SOU 1974:58

Skolans arbetsmiljö

Till Statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet

Utredningen om skolans inre arbete — SIA har tidigare överlämnat sitt huvudbetänkande ”Skolans arbetsmiljö” (SOU 197425 3).

Utredningen får härmed överlämna de bilagor som ansluter till huvud- betänkandet. Författningsförslagen utgör ett självständigt expertarbete av lze byråsekreterare Lillemor Johansson. Utredningen har inte i enskild- heter tagit ställning till författningsförslagets alla delar.

Stockholm den 7 oktober 1974

Jonas Orring Carin Beckius Alvar Mårtensson Thorsten Larsson Gunnar Richardson Britt Mogård Levi Svenningsson

/Monica Hultin

Inne håll

Bilaga] Författningsförslag ......................... Bilaga 2 Förstärkningsresursens omfattning i grundskolan ..... Bilaga 3 Förstärkningsresursens ekonomiska värde i grundskolan Bilaga 4 Kostnader för s k klassföreståndartimmar på grundsko— lans högstadium och i gymnasieskolan ............ Bilaga 5 Kostnader för att öka ledningsvolymen i rektorsområden Bilaga 6 Förändrat antal lärartjänster till följd av ändringar i specialundervisningens struktur ................. Bilaga 7 Beräkning av antal nya arbetstillfällen totalt enligt SIAZS förslag ................................. Bilaga 8 Undervisningsgrupperna i grundskolan. En studie av deras storlek och den tid eleverna tillbringar i grupper av olika storlek ................................. Bilaga9 Undervisningsgruppernas maximala storlek i gymnasie- skolan samt den tid eleverna tillbringar i grupper av olika storlek ................................. Bilaga 10 Förstärkningsanordningar i gymnasieskolan ......... Bilaga 11 Statistisk studie av kursuppdelningen i matematik och naturkunskap i åk 1 av gymnasieskolans treåriga I+, S- respektive E-linjer ......................... Bilaga 12 Språkstrukturen på de tre- och fyraåriga linjerna i gymnasieskolan ........................... Bilaga 13 Föreningsverksamhet i gymnasieskolan ............ Bilaga 14 Frivillig undervisning utanför schematid i gymnasieskolan Bilaga 15 Mindre studiekurs i gymnasieskolan .............. Bilaga 16 Kumulativa relativa frekvenser över klasstorleken i obli- gatoriska skolan läsåren 1961/62 och 1972/73 ....... Bilaga 17 Kostnadsberäkningar för skolledarutbildningen ...... Bilaga 18 Skolledarutbildningens innehåll ................

93 117

131 133

135

145

147

203 209

213 219 237 247

257

267

Bilagal Författningsförslag av Lillemor Johansson Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:1205) om förskoleverksamhet

Härigenom förordnas att 1 och 4 åå lagen (197311205) om förskole- verksamhet skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse 1 %

Nuvarande lydelse

Förskoleverksamheten, som är en del av samhällets barnavård, har till syfte att i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveck- ling hos barn som icke uppnått skolpliktig ålder eller vars skol-

Förskoleverksamheten, som är en del av samhällets barnavård, har till syfte att i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling "och en gynnsam fysisk och social utveck— ling hos barn som icke uppnått skolpliktig ålder.

gång uppskjutits enligt 32 åandra stycket skollagen (1 962.'31 9).

Förskoleverksamheten ankommer på kommun eller huvudman för anstalt som avses i 8 &.

4å

Barn skall anvisas plats i förskola från och med höstterminen det år då barnet fyller sex år. Sådan förskola skall omfatta minst 525 timmar om året.

Barn vars skolgång uppskjutits enligt 325 andra stycket skol- lagen (] 962.131 9) skall beredas möjlighet att fortsätta iförskolan ytterligare ett år.

Kan förskola på grund av barnens restider eller av andra skäl icke bedrivas i den omfattning som sägs i första stycket, får kommunen dela upp förskolan på två år. Barn som beröres av sådan uppdelning skall

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

anvisas plats i förskolan från och med höstterminen det år då barnet fyller fem år. Sådan förskola skall omfatta sammanlagt minst 700 timmar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976. De nya bestämmelserna i 1 och 4 1635 gäller för kommun som tillämpar bestämmelserna i skolstadgan (1971:235) om arbetsenheter, arbetslag och fri resursanvändning m. m. För annan kommun gäller 1 och 4 55 i sin äldre lydelse.

Kommentar till lagen om förskoleverksamhet

Enligt utredningens förslag i punkt 11.4.5 bortfaller den nuvarande bestämmelsen i 325 andra stycket skollagen (19622319). Ändringen i 325 skollagen medför konsekvensändringar i 1 och 4 åå lagen om förskoleverksamhet.

SOU 1974:58 Bilaga 1 9 Förslag till Lag om ändring i skollagen (1962z319)

Härigenom förordnas att 3, 15, 24, 25, 28 a och 32 55 skollagen (1962z319) skall ha nedan angivna lydelse.

Nu varande I ydelse Föreslagen lydelse

3 % I varje kommun skall finnas en skolstyrelse och en skolchef.

Då skolväsendet i kommunen omfattar mindre än sju klasser eller eljest särskilda skäl äro där- till, må skolöverstyrelsen på fram- ställning av kommunfullmäktige besluta, att skolchef ej skall fin- nas.

För specialskolan finnas sär- skilda lokala styrelser enligt be- stämmelser som Konungen med- delar.

För specialskolan finnas sär- skilda lokala styrelser enligt be- stämmelser som regeringen med- delar.

I varje landstingskommun, som anordnat gymnasieskola, skall finnas en utbildningsnämnd.

Till utbildningsnämnd må utses nämnd som handhar andra landstings- kommuners förvaltningsuppgifter.

Under skolstyrelse och utbild- ningsnämnd skall finnas en eller flera bestyrelser enligt bestämmel- ser som regeringen meddelar.

155

Om kommunfullmäktige så be- sluta, äger skolstyrelsen uppdraga åt särskild avdelning,*bestående av ledamöter eller suppleanter i styrelsen, eller åt ledamot eller suppleant eller åt skolchefen eller annan skolledare eller tjänsteman hos kommunen att å styrelsens vägnar fatta beslut i vissa grupper av ärenden, vilkas beskaffenhet skall angivas i fullmäktiges beslut. Skolstyrelsen må dock ej annor- ledes än genom samfällt beslut pröva fråga om meddelande eller

Om kommunfullmäktige så be- sluta, må skolstyrelsen uppdraga åt särskild avdelning som består av ledamöter eller suppleanter i styrelsen eller åt ledamot eller suppleant i styrelsen eller åt be- styrelse eller åt skolchefen eller annan skolledare eller tjänsteman hos kommunen att besluta på styrelsens vägnar.

Nuvarande lydelse

återkallande av godkännande en- ligt 34 5 eller göra framställning eller avgiva yttrande till full- mäktige.

Beslut, vilket fattats på grund av uppdrag som sägs i första styc- ket, skall anmälas vid styrelsens nästa sammanträde.

Föreslagen lydelse

Uppdrag enligt första stycket skall avse viss grupp av ärenden vilkas beskaffenhet angivits i full- mäktiges beslut. Uppdraget må dock icke gälla fråga att meddela eller återkalla godkännande enligt 34 5 eller att göra framställning eller avgiva yttrande till fullmäk- tige och, i fråga om bestyrelse, ej heller fråga som regleras i avtal eller fråga som rör viss tjänsteman eller viss elev.

Beslut som fattas på grund av uppdrag enligt denna paragraf skall anmälas vid nästa samman- träde med styrelsen.

245

Grundskolan omfattar nio årskurser, betecknade 1—9 och fördelade på lågstadium, mellanstadium och högstadium, vart och ett om tre årskurser.

Inom grundskolan anordnas dels olika studievägar, avpassade efter barnens studieinriktning, dels ock specialundervisning för sådana barn, vilka ha svårt att följa den vanliga undervisningen eller anpassa sig till verksamheten iskolan.

För barn, som på grund av lyte, långvarig sjukdom eller liknande omständighet ej kunna deltaga i vanligt skolarbete, anordnas sär- skild för dem lämpad undervis- ning.

Inom grundskolan anordnas olika studievägar, som är avpassa- de efter barnens studieinriktning.

För barn, som ha svårt att följa den vanliga undervisningen, eller anpassa sig till verksamheten isko- lan vidtages särskilda åtgärder.

För barn, som på grund av handikapp eller långvarig sjukdom ej kunna deltaga i vanligt skolar- bete, anordnas särskild för dem lämpad undervisning.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25 %*

Studieväg för elev i grundskolan väljes av föräldrarna efter samråd med eleven och sedan upplysningar lämnats av skolan.

Uttagning till specialundervis- ning av elev i grundskolan sker genom skolans försorg.

28a

Specialskolan omfattar tio års- kurser, betecknade 1—10 och för- delade på lågstadium, mellansta- dium och högstadium enligt be- stämmelser som Konungen med- delar.

Bestämmelserna i 245 andra och tredje styckena om studievä- gar, specialundervisning och sär- skild undervisning äga motsvaran— de tillämpning på specialskolan.

Särskilda åtgärder enligt 24 5 tredje stycket vidtages för elev i grundskolan genom skolans för- sorg.

Specialskolan omfattar tio års— kurser, betecknade 1—10 och för- delade på lågstadium, mellansta- dium och högstadium enligt be- stämmelser som regeringen med- delar.

Bestämmelserna i 24 å andra- fjärde styckena om studievägar, särskilda åtgärder och särskild undervisning äga motsvarande till- lämpning på specialskolan.

För elev i Specialskolan som icke kan följa undervisning enligt första och andra styckena meddelas undervisning anpassad efter hans utveck—

ling.

För Specialskolan äga bestämmelserna i 25—28 %% motsvarande tillämpning. Fråga om att förvägra elev befrielse enligt 27 & prövas av den lokala styrelsen.

32;

Barn, som ej uppnått skolpliktsåldern men som finnes ha för skolgång erforderlig mognad, må tillåtas att börja skolgång i grundskolan höstter— minen det kalenderår, då barnet fyller sex år.

Har skolpliktigt barn ej nått den mognad som fordras för att deltaga i undervisningen igrund— skolan, må dess skolgång med för- äldrarnas medgivande uppskjutas ett år.

1 Senaste lydelse 19712630.

SOU 1974258 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Om intagning i vissa fall vart- Om intagning i vissa fall vart- annat år av elever i grundskolan annat år av elever i grundskolan gäller vad Konungen därom för- gäller vad regeringen därom för- ordnar. ordnar.

Denna lag träder i kraft den I juli 1976. De nya bestämmelserna i 3, 15, 24, 25, 28 a och 32 åå gäller för kommun som tillämpar bestämmel- serna i skolstadgan (1971:235) om arbetsenheter, arbetslag och fri resursanvändning m. m. För annan kommun gäller 3, 15, 24, 25, 28 a och 32 55 isin äldre lydelse.

Kommentar till skollagen

De förslag som SIA lägger fram, bl.a. förslaget om bestyrelser, medför flera ändringar i skollagen.

3 5. SIA föreslår i punkt 24.3.1 att bestyrelser inrättas som lednings- organ för rektorsområden i grundskolan och för skolenheter igymnasie- skolan. I 3 5 har tagits in en bestämmelse om att en eller flera bestyrelser skall finnas under skolstyrelse och utbildningsnämnd. Bestämmelser om bestyrelses sammansättning och beslutförhet m.m. har vidare tagits in i 3 kap. 1—8 åå skolstadgan (1971 :235). I annat sammanhang kommer att prövas vilka konsekvenser som den nya regeringsformen får beträffande gränsdragningen mellan lag och annan författning. Därvid får även prövas om de detaljbestämmelser om bestyrelsen som nu föreslås bli intagna i skolstadgans 3 kap. i stället bör tas in i skollagen.

Efter den kommunsammanläggning som skett den 1 januari 1974 torde det inte längre finnas några kommuner vars skolväsende omfattar mindre än sju klasser. Det nuvarande andra stycket i 3 & bör därför kunna utgå.

15 5. Enligt SIA bör skolstyrelsen kunna delegera beslutanderätt till bestyrelse (punkt 24.312). I 15 5 har därför tagits in ett tillägg med sådant innehåll. I enlighet med SIA:s förslag har vissa frågor undantagits från delegering.

24 39. I SIA:s förslag förekommer specialundervisning inte som någon från skolans övriga undervisning skild organisationsform. Undervisning med specialpedagogisk metodik, motsvarar den nuvarande samordnade specialundervisningen, kommer enligt utredningens förslag att integreras i den vanliga undervisningen inom de arbetsenheter som föreslås i grundskolan. De nuvarande specialklasserna försvinner samtidigt och ersätts i viss utsträckning av fasta grupper utanför arbetsenheterna. SIA har i punkt 10.4 lagt fram förslag om sådana fasta grupper.

I 245 har som ett nytt tredje stycke tagits in en bestämmelse om särskilda åtgärder i grundskolan för barn, som har svårt att följa den

vanliga undervisningen eller anpassa sig till skolans verksamhet. Närmare bestämmelser om de särskilda åtgärder som här avses har tagits in i förslaget till ny lydelse av 5 kap. 38 och 39 åå skolstadgan.

SIA:s förslag i punkt 10.7.4.3 om ändring av 5 kap. 45 % skolstadgan med anledning av att anpassad studiegång införs medför även ändring i 24 & nuvarande tredje stycket i skollagen.

25 och 28 a 595. Konsekvensändringar med anledning av ändringarna i 24 &.

32 5. Enligt SIA:s förslag i punkt 11.4.5 skall skolgång inte längre kunna uppskjutas ett år för vissa barn. Förslaget medför att andra stycket i 32 & utgår.

Förslag till Förordning om ändring i skolstadgan (1971 :23 5)

Härigenom förordnas i fråga om skolstadgan (1971 :235) dels att 3 kap. 21 å, 5 kap. 9, 27, 29, 37 och 40—44 åå samt 15 kap. 52—55 åå skall upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 3 kap. 5, 13, 15 och 19 åå samt 5 kap. 4 och 37 åå skall utgå,

dels att i 6 kap. 3—5, 7 och 18 åå ordet ”undervisning” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”utbildning” i motsvarande form,

dels att 1 kap. 3, 5 och 7 åå, 2 kap. 1, 2, 6, 10, 11 och 22 åå, 3 kap. 1—20 åå, 5 kap. 1, 2, 4, 7, 8,10,11,13—22, 24—26, 28, 31—33, 35, 36, 38, 39 och 45—48 åå, 6 kap. 1, 2, 9, 12—14, 19, 21—23, 25, 26 och 28—30 åå, 12 kap. 1, 6, 7—9,17, 19 och 21 åå, 13 kap. 7—9, 23, 25, 30, 33, 37 och 38 åå, 14 kap. 10,12 och 13 åå samt 15 kap. 1, 3, 9, 22, 23, 25—32, 48—51 och 56 åå, rubriken till 3 kap., rubrikerna närmast före 3 kap. 1 och 9 åå, rubrikerna närmast före 5 kap. 14 och 38 åå, rubriken närmast närmast före 15 kap. 48 å samt bilaga 1 skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i stadgan skall införas fjorton nya paragrafer, 5 kap. 3 a, 3 b, 11 a—ll c, 20 a, 20 b, 21 a, 50 och 51 åå, 11 kap. 12 å, 12 kap. 6 a å, 13 kap. 38 a å och 15 kap. 34 a å samt närmast före 3 kap. 12 och 18 åå samt 5 kap. 3 a och 50 åå nya rubriker av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 3 5

I grundskolan och gymnasie- skolan finns kollegier, klasskonfe- renser, ämneskonferenser och vis— sa andra konferenser.

I stadgan avses med skolstyrelse kommuns skolstyrelse enligt 3å första stycket skollagen (1962: 319) och med utbildningsnämnd landstingskommuns utbildnings- nämnd enligt 3å fjärde eller femte stycket skollagen (1962: 319).

1 Senaste lydelse 1974:481 .

551

I grundskolan och gymnasie- skolan finns personalkonferenser, arbetsenhets= och klasskonferenser samt elevråd.

I stadgan avses med skolstyrelse kommuns skolstyrelse enligt 3å första stycket skollagen (1962: 319) och med utbildningsnämnd landstingskommuns utbildnings- nämnd enligt 3 å tredje eller fjär— de stycket skollagen (1962z319).

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

Om ej annat anges särskilt, avses i stadgan följande med nedan angivna

begrepp.

Grupp Elever som i visst ämne eller annars mera tillfälligt undervisas

gemensamt, även om de ej tillhör samma lärokurs, årskurs eller klass.

Klass

Elever som i olika ämnen regel- mässigt undervisas gemensamt, även om de ej tillhör samma läro- kurs eller årskurs.

L e k t i o n En tidsenhet om 40 minuter under vilken undervisning meddelas.

L ä r 0 k u r s Den undervisning i ämnen och den verksamhet i övrigt som skall förekomma vid genomgång av viss studieväg i grundskolan eller gymnasie-

skolan.

L ä r o m e (1 e 1 Materiel som förmedlar innehållet i läroplan och som utgöres av

framställning i skrift, ljud eller bild.

Läsår Den del om 40 veckor (280 dagar) av redovisningsåret under vilken utbildning skall äga rum.

Läsår

Den del om 40 veckor (280 dagar) av redovisningsåret under vilken undervisning skall medde- las.

Redovisningsår Tiden från och med den 1 juli till och med den 30juni påföljande är.

S k 0 1 a Grundskola eller gymnasieskola, om ej annat anges särskilt.

S k 0 1 e n h e t

En med hänsyn till elever, som undervisas antingen i ett gemensamt eller i flera varandra näraliggande skolhus eller andra lokaler för undervisningen, bestämd organisatorisk enhet inom skolväsendet.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Studieväg

I grundskolan varje tillvalsämne på högstadiet jämte den undervisning och verksamhet i övrigt i vilken elev skall deltaga. I gymnasieskolan varje linje, specialkurs, gren eller variant.

Styrelse för skola

Skolstyrelsen i fråga om grundskola och kommuns gymnasieskola samt utbildningsnämnden i fråga om landstingskommuns gymnasieskola.

Veckotimme

En lektion i veckan på en studieväg eller, i fråga om studieväg som omfattar mer än en årskurs, i en årskurs.

Årskurs

Dels den lärokurs eller del därav, som skall genomgås under ett läsår, eller, i fråga om utbildning som börjar vid annan tidpunkt än vid läsårets början, under 40 veckor (280 dagar) av två på varandra följande redovisningsår, dels de elever som går igenom sådan lärokurs eller del därav.

K 1 a s s (gymnasieskolan)

Elever som i olika ämnen regel- mässigt undervisas gemensamt, även om de ej tillhör samma läro- kurs eller årskurs.

752

Om ej annat följer av andra stycket eller av bestämmelse som Kungl. Maj:t meddelar särskilt, be— dömes omfattningen av kommuns skolväsende under ett redovis- ningsår enligt följande poängsys- tem, nämligen

]. Grundskolan

a) varje klass av låg-

eller mellanstadiet 1 poäng b) varje klass av hög— stadiet 1,5 poäng

2Senaste lydelse 1973:417.

Om ej annat följer av andra stycket eller av bestämmelse som regeringen meddelar särskilt, be— dömes omfattningen av kommuns skolväsende under ett redovis- ningsår enligt följande poängsys— tern, nämligen

]. Grundskolan

a) varje basresurs på låg— eller mellan- stadiet 1 poäng b) varje basresurs på högstadiet 1,5 poäng

SOU 1974:58 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse c) samordnad special- c) förstärknings- undervisning, varje resurs fullt I3-tal vecko- timmar 0,5 poäng

(1) undervisning för i'nvandrarelever

2. Gymnasieskolan

a) varje påbörjat 30—ta1 av det sammanlagda antalet elever inom varje årskurs 1 en skolenhet på följande linjer, nämli- gen tvåårig distributions- och kontorslinje, tvåårig ekono- misk linje, tvåårig social linje, tvåårig teknisk linje, treårig ekonomisk linje, treårig humanistisk linje, treårig natur- vetenskaplig linje, treårig samhällsvetenskaplig linje samt fyraårig teknisk linje.

b) varje påbörjat 16-tal av det sammanlagda antalet elever på annan linje i en skolenhet

c) varje klass av specialkurs som omfattar läsår

d) varje klass av specialkurs som under redovisningsåret omfattar mindre än läsår men minst en termin

e) varje påbörjat 20-tal kursveckor av sådana Specialkurser vid skolenhet som under redovisningsåret omfattar mindre än en termin

3. Kommunal och statlig vuxenutbildning

a) varje påbörjat 800-ta1 lektioner eller timmar för studie- handledning samt för studie- och yrkesorientering vid kom- munal vuxenutbildning

b) varje påbörjat 35-tal av det sammanlagda antalet elever vid gymnasieskolkurser och grundskolkurser av statlig vuxenutbildning inom kommunen

c) varje påbörjat 70—ta1 av det sammanlagda antalet elever vid brevskolkurser av statlig vuxenutbildning inom kommu- nen

enligt be- stämmel- ser som re- geringen meddelar särskilt enligt be- stämmel- ser som re- geringen meddelar särskilt

1,5 poäng

1,5 poäng 1,5 poäng

1 poäng

1 poäng

1,5 poäng

1,5 poäng

1,5 poäng

Nuvarande lydelse

4. Annan skola

5. Elevhem

SOU 1974258 Föreslagen lydelse

beräknas som för närmast jämförlig utbildning ovan

1 poäng

Omfattar en årskurs i gymnasieskolan delar av två på varandra följande redovisningsår, beräknas för varje redovisningsår i fråga om

linje hälften av det poängtal som följer av första stycket 2 a eller 2 b, specialkurs 0,75 poäng för varje klass och redovisningsår. För klass av särskola som förlagts till lokaler vilka ingår i skolanlägg— ning för grundskolan eller gymnasieskolan beräknas 1 poäng för varje

redovisningsår.

Första stycket 2 och 3 a samt andra och tredje styckena gäller i tillämpliga delar även landstingskommuns gymnasieskola och vuxenut-

bildning.

2 kap.

Styrelsen för skolan får utfärda ordningsstadga som upptar allmänna föreskrifter om ordningen vid skolenheterna samt om tillsyn över och vård av lokaler, inventarier och utbildningsmateriel.

I ärende om allmänna föreskrif- ter om ordningen vid skolen- heterna bör personal och elever beredas tillfälle att yttra sig.

28

I ärende om allmänna föreskrif- ter om ordningen vid skolen- heterna bör bestyrelsen beredas tillfälle att yttra sig.

I viktiga frågor om elevernas uppförande och ordning bör styrelsen för skolan samarbeta med barnavårdsnämnden.

I frågor om elevernas fritids- sysselsättning bör styrelsen för skolan i lämplig utsträckning sam- arbeta med barnavårdsnämnden eller annan kommunal nämnd, som handlägger sådana frågor, och med ungdomsorganisationerna på orten.

I frågor om elevernas fria aktivi- teter under skoldagen igrundsko- lan och elevernas fritidssysselsätt- ning bör styrelsen för skolan i lämplig utsträckning samarbeta med barnavårdsnämnden eller annan kommunal nämnd, som handlägger sådana frågor, och med ungdomsorganisationerna på or- terL

Nuvarande lydelse

68

Styrelsen för skolan får ej av- göra viktigare ärende som rör viss skolenhet utan att dess rektor beretts tillfälle att yttra sig.

Innan fråga som avses i 32å första eller andra stycket skol- lagen (19623319) avgöres, skall läkarundersökning och annan er- forderlig undersökning av barnet äga rum.

Föreslagen lydelse

Styrelsen för skolan får ej av- göra viktigare ärende som rör viss skolenhet utan att dess bestyrelse beretts tillfälle att yttra sig.

lOå

Innan fråga som avses i 32å första stycket skollagen (1962: 319) avgöres, skall läkarundersök- ning och annan erforderlig under- sökning av barnet äga rum.

llå

Vid prövning av fråga huruvida skolplikt är fullgjord enligt 36 å första stycket skollagen (19621319) skall vad som stadgas om uppflyttning i årskurs äga motsvarande tillämpning.

Medgivande enligt 36 å andra stycket skollagen (1962z319) får ges endast under villkor att eleven under återstoden av sin skolplikts- tid får lämplig utbildning eller har annan lämplig sysselsättning. Om villkoret ej uppfylles, skall med- givandet återkallas. Eleven står under tillsyn av skolstyrelsen.

22å

För kommun anges i organisationsplan

Medgivande enligt 36å andra stycket skollagen (19621319) får ges endast under villkor att eleven under återstoden av sin skolplikts- tid får lämplig utbildning. Om villkoret ej uppfylles, skall med- givandet återkallas. Eleven står under tillsyn av skolstyrelsen.

I. varje skolenhet under förvaltning av skolstyrelsen eller särskild styrelse som avses i 8 å skollagen (19621319),

2. de årskurser av grundskolan samt de studievägar och årskurser av gymnasieskolan som i allmänhet skall finnas i varje skolenhet,

3. elevhem under skolstyrelsens förvaltning,

4. tjänst som skolchef, biträ- dande skoldirektör eller rektor samt

5. arbetsområdet för varje biträ- dande skoldirektör och rektor vid grundskolan.

4. tjänst som skolchef, biträ- dande skoldirektör eller rektor,

5. arbetsområdet för varje biträ- dande skoldirektör och rektor vid grundskolan samt

6. arbetsområdet för bestyrelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Avskrift av organisationsplan sändes till länsskolnämnden. Utan hinder av vad som genom fastställande av organisationsplan eller i annan ordning beslutats om skolenheter får nämnden, om särskilda skäl föreligger, förordna att skolenhet av grundskolan skall anordnas eller indragas från och med nästkommande läsår.

3 kap.

Kollegiet och konferenser m.m.

Kollegiet

För varje skolenhet med grund- skola eller gymnasieskola finns ett kollegium.

Kollegiet består av rektor, som är kollegiets ordförande, biträdan- de rektor och studierektor samt lärare som har minst 10 veckotim- mars tjänstgöring vid skolenheten. Vid behandling av fråga om elevs hälsa är även skolläkare och skol- sköterska ledamot.

Omfattar skolenhet såväl grund- skola eller gymnasieskola som annan skolform eller del därav, får kollegiet bestå av ledamöter med tjänstgöring endast vid en av skol- formerna, när fråga är om ärende som rör endast denna skolform.

I skolenhet med gymnasieskola får särskilt kollegium hållas med lärare i gymnasieskolan vid viss studieväg eller grupp av studie- vägar, om det behövs på grund av skolenhetens omfattning eller andra särskilda förhållanden.

I kollegiet handlägges de frågor som ankommer på kollegiet enligt denna stadga eller andra föreskrif- ter samt de andra frågor som rektor tar upp.

Berör fråga flera skolenheter under ledning av samma rektor,

Bestyrelser och konferenser m.m.

Bestyrelser

Vid grundskolan skall finnas en bestyrelse för varje arbetsområde för rektor.

Om arbetsområdet är av stor omfattning, får skolstyrelsen be- stämma att mera än en bestyrelse skall finnas.

Vid gymnasieskolan skall finnas en bestyrelse för varje skolenhet.

Bestyrelse för enbart grundsko- lans låg- och mellanstadier består av rektor, tre lärare, en före- trädare för övrig personal och två företrädare för elevernas föräldrar.

Bestyrelse för grundskolans högstadium eller för högstadiet

SOU 1974258 Nuvarande lydelse

får kollegierna sammanträda ge- mensamt. De anses därvid som ett kollegium.

Kollegiet sammankallas av rek- tor.

Rektor får kalla lärare som ej är ledamot av kollegiet eller annan anställd att deltaga i kollegiets överläggningar. Sådan lärare eller annan anställd får ej deltaga i besluten.

Kollegiet är beslutfört, när flera än hälften av ledamöterna är när- varande.

Som kollegiets beslut gäller den mening varom de flesta ledamöter- na förenar sig eller, vid lika röste- tal, den mening som ordföranden biträder. Vid sammanträde med kollegiet föres protokoll genom rektors försorg.

3.8

Föreslagen lydelse

och annat eller andra stadier av grundskolan består av rektor, studierektor, fyra lärare, en före- trädare för övrig personal, två företrädare för elevernas föräldrar och två elever.

Bestyrelse för gymnasieskola består av rektor, en studierektor, fyra lärare, två företrädare för öv- rig personal, en företrädare för elevernas föräldrar och två elever. Om studierektor ej finns, utser styrelsen för skolan ytterligare en lärare till ledamot av bestyrelsen.

Rektor är ordförande i bestyrel- sen.

Utan hinder av första stycket får skolstyrelsen bestämma att studierektor eller studieledare i stället för rektor skall vara ord- förande i bestyrelsen ifall som avses i ] å andra stycket. Studie- rektor eller studieledare ingår då som ledamot i bestyrelsen.

48

Styrelsen för skolan utser de ledamöter som ej är självskrivna i bestyrelsen. Sådan ledamot utses för en tid av två kalenderår eller, i fråga om elev, för ett kalenderår.

Företrädare för personalen ut- ses efter förslag av de personal- organisationer som personalen till- hör.

Innan företrädare för elevernas föräldrar utses, bör förslag inhäm- tas från i första hand klassmöten och i andra hand hem och skola-

Nuvarande lydelse

Klasskonferenser

För varje klass finns en klass- konferens.

Klasskonferensen består av rek- tor och de lärare som undervisari klassen. Vid behandling av fråga om elevs hälsa är även skolläkare och skolsköterska ledamot.

Rektor får kalla biträdande rek- tor och studierektor att som leda- möter deltaga i klasskonferensens överläggningar och beslut.

Ordförande i klasskonferensen är rektor. Rektor får uppdraga åt biträdande rektor, studierektor eller klassföreståndare som be- röres att i rektors ställe vara ord- förande i konferensen.

! klasskonferensen handlägges de frågor som ankommer på kon- ferensen enligt denna stadga eller andra föreskrifter.

6ä

Föreslagen lydelse

föreningar eller andra föreningar som är verksamma inom bostads- området och med anslutning till skolans verksamhet. I bestyrelse för gymnasieskola får dock sådan företrädare utses utan föregående förslag, om särskilda skäl förelig- ger.

Elev utses efter förslag av elev- rådet.

För varje ledamot utses i sam- ma ordning och för samma tid som ledamoten en suppleant. Till suppleant för rektor utses studie- rektor eller, om flera studierekto- rer finns, en av dem.

Bestyrelsen får kalla suppleant till bestyrelsens sammanträden utan hinder av att den ordinarie ledamoten är närvarande. Supple- anten får därvid ej deltaga i be- sluten.

Bestyrelsen får kalla annan än suppleant att närvara vid hand- läggningen av visst ärende i be- styrelsen. Sådan person får ej del- taga i besluten.

Bestyrelsen fullgör de uppgifter med avseende på ledningen av bestyrelsens arbetsområde som an- ges i denna stadga eller andra föreskrifter som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, skolöverstyrelsen meddelar samt

Nuvarande lydelse

I övrigt handlägges i klasskon- ferensen frågor om elevernas för- utsättningar för och framsteg i studier samt om deras uppförande och ordning. Lärarna skall beredas tillfälle att utbyta erfarenheter och åsikter om eleverna samt att överlägga om de enskilda elevernas utveckling och behandling.

Berör fråga flera klasser i samma årskurs inom skolenheten får klasskonferenserna sammanträda gemensamt. De anses därvid som en klasskonferens.

Klasskonferensen sammankallas av rektor minst en gång varje termin.

Skall klasskonferens för klass i gymnasieskolan behandla fråga om planering av undervisningen eller pedagogisk fråga av allmän karaktär, skall rektor eller den han utsett till ordförande kalla repre- sentanter för de elever som be- röres av ärendet att deltaga i konferensens överläggningar. Elev- representant får ej deltaga i be- sluten. Elevrepresentant utses av eleverna i den ordning styrelsen för skolan bestämmer.

Klasskonferensen är beslutför, när flera än hälften av leda- möterna är närvarande.

Som klasskonferensens beslut gäller den mening varom de flesta

75

85

Föreslagen lydelse

beslutar i ärende, som styrelsen för skolan enligt 155 skollagen(1962:319) uppdrar åt bestyrel- sen.

Bestyrelsen skall meddela erfor- derliga ordningsföreskrifter inom bestyrelsens arbetsområde.

Bestyrelsen sammankallas av ordföranden en gång i månaden under läsåret och vid de övriga tillfällen när omständigheterna föranleder det.

Ärende avgöres efter föredrag- ning som ankommer på rektor eller på särskilt utsedd före- dragande.

Bestyrelsen är beslutför, när flera än hälften av ledamöterna är närvarande.

Som bestyrelsens beslut gäller den mening varom de flesta leda-

Nuvarande lydelse

ledamöterna förenar sig eller, vid lika röstetal, den mening som ord- föranden biträder.

Vid sammanträde med klass- konferensen föres protokoll av klassföreståndare som beröres.

Ämneskonferenser

För varje ämne i grundskolan och för varje ämne igymnasie- skolan i vilket det meddelas undervisning vid en skolenhet finns en ämneskonferens. Ämnes- konferens får vara gemensam för två eller flera ämnen.

Ämneskonferens består av rek- tor och de lärare som undervisari det eller de ämnen som beröres.

Rektor får kalla biträdande rek- tor och studierektor att som leda- möter deltaga i ämneskonfe- rensens överläggningar och beslut.

Ordförande i ämneskonferens är rektor. Rektor får uppdraga åt biträdande rektor, studierektor eller huvudlärare i ämne som be- röres att i rektors ställe vara ord- förande.

95

SOU 1974z58 Föreslagen lydelse

möterna förenar sig eller, vid lika röstetal, den mening som ordfö- randen biträder.

Vid sammanträde med bestyrel- sen föres protokoll.

Personalkonferenser

För varje skolenhet med grund- skola eller gymnasieskola finns en personalkonferens.

Personalkonferensen består av rektor, som är personalkonfe- rensens ordförande, och den per- sonal som tjänstgör vid skolen- heten.

105

Det åligger ämneskonferensen särskilt att

I. i anslutning till läroplanen närmare planera kurserna i ämnet och granska lärostoffet i läroböc- kerna,

2. upprätta plan för undervis- ningen iämnet,

I personalkonferensen hand- lägges de frågor som ankommer på konferensen enligt denna stadga eller andra föreskrifter samt de andra frågor som rektor tar upp.

Berör fråga flera skolenheter under ledning av samma rektor, får personalkonferenserna sam-

SOU 1974158 Nuvarande lydelse

3. avge förslag om inköp av böcker och annan undervisnings- materiel [ ämnet samt

4. pröva behovet av nya läro- böcker och avge förslag i anslut— ning härtill.

Föreslagen lydelse

manträda gemensamt. De anses därvid som en personalkonferens.

llå

Ämneskonferens sammankallas av rektor till sammanträde under läsåret i anslutning till läsårets början och slut och vid de övriga tillfällen när omständigheterna föranleder det.

Bestämmelserna om elevrepre- sentanter i 7 5 andra stycket äger motsvarande tillämpning i fråga om ämneskonferens för ämne i gymnasieskolan.

Ämneskonferens är beslutför, när flera än hälften av ledamöter- na är närvarande.

Som ämneskonferensens beslut gäller den mening varom de flesta ledamöterna förenar sig eller, vid lika röstetal, den mening som ord- föranden biträder.

Åtgärd som beslutas av ämnes- konferensen skall underställas rek- tor för godkännande.

Vid sammanträde med ämnes- konferensen föres protokoll av huvudlärare i ämne som beröres.

Personalkonferensen samman- träder på kallelse av rektor eller bestyrelsen, när rektor eller be- styrelsen finner det lämpligt eller när de ledamöter av bestyrelsen som företräder personalen begär det.

Bestämmelserna i 8 5 äger mot- svarande tillämpning.

Arbetsenhets- och klasskonfe— renser

125

För varje arbetsenhet igrund- skolan finns en arbetsenhetskonfe- rens.

Arbetsenhetskonferens består av rektor, studierektor, studie- ledare och den personal som tjänstgör inom arbetsenheten.

Ordförande i arbetsenhetskon- ferensen är rektor. Rektor får uppdraga åt studierektor eller studieledare att i rektors ställe vara ordförande i konferensen.

Nuvarande lydelse

Sammankomster rörande studie- och yrkesorientering m.m.

Lärare och andra anställda som tjänstgör vid skolenhet med grundskola eller gymnasieskola och som skall medverka vid studie- och yrkesorientering skall sammanträda för att överlägga om planering och samordning av verk- samheten.

Ordförande vid sådant samman- träde är rektor eller den tjänste- man som han utser. Sammanträde hålles efter kallelse av rektor.

Föreslagen lydelse

135

I arbetsenhetskonferensen hand- lägges de frågor som ankommer på konferensen enligt denna stad- ga eller andra föreskrifter och de frågor som bestyrelsen uppdrar åt arbetsenhetskonferensen.

Berör fråga flera arbetsenheter i samma årskurs inom skolenhe- ten, får arbetsenhetskonferenser- na sammanträda gemensamt. De anses därvid som en arbetsenhets- konferens.

Berör fråga endast en klass ien arbetsenhet, får arbetsenhetskon— ferensen omfatta enbart den per- sonal som tjänstgör inom klassen. Konferensen benämnes därvid klasskonferens.

145

Utöver vad som följer av 1—13 55 får rektor vid skolenhet med grundskola eller gymnasie- skola kalla lärare eller andra an— ställda som tjänstgör vid skolen- heten för att överlägga om frågor som rör skolenheten.

Skall arbetsenhetskonferens be- handla fråga om planering av ut- bildningen eller pedagogisk fråga av allmän karaktär eller fråga rörande skolmiljön, skall rektor eller den han utsett till ordförande kalla representanter för eleverna inom arbetsenheten att deltaga i konferensens överläggningar.

Representant för elever inom arbetsenhet på grundskolans hög- stadium får deltaga i besluten.

Elevrepresentanterna bör uppgå till samma antal som personalens representanter. Elevrepresentant utses av eleverna inom arbetsenhe- ten i den ordning bestyrelsen be- stämmer.

SOU 1974158 Nuvarande lydelse

Samarbetsnämnder

För varje skolenhet med gym- nasieskola finns en samarbets- nämnd.

Samarbetsnämnden består av rektor, två lärare, två elever och två andra ledamöter.

De ledamöter som ej är själv- skrivna och suppleanter för dem utses för ett år i sänder. Ledamot som skall vara lärare utses av kollegiet. Ledamot som skall vara elev utses av eleverna i den ord- ning som styrelsen för skolan be- stämmer. De återstående två leda- möterna utses av styrelsen. Finns för en kommuns eller landstings- kommuns gymnasieskola flera skolenheter, bör styrelsen om möjligt utse samma personer till ledamöter i samtliga samarbets- nämnder.

Av de ledamöter styrelsen för skolan utsett förordnar styrelsen den ene till ordförande och den andre till vice ordförande i nämn- den.

Samarbetsnämnden har att som rådgivande organ främja ett gott samarbete mellan alla som är verk- samma inom skolenheten samt att verka för att eleverna iakttar god ordning och go tt uppförande.

Om samarbetsnämndens befatt- ning med fråga om avstängning eller förvisning föreskrives i 9 kap. 59 5.

Samarbetsnämnden får ej taga upp fråga som avser endast annan

155

Föreslagen lydelse

Arbetsenhetskonferensen sam- mankallas av rektor minst en gång varje termin.

Bestämmelserna i 8 5 äger mot- svarande tillämpning.

16%);

För varje klass i gymnasieskolan finns en klasskonferens. Klasskon- ferensen består av rektor, studie- rektor och de lärare som under- visar i klassen.

Bestämmelserna i 85, 13,6 första och andra styckena, 145 samt 15 5 första stycket äger mot- svarande tillämpning i fråga om klasskonferens i gymnasieskolan. Ordförande i klasskonferens är

Nuvarande lydelse

skolform inom skolenheten än gymnasieskolan, i den mån ej an- nat följer av bestämmelse som Kungl Maj:t meddelar.

Samarbetsnämnden samman- träder på kallelse av ordföranden

.så ofta omständigheterna föran-

leder det eller när två ledamöter begär det.

Skall nämnden behandla fråga om avstängning eller förvisning, får den kalla skolläkare, skol- sköterska, skolpsykolog, skolkura- tor och Iagfaren person att deltaga i nämndens överläggningar.

Nämnden får bereda represen- tanter för annan personalgrupp vid skolenheten än lärare och re- presentanter för elevernas föräld- rar tillfälle att deltaga i nämndens överläggningar i annat ärende än som avses iandra stycket.

Den som deltar i nämndens överläggningar enligt andra eller tredje stycket får ej deltaga i besluten.

Samarbetsnämnden är beslut- för, när samtliga ledamöter eller suppleanter för dem är närva- rande. 1 beslut, varigenom fråga om avstängning eller förvisning av elev avgöres, deltar dock endast rektor och de ledamöter som sty- relsen för skolan utsett.

SOU l974158 Föreslagen lydelse

rektor. Rektor får kalla även biträ— dande rektor att som ledamot del- taga i klasskonferensens överlägg- ningar och beslut. Rektor får upp- draga även åt studierektor eller biträdande rektor att i rektors ställe vara ordförande i konferen- sen.

175

I övrigt ankommer det på be- styrelsen att besluta om anordnan- de av konferenser och sammanträ- den inom skolenheten. Bestäm- melserna i 14 5 äger därvid mot- svarande tillämpning.

Elevråd

185

För varje skolenhet med grund- skolans mellanstadium eller hög- stadium eller med gymnasieskola finns ett elevråd.

SOU 1974258 Nuvarande lydelse

Vid avgörande av fråga om av- stängning eller förvisning äger rättegångsbalkens regler om om- röstning i överrätt i fråga om ansvar motsvarande tillämpning.

Som nämndens beslut iannan fråga gäller den mening varom de flesta förenar sig eller, vid lika röstetal, den mening som ordfö— randen biträder.

Vid sammanträde med nämn- den föres protokoll.

Biblioteksnämnder

Vid skolenhet med gymnasie- skola kan finnas en biblioteks— nämnd.

Biblioteksnämnden består av rektor, som är nämndens ordfö- rande, bibliotekarien och högst fyra lärare samt två elever.

Ledamot som skall vara lärare utses av kollegiet. Ledamot som skall vara elev utses av eleverna i den ordning som styrelsen för skolan bestämmer.

Biblioteksnämnden har till upp- gift att avge förslag till bokinköp för skolenhetens bibliotek.

Biblioteksnämnden är beslut— för, när ordföranden och minst

Föreslagen lydelse

Elevrådet består, såvitt avser grundskolan, av en elev för varje påbörjat 30-tal elever på mellan- och högstadierna samt, såvitt avser gymnasieskolan, av en elev från varje klass. Elevrådet utser inom sig ordförande.

195

Elevrådet sammanträder på kallelse av ordföranden.

Bestämmelserna i 8 5 äger mot- svarande tillämpning.

20%

Elevrådet handlägger de frågor som ankommer på elevrådet enligt denna stadga eller andra föreskrif- ter och de frågor som bestyrelsen uppdrar åt elevrådet.

För information och samråd får elevrådet disponera tid avsedd för fria aktiviteter under skoldagen.

Zlå

Nuvarande lydelse

hälften av övriga ledamöter är närvarande. Som nämndens be- slut gäller den mening varom de flesta förenar sig eller, vid lika röstetal, den mening som ord- föranden biträder.

Föreslagen lydelse

5 kap.

Arbetet i grundskolan anpassas efter elevernas ålder samt varje elevs egna förutsättningar. I arbe- tet bör känslan av samhörighet mellan elever och lärare främjas. Eleverna bör uppmuntras att söka gemensamt lösa lämpliga upp- gifter.

Arbetet i grundskolan anpassas efter elevernas ålder samt varje elevs egna förutsättningar. I arbe— tet bör känslan av samhörighet mellan elever och personal främ- jas. Eleverna bör uppmuntras att söka gemensamt lösa lämpliga uppgifter.

Skolan bör genom sin anda och miljö såväl utveckla elevernas självtillit och självständiga omdöme som vänja dem till ärlighet, hänsyn, uppmärk— samhet mot andra och vårdat uppträdande.

I grundskolan bör huvuddelen av elevernas arbete utföras under lektionerna.

335

I grundskolan bör huvuddelen av elevernas arbete utföras under skoldagen.

Läroplan, fasta och fria aktiviteter samt läromedel

I läroplan för grundskolan an- ges mål och riktlinjer för skolans arbete samt allmänna anvisningar för skolans verksamhet.

Utbildningen i grundskolan skall omfatta de aktiviteter under skoldagen som avses i 4—8, 10 och 12 55 (fasta aktiviteter).

Vid sidan av de i andra stycket angivna aktiviteterna skall före- komma vissa andra aktiviteter un- der skoldagen enligt I 1 a _é' (fria aktiviteter).

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Läroplanen fastställes av rege- ringen eller, efter regeringens be- myndigande, av skolöverstyrelsen.

3bé

Läroplan, ämnen och läroböcker

I läroplan för grundskolan an- ges mål och riktlinjer för skolans arbete samt allmänna anvisningar för skolans verksamhet. Läro- planen innefattar i övrigt timpla- ner och kursplaner samt anvisning- ar och kommentarer i anslutning till kursplanerna.

Läroplanen fastställes av Kungl. Maj:t eller, efter bemyndigande av Kungl. Maj:t, av skolöverstyrelsen.

4ä

75

Fria aktiviteter får ges en sådan omfattning, att tiden för dem tillsammans med tiden för de fasta aktiviteter som skall förekomma enligt 3a5 andra stycket och ti- den för lunchrast rymmes inom följande gränser, nämligen

Årskurs Antal timmar varje vecka

1 22 1/2—30 2 25 1/6—30 3 29 1/6—30 4 31 —32 5 och 6 31 2/3—32 7—9 33 1/3—35

För de fasta aktiviteterna gäl- ler, utöver vad som sägs i 3a 5 första stycket, i läroplan för grundskolan fastställda timplaner och kursplaner samt anvisningar och kommentarer i anslutning till kursplanerna.

Bestämmelserna i 3 a 5 fjärde stycket äger motsvarande tillämp- ning.

Ämnen på lågstadiet är svenska, matematik, engelska, musik, slöjd, gymnastik, religionskunskap och hembygdskunskap.

Ämnen på mellanstadiet är svenska, matematik, engelska, musik, teckning, slöjd, gymnastik, religionskunskap, samhällskunskap, historia, geografi och naturkunskap.

Nu varande lydelse

I fråga om klasstyp BI och BZ finns dessutom ämnena teckning, samhällskunskap, historia, geo- grafi och naturkunskap i årskurs 3 samt ämnet hembygdskunskap i årskurs 4.

85

SOU l974:58 Föreslagen lydelse

I fråga om arbetsenhet som omfattar årskurserna 3 och 4 eller 3—6 eller 4—6 finns dessutom ämnena teckning, samhällskun— skap, historia, geografi och natur- kunskap i årskurs 3 samt ämnet hembygdskunskap i årskurs 4.

Obligatoriska ämnen på högstadiet är svenska, matematik, engelska, musik, teckning, slöjd, hemkunskap, barnkunskap, gymnastik, religions- kunskap, samhällskunskap, historia, geografi, biologi, kemi och fysik.

Tillvalsämnen på högstadiet är franska, tyska, ekonomi, konst och teknik. För varje elev skall väljas ett tillvalsämne på sätt föreskrives i 25 5 första stycket skollagen (19623319). Val av tillvalsämne skall ske före början av varje årskurs och avse en årskurs. För årskurs 9 får franska eller tyska väljas endast för elev som i lägre årskurs deltagit i undervisningen i ämnet.

I årskurserna 8 och 9 finns maskinskrivning som frivilligt ämne.

På högstadiet meddelas undervisning i ämnena matematik, engelska, franska och tyska enligt skilda kurser.

På högstadiet skall elev deltaga i fritt valt arbete vid sidan av under- visningen i ämnen, om ej annat följer av 11 5 andra stycket.

1054

953

I grundskolan anordnas studie- och yrkesorientering. I årskurs 8 anordnas praktisk yrkesorientering i form av studiebesök.

I årskurs 9 anordnas praktisk yrkesorienteringi form av praktik- period på arbetsplats. För varje elev bör praktikperiod om möjligt

:Senaste lydelse 1972z374. Senaste lydelse 1974z481.

I årskurs 9 anordnas praktisk yrkesorientering i form av praktik— period på arbetsplats. För varje elev bör praktikperiod om möjligt

SOU l974258 Nuvarande lydelse

omfatta två sammanhängande hela läsveckor. Praktikperiod för elev bör helst ej förläggas till mer än en arbetsplats. Under praktikperiod bör hälften av eleverna i klassen deltaga i yrkesorienteringen på arbetsplatsen, medan övriga elever erhåller schemabunden undervis- ning.

Föreslagen lydelse

omfatta två sammanhängande hela läsveckor. Praktikperiod för elev bör helst ej förläggas till mer än en arbetsplats. Under praktikperiod bör hälften av eleverna iarbetsen- heten deltaga i yrkesorienteringen på arbetsplatsen, medan övriga elever deltar ischemabundna akti- viteter.

Elev som avser att söka inträde i gymnasieskolan på annan tvåårig linje än tvåårig ekonomisk linje, tvåårig social linje eller tvåårig tek- nisk linje och som är tveksam om val av linje får utöver vad som följer av andra stycket deltaga i praktisk yrkesorientering i form av studiebesök eller praktikperiod på arbetsplats. För sådan elev er- sätter den praktiska yrkesoriente- ringen undervisningen i obligato- riska ämnen och tillvalsämnen samt deltagande ifria aktiviteter under skoldagen.

1155

I grundskolan får enligt bestäm- melser i timplanerna anordnas undervisning i

1. ämnet finska eller annat minoritetsspråk, samt

2. de frivilliga ämnena instru- mentalmusik, solosång och kör- sång.

För elev som deltar i undervis- ning enligt första stycket 1 er- sätter denna undervisning under- visningen i obligatoriskt ämne el- ler tillvalsämne eller deltagande i fritt valt arbete. Undervisning en- ligt första stycket 2 anordnas vid sidan av utbildningen enligt 7—10 55.

5 Senaste lydelse 1972: 374.

I grundskolan får enligt bestäm- melser i timplanerna anordnas undervisning i ämnet finska eller annat minoritetsspråk.

För elev som deltar i undervis- ning enligt första stycket ersätter denna undervisning undervis- ningen i obligatoriskt ämne eller tillvalsämne eller deltagande i fria aktiviteter under skoldagen.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

llaä

Utöver vad som anges i 3a 5 första stycket finns i läroplan för grundskolan mål för fria aktivite- ter under skoldagen samt all- männa bestämmelser om den när- mare inriktningen av de fria aktivi— teterna.

Om utformningen av de fria aktiviteterna beslutar bestyrelsen.

Bestämmelserna i 3a5 fjärde stycket äger motsvarande tillämp- ning.

llbå

Elev skall deltaga ifria aktivite- ter under skoldagen.

1105

I grundskolan får enligt bestäm- melser i timplanerna anordnas undervisning i de frivilliga ämnena instrumentalmusik, solosång och körsång.

Undervisning enligt första styc- ket anordnas vid sidan av utbild— ningen enligt 7, 8, 10 och 11 a 55.

1356

Läromedel antages av skol- styrelsen. I ärendet skall rektor avge förslag efter hörande av ämneskonferensen eller vederbö- rande lärare. Lärare har dock rätt att själv framställa läromedel som behöves till komplettering av de läromedel som skolstyrelsen an- tagit.

6 Senaste lydelse 1974z481.

Läromedel antages av skol- styrelsen. I ärendet skall bestyrel- sen avge förslag efter hörande av konferens med berörd personal. Lärare har dock rätt att själv fram- ställa Iäromedel som behöves till komplettering av de läromedel som skolstyrelsen antagit.

I fråga om konferens som avses iförsta stycket äger bestäm melser- na i 3 kap. 14 5 motsvarande till- lämpning.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Såsom sådant centralt läromedel som avses i 2 % kungörelsen (1974: 438) om registrering och granskning av vissa läromedel får antagas endast läromedel vilket registrerats såsom centralt läromedel i det läromedels- register som avses i nämnda kungörelse.

Läromedel får antagas försöksvis om det sker för utprövning av läromedel som ej givits slutlig utformning eller för praktisk prövning av färdigställt läromedel. Centralt läromedel får antagas för praktisk prövning endast om det registrerats i det centrala läromedelsregister som avses i andra stycket. För antagande till utprövning kräves däremot ej sådan registrering.

Beslut om att försöksvis antaga centralt läromedel skall skolstyrelsen anmäla till skolöverstyrelsen enligt bestämmelser som överstyrelsen meddelar.

Klasser m.m. Basresurser, förstårkningsresurs

och arbetsenheter m. m.

145

I grundskolan fördelas eleverna på klasser och grupper enligt 15— 21 55 samt föreskrifter i tim— planer och särskilda av Kungl. Maj:t eller, efter bemyndigande av Kungl. Maj:t, av skolöverstyrelsen meddelade bestämmelser.

Skolstyrelsen bör verka för att eleverna fördelas så att klasserna erhåller en så allsidig social sam- mansättning som möjligt.

Klasser av följande huvudtyper anordnas, nämligen

Klass- Klassen omfattar följande typ årskurs eller årskurser

a I, 2 eller 3 b I och 2 eller 2 och 3 eller 1 —3 A 4 eller högre årskurs

Utbildningen i grundskolan skall bedrivas inom ramen för de resurser som anges i 15—20 55 samt de medel som kommunen anvisar enligt 485 skollagen (I962:3l9).

155

En basresurs utgår för varje påbörjat 25-tal elever i var och en av årskurserna 1—3 vid en skolen- het

Nuvarande lydelse

B] 3 och 4 eller 5 och 6 eller, för specialklass, 7 och 8 eller 8 och 9

BZ 3—6 eller 4—6 eller, för specialklass, 7—9

Saknas någon årskurs tillfälligt i BZ-klass, föranleder detta ej änd- ring av klasstypen.

Avvikande klasstyp får anord- nas, om länsskolnämnden eller, i fråga om högstadiet, skolöver— styrelsen medger det.

Fordras visst elevantal för att klass eller grupp skall få anordnas, skall antalet vid undervisningens början vara avgörande, om ej an- nat särskilt föreskrives eller läns- skolnämnden för visst fall av sär- skilda skäl medger undantag.

Går elevantalet därefter ned un— der det föreskrivna, får klassen eller gruppen likväl behållas till läsårets slut. Grupp får behållas under längre tid, om länsskol- nämnden på grund av särskilda omständigheter medger det.

Ökar elevantalet avsevärt under läsåret, får ytterligare klass eller grupp anordnas, om villkoren här-

165

Föreslagen lydelse

En basresurs utgår för varje påbörjat 30-tal elever i var och en av årskurserna 4—9 vid en skolen- het.

Om årskurserna 1 och 2 eller 2 och 3 eller 1—3 eller 3—6 eller 4—6 omfattar sammanlagt högst 25 elever eller årskurserna 3 och 4 eller 5 och 6 omfattar sammanlagt högst 30 elever, utgår en basresurs gemensamt för årskurserna.

Efter medgivande av länsskol— nämnden får en basresurs utgå gemensamt för flera årskurser på låg och mellanstadierna i annat fall än som sägs i tredje stycket. Efter medgivande av skolöver- styrelsen får en basresurs utgå gemensamt för två eller samtliga årskurser på högstadiet.

Antalet elever vid utbildningens början är avgörande för antalet basresurser, om ej länsskolnämn- den för visst fall av särskilda skäl medger undan tag.

Basresurs utgår utan hinder av att elevantalet minskar under läs- året.

Ökar elevantalet avsevärt under läsåret, får ytterligare basresurs utgå, om villkoren härför i övrigt

SOU 1974258 Nuvarande lydelse

för i övrigt är uppfyllda och om länsskolnämnden medger det.

Om elevantalet i klass eller klas- ser i en skolenhet mera varaktigt ökar, bör klasstypen ändras på följande sätt, nämligen Elevantalet i klassen Klasstypen ökar till ändras till lägst i klasstyp till

31 B] A resp. a 26 B2 B] 26 b a

Föreslagen lydelse

är uppfyllda och om länsskol- nämnden medger det.

175

Med basresurs avses tilldelning av

1. en lärarveckotimme för varje elevveckotimme som ingår i tim- planen för en årskurs för varje påbörjat 25-tal elever i en årskurs på lågstadiet och för varje påbör- jat 30-tal elever i en årskurs på mellan- och högstadierna vid en skolenhet med undantag för elev- veckotimmar islöjd, hemkunskap och tillvalsämnen,

2. det antal lärarveckotimmar i slöjd på låg— och mellanstadierna som utgår på grund av bestämmel- ser i timplanerna om grupper i ämnet,

3. en Iärarveckotimme för varje elevveckotimme i slöjd och hem- kunskap på högstadiet för varje påbörjat 16-tal elever i en årskurs på högstadiet vid en skolenhet,

4. det antal lärarveckotimmar i slöjd och hemkunskap på hög- stadiet som överstiger antalet elev- veckotimmar i dessa ämnen på grund av bestämmelser i tim- planerna om ökning av antalet lärarveckotimmar i slöjd och hem- kunskap samt

5. en lärarveckotimme för varje elevveckotimme i sådant obliga- toriskt ämne, i vilket undervisning kan meddelas enligt skilda kurser och i vilket undervisning enligt viss kurs anordnats med stöd av 21 a 5 tredje stycket.

1 basresurs ingår, såvitt gäller engelska och matematik på hög— stadiet, en lärarveckotimme för

Nuvarande lydelse

Om elevantalet i klass eller klasser i en skolenhet mera var- aktigt minskar, bör klasstypen ändras på följande sätt, nämligen

Elevan— K lass— talet typen minskar ändras till sam- till manlagt

högst iårs— av klass- kurserna typer

29 3 och 4 A resp. :: BI resp. 5 och 6 24 3— 6 BI BZ 24 I och 2 a b eller 2 och 3

Föreslagen lydelse

varje elevveckotimme för varje på- börjat 30-tal elever inom en ar- betsenhet om lägst 61 elever.

I basresurs ingår, såvitt gäller tillvalsämnen, en lärarveckotimme för varje elevveckotimme i tillvals- ämne som anordnas för grupp av elever med stöd av 2] a 5 första, andra och fjärde styckena.

Om undervisning ifinska eller annat minoritetsspråk anordnats genom beslut av skolstyrelsen, in— går i basresursen det antal lärar- veckotimmar som undervisningen iämnet omfattat.

185

1 fall som anges i 15 5 tredje och fjärde styckena avses med basresurs tilldelning av lärarvecko- timmar för årskurserna gemen— samt enligt timplanerna. Bestäm- melserna i 1738' gäller därvid i tillämpliga delar.

195

I skolenhet med a- eller A- klasser bör i årskurserna 1—3 an- ordnas en a-klass för varje påbör- jat 25-tal elever i årskursen samti övriga årskurser en A-klass för varje påbörjat 30-tal elever i års- kursen.

För varje kommun utgår en förstärkningsresurs som utgör 0,54 veckotimmar för varje elev vid grundskolan i kommunen. Förstärkningsresursen skall använ- das dels för att förstärka insats- erna för elever med skolsvårig- heter, dels som underlag för fria

Nuvarande lydelse

Vid tillämpningen av första stycket iakttages att

]. elevantalet i klass icke får överstiga 25 respektive 30, om icke tvingande praktiska skäl, vil- ka inträffar under läsåret, föran- leder till annat,

2. elever i specialklass ej med- räknas samt

3. jämsides med a-klass eller A-klass på mellanstadiet får anord- nas b-klass eller Bl-klass i syfte att nedbringa antalet klasser.

I ämne anordnas samundervis- ning med elever i olika klasser, om så lämpligen kan ske. För sådan grupp äger 19 5 motsvarande till- lämpning.

Föreslagen lydelse

aktiviteter under skoldagen, dels ock till viss delav kostnaderna för fritidsverksamhet.

För fördelning till kommuner disponerar länsskolnämnden där- utöver en förstärkningsresurs som utgör 0,03 veckotimmar för varje elev vid grundskolorna i länet.

Om användningen av förstärk- ningsresursen beslutar bestyrelsen. Närmare bestämmelser om för- stärkningsresursen meddelas i läro- planen. skolanknuten

205

Statsbidrag utgår för undervis- ning enligt 11 c 5.

20:15

Vid skolenhet i grundskolan fördelas eleverna för undervisning på arbetsenheter. Antalet arbets- enheter inom skolenheten bestäm- mes av bestyrelsen.

Arbetsenhet får omfatta flera årskurser.

Arbetsenheten utgör en enhet i fråga om pedagogisk planering, gruppindelning och omsorg om eleverna.

Vid undervisning i tillvalsämnen och vid fria aktiviteter under skol- dagen utgör skolenheten enhet för gruppindelning.

Bestyrelsen bör verka för att eleverna fördelas så att arbetsen- heterna får en så allsidig social sammansättning som möjligt.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

20bå

Varje arbetsenhet indelas i klas- ser (basgrupper). Med klass avses grupp av elever för vilken finns en kontaktlärare.

2157

Undervisning i tillvalsämne an- ordnas, om minst fem elever valt ämnet. Meddelas undervisning i tillvalsämne enligt skilda kurser, anordnas undervisning enligt viss kurs, om elevantalet blir lägst fem.

Om en årskurs på högstadiet får omfatta högst två klasser vid en skolenhet anordnas dock alltid för berörda elever undervisning i en av de kurser i tillvalsämne som ingår i grupp ] nedan och iett av de tillvalsämnen som ingår i grupp 2 nedan, nämligen

Grupp Tillvalsämnen eller kurser i tillvalsämnen ] franska, allmän och sär- skild kurs, tyska, allmän och särskild kurs 2 ekonomi, konst och tek- nik

I fråga om obligatoriskt ämne, i vilket undervisning kan meddelas enligt skilda kurser, anordnas undervisning enligt viss kurs, om elevantalet blir lägst fem.

I årskurs 8 anordnas särskild grupp för undervisning av nybör- jare enligt viss kurs i tillvalsämnet franska eller tyska, om antalet nybörjare är lägst fem. Är antalet nybörjare lägre än fem anordnas

7Senaste lydelse 1973z417.

Vid undervisningen indelas ele- verna inom en arbetsenhet i olika undervisningsgrupper.

Undervisningsgrupp kan omfat- ta antingen hela arbetsenheten el- ler en del av arbetsenheten eller en klass eller ett färre antal elever.

Det ankommer på vederböran- de arbetslag att fördela eleverna på undervisningsgrupper.

Om grunden för gruppindelning är elevernas studietakt, får grupp ej omfatta samma elever under en längre tid eller vid all undervisning i ett ämne.

SOU 1974:58 Nuvarande lydelse

undervisning för nybörjarna i form av samundervisning med de elever i årskurs 7 eller 8 som läser samma kurs i ämnet. Sådan sam- undervisning får ej föranleda ut- vidgning av skolorganisationen.

Föreslagen lydelse

Zlaä

Undervisning i tillvalsämne an— ordnas, om minst fem elever valt ämnet. Meddelas undervisning i tillvalsämne eniigt skilda kurser, anordnas undervisning enligt viss kurs, om elevantalet blir lägst fem.

Om högst två basresurser utgår för en årskurs på högstadiet vid en skolenhet anordnas dock alltid för berörda elever undervisning i en av de kurser i tillvalsämne som ingår i grupp I nedan och i ett av de tillvalsämnen som ingår igrupp 2 nedan, nämligen

Grupp Tillvalsämnen eller kurser i tillvalsämnen I franska, allmän och sär- skild kurs, tyska, allmän och särskild kurs 2 ekonomi, konst och tek— nik

Ifråga om obligatoriskt ämne, i vilket undervisning kan meddelas enligt skilda kurser, anordnas undervisning enligt viss kurs, om elevantalet blir lägst fem.

I årskurs 8 anordnas särskild grupp för undervisning av nybör- jare enligt viss kurs i tillvalsämnet franska eller tyska, om antalet ny— börjare är lägst fem. Är antalet nybörjare lägre än fem anordnas undervisning för nybörjarna i form av samundervisning med de elever i årskurs 7 eller 8 som läser samma kurs i ämnet. Sådan sam-

Nuvarande lydelse

Skolstyrelsen skall senast den 15 maj till länsskolnämnden sända förslag till klassanordning för föl- jande läsår. I förslaget anges för- delning av eleverna på klasser samt klasstyper.

SOU 1974158 Föreslagen lydelse

undervisning får ej föranleda ut- vidgning av skolorganisationen.

22å

Skolstyrelsen skall senast den 15 maj till länsskolnämnden sända förslag till antal basresurser för följande läsår. I förslaget anges antalet elever i varje årskurs samt elevernas val av tillvalsämnen på högstadiet.

Nämnden skall snarast meddela beslut i ärendet.

I grundskolan hålles upprop på läsårets första undervisningsdag. Därefter börjar skolarbetet i den utsträckning så lämpligen kan ske. På vårterminens sista undervis- ningsdag får förrättas offentlig av- slutning.

