SOU 1977:55
Forskningspolitik
xpertbilagq3 _ _ 7:52Forsknmgspohhk, etänkande av *fngsrådsutredningen
N *o (=(. w x- _ij ** &- (lo-t'9
National Library of Sweden
. .O'U * 7:52Forsknmgspollhk, ? etänkande av
"s rskn ngsrådsutredningen
%% Åman/€ SÄMoLUfchÅ/vw? %
& Statens offentliga utredningar
ww 197755 & Utbildningsdepartementet
Forskning i kontakt med samhället
Expertbilaga 3 till SOU 1977:52 Forskningspolitik Stockholm 1977
Omslag Jan Boman Jernström Olfsettryck AB
ISBN 91—38—03602—9 ISSN 0375—250X Gotab, Stockholm 1977
Omslaget (från en målning av Guiseppe Bertini, 1897) visar Allesandro Volta, som vid ett möte i den franska vetenskapsakademien hösten 1801 demonstrerar sin elektriska stapel för förste konsuln Napoleon Bonaparte. Voltastapeln (det elektriska batteriet), konstruerad nyåret 1800, var sensationen för dagen i Europas vetenskapliga värld och fick omvälvande verkningar både för elektricitetsläran, kemien — och samhället.
Förord
Forskningsutredningen (U 1972202) har i sin andra arbetsetapp haft till hu- vuduppgift att undersöka och bedöma förutsättningarna för en långsiktig forskningsplanering. Detta arbete har redovisats i betänkandet Forsknings- politik (SOU 1977:52) där också utredningens direktiv återges.
l utredningens arbete har informationsfrågorna spelat en viktig roll. Det gäller dels tillgången till information om pågående forskning och möjlig- heterna att systematiskt söka kontakt med forskare och få del av forsk- ningsresultat och annan forskningsinformation för bestämda syften (se SOU 1977:54), dels behovet av att na" ut med en bred och lättfattlig information om vetenskapliga resultat, teorier och synsätt, sprida kännedom om ve- tenskapliga metoder och forskarnas arbetssätt och få till stånd en dialog mellan forskare, politiker och allmänhet i forskningsfrågor.
Denna expertbilaga, Forskning i kontakt med samhället, behandlar just dessa senare frågor. För innehållet svarar docenten Eric Dyring, som varit ut- redningens expert inom området och bidragit med en viktig del av underlaget för utredningens ställningstaganden och bedömningar i informationsfrågor- na, som redovisas i Forskningspolitik, kapitel 13 och 15.
För sitt arbete i dessa delar har Eric Dyring besökt universitet och hög- skolor och haft direkta kontakter med ett stort antal FoU-organ i Sverige och även studerat utländska förhållanden. Under arbetet har han bl. a. besökt Nederländerna efter en officiell inbjudan för att studera forskningsinfor- mation där.
Värdefulla synpunkter har också lämnats vid ett av utredningen på initiativ av Eric Dyring anordnat seminarium kring forskningsinformationsfrågorna våren 1977. I seminariet deltog professorn Bert Bolin, informationssekre- teraren Lennart Daléus, redaktören Katrin Hallman, avdelningsdirektören Börje Holmborn, informationschefen Bertil Johnsson, informationschefen Sven Lundström, konsulten Hans Rundquist, direktören Nils Eric Svensson samt numera kanslichefen Kerstin Sönnerlind.
Utredningen har ansett det vara av vikt att sprida förståelse för de villkor som den samhällsriktade, brett anlagda forskningsinforrnationen arbetar un- der och peka på olika möjligheter att främja denna information för att för— bättra kontakten mellan forskarvärlden och samhället i övrigt. Det är ut- redningens förhoppning att expertbilagan skall kunna tjäna detta syfte.
Nils Gustav Rosén
Innehåll 1 Bakgrunden . 1.1 Tillbakablick . . 1.2 Definitioner och begrepp . 1.3 Varför forskningsinformation? . . . 1.4 Samhällets stöd till media och information 2 Forskningsinformationens media . 2.1 Det tryckta ordet 2.1.lBöcker .. . .. 2.1.2 De enkelt producerade trycksakerna . 2.1.3 Tidskrifter . . . . 2.1.4 Stöd till tidskrifter . 2.1.5 Dagspress 2.1.6 Populärpress 2.2 Radio och TV . 2.3 Film och videogram 2.4 Nya media 2.5 Utställningar 2.6 Biblioteken 2.7 Direkta kontakter 3 FoU-områdets forskningsinformation 3.1 Universitet och högskolor 3.2 Forskningsråden 3.3 Några fristående organ 3.4 Akademier och vetenskapliga samfund 3.5 Museerna . . . . . 3.6 Organisationer och föreningar . 3.7 Näringslivet . 3.8 Sektorsorganen 3.9 Samarbete . . 3.9.1 SAMSUS- F 3.9.2 RIFO .
3.9.3 Centrumbildningar .
10 12 12
15 15 15 17 17 20 21 22 22 23 24 24 26 26
29 29 31 34 34 35 36 37 37 38 38 39 39
4 Den sektor/ellaforskningsinformationen . . . . 4.1 De sektoriella FoU- o-rganens informationsverksamhet .
4.1.1 Försvarets forskningsanstalt . . 4.1.2 Statens råd för byggnadsforskning .
4.1. 3 Styrelsen för teknisk utveckling
4.1.4 Statens naturvårdsverk . . . 4.2 Forskningsinformationen inom några samhällssektorer
4.2.1 Jordbrukets FoU- information .
4.2.2 Energisektorns FoU-information 4.2.3 Utbildningssektorns FoU-information
5 Brister och problem . .
5.1 Nyttjarinformationen dominerar
5.2 Vill vi ha forskningsinformation? . . . 5.3 Samhällsinformation och forskningsinformation 5.4 Vem skall informera? . .
5.5 Hinder för forskningsinformation
5.6 Massmedia och forskningsinformation .
5.7 Utbildning . . . . . . 5.8 Forskningsinformationens media och former 5. 9 Gör informationen åtkomlig
5. 10 Barn och ungdom . 5.11 Stöd till forskningsinformation
6 Överväganden och förslag 6.1 En informationsstrategi 6.2 Rekommendationer . 6.3 Förslag 6.3.1 Ett initierande, stödjande och servicegivande organ .
6.3.2 Program för FRN:s forskningsinformation . 6. 3. 3 Organisation
6.4 Dimensionering . . . . . . . 6.41 Delegationen för forskningsinformation . 6.4.2 Kostnadsuppskattning 6.4.3 Sammanfattning av behoven .
41 41 42 43 44 45 46 46 49 51
53 53 54 55 57 58 58 61 62 62 63 64
65 65 66 68 69 70 70 74 75 75 76
Förkortningar
A. Myndigheter m. fl. organ
Forskningsrådsorganisationen under utbildningsdepartementet före omorganisationen 1977
AFR HFR MFR NFR SFR
Statens råd för atomforskning Statens humanistiska forskningsråd Statens medicinska forskningsråd Statens naturvetenskapliga forskningsråd Statens råd för samhällsforskning
Forskningsrådsorganisationen efter omorganisationen 1977
HSFR MFR NFR FRN
Övriga
BFR BIDOK FOA IVA KVA NSI SALFO SAMSUS SINFDOK SJ FR SNV STU
SÖ
TRU
UHÄ UKÄ
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet Medicinska forskningsrådet Naturvetenskapliga forskningsrådet Forskningsrådsnämnden
Statens råd för byggnadsforskning Biblioteks- och dokumentationssamverkanskommittén Försvarets forskningsanstalt
Ingenjörsvetenskapsakademien
Kungl. Vetenskapsakademien Nämnden för samhällsinformation Samarbetskommittén för långsiktsmotiverad forskning Samarbetsgruppen SÖ-UKÄ-Samverkande bildningsförbunden Statens råd för vetenskaplig information och dokumentation Statens råd för skogs- och jordbruksforskning
Statens naturvårdsverk Styrelsen för teknisk utveckling
Skolöverstyrelsen
Television och radio i utbildningen. Efter 1 januari 1978: Sve- riges utbildningsradio Universitets- och högskoleämbetet Universitetskanslersämbetet, upphörde hösten 1976 och över- gick i UHÄ
B. Övriga förkortningar
FoU Forskning och utveckling IoD Information och dokumentation.
1. Bakgrunden
Forskning och samhälle är i ständig samverkan med varandra. Grunden för detta nödvändiga växelspel är information och kontakter. Det är viktigt för forsknings- och utvecklingsarbetet, FoU, att dels föra ut de vunna re- sultaten så att de kommer till användning, dels få impulser och synpunkter på verksamheten. Inget FoU-projekt kan anses ha nått sitt mål förrän re- sultaten och analyserna gjorts tillgängliga för andra. Samhället å sin sida behöver ny kunskap som underlag för att öka produktionen, förbättra män- niskornas levnadsvillkor, som underlag för beslut och planering etc.
Den snabbt växande FoU-sektorn producerar i dag ny kunskap i en allt stridare ström. Problemen och frågeställningama blir alltmer komplexa som följd av forskningens snabba framsteg. Denna utveckling kräver att infor- mation och kontakter mellan forskning och samhälle förbättras.
En av de allvarligaste svårigheterna är att upprätta fungerande kontakter mellan specialister och icke-specialister. Avståndet mellan de båda grupperna tenderar att öka i takt med forskningens snabba utveckling. Problemen löses inte bara genom att utveckla bättre metoder att lagra och distribuera forskningsresultat och fakta. Kunskapen måste göras åtkomlig för icke-spe- cialisterna och presenteras i former som gör dem förståeliga.
1.1. Tillbakablick
Kontakter mellan forskning och samhälle är ingenting nytt. Så länge det funnits forskning har samhället och forskningen påverkat varandra. Sys- tematiska försök att öka kontakterna mellan den akademiska forskningen och samhället har pågått sedan hundratals år. I Sverige räcker det att peka på bildandet av Kungl. Vetenskapsakademien, KVA, 1739 — flera av dess verksamhetsgrenar var ett medvetet uttryck för sådana kontaktbehov. Universiteten har alltid varit viktiga centra för den aktiva forskningen, men såg knappast under äldre tid som sin uppgift att föra ut forskningens resultat och kunskap till samhället och icke-specialisterna. Många akade- miska lärare har dock sedan 1800-talets första hälft spelat en viktig roll i det folkbildningsarbete, som då började växa fram på olika håll i världen. 1 Sverige aktiveras folkbildningen 1832 när Sällskapet för nyttiga kun- skapers spridande efter en engelsk förebild utgav tidskriften Läsning/örfol- ket. som utkom fram till 1899. Slutet av 1800-talet blev en populärveten-
skaplig blomstringstid. Stockholms arbetarinstitut, som grundades av lä- karen Anton Nyström, blev den första i en rad liknande institutioner, som lät en stor del av sitt program upptas av populärvetenskapliga föreläsningar. I Lund startades den första föreläsningsbyrån Centralbyrån för populära ve- tenskapliga föreläsningar 1898, och initiativ till universitetens sommarkurser togs. Många studentföreningar deltog i det populärvetenskapliga arbetet. t. ex. Verdandi i Uppsala 1882, som bl. a. utgav serien Verdandis småskrifter, föreningen Heimdal 1891 och Lundaföreningen Den yngre gubben 1896.
Framstegen inom framför allt naturvetenskap och teknik under 1900-talet har snabbt fått samhälleliga konsekvenser. Sedan andra världskriget har detta blivit speciellt uppenbart och samhället har i ökande utsträckning efter- frågat information om forskningen. Utbudet av forskningsinformation och populärvetenskap har också ökat.
Folkbildningsarbete i nära anknytning till universiteten började t. ex. att ånyo utvecklas under 1930—talet. Då startade Kursverksamheten vid uni- versiteten och 1943 bildades riksorganisationen Folkuniversitetet. Denna verksamhet har sedan dess kraftigt expanderat.
Massmedia har också i ökande omfattning intensifierat sin bevakning av FoU-området. Speciellt miljö- och energifrågorna har uppmärksammats som följd av deras ökande betydelse i samhällsdebatten, men även sektorer som rymdforskning, medicin etc. har lyfts fram av massmedia. Det har därvid uppstått en delvis ny situation när samhället självt, oftast representerat av massmedia, söker information och kritiskt granskar FoU-verksamheten. Mycket av forskningsinformationen har fram till våra dagar skett på forsk- ningens villkor.
En viktig spridningsväg för populärvetenskap och folkbildning är utgiv- ningen av tidskrifter. Allt sedan 1700-talet har det i Sverige utgivits pe- riodiska tidskrifter med målsättningen att sprida populärvetenskap, de ti- digaste dock med oftast mycket kortvarig livslängd.
Vid 1800-talets slut började de illustrerade veckotidningarna sin fram- marsch, t.ex. Allers Familje-Journal. Deras innehåll var blandat och de in- nehöll allt som oftast populärvetenskapliga artiklar. Utvecklingen under 1900-talet har sedan gått mot renodlade populärvetenskapliga tidskrifter, som Värld och Vetande och Forskning och Framsteg.
Ett historiskt perspektiv på populärvetenskapen ges i uppsatsen Popu- lärvetenskapens historia av Gunnar Eriksson i antologin För utforskningen, Liber 1973 och i skriften Universitet,folkuniversitetetochjolkbildning. Folkuni- versitetet 1977.
1.2. Definitioner och begrepp
Information och kontakter om forskning, dess resultat och konsekvenser för samhället uppträder i många former. Begreppet forskningsinformation är vittomfattande och svårgripbart och kräver definition och begränsningar. Man kan som underlag för den fortsatta skrivningen särskilja två huvudtyper:
A. Vetenskaplig information
Den vetenskapliga informationen riktar sig huvudsakligen till de verksamma inom FoU-området — forskare och experter — i form av publicering i ve- tenskapliga tidskrifter, monografier, rapporter, konferenser, etc. Det handlar om att dokumentera, lagra och sprida information om forskning och forsk- ningsresultat. Målgrupperna är som regel väl insatta i problemställningarna och behärskar fackspråket inom det aktuella ämnet.
Denna typ av forskningsinformation behandlas inte i denna rapport.
B. Samhällsriktadforskningsinformation
Den samhällsinriktade forskningsinformationen vänder sig främst till icke- specialisterna. Följande olika typer kan särskiljas:
[] Ntharinjormation. som har till främsta uppgift att förse olika funktioner och grupper i samhället med FoU-information av betydelse för deras respektive verksamheter. El Beslutsinformation, som vänder sig främst till beslutsfattare och admi- nistratörer, som inte alltid besitter detaljerade teoretiska och praktiska ämneskunskaper av betydelse för de frågor som skall avgöras. Infor- mationens viktigaste uppgifter är att översiktligt och stringent presentera fakta och bakgrundsmaterial som underlag för planering och beslut i frågor, vilka påverkas av vetenskapliga bedömningar. Cl Allmän forskningsinformation, som har till främsta uppgift att informera om FoU-verksamheten och dess konsekvenser för samhället utan direkta krav på utnyttjande. Informationen riktar sig till breda och vagt avgrän- sade målgrupper samt syftar ofta mer till att ge översikter och presentera sammanhang än detaljkunskap.
Den vetenskapliga informationen kännetecknas av en stringent och sys- tematiserad utformning, ofta strikt ämnesorienterad. Den samhällsriktade forskningsinformationen kräver å sin sida eftertanke vid mediaval och ut- formning. Den skall sakligt men lättillgängligt kunna överföra information till icke-specialisterna. Mottagarna har i många fall begränsade förkunskaper och söker ofta inte själva aktivt informationen. De måste göras intresserade och känna det mödan och tiden värt att tränga in i materialet. Den sam- hällsriktade forskningsinformationen karakteriseras främst av en aktiv be- arbetning och redigering av innehållet. Fakta måste presenteras mot en bak- grund och sättas in i större sammanhang. Det är t. ex. viktigt att innehållet relateras till aktuella eller kända frågor och problem i samhällsarbetet och den allmänna debatten.
Inom SINFDOK-utredningen och BIDOK har man diskuterat en upp- delning i informationsspridning och informations/örsörjning. I begreppet in- formationsförsörjning ryms t. ex. den traditionella biblioteksverksamheten och olika former av informations- och dokumentationstjänster. Målsättning- en är att tillhandahålla de olika slag av information som efterfrågas.
Informationsspridningen däremot syftar till att föra ut informationen inte bara till de direkt intresserade utan också väcka intresse och behov hos en större krets.
Forskaren-experten behöver en god informationsförsörjning och de som inte har möjligheter och kunskaper att utnyttja IoD-systemen behöver en aktiv informationsspridning.
1.3. Varför forskningsinformation?
Det finns en rad argument för att öka kontakterna mellan forskning och samhälle. De har analyserats och penetrerats på många olika håll och i olika sammanhang.
El Forskningsresu/tatens användning. FoU-arbetets resultat är av betydelse för samhällsarbetet. Det är viktigt att de snabbt kan föras ut och utnyttjas inom näringslivet, förvaltningen, det politiska arbetet etc. D Demokratisk rättighet. Samhället, dvs. skattebetalarna, bekostar en stor del av FoU-verksamheten och har därför rätt att få fortlöpande inblick i arbetet. Forskningsarbetet har också stor betydelse för samhällsarbetet och skapar långsiktiga möjligheter, som berör hela samhället och alla medborgare. El Behovet av äterinformation. FoU-verksamheten behöver som underlag för sin egen planering och utveckling fortlöpande kontakter med samhället och dess medborgare för att få synpunkter på verksamheten och aktuella behov redovisade. D Kulturell resurs. FoU-verksamheten ökar ständigt vår kunskap om män- niskan, hennes sociala och ekologiska funktioner i de historiska och kos- miska perspektiven. Ny kunskap förändrar fortlöpande vår världsbilds- uppfattning och livsåskådning. Den skapar nya fundament och grund- läggande värderingar. Kunskapen blir därför inte bara av betydelse för produktiviteten och samhällsarbetet utan har också viktiga funktioner som intellektuell stimulans och förströelse.
1.4. Samhällets stöd till media och information
Samhället bedriver en aktiv politik för att skapa förutsättningar att sprida information och underlätta kommunikation. I denna politik ingår dels stats- makternas strävan att skapa grundvalar för yttrandefriheten, dels skapa möj- ligheter till mångsidighet och variation i informationsflödet. Det senare sker genom olika stödåtgärder.
Statligt stöd utgår i dag till dagspress, organisationstidskrifter, kultur- tidskrifter, teater, film, litteratur, radio och TV, bibliotek, museer och ut- ställningar etc. Samhället stöder också en mer allmän samhällsinformation. Statliga och kommunala myndigheter och organ får via sina årliga anslag medel att bedriva egen informationsverksamhet. Ett särskilt stöd kanaliseras genom Nämnden för samhällsinformation, NSI, som inrättades 1972.
Stöd till vetenskaplig och samhällsriktad forskningsinformation utgår från ett flertal anslagsgivande myndigheter och organ, som är verksamma inom FoU-området. Detta stöd har dock varierande grad av systematik.
SINFDOK, statens råd för information och dokumentation, som är admi- nistrativt knutet till Styrelsen för teknisk utveckling (STU), delar ut anslag till olika IoD—projekt. SINFDOK utreds för närvarande och ett betänkande kommer under hösten 1977.
ggg—glid? bill—I lu'f'iwalählp hfl 'lpi ”143151, ,,. | *-' jF rill! ” .". Hit ta.-.,;irtult mr tumult r..-171 311131 niiåv'tlr -lli»l1'ölt Li.-ul tri Cilmi ::..
Ill mari Jhl” . .
2. Forskningsinformationens media
Den samhällsinn'ktade forskningsinformationen tar sig fram längs många olika vägar och i många former. Kvantiteten är förvånansvärt stor men om kvaliteten råder det delade meningar. Forskningsinformationen utnyttjar i stort sett samma breda spektrum av media som samhällets övriga in- formation.
Mycket stor del av samhällets information sker med hjälp av publikationer. I dagens samhälle har det tryckta ordet fortfarande en dominans även om andra media gör sig påminda. Det är därför inte något anmärkningsvärt att informationen om forskningen också utnyttjar det tryckta ordet mest.
Det finns många former av tryckt material. Klassificeringen i det följande gör inte anspråk på något annat än att vara ett försök att underlätta över- siktligheten.
2.1. Det tryckta ordet 2.1.1 Böcker
Den klassiska förmedlaren av kunskap, idéer och debatt är boken. Den populärvetenskapliga boken har under hela 1900-talet varit en viktig förmed- lare av kunskap och information om forskning och fungerat som en länk i folkbildningsarbetet.
l såväl lägre som högre undervisning spelar kunskap framtagen genom aktuell forskning en viktig roll, och en betydelsefull länk för informationen om forskning är därför läroböckerna. Den moderna läroboken har i många fall inslag av populärvetenskap. Det finns därför anledning att luckra upp gränsdragningen mellan populärvetenskapliga fackböcker och läroböcker. Den välskrivna populärvetenskapliga boken är i sig ett läromedel liksom en pedagogiskt utformad lärobok blir populärvetenskap. Detta är av intresse när de ekonomiska svårigheterna för dagens bokmarknad diskuteras.
Litteraturutredningen (SOU 197425) kartlade bokmarknadens situation och riksdagen beslöt en rad åtgärder, i huvudsak för den skönlitterära boken. Facklitteraturen blev i princip utan stöd, endast 0,4 Mkr avsattes för över- sättning av ca 20 internationella facklitterära standardverk. Statens kulturråd, som administrerar stödet, fick i uppdrag att bevaka utvecklingen på det facklitterära området. Man föreslog efter ett års erfarenhet av sitt arbete i sina petita för 1977/78 att stödet till facklitteraturen räknas upp med 2,06 Mkr. Man ville stödja 120—150 titlar.
I statsverkspropositionen 1977/78 fick facklitteraturen inget stöd. men departementschefen tillsatte en enmansutredning för att utvärdera och se över litteraturstödet. Utredningen föreslår i Statligt litteratur-stöd (DSU l977:14) bl. a. att a/Iniänintressani facklitteratur. vilket innefattar populär- vetenskap, nu skall få bidrag.
En stödform för populärvetenskaplig produktion utgör de arbetsstipendier, som årligen delas ut av Sveriges författarfond. Dessa gäller författande i vid bemärkelse.
Bokhandelns roll inom litteraturdistributionen har också nyligen utretts. Den inhemska populärvetenskapliga bokproduktionen har hittills haft ett mycket begränsat statligt stöd. Förlagen, som har att göra en strikt mark- nadsmässig bedömning inför en utgivning. är därför restriktiva.
För läroböckerna finns däremot olika slag av stödformer, som kanaliseras genom bl. a. SÖ och UHÄ. Läroboksproduktionen inom den högre utbild- ningen har dock under senare år fått sitt stödprogram reducerat, då andra områden i det pedagogiska utvecklingsarbetet prioriterats högre.
Det allt kärvare ekonomiska klimatet för litteraturen måste också ses i belysning av de allt större krav som ställs på böcker som skall överbringa faktakunskap. Utvecklingen har gått snabbt mot genomarbetade produkter där text och bild integreras till en helhet. Bilden utnyttjas som informa- tionsbärare med större medvetenhet än tidigare. Våra barn vänjer sig vid illustrerade faktaböcker i skolan.
De nyss berörda boktyperna är sådana som med eller utan stöd lanseras kommersiellt. Nu utges givetvis inte alla böcker i detta syfte. Olika intressen stöttar av olika skäl viss bokproduktion genom egen produktion eller genom samarbete med förlag.
Ett exempel på icke-kommersiell bokproduktion är utgivandet av års- böcker. Utgivare finns bland myndigheter, organ och intresseorganisationer. Årsböckerna utgör ingen enhetlig grupp. De har stora variationer i mål- sättning och utförande. Flera har till uppgift att belysa utgivarens verk- samhet, medan andra har klart uttalade ambitioner att vara populärvetenskap i vid bemärkelse.
Även årsböckerna har drabbats av den kärvare ekonomin. Ökade pro- duktionskostnader tvingar utgivarna till ökade ekonomiska bidrag. Andra svårigheter som möter årsböckerna är den ekonomiska och idémässiga kon- kurrensen från andra produkter med populärvetenskaplig inriktning och från massmedia. Många av dessa produkter har förnyat sitt utförande för att klara den hårdnande konkurrensen om läsarnas tid och intresse. Den re— daktionella insatsen har därför blivit årsbokens och den populärvetenskapliga bokens stora problem. Många årsböcker utgivna av t. ex. intresseorgani- sationer har redaktörer, som arbetar idealistiskt; den ekonomiska ersätt- ningen har inte stått i relation till arbetsinsatsen. Flera årsböcker med in- riktning på forskningsinformation, av vilka några har populärvetenskaplig målsättning, uppbär årliga anslag via forskningsråden.
