i USA bl. a. utarbetat en dylik materialbalans för kvick- silver vilken redovisas i fig. 6: 1.

Vid statens naturvårdsverk finns en arbets- grupp som studerar problemen inom detta område. Man avser att sammanställa en katalog över metaller samt över organiska och oorganiska föreningar i vilka dessa me- taller ingår. Katalogen skall omfatta aktuella uppgifter om produktion i Sverige och utlan-

det, användningsområden, toxikologi, ke— miska bindningar, bioackumulation samt me- tylerbarhet.

Vidare studerar en arbetsgrupp med före- trädare för ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och styrelsen för teknisk utveckling (STU) avfalls- och återcirkulationsproblem i Sverige. Arbetet syftar till att utveckla en helhetssyn på avfallsproblemen, att belysa områden som bör prioriteras med hänsyn främst till en riskvärdering, att initiera tvärvetenskapliga diskussioner, forskning och utveckling på området samt att informera om avfall och dess behandling inklusive dess återcirkulation.

Genom det förslag till ny lagstiftning på produktkontrollområdet avsett att träda i kraft 1973-07-01, som redovisas i betänkan- det ”Lag om hälso- och miljöfarliga varor” (SOU l972z3l), kommer det att finnas möjligheter för ansvarig kontrollmyndighet att inhämta uppgifter om hantering av olika varor. Dessa uppgifter kommer i förekom— mande fall att registreras i MI, varigenom underlag för vissa beräkningar av materialflö- den kan erhållas.

F——_———_—— Odontolog amalgam

Fl = 0,28 — 0,35

18%

| förorening

L_____ ____

r'_'———r

Intern återcirkulation

.. _ Användn lämpl f Alkali ___—> ,, fega-äe? varlds — återcirkulation . V 23 % produktvardet

Klor/alkaliindustrl 33 % l_ _________ .I J Elektrisk industri _ _ _ Mät— och kontroll— i_ 1 industri Sla ' . ' gg | _ Laboratorier |... _ _ _ _ _]

& l H iavlo psvatten l US Gruvreserver 36 % 74 % ' Klor ! 29% av p : _ | | | |

me ('DN

..

aeae 8983 .—m

Netto'm ( 22 % '— _________ 7 | or | p 23 % | Okända använd-

I | ningsomräden :

.. . .. ,, Materialbalans för kvicksilver avseende förhållandena i Förenta Sta- Anvandn innebar for- terna, uppgjord vid Oak Ridge National Laboratory. Figuren visar brukning att av den årligen använda mängden kvicksilver erhålls 18 % genom Färgindustri 12% återcirkulering, medan dresten 82 %,2 komme; frin malmbrytnång, . . Lantbruk 593 import samt utnyttjan e av lager. 6 % av vic silvret använ s i Atomenerglkolmmls- 24 % 26 % Dentalanvändning 4% sådana sammanhang där ätercirkulering är omöjlig, medan övrigt sronens stapelager Katalys 2 % används där ätercirkulering är teoretiskt möjlig. Denna senare del Pappers- och massa- innefattar det kvicksilver som används som .elektrod vid kloralkali- industri 1 % framställning (33 %). Den innefattar även 23 % vars användnings- Farmaceutisk in- områden är okända och troligen slutar som miljöförorening. dustri 1 % Av de 33 % som utnyttjas för kloralkaliframställning återcirku- Övrigt 1 % lerar 10 % i processen medan 23 % för närvarande går ut som föro— rening, som teoretiskt skulle kunna tillvaratagas. l schemat har också angivits värden för R, som är kvoten mellan den mängd som nu återcirkuleras och den mängd som teoretiskt skulle kunna äter- i __________ ". cirkuleras. Det lägre värdet, 0,28, är kvoten mellan de nu återcirku- Olika miljöeffekter : lerade 18 % och de teoretiskt återcirkulerbara 64 % (10 % intern _ | återcirkulering ej inräknat). Ökad återcirkulering vid kloralkalifram— Figur Ö:] L _________ _| ställning skulle kunna höja kvoten till 0,35.

Användningen av våra naturresurser indelasi det följande i dels användningen av mark och vatten, dels användningen av övriga natur- resurser.

6.9.1. Mark- och vattenanvändning

I anslutning till den genomförda invente- ringen av befintliga informationsbehov på miljövårdsområdet har från många håll efter- lysts en förbättrad information om det faktiska och även om det planerade utnytt- jandet av mark— och vattenresurserna.

De uppgifter om faktisk markanvändning som i dag finns är i huvudsak knutna till den statistiska beskrivning av jordbruket och skogsbruket som redovisas av statistiska centralbyrån (SCB). Behovet av en i princip fullständig markanvändningsstatistik under- stryks bl.a. av expertgruppen för regional utredningsverksamhet (ERU) i ett betänkan- de, ”Statistikbehov och statistikproduktion för regionala utredningar” (SOU 1968: 29).

Uppgifter om vattenuttag vid vattenver- ken insamlas och bearbetas av Svenska Vat- ten- och Avloppsverksföreningen (VAV) i samarbete med SCB och SNV. Dessa uppgif- ter ger dock inte en fullständig bild av alla vattenuttag i landet.

I sammanhanget bör också de 5. k. länsin- venteringama nämnas. Dessa inventeringar syftar till att beskriva naturresurserna mark och vatten inom regionen som underlag för den fysiska planeringen. Referenser till detta material bör ingå i MI.

Vad gäller planerad användning av natur- resurserna mark och vatten avses viss infor- mation om fastställda region-, general— och detaljplaner registreras i de databaser som centralnämnden för fastighetsdata (CFD) bygger upp. Samtliga fastställda planer finns också tillgängliga på statens planverk, där utvecklingsarbete pågår för förenklad infor- mationsåtervinning ur arkiverat material.

Uppgifter om restriktioner för markan- vändning genom beslut i naturvårdsärenden avseende bl. a. nationalparker, naturreservat,

naturminnen, landskapsbildsskydd, natur- skydd m. m. beräknas även bli registrerade i CFD:s plandatabas. Huruvida uppgifter om icke fastlagda region- och generalplaner, lik- som uppgifter om industrins och skogsbru- kets planer avseende t. ex. kalhuggning av stora områden, torde komma att inrymmasi CFD: s databaser är i dag ovisst.

Ovan har föreslagits att uppgifter om vattenverk och mätvärden insamlade vid rå- och renvattenprovtagningen registreras i MI tillsammans med data rörande vattendomar. Dessutom föreslås ovan att referenser till inventeringar av mark- och vattenresurser registreras i MI. Därutöver torde det inte tills vidare finnas skäl att i MI registrera ytterli- gare uppgifter om användningen av mark och vatten.

6.9.2. Användning av övriga naturresurser Malmer och mineraler

Malmer och mineraler tillhör de naturtill- gångar vilka inte inom överskådlig framtid kan komma att förnyas. För att få bryta och nyttiggöra vissa malmer och mineraler krävs enligt bestämmelser i gruvlagen (1938: 314) inmutning och erhållet utmål. Kommers- kollegium för ett register över utmål. Genom stadganden i gruvlagen åläggs gruvinnehavar- na att varje år till bergmästarna, vilka lyder under kommerskollegium, inrapportera mängden utvunnen malm. Dessa uppgifter bearbetas och sammanställs av SCB.

Då uppgifter om våra malm- och mineral- tillgångar, liksom uttag av desamma, redan i dag insamlas och bearbetas av kommerskol- legium och SCB finns skäl att åtminstone tills vidare ej ta med uppgifter av detta slag i MI.

Grus, sand, lera och torv

Uppgifter om kända tillgångar liksom om årliga uttag av grus, sand, lera och torv år i dag långt ifrån rikstäckande. Enligt bestäm- melser i naturvårdslagen (1964: 822) krävs täkttillstånd för att få starta täktverksamhet.

Dylikt tillstånd kan kompletteras med täkt- plan där bl. a. beräknat årligt uttag ur täkten kan anges. Faktiska uttag av exempelvis grus såväl ur mark som ur havsbottnar registreras endast i undantagsfall då sådan information föreligger. Någon skyldighet att lämna upp- gift om uttag finns inte utom vad gäller täkter vilka kontrolleras enligt miljöskydds— lagen. Tills vidare torde enbart information om de täkter som är föremål för kontroll enligt miljöskyddslagen böra ingå i MI.

6.10 Information om meteorologiska, kli- matologiska, hydrologiska och oceanogra- fiska förhållanden

För utvärdering av information om förore- ningshalter i luft och vatten är det ofta nödvändigt att ha tillgång till meteorolo- giska, klimatologiska, hydrologiska och oceanografiska uppgifter, såsom vindför- hållanden, nederbördsmängder, vattenföring, strömning och skiktning. Det åligger SMHI enligt dess instruktion att bl. a. anordna och övervaka dylika observationer samt att granska, bearbeta och bevara insamlat mate- rial. Då dubbellagring av information så långt möjligt bör undvikas avses den av SMHI insamlade informationen ej lagras i MI. Ett relativt omfattande utbyte av information mellan de två systemen kan dock förutses.

6.11. Särskild information för lägesbestäm- ning i vattenområden

För att kunna utnyttja data i MI krävs bl. a. information om var olika aktiviteter äger rum. Hittillsvarande utredningsarbete har gi- vit vid handen att anläggningar och mätsta- tioner, om vilka information lagras i MI,i första hand bör lägesangivas med koordina— ter i rikets nät. Från vattenvårdssynpunkt är det dock av intresse med en form av lägesan— givning så att information om föroreningari ett och samma vattenområde kan samman- kopplas. Enbart en koordinatangivelse möj- liggör ej dylika sammanställningar, utan sär- skild information som beskriver vattenom- rådets hydrografi måste användas. Syftet

med föreslagen vattenområdesregistrering i MI är sålunda att förhållanden i vatten skall kunna beskrivas hydrografiskt, varigenom bl. a. uppgifter om utsläpp och mätverksam- het uppströms en viss punkt kan samman- ställas.

Det vanligaste sättet att beskriva ett vat- tenområde år på karta eller i tabellförteck- ning. Ett exempel på det sistnämnda är publikationen ”De svenska vattendragens arealförhållanden”, som upprättats av SMHI. I förteckningen redovisas en indelning av Sverige i ca 9000 hydrografiska arealer. Ingen av dessa metoder möjliggör dock en direkt datamaskinell sammankoppling av in- formation. Inom ramen för förstudien har därför ett antal kodningssått, s. k. hydrogra- fiska referenssystem, av olika detaljerings- grad studerats och diskuterats. Två av dem som tas upp här är av översiktlig karaktär, medan de två andra avser att ge en detaljerad bild av ett vattenområde.

Det officiella systemet för hydrografisk lägesangivning inom landet har utformats av SMHI. Enligt detta delas Sverige upp i 119 s. k. huvudflodområden.

En arbetsgrupp med företrädare för bl. a. naturvårdsverket utarbetar för närvarande ett förslag till komplettering av den officiella indelningen i syfte att skapa lagom stora enheter för redovisnings- och planeringsända- mål. Det totala antalet områden föreslås bli ca 300.

De detaljsystem för hydrografisk lägesan- givning som har studerats under förstudien är främst ett system för vattenområdesklassi— ficering som används inom informations- systemet STORET, samt ett system som utarbetats för forskningsändamål i Krono- bergs och Kalmar län. Båda systemen bygger på en detaljerad indelning av vattenområden i sträckor som avgränsas av knutpunkter.

Det har inte ansetts erforderligt att till en början inom ramen för MI genomföra en total klassificering av svenska vattenområ- den. I första hand beror detta på att endast ett begränsat antal vattenområden inled- ningsvis kommer att vara berörda av den information som registrerats i MI. En total-

klassificering av svenska vattenområden tor- de mot denna bakgrund innebära omotiverat stora kostnader. I MI föreslås i stället att hydrografiska sammankopplingar av upp- gifter möjliggörs för sådana vattenområden som är recipienter av föroreningsutsläpp eller ur vilka vatten tas vid vattenverk eller eljest vattenområden i vilka mätningar sker vid stationer som finns registrerade i MI.

Vattenomrädesregistreringen bör omfatta dels uppgifter av allmänt intresse för olika användare såsom uppgift om exempelvis avrinningsområde, dels speciella uppgifter om berörda vattenområden. Avrinningsom- rådesregistreringen motiveras av att genom en dylik regionreferens en sammanställning över den totala avrinningen i området kan göras.

För att kunna göra sammanställningar över föroreningsbelastningen i en begränsad del av ett vattenområde krävs en mer detalje- rad registrering. Sålunda skulle vattenom- rådesregistreringen även kunna omfatta upp- gifter som medger länkning av information över valfria vattenregioner. Under det fort- satta utredningsarbetet syftande till utbygg- nad av MI bör mer ingående studeras olika tekniker att vid datorbaserade bearbetningar kunna sammanlänka lägesorienterade upp- gifter om föroreningar i olika vattenområ- den.

7 Principlösning av miljövårdens informations-

system

7.1. Principlösning

Inom miljövårdsområdet bedrivs som tidi- gare ingående redovisats en omfattande verk- samhet fördelad på ett stort antal myndig- heter och andra organisationer. En mycket stor del av verksamheten består av att samla in och bearbeta information, så att relevant underlag erhålls för de beslut som skall fattas. Den principlösning, som redovisas i detta avsnitt, är ett förslag till hur denna del av verksamheten skall kunna effektiviseras genom automatisk databehandling (ADB) inom ramen för ett miljövårdens informa- tionssystem. MI avses fungera som ett red- skap för viss rutinmässig informationsbe- handling i intressenternas verksamhet.

Förslaget om utveckling av MI bör ses som ett förslag om övergripande samordning av planering och utveckling av datorbaserade system för informationsbehandling på miljö- vårdsområdet. En sådan samordning behöver ej innebära gemensam fysisk lagring av infor- mationen i MI i en och samma databas. Planeringen bör syfta till att åstadkomma datatekniska lösningar som underlättar sam- ordnad bearbetning av uppgifter från olika sektorer av miljövårdsområdet. En väsentlig förutsättning för systemutvecklingen bör vara att rutiner för databearbetning formas utifrån de krav som intressenternas verksam- het ger upphov till med beaktande av de vinster samordnad informationsbehandling kan ge.

I MI skall information registreras, lagras, bearbetas och distribueras. Vissa kopplingar för datautbyte med andra system skall eta- bleras. Sambanden mellan MI, intressenternas verksamhet och andra systern åskådliggörs översiktligt i figur 7: 1.

Av denna skiss framgår, att i MI samman- ställd information och rapporter av olika slag skall tillställas intressenterna i enlighet med av dem uttryckta önskemål. Denna informa- tion liksom information från egna register och arkiv samt kartor och annat underlag är en integrerad del av myndigheternas verk- samhet. Informationsbehovet torde ej kunna tillgodoses enbart genom standardiserade rapporter utan bearbetningar av data i MI enligt särskilt specificerade krav bör även kunna utföras. Intressenternas verksamhet ger upphov till information varav vissa delar bör lagras och bearbetas i MI.