I fråga om ansökan och utbetal- ning av förstärkningsresurs gäller de bestämmelser som regeringen meddelar särskilt.

245

I grundskolan hålles upprop på läsårets första skolarbetsdag. Där- efter börjar skolarbetet i den ut— sträckning så lämpligen kan ske. På vårterminens sista skolarbets— dag får förrättas offentlig avslut- ning.

25%

I grundskolan fördelas elevernas skolarbete i regel på veckans fem första vardagar.

Länsskolnämnden får medge att klass eller grupp som tillhör års- kurs 1 eller 2 skall vara fri från undervisning en skolarbetsdag i veckan.

26%

I grundskolan får den dagliga undervisningstiden i regel omfatta högst sex lektioner för elever i

Länsskolnämnden får medge att arbetsenhet eller grupp som tillhör årskurs 1 eller 2 skall vara fri från skolarbete en skolarbetsdag i vec- kan.

Skolstyrelsen bestämmer inom den ram som anges i 3b _6 och efter förslag av bestyrelsen för

SOU 1974:58 Nuvarande lydelse

årskurserna ] och 2 samt högst åtta lektioner för elever i andra årskurser.

Förläggningen av den dagliga undervisningstiden bestämmes av skolstyrelsen.

Före dagens första lektion an- vändes i grundskolan för morgon- samling en tid av högst 10 minuter eller, om samlingen är gemensam för flera klasser eller eljest sär- skilda skäl föreligger, högst 15 minuter.

Rektor får bestämma att den för skolarbetsvecka tillgängliga tiden för morgonsamling skall för- delas på färre dagar än antalet skolarbetsdagar i veckan.

Gemensam morgonsamling ledes i den ordning rektor bestäm- mer av därtill villig lärare eller annan lämplig person.

Om särskilda skäl föreligger, får rektor besluta att morgonsam- lingen skall förläggas senare än före dagens första lektion samt skolöverstyrelsen medge att, i fråga om skolenhet som även om- fattar gymnasieskola, morgonsam- lingen skall ersättas med gemen- sam samling enligt 8 kap. 29 5.

Om det med hänsyn till under- visningen i grundskolan är lämp- ligt, får rektor bestämma att lek-

Föreslagen lydelse

varje läsår skoldagens omfattning i varje årskurs.

Skoldagen skall i varje årskurs ha samma omfattning för alla ele- ver i årskursen.

Förläggningen av skoldagen be- stämmes av skolstyrelsen.

På låg- och mellanstadierna samt om möjligt även på hög- stadiet bör skoldagen börja och sluta samma tid varje skolarbets- dag i veckan.

27%

285

Om det med hänsyn till verk- samheten i grundskolan är lämp- ligt, får bestyrelsen bestämma att

Nuvarande lydelse

tioner skall läggas samman till längre eller delas i kortare arbets- pass än 40 minuter.

SOU 1974:58 Föreslagen lydelse

lektioner som ingår ifasta aktivi- teter skall läggas samman till läng- re eller delas i kortare arbetspass än 40 minuter.

Fria aktiviteter organiseras en- ligt bestyrelsens beslut.

29%

Mellan lektioner eller arbetspass i grundskolan lämnas rast om 5—30 minuter. Måltidsrast om 40—60 minuter förlägges i regel senast efter dagens fjärde lektion.

Vid fem lektioner i följd bör eleverna efter andra eller tredje lektionen få rast om 20 minuter.

Rektor får bestämma annan fördelning av lektioner och raster, om undervisningen kräver det.

315

Undervisningen i grundskolan får inställas un der tid motsvarande högst fem dagar varje läsår för planering av skolarbetet eller fort- bildning av lärare på studiedagar som anordnats av skolstyrelsen eller anordnats eller godkänts av skolöverstyrelsen eller länsskol- nämnden. Undervisningen får i stället inställas i visst eller vissa ämnen under motsvarande tid.

Verksamheten i grundskolan får inställas under tid motsvarande högst fem dagar varje läsår för planering av skolarbetet eller fort- bildning av lärare på studiedagar som anordnats av skolstyrelsen eller anordats eller godkänts av skolöverstyrelsen eller länsskol- nämnden. Verksamheten får i stället inställas i viss eller vissa aktiviteter under motsvarande tid.

Kommun skall sörja för att elev bereds möjlighet att deltaga iskol- anknuten fritidsverksamhet under tid då verksamheten är inställd på grund av bestämmelserna i första stycket.

32%

Skolstyrelsen får inställa under- visningen, om det är nödvändigt för att hindra spridning av smitto- sam sjukdom eller om annan

Skolstyrelsen får inställa verk— samheten, om det är nödvändigt för att hindra spridning av smitto- sam sjukdom eller om annan

1 1 I 1 | | | | l

Nuvarande lydelse

tvingande omständighet föreligger. I brådskande fall får rektor be- sluta för tid, intill dess skolstyrel- sen behandlat ärendet.

Föreslagen lydelse

tvingande omständighet föreligger. l brådskande fall får rektor be- sluta för tid, intill dess skolstyrel- sen behandlat ärendet.

Återläsning skall ske i den utsträckning länsskolnämnden bestämmer. Återläsningen får omfatta högst två veckor. Den skall förläggas senast i juni efter läsårets slut.

33%

För högtidlighållande av min- nesdag eller för annat särskilt ändamål får rektor samla eleverna eller befria dem från skolarbetet under del av dagen.

För högtidlighållande av min- nesdag eller för annat särskilt ändamål får bestyrelsen samla eleverna eller befria dem från skol- arbetet under del av dagen.

35%

I grundskolan fastställer rektor för läsåret plan över lärarnas tjänstgöring i olika klasser, grup- per och ämnen samt över deras viktigare arbetsuppgifter i övrigt.

Förslag till plan upprättas före den 1 juni. Lärarna skall beredas tillfälle att yttra sig över förslaget.

I grundskolan fastställer rektor för läsåret plan över personalens tjänstgöring i olika arbetslag samt över personalens viktigare arbets- uppgifter i övrigt

Förslag till plan upprättas före den 1 juni. Personalen skall bere- das tillfälle att yttra sig över för- slaget.

36%

I grundskolan fastställer rektor för läsåret eller för kortare tid schema. som skall innehålla upp- gift om arbetet för varje årskurs, klass och grupp under varje lek- tion i veckan samt om lärares namn.

Förslag till schema upprättas för årskurserna 1—6 av klassföre— ståndarna och för övriga årskurser av studierektor.

Rekt>r skall tillse att lärarna beredes tillfälle att framställa önskemål rörande schema i sam- band rr.ed att förslag till schema upprättas.

I grundskolan fastställer besty- relsen för läsåret eller för kortare tid schema, som skall innehålla uppgift om arbetet för varje års- kurs, arbetsenhet och fast grupp under varje skoldag i veckan samt

om personalens namn. Förslag till schema upprättas för årskurserna 1—6 av studie- ledarna och för övriga årskurser av studierektor.

Bestyrelsen skall tillse att perso- nalen beredes tillfälle att fram- ställa önskemål rörande schema i samband med att förslag till schema upprättas.

Nu varande lydelse

Stödundervisning

På högstadiet anordnas stöd- undervisning vid sidan av den van—

liga undervisningen enligt bestäm-

melser i tim planerna.

Specialundervisning

Specialundervisning som avses i 24 5 andra stycket skollagen(1962:319) anordnas antingen i specialklass eller jämsides med vanlig undervisning. Sistnämnda form av specialundervisning skall samordnas med vanlig undervis- ning (samordnad specialundervis- ning).

I ärende om uttagning av elev till specialundervisning bör läkar- undersökning och annan erforder- lig undersökning äga rum.

Fråga om uttagning avgöres av rektor. Är rektor och föräldrarna av olika uppfattningar om lämplig åtgärd, skall ärendet hänskjutas till skolstyrelsen för avgörande.

Föreslagen lydelse

375

Särskilda åtgärder enligt 24% tredje stycket skollagen(1962: 319)

385

Särskilda åtgärder enligt 24 5 tredje stycket skollagen(1962: 319) vidtages dels inom ramen för den vanliga undervisningen i ar- betsenheter, dels genom anord- nande av fasta grupper. Fast grupp

ingår ej i arbetsenhet som avses i 20 a 5.

I ärende om uttagning av elev till fast grupp bör läkarunder- sökning och annan erforderlig undersökning äga rum.

Fråga om uttagning av elev till fast grupp avgöres av rektor. Är rektor och föräldrarna av olika uppfattningar om lämplig åtgärd, skall ärendet hänskjutas till skol- styrelsen för avgörande. Fråga om återplacering av elev i arbetsenhet avgöres av rektor.

Fast grupp anordnas inom ramen för den förstärkningsresurs som avses i 19 _6.

Nuvarande lydelse

39%

Specialklasser får anordnas en- ligt följande, nämligen

Klassens Elevantal som art villkor för

Därutöver 1 klass för

1 klass 2 klasser varje påbörjat

Hjälp klass Hörsel- klass

S yn- klass Klass för rörelse- hindra- de eller obser- vations- klass Läsklass Frilufts- klass eller hälso- klass Skol- mog- nads- klass

8415 16—28 14—talelever

5_ 8 9—14 7 ” ”

5—10 11—16 8 " ”

7—12 13—18 8—14 15—26

9 n ”

8-20 21—38 19 " "

8—15 16—28 14 ” ”

Om särskilda skäl föreligger, får länsskolnämnden medge att klass för rörelsehindrade anordnas vid elevantal som gäller för hörsel- klass.

Specialklass får anordnas av huvudtyp som anges i 15 5.

405

Specialklass får anordnas eller behållas vid lägre elevantal än som anges i 39 s?, om länsskolnämnden på grund av särskilda skäl medger det.

Föreslagen lydelse

Grupper som avses i 38 5 får an- ordnas enligt följande, nämligen

Gruppens art Högsta elevantal igrupp

Grupp för hörselskadade elever 7 Grupp för synskadade elever 8 Grupp för rörelsehindra- de elever 9 Grupp för elever med an- passningssvärigheter 9 Grupp för intellektuellt utvecklingshämmade elever 14

Med fast grupp avses grupp som anordnas under längre tid än en termin och som omfattar under- visning i minst två ämnen i tim- planen.

Grupp får omfatta flera årskur- ser.

Elev ifast grupp bör beredas tillfälle att deltaga i utbildningen inom en arbetsenhet, så långt det är möjligt.

48. Bilaga 1 SOU |974z58 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4lå

Antalet specialklasser bör mot- svara högst ]—15 procentav anta- let övriga klasser i kommunen. Specialklasser får dock anordnas till större antal än nu sagts, om elever från andra kommuner i större utsträckning mottages i dem eller andra särskilda förhål- landen föreligger.

42%

Samordnad specialundervisning fär anordnas

1. som samordnad hjälpunder- visning för vissa intellektuellt ut- vecklingshämmade elever och sam- ordnad observationsundervisning för elever med anpassningssvårig— heter av tillfällig art,

2. för elever med läs- och skriv- svårigheter samt för elever med hörsel-, syn— eller talsvårigheter samt

3. för sådana elever i special- klass som även har annan svårighet vid undervisningen än den som föranlett hänvisningen till special- klassen.

Samordnad specialundervisning får anordnas för kortare tid än en termin.

435

Annan specialundervisning än som avses i 39—42 55 får anord- nas, om skolöverstyrelsen medger det. Därvid får överstyrelsen före- skriva lägsta elevantal för klass eller grupp inom de gränser som eljest gäller för specialundervis- ning.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

445

Närmare bestämmelser om spe cialundervisning meddelas av skolöverstyrelsen.

455

Särskild undervisning för såda- na elever i grundskolan som på grund av handikapp, långvarig sjukdom eller liknande omständig- het ej kan deltaga i vanligt skolar- bete anordnas på sjukvårdsanstalt, barnhem eller liknande anstalt el- ler i elevens hem eller på annan lämplig plats.

Särskild undervisning för såda- na elever i grundskolan som på grund av handikapp eller långvarig sjukdom ej kan deltaga ivanligt skolarbete anordnas på sjukvårds- anstalt, barnhem eller liknande anstalt eller i elevens hem eller på annan lämplig plats.

Huvudman för anstalt som avses i första stycket får åtaga sig att svara för undervisningen vid anstalten gentemot den kommun där anstalten finns. Är landstingskommun eller annars annan än kommun huvudman, fordras medgivande av länsskolnämnden. Bestämmelse i denna stadga om kommun eller skolstyrelsen gäller i tillämpliga delari fråga om huvudman som ej är kommun eller anstaltens ledning.

465

För elev i grundskolan skall särskild undervisning anordnas, om den läkare som svarar för elevens vård bedömer att hinder för skolgång kommer att föreligga under minst tre veckor efter det undervisningen kan påbörjas. Om undervisning i klass är anordnad enligt bestämmelserna i 48 5, skall eleven erhålla undervisning även om tiden understiger tre veckor.

Särskild undervisning anordnas inom ramen för den förstärknings- resurs som avses i 19 5.

För elev i grundskolan skall särskild undervisning anordnas, om den läkare som svarar för elevens vård bedömer att hinder för skolgång föreligger.

Undervisning får meddelas eleven endast i den mån läkaren medger det.

Undervisning i elevs hem får ej anordnas utan föräldrarnas samtycke. Undervisningen bör planläggas i samråd med föräldrarna.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

475

Särskild undervisning skall motsvara den skolundervisning, i vilken eleven ej kan deltaga, så långt detta är möjligt.

Undervisningen skall efter om- ständigheterna meddelas elev en- skilt eller i grupp. Undervisningen skall omfatta fem veckotimmar för elev som åtnjuter undervisning enskilt. Gruppundervisning skall omfatta ätta veckotimmar för två elever och därutöver tre veckotim- mar för varje ytterligare elev i gruppen, dock högst 26 veckotim- mar för en grupp.

485

Vid sjukvårdsanstalt, barnhem eller liknande anstalt får för sär- skild undervisning inrättas

en klass, om antalet elever be- räknas varaktigt utgöra lägst 8,

två klasser, om antalet elever är 16—28, och därutöver en klass för varje påbörjat l4-tal elever.

Om särskilda skäl föreligger, får länsskolnämnden medge att klass inrättas vid lägre elevantal än som anges i första stycket.

Undervisningen för elever som tillhör klass skall efter omständig- heterna meddelas enskilt eller i grupp. Fordras sådan undervisning i större omfattning får, utöver det antal veckotimmar som motsvarar undervisningsskyldigheten _ för lärare i klassen, anordnas undervis- ning enskilt eller i grupp under ytterligare tre veckotimmar för varje elev i klassen utöver tolv.

Vid sjukvårdsanstalt, barnhem eller liknande anstalt får för sär- skild undervisning inrättas

en grupp, om antalet elever beräknas varaktigt utgöra lägst 8,

två grupper, om antalet elever är 16—28, och därutöver en grupp för varje påbörjat 14-tal elever.

Om särskilda skäl föreligger, får länsskolnämnden medge att grupp inrättas vid lägre elevantal än som anges i första stycket.

Undervisningen för elever som tillhör grupp skall efter omstän- digheterna meddelas enskilt elleri grupp. Fordras sådan undervisning i större omfattning får, utöver det antal veckotimmar som motsvarar undervisningsskyldigheten för läraren igruppen, anordnas under- visning enskilt eller i grupp under ytterligare tre veckotimmar för varje elev i gruppen utöver tolv.

SOUl974:58 Bilaga] 51 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anpassad studiegång 50 5

För elev med anpassningssvårig- heter och uttalad skolleda, för vilken annan åtgärd inte givit eller kan förväntas ge nöjaktigt resul- tat, får anordnas anpassad studie- gång enligt andra—fjärde styckena. Bestyrelsen får för elev medge 1. undantag från vad regeringen föreskrivit i 4—8, 10 och 11 b 55. 2. förläggning av utbildning utanför den egna arbetsenheten eller, om särskilda skäl föreligger, förläggning av studier till elevens hem, eller utbyte av utbildning inom den egna arbetsenheten mot utbildning vid annan skola samt 3. utbyte av utbildning inom arbetsenhet mot praktik på arbets- plats och i samband härmed för- läggning av studier till arbetsplat—

sen. Innan beslut fattas om anpassad

studiegång, skall erforderlig utred- ning äga rum.

Anpassad studiegång anordnas inom ramen för den förstärknings- resurs som avses i 19 5.

51%

Närmare bestämmelser om an- passad studiegång meddelas av skolöverstyrelsen.

6 kap.

Föräldrar skall anmäla barn för inskrivning i grundskolan under vårterminen det kalenderår när barnet fyller sju år.

I kommun för vilken läns- skolnämnden enligt 5 kap. 1555 tredje stycket medgivit anordnan- de av klasstyp som omfattar års- kurserna l, 3 och 5 eller 2, 4 och 6 sker dock inskrivning" i grund- skolan endast vartannat år och på jämna årtal. Därvid skall de barn anmälas som under kalenderåret fyller sju eller åtta år.

Från inskrivning undantages barn som skall erhålla undervis- ning i annan ordning än i grund-

l kommun för vilken länsskol- nämnden enligt 5 kap. 15 åfjärde stycket medgivit en basresurs för årskurserna 1, 3 och 5 eller 2, 4 och 6 gemensamt sker dock in- skrivning i grundskolan endast vartannat år och på jämna årtal. Därvid skall de barn anmälas som under kalenderåret fyller sju eller åtta år.

Från inskrivning undantages barn som skall erhålla utbildningi annan ordning än igrundskolan.

skolan.

25

Inskrivning i grundskolan förrättas vid den tid och på det sätt som skolstyrelsen bestämmer.

Önskar föräldrarna att barnet skall börja skolgången det kalenderår, när barnet fyller sex år, skall barnet samma år anmälas vid inskrivnings- förrättningen.

Barnet och dess föräldrar bör infinna sig personligen vid inskriv- ningen, om det ej medför större olägenhet.

95

Som betyg i ämne användes någon av siffrorna 1—5. Andra betyg får icke förekomma. Högsta betyg är siffran 5.

I religionskunskap och hembygdskunskap på lågstadiet ges endast ett sammanfattande betyg. Motsvarande gäller religionskunskap, samhälls- kunskap, historia, geografi och naturkunskap på mellanstadiet.

Betyg ges ej i frivilligt ämne och ej heller i fritt valt arbete.

Betyg ges ej i frivilligt ämne och ej heller i skoldagens fria aktivi- teter.

125

De skilda betygen skall antecknas i betygskatalog och för varje elev sammanföras i ett terminsbetyg. Terminsbetyget skall även innehålla

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

uppgift om den årskurs betygen avser. Erhåller elev slutbetyg, skall terminsbetyg ej utfärdas.

I terminsbetyg skall anges de aktiviteter inom fritt valt arbete i vilka eleven deltagit. Vidare anges om eleven deltagit i undervisningi frivilligt ämne.

Klassföreståndaren utfärdar ter- minsbetyg. Betyget skall tillställas eleven.

I terminsbetyg skall anges de fria aktiviteter under skoldagen i vilka eleven deltagit i enlighet med särskilda förskrifter som rege- ringen meddelar. Vidare anges om eleven deltagit i undervisning i fri— villigt ämne.

Kontaktläraren utfärdar ter- minsbetyg. Betyget skall tillställas eleven.

1358

Elev i grundskolan får slutbetyg när skolplikten upphör eller, om han tidigare tillfredsställande genomgått årskurs 9, när skolplikten är full- gjord. Elev i grundskolan som efter skolpliktens upphörande tillfredsstäl- lande genomgått årskurs 9 får slutbetyg från den fullföljda skolgången.

Slutbetyg skall innehålla uppgift om den årskurs eleven genomgått samt om hans senaste betyg iämnen. Bestämmelserna om terminsbetygi 12 & andra stycket äger motsvarande tillämpning i fråga om slutbetyg.

Slutbetyg utfärdas av rektor och klass föreståndaren.

Avgår elev från viss grundskola utan att slutbetyg utfärdas, skall intyg om avgång utfärdas. Intyget skall innehålla uppgift om den årskurs från vilken eleven avgått och om tiden för avgången samt, i fråga om elev på högstadiet, elevens tillvalsämne och kurs i ämne som avsesi 5 kap. 8 % fjärde stycket.

K lassföreståndaren utfärdar in- tyg om avgång. Skall eleven full- följa skolgången i annan skola,

3 Senaste lydelse 1972z374.

Slutbetyg utfärdas av rektor och kontaktläraren.

145

Avgår elev från viss grundskola utan att slutbetyg utfärdas, skall intyg om avgång utfärdas. Intyget skall innehålla uppgift om den årskurs från vilken eleven avgått och om tiden'för avgången samt, i fråga om elev på högstadiet, elevens tillvalsämne och kurs i ämne som avsesi 5 kap. 8 & tredje stycket.

Kontaktläraren utfärdar intyg om avgång. Skall eleven fullfölja skolgången i annan skola, sändes

Nuvarande lydelse

sändes intyget till styrelsen för denna skola. I annat fall skall intyget tillställas eleven.

SOU l974:58 Föreslagen lydelse intyget till styrelsen för denna skola. I annat fall skall intyget tillställas eleven.

195

Klasskonferensen beslutar i fråga om uppflyttning, om ej an- nat följer av tredje stycket. Beslut att ej uppflytta elev får fattas endast om samråd med föräld- rarna ägt rum eller föräldrarna hos rektor väckt förslag härom.

1 fall som avses i 175 fattas beslutet av klasskonferensen för den klass, till vilken uppflyttning kommer i fråga. I konferensen ingår även de lärare som prövat eleven.

Arbetsenhetskonferensen be— slutar i fråga om uppflyttning, om ej annat följer av tredje stycket. Beslut att ej uppflytta elev får fattas endast om samråd med för- äldrarna ägt rum eller föräldrarna hos rektor väckt förslag härom.

I fall som avses i 175 fattas beslutet av arbetsenhetskonferen- sen för den arbetsenhet, till vilken uppflyttning kommer i fråga. I konferensen ingår även de lärare som prövat eleven.

Uppflyttning enligt 18 & beslutas av rektor efter samråd med lärarna.

215

Vid uppflyttning till högre års- kurs bör eleverna få behålla sina klasskamrater och lärare.

225

Vid uppflyttning till årskurs 7, 8 och 9 skall eleverna behålla sina klasskamrater.

Vid uppflyttning till högre års- kurs bör eleverna få behålla sina kamrater och lärare från arbetsen- heten.

Vid uppflyttning till årskurs 7, 8 och 9 skall eleverna behålla sina kamrater från arbetsenheten.

I särskilda fall får rektor besluta om sådan awikelse härifrån som föranledes av högstadiets omfattning, ojämnheter vid val av tillvalsämne, tillgången på lärare, lokaler och undervisningsmateriel eller liknande

omständighet.

Vid uppflyttning till årskurs 7 får skolstyrelsen efter hörande av rektor besluta om sådan avvikelse från första stycket som behövs för att åstadkomma en allsidigare

Vid uppflyttning till årskurs 7 får skolstyrelsen efter hörande av rektor besluta om sådan avvikelse från första stycket som behövs för att åstadkomma en allsidigare

SOU 1974:58 Nuvarande lydelse

social sammansättning av klasser- na.

Vid uppflyttning till årskurs 8 får i särskilda undantagsfall elever- na sammanföras i klasser enligt deras val av tillvalsämnen, om det påkallas av det samlade arbets- resultatet i årskurs 7 eller av brist på lärare med erforderlig kompe- tens. Beslut härom meddelas av skolstyrelsen efter förslag av rek- tor och kollegiet.

23%

Avvikelse från 22 5 första styc- ket av annan särskild anledning än som avses i 22 å andra, tredje och fjärde styckena får beslutas av länsskolnämnden efter framställ- ning av skolstyrelsen samt yttran- de av rektor och kollegiet.

255

Behöver elev ledighet från skol- arbetet för enskilda angelägen- heter, får klassföreståndaren be- vilja sådan ledighet för högst tre dagar i följd och sammanlagt högst sex dagar för läsår. Om särskilda skäl föreligger, får ytter- ligare sådan ledighet beviljas av rektor för högst tre dagar och i övrigt av skolstyrelsen.

Föreslagen lydelse

social sammansättning av arbets- enheterna.

Vid uppflyttning till årskurs 8 får i särskilda undantagsfall elever- na sammanföras i arbetsenheter enligt deras val av tillvalsämnen, om det påkallas av det samlade arbetsresultatet i årskurs 7 eller av brist på lärare med erforderlig kompetens. Beslut härom medde- las av skolstyrelsen efter förslag av rektor.

Avvikelse från 22 5 första styc- ket av annan särskild anledning än som avses i 22 å andra, tredje och fjärde styckena får beslutas av länsskolnämnden efter framställ- ning av skolstyrelsen samt yttran- de av rektor.

Bestyrelsen får bevilja elev le- dighet från skolarbetet för enskil- da angelägenheter. Bestyrelsen får uppdraga åt rektor och kontakt- lärare att bevilja sådan ledighet enligt de riktlinjer som bestyrelsen fastställer.

26%

Om särskilda skäl föreligger, får rektor i mindre omfattning befria elev från undervisning vissa lektio- ner eller från annat skolarbete.

Om särskilda skäl föreligger, får rektor i mindre omfattning befria elev från undervisning vissa lektio- ner eller från fria aktiviteter under skoldagen eller från annat skolar- bete.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

285

Har elev begått mindre förseelse eller uppträtt olämpligt, skall läraren på lämpligt sätt för honom framhålla vikten av att han ändrar sitt uppförande. Vinnes ej rättelse, bör läraren vid personligt samtal med eleven söka utreda orsaken till hans beteende, klargöra innebörden av det inträffade för honom och varna för upprepning. Samråd med föräldrarna skall äga rum, om det behövs.

Läraren får utvisa elev från läro- rummet för högst återstoden av pågående lektion eller låta eleven under uppsikt stanna i skolan högst en timme efter skoldagens slut.

Vid upprepade förseelser eller fortsatt olämpligt uppträdande samt vid allvarligare förseelse skall saken hänskjutas till rektor, som har att tillsammans med elevens lärare och föräldrar söka utreda orsaken till beteendet. Skolläkare samt skolpsykolog och kurator skall medverka vid utredningen, om det behövs.

Läraren får utvisa elev från läro- rummet för högst återstoden av pågående lektion.

Bestämmelserna i första och andra styckena äger motsvarande tillämpning på personal som hand— leder elev under skoldagen.

295

Vid upprepade förseelser eller fortsatt olämpligt uppträdande samt vid allvarligare förseelse skall saken hänskjutas till rektor, som har att tillsammans med elevens lärare, handledare och föräldrar söka utreda orsaken till beteendet. Skolläkare samt skolpsykolog och kurator skall medverka vid utred- ningen, om det behövs.

Med ledning av vad som framkommit vid utredningen skall rektor söka vinna rättelse genom åtgärder som är avpassade efter elevens individuella förhållanden. Rektor får därvid tilldela eleven varning.

30 59

Vinnes ej syftet med åtgärder enligt 295 eller kan elevs uppfö- rande antagas inverka skadligt på andra elever eller föreligger andra särskilda skäl, skall rektor efter hörande av klasskonferensen hän- skjuta ärendet till skolstyrelsen.

9 Senaste lydelse 1971 :1272.

Vinnes ej syftet med åtgärder enligt 295 eller kan elevs uppfö- rande antagas inverka skadligt på andra elever eller föreligger andra särskilda skäl, skall rektor efter hörande av arbetsenhetskonferen- sen hänskjuta ärendet till skolsty- relsen.

SOU l974:58 Nuvarande lydelse

Skolstyrelsen får avstänga ele- ven från undervisning helt eller delvis under högst två veckor av terminen, om eleven under av- stängningstiden erhåller nödig till- syn.

Föreslagen lydelse

Skolstyrelsen får avstänga ele- ven från utbildning helt eller del- vis under högst två veckor av terminen, om eleven under av- stängningstiden erhåller nödig till- syn.

Innan avstängning eller annan åtgärd beslutas, skall skolstyrelsen samråda med barnavårdsnämnden.

Skolstyrelsen får förordna att beslut om avstängning skall lända till efterrättelse omedelbart.

11 kap.

125

Skolchef skall deltaga i utbild- ning för skolchefer enligt bestäm- melser som regeringen meddelar särskilt.

12 kap.

I varje kommun finns minst en ordinarie tjänst som rektor vid grundskolan, om ej annat följer av 3 5 andra stycket skollagen(1962319).

Behörig till ordinarie tjänst som rektor eller studierektor är den som är behörig till ordinarie tjänst som lärare vid skolform som ingår i rektors arbetsområde. Om synnerliga skäl föreligger, kan till tjänst som rektor eller studierektor komma i fråga även den som ej är behörig till ordinarie tjänst som lärare.

6a5

65

I varje kommun finns minst en ordinarie tjänst som rektor vid grundskolan.

Behörig till ordinarie tjänst som rektor är den som är behörig till annan ordinarie tjänst vid grund- skolan.

Om synnerliga skäl föreligger, kan till tjänst som rektor komma i fråga även den som ej uppfyller villkoren iförsta stycket.

Behörig till ordinarie tjänst som studierektor är den som är behörig till ordinarie tjänst som lärare vid skolform som ingår i rektors ar- betsområde.

Nuvarande lydelse

Inom sitt arbetsområde skall rektor

1. under skolstyrelsen och skol— chefen ha den omedelbara led— ningen av verksamheten och tillse att denna fortgår enligt gällande bestämmelser,

2. vara förmån för personalen och tillse att denna fullgör sina åligganden,

3. främja samarbetet mellan hemmen och grundskolan,

4. i samråd med skolläkare vaka över de hygieniska förhållandena i skolan,

5. meddela erforderliga ord- ningsföreskrifter samt

6. fullgöra de övriga uppgifter som åvilar rektor enligt gällande föreskrifter eller skolstyrelsens särskilda beslut.

Innan rektor meddelar ordnings- föreskrifter, skall han bereda per- sonal och elever tillfälle att yttra

sig.

I fråga om utbildningen skall rek tor särskilt

]. taga initiativ till förbättringar och främja pedagogiska försök,

2. tillse att lärare anställes och fördela arbetet mellan dem,

3. främja lärarnas fortbildning och tillse att mindre erfarna lärare får handledning,

4. tid efter annan närvara vid lärarnas undervisning samt taga

SOU l974:58 Föreslagen lydelse

Om synnerliga skäl föreligger, kan till tjänst som studierektor komma ifråga även den som ej är behörig till ordinarie tjänst som lärare.

Rektor och studierektor skall genomgå grundutbildning för skol— ledare under sammanlagt 16 vec- kor som anordnas av skolöver- styrelsen.

Genomgång av grundutbildning för skolledare skall ske inom en tid av två år efter tillträdet av tjänsten som rektor eller studie- rektor.

Om rektor eller studierektor inte har genomgått grundutbild- ningen inom den tid som anges i andra stycket, skall han frånträda förordnandet på tjänsten som rektor eller studierektor.

Bestämmelserna i andra och tredje styckena äger motsvarande tillämpning på den som innehar långtidsvikariat på tjänst som rek- tor eller studierektor.

Rektor och studierektor skall deltaga i fortbildning för skol- ledare enligt bestämmelser som re- geringen meddelar särskilt.

l l 1 | !

SOU l974:58 Nuvarande lydelse

kännedom om elevernas arbeten och om betygsättningen,

5. samråda med lärare om de förhållanden han iakttagit samt lämna råd och anvisningar samt

6. ha tillsyn över institutioner, bibliotek och andra hjälpmedel för utbildningen samt sörja för att dessa användes på ett lämpligt sätt.

I fråga om skolförvaltningen skall rektor särskilt

1. besluta i ärende, som skol- styrelsen enligt 15 5 skollagen (1 962.131 9) uppdrar åt honom,

2. när så päfordras närvara och vara föredragande vid samman- träde med skolstyrelsen eller av- delning av denna eller vid sam- manträde som skolchefen utlyst,

3. deltaga i sammanträden rörande skolväsendet som statlig myndighet anordnar,

4. lämna skolstyrelsen erforder- ligt biträde beträffande skol- skjutsar och skolsociala uppgifter,

5. ha tillsyn över lokaler och inventarier samt låta förteckna in- ventarier och utbildningsmateriel och verkställa regelbundet åter- kommande inventeringar därav samt

6. förestå rektorsexpeditionen och ha bestämda "mottagnings— tider.

95

Föreslagen lydelse

Rektor har under skolstyrelsen, skolchefen och bestyrelsen den omedelbara ledningen av verksam- heten och skall tillse att denna fortgår enligt gällande bestämmel- ser.

Det åligger rektor särskilt att

1. inom gällande planerings- ramar söka utveckla skolans orga- nisation och metodiska arbete så att goda utbildningsresultat och god arbetstillfredsställelse befräm- fas,

2. genom deltagande i bestyrel- se, arbetsenhetskonferenser och arbetsgrupper verka för initiativ till förbättringar och till utpröv- ning av nya metoder,

3. verka för att inom skolan utarbetas och genomförs målin- riktade program för elevernas egen aktiva medverkan iskolmiljön, för elevernas successiva träning i del- tagande och eget ansvar och för goda kontakter med hemmen och närsamhället,

4. verka för en god personal- vård,

5. genom arbetsfördelning mel- lan skolans personal befrämja an- svar och självständighet inom sko- lans organisation,

6. svara för verkställigheten av bestyrelsens beslut,

Nuvarande lydelse

SOU l974:58 Föreslagen lydelse

7. deltaga i sammanträden rörande skolväsendet som statlig myndighet anordnar samt

8. fullgöra de övriga uppgifter som åvilar rektor enligt gällande föreskrifter eller skolstyrelsens särskilda beslut.

175

Vid skolanläggning finns en arvodestjänst som tillsynslärare,

om rektor ej är knuten till anläggningen och vid denna finns minst tre klasser av grundskolan eller

om rektor är knuten till anlägg- ningen och vid denna finns minst elva klasser av grundskolan samt skolväsendet i kommunen om- fattar minst 15 poäng enligt 1 kap. 7 5.

om rektor ej är knuten till anläggningen och kommunen er- hållit minst tre basresurser på grund av antalet elever vid anlägg- ningen eller

om rektor är knuten till anlägg- ningen och kommunen erhållit minst elva basresurser på grund av antalet elever vid anläggningen samt skolväsendet i kommunen omfattar minst 15 poäng enligt 1 kap. 7 5.

Är skollokaler förlagda i skilda byggnader, skall de likväl anses utgöra en skolanläggning, om de med hänsyn till belägenhet och användning lämpligen bör stå under gemensam tillsyn.

I fråga om åligganden för till- synslärare äger 9 5 1 och 2 mot- svarande tillämpning.

195

Tillsynslärare skall

1. besluta i ärende, som skol- styrelsen enligt 155 skollagen(1962.'319) uppdrar åt honom samt

2.' när så påfordras närvara och vara föredragande vid samman- träde med skolstyrelsen eller av- delning av denna eller vid sam- manträde som skolchefen utlyst.

I övrigt skall tillsynslärare fullgöra vad som bestämmes för honom i instruktion som skolstyrelsen fastställer med ledning av en av skolöver- styrelsen utfärdad normalinstruktion.

SOU l974:58 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 21 5

Innehar tillsynslärare sådan Innehar tillsynslärare sådan tjänst såsom lärare vilken avses i tjänst såsom lärare vilken avses i 15 kap. 1 5 första stycket under 15 kap. 1 5 första stycket under någon av punkterna 1—4 eller 7 5 någon av punkterna 1—4 eller 7 5 första stycket under någon av första stycket under någon av punkterna 1—4 och 20, får hans punkterna 1—4 och 20, får hans undervisningsskyldighet nedsättas undervisningsskyldighet nedsättas högst högst med en veckotimme, om anta- med en veckotimme, om kom- let klasser vid skolanläggningen munen erhållit minst tio basresur- uppgår till minst tio samt ser på grund av antalet elever vid med ytterligare en veckotimme skolanläggningen samt för varje påbörjat femtal klasser med ytterligare en veckotimme vid skolanläggningen utöver fem- för varje påbörjat femtalbasresur- ton dock med tillhOpa högst åtta ser utöver femton som kommunen veckotimmar. erhållit på grund av antalet elever

vid skolanläggningen, dock med tillhopa högst åtta veckotimmar.

Innehar tillsynslärare sådan tjänst såsom lärare vilken avsesi 15 kap. 15 första stycket under någon av punkterna 5-—15 eller 75 första stycket under någon av punkterna 5—15 och 21, tillgodoräknas i hans tjänst veckotimmar till högst det antal som i första stycket sägs i fråga om nedsättning av undervisningsskyldighet. I tjänsten skall dock ingå lägst 15 veckotimmar av annat slag än sålunda tillgodoräknade timmar.

Innehar tillsynslärare *sådan Innehar tillsynslärare sådan tjänst såsom lärare vilken avses i tjänst såsom lärare vilken avses i 15 kap. 1 5 första stycket under 15 kap. 1 5 första stycket under någon av punkterna 16—19 eller någon av punkterna 16—19 eller 7 5 första stycket under någon av 7 5 första stycket under någon av punkterna 16—19, får hans under- punkterna 16—19, får hans under- visningsskyldighet nedsättas med visningsskyldighet nedsättas med högst sex veckotimmar, om i skol— högst sex veckotimmar, om i skol- anläggningen finns högstadium anläggningen finns högstadium och antalet klasser igrundskolani och kommunen erhållit minst tre skolanläggningen är lägst tre. basresurser på grund av an talet

elever vid skolanläggningen.

13 kap. 7 5

Inom sitt arbetsområde skall Rektor och studierektor vid all— rektor vid allmän skolenhet män skolenhet skall genomgå 1. under styrelsen för skolan grundutbildning för skolledare

Nuvarande lydelse

och skolchefen ha den omedelbara ledningen av verksamheten och tillse att denna fortgår enligt gällande bestämmelser,

2. vara förman för personalen och tillse att denna fullgör sina åligganden,

3. främja samarbetet mellan hemmen och gymnasieskolan,

4. i samråd med skolläkare vaka över de hygieniska förhållandena vid skolenheten,

5. åstadkomma de kontakter med näringslivet iorten som be- hövs för utbildningen,

6. ansvara för ledningen av elev- hem i den mån uppgiften ej an- kommer på annan,

7. meddela erforderliga ord— ningsföreskrifter samt

8. fullgöra de övriga uppgifter, som åvilar rektor enligt gällande föreskrifter eller särskilt beslut av styrelsen för skolan.

[nnan rektor meddelar ord- ningsföreskrifter, skall han bereda personal och elever tillfälle att yttra sig.

I fråga om utbildningen skall rektor vid allmän skolenhet sär- skilt

]. taga initiativ till förbättringar och främja pedagogiska försök,

2. tillse att lärare anställes och fördela arbetet mellan dem,

3. främja lärarnas fortbildning och tillse att mindre erfarna lärare får handledning,

4. tid efter annan närvara vid lärarnas undervisning samt taga kännedom om elevernas arbeten och om betygsättningen,

5. samråda med lärare om de

SOU l974:58 Föreslagen lydelse

under sammanlagt 16 veckor som anordnas av skolöverstyrelsen.

Genomgång av grundutbildning för skolledare skall ske inom en tid av två år efter tillträdet av tjänsten som rektor eller studie- rektor.

Om rektor eller studierektor inte har genomgått grundutbild- ningen inom den tid som anges i andra stycket, skall han frånträda förordnandet på tjänsten som rektor eller studierektor.

Bestämmelserna i andra och tredje styckena äger motsvarande tillämpning på den som innehar långtidsvikariat på tjänst som rek- tor eller studierektor.

Rektor och studierektor vid all- män skolenhet skall deltaga i fort- bildning för skolledare enligt be- stämmelser som regeringen med- delar särskilt.

SOU l974:58 Nuyarande lydelse

förhållanden han iakttagit samt lämna råd och anvisningar samt

6. ha tillsyn över institutioner, bibliotek och andra hjälpmedel för utbildningen samt sörja för att dessa användes på ett lämpligt sätt.

I fråga om skolförvaltningen skall rektor vid allmän skolenhet särskilt

I. besluta i ärende, som styrel- sen för skolan enligt 1535" skol- lagen (I962.'319) uppdrar åt han— om,

2. när så påfordras närvara och vara föredragande vid samman- träde med styrelsen för skolan eller avdelning av styrelsen eller vid sammanträde som skolchefen utlyst,

3. deltaga i sammanträden rörande skolväsendet som statlig myndighet anordnar,

4. lämna styrelsen för skolan erforderligt biträde beträffande Skolskjutsar och skolsociala upp- gifter,

5. ha tillsyn över lokaler och inventarier samt låta förteckna in- ventarier och utbildningsmateriel och verkställa regelbundet åter- kommande inventeringar därav samt

6. förestå rektorsexpeditionen och ha bestämda mottagnings- tider.

Föreslagen lydelse

Rektor vid allmän skolenhet har under styrelsen för skolan, skolchefen och bestyrelsen den omedelbara ledningen av verksam- heten och skall tillse att denna fortgår enligt gällande bestämmel- ser.

Det åligger rektor särskilt att ]. inom gällande. planerings- ramar söka utveckla skolans orga— nisation och metodiska arbete så att goda utbildningsresultat och god arbetstillfredsställelse befräm- fas,

2. genom deltagande i besty- relse, klasskonferenser och arbets- grupper verka för initiativ till för- bättringar och till utprövning av nya metoder,

3. verka för att inom skolan utarbetas och genomförs målin- riktade program för elevernas egen aktiva medverkan iskolmiljön, för elevernas successiva träning i del- tagande och eget ansvar och för goda kontakter med hemmen och närsamhället,

4. åstadkomma de kontakter med näringslivet i orten som be- hövs för utbildningen,

5. ansvara för ledningen av elev- hem i den mån uppgiften ej an- kommer på annan,

6. verka för en god personal- vård, .

7. genom arbetsfördelning mel-

Nuvarande lydelse

I fråga om åligganden för rektor för särskild skolenhet typ 1 äger 7—9 55 motsvarande tillämpning.

235

SOU l974:58 Föreslagen lydelse

lan skolans personal befrämja an- svar och självständighet inom sko- lans organisation,

8. svara för verkställigheten av bestyrelsens beslut,

9. deltaga i sammanträden rörande skolväsendet som statlig myndighet anordnar samt

10. fullgöra de övriga uppgifter som åvilar rektor enligt gällande föreskrifter eller särskilt beslut av styrelsen förskolan.

I fråga om åligganden för rektor för särskild skolenhet typ 1 äger 9 _? motsvarande tillämpning.

25 510

Studierektor vid särskild skolenhet typ 1 skall inom sitt arbetsområde närmast under rektor och biträdande rektor 1. utöva den pedagogiska ledningen och tillsynen,

2. tillse att kollegier, konferen- ser och föräldramöten hålles,

2. tillse att konferenser och föräldramöten hålles,

3. regelbundet besöka klasserna, göra sig förtrogen med skolarbetet och rådgöra med lärarna om arbetets lämpliga uppläggning samt

4. utföra förberedelse- och avslutningsarbeten för läsåret, såsom att uppgöra förslag till fördelning av eleverna på klasser och grupper samt till arbetsfördelning mellan lärarna.

I övrigt åligger det studierektor som avses i första stycket att

biträda rektor i arbetet att åstadkomma de kontakter med näringslivet i orten som behövs för utbildningen,

avge förslag till anskaffande av lämplig utbildningsmateriel och arbetsmaterial,

under ferietid uppehålla rek- torstjänsten samt

10 Senaste lydelse 19732417.

I övrigt åligger det studierektor som avses i första stycket att

biträda rektor i arbetet att åstadkomma de kontakter med näringslivet i orten som behövs för utbildningen,

avge förslag till anskaffande av lämplig utbildningsmateriel och arbetsmaterial,

under ferietid uppehålla rek- torstjänsten,

SOU l974:58 Nuvarande lydelse

inom sitt arbetsområde fullgöra arbetsuppgifter som avses i 95 1H3.

I fråga om innehavare av ordi- narie tjänst som rektor, extra tjänst som biträdande rektor och arvodestjänst som studierektor vid särskild skolenhet typ 1 äger 16 och 17 55 motsvarande tillämp- ning.

I fråga om deltidsanställd rek- tor vid särskild skolenhet typ 1 äger 165 motsvarande tillämp- ning.

I fråga om åligganden för rektor för särskild skolenhet typ 2 äger 7—9 55 motsvarande tillämpning.

I fråga om rektor eller studie- rektor vid särskild skolenhet typ 2 äger 16 och 17 55 motsvarande tillämpning.

11 Senaste lydelse 19732417.

Föreslagen lydelse

inom sitt arbetsområde besluta i ärende, som styrelsen för skolan enligt 155 skollagen (I962.'3l9) uppdrar åt honom,

när så påfordras närvara och vara föredragande vid samman- träde med styrelsen för skolan eller avdelning av styrelsen eller vid sammanträde som skolchefen utlyst samt

deltaga isammanträden rörande skolväsendet som statlig myndig- het anordnar.

30å11

I fråga om innehavare av ordi— narie tjänst som rektor, extra tjänst som biträdande rektor och arvodestjänst som studierektor vid särskild skolenhet typ 1 äger 7, 8, 16 och 1755 motsvarande till- lämpning.

I fråga om deltidsanställd rek- tor vid särskild skolenhet typ 1 äger 7, 8 och 16 55 motsvarande tillämpning.

335

I fråga om åligganden för rektor för särskild skolenhet typ 2 äger 9 5 motsvarande tillämpning.

375

I fråga om rektor eller studie- rektor vid särskild skolenhet typ 2 äger 7, 8, 16 och 17 55 motsva- rande tillämpning.

, Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

385

Behörig till ordinarie tjänst som rektor eller studierektor vid skol- enhet med gymnasieskola är den som är behörig till ordinarie tjänst som lärare vid skolform som ingår i skolenheten.

Om synnerliga skäl föreligger, kan till ordinarie tjänst som rektor eller studierektor komma i fråga även den som ej är behörig till ordinarie tjänst som lärare.

Behörig till ordinarie tjänst som rektor vid skolenhet med gymna- sieskola är den som är behörig till annan ordinarie tjänst vid gymna- sieskolan.

Om synnerliga skäl föreligger, kan till ordinarie tjänst som rektor komma i fråga även den som ej uppfyller villkoren i första styc— ket.

38a5

Behörig till ordinarie tjänst som studierektor vid skolenhet med gymnasieskola är den som är be— hörig till ordinarie tjänst som lära— re vid skolform som ingår i skolen— heten.

Om synnerliga skäl föreligger, kan till ordinarie tjänst som studierektor komma ifråga även den som ej är behörig till ordinarie tjänst som lärare.

14 kap.

105

Det åligger lärare att

1. vaka över elevernas uppfö- rande och ordning under lektio- ner, raster och i övrigt, när elever- na står under skolans omedelbara tillsyn, samt medverka i skolans friluftsverksamhet,

2. deltaga i kollegier, konferen— ser, studiedagar, föräldramöten och övriga föreskrivna samman- träden och möten,

l. vaka över elevernas uppfö- rande och ordning under skol- dagen och i övrigt, när eleverna står under skolans omedelbara till- syn, samt medverka i skolans fri- luftsverksamhet,

2. deltaga i konferenser, studie- dagar, föräldramöten och övriga föreskrivna sammanträden och möten,

3. biträda vid inskrivning av elever och vid prövningar, 4. under och i anslutning till undervisningen vårda skolanläggningens utbildningsmateriel och inventarier,

SOU l974:58 Nuvarande lydelse

5. medverka isamarbetsnämnd och undervisa vid påbyggnads- kurser till fyraårig teknisk linje samt

Föreslagen lydelse

5. undervisa vid påbyggnads- kurser till fyraårig teknisk linje samt

6. biträda rektor med att övervaka ordningen vid elevhem i den omfattning som styrelsen för skolan bestämmer.

Lärare är skyldig att vara klass- föreståndare och huvudlärare samt att förestå institution.

[gymnasieskolan kan uppgiften att vara klassföreståndare fördelas på flera lärare.

Klassföreståndaren har det all- männa ansvaret för klassen. Han skall gå rektor till handa ifrågor som rör klassen och fullgöra de övriga uppgifter som åvilar honom enligt gällande föreskrifter.

Det åligger klassföreståndaren särskilt att

1. ha tillsyn över elevernas skol- gång samt söka kontakt med för- äldrarna, om elev försummar skol- gången, och anmäla förhållandet till rektor, om rättelse ej vinnes,

2. ge akt på elevernas hälsa och, om elev bör komma under läkar- kontroll, underrätta skolsköterska eller skolläkare därom samt

3. föra betygskatalog.

125

Lärare är skyldig att vara hu- vudlärare, kontaktlärare och stu- dieledare samt att förestå institu- tion.

135

Kontaktlärare finns för varje klass inom en arbetsenhet igrund- skolan och för grupper av elever i varje klass i gymnasieskolan.

Kontaktlärare skall fullgöra de uppgifter som åvilar honom enligt denna stadga eller andra föreskrif- ter.

Kontaktlärare åligger särskilt att

1. genom samtal med föräldrar och avlämnande kontaktlärare skaffa sig kunskap om eleverna,

2. genom fortlöpande kontak- ter med föräldrar och skolsköter- ska hålla sig underrättad om ele- vernas hälsa,

3. genom fortlöpande kontak- ter med lärare inom arbetsen- heten, annan personal och elever hålla sig underrättad om elevernas studieresultat och svårigheter samt tillsammans med den personal och de elever som berörs planera åtgär- der till stöd för eleverna,

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4. fortlöpande informera besty- relse, rektor och studierektor om elevernas svårigheter och om de åtgärder som vidtagits,

5. taga initiativ till personliga samtal med föräldrar och till för— äldramöten,

6. vid icke anmäld frånvaro från elevs sida omgående taga kontakt med föräldrarna samt

7. ha bestämd mottagningstid i skolan.

Tid för arbete som avses iandra och tredje styckena ingår iform av kontaktlärartid i skoldagens fria aktiviteter med en timme var- je vecka.

15 kap.

I grundskolan finns följande slag av ordinarie tjänster som lärare,

nämligen

]. för klass på lågstadiet,

2. för klass på mellanstadiet,

3. för specialundervisning i års- kurserna 1—6,

4. för specialundervisning i års- kurserna 4—9,

. i gymnastik,

. i musik,

. i teckning,

i trä- och metallslöjd, 9. i textilslöjd, 10. i hemkunskap, 11. i barnkunskap,

COQOXUI

]. för arbetsenhet på lågstadiet,

2. för arbetsenhet på mellan— stadiet,

3. för särskilda åtgärder enligt 24 ,é' tredje stycket skollagen(1962.'319) i årskurserna 1—6,

4. för särskilda åtgärder enligt 24 5 tredje stycket skollagen(1962:319) i årskurserna 4—9,

12. i dels teckning, dels trä— och metallslöjd, 13. i dels teckning, dels textilslöjd, 14. i dels hemkunskap, dels trä- och metallslöjd, 15. i dels hemkunskap, dels textilslöjd, 16—18. i två eller tre av följande ämnen på högstadiet, nämligen svenska, matematik, engelska, tyska, franska, religionskunskap, samhälls-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kunskap, historia, geografi, biologi, kemi och fysik, 19. i följande ämnen på högstadiet, nämligen dels matematik och teknik, dels fysik eller kemi.

De tjänster som avses i första stycket betecknas nedan i denna stadga med tjänstens nummer enligt första stycket. _

Huruvida ordinarie tjänst som lärare skall hänföras till 16, 17 eller 18 bestämmes av vilka behörighetsvillkor som gäller för tjänsten. Tjänsterna 16 och 17 utgör tillsammans en alternativtjänst 16 eller 17.

Ordinarie tjänst som lärare 3 eller 4 inrättas för undervisningi hjälpklass, observationsklass, hör- selklass, synklass, Iäsklass och klass för rörelsehindrade. Sådan tjänst skall avse undervisning i något av nyss angivna slag av klasser eller undervisning i anting- en hjälpklass, observationsklass el- ler Iäsklass.

Ordinarie tjänst som lärare 3 eller 4 inrättas även för samord— nad specialundervisning.

Antalet ordinarie tjänster 3 el- ler 4 as olika slag bestämmes för varje kommun av länsskolnämn- den enlzgt föreskrifter som Kungl. Maj:t meddelar.

Efter medgivande av länsskol- nämnden får inrättas icke-ordi- narie tjänst som lärare 2 för un- dervisning i klass, i vilken även

35

95

Ordinarie tjänst som lärare 3 eller 4 inrättas för undervisning i fasta grupper för synskadade, hör- selskadade, rörelsehindrade eller intellektuellt utvecklingshämmade elever eller för elever med anpass- ningssvårigheter. Sådan tjänst skall avse undervisning i något av nyss angivna slag av grupper eller undervisning i antingen fast grupp för intellektuellt utvecklingshäm- made elever eller fast grupp för elever med anpassningssvårigheter.

Ordinarie tjänst som lärare 3 eller 4 inrättas även för sådana särskilda åtgärder som vidtages in- om ramen för den vanliga under- visningen i arbetsenheter för ele- ver som har svårt att följa den vanliga undervisningen eller an- passa sig till verksamheten i ska- lan.

Antalet ordinarie tjänster 3 el- ler 4 av olika slag bestämmes för varje kommun av länsskolnämn- den enligt föreskrifter som rege- ringen meddelar.

Efter medgivande av länsskol— nämnden får inrättas icke-ordi- narie tjänst som lärare 2 för un- dervisning i arbetsenhet i vilken

Nuvarande lydelse

rektor undervisar, och med fyll- nadstjänstgöring i sådan klass i annan kommun, i fråga om vilken motsvarande förhållande är för handen.

SOU l974:58 Föreslagen lydelse

även rektor undervisar, och med fyllnadstjänstgöring i sådan arbets- enhet i annan kommun, i fråga om vilken motsvarande förhållande är för handen.

22 512

För tjänst som lärare 1 gäller att

1. tjänstgöringen helt eller huvudsakligen skall förläggas till viss klass,

2. läraren i regel skall undervisa ia-klass eller b-klass,

3. läraren skall undervisa i B l-klass som omfattar årskurserna 3 och 4, om särskilda skäl förelig- ger,

4. läraren är skyldig att med- dela specialundervisning och sär- skild undervisning,

5. läraren är skyldig att till en del tjänstgöra på mellanstadiet, om det påkallas med hänsyn till tjänstgöringsförhållandena vid skolenheten, samt

6. i tjänstgöringen för lärare i friluftsklass eller hälsoklass får in- räknas övervakning av klassen un— der elevernas vilotimmar enligt be- stämmelser som skolöverstyrelsen meddelar.

” Senaste lydelse 197 32417.

]. tjänstgöringen helt eller huvudsakligen skall förläggas till viss arbetsenhet,

2. läraren i regel skall undervisa i arbetsenhet som omfattar en eller flera årskurser på lågstadiet,

3. läraren skall undervisa iar- betsenhet som omfattar årskurser- na 3 och 4, om särskilda skäl föreligger,

4. läraren är skyldig att med- dela undervisning ifast grupp och särskild undervisning,

5. läraren är skyldig att till en del tjänstgöra på mellanstadiet, om det påkallas med hänsyn till tjänstgöringsförhållandena vid skolenheten,

6. i tjänsten kan inräknas hand- ledning av elever i skoldagens fria aktiviteter och i fritidsgrupper samt

7. i tjänsten kan till en del inräknas tjänstgöring i arbetsenhet på mellanstadiet.

Nuvarande lydelse

235

Föreslagen lydelse

Om särskilda skäl föreligger, får undervisningsskyldigheten på tjänst

som lärare 1 nedsättas

1. av skolstyrelsen med högst två veckotimmar samt 2. av länsskolnämnden med högst åtta veckotimmar, nedsättningen enligt 1 inräknad.

För sådan innehavare av tjänst som lärare 1, vilken tjänstgör i hjälpklass, hörselklass, synklass, klass för rörelsehindrade, observa- tionsklass, Iäsklass eller skolmog- nadsklass gäller i stället för första stycket. att länsskolnämnden, om särskilda skäl föreligger, får ned- sätta undervisningsskyldigheten med högst fyra veckotimmar.

För sådan innehavare av tjänst som lärare 1, vilken tjänstgör ifast grupp för synskadade, hörsel- skadade, rörelsehindrade eller in- tellektuellt utvecklingshämmade elever eller för elever med anpass- ningssvårigheter gäller i stället för första stycket, att länsskolnämn- den, om särskilda skäl föreligger, får nedsätta undervisningsskyldig- heten med högst fyra veckotim- mar.

För sådan innehavare av tjänst som lärare 1 vilken är tillsynslärare och vars undervisningsskyldighet nedsatts enligt 12 kap. 21 5 första stycket får undervisningsskyldigheten nedsättas enligt första eller andra stycket endast i den mån den sammanlagda nedsättningen ej överstiger det timtal som anges i första respektive andra stycket.

25å13

För tjänst som lärare 2 gäller att

1. tjänstgöringen helt eller hu- vudsakligen skall förläggas till viss klass,

2. läraren i regel skall undervisa i A-klass på mellanstadiet eller i B-klass,

3. läraren är skyldig att med- dela specialundervisning och sär- skild undervisning,

]. tjänstgöringen helt eller hu- vudsakligen skall förläggas till viss arbetsenhet,

2. läraren i regel skall undervisa i arbetsenhet som omfattar en eller flera årskurser på mellansta- diet,

3. läraren är skyldig att med- dela undervisning i fast grupp och särskild undervisning,

4. läraren är skyldig att till en del tjänstgöra på låg- och högstadierna, om det påkallas med hänsyn till tjänstgöringsförhållandena vid skolen-

heten,

13 Senaste lydelse 1973 :4 17.

Nuvarande lydelse

5. i tjänstgöringen för lärare i friluftsklass eller hälsoklass får in- räknas övervakning av klassen un- der elevernas vilotimmar enligt be- stämmelser som skolöverstyrelsen meddelar, samt

6. 23 och 24 55 äger motsva- rande tillämpning.

Föreslagen lydelse

5. i tjänsten kan inräknas hand- ledning av elever i skoldagens fria aktiviteter och ifritidsgrupper,

6. i tjänsten kan till en del inräknas tjänstgöring i arbetsenhet på mellanstadiet och högstadiet samt

7. 23 och 24 55 äger motsva- rande tillämpning.

26å14

För tjänst som lärare 3 gäller att

1. tjänstgöringen helt eller hu- vudsakligen skall förläggas till viss klass eller avse samordnad special- undervisning,

]. tjänstgöringen helt eller hu- vudsakligen skall förläggas till fast grupp eller avse specialpedagogis- ka insatser i arbetsenhet,

2. tjänstgöringen kan avse särskild undervisning, 3. i tjänsten kan efter medgivande av läraren inräknas tjänstgöring som konsulent i specialundervisning, om länsskolnämnden medger det, samt

4. 23 5 andra och tredje stycke- na samt 24 5 äger motsvarande tillämpning.

4. i tjänsten kan inräknas hand- ledning av elever i skoldagens fria aktiviteter och i fritidsgrupper samt

5. 23 5 andra och tredje stycke- na samt 24 5 äger motsvarande tillämpning.

27515

För tjänst som lärare 4 gäller att

]. tjänstgöringen helt eller hu- vudsakligen skall förläggas till viss klass eller avse samordnad special- undervisning,

]. tjänstgöringen helt eller hu- vudsakligen skall förläggas till fast grupp eller avse specialpedagogis- ka insatser i arbetsenhet,

2. tjänstgöringen kan avse särskild undervisning,

14 Senaste lydelse 1973:417. 15 Senaste lydelse 19741481.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3. i tjänsten kan efter medgivande av läraren inräknas tjänstgöring som konsulent i specialundervisning, om länsskolnämnden medger det,

4. i tjänsten inräknas studie— och yrkesorientering för elever i specialklass enligt bestämmelser som Kungl. Maj:t meddelar sär- skilt samt

5. 23 5 andra och tredje stycke— na samt 245 äger motsvarande tillämpning.

4. i tjänsten inräknas studie- och yrkesorientering för elever i fast grupp enligt bestämmelser som regeringen meddelar särskilt,

5. i tjänsten kan inräknas hand- ledning av elever i skoldagens fria aktiviteter och i fritidsgrupper samt

6. 23 5 andra och tredje stycke- na samt 24 5 äger motsvarande tillämpning.

28 516

I tjänst som lärare enligt något av numren 5—15 kan inräknas utöver vad som följer av 14 kap. 9 5 tredje stycket

1. undervisning som anordnas vid grundskolan utöver gällande tim- planer och andra föreskrifter, om undervisningen avser ämne eller ämnen som ingår eller kan inräknas i tjänsten,

2. studie- och yrkesorientering enligt bestämmelser som Kungl. Maj:t meddelar särskilt,

3. särskild undervisning,

4. handledning av elever ifritt valt arbete,

2. studie- och yrkesorientering enligt bestämmelser som rege- ringen meddelar särskilt,

4. handledning av elever i skol- dagens fria aktiviteter och i fritids-

grupper,

5. tjänstgöring som konsulent i grundskolan i ämne som anges i l 5 första stycket 5—11, om i tjänsten ingår minst 15 veckotimmars undervisning i tjänstens ämne eller ämnen och om länsskolnämnden medger det, varvid nämnden skall bestämma det antal veckotimmar som tjänstgöringen skall anses motsvara samt

6. specialundervisning med 6. högst hälften av tjänstens timtal eller med det högre timtal, som

undervisning i fast grupp med högst hälften av tjänstens timtal eller med det högre timtal,

länsskolnämnden av särskilda skäl bestämmer för viss tjänst.

16 Senaste lydelse 19742481.

som länsskolnämnden av särskilda skäl bestämmer för viss tjänst.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

295”

Utöver vad som följer av 14 kap. 9 5 är innehavare av tjänst som lärare enligt något av numren 5—15 skyldig att ]. meddela undervisning som avses i 28 5 1,

2. meddela studie— och yrkesori— 2. meddela studie- och yrkesori- entering enligt bestämmelser som entering enligt bestämmelser som Kungl. Maj:t meddelar särskilt, regeringen meddelar särskilt,

3. meddela specialundervisning, 3. meddela undervisning i fast om läraren kan anses ha förutsätt- grupp, om läraren kan anses ha ningar att meddela sådan undervis— förutsättningar att meddela sådan ning, samt undervisning, samt

4. i fråga om innehavare av tjänst 5, leda planläggningen och övervakningen av elevernas friluftsverksamhet, om det påfordras. Beslut enligt första stycket 3 fattas av rektor efter samråd med läraren.

30518

I tjänst som lärare enligt något av numren 16—19 kan inräknas utöver vad som följer av 14 kap. 9 5 tredje stycket 1. undervisning på mellanstadiet,

2. studie- och yrkesorientering 2. studie- och yrkesorientering enligt bestämmelser som Kungl. enligt bestämmelser som rege— Maj:t meddelar särskilt, ringen meddelar särskilt,

3. särskild undervisning,

4. handledning av elever i fritt 4. handledning av elever i skol— valt arbete samt dagens fria aktiviteter och ifritids- grupper, 5. specialundervisning. 5. undervisning i fast grupp samt

6. handledning av elev ianpas- sad studiegång under elevens prak- tik på arbetsplats.

Undervisning i de ämnen som anges i l 5 första stycket 5—11 samt undervisning och handledning enligt första stycket 1, 4 och 5 får tillhopa omfatta högst en tredjedel av tjänstens timtal, om ej länsskolnämnden av särskilda skäl bestämmer ett högre timtal för viss tjänst.

17 Senaste lydelse 19742481. 13 Senaste lydelse 19742481.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

31519

Utöver vad som följer av 14 kap. 9 5 gäller att innehavare av tjänst som lärare enligt något av numren 16— 19 är skyldig att meddela 1. undervisning på mellanstadiet och

2. specialundervisning, om lära- ren kan anses ha förutsättningar att meddela sådan undervisning.

2. undervisning i fast grupp, om läraren kan anses ha förutsätt- ningar att meddela sådan undervis- ning.

Beslut enligt första stycket fattas av rektor efter samråd med läraren.

32 .&20

I tjänst som lärare 20 kan ut- över vad som följer av 14 kap. 9 5 tredje stycket inräknas special- undervisning och handledning av elever ifritt valt arbete.

Innehavare av tjänst som lärare 20 är skyldig att meddela special- undervisning, om läraren kan an- ses ha förutsättningar att meddela sådan undervisning. Beslut härom fattas av rektor efter samråd med läraren.

I tjänst som lärare 20 kan ut- över vad som följer av 14 kap. 9 5 tredje stycket inräknas under- visning i fast grupp och handled- ning av elever i skoldagens fria aktiviteter och ifritidsgrupper.

Innehavare av tjänst som lärare 20 är skyldig att meddela under- visning i fast grupp, om läraren kan anses ha förutsättningar att meddela sådan undervisning. Be- slut härom fattas av rektor efter samråd med läraren.

34a5

1? Senaste lydelse 1973:678. 20 Senaste lydelse 19731678.

Lärare och annan personal som medverkar i utbildningen inom en arbetsenhet under skoldagen ingår i arbetslag. För varje arbetsenhet på låg- och mellanstadierna finns ett arbetslag. På högstadiet finnsi stället arbetslag för visst ämne el- ler viss ämnesgrupp.

