SOU 1976:42

Långtidsutredningen 1975

1. Inledning

1.1. Modellernas ställning i LU-arbetet

Sedan slutet av 1940-talet görs i Sverige ekonomiska långtidsutredningar i stort sett vart femte år. De kartlägger och analyserar de långsiktiga utvecklingstendenserna i den svenska ekonomin. Den senaste långtidsut- redningen redovisades 1975.1 Den avser huvudsakligen ekonomins utveckling fram till 1980 men ger också en utblick mot sekelskiftet. I föreliggande bilaga 8 till Långtidsutredningen 1975 (LU 75) beskrivs det system av ekonomiska modeller som används av utredningen.

Syftet med långtidsutredningarna är att ge ett underlag för de centrala politiska instansernas ekonomiska politik. Samtidigt ger de en informa- tion till offentliga och privata företag och till allmänheten om den långsiktiga ekonomiska utvecklingen.

Långtidsutredningarna utarbetas numera inom den ekonomiska avdel— ningen vid finansdepartementet. Många departement, myndigheter, priva- ta och offentliga utredningsorgan, enskilda forskare etc. deltar emellertid på ett eller annat sätt i utredningsarbetet. Finansdepartementets uppgift är i första hand att leda, samordna och sammanställa resultaten av detta arbete. De viktigare källorna för 1975 års långtidsutredning redovisas i huvudrapporten, sid. 385 ff. Statistiska centralbyrån (SCB) har levererat huvuddelen av den historiska statistik utredningarna grundar sig på och dessutom gjort prognoser för befolkning och arbetskraft. Konjunktur- institutet har gjort en studie av utrikeshandeln. Statens industriverk har specialstuderat industrin och energiproblem. När det gäller den offentliga sektorn har SCB rn. fl. insamlat uppgifter om kommunernas och landstingens ekonomiska långtidsplaner. För staten har en långtidsbudget sammanställts inom finansdepartementet, ett arbete som görs varje år. Vidare har kommunalekonomiska utredningen deltagit i studierna för den offentliga sektorn. Särskilda sektorstudier har också gjorts för jordbruk, skogsbruk, fiske, byggnadsverksamhet, bostäder, varuhandel, samfärdsel, etc. Vidare har särskilda studier gjorts av den internationella bakgrunden, den finansiella utvecklingen, den regionala utvecklingen, miljöfrågor, diverse sociala aspekter samt utvecklingen på längre sikt m. m.

Sedan 1970 års långtidsutredning har ekonometriska modeller kommit

' SOU 1975:89, Långtids- utredningen 1975 samt 8 bilagor.

att inta en alltmer central plats i utredningsarbetet. Den första modellen utarbetades till LU 70. Den presenterades i SOU 1971 :70 Plan och prognos. En studie i de svenska långtidsutredningarnas metodik. Modellen omfattade 16 näringslivssektorer. I samband med avstämningen av LU 70 utvidgades modellen till att omfatta 24 näringslivssektorer. Även andra smärre metodologiska förändringar gjordes. Denna modell presenterades 1 SOU 1973:21 Svensk ekonomi fram till 1977, främst i bilaga 1. Det ytterligare utvecklingsarbete som därefter skett, både på den ursprungliga modellen och på kompletterande modeller, redovisas i denna bilaga till LU 75.

Det primära syftet med LU-modellen var redan från början att vara ett hjälpmedel för den konsistensprövning av sektorplaner som är en av långtidsutredningens huvuduppgifter. Alltsedan LU-arbetet började har man funnit att summan av alla sektorers planerade anspråk på resurser är större än vad som totalt sett kommer att finnas tillgängligt. I sådana fall är det alltså omöjligt att förverkliga samtliga sektorplaner, t. ex. i fråga om produktionsutveckling. Genom att använda vissa delar av sektorstu- dierna — främst arbetskraftstillgång, produktivitetsutveckling och inves- teringsutveckling — som indata i en modellkörning kan detta påvisas. Den konsistenta bild av den framtida utvecklingen som beräknas i modellen jämförs med de olika sektorstudierna, vilka då ofta måste revideras. Den prioritering mellan olika sektorers anspråk som måste ske görs utifrån fastställda politiska utgångspunkter. Ofta finns emellertid flera valmöjlig- heter. Dessa bildar grunden för de olika alternativ för utvecklingen som särskilt LU 75 arbetar med.

Ett annat syfte med modellen är att göra prognoser för t. ex. utvecklingen av import och privat konsumtion. De prognosvärden som beräknas i modellen blir då helt beroende av de förutsättningar om de styrande faktorerna som gjorts. Det är således fråga om s.k. betingade prognoser.

Ytterligare ett syfte med modellen är att vara ett analysinstrument med vars hjälp effekten av alternativa antaganden eller speciella händelser eller åtgärder kan studeras.

Även om modellarbetet med tiden fått en alltmer central plats i LU är det emellertid mycket viktigt att komma ihåg att det endast är fråga om ett hjälpmedel och komplement till övriga studier. Modellresultaten utsätts för en ofta hårdhänt granskning av sektorsexpertis och utredare. Avvikelser från t. ex. sektorstudierna kan då bero på att vissa modellsam- band är ofullständiga eller alltför mekaniska eller att någon speciell faktor inte beaktas i modellen. En anpassning till sektorstudien kan ske i sådana fall. Fördelen med att arbeta med en modell av aktuellt slag är då att de ingrepp som görs kan ske på ett konsekvent och logiskt sätt och att både direkta och indirekta effekter i hela det ekonomiska systemet beaktas.

1.2. Modeller och modellsystem

Föreliggande bilaga syftar inte till att göra någon teoretisk analys av modeller och modellsystem. Inte heller ger den en fullständig översikt av det aktuella forskningsläget. Förhållandevis aktuella bibliografier finns i den ovannämnda SOU 1971270, Plan och prognos, och i den rapport från ell norsk modellgrupp som redovisas nedan. En ganska god bild av den aktuella utvecklingen av tillämpningen av modeller får man i FN:s olika skrifter, främst från FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE). I ECE:s årsbibliografi: Report on Current Research on the Use of Mathe- matical Methods in Economic Analysis publiceras löpande översikter över aktuella projekt i ECE:s medlemsländer.

De modeller som beskrivs i denna bilaga är huvudsakligen modeller av den svenska ekonomin. Modellerna skiljer sig från enklare kalkylscheman genom att de innehåller ett antal beteendeekvationer t. ex. om importens beroende av efterfrågan på konsumtionsvaror. Beteendeekvationerna är ofta skattade med ekonometriska metoder. Vidare är flera av modellerna uppbyggda kring input-output-tabeller, vilka beskriver leveranserna av varor och tjänster mellan olika sektorer iekonomin. Modellerna används för att studera ekonomins utveckling på medellång eller lång sikt, dvs. fem år eller mer.

I flera länder har man på senare år inriktat arbetet på att utforma system av modeller snarare än på att bygga upp en enda modell som täcker många problemställningar. Vid ett av ECE anordnat seminarium i Moskva 1975 om användningen av modellsystem i planeringen angavs detta bero på både praktiska och teoretiska överväganden.1 Som prak- tiska motiv nämndes möjligheterna att med ett system av modeller lösa problem som beror på

— skillnader mellan de språk som används i olika modeller — den icke-formaliserade karaktären hos vissa länkar mellan modellerna — ekonometriska estimationssvårigheter — tekniska svårigheter i samband med databehandlingen.

De teoretiska övervägandena har att göra med komplexiteten i den socio-ekonomiska verkligheten. Kunskaperna om sambanden är inte tillräckliga för att alla variabler skall kunna byggas in i en och samma modell. Man pekade också på bristen på förenande begrepp, vilka är nödvändiga för att integrera olika områden.

Norge kan tas som exempel på denna inriktning på uppbyggnad av modellsystem. Där har en arbetsgrupp2 gjort en översikt över central ekonomisk planering i Norge och de modeller som används i planeringen. Utifrån detta har man behandlat problem och terminologi i samband med uppbyggnaden av ett modellsystem samt i grova drag föreslagit hur systemet skall se ut. De viktigaste elementen i ett sådant modellsystem kan förväntas bli den s. k. MSG-modellen3 som används för långsiktsana- lys salnt konjunkturmodellen MODIS som används för kortsiktig och medelfristig analys. I MODIS ingår även en modell över prisbildningen, PRIM.

! Use of Systems of Models in Planning, ECE/EC.AD/11, United Nations, New York 1975.

2 Modellbruk og modell- utveckling iden langsik- tige okonomiske plan- legging, Finansdeparte— mentet, Oslo, november 1975.

3 För en aktuell biblio- grafi se den omnämnda modellgruppens rapport.

1 Se t. ex.: The internatio- nal linkage of national

models, R.J. Ball (ed), Amsterdam 1973.

2 European Economic Review 197514, Amster— dam.

3 L. Samuelson: A new model of world trade, OECD Economic Outlook, Occasional studies Dec. 1973.

Även i Finland arbetar man med att bygga upp ett modellsystem för ekonomisk och social planering, KESSU. T. v. är emellertid endast centralmodellen operativ medan arbetet med uppbyggande av ”satellit- modeller" endast påbörjats.

Ytterligare exempel på modellsystem finns från ett antal socialistiska länder (t. ex. Ungern, Bulgarien, DDR). Ett gemensamt drag för dessa är att de omfattar planeringsmodeller för olika hierarkiska nivåer. Vid det ovannämnda seminariet i Moskva presenterades sålunda från Ungern ett projekt för uppbyggnad av ett modellsystem omfattande ett dussintal modeller på tre olika nivåer: a) formulering av mål för ekonomisk politik, b) utarbetande av planer på nationell nivå, c) utarbetande av detaljerade planer för olika sektorer.

I Frankrike finns ett förhållandevis väl utvecklat modellsystem i bruk inom den centrala ekonomiska planeringen samt ett kontinuerligt utvecklingsarbete. Kärnan i systemet är den s. k. FIFI-modellen som är en förhållandevis aggregerad modell där produktionen bestäms av tillgången på arbetskraft och kapital. I olika submodeller sker ytterligare disaggregering och nedbrytningar. Tillgången på kapital beräknas i särskilda modeller där finansierings- och lönsamhetsproblemen är centra- la. Särskilda ”satellitmodeller” som ännu är på utvecklingsstadiet avser den internationella bakgrunden (MOISE) samt samspelet regional-natio- nell utveckling (REGINA).

I länder som Nederländerna och Storbritannien finns avancerade modeller för medelfristig analys. Några modellsystem i den mening som beskrivits ovan syns dock inte ha konstruerats.

En helt annorlunda typ av modellsystem utgörs av sammanbindningar av olika nationella modeller med exempelvis export-importlänkar till ett internationellt modellsystem. Som exempel på detta kan nämnas det 5. k. LINK-projektet,l EG-ländernas modell COMET2 samt för kortsiktig analys OECD:s världshandelsmodell.3

Även i samband med långtidsutredningarna i Sverige har ett system av modeller börjat utvecklas. Det har skett i takt med att allt fler problem börjat behandlas med ekonometriska modeller. De internationella erfa— renheterna visar på svårigheterna att skapa en enda heltäckande modell. Därför har man inte i första hand försökt att bygga ut den första modellen för att kunna behandla allt fler problem inom samma modell. Inte heller har några försök gjorts att skapa en modell som är så generell att den kan fylla detta syfte. I stället har man försökt att kring den ursprungliga — centrala — modellen bygga upp ett system av komplette- rande modeller.

Även om man inte konstruerar en enda modell så är det mycket väsentligt att de modeller som ingår i systemet är konsistenta med varandra så att resultaten kan användas tillsammans i utredningen. De olika modellerna måste hänga samman på flera olika sätt. En väsentlig samordnande faktor är att modellerna baseras på det svenska national- räkenskapssystemet. Det gäller både i den meningen att modellerna är anpassade till de definitioner m. ni. som används i nationalräkenskaperna och i den meningen att de olika modellerna i stor utsträckning baseras på

samma statistiska material. Modellerna är också samordnade när det gäller tidsperspektiv, sektorindelningar, vissa yttre förutsättningar etc.

Inom ett modellsystem kan man ofta indela modeller i för-, efter- och sidoordnade modeller i förhållande till en huvudmodell. Det är en terminologi som används av den tidigare nämnda norska gruppen som utvärderat modellanvändning och modellutveckling i den norska långsik— tiga ekonomiska planeringen. En förmodell är en modell som innehåller variabler som är inbördes avhängiga av varandra och som påverkar variabler i huvudmodellen, men som själva inte påverkas eller bara i liten grad påverkas av variablerna i humdmodellen. En eftermodell innehåller variabler som påverkas av variabler i huvudmodellen men själva inte påverkar eller i liten utsträckning påverkar variablerna i huvudmodellen. En sidoordnad modell innehåller variabler som är inbördes avhängiga av varandra men har inget eller svagt formellt samband med variablerna i huvudmodellen. I praktiken kan man inte räkna med att det går att dra skarpa skiljelinjer mellan de olika modellerna i ett modellsystem. Det förekommer en mer eller mindre omfattande överlappning mellan de olika modellerna i den meningen att variablerna i olika modeller i praktiken är mer eller mindre beroende av varandra. Ett försök görs ändå att i diagram l.l strukturera de modeller som beskrivs i denna bilaga i för- och eftermodeller samt överlappande modeller i förhållande till lång- tidsutredningens huvudmodeller. Det finns två huvudmodeller; en för medelfristig och en för långsiktig analys. Några i ovan nämnda betydelse sidoordnade modeller som är oberoende av huvudmodellerna tas inte upp i diagrammet. Exempel härpå skulle kunna vara modeller över utbild- ningssektorn eller de i kapitel 7 omnämnda modellerna för beredskapslag- ring.

Pilarna i diagram 1.1 anger att resultat från en modell används som indata till en annan. Dubbelriktade pilar anger att sambandet är ömsesidigt. Modellerna löses därför iterativt. Först löses huvudmodellen med approximativa värden på de indata som egentligen borde komma från de överlappande modellerna. Därefter löses de övriga modellerna med huvudmodellens resultat som indata, varefter huvudmodellen löses igen med nya indata osv. Sambanden mellan de olika modellerna beskrivs närmare längre fram.

En viktig grupp av samband mellan modellerna har inte ritats in i diagram 1.1. De eftermodeller som tagits upp kan tänkas ge resultat som visar t. ex. att de finansiella eller regionala konsekvenserna av den tidigare beräknade utvecklingen är oförenliga med andra förutsättningar (t. ex. om den reala investeringsutvecklingen) eller med mål för den ekonomiska politiken (t. ex. regional balans). Likaså är det möjligt att beräkningar med långsiktsmodellen kan visa att den förutsatta utvecklingen för den närmaste femårsperioden (t. ex. av kapitalstocken) innebär till synes orimliga konsekvenser för utvecklingen på längre sikt (t. ex. av investe- ringarna). Om så skulle vara fallet måste man utanför modellsystemets ram försöka bestämma vilka förutsättningar eller ingångsdata som måste ändras och därefter utföra beräkningarna på nytt. Dessa samband har ej ritats in för att inte onödigtvis komplicera schemat.

Förmodeller Överlappande modeller Eftermodeller

Arbetskrafts- kalkyl avsnitt 2.8

Prismodell Finansiella

avsnitt 4.1— 4.4

kalkyler avsnitt 4.5

Export- modell avsnitt 3.1

Sysselsätt- ningskalkyler avsnitt 3.2

"EMMA" huvudmodell medellång sikt kapitel 2

Produktivi- tetskalkyler avsnitt 2.8

Regionala kalkyler avsnitt 3.2.2

Kalkyler för offentlig förbruk- ning och försälj- ning avsnitt 2.6

Investerings-

kalkyler Lager-

kalkyler

Energiprog- nosmodell

avsnitt 2.7.1 kapitel 7 och 2.7.2 avsnitt 2.7.3

Medellång sikt (5 år)

Anm. I varje ruta har angivits det avsnitt där motsvarande beskrivning finns. Se avsnitt 1 för övriga förklaringar.

Diagram 1.1 Långtidsutredningens modellsystem

"LE MMA" huvudmodell

lång sikt kapitel 6

Sparkvots-

modell avsnitt 6.2

Lång sikt (10 — 30 år)

Det framhölls ovan att en modell egentligen måste innehålla någon beteendeekvation. Innebörden härav är att åtminstone något samband i modellen måste baseras på en teori om hur ett ekonomiskt subjekt (t. ex. hushållen) reagerar i bestämda situationer (t. ex. hur kon- sumtionen förändras vid inkomständringar). Sambandet måste beskri- vas kvantitativt, t. ex. genom att man på historisk statistik med ekonometriska metoder skattar en konsumtionsfunktion. I praktiskt utredningsarbete måste man emellertid också arbeta med ”beräknings- scheman” av olika slag. Dessa kan vara väl så komplicerade och om- fattande som modellerna utan att innehålla några beteendeekvatio- ner. Det är därför nödvändigt att i detta sammanhang redovisa även ett antal av dessa beräkningsscheman. De kallas fortsättningsvis i denna bila- ga för kalkyler, i motsats till modeller. Ett typiskt exempel härpå utgör de finansiella kalkylerna.

Slutligen skall det påpekas att flera av de modeller och kalkyler som tas upp i diagram 1.1 och som beskrivs i denna bilaga i sitt nuvarande skick är förhållandevis primitiva. [ flera fall är också sambanden betydligt lösare än som antyds av diagrammet. Vissa av de element som nu kallas ”kalkyler" borde också utvecklas till ”modeller” för att förbättra möjligheterna att analysera den ekonomiska utvecklingen på medellång sikt, t. ex. de finansiella och regionala kalkylerna. Schemat idiagram I.] får därför snarast ses som ett rudiment till ett modellsystem. Det bör utvecklas ytterligare. Självfallet kan vidare erfarenhet ge vid handen att delar av nuvarande system bör bytas ut eller förändras liksom att andra element måste läggas till. I denna bilaga görs emellertid ett försök att på ett systematiskt sätt redovisa det beräkningssystem som utnyttjats i arbetet med LU 75.

I kapitel 2 beskrivs relativt utförligt den ekonometriska modellen för medelfristig analys (EMMA) som utgör kärnan i modellsystemet. Här redovisas också vissa förmodeller och ”överlappande" kalkyler. Även den statistiska basen beskrivs i detta sammanhang. Kapitel 3 redovisar kort- fattat de metoder som använts för att bryta ned LUzs resultat till regio- nal nivå samt för att göra en avstämning med länsplaneringen. I kapitel 4 redovisas den prismodell med vars hjälp prisutvecklingen kan studeras på fem års sikt. Denna modell används bl. a. för att beräkna den ekono- miska utvecklingen i löpande priser, vilket är ett underlag för de finan- siella kalkyler som också beskrivs i kapitlet. [ kapitel 5 beskrivs vissa spe- cialtillämpningar av centralmodellen som använts för'viss energianalys. ] kapitel 6 redovisas översiktligt den modell som utarbetats för att analy- sera den reala ekonomiska utvecklingen på längre sikt, t. ex. fram till år 2000. Denna modell beskrivs också kortfattat i kapitel 10 i huvudbetän- kandet samt utförligt i bilaga 7 till långtidsutredningen, Modeller för samhällsekonomisk perspektivplanering. De två sista kapitlen redogör kortfattat för några andra svenska modeller av liknande karaktär som LU:s samt några tänkbara utvecklingslinjer för arbetet med LUzs modell- system.

Syftet med denna bilaga är bl. a. att dokumentera det modellarbete som gjorts sedan 1970. Ett annat syfte är att underlätta fortsatt utveck-

lingsarbete och praktisk hantering av modellsystemet. Vi har därför av- stått från att göra en matematiskt stringent presentation av modellernas ekvationssystem och i stället använt de variabelbeteckningar m. in. som förekommer i maskinprogrammet. Även ekvationernas numrering följer maskinprogrammet. I tabell 2.15 finns en fullständig översikt över ekva- tionssystemet samt en hänvisning till de sidor där de olika ekvationerna diskuteras.

2. En real input-output-modell for medelfristig analys

2.1. Problemställningar och modellstruktur

Den centrala utredningsuppgiften för långtidsutredningen är att med beaktande av de övergripande ekonomisk-politiska målen analysera hur de olika anspråken på ekonomiska resurser kan tillgodoses inom den ram som sätts av den förväntade utvecklingen av landets produktiva resurser. Summan av alla resursanspråk från hushåll, kommuner, statliga myndig- heter och företag ligger, som framhållits ovan, i regel över vad som kan tillgodoses av produktionssystemet. Det ankommer därför på utred- ningen att diskutera hur långt man i olika avseenden kan möta dessa anspråk och spänningar mellan resurser och behov under den aktuella perioden.

Modellens utformning har i hög grad påverkats av långtidsutredningens centrala problemställning. 1 modellen har som restriktioner lagts in ekonomisk-politiska förutsättningar t. ex. om full sysselsättning och extern balans. De prognoser man erhåller kommer alltså att uppfylla dessa krav.

Full sysselsättning åstadkommer man i modellberäkningarna genom att låta den offentliga sektorn bli så stor att efterfrågan på arbetskraft blir lika med utbudet av arbetskraft. Detta beskrivs närmare i avsnittet om sysselsättning och produktivitet nedan.

Den vid en viss tidpunkt erfordrade externa balansen införs som ett givet värde i modellkalkylerna. På det sätt som beskrivs nedan beräknar därefter modellen import och export så att den förutbestämda balansen uppnås.

Även de politiska förutsättningarna för övriga övergripande mål för den ekonomiska politiken, dvs. priser, inkomstfördelning och ekonomisk tillväxt måste uppfyllas av modellresultaten. I den mån resultaten strider mot dessa mål måste någon eller några grundförutsättningar för beräk- ningarna ändras och beräkningsproceduren upprepas. Samma förfarings- sätt tillämpas beträffande vissa sekundära mål, t. ex. inom energipolitiken eller regionalpolitiken. I andra fall är det möjligt att direkt översätta sådana sekundära mål till värden på modellens indata. Så är t. ex. fallet med många delmål för den offentliga sektorn, skogs- och jordbrukspoli- tiken m. m.

1 Numreringen inom parentes ansluter sig till ekvationssystemet i av- snitt 2.9.1 nedan.

Den totala produktionskapaciteten i landet bestäms i huvudsak genom förutsättningar om det förväntade utbudet av arbetskraft (mätt i timmar) samt produktivitetsutvecklingen inom de olika sektorerna. Dessa införsi modellen exogent, dvs. som utifrån givna.

Den totala efterfrågan består dels av efterfrågan för slutlig användning (dvs. konsumtion, export osv.), dels av efterfrågan för användning som insats i produktionssystemet. Vissa av efterfrågekomponenterna är exogent givna, andra framkommer endogent, dvs. som ett resultat av modellberäkningarna.

Modellen har byggts upp kring en uppsättning input-output-matriser, vilka beskriver leveranserna av varor och tjänster inom produktionssy- stemet. Härigenom möjliggörs analyser av sambandet mellan å ena sidan efterfrågan — i form av privat och offentlig konsumtion, investeringar och export — och å andra sidan produktionen i olika produktionssekto- rer. Genom att variera någon eller några förutsättningar på produktions- eller efterfrågesidan kan alternativa beräkningar utföras. Som framgått av huvudbetänkandet har denna möjlighet i hög grad utnyttjats i LU 75.

LU-modellen är en statisk modell i den meningen att den löses för varje särskilt år utan att lösningen blir beroende av resultaten för tidigare år. I praktiken brukar modellen lösas för ett utgångsår och ett slutår. I LU 75 löstes modellen för 1975 och 1980. Några resultat för mellanlig- gande år erhölls då inte. Som närmare utreddes i LU 70 och i SOU 1971170, Plan och prognos, vore det i princip möjligt att sätta in konjunkturvarierade värden på de exogena variablerna och använda mo- dellen för att beskriva ett konjunkturförlopp. Starka praktiska och teore- tiska skäl talar dock mot ett sådant förfarande.

Modellen kan beskrivas på olika aggregationsnivåer. Det fullständiga ekvationssystemet samt en förteckning över samtliga ingående variabler finns i avsnitt 2.9 nedan. På grund av modellens omfång är det emellertid lämpligt att först göra en grov beskrivning av modellens olika delar i anslutning till en förenklad försörjningsbalansekvation. I avsnitten 2.2—2.8 finns därefter detaljerade beskrivningar av modellens delar och först i avsnitt 2.9 knyts delarna formellt samman till ett ekvationssystem.

En försörjningsbalans beskriver hur tillgången på varor från en viss sektor fördelar sig på olika användningskategorier. Den kan uttryckas som en ekvation som säger att tillgången på varan ifråga är lika stor som användningen. För en förfluten tid gäller detta definitionsmässigt. I modellens ekvationer av typ (1) förutsätts att denna likhet gäller även i framtiden. Det uppstår således inte något gap mellan tillgång och använd- ning i modellenf För en sektor i näringslivet kan ekvation (l)l något förenklad skrivas på följande sätt (beteckningarna överensstämmer med dem som redovisas i avsnitt 2.9 nedan där också den fullständiga ekvatio— nen återges).

(1) Yl + Mi = ; IOKOEFFU— _ vj + Pci + oci + INV1+ LAGER1+ Xi

i=1,....,23

Beteckningar: Yi = Hemmaproduktion till mottagarpris

Mi = Import inkl. tullar och handelsmarginaler m. m. IOKOEFFij = Insatskoefficient som avser insatsleveranser från sek- tor i till sektorj PC,— = Privat konsumtion OCi = Offentlig förbrukning av sektorns produktion INVi = Offentliga och privata investeringar LAGERi = Lagerinvestering Xi = Export

i nr på produktionssektor i näringslivet (23 sektorer)

Den 24:e näringslivssektorn avser enbart import och konsumtion av utländska turisttjänster. Försörjningsbalansen för den sektorn ser därför något annorlunda ut. Summerar man försörjningsbalanserna för närings- livssektorerna och den offentliga sektorns förädlingsvärde erhåller man värdet av hela ekonomins tillgång och användning. Användningen är då uppdelad på de användningskategorier som redovisas ovan. Drar man bort insatsleveranserna från summa tillgång (vänstra ledet i likheten) eller från summa användning (högra ledet) så erhålls bruttonationalprodukten (BNP).

Den totala produktionen (Y) ett är t. ex. 1980 bestäms huvudsakligen av den arbetskraft som finns tillgänglig 1980 och av produktiviteten, dvs. hur mycket som produceras per arbetad timme. Dessa uppgifter ges exogent i modellen. Fördelningen av produktionen på olika sektorer bestäms av efterfrågan på olika typer av varor och tjänster.

Importen (M) av olika varor och tjänster bestäms i modellen av ett antal importfunktioner. Importen förklaras av variabler som mäter efterfrågan. När det gäller t. ex. import av kemiska varor så ingår bland de förklarande variablerna insatsleveranserna till textil- och beklädnads- industrin, gummivaruindustrin och den kemiska industrin. I dessa indu- strier förbrukas nämligen en stor del av de kemiska varorna.

Insatskoefficienterna (IOKOEFF) bildar tillsammans en s.k. input- output-matris. Denna är central i modellen. Årliga input-output-matriser för den historiska perioden fr. o. m. 1959 ligger till grund för trendfram— skrivningar av insatskoefficienterna i matrisen. Dessutom görs särskilda studier av hur de mest väsentliga insatskoefficienterna kommer att förändras de närmaste åren. Det senare gäller även alla koefficienter som avser användningen av olika typer av energi och förbrukningen i jordbruket och skogsbruket.

Privat konsumtion (PC) av olika varor och tjänster bestäms i modellen i en uppsättning konsumtionsfunktioner. Konsumtionen av t. ex. verk- stadsprodukter (bilar, TV-apparater m.m.) bestäms dels av den totala reala inkomstens storlek,1 dels av den relativa prisutvecklingen för verkstadsprodukter. Den totala privata konsumtionen bestäms i den här beskrivna modellvarianten exogent. Prisprognoserna görs i en särskild prismodell, se kapitel 4.

Den offentliga förbrukningen (OC) av varor och tjänster enligt en s. k.

1 Under förutsättning av konstanthållen real spar- kvot kommer real kon- sumtion och real inkom st att utvecklas på samma sätt. Det är då mer prak- tiskt att använda den to- tala konsumtionen än den totala inkomsten som förklaringsvariabel. Så har också skett i LU. Se avsnitt 2.5 nedan.

' W.W. Leontief: The Structure of the Ameri- can Economy, New York 1941.

baskalkyl (se avsnitt 2.6 nedan) bestäms exogent. Modellen beräknar emellertid också vilket ytterligare utrymme för offentlig konsumtion som tillgängliga resurser räcker till. Finns ett sådant konsumtionstutrymme kräver även detta en viss förbrukning av varor och tjänster från näringslivssektorerna. Denna förbrukning framkommer alltså som ett modellresultat.

Investeringarna (INV) bestäms liksom lagerinvesteringarna (LAGER) exogent. Metoderna för detta framgår nedan.

Den export (X) som framkommer i modellen kan tolkas som det krav som måste ställas på exporten för att den skall täcka dels importen, dels transfereringar till utlandet, dels förändringar i terms-of-trade. De båda senare bestämmer betalningsbalanskravet i modellen.

Efter denna grova beskrivning av modellens olika komponenter övergår vi nu i avsnitten 2.2—2. 10 till en detaljerad beskrivning av beräkningsme- toder rn. m. Det bör emellertid redan här påpekas att ett stort antal av modellens indata ges exogent, dvs. deras värden bestäms utanför model- lens ram. Det är givet att det finns vissa samband även mellan dessa exo- gena variabler. Man kan särskilt peka på sambandet mellan investerings- och produktivitetsutveckling. En stor del av arbetet med långtidsutred- ningarna ägnas just åt att utanför modellen pröva och beräkna om de gjorda exogena förutsättningarna är konsistenta med varandra. Man kan tänka sig att ”endogenisera” vissa av de exogena variablerna. Betydande fördelar skulle då kunna vinnas. Men å andra sidan skulle det ske till priset av en ökad komplexitet i modellen och ökad osäkerhet vid tolkningen av resultaten.

2.2. Insatsleveransernas ställning i modellen

2.2.1. Input-output—modellernas allmänna stmktur och koefficientemas utveckling över tiden

Input-output-modellen utvecklades av nobelpristagaren Wassily W. Leon- tief1 för att belysa det ömsesidiga beroendet mellan de olika produk— tionssektorerna i en samhällsekonomi. Den grundläggande fråga som modellen är avsedd att besvara är: ”Hur mycket måste produceras i ekonomins olika sektorer och hur mycket primära produktionsfaktorer behövs för att tillfredsställa en på förhand given efterfrågan på varor och tjänster för slutlig användning, dvs. för konsumtion och investering? ” Input-output-modellens användbarhet i prognossammanhang är delvis beroende av möjligheterna att göra prognoser för olika åtgångstal, exempelvis hur mycket elkraft som förbrukas per producerad enhet i järn- och stålindustrin. När en produktionsanläggning uppförs kan den ges en rad alternativa utformningar, var och en karakteriserad av vissa krav på insats av kapital, arbetskraft, energi och olika halvfabrikat och råvaror. Man kan säga att valet av anläggning är ett val mellan olika faktorkombinationer. Detta val kommer i hög grad att dikteras av produktionsfaktorernas relativa priser. Det spektrum av möjliga faktor-

kombinationer som existerar före investeringen krymper emellertid starkt när anläggningen väl är uppförd; i extremfallet återstår inga valmöjlighe- ter alls. Det betyder att under en period som är så kort att den existerande kapitalstocken inte hinner bytas ut kommer det ömsesidiga beroendet sektorerna emellan att vara bestämt av åtgångstalen i de befintliga anläggningarna, dvs. förhållandevis opåverkade av relativa priser och teknisk utveckling. I ett sådant fall är det motiverat att anta att det i en produktionsprocess används insatser i fixa proportioner, dvs. att insatskoefficienterna är konstanta.

På längre sikt förändras emellertid insatskoefficienterna. Det beror bl. a. på att nya anläggningar delvis hinner ersätta gamla anläggningar. Det beror också på att det i många fall finns möjligheter att spara på vissa insatser och öka andra även inom existerande anläggningar.

Det finns också ett annat viktigt skäl till att insatskoefficienterna förändras över tiden. I den teoretiska input-output-modellen skall produktionsprocesserna avse endast en enhetlig vara. I alla praktiska modeller måste man dock göra många sammanslagningar och arbeta med ganska grova branschindelningar av typen ”verkstadsindustri” osv. Förskjutningar mellan olika områden eller varor inom en sådan sektor kan då medföra att insatskoefficienterna förändras. I det statistiska materialet finner man ganska ofta långsiktiga, regelbundna, förändringar i många insatskoefficienter. En rimlig hypotes kan då vara att de förorsakas av trendmässiga förskjutningar mellan olika varor inom en sådan aggregerad bransch.1 Även systematiska statistiska fel i grund- materialet samt förekomsten av ”economies of scale” kan medföra att insatskoefficienterna förändras över tiden.

En studie av de input-output-tabeller som användes vid avstämningen av 1970 års långtidsutredning ger vid handen att de flesta koefficienterna förändrades systematiskt. Koefficienterna förändrade sig på följande sätt över perioden 1954—1971 :

Stigande 1 16 Konstanta 65 Fallande 123

Även om denna studie gjorts genom subjektiv bedömning är det alldeles klart att en statistiskt mera noggrann behandling skulle ge ett liknande resultat. Det statistiska underlaget till modellberäkningarna i samband med LU 75 omfattar försörjningsbalanser med input-output-tabeller för vart och ett av åren 1959—1974. Det beskrivs närmare iavsnitt 2.10 ne- dan. F. n. finns ca 340 insatskoefficienter i tabellerna.

Förekomsten av klara trender i det historiska materialet är ett av skälen till att LU-arbetet innefattar också en prognos av den framtida input-output-strukturen, dvs. av insatskoefficienternas utveckling under prognosperioden.

Fördelningen av produktionen på olika produktionssektorer är mycket känslig för variationer i värden på vissa insatskoefficienter. För att visa detta har beräkningar gjorts med syfte dels att bedöma hur stor precision som krävs i prognoser av koefficienter, dels för att kunna koncentrera

1 I flera undersökningar anser man sig ha visat att insatskoefficienterna i ett visst input-output-mate- rial är stabila över tiden. Se t. ex. Sevaldsons upp- sats The stability of input- output coefficientsi Ap- plications of Input-Output Analysis, Carter and Brody ed, Amsterdam 1970.

Diagram 2.1 Andelav produktionen iolika sektorer som går till insatser. Siffror inne i kvadraterna betecknar sektornummer (se tabell 2.1 7).

arbetet med att bestämma koefficienter till sådana som är särskilt viktiga. Dessa beräkningar redovisas i nästa avsnitt. Orsaken till att projektionen av insatskoefficienter har så stor betydelse för produktionsprognoserna är att stora delar av produktionen i vissa sektorer är råvaror, halvfabrikat och annat som förbrukas i andra produktionssektorer. I varuhandel räknas hela produktionen som insatser i olika sektorer. I skogsbruk och jord- och stenindustri går 80-90 % av produktionen till insatser. Extraktiv industri, järn-, stål- och metallverk samt el-, gas-, värme- och vattenverk producerar också mest för insats i den svenska produktionen, se diagram 2.1.

Antal sektorer

Andel insatsleveranser (%)

2.2.2. Modellresultatens känslighet för variationer i insatskoefficienterna

I åtskilliga internationella input-output-studier har man utarbetat eller använt tekniker för fastställande av de i någon mening viktigaste insatskoefficienterna i en input-output-matris.1 Man har då i vissa fall velat göra internationella jämförelser för att belysa likheter och olikheter i en produktionsstruktur. Andra motiv har varit nödvändigheten att begränsa sig, om man önskar att en input-output-modell skall ligga till grund för praktiskt planeringsarbete. Sådana beräkningar har, som redan nämnts, gjorts även i långtidsutredningen.

1 Se t. ex. Jaroslav Jilek: Selection of Most Important Input Coefficients on the Basis of Standardized Input-Output Tables of Twenty ECE Countries, United Nations 27 April 1971. Jerzy Mazys: A Method of Selecting the Most Important Input-Output Coefficients, United Nations 22 June 1971. Miko Usui: Input-Output Analysis for Development Planning ingår i Journal of Development Planning No 4, United Nations, New York 1972, och behandlar bl. a. urval av viktiga input-output-koefficienter, blockberoende och diagonalitet.

Det finns åminstone tre olika aspekter på koefficienternas vikt. En koefficient kan täcka en stor andel av en sektors löpande förbrukning. Den kan vidare avse en stor andel av en viss sektors leveranser. Slutligen kan det vara så att ganska små förändringar i en koefficient kan få stora effekter på produktionen i någon sektor genom direkta och indirekta effekter. Den sista aspekten kan sägas inrymma de båda första men dessutom ta hänsyn till de indirekta effekterna.

1 tabell 2.1 redovisas resultaten av beräkningar enligt det tredje kriteriet. För en beskrivning av beräkningsmetod och formler hänvisas till Usui.l Resultaten visar hur stor förändring av insatskoefficienterna (i procent) som kan göras utan att produktionen i någon sektor förändras mer än 1%. Beräkningarna förutsätter att den slutliga användningen, inkl. export minus import, är oförändrad. Resultaten kan sammanfattas på följande sätt.

5 koefficienter får inte förändras 1 %, 1/10 (35 st) av koefficienterna får förändras 1—10 %, 139 st får förändras 10—100 % och ungefär hälften (158 st) får förändras mer än 100% utan att produktionen i någon sektor förändras mer än 1 %.

I allmänhet förändras produktionen i den levererande sektorn mest när en insatskoefficient ändras. Enda undantaget är koefficienter som avser leveranser från sektorn byggnadsverksamhet (sektor 19). När dessa ändras blir den relativa förändringen av produktionen störst i jord- och stenindustrin. Den levererar hälften av sin produktion till byggnadsverk- samheten.

Modellresultaten är känsligast för förändringar av de insatskoefficien- ter som avser leveranser till byggnadsverksamheten. Samtliga 5 koeffi- cienter som inte får förändras ] % går till den sektorn (från sektor 3, 8, 13, 14 och 15). Den största känsligheten gäller insatskoefficienten från jord- och stenindustri (sektor 13) till byggnadsverksamhet som högst får ändras 0,15 %. Dessutom går 7 av de 35 koefficienterna som får ändras högst 1—10 % till byggnadsverksamheten (från sektor 7, 10, 11, 12, 18, 21 och 23). Sektornumren redovisas i tabell 2.17.

1 Op cit. För dokumentationens skull redovisas clock urvalsprincipema översiktligt enligt följande: Vi startar med den inverterade input-output-matrisen (B), dvs:

—- och I en enhetsmatris

B = (I—A)—1 där A är en matris med input-koefficienter 311 B skall transformeras till en matris D, där elementen dij är Aalj _ 100_

.. a-- b . a,] 1] max ÄY- ._ Y J+bli

P P

dij anger hur många procent aij kan ändras utan att produktionen i någon sektor förändras med mer än 1 %. di" beräknas ej om a-- = 0. 1 .. . 1] bij ar elementen 1 B Yj- är bruttoproduktionen i sektorj. Matrisen D har beräknats med utgångspunkt från en input-output-tabell för 1980 som erhållits genom trendframskrivning av samtliga insatskoefficienter.

Tabell 2.1 Insatskoefficienters känslighet Högsta tillåtna förändring (%) utan att produktionen i någon sektor ändras mer än 1 %.

Fl'ln dior |

65 >100 >|oo

] 2 J 4

5 5.7 6

7 >100 | >IOO 9

10 >1W 11 11 12 31 |] 94 14 >100 15 >"” I"! >lm |! 46 19 62 m 29 21 93

23 "

_ou & é

Till lektor

2

>100 >100 >100 >100 >100 4! >100 >100 >100 62 37 >100

nu

14

>|00 >100

56 >100 >100 57 >100 >100 |!

>100

w.—

2.4 ll

>100 57 9!

56 7)

>100 >100

74 >100 12 >100 60

Nun—n v!

7.0 >100 25 4.8

63 94 60 >100 2!

>100 >100 >100

20 >100

>100

No.—

15

61

>l00 >100 57 >loo >loo >100 >100 62 >100 >l00 >100

22 >lw

>100

|| 15

>100 >100

3.6 >100 >100 64 12 >100

>100

66 >100 >100 24 >100

>100

15

1.2 63

>l00

2] J.! >100 Sl 7.2 11 >100 >100 40 >|00 >100 76 >100 14 49 37

vann—

19

>100 17 45 >100 40 >100 >100 >100 >100 >100 lZ "

55

07—

IO

$$ >100 >100 45 29 >100

>100 >|00 >100 >IOO >100

nu

ll

>100 >100

74 >100

>100 >lm 42 45

IB 32 >100 >100

>100 Ib >100 20 >100

78

12

>100

41 !!

>100 >100 lZ >100 >100

—vun o—

13

45

>100 >100 >100

57 75 4.0 7!

>100 >100 >|00

!] >IOO

>100

__vaaa

14

14

2.6

>100 >100 >100 >100 18 22 16 1.2 50

ll 23 76 60

Nu.—

[4

15

>100 >100

25 38 29 3.7 5.2 44 8.5 2.3 2.9 82 67 19 >100 5.0 20 14

16

>100 >100 >100 >100 SJ >100 >100 19 )0 34 >100 >IOO >100 >100 >100

17

>100 >l00 >IDO >100 >100 >100 >100

89 >100 $$ >100 >|00 89 >100

>lle

12 15

18

>100 >IDO >100 10 >100

20 >IOD >100 >100 97

nu—

10

19 57 60 0.69

39 0.46 11 22 1.7 1.6 0.15 0.92 0.51 21 11 7.3 4.9

vinna

17

20 >100 57 ]) || 22 15 10

>IOD >100

21

>100 5.4

5.6

ur.—- ..,

21 >100 55 a: >"») 91 >100 35 9.0 >loo 10

>IDO 90 >100 42 27

5.1

Neo '—

12 >100

>100 >100

65 60 >100 >100 12 21 >100 41

2)

3! 12 9.1 19 29 56 8.4 14 I) 18 21

>100

19

>IOO

35 14 57

>loo

15

3.0

Alllll ( 1

1—10 147—100

N—N—n "__—'_NN_

Q—vnnwoonemql—nnnvs—Qzu 2 OV'HM—owovounwgunoonu 2

139 158 337

Modellresultaten är också känsliga för diagonalkoefficienterna, dvs. insatskoefficienterna från den egna sektorn. 10 av de 35 koefficienterna som får ändras högst 1—10 % är diagonalkoefficienter (sektor 4, 5, 7, 8, 11, 13, 14, 15, 21 och 23).

Vissa insatskoefficienter till verkstadsindustri (från sektor 10, 11, 13, 14 och 20) och till trä-, massa- och pappersindustri (från sektor 2, 1 1 och 18) får inte ändras mer än 1—10 %.

Några koefficienter som avser livsmedel (1 till 4, 1 till 5 samt 5 till 1), de som avser råolja och stenkol (3 till 12), malm (3 till 14) 2 till varuhandel (från 21 och 23) samt ytterligare några (10 till 21, 5 till 23 samt 9 till 23) får inte ändras mer än 1410 %.

2.2.3. Prognoser av insatskoefficienterna iLU 75

De tidigare omtalade försörjningsbalanserna med input-output-tabeller för 1959—1974 är det huvudsakliga underlaget för bestämningen av insatskoefficienter 1975 och 1980. Huvudregeln för prognosarbetet har varit att linjära trendextrapolationer på basis av statistiken för 1959—1973 har gjorts av insatskoefficienterna, om bättre information inte funnits att tillgå. I väsentliga avseenden har emellertid kompletterande information funnits tillhands. Ett viktigt inslag i prognosarbetet har gjorts i sektorstudierna för energi, jordbruk och skogsbruk. Det har varit möjligt att på basis av studierna bestämma insatskoefficienterna 1975 och 1980. När det gäller energi har bl. a. insatskoefficienten för råolja och stenkol från extraktiv industri till petroleum- och kolindustri bestämts. Det har gjorts med hänsyn till framtida kapacitet vid raffinaderiet m.m. och i konsistens med importens bestämning i de båda sektorerna. Vidare har insatskoefficienterna bestämts för eldningsolja m. fl. varor från petroleum- och kolindustrin och el, gas m. fl. varor från sektorn e1-, gas-, vatten- och värmeverk till varje industrisektor. Insatskoefficienterna är konsistenta med de åtgångstal för energi som redovisas i energistudien.1 Även för andra sektorer än industrisektorerna har vissa överväganden gjorts, vilka resulterat i att trendframskrivningen av insatskoefficienterna för energi ersatts med särskilda prognoser. Det gäller bl. a. oljeförbrukningen i elkraft- och värmeverk där en särskild beräkning av åtgången kunnat göras. Det gäller också den specifika förbrukningen (förbrukningen per producerad enhet) av oljeprodukter i tjänstesektorerna. Trenderna är där i flera fall uppåtgående men i prognoserna har åtgångstalen efter diskussioner med statens industriverk antagits minska från 1975 till 1980. Bakom minskningarna antas ligga sådana faktorer som en övergång från olja till el vid lokaluppvärmning, en minskad energiåtgång vid transporter och en minskning av antalet butiker och därmed av behovet av transporter. Däremot har den specifika elförbrukningen i tjänstesek- torerna antagits utvecklas trendmässigt, dvs. i allmänhet öka. En förutsatt 1 _ _ ökad sparsamhet med energi har antagits motverkas av övergången till föäglånlågå9169'7hsnfrgl' elvärme. Energibesparingarna i tjänstesektorerna sker därmed framför allt 1980, bilaga 3 till lång- genom olje- och bensinbesparingar. tidsutredningen 1975.

1 Jordbruk,trädgårdsnä— ring och fiske, Ds Jo 19753.

2 Skogsbruket. Underlag utarbetat av Skogsstyrel- sen på uppdrag avjord- bruksdepartementet (stencil).

lnsatsstrukturen för jordbruket redovisas ijordbruksstudien.1 Progno- serna för 1975—1980 innebär bl.a. att insatskoefficienterna ökar för insatser från den egna sektorn och från den kemiska industrin. Insatskoefficienterna från livsmedelsindustrin minskar. Vidare visar pro- gnoserna en viss övergång från eldningsolja och bensin till el som energikälla. Mot bakgrund av sektorstudien för skogsbruket2 kan man räkna med något ökande insatskoefficienter från petroleum— och kol— industri, verkstadsindustri exkl. varv, transport och kommunikation och övriga privata tjänster medan de flesta övriga insatskoefficienterna, bl. a. från varuhandel, minskar.

Nivåerna på insatser enligt sektorstudierna skiljer sig ibland från nivåerna på samma insatser i försörjningsbalanserna. Därför har sektor- studiernas utvecklingstakter tillämpats på försörjningsbalansernas nivåer vid prognoserna av insatskoefficienterna. Omräkningar och komplette- ringar med t. ex. handels- och transportmarginaler har också gjorts. Detta för att anpassa sektorstudiernas resultat till långtidsutredningens defini- tioner (bruttoproduktion till mottagarpris etc.). Vidare har insatskoeffi- cienterna justerats något så att summan av dem och förädlingsvärdes- andelen blir rimlig. Detta problem behandlas i avsnitt 2.3.