I takt med det ökande informationsutbudet sker kampen om läsarna med bättre produkter — bättre till innehåll och utförande. Detta ställer i dag stora krav på presentationen av fakta och redigeringen av text och bild. Att hitta samtliga nödvändiga färdigheter hos en ensam redaktör blir allt sällsyntare. Flera olika specialister måste samarbeta om produkten; författare. redaktörer,
illustratörer, layoutfolk etc. Detta driver naturligtvis kostnaderna i höjden. Många årsböcker tvingas också i dag analysera sina målsättningar, mål- grupper, sin organisation och sin ekonomi.
Inom det teknisk/naturvetenskapliga området genomgick IVA:s årsbok, Framsteg inom forskning och teknik, en sådan förnyelse 1973, och NFst Svensk naturvetenskap fick ny inriktning och form vid årgång 1976/ 77. Svens- ka fysikersamfundets årsbok, Kosmos, har också genomgått förändring för att anpassas till aktuella behov.
2.1.2. De enkelt producerade trycksakerna
Det finns en vildvuxen flora av tryck producerat i förenklat tryckförfarande som ger samhällsriktad forskningsinformation. Det får som regel inte kosta några nämnvärda pengar. Låga tryckkostnader kompletteras ofta med fri- villiga insatser eller också löser man de ekonomiska problemen genom att kostnaderna får bäras inom ramen för anslag för annan verksamhet.
Många myndigheter och organ står för sådana produktioner. Det handlar om utredningar, rapporter, sammanställningar, översikter, probleminven- teringar, sammandrag från konferenser och symposier, publicering av fö- redrag etc., som av olika skäl bedöms angelägna att publicera. Ibland rör det sig om enstaka produkter, i andra fall om serier utan regelbunden ut- givning. Denna typ av utgivning spelar i dag en viktig roll i informationen för många forskningsorgan. Den är ofta av ekonomiska skäl den enda möj- ligheten att sprida resultaten. Men verksamheten är inte problemfri. Från dokumentarisk synpunkt kan resas många betänkligheter. Mångfalden och variationen gör publikationerna svåra att administrera för t. ex. bibliotek, och åtkomligheten begränsas. Andra viktiga moment, som inte beaktas i tillräcklig utsträckning, är distribution och marknadsföring. Många intres- santa produkter missar säkerligen många läsare som skulle kunna vara in- tresserade av dem.
2.1.3. Tidskrifter
Det finns i dag ca 2 500 tidskrifter i Sverige med en årlig upplaga av 600—700 miljoner exemplar enligt 1976 års tidskriftsutredning. De utgör en brokig samling med många olika målsättningar, målgrupper och former. Fördel- ningen av antalet tidskrifter inom olika områden är mycket ojämn. Svensk tidskriftsförteckning noterar för vissa ämnesområden:
Antal tidskrifter Uppfostran och undervisning 98 Samhälls- och rättsvetenskap 284 Teknik, industri och kommunikation 255 Ekonomi och näringsväsen 599 Medicin 90 Matematik 3 Naturvetenskap 48 Historia 41
Bakom dessa siffror döljer sig tidskrifter av de mest skilda slag. De visar inom vilka områden det finns goda förutsättningar för utgivning. Förlagen
har också koncentrerat sin utgivning till dessa. Inom andra mindre lukrativa områden återfinns ofta myndigheter, organ och intresseorganisationer som utgivare. Man stöttar en utgivning för att täcka viktiga infortnationsbehov enligt olika bedömningar.
Antalet tidskrifter som i dag i större eller mindre omfattning sysslar med att sprida forskningsinformation är stort, och ofta ingår forskningsinfor- mationen som en naturlig del av ett vidare bevakningsområde. Detta utgör i sig en indikation på hur naturligt forskning och aktuella samhällsfrågor i dag vävs samman. Även de mest förströelseinriktade tidskrifterna har stänk av seriös forskningsinformation i sitt innehåll (se avsnitt 2.1.6). För utredningens ändamål görs följande uppdelning av tidskrifter med undantag av dem som behandlas under avsnitten dagspress (2.1.5) och populärpress (2.1.6).
|:! Vetenskapliga facktidskrifter. Av tradition publiceras i stor utsträckning de vetenskapliga resultaten i facktidskrifter och monografier. Facktid- skrifterna har ofta internationell inriktning. De ställer krav på veten- skaplig kvalitet, strikta publiceringsforrner, anpassning till dokumenta- tionsbehoven etc. Många av dessa vetenskapliga facktidskrifter har ve- tenskapliga organ och organisationer som utgivare, i många fall i sam- arbete med förlag. Ekonomin stöttas ofta med ekonomiska bidrag från olika myndigheter, t. ex. forskningsråden.
De vetenskapliga facktidskrifterna tillhör IoD-området i strikt mening och sysslar alltså inte med samhällsriktad forskningsinformation.
Det finns dock en grupp tidskrifter i gränsområdet mellan den ve- tenskapliga originalpubliceringen och de facktidskrifter som beskrivs ne- dan. Dessa tidskrifter vänder sig till en svensk publik och skriver på svenska. De vetenskapliga facktidskrifterna däremot publiceras normalt på något av de stora världsspråken.
Denna grupp tidskrifter innehåller både originalpublicering av forsk- ningsresultat och mer övergripande forskningsinformation. Målgruppen består av både specialister och kvalificerade icke-specialister. Flera av dessa tidskrifter satsar på kontakter med och sprider information till grup- per av intresserade lekmän, utan att målsättningen därför är utpräglat populärvetenskaplig. De fungerar i flera fall också som en forskningens kontaktyta mot det växande antal amatörer som seriöst fördjupar sig i ämnen som geologi, astronomi, ornitologi etc.
Naturhistoriska riksmuseets Fauna och Flora och läkarsällskapets Lä- kartidningen är två exempel av många möjliga.
Under senare år har det börjat växa fram en ny typ av internationella vetenskapliga facktidskrifter med markerad tvärvetenskaplig inriktning kombinerad med hög vetenskaplig kvalitet. På många håll är målsätt- ningen att genom materialets uppläggning och presentation skära tvärs över ämnesgränserna och föra ut saklig information till avnämargrupper i samhället. KVA startade 1972 en sådan tvärvetenskaplig, internationell miljövårdstidskrift, AMBIO. EI Facktidskrifter. Flertalet facktidskrifter med anknytning till FoU-området sysslar inte med vetenskaplig publicering i ordets strikta bemärkelse. De har i stället målsättningen att informera om, analysera och debattera
forskningsresultaten i ett mer övergripande perspektiv. Ofta rör det sig om branschtidskrifter med inriktning på vissa ämnes- eller verksam- hetsområden. De vänder sig mest till aktiva inom området. Gruppen är heterogen. Några exempel på sådana tidskrifter är Sociologisk forskning. Forskning om utbildning, Humanistisk forskning, Kemisk tidskrift, Teknisk tidskrift etc.
En annan grupp i tidskrifter som faller under rubriken är en rad fö- retagstidskrifter, som utges som kundtidningar. De distribueras som regel gratis. Många har nära anknytning till företagets egen verksamhet men är samtidigt goda exempel på medveten forskningsinformation. Man läg- ger ofta ned stort arbete på att göra utformningen lättillgänglig och för- ståelig. Sådana tidskrifter ges bl. a. ut av läkemedelsföretag, teknologiskt avancerad industri. Datorföretaget IBM:s tidskrift IBM-nytt och läke- medelsföretaget Sandoz AB:s tidskrift Forskning och Praktik är exempel på denna typ av tidskrifter. El Kulturtidskrifter är en grupp tidskrifter som definieras genom att de ”med sitt huvudsakliga innehåll vänder sig till en allmän publik med sam- hällsinfonnation eller med ekonomisk, social eller kulturell debatt eller som huvudsakligen ger utrymme för analys och presentation inom de olika konstarternas områden”. Dessa tidskrifter skär tvärs över ämnen och områden samt har mycket varierande utformning.
Kulturtidskriftema behandlades 1976 i betänkandet Stöd till kulturtid- skrtfter (DsU 1976:16).
Inom denna grupp tidskrifter vävs numera ofta forskningsaspektema in i samhällsdebatten. Det finns många sådana tidskrifter t. ex. Vår lösen, Häften för kritiska studier, Miljö och F ramtid, Ekonomisk debatt etc. I denna grupp bör också inräknas de två allmänt forskningsorienterade tidskrifter som finns i Sverige med markant populärvetenskaplig inriktning, Värld och Vetande samt Forskning och Framsteg. I detta sammanhang bedöms de två sistnämnda ha speciellt intresse. De båda tidskrifterna representerar fortsättningen på en tradition sedan 1800-talet.
Värld och Vetande startades av den populärvetenskaplige entusiasten och astronomen Knut Lundmark. Den har i dag en upplaga av ca 1 500, som främst går till bibliotek och studieinstitutioner.
Forskning och Framsteg är ett forskningsinformationsprojekt. Det star- tades 1966 genom ett samarbete mellan AFR, MFR och NFR för att täcka behovet av en mer regelbunden samhällsriktad forskningsinfor- mation. Utgivare blev den ideella föreningen Sällskapet för forsknings- information. De tre intressenterna har sedan kompletterats med andra forskningsorgan. Sällskapet upplöstes 1974 och dess uppgifter övertogs av den nybildade Forskningsrådens nämnd för forskningsinformation, i dag sammansatt av 12 forskningsorgan, som ansvarar för tidskriftens ekonomi och målsättning.
Forskning och Framsteg har sin huvudinriktning inom naturvetenskap, medicin och teknik, men under senare år har samhällsvetenskap och humaniora börjat ingå i tidskriftens bevakningsområde. Utförandet byg- ger på en medveten strävan att skapa samspel mellan text och bild för att göra materialet lättbegripligt utan att därför späda ut faktainnehållet.
Antalet prenumeranter var 29 000 i juli 1977. Dess spridning i Sverige
motsvarar ungefär samma procentuella marknadsandel som de båda stora populärvetenskapliga tidskrifterna amerikanska Scientific American och tyska Bild der Wissenschaft har i respektive utgivningsland. El Specialtidskrijier. Under denna rubrik inrangeras en ganska heterogen samling tidningar, som ger fördjupad kunskap i specialområden typ mat, heminredning, hobby, HiFi, motor, teknik etc. Dessa tidningar har fått en stor marknad och bedöms ha stora marknadsmässiga utvecklings- möjligheter i framtiden. De innehåller ofta material med forskningsan- knytning. Till denna grupp kan också räknas den nya typ av tidningar, som inriktar sig på att ge kvalificerad och aktuell information till nä- ringsliv och tekniker. Dessa sektorer bedöms ha de marknadsmässiga förutsättningama att bära tidningar som Dagens industri och Ny teknik. Utgivningsfrekvensen är hög och de produceras på i stort samma sätt som en dagstidning. De satsar på nyheter och dagsaktuella analyser. Forskning, framför allt då inom teknikområdet, ingår naturligt nog i bevakningsområdet och tas också ofta upp. [:| Organisationstidskrifter. Enligt betänkandet Stöd till organisationstidskther (DsFi 1976:7) utges drygt 1 000 av Sveriges ca 2 500 tidskrifter av folk- rörelser och andra organisationer, t.ex. fackföreningar, religiösa, nyk- terhetsfrämjande, politiska, miljövårdande, försvarsfrämjande organisa- tioner, handikapporganisationer och motsvarande.
Denna mycket stora grupp tidskrifter spelar en viktig roll som spridare av information i samhällsfrågor, opinionsbildare, plattform för debatt, kommunikation inom grupper etc.
Forskningsinforrnation ingår i varierande omfattning i organisations- tidskrifterna. Under senare år har forskningsinformation blivit allt van- ligare även i de stora fackligt ägda medlemsbladen och tidskrifterna. Miljö-, arbetsmiljö- och energifrågorna har därvid varit pådrivande.
2.1.4. Stöd till tidskrifter
Tidskriftema brottas i dag med samma typ av problem, ekonomiska och redaktionella, som bokmarknaden, se avsnitt 2.1.1. De kulturella och ideella tidskrifterna har haft tillgång till det 5. k. tidskriftsstödet, som handhas av Statens kulturråd. Efterfrågan på detta stöd är dock mycket stort. Budgetåret 1976/77 sökte 186 tidskrifter 8,5 Mkr. Antalet beviljade ansökningar var 80, det utdelade beloppet 1,7 Mkr. Dessutom fanns projektbidrag och stöd- köp. I betänkandet S töd till kulturtidskrifter (DsU 1976: 16) föreslogs ett kraftigt ökat stöd. Riksdagen beslöt under våren 1977 att höja anslaget för stöd till kulturtidskrifter från 2,6 till 7 Mkr samt att ändra reglerna.
Flera anslagsgivande organ inom FoU-området stöder publicering i form av tidskrifter, monografier, årsböcker etc. inom sina respektive områden. Framför allt gäller detta forskningsråden. HFR, MFR, NFR och SFR har fortlöpande gett bidrag till tidskriftsutgivning. Om man undantar de sam- finansierade Forskning och Framsteg och AMBIO samt HFR:s utgivning av tidskriften Humanistisk forskning så riktar sig stödet huvudsakligen mot den vetenskapliga originalpubliceringen. Bara NFR har mer allmänt genom sin publiceringsnämnd stött populärvetenskaplig publicering i form av årsböcker
— Kosmos och Svensk naturvetenskap — och vissa tidskrifter som Elementa, Astronom/sk tidskrift, Vär fågelvärld etc.
Organisationstidskrifternas funktion och situation har utretts av 1976 års tidskriftsutredning som avgav betänkandet Stöd till organisationstidskrifter (DsFi 1976:7). Riksdagen beslöt under våren 1977 att inrätta en ny stödform för denna typ av tidningar och tidskrifter och anslog 40 Mkr för detta ända- mål. Stödet gäller publikationer, som utges med viss regelbundenhet och som är momsbefriade, dvs. medlemsblad eller organ för religiösa, nykter- hetsfrämjande, politiska, miljövårdande, idrottsliga eller försvarsfrämjande organisationer samt organisationer som företräder handikappade och arbets- hindrade medlemmar. Stödet avser distributionen och baseras på den post- befordrade upplagan. Presstödsnämnden skall sköta administrationen.
Tidskriftssektorn kommer sannolikt att under de kommande åren genom- gå en markant rationalisering. Det gäller alla olika tidskriftstyper. Den ve- tenskapliga publiceringen t. ex. genomgår internationellt och inom Sverige en sådan rationaliseringsprocess. Troligen kommer tidskrifterna att struk- tureras klarare och anpassas till marknadens förutsättningar, de redaktionella funktionerna att förnyas och marknadsföringen effektiviseras.
2.1.5. Dagspress
Läser man regelbundet de stora dagstidningarna i storstäderna och lokal- pressen, framför allt i universitets- och högskoleortema, finner man ett väx- lande och ofta stort utbud av material med anknytning till olika forsk- ningsfrågor. De stora tidningarna har också journalister specialiserade på vissa områden. Framför allt gäller detta ämnen som miljö, energi och medi- cin. Vetenskapsjournalister med ett mer allmänt bevakningsområde inom forskningssektorn förekommer däremot sällan i Sverige. Liksom forsknings- arbetet leder den enskilde forskaren till allt större specialisering tycks dags- pressens journalister också begränsa sina bevakningsområden. Bevakning av frågor som faller utanför de ”stora” områdena kommer därför ofta att ligga på allmänreportrarna.
De mindre dagstidningarna har inte resurser att hålla sig med special- reportrar. De litar i stor utsträckning till material som är centralt producerat. Utöver Tidningarnas Telegrambyrå och de stora internationella telegram- byråerna finns ett antal centrala redaktioner som producerar och distribuerar färdiga artiklar i ämnen som bedöms ha riksintresse. Dessa centrala re- daktioner levererar också material med forskningsanknytning. Ofta produ- ceras sådant material av fristående journalister.
Dagspressen liksom massmedia i övrigt är naturligtvis av stort intresse för all samhällsriktad forskningsinformation. Men konkurrensen om utrym- met blir allt hårdare. Material om forskning måste tävla med material från samhällets alla övriga aktiviteter och nyheter. Massmedia har emellertid börjat publicera mera genomarbetade artiklar av populärvetenskaplig ka- raktär, t. ex. i de stora tidningarnas söndagsbilagor, som ett bidrag till läsarnas allmänbildning och som bakgrundsstoff till aktuella frågor.
2.1.6. Populärpress
Veckopressen har av tradition som huvudmålsättning att vara underhållande och ge förströelse för läsarna. Denna inriktning har i många veckotidningar nu börjat blandas upp med annat material av informativ och debatterande karaktär. Även material med anknytning till aktuell forskning har under senare år kommit in i veckopressen och tenderar att öka. Det gäller speciellt områden som medicin och rymdforskning, men också mindre ”publikdra- gande” områden börjar förekomma. Som exempel kan nämnas att Vecko- joumalen ofta har artiklar om aktuell forskning och att en tidning som FIB/Aktuellt har fortlöpande tecknade serier som pedagogiskt förklarar kom- plicerade tekniska och biologiska sammanhang.
2.2. Radio och TV
Etermedia har en viktig roll i det svenska massmediautbudet. För den sam- hällsriktade forskningsinformationen utgör de viktiga kanaler.
Radion kan här se tillbaka på traditioner sedan sin födelse. Under 1930- talet utgjorde populärvetenskapliga föredrag intressanta och omtyckta pro- gram. Sedan 1960-talet har en förnyelse skett. I dag finns en rad fasta pro- grampunkter som belyser aktuell forskning såsom Vetandets värld, Forskning pågår och Värt att veta samt fristående program som allmänt behandlar forsk- ning. Radions populärvetenskapliga traditioner upprätthålles därmed, sam- tidigt som man kopplar forskningen till aktuella samhällsfrågor. Program- punktema har en stor och trogen lyssnarpublik.
TV har till för några år sedan varit mindre aktiv i sin bevakning av forskningen. Internationellt har det länge funnits en omfattande produktion av populärvetenskapliga program. Ett antal av dessa program har efter be- arbetning för svensk publik visats i svensk TV. Inom landet har det pro- ducerats relativt få program med forskningsinriktning. Bakom dessa har stått några få specialiserade producenter. En förändring i programpolitiken är dock nu märkbar. Senare år har avkastat flera svenskproducerade po- pulärvetenskapliga TV-program och serier som visat sig ha en stor tittar- publik: Vetenskap för vem, Världens vapen, Vetenskapens värld, Reservdels- människan etc. Enligt Sveriges Radios statistik är 3—5 % av programmen klassificerade som Natur och vetenskap.
BBC i England, som anses vara en föregångare i produktion av program med vetenskaplig inriktning, har jämfört med Sverige stora produktions- resurser. Dess budget för vetenskap och natur är lika stor som för under- hållning och teater, vilket också sätter spår i form av välgjorda egna pro- duktioner. Dessutom har BBC en välutvecklad avdelning för distribution av kassetter, filmkopior etc. för utnyttjande inom undervisning och andra sammanhang.
Sveriges Radio har inte hittat formerna för en sådan service. Principavtal för en sådan verksamhet finns inte och det är därför förenat med besvär och kostnader att få hyra eller köpa material från Sveriges Radio.
Det är viktigt att bild- och ljudsekvenser, som ofta med stor möda arbetats fram i nära samverkan mellan forskare och producenter för att ge bästa
möjliga populärvetenskapliga och pedagogiska resultat, blir tillgängliga för vidareutnyttjande i andra sammanhang.
TRU, som från 1 januari 1978 övergår i Utbildningsradion, producerar TV- och radioprogram för undervisningsändamål. Serierna Tellus och Det goda huset är exempel på genomarbetade produktioner med populärveten- skaplig inriktning. Tellus kompletterades med en välillustrerad serie stu- diehäften. TRU:s verksamhet, dess inriktning på en undervisande och all- mänbildande kanal, dess erfarenhet av etermediapedagogik, dess stora publik gör den till ett viktigt medium för genomarbetad forskningsinformation. Här finns möjligheter att ge de för populärvetenskaplig framställning så viktiga bakgrundema och de stora sammanhangen.
Under 1977 startar lokalradion i Sverige. Naturligtvis öppnar denna verk- samhet möjligheter till aktivare lokal bevakning av vad som sker inom FoU-området och till programproduktion i samverkan med de aktiva fors- karna.
2.3. Film och videogram
Filmen är naturligtvis också ett intressant och lämpligt medium att utnyttjas inom den samhällsriktade forskningsinformationen. Både inom landet och framför allt internationellt har det producerats intressanta filmer med denna målsättning, t.ex. filmer avsedda för skolan.
Videotekniken är ett nytt medium som står i början av sin utveckling. Den bygger på tekniken att i elektrisk och magnetisk form lagra program på videokassetter, videoskivor etc. som sedan via särskild utrustning spelas upp på en bildskärm. De praktiska tekniska lösningarna är redan utprovade men tekniken står ännu i början av sin marknadsexploatering. Starten har varit trög men många bedömare spår videofilmen en stark framtida ex- pansion. Den har uppenbara fördelar. Möjligheten att lagra program där bilden och ljudet gemensamt bildar en enhet i en form som gör den lätt att distribuera och spela upp öppnar nya vägar för information. Läromedel, som arbetar med den nya tekniken, framställs i begränsad omfattning av t. ex. Esselte Video, TRU samt högskolorna.
Film- och Videotekniken har många intressanta drag som ett framtida instrument för forskningsinformation. Produktionen kan göras med relativt små medel. Varje intresserad person kan med lite hjälp medverka i eller producera läromedel och populärvetenskapliga demonstrationer i film och video. Många forskningsresultat lämpar sig utmärkt att visa fram i bild- sekvenser. Framför allt skapar utnyttjandet av färg nya möjligheter. Kost- nadsmässigt är filmen ännu sålänge överlägsen Videotekniken när det gäller färgåtergivning. De flesta större läroanstalter i landet har under senare år försetts med välutrustade läromedelscentraler som har erfarenheter av bild- produktion. Dessa tekniska resurser har ännu inte utnyttjats fullt ut.
2.4. Nya media
Masskommunikation står troligen inför en teknisk revolution. Begrepp som gruppinformation och tvåvägskommunikation får andra dimensioner när kabel-TV når ut till de enskilda människorna. Detta tillhör ännu framtiden men den samhällsriktade forskningsinformationen borde ha stora möjlig- heter att utnyttja denna teknik för sina syften.
2.5. Utställningar
Utställningsforrnen förbises ofta som ett användbart medium vid informa- tion om forskning. Ändå har den i långa tider utgjort en viktig kunskapslänk mellan forskning och och allmänhet.
Utställningsmediet har dock alltmera börjat omprövas och utvecklas. De fasta utställningarna kompletteras med tillfälliga utställningar, som ofta vandrar till andra museer och visningsplatser. Den enskilda utställningen når alltså en större publik. Även själva formen genomgår en intressant ut- veckling. Bl.a. har utställningar allt oftare utnyttjats som opinionsbildare och debattfora.
I många fall utgör arbetet med att planera och producera en större ut- ställning ett forskningsarbete i sig själv, där det gäller att sammanställa fakta och analysera dem.
I mitten av 1960-talet tog musei- och utställningsutredningen, MUS-65, initiativet till en försöksverksamhet, Riksutställningar, som 1 juli 1976 över- gick i en stiftelse. Dess uppgifter är främst att producera och sprida ut- ställningar samt att fungera som ett serviceorgan för museerna när det gäller vandringsutställningar. Flera av Riksutställningars egna utställningar har byggt på ett omfattande kartläggnings- och forskningsarbete.
Tillkomsten av Riksutställningar har betytt ett ökat utbud av utställningar, experiment med nya former, effektivare distribution och produktion av — i egen regi eller tillsammans med olika intressenter — probleminriktade ut- ställningar, som skär tvärs över ämnesområdena.
Riksutställningar har producerat ett stort antal utställningar under sin försöksverksamhet, varav några varit forskningsinformationsanknutna. Framför allt har miljöfrågorna behandlats.
Möjligheterna är stora. Riksutställningar och de allt aktivare museerna har breda kontaktytor med allmänheten. Olika myndigheter och organ verk- samma inom forskningen har här intressanta samarbetspartners i en sam- hällsriktad infomationsverksamhet.