Nuvarande lydelse

Huvudlärare

För lågstadium eller mellansta- dium som ingår i arbetsområdet för rektor vid grundskolan finns en arvodestjänst som huvudlärare för varje fullt fyrtal klasser, om länsskolnämnden medger det. Fler än tre tjänster för varje stadium får ej finnas.

Arvodestjänst som huvudlärare får behållas till dess innehaVarens förordnande utlöpt eller innehava- ren avgått av annan orsak, även om antalet klasser nedgår under det föreskrivna.

485

SOU l974:58 Föreslagen lydelse

Studieledare

I grundskolan finns en studie- ledare för varje arbetsenhet. Lära- re får vara studieledare för flera arbetsenheter.

4952'

För högstadium som ingår i arbetsområdet för rektor vid grundskolan finns en huvudlärare för varje ämne med undantag av ämne som avses i 5 kap. 8 5 tredje stycket och II 5 första stycket 2. Samma lärare får vara huvudlärare för flera ämnen.

Huvudlärare för ämne som an- ges i l 5 5—1] på högstadiet får vara huvudlärare för ämnet även på mellanstadiet, om mer än hälf- ten av undervisningen iämnet på mellanstadiet meddelas av inne- havare av tjänst som lärare enligt något av numren 5—15 och 21, samt på lågstadiet, om synnerliga skäl föreligger.

Omfattar ämne eller ämnen, för vilka sam- ma lärare är huvudlärare, minst 40 veckotimmar och undervisar flera lärare i ämnet eller ämnena, er-

undervisningen i

21 Senaste lydelse 1973z417.

Studieledare skall vara lärare vid kommunens grundskola och ha sin tjänstgöring förlagd till skolenheten.

SOU l974:58 Nu varande lydelse

håller huvudläraren en arvodes- tjänst som huvudlärare, om läns- skolnämnden medger det.

Vid tillämpning av tredje styc- ket medräknas undervisning i ämnen som anges i 5 kap. 11 5 första stycket 2. Bestämmelsen i 48 5 andra stycket om behållande av tjänst äger motsvarande till- lämpning.

Behörig till huvudlärare i annat ämne än ekonomi eller konst är den som

1. innehar tjänst som lärare vid kommunens grundskola eller gym- nasieskola,

2. har sin tjänstgöring huvud- sakligen förlagd till skolenhet inom rektors arbetsområde samt

3. är behörig till ordinarie tjänst, i fråga om huvudlärare på

a) lågstadiet som lärare ],

b) mellanstadiet som lärare 2,

c) högstadiet som lärare vid skolform som ingår i rektors ar- betsområde i det eller de ämnen som omfattas av huvudlärarens verksamhet.

505

Föreslagen lydelse

Det åligger studieledare att ]. leda de konferenser som är gemensamma för arbetslagen inom en arbetsenhet,

2. samordna den pedagogiska planeringen inom arbetsenheten,

3. leda arbetet med elevvården inom arbetsenheten samt tillse att beslutade åtgärdsprogram verk- ställes och att deras effekter följs upp,

4. tillse att indelningen av ele- ver i grupper följer de riktlinjer som anges i 5 kap. 215 fjärde stycket, _

5. handleda mindre erfarna lära- re,

6. informera bestyrelse, rektor och studierektor om elevproblem inom arbetsenheten,

7. främja lärarnas fortbildning samt

8. fullgöra de övriga uppgifter som åvilar studieledaren enligt denna stadga eller andra föreskrif- ter eller som bestyrelsen eller rek- tor uppdrar åt honom.

51 åz'l

Behörig till huvudlärare i eko- nomi är den som

22 Senaste lydelse 19742481.

Skolstyrelsen får nedsätta undervisningsskyldigheten för

Nuvarande lydelse

I. uppfyller villkoren i 50 5 I och 2 samt

2. är behörig till ordinarie tjänst som lärare i hemkunskap vid skol- form som ingår i rektors arbets- område.

Dessutom kräves för den som avslutat sin utbild- ning för hemkunskap under något av läsåren 1969/1970 och 1970/ 1971 genomgång av särskild kampletteringskurs i ekonomi om- fattande två veckor och

för den som avslutat sin utbild— ning för hemkunskap under tidi- gare läsår genomgång av sådan fortbildningskurs i ekonomi som omfattar sammanlagt omkring fyra veckor och som anordnats av skolöverstyrelsen.

525

Behörig till huvudlärare i konst är den som

]. uppfyller villkoren i 50 5 I och 2 samt

2. är behörig till ordinarie tjänst som lärare i något av ämnena gymnastik, musik, teckning, trä- och metallslöjd, textilslöjd eller svenska vid skolform som ingår i rektors arbetsområde.

535

Skolstyrelsen får medge befri- else från behörighetsvillkor som anges i 50 5 3, 515 2 eller 52 5 2, om särskilda skäl föreligger.

545

Det åligger huvudlärare att på det stadium eller i det ämne för vilket han förordnats närmast under ämneskonferensen sköta den pedagogiska planeringen, läm-

SOU l974:58 Föreslagen lydelse lärare som är studieledare, om det fordras med hänsyn till de arbets- uppgifter som anges i 50 5.

l l

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse na övriga lärare råd och anvisning- ar, främja lärares fortbildning samt handleda mindre erfarna lärare. Om det finns flera huvudlärare på lågstadiet eller mellanstadiet, fördelas uppgifterna på lämpligt sätt mellan dem.

555

Närmare bestämmelser om hu- vudlärare vid grundskolan med- delas av skolöverstyrelsen.

56 523

Vid skolenhet med grundskolans högstadium som ingår i arbetsom- rådet för rektor vid grundskolan finns för sådan lärare som förestår ämnesinstitution (institutionsföreståndare) i något av ämnena biologi, fysik, kemi och teknik på högstadiet en arvodestjänst som institutions- föreståndare om

1. högstadiet vid skolenheten omfattar minst tolv klasser, och

1. om kommunen erhållit minst tolv basresurser på grund av anta- let elever på högstadiet vid skolen- heten, och

2. mer än en lärare undervisar i ämnet vid skolenhetens högstadium.

Arvodestjänst som institutions- föreståndare får behållas till dess innehavarens förordnande utlöpt eller innehavaren avgått av annan orsak, även om antalet klasser nedgår under det föreskrivna.

Arvodestjänst som institutions- föreståndare får behållas till dess innehavarens förordnande utlöpt eller innehavaren avgått av annan orsak, även om antalet basresurser nedgår under det föreskrivna.

Institutionsföreståndare skall vara lärare i ämnet och ha sin tjänst- göring förlagd till grundskolans högstadium vid skolenheten.

Särskilda behörighetsvillkor för tjänster som lärare i grundskolan

1. Tjänst som lärare 1 (för klass på lågstadiet)

2 3 Senaste lydelse 19741481.

1. Tjänst som lärare 1 (för ar—

betsenhet på lågstadiet)

Nuvarande lydelse

2. Tjänst som lärare 2 (för klass på mellanstadiet)

3. Tjänst som lärare 3 (för spe- cialundervisning i årskurserna 1—6)

4. Tjänst som lärare 4 (för spe- cialundervisning i årskurserna 4— 9)

SOU l974:58 Föreslagen lydelse

2. Tjänst som lärare 2 (för at- betsenhet på mellanstadiet)

3. Tjänst som lärare 3 (för sär- skilda åtgärder enligt 245 tredje stycket skollagen (1962z319) i års- kurserna 1—6)

4. Tjänst som lärare 4 (för sär- skilda åtgärder enligt 245 tredje stycket skollagen (1962:3l9) i års- kurserna 4—9)

Övergångsbestämmelser

Denna förordning träder i kraft såvitt avser 11 kap. 12 5, 12 kap. 7 och 8 55 samt 13 kap. 7 och 8 55 den ljuli 1975 och i övrigt den ljuli 1976.

]. Kommun skall övergå till organisationen med arbetsenheter, arbetslag och fri resursanvändning m.m. senast med ingången av läsåret 1980/81. Övergång till nämnda organisation före läsåret 1980—81 sker efter medgivande av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, skolöverstyrelsen. För kommun som ej övergår till den nya organisa- tionen gäller bestämmelsernai 1 kap. 3, 5 och 7 55, 2 kap. 1, 2, 6, 10, 11 och 22 55, 3 kap. 1—20 55, 5 kap. 1, 2, 4, 7, 8,10,11,13—22, 24—26, 28, 31—33, 35, 36,38, 39 och 45-—48 55, 6 kap. 1, 2, 9, 12—14, 19, 21- »23, 25, 26 och 28—30 55, 12 kap. 1, 6, 7—9, 17, 19 och 21 55, 13 kap. 7—9, 23,25, 30, 33, 37 och 3855, 14 kap. 10,12 och 13 55 samt 15 kap. 1, 3, 9, 22,23, 25—32, 48 —51 och 56 55 isin äldre lydelse samt de upphävda bestämmelserna i 3 kap. 21 5, 5 kap. 9, 27, 29, 37 och 40—44 55 samt 15 kap. 52—55 55.

2. Kraven på grundutbildning och fortbildning för skolledare m.fl. enligt 11 kap. 12 5, 12 kap. 7 och 8 55 samt 13 kap. 7 och 8 55 gäller även i det fall kommun ej övergått till organisationen med arbetsenheter, arbetslag och fri resursanvändning m. m.

3. Kravet på grundutbildning för skolledare enligt 12 kap. 7 5 och 13 kap. 7 5 gäller inte för sådan rektor, biträdande rektor och studierektor som är född före den 1 januari 1916.

4. Kravet på grundutbildning för skolledare enligt 12 kap. 7 5 och 13 kap. 7 5 skall anses uppfyllt av

a) den som efter att ha varit förordnad som skolledare eller biträdande skolledare minst två år före utgången av juni 1980 genomgår grundutbild- ning för skolledare under sammanlagt fem veckor som anordnas av skolöverstyrelsen samt

b) den som före den 1 juli 1975 genomgått utbildning för skolledare under sammanlagt tre veckor och som före utgången av juni 1980

l l

genomgår fortbildning för skolledare under två veckor som anordnas av skolöverstyrelsen.

Om särskilda skäl föreligger, kan skolöverstyrelsens grupp för ledning av skolledarutbildning medge befrielse från kravet på grundutbildning enligt första stycket a under läsåren 1975/76—1979/80.

5. Om skäl föreligger, kan skolöverstyrelsens grupp för ledning av skolledarutbildning medge rektor, biträdande rektor och studierektor befrielse från kravet på grundutbildning för skolledare enligt 12 kap. 7 5 och 13 kap. 7 5 under läsåret 1975/76. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan befrielse medges även under läsåren 1976/77—1979/80. Rektor, biträdande rektor och studierektor som medgivits befrielse enligt första stycket skall före den 1 juli 1980 genomgå grundutbildning för skolledare under sammanlagt fem veckor som anordnas av skolöver- styrelsen.

6. l grundskolan finns även efter utgången av juni 1976 arvodestjänster som huvudlärare. Sådan tjänst behålles till dess innehavarens förordnande på tjänsten utlöpt eller innehavaren avgått av annan orsak, dock högst fem år efter det övergång skett till organisationen med arbetsenheter, arbetslag och fri resursanvändning m. m.

Nytt förordnande får inte meddelas på arvodestjänst som huvudlärare i grundskolan.

För innehavare av tjänst som avses i första stycket gäller de upphävda bestämmelserna i 15 kap. 54 och 55 55.

Kommentar

Författningsförslagen har för överskådlighetens skull begränsats till skollagen, lagen om förskoleverksamhet och skolstadgan. Ett genomfö- rande av SIA:s förslag i betänkandet (SOU 1974:53) Skolans arbetsmiljö medför emellertid behov av ändringar även i en del andra författningar, främst kungörelsen (19581665) om statsbidrag till driftkostnader för det allmänna skolväsendet och kungörelsen (19661115) om statsbidrag till driftkostnader för gymnasieskolan. Arbetet med dessa ändringar bör kunna anstå till dess beslut föreligger om den nya verksamheten.

Ett genomförande av SIA:s förslag kräver omfattande ändringar i skolstadgan. Vid utarbetandet av förslaget till ändringar och tillägg i skolstadgan har en begränsning skett till de förslag som SIA lägger fram dels i fråga om grundskolan, dels i fråga om både grundskolan och gymnasieskolan, t.ex. förslagen om bestyrelse, personalkonferensen skolledarutbildning m.m. Förslag som avser enbart gymnasieskolan har däremot ej beaktats. I det följande lämnas en redogörelse för de paragrafer i skolstadgan som torde fordra särskild kommentar.

1 kap. 3 5. Konsekvensändringar på grund av ändringarna i 3 kap. 55. Enligt SIA:s förslag i 15.2.1 kommer begreppet klass i grund- skolan att få en annan innebörd än som nu är fallet. Den definition som ges i nuvarande 55 stämmer inte i fortsättningen såvitt gäller grund- skolan. För gymnasieskolans del är dock definitionen fortfarande

korrekt. Definitionen på klass har med anledning härav strukits från sin nuvarande plats i förteckningen och i stället tagits in sist i förteckningen under rubriken Gymnasieskolan. Begreppet klass i grundskolan definieras närmare i nya 5 kap. 20 b 5.

För att markera skoldagens ändrade innehåll enligt SIA:s förslag — en skoldag under vilken fasta aktiviteter i form av lektioner kombineras med fria aktiviteter av olika slag — har ordet ”undervisning” under rubriken Läsår ersatts med ”utbildning”, som är ett något vidare begrepp än ”undervisning”. Samma ändring har också gjorts i andra paragrafer i skolstadgan i de fall båda kategorierna av aktiviteter avses. Ordet ”undervisning" har däremot behållits i sådana paragrafer som avser enbart fasta aktiviteter (lektioner).

7 5. Ändringarna i första stycket la och b föranleds av att begreppet klass såsom framhållits ovan i kommentaren till 5 & kommer att få en annan innebörd än för närvarande (jfr nya 5 kap. 20 b å). Poäng böri stället beräknas med hänsyn till antalet basresurser på grundskolans olika stadier. Begreppet basresurs definieras närmare i 5 kap. 15— 18 55.

Ändringen i första stycket lc motiveras av att specialundervisningstim- marna införlivas med den förstärkningsresurs som SIA föreslår i avsnitt 16. Då SIA ej lagt fram något konkret förslag om hur stor del av förstärkningsresursen som skall beaktas vid beräkningen av poängtal — utredningen synes förutsätta en fortsatt beredning av denna fråga före statsmakternas slutliga ställningstagande till frågan _ anges i författnings- texten att särskilda bestämmelser gäller. Det som här betecknas som särskilda bestämmelser torde dock böra inflyta iskolstadgans slutliga version.

Enligt SIA bör invandrarundervisningens omfattning inom ett rektors- område beaktas vid dimensioneringen av områdets skolledarresurser (24.352). Något konkret förslag har ej framlagts, varför samma princip använts i författningstexten som i föregående stycke.

2 kap. 1 5. Bestyrelsen bör beredas tillfälle yttra sig i ärenden om allmänna ordningsföreskrifter vid skolenheterna. Bestämmelser om be- styrelsen har intagits i 3 kap. 178 55.

6 5. SIA:s förslag i 24.3.1.2.

10 5. Konsekvensändring med anledning av att andra stycket i 32 & skollagen föreslagits utgå.

]] 5. Ändringen i 11 5 är en konsekvens av att anpassad studiegång införs (SIA:s förslag i 10.7.4.3).

225. Organisationsplanen bör innehålla uppgift om bestyrelsens arbetsområde (jfr 3 kap. l ä).

3 kap. 1—8 55. I 3 kap. 1—8 55 har tagits in bestämmelser om bl.a. sammansättning och beslutförhet beträffande de av SIA föreslagna bestyrelserna för grundskolans rektorsområden och för gymnasieskolen- heter. Bestämmelsernas bakgrund framgår av den allmänna motiveringen i 24.3.1.

9—20 55. I enlighet med vad som anförts i den allmänna motiveringen i 24.3.2 har nuvarande bestämmelser om kollegier, klasskonferenser, ämneskonferenser och sammankomster rörande studie- och yrkesoriente- ring samt om samarbetsnämnder utgått. De nuvarande bestämmelserna om biblioteksnämnder har samtidigt slopats.

l kapitlet har i stället införts bestämmelser om personalkonferenser, arbetsenhets- och klasskonferenser samt elevråd. I övrigt bör det enligt SIA ankomma på bestyrelsen att besluta om anordnande av konferenser och sammanträden inom skolenheten. En bestämmelse med detta innehåll har intagits i 175. Exempel på sådana konferenser m.m. har angivits i den allmänna motiveringen i 24.3.2.4.

5 kap. SIA:s förslag om en samlad skoldag under vilken fasta aktiviteter i form av lektioner kombineras med fria aktiviteter av olika slag samt förslagen om basresurser, förstärkningsresurs, arbetsenheter, fasta grupper och anpassad studiegång kräver omfattande ändringar i 5 kap.

5 kap. 1 5. Ordet ”lärare” har ersatts med ”personal” för att markera att även annan personal än lärare kommer att medverka i utbildningen.

3 a 5. I en ny paragraf, 3 a &, anges att fasta och fria aktiviteter skall ingå i skoldagen (SIA:s förslag i 9.3). Eftersom SIA med fasta aktiviteter avser den verksamhet som f. n. regleras i läroplanen har nuvarande bestämmelser om läroplan och ämnen i 5 kap. med smärre ändringar kunnat behållas.

Bestämmelsen i första stycket i 3 a 5 är identisk med första meningen i nuvarande 4 % första stycket.

Fjärde stycket motsvarar andra stycket i nuvarande 4 5. I enlighet med den nya regeringsformen har dock ”Kungl. Maj:t" ersatts med ”rege— ringen”.

3 b 5. Skoldagens omfattning bör enligt SIA fastställas av skolstyrelsen inom gränserna för de minimi- och maximivärden som anges i 9.3.5. Vissa problem uppstår då i 3 b 5 skall fastställas maximital för mellanstadiets årskurser. I tabell 9.9 i betänkandet uppges således antalet timmar till 31 i årskurs 4 och 31 2/3 ivar och en av årskurserna 5 och 6. Samtidigt sägs att dessa tal anger minimivärden som tillämpas idag och som är nödvändi- ga för att förverkliga Lgr 69. SIA uttalar vidare att en vistelsetid i skolan på ungefär 30 timmar på låg— och mellanstadierna torde utgöra ett ungefärligt maximum. Med hänsyn härtill har i 3 bä 32 timmar (60- minuters-timmar) fastställts som maximital för årskurserna 4—6. Ett lägre maximital skulle leda till att minimitalen överskrider maximitalen.

I paragrafen har tagits in en bestämmelse att fria aktiviteter får ges en sådan omfattning, att tiden för dem tillsammans med tiden för de fasta aktiviteter som skall förekomma ryms inom de minimi— och maximigrän- ser som i paragrafen anges för varje årskurs.

Att skolstyrelsen inom de ramar som anges i 3 b % bestämmer skoldagens omfattning framgår av de nya bestämmelserna i 5 kap. 26 %. I sistnämnda paragraf har tagits in vissa ytterligare bestämmelser om skoldagen, till grund för vilka ligger SIA:s förslag i 9.3.5.

4 5. Paragrafen innehåller bestämmelser om fasta aktiviteter. Bestäm- melserna motsvarar delvis nuvarande 4 €.

75. Konsekvensändring i tredje stycket på grund av SIA:s förslag i 15.2 om arbetsenheter (jfr 5 kap. 20 a 5).

9 5. Till följd av SIA:s förslag i 9.3 att fritt valt arbete skall ingå i fria aktiviteter och ej längre tas upp i timplanen utgår bestämmelsen i 9 5. De fria aktiviteternas innehåll avses inte böra regleras i skolstadgan.

10 5. Konsekvensändringar i tredje stycket på grund av SIA:s förslag om arbetsenheter och om en samlad skoldag med en fast och en fri sektor.

Tillägget i fjärde stycket föranleds av utredningens förslag i 13.12.l om utökad praktisk yrkesorientering för vissa elever. Det torde därvid böra föreskrivas att den praktiska yrkesorienteringen skall ersätta lektio- ner (fasta aktiviteter) och deltagande i skoldagens fria aktiviteter.

II 5. Bestämmelserna i nuvarande 11 5 om de frivilliga ämnena instrumentalmusik, solosång och körsång har tagits bort ur paragrafen, som därigenom kommer att innehålla endast bestämmelser om vissa fasta aktiviteter. Bestämmelser om de frivilliga ämnena har i stället flyttats till en ny paragraf, 11 c &, efter de paragrafer som handlar om fasta och fria aktiviteter.

]] a 5. Till grund för bestämmelserna i paragrafen ligger SIA:s uttalan- de i 9.3.4 att de fria aktiviteterna bör vara målstyrda. Enligt utredningen är det vare sig önskvärt eller möjligt att centralt ange annat än mål och övergripande ramar för verksamheten (9.3.2). De fria aktiviteterna bör enligt SIA till innehåll, metoder och utläggning kunna utformas lokalt.

]] b 5. Bakgrunden till bestämmelsen är SIA:s uttalande i 9.3.7 att verksamheten under skoldagen, såväl fasta som fria aktiviteter, bör ses som ett obligatorium för eleverna.

13 5. Rektor har utbytts mot bestyrelsen. Eftersom ämneskonferensen försvinner enligt utredningens förslag, har i paragrafen den ändringen gjorts att förslag skall avges efter hörande av konferens med berörd personal. Elevrepresentanter bör deltaga i sådan konferens enligt bestäm- melserna i 3 kap. 14 5. SIA anför i 24.3.2 att elever skall ingå i alla konferenser där bl. a. pedagogiska frågor behandlas. I enlighet härmed har ett nytt andra stycke införts i paragrafen.

14—20 55. Allmänt. De nuvarande bestämmelserna om klasser försvin— ner. I enlighet med vad som närmare utvecklats i 16 kap. föreslår SlA ett resurssystem med basresurser och förstärkningsresurs. Bestämmelser om dessa bägge resurser har tagits in i 14—19 åå.

14 5. I denna paragraf har tagits in en bestämmelse om den ekono— miska ramen för verksamheten.

15 5. I paragrafen ges bestämmelser om det antal elever som krävs för en basresurs i grundskolans olika årskurser. Till grund för bestämmelserna ligger SIA:s förslag i 16.6.2.

16 5. De nuvarande bestämmelserna i 16 5 har i huvudsak behållits. Dock har orden ”klass eller grupp” ersatts med ”basresurs”.

17 5. ] paragrafen anges i fem punkter basresursens omfattning (jfr SIA:s förslag i 16.6.2). För att täcka in samtliga lärarveckotimmar som skall ingå i basresursen har det varit nödvändigt att göra uppräkningen av lärarveckotimmar mycket detaljerad.

Vid beräkning av basresurs i matematik och engelska på högstadiet skall enligt SIA delningstalen tillämpas på arbetsenhet om lägst 61 elever, dvs. samläsning med andra arbetsenheter krävs ej (16.6.2).

19 5. I paragrafen har tagits in vissa centrala bestämmelser om den av SIA i avsnitt 16 föreslagna förstärkningsresursen. Närmare bestämmelser om denna bör tas in iläroplanen.

20 5. Eftersom timmar i de frivilliga ämnena instrumentalmusik, solosång och körsång inte ingår i bas— eller förstärkningsresursen, är det nödvändigt att särskilt ange att statsbidrag utgår till undervisningen (se 16.6.5.2).

20a 5. I denna paragraf ges bestämmelser om arbetsenheter. Bestäm— melserna grundar sig på SIA:s förslag om arbetsenheter i 15.2.1 (se även 15.3.1). Att arbetsenheten utgör såväl undervisnings- som elevvårdsenhet utsågs i 18.1.5.2.

Den princip som f.n. gäller enligt 14% andra stycket i fråga om klassers sammansättning har behållits beträffande arbetsenheters sam- mansättning.

20 b 5. Här har tagits in bestämmelser om klasser (basgrupper). SIA:s synpunkter och förslag beträffande klasser återfinns i 15.2.1, 15.2.2 och 15.3.1. Frågan vem som skall fatta beslut om antalet klasser inom en arbetsenhet berörs inte av utredningen. Någon bestämmelse härom har därför ej tagits in i paragrafen.

21 5. Inom en arbetsenhet kommer eleverna att tillhöra undervisnings- grupper av olika storlek och sammansättning. Även klassen kan i vissa fall utgöra undervisningsgrupp. SIA:s synpunkter och förslagi 15.2.1, 15.2.2, 15.3.1 och 15.3.2 ligger till grund för bestämmelserna i paragrafen. Enligt utredningen får undervisningsgrupper inte göras permanenta och iden- tiska under längre tid eller under ett ämnes alla timmar, såvitt grunden för gruppindelning är elevernas studietakt (15.22). En bestämmelse med sådant innehåll har tagits in i fjärde stycket.

21 a 5. Paragrafen är i huvudsak identisk med nuvarande 21 &.

22 5. Till grund för bestämmelserna ligger SIA:s uttalande i 16.6.2.1 att basresurser förutsätts komma att utgå efter länsskolnämndernas beslut och efter samma grunder som nu.

En närmare reglering av frågan om ansökan och utbetalning av förstärkningsresursen torde få göras i kungörelsen (l958:665) om stats- bidrag till driftkostnader för det allmänna skolväsendet.

24 5. Utbytet av ordet ”undervisningsdag” mot ”skolarbetsdag” moti-

veras av SIA:s förslag om en samlad skoldag med såväl en fast som en fri sektor.

26 5. Paragrafen återger SIA:s förslag beträffande skoldagen i 9.3.5. l paragrafen synes härutöver böra utsägas att skoldagen skall ha samma omfattning för alla elever i en viss årskurs.

27 5. Bestämmelserna utgår, eftersom morgonsamling avses ingå i de fria aktiviteterna, vilka ej skall detaljregleras i skolstadgan (9.3.8).

28 5. I första stycket har beaktats SIA:s förslag i 24.3.l.2, punkt 5 i förteckningen.

De fria aktiviteterna bör enligt SIA inte vara styrda av timplanebind- ningar (9.3.4). I ett nytt andra stycke införs därför en bestämmelse av innehåll att fria aktiviteter organiseras enligt bestyrelsens beslut (jfr även 5 kap. 36 5).

29 5. I överensstämmelse med SIA:s synsätt att raster bör betraktas som fria aktiviteter torde det ej vara befogat att behålla bestämmelserna i 29 5 (9.3.5).

31 5. Utbytet av ordet "undervisning” mot ”verksamhet” i första stycket motiveras av skoldagens ändrade innehåll enligt utredningens förslag. Jfr även kommentaren till 1 kap. 5 & andra stycket.

Som en konsekvens av utredningens uppfattning att skolans omsorg om eleverna måste omfatta hela deras tid i skolmiljön hari 31 å som ett nytt andra stycke intagits ett tillägg av innehåll att kommun skall sörja för att elev bereds möjlighet att deltaga i skolanknuten fritidsverksamhet under tid då verksamheten är inställd på grund av bestämmelserna i första stycket.

32 5. Se kommentar till 31 5. 33 5. SIA:s förslagi 24.3.1.2, punkt 7 i förteckningen. 35 5. Konsekvensändringar på grund av SIA:s förslag om organisation av skolans personal i arbetslag (15.2.3 och 15.2.4). Ordet ”lärarna” har utbytts mot ”personalen” (se kommentar till 5 kap. 1 5).

36 5. Konsekvensändringar på grund av SIA:s förslag om samlad skoldag, arbetsenheter och fasta grupper. Rektor har ersatts med besty- relse i enlighet med förslaget i 24.312, punkt 9 i förteckningen.

37 5. Den resurs som f. n. disponeras för stödundervisning enligt bestämmelser i timplanerna kommer enligt utredningens förslag att ingå i förstärkningsresursen. SIA framhåller i 16.8 att i läroplanens allmänna del bör införas ett relativt utförligt avsnitt som belyser skolsvårigheter och olika vägar att med hjälp av förstärkningsresursens samlade timunder— lag bl. a. åstadkomma en god individualisering i undervisningsarbetet.

Bestämmelserna i 37 & synes med hänsyn till det ovan anförda böra utgå ur skolstadgan.

38 och 39 55. De nuvarande bestämmelserna om specialundervisningi 38—44 55 utgår och har ersatts med bestämmelser om fasta grupper i 38

och 39 55. Till grund för bestämmelserna ligger förslaget om fasta grupper i 10.4. Någon ytterligare detaljreglering i skolstadgan beträffande fasta grupper synes ej påkallad.

45 5. Ändringen föranleds av förslaget i 10.7.4.3 om anpassad studie- gång.

46 och 47 55. Enligt SIA:s uppfattning bör den samlade förstärknings- resursen, vari ingår nuvarande medelstilldelning till bl. a. särskild under- visning, inte bindas av centralt utfärdade regler om förstärkningsresursens användning. I enlighet med detta synsätt har i 46 och 47 55 endast behållits vissa av de nuvarande bestämmelserna, bl. a. en bestämmelse att särskild undervisning skall anordnas, om den läkare som svarar för elevens vård bedömer att hinder för skolgång föreligger.

50 och 51 55. Sist i 5 kap. har i två nya paragrafer tagits in bestämmelser om anpassad studiegång. Till grund för bestämmelserna ligger SIA:s förslagi 10.7.4.

6 kap. 1 5. Konsekvensändring i andra stycket till följd av de nya bestämmelserna om basresurser i 5 kap.

Beträffande ändringen i tredje stycket hänvisas till kommentaren till 1 kap. 5 5.

2 5. Till grund för det nya tredje stycket ligger SIA:s förslag att inskrivningen blir ett obligatoriskt inslag i kontakten hem—skola (11.6.2).

9 5. Eftersom fritt valt arbete utgår ur timplanen och i stället kommer att ingå i skoldagens fria aktiviteter, krävs ändring i tredje stycket.

12 5. I terminsbetyg skall f.n. anges de aktiviteter inom fritt valt arbete i vilka eleven deltagit. Genom att fritt valt arbete upphör som självständigt ämne, måste andra stycket ändras. Fritt valt arbete har där ersatts med fria aktiviteter under skoldagen. Med hänsyn till de fria aktiviteternas omfattning och innehåll kan det knappast bli fråga om att i terminsbetyget ange samtliga fria aktiviteter. Då SIA ej lagt fram något konkret förslag i denna fråga — utredningen tar i sitt betänkande inte ställning till betygsfrågor — torde frågan få övervägas före statsmakternas slutliga ställningstagande till SIA:s förslag beträffande skolans arbets- miljö. Med hänsyn härtill anges i författningstexten att särskilda bestäm- melser gäller. Eventuellt bör dock det som här betecknas som särskilda bestämmelser inflyta i skolstadgans slutliga version.

I tredje stycket har klassföreståndaren ersatts med kontaktläraren.

13 5. Se kommentar till 12 5. 19 5. SIA:s förslag i 24.3.1.2, punkt 25 i förteckningen.

21 5. Till grund för ändringen i 21 5 ligger SIA:s uttalande i 12.4.l.2 att det finns skäl att så långt möjligt bibehålla arbetsenheterna intakta genom årskurserna.

25 5. SIA:s förslag i 24.3.1.2, punkt 27 iförteckningen.

26 5. Se 24.3.1.2, punkt 28 i förteckningen. Ändringen föranleds av att skoldagen kommer att omfatta såväl en fast som en fri sektor.

28 5. Den möjlighet som f. n. finns att låta elev stanna kvar i skolan efter skoldagens slut bör enligt SIA upphöra som disciplinärt medel (24.3.4). Ändring krävs i andra stycket.

Tillägget i tredje stycket motiveras av skoldagens ändrade innehåll, såväl lektioner som fria aktiviteter. Då även annan personal än lärare kan vara handledare under fria aktiviteter, synes bestämmelserna i första och andra styckena böra gälla även i fråga om handledare.

29 5. Se kommentar till 28 5.

11 kap. 12 5. SIA:s förslag i 21.4.11. Bestämmelser om fortbildning synes ej böra tas in i skolstadgan utan i stället meddelas i ämbetsskrivelse.

12 kap. 1 5. Konsekvensändring till följd av att det nuvarande andra stycket i 3 5 skollagen föreslås utgå.

6 5. SIA föreslår i 21.4.5 att den som är behörig till ordinarie tjänst vid skolan också bör vara behörig till skolledartjänst.

F.n. gäller enligt 65 samma behörighetsregler för rektor som för studierektor. Eftersom SIA:s förslag avser endast skolledare (rektor), har bestämmelser om behörighet för studierektor struktits ur 6 5 och i oförändrat skick tagits in i en ny paragraf, 6 a 5.

7 5. SIA föreslår i 21.4.6—21.4.16 en obligatorisk grundutbildning om 16 veckor för nyutnämnda rektorer, biträdande rektorer och studierek- torer vid grundskolan och gymnasieskolan. Bestämmelser härom har tagits in i 7 5. För vissa skolledare och biträdande skolledare, nämligen sådana som tjänstgjort som skolledare eller biträdande skolledare minst två år, föreslås samtidigt en kortare grundutbildning om fem veckor under övergångsstadiet 1975/76—1979/80. Om sådan skolledare eller biträdande skolledare tidigare genomgått skolledarutbildning under tre veckor krävs ingen ytterligare grundutbildning, däremot genomgång av fortbildning under två veckor. Bestämmelser med sådant innehåll har tagits in i punkt 4 i övergångsbestämmelserna.

SIA:s förslag i 21.4.16 om dispensmöjligheter har beaktats i punkt 4 andra stycket och punkt 5 i övergångsbestämmelserna.

I punkt 2 i övergångsbestämmelserna anges att kravet på skolledarut— bildning inte gäller för den som är född före den 1 januari 1916, dvs. uppnått eller uppnår 60 års ålder vid den tidpunkt då utbildningen för första gången anordnas (1975).

8 5. SIA föreslår i 21.4.6, 21.4.9 och 21.4.14 en obligatorisk fortbild- ning för rektor och studierektor. En bestämmelse om skyldighet för rektor och studirektor att delta i fortbildning har tagits in i 8 5. Närmare bestämmelser om sådan fortbildning synes böra meddelas i ämbetsskrivel- se.

9 5. Bestämmelser om rektors åligganden har sammanförts i 9 5 och därvid utformats i överensstämmelse med SIA:s förslag i 24.3.3. Utöver de arbetsuppgifter som uppräknas i förslaget har i punkt 7 tillagts en bestämmelse som är identisk med nuvarande 9 5 3.

17 5. Konsekvensändring på grund av att begreppet klass försvinner i sin nuvarande bemärkelse. Villkoren för inrättande av arvodestjänst som tillsynslärare har istället knutits till visst antal basresurser (jfr 5 kap. 15 5). 19 5. Ingen saklig ändring. 21 5. Se kommentar till 17 5.

13 kap. 7 5. Se kommentar till 12 kap. 7 5. 8 5. Se kommentar till 12 kap. 8 5.

9 5. Se kommentar till 12 kap. 9 5. Utöver de arbetsuppgifter som räknas upp i SIA:s förslag har i punkterna 4, 5 och 9 tillagts bestämmel- ser som är identiska med nuvarande 7 5 5 och 6 samt 9 5 3.

23, 25, 30, 33 och 37 55. Konsekvensändringar. 38 5. Se kommentar till 12 kap. 6 5.

14 kap. 10 5. Med hänsyn till förslaget om en samlad skoldag har ordet ”lektioner" i punkt 1 ersatts med ”skoldagen”. Till grund för ändringar- na i punkterna 2 och 5 ligger SIA:s förslag om kollegiets och samarbets- nämndens avskaffande (se 24.3.2.l resp. 24.323).

12 5. I paragrafen har den ändringen gjorts att klassföreståndare strukits. I stället har tillagts kontaktlärare och studieledare. Motiven för de ändrade bestämmelserna framgår av 18.4.4 resp. 24.3.5.1.

13 5. De nuvarande bestämmelserna om klassföreståndare har utgått och ersatts med bestämmelser om kontaktlärare. Motiven för de nya bestämmelserna har angetts i 18.4. SIA föreslår i 18.4.4 att nuvarande system med klassföreståndare ersätts med gruppföreståndare för mindre grupper än klasser (i hittillsvarande administrativ mening). I 15.2.1 sägs att den undervisningsgrupp inom arbetsenheten, som utgör den sociala enheten och till vilken kontaktlärarens arbete är knutet bör benämnas klass. I 15.3.1 sägs vidare att lärarna inom arbetslaget står som kontakt- lärare som huvudansvariga för var sin klass (basgrupp) inom arbetsen- heten. Med hänsyn till det anförda inleds 13 5 med en bestämmelse att kontaktlärare finns för varje klass inom en arbetsenhet i grundskolan och för grupper av elever i varje klass i gymnasieskolan.

I övrigt innehåller paragrafen en uppräkning av kontaktlärarnas arbets- uppgifter och en bestämmelse att kontaktlärartid ingår som en del av skoldagens fria aktiviteter.

SIA utgår från att rektor skall utse kontaktlärare (se 15.3.1). Något uttalande om förordnandetidens längd har ej gjorts. Med hänsyn dels härtill, dels till att det uppföljningsarbete som f. n. bedrivs i utbildnings- departementet med anledning av lagen (1974:12) om anställningsskydd har någon bestämmelse ej tagits in i 17 kap. om förordnande av kontaktlärare. En sådan bestämmelse bör dock inflyta i skolstadgans slutliga version.

15 kap. 1 5. Ändringarna i punkt 1 och 2 beror på att begreppet klass

försvinner i sin nuvarande bemärkelse och eleverna i stället delas in i arbetsenheter.

Genom att ordet specialundervisning ej längre skall förekomma krävs ändring i punkterna 3 och 4 (se kommentaren till 245 skollagen). l 5 kap. 38 5 har angivits vad som avses med särskilda åtgärder enligt 24 5 tredje stycket skollagen. Med sådana åtgärder avses således dels undervis- ning med specialpedagogiskt inriktad metodik, dels undervisning i fast grupp.

3 5. SIA:s förslag i 10.4 om inrättande av fasta grupper, vilka delvis ersätter de nuvarande specialklasserna kräver ändringar i 3 5 (jfr 5 kap. 38 och 39 55). Ändring krävs även i andra stycket, eftersom begreppet samordnad specialundervisning försvinner (se kommentaren till 245 skollagen).

95. Konsekvensändring på grund av att arbetsenheter införs och klasser i sin nuvarande betydelse försvinner.

22 5. Konsekvensändringar i punkterna 1—4 med anledning av SIA:s förslag om arbetsenheter och fasta grupper (se kommentarer till 5 kap. 20 a 5 samt 38 och 39 55).

SIA:s förslag i 9.3.11.1 att handledning inom fria aktiviteter och fritidsgrupper bör kunna ingå i lärarnas arbete har beaktats i punkt 6.

Någon motsvarighet till friluftsklass och hälsoklass finns ej bland de fasta grupperna. Den nuvarande bestämmelsen i punkt 6 blir därför inaktuell i fortsättningen.

SIA anför i 12.4.l.2 att stadieövergripande tjänstgöring kan vara ett medel att främja en effektiv, grundläggande färdighetsträning. Personal från lågstadiet bör därför kunna följa eleverna upp på mellanstadiet och ha viss tjänstgöring där. Stadieövergripande tjänstgöring i andra rikt- ningen bör också vara ett möjligt alternativ. I en ny punkt, punkt 7, har med hänsyn till det anförda tagits in en bestämmelse att i tjänst som lärare ] kan till en del inräknas tjänstgöring i arbetsenhet på mellan— stadiet.

23 5. Konsekvensändring. Se kommentar till 3 5.

25 5. Vad som anförts i kommentaren till 22 5 äger aktualitet även beträffande lärare 2. I fråga om stadieövergripande tjänstgöring har SIA:s förslagi 12.4.2.4 beaktats.

26 och 27 55. Konsekvensändringar. Se kommentar till 3 5. I fråga om punkt 4 i 26 5 och punkt 5 i 27 5 hänvisas till kommentaren till 22 5.

28 5. I fråga om punkterna 4 och 6 hänvisas till kommentaren till 22 5.

29 5. Se kommentar till 22 5 punkt 4.

30 5. I fråga om punkterna 4 och 5 se kommentaren till 22 5. Till grund för tillägget i punkt 6 ligger SIA:s förslag i 10.742.

31 5. Se kommentar till 22 5 punkt 4. 32 5. Se kommentar till 22 5 punkterna 4 och 6.

34 a 5. I en ny paragraf, 34 a 5, har tagits in bestämmelser om arbetslag (se SIA:s förslagi 15.2.3 och 15.2.4).

48—51 55. Till grund för de nya bestämmelserna om studieledare ligger utredningens förslag i 24.3.5.1.

Förordnande av studieledare ankommer på skolstyrelsen eller efter delegation på rektor (se 24.312). Vad som anförts i tredje stycket i kommentaren till 14 kap. 13 5 beträffande förordnande av kontaktlärare äger motsvarande tillämpning i fråga om studieledare.

Vissa övergångsbestämmelser om huvudlärare i grundskolan krävs (se punkt 6 i övergångsbestämmelserna).

56 5. Konsekvensändringar på grund av att begreppet klass försvinner i sin nuvarande betydelse. Villkoret för inrättande av arvodestjänst som institutionsföreståndare har i stället knutits till antalet basresurser.

Bilaga 2 Förstärkningsresursens omfattning i grundskolan

1. Inledning

Följande framställning innehåller en detaljerad beskrivning av de metoder och det material som använts vid beräkning av vissa delar av den volym, uttryckt i lärarveckotimmar (Lvtr), som den av SIA definierade förstärk- ningsresursen i grundskolan omfattar. Genomgående avses förhållandet läsåret 1972/73.

Förstärkningsresurs definieras av SIA som det statliga bidrag som tillförs skolan genom bestämmelser om

a) specialundervisning b) stödundervisning

c) särskild undervisning d) kvarsittningsresurs e) resurstimmar

f) vissa speciella anslag

Endast punkterna a, b och e behandlas här. I avsnitt 2 beräknas det totala resurstimmeuttaget i grundskolans vanliga klasrer utom i FVA. Resurs- timmar i FVA behandlas separat i avsnitt 3. Volymen av stödundervis- ning och specialundervisning redovisas i avsnitten 4 respektive 5.

Volymen av frivillig undervisning utanför schematid i grundskolan redovisas i avsnitt 6 trots att den ligger utanför den av SIA definierade förstärkningsresursen.

2 Resurstim mar i grundskolan

”Med resurstimme (rt) förstås antalet Lvtr som överstiger antalet Evtr i ämne eller ämnesgrupp. Resurstimme används för att dela klass eller klasser i grupper, om ej annat föreskrivs ” (Lgr 69 allmänna bestämmelser p 2).

Nedan följer en beräkning av det teoretiska resurstimmeuttaget i grundskolans vanliga klasser i olika ämnen och årskurser exklusive fritt valt arbete (FVA) på högstadiet. Beräkningsgrunder för avsnitt 2.1 "Resurstimmar i grundskolan utom i slöjd och FVA” har varit tilldel-

ningsbestämmelserna för rt i Lgr 69 samt SCB:s elevstatistik för läsåret 1972/73.

Resurstimmeuttaget i ämnet slöjd kan inte beräknas enligt samma princip som för de övriga ämnena p g a speciella tilldelningsbestämmelser och bristfälligt statistiskt material över slöjdgruppernas storlek och antal. I avsnitt 2.2 redovisas därför beräkningar av rt i slöjd separat.

2.1 Resurstimmar i grundskolan utom i slöjd och F VA 2.1.1 Resurstimmetilldelningen

Följande tolkning av bestämmelserna i Lgr 69 om resurstimmetilldel— ningen är utförd för att användas vid beräkningen av de teoretiska resurstimmeuttaget inom grundskolan. Härvid har vissa modifieringar av timtal utförts och dessa kommenteras i texten.

Resurstimmetilldelningen uttrycks nedan i antal lärarveckotimmar (Lvtr) per klass eller undervisningsgrupp och redovisas efter klasstyp, årskurs och ämne.

I klasser av b/B-typ kan det förekomma att de olika årskurserna inom samma klassavdelning tilldelas olika antal resurstimmar i samma ämne. I dessa fall har här genomgående valts det lägsta av de olika resurstimmean- talen.

Tabell 1 Lågstadiet Resurstimmetilldelningen utryckt i antal Lvtr per klass efter klasstyp, årskurs och ämne.

x

Ämne Klasser av a—typ Klasser av b-typ Årskurs Årskurser

l 2 3 1—2 2—3 1—3 ___—_

Svenska 6 3 l 3 l 1 Matematik 3 2 1 2 2 Orienterings- l 1 1 ämnen Summa 10 6 2 6 1 3

Tabell 2 Mellanstadiet Resurstimmetilldelningen uttryckt i antal Lvtr per klass efter klasstyp, årskurs och ämne.

&

Ämne Klasser av A-typ Klasser av B—typ Årskurs Årskurser

4 5 6 3—4 5—6 3—6 4—6 &

Svenska 1* Engelska 1* 1*

Summa 1 1 l 3 2 6 4 ___— * Endast om antalet elever i klassen är lägst 21.

N)—

Tabell 3 Högstadiet Resurstimmetilldelningen uttryckt i Lvtr per klass eller undervisningsgrupp efter klasstyp, årskurs och ämne. Ämne Klasser av A—typ Klasser av B-typ Årskurs Årskurser 7 8 9 7+8 8+9 7— 9 Svenska 1 1 l 1 l 1 Maskinskrivning 1 1 1 1 1 Hemkunskap 3a 1,53 33 1,5a 1,5a Orienteringsämnen 3 3 3 3 3 3 Tillvalsämnen: Franska 1b lb 1b 1b . 1b Tyska lb lb lb rb rb Ekonomi 2& 1& la la 13 1a Konst 2a 1a 1a 1& 1a 1a TeknikC 28 13 2a 1a 1& 1a

& endast om antalet elever i klassen eller undervisnings— gruppen är lägst 17, i hjälp— eller Iäsklass lägst 12, i observationsklass, synklass eller klass för rörelsehind- rade lägst 8.

b endast om antalet elever i nybörjarundervisnings- grupper i språk är lägst 21.

c fr o m läsåret 1973/74 har åk 9 2 rt i teknik (K Br 1973-04-13).

2.1.2 Statistiskt material över antal elever och klasser

Grundskolan omfattade läsåret 1972/73 totalt 44 622 klasser med sammanlagt 989 147 elever. Av dessa var 41435 vanliga klasser med totalt 957 131 elever. I tabell 4—6 redovisas antalet vanliga klasser samt summa elever i dessa klasser dels efter klasstyp, dels efter årskurs. Uppgifterna är hämtade ur SM NrU 1973220 ”Grundskolan den 15 september 1972”.

Tabell 4 Lågstadiet

Klasser

a-typ b-tvp

Årskurs Antal klasser Antal elever Årskurser Antal klasser Antal elever

1 5341 112649 1—2 971 15631 2 5 287 110 637 2—3 41 639 3 4 800 100 264 1—3 176 2 032 Summa 15 428 323 550 1 188 18 302

Totalt på lågstadiet. 16 616 vanliga klasser med 341 852 elever.

Tabell 5 Mellanstadiet

Klasser

A-typ B—typ Bv-typ

Års- Antal varav med Antal Års- Antal Antal Års- Antal Antal kurs klasser lägst 21 elever kurser klasser elever kurser klasser elever

elever

___—___—

4 3 917 3160 94 387 3+4 882 15 903 1—4 10 115 5 3816 3089 92047 4+5 12 191 1—5 13 133 6 3 704 2 997 89 647 5+6 821 15 154 l-f6 12 153 ; 3—5 6 84 245 2 11 ' 3—6 80 1 393 2—6 1 6 4—6 144 1 979

Summa 11 437 9 246 276 081 1 945 34 704 38 418 % Totalt på mellanstadiet. 13 420 vanliga klasser med 311 203 elever.

Tabell 6 Högstadiet

Klasser

A-typ B-typ

Års— Antal varav klasser Antal Års- Antal Antal kurs klasser med lägst elever kurser klasser elever

___—___—

7 3768 3741 100881 7—9 1 11 8 3 772 3 748 100 473 8—9 I 15 9 3857 3812 102 696 ___—___— Summa 11 397 11 301 304 050 2 26

___—___— Totalt på högstadiet. 11 399 vanliga klasser med 304 076 elever.

2.1.3 Resurstimmeuttaget i grundskolan

Beräkningarna i detta avsnitt av det totala resurstimmeuttaget i grund— skolans vanliga klasser, exklusive slöjd och FVA, baserar sig på de tolkningar av bestämmelserna om resurstimmetilldelning i Lgr 69 som givits i avsnitt 2.1.1 samt på de uppgifter om antal elever och klasser som redovisats i avsnitt 2.1.2.

I tillvalsämnet teknik baseras här resurstimmeuttaget på en tilldelning av 2 rt i åk 9 vilket inte gäller förrän läsåret 1973/74. I kapitel 15 i huvudbetänkandet redovisas däremot en omfattning av resurstimmedelen av förstärkningsresursen som baserar sig på förhållandet läsåret 1972/73 (se även fotnot till tabell 9 a).

För 38 klasser av Bv-typ på mellanstadiet har inga beräkningar av resurstimmeuttaget utförts. Dessa klasser är komplicerade till sin sam- mansättning (se 2.1.2) varför en användbar tolkning av bestämmelserna om resurstimmetilldelning är svår att göra. Antal Lvtr som går ut som

resurstimmar i dessa Bv—klasser är dessutom en försvinnande liten del av det totala antalet resurstimmar i grundskolan.

Resurstimmeuttaget i tillvalsämnen (tä) på grundskolans högstadium har ej kunnat beräknas exakt, då statistiskt material över antal undervisningsgrupper och deras storlek i tå ej har funnits att tillgå. De uppgifter om resurstimmeuttaget i tå som redovisas nedan är därför skattningar.

I appendix A lämnas en beskrivning av skattningsmetoden.

Lågstadiet

Totala resurstimmeuttaget i vanliga klasser på grundskolans lågstadium, exklusive ämnet slöjd, uttryckt i Lvtr och fördelat efter klasstyp, årskurs och ämne.

Tabell 7 Lågstadiet

Klasser a—typ b—typ Hela lågstadiet Ämne Årskurs Summa Årskurser Summa

1 2 3 1—2 2—3 1—3 Svenska 32 046 15 861 4 800 52 707 2 913 41 176 3 130 55 837 Matematik 16 023, 10 574 4 800 31 397 1942 352 2 294 33 691 Orienterings- ämnen 5 341 5 287 10 628 971 971 11599 Summa 53 410 31722 9 600 94 732 5 826 41 528 6 395 101127 Mellanstadiet

Totala resurstimmeuttaget i vanliga klasser på grundskolans mellansta- dium, exklusive ämnet slöjd, uttryckt i Lvtr och fördelat efter klasstyp, årskurs och ämne.

Tabell 8 Mellanstadiet Klasser av A-typ

Ämne Årskurs Summa 4 5 6

Svenska 3 160 _ 3 160 Engelska 3 089 2 997 6 086

Summa 3 160 3 089 2 997 9 246

SOU l974:58 Klasser av B-typ Ämne Årskurser Summa 3—4 4—5 5—6 3—5 3—6 4—6 Svenska 882 882 Engelska 1 764 48 1 642 36 480 576 4 546 2 646 48 1 642 36 480 576 5 428 Summa

Hela mellanstadiet

Svenska 4 042 Engelska 10 632 Summa 14 674 Högstadiet

Totala resurstimmeuttaget i vanliga klasser på grundskolans högstadium, exklusive ämnet slöjd och FVA, uttryckt i Lvtr och fördelat efter klasstyp, årskurs och ämne.

Tabell % Högstadiet. Klasser av A-typ Minsta antal resurstimmar i tillvalsämnen (se minimirnetoden i appendix A).

Ämne Årskurs Summa __ 7 8 9

Svenska 3 768 3 772 3 857 11 397 Maskinskrivning 3 772 3 857 7 629 Hemkunskap 11 244 5 718 16 962 Orienteringsämnen 11 304 11 316 11 571 34 191 Summa 15 072 30 104 25 003 70 179 Tillvalsämnen: Franska a k Franska s k 421 421 Tyska a k 40 40 Tyska s k 984 984 Ekonomi 838 418 444 1 700 Konst (5)f'* (5)* Teknik 1526 758 1548** 3 832 Summa ta 3 809 1 176 1 992 , 6 977 Totalsumma 18 881 31 280 26 995 77 156

* Ingår ej i summaradema ** I kapitel 16 i huvudbetänkandet ingår endast 774 rt i teknik i resurstimmedelen av förstärkningsresursen.

Största antal resurstimmar i tillvalsämnen (se maximimetoden i appendix A).

Ämne Årskurs Summa 7 8 9 Svenska 3 768 3 772 3 857 11 397 Maskinskrivning 3 772 3 857 7 629 Hemkunskap 11 244 5 718 16 962 Orienteringsämnen 11 304 11 316 11 571 34 191 Summa 15 072 30104 25 003 70179 Tillvalsämnen: Franska a k Franska s.k. 433 433 Tyska a_k. 40 40 Tyska s.k. 1 026 1 026 Ekonomi 848 432 450 1 730 Konst (5)* (5)* Teknik 2 042 993 2 088 5 123 Summa tä __ 4 389 _1425 2 538 8 352 Totalsumma 19 461 31 _529 27 541 78 531

* Ingår ej i summaradema

Tabell 9b Högstadiet. Klasser av B—typ

Ämne Årskurser Summa 7 — 9 8—9

Svenska 1 l 2 Maskinskrivning 1 l 2 Orienteringsämnen 3 3 6

Summa 5 5 10

* Ingår ej i summaraderna

2.2. Resurstimmar i ämnet slöjd inom grundskolan 2.2.1 Tilldelningsbestämmelser

För vanliga klasser på låg- och mellanstadierna gäller att resurstimme- tilldelningen i ämnet slöjd sker gemensamt till årskurserna 3—6 inom en skolenhet. Detta är en följd av de regler som finns för bildande av slöjdgrupperi Lgr 69, Allmänna bestämmelser p 11:

”På låg- och mellanstadierna omfattar undervisningen islöjd för alla elever två slöjdarter, dels trä- och metallslöjd, dels textilslöjd. Därvid anordnas två grupper, om antalet elever i slöjd på dessa stadier i skolenheten är lägst 17. Är antalet elever högre än 24, får det antal grupper anordnas, som erhålles då antalet elever delas med 15. Uppstår därvid en rest på minst 10, får ytterligare en grupp anordnas”.

1 Av alla slöjdgrupper med elever ur vanliga a/A-klasser innehåller c 0,5 % elever från olika årskurser, enligt under- sökning A, se avsnitt 2.2.2.

Med resurstimmar (rt) i slöjd kan därför inte förstås antalet Lvtr som överstiger antalet Evtr inom varje klass. I stället måste det sammanlagda antalet Lvtr för alla slöjdgrupper med elever i åk 3—6 inom en skolenhet jämföras med summan av de antal Evtr som tilldelas motsvarande klasser. Det antal Lvtr som överstiger summa Evtr utgör då den totala resurstimmetilldelningen i slöjd på låg- och mellanstadierna vid skolenhe- ten i fråga.

Antalet Evtr i slöjd är dock olika för låg- och mellanstadierna 2 Evtri åk 3 samt 3 Evtr i respektive åk 4, 5 och 6. Detta medför att man måste beräkna antalet resurstimmar i slöjd separat för åk 3. Slöjdgrupper med elever ur både åk 3 och åk 4, 5 eller 6 förekommer, men i så ringa utsträckningl att de ej behöver särbehandlas vid beräkning av det totala resurstimmeuttaget i slöjd.

Resurstimmetilldelningen i slöjd i vanliga klasser på låg- och mellan- stadierna inom skolenhet kan då beskrivas med följande uttryck:

[2 (G3 — K3)+ 3 (Gm _ Km)] Lvtr där

G3 = antal slöjdgrupper med elever huvudsakligen från åk 3 Gm = antal slöjdgrupper med elever från åk 4—6 K3 = antal vanliga a- och b-klasser med elever ur åk 3 Km = antal vanliga A- och B-klasser med elever ur åk 446 resp 3—6.

På högstadiet får eleverna välja antingen trä- och metallslöjd (Sltm) eller textilslöjd (Slt). Klassen indelas därvid i grupper efter slöjdart. För vanliga klasser gäller enligt anm 2 till timplan 5 i Lgr 59 att antalet Lvtri slöjd får fördubblas, om antalet elever i klass eller grupp är lägst 17.

Denna anmärkning kan tolkas så att i en klass med 30 elever där 10 elever valt Sltm och 20 Slt bildas det en grupp Sltm och två grupper i Slt. Men denna tolkning får inte användas generellt utan hänsyn måste tas till 5 kap 20 5 53 som säger: ”I ämne anordnas samundervisning med elever i olika klasser, om så lämpligen kan ske”.

Detta medför att gruppindelningen i slöjd på högstadiet vid en skolenhet kan utföras enligt två alternativa metoder:

] Varje klass med lägst 17 elever får bilda två slöjdgrupper, helt oberoende av hur eleverna valt slöjdart. 2 Inom varje årskurs och slöjdart fås antalet slöjdgrupper genom att använda delningstalet 16 på summa elever som valt samma slöjdart.

Omfattningen av både basresursen och förstärkningsresursen (antalet resurstimmar) i slöjd blir olika beroende på vilken av de båda gruppindelningsmetoderna som används. Eleverna på högstadiet tilldelas 2 Evtr i slöjd i åk 7 och 8 samt 1 Evte i åk 9. Med metod 1 behövs t ex en basresurs på 2 Lvtr per klass för åk 7 medan metod 2 kräver det dubbla, 4 Lvtr per klass, dvs 2 Lvtr per slöjdgrupp, om både Sltm och Slt har valts av eleverna i klassen. Förstärkningsresursen är i det första fallet (alt 1) enbart beroende av klasstorleken medan den i det andra fallet (alt 2) är beroende både av elevernas val av slöjdart inom en hel årskurs vid en

skolenhet och av gruppstorleken.

Resurstimmetilldelningen i slöjd i vanliga klasser på grundskolans högstadium uttrycks nedan efter årskurs för båda fallen men med olika måttenheter

Alternativ 1

Årskurs Lvtr per klass*

åk7 2 åk8 2

* Endast om antalet ele- ver i klassen är lägst 17.

Alternativ 2

Årskurs Lvtr per årskurs inom en skolenhet

åk7 2(M16_M30)+2(T16"T30) åk8 2(M16_MJG)+2(T16—T30) åk9 1(M16_M30)+2(T16—T30)

där

M16 = antal grupper i Sltm som fås med delningstalet 16 M30 = antal grupper i Sltm som fås med delningstalet 30 16 = antalet grupper i Slt som fås med delningstalet 16 30 = antalet grupper i Slt som fås med delningstalet 30

2.2.2. Statistiskt material över slöjdgruppernas storlek och antal

Något fullständigt statistiskt material som beskriver slöjdgruppernas storlek och antal läsåret 1972/73 har inte funnits att tillgå. Nedan redovisas de två undersökningar som har använts vid beräkningarna.

A En urvalsundersökning som avser förhållandet hösten 1972: ”Slöjd- grupper inom grundskolan hösten 1972”. SÖ, Teemant, Staaf, Åryd, 1972-12-19.

Urvalet omfattar 1/20 av samtliga rektorsområden med grundskola. Urvalsdata är sedan uppmultiplicerade till riksnivå vilket medför att inga tal i tabellerna är ”sanna” men de ger en god bild av storleksförhållandena mellan talen. Nedanstående uppgifter om antal slöjdgrupper i grundskolan är hämtade ur undersökningen och sedan avrundade tillnärmaste 100-tal.

Vanliga klasser

Låg- och mellanstadierna

a/A-klasser åk 3 7 800 åk 4—6 19 700

Summa 27 500 B-klasser åk 3—6 5 100

Summa 32 600

Högstadiet Textilslöjd 11 100 Trä- och metallslöjd 12 500

Summa 23 600

Specialklasser och blandade grupper

åk 3—9 2 700 Totalt 58 900

B En totalinventering av antalet slöjdgrupper i hela landet vt 1973 avseende vanliga klasser på grundskolans låg— och mellanstadier, 1973-08-24, SÖ, Teemant.

I denna inventering är inte grupperna uppdelade efter årskurser. Antal slöjdgrupper var totalt 31 257 varav 2 313 eller 7,4 % finansierades med kommunala bidrag och 28 944 med statsbidrag.

Enligt A var det totala antalet slöjdgrupper med elever ur vanliga klasser med åk 3—6 0 32 600 st och enligt B 31 257 st. Skillnaden, c 1 300 grupper, kan förklaras av felmarginalen som uppstår vid uppmultiplicering av urvalsdata till riksnivå i undersökning A.

Vid beräkning av det totala resurstimmeuttaget i slöjd är endast de statsbidragsberättigade slöjdgrupperna av intresse. För vanliga klasser på låg- och mellanstadierna gäller enligt A att antalet grupper med elever huvudsakligen från åk 3 utgör 372860000 av samtliga slöjdgrupper,

dvs både kommunalt och statligt finansierade. Om man antar att samma förhållande råder beträffande de statligt finansierade slöjdgrup- perna får vi med uppgifterna i undersökning B att

=_7_899'28 944 ze 925 32 600

44800, & ZGm 3—2600 28944 22019

där 2G3 = totala antalet slöjdgrupper i vanliga klasser med elever i huvudsak från åk 3,

och EGM = totala antalet slöjdgrupper i vanliga klasser på mellan- stadiet.

2 betecknar summering över alla skolenheter i landet. Definition av 03 respektive GM finnsi avsnitt 2.2.1. Totala antalet vanliga klasser (enligt SM Nr U 1973120) av a- och b-typ med åk 3 = 5 017 (= 2K3) av A-typ med åk 4—6 = 11 437 ' av B-typ med åk 3—6 = 1 945 Summa A- och B-typ = 13 392 (= EKM)

2.2.3 Resurstimmeuttaget uttryckt i Lvtr Vanliga klasser på grundskolans låg- och mellanstadier.

Totala antalet rt i slöjd efter årskurs.

Åk3 2 (ZG3—ZK3) Lvtr = 2 (6 925—5 017) Lvtr = 2'1908 Lvtr = 3 816 Lvtr.

Åk 4=6 3(2GM—2KM) Lvtr = 3(22 019—13 382) Lvtr = 3'8 637 Lvtr = 25 911 Lvtr. Totalt på låg- och mellanstadierna 29 727 Lvtr eller c 29 700 Lvtr

Vanliga klasser på grundskolans högstadium

Alternativ ] Totala antalet rt i slöjd på högstadiet uttryckt i Lvtr efter årskurs.

Åk Lvtr/klass Antal klasser med Summa Lvtr lägst 17 elever

7 2 3 741 7 482 8 2 3 748 7 496 9 1 3 812 3 812 Totalt 18 790

Alternativ 2

Av undersökning A framgår att: T7+T8+T9=11100 samt enligt SM Nr U 197320 147 =3 768 Ks =3 772 k9 =3 857

K=K7+K8+K9=11397

Om man antar att totala antalet slöjdgrupper inom respektive slöjdart

fördelar sig på årskurser på samma sätt som totala antalet klasser på högstadiet så får man:

x för x = 7,8,9 TX =ÄKL 11 100 dst7=4l33 T7=3670 M8=4l37 T8=3674 M9=4230 T9=3756 Alternativ 2 Totala antalet rt i slöjd på högstadiet uttryckt i Lvtr efter årskurs. Åk Summa Lvtr

7 2(M7+T7 —2K7)=534 8 2(M8+T8 = 2K8)=534 9 1(M9+T9 — 2K9)=272

Totalt 1340

Tabell 10 Resurstimmeuttaget i slöjd i grundskolans vanliga klasser efter årskurs och (för högstadiet) beräkningsmetod.

Låg- och mellanstadierna Högstadiet Åk Närmaste 100-tal Åk Alternativ 1 Alternativ 2 Lvtr Närmaste 100-tal Lvtr Närmaste 10-tal Lvtr åk 3 3 800 ak 7 7 500 540 åk 4—6 25 900 åk 8 7 500 540 åk 9 3 800 270 Totalt 29 700 18 800 1 350

Tabell ll Totala resurstimmeuttaget i alla ämnen utom FVA på grundskolan uttryckt delsi Lvtr dels i Lvtr/elev. Minsta antal resurstimmar i tillvalsämen.

Antal rt utom Antal elever Rt/elev exklu- Antal rt i Antal rt utom Rt/elev islöjd och i alla klass- sive slöjd och slöjd i FVA exklusive i FVA er FVA (Lvtr) (Lvtr) FVA (Lvtr) (Lvtr/elev) (Lvtr/elev) _ Lågstadiet 101 127 348 961 02897 3 800 104 924 0,3006 Mellanstadiet 14 674 324 345 0,0452 25 900 40 574 0,1250 Högstadiet alt 1 77 156 315 841 0,2443 18 800 95 956 0,3038 Hela grund- skolan alt 1 192 957 989 147 0,1951 48 500 241457 02441 Högstadiet alt 2 1 350 78 506 0,2486 Hela grund- skolan alt 2 31 050 224 007 0,2265

Anm: alt 1 och 2 avser två olika metoder att beräkna antalet rt i slöjd på grundskolans högstadium (se avsnitt 2.2.3).