De data, som enligt framlagda förslag i kapitel 6 bör registreras i MI, hanteras iden offentliga sektorns miljökontrollerande verk- samhet. MI kommer — om förslagen följs — att till en början omfatta bearbetning och lagring av information om varor och ämnen i den produktkontrollerande verksamheten, information om föroreningsförhållandena i den yttre miljön som genereras i lagstadgad tillsyns- och kontrollverksamhet och forsk- nings- och undersökningsverksamhet, viss in- formation om naturresursanvändning samt viss bakgrundsinformation.

Under förstudien har tre systemskisser

GRUNDUPPGIFTER OM — anläggningar

— mätstationer

— personer

— varor

— ämnen

— vattenområden

&

begäran om information

MILJÖVÅRDENS INFORMATIONS- SYSTEM (MI)

MÄT- OCH ANALYSDATA SAMT VOLYMUPPGIFTER FRÅN - anläggningar och mätstationer i den yttre miljön — produktkontroll

samman- ställd information

arkiverat material

—ZFIWme2th

automatiska rapporter

REFERENSER TILL

— undersökningar

— forskningsrapporter

— beslut

— svårförklarliga fenomen — biologiska arkiv

XX

informations— utbyte

ANDRA SYSTEM Fig. 7: ] Översiktligt inforrnationsflöde i ett miljövårdens informationssystem (MI)

framtagits som relativt detaljerat anger vilka data som skall registreras i MI, hur de skall bearbetas och hur information skall distri- bueras. Dessa systemskisser redovisas i det till denna rapport hörande underlagsmate- rialet.

I figur 7: 2 redogörs översiktligt för infor- mationsflödet i MI.

Från uppgiftslämnarna inkommer infor- mation i form av ansökningar och anmäl- ningar, beslut och förelägganden, mät- och analysvärden, protokoll från besiktningar, inspektioner och efterkontroller samt doku- mentarisk information i form av bl. a. refe- renser till forskningsrapporter. Mätvärdena utgör den övervägande delen av informa- tionsflödet och avser dels förhållandena i den yttre miljön, dels de analyser som företas på olika varor. Vidare inkommer från olika användare frågor och vissa andra upp- gifter.

Detta informationsflöde tas om hand av en kontaktenhet som har till uppgift bl. a. att svara för kontakter mellan systemet och uppgiftslämnare och användare. I viss utsträckning kan vidare frågor direkt via terminal komma att ställas till systemet.

Efter konvertering till maskinläsbart me- dium utförs den maskinella bearbetningen i två olika typer av databaser, nämligen data- bas för systematiserad (=strukturerad) infor- mation och databas för dokumentarisk infor- mation.

Den systematiserade informationen kan indelas i fem huvudregister, nämligen för varor, ämnen, anläggningar, mätvärden och vattenområden. I anslutning till dessa regis- ter kan även vissa personuppgifter komma att lagras, exempelvis uppgifter om vilka personer som har behörighet att hantera vissa varor och uppgifter om vilka personer som är kontaktmän på olika anläggningar som är föremål för tillsyn och kontroll enligt miljö- skyddslagen och motsvarande författningar.

Vid bearbetningen i databaserna genereras dels kontrollmeddelanden till kontakten- heten, dels uttag och sammanställningar som svar på ställda frågor, som via kontakten- heten överförs till användare och intressenter

eller, om terminaler används, direkt till respektive frågeställare. Dessa uttag och sammanställningar kan vara av två typer, dels automatiska rapporter som periodiskt sänds till respektive användare, dels svar på spe- ciellt ställda frågor.

De krav på åtkomst som under förstudien ställts av intressenterna har inte varit sådana att en omedelbar åtkomst via telenät och terminaler helt kan motiveras. Man har emellertid från ett flertal håll framhållit fördelarna med och önskvärdheten av dialog- föring varför försöksverksamheten med MI bör utformas så att ytterligare erfarenheter från denna form av datauttag kan erhållas.

MI bör byggas upp efter dessa riktlinjer men samtidigt konstrueras så att möjlighet finns att på ett enkelt sätt förändra syste- met. MI bör vara så flexibelt att det kan anpassas till ändrade förhållanden efter hand som nya datakällor uppstår och nya krav ställs. En förutsättning för ett enkelt och effektivt samarbete med andra informations- system år att MI även är anpassningsbart i sin kontaktyta till dessa system. Genom att bygga systemet i modulform med en flexibel registerorganisation och genom att i möjli- gaste mån använda standardiserade koder torde det vara möjligt att få ett flexibelt system som vid behov t.ex. kan registrera nya datatyper, utföra nya bearbetningar samt presentera och distribuera utdata på nytt sätt.

Den flexibilitet som antytts är av funda- mental betydelse då systemet skall stödja en verksamhet som på många områden är i ett uppbyggnadsskede och på andra områden i ett starkt expansivt skede, där utökade kunskaper kan leda till förändringar iinrikt- ningen på den miljökontrollerande och mil- jöstyrande verksamheten.

7 .2 Datainsamling

I miljövårdens informationssystem kommer uppgifter med skilda ursprung att samman- länkas för att ge underlag för en bedömning av miljösituationen. Detta innebär att en systematisk och samordnad planering av

Intressenter Vissa användare

Ansökningar

anmälnin ar

och

ana lysvärd en

Mät- och

]

Dokumentarisk information

Beslut och förelägganden

Protokoll

frågor

Övriga upp- gifter och

Kontakten het

Mas ki n läsbara

indata

information om —— anläggningar — mätstationer — personer

— varor

—— ämnen — vattenområden

]

volymuppgifter

mätvärden och a nalysdata

Dokumentarisk information

Kontroll— meddelanden

Uttag och sammanställ- ningar

Kontaktenhet

Uttag och sammanställ- ningar

lntressenter

Fig. 7: 2

Frågor

datainsamlingen bör ske kontinuerligt. I en sådan planering bör t. ex. ingå att samordna de immissionsmätningar i den yttre miljön som utförs inom ramen för tillsyns- och kontrollverksamheten miljöskydds- lagen med de immissionsmätningar som görs i s.k. basdatanät av olika slag. Vidare bör arbetet med att utforma enhetliga mät- och analysmetoder om möjligt intensifieras. I detta sammanhang bör också påpekas beho- vet av en organiserad interkalibreringsverk- samhet. Arbetet med att utveckla enhetliga metoder och billiga och säkra mätinstrument är tillsammans med en organiserad inter- kalibreringsverksamhet förutsättningar för att de data som samlas in skall kunna användas för jämförelser med mätningar utförda i annat sammanhang eller med mät- ningar utförda vid tidigare tidpunkt. Ansvaret för kvalitet, enhetlighet och jäm- förbarhet iden information som kommer att lagras i miljövårdens informationssystem åvilar de myndigheter och andra organ som svarar för den verksamhet som alstrar infor- mationen. Kraven på jämförbarhet i lagrad information gäller inte enbart på det natio- nella planet utan också globalt. Det har på det internationella planet framhållits som önskvärt att enhetliga metoder utvecklas för insamling och sammanställning av informa-

enligt

tion tvärs över traditionella indelningar i t.ex. luftföroreningar och vattenförore- ningar. Vikten av att skapa internationellt enhetliga standards för datainsamling röran- de industriell produktion och industriella utsläpp så att tillgänglig information är av jämförlig precision har också understrukits.

En annan kvalitetsaspekt är att data som erhållits vid källan utan förvanskningbör överföras till registren i systemet. De kont- roller som blir nödvändiga för att upptäcka olika typer av fel är dels av typ formatkont- roller, dels av typ konsekvenskontroller. Kontrollerna bör utföras maskinellt om detta är möjligt. Vidare bör de data som rapporteras in till systemet vara så kompletta som möjligt. En viss kontroll, komplettering och kodning kan dock behöva göras ma- nuellt innan indatamaterialet överförs till

maskinläsbart medium för att sedan i inläs- ningsprogram och i speciella kontrollpro- gram utsättas för olika maskinella kontroller.

Indata kan hämtas från de områden där kontrollerande eller utredande verksamhet eller forskning bedrivs. De uppgifter som skapas vid denna verksamhet bör om de skall lagras och bearbetas i MI i möjligaste mån rapporteras direkt till MI utan föregående bearbetning. Således bör exempelvis mät- värden från immissions- och emissionskont- roller i princip rapporteras direkt från mät- station eller analyslaboratorium till MI och data från inspektioner och handläggning av olika ansökningar rapporteras direkt från handläggare.

Då indata genereras inom olika myndig- heter och vid olika typer av verksamhet kommer formerna för datainsamling att variera. Detta ställer stora krav på systemets flexibilitet vad gäller att ta emot olika typer av indatarapporter. I princip bör systemet kunna ta emot data på alla typer av media. I de fall data erhålls på maskinläsbart medium bör direkt inläsning kunna ske och i de fall data erhålls i form av rapporter, artiklar, frågor via telefon, brev och liknande skall en överföring till lämpligt medium kunna göras vid den kontaktenhet som förutsätts finnas.

En databas uppdateras vanligen satsvis. Kraven på aktualitet i registren motiverar inte en ofta dyrare form av uppdatering av register direkt via terminal. Om erfarenheter- na under försöksverksamheten pekar på mo- difieringar i systemet bör även detta alterna- tiv finnas. En alternativ form för uppda- tering är mellanlagring av indata för senare satsvis uppdatering. Under försöksverksam- heten kommer dessa frågor närmare att studeras mot bakgrund av de krav användar- na ställer på MI som ett hjälpmedel i deras verksamhet.

Om uppgifter som är av intresse att lagrai MI:s register primärt samlas in till annat informationssystem måste möjligheterna till en horisontell integration, dvs. indata hämtas inte från den primära källan utan från ett annat system, utredas med avseende på format, periodicitet för uppdatering m.m.

En typ av data som kommer att bli aktuell för registrering i MI erhålls från kontinuerligt registrerande mätinstrument. Då mängden av primärdata förväntas bli mycket stor torde det vara rationellt att redan i anslutning till mätverksamheten utföra en viss datareduk— tion.

7.3 Datadisrribution

En av förutsättningarna för att ett informa- tionssystem skall bli ett effektivt hjälpmedel för användarna är att utdata ur systemet kan presenteras i sådan form att de kan utnyttjas utan omfattande bearbetning. Informations- uttagen som bör tjäna ändamålet att stödja intressenterna i deras operativa verksamhet kan komma att utgöras såväl av automatiska rapporter som av uttag på begäran av an- vändarna.

Automatiska rapporter kan delas upp i två typer, periodiska rapporter och undantags- rapporter. De periodiska rapporterna är så- dana som framställs med bestämda tidsinter- vall. Exempel på periodiska rapporter som har bedömts vara av intresse är planerings— underlag och sammanställningar på under en period inkomna mät- och analysvärden från ett område. Undantagsrapporterna är sådana som framställs endast i sådana fall då vissa fastlagda kriterier är uppfyllda. Exempel på undantagsrapporter som har bedömts vara av intresse är meddelanden om mät- eller ana- lysvärden som överstiger bestämda gräns- värden eller meddelanden om att mät- eller analysvärden ej inrapporterats. Det torde inom MI finnas behov av båda typerna av automatiska rapporter. På grund av Mlzs karaktär av databas för observations- och analysdata och för administrativa uppgifter torde datauttag som görs på direkt begäran av användaren bli vanliga. Uttagen kan vara dels av sådant slag att standardiserade rutiner kan användas, dels av engångskaraktär, var- vid särskild förbehandling krävs innan fråge- ställningen kan bearbetas maskinellt.

Såväl vid samordning med andra informa- tionssystem som vid leverans av utdata—

rapporter till användare är det väsentligt att data presenteras på ett för mottagaren så lämpligt sätt som möjligt. Det för ändamålet bäst lämpade mediet, mot bakgrund av såväl användarkrav som ekonomiska konsekven- ser, bör användas. Då det gäller kommunika- tion med andra datasystem torde såväl över- föring på transportabla sekundärminnesen- heter som direkt överföring via telenät kunna förekomma. En integrering som kan komma att bli aktuell mellan MI och andra system är kommunikation via terminal.

Vid presentation av utdata för användaren torde ett antal tekniker komma att utnytt- jas. Förutom användning av lista varvid klartext och ändamålsenlig redigering skall användas kan diagram, tabeller och kartor vara lämpliga presentationsformer. Härvid förutsätts integrering kunna göras med data— maskinanläggningar till vilka finns kopplade t. ex. kurvritare och annan specialutrustning i den mån sådan utrustning ej är implemen- terad på den anläggning som kommer att användas för driften av MI.

Från användarhåll har fördelarna med och behovet av att genom dialogförfarande di- rekt kunna kommunicera med MI framförts, varigenom en flexibel form för informations- återvinning erhålls. I nuvarande utrednings- läge torde det dock ej vara motiverat att generellt föreslå en dylik lösning. Problema- tiken kommer närmare att undersökas inom ramen för försöksverksamheten.

De krav på utdatas presentation som ovan anförts ställer höga krav på ett flexibelt mediaoberoende utdatasystem. I ett sådant utdatasystem måste även ingå funktioner för skydd mot obehörig åtkomst. I ett system av Mlzs karaktär kommer viss sekretessbelagd information att lagras. Detta innebär att data måste skyddas för åtkomst av såväl obehö- riga personer och obehöriga terminaler som av obehöriga systemmoduler.

I datadistributionsledet ingår den s. k. efterbehandlingen, vilken kan indelas i en rutinbetonad del omfattande maskinell efter- behandling såsom t. ex. karbonseparering, skärning, inbindning och kuvertering och i en kontrollerande del. I denna ingår dels ma-

nuella avstämningar t. ex. för att eliminera risk för att data ej medtagits i en bearbet- ning, dels kontroll av utskriftens tekniska kvalitet. Huvuddelen av dessa moment i efterbehandlingen kan formaliseras i instruk- tioner och torde naturligt kunna infogasi den ordinarie verksamheten vid den drifts- organisation som tar hand om den löpande produktionen av MI.

Hur ofta utdata skall levereras är själv- fallet i första hand beroende av användarnas krav men torde bl. a. av ekonomiska skäl ibland behöva anpassas till uppdateringsfre- kvenser och till genomgångar av registren i samband med reorganisation rn. m.

7.4 Lagring och bearbetning av data iMI

MI syftar till att tjäna som en informations- bank på miljövårdsområdet så att myndig- heter och organ lättare skall kunna erhålla information även från andra myndigheters och organs verksamhetsområden om ej sekre- tesskydd lägger hinder i vägen. För att MI skall kunna ge samlad information från miljövårdsområdet krävs en samordnad lag- ring och bearbetning av informationen. Det- ta är ej liktydligt med central lagring och bearbetning men en sådan lösning har hittills ofta visat sig enklare och billigare. Det finns typer av data som naturligt lagras och bearbetas i ett centralt system. Exempel på detta är uppgifter av basdatakaraktär samt litteraturreferenser. De nackdelar som kan vara förbundna med central registrering kan delvis elimineras genom användningen av terminaler som om behov föreligger kan vara av s. k intelligent typ, vilket innebär att viss enklare bearbetning av data kan utföras. Detta ger regionala och lokala användare en mer direkt tillgång till informationen som är centralt lagrad i MI. Det finns åter andra typer av data som är av primärt regionalt intresse för vilka något behov av central lagring inte föreligger. Exempel på sådana data är kontrollanalyser av förekomst av främmande ämnen i livsmedel vilka utförs vid hälsovårdsnämnderna.

