SOU 1979:47

Dokumentation och statistik om högskoleutbildning

Till statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet

Genom beslut den 29 maj 1975 bemyndigade regeringen chefen för utbildningsdepartementet att tillkalla högst nio sakkunniga att ingå i en arbetsgrupp för informationssystem för grundläggande högskoleutbildning. _ Med stöd av detta bemyndigande tillkallades den 22 augusti l975 såsom sakkunniga dåvarande departementsrådet Håkan Berg, rektorn Gunnar Bergendal, dåvarande byråchefen Lars Ekholm. organisationsdirektören Olov Höglund,jur. stud. Annika Sandström, utbildningsledaren LeifSanner, universitetsadjunkten Lars Sannerstedt, driftchefen Werner Schneider samt dåvarande statistikchefen Göran Svanfeldt. Håkan Berg utsågs att såsom ordförande leda de sakkunnigas arbete.

Den 9 november 1976 entledigades Lars Ekholm som ledamot och förordnades i hans ställe byråchefen Erland Ringborg. Den 1 februari 1977 entledigades Göran Svanfeldt som ledamot och förordnades i hans ställe statistikchefen Olof Jos.

De sakkunniga har antagit namnet utredningen om studiedokumentation och statistik för högskolan.

Genom tilläggsdirektiv den 13 januari 1977 utvidgades utredningsuppdra- get. Med stöd av regeringens bemyndigande beslöt departementschefen den 24 mars 1977 tillkalla ytterligare två ledamöter, nämligen avdelningsdirek— tören Gunvor Kuylenstierna och byråchefen Nils Rydén.

Som sekreterare i utredningen har tjänstgjort fr.o.m. den 1 september 1975 t. o. m. den 31 augusti 1976 departementssekreteraren Hans Strandell, och fr. o. m. den 8 november 1976 byrådirektören Görel Sävborg-Lundgren. Som biträdande sekreterare har tjänstgjort fr. o. m. den 1 april 1977 folkskol- läraren Lars Lindahl samt fr. o. m. den 1 oktober 1977 t. o. m. den 30 juni 1978 ombudsmannen Dag Magnusson. Biträde i sekretariatet har t. o. m. den 30juni 1977 varit Monica Skoog, och fr. o. m. den 1 september 1977 Karin Jansson.

Förteckning över experter som biträtt utredningen iarbetet ges ibilaga 1 till betänkandet.

Utredningen överlämnade den 11 februari 1976 en promemoria med titeln Studiedokumentationssystem för högskolan budgetåret 1977—1978. Den 23 april 1976 överlämnade utredningen till den centrala organisationskommit- tén för högskolereformen (H 75) en promemoria angående lokal antagning till grundläggande högskoleutbildning, som sedermera av H 75 med eget yttrande överlämnades till regeringen. Den 27januari 1978 avlät utredningen till departementschefen en skrivelse jämte PM om samordning mellan

högskolans studiedokumentationssystem och studiestödets informations- system.

Förteckning över av utredningen avlåtna skrivelser i övrigt ges i bilaga 1 till betänkandet.

Utredningen får härmed överlämna sitt huvudbetänkande Dokumenta- tion och statistik om högskoleutbildning. Samtidigt överlämnas som en specialbilaga Redovisning av behovsanalys (DsU 197917). Inom kort kommer vi även att överlämna ett särskilt betänkande om den statistiska belysningen av arbetsmarknaden för högskoleutbildade.

Iden slutliga utformningen av detta betänkande har medverkat experterna Claes-Göran Lindström och Göran Svanfeldt.

Reservation har avgivits av ledamöterna Bergendal, Sandström, Sanner och Schneider. Särskilda yttranden har avgivits av ledamoten Jos och experten Lindström samt av ledamoten Sanner.

Stockholm den 1 juni 1979

Håkan Berg

Gunnar Bergendal Olof./ns Olm' Hög/und Gunvor Kuylenstierna Erland Ringbom Nils Ryden Annika Sandström Lei/'Sanner Lars Sanne/"sted! Werner Schneider / Görel Säl-bort:- Lundgren

Lars Linda/il

InnehåH

Sanznian/aiming

lln/ednine . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 1.1 1Jtredningsuppdraget . . . . . . . . . . . . . . . 15 1.2 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 2 Den enskildes inlegrilel . . . . . . . . . . . . . . . 25 2.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 2.2 Detjuridiskaskyddct . . . . . . . . . . . . . . 25 2.3 Dcstuderandesinställning . . . . . . . . . . . . 26 2.4 Vår syn pa mtegntetsfragorna . . . . . . . . . . 27 2.5 Nämnder förbevakning av mtegntetsfrågor . . . . . . 29 3 Den lokala s/udiedukunrenlalionen . . . . . . . . . . . 33 3.1 inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 3.1.1 Allmänt 33 3.1.2 lnnehålloch former . . . . . . . . . . . . 33 3.2 Det s.k. STUDOK-systemet . . . . . . . . . . . . 34 3.2.1 Bakgrund 34 3.2.2 Utbredning . . . . . . . . . . . . . . . 37 3.2.3Ändamå1................38 3.2.4 Ansvarsförhållanden . . . . . . . . . . . . 38 3.2.5 Innehåll .. . . . .. . . . . . . . . 39 3.2.6 Erfarenheterav systemets första år . . . . . . . 41 3.2.7 Studievägledning som reg|sterandamål . . . . . 42 3.28 Användbarhet . . . . . . . . . . . . . . 43 3.3 Ovnga utb|1dn|ngsdatasystem . . . . . . . . . 44 3.4 Den lokala studiedokumentationen från integritetssynpunkt 45 4 Den lid/gare /|('igsk.n/eslalisliken . . . . . .. . . . 47 4.1 Den centralt producerade högskolestatistiken . . . . . . 47 4.1.1 Löpande statistikiserien Statistiska meddelanden . 48 4.1.2 Översikteröver längre tidsperioder . . . . . . . 50 4.1.3 Informationiprognosfrågor . . . . . . . . . 52 4.1.4 Folk- och bostadsräkningar . . . . . . . . . 52

4.1.5 Undersökningaromlevnadsförhållanden . . . . . 53

4.2 4.3 4.4

4.5

4.6

5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 5.6 5.7 5.8 5.9

6.1

6.2

6.3 6.4 6.5 6.6

7.1

7.2 7.3

8.1

4.1.6 Statistisk Årsbok . .

lnsamlingen av underlag för SCB: s högskolestatistik

SCB:s högskoleregister . . . . . .

Den centralt producerade högskolestatistikens användning 4.4.1 Distribution av SCB:s publikationer . . 4.4.2 Våra enkäter om användningen av publikationerna Planerad central produktion av högskolestatistik fr. o. m. 1977/ 78 . . . . . . . . Lokalt producerad statistik

5 Behovet a| högskolas/atis/ik

Inledning . . . .

Utgångspunkter för vår behovsanalys Tillvägagångssätt . . . . . . . . Uppgifter som behövs inom flera informationsområden Vissa speciella informationsbehov Tillströmningsstatistik Närvarandestatistik

Utllödesstatistik .

Övriga frågeställningar m. m.

6 Förslag om ltöasko/estalist/kens inne/Mill

Utgångspunkter . .

Vissa speciella informationsbehov

6.2.1 Social bakgrund . . .

6. 2. 2 Återkommande utbildning

6. 2. 3 Studerande enligt den s. k 25: 4 regeln 6.2.4 Enstaka kurser

Tillströmningsstatistik

Närvarandestatistik

Utllödesstatistik .

Utbudet av högskoleutbildning

7 Förslag om hur högskolas/atistiken ska/l åstadkommas Underlag för statistikproduktionen 7.1.1 Den lokala studiedokumentationen

7.1. 2 Centralt högskoleregister . . . 7.1.3 Longitudinella databaser rörande befolkningsurval 7.1.4 Register för särskilda undersökningar

7.1.5 Andra centrala register Sättet att tillhandahålla statistiken

De olika statistikområdena .

7.3.1 Vissa speciella informationsbehOV 7.3.2 Tillströmningsstatistik

7.3.3 Närvarandestatistik 7.3.4 Utllödesstatistik

8. FÖlS/[IL' i organisato/is/ta fiagor Den lokala studiedokumentationens innehåll

53 53 55 56 56 57

62 64

65 65 65 66 69 72 77 78 83 87

93 93 97 97 98 99 99 103 106 109 1 1 1

115 115 115 117 127 129 131 132 134 134 144 145 145

149 149

8.2 Organisation och teknik för studiedokumentationen _ . . 153 8.2.1 STUDOK-systcmet . . . . . . . . _ _ . . 154 8.2.2 Övriga former för studiedokumentationen . . . . 160 8.3 Ansvaret för den centrala statistikproduktionen . . . . . 161

9 Kostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 167

Reservation av ledamöterna Bergendal. Sandström. Sanncr och Sch nei- l a |7|

.Siit ski/(la _|tl|'(|n(len

1.Av ledamoten Jos och experten [ indström . . . . . . . . 175 2. Av ledamoten Sanner . . . . . . . . . . . . . . . 182 Bilaga 1 Hyper/er (te/| (n'/(itne skrivelser . . . . . . . . . . 185 Bilaga 2 Direktn . . . . . . . . . . . . . . . 187

_ Bilaga 3 Den |'(i/t.s'/i_|:(| |'e_|:/e|'in_|:e|| a| sku/(let fin den personliga integri-

. teten . . . . . . . . . . . . . . . . . 193 Bilaga 4 B(*.'"_|k|'i|nin|: (|| Statistiska meddelanden om högskola/| . . 201 Bilaga 5 Hit/'etkning ('|'|("| intressenter intenj/ttade i beltrasanalrsen _ 209 Bilaga 6 R ('(/(||'i.s'ni||_e.s'_u|'||||/ter i SCB:s ||||de|'.||('|'kni||_e (Il' soeia/ bakgrund

[är |||"hiirjare i högskolan /|('|'.s'tte|'|ninen I 97 7 . . . . . _ 213

Bilaga 7 lots/(||: till /('|'|_'/a|t|ti||_.estex't . . . . . . . . 217

_! Bilaga 8 Kostnadw /('|'| (lli/ten (n' S'TUDOIx- .s_|ste|ne/ . . . . . . 219 1 Bilaga 9 Itos/nader |i(/ UII.-l . . . . . . . . . . . . . . 223

I'"('|'rk(||'t||in_e(||'

Sammanfattning

Inledning

Vårt utredningsuppdrag avser studiedokumentation och statistik när det gäller studerande och studieresultat i grundläggande utbildning i den nya högskoleorganisation som trädde i kraft den 1 juli 1977. Genom tilläggsdirektiv har särskilt betonats behoven av statistik som underlag för planering av högskoleutbildningen med hänsyn till arbetsmarknadens behov. Det sistnämnda kommer att behandlas i ett särskilt betänkande.

I februari 1979 avlämnade vi förslag om ett datorbaserat studiedokumen- tationssystem (det 5. k. STUDOK-systemet), som från den nya högskoleor- ganisationens start skulle tillämpas för vissa utbildningar vid främst univer- siteten. I april samma år avlämnade vi ett förslag om lokal antagning med hjälp av STUDOK-systemet. På grundval av båda dessa förslag har regeringen lämnat uppdrag till universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) som svarar för utveckling m. m. av STUDOK-systemet.