För 40 koefficienter har ett försök gjorts att förbättra de linjära trendextrapolationerna. Det gäller de koefficienter som i den ovan beskrivna studien av modellresultatens känslighet för variationer i insatskoefficienter visat sig vara särskilt viktiga. Problemen med dessa prognoser är ofta att det statistiska underlaget inte är tillräckligt eller är alltför bräckligt. Vidare är det svårt att erhålla en kunskap om och överblick över de aggregat som LU-sektorerna utgör. Däremot kan ofta detaljer om förbrukningen vara väl kända men svåra att generalisera. Den metod som väljs för prognoserna måste därför huvudsakligen lita till en framskrivning av utvecklingen under en relevant historisk period. Tidsperioden har valts så att den skall avspegla den utveckling som kan väntas de närmaste åren. Detta har — trots att det är en relativt mekanisk metod — i dessa fall bedömts vara en bättre metod än att genomgående göra trendframskrivningar av perioden 1959—1973. För vissa koefficien- ter har det dessutom varit möjligt att göra prognoser med hjälp av kvalitativ information om den framtida utvecklingen. Det gäller t. ex. transport- och kommunikationsinsatserna i varuhandeln.

Insatserna i byggnadsverksamheten har stor betydelse för utvecklingen i andra sektorer. 12 av de 40 utvalda koefficienterna avser insatser i byggnadsverksamheten, bl. a. de 5 som är mest känsliga av de 40. De överväganden som legat till grund för prognoserna av insatskoefficienter- na till byggnadsverksamheten får illustrera hur prognoserna gjorts för de 40 koefficienterna.

Insatsandelen av trä i byggnadsverksamheten har ökat sedan 1965. Denna ökningstakt väntas bestå. Därför har insatskoefficienten baserats på en trend på perioden 1965—1973. Det ger en högre insats av trä 1980 än om trenden hade baserats på perioden 1959—1973. Insatskoefficien— ten från jord- och stenindustri, som har ökat 1959—1968 men sedan minskat, har förutsatts ligga kvar på 1972 års nivå 1975 och 1980.

Insatskoefficienten från verkstadsindustri varierar med konjunkturerna. Ett konjunkturanpassat värde för 1975 är uppskattat och den trendmäs- siga utvecklingen 1959—1973 påslagen till 1980. Den kraftiga ökningen av insatskoefficienten från kemisk industri som skett sedan mitten på 1960—talet har brutits i samband med oljeprishöjningarna kring 1974. En något långsammare ökningstakt förutsätts framöver. Den trendmässiga utvecklingen från 1959, vilken innebär en lägre ökningstakt än den trendmässiga utvecklingen från 1965, har därför godtagits. Täckningen i statistiken av energiförbrukningen i byggnadsverksamheten är dålig. Inget underlag finns därför för särskilda bedömningar. Å andra sidan visar den historiska utvecklingen inga uppenbara trendbrott. Trenden 1959—1973 har därför godtagits som prognos för insatskoefficienterna från petro- leum— och kolindustri och från el-, gas—, värme- och vattenverk. Nivån på insatskoefficienten från transport och samfärdsel har sedan 1965 varit i stort sett konstant med små variationer uppåt och nedåt. 1973 års nivå väntas gälla även i fortsättningen. Det medför större insatser än om trenden 1959—1973 skulle ha godtagits. Trenden baseras nämligen på en högre insatsnivå i början av 1960-talet. Liknande resonemang har förts om vissa insatskoefficienter i verkstadsindustri, trä-, massa— och pappers- industri m. fl. sektorer.

Prognoser av de 40 insatskoefficienter som utvalts i avsnitt 2.2.2 redovisas i diagram 2.2. Prognoserna av insatskoefficienterna har i huvud- sak baserats på statistik för 1959—1973. Den statistik som senare erhål- lits för 1974 och de revideringar som gjorts för 1972 och 1973 har ritats in i diagrammen. I några fall förefaller utvecklingen 1973—1974 att inne- bära kraftiga avvikelser från tidigare mönster. I prognoserna har emeller- tid inte någon hänsyn kunnat tas till dessa avvikelser.

2.2 .4 Inverterad input—output—m atris

Inverterade input-output-matriser har beräknats för 1975 och 1980 (se tabell 2.2 och 2.3). De visar de direkta och indirekta effekterna på produktionen av att efterfrågan förändras. Exempelvis visar kolumn 4 effekterna av en ökning i efterfrågan i sektor 4, dvs. den skyddade livsmedelsindustrin. Det översta värdet anger effekten på produktionen i sektor l, dvs. jordbruket, värdet därunder effekten på produktionen i sektor 2, dvs. skogsbruket osv. Värdena uttrycker effekten i milj.kr. av att efterfrågan i den skyddade livsmedelsindustrin ökar med ] milj.kr. Exempelvis ökar då produktionen ijordbruket med ca 0,5 milj.kr. (rad 1) och i varuhandeln med ca 0,3 milj.kr. (rad 20). Inom själva den skyddade livsmedelsindustrin ökar den totala produktionen med 1,4 milj.kr. (rad 4). Den ursprungliga efterfrågeökningen på 1 milj.kr. medför nämligen ett behov av ytterligare insatsleveranser från sektorn själv med 0,4 milj.kr.

Vid tolkningen av den inverterade input-output-matrisen bör man ta hänsyn till åtminstone följande tre faktorer. För det första anger matrisen ett medelvärde för effekterna. Vid ökning av efterfrågan på en viss, enskild vara i en sektor kan effekterna på produktionen i olika sektorer bli helt andra än de matrisen visar. Men i medeltal leder en

% 39 Sektor 1 —> sektor4

11 Sektor 5 +sektor 1

& __. ___

1111.

1960 19%5' ' ' '1970'

rv rr. ir—wrrr—wxr r—

19'75' 1980 1960 1965 19'70” '19'7577 ' '1980

27 Sektor 4 —> sektor 4 _________

Sektor 1 * sektor 5

1960 ' ' 19'65' ' ' '19'70' '1975 ' ' 3930 19'60'_' ' '19'65' ' ' '1970' ' '19'7å ' ' '19'80 % ., 26 Sektor7 sektor7 % ____.________ 18' Sektor5 **sektors 17 16 ___—___"- 15 14 13 1960 ' ' '19'65' ' ' '19'70' & '19'75' ' r1930 19'60' ' ' 1365 ' 79'70' ' ' '19'75' ' ' '19Eo % Sektor 2 —> sektor 8 % 20 Sektor8 _) sektor8 ***—, 19'60' ' ' '19'65'7 ' '19'70' _ '19'75; ' ' '1930 19'60' ' ' '19'65' ' ' '197'0' ' ' '19'75', r'19330

Diagram 2. 2 Insatskoefficienter 1959—I 980 Insatsen från en sektor till en annan som andel av bruttoproduktionen i den mottagande sektorn.

%

Sektor 11 —> sektor 8

HNUÖU'IO

x. 1r.111 1111

1960 19'6—5' 1970 ' '19'75 1930

% | 34 Sektor 11 _) sektor 11

33 ,/' 32 /

31 / 30 " 29

281 274 26 25 24 23 22 21 20

few f—ma—T—r—r—ro—H—r—o—v—r—r— 1960 1965 1970 1975 1980

% Sektor 13 —> sektor 13 20 19 18 17 16

1960 "19'65" 1970 19'75 1980

%

391 38 37 36 35 341

Sektor 14 _) sektor 14

33 32 31 *x % "x 29 XS 28

f.,.

1960 '1965' ' ' '1970 1975 1980

Diagram 2. 2 Forts

% 4 Sektor 18 '> sektor8

r

19'GO"'19'65"—' lrxrjlr—vr— '19'70' 1975 1980

% äg Sektor 3 _) sektor 12 32 31 30 29 28 27 26 25 24 23 22 21 20 19 18 17

1960 1965 "19'70" '19'75

'19'åo

Sektor 3 _) sektor 14

lvtTV—lrll tr. iir:

1960 1965 '19'70 1575 1930

Sektor 10 * sektor 15

capo—— mammon

iran irrvrir—rwr.vjry

1960 19'65 1970 1975 1930

% 1 0 Sektor 13 * sektor 15 0,8 0,5 0,4 0,2 1900' ' ' 19'65' ' ' '19'70 ' ' '19'75' ' ' 1080 1900 ' 19735; ' '19'70' ' ""179'75' ' '19'80 % % Sektor 14 —> sektor 15 25i sekt” 15 _) sak"” 15 ,- 12 24 __________ 23 22 21 20 19 1900 ' ' '19'65' ' ' '19'70'"_' 10755'T_'15;'80

% Sektor3 —> sektor 19

1,6 Hiw ---------- % 1,2? 1,0 " Sektor 20 —> sektor 15 0,81 10 0,61 9 ————————————— 0,44 8 0,21 1900' ' ' 1905' 'D '19'70' ' '19'73 ' ' '19'80 19'60' ' ' 19'65' '_' '19'70' ' ' '19'7e ' 1950 % Sektor7 _) sektor 19 % Sektor8 _? sektor 19 14 __ 13 _________ 12 " 11 10 1900 ' ' '19'65' ' 1970 ' '19'75 ' ' 75780 1900 ' ' '19'65 ' ' '19'70 '19'75' ' ' 1950

Diagram 2. 2 Forts

% Sektor 10 —> sektor 19

0,6 0,4

0,2 ------------- 19'60' ' "19'65' ' ' '19'70' ' ' '19'75 ' ' 1980 % Sektor 12 —> sektor 19

2,41

2,2 2,01

1,81,

1,64 ___

1,41 ********** 1,2? 1985 ' ' '19'65' ""'19'70' ' ' '19'79 ' 1980

% Sektor 14 —> sektor 19

wwwwpbbb mammomam Dnm

1 r . T'F/vfj'

1960 1965 1970

' '19'75' ' ' 1980

% Sektor 18 _) sektor 19 i l 0 6 0,4 azid—___,— _____________

r : I .

1960 '19'65' 19'70 '19'75' '19'80

Diagram 2. 2 Forts

% j Sektor 11 _) sektor 19

mona—0100 O_l—n—e—n—A

1980' ' ' 1985' ' ' '19'70' ' ' 1971? ' '1980 % Sektor 13 _) sektor 19 8,21 8,01 7,81 7,64. "xx 7,4 xxx 7,21 *— 7,03 1900 ""'1905' ' ' '19'70' ' ' '19'75' ' ' '19'80

% Sektor 15 _) sektor 19 1

1 1

1960 7'1965' 1970' 1975 '1980

% Sektor 21 _) sektor 19

...-da_- ONåm

r a 111 .rr

'19'70 19'75' 1980

1960' ' '19'65

mmmmmuyuuummm ouammouåmmonå I I I I

1986 ' ' '19'65' 7 '19'70' ' ' '19'75' 1980

% Sektor 23 _) sektor 20

13 12 ----------- — 11

19'60' ' 1965 1970 '19'75'

'1980

% 14 Sektor 21 —> sektor 21

llrm ifrr rav

1960 1965 1970 '19'75' ' 1980

% Sektor9 —> sektor 23 | . _i_1_

ammbbhhm ooo—n......—

v —r *r

1960 1965 1970 ' '1975 '1980

% Sektor 21 —> sektor 20

% Sektor 10 _) sektor 21

1 21 1,0 ------------- 0,8 0,63 1905' ' '19'70" ' '19'75' ' '19'80

% Sektor 5 _) sektor 23

.1—11

'19'70' ' "1975

v— .

1980 1905'

v .

1 980

% 1 Sektor 23 _) sektor 23

174 x 16 15 14 13 12 11 10

_.__.__i__._r_i_a_r_ I I

(JämO—IWC

I 1

' ' ' "1975 1980

1960 ' 19'65' '19'70'

Diagram 2. 2 Forts

efterfrågeökning i en sektor till de produktionsökningar i olika sektorer som visas av en kolumn i matrisen.

För det andra medför det faktum att importerade och hemmaproduce- rade varor jämställs i en inverterad input-output-matris vissa tolknings- problem. Om t. ex. efterfrågan ökar på eldningsolja, bensin m. m. (sektor 12), så krävs det råolja för att framställa dessa produkter. Råolja räknas till sektor 3, extraktiv industri. Med betydelselösa undantag importeras emellertid all råolja. Den hemmaproduktion som sker i den extraktiva industrin är främst malmbrytning. Ändå jämställs i input- output-matrisen råolja med malm då båda är produkter som räknas till extraktiv industri. Därför redovisar den inverterade matrisen att en efterfrågeökning på 1 milj.kr. ipetroleum- och kolindustri skulle medföra en produktionsökning med ca 0,4 milj.kr. i extraktiv industri, dvs. en ökad malmbrytning. I vissa sådana fall då LU:s aggregeringar medför stor "branschblandning" begränsas användbarheten av den inverterade matri- sen kraftigt. I LU :s kalkyler har då särskilda beräkningar gjorts, t. ex. av råoljeimporten, så att beräkningsresultaten inte skall förryckas härav.

För det tredje bör tolkningen avse marginella efterfrågeökningar. Produktionskapaciteten antas i långtidsutredningens kalkyler vara fullt utnyttjad 1980. Större produktionsökningar i en sektor kan därför bara åstadkommas genom att produktionen i andra sektorer minskas. Den inverterade input-output-matrisen tar inte hänsyn till sådana produk- tionsminskningar.

Givet dessa begränsningar och inskränkningar kan emellertid den inverterade tabellen användas för att t. ex. se vilken bransch som totalt sett kräver mest insats av en viss vara eller tjänst per producerad enhet. Hänsyn tas då till både direkta och indirekta effekter. Ett praktiskt och intressant exempel skulle då vara att studera produktionens energiintensi- tet. Möjligheterna att göra detta förbättras givetvis om man kan renodla och urskilja ett större antal energivaror. Sådana studier berörs i kapitel 5.”

2.3. Förädlingsvärdesandel och indirekta skatter

Produktionsvärdet (Y) värderat till mottagarpris består av tre delar:2 (1) Insatser (INS), dvs. förbrukning till mottagarpris inkl. transport- och handelsmarginaler, (2) Förädlingsvärde till faktorpris (VAFK), dvs. löner och driftsöverskott inkl. kapitalförslitning, (3) Indirekta skatter netto (S). För en sektor kan denna likhet skrivas och omformuleras:

12 iNsij + VAFKJ- + sj = Y]- Z IOKOEFFij + VAFCj + Sj/Yj = 1 i

där IOKOEFFij är insatskoefficienterna, dvs. insatsen från sektor i till sektorj dividerad med produktionen i sektorj och VAFCJ- är förädlings-

1 I dessa sammanhang kan man uttrycka insat- serna av energi i fysiska termer i stället för i kost- nader. Se t. ex. Bergman och Bergström: Energipo- litik och energianvänd- ning, EFI, 1974 (stencil). En stor del av den aktuel- la s. k. energianalysen, grundar sig på Leontiefs matrisinverteringar från 1940-talet.

2 Sambandet mellan olika värdebegrepp för produktionen framgår av Nationalräkenskaper 1963—1974 SCB SM N 197528. Ett diagram re- dovisas också iavsnitt 2.10 nedan.

Tabell 2.2 Inverterad input-output-matris 1975

Från Till sektor

sektor 1

2 3 4 5 6 7 8 9

10 11 12

1 L0788 2 .0077 3 .0320 4 .0362 5 .1173 6 .0026 7 .0093 8 .0366 9 .0098 10 .0045 11 .1290 12 .0666 13 .0241 14 .0163 15 .0568 16 .0054 17 .0006 18 .0321 19 .0848 20 .1804 21 .0749 22 0.0000 23 .1154

Sunnna 2.1212

.0028 .0049 .4654 .2475 .0265 .0225 .0043 .0049 L0162 .0031 .0120 .0193 .0049 .0073 .2277 .0308 .0208 L0989 .0241 .0195 .0063 .0151 .0244 .0105 .0045 .0080 L3756 .1098 .0109 .0238 .0063 .0078 .0022 .0040 .1044 L2203 .0093 .0074 .0053 .0047 .0016 .0027 .0031 .0028 L0183 .0023 .0022 .0033 .0054 .0040 .0084 .0064 .0022 L3050 .0234 .0088 .0161 .0161 .0616 .0787 .0264 .0385 L2343 .1662 .0056 .0072 .0161 .0211 .0092 .0192 .0117 L0389 .0029 .0048 .0039 .0036 .0014 .0087 .0044 .0036 .0198 .0491 .0886 .0786 .0208 .1707 .0997 .0728 .0478 .0535 .0529 .0424 .0146 .0341 .0469 .0226 .0043 .0365 .0142 .0322 .0095 .0052 .0074 .0041 .0115 .0296 .0153 .0136 .0041 .0078 .0188 .0087 .0707 .0825 .0588 .0665 .0219 .0354 .1007 .0348 .0008 .0016 .0027 .0017 .0003 .0005 .0012 .0006 .0002 .0003 .0005 .0004 .0002 .0038 .0006 .0003 .0130 .0558 .0294 .0275 .0072 .0233 .0560 .0198 .0243 .0470 .0489 .0342 .0082 .0168 .0213 .0160 .1237 .0483 .3051 .2928 .1622 .2723 .1610 .1011 .1474 .3240 .0760 .0811 .0310 .0672 .0818 .0713 0.0000 0.0000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 .0565 .0823 .1374 .1210 .0505 .1019 .0961 .1472

L5981 L9642 29044 25210 L4459 2J888 22355 L7788

.0181 .0066 .0186 .0081 .0070 .0020 .1061 .0343 .0160 L0343 .2421 .0408 .0063 .0143 .0875 .0006 .0006 .0299 .0133 .1834 .0576 0.0000 .0900

2.0175

.0112 .0095 .0415 .0155 .0215 .0020 .0095 .0426 .0270 .0072 L4520 .0754 .0211 .0175 .0603 .0005 .0009 .0536 .0198 .1702 .0602 00000 .0895

22085

.0035 .0032 .3932 .0055 .0030 .0020 .0034 .0168 .0084 .0031 .0486 L0693 .0147 .0143 .0513 .0008 .0003 .0303 .0245 .1963 .1446 00000 .0764

2.1135

Från sektor

_NMQ'IONOKNDOONO '—

v—tN __|!—

13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23

Summa

'fulsektor

13

.0039 .0081 .0520 .0062 .0037 .0025 .0060 .0432 .0120 .0026 .0747 .0693 L2227 .0534 .0625 .0006 .0003 .0331 .0220 .1260 .0788 00000 .1069

L9905

14 15 16 17 18 19 20 21 22

.0044 .0040 .0039 .0118 .0021 .0051 .0066 .0125 .0039 .0069 .0057 .0094 .0082 .0035 .0305 .0076 .0057 .0063 .1670 .0292 .0397 .0419 .0243 .0405 .0204 .0219 .0096 .0069 .0060 .0060 .0066 .0034 .0072 .0097 .0207 .0033 .0043 .0040 .0039 .0048 .0018 .0044 .0052 .0089 .0021 .0026 .0023 .0023 .0024 .0015 .0030 .0041 .0065 .0014 .0061 .0119 .0093 .0115 .0021 .0149 .0087 .0093 .0025 .0365 .0303 .0502 .0439 .0188 .1638 .0409 .0302 .0338 .0120 .0142 .0124 .0246 .0079 .0098 .0248 .0157 .0031 .0051 .0147 .0081 .0032 .0012 .0067 .0060 .0133 .0012 .0950 .0801 .0928 .0942 .0139 .0603 .0429 .0262 .0217 .0962 .0330 .0423 .0446 .0527 .0405 .0513 .0501 .0166 .0402 .0201 .0218 .0083 .0096 .1013 .0049 .0121 .0145 L5081 .1781 .2613 .1653 .0100 .0885 .0071 .0176 .0127 .1362 L3399 .4223 .0507 .0340 .2156 .0317 .0682 .0378 .0008 .0031 L0517 .0006 .0004 .0024 .0009 .0051 .0004 .0003 .0007 .0004 L0200 .0001 .0007 .0007 .0006 .0002 .0767 .0262 .0301 .0214 L0451 .0229 .0212 .0177 .0232 .0260 .0176 .0195 .0171 .0841 L0133 .0257 .0987 .1232 .1671 .1641 .1354 .3049 .0360 .0709 L0288 .0344 .0166 .1039 .0638 .0627 .0771 .0230 .0560 .1526 L1656 .0130 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 10000 .1125 .1035 .1040 .1069 .0695 .1381 .1741 .1357 .0680

2.6148 2.1525 2.3895 20700 1.4450 20964 1.6759 1.7767 1.4151

23. Smnma

.0315 L9801 .0050 L4452 .0118 2.1632 .0534 L7414 .0275 L577O .0257 L0992 .0087 L5829 .0260 2.2858 .0192 L3459 .0055 L1500 .0440 3.1176 .0240 20875 .0116 L6467 .0194 24933 .1003 3.2264 .0014 L0841 .0012 L0339 .0231 L7186 .0351 L84l4 .0490 4.3300 .0555 3.0691 00000 LOOOO L2344 35178

1.8133 46.5371

Tabell 2.3 Inverterad input-output-matris 1980

Från Till sektor

sektor

10 11 12

LO791 .0028 .0049 .4617 .0068 L0151 .0027 .0121 .0298 .0200 L0928 .0209 .0324 .0046 .0083 L4025 .1051 .0023 .0042 .1098 .0025 .0017 .0029 .0031 .0093 .0050 .0035 .0084 .0372 .0169 .0165 .0708 .0074 .0043 .0056 .0143 .0046 .0030 .0052 .0041 .1451 .0245 .0540 .1080 .0616 .0464 .0511 .0441 .0230 .0039 .0330 .0140 .0136 .0098 .0237 .0143 .0552 .0720 .0797 .0631 .0050 .0001 .0002 .0022 .0005 .0002 .0003 .0005 .0335 .0129 .0602 .0302 .0813 .0222 .0434 .0466 .1702 .1216 .0456 .2965 .0733 .1506 .3488 .0759 00000 00000 00000 00000 .1064 .0529 .0725 .1357

Sunnna 20829 L5928 L9591 29388

_valnxotxwao—NMQ'WNDINOOONO m—t—tv—n—t—c—r—a—r—(N

-—4Nm NNO!

.2367 .0180 .0172 .0984 L2167 .0026 .0058 .0824 .0170 .0036 .0955 .0363 .0355 .0121 .0693 .0012 .0004 .0291 .0310 .2671 .0798 00000 .1116

24673

.0208 .0056 .0056 .0111 .0094 L0208 .0022 .0342 .0086 .0015 .0276 .0124 .0113 .0041 .0255 .0001 .0002 .0088 .0073 .1724 .0331 00000 .0515

L474l

.0174 .0067 .0129 .0204 .0070 .0022 L3042 .0399 .0143 .0085 .2198 .0291 .0052 .0067 .0348 .0002 .0039 .0245 .0137 .2300 .0620 00000 .0925

23559

.0040 .2034 .0230 .0060 .0054 .0022 .0194 L2551 .0087 .0045 .1269 .0445 .0071 .0168 .1089 .0004 .0006 .0549 .0164 .1629 .0814 00000 .0894

22419

.0046 .0291 .0099 .0076 .0048 .0031 .0080 .1788 L0271 .0036 .0950 .0213 .0040 .0075 .0349 .0001 .0003 .0200 .0141 .0984 .0706 00000 .1380

L7808

.0045 .0054 .0171 .0065 .0058 .0017 .0729 .0313 .0089 L0253 .2990 .0386 .0062 .0115 .0814 .0001 .0005 .0297 .0100 .1624 .0530 00000 .0737

L9455

.0100 .0072 .0368 .0132 .0212 .0018 .0086 .0351 .0189 .0070 L5422 .0786 .0215 .0148 .0542 .0001 .0010 .0569 .0161 .1553 .0588 00000 .0764

22357

.0033 .0027 .3778 .0053 .0030 .0019 .0030 .0165 .0061 .0032 .0581 L0672 .0129 .0110 .0465 .0001 .0003 .0308 .0218 .2035 .1493 00000 .0659 20902

Från THlsektor

sektor 13

.0038 .0074 .0483 .0062 .0039 .0024 .0054 .0451 .0087 .0027 .0959 .0670 L2057 .0527 .0629 .0001 .0003 .0336 .0189 20 .1299 21 .0841 22 00000 23 .1019

Sununa L9869

_vamxolwaNOF' -—1——1

NMVWXOFCDOX -—4.—c-—1_—-—1-—1—41—1

14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 Sununa

.0042 .0036 .0036 .0103 .0019 .0046 .0063 .0126 .0036 .0299 L9342 .0063 .0051 .0086 .0070 .0029 .0299 .0070 .0050 .0062 .0043 L4045 .2113 .0312 .0428 .0428 .0457 .0405 .0145 .0187 .0096 .0100 21792 .0068 .0057 .0058 .0059 .0032 .0069 .0097 .0214 .0032 .0526 L7437 .0043 .0040 .0040 .0046 .0017 .0043 .0052 .0094 .0020 .0266 L5647 .0026 .0022 .0022 .0022 .0014 .0028 .0040 .0070 .0014 .0249 L0996 .0054 .0104 .0085 .0099 .0017 .0136 .0078 .0078 .0024 .0079 L5311 .0380 .0305 .0524 .0427 .0174 .1827 .0426 .0304 .0380 .0254 23599 .0086 .0100 .0089 .0146 .0065 .0070 .0199 .0118 .0024 .0173 L2569 .0051 .0146 .0082 .0031 .0012 .0067 .0062 .0139 .0013 .0050 Ll421 .1095 .1033 .1151 .1217 .0164 .0753 .0567 .0302 .0269 .0468 35935 .1368 .0337 .0463 .0451 .0429 .0385 .0355 .0427 .0151 .0196 20544 .0395 .0190 .0210 .0075 .0079 .0940 .0044 .0102 .0141 .0103 L6112 L4265 .1532 .2188 .1392 .0078 .0780 .0057 .0136 .0115 .0142 22671 .1371 L3547 .4468 .0479 .0326 .2237 .0293 .0658 .0397 .0807 12467 .0002 .0014 L0295 .0001 .0001 .0010 .0001 .0002 .0002 .0006 L0433 .0003 .0007 .0004 L0182 .0001 .0007 .0007 .0006 .0002 .0011 L0320 .0643 .0272 .0277 .0200 L0588 .0231 .0222 .0172 .0251 .0200 L7307 .0195 .0146 .0155 .0125 .0663 LOIIO .0243 .0874 .1284 .0290 L7513 .1595 .1577 .1306 .2791 .0316 .0706 L0256 .0314 .0166 .0434 41619 .1209 .0636 .0631 .0734 .0289 .0567 .1527 L1658 .0130 .0450 31038 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 10000 00000 10000 .1036 .0947 .0963 .0912 .0617 .1265 .1655 .1179 .0651 Ll928 22837

26103 21411 23561 L9990 L4387 20981 L6459 L7210 L4260 L7074 460955

värdets andel av produktionen. Den likhet som redovisas gäller i de statistiska tidsserierna för 1959—1974 och måste även gälla för de prognoser som görs. I avsnitt 2.2 redogjordes för hur insatskoefficienter- na (IOKOEFF) bestämdes. Nedan ges motsvarande redogörelse för skatteandelen (S/Y) resp. förädlingsvärdesandelen (VAFC) samt för de korrigeringar som görs för att få summan av de tre andelsprognoserna lika med 1.

Skatteandelen

När det gäller de indirekta skatterna bör det påpekas att den värdering till 1968 års priser som tillämpas iutredningens volymkalkyler innebär att man räknar med 1968 års skattesatser. Exempelvis fanns då omsättnings- skatt i stället för den nuvarande mervärdeskatten. De icke varuanknutna indirekta skatterna var mycket lägre än nu. Exempel på sådana skatter är allmän arbetsgivaravgift och fastighetsskatt.

Prognoser för Sj/Yj, de indirekta skatternas andel av produktionen, har erhållits genom framskrivning av historiska trender.

Genom att 1968 års skattesatser tillämpas beror förändringar i de i allmänhet låga värdena på koefficienterna Sj/Yj huvudsakligen på förskjutningar av produktionen inom en sektor mot varor med högre eller lägre indirekta skatter. Trendframskrivningarna innebär ett antagande om att dessa förskjutningar kommer att fortsätta på ett likartat sätt de närmaste åren. Det kan ifrågasättas om det gäller för varje enskild sektor. Men å andra sidan torde förbättringar i dessa prognoser ha ganska liten betydelse för modellresultaten. Därför har ambitionsnivån inte satts högre när det gäller dessa prognoser.

F örädlingsvärdesandelen

En trendanalys har gjorts av hur förädlingsvärdesandelarna har förändrats sedan 1959. För nästan alla sektorer erhölls signifikanta trender för perioden 1959—1973. Det gällde bl. a. 14 av de 15 industrisektorerna.

Förändringarna i förädlingsvärdesandelarna beror bl. a. på förskjut- ningar mellan å ena sidan insatsen av arbete och kapital och å andra sidan insatsen av varor och tjänster. Genom att beräkningarna görs i fasta priser kommer däremot inte skillnader i prisutvecklingen mellan dessa delar att resultera i förändringar av förädlingsvärdesandelarna. Skillnader i prisut- veckling har emellertid stor betydelse för förändringar av förädlingsvär- desandelar i löpande priser.

Varje LU-sektor innehåller flera olika produktionsprocesser. Förskjut- ningar inom en sektor mellan processer med olika förädlingsvärdesandelar kan därmed orsaka förskjutningar i förädlingsvärdesandelen. Så tycks vara fallet i t. ex. petroleum- och kolindustri där varje nytt raffinaderi sänker förädlingsvärdesandelen något. En särskild beräkning har därför gjorts av förädlingsvärdesandelen i denna sektor. I beräkningen har hänsyn tagits till att Scanraff togs i drift 197 5.

Förädlingsvärdesandelen kan också påverkas av strukturomvandlingen i

en bransch. Den koncentration som skedde i bryggeribranschen under slutet av 1960-talet resulterade i en kraftig ökning av förädlingsvärdes- andelen. Koncentrationen väntas inte fortsätta att ske i samma takt 1975—1980. Den trendmässiga ökningstakten har därför minskats till 1/3. På motsvarande sätt skedde en snabb koncentration i början och "mitten av 1960-talet i trä-, massa- och pappersindustri. Den resulterade i en uppåtgående trend i förädlingsvärdesandelen som senare brutits. För 1975 och 1980 har antagits att förädlingsvärdesandelen ligger på samma nivå som i början av 1970-talet.

För jordbruket och skogsbruket har förädlingsvärdesandelarna beräk- nats i sektorstudierna. När det gäller jordbruket har emellertid nivån 1975 fått anpassas till nivån i det statistiska underlag som erhållits från SCB. Utvecklingstakten 1975—1980 har däremot hämtats från sektorstu- dien.

För övriga sektorer har förädlingsvärdesandelarna 1975 och 1980 bestämts med utgångspunkt från trendanalysen. Det innebär att trenden 1959—1973 har accepterats för 8 sektorer ivilka trenden är signifikant och den seriella korrelationen låg. Den seriella korrelationen mäts med t. ex. Durbin-Watson-måttet.1 I 2 sektorer har trenden baserats på perioden 1965—1973 då åren före 1965 inte ansetts vara representativa för den framtida utvecklingen. I en sektor har minskningstakten i trenden reducerats då statistiken för de senaste åren antyder ett trendbrott. I 7 sektorer har förädlingsvärdesandelen antagits vara densamma 1975 och 1980 som den i medeltal varit de senaste åren. Trendanalysen och pro- gnoserna för förädlingsvärdesandelarna redovisas i tabell 2.4. Förädlings- värdesandelarna ingår i ekvationstyp (2).

(2) VAFKi = VAFCi - Yi . _

1—l,...,23

K onsistenskrav

I de försörjningsbalanser som statistiska centralbyrån tagit fram för 1959—1974 finns ingen restpost mellan beräkningarna av bruttonational- produkten från produktions- resp. användningssidan. Tidigare utred- ningar har fått göra särskilda analyser och prognoser av denna restpost. Det har inte varit nödvändigt denna gång. I avsnitt 2.10 nedan beskrivs närmare hur denna problematik behandlats.

1 Se t. ex. Yamane: Sta- tistics. Tokyo 1969 sid. 809 ff och 894. Om det rör sig om endast en för- klarande variabel och an- talet observationer är 15 så anger ett värde som är lägre än 1,08 att det med 95 procents sannolik- het föreligger seriell korrelation och ett värde som är högre än 1,36 att det med samma sannolikhet inte förelig- ger seriell korrelation. Om det finns en seriell korrelation så är det tro- ligt att en linjär trend inte beskriver verklighe- ten tillräckligt bra.

Tabell 2.4 Förädlingsvärdesandel 1975 och 1980 Förädlingsvärde till faktorpris som andel av bruttoproduktionsvärde till mottagarpris

Sektor Värde 1980 Föränd- R2 DW Prognos i LU Prognosmetod ””åt "ng. 1975 1980 trendfram- per ar skrivning I .4094 —.0010 .06 1.25 .4451 .4500 enl. sektorstudien 2 .6346 —.0021 .39 .35 .6768 .6662 enl. sektorstudien 3 .4897 —.0015 .50 1.85 .5031 .4897 trend 1959—1973 4 0839 —.0051 .98 1.40 .1110 .1000 minskningen reducerad 5 .2241 .0019 .65 1.22 .2248 .2379 trend 1965—1973 6 .1076 .0015 .72 .63 0960 .1010 ökningen reducerad 7 .3456 .0027 .86 1.41 .3361 .3456 trend 1959—1973 8 .3466 .0028 .95 1.73 .3237 .3200 medelv. 1968—1973 9 .5720 —.0004 .13 1.28 .5816 .5749 medelv. 1968—1973 10 .4639 .0079 .74 .55 .3884 .3839 medelv. 1968-1973 11 .3871 .0013 .45 1.54 .3850 .3871 trend 1959—1973 12 .0708 —.0008 .63 .83 .0708 .0680 särskild beräkning 13 .4651 .0024 .67 .98 .4497 .4445 medelv. 1968—1973 14 .2909 .0038 .81 1.20 .2752 .2909 trend 1959—1973 15 .4184 .0018 .70 1.98 .4142 .4184 trend 1959—1973 16 .3699 .0017 .62 1.70 .3655 .3699 trend 1959—1973 17 .3661 .0082 .91 1.19 .3291 .3661 trend 1959—1973 18 .7146 —.0005 .02 .69 .7224 .7141 medelv. 1968—1973 19 .4532 —.0012 .23 1.36 .4755 .4700 medelv. 1968—1974 20 .6469 .0015 .54 1.47 .6467 .6469 trend 1959—1973 21 .5660 —.0018 .27 .70 .5969 .5900 medelv. 1968—1974 22 .7905 —.0013 .57 .68 .7973 .7739 trend 1965—1973 23 .5790 —.0044 .98 2.77 .6163 .6092 medelv. 1972—1974

Prognoserna för insatskoefficienterna och förädlingsvärdesandelarna enligt ovanstående beskrivning har anpassats till varandra så att likheten enligt ekvationerna ovan har bevarats. Det har ofta medfört att vissa insatskoefficienter har fått justeras något. För exempelvis byggnadsverk- samheten innebär denna justering att insatserna från textil- och konfek- tionsindustrin, jord- och stenindustrin samt övriga privata tjänster dras ned något 1980. I de ojusterade prognoserna hade de förutsatts vara konstanta.

2.4 Utrikeshandel

2.4.1 By tesbalans

Ett av de centrala målen för den ekonomiska politiken är att åstadkom- ma jämvikt i de löpande betalningarna mellan Sverige och utlandet, bytesbalansen. Vid ett underskott ibytesbalansen begränsas handlingsut- rymmet i den ekonomiska politiken. Det kan bli svårt att uppnå andra mål, t. ex. full sysselsättning, vid ett stort och långvarigt underskott i utrikeshandeln. Det är viktigt att modellberäkningarna kan ta hänsyn till ekonomisk-politiska förutsättningar om den externa balansen. Målet för bytesbalansen, bytesbalanskravet, bestäms därför exogent i modellen.

Tillsammans med den huvudsakligen efterfrågebestämda importen be— stämmer bytesbalanskravet vilken export av varor och tjänster som ford- ras för att målet skall uppnås.

För att ge underlag för politiska avvägningsdiskussioner har LU räknat med två olika bytesbalanskrav. Det ena innebär attjämvikt i bytesbalan- sen skall vara uppnådd 1980, det andra att vi skall ha ett överskott i bytesbalansen 1980 på ca 1% av bruttonationalprodukten. Det andra alternativet förutsätter att jämvikt uppnås ett par år före 1980 och att avbetalningarna börjat på de lån som tagits åren innan jämvikten uppnås.

Bytesbalanskravet beräknas först i löpande priser. Beräkningarna till LU 75 redovisas i huvudrapportens avsnitt 6.1. De förutsätter bl. a. genomsnittligt oförändrade växelkurser gentemot omvärlden. Bytesba- lanskravet måste sedan översättas till 1968 års priser för att kunna användas i modellen. Denna översättning går till på följande sätt.

Bytesbalansen i löpande pris, BL, består av två delar. Den första är skillnaden mellan export och import av varor och tjänster, XL—ML. Den andra är skillnaden TRL mellan transfereringar från Sverige och transfereringar till Sverige. Exporten och importen av varor och tjänster kan också uttryckas i fasta (1968 års) priser: XF och MF. Bytesbalansen kan då skrivas på följande sätt där Pl betecknar implicitprisindex för export och p2 implicitprisindex för import:

BL: p1 XF — pZMF+TRL

Beteckningen BOPREQ används i modellens beteckningssystem (se avsnitt 2.9.1) för att beteckna det exportöverskottl i fasta priser som krävs för att det målsatta saldot på bytesbalansen skall uppnås. Definitionsmässigt är BOPREQ = XF—MF. Vi kan då beräkna BOPREQ ur ovanstående uttryck som BOPREQ = XF—MF = BL/pl— TRL/p1+(p2/p1— 1) MF

Exportöverskottet i fasta priser kan alltså beräknas om man kan beräkna de tre termerna i uttryckets högra led. Den första termen är bytesbalan- sen i löpande pris deflaterad med exportpriset. Bytesbalansen i löpande pris är målsatt. För exportprisutvecklingen görs särskilda antaganden (se kapitel 2 i huvudbetänkandet). Den andra termen innehåller transfere- ringsbalansen i löpande pris, för vilken särskilda beräkningar görs. Den tredje termen innehåller pZ/pl, vilket är ett uttryck för förändringen i terms-of—trade sedan 1968, basåret för fastprisberäkningarna. I långtidsut- redningen förutsätts oförändrade terms-of—trade 1975—1980. Men i utgångsläget 1975 är export- och importprisindex inte lika. Om de hade varit lika så hade den tredje termen blivit lika med noll både 1975 och 1980. Nu blir den beroende av storleken på importen i fasta priser. Importen är emellertid en endogen variabel, dvs. ett modellresultat. Därför kan bytesbalanskravet inte exakt bestämmas före en modellberäk- ning. Det bestäms genom iterationer mellan modellberäkningar och bytesbalansberäkningar. I LU 75 har denna term fått en särskilt stor vikt genom den terms-of-trade-förskjutning som skedde 1973 och 1974, speciellt genom oljeprisernas höjning. Av den senaste formeln framgår

' I den följande texten används beteckningen "bytesbalanskrav" syno- nymt med detta export- överskott (BOPREQ).

också att ett krav på överskott i bytes- och transfereringsbalansen måste tjänas in genom att exportvolymen ökar i förhållande till importvolymen. Likaså leder en försämring i terms-of—trade, dvs. om importpriset pg ökar mer än exportpriset pl, till krav på en ökning av exportvolymen.

Bytesbalanskravet, BOPREQ, kommer in i modellen i följande två ekvationstyper där X = export, MEXT = import exkl. tull m. m., BAL definieras av ekvation (8) och M24 är import i sektor 24, dvs. import av utländska turisttjänster. Att importen i sektor 24 särbehandlas har att göra med att sektor 24 är den enda sektor i vilken ingen produktion sker inom landet.

(8) BALi=MEXTi—Xi i=l,...,23

23 (7) BOPREQ = _ z BALi _ M24 i= 1

2.4.2 Import

I modellen finns en uppsättning importfunktioner som beskriver hur importutvecklingen påverkas av olika efterfrågekategorier. I detta avsnitt beskrivs hur importfunktionerna har bestämts. Vissa resultat av import- funktionerna redovisas också. Som ett komplement till de importpro- gnoser som görs inom modellen finns för några sektorer särskilda import- prognoser i sektorstudierna.

Förklarande variabler

Importen bestäms i ekonometriska modeller ofta som en andel av den totala tillförseln, dvs. hemmaproduktion + import. En sådan behandling innebär att den marginella och genomsnittliga importbenägen- heten vid en ökning av efterfrågan antas vara densamma. Den innebär också att en ökning av efterfrågan på en typ av varor har samma inverkan på importen oavsett om ökningen avser förbrukning i olika sektorer, privat eller offentlig konsumtion, investering, lagerförändring eller export. En sådan behandling lägger onödigt starka restriktioner på importens bestämning. I LU-modellen försöker vi därför att med tillgänglig statistik och regressionsanalys förklara importen så att skilda användningskomponenter får olika importbenägenheter. Den marginella importbenägenheten bestäms för den eller de vad gäller import största användningskomponenterna. Importen i en sektor bestäms sålunda vanligen som en linjär funktion av ett antal variabler som uttrycker efterfrågan på import i sektorn. Antalet förklarande variabler varierar mellan 1 och 13. Efterfrågevariablerna kan indelas i 3 grupper efter hur den koefficient har bestämts, som står före variabeln i importfunktionen.

Den första typen av efterfrågevariabler är de för vilka marginella importbenägenheter skattas med regressionsanalys. På grund av de vanligtvis stora problemen i regressionsanalys med samvariation mellan förklarande variabler har endast en eller två förklarande variabler använts.

Vi har då valt de efterfrågevariabler som står för de största andelarna av importen. Vanligen står de för 50—85 % av importen i en sektor. Som lägst utgör den del av importen som förklaras med regressionsanalys drygt 30 % (sektor 23). För dessa variabler, som torde förklara huvuddelen av importen, skattas således marginella importbenägenheter. Skattningen går till på följande sätt. Importen i en sektor minskas med de delar som bestäms som trendmässigt förskjutna eller fasta andelar av efterfrågevariabler enligt nedan. Den del av importen som återstår förklaras med den eller de två nämnda efterfrågevariablerna.

I den andra gruppen har koefficienterna bestämts genom att data om import som man vet går helt som insats till en viss sektor har sammanställts ur utrikeshandelsstatistiken. Det gäller vissa varor som förbrukas i livsmedels-, dryckes- och tobaks-, textil- och beklädnads- och gummivaruindustrin, råolja och malmer. Man har då kunnat beräkna om de importerade varornas andel av insatsen till sektorn i fråga har förändrats på ett systematiskt sätt. Endast i ett fall av 10 har en signifikant trend kunnat konstateras. Det gäller insatsen av kaffe, kakao, raps, kopra m. m. från jordbruk till konkurrensutsatt livsmedelsindustri. Denna importerade del av insatsen står för en med tiden minskande andel av den totala insatsströmmen mellan de två sektorerna. I importfunktio— nerna bestäms i dessa fall importen som fasta andelar av en viss insatsleverans eller i det särskilt nämnda fallet som en trendmässigt för- skjuten andel av insatsen. På detta sätt bestäms ca 40 % av importen i jordbruk och fiske och i skyddad och konkurrensutsatt livsmedelsindustri och ca 15 % av importen i kemisk industri.

En särskild kommentar kan göras rörande insatsen från extraktiv industri till petroleum- och kolindustri som helt består av importerad råolja och stenkol. Denna insats ingår därför som förklarande variabel i importfunktionen för extraktiv industri. Den svarar för ca 80% av importen i extraktiv industri.

För en tredje grupp koefficienter baseras bestämningen på en bearbetning av input-output-undersökningen 1968.1 Den visar bl. a. hur stor del av importen som används som insats i olika LU-sektorer (totalt ca 62 % av importen 1968), som privat och offentlig konsumtion (22 resp. 3 %) och som investering (12 %). Användningen av importen är uppdelad på insatser i 23 LU-sektorer och på 5 kategorier slutlig användning. För dessa delar av importen har importandelen 1968 av användningskomponenten beräknats. För de delar av importen som inte har behandlats på ovan beskrivna sätt har antagits att importandelen är densamma som 1968. Koefficienterna i importfunktionerna uttrycker då fasta andelar av efterfrågevariablerna. Vanligen utgör den del av importen i en sektor som bestäms på detta sätt mindre än 20 %. Som mest utgör den drygt hälften av importen (sektor 15).

I tabell 2.5 redovisas hur stor del av importen 1968 som i importfunktionerna förklaras på de tre olika sätten. Skattningar av parametrar baserar sig vanligtvis på tidsperioden 1959—1973. I den statistik som ligger till grund för skattningarna är importen fördelad på * SCB SM N 1972:44.

LU-sektorer enligt en nyckel mellan SNI och SITC/BTN som tillämpas av SCB.

För några sektorer (2, 3, 7, 12, 18 och 24) har emellertid importen bestämts på ett helt annat sätt. Dessa sektorer kommenteras i nästa avsnitt.

Särbehandling av importen i vissa sektorer

Importen i skogsbruket (sektor 2), huvudsakligen massaved och sågtim- mer, bestäms exogent med utgångspunkt från sektorstudien för skogsbru- ket. Studien tyder på att den inhemska tillgången på råvara för trä-, massa- och pappersindustri kommer att vara mindre än industrins behov. Man får därför räkna med en minskad export och ökad import av massaved och sågtimmer.

Importen iextraktiv industri (sektor 3) består till stor del av råolja och stenkol. Denna del av importen är direkt beroende av den inhemska kapaciteten vid raffinaderier och koksverk. Importen av råolja och stenkol bestäms därför med utgångspunkt från bedömningar av den framtida kapaciteten. I modellen representeras detta av att insatsen från extraktiv industri till petroleum- och kolindustri ingår som en term i importfunktionen. Denna insatskoefficient, som tillsammans med pro- duktionen i den senare industrin bestämmer insatsens storlek, är beräk- nad med utgångspunkt från resultaten av energistudien, se bilaga 3 till LU 75.

Importen i textil- och beklädnadsindustri (sektor 7), dvs. av tyg, klä- der, skor m. m., bestäms med en parameter som uttrycker import divide- rad med hemmaproduktion. Under 1960-talet har en relativt snabb ut- slagning skett av inhemska företag, vilket inneburit att importkvoten sti- git kraftigt. Särskilda prognoser för hur importkvoten kommer att ut- vecklas de närmaste åren har utförts vid framtidsbedömningarna av denna bransch.

Importen i petroleum— och kolindustri (sektor 12) består huvudsak- ligen av bensin, eldningsoljor, motorbrännoljor, smörjoljor och koks. Den är liksom importen av råolja och stenkol beroende av den inhemska produktionskapaciteten. Energistudien ligger till grund för en bestämning av kvoten mellan import och hemmaproduktion.

Importen av elektrisk ström (sektor 18) har varierat kraftigt de senaste åren på grund av variationer i de inhemska produktionsmöjligheterna. En särskild bedömning av importen 1980 görs av konjunkturinstitutet och baseras på uppgifter från centrala driftledningen, CDL.