SOU l974:58 3 Fritt valt arbete på grundskolans högstadium

”Fritt valt arbete (FVA) avser aktiviteter av olika slag som skolstyrelsen äger utforma. Tiden får inte användas för kompletterande undervisningi övriga ämnen.

För FVA disponeras resurser som motsvarar 4 Lvtr i varje klass och som får användas för insatser av lärare eller annan personal eller för andra insatser i samband med verksamheten”. (Anm 9 till Timplan 5 för högstadiet klasstyp A 5 120—122 Lgr 69).

Enligt SCB :s elevstatistik för läsåret 1972/73 var totala antalet klasser på högstadiet 12 491.

Totalt utgick således 49 964 Lvtr i FVA på högstadiet under läsåret 1972/73.

Av denna resurs räknas hälften som resurstimmar enligt Lgr 69. l SIA:s förstärkningsresurs ingår dock hela FVA-resursen, som alltså omfattar 6 50 000 Lvtr.

4. Stödundervisning på grundskolans högstadium

Enligt Lgr 69 tilldelas varje skolenhet med högstadium en stödundervis— ningsresurs på minst 40 undervisningstimmar (ut) per läsår, dvs ] Lvte. Läsåret 1972/73 fanns det enligt SÖ :s ”Organisationsundersökning 1972" totalt 822 skolenheter med högstadium i landet. Omfattningen av den totala stödundervisningsresursen på grundskolans högstadium läsåret 1972/73 var alltså lägst 822 Lvtr.

5. Specialundervisningen i grundskolan

En totalinventering av antalet Lvtr inom specialundervisningen i grund- skolan avseende förhållandet en vecka ijanuari 1973 (SÖ, P1, Teemant) ligger till grund för följande uppgifter om specialundervisningsresursen. Viss bearbetning av undersökningsmaterialet har utförts av SIA:s sekretariat. Totalsiffrorna har avrundats till närmast lägre 100-tal.

Omfattningen av specialundervisningen i grundskolan läsåret 1972/73 var i

Specialklass 105 200 Lvtr Samordnad specialundervisning 184 700 Lvt_r_ Totalt 289 900.Lvtr

Totala antalet elever i grundskolan läsåret 1972/73 enligt SM Nr U 197220 var 989 147.

Spec kvoten = .»2_8?f9_0_0_Lvtr/elev = 0,293 Lvtr/elev.

989 147

SOU 1974:58 6 Frivillig undervisning utanför schematid i grundskolan

”Frivillig undervisning i körsång, solosång och instrumentalmusik får anordnas genom skolstyrelsens försorg. Undervisningens omfattning beräknas efter antalet elever på högstadiet vid skolenheten och i följande ordning:

—- i körsång ] vte för varje fullt femtiotal deltagande elever, dock minst ] vte

—- i instrumentalmusik och solosång l vte för varje fullt femtiotal elever, dock minst 1 vte.

I undervisningen får deltaga även elever från låg- och mellanstadierna enligt rektors närmare bestämmande i samråd med vederbörande lärare ...”. (Lgr 69, s 111)

Antag att ingen skolenhet med högstadium har två fulla femtiotal deltagande elever i körsång, dvs varje högstadieenhet tilldelas exakt ] vte för frivillig undervisning i körsång.

Enligt Sözs ”Organisationsundersökning 1972” fanns det 822 skol- enheter med högstadium, (vanliga klasser, ej privatskolor) läsåret

1972/73. Vid dessa skolenheter fanns det totalt T = 5 801 ”fulla femtiotal” elever på högstadiet, där vi definierar

T = ZTi ile

JC = (skolenheter med högstadium, Ti = antal fulla femtiotal elever vid skolenhet i,

Ti>1.

Läsåret 1972/73 omfattade den frivilliga undervisningen på grundsko-

lans högstadium således (822 + 5 801) = 6 623 vtr. För detta behövs en resurs på 6 623 Lvtr eller 6 6 600 Lvtr.

Appendix A Metod för skattning av resurstimmeuttaget i tillvalsämnen på grundskolans högstadium

Om resurstimmeuttaget i tillvalsämnen (tä) skall beräknas enligt samma metod som för övriga ämnen (se avsnitt 2.1) behövs uppgifter om undervisningsgruppernas antal och storlek för tä. Erforderligt statistiskt material finns dock inte att tillgå. Antalet resurstimmar (rt), som utgick i tä i vanliga klasser på grundskolans högstadium läsåret 1972/73 i olika ämnen och årskurser, har därför skattats enligt nedan beskrivna metod.

Med utgångspunkt från elevernas genomsnittliga val av tä inom de olika årskurserna i högstadiets alla vanliga klasser har antalet undervis- ningsgrupper med erforderlig storlek för att resurstimmar skall tilldelas skattats för varje ämne och årskurs inom en skolenhet.

Totala antalet aktuella undervisningsgrupper för varje ämne och årskurs har sedan summerats över alla skolenheter. Därefter har det totala antalet rt framtagits genom multiplikation med gällande antal rt för varje ämne och årskurs.

Höstterminen 1972 hade eleverna i vanliga klasser på grundskolans högstadium valt de tillvalsämnen som hade resurstimmar (se avsnitt 2.1.1) i den omfattning som tabell 12 visar.

Tabell 12 Eleverna i vanliga klasser på grundskolans högstadium efter årskurs och vissa tillvalsämnen, procent.

Tillvalsämnen Åk 7 Åk 8 Åk 9 Franska a k l:a året 2,6 0,3 Franska s k l:a året 16,8 0,6 Tyska a k l:a året 10,0 1,8 Tyska s k l:a året 30,7 1,8 Ekonomi 12,8 13,8 13,4 Konst 3,4 3,1 5,2 Teknik 23,6 22,8 23,4 Övriga ämnen 0,1 55,9 57,9 Summa 100,0 100,0 100,0

(Utdrag ur tabell C, SM Nr U l973z20)

Nedan antages genomgående att ovanstående procentuella fördelningar av elevernas val av tillvalsämnen gäller inom varje skolenhet med högstadium.

För att minst en undervisningsgrupp i ett tillvalsämne skall uppnå den storlek (=x) som erfordras för att rt skall utgå måste följande minsta antal elever finnas vid skolenheten inom respektive årskurs för det aktuella tillvalsämnet.

Totala antalet skolenheter med högstadium samt summa elever på högstadiet är i tabell 14 fördelade efter årskurs och skolstorlek uttryckt i antal parallellklasser.

Tabell 13 Minsta antal elever för att minst en grupp om lägst x elever skall bildas vid skolenheten fördelat efter tillvalsämne och årskurs

Ämne x Antal elever '_' __ _ _ _ Åk 7 Åk 8 Åk 9 , A _, _A

Franska a k 21 808 7 000 Franskask 21 125 3500 Tyskaak 21 210 1167 Tyska S k 2] 68 1 167 Ekonomi 17 133 124 127 Konst 17 500 548 327 Teknik 17 72 75 73

Tabell 14 Högstadieskolor fördelade efter antalet parallellklasser läsåret 1972/73

Antal Åk 7 Åk 8 Åk 9 133535”- Antal Antal Antal Antal Antal Antal skolenh elever skolenh elever skolenh elever ] 22 472 20 412 26 542 2 55 2555 55 2511 42 1914 3 122 9445 121 9293 112 8480 4 180 19 080 183 19139 169 17 618 5 161 21847 161 21595 174 23 373 6 159 26 200 162 26 763 152 25 030 7 59 11345 58 11260 74 14 205 8 26 5 761 21 4 603 27 5 913 9 9 2 282 10 2 480 11 2 735 10 3 858 4 1 101 1 281 11— 2 705 1 364 5_ _ 1 704 Summa 798 100 550 796 99 521 793 101795 Källa: Sözs organisationsundersökning 1972. Tabell 16 Årskurs 7 Skol- An- Medel- Franska a k Tyska 3 k stor- tal antal "' lek : skol- ele- Elever/ grpr/skola summa Elever/ grpr/skola summa antal 0, ver/ skola med lägst grpr skola med lägst grpr paral- skola (0,168'c) 21 elever (0,100'c) 21 elever _ lell- Min Max Min Max Min Max Min Max klasser ' a b c d e f g h d e f g 11 1 22 21,5 3,6 2,2 2 55 46,5 7,8 4,7 3 122 77,4 13,0 7,7 4 180 106,0 17,8 10,6 5 161 135,7 22,8 1 1 161 161 13,6 6 159 164,8 27,7 1 1 159 159 16,5 7 59 192,3 32,3 1 1 59 59 19,2 8 26 221,6 37,2 1 1 26 26 22,2 1 1 26 26 9 9 253.6 42,6 1 2 9 18 25,4 1 l 9 9 10 3 286,0 48,0 1 2 3 6 28,6 1 1 3 3 11— 2 352,5 59,2 2 2 4 4 33,2 1 1 2 __ 2 Summa 798 421 433 40 40

Tabell 15 Genomsnittligt antal elever per skol- enhet fördelat efter årskurs och skolstorlek (uttryckt i antal parallellklasser)

Antal Antal elever/skolenhet $$$" Åk 7 Åk 8 Åk 9 1 21,5 20,6 20,8 2 46,5 45,7 45,6 3 77,4 76,8 75,7 4 106,0 104,6 104,2 5 135,7 134,1 134,3 6 164,8 165,2 164,7 7 192,3 194,1 192,0 8 221,6 219,2 219,0 9 253,6 248,0 248,6 10 286,0 275,3 281,0 11— 352,5 364,0 340,8

Med hjälp av denna tabell kan ett genomsnittligt antal elever per skolenhet beräknas för de olika skolstorlekarna. Detta redovisas i tabell 15.

Enligt uppgifterna i tabellerna 13 och 15 har inga skolenheter erforder- ligt antal elever i åk 7 för att rt skall utgå i franska allmän kurs ochi konst samt för åk 8 i franska allmän kurs och särskild kurs, tyska allmän kurs och särskild kurs samt konst.

Tabellerna 16, 17 och 18 utgör beräkningsscheman för det totala antalet undervisningsgrupper (grpr) som har erforderlig storlek (lägst 21 eller 17 elever) för att resu1stim1nar skall utgå. Antalet grpr är beräknade separat för varje årskurs, tillvalsämne och skolstorlek. Därvid har en minimi- metod och en maximimetod använts. Minimimetoden innebär att ny grupp få bildas först sedan delningstalet 30 överskridits. Maximimetoden

»

Tyska s k Ekonomi Teknik Elever/ grpr/skola summa Elever/ grpr/skola summa Elever/ grpr/skola summa skola med lägst grpr skola med lägst grpr skola med lägst grpr (0,307-c) 21 elever __" ' (0,128'c) 17 elever '” (0,236'c) 17 elever ' Min Max Min Max Min Max Min Max Min Max Min Max d e f g h d e f g h d e f g h 6,6 2,8 5,1 14,3 6,0 11,0 23,8 1 1 122 122 9,9 18,3 1 1 122 122 32,5 1 1 180 180 13,6 25,0 1 1 180 180 41,7 1 1 161 161 17,4 1 1 161 161 32,0 1 1 161 161 50,6 2 2 318 318 21,1 1 1 159 159 38,9 1 2 159 318 59,0 2 2 118 118 24,6 1 1 59 59 45,4 1 2 59 118 68,0 2 3 52 78 28,4 1 1 28 26 52,3 2 3 52 78 77,9 2 3 18 27 32,5 1 1 9 9 59,8 2 3 18 27 87,8 3 4 9 12 36,6 1 2 3 6 67,5 2 3 6 9 108,2 3 5 6 10 45,1 1 2 2 4 83,2 3 4 6 8

Tabell 17 Årskurs 8

innebär att största möjliga antal grupper med 21 (resp 17) elever bildas. Tabellerna innehåller åtta typer av kolumner, a—h, vilkas innehåll beskrivs nedan:

För va1je årskurs:

a = skolstorlek = antal parallellklasser ur tabell 14 b = antal skolenheter (= skolor) ur tabell 14 c = medelantal elever per skola ur tabell 15.

För varje tillvalsämne: C! = ä.— c, antal elever per skola i tillvalsämnet i fråga, x hämtas ur tabell 12. e = antal undervisningsgrupper (grpr) som fås med minimimetoden och som har lägst x (= 17 resp 21) elever. e=€[d/30] om R(x [d/30] + 1 om R? x där [ ] = heltalsdelen av R = resten som fås vid divisionen f = antal grpr som fås med maximimetoden och som har lägst x elever. f=%[d/x] om R=0 [d/x]+ 1 omR>O

g b'e, dvs summa grpr med lägst x elever enligt minimimetoden. h = b'f, dvs summa grpr med lägst x elever enligt maximimetoden.

Skol- Antal Medel- Ekonomi Teknik stor- skolor antal _ _" lek = elever/ elever/ grpr/skola summa grpr elever/ grpr/ skola summa grpr antal skola skola med lägst skola med lägst paral— (0,138'c) 17 elever (0,228—c) 17 elever Elise! Min Max Min Max Min Max Min Max a b c d e f g h d e f g h 1 20 20,6 2,8 4,7 2 55 45,7 6,3 10,4 3 121 76,8 10,6 17,5 1 1 121 121 4 183 104,6 14,4 23,8 1 1 183 183 5 161 134,1 18,5 1 1 161 161 30,6 1 1 161 161 6 162 165,2 22,8 1 1 162 162 37,7 1 2 162 324 7 58 194,1 26,8 1 1 58 58 44,3 1 2 58 116 8 21 219,2 30,2 1 1 21 21 50,0 2 2 42 42 9 10 248,0 34,2 1 2 10 20 56,5 2 3 20 30 10 4 275,3 38,0 1 2 4 8 62,8 2 3 8 12 11— 1 364,0 50,2 2 2 2 2 83,0 3 4 3 4 Summa 796 418 432 758 993

Tabell 18 Årskurs 9

Skol- Antal Medel- Ekonomi Konst Teknik

stor- skolor antal lek : elever/ elever/ grpr/ skola summa grpr elever/ grpr/ skola summa grpr elever/ grpr/ skola summa grpr

antal skola skola med lägst skola med lägst skola med lägst (0,134-c) 17 elever (0,05 20) 17 elever (0,234'c) 17 elever

paral-

iålåsser Min Max Min Max Min Max Min Max Min Max Min Max

a b c d e f g h d e f g h d e f g h

26 20,8 2 8 1 4,9 42 45,6 6,1 2,4 10,7 112 75,7 10 1 17,7 169 104,2 14,0 174 134,3 18,0 152 164,7 22,1 74 192,0 25,7 27 219,0 29,3 11 248,6 33,3

112 112 169 169 174 174 152 304 74 148 54 81 22 33

3 9

5 4 24,4

174 174 7,0 31,4

152 152 8 6 38,5 74 74 10,0 44,9 27 27 11,4 51,2 11 11 12,9 58,2 1 281,0 37,7 1 2 14,6 65,8 5 340,8 45,7 5 10 17,7 1 l 5 5 79,7

Summa 793 444 450 5 5 774 1044

HHHNNMMM? _v—lv—(v—lv—dNNNm I v—lNMVV'lthwmo—i _(v-ll

v—(l—dv—lv—tv—lNN v—i—tHv—d—iu—(v—t

15 20

En sammanställning av det antal undervisningsgrupper i tä som framräknats i tabellerna 16—18 redovisas i tabell 19. Efter multiplicering med gällande antal rt för varje tä (se avsnitt 2.1.1 i bilaga 2) fås den skattning av det totala resurstimmeuttaget i tä på grundskolans högsta- dium som redovisas i tabell 20.

Tabell 19 Antal undervisningstimmar i tillvalsämnen (tä) på högstadiet med lägst 21 (resp 17) elever fördelade efter årskurs och ämne

Ämne Minimimetoden Maximimetoden

Åk7Åks Åk9 , Åk7 Åka Åk9

Franska s k 421 433 Tyska a k 40 40 Tyska s k 984 1 026 Ekonomi 419 418 444 424 432 450 Konst 5 5

Teknik. 763 _758 774 1021 993 1044

Tabell 20 Totala resurstimmeuttaget i tillvalsämnen på grundskolans högstadium uttryckt i Lvtr och fördelat efter årskurs och ämne

Ämne Minimimetoden Maximimetoden

Åk 7 Åk 8 Åk9” Summa Åk 7 Åk 8 Åk 9 Summa

Franska a k

Franskask 421 421 433 433 Tyska a k 40 40 40 40 Tyska s k 984 984 1 026 1 026 Ekonomi 838 418 444 1 700 848 432 450 1 730 Konst (5) (5) (5) (5) Teknik 1 526 758 1548 3 832 2 042 993 2 088 5 123

Summa 3 809 1 176 1992 6 977 4 389 1425 2 538 8 352

Appendix B Det faktiska resurstimmeuttaget [ tillvalsämnena ekonomi och teknik på grundskolans högstadium i Kristianstads län läsåret ] 972/ 73

Nedan jämföres det faktiska resurstimmeuttaget i tillvalsämnena ekonomi och teknik i ett helt län med det ”teoretiska resurstimmeuttaget” framräknat enligt de båda skattningsmetoder som beskrivs i appendix A, minimirnetoden respektive maximimetoden.

I tabellerna 21, 22 och 23 redovisas för åk 7, 8 respektive 9 antal elever, undervisningsgrupper och resurstimmar i tillvalsämnena ekonomi och teknik på grundskolans högstadium i Kristianstads län läsåret 1972/73.

Tabellerna är uppställda enligt samma princip som tabellerna 16, 17 och 18 i appendix A. Innehållet i kolumn i, det faktiska antalet undervisningsgrupper som tilldelas resurstimmar, saknar dock motsvarig- het i tabellerna 16, 17 och 18 i appendix A.

Resultaten av de olika stegen i skattningsmetoderna kan jämföras punkt för punkt med det faktiska läget i Kristianstads län.

Resurstimmeuttaget i ekonomi och teknik kan uttryckas som en kvot Lvtr/elev. Med detta mått kan vi sedan jämföra det faktiska uttaget av rt i Kristianstads län med det skattade uttaget av rt i hela landet.

De elevantal som används i kvoterna är det totala antalet elever inom respektive årskurs (7, 8 och 9) i hela Kristianstads län läsåret 1972/73 respektive alla högstadieskolor i landet enligt Sözs organisationsundersök- ning 1972 (se tabell 14 i appendix A).

Kvoterna enligt minimirnetoden avviker endast med 0 två tusendelar från de faktiska kvoterna i Kristianstads län. Maximimetoden ger en något större skillnad. I tabell 24 redovisas beräkningen av kvoterna.

Tabell 21 Åk 7 Summa rt iekonomi = 36, i teknik = 54 Summa elever i åk 7 = 3 386

Antal Antal skolor Medelantal Ekonomi Teknik parallell— elever per klasser skola Elever per Summa Elever per Summa skola grpr med skola grpr med lägst 17 lägst 17 elever elever a b c d i d i 1 2 2 52,0 11,0 12,5 3 2 75,0 16,5 1 24,5 2 4 10 106,4 16,6 3 28,8 8 5 6 137,7 25,5 5 40,2 7 6 6 171,8 26,3 7 37,8 8 7 8 1 211,0 46,0 2 38,0 2 9 10 11— Summa 27 18 27 Tabell 22 Åk 8 Summa rt i ekonomi = 17, i teknik = 21 Summa elever i åk 8 = 3 258 Antal Antal skolor Medelantal Ekonomi Teknik parallell- elever per ' klasser skola Elever per Summa Elever per Summa skola grpr med skola grpr med lägst 17 lägst 17 elever elever a b c d 1 d i 1 2 2 48,5 11,5 11,0 3 3 84,0 14,7 1 21,0 2 4 7 102,1 18,4 3 23,7 2 5 9 132,7 23,9 6 32,7 9 6 5 159,2 29,8 6 39,2 7 7 1 204,0 38,0 1 40,0 1 8 9 10 11— Summa 27 17 21

Tabell 23 Åk 9 Summa rt i ekonomi = 19, i teknik = 27 Summa elever i åk 9 = 3 426

Antal Antal skolor Medelantal Ekonomi Teknik parallell- elever per _ klasser skola Elever per Summa Elever per Summa skola grpr med skola grpr med lägst 17 lägst 17 elever elever a b c d 1 d i 1 2 1 55,0 14 21,0 1 3 3 76,7 15,0 2 16,0 1 4 6 101,5 15,5 2 29,0 6 5 9 128,1 21,7 8 32,8 7 6 6 161,3 26,7 4 41,0 8 7 1 182,0 31,0 1 45,0 2 8 1 229,0 55,0 2 57,0 2 9 10 11— Summa 27 19 27 Tabell 24 Faktiska resurstimmeuttaget i Skattade resurstimmeuttaget i hela landet Kristianstads län Antal Antal Lvtr/ Antal Minimimetoden Maximimetoden elever LV" elev elever Antal Lvtr/ Antal Lvtr/ Lvtr elev Lvtr elev Åk 7 3 386 100 550 Ekonomi 36 0,011 838 0,008 848 0,008 Teknik 54 0,016 1 526 0,015 2 042 0,020 Åk 8 3 258 99 521 Ekonomi 17 0,005 418 0,004 432 0,004 Teknik 21 0,006 758 0,008 993 0,010 Åk 9 3 426 101 795 Ekonomi 19 0,006 444 0,004 450 0,004 Teknik 27 0,008 774a 0,008 1 0443 0,010

a Läsåret 1972/73 hade åk 9 endast 1 rt i teknik.

Bilaga 3 Förstärkningsresursens ekonomiska värde i grundskolan

] Omfattning

1 de statliga kostnaderna för personalarbetstimmar inom förstärknings- resursen har utredningen inräknat följande:

— kostnader för specialundervisning _ kostnader för resurstimmar1 inklusive resurstimmar i tillvalsämnen och fritt valt arbete (FVA). Resurstimmar i specialklass ingår inte då dessa timmar finansieras genom uttaget av specialundervisningstimmar på maximalt 0,3 veckotimmar (vtr) per elev — kostnader för stödundervisning, däri ej inbegripet det sk invandrar- stödet

— kostnader för särskild undervisning

— kostnader för de 5 k kvarsittningstimmarna.

Med statliga kostnader för personalarbetstimmar avses här kostnader för löner till lärare.2 Dessa löner förutsätts helt finansieras ur de statliga resurser som ställs till skolornas förfogande.

Den omfattning och fördelning av förstärkningsresursen i grundskolan, uttryckt i lärarveckotimmar (Lvtr), som föreliggande kostnadsberäk- ningar grundas på, redovisas i nedanstående sammanställning. Uppgifter- na avser läsåret 1972/73 och antalet Lvtr framgår i mer detaljerad form i kapitel 16 av SIA:s huvudbetänkande.

Typ av timmar Totalt antal Lvtr/elev Lvtr

Specialundervisning 289 900 0,293 Resurstimmar 220 725 0,2231 Stödundervisning 822 0,0008 Särskild undervisning 7 200 0,0073 Kvarsittningstimmar 2 200 0,0022 Totalt 520 947 0,5 265

] Förekommande resurstimmari slöjd och hemkunskap ej medräknade. 2 Inom FVA och den s k 20-procentkvoten också annan personal m m.

2 Beräk ningsmetod

Med utgångspunkt från det kända totala antalet Lvtr för varje ”timtyp” inom förstärkningsresursen och olika antaganden om vilka lärare som handhar undervisningen, samt deras undervisningsskyldighet, kan det teoretiska antalet lärartjänster bestämmas. Under olika antaganden om löneläge och löneklassfördelning för dessa lärartjänster kan därvid årslönekostnaden beräknas. För vissa ”timtyper” och ämnen inom förstärkningsresursen har också lönekostnaden direkt kunnat bestämmas då lönerna utgår i form av timarvoden.

De olika antagandena om vilka lärare som handhar den aktuella undervisningen och undervisningstidens längd för olika lärare, baseras på föreskrifter i skolstadgan (15 kap) och bestämmelser i tjänsteför- teckningsavtalet beträffande vissa statliga och icke statliga tjänster inom utbildningsväsendet (TFU), avdelning C.

Lönekostnaderna grundas på löneläget enligt gällande avtal för utbildningsväsendet 1972 och avser nästan genomgående ortsgmpp 5. 1 lönekostnaderna har också inräknats ett pålägg för sociala kostnader med 26 procent (lönekostnadspålägg).

För tjänsternas fördelning på löneklasser har olika metoder använts som baseras på

— schablonlöneklasser 1972/73 enligt Sözs petita budgetåret 1974/75, band 1

— löneklassfördelning enligt statistik från statens avtalsverk (SAV) avseende oktober 1972

— lönestrukturen bland anställda lärare i det obligatoriska skolväsendet 1971-01-01 enligt bilaga till Årsbok för skolan 1972/73

I följande avsnitt, där kostnadsberäkningar utförts för varje enskild ”timtyp” inom förstärkningsresursen, framgår i detalj lönekostnaderna. Beroende på vilka antaganden som gjorts kan därvid de beräknade kostnaderna, för en och samma ”timtyp”, variera förhållandevis mycket. Resultaten bör därför bedömas mot bakgrund av gjorda antaganden.

Lönekostnaderna enligt ovan nämnda beräkningsmetod(-er), som måste betecknas som förhållandevis förenklad, torde dock senare kunna jämföras med SSK—utredningens material över hur mycket kommunerna faktiskt rekvirerat i statsbidrag.

3. Kostnadsberåkning

3.1. Specialundervisning

Till grund för beräkningen av lönekostnaden för specialundervisningen ligger en totalinventering av antalet Lvtr inom specialundervisningen i grundskolan avseende förhållandet en vecka ijanuari 1973 (SÖ, Pl Teemant). Omfattningen av undervisningen var totalt 289 900 Lvtr. Hur dessa Lvtr fördelade sig på lärare med olika behörighet framgår av följande sammanställning.

Lärarkategori Lvtr i Summa Special- Samordnad klass spec underv Behöriga spec lärare 25 900 67 000 92 900 icke behöriga spec lärare med lärarexamen 56 700 104 300 161 000 Icke behöriga spec lärare utan lärarexamen 5 400 8 600 14 000 Övriga lärare 17 200 4 800 22 000 Totalt 105 200 184 700 289 900

För speciallärare, både behöriga och icke behöriga, har antagits att 26 Lvtr bildar underlag för en full lärartjänst och för kategorin ”övriga lärare” 30 Lvtr (TFU Avd C). Med dessa antaganden blir totala antalet hela lärartjänster 11 037 vilka fördelar sig på lärare med olika behörighet enligt följande.

Lärarkategori Antal tjänster i Behöriga spec lärare 3 573 * Icke behöriga spec lärare med lärarexamen 6 192 icke behöriga spec lärare utan lärarexamen 539 Övriga lärare 733

Totalt 11 037

Årslönekostnaden för dessa tjänster har beräknats på tre olika sätt beroende på gjorda antaganden om tjänsternas fördelning på löneklasser.

Metod I Antag att

— totala antalet tjänster inom specialundervisningen fördelar sig med hälften på den schablonlöneklass som gäller för tjänst som lärare 3 och med hälften på den löneklass som gäller för tjänst som lärare 4 (speciallärare för åk 1—6 respektive åk 4—9, jfr Ss 15 kap) enligt Sözs pepita budgetåret 1973/74 _ ett pålägg med 26 procent göres för sociala kostnader.

1 Sözs petita har lärare 3 placerats i löneklass U 13 och lärare 4 i löneklass U 16. Årslönekostnaden per tjänst uppgår därvid, räknat i 1972/73 års löner, för lärare 3 till 40 464 kronor och för lärare 4 till 46 680 kronor. Detta under förutsättning att 29 procent av tjänsterna tillhör ortsgrupp 4 och 7 1 procent ortsgrupp 5. Total årslönekostnad för specialundervisningen blir med ovanstående antaganden

11037 ___? (40 464 + 46 680) - 1,26 = 605 939 347 kronor

Avrundat 605,9 Mkr

Metod II Antag att

— totala antalet tjänster inom specialundervisningen fördelar sig på lönegrader enligt den lönestmktur som gällde bland anställda special- lärare med småskol- och folkskollärarexamen (tjänst som lärare 3 och 4) i det obligatoriska skolväsendet 1971-10-01 — ett pålägg med 26 procent göres för sociala kostnader.

Lönestrukturen bland anställda speciallärare med småskol- och folkskol- lärarexamen på löneplan U finns redovisad i bilagan till Årsbok för skolan 1972/73. Nedan framställs denna lönestruktur som en grovt approxi- merad procentuell fördelning av totala antalet speciallärare efter löne- grad. Lönegraderna 1—22 på löneplan U omfattar vardera fyra löne- klasser.

Lönegrad Antal spec Löneklass lärare (%) Lägsta Högsta 6 5 6 9 9 30 9 12 1 1 25 1 1 14 1 2 15 l 2 15 14 25 14 17

Summa 100

Med utgångspunkt från ovan redovisade lönegradsfördelning blir den genomsnittliga årslönekostnaden per tjänst

— 42 807 kronor om tjänsterna genomgående är placerade i den högsta löneklassen inom varje lönegrad — 37 300 kronor om tjänsterna genomgående är placerade i den lägsta löneklassen inom varje lönegrad

Årslönekostnaden per tjänst baseras på gällande månadslöner enligt löneplan U 1972 samt under förutsättning att 29 procent av tjänsterna tillhör ortsgrupp 4 och 71 procent ortsgrupp 5.

Årslönekostnaden för specialundervisningen blir med ovanstående antaganden:

a Tjänsterna placerade i högsta löneklass (max-värde) 11 037 ' 42 807 ' 1,26 = 595 300 682 kronor Avrundat 595, 3 Mkr

b Tjänsterna placerade i lägsta löneklass (min-värde) 11037 ' 37 300 '1,26= 518 716 926 kronor Avrundat 518, 7 Mkr

Beroende på olika antaganden om tjänsternas placering i löneklasser varierar alltså årslönekostnaden mellan 518,7 och 595,3 Mkr.

Metod III Antag att

— antalet tjänster för olika lärarkategorier inom specialundervisningen fördelar sig på lönegrader på motsvarande sätt som antalet tjänster avseende heltidsanställda speciallärare (lärare 3 och 4) enligt lönestati- stik från statens avtalsverk (SAV) 1972 _ antalet tjänster för olika lärarkategorier inom specialundervisningen fördelar sig på tjänster som lärare 3 och 4 (specialundervisning iåk 1—6 och åk 4—9) enligt samma proportioner som finns angiven i SAV :s lönestatistik — ett pålägg med 26 procent göres för sociala kostnader.

1 nedanstående sammanställning redovisas det totala antalet heltids- anställda speciallärare och deras genomsnittliga månadslön (aritmetiskt medelvärde) fördelade på olika lärarkategorier enligt SAV:s lönestatistik 1972.

Lärarkategori Undervis- Genomsnitt- Antal hel- ning i års- lig ' månads- tidsanställ- kurs lön i kr da lärare

Behöriga special-

lärare 1—6 3 262 1 467

Behöriga special-

lärare 4—9 3 876 1 777

Icke behöriga special-

lärare med lärarexamen 1—6 2 989 1 195 lcke behöriga special- lärare med lärarexamen 4—9 3 399 1 426 Icke behöriga special- lärare utan examen 1—6 4—9 2 660 1 089 Övriga 1 —6 4 —9 4 069 65

1 Enligt lönestatistiken är 29 procent av speciallärarna anställda i ortsgrupp 4 och 71 procent i ortsgrupp 5.

För speciallärare med lärarexamen har den genomsnittliga månads- lönen för tjänster som lärare 3 och 4 särredovisats medan ingen åtskillnad gjorts för övriga lärarkategorier. Av speciallärarna med examen undervisar c 45 procent i åk 1—6 och c 55 procent iåk 4—9.

Med ovanstående antaganden som grund kan det totala antalet tjänster inom specialundervisningen fördelas på olika lärarkategorier och den totala årslönekostnaden beräknas. Detta framgår av följande samman- ställning.

Lärarkategori Underv Antal Genom- Total Total

i års- tjänster snitt- månads— årslöne- kurs lig må— löne- kostnad

nadslön kostnad inkl 26 % i LKP a b a-b=c C'12'1,26=d

Behöriga speciallärare 1—6 1 608 3 262 5 245 296 79 308 876 Behöriga speciallärare 4—9 1 965 3 876 7 616 340 115 159 061 Icke behöriga speciallärare med

lärarexamen 1—6 2 786 2 989 8 327 354 125 909 592 lcke behöriga speciallärare med lärarexamen 4—9 3 406 3 399 11 576 994 175 044 149 Icke behöriga speciallärare utan examen 1—6 4—9 539 2 660 1433 740 21678149 , Övriga 1—6 4—9 733 4 069 2 982 577 45 069 564 totalt 11037 3 369 37182 301 562196 391

Den totala årslönekostnaden för specialundervisningen uppgår alltså enligt beräkningsmetod 111 till e 562,2 Mkr.

3.2. Resurstimmar

Det totala resurstimmeuttageti grundskolan, förutom resurstimmar i slöjd och hemkunskap, uppgår i vanliga klasser till 220 725 Lvtr. Hur dessa Lvtr fördelar sig på olika stadier framgår av kapitel 16 i SIA:s huvudbe- tänkande och redovisas i nedanstående sammanställning.

Stadium Lvtr

L 101 127 M 14 590 H 105 008 Totalt 220 725

Antalet Lvtr som bildar underlag för en tjänst varierar mellan olika stadier och ämnen (högstadiet). Lönekostnaderna beräknas därför separat för varje stadium.

3.2.1. Lågstadiet

I vanliga klasser på lågstadiet ger 30 Lvtr upphov till en full tjänst som småskollärare (lärare l,jfr TFU Avd C). Det totala antalet resurstimmar på lågstadiet bildar alltså underlag för

101 127

30 = 3 371 tjänster som småskollärare

Antag att

— totala antalet tjänster är placerade i den ”typlönegrad” som gällde bland anställda med tjänst som småskollärare i det obligatoriska skolväsendet 1971-10-01

= ett pålägg med 26 procent göres för sociala kostnader.

Av bilagan till Årsbok för skolan läsåret 1972/73 framgår att de flesta småskollärarna (c 75 %) var placerade i lönegrad U 9, vilken omfattar löneklasserna U 9—12. Enligt 1972 års löneplan utgår i ortsgrupp 5 per månad för löneklass U 9 2856 kronor och för löneklass U 12 3 244 kronor.

Den totala årslönekostnaden för resurstimmar på lågstadiet blir med ovanstående antaganden:

a Tjänsterna genomgående placerade i högsta löneklass (U 12)

313—0124 : 3 244- 12 - 1,26= 165 340 224 kronor

Avrundat 165,3 Mkr.

b Tjänsterna genomgående placerade i lägsta löneklass (U 9)

Älgå—27- - 2 856 - 12 - 1,26 = 145 564 636 kronor

Avrundat [45,6 Mkr.

3.2.2. Mellanstadiet

I vanliga klasser på mellanstadiet ger 30 Lvtr upphov till en full tjänst som folkskollärare (lärare 2, Jfr TFU Avd C). Det totala antalet resurstimmar på mellanstadiet bildar alltså underlag för

14 590 30

' = 486 tjänster som folkskollärare

Antag att

— totala antalet tjänster är placerade i den ”typlönegrad” som gällde bland anställda med tjänst som folkskollärare i det obligatoriska skolväsendet 1971-10-01

— ett pålägg med 26 procent göres för sociala kostnader

Enligt bilaga till Årsbok för skolan 1972/73 var de flesta folkskollärarna (c 78%) placerade i lönegrad U 12, löneklass U 12—15. Månadslönen i ortsgrupp 5, enligt 1972 års löneplan, uppgår för löneklass U 12 till 3 244 kronor och för löneklass U 15 till 3 742 kronor.

Den totala årslönekostnaden för resurstimmar på mellanstadiet blir med ovanstående antaganden

a Tjänsterna genomgående placerade i högsta löneklass (U 15)

14 590

_.30—. 3 742 ' 12 ' 1,26= 27 516 271 kronor

Avrundat 27,5 Mkr

' Dvs den lönegrad de flesta lärartjänster är placerade i.

b Tjänsterna genomgående placerade i lägsta löneklass (U 12)

14 590 30 Avrundat 23,9 Mkr.

' 3 244 ' 12 ' 1,26 = 23 854 296 kronor

3.2.3. Högstadiet

Antalet resurstimmar i vanliga klasser på högstadiet uppgår till totalt 105 008 Lvtr. Antalet Lvtr som bildar underlag för en lärartjänst varierar emellertid mellan olika ämnen på högstadiet. Lönekostnaderna beräknas därför separat för varje grupp av ämnen där undervisningsskyldigheten för lärare uppgår till samma timtal. För resurstimmari fritt valt arbete (FVA) utgår en fixerad medelsram, varför någon beräkning av det teoretiska antalet tjänster inte behöver utföras. Tjänstgöringsskyldighet för lärare i olika ämnen finns angiven i TFU, Avd C.

Hur antalet Lvtr fördelar sig på olika ämnen finns angivet i resurstimmeavsnittet i bilaga 2. Av följande sammanställning framgår hur antalet Lvtr fördelar sig på de ämneskategorier som kostnadsberäkningar- na grundas på.

___—___—

Ämneskategori Resurstimmar (Lvtr)

___—___

Svenska, orienteringsämnen, språkliga tillvalsämnen (Ty, Fr) 47 033 Övriga tillvalsämnen (Ek, Ko, Tk) 4 758 Maskinskrivning 7 629 Fritt valt arbete (FVA) 45 588

105 008

___—__________

Svenska, orienteringsämnen och språkliga tillvalsämnen Antag att

— 24 Lvtr bildar underlag för en full lärartjänst (TFU Avd C) _ dessa lärartjänster är placerade i den ”typlönegrad”l som gällde bland anställda adjunkter och ämneslärare (tjänst som lärare 16—19, jfr Ss 15 kap) i det obligatoriska skolväsendet 1971-10-01 — ett pålägg med 26 procent göres för sociala kostnader

1 vidstående sammanställning redovisas hur antalet tjänster som ad- junkter och ämneslärare fördelar sig procentuellt på olika lönegrader enligt bilaga till årsbok för skolan 1972/73.

1 i

___—_______._______———————————-———

Lönegrad (U) Andel adjunkter och ämneslärare (%)

____________.___-—————-————

9 4 10 3 11 1 13 6 14 29 15 16 17 41 Summa 100

___—____________————————-——

I kostnadsberäkningarna har, något förenklat, antagits att tjänsterna fördelar sig ungefär till 60 procent på lönegrad U 14 och till 40 procent på lönegrad U 17.

Månadslön i respektive lönegrad uppgår efter löneplan U 1972, ortsgrupp 5, till

______________________—————

Lönegrad Löneklass

___—___—

Lägsta Högsta

________________———————-——

14 3 568 (U 14) 4 105 (U 17) 17 4 105 (U 17) 4 762 (U 20)

_________________———————-———

Med 60 procent av tjänsterna placerade i lönegrad 14 och 40 procent i lönegrad 17 erhålles en högsta genomsnittlig månadslön på 4 368 kronor och en lägsta månadslön på 3 783 kronor.

Total årslönekostnad blir med dessa antaganden:

a Tjänsterna genomgående placerade i högsta löneklass 47 033 24 avrundat 129,4 Mkr

' 4 368 ' 12 ' 1,26= 129 427 291 kronor

b Tjänsterna genomgående placerade i lägsta löneklass

47 033 24

avrundat 112,I Mkr.

' 3 783 ' 12 ' 1,26=112 093 279 kronor

Övriga tillvalsämnen (Ek, Ko, Tk) Antag att

— 27 Lvtr bildar underlag för en full lärartjänst (TFU, Avd C) — i övrigt gäller samma förutsättningar som ovan

Totala årslönekostnad blir med dessa antaganden:

a Tjänsterna genomgående placerade i högsta löneklass

' Observeras bör att dessa beräkningar en- dast gäller FVA i van— liga klasser. Totala kost- naden för FVA, inbe- räknat Specialklasser,

är således högre (se kapitel 9).

4 7 _2_5/_8,_. 4 368 ' 12 ' 1,26 = 11 638 442 kronor

avrundat 11,6 Mkr

b Tjänsterna genomgående placerade i lägsta löneklass

4758

———-—27— ' 3 783 ' 12 ' 1,26= 10 079 723 kronor

avrundat 10,1 Mkr.

Maskinskrivning Antag att

— 30 Lvtr bildar underlag för en full tjänst (TFU Avd C) — dessa tjänster är placerade i den ”typlönegrad” som gällde bland

anställda med tjänst som lärare i maskinskrivning i det obligatoriska skolväsendet 1971—10-01

— ett pålägg med 26 procent göres för sociala kostnader.

Enligt bilaga till Årsbok till skolan var de flesta lärare i maskinskrivning (c 60 %) placerade i lönegrad U 11, löneklass U 11—14. Månadslönen i ortsgrupp 5, enligt 1972 års löneplan uppgår för löneklass U 11 till 3 102 kronor och för löneklass U 14 till 3 568 kronor.

Totala årslönekostnad blir med dessa antaganden:

a Tjänsterna genomgående placerade i högsta löneklass

7 629

__3—0—. 3 568 ' 12 ' 1,26= 13 719 017 kronor

Avrundat 13, 7 Mkr

b Tjänsterna genomgående placerade i lägsta löneklass

7 629 30 Avrundat ] 1,9 Mkr.

' 3102 ' 12 ' 1,26=11927 240 kronor

Fritt valt arbete (FVA)

Enligt Kungl. Maj:ts kungörelse om statsbidrag till driftskostnader 12 ä 5 mom utgår medel för FVA ”med ett belopp som för varje klass på grundskolans högstadium motsvarar fyra gånger arvodet för veckotimme och helt läsår enligt CT 16”.

För löneklass CT 16, ortsgrupp 5 1972/73, uppgår arvodet för vecko- timme och helt läsår till 1 594 kronor (Skolförfattning 197312 H Ohlsson).

Den totala årslönekostnaden, inklusive ett pålägg med 26 % för sociala kostnader, uppgår därvid till

11397 ' 4 ' 1594 ' 1,26= 91560763 kronor _J— antal klasser

Avrundat 91,6 Mkr.

Hela högstadiet

Beroende på tjänsternas fördelning på löneklasser och i vilken form som timarvode utgår (F VA) varierar alltså årslönekostnaden för resurstimmar- na på högstadiet mellan 225,7 och 246,3 Mkr.

3.2.4. Samtliga stadier

Den totala årslönekostnaden för resurstimmeuttaget i grundskolans vanliga klasser enligt löneläget i ortsgrupp 5 1972, kan alltså med gjorda antaganden om löneklassfördelning som grund variera mellan 395,2 och 439,1 Mkr. Hur dessa kostnader fördelar sig på olika stadier samman- fattas i nedanstående tabell.

Stadium Årslönekostnad Mkr

Min Max L 145 ,6 165 ,3 M 23,9 27,5 H 225,7 246,3 Totalt 395,2 439,1

3.3. Stödundervisning

Omfattningen av stödundervisningsresursen på grundskolans högstadium läsåret 1972/73 uppgick till totalt c 822 Lvtr. Antag att

—— 24 Lvtr bildar underlag för en hel lärartjänst inom stödundervisningen (TFU Avd C) — dessa lärartjänster är placerade i den ”typlönegrad” som gällde bland anställda med tjänst som ämneslärare (tjänst som lärare 17—19, jfr Ss 15 kap) i det obligatoriska skolväsendet 1971-10-01 — ett pålägg med 26 procent göres för sociala kostnader.

Enligt bilaga till Årsbok för skolan 1972/73 var de flesta ämneslärarna (c 85 %) placerade i lönegrad U 14, löneklass U 14—17. Månadslönen i ortsgrupp 5 1972 uppgår för löneklass U 14 till 3 568 kronor och för löneklass U 17 till 4 105 kronor.

Totala årslönekostnad för stödundervisningen blir med ovanstående antaganden:

a Tjänsterna genomgående placerade i högsta löneklass (U 17) 822 24 avrundat 2,1 Mkr

' 12 ' 4105 ' 1,26=2125 815 kronor

b Tjänsterna genomgående placerade i lägsta löneklass (U 14)

822 24 avrundat 1,9 Mkr.

' 12 ' 3 568 ' 1,26 =1847 725 kronor

3.4. Särskild undervisning

Totalt motsvarar den särskilda undervisningen i grundskolan c 7 200 Lvtr eller 240—300 lärartjänster beroende på undervisningsskyldigheten för lärare som bedriver undervisningen. I dessa kostnadsberäkningar har förutsatts att Lvtr i särskild undervisning, fördelar sig på stadier på samma sätt som totala antalet elever i grundskolan.

Antag att

— 30 Lvtr bildar underlag för en hel lärartjänst på låg— och mellanstadiet och 24 Lvtr på högstadiet (tjänst som lärare 1, 2 och 16—19,jfr TFU Avd C) — tjänsterna på respektive stadium är placerade i den ”typlönegrad” som gällde bland anställda med tjänst som småskol— och folkskollärare samt ämneslärare i det obligatoriska skolväsendet 1971-10-01 —— ett tjänstgöringstillägg för särskild undervisning utgår med 7,30 kronor per undervisningstimme på låg— och mellanstadiet och med 10,25 kronor på högstadiet (AST 29 ä 4 MOM) —— ett pålägg med 26 procent göres för sociala kostnader.

Enligt Årsbok för skolan 1972/73 var de flesta tjänster som småskol-, folkskol- och ämneslärare placerade i följande lönegrader

Lärarkategori Typlöne- Andel av Månadslön 1972, ortsgrupp 5

grad (U) tjänster i i löneklass (kr) lönegrad (%) —— __ Lägsta Högsta Småskollärare 9 75 ( 9) 2 856 (12) 3 244 Folkskollärare 12 78 (12) 3 244 (15) 3 742 Ämneslärare 14 85 (14) 3 568 (17) 4 105

Under förutsättning att antalet Lvtr fördelar sig på stadier som totala antalet elever i grundskolan erhålles antalet tjänster på respektive stadium.

Stadium Antal Lvtr Antal tjänster

L 2611 2611/30= 87 M 2 290 2 290/30 = 76 H 2 299 2 299/24 = 96 Totalt 7 200 259

Med ovanstående antaganden som grund blir den totala årslöne— kostnaden för särskild undervisning, exklusive tjänstgöringstillägg:

a Tjänsterna genomgående placerade i högsta löneklass

Stadium

L: 87 ' 3 244 ' 12 ' 1,26 = 4 267 287 kronor M: 76' 3742' 12' 1,26=4300 007 kronor H: 96'4105 '12'1,26=5958490kronor

Totalt 14 525 784 kronor Avrundat 14,5 Mkr

b Tjänsterna genomgående placerade i lägsta löneklass

På motsvarande sätt erhålles en årslönekostnad uppgående till c 12,7 Mkr.

Om ett läsår definieras som 40 veckor erhålles en årslönekostnad för tjänstgöringstillägg med:

Stadium

L—M: 7,30 ' 40 ' 4 901 ' 1,26 =1803176 kronor H: 10,25 ' 40 ' 2 299 ' 1,26 =_1 187 663 kronor_ Totalt. 2 990 839 kronor

Avrundat 3,0 Mkr.

Den totala årslönekostnaden för särskild undervisning i grundskolan uppgår alltså lägst till 0 15,7 Mkr och högst till 0 17,5 Mkr.

3.5. K varsi ttningstimmar

Till ”åtgärder för elevs tillrättaförande” i grundskolan (jfr Ss 6 kap 28 &) utgick läsåret 1972/73 totalt c 2 200 Lvtr. Enligt TFU, Avd B 1 kap 4 &, utgår ”arvode till lärare vilken utövar uppsikt över elev som ålagts att stanna kvar i skolan efter skoldagens slut som om läraren samma tid i stället fullgjort undervisning på det stadium eleven eller flertalet av eleverna tillhör, eller vid lika antal elever tillhörande skilda stadier, på det högsta stadiet, och fråga är om den undervisning som lärarens tjänst- göring huvudsakligen omfattar”. I dessa kostnadsberäkningar har förut- satts att totala antalet Lvtr fördelar sig på stadier på samma sätt som totala antalet elever i grundskolan. Antag att

— timarvode på respektive stadium utgår enligt den löneklass som har samma nummer som den ”typlönegrad” som gällde bland anställda småskol—, folkskol- och ämneslärare i det obligatoriska skolväsendet 1971-10-01 (jfr föregående avsnitt och TFU Avd B 1 kap 6 &) = timarvode på lågstadiet utgår enligt beteckningen CT, löneklass 9, i ortsgrupp 5 1972 med 30,90 kronor per undervisningstimme — timarvode på mellanstadiet utgår enligt beteckningen CT, löneklass 12, i ortsgrupp 5 1972 med 35,05 kronor per undervisningstimme — timarvode på högstadiet utgår enligt beteckningen BT, löneklass 14, i ortsgrupp 5 1972 med 48,20 kronor per undervisningstimme

— ett läsår uppgår till 40 veckor — ett pålägg med 26 procent göres för sociala kostnader.

Den totala årslönekostnaden för de 5 k kvarsittningstimmarna blir med ovanstående antaganden

Stadium

L: 30,90 ' 40 ' 798 ' 1,26 = 1 242 773 kronor M: 35,05 ' 40 ' 700' 1,26 = 1236 564 kronor H: 48,20 ' 40 ' 702 ' 1,26 = 1705 355 kronor

Totalt 4 184 692 kronor Avrundat 4,2 Mkr.

3.6. Hela förstärkningsresursen

Den totala årslönekostnaden för personalarbetstimmar inom förstärk- ningsresursen, enligt löneläget 1972, kan alltså med gjorda antaganden som grund variera mellan 935,7 och 1068,8 Mkr. I nedanstående sammanställning redovisas en sammanfattning av den högsta beräknade lönekostnaden för varje ”timtyp” inom förstärkningsresursen uttryckt dels som en totalkostnad, dels som kostnaden per elev i hela grundskolan.

Typ av timmar Kronor per elev Totalkostnad Mkr

Exklusive Inklu sive Exklusive Inklu sive sociala sociala sociala sociala kostnader kostnader kostnader kostnader

Specialundervisning 486,2 612,6 480,9 605 ,9 Resurstimmar 35 2,31 443,91 348,51 439,11 Stödundervisning 1,7 2,1 1,7 2,1 Särskild undervisning 14,1 17,7 13,9 17,5 Kvarsittningstimmar 3,3 4,3 3,3 4,2 Totalt 857,61 1 080,51 848,3'. 1 068,81

1 1 kap 16 i huvudbetänkandet redovisas en preliminär kostnadskalkyl av förstärk- ningsresursens värde, som ger något högre kostnader än som redovisas här.

Bilaga 4 Kostnader för s k klassföreståndar- timmar på grundskolans högstadium och i gymnasieskolan

Totala antalet klasser i åk 7—9 på högstadiet var enligt SCB:s elevstatistik per den 15 september 1972/73 12 491.

På gymnasieskolans linjer och nivåplacerade studievägar om minst ett års längd uppgick antalet klasser ”enligt SÖ (P 1) vid samma tidpunkt till 10 25 3. '

Under förutsättning att klassföreståndaruppgiften värderas till lvte per klass erhålles totalt 12 491 vtr på högstadiet och 10 253 vtr i gymnasieskolan.

] Kostnader på högstadiet

Antag att

— klassföreståndarfunktionen i huvudsak fullgöres av lärare med tjänst 16—19

— 24 vtr bildar underlag för en hel lärartjänst _ dessa lärartjänster är placerade i lönegrad U 14, löneklass U 14—17. Enligt 1972 års löneplan utgår i ortsgrupp 5 per månad för löneklass U 14 3 568 kronor och för löneklass U 17 4 105 kronor _ ett pålägg med 26 procent göres för sociala kostnader.

Total årskostnad för klassföreståndartimmar blir med ovanstående antaganden: . Löneklass U 17 (Max—värde) 12491 24

' 12 ' 4105 ' 1,26=32 303 597 kronor

Löneklass U 14 (Min-värde) 12 491

24 ' 12 ' 3 568 ' 1,26=28 077 767 kronor

2 Kostnader på gymnasiet

Antag att

— klassföreståndarfunktionen i huvudsak fullgöres av lärare med tjänst

— 21 vtr bildar underlag för en hel tjänst — dessa lärartjänster är placerade i lönegrad U 17, löneklass U 17—20. Enligt 1972 års löneplan utgår i ortsgrupp 5 per månad för löneklass U 17 4 105 kronor och för löneklass U 20 4 762 kronor — ett pålägg med 26 procent göres för sociala kostnader.

Total årskostnad för klassföreståndartimmar på gymnasiet blir med ovanstående antaganden:

Löneklass U 20 (Max-värde) 3221-124 762'1,26 = 35153 839 kronor

21 Löneklass U 17 (Min-värde) %?:L. 12 ' 4105 ' 1,26= 30 303 761 kronor

Den maximala årskostnaden för klassföreståndartimmar uppgår alltså beräknat på löneläget 1972 till c 32 milj kronor på högstadiet och till c 35 milj kronor på gymnasiet.

Bilaga 5 Kostnader för att öka lednings- volymen i rektorsområden

Enligt SÖ:s petita budgetåret 1974/75 uppgick antalet rektorer i grundskolan läsåret 1972/73 till 1 342 och antalet studierektorer till 840.

1 en undersökning genomförd av Sveriges Lärarförbund 1972, ”Skol- ledarnas arbetssituation”, framgår att medianvärdet för undervisnings- skyldighet för rektor och studierektor uppgår till 7,5 respektive 13,5 vtr.]

På basis av ovanstående uppgifter kan den ungefärliga sammanlagda undervisningen beräknas

— för rektor 10 065 vtr — för studierektor 11 340 vtr

Under förutsättning att rektorernas undervisningstid vore förlagd till speciellt stadium blir årskostnaden (1972 års löneläge) för att överföra den till lärartjänst:

] Enbart lågstadium

Antag att

— 30 vtr bildar underlag för en hel lärartjänst 4 dessa lärartjänster är placerade i lönegrad U9 (typlönegrad 1971), löneklass U 9—12. Enligt 1972 års löneplan utgår i ortsgrupp 5 per månad för löneklass U 9 2 856 kronor och för löneklass U 12 3 244 kronor — ett pålägg med 26 procent göres för sociala kostnader.

Med dessa antaganden blir årskostnaden:

Löneklass U 12 (Max-värde)

lglöi- 12 - 3 244- 1,26 = 16 456 033 kronor

30

Löneklass U 9 (Min-värde)

10 0651. 12 . 2 856. 1,26 = 14 487 803 kronor

30

] Undervisningsskyldig- heten har i undersök- ningen genomgående re- dovisats i mellanstadie- timmar. Detta leder till en viss överskattning av den reella undervisnings- skyldigheten på högsta- diet och/eller i special- undervisningen.

2 Enbart mellanstadium Antag att

— Lärartjänsterna är placerade i lönegrad U 12 (typlönegrad 1971), löneklass U 12—15. Enligt 1972 års löneplan utgår i ortsgrupp 5 per månad för löneklass U 12 3 255 kronor och för löneklass U 15 3 742 kronor

—i övrigt samma antaganden som under punkt 1.

Årskostnaden uppgår då till följande:

Löneklass U 15 (Max-värde) 10065

30 ' 3 742 ' 1,26 = 18 982 268 kronor

Löneklass U 12 (Min-värde) 10 065 30

' 3 244 ' 1,26 = 16 456 033 kronor

3 Enbart högstadium

Antag att

— lärare i läroämnen Övertar rektors undervisning — 24 vtr bildar underlag för en hel lärartjänst — dessa lärartjänster är placerade i lönegrad U 14 (typlönegrad 1971), löneklass U 14—17. Enligt 1972 års löneplan utgåri ortsgrupp 5 per månad för löneklass U 14 3 568 kronor och för löneklass U 17 4 105 kronor

— ett pålägg med 26 procent göre-s för sociala kostnader.

Under dessa antaganden blir årskostnaden:

Löneklass U 17 (Max-värde)

102365 12 ' 4 015 ' 1,26 = 26 029 599 kronor Löneklass U 14 (Min-värde) 1—02265 ' 12 ' 3 568 ' 1,26 = 22 624 510 kronor

Under förutsättning att studierektorernas undervisningstid vore förlagd till speciellt stadium blir, med samma antaganden som ovan, årskostna— den i kronor för att överföra den till lärartjänst

Max-kostnad Min—kostnad

— enbart lågstadium 18 540 628 16 323 068 —— enbart mellanstadium 21 386 877 18 540 628 — enbart högstadium 29 326 941 25 490 506

Bilaga 6 Förändrat antal lärartjänster till följd

av ändringar i specialundervisningens struktur

1 Bakgrund

1 det nuvarande statsbidragssystemet medräknas ej, enligt skolstadgan 5 kap 19 &, elevantalet i specialklasser vid beslut om antalet vanliga klasser i grundskolan. Ändras däremot specialundervisningens organisa- tion i en kommun på så sätt att samordnad specialundervisning anordnas i stället för specialklasser, tillhör samtliga elever vanliga klasser. Detta förhållande påverkar därmed antalet vanliga klasser, vilka blir fler när gällande delningstal överskrides. Samtidigt kvarstår dock den special- undervisningskvot på högst 0,3 veckotimmar per elev som finansierar specialundervisningen, oberoende om denna organiseras i specialklasser eller i form av samordnad specialundervisning.

En övergång från specialklass till samordnad specialundervisning innebär således att 0,3-kvoten kvarstår och att antalet klasser ökar, dvs en total resursökning erhållesi kommunerna. Nuvarande statsbidragsbestäm- melser om specialundervisningen är också utformade så att beslut om att acceptera denna effekt redan är taget. Enligt SIA:s förslag till förändring- ar i rådande statsbidragssystem kommer bl a samtliga elever att utgöra underlag för bestämmandet av antalet basresurser och därmed den s k basresursens storlek. Detta innebär att den redan accepterade resurs- ökningen inträder.

Med utgångspunkt från nuvarande specialklassvolym och SIA:s förslag till alternativt statsbidragssystem, har utredningen utfört vissa schablon- mässiga beräkningar på storleken av den accepterade resursökningen, uttryckt i antalet erforderliga lärartjänster. Resursökningen avser här således bara tillskottet iform av elevveckotimmar till basresursen enligt det alternativa systemet.

2 Beräkningsmetod

Resursökningens omfattning är i huvudsak beroende av hur många nya basresurser som tillkommer när även eleverna i specialklasser ingår i elevantalet vid beslut om antalet basresurser. Angående antalet nya undervisningsgrupper inom basresursen i vissa ämnen på högstadiet behandlas dessa i avsnitt 2.1.

En ny klass i en skolenhet bildas för närvarande varje gång, som överföringen av specialklasseleverna medför att elevantalet i en viss årskurs och klass ökar, så att gällande delningstal överskrides. Av rent praktiska skäl är det emellertid inte möjligt att bestämma det verkliga tillskottet av antalet nya klasser. Detta skulle nämligen förutsätta kännedom om de faktiska klasstorlekarna i varje enskild skola i hela riket samt hur många elever som skulle tillföras varje klass. I utredningens beräkningar, som bygger på nuvarande förhållanden, används i fortsätt- ningen termerna klass och klassmedeltal.

En metod som använts för att schablonmässigt beräkna antalet nya ”vanliga" klasser för eleverna i specialklasser, har varit tillämpandet av de generella delningstalen för varje årskurs/stadium i vanliga klasser. Beräkningsmetoden tar dock ej hänsyn till exempelvis den regionala fördelningen av specialklasseleverna och hur faktiskt gällande klasstorle- kar i vanliga klasser påverkas, så att delningstal överskrides och nya klasser bildas. Vidare har eleverna inte heller fördelats på olika klasstyper vilket innebär att någon hänsyn inte tagits till hur relationen a/A—b/B klasser förändras vid en elevunderlagsökning.

Utredningen har också utfört alternativa beräkningar av resursökning- en under antagandet att de faktiskt gällande klassmedeltalen i vanliga klasser förblir oförändrade. Detta trots ökningen av elevunderlaget. De faktiskt gällande klassmedeltalen påverkas, förutom av gällande delnings- tal, även sekundärt av regionala och lokala faktorer: bebyggelsetäthet, skolenheternas storlek, b/B-klassandel och specialklassandel. Tillämpan- det av faktiska klassmedeltal medför att antalet nya klasser blir fler, jämfört med ovan och torde också närmare överensstämma med det verkliga antalet. Detta även om bristerna i metoden fortfarande kvarstår, dvs problemet att förutse hur klassmedeltalen påverkas vid en ökning av elevunderlaget.

Vid ökningen av antalet elever kvarstår även problemet att förutse verkan på a/A—klassernas relation till b/B-klasser. Två alternativa beräk- ningar har därför utförts. Det ena alternativet förutsätter att elever i specialklass av b/B-typ övergår till samma klasstyp i vanliga klasser. Det andra alternativet visar effekten om samtliga specialklasselever övergår till vanliga klasser av a/A-typ.

De i beräkningarna använda klassmedeltalen baseras på statistiska centralbyråns (SCB) grundskolestatistik 1972 avseende elever i vanliga klasser.

Ovan relaterade beräkningsmetoder har, som nämnts tidigare, inte tagit hänsyn till elevernas fördelning på olika skolenheter. För elever med särskilda svårigheter, exempelvis hörsel- och synskador, fordras särskilda lokaler med speciell utrustning för att undervisning skall kunna bedrivas. Detta innebär att en viss koncentration av eleverna erfordras till särskilda skolenheter.

För att belysa effekten om elever med speciella svårigheter även i framtiden koncentreras till vissa skolenheter har beräkningar base- rats på situationen i Malmö kommun. Här har även hänsyn kunnat tas till de i nuläget gällande klass- och gruppstorlekarna i vanliga klasser.

Detaljuppgifter om skolorganisationen i Malmö har erhållits från den undersökning som SIA utfört i denna kommun avseende konsekvenserna av ett alternativt statsbidragssystem. Förändringen elever — klasser _ grupper i Malmö kommun kan dock knappast anses som representativ för landet som helhet varför beräkningarna bara får ses som ett räkne- exempel. Resursökningens totala omfattning blir förmodligen också något överskattad med hänsyn till de förhållandevis höga klassmedeltal som kommunen hari nuläget.

Resursökningen i form av elevveckotimmar (Evtr) erhålles i de olika alternativen genom att för varje årskurs och klasstyp multiplicera antalet nya klasser med antalet Evtr enligt Lgr 69. För klasser av b/B-typ har valts det högsta antalet Evtr som tilldelas de årskurser vilka ingår i klassen.

Antalet nya erforderliga hela lärartjänsterl , motsvarande ökningen av basresursens storlek, har erhållits genom att dividera det beräknade totala antalet Evtr med undervisningsskyldigheten för lärare. Detta under antagandet att antalet lärarveckotimmar (Lvtr) här är identiskt med antalet Evtr i varje klass. 1 de olika alternativen har förutsatts att undervisningen på samtliga stadier bedrivs av lärare för specialundervis- ning (tjänst 3 och 4) vilka har en undervisningsskyldighet uppgående till 26 vtr.

Specialklassvolymen som beräkningarna grundas på omfattar totalt 31700 elever fördelade på 3147 klasser. Uppgifterna avser läsåret 1972/73 och är hämtade från SCB:s grundskolestatistik per den 15 september 1972.

Sammanfattningsvis omfattar beräkningarna följande alternativ:

[ Baseras på faktiska klassmedeltal. Alternativ 1 innebär att special- klasseleverna övergår till samma klasstyp som tidigare medan de i 11 alternativ ll övergår till klasser av a/A-typ. lll Generell tillämpning av gällande delningstal. IV Effekten på grundval av situationen i Malmö kommun (räkne- exempel).

2.1 Undervisningsgmpper på högstadiet

Eleverna på högstadiet har för en relativt stor del av undervisningstiden bl a möjlighet att välja mellan:2

a) fem tillvalsämnen: franska (Fr), tyska (Ty), ekonomi (Ek), konst (Ko) och teknik (Tk).

0) två alternativa kurser, allmän (a) och särskild (s) kurs, fyra ämnen: matematik (Ma) engelska (Eng), tyska (Ty) och franska (Fr). De två senare ämnena förekommer med både tre- och tvåårig studiegång.

1 de aktuella ämnena organiseras alltså arbetet i undervisningsgrupper och inte i klasser. Antalet nya undervisningsgrupper, som bildas på grund av överföringen av specialklasseleverna till vanliga klasser, blir alltså bestämmande för resursökningen.