Sammanfattningen koncentreras huvudsakligen till våra förslag och förbigår i stort sett bakgrundsteckningar och resonemang. Detta innebär att kapitlen 1, 3 och 4 inte behandlas här. Våra överväganden när det gäller personlig integritet (kapitel 2) har dock sådan vikt att de summeras här. Likaså tar vi här upp vår behovsanalys (kapitel 5) som ligger till grund för förslagen i kapitlen 6 och 7. Även kostnaderna (kapitel 9) behandlas kortfattat.

Kapitel 2 Den enskildes integritet

! Såväl lokalt på läroanstalterna som centralt hos SCB förs sedan lång tid register över de studerande. På senare år har många av dessa förts med ADB. Det har förekommit kritik mot de datorbaserade studeranderegistren på högskoleområdet därför att registreringen ansetts innebära risk för otillbörligt intrång i personlig integritet.

Skyddet för den personliga integriteten regleras främst av tre lagar: tryckfrihetsförordningen (grundlag), sekretesslagen och datalagen. Datalagen gäller enbart personregister som förs med ADB, medan de båda förstnämnda lagarna även gäller register som förs med annan teknik, t.ex. manuellt. Integritetskraven i fråga om studeranderegister gäller inte enbart datorbase- rade register, men har oftare aktualiserats när det gäller sådana.

Vi har genom kontakter med studerandeorganisationerna sökt skaffa oss

en bild av de studerandes inställning, som enligt datalagen skall tillmätas stor vikt. Den kan sammanfattas så här:

De företeelser som främst upplevs som hot mot den personliga integriteten är

:| att vissa känsliga uppgifter, t. ex. om social bakgrund och studicmisslyck- anden, förekommer i registren D att det enligt offentlighetsprincipen finns rätt att ta del av uppgifter i administrativa register bl. a. för kommersiellt bruk |:| att registren medför en "avklädning" av individen som är otillbörlig i sig och dessutom skapar möjligheter för registerhållaren att följa och kontrol- lera den enskilde och vidta åtgärder som kan vara negativa för honom |] att det är svårt att få uppgift om någon person som har och taransvaret för varje särskilt dataregister.

Vi framhåller som det allra viktigaste kravet på ett personregister att uppgifterna i detta är riktiga. Kraven på skydd för den personliga integriteten motiverar att man begränsar registrerandet av personuppgifter till det absolut nödvändiga med hänsyn till de informationsbehov som föreligger. Det är inte möjligt att generellt ge informationsbehoven försteg framför integritetskravet eller omvänt.

Angående s. k. mjukdata förklarar vi att de enda uppgifteri förekommande studeranderegister som kan räknas som mjukdata är uppgifterna om betyg. Vi finner att beslut om betyg förf'attningsenligt måste dokumenteras, men påtalar vikten av att uppgifter av detta slag inte hålls omedelbart tillgängliga för flera än dem som i sin tjänsteutövning har behov av dem.

I anslutning till krav som ställts av studerandeorganisationerna finner vi det skäligt att de studerande får insyn och inflytande i fråga om de datorbaserade studiedokumentationsregistren genom att utse vissa av leda- möterna i något befintligt eller nyskapat organ inom resp. högskolecnhet, där dessa frågor bevakas. Uttagen ur studiedokumentationsregistren för kommersiellt bruk uppfattas av många som stötande. Till den frågan återkommer vi i kapitel 8.

Kapitel 5 — Behovet av högskolestatistik

Vi har genomfört en omfattande kartläggning av behoven av statistisk information om grundläggande högskoleutbildning. Efter en inventering av intressenter inom skilda verksamhetsområden utvaldes 86 för intervju. På grundval av intervjumaterialet sammanställdes informationsbehoven med en uppdelning på tillströmnings-, närvarande- och utllödesstatistik samt övriga informationsbehov. De intervjuades motiv för att önska viss informa- tion noterades liksom deras övriga synpunkter på högskolestatistiken. I kapitel 5 redovisas i starkt sammandragen form de olika informations- behoven och för varje sådant behov ansvarsområdena för de intressenter som angivit sig ha behovet. Ien specialbilaga (DsU 197916) redovisas utförligt hur vi gått till väga vid behovsanalysen och vilka behov som uttalats av olika intressenter samt dessas övriga synpunkter. De informationsbehov som kommit fram vid denna analys är både omfattande och spridda på en stor mängd intressenter.

Kapitel 6 — Förslag om den framtida högskole- statistikens innehåll

Allmänt

Alla i behovsanalysen uppfattade informationsbehov kan inte rimligen tillgodoses i den offentliga statistikproduktionen. Vi prioriterar högst beho- ven hos de myndigheter på central, regional och lokal nivå som har ansvaret för att planera, leda och utvärdera högskoleutbildning. Dessutom har vi fäst särskild vikt vid de informationsbehov som uttryckts av arbetsmarknadssty- relsen (AMS), centrala studiestödsnämnden (CSN) och statistiska central- byrån (SCB) samt de politiska partierna och de centrala arbetsgivar-, arbetstagar- och studerandeorganisationerna.

Det är viktigt att man kan bedöma i vad mån den faktiska utvecklingen stämmer överens med de mål som satts upp för olika åtgärder på högskole- området. Den skillnad i fråga om den centrala statistikens utförlighet och omfattning som tidigare rått mellan universitet och högskolor å ena sidan och övrig eftergymnasial utbildning å den andra måste upphöra, även om det — med hänsyn till de restriktioner i avseende på kostnaderna som direktiven ålägger oss - måste innebära en sänkt ambitionsnivå när det gäller universitet och högskolor i den äldre bemärkelsen.

Den rutinmässiga insamlingen och bearbetningen av data rörande den grundläggande högskoleutbildningen bör ha två syften: (1) att utgöra underlag för en fortlöpande tillhandahållen och översiktligt beskrivande statistik och (2) att tillhandahålla urvalsramar för specialundersökningar av skilda slag. Många angelägna frågor kan enligt vår mening endast få svar genom särskilda undersökningar, ofta med enkäter.

Vi lägger inte fram några förslag om vilken statistik om den egna verksamheten som läroanstalterna bör framställa som underlag för sin egen planering och uppföljning. Detta bedöms enligt vår mening bäst lokalt och kan skifta mellan olika läroanstalter.

Vissa speciella informationsbehov

Vi föreslår att man även i fortsättningen skall belysa i vilken utsträckning strävandena att socialt utjämna rekryteringen till den högre utbildningen röner framgång. Man bör därför med vissa intervall insamla uppgifter om både föräldrarnas och den studerandes eget yrke och utbildning.

Återkonnnande utbildning är ett så vittomfattande begrepp att flertalet delfrågor endast kan (och bör) besvaras genom särskilda insatser, ofta av forskningskaraktär. I den löpande statistiken om grundläggande högskoleut- bildning kan bara förekomsten av återkommande utbildning inom högskolan belysas. Andra frågor rörande återkommande utbildning får belysas genom specialundersökningar.

Förhållandena för dem som fått tillträde till högskolan genom den s. k. 25:4-rege/n - dvs. allmän behörighet genom ålder och arbetslivscrfarcnhet — intresserar många. Gruppen "antagna enligt 25:4-regeln” bör därför kunna studeras separat såväl i tillströmnings- som i närvarande- och utllödesstatis- tiken. Inom denna grupp bör man så långt möjligt särskilja dem som har

allmän behörighet enbart genom 25:4-regeln.

Verksamheten med enstaka kurser är både omfattande och mångskiftande. För att man skall kunna få en översiktlig bild av utbudet och fördelningen av de studerande på olika slag av kurser bör de enstaka kurserna kunna indelas dels efter innehåll, dels efter nivå och syfte. Vi anger ett tänkbart sätt att göra vardera indelningen.

Tillströmningsstatistik

Vi föreslår att nettoantalet som för första gången börjar studera i högskolan regelbundet skall redovisas. Nybörjarnas bakgrund i fråga om utbildning, arbetslivserfarenhet rn. m. föreslås också redovisas, men bara vart tredje eller vart femte år. Vidare föreslås terminsvis statistik om sökande/antagna till allmänna utbildningslinjer samt en från denna skild statistik om antalet nybörjare inom olika slag av utbildningslinjer, däremot inte enstaka kurser.

Närvarandestatistik

Översiktlig statistisk information på riksnivå om antalet närvarande stude- rande inom högskolan föreslås. Vidare föreslås att statistik skall framställas med viss regelbundenhet om hur stor del av dem som påbörjar studier på linje som också fullföljer dessa, och vilken tid studierna tar.

Frågor om motiv för att studera och om olika studiesociala förhållanden hänförs till specialundersökningar.

Utllödesstatistik

Vi föreslår att den löpande statistiken skall redovisa dels antalet som slutför olika utbildningar, dels antalet som för första gången slutför en högskoleut- bildning. Problemet med att belysa utflödet från högskolan i en organisation präglad av återkommande utbildning diskuteras. Studerande på enstaka kurser föreslås ingå i utflödesstatistiken endast om de förvärvat minst 60 poäng, därav minst 40 inom samma ämnesgrupp.

Utbudet av högskoleutbildning

Problemet att få en samlad bild av all grundläggande högskoleutbildning i landet presenteras. Ett par försök att lösa problemet, som i och för sig faller utanför vån uppdrag, redovisas.

Kapitel 7 Förslag om hur högskolestatistiken skall åstadkommas

Huvudkällorna för den framtida centrala högskolestatistiken föreslås vara dels den lokala studiedokumentationen, dels ett centralt personregister. Med lokal studiedokumentation avser vi varje läroanstalts bokföring av uppgifter om de studerande. Det centrala personregistret innebär en fortsättning av det

nuvarande högskoleregistret vid SCB. Förslag ges om vad det skall omfatta. Jämfört med vad som närmast före högskolereformen 1977 registrerades centralt om varje studerande vid de filosofiska fakulteterna innebär vårt förslag en avsevärd nedskärning. Såväl studerande på utbildningslinjer som på enstaka kurser föreslås ingå i registret. (På bl. a. denna punkt har fyra av ledamöterna reserverat sig. De anser att enbart studerande på utbildnings- linjer skall ingå i det centrala registret.)

Andra källor för belysning av förhållanden rörande grundläggande högsko- leutbildning kan vara longitudinella databaser rörande befolkningsurval samt särskilt genomförda enkäter. (Att en databas är longitudinell innebär att den består av uppgifter insamlade vid olika tidpunkter över en längre period om samma personer.) Beträffande enkäter framhålls vikten av att de tillfrågade får tydlig information om att deltagande är frivilligt och att de har rätt att vägra besvara hela eller vissa delar av enkäten samt om hur de uppgifter som lämnas i enkätsvaren skall behandlas.

När det gäller sättet att tillhandahålla statistiken diskuterar vi olika nivåer av tillgänglighet och menar att viss statistik kan tillhandahållas påen lägre nivå av tillgänglighet än som hittills skett. Vikten av att statistiken kommer fram snabbt framhålls. Vissa förslag ges angående statistikpublikationernas uppläggning och distribution.