Ytterligare resurser finns. På många universitet och högskolor finns ve- tenskapligt intressanta samlingar, som pedagogiskt ordnade och med ge- neröst öppethållande kunde utnyttjas inom undervisningen och folkbild- ningen. De flesta slumrar dock. I en proposition, 1974:28, om den statliga kulturpolitiken uppdrogs åt universitetskanslersämbetet (numera universi- tets- och högskoleämbetet — UHÄ) och Naturhistoriska riksmuseet att föreslå åtgärder rörande de naturhistoriska — biologi, geologi etc. — universitets- museema och samlingarna. MUS-65 föreslog att dessa aktivt skulle utnyttjas
i utbildnings- och forskningsverksamheten samt göras mer allmänt tillgäng- liga. Detta har betydelse när läroanstalterna enligt den nya högskolelagen har till uppgift att sprida kunskap om forskningsarbetet.
Uppsala universitet har påbörjat ett samarbete med Naturhistoriska riks- museet och Upplandsmuseet för att effektivare utnyttja de befintliga na- turhistoriska samlingarna vid universitetet.
Några exempel på aktuella utställningar
Under de senaste fyra åren har några större utställningar producerats som haft direkt anknytning till aktuell forskning. Aktiva forskare har deltagit i projektarbetet.
I maj 1973 öppnades på Moderna museet i Stockholm en stor utställning med titeln Synligt och Osynligt. Vetenskapens nya bilder. Den ville visa hur modern bildteknik används inom forskningen och belysa hur bilderna över- för både kunskap och estetiska upplevelser. Utställningen visades också på två konstmuseer i Danmark och sågs av totalt ca 80000 personer.
Hösten 1973 öppnades en utställning vid geologiska institutionen i Uppsala universitet över ämnet Kontinentaldrijti. Projektet hade sin upprinnelse vid institutionen men genomfördes som ett samarbetsprojekt mellan institu- tionen, SAMSUS-F (se avsnitt 3.9) och tidskriften Forskning och Framsteg, som utgav ett temanummer i samband med utställningen. Utställningen har sedan visats på flera andra platser.
Mars 1975 öppnade Naturhistoriska riksmuseet en utställning, Människa — forntid, nutid och framtid. Även detta var ett samarbetsprojekt tillsammans med KVA, som arrangerade ett symposium, och Forskning och Framsteg, som gav ut ett temanummer över Människan under 100 000 år. Utställningen visades under mer än ett år och besöktes av mer än 200000 människor. Den fortsätter nu som vandringsutställning.
Vid årsskiftet 1974/75 visades en uppmärksammad debattutställning på Kulturhuset i Stockholm med titeln Galilei — sanningen och makten. Den var resultatet av ett samarbete mellan Kulturhuset, Dramaten och Riks- utställningar.
Våren 1976 öppnades utställningen ARARAT— alternativ inom arkitektur, resurser, konst och teknik. Det var en debatterande och opinionsbildande ut- ställning med material från naturvetenskapliga, tekniska, samhällsveten- skapliga och humanistiska ämnesområden. När den stängde sommaren 1976 hade mer än 100 000 människor besökt utställningen. ARARAT blev sedan svenskt bidrag vid Biennalen i Venedig 1976.
Utställningsfortnens dilemma är volymen och kostnaderna. Det har också mycket riktigt visat sig vara svårt att finansiera större utställningsprojekt. I flera fall har de kunnat genomföras tack vare enskilda personers oegen- nyttiga insatser och engagemang.
Ett planerat projekt har sällan någon självklar bidragsgivare att vända sig till. I fallet ARARAT kunde finansieringen klaras tack vare ett stort bidrag från Konstakademien. Nämnden för samhällsinformation gav ett bi- drag men med undantag för vissa anslag från BFR och utbildningsdepar- tementet bidrog inga myndigheter eller organ inom forskningsområdet.
Utställningsforrnen är slagkraftig och kan nå viktiga målgrupper. De ut- ställningar som här omnämnts hade t. ex. anmärkningsvärt och glädjande många besök av skolklasser. Erfarenheterna tyder på att utställningsformen mår väl av att stöttas med textmaterial för fördjupningsstudier.
2.6. Biblioteken
Biblioteken har länge utgjort centra för spridning av kunskap. Det gäller både de vetenskapliga biblioteken och folkbiblioteken. De svenska folk- biblioteken som täcker hela landet bildar ett unikt nätverk för spridning av kultur. De gör mycket mer än lagrar, registrerar och lånar ut böcker. De håller på att utvecklas till kulturcentra, platser där människor kan mötas och få kulturell och kunskapsmässig stimulans. Föredrag, utställningar och andra aktiviteter är — vid sidan av boken — medlen. Biblioteket är därför ett intressant forum för information om forskningen till allmänheten. Det har dock ännu inte utnyttjats i någon större skala.
Biblioteken når ut till de enskilda medborgarna och erbjuder möjligheter för dem att själva söka, efterfråga och få tag i kunskap framtagen genom forskningen. De kan, rätt uppbyggda, fungera som decentraliserade kun- skapslager. Genom sin åtkomlighet kan de stimulera till en bred konsumtion av kunskap och fakta, både för förströelse och för ett fördjupat engagemang i aktuella samhällsfrågor.
2.7. Direkta kontakter
Att träffas och utbyta erfarenheter är berikande. Det är tvåvägskommu- nikationens filosofi. Direkta kontakter har i allt större utsträckning blivit viktiga i olika typer av information, så också för den samhällsriktade forsk- ningsinfonnationen.
Konferenser, symposier och seminarier ingår sedan länge som naturliga ele- ment i den inomvetenskapliga kommunikationen. De utnyttjas också i dag för att föra ut forskningsresultat till nyttjarna, redovisa aktuella forsknings- frågor för samhällets olika instanser och hålla massmedia underrättade om vad som sker inom forskningen. Personliga kontakter etableras och infor- mationsutbytet underlättas. De gamla stela formerna bryts upp just för att underlätta en dialog. Massmedia och samhällsrepresentanter har t. ex. allt oftare börjat inbjudas till annars slutna inomvetenskapliga sammankomster för att få inblickar i den aktuella forskningen. Dessa nya konferensdeltagare har ofta visat sig berika den vetenskapliga debatten — de ser ibland frå- geställningar ur nya perspektiv.
När det gäller direkta kontakter med intresserade lekmän och allmänheten utgör studie- och bildningsverksamheten viktiga vägar. Det gäller kursverk- samhet i bl. a. bildningsorganisationemas regi. Den nya högskolans ”korta kurser” kan komma att erbjuda nya och intressanta möjligheter.
Aktiva forskare med anlag och intresse för popularisering har sedan 1800- talet spritt kunskap om aktuella vetenskapliga frågor i populärvetenskaplig
form. Denna folk- och allmänbildande verksamhet har sin fortsättning i bildningsförbundens kurser i dag. Kurser med forskningsanknytning har hittills varit vanligast förekommande på orter nära universitets- och hög- skoleorterna. Utbudet av kurser styrs bl. a. av tillgången på kompetenta kursledare.
Folkbildningsutredningen konstaterar i sin debattskrift Folkbildningen i framtiden, SOU l977:38, att de naturvetenskapliga och tekniska ämnena har en relativt svag ställning. Under 1965—75 utgjorde de ca 5 % av kurs- utbudet. En ökning bedöms angelägen. Betydelsefullt för informationen om forskning är även att utredningen för fram möjligheterna att utnyttja stu- diecirkeln som en forskargrupp, där aktiva forskare och amatörer samverkar. Utredningen konstaterar också att Studieförbunden får framtida viktiga upp- gifter att föra ut information om forskning.
Samarbetsgruppen SÖ-UKÄ-Samverkande bildningsförbunden, SAM- SUS, har drivit frågan om att förbättra kontakterna mellan forskningen och den organiserade folkbildningen sedan slutet av 1960-talet, se avsnitt 3.9.1.
Inom FoU-området har också KVA och sekretariatet för framtidsstudier intresserat sig för forskningsinformation inom ramen för bildningsarbetet. 1975/76 arrangerade akademien i samarbete med Kursverksamheten fö- reläsningsserier i astronomi i Stockholm, Göteborg och Karlstad. KVA an- svarade för den ämnesmässiga planeringen och valet av föredragshållare.
1976/77 har KVA fortsatt denna verksamhet med nya aktiviteter. Ett projekt med temat Krig och miljö bygger på temanumret av KVA:s inter- nationella miljötidskrift AMBIO, 5—6/75, och drivs i samarbete med ett studieförbund. Under april 1977 arrangerade KVA tillsammans med Gö- teborgs universitet inforrnationsprojektet Havet. Med föreläsningar, debatter, institutionsbesök vände man sig direkt till allmänheten. Forskning och Fram- steg gav ut Boken om havet.
Erfarenheterna från denna typ av verksamhet är dock att de är mycket arbetskrävande. Projektens genomförande förutsätter många gånger över- uttag av enskildas arbetsinsatser.
Studie- och bildningsförbunden är måttligt intresserade av att fungera enbart som en distributionskanal. Man önskar medverka på planeringsstadiet som likvärdig samarbetspartner. Det har sagts att man önskar ”halvfabrikat” av forskningsinformation för sin verksamhet. Detta kräver relativt lång pla- neringstid.
Förbundens inställning till samarbete kring forskningsinforrnationsprojekt överensstämmer med inställningen hos t. ex. massmedia, utställningspro- ducenter etc.
Många av de aktuella samhällsfrågorna har stark forskningsanknytning och är således av stort intresse för de stora folkrörelserna och fackföreningarna. Frågor i anslutning till miljö, arbetsmiljö, energi etc. behöver föras ut via dessa stora organisationer.
Detta har också skett i flera fall. Under 1976/ 77 har t. ex. ett samarbete etablerats mellan Lunds universitet och FCC-distriktet i Skåne kring kurser med anknytning till arbetslivet. Speciellt har bullerfrågorna rönt stort del- tagarintresse.
Marknadsföring av tillgängliga resurser blir allt vanligare även bland myn- digheter inom forskningssektorn. Den s.k. avnämarinformationen har till
stor del gått ut på att genom uppsökande verksamhet och inbjudningar nå kontakter med speciella målgrupper, t. ex. näringsliv, kommuner, lands- ting, skolväsende etc.
Styrelsen för teknisk utveckling bedriver en form av samhällsriktad forsk- ningsinformation genom sina kontaktsekretariat vid en rad universitet och högskolor, se avsnitt 4.1.3. Man vill skapa direkta kontakter mellan forsk- ningen och anslagsgivande myndighet (STU) å ena sidan och de små och medelstora företagen å den andra. Man marknadsför forskningsresurser, kartlägger forskningsbehov samt ger service i anslagsfrågor etc.
En annan typ av verksamhet för att skapa direkt kontakt med allmänheten, som blivit allt vanligare under senare år, är ”öppet hus”. Institutioner vid universitet och högskolor öppnas för en dag för allmänheten eller grupper av intresserade. Personalen hjälper till att förklara den forskning som pågår vid institutionen.
Uppsala universitet har under sitt 500-årsjubileum under 1977 ett öppet- hus—program där ett 25-tal institutioner deltar. Samma typ av verksamhet ingick i inforrnationsprojektet Havet vid Göteborgs universitet i april 1977 och vid Tekniska högskolan i Stockholm vid dess jubileum i maj 1977.
Alla dessa arrangemang lockade ett stort antal besökare och blev fram- gångar för arrangörerna. Nackdelen är att det som regel rör sig om aktiviteter av engångskaraktär. Mer regelbunden kontakt med den intresserade all- mänheten pågår vid de astronomiska institutionerna i landet. Inom ramen för sina orienteringskurser inbjuder de intresserade till visningar på kvällstid. Tillströmningen har visat sig bli mycket stor, t. o. ni. så stor att man per- sonalmässigt har svårigheter att klara av visningarna.
Problemen med de direkta kontakterna är av personell natur. Hittills har frivilliga insatser krävts för att klara denna typ av verksamhet.
Till de direkta kontakterna bör också räknas verksamheten vid folkhög- skolorna. Dessa erbjuder med sin fria uppläggning av kursernas inriktning, innehåll och form goda möjligheter för forskningsinformation, där ämnena aktivt kan studeras och diskuteras av lärare och elever. Forskningsfrågor och deras konsekvenser för samhället ingår i dag ofta i folkhögskolomas arbete — miljövård, energi, psykologi, sociologi etc. På vissa folkhögskolor har detta skett i flera år — Geijerskolan i Ransäter har t. ex. i 20 år arrangerat Sömmarkurser, som populärvetenskapligt täckt breda forskningsfält.
3. FoU-områdets forskningsinformation
Som framgår av bl. a. forskningsrådsutredningens SOU 1975:26 består den svenska FoU-organisationen av en mångfald enheter med varierande or- ganisatorisk uppbyggnad. Målsättning och verksamhet varierar också stort.
Infomation och kontakter utgör en viktig del av olika FoU-organs arbete. Under tiden efter andra världskriget har också pågått en utveckling av fram- för allt avnämarkontaktema i syfte att sprida kännedom om forsknings- resultaten så att de snabbt kan komma till användning. Flera FoU-organ satsar i dag också stora personella och ekonomiska resurser på allmänna informationsinsatser, varav dock endast en del faller under begreppet sam- hällsriktad forskningsinformation.
Informations- och kontaktverksamheten vid olika myndigheter och organ i samhället genomgår för närvarande en snabb utveckling.
Varje kartläggning av FoU-områdets forskningsinformation riskerar att snabbt bli föråldrad. Dessutom är det svårt att strukturera alla befintliga variationer i den komplicerade FoU-organisationen. Därför blir den följande beskrivningen med nödvändighet förenklad och syftar främst till att ge en översikt.
3.1. Universitet och högskolor
Universitetens och högskolornas centrala roll som forskningsproducenter och kunskapscentra ger dem en viktig ställning i den samhällsriktade forsk- ningsinformationen. Kontakterna med samhället har på senare tid inten- sifierats och läroanstalterna har tagit aktiva steg för att marknadsföra sina resurser och kunskaper inom både undervisning och forskning. Genom ak- tiva avnämarkontakter och information har man närmat sig samhället och öppnat samarbete kring problem som både samhälle och forskning finner aktuella och meningsfulla.
Läroanstalterna började utveckla informations- och kontaktverksamhet med samhället i mer systematiska och organiserade former under l960-talet. Detta sammanföll med utvecklingen av den allmänna samhällsinforrna- tionen i Sverige och det ökade behovet av närmare kontakter mellan samhälle och forskning/ högre undervisning. Vid exempelvis Uppsala universitet in- rättades en informationstjänst 1963. Sedan dess har utvecklingen gått snabbt.
Behovet av information vid läroanstalterna har stegrats kraftigt under senare år. Krav har rests dels inom läroanstalterna från de anställda och studerande, dels från omgivningen. Gradvis har också läroanstalterna ökat de personella och ekonomiska resurserna.
I dag har varje läroanstalt byggt upp informationsenheter, i vissa fall med betydande personella resurser. De unga läroanstalterna har därvid inte varit minst aktiva, vilket sammanhänger med behovet av marknadsföring för att få studerande och att man från början upparbetat nära samarbete med de kommunala och regionala organen.
Informationen och kontakterna omfattar en rad arbetsuppgifter: Intern information om beslut, aktiviteter, ledigförklarade och tillsatta tj äns- ter, undervisning etc. riktas till de anställda och de studerande. Från såväl fackligt som studentfackligt håll krävs i dag bättre och effektivare infor- mation.
Extern information, som riktar sig ut från enheten mot samhällets olika grupper. Även här reses i dag ökade krav på omfattning och effektivitet. Det rör sig om:
El information om beslut, policy, aktiviteter etc. [I marknadsföring av utbildningsresurser, studieförhållanden etc. [I marknadsföring av forskningsresurser El dokumentation, information om och marknadsföring av forskningspro- jekt och forskningsresultat.
Vad det gäller allmän forskningsinformation har vissa läroanstalter under se- nare år etablerat kontakter med skolan, folkbildningsorganisationema, mass- media etc.
Den externa informationen uppvisar ett brett spektrum av aktiviteter. Där finns trycksaker, kontaktkonferenser, studiebesök för olika målgrupper, bl. a. skolor, deltagande i mässor och utställningar, ”öppet hus”, öppna fö- reläsningar och mycket annat.
Den del av inforrnationsverksamheten vid läroanstalterna som kan ru- briceras som allmän information om forskning är svår att uppskatta. I det dagliga arbetet vävs de olika infonnationsuppgifterna in i varandra, och de enskilda programmen är inte lätta att separera.
Tjänster, som direkt är avsedda för forskningsinformation, finns bl. a. vid STU:s kontaktsekretariat ute på läroanstalterna, se avsnitt 4.1.3, och vid Uppsala universitet — SAMSUS försöksverksamhet, se avsnitt 3.9.1.
De totala kostnaderna för information och kontakter vid läroanstalterna uppgick budgetåret 1976/ 77 till ca 10 Mkr, varav lönekostnaderna uppgår till cirka hälften. Totalt arbetar ca 50 personer med universitetens och hög- skolornas information, varav ca hälften är handläggare. Då ingår också STU:s kontaktsekretariat men inte UHÄ:s informationsverksamhet.
Den andel av ovanstående siffror, som direkt kan hänföras till en allmän information om forskning och forskningsresultat, utgör endast en mindre del.
UHÄ har en inforrnationsenhet med 7 anställda, inkluderande det in- ternationella sekretariatet, men insatserna för allmän och övergripande forsk- ningsinformation inskränker sig till vissa projektbidrag till enskilda läro- anstalter.
Universitets- och högskolesektorns informations- och kontaktverksamhet genomgår just nu en snabb och fortlöpande utveckling i samband med över- gången till den nya högskoleorganisation, som trätt i kraft 1 juli 1977.
I den nya högskolans uppgifter ingår enligt den nya högskolelagen:
6é Till verksamheten inom högskolan skall höra att sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete. Kännedom skall också spridas om vilka erfarenheter och kunskaper som har vunnits och om hur dessa erfarenheter och kunskaper skall kunna tillämpas.
Detta kommer att kräva att ökade resurser för informations- och kontakt- verksamhet ställs till läroanstaltemas förfogande. Inforrnationsenheterna ut- gör här viktiga basresurser. _,
Under jordbruksdepartementet sorterar en särskild högskoleorganisation, Sveriges lantbruksuniversitet, som omfattar Lantbrukshögskolan, Skogshög- skolan, Veterinärhögskolan och Statens veterinärmedicinska anstalt. Infor- mations- och kontaktverksamheten vid Lantbrukshögskolan i Ultuna be- handlas närrnare i avsnitt 4.2.1.
3.2. Forskningsråden
Forskningsråden är stödjande och initierande organ för den grundläggande forskningen. De fem forskningsråden — AFR, HFR, MFR, NFR och SFR — som utgjorde den svenska forskningsrådsorganisationen inom utbildnings- departementets verksamhetsområde före omorganisationen under 1977 (se kapitel 8 i huvudbetänkandet) har i varierande grad satsat på informations- och kontaktverksamhet.
Alla forskningsråden har stött den vetenskapliga resultatpubliceringen och dokumentationen. De resurser råden satsat på denna uppgift varierar be- roende på bl. a. skillnaderna i forskningsområden.
För HFR:s del utgjorde t. ex. stödet till publicering 3,5 Mkr 1976/77, varav 1 Mkr går till ca 70 tidskrifter — huvudsakligen vetenskapliga pub- likationer. Detta utgör nästan 25 % av rådets totala budget. För de andra råden tog publiceringsverksamheten betydligt mindre andel. NFR stödde t.ex. året före omorganisationen 15 fasta tidskrifter och har ett publice- ringsanslag på ca 1,7 Mkr att fördela (se tabell 3zl).
När det gäller populärvetenskap har dock NFR intagit en särställning. Rådet har fortlöpande stött bl. a. populärvetenskaplig publicering och utger årsboken Svensk naturvetenskap, som utkommit i 29 årgångar. NFR har en speciell enhet för information om naturvetenskaplig forskning. Tillsammans med AFR har rådet utgett inforrnationsbladet Rådslaget. NFR var också tillsammans med AFR och MFR pådrivande vid starten av tidskriften Forsk- ning och Framsteg 1966. I dag stöds tidskriften av samtliga forskningsråd och en rad andra FoU-organ.
Den nya forskningsrådsorganisationen består, förutom av de tre ämnes- orienterade råden HSFR, MFR och NFR, också av den nyinrättade forsk- ningsrådsnämnden, FRN. Bland FRN:s uppgifter ingår
EI att initiera och i samarbete med forskningsråd och andra FoU-organ stödja forskning som är angelägen för samhället, El att handha administrativa och serviceuppgifter gemensamma för hela rådsorganisationen.
Enligt instruktionen för FRN, SFS l977:35, får nämnden en viktig uppgift i att svara för och sprida en allmän och övergripande information om forskning och forskningsresultat. De ämnesinriktade forskningsråden skall dock, lik- som hittills, svara för informationen om forskning och forskningsresultat inom sina respektive områden.
Tabell 321 Några FoU-organs informationsverksamhet 1975/76 eller 1976/77
Forskningsstödjande organ Informationsenhet Egen informa- Stöd till Samfinansierade
t' d k' ' kt Antal Total tågfrådlj tion, Vetensk.publ. Populärveten- pröje
personer budget — dokumentation skap vid si- AMBIO Forskning 1 Mkr skrifter etc. dan av FoF och Framsteg
_________________________—___—__—-——-_——_——
Statens naturvetenskapliga forskningsråd 3 0,7 x(ca 15 tidskr) x x Statens råd för atomforskning" x Statens medicinska forskningsråd 1 0,2 x(ca 10tidskr) x Statens humanistiska forskningsrådb x(ca 70 tidskr) Statens råd för samhällsforskning” x(ca 20 tidskr) Statens råd för skogs- och jordbruksforskningll x
Styrelsen för teknisk utveckling 4 x (SINFDOK) Statens råd för byggnadsforskning 21,5 x x Statens delegation för rymdverksamhet Arbetarskyddsfonden 0,5 Statens naturvårdsverk — forskningssekretariatet 1,5 Riksbankens jubileumsfondb
Riksföreningen mot Cancer
Kungl. Vetenskapsakademien
X
X
.—
XXXXXXXXX X X MM NO 00
X X X X X X
X X
XXXXXXXXXXXXXX
x utger 5 vetensk. x x
tidskrifter, danbland AMBIO X
4 Ingenjorsvetenskapsakademien 8 4 1 X
X X
Försvarets forskningsanstalt
Sekretariatet för framtidsstudier
Samarbetskommittén för långsiktsmotiverad forskning
____________________.______________——_-——-———_———
om oxo ages Nixso
x _oo' o *".
X _- »
” Samarbetar med Statens naturvetenskapliga forskningsråd. " Stödjer i huvudsak vetenskaplig publicering.
3.3. Några fristående organ
Två självständiga anslagsbeviljande organ tillhör denna grupp, Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond och Riksföreningen mot Cancer. Båda stödjer och initierar såväl forskning av grundforskningskaraktär som mer tillämpad forskning.
Riksbankens jubileumsfond bedriver själv endast en mindre informations- verksamhet men avsätter årligen ca 0,5 Mkr till publicering av forsknings- resultat samt stödjer vissa informationsaktiviteter.
Riksföreningen mot Cancer bedriver bred informationsverksamhet kring cancer. Med filmer och broschyrer, som sänds ut till skolväsendet och an- vänds i utbildning inom vårdyrkena, sprids information om hälsovådliga företeelser, t. ex. rökningens skadeverkningar, i syfte att uppnå förebyggande effekter. Man utger också tidskriften Cancer, som utkommer 2 ggr per år i över 50 000 ex. och som distribueras gratis till personal inom sjukvården, olika organisationer, massmedia etc. I Cancer publiceras populärvetenskap- liga artiklar skrivna av forskare om aktuella cancerproblem.
Sekretariatet för framtidsstudier har på sitt program en rad projektstudier över aktuella problem- och ämnesområden. Resultatet publiceras i en rap- portserie, som marknadsförs till intresserade. Som en uppföljande verksam- het har sekretariatet massmediakontakter, söker direkt kontakter med skol- väsendet, folkrörelser, studieförbund, intresseorganisationer och erbjuder fö- reläsningar, kurser etc. och studiematerial. Verksamheten möjliggör direkta kontakter med enskilda medborgare.
Liknande verksamhetsinriktning har Samarbetskommittén för långsikts- motiverad forskning, SALFO. Informationen har hittills inriktats på pu- blicering av kunskaps- och ämnesöversikter framtagna genom projekten. SALFO ingår från den 1 juli 1977 i FRN och är alltså en del av forsk- ningsrådsorganisationen.
3.4. Akademier och vetenskapliga sambund
De vetenskapliga akademierna och samfunden har i Sverige, liksom i många andra länder, spontant vuxit fram ur behov av att skapa kontakter mellan forskning och samhälle. Mycket av denna verksamhet har sina rötter i 1700- talets snabbt ökande intresse för vetenskap, framför allt då naturvetenskapen. Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) grundades 1739 för att främja natur- vetenskapen men också för att öppna vägar mot samhället. Andra akademier med forskningsanknytning är Kungl. Vitterhets-, Historie- och Antikvi- tetsakademien, Skogs- och Lantbruksakademien samt Ingenjörsvetenskaps- akademien, IVA.
