SOU 1974:34

Grafisk industri i omvandling

Till Statsrådet och chefen för industridepartementet

Kungl. Maj:t bemyndigade den 29 juni 1970 chefen för industrideparte- mentet att tillkalla sakkunniga med uppdrag att utföra vissa undersökningar av den grafiska industrin.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade dåvarande chefen för industridepartementet. statsrådet Wickman. följande sakkunniga:

professor Karl Jungenfelt. Handelshögskolan i Stockholm, ordförande förbundsordförande Erik Alderin. Svenska Typografförbundet direktör Ernst Kulling, Grafiska Arbetsgivare- och lndustriorganisationerna direktör Lars Liden, Esselte AB ombudsman Lars—Erik Lundell, Sveriges Arbetsledareförbund sekreterare Jan—Erik Moreau, Landsorganisationen överingenjör Sigvard Tomner. Styrelsen för teknisk utveckling direktör Rolf Österberg. Tidningarnas Arbetsgivareförening.

De sakkunniga antog namnet grafiska kommittén. Kulling och Tomner lämnade kommittén på egen begäran den 31 de- cember 1971 resp. den 30 juni 1973. Som efterträdare tillkallades:

direktör Per Gålmark. Grafiska Arbetsgivarej och lndustriorganisationerna avdelningsdirektör Nicke Jacobsson. Styrelsen för teknisk utveckling.

Kulling utsågs att biträda kommittén som expert. Till experter utsågs vid skilda tillfällen därutöver:

direktör Roland Adstedt, Almqvist & Wiksell AB byråchef Östen Johansson, Statens industriverk departementssekreterare Åke Kleist. lndustridepartementet direktör Johan Ljung. Nerikes Allehanda.

Kommitténs sekreterare har varit departementssekreterare Åke Kleist t.o.m. den 20 februari [972 och därefter docent Lars Vinell.

Kommittén har anlitat statens pris- och kartellnämnd för en undersökning av produktions- och produktivitetsförhållanden inom grafisk industri jämte Industriens Utredningsinstitut för en studie av efterfrågan på grafiska pro- dukter. Dessa studier har utförts av fil.kand. Hans—Olof Hagén och ekon.lic. Bertil Lindström. Dessutom har civilingenjörerna lvan Ivarsson och Jan Orvelind anlitats för undersökningar rörande grafisk teknik. PA-rådets forsk— ningsavdelning har på kommitténs uppdrag utfört en studie av arbetsmiljön

i tidningssätterier. En sammanfattning av utredarnas rapport ingår som bilaga 3 till detta betänkande.

Kommitténs arbete har underlättats genom den positiva attityd företag och anställda inom branschen visat. God hjälp har också erhållits från or- ganisationer och myndigheter. Kommittén riktar ett tack till alla som på olika sätt bidragit till att underlätta kommitténs arbete.

Kommittén får härmed avlämna sitt betänkande.

Stockholm den 27 maj 1974.

Karl lungen/blr Erik Alder/n Per Gålmark Nicke Jacobsson Lars Lidén Lars—Erik Lunde/l Jan—Erik Moreau Rolf Österberg

/ Lars Vine/l

Sammanfattning

Kapitel 3 Strukturomvand/ingens orsaker och verkningar ........... Allmän karaktäristik ................................... Tre typfall av industriell strukturomvandling ............. Samhällsekonomiskt optimala introduktionsförlopp för ny tek- 3.1 3.2 3.3

3.4

nik ............ Slutsatser ......

Kapitel 4 Konsumtion av grafiska produkter ..................... Val av prognosmetod .................................. 4.2 Allmänna utgångspunkter rörande teori och data ......... 4.2.1 Konsumentvaror, producentvaror och offentligt tryck

4.2.2 Teoretisk föreställningsram ........................ Konsumtion av grafiska konsumentvaror ................. 4.3.1 Konsumentböcker ................................ 4.3.2 Dagstidningar. upplagedel ......................... 4.3.3 Veckotidningar. upplagedel ........................ 4.3.4 Facktidningar. upplagedel .........................

4.1

4.3

4.4

4.5 4.6

Producentvaror . 4.4.1 Överblick .

4.4.2 Reklamtryck och tidningsannonser ................. 4.4.3 Kontorstryck ..................................... Offentligt tryck och läromedel .......................... Sammanställning av prognoser .......................... 4.6.1 Sammanfattning .................................. 4.6.2 Allmänna förutsättningar .......................... 4.6.3 Hög- och lågalternativ ............................ 4.6.4 Prognoserna ......................................

Kapitel 5 Kapital, arbetskraft, produktion ...................... 5.1

Syfte. disposition

och data ..............................

5.2 Produktion och produktionsfaktorer hos civilföretag .......

5.3

5.4

5.2.1 Sättning .. 5.2.2 Reproduktion ....................................

5.2.3 Tryckning

5.2.4 Bindning . Den grafiska verksamheten hos dagstidningsföretagen ..... 5.3.1 Produkten dagstidning ............................

5.3.2 Produktion

5.3.3 Maskinparken .................................... 5.3.4 Arbetskraften ....................................

Arbetskraftsinsats och produktionsnivå i olika grafiska processer.

En empirisk analys ....................................

5.4.1 Produktionsteori och grafisk teknologi; några allmänna synpunkter

48 49 50 53

54 54 56

60 64

66 66 67 67 67 69 69 71 73 75 76 76 77 79 79 81 81 81 82 82

84 84 85 85 88 90 93 95 95 95 96 97

99

99

5.4.2 Problemställning och data ......................... 5.4.3 Resultat från civilsektorn ......................... 5.4.4 Resultat från dagstidningstryckerierna .......... _. . .. 5.4.5 Rationaliseringsutrymmet ..........................

Kapitel 6 Några ekonomi- och miljöaspekter på den tekniska omvand- lingen ..................................................... 6.1

6.2

6.3 6.4

6.5

6.6 6.7 6.8

Inledning ............................................. 6.1.1 Allmän karaktäristik av den grafiska branschens tekniska

utveckling ....................................... 6.1.2 Kapitlets syfte ............................ ' ....... Introduktion och spridning av ny teknik; några allmänna syn- punkter ............................................... Traditionell och ny teknik — operationella definitioner Några tekniska och produktionsekonomiska aspekter på text- framställningen ........................................ 6.4.1 Fotosättningens tekniska och driftsekonomiska egenska-

per ............................................. 6.4.2 Teknikbyte och produktstruktur ................... 6.4.3 Datorer. OCR och den "välanpassade författaren”. . .. Potentiella och faktiska effektivitetsvinster vid teknikbyte; er- farenheter från dagstidningstryckerier .................... En tidning byter teknik ................................ Teknikomvandling och människan på arbetsplatsen ....... Aspekter på teknikomvandling och branschstruktur .......

Kapitel 7 Utvecklingen fram till 1980 ........................... 7.1 7.2 7.3 7.4

7.5

Syhe ................................................. Prognosens metod och yttre förutsättningar .............. Prognos" för efterfrågan ................................. Produktionsprognosen .................................. 7.4.1 Förutsättningar beträffande utrikeshandel ........... 7.4.2 Översättning av varuefterfrågan till produktion i olika pro-

cesser ........................................... 7.4.3 Efterfrågan på arbetskraft vid given effektivitet i produk-

tionen ........................................... 7.4.4 Kostnader och driftsrationalisering ................. Arbetskraftsprognos 1970— 1980 ......................... 7.5.1 Yrkesarbetare .................................... 7.5.2 Utvecklingens betydelse för tjänstemännen ..........

7.6 Sammanfattning och känslighetsanalys ...................

Kapitel 8 Kommitténsfors/ag ................................. 8.1 8.2 8.3

Behovet av industripolitiska insatser i den grafiska industrin Arbetsmarknadsåtgärder och omskolning ................. Övrig grafisk utbildning ................................ 8.3.1 Grafisk yrkesutbildning ........................... 8.3.2 Postgymnasial yrkesutbildning ..................... 8.3.3 Högre grafisk utbildning ..........................

100 101 106 108

111 111

111 112

113 115

117

117 118 119

120 121 124 126

129 129 130 133 136 136

136

139 141 144 144 147 148

153 153 154 156 156 157 157

8.4 Branschforskningen och småföretagen .................... 8.4.1 Bakgrund ........................................ 8.4.2 Grafiska forskningslaboratoriet och de mindre företagen 8.4.3 Statsfinansierad konsulentverksamhet vid GFL ......

8.5 Miljöfrågor ............................................ 8.6 Uppföljning av prognoser ............................... 8.7 Branschråd ............................................

Bilaga 1. Direktiv ........................................... Bilaga 2. Den konventionella grafiska tekniken i sammanfattning . . . . Bilaga 3. Arbets/örhållanden i gra/isk industri ....................

157 157 158 158 160 161 162

164 168 171

Sammanfattning1

Kommitténs uppgift

Direktiven till föreliggande utredning understryker nödvändigheten av att undersöka följderna på arbetsmarknaden av den pågående teknikomvand- lingen inom grafisk industri. Kommittén har följaktligen sett som sin hu- vuduppgift att ställa prognoser över sysselsättningen. Prognoserna avser dels det totala behovet av arbetskraft dels arbetskraftens sammansättning på yrkeskategorier. Beräkningarna skall även belysa behovet av omskolning och andra arbetsmarknadspolitiska insatser.

l kommitténs uppdrag ingår vidare att belysa teknikomvandlingens effekter på arbetsmiljö. FoU m rn. Kommittén skall slutligen i förekomman- de fall föreslå åtgärder som kan ge branschens utveckling en önskvärd in- riktning.

För att uppnå dessa syften har kommittén analyserat dels efterfrågan på grafiska produkter. dels sambanden mellan produktion å ena sidan och insats av arbetskraft och maskiner å den andra. Dessa studier har kompletterats med studier i teknikomvandlingens betydelse för användningen av olika resurser.

Branschstruktur och utvecklingstendenser

I kapitlen I och 2 beskrivs branschens struktur och utveckling under 1950- och 1960-talen i stora drag. Den grafiska produktionens detaljhandelsvärde var år 1970 5.3 miljarder kronor. vilket utgjorde 3.1 procent av BNP. Mer än 95 procent av produktionen avsattes på hemmamarknaden. Exporten var med andra ord relativt liten. Detsamma gällde importen. Förbrukningen i Sverige var således av samma storleksordning som produktionen. Hälften av förbrukningen utgjordes av dags- och veckotidningar. Böcker svarade för 16 procent. blanketter och reklamtryck för vardera 12 procent av till- förseln.

Den grafiska industrin består av jämförelsevis många och små företag. Enligt industristatistiken. som omfattar företag med mer än 5 anställda. var år 1970 22 procent av arbetarna anställda vid anläggningar med mindre än 20 arbetare medan endast 4 procent sysselsattes vid anläggningar med mer än 1 000 anställda. Motsvarande siffror för tillverkningsindustrin i dess helhet var 12 resp. 19 procent.

' Sammanfattningen är utformad så att en så bred läsekrets som möjligt skall nås. Av denna anledning har mer tekniska resone- mang undvikits. Ibland kan detta ha lett till att framställningen blivit mindre exakt än som skulle vara önskvärt. Huvudtexten i betänkan- det ger i dessa fall läsaren upplysning om beräk- ningsmetodcr och resul— lat.

För år 1970 anger samma källa antalet arbetare till 28 200 och antalet tjänstemän (exkl journalister) till 13 200. Antalet anställda i företag med mindre än 5 anställda har uppskattats till 1 500—2 000. Totalt sett omfattar branschen således cirka 43000 anställda.

Av arbetarna var 33 procent sättare. 10 procent reproarbetare. 31 procent tryckare och 26 procent bokbindare. Av förvaltningspersonalen var 8 procent företagsledare. I civilsektorn utgjorde företagsledarna närmare 13 procent. För industrin i dess helhet är motsvarande siffra 4 procent. Differensen speglar den grafiska industrins särprägel vad gäller företagsstruktur. Kapitel 1 ger också en kort översikt av utbildning och FoU. Branschen präglas av en förhållandevis liten egen FoU—verksamhet och är beroende av FoU inom andra industrigrenar.

Branschens bruttoproduktion steg under 1950- och 1960-ta1en med när- mare 9 procent per år i löpande priser räknat. Priserna steg under samma period med drygt 5 procent per år. varför den årliga volymmässiga tillväxten stannade vid drygt 3 procent. Sysselsättningen mätt i antalet arbetstimmar var oförändrad under perioden i fråga. Produktionsökningen motsvaras så- ledes av en ökning i produktiviteten. mätt som produktion per arbetstimme. Produktivitetens ökningstakt var under hela denna period lägre än genom- snittet för andra industrigrenar.

Under de senaste åren intensifierades introduktionen av ny teknik. Den traditionella blysättnings/högtryckstekniken började ersättas av fotosätt- ning/offsettryck. Härigenom förändrades både maskinparken och arbets— uppgifterna. Antalet högtryckspressar sjönk under perioden 1967—71 med 8 procent (355 st) medan antalet offsetpressar steg med 33 procent (177 st). Antalet arbetare som betjänade högtryckspressar sjönk med 11 procent. medan antalet offsettryckare steg med 36 procent. Liknande förändringar ägde rum inom textproduktionen.

S trukturomvana'ligens orsaker och verkningar

I kapitel 3 diskuteras den allmänna ekonomiska strukturomvandlingen. Tre typfall av strukturförändringar redovisas. nämligen sådana som åstadkom- mes av import från låglöneländer. spontana kostnadsökningar (tex till följd av låglönesatsningar) och introduktion av ny teknik. För grafisk industri i Sverige utgör låglöneimporten inget omedelbart hot. Industrin är tradi- tionellt hemmamarknadsorienterad och ställer stora krav på yrkesskicklighet hos arbetskraften. Eftersom lönerna i grafisk industri ligger klart över in- dustrigenomsnittet verkar låglönesatsningar förmånligt på branschens re- lativa kostnadsläge. Däremot är det tredje typfallet av strukturomvandling av stor betydelse för grafisk industri.

Verkningarna av teknikomvandlingen för konsumenter. företag och an- ställda beror av ett flertal faktorer såsom efterfrågans priskänslighet. den nya teknikens arbetsintensitet jämfört med den gamla teknikens. rational- seringsmöjligheterna vid gamla anläggningar och inkörningstiden vid nya anläggningar. Är priskänsligheten låg. rationaliseringsmöjligheterna i den gamla tekniken små. inkörningstiden för ny teknik kort och arbetsinten- siteten vid nya anläggningar relativt låg sker strukturomvandlingen snabbt.

För konsumenterna är detta gynnsamt. eftersom kostnadssänkningarna då slår igenom snabbare. Ur arbetsmarknadssynvinkel kan emellertid en sådan utveckling vara otillfredsställande. Dels blir arbetslösheten större än vid en långsam strukturanpassning, dels krävs stora utbildnings- och omskol- ningsresurser.

Dessa olika aspekter på strukturomvandlingen i grafisk industri studeras i de tre följande kapitlen.

Konsumtion av gra/iska produkter

I kapitel 4 studeras efterfrågan på grafiska produkter. Kapitlet utmynnar i en prognos för konsumtion av olika varugrupper 1970—1980.

I analysen indelas de grafiska produkterna i konsumentvaror. producent- varor samt offentligt tryck och tryckta läromedel. Konsumentvaror är så- dana varor som huvudsakligen köps av de enskilda hushållen. Producent- varor är sådana som köps av företag och organisationer. Offentligt tryck och tryckta läromedel är produkter vilkas efterfrågan påverkas av myn- digheter. Tidningarna har uppdelats på två produkter — dels en upplagedel. dels en annonsdel. Upplagedelen. som avser lösnummer- och prenume- rationsförsäljning. betraktas som en konsumentvara och annonsdelen som en producentvara.

Efterfrågan på konsumentvaror studeras inom ramen för konventionell ekonomisk teori. Konsumenternas inkomster. prisförhållandet mellan gra- fiska produkter och andra varor samt smakförändringar avseende tex läs- vanorna är således bestämmande för utvecklingen. Efterfrågans beroende av inkomst- respektive prisförändringar samt inflytandet från bl a ändrade läsvanor har studerats på historiska data. framför allt utvecklingen under 1960-ta1et och 1969 års hushållsbudgetundersökning.

Resultaten visar att både bok- och dagstidningskonsumtionen är känsliga för variationer i total privat konsumtion och i de relativa priserna. Vecko- tidningskonsumtionen reagerar däremot förhållandevis trögt på prisföränd- ringar.

De grafiska producentvarorna omfattar annonser. reklamtryck och kon- torstryck. Prognoserna för annonser och reklamtryck baseras på observa- tionen att företagens reklambudget utgör en relativt konstant andel av om- sättningens värde. Utgifterna för reklamtryck och annonser antas också i framtiden växa proportionellt med omsättningen inom industri. handel och andra tjänster. Den framtida volymutvecklingen av annonser och reklam- tryck har erhållits via prognoser av prisutvecklingen för varugruppen i fråga.

Det är svårt att precisera det offentliga tryckets (exkl tryckta läromedel) omfattning och tillväxt under 1960-talet. Dess tillväxttakt i fasta priser 1963-70 har dock uppskattats till 8 procent. Prognosen för 1970—1980 innebär i stort sett en förlängning av den historiska trenden.

Konsumtionen av läromedelstrycket har prognostiserats med ledning av uppgift om antalet elever i olika typer av skolor. För andra delgrupper av grafiska produkter — bl a vykort. almanackor - utgörs prognoserna av fram- skrivningar av 1960-talets trender.

Efterfrågeprognos 1970/ 80.

Förbrukning Högalternativ Lågalternativ

Böcker Dagstidningar. upplagedel Veckotidningar. fack- tidskrifter etc. upplagedel Reklamtryck och annonser

Kontorstryck Ovrigt

Totalt

1970. Mkr Årlig Förbrukning Årlig Förbrukning tillväxt 1980. Mkr tillväxt 1980. Mkr 1970—1980. 1 1970 års 1970—1980. i 1970 års procent priser procent priser 950 3.6 1 345 2.6 1 225 782 3.8 1 134 2.3 978 857 4.6 1341 3.2 1 168 2037 4.7 3218 2.5 2607 643 7.7 1 350 6.7 1 222 376 2.7 489 ** 1.1 338 5645 4.6 8 877 2.9 7 538

Efterfrågeprognoserna för perioden 1970—1980 sammanfattas i ovanstå- ende tabell.

Kapital, arbetskraft oeh produktion

I kapitel 5 redovisas användningen av arbetskraft och maskiner inom grafisk industri. Kapitlet innehåller två delar. Den första beskriver produktionens och resursanvändningens fördelning på bla olika typer av anläggningar. Här ingår också en redovisning av maskinparkens åldersstruktur. Den andra delen innehåller en analys av sambandet mellan resursinsats och produktion inom olika grafiska processer. Dessa samband uttrycks i form av s k pro- duktionsfunktioner. Resultaten av denna analys visar den mängd arbets- och maskininsats som behövs för en viss produktionsnivå i olika processer. I kalkylerna tas också hänsyn till maskinernas ålder.

Den aspekt av produktionsfunktionerna som är av intresse gäller främst sambandet mellan arbetsinsats och produktionsvolym. Det har här varit möjligt att belägga ett starkt samband mellan arbetsinsats och produktion inom de flesta processer.

Enligt resultaten för civilsektorn är förhållandet mellan produktion och arbetsinsats detsamma vid alla företagsstorlekar. Arbetsinsats och produk- tion är med andra ord i regel proportionella mot varandra. Undantagen är offsettryckning och bindning. I båda fallen behövs en höjning av ar— betsinsatsen på endast 7 procent för att en ökning av produktionen på 10 procent skall åstadkommas. De beräknade stordriftsfördelarna i tryckeriet är dock inte alltid realiserbara. För varje upplagestorlek| finns en kostnads- minimerande presstyp som också bestämmer bemanningen. Upplagestor— lekarna kan vanligen inte påverkas av den grafiska industrin Även om en stordriftsbefrämjande teknik är tillgänglig. sätter marknaden | praktiken gränser för hur den kan utnyttjas.

Inom dagstidningssektorn minskar arbetsåtgången per produktenhet för repro och tryckning vid växande företagsstorlek. Inom sättning råder ett

motsatt förhållande. Detta torde delvis vara en följd av att stora tidningar håller en högre beredskap. Observationerna avser emellertid enbart tidningar med blysättning/högtrycksteknik.

De beräknade produktionsfunktionerna anger sambandet mellan resurs- åtgång och produktion för anläggningar som är genomsnittligt effektiva. Analysen av tvärsnittsmaterialet visar att effektiviteten varierar betydligt mellan olika anläggningar. För 10—20 procent av anläggningarna gäller så- ledes att resursåtgången är mindre än två tredjedelar av genomsnittet för alla anläggningar. Detta kan tolkas som ett tillgängligt utrymme för drifts- rationalisering på ca 30 procent av resursåtgången.

Några ekonomi- och miljöaspekter på ny teknik

I kapitel 6 diskuteras effekten av den nya grafiska teknikens spridning. Teknikomvandlingen inom grafisk industri har under senare tid skett i snabb takt. Mest påtaglig är den inom textframställningen. Fotosättningstekniken har funnits under praktiskt taget hela efterkrigstiden. men först i och med att den genom tillkomsten av mindre kostsamma utrustningar kunde be- handlas som del i ett mer omfattande sättningssystem. framträdde dess ekonomiska fördelar. Under senare år har fotosättmaskinbeståndet ökat mycket snabbt samtidigt som blysättmaskinerna visat en antalsmässig minskning. Inom tryckningen har litotekniken expanderat på högtrycks- och djuptrycksteknikens bekostnad. Inom sistnämnda område har dock en påtaglig teknikutveckling ägt rum.