Belysning av social bakgrund har tidigare skett med hjälp av uppgifter som samtliga nybörjare obligatoriskt skulle lämna vid inskrivningen. Vi föreslår nu dels att undersökningar härom på längre sikt skall genomföras med tre till fem års intervall, dels att de skall genomföras på ett urval nybörjare som frivilligt besvarat en enkät för ändamålet.

De olika Statistikområdena diskuteras i tur och ordning mot bakgrund av förslagen i kapitel 6.

Kapitel 8 — Förslag i organisatoriska frågor

Här diskuterar vi först den lokala studiedokumentationens innehåll och föreslår att alla läroanstalter som bedriver grundläggande högskoleutbildning skall vara skyldiga att dokumentera denna enligt närmare föreskrifter av UHÄ. Vi redovisar också vad vi anser bör ingå i denna obligatoriska kärna av dokumentation.

] fråga om teknik för att bedriva den lokala studiedokumentationen konstateras att det bör vara läroanstalternas styrelser som beslutar i sådana frågor. STU BOK-systemet, som är så konstruerat att det kan tillämpas på all grundläggande högskoleu|bildning. bör ses som ett hjälpmedel för de läroanstalter som anser sig behöva det.

Anslutning till STUDOK-systemet bör ske genom ett avtal mellan den för utvecklingen av systemet ansvariga myndigheten. dvs. LillÄ. och vederbö- rande högskoleenhet. För den fortsatta utvecklingen av systemet föreslås en ledningsgrupp bli inrättad hos L'IIÄ med representanter för L'IIÄ. anslutna högskoleenheter. SCB och Sveriges Förenade Studentkårer (SFS).

Vi föreslärocksä att det i STL'DOK—systemet införs en s. k. direktreklam- spärr, samt att det av lörsändelser som iir adresserade med hjälp av uppgifter ur ett STL'DOK-register skall framgå att namn- och adressuppgifter iir

hämtade från detta.

Även läroanstalter som inte finner sig ha behov av STUDOK-systemtt för sin studiedokttmentation behöver tillgång till en central konsult- och utvecklingsfunktion. UllÄ föreslås få denna uppgift.

Ansvaret för den centrala statistikprtxluktionen bör enligt vår meningäven i fortsättningen ligga hos SCB. För samråd om högskolestatistiken, inte minst när det gäller specialundersökningar, föreslås ett permanent samrådsorgin bli inrättat inom SCB:s ram. Detta föreslås innefatta företrädare för Ul lÄ, hkala och regionala högskolemyndigheter, de studerande. de centrala arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna samt SCB, SÖ och AMS.

Kapitel 9 — Kostnader

Genom att viss statistik som tidigare gjorts bortfaller, samtidigt som vissa andra frågor föreslås bli belysta genom urvalsundersökningar i stället för totalundersökningar, bedömer vi det möjligt att inom en oförändrad kostnadsram få utrymme både för den av oss föreslagna löpande statistik- produktionen och för vissa mer tillfälliga specialundersökningar.

Inledning

1.1 Utredningsuppdraget

l Utredningens uppdrag gäller system för studiedokumentation och statistik i i den nya högskola som riksdagen fattade beslut om i maj 1975. Regeringens l direktiv till utredningen återges i bilaga 2.

| de ursprungliga direktiven omtalas utredningen som arbetsgrupp för in/ornmlionssysrem j/ör grundläggande högskolan!bill/ning. Därmed ges en avgränsning av uppdraget: det avser grundläggande högskoleutbildning, däremot inte forskning och forskarutbildning.

] fråga om grundläggande högskoleutbildning avser uppdraget primärt uppgifter om studerande och studieresultat. Utredningen har inte ansett sig ha till uppgift att gå in på resurserna för utbildningen (t. ex. statistik om högskolans lärare, om lokaler. utrustning osv.) eller på kostnaderna för den. Däremot utgör självfallet statistik om de studerande i grundläggande högskoleutbildning en förutsättning för att kostnaderna för denna skall kunna beräknas på ett meningsfullt sätt.

Genom tilläggsdirektiv (bil. 2)gavs utredningen i uppdrag att bl. a. belysa behoven av statistiskt underlag för bedömning av frågor som rör sambandet mellan utbildning och arbetsmarknad. Denna uppgift har inom utredningen anförtrotts en särskild delegation. Resultatet av detta arbete kommer att V redovisas separat.

1.2 Bakgrund

Behovet av statistisk information om den högre utbildningen har vuxit fram i Sverige särskilt i samband med vissa viktigare problem och strävanden som gjort sig gällande under olika tidsperioder:

1930— och 40-talen: arbetslöshetsproblem med samtidig ökning av till- strömningen till högre utbildning 1950— och 60-talen: starkt ökad tillströmning. som ställde nya krav på utbyggnadsplaneringen 1960-talet: tanken på effektivisering av utbildningen som alter- nativ till spärr l970-talet: tankarna på återkommande utbildning och breddad

rekryteringtill högskolan.

1[ siffran ingår univer— siteten i Uppsala och Lund, karolinska institutet. de "fria hög- skolorna" i Göteborg och Stockholm. tekniska högskolan i Stockholm. Chalmers tekniska insti- tut. farmaceutiska institutet, tandläkarinsti- tutet. handelshögskolor- na i Stockholm och Gö- teborg, veterinärhögsko- lan och skogshögskolan.

Antal i tusental

130 % Filosofisk fakultet

& Humanistisk fakultet

Samhällsvetenskaplig fakultet Matematisk—natur- vetenskapltg fakultet

Teknisk fakultet % Juridisk fakultet Medicinsk fakultet Socialhögskolor

D Övrigt

120

110 100

90

80 70

60 1 Omfattar farmaceutisk, ju-

ridisk, medicinsk, teologisk, odontologisk och teknisk fa— kultet samt gymnastik— och idrotts-, handels-, lantbruks-, skogs- och veterinärhögsko- lorna (eller motsvarande).

50

40

2 Omfattar farmaceutisk, odontologisk och teologisk fakultet samt högskolor enl. not 1.

30

20 3 Se not 2. Därtill kommer

socialhögskolorna (då: social- institut). 10 .. 4 Se not 3. Handelshogskolan (motsvarande) har förts till samhällsvetenskaplig fakultet.

ht 1940 ht 1950 ht 1960 ht 1970

Fig. 1 ger en översikt över högskolans kvantitativa utveckling (antalet närvarande studerande) under perioden 1940—1970. Till begreppet "univer- sitet och högskolor" räknades då — som framgår av diagrammet endast vissa delar av vad som nu tillhör högskolan. Socialinstituten ingår i diagrammet först fr. o. m. 1960.

Vid början av 1970-talet minskade antalet studerande till 108 000 år 1974, varefter en viss ökning åter inträdde.

Kungl. Maj:t tillsatte år 1933 två sakkunniga (Sven Wicksell och Tor Jerneman) för att utreda ”tillströmningen till de intellektuella yrkena och därmed sammanhängande frågor". Bakgrunden var den hastiga tillväxten av tillströmningen till universitet och högskolor, den rådande ungdomsarbets- lösheten och farhågorna om. kommande svårigheter att bereda de nya akademikerna arbete. Antalet nyinskrivna vid universitet och högskolor var vid denna tid ca 1 900 per årl. De sakkunniga tvingades att vända sig till var och en av de olika läroanstalterna för att få nödvändiga uppgifter, eftersom en rationellt ordnad universitetsstatistik saknades. Ett av de sakkunnigas förslag i betänkandet (SOU 1935152) var att en sådan skulle komma'till stånd. Läroanstalterna skulle för varje studerande upprätta ett studiekort i två

exemplar, av vilka ett skulle översändas till det centrala organet för universitetsstatistiken och utgöra grunden för ett riksregister över de studerande. Universitetsstatistiken skulle avse antalet studerande vid de högre läroanstalterna, antalet nyinskrivna per termin, antalet personer per termin som avlagt mer betydelsefulla tentamina eller som avlagt examina, studietidens längd för olika examina, frekvensen av studieavbrott, utdelade stipendier samt vederbörandes studieinriktning. Som centralt organ för ) universitetsstatistiken valde de sakkunniga mellan statistiska centralbyrån (SCB) och ecklesiastikdepartementet. De förordade det senare, men medgav att valet var svårt.

Förslaget att inrätta en universitetsstatistik framlades för riksdagen och godkändes. Det exakta innehållet i denna statistik, liksom valet av myndig- het att utgöra centralt organ för den, ansågs inte vara riksdagsfrågor. Regeringens beslut blev sedermera att SCB skulle ha funktionen som centralt

organ. Den universitetsstatistik som kom till stånd 1937 blev betydligt mindre

)

l ambitiös än vad Wicksell och Jerneman hade föreslagit. Vid SCB upprättades ett individregister över de studerande vid universitet och högskolor som i princip ännu består (högskoleregistret). Ambitionerna, både centralt och lokalt, avtog efter några år. Aktualiseringen av studiekorten lokalt släpade efter på vissa håll. Publiceringen av universitetsstatistik fick mycket liten omfattning. , 1945 års universirersberedning påtalade dessa brister i sitt femte betänkande . (SOU 1949154) "Examina och undervisning. Universitetsstatistiken". Anta- let nyinskrivna vid universitet och högskolorI var läsåret 1948/49 knappt 3 100. Beredningen föreslog en upprustning av SCB:s universitetsstatistik och betydligt mer än en fördubbling av anslaget för den. Universitetsstatistiken skulle bygga vidare på undervisningsstatistiken (om skolväsendet), och dess uppgifter skulle vara att:

n studera det urval studenter som fortsätter med akademiska studier och de med urvalet förknippade problemställningarna (bl. a. vilka regler som bör bestämma urvalet till spärrade utbildningar) CI ligga till grund för en bedömning av den väntade tillströmningen till de olika intellektuella yrkena, som behövs för en tillfredsställande prognos- tisk verksamhet och yrkesvägledning El ge tillförlitliga uppgifter om den effektiva studietiden

»_ El belysa studenternas ekonomiska förhållanden

Cl belysa verksamheten vid och utvecklingen av universitets- och högsko- leorganisationen.

lTill universitet och

Beredningen ägnade stor uppmärksamhet åt frågan om en rättvisande högSkOIPr räknades V'd denna tid motsvarighe- studietidsstatistik. Den föreslogs bli grundad. på deklarationer som de ten till nuvarande wok» studerande skulle vara skyldiga att avge, Vid umversrteten varje termin, vid giska, juridiska, medi- fackhögskolorna i samband med examens avläggande. cinska, odontologiska, SCB:s bearbetning av individuppgifterna från läroanstalterna föreslogs ske fazmafllt'ikat: SITT—'s” . . . . octemsaaueer, 1 med maskinell metod (hålkort), Vilket bl. a..forutsatte ett studtekortsnummer handelshögskolorna samt på varje dokument som skulle anvandas I sammanhanget. lantbruks-, skogs- och

Tanken att använda folkbokföringsnumret på studiekorten lanserades av veterinärhögskolorna.

beredningen. Huvudargumentet var att därigenom folkbokföringens data kunde "sättas i kontakt med universitetsstatistikens data, vilket kan vara av värde t. ex. vid undersökningar av de examinerades förhållanden".