Hittills har framför allt KVA och IVA bedrivit en omfattande informa- tions- och kontaktverksamhet.
KVA har under 1970-talet kraftigt ökat sin utåtriktade verksamhet och intar i dag en framskjuten ställning när det gäller forskningsinformation. Akademien arrangerar t. ex. konferenser och symposier med tvärvetenskap-
lig inriktning över aktuella ämnes- och problemområden. Till dessa inbjuds ofta representanter för massmedia och andra samhällsområden.
Genom utgivningen av ett antal vetenskapliga facktidskrifter fullföljer man en lång tradition, bl. a. startades den tvärvetenskapliga och interna- tionella miljövårdstidskriften AMBIO 1972. Avsikten med AMBIO är att bryta fackpubliceringens snäva gränser och öppna en kontaktyta mellan ak- tuell och avancerad forskning och alla de intressenteri samhället, som arbetar med och har intresse av miljövårdsforskningen. KVA utger också en po- pulärvetenskaplig skriftserie, Documenta.
IVA har byggt upp en omfattande service på FoU-informationens område. Denna är såväl nationellt som internationellt inriktad. Genom ett inter- nationellt kontaktnät bestående av teknisk-vetenskaplig representation vid de svenska ambassaderna i Washington (USA), Paris (Frankrike), Bonn (Västtyskland), Moskva (Sovjet), Ottawa (Canada), London (Storbritannien) och Peking (Kina) gör IVA regelbundet sammanställningar och översikter av olika ämnes- och problemområden inom det aktuella landet samt åtar sig uppdrag för informationssökning.
Bland övriga informationsinsatser kan nämnas föredrag, utredningsverk- samhet, konferenser och symposier av olika slag samt regelbunden utgivning av publikationerna IVA-nytt, [ VA -Snabbnytt, [ VA:s specialrapporter, I VA:s meddelanden. När det gäller kontakterna ut mot allmänheten går huvuddelen via aktiva kontakter med massmedia. Dessutom utger man årsboken Fram- steg inom Forskning och Teknik sedan 1924. Sedan 1973 har årsboken fått en mer populärvetenskaplig inriktning.
Hittills har mycket av akademiemas informationsverksamhet ensidigt gått från forskning till samhälle, men detta håller på att ändras. Under de allra senaste åren har både KVA och IVA försökt finna nya vägar att skapa direkta kontakter med olika samhällsgrupper.
Skogs- och lantbruksakademien samt Kungl. Vitterhets-, Historie- och Antikvitetsakademien har tidigare inte visat samma intresse för utåtriktad verksamhet som KVA och IVA. Under 1977 började dock Vitterhetsaka- demien ta initiativ till en sådan verksamhet. I början av året arrangerade akademien en stor konferens över temat Människan [ tekniksamhället. För den samhällsriktade forskningsinformationen är detta ett intressant steg då den humanistiska och stora delar av den samhällsvetenskapliga forskningen saknat en plattform för information och kontakt med samhället av det slag som KVA och IVA erbjudit naturvetenskapen, den ekonomiska vetenska- pen och tekniken.
Akademiemas höga vetenskapliga kompetens och stora överblick tillsam- mans med en relativt fristående ställning i samhället gör dem speciellt läm- pade att informera med stor öppenhet i olika frågor.
3.5. Museerna
Museemas uppgift är att inom sina respektive områden insamla, analysera och förvara föremål. Genom sin målsättning att i olika utställningsformer visa upp resultatet av sin egen och andra institutioners forskning har mu-
seema en lång tradition i att bedriva samhällsriktad forskningsinformation. De flesta museer, såsom t. ex. Naturhistoriska riksmuseet, Historiska mu- seet, Tekniska museet i Stockholm, Sjöhistoriska museet och Nationalmu- seum har sådan utåtriktad verksamhet. Museemas utställningsverksamhet förnyas ständigt för att intressera och möta nya behov från samhället.
En viktig utvecklingsväg inorn musei- och utställningsverksamheten syf- tar till att nå ut till nya grupper av människor samt att aktivera dem till självverksamhet i anslutning till olika projekt. Detta erbjuder intressanta möjligheter för information och kontakter om forskning.
Museemas fasta och tillfälliga utställningar samt deras vandringsutställ- ningsverksamhet kan i många fall karakteriseras som allmän och övergri- pande forskningsinformation.
Tillkomsten av Riksutställningar representerar också en värdefull resurs för forskningens informations- och kontaktverksamhet.
3.6. Organisationer och föreningar
Det finns en mångfald av organisationer och föreningar, som inom ramen för sin verksamhet bidrar till den samhällsriktade forskningsinformationen. Verksamheten kan ha många syften, t. ex. vara ämnes/yrkesinriktad, in- tresseinriktad eller opinionsbildande. I många fall har man sökt nära kon- takter med forskningsverksamhet.
Den aktiva miljörörelsen använder t. ex. forskningsresultat från miljö— forskningen för sina opinionsbildande syften. Svenska naturskyddsförening- en har länge spritt information byggd på aktuell forskning i det tvåfaldiga syftet att dels underbygga sin opinionsbildande verksamhet, dels göra in- satser inom folk- och allmänbildningen.
Andra organisationer och föreningar har som målsättning att bl. a. verka för större förståelse för forskningen inom visst område och sprida popu- lärvetenskaplig information. Svenska läkarsällskapet är en sådan organisa- tion. Sällskapet ger bl.a. ut Läkartidningen och arrangerar den årliga lä- karstämman. Denna är intressant genom att den ger en aktiv service till massmedia. Andra exempel är Svenska fysikersamfundet och Svenska ke- misamfundet.
I detta sammanhang har det stigande antalet amatörföreningar som arbetar med att sprida kännedom om och stimulera intresset för ämnen som astro- nomi, geologi, biologi etc. en intressant roll. De skapar grogrund för direkta kontakter mellan forskare och amatörer/intresserade. Dessutom har de en viktig roll genom att de ofta vänder sig till ungdomen.
En organisation som har till uppgift att utveckla kontakter mellan ungdom och forskning är förbundet Unga Forskare — fram till 1976 stiftelsen Unga Forskare. Förbundet skall främja ungdomens intresse för naturvetenskap, teknik och angränsande samhälleliga områden samt skapa kontakter mellan skola, forskning och samhälle.
Unga Forskare bildades 1963 på initiativ av Tekniska museet och tid- skriften Industria. Bakom verksamheten står i dag ett 30-tal intressenter. Förbundets program omfattar bl. a.:
arrangera en årlig utställning över forskningsprojekt utförda av elever på grundskole- och gymnasienivå arrangera den svenska kvalificeringen till den internationella tävlingen Unga Forskare initiera bildandet av lokala ungdomsföreningar samt samla och organisera dessa arrangera seminarier, sommarläger, studieresor etc. för ungdomar främja produktion av studiematerial.
EIB EI D [3
Verksamheten omslöt under 1976 ca 140 000 kronor och finansierades bl. a. med bidrag från UHÄ, Skolöverstyrelsen, Stockholms Sparbank, närings- livet, vissa fonder och medlemmar.
Unga Forskare har sedan starten gjort betydande insatser för att öppna kontakter mellan forskning och ungdom. Verksamheten har främst varit inriktad mot begåvade och intresserade ungdomar. Insatser i det allmänna barn- och ungdomsarbetet för att skapa alternativa fritidssysselsättningar samt att skapa insikter om forskningen och dess roll i samhället har inte kunnat genomföras på grund av de begränsade ekonomiska resurserna. För- bundet planerar dock en utökning och breddning av sin verksamhet.
3.7. Näringslivet
Näringslivets olika branscher och enheter utgör en mycket heterogen grupp. Allmänt utgör näringslivets inforrnationsinsatser delar av företagens mark- nadsföringsåtgärder.
Trots detta sprider olika företag i många fall en information om forskning som har allmänt intresse. Många företag inom den avancerade tekniska industrin, läkemedelsindustrin etc. ger t. ex. ut välredigerade kundtidskrifter med klart populärvetenskaplig inriktning liksom andra slag av publikationer.
Läkemedelsföretag och försäkringsbolag har svarat för många exempel på seriös och välproducerad populärvetenskaplig forskningsinformation i oli- ka medicinska ämnen och hälsofrågor.
Alltsedan energifrågorna blev högaktuella har t. ex. kraftproducerande fö- retag varit aktiva producenter av populärvetenskaplig information och stu- diematerial om energiteknik och energifrågor samt sökt skapa direkta kon- takter med allmänheten.
3.8. Sektorsorganen
De sektoriella FoU-organen svarar för en viktig del av den samhällsinriktade forskningsinformationen. Tyngdpunkten ligger ofta på nyttjarinformation, dvs. en klart målinriktad informations- och kontaktverksamhet som syftar till att forskningsresultaten kommer till praktisk användning inom en viss samhällssektor. I andra fall har informationen ett mer allmänt intresse och tjänar som beslutsunderlag i samhällsplaneringen. Den sektoriella forsk- ningsinformationen och kontaktverksamheten behandlas mer utförligt i ka- pitel 4.
3.9. Samarbete
Projektarbete rörande forskningsinformation förekommer i dag i flera fall. Ibland har detta samarbete institutionaliserats och fått stadigvarande ka- raktär. I andra fall är samarbetet mer tillfälligt. Det kan t. ex. röra sig om samarbete mellan olika myndigheter och organ för att samordna vissa in- formationsaktiviteter.
Exempel på stadigvarande samarbete är Forskningsrådens nämnd för forskningsinformation som utger tidskriften Forskning och Framsteg, se av- snitt 2.1.3.
3.9.1. SAMSUS-F
Ett annat formaliserat samarbetsprojekt rörande forskningsinformation pågår vid Uppsala universitet sedan 1973. Initiativtagare har varit SAMSUS — Samarbetsgruppen SÖ-UKÄ-Samverkande bildningsförbunden. Denna grupp, som upphörde med sin verksamhet hösten 1976 när UKÄ övergick i UHÄ, publicerade rapporten Extern universitetsutbildning, UKÄ 1969, som belyste frågan om en samhällsriktad forskningsinfortnation som del av ett samarbete mellan skolväsendet, universitet/ högskolor och Studieförbunden. Efter förslag av en utredning från 1972 inrättades ett forskningssekretariat vid Uppsala universitet — försöksprojektet SAMSUS-F — och en forsknings- inforrnatör anställdes på medel från intressenterna i SAMSUS. Försöksverksamheten föreslog ha Uppsala län, Gävle-Sandviken-regionen och vissa delar av Stockholmsområdet som försöksregion. Den riktades mot:
El skolor - El studieförbund, folkhögskolor, bibliotek
El företag, organisationer, förvaltningar El massmedia.
Bakom projektet stod en projektgrupp sammansatt av representanter från studieförbund, skola, universitet, Uppsala kommun, massmedia m.fl.
SAMSUS-F har inriktat sig på allmän forskningsinformation utan be- gränsningar av ämnesval. Våren 1977 publicerade SAMSUS-F en utvärdering av sin hittillsvarande verksamhet. Begynnelseåret 1973/ 74 dominerades av ett enda större infortnationsprojekt — utställningen om kontinentaldrift. 1974/75 genomfördes fyra större projekt och 1975/76 14 projekt. Under 1976/77 har verksamheten ytterligare utvecklats, framför allt i samband med Uppsala universitets 500-årsjubileum. Bl.a. har SAMSUS-F arbetat med ”öppet-hus” vid en rad institutioner. På medel från SÖ har också under 1976/77 inrättats en speciell tjänst för kontakter med bildningsför- bunden.
Kostnaderna inklusive löner har för 1973/ 74 uppgått till ca 130000 kr, 1974/75 135 000 kr och 1975/76 181 000 kr. Under 1976/77 var 4 årsarbetare knutna till projektet, som bekostas av UKÄ (UHÄ), SÖ och Uppsala uni- versitet. Dessutom har särskilda projektbidrag utgått från andra källor.
Utvärderingen hävdar bl.a. att:
antalet idéer till inforrnationsprojekt är mycket större än det antal projekt som kunnat genomföras bristande ekonomiska och personella resurser har kraftigt begränsat verk- samheten verksamheten har främst riktats mot skolor, studieförbund, folkhögskolor och massmedia endast i mindre omfattning har verksamheten nått ut till en bredare allmänhet som infonnationskanaler har främst utnyttjats utställningar, studiedagar, kurser i samarbete med studieförbund, studiematerial till skolor och folk- högskolor samt massmediakontakter El informationsproducenterna — sekretariatet och forskarna — har främst styrt
urval och utformning av informationen och inte mottagarna.
El El El E] []
Mot bakgrunden av vunna erfarenheter skisserar utvärderingen en lämplig organisation för den framtida verksamheten inom ramen för den nya hög- skolan. Planerna talar om fem årsarbetare och en total budget i 1976 års priser på ca 700000 kr.
SAMSUS har också finansierat en halvtidstjänst vid Lunds universitet för kontakter med folkbildning, folkrörelser etc.
3.9.2. RIFO
Behovet av kontakter mellan forskare och politiker påtalas ofta. Ett forum för sådana kontakter utgör Sällskapet riksdagsmän och forskare — RIFO. Sällskapets uppgift är enligt stadgarna att
I:] utgöra ett forum för kontakt och information mellan riksdagsmän och forskare. Därvid har sällskapet bl. a. att 13 anordna studiebesök, föredrag och diskussioner samt El förmedla personliga kontakter.
RIFO och dess informations- och kontaktskapande roll mellan forskning och politiker behandlas mer utförligt i avsnitt 5.4.2 i utredningens huvud- betänkande.
3.9.3. Centrumbildningar
Under senare år har det uppstått ett antal centrumbildningar vid flera uni- versitet och högskolor. De är ofta problemorienterade, såsom energicentrum vid ett par tekniska högskolor och kollegiet Människa och miljö i Lund, dels mång- och tvärvetenskapligt orienterade. Bland de senare är Centrum för tvärvetenskap i Göteborg något av en föregångare och har utvecklat effektiva former för en aktiv och bred verksamhet. Efterföljare har startats i Uppsala, Stockholm och Umeå.
Gemensamt för alla dessa bildningar är att de försöker skära tvärs över de gamla ämnesgränserna och skapa samarbetsformer mellan forskare från olika ämnen kring gemensamma frågeställningar, etablera kontakter med olika grupper i samhället, samla dokumentation över olika problemområden och sprida information såväl inom FoU-området som inom samhället i öv- rigt.
4. Den sektoriella forskningsinformationen
I detta kapitel diskuteras den sektoriella forskningsinformationen och kon- taktverksamheten. Först beskrivs några olika FoU-organ, 4.1, och därefter behandlas forskningsinformationen inom tre enskilda samhällssektorer, 4.2, där flera FoU-organ deltar aktivt.
4.1. De sektoriella FoU-organens informationsverksamhet
De sektoriella FoU-organen utgör en rikt varierad och stor grupp. Vissa myndigheter och organ stödjer och initierar FoU, andra stödjer och verk- ställer eller endast verkställer FoU.
Gemensamt för alla de sektoriella organen är att deras verksamhet för- utsätter att information och kontakter med avnämama är effektiva. Denna verksamhet har också på många håll fått relativt stora resurser. Allt efter det sektoriella organets inriktning varierar målgrupperna för informations- och kontaktinsatserna. Medan exempelvis jordbruksforskningsresultat förs ut till den enskilde jordbrukaren kan socialstyrelsen, statens naturvårdsverk, konsumentverket och trafiksäkerhetsverket behöva informera samtliga med- borgare om regler och rekommendationer.
Vissa sektoriella organ har vävt in information och kontakter i den totala verksamheten, t. ex. statens råd för byggnadsforskning, BFR, och försvarets forskningsanstalt, FOA. Sektorsorganens insatser för att sprida allmän och övergripande samhällsriktad information är också av varierande ambitions- nivå. I regel tillgodoses denna del av informationen genom kontakterna med massmedia. Direkta initiativ och kontakter med allmänheten har hittills varit relativt fåtaliga.
För forskningsinstituten, verksamma inom praktiskt FoU-arbete, utgör publicering och dokumentation av FoU-resultaten samt avnämarkontak- terna en viktig del av verksamheten. Det gäller oftast att snabbt och effektivt möjliggöra att de vunna resultaten utnyttjas i samhället.
Bland dessa forskningsinstitut intar Försvarets forskningsanstalt, FOA, genom sin organisation, verksamhet och sitt omfång en särställning. Det är det största forskningsinstitutet i Sverige. Informations- och kontaktverk- samheten intar en viktig roll i FOA:s verksamhet.
Exempel från en annan sektor är Utrikespolitiska institutet och Inter- nationella fredsforskningsinstitutet, SIPRI. Dessa båda organs FoU-verk-
samhet har stort allmänt intresse såväl nationellt som internationellt. SIPRI driver en omfattande informationsverksamhet kring sin forskning. Man sam- manfattar resultaten i välredigerade böcker, som marknadsförs internatio- nellt. Dessa böcker kännetecknas av en strävan att bryta den fackmässiga vetenskapliga publiceringens former och de tangerar den populärvetenskap- liga framställningsforrnen.
SIPRI:s årsbok ger ”hett” nyhetsmaterial för massmedia samtidigt som den fungerar som en årlig referensbok över den aktuella fredsforskningen och världens militärpolitiska aktiviteter.
I det följande presenteras mer i detalj informations- och kontaktverk- samheten hos några sektorsorgan som exempel. De är valda med tanke på att deras informations- och kontaktverksamhet uppvisar intressanta struk- turer.
4.1.1. Försvarets forskningsanstalt
Försvarets forskningsanstalt har till uppgift att bedriva FoU-verksamhet för att betjäna försvarssektom. FOA skall ta fram kunskapsunderlag till olika beslut inom försvaret — en rådgivande funktion.
FOA har byggt upp en omfattande informations- och kontaktverksamhet för att fullgöra sina uppgifter, varvid i princip varje enhet och enskild inom myndigheten medverkar. Informations- och kontaktverksamheten tränger således genom hela FOA:s verksamhet.
1969 årsförsvarsforskningsutredning lät göra en studie av kontaktnätet mel- lan FOA-forskare och olika avnämare. Det visade sig att varannan eller var tredje forskare inom FOA var engagerad i samarbetsgrupper med i genomsnitt 2 uppdrag per person och med en kontaktfrekvens från 1 a 2 ggr per vecka till 1 år 2 ggr per månad. Denna verksamhet ligger som regel på en relativt kvalificerad nivå och skapar förutsättningar för en åter- föring av problem från praktik tillbaka till FoU-arbetet.
När det gäller den mer övergripande informationen såväl internt som externt omfattar den en rad aktiviteter. Målsättningen är här att ge även icke-specialister överblick över det aktuella kunskapsläget och forskningen inom olika områden.
FOA arrangerar t. ex. ca 10 inforrnationsdagar i olika ämnen och områden varje år. Man bedriver också en omfattande kursverksamhet, huvudsakligen dock intern vidareutbildning.
Publikationsverksamheten är omfattande. Den omfattar olika rapportse- rier för dokumentation, resultatredovisning och projektbeskrivning samt per- sonaltidningen Foaiten. För den översiktliga och utåtriktade verksamheten utger man Foatidningen. Om-serien och andra publikationer.
Liksom inom försvaret i övrigt har man lagt stor vikt vid och utvecklat formerna för sin publiceringsverksamhet. Den är välgjord med tonvikt på pedagogisk och intresseväckande presentation. Bl. a. spelar illustrationsmate- rialet en aktiv roll.
Om-serien har målet att ge översikter av aktuella ämnes- och problem- områden. Sedan 1964 har 12 skrifter utkommit i serien. De har genom sin genomtänkta utformning visat sig tillgängliga för stora grupper med intresse för teknisk och naturvetenskaplig utveckling. Bästsäljaren i Om-
serien är Om BC -stridsmedel, som utkommit i 60 000 ex. i tre upplagor jämte en engelsk upplaga på 5000 ex.
Bokutgivningen domineras av serien Försvar och säkerhetspolitik som ges ut av Centralförbundet folk och försvar men som redigeras och produceras inom FOA. Målet är att lämna faktaunderlag till försvarsdebatten.
Den utåtriktade informationsverksamheten kompletteras med en omfat- tande presstjänst, utställningar etc.
Forskningsgrupper och enskilda forskare inom FOA deltar alltså aktivt i FOA:s kontakt- och informationsverksamhet. Man har beräknat att det rör sig totalt om ca 50 årsarbetare. För den mer översiktliga informationen finns en speciell informationsenhet — FOA-Info, se tabell 3:1.
4.1.2. Statens råd för byggnadsforskning
Statens råd för byggnadsforskning har informationsuppgiftema inskrivna i rådets instruktion:
"Det åligger rådet särskilt att fortlöpande hålla sig underrättat om det behov av forsk- ning och rationalisering som föreligger. . ..
lämna bidrag för forsknings- och försöksverksamhet . . .. övervaka att bidrag som rådet lämnat kommer till avsedd användning . . .. draga försorg om att resultaten av den verksamhet som bedrives med stöd av bidrag från rådet offentliggöres på lämpligt sätt."
BFR har tre huvudprogram, varav informationen omsluter ca 14 % av rådets hela budget. För detta hade man ca 11 Mkr för 1975/76 och ca 13,5 Mkr 1976/77. Fördelningen av medlen i underprogram:
a. egen information: 60 % b. internationella kontakter: 8 % c. stöd till inforrnationsinsatser: 32 %.
a. Information producerad i egen regi. Detta program omfattar följande punk- ter: — offentliggöra planer, beslut och resultat — dokumentera FoU-verksamheten, dess problem, metoder och resultat — strukturera informationen genom aktiv målgruppsinriktning. Verksamheten kan i sin tur uppdelas i en rad aktiviteter såsom generell dokumentation (2,1 Mkr 1975/ 76, 66 rapporter, 120 sammanfattningar), bearbetade publikationer (2,3 Mkr, 25 böcker, 12 informationsblad med praktiska anvisningar), kurser, konferenser etc. (0,3 Mkr), presstjänst (0,5 Mkr, 170 tidskriftsartiklar, 80 dagspressartiklar i egen produktion samt ett hundratal artiklar av forskare, tillsammans ca 3400 publi- ceringar under 1976/ 76) och informationsverksamheten vid Statens institut för byggnadsforskning (1,1 Mkr). b. Internationella kontakter. Detta delprogram avser att — underlätta och utveckla forskarnas internationella kontakter — medverka i internationella samarbetsorgan — förmedla kunskap, information och kontakter.
c. Stöd till informationsinsatser. Bland aktiviteterna i programmet ingår:
— stöd till produktion av informations- och utbildningsmaterial, vilket innefattar publikationer och läromedel för gymnasieskolan, vuxenut- bildning och utbildning av fortbildningskaraktär — stöd till kurser och konferenser (0,5 Mkr) — stöd till dokumentation, informationsservice, arbete inom termino- logiområdet. Inom detta område stöder BFR Byggdok (1,5 Mkr), Tek- niska nomenklaturcentralen (TNC), Byggfos s.k. byggrunda etc. — stöd till forskning och utveckling inom informations- och kontakt- verksamhet.
Informations-, dokumentations- och kontaktverksamheten vid BFR tränger igenom hela organisationen. Den innefattar bl. a. enheter som handhar do- kumentationsarbetet. Själva informations- och kontaktverksamheten hand- has av en informationsenhet. Intressant är konstruktionen med informa- tionssekreterare direkt kopplade till rådets fyra FoU—sektorer. Sektorerna består av Planering och brukande av bygd och miljö, Tekniska system, konstruk- tion och drift och Byggnadsproduktion, samtliga fristående från varandra, och den fjärde sektorn, Energi, som skär tvärs över de tre andra sektorerna.
För var och en av de fyra sektorerna finns en ansvarig informa- tionssekreterare, vars uppgift är att följa utvecklingen inom respektive sektor, aktivera forskarkontakter, initiera utåtriktade informationsaktiviteter, ge ser- vice i informations- och kontaktfrågor, sköta presstjänst etc.
Systemet har visat sig ha många fördelar. Informationssekreterarna blir genom sin uppsökande verksamhet nära förtrogna med de olika projekten inom sektorerna. De fungerar som kontaktpersoner och ”pådrivare” i in- forrnationsfrågor ute hos projektgruppema, ger råd och service till forskarna samt kan på lämpligt sätt ”styra” formerna för redovisning och rapportering. Genom nära samarbete inom inforrnationssekretariatet skapas översikt.
