SOU 1974:58
Skolans arbetsmiljö
Till Statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet
Utredningen om skolans inre arbete — SIA har tidigare överlämnat sitt huvudbetänkande ”Skolans arbetsmiljö” (SOU 197425 3).
Utredningen får härmed överlämna de bilagor som ansluter till huvud- betänkandet. Författningsförslagen utgör ett självständigt expertarbete av lze byråsekreterare Lillemor Johansson. Utredningen har inte i enskild- heter tagit ställning till författningsförslagets alla delar.
Stockholm den 7 oktober 1974
Jonas Orring Carin Beckius Alvar Mårtensson Thorsten Larsson Gunnar Richardson Britt Mogård Levi Svenningsson
/Monica Hultin
Inne håll
Bilaga] Författningsförslag ......................... Bilaga 2 Förstärkningsresursens omfattning i grundskolan ..... Bilaga 3 Förstärkningsresursens ekonomiska värde i grundskolan Bilaga 4 Kostnader för s k klassföreståndartimmar på grundsko— lans högstadium och i gymnasieskolan ............ Bilaga 5 Kostnader för att öka ledningsvolymen i rektorsområden Bilaga 6 Förändrat antal lärartjänster till följd av ändringar i specialundervisningens struktur ................. Bilaga 7 Beräkning av antal nya arbetstillfällen totalt enligt SIAZS förslag ................................. Bilaga 8 Undervisningsgrupperna i grundskolan. En studie av deras storlek och den tid eleverna tillbringar i grupper av olika storlek ................................. Bilaga9 Undervisningsgruppernas maximala storlek i gymnasie- skolan samt den tid eleverna tillbringar i grupper av olika storlek ................................. Bilaga 10 Förstärkningsanordningar i gymnasieskolan ......... Bilaga 11 Statistisk studie av kursuppdelningen i matematik och naturkunskap i åk 1 av gymnasieskolans treåriga I+, S- respektive E-linjer ......................... Bilaga 12 Språkstrukturen på de tre- och fyraåriga linjerna i gymnasieskolan ........................... Bilaga 13 Föreningsverksamhet i gymnasieskolan ............ Bilaga 14 Frivillig undervisning utanför schematid i gymnasieskolan Bilaga 15 Mindre studiekurs i gymnasieskolan .............. Bilaga 16 Kumulativa relativa frekvenser över klasstorleken i obli- gatoriska skolan läsåren 1961/62 och 1972/73 ....... Bilaga 17 Kostnadsberäkningar för skolledarutbildningen ...... Bilaga 18 Skolledarutbildningens innehåll ................
93 117
131 133
135
145
147
203 209
213 219 237 247
257
267
Bilagal Författningsförslag av Lillemor Johansson Förslag till
Lag om ändring i lagen (1973:1205) om förskoleverksamhet
Härigenom förordnas att 1 och 4 åå lagen (197311205) om förskole- verksamhet skall ha nedan angivna lydelse.
Föreslagen lydelse 1 %
Nuvarande lydelse
Förskoleverksamheten, som är en del av samhällets barnavård, har till syfte att i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveck- ling hos barn som icke uppnått skolpliktig ålder eller vars skol-
Förskoleverksamheten, som är en del av samhällets barnavård, har till syfte att i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling "och en gynnsam fysisk och social utveck— ling hos barn som icke uppnått skolpliktig ålder.
gång uppskjutits enligt 32 åandra stycket skollagen (1 962.'31 9).
Förskoleverksamheten ankommer på kommun eller huvudman för anstalt som avses i 8 &.
4å
Barn skall anvisas plats i förskola från och med höstterminen det år då barnet fyller sex år. Sådan förskola skall omfatta minst 525 timmar om året.
Barn vars skolgång uppskjutits enligt 325 andra stycket skol- lagen (] 962.131 9) skall beredas möjlighet att fortsätta iförskolan ytterligare ett år.
Kan förskola på grund av barnens restider eller av andra skäl icke bedrivas i den omfattning som sägs i första stycket, får kommunen dela upp förskolan på två år. Barn som beröres av sådan uppdelning skall
Nu varande lydelse Föreslagen lydelse
anvisas plats i förskolan från och med höstterminen det år då barnet fyller fem år. Sådan förskola skall omfatta sammanlagt minst 700 timmar.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976. De nya bestämmelserna i 1 och 4 1635 gäller för kommun som tillämpar bestämmelserna i skolstadgan (1971:235) om arbetsenheter, arbetslag och fri resursanvändning m. m. För annan kommun gäller 1 och 4 55 i sin äldre lydelse.
Kommentar till lagen om förskoleverksamhet
Enligt utredningens förslag i punkt 11.4.5 bortfaller den nuvarande bestämmelsen i 325 andra stycket skollagen (19622319). Ändringen i 325 skollagen medför konsekvensändringar i 1 och 4 åå lagen om förskoleverksamhet.
SOU 1974:58 Bilaga 1 9 Förslag till Lag om ändring i skollagen (1962z319)
Härigenom förordnas att 3, 15, 24, 25, 28 a och 32 55 skollagen (1962z319) skall ha nedan angivna lydelse.
Nu varande I ydelse Föreslagen lydelse
3 % I varje kommun skall finnas en skolstyrelse och en skolchef.
Då skolväsendet i kommunen omfattar mindre än sju klasser eller eljest särskilda skäl äro där- till, må skolöverstyrelsen på fram- ställning av kommunfullmäktige besluta, att skolchef ej skall fin- nas.