Reglerna för hur undervisningsgrupperna i matematik, engelska och

' Beräkningsmässigt ut- gör dessa rena undervis- ningstjänster eller 5 k volymtjänster och bör ej förväxlas med det verkliga behovet av antalet nyan- ställda lärare. 2 Enligt SIA:s förslag till alternativt statsbidrags- system ingår fritt valt arbete i förstärknings- resursen. Resurstimmar i slöjd och hemkunskap _ exkluderade (jfr avsnitt

2.2).

l ] skolor med bara en eller två klasser kan dock undantag från denna regel medgivas.

tillvalsämnen skall sammansättas anger att minst fem elever måste välja en kurs respektive ett ämne för att grupp skall få anordnas.1 Det generella delningstalet är 30 vilket överensstämmer med delningstalet för klasser på högstadiet. I beräkningsalternativ 111 har också detta tal använts.

I beräkningsalternativ I och II, som baseras på faktiskt gällande klassmedeltal, kan varken det generella delningstalet eller det faktiska klassmedeltalet användas för bestämmandet av antalet undervisnings— grupper. Anledningen till detta är att undervisningsgruppernas faktiska storlek kan vara större eller mindre än det faktiska klassmedeltalet och att gruppstorleken varierar mellan olika ämnen och kursalternativ. Genom den kartläggning som SIA utfört över hur eleverna tillbringar sin undervisningstid på högstadiet i grupper av olika storlek har emellertid en ungefärlig gruppstorlek kunnat bestämmas för olika ämnen och kursalter- nativ. Undervisningstidens fördelning på olika gruppstorlekar framgår av kapitel 14 i huvudbetänkandet. En särskild beräkning av antalet ”nya” undervisningsgrupper på högstadiet har därigenom kunnat utföras.

För varje årskurs, ämne och kursalternativ har den gruppstorlek i fördelningen valts där eleverna tillbringar minst hälften av undervisnings- tiden i grupper som är mindre eller lika stora som den valda (”mellan- värdet). I denna gruppstorlek har den övre klassgränsen använts som delningstal. Tillämpas delningstalen på antalet elever i specialklasser på högstadiet erhålles antalet nya undervisningsgrupper.

Uppgifter om elevernas fördelning på tillvalsämnen och kursalternativ har hämtats från SCB:s grundskolestatistik 1972. För beräkningen av antalet elevveckotimmar och antalet lärartjänster är tillvägagångssättet analogt med det för klasser. Det bör också påpekas att de svagheter i metoden som relaterades i föregående avsnitt även gäller vid bestämman- det av antalet nya undervisningsgrupper, dvs svårigheten att förutsäga hur gruppstorlekarna påverkas vid en elevunderlagsökning.

2.2 Brister i beräkningsmetaderna

På låg- och mellanstadiet har 316 specialklasselever i vissa marginella klasser av Bv-typ ej ingått i materialet. Klassammansättningarna är komplicerade med ända upp till sex årskurser i varje klass varför en teoretisk uträkning av antalet nya klasser knappast blir meningsfull. Det fåtal elever som detta berör gör att effekten, uttryckt som ett ökat antal lärartjänster, blir ringa i sammanhanget.

Av beräkningstekniska skäl har även resurstimmar i slöjd och hemkun- skap (högstadiet) lämnats utanför samtliga alternativ. Detta trots att just dessa resurstimmar enligt SIA:s förslag till alternativt statsbidragssystem fortfarande skall kvarstå som basresurs. Svårigheterna består i att tillämpa reglerna för resurstimmetilldelning enligt Lgr 69. Resurstimmar idessa ämnen avser den ökning i antalet lärarveckotimmar som uppstår vid en uppdelning av eleverna i undervisningsgrupper och som i sin tur är beroende av klasstorleken. Vidare sker exempelvis resurstimmetilldelning- en för slöjdgrupper gemensamt till åk 3—6. Utelämnandet av resurs—

timmar i slöjd och hemkunskap innebär att effekten av att överföra specialklasseleverna till vanliga klasser undervärderats något.

Skolstorleken har betydelse för undervisningsgruppernas storlek. I en liten skola, med l—lO klasser på högstadiet, sker enligt SIA:s undersök- ningar en större del av undervisningeni mindre grupper än i en skola med 20 klasser eller fler. De i beräkningsalternativ I och II valda gruppstorlekarna representerar inte ”medianvärdet” för samtliga skol- storlekar i landet, utan endast de skolor som har mellan 1 1 och 19 klasser på högstadiet. Denna skolstorlek är dock vanligast förekommande i landet varför de valda gruppstorlekarna inte i någon högre grad avviker från det faktiska medianvärdet för samtliga skolstorlekar.

Gruppstorlekarna, enligt SIA:s undersökning, avser också bara de för elever i vanliga klasser av a/A-typ gällande. Av redovisningstekniska skäl har vidare en och samma gruppstorlek tillämpats vid beräkningen av antalet nya undervisningsgrupper i såväl den tre— som tvååriga lärogången i tyska respektive franska.

Resursökningen enligt alternativ IV, som grundas på situationen i Malmö kommun, får bara ses som ett räkneexempel. Totalt fanns i Malmö kommun läsåret 1972/73 810 elever i specialklasser vilka utgjorde c 2,5 procent av samtliga specialklasselever i landet. Vid en jämförelse med riket som helhet framgår att specialklasseleverna i Malmö är annorlunda fördelade på olika stadier i förhållande till eleverna ivanliga klasser. Nedanstående sammanställning, som redovisar denna jämförelse, visar exempelvis att andelen specialklasselever på högstadiet i Malmö kommun är betydligt lägre än motsvarande andel i hela riket.

Stadium Andel (%) elever i specialklass

Malmö kommun Riket L 2,12 2,29 M 3,78 3,81 H 2,80 3,72

Totalt 2,87 3,23

Vid uppmultipliceringen av effekterna i Malmö kommun till riksnivå har därför uppgifterna om förändringarna i kommunen vägts med hänsyn till andelen specialklasselever i hela riket. De schablonmässiga beräkningarna baseras också bara på de stadievisa förändringarna i kommunen. Storleken av den beräknade resursökningen bör tolkas mot bakgrund av svagheterna i de olika beräkningsmetoderna som påpekats ovan samt i avsnitt 2.1 och 2.2.

3 Resultatredovisning

l tabelll redovisas i sammanfattad form den ökning av basresursens storlek som uppkommer vid en övergång från undervisning i special-

Tabell] Antal nya tjänster vid övergång från specialklasser till samordnad specialundervisning

Stadie Alternativ 1

I 11 111 IV L 364 379 317 669 M 850 656 527 855 H 784 ' 648 510 659 Totalt 1998 1683 1354 2183

' I Baseras på faktiska klassmedeltal. Alternativ 1 innebär att specialklasseleverna övergår till samma klasstyp som tidigare medan de i alternativ ll övergår till klasser av a/A-typ. Ill Generell tillämpning av gällande delningstal. IV Effekten på grundval av situationen i Malmö kommun (räkneexempel).

klasser till samordnad specialundervisning. Tabellen visar den stadievisa resursökningen uttryckt som antalet nya erforderliga lärartjänster.

Med utgångspunkt från nuvarande specialklassvolym, och de olika antaganden som ligger bakom beräkningsalternativen, motsvaras alltså basresursens ökning av c1500—2000 nya lärartjänster. I samtliga beräkningsalternativ blir antalet nya tjänster störst på mellanstadiet, beroende på det höga antalet Evtr per klass på detta stadium, samt det förhållandevis höga antalet specialklasselever.

Beräkningsgrunderna för de i tabelll angivna antalet nya tjänster redovisas i mer detaljerad form i följande tabellsammanställningar. ] sammanställningarna avseende alternativ I—Ill anges, förutom antalet nya tjänster, även

— antalet elever i specialklass — antalet nya klasser och undervisningsgrupper — ökningen av basresursen uttryckt i Evtr.

Resursökningen, till följd av antalet nya undervisningsgrupper på högstadiet, finns därvid särskilt angiven.

Tabell 2 Alternativ 1

Antal klasser, Evtr och lärartjänster

Årskurs/ Antal elever Faktiska Antal ”nya” Bas- Antal Antal nya klasstyp i special- klassmedel- klasser resurs Evtr lärartjänster klass tal i vanli- (Evtr) (Evtr/26) ga klasser 1 2 1/2 = 3 4 34 = 5 6 a/A 1 1 339 21,09 64 20 1280 2 2 210 20,93 106 24 2 544 3 1700 20,89 81 30 2 430 Summa 5 249 20,97 251 6 254 240 4 2 066 24,10 86 34 2 924 5 2130 24,12 88 35 3 080 6 2 579 24,21 107 35 3 745 Summa 6 775 24,14 281 9 749 375 7 3 085 26,77 115 22 2 5301 8 3 102 26,64 116 23 2 668 , 9 3 024 26,63 114 22 2 508 1 1 Summa 9 211 26,68 345 7 706 296 ? b 1—2 628 16,10 39 24 936 2—3 968 15,59 62 27 1674 Summa 1596 16,08 101 2 610 100 bv 1—3 264 11,55 23 27 621 24 B 1 3—4 1593 18,03 88 32 2 816 4—5 593 15,92 37 35 1 295 5—6 2 014 18,46 109 35 3 815 Summa 4 200 18,22 234 7 926 305 B 2 3—5 95 14,00 7 35 245 3—6 609 17,41 35 35 1 225 4—6 1 147 13,74 84 35 2 940 Summa 1851 15,02 126 4 410 170 B 7—82 987 92 23 2 116 B 7—9 903 83 23 1 909 B 8—9 664 72 23 1 656 Summa 2 554 247 5 681 219 Totalt 31 700 23,12 1608 1 729

l Exklusive Evtr i matematik, engelska och tillvalsämnen. Dessa beräknas i en separat tabell. ? Antalet klasser av denna typ är uteslutande specialklasser varför antalet förutsatts bli oförändrat.

142 Bilaga 6 SOU l974:58 Tabell 3 Alternativ II och [II Antal klasser, Evtr och lärartjänster Års— Alternativ 11 Alternativ llI kurs Antal Faktiska Antal Bas— Antal Antal nya Antal ”nya” Antal Antal nya elever i klassmedel- "nya” resurs Evtr lärar- klasser Evtr lärar- special- tal i van— klasser (Evtr) tjänster tjänster klass liga klasser (Evtr/26) (Evtr/26) av a/A-typ 1 2 1/2=3 4 3'4=5 6 7 7'4=8 9 1 1657 21,09 79 20 1580 66 1320 2 3123 20,93 149 24 3 576 125 3 000 3 3 285 20,89 157 30 4 710 131 3 930 Summa 8 065 20,97 385 9 866 397 322 8 250 317 4 3 713 24,10 154 34 5 236 123 4182 5 3 945 24,12 164 35 5 740 132 4 620 6 4 212 24,21 174 35 6 090 140 4 900 Summa 11870 24,14 492 17 066 656 395 13 702 527 7 3 870 26,77 145 22 3190] 129 2 8381 8 4 245 26,64 159 23 3 657 142 3 266 9 3 650 26,63 137 22 3 014 122 2 684 Summa 11765 26,68 441 9 861 379 393 8 788 338 Totalt 31700 23,62 1318 36 793 1414 1 110 30 740 1 182

1 Exklusive Evtr i matematik, engelska och tillvalsämnen. Dessa beräknas i en separat tabell.

Tabell 4 Alternativ I och II Antal undervisningsgrupper, på högstadiet

Ämne/ Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 kursalt Antal Grupp Antal Antal Grupp Antal Antal Grupp Antal elever i storlek ”nya" elever i storlek ”nya" elever i storlek ”nya" special- grupper special- grupper special— grupper klass klass klass 1 2 1/2=3 4 5 4/5=6 7 8 7'8=9 Ma a 3 653 20 183 3 980 20 199 3 454 20 173 s 207 25 9 224 25 9 171 25 7 Totalt 3 860 192 4 204 208 3 625 180 Eng a 3 707 20 186 4 038 20 202 3 443 20 172 s 153 25 7 166 25 7 182 25 8 Totalt 3 860 193 4 204 209 3 625 181 Ek 1 143 16 72 1432 16 90 1081 16 68 Ko 300 10 30 418 10 42 522 10 53 Tk 2182 16 137 2131 16 134 1809 16 114 Frlll a 20 10 2 10 10 1 29 10 3 l s 33 16 3 31 20 2 53 16 4 l ; Fr 11 a 8 10 1 (2 10 1) j 5 20 16 i Ty lll a 144 16 9 101 10 11 57 16 4 s 45 20 3 44 25 2 47 20 3 Ty 11 a 56 10 6 37 16 3 s 5 25 1 8 20 1 Totalt 3 867 256 4 236 290 3 645 254

Totalt ger antalet nya undervisningsgrupper på högstadiet upphov till en ökning av basresursen motsvarande 269 lärartjänster, beräkningen av antalet Evtr och lärartjänster framgår av följande sammanställning.

Tabell 7 Alternativ IV

Tabell 5 Antal Evtr och lärartjänster på högstadiet

Årskurs Ämne Antal "nya” Antal Totalt Antal ”nya" grupper Evtr/grupp antal lärar- Evtr tjänster 1 2 3 3/ 26 = 4 7 Ma 192 4 768 Eng 193 3 579 Tillv 256 4 1 024 Summa 641 2 371 91 , 8 Ma 208 4 832 ? Eng 209 3 627 Tillv 290 3 870 i 7 | Summa 707 2 329 90 ' 9 Ma 180 4 720 Eng 181 3 543 Tillv 254 4 1 016 Summa 615 2 279 88 * Totalt 1 963 6 979 269

Tabell 6 Alternativ [11

Antal undervisningsgrupper, Evtr och lärartjänster på högstadiet. På ett analogt sätt, jämfört med ovan, fast med tillämpandet av det generella delningstalet 30, erhålles:

Årskurs Antal ”nya" Totala antalet Antal ”nya” grupper Evtr lärartjänster 7 457 1 698 65 8 429 1 428 55 9 371 1 362 52 Totalt 1 257 4 488 172

Grundas enbart på de stadievisa förändringarna i Malmö kommun.

Stadie Antal nya Antal elev- Antal nya Antal ”nya”l Antal elever Antal ”nya” lärartjäns- er i special- lärartjäns- lärartjäns- i special- lärartjäns- teri Malmö klass i ter/100 ele- ter/100 ele- klass. Hela teri riket

Malmö ver i Malmö ver. Hela riket riket 1 2 1'100/2= 3 4 5 5/4'100=6

L 16,3 211 7,7 8,3 8 065 669 M 24,0 338 7,1 7,2 11 870 855 H 10,5 261 4,0 5,3 11 765 624

Totalt 50,8 810 6,3 6,8 31 700 2 148

1 Vägda tal med hänsyn till specialklasselevernas olika fördelning på stadier, jämfört med riket som helhet.

Bilaga 7 Beräkning av antal nya arbetstillfällen totalt enligt SIA:s förslag

Följande beräkningar avser enbart tre typer av lärartjänster: småskol- lärare, folkskollärare och adjunkter. För dessa tjänster redovisas total årslönekostnad enligt 1972 års löneplaneri tabell 1.

Antal tjänster under punkterna 1—6 framräknas med en årslöne- kostnad inklusive sociala kostnader som grund.

1- Studieledarkonstruktionen på grundskolan

Om vi antager att studieledartjänsterna på grundskolan fördelas lika mellan småskollärare, folkskollärare och adjunkter får vi för en årskost- nad på 50 Mkr

50 000 000 _ totalt 3 Wi tjanster — 885,8 tjänster dvs 885 hela tjänster.

2. Huvudlärarkonstruktionen på gymnasieskolan

En årskostnad på totalt 17 Mkr räcker till följande antal adjunktstjänster

17 000 000 68 494 8'2 St dvs 248 hela adjunktstjänster Tabell 1" Tjänst nr Lärare Typ- Månadslön en— Årslön, Årslön inkl 26 % (enl Ss) löne- ligt 1972 års kr pålägg för sociala klass löner ortsgr 5 kostnader, kr

1 Småskollårare U 11 3 102 37 224 46 902 2 Folkskollärare U 14 3 568 42 816 53 948 16 Adjunkt U 19 4 530 54 360 68 494 Summa 134 400 169 344

3. Mindre utnyttjande av rektor/studierektor som lärare

En årskostnad på totalt 19 Mkr räcker till följande antal folkskollärar- tjänster

19 000 000 ”3394—8— — 352,2 st dvs 352 hela folkskollärartjänster

4.1. Bidrag till föräldrakontakter

En årskostnad på 5 Mkr räcker till följande antal folkskollärartjänster

5 000 000 _m8 — 92,7 st dvs 92 hela tjänster

5. Bidrag till föreningskontakter

Samma förutsättningar som under pkt 4, ger 92 hela tjänster.

6. Resursinsatser igymnasieskolan, åk 1

En årskostnad på 7,8 Mkr är baserad på ett tjänsteunderlag av 113,9 adjunktstjänster enligt bilaga 10 "Förstärkningsanordningar i gymnasie- skolan”,

dvs I 13 hela adjunktstjänster.

7. Vikariat för lärare som genomgå! särskild fortbildning i special- pedagogik

En årskostnad av cirka 30 Mkr för 600 lärartjänster.

Bilaga 8 Undervisningsgruppema i grundskolan.

En studie av deras storlek och den tid eleverna tillbringar i grupper av olika storlek

1 Bakgrund och syfte

Undervisningsgruppernas storlek och sammansättning utgör det primära för skolans möjligheter att individualisera undervisningen. Den relativa fördelningen av undervisningsgruppernas storlek på olika stadier, på olika ämnen och på olika elevgrupper uttrycker konkret hur personalresurserna i skolan fördelats och vilka insatseri skolan som prioriterats.

Det har för utredningen varit angeläget att kartlägga hur stor del av sin undervisningstid i skolan eleverna i olika årskurser och ämnen tillbringar i undervisningsgrupper av olika storlekar. Denna studie har tillkommit i syfte att belysa undervisningsgruppernas struktur inom hela grundskolan, dels med avseende på storlek uttryckt i antal elever per undervisnings— grupp, dels med avseende på den tid uttryckt i elevveckotimmar som eleverna tillbringar i grupper av olika slag.

Majoriteten av grundskolans elever går i vanliga klasser av a/A-typ. Specialklasser, som finns av både a/A- och b/B-typ, och vanliga klasser av b/B—typ har en avvikande struktur speciellt med avseende på storlek i jämförelse med vanliga klasser av a/A-typ. Antal elever per klass är lägre och delning av klass i olika undervisningsgrupper följer andra mönster som ofta är komplicerade. Att ge en någorlunda korrekt beskrivning av undervisningsgruppernas struktur i specialklasser och vanliga klasser av b/B-typ skulle kräva ett omfattande arbete.

SIA har därför prioriterat en kartläggning av gruppstrukturen i endast vanliga a/ A-klasser. ,

Den administrativa klassen utgör som regel undervisningsgrupp endast om samtliga ämnen är obligatoriska för samtliga elever, ingen kursupp- delning förekommer och antalet lärarveckotimmar är identiskt med antalet elevveckotimmar i varje klass. Då så inte är fallet blir undervis- ningsgrupperna andra än klassgrupperna.

Undervisningsgruppema kommer att få annan storlek än klasserna genom

1 systemet med tillvalsämnen 2 systemet med kursuppdelade ämnen (allmän och särskild kurs) och uppdelning i slöjd, hemkunskap och gymnastik

1 SÖ, ur B Jacobsson/ BD, PM 1971-04-15.

3 tilldelning av resurstimmar, d v s fler lärarveckotimmar än elevvecko— timmar

tilldelning av lärarveckotimmar för samordnad specialundervisning tilldelning av lärarveckotimmar för särskild undervisning tilldelning av lärarveckotimmar för allmän stödundervisning tilldelning av lärarveckotimmar för stödundervisning åt invandrarbam.

NIOXUl-b

Endast punkterna 1—3 beaktas i föreliggande studie. De verkliga gruppstorlekarna i grundskolan är därför genomgående mindre än vad som redovisas här. Detta sammanhänger framförallt med omfattningen av den samordnade specialundervisningen (pkt 4).

För låg— och mellanstadierna beskrivs gruppstrukturen med en metod (se avsnitt 2.1) som baserar sig på det faktiska elevunderlaget och klasstorlekarna läsåret 1972/73 samt på bestämmelser och anvisningar ur läroplan, skolstadga och skollag. För dessa stadier redovisas alltså en bild av det genomsnittliga förhållandet för samtliga elever i vanliga a/A-klasser inom respektive årskurs på grundskolans låg— och mellanstadier läsåret 1972/73.

För högstadiets del är bilden av gruppstrukturen mer komplicerad. Systemet med tillvalsämnen (pkt 1), möjlighet att läsa allmän eller särskild kurs i vissa ämnen (pkt 2) samt resurstimmetilldelningen (pkt 3) påverkar bildandet av undervisningsgrupper. Att beräkna en allmängiltig gruppstorleksmodell utifrån statistik över antal elever och klasser samt bestämmelser och anvisningar i läroplan, skolstadga och skollag är omöjligt för högstadiet. Här har i stället valts att beskriva det faktiska förhållandet i ett 50-tal skolenheter med högstadium den 15 september 1973.

Skolenhetema är utvalda med ett proportionellt stratifierat slump- mässigt urvalsförfarande vilket medför att urvalet kan anses representa- tivt för landets övriga skolenheter med högstadium omjämförelsen hålls inom respektive strata.

Sö redovisar i ett PM från 19711 hur elevernas totala undervisningstid i åk 7 fördelar sig på grupper av olika storlek. Materialet omfattar hela N-län och beskriver det faktiska förhållandet läsåret 1970/71. Resultaten i detta PM överenstämmer bra med vad som framkommit i föreliggande studie för årskurs 7. Någon motsvarande jämförelse för övriga årskurser har inte kunnat utföras då tillgången på statistiskt material som belyser gruppstrukturen i grundskolan (och gymnasieskoan) är så gott som obefintlig. '

2 Metod och material

2.1 Låg— och mellanstadierna

Materialet omfattar samtliga" elever i vanliga klasser av a/A-typ på grundskolans låg— och mellanstadier läsåret 1972/73. Uppgifter om antal elever, antal klasser och klasstorlek är hämtade ur SM Nr U 1973z20 ”Grundskolan den 15 september 1972”.

Undervisningsgruppernas storlek påverkas på dessa stadier endast av tilldelningen av resurstimmar och delningsbestämmelser för slöjdgrupper- na. I alla ämnen utom slöjd är undervisningsgrupperna identiska med klassgrupperna de lektioner som klassen inte delas i två grupper med hjälp av resurstimmarna.

Här har då antagits att undervisningsgrupperna i gymnastik genom- gående inte är könsåtskilda i åk 1—6, utan att pojkar och flickor undervisas tillsammans i de vanliga klassgrupperna. I gymnastiksupple- mentet till Lgr 69 står det visserligen (s 4) att könsåtskillnad skall genomföras ”om det är möjligt redan från åk 5”. Något belägg för att detta skulle förekomma i de flesta skolenheter med åk 5 och 6 finns inte.

”Med resurstimme förstås antal Lvtr som överstiger antal Evtr i ämne eller ämnesgrupp”, Lgr 69 allm best pkt 2, s 110. Här antages genomgående att resurstimme alltid används till att dela klassen i två lika stora undervisningsgrupper. Vid udda antal elever i klassen får dock den ena gruppen en elev mer än den andra.

Följande tabell är ett utdrag ur tabell 5 i SM Nr U 1972:20.

Tabell 1 Antal vanliga klasser av a/A-typ den 15 september 1972 efter årskurs och storlek.

Antal elever Årskurs iklassen 1 2 3 4 5 6

— 10 47 29 30 15 9 17 11 28 23 16 12 4 11 12 44 43 37 22 17 13 13 69 55 62 33 24 17 14 105 103 91 30 32 33 15 115 130 113 54 57 58 16 172 162 153 80 90 81 17 203 227 243 112 85 91 18 300 330 313 109 117 114 19 356 462 401 139 140 125 20 482 533 507 151 152 147 21 590 591 536 250 213 192 22 653 674 580 233 238 239 23 712 664 523 288 296 270 24 665 589 537 340 334 328 25 643 506 473 359 379 326 26 126 123 141 373 398 340 27 25 31 28 346 337 356 28 2 6 7 336 318 328 29 3 7 310 288 314 30 2 2 2 266 232 246 31 43 45 45 32 1 = 13 9 10 33 3 2 1 34 1 2 35 1 36

Summa 5 341 5 287 4 800 3 917 3 816 3 704

I det fortsatta resonemanget har valts att indela gruppstorleken (= antalet elever per undervisningsgrupp) i storleksklasser med klass- bredden 5 elever. Följande storleksklasser används:

— 10 elever/grupp ] l— 1 5 elever/grupp 16—20 elever/grupp 21—25 elever/grupp 26—30 elever/grupp 31— elever/grupp

Om i — antal elever per klass och x,- = antal klasser med :" elever fås följande uttryck för antalet undervisningsgrupper (grpr) som bildas inom de olika storleksklasserna om alla klasser halveras:

Antal elever/grupp Antal grupper __ 20. _ __ _ ___ __ —10 2 ' 2 Xi + X21 i= 10 20 1.1—15 X21+2'2 Xi i= 22 16—20 2 ' X31

På grundskolans lågstadium blir antalet hela och halverade klasser inom de olika storleksklasserna som framgår av tabell 2.

Tabell 2 Lågstadiet. Antal klasser samt antal undervisningsgrupper, som bildas då alla klasser halveras, fördelade efter årskurs och storleksklass.

Antal Antal klasser Antal grpr som uppstår då elever/ klasserna halveras grupp * __A " _ mi * _ ' ' ' _ åk 1 åk 2 åk 3 åk 1 åk 2 åk 3 —10 47 29 30 4 432 4 785 4 468 11—15 361 354 319 6246 5787 5132 16—20 1513 1714 1617 4 2 21—35 3 263 3 024 2 649 26— 157 166 185

Summa 5 341 5 287 4 800 10 682 10 574 9 600

På mellanstadiet tillbringar eleverna de flesta lektionerna i sin odelade klassavdelning. Endast en resurstimme förekommer i varje årskurs och då endast om klassen har 21 eller fler elever.

Om i = antal elever per klass och Xi = antal klasser med [ elever fås följande uttryck för antalet undervisningsgrupper som bildas inom de olika storleksklasserna om endast klasser med 21 eller fler elever halveras.

SOU l974:58 Antal elever/grupp Antal grupper —10 X10+ X21

15 30

11=15 2 Xi+X21+2'2 Xi i= 11 i= 22 20 16—20 2 Xi+2'X3l

"=16

För mellanstadiet redovisas i tabell 3 uppgifter om antal hela och halverade klasser motsvarande de som redovisas i tabell 2 för lågstadiet.

Tabell 3 Mellanstadiet. Antal hela klasser samt antal undervisningsgrupper, som bildas efter det att klasser med 21 eller fler elever halverats, fördelade efter årskurs och storleksklass

Antal Antal klasser Antal grpr efter halvering av elever/ klasser med 21 eller fler elever grupp _ " åk 4 åk 5 åk 6 åk 4 åk 5 åk 6

—10 15 9 17 265 222 209 11—15 151 134 132 6146 6 032 5 863 16—20 591 584 558 666 651 629 21—25 1470 1460 1355 26—30 1631 1573 1584 31— 59 56 58

Summa 3917 3816 3704 7077 6905 6701

1 de ämnen där resurstimmar förekommer beräknas antal undervis— ningsgrupper fördelade efter storlek på följande sätt.

Eleverna i en viss årskurs (Å) tilldelas i ämnet Ä enligt läroplanen x Evtr och y Lvtr, då y > x fås (y—x) resurstimmar. Av den totala lektionstiden i ämnet Ä tillbringar dessa elever [x—(y—x)] = 2x—y Evtri sin odelade klassavdelning och (y—x) Evtr i undervisningsgrupper som består av den halverade klassen.

Sätt Kl = totala antalet klasser i årskurs Å inom storleksklass I GI = totala antalet undervisningsgrupper inom storleksklass 1 efter ”halvering” av klassen i åk Å I = 10,11 15,16 20,21 25,26 30,31 elever/grupp.

Av den sammanlagda lektionstiden i ämnet Ä för alla elever i årskurs Å tillbringas då [(2x—y) K1+ (y—x) Gl] Evtr i undervisningsgrupper som tillhör storleksklass I.

Beräkningarna exemplifieras i tabell 4 för ämnet svenska i årskurs 1. Här är x = 9 Evtr, y = 15 Lvtr samt (y—x) = 6 resurstimmar.

Antal Evtr blir (2x—y)KI + (y—x)GI = 3KI + 6G1.

1 En totalinventering av an- talet slöjdgrupper i vanliga

klasser på grundskolans låg- och mellanstadier som redovisas i ett PM från SÖ, 1972-08-24 Teemant.

Tabell 4 Svenska i åk ]

Antal elever/ Antal hela Antal grpr efter Sammanlagda antalet grupp klasser halvering av _ ' "—*'—'**” '"_" (storleksklass ]) klasserna Evtr (%)

K] G] 3 ' K] + 6 ' G]

—10 47 4432 26733 ( 33,4) 11—15 361 6246 38 559 ( 48,1) 16—20 1513 4 4563 ( 5,7) 21—25 3 263 9 789 ( 12,2) 26— 157 471 ( 0,6) Summa 5 341 10 682 80 115 (100,0)

Gruppindelningen i ämnet slöjd i åk 3—6 företer en mer komplicerad bild än för övriga ämnen på grundskolans låg- och mellanstadier. Om antal undervisningsgrupper och deras storlek skulle framräknas med ledning av läroplan och skolstadga fordras ett förtydligande av defini- tionen av resurstimmar ty resurstimmetilldelningen i ämnet slöjd sker gemensamt till årskurserna 3—6 inom en skolenhet. Tillgängligt statistiskt material över slöjdgrupperi grundskolanl läsåret 1972/73 visar dessutom att det faktiska antalet undervisningsgrupper i slöjd överstiger det antal man skulle få om delningsbestämmelserna i Lgr 69 (allm best pkt 11) tillämpades exakt. Det överskjutande antalet slöjdgrupper finansieras med kommunala bidrag.

Här har i stället valts att beskriva slöjdgruppernas struktur med utgångspunkt från en urvalsundersökning ”Slöjdgrupper inom grund- skolan hösten 1972” (Sö 1972-12-19, Teemant, Staaf, Åryd). Enligt detta material fanns det i vanliga a/A-klasser totalt c 7 800 slöjdgrupper med elever i huvudsak från åk 3 samt c 19 700 slöjdgrupper med elever från mellanstadiet. För att kunna separera uppgifterna om antal slöjd- grupper på mellanstadiet efter olika årskurser antages nedan att antalet slöjdgrupper förekommer i samma proportioner som antal vanliga A-klas— ser inom de olika årskurserna på mellanstadiet.

Antal vanliga A-klasser på mellanstadiet läsåret 1972/73 var totalt 11 437 varav

iåk4 3917 iåk5 3816 iåk6 3704 För varje gruppstorleksklass beräknas g4= 3917,gM g5= 3816.gM g6=_37O4.gM 11437 11437 11437

där g4, g5, och g6, och gM är antal slöjdgrupper inom storleksklassen i årskurs 4, 5 och 6 respektive på hela mellanstadiet.

Totala antalet slöjdgrupper med elever i huvudsak från vanliga a/A-klasser redovisas för__åk 3 i tabell 5 och för åk 4—6 i tabell 6. Uppgifterna i kolumn 1 i de båda tabellerna är hämtade ur ovannämnda urvalsundersökning.

Tabell 5 Antal slöjdgrupper i åk 3, vanliga a—klasser.

Antal Åk 3

elever/ _

grupp antal grpr avrundat antal — 10 1 492 1 500 11— 15 4 781 4 800 16—20 1 428 1 400 21— 87 100

Summa 7 788 7 800

Tabell 6 Antal slöjdgrupper i åk 4—6, vanliga A-klasser.

Antal Antal slöjdgrupper elever/ grupp åk 4—6 åk 4 åk 5 åk 6

(gM) exakt avrundat exakt avrundat exakt avrundat (g4) antal (g5) antal (g6) antal

=10 1840 629 650 615 600 596 600 11—15 14664 5 015 5 000 4898 4900 4751 4750 16—20 3 072 1 051 1 050 1 026 1 050 995 1 000 21— 151 52 50 50 50 49 50

Summa 19 727 6 747 6 750 6 589 6 600 6 392 6 400

De faktorer som påverkar bildandet av undervisningsgrupper på hög- stadiet är flera och mer komplicerade än på låg- och mellanstadierna. Den metod som beskrivs i avsnitt 2.1 kunde därför inte användas för högstadiet. Här har i stället valts att göra en beskrivning av det faktiska förhållandet i ett representativt urval av skolenheter med högstadium läsåret 1973/74 och låta detta ligga till grund för en modell av gruppstrukturen inom grundskolans högstadium. Nedan redovisas denna urvalsundersökning.

Med den urvalsmetod som använts kan den genomsnittliga andelen av den totala lektionstiden som eleverna i detta urval tillbringar i under- visningsgrupper av olika storlek anses representativ för förhållandet i övriga skolenheter med högstadium om jämförelsen hålles inom samma strata.

Undersökningen begränsades till att omfatta gruppstrukturen i vanliga A-klasser på grundskolans högstadium.1 Endast två vanliga B-klasser fanns läsåret 1972/73. Handlingsfriheten inom en skolenhet vid bildandet av undervisningsgrupper på högstadiet är hårt uppbunden av skollag, skol-

' lilever från specialklas- ser ingår dock i vissa fall i undervisningsgrupperna, främst i tillvalsämnena Ek, Ko och Tk, samman- lagt berörs dock endast 50 av totalt 10 805 grpr på högstadiet (0,5 %).

1 ”Statistikrapport orga- nisationsundersökning 72” SÖ, P1,Teemant 1973—09—1 1.

stadga och läroplan. Variationerna mellan olika skolenheter bör därför inte påverkas av sådana yttre faktorer som kommuntyp, tätortsgrad och geografiskt läge. Däremot kan antalet elever inom de olika årskurserna på högstadiet tänkas påverka gruppstrukturen. För att ta hänsyn till detta har högstadieskolorna indelats i tre storleksklasser (strata) och inom dessa strata har sedan urvalet skett. Sammanlagt ett 50-tal skolenheter med högstadium ansågs tillräckligt för att få en bild av förhållandet i det 820-tal högstadieskolor som fanns läsåret 197 2/73.

Till var och en av skolorna sändes tre exemplar av planeringsblanketten för organisationsplanen på högstadiet tillsammans med ett missiv adresserat till rektor för högstadieskolan. I missivet ombads rektor ifylla exakta uppgifter om antal elever, undervisningsgrupper och lärarvecko- timmar för årskurserna 7, 8 och 9 på respektive blankett. Uppgifterna skulle avse läget 1973-09-15. Detaljerade anvisningar för blankettens ifyllande finns tryckt på denna. Missiv och planeringsblankett finnes i appendix C.

De inkomna uppgifterna bearbetades och granskades separat för varje årskurs och strata. Resultatredovisningen är uppdelad i nio punkter, d v s för åk 7 inom strata I, strata 11 respektive strata lll, åk 8 inom strata I, strata 11 respektive strata III, och åk 9 inom strata I, strata 11 respektive strata Ill.

2.2.3. Urvalsplan

Undersökningen planerades sommaren 1973 varför en förteckning över skolenheter med högstadium från läsåret 1972/73 fick ligga till grund för urvalet trots att läget den 15 september 1973 skulle beskrivas. Detta medförde att en av skolorna i urvalet visade sig ej längre ha högstadium läsåret 1973/74.

1 Sözs organisationsundersökning 19721 finns uppgifter om antal skolenheter med högstadium samt antal elever vid dessa skolor fördelade eller antal parallellklasser inom olika årskurser. Ur detta material framgår att de flesta högstadieskolorna har 4—6 parallellklasser (c 63 %) och att de flesta högstadieelever går i dessa skolor (c 67 %). I tabell 7 redovisas en bearbetning av dessa uppgifter efter en indelning av antal parallellklasser i storleksklasserna 1—3, 4—6 och 7 eller flera parallellklasser. Dessa storleksklasser ansågs lämpliga att använda för en stratifiering av populationen.

Tabell 7 Skolenheter med högstadium läsåret 1972/73 samt antal elever vid dessa skolor efter årskurs och skolstorleksklass (= antal parallellklasser). Antal och procent. Åk 7

Antal Skolenheter Elever

parallell— * ' "WA” * * ” '” *”"

klasser Antal % Avrundad Antal % Avrundad % %

1=3 199 24,9 25 12 472 12,4 12 4—6 500 62,7 63 67 127 66,8 67 7— 99 12,4 12 20 951 20,8 21

Summa 798 100,0 100 100 550 100,0 100

Åk 8

1—3 » 471—96 _ 24,6 25 12 216 12,3 12 4—6 506 63,6 64 67 497 67,8 68

7— 94 11,8 12 19 808 19,9 20

Summa 796 100,0 100 99 521 100,0 100

Åk 9

1—3 180 22,7 23 10 936 10,7 11 4—6 495 62,4 62 66 021 64,9 65 7— 118 14,9 15 24 838 24,4 24

Summa 793 100,0 100 101 795 100,0 100

Populationen omfattade 822 skolenheter med högstadium. Populationen indeladesi tre strata efter följande mönster.

Strata Antal paralleller Antal klasser på Antal skolor av 822, på högstadiet högstadiet procent

1 1—3 1— 10 c 24 11 446 11— 19 c 63 111 7 — 20— c 13

Urvalet omfattade 50 av dessa skolenheter. De fördelades på strata I, II och 111 i proportionerna 24:63:13. Exakt blir detta 12, 31,5 respektive 6,5 skolor. Då ett relativt sett större antal elever går i de skolor som tillhör strata Ill valdes att avrunda antalet skolor till 12 inom strata]

30 inom strata 11 8 inom strata III

Inom varje strata valdes sedan skolorna ut slumpmässigt enligt en mekanism som beskrivs i avsnitt 2.2.4.

1 Tabell 1A "Lista över skol- enheter och ro” organisa- tionsundersökningen 1972 SÖ, Pl. 2 Table A-l : ”Random numbers" i ”Introduc— tion to Statistical Ana- lysis”, Dixon and

Massey.

2.2.4. Urvalsmekanism

Vid själva urvalsförfarandet användes en datalista över skolenheter och rektorsområden (ro) inom grundskolan läsåret 1972/73.1 I denna lista är skolenheter med högstadium numrerade först efter ro och sedan, om det finns flera högstadieenheter inom samma ro, efter skolenheter. För att förenkla urvalsförfarandet begränsades populationen till att gälla 804 skolenheter, en från varje ro. I de ro som hade flera skolenheter med högstadium valdes den första av skolorna. Den eventuella precisions- förlust som uppstår vid detta förfarande kan diskuteras först efter ett studium av de 18 skolenheter som här utesluts ur ursprungspopulationen.

Med hjälp av en slumptabell2 slumpas ett tresiffrigt tal x till startpunkt. Om 0 € x & 804 valdes ro nr x ut ur datalistan och antal högstadieklasser används som stratifieringsvariabel. Tabellen läses sedan radvis siffra för siffra åt höger. D v s de tre siffror som står närmast till höger om x i tabellen bildar nästa slumptal. Ligger x utanför intervallet [O, 804] tages nästa tresiffriga tal.

Med hjälp av stratifieringsvariabeln placeras skolorna in i respektive strata. Skolor med 1— 10 klasser på högstadiet (vanliga A-klasser) placeras i strata I, skolor med 11—19 klasser i strata II och skolor med 20 eller fler klasser i strata 111.

När något strata är fullt, dv 5 innehåller 12, 30 respektive 8 skolenheter, slopas ro som tillhör detta strata och ett nytt slumptal väljes.

2.2.5. Urvalets innehåll och bortfall

Från samtliga 50 skolor i urvalet inkom svar, i vissa fall först efter telefonkontakt. Av de 12 skolor som tillhörde strata ] utgår två ur materialet, en hade ej högstadium och en hade endast specialklasser läsåret 1973/74. Av de övriga 10 fanns endast åk 7 ien skola samt endast åk 8 och 9 i en skola. För de olika årskurserna inom strata 1 redovisas alltså uppgifter från sammanlagt 9 skolor. .

Bland de 30 skolorna i strata 11 kom tyvärr Ljungbyskolan i Kalmar att ingå. Då SIA-försök med fri resursanvändning pågick vid skolan detta läsår ansågs inte gruppstrukturen vara jämförbar med övriga skolenheters, varför skolan uteslöts ur materialet. I övriga 29 skolor fanns alla årskurser på högstadiet representerade.

Av de 8 skolorna i strata 111 finns samtliga med i redovisningen för de olika årskurserna.

2.2.6. Bearbetning och kodning

Varje strata bearbetades separat. Inom strata bearbetades uppgifterna för de olika årskurserna separat.

Vid en första genomgång av materialet noterades antal undervisnings— grupper (grpr) för varje ämne och gruppstorlek. Allmän och särskild kurs i ett ämne betraktas här som två ”ämnen”. Gruppstorlek, (1 vs antal

elever per undervisningsgrupp, redovisas efter storleksklasserna —10, 11—16, 17—20, 21—25, 26—30 och 30— elever. Här bör observeras att klassbredderna är olika. Den övre klassgränsen har satts till 16 i storleksklass två i stället för till 15, vilket var fallet i studien av gruppstrukturen på låg- och mellanstadierna. [vissa ämnen på högstadiet sker resurstimmetilldelning endast om undervisningsgruppen har 17 eller fler elever. Det har därför ansetts vara av intresse att kunna utläsa ur materialet hur stor del av undervisningsgrupperna i dessa ämnen som har 17 eller fler elever.

[ de ämnen där resurstimmar förekommer halverades de grupper som hade erforderligt antal elever för att resurstimmar skall utgå. Dessa grupper noterades dels efter gruppstorlek, dels efter antal resurstimmar.

Vid en andra genomgång av materialet beräknades den totala lektions- tiden uttryckt i Evtr inom respektive ämne fördelat efter gruppstorlek. Samma beräkningsmetod användes som för låg— och mellanstadierna (se avsnitt 2.1). Det totala antalet Evtr inom de olika ämnena kontrollerades sedan mot de uppgifter om antal Lvtr som fanns angivet på organisations- blanketten.

Därefter summerades dels det totala antalet undervisningsgrupper, dels det totala antalet Evtr för samtliga ämnen inom de olika gruppstorleks- klasserna. Dessa summor redovisas i tabellerna i en rad rubricerad ”alla ämnen".

Sist utfördes procentberäkning på alla radsummor. Inom varje strata, årskurs och ämne beräknades alltså den procentuella andelen av den sammanlagda lektionstiden (Evtr) som eleverna i materialet tillbringade i undervisningsgrupper av olika storlek. Uppgifterna i raden "alla ämnen” visar den procentuella fördelningen av den totala lektionstiden (Evtr) för eleverna inom respektive årskurs och strata efter gruppstorleksklass.

3 Resultat

3.1.1. Totala antalet undervisningsgrupper efter årskurs, ämne och grupp- storlek

I ämnet musik är undervisningsgrupperna identiska med klassgruppema på låg— och mellanstadierna. [ avsnitt 3.1.1 kan alltså den faktiska klasstorleken i åk 1—6 utläsas ur raden ”Mu” i respektive tabell.

Lågstadiet Antal grupper Åk 1 Ämne Gruppstorlek Summa

——10 11—15 16—20 21—25 26— Sv 4 479 6 607 1517 3 263 157 16 023 Ma 4 479 6 607 1517 3 263 157 16 023 Mu 47 361 1513 3 263 157 5 341 Gy 47 361 1513 3 263 157 5 341 05; 4 479 6 607 1517 3 263 157 16 023 Summa 13 531 20 543 7 577 16 315 785 58 751 Åk 2 Sv 4 814 6141 ''''' 1716 3 024-._ 166 15 861 Ma 4 814 6141 1716 3 024 166 15 861 Mu 29 354 1 714 3 024 166 5 287 Gy 29 354 1 714 3 024 166 5 287 oa 4 814 6141 1716 3 024 166 15 861 Summa 14 500 19 131 8576 15 120 830 58 157 5 Åk 3 & Sv 4 498 5 451 1617 2649 185 14400 " Ma 4498 5 451 1617 2649 185 14400 Eng 30 319 1617 2 649 185 4 800 Mu 30 319 1617 2 649 185 4 800 Gy 30 319 1617 2 649 185 4 800 Gå 30 319 1617 2 649 185 4 800 Delsumma 9 116 12 178 9 702 15 894 1 110 48 000 sr 1500 4 800 1400 100 7 800 Summa 10 616 16 978 11 102 15 994 1 110 55 800

Mellanstadiet Antal grupper

Åk 4 Ämne Gruppstorlek # __ Summa —10 11—15 16—20 21—25 26—30 31— , __ Sv 280 6 297 1257 1470 1631 59 10 994 Ma 15 151 591 1470 1631 59 3 917 11an 15 151 591 1470 1631 59 3 917 Mu 15 151 591 1470 1631 59 3 917 Te 15 151 591 1470 1631 59 3 917 Gy 15 151 591 1470 1631 59 3 917 03 15 151 591 1470 1631 59 3 917 Delsumma 370 7 203 4 803 10 290 11 417 413 34 496 sr 650 5 000 1050 50 6 750 Summa 1020 12 203 5 853 10 340 11417 413 41246 Åk 5 * sv " "9 ”134 584 1460 1573 "56 _ 3 816 » Ma 9 134 584 1460 1573 56 3 816 ling 231 6166 1235 1460 1573 56 10 721 Mu 9 134 584 1460 1573 56 3 816 Te 9 134 584 1460 1573 56 3 816 Gy 9 134 584 1460 1573 56 3 816 03 9 134 584 1460 1573 56 3 816 Delsumma 285 6 970 4 739 10 220 11011 392 33 617 31 600 4 900 1050 50 6 600 Summa 885 11870 5 789 10 270 11011 392 40 217 Åk 6 sv _ 717 132 558 1 355 1584 58 3 704 Ma 17 132 558 1355 1584 58 3 704 Eng 226 5 995 1 187 1 355 1584 58 10 405 Mu 17 132 558 1 355 1584 58 3 704 Te 17 132 558 1355 1584 58 3 704 Gy 17 132 558 1355 1584 58 3 704 06 17 132 558 1355 1584 58 3 704 Delsumma 328 6 787 4 535 9 485 11 088 406 32 629

Sl 600 4 750 1 000 50 C 400

Summa 928 11537 5 535 9 535 11 088 406 39 029

3.1.2. Totala antalet Evtr efter årskurs ämne och gruppstorlek Lågstadiet Antal Evtr Åk 1

Ämne Gruppstorlek Summa —10 11—15 16—20 21—25 26—

Sv 26 733 38 559 4 563 9 789 471 80 115 Ma 13 343 19 099 1525 3 263 157 37 387 Mu 47 361 1513 3 263 157 5 341 Gy 47 361 1513 3 263 157 5 341 Då 4 620 7 690 6 056 13 052 628 32 046

Summa 44790 66 070 15 170 32 630 1570 160 230

Åk 2

Sv 14 587 20193 13 718 24 192 1328 74 018 Ma 9 628 12 282 3 432 6 048 332 31 722 Mu 29 354 1714 3 024 116 5 287 Gy 58 708 3 428 6 048 332 10 574 Oä 4 930 7 557 8 572 15 120 830 37 009 Summa 29 232 41094 30 864 54 432 2 988 158 610 ;

Åk 3

Sv 4 708 7 084 12 936 21 192 1480 48 000 1, Ma 4 588 6 408 6 468 10 596 740 28 800 Eng 60 638 3 234 5 298 370 9 600 Mu 60 638 3 234 5 298 370 9 600 Gy 90 957 4 851 7 947 555 14 400 Då 210 2 233 11319 18 543 1295 33 600

Delsumma 9 716 18 558 42 042 68 874 4 810 144 000

Sl 3 000 9 600 2 800 200 15 600

Summa 12 716 28 158 44 842 69 074 4 810 159 600

Mellanstadiet Antal Evtr

Åk 4 Ämne Gruppstorlek Summa 10 11 15 16 20 21 25 26 30 31—

SV 385 7 354 5 394 11 760 13 048 472 38 413 Mu 75 755 2 955 7 350 8 155 295 19 585 Eng 30 302 1 182 2 940 3 262 118 7 834 Mu 30 302 1 182 2 940 3 262 118 7 834 Te 30 302 1 182 2 940 3 262 118 7 834 Gy 45 453 1773 4410 4893 177 11751 Oä 120 1208 4 728 11760 13 048 472 31336

Delsumma 715 10 676 18 396 44 100 48 930 1 770 124 587

Sl 1950 15 000 3 150 150 20 250 Summa 2 665 25 676 21546 44 250 48 930 1770 144 837 Åk 5 Sv » 72 1072 4 672 11680 12 584 _ 448 30 528 Ma 95 670 2 920 7 300 7 865 280 19 080 Eng 249 6 434 2 403 4 380 4 719 168 18 353 Mu 18 268 1 168 2 920 3 146 112 7 632 Te 18 268 1 168 2 920 3 146 112 7 632 Gy 27 402 1752 4 380 4 719 168 11448 , 011 72 1072 4 672 11680 12 584 448 30 528

Delsumma 501 10186 18 755 45 260 48 763 1736 125 231

81 1800 14 700 3 150 150 19 800 Summa 2 301 24 886 21905 45 410 48 763 1 736 145 001 Åk 6

Sv ' "I _ 153 M 1 188 5 022 12195 14 256 522 33 336 Ma 85 660 2 790 6 775 7 920 290 18 520 Eng 260 6 259 2 303 4 065 4 752 174 17 813 Mu 17 132 558 1355 1584 58 3 704 Te 34 264 1 116 2 710 3 168 116 7 408 Gy 51 396 1674 4 065 4 752 174 11 112 08 136 1 056 4 464 10 840 12 672 464 29 632

Delsumma 736 9 955 17 927 42 005 49 104 1798 121525

Sl 1800 14 250 3 000 150 19 200

Summa 2 536 24 205 20927 42 155 49 104 1798 140725

3.1.3. Totala antalet Evtr inom respektive årskurs och ämne efter gruppstorlek, procent

Ur raden ”alla ämnen” kan utläsas hur stor del av den sammanlagda lektionstiden för alla elver inom en årskurs som tillbringas i grupper av olika storlek.

Lågstadiet Antal Evtr, procent Åk 1 Ämne Gruppstorlek Summa —10 11—15 16—20 21—25 26— Sv 33,4 48,1 5,7 12,2 0,6 100 Ma 35,7 51,1 4,1 8,7 0,4 100 Mu 0,9 6,8 28,3 61,1 2,9 100 Gy 0,9 6,8 28,3 61,1 2,9 100 Då 14,4 24,0 18,9 40,7 2,0 100 Alla ämnen 28,0 41,2 9,5 20,4 1,0 100 ___-”__” 78,7 procent Åk 2 Sv 19,7 27,3 18,5 32,7 1,8 100 Ma 30,4 38,7 10,8 19,1 1,0 100 Mu 0,5 6,7 32,4 57,2 3,1 100 Gy 0,5 6,7 32,4 57,2 3,1 100 Gå 13,3 20,4 23,2 40,9 2,2 100 Alla ämnen 18,4 25,9 19,5 34,3 1,9 100 _ _ _ 63,8 procent Åk 3 Sv 9,8 16,0 27,0 44,2 3,1 100 " Ma 15,9 22,3 22,5 36,8 2,6 100 Eng 0,6 6,6 33,7 55,2 3,9 100 Mu 0,6 6,6 33,7 55,2 3,9 100 Gy 0,6 6,6 33,7 55,2 3,9 100 Gå 0,6 6,6 33,7 55,2 3,9 100 Summa ämnen 6,7 12,9 29,2 47,8 3,3 100 Slöjd 19,2 61,5 17,9 1,3 100 Alla ämnen 8,0 17,6 28,1 43,3 3,0 100

___—9 53,7 procent

Mellanstadiet Antal Evtr, procent

Åk 4 Ämne Gruppstorlek Summa —10 11—15 16—20 21—25 26—30 31—

Sv 1,0 19,1 14,0 30,6 34,0 1,3 100 Ma 0,4 3,9 15,1 37,5 41,6 1,5 100 Eng 0,4 3,9 15,1 37,5 41,6 1,5 100 Mu 0,4 3,9 15,1 37,5 41,6 1,5 100 Te 0,4 3,9 15,1 37,5 41,6 1,5 100 Gy 0,4 . 3,9 15,1 37,5 41,6 1,5 100 Gå 0,4 3,9 15,1 37,5 41,6 1,5 100

Summa ämnen 0,6 8,6 14,8 35,4 39,3 1,4 100

Slöjd 9,6 74,1 15,6 0,7 100

Alla ämnen 1,8 17,7 14,9 30,6 33,8 1,2 100

__ 34,4 procent

Åk 5

Sv 0,2 3,5 15,3 38,3 41,2 1,5 100 i Ma 0,2 3,5 15,3 38,3 41,2 1,5 100 ] Eng 1,4 35,1 13,1 23,9 25,7 0,9 100 1 Mu 0,2 3,5 15,3 38,3 41,2 1,5 100 : Te 0,2 3,5 15,3 38,3 41,2 1,5 100

Gy 0,2 3,5 15,3 38,3 41,2 1,5 100 Gå 0,2 3,5 15,3 38,3 41,2 1,5 100

Summa ämnen 0,4 8,1 15,0 36,1 38,9 1,4 100

Slöjd 9,1 74,2 15,9 0,8 100

Alla ämnen 1,6 17,2 15,1 31,3 33,6 1,2 100

__ 33,9 procent

Åk 6

Sv 0,5 3,6 15,1 36,6 42,8 1,6 100 Ma 0,5 3,6 15,1 36,6 42,8 1,6 100 Eng 1,5 35,1 12,9 22,8 26,7 1,0 100 Mu 0,5 3,6 15,1 36,6 42,8 1,6 100 Te 0,5 3,6 15,1 36,6 42,8 1,6 100 Gy 0,5 3,6 15,1 36,6 42,8 1,6 100 Gå 0,5 3,6 15,1 36,6 42,8 1,6 100

Summa ämnen 0,6 8,2 14,8 34,6 40,4 1,5 100

Slöjd 9,4 74,2 15,6 0,8 100

Alla ämnen 1,8 17,2 14,9 30,0 34,9 1,3 100

__— 33,9 procent

3.2.1 Totala antalet undervisningsgrupper efter årskurs, strata, ämne och

gruppstorlek

Undervisningsgrupperna i ämnet teckning är genomgående identiska med klassgrupperna på högstadiet. Den faktiska klasstorleken inom olika strata och årskurser kan utläsas ur raden ”Te”

Åk 7. Antal grupper Strata [: Skolor med 1— 10 klasser på högstadiet

Ämne Gruppstorlek

i respektive tabell.

Summa —10 11—15 16—-20 21—25 26—30 31—

Sv 11 35 3 14 6 69 Ma a 2 3 3 3 1 12 Ma s 1 5 4 5 2 17 Eng a 1 4 4 3 12 Eng s 1 3 4 2 5 1 16 Mu 3 14 6 23 Te 3 14 6 23 Sltm 6 16 1 23 Slt 4 16 1 21 Hk — Bk — Gy 1 3 10 9 23 Oä 11 35 3 14 6 69 Fr a — Fr s 3 5 1 9 Ty a 4 2 6 Ty s 3 5 2 2 12 Ek 6 2 8 Ko 3 3 Tk 7 7 4 l 2 21 Alla ämnen 63 139 38 83 43 1 367

Strata ll: Skolor med 11—19 klasser på högstadiet

Ämne Gruppstorlek Summa

10 11 16 17 20 21 25 26 30 31— Sv 6 258 3 23 104 2 396 Ma a 15 32 8 6 61 Ma s 8 16 38 40 102 Eng a 1 16 19 14 8 1 59 Eng s 6 27 39 36 108 Mu 3 23 104 2 132 Te 3 23 104 2 132 Sltm 20 1 14 8 142 Slt 28 99 5 132 Hk — Bk — Gy 4 9 28 73 20 134 021 6 258 3 23 104 2 396 Fr a 11 3 1 15 l"r s 2 40 7 13 3 65 Ty a 12 12 2 4 1 31 Ty s 4 58 22 17 11 112 Ek 19 23 7 5 2 56 Ko 18 18 Tk 21 40 9 8 6 84

Alla ämnen 148 954 176 266 602 29 2 175

Strata Ill: Skolor med 20 eller fler klasser på högstadiet

Ämne Gruppstorlek Summa

—10 11—16 17—20 21—25 26—30 31—

Sv 106 15 38 159 Ma a 3 5 7 6 21 Ma s 3 4 12 20 1 40 Eng a l 3 5 9 2 20 Eng s 2 7 19 16 44 Mu 15 38 53 Te 15 38 53 Sltm 8 49 3 60 Slt 12 36 2 50 Hk — Bk » Gy 5 3 15 21 12 56 Oä 106 15 38 159 Fr a 3 1 4 Fr s 4 18 2 4 3 31 Ty a 4 7 2 2 1 16 Ty s 1 30 5 4 10 50 Ek 6 10 3 2 21 Ko 3 3 Tk 10 15 4 4 1 34

Alla ämnen 52 394 45 138 232 13 874

Åk 8 Antal grupper Strata I: Skolor med 1—10 klasser på högstadiet

Ämne Gruppstorlek Summa

—10 11—16 17—20 21—25 26—30 31—

Sv 1 39 5 15 60 Ma a 2 2 2 4 10 Ma s 4 7 6 2 19 Eng a 2 2 4 2 10 Eng s 3 6 7 2 18 Mu _ Te 5 15 20 Sltm 5 15 1 21 Slt 5 17 22 Hk 1 39 40 Bk — Gy 3 6 12 1 22 Gå 1 39 5 15 60 Fr a 2 2 Fr s 2 3 2 7 Ty a 6 1 7 Ty s 3 6 2 11 Ek 6 3 2 11 Ko 4 4 Tk 8 4 3 15 Alla ämnen 48 180 29 40 61 1 359 Strata II: Skolor med 11—19 klasser på högstadiet

Ämne Gruppstorlek Summa

—10 11—15 16—20 21—25 26—30 31—

Sv 10 260 3 37 94 1 405 Ma a 3 9 16 20 14 62 Ma s 6 15 36 40 97 Eng a 1 27 15 14 5 62 Eng s 7 17 42 37 103 Mu — Te 3 37 94 1 135 Sltm 27 103 14 144 Slt 24 102 6 132 Hk 10 260 270 Bk -— Gy 8 13 30 75 13 139 Gå 10 260 3 37 94 1 405 Fr a 11 2 13 Fr s 7 10 6 7 5 35 Ty a 20 7 4 1 32 Ty s 4 6 15 21 8 54 Ek 24 25 9 8 66 Ko 17 5 22 "Ik 20 *40 13 12 8 93

Alla ämnen 188 1 137 152 302 474 16 2 269

Strata 111: Skolor med 20 eller fler klasser på högstadiet

Ämne Gruppstorlek Summa

—10 11—15 16—20 21—25 26—30 31—

Sv 2 102 l 2 49 156 Ma a 2 7 8 4 1 22 Ma s 1 9 17 14 2 43 Eng a 1 8 5 6 1 21 Eng s 3 3 19 18 43 Mu — Te 1 2 49 52 Sltm 3 47 6 56 Slt 7 41 1 49 Hk 2 102 104 Bk —— Gy 10 31 11 52 Gå 2 102 l 2 49 156 Fr a 3 1 4 Fr s 1 6 4 1 1 13 Ty a 5 l 5 2 13 Ty s 2 5 11 3 21 Ek 1 1 7 6 1 25 KO 6 1 7 Tk 4 19 3 4 1 31 Alla ämnen 49 450 58 80 218 13 868 Åk 9 Antal grupper Strata I: Skolor med 1—10 klasser på högstadiet

Ämne Gruppstorlek Summa

—10 11—16 17—20 21—25 26—30 31—

Sv 13 32 3 12 6 66 Ma a 6 2 2 1 11 Ma s 1 1 5 4 4 15 Eng a 1 4 5 1 1 12 Eng s 1 4 2 6 2 15 Mu 1 3 12 6 22 Te 1 3 12 6 22 Sltm 7 13 1 21 Slt 5 18 23 Hk 11 32 43 Bk 1 3 12 6 22 Gy 6 3 9 4 1 23 Gå 13 32 3 12 6 66 Fr a 2 2 Fr s 7 7 Ty a 5 2 7 Ty s 4 3 2 1 10 Ek 6 2 2 10 Ko 3 3 Tk 8 4 2 1 15 Alla ämnen 90 159 39 82 44 1 415

Strata Il: Skolor med 11—19 klasser på högstadiet

Ämne Gruppstorlek Summ a

—10 11—16 17—20 21—25 26—30 31— Sv 13 248 5 35 87 2 390 Ma a 1 14 20 13 19 67 Ma s 8 16 52 16 2 94 Eng a 1 17 13 16 9 2 58 Eng s 11 20 43 24 2 100 Mu 1 5 35 87 2 130 Te 1 5 35 87 2 130 Sltm 23 97 13 133 Slt 23 97 7 1 130 Hk 11 248 259 Bk l 5 35 87 2 130 Gy 1 10 16 44 47 18 136 Oä 13 248 5 35 87 2 390 , Fr a 13 - 4 17 ] Fr s 6 14 8 2 2 32 , Ty a 9 15 3 2 3 1 33 ! Ty s 9 15 14 7 45 1 Ek 23 23 7 8 2 63 Ko 17 5 2 24 Tk 19 40 10 9 5 83 Alla ämnen 173 1 113 173 379 569 35 2444

Strata III: Skolor med 20 eller fler klasser på högstadiet

Ämne Gruppstorlek

—10 11—16 17—20 21—25 26—30 31— Summa Sv 112 16 40 168 Ma a 3 3 10 7 1 24 Ma s 1 3 3 24 14 40 Eng a 2 2 7 10 3 24 Eng s 3 10 20 11 44 Mu 16 40 56 Te 16 40 56 Sltm 9 48 3 60 Slt 13 37 4 54 Hk 112 ' 112 Bk 16 40 56 Gy 6 3 17 28 7 61 Gå 112 16 40 168 Fr a 4 3 2 1 10 Fr s 1 1 5 1 8 Ty a 3 2 4 5 1 15 Ty s 3 5 7 3 18 Ek 2 15 4 2 23 Ko 4 4 1 9 Tk 23 7 2 32 Alla ämnen 39 489 45 180 277 8 1 034

Åk 7 Antal Evtr Strata I: Skolor med 1—10 klasser på högstadiet

Ämne Gruppstorlek Summa

—10 11—16 17—20 21—26 26—30 31—

Sv 1 1 35 6 28 1 92 , Ma a 8 12 12 12 4 48 Ma s 4 20 16 20 8 68 Eng a 3 12 12 9 36 Eng s 3 9 12 - 6 15 3 48 Mu 6 28 12 46 Te 6 28 12 46 Sltm 12 32 2 46 Slt 8 32 2 42 _Hk — Bk - Gy 3 9 30 27 69 Gå 33 105 21 98 42 299 Fr a - lir s 12 14 3 29 Ty a 13 8 21 1 Ty s 9 17 8 7 41 I Ek 20 8 28 l Ko 12 12 ? Tk 16 16 10 2 4 48 Alla ämnen 164 323 122 271 136 3 1 019 Strata II: Skolor med 11— 19 klasser på högstadiet Ämne Gruppstorlek Summa —10 11—16 17—20 21—25 26—30 31— Sv 6 258 6 46 208 4 528 Ma a 60 128 32 24 244 Ma s 32 64 152 160 408 Eng a 3 48 57 42 24 3 177 Eng s 18 81 117 108 324 Mu 6 46 208 4 264 Te 6 46 208 4 264 Sltm 40 228 16 284 Slt 56 198 10 264 Hk — Bk — Gy 12 27 84 219 60 402 Oä 18 774 21 161 728 14 1716 Fr a 38 12 3 53 lir s 5 73 27 41 9 155 Ty a 45 33 8 13 4 103 Ty s 4 70 86 52 33 245 Ek 52 60 14 10 4 140 Ko 72 72 Tk 48 104 18 16 12 198

Alla ämnen 387 1980 578 858 1 949 89 5 841

Strata III: Skolor med 20 eller fler klasser på högstadiet

Ämne Gruppstorlek Summa

—10 11—16 17—20 21—25 26—30 31—

Sv 106 30 76 212 Ma a 12 20 28 24 84 Ma s 12 16 48 80 4 160 Eng a 3 9 15 27 6 60 Eng s 6 21 57 48 132 Mu 30 76 106 Te 30 76 106 Sltm 16 98 6 120 Slt 24 72 4 100 Hk — Bk _ Gy 15 9 45 63 36 168 Gå 318 105 266 689 lir a 12 4 16 , Fr s 10 29 8 12 9 68 l Ty a 10 16 8 6 3 43 Ty s 1 39 20 12 30 102 Ek 16 28 6 4 54 Ko 12 12 Tk 20 38 8 8 2 76 Alla ämnen 124 802 141 442 759 40 2 308

Åk 8 Antal Evtr Strata I: Skolor med 1—10 klasser på högstadiet

Ämne Grupp storlek Summ &

—10 11—16 17—20 21—25 26—30 31—

Sv ] 39 10 30 80 Ma a 8 8 8 16 40 Ma s 16 28 24 8 76 Eng a 6 6 12 6 _ 30 Eng s 9 18 21 6 54 Mu _ Te 10 30 40 Sltm 10 30 2 42 Slt 10 34 44 Hk 3 117 120 Bk _ Gy 9 18 36 3 66 Gå 3 117 35 105 260 Fr a 6 6 Fr s 6 9 6 21 Ty a 18 3 21 Ty s 9 18 6 33 Ek 10 9 4 23 Ko 12 12 Tk 12 12 6 30 Alla ämnen 114 436 90 140 215 3 998

Strata 11: Skolor med 11—19 klasser på högstadiet

Gruppstorlek

Ämne Summa —10 11—16 17—20 21—25 26—30 31— Sv 10 260 6 74 188 2 540 Ma a 12 36 64 80 56 248 Ma s 24 60 144 160 388 Eng a 3 81 45 42 15 186 Engs 21 51 126 111 309 Mu Te 6 74 188 2 270 Sltm 54 206 28 288 Slt 48 204 12 264 Hk 30 780 810 Bk — Gy 24 39 90 225 39 417 Då 30 780 21 259 658 7 1 755 Fr a 33 6 39 Fr s 21 30 18 21 15 105 Ty a 60 21 12 3 96 Ty s 12 18 45 63 24 162 Ek 36 43 18 16 113 Ko 51 15 66 Tk 22 54 27 24 17 144 Alla ämnen 422 2 603 452 1 016 1 657 50 6 200 Strata Ill: Skolor med 20 eller fler klasser på högstadiet Ämne Gruppstorlek Summa —10 11—16 17—20 21—25 26—30 31— Sv 2 102 2 4 98 208 Ma a 8 28 32 16 4 88 Ma s 4 36 68 56 8 172 Eng a 3 24 15 18 3 63 Eng s 9 9 57 54 129 Mu —- Te 2 4 98 104 Sltm 6 94 12 112 Slt 14 82 2 98 Hk 6 306 312 Bk — Gy 30 93 33 156 Gå 6 306 7 14 343 676 Fr a 9 3 12 Fr s 3 18 12 3 3 39 Ty a 15 3 15 6 39 Ty s 6 15 33 9 63 Ek 13 17 13 2 45 Ko 14 2 16 Tk 4 37 7 8 2 58 Alla ämnen 103 1 041 179 261 765 41 2 390

Åk 9 Antal Evtr Strata !: Skolor med 1—10 klasser på högstadiet

Ämne Gruppstorlek Summa

—10 11—16 17—20 21425 26-—30 31?