Av stor betydelse för snabbheten i spridning av ny teknik är dennas lönsamhet i relation till den konventionella tekniken. Direkta jämförelser mellan fotosättning och blysättning av olika slags texter pekar på stora po- tentiella fördelar för den förra. I praktiken utnyttjas emellertid än så länge endast en ringa del av möjliga effektivitetsvinster.

När traditionell grafisk teknik ersätts av nya tekniker inträder uppenbara förändringar i produktionsförhållandena och därmed också i arbetsmiljön. Kommittén har därför funnit det angeläget att undersöka de förändringar i miljön som uppträder i samband med teknikförändring. (Miljöundersök- ningen återges i sammanfattning i bilaga 3.) Undersökningen som hu- vudsakligen är en proleminventering bör kunna stimulera till att bättre ta till vara de möjligheter som finns att anpassa den nya tekniken till människan på arbetsplatsen. I nämnda studie undersöktes fem mindre dagstidningar. av vilka två använde blysättning/högtrycksteknik och två fotosättning/off- setteknik medan en bytte teknik under undersökningsperioden. Undersök- ningen visar i stort sett att de anställda upplevde att den fysiska miljön på en rad områden förbättrades men att samtidigt arbetet blev mer monotont och mindre utvecklande. De anställda redovisade också önskemål om såväl mer utbildning som medinflytande i samband med att den nya tekniken infördes.

De lönsamhetsmässiga förutsättningarna för en mycket snabb utbredning av ny teknik är goda. Den nya tekniken har fördelar vad gäller såväl rörliga kostnader som kapitalkostnader. Det finns emellertid också tillbakahållande faktorer. Hit hör bl a de förhållandena att den gamla teknikens maskinpark

ofta är mycket slitstark och att man inom många företag kan känna tvek- samhet inför de omställningsproblem som ett teknikbyte skulle innebära.

Teknikomvandlingen kommer sannolikt inte att leda till drastiska för— ändringar i branschstrukturen. Den nya tekniken är i likhet med den gamla tekniken förenlig med produktion i liten skala. Teknikförändringarna be- höver således inte i högre grad påverka den grafiska industrins karaktäristiska egenskaper vad gäller anläggningarnas storleksfördelning. Små anläggningar (räknat i antal anställda) med ny teknik kommer dock att ha en högre produktionskapacitet än små traditionella anläggningar. Därför kommer an- talet anläggningar sannolikt att minska.

Grafisk industri fram till 1980

I kapitel 7 sammanfattas de olika delarna av undersökningen i en prognos för arbetskraftsefterfrågan och dennas fördelning på olika yrkeskategorier. Analysen innehåller ett flertal steg. Via antaganden om bl a inkomstutveck- ling och framtida relativa priser på grafiska produkter bestäms prognoser för efterfrågan på olika grafiska produkter. Produktionen antas stiga i takt med efterfrågan i Sverige. Det betyder att utrikeshandelns effekter på pro- duktionen antas vara neutrala; export- och importvariationer kompenserar varandra.

Användningen av arbetskraft per produktenhet varierar mellan olika tek- niker. Sysselsättningsutvecklingen är följaktligen beroende av förskjutning- ar i teknikernas andel av totalproduktionen. Enligt kommitténs kalkyler kommer offsettryckets andel av den totala tryckerikapaciteten inom civil- sektorn att stiga från 35 procent 1970 till 53 procent 1980. Denna utbredning av offsettekniken sker helt på bekostnad av högtryckstekniken. vars andel faller från 47 procent till 29 procent. Motsvarande förskjutningar sker på reproområdet. Den starkaste omsvängningen beräknas inträffa inom sät- terierna.där fotosättningens andel på 10 år växer från 7 procent till 60 procent.

Inom dagstidningssektorn kommer tendenserna i teknikomvandlingen att vara desamma som i civilsektorn men omsvängningarna kommer att vara mindre.

De produktivitetsvinster som erhålls genom teknikbyte kan sägas vara kapitalbundna; de kan härledas till investeringar i ny utrustning. Av den totala produktivitetsökningen som sker inom en bransch under en tidsperiod svarar i regel driftsrationaliseringarna för en stor del. Med utgång från an- taganden om prisförhållandet mellan färdigvaror och råvaror. reallön för arbetskraft. råvaruförbrukning per produktenhet samt bruttovinstandel år 1980 kan behovet av driftsrationaliseringar beräknas. Rationaliseringsbeho- vet framkommer således som en restpost. Denna kan sedan avstämmas mot det beräknade rationaliseringsutrymmet år 1970. Behovet svarar ungefär mot det utrymme som beräknades i produktivitetsstudien.

Prognoserna för den totala sysselsättningen tyder på en nedgång med 5 procent under perioden 1970—80 inom både civil- och dagstidningssektorn. Den förväntade utvecklingen för olika arbetstagarkategorier sammanfattas i nedanstående tabell. Efterfrågan på grafiska produkter antas därvid växa i takt med genomsnittet föri tabellen ovan redovisade hög- och lågalternativ.

Arbetskraftsprognos. förändring i antal arbetare 1970/80

Antal syssel- Omskoln. Omskoln. Total för- Antal syssel- satta 1970 t. annat fr. annat ändring satta 1980 yrke i yrke i 1970—80 enligt prognos branschen branschen Blysätteri 7 980 2000 — 5 350 2 630 Fotosätteri 990 1 600 + 3 890 4 880 Klichérepro 980 50 _ 420 560 Offsetrepro | 950 450 'I- 100 2050 Djuptrycksrepro 440 1- 30 460 Högtryck 5 550 500 — 2 660 2 890 Offsettryck 2 440 500 l- 2 110 4 550 Djuptryck 420 — 30 400 Efterbearbetning 7 280 + 660 7 940 Totalt 28 000 2 550 2 550 — 1 670 26 330

Enligt prognosen minskar sysselsättningen med ca 170 arbetare per år. Ned- gången ligger helt på den traditionella teknikens område. Den nya teknikens yrken visar i stället markerade ökningar. En betydande del av den friställda arbetskraften bör mot denna bakgrund kunna beredas sysselsättning inom branschen med nya arbetsuppgifter. Enligt kommitténs mening föreligger av denna anledning ett omskolningsbehov som kan komma att uppgå till 250—300 personer per år.

Det bör framhållas att prognoserna är osäkra. Den hittillsvarande utveck- lingen synes emellertid bekräfta att prognoserna pekar i rätt riktning. En del av den omstrukturering av branschen som speglas i ovanstående tabell har således redan ägt rum.

Tabellen ovan avser yrkesarbetare. Motsvarande kalkyler för tjänstemän har ej utförts. Enligt kommitténs bedömningar kommer en viss reducering av antalet arbetsledare att ske fram till 1980. Nedgången blir emellertid sannolikt förhållandevis mindre än för arbetarpersonalen. Behovet av be- ställningsfaktorer och andra grafiskt yrkesutbildade tjänstemän kan antas bli stort sett oförändrat. Till följd av ökningen av antalet trycksaker ter sig tom en viss uppgång inte osannolik.

Kommitténs förs/ag

Kommittén har under arbetets gång funnit att anpassningsproblemen inom grafisk industri under återstoden av 1970-talet inte blir så accentuerade som befarats. Arbetsmarknadens parter har vidare genom olika åtgärder visat att de gemensamt söker lösningar på de problem som den pågående tek- nikomvandlingen skapar. Det finns därför inte skäl att föreslå långtgående branschpolitiska åtgärder. Likväl kan omställningen på olika delområden underlättas genom samhälleliga insatser. Kommittén har uppmärksammat några områden där sådana åtgärder ter sig motiverade. Det gäller individ- och företagsorienterade problem i samband med teknikomvandlingen. De förra härrör från den kraftiga förskjutningen i arbetskraftsefterfrågans för- delning på yrkeskategorier. De senare gäller de mindre företagens möjligheter att tillägna sig kunskap om den nya tekniken.

Sammanfattningsvis föreslår kommittén att åtgärder vidtas på följande områden:

Arbetsmarknadspolitik. Som framgått ovan berörs stora grupper av anställda av den pågående teknikomvandlingen. Med hänvisning bla till gällande lagstiftning rörande anställningsfrämjande åtgärder anser kommittén att överläggningar skall upptas mellan AMS och arbetsmarknadens parter med syfte att trygga sysselsättningen för dem som berörs av strukturomvand- lingen.

Beträffande den statligt stödda omskolning. som sedan en tid bedrivs i AMS:s regi. kan behoven komma att fördubblas under prognosperioden. Kommittén understryker vikten av att resurser ställs till förfogande i till- räcklig omfattning.

Yrkesutbildning. Den fn bedrivna grundläggande yrkesutbildningen kan inte anses svara mot de behov som ställs av pågående tekniska förändringar. Det är därför betydelsefullt att den grafiska specialkursen vid gymnasie- skolan förverkligas enligt de förslag som framförts av branschens organi- sationer. Med hänsyn till att elevupptagningsområdena blir mycket stora. bör staten finansiellt stödja de kommuner som driver dessa specialkurser.

U68 har föreslagit att Grafiska Institutet skall förstatligas. Kommittén instämmer i detta förslag och förordar därutöver att det statliga stödet till institutet ökas under tiden fram till förstatligandet.

Forskning och teknisk utveckling. Problemen gäller här i första hand de mindre företagen. För att stimulera till tekniska förändringar och samtidigt underlätta företagens anpassning föreslår kommittén att staten finansierar information till dessa om den nya teknikens möjligheter. Därvid bör även arbetsmiljöfrågorna beaktas. För detta ändamål bör två statliga konsulent- befattningar inrättas.

För att stimulera det rena forsknings- och utvecklingsarbetet på de mindre företagens problemområden föreslås vidare en tidsbegränsad ökning av de statliga bidragen till den kollektiva forskningen.

Arbetsmiljö. De grafiska partsorganisationerna gör betydelsefulla insatser för att förbättra arbetsmiljön. Kommitténs miljöundersökning kan genom sina resultat bidra till att underlätta fortsatt arbete på detta område. Det är dessutom önskvärt att staten vid behov stödjer ytterligare utrednings- verksamhet på området.

Bevakning av utvecklingen. Kommitténs prognoser måste bedömas vara osäkra. Det är därför viktigt att detta prognosarbete drivs vidare under de närmaste åren. Statistiken rörande priser. produktion och konsumtion bör av denna anledning förbättras så att en reviderad prognos. med horisont in på 1980-talet. kan framläggas inom 3—4 år. Vidare föreslås att ett bransch— råd. med uppgift att bevaka utvecklingen och samordna olika åtgärder. in- rättas.

1. Den grafiska industrin — en allmän beskrivning

1.1. Inledning

1.1.1. Grafiska produkter och grafisk industri

Den grafiska produktionens syfte är att omforma och återge information i text och bild samt att mångfaldiga det erhållna resultatet. Grafiska produkter är alltså informationsbärare eller (informations) media för att anknyta till i dag gängse terminologi. Information är ett till både syfte och innehåll starkt skiftande väsen. varför också de grafiska produkterna förekommer i vitt skilda sammanhang och utformningar. Bibeln och närhetsbutikens lockprislista kan tjäna som exempel på spännvidden i användningen av grafiska produkter.

Det ”tryckta ordet” var länge unikt som kollektiv informationsbärare. Först under detta århundrade uppträdde nya media. Radion. filmen och televisionen kunde alla ersätta grafiska produkter på vissa områden men deras introduktion betydde framförallt nya landvinningar på informationens och kommunikationens områden. De kunde därför spridas i en takt. som med gamla mått mätt måste te sig explosionsartad. utan att produktionen av grafiska alster blev hårt drabbad. I stället för att stagnera har denna väl hävdat sin ställning i växande ekonomier. Den tekniska omvandlingen inom mediaområdet har möjliggjort eller — för att kringgå en tolkning av historien — skett parallellt med allmänsociala och utbildningsmässiga fram- steg. vilka givetvis kommit den grafiska produktionen till godo.

I likhet med de flesta andra industrier har den grafiska branschens situation kommit att starkt påverkas av elektronikens och datorernas snabba utveck- ling. Denna har inte bara inneburit nya alternativ att lagra och förmedla information vilka i vissa avseenden har klart bättre egenskaper än de grafiska produkterna. utan den har också skapat helt nya sätt att producera böcker. tidningar etc. Det rör sig här om en teknisk förändring som innebär att gamla funktioner. som sakta utvecklats sedan Gutenbergs dagar och som fylles av en välutbildad yrkeskår. delvis försvinner och ersätts med nya produktionsprocesser som kräver en annan typ av kunskap än den som den traditionella grafiska tekniken fordrar.

Tillkomsten av ny grafisk teknik som i viktiga avseenden är väsensskild från den etablerade tekniken lämnar framtidsperspektiv som innebär möj- ligheter till betydande förändringar vad gäller produktionsprocesser och branschstruktur. Speciellt viktig är den förändring — och hastigheten i denna — som kan ske i efterfrågan på arbetskraft. Härmed avses inte bara efterfrågan

uttryckt i antalet tjänster utan också efterfrågans inriktning vad gäller typ av arbete.

Då ny teknik införs på en arbetsplats. påverkas i regel arbetsmiljön i hög grad. Belysning. buller. temperatur. fuktighet m. ni. blir ofta automatiskt förändrade när den gamla teknikens maskiner ersätts med den nya teknikens utrustning. Dessa förändringar jämte förändringarna i arbetsuppgifter kan av de anställda upplevas som förbättringar eller försämringar. På motsva- rande sätt kan arbetsplatsens attraktionsvärde på arbetsmarknaden öka eller minska. Sker en teknikomvandling inom en hel bransch kan de därigenom orsakade miljöändringarna påverka utbudet av arbetskraft inom branschen.

1.1.2. Syfte

Föreliggande studie har som främsta syfte att bedöma den framtida efter- frågan på arbetskraft och framlägga förslag till åtgärder som kan ge bran- schens utveckling en önskvärd inriktning. Det totala behovet av arbetskraft inom svensk grafisk industri bestäms ytterst av efterfrågan på grafiska pro- dukter och andelen av denna som faller på svenska företag samt av pro- duktionen per anställd. Sistnämnda förhållande. den totala produktiviteten. bestäms huvudsakligen av maskinutrustningen. vilken i sin tur avspeglar produktionstekniken.

Data över nyinköp och bestånd av utrustning för datorstyrd fotosättning och andra operationer inom ny teknik visar att denna befinner sig i den expansiva fasen av ett innovationsförlopp. Det är därför naturligt att tek- nikaspekterna tilldrar sig ett stort intresse vid en analys av framtidsut- sikterna för grafisk industri speciellt avseende dess behov av arbetskraft.

Med hänsyn till den snabba och genomgripande teknikutveckling som för närvarande pågår och sannolikt kommer att karakterisera den grafiska branschen i framtiden är det emellertid inte tillräckligt att enbart studera det totala behovet av arbetskraft inom branschen. Som underlag för åtgärder att minska sysselsättnings- och rekryteringsproblem måste därutöver be- dömningar göras av omställningsproblem för de anställda med hänsyn till förändringar i utbildningskrav. arbetsmiljö etc. Hänsyn måste också tas till de effekter på branschens strukturomvandling och därmed sysselsättnings- utvecklingen som ökade krav på arbetsmiljön kommer att innebära. Denna studie har fått motsvarande uppläggning. Dispositionen är följande.

I två inledande kapitel ges en översikt av grafisk industri i nuläget och dess utveckling 1950—72 i stora drag. Det skall betonas att kommitténs avsikt inte är att presentera en bred branschmonografi. utan att ge en första statistisk bakgrund till de problem som tas upp i senare kapitel. De analytiska avsnitten inleds med en diskussion om det ekonomiska strukturbegreppet. varvid den grafiska industrins utvecklingsproblem sätts in i ett större sam- manhang. Därefter följer i tur och ordning en studie av efterfrågan på grafiska produkter. en analys av produktionssambanden inom grafisk industri samt en mera ingående beskrivning av den tekniska omvandlingen och dess po- tentiella effekter på sysselsättning m.m. Med utgångspunkt i resultaten av dessa studier görs därefter försök till prognos för i sista hand arbets- kraftsefterfrågan. Prognoser att detta slag innehåller i regel alltid förväntade utvecklingstendenser som man t. ex. av sociala. ekonomiska eller miljöskäl

vill undvika eller påskynda. I ett avslutande kapitel diskuteras sysselsätt- ningsprognosernas innebörd med avseende på arbetsmarknadspolitik. ut- bildning. etc.. varvid kommittén framlägger konkreta förslag till åtgärder inom dessa områden.

1.1.3. Begreppet gra/isk industri

Begreppen grafisk produktion och grafisk industri användes i det föregående utan att de närmare definierades. Till grafisk industri brukar man ofta räkna alla företag eller arbetsställen "där grafiska processer spelar en framträdande roll i tillverkningen. dvs. förutom den egentliga tryckeriindustrin även stora delar av förpackningsindustrin och pappersvaruindustrin'”. De grafiska pro- cesserna kan om man tillåter stora förenklingar beskrivas som2

sättning (textframställning) reproduktion tryckning bindning (efterbearbetning)

En till uppräkningen anpassad processbeskrivning redovisas i figur 1. I kapitel 5 och 6 redovisas produktionsförloppen mera ingående.

Det är här lämpligt att begränsa definitionen till att omfatta vad som kan kallas egentlig grafisk industri. dvs. sätterier. reproanstalter. tryckerier och binderier samt helt eller delvis integrerade grafiska företag. vilkas pro- duktion avser tidningar. böcker, reklamtryck. blanketter och andra klassiskt grafiska produkter. Grafisk industri omfattar enligt denna definition varken förlag eller redaktionell verksamhet vid tidningar. I definitionen ingår inte heller förpackningsindustri.

Branschbegrepp och nomenklaturer är "statiska” varför de i en värld som är stadd i stark omvandling lätt kan bli ointressanta. När det gäller den grafiska industrin har emellertid innehållet under den ekonomiska stati- stikens rubriker varit ovanligt homogent. Grafiska företag har i regel enbart sysslat med grafisk produktion i gängse mening. Därför är också bransch- begreppet i detta fall relevant för många frågeställningar och speciellt för dem som skall behandlas i denna studie. Denna enhetlighet kan självfallet delvis komma att upplösas av förändringarna i de grafiska företagens om- givning.

För att illustrera vissa av de tendenser som i framtiden kan verka åt det hållet skall vi återge en beskrivning av informationsmarknaden som ges i Svensk grafisk årsbok 1971—1972 av en företrädare för den grafiska industrin? Han indelar informationsmarknaden i fixerad. datal och direkt information.

Den fixerade informationen är av ”fast engångskaraktär”. Till tryckerierna kommer den i form av manuskript till romaner. avhandlingar etc. Till den datala informationen räknas ”den information som lagrats upp och håller på att ackumuleras i informationssystem på företag och institutioner. i kar- totek och register. i databanker”. Här avses alltså en typ av information vars innehåll varierar med tiden. Tidtabeller. tariffer och årsböcker är ex- empel på enligt gammal hävd grafiska produkter. vilka tillhör detta in- formationsområde. Den direkta informationen är av "momentan karaktär” och förmedlas via TV. radio o.d.

Manus Bild

_. Tryckning

Figur I:]

' Den grafiska industrin i Sverige. Förstudie. Indu- stridepartementet. Stock- holm 1969 (stencil).

1 Den läsare som önskaren introducerande beskriv- ning av grafiska processer hänvisas till bil. 1.

3 R. Adstedt. Grafisk datateknik i dag. i Svensk grafisk årsbok 1971—1972. utgiven av Sten Lager- ström. Stockholm 1972.

Figur I:2

Marknaden för grafisk industri avser de två förstnämnda slagen av in- formation. men genom den tekniska utvecklingen kan stora delar av den datala, vilka tidigare tillhört den grafiska industrins naturliga domäner. nu- mera ombesörjas av ADB. Det väsentliga är emellertid att i datamaskin lagrad information kan transformeras till en grafisk produkt och vice versa samt att teknikerna för alla tre slagen av information kan tänkas ingå i ett system. Denna utvecklingstendens gör att begreppet grafisk produktion eller grafisk industri. vilket haft och fortfarande har ett meningsfullt innehåll. i framtiden kan komma att innebära en konstlad gränsdragning vilken sna- rare försvårar än underlättar en analys av den ekonomiska verksamheten i vid mening.

1.1.4. Statistisk information

Det statistiska materialet till denna studie är data från offentlig statistik jämte uppgifter från en postenkät till ett urval av företag. Den offentliga statistiken omfattar här dels uppgifter som finns direkt tillgängliga i SCB:s publikationer, dels de speciella bearbetningar av grunddata som SCB utfört för kommitténs räkning. Enkäten. vars syfte i främsta hand är att belysa resursanvändning och produktionsorganisation. har utsänts till 180 slump- mässigt utvalda arbetsställen exkl. tidningstryckerier. till 51 dagstidnings- tryckerier samt till 50 "småföretag”, dvs. arbetsställen med mindre än fem anställda. Den sistnämnda kategorin omfattas ej av SCB:s industristatistik. 1 en särskild rapport lämnas en närmare redogörelse för enkätens upplägg- ning, innehåll, svarsfrekvens m.m.