För specialskolan finnas sär- skilda lokala styrelser enligt be- stämmelser som Konungen med- delar.
För specialskolan finnas sär- skilda lokala styrelser enligt be- stämmelser som regeringen med- delar.
I varje landstingskommun, som anordnat gymnasieskola, skall finnas en utbildningsnämnd.
Till utbildningsnämnd må utses nämnd som handhar andra landstings- kommuners förvaltningsuppgifter.
Under skolstyrelse och utbild- ningsnämnd skall finnas en eller flera bestyrelser enligt bestämmel- ser som regeringen meddelar.
155
Om kommunfullmäktige så be- sluta, äger skolstyrelsen uppdraga åt särskild avdelning,*bestående av ledamöter eller suppleanter i styrelsen, eller åt ledamot eller suppleant eller åt skolchefen eller annan skolledare eller tjänsteman hos kommunen att å styrelsens vägnar fatta beslut i vissa grupper av ärenden, vilkas beskaffenhet skall angivas i fullmäktiges beslut. Skolstyrelsen må dock ej annor- ledes än genom samfällt beslut pröva fråga om meddelande eller
Om kommunfullmäktige så be- sluta, må skolstyrelsen uppdraga åt särskild avdelning som består av ledamöter eller suppleanter i styrelsen eller åt ledamot eller suppleant i styrelsen eller åt be- styrelse eller åt skolchefen eller annan skolledare eller tjänsteman hos kommunen att besluta på styrelsens vägnar.
Nuvarande lydelse
återkallande av godkännande en- ligt 34 5 eller göra framställning eller avgiva yttrande till full- mäktige.
Beslut, vilket fattats på grund av uppdrag som sägs i första styc- ket, skall anmälas vid styrelsens nästa sammanträde.
Föreslagen lydelse
Uppdrag enligt första stycket skall avse viss grupp av ärenden vilkas beskaffenhet angivits i full- mäktiges beslut. Uppdraget må dock icke gälla fråga att meddela eller återkalla godkännande enligt 34 5 eller att göra framställning eller avgiva yttrande till fullmäk- tige och, i fråga om bestyrelse, ej heller fråga som regleras i avtal eller fråga som rör viss tjänsteman eller viss elev.
Beslut som fattas på grund av uppdrag enligt denna paragraf skall anmälas vid nästa samman- träde med styrelsen.
245
Grundskolan omfattar nio årskurser, betecknade 1—9 och fördelade på lågstadium, mellanstadium och högstadium, vart och ett om tre årskurser.
Inom grundskolan anordnas dels olika studievägar, avpassade efter barnens studieinriktning, dels ock specialundervisning för sådana barn, vilka ha svårt att följa den vanliga undervisningen eller anpassa sig till verksamheten iskolan.
För barn, som på grund av lyte, långvarig sjukdom eller liknande omständighet ej kunna deltaga i vanligt skolarbete, anordnas sär- skild för dem lämpad undervis- ning.
Inom grundskolan anordnas olika studievägar, som är avpassa- de efter barnens studieinriktning.
För barn, som ha svårt att följa den vanliga undervisningen, eller anpassa sig till verksamheten isko- lan vidtages särskilda åtgärder.
För barn, som på grund av handikapp eller långvarig sjukdom ej kunna deltaga i vanligt skolar- bete, anordnas särskild för dem lämpad undervisning.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
25 %*
Studieväg för elev i grundskolan väljes av föräldrarna efter samråd med eleven och sedan upplysningar lämnats av skolan.
Uttagning till specialundervis- ning av elev i grundskolan sker genom skolans försorg.
28a
Specialskolan omfattar tio års- kurser, betecknade 1—10 och för- delade på lågstadium, mellansta- dium och högstadium enligt be- stämmelser som Konungen med- delar.
Bestämmelserna i 245 andra och tredje styckena om studievä- gar, specialundervisning och sär- skild undervisning äga motsvaran— de tillämpning på specialskolan.
Särskilda åtgärder enligt 24 5 tredje stycket vidtages för elev i grundskolan genom skolans för- sorg.
Specialskolan omfattar tio års— kurser, betecknade 1—10 och för- delade på lågstadium, mellansta- dium och högstadium enligt be- stämmelser som regeringen med- delar.
Bestämmelserna i 24 å andra- fjärde styckena om studievägar, särskilda åtgärder och särskild undervisning äga motsvarande till- lämpning på specialskolan.
För elev i Specialskolan som icke kan följa undervisning enligt första och andra styckena meddelas undervisning anpassad efter hans utveck—
ling.
För Specialskolan äga bestämmelserna i 25—28 %% motsvarande tillämpning. Fråga om att förvägra elev befrielse enligt 27 & prövas av den lokala styrelsen.
32;
Barn, som ej uppnått skolpliktsåldern men som finnes ha för skolgång erforderlig mognad, må tillåtas att börja skolgång i grundskolan höstter— minen det kalenderår, då barnet fyller sex år.
Har skolpliktigt barn ej nått den mognad som fordras för att deltaga i undervisningen igrund— skolan, må dess skolgång med för- äldrarnas medgivande uppskjutas ett år.
1 Senaste lydelse 19712630.
SOU 1974258 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Om intagning i vissa fall vart- Om intagning i vissa fall vart- annat år av elever i grundskolan annat år av elever i grundskolan gäller vad Konungen därom för- gäller vad regeringen därom för- ordnar. ordnar.