Beredningen förde också ett resonemang kring frågan om statistiken borde framställas centralt eller lokalt. För en decentralisering talade att arbetet med statistiken på så sätt skulle bli fortare färdigt, att läroanstalten och dess studentkår fick omedelbar tillgång till tabellmaterialet och lätt kunde följa förändringarna, vilket skulle stegra intresset för statistiken, medan å andra sidan risk fanns att, om primärmaterialet skulle översändas till central bearbetning, detta förfarande i viss mån kunde "döda det lokala intresset för statistiken,om förhållandena bli sådanaatt resultaten sent elleraldrig komma den lokala instansen tillhanda". Beredningen kom dock fram till slutsatsen att centralisering borde väljas, eftersom den gav flera fördelar vid en mer ingående bearbetning och analys av materialet, t. ex. i fråga om likformighet i klassificeringar.

Nödvändigheten av regelbunden publicering av universitetsstatistiken underströks av beredningen, som föreslog en årlig publikation för detta ändamål.

Beredningens förslag var på vissa områden ganska vittgående och det dröjde några år innan det började förverkligas.

Efter försöksverksamhet åren 1954—1956 fattades vid 1956 års riksdag beslut om en mera definitiv form för universitetsstatistiken. Samma år utfärdades Kungl. Maj:ts kungörelse angående statistik över högre studier(nr 239), som föreskrev att denna statistik skulle omfatta:

a statistik över nyinskrivna studerande, grundad på av de studerande lämnade individualuppgifter, b statistik över antalet närvarande studerande grundad på nominativa närvaroförteckningar lämnade av läroanstalterna, c statistik över antalet avlagda examina grundad på examensförteckningar lämnade av läroanstalterna, d studietidsstatistik för hel examen vid de filosofiska, teologiska och juridiska fakulteterna grundad på självdeklarationer inlämnade av de studerande vid anmälan till examen, e s. k. prognosstatistik omfattande uppgifter om den studerandes planerade examen, ämneskombination, tidpunkt för examens avläggande samt planerad yrkesverksamhet. Denna statistik omfattade de teologiska, juridiska och filosofiska fakulteterna och grundades på årliga självdekla- rationer, f särskild studietidsstatistik för de medicinska fakulteterna grundad på årliga uppgifter samt på uppgifter i samband med avlagd med. kand.- examen och med.-lic.-examen, g statistik över antalet lärartjänster vid universitet och högskolor grundad på administrativt material.

Enligt kungörelsen skulle statistiken över högre studier omfatta utbild- ningar för vilka studentexamen i princip utgjorde inträdeskrav. Statistiken skulle i fullständig utsträckning omfatta:

universiteten i Uppsala, Lund och Göteborg

l i l l l l

karolinska mediko-kirurgiska institutet Stockholms högskola tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola tandläkarhögskolorna i Stockholm och Malmö farmaceutiska institutet

lantbrukshögskolan skogshögskolan veterinärhögskolan

handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg lärarhögskolan i Stockholm (ämneslärarlinjen) gymnastiska centralinstitutet socialinstituten i Stockholm och Göteborg samt sydsvenska socialinstitu- tet högre mejerikursen vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinsti- tut.

l statistiken skulle dessutom ingå vissa uppgifter om följande utbildning- ar:

folkskoleseminariernas tvååriga linjer mellanskollärarlinjen vid lärarhögskolan i Stockholm distriktsåklagarkursen vid Stockholms högskola handelsgymnasiernas ettåriga kurser postverkets postassistentkurser televerkets assistentkurser statens järnvägars trafikelevkurser tullverkets kammarskrivarkurser luftfartsverkets trafikledarkurser

statens brandskolas brandchefskurs kategori 1 SMHI:s utbildningslinje för meteorologisk tjänsteexamen krigsskolan sjökrigsskolans sjöofficers-, kustartilleriofficers- och marinintendents- linjer

flygkadettskolans officerskurs institutet för högre reklamutbildning grafiska institutets tvååriga kurs

Läsåret 1956/57 var antalet nyinskrivna vid universitet och högskolor ca 5 100.

1956 års kungörelse har aldrig upphävts i sin helhet, men ett antal av dess föreskrifter har satts ur kraft eller ersatts av andra genom skilda kungliga brev och regeringsföreskrifter. Bl. a. upphörde 1967 den s.k. prognosstatistiken (punkt e ovan), och 1971 studietidsstatistiken för enskilda ämnen vid filosofisk fakultet (införd 1963) och för teol.- och jur. kand.-examina.

Tanken på en prognosverksamhet rörande utbud och efterfrågan på intellektuell arbetskraft aktualiserades i flera utredningar under 1930—1950- talen, och ledde till riksdagsbeslut 1956 om inrättande av en prognosgrupp inom arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). 1955 års universiieisurredning föreslog i sitt sjätte betänkande (SOU 1959:45)att denna verksamhet skulle förstärkas betydligt, brytas ut ur AMS och anförtros en särskild nämnd, tillsatt av

Kungl. Maj:t. Till denna skulle knytas ett utredningsinstitut. Motivet för den organisatoriska förändringen var att nämndens och institutets arbete skulle fylla uppgifter med sikte på utbildningsplaneringen och på samhällsutveck- lingen i stort. De borde därför stå lika fria gentemot alla de olika myndighe- terna på dessa områden. Universitetsutredningen ansåg att den förbättrade universitetsstatistiken skulle ge en god grund för studiet av utbudssidan, vad denna del av utbildningsväsendet beträffar.

En utvidgning av prognosverksamheten kom till stånd efter riksdagsbeslut 1960, men den föreslagna nämnden inrättades ej och någon utflyttning ur AMS skedde inte då.

Den kraftiga tillströmningsökningen och den stora frekvensen av studie- avbrott vid de filosofiska fakulteterna föranledde år 1958 införandet — efter förslag av universitetsutredningen — av s. k. automatik vid tilldelning av lärarkrafter för utbildningen vid de filosofiska fakulteterna.

I anslutning till beslutet om detta uppdrog Kungl. Maj:t åt kanslersämbetet för rikets universitet att inkomma med förslag om ett förhandsanmälnings- system för olika ämnen vid filosofisk fakultet och ett registreringssystem per ämne vid dessa fakulteter.

Inför läsåret 1958/59 tillämpadesjörhandsanmä/an för första gången. Den avsåg då enbart redan inskrivna studerande vid de filosofiska fakulteterna. Följande år utvidgades systemet till att gälla även nya studerande och även juridisk och teologisk fakultet. Anmälningskort distribuerades till gymnasier, militära förband, länsarbetsnämnder och studentkårer. De blivande stude- rande skulle i början av april sända in korten till kanslersämbetet för rikets universitet. Verksamheten 1959/60 utvärderades och den undersökningen tycktes ge vid handen att på det sättet insamlat material lämpade sig dåligt som prognosinstrument. Inför läsåret 1960/61 avstyrkte därför universitets- kanslern en upprepning och någon förhandsanmälan kom inte heller till stånd. En ny utredning om utformningen av ett system med förhandsanmä- lan (förhandsuppgifter) tillsattes 1960 och genomförde en ny bearbetning av de uppgifter som lämnats 1959. Den visade att uppgifterna stämt betydligt bättre med verkligheten än vad man först trott. Därför togs systemet med förhandsuppgifter upp på nytt inför läsåret 1961/62. Att lämna förhandsupp- gift var icke obligatoriskt. Från eleverna i gymnasiets avgångsklasser skulle förhandsuppgifterna insamlas av skolan och från studenter i militärtjänst av vederbörande militära förband. Från början hade AMS — som svarade för studie- och yrkesvägledning i gymnasiet — huvudansvaret, men det övergick 1963 till SCB. På förslag av universitetskanslersämbetet (UKÄ) lades undersökningarna ned 1966, eftersom antalet "förhandsanmälda” visade sig stämma dåligt överens med den faktiska tillströmningen och helt nya förutsättningar kunde förutses om några år, när riksdagens principbeslut om fasta studiegångar hunnit realiseras. När detta skedde 1969, återinfördes också förhandsanmälan för studier vid de filosofiska fakulteterna. Efter fyra år togs den bort, sedan det visat sig att den inte gav någon hjälp för planeringen vid läroanstalterna.

Högskolereformen 1977 innebar bl. a. obligatorisk förhandsanmälan till all grundläggande högskoleutbildning. Antagning till utbildningen sker som svar på anmälan, och någon motsvarighet till tidigare inskrivning förekom- mer inte.

Det av Kungl. Maj:t år 1958 beställda rr'gisll'cri/igssys/enir'lför (le./ilam/iska fakulteterna kom igång först höstterminen 1963 efter utredning och försöks- verksamhet i begränsad skala. Den studerande skulle vid början av varje termin registrera sig i det eller de ämnen han avsåg studera under terminen. Närvaron vid varje undervisningstillfälle registrerades löpande på listor. Institutionen skulle på grundval av dessa upprätta förteckning över närva- rande studerande och denna lades till grund för närvarostatistiken för de filosofiska fakulteterna. I samband med registreringssystemets införande utvidgades statistiken över högre studier med uppgifter om avlagda tenta- mina och om studietider i enskilda ämnen vid filosohsk fakultet.

Tillströmningen till universitet och högskolor ökade från 6600 läsåret 1958/59l till 29 600 läsåret 1968/692. Därefter skedde en viss nedgång under de följande fem åren. Fr. o. m. 1974/75 har antalet nyinskrivna åter stigit.

Åren 1962—1964 pågick inom SCB överföring av statistiken över högre studier till bearbetning med hjälp av automatisk databehandling (ADB). I samband härmed uppstod en betydande eftersläpning i statistikproduktio- nen. 1964 överfördes prognosverksamheten från AMS till SCB, där den förlades till ett särskilt prognosinstitut.

SCB tillsatte 1965 i samråd med UKÄ en arbetsgrupp för att göra en snabböversyn av insamlingen av uppgifter, arbetsrutiner m. m. inom ramen för statistiken över högre studier och registreringen av de studerande (AGRÖSS). Bakgrunden var den intensifiering som skett av planeringsverksamheten i samband med den snabba ökningen av studeran- deantalet, tillkomsten av den nya universitetsorganisationen år 1964, försla- get om inrättande av universitetsfilialer m. m. Behovet av statistiska uppgifter hade ökat både centralt och lokalt, i det senare fallet bl. a. för planering och uppföljning av studieresultat, effektivitetsundersökningar osv. Det ansågs önskvärt att åstadkomma en bättre samordning mellan de administrativa behoven av data och behoven för den centrala statistikpro- duktionen. AGRÖSS fann att det behövdes en genomgripande översyn av hela registerproblemet från institutions- till riksnivå och för hela universitets- och högskolesektorn. Översynen borde sikta till ett integrerat registersystem för en hel universitetsort. För de fria fakulteterna (de filosofiska, teologiska och juridiska) föreslogs dessutom ett mer kortsiktigt utredningsarbete syftande till effektivisering av institutionsregistren inom dessa fakulteter och av läroanstalts- och fakultetsregistren vid universiteten.

AGRÖSS föreslog också att ett par statistikgrenar skulle avvecklas (prognosuppgifterna och studietidsdeklarationerna för filosofisk grundexa- men). Vid examenstillfället borde de studerande enligt AGRÖSS få lämna uppgift om sina studie- och yrkesplaner.