Enkätens uppgifter avser året 1970. Det har befunnits vara lämpligt att låta den beskrivning av branschen som kan erhållas ur offentlig statistik avse samma år. Uppgifterna från åren 1971—1973 är av kompletterande natur.

1.2. Produktion, utrikeshandel och konsumtion

Produktionen av grafiska produkter nådde år 1970 ett saluvärde av 3.77 miljarder kronor. Med saluvärde avser man i industristatistiken nettoför- säljningsvärdet av salufa'rdiga produkter. — I detta värde ingår inte rabatter. acciser och omsättningsskatt men däremot upptar det försäljningskostnader inkl. kostnader för transporter med egna fordon. Saluvärdet omfattar således råvarukostnader och förädlingsvärde inom grafisk industri. Författararvoden och värdet av förlagstjänster inräknas däremot inte i saluvärdet. Här finns

Po ppersindustri m m

a FGVOI'OI"

manus Grafisk industri

grafisk produkf'

ett väsentligt undantag. nämligen dags- och veckotidningsproduktion. som också omfattar förlagsverksamhet.

Den grafiska produktionens detaljhandelsvärde. dvs. det belopp de slutliga konsumenterna antas betala. har för år 1970 beräknats till 5.3 miljarder kronor.

Ovanstående figur. som ger en förenklad bild av den grafiska marknaden. illustrerar definitionerna av saluvärde och detaljhandelsvärde. Pilarna re- presenterar varuströmmar. Saluvärdet är här värdet av leveranserna från grafisk industri till förlag. medan detaljhandelsvärdet avser värdet av le- veranserna från handeln till konsumenterna.

En obetydlig del av den grafiska produktionen exporteras. År 1970 var exportvärdet 129 milj. kr. Importen är likaledes liten i förhållande till produktionen; den uppgick nämnda år till 213 milj. kr. Följaktligen går den dominerande delen av den svenska produktionen till hemmamarknaden. vars behov tillika i liten utsträckning tillgodoses genom import. Den grafiska marknaden är med andra ord en i högsta grad "inhemsk affär”. Denna egenskap är inte speciellt svensk. Grafiska produkter är inga typiska världs- handelsvaror; den grafiska branschen i världen är uppdelad i ganska isolerade nationella marknader.

Tillåter man sig den något dubiösa beräkningen att öka produktionens saluvärde med nettoimporten erhålles ett värde på tillförseln på ca 3.9 mil- jarder kronor. Detta värde representerar ett mått på den år 1970 realiserade efterfrågan i industristatistikens nivå”. På motsvarande sätt har tillförselns värde i detaljhandelns nivå uppskattats till 5,4 miljarder kronor*.

Ser man till marknadstillförselns detaljhandelsvärde kan man konstatera att närmare 60 procent avsåg tidningar. Böckerna svarade för 16 procent samt reklamtryck och blanketter för vardera 12 procent. En mera detaljerad bild av fördelningen ges i tabell i:].

Av restposten utgjorde gruppen almanackor ca 30 procent samt frimärken. vykort och kartor vardera 20 procent.

Detaljhandelsvärdet av förbrukningen av grafiska varor avser till 50 pro- cent insats i andra produktionssektorer än den grafiska (32 %) och i va- ruhandel (18 %). Till privat och offentlig konsumtion går 36 resp. 13 procent. Dessa uppgifter har beräknats med ledning av SCB:s input-output studier som avser året 1968. Tabell 1:2. baserad på samma studie. ger utförligare information om olika grafiska varors fördelning på insats i näringslivet samt på offentlig resp. privat konsumtion.

Tabell 111 Tillförselns fördel- ning på produkter 1970, procent

Dagstidningar 3 . Veckotidningar 1 Facktidningar Böcker Reklamtryck Blanketter

Ovriga produkter

1

1

Löbx'omwo

1000

Källa: SCB. Nr-sektionen

* De varor som går i utrikeshandel är t. ex. blandade vad avser rena grafiska industri-produkter och produkter med högt "förlagsinnehåll".

5 I detta fall haren uppräk— ning av utrikeshandels- värdena till detaljhandels- nivå vidtagits.

Tabell 112 Användning av grafiska produkter 1968. procent

Insats i Privat Off. kons. Totalt näringsliv kons.

Dagstidningar 41.5 52.1 6.4 100 Annonser (54) 74.5 13.7 11.8 100 Upplaga (46) 3.0 97.0 0.0 100 Veckotidningar 27.8 72.0 0.2 100 Annonser (30) 96.0 3.5 0.5 100 Upplaga (70) 0.0 [00.0 0.0 100 Facktidningar 55.0 44.7 0.3 100 Annonser (34) 98.0 1.0 1.0 100 Upplaga (66) 32.7 67.3 0.0 100 Böcker 9.9 57.8 32.3 100 Skolböcker (21) 0.0 6.9 93.1 100 A-böcker (49) 0.0 1000 0.0 100 Biblioteksböcker (13) 0.0 0.0 1000 100 Masspocket (7) 0.0 100.0 0.0 100 Barnböcker (1) 0.0 100.0 0.0 100 Ovriga böcker (9) 100. 0.0 0.0 100 Reklamtryck 91.2 0.0 8.8 100 Blanketter 75.4 2.4 22.2 100 Ovrigt 56.4 11.4 32.2 100

Källa: SCB. NR-sektionen

I tabellen redovisas också delposternas andel av den totala förbrukningen av huvudgrupperna i fråga. Man kan härvid konstatera att annonsdelen av den totala förbrukningen är större än upplagedelen när det gäller dags- tidningar. medan förhållandet är det omvända för övriga tidningar. För alla tidningar tillsammans är upplagedelen drygt 25 procent större än annons- delen.

1.3. Den grafiska industrin

1.3.1. Många och småföretag

Det har tidigare påpekats att marknaden för grafiska produkter till domi- nerande delen gäller affärer mellan inhemska säljare och köpare. Sålunda

Tabell 1:3 Företagens storleksfördelning 1970. procent

Antal anställda Grafisk industri Tillverkningsindustri

Arbets— Arbetare Arbets- Arbetare ställen ställen 5— 20 70.4 22.4 62.3 11.7 21— 50 16.7 17.7 19.9 12.8 51— 100 7.9 18.5 8.6 12.3 101— 200 2.9 13.3 4.8 13.9 201— 500 1.8 19.2 3.0 18.4 501—1 000 0.2 4.9 0.9 12.1 1001— 0.1 4.0 0.5 18.8 100 100 100 100

Källa: SOS. 1ndustri 1970

tillfredsställdes 1970 endast 5 procent av den totala efterfrågan av utländska producenter. Studerar man marknaden litet närmare finner man att den inte bara har en nationell prägel utan att den är sammansatt av en mängd lokala delmarknader. En egenskap som framhäver industrins "lokala” ka- raktär är antalet företag. År 1970 fanns enligt industristatistiken 941 ar- betsställen. vilka sysselsatte 46 000 anställda. Genomsnittsstorleken är så— ledes 49 anställdaf. Det är emellertid ett genomsnitt som säger litet om branschens företagsstruktur. vilken skiljer sig klart från tillverkningsindu- strin i dess helhet. Se tabell 1:3.

Även om arbetsställenas fördelning på storleksklasser inom grafisk in- dustri i stort överensstämmer med vad som gäller för hela industrin så är olikheterna slående när det gäller motsvarande fördelning av antalet ar- betare. Medan 40 procent av antalet arbetare inom grafisk industri är an- ställda i anläggningar av storleksklassen 5—50 arbetare finns endast 9 procent i anläggningar med mer än 500 arbetare. Motsvarande värden för hela in- dustrin är 24 resp. 31 procent.

1.3.2. En tätortsindustri

Enligt gammal lagstiftning tilläts tryckerier endast i vissa städer och i dessa städer var dessutom antalet tryckerier begränsat. Branschens liberalisering innebar en ökning av antalet företag och en ökad geografisk spridning av tryckerier.7 Än idag är emellertid den grafiska branschen en utpräglad stads- lokaliserad industri. I tabell l:4 redovisas företagens och de anställdas lo- kalisering med avseende på tätortsklasser.

Enligt denna tabell finns 90 procent av antalet anställda inom grafisk industri i kommuner. som till minst 70 procent består av tätortsbefolkning. Närmare 40 procent av arbetsstyrkan finns inom kommuner med enbart tätortsbefolkning. Det framgår också av tabellen att genomsnittsstorleken hos anläggningarna är betydligt högre i de två första grupperna än i grupperna 3—5.

Ser man till branschsysselsättningens regionala fördelning finner man att Stockholms. Malmöhus och Göteborgs och Bohus län svarar för 60 procent. 1 Stockholm fanns år 1970 36 procent av antalet sysselsatta och 30 procent av antalet arbetsställen. Här svarade grafisk industri också för en betydande

Tabell l:4 Den grafiska industrins fördelning på tätortsklasser 1970, procent

1 2 3 4 5 Totalt

Arbetsställen 27 18 38 13 4 100 Arbetare 37 26 26 9 2 100 Tjänstemän 44 26 21 7 2 100

1 enbart tätortsbefolkning 2 90.0—99.9 % tätortsbefolkning 3 70.0—89.9% tätortsbefolkning 4 500—69.9 % tätortsbefolkning 5 30.0—49.9% tätortsbefolkning Källa: Enkäten

* 1 industristatistiken finns enbart arbetsställen med minst fem anställda representerade. Enligt företagsräkningen 1968 fanns ca 700 grafiska företag med mindre än fem anställda. Enligtenkätsva- ren är genomsnittsstorle- ken på dessa 2 anställda. Den sammanlagda perso- nalstyrkan hos denna företagskategori är alltså omkring 1 400. Av de företag som ingår i indust— ristatistiken har många (drygt 10 procent) visat sig ha mycket litet med traditionell grafisk pro- duktion att göra. Dessa ingår ej i enkäten.

7 Se GE. Klemming och J.G. Nordin. Svensk Boktryckerihistoria 1483—1883.sid. 27 ff.

andel av den totala industrisysselsättningen. 1 kommunblocket Stockholm och Solna/Sundbyberg var dessa andelar 22 resp. 12 procent. Andra kom- munblock där grafisk industri svarar för mer än 10 procent av sysselsätt- ningen i industrin är Uppsala (13%). Hälsingborg (15%). Malmö (10%). Falun (11 %). Sollefteå (17 %). Östersund (1 l %) och Boden (30 %). I de flesta av dessa har dagstidningarna en stor andel av den grafiska produktionen.

1.3.3. Vertikal integration

Inledningsvis indelades grafisk produktion i fyra huvudprocesser. sättning (S). repro (R). tryckning (T) och bindning (B). inom ett företag (arbetsställe) behöver inte alla dessa moment ingå. Det är vanligt att man kan koncentrera sig på ett mindre antal aktiviteter. Av 15 teoretiskt möjliga kombinationer dominerar 5 vilket framgår av nedanstående tabell.

Sättning-tryckning-bindning (STB) är den vanligast förekommande in- tegrationstypen. medan de fullständigt integrerade företagen svarar för den största andelen anställda. De integrerade företagen är i många fall under- dimensionerade i förhållande till sina egna behov vad gäller repro och bind— ning. Större delen av bindning resp. repro sker inom fristående företag. vilka uppträder som underleverantörer till helt eller delvis integrerade trycke- rier. Se tabell 115.

1.3.4. Resursanvändning och kostnadsstruktur

Den grafiska industrin är starkt arbetsintensiv. Lönekostnadernas andel av produktionens saluvärde var år 1970 44 procent i denna bransch mot 28 procent för hela industrin. Den grafiska industrins kostnader för rå- och insatsvaror var år 1970 25 procent av saluvärdet medan motsvarande andel inom hela industrin var 48 procent. Det betyder att förädlingsvärdet. som utgör differensen mellan saluvärde och externa kostnader. relativt sett är mycket högt. År 1970 var det 71 procent av saluvärdet. Motsvarande tal för hela industrin var 46 procent.

Kvoten kapital/produktion för grafisk industri är enligt brandförsäkrings- värdesstatistiken endast hälften av motsvarande värde för hela industrin.

Tabell l:5 Integrationsgraden i grafisk industri 1970. procent

Företagstyp Andel av Andel av arbets- anställda ställen

SRTB 13 41 STB 42 35 ST 1 1 4 R 16 7 B 9 5 Ovriga 9 8 100 100

Källa: Enkäten

Tabell l:6 Saluvärde. förädlingsvärde och kostnader inom grafisk industri 1970

Mkr Procent av saluvärde Grafisk Tillverknings- industri industri Saluvärde 3 7009 100 100 — Båvarukostnader 925.4 24.5 48.5 — Ovriga externa kostnader 1830 4.9 5.7 = Förädlingsvärde 2 662.5 70.6 45.8 — Löner(inkl. sociala kostnader): Förvaltningspersonal 779.1 20.7 10.5 Arbetarpersonal 891 .3 23.6 17.1 = Bruttoöverskott inkl. övriga kostnader 992.7 26.3 18.2

Källa: Bearbetning av industristatistiken.

Det skall dock omedelbart sägas att kapitalmätning är en svår uppgift. Nämn- da skillnad i kapitalintensitet ter sig något mindre om man ser till inves- teringsutgifterna för maskiner. Normalt utgör denna kategori av investe- ringar en större del av totalinvesteringarna inom grafisk industri än inom övrig industri. I kapitel 5 ges en närmare kartläggning av arbetsåtgång och maskinanvändning inom olika typer av anläggningar. Kapitel 6 belyser ytter- ligare resursanvändningen i anläggningar av olika modernitet.

I detta kapitel skall branschens egenskaper i dessa avseenden beskrivas med utgångspunkt i den offentliga statistiken. dvs. i detta fall industri- statistiken.

För att börja från slutet i ovanstående tabell kan man konstatera att brut- toöverskottet inkl. övriga kostnader utgör en betydligt större andel för grafisk industri än för industrin i sin helhet. Om man reducerar överskottet med den för dagstidningar mycket speciella kostnaden för tidningsbud så sjunker detta visserligen till 24 procent av saluvärdet men differensen är ändå be- tydande.

Det är fel att betrakta bruttoöverskott inkl. övriga kostnader som en brut- tovinst i gängse mening. Den skulle i så fall implicera en nettovinst med mycket högt räknade kapitalkostnader på ca 15 procent av omsättningen och drygt 20 procent av kapitalvärdet. Vinststatistiken (SOS. Företagen 1970) ger en annan bild än industristatistiken. Enligt denna var det ”korrigerade rörelseresultatet före avskrivningar" för grafisk industri 5.9 procent mot 8.2 procent för tillverkningsindustrin. På grund av snedheten i urvalet är vinststatistikens uppgifter mindre representativa vad gäller grafisk industri än vad gäller industrin som helhet.

Under den offentliga statistikens branschbegrepp kan i hög grad olikartade företag inrymmas under en och samma beteckning. Även om den grafiska industrin torde vara förhållandevis homogen vad gäller många väsentliga egenskaper. finns det skäl att splittra upp tabell l:6 på dags— och vecko- tidningar samt övrig grafisk industri. Som framgår av tabell 1:7 föreligger betydande skillnader i kostnadsstruktur mellan de två delbranscherna.

Den väsentligaste orsaken till olikheterna i förädlingsvärdesandel etc. lig-

” Dessa beräkningar har utgått från antagandena att andelen tjänstemän i tidningarnas grafiska produktion är densamma som i gruppen övrig grafisk industri och att förädlingsvärdet i den redaktionella sektorn är 2.25 gånger dess lö- nekostnad. Resultatet blir i stort sett detsamma om man direkt utgår från beräkningar av lönekost- nader för journalister och övrig redaktionell perso- nal.

Tabell 1:7 Saluvärde och kostnadsstruktur hos tidningar och övrig grafisk industri

Dags— och vecko- Övrig grafisk tidningar industri Mkr % Mkr % Saluvärde 1 916.4 100 1 854.5 100 — Råvaru- och övr. externa kostnader 471 .3 24.6 637.0 34.3 = Förädlingsvärde 1 445.1 75.4 1 217.5 65.7 — Löner(inkl. sociala kostnader): Förvaltningspersonal 507.1 26.4 272.0 14.7 Arbetarpersonal 336.4 17.6 554.9 29.9 = Bruttoöverskott inkl. övriga kostnader 601 .6 31.4 390.6 21.1

Källa: Bearbetning av industristatistiken.

ger i definitionen av gruppernas verksamhetsområden. Medan tidningsfö- retagens saluvärde omfattar värdet av förlags- och journalistverksamhet. avser saluvärdet för övrig grafisk industri grafisk produktion i inskränkt mening. dvs. sättning. repro. tryckning och bindning jämte till dessa ak— tiviteter knuten administration och försäljning.

För att göra de två delbranscherna jämförbara måste man försöka renodla den grafiska verksamheten i gruppen dags- och veckotidningar. Tillgänglig statistik möjliggör inte en indelning av tidningsbranschen i en grafisk och en redaktionell (inkl. förlags—) sektor. Via skattningar av lönekostnad och förädlingsvärde inom sistnämnda sektor har följande kostnadsfördelning inom dags- och veckotidningarnas grafiska del erhållits”:

% Saluvärde 1 00 — Externa kostnader 41 = F öräd/ingsvärde 59 — böner(inkl. sociala kostnader): Förvaltningspersonal 15 Arbetarpersonal 29 = Bruttoöverskott inkl. övriga kostnader 15

Ovanstående värden utgör approximationer. Man bör vara speciellt för- siktig vid tolkningen av bruttovinstandelen. vilken framräknats som en restpost. Det är emellertid uppenbart att råvarukostnaderna är klart större inom tidningssektorn än inom civilsektorn (exkl. veckotidningstryckerier). Visserligen är papperet och färgen mycket billigare per kilo i dagstidnings- produktionen än i övrig grafisk produktion. men i gengäld trycks dags- tidningarna i större upplagor än genomsnittet för övriga grafiska produkter.

Saluvärdet per sida blir följaktligen lägre för den förra än för den senare produktgruppen. Arbetslönerna utgör en högre andel av förädlingsvärdet hos tidningarna än hos övrig grafisk industri. Likheten i detta avseende mellan de två del- branscherna är dock betydligt större än vad som framgick av tabell 1:7. där journalistverksamheten ingick i tidningstryckerierna. Genom de vidtagna operationerna förändras bilden av den grafiska in- dustrins kostnadsstruktur. Förädlingsvärdets andel av saluvärdet sjunker till 63 procent. medan lönekostnadernas andel av förädlingsvärdet växer till 70 procent. Bruttoöverskottet stannar enligt denna kalkyl på 18.7 procent av saluvärdet och ligger således på i stort sett samma nivå som tillverk- ningsindustrin i dess helhet. — Jfr tabell 116. Den relativt höga andelen löner i saluvärdet motsvaras av en relativt låg råvaruandel och behöver följaktligen inte nödvändigtvis ge uttryck för ett högt löneläge inom grafisk industri. Nu kan det emellertid konstateras att lönekostnaden per anställd inom grafisk industri år 1970 var 15 procent högre än inom hela industrin.” Motsvarande värde för arbetare var 18 procent. Bakom dessa differenseri löner ligger bl. a. det faktum att grafisk produktion i stor utsträckning kräver yrkeskunnig personal. Vidare var andelen obekväm arbetstid av den totala arbetstiden hög jämfört med genomsnittet för in- dustrin. 1 sistnämnda avseende spelar dagstidningarna med sin mycket spe- ciella dygnsrytm i produktionen en stor roll. Branschens relativa löneläge får självfallet också ses mot bakgrunden av den brist på utländsk konkurrens som rätt inom stora produktområden. 1nöm grafisk liksom inom övrig industri råder klara regionala löneskill- ” Lönekosmaqen Per _ nader. [ regel innebär dessa att storstadslönerna är högre än lönerna inom ägsåääiäåzgr'äåge "” övriga områden. Enligt GA:s statistik för 1972 var lönerna i Stockholm arbetare till31 900.

Tabell l:8 Råvarukostnader i grafiska industrin 1970

Milj. kr kr/kg % av total råvarukostnad

Papper Tidningspapper 209.1 0:70 22.6 Ovrigt papper 440.6 1:50 47.6 därav: Journal- och tidskriftspapper 82.3 0:99 8.9 Annat trähaltigt papper 69.2 1:48 7 .5 Träfritt tryckpapper 194.4 1:87 21.0 Papper och papp av annat slag 94.7 1:58 10.2 Allt papper 649.7 70.2 Färger Svart tidningstryckfärg 8.9 1:90 1.0 Andra svarta tryckfärger 11.2 7:05 1.2 Kulörta tryckfärger 30.1 9:49 3.3 Alla färger 50.2 5.5

Källa: SOS. Industri 1970

'” Ålders- och storleks- struktur behöver inte samvariera. len industri på nedåtgående kan små arbetskraftsbesparande anläggningar konkurrera ut gamla och stora. (Se Salter. Productivity and Technical Change. New York 1960.)

Figur 1:3

för typografer (paragraf 18A). litografer (paragraf 15A) och bindare (löne- grupp 4) 25. 18 resp. 15 procent högre än i "region 13". vilken omfattar hela riket utom Stockholm. Göteborg och övre Norrland.