I kapitel 6 har de olika typer av informa-

tion som kan bli aktuella för lagring och bearbetning i MI översiktligt redovisats. Ett omfattande arbete har utförts för att erhålla lämpliga avgränsningar vad gäller den infor- mation som bör ingå i MI. Vid strukture- ringen av informationsmängderna befanns det naturligt att göra en indelning av infor- mationen i två huvuddelar, som registreras i två olika typer av databaser.

I den ena typen av databas, den för systematiserad information, lagras informa- tion av typ mätvärden och enskilda grund- uppgifter. Databasen innehåller huvudsakli- gen mät- och analysvärden, som oftast är i numerisk form, men också vissa grundupp- gifter om anläggningar, varor etc. för vilka informationen registreras i klartext eller i kodform. Databasen har uppdelats i ett antal huvudregister, nämligen varuregister, ämnes- register, anläggnings- och mätstationsregister vilket även kan komma att innehålla viss personanknuten information, mätvärdes- register och vattenområdesregister. I vart och ett av dessa register lagras information från olika myndigheters och organs verksam- hetsområden för att vara tillgänglig för Mlzs intressenter. En förutsättning härför är att identifikationsbegreppen för de olika registerelementen i MI är standardiserade och allmänt vedertagna. Ingenting hindrar dock att elementen i ett huvudregister har flera olika identifikationsbegrepp.

I den andra typen av databas, den för dokumentarisk information, registreras refe- renser till olika grunddokument som är av intresse för myndigheter och organ på miljö- vårdsområdet.

Informationen, som lagras i databasen, utgörs för varje referens av karaktäristika av innehållet i det aktuella grunddokumentet enligt en metod som kommer att uttestas under föreslagen försöksverksamhet. Även uppgifter _om var grunddokumentet förvaras föreslås bli registrerade.

Viss information i MI är av sådan art att den endast får lämnas ut till vissa angivna intressenter. I systemet kommer att finnas inbyggda spärrar för tillgängligheten av den sekretessbelagda informationen. Detta är sär-

skilt väsentligt om informationen i MI blir tillgänglig för sökning via terminal.

Eftersom verksamheten inom miljövårds- området befinner sig i ett uppbyggnadsskede kan man utgå ifrån att den information som är av intresse att registrera i MI kommer att undergå förändringar. Förändringarna torde huvudsakligen utgöras av krav på att nya informationsflöden fångas upp och registre- ras eller att existerande informationsflöden byggs ut. För att MI skall kunna tillgodose sådana förändringar på ett smidigt sätt fordras en flexibel registerorganisation.

Konventionell filhanteringsteknik har i många avseenden visat sig vara otillräcklig då det gäller att bygga lätthanterliga och effek- tiva informationssystem som dessutom enkelt skall kunna anpassas till föränderliga behov inom en organisation. Maskinleveran- törer och vissa andra företag har utvecklat generella programvarupaket för hantering av data, s.k. filhanteringssystem, vilka för- enklar bearbetningsprogrammen. Kostnaden för dessa generella system tenderar att minska. I MI bör möjligheterna att anpassa generella system till miljövårdens speciella krav särskilt beaktas, så att systemutveck- lingskostnaderna kan begränsas i viss ut- sträckning. Generella system finns utveckla— de för behandling av både systematiserad och dokumentarisk information.

Med hjälp av dessa generella filhanterings- system underlättas även utbyggnaden av en databas så att någon omfattande ändring av existerande program ej blir nödvändig om databasen utvidgas. Likaså kan alternativa sätt att fysiskt lagra databasen på sekundär- minne prövas utan att de bearbetande programmen berörs. Lagringstekniken kan efterhand optimeras för att möta förändrade krav på åtkomsttid och effektivitet.

Databastekniken medför också att beho- vet av att lagra samma data i många filer minskar genom de möjligheter att definiera logiska datastrukturer som sådana filhante- ringssystem ger. Härigenom kan man uppnå, förutom att visst utrymme på sekundär- minnen kan sparas, att å-jourföringen av databasen kan göras enklare och enhetligare

än med konventionella regis:er. Detta minskar också risken för att samma informa- tion kan ha olika aktualitet i olika filer.

Mlzs huvudsakliga uppgift kommer att vara bearbetning och lagring av information för senare åtkomst. För att fullgöra denna uppgift kommer MI i princip att bestå av de båda basrutinerna uppdatering och sökning. Vid uppdateringen, som sker periodiskt, registreras information från det ;ndataflöde som inkommit under perioden sedan före- gående uppdatering. Eftersom några krav på att informationen i MI skall vara iagsaktuell inte framförts torde veckovis uppdatering vara tillräcklig. Datum för datafångsten avses registreras för alla indata så att .nformatio- nens ålder kan anges vid uttag ul databaser- na.

Då det gäller lagring av data näste man för att kostnaderna för lagringer skall stå i proportion till nyttan av lagrngen göra bedömningar av det medium som skall an- vändas i varje särskilt fall. Eftersom alla data med tiden förlorar sin aktualitet och behovet av snabb återvinning i regel minskar succes- sivt med tiden bör man regelbundet överföra data till mindre kostsamma lagringsformer så snart detta är möjligt. Hela det procedur som innebär en successiv reduktion av lagra- de data, ibland med överföring till annan mindre kostsam lagringsform, brukar sam- manfattas under begreppen datareduktion och gallring. Gallringen innebär inte att informationen går förlorad. Den överförs i stället till något billigt maskinläsblrt minnes- medium för arkivering.

Då det gäller emissionsmätnhgar torde oftast efter en första sammanstälning, som syftar till aggregering av data til medeltal, medianvärden osv. med åtföljante statistisk analys för fastställande av statistisk säkerhet, extremvärden m. m. inga behov lV att lagra primärdata föreligga. Viss datarec'uktion tor- de därför kunna ske redan vid den första sammanställningen. För metolutveckling och forskning torde dock i beg'änsad om- fattning vissa primärdataserier belöva sparas. Även för att trygga möjligheterna till re- konstruktion av redan framräknaie aggrege-

rade data kan primärdata behöva lagras. Primärdata från immissionsmätningar torde behöva sammanställas över längre tidsperio- der men även här torde en viss aggregering kunna göras vid den första sammanställ- ningen. Under det fortsatta utredningsarbe- tet bör klarläggas vilka principer som bör gälla för gallring och datareduktion i MI.

En teknik som i vissa fall används som komplement till lagring i direkt maskinläsbar form är mikrofilmning. Tekniker för kombi- nerad sökning i datamaskin och mikrofilmsy- stem är under utveckling och torde på sikt med fördel kunna användas. I samband med dessa tekniker bör nämnas den relativt nya COM-tekniken (Computer Output Micro- film) som kan komma att bli ett intressant alternativ till lagring av data på lista och magnetband särskilt då det gäller relativt lågfrekvent information.

Sökningen av begärd information förut- sätts huvudsakligen ske vid satsvisa bearbet— ningar. Frågeverksamhet från terminal torde kunna bli aktuell när informationen önskas framtagen med dialogförfarande eller önskas relativt omgående. Vid den inventering av informationsbehov som har genomförts har det dock inte framkommit några krav på att erhålla information snabbare än inom en dag. Den information som hämtas fram vid sökningar kan antingen utgöras av enskilda uppgifter eller av en större informations- mängd. I det senare fallet kan intressenten begära att informationen sammanställs på något sätt. I andra fall kan intressenten vilja ha informationsmängden obearbetad på ma- skinläsbart medium för att själv utföra ut- värdering av informationen vid någon annan datoranläggning.

Vid eventuella sökningar från terminal torde ett lämpligt sätt vara att stegvis preci- sera sin frågeställning på grundval av den information som erhålls från MI (dialogför- farande). Större utdatamängder som initieras via terminal bör av kostnadsskäl tas fram på billigare medium.

Basrutiner av typ uppdatering/gallring och sökning torde delvis kunna utföras med standardiserade programpaket. Dessa måste

emellertid kompletteras med bearbetnings- rutiner som är mera direkt anknutna till informationen i MI. Dessa rutiner är av två slag, generella och användarspecifika. Gene- rella bearbetningsrutiner är sådana som är av intresse för ett större antal MI-användare medan användarspecifika bearbetningsruti- ner är sådana som endast är av intresse för ett fåtal eller enskilda användare. Exempel på föreslagna generella bearbetningsrutiner ar:

1. Sökning av varor i vilka angiven vara/ kemiskt ämne ingår.

Rutinen innebär att viss information hämtas fram om de varor som såsom beståndsdel har en viss råvara eller ett visst kemiskt ämne. Råvaran respektive det kemiska ämnet utgör härvid ingångsbegrepp.

2. Dokumentsökningsrutin.

Rutinen innebär att sökning sker i databasen för dokumentarisk information med vissa nyckelord som ingångsbegrepp. Det som önskas kan bl. a. vara uppgifter om var det sökta grunddokumentet finns.

3. Reduktion av mätvärden från kontinuer- ligt registrerande instrument.

Före registreringen i MI måste de stora mängder mätvärden som produceras av kon- tinuerligt registrerande instrument reduceras med hjälp av statistiska metoder. Datareduk- tionen kan ske vid regionalt placerade dato- rer.

4. Sammanställning av data om förorenings- situationen i visst område.

Rutinen innebär att mätningar vid utsläpps- punkter och övriga mätstationer inom ett visst geografiskt område avseende någon speciell förorening hämtas fram ur MI och sammanställs. Presentationen av uttaget kan ske grafiskt i olika former.

5. Trendberäkningar.

Rutinen innebär att mätvärden beträffande bestämd förorening sammanställs för att ge en uppfattning om tids- eller lägesmässiga förändringar av föroreningshalter.

6. Behörighetskontroll.

Rutinen har till syfte att kontrollera att sekretessbelagd information som finns lagrad i MI ej lämnas ut till obehöriga intressenter.

7. Statistik.

Ett väsentligt underlag för miljövårdsarbetet kommer den periodiska statistiken att ut- göra. Rutinen innebär att en del av underla- get till den hämtas fram ur MI.

Exempel på föreslagna användarspecifika bearbetningsrutiner är:

1. Bearbetning av data från materialflöden.

Rutinen har till syfte att ta fram och sammanställa omsättningsuppgifter för vissa ämnen för att kartlägga användningen inom olika sektorer samt i samband därmed beräk- na utsläpp, destruktion, återanvändning etc. Rutinen har närmast intresse för naturvårds- verkets omgivningshygieniska avdelning.

2. Bearbetning av data från kostundersök- ningar från näringsfysiologisk synpunkt.

Rutinen har till syfte att ge relationen mellan etablerade kostvanor och rekommen- dationer rörande kostens sammansättning. Rutinen har närmast intresse för livsmedels- verket.

3. Bearbetning av data från undersökning av kvicksilver i fisk.

Rutinen har till syfte att framställa samman- ställningar av information om infångad fisks halter av metylkvicksilver. Rutinen har när- mast intresse för livsmedelsverket som un- derlag för bedömning av om ett vattenom- råde skall utsättas för s. k. svartlistning.

7.5 Särskilda frågor 7.5.1 Säkerhetsfrågor

Vid uppbyggnaden av ett informations- system måste den praxis och de regler som gäller för att skydda informationen isyste- met mot obehörig åtkomst och användning särskilt beaktas. Såväl kretsen av dem som skall skyddas som de intressen som berörs är betydande. Informationen i MI måste be- handlas så att både kraven på offentlighet och sekretess och kraven på teknisk säkerhet beaktas.

Offentlighet och sekretess

I tryckfrihetsförordningen(1949: 105) fast- ställs grundregeln för offentlighet och sekre- tess nämligen att varje svensk medborgare skall äga fri tillgång till allmänna handlingar. I denna rätt må gälla vissa inskränkningar bl.a. sådana som påkallas i anledning av myndighetens verksamhet för inspektion, kontroll och annan tillsyn eller till skydd för statens, myndigheternas och enskildas be— höriga ekonomiska intressen. Inskränkningar- na preciseras ytterligare i lagen om inskränk— ningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar, den s. k. sekretesslagen (l937:249) och dess tillämpningsförfatt- ningar. Vidare finns särskilda sekretess- bestämmelser i de författningar som reglerar tillsyns- och kontrollverksamheten på miljö- vårdsområdet.

En fråga som fått allt större aktualitet under senare år är i vilken utsträckning och på vilket sätt offentlighetsprincipen bör tillämpas på informationsmaterial som tagits upp i annan form än som text eller bild. Tryckfrihetsförordningens regler är utforma- de utifrån den förutsättningen att myndig— hetens dokumenterade information utgörs av handlingar. När det gäller andra former av informationslagring, såsom ADB-register, har det därför rått tvekan om vilken ställning informationen skall anses inta i offentlighets— hänseende.

Offentlighets- och sekretesslagstiftnings— kommittén (OSK) har i ett betänkande

”Data och integritet” (SOU 1972147) be- handlat bl. a. denna fråga. Kommittén anför att den information som förvaras på data- medier måste underkastas offentlighets- principen då allmänhetens tillgång till infor- mation hos myndigheterna inte får försämras genom övergången till automatisk databe— handling. Kommittén konstaterar vidare att alla tryckfrihetsförordningens regler om handlingar i praktiken inte kan tillämpas på samtliga nya datamedier. Förslag till kom- plettering av tryckfrihetsförordningen med regler om upptagning för automatisk databe- handling redovisas därför i nämnda be- tänkande. OSK föreslår också att tillstånds- tvång för upprättande av personregister med automatisk databehandling införs avseende både statliga, kommunala och enskilda re- gister. Vissa typer av enklare register, vilka regelmässigt inte kan antas medföra intrång i den personliga integriteten, bör dock enligt kommitténs förslag undantas från tillstånds- tvånget och i stället underkastas anmälnings- skyldighet. Flertalet av de specialbestämmel- ser som behövs för integritetsskyddet före- slås av de sakkunniga ingå i en särskild lag, datalagen. De ställningstaganden OSK redo- visar i detta betänkande liksom kommande förslag i ett slutligt betänkande kommer att beaktas i det fortsatta utredningsarbetet.

I detta sammanhang kan också nämnas de utredningar statskontoret utför i samarbete med datasamordningskommittén (DASK). Ett av projekten, säkerhetsnormer för auto- matisk databehandling, syftar till att i sam- arbete med i första hand statliga myndig- heter och i andra hand privata organisationer utarbeta en grunduppsättning säkerhets- normer för automatisk databehandling. Re- sultaten av bl.a. denna utredning kommer att beaktasi det fortsatta arbetet.

Teknisk säkerhet

Begreppet teknisk säkerhet innefattar dels datasäkerhet, dels systemsäkerhet. Med data- säkerhet avses åtgärder för att förhindra att i ett informationssystem data sprids till obe- höriga, förvanskas eller förstörs. System-

säkerhet innefattar åtgärder för att göra systemet driftsäkert.