Sektor 24 i LU:s sektorindelning är rubricerad import av utländska turisttjänster. Hit förs emellertid av praktiska skäl även bl. a. gränshan- deln, dvs. svenskars inköp i Norge, Danmark, Finland m.fl. länder. Importen bestäms i modellen med en konsumtionsfunktion (se avsnitt 2.5) då den uteslutande räknas som privat konsumtion.

Tabell 2.5 Importens förklaring 1968

Sektor Andelar

Trend— analyserade andelar

43.4 82.0 42.6 36.0

'_'(XICN'IQ'VÄMOIx

10 — 11 15.4 12 — 13 — 14 — 15 _ 16 — 17 — 18 — 19 4 20 — 21 — 22 — 23 —

Samtliga 9.7

”_ Se avsnitt 2.9, särskilt tabell 2.16, för förklaring. Fasta andelar av

Insatser

12.3 15.9 46.8 21.4 11.5 12.0 14.4 18.7 28.5

0 1 .3 5 0

xoooxrfixo Nerm—

17.0 6.3 49.6 23.3

användning

7.7

Slutlig

Regressions- bestämd a

andelar

39.6 38.2 75.4 52.7 34.2 52.5 41.6 59.4 51.4 36.2 66.7 60.0

Övrigt

4.7 1000 2.1 10.6 2.1 13.1 100.0

12.1 34.3 20.7 7.7 1000

3.9 2.5 4.1 0.0 34.0 [00.0

21.5

Summa

100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0

Import, milj. kr.

1717 54 1 374 579 1 121 336 2665

523 143 321 3 049 2 297 477 2 226 8 739 431 386

78

380 1 111 689 1 949

100.0 30 645

Anm.

exogen

p ara- metrisk

para- metrisk

exogen

konsum- tions- funktion

Antal för— klarande variabler

oo mvoom— centrum—4 coq-sova =P?!" MN

Regressions- variabler”

PC 1 [

1

PC 5 PC6 Y7

INSg,8 INSng PC9 lNSio,15 PC10 lNSii,u PC11 Y12

lNSi3,151N513.19

INSi4,14 INV 15 LAGER 15

INV16 PC17

lNSzo.8 IN520,15 INSzr,21

PC23 PCTOT P24

'sou 197321, sid. 147. ? sou 1975:89, sid 107.

3 sou 1971:70, sid. 142 ff.

Justering för systematisk underskattning av importen

Importfunktioner i tidigare långtidsutredningen I LU 70 och avstäm- ningen av LU 70 användes importfunktioner av samma typ som de här redovisade. En utvidgning har emellertid skett av antalet förklarande variabler för att på ett riktigare sätt återge strukturella förändringars inverkan på importen.

I LU 70 beräknades importen öka med 6,2 år 6,3 % per år 1970—1975. De beräkningarna gjordes i 1959 års priser. I avstämningen av LU 701 beräknades detta svara mot en ökningstakt 1970—1975 på 5,7 % per åri 1968 års priser. Prognoserna i LU 70 skulle därmed ge en import på 52,4 miljarder kr. 1975 i 1968 års priser. Det svarar mycket bra mot den importvolym 1975 som LU 75 räknar med. Den är i det justerade2 utgångsläget 1975 52,1 miljarder kr. i 1968 års priser.

Men för att bedöma de importfunktioner som användes i LU 70 räcker det inte med att konstatera detta. 1 LU 70 överskattades nämligen produktionsutvecklingen. Man räknade i LU 70 med en BNP-ökning 1970—1975 på 3,7 % per år. Enligt vad som nu kan konstateras blev BNP-ökningen 1970—1975 2,9 % per år om man räknar ökningstakten till LU 75 :sjusterade utgångsläge 1975.

Något förenklat kan man säga att importen i importfunktionerna bestäms av produktionen. Med den lägre ökningstakten i produktionen kan man räkna med att LU 70:s importfunktioner skulle ha gett en import på ca 49,5 miljarder kr. LU 70:s importfunktioner tycktes således underskatta importutvecklingen något.

För att undersöka detta närmare har importfunktionerna i LU 703 estimerats med användande av statistik i 1968 års priser. Dessa funktioner har beräknats ge en import 1975 på 50,5 miljarder kr. Vi har då utgått från nivåer på de förklarande variablerna som överensstämmer med det justerade utgångsläget 1975 (se huvudbetänkandet sid. 107). Dessa två sätt att uppskatta den import LU 70:s importfunktioner skulle ha gett om man prognostiserat produktionen riktigt ger således ungefär samma resultat: en import på ca 50 miljarder kr. 1975. Underskattningen av importen 1975 kan således uppskattas till ca 2 miljarder kr. eller 4 %.

Underskattningen är störst (2 a 3 miljarder kr.) för den sektor som i LU 70 benämndes övrig industri. Den sektorn är i LU 75 uppdelad på 7 sektorer och innehåller bl. a. verkstadsindustrin. Procentuellt är under- skattningen stor i sektorn övriga privata tjänster. Å andra sidan har importutvecklingen överskattats i några sektorer. Det gäller t. ex. import av utländska turisttjänster, råolja, bensin m. fl. produkter i sektor 3 och 12, järn- stål- och metallvaror samt textil- och konfektionsvaror.

Metod för att motverka underskattning av importutvecklingen. Upp- följningen av importberäkningarna i LU 70 tyder på att linjära import- funktioner kan underskatta importutvecklingen. En särskild beräkning har också visat att en uppsättning linjära importfunktioner för de olika LU—sektorerna ger samma totala import som en enda linjär importfunk— tion vilken relaterar den totala importen till den totala bruttoproduktio— nen. Men ett sådant samband på totalnivån är inte en bra beskrivning av

perioden 1959—1973. Det medför en med tiden avtagande importelasti- citet från 2,1 1959 till 1,4 1973. Man kan även på andra sätt konstatera att de linjära funktionerna underskattar importutvecklingen vilket medför en underskattning av det framtida exportkravet. Det kan också inverka på bilden av olika sektorers utveckling men betyder förmodligen mindre för den totala produktionen.

För att komma åt detta har enjustering gjorts av importfunktionerna för några sektorer. En disaggregerad analys visar nämligen att sambandet mellan import och förklarande variabler inte är linjärt för sektorerna 5, 8, 14, 15, 17 och 20. Det framgår bl. a. av dets. k. Durbin-Watson—måttet, vilket mäter den seriella korrelationen. Av residulerna mellan observerade och skattade värden att döma kan man anta att ett logaritmiskt linjärt samband bättre beskriver de faktiska förhållandena. Procentuella föränd— ringar i importen skulle då vara linjärt beroende av procentuella förändringar i de förklarande variablerna. Den metod som använts vid justeringen utgår från att en logaritmisk funktion i vissa fall ganska bra kan ersättas med en andragradsfunktion. Med några förenklingar kan man visa att de residualer som erhålls vid skattning av en linjär importfunktion är ett andragradsuttryck av tiden, om det ”verkliga” sambandet mellan import och förklarande variabler är logaritmiskt.1 Residualens storlek 1975 och 1980 har uppskattats genom att ett andragradsuttryck har anpassats till de observerade residualerna 1959—1973. Importen har därefter justerats med den uppskattade residualen.

Justeringen har införts i importfunktionerna genom att koefficienten framför den största importanvändningskomponenten har höjts över tiden så mycket att importen uppjusteras enligt beräkningarna. Ett alternativ hade varit att införa justeringen iden konstanta termen. Men detta skulle innebära att man inför en med tiden minskande importelasticitet vilket från flera synpunkter är olämpligt.

1 I ett fall med en enda förklarande variabel kan detta förhållande visas på följande sätt, Antag att importen y förklaras av en variabel x och att de observerade värdena på importen, yobs, följer sambandet:

ln yobs =a +b1n x Antag att koefficienterna c och d i följande ekvation skattas: y = c + dx

Residualerna r kan då skrivas:

r = yobs — 9'= &+me — (c + dx) = eaxb — (c +dx) Antag att importelasticiteten b är 2 och att den förklarande variabeln x är en linjär funktion av tiden t. Residualerna kan då skrivas:

r = ea (f+gt)2 _ (c+d(f+gt) ) = eaf2 + eazfgi + eag2t2 _ c — df—dgt = eafZ — c — df

+ (eang —dg)t + eag2t2

Residualerna är således i detta exempel andragradsfunktioner av tiden. Ett viktigt antagande som görs vid den använda metoden förjustering är att importelasticiteten är ungefär 2. Detta antagande styrks på aggregerad nivå av tillgänglig statistik.

Diagram 2.3 Justering av import 1 959—1 980 Milf. kr., 1 968 års priser.

Effekten av justeringen beskrivs i diagram 2.3. Den innebär att importens ökning mellan 1975 och 1980 ökas med ca 3 miljarder kr. exkl. tullmarginal m.m. En justering av denna storleksordning stämmer väl överens med erfarenheterna av importfunktionerna i LU 70. Där gjordes en uppjustering av importökningen med ca 1 miljard kr. Underskattningen av importökningen har som tidigare nämnts beräknats

l

Kvadrat- metoden

+6000" Skillnad mellan faktisk och justerad skattad import

+ 500 + 5000 " OM —500

+4000"

+ 3000 —

+2000=

+1000—l

—1000J

till ca 2 miljarder kr. Alla dessa tal är uttryckta i 1968 års priser. ] diagrammet är som jämförelse inritad en linjär trend på residualerna 1966—1973.

Utgångsla'get I 9 75

Importfunktionerna har anpassats så att de 1975 ger en total import som skulle ha varit rimlig om exportens ökning 1974A1975 hade varit ”normal”. Motiveringen härför och den använda metoden redovisas i huvudbetänkandet, sid. 107 ff. För importens del innebär denna anpassning att konstanterna i importfunktionerna för sektor 1 och 3—18 ökades med sammanlagt ca 3 miljarder kr. 1975 och lika mycket 1980. Ökningen fördelades över sektorerna i förhållande till importens storlek. Anpassningen innebär en "parallellförskjutning” av importfunktionerna men ingen ändring av importökningen 1975—1980.

Importfunktionerna är som tidigare nämnts i huvudsak skattade på statistiskt material för perioden 1959—1973. Det var den statistik som fanns tillgänglig vid utarbetande av importfunktionerna. Den reviderade statistik som levererades i slutet av utredningsarbetet visade en snabbare importökning de sista åren. Denna upprevidering i statistiken förklarar

troligen större delen av den relativt kraftiga anpassning som fick göras till utgångsläget 1975.

Importfunktioner

l tabell 2.6 redovisas importfunktionerna fullständigt. Under de para- metrar som skattats med regressionsanalys anges standardawikelsen för det skattade värdet. Multipla korrelationskoefficienten (RZ), Durbin-Wat- son-måttet (DW) och standardfelet mäter anpassningen innan justering har gjorts för att motverka underskattning av importutvecklingen 1975—1980. Justeringen förbättrar anpassningen i sektorerna 5, 8, 14, 15, 17 och 20.

Några resultat '

Diagram 2.4 redovisar de årliga procentuella förändringarna i importen. Den heldragna kurvan avser den faktiska importen enligt statistiken. Den streckade kurvan avser den import som importfunktionerna ger när faktiska värden ur statistiken sätts in på de förklarande variablerna. Varje importfunktion avser en sektor. I diagrammet har därför de med funktionerna uppskattade värdena summerats till en total import. I diagrammet har också prognoserna för 1975—1980 lagts in. Det skuggade fältet täcker in de fyra prognoser som svarar mot utredningens fyra alternativ.

Med importelasticitet avses importens procentuella förändring i förhål- lande till bruttonationalproduktens procentuella förändring. Mellan enskilda år kan denna kvot variera kraftigt. I högkonjunkturer såsom 1969, 1970 och 1974 var den så hög som ca 3. Importen ökade alltså 3 gånger så snabbt som bruttonationalprodukten. Under lågkonjunkturår är importelasticiteten lägre. I diagram 2.5 redovisas importelasticiteter för successiva femårsperioder, dvs. 1959—1964, 1960—1965 etc. Genom att dessa importelasticiteter avser femårsperioder har konjunkturvariatio- nerna utjämnats. Det framgår av diagrammet att importelasticiteten varie- rar också på medellång sikt, dvs. för olika femårsperioder. Under större de— len av 1950-talet var importelasticiteten väsentligt högre än 2. I slutet av 1950-talet och början av 1960-talet var den ungefär 1,5. Den har sedan åter stigit till drygt 2 i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet. Den lägsta importelasticiteten 1955—1965 sammanfaller med en period av snabb produktionsökning. Ökningen av bruttonationalprodukten och importen för successiva femårsperioder redovisas också i diagrammet. En förklaring till att importelasticiteten är högre vid lägre tillväxt i bruttonationalprodukten på medellång sikt är att hemmaproduktionen i viss utsträckning ersätter import. En annan förklaring är att importens ökning delvis är oberoende av hur snabbt hemmaproduktionen ökar. En snabbare BNP-ökning ger då en lägre importelasticitet. För 1975—1980 ger importfunktionerna importelasticiteter på ca 2 i utredningens fyra alternativ. Ökningen i bruttonationalprodukten varierar i de olika alternativen mellan ca 2,5 % per år och drygt 3 % per år. Den

Tabell 2.6 Importfunktioner

Sektor

R2 DW Stan-

Skattnings-

dardfel period

10 11

12

Jordbruk och fiske

Skogsbruk Extraktiv industri

Skyddad livsmedels- industri Konkurrensutsatt livsmedelsindustri

Dryckesvaru— och tobaksindustri Textil- och bekläd- nadsindustri

Trä-, massa- och pappersindustri

Grafisk industri

Gummivaruindustri

Kemisk industri

Petroleum- och kolindustri

M1=—1758 + 0. 2450IN811+0.01001N514 + 211 INS15

+0.95051NS16 + 1. 0000 INS 1 7 +1.000 INS110 +018921N5123 +0. 8005 PC1 (0.0730)

M2 =a2

M3= 177 + 0.84481NS3 8 + 0.7534INS311+1.0001NS312

+ 0. 6030 INS313 + 0.2873 INS314 + 0.10611NS318

M4= a4 + 0.1468 INS4 4 + 1.00001NS4 7 + 0.1623 INS4 23 + 0. 0344 PC4

= —228 + 0.0560 IN55,1 + 0.2834 INS5,4 + 0.5567 INS5y5 + 0.61781NS511 + 1.00001NS5y21 + 0.1673 INS5,23 + b5 PC5 + 0. 3677 SOC5 + 0. 3677 KOC5 M6= —487 + 0 20221NS6 6 + 0. 0823 INS6 23 + 0.1378 PC6 (0.0057)

M7 a7 Y7

Mg =—290 +b81NSS,8 +0.14321NSg,9 +0.0234 INSg)19 +0.0622 PCS (0.0690)

+ 0.1028 SOCg + 0.1028 KOCg + 0.0733 PINVg Mg = —358 + 0.03901N59,20 + 0.2618 PC9 + 0.0381 SOCg + 0.0381KOC9

(0.0290) M10 = —76 + 0.3334 INS10,15 + 0.33691NS10319 + 0.31011NS10,21 (0.2547) + 0.7050 PC10 + 0.2444 SOC10 + 0.2444 KOC10 (0.1404)

M11= —156+0.2655 INS111+0.7669 IN5117+0.3633 INS118 +1.00001NS1110

+0.96361NS1111+0.31121NS1114+0.44111NS1115+03034INS1119 (0. 0629)

+ 0.3361INS11,20 + 0.31341Ns11,23 + 0.2986 PC11 + 0.3154 soc11 + 0.3154 K0C11

(0.0769)

M12=Y12

.90 1.75 67

exogen

.81 1.59 53 .91 .54 67 .98 2.46 20

exogen, parametrisk

.98 .73 35 .86 1.30 19 .98 1.27 16

1.00 1.66 61

exogen, parametrisk

1959—1973 1965—1973 1959—1973 1959—1973 1959—1973 1959—1973 1959—1973 1959—1973

13 Jord- och sten— M13 = 174 + 0.4887 INS13,11 + 0.0389IN813,13 + 0.3724 INS13,14 industri + 2.43111NS13,15 — 0.18211NS13,19 + 0.28551NS13723 + 0.2021PC13 (0.0441) + 0.2773 SOC13 + 0.2773 K0C13 .98 2.74 15 1959—1973 14 Järn-, stål- och M14 =a14 +b14 INS14,14 +0.2689 INS14,15 +0.22051NS14,16 metallverk + 0.2171 INS14,19 + 0.8637 LAGER14 .86 .95 145 1959—1972 (0.1558) 15 Verkstadsindustri M15 = —2 967 + 0.4604 INS15,15 + 0.1384 INS15,19 + 0.2682 INS15,23 exkl. varv + 0.2767 PC15 + 0.118150C15 + 0.1181KOC15 + b15 PINV15 + 0.4443 LAGER15 .94 .40 423 1959—1973 (0.1636) 16 Varv M16 = b16 + 0.0842 INS16,16 + 0.1297 INS16y21 + 0.2881PC16 + a16 PINV16 .50 1.35 133 1959—1973 17 Övrig tillverk- M17 = —477 + 1.00001NS17,7 + b17 PC17 .87 .88 60 1959—1973 ningsindustri 18 El-,gas-, värme- och M18 = 318 exogen vattenverk 19 Byggnadsverksamhet M19 = 0 _ _ _ _ 20 Varuhandel M20 = —238 + 0.72551N520,3 + 0.0449 IN520_14 + b201NSzoy15 + 0.1373 IN520,16 .90 .84 .40 1959—1973 (0.2522)

21 Samfärdsel M21 = a21 + 0.0144 INSZ1,20 + 0.87601NSZL21 + 0.0573 IN821,23 (0.0345) + 0.0288 SOC21 + 0.0288 K0C21 .98 1.46 55 1959—1972 22 Bostadsförvaltning M22 = 0 _ _ _ _ 23 Privata tjänster M23 = —4 466 + 0.0086 INS23,20 + 0.0145 INS23,23 + 0.4982 PC23 _90 1.40 74 1965—1973 (0.0628)

24. Import av utländska M24 = PC24 konsumtionsfunktion turisttjänster

Anm. INSij betyder insatsleverans från sektor i till sektor j. De beteckningar som för övrigt ingår i ekvationerna förklaras itabe112.16.De parametrar som har enbart bokstavsbeteckningar beskrivs i tabell 2.7. I de redovisade funktionerna är inte de konstanta termerna justerade med hänsyn till bedömningen av utgångsläget 1975.

Tabell 2.7 Värden på parametrar m m i importfunktioner

1975 1980 Kommentar a1 = 0.6562 — 0.0079 t 0.6957 0.6562 (0.0019) az 116 156 exogen a4 = 488 + 37 t 303 488 (7) a7 0.83 1.09 exogen, parametrisk a12 0.87 0.65 exogen, parametrisk au 143 —1 18 neddragning av stålirnporten 1980 med 261 milj.kr. a16 = 0.6382 0.6 382 0.5000 justerad med hänsyn till ut-

(0.1774) vecklingen av sjöfarten au; 79 17 exogen a21 _463 —993 neddragning av sjöfarten

1980 med 530 milj.kr.

b5 = 0.2832 +justering 0.3171 0.3638

(0.0245) bg = 0.2533 +justering .2749 .2945

(0.0567) b14 = 0.3398 +justering 0.4277 0.5125

(0.0773) b15 =0.9110+justering 1.0070 1.1458

(0.06 70) b16 =319+18.43t 227 319

(6.10)

b17 = 1.0019+justering 1.1058 1.2571

(0.1060) b20 = —0.0887 t + justering —0.07 16 —0.0504

(0.0703)

Anm. Justeringen av importfunktionerna i sektorerna 5, 8, 14, 15, 17 och 20 beskrivs i texten.

Faktisk

_________ Skattad 20— 15- 10- 5— 0—

. ' , Djagram 2.4 Import. 19'60 19235 1970 1975 1980

faktisk och skattad ] 96 0— 1 980

Årlig procentuell förändring.

1Intervall som täcker in de fyra alternativa prognoserna för utvecklingen 1975— 1980 i LU 75.

Import BNP elasticitet import % per år Import- Import- 1 elasticitet elasticitet 2 t i” 9 8 ' [ Import ' 11 Import1 7 I I — 6 1 L 5 1- 4 ............. BNP1 BNP .. .. l _ 3 I— 2 — 1 0 I I T I 91 o I 1918?— 1 1 7 1950 960 Diagram 2.5 Import. bruttonationalprodukt 1Intervall som täcker in de fyra alternativa prognoserna för utvecklingen 1975— och importelasticitet 1980 i LU 75. 1950—1980

importelasticitet som importfunktionerna ger har därför bedömts som rimlig.

Tullar, handelsmarginaler m. m.

Importen bestäms i modellen till 1968 års mottagarpriser, dvs. inkl. tul- lar, införsel- och kompensationsavgifter, indirekta skatter och handels- marginaler på import. I 17 sektorer finns en faktor, TARIFF, som ökar importvärdet räknat cif (cost, insurance and freight) med tullar, införsel- och kompensationsavgifter och indirekta skatter. För att få importen värderad till mottagarpris ökas importvärdet dessutom med vissa handels- marginaler via en insatskoefficient. Modellen räknar med import till mottagarpris i 1968 års priser, dvs. med de tull-, avgifts- och skattesatser som fanns 1968. Man skulle alltså kunna vänta sig att TARIFF är konstant över tiden. Men genom olika förskjutningar, t. ex. mellan varugrupper med olika skattesatser inom en sektor, kan TARIFF förändras över tiden. I 15 av de 17 sektorerna uppvisar TARIFF en signifikant trend. Därför görs trendframskrivningar av TARIFF. Skatt- ningsperiod har vanligen varit 1959—1973. För några sektorer har perioden 1963—1973 valts, huvudsakligen på grund av förmodade brott i statistiken 1963. Förändringen i andelen tullar m. m. är på fem är högst ca 1 % av importen utom i 2 sektorer där den är mer. Det gäller den skyddade livsmedelsindustrin där minskningen är ca 2 % på fem år, samt petroleum- och kolindustrin där minskningen är 5 a 6 % på fem år. I

tabell 2.8 framgår resultaten av trendanalysen. 1 kolumn 1 framgår det uppskattade värdet på TARIFF 1980.

(10) TULLi =TARIFFi - MEXTi +10K0EFF20i - Mi i= ], . . . , 23 (11) Mi=MEXTi+TULLi i=I,...,23 Beteckningar: TULLi = Tullar, införsel- och kompensationsavgifter, indi- rekta varuanknutna skatter och handelsmarginaler på import TARIFFi = Tullar, införsel- och kompensationsavgifter och in— direkta varuanknutna skatter på import som andel av MEX Ti MEXTi = Import exkl. tull m. m. IOKOEFF20i = Handelsmarginaler som andel av Mi Mi = Import inkl. tullar, införsel- och kompensationsav- gifter, indirekta varuanknutna skatter och handels- marginaler på import

2.4.3 Export

I ekonometriska modeller av ett lands ekonomi brukar exporten ofta bestämmas exogent. Exporten är i stor utsträckning beroende av förhållanden utanför landets gränser. Variablerna i modellen kan därför vanligen inte förklara exportutvecklingen eftersom de ju oftast avser förhållanden inom landet.

I LU-modellen tillämpas emellertid ett annat angreppssätt. Den totala exporten av varor och tjänster bestäms endogent, dvs. är ett resultat av modellberäkningarna. Modellen räknar fram den export som krävs dels som betalning för vår import, dels för att tillgodose det exogent bestämda bytesbalanskravet.

Detta angreppssätt motiveras bl.a. av de metoder som finns för att komma tillrätta med ett underskott i bytesbalansen. Om utvecklingen på medellång sikt pekar på ett sådant underskott så måste politiken inriktas på att minska detta. Men det är svårt att åstadkommajämvikt genom en minskning av importen. Importen är i huvudsak bestämd av efterfrågan inom landet. En dämpning av efterfrågan och därmed importen kan strida mot målet om den fulla sysselsättningen. Andra åtgärder som irnportrestriktioner, tullar, växelkursförändringar etc. är knappast heller möjliga med hänsyn till internationella överenskommelser m.m. En satsning på importkonkurrerande verksamhet inom landet medför också stora problem då den ofta får konkurrera med lågprisimport.

Jämvikt måste i stället huvudsakligen åstadkommas genom att expor- ten ökas. Genom investeringar i exportindustrin och andra åtgärder som gör den svenska exporten konkurrenskraftig får man se till att exportkra- vet uppfylls.

Tabell 2.8 Resultat av skattning av tullandel

Sektor ai Dai bi Obi R2 DW Skattnings- period ] 0.1092 0.0017 —0.0005 0.0001 0.61 1.19 1959—1973 2 0 — 3 0.0001 0.0003 —0.0001 0.0000 0.42 2.20 1959—1973 4 04073 00076 +0.0057 0.0005 0.90 1.75 1959—1973 5 0.2017 0.0034 —0.0027 0.0002 0.91 1.12 1959—1973 6 0.2873 0.0041 —0.0014 0.0003 0.65 1.38 1959—1973 7 0.1484 0.0033 —0.0013 0.0002 0.73 1.87 1959—1973 8 0.0475 0.0021 —0.0011 0.0002 0.84 . . 1963—1973 9 0.0346 medelv. 1968—1973 10 0.1343 medelv. 1968—1973 11 0.0338 0.0014 —0.0021 0.0001 0.98 .. 1963—1973 12 0.4748 0.0421 —0.0171 0.0034 0.74 .. 1963—1973 13 0.0983 0.0025 —0.0010 0.0002 0.72 . . 1963—1973 14 0.0198 0.0007 —0.0003 0.0001 0.76 1959+1973 15 0.0746 0.0019 =0.0018 0.0001 0.94 1.46 1959—1973 16 0.0206 0.0013 0.0003 0.0001 0.52 1.59 1959—1973 17 0.1967 0.0057 +0.0023 0.0005 0.73 .. 1963—1973 18 0 — 19 0 - 20 0 — 21 0 — 22 O —— 23 00138 0.0005 —0.0003 0 0.87 2.43 1959—1973

Anm. Tullandelen TARIFF är skattad på formen TARIFF = a1 + b1 ' t där t = 0 1980. Värdet 1980 på TARIFF anges därför av ai. Standardawikelserna för ai och bi betecknas aai och Ubi-

Modellen räknar alltså fram ett exportkrav utan att ta hänsyn till om det finns en efterfrågan utomlands på denna export. Det är emellertid oundgängligt att i LU göra en bedömning också av marknadsförutsätt- ningarna. Därför har till LU 75 gjorts särskilda exportprognoser av konjunkturinstitutet. För de flesta sektorer baserades dessa på en bedömning av de marknadsmässiga förutsättningarna för svensk export. Vidare gjordes en enkätundersökning om den export industrin förväntade sig. Dessa tre exportstudier bildade underlag för utredningens diskus- sioner. Exportutvecklingen beskrivs närmare i huvudrapporten och i bilaga 2.1 Slutresultatet blev att marknadsförutsättningarna för varu- exporten av konjunkturinstitutet bedömts innebära en möjlig volymök- ning med ca 8 % per år. Exportkravet enligt modellberäkningarna innebär en ökning av varuexporten med mellan 7,5 och 9 %.

Den totala exporten framkommer således som ett resultat i modellen. Men för ca hälften av sektorerna har exporten bestämts exogent. Det gäller jordbruk och fiske, skogsbruk, skyddad och konkurrensutsatt livsmedelsindustri, dryckesvaru- och tobaksindustri, textil- och bekläd- nadsindustri, petroleum- och kolindustri, varv, el-, gas- och vattenverk samt tjänstesektorerna. För de nämnda sektorerna har prognoser gjorts av den mest sannolika exportutvecklingen. Det har därvid bedömts som mindre troligt att dessa sektorer skulle kunna väsentligt öka sin export

1SOU 1976:22, Sve- riges 1980.

export 1975—

1 sou 1976z22, Sve- riges export 1975— 1980.

2 Valet av vilken del av konsumtionen som skall behandlas exogent kan träffas från teoretiska el- ler ekonomisk-politiska utgångspunkter. Modell- tekniskt är båda behand- lingssätten, med några smärre förändringar i mo- dellen, likvärdiga.

3 Se t. ex. Bentzel m. fl.: Den privata konsumtio- nen i Sverige 1931 — 1965, Stockholm 1957. Se också Dahlman och Klevmarken: Den privata konsumtionen 1931— 1975, Stockholm 1971.

4 Se t. ex. Dahlman och Klevmarken, op cit. För en mera teoretisk genom- gång av olika system för konsumtionsfunktioner

om det totala exportkravet skulle bli högt. Tillsammans svarade den på så sätt exogent bestämda exporten för 1/4 av den totala exporten 1975. Prognosvärdena har hämtats ur resp. sektorstudie eller bedömts separat av konjunkturinstitutet.l Den exogent bestämda exporten får sina värden i ekvation (19).

(19) Xi=EXPi i=l,2,4—7,12,16,18—23

Resten av den erforderliga exporten måste komma från de stora exportsektorerna verkstadsindustri exkl. varv, trä-, massa- och pappers- industri, järn-, stål- och metallverk, kemisk industri och extraktiv industri (malm) samt från några mindre exportsektorer. Exportkravet fördelas på dessa sektorer i ekvation (9) med en nyckel, EXPKEYi, som anger hur stor andel av exportkravet, minskat med den exogent bestämda exporten, varje sektor förutsätts bidra med.

(9) Xi=EXPKEY1-ZX1 i=3,8—ll,13—15,17

Nyckeln är bestämd med utgångspunkt från de marknadsmässigt bestäm- da exportprognoserna. Exporten per sektor 1980 enligt dessa prognoser har dividerats med den summerade exporten. Den modellbestämda exporten kommer därmed att vara procentuellt lika mycket större (mindre) i varje sektor än den marknadsbestämda exporten.

2.5. Privat konsumtion

2.5.1. Den privata konsumtionens fördelning på näringsgrenar Analysmetod

Den totala privata konsumtionen bestäms i modellen exogent, dvs. som en utifrån given förutsättning. Däremot bestäms den offentliga konsum- tionen huvudsakligen endogent. Detta är en skillnad mot behandlingen i tidigare utredningar, då den privata konsumtionen bestämdes residualt.2 Prognoserna över hur den privata konsumtionen fördelas på konsum- tion av olika typer av varor och tjänster framkommer emellertid som ett resultat av modellberäkningarna. Detta sker mot bakgrund av hur dels den totala privata konsumtionen, dels priserna på de olika varorna och tjänsterna utvecklas. Konsumenternas preferenser förutsätts oförändrade. Behandlingen ansluter sig till gängse konsumtionsteori.3 Det är vanligt att använda den totala privata konsumtionen som förklaringsvariabel i stället för inkomsten.4 Genom detta förfaringssätt gör man uppenbarligen ett implicit antagande om den reala sparkvotens utveck- ling. Detta antagande måste givetvis vara konsistent med övriga antagan-

mlmge SOU 1971:70 ,Plan den och resultat i modellen. Diskussionen härom förs för LU:s del i och prognos. LU:s system för bestämning av konsum- tionen har utvecklats ur det 5. k. Stones linjära ut- giftssystem.

avsnittet om de finansiella kalkylerna (kapitel 8 i huvudbetänkandet). Konsumtionsfunktionerna. Den privata konsumtionen av varor och tjänster som produceras i en sektor bestäms i modellen för de flesta sektorer som en linjär funktion av total privat konsumtion och

relativpriset på sektorns produkter i förhållande till samtliga sektorers produkter. Funktionerna har nedanstående form.

(5) PCi : CONCONi + MPCi - PCTOT + PRCONi - PRlSi + Ki

i= l, . . . , 24 Beteckningar: PCi = privat konsumtion isektori

PCTOT = total privat konsumtion PRISi = relativpris i sektor i

CONCONi, MPCi och PRCONi = parametrar Ki = korrektionsterm (se nedan)

Funktionernas linjära form underlättar lösningen av modellen. Svårighe- terna är visserligen inte så stora att använda en annan form, t. ex. en logaritmisk. Men å andra sidan är de ev. förbättringar man därigenom kan åstadkomma troligen små och dessutom osäkra. Det har vid en analys visat sig att t. ex. utgifts- och priselasticiteterna i de linjära funktionerna förändras ganska litet över den femåriga prognosperioden. Detta problem behandlas i avsnittet om utgifts- och priselasticiteter nedan. För analyser som avser en längre tidsperiod, 20—30 år, skulle därmed linjära konsumtionsfunktioner vara mindre lämpade. Därför används inte linjära funktioner i den långsiktiga modell som beskrivs i kapitel 6.

Ett krav som ställs på funktionerna är att summan av konsumtionen i de enskilda sektorerna skall bli lika med den totala konsumtionen. I funktionerna ingår därför också en term Ki som korrigerar konsumtionen i sektorerna.

Ki = KORRi(PCTOT(l—ZMPC1)— E(CONCONi + PRCONi - PRISi) )

där EKORRi = 1. Korrektionen görs i förhållande till konsumtionens storlek i varje sektor. Den del av den totala privata konsumtionen som utproportioneras över sektorerna har beräknats till ca 2 % 1980.

Varugruppering. I nationalräkenskaperna redovisas den privata kon- sumtionen indelad i ett antal varu- och tjänstegrupper som avses vara homogena från användningssynpunkt. ! modellberäkningarna måste kon- sumtionen fördelas efter producerande sektor (se avsnitt 2.103). Orsa— ken härtill är att man skall kunna analysera hur förändringar i den privata konsumtionen påverkar produktionen i olika sektorer. Ett alternativ till att låta konsumtionsfunktionerna förklara konsumtionen per produk- tionssektor hade varit att låta dem förklara konsumtionen i de användningshomogena grupperna. Med en transformationsmatris skulle konsumtionen sedan kunna överföras till producerande sektor.

Vissa teoretiska överväganden stöder den alternativa behandlingen. Det anses att sambanden mellan t. ex. inkomst och konsumtion är stabilare om varor som är nära substitut till varandra ingår i samma grupp. Indelar man konsumtionen efter producerande sektor kan sådana varor ingå i olika grupper. Mot den alternativa behandlingen talar svårigheterna att göra prognoser av transformationsmatrisen. Instabilitet i matrisen kan orsaka osäkerhet i beräkningen av konsumtionen indelad efter produce-

1 Deaton: A Reconsidera- tion of the Empirical Im— plications of Additive Preferences, The Econo- mic Journal, June 1974.

2 Dahlman, Klevmarken: Den privata konsumtio- nen 1931—1975, IUI, Uppsala 1971.

3 Johansen: A Multi—Sec- toral Study of Economic

Growth, Amsterdam 1964.

4 Artiklar fra statistisk sentralbyrå, Oslo, Nr 7, 55 och 68.

rande sektor. Skillnaden mellan de båda metoderna torde dock inte vara så stor, då konsumtionen är relativt användningshomogen även när den är indelad efter producerande sektor.

I LU-modellen finns inga samband mellan olika tidsperioder. Resul- taten för 1980 beror således enbart på exogent givna förutsättningar för just 1980. Speciellt i konsumtionsanalyser är det vanligt att införa intertemporala samband. Av praktiska skäl har vi avstått från att göra detta i LU—modellen. Det skulle i så fall vara nödvändigt att göra prognoser för flera olika år i den tidsperiod'som studeras.

Bestämning av parametrar i konsumtionsfunktionerna

Det har inte varit möjligt att skatta parametrarna (se ekvation (5) ovan) i de linjära konsumtionsfunktionerna med regressionsanalys. Detta torde förmodligen främst ha två orsaker. Den första är att den linjära formen på funktionen medför ett approximativt linjärt förhållande mellan utgifts- och priselasticitet.1 Genom hög korrelation mellan relativpris och total privat konsumtion för vissa sektorer och obetydliga förändringar i relativpris för andra förmår regressionsanalysen inte på ett godtagbart sätt skilja mellan effekten av ändringar i total privat konsumtion och effekten av relativprisets förändring. Den andra orsaken är att den linjära formen på funktionen medför stora skillnader mellan värdena för utgifts- och priselasticiteter i början av skattningsperioden och i slutet. Skillna- derna är så stora att det är mindre lämpligt att använda den linjära formen på konsumtionsfunktionen vid skattningar av parametrarna. Pris- och utgiftselasticiteterna har därför bestämts med utgångspunkt från skattningar av logaritmiska funktioner. De har formen ln PCi = ai + bi ln PCTOT + ci ln PRISi

I ekvationen betecknar bi och ci utgifts- resp. priselasticitet. Skattnings- perioden har varit 1959—1974. I tabell 2.9 redovisas resultatet av skatt- ningarna.

I många fall ger inte heller de logaritmiska funktionerna tillräckligt bra skattningar. Standardfelen för parametrarna är i vissa fall många gånger större än vad som är statistiskt godtagbart. Därför har jämförelser gjorts med andra undersökningar som sökt beräkna utgifts- och priselasticiteter. Jämförelser har gjorts med bl. a. studier av Dahlman. Klevmarken,2 Johansen,3 Amundsen och Biörn.4 Utifrån dessa studier och resultaten av regressionsskattningarna har rimlighetsbedömningar gjorts av para- metrarna. Några helt jämförbara material finns dock inte bl. a. beroende på skillnader i metod, skattningsperiod och land.

Efter dessa rimlighetsbedömningar har skattningarna godtagits för de flesta sektorer. Skälen var då bl. a. att skattningsresultaten var relativt bra statistiskt sett, att elasticiteterna ligger i linje med andra studier och/eller att sektorns konsumtion är en liten andel av den totala privata konsumtionen och en liten andel av sektorns produktion.

I några sektorer har emellertid skattningarna förkastats. Det gäller t. ex. sektor 6, dryckesvaru- och tobaksindustri, där Skattningen är osä-

Tabell 2.9 Resultat av skattning av logaritmiska konsumtionsfunktioner

Sektor ai bi Obi ci UCi R2 DW 1 1.30 0.46 0.03 =0.32 0.13 0.95 1.19 2 8.14 —1.22 0.05 0.26 0.08 0.99 1.81 4 1.99 0.40 0.05 —0.30 0.11 0.92 0.56 5 —1.80 1.11 0.05 —0.49 0.10 1.00 2.19 6 —1.82 1.15 0.06 =0.03 0.32 0.99 0.95 7 =2.99 1.41 0.40 1.11 0.71 0.93 1.30 8 —1.31 0.91 0.11 —0.98 0.31 0.93 0.97 9 —2.23 1.12 0.38 —0.54 0.40 0.87 0.80 10 —4.96 1.55 0.31 —1.04 0.22 0.99 1.81 11 =3.55 1.41 0.09 =1.51 0.20 1.00 1.26 12 —7.03 2.15 0.09 —0.49 0.09 0.99 2.77 13 —1.72 0.83 0.12 —0.71 0.40 0.87 0.73 15 =4,43 1.68 0.37 0.25 0.74 0.95 1.03 16 =15.58 3.68 0.51 =0.71 0.81 0.94 1.40 17 —1.77 0.98 0.10 —0.26 0.42 0.92 0.81 18 1.24 0.37 0.67 —1.55 0.55 0.97 0.38 21 =2,29 1.19 0.03 —0.29 0.17 0.99 1.27 22 =2.46 0.85 0.03 —0.09 0.13 0.98 0.55 23 0.19 0.78 0.17 =0.18 0.27 0.99 1.29 24 =12.39 3.21 0.20 —3.05 0.98 0.98 0.71 Beteckningar:

a = konstanten i konsumtionsfunktionen b = koefficienterna för förändring i total privat konsumtion e = koefficienten för förändring i relativpris 0 = standardfel för koefficienterna R2 = multipel korrelationskoefficient DW = Durbin-Watsonmåttet

Anm. Koefficienternas värde bör överstiga 2 x standardfelet för att vara statistiskt signifikant. När korrelationskoeft'icienten uppgår till 0,56 förklaras 3/4 av varia- tionerna i konsumtionen av de förklaringsvariabler som använts. Durbin-Watson- måttet bör överstiga 1.54.

ker. De nämnda studierna tyder på en priselasticitet på mellan =0,3 och —0,5. Priselasticiteten har ansatts till —0,3, dvs. densamma som för skyd- dad livsmedelsindustri. [ sektor 7, textil- och beklädnadsindustri, är skatt- ningen orealistisk och osäker. Studierna tyder på priselasticiteter mellan —0,2 och —0,5. En priselasticitet på —0,3 har ansatts.

Priselasticiteten för energi, sektor 12 och 18, har studerats av energi- prognosutredningen.l Vid skattningar för perioden 1959—1973 erhålls en priselasticitet på 0,0 för petroleum- och kolindustri. Av tabell 2.10 framgår att priselasticiteten när även 1974 tas med — ett år med kraftiga prishöjningar på bensin, eldningsolja m.m. — skattas till —0,5. Osäkerheten i våra skattningar har medfört att en priselasticitet på —0,2, vilket ligger i linje med energiprognosutredningens studie, har ansatts för både sektor 12 och 13.2

I sektor 15, verkstadsindustri exkl. varv, medger de statistiska serierna inte att man särskiljer effekten av priser och totala utgifter. Priset har gått konstant nedåt medan den totala privata konsumtionen stigit. En priselasticitet på —0,5 har antagits, vilket ligger i linje med Johansens stu-

* sou 197455, Energi 1985—2000, bilaga 10.

2 Energikonsumtionens priskänslighet är givetvis en mycket omdiskuterad fråga och någon slags ”enighet” kan inte sägas föreligga. Klart är emel- lertid att det i LU använ- da talet 0,2 ligger i under- kant jämfört med många andra bedömningar, t. ex. från OECD samt vissa amerikanska studier (se t. ex. Brendt and Wood, Technology. prices and the derived demand for energy iJournal of ln— dustrial Economics, Mars 1975). I LU:s kalkyler har emellertid förutsatts att relativpriset på energi kommer att förbli oför- ändrat under prognospe— rioden. Det ansatta elasti— citetsvärdet kommer där- för i och för sig inte att ' påverka beräkningarna.

die. Jämförelser kan inte göras med de andra studierna då verkstadspro- dukter där är uppdelade på flera varugrupper.

De norska studierna tyder på en hög priselasticitet för resor, omkring —l,2. För sektor 24, import av utländska turisttjänster, har därför antagits en priselasticitet av denna storlek.

För några sektorer har således särskilda antaganden gjorts om värden på priselasticiteten. Utgiftselasticiteten har skattats för perioden 1968—1974 under förutsättning av en given priselasticitet. De utgifts- och priselasticiteter som används i LU framgår av tabell 2.10.

Tabell 2.10 Den privata konsumtionens utgifts— och priselasticiteter

Sektor Utgifts- Pris- elasticitet” elasticitetb 1 0.5 —0.3 4 0.4 f0.3 5. 1.1 —0.5 6 0.8 —0.3 7 0.6 —0.3 8 0.9 —1.0 9 1.1 —0.5 10 1.6 —1.0 1.1 1.4 _1_5 12 2.0 —0.2 13 0.8 —0.7 15 1.8 ——0.5 16 3.7 —0.7 17 1.0 —0.3 18 2.4 —0.2 21 1.2 —0.3 23 0.8 —0.2 24 2.9 —1.2

” Hur många procent den privata konsumtionen i sektorn förändras när den totala privata konsumtionen ökar l%. b Hur många procent den privata konsumtionen i sektorn förändras när relativpriset ökar l%.

De logaritmiskt skattade funktionerna har omräknats till linjära funktioner av de förklarande variablerna från 1975 och framåt. Det fel som härigenom uppkommer diskuteras nedan. Hur omräkningen görs framgår av nedanstående formler. Den konstanta termen CONCONi har anpassats så att det med konsumtionsfunktionen uppskattade värdet 1975 blir lika med det ”faktiska” värdet 1975. De slutligen använda funktionsuttrycken framgår av tabell 2.1 1.

MPCi = bi - PCL1975/PCTOT1975 PRCONi = Ci - PCL1975/PRISL1975 CONCONi = PCi,1975 -— MPCi - PCT0T1975 — PRCONi - PRISL1975

För skogsbruk (sektor 2) och järn-, stål- och metallverk (sektor 14) där den privata konsumtionen är mycket liten har den angivna funktionsför-

meln ersatts med en trendframskrivning. Den privata bostadskonsumtio- nen har beräknats på ett särskilt sätt, vilket närmare framgår av huvud- rapportens avsnitt 7.3.8. När det gäller konsumtionen av eldningsolja, bensin m.m. (sektor 12),

Tabell 2.11 Konsumtionsfunktioner,

har hänsyn tagits till den neddragning i

PCi 1974 milj. kr. 1968 års priser PC1 = 3122 +0.0207 - PCTOT — 1046 - Pl 3 827 PC2 = 77 -— 6 - T 115 PC4 = 9179 +0.0432 - PCTOT — 2914 - P4 10 014 PC5 = 2077 +0.0604 - PCTOT — 2496 - P5 4 962 PC6 = 3925 +0.0665 - PCTOT — 2355 - P6 7 624 PC7 = 6387 +0. 0579 - PCTOT — 3298 - P7 8 889 PCg = 1702 +0. 0147 PCTOT — 1394 P8 1489 PC9 = 824 +0. 0240 PCTOT— 936 P9 1 959 PC10 = 232 +0. 0098 PCTOT— 624 P10 548 PCM = 3326 +0.0448 — PCTOT — 4491 -P11 2 860 PC12 = —33l3+0.0737-PCTOT—520-P12 3309 PC13 = 211 +0.0020 - PCTOT — 152 - P13 226 PC14 = 7 7 PC15 = 2269 +0.1695 -PCTOT — 4784 - P15 8 233 PC16 = —1048 +0.0205 - PCTOT — 311 'P16 498 PC17 = 392 +0.0138 - PCTOT - 377 - P17 1245 PClg = —1848 +0.0428 — PCTOT — 387 -P18 1484 PC21 = 415 +0.0526-PCTOT— 1281—1321 4010 PC22 = 18027” 15 696 PC23 = 4684 +0.0991 - PCTOT — 2169 - P23 11 357 PC24 = —2044 +0.0896 - PCTOT — 3275 - P24 2 625 90 977 Beteckningar: PCi =Privat konsumtion, sektor i PCTOT =Total privat konsumtion P,- =Relativpris, 1,00 för samtliga sektorer 1968 T =tid,T=0 1980 ”Den privata konsumtionen i sektor 22 har beräknats på ett särskilt sätt. Se SOU 1975189, LU:s huvudbetänkande, avsnitt 7.3.8.

konsumtionen som med ganska lång eftersläpning torde följa på prishöjningama 1973 och 1974. Dessutom har inlagts en viss övergång från uppvärmning med olja till el och fjärrvärme. Dessa justeringar har gjorts i enlighet med de energistudier som statens industriverk har genomfört.

Känslighetsanalyser

De preliminära konsumtionsfunktioner som användes i utredningens ti- digaste beräkningar var skattade på perioden fram t. o. m. 1973. En jäm- förelse gjordes mellan de värden konsumtionsfunktionerna gav för 1972— 1974 och statistiken för dessa år. Det för de olika sektorerna genomsnitt-

liga felet var 1972 2,8 %, 1973 2,3 % och 1974 5,5 %. Det sista året var avvikelserna stora i sektorerna petroleum- och kolindustri samt varv. Me- delfelet kan ses om ett mått på tillfälliga avvikelser enskilda år från ett på längre sikt mer normalt värde. Beräkningarna av medelfelet tyder på att man kan räkna med en betydande osäkerhet i prognoserna av den privata konsumtionen i en sektor.