Sistnämnda förslag av arbetsgruppen genomfördes fr. o. m. höstterminen 1967. De 5. k. planuppgifterna användes som utgångspunkt för uppföljnings- undersökningar från SCB ett halvt år efter examen, samt fr. o. m. budgetåret 1973/74 även tre år efter examen. Uppföljningarna tillkom för att ge möjlighet att fortlöpande belysa de nyexaminerades situation på arbetsmark- naden. något som fick ökad aktualitet i samband med att man kunde förutse en framtida snabb ökning av antalet examinerade. Uppföljningen genomför- des endast för de examensgrupper vilkas arbetsmarknad av olika skäl bedömdes vara av särskilt intresse.

' Exkl. socionomutbild- ning, sjukgymnastutbild— ning och ämneslärarut- bildning.

2 Inkl. socionomutbild- ning, sjukgymnastutbild- ning,journalistutbildning och ämneslärarutbild— ning.

Resultatet av AGRÖSS” förslag. när det gäller registerproblemet, blev att UKÄ i samråd med statskontoret och SCB på Kungl. Maj:ts upndrag utvecklade ett ”begränsat registreringssystem" förde filosofiska fakulteterna (AROS). Det togs i bruk samtidigt med införandet av en ny studieordning höstterminen 1969. Detta system tillfredsställde emellertid inte behoven på institutions- och universitetsförvaltningsnivå. som fått ett väsentligt ökat administrativt arbete genom den nya studieordningen. Önskemål om utveckling av registreringssystemet framfördes till UKÄ från läroanstalterna. En försöksverksamhet med lokalt. datorbaserat registreringssystem (FAROS) inleddes i Uppsala 1972 och spreds efterhand till universiteten i Göteborg. Stockholm och Lund. Bl. a. under trycket från den stora student- tillströmningen vid 1960-talets slut hade vid statistiska institutionen vid universitetet i Uppsala utvecklats ett datorbaserat registreringssystem (RISK). som togs i bruk 1969 och kom att omfatta institutionerna som medverkade i ekonomlinjen. RISK ersattes efter några år av FAROS. Vid universitetet i Umeå hade på lokalt initiativ utvecklats ett delvis annorlunda. datorbaserat system för motsvarande ändamål. För socionomutbildningen utvecklades vid socialhögskolan i Östersund ett datorbaserat system kallat SAROS.

De tekniska högskolorna i Stockholm och Göteborg hade redan vid mitten av 1960-talet påbörjat utveckling av s.k. betygsdatasystem för att skapa underlag för en effektivare driftkontroll. Även för civilingenjörsutbildningen vid universitetet i Uppsala påbörjades en liknande verksamhet.

Riksdagen beslöt vid 1975 och 1977 års riksmöten om en genomgripande högskolcrc/örm. som trädde i kraft den Ijz/li I977. Reformen påverkar på flera sätt behoven av statistik och av system för studiedokumentation inom den högre utbildningen. Som huvuduppgifter för reformarbetet angavs:

att ytterligare öka utbildningens tillgänglighet. särskilt för andra studeran- degrupper än de traditionella och därmed främja den sociala utjämning- en. att bredda och differentiera det samlade utbildningsutbudet. särskilt med hänsyn till anknytningen till arbetsmarknaden och förnyelsen av arbets- livet. att demokratisera utbildningens organisation och anpassa dess verksamhets- former till en mer allsidig rekrytering av studerande.

Vidare skulle principen om återkommande utbildning på allt sätt främ- jas.

Iden nya högskolan ingår en mängd utbildningar. som tidigare inte räknats till den högre utbildningen. De har i flertalet fall tillhört gymnasieskolan. sjuksköterskeskolorna eller skilda slag av seminarier. I princip all statlig högskoleutbildning på en ort (par av orter) har sammanförts till en högskoleenhet (undantag: Stockholm och Göteborg) med en gemensam planerings- och ledningsorganisation. Vissa kommuner och landstings- kommuner har blivit huvudmän för högskoleutbildning. Beslutsbefogenhe- ter när det gäller utbildningskapacitet. utbildningens innehåll och organisa— tion samt resursanvändning har flyttats från central till lokal nivå. Regionala styrelser har inrättats för vissa samordnande uppgifter.

Tillträdesvillkoren till högskolan har ändrats radikalt. Ålder och yrkesverksamhetärnu ett alternativ tillskolutbildning närdet gällerattvinna

allmän behörighet för högskoleutbildning. Arbetslivserfarenhet har merit- värde vid urval till utbildning.

1 direkt anslutning till riksdagsbeslutet 1975 om högskolereformen tillsat- tes utredningen om studiedokumentation och statistik för högskolan.

Vår första arbetsuppgift blev att se över FAROS-systemet för att anpassa det till de nya förutsättningarna. I februari 1976 överlämnade vi till chefen för utbildningsdepartementet en promemoria (daterad 28 januari 1976) med förslag om utformning av ett datorbaserat studiedokumentationssystem. Detta föreslogs komma till användning fr. o. m. den nya högskoleorganisa- tionens första termin. höstterminen 1977. vid universiteten samt högskolor- na i Karlstad. Växjö. Örebro och Östersund och där användas för utbildning som motsvarade de tidigare fria fakulteternas (teologisk. juridisk och filosofisk fakultet) samt socialhögskolornas. Vi föreslog också att ett begrän— sat antal uppgifter regelbundet skulle föras över till SCB och inilyta i högskoleregistret. Förslaget innebar en väsentlig reducering av högskolere- gistrets detaljrikedom. särskilt ijämförelse med vad som förut gällt för de filosofiska fakulteternas studerande. Samtidigt innebar det att registret utvidgades till att omfatta avsevärt flera personer. nämligen de studerande på samtliga utbildningsvägar i den nya. utvidgade högskolan.

Regeringen uppdrog i mars 1976 åt UKÄ att i samarbete med vissa andra myndigheter anpassa befintliga lokala system för studiedokumentation i huvudsaklig överensstämmelse med vårt förslag och åt SCB att i samråd med oss påbörja anpassning av det centrala högskoleregistret. likaså i huvudsaklig överensstämmelse med vårt förslag.

1 april 1976 överlämnade vi till den centrala organisationskommittén för högskolereformen (H 75) ett förslag om system för lokal antagning till högskolan. Med anledning härav meddelade regeringen uppdrag åt univer- sitets- och högskoleämbetet (UHÄ.) i oktober 1976 och framhöll. att de av oss föreslagna rutinerna borde utformas så. att de inom ramen för ett obligatoriskt anmälningssystem kunde användas såväl för spärrad utbildning som för utbildning med fritt tillträde. Efter regeringsskiftet 1976 hade nämligen - i motsats till vad som förutsatts vid 1975 års riksdagsbeslut — beslutats att en del av högskolans utbildning även i fortsättningen skulle ha fritt tillträde för alla behöriga. Denna ordning upphör. enligt riksdagsbeslut 1978. med utgången av juni månad 1979.

I avvaktan på ett slutligt förslag från oss angående statistiken om grundläggande högskoleutbildning var det nödvändigt för de berörda ämbetsverken att provisoriskt lösa frågan om insamling av uppgifter för riksstatistiken. Inför läsåret 1977/78 utformade därför UHÄ och SCB i samråd anvisningar för insamlingen av statistikuppgifter rörande grund- läggande högskoleutbildning. När det gäller överförandet av individuppgifter från läroanstalterna till SCB:s högskoleregister överensstämde dessa anvis- ningar med vårt förslag från januari 1976. med ett undantag. Vid rapporte- ringen av uppnådda poängtal för studerande i enstaka kurser skulle en indelning av kurserna i ämnesgrupper tillämpas. Motivet för denna utvidg- ning.jämfört med vårt förslag. var det växande intresset för enstaka kurser från bl. a. UHÄ. I motsvarande anvisningar för läsåret 1978/79 föreskrevs. beträffande enstaka kurser. att även registreringar skulle redovisas med uppdelning på ämnesgrupper. Beträffande kommunal högskoleutbildning utfärdade SCB motsvarande anvisningar i samråd med SÖ.

2. Den enskildes integritet

2.1. Inledning

Kravet på studiedokumentation inom högskolan innebär att vissa uppgifter om enskilda studerande måste registreras i en eller annan form. Det gäller huvudsakligen studieaktiviteter och resultat från dessa. Från olika håll i samhället (jfr kap. 5) ställs krav på statistisk belysning av olika förhållanden rörande högskolan. I den mån dessa krav inte kan tillgodoses utan att uppgifter om de studerandes bakgrund och förhållanden i skilda avseenden före. under och efter studierna insamlas och registreras i någon form. aktualiserar detta frågan om vilka informationsbehov som kan tillgodoses och hur de skall tillgodoses utan risk att detta leder till otillbörligt intrång i de studerandes personliga integritet. Problemet finns oavsett om registreringar- na sker i manuellt förda register eller i datorbaserade system. Vikten av respekt för den personliga integriteten harfått ökad uppmärksamhet under de senaste åren. framför allt i samband med framväxten av flera. stora. datorbaserade personregister. bl. a. hos myndigheter.

2.2. Det juridiska skyddet

Den 5. k. offentlighetsprincipen är fastlagd i tryck/nhets/örordningens 2 kap. och innebär att varje svensk medborgare har rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheterna. Bl.a. av hänsyn till den personliga integri- teten finns inskränkningar i offentlighetsprincipen. Dessa inskränkningar anges i sekretesslagen (lagen om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar). Enligt sekretesslagen är uppgifter som lämnats för statlig och kommunal statistik sekretesskyddade i 20 år. Uppgifter som lämnats till högskolemyndigheterna på olika nivåer för andra ändamål än statistik är däremot offentliga. Om uppgifterna lämnats till lokal eller central myndighet saknar betydelse för sekretessfrågar.

För nu existerande studeranderegister på högskoleområdet innebär detta. att uppgifterna i det centrala högskoleregistret h05 SCB är sekretesskyddade. medan de lokala studiedokumentationsregistren hos högskoleenheterna. liksom de datorbaserade antagningsrcgistren hos centrala myndigheter. är offentliga eftersom uppgifterna insamlats för administrativa ändamål.

Före den 1 januari 1978 var förhållandena annorlunda. De uppgifter som tillförts högskoleregistret från högskoleenheternas offentliga studiedoku-

mentationsregister ansågs då offentliga även hos SCB. De uppgifter i högskoleregistret som de studerande lämnat till SCB via läroanstalten enbart för statistiskt ändamål var däremot sekretesskyddade även före den 1 januari 1978.

De personregister som förs med hjälp av ADB regleras även av datalagen (SFS 1973:289). Man får inte inrätta och föra personregister med ADB förrän datainspektionen har lämnat sitt tillstånd. Inspektionen skall ge tillstånd. om det saknas anledning antaga att det. med iakttagande av i tillståndet meddelade föreskrifter, skall uppkomma otillbörligt intrång i registrerades personliga integritet. I sina tillståndsbeslut meddelar datainspektionen även föreskrifter. bl.a. om registrets ändamål och vilka uppgifter som får ingå i registret. När datorbaserat personregister inrättas efter beslut av riksdagen eller regeringen. krävs inget tillstånd av datainspektionen, men bindande föreskrifter kan meddelas av inspektionen på samma sätt som för övriga personregister i den mån inte riksdagen eller regeringen meddelat föreskrif- ter.

En utförligare redogörelse för sekretesslagens och datalagens bestämmel- ser som berör vår utrednings område lämnas i bilaga 3.