Denna lag träder i kraft den I juli 1976. De nya bestämmelserna i 3, 15, 24, 25, 28 a och 32 åå gäller för kommun som tillämpar bestämmel- serna i skolstadgan (1971:235) om arbetsenheter, arbetslag och fri resursanvändning m. m. För annan kommun gäller 3, 15, 24, 25, 28 a och 32 55 isin äldre lydelse.
Kommentar till skollagen
De förslag som SIA lägger fram, bl.a. förslaget om bestyrelser, medför flera ändringar i skollagen.
3 5. SIA föreslår i punkt 24.3.1 att bestyrelser inrättas som lednings- organ för rektorsområden i grundskolan och för skolenheter igymnasie- skolan. I 3 5 har tagits in en bestämmelse om att en eller flera bestyrelser skall finnas under skolstyrelse och utbildningsnämnd. Bestämmelser om bestyrelses sammansättning och beslutförhet m.m. har vidare tagits in i 3 kap. 1—8 åå skolstadgan (1971 :235). I annat sammanhang kommer att prövas vilka konsekvenser som den nya regeringsformen får beträffande gränsdragningen mellan lag och annan författning. Därvid får även prövas om de detaljbestämmelser om bestyrelsen som nu föreslås bli intagna i skolstadgans 3 kap. i stället bör tas in i skollagen.
Efter den kommunsammanläggning som skett den 1 januari 1974 torde det inte längre finnas några kommuner vars skolväsende omfattar mindre än sju klasser. Det nuvarande andra stycket i 3 & bör därför kunna utgå.
15 5. Enligt SIA bör skolstyrelsen kunna delegera beslutanderätt till bestyrelse (punkt 24.312). I 15 5 har därför tagits in ett tillägg med sådant innehåll. I enlighet med SIA:s förslag har vissa frågor undantagits från delegering.
24 39. I SIA:s förslag förekommer specialundervisning inte som någon från skolans övriga undervisning skild organisationsform. Undervisning med specialpedagogisk metodik, motsvarar den nuvarande samordnade specialundervisningen, kommer enligt utredningens förslag att integreras i den vanliga undervisningen inom de arbetsenheter som föreslås i grundskolan. De nuvarande specialklasserna försvinner samtidigt och ersätts i viss utsträckning av fasta grupper utanför arbetsenheterna. SIA har i punkt 10.4 lagt fram förslag om sådana fasta grupper.
I 245 har som ett nytt tredje stycke tagits in en bestämmelse om särskilda åtgärder i grundskolan för barn, som har svårt att följa den
vanliga undervisningen eller anpassa sig till skolans verksamhet. Närmare bestämmelser om de särskilda åtgärder som här avses har tagits in i förslaget till ny lydelse av 5 kap. 38 och 39 åå skolstadgan.
SIA:s förslag i punkt 10.7.4.3 om ändring av 5 kap. 45 % skolstadgan med anledning av att anpassad studiegång införs medför även ändring i 24 & nuvarande tredje stycket i skollagen.
25 och 28 a 595. Konsekvensändringar med anledning av ändringarna i 24 &.
32 5. Enligt SIA:s förslag i punkt 11.4.5 skall skolgång inte längre kunna uppskjutas ett år för vissa barn. Förslaget medför att andra stycket i 32 & utgår.
Förslag till Förordning om ändring i skolstadgan (1971 :23 5)
Härigenom förordnas i fråga om skolstadgan (1971 :235) dels att 3 kap. 21 å, 5 kap. 9, 27, 29, 37 och 40—44 åå samt 15 kap. 52—55 åå skall upphöra att gälla,
dels att rubrikerna närmast före 3 kap. 5, 13, 15 och 19 åå samt 5 kap. 4 och 37 åå skall utgå,
dels att i 6 kap. 3—5, 7 och 18 åå ordet ”undervisning” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”utbildning” i motsvarande form,
dels att 1 kap. 3, 5 och 7 åå, 2 kap. 1, 2, 6, 10, 11 och 22 åå, 3 kap. 1—20 åå, 5 kap. 1, 2, 4, 7, 8,10,11,13—22, 24—26, 28, 31—33, 35, 36, 38, 39 och 45—48 åå, 6 kap. 1, 2, 9, 12—14, 19, 21—23, 25, 26 och 28—30 åå, 12 kap. 1, 6, 7—9,17, 19 och 21 åå, 13 kap. 7—9, 23, 25, 30, 33, 37 och 38 åå, 14 kap. 10,12 och 13 åå samt 15 kap. 1, 3, 9, 22, 23, 25—32, 48—51 och 56 åå, rubriken till 3 kap., rubrikerna närmast före 3 kap. 1 och 9 åå, rubrikerna närmast före 5 kap. 14 och 38 åå, rubriken närmast närmast före 15 kap. 48 å samt bilaga 1 skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i stadgan skall införas fjorton nya paragrafer, 5 kap. 3 a, 3 b, 11 a—ll c, 20 a, 20 b, 21 a, 50 och 51 åå, 11 kap. 12 å, 12 kap. 6 a å, 13 kap. 38 a å och 15 kap. 34 a å samt närmast före 3 kap. 12 och 18 åå samt 5 kap. 3 a och 50 åå nya rubriker av nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap. 3 5
I grundskolan och gymnasie- skolan finns kollegier, klasskonfe- renser, ämneskonferenser och vis— sa andra konferenser.