Skydd mot obehörig åtkomst av data — datasäkerhet — kan utformas med hänsyn till var dessa data fysiskt befinner sig. En upp- delning kan göras mellan data som befinner sig hos användare före eller efter en data- maskinell bearbetning och data som befinner sig i dataregister med åtkomst via datacentral eller via terminal.

Allmänt kan sägas att skydd i stor ut- sträckning kan byggas in vid utformning av de manuella rutiner som berör handhavandet av data genom att entydiga och klara regler utformas för flödet av sekretessbelagd infor- mation, för förvaring av handlingar, stans- underlag och utdatarapporter samt för trans- port av materialet. Bl. a. bör regler finnas för makulering och förstöring av material som ej vidare skall användas. Personer som begär tillträde till lokaler där information finns bör behörighetskontrolleras. Lokalerna måste givetvis förses med skydd mot inbrott, brand och annan skada.

Ytterligare åtgärder för datasäkerhet vid datacentraler ligger i rutiner för handhavan- de av skivminnen och magnetband med brand- och stöldsäkra arkiv, avmagnetisering av temporära datamängder m. m. Vid multi— bearbetningar (flera program delar samtidigt på en dators kapacitet) finns inbyggt skydd mot åtkomst av data som tillhör annan bearbetning. När sekretessbelagd informa— tion bearbetas bör till programmen höra instruktioner som rensar datorns interna minnen från kvarblivna data i arbetsareor och dylikt. Ett skydd mot obehöriga be- arbetningar utgörs av automatisk loggning, dvs. registrering av de program som bearbe- tar sekretessbelagd information. Därigenom möjliggörs kontroll av utfört arbete i datorn. När det gäller åtkomst av data via terminal finns dessutom 'speciella möjligheter till skydd mot obehörig åtkomst.

Systemsäkerhet i de manuella kringruti- nerna, drifts- och kommunikationsrutinerna, erhålls i likhet med datasäkerhet genom entydiga och klara regler för behandlingen av information och genom att dessa regler förs

ut i tillämpning genom god utbildning av personalen. En väsentlig del i systemsäker- heten är utformning av fel- och undantags- rutiner. I driftsrutiner för ADB-bearbet- ningar ingår bl. a. att spara historiskt mate- rial tillsammans med å—jourföringsdata i till- räcklig utsträckning för rekonstruktion av aktuella register om dessa av någon anled- ning skulle gå till spillo.

Indata kan automatiskt kontrolleras i be— arbetande program med hänsyn till relevans och validitet. Vidare kan om driftavbrott inträffar under datorbearbetning särskilda kontrollprogram ta hand om den informa- tion som behandlades och göra denna infor- mation tillgänglig vid återstart. Driftavbrott behöver således inte förorsaka förlust av data.

Systemsäkerhet beträffande den tekniska utrustningen beror till stor del av teknisk service, som i första hand innefattar före- byggande åtgärder för att tillförsäkra an- vändaren driftsäkerhet. Dubblering av vitala tekniska enheter och reservinstallationer ökar vidare säkerheten. Här måste dock en avvägning mellan kostnader för driftsavbrott och utrustning göras.

Sammanfattningsvis kan konstateras att det i dag föreligger ett antal sätt att utforma metoder för att skydda information mot obehörig åtkomst och för att uppnå drift- säkerhet. Samtidigt kan dock konstateras att problemen delvis kvarstår och att ett vidare utvecklingsarbete på detta område är nöd- vändigt. Nämnas kan att statskontoret i samarbete med DASK driver ett projekt rörande dataskyddsmetoder, som syftar till att öka kunskaperna om metoder och tekni- ker för dataskydd. Projektet omfattar bl. a. studier av metoder för att kontrollera de användare som utnyttjar ett datasystem. Dessutom kommer att undersökas metoder att medelst kryptering skydda lagrade data eller data under transport.

I den fortsatta systemutvecklingen kom- mer att närmare utredas hur olika åtgärder för teknisk säkerhet skall byggas in i MI. Vidare måste utredas ansvarsfördelningen vad gäller säkerhetsfrågor i Mlzs löpande

drift mellan organ som svarar för utreckling och drift av MI respektive organ som svarar för den löpande datordriften.

7.5.2. Historiskt material

En erfarenhet som gjorts vid större omlägg- ningar av register inom den offentliga sek- torn till ADB är att överföring av h_storiskt material från icke maskinläsbart mecium till maskinläsbart medium ofta är vansklig och medför arbetsinsatser och kostnader vilka kanske inte alltid står i relation till utnytt- jandegraden av materialet. Det kar. vidare konstateras att de historiska data som finns tillgängliga på miljövårdsområdet ofta inte är jämförbara, bl. a. beroende på att olika mät- och analysmetoder har använts.

Vid kontakter som förevarit med olika intressenter har vissa behov av maskinell registrering av äldre långa serier av mätvär- den uttalats. En sådan registrering kan möj- liggöra bättre beräkningar av trendutveck- lingen vid föreslagna miljökontrollstationer. I vad mån historiska uppgifter skall bli föremål för maskinell registrering måste dock vidare utredas. Härvid måste kostna- derna för att genomföra en uppläggning vägas mot värdet av en sådan.

7.5.3. Standardiserade koder

I de förutsättningar för systemutveckling av MI som fastlagts betonas dels att MI bör formas så att samordning erhålls med den databehandling av miljöinformition och annan i sammanhanget väsentlig informa- tion, som äger rum inom andra system, dels att i MI använda kodbeteckningar i möjli- gaste mån bör anslutas till stancardiserade kodbeteckningar som används i andra sy- stem, så att samordnad bearbetning av data mellan olika system underlättas.

Beteckning av kemiska ämnen

Information om kemiska ämnen kommer att bli ett av nyckelbegreppen i MI. I MI förutsätts finnas ett register över samtliga

kemiska substanser vilka på något sätt är föremål för kontroll från den offentliga sektorns sida. Innehållet i detta register kommer i första hand att utgöras av identi- fikationsnummer och benämning. I andra hand kan annan deskriptiv information re- gistreras såsom t. ex. summaformel och substansindexering, varmed förstås sådan in- dexering som syftar till att möjliggöra äter- vinning av information om kemiska för- eningar. I ett senare skede kan, om så anses motiverat, ingå deskriptiv information röran- de bl.a. molekylvikt, densitet och smält- punkt. Detta förutsätter emellertid att infor- mationen finns tillgänglig i någon internatio- nell databas.

Vid såväl giftnämnden som livsmedelsver- ket används en nummerserie åsatt av Chemi- cal Abstracts Services (CAS) för att identi- fiera kemiska ämnen, föroreningar m. m.

Vilken beteckning som skall användas i MI för kemiska ämnen och för eventuell substansindexering torde böra utredas i ett senare skede i samarbete med statens råd för vetenskaplig information och dokumenta- tion (SINFDOK).

Beteckning av varor

Något fullständigt system för kodifiering av varor finns inte. Det vanligaste systemet för klassificering av varor är den s. k. Bryssel- nomenklaturen som används av bl. a. tullver- ket. Från Mlzs synpunkt är denna kodi- fiering i många fall för grov. Då det gäller väl specificerade kemiska preparat och grund- ämnen torde kodifieringen dock vara till- räcklig.

Vid de myndigheter som har tillsyns- och kontrolluppgifter rörande varor finns olika kodsystem för de märkesvaror som är före- mål för kontroll. Vid socialstyrelsens läke- medelsavdelning är de farmaceutiska speciali- teterha numrerade löpande i kronologisk ordning efter inkommen ansökan med s. k. aspnummer (nummer på ansökan om re- gistrering av farmaceutisk specialitet). Vid giftnämnden har liksom vid socialstyrelsen ett löpande nummer åsatts de varor som har

registrerats. Vid livsmedelsverket har man i samband med de kostundersökningar som utförts kodifierat livsmedel enligt ett system som delvis ansluter sig till Bryssel- nomenklaturen. Koderna är uppbyggda så att t.ex. innehåll av vissa näringsämnen framgår. Vidare kan inom en viss grupp av livsmedel specifika märkesvaror kodifieras entydigt.

Under det fortsatta utredningsarbetet kommer frågan om beteckning av varor i MI att närmare utredas. En utgångspunkt för detta utredningsarbete torde vara att de klassificeringssystem som är inarbetade vid de olika myndigheterna ej modifieras i onö- dan.

Beteckning av anläggningar

För att identifiera de i MI registrerade företagen/anläggningama torde följande be- grepp kunna komma till användning:

— Företagets/anläggningens officiella namn. — Vedertagen beteckning såsom namn eller förkortning. — I CFR tillämpat företagsnummer med tillhörande arbetsställenummer. Härvid kommer resultaten av en pågående utred- ning rörande identitetsnumrering av juri- diska personer att beaktas.

— Näringsgrenskod enligt grensindelning (SNI). Frågan om identifikationsbegrepp för an- läggningar bör närmare studeras under det

fortsatta utredningsarbetet.

svensk närings-

Beteckning av mätstationer

För att identifiera mätstationerna inklusive miljökontrollstationerna i MI bör stationerna erhålla nummerbeteckningar efter en för hela landet gemensam princip. De befintliga mätstationskoderna på miljövårdsområdet måste härvid beaktas.

Lägesredo visning

För att möjliggöra framtagandet av olika sammanställningar av information ur MI är det nödvändigt att berörda objekt lägesre-

gistreras. Lägesredovisningen bör bl. a. utfor- mas så att samordning och datautbyte med andra system underlättas.

Anläggningar och mätpunkter bör läges- registreras i MI med koordinater enligt rikets nät, dvs. det system som valts för Sveriges allmänna kartor och i CFD: s fastighets- register. Rikets nät, som är ett rätvinkligt koordinatsystem, kan vid behov transforme- ras till geografiska koordinater (longitud och latitud) eller till UTM-nätet som är ett internationellt rätvinkligt koordinatsystem. Vidare bör anläggningar lägesredovisas ad- ministrativt genom användning av den nya fastighetsbeteckningen av vilken framgår bl. a. vilket län och kommun de ligger inom.

En tredje lägesredovisning som blir aktuell i MI är postadress för olika anläggningar.

För att möjliggöra sammanställningar av information på ytor kan indelningen av landet i rutor enligt rikets nät komma att användas i MI. Rutindelningen kan utnytt- jas i tre noggrannhetsnivåer, nämligen 50 x 50 km, 5 x 5 km och 100 x 100 rn. För att kunna följa föroreningarnas spridningi vatten är det vidare nödvändigt att anlägg- ningar och mätpunkter belägna inom samma hydrografiska region kan sambehandlas. För detta ändamål föreslås en registreringi MI av kod för avrinningsområde samt vissa identi- fikationsbegrepp för vattenområde, enligt vad som ovan beskrivitsi avsnitt 6.1 1.

Åle—

Bild 14 I MI föreslås registrering av information om hälso- och miljöfarliga varor som hanteras i vår arbetsmiljö. Uppgifter om de ämnen som ingår i varorna är en väsentlig del av denna registrering.

Bild 15 Allt större krav på tillgång till information om hälso- och miljöfarliga varor kan förutses. För att underlätta myndigheternas möjligheter till till- syn och kontroll av dessa varor bör automatisk databehandling (ADB) utnyttjas.

Bild 16 Olika kemiska ämnen sprids avsiktligt ut i naturen bl. a. i form av gödnings- och bekämpnings- medel.

Bild 17 Uppgifter om bl. a. gödnings- och bekämpningsmedel samt i dessa ämnen ingående ingredienser foreslås bli registrerade i MI.

Bild 18 Information om läke- medel, i läkemedlen ingående ingredienser samt viss administ- rativ information rörande bl. a. tillståndsgivning föreslås bli regi- strerad i MI.

Bild 19 Information om kemis- ka ämnen i de varor som är föremål för kontroll från den offentliga sektorns sida föreslås bli registrerad i MI.

Bild 20 ovan. Vid Frövifors Bruk har man byggt ett reningsverk för avloppsvatten från cellulosafabriken. Reningsverket består av en mätstation, ett steg för mekanisk avskiljning, en eftersedimenteringsdel och slutligen en mätstation innan vattnet avgår till recipienten.

Bild 21 t. v. 1 MI föreslås registrering av information om forsknings- och undersökningsverksamhet på miljövårdsområdet i form av referenser. Bilden visar automatisk mätning av vattentemperatur, grumlighet och vattnets specifika ledningsförmåga i Mälaren.

Bild 22 För undersökningsverksamhet på miljövårdsområdet erfordras bl. a. mätutrustning av god kvalitet. Bilden visar mätutrustning för mätning av bl. a. vattentemperatur och grumlighet i vatten.

OLLE NY SLAKTEI

STDCKI

Bild 23 Kontrollen av livsmedel regleras genom livsmedelslagen och livsmedelsförordningen. Livsmedels- verket, länsstyrelserna och hälsovårdsnämnderna fungerar som tillsynsorgan.

> Z' . %.

8. Samordning med andra informationssystem

8.1 Svenska informationssystem

Som framgår av kapitel 4 förekommer eller planeras informationssystem av intresse för miljövårdsarbetet vid flera myndigheter och institutioner i Sverige liksom i utlandet. En samordning planeras mellan MI och vissa av de system vilka berörts i tidigare kapitel. I första hand gäller detta några större system inom den svenska statsförvaltningen men även utländska system kan komma i fråga.

I detta kapitel behandlas några informa- tionssystem där en teknisk samordning i form av ett datautbyte med MI kan förutses. Först behandlas tre informationssystem vid svenska myndigheter nämligen CFD, SMHI och SCB. Därefter redogörs för en tänkbar samordning med system utomlands. Speciellt behandlas en databas vid Food and Drug Administration i USA. Slutligen behandlas vissa frågor rörande datorbaserade dokumen- tationstjänster.

8.1.1 Fastighets- och plandatabas vid CFD

Av CFD:s register beskrivna i avsnitt 4.2.1 torde i första hand fastighetsregistret och planregistret vara av intresse för MI-använ- darna.

Mlzs anläggningsregister avses innehålla fastighetsbeteckningar som integrationsnyck- lar till CFD:s fastighetsregister. Förutom fastighetsbeteckning är även fastighetens

adress sökbegrepp i fastighetsregistret. Sök- begrepp i CFD:s planregister avses bli plan eller bestämmelses aktbeteckning vid läns- styrelserna etc. Registret planeras innehålla referens till arkivplats, berörda fastigheter samt uppgift om plantyp.

8.1.2 Informationssystem rörande meteoro- logiska, klimatologiska, hydrologiska och oceanografiska data vid SMHI

ADB-rutiner vid SMHI av intresse i miljö- vårdssammanhang har presenterats i avsnitt 4.2.1. I SMHI:s verksamhet ingår att samla in och bearbeta information som erhålls vid såväl meteorologiska som hydrologiska och hydrografiska observationsstationer. De me- teorologiska observationerna som huvudsak- ligen sker vid fasta markstationer och med korta tidsintervall omfattar ett flertal para- metrar.