Vidare har en analys gjorts av det fel som uppkommer när de logarit- miska funktionerna ersätts med linjära för prognosperioden. Felets stor- lek är beroende av hur stora förändringarna är i den totala privata kon- sumtionen och i relativpriserna. Analysen visar att man i allmänhet kan bortse från felet vid de förändringar som är aktuella för LU-kalkylerna. Felet i den privata konsumtionen för en sektor är vanligen högst något tiotal milj.kr.

P' - Piirs- Priselasticiteten ei kan skrivas —C—1 1 ——L PCi PRISi

där P.Ci och PR.ISi betecknar tidsderivatorna av PCi och PRISi.

Det innebär att en variation på 0,1 i priselasticitet, kombinerat med en prisökning på 2 % per år under en femårsperiod, ger en skillnad på 1 % mellan uppskattade värden på PCi. Det motsvarar en skillnad i ökningstakt på 0,2 % per år under en femårsperiod. Utan prisförändringar betyder skillnader i priselasticiteter ingenting för uppskattningarna av PCi. I de 20 sektorer där priselasticiteter förekommer är relativprisförändringama 0 % för 6 sektorer, 1—5 % för 6 sektorer, 6—10 % för 6 sektorer, ll % för en sektor och 12 % för en. Relativprisförändringarna är således inte så kraftiga. Mindre förändringar i värdena på priselasticiteterna bör inte förändra prognoserna för den privata konsumtionens branschfördelningi någon väsentlig utsträckning. Däremot kan kraftigare förändringar i värdena på priselasticiteterna förändra prognoserna särskilt i sektorer med stora relativprisförändringar. Största problemet är förmodligen konsumtionen av övriga privata tjänster där relativpriset ökar med 11 % och Skattningen av priselasticiteten är mycket osäker.

Även andra fel- och känslighetsanalyser har gjorts av vad osäkerheten i skattningarna betyder, av skillnaden mellan funktioner med och utan pristerm etc. Dessa analyser har inte motiverat någon förändring i behandlingen av den privata konsumtionen.

2.5.2. Behandlingen av disponibel inkomst och total privat konsumtion i modellen

I modellen ingår också en makrokonsumtionsfunktion. I den bestäms ett samband mellan total privat konsumtion, PCTOT, och disponibel inkomst, DISP. Den totala privata konsumtionen bestäms exogent. Därmed bestäms via sambandet den disponibla inkomst som är förenlig med den exogent givna konsumtionen. Funktionen har nedanstående form, där A och B är parametrar.

(12) PCTOT = A + B - DISP

Vidare finns i modellen en funktion som anger sambandet mellan löner, vinster, skatter och disponibel inkomst. Vid exogent bestämda reala timlöner m. m. bestäms den reala direkta skatt som är förenlig med den beräknade disponibla inkomsten och således även med den förutsatta privata konsumtionen. Funktionen har följande form:

(4) DISP = ZWAGEi ' AKi + ZPROFITi ' VAFKi+ SALARY = NDS

Beteckningar:

WAGEi = lön per timme AKi = sysselsättning i timmar PROFITi = till hushållen utbetald vinst per enhet förädlingsvärde VAFKi = förädlingsvärde SALARY = lönesumma i den offentliga sektorn

NDS = netto direkta skatter

Ekvationerna (4) och (12) har inte använts i LU:s analys. Därför har inget arbete lagts ned på att bestämma parametrarna. A och B eller de exogena variablerna WAGE, PROFIT och SALARY. De värden som sätts in på dessa fem storheter påverkar bara variabeln NDS. inte modellresultaten i övrigt.

2.6. Offentlig konsumtion

Den offentliga konsumtionen utgör ungefär 1/4 av bruttonationalproduk- ten 1975. Den offentliga sektorn sysselsätter ca 1 miljon personer. Den står i centrum för LU-arbetet. Därför görs relativt detaljerade kalkyler för denna del av ekonomin. Dessa kalkyler redovisas i huvudbetänkandet (avsnitten 6.6 och 7.3.10) och utredningens bilaga 5.1 Här skall kalkylerna beröras bara översiktligt. Tonvikten läggs på att beskriva hur de kommer in i modellens ekvationssystem.

Modellens behandling av den offentliga sektorn har förändrats jämfört med 1970 års utredning. Modellen löser nu ut den offentliga konsumtion som leder till att de förutsatta målen om t. ex. full sysselsättning och extern balans blir uppfyllda. I tidigare versioner av modellen bestämdes den offentliga konsumtionen exogent. I gengäld fick då den privata kon- sumtionen anpassa sig sa att målen uppfylldes. Nu bestäms i stället den privata konsumtionen exogent.

Det avgörande skälet för den nuvarande utformningen av modellen är att avvägningen mellan offentlig konsumtion och annan resursanvändning i så hög grad är föremål för politiska överväganden. LU:s syfte — att ge underlag för en politisk avvägningsdiskussion — torde då bäst tjänas genom analyser av konsekvenserna av flera olika utvecklingsalternativ med avseende på den offentliga verksamhetens storlek.

Den offentliga konsumtionen tänks bestå av två delar. Den ena delen omfattar den konsumtion som framstår som näst intill nödvändig med hänsyn till samhällsutvecklingen och till tidigare politiska bindningar. Denna del har beräknats i en s. k. baskalkyl.

' Ds Fi l976:l, Den offentliga sektorn 1975— 1980. Bilaga 5 till Lång- tidsutredningen 1975.

2.6.1. Baskalkylen för offentlig konsumtion

För statens del beräknas baskalkylen utifrån den s. k. långtidsbudgeten, vilken belyser den utgiftsutveckling som följer genom redan fattade beslut och gjorda åtaganden. För kommunernas del beräknas baskalkylen huvudsakligen via en framskrivning av servicenivån i utgångsläget med befolkningsutvecklingen. Utöver dessa komponenter innefattar emellertid baskalkylen också en standardkomponent. Denna avses täcka in det förhållandet att även vissa offentliga utgifter måste öka när standarden i samhället i övrigt ökar. Tydligast framgår detta i fråga om t. ex. offentlig mathållning på sjukhus, skolor osv. För en närmare beskrivning av baskalkylen hänvisas till avsnitt 6.6 i huvudbetänkandet.

Den andra delen av den offentliga konsumtionen omfattar den del av konsumtionen som kan varieras och påverkas av nya politiska ställnings- taganden under prognosperioden. Den bestäms som det ytterligare utrymme för offentlig konsumtion som medges inom den tillgängliga resursramen sedan övriga ändamål tillgodosetts. Dessa övriga ändamål innefattar således exportöverskott, kapitalbildning samt privat konsum- tion. Vilka resurser som skall avdelas för privat konsumtion blir emellertid, som ovan beskrivits, föremål för en avvägningsdiskussion.

Med den uppläggning som analysen fått är det givet att summan av resursanspråken enligt offentlig baskalkyl och från övriga ändamålsom— råden kan bli större än den tillgängliga resursramen, Utrymmet för offentlig konsumtion utöver baskalkylen blir då negativt, dvs. det får subtraheras från baskalkylen. Analytiskt har detta tolkats som att den offentliga sektorn i sådana alternativ inte kan uppfylla gjorda åtaganden och att fattade beslut måste omprövas.

Baskalkylen beräknas utanför modellen och dess resultat införs som exogena förutsättningar. För varje ändamål (se nästa avsnitt) beräknas den offentliga sysselsättning som krävs för att uppfylla baskalkylens krav (OAKBASJ- enligt beteckningssystemet i avsnitt 2.9.1). Vidare beräknas för varje ändamål den offentliga förbrukning från varor och tjänster från näringslivet som krävs för baskalkylen (OCBASj). Arbetskraften avräknas från den totalt tillgängliga arbetskraften i ekonomin som sålunda begränsas av den offentliga ”bassysselsättningen”. Förbrukningen ställer anspråk på produktion i olika näringslivssektorer. Den fördelas på dessa sektorer med hjälp av en särskild fördelningsnyckel (OCKEY). Denna nyckel är emellertid gemensam för förbrukning som härrör från baskalkylen och för förbrukning som härrör från övrig offentlig konsumtion och beskrivs därför i nästa avsnitt.

2.6.2. Offentlig konsumtion utöver baskalkylen och totalt

Ur ekvationssystemet i avsnitt 2.9.1 nedan kan ur ekvationerna (14)— (17) samt (1) härledas hur de grundläggande villkoren avseende full sysselsättning och fullt kapacitetsutnyttjande uppfylls genom att ett särskilt utrymme bestäms för offentlig konsumtion utöver baskalkylen. För att fylla utrymmet krävs leveranser av förbrukningsmaterial från

näringslivet". Dessa leveranser betecknas OCUTR. Som framhållits kan emellertid utrymmet även vara negativt.

OCUTR måste fördelas på de olika offentliga utgiftsändamålen. Dessa är försvar, rättsväsen, utbildning, hälso- och sjukvård, socialvård, väg- och gatuväsen och övriga tjänster. Utom vad gäller försvaret finns både statliga och kommunala utgifter för dessa ändamål. Totalt har vi alltså 7 statliga och 6 kommunala ändamålsområden.

Fördelningen av utrymmet på ändamål kan ske på två sätt. I det första sättet kan man direkt (exogent) avsätta ett antal milj.kr. av utrymmet för ett visst ändamål (OCMILJJ'). Så har i LU 75 skett vad gäller daghemsut- byggnaden, Detta kan, om man så vill, ses som ett särskilt tillägg till baskalkylen och kommer att prioriteras vid utrymmesberäkningen. I det andra sättet anger man i stället den procentandel av det tillgängliga utrymmet som skall falla på varje ändamålsområde (OCPROCj). Det är nu möjligt att beskriva de totala leveranserna från näringslivet för offentlig förbrukning per ändamålsområde:

(16) OCJ— = OCBASj +OCMILJj + OCPROCj ' OCUTR j = 1, . . . , 15 Det är emellertid också nödvändigt att ange vilka näringsgrenar som svarar för de leveranser som beskrivs av ekvation ( 16). Detta sker genom att förbrukningen (OCj) transformeras i modellen via en matris (OCKEY) till producerande sektor. Det innebär att t. ex. försvarets förbrukning därigenom fördelas på varor från verkstadsindustri exkl. varv, kemisk industri etc. Denna transformation görs även för den offentliga förbruk- ning som kommer utöver baskalkylen. Transformationen beskrivs av ekvationerna (14) och (15) där SOCi och KOCi står för statlig resp. kommunal förbrukning per producerande sektor. Matrisen OCKEY som grundar sig på 1968 års input-output-undersökning redovisas i tabell 2.12.

(14) soc,: ZOCKEYij-OCJ- j= 1,2,...,7, 14 1 (15) KOCi=Z OCKEYij-OCJ- j=8,9,...,13, 15 1

Det arbetskraftskrav som svarar mot det ytterligare utrymmet för offentlig förbrukning (OCUTR) beräknas via särskilda arbetskraftskoeffi- cienter per ändamålsområde (AKKOEFFj) i ekvation (17), se avsnitt 2.8. Det offentliga förädlingsvärdet (OVA) beräknas med utgångspunkt från sysselsättningen per ändamål. Man behöver detta för att komplettera modellresultaten med en beräkning av den totala offentliga konsumtio- nen. Denna definieras som

OK = OVA+ ZOCJ- —(SF+KF)

SF och KF betecknar här statlig resp. kommunal försäljning av varor och tjänster (t. ex. uthyrning av lokaler). Denna bestäms exogent.

Som kommer att framgå av avsnitt 2.7.2 bestäms de offentliga investeringarna delvis med utgångspunkt från konsumtionens storlek. Det är därför nödvändigt att utföra upprepade modellkörningar (iterationer) i

1 Se SM 197452 Real- kapitalstockar 1950— 1973 och kapitalförslit- ning 1963—1973.

Tabell 2.12 Matris för offentlig förbrukning 1975

Sek- Ändamål tor -. Statlig förbrukning

Försvar Rätts— Utbild- Hälso- o. Social- Väg-o. Övrigt Summa

väsen ning sjukvård vård gatuväsen Sl SZ S3 S4 SS S6 S7 52=S7 0.0010 0.019 0.0027 0.0306 — — 0.0046 0.0046 0.0039 0.0109 0.0109 — 0.0056 0.1604 — 0.0323 0.0006 0.0547 — 0.1735 — — 0.0092 0.0168 — 0.0146 — 0.0408 — — 0.0023 0.0042

0.0379 0.0292 0.0436 0.0102 0.0254 — 0.0425 0.0297 0.0206 0.0438 0.0545 0.0204 0.0339 0.0142 0.0506 0.0402 0.0418 0.1204 0.1553 0.0408 0.0932 0.0024 0.1517 0.1089 0.0071 0.0219 0.0191 0.0204 0.0141 0.0024 00299 00197 0.0678 0.0657 0.1117 0.918 0.0508 0.0118 0.0747 0.0654 0.0308 0.0730 0.0954 0.1020 0.0395 0.0542 0.0471 0.0599 0.0032 0.0109 0.0082 — 0.0113 — 0.0092 0.0075

0.6042 0.0985 0.0436 0.0 204 0.0169 0.0425 0.0299 0.0 398 0.0247 0.0051 0.0146 0.0163 — 0.0113 — 0.0195 0.0130 0.0241 0.0584 0.0490 0.0408 0.0367 0.0024 0.0701 0.0473 0.0810 0.0547 —— 0.0918 0.0282 0.5917 0.0977 0.1550

Nb—u—r—v—u—u—nr—nr—ci—i— Q&Dooxlaqu-b-wNHONDOOxIONUI—kwwp—

0.0247 0.1242 0.1526 0.1327 0.1639 0.0755 0.0908 0.1140

21 22 _ _ _ _ _ _ _ _ 23 0.0215 0.1936 02371 0.1838 0.4692 0.0425 02702 02417 2 1.0000 1.0000 1.0000 1.0000 1.0000 1.0000 1.0000 1.0000

vilka man successivt närmar konsumtions- och investeringsvärdena till varandra.

2.7. Investeringar och lager

I LU-modellen finns ingen formell återkoppling mellan kapitalbildning och produktionskapacitet. Inte heller påverkas inom modellens ram lagerinvesteringarna av efterfrågans nivå eller struktur. Investeringar och lager utgör i huvudsak exogena storheter i modellen. Förhållandevis mycket arbete måste därför ägnas åt att utanför modellen pröva vilka

samband som finns mellan olika exogena storheter och om de ursprung- ligen insatta värdena är adekvata när modellresultatet föreligger. Bl. a. av den anledningen ägnas föreliggande avsnitt åt en ganska grundlig redovis- ning av de bedömningar av investerings- och lagervariablerna som görs i LU, trots att detta bedömningsarbete kanske inte kan sägas vara en 1 for- mell mening integrerad del av modellsystemet.

Sedan investeringsbedömningarna gjorts kan kapitalstocksvärden för prognosperioden beräknas. Därvid används de metoder som tillämpas av statistiska centralbyrån.1

Kommunal förbrukning

Rätts— Utbild- Hälso— o. Social- Väg-o. Övrigt Summa väsen ning sjukvård vård gatuväsen K2 K3 K4 KS K6 K7 K2 —K7 — 0.0184 0.0125 0.0115 — 0.0021 0.0101

— 0.0064 0.0009 0.0014 0.0539 0.0021 0.0073 — 0.1006 00688 00589 — 0.0049 0.0533 — 0.0326 0.0223 0.0216 — 0.0014 0.0175 — 0.0035 0.0031 — — 0.0019 — 0.0319 00255 00359 — 0.0278 0.0259 0.0141 0.0418 0.0322 0.0460 0.0067 0.0361 00341 00423 0.1190 0.0885 0.1149 0.0067 0.0994 0.0924 0.0141 0.0205 0.0156 0.0216 — 0.0181 0.0164 0.0141 0.0637 0.1403 0.0661 0.0084 0.0563 0.0833 0.0986 0.0977 0.0429 0.0704 0.0505 0.0681 0.0648 — 0.0085 0.0058 0.0115 — 0.0076 0.0068

0.2113 0.0467 0.0353 0.0417 0.0236 0.0375 0.0398 0.0141 0.0156 0.0107 0.0158 — 00125 00118 0.0563 00744 00357 0.0991 0.0253 0.0563 0.0549 0.0563 00836 00259 0.0575 0.4057 0.1647 0.1082

— 0.1013 0.1028 0.1135 0.0202 0.1320 0.1014

0.4788 0.1338 0.3312 0.2126 0.3990 0.2731 0.2701

1.0000 1.0000 1.0000 1.0000 1.0000 1.0000 1.0000

2.7.1. Privata investeringar

Inledning

Den grundläggande hypotesen vid bedömningar av den framtida produk- tionskapaciteten är att produktionen framkommer som ett resultat av de kombinerade insatserna av arbetskraft och realkapital. Våra kunskaper om sambandet mellan insatserna av produktionsresurser och produktions- resultat är dock mycket ofullständiga. Det är t. ex. mycket svårt att mäta förändringarna i kapitalinsats. Att ur sådana förändringar härleda investeringskrav är än mera komplicerat.

Vid de försök som gjorts att empiriskt precisera detta samband i form av produktionsfunktioner har man stött på stora och svårlösta problem. För en utförlig diskussion av dessa problem kan hänvisas till t. ex. LU 70, sid. 83 ff. I LU 75 har därför bedömningarna av den fortsatta kapacitets- utvecklingen — liksom i tidigare långtidsutredningar — i första hand baserats på uppskattningar av hur arbetskraftsvolymen och arbetsproduk- tiviteten kommer att utvecklas. Några formaliserade samband mellan produktionen och kapitalinsatser ingår inte i modellens ekvationssystem.

Genom att investeringsutvecklingen i modellen inte är kopplad till produktivitetsutvecklingen, är det fullt möjligt att vid modellkalkylerna anta att investeringarna i hela ekonomin ökar under en femårsperiod samtidigt som produktivitetstillväxten minskar. Konsistensprövningen mellan dessa båda variabler måste således _ liksom mellan alla andra exo- gena variabler — ske utanför modellen.

De mera teoretiska argumenten för LU:s ansats finns redovisade i huvudbetänkandets avsnitt 3.5. Där påpekas att i ett femårsperspektiv variationerna iutnyttjandegraden av den redan befintliga kapitalstocken i regel torde vara av större betydelse än tillskottet till denna via nyinvesteringar.

I en långsiktsmodell ter sig kapitalbildningsproblematiken givetvis helt annorlunda. Val av kapitalbildningstakt — och därmed investeringsvolym — blir då på ett helt annat sätt avgörande för kapacitetstillväxten. I LU:s långsiktsmodell — se kapitel 6 nedan — ingår därför dessa samband expli- cit.

Till underlag för investeringsbedömningarna ligger för industrins och varuhandelns del enkätmaterial om företagens framtida investerings— planer. För övriga näringsgrenar bygger prognoserna på planer och material som insamlats och bearbetats av fackdepartement, myndigheter och branschorganisationer. Dessa uppgifter har emellertid inte utan vidare kunnat användas vid modellkalkylerna utan har i vissa fall fått kompletteras med annat material och expertbedömningar.

Industrins investeringar

Traditionellt har företagen tenderat att underskatta investeringsbehovet i de långsiktiga enkätundersökningar som genomförts i samband med långtidsutredningarna. Underskattningen har vuxit med planperiodens längd. I syfte att i möjligaste mån undvika underskattningseffekten har man i industrienkäten använt en något annorlunda frågeteknik än tidigare. Trots detta kan en tydlig nedgång iakttas för de två sista åren i planperioden.

Underskattningseffekten tycks emellertid vara betydligt mindre än vid tidigare enkättillfällen. För hela planperioden ligger den genomsnittliga investeringsnivån enligt industrienkäten betydligt högre jämfört med tidigare (se tablå på sid. 208 i huvudbetänkandet). Detta torde sammanhänga med främst två faktorer.

För det första kan enkätsvaren vara av högre kvalitet denna gång, dels på grund av den ändrade frågetekniken, dels genom att företagen ihögre grad än tidigare planerar på längre sikt. Liksom vid 1972 års industri- enkät har man denna gång endast undersökt företag med mer än 200 anställda. Erfarenheten visar att storföretagen lättare kan besvara en enkät av detta slag och att mindre företag lämnar uppgifter av lägre kvalitet och konsistens.

För det andra kan konjunkturläget vid enkättidpunkten ha spelat en viss roll. Då enkäten gick ut i slutet av 1974 rådde ännu högt kapacitetsutnyttjande inom industrin, samtidigt som vinstutvecklingen

varit mycket gynnsam under 1973 och 1974. Planeringsförutsättningarna inom många branscher har ändrats under loppet av 1975 och man kan inte utesluta att investeringsplanerna reviderats ned eller förskjutits längre fram i tiden. Dessutom kompliceras tolkningen av investeringspla- nerna denna gång av den starka prisutvecklingen de senaste åren. Frågan kan ställas om företagens planer helt speglar volymutvecklingen. Kon- junkturläget och prisutvecklingen har sannolikt också påverkat resultatet av enkäten.

Resultaten från industrienkäten har utnyttjats på följande sätt. Den genomsnittliga investeringsnivån för planperioden 1975—1980 har juste- rats upp med hänsyn till underskattningseffekten. Av de skäl som redovisats ovan har emellertid en betydligt mindre uppjustering gjorts än vad skillnaden mellan planer och utfall i tidigare industrienkäter skulle motivera. För några branscher där mera detaljerad information funnits har dock enkätresultaten inte legat till grund för investeringsprognoserna. Det gäller petroleum- och kolindustri, järn-, stål— och metallverk samt varvsindustri. I övriga branscher har den genomsnittliga investeringsnivån 1975—1980 i medeltal justerats upp ca 10 %. Tidigare har uppjusteringen varit ungefär dubbelt så stor.

Enkätföretagen har också uppskattat den förväntade utvecklingen av bl. a. produktion, sysselsättning och export.1 Med utgångspunkt härifrån samt från en bedömning av rimliga samband mellan kapitalinsats och produktion har antagits att denna investeringsutveckling närmast skulle vara förenlig med LU:s alternativ 1. Den har därför införts som mått på erforderliga industriinvesteringar i detta alternativ. [övriga alternativ har investeringsvolymen varierats med hjälp av antaganden om utvecklingen av kapitalkvot (Capital-Output-Ratio), kapitalintensitet och investerings- kvot. I flera delbranscher har dock investeringarna bedömts bli desamma i alla alternativen. I t. ex. gruvor, Skogsindustri, oljeraffinaderier, järn- och stålverk och varv har investeringarna inte antagits påverkas av den variation i privat konsumtion som vi räknat med. Däremot får man räkna med kraftigare variationer inom t.ex. livsmedelsindustri, textil- och beklädnadsindustri, grafisk industri och delar av verkstadsindustrin.

Resultaten av de gjorda bedömningarna, uttryckta i några centrala kapitalmått för hela industrin, redovisas i tabell 2.13.

1 Enkätresultaten redo- visas delvis i LU:s huvud- betänkande, avsnitt 7.3.3. En fullständig re- dovisning ges i statens in— dustriverks publikation Industrin i Sverige. Ut- vecklingen till 1980. SIND 1976:1.

1 SOU 1975:97 , Varu- handeln 1975—1980, Bilaga 4 till LU 75.

2 Ds Jo 1975:3,Jord- bruk, trädgårdsnäring och fisket. Expertstudie ut- förd inom jordbruksde- partementet. Ds Jo 1975:8,

Statligt stöd till fisket Fiskerinäringsutredningens betänkande.

Tabell 2.13 Utvecklingen av industrins kapitalstock, kapitalintensitet, kapitalkvot och investeringskvot 1960—1980 Årlig procentuell förändring

Kapital- Kapital- Kapiåal- Investerings- stock intensitet” kvot kvotc 1960—1965 5.2 5.2 —0.9 —l.9 1965—1970 4.6 6.4 0 —1.0 1970—1975 4.5 6.1 0.9 3.2 1975—1980d Alt. I 5 2 5.9 0 6 1.2 Alt. II 5 1 6.5 l 2 1.0 Alt. III 51 7.1 14 1.2

” Kapitalstock per arbetad timme. b Kapitalstock per producerad enhet (bruttoproduktionsvärde). c Bruttoinvesteringar per producerad enhet (bruttoproduktionsvärde). d Några kalkyler avseende alternativ IV har inte utförts.

Varuhandeln

Investeringsbehovet inom varuhandeln har förutsatts ha samband med omsättningsutvecklingen och därmed även med den privata konsumtio- nens tillväxt. Utgångspunkten för kalkylen har varit beräkningar i sektorstudien1 av omsättnings- och investeringsutvecklingen inom varu- handelns olika delar under förutsättning att den privata konsumtionen ökar enligt LU:s alternativ 1, dvs. med 3% per år 1975—1980. Den förutsedda investeringsutvecklingen har prövats mot den samtidigt gjorda kalkylen över varuhandelns produktivitetstillväxt. Den totala omsätt- ningstillväxten 1975—1980 har därefter relaterats till den bruttoökning i kapitalstocken under samma period som den gjorda investeringsbedöm— ningen svarar mot. Den så bildade marginella omsättnings- och kapital- kvoten har antagits ha samma värde i LU:s alternativ II och 111 som i alternativ I. Investeringsbehovet i dessa alternativ kan sedan beräknas. Investeringsberåkningen i alternativ IV har gjorts mera schablonmässigt. I ett sista steg har investeringskalkylen stämts av mot de bedömningar som görs i långtidsutredningen vad beträffar bilismens utveckling, den regionala strukturomvandlingen, bostadsbyggandets framtida omfattning m. rn. Denna avstämning har föranlett avsevärda justeringar av de preliminärt erhållna resultaten.

Övriga näringsgrenar

Investeringsbedömningarna för övriga näringsgrenar bygger på många olika typer av underlagsmaterial. Genomgående har detta anpassats till nationalräkenskapernas nivåer och definitioner. Prognosen för investe- ringarna inom jordbruk m. m. är baserade på material från jordbruksde- partementet.2 För skogsbruket har investeringsprognosen utarbetats av Skogsstyrelsen och Forskningsstiftelsen skogsarbeten. Sektorstudiernas investeringsutveckling 1975—1980 har använts i alternativ I—III.

För energisektorn har en studie utförts av statens vattenfallsverk. Den baseras helt på det energipolitiska program som riksdagen antog under vårriksdagen 1975. Liksom för primärnäringarna ovan har sambandet mellan investeringsutvecklingen och den totala privata konsumtionen förutsatts vara i stort sett obefintligt. Genom de mycket långa investe- ringstiderna för elproduktionsanläggningar är utbyggnadsplanerna relativt fixerade på fem års sikt.

Utgångspunkten för de bedömningar av investeringsutvecklingen inom samfärdselsekrorns olika delar som görs i långtidsutredningen har varit material över planer och förväntningar som insamlats från statliga verk, företag och branschorganisationer inom sektorn. I viss utsträckning har därvid uppgifter över den historiska produktions— och investeringsutveck- lingen använts vid rimlighetsbedömningen av de insamlade uppgifterna. En stor mängd branschspecifik information har också kunnat utnyttjasi detta syfte.

Det material som legat till grund för bedömningen av utvecklingen inom bostadssektorn under den senare delen av 1970-talet är dels de resultat som framkommit ur den s.k. boendeutredningen ( SOU 1975:51 ), dels beräkningar utförda inorn långtidsutredningens ram på basis av national- räkenskaperna. Utgångspunkten har i det senare fallet varit att med ledning av historisk statistik beräkna bostadskonsumtionens känslighet för inkomst- och prisförändringar. Med antaganden om inkomst- och relativprisutvecklingen för perioden 1975—1980 har bostadskonsumtio- nen beräknats. Denna har sedan bestämt den erforderliga bostadskapital- stockstillväxten som i sin tur bestämt bostadsinvesteringarnas storlek.

Underlaget för en bedömning av byggnadssektorns egeninvesteringar är prognoser utarbetade inom Svenska byggnadsentreprenörföreningen. De har antagits i stort sett följa byggmarknadens utveckling.

För den privata tjänstesektorn, ivilken en rad heterogena aktiviteter ingår, har ingen särskild sektorstudie utförts. I vissa avseenden är det svårt att avgöra om en investering är hänförlig till privata tjänster. Verksamheten bedrivs ju ofta i förhyrda lokaler, som kanske dessutom varit avsedda för andra ändamål, t. ex. bostäder. Stora ”egna” investe- ringar görs dock av exempelvis banker och försäkringsbolag. I andra delsektorer är investeringarna av relativt liten omfattning. Investeringskal- kylerna bygger dels på expertbedömningar, dels på antaganden om sambandet mellan produktion och investeringar som grundats på histo- risk statistik.

2.7.2. Offentliga investeringar

Med den uppläggning av kalkylerna för den offentliga sektorn som tillämpats i denna långtidsutredning har det inte varit motiverat att göra några regelrätta prognoser för de offentliga investeringarna. Uppgiften har i stället varit att söka få fram investeringskalkyler som i någon mening är konsistenta med utvecklingen av den offentliga konsumtionen. Den metod som vi därvid har prövat utgår från trendberäkningar för relation mellan kapitalstock och sysselsättning inom varje ändamålsom-

råde. De kapitalstocksdata som använts har hämtats från SCB:s beräk- ningar. För den offentliga sektorn baseras de helt på investeringsdata och vissa teoretiska antaganden om kapitalföremålens livslängd (”överlevelse- kurvor”).

Beräkningsmetoden fungerar i princip på följande sätt. Om relationen mellan kapitalstock och sysselsättning för varje ändamålsområde — ”kapitalintensiteten” per arbetstimme — under tidigare år utvecklats enligt ett visst, någorlunda stabilt, mönster så kan man bestämma ett trendvärde för denna relation 1980. I kombination med de ändamålsvisa sysselsättningstal som framkommer som resultat av modellberäkningarna ger detta trendvärde uppgift om storleken av den kapitalstock 1980 som är konsistent med sysselsättningstalen. Med kännedom om den "åter- stående kapitalstock” under prognosperioden som härrör från investe- ringar företagna före periodens början, och med tillämpning av SCB:s ”överlevelsekurvor” för offentliga kapitalobjekt kan man sedan beräkna de investeringar som behövs för att denna kapitalstock skall uppnås vid prognosperiodens slut.

Beräkningar av detta slag har utförts för alla de offentliga delsekto- rerna med undantag för väg- och gatuväsendet. För detta område är det inte meningsfullt att söka efter samband mellan kapitalstocken och sysselsättningen inom de offentliga myndigheterna. Vägkapitalets funk- tion som produktionsfaktor hänför sig givetvis till ekonomin som helhet snarare än till den offentliga administrationen av väg- och gatuväsendet. Väginvesteringarna har därför beräknats fristående från de övriga offentliga investeringarna.

För flera ändamålsområden måste trendbestämningen för relationen mellan kapitalstock och sysselsättning emellertid betecknas som ytterst osäker. I flera fall uppvisar relationstalen under den gångna perioden trendbrott som är svåra att förklara annat än som resultat av brister i det statistiska grundmaterialet.

På grund av den stora osäkerhet som vidlåder denna typ av investe- ringsberäkningar har de kompletterats med bedömningar av annat slag, i första hand baserade på investeringsutvecklingen under tidigare år.

I utredningens ekonometriska modell löses den offentliga konsumtio- nen ut sedan andra resurskrav, däribland också de offentliga investe— ringarna, givits som exogent bestämda indata. Samtidigt betraktas behovet av offentliga investeringar avhängigt av den offentliga tjänstepro- duktionens volym. Detta kräver iterativa beräkningar. En fristående uppskattning av investeringarna med ledning av vad man i förväg kunde tro om utrymmet för offentlig konsumtion görs inledningsvis. Därefter beräknas investeringarna på nytt utifrån det faktiska utrymme som erhållits i modellkörningen. Med det nya värdet för investeringarna påverkas självfallet utrymmet på nytt. Beräkningarna kan därför behöva upprepas flera gånger innan stabilitet uppnås.

2.7.3. Lager-investeringar

Lagerinvesteringarna, dvs. förändringarna i de totala lagren, varierar kraftigt år från år. Det mönster som förelegat sedan slutet av 1950-talet visar regelbundet återkommande perioder av höga resp. låga förändrings- tal för lagren. På grund av lagerinvesteringarnas stora betydelse för den totala efterfrågan i ekonomin har det ansetts nödvändigt att även för prognosperioden följa det historiska mönstret av femåriga lagercykler. Det innebär att lagerförändringarna 1980 skulle komma att ligga på samma höga nivå som 1975. Därmed skulle de förändringstakter som beräknas för övrig slutlig användning inte störas av skillnader mellan lagerinvesteringar 1975 och 1980.

Lagerprognoserna utgår från att det finns ett samband mellan den volym som hålls i lager ien sektor (lagerstocken) och produktionsnivån i sektorn. Sedan 1959 har den totala lagervolymen ökat snabbare än produktionen. Förhållandet är det motsatta för vissa enskilda sektorer, exempelvis textil- och beklädnadsindustri, trä-, massa- och pappersin- dustri samt varuhandel. För prognosperioden har lagerkvoten i varje sektor, dvs. lagerstockens andel av produktionen, trendframskrivits. Lagerkvoten 1980 har antagits ligga i samma fas som 1975 (se diagram 2.6). Differensen mellan trendkvot och faktisk kvot 1980 har därför

% Totala lagren (exkl. skogsbruket)

l—TlT—1T|_Y—T_[_l_lll

| | l | 1960 1965 1970 1975 1980

beräknats vara densamma som 1975. Med hjälp av de sålunda framtagna lagerkvoterna har lagerstocksdata för 1980 konstruerats för modellens sektorer. De olika produktionsniväerna 1980 i långtidsutredningens fyra alternativ resulterar i olika stora volymer av varor som hålls i lager 1980. Med utgångspunkt från den beräknade lagervolymen beräknas därefter förändringarna i lagervolymen 1980.

Diagram 2.6 Lagerstocken :" procent av bruttopro- duktionen 1959— 1 9 75. 1968 års priser

2.7.4. Fördelningen av investeringar på levererande bransch

De beräkningar som beskrivits ovan bestämmer vilken investeringsverk- samhet, P1, som företas inom de olika näringsgrenarna. I LU—modellen måste man emellertid också bestämma vilka näringsgrenar som produce- rar investeringarna, PINV. Detta sker via tre särskilda fördelningsmatriser. För privata investeringar sker fördelningen inne i modellen via matrisen PIKEY. Det görs i ekvation (18). lnvesteringsmatrisen för 1980 beskrivsi tabell 2.14. För de offentliga investeringarna och lagerinvesteringarna görs beräkningen utanför modellens ram. De införs sedan exogent i för- sörjningsbalanserna, ekvation (1), som OINV resp. LAGER.

(18) PINVi=ZPIKEYij-Plj i=1,...,23 Fördelningsnycjklarna baseras i stor utsträckning på 1968 års input- output-undersökning. De olika andelarna modifieras emellertid med utgångspunkt från tillgänglig sektorinformation, exempelvis de sektor- studier till vilka tidigare refererats. Fördelningsnycklarna beskrivs närma- re i avsnitt 2.103.

Tabell 2.14 lnvesteringsmatris 1980

Investe- Producerande sektor rande sektor 1 2 7 8 15 16 17 19 2 1 0.0249 0.0071 0.0356 0.7944 0.1380 10000 2 0.380?) 0.0045 0.0212 0.4849 0.1091 1.0000 3 0.006() 0.0282 0.6412 0.3246 1.0000 4 0.0057 0.0313 0.7037 0.2593 1.0000 5 0.0065 0.0325 0.7078 0.2532 1.0000 6 0.0130 0.0260 0.6363 0.3247 1.0000 7 0.0047 0.0330 0.6887 0.2736 10000 8 00070 00331 0.7299 0.2300 10000 9 0.0059 0.0323 0.7125 0.2493 1.0000 10 0.0096 0.0385 0.7500 0.2019 10000 11 0.0065 0.0313 0.6922 0.2700 10000 12 0.0095 0.0381 0.8191 0.1333 1.0000 13 0.0079 0.0334 0.75 84 0.2003 10000 14 0.0074 0.0344 0.7581 0.2001 1.0000 15 0.0061 0.0290 0.6400 0.3249 1.0000 16 00050 0.0100 0.2650 0.1600 0.5600 1.0000 17 0.0294 0.7059 0.2647 10000 18 00024 0.0115 0.2520 0.7341 1.0000 19 0.0082 0.037] 0.8217 0.1330 1.0000 20 0.006() 0.0291 0.6468 0.3181 1.0000 21 0.0047 0.0216 0.4810 0.1368 0.3559 1.0000 22 0.0001 0.0018 0.9981 1.0000 23 0.0038 0.0190 0.4219 0.0118 0.0205 0.5230 1.0000

2.8. Sysselsättning och produktivitet

Sysselsättning och produktivitet är de två faktorer som tillsammans i stort sett bestämmer produktionsvolymen i modellen. Den totala rysselsättningen i milj. timmar, LABOUR, bestäms exogent. I LU:s

huvudbetänkande beskrivs prognosen för sysselsättningen. Den har gjorts med utgångspunkt från en prognos av befolkningens storlek och åldersfördelning 1980. Prognosen baseras bl. a. på särskilda antaganden om in- och utvandring. För att beräkna sysselsättningsvolymen i timmar har vidare antaganden gjorts om förvärvsintensitet, arbetstid per syssel- satt, frånvaro m. m. Prognosen skall betraktas som en prognos av utbudet av arbetskraft 1980. Befolkningsprognos och arbetskraftsberäkningar redovisas i detalj i statistiska centralbyråns serie Information i prognos- frågor, nr 197526 resp. l976:l.

Efterfrågan på arbetskraft erhålls ur modellen. Efterfrågan per sektori näringslivet, AKi, bestäms som en funktion av förädlingsvärdet, VAFKi, och produktiviteten, LABPRODi, i ekvation (3). Efterfrågan i den offentliga sektorn, OAKj, bestäms i ekvation (17). OAKBASJ- är den sysselsättning som behövs för baskalkylen. Den andra termen i ekvatio- nens högra led representerar en extra sysselsättning utöver baskalkylens. AKKOEFFj är en koefficient som anger hur mycket varor och tjänster producerade i näringslivet som förbrukas per arbetad timme inom de offentliga ändamålsområdena (se avsnitt 2.6 ovan). Inom parentesen anges förbrukningen av varor och tjänster utöver baskalkylens förbruk- ning. Den extra förbrukningen kan, som beskrevs i avsnitt 2.6.1, även vara negativ och således dras ifrån baskalkylens förbrukning. Då kommer även modellens offentliga sysselsättning att bli lägre än baskalkylens.

(3) AKi = VAFKi/LABPRODi i= l, . . . ,23 (17) OAKJ- = OAKBASJ- + AKKOEFFJ- (OCMILJJ- + OCPROCj - OCUTR) j= l, . . . ,15

Målet om full sysselsättning införs i modellen via ett krav att efterfrågan på arbetskraft skall överensstämma med utbudet. Det uttrycks i ekvation

(6). (6) LABOUR = EAKi + ZOAKJ-

Den allra största delen av efterfrågan på varor och tjänster är på aggregerad nivå exogent bestämd i modellen. Däremot är efterfrågans fördelning på produktionssektorer huvudsakligen endogent bestämd. Den på totalnivå exogent bestämda huvuddelen av efterfrågan svarar mot en viss efterfrågan på sysselsättning. Är utbudet av arbetskraft större än denna efterfrågan finns i modellen ett utrymme för att öka den offentliga konsumtionen utöver baskalkylen. Den offentliga konsumtio- nen ökar då precis så mycket att den totala sysselsättningen blir lika stor som det totala utbudet av arbetskraft. Är utbudet av arbetskraft i stället mindre än den sysselsättning som behövs för den exogent givna efterfrågan kommer i stället den offentliga konsumtionen att minskas så mycket att jämvikt etableras.

Produktiviteten är den andra faktorn som i stort sett bestämmer produktionsvolymen. Produktiviteten definieras här som förädlingsvärde per insatt arbetstimme. För varje sektor i näringslivet anges produktivite- ten exogent. Att bedöma produktivitetsutvecklingen är en av huvudupp-

' Se t.ex. SOU 19649, Arbetstidsförkortningens verkningar och SOU 1968166, Allmän arbets- tidslag. Se också

SOU 1976134, Kortare arbetstid När? Hur? Bilaga ].

gifterna för sektorstudierna. För en beskrivning av bedömningarna hänvisas till huvudrapportens kapitel 3 samt till de olika sektoravsnitten i kapitel 7. Produktivitetsutvecklingen inom sektorerna kan emellertid inte betraktas som oberoende av de resultat, t. ex. vad gäller produktions- volymens storlek, som modellen ger. De produktivitetsantaganden som baseras på sektorstudierna måste därför stämmas av både mot värden på andra exogena variabler (t. ex. investeringarna) och mot själva modellre- sultaten. Det kan då även i fråga om produktivitetsantaganden bli fråga om irerativa beräkningar.

Som ett exempel på de modifieringar i produktivitetsantagandena som kan behöva göras kan nämnas den uppjustering av produktivitetsutveck- lingen som gjorts i de båda alternativ (III och IV) där ett antagande om en förkortning av veckoarbetstiden gjorts. Tidigare erfarenheter och stu- dierl visar nämligen att en arbetstidsförkortning i rätt hög grad kompen- seras genom ett mera effektivt utnyttjande av resterande arbetstid m. m.

Produktionsvolymen är inte helt bestämd av prognoserna för total arbetskraft och produktivitet per sektor. Genom förskjutningar av produktionen mellan sektorer med olika produktivitet kan produktions- volymen ändras trots att den totala sysselsättningen är oförändrad. Därför skiljer sig exempelvis utvecklingen av bruttonationalprodukten något mellan alternativ I och II. Den årliga procentuella volymföränd- ringen 1975—1980 i alternativ I är 3,2% och i alternativ II 2,9 %. l alternativ I är produktionen i näringslivet större än i alternativ II. I det senare är produktionen i den offentliga sektorn större. Näringslivet har en högre produktivitet mätt i 1968 års priser än den offentliga sektorn.

2.9. Formell beskrivning av modellen

2.9.1. E kvationssystem och variabelbeteckning

Ekvationssystemet omfattar 311 ekvationer och andra samband av 20 olika typer. Det finns lika många variabler som ekvationer. Med rimliga indata ger modellen därför en unik lösning. Många ekvationer är som framgår av nedanstående tablå relativt enkla samband, vilka definierar variabler i termer av andra variabler eller helt enkelt anger värdet på en variabel.

Typ av ekvation Antal Ekvation ekvationer av typ Beteendeekvationer 48 5, 12, 13 Balansvillkor 26 l, 4, 6, 7 Parameterstyrda definitionssamband 84 2, 3, 10, 17 Parametcrstyrd fördelning på sektorer resp. ändamål 23 9, 16 Omfördelning till producerande sektor via en matris 69 14, 15, 18 Definition av variabler 47 8, 11, 20 Bestämning av värden på variabler 14 19 31 l

Ekvationssystemet redovisas i tabell 2.15 och variablerna i tabell 2.16. Vilka indata som måste anges exogent vid lösningen för ett är redovisasi tabellens högra kolumn. Utöver dessa indata använder sig modellprogram- met av en matris med trendframskrivna insatskoefficienter. Från matrisen hämtas insatskoefficienter i de fall exogena insatskoefficienter inte anges som indata. Totalt är antalet exogena värden drygt 1 000. De fördelar sig enligt nedanstående tablå.

Typ av indata Antal värden Parametrar i beteendeekvationer 250 Exogena försörjningsbalansposter 150 Matriser för omfördelning till producerande sektor 300 Exogena insatskoefficienter 170 Övriga parametrar 200

1 070

2.9.2. Aggregerad modell och den reducerade formen

Långtidsutredningens input-output-modell kan aggregeras till en modell som inte är uppdelad i sektorer. En sådan aggregerad variant av LU-modellen kan användas för att tydligare åskådliggöra sambanden i modellen. Den kan också användas för överslagsmässiga beräkningar. Precisionen i sådana beräkningar blir naturligtvis inte lika stor som vid beräkningar med den sektoruppdelade modellen. Å andra sidan är de överslagsmässiga beräkningarna enklare att utföra då de inte kräver datorbearbetningar.

Vid en aggregering kan ekvationer uteslutas vilka bara är av betydelse vid en sektoruppdelad modell. Det gäller t. ex. den privata konsumtio- nens och exportens fördelning på sektorer. De ekvationer som kan uteslutas av detta skäl är ekvationerna (5). (8), (9), (14), (15), (18), (19) och (20).

I den aggregerade modell som redovisas nedan har dessutom uteslutits de ekvationer som bestämmer inkomster och sambandet mellan inkoms- ter och konsumtion, ekvationerna (4) och (12). Den delen av LU-model- len har ju inte använts vid analysen varför inget arbete lagts ner på att

bestämma parametrarna i ekvationerna (se avsnitt 2.5.2). Vidare betrak- tas tullar m. m. som en exogen variabel i stället för en endogen variabel som är beroende av importens storlek. Detta förenklar avsevärt härled- ningen av modellens reducerade form, vilken redovisas längre fram. utan att nämnvärt försämra analysmöjligheterna. Därmed utesluts ekvation (10).

Tabell 2.15 Modellens ekvationssystem

Typ Antal Ekvation Beskrivs pa sid.

Produktion och försörjningsbalans (1) 23 Y; + MEXTi + TULLi + SFi + KFi = 2 lOKOEI—"lfij Yj +

PCi + SOCi + KOCi + PINVi + OINVij+ LAGERi + Xi + RESi ................................... 18 (2) 23 VAFKi = VAFCi ' Yi .................................. 39 (3) 23 AKi = VAFKi / LABPRODi _ ............................. 75 (6) 1 LABOUR =E AKi + 2 OAKj ............................. 75

Offentlig sektor och näringsliv (17) 15 OAKj = OAKBASj + AKKOEFFj (OCMILJj + OCPROCj ' OCUTR) 75 (16) 15 ocj = OCBASJ' + OCMILJj + OCPROCj - OCUTR .............. 65 (14) 23 SOCi = 2 OCKEYij ' OCj j = 1.2,..., 7.14 .............. 65 J (15) 23 KOCi = ZOCKEYij - ocj j = 8,9 13,15 ............. 65 J

Inkomster och privat konsumtion (4) 1 DISP = 2 WAGEi ' AKi + 2 PROFITi ' VAFKi + SALARY — NDS. 63

(12) 1 PCTOT = A + B ' DISP .................................. 62 (5) 24 PC; = CONCONi + MPCi ' PCTOT + PRCON; ' PRlSi + KORRi (PCT T (1—5 Mi'Ci) — Z (CONCONi + PRCONi ' PRISi) ) ...... 57 Import och export (13) 23 Mi = MCONJi + 2 MPIn ' VARn ........................... 50 n (20) 1 M24 = PC24 ........................................... 51 (11) 23 Mi = MIZXTi + TULLi ....................... . ........... 54 (10) 23 TULLi = TARIFF; ' MEXTi + IOKOEFFZOi ' Mi .............. 54 (8) 23 BALi = MEXT, — xi .................................... 42 23 (7) 1 BOPREQ == —_21BALi — M24 ............................. 42 I: (9) 8 Xi = EXPKEYi ' Z Xi i för endogen export ................ 56 (19) 14 Xi = EXPi i för exogen export ---------------- 56 Investeringar (18) 23 PINVi = PlKEYij Z Pij, ................................. 74

Anm. Ekvation (1) för sektor 20 innehåller Mj + Yj i st.f. Yj i högsta ledets första term.