I stadgan avses med skolstyrelse kommuns skolstyrelse enligt 3å första stycket skollagen (1962: 319) och med utbildningsnämnd landstingskommuns utbildnings- nämnd enligt 3å fjärde eller femte stycket skollagen (1962: 319).
1 Senaste lydelse 1974:481 .
551
I grundskolan och gymnasie- skolan finns personalkonferenser, arbetsenhets= och klasskonferenser samt elevråd.
I stadgan avses med skolstyrelse kommuns skolstyrelse enligt 3å första stycket skollagen (1962: 319) och med utbildningsnämnd landstingskommuns utbildnings- nämnd enligt 3 å tredje eller fjär— de stycket skollagen (1962z319).
Nu varande lydelse Föreslagen lydelse
Om ej annat anges särskilt, avses i stadgan följande med nedan angivna
begrepp.
Grupp Elever som i visst ämne eller annars mera tillfälligt undervisas
gemensamt, även om de ej tillhör samma lärokurs, årskurs eller klass.
Klass
Elever som i olika ämnen regel- mässigt undervisas gemensamt, även om de ej tillhör samma läro- kurs eller årskurs.
L e k t i o n En tidsenhet om 40 minuter under vilken undervisning meddelas.
L ä r 0 k u r s Den undervisning i ämnen och den verksamhet i övrigt som skall förekomma vid genomgång av viss studieväg i grundskolan eller gymnasie-
skolan.
L ä r o m e (1 e 1 Materiel som förmedlar innehållet i läroplan och som utgöres av
framställning i skrift, ljud eller bild.
Läsår Den del om 40 veckor (280 dagar) av redovisningsåret under vilken utbildning skall äga rum.
Läsår
Den del om 40 veckor (280 dagar) av redovisningsåret under vilken undervisning skall medde- las.
Redovisningsår Tiden från och med den 1 juli till och med den 30juni påföljande är.
S k 0 1 a Grundskola eller gymnasieskola, om ej annat anges särskilt.
S k 0 1 e n h e t
En med hänsyn till elever, som undervisas antingen i ett gemensamt eller i flera varandra näraliggande skolhus eller andra lokaler för undervisningen, bestämd organisatorisk enhet inom skolväsendet.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Studieväg
I grundskolan varje tillvalsämne på högstadiet jämte den undervisning och verksamhet i övrigt i vilken elev skall deltaga. I gymnasieskolan varje linje, specialkurs, gren eller variant.
Styrelse för skola
Skolstyrelsen i fråga om grundskola och kommuns gymnasieskola samt utbildningsnämnden i fråga om landstingskommuns gymnasieskola.
Veckotimme
En lektion i veckan på en studieväg eller, i fråga om studieväg som omfattar mer än en årskurs, i en årskurs.
Årskurs
Dels den lärokurs eller del därav, som skall genomgås under ett läsår, eller, i fråga om utbildning som börjar vid annan tidpunkt än vid läsårets början, under 40 veckor (280 dagar) av två på varandra följande redovisningsår, dels de elever som går igenom sådan lärokurs eller del därav.
K 1 a s s (gymnasieskolan)
Elever som i olika ämnen regel- mässigt undervisas gemensamt, även om de ej tillhör samma läro- kurs eller årskurs.
752
Om ej annat följer av andra stycket eller av bestämmelse som Kungl. Maj:t meddelar särskilt, be— dömes omfattningen av kommuns skolväsende under ett redovis- ningsår enligt följande poängsys- tem, nämligen
]. Grundskolan
a) varje klass av låg-
eller mellanstadiet 1 poäng b) varje klass av hög— stadiet 1,5 poäng
2Senaste lydelse 1973:417.
Om ej annat följer av andra stycket eller av bestämmelse som regeringen meddelar särskilt, be— dömes omfattningen av kommuns skolväsende under ett redovis- ningsår enligt följande poängsys— tern, nämligen
]. Grundskolan
a) varje basresurs på låg— eller mellan- stadiet 1 poäng b) varje basresurs på högstadiet 1,5 poäng
SOU 1974:58 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse c) samordnad special- c) förstärknings- undervisning, varje resurs fullt I3-tal vecko- timmar 0,5 poäng
(1) undervisning för i'nvandrarelever
2. Gymnasieskolan
a) varje påbörjat 30—ta1 av det sammanlagda antalet elever inom varje årskurs 1 en skolenhet på följande linjer, nämli- gen tvåårig distributions- och kontorslinje, tvåårig ekono- misk linje, tvåårig social linje, tvåårig teknisk linje, treårig ekonomisk linje, treårig humanistisk linje, treårig natur- vetenskaplig linje, treårig samhällsvetenskaplig linje samt fyraårig teknisk linje.