Viss information i MI torde behöva kompletteras med uppgifter om t.ex. me- teorologiska, klimatologiska, hydrologiska och hydrografiska förhållanden för att tjäna som underlag i användarnas verksamhet. Behovet av information som insamlas och bearbetas vid SMHI och som kan bli aktuell vid en sådan samordning har bedömts kunna bli relativt omfattande.

Ovan har endast MI: s behov av informa- tion från SMHI diskuterats. SMHI torde emellertid komma att utnyttja information

ur MI. Vid SMHI finns och utvecklas olika typer av spridningsmodeller med vars hjälp beräkningar sker på uppdrag av olika intres- senter. I samband med sådana bearbetningar behövs bl. a. uppgifter om emissionsför- hållanden. Sådan information bör i viss utsträckning kunna erhållas från MI.

Några principiella svårigheter att kommu— nicera mellan systemen torde inte föreligga. Tekniskt sett kan dock vissa problem finnas som kräver särskild utredning. Någon när- mare analys av dessa problem har ej gjorts på detta stadium.

8.1.3 Databaser vid SCB

Som framgår av avsnitt 4.2.3 administrerar SCB ett flertal ADB-rutiner av intresse i miljövårdssammanhang bl. a. rörande den areella statistiken och lantbrukets företags- register. Av intresse är också det centrala företagsregistret (CFR) innehållande uppgif- ter om ca 400 000 företag med tillhörande personnummer eller registreringsnummer en- ligt av riksskatteverket använt betecknings- system. De identifikationsbegrepp som pla- neras att tillämpas i MI avses att i görlig mån samordnas med de i CFR befintliga.

I SCB: s utrikes- och industristatistik ingår uppgifter rörande främst införsel, utförsel och produktion av varor. Detta material är emellertid inte alltid så utformat att det utan viss bearbetning kan uppfylla de krav som kan komma att ställas i MI. För att tillgodo- se väntade behov av uppgifter om införsel, utförsel och produktion av varor i MI torde därför informationsbehandling inom MI böra samordnas med den informationsbehandling som äger rum vid såväl SCB som generaltull- styrelsen, vilken är den myndighet som handhar datainsamlingen avseende utrikes- handelsstatistiken. Beträffande vissa varor utför tullverket dessutom en speciell tullbe- handling utöver den normala tullbehand- lingen. I dessa fall tillställs ansvariga myndig- heter direkt vissa uppgifter i samband med att exportören respektive importören inrap- porterar dessa uppgifter.

Någon omfattande inventering av utländska informationssystem har ej ingått i utred- ningsuppdraget. Vidare är utvecklingen i fråga om informationssystem på miljövårds- området för närvarande snabb. Några slutliga rekommendationer i fråga om internationellt samarbete kan därför inte göras på detta stadium. I detta sammanhang skall dock nämnas något om samarbete som kan kom- ma att aktualiseras.

Frågor rörande tillskapandet av informa- tionssystem av intresse för miljövårdsarbetet studeras för närvarande inom flera inter— nationella organisationer. Förslag som fram- lagts inför FN:s miljövårdskonferens i Stockholm 1972 har behandlats i avsnitt 4.3.3. Inom OECD undersöks t. ex. möjlig- heten av en samordning av system för dokumentationstjänster. Vid Food and Drug Administration i USA har byggts en databas som torde kunna utnyttjas i MI. I MI förutsätts som tidigare framgått finnas ett register över samtliga kemiska substanser vilka är föremål för kontroll från den offent- liga sektorns sida.

I samarbete med National Science Foun- dation, Toxicology Information Program, Chemical Abstracts Services och Dow Che- mical Corporation har Food and Drug Ad- ministration i USA utvecklat den s. k. Com- mon Data Base.

Common Data Base är ett register om- fattande ca 35 000 ämnen av biokemiskt intresse som finns rapporterade i ca 42 källor i litteraturen, exempelvis Merck Index, the Veterinary Blue Book, Pesticides Index, Colour Index, etc. Namnen, ungefär 132 000, har samlats och grupperats under Chemical Abstracts Services Registry Num- ber, s.k. CAS-nummer. Något över 20 000 officiella registreringsnummer avser specifika föroreningar medan återstoden reserverats för blandningar, polymerer och obestämbazrt material.

Data avseende de 20 000 specifika föreningarna har konverterats till magnet- bandsregister som förutom namn innehåller

s. k. Connection Tables och Wiswesser Line Notations (WLN).

En kopia av detta magnetbandsregister skulle eventuellt kunna utnyttjas som under— lag vid uppbyggnaden av ett nyckelregister vad gäller kemiska ämnen registrerade i MI.

8.3 Dokumentationstjänster som utnyttjar både in- och utländska informationskällor

Den information av dokumentarisk art som erfordras i miljövårdsarbete återfinnes vanli- gen inom olika etablerade ämnesområden såsom kemi, biologi, medicin och teknik. Sedan mitten av l960-talet existerar ut- ländska datorbaserade dokumentations- tjänster inom flertalet ämnesområden och då dessa även marknadsförs inom Sverige av de under senare är uppbyggda svenska doku- mentationscentralerna synes det för när- varande ej motiverat att dubblera sådana tjänster. Förbättringar inom litteratursök- ningsområdet sker kontinuerligt vid de svenska dokumentationscentralerna bl. a. ge- nom att direktsökningsteknik implemente- rats. Detta medger bl. a. effektivare retro- spektiva sökningar, något som tidigare varit förenat med stora kostnader.

I kapitel 4 redovisas uppgifter om svenska samt vissa utländska dokumentationssystem. Den samordnade informationsservice på mil- jövårdsområdet som föreslagits i tidigare avsnitt bör även kunna innebära en för- medlande funktion i dokumentationsfrågor. Detta skulle kunna innebära att personer som söker information inom ett visst ämnes- område upplyses om i vilka svenska eller utländska databaser den eftersökta informa- tionen kan förväntas återfinnas.

Den tekniska utvecklingen inom datakom- munikationsområdet torde inom en inte alltför avlägsen framtid medge direktkom- munikation med de utländska datasystemen. System av speciellt intresse rör t. ex. effekter av kemiska ämnen på biologiskt material inklusive människan. Av intresse är vidare de förslag till internationella register som fram- lagts inför FN:s konferens om den mänsk- liga miljön l972 och som berörts i kapitel 4.

9. Förslag till plan för utveckling av

informationsservice på miljövårdsområdet och

försöksverksamhet med MI

9.1. Plan för utveckling och försöksverk- samhet

Under förstudien har arbetet huvudsakligen inriktats på att utreda möjligheterna att samordna datorbaserad informationsbehand- ling på miljövårdsområdet av information av gemensamt intresse till gagn för myndigheter och forskare, att avgränsa och strukturera den information som bör ingå i MI samt att peka på områden där en fördjupad studie behöver utföras. MI föreslås således i första hand omfatta information om varor som är föremål för kontroll från den offentliga sektorns sida, information om den yttre miljön i tillsyns- och kontrollverksamheten enligt miljöskyddslagen och motsvarande lag- stiftning, information från s.k. basdatanät av miljökontrollstationer samt information om forsknings- och undersökningsverksam- het på miljövårdsområdet. Övriga informa- tions- och dokumentationsproblem på miljö- vårdsområdet har endast behandlats ytligt. Under det fortsatta utredningsarbetet bör emellertid dessa frågor ytterligare uppmärk- sammas.

I planeringen av en informationsservice med ett datorbaserat informationssystem ligger att lägga grunden för ett effektivt, rationellt och samordnat informationsflöde. Vid övergång från manuell informationsbe- handling till ADB är det vanligt att inar- betade rutiner och stor transaktionsvolym föreligger redan vid utredningsarbetets bör-

jan. Det ger god säkerhet i fråga om bedöm- ning av datavolymer, bearbetningsbehov, kostnader och nytta. Detta förhållande före- ligger inom få av de områden som omfattas av MI.

Företrädare för centrala myndigheter med till miljökontroll och miljöstyrning syftande verksamhet har under förstudien gjort upp- skattningar rörande utbyggnad av verksam- het under 1970-talet, men de organisatoriska och tekniska förutsättningarna för den form informationsflödet slutgiltigt kommer att ha är i många avseenden inte fastlagda, varför osäkerheten i dessa uppskattningar är särskilt uttalad. Osäkerheten i uppskattningen av informationsflödet påverkar också möjlig- heterna att bedöma hur den maskinella databehandlingen skall organiseras för att skäliga krav på systemets effektivitet skall kunna mötas.

Under det fortsatta utvecklingsarbetet kommer därför att krävas fördjupade utred- ningar på en rad områden. Samtidigt måste systemlösningarna göras flexibla och utbygg- bara för att användarna av MI inom vida ramar skall kunna påverka utformningen intill dess att fastare former för den miljö- kontrollerande verksamheten utvecklats.

Mot bakgrund av vad som ovan anförts föreslås att varje etapp successivt efter av- slutat utvecklingsarbete övergår i drift som till en början ges karaktär av försöksverksam- het.

F örsöksverksamheten syftar till

— att stödja de för miljökontroll ansvariga myndigheternas strävan att bygga upp en eftfektiv och rationellt ordnad verksamhet på området — att bereda intressenterna möjlighet att vinna erfarenheter rörande informations- be hov samt möjlighet att påverka utveck- linigen av MI — att skapa underlag för utredning av slutlig registerorganisation och modulindelning, bedömning rörande behovet åv maskinell ut rustning samt förslag om permanent organisation för verksamheten. Försöksverksamheten ger olika användare en lhelt ny möjlighet att tillgodose sitt förutsedda informationsbehov. Nya informa- tionsbehov kan emellertid senare framstå som så väsentliga att de bör tillgodoses vid en vidare utveckling av en informations- service på miljövårdsområdet. Under försöks- perioden finns möjlighet för användarna att systematiskt studera hur sambanden mellan den egna verksamheten och föreslagen infor- mationsservice lämpligast skall utformas.

I formen försöksverksamhet ligger att det efter en utvecklings— och försöksperiod skall företas någon form av utvärdering. Utvärde- ringen skall resultera i att beslut fattas om huruvida modifieringar av verksamheten skall göras och i vilken form den fortsätt- ningsvis skall bedrivas. Fortsatt försöksverk- samhet, överföring till fast verksamhet eller nedläggning av verksamheten är möjliga al- ternativ.

För att erhålla en från planeringssynpunkt hanterbar och till omfattning och inriktning flexibel organisation av fortsatt utrednings- och utvecklingsverksamhet samt försöksverk- samhet med MI bör arbetet organiserasi delprojekt. Detta innebär att ett delprojekt leder fram till en avgränsad försöksverksam— het vilken skall utvärderas efter en vid projektstarten fastställd period. De olika delprojekten kan sedan tidsmässigt planeras så att en jämn beläggning av eventuella gemensamma resurser erhålls, att erfaren- heter från vissa problemområden kan överfö- ras till projekt som ligger i en senare tidsfas och att nya problemområden med hög prio-

ritet kan bearbetas. Ytterligare en fördel är att omfattningen av försöksverksamheten kan anpassas efter de specifika problem som föreligger inom projektet. Det fortsatta ut- rednings- och utvecklingsarbetet bör lämpli- gen organiseras så att indelningen i delpro- jekt formas med utgångspunkt från sektors- indelningen av samhällets miljökontrolleran- de verksamhet. Den föreslagna successiva utvärderingen gör det omöjligt att fastlägga tidpunkt för ställningstagande rörande en samlad utvärdering. Sannolikt torde emeller- tid den föreslagna försöksverksamheten böra bedrivas under större delen av 1970-talet. Vidare bör framhållas att för att syftet med försöksverksamheten skall kunna nås måste utrednings- och utvecklingsarbetet bedrivasi samverkan med berörda myndigheter. Vik- ten av att myndigheterna ställer kvalificerad personal till förfogande under utredningsske— det bör särskilt understrykas.

Försöksverksamhetens omfattning bör av- göras från fall till fall vad avser de olika delprojekten. För att kunna utföra en grund— lig utvärdering av de olika föreslagna delarna i MI kan det i vissa fall vara tillfyllest att endast bedriva försöksverksamhet inom vissa geografiska regioner eller inom vissa bransch- er. I andra fall kan det vara nödvändigt att försöksverksamheten omfattar hela riket för att ge tillräckliga erfarenheter. Delpro- jekt, vari metodutveckling ingår, kan t. ex. vara lämpliga att avgränsa till en region eller ett län medan delprojekt som i huvudsak har att lösa samordningsproblem bör omfatta hela landet. Försöksverksamheten kan också organiseras så att den i ett inledningsskede omfattar endast vissa regioner eller vissa branscher och sedan successivt utökas till att omfatta hela riket.

De organisatoriska förutsättningar som måste skapas för försöksverksamheten kan omfatta förändringar vid vissa användarmyn- digheter. Det kan t. ex. bli nödvändigt att införa nya rapportvägar för information som skall registreras i MI. Förutom detta bör förändringar på fältet undvikas för att ej i onödan störa verksamheten. Vid användar- myndigheter med en relativt frekvent kon-

takt med MI bör en befattningshavare eller grupp av befattningshavare utses för dessa kontaktuppgifter bland vilka kan nämnas förmedling av frågor, rapportering av indata, information inom myndigheten om Mlzs möjligheter och begränsningar vad gäller informationsuttag samt mottagning av rap- porter och begärda uttag.

I det följande definieras ett antal delpro- jekt som föreslås bli föremål för vidare utredning vid uppbyggandet av MI.

De olika delprojekten kan indelas i fyra faser nämligen förstudie (F), utredning (U), implementering (I) och försöksdrift (D). I numreringen av delprojekten har beteck- ningen MI samt två siffror använts. Siffrorna i intervallet 01—19 används för att beteckna projekt syftande till databehandling av s.k. systematiserad information. Siffrorna i inter- vallet 20—29 har reserverats för projekt syftande till databehandling av information av referensnatur, medan siffrorna i interval- let 30—39 använts för att beteckna förstu- dier, problemorienterade utredningar och utredningar av Övergripande karaktär.

Förstudien består av problemorienterat utredningsarbete som syftar till att ge en bild av problemområdet och som möjliggör en avgränsning av systemet. Förstudien doku- menteras i form av en förstudierapport med rekommendationer beträffande fortsatt arbe- te. I förstudierapporten kan ingå en eller flera systemskisser. Sedan förstudierappor- ten godkänts påbörjas utredningsarbetet med rapporten som underlag. Utredningen lederi princip till att ett systemförslag läggs fram för godkännande av ansvarigt organ. System- förslaget innehåller detaljerade uppgifter om indata, utdata, registerorganisation, bearbet— ningar i form av avgränsade program med beskrivning av vad dessa skall utföra etc. Efter godkännandet av systemförslaget vid- tar implementeringen som omfattar utform- ning av rutiner, framtagning av programför- utsättningar, programmering, program- och systemtest till och med driftsstart. Driften slutligen innebär att systemet körs i sin produktionsmiljö med. autentiska data.