Information och kontakter blir inte enbart relaterade till respektive sek- torer. FoU inom olika block kan byggas samman till probleminriktade pre- sentationer och översikter i och med informationsarbetet.
Ovanstående beskrivna aktiviteter vänder sig främst till dem som för sin verksamhet har användning av de framtagna forskningsresultaten — nytt- jarna — och till dem som behöver fakta för beslut och planering. När det gäller en allmän forskningsinformation och kontaktverksamhet utnyttjar BFR kontakter med intresse- och fackorganisationer, bildningsförbund, massmedia etc.
4.1.3. Styrelsen för teknisk utveckling
Styrelsen för teknisk utveckling har en omfattande informations- och kon- taktverksamhet, som har som sin huvudinriktning att föra ut resultat från FoU-arbetet till avnämama och etablera kontakter mellan dessa och STU. STU har formulerat följande mål för sin informationsverksamhet:
Cl Informationsmottagare skall få kännedom om STU:s verksamhet. El Informationsmottagare skall ta kontakt med STU. Kontakterna skall un- derlättas. El Informationsmottagare skall få kännedom om STU-resultat.
Informationsmottagama är främst direkta nyttjare av informationen — tek- niker, forskare, beslutsfattare, administratörer, massmedia etc. För denna verksamhet finns en inforrnationssektion med 4 anställda, och man har en budget under 1976/ 77 på ca 3 Mkr innefattande lönekostnaderna. Man ger ut flera rapportserier, producerar trycksaker och utställningar etc.
För informationen till allmänheten har man byggt upp kontakter med massmedia och stöder tidskriften Forskning och Framsteg.
Vid sidan av informationsverksamheten har STU under 1970-talet byggt upp en kedja av kontaktsekretariat vid en rad universitet och högskolor: Uppsala universitet, Lunds universitet, Umeå universitet, Chalmers tekniska högskola, som också bistår Göteborgs universitet, och från 1976 också Hög- skolan i Luleå. Målet är att öka de ömsesidiga kontakterna mellan forsk- ningssektorn och små/ medelstora företag. I motsats till de stora företagen har dessa i regel inte resurser att i egen regi driva hela kedjan forskning- utveckling-produktion.
Sekretariaten består i regel av en handläggare och ett biträde. Arbetet sker genom aktiv uppsökande verksamhet inom regionen. Man informerar om forskningsresurserna i form av kunskap och utrustning, som finns vid läroanstalten, kartlägger aktuella forskningsbehov hos företagen, upprättar kontakter med aktuella forskargrupper, bistår med råd och anvisningar samt bistår vid handläggningen av anslagsframställningar till STU för aktuella projekt.
Verksamheten bedrivs under enhetliga former och leds aktivt från STU. En tjänst är där inrättad för samordning. Kostnaden för budgetåret 1976/ 77 uppgick till ca 1,4 Mkr.
Även om kontaktsekretariaten arbetar självständigt efter klart preciserade riktlinjer fungerar man som en del av läroanstaltemas totala informations- verksamhet.
4.1 .4 Statens naturvårdsverk
Statens naturvårdsverk är en myndighet som redan från starten i mitten av l960-talet satsat på information som vänder sig direkt till allmänheten. SNV framställer därför en rad informationsprojekt, trycksaker, utställningar, filmer etc. med målsättningen att föra ut kunskap om naturen och mil- jövärden direkt till den enskilde medborgaren. En omfattande presservice finns också. Inom ramen för sin verksamhet bedriver SNV dessutom en omfattande rapportering samt en informations- och kontaktverksamhet rik- tad till nyttjare och beslutsfattare/administratörer.
Informationssekretariatet har ca 20 årsarbetare, varav 3 handhar biblio- teket, och en total budget under 1976/77 på ca 4,5 Mkr.
SNV utger 10 ggr om året tidningen Miljöaktuellt, som distribueras i 13 000 ex., varav 2000 till betalande prenumeranter. I Miljöaktuellt förekommer också nyhetsmaterial från forskningen inom miljövårdsområdet. SNV:s in- formation om forskning handhas annars till stor del av dess forsknings- sekretariat. Där produceras rapporter och publikationer från de SNV-stödda miljöforskningsprojekten. Man har även en produktion av populärveten- skapliga publikationer och andra informationsaktiviteter som kontaktkon-
ferenser med massmedia och utställningar. Forskningssekretariatet hade för information under 1976/77 en budget på ca 0,6 Mkr och en anställd.
4.2. Forskningsinformationen inom några samhällssektorer 4.2.1 Jordbrukets Fo U -information
När den naturvetenskapliga forskningen fick sitt genombrott under 1500- och 1600-talen kunde de nya resultaten i växande utsträckning användas i praktiska tillämpningar bl. a. i jordbruket. Förhoppningar om förbättrande bruksmetoder och skördar inom jordbruket blev viktiga drivfjädrar för den framväxande forskningen.
Framsynta vetenskapsmän insåg behovet av bättre kontakter mellan forsk- ning och samhälle. Kungl. Vetenskapsakademiens tillkomst 1739 var ett uttryck för denna kontaktsträvan. Kontakterna mellan den aktiva forsk- ningen och jordbruksn'äiingen har fortsatt sedan dess. Livsmedelskrisema under 1920- och 1930—talen skapade behov av en rad åtgärder för att få fram ett bättre organiserat och effektivare jordbruk. Sedan dess har stats- makterna och jordbruket i samverkan byggt upp ett omfattande stöd för jordbruksnäringen. Informations- och kontaktverksamhet har därvid varit viktiga funktioner.
Fram till 1930-talet var jordbruket i stort sett ett hantverk. Under 1940- talet var det en kombination av hantverk och mekanisering och i dag är det högt mekaniserat. De aktiva inom jordbruket måste vara specialister på många områden — teknik, ekonomi, ekologi, Växtskydd m.m. Därför behöver de ett aktivt stöd i sitt arbete för att bruka jorden rationellt och få ut största möjliga skördar. Man strävar därför att snabbt överföra resultaten av jordbrukets FoU-verksamhet till praktisk tillämpning ute på fältet. Den omfattande Informations- och kontaktverksamheten har sin spets riktad mot nytt/arna — de aktiva inom jordbruket.
I 1976 års statsverksproposition uppskattas den statliga insatsen till FoU- verksamheten inom sektorn jord- och skogsbruk under 1976/77 till 347 Mkr, dvs. ca 10 % av den totala statliga FoU-verksamheten.
Nyttjarinformation. Det svenska jordbrukets FoU utmärks framför allt av dess väl utvecklade system för information och kontakter med nyttjama.
Det finns i dag ca 130 000 jordbruksenheter i Sverige. De flesta jordbruken är familjeföretag där flera familjemedlemmar ofta arbetar aktivt i rörelsen. Statistiska centralbyrån uppskattar antalet lönearbetare inom jordbruket till ca 20 000. Antalet fristående avlönade lantarbetare uppskattas dock till ca 10 000, varav ca 7 000 är organiserade i Sveriges lantarbetareförbund. Alla dessa personer utgör den nyttjarinriktade forskningsinforrnationens mål- SHIPP-
Huvuddelen av FoU-verksamheten inom jordbrukssektorn bedrivs vid Lantbruksuniversitetet.
Den nyttjarinriktade forskningsinformationen är schematiskt uppdelad i tre steg. För det första steget svarar Lantbrukshögskolans konsulentavdel- ning, som hittills varit knuten till Lantbrukshögskolan men som nu är en
gemensam avdelning inom Lantbruksuniversitetet. Avdelningens huvud- uppgift är att samla in, strukturera, samordna, presentera och distribuera forsknings- och försöksresultat från den nationella och internationella jord- bruksforskningen. Konsulentavdelningen riktar sin verksamhet till de aktiva inom jordbrukets FoU-arbete, lärare på olika nivåer inom jordbruksutbild- ningen, tjänstemän inom jordbrukets organisationer, jordbrukets näringsliv och den stora grupp rådgivare som arbetar i direkt kontakt med de aktiva inom jordbruket.
Lantbrukshögskolans konsulentavdelning har en budget, som utgör unge- fär 5 % av Lantbrukshögskolans totala budget. Avdelningen startade sin verksamhet 1961 och har i dag ca 50 anställda. Av dessa är ca 10 spe- cialiserade statskonsulenter som arbetar inom områdena ekonomi, mark/växter, husdjur, trädgård, teknik och Växtskydd.
I statskonsulentemas arbetsuppgifter ingår att med publikationer, litte- ratursammanställningar m. m. ge information om forsknings- och försöks- resultat, medverka vid planering och genomförande av kurser och kon- ferenser, upprätta kontakter med myndigheter, organ och organisationer samt genom resor och litteraturstudier följa den internationella forskningen och medverka i massmedias information om jordbruksforskning, m.m.
Konsulentavdelningen svarar också för lantbrukshögskolans publicering, massmediakontaktema och den s.k. litteraturtjänsten.
Det bör tilläggas att utöver den organiserade informationsverksamheten, som bedrivs av konsulentavdelningen, medverkar också forskare vid Lant- bruksuniversitetet aktivt i informations- och kontaktarbetet.
Det andra steget, som riktar sig direkt till de praktiskt verksamma inom jordbruket, bedrivs i dag av en rad statliga och icke-statliga FoU-organ och intresseorganisationer.
Under lantbruksstyrelsen sorterar lantbruksnämndema, en i varje län. I dessa finns ca 500 rådgivare, som bl.a. ger individuell och direkt in- formation och råd till de aktiva inom lantbruket. Statens lantbruksinfor- mation är en myndighet som har till huvuduppgift att massproducera in- formationsmaterial och trycksaker. Statens lantbruksinforrnation omsätter årligen ca 7 Mkr och har 7 anställda.
Information och statistik i jordbruksekonomiska frågor handhas av statens jordbruksnämnd och lantbruksekonomiska samarbetsnämnden, som har viss publiceringsverksamhet.
Denna statligt stödda nyttjarinforrnation och individuella rådgivning kom- pletteras med den mycket omfattande informations- och kontaktverksam- heten inom jordbruksrörelsen och lantbrukskooperationen. Lantbrukarnas riksförbund, LRF, är en paraplyorganisation för ett 15-tal branschorgan med fackliga och ekonomiska frågor som huvuduppgifter. Verksamheten sträcker sig från producentleden via förädling och industri till distributionen. Denna omfattande verksamhet innefattar både informations- och kontaktverksam- het, i vilken också ingår rådgivning och konsulentarbete. LRF har en in- fon'nationssektion med 15 anställda och de olika branschorganen har in- formations- och kontaktverksamhet. Totalt är ca 100 personer engagerade i denna verksamhet. Genom aktiv information och rådgivning strävar man att omsätta forsknings- och försöksresultaten i förbättrad produktion.
Man har studieavdel ningar, förlagsverksamhet, filmproduktion, ger ut tid-
ningen Land (upplaga ca 400 000 ex.) som medlems- och organisationstidning samt ett flertal fack- och specialtidskrifter.
Även andra av jordbrukets egna organisationer bedriver utbildning och information. Hushållningssällskapen började sin verksamhet i mitten av 1800-talet och var spridda över hela landet. I deras verksamhet ingick in- formations- och kontaktåtgärder. 1967 övertog lantbruksnämnderna dessa uppgifter. Idag finns 25 hushållningssällskap som har fortsatt verksamheten i mindre skala och som bl. a. administrerar och bedriver försöksverksamhet med växtodling i samarbete med den aktiva forskningen.
På utbildningssidan medverkar också studieförbund, särskilt Vuxensko- lan, och eterrnedia. Sedan 1930-talet har radion sänt program med råd och anvisningar för lantbruket och detta sker fortfarande regelbundet. TRU pro- ducerar utbildningsprogram som sänds via TV. Många dagstidningar pu- blicerar regelbundet artiklar i jordbruksämnen för lantbrukare. Materialet tas ofta fram av Statens lantbruksinformation och Ultunas konsulentav- delning. Dessutom bidrar de delar av näringslivet, som tillverkar och säljer produkter för jordbrukssektorn, med information med FoU-inriktning.
Utanför den egentliga jordbrukssektorn förekommer en omfattande FoU- verksamhet, som har betydelse för jordbruket och vars resultat snabbt be- höver komma ut i den praktiska tillämpningen.
Miljöforskning, forskningen inom arbetarskydds- och livsmedelsfrågorna etc. avkastar resultat, rekommendationer, lagar och förordningar som direkt berör lantbruket. Informationen om detta handhas som regel av de myn- digheter och organ som initierar, stöder och verkställer FoU-arbetet, t. ex. statens naturvårdsverk, arbetarskyddsfonden, statens livsmedelsverk etc.
Det tredje steget i jordbrukets nyttjarinformation utgör en aktiv återkopp- ling av information från jordbruket tillbaka till FoU-verksamheten. Det ingår t. ex. i arbetsuppgifterna för konsulentavdelningen vid Sveriges lantbruks- universitet att verka för en sådan återkoppling. Eftersom en stor del av informations- och kontaktverksamheten utgörs av direkta och individuella kontakter har goda förutsättningar skapats för en aktiv växelverkan mellan teori, försök och praktik.
Jordbrukets FoU-information har målmedvetet byggt upp och utvecklat ett system för att föra ut forsknings- och försöksresultat i det praktiska arbetet och få en fungerande återkoppling. Ett stort antal personer med kvalificerad utbildning arbetar i dag inom jordbrukets FoU-område med information och kontakter. Stora belopp avsätts för denna verksamhet. Vun- na erfarenheter kan utnyttjas inom andra sektorer. Framför allt är satsningen på tvåvägskommunikation värd att uppmärksammas.
Den svenske jordbrukaren och lantarbetaren är gynnad när det gäller FoU- inforrnation jämfört med de flesta andra yrkesgrupper i samhället. Infor- mation och kontakter är i dag integrerade i jordbrukets FoU. Forskningens och försökens resultat går snabbt in i produktionen. På detta sätt skapas förutsättningar för att insatta resurser på FoU-sidan snabbt blir lönsamma.
Allmän forskningsinformation. Jordbrukssektorn har däremot inte i lika hög grad utvecklat former för att föra ut forsknings- och försöksresultaten till allmänheten i övrigt. Detta påstående bör naturligtvis nyanseras. Jordbruks- sektorn, med sina viktiga samhällsfunktioner, har naturligtvis utvecklat ef-
fektiv information och intima kontakter med olika viktiga grupper i sam- hället — politiker, administration, näringsliv, intresseorganisationer, mass- media etc. Bl. a. är jordbrukskooperationen en viktig organisation. Infor- mation och PR utgör naturliga element i dess verksamhet. Tidningen Land spelar här en viktig roll. Det rör sig dock främst om beslutsinformation och opinionsbildning.
När det gäller att föra ut forskningsresultaten insatta i ett större sam- hällsperspektiv, att skapa insikt hos allmänheten om jordbrukets roll i den regionala och globala försörjningen och att presentera underlag för en obun- den allmän debatt har däremot informationsinsatsema varit marginella jäm- fört med insatserna inom den direkta nyttjarinfonnationen. Vissa initiativ har dock tagits. Arbetsgruppen Lantbruk och Samhälle inom konsulent- avdelningen vid Lantbruksuniversitetet har bl. a. startat en verksamhet rik- tad mot kommuner och länsorgan för information kring jordbrukets roll i den kommunala och regionala planeringen. Särskilt bevakas naturresurs- hushållning samt miljö- och glesbygdsfrågor.
Allmän forskningsinformation med anknytning till livsmedelsresurser, näringsfrågor, produktion och distribution av livsmedel, jämförelser mellan 1- och U-land har till stor del bedrivits av organ utanför den direkta jord- brukssektorn — forskningsråden, universitet och högskolor, vissa akademier, intresseorganisationer och fria grupper. Frågorna har stor politisk räckvidd. De spelar en viktig roll i dagens nationella och internationella debatt. De har betydelse för samhällets planering inför framtiden och angår därför alla medborgare.
4.2.2. Energisektorns FoU-information
Energisektorn uppvisar en annorlunda bild av forskningsinformationen än jordbruket. Energin är en ung sektor jämfört med jordbruket. Tidigare var energi-FoU en renodlad naturvetenskaplig och teknisk verksamhet. Dess information och kontakter använde sig av de media som i regel står forsk- ningen till buds: vetenskapliga facktidskrifter, rapporter, konferenser och symposier etc. Målgrupperna var huvudsakligen specialisterna. Det var både 100 och nyttjarinformation i en och samma form. Den vidare spridningen stod huvudsakligen tekniska facktidskrifter och enstaka populärvetenskap- liga insatser för.
I och med att energifrågorna fick hög aktualitet i början av 1970-talet ökade snabbt kraven på bättre och effektivare information och kontakter, både från FoU-området och samhället i övrigt. Det gällde både nyttjar- information, information till beslutsfattare/ administratörer och till nya mål- grupper, bl. a. allmänheten.
Energisektorn har svarat på kraven och man har under senare år satsat på information och kontakter kring FoU-arbetet. Även myndigheter, organ och organisationer utanför den direkta energisektorn har bedrivit en aktiv information kring energifrågorna. Energiproblemen är dock inte bara en naturvetenskaplig och teknisk fråga utan också i hög grad en politisk, sam- hällsekonomisk, social och humanistisk. Detta har gjort energifrågorna hög- aktuella för massmedia, som snabbt hårdbevakat sektorn. Det har också engagerat en rad intresseorganisationer, föreningar, fria grupper, folkbild-
ning, kulturarbetare etc. Dessa har dels krävt information från och kontakter med energisektorns FoU-verksamhet, dels själva spritt information och ar- betat som opinionsbildare.
Mängden information är jämfört med många andra FoU-verksamheter i dag omfattande medan informationens kvalitet av många anses mindre tillfredsställande.
Inför de energipolitiska besluten under 1975 satsade statsmakterna på ett stort informationsprojekt för att göra det möjligt för de enskilda med- borgarna att själva ta ställning. Särskilda medel utgick för projektets genom- förande.
Detta informationsprojekt är den hittills största samlade insatsen inom den samhällsriktade forskninginformationen i Sverige. Jämförelser kan göras med vissa insatser som startats under 1976 i USA, se avsnitt 5.11.
Innehåll och uppläggning av studiematerialet till projektet producerades av olika intressenter ”för” och ”emot” kärnkraften. I den första gruppen fanns ASEA-ATOM, AB Atomenergi, kraftproducenternas samarbetsorga- nisation CDL etc. och i den andra olika slag av ideella organisationer. Till detta kom insatser av massmedia, olika tidskrifter etc. Många specialister och enskilda medborgare engagerade sig frivilligt aktivt i projektet. Själva kursverksamheten bedrevs i regi av studieförbunden, politiska partier och olika intresseorganisationer.
Detta informationsprojekt förlöpte inte störningsfritt. Kritiken för sned- belastning mot den ena eller andra sidan vad det gäller tillgängliga resurser, massmedias stöd, kursernas innehåll etc. har varit stor. Dessutom fanns inte lämpligt infortnations- och studiematerial framtaget. Det som fanns var ofta inaktuellt eller var inte tillgängligt i tillräcklig omfattning. FoU- området blev överrumplat av det snabbt växande informationsbehovet. Detta är en intressant erfarenhet av betydelse för framtiden. FoU-området måste ha en beredskap för snabbt växande informations- och kontaktbehov från samhället.
Inforrnationsprojektet om energifrågorna är inforrnationsmetodiskt en pionjärinsats för vårt land. Det gäller både omfattning och målsättning. Som sådant borde det utvärderas i detalj för att lärdomarna skall kunna utnyttjas i framtida samhällsriktade informationsinsatser med anknytning till forskning.
Inför de nya energipolitiska beslut som kommer att behöva fattas fr. o. m. budgetåret 1977/ 78 har regeringen beslutat att anslå 450000 kr för infor- mationsverksamhet i energifrågor att fördelas bland sådana grupper, t. ex. ”fria miljögrupper”, som f.n. inte har statsbidrag. Medel kommer också att anslås för studiecirkelverksamhet i energifrågor bland husägare. Under 1978 kommer, liksom vid det stora informationsprojektet 1975, medel att beviljas för bidrag till kurser kring energiproblemen i studieförbundens regi.
Många myndigheter, organ, organisationer, opinionsgrupper etc. bedriver eller planerar i dag olika informations- och kontaktprojekt med inriktning på energifrågorna och deras roll i samhället.
Bland dessa kan nämnas energisparkommittén som under det senaste året satt igång en omfattande informationskampanj. I pläderande form upp- manar man medborgarna att spara energi. Den nyinrättade energikommis- sionen har i direktiven fått vissa inforrnationsuppgifter, som kommer att kräva speciella informations- och kontaktinsatser.
Projektet Det goda huset är ett exempel på samhällsinformation som vävs samman med aktuell forskningsinformation. TRU producerade först i egen regi ett längre TV-program — Det goda huset — som behandlade boendet ur ekologisk synvinkel. I samband med behovet av information kring ener- gibesparande åtgärder producerade TRU med medel från energisparkom- mittén fyra kortare TV-program och fyra radioprogram, som sändes under 1977. Serien vände sig till allmänheten och bestod av intresseväckande och lättillgänglig information om energisparande i boendet. Energisparkommit— tén följde upp programserien med en massdistribuerad trycksak.
Energiområdet står mitt uppe i dynamisk utveckling. Detta gäller också dess informations- och kontaktverksamhet. Sektorn kommer att behöva en rikt varierad och mångsidig informations- och kontaktverksamhet: in- formation och dokumentation (IoD), nyttjarinformation, beslutsinformation och allmäninformation. Energifrågoma är politiska och berör hela samhället. Därför är den allmänna forskningsinformationen om energins FoU speciellt viktig och kräver speciella insatser.
4.2.3 U tbildningssektorns F 0 U -information
Utbildningssektorns organisation och FoU-verksamhet är, jämförd med flera andra sektorers, väl sammanhållen. Spridningen av information inom sek- torn uppvisar därför ganska systematiska mönster.
Statsmakterna satsade under 1976/ 77 ca 55 Mkr på FoU-verksamhet inom utbildningssektorn. SFR, SÖ och UHÄ fördelade dessa medel. Dessutom finansierar Riksbankens jubileumsfond pedagogiska forskningsprojekt. SÖ anvisade ca 36 Mkr 1976/77 för FoU-arbete.
Forskningen utföres huvudsakligen vid de pedagogiska institutionerna knutna till olika universitet och högskolor.
Information och dokumentation utgör en viktig del av utbildningssektoms FoU-verksamhet. Framför allt har behoven att föra ut forskningsresultaten i det praktiska arbetet inom skolväsendet, högre utbildning etc. och att skapa äterinformation tillbaka till FoU-arbetet uppmärksammats. I SÖ:s in- struktion ingår uppgiften att sprida resultaten av FoU-arbetet. SÖ kräver bl. a. att information och dokumentation beaktas vid projektplanering, och medel reserveras för sådan verksamhet. 10 % av projektkostnadema upp- skattas gå till dokumentation och information.
Förutom forskarna och specialisterna inom utbildningens FoU-verksam- het är de viktigaste målgrupperna ca 100000 lärare och ett par tusen lä- rarutbildare. Dessutom ingår skolledare och administratörer. Dessa direkta nyttjare av FoU-verksamhetens resultat utgör målgrupp för rapportering via olika tryckta publikationer som bl. a. utges av SÖ, UHÄ och de in- stitutioner som bedriver pedagogisk forskning, publicering i vetenskapliga facktidskrifter etc. Från och med 1974 utger Liber Läromedel/Utbildnings- förlaget med ekonomiskt stöd av SÖ, UHÄ och SFR tidskriften Forskning om Utbildning. Den utkommer med 4 nummer per år och vänder sig främst till nyttjama.
Inom utbildningssektom utges dessutom flera tiotal fack- och organi- sationstidskrifter. Vissa, såsom Utbildningstidningen, är obundna medan fler-
talet utges av fack- och branschorganisationer. Bl. a. utger de olika lärar- förbunden egna tidskrifter, av vilka Lärartidningen/Svensk sko/tidning och Sko/världen är de största.
Dessa tidskrifter tar generellt upp utbildnings- och skolfrågor men forsk- ningsinformation ingår i olika former.
Skolsektom har också ett utbyggt konsulentsystem som drivs av SÖ. Kon- ferenser, seminarier och kurser är andra överföringsvägar för att sprida forsk- ningsresultaten. Det är också i viss utsträckning läromedelsförlagen och andra företag verksamma inom undervisningsteknologin via sin marknads- föring.