b) varje påbörjat 16-tal av det sammanlagda antalet elever på annan linje i en skolenhet
c) varje klass av specialkurs som omfattar läsår
d) varje klass av specialkurs som under redovisningsåret omfattar mindre än läsår men minst en termin
e) varje påbörjat 20-tal kursveckor av sådana Specialkurser vid skolenhet som under redovisningsåret omfattar mindre än en termin
3. Kommunal och statlig vuxenutbildning
a) varje påbörjat 800-ta1 lektioner eller timmar för studie- handledning samt för studie- och yrkesorientering vid kom- munal vuxenutbildning
b) varje påbörjat 35-tal av det sammanlagda antalet elever vid gymnasieskolkurser och grundskolkurser av statlig vuxenutbildning inom kommunen
c) varje påbörjat 70—ta1 av det sammanlagda antalet elever vid brevskolkurser av statlig vuxenutbildning inom kommu- nen
enligt be- stämmel- ser som re- geringen meddelar särskilt enligt be- stämmel- ser som re- geringen meddelar särskilt
1,5 poäng
1,5 poäng 1,5 poäng
1 poäng
1 poäng
1,5 poäng
1,5 poäng
1,5 poäng
Nuvarande lydelse
4. Annan skola
5. Elevhem
SOU 1974258 Föreslagen lydelse
beräknas som för närmast jämförlig utbildning ovan
1 poäng
Omfattar en årskurs i gymnasieskolan delar av två på varandra följande redovisningsår, beräknas för varje redovisningsår i fråga om
linje hälften av det poängtal som följer av första stycket 2 a eller 2 b, specialkurs 0,75 poäng för varje klass och redovisningsår. För klass av särskola som förlagts till lokaler vilka ingår i skolanlägg— ning för grundskolan eller gymnasieskolan beräknas 1 poäng för varje
redovisningsår.
Första stycket 2 och 3 a samt andra och tredje styckena gäller i tillämpliga delar även landstingskommuns gymnasieskola och vuxenut-
bildning.
2 kap.
Styrelsen för skolan får utfärda ordningsstadga som upptar allmänna föreskrifter om ordningen vid skolenheterna samt om tillsyn över och vård av lokaler, inventarier och utbildningsmateriel.
I ärende om allmänna föreskrif- ter om ordningen vid skolen- heterna bör personal och elever beredas tillfälle att yttra sig.
28
I ärende om allmänna föreskrif- ter om ordningen vid skolen- heterna bör bestyrelsen beredas tillfälle att yttra sig.
I viktiga frågor om elevernas uppförande och ordning bör styrelsen för skolan samarbeta med barnavårdsnämnden.
I frågor om elevernas fritids- sysselsättning bör styrelsen för skolan i lämplig utsträckning sam- arbeta med barnavårdsnämnden eller annan kommunal nämnd, som handlägger sådana frågor, och med ungdomsorganisationerna på orten.
I frågor om elevernas fria aktivi- teter under skoldagen igrundsko- lan och elevernas fritidssysselsätt- ning bör styrelsen för skolan i lämplig utsträckning samarbeta med barnavårdsnämnden eller annan kommunal nämnd, som handlägger sådana frågor, och med ungdomsorganisationerna på or- terL
Nuvarande lydelse
68
Styrelsen för skolan får ej av- göra viktigare ärende som rör viss skolenhet utan att dess rektor beretts tillfälle att yttra sig.
Innan fråga som avses i 32å första eller andra stycket skol- lagen (19623319) avgöres, skall läkarundersökning och annan er- forderlig undersökning av barnet äga rum.
Föreslagen lydelse
Styrelsen för skolan får ej av- göra viktigare ärende som rör viss skolenhet utan att dess bestyrelse beretts tillfälle att yttra sig.
lOå
Innan fråga som avses i 32å första stycket skollagen (1962: 319) avgöres, skall läkarundersök- ning och annan erforderlig under- sökning av barnet äga rum.
llå
Vid prövning av fråga huruvida skolplikt är fullgjord enligt 36 å första stycket skollagen (19621319) skall vad som stadgas om uppflyttning i årskurs äga motsvarande tillämpning.
Medgivande enligt 36 å andra stycket skollagen (1962z319) får ges endast under villkor att eleven under återstoden av sin skolplikts- tid får lämplig utbildning eller har annan lämplig sysselsättning. Om villkoret ej uppfylles, skall med- givandet återkallas. Eleven står under tillsyn av skolstyrelsen.
22å
För kommun anges i organisationsplan
Medgivande enligt 36å andra stycket skollagen (19621319) får ges endast under villkor att eleven under återstoden av sin skolplikts- tid får lämplig utbildning. Om villkoret ej uppfylles, skall med- givandet återkallas. Eleven står under tillsyn av skolstyrelsen.
I. varje skolenhet under förvaltning av skolstyrelsen eller särskild styrelse som avses i 8 å skollagen (19621319),
2. de årskurser av grundskolan samt de studievägar och årskurser av gymnasieskolan som i allmänhet skall finnas i varje skolenhet,
3. elevhem under skolstyrelsens förvaltning,
4. tjänst som skolchef, biträ- dande skoldirektör eller rektor samt
5. arbetsområdet för varje biträ- dande skoldirektör och rektor vid grundskolan.
4. tjänst som skolchef, biträ- dande skoldirektör eller rektor,
5. arbetsområdet för varje biträ- dande skoldirektör och rektor vid grundskolan samt
6. arbetsområdet för bestyrelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Avskrift av organisationsplan sändes till länsskolnämnden. Utan hinder av vad som genom fastställande av organisationsplan eller i annan ordning beslutats om skolenheter får nämnden, om särskilda skäl föreligger, förordna att skolenhet av grundskolan skall anordnas eller indragas från och med nästkommande läsår.
3 kap.
Kollegiet och konferenser m.m.
Kollegiet
För varje skolenhet med grund- skola eller gymnasieskola finns ett kollegium.