I det följande redogörs för innehållet i de

förtecknade delprojekten. Efter redogörelsen för innehållet i projekten återfinns ett för- slag till tidsplan för uppbyggnad av informa- tionsservice på miljövårdsområdet och för- söksdrift av MI (tablå 9: 1).

Mellan vissa av delprojekten finns sam- band av sådan art att den utveckling som äger rum inom ett av delprojekten kan nyttiggöras inom de övriga. Sådant samband finns mellan delprojekten MI-Ol, MI-02 ochi viss mån MI-03, då de ADB-rutiner som utvecklas för ADB i MI av information i tillsyns- och kontrollverksamheten enligt miljöskyddslagen och motsvarande författ- ningar i stor utsträckning kan utnyttjas för ADB av information om vattenverk och atomkraftverk och även i viss män för ADB av information från basdatanäten. Motsva- rande samband finns mellan delprojekten MI-O6, MI-07 och MI-08, eftersom de rutiner som formas för registrering i MI av hälso- och miljöfarliga ämnen och läkemedel även bör kunna utnyttjas för motsvarande bear- betning av information om livsmedel och varor och ämnen av speciellt intresse från arbetsmiljösynpunkt. Delprojekten MI-20, MI-21, MI-22 och MI-23 är även av besläktad karaktär, då samma programvara förutsätts kunna användas för lagring och återvinning av information i de olika projekten.

Projektbeskrivningar

MI-Ol Systemutredning rörande automatisk databehandling i MI av in formation i tillsyns- och kontrollverksamheten enligt miljö- skyddslagen och motsvarande författningar.

Systemutredningen syftar till att undersö- ka möjligheterna att med ADB effektivisera tillsyns- och kontrollverksamheten enligt miljöskyddslagen. Systemutredningen bör omfatta

— utarbetande av systemförslag avseende uppläggning av vissa erforderliga basregis- ter och å-jourföringsrutiner — genomförande med omläggning till auto- matisk databehandling — försöksverksamhet med uttestning av frå- geprofiler för olika intressenter

— utvärdering efter en treårsperiod.

MI-02 Systemutredning rörande registre- ring i MI av informationsflödet rörande vattenverk i tillsyns- och kontrollverksam- heten enligt hälsovårdsstadgan samt informa- tionsflödet rörande atomkraftverk i tillsyns- och kontrollverksamheten enligt strålskydds- lagen.

Efter det att försöksverksamheten i del- projekt MI-Ol inletts bör en särskild system- utredning företas med målsättning att utreda och föreslå hur informationen om vattenverk och atomkraftverk skall inordnas i den pågå- ende försöksverksamheten.

Genomförandet av förslagen innebär upp- byggnad av initiella register och sannolikt även viss anpassning av de maskinella rutiner- na i MI-Ol.

MI-03 Systemutredning rörande registre- ring av information från av miljökontrollut- redningen föreslagna basdatanät (s. k. miljö- kontrollstationer). _

Systemutredningen bör inledas i samband med den förberedande planeringen för upp- byggnaden av basdatanäten. Det förutsätts att i systemutredningen erfarenheterna från redan existerande verksamheter av liknande art utnyttjas. I ett särskilt systemförslag redovisas rapporteringssätt och rapportvägar för indataflödet samt rutiner i en försöks- verksamhet med ADB av informationen från miljökontrollstationerna.

MI-04 Systemutredning rörande samord- nade uttag av information som registrerats i tillsyns- och kontrollverksamheten enligt miljöskyddslagen, hälsovårdsstadgan och strälskyddslagen samt information som in- samlas från av miljökontrollutredningen fö- reslagna basdatanät.

På grundval av en särskild systemutred- ning bör redovisas systemförslag rörande samordnad bearbetning och uttag av infor— mation som i MI lagras inom MI-Ol och MI-02 'och som insamlas från miljökontroll- stationerna.

MI-05 Systemutredning rörande samord- nade uttag av information ur M! och ur SMHI: s maskinella register.

På grundval av en särskild systemutred-

ning bör systemförslag utarbetas för att belysa hur information från anläggningar och miljökontrollstationer i MI bör samordnas med meteorologisk och hydrologisk informa- tion från SMHI:s register. Utredningen bör inriktas dels på hur kommunikationen mel- lan SMHI:s register och MI bör ske, dels på vilka uttag som kan vara relevanta att göra under en försöksverksamhet.

MI-06 Systemutredning rörande registre- ring i MI av varor som kontrolleras enligt föreslagen lag om hälso- och miljöfarliga varor samt av läkemedel.

Den föreslagna försöksverksamheten med automatisk databehandling av informations- flödet i den produktkontrollerande verksam- heten bör enligt förslaget utformas med utgångspunkt från i första hand kontrollen av hälso- och miljöfarliga varor samt läkeme- del.

Utrednings- och systemarbetet vad gäller organisationen av denna databehandling inom ramen för uppbyggnaden av MI bör redovisas i ett särskilt systemförslag.

MI-07 Systemutredning rörande registre- ring i MI av varor kontrollerade enligt livsmedelslagstiftningen.

Kontrollen av livsmedel regleras av livsme- delslagen och livsmedelsförordningen. På central nivå har livsmedelsverket kontrollan- svaret medan länsstyrelserna och hälsovårds- nämnderna fungerar som kontrollorgan på det regionala respektive det lokala planet. På livsmedelsverket är vissa ADB-rutiner under utarbetande för att underlätta kontrollverk- samheten. Rutiner för registrering och bear- betning av information om livsmedel i MI för att erhålla ett samordnat produktregister bör särskilt utredas med beaktande av det sy- stemarbete som redan utförts.

Utrednings- och systemarbetet vad gäller ADB av informationsflödet i samband med kontrollen av varor enligt livsmedelslagstift- ningen bör redovisas i ett särskilt systemför- slag.

MI-08 Systemutredning rörande registre- ring i MI av varor och ämnen av intresse från arbetsmiljösynpunkt.

Den kontroll av varor och ämnen i arbets-

miljön som den offentliga sektorn utövar torde delvis komma att regleras genom den föreslagna lagen om hälso- och miljöfarliga varor. Utöver informationsflödet inom den- na kontrollverksamhet finns emellertid ett informationsflöde rörande varor och ämnen som är av speciellt intresse från arbetsmiljö- synpunkt. Det är därför motiverat att sär— skilt utreda behovet av att använda ADB för att underlätta bearbetningen av detta infor- mationsflöde.

Utrednings- och systemarbetet vad gäller ADB av informationsflödet rörande varor och ämnen av intresse från arbetsmiljösyn- punkt bör redovisas i ett särskilt systemför- slag.

MI-09 Systemutredning rörande giftinfor- mationscentralens och de yrkesmedicinska klinikernas informationsbehov för att under- söka förutsättningarna för samordning av informationsbehandlingen vid akuta förgift- ningsfall.

Giftinformationscentralens och de yrkes- medicinska klinikernas informationshante- ring år som framhålls ovan av speciell karak- tär. Vid besvarandet av förfrågningar, speci- ellt i akuta förgiftningsfall, ställs särskilda krav på informationsåtervinning. Det har förutsatts att information skall kunna läm- nas i skriftlig form till giftinformationscen- tralen under ett första uppbyggnadsskede av varuregistreringen i MI.

I en särskild systemutredning bör emeller- tid undersökas möjligheterna att utforma en samordnad hantering med snabb åtkomst av den information som krävs för besvarande av frågor i akuta förgiftningsfall i syfte att underlätta verksamheten vid giftinforma- tionscentralen och de yrkesmedicinska klini- kerna.

MI-I 0 Modellförsök med ADB av informa- tion avsedd att belysa sambandet mellan vissa substanser och teratogena effekter.

Information om ämnens effekter är över- vägande av sådan karaktär att den förutsätter en sakkunnig bedömning. Forskare, handläg— gare inom myndigheter m.fl. hämtar i dag sin kunskap om effekter ur litteraturen. Från olika håll framhålls emellertid svårigheterna

att med en rimlig arbetsinsats kunna följa utvecklingen av kunskapen om olika ämnens effekter. De datorbaserade dokumentations- system som finns underlättar visserligen det- ta i viss utsträckning. Befintliga dokumenta- tionssystem har emellertid svagheter och kan i mycket ringa utsträckning användas för att i en given situation erhålla en samlad bild av kunskapen om t. ex. ett visst ämnes effekter.

Ett önskemål som framförs från många håll är att MI skall kunna fylla just detta behov, nämligen att underlätta åtkomsten av i princip all relevant information om ett visst ämne och dess biologiska effekter i olika avseenden. Svårigheterna att i en databas lagra ”fakta" om effekter är emellertid uppenbara.. Uppgifterna om de biologiska effekterna av kemiska ämnen som finns i litteraturen är i de flesta fall inte entydiga och därför ej enkelt användbara. ”Fakta” måste extraheras ur relevant litteratur, värde- ras av sakkunniga och systematiseras innan de kan lagras och bearbetas maskinellt.

Det torde vara så gott som omöjligt att på ett tillfredsställande sätt organisera en dator- baserad lagring av information om ämnens effekter annat än genom nära samarbete mellan sakkunniga vad avser effekter och systemexpertis, eftersom strukturering och urval av information måste göras på grundval av sakkunnig bedömning. Det torde emeller- tid vara väsentligt att på sikt bygga upp datorbaserad registrering av "fakta” rörande vissa kritiska ämnens effekter för att under- lätta åtkomst av dessa uppgifter för forska- re, handläggare inom myndigheter m.fl. intressenter. Uppbyggnad av sådana register torde kräva samverkan mellan sakkunniga över gränserna. Det torde emellertid vara angeläget att i Sverige söka angripa proble- matiken inom ett väl avgränsat effektområ— de. Ett sådant område är sambandet mellan vissa ämnen och s.k. teratogena effekter, dvs. missbildningar. Förslag till uppläggning av ett modellförsök på detta område har framlagts. Syftet med modellförsöket skulle vara att undersöka möjligheterna att på ett tillfredsställande sätt i dator lagra och bear- beta data som belyser samband mellan vissa

kritiska ämnen och teratogena effekter. Om modellförsöket slår väl ut torde den använda modellen kunna utvidgas till att omfatta ytterligare ämnen och effekter. Om den datorbaserade lagringen och bearbetningen av tillgängligt kunskapsstoff fungerar till- fredsställande torde den vidare innebära ett effektivt stöd för verksamhet som bedrivs inom produktkontrollområdet. Dessutom torde ett framgångsrikt försök kunna stimu- lera det internationella samarbetet vad avser uppbyggnad av större datorbaserade register över ämnen och effekter.

MI-20 Systemutredning rörande registre- ring i MI av information om pågående och avslu tad forsknings- och undersökningsverk- samhet med anknytning till miljövårdsom- rådet.

Det har föreslagits att i MI bör registreras uppgifter av referensnatur om avslutade och pågående forsknings- och undersökningspro- jekt på miljövårdsområdet för att bl.a. forskare enkelt och snabbt skall kunna er- hålls uppgifter t. ex. om vilka undersök- ningar som utförts inom ett visst område.

Under det fortsatta utredningsarbetet inom ramen för uppbyggnaden av MI bör inom ett särskilt delprojekt undersökas om- fattningen av den dokumentation från forsk- ningsverksamheten som det kan vara aktuellt att registrera på här nämnt sätt. Vidare bör utredas hur dokumentationen lämpligen kan göras tillgänglig på ett smidigt sätt, t.ex. genom utnyttjande av mikrofilmsteknik. Det förttsätts att den tekniska lösningen blir samrna lösning som i delprojekten MI-21, MI-22 och Ml-23.

L'trednings- och systemarbete syftande till att . Ml registrera uppgifter av referensnatur om pågående och avslutad forsknings- och undersökningsverksamhet bör redovisas i ett särstilt systemförslag.

lill-21 Systemutredning rörande registre- ring i MI av material i myndigheternas akter.

hom myndigheterna tillgängligt material i forn av forskningsrapporter och dokumenta- tior om utförd handläggning såsom uppgif- ter om tillståndsgivning, kontroller, utförda anayser och försök rörande en viss vara eller

ett visst ämne bör registreras i en databas i form av referenser, vari bl.a. anges var den ursprungliga dokumentationen finns att till- gå. Syftet med en sådan registrering är att underlätta för de olika myndigheterna att ta del av inom den offentliga sektorn tillgänglig dokumentation om viss varas eller visst ämnes verkningar m. m.

Under det fortsatta utredningsarbetet in— om ramen för uppbyggnaden av MI bör inom ett särskilt delprojekt undersökas omfatt- ningen av den dokumentation i form av forskningsrapporter, försöksresultat m.m. i de produktkontrollerande myndigheternas akter som det kan vara aktuellt att registrera på här nämnt sätt. Vidare bör utredas hur grundmaterialet lämpligen kan göras lättill- gängligt.

Det förutsätts att den tekniska lösningen blir samma lösning som i delprojekten MI-20, MI-22 och MI-23.

I detta sammanhang kan nämnas att inom arbetsmedicinska institutet utförts en utred- ning om behovet av samordnad dokumenta- tionsservice vad gäller arbetsmiljöområdet, som torde kunna ligga till grund för utred- ningsarbetet inom det området.

Utrednings- och systemarbete syftande till att i MI registrera uppgifter av referensnatur om material i myndigheternas akter bör redovisas i ett särskilt systemförslag.

MI-22 Systemutredning rörande registre- ring i MI av viss information rörande anlägg- ningar som berörs av vattenlagen.

Det har föreslagits att i MI bör registreras referenser till vattendomar för att underlätta för intressenterna att ur MI erhålla relativt fullständig information om de faktorer som påverkar förhållandena i olika vattenområ- den. Dessutom har föreslagits att i MI bör registreras viss administrativ information om själva anläggningarna som berörs av vatten- lagen. Hur denna information skall registre- ras och i vilken omfattning det bör ske bör särskilt utredas.

Utrednings- och systemarbete syftande till att i MI registrera uppgifter av referensnatur om anläggningar som berörts av beslut enligt vattenlagen bör redovisas i ett särskilt sy-

stemförslag.

MI-23 Systemutredning rörande registre- ring i MI av uppgifter om plötsligt uppträ- dande svårförklarliga fenomen i miljön.

Det har föreslagits att i MI bör registreras uppgifter om svårförklarliga fenomen imil- jön och att dessa skulle rapporteras genom kortfattade notiser från statens veterinärme- dicinska anstalt och länsstyrelserna för sena- re statistisk bearbetning. Dessa notiser be- handlas i MI tillsammans med övrig informa- tion av referensnatur.

Utrednings- och systemarbetet vad gäller detta informationsflöde bör redovisas i ett särskilt systemförslag.

MI-30 Utredning rörande datorbaserade su bs tansregis ter.

Informationen om kemiska ämnen kom- mer att vara ett nyckelbegrepp i ett utbyggt MI. I de förutsättningar som av MKU preli- minärt fastställts för utvecklingen av MI ingår att i systemet använda kodbeteckning- ar i möjligaste mån bör anslutas till standar- diserade kodbeteckningar som används i andra system så att samordnad bearbetning av data mellan olika system underlättas. Det framhålls också i direktiven till MKU att möjligheterna att samordna informationen i ett framtida MI med motsvarande verksam- heter i andra länder och inom internationella organisationer bör undersökas.