Sv 15 32 9 36 18 110 Ma a 24 8 8 4 44 Mar 5 4 4 20 16 16 60 Eng a 3 12 15 3 3 36 Eng s 3 12 6 18 6 45 Mu 1 3 12 6 22 Te 1 3 12 6 22 Sltm 7 13 - 1 21 su 5 18 23 Hk 16,5 48,0 64,5 Bk 0,5 1,5 6,0 3,0 11,0 Gy 18 9 27 12 3 69 Gå 43 96 21 84 42 286 Fr & 8 8 Fr 5 28 28 Ty a 20 8 28 Ty s 16 12 8 4 40 Ek 18 8 7 33 ; Ko 12 12 : Tk 24 12 4 2 42 ; Alla ämnen 225 317 115,5 222 122 3 10045 :

Strata ll: Skolor med 11—19 klasser på högstadiet

Ämne Gruppstorlek Summa

—10 11—16 l7—-20 21—25 26—30 31—

Sv 13 250 15 105 261 6 650 Ma a 4 56 80 52 76 268 Ma s 32 64 208 64 8 376 [inga 3 51 39 48 27 6 174 Eng s 33 60 129 72 6 300 Mu - 1 5 35 87 2 130 Te 1 5 35 87 2 130 Sltm 23 97 13 133 Slt 23 99 7 1 130 Hk 16,5 372,0 388,5 Bk 0,5 2,5 17,5 43,5 1,0 65,0 Gy 3 30 48 132 141 54 408 Gå 39 748 35 245 609 14 1 690 Fra 52 16 68 Frs 24 56 32 8 8 128 Ty a ' 36 60 12 8 12 4 132 Ty s 36 60 56 28 180 Ek 47 35 21 24 6 133 Ko 56 20 6 82 Tk 36 106 26 18 11 197

Allaämnen 375,5 2099,5 530,5 1121,5 1532,5 103,0 5762,5

Strata Ill: Skolor med 20 eller fler klasser på högstadiet

Ämne Gruppstorlek Summa

—-10 11——16 17—20 21—25 264—30 31—

Sv 112 48 120 280 Ma a 12 12 40 28 4 96 Ma x 4 12 12 56 76 160 Eng & 6 6 21 30 9 72 Eng s 9 30 60 33 132 Mu 16 40 56 Te 16 40 56 Sltm 9 48 3 60 Slt 13 37 4 54 Hk 168 ' 168 Bk 8 20 28 Gy 18 9 51 84 21 183 Ca 336 112 280 728 Fr & 16 12 8 4 40 Fr s 4 4 20 4 32 Ty a 12 8 16 20 4 60 Ty s 12 20 28 12 72 Ek 5 27 12 6 50 Ko 10 16 3 29 Tk 53 17 4 74 Alla ämnen 79 890 138 538 760 25 2 430

Åk 7 Antal Evtr, procent Strata I: Skolor med 1—10 klasser på högstadiet

* ___—_______________________________——

Ämne Gruppstorlek Summa ——10 11—16 17—20 21#25 26—30 31— Sv 12,0 38,0 6,5 30,4 13,0 100 Ma a 16,7 25,0 25,0 25,0 8,3 100 Ma S 5,9 29,4 23,5 29,4 11,8 100 Eng a 8,3 33,3 33,3 25,0 100 Eng 5 6,3 18,8 25,0 12,5 31,2 6,2 100 Mu 13,0 60,9 26,1 100 Te 13,0 60,9 26,1 100 Sltm 26,1 69,6 4,3 100 Slt 19,0 76,2 4,8 100 Hk — Bk — Gy 4,3 13,0 43,5 39,1 100 Gå 11,0 35,1 7,0 32,8 14,0 100 Fr a ' — Fr 8 41,4 48,3 10,3 100 Ty & 61,9 38,1 100 Tys 22,0 41,5 19,5 17,1 100 Ek 71,4 28,6 100 Ko 100,0 100 Tk 33,3 33,3 20,8 4,2 8,3 100

Alla ämnen 16,1 31,7 12,0 26,6 13,3 0,3 100

Strata ll: Skolor med 1 1—— 19 klasser på högstadiet

Ämne Gruppstorlek Summa

—10 11—16 17—20 21—25 26—30 31— 8,7 39,4 0,8 100

Sv 1,1 48,9 1,1 Ma 8 24,6 52,5 13,1 9,8 100 Ma 5 7,8 15,7 37,3 39,2 100 Eng a 1,7 27,1 32,2 23,7 13,6 1,7 100 Eng 5 5,6 25,0 36,1 33,3 100 Mu 2,3 17,4 78,8 1,5 100 Te 2,3 17,4 78,8 1,5 100 Sltm 14,1 80,3 5,6 100 Slt 21,2 75,0 3,8 100 Hk — Bk — Gy 3,0 6,7 20,9 54,5 14,9 100 Oä 1,0 45,1 1,2 9,4 42,4 0,8 100 Fr 8 71,7 22,6 5,7 100 Fr 5 3,2 47,1 17,4 26,5 5,8 100 Ty 13 43,7 32,0 7,8 12,6 3,9 100 Ty 8 1,6 28,6 35,1 21,2 13,5 100 Ek 37,1 42,9 10,0 7,1 2,9 100 Ko 100,0 100 | Tk 24,2 52,5 9,1 8,1 6,1 100 Alla ämnen 6,6 33,9 9,9 14,7 33,4 1,5 100 __ 50,4 procent Strata III: Skolor med 20 eller fler klasser på högstadiet Ämne Gruppstorlek Summa —10 11—16 17—20 21—25 26—30 31— Sv 50,0 14,2 35,8 100 Ma a 14,3 23,8 33,3 28,6 100 Ma 8 7,5 10,0 30,0 50,0 2,5 100 Eng & 5,0 15,0 25,0 45,0 10,0 100 Eng 8 4,5 15,9 43,2 36,4 100 Mu 28,3 71,7 100 Te 28,3 71,7 100 Sltm 13,3 81,7 5,0 100 Slt 24,0 72,0 4,0 100 Hk _ Bk _ Gy 8,9 5,4 26,8 37,5 21,4 100 Oä 46,2 15,2 38,6 100 Fr en 75,0 25,0 100 Fr 5 14,7 42,6 11,8 17,6 13,6 100 Ty 8 23,3 37,2 18,6 14,0 7,0 100 Ty 5 1,0 38,2 19,6 11,8 29,4 100 Ek 29,6 51,9 11,1 7,4 100 Ko 100,0 100 Tk 26,3 50,0 10,5 10,5 2,6 100 Alla ämnen 5,4 34,7 6,1 19,2 32,9 1,7 100 ___—4

46,2 procent

Åk 8 Antal Evtr, procent Strata [: Skolor med 1—10 klasser på högstadiet

Ämne Gruppstorlek Summa ——10 11—16 17—20 21—25 26—30 31— Sv 1,2 48,8 12,5 37,5 100 Ma a 20,0 20,0 20,0 40,0 100 Ma 8 21,1 36,8 31,6 10,5 100 Eng a 20,0 20,0 40,0 20,0 100 Eng 5 16,7 33,3 38,9 11,1 100 Mu — Te 25,0 75,0 100 Sltm 23,8 71,4 4,8 100 Slt 22,7 77,3 100 Hk 2,5 97,5 100 Bk — Gy 13,6 27,3 54,5 4,5 100 Oä 1,2 45,0 13,5 40,4 100 Fr a 100,0 100 Fr 8 28,6 42,9 28,6 100 Ty a 85,7 14,3 100 Ty S 27,3 54,5 18,2 100 Ek 43,5 39,1 17,4 100 Ko 100,0 100 Tk 40,0 40,0 20,0 100 Alla ämnen 11,4 43,7 9,0 14,0 21,5 0,3 100

___—I 64,1 procent

Strata 11: Skolor med 11— 19 klasser på högstadiet

Ämne Gruppstorlek Summa

—10 11—16 17—20 21—25 26-30 31—

Sv 1,9 48,1 1,1 13,7 34,8 0,4 100 Ma a 4,8 14,5 25,8 32,3 22,6 100 Ma 5 6,2 15,5 37,1 41,2 100 Eng a 1,6 43,5 24,2 22,6 8,1 100 Eng 5 6,8 16,5 40,8 35,9 100 Mu — Te 2,2 27,4 69,6 0,7 100 Sltm 18,8 71,5 9,7 100 Slt 18,2 77,3 4,5 100 Hk 3,7 96,3 100 Bk — Gy 5,8 9,4 21,6 54,0 9,4 100 Oä 1,7 44,4 1,2 14,8 37,5 0,4 100 Fr a 84,6 15,4 100 Fr 5 20,0 28,6 17,1 20,0 14,3 100 Ty a 62,5 21,9 12,5 3,1 100 Ty 5 7,4 11,1 27,8 38,9 14,8 100 Ek 31,9 38,1 15,9 14,2 100 Ko 77,3 22,7 100 Tk 15,3 37,5 18,8 16,7 11,8 100 Alla ämnen 6,8 42,0 7,3 16,4 26,7 0,8 100

56,1 procent

176. Bilaga 8 SOU 1974:58 Strata lll: Skolor med 20 eller fler klasser på högstadiet Ämne Gruppstorlek Summa

—10 11—16 17—20 21—25 26—30 31— Sv 1,0 49,0 1,0 1,9 47,1 100 Ma a 9,1 31,8 36,4 18,2 4,5 100 Ma 3 2,3 20,9 39,5 32,6 4,7 100 Eng a 4,8 38,1 23,8 28,6 4,8 100 Eng 3 7,0 7,0 44,2 41,9 100 Mu — Te 1,9 3,8 94,2 100 Sltm 5 ,4 83,9 10,7 100 Slt 14,3 83,7 2,0 100 Hk 1,9 98,1 100 Bk — Gy 19,2 59,6 21,2 100 Gå 0,9 45,3 1,0 2,1 50,7 100 Fr a 75,0 25,0 100 Fr 5 7,7 46,2 30,8 7,7 7,7 100 Ty 8 38,5 7,7 38,5 15,4 100 Ty 5 9,5 23,8 52,4 14,3 100 Ek 28,9 37,8 28,9 4,4 100 Ko 87,5 12,5 100 Tk 6,9 63,8 12,1 13,8 3,4 100 Alla ämnen 4,3 43,6 7,6 10,9 32,0 1,7 100 ___/___— 55,5 procent Åk 9 Antal Evtr, procent Strata I: Skolor med 1—10 klasser på högstadiet Ämne Gruppstorlek Summa —10 11—16 17—20 21—25 26—30 31—

Sv 13,6 29,1 8,2 32,7 16,4 100 Ma 8 54,5 18,2 18,2 9,1 100 Ma 5 6,7 6,7 33,3 26,7 26,7 100 Eng a 8,3 33,3 41,7 8,3 8,3 100 Eng 5 6,7 26,7 13,3 40,0 13,3 100 Mu 4,5 13,6 54,5 27,3 100 Te 4,5 13,6 54,5 27,3 100 Sltm 33,3 61,9 4,8 100 Slt 21,7 78,3 100 Hk 25,6 74,4 100 Bk 4,5 13,6 54,5 27,3 100 Gy 26,1 13,0 39,1 17,4 4,3 100 Då 15,0 33,6 7,3 29,4 14,7 100 Fr a 100,0 100 Fr s 100,0 100 Ty 11 71,4 28,6 100 Ty s 40,0 30,0 20,0 10,0 100 Ek 54,5 24,2 21,2 100 Ko 100,0 100 Tk 57,1 28,6 9,5 4,8 100 Alla ämnen 22,4 31,6 11,5 22,1 12,2 0,3 100

___—i 65,5 procent

Strata ll: Skolor med 11—19 klasser på högstadiet

Ämne Gruppstorlek Summa

—10 11—16 17—20 21—25 26—30 31—

Sv 2,0 . 38,5 2,3 16,2 40,2 0,9 100 Ma & 1,5 20,9 29,9 19,4 28,4 100 Ma 5 8,5 17,0 55,3 17,0 2,1 100 Eng a 1,7 29,3 22,4 27,6 15,5 3,4 100 Eng 5 11,0 20,0 43,0 24,0 2,0 100 Mu 0,8 3,8 26,9 66,9 1,5 100 Te 0,8 3,8 26,9 66,9 1,5 100 SItm 17,3 72,9 9,8 100 Slt 17,7 76,2 5,4 0,8 100 Hk 4,2 95,8 100 Bk 0,8 3,8 26,9 66,9 1,5 100 Gy 0,7 7,4 11,8 32,4 34,6 13,2 100 Oä 2,3 44,3 2,1 14,5 36,0 0,8 100 Fr a 76,5 23,5 100 Fr 5 18,8 43,8 25,0 6,3 6,3 100 Ty a 27,3 45,5 9,1 6,1 9,1 3,0 100 Ty s 20,0 33,3 31,1 15,6 100 Ek 35,3 26,3 15,8 18,0 4,5 100 Ko 68,3 24,4 7,3 100 Tk 18,3 53,8 13,2 9,1 5,6 100 A11a ämnen 6,5 36,4 9,2 19,5 * 26,6 1,8 100

_,—

52,1 procent

Strata lll: Skolor med 20 eller fler klasser på högstadiet

Ämne Gruppstorlek Summa

—10 11—16 17—20 21—25 26—30 31—

Sv 40,0 17,1 42,9 100 Ma a 12,5 12,5 41,7 29,2 4,2 100 Ma 5 2,5 7,5 7,5 35,0 47,5 100 Eng 3 8,3 8,3 29,2 "41,7 12,5 100 Eng 5 6,8 22,7 45,5 25,0 100 Mu 28,6 71,4 100 Te 28,6 71,4 100 Sltm 15,0 80,0 5,0 100 Slt 24,1 68,5 7,4 100 Hk 100,0 100 Bk 28,6 71,4 100 Gy 9,8 4,9 27,9 45,9 11,5 100 Då 46,2 15,4 38,5 100 Ft 21 40,0 30,0 20,0 10,0 100 Fr s 12,5 12,5 62,5 12,5 100 Ty 8 20,0 13,3 26,7 33,3 6,7 100 Ty s 16,7 27,8 38,9 16,7 100 Ek 10,0 54,0 24,0 12,0 100 Ko 34,5 55,2 10.3 100 Tk 71,6 23,0 5,4 100 Alla ämnen 3,3 36,6 5,7 22,1 31,3 1,0 100 ___/___— 45,6 procent

Nedan redovisas en sammanfattning av vissa uppgifter i avsnitten 3.1 och 3.2 dels i tabellform, dels i diagramform.

För låg- och mellanstadierna redovisas i avsnitt 3.3.1 för de olika årskurserna procentuell fördelning av

a) totala antalet klasser b) totala antalet undervisningsgrupper c) totala antalet Evtr

för samtliga elever i vanliga a/A-klasser inom respektive årskurs.

För högstadiet redovisas i avsnitt 3.3.2 för de olika årskurserna och skolstorleksklasserna (=strata) procentuell fördelning över a, b och c för samtliga elever inom respektive årskurs och strata i de vanliga A—klasser som ingåri urvalsundersökningen (se avsnitt 2.2).

Antal klasser, undervisningsgrupper och Evtr som utgör bas för procentberäkningarna betecknas med N och finns angivet i både tabeller och diagram.

3.3.1. Låg- och mellanstadierna

Antal klasser, undervisningsgrupper (grupper) och elevveckotimmar (Evtr) på grundskolans låg- och mellanstadier läsåret 1972/73 fördelade efter årskurs och gruppstorlek (antal elever/grupp), procent.

N Gruppstorlek Summa —10 11— 16— 21— 26— 31— 15 20 25 30 Åk 1 Klasser 5 341 0,9 6,8 28,3 61,2 2,9 100 Grupper 58 751 23,0 35,0 12,9 27,8 1,3 100 Evtr 160 230 28,0 41,2 9,5 20,4 1,0 100 Åk 2 Klasser 5 287 0,5 6,7 32,4 57,2 3,1 100 Grupper 58 157 24,9 32,9 14,7 30,0 1,4 100 Evtr 158 610 18,4 25,9 19,5 34,3 1,9 100 Åk 3 Klasser 4 800 0,6 6,6 33,7 55,2 3,9 100 Grupper 48 000 19,0 25,4 20,2 33,1 2,3 100 Grupper* 55 800 19,0 30,4 19,9 28,7 2,0 100 Evtr 144 000 6,7 12,9 29,2 47,8 3,3 100 Evtr* 159 600 8,0 17,6 28,1 43,3 3,0 100 Åk 4 Klasser 3 917 0,4 3,9 15,1 37,5 41,6 1,5 100 Grupper 34 496 1,1 20,9 13,9 29,8 33,1 1,2 100 Grupper* 41 246 2,5 29,6 14,2 25,1 27,7 1,0 100 Evtr 124 587 0,6 8,6 14,8 35,4 39,3 1,4 100 Evtr* 144 837 1,8 17,7 14,9 30,6 33,8 1,2 100 Åk 5 Klasser 3 816 0,2 3,5 15,3 38,3 41,2 1,5 100 Grupper 33 617 0,8 20,7 14,1 30,4 32,8 1,2 100 Grupper* 40 217 2,2 29,5 14,4 25,5 27,4 1,0 100 Evtr 125 231 0,4 8,1 15,0 36,1 38,9 1,4 100 Evtr * 145 001 1,6 17,2 15,1 31,3 33,6 1,2 100

SOU 1974:58 N Gruppstorlek Summa —10 11— 16— 21— 26— 31— 15 20 25 30

Åk 6 Klasser 3 704 0,5 3,6 15,1 36,6 42,8 1,6 100 Grupper 32 629 1,0 20,8 13,9 29,1 34,0 1,2 100 Grupper* 39 029 2,4 29,6 14,2 24,4 28,4 1,0 100 Evtr 121 525 0,6 8,2 14,8 34,6 40,4 1,5 100 Evtr* 140 725 1,8 17,2 14,9 30,0 34,9 1 3 100

* inklusive ämnet slöjd.

Procentuell fördelning av den sammanlagda lektionstiden i alla ämnen utom slöjd för samtliga elever i låg- och mellanstadiernas vanliga a/A-klasser läsåret 1972/73 inom respektive årskurs efter gruppstorlek (= antal elever/undervisningsgrupp).

Gruppstorlek Summa —10 11—15 16—20 21—25 26—30 31— Åk 1 28,0 41,2 9,5 20,4 1,0 100 Åk 2 18,4 25,9 19,5 34,3 1,9 100 Åk 3 7,2 13,3 28,9 47,3 3,3 100 Lågstadiet 18,5 27 ,6 18,7 33,2 2,0 100 Åk 4 0,6 8,6 14,8 35,4 39,3 1,4 100 Åk 5 0,4 8,1 15,0 36,1 38,9 1,4 100 Åk 6 0,6 8,2 14,8 34,6 40,4 1,4 100 Mellanstadiet 0,5 8,3 14,8 35,4 39,5 1,4 100 Låg- och mel- lanstadierna 10,4 18,9 17 ,0 34,2 18,9 0,6 100

Figur 1 Åk I, vanliga a-klasser läsåret ] 972/ 73

% Klasser

70 70

50 50

20 20.

10 10

—1015 20 25 30—

N=5341

% Grupper

—1015 20 25 30—

N=58751

80 70

20 10

% Evtr

—1015 20 25 30—

N = 160230

Antal elever/grupp

Figur 2 Åk 2, vanliga a-klasser läsåret I 972/73

% Klasser

20 20

10 ' 10

-1015 20 25 30—

N=5287

% Grupper

—1015 20 25 30—

N=58157

% Evtr

—1015 20 25 30—

N = 158610

Antal elever/grupp

_3 xxxxxxxxxxxxxx xogg

% 9.

*SSSSRSI gåg—

D

60 50 20

O _

40 30

_10'15 20 25 30— Figur 3 Åk 3, vanliga a—klasser läsåret ] 972/ 73 N = 4 800 % Klasser

elever/grupp

Antal

30—

/ / VIII/IA

_ WW _

N = 124587 N = 144837

_ |

% Evtr

34 496 41 246

N

% Grupper % = Exklusive slöjd N [I = Inklusive slo1d

—1015 20 25 30— N= 3917

Figur 4 Åk 4, vanliga A-klasser läsåret 1972/73 % Klasser

80 70 60 50 40 3

2 1 0

elever/gru pp

Antal

0 N = 125231 N = 145001

% Evtr

30—

% = Exklusive slöjd N = 33 617 E] N = 40 217 _ xm o

Inklusive slöjd

% Grupper

—1015 20 25 30— N=3816 Figur 5 Åk 5, vanliga A-klasser läsåret I 972/ 73 % Klasser

80 70 60 50 40 3

2

1 0

Antal

///1 30—

25

_ _, _, _"

% Evtr

80

% Grupper Figur 6 Åk 6, vanliga A-klasser, läsåret 1972/73 % Klasser

elever/gro pp

N =121525 N = 140725

39 029

N=

Inklusive slöjd

% = Exklusive slöjd N = 32 629

N=3704

3.3.2. Högstadiet

Antal vanliga A-klasser på högstadiet läsåret 1973/74 (i ett sampel på 50 skolor) efter årskurs, skolstorlek (= strata) och klasstorlek (= antal elever/klass), procent

N Klasstorlek Summa 10 11 16 17 20 21 25 26 30 31 Åk7 Stratal 23 13,0 60,9 26,1 100,0 Strata 11 132 2,3 17,4 78,8 1,5 100,0 Strata 11] 53 28,3 71,7 100,0 Åk8 Stratal 20 25,0 75,0 100,0 Strata 11 135 2,2 27,4 69,6 0,7 100,0 Strata 111 52 1,9 3,8 94,2 100,0 Åk9 Strata ] 22 13,6 54,5 27,3 100,0 Strata 11 130 0,8 3,8 26,9 66,9 1,5 100,0 Strata 111 56 28,6 71,4 100,0 Antal undervisningsgrupper i vanliga A-klasser på högstadiet läsåret 1973/74 (i ett sampel på 50 skolor) efter årskurs, skolstorlek (= strata) och gruppstorlek (= antal elever/grupp), procent N Gruppstorlek Summa —10 11—15 16—20 21—25 26—30 31— Åk 7 Strata 1 367 17,2 37,9 10,4 22,6 11,7 0,3 100,0 Strata II 2175 6,8 43,9 8,1 12,2 27,7 1,3 100,0 Strata 111 874 5,9 45,1 5,1 15,8 26,5 1,5 100,0 Åk 8 Stratal 359 13,4 50,1 8,1 11,1 17,0 0,3 100,0 Strata II 2 269 8,3 50,1 6,7 13,3 20,9 0,7 100,0 Strata 111 868 5,6 51,8 6,7 9,2 25,1 1,5 100,0 Åk 9 Strata I 415 21,7 38,3 9,4 19,8 10,6 0,2 100,0 Strata II 2 444 7,1 45,5 7,2 15,5 23,3 1,4 100,0 Strata 111 1 034 3,8 47,3 4,4 17,5 26,8 0,8 100,0

Antal Evtr 1 vanliga A—klasser på högstadiet läsåret 1973/74 (1 ett sampel på 50 skolor) efter årskurs, skolstorlek (= strata) och gruppstorlek (= antal elever/grupp), procent N Gruppstorlek Summa —10 11—16 17—20 21—25 26—30 31—

Åk 7 Stratal 1 019 16,1 31,7 12,0 26,6 13,3 0,3 100,0 Strata 11 5 841 6,6 33,9 9,9 14,7 33,4 1,5 100,0 Strata Ill 2 308 5,4 34,7 6,1 19,2 32,9 1,7 100,0

Åk 8 Strata 1 998 11,4 43,7 9,0 14,0 21,5 0,3 100,0 Strata II 6 200 6,8 42,0 7,3 ' 16,4 26,7 0,8 100,0 Strata Ill 2 390 4,3 43,6 7,6 10,9 32,0 1,7 100,0

Åk 9 Stratal 1 005 22,4 31,6 11,5 22,1 12,2 0,3 100,0 Strata 11 5 763 6,5 36,4 9,2 19,5 26,6 1,8 100,0 Strata Ill 2 430 3,3 36,6 5 7 1 0 100,0 22,1 31,3

Strata I = skolor med 1—10 vanliga A-klasser på högstadiet Strata 11 = skolor med 11—20 vanliga _A-klasser på högstadiet Strata 111 = skolor med 20 eller fler vanliga A-klasser på högstadiet

N = totala antalet Evtr inom respektive årskurs och strata, bas för procentberäkningen

Figur 7 Åk 7, skolor med I —10 vanliga A-klasser på högstadiet läsåret I 973/ 74

70

20 10

% Klasser

—101620 25 30—

N

23

70

to,

% Grupper

—10 1620 25 30—

N =367

70

10

% Evtr

——10 16 20 25 30—

N=1019

Antal elever/grupp

___—i

Figur 8 Åk 7, skolor med I 1—19 vanliga A-ldasser på högstadiet läsåret I 973/ 74

% Klasser % Grupper % Evtr

70 60

40 20 20 10

—10 1620 25 30— —101620 25 30— —10 1620 25 30—

N=132 N=2175 N=5841

Antal elever/grupp

Figur 9 Åk 7, skolor med 20 eller fler vanliga A-klasser på högstadiet läsåret 1973/74

70 60 50

30 20 10

% Klasser

—10 16 20 25 30—

N

53

80 70 60

30 20 10

% Grupper

—10 15 20 25 30—

N=874'

80 70 60 50

30 20 10

% Evtr

—10 16 20 25 30—

N=2308

Antal elever/grupp

Figur 10 Åk 8, skolor med 1—1 0 vanliga A-klasser på högstadiet läsåret I 973/ 74

80 70 60. 50 40 30 20 10

% Klasser

—101620 25 30—

N

20

80 70 60 50

30 20 10

% Grupper

—10 16 20 25 30—

N=359

80 70 60 50

30 20 10

% Evtr

—101620 25 30—

N=998

Antal elever/grupp

Figur 1 ] Åk 8, skolor med 11—19 vanliga A-klasser på högstadiet läsåret ] 973/ 74

% Klasser % Grupper % Evtr

80 70

50

30 20 10

—10 16 20 25 30— —10 16 20 25 30— —10 16 20 25 30— Antal elever/grupp

N=135 N=2269 N=6200

_ _ _ __

___f

Figur 12 Åk 8, skolor med 20 eller fler vanliga A-klasser på högstadiet läsåret 1973/74

% Klasser % Grupper % Evtr

90 90 90

20 10 10

—10 16 20,25 30— —10 16 20 25 30— —10 1620 25 30—

N=52 N=868 N=2390

Antal elever/grupp

Figur 13 Åk 9, skolor med I —I 0 vanliga A-klasser på högstadiet läsåret 19 73/ 74

% Klasser % Grupper

70 7

40 40 30 30 20 2

10 1

—10 162025 30— —10 162025 310—

N

22. N=415

80 70

50

30 20 10

% Evtr

—10 16 20 25 30—

N=1005

Antal elever/grupp

Figur 14 Åk 9, skolor med 11—1 9 vanliga A-klasser på högstadiet läsåret I 973/ 74

70

30 20 10

% Klasser

I

—10 16 20 25 30—

N=130

% Grupper

—10 16 20 25 30—

N=2444

% Evtr

—10 16 20 25 30—

N=5763

Antal elever/grupp

Figur I 5 Åk 9, skolor med 20 eller fler vanliga A-klasser på högstadiet läsåret I 973/ 74 % Klasser % Grupper % Evtr

70

30 20 10

—10 16 20 25 30!— —10 16 20 25 30—

N=56 N=1034

—10 16 20 25 30—

N=2430

Antal elever/grupp

Appendix C

Utredningen om skolans inre arbete _ SIA 1973-09—18 U 451/75

Rektor vid vissa grundskolor med högstadium

Utredningen om skolans inre arbete—SIA är för vissa beräk— ningar beroende av exakta uppgifter på bifogade blanketter. Tre blanketter översänds och på dem redovisas organisationen på högstadiet i respektive åk 7, åk 8 och åk 9, avseende läget

1975-09—15- '

Enkäterna återsänds till SIA senast 1975—10—01 under adress SIA, Skeppargatan 51, 114 58 Stockholm. Eventuella frågor i samband med enkäten kan ställas till bitr sekreteraren Monica Hultin, tel 08/65 26 64.

Med

X I . &, LA- l'f'Qf .— ekt-SK ./ r— ' SVen—Åke Joh nsson x

Huvudsekre terar-e , SIA

vänlig hälsning

ANVISNINGAR, se blankettens baksida HÖGSTADIEPLAN

Skolanhat Datum Läsår

Årskurs Vanlig. klasser' Spociqlkluurl- 2

Antal Lvtr sammanlagt i dessa klasser i ämnena

Ms Ma Eng Mu Te Sltm Slt Bk (_ Därav resurs- _, (__, timmar

Antal klasser

lKryumnkonu. 2Vid nmläsnlng mod vanlig klan redovisa: vnckotimmamn på vanlig klan,

Vld eventuell samläsning med elever i annan årskurs redovisas veckotimmarna på båda årskurserna men inom parentes på den ena och medräknas där inte vid summeringen. (Kl = klass, Ant = Antal elever i klassen).

Arbetsenhet 3 Ant Kl Ant Ant KI Ant Kl Am Summa "'"" Antal Antal EE! grupp" Lv"

Arbetsenhet 1

Kl !Ant Klä—rm KI [Ant

Arbetsenhet 2

Kl lim Kl

F) '— m 5 2 ':' ,. _-ern _ i _t, _ ..-,. c: :; _,A_ L.. 0 m

' Kl Ant KI Ant Kl Ant Kl Am Kl Ant Ant Kl [Ant KI Kl Ant

Summa Antal P F elever Lvtr !

ANVISNINGAR

Årskurserna skall redovtsas på skilda blanketter.

Vanliga klasser resp specialklasser skall redowsas på skilda blanketter. OBS! Vid samläsning mellan vanlig klass och speccalklass skall timmarna redovtsas på vanlig klassr

Framsidan skall ilyllas på loljande satt.

Antal lärarveckotimmar (inklusive resurstimmar) ! svenska, maskinskrivning, musik, teckning, hemkunskap, barnkunskap, samhällsortenterande och naturorienterande ämnen kan direkt föras in på forsta raden i tabellen efter multiplicering av resp ämnes veckotimtal med antalet klasser. Uppgifter på antalet lärarveckotimmar i övriga ämnen hämtas från mittuppslaget efter att detta är lärdigiiyllt. Antalet resurstimmar avser samtliga resurstimmar oavsett hur de disponeras

Mittuppslaget består av en planeringsdel (under rubrikerna Arbetsenhet 1 - 3) och en redo- vusnings— och summeringsdel (under rubrikerna Summa elever, Antal grupper och Antal Lvtr)

Planeringsdelen kan användas på följande sätt. I huvudet anges klassbelecknlngar (7 a, 7 b etc) och antal elever per klass,

Elevernas fördelning på allmän och särskild kurs i matematik och engelska, val av slöjdart och val av tillvalsamne införs på raderna mitt för ämnesbeteckningarna. Raderna S:a Ma, S:a Eng, S:a Sl och S:a Tä kan användas lör kontroll av att alla elever tagits med. Summan per klass skall stämma med elevantalet per klass.

Undervisningsgruppernas sammansättning markeras genom notering av antalet elever från resp klass ingående i en gemensam gruppr En rad per grupp används, Grupp- eller lärarbeteckning kan utsättas i ämneskolumnen.

Raderna S:a Fr och S:a Ty är inte avsedda för summering klassvis.

Organisationen av gymnastik skall redovisas på motsvarande sätt. Observera noten om sam- läsning med annan årskurs. Uppdelningen i arbetsenheter kan användas så att man med arbetsenheter på tre klasser lyller alla kolumnerna men vid arbetsenheter på två klasser lämnar den tredje torn.

Kolumnerna är så breda, att den som önskar kan göra uppdelning av eleverna på pojkar och flickor, vilket ev kan vara fördelaktigt vid uppgiftslämnande i samband med enkäter etc.

Redovisnings- och summeringsdelen skall uppta följande uppgifter.

Summa elever per Maa, Mas etc skall införas på motsvarande rader. Summa elever per under- visningsgrupp skall införas mitt för varje grupps siffror i planeringsdelen.

För varje ämne anges antal grupper och lärarveckotimmar, Lärarveckotimmarna skall summe— ras på därlör avsedda rader för Ma, Eng, Sl, Ek, Ko, Tk, Fr och Ty.

De sistnämnda summorna per ämne skall överföras till framsidan.

Bilaga 9 Undervisningsgruppernas maximala storlek igymnasieskolan samt den tid eleverna tillbringar i grupper av olika storlek

För var och en av de olika linjerna på gymnasieskolan har maximal_ storlek (elever/grpr) på undervisningsgrupperna framtagits för olika ämnen, årskurser, grenar och varianter. Gällande bestämmelser om maximalt antal elever per klass samt delningsbestämmelser för klasser och grupper har hämtats ur Lgy 70, Timplaner 5 57—1 10.

Elevernas totala lektionstid (antal Evtr), exklusive vtr för TTF, har därefter fördelats på de olika gruppstorlekarna inom respektive årskurs, linje, gren och variant.

Genomgående antages att arbetsteknik och fackteori läses integrerat och med en gruppstorlek på maximalt 16 elever. På de tvååriga yrkestekniska linjerna har genomgående valts det största av de angivna antalen vtr för tillvalsämnen.

De maximala gruppstorlekarna i tillvalsämnen förutsätter att eleverna ej valt slöjd.

Vid delning av klass eller grupp med tex maximalt 30 elever fås två grupper med maximalt 15 elever.

Nedan lämnas tre detaljerade typexempel på beräkningsmetodiken

] Tvåårig beklädnadsteknisk linje

Maximal klasstorlek: 16 elever/klass

Åk ] Maximal Ämnen Antal vtr Andel vtr, procent grupp sto r- lek 8 — 1 6 Svenska 1 Beklädnads- 28 75,7 % 76 teknik 27 26 —30 Svenska 3 Arb etslivs— orientering 1 N Gymnastik 2 9 24,3 N 24 Tillvals- ämnen 3 Summa 37 100,0 Åk 2 8 — 16 Beklädnads- teknik 32 84,2 & 84 26—30 Arbetslivs— orientering l Gymnastik 2 6 15 ,8 % 16 Tillvals- ämnen 3 Summa 38 100,0

— TTF exkluderade ur beräkningarna — Minsta antalet vtr i tillvalsämnen har valts

beklädnadsteknik samt största antalet vtr i

— I ämnet svenska delas klassen i två grupper under en vte, dvs maximal gruppstorlek blir 15 elever/grupp — Beklädnadsteknik läses i klassen dvs maximalt 16 elever/ grupp — Ämnena svenska (3 vtr), arbetslivsorientering, gymnastik och tillvals- ämnen (dock ej slöjd) samläses med annan klass varvid maxima] gruppstorlek blir 30 elever/grupp.

2 Tvåårig ekonomisk linje

Maximal klasstorlek: 30 elever/klass

Åk] Totalt 34 vtr* varav 2 vtr tillbringas i delad klass.

Åk 2 Inga grupptimmar förekommer. Maximal Andel vtr av den totala lektionstiden, procent gruppstor- ., - lek ak 1 åk 2 8—16 6 — 25 —30 94 100 Summa 100 100

* Exklusive TTF

3 Tvåårig teknisk linje

Antal vtr som klass eller grupp delas, om elevantalet är lägst 17.

Gren M B El !(

åk 1 åk 2 åk 1 åk 2 åk 1 åk 2 åk 1 åk 2

K-var T-var Svenska + ett annat ämne 2 2 2 2 Fysik 1 0,5 1 0,5 1 0,5 0,5 1 0,5 Kemi 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 2 2 Gren-specifika ämnen Summa 5,5 6 4 8 5 5 5 4 6 Summa 9 7 7,5 9 8,5 6 6 9 8,5 A: %-andel av 34 vtr 26 21 22 26 25 18 18 26 25

Procentuell andel av lektionstiden som eleverna tillbringar i grupper med maximalt 16 elever/grupp återfinns i rad (A).

Resterande lektionstid tillbringas i odelad klass, dvs i grupper med maximalt 25—30 elever/grupp.

Maximal gruppstorlek på gymnasieskolans olika linjer samt procentuell fördelning av elevernas totala lektionstid inom respektive linje, årskurs, gren och variant efter olika gruppstorlekar.

Linje Års- Gren Variant Procent av elevernas undervisningstid inom kurs olika grupp storlek ar (9 9—16 17—20 21—25 26—30 Tvåårig beklädnads- 1 76 24 teknisk linje 2 84 16 Tvåårig bygg- och an- 1 7 6 24 läggningsteknisk linje 2 84 16 Tvåårig dist ributions— 1 25 7 5 och kontorslinje 2 Di 65 35 2 Ko Sifferv 5 7 43 2 Ko Skrivv 5 1 49 Tvåårig ekonomisk l 6 94 linje 2 100 Tvåårig el—teletek— 1 7 6 24 nisk linje 2 84 16 Tvåårig fordonsteknisk l 7 6 24 linje 2 8 4 16 Tvåårig jordbruk slinje 1 35 3 62 2 45 55 Tvåårig konsum tions- 1 ' KT 3 1 69 linje' 11 s 28 72 12 K 53 47 12, s 42 58 12 ' T 53 47 2 K 5 1 49 2 S 5 1 49 2 T 5 1 49 Tvåårig livsmedels- 1 7 6 24 teknisk linje 2 84 16 Tvåårig process— 1 7 6 24 teknisk linje 2 84 16 Tvåårig skogsb ruks— 1 41 16 43 linje 2 45 24 3 2 Tvåårig socialllnje l 9 91 2 3 97 Tvåårig teknisk 1 M 2 6 7 4 linje 1 B 22 7 8 l El 25 7 5 1 Ke 26 74 2 M 2 1 7 9 2 B 26 74 2 El K 18 8 2 2 El T 18 8 2 2 Ke 25 7 5

111 = åk l,period letc.

sou l974:58 Bilaga 9 207 Linje Års- Gren Variant Procent av elevernas undervisningstid inom kurs olika gruppstorlekar (9 9—16 17—20 21-25 26—30 Tvåårig träteknisk 1 76 24 linje 2 84 16 Tvåårig verkstads- 1 76 24 teknisk linje 2 84 16 Tvåårig vårdlinjel 1 1 BU 22 7 & HSÅ 12 HSÅ 11 89 12 BU 11 89 13 HSÅ 25 75 13 BU 14 86 21 HSÅ 19 81 2[ Ps 24 76 21 BU 5 95 22 HSÅ 8 92 22 Ps 8 92 22 BU 8 92 22 BU Barn- 8 92 sjukv. 23 HSÅ 19 81 23 Ps 24 76 23 BU 11 89 23 BU Barn- 16 84 sjukv. Treårig ekonomisk 1 14 86 linje 2 13 87 3 Esp 14 86 KA DiAd 14 86 Treårig humanistisk 1 18 82 linje 2 3 97 3 100 Treårig naturveten- 1 18 92 skaplig linje 2 10 90 3 7 93 Treårig samhällsveten— 1 18 82 skaplig linje 2 6 94 3 100 Fyraårig teknisk 1 21 79 linje 2 13 87 3 M 1 1 89 3 B 12 88 3 El l 1 89 3 Ke l 1 89 4 M 44 56 4 B Ba 17 83 4 B Bh 2 1 79 4 El Elk 23 77 4 El Elt 20 80 4 Ke 37 63

1l1 =åk1,period1etc.

Bilaga 10 Förstärkningsanordningar i gymnasieskolan

l. Stödundervisningens omfattning i gymnasieskolan

"För stödundervisning disponerar skolstyrelsen dels 0,5 veckotimme för varje sextontal elever på de studievägar i gymnasieskolan, där klass får omfatta högst 16 elever och för varje trettiotal elever på de studievägar där klass får omfatta högst 30 elever . . .”. (Ss 8 kap 40 &, anvisningar från SÖ 7l-07-12).

På följande tvååriga linjer får klass omfatta högst 16 elever Be, Ba, Et, Fo, Li, Pr, Tr, Ve. På övriga linjer får klass omfatta högst 30 elever, se Lgy 70, s 108.

Ma terial

Statistiska tabeller Nr 1973:7 ”Gymnasieskolan den 15 september 1972, tabellbilaga”, tabell 5.

Metod

. Totala antalet fulla 16-tal elever (= A) på linjerna Be, Ba, Et, Fo, Li, Pr, Tr, Ve beräknas på följande sätt:

— summa elever på linje Be, Ba, Et, Fo, Li, Pr, Tr, Ve ger, på gymnasieskola nr i, upphov till A,- fulla 16-tal elever. i e i" = ! alla gymnasieskolor i Sverige] A = _2 A,- = 1 537 leg . Totala antalet fulla 30-tal elever (= B) på övriga linjer, dvs Dk, Ek, Jo, Ko, Sb, So, Te, Vd, E, H, N, S, T (Mu), beräknas på följande sätt:

— summa elever på linjerna Dk, Ek, Jo, Ko, Sb, So, Te, Vd, E, H, N, S, T, (Mu) ger upphov till B,- fulla 30-tal elever på gymnasieskola nr i, iEå' (se ovan).

. Totala antalet Lvtr som går ut i stödundervisning i gymnasieskolan under ett läsår blir då = 0,5 ' (A+B) = 3 466.

Stödundervisningen i gymnasieskolan omfattade läsåret 1972/73 en resurs på totalt 6 3 450 Lvtr.

2. Omfattning av TTF i gymnasieskolan

Tilldelning av Lvtr för TTF har hämtats ur timplanerna för gymnasie- skolans olika linjer i Lgy 70, s 57—110.

Antal klasser i gymnasieskolans olika linjer läsåret 1972/73 har hämtats ur SM Nr U l973:5 ”Gymnasieskolan den 15 september 1972”.

Lvtr/klass Antal klasser Summa Linjer åk 1 åk 2 åk 3 åk 1 åk 2 åk 3 Lvtr Be, Ba, Dk, Ek, Et, Fo, Jo, Ko, 1 1631 1631 Li, Pr, Sb, Tr, Ve, Vd, Ek, So, Te, Mu 1 1 761 764 1 525 E, H, N, S,T 1 1 1,5 1110 1172 1216 4106 Summa 3 502 1 936 1 216 7 262

TTF i gymnasieskolan omfattade läsåret 1972/73 en resurs på totalt 0 7 270 Lvtr.

3. Grupptimmar för studieteknisk träning i gymnasieskolans åk 1

Omfattningen uttryckt i Lvtr redovisas i nedanstående tablå.

Linjer Lvtr/klass Summa klasser Summa Lvtr Be, Ba, Dk, Ek, Et, Fo, Jo, Ko, Li, Pr, Sb, Tr, Ve, Vd 1 1 631 1 631

Ek, Mu, So, Te 2 761 1522

E, H, N, S,T 4 1110 4440 Summa 3 502 7 593

Grupptimmar för studieteknisk träning i åk 1 på gymnasieskolan omfattade läsåret 1972/73 en resurs på totalt c 7 600 Lvtr.

4. Maximal omfattning av frivillig undervisning utanför schematid i gymnasieskolan

”] gymnasieskolan får anordnas undervisning i ämnena instrumental- musik, solosång, körsång, teckning, dramatik och gymnastik vid sidan av utbildningen enligt 4 5” (Ss 8 kap 5 5).

”Kungl Maj :t meddelar följande bestämmelser för sådan frivillig undervisning , . .

I varje kommun eller landstingskommun som är huvudman för gymnasieskola bestäms antalet veckotimmar för den frivilliga under- visningen i gymnasieskolan med utgångspunkt i det sammanlagda antalet elever i kommunens respektive landstingskommunens gymnasieskola. Elever i specialkurs som omfattar mindre än en årskurs beaktas dock ej. Undervisningen får högst ha den omfattning som framgår av följande uppställning

Gymnastik högst 2 veckotimmar för varje påbörjat 1 OOO—tal elever

Instrumentalmusik, sammanlagt högst 1 veckotimme solosång, körsång, för varje fullbordat 45-tal teckning och dramatik elever”.

(Ss 8 kap 5—8 åå sid 121).

Uppgifter om sammanlagda antalet elever i varje kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola exklusive elever i specialkurs som omfattar mindre än en årskurs har hämtats ur tabellerna 5 och 6 i Statistiska tabeller Nr 1973:7 ”Gymnasieskolan den 15 september 1972, tabellbilaga”.

[ dessa skolor fanns det läsåret 1972/73 totalt

0 270 påbörjade ] OOO-tal elever samt 0 4 713 fullbordade 45-ta1 elever.

Detta medför att den frivilliga undervisningen utanför schematid i gymnasieskolan läsåret 1972/73 högst kunde ha följande omfattning:

— igymnastik 2 ' 270 = 540 vtr — iinstrumentalmusik m m 1 ' 4 713 = 4 713 vtr

Summa 5 253 vtr

Den frivilliga undervisningen utanför schematid i gymnasieskolan omfatt- ade läsåret 1972/73 en resurs på högst c 5 250 vtr.

Bilaga 11 Statistisk studie av kursuppdelningen

i matematik och naturkunskap i åk 1 av gymnasieskolans treåriga H—, S- och E—linj er

Eleverna i åk 1 på de treåriga humanistiska (H) och samhällsvetenskapliga (S) linjerna i gymnasieskolan kan enligt Lgy 70 välja mellan två alternativa kurser i matematik: samhällsvetenskaplig-ekonomisk kurs (Ma SE) och naturvetenskaplig—teknisk kurs (Ma NT). Eleverna i åk 1 av den treåriga ekonomiska linjen (E) kan välja mellan två alternativa kurser i naturkunskap: en kurs med geovetenskaplig—fysikalisk inriktning (Nk F) och en kurs med kemisk-geovetenskaplig-biologisk inriktning (Nk K).

Syftet med denna studie är att belysa det ekonomiska värdet av ovannämnda valmöjligheter uttryckt dels i lärarveckotimmar (Lvtr), dels i millioner kronor (Mkr).

Studien är utförd med Sözs höstrapporter från gymnasieskolan per den 15 september 1972 som basmaterial.

Avsnitt 1 handlar om matematik och avsnitt 2 om naturkunskap. Båda avsnitten är disponerade enligt följande:

Punkt 1 En beskrivning av de nuvarande förhållandena med två alterna- tivkurseri enlighet med Lgy 70. Punkt 2 En beskrivning av en konstruerad läroplan där alternativkurserna i matematik respektive naturkunskap har slopats. Punkt 3 En jämförelse av förhållandena enligt punkt 1 och punkt 2 med kostnadsskillnad mellan de olika undervisningsmodellerna ut- tryckt i Lvtr.

I avsnitt 3 redogöres för de kostnadsmässiga konsekvenserna (Mkr) av ett avskaffande av de dubbla kursalternativen i både matematik och naturkunskap.

]. Matematik i åk 1 av de treåriga humanistiska och samhälls- vetenskapliga linjerna på gymnasieskolan

Alla gymnasieskolor som läsåret 1972/73 enligt Höstrapporten hade åk 1 av minst en av de treåriga humanistiska (H) eller samhällsvetenskapliga (S) linjerna i gymnasieskolan bildar undersökningspopulation. I höstrap—

porten redovisas dessa båda linjer gemensamt som linje H+S p ga att samläsningsfrekvensen är stor.

I ämnet matematik förekommer även samläsning mellan linjerna H+S och de övriga tre- och fyraåriga linjerna E, N och T. Detta medför att kostnaderna för matematikundervisningen måste studeras för hela åk 1 i de aktuella gymnasieskolorna.

1.1. Den nuvarande matematikundervisningen enligt Lgy 70 med två alternativkurser

Undersökningspopulationen består av totalt 165 gymnasieskolor (skolor) som hade åk 1 av minst en av linjerna H och S.

De båda alternativkurserna Ma SE respektive Ma NT hade valts i följande omfattning:

Antal skolor

Val av endast Ma SE 64 Val av både Ma SE och Ma NT 101 Totalt 165

Vid dessa 165 skolor fördelade sig antalet elever, undervisningsgrupper (grpr) och lärarveckotimmar (Lvtr) i ämnet matematik på följande sätt:

Tabell 1.1.1 Antal elever inom linje Summa Antal Summa elever grpr Lvtr H+S E N T Ma SE 7 544 4 485 — _ 12 029 468 2 340 Ma NT 830 — 7 919 3 245 11994 479 2 395

Summa 8 374 4 485 7 919 3 245 24 023 947 4 735

Vid de 101 skolor där båda alternativkurserna Ma SE och Ma NT förekom fördelade sig antalet elever, grpr och Lvtr i matematik enligt nedanstående tabell.

Tabell 1.1.2 Antal elever inom linje Summa , Antal Summa elever grpr Lvtr H+S E N T Ma SE 4 649 2 811 — — 7 460 297 1485 Ma NT 830 — 4 985 2 048 7 863 325 1 625

Summa 5 479 2 811 4 985 2 048 15 323 622 3 110

1.2. Matematik med endast en kurs, ”modell Ma", enligt en fingerad läroplan

I detta avsnitt studeras konsekvenserna av en tänkt läroplan där möjligheten att välja altemativkursen Ma NT har avskaffats. En modell (modell Ma) över hur antalet elever, undervisningsgrupper och lärarvecko- timmar fördelar sig om alla elever på linje H+S läser Ma SE iåk 1 har skapats med nedanstående metod.

. De elver som valt Ma NT på linje H+S adderas, vid varje skola för sig, till de elever som valt Ma SE på linje H+S. . Antalet nya undervisningsgrupper beräknas, vid varje skola för sig, efter samma principer som använts läsåret 1972/73. Delningstalet 30 för gruppstorleken är dominerande men undervisningsgrupper av storleken 31—32 elever förekommer i några skolor. . Summa lärarveckotimmar är antalet undervisningsgrupper multiplice- rat med antalet veckotimmar i matematik (=S) i åk 1 på linje H+S i enlighet med Lgy 70.

I tabell 1.2.1 redovisas den fördelning av antal elever, grpr och Lvtr som en tillämpning av ovanstående modell på hela populationen, 165 skolor, resulterar i. Tabellerna 1.1.1 och 1.2.1 ärjämförbara.

Tabell 1.2.1

Antal elever inom linje Summa Antal Summa elever grpr Lvtr H+S E N T

Ma SE 8 374 4 485 — — 12 859 472 2 360 Ma NT — —- 7 919 3 245 11164 414 2 070

Summa 24023 886 4430

I tabell 1.2.2 redovisas motsvarande uppgifter för de 101 skolor där båda alternativkurserna förekom läsåret 1972/73.

Tabell 1.2.2

Antal elever inom linje Summa Antal Summa elever grpr Lvtr H+S E N T

Ma SE 5479 2811 —— — 8290 301 1505 Ma NT — — 4 985 2 048 7 033 260 1 300

Summa 15323 561 2805

1.3. Kostnadsjämförelse av matematikundervisning enligt Lgy 70 och enligt ”modell Ma"

En jämförelse mellan kostnaderna, uttryckta i Lvtr, för den nuvarande matematikundervisningen (se punkt 1.1) och matematik enligt ”modell

Ma" (se punkt 1.2) visar att ”modell Ma” medför en besparing på C 300 Lvtr per läsår.

I tabell 1.3 jämföres summaraderna ur tabellerna 1.1.1 och 1.2.1.

Tabell 1.3

Matematik enligt: Summa Antal Summa elever grpr Lvtr

Lgy 70 (tab 1.1.1) 24 023 947 4 735 Modell Ma (tab 1.2.1) 24 023 886 4 430 Skillnad: 61 305

Till 5 Evtr i matematik för 24 053 elever åtgår alltså med nuvarande lärplan 4 735 Lvtr medan matematik enligt ”modell Ma” kräver endast 4 430 Lvtr för motsvarande undervisning.

Kostnadsbesparing per läsår om de dubbla kursalternativen i mate- matik på åkl av de treåriga humanistiska och samhällsvetenskapliga linjerna avskaffades och alla elever läste Ma SE blir 0 305 Lvtr.

2. Naturkunskap i åk 1 av den treåriga ekonomiska linjen på gymnasieskolan

Alla skolor som läsåret 1972/73 enligt Höstrapporten hade åk 1 av den treåriga ekonomiska linjen (E) i gymnasieskolan bildar undersöknings- population.

I detta avsnitt studeras konsekvenserna av en tänkt läroplan där möjligheten att välja altemativkursen Nk F har avskaffats. Enligt ”modell Nk” läser alla elever Nk K i åk 1 av den treåriga ekonomiska linjen.

Enligt Lgy 70 läses ämnet naturkunskap i odelad klass 3 vtr om antalet elever i klassen är mindre än 17. Om klassen har 17 eller fler elever delas den 0,5 vte i två grupper vid laboration (Lgy 70 anm 6 s 97).

Här antages att eleverna i åk 1 av linje E inom varje skola bildar undervisningsgrupper i naturkunskap enligt ”modell Nk” på samma sätt som i ämnet företagsekonomi (Fe). Enligt Lgy 70 (allm best pkt 5) delas klassen under en vte i Fe för genomförande av studietekniska övningar om antal elever i klassen är minst 17. I höstrapporten finns angivet, för varje skola, antalet tilläggs-Lvtr för delgrupp p g a studieteknik. Antag att detta antal Lvtr motsvarar antal undervisningsgrupper med 17 eller fler elever i åk 1 av linje E.

Läsåret 1972/73 hade vi i åk 1 av linje E totalt 5 341 elever i ämnet Fe och de bildade totalt 205 grpr varav 166 hade 17 eller fler elever.

För 3 Evtr i Nk enligt ”modell Nk” med 0,5 Evtri tillägg för grpr med lägst 17 elever åtgår enligt ovan (3 ' 205 + 0,5 - 166) Lvtr = 698 Lvtr.

Till 3 Evtr i naturkunskap för 5 341 elever åtgår alltså enligt ”modell Nk” en undervisningsresurs på totalt 698 Lvtr.

2.1. Den nuvarande naturkunskapsundervisningen enligt Lgy 70 med två altemativkurser

Undersökningspopulationen består av totalt 135 gymnasieskolor (skolor) som hade åkl av linje E. Val av de båda alternativkurserna Nk F respektive Nk K förekom vid dessa skolor i den omfattning som tabell 2.1.1 visar.

Tabell 2.1.1 Antal Antal Antal skolor elever Lvtr Val av endast Nk F 7 212 33 Val av endast Nk K 41 767 135 Val av både Nk F och Nk K 87 4 362 733 Totalt 135 5 341 901

] tabell 2.1.2 redovisas hur totala antalet elever, undervisningsgrupper (grpr) och lärarveckotimmar (Lvtr) i naturkunskap fördelar sig på de

båda alternativkurserna Nk F respektive Nk K i hela populationen, dvs 135 skolor.

Tabell 2.1.2

Antal Antal Antal Antal skolor elever grpr Lvtr (varav tillägg för delgrupp)

Nk F 94 1 754 102 327 (21) Nk K 128 3 587 173 574 (55) Summa 5 341 275 901 (76)

Till 3 Evtr i naturkunskap för 5 341 elever åtgår alltså med nuvarande läroplan en undervisningsresurs på 901 Lvtr.

2.3. Kostnadsjamförelse av naturkunskapsundervisning enligt Lgy 70 och enligt "modellN ”

En jämförelse av kostnaderna, uttryckta i Lvtr, för den nuvarande naturkunskapsundervisningen (pkt 2.1) med naturkunskap ”modell Nk” (pkt 2.2) visar att ”modell Nk” leder till en besparing på c 200 Lvtr.

Om de dubbla kursalternativen i naturkunskap i åk 1 av den treåriga ekonomiska linjen avskaffades och alla elever läste NkK får vi en kostnadsbesparing per läsår på totalt (901 — 698) Lvtr = 203 Lvtr.

3. Kostnadsbesparing per åri Mkr om dubbla kursalternativ i både matematik och naturkunskap avskaffas ?

Ett slopande av de dubbla kursalternativen i både matematik och ! naturkunskap på åk 1 av de treåriga humanistiska och samhällsvetenskap j liga respektive ekonomiska linjerna igymnasieskolan skulle läsåret 1972/ i 73 leda till en besparing på totalt (305 + 203) Lvtr= 508 Lvtr (se pkt 1.3 och 2.3).

Följande antaganden ligger till grund för en beräkning av det ekonomiska värdet av dessa Lvtr uttryckt i millioner kr (Mkr):

. 21 Lvtr ger upphov till en full lärartjänst i Ma och Nk. . Typlöneklass för dessa tjänster antages vara U 20.

Månadslön enligt 1972 års löner, löneplan U och grupp 5 blir 4 762 kr. 0 Ett pålägg för sociala kostnader på 26 % tillkommer.

Beräkningsschema: Ämne Lvtr Antal Månads— Årskost— Årskostnad inkl. tjänster lön, kr nad, kr 26 % pålägg = Lvtr/21 _ kr Mkr Ma 305 14,5 4 762 828 588 1 044 021 1,0 Nk 203 9,7 4 762 554 297 698 414 0,7 Summa 508 24,2 4 762 1 382 885 1 742 435 1,7

Den kostnadsmässiga konsekvensen av att avskaffa de dubbla kursalter- nativen i matematik och naturkunskap blir en besparing på

c 1,0 Mkr per läsår för matematik och c 0,7 Mkr per läsår för naturkunskap dvs totalt ], 7 Mkr per läsår.

Bilaga 12 Språkstrukturen på de tre- och fyraåriga linjerna i gymnasieskolan

Den rika variationen i gymnasiets Språkstruktur har en positiv verkan genom att möjliggöra individuella studieval. Men den har också negativa effekter på arbetsmiljön totalt sett

— svag motivation vid de ettåriga C-språkstudierna » upprepade lärarbyten i språk mellan varje årskurs —- flerlärarsystem i samma språk speciellt i åk 3 — splittrad arbetsordning (schema) för flera elever.

Strukturen har också en styrande effekt på studievalen i grundskolan.

För att belysa ovanstående påståenden har utredningen gjort en studie av den nuvarande Språkstrukturen på gymnasieskolans tre- och fyraåriga linjer. Studien är också avsedd att utgöra bakgrunds- och jämförelsemate- rial till de förslag att överväga alternativa språkstrukturer som utred- ningen lägger i kapitel 17 i huvudbetänkandet.

En hel årskull elever har följts genom tre läsår i gymnasieskolan, från åk 1 läsåret 1970/71 till och med åk 3 läsåret 1972/73.

Studien belyser endast B- och C-språkens omfattning och struktur. A-språket engelska har inte medtagits i studien då utredningen inte ansett sig vilja förändra den nuvarande omfattningen av undervisningen i detta språk.

1. Statistiskt material

Föreliggande studie är baserad på Sözs höstrapporter från gymnasie- skolan per den 15 september. Följande årskurser och läsår har studerats: åk 1, läsåret 1970/71 åk 2, läsåret 1971/72 åk 3, läsåret 1972/73

Den årskull elever som läsåret 1970/71 gick i åkl av de tre- och fyraåriga linjerna (ekonomisk (E), humanistisk (H), naturvetenskaplig (N), samhällsvetenskaplig (S) och teknisk (T)) på gymnasieskolan har följts upp till och med åk 3 läsåret 1972/73.

Blanketterna för åk 1 i höstrapporten är konstruerade så att elever på de humanistiska och samhällsvetenskapliga linjerna redovisas gemensamt

Års— Läsår Antal skolenheter

Summa- kurs

utan T-linje med T-linje

E S HSE HS HE HSE Sum- T E NT E S HS SE HSE Sum- N N N N ma T NT NT NT NT NT ma

1970/71 1971/72 1972/73

34 33 82 14 34 1 31 81 14 37 1 47 102 14

18 1 17 2 17 1

83 125 207 83 126 207 66 105 207

NN sowN mmm 050005 '— 505030 mmm

under rubriken H+S. Samläsningsfrekvensen på dessa linjer är stor varför ingen separering av elevuppgifterna på linje H och S har ansetts vara intressant i denna studie. Genomgående redovisas därför här uppgifter om elever från åk 1 av H- och S-linjerna i kolumner med rubriken H+S.

[ materialet ingår totalt 207 gymnasieskolor. Dessa skolor redovisas i vidstående tabell efter förekomst av de tre- och fyraåriga linjerna H, S, E, N och T samt efter de aktuella årskurserna och läsåren.

Från varje gymnasieskola och årskurs har antal elever, undervisnings- grupper (grpr) och lärarveckotimmar (Lvtr) hämtats ur basmaterialet för linjerna H, S, E, N och T samt för B-språken franska och tyska samt för C-språken franska, tyska, ryska, spanska, italienska och finska. C-språket portugisiska finns inte med i denna studie då ingen elev i materialet läste detta språk.

2. Metod

En manuell databearbetning gjordes för att uppgifterna så snabbt som möjligt skulle bli tillgängliga för utredningen. Resultatet redovisas i form av tabellsammanställningar i avsnitt 3.

De omfattande summeringarna gjordes med inbyggda kontroller i form av överflödiga summakolumner. Detta har medfört att själva datasam- manställningen kan anses felfri.

Som mått på det totala antalet elever inom de aktuella årskurserna har använts summa elever för beräkning av stödundervisning. En jämförelse mellan totala antalet elever, enligt denna sammanställning av Sözs höstrapporter och SCB:s statistik för gymnasieskolan (SM/U 197112, 197225, 197317) visar en nästan 100-procentig överensstämmelse för årskurserna 1 och 3.

Års- Läsår Totala antalet elever inom resp årskurs Differens (b—a) kurs enligt

höstrapporten (a) SCB (b)

1 1970/71 32 335 32 447 112 2 1971/92 30 853 31059 202 3 1972/73 28 532 28 615 83

SCB:s statistik per den 15 september 1970 för åkl innehåller 103 elever från glesbygdsgymnasierna i Pajala, Malung och Strömstad samt 10 elever från lngemundsskolan i Solna. Dessa skolor har ej medtagitsi föreliggande studie varför den verkliga skillnaden i elevantal (b-a) för åk 1 utgör —1 elev.

För åk 2 och 3 innehåller av samma anledning SCB:s statistik 80—100 elever som ej finns med i denna studie. Någon detaljkontroll har inte utförts, varför det 100-tal elever som återstår i differensen (b-a) för åk 2 inte har lokaliserats. Totalt utgör de dock endast 0,3 procent av antalet elever i åk 2.

Eventuella felaktigheter eller brister i basmaterialet från Sö:s höstrap- porter ingår även i denna sammanställning.

3. Den nuvarande Språkstrukturen

Totala antalet elever, undervisningsgrupper (grpr) och lärarveckotimmar (Lvtr) i B- och C-språk på de tre- och fyraåriga linjerna H, S, E, N och T i gymnasieskolan redovisade efter årskurs, förekomst av T-linje vid skolan, linje (ej för grpr och Lvtr) samt språk.