Den grafiska industrin har som nämnts en låg råvaruhandel i de totala kostnaderna. Då dessutom priserna på papper fiuktuerat i mindre grad än exempelvis stål- och metallpriserna är branschen vad gäller priser och lön- samhet i förhållandevis liten grad präglad av variationeri råvarukostnaderna. Drygdelen av råvarukostnaderna består av kostnader för papper och färg. Dessa kostnader specificeras närmare i tabell 1:8.

Produktuppdelningen är visserligen för grov för att ange spännvidden i priserna på olika pappers- och färgkvaliteter. men den är tillräckligt fin för att visa råvarukostnadernas beroende av produktionens fördelning på produkter. Råvarukonsumtionen är också beroende av produktionstekniken. Vissa tekniker är t. ex. mer "pappersbundna" än andra. Här rör det sig dock om i branschperspektiv små variationer.

1.3.5 Variationer i löneandelen

lnoni processindustrier har kostnadsstrukturen befunnits vara i hög grad bestämd av anläggningarnas storlek. vilka i sin tur är åldersberoende. De rörliga kostnaderna per produktenhet visar sig härvid ofta vara klart högre i små (och gamla) anläggningar än i stora (och nya)”. Kostnadsstrukturen är med andra ord kapitalbunden; förändringar åstadkommes genom infö- rande av nytt och eliminerande av gammalt kapital.

Vid bedömningen av en branschs framtida utveckling med avseende på företagens storlek. arbetskrafts- och kapitalbehov och liknande egenskaper. är det mycket viktigt att man känner till systematiska variationer mellan

Dagstidningar och veckotidningar Övrig grafisk industri

% 30

i'

ut 07 W :" ut

D. in

& zo

: !

%

*6 'E 0 '$ 111 2

c 0

> 0 ...

:: tv 8 c: 0 I :=

0 50 100 0 50 100

Lönekostnad i procen+ av förädlingsvärdet

Procent av arbe+ss+öllen med motsvarande löneandel ------- Procent* av sysselsatta i arbetsställen med motsvarande löneandel

företag i produktivitets- och kostnadshänseende. Denna fråga kommer att studeras i kapitel 5. Frågan är emellertid tillräckligt intressant för att ges en första belysning i den allmänna problemorienterande framställning. som detta kapitel är avsett att utgöra.

l figur 1:3 visas frekvenskurvor för löneandelen. här definierad som kvoten mellan lönesumma och förädlingsvärde. Den heldragna kurvan anger hur stor andel av antalet arbetsställen det finns i olika löneandelsklasser. Den streckade kurvan visar den andel av totala antalet anställda som är sysselsatt i arbetsställen i olika löneandelsklasser. Liksom i föregående avsnitt har branschen uppdelats på tidningar (dags- och veckotidningar) och övrig grafisk industri.

Det kan först konstateras att variationsvidden i båda fallen är betydande. Inom övrig grafisk industri är den mer än 100 procentenheter; några företag redovisar en löneandel som är högre än 100 procent. vilket innebär att deras verksamhet ger ett underskott före avskrivningar och räntor. Större delen av branschen ligger dock inom löneandelsintervallet 40—60 procent.

Enligt figur 1:3 är löneandelen synbarligen inte beroende av företags- storleken. Om exempelvis de större företagen hade en lägre löneandel än de små. vilket är fallet i många branscher. så skulle sysselsättningsfördel- ningen (den streckade kurvan) vara mer förskjuten åt vänster än arbets- ställefördelningen (den heldragna kurvan). Så är alltså inte fallet. Branschen är alltför oenhetlig för att man med ledning av löneandelsvariationer skall kunna dra slutsatser om variationer i produktivitet. I kapitel 5 ägnas till- hörande problem en utförlig behandling. Denna är baserad på data som är långt mera ingående än de som redovisas i den offentliga statistiken.

1.4. Arbetskraften

Enligt industristatistiken sysselsatte den grafiska industrin år 1970 28 200 arbetare och 13 200 tjänstemän (exkl. tidningsredaktörer och journalister). [ denna statistik ingår som tidigare nämnts inte företag som i genomsnitt har mindre än 5 sysselsatta. Antalet anställda inom denna grupp har med ledning av kommitténs enkät beräknats uppgå till 1 500—2 000. Totala antalet sysselsatta i branschen skulle således vara drygt 43 000. Inräknas redaktörer. journalister och annan personal vid tidningar och förlag höjs sysselsättningen med ca 10000 personer.

Andelen kvinnor bland arbetarna i grafisk industri var 21.5 procent — nästan uteslutande inom bokbinderi och perforering — vilket är av samma storleksordning som i hela tillverkningsindustrin. Av tjänstemännen var ca 42 procent kvinnor. Motsvarande andel i hela industrin är 26 procent. Kvinnornas andel i gruppen företagsledare. teknisk personal. arbetsledare och försäljningspersonal inom grafisk industri är dock endast 6.5 procent mot 10.0 procent inom hela industrin.

En väsentlig faktor vid bedömningen av en branschs framtida utbud av och efterfrågan på arbetskraft är åldersfördelningen hos de anställda. Ål- dersfördelningen bland arbetare och tjänstemän inom dagstidningar och öv- rig grafisk industri (civilföretag) redovisas i figur l:4. Inom både dagstid- ningar och civilföretag har tjänstemännen en större andel av den totala

Figur ] .'4

% Dagstidningar Civilföretag 30 20 m [|| | | iiii . . = . O = lllll iii Ill _ N N) 41- in 2 8 S 3 S | | I | | 1 I I i I l l : z. ; 3 ; : ä ; 3 ; 2 2 a := =: 2 e e 2 e Födelse'fid

DArbefare IHHTjönsiemön

Köllu: Enkäten

arbetskraften i högre åldersgrupper än i lägre. [nom båda delbranscherna finns 30 procent av tjänstemännen i åldersgruppen 50— . medan motsva- rande andel för arbetarna är 26 procent. Indelas företagen i olika storleks- grupper finner man att de större företagen (här minst 100 anställda) har en åldersfördelning som är mera förskjuten mot de högre åldersgrupperna än vad fallet är med de mindre företagen.

Arbetarpersonalen kan indelas i sådana kategorier som motsvarar pro- cessindelningen i figur 1:1. De grupper som härvid erhålles kan benämnas sättare. reproarbetare. tryckare och bindare (inkl. packsalsarbetare vid dags— tidningar). 1 tabell l:9 redovisas resp. grupps andel av den totala arbetsstyrkan på civilföretag och dagstidningar.

Dagstidningarnas verksamhet har uppdelats på egentlig tidningsproduk- tion och civilproduktion. Ser man först till hela grafiska industrin finner man att sättare och tryckare utgör vardera något mindre än en tredjedel av alla arbetare. Binderiavdelningarna svarar för en fjärdedel och repro- avdelningarna för en tiondel av hela arbetsstyrkan.

Tabell l:9 Arbetarnas fördelning på avdelningar 1970, procent

Civil- Dags- Civilprod. Totalt företag tidningar på dagstidn. Sättare 16 16 1 33 Reproarb. 8 2 — 10 Tryckare 25 5 1 31 Bindare 22 3 1 26 Totalt 71 26 3 100

Källa: Enkäten

Tabell 1:10 Förvaltningspersonal inom grafisk industri år 1970, procent

Grafisk Civil- Dags— Hela industri företag tidningar industrin Företagsledare 8.2 12.8 2.7 5.3 Teknisk personal 8.1 11.4 4.0 28.6 Arbetsledare 12.0 17.4 5.4 15.8 Kontorspersonal 63.9 51.0 78.4 44.9 Försäljningspersonal 8.6 7.4 9.5 5.5

1000 1000 100.0 100.0

Källa: SOS Industri 1970

Civilföretag och dagstidningar uppvisar i berörda avseende mycket stora olikheter. Inom civilsektorn är tryckarna och bindarna de dominerande ar- betargrupperna; inom dagstidningsproduktionen är sättarna drygt 60 procent av arbetarna. Reproarbetarna är även relativt sett fiera inom civilföretag än inom dagstidningarna. 1 kapitlen 5 och 6 beskrivs arbetarpersonalens funktioner och förändringar i dessa funktioner mera ingående.

Ur industristatistiken erhålles den bild av tjänstemännens fördelning på olika personalkategorier som framgår av tabell 1:10.

Den största delen av tjänstemännen. nära två tredjedelar. är inrangerad under det allmänna begreppet ”kontorspersonal". Det kan konstateras att andelen företagsledare inom grafisk industri är drygt 1.5 gånger högre (inom civiltryckerier 2.5 gånger)än inom hela industrin. vilket avspeglar det tidigare redovisade faktum att det stora flertalet av de grafiska företagen är små. Företagsstorleken hänger samman med att produktionen i ganska stor ut- sträckning baseras på en teknik. som kräver relativt små kapitalinvesteringar och som dessutom under en lång period genomgått små förändringar. Som en följd härav är också den tekniska personalens andel av hela förvalt- ningspersonalen liten om manjämför med förhållandet inom hela industrin.

Kommittén har i sin enkät närmare försökt utröna tjänstemännens funk- tioner inom civilsektorn. Resultatet redovisas i tabell 1:11. De administra- tiva/kamerala funktionerna krävde år 1970 enligt denna undersökning när- mare 40 procent av den totala tjänstemannatiden. Den andra stora funk-

Tabell 1:11 Tjänstemännens arbete fördelat på funktioner 1970. procent

Redaktio- Layout- Datam. Försälj./ Admin./ Prod. Övr. Summa nellt arb. arb. arb. markn.fö- kameralt led. förv. ringsarb. arb. arb. arb. 1 2 3 4 5 6 7 8 Fristående sätterier 16 58 14 13 100 Ovrigtryckformsind. 1 9 24 64 3 100 Tryckerier 2 3 13 30 24 27 100 Veckotidntryck. 1 13 53 25 8 100 Binderier 5 46 32 17 100 Totalt 1 2 1 13 38 27 19 100

Källa: Enkäten

Tabell 1:12 Tjänstemännens utbildning 1970. procent

Grafiska Teknisk Annan Studentex. Ovriga Totalt institutet högskola teknisk o. akadem. —_ eller utbildn. utbildn. 2års 1 års gymnasium kurs kurs Civilsektor 3 11 3 3 5 75 100 Dagstidningar 1 2 1 1 2 93 100

” 1 denna statistik är arbetsledarna (faktorerna) sannolikt överrepresente- rade.

Källa: Enkäten

tionen är produktionsledning. Datorerna hade ännu år 1970 en ganska liten betydelse i grafisk produktion. Följaktligen hade också tillhörande funktioner en liten del av den totala tjänstemannaaktiviteten. Som framgår av tabellen är delbranscherna tämligen olika vad gäller tjänstemännens arbetsuppgifter.

Det redovisas inget layoutarbete vid fristående sätterier. Att något lay- outarbete inte redovisas för veckotidningar beror på att detta sker vid för- lagen. vilka ej ingår i enkäten.

En mycket liten del av tjänstemännen har formell högre utbildning. Tre av fyra tjänstemän inom civilsektorn och nio av tio hos dagstidningarna saknar examina från sådan utbildning. Ijämförelse med andra industrier är den låga andelen ingenjörer särskilt frapperande. Se tabell 1:12.

Tabellen visar att civilföretagen i klart högre grad än dagstidningarna har anlitat tjänstemän med utbildning vid Grafiska Institutet.

Det finns ingen statistik som direkt belyser in- och utflödet av tjänstemän inom den grafiska industrin. Flöden kan emellertid delvis studeras med utgångspunkt i Grafiska faktors- och tjänstemannaförbundets medlemssta- tistik.” Under perioden 1965—72 rekryterades cirka 1 500 personer till detta

Tabell 1:13 In- och utfläde till Grafiska faktors- och tjänstemannaförbundet 1965—72

Antal Procent

Inträde Ursprung Svenska Typografförbundet 751 51 Svenska Litografförbundet 161 1 1 Svenska Bokbindarförbundet 89 6 Andra förbund 167 11 Oorganiserade 307 21 Alla kategorier 1 475 100 Utträde Destination Grafiska fackförbunden 66 16 Andra förbund 104 26 Företagsledning 10 2 Egen verksamhet 111 27 Annan verksamhet 117 29

Alla kategorier 408 100

förbund. och drygt 400 lämnade det av andra skäl än dödsfall och pen- sionering. 1 tabell 1:13 visas varifrån rekryteringen skedde och vart de av- gångna tjänstemännen tog vägen.

Den viktigaste rekryteringskällan är de grafiska fackförbunden. Intern- rekryteringen är med andra ord betydande. Närmare 30 procent av dem som lämnade den organiserade tjänstemannakåren övergick till annan än grafisk verksamhet. Inte mindre än 111 personer startade egna företag.

1.5. Grafiska utbildningsvägar

] .5. 1 Lärlingsutbildning

Den grafiska grundutbildningen omfattar en lärlingstid på tre år — för fo- tosättare två år. Yrkesutbildningen. som regleras genom överenskommelser mellan de grafiska arbetsgivareorganisationerna och Grafiska Fackförbundet. kan ske i företagen och/eller vid grafisk yrkesskola. Om sådan skola finns på orten. är företaget skyldigt att låta lärlingen delta i undervisningen där.

För närvarande bedrivs grafisk grundutbildning vid skolor på 7 platser i landet. Därutöver finns några inbyggda skolor. dvs. skolor som drivs inom ett enskilt företag i samarbete med gymnasieskolan. Grafiska yrkesskolorna i Stockholm. som är den största yrkesskolan. består av tre enheter. nämligen Skolan för Bokhantverk. Bokbindarskolan och Skolan för Grafisk Repro- duktion. Antalet elever som genomgick kortare eller längre kurser vid sko- lorna i landet läsåret 1971/72 var 410. Av dessa var 160 elever i ettåriga grundläggande typografkurser.

Typografisk grundutbildning meddelas på samtliga 7 skolorter. medan bokbinderiteknisk och litografisk grundutbildning endast kan erhållas vid Grafiska yrkesskolorna i Stockholm.

1.5.2. Grafisk specialkurs inom gymnasieskolan

1 samarbete med den grafiska branschens organisationer har skolöversty- relsen låtit utreda behovet av grafisk utbildning i gymnasieskolan. Till ut- bildningsdepartementet har överlämnats förslag till läroplaner med eko— nomiska beräkningar samt hemställan om bemyndigande ”att utan hinder av bestämmelserna i SFS 1970:641 vidta de åtgärder som fordras för att den planerade grafiska utbildningen skall komma till stånd utan dröjsmål”.

Regeringen har i konselj den 8 mars 1974 beslutat medge att "Skolöver- styrelsen får vidta de åtgärder som erfordras för att en tvåårig specialkurs för grafisk utbildning skall kunna anordnas på en ort med början tidigast hösten 1975. Enligt föreliggande tim- och kursplan skall utbildningen om- fatta en gemensam första termin. Därefter sker en uppdelning på följande tre grenar: en gren för tryckmedia. en gren för tryckning och en gren för grafisk efterbearbetning. Inom den sistnämnda grenen skall från och med tredje terminen kunna förekomma en variant för förpackning."

Genom sitt handlande synes skolöverstyrelsen för sin del ha godkänt en av den grafiska branschen rekommenderad indelning av landet i fem upptagningsregioner för den gymnasiala grafiska utbildningen. lnom varje

sådan region skall finnas en gymnasieskola med fullständig grafisk yrkes- utbildning enligt den föreslagna läroplanen. Redan nu finns på flera orter i landet grafisk utbildning i gymnasieskolan men med en i förhållande till den föreliggande läroplanen begränsad undervisning. Även om inte något ställningstagande gjorts i fråga om valet av kommuner. torde det vara rimligt att utgå från att de grafiska specialkurserna i flertalet fall förläggs till orter som nu har grafisk undervisning i gymnasieskolan.

Genomförandet av den grafiska specialkursen kommer enligt utredningar inom skolöverstyrelsen att medföra betydande kostnader för staten och be- rörda kommuner.

Enligt nuvarande bestämmelser utgår statliga bidrag med hälften av kost- naden för stadigvarande undervisningsmaterial. men för den kommun som inrättar grafisk specialkurs tillkommer utgifter för lokaler.i vissa fall tekniska installationer och annan utrustning. som inte är statsbidragsberättigad. För lokalkostnaderna kan statsbidrag utgå. i allmänhet dock med högst 20 pro- cent av de verkliga kostnaderna.

Det är troligt att den skolmässiga grafiska yrkesutbildningen förläggs till landets större tryckorter. Gymnasieskolorna på dessa orter dimensioneras då så. att de kan ta emot ungdomar från andra orter. Det är realistiskt att räkna med att vissa mindre och medelstora företag även i fortsättningen anställer ungdomar utan skolmässig grafisk utbildning för s. k. lärlingsut- bildning. För den enskilde men också för branschen i sin helhet är det önskvärt att samma utbildningsnivå i så stor utsträckning som det är prak- tiskt genomförbart hålles över hela landet. Förverkligandet av en sådan önskan kommer att kräva resurser för kompletterande undervisning i gym- nasieskolan för de ungdomar som erhåller lärlingsutbildning inom företag.

1 . 5 . 3 A rbetsmarknadsutbi/dning

Med anledning av teknikförändringarna inom branschen och konsekven- serna därav för de anställda samt till företagens behov att kunna sysselsätta anställd personal i de nya arbetsuppgifterna har arbetsgivare- och arbets- tagareorganisationerna efter gemensam hänvändelse till arbetsmarknads- styrelsen utverkat att centrala omskolningskurser enligt bestämmelserna för bristyrkesutbildning anordas vid Grafiska yrkesskolorna i Stockholm. Vid sidan av den omskolning. som därmed kommit till stånd. har omskolnings- insatser ägt rum inom företagen och i vissa fall under medverkan av grafiska maskinleverantörer.

De centrala omskolningskurserna har upplagts på basis av mellan parterna överenskomna och av skolöverstyrelsen sedermera fastställda utbildnings- planer. Dessa centrala kurser har avsett omskolning dels till fotosättare i 8-veckorskurser. dels till montörer/kopister i lZ-veckorskurser. dels till off— settryckare i 10-veckorskurser och till reproduktionsfotografer i 15-vec- korskurser. Hittills har ca 250 personer deltagit i dessa kurser. Den stats- finansiella utgiften för denna omskolning är av storleksordningen 1 250 000 kronor. Det har genom olika utredningar men också genom antalet kvar- stående anmälningar klarlagts att ett betydande behov föreligger av fortsatt omskolningsverksamhet. Efter förnyad hänvändelse från organisationerna har AMS också medgivit en utvidgning av kursverksamheten fr. o. m. 1973.

Arbetsmarknadsutbildningen har hittills kunnat förläggas till och genom- föras i samarbete med Grafiska yrkesskolorna i Stockholm. som på grund av minskad ungdomsrekrytering under början av 1970-talet tillfälligt fått en viss överkapacitet. En normalisering av ungdomsrekryteringen med därav följande utbildningsbehov såväl då det gäller grundkurser som då det gäller kortare kurser för företagsrekryterade lärlingar innebär emellertid att sko- lornas möjlighet att anordna arbetsmarknadsutbildning reduceras på grund av bristande tillgång till såväl lokaler och utrustning som lärare.

1 .5.4 Postgymnasia/ yrkesutbildning

Den postgymnasiala grafiska yrkesutbildningen har varit föremål för ut- redning. Ett förslag om att ta med sådan utbildning för den grafiska bran- schen i en försöksverksamhet har emellertid inte tillmötesgåtts; förmodligen också därför att den gymnasiala utbildningen ännu inte genomförts. I ut- redningssammanhangen har emellertid pekats på den naturliga kopplingen mellan yrkesteknisk högskoleutbildning för den grafiska branschen och den grafiska specialkursen. i första hand vad gäller viss teknisk utrustning. vissa lärare och lokaler. Det torde dessutom vara möjligt att vid samdrift nå positiva pedagogiska effekter. i den meningen att eleverna i s.k. yrkes- teknisk högskola (YTH). kan få tillfälle till pedagogisk-psykologisk praktisk träning genom att medverka som biträdande instruktörer och lärare i den grundläggande grafiska gymnasieutbildningen.

1.5.5. Högre gra/isk utbildning

Högre grafisk utbildning — avsedd för arbetsledare och ekonomisk/admi- nistrativ personal - meddelas vid Grafiska Institutet. En undervisning av delvis motsvarande karaktär bedrivs vid Konstindustriskolan i Göteborg. Dessutom hålls en kortare kurs i grafisk teknik för teknologer vid Tek- niska högskolan i Stockholm. Kursverksamheten vid Grafiska Institutet består av fyra huvudkurser:

a) Tvåårig kurs för studerande med gymnasieskolekompetens och minst 6 månaders yrkeserfarenhet. Intagning av 25 elever per år.

b) Ettårig kurs för elever med praktisk yrkeserfarenhet (arbetsledarkurs). Intagning av 15 elever per år.

c) Kvällskurser (fortbildningskurser). 70 platser per år.

d) Tekniska kurser. fortbildningskurser för arbetsledare och tjänstemän samt vissa andra specialkurser.

Huvudman för Grafiska Institutet är för närvarande Stiftelsen Grafiska Institutet. Stiftarna utgörs av företag inom den grafiska branschen. som lämnar årliga bidrag till institutets verksamhet. Dessutom utgår elevavgifter som genom särskilt statsbidrag maximeras till 400 kr per termin. varjämte statsbidrag för undervisningen utgår till institutet såsom enskild yrkesskola.