2.3. De studerandes inställning

1 Enligt datalagen (3 &) skall inställningen hos dem som kan komma att registreras särskilt beaktas. när datainspektionen bedömer om ett personre- gister kan medföra otillbörligt intrång i personlig integritet. Vi har för vår del ansett det viktigt att ta del av de studerandes åsikter när det gäller register för i studiedokumentation och statistik inom högskolan. ] första hand har detta skett fortlöpande genom att en representant för Sveriges Förenade Student- kårer (SFS) ingått som ledamot i utredningen. Vidare har sekretariatet vid flera tillfällen deltagit i diskussioner med SFS” dataråd och i debatter anordnade av Stockholms universitets studentkår. Vi har också tagit del av den proposition i hithörande frågor. som framlades för SFS” fullmäktige i maj 1977. och fullmäktiges beslut i anledning av propositionen. De företeelser i samband med studiedokumentation och statistik som företrädare för de studerande särskilt har vänt sig emot såsom hotande den personliga integriteten är

t:t att vissa känsliga uppgifter. som social bakgrund och studiemisslyckan- den. förekommer i registren, t:t att det enligt offentlighetsprincipen linns rätt att ta del av uppgifter i administrativa register bl.a. för kommersiellt bruk. Cl att registren medger en "avklädning" av individen som är otillbörlig i sig . och dessutom skapar möjlighet för registerföraren att följa och kontrollera 1 den enskilde och vidta åtgärder som kan vara negativa för honom. l [1 att det är svårt att få tag i någon person som har och tar ansvaret för varje särskilt dataregister.

Ett viktigt krav från de studerandes sida är därför att insamling och registrering av personuppgifter endast skall få ske när det föreliigger

dokumenterade behov. Dessa måste noggrant redovisas. SFS anser att det till varje lokalt studiedokumentationsregister bör knytas en dataskyddskommitté med bl. a. representanter för de studerande och med primär uppgift att bevaka och informera om det datorbaserade studiedoku- mentationssystemet. Vi återkommer till denna fråga nedan under 2.5.

2.4. Vår syn på integritetsfrågorna

Det från integritetssynpunkt allra viktigaste kravet på ett studeranderegister är enligt vår mening att det innehåller riktiga uppgifter. Den bild som innehållet i ett lokalt studiedokumentationsregister ger av en viss studerande måste vara korrekt och aktuell. Inga uppgifter som skall ingå får saknas. liksom självfallet inga uppgifter får tillskrivas en person om de i verkligheten avser en annan.

Kravet på skydd för den personliga integriteten motiverar enligt vår mening att man begränsar registrerandet av personuppgifter till det absolut nödvändiga. Samtidigt reses från olika håll i samhället starka krav på information om hur högskoleutbildningen fungerar — krav som inte kan tillgodoses utan en ganska omfattande insamling och registrering av personuppgifter. Vi anser det inte möjligt att generellt ge informations- behoven försteg framför integritetskraven eller omvänt. Angelägenhetsgra- den i varje informationsbehov måste vägas mot integritetskravet att begränsa registrerandet av personuppgifter. Även valet av metod för att skaffa

. underlag för statistiken (jfr kap. 7) måste göras under hänsynstagande till

integritetens intresse.

1 En allmän princip anser vi oss dock kunna formulera. Uppgifter som * behövs för att tillgodose ett angeläget informationsbehov bör enligt vår mening insamlas. även om de inte är oundgängligen nödvändiga för att planera och bedriva högskoleutbildning enligt gällande bestämmelser. Att ] lämna sådana uppgifter bör däremot inte — vare sig reellt eller formellt * utgöra villkor för att få studera i högskolan. Ett skäl att betrakta ett informationsbehov som angeläget är att informa— tionen behövs som underlag för övergripande planering eller för att man skall kunna bedöma i vilken utsträckning de uppsatta målen för högskolepolitiken har uppnåtts. En av de uppgifter som ofta omnämnts som särskilt känsliga från integritetssynpunkt kan illustrera detta. Fram till den 1 juli 1977 vardet obligatoriskt för den som inskrevs vid universitet och högskolor att via läroanstalten till SCB:s högskoleregister lämna uppgift om sin sociala bakgrund. Det formellt gällande obligatoriet upprätthölls dock inte strikt, och andelen som inskrevs utan att ha lämnat denna uppgift var de sista åren före * högskolereformen omkring 15 procent. Uppgifterna om social bakgrund har inte varit nödvändiga för att utbildningen skulle kunna bedrivas. men det har ansetts väsentligt att kunna följa hur den sociala rekryteringen till högre utbildning utvecklas och förändras i samband med olika reformbeslut i samhället. Uppgifter om social bakgrund bör därför även i fortsättningen insamlas. men att lämna sådana bör vara frivilligt för de studerande. Vi delar SFS” uppfattning att de studerande bör ges full insyn i handha- vandet av studeranderegistren vid högskoleenheterna och möjlighet att delta

i beslut i konkreta frågor angående registren. Denna fråga behandlas närmare i följande avsnitt.

Itilläggsdirektiven har vi särskilt uppmärksammats på att vissa spörsmål. som det ingår i datalagstiftningskommittens (DALK) uppdrag att behandla. har direkt betydelse för studiedokumentationsverksamheten inom högsko- lan. Ett av dessa är frågan om användningen av s. k. mjukdata. Enligt DALK (SOU 1978:54) kan innebörden i begreppet. så som det definierats i skilda riksdagsmotioner. sammanfattas så att subjektiva omdömen om en annan person och dennes levnadsförhållanden är att anse som mjukdata. Det står också klart. enligt DALK. att frågan huruvida en viss uppgift är att anse som mjukdata måste bedömas från fall till fall med beaktande av utformningen totalt sett av det register i vilket uppgiften förekommer. DALK föreslår ett tillägg till datalagens 6 &. så att datainspektionen vid sin bedömning om föreskrift behövs för ett visst personregister särskilt skall beakta huruvida det i registret ingår personuppgifter som utgör omdömen eller värderingar.

Den enda typ av mjukdata. i DALK:s mening. som hittills har förekommit i dataregister för studiedokumentation eller löpande statistik om högskolan är betyg. Att sådana skall ges inom grundläggande högskoleutbildning är fastslaget i författning (högskoleförordningens 7 kap.):

1 s*" Inom grundläggande högskoleutbildning skall betyg sättas på kurs eller del av kurs.

Regeringen kan föreskriva att betyg ej skall sättas för viss grundläggande högsko- leutbildning eller att betyg skall sättas i annan omfattning än som anges i första Stycket.

I utbildningsplan för viss linje kan föreskrivas att betyg ej skall sättas eller skall sättas i annan omfattning än som anges i första stycket.

1 kursplan för viss fristående enstaka kurs kan föreskrivas att betyg ej skall sättas eller skall sättas i annan omfattning än som anges i första stycket.

3 & Som betyg används normalt något av uttrycken underkänd. godkänd och väl godkänd. eller endast uttrycken underkänd och godkänd.

För viss grundläggande högskoleutbildning kan. om särskilda skäl föreligger. föreskrivas att betyg skall sättas på annat sätt.

Föreskrift om betyg meddelas i utbildningsplan eller kursplan för fristående enstaka kurs.

1 förordningen föreskrivs också att betyg på kurser och andra utbildnings- moment i vilka den studerande blivit godkänd skall anges i utbildningsbevis (11 55). Den studerande får alltså med sig från högskolan ett skriftligt dokument i vilket ett antal värderingar— godkända betyg. ofta med gradering — finns noterade. Dessa äger giltighet för all framtid.

Med hänsyn till betygsättningens karaktär av ämbetshandling. föreskriven i författning. kan man knappast tänka sig att högskolan skulle upphöra med att själv arkivera dokumentation av de betyg som givits. Såväl när fråga uppkommer om äktheten av en företedd betygshandling som när examinerad förlorat sitt utbildningsbevis behövs möjlighet att inom högskolan rekon— struera betygshandlingen.

Av detta följer dock inte att givna betyg nödvändigtvis skall dokumenteras

just i ett datorbaserat register. Vi anser emellertid att det skulle ha mycket stora nackdelar att från de datorbaserade studiedokumentationssystemen bryta ut betygen och bokföra dem separat och manuellt. En stor del av rationaliseringsvinsten med det datorbaserade studiedokumentationssyste- met skulle därvid gå förlorad. samtidigt som någon avgörande förbättring från integritetssynpunkt inte skulle uppnås. Det motiv som anförts i debatten om mjukdata. för att omdömen och värderingar inte borde få finnas i dataregister. är att det skulle ge dem ett oberättigat sken av objektivitet och varaktig giltighet. Ett intryck avjust detta ger emellertid ofrånkomligen redan de i högskoleförordningen föreskrivna utbildningsbevisen. Mot denna bakgrund anser vi inte att det finns tillräcklig anledning att uteslttta betyg ur högskolans datorbaserade studiedokumentationssystem.

2.5. Nämnder för bevakning av integritetsfrågor

Vi gjorde i december 1977 en rundfråga till rektorsämbetena vid de högskoleenheter. där ett datorbaserat studiedokumentationssystem då fanns. för att utröna om något organ benämnt "dataskyddskommitte" eller liknande fanns inrättat. och isåfall vilken sammansättning och vilka arbetsuppgifter det hade. Av rundfrågan framkom följande.

Förekomst och benämning

Högskoleenhet Före- Benämning

komst

Universitetet i Uppsala Nej — Universitetet i Lund .la Rektorsämbetets referensgrupp för datorbaserad studiedokumen-

. tation

Universitetet i Göteborg Ja Dataskyddskommitté Universitetet i Stöckholm .la Dataskyddskommitté

Universitetet i Umeå Nej

Universitetet i Linköping Ja Referensgrupp för STUDOK- och TRULT—systemen

Högskolan i Karlstad Nej —

Högskolan i Växjö Nej (Datanämnd finns. kan vid behov även fylla vissa dataskyddsfunk- tioner) Högskolan i Örebro Nej Högskolan i Östersund Nej — Chalmers tekniska högskola Nej —(Funnits tidigare)

Karolinska institutet Nej — Tekniska högskolan i Stockholm Nej —

Av 13 högskoleenheter hade alltså fyra (fem om man räknar in Växjö) någon form av dataskyddskommitté. Två av dessa inrättades i anslutning till det 5. k. FAROS-systemet. som föregick STUDOK-systemet. medan kommittéerna i Linköping och Lund var nyinrättade och inte hade påbörjat

sin verksamhet. när vi insamlade uppgifterna.

Av de fyra befintliga kommittéerna har två inrättats av rektorsämbetet (Linköping och Lund) medan två inrättats av konsistorium/högskolestyrel- se.

Uppgifter

Dataskyddskommitten vid universitetet i Göteborg beslutar på högskolesty- relsens vägnar i vissa frågor. Beslutsbefogenheterna för dataskyddskommit- tén vid universitetet i Stockholm framgår inte entydigt av beslutet om dess inrättande. men det anges att om kommittén inte är enig. beslutar högskole- styrelsen.

Motsvarande kommittéer i Linköping och Lund är beredande och rådgi- vande. men inte beslutande.