Tabell 2.16 Variabler och parametrar i modellen

Beteckning Antal Innebörd TYP av bestämning"

Y 23 Produktion (bruttoproduktion till mottagarpris) endogen MEXT 23 Import exkl tull m ni (se TULL) endogen TULL 23 Tull, införsel- och kompensationsavgifter samt indirekta

varuanknuta skatter och handelsmarginaler på import endogen SF 23 Statlig försäljning (per LU-sektor) iterativ KF 23 b Kommunal försäljning (per LU-sektor) iterativ IOKOEFF ca 340 Insatskoefficienter (insatsleverans från en sektor till en annan

som andel av den mottagande sektorns produktion) exogen M 24 Import inkl tull, införsel- och kompensationsavgifter, indirekta

skatter och handelsmarginaler på import endogen PC 24 Privat konsumtion end ogen SOC 23 Statlig förbrukning (per LU—sektor) endogen KOC 23 Kommunal förbrukning (per LU-sektor) endogen PINV 23 Privat investering (per producerande sektor) (se PI) endogen OINV 23 Offentlig investering (per producerande sektor) iterativ LAGER 23 Lagerförändring (per producerande sektor) iterativ X 23 Export (se EXP och EXPKEY) endogen RES 23 Restpost exogen VAFK 23 Förädlingsvärde till faktorpris endogen VAFC 23 Förädlingsvärdets andel av produktionen exogen AK 23 Sysselsättning i timmar (per produktionssektor i näringslivet) endogen LABPROD 23 Produktivitet, dvs förädlingsvärde per timme exogen LABOUR 1 Totalt tillgänglig arbetskraftsvolym i timmar för näringslivet och

den offentliga sektorn tillsammans exogen OAK 15 Sysselsättning i timmar (per offentligt ändamål) endogen OAKBAS 15 Sysselsättning enligt basalternativet för den offentliga sektorn exogen AKKOEIFIJ 15 Koefficient som anger hur mycket arbetskraft som motsvaras

av en förbrukning av 1 milj. kr. varor och tjänster exogen OCMILJ 15 Offentlig förbrukning utöver basalternativet i milj. kr. exogen OCPROC 15 Fördelningsnyckel för eventuellt överutrymme för offentlig

förbrukning (ZOCPROC = 1) exogen OCUTR 1 Överutrymme för offentlig förbrukning endogen OC 15 Offentlig förbrukning per offentligt ändamål endogen OCBAS 15 Offentlig förbrukning enligt basalternativet för den offentliga

sektorn exogen OCKEY 15 - 23 Matris för omfördelning av offentlig förbrukning från offentligt

ändamål till LU-sektor exogen DISP 1 Disponibel inkomst endogen WAGE 23 Reallön per arbetstimme i näringslivet exogen PROFIT 23 Till hushållssektorn utdelade vinster, räntor m m som andel av

förädlingsvärdet exogen SALARY 1 Summa löner i den offentliga sektorn exogen NDS 1 Netto direkta skatter endogen PCTOT 1 Privat konsumtion totalt exogen A 1 Konstant term i makrokonsumtionsfunktionen exogen B 1 Marginell konsumtionsbenägenhet i makrokonsumtionsfunktionen exogen CONCON 24 Konstant term ikonsumtionsfunktionerna ekonometrisk MPC 24 Marginell konsumtionsbenägenhet ikonsumtionsfunktionerna ekonometrisk PRCON 24 Koefficient för priskänslighet i konsumtionsfunktionerna ekonometrisk PRIS 24 Rclativpris i konsumtionsfunktionerna iterativ KORR 24 Korrektionsfaktor för konsumtionsfunktionerna (ZKORR = 1) exogen MCON 23 Konstant term i importfunktionerna ekonometrisk MPI ca 100 Koefficienter för marginell eller genomsnittlig konsumtionsbenägen-

het i importfunktionerna ekonometrisk VAR ca 100 Förklarande variabler i importfunktionerna (beteckningen står för

en godtycklig variabel vilken anges i indata) TARIFF 23 Uppräkningsfaktor för att i importen inkludera tullar, införsel-

och kompensationsavgifter och indirekta skatter på import exogen

BAL 23 Import — export endogen

Beteckning Antal Innebörd Typ av bestämning”

BOPREQ 1 Bytesbalanskrav iterativ EXPKEY 10 Fördelningsvektor för endogent bestämd export (ZIEXPKEY = ]) exogen EXP 13 Exogent bestämd export exogen PIKEY 23 x 23 Matris för att omfördela investeringar från investerande till

producerande sektor exogen Pl 23 Privat investering (per investerande sektor) iterativ”

" I kolumnen anges om variabeln eller parametern är endogent eller exogent bestämd. En del av de som är exogent bestämda har bestämts genom iterationer med andra modeller eller kalkyler och en del har bestämts med ekonome— triska metoder. Det anges i så fall i kolumnen. b Det finns egentligen 23 x 23 = 529 insatskoefficienter varav emellertid ca 190 är lika med noll. Av de ca 340 som är positiva anges ungefär hälften exogent. Resten är trendframskrivna med utgångspunkt från statistik för 1959 — 197 3. c Olika metoder har använts för olika sektorer. [ de flesta sektorer har investeringarna avstämts iterativt mot pro- duktion eller andra variabler. Se avsnitt 2.7.1.

Den aggregerade modellen anges av följande ekvationssystem. De endogena variablerna finns i ekvationernas vänstra led och de exogena variablerna i de högra leden. Ekvationernas nummer är desamma som motsvarande ekvations i den disaggregerade modellen. Beteckningarna har däremot förenklats.

Ekvationssystem

(l) Y+M=iY+C+O—O3+I+L+X (2) V =aY

(3) V =pAl (6) A1+A2=A (7) X—M1=B (ll) M—M1=T

(13) M=a0+aliY+a2C+a3O+a4I+aSL (16) 01 +02 =O (17) AZ =A3+k02

Beteckningar:

Endogena variabler

Y = Produktion till mottagarpris M = Import inkl. tull m. m. M] = Import exkl. tull m. m. X = Export A] = Sysselsättning i näringslivet A2 = Sysselsättning i den offentliga sektorn V = Förädlingsvärde till faktorpris O = Offentlig förbrukning, totalt 07 = Offentlig förbrukning utöver basprognosen

Exogena variabler

C = Privat konsumtion 01 = Offentlig förbrukning enligt basprognosen 03 = Offentlig försäljning

I = Investeringar, privata och offentliga L = Lagerförändring A = Sysselsättning totalt A3 = Sysselsättning i den offentliga sektorn enligt basprognosen B = Bytesbalanskrav

T = Tull rn. rn.

Parametrar

a = Förädlingsvärde per enhet produktionsvärde p = Förädlingsvärde per arbetstimme i = Insatsleveranser per enhet produktionsvärde k = Arbetstimme per enhet offentlig förbrukning utöver basprognosen

Den reducerade formen av ekvationssystemet uttrycker var och en av de endogena variablerna i termer av enbart exogena variabler och paramet- rar. Den visar vilka exogena variabler som direkt och indirekt inom den aggregerade modellen påverkar de endogena variablerna och hur.

V =d (A—A3)+dkS

1 1 Y =a_d (A—A3) + &_ dkS

l

Al =;

1 d (A—A3) + 5— dkS

1 1 AZ —A — Fd(A—A3)—des

0 =01+Lå1d(A—A3)—å—ds

l—i 1 02 = & d(A—A3)—Fd

] l

M1 =aO +all (A—A3)+a2 —T)—T

' 1 1 1 C+a3 01+a4 l+a5 L+36 (B—O3

_ 1 1 M --a0+al (A—A3)+a2

—T)

. 1 l l l C+a3 Ol+a4 I+a5 L-t-a6 (B—O3

_ l 1 X —a0+al (A—A3)+a2

—T)=T+B

] l l ] C+a3 Ol+a4 l't—a5 L+a6 (B—O3

där (1 = ap/(kp(l-=i)+a) S = C+Ol—O3+1+L+B T all =p(ali+a3(l—i))/(kp(l—i)+a) 321 = 32+361 331 =a3+a61 a41 =a4+ae1 a51 =as+ael

aöl =(alikp — a3a)/(kp (l—i) +a)

Med utgångspunkt från långtidsutredningens modellkörningar för 1980 kan värden på parametrarna i den reducerade formen uppskattas. För några av de endogena variablerna kan uttrycken skrivas på nedanstående sätt. Uttryck för de övriga endogena variablerna kan lätt erhållas med hjälp av de generella formlerna ovan.

(1) V =6,16A—6,16A3+0,788

(2) A] =O,l8A—O,I8A3+0,023S

(3) AZ =0,82 A +0,18 A3 -— 0,023 S

(4) O =Ol+6,40A—6,40 A3—0,I8S

(5) M = =10690 + 0,46 (: + 0,31 01 + 0,701+ 0,59 L + 2,40 (A—A3) + 023 (B —03 — T)

(6) BNP =23,33 A — 2,68 A3 + 0,35 S + T

Av formel (2) och (3) framgår att en ökning av den totala sysselsätt- ningen (A) med 1 milj. tim kommer att fördelas på offentlig sysselsätt- ning (A2) med 0,82 milj. tim och sysselsättning i näringslivet (A]) med 0,18 milj. tim. Att huvuddelen av en sysselsättningsökning tillfaller den offentliga sektorn beror på att den offentliga konsumtionen residualbe- stäms. Den del av en sysselsättningsökning som tillfaller näringslivet är av- sedd för produktion av varor och tjänster som förbrukas i den offentliga sektorn i samband med att den offentliga sysselsättningen ökar. Av form- lerna framgår också att sysselsättningen i näringslivet ökar med 0,023 gånger den slutliga användning som bestäms exogent. Den offentliga sys- selsättningen minskar i samma utsträckning. Om den exogent bestämda privata konsumtionen ökar med 100 milj. kr. så ökar sysselsättningen i näringslivet med 2,3 milj. tim. och minskar med offentliga sysselsätt- ningen lika mycket.

Av formel (5) framgår de importbenägenheter som impliceras av mo- dellens importfunktioner. För privat konsumtion har importbenägenhe- ten uppskattats till 0,46. Importbenägenheterna för investeringar och lagerförändringar har uppskattats vara större, 0,70 resp. 0,59. För offent- lig förbrukning implicerar importfunktionerna en lägre importbenägen- het, 0,31. Det bör här påpekas att de relativt höga importelasticiteterna beror på att varje ökning av importen via modellens bytesbalanskrav

medför en lika stor ökning av exporten, vilket i sin tur ytterligare ökar importen osv. I importelasticiteterna ligger således ett hänsynstagande till dessa indirekta effekter på importen. Den näst sista termen i formel (5) står för den import som förklaras av den offentliga förbrukningen utöver baskalkylens offentliga förbrukning. Den sista termen visar bl. a. att ett krav på ökat exportöverskott (B) medför en inte obetydlig ökning av importen.

Formel (6) visar att BNP ökar med 23,33 milj. kr. om den totalt till- gängliga sysselsättningen ökar med 1 milj. tim. Den visar också att vid en given total sysselsättning (A) och en given baskalkyl för den offent- liga sysselsättningen (A3) så ökar BNP om S ökar. Om exempelvis den exogent bestämda privata konsumtionen ökar med 100 milj. kr. så ökar BNP med 35 milj. kr. utan att den totala sysselsättningen ökar. Detta är en effekt av att produktiviteten är högre i näringslivet än i den offent- liga sektorn, om man som i modellen mäter produktiviteten i 1968 års priser.

Slutligen måste påpekas att de samband som råder i den aggregerade modellen är genomsnittliga samband. I den disaggregerade modellen är t. ex. efterfrågans effekt på importen inte bara beroende av om efter- frågan manifesteras i form av privat konsumtion, investeringar etc., utan också beroende av vilken typ av varor eller tjänster som efterfrågas, dvs. mot vilken produktionssektor efterfrågan riktas.

2.10. Det statistiska underlaget

Till grund för modellens input-output-matriser, import- och konsum- tionsfunktioner samt en del övriga beräkningar ligger sektorvisa försörj- ningsbalanser för perioden 1959—1974. Samtliga sifferserier är uttryckta i 1968 års priser. Källmaterial till balanserna har varit statistiska centralbyråns nationalräkenskaper vilka är publicerade i Statistiska Meddelanden, serie N 1975198 (inkl. appendix). De olikheter i beräk- ningarna som i vissa fall föreligger gentemot nationalräkenskaperna redovisas under resp. avsnitt nedan.

Modellen omfattar 24 produktionssektorer inom näringslivet. Dessa definieras i tabell 2.17 dels enligt standard för svensk näringsgrensindel- ning (SNI), dels enligt kod för svenska nationalräkenskapernas ADB- system (SNR).

2.10.1. Försörjningsbalanser för näringslivet

De enskilda sektorbalanserna för näringslivet beskrevs i ekvation (l) i avsnitt 2.1. Något förenklat och aggregerat till hela näringslivet kan för- sörjningsbalansekvationen skrivas

Y+M=1NS+PC+OC+INV+LAGER+X

' Se t. ex. statistiska centralbyråns SM N l975z98, s. 26 ff.

= Varor och tjänster avsedda för insats i produktionssystemet

Beteckningar: Y = Bruttoproduktion till mottagarpris M = Import (inkl. tullar m. m.) INS (INS =5310KOEFFij- Yj i ekvation (1)) PC = Privat konsumtion OC = Offentlig förbrukning INV

X

= Offentliga och privata investeringar LAGER =Lagerförändringar

= Export

Tabell 2.17 Sektorindelning och sektordefinitioner i LU-modellen

Sektor Benämning SNI SNR l Jordbruk,och fiske 11, 13 1100,1300 2 Skogsbruk 12 1200 3 Extraktiv industri 2 2000 4 Skyddad livsmedelsindustri 3111/2,3116/8 3111 5 Konkurrensutsatt livsmedels- ' industri 3113/15,3119,3121/2 3112 6 Dryckesvaru- och tobaksindustri 313/4 3120 7 Textil- och bekläd nadsindustri 32 3200 8 Trä-, massa- och pappersindustri 33,341 3410,3420 9 Grafisk industri 342 3430 10 Gummivaruindustri 355 3510 11 Kemisk industri 351/2 3520 12 Petroleum- och kolindustri 353/4 3530 13 Jord- och stenindustri 36 3600 14 Järn-, stål- och metallverk 37 3700 15 Verkstadsindustri exkl. varv 38./.384l 3800./.3843 16 Varv 3841 3843 17 Övrig tillverkningsindustri 39 3900 18 lil-, gas-, värme- och vattenverk 4 4000 19 Byggnadsverksamhet 5 5000 20 Varuhandel 61/2 6100 21 Samfardsel 7 7000 22 Bostadsförvaltning 83101 8300 23 Privata tjänster 63,81,82, 6300,8100 83102,83103, 8200,8400 832/ 3,9 9000 24 Import av utländska turisttjänster

Variablerna Y och INS beräknas med hjälp av produktionsstatistik medan övriga variabler huvudsakligen bestäms från användningssidan. För att ekvationen skall stämma måste beräkningarna från produktionssidan vara fullt jämförbara med dem från användningssidan. Så är emellertid inte fallet i nationalräkenskaperna. 1 Den skillnad som nationalräkenskaperna visar mellan beräkningar från produktions- resp. användningssidan (rest- posten) har i modellens balanser eliminerats genom att den utfördelats över de delar av insatsstrukturen som ej kunnat direktbestämmas i statistiken (se vidare avsnitt 2.10.4).

Samtliga variabler i försörjningsbalansen, således även de för slutlig användning, måste fördelas på producerande sektorer. De metoder som därvid använts beskrivs nedan. Det redovisade beräkningsarbetet vad gäller fördelning på sektorer och insatsleveranser har i huvudsak utförts av statistiska centralbyrån.

2.102. Tillförseln

I nationalräkenskaperna redovisas produktionsvärdet till producentpris och importen exkl. tullar och införselavgifter. Eftersom användningssidan är beräknad till mottagarpris måste även produktion och import redovisas på detta sätt. Genom att till nationalräkenskapernas producentpris lägga transportmarginaler, indirekta varuanknutna skatter, netto, och handels- marginaler på hemmaproduktion erhålls produktionsvärdet till mottagar- pris (se diagram 2.7). På importvärdet har förutom tullar och införsel- avgifter lagts de delar av indirekta skatter och handelsavgifter som kan antas avse importerade varor. De varuanknutna indirekta skatterna och handelsmarginalerna har således fördelats på hemmaproduktion och im- port. Det har skett genom att anta att den särskilda varuskatten, med undantag av skatt på petroleumprodukter, i sin helhet utgår på varor pro- ducerade inom landet. Den allmänna varuskatten samt handelsmarginaler- na har fördelats i förhållande till hemmaproduktionens resp. importens storlek.

Fördelningen av indirekta skatter samt handels- och transportmargina- ler på modellens sektorer har skett med hjälp av input-output-beräk- ningarna 1968.1 * SCB SM N 197244.

_— Produktionsvärde till mottagarpris ___—> q—Produktionsvärde till leverantörspris ___—>

+ Produktionsvärde till producentpris ——>

4— Produktionsvärde till faktorpris—>

Förbru k- Driftöver- Icke Varu- Transport- ning till skott varu- anknutna och mottagar— inklusive anknutna indirekta handels- pris kapital- indirekta skatter, marginaler förslitning skatter, netto netto

Förädlingsvärde (- till faktorpris ___

4- Förädlingsvärde till producentpris > 4 Förädlingsvärde till leverantörspris ___—_»

Anm. För hela ekonomin sammanfaller produktionsvärdet till Ieverantörspris med produktionsvärdet till mottagarpris till följd av att transport- och handelsmarginaler ingår i varuhandelns produktionsvärde.

Diagram 2. 7 Schematisk figur över sambandet mellan olika värdebe- Källa: SCB SM 1975:98. grepp för produktionen

2.103. Slutlig användning

Privat konsumtion. I nationalräkenskaperna redovisas den privata kon- sumtionen på varugrupper enligt SNA. Någon nyckel mellan denna varugruppering och näringsgrenar enligt SNI finns inte. Den provisoriska nyckel som använts är konstruerad så att varje SNA-nummer i största möjliga utsträckning förts till en modellsektor. I de fall det varit nödvändigt att hänföra ett SNA-nummer till flera sektorer har detta skett med ledning av input—output-undersökningen 1968. I de flesta fall har en fast procentsats av SNA-numret ifråga förts till en viss sektor för samtliga år. För vissa sektorer har det dock varit möjligt att variera procentsatsen år från år. Detta gäller framför allt livsmedelskonsumtionen om vilken uppgifter finns från jordbruksnämnden. Fördelningsnyckeln redovisas i tabell 2.25 sist i kapitel 2.

Offentlig förbrukning. I försörjningsbalanserna avser detta begrepp den offentliga sektorns inköp av varor och tjänster från näringslivets sektorer minskat med den försäljning av varor och tjänster som görs av offentliga myndigheter. Försäljningen har i sin helhet förts till sektorn privata tjäns- ter. Den avser t. ex. lokalhyror, viss kontrollverksamhet, patientavgifter i öppen vård m. m. Viss del av försäljningen (ca 20 %) utgörs av varor som inte kan sägas tillhöra sektorn privata tjänster men som på grund av statistiska svårigheter inte har fördelats på varusektorer.

Den huvudsakliga källan vid fördelningen av offentlig förbrukning på producerande sektor har varit 1968 års input-output-tabeller. Vidare har de löpande nationalräkenskaperna gett en grov fördelning på utgiftsslag. Följande har gått att direkt hänföra till en viss bransch:

Fortifikationsanläggningar till byggnadssektorn Tjänsteförsändelser till samfärdselsektorn Hyror till sektorn privata tjänster Tjänster från andra offentliga myndigheter till sektorn privata tjänster Reparationer av maskiner och fartyg till verkstads- resp. varvssektorn Reparationer av byggnader och anläggningar till byggnadssektorn

För övriga utgiftsslag (försvarets maskininköp, bränsle, livsmedel samt ospecificerade varor och tjänster) har fördelningen skett med hjälp av input-output-beräkningarna 1968. På några punkter har justeringar av input-output 1968 gjorts och kompletterande material utnyttjats. Den statistik som därmed erhållits över förbrukningen av olika slag av varor och tjänster i de olika offentliga ändamålen har lagts till grund för den nyckel, OCKEY, som beskrivits i avsnitt 2.6.2.

Privata investeringar. Med privata investeringar avses i modellen, förutom investeringar gjorda av privata företag, även investeringar gjorda av offentliga affärsverk och aktiebolag. Investeringarna delas i national- räkenskaperna in i tre delar, nämligen byggnads- och anläggningsinveste- ringar, investeringar i maskiner, transportmedel och inventarier samt investeringar i avelsdjur.

En stor del av investeringsvarorna är producerade i en annan sektor än den där investeringen skett. Vid fördelningen från investerande till

producerande sektor har använts en nyckel som konstruerats med hjälp av input-output-undersökningen 1968. Enligt denna nyckel har nästan samtliga byggnads- och anläggningsinvesteringar ansetts vara produce- rande i sektorn byggnadsverksamhet. Enda undantaget är investeringar i dikning samt skogsvårdande åtgärder, vilka ansetts producerade i jordbruks- resp. skogsbrukssektorn. Vad gäller investeringar i maskiner, transportmedel och inventarier har huvuddelen fördelats på de tre sektorerna textil- och beklädnadsindustri (0,9 %), trä-, massa- och pappersindustri (4,3 %) samt verkstadsindustri exkl. varv (94,8 %). För varvssektorn är fördelningen något annorlunda eftersom man här räknat med att 36 % av investeringarna i maskiner, transportmedel och inventarier kan antas vara producerade inom den egna sektorn. Även för sektorn privata tjänster har använts en något annorlunda fördelnings- nyckel. Den procentuella fördelningen på producerande sektorer har antagits vara densamma för samtliga är. Vissa investeringar inom samfärdselsektorn, såsom handelsflottans investeringar samt investeringar i SJ:s tågfärjor, har i sin helhet ansetts producerade inom varvssektorn. Investeringar i avelsdjur har förts till jordbmkssektorn.

Offentliga investeringar. Dessa har behandlats på ungefär samma sätt som privata investeringar, dvs. samtliga byggnads- och anläggningsinveste- ringar har ansetts producerade inom sektorn byggnadsverksamhet och övriga investeringar har fördelats på textil- och beklädnadsindustri (0,9 %), trä-, massa- och pappersindustri (4,2 %), verkstadsindustri exkl. varv (92,9 %) samt varv (2 %). Fördelningsnyckeln är grundad på 1968 års input-output-undersökning och är densamma för samtliga är.

Lagerförändringar. Nationalräkenskapernas statistik visar lagerföränd- ringarna inom den lagerhållande sektorn. De har fördelats på produceran- de sektorer enligt följande.

Jordbrukets lager av brödsäd och slaktdjur har förutsatts vara tillverkade inom den egna sektorn. Samma sak gäller lager i skogsbruket.

Industrins lagerförändringar delas av nationalräkenskaperna upp på tre grupper: insatsvaror och bränsle, varor i arbete samt färdigvaror. Av dessa grupper anses varor i arbete och färdigvaror vara producerade i den lagerhållande sektorn. För insatsvaror och bränslen inom industrin används sedan 1972 en fördelningsnyckel som grundar sig på en inom statistiska centralbyrån gjord undersökning av råvarulagrens sammansätt- ning inom industrin. För tidigare år har råvarulagren fördelats på tillverkningssektorer i enlighet med insatsleveransernas fördelning i input-output-undersökningen 1968.

Varuhandelns lagerförändringar har fördelats med hjälp av tre olika nycklar. Före 1966, då en ny branschindelning genomfördes, har vid fördelningen använts en nyckel som konstruerats inorn statistiska centralbyrån i anslutning till input-output-undersökningen 1964. Till grund för fördelningsnyckeln för 1966—1968 ligger 1963 års handelsräk- ning. Till grund för den nyckel som använts för åren fr. o. m. 1969 har beträffande partihandeln använts en undersökning av lagrens sammansätt- ning gjord av statistiska centralbyrån 1973. För detaljhandeln har varu- sammansättningen av försäljningen genom detaljhandeln varit utgångs- material.

Lagren inom energisektorn har ansetts producerade inom sektorn petroleum- och kolindustri.

Export och import. Största delen av importen och exporten återfinns i SOS Utrikeshandeln. I denna redovisas årligen varuhandeln i löpande priser enligt FN:s vamnomenklatur Standard International Trade Classi- fication (SITC). För att fördela handeln på LU:s branscher måste en fördelningsnyckel användas.

För 1968—1972 har SCB använt en tidigare utarbetad nyckel mellan SITC och SNI för att omfördela export och import till produktionssek- tor. Fr. o. m. 1973 föreligger en ny nyckel som SCB utarbetat bl. a. med användande av indexar från sitt prisindexprojekt. För åren före 1968 har exportens och importens fördelning på LU-sektorer erhållits genom att tidigare statistikserier skarvats på statistiken 1968—1972. De olika meto- der som har använts och de brott som uppstått i de statistiska serierna har vållat vissa problem vid prognoserna av import och export. En över- syn av statistiken framstår därför som önskvärd.

För sådan export och import som inte redovisas i SOS Utrikeshandeln har smärre justeringar gjorts enligt följande:

Export

Sektor

l Exportvärdet höjs med värdet av direktlandad fisk 4,5 och 6 Skeppsfournen'ng delas upp på de tre sektorerna enligt en fördelningsnyckel som grundar sig på den privata konsumtio- nens fördelning mellan dessa tre sektorer 12 Exportvärdet höjs med bunkers av olja 14 Exportvärdet höjs med värdet av exporterat icke monetärt guld (SITC 99)

Import

Sektor

3 Importvärdet höjs med bunkers av kol 4, 5 och 6 Skeppsfourneringen höjer importvärdet. Jfr exporten 12 Bunkers av olja höjer importvärdet och de i särskild ordning uppskattade oljerabatterna sänker importvärdet 14 Importvärdet höjs med värdet av importerat icke monetärt

guld (SITC 99)

Slutligen korrigeras exporten och importen för återutförsel och återinför- sel, vilket redovisas i SOS Utrikeshandeln enligt SITC.

2.1 0.4 Insatsleveransema

Vid fördelningen av den produktion inom en sektor som används som insats i andra sektorer utförs beräkningarna i flera steg. I ett första steg har insatsen från en sektor till en annan direkt kunnat bestämmas ur tillgänglig statistik. Sådana beräkningar avser dock oftast bara delar av insatsleveranserna från en bransch till en annan. Material har hämtats från

sektorräkenskaperna och grundmaterialet till dessa. Poster som använts är exempelvis byggnads-, maskin- och bilreparationer, bränsle, elektricitet, lejda transporter, hyror och emballage.

För transporter och emballage m. m. och i vissa fall även bränsle har den totala summan fördelats på levererande sektorer med hjälp av input-output-undersökningen 1968. Andra källor, förutom sektorräken- skaperna, har varit industristatistikens tabeller över rävaruförbrukning samt för vissa specifika insatsvaror beräkningar över inhemsk tillgång.

Dessa data har ibland kunnat användas direkt men ofta har nivån måst justeras med utgångspunkt från den detaljerade input-output-tabellen för 1968. Justeringarna avser dels påslag av handels- och distributionsmargi- naler, dels fördelning av resp. vara på olika användande branscher. De direkt bestämda cellernas andel av de totala insatsleveranserna uppgick 1968 till ca 42 %.

I beräkningarnas andra steg har resterande insatsleveranser fördelats enligt input-output-beräkningarna 1968. Därefter har en avstämning gjorts så att totalen överensstämmer med total förbrukning enligt sektorräkenskaperna. För övriga är har skillnaden mellan total förbruk- ning och direktkalkylerad insats fördelats likadant som för 1968.

Den i nationalräkenskaperna redovisade differensen mellan använd- ningsside- och produktionssideberäkningarna av bruttonationalprodukten har eliminerats genom att den proportionellt fördelats ut över de delar av insatsstrukturen som inte kunnat direktbestämmas i statistiken. Till skillnad från beräkningarna i nationalräkenskaperna har vidare de ofördelade banktjänsterna (SNI 8120) fördelats ut på sektorer proportio- nellt mot deras resp. produktionsvärden.

2 . 1 0.5 Sysselsättningen

Nationalräkenskapernas beräkningar över sysselsättningen redovisas dels som medeltal sysselsatta, dels som arbetade timmar. I modellen anges exogent den totala sysselsättningen mätt i milj. arbetstimmar för näringslivet och den offentliga sektorn tillsammans. De värnpliktiga anses i modellberäkningarna inte — såsom fallet är i nationalräkenskaperna — som anställda inom försvaret. Liksom i folkräkningarna klassificeras de som icke förvärvsarbetande. Timantalet för den offentliga sektorn enligt nationalräkenskaperna har således minskats med antalet arbetade timmar för de värnpliktiga.

För de historiska serierna över modellsektorernas arbetsproduktivitet, dvs. produktion per arbetstimme, har använts nationalräkenskapernas sysselsättningsstatistik uppdelad på näringsgrenar. Ett problem har varit att centralbyrån för sysselsättningen inom bostadsförvaltning även räknar in sysselsättningen inom annan fastighetsförvaltning. Eftersom den senare i modellen är en delsektor inom privata tjänster och inte ingår i bostadssektorn har en uppdelning varit nödvändig att göra. Genom att anta att produktiviteten inom bostadsförvaltning och annan fastighets— förvaltning är densamma har det, med hjälp av resp. sektors produktion, varit möjligt att lösa ut antalet arbetstimmar för såväl bostadsförvaltning

som annan fastighetsförvaltning. Sektorerna omfattar endast en obetydlig andel av den totala sysselsättningen.

2.10.6. Justering av utgångsläget 19 75

Långtidsutredningen avser att visa bl. a. hur de underliggande faktorer som långsiktigt påverkar den potentiella produktionsutvecklingen förändras. Hur stor faktisk produktionsökning man kan räkna med under en femårsperiod beror emellertid på vilka antaganden man gör om kapaci- tetsutnyttjandet utgångsåret och slutåret. Vid fullt kapacitetsutnyttjande är faktisk och potentiell produktionsutveckling självfallet identiska. I de senaste långtidsutredningarna har man kunnat betrakta utgångsåret (t. ex. 1970) som ett år med högt kapacitetsutnyttjande. Detta är uppenbarligen inte fallet 1975. Man måste därför försöka att mera noggrant bedöma kapacitetsgapet i utgångsläget.

En utgångspunkt för övervägandena har varit att 1974 var ett år med i stort sett fullt utnyttjande av den tillgängliga arbetskraften och produk- tionskapaciteten. Produktionsökningen mellan 1974 och 1975 var obetyd- lig. En väsentlig förklaring till detta är den kraftiga minskningen av exportvolymen 1974—1975. Minskningen berodde på den djupa lågkon- junktur som rådde i de flesta av våra avnämarländer. Trots den obetydliga produktionsökningen 1974—1975 har sysselsättningen ökat samma pe- riod. Arbetslösheten var t.o.m. något lägre 1975 än 1974. 1975 kan således sägas vara ett år med i stort sett fullt utnyttjande av arbetskraf- ten men inte av produktionskapaciteten i sin helhet.

En fullständig ”normalårsberäkning” av 1975 har inte utförts. Att precisera en sådan, t. ex. med avseende på investeringsutveckling och offentlig sektor är förknippat med stora teoretiska och praktiska svårigheter. Den erforderliga korrigeringen har därför koncentrerats till de variabler som hör samman med utlandstransaktionerna. Därigenom blir beräkningen visserligen relativt enkel men förhoppningsvis mera verklighetsanknuten än en renodlat teoretisk ansats.

Bytesbalansen visade 1974 ett underskott på drygt 4 miljarder kr. främst på grund av de oljeprishöjningar som inträffat. Detta underskott har antagits utgöra ett mått på den bestående balansbrist som vi drabbats av genom den terms-of—trade-försämring som inträffat i samband med oljeprishöjningarna. Ett underskott på bytesbalansen av denna storlek har därför införts i kalkylen för det justerade utgångsläget 1975. Terms-of- trade för varor har antagits bli oförändrade från 1974 och framåt medan exportvolymen skall öka med ca 7 % 1974—1975 i den justerade kalkylen. Detta tal svarar mot den trendmässiga ökningen under 1970—talets första hälft enligt konjunkturinstitutets exportbedömning (se bilaga 2). Den ökning av importvolymen av varor som erfordras för att sluta balanserna blir ca 3 %.

För utrikeshandeln med tjänster, för inhemsk efterfrågan och för sysselsättning har ingen justering gjorts av den preliminära konjunkturbe- dömning som gjordes i oktober 1975.

Uppjusteringen 1975 i absoluta tal är för exporten 7 900 milj.kr. i

löpande priser och 7 000 milj.kr. i 1968 års priser. För importen är motsvarande tal 2 900 milj.kr. i löpande priser och 1 700 milj.kr. i 1968 års priser.

De justeringar som beskrivits ovan resulterar i en produktions- och produktivitetshöjning 1975 som betydligt bättre ansluter till den långsiktigt normala än den man får fram i konjunkturbedömningen. Den justerade produktivitetsstegringen 1974—1975 skulle uppgå till knappa 3 %.

Efter denna justering av utgångsläget 1975 beräknas i modellen den produktionsökning som är möjlig mellan ett utgångsår 1975 och ett slutår 1980, som båda kännetecknas av fullt utnyttjande av arbetskraft och produktionskapacitet. Detta sätt att utnyttja modellen medför emellertid vissa problem. Många av modellens delar, t. ex. importfunktio- ner, konsumtionsfunktioner och insatskoefficienter är t. ex. uppskattade med hjälp av bl. a. regressionsanalys där observationerna avser år med både högt, normalt och lågt kapacitetsutnyttjande. Detta är en av anledningarna till att de konstanta termer som finns i funktionerna för de olika branscherna har fått anpassas så de för utgångsåret 1975 ger en total import och konsumtion som ansluter till den uppskattning som beskrivits ovan.

The Cambridge Economic Policy Groupl använder en liknande metod att prognostisera utvecklingen vid ett konstant kapacitetsutnyttjande. Där har man emellertid också justerat de historiska serierna så att även de visar utvecklingen vid ett konstant kapacitetsutnyttjande. Det ger ett något annorlunda underlag för bestämning av t. ex. importfunktioner. Vi har emellertid inte kunnat pröva denna metod i 1975 års långtidsutred- ning.

De insatskoefficienter för 1975 som används imodellkörningarna är vanligen baserade på trendextrapolationer för perioden 1959—1973 (se dock avsnitt 2.2.3 ovan). Även dessa värden avser därför närmast ett år med "normalkonjunktur”. De styr i hög grad den produktionsutveckling för olika branscher som beräknas i modellen. Produktionen 1975 för industrins branscher, inkl. justeringen för onormal export resp. import, har emellertid först uppskattats med hjälp av korttidsstatistik och särskilda branschbedömningar. I den mån modellresultaten inte överens- stämmer med dessa särskilda uppskattningar har en anpassning av modellresultaten gjorts.

2.10.7. Resultat av modellberäkningarna

Resultaten av modellberäkningarna har i detalj redovisats i LU:s huvudbetänkande, framför allt i kapitel 5. I tabellerna 2.18 och 2.19 redovisas de fullständiga modellkörningar som ligger som grund för LU :s analys av utvecklingen 1975—1980 (enligt alt. II). I tabellerna 2.20—2.24 redovisas fullständiga koefficientmatriser för 1960, 1965, 1970, 1975 och 1980.

1 Economic Policy Review, No 1 February 1975, University of Cam- bridge, Department of Applied Economics.

- . ,'I1 EM: 591132? ill.-_...i-1 111111 1r' *1'11- " 63.1.1 1.1—11,5... rinnig... ' '.'11-1,-..1,11;1' u.].ilr'l ."_|1_m. .'1-'+'! 1'1 ..t.11 1' , 1-1 .' ..- 111111... '! ,1...» ,111'11,n=..g'1iv]|..w. ,..1, ("1 i'm-11 1:11111143'1mföläl' 1"i? ' '11431'1

...-11,1...

,, ist.-5.1?

_ - . 1." mkr-" In...—'.- rf.! fhm-.,.- -” "

”...är: begå SLF...— 1-111 »1....en....»_».3.,..-.n.:..1....... . ...a

1PH11111111L'111'11'1'111 111,19 .11', "'i' . , ' _ . '|'.1 _ '1

., 11111"111111G1f11111' weed!» F'Fiälrrrgihvmgm 'rr, .. ..»-....1"..-.-._.,_-_._—,._--i

] J 1 11,1f? 'I11 LIM '11 ,ri]: ååå-”I MLJ'J' ..- jtl: 51; .! r..". 111l.'111_ ' .." -1' 1l.".1.1.12.

4 -.* .1-,"' " ,.-,.':1..u;ir.1r.ålnw".11n1uf .21111121F.1qn11l1 ." am:-om'äjn 1 .1 1Lf11.'1 r'm , - ' '1.t|.'11"

;” 111-Mmm Pälsen 1"11.1",'..15X,11lj'1tu..11111 ..' "11%,1141QH1: .L_ - . - .n'...

'1'-"-1 - ,. . -.=.1L1134'W131'W1111ä ... 111—1.151 a.,! 1F11 . -, .,. ", ".'*;.'u'11'.'". . .-_ ,- — 9,11fo

,,,.111-11111' ”% ..1'511-11'. 1'1' 11.31.4111.1114....-;Wr. *? ”. 1. ...-15. . ...-..1. . — '11 ' ... "'1'5,1....1".=-1-.f,tr .wwi. 1.111»... 11.* .. -.,. r .. . r 1”? . ..

' 1'.'L"1.- 15.1..;11"1-11,1T.=f..11q11.,” 14.',1' . .1.:.1 "- 11 ,1*. . 1;—..,-, » ,— ',]:r In.".t» 1 . 59:13?” 1 .'1 113115"; 1:11 ': » »1 .. 11.11 . .. .a- vi)? W"??? var—141.511 '.1'.1 ! »... ...är-' ..m . .- . .. 11IL '#'-.1*'L'!'1!1- .JFff' 111151 f.v' '11'1. 1l'i'1 "-'*1.'..'.—" ' 1.1. -;.,..' , 11 |

1 'I , , . i ' _ ,-- .1 . 1-" -":-1""1.-, ,, , 1.4. ;.

'1 1:-"11.1å"111'f11'-11f1”51' 1113 wu 117... -.1"1 11r11111111lf1'111 '.- , . . 1'1 t'".

11 .-1>1r1.l'1. 11'11111111'1'5'111114-511454 ..1.1.",”1L': 11.11 1.1' ' .. '. tu., '.' .*1'11'Pll'111r1 1.111?$-.1-,ä11w1'111?1å * Hål—HJHHÄJÖ m 1- 11,L'.,.1'J1_1|1.1!. "1:11 '"": ' 4.111 1.1". ”1 ' 11,1, 11.1!” 11'11'fl1lglU—1111'QLF 1 'i'”. 41,1 11:41 |1_.* 111—"1 ,-' .. =. -"U

1'L'.*1', _' 41.',|11,';1*'11f1i'f!'..*1155 ' *111 51.1 "."11 .1'11. ' J. _lgiw ' .11- r-111.1—.41ve,.:.,. |.1. . ..,. ... ' . . _ 11,3351111

;. _. ,, , -...13-

, .. 1; .a,._'1"1.1,11-1"1'1—..1 » ..o;:u_!,,'.L ., 11%? 4.1—. . ". ..... . ., 1... . . ......=....'; 111.111'1W11 en- 1,1,i,.,t.1.* .. . .. .1L..u.11.m. *1Tl1f 71'11'11.R1F1g'1,1%1 ! WH .. 1'1'.l1.1..'1"11.. 1111..1'_..'. .1 ..wu

L111_11l,'1| 1*”l.'1,'1 _'1'1 1111 111.1' ;. .; lm,." '1'3151'4 ' ] 4— . _... ?1'4—4 1.'1M11f.l111h51|131* fil,—1111 -.11' 1 .'J_1|1_1 :; ,1 31 Juni..”

""'-Ö ..1311-1_ 1FH'1I1115'11' *.1'11, fll-fåréilfm1m1'mq "r-i'.'s_: t.. 311.331 331 F 1'éf11- r11.r5n11.11tf|1. in,-1??? '",1,..1..-.1.'1i1l1;:1r1i111..1.1, (1:11 1,M141LFZ1F1 .111' ".: :-.-'1, -; ""In-Tik

"WIP”?! 14». »r*"1"-11-=1hrl$J11=r'1=1'- 1'1'1611" . 1; - "';-151711?

. , _. ......" . . ». 1.33... . .|* ”. * '.. , . , 111.'|- , ,, . , 1 , 11.11311111 ,: ,, .1' , ' ." , . ' 11111'1111'1'11151 ::"! ......111 '."..w-x. .lti'f'jt'. ' ". ';] ' - ,.1 * .| _...111

JJ,-!? '.'!F,f.u'11:_,,,rn'a.1.,;j,ij1lff qlli fll. * -y-1'-11'£.1.'.1'1' . Mar-ml f1111.i,1f' ". 114” -.. r,. ..11111......1.,.;

1.113, 111111- '1115114J:a,.11å11?'fle11 ”MM-411111 15.51.1184!” 4 ”111- nu. 11le 931 1-111111Hfiu "'.'-131311 I" 15 1 .. ”811121. "» "" 1' wlan:

31,1,

,, , _ kf: nu, 157."ng 12,11, m,m" 1115-1111. 1,91: mfl.”?! _.1-11,- ,1. , 1 ' . ' - 111 .0151-*I 1 | 11,1, . '

Tabell 2.18 Input-output-tabell 1975 Milj.kr., 1968 års priser

Från Till SthOr . . , _ _ Summa Privat Statlig Kommu— Privat Offentlig Lager— Export Summa Residual Total sektor ] 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 insats konsum— förbruk- nal inves- invcs— föränd— slutlig till— tion ning förbruk- tering tering ring använd- försel ning ning 1 388 0 0 4 680 996 156 67 0 0 19 9 0 0 0 0 0 7 0 14 15 42 28 193 0 6 614 3 903 14 72 13 0 94 764 4 860 3 11477 1 2 3 67 0 0 22 0 O 4 198 0 0 11 0 0 0 0 0 0 0 8 0 0 0 0 0 4 309 109 0 0 198 0 400 156 863 55 5 227 2 3 26 8 246 0 O 0 0 68 0 0 73 1 752 63 865 14 0 9 50 420 0 0 0 0 0 3 594 0 102 52 _ () () 231 1593 2 073 _35 5 636 3 4 124 0 0 3 925 361 42 71 0 0 0 46 0 0 0 0 0 0 0 O 0 163 0 867 0 5 599 10199 41 380 0 0 27 375 11022 2 16 623 4 5 783 0 0 483 950 33 0 21 0 0 105 0 0 0 8 0 0 O 0 0 55 0 425 0 2 863 5 192 10 125 0 0 70 331 5 728 l 8 592 5 6 O 0 0 0 0 136 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 57 0 595 0 788 7851 0 13 0 0 7 57 7928 —1 8715 6 7 31 10 0 10 0 0 1729 280 13 129 31 0 6 9 213 9 5 0 193 96 62 0 108 0 2 934 9124 204 187 116 10 83 1406 11130 —15 14 049 7 8 39 20 0 283 217 109 90 4 129 633 2l 149 l0 79 114 438 93 18 10 3 687 561 98 160 202 0 11 160 1547 170 247 545 45 984 9 669 13 207 1 24 368 8 9 0 0 0 48 51 34 49 7l 160 9 139 4 17 23 248 12 13 30 76 457 180 9 358 0 1 988 2 060 409 667 0 0 6 247 3 389 —2 5 375 9 10 I”! 0 0 0 0 0 32 24 6 50 34 0 0 10 454 8 0 0 85 77 179 0 79 0 I 050 580 73 [19 0 0 29 493 1 294 —l 2 343 10 11 609 21 72 125 96 41 599 1036 173 243 3 019 76 125 337 l4ll 128 44 13 432 457 67 l17 431 0 9 672 3 024 392 598 0 0 53 2 922 6 989 —20 16 641 11 12 346 162 94 92 33 22 50 356 27 24 388 195 157 479 281 40 13 256 468 885 607 l28 273 0 5 376 3 485 253 466 0 0 13 309 4 526 0 9 902 12 13 69 0 78 0 96 47 0 27 0 0 93 0 706 178 381 26 0 0 2 322 0 0 19 100 0 4142 234 30 50 0 0 18 527 859 0 5 001 13 14 5 0 30 17 0 0 0 35 6 0 31 0 93 3 529 4 347 530 103 0 1099 0 11 0 47 0 9 883 7 0 0 0 0 719 4 224 4 950 0 14 833 14 15 96 205 127 144 121 67 52 973 17 80 205 51 89 569 11600 1 133 12 40 4 080 67 385 70 1207 0 21390 8 898 2 197 287 12 052 991 1258 22 393 48 076 —24 69 442 15 16 38 0 0 0 0 0 0 10 0 0 0 0 0 0 97 196 0 0 44 0 70 0 9 O 464 524 86 0 808 21 230 2 916 4 585 41 5 048 16 17 2 0 0 0 0 0 20 5 0 0 5 0 0 0 16 0 19 0 11 10 6 0 23 0 117 1306 49 85 54 0 63 370 1927 1 2 045 17 18 143 29 143 73 42 9 51 797 29 22 292 26 63 403 340 23 2 234 83 287 151 278 314 0 3 834 1686 199 400 0 0 0 53 2 338 40 6 212 18 19 587 43 44 39 15 6 16 73 16 0 40 10 27 32 200 20 2 465 0 166 1456 I 888 528 0 5 673 0 695 781 18 342 4 706 0 0 24 524 0 30 197 19 20 1226 514 78 2 439 1506 1 238 2 497 1988 332 263 1508 1608 359 I 127 6 488 227 518 100 0 0 0 0 77 0 24 093 0 0 0 0 0 0 1 280 1280 1 25 374 20 21 213 529 868 32 75 19 86 300 180 23 101 7 109 146 759 47 ll 28 380 2 852 2 317 12 636 0 9 730 4 142 368 733 0 0 0 5 307 10 550 0 20 280 21 22 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 16 010 0 0 0 0 0 0 16 010 0 16 010 22 23 386 63 73 377 152 110 192 705 457 48 242 58 [76 318 1728 125 29 236 2 277 2 911 1436 613 4159 0 16 871 11710 267 145 0 0 0 1917 14 039 0 30 910 23 24 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 O 0 0 0 0 0 0 0 0 2 920 0 0 0 0 0 0 2 920 0 2 920 24 Summa 5126 1671 1853 12 767 4 733 2 069 5 601 15 096 2 049 931 6 521 3 797 2 069 8139 29 023 2 617 805 1462 15 679 8 841 7 342 3 322 10 631 0 152144 94 511 5 559 5 407 32128 5 773 4 285 57 409 205 072 4 357 220 Förädlingsvärde 15 900 10 975 12 765 18 061 0 134 429 (faktorpris) 3 983 3 459 1 776 1676 1 357 770 2 517 7 466 2 978 658 3 870 365 1785 2 977 20 507 1490 330 4 405 14 359 Differens —160 —19 —99 654 —55 5 184 —628 503 93 106 "338 990 116 —300 —21 —30 __ 132 266 159 —- 155 70 —77 614 0 6 741 Näringslivets bidrag till BNP (faktorpris) 134 429 Produktion (mottagarpris) 8 949 5 111 3 530 15 097 6 035 8 023 7 490 23 065 5 120 [695 l0 053 5 152 3 970 10 816 49 509 4 077 1003 6 133 30197 24 586 18 387 16 010 29 306 0 293 314 TUIlar m. m.” 18 520 Import 2 031 110 2 076 907 1 735 459 4 666 1 136 231 507 5 735 2 550 867 3 634 16 670 910 644 78 0 788 1 893 0 1 576 2 920 52 123 Näringslivets bidrag till BNP (mottagarpriS) 152 949 Tull marginal mm 497 6 30 619 822 233 1 893 167 24 141 853 2 200 164 383 3 263 61 398 1 0 0 0 0 28 0 11 783 Offentliga sektorns bidrag till BNP (mottagarpris) 27 630 9 902 5 001 14 833 69 442 5 048 2 045 6 2l2 30 197 25 374 20 280 16 010 30 910 2 920 357 220 BNP (mottagarpris) 180 579 Totaltillförsel 11477 5227 5636 16623 8592 8715 14049 24368 5375 2343 16641

” Förutom tullar ingår införsel— och kompensationsavgifter. indirekta skatter och subventioner samt residualer mellan produktions- och användningsberäkningama.