1.5.6. Vidareutbildning av arbetsledare och tekniska tjänstemän

I syfte att möjliggöra för grafiska arbetsledare och tekniska tjänstemän att få nya och kompletterande kunskaper inom sina speciella verksamhets-

" Uppgifterna är hämtade från Forskningsstatistik för industri. myndigheter. institut. organisationer och fonder 1971—73. SCB. Nr U 1973: 19.

” lntervallet för föräd— lingsvärdeandelen beror av definitionen på grafisk industri. Det lägre talet (4) hänför sig till den tidigare angivna "snäva" defini- tionen.dvs.exkl. redaktio- nell verksamhet vid dags— och veckotidningarna. medan det högre gäller SCB:s definition.

områden. har företrädare för Grafiska Arbetsgivareförbundet. Tidningarnas Utbildningsnämnd. Sveriges Arbetsledareförbund och dess branschförening Grafiska faktors- och tjänstemannaförbundet samt Tjänstemännens Bild- ningsverksamhet gemensamt utarbetat en plan för systematisk vidareut- bildning. Studieplanen innefattar ett grundläggande avsnitt i ämnena mate- matik. svenska och engelska (alternativ tyska). vilka kurser är avsedda för dem som enbart har folkskola som grund eller anser en repetition nödvändig. Huvudavsnittet ägnas åt företagsinriktad utbildning. vilken är utformad efter dagens krav och efter samarbete mellan ovannämnda organisationer. företag och medarbetare inom branschen.

Avsikten är att eleverna i samråd med respektive företagsledning fritt skall kunna ur kursplanen utvälja de avsnitt som är lämpliga. Det är alltså inte nödvändigt att binda sig för hela kurspaketet. Organisationerna rekom- menderar. att det grundläggande avsnittet studeras på fritid och bekostas av kursdeltagarna. Beträffande den företagsinriktade utbildningen anser or- ganisationerna det rimligt att företaget betalar kurskostnaderna och att viss del av kurstiden förläggs till arbetstid. För närvarande deltar cirka 400 ar- betsledare i kursverksamheten.

Vissa avsnitt av kursprogrammet kan även tänkas komma till användning i framtida omskolningsverksamhet. bland annat när det gäller att uppfylla de bestämmelser som ingår i den trygghetsöverenskommelse m. m.. som träffats mellan Svenska Arbetsgivareföreningen och tjänstemannaorganisa- tionerna.

Inom den grafiska branschen finns ytterligare en utbildningsverksamhet benämnd TOL (Typografi—Organisation—Ledning). Huvudman för TOL-kur- sen är Grafiska faktors- och tjänstemannaförbundet. vilket tidigare övertagit verksamheten från dåvarande Svenska Typografförbundet. Kursen som är tvåårig och pågår under kvällstid avser att ge intresserade medlemmar i Grafiska Fackföreningen i Stockholm och grafiska faktors- och tjänstem- annaföreningen i Stockholm en teoretisk och praktisk vidareutbildning till faktorer. kalkylatorer och layoutmän.

1.6. Kostnader för forskning och utveckling

Forsknings- och utvecklingsverksamheten inom grafisk industri är av till- gänglig statistik att döma förhållandevis liten.” År 1971 uppgick kostnaderna för teknisk och naturvetenskaplig forskning och utveckling i hela industrin till 1.6 miljarder kronor. Motsvarande kostnader för grafisk industri var endast 1.4 miljarder kronor. Totalt utfördes 16 årsverken mot 16500 för hela industrin. Grafiska industrin. som svarar för 4.0—5.5 procent av hela industrins förädlingsvärde. står således för knappt en promille av forsknings- och utvecklingsverksamheten.” Branschens forskningsintensitet synes med andra ord vara mycket låg. Statistiken för personalanvändningen ger en bjärt belysning av detta förhållande. År 1971 motsvarade insatsen av personer med akademisk utbildning och insatsen av läroverksingenjörer vardera 4 årsverken. Motsvarande värden för stål- och metallindustrin. vars föräd-

Iingsvärde är 1,6 gånger större än den grafiska industrins. var 400 resp. 540 årsverken.

Det är möjligt att forskningsinsatsen inom grafisk industri både absolut och relativt sett är underskattad. Avgränsningar mellan FoU och annan verksamhet är ett ibland svårlöst problem. Helt klart är att statistiken lätt kan ge en missvisande bild av den samlade forskningsinsats som gäller grafiska produkter. Inom pappersindustrin och den kemiska industrin har exempelvis betydande insatser gjorts för att utveckla papper och färger för gra- fisk industri. Maskin- och dataindustriernas insatser har möjliggjort den tidi- gare omnämnda tekniska omdaningen av den grafiska produktionen.

Eftersom FoU i den grafiska industrin i hög grad är extern blir branschens behov av en effektiv information stort. Det gäller inte bara spridningen av tekniska nyheter och deras omsättning till grafiska förhållanden utan också de grafiska företagens möjligheter att påverka denna externa FoU. När det gäller kunskapsspridningen har branschens organisationsanordnade kurser och konferenser en stor betydelse. I organisationernas publikationer. lämnas fortlöpande redogörelser om teknologins utveckling.

Branschens gemensamma forskning sker huvudsakligen inom Grafiska Forskningslaboratoriet (GFL). Inriktningen av GFL:s verksamhet kan bäst belysas av dess programbudget för verksamhetsåret 1973/74."

Verksamhetsområde 1973/ 74 Procent kronor

Provningsmetoder. mätteknik 270 000 26 1.

2. Material- och utrustningsfrågor 120 000 12

3. Miljöfrågor 90000 9

4. Processteknik 310000 30

5. Information och utbildning 240 000 23 1030 000 100

I programbudgeten framhålles att arbetsinriktningen ändrats i takt med den grafiska teknikens omvandling. Sålunda ökas insatserna på offsetom— rådet och minskas för högtryck. Dessutom ökas andelen projekt inom text- produktions- och reproområdena. medan arbeten som rör papper och andra tryckbärare minskas. En satsning på frågor rörande yttre och inre miljö har inletts. Vidare betonas vikten av att ytterligare varudeklarationer. egen- skapsspecifikationer och standardiseringar samt därmed sammanhängande provningsmetoder utarbetas.

Området information och utbildning omfattar bl. a. konsulentverksamhet, spridande av utländska forskningsresultat. föreläsarinsatser på KTH. kurser etc. på företag eller anordnade av branschorganisationer. deltagande i kom- mittéarbete osv.

GFL har också en i princip självfinansierad uppdrags- och serviceverk- samhet. vilken omfattar dels materialprovning, dels undersökningar och utredningar rörande driftSproblem på de grafiska företagen.

Dessutom kan nämnas att STU anslår medel, förutom till GFL. även till enskilda projekt inom behovsområdet produktionsteknik/grafisk teknik.

" Programbudget för Grafiska Forskningslabo- ratoriet för verksamhets- året 1973/74

'5 En allmän studie av arbetsmiljöproblem i Nicefor Czekowski och Egon Magnusson. Risker i jobbet: Tryckeri. Lund 1970. Bullerproblemet behandlas i ett flertal meddelanden från Gra- fiska branschens kommit- té för arbetarskydds— och företagshälsovårdsfrågor. Rapporterna är utarbetade av Akustikbyrån AB.

gällande kunskaps- och projektutveckling. Bakom projekten står samarbets-. utrednings- eller forskningsorgan. enskilda företag eller leverantörer av ma- skiner och material. Som exempel kan nämnas ett projekt som syftar till uppbyggnad av kunskaper och erfarenheter till ledning för företagens in- vesteringari ny typ av utrustning för textproduktion. Ansökningsfrekvensen inom behovsområdet har under de senaste åren snabbt ökat och tillgängliga anslag för 1973/74 utnyttjades redan tidigt under budgetåret.

1.7. Miljöproblem inom grafisk industri

I diskussionen om den industriella verksamheten brukar man tala om ef- fekter på den yttre och den inre miljön. I det förra fallet avser man hu- vudsakligen vatten- och luftföroreningar som åstadkommes genom produk- tionen vid en viss anläggning. Den inre miljön — eller arbetsmiljön — gäller såväl de fysiska som de psykiska förhållandena vid arbetsplatsen.

De yttre miljöproblemen gäller i främsta hand reproföretagen. speciellt klicheanstalterna. Avfallen från de fotografiska processerna innehåller bl. a. höga doser silver och starkt syreförbrukande kemikalier. Lösnings- och ets- medel är exempel på andra inom branschen förekommande kemikalier som kan i påtaglig grad förorena vatten. Luftföroreningarna är vid en jämförelse med andra industrier små. även om befolkningen på några orter klagat över illaluktande luftutsläpp från reproföretag.

Buller torde vara det mest uppmärksammade arbetsmiljöproblemet. Hög- tryckspressar av olika slag och rulloffsetpressar har ljudnivåer på över 100 decibel. men även maskiner i blysätterier och binderier uppnår ofta bul- lernivåer som ligger över ”riskområdet” för ett oskyddat öra (85 decibel).15 Vidare kan bl. a. allergiproblem uppstå vid arbete med lösningsämnen och andra kemikalier. Blydamm kan givetvis också orsaka besvär.

Arbetsgivare och arbetstagare inom branschen samarbetar för att komma tillrätta med arbetsmiljöproblemen. För ändamålet har man bildat Grafiska branschens kommitté för arbetarskydds- och företagshälsovårdsfrågor. Denna sysslar med fyra huvudproblem. nämligen buller. belysning ma- skinanvisningar och inre kemisk miljö. Syftet med arbetet på de grafiska maskinanvisningarna är att minska olycksfallsrisken. Genom en effektiv märkning av ämnen av olika slag vill arbetsmiljökommittén åstadkomma ett varningssystem genom vilket man i tid skall kunna uppmärksamma hälsorisker som är förbundna med kemiska produkter. Produktrikedomen på detta område har vuxit snabbt, vilket givetvis gjort det svårare för bran- schen att bemästra anknutna hälsoproblem.

Den fysiska miljön liksom organisationsformer etc. vid företagen påverkar den psykiska arbetsmiljön. Med anledning härav har kommittén. som in- Iedningsvis påpekats. funnit det angeläget att belysa de effekter den pågående teknikomvandlingen har i detta avseende. Man har därför låtit utföra en studie som speciellt belyser arbetstagarnas attityder till den förändring i arbetsmiljön som en övergång från en traditionell till en ny grafisk produktion innebär. Denna studie redovisas i bilaga 2 och kommenteras i samband med en redogörelse för teknikomvandlingens innebörd i kapitel 6.

1.8. Grafisk industri i internationell belysning

De egenskaper hos den grafiska industrin som framkommit i den tidigare framställningen är inte typiska för Sverige. De är tvärtom karaktäristiska för industriella ekonomier i stort. Teknik och företagsstruktur inom bran- schen är i stort sett desamma i de fiesta industriländerna. Företagen är med andra ord många och små. Man skall visserligen tolka uppgifter om antalet grafiska företag i olika länder med stor försiktighet. men man torde inte göra sig skyldig till någon större felskattning om man anger en övre gräns för det genomsnittliga antalet sysselsatta per arbetsplats till 30. I USA har inte mindre än 16 000 av totalt 19 000 företag inom sektorn "commercial printing” 20 anställda eller mindre. Endast 100 företag har mer än 150 anställda; de övriga 2 900 har följaktligen 20—150 anställda.” Utrikeshandeln har genomgående en förhållandevis ringa omfattning. Grafiska varor tillhör avgjort inte de stora världshandelsprodukterna. även om tendenser mot en starkt utökad handel börjar göra sig gällande. I tabell 1:14 redovisas för ett antal länder aktiviteten inom grafisk industri relaterad till den totala industriella verksamheten. Även här framträder lik- heter länderna emellan. Det kan konstateras att löneandelen av förädlings— .. Uppgifterna som avser värdet är högre inom grafisk industri än i hela industrin. Denna differens år 1972 är hämtade från torde delvis förklaras av att kapitalintensiteten sannoliktär lägre inom grafisk M-H; Bflmo— Status Of . . ._ . . . . . Printing in the industri an | industrin I dess helhet. Denna uppfattning styrks av det faktum U.S.A.—1973. IARIGAI. att investeringarna per anställd är lägre inom den förra än inom den senare. 1973.

Tabell 1:14 Grafisk industri i internationell belysning 1970

l 2 3 4 5 6 7 8 9 Canada 4.7 1.3 5.1 56.9 61.3 57.0 50.5 2.5 5.2 USA 5.4 1.8 5.7 79.4 82.8 50.0 46.5 3.0 4.5 Danmark 7.5 1.2 6.9 37.8 34.6 61.5 55.0 1.5 2.2 Nederländerna 5.7 1.2 6.2 26.0 28.3 57.3 52.9 1.9 4.0 Norge 7.2 1.8 8.6 30.7 36.9 49.1 50.2 1.4 2.7 Sverige 5.8 1.4 5.1 53.4 47.3 53.6 52.6 3.6 4.1

Källa: The Growth of World Industries l970:1. U.N.. New York 1972

A nm. .'

1 Förädlingsvärde i grafisk industri/förädlingsvärde i tillverkningsindustri. procent 2 Förädlingsvärde i grafisk industri/BNP. procent 3 Antalet anställda i grafisk industri/antalet anställda i egentlig industri. procent 4 Förädlingsvärde/antalet anställda i grafisk industri. 1 000 kronor 5 Förädlingsvärde/antalet anställda i tillverkningsindustri. 1 000 kronor 6 Löneandelen av förädlingsvärdet inom grafisk industri. procent 7 Löneandelen av förädlingsvärdet inom tillverkningsindustri. procent 8 Investeringar per anställd inom grafisk industri. 1 000 kronor 9 Investeringar per anställd inom tillverkningsindustri. 1 000 kronor Omräkning till kronor med 1963 års växelkurser.

' BNP-deflator är ett prisindex vilket beräknas som kvoten mellan BNP i löpande och BNP i fasta priser.

2. Trender och konjunkturer

2.1. Inledning

I föregående kapitel tecknades en statisk bild av den grafiska industrin av år 1970. Det allmänna perspektivet och belysningen av detaljer hade härvid valts med hänsyn till ett speciellt syfte. nämligen beskrivningen av dagens och prognoser för morgondagens förhållanden på arbetsmarknaden inom den grafiska industrin. Föreliggande kapitel avser att genom en beskrivning av de stora dragen i efterkrigstidens ekonomiska utveckling på det grafiska området ge läsaren ytterligare bakgrundsinformation till de mer analytiska avsnitt om efterfrågan på och produktionen av grafiska produkter som där- efter följer. Först lämnas en kort redogörelse för trenderna i produktion. priser. sysselsättning etc. Därefter följer en beskrivning av några av den nya teknikens yttringar och konsekvenser. Branschens egenskaper vad gäller konjunkturvariationer behandlas i det därpå följande avsnittet. varvid ut- vecklingen på arbetsmarknaden särskilt belyses. Kapitlet avslutas med en kort sammanfattning.

2.2. Branschens utveckling i stora drag

2.2.1. Produktionsvärde och produktionsvolym

Den grafiska produktionen har expanderat under efterkrigstiden. Sålunda uppgick såsom framgår av tabell 2:l bruttoproduktionens genomsnittliga årsvärde under perioden 1967—1971 till 4.5 miljarder kronor mot 1,1 miljarder under perioden 1950—1954. Differensen mellan dessa värden motsvarar en årlig ökningstakt i löpande priser på 8.7 procent. Ökningen var något snabbare under 1960-ta1et än under 1950-talet.

Större delen av ökningen i produktionsvärdet är att hänföra till prissteg- ringar. Här var ökningstakten drygt 5 procent per år. Det betyder att den grafiska produktionen ”volymmässigt” (i fasta priser) stigit med i genomsnitt 3 procent per år. Prisstegringarna för grafiska produkter har varit snabbare än för övriga produkter. Kvoten mellan prisindex för grafiska produkter och BNP-deflatorn har sålunda stigit i en årstakt på 1,3 procent.' Denna ökning har varit svagt accelererande.

Bruttoproduktionens värde kan indelas i två komponenter. sektorproduk- tens värde och värdet av inköpta råvaror och halvfabrikat (s. k. insatsvaror).

Tabell 2:1 Den grafiska industrins tillväxt under 1950- och l960-talen

Brutto- Sektor Insatsvaror produktion produkt

L F L F L F Trendvärde (mkr)l952 1116 2757 696 2140 420 616 " 1962 2425 3780 1517 2578 908 1202 '" 1969 4507 4634 2867 2950 1626 1668 Årlig ökningstakt 1952—62 (%) 8.1 3.2 8.1 1.9 8.0 6.9 " 1962—69 9.2 3.0 9.5 1.7 8.7 4.8 " 1952—69 8.7 3.1 8.7 1.8 8.3 6.0

Källa: Nationalräkenskaperna

Anm. L = löpande priser; F = fasta (1970) års priser. Med trendvärde för en storhet s_kall har avses ett femårsgenomsnitt för storheten i fråga. Trendvärdet relateras härvid till mittåret. Ex.: "Årsgenomsnittet för 1967—1971" är lika med "trendvärdet för 1969".

Det förra som motsvarar förädlingsvärdet anger den grafiska industrins bi- drag till värdet av de grafiska slutprodukterna. medan det senare är bidraget från andra branscher (huvudsakligen pappersindustrin). Enligt nationalrä- kenskaperna ökade trendvärdet för sektorprodukten volymmässigt med en- dast 1.8 procent per år under perioden 1952-1969? Insatsvarornas tillväxt under samma tid har skattats till 6.0 procent per år. Bruttoproduktionens tillväxt skulle enligt dessa beräkningar således med tre fjärdedelar hänföra sig till ”externa" insatser. De främsta orsakerna till insatsvarornas växande andel torde vara höjningen av papperskvaliten och ökningen av upplagorna —Ju större upplaga. desto mindre grafisk insats per tryckt sida. Det må emellertid understrykas att volym-priskalkyler för grafiska produkter är syn- nerligen vanskliga. Pris- och volymindexar är i detta sammanhang följakt- ligen mycket osäkra.

2.2.2. Den inhemska efterfrågan

Grafiska varor är i regel inte lagervaror; de blir inte föremål för en medveten och i förhållande till den totala konsumtionen stor uppbyggnad eller av- tappning av lagren. Följaktligen utgör tillförselvärden mycket goda approxi- mationer till motsvarande konsumtionsvärden. I den ekonomiska stati- stiken definieras nämligen ”konsumtion” under en period som ”tillförsel minus Iagerökning”. Vidare har utrikeshandeln med grafiska produkter totalt sett varit mycket liten i förhållande till den totala produktionen. Det betyder att de tidigare redovisade trenderna för produktionsvärde och produktions- volym mycket väl beskriver utvecklingen av den totala grafiska konsum- tionen. Dess utvecklingsförlopp behöver följaktligen ingen särskild beskriv- . .. . .. . * Begreppet trendvärde ning. Det torde daremot vara av intresse att något beröra konsumttons- definierasianmärk- trenderna för olika produktionsgrupper. ningtilltabc||211. I tabell 2:2 redovisas genomsnittliga ökningstakter för fem olika produkt- , . ., . ..

. . _ _ ,, Prisoknmgarna ar

grupper. Vilka tillsammans svarar for 98 procent av konsumtionsvardet. "ungefär lika" med Tillväxten i löpande priser är påfallande likartad för de olika grupperna. differenserna mellan

. .. . .. . . . . tillförselns ökning i medan volymtrendernaarstarkt varierande. Harav följeratt prisutvecklingen löpande priser och dess

är splittrad med avseende på dessa produktgrupper." ökning i fasta priser,

Figur 2:I Konsumtion av gra/iska varor. löpande priser Källa: Bearbetningar av industri- och utrikeshan— delsstatistiken 1959—1971.

Tabell 2:2 Tillförselns trendmässiga ökningstakt under l960-talet. (Procent per år)

Löpande Fasta priser priser Dagstidningar 9.8 4.0 Veckotidningar 9.4 2.8 Facktidningar 10.0 3.2 Böcker 10.7 4.8 Reklamtryck och blanketter 9.7 10.4 Total privat konsumtion 7.7 3.5

Den kraftigaste volymökningen gäller reklamtryck och blanketter. Till- växttakten har för denna produktgrupp varit mer än dubbelt så snabb som för någon av de övriga. Böcker och dagstidningar ökade sin andel av kon- sumtionsvolymen. medan motsvarande andel för vecko- och facktidningar sjönk. När det gäller löpande priser var tillväxten för samtliga grupper större än tillväxten för den totala privata konsumtionen. De grafiska produkternas andel av det enskilda hushållets budget har alltså ökat.

Följer man konsumtionsutvecklingen år för år framträder ett något ryckigt mönster och i några fall har man svårt att finna "entydiga” trender. (Se figurerna 2:1 och 2:2.) Sålunda skedde större delen av ökningen i konsum- tionen av facktidningar under treårsperioden 1963—1966. I löpande priser steg då konsumtionen av denna produktgrupp med 12.2 procent per år; volymmässigt var den årliga tillväxttakten 8.0 procent.