Gemensamt för alla fyra kommittéerna är att de har att behandla ärenden om utlämnande av uppgift ur registret. Därutöver har de olika kommittéerna uppgifter enligt följande.

Kommittéerna i Lund och Göteborg behandlar ärenden om internt bruk av systemet för skilda ändamål och organ. *

Kommittén i Lund behandlar frågor om systemets utvidgning till ytterliga- re utbildningar. frågor om intagande av ytterligare uppgifter i registret utöver de obligatoriska inom ramen för datainspektionens föreskrifter samt frågor om information till de studerande om registrets innehåll och användning.

Kommittén i Göteborg behandlar frågor om vilka uppgifter som skall ingå i skilda utskrifter i systemet.

Kommittén i Stockholm behandlar frågor om sambearbetning av olika

I register. | I

Kommittén i Linköping behandlar frågor om åtgärder för att förbättra säkerheten i samband med driften. exempelvis hanteringen av primärntaterial. förhållanden i samband med uppdatering och bearbetning av uppgifter samt hantering och förvaring av framställd information. Vid högskolan i Växjö finns en datanämnd. som högskolan själv inte likställer med en dataskyddskommitte. Den svarar under högskolestyrelsen för samtliga datafrågor vid enheten och för långsiktig planering av datorser- vicen. Iden mån så erfordras svarar den även för information om studiedoku- mentationssystemet och för lösning av problem vid driften av systemet. Chalmers tekniska högskola hade en dataskyddskommitte under de första fem åren som dess betygsdatasystem var i drift. Erfarenheten anses emeller- . tid ha visat att det inte finns behov av ett särskilt organ för dataskyddsfrågor * och kommittén lades därför ned 1973.

Sammansättning

I de fyra nu existerande dataskyddskommittéerna förekommer tre huvudka- ) tegorier av ledamöter: sådana som utsetts av rektorsämbetet eller an nat organ 1 inom högskoleenheten. sådana som utsetts av studentkåren och sådana som utsetts av personalorganisationerna. Fördelningen mellan dessa tre kategori- , er är följande:

Högskoleenhet Antal ledamöter utsedda av

Läro- Student— Personal- anstalten kåren organisa— tionerna

Universitetet i Lund Universitetet i Göteborg Universitetet i Stockholm Universitetet i Linköping (Högskolan i Växjö: datanämnd

Ostar—ww &NNN [

Kommittén vid universitetet i Stockholm har inte haft formella samman- träden utan endast informella kontakter per telefon. '

Med hänsyn till den oro som finns på många håll bland de studerande för missbruk av eller felaktigheter i registren är det enligt vår mening skäligt att de registrerade får insyn i och inflytande på registrens handhavande.

Vissa av de uppgifter som ålagts dataskyddskommittéer (motsv.) avser tillämpandet av gällande lagar (främst tryckfrihetsförordningen och datala- gen) och efterlevnaden av meddelade föreskrifter. Något utrymme för länthighetsbedömningar finns knappast när det gäller utlämnande av offent- lig uppgift ur ett studiedokumentationsregister som är allmän handling. Frågor om samkörning regleras i föreskrifter av datainspektionen. Med hänsyn till den ökande omfattningen av framställningar om att från studeran- deregistren utfå adressuppgifter som skall användas förs. k. direktreklamak- tiviteter kan det emellertid övervägas att låta de studerande. som inte önskar att uppgifter om dem skall användas för detta ändamål. få anmäla detta önskemål till den registeransvarige. Uppgift om den studerandes önskemål i detta avseende skulle därvid registreras i studeranderegistret i form av s. k.

_l reklamspärr på det sätt som numera förekommer i flera register på den . offentliga sektorn. t. ex. i det samordnade person- och adressregister (SPAR) * som förs av datamaskincentralen för administrativ databehandling (DA FA). Vi återkommer närmare till detta i ett följande kapitel.

Enligt vår mening är det värdefullt. att dessa frågor behandlas i ett organ där de studerande (=de registrerade) är väl representerade. Eftersom den tid de studerande tillbringar vid högskolan i allmänhet är ganska kort. är svårigheterna stora för dem att på egen hand bygga upp tillräckliga kunskaper om studiedokumentationssystemet och de rättsliga förutsättningarna för detta. Genom att vara representerade i högskolans organ för bevakning av integritetsfrågori samband med systemet får de möjlighet att förvissa sig om att registret handhas i enlighet med gällande lagstiftning och att särskilja beslut som kan påverkas inom högskolan från sådana som är en direkt följd av gällande rätt eller ålägganden från andra myndigheter.

Högskolestyrelsen har rätt att inrätta rådgivande och beredande organ (högskoleförordningen 10 kap. 16 5). Ett på så sätt inrättat organ för bevakning av integritetsfrågor i samband med studiedokumentationssyste- met kan dock inte få beslutanderätt delegerad till sig. Sådan delegering kan endast ske till organ som enligt högskoleförordningen är beslutande. En möjlighet som bl.a. med anledning härav övervägs på vissa håll är att låta

högskoleenhetens antagningsnämml samtidigt fungera som dataskydds- kommitté.

lantagningsnämnd skall ingå lärare och företrädare för allmänna intressen. Vidare har de studerande rätt att vara representerade. Annan personal vid högskoleenheten än lärare kan däremot inte vara representerad såsom sådan. Företrädare för allmänna intressen ingår inte i någon av de dataskyddskom— mitte'er som hittills inrättats.

En tänkbar natkdel med att använda antagningsnämnden som data- skyddskommitté är att nämndens huvuduppgift kan komma att dominera ledamöternas intresse och ställa dataskyddsfrågorna i skymundan.

Vid högskoleenheterna finns även ett annat. i särskild förordning (SFS 1977:826) reglerat organ av intresse i sammanhanget. nämligen disciplin- nämnden. Enligt vår mening torde den vara det befintliga organ som med hänsyn till sin sammansättning är bäst lämpat att handha integritetsfrågorna i samband med studiedokumentationssystemet. Disciplinnämnden består av rektor såsom ordförande. en lagfaren ledamot samt en lärare. Dessutom har två företrädare för de studerande rätt att ingå i nämnden. Dess uppgift är att handlägga ärenden om avstängning av studerande som gjort sig skyldiga till försök att vilseleda vid prov eller som stört eller hindrat undervisningen.

Disciplinnämndens uppgifter har anknytning till de studerandes rättssäkerhet och nämnden är sammansatt med hänsyn härtill. integritetsfrå- gorna i samband med studiedokumentationssystemet kan också till stor del räknas till det området. och skulle med fördel kunna bevakas av ett organ med liknande sammansättning. Vi vill därför peka på möjligheten att anförtro disciplinnämnden även denna uppgift. För att det skall kunna ske fordras en ändring av nyss nämnda förordning. Möjlighet bör öppnas för högskolestyrel- sen att delegera beslutsbefogenheten ide här aktuella integritetsfrågorna till nämnden. Dessutom bör enligt vår mening nämnden ges ett namn som bättre svarar mot dess sammanlagda uppgifter.

Termen dataskydd används allmänt i vårt samhälle när det gäller frågor om dator— och datasäkerhet. Eftersom det tilltänkta organet inom en högskoleen— het är avsett att ha ett vidare arbetsområde. bör man enligt vår mening undvika benämningar som innehåller denna term.

3. Den lokala studiedokumentationen

3.1. Inledning

3.1.1. Allmänt

Vid varje högskoleenhet och skolenhet med kommunal högskoleutbildning bokförs i en eller flera former uppgifter om de studerande och deras studieresultat. För denna bokföring har vi tidigare (PM 1976-01-28) lanserat termen studier/oktnnentation. Den lokala studiedokumentationen motiveras framför allt av behovet att kunna planera och administrera utbildningen lokalt och att kunna dokumen- tera enskilda studerandes studieresultat. Till den administrativa verksamhet som kräver studiedokumentation hör främst personalplaneringen och dispo- sitionen av Iäroanstaltensl lokaler och ekonomiska resurser för olika utbildningslinjer och kurser. Hit hör också löpande uppföljning av studieresultat. Studerande som godkänts i kurs eller annat utbildningsmo- ment har vidare rätt att få utbildningsbevis, vilket kräver att läroanstalten | fortlöpande dokumenterar studieresultaten. Det händer också att utbild- ningsbevis förstörs eller förkommer eller att dess äkthet sätts i fråga. I sådana situationer är det viktigt att läroanstalten har dokumentation av vederböran- des studieresultat i behåll och kan bekräfta dem.

Uppgifterna i de olika läroanstalternas lokala studiedokumentationssys- tem används också som underlag för större delen av den statistik som — lokalt och centralt produceras om högskolan.

3.1.2. Innehåll och former

Studiedokumentationens innehåll är i sina huvuddrag gemensamt för det stora flertalet utbildningar inom högskolan. Om varje studerande vid en högskoleenhet registreras vanligen följande typer av uppgifter:

El identifikation (namn, personnummer) Cl adress (ofta både på studieort och hemort) i D grund för behörighet (viss utbildning, ålder och yrkesverksamhet, lTermen högskoleenhet dispens) avser enbart statliga hög- Cl vilken utbildningsväg den studerande tillhör (linje, gren, variant, val av SkOICenheleF- När även

kurser och liknande) kommunal högkomm— bildning avses använder [] närvaro (registrering) terminsvis eller per kurs vi i det följande termen uppehåll. avbrott. linjebyten och andra avvikelser från Studiegången läroanstalt

D studieresultat (betyg i prov och kurser, fullgjorda obligatoriska moment

datum då examensbevis utfärdats och liknande). l På vissa håll registreras även ytterligare uppgifter om de studerandeSl utbildningsbakgrund. t. ex.

:| avgångsår från gymnasial utbildning El linje i gymnasial utbildning Cl betyg i vissa ämnen i gymnasial utbildning (inkl. behörighetskomplette- ring).

Det sistnämnda slaget av uppgifter motiveras av önskan att fortlöpande kunna anpassa undervisningen till de studerandes verkliga förkunskaper, göra lämpliga gruppindelningar, få underlag för eventuella förslag om ändring av tillträdesregler och liknande.

Sättet att bedriva studiedokumentationen varierar starkt mellan olika läroanstalter och utbildningar. vilket beror såväl på olikheter i utbildnings- organisationen som på skillnader i läroanstalternas storlek och organisation och på att inga enhetliga föreskrifter styrt verksamheten i detalj. vare sig i fråga om innehåll elleri fråga om metoder. Ungefär hälften av alla studerande i grundläggande högskoleutbildning omfattades läsåret 1978/79 av en studiedokumentation som bedrevs helt manuellt. Som framgått ovan (sid. 22) påbörjades under senare delen av 1960-talet försök att utnyttja datortekniken för att rationalisera och effektivisera studiedokumentationen. främst inom utbildningar med många studerande och komplicerad studieorganisation. Vid flertalet av de högskoleenheter där datorbaserat studiedokumentations- system numera finns. omfattar detta endast en del av enhetens utbildning. För övriga utbildningar sker studiedokumentationen manuellt även vid dessa högskoleenheter. Det rör sig då i allmänhet om utbildningslinjer med få valtillfallen och få valalternativ inom linjen. Inom den kommunala högsko- leutbildningen sker den lokala studiedokumentationen också manuellt. Nya anvisningar för denna förbereds för närvarande av SÖ. Svenska kommun» förbundet och Landstingsförbundet gemensamt.