Totala antalet elever inom en årskurs har redovisats för skolor utan T-linje respektive med T-linje, för varje årskurs och linje.

___f

Tabell 1 Åk 1 läsåret 1970/71

Skolenheter utan T-linje

Skolenheter med T-linje

Antal elever inom linje

H+S

E N

Summa elever

Antal grpr Antal Lvtr

Antal elever inom linje

H+S

E N

Summa elever

Antal grpr Antal Lvtr

Franska B Tyska B Franska C Tyska C Ryska C Spanska C Italienska C Finska C

Summa

2 069 3 252 2 692 1226 278 1 162 17

712 2 209 1714 470

88

646

1586 3 334 2 535 1 112 349 882 14

4 367 8 795 6 941 2 808 715 2 690 39

186 338 278 138

47 118

598

1 144 1 322 601 197 547 16 1 182 2 686 2 186 647 173 838

13

533 2 085 1 579 336

84

625

1542 4 653 3 692 1094

300 1 134

34

467 4 481 181 1 094

30 95 18

3724 13 905 7 638 3171

587 2 692

74

184 522 310 163

45 133 4

582 1699 1461 708 184 583

17

10 696

5 847

9812

26 355

1 109 4 425 7 725

5251

12 449

6 366

31791

1361

5 244

Totala an- talet elever iåk 1

5 230 2 920

4981

113131

3 999

2631

6 224 6 350

19 024

Tabell 2 Åk 2 läsåret 1971/72

Skolenheter utan T-linje Skolenheter med T-linje

Antal elever inom linje Summa Antal Summa Antal elever inom linje Summa Antal Summa

elever r Lvtr elever r Lvtr n 5 E N gm H 5 E N r gm Franska B 778 960 609 765 3 112 144 432 446 643 465 743 387 2 684 152 446 TyskaB 971 1848 21341865 6818 271 813 765 1586 1994 2843 4063 11251 452 1352 Franska C 816 1141 1665 655 4 277 207 620 669 992 1537 1 101 159 4 458 191 571 Tyska C 432 631 432 488 1 983 105 314 229 381 328 546 1083 2 567 146 435 RyskaC 88 118 60 162 428 42 123 83 77 74 149 27 410 47 136 Spanska C 384 449 595 249 1677 90 270 264 390 559 356 49 1 618 104 311 Italienska C 11 8 7 5 31 4 11

Finska C 1 1 3 7 22 12 26 70 4 12

Summa 3 480 5156 5 502 4189 18 327 863 2 583 2 459 4 076 4 979 5 750 5 794 23 058 1096 3 263

Totala an- talet elever

iåk2 2065 3722 2829 3954 12 570 1419 3 046 2560 5 424 5 817 18 266

___?

Tabell 3 Åk 3 läsåret 1972/73

Skolenheter utan T-linje Skolenheter med T-linje

Antal elever inom linje Summa Antal Summa Antal elever inom linje Summa Antal Summa

elever r Lvtr elever r Lvtr H S E N grp H S E N T grp Franska B 770 443 186 198 1 597 115 461 289 195 104 145 22 755 76 281 Tyska B 911 722 452 394 2 479 139 569 532 409 341 376 326 1 984 139 483 Franska C 768 416 335 181 1700 122 492 443 210 238 141 2 1 034 81 349 Tyska C 366 238 126 128 858 95 358 146 90 75 105 82 498 77 230 Ryska C 94 57 13 87 251 47 180 49 24 8 60 1 142 34 113 Spanska C 351 167 133 81 732 91 383 166 82 95 60 2 405 63 252

Italienska C 6 3 4 13 3 9 Finska C 4 3 10 l 4 22 4 11

Summa 3 266 2 046 1 249 1069 7 630 612 2 422 1629 1013 871 888 439 4 840 474 1719

Totala an- talet elever iåk3 2166 4198 30714292 13727 110123021956 3957 5496 16812

Uppgifterna i tabellerna l, 2 och 3 har sammanställts för alla

gymnasieskolor, dvs både skolor utan T-linje och med T-linje, och redovisas i tabellerna 4, 5 respektive 6.

Totala antalet elever i B- och C-språk på de tre- och fyraåriga linjerna i gymnasieskolan fördelade efter årskurs, linje och språk samt antal undervisningsgrupper (grpr) och lärarveckotimmar (Lvtr) fördelade efter

språk.

Tabell 4 Åk 1 läsåret 1970/71

Summa Antal Antal elever inom linje Summa elever grpr Lvtr H+S E N T Franska B 3 251 1 245 3 128 467 8 091 370 1 179 Tyska B 5 938 4 294 7 987 4 481 22 700 860 2 842 Franska C 4 878 3 293 6 227 181 14 579 588 2 784 Tyska C 1873 806 2 206 1 094 5 979 301 1 309 RyskaC 451 172 649 30 1302 92 381 SpanskaC 2 000 1271 2 016 95 5 382 251 1 130 ltalienskaC 17 8 14 39 4 16 Finska C 13 9 34 18 74 4 17 Summa 18 421 11098 22 261 6 366 58146 2 470 9 658 Totala an- talet elever iåkl 9229 5551 11205 6350 32335 Tabell 5 Åk 2 läsåret 1971/72 Antal elever inom linje Summa Antal Summa elever grp Lvtr H S E N T Franska B 1 226 1 606 1074 1 508 387 5 801 297 881 Tyska B 1741 3 439 4129 4 708 4 063 18 080 725 2 171 FranskaC 1 488 2 133 3 204 1756 159 8 740 399 1 195 TyskaC 661 1013 760 1036 1083 4 553 252 752 Ryska C 171 195 134 311 27 838 89 259 Spanska C 648 839 1 156 606 49 3 298 195 584 Italienska C 11 8 7 5 31 4 11 Finska C 3 8 22 12 26 71 4 12 Summa 5 949 9 241 10 486 9 942 5 794 41412 1 965 5 865 Totala an- talet elever iåk 2 3 489 6 775 5 393 9 379 5 817 30 853

Tabell 6 Åk 3 läsåret 1972/73

Antal elever inom linje

H S

Summa elever

Antal grpr

Summa Lvtr

Franska B Tyska B Franska C Tyska C Ryska C Spanska C Italienska C Finska C

Summa

Totala an-

talet elever i åk 3

1059+ 15 1443+ 22 1209+ 44 512+ 24 143+ 7 517+ 19

6 4

638 + 38 1 131 + 71 626 + 66 328 + 39 81 + 18 249 + 33

3 3

290+ 8 343+ 76 793+22 770+111 573+ 8 322+ 61 201+ 5 233+ 42 21+ 5 147+ 27 228+ 9 141+ 22 4 10 1+ 1

4 893 + 131 3 059 + 265

2120+57 1957+340

3 265 6 499

22 326 + 21 82+ 3

2352+137 4463+247 2732+179 1356+113 393+ 57 1137+ 83

13 22+ 1

188 + 270 + 198 + 171 + 81 154 3 4

macar.—l

732+ 10 1024 + 28 825 + 14 584+ 4 293 634 9 11

439 + 24

12468 + 817

1069+ 16

4112+56

5 023 8 249 5 496

i) Plustecken (+) framför en elevsiffra anger att eleven har utökad studiekurs

ii) Plustecken (+) framför antal undervisningsgrupper och lärarveckotimmar anger en tänkt ökning av antalet grpr resp Lvtr som elever med utökad studiekurs kan

ha föranlett, om vi antager att maximal gruppstorlek i språk är 30 elever.

28 532

Tabell 7 Antal elever i språk i olika årskurser samt procentandel elever som finns kvar från tidigare årskurser fördelade efter olika språk.

Åk 1 läsåret Åk 2 läsåret 1971/72 Åk 3 läsåret 1972/73 1970/71 Antal Antal Andel ele- Antal ele- Andel ele- Andel ele— Andel ele— Andel elever i % av elever elever ver i% av ver (exkl ver i % av ver i % av ver i % av alla elever i åk 1 elever i resp elever med elever i resp elever i resp alla elever lå 1970/ 61 i gymnasie-, språk i åk 1 utökad stu- språk i åk 2 språk iåk 1 i åk 1 lå fack- och yrkesskolan lå 70/71 linje diekurs) lå 71 /72 på lå 70/71 på 70/71 på (ej lantbrukets HSENT lirg'e HSENT linje HSENT linje HSENT yrkesskolor)

Franska B 8 091 5 801 71,7 2 352 40,5 29,1 7,3 2,1 Tyska B 22 700 18 080 79,6 4 463 24,7 19,7 13,8 4,0

Summa B-språk 30 791 23 881 77,6 6 815 28,5 22,1 21,1 6,1

Franska C 14 579 8 740 60,0 2 732 31,3 18,7 8,4 2,4 Tyska C 5 979 4 553 76,2 1 356 29,8 22,7 4,2 1,2 Ryska C 1 302 838 64,4 393 46,9 30,2 1,2 0,4 Spanska C 5 382 3 298 61,2 1 137 34,5 21,1 3,5 1,0 Italienska C 39 31 79,4 13 41,9 33,3 0,04 0,01 Finska C 74 71 96,0 22 31,0 29,7 0,07 0,02

Summa C-språk 27 355 17 531 64,1 5 653 32,2 20,7 17,5 5,1 Summa språk 58146 41412 71,2 12 468 30,1 21,4 38,6 11,2

De successiva bortvalen av B- och C-språken i årskurserna 2 och 3 leder till att antalet elever i de olika språken minskar från åk 1 till åk 3. I tabell7 jämföres antalet elever i respektive språk mellan de olika årskurserna samt sätts i relation till totala antalet elever i åk 1 i hela gymnasieskolan utom lantbrukets yrkesskolor.

Enligt uppgifter från SCB/U 19712, 9, 25 fanns det totalt 111 408 elever läsåret 1970/71 i åk 1 på gymnasiet, fackskolan och yrkesskolan utom i lantbrukets yrkesskolor. Denna elevsiffra utgör bas vid procent- beräkningen i den sista kolumnen i tabell 7.

Totala antalet elever, undervisningsgrupper och lärarveckotimmar redovisas efter årskurs och B- eller C-språk

. i tabell 8 för gymnasieskolor utan T-linje . i tabell 9 för gymnasieskolor med T-linje . i tabell 10 för alla gymnasieskolor.

Tabell 8 Totala antalet elever, grupper och lärarveckotimmar i språk på de tre- och fyraåriga gymnasielinjerna vid samtliga gymnasieskolor utan T-linje

Åk 1 läsåret 1970/71 Åk 2 läsåret 1971/72 Åk 3 läsåret 1972/73

& Antal Antal Antal

Elever Grpr Lvtr Elever Grpr Lvtr Elever Grpr Lvtr

Franska B 4 367 186 598 3 112 144 432 1597 115 461 Tyska B 8 795 338 1 144 6 818 271 813 2 479 139 569 Franska C 6 941 278 1 322 4 277 207 620 1 700 122 492 Tyska C 2 808 138 601 1 983 105 314 858 95 358 Ryska C 715 47 197 428 42 123 251 47 180 Spanska C 2 690 118 547 1677 90 270 732 91 383

ItalienskaC 39 4 16 31 4 11 13 3 9 Finska C . 1

Summa 26 355 1 109 4425 18 327 863 2 583 7 630 612 2 422

Tabell 9 Totala antalet elever, grupper och lärarveckotimmar i språk på de tre- och fyra-åriga gymnasielinjerna vid samtliga gymnasieskolor med T-linje.

Åk 1 läsåret 1970/71 Åk 2 läsåret 1971/72 Åk 3 läsåret 1972/73 Antal Antal Linje HSEN Linje T Elever Grpr Lvtr Elever Grpr Lvtr Elever Grpr Lvtr Elever Grpr Lvtr

Franska B 3 724 184 582 2 684 152 446 733 73 278 22 3 3 Tyska B 13 905 522 1699 11251 452 1352 1658 108 453 326 31 30 Franska C 7 638 310 1461 4 458 191 571 1032 81 349 2

TyskaC 3 171 163 708 2567 146 435 416 61 213 82 16 17 RyskaC 587 45 184 410 47 136 141 33 112 1 1 1 SpanskaC 2 692 133 583 1 618 104 311 403 62 251 2 1 0,5 ItalienskaC

FinskaC 74 4 17 70 4 12 18 3 10 4 1 1

Summa 31791 1361 5 244 23 058 1096 3 263 4 401 421 1666 439 53 52,5

Tabell 10 Totala antalet elever, grupper och lärarveckotimmar i språk på gymnasieskolans samtliga 3- och 4-åriga linjer i åk 1 läsåret 1970/71, i åk 2 läsåret 1971/72 samt i åk 3 läsåret 1972/73. Elever med utökad studiekurs är ej medtagna

Åk 1 lå 1970/71 Åk 2 lå 1971/72 Åk 3lå1972/73

Elever Grpr Lvtr Elever Grpr Lvtr Elever Grpr Lvtr

Franska B 8 091 370 1 179 5 801 297 881 2 352 191 742 Tyska B 22 700 860 2 842 18 080 725 2 171 4 463 278 1052 Franska C 14 579 588 2 784 8 740 399 1 195 2 732 202 839 Tyska C 5 979 301 1309 4 553 252 752 1356 172 588 RyskaC 1 302 92 381 838 89 259 393 81 293 Spanska C 5 382 251 1 130 3 298 195 584 1 137 154 634 Italienska C 39 4 16 31 4 11 13 3 9 FinskaC 74 4 17 71 4 12 22 4 11 Summa 58146 2 470 9 658 41412 1965 5 865 12 468 1085 4168

Tabell 11 Särredovisning av antalet elever på linje T i åk 3 läsåret 1972/73 samt av antalet undervisningsgrupper och lärarveckotimmar som dessa elever har alstrat.

Antal

Elever Grpr Lvtr

Franska B 22 3 3 Tyska B 326 31 30 Franska C 2 — — Tyska C 82 16 17 Ryska C 1 1 1 Spanska C 2 1 10,5 Italienska C -— — — Finska C 4 l 1 Summa 439 53 52,5

Anm: Uppgifterna i tabell 11 är inkluderade i motsvarande uppgifter för åk 3 i tabell 10.

Omfattningen av endast ettåriga C-språkstudier redovisas i tabellerna 12 ochl3.

Tabell 12 Antal elever på de tre- och fyraåriga linjerna i gymnasieskolan som endast läst C-språk i ett år, redovisade efter olika linjer och språk

Antal elever inom linje Summa elever H + S E N T Franska C 1 257 89 4 471 22 5 839 TyskaC 199 46 1 170 11 1426 Ryska C 85 38 338 3 464 SpanskaC 513 115 1410 46 2 084 Italienska C —2 1 9 8 Finska C 2 —13 22 —8 3 Summa 2 054 276 7 420 74 9 824 Totala antalet eleveriåk l minus totala —1 035 158 1 826 533 1 482 antalet elever i åk 2

Sammanställningen av tabellen är baserad på elevunderlaget i åk 1 läsåret 1970/71 samt åk 2 läsåret 1971/72. Minustecken (—) framför en siffra markerar en ökning av elevantalet från åk 1 till åk2.

Tabell 13 Andel elever med ett-åriga C-språkstudier i procent av antalet elever i åk 1 i respektive språk och på respektive linje

Andel elever inom linje, procent Totala antalet elever, procent H + S E N T Franska C 25,8 2,7 71,8 12,2 40,0 Tyska C 10,6 5,7 53,0 1,0 23,8 Ryska C 18,8 22,1 52,1 10,0 35,6 Spanska C 25,6 9,0 70,0 48,4 38,7 Italienska C 12,5 64,3 20,5 Finska C 15,4 64,7 4,0 Summa 22,2 5,0 66,6 5,2 35,9

Omfattningen av treåriga C-språkstudier redovisas i tabellerna 14 och 15.

Tabell 14 Totala antalet elever som fortfarande läser C-språk i åk 3 redovisade efter olika språk och linjer. Elever med utökad studiekurs ej medtagna.

Antal elever inom linje Summa elever H S E N T Franska C 1 209 626 573 322 2 2 732 TyskaC 512 328 201 233 82 1 356 RyskaC 143 81 21 147 1 393 Spanska C 517 249 228 141 2 1 137 Italienska C 6 3 4 13 Finska C 4 3 10 1 4 22

Summa 2 391 1 290 1 037 844 91 5 653

Tabell 15 Andel elever med C-språk fortfarande i åk 3 i procent av antalet eleveri åk 1 i respektive språk och på respektive linje

Andel elever inom linje, procent Totala an- talet elever, H+ S E N T procent Franska C 37,6 17,4 5,2 1,1 18,7 Tyska C 44,8 24,9 10,6 7,5 22,7 Ryska C 49,7 12,2 22,6 3,3 30,2 Spanska C 38,3 17,9 7,0 2,1 21,1 Italienska C 52,9 50,0 0,0 33,3 Finska C 5 3,8 33,3 2,9 22,2 29,7 Summa 39,9 18,6 7,6 6,4 20,7

Det faktiska antalet lärarveckotimmar (Lvtr) enligt höstrapporten för läsåret 1972/73 i vissa C-språk i åk 3 i relation till antalet Lvtr enligt Lgy 70 redovisas i tabell 16. Vid beräkningen av det teoretiska antalet Lvtr (a,-) vid gymnasieskola nr i har antalet grpr antagits givna av höstrapporten och antalet Evtr har hämtats ur timplanerna i Lgy 70 för de olika linjerna H, S, E, N och T.

a=2ai i

.. , , - .. . . dar ? betecknar summatron over alla gymnas1eskolor med minst en elev i språket i fråga.

Tabell 16 Reduktion av antalet veckotimmar i vissa språk i åk 3 i jämförelse mellan Lgy 70 samt höstrapporten läsåret 1972/73

Summa Grupper Antal Lvtr Reducering elever —_——” av Lvtr teoretiskt empiriskt (a—b) enl Lgy 70 lå 1972/73 (a) (b) Ryska C 450 81 401 293 108 Spanska C 1 220 154 766 634 132 Italienska C 13 3 15 9 6 Finska C 23 4 16 11 5 Summa 1 706 242 1 198 947 251

Undervisningsgrupperna i språk på gymnasieskolan är ofta samman- satta av elever från olika klasser och linjer. En frekvensstudie över antal olika linjer (H, S, E, N och T) som ingår i undervisningsgrupperna i B- och C-språken i åk 3 redovisas nedan i tabell- och diagramform.

Varje språk har undersökts separat. Av de gymnasieskolor (skolor) som hade språket X har endast de skolor som hade en undervisningsgrupp i språk X medtagits i materialet. För C—språken tyska, ryska och spanska gällde detta alla skolor.

I de skolor där B-franska förekom hade 88 procent endast en undervisningsgrupp, för B-tyska och C-franska var motsvarande siffror 80 procent respektive 86 procent.

Tabell 17.1—17.6 Frekvenstabeller över antalet olika linjer (H, S, E, N och T) som ingår i undervisningsgrupperna i språk i åk 3 läsåret 1972/73. 17.1 B—Franska 17.2 B-Tyska

Antal Antal % Kumulativ Antal Antal % Kumulativ linjer skolor skolor % skolor linjer skolor skolor % skolor

5 5 1 0,6 0,6 4 26 17,1 17,1 4 30 19,0 19,6 3 83 54,6 71,7 3 58 36,7 56,3 2 23 15,1 86,8 _2 20 12,7 69,0 1 20 13,2 100,0 1 49 31,0 100,0 Total 152 100 Total 158 100

17.3 C-Franska 17.4 C-Tyska

Antal Antal % Kumulativ _Antal Antal % Kumulativ linjer skolor skolor % skolor linjer skolor skolor % skolor 5 5 2 1,2 1,2 4 39 25,3 25,3 4 29 17,0 18,2 3 75 48,7 74,0 3 73 42,7 60,9 2 22 14,3 88,3 2 31 18,1 79,0 1 18 11,7 100,0 1 36 21,0 100,0

Total 154 100 Total 171 100

17.5 C-Ryska 17.6 C-Spanska

Antal Antal % Kumulativ Antal Antal % Kumulativ linjer skolor skolor % skolor linjer skolor skolor % skolor

5 5 1 0,7 0,7 4 7 8,3 8,3 4 23 14,8 15,5 3 31 36,9 45,2 3 65 41,9 57,4 2 27 32,2 77,4 2 45 29,0 86,4 1 19 22,6 100,0 1 21 13,6 100,0 Total 84 100 Total 155 100

Figur 18. I —1 8. 6 Relativ fördelning av antal skolenheter (= skolor) efter antal linjer som ingår i undervisningsgrupperna i språk i åk 3, läsåret I 972/ 73.

Ant skolor 18.1 %

B—Franska

Antal linier Ant skolor 18.3 % C—Franska Antal linjer Ant skolor 18.5 % C—Ryska Antal linjer

Ant skolor 18.2 B—Tyska

Antal linjer Ant skolor 18.4 % C—Tyska Antal linjer Ant skolor 18.6 % C—Spanska 50 40 3 2 Antal linjer

Figur 19.1—19.6 Kumulativ relativ fördelning av antal skolenheter (= skolor) efter antal linjer som ingår i undervisningsgrupperna i språk i åk 3, läsåret 19 72 / 73.

Kum % skolor 100

19.1 Kum

l l l l ?

B—Franska

50

Totalt 152 skolor Totalt 158 skolor

Antal Antal 5 4 3 2 1 linjer linier Kum 19.3 Kum 19.4 % C—Franska % C—T ska skolor skolor V 100 ————————— å 5 50 8 = I : E E & 8 Antal Antal 5 4 3 2 1 linier linjer å % g %. m åå & H o-l 73 E B |? Antal Antal linjer

linjer

Bilaga 13 Föreningsverksamhet i gymnasieskolan

l Föreningsverksamhet i gymnasieskolan

I syfte att kartlägga elevföreningarnas omfattning vid landets gymnasie- skolor har SIA under 1973 genomfört en undersökning av föreningsverk- samheten avseende läsåret 1972/73. Med föreningsverksamhet förstås här en av eleverna organiserad och ledd verksamhet som är understödd av skolan.

Undersökningen lämnar uppgift om antalet föreningar med aktiva medlemmar, antalet aktiva medlemmar fördelade på olika föreningar och om eventuella kommunala anslag till föreningsverksamheten vid skolan. Gymnasieskolorna särredovisas med hänsyn till storlek och inriktning.

Tidigare har 1962 Års Ungdomsutredning genomfört en kartläggning av samtliga föreningar vid de högre allmänna läroverken läsåret 1963/64 (SOU l966:47). I medeltal fanns enligt denna undersökning 5,3 förening- ar per läroverk, med dominans för religiösa, idrottsliga, politiska och naturvetenskapliga föreningar. I föreliggande undersökning är gymnasie- skolor med 3- och 4-åriga linjer närmast jämförbara med de skolor som omfattades av 1963 års undersökning.

2 Undersökningsmetod

Undersökningen baseras på en skriftlig enkät till samtliga skolenheter med gymnasieskola läsåret 1972/73. Med gymnasieskola avses här samtliga skolor som har linjer. Av 405 skolor besvarade 336 enkäten vilket ger en svarsfrekvens på c 83 procent. I undersökningen ingår alltså inte skolor som enbart har specialkurser.

Studien har varit upplagd så att utredningen från varje undersökt skola begärt in följande uppgifter

— antal föreningar där medlemmarna enligt rektors bedömning varit aktiva under läsåret 1972/73. — antal aktiva medlemmar fördelade på olika föreningar där arten av föreningsverksamhet skall vara angiven. Uppgifterna om medlemsantal har rektor införskaffat via föreningarna. — eventuella kommunala anslag till föreningsverksamheten. _ totalt antal elever vid skolan enligt 1972 års höstrapport.

Vid redovisningen av uppgifterna har utredningen bedömt följande bakgrundsvariabler som lämpliga:

a) skolstorlek uttryckt som totala antalet elever vid skolan. Skolorna har därvid indelatsi följande 3 grupper: — 500 elever 500—1 000 elever 1 000 eller fler elever b)Linjer vid skolan — med 3- och 4—åriga linjer -— enbart 2-åriga linjer — enbart vård-, jordbruks- eller skogsbrukslinjer c) Art av föreningsverksamhet _ religion (Re) — idrott (ldr) — politik (Pol) — naturvetenskap (N) — elevråd (E-råd) — övriga (schack— och fotoklubbar, teaterföreningar o (1)

Vid kodningen av enkäterna har dessutom särskilt angetts om någon skola helt saknar föreningsverksamhet eller elevråd.

Det har under kodningsarbetets gång framkommit att rektor troligen uppfattat frågorna om medlemsantal något olika. I vissa fall finns tex bara styrelsemedlemmar upptagna som aktiva medan samtliga medlem- mar i de flesta fall är medtagna. Det bör dock observeras att föreningarna själva lämnat uppgifter om medlemsantal till rektor. Dessutom före- kommer det att föreningar finns registrerade som aktiva trots att inget medlemsantal finns angivet (gäller totalt 28 skolor). Detta sammanhänger i vissa fall med att föreningarna vägrat lämna uppgifter om medlemsantal till rektor.

Ovan nämnda brister i enkätmaterialet medför att uppgifterna om medlemsantal torde vara något underskattade.

I vissa fall har det varit svårt att klassificera arten av föreningsverksam- het då verksamheten inte framgår av namn eller förkortning. I de aktuella fallen har föreningarna placerats i gruppen ”övriga”, vilket torde medföra en viss överskattning av denna grupp.

När det förekommit flera ”typer” av elevråd vid en skola (gäller främst före detta tekniska gymnasier och vårdskolor) har dessa vid kodningen registrerats som ett enda elevråd, då de i princip fyller samma funktion.

3 Resultatredovisning

Resultatet av undersökningen redovisas i form av tabellsammanställningar där varje tabell kommenteras. Tabell 1—5 innehåller uppgifter om totala

Tabell 1 Antal skolor med aktiva föreningar och medlemmar fördelade efter skolstorlek

Skolstor- lek (antal elever)

Antal sko- lor med fö- reningsverk— samhet

Antal ak- tiva före- ningar

Antal före- ningar per skola

Antal ak- tiva med- lemmar

Antal med- lemmar per skola Antal med- lemmar per förening

Skolor där elev- råd saknas

Antal

Andel av skolor med förenings- verksamhet (procent)

Antal sko- lor där före—

reningar sak- nas

— 500 500—1 000 1 000—

Totalt

102 154 50 306 178 654 253

1 085

com_— v—tsrln 7 045 39 891 19 123

66 059

69,1 259,0 382,5

215,9

39,6 61,0 75,6 60,9

8,8 20,8 18,0

16,3

30

antalet aktiva föreningar och aktiva medlemmar fördelade efter skol- storlek, förekomst av olika linjer vid skolan och arten av förenings- verksamhet. I övriga tabeller behandlas de kommunala anslagen till föreningsverksamheten.

3.1 Aktiva föreningar och medlemmar

Enligt tabelll har Skolstorleken betydelse för elevföreningarnas före- komst i gymnasieskolan. I medeltal finns det totalt 3,6 föreningar per skola och detta tal varierar från 1,8 i skolor med mindre än 500 elever till 5,1 i skolor med fler än 1 000 elever, På ett analogt sätt varierar antalet medlemmar per skola och förening.

'Av totalt 336 skolor saknar 30 helt föreningsverksamhet (c 90 procent), därav 28 i skolor med mindre än 500 elever. Totalt 16 procent av alla skolor med föreningsverksamhet saknar elevråd och den minsta andelen (c 9 procent) förekommer häri den minsta storleksgruppen.

[ tabell 1 har vid beräkningen av antalet medlemmar per skola och förening inkluderats 28 skolor där medlemsantalet i föreningar ej var angivet. I nedanstående sammanställning har dessa uppgifter korrigerats, under antagandet att det redovisade genomsnittliga antalet föreningar per skola är representativt för de 28 skolor som ej medtagits.

Skol- Antal skolor Antal skolor Antal före- Antal med- Antal med- Antal med- storlek med förening med förening ningar med lemmar per lemmar per lemmar per (antal men inget och medlems- medlemsan- skola förening elever) medlemsantal antal angivet tal angivet angivet — 500 13 89 155 7 045 79,2 45,4

500—1 000 12 142 604 39 891 280,9 66,1 1 000— 3 47 238 19 123 406,9 80,3 Totalt 28 278 997 66 059 237,6 66,3

Med hänsyn till dessa korrigeringar har alltså antalet medlemmar per skola och förening i tabell 1 underskattats med c 5—15 procent beroende på skolstorlek. Detta förhållande bör observeras i tabell 4 där motsvaran- de korrigeringar av redovisningstekniska skäl ej gått att utföra.

Hur antalet föreningar och medlemsantalet per skola varierade inom olika skolstorlekar illustreras i tabellerna 2 och 3.

Tabell 2 Antal skolor fördelade efter antal föreningar vid skolan

Skol Antal föreningar vid skolan Summa storlek 1 2 3 4 5 6 7 8 9

A* 62 27 5 l 1 4 2 102 —500 B 60,8 26,5 4,9 1,0 1,0 3,9 2,0 100,1 500— A 23 23 20 24 17 17 12 6 10 154 1 000 B 14,9 14,9 13,0 15,6 11,0 11,0 7,8 3,9 6,5 99,9 1 000— A 7 7 9 3 5 6 5 2 50

B 14,0 14,0 18,0 6,0 10,0 12,0 10,0 4,0 100,0 Totalt A 92 57 34 28 23 2,7 19 6 12 306

B 30,1 18,6 11,1 9,2 7,5 8,8 6,2 2,0 3,9 100,0 Därav A 36 1 37 Vd-sk B 97,3 2,7 100,0 Jo-sk A 16 5

B 76,2 23,8 100,0 Sb-sk A 2 4 6

B 33,3 66,7 100,0 *A: Absolut B: Relativt (%) Tabell 3 Antal skolor1 fördelade efter antal aktiva medlemmari föreningar Skol— Antal medlemmar i föreningar Summa storlek

0 1— 101— 201— 301— 401— 501— 601— 701— 801— 901— 1000— 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1 000

A* 13 66 14 6 2 1 102 —500 B 12,7 64,7 13,7 5,9 2,0 1,0 100,0 500— A 12 40 37 26 9 9 2 6 3 6 154 1000 B 7,8 26,0 24,0 16,9 5,8 5,8 1,3 3,9 1,9 3,9 99,9

A 3 12 12 4 4 4 3 1 4 50 1 000— B 6,0 24,0 24,0 8,0 8,0 8,0 6,0 2,0 8,0 100,0 Totalt A 28 118 63 36 15 14 5 7 3 10 306

B 9,2 38,6 20,6 11,8 4,9 4,6 1,6 2,3 1,0 3,3 100,2 Därav A 8 23 5 1 37 Vd-sk B 21,6 62,2 13,5 2,7 100,0

A 1 16 3 1 21 Jo-sk 13 4,8 76,2 14,3 4,8 100,l

A 6 6 Sb—sk B 100,0 100,0 *A: Absolut

B: Relativt (%) ' Inkluderar 28 skolor där medlemsantalet ej är angivet.

Antalet föreningar per skola uppvisar den största variationen i skolor med fler än 1 000 elever. Av 50 skolor i denna grupp har 48 procent mer än fyra föreningar per skola. I den minsta gruppen uppgår denna andel till cirka sju procent och mer än hälften av skoloma har bara en förening. Vid skolor som endast har vård-, jordbruk- eller skogsbrukslinje förekom- mer maximalt två föreningar per skola och totalt c 85 procent har bara en förening (företrädesvis elevråd).

På ett jämförbart sätt som antalet föreningar per skola förändras med skolstorlek varierar även medlemsantalet per skola. Majoriteten av skolor har enligt tabell 3 300 föreningsmedlemmar eller färre och ett fåtal skolor har fler än 700 medlemmar (cirka sju procent).

. Om skolorna differentieras med hänsyn till vilka studievägar som finns vid skolan framgår av tabell 4 att föreningsverksamheten är betydligt högre i skolor med 3- och 4—åriga linjer än i övriga. Skolstorleken har därvid inte någon avgörande betydelse för antalet föreningar per skola i skolor med enbart 2-åriga linjer eller enbart vård-, jordbruk- eller skogsbrukslinjer. Av 30 skolor som helt saknar föreningar återfinns 25 bland sådana som

Tabell 4 Antal skolor med aktiva föreningar och medlemmar fördelade efter skolstorlek och vilka studievägar som finns vid skolan1

Studieväg/ Antal Antal Antal Antal Antal Antal Skolor där elev- Antal skolstorlek skolor aktiva före- aktiva medlem- medlem- råd saknas skolor med före- före— ningar medlem- mar per mar per Antal Andel där före- ningsverk-ningar per mar skola förening (%) av ningar samhet sk ola skolor saknas med före- ningsverk- samhet —500 22 79 3,6 3 014 137,0 38,2 6 27,3 2 3—4- 500— 128 615 4,8 38 237 298,7 62,2 27 21,1 1 åriga 1 000 ' linjer 1 000— 44 245 5,6 16 219 368,6 66,2 9 20,5 Summa 194 939 4,8 57 470 296,2 61,2 42 21,7 3 —500 28 38 1,4 1832 65,4 48,2 3 10,7 1 2- 500— 17 29 1,7 1 202 70,7 41,4 5 29,4 1 åriga 1 000 linjer 1 000— 3 5 1,7 504 168,0 100,8 Summa 48 72 1,5 3 538 73,7 49,1 8 16,7 2 Enbart vård- skolor 37 38 1,0 3 450 93,2 90,8 19 Enbart jord- bruksskolor 21 26 1,2 1 418 67,5 54,5 4 Enbart skogs- bruksskolor 6 10 1,7 183 30,5 18,3 2 Totalt 306 1085 3,6 66 059 215,9 60,9 50 16,4 30

1 Innefattar 29 skolor där medlemsantalet i föreningar ej är angivet (0 5—15 procents underskattning av amtalet medlemmar per skola och förening).

enbart har vård, jordbruk- eller skogsbrukslinje. Majoriteten av skolorna som uppgetts sakna elevråd återfinns däremot bland sådana som har 3- och 4-åriga linjer.

+ i

3.2 Föreningsverksamhetens inriktning

Vilken inriktning har föreningsverksamheten i gymnasieskolan och finns det några skillnader mellan olika stora skolor och mellan skolor med olika linjer? För att belysa detta har antalet föreningar och medlemmar i tabell 5 fördelats procentuellt på 6 olika verksamhetstyper.

Ungefär en fjärdedel av föreningarna är elevråd och lika stor andel utgörs av övriga föreningar. Även idrotts— och politiska föreningar är vanligt förekommande. Som framgår av tabellen skiljer sig dock fördelningen av medlemmar högst väsentligt från den för föreningar. Exempelvis utgör idrottsföreningarna c 20 procent av samtliga föreningar medan de samtidigt har 38 procent av medlemmarna. Det omvända förhållandet gäller för politiska föreningar där dessa procentandelar uppgår till 17 respektive 5 procent.

Tabell 5 Aktiva medlemmar och föreningar fördelade efter arten av verksamhet, skolstorlek samt studieväg (%)

Studie- Skol— Art av verksamhet i förening Summa väg storl _ * Re ldr Pol N E-råd Ovriga (%) —500 A 10,1 27,9 15,2 3,8 20,3 22,8 100,1 B 3,0 62,5 9,4 5,8 10,0 9,4 100,1 500— A 12,7 19,0 18,9 6,7 16,4 26,3 100,0 3—4- 1 000 B 4,8 40,8 5,4 2,8 34,6 11,7 100,1 åriga 1 000— A 12,2 15,5 23,3 10,2 14,3 24,5 100,0 linjer B 4,7 35,4 7,2 4,7 35,3 12,7 100,0 Summa A 12,4 18,8 19,7 7,3 16,2 25,6 100,0 B 4,7 40,4 6,1 3,5 33,5 11,8 100,0 —-500 A 2,6 31,6 65,8 100,0 B 0,7 36,1 63,3 100,1 2-åriga linjer 500— A 3,4 41,4 41,4 13,8 100,0 1 000 B 1,7 49,2 45,8 3,4 100,0 1 000— A 40,0 60,0 100,0 _ B 70,2 29,8 '100,0 Summa A 2,8 36,1 55,6 5,6 100,1 B 0,9 45,4 5 2,5 1,2 100,0 Enbart vård- A 2,6 97,4 100,0 skolor B 0,4 99,6 100,0 Enbart jord- A 15,4 3,8 80,8 100,0 bruksskolor B 11,9 0,6 87,5 100,0 Enbart skogs- A 40,0 60,0 100,0 bruksskolor B 44,3 . 55,7 100,0 Totalt A 10,9 19,5 17,1 6,5 23,6 22,5 100,'1 B 4,1 38,0 5,3 3 1 39,2 10,4 100,1

* A: Föreningar B: Medlemmar

I skolor med 3- och 4-åriga linjer är verksamhetens bredd betydligt mer markerad än i övriga skolor. Föreningarna i skolor med 2-åriga linjer domineras till övervägande delen av idrottsföreningar och elevråd. Skolornas storlek tycks inte heller ha någon avgörande betydelse för verksamhetens inriktning i skolor med enbart 2-åriga linjer. I skolor med 3- och 4-åriga linjer ökar däremot exempelvis andelen av föreningar som har politisk karaktär med en ökad skolstorlek, medan idrottsföreningar— nas och elevrådens andel minskar.

3.3 Kommunala anslag

Enligt de av rektor redovisade uppgifterna utgår totalt 00,5 Mkr i kommunalt stöd till elevföreningarna varav den största delen torde gå till elevråd och idrottsföreningar. Det kommunala stödet är dock mycket ojämt fördelat. Av tabell 6 framgår exempelvis att det genomsnittliga bidraget per skola varierar från c 450 kr i skolor med mindre än 500 elever till c3 200 kr i skolor med fler än 1 000 elever. Av de större skolorna saknar endast 24 procent ekonomiskt stöd, medan motsvarande andel i mindre skolor uppgår till e 66 procent.

Skolor med 3- och 4-åriga linjer erhåller också merparten av det kommunala stödet. Av 131 skolor som helt saknar stöd till elevförening- arna är 53 vård-, jordbruks- eller skogsbruksskolor.

För att illustrera hur det ekonomiska stödet varierar inom de olika skolstorlekarna redovisas i tabell 7 denna fördelning med avseende på bidraget per skola.

Av samtliga skolor har 4/5 mindre än 3000 kr i bidrag till elev- föreningarna, varav dock hälften helt saknar bidrag. Storleken av bidraget per skola uppvisar den största variationen i de största skolorna. Exempelvis erhåller 1/3 av dessa skolor mer än 5 000 kr i bidrag, medan det högsta redovisade bidraget i skolor med mindre än 500 elever uppgår till detta belopp.

Tabell 6 Kommunala driftsbidrag till skolor med aktiva föreningar och medlemmar fördelade efter skolstorlek

Skol- Antal Antal Antal Kommu- Bidrag per Skolor som Bidrag per storlek skolor med aktiva aktiva nala saknar bidrag skola med förenings- före- med- bidrag Skola Före— Med- Antal Andel kommunalt verksamhet ningar lemmar (kr) ning lem 1 av stöd skolor med förv (%) —500 102 178 7 045 45 939 450,40 258,08 6,52 67 65,7 1 312,50 500—1 000 154 654 39 891 287 008 1863,70 438,85 7,20 52 33,8 2 813,80 1000— 50 253 19123 160 682 3 213,64 635,11 8,40 12 24,0 4 228,50 Totalt 306 1085 66 059 493 629 1613,17 454,96 7,47 131 42,8 2 820,70

' Torde vara något för högt med hänsyn till att alla föreningar inte redovisat sitt medlemsantal.

& . .;

___i

Tabell 7 Antalet skolor med aktiva föreningar fördelade efter storleken av det kommunala bidraget skolstorlek *

—500 —-500 1000

1000— Totalt

Därav Vd-skolor J 0-

skolor

Sb- skolor

(om (en etan (nm (cm (tm stim

* A: Absolut B: Relativt (%)

Kommunala bidrag till föreningsverksamhet

Inga

67 65,7 52 33,8 12 24,0

131 42,8

28 75,7 19 90,5

6 100,0

1, 1000

33 22,5 28 18,2

5 10,0

56 18,3

4 10,8

2 9,5

1001— 2000

5 4,9

24 15,6

8,0

33 10,8

2,7

2001— 3000

4 3,9

18 11,7 11 22,0 33 10,8

2 5,4

3001— 4000

12 7,8

6,0

15 4,9

2,7

4001 5000

3 2,9 6

3,9

7 14,0

16 5,2

5001 6000 6001 7000 7001 8000 8001 9000 9001 10000

10000

Summa

102 99,9 154 99,9

50 100,0

306 100,1

37 100,0

21 100,0

100,0

Bilaga 14 Frivillig undervisning utanför schematid i gymnasieskolan

För att mäta den faktiska omfattningen och strukturen av frivillig undervisning utanför schematid i gymnasieskolan sände SIA ut en enkät till samtliga skolenheter i landet där någon av gymnasielinjema förekom läsåret 1972/73. Frågorna i enkäten avsåg att ge information om hur den frivilliga undervisningen administrerades vid skolan samt om antal deltagande elever och omfattning av undervisningen uttryckt i lärarvecko- timmar (Lvtr). 1 avsnitt 1 redovisas frågornas innehåll samt en samman- ställning av de inkomna svaren på enkäten.

Av totalt 421 gymnasieskolor med linjer tillsändes 405 skolor enkäten. 16 rena jordbruksskolor (Jo), skogsbruksskolor (Sb) och vårdskolor (Vd) blev av misstag inte tillfrågade. Vid bearbetning av materialet framkom att frivillig undervisning endast förekom i ett fåtal av de rena Jo—, Sb— och Vd-skolorna varför detta ”bortfall” inte är av så stort intresse: (se tabell 1).

Av de 405 skolorna hade 21 skolor ”försvunnit” pga namnbyte, sammanslagning med annan skolenhet m m. Ett faktiskt svarsbortfall på 36 skolor återstår, eller 9 procent av (405—21 =) 384 skolor.

Bland de 348 gymnasieskolor som besvarade enkäten fanns 88 rena Jo—, Sb- och Vd-skolor.

I 133 skolor förekom ingen frivillig undervisning. Bland dessa 133 skolor återfanns 75 av de rena Jo—, Sb- och Vd-skolorna.

Totalt 215 skolor uppgav att de hade någon form av frivillig undervisning läsåret 1972/73. Bland dessa fanns endast 13 rena Jo—, Sb- och Vd-skolor.

I avsnitt 2—5 redovisas omfattningen och strukturen av den frivilliga undervisningen i dessa 215 skolor. Framställningen är uppdelad efter

Tabell 1 Antal skolor som besvarat enkäten

Förekomst av fri- Skolor med endast linje Summa Övriga Alla villig undervis- ——-———— skolor skolor ning vid skolan Jo Sb Vd

J a 1 1 11 13 212 215 Nej 25 7 43 75 58 133

Summa 26 8 54 88 260 348

vilken typ av administration av den frivilliga undervisningen som förekom vid skolorna.

Avsnitt Typ av administration Antal skolor 2 Skolor med enbart centralt (från skol- styrelsen) administrerad frivillig un- dervisning 21 3 Skolor med enbart av rektor administre- rad frivillig undervisning 140 4 Skolor med både av rektor och centralt administrerad frivillig undervisning 54 5 Alla typer 215

]. Sammanfattning av uppgifter avseende frivillig undervisning utanför schematid

De frågor om administration och omfattning av frivillig undervisning i gymnasieskolan (Ss 815, Ämbetsskrivelse 1972-04-07) som enkäten inne- höll listas nedan. I svarskolumnerna redovisas en sammanställning av samtliga inkomna svar på respektive fråga.

Även skolor som inte hade någon form av frivillig undervisning läsåret 1972/73 ingår i sammanställningen. 54 av dessa skolor hade nämligen besvarat fråga 1 om administrationen.

Den frivilliga undervisningen adminstrerades enbart centralt i 12 skolor, enbart av rektor i 37 skolor och till vissa delar centralt i 5 skolor.

Totala antalet skolor som besvarat fråga 1.1 respektive 1.2 med ja redovisas i svarskolumnen för dessa frågor. För fråga 1.3 redovisas dels totala antalet skolor som besvarat någon av delfrågorna med ja samt antal ja-svar för varje delfråga.

E | | ! i |

Fråga ] Administration

Antal skolor med ja-svar

1.1 Administreras frivillig undervisning helt av skolstyrelsen för kommunens hela gymnasieskola 1.2 Administreras frivillig undervisning för elever vid egna skolenheten helt av rektor inom ramen för tilldelat antal vtr

33

177

1.3 Sker central administration, exempelvis genom kommunal musikskola, av delar av resursen

instrumentalmusik solosång körsång teckning dramatik

gym nast ik

Ja 52

' h_- o—WUJU'ND

(59)

] svarskolumnerna för frågorna 2.1—2.3 redovisas summa elever respektive Lvtr från alla skolenheter som besvarat delfrågorna.

Fråga 2 Omfattning 2.1 Såvida 1.1 gällt, hur många av den egna skolenhetens elever har deltagit i

intrumentalmusik solosång

körsång teckning

dram atik gymnastik

394 37 236 196 48 277

2.2 Såvida 1.2 gällt, hur många Lvtr har utnyttjats respektive hur många elever har deltagit

instrumentalmusik solosång körsång teckning dramatik gymnastik

Antal Lvtr 1687 243 110 124 117 230

Antal elever

3 439 470 3 125 2 137 831 5 428

2.3 Såvida 1.3 gällt, hur många Lvtr har utnyttjats, respektive hur många elever har deltagit

instrumentalmusik solosång körsång teckning dramatik gymnastik

Centralt admini- strerad verksam- liet

Deltagande elever antal

1 329 77 83 18 20 50

Verksamhet admini- strerad av rektor

Uttagna Delta- Lvtr gande ele- antal ver antal 258 247

20 56 27 635 28 471 21 214 138 2 456

2. Omfattning av enbart centralt administrerad frivillig under- visning

I 21 gymnasieskolor med sammanlagt 16091 elever förekom enbart centralt administrerad frivillig undervisning. Av tabell 2 framgår att ingen av dessa skolor hade frivillig undervisning i alla d'e sex ämnen som kan förekomma.

Tabell 2 Antal skolor efter antal ämnen som frivillig undervisning bedrevs i vid skolan

Antal ämnen Antal skolor

O'NUI-bbJNh—l oawwmax

Summa 21

För varje ämne redovisas i tabell 3 antal skolor som hade frivillig undervisning i respektive ämne samt antal elever som deltog i undervis- ningen. Andel elever i procent av summa elever som deltog i frivillig undervisning i alla sex ämnena samt andel elever i procent av alla elever (16 091) vid dessa 21'skolor redovisas också för respektive ämnen.

Tabell 3 Antal skolor, elever och procentuell andel elever i respektive ämne som frivillig undervisning förekommer i

Ämne Antal Antal Andel elever Andel elever skolör elever av 1 188, av 16 091, procent procent Instrumentalmusik 16 394 33 1,4 Solosång 10 3 7 3 0,2 Körsång * 8 236 20 1,5 Teckning ' 9 196 17 1,2 Dramatik 4 4 8 4 0,3 Gymnastik 10 277 23 1,7

Summa ' — 1 188 100 7,4

3. Omfattning av enbart av rektor administrerad frivillig undervisning

I 140 gymnasieskolor med sammanlagt 104 071 elever förekom enbart av rektor administrerad frivillig undervisning. Största andelen av skolorna hade frivillig undervisning i fem av de sex ämnen som kan förekomma, se tabell 4.

Tabell 4 Antal skolor efter antal ämnen som frivillig undervisning bedrevs i vid skolan Antal ämnen Antal skolor 1 16 2 12 3 19 4 28 5 41 6 24 Summa 140

I tabell 5 redovisas för varje ämne hur många skolor som hade frivillig undervisning i respektive ämne, hur många lärarveckotimmar (Lvtr) undervisningen omfattade och hur många elever som deltog i undervisningen. Andel Lvtr i procent av summa Lvtr i alla sex ämnena, andel elever i procent av summa elever som deltogi frivillig undervisning i alla sex ämnena samt andel eleveri procent av alla elever vid dessa 140 skolor redovisas också.

Tabell 5 Antal skolor, Lvtr och elever i respektive ämne som frivillig undervisning bedrivs i samt procentuell andel Lvtr och elever

Ämne Antal Antal Andel Lvtr Antal Andel ele— Andel ele- skolor Lvtr av 2 511, elever ver av ver av procent 15 430, 104 071, procent procent Instrumentalmusik 128 1 687 67 3 439 22 3,3 Solosång 80 243 10 470 3 0,5 Körsång 93 110 4 3 125 20 3,1 Teckning 86 124 5 2 137 14 2,1 Dramatik 51 117 5 831 5 0,8 Gymnastik 117 230 9 5 428 35 5,2 Summa — 2511 100 15 430 100 14,9

Antal elever och lärarveckotimmar varierar inte bara mellan de olika ämnena utan även mellan de olika skolenheterna. I 130 av de 140 skolorna har dessa variationer detaljstuderats. Resultaten framgår av tabellerna 6 och 7. Tio skolor hade lämnat ofullständiga uppgifter varför de ej medtagits i denna studie.

Tabell 6 Antal skolor med frivillig undervisning fördelade efter ämnen och antal elever i respektive ämne vid skolan. (Totalt 130 skolor)

Antal Antal skolor med frivillig undervisning i Summa elever ' Instrumen- Solo— Kör— Teck- Drama- Gymnas— talmusik sång sång ning tik tik 1— 9 12 59 4 12 14 4 105 10—19 32 15 18 23 20 9 117 20—29 32 2 29 24 8 23 108 30—39 25 14 12 5 27 83 40—49 10 12 5 1 14 42 5 0—5 9 2 9 6 17 60— 8 12 5 26 51 Totalt 121 76 88 81 48 109 523 Summa elever 3 313 445 3 055 2 041 75] 5 330 14 935

Ur tabell 6 kan utläsas att i de flesta skolor, som hade respektive ämne, har mellan

0 10—40 elever valt instrumentalmusik l— 9 elever valt solosång 10—40 elever valt körsång 10—30 elever valt teckning 1—20 elever valt dramatik 20—40 eller fler än 60 elever valt gymnastik.

Tabell 7 Antal skolor med frivillig undervisning fördelade efter ämnen och antal Lvtr i respektive ämne vid skolan. (Totalt 130 skolor)

Antal Antal skolor med frivillig undervisning i Summa L'vtr . * * _ Instrumen- Solo- Kör— Teck- Drama- Gymna- talmusik sång sång ning tik stik 1 3 25 70 52 8 14 172 2 1 19 17 25 30 87 17 9 3 13 1 3 6 1 24 4 7 7 3 7 24 0— 4 11 64 88 80 47 109 399 5 — 9 24 11 1 1 37 10— 14 35 1 36 15— 1 9 32 32 20— 24 10 10 25— 9 9 Totalt 121 76 88 81 48 109 523 Summa Lvtr 1616 203 107 117 103 119 2165

Det största antalet Lvtr återfinns i instrumentalmusik. Ur tabell 7 kan utläsas att de flesta skolor, som hade respektive ämne, har mer än 10 Lvtr i instrumentalmusik medan de flesta skolor hade endast en eller två Lvtr i ämnena solosång, körsång, teckning, dramatik och gymnastik.

Kvoten Lvtr/elev har beräknats för ämnena instrumentalmusik, kör- sång och gymnastik. I tabellerna 8, 9 och 10 redovisas antal skolor fördelade efter kvoten Lvtr/elev för dessa tre ämnen.

Genomgående varierar kvoten Lvtr/elev starkare ju fler ämnen som det förekommer frivillig undervisning i vid skolan.

Tabell8 instrumentalmusik. Antal skolor fördelade efter Lvtr/elev och antal ämnen som frivillig undervisning förekommer ivid skolan

Antal Antal skolor efter antal ämnen med fri- Summa Lvtr/elev villig undervisning vid skolan skolor

1 2 3 4 5 6

0,00—0,09

0,10—0,l9 ] 1 0,20—0,29 1 5 2 3 11 0,30—0,39 l 6 - 2 9 O,40—-O,49 l 2 5 3 8 5 24 0,50—0,59 2 5 7 11 12 4 41 0,60—0,69 2 1 1 4 6 1 15 OJO—0,79 1 1 2 5 9 030—0,89 1 1 1 3 6 090—0,99 1,00— 1 2 2 5 Totalt 6 9 18 27 38 23 121

Tabell9 Körsång. Antal skolor fördelade efter Lvtr/elev och antal ämnen som frivillig undervisning förekommer i vid skolan

Antal Antal skolor efter antal ämnen med fri- Summa Lvtr/elev villig undervisning vid skolan skolor

1 2 3 4 5 6

0,000—0,009 1 1 0,010—0,019 2 4 1 7 0,020—0,029 2 5 10 4 21 0,030—0,039 2 3 7 5 17 0,040—0,049 1 4 5 2 12 0,05 0—0,059 1 3 3 4 11 0,060—0,069 2 2 3 7 0,070—0,079 0,080—0,089 1 1 1 3 0,090—0,099 1 1 2 0,100— 1 3 3 7

Totalt 1 7 21 36 23 88

Ur tabell 8 och 9 kan utläsas att eleverna i de flesta skolor där frivillig undervisning i instrumentalmusik förekommer oftast får mellan 0,4—0,7 Lvtr/elev i detta ämne, medan eleverna i de flesta skolor där körsång förekommer oftast får mellan 0,02—0,05 Lvtr/elev i körsång.

Tabell 10 Gymnastik. Antal skolor fördelade efter Lvtr/elev och antal ämnen som frivillig undervisning förekom i vid skolan

Antal Antal skolor efter antal ämnen med fri- Summa Lvtr/elev villig undervisning vid skolan skolor

l 2 3 4 5 6

0,000—0,009 1 1 2 0,010—0,0 19 1 1 1 2 2 0,020—0,029 1 2 1 6 0,030—0,039 2 1 1 4 5 3 16 0,040—0,049 2 2 3 5 3 15 0,050—0,059 4 5 4 4 17 0,060—0,069 2 1 2 1 7 4 17 0,070—0,079 1 2 2 5 0,080—0,089 1 2 1 4 0,090—0,099 1 1 1 3 0,100—0,109 1 2 2 1 6 0,110—0,119 1 2 1 4 0,120— 2 2 3 2 9 Totalt 6 8 14 25 33 23 109

I gymnastik ligger kvoten Lvtr/elev mellan 0,03 och 0,07 i de flesta skolorna.

4 Omfattning av både centralt och av rektor administrerad frivillig undervisning

1 totalt 54 gymnasieskolor var delar av den frivilliga undervisningen centralt administrerad, enligt svar på fråga 1.3 i enkäten (se avsnitt 1).

Endast 52 skolor uppgav att de hade några elever som deltog i den centralt administrerade verksamheten. Av dessa skolor hade 8 ingen frivillig undervisning som administrerades av rektor. Omfattningen av frivillig undervisning vid dessa 52 skolor mätt i antal skolor och elever för varje ämne redovisas i tabell 11.

Av rektor administrerad frivillig undervisning förekom i 46 skolor, varav två ej hade någon centralt administrerad verksamhet. Omfattningen av den frivilliga undervisningen vid dessa 46 skolor mätt i antal skolor, elever och lärarveckotimmar redovisas i tabell 12.

De min- och max-värden som uppgivits för Lvtr och elever visar variationer i elevantal respektive Lvtr mellan de olika skolorna inom samma ämne.

Skillnader mellan den centralt administrerade och av rektor admi-

Tabell 1] Antal skolor och elever för respektive ämne som frivillig undervisning förekommeri

Ämne Antal skolor Elever antal (%) min—max

Instrumentalmusik 52 1329 ( 84) ' '- 1—140 Solosång 19 ' 77 ( 5) i 1— 12 Körsång1 5 83 ( 5) 1— 35 Teckning2 3 18 ( l) 3— 5 Dramatik 3 20 ( 1) 1— 15 Gymnastik 1 50 ( 3) 50— ' 50 Summa — 1 577 (100) —

1 varav en skola hade 12 elever i ämnet musikteori 2 varav en skola hade 10 elever i ämnet konst.

Tabell 12 Antal skolor, elever och Lvtr för respektive ämne som frivillig undervisning förekommer i

Ämne Antal Lvtr Elever skolor ' antal min—max antal min—max

Instrumentalmusik 18 258 0,5—48 247 1— 36 Solosång 8 20,5 0,5— 8 56 1— 17 Körsång 24 27,5 0,5— 2 635 5— 53 Teckning 21 28 l— 4 471 10— 75 Dramatik 11 21 l— 3 214 10— 45 Gymnastik 39 137 1— 4 2456 3—279 Summa — 492,5 — 4 079 —

nistrerade frivilliga undervisningens omfattning belyses i tabell 13. Där redovisas antal skolor fördelade efter antal ämnen med frivillig under- visning vid skolan för dels den centralt administrerade undervisningen, dels den av rektor administrerade samt för de båda administrations- typerna tillsammans.

Tabell 13 Antal skolor efter typ av administration samt antal ämen i frivillig undervisning vid skolan

Antal Verksamheten administrerad Båda ämnen centralt av rektor

1 29 14 1 2 16 9 10 3 7 7 8 4 1 1 7 5 5 14 6 4

Summa 52 46 44

5 Omfattning av frivillig undervisning totalt

Den totala omfattningen av frivillig undervisning i gymnasieskolan mätt i antal deltagande elever för varje ämne framgår av tabell 14.

Tabell 14 Antal elever i frivillig under- visning i gymnasieskolan läsåret 1972/73

Summa 22 274 Ämne Antal elever i

l lnstrumentalmusik 5 409 ; Solosång 640 i Körsång 4 079 i Teckning 2 822 ! Dramatik 1 113 i Gymnastik 8 211 l

l i

Bilaga 15 Mindre studiekurs i gymnasieskolan

För att mäta omfattningen av mindre studiekurs i gymnasieskolan läsåret 1972/73 sände SIA ut en enkät till samtliga gymnasieskolor i landet som hade någon av gymnasieskolans linjer. Enkäten var ställd till rektor för gymnasieskolan och innehöll fem huvudfrågor som avsåg att ge informa- tion om

_ antal elever som beviljats mindre studiekurs på olika linjer och årskurser (för åk 1—3) — effekter på dessa elevers betyg (för åk 1 och 2) — studieavbrottsfrekvens bland dessa elever (för åk 1) — antal elever som begärt men ej erhållit mindre studiekurs och skälen härför

— allmänna synpunkter på mindre studiekurs.

Totalt fanns det 421 skolor som läsåret 1972/73 hade någon av gymnasieskolans linjer enligt en lista från SÖ, P2: ”Skolenheter med gymnasieskola läsåret 1972/73”. Av dessa saknas 16 rena jordbruks—, skogsbruks- eller vårdskolor i detta material; lngemundsskolan i Solna, skola för gravt rörelsehindrade elever, ingick från början idetta material men uteslöts då mindre studiekurs inte förekom vid skolan utan något som kallas ”partiella studier”.

Enkäten utsändes alltså till totalt 404 gymnasieskolor. Av dessa inkom enkäten besvarad med åtminstone skolans namn och elevantal från 368 skolor. För övrigt ifylldes de detaljerade frågeformuläret med mycket skiftande noggrannhet.

Av de 404 gymnasieskolorna var 129 (32 procent) rena jordbruks-, skogsbruks- eller vårdskolor dv 5 de hade endast linje Jo, Sb eller Vd. Bland de skolor som ej besvarade enkäten återfanns 20 av dessa skolor. Det återstående svarsbortfallet omfattar 16 skolor. Alla dessa har inte kunnat lokaliseras p g a namnbyten, sammanslagning med annan skol— enhet m m. Två var dock sk ”stora” gymnasieskolor, Dragonskolan i Umeå ( 1 10 poäng) och Kattegattskolan i Halmstad (91,5 poäng).

Med anledning av ovanstående reservationer kan detta material inte sägas beskriva den faktiska omfattningen av mindre studiekurs i alla berörda gymnasieskolor.

Följande framställning är därför en redovisning av förhållandet i de 368 gymnasieskolor som besvarat enkäten.

Vid 200 av dessa skolor hade någon elev beviljats mindre studiekursi någon av åk 1—3.

Vid 67 skolor uppgavs att mindre studiekurs inte förekom detta lisår. De återstående 101 skolorna hade endast besvarat enkäten med skolans namn och elevantal. Av kommentarer och följebrev framgick att för ett 20—tal av dessa mindre studiekurs inte förekom vid skolan.

Andelen rena jordbruks-, skogsbruks— och vårdskolor vid dessa tre grupper av skolor redovisas nedan

Mindre studiekurs Antal Varav med endast linje _ förekom vid skolan skolor Jo, Sb eller Vd

Ja 200 26 (13 %) Nej 67 27 (40 %) . Ej besvarat 101 54 (53 %) Summa 368 109 (30 %)

Vid knappt 24 procent (26 skolor av 109) av de rena Jo-, Sb- och Vd-skolorna uppgavs alltså att mindre studiekurs förekom. I avsnitt l—5 nedan redovisas en sammanställning av enkätmaterialets besvarade delar. Innehållet i de fem huvudfrågorna anges i respektive rubrik.

1 Antal elever som läsåret 1972/73 beviljades mindre studie— kurs i åk 1

I åk 1 på gymnasieskolan förekommer mindre studiekurs endast på de tvååriga yrkestekniska linjerna Be, Ba, Dk, Ek, Fo, Jo, Ko, Li, Pr, Sb, Tr, Ve och Vd. Fråga 1 på enkäten innehöll åtta delfrågor om eleverna på var och en av dessa linjer vid skolenheten. Innehållet i frågorna och en sammanställning av de inkomna svaren på dessa frågor redovisas i tabell 1.

Mindre studiekurs förekom i åk 1 vid totalt 46 gymnasieskolor. Sammanlagt 248 elever hade beviljats mindre studiekurs. Av dessa hade 58 elever eller 23 procent haft asteriskbetyg från grundskolan idet eller ett av de ämnen som mindre studiekurs erhållits i. Fram till 1973-09-01 hade 46 av dessa 248 elever (19 procent) avbrutit studierna.

Uppgifterna i kolumn 2—8 i tabell 1 avser endast de 46 skolor som hade mindre studiekurs i åk 1. Antalet elever i kolumn 1 omfattar emellertid alla de 200 skolor som hade mindre studiekurs i någon av åk 1—3.

Uppgifter om medelbetyg för elever med mindre studiekurs i kolumn 6 och 7 saknas för vissa skolor. Medelbetygen i tabell 1 är därför ibland baserade på ett för lågt antal skolenheter. I tabell 2 redovisas för varje linje antal skolor där någon elev beviljats mindre studiekurs samt hur många av dessa skolor som lämnat uppgifter om medelbetyg för dessa elever.

I 1

___—f

Tabell 1 Antal elever som läsåret 1972/73 beviljats mindre studiekurs i åk 1 (förekommer endast på nedanstående linjer)

Linje

Antal elever på linjen i åk 1 vid skolan enl höstrapport 197 2 Antal elever som beviljats mindre studiekurs i endast

ett ämne

Därav i svenska

Antal elever som beviljats mindre studie- kurs i två ämnen Antal elever som i avgångs— betyg från grundskola haft asterisk- betyg i det eller ett av

de ämnen där han erhållit mindre studie- kurs

Medelbetyg 1 avgångsbetyg från grund- skola för de elever som er- hållit mindre studiekurs

Medelbetyg vt iåk 1 gymna- sieskolan för de elever som erhållit mindre studie- kurs

Antal elever som erhållit mindre studie— kurs— och sena- re (fram till 1.9.1973) av— brutit studier- na

5

Summa

209 2 080 3 847 1 460 1 262

30 2 105 376 153

182 1814 1609

35 17 10 23 29 45 18 26 10 10 12 25

trimm 00

10

WNNM (x

15 127

190

42 58 58

46

Tabell 2 Antal skolor med mindre studiekurs i åk 1

C i "_ , _, __ l l l i 1

Linje Antal Därav som lämnat uppgifter om medelbetyg

skolor ' "* ' "" ' """'""

i kolumn 6 ikolumn 7 .

Be 1 1 ? Ba 11 10 11 Dk 7 5 5 Et 5 4 4 Fo 6 4 6 Jo Ko 7 6 7 Li 1 1 l Pr 2 1 Sb Tr 4 4 4 Ve 16 10 14 Vd 7 5 6

Antal elever med mindre studiekurs i åk 1 som redovisas i tabell 1, kolumnerna 2—5 och 8 har i tabellerna 3 och 4 uttryckts i procent. Som bas vid procentberäkningarna hari tabell 3 använts

— totala antalet elever vid de 200 skolor där mindre studiekurs förekom i någon årskurs, enligt kolumn 1 i tabell 1

och i tabell 4

— totala antalet elever i landets gymnasieskolor i åk 1 på de tvååriga yrkestekniska linjerna enligt SM Nr U 1973z25, se nedanstående tabell.