Kollegiet består av rektor, som är kollegiets ordförande, biträdan- de rektor och studierektor samt lärare som har minst 10 veckotim- mars tjänstgöring vid skolenheten. Vid behandling av fråga om elevs hälsa är även skolläkare och skol- sköterska ledamot.
Omfattar skolenhet såväl grund- skola eller gymnasieskola som annan skolform eller del därav, får kollegiet bestå av ledamöter med tjänstgöring endast vid en av skol- formerna, när fråga är om ärende som rör endast denna skolform.
I skolenhet med gymnasieskola får särskilt kollegium hållas med lärare i gymnasieskolan vid viss studieväg eller grupp av studie- vägar, om det behövs på grund av skolenhetens omfattning eller andra särskilda förhållanden.
I kollegiet handlägges de frågor som ankommer på kollegiet enligt denna stadga eller andra föreskrif- ter samt de andra frågor som rektor tar upp.
Berör fråga flera skolenheter under ledning av samma rektor,
Bestyrelser och konferenser m.m.
Bestyrelser
Vid grundskolan skall finnas en bestyrelse för varje arbetsområde för rektor.
Om arbetsområdet är av stor omfattning, får skolstyrelsen be- stämma att mera än en bestyrelse skall finnas.
Vid gymnasieskolan skall finnas en bestyrelse för varje skolenhet.
Bestyrelse för enbart grundsko- lans låg- och mellanstadier består av rektor, tre lärare, en före- trädare för övrig personal och två företrädare för elevernas föräldrar.
Bestyrelse för grundskolans högstadium eller för högstadiet
SOU 1974258 Nuvarande lydelse
får kollegierna sammanträda ge- mensamt. De anses därvid som ett kollegium.
Kollegiet sammankallas av rek- tor.
Rektor får kalla lärare som ej är ledamot av kollegiet eller annan anställd att deltaga i kollegiets överläggningar. Sådan lärare eller annan anställd får ej deltaga i besluten.
Kollegiet är beslutfört, när flera än hälften av ledamöterna är när- varande.
Som kollegiets beslut gäller den mening varom de flesta ledamöter- na förenar sig eller, vid lika röste- tal, den mening som ordföranden biträder. Vid sammanträde med kollegiet föres protokoll genom rektors försorg.
3.8
Föreslagen lydelse
och annat eller andra stadier av grundskolan består av rektor, studierektor, fyra lärare, en före- trädare för övrig personal, två företrädare för elevernas föräldrar och två elever.
Bestyrelse för gymnasieskola består av rektor, en studierektor, fyra lärare, två företrädare för öv- rig personal, en företrädare för elevernas föräldrar och två elever. Om studierektor ej finns, utser styrelsen för skolan ytterligare en lärare till ledamot av bestyrelsen.
Rektor är ordförande i bestyrel- sen.
Utan hinder av första stycket får skolstyrelsen bestämma att studierektor eller studieledare i stället för rektor skall vara ord- förande i bestyrelsen ifall som avses i ] å andra stycket. Studie- rektor eller studieledare ingår då som ledamot i bestyrelsen.
48
Styrelsen för skolan utser de ledamöter som ej är självskrivna i bestyrelsen. Sådan ledamot utses för en tid av två kalenderår eller, i fråga om elev, för ett kalenderår.
Företrädare för personalen ut- ses efter förslag av de personal- organisationer som personalen till- hör.
Innan företrädare för elevernas föräldrar utses, bör förslag inhäm- tas från i första hand klassmöten och i andra hand hem och skola-
Nuvarande lydelse
Klasskonferenser
För varje klass finns en klass- konferens.
Klasskonferensen består av rek- tor och de lärare som undervisari klassen. Vid behandling av fråga om elevs hälsa är även skolläkare och skolsköterska ledamot.
Rektor får kalla biträdande rek- tor och studierektor att som leda- möter deltaga i klasskonferensens överläggningar och beslut.
Ordförande i klasskonferensen är rektor. Rektor får uppdraga åt biträdande rektor, studierektor eller klassföreståndare som be- röres att i rektors ställe vara ord- förande i konferensen.
! klasskonferensen handlägges de frågor som ankommer på kon- ferensen enligt denna stadga eller andra föreskrifter.
6ä
Föreslagen lydelse
föreningar eller andra föreningar som är verksamma inom bostads- området och med anslutning till skolans verksamhet. I bestyrelse för gymnasieskola får dock sådan företrädare utses utan föregående förslag, om särskilda skäl förelig- ger.
Elev utses efter förslag av elev- rådet.
För varje ledamot utses i sam- ma ordning och för samma tid som ledamoten en suppleant. Till suppleant för rektor utses studie- rektor eller, om flera studierekto- rer finns, en av dem.
Bestyrelsen får kalla suppleant till bestyrelsens sammanträden utan hinder av att den ordinarie ledamoten är närvarande. Supple- anten får därvid ej deltaga i be- sluten.
Bestyrelsen får kalla annan än suppleant att närvara vid hand- läggningen av visst ärende i be- styrelsen. Sådan person får ej del- taga i besluten.
Bestyrelsen fullgör de uppgifter med avseende på ledningen av bestyrelsens arbetsområde som an- ges i denna stadga eller andra föreskrifter som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, skolöverstyrelsen meddelar samt
Nuvarande lydelse
I övrigt handlägges i klasskon- ferensen frågor om elevernas för- utsättningar för och framsteg i studier samt om deras uppförande och ordning. Lärarna skall beredas tillfälle att utbyta erfarenheter och åsikter om eleverna samt att överlägga om de enskilda elevernas utveckling och behandling.