1971 uppdrog Kungl. Maj:t åt SÖ att komma med förslag till att föra ut FoU-arbetet till de verksamma lärarna och den övriga personalen inom skolväsendet. 1973 utkom rapporten Utbildningsforskningens resultat — sprid- ning och återkoppling, som redovisade behov och föreslog åtgärder. Den bild som rapporten ger anses vara giltig även 1977. Man konstaterar t. ex. att massmedia och fackpress utnyttjas alltför litet för att sprida forsknings- information och att lärarfortbildningen är en viktig spridningsväg. SÖ har därför anvisat 10000 kronor budgetåret 1975/ 76 och 1976/77 till vart och ett av de sex fortbildningsområdena (de sex stora lärarhögskolorna) för att lägga fram förslag till förbättringar och nya initiativ.
Utbildningssektorns FoU-information och kontakter har hittills huvud- sakligen inriktats på nyttjama. Allmän forskningsinformation och kontakter med allmänheten om FoU-arbetet har inte uppmärksammats på samma sätt. Skolundervisning och utbildning är dock viktiga i dagens samhälle, och utbildningsforskningens resultat har såväl direkt som indirekt betydelse för de flesta medborgare. Massmedia bevakar intensivt skol- och utbild- ningsfrågorna. Däremot har man hittills inte i lika hög grad uppmärksammat utbildningsforskningen och dess resultat.
Bristerna i forskningsinformationen till och kontakterna med allmänheten har dock noterats inom utbildningssektom och förslag till åtgärder disku- teras.
Utbildningsforskningen kan föras ut till allmänheten på många sätt. De av SÖ och UHÄ regelbundet arrangerade journalistkonferenserna och in- formationstidningen UtbildningssamhäI/et, som en gång om året ges ut av Liber Läromedel/Utbildningsförlaget tillsammans med SÖ och UHÄ och som bl. a. säljs genom Pressbyrån, utgör därvid intressanta kanaler.
5. Brister och problem
Samhället genomströmmas i växande utsträckning av olika slag av budskap som allt intensivare pockar på vår uppmärksamhet — information, reklam, opinionsyttringar etc. Det talas allt oftare om en övermättnad, som dels tvingar fram alltmer sofistikerade kommunikationsmetoder, dels gör att vi snart inte orkar ta emot även de mest angelägna budskap. Det är mot denna bakgrund och i en sådan inforrnationsmiljö forskningens informations- och kontaktverksamhet måste arbeta.
Den totala forskningsinformationen i samhället har under senare år nått ganska ansenliga dimensioner och söker sig fram längs många vägar. Men det finns också brister och problem. Framför allt behövs en höjning av kvaliteten hos informationen och kontakterna. Åtgärder krävs t. ex. för att göra informationen mer lättillgänglig, utveckla nya former och pröva nya spridningsvägar.
Den hittillsvarande samhällsriktade forskningsinformationen styrs i dag till stor del av nyttokraven. Därför handlar informationen mest om detaljer och begränsade frågeställningar. De breda översiktema och analyserna är sällsyntare — och svårare.
En annan brist är att forskningens informationsverksamhet i så stor ut- sträckning varit enkelriktad — informationen har styrts av dem som pro- ducerat och distribuerat. De teoretiska informationsmodellemas krav på att stimulera en återinformation från mottagarna tillbaka till sändarna har knap- past tillgodosetts i någon större utsträckning. Därför bör behovet av direkta kontakter och möjligheter till dialog beaktas bättre.
5.1. Nyttjarinformationen dominerar
FoU-områdets informations- och kontaktverksamhet domineras av riktade insatser för att nyttiggöra forskningsresultaten. Inom vissa sektorer har den- na information nått ansenliga dimensioner och organiserats väl. Man har också utvecklat mekanismer för att skapa returinforrnation från brukarna till forskarna.
Jordbruks- och byggnadsområdet utgör talande exempel på en välorga- niserad informations- och kontaktverksamhet. Betydande ekonomiska och personella resurser har avdelats för att föra ut forskningsresultaten samtidigt som de praktiska erfarenheterna återförs till FoU-verksamheten.
Som påpekats i inledningsavsnittet producerar FoU-arbetet inte bara nyt- tigheter av betydelse för produktiviteten utan också i stor utsträckning kun- skap som ger människorna bättre möjligheter att delta i samhällsarbetet och till stimulans och förströelse i olika former. Information om forskningen har därför mycket gemensamt med kultursektorn.
Jämfört med de resurser som i dag läggs ned på den nyttoinriktade forsk- ningsinformationen är insatserna för allmän och mera övergripande infor- mation om forskning blygsamma.
5.2. Vill vi ha forskningsinformation?
Frågan om människor är intresserade av att få veta mer om forskningen och dess resultat är naturligtvis viktig. De stora massmediaföretagen gör studier för att utröna sin publiks intresseområden. Resultatet av sådana undersökningar offentliggörs sällan. Det har dock kunnat konstateras att läsare, tittare och lyssnare värdesätter information om forskning högt. Detta har också framkommit i olika utländska undersökningar.
En undersökning av speciellt intresse för svenska förhållanden har slutförts under 1977 av redaktören för den norska populärvetenskapliga tidskriften Forskningsnytt, Mauritz Sundt Mortensen. I avhandlingen The Impact of Re- search Information in Norway — Incentives and Constraints in Information Seek- ing Behavior, har 1 632 personer tillfrågats om sitt intresse för information om forskning. Resultatet framgår av tabell 5:1.
Tabell 5:1 1 632 personer i Norge har tillfrågats om sitt intresse att få information om forskning. Talen är angivna i procent
Män Kvinnor Totalt Mycket intresserade 15 8 12 Något intresserade 48 37 42 Mycket lite intresserade 26 35 31 Inte alls intresserade 11 20 15 Totalt 100 100 100
De 877 personer i tabell 5:l som uttalat sig som mycket och något in- tresserade av information om forskning fick sedan följdfrågor varför de var intresserade. Resultatet framgår av tabell 5:2.
Tabell 5:2 De som svarat att man var mycket eller något intresserad av information om forskning i tabell S:], 877 personer, fick följdfrågan varför man var intresserad. Siffrorna i procent
Män Kvinnor Viktigt för mitt yrke 15 8 Viktigt för mig och min familj 18 28 Kontroll hur samhällets pengar används 10 10 God underhållning 12 9 Samtalsämnen med andra 45 45
Totalt 100 100
Resultaten visar att gott och väl hälften av de tillfrågade var intresserade av information om forskning och att orsaken ganska jämnt fördelade sig mellan sociala/politiska skäl och ett behov av stimulans/underhållning.
De norska siffrorna är troligen tillämpliga även på svenska förhållanden. De markerar ett klart behov att forskningsinformation och kontakter inte bara skall riktas mot nyttjarna utan även mot allmänheten.
I Sverige har denna allmänhetens önskan också konstaterats i en rapport Forskning och Massmedia, presenterad av en arbetsgrupp inom IVA 1967.
5.3. Samhällsinformation och forskningsinformation
Samhällets egen informationsverksamhet har sedan 1950-talet expanderat kraftigt. Många myndigheter och organ har under åren byggt upp egna in- formationsenheter, i vissa fall med betydande resurser. Denna utveckling låg bakom tillsättandet av informationsutredningen 1967. Dess betänkande SOU 1969:48 låg till grund för riksdagsbeslut rörande samhällets information.
Det fastslogs då att inforrnationspolitiken även i fortsättningen skulle ligga hos enskilda myndigheter och organ. Ett centralt och stödjande organ, Nämnden för samhällsinformation (NSI), inrättades 1972. NSI har två hu- vuduppgifter:
El göra medborgarna medvetna om sina rättigheter och skyldigheter [] öka medborgarnas möjligheter att hävda sina idéer och intressen i den demokratiska processen genom vilken de kan påverka samhällsutveck- lingen.
Hittills har NSI mest satsat på den första uppgiften. Vissa grundprinciper har varit vägledande för den allmänna samhällsinformationen:
El informationen skall lämnas sedan beslut har tagits El informationen skall produceras i anslutning till beslutande instans El pläderande information skall undvikas El information som täcker och konkurrerar med annan information bör undvikas.
Dessa principer kan dock knappast tillämpas av myndigheter som i sin verksamhet måste vara upplysande och opinionsbildande utan att några särskilda beslut fattas, t. ex. tratiksäkerhetsverket och socialstyrelsen. De flesta myndigheter har ofta behov att informera om sitt arbete och sin mål- sättning utan att knyta informationen till att gälla beslut rn. m. Principen om öppenhet i den offentliga verksamheten motiverar en aktiv informa- tionsverksamhet. FoU-organen är därvid inga undantag.
En allmän forskningsinformation kan knappast inta någon särställning i samhällsarbetet. Man har samma problem att tränga sig ut i den allt stridare informationstloden och man kämpar om målgruppernas intresse och tid med med många andra angelägna verksamheter inom samhället.
Forskningens mål är att producera kunskap. Forskningsinformationens mål är att sprida denna kunskap så att den kan nyttiggöras, skapa möjligheter
för en upplyst debatt i demokratisk anda, bilda underlag för samhällets och den enskildes beslut och vidga världsbildsuppfattningen.
Forskningsarbetet tar fram resultat, som har långsiktig betydelse för sam- hället. Informationen om forskningen, dess resultat och konsekvenser för samhället bör därför arbeta relativt fritt med såväl upplysande som argu- menterande inslag.
Informationen om forskningen är också svär. Problemen man behandlar har ofta stor komplexitet. Informationen måste därför beakta kraven på saklighet och lättillgänglighet.
Kunskapen produceras inom FoU-området, där finns fakta och där görs analyserna. Skall forskningen och dess resultat komma ut i samhället krävs det att de som arbetar inom forskningen tar sin del av ansvaret för att kunskapen förs ut och att kontaktvägar etableras med samhällets olika mål- grupper. Men att sprida information och etablera kontakter kan inte ske uteslutande på forskningens villkor. Växel- och samverkan med olika över- föringskanaler och samhällsgrupperingar är en nödvändighet.
Det finns viktiga inslag av analys och argumentation i allt forsknings- arbete. I arbetet kommer olika slag av värderingar att prägla och styra mycket av argumentationen. Att utesluta detta, som är så intimt förknippat med forskningsarbetet, i informationen om forskning är varken möjligt eller önsk- värt.
Inslag av argumentation och plädering kan knappast undvikas i en me- ningsfull samhällsriktad forskningsinformation. De kan inte filtreras bort för att tillgodose konstlade krav på värderingsfrihet, som i sig är en omöj- lighet. Informationen måste i stället vara mångsidig och obunden.
Ny och viktig kunskap har ofta visat sig ha svårt att tränga fram i sam- hällets informationsmängder. Den måste som regel bryta ned redan eta- blerade bedömningar och erfarenheter.
Den samhällsriktade infomations- och kontaktverksamheten om forsk— ningen måste beakta allt detta och finna former och vägar så att forsk- ningsfrågorna får sin naturliga plats i samhällsarbetet och den aktuella de- batten.
En intressant och utvecklingsbar väg är att satsa på samarbete och kon- takter. Mycket kan t. ex. vinnas genom en mer aktiv samverkan mellan olika myndigheter och organ inom FoU-området vid genomförandet av större informations- och kontaktprojekt.
Men information och kontakter om forskningen, dess resultat och kon- sekvenser för samhället har en sådan räckvidd att FoU-området i större utsträckning än hittills bör etablera kontakter och söka samverkan med myndigheter, organisationer etc. utanför FoU-området. Det gäller folkrö- relser, fackföreningar, ideella organisationer, studieförbund, skolor, förening- ar, fria grupper etc. Sådana kontakter har hittills varit sporadiska.
Hela kultursektorn erbjuder här stora möjligheter. Folkbiblioteken och andra centra för kulturell spridning utgör viktiga samarbetspartner. Bl. a. har utställningsformen visat sig vara intressant för den samhällsriktade forsk- ningsinformationen.
Kontakterna mellan FoU-området och massmedia har visserligen inten- sifierats sedan l960-talet, när massmedia började öka sin forskningsbevak- ning. Men här finns dokumenterade kontaktproblem som behöver lösas.
Allmän forskningsinformation med målsättningen att ge breda översikter och presentera komplicerade och storskaliga sammanhang kräver samver- kan, stora resurser och målmedveten satsning. Det kan knappast klaras genom enstaka begränsade initiativ. Samhället måste avdela nödvändiga resurser, och FoU-området måste aktivt verka för att möjliggöra en sådan allmän forskningsinformation.
5.4. Vem skall informera?
I flera länder finns centrala informationsorgan inrättade för att handha sam- hällets officiella information. I svensk informationspolitik har hittills cen- traliserade lösningar undvikits. I media- och informationspolitiken har man i stället sökt främja mångsidighet och variationsrikedom för att säkerställa yttrandefrihetens principer.
I forskningssammanhang har det hittills varit självklart att information och kontakter till största delen legat på den enskilda forskaren eller fors- kargruppen. Dessa har själva svarat för dialogen med och avrapporteringen till anslagsgivande myndigheter, inom- och tvärvetenskapliga kontakter, do- kumentation och publicering av forskningsresultaten, kontakter med sam- hället direkt eller via massmedia.
Forskningsarbetet har fram till våra dagar i mycket varit prestationer av enskilda. Dessutom rör det sig ofta om komplicerade frågeställningar som behärskas endast av dem som direkt arbetar med problemen.
Forskare kritseras ofta för att inte beakta behovet att söka sig kontakter med samhället och/eller kommunicera på ett sådant sätt att de inte blir förstådda.
Men en sådan allmän kritik mot forskarna är till viss del orättvis. Mycket av den populärvetenskapliga och samhällsriktade informationen om forsk- ning har producerats av forskare. Den populärvetenskapliga historien är fylld av enskilda forskare som talangfullt och med glödande intresse gjort stora insatser för folkbildning genom skrifter och föredragsverksamhet. I dagens forskningsinformation gör också många enskilda engagerade insatser. Men forskningens fortlöpande specialisering gör det allt svårare för den enskilde forskaren att både ha stora specialkunskaper och översiktligheten. Ofta på- talas det växande behovet av generalister.
Behovet av målinriktade informationsinsatser kan alltså knappast klaras av enstaka aldrig så engagerade och talangfulla popularisatorer som bedriver denna verksamhet vid sidan av krävande forskning, undervisning och ad- ministration. Därför har myndigheter och organ inom forskningen börjat bygga upp informationsenheter för att producera, distribuera och marknads- föra information. Detta arbete handhas av yrkeskunnig informationsper- sonal. Samhällets intresse för forskningen har också skapat förutsättningar för vetenskaplig journalistik i olika media.
Informationsenheter, massmedia och andra inforrnationskanaler kan dock inte ersätta den enskilde forskaren/specialistens och institutionernas ak- tiviteter och medverkan i forskningens informations- och kontaktverksam- het. Alia aktiviteterna behövs och former av samverkan mellan dem bör eftersträvas.
5.5. Hinder för forskningsinformation
Det finns ett flertal hinder för en aktiv informations- och kontaktverksamhet. De allvarligaste finns i anslutning till inforrnationskällan — den enskilde forskaren — men är även av mer övergripande karaktär. En aktivering av den samhällsriktade forskningsinformationen bör beakta följande:
El Attityden. Trots att många av dagens forskare är öppna för och intresserade av information och kontakter om sin verksamhet behöver denna positiva attityd breddas och delas av fler än nu. Cl Tiden. Dagens forskare är tidsmässigt hårt uppbundna. Man kräver av dem kvalificerade insatser inom forskning, undervisning och admini- stration. Att inlemma också infortnationsuppgifterna i arbetsuppgifterna blir därför en organisatorisk och facklig fråga. El Meriniärderingen. Forskningsarbetet är för den enskilde den viktigaste vägen till karriär inom högre undervisning och forskning. Informa- tionsarbete ger i dag knappast någon meritering i detta sammanhang. I valet mellan vetenskaplig fackpublicering och populärvetenskaplig verk- samhet av olika slag prioriteras som regel det förra. EI Informationsutbildning. Dagens forskare ställs inför kvalificerade kom- munikationsuppgifter: undervisning, vetenskaplig publicering, föredrag på konferenser, möten och kurser, kontakter med massmedia etc. Trots detta finns ingen obligatorisk eller rutinmässig utbildning i att kom- municera och informera. På flera undervisningsenheter har dock under senare år anordnats frivilliga kurser med inriktning på undervisnings- teknik, publiceringsteknik och popularisering. Kritiken mot forskarnas intresse och förmåga att kommunicera med samhället måste mötas med olika former av utbildningsinsatser. El Ekonomin. Brist på resurser hämmar i dag möjligheterna till en aktivare informations- och kontaktverksamhet mellan forskning och samhälle. Detta gäller för såväl enskilda som myndigheter, organ och organisationer. El Kringskuren yttrandefrihet. Sverige har en lagstiftning som fastlägger med- borgarens rätt att yttra sig fritt. I praktiken ställs dock den enskilde ofta inför outtalade hinder att fritt uttrycka sina åsikter. Trycket från om- givningen resulterar i självcensur. Detta är ett generellt problem men har speciella övertoner när det gäller forskningen. Ny kunskap kan i ett längre perspektiv betyda genomgripande förändringar för hela sam- hället. I och för sig oantastliga forskningsresultat kan insatta i ett större perspektiv bli politiskt och moraliskt laddade. De kan t. ex. utgöra hot mot starka etablerade intressen. Frågan om forskarnas möjligheter och moraliska ansvar att föra ut även obekväma resultat och åsikter kräver uppmärksamhet.
5.6. Massmedia och forskningsinformation
Massmedias intresse för forskningen har ökat alltsedan l960-talet. Miljö- och energifrågor stabiliserade massmedias intresse för forskningens roll i samhället. Även andra aktuella forskningsområden som medicin, ekonomi,
beteendevetenskap, rymdforskning och militär teknik har av massmedia bedömts ha stort nyhetsvärde. Men massmedias bevakning och rapportering om forskning och dess roll i samhället har sina problem. Omfång, kvalitet och systematik i massmedias forskningsinformation har debatterats framför allt av olika representanter för forskningen. Kritikerna menar att rappor- teringen och bevakningen ofta är osaklig, att materialet vinklas, att viktiga områden glöms bort etc. Massmedia har besvarat kritiken med att arbetet med forskningsinformation följer samma journalistiska principer som gäller för andra samhällsområden. Man pekar också på svårigheterna att upprätta fruktbara kontakter med forskningssektorn. Enighet råder om behovet av fler och bättre utbildade vetenskapsjournalister.
Forskningens krav på bättre och mer korrekt bevakning i massmedia är dock ingen unik företeelse. Liknande krav reses av många andra sam- hällssektorer.
Här är inte avsikten att analysera dessa frågor i detalj. Det skulle kräva ett omfattande forskningsarbete i sig att kartlägga, systematisera och ana- lysera massmedias utbud av information om forskning och forskningsre- sultat.
Myndigheter och organ inom FoU-området har dock i stor utsträckning Iitat till massmedia när det gäller informationen ut mot allmänheten. Man har utvecklat massmediakontakter i form av pressmeddelanden, presskon- ferenser, systematiskt utskick av arbetsmaterial etc. för att ge underlag för massmedias arbete med nyhetsspridning till allmänheten. Endast sporadiskt har FoU-organen tagit initiativ för att nå allmänheten direkt och endast i begränsad omfattning har man t. ex. kontakter med folkrörelserna, fack- föreningarna, intresseorganisationema, studieförbunden, skolväsendet, för- eningar och fria grupper, för att den vägen skapa kanaler och kontakter med nya målgrupper i samhället.
Att överlåta på massmedia att sprida forskningsinformation och etablera kontakter med allmänheten är inte tillräckligt. I dagstidningarnas uppgifter i samhället ingår knappast som en primär uppgift att bedriva allmänbildning. Massmedias insatser inom den samhällsriktade forskningsinformationen styrs i stället utifrån de bedömningar respektive redaktion gör om materialets allmänintresse i en aktuell nyhetssituation.
Myndigheter och organ inom FoU-området måste därför vid sidan om sina massmediakontakter föra ut information och etablera kontakter med olika grupper i samhället.
Problemet kring massmedias forskningsbevakning har varit uppe till dis- kussion mellan forskare och journalister i olika sammanhang i Sverige. In- ternationellt har de också uppmärksammats sedan 1960-talet. Det har pu- blicerats flera rapporter i ämnet. En sådan publicerades i Canada i juni 1975 av det federala forskningsministeriet. Rapporten här titeln Science, Massmedia and the Public, Media Impact vol. 2, och är skriven av 0. Dubas och L. Martel. Den bygger sina slutsatser på ett enkätmaterial. Naturligtvis är inte rapportens resultat direkt överföringsbara till svenska förhållanden, bl. a. på grund av att vetenskaplig journalistik har en längre tradition och annan status i de engelskspråkiga länderna än i Norden. Trots detta finns många likheter med vad som framkommit i den svenska debatten. Rapporten konstaterar att den viktigaste källan för den vetenskaplige journalistens ar-
bete är personliga kontakter med enskilda forskare och forskargrupper. I andra hand är det olika slag av informationsmaterial producerat och dis- tribuerat via officiella organ och deras informationsavdelningar. Först på tredje plats och bedömda som ointressanta hamnar de klassiska vetenskap- liga originalpubliceringarna, rapporterna etc.
Den direkta forskarkontaktens betydelse för de vetenskapliga journalis- ternas arbete belyses av vad dessa bedömer som den största svårigheten i arbetet — att upprätta förtroendefulla relationer med forskarna. Forskarna ansågs ofta misstro massmedia och ha ytterst begränsade kunskaper om massmedias arbetsvillkor. Ett annat problem var att många forskare var ovilliga att diskutera de samhälleliga aspekterna av sin forskning.
Ytterligare en svårighet, som de vetenskapliga journalisterna enligt ut- redningen möter i sitt arbete, är kampen om utrymme i sina media. Detta är speciellt intressant som rapporten konstaterar att populariserad informa- tion om forskning kommer mycket högt på listan över det material all- mänheten önskar ta del av i massmedia.
Ewa Engquist uppskattar i antologin För ut forskningen, Liber 1973, mate- rial om forskning i dagspressen två månader under 1970 till mindre än 5 %.
Behovet av närmare och mer direkta kontakter mellan forskare och mass- media har ofta uppmärksammats. Olika åtgärder har vidtagits på många håll av myndigheter, organ och enskilda för att förbättra kontakterna. Mass- media har inbjudits i större omfattning än tidigare till forskarkonferenser och symposier, och en ökande ström av pressmeddelanden och annat skrift- ligt material skickas ut från forskarna. Trots dessa åtgärder behöver kon- takterna ökad uppmärksamhet i framtiden.
Det har särskilt påtalats att bristen på informatörer och journalister är speciellt stor vad det gäller naturvetenskap och teknik. ] själva verket är emellertid ett ökande antal naturvetenskapliga/ tekniska informatörer verk- samma i sitt yrke, dock inte inom massmedia, utan inom industri och näringsliv, stat och kommun, där de arbetar inom försäljning och med av- nämarinformation.
I dag arbetar åtskilliga hundra personer i denna sektor. Föreningen för teknisk information har t. ex. över 200 medlemmar, och inom jordbruks- sektorn och inom läkemedelsbranschen rör det sig om ett stort antal personer, de flesta med en teknisk/vetenskaplig utbildning som grund. Den infor- mationstekniska utbildningen tycks till stor del ha skett internt.
Det är också intressant att notera att många vetenskapligt orienterade journalister verksamma i massmedia har sugits upp av näringslivet, den statliga/ kommunala sektorn och den expanderande fack- och specialpressen. Återväxten har ofta visat sig svag på grund av massmedias kärva ekonomiska situation, som stundtals resulterat i anställningsstopp.
I debatten har det påpekats att kritiken mot massmedias bevakning av FoU-området inte främst bör riktas mot de enskilda journalisterna eller journalistkåren utan mot massmediaföretagen. De redaktionella resurserna i dagens massmedia räcker inte till för en aktiv och initierad bevakning av alla samhällets sektorer. FoU är en ”svår” sektor att följa och kräver speciella resurser, som endast få massmedia har tillgång till. Den uppsökande och undersökande journalistiken begränsas av massmedias ekonomi och
' struktur, hävdas det på många håll.
Men utvecklingen går mot ökade behov av initierad information om avan- cerade verksamheter i framtiden. Journalister och informatörer måste ha större ämneskunskaper, som kommer att ställa krav på nya inslag i ut- bildningen. Likaså kommer det att ställas krav på kunskaper om information hos den enskilde forskaren, något som också måste beaktas i forskarut- bildningen.
5.7. Utbildning
Behovet av kvalificerad utbildning med inriktning på forskningens infor- mations- och kontaktverksamhet har ofta påpekats. I Sverige finns t. ex. ingen organiserad utbildning som leder till vetenskapsjoumalistisk verk- samhet. De flesta som arbetar med teknik- och forskningsinformation är antingen självlärda eller har genomgått internutbildning, ofta inom närings- livet.