SOU 1976:42 En real input-output-mode/Ijör medelfristig analys 95 Tabell 2.19 lnput-output—tabell 1980. alt. [[ Milj.kr.. 1968 års priser Från Till sektor , . -- __ _ _ Summa Privat Statlig Kommu-Privat Offentlig Lager- Export Summa Residual Total sektor l 2 3 4 5 6 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 insats konsum— förbruk- nal för- inves— inves- föränd- slutlig till- tion ning bruk— tering tering ring använd- försel ning ning 1 430 0 0 4 759 992 121 46 0 0 0 13 0 0 0 0 0 7 0 13 16 51 28 209 0 6 685 4 062 17 86 28 0 71 556 4 820 —1 11504 1 2 2 66 0 0 23 0 0 4 657 0 0 14 0 0 0 0 0 0 0 7 0 0 0 0 0 4 769 75 0 0 251 0 414 110 850 —32 5 587 2 3 27 8 275 0 0 0 0 61 0 0 48 2 090 59 1512 20 0 10 193 479 0 0 0 0 0 4 782 0 111 63 0 0 217 2 348 2 739 —552 6 969 3 4 113 0 0 4 362 325 45 57 0 0 0 53 0 0 0 ' 0 0 0 0 0 0 188 0 946 0 6 089 10 414 50 454 0 0 33 440 11391 113 17 593 4 5 704 0 0 601 976 40 0 26 0 0 147 0 0 0 10 0 0 0 0 0 68 0 460 0 3 032 5 730 12 150 0 0 44 364 6 300 1 9 333 5 6 0 0 0 0 0 165 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 75 0 644 0 884 8 390 0 15 o 0 12 61 8 478 0 9 362 6 7 34 10 0 12 0 0 1698 283 13 112 43 0 7 11 243 7 5 () 303 101 58 0 117 0 2961 9751 220 225 140 10 112 2314 12772 0 15 733 7 8 40 23 0 357 236 162 102 5 618 703 36 158 9 93 177 534 78 31 14 4 558 669 115 191 219 0 14158 1777 188 296 665 50 776 13142 16 894 —1 31051 8 9 0 0 0 56 45 36 37 56 113 3 135 0 12 19 303 6 7 33 50 420 144 7 387 0 1 767 2 239 458 796 0 0 18 355 3 866 2 5 635 9 10 13 0 0 0 0 0 31 23 6 46 47 0 (1 13 583 6 0 0 94 93 205 0 86 0 1 250 703 81 142 0 0 45 723 1694 —1 2 943 10 11 640 24 87 171 123 55 726 1554 227 371 5 084 111 173 486 2 323 117 63 19 552 706 81 151 466 0 14 310 3 913 427 720 0 0 39 5 203 10 302 1 24 613 11 12 334 178 112 55 33 22 42 445 28 31 610 252 169 1089 320 34 16 253 438 616 549 123 248 0 5 997 3 628 281 552 0 0 —2 308 4 767 —2 10 762 12 13 69 0 88 0 118 65 0 35 0 0 141 0 732 248 476 21 0 0 2 431 0 0 21 108 0 4 553 253 33 60 0 0 50 833 1229 —1 5 781 13 14 3 0 30 22 0 0 0 42 6 0 44 0 113 4 156 5 084 359 103 0 1 139 0 12 0 51 0 11 164 7 0 0 0 0 979 7128 8114 69 19 347 14 15 96 224 146 185 140 92 56 ] 388 19 96 260 53 104 796 15 747 938 15 58 4 713 79 449 82 1317 0 27 053 10 577 2 281 342 14 728 1101 1614 34192 64 835 0 91888 15 16 39 0 0 0 (1 0 0 5 0 0 0 0 0 0 61 gg 0 0 21 0 0 0 10 0 224 744 89 0 411 24 —142 2 478 3 604 87 3 915 16 17 2 0 0 0 0 0 20 7 0 0 7 0 0 0 21 0 20 0 12 12 6 0 25 0 132 1447 55 102 54 0 67 678 2 403 —1 2 534 17 18 152 28 188 67 50 17 51 938 29 26 443 27 71 407 550 16 2 369 100 360 163 341 340 0 4 735 2 256 221 483 0 0 0 54 3 014 133 7 882 18 19 581 43 49 41 15 3 12 36 17 0 41 10 24 0 310 12 0 563 0 220 1385 2234 57.1 0 6066 0 751 927 20342 5400 0 0 27420 181 33667 19 20 1 189 538 92 2 447 1481 1419 2 299 2 630 331 305 1905 1844 441 1375 8 252 168 588 133 0 0 0 0 84 0 27 521 0 0 0 0 0 0 1600 1600 71 29120 20 21 215 577 1137 40 88 21 87 401 188 28 160 3 137 211 965 35 12 37 424 3319 2510 13 689 0 11297 4495 418 876 0 0 0 4302 10 091 1 21389 21 22 () 0 1) 0 1) 0 0 1) () () () 11 () 0 () () 0 0 () 0 0 0 0 0 0 18 027 0 0 0 O 0 0 18 027 0 18 027 22 23 384 69 73 443 159 126 198 841 466 51 299 45 196 422 2130 96 28 344 2 380 3 316 1383 685 4 534 0 18 668 12 331 258 48 0 0 0 2 363 15 000 0 33 668 23 24 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3 528 0 0 0 0 0 0 3 528 0 3 528 24 Summa 5067 1788 2277 13618 4804 2389 5462 19051 2151 1095 9652 4444 2331 10 921 37 786 1981 897 2014 17613 9927 7442 3876 11511 0 178097 104 347 5951 6337 36619 6585 4347 79552 243 738 74 421831 Förädlingsvärde (faktorpris) 4 069 3 618 2084 1586 1474 868 2 542 9 314 3 064 824 5 782 432 1956 4188 26 926 1 155 409 5 478 15 823 18119 11561 13 951 19 331 0 154 554 Differens ”94 25 106 659 180 5 334 f 648 742 114 228 498 1 484 114 4712 358 114 189 373 231 37 592 200 889 0 ”8 249 Näringslivets bidrag 1111 BNP (faktorpriS) 154 554 Produktion (monagurprm 9 042 5 431 4 255 15 863 6198 8 591 7 356 29107 5 329 2147 14 936 6 360 4401 14 397 64 354 3122 1 117 7 865 33 667 28 009 19 595 18 027 31731 0 340 900 Tullar m. m.” 21630 Import 1 990 150 2 678 1 101 2 195 508 6 229 1699 278 629 8 636 2 474 1 161 4 492 23 322 748 909 16 0 1 111 1 794 0 1 906 3 528 67 554 Näringslivets bidrag 1111 BNP (mottagarpris) 176184 Tu11 marginal mm 472 6 36 629 940 263 2 148 245 28 107 1 041 1 928 219 458 4 212 45 508 l 0 0 0 0 31 0 13 377 Offentliga sektorns bidrag till BNP (mottagarpris) 32 248 6 969 17 593 9 333 9 362 5 733 0 7 5 781 19 347 91888 3 915 2 534 7 882 33 667 29120 21389 18 027 33 668 3 528 421831 BNP(mottagarpris) 208432

Total tillförsel 11 504 5 587 31051 5635 2943 24613

” Förutom tullar ingar inför—;cl— och komponsationsuvgiftcn indirekta 5k111101' och 51ihvcnt1oncr 521111 rt'x'iduulcr mellan produktionx- och :mvåmdningshcriikningarnu.

Tabell 2.20 Input-output-koefficienter 1960

Från Till sekto: sak"" 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

1 .06189 000000 000000 .37885 _21959 .03071 .0 1682 0.00000 000000 .06250 .00103 000000 2 .00078 .01807 000000 0.00000 .00425 000000 000000 .2803 5 (100000 000000 _00172 000000 3 .00310 .00092 .08151 0.00000 0.00000 0.00000 0.00000 .00517 000000 000000 .01930 . 18287 4 .01951 0.00000 0.00000 . 16578 .06824 _00447 .01243 000000 0.00000 000000 .007 24 0.00000 5 .04716 000000 0.00000 .01522 .15408 .00224 000000 _00088 000000 000000 .01103 000000 6 000000 0. 00000 000000 000000 0.00000 .01322 0.00000 0.00000 000000 000000 0.00000 0.00000 7 .00543 .0015] 000000 .00034 0.00000 0.00000 .25731 .02009 .00332 .16570 .00414 000000 8 .00439 .00245 0.00000 .00855 .02639 .00468 .00664 .11897 .09715 .01453 .02758 .00363 9 000000 0.00000 000000 .00231 .01122 .00366 .00975 .00575 .05591 .01744 .02620 .00653 10 .00194 0.00000 0.00000 0.00000 0.00000 0.00000 .00424 .00127 _00138 .05669 .00379 0.00000 11 .03657 .00245 .02054 .00154 .00485 .00163 .02006 .02155 .01052 .06250 .21337 .01306 12 .04316 .01225 .02916 .00342 .00607 .00386 .00763 _02477 .00415 .01890 ,03688 .08781 13 .00930 0.00000 ,02518 000000 .00728 .00081 0.00000 .00098 000000 000000 .00827 000000 14 .00090 000000 .01259 .00051 000000 0.00000 000000 .00176 .00138 000000 .00379 000000 15 .01150 .01593 .03645 .00342 .01274 .00203 .00452 .03091 .00249 .05233 .01930 .02032 16 .01240 0.00000 000000 000000 0.00000 0.00000 0.00000 .00107 000000 000000 000000 000000 17 .00026 000000 000000 000000 000000 0.00000 .00170 .00010 000000 000000 .00034 0.00000 18 .01176 .00398 .02584 .00308 .00364 .00102 .00438 .02184 .00360 .00872 .02482 .01451 19 .06564 ,01501 .01127 .00239 .00334 .00203 .00466 .00858 .00332 .02180 .00724 .00218 20 .13749 .11455 .01590 .17322 .19836 .12447 .25533 .08552 .06919 .13953 .11203 .24456 21 .02597 .10168 .18489 .00103 .00758 .00224 .00820 .01082 .03487 .01599 .00827 .00435 22 000000 000000 000000 0. 00000 0.00000 0.00000 0.00000 0.00000 0.00000 0.00000 000000 000000 23 .05169 .00980 ,03247 .01787 .02487 .01078 .02289 .03286 .09161 .04215 .03240 _01959 24 0.00000 000000 000000 0.00000 0.00000 0.00000 0.00000 0.00000 0.00000 0.00000 0.00000 0.00000

Summa .55085 .29862 .47581 .77753 .75250 .20785 .63657 .67323 .37891 _67878 .56877 ,59942

Från Till sektor sak"" 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24

0.00000 0.00000 0.00000 000000 .01002 000000 .00063 .00075 .00146 .00246 .01033 0.00000 0.00000 0.00000 0.00000 0.00000 0.00000 000000 .00042 000000 0.00000 0.00000 0.00000 0.00000 .02427 .07391 .00022 0.00000 .01002 .00921 .01320 0.00000 0.00000 0.00000 0.00000 0.00000 0.00000 0.00000 0.00000 000000 000000 0.00000 0.00000 000000 .0067] 0.00000 .04139 0.00000 0.00000 0.00000 .00022 000000 000000 000000 000000 000000 .00156 0.00000 .01179 0.00000 000000 000000 0.00000 0.00000 0.00000 0.00000 0.00000 000000 .00117 0.00000 .01938 000000 .00221 .00100 .00625 .00202 .00835 0.00000 .00914 .00499 .00496 0.00000 .00212 0.00000 .01677 .00559 .00862 .01716 _01669 .00132 _10685 .02920 .00389 .00821 .00391 0.00000 .00838 .00419 .00991 .00505 .03339 .00789 .00528 .03316 .01575 .00110 .01033 0.00000 0.00000 _00140 .00969 .00151 000000 0.00000 .00306 .00253 .00739 0.00000 .00184 000000 .01986 .02497 .01233 .01464 .01002 .00132 .00940 .00526 .00243 .00402 .00542 0.00000 .06752 .06872 .01126 .01363 .01503 .05480 .02319 .02373 .04094 .01123 .00832 0.00000 .17343 .01418 .00727 .00505 0.00000 0.00000 .07384 0.00000 0.00000 .00100 .00162 0.00000 .01545 .38694 .11821 .18375 .13856 000000 .04553 000000 .00058 000000 .00089 0.00000 .01809 .04255 .19554 .19990 .01002 .00395 _12734 _00219 .01439 .00347 .01698 0.00000 000000 000000 .00463 .09844 0.00000 000000 .00375 0.00000 .02771 000000 .00039 0.00000 000000 000000 .00027 0.00000 .01836 0.00000 .00026 .00027 .00010 000000 .00022 0.00000 .01809 _03656 .00684 .00858 .00334 .01096 .00211 .00766 100758 001223 .00570 000000 .01147 .01578 .00679 .00909 .00835 .09776 000000 .00403 .08654 .10459 .01084 000000 .06929 .07251 . 10076 .04947 _29549 .01666 000000 0.00000 0.00000 0.00000 .00285 000000

N—.—.—-——-——.—_—_— ommqmmaww—owmqmu—hwm—

21 .01633 ,01039 .01707 .01312 .01336 .00482 .01505 .13525 _10025 .00091 .01279 000000 22 0.00000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 0.00000 000000 000000 000000 23 .05075 .02757 .03947 .02928 .04174 .03157 .07859 .11877 _08557 ,03797 .07882 0.00000 24 000000 0.00000 0.00000 0.00000 0.00000 0.00000 0.00000 000000 000000 0.00000 000000 000000 Summa .51192 .78626 .55533 .65068 .63272 .24025 .51767 .36779 .40898 .18719 .24596 0.00000

Tabell 2.21 Input-output-koefficienter 1965

Från Till sektor l sem" 1 2 3 4 s 6 7 8 9 10 1 1 1 2

.05412 0.00000 0.00000 ,34995 .18852 .02527 .01328 000000 0.00000 .0463] .00110 0.00000 .00060 .01618 000000 0.00000 .00371 000000 000000 .22709 000000 000000 .00154 0.00000 .00324 .00167 .07629 000000 000000 000000 000000 .0048] 000000 000000 _01633 .18772 .01524 0.00000 000000 .19182 .06546 .00502 .01439 000000 000000 000000 .00640 000000 .06372 0.00000 000000 .02015 .17129 .00351 0.00000 .00099 0.00000 000000 .01125 000000 000000 000000 000000 000000 0.00000 .01004 000000 000000 0.00000 0.00000 0.00000 000000 .00384 .00223 000000 .00031 0.00000 0.00000 .23180 .01471 .00236 .09852 .00287 000000 .00480 .00419 0.00000 .01128 .02902 .00669 .00996 .15318 .10601 _01281 .02670 .00307 000000 000000 000000 .00319 .01287 .00485 .01291 .00622 .05815 .01478 .02714 ,00563 .00180 000000 000000 000000 0.00000 000000 .00504 ,00127 .00129 .04433 .00375 000000 .04440 ,00391 .01835 .00264 .00698 .00218 .03136 .02694 ,01288 .08670 .21911 .01944 .04404 .02651 .02414 .00443 .00589 .00351 .00738 .01867 .00429 .01576 .03199 .07775 .01152 0.00000 .02656 000000 .01244 .00368 000000 .00120 000000 000000 .00971 0.00000 .00108 000000 .01207 ,00078 0.00000 0.00000 000000 .00191 .00129 000000 _00375 000000 .01380 .03013 .03959 .00537 .01549 .0035! .00676 .03784 .00300 .05 222 .02758 .02762 .01'320 0.00000 0.00000 0.00000 0.00000 0.00000 0.00000 .00120 0.00000 000000 000000 000000 .00060 000000 000000 0.00000 0.00000 0.00000 .00504 .00035 000000 000000 .00044 000000 .01332 .00837 .02849 .00366 .00371 .00100 .00590 .02779 .00472 .00788 .02979 .00818 .07572 .01395 .01497 ,00296 .00349 .00151 ,00320 .00636 .00343 .00591 .00684 .00358 .13681 .11551 .01497 .16809 .19725 .11816 .24041 .08267 .06867 _12709 .10966 .23990

NH_——>—_>—.—-.—.— owonxlmmawN—oxow—laxm&wN—-

21 .02580 .10714 .20715 .00140 .00807 .00167 _01070 .01082 .03305 .01478 .00971 .00358 22 000000 000000 000000 0.00000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 0.00000 23 .05208 .01256 .02704 _02007 .02357 .01071 _02730 .03395 .08948 .03842 .03133 .02148 24 000000 0.00000 0.00000 0.00000 0.00000 000000 000000 0.00000 0.00000 000000 000000 000000 Summa .57974 ,34235 .48962 .78609 .74776 .20134 .62543 .65799 .38863 .56552 .57701 .59795

Från Tillseklor ”'"" 13 14 15 16 17 13 19 20 21 22 23 , 724

000000 000000 000000 000000 .00810 0.00000 .00055 .00075 .00133 .00209 .00787 0.00000 0.00000 0.00000 000000 000000 000000 0.00000 .00031 000000 000000 0.00000 000000 000000 .02032 .07197 .00025 0.00000 .00926 .00857 .01232 0.00000 0.00000 000000 000000 000000 000000 0. 00000 0.00000 000000 000000 000000 0.00000 0.00000 _005 79 000000 .03510 000000 000000 0.00000 .00018 0.00000 0.00000 000000 000000 000000 .00164 000000 .01364 0.00000 0.00000 0.00000 0.00000 0.00000 0. 00000 0.00000 0.00000 000000 .00094 000000 101290 000000 ,00174 .00090 _00420 .00187 .00463 000000 .0065] .00385 .00313 000000 .00262 000000 ,01800 .00734 .00832 .01798 .01620 .00092 .10545 .02980 .00407 .00894 _00529 000000 .0087] .00412 .00971 .00525 .03009 .00551 .00491 .03637 _01565 .00113 .01674 0.00000 0.00000 .00116 .00932 .00187 0.00000 000000 .00292 .00299 .00908 000000 .00249 000000 .01945 .02305 .01369 .01649 .01273 .00092 .00916 .00913 .00227 .00532 .00848 000000 .04354 .04416 .00839 .00974 .01273 .03579 .01976 .02248 .04022 _01063 .00940 000000 .19971 .01506 .00811 .00562 000000 000000 .07871 000000 000000 .00121 _00302 0.00000 .02322 .37273 .10899 .16223 .12847 0.00000 .04210 0.00000 _00055 0.00000 100149 000000 .02090 .04699 .21143 .22405 .01157 .00336 .13523 .00278 .01620 ,00403 .03121 000000 0.00000 000000 .00494 . 10641 0.00000 000000 .00382 0.00000 .02488 0.00000 .00074 000000 000000 000000 .00057 0.00000 .03819 000000 .00062 _00069 .00047 000000 .00105 0.00000 ,01538 .03141 .00622 .00674 .00231 .01988 .00226 .00967 .00814 .01490 .00756 0.00000 .00987 .00657 .00484 ,00562 .00810 .08321 000000 .00342 .09273 .10101 .01329 0.00000 .07025 .07751 .09924 .04534 .28935 .01591 000000 000000 0.00000 (100000 .00267 000000 .01800 .01184 .01579 .01087 .01273 .00275 .01279 .13448 .09899 .00089 .01880 ().00000 0.00000 000000 000000 000000 000000 0.00000 000000 000000 000000 000000 000000 0.00000 .04354 .02935 .03691 .02885 .0324] .02814 .07481 .11728 .08295 .03850 .11086 0.00000 0.00000 0.00000 0.00000 000000 000000 000000 000000 0.00000 000000 000000 000000 000000

Summa .51263 .74417 .55108 .64893 .61690 .20496 .51224 .37369 .40903 _18864 .30522 000000

N—......-—._...._.—__ owwwmu—aww—Swm—umu—auw—

NNNN åkt-!N—

Tabell 2.22 Input-output-koefficienter 1970

Fxån Till sektor 561116, 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 04343 000000 000000 .32969 . 17537 02206 .01128 000000 000000 02680 00107 000000 2 00049 .00982 000000 000000 00352 000000 000000 .20123 000000 000000 .00121 000000 3 00258 00144 06934 000000 000000 000000 000000 .0035 3 000000 000000 00967 .25947 4 .01046 000000 000000 .22671 06209 .00559 .00912 000000 000000 000000 .00564 000000 5 ,10002 000000 000000 .02700 .16042 00387 000000 00099 000000 000000 01128 000000 6 000000 000000 000000 000000 000000 00945 000000 000000 000000 000000 000000 000000 7 .00369 .00216 000000 00050 000000 000000 .24176 .01637 .00281 .10790 00349 000000 8 00443 00383 000000 01601 .03448 .01046 .01039 .16286 .11848 .01410 01840 00148 9 000000 000000 000000 00302 00950 .00372 .00786 00441 04030 00917 .01867 00172 10 .00135 000000 000000 000000 000000 000000 .0043] 00121 .00120 .03949 00376 000000 11 .06336 .00383 02084 .00553 .01231 00372 .05499 .03760 02466 .11636 .26685 .01845 12 04195 .03354 .02501 00589 00563 00315 00710 .02023 00461 01269 03075 .04771 13 .00837 000000 .02387 000000 .01407 00473 000000 .00121 000000 000000 00927 000000 14 00074 000000 .00947 00093 000000 000000 000000 00165 .00100 000000 00322 000000 15 01095 03546 03524 .00704 .01724 .00616 00596 03738 00281 .04795 02176 .01451 16 00541 000000 000000 000000 000000 000000 000000 00061 000000 000000 000000 000000 17 .00025 000000 000000 000000 000000 000000 .00165 00011 000000 000000 00027 000000 18 .01673 .00743 .03145 .00467 00422 .00100 00621 .03165 00521 .00917 .03022 00541 19 .07320 .01054 01440 .00280 00281 .00129 00228 00540 00301 00494 00537 .00221 20 .12377 .10853 01326 .15698 .18294 .12317 .20527 .07890 06355 .12059 .10234 23955 21 .02510 .11212 23797 .00180 01126 00229 01039 .01252 .03589 .01410 01007 .00148 22 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 23 04638 .01222 02198 02248 .02427 01131 .02471 .03176 .08841 03315 02780 01181 24 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 Summa 58268 .34092 .50284 .81106 .72014 .21197 .60327 .64963 .39194 .55642 .58112 .60379 Från Till sektor sak"" 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 1 000000 000000 000000 000000 00805 000000 .00055 .00069 .00221 00202 00801 000000 2 000000 000000 000000 000000 000000 000000 00029 000000 000000 000000 000000 000000 3 01758 07630 .00026 000000 00805 00473 .01260 000000 000000 000000 000000 000000 4 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 00859 000000 .03395 000000 5 000000 000000 00018 000000 000000 000000 000000 000000 .00272 000000 01686 000000 6 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 .00158 000000 .01105 000000 7 00195 .00095 00520 .002 39 00575 000000 .00749 00412 .00392 000000 .00365 000000 8 01880 00906 00903 02208 .01954 .00172 .12010 02377 00556 00955 00672 000000 9 00586 00306 00701 00388 .01954 00752 00352 .02359 _01352 00077 .01371 000000 10 000000 .00105 .01029 .00209 000000 000000 00293 .00298 00973 000000 00281 000000 11 .02441 02993 02156 .02774 .03563 00215 .01218 01218 .00354 00621 01261 000000 12 .03906 .04447 00672 .01014 01379 06962 .02029 02744 04509 .01018 01132 000000 13 .19189 .01633 00830 00626 000000 000000 07910 000000 000000 .00112 00346 000000 14 .02100 .34324 09606 .15632 .11034 000000 03748 000000 .00063 000000 .00152 000000 15 02002 .04890 .21859 .24553 .01149 00666 .13592 .00211 .01970 .00384 03612 000000 16 000000 000000 00265 06086 000000 000000 00202 000000 .01149 000000 .00046 000000 17 000000 000000 .00021 000000 .01379 000000 00023 00023 .00019 000000 00042 000000 18 .01514 03688 .00604 00656 .00115 _03696 00261 01026 00834 .01611 01029 000000 19 00830 00738 00481 00626 00460 07091 000000 .00692 .08469 .11556 01800 000000 20 06519 07229 09451 04654 .25632 .01504 000000 000000 000000 000000 .00251 000000 21 .02612 .01159 01620 .01283 01264 00580 01290 .12362 .13105 00084 .02180 000000 22 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 23 04126 02888 03637 03043 .03218 .03631 .07773 .11135 09158 .03661 .12834 000000 24 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 .73032 .54400 .63992 .55287 .25741 .52792 .34924 .44411 .20280 34361 000000 Summa .49658

Tabell 2.23 lnput-output-koefficienter 1975

F rån Till sektot ”*"" 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 1 12 1 .0434 00000 00000 .3100 .1650 .0195 0089 00000 00000 .0112 0009 00000 2 0003 0130 00000 00000 .0037 00000 00000 . 1820 00000 00000 0011 00000 3 .0029 .0015 0696 00000 00000 00000 00000 .0029 00000 00000 007 3 .3400 4 0139 00000 00000 .2600 0599 .0052 0095 00000 00000 00000 0046 00000 5 0875 00000 00000 0320 . 1575 0041 00000 0009 00000 00000 0104 00000 6 00000 00000 00000 00000 00000 0169 00000 00000 00000 00000 00000 00000 7 .0034 .0020 00000 0007 00000 00000 .2308 .0122 .0026 0760 0031 00000 8 .0043 .0039 00000 .0187 0359 .0136 .0121 .1790 .1237 .0125 .0149 .0018 9 00000 00000 00000 .0032 .0084 .0042 .0065 0031 0312 .0053 0138 0007 10 0014 00000 00000 00000 00000 00000 .0043 .0010 .0012 .0297 .0033 00000 11 0680 0040 .0205 .0083 0159 .0051 0800 0449 0338 .1431 .3003 .0147 12 0386 .0317 0267 0061 0055 .0028 .0066 0154 .0053 0144 0386 0379 13 .0078 00000 .0222 00000 .0160 0059 00000 .0012 00000 00000 0092 00000 14 .0005 00000 .0085 0011 00000 00000 00000 0015 .0011 00000 0031 00000 15 0107 .0402 .0360 .0095 .0201 .0084 0070 0422 .0033 0470 0204 .0099 16 .0042 00000 00000 00000 00000 00000 00000 0004 00000 00000 00000 00000 17 .0002 00000 00000 00000 00000 00000 .0026 .0002 00000 00000 .0005 00000 18 .0160 .0056 .0405 .0048 .0069 0011 .0068 0346 .0057 .0129 0291 .0051 19 0656 .0085 .0124 0026 .0025 0007 0022 .0032 .0032 00000 0040 0019 20 .1068 0995 .0139 .1467 .1753 .1421 .1775 .0816 0618 .1123 0905 .1624 21 0238 11035 .2458 .0021 .0125 .0023 .0115 0130 .0351 0136 .0101 0014 22 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 23 .0432 0123 0206 0250 0252 0137 0256 0305 0892 0286 0241 .0112

Summa .5425 .3257 .5167 .8308 .7103 .2456 .5919 .6498 .3972 .5066 .5893 .5870

Från Till sektor ”*"" 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 1 00000 00000 00000 00000 0070 00000 .0005 .0006 0023 .0018 .0066 2 00000 00000 00000 00000 00000 00000 0003 00000 00000 00000 00000 3 0159 0800 0003 00000 0091 0023 .0139 00000 00000 00000 00000 4 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 .0089 00000 0296 5 00000 00000 .0002 00000 00000 00000 00000 00000 0030 00000 .0145 6 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 0031 00000 0203 7 .0016 0009 .0043 .0021 .0053 00000 .0064 .0039 0034 00000 0037 8 .0200 0106 .0089 0229 0180 0016 .1221 0228 .0053 0100 .0069 9 .0043 .0021 0050 .0029 0134 .0049 .0025 .0186 0098 .0006 0122 10 00000 0009 .0092 0018 00000 00000 0028 0031 .0097 00000 0027 11 0315 .0312 0285 0314 0437 .0021 .0143 .0186 0037 .0073 .0147 12 .0397 0443 .0057 .0097 0126 0420 .0155 .0360 0330 0080 .0093 13 .1777 .0165 0077 .0063 00000 00000 0769 00000 00000 .0012 .0034 14 .0234 03263 0878 .1301 .1030 00000 0364 00000 0006 00000 .00l6 15 .0225 0526 .2 343 .2779 .0124 0065 .1351 .0027 .0209 .0043 0519 16 00000 00000 .0020 0480 00000 00000 .0015 00000 0038 00000 0006 17 00000 00000 0003 00000 0192 00000 0004 0004 0003 00000 0009 18 0159 0373 .0069 .0056 0015 0384 .0028 0117 0082 0174 0125 19 .0067 0030 0040 .0048 .0022 0762 00000 .0068 0792 .1 179 .0204 20 0718 07 60 0934 0449 .2532 0162 00000 00000 00000 00000 .0024 21 0274 0135 0153 .0115 .0112 .0046 0126 .1160 .1260 .0008 0274 22 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 23 0444 0294 0349 .0308 0286 0387 0754 .1184 0781 0383 .1683

Summa .5028 .7246 .5487 .6307 .5404 .2335 .5194 .3596 .3993 .2076 .4092

Tabell 2.24 lnput-output-koefficienter 1980

Från Till sektor $'"” 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

1 0475 00000 00000 .3000 .1600 .0141 .0063 00000 00000 00000 .0008 00000 2 .0002 .0122 00000 00000 .0037 00000 00000 .1600 00000 00000 0009 00000 3 .0030 .0016 .0647 00000 00000 00000 00000 .0021 00000 00000 0032 .3286 4 .0125 00000 00000 .2750 .0525 .0052 .0077 00000 00000 00000 .0035 00000 5 0779 00000 00000 .0379 _1575 .0046 00000 .0009 00000 00000 .0099 00000 6 00000 00000 00000 00000 00000 .0192 00000 00000 00000 00000 00000 00000 7 .0038 .0019 00000 .0008 00000 00000 .2305 .0097 .0025 .0521 .0029 0.0000 & 0045 .0043 00000 .0225 0380 .0188 .0138 .1930 .1323 .0120 .0106 .0014 9 00000 00000 00000 .0035 .0072 .0042 .0050 .0019 .0213 0014 .0091 00000 10 .0014 00000 00000 00000 00000 00000 0043 .0009 .0012 .0214 .0031 00000 11 .0708 .0045 .0204 .0108 .0199 .0064 .0987 .0534 .0426 .l728 .3404 .0174 12 0369 .0328 0264 .0035 .0053 .0026 .0056 .0153 .0052 .0144 0403 .0396 13 .0076 00000 .0206 00000 .0190 .0075 00000 .0012 00000 00000 .0095 00000 14 0004 00000 .0070 .0014 00000 00000 00000 .0014 .0010 00000 .0029 00000 15 0106 .0413 .0344 0116 .0226 .0107 .0076 .0477 .0035 .0445 .0174 .0083 16 .0044 00000 00000 00000 00000 00000 00000 .0002 00000 00000 00000 00000 17 0002 00000 00000 00000 00000 00000 .0027 .0002 00000 00000 .0005 00000 18 .0l68 .0052 .0442 .0043 .0050 .0020 .0070 .0322 .0054 0119 0296 .0043 19 .0642 .0079 .0115 .0026 .0024 .0004 .0016 .0012 .0032 00000 .0028 .0015 20 _1034 .0979 .0132 .1400 .1587 .1516 .1461 .0847 .0537 _1036 0774 .1713 21 ,0238 .1062 .2673 .0025 .0142 .0025 0113 .0138 0354 .0131 0107 .0004 22 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 23 .0425 .0127 .0172 .0279 .0257 0147 .0269 0259 .0874 .0237 .0200 .0070 Summa .5324 .3285 .5269 .3443 .6947 .2645 .5759 .6487 .4002 .4709 .5960 .5798 Från Till sektor se”" 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23

1 00000 00000 00000 00000 .0060 00000 .0004 .0006 .0026 .0015 .0066 2 00000 00000 00000 00000 00000 00000 .0002 00000 00000 00000 00000 3 .0133 .1050 .0003 00000 .0091 .0252 .0142 00000 00000 00000 00000 4 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 .0096 00000 .0298 5 00000 00000 .0002 00000 00000 00000 00000 00000 .0035 00000 .0145 6 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 .0038 00000 .0203 7 0015 .0005 .0039 .0021 .0045 00000 .0060 .0036 .0030 00000 .0037 s .0212 .0123 .0091 .0250 .0184 .0013 .1354 .0239 0059 .0106 .0069 9 .0027 .0013 .0031 .0019 0005 0042 .0015 .0150 0074 .0004 0122 10 00000 .0008 .0091 .0018 00000 00000 .0028 .0033 .0105 00000 .0027 11 .0392 .0338 .0361 .0376 .0566 .0025 .0164 .0252 .0041 .0034 .0147 12 .0384 .0756 0050 .0l08 .0147 .0330 .0130 .0220 .0230 .0068 .0078 13 .1663 .0172 .0074 .0066 00000 00000 .0722 00000 00000 .0012 0034 14 .0256 .2887 .0790 .1149 .09 20 00000 .0338 00000 .0006 00000 0016 15 .0235 .0553 .2447 .3004 .0130 .0076 .1400 .0028 .0229 .0046 .0415 16 00000 00000 .0009 .0282 00000 00000 .0006 00000 00000 00000 .0003 17 00000 00000 .0003 00000 .0175 00000 .0003 0004 0003 00000 0003 [8 .0160 .0283 .0035 .0050 .0013 .0503 .0030 0129 .0033 0189 .0107 19 0055 00000 .0033 .0037 0003 .0584 00000 .0079 .0707 .1239 .0180 20 .0762 .0702 .0898 0440 .2321 0137 00000 00000 00000 00000 .0025 21 0312 .0147 .0150 .0112 .0104 .0049 .0126 .1135 .1201 .0007 .0217 22 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 23 .0446 .0293 _0331 .0303 .0247 .0358 .0707 .1134 .0706 .0330 .1429

Summa .5052 .7333 .5433 .6240 .5076 ,2374 .5231 .3545 .3799 .2150 .3626

Tabell 2.25 Varugruppering av den privata konsumtionen”

Sektor

NM?!”

SNA-nummer

del av 11200 del av 11300 del av 11400 del av 11600 del av 11700 del av 11920 71320

88,5% av 71360 del av 32300 Saknar privat konsumtion del av 11100 del av 11200

del av 11400 del av 11500 11800 del av 11920 del av 11100 del av 11200 delav 11300 del av 11500 del av 11600 del av 11700 11910

delav 11920 11,5% av 71360 12000 13000 14000

21100 21200

88.7% av 22100 90,0% av41120 71,6% av 42100 1,1% av 45110 79,5% av 51200 21,4% av 71330 61,1% av 82200

J ordbruksnämndens varugrupper

20, 26, 27

41—46, 60

64, 81

88, 89, 91, 95—101 112

129

1—5.9, 10,12—17 21—25, 28, 29, 31, 93% av 32,35, 37, 38 65—69,71—73, 75—79 83 119—121 132,133

7,8 39, 7% av 32—35 48—50,52—58, 61

84, 86

90, 92,94,102_104, 106—110

113—117 1234127 105,130,131,135,136

Benämning

Hemslakt av kalv, storboskap, svin och får samt färskt kött av vilt Färsk fisk och färska, frysta, saltade eller torkade kräft- och blötdjur Direktförsäljning och hemmaförbrukning av mjölk samt ägg

Färska köksväxter, frukter och bär etc samt torkade ärter och bönor Färsk potatis

Honung

Blommor

Djur, fröer m m

Brännved

Mjöl och gryn, makaroner, majsflingor etc samt bröd och konditorivaror Marknadsfört kött exkl färskt kött och vilt, lever, njure och tunga,

93% av charkuterivaror och konserver samt köttsoppor

Mjölk exkl direktförsäljning och hemmaförbrukning, grädde mjölkpulver och ost Smör

Socker och sirap Glass

Mjölprodukter exkl makaroner och majsflingor etc

Förädlingstillägg för färdiglagad mat samt 7% av charkuterivaror och konserver Djupfryst filead fisk, konserverade och beredda fiskar, kräft- och blötdjur Matfett och feta såser exkl smör

Köksväxter, frukter och bär ej farska, färdiglagade maträtter ej med kött och fisk, soppor och buljonger ej med kött samt safter

Potatis och potatisprodukter exkl färsk potatis

Kaffe, te och kakao

Sylt, marmelad etc, choklad och kont'ektyr, tomatketchup m m, kryddor, senap och salt

Djur, fröer m m

Alkoholfria drycker

Alkoholhaltiga drycker

Tobak

Bekläd nadsartiklar andra än skor Reparationer av beklädnadsartiklar andra än skor Skor

Mattor och andra golvbeläggningsmaterial Hushållstextilier och andra inredningsartiklar Kemiska produkter, pappersvaror etc

Övriga artiklar

Sportartiklar m in

Andra personliga artiklar

10 11

12 13 14

SNA-nummcr

90,5% av 41110 23,4% av 41130 13,0% av 42100 42,2% av 45110 12% av 71330 7,3% av 81210 1,4% av 45110 73000 11,3% av 22100 19,2% av 51200 del av 62100 7,5% av 71340 80,9% av 31400 10,0% av 41120 4,9% av 41130 13% av 42100 29,3% av 44100 50,6% av 45110 51100

8,0% av 71330 90,9% av 71350 13,8% av 71400 87,8% av 81210 24,0% av 82300 6,8% av 31400 del av 32200 del av 32300 del av 62200 10,3% av 71400 8,5% av 42100 18,1% av 44100 1,0% av 45110

Benämning

Möbler, varor för fast montering Belysningsarmatur

Hushållstextilier och andra inrodningsartiklar Kemiska produkter, pappersvaror etc Sportartiklar m m

Toalettartiklar

Kemiska produkter, pappersvaror etc Böcker, tidningar och tidskrifter

Skor

Övriga artiklar

Gummi

Leksaker

Material för egna reparationer

Mattor och andra golvbeläggningsmaterial Belysningsarmatur

Hushållstextilier och andra inredningsartiklar Glasvaror, bords— och hushållsartiklar Kemiska produkter, pappersvaror etc Läkemedel

Sportartiklar m m

Fototillbehör

Drift och underhåll av fritidsbåtar Toalettartiklar

Skriv- och ritartiklar samt kontorsmateriel Material för egna reparationer

Gasol

Flytande och fasta bränslen exkl brännved Bensin, olja och smörjmedel Drift och underhåll av fritidsbåtar Hushållstextilier och andra inredningsartiklar Glasvaror, bords- och hushållsartiklar Kemiska produkter, pappersvaror etc

___—__—___—____

Sektor

16 17

18 19 20 21

SNA-nummer

9,5% av 41110 71,7% av 41130 5.6% av 42100 43100

50,3% av 44100 45120

1,3% av51200 52000

61100 61200 71100 71210 71230 71250

8,8% av 71330 9,1% av 71350 1,8% av 81210 81220 27,0% av 82100 10,0% av 82200 24,0% av 82300 71240 36,4% av 71400 12,3% av 31400 2,3% av 44100 3,7% av 45110 71220

60,6% av 71330 92,5% av 71340 3,1% av 81210 73,0% av 82100 28,9% av 82200 52,0% av 82300 32100

del av 32200 Saknar privat konsumtion Saknar privat konsumtion 63000

64000

Benämning

Möbler, varor för fast montering Belysningsarmatur

Hushållsartiklar och andra inredningsartiklar Större varaktiga hushållsinventarier inkl tillbehör Glasvaror, bords- och hushållsartiklar Spik, skruv, nubb etc

Övriga artiklar

Terapeutisk utrustning

Nyinköp av bilar

Övriga transportmedel

Rad io- och TV-apparater och grammofoner Fotoutrustning Kikare och mikroskop

Hobbyverktyg

Sportartiklar m m

Fototillbehör

Toalettartiklar

Rakapparater och hårtorkar

Juveler, ur, ringar och ädelstenar

Andra personliga artiklar Skriv- och ritartiklar samt kontorsmateriel Fritidsbåtar

Drift och underhåll av fritidsbåtar Material för egna reparationer

Glasvaror, bords- och hushållsartiklar Kemiska produkter, pappersvaror etc Musikinstrument

Sportartiklar m m

Leksaker

Toalettartiklar

Juveler, ur, ringar och ädelstenar

Andra personliga artiklar Skriv- och ritartiklar samt kontorsmateriel Elström

Gas exkl gasol

Köpta transporttjänster Post och tele

Sektor SNA-nummer

22 31100 31200 31300 23 22200 41140 45200 46000 53000 delav62100 delav62200 62300 71310 39,5% av 71400 72000 81100 83100 83200 85000 86000 87000 88000 89000 92000 24 91000

Benämning

Hyra i flerfamiljshus Nthandevärdetav mnåhus Nyttjandevärdet av fritidshus Skoreparadoner

Konuknemål

Hushållstjänster

Arbetshjälp ihemmet

Tjänster av läkare, sköterskor och liknande yrkesutövare charadoner

Service

Andra kostnader

Grammofonskivor

Drift och underhåll av fritidsbåtar Kulturella tjänster etc exkl hotell-, restaurang- och kafétjänster Frisörarbeten, skönhetsvård etc Utgifter för restaurang- och kafébesök Utgifter för hotelltjänster

Finansiella tjänster, ej särskilt nämnda Andra tjänster, ej särskilt nämnda Ospec försäljning från staten

Ospec försäljning från kommunen Ospec hushållsreparationer

Utländska turistutgifter i Sverige Svenska turistutgifter i utlandet m m ” Den privata konsumtionen har hämtats från statistiska centralbyrån, nationalräkenskaperna, där den redovisas enligt SNA.

3. Övriga reala modeller och kalkyler för det medelfristiga tidsperspektivet

3.1. Konjunkturinstitutets exportmodeller

Som framgick av avsnitt 2.4.3 ovan beräknas ihuvudmodellen endast det krav på export som den förutsedda importutvecklingen och det målsatta bytesbalanskravet ställer. Förutsättningar om en med detta krav konsi- stent exportkapacitet i de olika branscherna arbetas också in i förutsätt- ningarna för modellberäkningarna. Däremot ingår inte utlandets efter- frågan eller den svenska exportens konkurrenskraft i huvudmodellen.

Det är emellertid nödvändigt att också bedöma om det framräknade kravet på export verkligen kan uppfyllas. De faktorer som påverkar konkurrenskraften behandlas i utredningens finansiella avsnitt (se kapitel 8 i LU:s huvudbetänkande). Utlandets exportefterfrågan behandlas utförligt i en särskild studie av konjunkturinstitutet.1 Däri ingår också en redogörelse för de olika modellansatser som använts.

Beräkningsmetoderna kan kortfattat sägas innebära att en uppskatt- ning görs av efterfrågetillväxten inom de länder som utgör marknader för svensk export. Därefter beräknas deras importefterfrågan samt hur Sveriges marknadsandelar kan beräknas komma att förändras. Faktorer som i varierande utsträckning påverkar beräkningarna härav är bl. a. relativa importpriser, relativa tullkostnader, samt integrationseffekter. I vissa sektorer utgår dock kalkylerna från utbudssidan. Detta gäller t. ex. skogsindustrin där en begränsad virkestillgång inte medger en utbyggnad av kapaciteten i takt med efterfrågan. För en noggrann redogörelse hänvisas till den nämnda bilagan.

I beräkningarna i LU 75 kan huvudresultaten sägas innebära att LU :s alternativ 1 innefattar ett exportkrav som är kraftigare än den av konjunkturinstitutet beräknade marknadstillväxten. Detta krav skulle alltså kunna uppfyllas enbart genom en ökning av Sveriges marknads- andelar. Alternativ Il—lV innefattar däremot exportkrav som ligger mera i linje med den beräknade marknadstillväxten.

Vid oförändrade växelkurser påverkas våra marknadsandelar främst av den interna kostnadsutvecklingen jämfört med utvecklingen i konkur- rentländerna. Kostnadsutvecklingen behandlas som nämnts i den finan— siella analysen samt på ett kvalitativt sätt i beskrivningen av den

' SOU 1976122, Sveriges export 1975—1980. Bilaga 2 till långtidsut- redningen.

internationella bakgrunden. De slutsatser som dragits i LU 75 är att den förutsedda reala och finansiella utvecklingen, inkl. kostnadsaspekterna, kan anses vara i överensstämmelse med kravet på bibehållen konkurrens- kraft och oförändrade, eller svagt ökande, marknadsandelar. Stora krav på den ekonomiska politiken kommer dock att ställas för att åstad- komma detta.

Det är fullt tänkbart att man i analysen kunde ha funnit att kostnadsutvecklingen inte skulle ha medgett ett uppfyllande av export- kravet. Man hade då i LU fått ange vilken kostnadsutveckling som hade varit rimlig samt olika metoder att åstadkomma en sådan. Det är också tänkbart att analysen kunde ha visat att den utländska efterfrågan fram till 1980 skulle utvecklas starkare än vad som vore erforderligt för att uppfylla exportkravet. En diskussion om denna situation hade då fått föras. l modellen kunde man t.ex. ha upprepat körningen med ett bytesbalanskrav 1980 som inneburit överskott, i stället förjämvikt, på bytesbalansen. Detta överskott hade då kunnat användas exempelvis för amortering av den utländska skuldsättningen.

[ varje modellkörning som läggs fram måste således det i modellen framräknade exportkravet avstämmas mot de speciella beräkningarna av hur mycket som är möjligt att exportera och iförekommande fall bringas att överensstämma med dessa.