För reklamtryck och blanketter kan man urskilja en period med betydande

2 000 Dagstidningar-

Reklom och

1000 blanketter

Vecko+idninqor Böcker

500

Fackl'idninqur

200

.. _ + 100 Ovrtq

50

2 000

Doqlfidninqor

| 000 Reklam och

blanketter

VockoHdninqor Böcker

500

Facktidningar

200

100 DVPIg+

50

expansion och en med normal tillväxttakt. Under den första (1959—1965) steg förbrukningsvolymen med närmare 17 procent per år. Under den senare (1965—1971) var tillväxttakten 3.1 procent per år.

Gruppen övrigt (almanackor. vykort. kartor och foton) uppvisar en kraftig uppgång i konsumtionsvolymen 1963—1965. varefter denna varierat kring en konstant nivå. Konsumtionen av dags- och veckotidningar har däremot haft en ganska stadig tillväxt. Liksom fallet var för de andra produktgrup- perna föll den för både dags- och veckotidningar år 1971.

Dessa utvecklingslinjer (eller snarare denna brist på entydiga utvecklings- linjer) är i och för sig intressanta som historiska fenomen men de visar också att det ibland kan vara svårt att genom trendframskrivningar göra meningsfulla antaganden om framtiden.

2.2.3. Utrikeshandeln

Utrikeshandeln med grafiska produkter är i allmänhet mycket liten i för- hållande till produktion och konsumtion. Sverige är som tidigare påpekats inget undantag därvidlag. De genomsnittliga årsvärdena för export och im- port under 1970 och 1971 låg kring 125 resp. 190 milj. kr.. dvs. endast några procent av produktion resp. konsumtion.

Är utrikeshandelns omfattning blygsam så är dess tillväxt desto mera iögonfallande. ] löpande priser steg trendvärdena under perioden 1952—1969 för både export och import med 14.5 procent per år. Ökningstakten i fasta priser var 11.9 procent för exporten och 12.7 procent för importen.

Utrikeshandelns betydelse varierar i både absoluta och relativa tal mellan de olika produktgrupperna.

Figur 2:2 Konsumtion av gra/iska varor, 1970 års priser Källa: Bearbetningar av industri- och utrikeshan- delsstatistiken 1959—1971.

** Sc P. Gålmark. Tryck- saksmarknadens interna-

tionalisering. Grafiskt Forum 2/1969.

Tabell 2:3 Utrikeshandeln 1963-1971.

Varugrupp Export Import

1 2 3 4 5 6 Böcker 48.0 7 5.9 74.0 11 14.1 Blanketter o dyl 28.0 5 29.8 22 4 18.3 Reklamtryck — - — 23 8 20.7 Foton. bilder etc 45 30 17 2 11.0 51 10.2 Vykort 5.0 23 25 9 5.0 23 7.3 Ovrigt 18.5 1 — 15.0 0.5 —

Källa: Utrikeshandelsstatistiken. 1963—1971

Anm.

] Genomsnittligt årsvärde 1967—1971 1 milj. kronor 2 Andel av bruttoproduktionens värde. procent 3 Årlig tillväxttakt 1963—1971 (minsta kvadratskattningl 4 Genomsnittligt årsvärde 1967—1971 i milj. kronor 5 Andel av tillförselns värde. procent 6 Årlig tillväxttakt 1963—1971 (minsta kvadratskattning)

Som framgår av tabell 213 är böcker den största varugruppen vad beträffar såväl export- som importvärde. Blanketter o.d. är. för att vara en grafisk produktgrupp. också en stor handelsvara. Det är intressant att konstatera att vissa vad gäller produktion och konsumtion små varugrupper som foton etc. och vykort i en relativt sett mycket stor utsträckning säljs och köps på den internationella marknaden.

Ökningstakten i export- och importvärden är genomgående mycket hög. Den är dessutom i regel mycket högre än tillväxttakterna i produktion och tillförsel. Det betyder att utrikeshandelns andel av den totala omsättningen av grafiska produkter i Sverige har ökat. Nu skall man akta sig för att dra vittgående slutsatser av starkt stigande trender i små marknadsandelar. Kvar står trots den kraftiga tillväxten det faktum att export och import av grafiska produkter är av förhållandevis mycket liten omfattning.

Språkbarriärer och behovet av nära kontakt mellan beställare och tryckeri är faktorer som brukar omnämnas som typiska naturliga handelshinder när det gäller grafiska produkter.4 Kravet på snabba och exakta leveranser är en annan omständighet som försvårar. för att inte säga omöjliggör. tryck- ning av främst dags— och veckotidningar utomlands. Förutom dessa efter- frågebetingade handelshinder må nämnas en utbudsbetingad broms på ut- rikeshandelns hittillsvarande utbredning. nämligen den gratiska branschens avsaknad av påtagliga stordriftsfördelar.

De tendenser mot en ökad importandel i konsumtionen och ökad ex- portandel i produktionen som kunnat iakttagas skulle av naturliga skäl kunna ses som en uppluckring av ovannämnda hinder. Förutom av de allmänna liberaliseringssträvanden som präglat den internationella handeln under 1950- och 1960-talen har kundföretagens internationalisering utan tvivel ändrat förutsättningarna för export och import av grafiska varor som "för- brukas" av industrin. Förändringen i den grafiska produktionstekniken har sannolikt förändrat stordriftsfördelarna. varvid grafiska företag i ökad utsträckning medvetet marknadsfört sitt kunnande utanför sitt lands grän-

ser. Den nya tekniken har också ökat möjligheterna för företagen att förlägga viss del av produktionen utomlands. I kapitel 7 skall frågan om utrikes- handelns framtida utveckling beröras i korthet i samband med beskrivningen av konsumtions— och produktionsprognoserna.

2.2.4. Sysselsättning. produktivitet och löner

Uppgången i efterfrågan på och produktionen av grafiska produkter har kunnat ske utan att sysselsättningen — mätt i antalet arbetstimmar — för- ändrats i nämnvärd utsträckning. Under femtiotalet steg denna visserligen i en årstakt av ca en halv procent per år men under 1960-ta1et sjönk den igen. Resultatet härav blev att antalet sysselsättningstimmar under perioden 1967—1971 var detsamma som under perioden 1950—1954. Det faktum att variationerna i sysselsättningen varit små betyder att produktionsökningen i stort sett motsvaras av en ökning i produktiviteten. dvs. produktionen per arbetstimme. I tabell 2:4 finns denna storhet redovisad på fyra sätt; två produktionsmått. bruttoproduktion och sektorprodukt. vilka noterats i löpande och i fasta priser. har dividerats med ett sysselsättningsindex.

Produktionsvärdet per sysselsatt har under 1950- och 1960-talen stigit drygt 8,5 procent per år. varvid ökningstakten varit större under det senare decenniet än under det förra. I fasta priser var ökningen drygt 3 procent per år om produktiviteten beräknas med utgångspunkt i bruttoproduktionen och ca 2 procent per år om produktionsvolymen indikeras med ett index för sektorprodukten. Hur man än mäter produktivitetsökningen kan man konstatera att den för grafisk industri varit klart lägre än för industrin i dess helhet.

Löneutvecklingen uppvisar en hög samvariation med utvecklingen av produktionsvärdet per arbetstimme. Under 1950-ta1et steg den genomsnitt- liga timförtjänsten för vuxna manliga arbetare med 7.2 procent per år. På- följande decennium var den årliga löneökningstakten 9.5 procent. Motsva-

Tabell 2:4 Sysselsättning och produktivitet

1 2 3 4 5 1952 93.9 49.0 77.8 48.8 88.4 1962 100 100 100 100 100 1969 93.9 198.0 130.6 201 .4 1219 1952—62 0.6 7.4 2.5 7.4 1.2 1962—69 —0.7 10.3 3.9 10.5 2.9 1952—69 0 8.6 3.1 8.7 1.9

Källa: Bearbetning av industristatistiken och nationalräkenskaperna

Anm. 1 Sysselsättning (arbetstimmar); trendvärden 2 Bruttoproduktion/sysselsättning. löpande priser; trendvärden 3 Bruttoproduktion/sysselsättning. fasta priser; trendvärden 4 Sektorprodukt/sysselsättning. löpande priser: trendvärden 5 Sektorprodukt/sysselsättning. fasta priser; trendvärden ”Trendvärde" definieras i tabell 2:1 Talen på de tre nedersta raderna anger årlig procentuell tillväxttakt för resp. storheter.

Figur 2.3 Investeringar i byggnader och maskiner Källa: SCB. N 1973362.

rande värden för hela industrin var 8.2 resp. 8.4 procent. Det betyder att timförtjänsterna inom grafisk industri sjönk med 1 procent per år i för- hållande till timförtjänsterna inom hela industrin under 1950-talet. men att denna nedgång återhämtades under 1960-ta1et. Lönerelationen i fråga var år 1970 således i stort sett densamma som år 1950.

2.2.5. Investeringar och kapitaltil/växt

Produktivitetsökningar kan uppnås med eller utan tillskott av nytt kapital. Inom grafisk industri har kombinationen produktionstillväxt på 3 (eller 2; jfr tabell 2:1) procent per år och oförändrad sysselsättning krävt en årlig ökning av realkapitalet på 5 procent per år(1950—1970). Kapitalets tillväxttakt skulle sålunda vara klart högre inom grafisk industri än inom hela industrin. Även om skattningen av kapitalökningen är osäker. så har uppenbarligen kapitalintensiteten ökat inom den grafiska industrin.

Kapitaltillväxten har krävt en ökning i löpande utgifter för fasta brut- toinvesteringar. Indelar man perioden 1953—1972 i fyra delperioder på fem år. finner man emellertid att ökningstakten varit avtagande. Det genom- snittliga årsvärdet för perioden 1958—1962 var 73 procent högre än mot- svarande värde för närmast föregående femårsperiod. vilket motsvarar en årlig ökningstakt på 12 procent per år. Under de två följande femårsperioderna lyftes "trendvärdet" för investeringar i byggnader och maskiner med 25 resp. 10 procent.

När det gäller investeringar förlöper utvecklingen sällan ijämn takt. vilket i detta fall bekräftas av figur 213. Från en toppnivå år 1963. i hög grad skapad av tidningstryckeriernas nybyggande. sjönk nivån successivt med totalt 25 procent under tre år. varefter en uppgångsperiod började.som nådde en topp år 1970. Därefter föll investeringarna ånyo. Investeringsnivån var år 1971 och 1972 drygt 30 procent under 1970 års nivå.

Milj. kronor 1600

To+o I+ TofoH' Maskiner

200

100

50 Byggnader-

25

1962 63 Sk 65 66 67 68 69 70 71 77.

Löpande prisar — — — Fasta priser

2.2.6 Fusioner och . företagsstruktur

Den grafiska branschens företagsstruktur kännetecknas. som påpekades i inledningskapitlet. av många och små företag. Inom i stort sett alla pro- duktområden finns följaktligen. om man betraktar Sverige som geografisk marknad. många säljare. Nu är det emellertid i många fall ointressant att tala om "den svenska marknaden". Flera av de skäl som tidigare angetts utgöra hinder för internationell handel i grafiska produkter försvårar också interregional handel inom ett land. Då det varit relativt lätt att etablera sig som egen företagare i branschen och då det samtidigt varit tekniskt möjligt att i liten skala producera fullvärdiga produkter. har man inom den grafiska sektorn haft ekonomiska förutsättningar att tillmötesgå köparnas krav på närhet till producenten.

Det förhållandet att branschen består av en mängd mindre företag som från såväl marknadsmässig som teknisk synpunkt är likartade har självfallet bidragit till att skapa en stel branschstruktur. Visserligen är både nyetablering och företagsdöd vanliga. men i regel har detta inneburit att små företag har ersatts av andra småföretag. Fusionsaktiviteten har varit låg. Enligt en studie från Industriens Utredningsinstitut har fusionsintensiteten i regel varit mycket lägre än i övriga branscher.5 Under senare hälften av 1960-talet och under 1970-talets tre första år har dock fusionsaktiviteten märkbart ökat. Under 1973 förvärvades civilsektorns näst största företag av det största. Härmed åsyftas Esseltes köp av Almqvist & Wiksell. Denna fusion innebär givetvis en omedelbar förändring i så måtto att det största företagets mark- nadsandel drastiskt vuxit för flera produkter. Det nya företagets marknads- andelar på den svenska tryckerimarknaden har av företagsledningen uppgetts vara av storleksordningen 20 procent för böcker. 10 procent för tidskrifter och 5 procent för reklamtryck. Fusionen i fråga ändrar emellertid inte ome- delbart branschens grundstruktur. Däremot kan man se denna fusion och andra samgåenden som ett utslag av en pågående förändring. som kan kom- ma att ändra branschstrukturen i väsentlig omfattning. Introduktionen av en datorbaserad sättningsteknik och den snabba utvecklingen av teknologin på tryckningens område har uppenbarligen ändrat produktionsförhållandena. Den ökade snabbheten hos nya pressar har gjort att många tryckeriföretag finner sin gängse kundkrets vara för liten för att hålla ett tillfredsställande kapacitetsutnyttjande. Man söker vidga sin egen marknad. Härvid har bl. a. de lokala marknadernas "naturliga murar" sakta börjat raseras. Den tek- nologiska förändringen har sannolikt också varit en starkt bidragande orsak till de senaste årens fusioner och samarbetsavtal inom dagstidningssektorn.

2.3. Teknisk förändring och arbetskraftsefterfrågan 2.3.1 ”Nyteknik"

De ovan redovisade uppgifterna om den totala sysselsättningen och de totala bruttoinvesteringarna säger ingenting om den tekniska förändring. som är på väg att delvis förvandla den grafiska industrins arbetsplatser. Innebörden av den ”nya tekniken” i olika avseenden skall belysas närmare i kapitel 6. Denna gäller dels introduktionen av foto/datorsättning och undanträng-

5 Se B. Ryden. Fusioneri svensk industri. Stock- holm 1971. Fusionsinten— siteten definieras bl. a. som den procentuella andelen av resp. branschs sysselsättning som arbetat vid företag som fusione- rats under ett visst är.

* Undersökningen har utförts av civ. ing. Ivan Ivarsson. Tyresö. Den som är obevandrad i grafisk teknik och maskinutrustning hänvi- sas till bilaga 1.

ande av manuella — och remsstyrda — blysättmaskiner i textframställningen. dels övergången från högtryckspressar till lito- (offset- )pressari tryckningen. Härigenom ändras inte bara maskinparkens utseende utan också arbets- uppgifternas karaktär. Denna förnyelseprocess har delvis pågått i ett par decennier. men först under senare år har den skjutit fart och mera konkret påverkat branschens maskinstruktur och maskinernas bemanning. Processen skall i föreliggande avsnitt belysas med hjälp av data över maskinbestånd. nyinköp av maskiner och sysselsättningsförändringar inom olika yrkeska- tegorier. Då introduktionen av den nya tekniken inte blev statistiskt skönjbar förrän under de sista åren av 1960-ta1et så skall redovisningen huvudsakligen begränsas till perioden 1969—1972.

2.3.2. Maskinparken

Enligt beräkningar som kommittén låtit utföra har antalet skrivbord för textproduktion i det närmaste fördubblats under perioden 1969—1972.6 Se tabell 215.

Ökningen är i både absoluta och relativa tal störst hos civilföretagen. Det kan vidare konstateras att ökningen nästan helt avser icke räknande skrivbord. där radplaneringen sker i dator och följaktligen inte utföres av operatör. Samtidigt har antalet manuella blysättmaskiner minskat kraftigt. Utvecklingen inom textframställningen har sålunda kännetecknats av en övergång från manuell maskinblysättning till remsstyrd maskinsättning.

Eftersom också antalet remsstyrda blysättmaskiner. som huvudsakligen förekommer på dagstidningar. beräknas ha minskat kraftigt. så har uppen- barligen förskjutningen mot remsstyrda sättmaskiner avsett fotosättmaski- ner. Denna slutsats bekräftas av undersökningen. enligt vilken en kraftig uppgång av antalet fotosättmaskiner har ägt rum. Dessa har under 1969—1972 mer än trefaldigats på dagstidningar och ökat 2 1/2 gånger inom civilfö- retagen. Totalt beräknas de vid slutet av 1972 ha uppgått till ca 160 stycken.

Fortfarande dominerar emellertid blysättningen. Hos dagstidningarna. vil- ka varit föregångare när det gäller introduktionen av ny textframställnings-

Tabell 2:5 Antalet maskiner för textframställning

Dagstidningar Civilföretag Hela branschen 1969 1972 ökning 1969 1972 ökning 1969 1972 ökning Skrivbord för textframst. 344 520 176 86 278 192 430 798 368 (185) därav räknande 290 274 — 16 25 73 48 315 347 32 (10) icke räknande 54 246 192 61 205 144 115 451 336 (205) Fotosättmaskiner 21 90 69 28 73 45 49 163 114 (230)

Källal'Uppgifter från leverantörer och grafiska företag samt Dagstidningarnas tekniska utrustningtNATS).

Anm. Talen inom parentes avser den procentuella ökningen av maskinbestånden un- der perioden 1969—1972.

Tabell l:6 Tryckprossbeståndet 1967 och 1971

1967 1971 Föränd— ring Antal Antal Antal Högtryckspressar 4 196 3 841 *— 355 Litopressar 545 723 + 178 Summa 4 741 4 564 — 177

Källa: SOS. Industri 1967 och 1971.

teknik. fanns ännu 1972 närmare 600 blysättmaskiner i bruk mot ca 140 fotosättmaskiner. —I kapitel 5 studeras bl.a. produktiviteten inom de två slagen av textframställning. varvid man kan erhålla en indikation på vad differensen i antal maskiner betyder i produktionshänseende.

Pressparkens förändring framgår av tabell 2:6. Här avspeglas teknikförändringen i en kraftig uppgång för litopressarna och en stor minskning för högtryckspressarna. Trots nedgången i det totala antalet pressar var sannolikt produktionskapaciteten större 1971 än 1967.

På grund av stora kapacitetsvariationer mellan olika typer av pressar är antalet pressar ett dåligt mått på den totala tryckkapaciteten.

2.3.3. Arbetskraften

Tendenserna när det gäller maskinernas fördelning på tekniker motsvaras av sysselsättningsförändringar inom olika yrkeskategorier. Enligt SAFzs sta- tistik (Grafiska arbetsgivareförbundet och Tidningarnas arbetsgivareför- ening) minskade antalet manliga texttillverkare med 224 personer (5.3 pro- cent) från 1 juli 1968 till 1 juli 1972. Samtidigt ökade antalet kvinnliga texttillverkare med 409 personer (16.5 procent). En del av dessa var dock halvtidsanställda. Minskningen i antalet manliga texttillverkare gällde i do- minerande grad maskinsättare. men även inom andra typiska blybefattningar såsom "övriga färdiggörare" och ”korrekturavdragare” var minskningen stor. Däremot skedde en uppgång i antalet män inom fotosättningsfunktioner som inte är avhängiga av sättningstekniken. Ökningen av antalet kvinnor inom textframställning har huvudsakligen gällt perforatriser. Dagstidningar och civiltryckerier skiljer sig inte åt när det gäller dessa tendenser inom textframställningen.

Sysselsättningsförändringen i repro- och tryckningsfunktioner avspeglar tydligt övergången från högtryck till offset. Kemigraferna. som framställer klichéer. minskade antalsmässigt under nämnda fyraårsperiod från 527 till 394. dvs. med 25 procent. Samtidigt ökade antalet bildtillverkare för off- settryck med 47 procent. Bland tryckformstillverkarna skedde en minskning med 128 man inom högtryckssektorn. Högtryckarna minskade antalsmässigt med 11 procent medan litotryckarna ökade med 36 procent. I absoluta tal var sistnämnda förändringar —273 och +399.

Dessa förändringstal visar tydligt att branschen är under omstrukturering.

7 Kurvorna har beräknats på följande sätt. Ett femkvartals glidande genomsnitt. där första och sista observationen ingår med halvt värde. har tillämpats på de ursprung- liga indexserierna. En långsiktstrend har skat- tats. varefter det glidande genomsnittets procentu- ella avvikelse från trenden har beräknats. Eftersom kurvornas läge i förhållan- de till varandra i viss grad påverkas av valet av trend och glidande genomsnitt. är utsagor om tidsför- skjutningen mellan kurvorna tämligen ointressanta.

Figur 2:4 Industriproduk- rionens cykliska variationer Procentuell avvikelse från långsiktstrend; glidande genomsnitt Källa: Statistiska med- delanden. SCB.

För att kunna seriöst bedöma den framtida utvecklingen härvidlag måste man närmare analysera marknadstendenser. samband mellan produktion och sysselsättning inom olika verksamhetsgrenar samt den tekniska ut- vecklingens framtida gestaltning. Dessa problem skall behandlas i kapitlen 4—6.

2.4. Konjunkturer och arbetsmarknad

De föregående avsnitten i detta kapitel har behandlat strukturella eller lång- siktsbetonade tendenser inom grafisk industri. Det är också långsiktstren- derna som dominerat bilden av efterkrigstidens ekonomiska utveckling inte bara för grafisk industri utan för industrin i dess helhet. Konjunktursväng- ningarna i den svenska ekonomin har emellertid med tiden accentuerats och inom grafisk industri har utvecklingsförloppet under den senaste tio- årsperioden fått en påtagligt cyklisk prägel.