De vetenskapliga journalisterna har hittills ofta efter den vanliga jour- nalistutbildningen av egen kraft genomfört sin ämnesmässiga utbildning.
Utbildningsfrågorna är viktiga. Av den specialiserade journalisten krävs förutom de vanliga journalistiska färdigheterna också kunskaper inom hans eller hennes bevakningsområde för att kunna följa med den vetenskapliga debatten. Forskaren behöver å sin sida träning i att kommunicera och po- pularisera.
Det har hittills inte funnits någon utbildningsväg för forskningsinfor- mation. Gjorda insatser har varit sporadiska och punktvisa.
På massmediasidan bedriver pressens organisationer en aktiv fortbild- ningsverksamhet bl. a. genom de s.k. Fojo-kurserna som är statsunder- stödda. De första Fojo-kurserna, som behandlar ämnen med anknytning till forskningsinformation, gavs under våren 1977. Miljövård och Vad vet vi om cancer stod på programmet.
Dessutom delar pressens organisationer årligen ut ett stort antal stipendier, som är öppna för alla aktiva journalister. Som regel är ämnesvalet för stu- dierna fritt. Studier med anknytning till FoU har också förekommit.
Andra organisationer utdelar stipendier med speciell inriktning. SIDA har ett stort stipendieprogram där journalister och informatörer erbjuds möj- lighet att studera u-Iandsfrågorna. Detta har i regel nära anknytning till forskning.
Under senare år har på flera läroanstalter arrangerats kortare, frivilliga kurser i forskningsinformation föri första hand forskare. En kurs vid Lunds universitet våren 1977 i naturvetenskaplig populärvetenskap var t. ex. ett lovvärt initiativ. Denna typ av utbildning bör kunna byggas ut och kurserna göras mer regelbundna.
Den nya högskolan ger möjligheter till förnyelse och till lokala initiativ. Den nya kulturkommun/kations/injen har till uppgift att förbereda för kultur- kommunikativa arbetsuppgifter inom massmedia, förlag, bibliotek, museer etc. Den borde också vara intressant som grund för en utbildning med inriktning på forskningsinformation. Journalisthögskolomas plats i den nya
högskoleorganisationen skapar också möjligheter att få till stånd en utbild- ning i vetenskaplig journalistik och information.
Högskolan i Luleå har under 1976 arbetat fram ett förslag till utbildning i formgivning. Denna utbildning är avsedd att ligga i nära anslutning bl. a. till civilingenjörsutbildningen i Luleå. Den öppnar intressanta perspektiv för utvecklingen av den samhällsriktade informationen. Den kommer bl. a. 1 att ha inslag från de konstnärliga, samhällsvetenskapliga, medicinska och tekniska områdena och således vara tvärvetenskaplig.
5.8. Forskningsinformationens media och former
I dagens informationsintensiva och informationsutvecklade samhälle krävs väl producerade, distribuerade och marknadsförda informationsprojekt. Genomslagskraften beror på om mottagarna upplever frågorna som väsent- liga, intressanta eller fascinerande, om fakta och debatt har personlig eller samhällelig relevans, om utformningen är väl genomtänkt och konsekvent. Många gånger krävs också en mångvetenskaplig insats.
Allt detta är resurskrävande. Enskilda myndigheter och organ har sällan vare sig resurser eller kunskap att klara stora projekt. Samverkan och sam- finansiering skapar då nya möjligheter.
Informellt samarbete mellan olika organ för att genomföra större infor- mationsprojekt har i ett par fall visat sig ge bra resultat. Man har då utnyttjat flera olika media som var för sig når vissa målgrupper. Samarbetet har om- fattat val av ämne och samordning i tiden medan för övrigt varje under- projekt arbetat självständigt vad gäller innehåll och ekonomi.
Forskningsinformationen strävar i dag mot att hitta nya former och söka sig nya vägar. Dessa strävanden hindras av en rad svårigheter, främst bristen på resurser och avsaknaden av samarbete mellan specialister, generalister, informatörer, illustratörer, fotografer, producenter, utställningsarkitekter etc. Här har forskningsinformationen mycket att lära av den moderna läroboken, dokumentärfilmen och TV.
5.9. Gör informationen åtkomlig |
I diskussionerna om samhällets informationsverksamhet påtalas det ofta att åtgärder måste vidtas för att underlätta för de 5. k. ”informationssvaga” i samhället att få tillgång till önskad och nödvändig kunskap och fakta. Den statliga kulturpolitiken har också bland sina mål att speciellt uppmärk- samma de eftersatta grupperna i samhället. Denna målsättning är intressant även för den samhällsriktade forskningsinformationen.
Forskningens information och kontakter går huvudsakligen ut till dem ] som redan är intresserade och som har vissa grundläggande kunskaper. ' I och med detta förhållande negligeras de stora grupper människor för vilka ; FoU-arbetet ännu är mer eller mindre okänt. i
Det finns i dag stora behov att systematiskt lagra, vårda och förädla kun- : skap. Men kunskapen måste också göras tillgänglig för alla intresserade. :
i 3.
' Lämpliga serviceformer som hjälper allmänheten till rätta behöver utvecklas. Det är också viktigt att motverka att informationen i allt för hög grad styrs av den som producerar den och i stället stimulera enskilda och grupper av människor att själva söka och beställa önskad information.
Biblioteken är därvid speciellt intressanta. De har stor geografisk spridning och utgör en naturlig första kontaktpunkt för den som obevandrad söker en viss kunskap.
5.10. Barn och ungdom
Det finns en rad grupper i samhället som är av intresse för den samhälls- riktade forskningsinforrnationen. Här skall endast diskuterat forskningsin- formationen för barn och ungdom.
Information och kontakter om forskning riktade till denna målgrupp är i vårt land osystematisk. Trots detta tränger viss kunskap om aktuell forsk- ning fram till barn och ungdom via vissa kanaler.
I skolan kan intresserade lärare fördjupa innehållet i undervisningen så att aktuell forskning levandegörs. Vissa av TV:s barn- och ungdomsprogram har i flera år haft innehåll med forskningsanknytning. Museerna har ofta speciella aktiviteter för barn. Skol-TV är en annan viktig kanal.
Bra barntidskrifter är det ont om i Sverige. Kamratposten är ett undantag — då och då innehåller den artiklar om forskning, naturvetenskap och teknik. Föreningslivet erbjuder i dag en ökad aktivitet kring vissa ämnesområden med anknytning till forskning. Det gäller amatörföreningar, som riktar sig även till ungdomar.
Systematiska satsningar av forskningen riktade mot barn och ungdom är dock sällsynta i dag. Ett undantag är förbundet Unga Forskare (se avsnitt 3.6), som får vissa bidrag.
Situationen är annorlunda i t. ex. Nederländerna. Den nederländska mot- svarigheten till Unga Forskare har en bred aktivitet igång. Man utger en populärvetenskaplig tidskrift, DJO — De Junge Onderzoekers, 10 gånger om året och i en upplaga över 15 000 ex. riktad enbart till barn och ungdom. Man producerar och distribuerar självstudiematerial, säljer till självkostnads- pris experimentutrustning och driver på 12 platser runt Nederländerna liv- aktiga laboratorier, där ungdomar i fria pedagogiska former får utveckla sin kreativitet.
Denna verksamhet omsätter i dag flera miljoner kronor och får statligt stöd.
Det är angeläget att skapa möjligheter till mer direkta kontakter mellan forskningen och barn och ungdomar. Det kan ske på många sätt: via skolan, föreningsrörelsen, studieförbunden, kommunala barn- och ungdomsverk- samheten m.m.
Det gäller inte bara att stimulera de begåvade utan i lika hög grad att skapa en meningsfylld och stimulerande fritidssysselsättning, öppen och tillgänglig för alla. Kreativ verksamhet för barn och ungdom inom de kul- turella områdena — musik, dans, teater och bild — bedrivs i viss omfattning över hela landet. Det finns anledning att utöka denna verksamhet att också
omfatta naturvetenskap, teknik och andra forskningsområden. Myndigheter och organ inom FoU-området bör satsa mer målmedvetet på detta.
5.11. Stöd till forskningsinformation
Samhället stöder på olika sätt informationsverksamhet. Det rör sig bl. a. om selektivt stöd till pressen, bokbranschen och kulturtidskrifterna.
Den allmänna och samhällsriktade informationen om forskningen, dess resultat och konsekvenser för samhället har hittills haft svårt att få eko- nomiskt stöd.
Nämnden för samhällsinfortnation har endast i ringa omfattning gett bi- drag till projekt med inriktning på eller med nära anknytning till forsk- ningsinformation.
I princip kan de flesta FoU-organ stödja infortnations- och kontaktprojekt och många gör det också. Men det är endast BFR som direkt har medel
avdelade för stöd till allmän forskningsinformation inom sitt verksamhets- *
område.
När det gäller att genomföra större informationsprojekt som t. ex. har mångvetenskaplig förankring krävs som regel stora ekonomiska resurser. Man måste kunna utnyttja yrkeskunniga producenter, illustratörer, utställ- ningsarkitekter etc. Erfarenheterna hittills har visat att det är förknippat med stora svårigheter att få fram de nödvändiga resurserna. Det krävs en omfattande arbetsinsats för att entusiasmera olika myndigheter och organ ' att ge stöd.
I USA finns t. ex. under National Science Foundation ett par program, som har till uppgift att stödja information och kontakter mellan forskning och samhälle.
Ett av programmen är Public Understanding of Science som har till uppgift att stödja kontakter med allmänheten via radio/TV, journalistik, utställ- ningar, konferenser etc. Avsikten är att förbättra kommunikationerna mellan forskningen och det övriga samhället. 1975 delades 1,8 miljoner dollar ut till 44 projekt. Bidrag gick också till experiment och utvecklingsarbete, Spe- ciellt viktigt för att hitta nya former för forskningsinformation.
Det andra programmet, Science for C itizens, har uppgiften att stödja fors- kare, studerande inom teknik och forskning, etablerade organisationer, opi- : nionsbildande grupper etc. för att stimulera forskare och icke-forskare att aktivt medverka i en öppen diskussion om aktuella samhällsfrågor, som har inslag av teknik och forskning. Detta program börjar sin verksamhet under 1977.
6. Överväganden och förslag
Den föregående belysningen av det svenska FoU-områdets informations- och kontaktverksamhet uppvisar en bild med många brister men också med stora möjligheter.
Det finns ett växande forskningsberoende i samhället och en ökad med- vetenhet hos allmänheten om samhällsproblem som måste angripas med forskningsinsatser. Dessutom finns en alltmer ökande medvetenhet bland forskarna om behovet av samhällsrelevans i forskningen och en vilja att öppna en dialog om forskningen; dess villkor, möjligheter och inriktning. Detta kan ge ökande möjligheter för en bred demokratisk påverkan av forsk- ningsprioriteringar och ett genombrott för ett vetenskapligt synsätt i hela samhällsarbetet. Svårigheterna är både institutionella och organisatoriska. Den vetenskapliga specialiseringen har skapat svårigheter för forskarna själva att mötas i allsidiga analyser av aktuella samhällsfrågor.
I grunden är detta informationsfrågor, och de yttre möjligheterna att skapa en dialog mellan forskare och allmänhet saknas fortfarande i alltför stor utsträckning.
6.1. En informationsstrategi
En strategi för en allmän och övergripande information om forskningen bör bygga på följande principer:
|:] De aktiva forskarna skall känna ansvar att informera och skapa kontakter för att väcka intresse för och rationellt utnyttja vunna erfarenheter och resultat. Informationen skall vara förankrad i det aktiva FoU-arbetet. El Variationsrikedom och mångfald i informationsutbudet skall garanteras genom att olika myndigheter och organ inom FoU-området tar sin del av ansvaret för informationsverksamhet samt att mottagargrupper i sam- hället stimuleras att själva söka formulera sina informationsbehov och arbeta upp egna kontaktvägar. Viktigt är att även de inforrnationssvaga i samhället får hjälp att föra fram sina önskemål. [I En direkt dialog mellan forskare och mottagargrupper i samhället skall eftersträvas.
Ett sådant synsätt ger inforrnationsenheterna uppgiften att initiera och ak- tivera informationsinsatser i samverkan med forskarna, ge informations-
teknisk service, bistå i distributions- och marknadsföringsfrågor samt öppna kontaktvägar mellan forskning och samhälle.
Informations- och kontaktbehoven spänner över vida fält och skiftande förhållanden. Alla dessa problem kan inte behandlas i denna rapport, utan här framlägges vissa allmänna rekommendationer och förslag. Avsikten är 1 att dessa skall utgöra grunden för en utbyggnad av aktivare kontakter mellan forskning och samhälle.
6.2. Rekommendationer
1. Alla organ med ansvar för FoU-verksamhet måste beakta behoven av en allmän information om forskning, alltså inte begränsa sina informa- tionsinsatser till de egna specifika avnämargrupperna. Skolväsende, studie- förbund, intresseorganisationer, folkrörelser, föreningar och fria grupper ut- gör här viktiga målgrupper. Universiteten och högskolorna har här en nyckelroll och måste ha till- räckliga resurser för sin forskningsinformation. Stöd bör speciellt lämnas projekt som syftar till att bredda kontaktytan mellan forskningen och breda grupper i samhället.
_ 2. Den enskilde forskaren/ specialisten har en viktig roll vid spridandet av
information om forskning. Möjligheterna att aktivt deltaga i FoU-områdets ! informations- och kontaktverksamhet begränsas i dag av bristande tid och av att inforrnationsarbetet inte bedöms ha något nämnvärt meritvärde. Många forskare uppvisar ett bristande intresse att deltaga aktivt i infor- ' mations- och kontaktverksamhet. Insatser inom forskningens informations- och kontaktverksamhet bör kunna räknas som merit och tidsmässigt in- tegreras i forskarnas arbetsuppgifter. Förändrade attityder till och större för- ståelse hos forskare/specialister för behovet av bättre direkta kontakter mel- ' lan forskning och samhälle måste eftersträvas.
3. Det är angeläget att vidga de direkta kontakterna mellan forskning och samhälle i övrigt. Samtidigt som det behövs att personer och myndigheter som arbetar med FoU tar sitt ansvar för detta, måste olika organ och or- ganisationer i samhället — studieförbund, ideella och fackliga organisationer, intresseorganisationer, skolväsende, föreningen och fria grupper etc. — i ökad utsträckning själva söka information, skapa kontakter med forskningen och efterfråga forskning, som de bedömer som viktig.
4. Forskningens fortlöpande utveckling mot samverkan mellan olika äm- nesområden, dess växande roll i samhället och dess kulturella aspekter ökar behovet av samarbete kring informationsprojekt genom samverkan mellan olika myndigheter och organ såväl inom som utom FoU-området. Förut- sättningar och resurser för att möjliggöra ett sådant samarbete bör därför skapas.
5. Forskningsinformationens utformning, dess spridning och marknadsfö- ring utgör viktiga moment i inforrnationsverksamheten. En fortlöpande ut-
veckling och förnyelse av former, media, distribution och marknadsföring är nödvändig. Bl.a. erbjuder ett ökat och mer medvetet utnyttjande av bilden i informationen stora möjligheter, som bör tillvaratas.
6. Intresset för amatörverksamhet inom vissa forskningsområden — astro- nomi, geologi, biologi, historia (hembygdsforskning), arkeologi etc. — ökar starkt såväl enskilt som i föreningsfonnen. Många föreningar har också en omfattande ungdomsverksamhet. Amatörismen erbjuder allmänheten möjligheter att själva deltaga i forskningsarbete och få nära kontakter med den professionella forskningen. Denna typ av verksamhet sammanfaller med ett av målen för vår kulturpolitik och bör därför uppmuntras. Enskilda, grupper, föreningar och Studieverksamhet som bedriver amatörforskning behöver resurser för att kunna etablera forskarkontakter, och den aktiva forskningen bör ges möjligheter att stimulera och stödja denna verksamhet.
7. Ungdomars kontakter med vetenskaplig verksamhet är dåligt utvecklade i Sverige. Det är angeläget att de förbättras. Det gäller att dels skapa insikt hos barn och ungdom om forskningen och dess funktioner och konsekvenser för samhället, dels stödja och stimulera de barn och ungdomar som har speciellt intresse för sådana frågor så att de kan få vidareutveckla dessa intressen. Den förstnämnda verksamheten bör kunna utvecklas genom ökad sam- verkan mellan forskningsrådsorganisationen, akademierna, universiteten, högskolorna etc. och skolans organ, t. ex. inom ramen för skolans inre arbete, SIA. Den allmänna fritidsverksamheten för barn och ungdom bör också kunna inkludera sådan kontaktverksamhet. En kombination av service till skolorna och initiativ riktade direkt till barn och ungdom bör eftersträvas. Den andra uppgiften bör kunna utvecklas inom ramen för en utökad verksamhet inom förbundet Unga Forskare. Gymnasie- och amatörför- eningsverksamhet bör bl. a. också stödjas aktivt. Möjligheterna att utge en tidskrift om forskning i pedagogisk och utpräglat populärvetenskaplig form för åldrarna 7—16 år bör prövas. En sådan utgivning kan t. ex. förläggas i anslutning till Forskning och Framsteg i samverkan med forskningsråden, statens ungdomsråd, SÖ och förbundet Unga Forskare.
8. Forskning och utveckling och dess konsekvenser för samhället bör i högre grad än vad som hittills varit fallet ingå i skolarbetet på olika nivåer. Fort- bildning av lärarna är därvid viktig, och möjligheterna att engagera aktiva forskare för enstaka lektioner bör utnyttjas i större utsträckning.
9. Större kunskap och förståelse för forskningen och dess konsekvenser för samhället behövs inom utbildning, kulturverksamhet och massmedia. I undervisningen till utbildningsyrkena, bibliotekarier och journalister etc., bör därför ingå moment som behandlar forskningen och dess roll i samhället. Bl. a. är detta av speciellt intresse vid fortbildningsverksamheten för olika yrkesutövare verksamma inom ovanstående områden.
10. Utbildningen inom forskningsinformation har hittills varit sporadisk. Universitet och högskolor bör därför utveckla sådana kurser för såvil forskare som informatörer, journalister, fotografer och illustratörer.
11. Sveriges Radio har under senare år producerat en rad utmärkta radio- och TV-program med populärvetenskaplig inriktning. På grund af gällande bestämmelser är det nästan omöjligt att få tillgång till detta programmaterial och utnyttja det i andra undervisnings- och informationssammanäang. Frå- gan om vidareutnyttjande av programmaterial måste få en snar lösning.
12. Många informations- och kontaktprojekt har haft alltför Strå resurser för distribution och marknadsföring, vilket resulterat i att även välprodu- cerade projekt inte fått förväntad spridning. Vid planering och gencmförande av informations- och kontaktprojekt måste därför tillräckliga medel avdelas för distribution och marknadsföring.
13. Forskningens informations- och kontaktverksamhet bör utformas så att återinformation från mottagarna tillbaka till sändarna av informationen sti- muleras och underlättas. Det är också angeläget att forskningsinformationen söker sig mot nya målgrupper i samhället och möjligheter skapas att underlätta för enskilda och grupper att söka upp önskad information och kunskap.
6.3. Förslag
Informationsflödet växer ständigt i det moderna samhället. Människorna utsätts fortlöpande för olika typer av meddelanden och påverkan. I detta växande flöde har FoU-informationen under senare år ökat sin andel men uppvisar brister. Den behandlar alltför mycket detaljer i stället för att pre- sentera översikter och analyser och den är alltför mycket inriktad på att sända ut budskap i stället för att skapa dialog. Dess utformning är ofta inte tillräckligt anpassad till mottagarens behov och intresse. Distribution och marknadsföring har inte ägnats tillräcklig uppmärksaml'et.
Information och kontakter bildar en viktig länk mellan FoU—verksamhet och samhälle. Förbättrad samverkan mellan forskning och sanhälle kräver därför också att information och kontakter förbättras. Det gäller främst att förbättra informationens kvalitet, utformning, inriktning och sp'idning. Det kräver dels målmedvetnare insatser av dem som planerar, prtducerar och distribuerar informations- och kontaktverksamhet, dels större resurser för att möjliggöra en kvalitativt bättre verksamhet.
Det har tidigare påpekats att en allmän och övergripande informations- och kontaktverksamhet om FoU-verksamheten bör dels förliggas i nära anslutning till den aktiva forskningen, dels organiseras så att mångfald och öppenhet möjliggörs.
Detta förutsätter att olika myndigheter och organ, forskargrupper och enskilda forskare liksom representanter för olika samhällsgrupper tar initiativ och ansvar i informations- och kontaktprocessen. För statliga och kom-
munala myndigheter och organ bör långsiktiga infomtations- och kontakt- aktiviteter arbetas in i verksamhetsplaneringen.
Mycket av informations- och kontaktverksamheten är av rutinartad ka- raktär och behöver en fast organisation. Erfarenheterna har dock visat att rörliga medel dessutom behövs för tillfälliga projekt och aktiviteter.
Liksom universiteten, högskolorna, forskningsinstituten etc. svarar för en stor del av FoU-verksamhetens basresurser, medan forskningsråd och andra anslagsgivande myndigheter fördelar rörliga resurser, bör på liknande sätt universiteten, högskolorna, sektorsorganen, myndigheter, organ och or- ganisationer svara för informations- och kontaktverksamhetens fasta resurser medan rörliga medel för genomförande av informations- och kontaktprojekt finns disponibla i någon form.
De rekommendationer till åtgärder för att förbättra den allmänna forsk- ningsinformationen, som förts fram i avsnitt 6.2, sträcker sig över hela den vida kontaktytan mellan forskning och samhälle. Att genomföra dessa rekom- mendationer är ett långsiktigt program som kräver utredningar, initiativ och re- surser hos en rad myndigheter, organ och organisationer.
För att ta ett första steg för att snabbt avhjälpa några av de brister och problem, som redovisats i denna rapport, föreslås i det följande några kon- kreta åtgärder för att öka möjligheterna till bättre forskningsinformation och kontakter mellan forskning och samhälle.
6.3.1. Ett initierande, stödjande och servicegivande organ
I bl. a. USA och öststaterna har de vetenskapliga akademierna, både av eget initiativ och som verktyg för statsmakterna, centrala uppgifter inom forskningens informations- och kontaktverksamhet.
Akademierna har hög vetenskaplig kompetens, nära anknytning till den aktiva forskningen och en relativt fristående ställning mot samhällets övriga grupperingar. De är alltså väl lämpade att med ökade resurser ta hand om en allmän och samhällsriktad information om forskningen. De representerar dock olika sektorer inom FoU-området. De har således svårigheter att arbeta heltäckande.
FRN har till uppgift att initiera och stödja forskning av betydelse för samhället. Dess inriktning skall vara mångvetenskaplig och FRN skall arbeta med hjälp av bl. a. samfinansiering samt sköta gemensamma servicefunk- tioner för hela forskningsrådsorganisationen. I dess instruktion sägs det att FRN skall handha en allmän och övergripande information om forskning.
FRN bedöms därför få en viktig funktion inom den samhällsriktade forsk- ningsinformationen. Organisatoriska former bör skapas för att möta sam- hällets och FoU-områdets behov av information och kontaktvägar. Det bör dock understrykas att det inte är tillräckligt att kanalisera nya resurser för information via FRN om det inte samtidigt sker en direkt resursförstärkning till andra organ inom FoU-området och olika mottagargrupper. Sålunda är det t. ex. angeläget att den nya högskolan får tillräckliga resurser för att kunna genomföra sin uppgift att informera om forskning.
De förslag till åtgärder för att befrämja den samhällsriktade forsknings- informationen och kontaktverksamheten som presenteras i fortsättningen gäller endast FRN. Några förslag rörande de enskilda forskningsråden läggs
inte fram. Deras insatser inom forskningens informations- och kontakt- verksamhet bör avgöras av varje råd för sig.
I princip bör alla tre råden kunna ha likartade resurser för sin informa- tionsverksamhet. Som jämförelse kan nämnas att tidigare NFR för sin all- männa informationsverksamhet 1976/ 77 omsatte ca 0,6 Mkr fördelade på ett inforrnationssekretariat på tre personer, stöd till populärvetenskapliga tidskrifter och årsböcker samt produktion av egna publikationer och ak- tiviteter.
6.3.2. Program för FRN:sforskningsinformation
Förslagen till informations- och kontaktbefrämjande åtgärder inom FRN avser att stötta följande program:
1. stödja och initiera en allmän informations- och kontaktverksamhet 2. ge informationsservice för forskningsrådsorganisationen 3. informera om FRN:s egen verksamhet.
I det följande skall dessa tre program närmare diskuteras med utgångspunkt i de tänkta organisatoriska formerna.