3.2. Kalkyler avseende sysselsättningen och dess fördelning

3.2.1. Omvandling av sysselsättningsvolymen till antal sysselsatta

[ LU:s huvudmodeller beäknas sysselsättningen i antal timmar. En schablonmässig omräkning av antalet arbetade timmar per näringsgren till antal sysselsatta har utförts av statistiska centralbyrån. Metoderna beskrivs närmare i en särskild underlagspromemoria till LU 75.

1 ett första beräkningssteg har medelarbetstiden för män resp. kvinnor i varje näringsgren beräknats för 1975. Detta har skett med utgångspunkt i en specialbearbetning av arbetskraftsundersökningarna. Prognoser för medelarbetstiden 1980 har därefter utförts. Hänsyn har därvid tagits till den ökning av bl. a. semesterfrånvaron som antagits i beräkningarna över arbetskraftsutbudet. Vidare har antaganden införts om en förskjutning mot en något ökad andel deltidsarbete bland män. En sådan förskjutning har redan observerats i statistiken men har antagits komma att accelerera något fram till 1980. För kvinnornas del har den observerade förskjut- ningen mot arbetstidsintervallet 20—34 timmar i veckan antagits fort— sätta. Detta innebär skjunkande andelar för de grupper som har kortare eller längre arbetstid.

De tal för antalet arbetstimmar per sysselsatt 1980 som sålunda beräknats kan därefter appliceras på antalet arbetade timmar per näringsgren detta år. Utgår man därvid från 1975 års könsfördelning för varje näringsgren finner man emellertid att det antal sysselsatta män resp. kvinnor som då kan beräknas inte stämmer överens med det antal som beräknats i utbudskalkylen. Man måste därför göra vissa antaganden om

förskjutningar i könsfördelningen. De antaganden som gjorts redovisas i tabell 3.1. Tabell 3.1 Andelen kvinnor i olika näringsgrenar 1975—1980 Procent 1975 1980 Alt. ! Alt. 11 Alt. lIl

Jordbruk 30.5 30.5 30.5 30.5 Skogsbruk 6.6 7.6 7.6 7.6 Industri 26.3 30.1 26.5 30.1 El-. gas-. värme- och vattenverk 15.1 17.7 15.1 17.6 Byggnadsverksamhct 6.8 8.0 8.0 8.0

Summa varu- 0. kraftproduktion 22.0 - 24.9 22.3 24.7 Varuhandel 49.2 44.6 44.6 44.6 Samfärdscl 25.1 27.6 27.6 27.6 Privata tjänster 55.5 55.5 55.5 55.5 Offentliga tjänster 72.0 74.0 74.3 73.8

Summa tjänster 57.6 58.6 59.5 58.6 Totalt 42.7 45.1 45.1 45.1

Källa: Statistiska centralbyrån, prognosinstitutet.

Det framgår av tabellen att samtliga alternativ förutsätter någon minskning av kvinnornas andel inom varuhandeln men en ökning inom samfärdsel och offentliga tjänster. En ökning måste också ske inom byggnadsverksamheten. Avseende industrin finner man att det i LU:s alternativ 1 krävs en ganska kraftig ökning av andelen kvinnor medan alternativ 11 kan genomföras med ungefär oförändrad andel kvinnor jämfört med 1975. Detta resultat beror givetvis på att hela nettotill- skottet till arbetskraften består av kvinnor i alla alternativ. Olika näringsgrenars andelar av sysselsättningen varierar däremot mellan alter— nativen.

3.2.2. Beräkning av sysselsättningens regionala fördelning

En regional nedbrytning av sysselsättningsberäkningarna i LU 75 har utförts i syfte att göra en jämförelse med och avstämning mot resultaten från den regionala utvecklingsplaneringen — länsplaneringen. Den regio- nala nedbrytning av LU:s sektorkalkyler som därvid genomförts har utgjort ett underlag vid den utvärdering av länsstyrelsernas bedömningar i länsplanering 74 som genomförts av arbetsmarknadsdepartementet under hösten 1975.1

' De använda metoderna redovisas utförligt i en underlagspromemoria: Regional sysselsättningsfördelning. En studie av metoder som använts vid avstämningen mellan långtidsutredningen 1975 och länsplanering 1974. Promemorian finns tillgänglig hos finansdepartementet och hos sekretariatet för expertgruppen för regional utredningsverksamhet (ERU).

Vid redovisning av resultaten utnyttjas även en inom arbetsmarknadsdepartemen- tet utförd regional nedbrytning av LU:s kalkyler för arbetskraftsutbudet 1980. För en beskrivning av den utvärdering som gjorts se SOU 1975:91 , Politik för regional balans. Utvärdering av länsplanering 1974, Stockholm 1975.

' Denna metod svarar närmast mot den s. k. basic/non—basic-metoden. Se bl. &. W. Richardson: Regional Economics, London 1969 och [. Lowry: Urban and Regio- nal Planning, Bristol 1972.

2 Som framgår av SOU 1975:91 har emellertid ytterligare ett kalkyl- alternativ utförts för industrin. I detta antas helt enkelt att de olika riksområdenas andelar av sysselsättningen inom varje industribransch 1973 inte förändras fram till 1980. De regionala olikheter i industrisyssel- sättningens utveckling som då framkommer i kalkylerna speglar endast olikheter i sektorernas prognostiserade utveck- ling på nationell nivå.

3 För närmare belysning av metoden, se den ovannämnda prome— morian: Regional syssel— sättningsfördelning etc.

4 Härvid har använts en modifierad form av den s. k. "Salteransatsen". innebörden av denna metod beskrivs bla. i W. E. G. Salter: Produc- tivity and Technical Change, Cambridge, 1960 och L. Wohlin: Skogs- industrins struktur och expansionsmöjligheter, Uppsala 1970.

Beroende på bl. a. brister i tillgången på statistik måste en avstämning mellan långtidsutredningen och länsplaneringen ske på en ganska aggrege- rad nivå såväl sektoriellt som regionalt. Vid nedbrytningen på regioner av LU:s kalkyler för den nationella sysselsättningsutvecklingen har landets län indelats i 8 s. k. riksområden. Länsplaneringens kalkyler utförs med folk- och bostadsräkningarnas definition av sysselsatta medan långtids- utredningen använder sig av nationalräkenskapernas definition. Ett viktigt moment i avstämningsarbetet har därför varit att utarbeta nycklar som gör sysselsättningsuppgifterna enligt länsplaneringen och långtids— utredningen jämförbara.

Vid utförandet av de regionala nedbrytningarna har LU:s sektorer indelats i två grupper. Den första gruppen utförs av sektorer vilkas sysselsättningsutveckling i en region antagits vara oberoende av föränd- ringarna inom övriga sektorer i regionen (s. k. basnäringar). Jordbruk, skogsbruk. industri samt vissa delar av tjänstesektorerna har förts till denna grupp. Den andra gruppen utgörs av sektorer vilkas sysselsättnings- utveckling antas vara bestämd av den totala befolknings- och sysselsätt- ningsutvecklingen i samma region (3. k. servicenäringar).l

I ett första steg i beräkningarna har basnäringarnas sysselsättning fördelats regionalt. Långtidsutredningens prognoser för sysselsättnings- utvecklingen inom jord— och skogsbruk har därvid fördelats regionalt med hjälp av uppgifter som tagits fram av resp. sektorsmyndighet. För industrisektorerna har olika nedbrytningsmetoder använts för skilda industribranscher och regioner.2 [ vissa fall har antagits att den regionala omfördelning av sysselsättningen mellan riksområdena som ägt rum under perioden 1969—1973 fortsätter i oförändrad takt fram till 1980 (s. k. shift and share-method).3 I andra fall har regionernas andelar av sysselsättningen i en bransch 1973 antagits vara oförändrad fram till 1980. För en tredje grupp av branscher och regioner har LU:s kalkyler för utvecklingen på nationell nivå fördelats regionalt med hjälp av särskild information om utbyggnadsplaner, t. ex. avseende Stälverk 80. Valet av nedbrytningsmetod har avgjorts mot bakgrund av analyser av bl. a. lönsamhetsförhållandena i olika regioner.4

Det andra steget i beräkningarna består i att bestämma den regionala fördelningen för sysselsättningen inom servicenäringarna. Den använda nedbrytningsmodellen förutsätter att sysselsättningen inom varje service- sektor i en region står i viss relation till den totala sysselsättningen i regionen. Denna s. k. serviceandel för en viss servicesektor i varje riksområde har bestämts med utgångspunkt i analyser av den historiska utvecklingen 1966—1974. Indextal som anger hur mycket serviceandelar— na för ett visst riksområde avviker från de riksgenomsnittliga värdena har beräknats. Förändringen för dessa indextal fram till 1980 har prognosti- serats. Sysselsättningen tjänstesektorerna i riksområdena har slutligen beräknats genom att applicera indextalen på de nationella serviceandelar som kan beräknas på basis av LU:s bedömningar för den nationella sysselsättningsutvecklingen fram till 1980.

Sysselsättningen inom byggnadsindustri, varuhandel, samfärdsel. vissa delar av privata tjänster samt den kommunala sektorn har beräknats med

inom

hjälp av denna serviceandelsmetod. Den statliga delen av den offentliga sektorn har förts till basnäringarna i kalkylerna över sysselsättningsut- vecklingen. Hänsyn har därvid kunnat tas till den regionala omfördelning av sysselsättningen som sker i samband med omlokaliseringen av viss central statlig förvaltning. Även vissa delar av sektorn privata tjänster har räknats som basnäringar i de regionala nedbrytningarna.

3.2.3. Beräkning av sysselsättningens fördelning på yrken

l LU 75 redovisas kalkyler över förändringarna iantalet sysselsatta inom olika yrken 1975—1980. Kalkylerna över den yrkesmässiga sysselsätt- ningsutvecklingen baseras på sektorsprognoserna över sysselsättningen. Uppgifter som visar sysselsättningens fördelning på olika yrkesgrupper 1974 inom varje LU-sektor har erhållits genom särskild bearbetning av AKU-material (årsmedeltal) för 1974. Denna bearbetning har utförts inom SCB. De koefficienter som kan beräknas på basis av dessa uppgifter har använts för att fördela antalet sysselsatta inom olika LU-sektorer 1975 och 1980 enligt beräkningarna med LU-modellen på yrkesgrupper.

Som framgår av beskrivningen ovan förutsätter beräkningarna att den 1974 gällande yrkesfördelningen inom varje LU-sektor inte förändras under prognosperioden. Man bortser således i beräkningarna från förskjutningar över tiden mellan yrkesgrupperna inom en sektor som följd av förändringar i t. ex. produktionsteknik och produktionsinrikt- ning. Det har inte varit möjligt att få fram ett underlag för prognoser över sådana förskjutningar.

Egenskaperna hos AKU-materialet — detta erhålls genom urvalsunder- sökningar — har gjort det nödvändigt att använda en relativt grov yrkesindelning i beräkningarna. De yrkesgrupper som här urskiljs är därför tämligen heterogena. För att kunna belysa omställningsproblem för de anställda som är förenade med den strukturomvandling 1975—

Tabell 3.2 Yrkesklassificering

Yrkc AKU-koda Tekniskt, kemiskt och fysikaliskt arbete 01 Hälso- och sjukvårdsarbete 02 Pedagogiskt arbete 03 Litterärt och konstnärligt, religiöst och juridiskt arbete samt socialvärds— och utredningsarbete 04. 05 Administrativt arbete 10 Kameralt och kontorstekniskt arbete 20 Kommersiellt arbete 30 Lantbruks, skogs- och fiskeriarbete 40 Transport- och kommunikationsarbete 60 Gruv- och stenbrytningsarbete samt tillverkningsarbete 50 ./. byggnadsarbete,

70 ./. byggnadsarbete, 80 ./. byggnadsarbete.

Byggnadsarbete — Servicearbete 9 ./. 98 Militärt arbete 98

" Yrkesklassificering enligt arbetskraftsundersökningarna.

1980 som varje LU-alternativ innebär hade det varit önskvärt med en mer finfördelad yrkesindelning i beräkningarna. För att kunna belysa spän- ningar på de funktionella delarbetsmarknaderna samt för att kunna belysa behov av t. ex. ökade satsningar på omskolning, nya utbildnings- linjer vid högskolor osv. som impliceras av de olika LU-alternativen hade det vidare varit önskvärt att kunna komplettera kalkylerna med någon form av tillgångs- eller utbudsprognoser. Prognoser av den senare typen kan dock av statistiska skäl f. n. inte utföras. Den använda yrkesgrupperingen framgår av tabell 3.2.

4. Prismodell och finansiella kalkyler

4.1. Inledning

För LU-kalkylerna har en särskild prismodell utarbetats. Dess syfte är bl.a. att tillsammans med de reala kalkylerna medge beräkningar av försörjningsbalansen till löpande priser för prognosåren. Dessa försörj— ningsbalansberäkningar är sedan utgångspunkt för mer detaljerade finan- siella kalkyler avsedda att belysa den sektorvisa utvecklingen av inkoms- ter, inkomstanvändning och finansiellt sparande. Prismodellen står i ett ömsesidigt beroendeförhållande till den reala huvudmodell som beskrivs i kapitel 2. Sålunda utgör vissa av huvudmodellens variabler indata till prismodellen. Samtidigt finns en återkoppling från prismodellen till huvudmodellen via särskilda relativprisberäkningar som fått påverka den sektorvisa fördelningen av real privat konsumtion med hjälp av särskilda disaggregerade konsumtionsfunktioner.

Prismodellen är i stora drag uppbyggd efter EFG-rapportens1 princi- per. Detta innebär bl.a. att produktionssektorerna indelas i en grupp konkurrensutsatta och en grupp som är skyddade från internationell konkurrens. De konkurrensutsatta sektorerna får sin prisutveckling bestämd på världsmarknaden. De har också en förhållandevis snabb produktivitetsutveckling. Den internationella prisstegringen i förening med produktivitetsökningen skapar ett utrymme för vinst och löneök- ningar i dessa sektorer. Löneandelen och vinstandelen av utrymmet på lång sikt är i stort sett konstanta. Prisutvecklingen på världsmarknaden och produktivitetsökningen bestämmer då Iöneökningen i de konkurrens- utsatta sektorerna.

I de skyddade sektorerna antas att alla kostnadshöjningar kan övervältras på priserna. Lönerna bestäms här i relation till lönerna i de konkurrensutsatta sektorerna. Bl. a. den solidariska lönepolitiken antas medverka till detta. Eftersom produktivitetsstegringen i de skyddade sektorerna är långsammare än i de konkurrensutsatta sektorerna stiger priserna snabbare i de skyddade sektorerna.

I långtidsutredningens prismodell har de flesta varuproducerande 'Ed en Faxén LU-sektorerna räknats som konkurrensutsatta. Undantag härifrån utgör Odhrirziönebilfining sektor l jordbruk och sektor 4 skyddad livsmedelsindustri på grund och samhällsekonomi, av jordbruksregleringen samt sektor 1.3 jord- och stenindustri till följd Stockholm 1970-

] Detta antagande disku- teras i huvudbetänkan— dets kapitel 2, Den inter- nationella bakgrunden.

av den höga andelen leveranser till byggnadsverksamheten och det i övrigt nära sambandet med denna skyddade sektor. Dessa undantagna sektorer tillsammans med de tjänsteproducerande sektorerna har betraktats som skyddade sektorer.

4.2. Prismodellen

4.2.1. Beskrivning av modellen och dess funktionssätt

Prismodellens ekvationssystem, ingående variabler och deras beteckningar redovisas i avsnitt 4.2.2 nedan. Här ges en översikt över modellen och de olika antaganden som innefattas iekvationerna. Dessutom redogörs för hur de olika parametrarna bestämts vid modellberäkningarna, bl. a. med hjälp av framtaget statistiskt material. Som framgår löses prismodellen i termer av prisnivåer för enskilda år, varefter förändringarna mellan dessa år beräknas.

Prisutvecklingen inom de konkurrensu [satta sektorerna

De konkurrensutsatta sektorernas prisutveckling har bestämts med hjälp av ett antagande om den internationella prisstegringen. Denna antogs bli 3 % per år 1975—1980] Med internationell prisstegring avses i detta sammanhang den genomsnittliga prisstegringen för svensk export och import.

Grundantagandet om prisutvecklingen för export och import har emellertid varierats i de olika sektorerna. Det uttrycks med faktorn Hi i ekvation (1 ), vilken gäller för varje konkurrensutsatt sektor.

(1) Pi=P-Hi—K

Beteckningar: P- produktionens mottagarpris i sektor i

P det genomsnittliga priset på export och import i samtliga konkur-

rensutsatta sektorer

Hi kvoten mellan pris på export och import i sektor i och i alla konkurrensutsatta sektorer K kvoten mellan det för konkurrensutsatta sektorer genomsnittliga

priset på export och import och på produktion

Relationen Hi har bestämts med hjälp av 'den iakttagna utvecklingen av export- och importprisindex för olika varugrupper under perioden 1959—1972. Denna redovisas i följande tablå.

Årlig procentuell förändring 1959—1972

Exportprisindex Importprisindex

Livsmedel 1.9 2.0 Råmaterial inkl. bränslen 1.1 0.6 Kemiska produkter 0.1 0.1 Verkstadsprodukter 3.6 4.3 Andra färdigvaror 2_.4 1.6

Summa varor 2.5 2.2

Med utgångspunkt häri har antaganden gjorts om den årliga procentuella förändringen i faktorn Hi 1975—1980 för de olika konkurrensutsatta sektorerna. LU—sektor 3 Extraktiv industri 0.0 5 Konkurrensutsatt livsmedelsindustri 0.0 11 Kemisk industri —2.0 12 Petroleum- och kolindustri 0.0 15 Verkstadsindustri 1.5 2, 6—10, 14, 16— 1 7 Övriga konkurrens- utsatta sektorer — 1.1 Summa 0.0

Prisutvecklingen för utrikeshandeln med råolja, malm m. m. (sektor 3), livsmedel (sektor 5) och eldningsolja, bensin m.m. (sektor 12) har således antagits följa den genomsnittliga prisutvecklingen. Priserna på utrikeshandeln med verkstadsprodukter har antagits fortsätta att öka snabbare än priserna på andra varor. På kemiska produkter har utrikes- handelspriserna antagits fortsätta att öka långsammare. För övriga konkurrensutsatta sektorer har priserna på export och import residual- bestämts.

I de konkurrensutsatta sektorerna borde definitionsmässigt priserna för den totala produktionen förändras på samma sätt som importens resp. exportens priser. I praktiken är detta inte fallet på den sektornivå som LU arbetar med. I modellarbetet antogs därför att prisnivån för produktionen till mottagarpris inom de konkurrensutsatta sektorerna ökar ca 1 % snabbare per år än utrikeshandelspriserna. Denna skillnad mellan mottagarpriser och utrikeshandelspriser uttrycks av faktorn K i ekvation (1).

Löneutvecklingen inom de konkurrensutsatta sektorerna

De genomsnittliga timlönerna i de konkurrensutsatta sektorerna beror av utrymmet för löneökningar. Detta bestäms för resp. sektor i modellen av arbetsproduktiviteten och av priset på sektorns förädlingsvärde. Om löneandelen förändrats inverkar emellertid även detta på den genomsnitt- liga timlönen. I modellkalkylerna har värden på arbetsproduktiviteten

hämtats från de reala modellberäkningarna. Priset på förädlingsvärdet är en endogen variabel som bestäms inom modellen. För att bestämma löneandelen 1975 och 1980 framtogs i samband med modellarbetet historiska serier över dennas utveckling i de olika LU-sektorerna 1963—1973, vilka korrigerades för värdet av egenföretagarnas arbets- insats. Härigenom erhölls sinsemellan konsistenta värden på arbetspro- duktivitet och löneandelstal i resp. sektor, som sedan kunde användas för att testa modellen mot historiska värden. Dessa test skall beskrivas längre fram.

Statistiken visar att löneandelarna fluktuerat förhållandevis kraftigt år från år under perioden. Däremot fanns i allmänhet inte några signifikanta trender i löneandelstalens utveckling på litet längre sikt. Vid modellbe- räkningarna antogs löneandelstalen vara oförändrade 1975—1980 och lika med det historiska genomsnittet under sexårsperioden 1968-1973.

Priset på förädlingsvärdet i konkurrensutsatta sektorer, Fi, bestäms i resp. sektor av modellekvation (2). Den visar hur priset på förädlings- värdet påverkas av mottagarpriset på sektorns bruttoproduktion (Pi ), av andelen indirekta skatter i bruttoproduktionsvärdet till löpande mot- tagarpriser (Si ), av insatskoefficienter (IOKOEFF- ji), priser på insatsvaror (Pi) och förädlingsvärdesandel (VAFC ). Av dessa storheter bestäms in- satskoefficienter och förädlingsvärdesandelar i de reala kalkylerna. Priset på insatsvaror från skyddade sektorer bestäms i modellen. Produktionens mottagarpris bestäms på det sätt som beskrevs i början av detta avsnitt.

Pi (l— Si) +ZIOKOEFFji Pj

(2) Fi: VAFCi

Särskilda beräkningar har också fått genomföras för parametern Si, indirekta skatters andel av bruttoproduktionsvärdet till löpande mot- tagarpris.

De indirekta skatterna till 1968 års priser erhålls ur det reala systemet. För att beräkna de indirekta skatterna till löpande pris har ett särskilt material tagits fram, varvid punktskatter, särskilda varuskatter och subventioner inom jordbruksregleringen, mervärdeskatt samt en restpost fördelats över de olika sektorerna.

De indirekta skatternas andel av bruttoproduktionsvärdet till löpande mottagarpris, Si, har ur det framtagna materialet beräknats för vart och ett av åren 1963—1973. I modellberäkningarna har Si satts lika med nivån 1974 för både 1975 och 1980.

Genom de beskrivna beräkningarna finns nu värden på alla termeri ekvation (2) ovan. Därefter kan timlönen inom de konkurrensutsatta sektorerna (Ni) beräknas i ekvation (3). Fi betecknar priset på förädlings- värdet i sektor i, LABPROD är arbetsproduktiviteten i sektorn och Li är löneandelen i sektorn.

(3) Ni = Fi - LABPRODi - Li

Den genomsnittliga timlönen i konkurrensutsatta sektorer (U) bestäms genom att de framräknade timlönerna i de olika LU-sektorerna vägs ihop

med hjälp av sysselsättningen uttryckt i arbetade timmar per LU—sektor. AKi betecknar arbetade timmar i sektorn och erhålls ur de reala kalkyler- na.

AK-

_ 1 4 N=* »N— () Luk, ,

Löneu tvecklingen inom de skyddade sektorerna

Timlönerna i de enskilda skyddade sektorerna bestäms genom ekvation (5) där Ri betecknar ett relationstal mellan lönen i en skyddad sektor och den genomsnittliga timlönen i de konkurrensutsatta sektorerna.

(5) Nl:Ri'N

Det kan noteras att det lönebegrepp som kommit till användning i modellen och som tillämpas i nationalräkenskaperna även inkluderar kollektiva avgifter till socialförsäkring och privat försäkring samt tillräk- nade pensionsavgifter, utöver vad som vanligen inkluderas i andra sammanhang.

Beräkningarna av relationstalet R för perioden 1963—1973 redovisasi diagram 4.1. Det framgår tydligt hur timlönerna för samtliga skyddade sektorer utom jordbrukssektorn konvergerat under perioden. 1973 ligger den genomsnittliga timlönen i samtliga sektorer utom i byggnads- och jordbrukssektorn väl samlade. Motsvarande beräkningar för enskilda konkurrensutsatta sektorer har inte givit något liknande tydligt mönster (diagram 4.2). Lönerna i konkurrensutsatta sektorer bestäms av de internationellt bestämda priserna varför någon utjämning mellan dessa sektorer inte kunnat konstateras under perioden. Dessa iakttagelser kan anses styrka prismodellens hypotes om lönebildningen i skyddade resp. konkurrensutsatta sektorer.

Eftersom Iönerelationstalen i skyddade sektorer genom utvecklingen under perioden 1963—1973 blivit väl samlade 1973 skulle en fortsatt utdragning av trenderna leda till att Iönerelationstalen börjar divergera fr.o.m. mitten av 1970-talet. Om utvecklingen 1963—1973 betraktas som resultatet av en medveten löneutjämning blir en sådan utveckling inte sannolik. I modellkalkylerna har Iönerelationstalen antagits kvar- stanna oförändrade på 1973 års nivåer 1975 och 1980.

Prisutvecklingen inom de skyddade sektorerna

Prisnivåerna för förädlingsvärdet i skyddade sektorer bestäms genom ekvation (6). Arbetsproduktiviteten, LABPRODi, hämtas från de reala kalkylerna och löneandelstalen, Li> beräknas på samma sätt som beskrivits ovan för de konkurrensutsatta sektorerna.

N.

1 (6) I:i : LABPRODi — Li

1 25 19 1 20 1 15 1 9 1 10 I 1,8" xt 105 .--"* ................ ___ ...... 1 ...nu. 21 xx .... 100 20 ..... X _a'x '.. , x .. 95 L3 xx__s '_'-N _ Q.. Nx— ——————— —_ & __— .... .. ___-13 ”**——»X* —— Lau—=.: ..... 20 x ...... _ 90 >M::—_____x 2,1 .o.. '.... x>// .. n......— , xx 18 85 1 >(- ....... 22 .2"-._ ""-n. . '... f***—___NN_' 23 .. .......... %% ': ":.-;p ' 8” in---/ff.," 75 22 o..—'...'.... ':'. D..-..... 70 ...—..... 65 .."... »... .., 1 60 '..-

Diagram 4.1 Relationstal mellan lön per timme i skyddade sektorer och ge. 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 nomsnitrlig timlön i kan- kurrensutsatta sektorer 1963—1973 Källa: Statistiska centralbyrån.

Prisnivåerna för bruttoproduktionsvärdet till mottagarpris bestäms i de skyddade sektorerna genom ekvation (7).

Parametrarna VAFCi, IOKOEFFji och Sj bestäms på samma sätt som i de konkurrensutsatta sektorerna. Prisnivåerna på insatsleveranser från andra sektorer, Pj, bestäms inom modellen. De har antagits vara lika med de genomsnittliga mottagarprisnivåerna på hela bruttoproduktionsvärdet

1 25 ...... ...-n.. ......... 2 120 _ ..... ___-_. _N 16 |G ,/ X ., » * 115—'x /' c:a/' /' PON Xx. fm 115 17Nx '(x f.? —"__' xx * »I ., ”s*/.". x *. 2 » * V 110 ..._-000 -.-. "...-' xxx & 9 11 * _ ...... 14 105 -:7—:————— ./x. — . ----- ':> 9 15_:_/_'_å__=:_z.>_k_N _?_'_x.__ _/ —._.__g-_'_,./ **x10 "ufo 14 ------ m:;"mmh— m...-'.'_._._____ xlå __. 100 !— 3 A*— 3 '. .......... 6 ___—N '.' 5 .. f————— '.;ff- _ 8 90 Ragna,—..::: "' 8 5 85 ,o— _______ ___—— 80 7*—,»' N—N_———————"_*N*x * 7 75 70 65 60

1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973

Källa: Statistiska centralbyrån.

i de insatslevererande sektorerna. Något statistiskt material som kan styrka giltigheten av detta antagande har dock inte tagits fram. Ett sådant material kommer att bli tillgängligt genom pågående utvecklings- arbete på SCB.

Fi . VAFCi + 2 IOKOEFFJ-i - Pj

l—Si

Diagram 4.2 Relationstal mellan län per timme i resp. konkurrensutsatt sektor och genomsnitt— lig timlön i samtliga kon- kurrensutsatta sektorer

1 963 — 1 9 73

Test av prismodellen mot historiskt material

Genom att för olika historiska år sätta in observerade värden på modellens parametrar räknar modellen fram timlöner och prisnivåer som direkt kan jämföras med historisk statistik. Sådana tester har gjorts för 1968 och 1972. Testresultaten för 1968 visar bara att det statistiska underlaget för modellberäkningarna och själva modellen är konsistent. Felet 1972 i de konkurrensutsatta sektorernas genomsnittliga lön var bara 1,4 % vilket är tillräckligt litet för att styrka modellens konstruk- tion. De relativa felen i enskilda konkurrensutsatta sektorers löner var emellertid i flera fall betydande. I genomsnitt var felet 10 %. Det inverkar i modellkalkylen på prisutvecklingen bara via de konkurrensutsatta sek- torernas genomsnittliga lön. Därför kan de i vissa enskilda fall ganska grova felen accepteras. I det fortsatta arbetet med prismodellen bör emellertid orsaken analyseras till dessa avvikelser i enskilda sektorer. Det genomsnittliga felet i de skyddade sektorernas mottagarpris var 2 %. Det tyder på att de förenklande antaganden som görs i modellen, exempelvis att priset på insatsleveranser är lika med det genomsnittliga priset på alla leveranser från sektorn, inte är allt för orealistiska.

4.2.2. Ekvationssystemet

Det ekvationssystem som beskrivits ovan har följande utseende:

Ekvationer för konkurrensutsatta sektorer

(l) Pi=P'Hi'K

(2) Fi : Pi (l—Si) — Z IOKOEFFji » Pj VAFCi

(3) Ni = Fi - LABPRODi - Li

AKi . Ni ZAKi

(4) k:a

Ekvationer för skyddade sektorer

(5) Ni= Ri-N Ni 6 F.= __— ( ) 1 LABPRODi-Li (7) P _ Fi-VAFCi+ 2 IOKOEFFji - PJ-

l

Beteckningar:

Exogena variabler

P Genomsnittligt pris på export och import i konkurrens- utsatta sektorer H- Kvoten mellan pris på export och import i varje konkur— 1 rensutsatt sektor och genomsnittet för alla konkurrensutsat-

ta sektorer

K Kvoten mellan det för konkurrensutsatta sektorer genom- snittliga priset på export och import och på produktion S. Indirekta skatter i löpande pris som andel av mottagarpriset

1 i löpande pris för varje sektor

IOKOEFFji Koefficienterna för insatsleveranserna mellan sektor j och sektor i (se också avsnitt 2.2 ovan) VAFCi Förädlingsvärdesandel, dvs. förädlingsvärde till faktorpris dividerat med bruttoproduktion till mottagarpris, för varje sektor (1968 års priser) LABPRODi Arbetsproduktiviteten, dvs. förädlingsvärde i 1968 års priser per arbetad timme, för varje sektor Li Löneandel, dvs. lönesummans andel av förädlingsvärdet för varje sektor (löpande pris) AKi Antal arbetade timmar, för varje sektor Ri Relationen mellan timlönen i resp. skyddad sektor, Ni, och

den genomsnittliga timlönen i konkurrensutsatta sektorer, N, (löpande pris)

E ndagena variabler

Fi Priset på förädlingsvärdet för varje sektor Ni Lön per timme (löpande pris) för varje sektor

N Genomsnittlig lön per timme i konkurrensutsatta sektorer (löpande pris) P- Bruttoproduktionens mottagarpris för varje sektor 1

Ekvationerna (l), (2) och (3) gäller för varje konkurrensutsatt sektor (14 st.). Det finns en ekvation av typ (4). Den avser summan av de konkurrensutsatta sektorerna. Ekvationerna (5), (6) och (7) gäller för varje skyddad sektor. Vi har därigenom 3 - 14 + 1 + 3 - 9 = 70 ekvationer. Antalet endogena variabler är 23 + 23 + 1 + 23 = 70 st. Systemet kan därigenom få en bestämd lösning. I LU 75 har mottagarpriset på produktionen i sektorn bostadsförvaltning bestämts exogent. Ekvation (I) har således ersatts med ett exogent värde på Pi i sektor 22. Därmed minskade både antalet ekvationer och endogena variabler till 69. Systemet löses i termer av nivåer för de ingående storheterna för enskilda år. Mottagarpriserna på produktionen i konkurrensutsatta sektorer beräknas för hand enligt ekvation (1) och ges som indata till det datorprogram som löser ut övriga endogena variabler. Därefter beräknas utanför modellens ram procentuella ökningstakter mellan dessa nivåer.

1 SOU 1974234, Gra- fisk industri i omvandling.

4.3. Relativpriskalkyler

Prismodellen har utnyttjats för att beräkna relativpriser, vilka återkopp- lats till den reala modellen via de konsumtionsfunktioner som beskrivsi avsnitt 2.5. Relativpriserna för utgångsåret 1975 har beräknats fristående från modellen med hjälp av bl. a. konsumentprisindex. Prisutvecklingen per sektor har därefter skrivits fram till 1980 enligt prismodellens resultat. I flera viktiga sektorer har relativpriset 1980 emellertid bestämts vid sidan av modellen. Detta gäller exempelvis för grafisk industri, där en utredning om den grafiska industrin1 pekar på ett svagt ökande relativpris. Enligt prismodellens resultat skulle denna sektors relativpris i stället falla 1975—1980. Även dryckesvaru- och tobaksindustrins relativ- priser skulle enligt prismodellen falla. Denna sektors pris, som i stor utsträckning bestäms av storleken på de indirekta varuanknutna skatter- na, förutsätts oförändrat i relativpriskalkylen. Även relativpriserna på energi och bostäder förutsätts vara oförändrade. På grund av den speciella deflateringsproblematiken för verkstadsindustri (exkl. varv) har en minskning av relativpriset av samma storlek som 1970—1975 förutsatts. Modellberäkningarna visar för denna sektors priser en ökningstakt som är något snabbare än utrikeshandelsprisemas. Relativpriset för utländska turisttjänster har antagits öka i samma takt som 1970—1975.

4.4. Försörjningsbalans i löpande pris och dess implicitpriser

Prismodellens resultat har bl. a. legat till grund för LU:s analys av den finansiella utvecklingen i kapitel 8 i huvudrapporten. Som en utgångs- punkt för analysen har försörjningsbalanser till löpande pris beräknats. För varje sektor kan försörjningsbalansen i löpande priser uttryckas med följande formel:

Pi-Yi+P-Hi.Mi=ai-Pi-PCi+bi»Pi—SOCi+Ci-Pi-KOCi +di—Pi—PINVi+ei-Pi-OINVi+fi-Pi-LAGERi+P-Hi-Xi

Koefficienterna ai, bi, Ci etc. betecknar relationen mellan prisnivån för leveranser till resp. användningskomponent och den för samtliga leveran- ser genomsnittliga prisnivån dvs.

PPC. Psoc. PKoci b, =_—1 C— = _ etc.

i 1 i

Vid beräkningarna har samtliga dessa koefficienter schablonmässigt antagits vara 1. Vi har alltså antagit att prisnivån är densamma för alla leveranser från en viss bransch oavsett för vilket användningsändamål de är avsedda. Detta ”'homogenitetsantagande” har — som framgår nedan — visat sig mindre bra motsvara verkligheten. I det fortsatta utvecklingsarbetet bör försök göras att prognostisera koefficienterna i formeln.

Genom summation för varje användningskomponent över samtliga produktionssektorer har den aggregerade försörjningsbalansens kompo-

Tabell 4.1 Försörjningsbalansutvecklingen 1975—1980 (alt. Il) Milj.kr., löpande priser

1975 1980 Årlig pris- Årlig volym- stegring, % förändring, % 1975—1980 1975—1980 Privat konsumtion 150 206 204 527 4.3 2.0 Statlig konsumtion 24 615 38 379 7.2 2.0 Kommunal konsumtion 46 479 81 304 8.1 3.4 Bruttoinvestering 59 593 86 687 5 0 2.7 därav: permanenta bostäder 11 928 16 702 4.9 2.0 statliga myndigheter 2 812 3 861 4.9 1.6 kommunala myndigheter 6 213 9 221 4.9 3.1 övriga 38 640 56 903 5.0 2.9 Lagerförändring 8 100 9 805 3.6 0.3 Export 80 850 144 010 3.2 6.7 Total efterfrågan 369 843 564 712 4.7 3.5 lmport 86 485 135 642 3.2 5.3 BNP, mottagarpris 283 358 429 070 5.2 2.9

Anm. Talen för export- och importutvecklingen 1975—1980 utgår från det justera- de värde för 1975 som har redovisats i SOU 1975:89, LU:s huvudbetänkande, kapitel 5. Försörjningsbalansen 1975 avser emellertid en prognos över faktiskt ut- fall.

nenter erhållits till löpande priser (offentligt förädlingsvärde undantaget). Härigenom har även implicitprisnivåerl för 1975 och 1980 kunnat beräknas. För 1975 har dessa implicitpriser kunnat stämmas av mot dem som framkommit ur konjunkturbedömningen i oktober 1975.

lmplicitprisnivåer 1975

1968 = 100 Prismodellen Konjunkturbedömning

Privat konsumtion 1.52 1.59 Offentlig konsumtion 1.82 1.85 varav offentlig förbrukning" 1.66 1.74 investeringar 1.59 1.57 Lagerförändring 1.67 1.89 Export 1.65 1.60 Import 1.62 1.7 2 BNP 1.62 1.61

" Av den offentliga konsumtionen har för 1975 endast den offentliga förbruk- ningen beräknats med hjälp av prismodellen.

Modellens värden på implicitnivåerna för privat konsumtion och offentlig förbrukning, lagerinvesteringar och import är för låga, medan exportpris— nivån är för högjämfört med de bedömningar som kunde göras i oktober 1975. Homogenitetsantagandet har därmed visat sig ha vissa brister. Däremot överensstämmer BNP:s implicitprisnivå enligt modellberäk- ningen väl med konjunkturbedömningen. Dessa iakttagelser visar t. ex. att modellen inte fångar upp effekten av den kraftiga terms—of—trade—för-

' Dvs. det prisindex som framkommer när man di— viderar försörjningsbalan- sen i löpande priser med försörjningsbalansen i fasta (1968 års) priser.

sämring som skett 1968—1975. Vid de fortsatta försörjningsbalanskalky- lerna har därför implicitprisernas förändringstakt 1975 —l980 applicerats på den faktiska prisnivån 1975. För denna period gäller ett centralt LU-antagande om oförändrade terms-of-trade under prognosperioden 1975—1980. Försörjningsbalanser för 1975 och 1980 redovisas i tabell 4.1. För det offentliga förädlingsvärdet har särskilda kalkyler gjorts. Genomsnittliga statliga och kommunala timlöner har beräknats per offentligt utgiftsändamål (se avsnitt 2.6 ovan). Timlönen per offentligt ändamål har relaterats till den genomsnittliga timlönen i konkurrensut- satta sektorer enligt modellen. Antagandena om relationstalen 1975 och 1980 bygger på trendstudier av utvecklingen 1963—1973. Det offentliga förädlingsvärdet har erhållits genom att multiplicera timlönerna med antal arbetade timmar enligt de reala kalkylerna och därtill lägga indirekta skatter och kapitalförslitning.

4.5. Finansiella kalkyler

För att belysa skatteutveckling och finansiering av näringslivets investe- ringar genomfördes i samband med LU-arbetet särskilda kalkyler av inkomstbildning och finansiellt sparande. Även dessa har redovisats i huvudbetänkandets kapitel 8. De utfördes i följande steg. Först beräkna- des för de olika reala alternativen försörjningsbalanser till löpande pris på det sätt som redovisades i avsnitt 4.4. Därefter beräknades de totala faktorinkomsterna som bruttonationalprodukt minus särskilt beräknade indirekta skatter plus subventioner. Faktorinkomsterna indelades sedan i inkomstslagen löner inkl. kollektiva avgifter, kapitalförslitning och drift- överskott. Vart och ett av dessa inkomstslag fördelades sedan på de olika institutionella sektorerna statliga myndigheter, kommunala myndigheter, Allmänna pensionsfonden, hushåll och företag (se tabell 4.2 och 4.3). Vidare beräknades olika inkomstomfördelande transaktioner mellan dessa sektorer. Dessa kan grupperas under rubrikerna "transfereringar netto” och ”kapital- och företagarinkomster netto”. Till transfere- ringarna räknas förutom de statliga och kommunala bidragen till hushållssektorn bl. a. även socialförsäkringsutfallet och de inbetalningar av olika arbetsgivaravgifter som hushållssektorn måste anses göra i och med att lönerna tidigare beräknats inkl. dessa belopp. Med kapital- och företagarinkomster avses räntor och olika slag av utdelningar och uttag från företagen. Under denna rubrik överförs också bostadssektorns beräknade driftöverskott till de olika ägarsektorerna. De antaganden som gjorts redovisas i huvudbetänkandets kapitel 8. Löneandelen 1980 har antagits vara lika med genomsnittet för 1971—1975. Transfereringar- na mellan sektorerna har skrivits fram i enlighet med nu kända beslut. Därutöver har vissa erfarenhetsmässiga påslag gjorts. För exempelvis utbetalningarna av folkpension och ATP har hänsyn tagits till redan beslutade reformer som får effekt 1976 och senare. Socialförsäkringsav— gifterna följer löneutvecklingen och beslutade höjningar av avgiftsuttaget har beaktats. Statsbidragen till kommunerna har ställts i relation till utvecklingen av kommunernas konsumtion och investeringar. Kapital-

Tabell 4.2 Inkomstbildning och finansiellt sparande 1975 Milj.kr., löpande priser

Staten Kommu- AP- Hushåll Bostäder Företag Summa nerna fonden

1 Faktorinkomster (BNP till faktorpris) 688 4 051 197 550 15 773 31 730 249 792 Kapitalförslitning 628 2 794 6 773 17 805 28 000 Driftöverskott, netto 60 1 257 15 250 9 000 13 925 39 492 Löner och arbetsgivaravgifter 182 300 182 300 2 Löner från utlandet () 3 lnkomstfördelning 19 156 49 493 11 252 —32 307 —9 000 —8 128 30 466 Indirekta skatter 37 305 1 768 39 073 Subventioner #4 647 —860 —5 507 Direkta skatter 29 344 32 461 —57 480 —4 325 Transfereringar, netto —42 986 17 001 5 886 13 345 4 449 —2 305 Kapital— och företagarinkomster 140 —877 5 366 11 828 —9 000 —8 252 —795 4 Disponibelt (1+2+3) 1 9 844 53 544 11 252 165 243 6 773 23 602 280 258 5 Slutlig efterfrågan 27 296 56 077 131 150 206 13 455 41 828 288 993 Konsumtion 24 484 46 479 131 150 206 221 300 Bruttoinvestering 2 812 9 598 13 455 33 728 59 593 Lagerinvestering 8 100 8 100 6 Netto av mark- och fastighetsköp 100 100 —200 7Finansiellt sparande (4—5—6) — 7 552 —2 633 11 121 15 037 —6 682 —18 026 —8 735 Tabell 4.3 Inkomstbildning och finansiellt sparande 1980 (alt. II) Milj.kr., löpande priser

Staten Kommu- AP- Hushåll Bostäder Företag Summa nerna fonden

1 Faktorinkomster (BNP till faktorpris) ! 002 5 760 295 970 22 845 52 043 377 620 Kapitalförslitning 927 4 210 9 815 26 598 41 550 Driftöverskott, netto 75 1 550 27 870 13 030 25 445 67 970 Löner och arbetsgivaravgifter 268 100 268 100 2 Löner från utlandet 0 31nkomstfördelning 35 319 89 852 16 100 -— 71 181 —13 030 *13 560 43500 Indirekta skatter 57 350 2 700 60 050 Subventioner —7 270 —1 330 — 8 600 Direkta skatter 48 520 61 121 —101 741 —7 900 Transfereringar, netto —63 001 28 361 6 180 17 690 5 897 —4 873 Kapital- och företagarinkomster —280 —1 000 9 920 12 870 — 13 030 — 11 557 —3 077 4 Disponibelt (I+2+3) 36 321 95 612 16 100 224 789 9 815 38 483 421 120 5 Slutlig efterfrågan 42 030 95 512 210 204 527 19 478 58 945 420 702 Konsumtion 38 169 81 304 210 204 527 324 210 Bruttoinvestering 3 861 14 208 19 478 49 140 86 687 Lagerinvestering - — 9 805 9 805 6 Netto av mark- och fastighetsköp 100 100 —200 7 Finansiellt sparande (4—5—6) —5 809 0 15 890 20 262 —9 663 —20 262 0

”Kalkylmässigt blir summan av ovanstående poster 418. Se avsnitt 6.1.4 i LU:s huvudbetänkande ang. osakerheten ] beräkningarna av bytesbalansunderskottet (= totalt finansiellt sparande i ekonomin).

och företagarinkomsterna har skrivits fram schablonmässigt.

För att beräkna de olika sektorernas finansiella sparande erfordras antaganden om skatteinkomsterna för stat och kommun. En sådan kalkyl skulle kräva noggrant specificerade antaganden om alla, regler för beskattning som kommer att vara i kraft 1980. Skattesystemets framtida utformning behandlas emellertid inte av långtidsutredningen. Inte heller kan det anses vara särskilt meningsfullt att anta att rådande skatteskalor skall ligga fast i ytterligare fem år mot bakgrund av de täta reformer som genomförts på senare år. I de finansiella kalkylerna valdes därför istället att utgå från olika antaganden om det finansiella sparandet och därifrån beräkna de direkta skatterna residualt.

En utgångspunkt för antagandena om det finansiella sparandet var då att bytesbalanskravet innebär ett totalt finansiellt sparande i ekonomin som är lika med noll 1980. För att renodla problemställningen antogs vidare det kommunala finansiella sparandet vara noll 1980. Företagssek- torns skatt beräknades i relation till dess driftsöverskott. Allmänna pensionsfonden och bostadssektorn är inte inbegripna i skattetransaktio— ner. På så sätt kunde kalkylerna renodlas till att gälla hushållens skattebetalningar och statens skatteinkomster vid olika antaganden om fördelningen av det givna sammanlagda finansiella sparandet i dessa båda sektorer. Det strategiska antagandet kommer då att avse hushållens sparkvot. Ju högre hushållssektorns sparkvot antas vara, desto lägre kan hushållssektorns skatt sättas vid den antagna samhällsekonomiska balans som avspeglas i kravet på det totala finansiella sparandet.

Även variationer i lönesummans andel av de totala faktorinkomsterna inverkar på skattekravet. Ju högre löneandelen sätts, desto större belopp måste skattas bort från hushållssektorns disponibla inkomster, Löneande- lens storlek inverkar emellertid även på företagssektorns inkomster och därigenom på dessas självfinansiering av investeringarna. Detta öppnar en möjlighet att stämma av de reala kalkylernas antaganden om näringslivets investeringsutveckling mot den beräknade självfinansieringsgraden. De finansiella kalkylerna bildar sålunda ett underlag för en diskussion om de olika reala alternativens realism med hänsyn till utvecklingen av skattetryck och självfinansiering i näringslivet vid olika plausibla antagan- den om sparkvot och löneandel.

5. Energimodeller

Långtidsutredningens huvudmodell för analyser på medellång sikt har vid olika tillfällen i modifierad form använts för att belysa ekonomins energiberoende, bl. a. i samband med händelserna på oljeområdet vid årsskiftet 1973/1974. I början av 1976 gjordes vissa analyser av konsekvenserna av en avveckling av kärnkraften.l Syftet med denna studie var att kvantitativt beskriva vad en neddragning av el-produktionen under vissa specifika förutsättningar, skulle betyda för den svenska eko- nomin, särskilt för sysselsättningen.