Berör fråga flera klasser i samma årskurs inom skolenheten får klasskonferenserna sammanträda gemensamt. De anses därvid som en klasskonferens.
Klasskonferensen sammankallas av rektor minst en gång varje termin.
Skall klasskonferens för klass i gymnasieskolan behandla fråga om planering av undervisningen eller pedagogisk fråga av allmän karaktär, skall rektor eller den han utsett till ordförande kalla repre- sentanter för de elever som be- röres av ärendet att deltaga i konferensens överläggningar. Elev- representant får ej deltaga i be- sluten. Elevrepresentant utses av eleverna i den ordning styrelsen för skolan bestämmer.
Klasskonferensen är beslutför, när flera än hälften av leda- möterna är närvarande.
Som klasskonferensens beslut gäller den mening varom de flesta
75
85
Föreslagen lydelse
beslutar i ärende, som styrelsen för skolan enligt 155 skollagen(1962:319) uppdrar åt bestyrel- sen.
Bestyrelsen skall meddela erfor- derliga ordningsföreskrifter inom bestyrelsens arbetsområde.
Bestyrelsen sammankallas av ordföranden en gång i månaden under läsåret och vid de övriga tillfällen när omständigheterna föranleder det.
Ärende avgöres efter föredrag- ning som ankommer på rektor eller på särskilt utsedd före- dragande.
Bestyrelsen är beslutför, när flera än hälften av ledamöterna är närvarande.
Som bestyrelsens beslut gäller den mening varom de flesta leda-
Nuvarande lydelse
ledamöterna förenar sig eller, vid lika röstetal, den mening som ord- föranden biträder.
Vid sammanträde med klass- konferensen föres protokoll av klassföreståndare som beröres.
Ämneskonferenser
För varje ämne i grundskolan och för varje ämne igymnasie- skolan i vilket det meddelas undervisning vid en skolenhet finns en ämneskonferens. Ämnes- konferens får vara gemensam för två eller flera ämnen.
Ämneskonferens består av rek- tor och de lärare som undervisari det eller de ämnen som beröres.
Rektor får kalla biträdande rek- tor och studierektor att som leda- möter deltaga i ämneskonfe- rensens överläggningar och beslut.
Ordförande i ämneskonferens är rektor. Rektor får uppdraga åt biträdande rektor, studierektor eller huvudlärare i ämne som be- röres att i rektors ställe vara ord- förande.
95
SOU 1974z58 Föreslagen lydelse
möterna förenar sig eller, vid lika röstetal, den mening som ordfö- randen biträder.
Vid sammanträde med bestyrel- sen föres protokoll.
Personalkonferenser
För varje skolenhet med grund- skola eller gymnasieskola finns en personalkonferens.
Personalkonferensen består av rektor, som är personalkonfe- rensens ordförande, och den per- sonal som tjänstgör vid skolen- heten.
105
Det åligger ämneskonferensen särskilt att
I. i anslutning till läroplanen närmare planera kurserna i ämnet och granska lärostoffet i läroböc- kerna,
2. upprätta plan för undervis- ningen iämnet,
I personalkonferensen hand- lägges de frågor som ankommer på konferensen enligt denna stadga eller andra föreskrifter samt de andra frågor som rektor tar upp.
Berör fråga flera skolenheter under ledning av samma rektor, får personalkonferenserna sam-
SOU 1974158 Nuvarande lydelse
3. avge förslag om inköp av böcker och annan undervisnings- materiel [ ämnet samt
4. pröva behovet av nya läro- böcker och avge förslag i anslut— ning härtill.
Föreslagen lydelse
manträda gemensamt. De anses därvid som en personalkonferens.
llå
Ämneskonferens sammankallas av rektor till sammanträde under läsåret i anslutning till läsårets början och slut och vid de övriga tillfällen när omständigheterna föranleder det.
Bestämmelserna om elevrepre- sentanter i 7 5 andra stycket äger motsvarande tillämpning i fråga om ämneskonferens för ämne i gymnasieskolan.
Ämneskonferens är beslutför, när flera än hälften av ledamöter- na är närvarande.
Som ämneskonferensens beslut gäller den mening varom de flesta ledamöterna förenar sig eller, vid lika röstetal, den mening som ord- föranden biträder.
Åtgärd som beslutas av ämnes- konferensen skall underställas rek- tor för godkännande.
Vid sammanträde med ämnes- konferensen föres protokoll av huvudlärare i ämne som beröres.
Personalkonferensen samman- träder på kallelse av rektor eller bestyrelsen, när rektor eller be- styrelsen finner det lämpligt eller när de ledamöter av bestyrelsen som företräder personalen begär det.
Bestämmelserna i 8 5 äger mot- svarande tillämpning.
Arbetsenhets- och klasskonfe— renser
125
För varje arbetsenhet igrund- skolan finns en arbetsenhetskonfe- rens.
Arbetsenhetskonferens består av rektor, studierektor, studie- ledare och den personal som tjänstgör inom arbetsenheten.
Ordförande i arbetsenhetskon- ferensen är rektor. Rektor får uppdraga åt studierektor eller studieledare att i rektors ställe vara ordförande i konferensen.
Nuvarande lydelse
Sammankomster rörande studie- och yrkesorientering m.m.