I figur 2:4 redovisas produktionens trendavvikelser för hela tillverknings- industrin och för grafisk industri.7 Där framträder dels den accentuering av det cykliska mönstret som tidigare påpekats. dels de två kurvornas sam- stämmighet under de senaste 8 åren. Under tidigare år var samvariationen i fråga obetydlig och snarare negativ än positiv.

Konjunkturvariationerna framträder klart i Konjunkturbarometern. Kur- vorna i figur 225 visar andelen företag inom den grafiska industrin som rapporterar brist på yrkesarbetare. Framför allt den senare kurvan visar på kraftiga svängningar i konjunkturläget efter 1965. 1 barometerns uppgifter om arbetskraftsbristen framträder också en negativ trend. vars tydlighet blir ännu större om man betraktar utvecklingen under en längre period än som redovisas i figur 2:5. Den toppnivå som kurvan når under ett kvartal högkonjunkturåret 1970 var ett normalläge under perioden 1960—1965.

I9514 55 56 57 58 59 50 51 57. 63 510 55 SE 67 65 69 70 71 72 73

Grafisk industri ------- Tillverkninqaindusfri

o/o lOG

90

70 60

50

30 20

IB

l984 65 66 67 68 69 70 7l 72 73

------ Ful|+ kopeci'fefsuh'tqffjonde

Bris+ på grkeSarbefor—e

Barometerns uppgifter om trender och konjunkturer verifieras av data över arbetslösheten. Antalet arbetslösa har inom grafiska branschen under hela efterkrigstiden varit förhållandevis lågt. Fram till 1967 varierade det enligt AMS:s statistik mellan 0,1 och 0,3 procent av totala antalet anställda. Detta år steg årsgenomsnittet till 0,6 procent för att under lågkonjunkturen fem år senare nå 1,4 procent. Arbetskraftsundersökningens (AKU:s) statistik visar samma tendenser; AKU tillämpar en vidare definition av begreppet arbetslöshet och erhåller följaktligen högre värden.3 Utvecklingen 1965—1972 redovisas i figur 2:6.

Arbetsmarknadsläget har, om man använder arbetslöshetsprocenten som indikator. genomgående varit sämre för bokbindarna än för typograferna och litograferna. Av de sistnämna kategorierna har typograferna i detta av- seende oftast varit sämst lottade. År 1959 var arbetslösheten enligt AMS 0.5 procent bland bokbindarna, 0,3 procent bland typograferna och 0.1 pro- cent bland litograferna. År 1968 var motsvarande värden 1,4. 0,8 och 0,5. År 1972 hade de stigit till 2,3, 1,4 resp. 09.

Av den föregående framställningen att döma gäller en av strukturför- ändringarna avmattningen i efterfrågeökningen. En annan faktor som nämnts är övergången från högtryck till offsettryck, vilket är den sannolikt viktigaste orsaken till att differensen mellan antalet arbetslösa typografer och antalet arbetslösa litografer har vuxit. Typografernas situation har som tidigare redovisats också påverkats av teknikförändringen i textframställ- ningen. Arbetslöshetens ökning bland bokbindarna synes vara en kombi- nerad effekt av förändringar i efterfrågans inriktning och ökad mekanisering.

Lågkonjunkturer och strukturomvandlingar avspeglar sig i företagsned- läggningar.” När ett företag känner grunden för sin verksamhet ge vika varslar i regel ledningen om risken för nedläggning av företaget. Av figur

Figur 2:5 K apacitetsut- nytt/ande och arbetskrafts- brist inom grafisk industri Källa: Konjunkturbaro- metern. Konjunkturin- stitutet.

'I AKU betraktas alla som inte har arbete och som under en viss tidsrymd aktivt sökt arbete som arbetslösa. Arbetslöshetsbegreppet i den refererade AMS-sta- tistiken inskränker sig till antalet vid de erkända arbetslöshetskassorna anmälda arbetslösa.

" Olika typer av struktur- omvandling diskuteras från generella utgångs— punkter i kapitel 3.

Figur 2.'6 Arbetslösheten [965—1972. a'rsgertomsnitt

Figur 2:7 Antalet personer berörda av varsel inom gra/isk industri Källa: AMS.

o/o 3,0

2,5

2,0

|,5

70

i

227 framgår att antalet personer som berörts av sådant varsel fiuktuerat mycket kraftigt. men även här framträder tecken som tyder på förändringar av mera långsiktigt slag. De höga staplarna för år 1965 gäller i det närmaste helt nedläggningen av Stockholms-Tidningen.

IBBE 67 68

MToivaH- Ddör—ov i nedlagda förefoq

ll se &

å Arbetrsiöshetspmceni enlig? AMS, grafisk industri m Arbetslöshefsprocen'f enliq+ AKU, grafisk indusi'ri 0,0

I965 56

[] Arbefalöshehprocen'f enlig? AKU, Yillverkninqsindush'i

Artful 900

800

700

500

400

300

200

100

2.5. Sammanfattning

I detta kapitel har lämnats en redogörelse för huvuddragen i den grafiska industrins utveckling från l950-talets början till de första åren av 1970-talet. Av denna har framgått att produktionsvärdet i löpande'priser räknat ökat i en takt av närmare 9 procent per år. Då prisstegringstakten varit drygt 5 procent per år, stannade volymmässigt den årliga tillväxttakten i pro- duktionen på drygt 3 procent.

Produktionsökningen har åstadkommits genom en höjning av produk- tiviteten. [ timmar räknat var genomsnittssysselsättningen således i det när- maste Iika stor under 1967—1971 som under 1950—1954. Det betyder inte att sysselsättningen legat på en konstant nivå under hela perioden 1950—1971 . Intressant att notera är härvid att den växte under det första decenniet för att därefter falla tillbaka till begynnelsenivån.

Ändringen i sysselsättningen har skett parallellt med en uppbromsning av tillväxten av efterfrågan på grafiska produkter. Förändringar i teknologin har speciellt under de senaste åren lett till en förskjutning vad gäller sys- selsättningens inriktning på funktioner. Den registrerade effekten på ar- betsmarknaden av förändringarna i efterfrågan, teknik m.m. är en ökad arbetslöshet, som speciellt drabbat bokbindare och typografer. Totalt var arbetslöshetsprocenten ännu år 1973 lägre än för hela industrin.

3. Strukturomvandlingens orsaker och verkningar

3.1. Allmän karaktäristik

Begrepp som ekonomisk struktur och strukturomvandling är långtifrån väl- definierade och entydiga iden ekonomiska litteraturen. Deras gemensamma nämnare kanske bäst beskrivs genom en uteslutningsprincip: analysen avser inte sådana kortsiktiga fenomen som sammanhänger direkt och indirekt med variationer i den sammanlagda slutliga efterfrågan (konsumtion + in— vesteringar + exportöverskott). Med detta utesluts endast de konjunktur- mässigt bestämda förändringarna. Kvar står därför ett stort antal problem som åsätts prefixet "struktur—”.

Man talar i dessa sammanhang om efterfrågans struktur och hänsyftar då på dess fördelning mellan t. ex. olika varugrupper. konsumentgrupper eller regioner. Produktionsstrukturen anges ofta beskriva fördelningen på t. ex. olika varugrupper. företagstyper eller regioner. Också kombinationer av dylika fördelningar inkluderas i strukturbegreppet. På samma sätt kan produktionsfaktorerna arbetskraft och kapital anges i fierdimensionella strukturfördelningar. S. k. strukturarbetslöshet brukar således definieras som en situation där efterfrågeöverskott föreligger på en del av arbetsmarknaden medan andra delar uppvisar utbudsöverskott.

Det framgår nu klart att problemställningen i föreliggande studie måste avgränsas snävare än som anges i själva strukturbegreppet. Ordet struk- tur anger i det följande i första hand produktionens och produktionsfak- torernas fördelning på olika typer av varor och tjänster. [ andra hand används strukturbegreppet för att ange hur produktionen av en given varugrupp fördelas på olika teknologier. Även insatsen av produktionsfaktorer ges sam- ma strukturinnebörd. Kommittén arbetar på detta sätt med ett flerdimen— sionellt strukturbegrepp. Föreliggande kapitel skall belysa vilka förändringar som inträder i produktionens och produktionsfaktorernas fördelning på varor och teknologier.

Strukturomvandling betyder att ovan angivna fördelningar ändras. Pro- duktionen av en varukategori växer relativt till en annan. för att ange ett exempel. Denna typ av strukturomvandling är så integrerad i utvecklings- processen att den senare skulle avstanna. eller i varje fall starkt hämmas. om man försökte motverka förändringarna i den ekonomiska strukturen. Det är därför uppenbart att strukturomvandlingen bidrar positivt till ut- veckling och därmed till höjd levnadsstandard. Samtidigt måste man hålla i minnet att förändringar i den ekonomiska strukturen inte alltid kan ske

utan att enskilda individer eller större grupper i samhället lider vissa förluster. På strukturomvandlingens balansräkning finns således både positiva och negativa poster. Även för varukategorier som befinner sig på utvecklingens positiva sida kan problem av olika slag uppstå. Man kan här som exempel nämnda flaskhalsar. som uppstårjust p. g. a. snabba förändringar. i den eko- nomiska debatten är det emellertid de stagnerande varuområdenas omställ- ningsproblem som främst uppmärksammats. Framställningen i det följande syftar till att klarlägga hur denna ekonomiska omvandling styrs av mark- nadskrafterna och vilka verkningar detta har för olika grupper.

Det mest kända och analytiskt mest penetrerade strukturomvandlings- fenomenet berörjord- och skogsbrukets relativa stagnation i samband med att ekonomisk tillväxt uppträder i ett land eller en region. Under inled- ningsskedet av tillväxten är det normalt industrisektorn som gör den största relativa vinsten. I ett senare skede uppträder tjänstesektorn (inkl. de offentligt producerade tjänsterna) som den mest expansiva delen av näringslivet. De strukturella förändringarna belyses i dessa fall av den relativa utvecklingen för såväl sysselsättning som inkomstbildning i sektorerna.

Denna typ av strukturomvandling har två framträdande drag. värda att poängtera i detta sammanhang. I första hand gäller att tendensen i förloppet till sin riktning är entydig över mycket långa perioder. Jordbrukets relativa tillbakagång har således pågått oavbrutet alltsedan industrialiseringen bör- jade. Den absoluta nedgången ijordbrukets arbetskraft påbörjades i Sverige sannolikt kring sekelskiftet.

i andra hand bör framhållas att det är efterfrågans bestämningsgrunder som givit förloppet dessa framträdande egenskaper. Verkningarna av pro- duktivitetsutvecklingen och förändringarna i import- respektive exportför- hållandena har haft sekundär betydelse. Konsumenterna är således relativt okänsliga för såväl inkomst- som prisutveckling på dessa varuområden. Höj- da realinkomster ger av denna anledning. även när de uppträder i kom- bination med betydande relativa prissänkningar på livsmedel. endast be- gränsade ökningar av efterfrågan. Konsumenterna tar huvudsakligen ut sin levnadsstandardhöjning genom ökad förbrukning av industrins produkter och ökat utnyttjande av tjänster'. Mot denna bakgrund måste man bedöma det vara mycket svårt att för längre perioder vända på tendenserna genom ekonomisk-politiska åtgärder. Härtill kommer att själva syftet med en sådan politik kan ifrågasättas. Den går nämligen på avgörande punkter mot kon- sumenternas uttalade önskemål. Strukturomvandlingen är mer eller mindre en nödvändig företeelse för att höjd levnadsstandard skall kunna realiseras. Politikens funktioner måste då begränsas till att styra takten i omvandlingen utan att påverka dess riktning.

I ett utvecklat land som Sverige tenderar även industrisektorn i sin helhet att stagnera. Detta skede. som populärt benämns det "postindustriella". karaktäriseras således av att endast tjänstesektorn expanderar sin andel av sysselsättning och produktion. Under senare delen av l950-talet och hela l960-talet uppträdde i Sverige och i åtskilliga andra industriländer struk- turförändringar inom industrisektorn. som ytligt sett påminner om den ovan beskrivna omvandlingen. Sedan 1950-talets mitt har sysselsättningen inom textilsektorn undergått en drastisk minskning. l varvsproduktionen uppstod en sysselsättningskris — om än betydligt mildare till sin omfattning —i början

' I denna bild ingår också att livsmedlen blir alltmer förädlade. Därmed minskar jordbrukssek- torns relativa betydelse för vår totala livsmedelskon- sumtion.

av l960-talet osv. I samtliga fall betecknades utvecklingens som struktur- omvandling. Detta får emellertid inte föranleda en sammanblandning med jordbrukets relativa och absoluta tillbakagång. De industriella strukturför- ändringarna har både andra orsaker och andra verkningar.

Strukturförändringarna inom industrisektorn är normalt inte lika varaktiga som inom jordbruket. ] de ovan nämnda fallen. dvs. textil- och varvsin- dustrierna. uppträdde de således direkt efter det att sektorn ifråga upplevt en påtaglig expansionsfas. Sett över längre perioder av allmän ekonomisk tillväxt har således trendens riktning inte varit entydig på samma sätt som förjordbruket. Enbart detta förhållande indikerar att strukturomvandlingens orsaker i dessa fall inte är dominerade av konsumenternas varuefterfrågan. Pris- och inkomstberoendet visar normalt en så pass hög stabilitet i tiden att jämn ekonomisk tillväxt också producerar stabilitet i efterfrågeutveck- Iingen på enskilda varuområden. För flertalet industriprodukter gäller därför att en expansion av marknaden — genom inhemsk produktion eller import — är nödvändig för att konsumenternas önskemål skall tillgodoses. Som visats ovan var läget helt annorlunda för jordbruksproduktionen. Den eko- nomiska politiken har av dessa skäl större möjligheter att påverka struk- turförändringarna inom industrisektorn.

3.2. Tre typfall av industriell strukturomvandling

En allmän välfärdsmässig bedömning av de industriella strukturförändring- arna kan därför inte utgå från att konsumenternas intressen bäst tillgodoses genom att sektorns andel av varuproduktionen successivt minskas. Situa- tionen är här mer komplicerad. Eventuellt kan man finna fall där kon- sumenter och producenter. anställda och andra intressenter inom sektorn gemensamt ser positivt på att inhemsk produktion av de aktuella varorna bibehålls i större omfattning än som skulle bli fallet om strukturföränd- ringarna tilläts utvecklas på egen hand. Den samhällsekonomiska bedöm- ningen av strukturomvandlingen bör i enlighet härmed baseras på en allsidig analys av de totala verkningarna dels för konsumenterna, dels för utnytt- jandet av de produktiva resurser som är engagerade i sektorn.

De industriella Strukturförändringarna har vissa framträdande drag. Nor- malt är det således en ogynnsam pris- och kostnadsutveckling som under relativt kort tid driver fram förluster vid vissa anläggningar. Driften upphör när det är klart att ingen stadigvarande räntabilitetsförbättring kan uppnås i framtiden. Iden mån anläggningskapitalet inte är tekniskt förslitet uppstår en privatekonomisk kapitalförlust. i varierande grad kan det då också vara fråga om en samhällsekonomisk förlust. Samtidigt friställs arbetskraft. vilket på liknande sätt ger privat- och samhällsekonomiska förluster av struk- turförändringen. Konsumenternas varuefterfrågan tillfredsställs genom im- port eller hemmaproduktion vid nya anläggningar av samma vara eller genom konsumtion av ett konkurrerande substitut.

När det gäller att beskriva orsakerna till den oförmånliga pris—kostnads- utvecklingen finns det anledning att särskilja tre olika typfall. Det första kan därvid karaktäriseras som importkonkm'rensfrån låglöneländer. På grund av begynnande industriell utveckling i länder med avsevärt lägre löner än

Sverige uppträder i världshandeln varor som aktivt kan priskonkurrera med svensk produktion. Självklart blir priskonkurrensen hårdast för sådana varor som dels är arbetsintensiva, dels kräver endast begränsad teknisk-industriell kompetens av arbetskraft och företagsledning. Produktion av enklare kon- fektionsvaror blev av denna anledning ett av de första exemplen på sådan importkonkurrens. Konsumenterna uppfattade de importerade varorna som kvalitativt godtagbara. Det lägre priset fick därför avgörande betydelse och efterfrågan svängde till importerade konfektionsvaror.

Den svenska konfektionsindustrins möjligheter till aktiv priskonkurrens begränsades av tre faktorer som alla verkade via kostnadssidan. Råvaru- priserna var i stort sett givna. Detta gällde även lönerna eftersom i en in- dustrialiserad ekonomi av vår typ löneutvecklingen i huvudsak bestäms av faktorer utanför sektorn, bl. a. den allmänna ekonomiska tillväxten. Nå- gon ny och överlägsen produktionsteknik fanns i detta fall inte tillgänglig. Produktionskostnaderna kunde därför påverkas endast genom ytterligare mekanisering och rationalisering. Genom driftsrationaliseringar kunde pro- duktionen ökas samtidigt som arbetskraftsanvändningen minskade. För en tid hölls på detta sätt kostnadsutvecklingen under kontroll. När hela ra- tionaliseringsutrymmet utnyttjats blev emellertid lönsamhetsfrågorna kri- tiska. Förlusterna drev fram nedläggning av produktionsanläggningarna.

Vid bibehållen frihandel måste man i ett fall som detta acceptera struk- turomvandlingen. Den ekonomiska politiken kan då inriktas endast på att mildra verkningarna genom att underlätta för arbetskraften att finna ny anställning. Det renodlade konsumentintresset tillgodoses på detta sätt genom att lågprisvarorna ges fritt tillträde till marknaderna. På produk- tionsfaktorsidan kan emellertid privatekonomiska förluster uppstå genom omställningen. Till en del representerar dessa även samhällsekonomiska förluster. Nästa huvudavsnitt skall försöka klarlägga dessa frågor.

Under efterkrigstiden har den svenska handelspolitiken för industrivaror varit klart frihandelsinriktad. Denna huvudlinje har fullföljts med endast begränsade undantag avseende bl.a. import av vissa produkter från låg- löneländer. Den restriktiva importpolitiken har emellertid varit tämligen betydelselös för strukturomvandlingen i stort, även i ett sådant fall som textilindustrin. Strukturpolitiken har i stället syftat till att lindra verkning- arna av privatekonomiska förluster samt att begränsa (helst eliminera) sam- hällsekonomiska förluster i samband med omställningen.

Det andra typfallet av strukturomvandling har sina orsaker i spontana kosinadshäiningar på grund av lönehöjningar eller prisökningar på insatsvaror. Den solidariska lönepolitiken kan få verkningar av detta slag eftersom den syftar till att förändra de relativa lönerna”. De sektorer som erfar de största lönehöjningarna kan då självklart drabbas av lönsamhetsproblem.

Producerar den aktuella sektorn varor som i betydande utsträckning om- sätts i internationell handel länkas strukturomvandlingen i stort sett efter de banor som beskrivits ovan i fallet med importkonkurrens från låglö- neländer. Det finns därför ingen anledning att närmare studera detta fall. Här föreligger emellertid andra möjligheter. Sektorn kan nämligen vara en relativt skyddad hemmamarknadsindustri. ] så fall kan strukturomvand- lingen få ett annat förlopp.

De höjda produktionskostnaderna kan då. åtminstone hypotetiskt. kom—

* Det bör kanske påpekas att diskussionen i det följande inte tar upp lönsamhetsförändringar som följer av höjningar i den generella lönenivån. ! sådana fall gäller verk- ningarna. om än i något varierande grad. produk- tion och sysselsättning i hela ekonomin. Problem av detta slag faller utanför uppdraget för denna utredning. Det bör också framhållas att den följande diskussio- nen självklart inte avser att täcka alla aspekter på den solidariska lönepoliti- ken. Det centrala temat är således här att i vissa fall ändras lönerelationerna på ett sådant sätt att struk- turförändringar uppstår.

3 Detta förutsätter dock att den nya tekniken inte får motsvarande spridning i andra länder.

penseras genom höjda priser. Är efterfrågan okänslig för relativa prishöj- ningar kan lönsamheten bibehållas med endast begränsade produktions— inskränkningar. Effekterna av strukturomvandlingen kommeri ett fall som detta i huvudsak att falla på efterfrågan på andra varor. Resultatet blir helt annorlunda om det finns närliggande substitut till de aktuella varorna. Efter- frågan är då mer priskänslig och eventuella tendenser till prishöjning be- gränsar avsättningsmöjligheterna. Som en följd av detta blir konkurrensen mellan företagen hårdare och prishöjningarna kan realiseras endast i mindre omfattning. Lönsamhetsförsämringen kan i vissa fall bli så betydande att anläggningar måste läggas ned. Vi får då en strukturomvandling med i stort sett samma samhälls- och privatekonomiska verkningar som i fallet med importkonkurrens från låglöneländer.

Det är relativt svårt att finna påtagliga och allmänt diskuterade exempel på strukturkriser som föranletts av de diskuterade ”låglönesatsningarna”. Sannolikt beror detta på att arbetstagarorganisationerna i medvetande om effekterna på sysselsättningen i kritiska fall begränsat löneanspråken. Vissa fall av obalanser på delmarknader av den totala arbetsmarknaden torde kun- na anföras som exempel på effekten av den solidariska lönepolitiken.