En fördel med att använda en modifierad variant av långtidsutred- ningens huvudmodell för energianalys är att man via input-output-struk- turen kan ta hänsyn till både direkta och indirekta effekter i flera led på produktion och sysselsättning i olika sektorer. Konsumtionen av olika typer av varor och tjänster ställer exempelvis större eller mindre direkta och indirekta krav på elektricitet. Varorna och tjänsterna har ett större eller mindre "el-innehåll”. Likaså ställer konsumtionen direkt och indirekt olika krav på arbetskraft. LU-modellen tar också hänsyn till vissa indirekta effekter via utrikeshandeln. Om efterfrågan ökar på en typ av varor som i stor utsträckning importeras så ökar även exportkravet (via bytesbalanskravet). Genom att utgå från långtidsutredningens modell kan man söka en sektorsammansättning av efterfrågan som förbrukar så litet el som möjligt men gör sysselsättningen så stor som möjligt.

Vid analysen jämfördes olika modellberäkningar med ett av långtidsut- redningens alternativ 1980. Som utgångsläge 1980 valdes alternativ [I. I detta alternativ ökar den privata konsumtionen med 2 % och den offentliga konsumtionen med nära 3 % per år 1975 —1980.

Energimodellen är en eftermodell till långtidsutredningens huvud- modell. Energimodellen utgår nämligen från en lösning av LU—modellen. Därmed kan, som framgår nedan, vissa samband förenklas i energimodel- len. Exempelvis kan den privata konsumtionens fördelning på sektorer ske med utgångspunkt från LU-modellens resultat utan användning av konsumtionsfunktioner.

' DsI 1976:1,Konse- kvenser vid minskad el—pro- duktion i kärnkraftverk.

5. ] Ekvationssystem

Energimodellen utformades som en optimeringsmodell med den totala sysselsättningen som målfunktion. Detta innebär att produktionen inom givna ramar fördelas så att sysselsättningen maximeras, dvs. blir så stor som möjligt. Ekvation (6) ilångtidsutredningens huvudmodell (se avsnitt 2.8) ersätts med en optimering av sysselsättningen i näringslivet, dvs. av 2 AKi.

Den offentliga konsumtionen och sysselsättningen bestäms exogent så att de överensstämmer med utgångsläget för analysen, dvs. den ekono- miska situationen 1980 enligt LU:s alternativ Il. Ekvation (14), (15), (16) och (17) i långtidsutredningens huvudmodell (se avsnitt 2.6.2 och 2.8) ersätts således med exogent givna variabler OC,.

Produktionen i sektor 18, el-. gas-, värme- och vattenverk, består till ca 90 % av el-produktion. Denna bestäms exogent i energimodellen med utgångspunkt från olika antaganden orn el-kraftproduktionens samman- sättning och storlek 1980. Den privata konsumtionen i varje sektor förutsätts få variera mellan en nedre och en övre gräns. Ekvation (5) i LU-modellen (se avsnitt 2.5.1) och den i LU-modellen exogent givna totala privata konsumtionen ersätts således med dessa gränser för den privata konsumtionen per sektor:

PCMINi gpci SPCMAXi

Gränserna PCMINi och PCMAXi ges exogent. I allmänhet har den övre gränsen satts lika med den privata konsumtionen i utgångsläget för analysen. Den undre gränsen har oftast bestämts som en andel av den privata konsumtionen i utgångsläget. Som exempel kan nämnas att denna andel i en beräkning är 70% för konsumtionen i sektor 18, vilket motsvarar en neddragning av den privata elkonsumtionen med 33,3 %, och 80 % i alla övriga sektorer.

Även exporten antas få variera mellan en nedre och övre gräns. Ekvation (9) i LU-modellen (se avsnitt 2.4.3) och de i LU—modellen exogent givna exportnivåerna för vissa sektorer ersätts således med dessa gränser för exporten per sektor:

EXPMINi SXi SEXPMAXi

Gränserna EXPMINi och EXPMAXi ges exogent. Gränserna har bestämts på samma sätt som gränserna för den privata konsumtionen.

Importen bestäms genom samma importfunktioner som i LU-model— len. Likaså är ekvationen för bytesbalanskravet densamma som i LU-modellen. Dessa ekvationer lägger således ytterligare ett krav på exporten utöver det krav som ligger i de ovan angivna gränserna.

Energimodellen kan alltså sägas bestå av ekvationerna 1, 2, 3, 4, 7, 8, 10, 11, 12 och 13 i långtidsutredningens huvudmodell, en optimering av sysselsättningen i näringslivet och de exogent givna variablerna produk- tion i el-, gas-, värme- och vattenverk, offentlig förbrukning samt övre och nedre gräns för privat konsumtion och export. [ tabell 5.1 beskrivs

energimodellens ekvationssystem i förenklad form. De 24 sektorerna har i tabellen aggregerats till en enda sektor.

Modellen består i den aggregerade formen av 7 likheter och 2 olikheter. Det finns 8 endogent bestämda variabler vilket ger möjlighet att maximera en av dem. Modellen får därför med rimliga indata en unik lösning. Den disaggregerade modellen har samma egenskap.

Tabell 5.1 Aggregerat och förenklat ekvationssystem för energimodellen

(l) Y(1—i)+M=C+0+1+L+Y. (2)V=aY

1 3 A =—V () 1 p

(4) A=A1+A2 (5) M=a0+a1Y+a2C+a30+a4I+a5L (6) M=M1+T

(7) M _ M1= B

(8) Cmingcgcmax (9) XmmSXSXmax

Al optimeras givet en restriktion på produktionen av el

Beteckningar:

E ndogena variabler

Y = produktion till mottagarpris M = import inkl tull m m M1 = import exkl tull m m C = privat konsumtion X = export V = förädlingsvärde till faktorpris i näringslivet A1 = sysselsättning i näringslivet A = sysselsättning totalt

Exogena variabler

0 = offentlig förbrukning I = investeringar L = lagerförändring B = bytesbalanskrav

T = tull m m

A) = sysselsättning iden offentliga sektorn Parametrar

a = förädlingsvärde per enhet produktionsvärde an = parametrar i importfunktionerna i = insatsförbrukning per enhet produktionsvärde p = förädlingsvärde per arbetstimme Cmin = nedre gräns för privat konsumtion Cmax = övre gräns för privat konsumtion Xmin = nedre gräns för export Xmax = övre gräns för export

5.2. Energimodellens funktion

Energimodellen fungerar på följande sätt. 131-produktionen dras ned exogent. Som en följd av detta minskar produktionen i näringslivet. Hur mycket el som behövs per producerad enhet i olika sektorer anges av insatskoefficienterna från sektor 18 till andra sektorer. Minskar tillgången på el så kan inte produktionsnivån hållas uppe.

I energimodellen liksom i LU-modellen mäts sysselsättningen i antal timmar. Produktiviteten, dvs. förädlingsvärdet per arbetstimme, anges exogent. Om produktionen minskar så minskar också sysselsättningen under förutsättning att produktiviteten antas vara oförändrad. Om sysselsättningen i antal timmar minskas så minskar även sysselsättningen i antal personer under förutsättning att antalet arbetade timmar per person antas vara oförändrat.

Produktionen behöver emellertid inte minska i proportion till nedskär- ningen av el-produktionen. Om den privata el-konsumtionen och den offentliga sektorns elförbrukning minskar kan denna el-besparing komma näringslivet till godo. Vidare kan el-förbrukningen per producerad enhet i näringslivet minskas. I modellen sker detta genom att de exogent givna insatskoefficienter som avser leveranser från sektor 18 till sektorer i näringslivet sänks. En viss mängd el räcker då till en större produktion.

Den del av neddragningen i el—produktionen som inte kan sparas i hushållen, i den offenliga sektorn eller genom en sänkning av el-förbruk- ningen per producerad enhet i näringslivet kommer att resultera i en neddragen produktion och sysselsättning. All tillgänglig el fördelas emellertid på ett sådant sätt att' sysselsättningen blir så stor som möjligt. Produktionen dras i första hand ned i de sektorer som direkt och indirekt förbrukar mycket el per arbetstimme. Neddragningen av produktionen i en sektor begränsas emellertid av att den privata konsumtionen och exporten inte får bli lägre än de nedre gränser som angivits för dessa två variabler. Under iakttagande av dessa restriktioner optimeras alltså sysselsättningen i näringslivet genom att produktionen i första hand begränsas i sektorer där produktionsminskningen sparar mycket el men minskar sysselsättningen så litet som möjligt.

5.3. Utförda kalkyler

De kalkyler som gjorts med energimodellen redovisas i den ovannämnda departementsstencilen. Där har beräknats konsekvenserna av en neddrag- ning av el-produktionen 1980 med 10, 20 resp. 30 % jämfört med el- produktionen enligt LUzs alternativ 11. Dessa neddragningar motsvarar olika långt gående avvecklingar av kärnkraftproduktion resp. ersättning med oljekondenskraft. Beräkningarna av den totala el-produktionens storlek har utförts i samarbete med statens vattenfallsverk. Importen av bl. a. råolja och uran har beräknats exogent och införts i modellen som särskilda förutsättningar. Olika antaganden om hushållens och den offentliga sektorns förbruk-

ning av el samt möjlig besparing inom näringslivet ingick som förutsätt- ningar i beräkningarna. Förutsättningarna redovisas i tabell 5.2.

Tabell 5.2 Förutsättningar för energikalkylerna

Procentuell neddragning jämfört med ut- gångsläget 1980. Avvecklingsfall

I 11 111

El-leveranser 10 20 30 Specin el—förbrukning i näringslivet 5 5 10 Hushållens el-förbrukning 20 33 33 Offentliga sektorns el-förbrukning 15 15 15 Privat konsumtion, nedre gräns 20 20 30 Privata investeringar 0 10 20 lager 0 10 20 Bytesbalanssaldo (varor och tjänster) 0 10 20

Modellresultaten redovisas översiktligt i tabell 5.3. Beträffande avveck- lingsfall III konstaterades att resultaten, trots de antaganden om besparingsmöjligheter som gjorts, måste anses som orimliga. Detta diskuteras närmare i den ovannämnda departementspromemorian.

Tabell 5.3 Försörj ningsbalans och sysselsättning 1975 —l980

Årlig procentuell volym- Neddragning i % 1980 förändring 1975—1980 av nivån i LU

Alt. II Avvecklingsfall Avvecklingsfall

i LU _ I ][ I 11

Försörjningrbalans Privat konsumtion 2.0 1.9 ——0.3 0 11 Offentlig konsumtion 2.9 2 .9 2.9 0 0 Kapitalbildning 4.6 4.3 2.5 2 10 Export 6.7 6.6 4.0 1 12 Import 5.3 5.2 2.6 1 12 BNP 2.9 2.8 1.2 1 8 Sysselsättning Antal arbetade timmar -—0.2 —0.3 -—-l.7 [ 7 Antal sysselsatta (l OOO-tal) ca 20 200—300

5.4. Modellresultatens begränsningar och närmare innebörd

När en ekonomi utsätts för störningar av något slag, t. ex. en prishöjning på en importerad vara eller som här nedskärningar i el-tillförseln kan man räkna med att en hel del anpassningsmekanismer av olika slag träder i funktion. Dessa mildrar eller kanske t. o. m. upphäver de omedelbara effekterna av störningen. Ju längre tid man har på sig, desto längre kan en sådan anpassning gå. 1 en input-outputemodell av det slag som här

beskrivs finns inga sådana dynamiska anpassningsmekanismer inbyggda. Vid tillämpningen av modellen måste därför mycket arbete ägnas åt att utanför modellens ram studera sådana processer och åt att föra in de därvid erhållna resultaten i modellkalkylerna som utifrån givna förutsätt- ningar.

Om man inte inför några särskilda antaganden om verkan av sådana anpassningsmekanismer så visar modellen vad som händer vid en plötslig förändring innan någon anpassning hinner ske. Detta kan exemplifieras med en plötslig nedgång i oljeleveranserna av det slag som skedde 1973. Vid tillämpningen av modellen måste man ta ställning till om en avveckling av kärnkraftverken kan tänkas innebära en störning av detta slag. Det motsvarar närmast ett plötsligt driftstopp i kärnkraftverken. En aweckling av kärnkraften kan också tänkas ske mer långsamt. Man kan exempelvis hävda att när verken redan är i drift så bör de inte avvecklas snabbare än att de därmed förknippade sysselsättningsproblemen kan lösas. En rimlig tolkning av resultaten är då att de visar storleksordningen av de problem som måste lösas i takt med att kärnkraftverken avvecklas.

6. Det långsiktiga modellsystemet

Separata modellsystem har utvecklats för att belysa den medelfristiga och den långsiktiga problematiken. Det långsiktiga modellsystemet diskuteras i detalj i bilaga 7 till LU 75 Modeller för samhällsekonomisk perspektiv— planering. I detta avsnitt ges därför endast en översiktlig beskrivning av det långsiktiga modellsystemet och av sambandet mellan de bägge systev men. Ekvationssystemet redovisas inte. Det långsiktiga modellsystemet består av två komponenter: en makro- modell och en sektormodell. Makromodellen bygger på s.k. turnpike- teori. Turnpike betyder motorväg. Namnet söker ge en bild av ett grund- läggande resultat i ekonomisk teori enligt vilket ett effektivt utvecklings- program på lång sikt är oberoende av utgångsläge och slutpunkt. Den jämviktstillväxtbana, som gäller under större delen av färden är gemen— sam. Mot denna bakgrund blir tillstånd av jämviktstillväxt tänkbara riktmärken i en rullande planeringsprocess. Makromodellen används för att belysa valet av långsiktig sparkvot och långsiktigt avkastningskrav för samhällets kapitalbildning. Systemens tyngdpunkt utgörs emellertid av sektormodellen.

Det långsiktiga modellsystemets centrala funktioner beskrivs av dia- gram 6.l. Produktionsresultatet framkommer som en konsekvens av insatser av realkapital och arbetskraft. Detta fördelas i modellen på olika användningar. En del går tillbaka till produktionssystemet i form av insatsleveranser och investeringar. En annan del går till export för att betala för den import som krävs. Resten av produktionsresultatet går till konsumtion. Avvägningen mellan konsumtion och investeringar sker på grundval av en värdering av det framtida konsumtionsutfallet.

6.1. Sektormodellen

Huvudmodellerna i det medelfristiga och i det långsiktiga modellsystemet har till stora delar gemensam struktur. Båda bygger på input-output-tek- nik i kombination med ekonometriskt skattade funktioner, som beskriver utvecklingen av den privata konsumtionen. En väsentlig skillnad mellan den medelfristiga modellen och långsiktsmodellen är att i den förra beaktas investeringarnas kapacitetsskapande effekt utanför modellen. På

Diagram 6.1 Det långsiktiga modellsystemet

Arbetskraft och teknisk utveckling

Värdering

Utrikeshandel Konsumtion

. Val av

Produktion sparkvot

Insatsleveranser

Realkapital Investering

Avskrivning

fem års sikt kan förändringar i kapitalstockens utnyttjandegrad förväntas vara viktigare än nettotillskotten till denna vid nyinvesteringar. [ ett längre tidsperspektiv blir däremot en explicit återkoppling från investe- ringar till kapacitetsuppbyggnad central. Frågan om en på lång sikt balanserad utveckling är till sin natur ett jämviktsproblem som sträcker sig över flera perioder och som därför måste angripas med dynamisk analys. Konsekvenserna för framtiden av i dag fattade beslut måste explicit omfattas av analysmodellen. Dessutom kan kapital och arbets- kraftsresurser på lång sikt ersätta varandra i produktionsprocessen. Hänsyn tas till detta förhållande i långsiktsmodellen genom en produk- tionsfunktionsansats. Långsiktsmodellen innehåller en jämviktsskapande prismekanism.

De exogena variablerna i långsiktsmodellen, för vilka alltså fristående antaganden eller prognoser måste göras, kan delas in i två grupper. Den första gruppen innehåller sådana storheter som inte direkt kan påverkas av den ekonomiska politiken. Hit hör bl. a. utvecklingen av terms-of- trade samt utvecklingen av de s.k. restfaktorerna. Den andra gruppen innefattar parametrar som mer eller mindre direkt kan göras till föremål för ekonomisk-politiska beslut. Dessa strategivalsparametrar är i modellen följande:

— Totala kapitalbildningen — Offentliga sektorns kapitalbildning — Bostadssektorns kapitalbildning

— Totala sysselsättningen — Offentliga sektorns sysselsättning — Bostadssektorns sysselsättning

— Lager-investeringarna

—— Betalningsbalanskravet

De val av strategi som kan göras i modellen gäller sålunda främst resursernas fördelning mellan konsumtion och sparande över huvud taget och mellan olika former av konsumtion, såsom offentlig konsumtion, konsumtion av bostadstjänster och övrig privat konsumtion. Fördel- ningen av konsumtionen på olika näringssektorer framkommer däremot som resultat av modellkalkylen. Inom modellen bestäms dessutom bl. a. den sektorvisa produktionsutvecklingen, sysselsättningsutvecklingen samt kapitalstocks- och investeringsutvecklingen.

Sektormodellens funktionssätt kan i stora drag beskrivas på följande sätt. Som en konsekvens av produktivitetstillväxt, minskade åtgångstal för råvaror och halvfabrikat samt genom nyinvesteringar ökar konsum- tionsutrymmet på lång sikt. Modellen fördelar denna ökning på olika varugrupper i enlighet med de olika varornas utgiftselasticiteter. Efter- frågeökningen leder till förändrade relativa priser som tenderar att hålla tillbaka efterfrågeökningen. Modellen reglerar detta via de olika varornas priselasticiteter. Prisförändringarna leder också till förändrade vinster. Detta är i sin tur en signal till en förändrad produktionsstruktur som leder till förändringar i efterfrågan på produktionsfaktorer. Konkurren- sen om arbetskraft och kapital kan därvid komma att ändra relationen mellan löne- och kapitalkostnader. Nya företag kan därför komma att välja en annan kapitalintensitet än redan etablerade företag. I modellen sker detta val på grundval av produktionsfunktionerna som för varje bransch beskriver substitutionsmöjligheterna mellan kapital och arbets- kraft. Under expansionen ökar även importen.

Modellen reglerar detta via olika importkvoter för varje bransch. Om den yttre balansen skall kunna bibehållas kräver importökningen också ökad export. Denna exportökning bestäms i modellen på grundval av ett betalningsbalansvillkor, exogena antaganden om importprisutvecklingen samt branschspecifika exportkvoter.

l sektormodellen antas i princip att näringslivssektorerna söker maximera sin vinst. Den offentliga sektorn samt bostadssektorn lämnas utanför detta förklaringsschema. Den andel av ekonomins resurser som går till dessa sektorer bestäms, som nämnts ovan, utanför modellen. För att göra det möjligt att analysera konsekvenserna av en planerad utveckling i någon eller några av näringslivets sektorer innehåller modellen också möjligheter att i stället låta ett antal sektorer minimera sina kostnader vid en given produktionstillväxt. Dessutom kan kapital- bildningen och sysselsättningsutvecklingen bestämmas exogent i ett antal sektorer.

' Leif Johansen: A Multi-Sectoral Study of Economic Growth, Ams- terdam 1964.

2 Se t. ex. R. M. Solow: A contribution of the theory of economic growth. Quarterly Jour- nal of Economics, Nr 32, 1956.

Formellt kan modellen beskrivas av en första ordningens differential- ekvation med ett stort antal linjära och icke linjära bivillkor. Differential- ekvationen beskriver den dynamiska återkoppling som ligger i nettoin— vesteringarnas kapacitetsskapande effekt. Lösningen av modellen sker stegvis med utgångspunkt från linjära approximationer. En omfattande formell beskrivning gesi bilaga 7 till LU 75.

Sektormodellen är en tlersektors tillväxtmodell av samma typ som den som utnyttjas i den norska perspektivplaneringen och som ursprungligen utvecklats av professor Leif Johansen.] Arbetet med liknande modeller äger rum förutom i Norge bl. a. också i Danmark och inom ECE-sekreta— riatet i Geneve.

6.2. Makromodellen

Inom detta relativt korta tidsperspektiv på fem år som är LU:s huvudområde kan endast obetydliga förändringar företas i valet av sparkvot. Samtidigt överskuggas investeringarnas kapacitetsskapande ef- fekt av möjliga förändringar i kapacitetsutnyttjandet. När tidsperspek- tivet förlängs till att omfatta 20 till 25 år kommer emellertid valet av sparkvot och investeringarnas kapacitetsskapande effekt i förgrunden.

Att knyta kalkylen till en diskussion av framtida krav på kapitalavkast- ning framstår också som viktigt mot bakgrund av att varje s. k. samhällsekonomisk kostnadsintäktskalkyl explicit eller implicit bygger på ställningstaganden till denna storhet. Att på teoretiska grunder fastlägga ett bästa val av sparkvot i en given situation är knappast möjligt. Detta val kan emellertid — på det sätt som sker i den långsiktiga analysmodel- len — anknytas till framtida krav på kapitalavkastning. Dessutom kan en övre gräns för sparkvoten bestämmas utöver vilken ytterligare höjning på lång sikt är olönsam ur konsumtionssynvinkel.

Modellen bygger på teorin för jämviktstillväxt i ekonomin.2 [ detta tillstånd bestäms tillväxttakten av den yttre resurstillförseln i form av t. ex. arbetskraftens kvalitativa och kvantitativa tillväxt. Nivån för utvecklingen bestäms av den inre resurstillväxten iform av kapitalbild- ningens omfattning, som i sin tur bestäms av den framtida kapitalavkast— ningen. I de kalkyler som genomförts i LU 75 antas på traditionellt sätt att arbetskraften är den begränsande faktorn i utvecklingsförloppet. Möjligheter finns emellertid att anpassa analysmodellen till andra förutsättningar härvidlag. Man skulle således kunna tänka sig att t. ex. i stället behandla naturtillgångarna som den begränsande faktorn och att sedan definiera jämviktstillväxten och den naturliga tillväxttakten i relation till denna.

I ett tillstånd av jämviktstillväxt är samhällets sparkvot konstant. Valet av sparkvot avgör inte tillväxttakten utan tillväxtens nivå. Tillväxttakten är på lång sikt given av den yttre resurstillväxten. En fråga som kan ställas mot denna bakgrund är om det finns någon övre gräns för konsumtions- tillväxtens nivå. Att så är fallet har visats i den ekonomiska litteraturen och denna upptäckt har kallats för kapitalbildningens gyllene regel

(GR).l Under GR—tillväxt sparar varje generation lika stor andel av produktionsresultatet åt kommande generationer som man hade önskat att tidigare generationer i sin tur hade sparat åt den nuvarande generationen. Hade tidigare generationer fört upp kapitalbildningen på (iR-niva skulle konsumtionen i dag ha en tillväxt på den absolut högsta nivå som var möjlig. Om sedan den nuvarande generationen behåller spar- kvoten pii (iR-nivii skulle även kommande generationers konsumtions- möjligheter ha blivit de största tänkbara. Poängen med detta hypotetiska resonemang är att det sätter en övre gräns för den långsiktiga sparkvoten. Man kan visa att GR-tillväxt uppnås när hela kapitalandelen i BNP återinvesteras och avkastningskravet netto överensstämmer med jämvikts- tillväxttakten.

Det är klart att jämviktstillväxt utgör ett hypotetiskt tillstånd som aldrig de facto kommer att uppnås. Strukturella förändringar medför att ekonomin hela tiden strävar mot nya jämviktslägen. Detta till trots bör olika tillstånd av jämviktstillväxt kunna spela en roll som riktmärke för analys. Planeringshorisonten är i sådana fall mycket lång medan den relevanta planeringsperioden kan vara relativt kort.

6.3. Sambandet mellan makromodell och sektormodell

Analysen startar på sektornivå. För varje uppsättning av exogena antaganden beträffande koefficientstruktur och strategival (se ovan) kan en makroproduktionsfunktion härledas från den utvecklingsbild som följer. Med denna produktionsfunktion insatt i makromodellen kan en långsiktig sparkvot och ett långsiktigt avkastningskrav beräknas som är konsistent med utvecklingsbilden på sektornivå. De makrokalkyler som presenteras i tabell 10.15 i LU 75 bygger på förutsättningen att ekonomin skall befinna sig ijämviktstillväxt år 2000.

Man skulle också kunna tänka sig att starta analysen på makronivå med givna förutsättningar om avkastningskrav och anpassningsperiodens längd. I nästa steg kunde sedan kapitalstockens utveckling, så som den bestäms av makromodellen, få utgöra indata i sektorkalkylen. En sådan uppläggning skulle emellertid kräva iterationer mellan makromodell och sektormodell. Restfaktorns utveckling på makronivå är nämligen inte entydigt bestämd utan beroende av sektorstrukturen genom att s.k. överflyttningsvinster uppkommer när resurser under utvecklingsförloppet förs över från lågproduktiva sektorer till sektorer med hög produktivitet. Analogt kan naturligtvis även överflyttningsförluster uppkomma. På makronivå utgör restfaktorn en av de faktorer som tillsammans med sysselsättningsutvecklingen bestämmer den naturliga tillväxttakten.

6.4. Sambandet mellan det långsiktiga och det medelfristiga modellsystemet

Som redan påpekats är den grundläggande strukturen gemensam i den långsiktiga och i den medelfristiga huvudmodellen. Båda modellerna är också uppbyggda runt en gemensam databas. Denna omfattar väsentligen

' Se bl. a. Phelps: A fable for Growthmen. Ameri- can Economic Review, Vol. 55 (September 1965).

— sysselsättningsstatistik — kapitalstocks-, investerings- och avskrivningsstatistik — nationalräkenskaper och input-output-statistik.

Sektorindelningen skiljer sig något mellan de båda modellsystemen. Med undantag av att en renodlad energisektor har införts i den långsiktiga analysen så utgör sektorindelningen i långsiktsmodellen emellertid en enkel aggregering av den medelfristiga modellens sektorschema. I tabell 6.1 nedan ges en nyckel mellan den långsiktiga och den medelfristiga sektorindelningen. Dessutom redovisas sambandet mellan långsiktsmodel- lens sektorindelning och SNR.

[ både den medelfristiga och den långsiktiga huvudmodellen förklaras utvecklingen av den privata konsumtionen med hjälp av ett system av konsumtionsfunktioner. Som förklaringsvariabler i dessa används i båda modellerna det totala konsumtionsutrymmet tillsammans med de olika varornas relativa prisutveckling. Funktionsskattningarna är gemensamma. De har primärt utförts på den medelfristiga modellens sektornivå. De ut- gifts- och priselasticiteter som utnyttjas i de långsiktiga beräkningarna har erhållits genom sammanvägning.

Den mest påtagliga kopplingen mellan de medelfristiga och långsiktiga modellsystemen är den intertemporala länken. Den långsiktiga kalkylen tar vid där den medelfristiga slutar. I LU 75 används som Startvärde i det långsiktiga modellsystemet en beskrivning av 1980 som räknats fram med hjälp av det medelfristiga modellsystemet. Med hjälp av det långsiktiga modellsystemet utsträcks kalkylen fram till sekelskiftet. Genom en rullning av det långsiktiga modellsystemet sker en uppdelning på perioderna 1980—1990 och 1990—2000.

Tabell 6.1 Sektornyckel för långsiktsmodellen

Sektor i långsiktsmodellen Sektor— SNR Sektornummer iden nummer i medelfristiga modellen långsikts— modellen

Jordbruk m m 1 1100 + 1300 1

Skogsbruk 2 1200 2 Extraktiv industri 3 2000 3

Livsmedelsindustri 4 3111 + 3112 + 3120 4 + 5 + 6 Träindustri 5 3410 + 3420 8 Metallindustri 6 3700 + 3800 14 + 15 + 16 Kemisk industri 7 35 20 l [ Övrig tillverkningsindustri 8 3200 + 3430 + 3510 + 7 + 9 + 10 + 13 + 17 + del 12

+ 3600 + 3900 + + del 35 30 Byggnadsindustri 9 5000 19 Energiproduktion 10 4000—4410 + del del 12 + del 18 3530

Transporttjänster ] 1 7000 21 Handel 12 6100 + 6200 20 Övriga privata tjänster 13 6300 + 8000—8300 + 23 + del 18

+4410 Offentliga tjänster 14 9000 + Bostäder 15 8300 22

7. Andra svenska modeller med anknyt- ning till LU:s modellsystem

Utöver de modeller som ingår i LU:s modellsystem finns i Sverige flera andra modeller eller modellsystem som täcker den svenska ekonomin eller delar därav. Här skall i all korthet vissa av dessa beröras. Tonvikten ligger då på sådana modeller som har eller kan tänkas få ett direkt samband med LU:s modellsystem. För närmare beskrivning av modeller- na hänvisas till de angivna publikationerna.

De modeller för konjunkturanalys som finns vid konjunkturinstitutet resp. vid Handelshögskolan i Stockholm, behandlas inte idetta samman— hang. Den modell för analys av finanspolitiska åtgärder som används vid finansdepartementet1 och på vilken utvecklingsarbete pågår bör dock omnämnas eftersom viss samordning med LU—systemet troligen kommer till stånd.

Vid statens industriverk pågår ett utvecklingsarbete med en energipro- gnosmoalell.2 Arbetet har bl. a. legat till grund för beräkningen av vissa insatskoefficienter som används i långtidsutredningen. Det gäller de insatskoefficienter som avser förbrukningen av energi i näringslivet. l utvecklingsarbetet med energiprognosmodellen utnyttjas en del av långtidsutredningens statistiska underlag och prognoser. Långtgående samkörningar mellan LU-modellen och energiprognosmodellen förutses.

Energiprognosmodellen består av ett antal delmodeller vilkas lösning tillsammans ger det totala framtida behovet av energi. Bland komponen- terna kan nämnas modeller för försörjningen av elektricitet, varmvatten och raffinerade oljeprodukter. Dessa modeller är linjära programmerings- modeller baserade på '”ingenjörsdata”. Modellerna beräknar den minimala kostnaden för att tillgodose en exogent beräknad efterfrågan på de nämnda produkterna. En modell för bostadsuppvärmning som fungerar ungefär på samma sätt ingår också i systemet. Efterfrågan på energi bestäms genom modeller för efterfrågan på andra varor än energi samt hushållens konsumtion. Det är främst i dessa delar samkörning med LU—modellen blir aktuell. Efterfrågemodellerna baseras på input—output- teknik resp. pa konsumtionsfunktioner av grovt taget samma typ som i LU :s modell. Energiprognosmodellen innehåller dock ett mera sofistike- rat system för beräkning av den privata konsumtionens fördelning på olika varor och näringsgrenar.

' Reviderad finansplan, prop. 1975/76:150, bilaga 1.

2 Lars Bergman, Clas Bergström, Anders Björk- lund: An Energy Fore- casting Model for Sweden, SIND PM l976z6, statens industri— verk 1976.

] Jan Preuthun: BER- LAG — En beredskaps- Iagringsmodell för det ekonomiska försvaret, ÖEF 1975—02-19.

2 IU1:s långtidsbedöm- ning 1976 — Utvecklings- vägar för svensk ekonomi fram till 1980, Indu- striens utredningsinstitut, Stockholm 1976, kapitel 2.

3 Långsiktiga prognos- beräkningar för produk- tions-, konsumtions- och prisutvecklingen på jordbruksprodukter, PM 1973-11-07, Lantbruks— högskolan, Institutionen för ekonomi och stati- stik. 4 Ds Jo 19753, Jord— bruk, trädgårdsnäring och fiske.

Vid överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF), används ekonome- triska modeller[ som ett underlag för beredskapsplaneringen. Modellerna består av dels en mer övergripande del av ungefär samma typ som långtidsut— redningens input—output-modell för analyser på fem års sikt dels mer detaljerade delar i vilka från beredskapssynpunkt särskilt viktiga varor kan urskiljas. Jämförelser görs mellan en normal ekonomisk utveckling och olika typer av kriser. I överstyrelsens modeller utnyttjas bl. a. långtidsutredningens prognoser över insatskoefficienter. ÖEFzs modeller används som planeringsmodeller. Av detta syfte följer att tonvikten ligger på att beräkna lagringsbehovet för vissa för försvarsberedskapen viktiga varor. Den normala input—output-statistiken medger emellertid inte så långt gående nedbrytningar som skulle erfordras för detta syfte. ÖEF har därför utvecklat en teknik för att koppla s. k. ”mikrostrukturer" till en mera aggregerad input—output-tabell. ÖEFzs modeller beräknar lagrings- behov m. m. under förutsättning att sysselsättningen i landet skall maximeras. Beräkningarna kommer därför i hög grad att likna de energistudier för vilka redogjordes i kapitel 5 ovan.

Inom Industriens utredningsinstitut (IUI) har en särskild modell för medelfristig ekonomisk analys nyligen konstruerats.2 Även denna modell baseras på input—output-teknik och är avsedd att användas för institutets studier av den ekonomiska utvecklingen i ett längre tidsperspektiv. Modellen är av i stort sett samma typ som långtidsutredningens huvudmodell, vilken redovisas i kapitel 2. IUlzs modell baseras på samma statistiska material som det SCB tagit fram för LU:s räkning. Man tillämpar också samma sektorindelning.

För jordbrukssektorn har en särskild modell utarbetats vid lantbruks— högskolan, den s. k. Ultuna-modellen.3 Denna modell har delvis kommit till användning ijordbruksstudien i långtidsutredningen.4

—p

8. Utvecklingslinjer för modellarbetet

En utveckling av langtidsutredningarnas modellarbete bör ske inom ramen för ett system av modeller. Både de praktiska fördelarna med att kunna analysera en begränsad del av ekonomin i en mindre modell och de teoretiska och praktiska svårigheterna att precisera sambanden i en omfattande modell talar för att använda flera små modeller i stället för en stor. Å andra sidan maste då särskild uppmärksamhet ägnas åt sambanden mellan de olika modellerna.

I ett sådant modellsystem kommer den nuvarande medelfristiga LU—modellen (EMMA) att utgöra kärnan, centralmodellen. Man kan där- för lämpligen skilja på utvecklingsarbete inom denna modell, inom mo- dellsystemet som helhet resp. mellan modellsystemet och andra system.

Utvecklingsarbete inom den medelfristiga LU-modellen

Ett fortsatt utvecklingsarbete med det statistiska underlaget och hante- ringen av detta måste bedrivas i nära samarbete med statistiska centralbyrån. Möjligheterna för en förenklad datahantering kommer troligen att öka i takt med att statistiska centralbyråns system för årlig input-—output-statistik utvecklas. Delproblem t. ex. rörande utrikeshan- delsstatistiken, behandlingen av den offentliga försäljningen och behand- lingen av begagnade kapitalföremal kan dock lösas separat.

Vidare kan sektoruppdelningen behöva ses över. Den storlek och betydelse som verkstadsindustri exkl. varv har talar för en uppdelning av den sektorn. Samma skäl talar för en uppdelning av de två tjänstesekto- rerna privata tjänster resp. samfärdsel. Det f. n. stora intresset för analyser av energiproblem skulle kunna tala för en uppdelning också av energisektorerna. A andra sidan har redan den uppdelning i sektorer som nu finns i vissa situationer upplevts som alltför detaljerad. I Norge, där man har en mycket finare sektorindelning, har det praktiska hanterandet av modellen blivit ett stort problem. Man överväger där att göra någon form av förenklad modell som är lättare att arbeta med.

Arbetet med att förbättra konsumtions- och importfunktionerna bör fortsätta, ehuru möjliga förbättringar här kanske är av mera marginellt slag.

' SCB SM N 197598. appendix 2.

2 Regeringens propoxi- tion nr 1975/76:211 om samordnad sysselsätt- nings- och regionalpolitik.

En intressant utvecklingslinje gäller möjligheterna att göra prognoser för input—output-koefficienterna. Som beskrivits i avsnitt 2.2 har en teknik för att välja ut särskilt viktiga koefficienter prövats i samband med LU 75. Problemet med att översätta sektorspecifik information, t. ex. från branschstudier, expertbedömningar, "ingenjörsdata" m. m., till värden på insatskoefficienter bör ytterligare studeras.

Vissa delar av den medelfristiga modellen är förhållandevis outveck- lade. Hit hör t. ex. inkomstbildningen och dess samband med konsum- tion, sparande, kostnadsutveckling och finanspolitik. Hit hör vidare investeringsbildningen. ! avsnitt 2.7 har redogjorts för de teoretiska och praktiska skäl som gör att man i femårsperspektivet inte behandlar sambandet mellan investeringar och produktionskapacitet på ett explicit sätt. Det är emellertid naturligt att fråga sig om det också i den medelfristiga modellen är möjligt att arbeta med någon form av produktionsfunktioner i vilka även kapitalet (inte enbart arbetskraft och varu- och tjänsteinsatser) påverkar produktionen. ! 1970 års långtids— utredning giordes omfattande försök med produktionsfunktioner. Man kom till slutsatsen att det med dåvarande statistiska underlag inte fanns möjligheter att införa produktionsfunktioner i modellen. Sedan dess har det statistiska underlaget förbättrats. Bl. a. redovisar statistiska central- byrån nu kapitalstockar i olika branscher.l vilket kan förbättra möjlig- heterna att utarbeta produktionsfunktioner.

Utvecklingsarbete inom modellsystemet i övrigt

Här synes framför allt tre områden särskilt intressanta. För det första krävs en förbättring av prismodellen. För att detta skall vara möjligt krävs ett bättre statistiskt underlag. Försörjningsbalanser för de olika sekto- rerna av samma slag som de som redovisas i avsnitt 2.10 men i löpande priser skulle avsevärt förbättra möjligheterna att göra goda prisprognoser. En förbättring av prismodellen kräver ocksa en bättre uppfattning om det internationella prisberoendet i olika sektorer. Det är snarast en forsk- ningsuppgifter att klara ut detta beroende. Samarbete pågår därför med forskare vid Institutet för internationell ekonomi när det gäller dessa frågor.

Det andra området avser de finansiella kalkylerna som behöver ytterligare systematiseras och integreras i systemet. Ett ytterligare steg skulle vara att låta resultat från de finansiella kalkylerna, t. ex. beträffande likviditet och självfinansieringsgrad. direkt påverka den reala modellen t.ex. via investeringsbildningen. Någon sadan koppling torde emellertid knappast vara genomförbar under den närmaste framtiden. Erfarenheter från bl. a. Finland och Frankrike visar på de stora svårigheter som är förknippade med en sådan återkoppling.

Det tredje området avser den regionala analysen. [ propositionen angående sysselsättningspolitikens framtida inriktning2 förutses att detta utvecklingsarbete skall fortsätta inom långtidsutredningen, ERU och arbetsmarknadsdepartemcntet.

Övrigt modellarbete i detta sammanhang är till stor del knutet till den

långsiktiga modellen, LEMMA. och den korsiktiga modell av finanspoliti- kens effekter som tidigare omnämnts. Den långsiktiga modellen kommer bl. a. att omprogrammeras så att den kan utnyttjas som Optimerings- modell. En samordning med den kortfristiga modellen och en utvidgning av denna är också planerad.

Utvecklingsarbete rörande sambanden med andra system

Utvecklingen inom den s.k. fysiska riksplaneringen samt den fysiska planeringen av markresurserna över huvud taget påverkas starkt av den sektoriella och nationella utvecklingen. Likaså kan möjligheterna att utnyttja mark och andra naturresurser utgöra restriktioner för den sektoriella och nationella ekonomiska utvecklingen. Teorin för samban- det mellan ekonomisk och fysisk planering på makro—nivå är emellertid ännu sa outbildad att man fortfarande synes vara långt från möjligheterna att modellmässigt analysera och beskriva sådana samband.

Diskussioner pågår f. n. om tillämpningar och eventuella utbyggnader som skulle medge att den långsiktiga modellen LEMMA skulle kunna utnyttjas i en långsiktig analys av problem rörande miljövård, energiför- sörjning, hushållning med naturresurser osv. Även möjligheterna att ana- lysera de ekonomiska relationerna till omvärlden, t. ex. inom ramen för den nya ekonomiska världsordningen, skulle kunna bli aktuella. Vidare blir som redan nämnts samkörningar troligen genomförda mellan den medelfristiga EMMA och industriverkets energiprognosmodell.

Kronologisk förteckning

Arbetsmiljölag. A. Bakgrund till förslag om arbetsmiljölag. A. Rapport i psykosociala frågor. A. Internationella konventioner inom arbetarskyddet. A. Säkerhetspolitik och totalförsvar. Fö. Deltidsanställdas villkor. Ju. Deltidsarbete 1974. Ju. Regionala trafikplaner — länsvisa sammanfattningar. K Sexuella övergrepp. Ju.

10. Skolans ekonomi; U. 11. Bostadsbeskattning ll. Fi. 12. Företagens uppgiftslämnande. Fi. 13. Byggnadsindex för husbyggnader och anläggningar. Fi. 14. Kärobligatorium? U. 15. Utbildning i förvaltning inom försvaret. Del 3. F6. 16. Folkhögskolan. U. 17. Skador i arbetet. A. 18. Lokala trafikföreskrifter m. rn. K. 19. Den militära underrättelsetjänsten, Fo. 20. Kultur åt alla. U. 21. Trafikbuller. Del 3. Buller från fritidsbåtar. K 22. Sveriges export 1975—1980. Bilaga 2 till 1975 års långtids— utredning. Fi. 23. Produktansvar I. Ersättning för Iäkemedelsskada. Ju. 24. internationellt patentsamarbete II. H. 25. Internationellt patentsamarbete ll. Bilagor. H. 26. Bostadsverket. Samordning—decentralisering. B. 27. Den internationella bakgrunden. Bilaga 1 till 1975 års lång- tidsutredning. Fi. 28. Vattenkraft och miljö 3. B. 29. Verkstadsindustrins arbetsmarknad. I. 30. Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Del l. |. 31. Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Del II. I. 32. Spent nuclear fuel and radioactive waste. I. 33. Musiken-människan-samhället: U. 34. Arbetstidsförkortning — när? hur? A. 35. Dryckesförpackningar och miljö. Jo. 36. Anonymitet och tvångsmedel. Ju. 37. Smugglingsbrott och tulltillägg. Fi. 38. Yrkesinriktad rehabilitering. A 39. Hemvist. Fi. 40. Kommunal utveckling. Fi. 41. Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Bilagor. I. 42. Långtidsutredningens modellsystem. Bilaga 8 till 1975 års långtidsutredning. Fi.

EDPOwanPPNr'

Statens offentliga utredningar 1976

Systematisk förteckning

___—___—_———_———_————

Justitiedepartementet

Delegationen för jämställdhet mellan män och kvinnor 1. Deltids- anställdas villkor. [6] 2. Deltidsarbete 1974. [7] Sexuella övergrepp. [9] Produktansvar I. Ersättning för Iäkemedelsskada. [23] Anonymitet och tvångsmedel. [36]

Försvarsdepartementet

Säkerhetspolitik och totalförsvar. [5] Utbildning i förvaltning inom försvaret. Del 3. [15] Den militära underrättelsetjänsten. [19]

Kommunikationsdepartementet

Regionala trafikplaner — länsvisa sammanfattningar. [8] Lokala trafikföreskrifter. [1B] Trafikbuller. Del 3. Buller från fritidsbåtar. [21]

Finansdepartementet

Bostadsbeskattning ll. [11] Företagens uppgiftslämnande. [12] Byggnadsindex för husbyggnader och anläggningar. [13] 1975 års långtidsutredning. 1. Sveriges export 1975—1980. Bilaga 2 till 1975 års långtidsutredning. [22] 2. Den internationella bak- grunden, Bilaga 1 till 1975 års långtidsutredning. [27] 3. Läng— tidsutredningens modellsystem. Bilaga 8 till 1975 års långtids- utredning. [42] Smugglingsbrott och tulltillägg. [37] Hemvist. [39] Kommunal utveckling. [40]

Utbildningsdepartementet

Skolans ekonomi. [10] Kårobligatorium? [14] Folkhögskolan. [16] Kultur åt alla. [20] Musiken_människan-samhället. [33]

Jordbruksdepartementet Dryckesförpackningar och miljö. [35]

Handelsdepartementet

Patentpolicykommittén. 1. Internationellt patentsamarbete ||. [24] 2. internationellt patentsamarbete ll. Bilagor. [25]

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsmiljöutredningen. 1. Arbetsmiljölag. [1] 2. Bakgrund till för- slag om arbetsmiljölag. [2] 3. Rapport i psykosociala frågor. [3] 4. Internationella konventioner inom arbetarskyddet. [4] Skador i arbetet. [17] Arbetstidsförkortning — när? hur? [34] Yrkesinriktad rehabilitering. [38]

Bostadsdepartementet

Bostadsverket. Samordning-decentralisering. [26] Vattenkraft och miljö 3. [28]

lndustridepartementet

Verkstadsindustrins arbetsmarknad. [29] Åka-utredningen. 1. Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Del I. [30] 2. Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Del ll. [31] 3. Spent nuclear fuel and radioactive waste. [32] 4. Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Bilagor. [41]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen

Nordisk utredningsserie (NU) 1976

Kronologisk förteckning

ömmsowewwe

Nordiske naturgasudredninger Maktstrukturer och styrelseformer inom teatern Adult Education Nordisk samarbeide om energisparing i byggsektoren Norden och fackpressen ILO og kvinner i arbeidslivet Aikuiskasvatus Pohjoismaissa Cooperation Agreements between the Nordic Countries Medborgarskap för barn och jämlikhet vid naturalisation Nordisk konvention om gränskommunalt samarbete

' " ' ' _. till".-41.1" *.r-_,. ' * I'll ' JH d' '_'-E:HH.'-| _ ..”], "

.C.

& ).... .... . la...... _ ... ......» 4. L.... . ou .. .J. . ..?—ru (i... t......) . . & _.l—np . han... .., ... ...—...a... . . . .. t.....

du .. .

.._. » i...? .V.

.. &...

. .. .. 1.3—.... : ...

. . . _ ru...—32». .. . . . . . . . . ..! r.. . ...... ...a—...: . . . .. . ...i»)... ...i.) .. .. . to...»... .a. _ .. av... ». L...—ill» li .|._ f(I—LL.

f..!

__. . .! .... . fär......mt £..» Luka-L.. . : . ”J.? €., ? ..

!. r.) . ..... .-

). i. . . . .. . . . ! . . . .... . .

...—2715? (”HW . . .. . . .; .I. ' t 41 . J.. w......tfv..f .... . . .. . . . .fi A P...»... ... 5:15. ri,... . . . . . .., ...— .:.. ._

!.....vrrv ...a ... .. . . .uww-H....u.u.ww.. . :» r.. _.n i... _... .

m..—_ ...; latrin—. 93. .. . ...-5 ?..1 .. ..). n. 3... . .t. .!

. . . . . . . . . . . . ... . a... . . . . .. . . . ...»1 kr!!!...

......tw » .39-a.. . .. . nm...— .G... ». . ?allt...

karta...—...i. nm.. .... ....

;.

FI . . hafva». ; .. .

_.a. . .. . .. ... .. k...? f. _: &..»... T.,:

4...) ». ut »

, , . . . _ . . . . . . . 2...— | . ? . .. l...: .a. . ...?...L... ......J.

u:. ;. ..... .. !] .s = . (S..-...iorå. ..r

.. va. 73 .. . . .. . ..q .... ... n. &.

9.7—wow.)... .. . = l..—...nu...er .... ...... N.. l......frl _ . .. . . l...”..."cvli .x. a.»... t.f.: .. . ...nN—TÅ ..