Behovet av att i MI använda en ämnesbe- teckning som är använd även i andra system torde ej behöva ifrågasättas. Det torde vidare vara önskvärt att vid uppbyggnad av ett ämnesregister i MI i mån av möjlighet förvär- va nyttjanderätt till något redan existerande datorbaserat ämnesregister för att undgå re- surskrävande och tidsödande initiell register- uppläggning. Eftersom det system för dator- baserad ämnesregistrering som används inom MI kan komma att med tiden bli domineran- de vad gäller automatisk databehandling av information knuten till ämnen inom Sverige är det av vikt att en utredning ligger som grund för val av system. En sådan utredning torde böra göras i samråd med statens råd för vetenskaplig information och doku- mentation (SINFDOK).

MI-31 Utredning rörande sekretessbestäm- melserna rörande iMI registrerade varor.

En stor del av den information som beräknas komma att registreras inom MI är redan i dag enligt ovan kringgärdad av sekretessbestämmelser som gäller framför allt för tillsynsmyndigheterna till vilka skyl- dighet att lämna uppgifter är föreskriven. Om också andra organ än själva tillsyns- myndigheten ges tillträde till viss informa- tion inom ett informationssystem måste samma sekretesskydd få gälla även för dessa organ. Om därför uppgifter levereras från MI till exempelvis giftinformationscentralen och de yrkesmedicinska klinikerna, bör sekretess- bestämmelserna för de myndigheter, som utnyttjar uppgifterna i sin tillsyns- och kont- rollverksamhet, utsträckas till att gälla även giftinformationscentralen och de yrkesmedi- cinska klinikerna.

Med anledning härav torde det vara nöd- vändigt att sekretessbestämmelserna rörande i MI registrerade varor görs till föremål för en särskild utredning.

MI-32 Förstudie rörande möjligheter till effektivare bearbetning av information om insamlat material i biologiska arkiv.

Utrednings- och systemarbetet syftar till att undersöka huruvida i MI bör registreras dokumentarisk information rörande landets museala samlingar av biologiska objekt. Här- vid avses bl.a. en undersökning om möjlig- heterna till effektivare bearbetning av upp- gifter om insamlat material. Museernas ruti- ner för katalogisering av objekten är därvid lämpliga att utnyttja.

Utrednings- och systemarbetet vad gäller detta informationsflöde bör redovisas i en särskild förstudierapport.

9.2. Utvecklingsarbete under budgetåren 1972/73 och 1973/74

Kungl. Maj:t har för budgetåret 1972/73 beviljat medel för statskontorets medverkan i miljökontrollutredningens projekt för sy- stemutveckling avseende bl.a. information om anläggningar som varit föremål för be- handling enligt miljöskyddslagen. Kungl.

förstudie utredning implementering = försöksdrift

U_CT' II

Budgetår 72/73 73/74 74/75 75/76 76/77 77/—

Del proje kt |

MI-Ol

MI-02

Ml-O3

MI-04

MI-05

Ml-OG

MI-07

MI-OB

MI—09

Ml-10

Ml-2CJ

Ml-2l

MI-22

Ml-23

MI-IZ)

ull-a | |

| 1 | | l l

Tabä 9: 1 Förslag till plan för utveckling av informationsservice på miljövårdsområdet

Maj: t har också i skrivelse den 8 september 1972 till miljökontrollutredningen godkänt det av utredningen utarbetade förslaget till plan för bedrivande av utvecklingsarbete inom ett miljövårdens informationssystem under budgetåret 1972/73 och givit utred- ningen i uppdrag att intill utgången av juni 1973 ansvara för utvecklingsarbetet.

Inom statskontoret kommer under bud- getåret 1972/73 två av de under punkt 9.1 redovisade delprojekten att påbörjas enligt den av Kungl. Maj:t godkända planen för bedrivande av utvecklingsarbete inom MI. De projekt som igångsätts under detta budgetår är Ml-Ol och MI-20.

Miljökontrollutredningen har i samråd med statskontoret i anslagsframställning för budgetåret 1973/74 äskat medel för fortsatt utvecklingsarbete av ett miljövårdens infor- mationssystem. Utredningen förutsätter att det planerade arbetet under budgetåret 1973/74 skall utföras av statskontoret, som under hand förklarat sig berett att på detta sätt fortsätta sin medverkan i uppbyggnaden av MI. Verksamheten under 1973/74 föreslås av MKU gälla fortsatt systemarbete avseende projekten MI-OI och Ml-20 samt igångsättning av projektet MI—06. Statskon- torets arbete förutsätts bedrivas i nära sam- arbete med miljökontrollutredningen.

10. Kostnader

Utvecklingsarbetet med miljövårdens infor- mationssystem redovisas i kapitel 9 indelati ett antal delprojekt, där också förslag till tidsplanering av de olika delprojekten fram- lagts. Genom föreslagen successiv uppbygg- nad av informationssystemet ges möjlighet att efter hand ta ställning till huruvida de olika etapperna skall påbörjas och fullföljas eller ej. Därvid bör bl. a. nyttan av varje projekt ställas i relation till kostnaderna för utveckling och drift av projektet. Vissa projekt har som tidigare framhållits knyt- ningar till varandra varför större förskjut- ningar i tiden mellan dessa delprojekt kan få konsekvenser för möjligheterna att fullfölja verksamheten under här angiven tidsrymd.

Det är i dag inte möjligt att närmare bedöma hur stora de totala utvecklingskost- naderna för en informationsservice på miljö- vårdsområdet med ett datorbaserat miljö- vårdens informationssystem kommer att bli och hur höga de årliga driftskostnaderna kommer att vara. Det beror bl. a. på att det slutliga innehållet i MI inte är fastställt och att volymuppgifter beträffande indataflöde och uttagsfrekvenser endast grovt kunnat uppskattas. Frågorna om hur insamlingen av data till MI skall ske måste också närmare utredas. Frågan om ansvaret för verksamhe- ten efter utvecklingsfas och försöksdrift kvarstår också obehandlad. I vissa fall torde behov av systemutredningar utöver dem som påvisats i denna rapport kunna aktualiseras.

Alla dessa faktorer påverkar de totala kost- nadernas storlek.

En grov uppskattning av kostnaderna för de delprojekt som definierats i kapitel 9 har gjorts. De uppskattade kostnaderna omfattar problemorienterat systemarbete, detaljut- formning av rutiner och framtagande av programspecifikationer samt implementering — dvs. i det här fallet programframställning och initiell registeruppläggning. Uppskatt- ningarna ger vid handen att under budget- åren 1974/75—1976/77 torde kostnaderna för utrednings- och utvecklingsarbete syftan- de till uppbyggnad av MI bli av storleksord- ningen 8—10 milj. kronor. Därtill kommer kostnader för föreslagen försöksdrift vilka inte kunnat uppskattas då bl.a. uppgifter om indatavolymer och uttagsfrekvenser i de allra flesta fallen saknas. Kostnaderna för försöksdriften är beroende på hur omfattan- de den kommer att bli. I vissa delprojekt kan en försöksdrift i mindre skala vara tillfyllest medan i andra delprojekt kan erfordras en omfattande försöksdrift för att en menings- full utvärdering skall kunna göras. Det är ej heller möjligt att i dag närmare beräkna kostnaderna för datainsamlingen till infor- mationssystemet. De största kostnaderna för datainsamling hänför sig till den mätverk- samhet som bedrivs och också betalas av den privata sektorn i tillsyns- och kontrollverk- samheten enligt miljöskyddslagen. I samband med implementeringen av de olika delprojek-

ten som syftar till uppbyggnaden av MI erfordras utbildnings- och informationsin- satser. Någon uppskattning av kostnaderna härför har ej gjorts.

Mera detaljerade kostnadsberäkningar föreligger för den verksamhet som enligt den i kapitel 9 redovisade planen för utvecklings- arbetet med MI avses bedrivas under budget— åren 1972/73 och 1973/74. Under budget- året 1972/73 påbörjas inom statskontoret utredningsarbete avseende delprojekten MI-Ol och MI-ZO till en beräknad kostnad av ca 1,2 milj. kronor respektive 80 000 kro- nor. Vidare torde under detta budgetår delprojektet MI—3l komma att genomföras av miljökontrollutredningens sekretariat. Un- der förutsättning att medel beviljas kommer utrednings- och utvecklingsarbetet att fort— sätta under budgetåret 1973/74. För MI-20 beräknas utredningsarbetet fortsätta till en kostnad av ca 65000 kronor. För MI—Ol planeras under detta budgetår programfram- ställnirrg och viss initiell registeruppbyggnad till en beräknad kostnad av ca 2,0 milj. kronor. Vidare har för 1973/74 580000 kronor begärts för systemutredning avseende delprojektet MI-O6.

Att kunna kvantifiera nyttan av insatser på miljövårdsområdet är förenat med stora svårigheter. Resultatet av insatserna torde nämligen avspegla sig i ej kvantifierbara värden såsom en livsvänligare miljö och bättre livskvalitet. Nyttan av den informa- tionsservice på miljövårdsområdet som före- slagits i denna rapport torde ej heller kunna kvantifieras. Ett försök skall dock här göras att belysa nyttan av de delprojekt som avses påbörjas under budgetåren 1972/73 och 1973/74.

Det i föreliggande rapport skisserade MI är avsett som ett redskap för att underlätta bearbetning och sammanställning av infor- mation i samhällets till miljökontroll och miljöstyrning syftande verksamhet. Tillsyns- och kontrollverksamheten enligt miljö— skyddslagen befinner sig som ovan framhål- lits i ett uppbyggnadsstadium då förutsätt- ningar fastställs och rutiner utformas. In- vesteringar i databehandling på området kan

därför endast i begränsad utsträckning vägas mot direkta besparingar utan får ses som en grund för ett effektivt och rationellt ordnat informationsflöde på området, vilket i sin tur är en förutsättning för att kunna förverk- liga statsmakternas intentioner vad gäller kontroll av miljön.

Genom att utveckla ADB-rutiner för ru- tinmässig hantering och lagring av grundupp- gifter rörande miljöfarliga anläggningar och utsläppsförhållanden torde tillsynsverksam- heten enligt miljöskyddslagen bli mer effek- tiv än för närvarande. Ansvariga myndigheter kommer att få möjlighet att ta fram underlag för en bättre planering av sin verksamhet och en effektiv kontroll av de miljöfarliga anlägg— ningarna l riket. Bevakningen av att angivna villkor följs torde komma att underlättas liksom handläggningen av löpande ärenden enligt miljöskyddslagen. Vidare skulle ett genomförande av denna del av MI sannolikt innebära en begränsning i behovet av perso— nalökning främst på länsstyrelserna.

Vad gäller tillsyns— och kontrollverksam- heten beträffande hälso- och miljöfarliga varor befinner sig även den som ovan fram- hållits i ett utbyggnadsstadium enligt föresla- gen lagstiftning. Genom att-i MI registrera varor som är föremål för samhällelig kontroll torde tillsyns- och kontrollverksamheten en- ligt gällande och planerad lagstiftning kunna underlättas. Datorbaserad bearbetning av in— formation om varor och om de restriktioner som gäller deras hantering torde bl. a. under- lätta för ansvariga myndigheter att snabbt och säkert handlägga ärenden rörande kont- roll av olika varugrupper. Gällande och planerad lagstiftning är till stor del utformad så att nya varor och ämnen lätt skall kunna bli föremål för registrering när behov härav konstateras. Ett datorbaserat informations- system för verksamheten torde därför utan tids- och kostnadskrävande förändringar och utan starkt ökade resurskrav medge en ök- ning av verksamhetens omfattning. Likaledes möjliggör utnyttjande av datateknik snabbt framtagande av relevant information för beslut av ej rutinmässig karaktär. Den före- slagna samordnade databehandlingen av in-

formation om varor och ämnen ger i motsats till manuella rutiner önskvärd flexibiliteti dessa avseenden.

Föreslagen samlad registrering i MI av information om forsknings- och undersök- ningsverksamhet med anknytning till miljö- vårdsområdet, slutligen, torde kunna bidra till att dubbelarbete på området undviks.

Finansieringen av ett miljövårdens infor- mationssystem i drift torde få utredas i särskild ordning. Ett alternativ torde vara att medelst avgifter för de tjänster som kan erhållas från det för MI ansvariga organet nå full eller partiell kostnadstäckning. Genom att sätta ett pris — en avgift — på ovan nämnda tjänster får man en uppfattning om hur dessa tjänster värderas av avnämarna och möjlighet att åstadkomma en rationell an- vändning av resurserna. En avgiftsfinansie- ring av vissa kostnader för ett informations- system av denna typ som avses betjäna såväl offentliga myndigheter och organ som fors- kare och allmänhet synes ligga väl i linje med statsmakternas intentioner och med pro- grambudgeteringens principer.