Lärare och andra anställda som tjänstgör vid skolenhet med grundskola eller gymnasieskola och som skall medverka vid studie- och yrkesorientering skall sammanträda för att överlägga om planering och samordning av verk- samheten.
Ordförande vid sådant samman- träde är rektor eller den tjänste- man som han utser. Sammanträde hålles efter kallelse av rektor.
Föreslagen lydelse
135
I arbetsenhetskonferensen hand- lägges de frågor som ankommer på konferensen enligt denna stad- ga eller andra föreskrifter och de frågor som bestyrelsen uppdrar åt arbetsenhetskonferensen.
Berör fråga flera arbetsenheter i samma årskurs inom skolenhe- ten, får arbetsenhetskonferenser- na sammanträda gemensamt. De anses därvid som en arbetsenhets- konferens.
Berör fråga endast en klass ien arbetsenhet, får arbetsenhetskon— ferensen omfatta enbart den per- sonal som tjänstgör inom klassen. Konferensen benämnes därvid klasskonferens.
145
Utöver vad som följer av 1—13 55 får rektor vid skolenhet med grundskola eller gymnasie- skola kalla lärare eller andra an— ställda som tjänstgör vid skolen- heten för att överlägga om frågor som rör skolenheten.
Skall arbetsenhetskonferens be- handla fråga om planering av ut- bildningen eller pedagogisk fråga av allmän karaktär eller fråga rörande skolmiljön, skall rektor eller den han utsett till ordförande kalla representanter för eleverna inom arbetsenheten att deltaga i konferensens överläggningar.
Representant för elever inom arbetsenhet på grundskolans hög- stadium får deltaga i besluten.
Elevrepresentanterna bör uppgå till samma antal som personalens representanter. Elevrepresentant utses av eleverna inom arbetsenhe- ten i den ordning bestyrelsen be- stämmer.
SOU 1974158 Nuvarande lydelse
Samarbetsnämnder
För varje skolenhet med gym- nasieskola finns en samarbets- nämnd.
Samarbetsnämnden består av rektor, två lärare, två elever och två andra ledamöter.
De ledamöter som ej är själv- skrivna och suppleanter för dem utses för ett år i sänder. Ledamot som skall vara lärare utses av kollegiet. Ledamot som skall vara elev utses av eleverna i den ord- ning som styrelsen för skolan be- stämmer. De återstående två leda- möterna utses av styrelsen. Finns för en kommuns eller landstings- kommuns gymnasieskola flera skolenheter, bör styrelsen om möjligt utse samma personer till ledamöter i samtliga samarbets- nämnder.
Av de ledamöter styrelsen för skolan utsett förordnar styrelsen den ene till ordförande och den andre till vice ordförande i nämn- den.
Samarbetsnämnden har att som rådgivande organ främja ett gott samarbete mellan alla som är verk- samma inom skolenheten samt att verka för att eleverna iakttar god ordning och go tt uppförande.
Om samarbetsnämndens befatt- ning med fråga om avstängning eller förvisning föreskrives i 9 kap. 59 5.
Samarbetsnämnden får ej taga upp fråga som avser endast annan
155
Föreslagen lydelse
Arbetsenhetskonferensen sam- mankallas av rektor minst en gång varje termin.
Bestämmelserna i 8 5 äger mot- svarande tillämpning.
16%);
För varje klass i gymnasieskolan finns en klasskonferens. Klasskon- ferensen består av rektor, studie- rektor och de lärare som under- visar i klassen.
Bestämmelserna i 85, 13,6 första och andra styckena, 145 samt 15 5 första stycket äger mot- svarande tillämpning i fråga om klasskonferens i gymnasieskolan. Ordförande i klasskonferens är
Nuvarande lydelse
skolform inom skolenheten än gymnasieskolan, i den mån ej an- nat följer av bestämmelse som Kungl Maj:t meddelar.
Samarbetsnämnden samman- träder på kallelse av ordföranden
.så ofta omständigheterna föran-
leder det eller när två ledamöter begär det.
Skall nämnden behandla fråga om avstängning eller förvisning, får den kalla skolläkare, skol- sköterska, skolpsykolog, skolkura- tor och Iagfaren person att deltaga i nämndens överläggningar.
Nämnden får bereda represen- tanter för annan personalgrupp vid skolenheten än lärare och re- presentanter för elevernas föräld- rar tillfälle att deltaga i nämndens överläggningar i annat ärende än som avses iandra stycket.
Den som deltar i nämndens överläggningar enligt andra eller tredje stycket får ej deltaga i besluten.
Samarbetsnämnden är beslut- för, när samtliga ledamöter eller suppleanter för dem är närva- rande. 1 beslut, varigenom fråga om avstängning eller förvisning av elev avgöres, deltar dock endast rektor och de ledamöter som sty- relsen för skolan utsett.
SOU l974158 Föreslagen lydelse
rektor. Rektor får kalla även biträ— dande rektor att som ledamot del- taga i klasskonferensens överlägg- ningar och beslut. Rektor får upp- draga även åt studierektor eller biträdande rektor att i rektors ställe vara ordförande i konferen- sen.
175
I övrigt ankommer det på be- styrelsen att besluta om anordnan- de av konferenser och sammanträ- den inom skolenheten. Bestäm- melserna i 14 5 äger därvid mot- svarande tillämpning.
Elevråd
185
För varje skolenhet med grund- skolans mellanstadium eller hög- stadium eller med gymnasieskola finns ett elevråd.