6.3.3. Organisation
Organisationen för informations- och kontaktverksamheten vid FRN fö- reslås vara uppbyggd av tre enheter. Den första — delegationen för forsknings- information — skall som verksamhetsområde ha hela kontaktområdet mellan FoU-området och samhället.
Den andra enheten — redaktionstjänsten — skall främst ha rådsorganisa- tionen som sitt verksamhetsområde medan den tredje — FRN:s informa- tionsavdelning — skall ha FRN som sitt verksamhetsområde. Organisationen presenteras i figur 621.
Delegationen för forskningsinformation föreslås få uppgiften att stödja och initiera information och kontakter mellan FoU-verksamhet och samhälle. Denna målsättning förutsätter att dess verksamhetsområde riktar sig mot hela FoU-området och samhällets olika grupper. Vetenskaplig publicering i strikt mening skall dock inte innefattas i delegationens program.
Delegationen avses få egna medel och fungera som anslagsgivare.
Delegationens arbete föreslås bli uppdelat i följande delprogram:
El Stödja informations- och kontaktprojekt
Stödet avser att stimulera planläggning, produktion, distribution och marknadsföring av större och mindre projekt, som avser att informera om aktuell forskning och dess roll i samhället samt skapa kontakter mellan forskning och samhälle. Att skapa ömsesidiga kontakter är därvid av speciellt intresse. Stöd skall också kunna utgå till utvecklingsarbete på området. Kurser och utbildning med syfte att förbättra och öka för- ståelsen för populärvetenskap bör också kunna stödjas. Stödet skall inte begränsas till FoU-organen utan även gälla projekt framförda av orga- nisationer, enskilda forskningsinstitutioner, arbetsgrupper, föreningar och enskilda.
__________________ L_______? Universitet och högskolor
Forskningsråd
Sektorsorgan
Akademier
Skolväsende
Delegatio- nen för forsknings- information
Kulturinstitutioner
Folkrörelser Studieförbund
Organisationer
| Y . Föreningar | ' jekt | I | | X n. / Fria grupper | x _/ | Enskilda [ | | |__ __ _______________ __ ___.___ ___J [:| Stödja populärvetenskapliga tidskrifter och böcker Figur 6:1 Organisations-
1977 beslutade riksdagen om ett kraftigt ökat stöd till kulturtidskrifterna Plan över denfo'feS/agna och en ny stödform för organisationspressen. Dessa åtgärder kommer ["fo'ina'ionwfrkåamhe'e" att förbättra situationen för tidskrifterna, även sådana som mer eller mind- Wd mdsorgamsanonen re regelbundet innehåller forskningsinformation. Statens kulturråd har ansvaret för stödet till kulturtidskrifterna och i denna grupp inräknas också tidskrifter som har en populärvetenskaplig inriktning. Populärvetenskap är mycket resurskrävande, och även mot bakgrunden av uppräkningen av kulturtidskriftsstödet under 1977 kräver en genomarbetad populärvetenskaplig tidskrift ekonomiska resurser av en annan storleksordning än vad som normalt gäller för kulturtidskrif- terna. Bedömningen av populärvetenskap kräver också speciell kompe- tens. Det finns därför ett behov av samarbete mellan delegationen för forskningsinformation och statens kulturråd. Fördelningen av bidrag till tidskrifter med populärvetenskaplig inriktning bör ske efter hörande av delegationen. Denna bör också ha egna möjligheter att ge ett komplet- terande stöd. Framför allt bedöms tidskrifter som renodlat satsar på po- pulärvetenskap och breda ämnes- och problemöversikter inom forskning/ samhälle samt bildar en länk mellan aktiv forskning och amatörer/lek- män ha behov av ett sådant kompletterande stöd. Situationen är liknande när det gäller utgivning av populärvetenskap- liga böcker. Litteraturstödet är utvärderat under 1977. Det föreslås få ökade resurser och skall göras mer generellt. Allmänt intressant fack- litteratur och populärvetenskaplig litteratur blir bidragsberättigad enligt förslaget. Ett kompletterande stöd åt främst den populärvetenskapliga litteraturen bedöms ändå nödvändigt på samma grunder som för de po-
pulärvetenskapliga tidskrifterna. Det kan nämnas att SIDA under 1977 , anslagit 150000 kronor till kompletterande stöd till u-landslitteratur. Stödet bör också utnyttjas för att stimulera ett utvecklingsarbete inom den populärvetenskapliga framställningen, t. ex. genom en kvalificerad " integration av bild och text. D Utdela stipendier
För att skapa möjligheter för forskare, journalister, illustratörer, fotografer eller andra att koncentrerat arbeta på ett populärvetenskapligt projekt — t. ex. författande, planering av utställning, TV-program, föreläsnings- serie m. m. — föreslås stipendier. Stödformen skall även kunna komma forskare, informatörer och journalister tillgodo vid vidareutbildning eller praktik som avser arbete med forskningsinformation.
Denna stödform avses komplettera de arbetsstipendier som konstnärs- fonden och massmedias organisationer delar ut. D Utgöra en plattform för större samarbetsprojekt mellan FoU-organ, kul- turinstitutioner, organisationer etc. Den ökade inriktningen mot tvär- och mångvetenskap leder till att ämnes- och problemområden ofta täcker flera FoU-myndigheters och organs verksamhetsområden. Samtidigt ökar forskningens roll i samhället på ett sätt som gör forskningsfrågorna angelägna för institutioner och or- ganisationer utanför FoU-området. Dessutom finns det en rad institu- tioner framför allt inom skolväsendet och kultursektorn som stiger fram som intresserade parter för samarbete om forskningsinformation.
Val av inriktning för aktuella informations- och kontaktprojekt blir därför ofta en angelägenhet för många intressenter. Samarbete för att genomföra stora projekt kan vara en väg att bredda projektens innehåll, få större slagkraft, mer genomarbetning i utförande. Via samfinansiering blir dessutom deltagandet ekonomiskt överkomligt för var och en av intressenterna. Delegationen kan därvid fungera som en plattform för organisatorisk och finansiell samverkan. Den kan fungera som projektsty- relse eller överlåta detta till särskilda styrelser, sammansatta av respektive projekts intressenter. El Initiera informations- och kontaktprojekt Delegationen bör ha till uppgift att följa den aktuella utvecklingen inom forskningens informations- och kontaktverksamhet. Den skall vid behov kunna initiera informations- och kontaktprojekt i samverkan med andra organ och organisationer.
Delegationen skall vara knuten till FRN, som också har att svara för dess petita.
Delegationen föreslås få en sammansättning av representanter för forsk- ning, mottagargruppema och aktiva inom informationsverksamhet.
Den fasta personalen vid delegationen föreslås ha till uppgift att handha bidragsgivningen till FoU-information och kontaktverksamhet, svara för rådgivning och service vid projektuppläggning och planering, fortlöpande följa utvecklingen inom FoU-områdets allmänna informations- och kon- taktverksamhet samt initiera lämpliga informations- och kontaktprojekt.
Dessa arbetsuppgifter förutsätter att personal vid delegationen är väl för- trogen med inforrnationsarbete. Delegationen bedöms vid behov kutnna ut- nyttja FRN:s redaktionstjänsts kunnande och resurser.
Redaktionstjänsten vid FRN föreslås att få till uppgift att ge praktisk service vid planläggning, produktion, tryckerikontakter, distribution och marknads- föring av olika informationsaktiviteter för hela rådsorganisationen. Att sprida information och etablera kontakter mellan forskning och olika samhälls- , grupper är tids- och resurskrävande. En stor del av verksamheten är dess-
utom rutinartad och kan centraliseras till ett specialiserat organ.
Dessutom har det visat sig finnas ett stort behov av yrkesmässig kunskap i informationsarbetets hantverk, dvs. det arbete som faller på producenter, illustratörer, formgivare, layout-män, marknadsförare m.fl., liksom kun- skaper om rationell uppläggning av adressregister, distributionsrutiner etc. Ofta sköts information i dag utan tillgång till fackmän för alla moment.
Möjligheter till stordrift vad det gäller vissa produktionsresurser, distri- butionstekniska moment som t. ex. datorstyrda adressregister etc. och mark- nadsföringsåtgärder bör därför undersökas.
Redaktionstjänstens uppgifter sammanfattas sålunda:
El ge produktionsteknisk service till rådsorganisationens publikationsverk- samhet vad det gäller formgivning, redaktionellt och grafiskt arbete, tek- nisk produktion etc., D ge service i distributions- och marknadsföringsfrågor till rådsorganisa- tionens utgivning av publikationer och andra informationsaktiviteter, El ge service vid konferenser och annan kontaktverksamhet av gemensamt intresse för hela rådsorganisationen, El bistå finansiärerna av olika tidskrifter, publikationer, informationsprojekt etc. med en fortlöpande översyn av målsättning, produktion, effektivitet m. m.
Redaktionstjänsten föreslås dels ha ett antal fasta tjänster som en basresurs, dels flexibla resurser avpassade till det aktuella behovet av uppdrag och service. Uppdragsbeställaren bör, åtminstone delvis, bära kostnaden för ut- nyttjandet av redaktionstjänstens resurser. Dessa kostnader bör räknas in i projektfinansieringen. Rutinmässigt bör tillräckliga medel avsättas för pro- duktion, distribution och marknadsföring vid projektplaneringen.
NFR har en redaktionstjänst, som i dag består av ca 13 årsarbetare. Ar- betsuppgifterna omfattar marknadsföring, distribution och utveckling av en rad vetenskapliga tidskrifter och publikationer inom det naturvetenskapliga området. 4—5 årsarbetare arbetar med marknadsföring och distribution av forskningsinformation med populärvetenskaplig inriktning. Enheten hand- har sådana uppgifter för bl. a. Forskning och Framsteg, årsböckerna Svensk naturvetenskap och Kosmos.
Organisationskommittén för forskningsråden har föreslagit att frågan om NFst redaktionstjänsts framtida uppgifter och organisation skall prövas av FRN och forskningsråden. De kunskaper och erfarenheter som finns inom NFst redaktionstjänst utgör en intressant resurs för såväl forsknings- rådsorganisationens som andra FoU-organs forskningsinformation. Ett över- förande av de delar av NFst redaktionstjänst, som är speciellt lämpade för sådana arbetsuppgifter som här diskuteras, till redaktionstjänsten vid FRN bör därför prövas. Redaktionstjänsten vid FRN föreslås dock bli mer omfattande och mer sammansatt än den hittillsvarande verksamheten vid NFst redaktionstjänst. Det finns därför behov av en utökning av de per- sonella resurserna.
En redaktionstjänst med utbyggda personella och tekniska resurser för produktion, distribution och marknadsföring av informations- och kontakt- projektforskning är av intresse för olika myndigheter och organ även utom forskningsrådsorganisationen. Det är därför önskvärt att möjligheter skapas även för dessa organ att utnyttja de tillgängliga resurserna på uppdragsbasis, dvs. mot ersättning. Detta stämmer också väl överens med de allmänna riktlinjerna för FRN:s arbetsuppgifter.
Informationsavdelningen vid FRN föreslås få följande tre uppgifter:
|:! handha FRN:s interna och externa myndighetsorganisation, Cl handha information och kontakter rörande de projekt FRN initierar och stöder, El ansvara för information och kontakter av gemensamt intresse för hela rådsorganisationen.
Det är önskvärt att FRN:s infonnationsavdelning får resurser att självstän- digt producera, distribuera och marknadsföra information, initiera aktivi- teter, söka nya vägar för informations- och kontaktverksamheten mellan forskning och samhälle samt att aktivt följa upp och ge service i informations- och kontaktfrågor till de projekt FRN stöder. Vid samfinansierade projekt bör informationsansvaret ligga inom FRN:s infonnationsavdelning och kost- naderna medtagas i projektplaneringen. FRN:s informationsavdelning ingår i FRN:s basorganisation, se figur 6:1.
6.4. Dimensionering
Hittills har inom FoU-området satsats relativt litet och avgränsat på en allmän och övergripande informations- och kontaktverksamhet rörande forskningen och dess konsekvenser för samhället. För att en effektivare dialog skall kunna komma igång mellan FoU-området och samhället i övrigt krävs avsevärda resursförstärkningar. Resurserna behövs vid universitet, högskolor, sektorsorgan, forskningsråd etc.
Vid avvägningen av resurserna för organisation och projektstöd under FRN bör beaktas att
El staten satsade under 1976/ 77 ca 3,6 miljarder kronor på FoU-verksamhet, El den totala budgeten för forskningsråden under utbildningsdepartementet för 1977/78 är ca 270 Mkr, El relativt små resurser hittills har gått till en allmän och övergripande forsk- ningsinformation och kontaktverksamhet, El resurserna är inte uteslutande avsedda för att stimulera och stödja FoU- områdets informations- och kontaktverksamhet utan också för att sti- mulera och stödja olika organisationer och grupper i samhället att skapa kontakter med forskningen, El informations- och kontaktverksamhet är mycket personal- och resurs- krävande.
Här som i många andra FoU- och informationssammanhang kan några ab- soluta krav i form av belopp knappast anges; behoven är i princip inte
kvantifierbara. Det gäller att göra en avvägning där möjligheterna att ef- fektivt utnyttja resurserna får vägas samman med en allmän uppfattning av behov och rimlig ambitionsnivå. När det gäller kostnaderna för FRN:s egen informationsverksamhet och för den redaktionstjänst som kan knytas till FRN redovisas inte här några kostnadsberäkningar. Dessa bör framläggas av FRN och råden efter gemensamma avvägningar av uppgiftsfördelning och dimensionering.
6.4.1. Delegationen för forskningsinformation
Delegationen för forskningsinformation föreslås få egna medel att stödja och initiera informations- och kontaktverksamhet. Den kommer att till en början arbeta på delvis jungfruligt område, vilket motiverar att starten sker med viss försiktighet. Uppbyggnaden bör ske gradvis och vunna erfarenheter bör ligga till grund för den fortsatta verksamheten. Det finns dock uttalade behov av insatser för att befrämja en allmän och övergripande information om forskning och utveckling. Delegationen bör därför få tillräckliga resurser för att snabbt kunna göra aktiva insatser och skapa underlag för den fortsatta verksamheten.
6.4.2. Kostnadsuppskattning
Större projekt. Informations- och kontaktprojekt är som regel mycket re- surskrävande. Planering, utformning, produktion, marknadsföring och dis- tribution fordrar var för sig yrkeskunniga och kostsamma insatser.
Erfarenhetsmässigt har det visat sig att ett större informations- och kon- taktprojekt inom FoU-området ligger i 100 OOO-kronorsklassen. Som jäm- förelse kan nämnas att projektet Havet i april 1977, se sid. 27, beräknas ha kostat 100 OOO—150000 kronor.
Utställningen Ararat på Moderna museet i Stockholm våren 1975, se sid. 25, kostade uppemot 1,5 Mkr att genomföra.
Båda ovanstående projekt innefattar också ej redovisade kostnader i form av frivilliga och ej arvoderade insatser från enskilda och institutioner. Av Ararat:s kostnader täcktes endast 0,75 Mkr av olika slag av anslag.
Mindre projekt omfattar ett brett spektrum av populärvetenskapliga ak- tiviteter — lokala utställningar, kurser, trycksaker, studiedagar, etc. för att bara nämna några exempel. Kostnaderna för sådana projekt uppskattas ligga i 10 OOO-kronorsklassen.
Populärvetenskaplig publicering: Populärvetenskapliga ämnesorienterade tidskrifter — t. ex. Fauna och Flora och Humanistisk forskning — och böcker stöds av vissa FoU-myndigheter. Det årliga stödet ligger i 10 OOO-kronors- klassen per publikation. Tidskrifter med populärvetenskapliga ambitioner och med inriktning på en allmän och översiktlig täckning av FoU-området eller delar av det får i dag bidrag från grupper av intressenter (samfinansiering) —AMBIO (ca 380 000 kr inklusive KVA:s egen kostnad, bidragen från externa intressenter uppgår till 260 000 kr) och Forskning och Framsteg (420 000 kr) — eller från kulturtidskriftsstödet — Värld och Vetande (15 000 kr) och AMBIO (10 000 kr). Samtliga siffror gäller budgetåret 1976/ 77. De båda sistnämnda
tidskrifterna har fått sitt stöd för 1977/78 uppräknat som en direkt följd av det ökade stödet till kulturtidskrifterna.
Litteraturstödet, det kraftigt ökade stödet till kulturtidskrifterna och det nya stödet till organisationspressen bedöms inte tillräckligt för att upprätt- hålla och stimulera en populärvetenskaplig publicering av hög kvalitet. Dele- gationen för forskningsinformation föreslås kunna ge kompletterande stöd åt populärvetenskaplig publicering.
Stipendier. Delegationen föreslås få ett stipendieprogram som gör det möj- ligt för joumalister/ informatörer, illustratörer, fotografer, aktiva forskare etc. att skaffa sig fördjupade kunskaper inom aktuell forskning som grund för populärvetenskapliga insatser och möjliggöra koncentrerat arbete med po- pulärvetenskapliga projekt.
Dimensioneringen av ett sådant stipendieprogram kan t. ex. utgå från en jämförelse med SIDA:s stipendier för journalister. 1976/ 77 satsade SIDA 400000 kronor på ett sådant stipendieprogram.
Barn och ungdom. Behovet av speciella informations- och kontaktåtgärder avstämda mot barn och ungdom har poängterats i denna utredning. Dele- gationen bör få en viktig uppgift att stimulera och initiera sådan verksamhet, t. ex. i samarbete med olika myndigheter inom utbildningssektom etc. För detta ändamål krävs redan från starten tillräckliga resurser för att initiera en sådan verksamhet.
Basresurser. Delegationens behov av basresurser omfattar bl. a. admini- strativ personal (i initialskedet ca 2 årsarbetare), driftkostnader, möjligheter att aktivt följa utvecklingen inom området FoU-information, utvärdering av projekt etc. Vissa arbetsuppgifter förutsätts köpas utifrån.
6.4.3. Sammanfattning av behoven
En sammanfattning av det årliga resursbehovet för delegationen för forsk- ningsinformation beräknade i 1977 års priser och i Mkr ger:
Typ av verksamhet Kostnad (Mkr) 6—8 större och ca 25 mindre projekt 2.1 Ca 25 stipendier 0,4 Barn- och ungdomsverksamhet 0,5 Populärvetenskaplig publicering 0,5 Basresurser 0,5
Totalt 4,0
För delegationens för forskningsinformation verksamhet föreslås att inledningsvis 4 Mkr ställs till FRN :s förfogande.
kolet. siat. 2 t. 0 KT 1977 STOCKHOLM
Kronologisk förteckning
PWNPS—"PPNH
40. 41. 42 43. 44. 45. 46. 47. 48. 49. 50. 51. 52. 53. 54. 55.
Totalförsvaret 1977—82. Fö. Bilarbetstid. K Utbyggd regional näringspolitik. A. Sjukvårdsavfall. Jo. Kvinnlig tronföljd. Ju. Översyn av det skatteadministrativa sanktionssystemet 1. B. Rätten till vapenfri tjänst. Fö. Folkhögskolan 2. U. Betygen i skolan. U. . Utrikeshandelsstatistiken. E. . Forskning om massmedier. U. . Kommunal och enskild väghållning. K.
Sveriges samarbete med u-Iänderna. Ud. Sveriges samarbete med u-länderna. Bilagor. Ud. Handelsstålsindustrin inför 1980-talet. I. . Handelsstålsindustrin inför 1980-talet. Bilagor. l. . Översyn av jordbrukspolitiken. Jo.
Inflationsskyddad skatteskala. B. Radio och tv 1978—1985. U. Kommunernas ekonomi 1975—1985. 8. . Svensk undervisning i utlandet. U. . Arbete med näringshiälp. A.
Psykiskt störda lagöverträdare. Ju. Näringsidkares avbetalningsköp m. m. Ju. . Båtliv 2. Registerfrågan. Jo.
Kvinnan och försvarets yrken. Fö. . Revision av vattenlagen. Del 4. Förslag till ny vattenlag. Ju.
Kortare väntetider i utlänningsärenden. A. Konkursförvaltning. Ju. Elektronmusik i Sverige. U.
. Studiestöd. U. . Konsumentskydd vid köp av begagnad personbil. Ju. . AIlmänflygplats—Stockholm. K.
Inrikesflygplats—Stockholm. K.
. Inrikesflvgplats—Stockholm. Bilagor. K. . Ersättning för brottsskador. Ju. . Underhåll till barn och frånskilda. Ju. . Folkbildningen i framtiden. U.
Företagsdemokrati i kommuner och landstingskommuner. Kn. Socialtjänst och sociaIförsäkringstillägg. S. Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. Sammanfattning. 8. Kronofogdemyndigheterna. Kn. Koncentrationstendenser inom byggnadsmaterialindustrin. I. Skyddad verkstad—halvskvddad verksamhet. A. Information vid kriser. H. Pensionsfrågor m. m. 5. Billingen. l. Översyn av de speciella statsbidragen till kommunerna. B. Översyn av rättshjälpssystemet. Ju. Häktning och anhällande. Ju. Fusioner och förvärv i svenskt näringsliv 1969—73. H. Forskningspolitik. U. Sektorsanknuten forskning och utveckling. Expertbilaga 1. U. Information om pågående forskning. Expertbilaga 2. U. Forskning i kontakt med samhället. Expertbilaga 3. U.
Systematisk förteckning
Justitiedepartementet
Kvinnlig tronföljd. [5] Psykiskt störda lagöverträdare. [23]
Näringsidkares avbetalningsköp m. m. [24] Revision av vattenlagen, Del 4. Förslag till ny vattenlag. [27] Konkursförvaltning. [29] Konsumentskvdd Vid köp av begagnad personbil. [32] Ersättning för brottsskador. [36] Underhåll till barn och frånskilda. [37] Översyn av rättshjälpssystemet. [49] Häktning och anhällande. [50]
Utrikesdepartementet Biståndspolitiska utredningen. 1. Sveriges samarbete med u—
länderna. [13] 2. Sveriges samarbete med u—iänderna. Bilagor. [14]
Försvarsdepartementet Totalförsvaret 1977—82. [ 1] Rätten till vapenfri tjänst. [7] Kvinnan och försvarets yrken. [26]
Socialdepartementet
Socialutredningen. 1. Socialtjänst och sociaIförsäkringstillägg. [40] 2. Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. Sammanfattning. [41] Pensionsfrågor rn. m. [46]
Kommunikationsdepartementet
Bilarbetstid. [2] Kommunal och enskild väghållning. [12] Allmänflygplats—Stockholm. [33] Brommautredningen. 1. lnrikesflygplats—Stockholm.[34] 2. lnrikes- flvgplats—Stockholm. Bilagor. [351
Ekonomidepartementet Utrikeshandelsstatistiken. [10]
Budgetdepartementet
Översyn av det skatteadministrativa sanktionssystemet 1. [6] lnflationsskyddad skatteskala. [ 18] Kommunernas ekonomi 1975—1985. [20] Översyn av de speciella statsbidragen till kommunerna. [48]
Utbildningsdepartementet
Folkhögskolan 2. [8] Betygen i skolan. [9] Forskning om massmedier. [1 1] Radio och tv 1978—1985. [19] Svensk undervisning i utlandet. [21] Elektronmusik i Sverige. [30] Studiestöd. [31] Folkbildningen i framtiden. [38] Forskningsrådsutredningen. 1. Forskningspolitik. [52] 2. Sektorsan— knuten forskning och utveckling. Expertbilaga 1.[53] 3. Information om pågående forskning. Expertbilaga 2. [54] 4. Forskning i kontakt med samhället. Expertbilaga 3. [55]
Jordbruksdepartementet
Sjukvårdsavfall. [4] Översyn av jordbrukspolitiken.[17] Båtliv 2. Registerfrågan. [25]
Handelsdepartementet
Information vid kriser. [45] Fusioner och förvärv i svenskt näringsliv 1969—73. [51]
Arbetsmarknadsdepartementet Utbyggd regional näringspolitik. [3]
Arbete med näringshjälp. [22] Kortare väntetider i utlänningsärenden. [28] Skyddad verkstad—halvskyddad verksamhet. [44]
Industridepartementet
Handelsstälsutredningen. 1. Handelsstälsindustrin inför 1980-talet. [15] 2. Handelsstålsindustrin inför 1980—talet. Bilagor. [16] Koncentrationstendenser inom byggnadsmaterialindustrin. [43] Billingen. [47]
Kommundepartementet
Företagsdemokrati i kommuner och Iandstingskommuner. [39] Kronofogdemyndigheterna. [42]
Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen
KUNGL. BlBL. 2 & UK11977 STOCKHOÅM
' " ISBN 91-38-03602-9 LiberForlag A]]märna Förlaget ISSN 375-250X