Ordlista

Abiotisk ekologisk faktor som inte är av biologisk natur, t. ex. fuktighet, ljus, tem- peratur

Accessionskatalog katalog över införskaffad litteratur

Accesstid l. tidsintervallet från det data kallas från en minnesenhet till dess trans- porten är klar, dvs. lästiden 2. tidsintervallet från det att lagring be- ordras till dess att lagringen är avslutad, dvs. skrivtiden

Aerosol fasta partiklar eller vätskedroppar fritt svävande i gas (luft) Agens verkande medel Aktivt kol kol behandlat på sådant sätt att det fått stor förmåga att absorbera andra ämnen (ta bort dålig lukt och smak från vatten) Algblomning massutveckling av algeri vatten Anaerob process livsprocess som inte fordrar tillgång till fritt syre Annotation skriftlig anmärkning, anteckning Areella näringar jordbruk, skogsbruk, fiske och renskötsel

Asbestos yrkessjukdom orsakad av asbest- damm

Asp-nummer nummer på ansökningar om registrering av farmaceutiska specialiteter vid socialstyrelsens Iäkemedelsavdelning Avrinningsområde avgränsat område varifrån vattnet avrinner genom en tvärsektion i ett vattendrag; skiljs från angränsande områden genom en vattendelare (= flod- område eller tillrinningsområde) Basdatanät nät av fasta mätstationer s.k. kontrollstationer för mätningar av lång- siktiga variationer för kemiska, fysikaliska och/eller biologiska parametrar

Bentos organismer som lever på, i eller nära havs- eller sjöbotten Berggrundsstratigrafi berggrundens lager- följd, dvs. hur olika bergarter är överlagra- de och hur lagren är utbildade Bioackumulation anrikning i levande organis- mer av exempelvis miljögifter Biocid eg. livsdödare, bekämpningsmedel mot levande organismer Biokemisk syreförbrukning den förbrukning av i vatten löst syre som sker vid biologisk nedbrytning av organiska ämnen Biom speciell typ av ekosystem med vissa definierbara egenskaper, t. ex. tundra, tro- pisk regnskog Bz'osfiz'r den del av jordklotet där organismer kan existera

Biotop det område som utgör miljö för ett ekologiskt samhälle Bonitet godhetsgrad används som mått på avkastningsförmågan hos skogsmark Brackvatten blandning av saltvatten och sötvatten med salthalt uppgående till ca 0,5—20 0 /00 BSS, BS7 biokemisk syreförbrukning mätt under 5 dygn (BSS) respektive 7 dygn (357) CAS-nummer Chemical Abstracts Services Registry Number Carcinogena effekter = cancerogena effekter = cancerframkallande effekter Codex Alimentarius Commission internatio- nell samarbetsorganisation på livsmedels- området Datareduktion att med någon statistisk me— tod nedbringa en mängd dataelement av samma sort DDT insektsdödande medel gruppen klorerade kolväten

som tillhör

Densitet täthet, specifik vikt Deposition nedfall Destruent organism som bryter ned död organisk substans till enklare beståndsde- lar

Deskriptor karaktäristika såsom dokument- rubrik, författarnamn, förlag, utgivningar etc. Effektmätningar mätningar av effekter på sambandet mellan de fysikaliska, kemiska och biologiska förhållandena Ekologi läran om de ömsesidiga sambanden mellan de levande organismerna och deras omgivning Ekosystem ett stycke natur med de ömsesi- diga samband mellan levande organismer och deras omgivning som utvecklas inom detta naturområde

Emissioner utsläpp av föroreningar i form av substanser eller energi Emissionsmätningar mätningar av förore- ningsutsläppens storlek och/eller samman- sättning Emittenter anläggningar vars utsläpp påverkar miljön Epidemiologi läran om smittsamma sjuk- domar (hos människor) Erosion gradvis nednötning av jordskorpans ytskikt genom inverkan av vatten, vind och is

Eu tro f näringsrik Eutrofiering ökning av näringstillgången Exogen yttre Farmakopémonografi sammanställning av fakta om en viss läkemedelstyp Fiberbankar bankar bildade av avfallspro- dukter från cellulosafabriker Fil eng. file, en samling besläktade poster som behandlas som en enhet Flampunkt den temperatur vid vilken ett ämne brinner med låga Fluorid kemiskt ämne, ett salt Flödesplan grafisk teknik som åskådliggör bearbetningar och/eller informationsflö- det i ett system. Ex. Systemflödesplan, Programflödesplan Fritextsökning maskinell sökning av angivet ordi en maskinellt lagrad textmassa Generalplaneinstitutet sammanfattande be-

teckning av innehållet i byggnadslagstift- ningens bestämmelser angående general- plan Genetiska skador negativa förändringar i en organism som beror på förändringar i föregående generationers arvsmassa genom t. ex. radioaktiv strålning Geodetiska koordinater rätvinkliga koordina- ter (x och y) i rikets nät Geografiska koordinater latitud och longitud Grundvattentiikt anläggning för tillgodo- görandc av grundvatten (enligt vattenla- gens definition) Halogener gemensam beteckning på grund- ämnena fluor, klor, brom, jod Hardware maskinutrustning Havsspray finfördelade vatten- och saltpar- tiklar som med vindarna drivs upp i atmosfären Humanbakten'ologi läran om samspelet män- niska-bakterie Humiditet fuktighet Humuslager lager av organiska beståndsde- lar i marken bildat ur naturligt organiskt material genom nedbrytning Hydrografi vetenskapen om vattnet och dess fördelning Hydrologi vetenskapen om vattnet i naturen, dess förekomst och egenskaper Indikatororganism organism vars uppträdan- de kan indikera miljöförändringar Industrikombinat en grupp industrianlägg- ningar lokaliserade till samma område Infrastruktur summan av de anläggningar och de verksamheter som ger de grund- läggande förutsättningarna för boende och näringsliv i ett område Immission inströmning, störande inverkan av emission (utsläpp) Integrationsnyckel det element som utgör identifikationsbegrepp i fler än ett systems databas och som erfordras för att möjliggöra datautbyte mellan system Interimslösning (interim) tills vidare gällande lösning Interkalibrering kalibrering av metoder mel- lan olika laboraton'er; kalibrering = inställ- ning av rätt värde Inversion det förhållandet i atmosfären, att

temperaturen inom ett visst skikt ökar med höjden. Inom detta skikt är ombland- ningen liten, varför utspädningen av luft- föroreningar också blir liten Jonbalans balansen mellan positivt och nega- tivt laddade joner Joniserande strålning elektromagnetisk strål- ning eller partikelstrålning som kan alstra elektriskt laddade partiklar (joner) direkt eller indirekt när den passerar genom materia

Kalixpinnmo morän med sedimentinslag Karteringsundersökning undersökning för att fastställa de fysikaliska, kemiska och bio- logiska förhållandena i ett speciellt vatten- område

Kompilering översättning från problemorien- terat till maskinorienterat datamaskin- språk Komplexitet svårighetsgrad Koncession myndighets tillstånd till viss an- läggning eller verksamhet Konvertering översättning från icke maskin- läsbar information till maskinläsbar infor- mation

Korrosion förstöring av ytor genom luft, gaser, vätskor m. m. Kumulativa frekvensdiagram stapeldiagram där staplarna representerar de ackumulera- de frekvenserna

Kvartiirgeologisk geologiska företeelser av relativt sent ursprung (kvartärtiden) Kylvattenplym en uppvärmd vattenmassa som efter att ha utsläppts i en recipient utbreder sig i denna utan att direkt blanda sig med det kallare vattnet i recipienten Limnologi läran om sötvatten som livsmiljö Markkolloider små partiklari marken Marsdenrutor globalt lägesbestämningssy- stem som bygger på de geografiska koordi- naterna latitud/longitud Massgods olja, sand, cement o. dyl. Meanderfält ett område som bär spår av ett slingrande vattendrag (meander) Merkaptaner organiska, starkt luktande sva- velföreningar. Bidrar till lukten från olje- raffinaderier och sulfatmassafabriker Metaboliter nedbrytningsprodukter Metylerbarhet ett ämne kan genom kemiska

eller biologiska processer omvandlas till ett annat ämne med andra kemiska eller biologiska egenskaper Mikrobiologi vetenskapen om mikroorganis- merna

Monitoring system stem”

Monografi ett avslutat verk, t. ex. en bok

Morfologisk formbeskrivande Mutagen arvsmasseförändrande Non-conventional-literature dokument av andra typer än de böcker och tidskrifter som förekommeri handeln Näringskedia den energi och det material, som de gröna växterna sammanfogar vid fotosyntesen och som vandrar stegvis ge- nom det ekologiska samhället. Gräs-sork- räv utgör exempel på en näringskedja

Närsalter ämnen nödvändiga för tillväxt av djur och växter. Ofta menas med närsalter fosfor- och kväveföreningar Oceanografi vetenskapen om havet Omdrev intervall t. ex. mellan taxeringar eller gallringar i skog On-line-sökning sökning via terminal i ett datorregister PCB polyklorerade bifenyler, en grupp klore- rade kolväten

Pegel vattenståndmätare, används även i överförd bemärkelse för fasta mätpunkter Pennstansning registrering av data på hålkort preparerade så att hålen kan tryckas ut med en penna Periodica periodiskt utkommande skrifter Pesticider bekämpningsmedel insekticider = b. mot insekter fungicider = b. mot svampar herbicider = b. mot växter rodenticider = b. mot gnagare pH mått på surhetsgrad (negativa 10 loga- ritmen för vätejonaktiviteten i en lösning) Polymerar ämnen uppbyggda av flera olika delar — ofta plaster ppm part per million Recipient i allmänhet avses det vattendrag där föroreningsutsläpp sker Redaxpotential ett kemiskt systems reduce- rande och oxiderande förmåga

”automatiska mätsy-

Referensområde ett område som man kan jämföra med. Här menas, i mer inskränkt betydelse, område som speciellt avsatts för sådant ändamål

Remote sensing vanligen utnyttjande av flyg och satelliter som plattform för mätningar av olika slag Retrospektiv sökning sökning i ett doku- mentregister avseende all litteratur som lagrats i registret under en viss tidsperiod Rådata ej bearbetade eller granskade data Rötslam avskiljbart fast material i avlopps- vatten som utsatts för mikrobiell nedbryt- ning Samplingstid intervall för ex. provtagning

Sedimentologi läran om avlagringar — bio- gent eller abiogent ursprung Sensor känselkropp eller givare till ett mät- instrument

Silikos lungsjukdom, s. k. stenlunga Sluttningsprocesser ras, skred, jordflytning o. dyl. Software programvara för datorer Språngskikt skikt som i en djupare sjö horisontellt avgränsar vattenmassor med avsevärt högre temperatur vid övre gräns- ytan än vid den undre Svaveldeponering svavelnedfall

Styrenhet den del av en dator som styr bearbetningen, tolkar instruktioner och sänder impulser till de andra enheterna, enligt resultatet av tolkningen Sulfidmalm malm där metallerna förekom- mer som föreningar med svavel, bl. a. koppar, bly, zink och silver Synergism effektförstärkning genom samver- kan

Telemetri teleöverföring av mätdata

Teratogena effekter missbildningar (foster- skador)

T errester hörande till jord/land till skillnad från vatten och luft Tesaurus nyckelordsförteckning Tesaurustermer nyckelord Time-sharing en metod att fördela en större dators resurser bland ett flertal användare Totalfosfor, totalkväve termer som an- vänds i limnologiska sammanhang och avser fosfor/kväve i vatten såväl oorga-

niskt som bundet i organiska ämnen Toxiska ämnen giftiga ämnen Toxikologi läran om kemiska ämnens skad- liga eller giftiga verkan på levande varelser Tritium radioaktivt grundämne. En variant (isotop) av väte Tungmetaller metaller vars täthet (densitet) överstiger 4 g/cma. I denna grupp finner man ett flertal metaller som kan ha skadlig inverkan på levande varelser Urbanisering inflyttning till tätort från lands— bygd Utmål ett av bergmästare anvisat område, inom vilket en inmutare får bearbeta en mineralfyndighet Vattenblomning massutveckling av alger i vatten

Virologi läran om ultramikroskopiska, enkla byggda mikroorganismer som kan föröka sig endast i levande celler och som kan förorsaka sjukdomar hos människor och andra levande organismer. Växtnäringså'mnen grundämnen och salter som är nödvändiga för växternas existens Ytka'llor områden som består av ett antal punkter från vilka utsläpp i luft sker och där emissioner från varje enskild punkt är försumbar, t. ex. motorfordon eller lokal- uppvärmning i en ort

Kronologisk förteckning

1. Litteratureniskolan. U. 37. Miljövårdens informationssystem. Statskonto— 2. Högskolan. U. rets förstudie. Jo. 3. Högskolan. Sammanfattning. U. 4. Fastighetstaxering. Fi. 5. Museerna. U. 6. Data och näringspolitik. !. 7. Trygghet i anställningen. ln. 8. Radio i utveckling. U. 9. Fortsatt uppsökande verksamhet för cirkelstu- dier inom vuxenutbildningen. U. 10. Reklam lll. Ställningstaganden och förslag. U. (Utkommer senare) 11. Reklam IV. Reklamens kostnader och bestäm- ningsfaktorer. U. 12. Försöksverksamhet med yrkesteknisk högsko— leutbildning. U. 13. Snvltningsbrott och sjukförsäkringsmissbruk. Ju. 14. Mål och medel i skogspolitiken. Jo. 15. Kommunal planering och detaljhandel. H. 16. Samhället och filmen. Del 3. U. 17. Teknisk översyn av studiemedelssystemet. U. 18. Styrelserepresentation för bankanställda. Lag- teknisk översyn. Fi. 19. TRU: s försöksverksamhet 1967—1972. U. 20. Varudeklaration -— ett medel i konsumentpo- litiken. H. 21. Svensk ekonomi fram till 1977. Fi. 22. Utsökningsbalk. Utsökningsrätt XII. Ju. 23. Bättre överblick över lagar och andra bestäm- melser. Ju. 24. Boandeservice 7. In. 25. Unga lagöverträdare Ill. Ju. 26. Lag och rätt i grundskolan. Ju. 27. Sanering lll. In. 28. Styrelserepresentation för anställda i statliga myndigheter. Fi. 29. Järn- och metallmanufakturindustrin under 70—talet. I. 30. Järn- och metallmanufakturindustrin under 70-talet. Bilagor. I. 31. Revision av vattenlagen. Del 3. Vattenförbud. Ju. 32. Vägtrafiken —- kostnader och avgifter. K. 33. Ränta och restavgift på skatt m. m. Fi. 34. Flygvapnets befäl. Fö. 35. Kriminologisk forskning. Ju. 36. Miljövårdens informationssystem. Förslag och motiv. Jo. 104 mmm.. BlBL sou 1973:37

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Snyltningsbrott och sjukförsäkringsmissbruk. [13] Utsökningsbalk. Utsökningsrätt XII. [22]

Bättre överblick över lagar och andra bestäm— melser. [23] Unga lagöverträdare III. [25] Lag och rätt i grundskolan. [26] Revision av vattenlagen. Del 3. Vattenförbud. [31] Kriminologisk forskning. [35]

Försvarsdepartementet Flygvapnets befäl. [34]

Kommunikationsdepartementet Vägtrafiken — kostnader och avgifter. [32]

Finansdepartementet Fastighetstaxering. [4]

Styrelserepresentation för bankanställda. Lagtek- nisk översyn. [18] Svensk ekonomi fram till 1977. [21] Styrelserepresentation för anställda i statliga myn- digheter. [28] Ränta och restavgift på skatt m. m. [33]

Utbildningsdepartementet Litteraturen i skolan. Separat bilagedel 4 till litteratururredningens huvudbetänkande. [1] 1968 års utbildningsutradning. 1. Högskolan [2] 2. Högskolan. Sammanfattning. [3] 3. Försöksverk- samhet med yrkesteknisk högskoleutbildning. [12] Museerna. [5]

Radio i utveckling. [8]

Fortsatt uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen. [9]

Reklam lll. Ställningstagan- den och förslag. [10] (Utkommer senare) Reklam lV. Reklamens kostnader och bastämningsfaktorer. [11] Sam'iället och filmen. Del 3. [16] Teknisk översyn av studiemedelssystemet. [17] TRL: s försöksverksamhet 1967—1972. [19]

Reklamutredningen.

Jorchruksdepartememet

Mål och medel i skogspolitiken. [14] MiljökontroIlutredningen. 1. Miljövärdens informa- tionssystem. Förslag och motiv. [36] 2. Miljövår— dens informationssystem. Statskontorets förstudie. [371

Handelsdepartementet

Kommunal planering och detaljhandel. [15] Varudeklararion — ett medel i konsumentpolitiken. [20]

Inrikesdepartementet Trygghet i anställningen. [7] Boendeservice 7. [24] Sanering III. [27]

lndustridepartementet

Data och näringspolitik. [6] MetalImanufakturutredningen. 1. Järn- och metall- manufakturindustrin under 7Gtalet. [29] 2. Järn- och metallmanufakturindustrin under 70—talet. Bi- lagor. [30]

Anrr. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

* __ -- a. Allmanna Forlaget ISBN 91-38-01465-3