] det tredje fallet är strukturomvandlingens orsaker att söka i det faktum att ny teknik används vid produktion av de aktuella varorna. Genom att den nya tekniken är överlägsen sänks produktionskostnaderna i motsvarande grad. Nya anläggningar har då ett konkurrensmässigt övertag över äldre. existerande anläggningar. [ vad mån detta utnyttjas för en aktiv priskon— kurrens bestäms av olika faktorer. Är t.ex. världsmarknaden öppen för avsättning, kan en expansion av sektorn komma till stånd utan att prisnivån behöver påverkas i nämnvärd grad? 1 så fall uppkommer självklart ingen strukturkris.

Är däremot avsättningsmöjligheterna begränsade kan konkurrensläget skärpas. Tenderar då prisnivån att falla kan lönsamhetsfrågorna bli akuta vid äldre anläggningar. Återigen kommer efterfrågans priskänslighet in som en betydelsefull faktor. Kan en betydande avsättningsökning uppnås genom begränsade prissänkningar. så blir också strukturomvandlingen mindre kännbar. Genom att etablera nya anläggningar kan existerande företag kom- pensera sig för kapitalförlusterna vid nedlagda. förlustbringande anläggning- ar och samtidigt eventuellt också ge den friställda arbetskraften ny sys- selsättning. Strukturomvandlingen får på detta sätt från företagets synpunkt i det närmaste en intern lösning.

Lika klart är emellertid att om efterfrågan är prisokänslig så kan marknaden inte absorbera utbudsökningarna från de nya anläggningarna med mindre än att prissänkningarna blir betydande. Äldre anläggningar blir då olön- samma i så stor omfattning att mer arbetskraft friställs än som kan överföras till de nya anläggningarna. Eventuellt kan arbetstagarna bli den enda grupp som drabbas av förluster genom strukturomvandlingen. Företagen kom- penserar i så fall sina kapitalförluster genom övervinster under introduk- tionsskedet för den nya tekniken och konsumenterna kan köpa varorna till lägre priser.

Verklighetens strukturomvandling innehåller normalt element frå'i alla de tre typfall som diskuterats ovan. Detta hindrar emellertid inte att ett element kan vara den starkast drivande kraften som på detta sätt kommer

att dominera omvandlingsprocessen. De flesta bedömare torde således vara överens om att textilkrisens orsaker var att söka i importkonkurrens från låglöneländer.

Vilka element kan då väntas dominera en eventuell strukturomvandling av den grafiska industrin? Grafisk produktion har tidigare varit och är fort- farande i betydande utsträckning hemmamarknadsorienterad. Skälen till det- ta är främst betydelsen av språket och närheten till marknaden. Den ställer vidare stora krav på teknisk och industriell kompetens hos arbetskraft och företagsledning. Det förefaller av dessa skäl vara mindre sannolikt att ren- odlade låglöneländer genom importkonkurrens kan göra stora inbrytningar på den svenska marknaden enligt den modell som gällde för konfektions- varorna.

Konkurrensförhållandet gentemot industriländerna i Europa kommer dock sannolikt att skärpas. Detta sammanhänger dels med den allmänna tendens till ”internationalisering" som gäller för alla varuområden. dels med den tekniska utvecklingen inom grafisk produktion. Pris- och kostnads- utvecklingen kan av dessa skäl förväntas bli relativt likartad för grafiska produkter i dessa länder. Med detta följer att efterfrågan i Sverige på svensk- producerade produkter blir mer priskänslig. lmportkonkurrensen är således potentiell. Den realiseras först om pris- och kostnadsutvecklingen i Sverige tenderar att gå snabbare än i övriga industriländer.

Lönerna inom grafisk produktion är högre än genomsnittet för industrin. Den solidariska lönepolitiken i dess hittillsvarande utformning kan därför knappast komma att höja det relativa löneläget för sektorn. Den verkar istället snarast förmånligt på branschens relativa kostnadsläge. Någon nämn- värd betydelse för strukturomvandlingen torde detta dock inte ha.

Däremot är det tredje typfallet av strukturomvandling av stor betydelse för den framtida utvecklingen. Enligt alla bedömare står branschen inför en period av introduktion av ny teknik som kan effektivisera stora delar av den grafiska produktionsprocessen.

Förutsättningarna för strukturomvandlingen skall enligt detta synsätt in- nehålla tre centrala element. Omvandlingen initieras av introduktionen av ny teknik. l utgångsläget är produktionsstrukturen sannolikt sådan att äldre, relativt ineffektiva metoder konserverats inom branschen. Men modern och effektiv teknik är heller inte genomgående rationellt utnyttjad. Det finns därför en rationaliseringspotential i utgångsläget. Allt detta sammanhänger med att branschen tidigare varit relativt skyddad från importkonkurrens. Detta senare förhållande kommer inte att gälla i framtiden. Som ett tredje element måste analysen beakta en potentiell importkonkurrens. lekonomis- ka termer anges detta av att efterfrågan på svenskproducerade varor blir mer priskänslig.

Som visats ovan kan en strukturomvandling som äger rum under dessa förutsättningar i varierande grad gynna eller missgynna konsumenter, företag och anställda. Det finns därför anledning att närmare försöka precisera sam- hällets utvärdering av de olika omvandlingstendenserna. Därvid är det rim- ligt att utgå från de krav som samhället ställer på ett optimalt introduk- tionsförlopp av ny teknik.

' Framställningen i resten av detta kapitel kan överhoppas utan att sammanhanget går förlorat.

F igur J:!

3.3. Samhällsekonomiskt optimala introduktionsförlopp för ny teknik

En analys av dynamiska förlopp i egentlig mening ställer ofta mycket stora tekniska krav. Den följande beskrivningen gäller endast före respektive efter förändringen. Förloppets tidsaspekter diskuteras aldrig. Inte heller tar ana- lysen hänsyn till att andra förändringar i form av t. ex. Iöne- och allmänna inkomstförändringar kan ske samtidigt. Syftet är att visa vilka egenskaper som karaktäriserar ett samhällsekonomiskt optimalt förlopp i vad avser pro- duktion, priser och produktionsfaktorsanvändning.

Produktionen skall därvid självklart anpassas så att jämvikt upprätthålls mellan utbud och efterfrågan. Samtidigt skall priset vara anpassat till den genomsnittliga. totala styckkostnaden vid anläggningar av högsta möjliga effektivitet. Under omställningen kommer då anläggningar med lägre effektivitetatt slås ut. En sådan utslagning sker utan samhällsekonomiska för- Iusterom den drabbarendast sådana anläggningarsom inte uppnårtäckning av de rörliga styckkostnaderna vid det nya jämviktspriset trots att de drivs enligt fullt rationella principer. På arbetskraftssidan är motsvarande samhällseko- nomiska krav att samtliga friställda skall finna alternativ sysselsättning.

Dessa slutsatser är inte intuitivt uppenbara. ] det följande redovisas därför en mer strikt, modellteknisk analys av strukturomvandlingen'. Diskussio- nen genomförs i två etapper. I den första av dessa förutsätts att alla exi- sterande anläggningar drivs enligt de mest rationella principerna. Ratio- naliseringsproblematiken studeras sedan separat i den andra etappen.

Antag att man i en given tidpunkt kan rangordna alla existerande an- läggningar som producerar en bestämd vara efter deras lägsta rörliga styck- kostnad. Man känner vidare anläggningarnas produktionskapacitet. Det är då möjligt att fastställa ett kostnadssamband av det slag som redovisas i figur 3:l.

Kronor

Producerad Q." R. 02 50, To+ol kvon+ife+ kvar-HM vid av varan nyo on|öqqninqur

Kostnaden Cl anger därvid att det är möjligt för branschen i sin helhet att framställa kvantiteten QI genom att utnyttja endast anläggningar vilkas rörliga styckkostnad är högst Cl kronor. Bestäms kvantiteten till Qz, som är större än 01. stiger motsvarande styckkostnad till Ca. Vid växande pro- duktion måste nämligen även mindre effektiva anläggningar vara i drift. På marginalen sker alla produktionsökningar genom att den minst effektiva i drift varande anläggningen ökar sitt kapacitetsutnyttjande. Kostnadssam- bandet beskriver därför kostnadsökningen vid ett tillskott i produktionen om en enhet, dvs. branschens marginalkostnader.

Marknadens efterfrågan antas vara bestämd av priset på varan. Efter- frågekurvan D beskriver detta samband. Priset P ger jämvikt mellan pro- duktion och efterfrågan. Branschens initiala produktionskapacitet (Ö) ut- nyttjas därvid fullt.

Nya anläggningar kan emellertid utnyttja en effektivare teknik. Den totala styckkostnaden, inkluderande räntor och avskrivningar av anläggningska- pitalet, uppgår där till endast TC* kronor. Eftersom priset P är högre än TC*, inkluderar täckningsbidraget vid de nya anläggningarna en positiv vinst. Den nya tekniken kommer därför att successivt introduceras intill dess att marknaden upprättat jämvikt vid pris-kvantitetskombinationen P*— Q*.

Konsumenterna köper nu en större kvantitet Q* till ett lägre pris P*. Ett ännu lägre pris kan inte etableras med mindre än att förluster uppstår vid nya anläggningar. Skulle utbudsexpansionen stanna innan kvantiteten Q* uppnåtts,blirjämviktspriset högre än P*. Från konsumenternas synpunkt är uppenbarligen förändringen Q.. Q* den bästa som kan genomföras utan att det samtidigt uppstår kapitalförluster vid nya anläggningar.

Utbudsexpansionen vid nya anläggningar har delvis skett på bekostnad av de gamla. En produktionskapacitet motsvarande Ö—QE har på grund av för höga rörliga kostnader konkurrerats ut ur marknaden. Vilka förluster representerar detta i privat- och samhällsekonomisk bemärkelse?

På kapitalsidan representerar varje nedläggning av en icke avskriven an- läggning en kalkylmässig privatekonomisk förlust. Samhällsekonomiskt är situationen emellertid en annan. De existerande anläggningarna måste då ses som ”rena naturtillgångar"? Ger en anläggning inget överskott över rörliga kostnader är dess avkastningsvärde följaktligen mindre än eller lika med noll. Av figuren ovan framgår att detta är fallet för samtliga nedlagda anläggningar. Kostnaden är nämligen där genomgående större än eller lika med P*. Strukturomvandlingen har således inte givit upphov till några sam- hällsekonomiska kapitalförluster.

Genom nedläggningarna friställs arbetskraft. Kan denna omedelbart finna alternativ, likvärdig sysselsättning har inte heller här några förluster uppstått. Det är således omställningstiden som skapar både de samhällsekonomiska och de privatekonomiska förlusterna. Självklart blir därvid förlusterna minst om den friställda arbetskraften kan beredas sysselsättning inom branschen, i nyetablerade företag inom samma arbetskraftsregion eller t.o.m. inom det gamla företaget. Problemen uppstår således om efterfrågan på arbetskraft vid de nya anläggningarna väsentligt understiger antalet friställda.

En sådan situation inträder som följd av ett samSpel mellan tre olika faktorer. För det första skall efterfrågan vara prisokänslig. Prisfallet ger då

5 Detta sammanhänger med att maskinkapital normalt inte kan använ- das för produktion av andra varor.

* Den engelska beteck- ningen är "economic slack".

ingen större ökning av avsättningsutrymmet för produkten. För det andra bestämmer branschens marginalkostnadskurva hur stor del av existerande produktionskapacitet som — vid givet prisfall — måste läggas ned. Är kurvan nära horisontell i det aktuella intervallet, dvs. är en stor del av produk- tionskapaciteten nära förlustgränsen. blir också nedläggningarna av bety- dande omfattning. För det tredje kan naturligtvis den nya tekniken vara väsentligt mindre arbetsintensiv. En given utbudsexpansion kräver då mind- re arbetskraft vid de nya anläggningarna.

Resultaten av analysen kan nu sammanfattas. Ett optimalt introduktions- förlopp kräver i första hand att ny teknik tillåts helt slå igenom och därmed påverka prisbildningen. Endast på detta sätt kan konsumenternas intressen tillgodoses. Dessa vinster kan emellertid motverkas av att förluster uppstår på produktionsfaktorsidan. Framför allt är det arbetskraftens omställnings- problem som måste beaktas. Vid en bedömning av dessa kostnadsposter måste man kartlägga efterfrågeutvecklingen, branschens kostnadsstruktur och arbetskraftsåtgången vid den nya tekniken.

[ den föregående diskussionen har genomgående förutsatts att samtliga existerande anläggningar drivs enligt de mest rationella principerna. Drifts- kostnaderna är därmed så små som möjligt och kan inte sänkas ytterligare. Detta är uppenbarligen en orealistisk förutsättning. I verkligheten gäller för praktiskt taget alla anläggningar att kostnaderna kan påverkas genom olika typer av driftsrationaliseringar.

I den ekonomiska litteraturen brukar detta fenomen betecknas som en situation där det föreligger brister i den ekonomiska effektiviteten”. Mark- naderna för produkter och/eller produktionsmedel fungerar då inte enligt principerna för den s.k. perfekta marknaden. Företagen behöver för den skull inte befinna sig i en monopol- eller monopsonsituation. Genom att marknaden t. ex. är regionalt begränsad blir konkurrensen ”lättare" än den eljest skulle ha blivit. Ofta anges graden av importkonkurrens vara en be- tydelsefull faktor för den ekonomiska effektiviteten i denna bemärkelse.

Som framhållits ovan har konkurrensen från import på det grafiska om- rådet tidigare begränsats av språkgränserna. På vissa speciella varuområden spelar dessutom geografisk närhet till kunderna en betydande roll. Mark- naderna kan i sådana fall få en mycket "lokal” karaktär. Det finns därför anledning förmoda att de grafiska varumarknaderna inte uppvisar samma grad av konkurrens som förutsätts i den perfekta marknaden.

Under l960-talet har vidare. framför allt inom sättnings- och trycknings- processerna. ny teknik introducerats. Man kan då förmoda att full drifts- rationalitet inte uppnås omedelbart vid användning av den nya tekniken. Företagens organisation måste ofta ändras och arbetskraften omskolas. Den- na omställnings- och inlärningsprocess är tidskrävande, inte minst på grund av att institutionella faktorer uppträder som motstånd. Konkurrenssitua- tionen kommer därmed in i bilden. Hård konkurrens tenderar att påskynda processen, vilket i sin tur betyder att den ekonomiska effektiviteten i varje given tidpunkt blir högre. Utrymmet för driftsrationaliseringar är därmed automatiskt mindre.

Tillsammantagna betyder dessa faktorer att det finns anledning att när- mare studera driftsrationaliseringarnas roll och betydelse i den grafiska in- dustrins strukturomvandling. Den föregående analysen måste därmed på-

verkas. Eftersom anläggningarna inte genomgående är fullt rationaliserade, ligger de rörliga kostnaderna på en högre nivå än vid fullständig effektivitet. Branschens marginalkostnadskurva ligger således i verkligheten högre än som framgår av figur 311. När ny teknik introduceras skärps automatiskt kon- kurrensen. Det uppstår ett tryck från priserna mot kostnaderna vilket skapar incitament till driftsrationalisering.

Samtliga element som ingår i de rörliga kostnaderna kan, åtminstone teoretiskt. påverkas i en sådan process. Samtidigt med att ny teknik in- troduceras ”skiftar" därför branschens marginalkostnadskurva nedåt i dia- grammet. På grund av att kostnaderna nu genomgående är lägre kan fler anläggningar överleva trots att prisnivån sjunkit. Vi har således här en klart positiv effekt av driftsrationaliseringen. Konsumenterna får på samma sätt som tidigare varorna till lägre priser, men kapitalförlusterna är mindre i både privat- och samhällsekonomisk mening.

Vilka är då verkningarna i övrigt? De rörliga kostnadselementen kan klas- sificeras som endera arbets-, råvaru- eller energikostnader. Från samhälls- ekonomisk synpunkt är inte nödvändigtvis de två senare elementen av mindre betydelse7. Den följande analysen begränsas emellertid till att studera effekterna på arbetskraftsanvändningen”.

Som förut avser analysen en viss bestämd vara. För att enkelt studera driftsrationaliseringen begränsas beskrivningen till en enda typ av anläggning. Vid fullständigt rationell drift produceras där en bestämd kvantitet av varan. För driften krävs då också en minsta kvantitet arbetskraft. Det finns därför ett lägsta möjliga åtgångstal för arbetskraft (antal arbetade timmar/antal producerade enheter).

I verkligheten uppnår endast ett fåtal anläggningar så hög effektivitet att arbetsåtgången motsvarar det minimala åtgångstalet. Detta samman- hänger med en rad olika faktorer. Företagens organisation är inte alltid fullständigt anpassad till produktionstekniken vilket medför att ineffektivitet i form av flaskhalsar o.d. föreligger. [ andra fall är det arbetskraften som inte är fullt inlärd på de nya tekniska processerna. Priskonkurrensen är heller inte, av skäl som anförts ovan. tillräcklig för att tvinga företagen till strikt teknisk och ekonomisk effektivitet. Studerar man frekvensen av företag med olika åtgångstal för arbetskraft erhålls således en fördelnings- kurva (den heldragna) av det slag som redovisas i figur 312.

Ardal företog

1,0 1,5 2,0 2,5 Ä+gångs+ai

för arbete (£)

De reala samhällsekono- miska effekterna erhålles som ett resultat av minskat spill av råvaror och energi. Vinsten av driftsrationalisering utgörs därmed av det alternativa värde som de för denna produktion nödvändiga produktions— medlen besitter. Vi har således här att göra med indirekta verkningar på ekonomin i övrigt.

3 Enligt direktiven skall utredningen koncentrera intresset mot arbetskrafts- frågorna.

F igur 3 :2

Arbetsåtgången har därvid genomgående uttryckts relativt till det mi- nimala åtgångstalet. Det senare anges därmed av värdet ]. (Kurvan är hy- potetisk och beskriver ej situationen för någon del av den grafiska industrin.)

Varje anläggning har vidare givna intäkter och givna kostnader för råvaror och energi per producerad enhet. Antas den producerade varan vara likartad i samtliga anläggningar blir priset också tämligen lika. Kostnaderna för rå- varor och energi är också av samma storleksordning om företagen iakttar i stort sett samma sparsamhet med dessa produktionsmedel. Per producerad enhet är således bidraget till täckning av arbetskrafts- och kapitalkostnader lika stort i alla anläggningar. Detta bruttobidrag kan ställas i relation till arbetslönen. Vi får då ett tal som anger vilket högsta värde åtgångstalet för arbetskraft kan anta utan att anläggningen i fråga går med förlust.

Vid en viss tidpunkt (l) anges relationen mellan bruttobidrag och lön av talet bi i figuren. Som synes ger samtliga existerande anläggningar då ett driftsöverskott över de rörliga kostnaderna. Samtliga anläggningar har nämligen lägre åtgångstal för arbetskraft än bl. I en senare tidpunkt (2) har lönerna höjts på grund av den allmänna ekonomiska utvecklingen. Sam- tidigt har eventuellt. på sätt som beskrivits ovan. konkurrensen från ny teknik tenderat att sänka priset på produkten. Båda dessa faktorer medverkar till att relationen mellan bruttobidrag och arbetslön minskar. I figuren åskådliggörs detta av förskjutningen bl—obi.

Genom denna förändring kommer samtliga anläggningar inom det strec- kade intervallet i en potentiell förlustsituation. Enligt analysen i föregående avsnitt skulle de därmed läggas ned. Eftersom de genomgående har stort utrymme för driftsrationalisering sker emellertid detta endast i begränsad utsträckning. Genom olika åtgärder uppnås i stället högre rationalitet och därmed lägre kostnader. Därvid måste arbetsåtgången minska, åtminstone vid de anläggningar som befinner sig i den potentiella förlustsituationen. Sannolikt gör sig trycket från priser och kostnader gällande över ett betydligt vidare intervall. Även de mer effektiva företagen reagerar på motsvarande sätt. Hela frekvensfördelningen för åtgångstalet förskjuts av denna anled- ning. l tidpunkten (2) gäller således den streckade kurvan i stället för den ursprungliga. heldragna. Genomsnittligt har arbetsåtgången därmed redu- cerats frånli till?,z. Den totala sysselsättningen vid ifrågavarande anlägg- ningar har minskat i motsvarande grad.

3.4. Slutsatser

Den industriella strukturomvandlingen är ett komplicerat samspel mellan introduktion av ny teknik och nya konkurrerande varor samt driftsratio- naliseringar vid existerande anläggningar. Detta samspel förklaras sannolikt bäst av priser och relativa kostnadsförhållanden. Priserna påverkar nämligen i betydande grad efterfrågan. De relativa kostnadsförhållandena styr i sin tur såväl introduktionen av ny teknik som driftsrationaliseringarna. De tre närmast följande kapitlen ägnas därför åt att studera sambanden mellan priser och efterfrågan samt mellan produktion. produktionsfaktorsåtgång och kostnader. Analysen har därvid lagts upp så att den ovan beskrivna struk-

turomvandlingsmodellen skall kunna appliceras i en prognos för utveck- lingen.

Som visats i det föregående år strukturomvandlingens verkningar inte entydigt positiva från samhälls- och privatekonomisk synpunkt. Konsumen- ternas intressen tillgodoses sannolikt bäst genom snabb omvandling. För företagen och de anställda kan kapitalförluster. arbetslöshet — eller i varje fall omställningsproblem — bli negativa följder. Det är därför viktigt att teckna en helhetsbild av omvandlingen i dessa avseenden. Detta sker i kapitel 7. En prognos av detta slag ger sannolikt bästa möjliga grund för bedömning av ekonomisk-politiska åtgärder.