Linje Antal elever Be 369 Ba 3 469 Dk 5 724 Et 2 847 Fo 2 322 Jo 716 Ko 3 587 Li 737 Pr 309 Sb 435 Tr 380 Ve 3 438 Vd 4 759 Summa 29 092

De procentuella andelarna elever i kolumn 1 i tabell 4 visar hur stor del av eleverna i åk 1 på dessa linjer som de besvarade enkäterna omfattar.

Tabell 3 Andel elever (%) som läsåret 1972/73 beviljats mindre studiekurs i åk 1 iprocent av alla elever på respektive linje i de 200 skolor där mindre studiekurs förekom

Linje Antal elever Antal elever som beviljats mind- Antal elever Antal elever Antal elever på linjen i re studiekurs i endast ett ämne som beviljats som i avgångs- som erhållit åk 1 vid mindre tudie- betyg från mindre studie- skolan enl Därav i kurs i två grundskola haft kurs och sena- höstrapport svenska ämnen asteriskbetyg re (fram till 1972 idet eller ett 1.9.1973) av-

av de ämnen där brutit studier- han erhållit na mindre studie- kurs 1 2 3 4 5 8

Be 100 0,48 Ba 100 1,68 0,24 1,25 1,20 0,72 Dk 100 0,44 0,29 0,26 0,13 0,05 Et 100 0,34 0,21 0,21 Fo 100 0,79 0,24 0,24 J 0 Ko 100 1,09 0,52 0,48 0,38 0,33 Li 100 7,7 1 0,27 Pr 100 1,96 Sb Tr 100 2,20 0,55 Ve 100 2,48 0,72 0,66 0,55 0,66 Vd 100 1,12 0,25 0,31

Summa 100 1,26 0,28 0,38 0,38 0,30

Tabell 4 Andel elever (%) som läsåret 1972/73 beviljats m elever på respektive linje i alla gymnasieskolor

Linje

indre studiekurs i åk 1 i procent av totala antalet

Antal elever Antal elever Antal elever som beviljats Antal elever Antal elever på linjen i mindre studiekurs i endast som beviljats som i avgångs- som erhållit åk 1 vid sko- ett ämne mindre studie- betyg från mindre studie- lan enl höst- '_' '— kurs i två grundskola haft kurs och sena— rapport 1972 Därav i ämnen asteriskbetyg i re (fram till svenska det eller ett 1.9.197 2) av- av de ämnen där brutit studier- han erhållit na mindre studie- kurs 1 2 3 4 5 8 Be 56,6 0,27 Ba 60,0 1,00 0,14 0,75 0,72 0,43 Dk 67,2 0,30 0,19 0,17 0,09 0,03 Et 51,3 0,18 0,11 0,07 Fo 54,3 0,43 0,13 0,13 J 0 4,2 Ko 58,7 0,64 0,31 0,28 0,22 0,20 Li 51,0 3,93 0,14 Pr 49,5 0,97 Sb 0,0 Tr 47,9 1,05 0,26 Ve 52,8 1,31 0,38 0,35 0,29 0,35 Vd 33,8 0,38 0,08 0,11 Summa 52,0 0,65 0,14 0,20 0,20 0,16

Tabell 5 Antal elever som beviljats mindre studiekurs i åk 2

Linje Antal elever Antal elever som beviljats Antal elever som beviljats mind- Antal elever Medelbetyg 1 Medelbetyg vt Medelbetyget i i åk 2 på mindre studiekurs i endast re studiekursitvå ämnen som i avgångs— avgångsbetyg i åk 1 i gym- åk 2 för de linjen vid ett ämne betyg från från grund- nasieskola för elever som skolan en- grundskola haft skola för de de elever som erhållit mindre ligt höst- Därav redan Därav redan i åk 1 i asteriskbetyg elever som erhållit mindre studiekurs i rapport i åk 1 _ " _ _, i det eller erhållit mind- studiekurs i åk 2 1972 1 1 amne 1 2 amnen ett av de äm- re studie- åk 2

nen där han kurs i åk 2 erhållit mind- re studiekurs iåk 2 2 3 4 5 6 7 8 " 9 10

Bo 155 1 2,25 4,00 Ba 1635 38 11 30 2,49 2,32 2,63 Dk 2 990 40 10 9 8 8 2,41 1,98 2,18 Ek 3 368 33 12 2,97 2,08 2,34 Et 1 315 6 2,66 1,85 2,08 F0 1 121 32 2,32 2,06 2,39 Jo 47 5 1,44 1,33 1,53 Ko 1 382 20 5 6 4 4 4 1,91 1,81 2,21 Li 305 4 1,68 2,40 2,50 Mu 1 1 2,85 1,91 2,00 Pr 53 3 3 2

va—(M m 05 N —-4 —1 Nw

'—

So 7 311 49 2 519 8 179 2

1 540 54 21 11 8 8 14 2,01 1,30 2,32

3,06 2,26 2,56 Te

Ve Vd 726 23 9 2,72 1,90 2,35 E

2,59 2,19 1,91

MN

4 298 43 16 3,03 2,29 2,35 2 919 93 7 3,44 2,44 2,38 6 231 65 10 3,57 2,39 2,44 4 684 36 3 3,36 2,28 2,49 3 825 128 13 ? 1,77 2,22 2 M Summa 46 604 683 69 127 21 50 61 2,65 2 07 2,36

2 Antal elever som läsåret 1972/73 beviljats mindre studiekurs i åk 2

Mindre studiekurs förekom i åk 2 vid totalt 167 gymnasieskolor. Sammanlagt 810 elever vid dessa skolor hade beviljats mindre studiekurs.

Av dessa hade 61 elever eller 7,5 procent asteriskbetyg som avgångs- betyg från grundskolan i det eller ett av de ämnen som mindre studiekurs förekom i.

Fråga 2 på enkäten innehöll tio delfrågor. Innehållet i dessa frågor och en sammanställning av de inkomna svaren redovisas i tabell 5.

Antal elever i kolumn 1 omfattar alla de 200 gymnasieskolor som hade mindre studiekurs i någon årskurs. Uppgifterna i kolumnerna 2—10 avser endast de 167 gymnasieskolor som hade mindre studiekurs i åk 2. I kolumnerna 8, 9 och 10 saknas dessutom uppgifter om medelbetyg från ett antal skolor.

I tabell 6 redovisas dels antal skolor som hade någon elev med mindre studiekurs på de olika linjerna (kolumn a) och dels antal skolor som lämnade någon uppgift om medelbetyg för dessa elever, efter linjer och efter typ av medelbetyg (kolumn b, c, d).

Typ av medelbetyg finns definierat i tabellhuvudena på kolumnerna 8, 9 och 10 i tabell 5.

Tabell 6 Antal skolor med mindre studiekurs i åk 2.

Linje Antal skolor Varav antal skolor där uppgifter om med mindre medelbetyg finnes angivna på enkäten i studiekurs på någon linje iåk 2 kolumn 8 kolumn 9 kolumn 10 a b c d

Be 1 1 1 Ba 11 7 10 10 Dk 18 15 18 16 Ek 25 21 24 23 Et 4 2 3 3 Fo 14 10 12 12 Jo 3 l 3 3 Ko 8 6 8 5 Li 2 l l 2 Mu 1 l l 1 Pr l Sb So 26 24 25 23 Te 5 4 5 5 Tr 2 Ve 26 17 21 19 Vd 5 4 5 3 E 68 58 61 61 H 32 27 30 30 N 45 41 44 42 S 38 33 34 35 T 52 44 48 49

Summa 387 316 354 343

3 Antal elever som läsåret 1972/73 beviljats mindre studiekurs i åk 3

Mindre studiekurs förekom i åk 3 vid totalt 134 skolor. Sammanlagt 509 elever i dessa skolor beviljades mindre studiekurs.

Fråga 3 på enkäten innehöll sex delfrågor. Innehållet i frågorna och en sammanställning av de inkomna svaren på dessa frågor redovisas i tabell 7.

Antalet elever i kolumn 1 omfattar alla de 200 gymnasieskolor som hade mindre studiekurs i någon årskurs. Uppgifterna i kolumnerna 2—6 avser endast de 167 skolor som hade mindre studiekurs i åk 3.

Tabell 7 Antal elever som beviljats mindre studiekurs i åk 3

Linje Antal elever Antal elever som beviljats Antal elever som beviljats mindre studie- i åk 3 på mindre studiekurs i endast kurs i två ämnen linjen vid ett ämne skolan en— "f*** * ' — *— ligt höst— Därav redan Därav redan i åk 2 rapport i åk 2 _ * —"Ä*" 1972 i 1 ämne i2 ämnen 1 2 3 4 5 6 E 3 788 106 45 25 8 4 H 2 497 58 15 8 1 2 N 6 063 75 15 24 7 3 S 5 028 106 39 17 3 4 T 3 444 77 20 13 3 1 Summa 20 820 422 134 87 22 14

* gäller linjerna Be, Ba, Dk, Et, Fo, Jo, Ko, Li, Pr, Sb, Tr, Ve, Vd.

4 Elever som begärt men ej erhållit mindre studiekurs

Fråga 4:Anta1 elever på skolan som läsåret 1972/73 begärt men ej erhållit mindre studiekurs

— av organisatoriska skäl* — av andra skäl

Enligt svaren på fråga 4 hade ingen elev begärt men ej erhållit mindre studiekurs av organisatoriska skäl.

Totalt 54 elever hade begärt men ej erhållit mindre studiekurs av ”andra skäl”. Dessa elever fanns vid 20 gymnasieskolor, varav tio elever vid en av skolorna. Vanligast var att endast en elev vid skolan berördes av detta.

Bland de 20 gymnasieskolorna förekom enbart 2—åriga linjer vid två skolor, enbart 3-åriga linjer vid två skolor och både 2- och 3-åriga linjer vid 16 skolor.

För de 20 skolor där någon elev begärt men ej erhållit mindre studiekurs av andra än organisatoriska skäl redovisasi tabell 8 förekomst

av minre studiekurs vid skolan (enligt svar på frågorna 1—3) samt om nuvarande bestämmelse om mindre studiekurs anses fullt tillfreds- ställande eller ej (fråga 5).

Tabell 8 Antal elever som begärt men ej erhållit mindre studiekurs och antal skolor som de tillhörde redovisas efter förekomst av mindre studiekurs samt svar på fråga 5

Mindre studiekurs före- Nuv bestämmelse fullt tillfredsställande kommer vid skolan ' "' '

] a Nej

Antal Antal Antal Antal skolor elever skolor elever

Inte i någon årskurs 1 1 Enbart iåk 2 2 2 I två årskurser 9 22 5 12 I tre årskurser 2 15 1 2

Summa 14 40 6 14

5 Allmänna synpunkter på mindre studiekurs

Fråga fem innehöll två punkter: l nuvarande bestämmelse fullt tillfredsställande (Ja/Nej) 2 följande förändringar föreslås. . .

De 368 skolor som besvarat enkäten redovisas i tabell 9 efter förekomst av mindre studiekurs och svar på fråga 5 punkt 1 och 2.

De svar på fråga 5 punkt 1 som betecknas ”Vet ej” innehålls alla typer av svar som inte ärja eller nej.

Tabell 9 Antal skolor efter förekomst av mindre studiekurs samt tillfredsställelse med nuvarande bestämmelse

Förekomst av mindre studiekurs Nuvarande bestämmelse fullt till- vid skolan fredsställande (pkt 1) Antal skolor Varav skolor som lämnat kommentarer på pkt 2 Ja Nej Vet ej Summa Ja Nej Vet ej Summa Inte i någon årskurs 54 13 101 168 4 11 12 27 Enbart i åk 1 3 2 5 10 2 4 6 Enbart i åk 2 24 9 4 37 9 2 11 Enbart i åk 3 15 4 1 20 4 1 5 I två årskurser 75 36 8 119 18 34 5 57 varav 1 åk 1 och 2 (10 6 3 19 8 5 2 15) varav i åk 1 och 3 ( 3 3 1 1) varav i åk 2 och 3 (62 30 5 97 9 29 3 41) I tre årskurser 10 4 14 2 4 6

Summa 181 68 119 368 24 64 24 112

Ur tabell 9 kan följande information framplockas:

-— Mindre studiekurs förekom i 70 procent av de skolor där man var nöjd med nuvarande bestämmelse om mindre studiekurs. — Mindre studiekurs saknades i drygt 80 procent av de skolor där man inte var nöjd med nuvarande bestämmelse. — I de 200 skolor där mindre studiekurs förekom var man nöjd med nuvarande bestämmelse i 64 procent av skolorna. — I de 168 skolor där ingen mindre studiekurs förekom var man nöjd med nuvarande bestämmelsei 32 procent av skolorna.

Bilaga 16 Kumulativa relativa frekvenser över

klasstorleken i obligatoriska skolan läsåren 1961/62 och 1972/73

Följande tre tabeller baserar sig på uppgifter om antal elever och klasser ur

— Svenska Folkskolans Historia VI (1971) s 1 14 (tabell 1) — SM Nr U 1973220 ”Grundskolans den 15 september 1972” (tabell 2 och 3)

Tabell 1 Kumulativa relativa frekvenser över antal vanliga klasser i folk- och försöksskolan efter klasstyp och storlek läsåret 1961 /62

Antal Kumulativ procentandel klasser av elever

per klass a-typ A-typ b-typ B-typ 16 11,6 5,8 61,8 27,1 17 15,2 7,6 68,7 33,5 18 19,1 9,9 75,1 39,8 19 23,8 12,9 80,5 47,5 20 29,8 15,9 85,1 53,7 21 36,4 19,5 89,3 60,0 22 44,5 22,9 92,3 66,4 23 54,4 26,9 95,2 72,0 24 65 ,7 31,4 97,0 77,3 25 76,4 36,6 98,6 81,9 26 85,1 42,2 99,3 85,9 27 91,5 48,5 99,7 89,4 28 95,6 54,9 99,8 92,2 29 97,6 62,5 99,9 94,6 30 98,6 70,2 99,9 96,3 31 99,1 77,5 99,9 97,6 32 99,5 84,5 100,0 98,3 33 99,7 90,5 98,8 34 99,9 94,7 99,4 35 100,0 97,8 99,7 36 99,3 99,9 37 100,0 100,0 Totala antalet

klasser,

bas för 10 935 15 900 2 906 4 480 procent- beräk-

ningen

Tabell 2 Kumulativa relativa frekvenser över antal klasser i grundskolan den 15 september 1972 efter klasstyp och klasstorlek (= antal elever/klass)

Antal Kumulativ procentandel klasser av elever ——— M — — per ' Special- klass a-typ A-typ b-typ B-typ klasser —10 0,7 0,3 18,9 7,1 58,4 11 1,1 0,4 24,5 12,0 70,1 12 1,9 0,7 30,8 16,6 80,3 13 3,1 1,1 36,5 22,6 87,2 14 5,1 1,5 44,0 29,1 93,4 15 7,4 2,3 51,5 35,3 97,1 16 10,5 3,5 58,4 43,5 98,5 17 14,9 4,9 64,9 50,8 98,9 18 21,0 6,6 71,4 58,0 100,0 19 28,9 8,7 76,9 64,1 20 38,8 11,2 81,7 69,9 21 49,9 15,0 85,9 75,1 22 62,3 19,8 90,7 81,1 23 74,6 25,7 94,4 85,5 24 _ 86,2 33,5 97,1 90,1 25 96,7 42,9 99,2 92,1 26 99,2 53,8 99,7 94,5 27 99,8 64,9 99,8 96,2 28 99,9 76, 99,9 98,2 29 100,0 87,9 99,9 99,0 30 98,4 99,9 99,7 31 98,4 99,9 100,0 32 99,7 99,9 33 99,9 99,9 34 100,0 99,9 35 100,0 Totala antalet klasser, bas för 15 428 22 834 1 188 1985 3 187 procent- beräk- ningen

Tabell 3 Kumulativa relativa frekvenser över antal vanliga a/A- 15 september 1972

klasser i grundskolan efter årskurs och storlek den

Antal Årskurs Summa elever per klass 1 2 3 4 5 6 '7 8 9

—10 0,9 0,5 0,6 0,4 0,2 0,5 0,1 0,1 0,2 0,4 11 1,4 1,0 1,0 0,7 0,3 0,8 0,2 0,2 0,2 0,7 12 2,2 1,8 1,7 1,3 0,8 1,1 0,3 0,2 0,3 1,2 13 3,5 2,8 3,0 2,1 1,4 1,6 0,4 0,3 0,5 1,9 14 5,5 4,8 4,9 2,9 2,3 2,5 0,4 0,3 0,7 2,9 15 7,6 7,2 7,3 4,2 3,7 4,0 0,6 0,5 0,9 4,4 16 10,9 10,3 10,5 633 6,1 6,2 0,7 0,6 1,2 6,4 17 14,7 14,6 15,5 9,1 8,3 8,7 0,9 1,0 1,4 9,0 18 20,3 20,8 22,0 11,9 11,4 11,7 1,2 1,4 1,9 12,4 19 26,9 29,6 30,4 15,5 15,1 15,1 1,8 2,2 2,5 16,9 20 36,0 39,7 41,0 19,3 19,1 19,1 2,9 3,2 3,7 22,3 21 47,0 50,8 52,1 25,7 24,6 24,3 4,6 5,5 5,4 29,1 22 59,2 63,6 64,2 31,7 30,9 30,7 8,1 8,4 8,7 36,9 23 72,6 76,1 75,1 39,0 38,6 38,0 12,3 12,7 13,5 45,4 24 85,0 87,3 86,3 47,7 47,4 46,9 18,6 20,2 19,7 54,7 25 97,1 96,9 96,1 56,9 57,3 55,7 27,7 29,8 29,7 64,6 26 99,4 99,2 99,1 66,4 67,7 64,8 40,1 42,3 41,0 72,1 27 99,9 99,8 99,7 75,2 76,6 74,5 52,8 55,2 55,1 79,0 28 99,9 99,9 99,8 83,8 84,9 83,3 67,7 69,7 68,6 85,8 29 99,9 99,9 100,0 91,7 92,5 91,8 82,9 84,7 83,8 92,7 30 100,0 100,0 98,5 98,5 98,4 98,3 98,1 98,3 99,0 31 99,6 99,7 99,6 99,8 99,7 99,8 99,8 32 99,9 99,9 99,9 100,0 100,0 99,9 100,0 33 100,0 100,0 99,9 100,0 34 100,0 35

Totala antalet klasser, bas för 5 341 5 287 4 800 3 917 3 816 3 704 3 768 3 772 3 857 38 262 procent- beräk- ningen

Bilaga 17 Kostnadsberäkningar för

skolledarutbildningen

Lönekostnader Lönekostnader för skolledare framgår av nedanstående sammanställ- ningar (1973 års löner). Grundskola (c 2 080) 600 rektorer Up 22 600 x 6308 = 3 784 800 500 rektorer (ber) Up 21 500 x 6004 = 3 002 000 130 rektorer (ber) Up 19 130 x 5442 = 707 460 850 studierektorer Up 19 850 x 5442 = 4 625 700

Lönekostnad per månad = 12 119 960

Medellön per anställd: 69 922 kr/år, 5 862 kr/mån, 1 345 kr/vecka

Lönekostnad per år 145 439 520

Gymnasieskola. Lönegradsplacerade (ord) skolledare (c 707)

A Allmän skolenhet (c 300)

(7013

Up 26+685 45 x7315

329 175

45 rektorer = 45 studierektorer Up 22 45 x 6308 = 283 860 71 _ (100 p 55 rektorer Up 26 + 685 55 x 7315 = 402 325 110 studierektorer Up 22 110 x 6308 = 693 880 100 >p 15 rektorer Up 26 + 823 15 x 7453 (H) = 111795 15 studierektorer Up 22 15 x 6308 (L) = 94 620 Lönekostnad per månad = 1 915 655 Lönekostnad per år = 22 987 860 Medellön per anställd: 76 626 kr/år, 6 385 kr/mån, 1 474 kr/vecka B Särskild skolenhet typ 1 (c 129) (22 p 67 rektorer Up 19 67 x 5442 (L) = 364 614 22 — 49,5 p 35 rektorer Up 21 35 x 6004 = 210 140 50 — 70,5 p 5 rektorer Up 22 5 x 6308 = 31540 71 — >p 22 rektorer Up 26 + 549 22 x 7179 (H) = 157 938 Lönekostnad per månad = 764 232 Lönekostnad per år = 9 170 784

Medellön per anställd: 71 091 kr/år, 5 924 kr/mån, 1 367 kr/vecka

C Särskild skolenhet typ 2 (c 204)

(24 8 rektorer Up 22 + 549 8 x 6857 54 856 24 — 35,5 p 14 rektorer Up 26 + 549 14 x 7179 = 100 506 E 36 >p 84 rektorer Up 26 + 685 84 x 7315 (H) = 614 460 i 98 studierektorer Up 22 98 x 6308 (L) = 618 184 1. Lönekostnad per månad = 1 388 006 ' Lönekostnad per år = 16 656 072 Medellön per anställd: 81 647 kr/år, 6 804 kr/mån, 1 570 kr/vecka D Jordbruk, skogsbruk etc (c 74) 74 rektorer Up 20 (ber) 74 x 5 717 = 423 058 Lönekostnad per "månad = 423 058 Lönekostnad per år = 5 076 676 Medellön per anställd: 68 604 kr/år, 5 717 kr/mån, 1 319 kr/vecka Gymnasieskola. Skolledare med arvodestjänst (c 5 75) 20 biträdande rektorer lkl U 23 (ber) 20 x 5717 = 114 340 555 studierektorer lkl U 22 (ber) 555 x 5442 = 3 020 310 Lönekostnad per månad = 3 134 650 Lönekostnad per år = 37 615 800

Medellön per anställd: 65 418 kr/år, 5 452 kr/mån, 1 258 kr/vecka

I beräkningen har ej medtagits arvoden till rektor som är rektor tillika skolchef eller förste rektor.

Medellöner

Skolform Per år Per månad Per vecka Per dag

Grundskolan (ord) 69 900 5 830 1 345 192 Gymnasieskolan (ord) 76 225 6 352 1 466 210 Allmän skolenhet 76 625 6 385 1 474 211 Typ 1 71091 5 924 1 367 195 Typ 2 81647 6 804 1570 224 Skog, jord etc 68 604 5 717 1319 188

Gymnasieskolan

aroverade skolledare 65 418 5 452 1 258 180

Samtliga lönegradsplacerade (ord) skolledare i grundskola och gymna— sieskola.

Medellön per anställd: 71 522 kr/år, 5 960 kr/mån, 1 375 kr/vecka, 196 kr/dag.

Samtliga skolledare (ordinarie och arvoderade) i grundskola och gymnasieskola.

Medellön per anställd: 70 478 kr/år, 5 873 kr/mån, 1 355 kr/vecka, 194 kr/dag.

Övriga skolformer

Rektorer vid särskola är placerade i någon av lönegraderna Up 19, Up 21 och Up 22, studierektor i Up 19.

I fråga om medellöner kan siffrorna för grundskolan användas. Av 108 rektorer vid folkhögskola är 44 placerade i lönegrad U 22 och övriga i U 21. Grundskolans siffror för medellöner kan användas även för dessa skolledare.

Skolledare inom omskolningsverksamheten är lönegradsplacerade i stort efter samma principer som rektorer vid särskild skolenhet typ 1 i

gymnasieskolan. För skolledare vid sjuksköterskeskolor kan siffrorna för medellöner i grundskolan användas.

Utbildningskostnader

Hittills bedriven utbildning

Skolledarekurserna har förlagts till olika internat. Inackorderingsavgiften har betalats av arrangören (fortbildningsavdelningen vid lärarhögskola). Till deltagarna har utgått traktamente endast för restid till och från

Tabell 1 Kostnader för olika kurser

År Kostnader Lägst Högst Medelkostnad ' ' kr/dag Kr/dag Antal Total kost- Kr/dag Antal Total kost- delta— nad kr delta— nad kr gare gare 5-dagars ( ] -veckas) kurser Grundskolan 1970 147:87 31 22 921:00 181:75 32 29 080:00 161:46(3l) 1971 164:77 29 23 892:00 185129 28 25 94l:00 184:29(34) 1972 182124 34 30 982100 198162 31 30 787200 190:30(36) Gymnasieskolan 1971 219579 40 43 958:00 (En kurs)j 1972 261:05 39 50 906 :00 (Fn kurs) IZ—dagars ( 2—veckors) kurser Grundskolan 1970 102110 49 60 035 :00 (En kurs)1 1971 12837 50 77 024200 156:11 50 93 666:00 142:24(50) 1972 147257 48 85 006:00 148166 50 89 201:00 l48:11(49) Gymnasieskolan 1970 149:38 44 78 877:00 (En kurs)1 1971 16895 42 85 l74:00 (En kurs)1 1972 132:02 38 60 200200 16432 39 76 900:00 148:17(39)

1 Försökskurser

kursorten. Konferensrabatt har utnyttjats för resorna. Den totala kostnaden för olika kurser framgår av tabell 1. 1 kostnaderna ingår ej kostnaderna för kursdeltagarnas löner och ej heller för det administrativa arbete som utförts av fortbildningsavdelningen vid lärarhögskola före och efter respektive kurs.

De största kostnaderna för kurserna är inackorderingskostnader och resekostnader. Vissa kurser har också dragit höga kostnader för medver- kande (arvoden, resor och traktamenten). Det har i första hand gällt kurser som varit försöksverksamhet.

Relationen mellan inackorderingskostnad och total kostnad per kurs- deltagare och dag i kurser anordnade åren 1970, 1971 och 1972 framgår nedan.

Tabell 2 Relationen inackorderingskostnad — total kostnad

S-dagars (1 veckas) kurser 12-dagars (2-veckors) kurser

Inack Total kost- Antal Inack Total kost- Antal kostnad nad per dag deltagare kostnad nad per dag deltagare per dygn och deltagare per dygn och deltagare

56:00 147 :87 31 56:00 149:38 44 68:00 219:79 40 67:00 156:11 50 74:00 181:75 32 68:00 128:37 50 75:50 185 :29 28 74:00 147:57 48 78:00 172:11 35 79:00 102:10 49 80:00 154:77 31 86:00 168:95 42 80:00 243:32 44 89:00 132:02 38 80:00 198z62 31 89:00 l48:17 39 80:00 261:05 39 98:00 148 :66 50 80:50 180:75 45 85:00 19421 29 87:00 164:77 29 88:00 167 :93 30 98:00 183 :80 28 98:00 18224 34

Den lägsta inackorderingskostnaden ger ej alltid den lägsta totala kostnaden per dag. Medverkandekostnader och framför allt resekostnader har stor inverkan.

Vid en utökad verksamhet bör kurserna spridas i landet för att därigenom minska kostnaderna för resor. Om möjligt borde kurser anordnas på deltagarnas hemort varvid traktaments— eller inackorderings- kostnaderna bortföll. Långtidskontrakt med lämpliga internat är ett sätt att minska inackorderingskostnader. Genom ändrade arbetsformer och därigenom minskat antal medverkande har kostnaderna kunnat sänkas något för de senast genomförda kurserna. Ytterligare utveckling av arbetsformer, metoder mm bör kunna ge både pedagogiska och ekonomiska vinster.

Under det senaste året har kostnaderna för inackordering stigit kraftigt. För kurser som planeras för det närmaste året har totala

kostnaden per deltagare och dag förkalkylerats till 200 kr. Man torde få räkna med en kostnadsökning om cirka fem procent per år de närmaste åren.

Beräkning av kostnader för den av utredningen föreslagna utbildningen

Kostnaderna för skolledarutbildning torde kunna hänföras till

A Medverkande Arvoden — löner Resor Traktamenten B Deltagare Löner Resor Traktamenten C Lokaler Föreläsningssal, grupprum Teknisk utrustning D Materiel Läromedel Förbrukningsmateriel E Administration Kursledning Administrativt arbete F Ledning Ledning

Utvecklingsarbete — forskning

A Medverkande

Kostnaderna för medverkande skall hållas så låga som möjligt. Det kan ske bl a genom att föreläsare från orten eller näraliggande orter anlitas. Dock bör experter inom olika områden kunna anlitas.

Erfarenheterna visar att en kursvecka i genomsnitt omfattar tolv föreläsningar om 40 minuter och 18 övningstimmar om 60 minuter. (Motsvarande 39 lektioner å 40 minuter.) Kostnaden för föreläsningar i 1973 års lönenivå (12 x 113 kr) blir 1 356 kr. Kostnaden för övnings- timmar är 69 kr per timme och varierar med antalet deltagare då dessa delas in i grupper.

Tabell 3 Löne- och arvodeskostnad per vecka för medverkande

Antal Föreläsningar Övningstimmar Total kursdel- 12 x 113 kr/grupp 18 x 69 kr/grupp kostnad tagare per vecka Antal Kostnad Antal Kostnad grupper grupper 30—39 1 1356 3 3 726 5 082 40—49 1 1 356 4 4 968 5 324 50—60 1 1356 5 6 210 7 566

Resor — medverkande -— per vecka

Om tre föreläsare per vecka anlitas och medelresekostnaden beräknas till 150 kr per föreläsare blir kostnaden 450 kr per vecka.

Traktamente — medverkande — per vecka

Till föreläsare skall utgå traktamente för resa till och från kursorten och kurstid. Beräknas till cirka sex dygnstraktamenten, 550 kr/vecka.

Förlorad arbetsförtjänst

Ersättning för förlorad lön under kurstid kan bli aktuell för någon föreläsare. Som medverkande räknas även kursledaren. Som kursledare bör anlitas verksamma skolledare som under kursen har helt löneivdrag på sin ordinarie tjänst. Kostnaden beräknas till 1 500 kr/vecka.

Totala kostnaden för medverkande blir per vecka

30—39 deltagare 7 582 kr = 7 600 kr/vecka 40—49 deltagare 8 824 kr = 8 800 kr/vecka 50—60 deltagare 10 066 kr = 10 100 kr/vecka

Kostnaden för medverkande bör kunna sänkas efter en tids erfarenhet av verksamheten.

B Deltagare Löner

Den största kostnaden är lönekostnaden. I princip, med hänsyn till restid m m, är det rimligt att räkna med en lönekostnad om sju dagar per vecka även om t ex en l-veckas kurs omfattar fem arbetsdagar. Då deltagarna i kursen är blandat rektorer och studierektorer kan medellön per vecka användas vid beräkningen.

Medellönen äri 1973 års löner för skolledare i — grundskolan ] 345 kr/vecka — gymnasieskolan

ordinarie skolledare (505) 1 466 kr/vecka

] 3 k k arvoderade skolledare (575) 1 258 kr/vecka 65 r/vec a

(Medellön för grundskolan kan användas även för skolledare i särskola, folkhögskola, sjuksköterskeskola. För skolledare i omskolningsverksam- heten och vuxenutbildning för gymnasieskolans medellön användas)

Traktamenten

Om kurserna anordnas i internat bör kursarrangören betala inackor- deringsavgiften. Traktamente för restid torde bli 2 x 18 kr per deltagare. F n torde man kunna förlägga kurser till goda internat för en kostnad per dygn som motsvarar dygnstraktamente år 89 kr. (Kurser vid internat bör ej omfatta längre sammanhängande tid än tre veckor.) I annat fall utgår traktamente med 89 kr/dygn och deltagare under de första 15 dygnen och därefter med 42 kr/dygn.

Resor

Kurserna bör spridas i landet så att så korta restider som möjligt erhålls. Konferens- och andra rabatter skall givetvis utnyttjas. Resekostnaden per deltagare bör ej behöva överstiga 200 kr/deltagare inklusive traktamente för restid, Vid kurser om tre veckor eller längre kan eventuellt fler resor hemort — skolort bli aktuella. I totalsumman för resor bör kursledarens resor kunna inrymmas.

Totala kostnaden för deltagare per vecka och deltagare framgår av tabellerna 4 och 5.

Tabell 4 Kostnad vid internatförläggning. Kostnad per vecka

Grundskola Gymnasieskola Lön 1 345 1 365 Inackordering 540 540 Summa 1 885 1 905

Skillnaden är så liten att den kan sättas lika för alla skolledare oavsett skolform till 1 900 kr/vecka och deltagare plus resa och traktamente under restid (200 kr).

T abell 5 Kostnad vid annan förläggning. Kostnad per vecka och deltagare

Upp till 2 veckor Efter c 2 veckor

Grund- Gymnasie- Grund- Gymnasie- skola skola skola skola Lön 1 345 1 365 1 345 1 365 Traktamente 540 540 295 295 Summa 1 885 1905 1 640 1 660 Utjämnat 1 900 + resa (200) I 650 + resa (200)

Vid längre kurser kan eventuellt fler tur- och returresor kursort —— hemort bli aktuella. För långa kurser för nya skolledare har tre tur- och returresor medräknats.

Tabell 6 Jämförelse mellan internatförläggning och annan förläggning

Kurstid Kostnad per deltagare Därav lönekostnad veckor ___—___ Internat Annan förläggning förläggning 1 1 900 1 900 1 360 2 3 800 3 800 2 720 3 5 700 5 450 4 080 4 7 600 7 100 5 440 5 9 500 8 750 6 800 10 19 000 17 000 13 600 15 28 500 25 250 20 400 20 38 000 33 500 27 200

Minst en tur- och returresa hemort — kursort beräknad till 200 kr tillkommer.

C Lokaler

Om kurserna förläggs till internat uppkommer ej direkta lokalkostnader då dessa kan och i regel är inräknade i inackorderingsavgiften. I inackorderingsavgiften ingår även i regel utnyttjande av teknisk utrust- ning.

Om kurserna bedrivs i andra lokaler erfordras ungefär följande utrymmen

Tabell 7 Lokalbehov

Antal Föreläs- Grupprum Övr Total Kostnad/ Kostnad delta— ningssal a 15 m2 Nm? yta m2 år 100 kr/m2 per vecka gare — m2

30 60 3 (45) 40 145 14 500 280 40 80 4 (60) 40 180 18 000 350 50 100 5 (75) 50 225 22500 435 60 120 5 (75) 50 245 24 500 490

Kostnaden för teknisk utrustning (AV-hjälpmedel, kopieringsmaskiner etc) är ej hög och bör kunna anses ingå i lokalkostnaden.

D Materiel

Deltagarna bör själva få betala läroböcker m m som finns att köpa i allmänna handeln.

Förbrukningsmateriel bör erhållas under kursen. Kostnaden är relativt låg. Som exempel kan nämnas att förbrukningsmateriel till deltagarna (pennor, papper, pärmar, etc) och för kursen (avdragspapper, kopie- papper etc) f n kostar för en 2—veckorskurs med 40 deltagare c 800 kr, d v s 10 kr per deltagare och vecka.

Undervisningsmateriel —— läromedel — i form av kompendier och dylikt kan ses som en gemensam kostnad för hela verksamheten då dessa läromedel ofta torde få omarbetas, utvecklas och förnyas.

E Administration

De regler som för närvarande tillämpas för arvodering av kursledning framgår av tabell 8. Beloppen fördelas om fler än en fungerar som ledare.

Som beräkningsgrund kan tagas ett grundarvode för förberedelse- och avslutningsarbeten om 900 kr plus 300 kr per kursvecka. En veckas kurs ger 1 200 kr. Två veckors 1 500 kr osv. Kursledaren tjänstgör endast vid kursernas teoriperioder.

För kursledare tillkommer eventuellt traktamente med 89 kr/dygn och resekostnad med 200 kr som inräknas i deltagarnas resor. För kurser som omfattar längre tid än fyra veckor bör arvodesdelen för

Tabell 8 Kursledarkostnader

' sou1974:58 Bilaga 17 279 l l 1

Antal Antal deltagare dagar * ' ' —15 16—25 26—40 41—65 66—100 1— 3 450 600 750 900 1050 4— 6 750 900 1 050 1200 1350 7—10 970 1120 1270 1420 1570 11—15 1200 1350 1500 1650 1800 16—22 1350 1500 1650 1800 1950 23—30 1500 1650 1800 1950 2100

(Tillkommer nio procent semesterersättning)

kursvecka sänkas till 150 kr/vecka för tid efter fjärde veckan.

För den direkta kursverksamheten fordras att före, under och efter kursen utförs visst kontorsarbete. Kostnaden beräknas till 600 kr/kurs- vecka. Medlen används till löner till anlitad personal och vissa andra administrativa kostnader.

Tabell 9 Tablå över kurskostnader. Kurser om 1—4 veckor. Förläggning till internat eller annan förläggning

1 2 3 4 5 6 7 8 9 Summa kostnad

Kurstid Lokaler Materiel Arv+ Adm Medver- Resor Lön+ traktamente Internat Annan förläggn

Antal del- trakt arbete kande delt eller inack avg tagare Kursled- Kursled- __ Totalt Per Totalt Per ning ning Internat Annan (kol delt (kol delt

förläggn 3—8) 2—7+9)

1 v—3O 280 300 1 700 600 7 600 6 000 57 000 57 000 73 200 2 440 73 480 2 449 40 350 400 1 700 600 8 800 8 000 76 000 76 000 95 500 2 388 95 850 2 396 50 435 500 1700 600 10 100 10 000 95 000 95 000 117 900 2 358 118 335 2 367 60 490 600 1 700 600 10 100 12 000 114 000 114 000 139 000 2 317 139 490 2 325 2 v—30 560 600 2 500 I 200 15 200 6 000 114 000 114 000 139 500 4 650 140 060 4 669 40 700 800 2 500 1200 17 600 8 000 152 000 152 000 182 100 4 553 182 800 4 570 50 870 1 000 2 500 1 200 20 200 10 000 190 000 190 000 224 900 4 498 225 770 4 515 60 980 1 200 2 500 1 200 20 200 12 000 228 000 228 000 265 100 4 418 266 080 4 435 3 v—30 840 750 3 300 1800 22 800 6 000 171 000 163 500 205 650 6 855 198 990 6 633 40 1 050 1000 3 300 1800 26 400 8 000 228 000 218 000 268 500 6 713 259 550 6 489 50 1 305 1 250 3 300 1 800 30 300 10 000 285 000 272 500 331650 6 633 320 455 6 409 60 1470 1500 3 300 1800 30 300 12 000 342 000 327 000 390 900 6 515 377 370 6 290 4 v—30 1 120 900 4 100 2 400 30400 6 000 228 000 213 000 271 800 9 060 257 920 8 597 40 1400 1 200 4 100 2 400 35 200 8 000 304 000 284 000 354 900 8 873 336 300 8 408 50 1 740 1 500 4 100 2 400 40 400 10 000 380 000 355 000 438 400 8 768 415 140 8 303 60 1 960 1 800 4 100 2 400 40 400 12 000 456 000 426 000 516 700 8 612 488 660 8 144

1 ”Annan förläggning” kol 9, har traktamentet sänkts till 42 kr/dygn för vecka 3 och 4. Ikostnadema ingår ej kostnader för verksamhetens ledning, utvecklings- och forskningsarbete.

Tabell 10 Kostnaden per vecka vid reducerat traktamente (42 kr*/dygn)

Antal Total kostnad Per delta- Därav lön deltagare per vecka gare och vecka

30 65 230 2 17-1— 1 360 40 85 075 2 127 1 360 50 105 035 2 100 1 360 60 123 666 2 061 1 360

F Ledning

Verksamheten har föreslagits ledd av en arbetsgrupp som administra- tivt ingår i SÖ.

Kostnaden för arbetsgruppens verksamhet per år blir c 150 000 kronor.

Utvärdering. Uppföljning. Utveckling. Forskning

Skolledarutbildningen måste utvärderas systematiskt, både under, vid slutet av och under relativt lång tid efter utbildningen. Innehåll och metoder måste förbättras, förnyas och kontinuerligt revideras. Vissa områden bör bearbetas rent forskningsmässigt. Resultatet av detta arbete kommer även annan verksamhet inom utbildningssektorn till godo, tex vuxenutbildning inom studieförbunden och lärarutbildningen. Man bör beakta generaliseringsaspekterna i denna typ av utvärderings — utveck- lings — och forskningsarbete. I arbetet bör ingå kontakter med och insamlande av materiel från institutioner och näringsliv inom och utom landet. Distribution av materiel till Skolledarutbildningen och till utbildade skolledare kan och bör ske genom denna verksamhet. Arbetet bör kunna planeras för så lång tid att meningsfulla resultat hinner uppnås även vad gäller tidskrävande uppgifter. Planeringsperioden bör vara sex år.

1 sin verksamhet måste befattningshavarna kunna besöka konferenser etc och delta och medverka i kursverksamheten. För olika arbete, tex framställning av läromedel, utarbetande av materiel och metoder för Skolledarutbildningen måste utomstående expertis kunna anlitas.

Kostnaden för uppföljnings— utvecklings- och forskningsarbetet kan ej beräknas exakt men utredningen har gjort följande uppskattning.

Personalkostnader 300 000:00 Resor, traktamenten 30 000100 Utvärdering — uppföljning av kurser 20 000:OO Forskningsprojekt, utvecklingsarbetc och utarbetande av material 250 000:00 600 000:00

I beräkningen ingår anlitad expertis för utvecklingsarbetc, utarbetande av material m m.

SOU l974:58 Beräkningssätt för olika kurser Kostnaderna för utbildningarna har beräknats på följande sätt. ] Kurser för nya skolledare Kurserna består av tre teoriperioder och två praktikperioder Kurslängd Teoriperioder Praktikperioder i veckor Antal Fördelning Antal Fördelning

16 3 3+3+2 2 4+4

Teoriperioderna beräknas ske i kursform, (! v s kostnader för lokaler, materiel, administration, arvoden, medverkande, resor, löner och trakta- menten är medtagna. Praktikperioderna beräknas ske på hemorten varunder deltagaren är ledig från sin tjänst. Endast lönekostnaden är medräknad.

2 Kurser för verksamma skolledare och fortbildning

Samtliga kurskostnader och löner är medräknade under teoriperioden. Arbetsuppgifter mellan teoriperioder beräknas kunna utföras vid sidan om den ordinarie tjänsten.

Kurserna för verksamma skolledare föreslås omfatta 3 + 2 veckor och fortbildning två veckor.

Möjligheterna att minska kostnaderna skall tillvaratagas, dels genom rationalisering av kurserna som kan ske genom det fortlöpande utveck- lingsarbetet, dels genom förläggning av kurserna till sådana orter att rese— och traktamentskostnader kan minskas.

Som exempel kan nämnas antalet skolledare i Stockholm, Göteborg och Malmö. Förläggning av några kurser till dessa orter kan innebära relativt stora kostnadsbesparingar.

I tabellerna 11—13 nedan har utbildningskostnaderna sammanställts. Tabellerna visar kostnader vid val av olika alternativa kurslängder.

Tabell 11 Utbildningskostnader per år för kurser av olika längd under de fem första åren

Utbildning Antal Kurser

Per kurs

Rad

Kostnad vid en utbildningåtid om (Rad 1 = 1 kurs, Rad 2 = Totalt)

12 veckor 14 veckor 16 veckor 18 veckor 20 veckor

Grundutbildning 4 Nya skolledare 120 per år

Grundutbildning 10 Verksamma skolle-

dare under 60 år

500 per år

Fortbildning. Tidigare 3 utbildade och skol-

ledare 60 år och

däröver. 135 per år Efter de 5 första åren och därefter

Grundutbildning. Nya 4 skolledare. 120 per år Fortbildning 13 640 per år

30 50

40(1) 50(2)

30 50

—-1 _!

v—l

664 800 2 659 200 2+2v 449 800 4 498 000

1 vecka 95 500— 117 900(2) 331 300 12 veckor 664 800 2 659 200 1 vecka

117 900 1532 700

764600 3 058 400 3 + 2 v

556 550 5 565 500 2 veckor 182 100—

224 900(2)

631 900 14 veckor 764 600

3 058 400 2 veckor

224 900 2 923 700

864400 3 457 600 3 + 3 v

663 300 6 633 000 3 veckor 268 S 00—

331650(2) 931800

16 veckor 864 400

3 457 600 3 veckor

331650 4 311450

964 200 1 064 000 3 856 800 4 255 000

För kurser om 12—20 veckor har beräknats att deltagarna har reducerat traktamente efter två veckor.

För kurser om 1—3 veckor har beräkning grundats på internatförläggning då denna för 1 och 2 veckorskurser är billigare och för 3-veckorskurser obetydligt dyrare än annan förläggning.

18 veckor 20 veckor 964 200 1 064 000

3 856 800 4 255 000

Tabell 12 Utbildningskostnader per år de 5 första åren vid olika kurskombinationer

Grundutbildning för nya skolledare , 12 veckor 14 veck or

Grundutbildning

nya skolledare (120 per år) 2 659 200 2 659 200 2 659 200 3 058 400 3 058 400 3 058 400

Grundutbildning

2 +2 v 4 498 000 4 498 000 verksamma skolledare 3+2 v 5 565 500 5 565 500 under 60 år (500 per år) 3+3 v 6 603 000 6 603 000 Fortbildning 1 v 331300 331300 331300 331300 331300 331300 Tidigare utb och skolledare 60 år 2 v och däröver 631 900 631 900 631 900 631900 631 900 631 900 (135 per år) 3 v 931800 931800 931800 931800 931800 931800 Total kurskost- ] v 7 488 500 8 556 000 9 593 500 7 887 700 8 955 200 9 992 700 nad vid fort- bildning om 2 v 7 789 100 8 856 600 9 894 100 8 188 300 9 255 800 10 293 300

3 v 8 089 000 9156 500 10194 000 8 488 200 9 555 700 10593 200

Tillkommer för varje "kombination": Kostnader för ledning av verksamheten Kostnader för uppföljning — utveckling — forskning För grundutbildning om 12, 14, 16, 18 eller 20 veckor har kostnaderna beräknats med utgångspunkt från att deltagarna har reducerat traktamente efter två veckor För grundutbildning om 2+2, 3+2 eller 3+3 veckor och fortbildning har beräkningarna grundats på internatförläggning då denna för kurser om 1 eller 2 veckor är billigare och för 3 veckor obetydligt dyrare än annan förläggning.

Tabell 13 Utbildningskostnader per år efter de fem första åren vid olika kurskombinationer

Kostnad Kostnad för fortbildning Total kurskostnad om. fortbildningen för grund- 640 per år omfattar utbildning 1 vecka 2 veckor 3 veckor 1 vecka 2 veckor 3 veckor Grundut- bildning 12v 2659 200 1532 700 2923 700 4311450 4191900 5582 900 6970 650 Nya skolledare 120 per år

14 v 3 058 400 1532 700 2 923 700 4 311450 4 591100 5 982100 7 369 850 16v 3457 600 1532700 2923 700 4 311450 4990 300 6 381300 7 769050 18 v 3 856 800 1532 700 2 923 700 4 311450 5 389 500 6 780 500 8 168 250 20v 4 255 000 1532 700 2 923 700 4 311450 5 787 700 7 178 700 8 566 450

För grundutbildning om 12, 14, 16, 18 eller 20 veckor har kostnaderna beräknats med utgångspunkt från att deltagarna har reducerat traktamente efter två veckor.

För fortbildning har beräkningarna grundats på internatförläggning då denna för kurser om en eller två veckor är billigare och för 3-veckorskurser obetydligt dyrare än annan förläggning. Tillkommer för varje kombination: Kostnader för ledning av verksamheten = 150 000 kr Kostnader för uppföljning — utveckling — forskning = 600 000 kr 750 000 kr

Bilaga 17 285 16 veckor 18 veckor 20 veckor 3 457 600 3 457 600 3 457 600 3 856 800 3 856 800 3 856 800 4 255 000 4 255 000 4 255 000 4 498 000 4 498 000 4 498 000 5 565 500 5 565 500 5 565 500 6 603 000 6 603 000 6 603 000 331300 331300 331300 331 300 331300 331300 331300 331300 331300 631900 631900 631900 631900 631900 631900 631900 631900 631900 931800 931800 931800 931 800 931800 931800 931800 931800 931800 8 286 900 9 354 400 10 391900 8 686100 9 753 600 10 791 100 9 084 300 10151800 11 189 300 8 587 500 9 655 000 10 692 500 8 986 700 10 054 200 11091700 9 384 900 10 452 400 11489 900 8 887 400 9 954 900 10 992 400 9 286 600 10 354100 11391600 9 684 800 10 752 300 11789 800

= 150 000 kr = 600 000 kr

750 000 kr

_. . .. .-.lälilllliliilllllhluqu-Ii

Bilaga 18 Skolledareutbildningens innehåll

Kursplan

De tider som angivits under respektive rubrik är tänkbara rikttider, erhållna genom vissa erfarenheter av tidigare kurser, men får ej ses som fasta förslag. Även innehållet i utbildningen bör successivt omprövas.

Tiderna skall givetvis anpassas till behovet och kommer att förändras genom utvärdering och utvecklingsarbetc. Tider under 1 avser kurs för nya skolledare (och tid för varje teoriperiod). Tider under 2 avser kurser för verksamma skolledare (och tid för varje teoriperiod).

Mål för skolan

lc 20 timmar 10+ 5 + 5

20 15 timmar 10+ 5

Utbildningspolitiska mål. Utredningar, propositioner och riksdagsbeslut

Svensk skola ur internationell aspekt Skolans sociala roll i samhället

Målfrågor ur regional och lokal synpunkt Målfrågor på det enskilda rektorsområdet Aktuell debatt om skolans mål i framtiden

Ledning av skolverksamhet på lokal nivå

1040 timmar 15 + 15 + 5 2c 25 timmar 15+ 10

Tekniker för målbestämning, måluppföljning Ansvar och befogenheter inom skolan Planering av eget arbete Ledarbeteende

Arbetstckniker

Planeringstekniker

Ledning genom samråd i bestyrelser och arbets- grupper

Beslutsprocesser Arbetsledning Delegering

Utvärdering och uppföljning i skolan Utvecklingsarbete

Kommunikation

lc40 timmar 20+ 10+ 10 2C 30 timmar 15 + 15

Personal

lc 50 timmar 20+ 20+ 10 2 c 20 timmar 10+ 10

Elever

1 c 60 timmar 20 + 25 + 15 2 c 40 timmar 25 + 15

Faktorer som hindrar och befrämjar samverkan mellan människor

Kunskap om hur individer påverkar och påverkas i olika kommunikationssituationer

Gruppers utveckling

Hemmets roll för elevens utveckling Dynamiken i relationer mellan individer i en grupp och mellan grupper Öppen och effektiv social kommunikation Träning i individuella samtal och gruppsamtal Metoder för att upptäcka, beskriva, analysera och lösa socialpsykologiska problem Förutsättningar för att ta vara på egen och andras kompetens Hur ändrade attityder får konsekvens för val av tekniker Behov, arbetstillfredsställelse, arbetsmiljöns utform- ning

Gruppens betydelse för arbetsmiljöns utveckling Konferensteknik

Skolledning — personal — elever

Skolledning — personal — föräldrar

Skolan — andra institutioner i samhället

Skolan och föreningslivet

Skolan — näringslivet

Offentlighetsprinciper, sekretess, tystnadsplikt Informationsvägar inom skolan, från och till sko- lan

Personalresurser inom och utom skolan Personalplanering Personalutveckling. Introduktion iarbetet Fortbildning inom och utom arbetsplatsen Personalvård Avtalsfrågor

Anställning Trygghet Arbetsmiljö

Eleven som individ Eleven som gruppmedlem — iskolan

— utom skolan

Skolans arbete

1 c 60 timmar 10 + 30 + 20 2 c 40 timmar 30+ 10

Samverkan i elevarbetet

— Elever — personal

— Mellan elever och grupper av elever — Med andra institutioner

Elevernas medverkan i skolans arbete Elever med skolsvårigheter Elevernas miljö i och utom skolan Fritidsfrågor i samband med skoldagen — Elevernas medverkan

— Skolans medverkan

— Medverkan från institutioner utom skolan Elevorganisationer

Översikt över skolsystemet Regler för skolans verksamhet Ekonomiska aspekter

Skolans samlade resurser Organisation, organisationsplaner vid friare resurs- användning

Sarnverkan och samverkansformer mellan individer, mellan grupper, personal — elever, mellan elever, mellan hem och skola Åtgärdsprogram för elever med olika skolsvårigheter Läromedel, utrustning, lokaler System för utvärdering, uppföljning, kontroll Bedömning — betyg Försöks— och utvecklingsarbete

Ekonomi — administration

10 50 timmar 25+ 15+ 10

2c30timmar 15+15

Statens bidrag till skolan Kommunal skolekonomi Skolans samlade ekonomiska resurser Ekonomisk planeringsteknik

— Långsiktig

— Kortsiktig

Budgeteringssystem Resursfördelning, prioritering

-— Principer för uppgörande av budget

Samverkan i ekonomiska frågor Delegering av ekonomiska beslut och ekonomiskt ansvar

Inköp Kostnadsuppföljning och kostnadskontroll Administrativa system

— Organisation

- Arbetsfördelning

— Administrativ teknik

— Styrtekniker

— Utvärderings-, uppföljnings- och kontrollteknik — Rationaliseringsteknik

Praktisk tillämpning _ Miljöpraktik

1 c 320 timmar 2 c 40 timmar

Deltagarna i grundutbildning för nya skolledare bör un- der varje av de två praktikperioderna bearbeta en arbets- uppgift som medförts från kursorten och som bestämts i samråd med kursledningen. En förteckning över lämp- liga arbetsuppgifter bör framställas. Arbetsuppgiften skall behandla fråga som berör skolledarens arbete och som har anknytning till kursen och skall utgöra en naturlig del av utbildningen. Uppgiften skall bearbetas och redovisas systematiskt. Redovisning sker skriftligt och arbetsuppgiften diskuteras påföljande teoriperiod.

Under praktikperioden skall kursdeltagarna besöka och helst deltaga i arbetet vid olika institutioner. Detta arbete skall vara väl planerat. Planeringen bör vara individuell och ta hänsyn till varje deltagares kunskaper och erfarenheter. Deltagarna bör före kursen förbereda praktikperioderna i hemkommunen och lämna förslag till kursledaren. Varje deltagare kommer överens med kursledaren om praktikperiodernas uppläggning. In- formation om respektive institutions uppgifter, arbets- former, samverkansrelationer m m skall inhämtas. Då praktikperioden blir relativt kort bör en uppföljnings- lista för respektive institution utformas som deltagaren har med sig.

Lämpliga institutioner under första praktikperioden kan vara barnavårdsnämnd, socialnämnd, fritidsnämnd, skola inom angränsande skolform (grundskolans skol- ledare vid gymnasieskola, gymnasieskolans vid grund- skola med högstadium). Under andra praktikperioden kan lämpliga institutioner vara skoldirektion, centralt skolkansli, kommunalkansli, länsskolnämnd, länsstyrel- sens planeringsavdelning, olika företag, eventuellt andra skolformer än under period 1.

Praktiken hör till största delen kunna genomföras på hemorten av flertalet kursdeltagare. Vissa problem kan dock uppkomma i glesbygder.

Varje praktikperiod omfattar omkring fyra veckor. Arbetet med från kursen medförd arbetsuppgift och miljöpraktik vid olika institutioner kan ge stort prak- tiskt utbyte, ge tillämpningsmöjligheter för genomgång- na kursmoment och ge träning bl a iutredningsteknik.

Praktikperioderna skall följas upp under påföljande teoriperiod.

Deltagarna i grundutbildning för skolledare bör före kursens början dels läsa in visst material, dels — vad gäller skolledare med längre erfarenhet — få upplysning om att en arbetsuppgift skall utföras under tiden mellan kursens första och andra teoridel. Arbetsuppgiften skall beräknas fordra c 40 timmars arbete. Tiden mellan kursens teoridelar är 5—6 månader. En förteckning över lämpliga arbetsuppgifter bör framställas. Redovisning bör ske skriftligt och arbetsuppgiften diskuteras under den andra teoridelen.

Arbetsuppgifterna skall givetvis ingå som ett underlag för uppföljning och utveckling av kurserna. En systematisk utformning och bearbetning av arbetsuppgifterna ger deltagarna värdefulla kunskaper som i många fall inte kan ges i kursform.

Arbetsformer

Erfarenheterna från den hittills bedrivna Skolledarutbildningen visar att arbetsformerna bör vara korta föreläsningar — och inledningar, väl förberedda grupparbeten kring olika frågor och fall i grupper om 5—8 deltagare, någon, men begränsad, del diskussioner och redovisningar i storgrupp. Försök med systematiskt skrivna rapporter från grupparbeten har slagit väl ut. Om dessa rapporter dupliceras får alla deltagare ett självproducerat dokumentationsmaterial som ansetts mycket värdefullt och blivit en uppslagsbok efter kursen. Så kallade paneldiskussioner kan erfarenhetsmässigt tillämpas någon gång. Behandling av frågor och ibland fritt tankeutbyte i små varierande grupper är effektivt och stimulerande.

Läromedel

1 skolledarutbildningarna bör i största möjliga utsträckning användas läromedel som finns att köpa i allmänna handeln. Utbildningarna innehåller dock ämnesområden inom vilka läromedel ej finns producerat. Under kurserna tillämpas arbetsmetoder, t ex gruppparbeten, fallstudier, enskilda arbetsuppgifter, som fordrar speciellt material. Olika typer av läromedel måste alltså konstrueras för utbildningarna. Principen vid konstruktion av läromedel bör vara att varje ämnesområde delas i små avslutande enheter och läromedlen utformas så att de medger en flexibel användning och blir lätta att ändra. Med flexibel användning menas här bl a att ett ämnesormdåe kan studeras isin helhet vid en typ av kurs och endast till vissa delar i en annan typ av kurs. Läromedlen skall kunna användas vid utbildningar som bedrivs i kursform men också för självstudier, genom tex ett extra blad med anvisningar och frågor. Läromedlen bör omfatta rikligt med arbets-, övnings- och tillämpnings- uppgifter för olika arbetsformer.

Vissa delar av ämnesområden ändras relativt snabbt, nytt stoff tillkommer, annat blir inaktuellt. Ändringariläromedlen skall kunna göras i delar av ett ämnesområde utan att läromedlet i sin helhet för

ämnesområdet skall behöva göras om.

Utveckling, produktion och fortlöpande revision av läromedel för Skolledarutbildningen bör göras av den arbetsgrupp som arbetar med utvärdering, uppföljning, utveckling och forskning inom skolledareutbild- ning. Medel måste anslås så att arbetsgruppen tillfälligt kan engagera den expertis som kan behövas inom olika ämnesområden.

Vissa läromedel kommer sannolikt att produceras under kurserna av kursdeltagarna i samband med bearbetning av vissa arbetsuppgifter.

Statens offentliga utredningar 1974

Kronologisk förteckning

__________________——-———-—

Orter i regional samverkan. A. Onsbundna levnadsvillkor. A. Produktionskostnader och regionala produktionssystem. A. Regionala prognoser i planeringens tjänst. A. Boken Litteraturutredningens huvudbetänkande. U. Förenklad konkurs m.m. Ju. Barn- och ungdomsvård. S. Rättegången i arbetstvister. A Samhälle och trossamfund. Sammanställning av remiss- yttranden över betänkanden av 1968 års beredning om stat och kyrka. U.

10. Data och näringspolitik I. 11. Svensk industri. Delrapport 1. I. 12. Svensk industri. Delrapport 2. I 13. Svensk industri. Delrapport 3. |. 14. Svensk industri. Delrapport 4. 1. 15. Sänkt pensionsålder m.m. S. 16. Neutral bostadsbeskattning. Fi. 17. Solidarisk bostadspolitik. B. 18. Solldarisk bostadspolitik. Bilagor. 8. 19. Högskoleutbildning. Läkarutbildning för sjuksköterskor. U. 20. Förslag till skatteomläggning m.m. Fi. 21. Markanvändning och byggande. B. 22. Vattenkraft och miljö. B. 23. Reklam V. Information i reklamen. U. 24. Förslag till hamnlag. K. 25. Fri sterilisering. Ju. 26. Motorredskap. K 27. Mindre brott. Ju. 28. Räntelag. Ju. 29. Att utvärdera arbetsmarknadspolitik A. 30. Jordbruk i samverkan. Jo. 31. Unga lagöverträdare V. Ju. 32. Solidarisk bostadspolitik. Följdfrägor. B. 33. Att översätta Gamla testamentet. U. 34. Grafisk industri i omvandling. I. 35. Spridning av kemiska medel. Jo. 36. Skolan, staten och kommunerna. U. 37. Mut— och bestickningsansvarer. Ju. 38. FFV. Förenade fabriksverken. I. 39. Socialvården. Mål och medel. S. 40. Socialvården. Mål och medel. Sammanfattning. 3. 41. Statsbidrag till kommunal färdtjänst. hemhjälp och familje- daghemsverksamhet. Fi. 42. Barns fritid. S. 43. Utställningar. U. 44. Effekter av förpackningsavgiften. Jo. 45. Samordnad traktamentsbeskattning. Fi. 46. Befordringsförfarandet inom krigsmakten. Fö. 47. Installationsbranschen. I. 48. lnsrallationsbranschen. Bilagor. I. 49. Bevissäkringslag för skatte- och avgiftsprocessen. Fi. 50. Information och medverkan i kommunal planering. Rapport. Kn. 51. Utbildning i förvaltning inom försvaret. Del 1. Fo. 52. Utbildning i förvaltning inom försvaret. Del 2. Fö. 53. Skolans arbetsmiljö. U. 54. Vidgad vuxenutbildning. U. 55. Utsökningsrätt Xlll. Ju. 56. Närförläggning av kärnkraftverk I. 57. Lägenhetsreserv. B. 58. Skolans arbetsmiljö. Bilagor. U.

SDPNPf-"FPNr'

Statens offentliga utredningar 1974

Systematisk förteckning

___—___—

Justitiedepartementet

Förenklad konkurs m. m. [6] Fri sterilisering. [25] Mindre brott. [27]

Räntelag. [28] Unga lagöverträdare V. [31] Mut— och bestickningsansvaret. [37] Utsökningsrätt Xlll. [55]

Försvarsdepartementet

Befordringsförfarandet inom krigsmakten. [46] Krigsmaktens förvaltningsutbildningsutredning. 1. Utbildning i för- valtning inom försvaret. Del. 1. [51] .

2. Utbildning i förvaltning inom försvaret. Del 2. [52]

Socialdepartementet

Barn- och ungdomsvård. [7] Sankt pensionsålder m. m. [15] Socialutredningen. 1.Socialvården. Mål och medel. [39] 2. So— cialvården. Mål och medel. Sammanfattning. [40] Barns fritid. [42]

Kommunikationsdepartementet

Förslag till hamnlag. [24] Motorredskap. [26]

Finansdepartementet

Neutral bostadsbeskattning. [16] Förslag till skatteomläggning m.m. [20] Statsbidrag till kommunal färdtjänst, hemhjälp och familjedag— hemsverksamhet. [41] Samordnad traktamentsbeskattning. [45] Bevissäkringslag för skatte— och avgiftsprocessen. [49]

Utbildningsdepartementet

Boken. Litteraturutredningens huvudbetänkande. [5] Samhälle och trossamfund. Sammanställning av remissyttranden över betänkanden av 1968 års beredning om stat och kyrka. [9] Högskoleutbildning. Läkarutbildning för sjuksköterskor. [19] Reklam V. Information i reklamen. [23] Att översätta Gamla testamentet. [33] Skolan, staten och kommunerna. [36] Utställningar. [43] Skolans inre arbete. 1. Skolans arbetsmiljö. [53] 2. Skolans arbets- miljö. Bilagor. [58] vidgad vuxenutbildning. [54]

Jordbruksdepartementet

Jordbruk i samverkan [30] Spridning av kemiska medel. [35] Effekter av förpackningsavgiften. [44]

Arbetsmarknadsdepartementet

Expertgruppen för regional utredningsverksamhet. 1. Orter i re- gional samverkan. [1] 2. Ortsbundna levnadsvillkor. [2] 3. Produk— tionskostnader och regionala produktionssystem. [3] 4. Regionala prognoser i planeringens tjänst. [4] Rättegången i arbetstvister. [8] Att utvärdera arbetsmarknadspolitik. [29]

Bostadsdepartementet

Boende— och bostadsfinansieringsutredningarna. 1. Solidarisk bo— stadspolitik. [17] 2. Solidarisk bostadspolitik. Bilagor. [18] 3. So— lidarisk bostadspolitik Följdfrågor. [32] 4. Lägenhetsreserv. [57] Markanvändning och byggande. [21] Vattenkraft och miljö. [22]

lndustridepartementet

Data och näringspolitik. [10] lndustristrukturutredningen. 1. Svensk industri. Delrapport 1. [1 1] 2. Svensk Industri. Delrapport 2.[12] 3. Svensk industri. Delrapport 3. [13] 4. Svensk industri. Delrapport 4. [141 Grafisk industri i omvandling. [34] FFV. Förenade fabriksverken. [38] |nstaIlationsbranschutredningen. 1.Installationsbranschen. [47] 2. Installationsbranschen. Bilagor. [48] Närförläggning av kärnkraftverk. [56]

Kommundepartementet Information och medverkan i kommunal planering. Rapport. [50]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utedningarnas nummer i den kronologiska förteckningen

|:. |

, . ' u." || - ; - ....-._'._l|..

11:15 1"

5"

& 0- m _m m _m m N