I de manuella studiedokumentationssystemen används en mängd olika slags dokument. varierande mellan utbildningslinjer och läroanstalter. För olika utbildningslinjer inom sektorn för utbildning för undervisningsyrken förekommer exempelvis dokument kallade tentamenskort. inskrivnings- och utskrivningsliggare, klasslista. betygsliggare m. m. Innehållet i dokumenta- tionen varierar också, framför allt när det gäller uppgifter om de studerandes skolbakgrund och hemort samt när det gäller deltagande i undervisning och prov. I det senare fallet sammanhänger variationerna bl. a. med olikheter i reglerna för Studiegången. Godkänt resultat i prov dokumenteras dock.

3.2. Det s. k. STUDOK-systemet

3.2.1. Bakgrund

Vid tio statliga högskoleenheter används i dag ett gemensamt datorbaserat system för studiedokumentationen. allmänt kallat STUDOK. Förslag till utformning av detta system framlades av oss i februari 1976 (jfr sid. 23).

Som framgår av avsnitt 3.1 hänför sig begreppet "lokal" i termen "lokal studiedokumentation" till en viss högskoleenhet eller skolenhet med kommunal högskoleutbildning. De lokala enheternas omgivning utgörs av de högre organisatoriska nivåerna på högskoleområdet (regionstyrelse. UHÄ etc.) samt av intressenter utanför högskoleorganisationen. Med dessa växelverkar de lokala studiedokumentationssystemen. I det följande beskrivs endast den del av växelverkan som innebär ett utbyte av uppgifter i form av bearbetade eller obearbetade data med hjälp av olika typer av överföringsmedier såsom exempelvis blanketter, listor. magnetband. tele- transmission, mikrokort etc. Våra förslag i detta avseende återfinns i avsnitten 7.1.1 och 8.1.

En högskoleenhets arbetsuppgifter i samband med planering. genomföran- de. uppföljning och utvärdering av utbildningen utgör ett omfattande system av en mycket stor mångfald aktiviteter. Systemets organisatoriska struktur och resurstillgång varierar från den ena högskoleenheten till den andra. En stor del av aktiviteterna avser varierande slag av datahantering såsom exempelvis registrering av de studerande i en kurs. utfärdande av utbild- ningsbevis. sammanställning av underlag för statistiska bearbetningar. framställning av tabeller etc. De uppgifter som i samband med dessa aktiviteter explicit registreras utgör den lokala studiedokumentationen hos en viss högskoleenhet.

Vid de flesta av högskoleenheterna är arbetsuppgifterna i samband med planering. genomförande. uppföljning och utvärdering av utbildningen så omfångsrika att en strukturering i flera administrativa nivåer har införts. Normalt kan man sålunda räkna med:

högskolestyrelse

— linjenämnd — institutionsstyrelse

nämnd inom en institution

Desutom är många institutioner indelade i avdelningar. På institutions— och linjenämndsnivåerna kan det finnas en eller flera organisatoriska enheter.

I praktiken är dessa nivåer i sin tur uppdelade. Så förekommer ofta t. ex. delegering av arbetsuppgifter till tjänstemän eller grupp av ledamöter, och det finns olika serviceorgan till beslutande församlingar.

En uppdelning i olika nivåer innebär i sig själv att extra aktiviteter införs i systemet. Dessa utgörs framför allt av det nödvändiga informationsutbytet mellan enheterna på de olika nivåerna, men därtill kommer även andra aktiviteter. exempelvis för att skapa samordning. Det är uppenbart att ett mycket stort arbete måste läggas ned av alla berörda parter om en smidig samverkan mellan dessa olika organisatoriska enheter skall kunna åstadkom- mas. och om det samtidigt skall garanteras att informationsutbytet mellan den högskoleenhet som de tillsammans utgör och den regionala och centrala nivån fungerar friktionsfritt enligt gällande regler.

Inte sällan förekommer att stora delar av det administrativa arbetet på institutions- eller avdelningsnivån utgörs av aktiviteter som krävs av högskolestyrelsen eller av centrala organ. Genom att de organisatoriska enheterna på samma nivå kan vara av högst varierande storlek och struktur, kan vissa rutiner vara praktiska för t. ex. de större enheterna på insti-

tutionsnivån, medan samma rutiner på mindre institutioner inte innebär någon vinst. utan i vissa fall t. o. m. ett merarbete genom dubblering. Det blir då ofta nödvändigt att söka en kompromiss som ger bästa möjliga effekt totalt sett.

Inom högskolan är införandet av ADB-baserad studiedokumentation ett exempel på detta. För vissa organisatoriska enheter inom högskoleenheten ger detta en betydande rationalisering av en verksamhet som är nödvändig inom dessa och som skulle få drivas manuellt om man inte hade fått hjälp av datortekniken. För andra organisatoriska enheter inom samma högskoleen- het kan införandet av datorbaserad studiedokumentation medföra påtagligt ökad arbetsbelastning utan att tillföra just dessa organisatoriska enheter själva något av värde. Det förhållandet att några högskolestyrelser — med användande av den frihet som fanns i vårt förslag i februari 1976 —beslutat att inte bokföra resultat i prov i det datorbaserade studiedokumentationsregistret har också medfört att ett visst mått av dubbelarbete måste utföras vid dessa högskoleenheter. Detta sker ofta när man inom ett organisatoriskt system inför ADB på en viss nivå, medan man på andra nivåer fortsätter med manuella rutiner. Det bör dock betonas att problem av denna typ som ovan sagts är ofrånkomliga. om ett system består av flera organisatoriska enheter. Det förhåller sig t. o. m. så att sådana problem blir särskilt påtagliga i system med många nivåer och många organisatoriska enheter per nivå. och att ADB just därför har införts för att eliminera eller åtminstone lindra svårigheterna beträffande nödvändig överföring av uppgifter mellan olika enheter. Vi skall i detta avsnitt endast betrakta sådana aktiviteter.

Planering inom en högskoleenhet måste särskilt inriktas på att överföring- en av uppgifter från en nivå till en annan sker i sådan tid att t. o. m. eventuella rättelser hinner göras utan att de för den mottagande enheten specifika arbetsprocesserna fördröjs eller störs. Dessutom bör planeringen tillgodose att alla de aktiviteter som avser informationsflöden som utgår från en organisatorisk enhet smidigt integreras med denna enhets egna arbetspro- cesser. Det är ofrånkomligt att enheter inom ett större system i vissa fall måste utföra datainsamlingsarbete som endast gagnar andra. särskilt sådana på högre nivåer. Hur skulle t. ex. annars en i verkligheten förankrad nationell högskolestatistik överhuvudtaget kunna produceras?

Högskolereformen 1977 medförde väsentligt ökat ansvar för lokala högskolemyndigheter när det gäller utbildningens innehåll. organisation och kapacitet samt fördelning av resurser inom högskoleenheten. Beträffande de största och organisatoriskt mest komplicerade högskoleenheterna. och då särskilt den övergripande planeringen inom dessa, blev vår bedömning att endast användning av ADB kunde garantera att de överhuvudtaget kunde klara den uppgiftshantering som ålagts dem och som är nödvändig för denna planering. samtidigt som det även fanns ett påtagligt behov av att använda ADB för andra uppgifter inom högskoleenheterna. Detta resulterade i vårt förslag 1976 om det s.k. STUDOK-systemet, som därefter kontinuerligt utvecklas i UHÄzs regi och som stegvis har tagits i drift vid olika högskoleenheter. Av det som tidigare sagts i detta avsnitt följer att idealet skulle ha varit att vid systemets uppbyggnad börja med de lägsta nivåerna i den lokala organisationen. med andra ord institutioner och avdelningar. Detta skulle ha tillåtit att optimera deras arbete med hänsyn till å ena sidan

deras egna interna aktiviteter och å andra sidan de aktiviteter som föranleds av omgivningen. dvs. organisationsenheterna på högre nivåer. Man borde också klart ha redovisat var införandet av särskilda datorresurser på institutionsnivå ej var motiverat, men framför allt var. på skilda nivåer, personella förstärkningar med eller utan ADB skulle ha varit erforderliga på grund av datahanteringsaktiviteter som lagts på resp. nivå genom beslut på högre nivå. Då skulle man även direkt ha kunnat se att vissa aktiviteter obönhörligen kräver tillgång till terminal hos vissa organisatoriska enheter. medan andra kan klara sig utan sådan. Var det verkligen skulle uppstå merarbete hade också kunnat konstateras.

Införandet av den nya högskoleorganisationen beslöts först ett par månader före dess genomförande och innebar därtill en ökad lokal frihet beträffande organisation rn. m. Därför kunde arbetet omöjligen börja på de lägre lokala nivåerna förrän deras inre struktur, organisation och arbete hade hunnit planeras och beslutas om inom högskoleenheten.

Tidigare studiedokumentationssystem (med andra benämningar) har kritiserats för att institutionsnivån inte har beaktats tillräckligt. Även vi var emellertid nödsakade att utgå från främst högskolestyrelsenivån. i stället för från institutionsnivån.

Utvecklingsarbetet med STUDOK fick därför av praktiska skäl i första hand koncentreras på den datahantering som genom högskolereformen lagts på i stort sett samtliga högskoleenheter och således är likformig för alla. Den version av STUDOK som nu genom UHÄZS försorg används vid ett tiotal högskoleenheter omfattar således ett "paket" av ADB-rutiner för den datahantering som ålagts högskoleenheterna genom högskolereformen. Dessa rutiner avser endast i mindre omfattning rationalisering av datahan- teringsaktiviteterna på institutioner och avdelningar. För vissa institutioner innebär de. som tidigare anförts i detta avsnitt, ett extraarbete på grund av att ytterligare uppgiftslämnande till andra nivåer inom den lokala organisationen och till centrala instanser har införts. För många har dock en betydande förenkling av tidigare uppgiftslämnande kunnat åstadkommas.

3.2.2. Utbredning

STUDOK-systemet innebär en anpassning till den nya högskolans förhållanden av det datorbaserade s. k. FAROS-systemet som i UKÄ:s regi successivt utvecklades och infördes vid flera universitet under åren 1972—1976. Såväl FAROS som STUDOK kom till och fick sin utformning primärt med tanke på behoven för de filosofiska fakulteternas utbildning. resp. den utbildning i den nya högskolan som närmast motsvarar denna. FAROS planerades mot slutet av sin existens även att omfatta de två övriga icke-spärrade fakulteterna: teologisk ochjuridisk. När STUDOK infördes den 1 juli 1977 omfattade det — i enlighet med vårt förslag även de utbildningslinjer som motsvarar tidigare grundutbildning vid teologisk och juridisk fakultet. Dessutom omfattar STUDOK-systemet för närvarande de två utbildningslinjer som tidigare tillhörde socialhögskolorna. Under sitt första år omfattade registren inom STUDOK-systemet cirka 80 000 närva- rande studerande vid följande tio högskoleenheter: universiteten i Uppsala. Lund. Göteborg. Stockholm. Umeå och Linköping samt högskolorna i

Karlstad. Växjö. Örebro och Östersund.

Högskolereformen l977 medförde väsentligt ökat ansvar för lokala högskolemyndigheter när det gäller utbildningens innehåll och organisation. utbildningskapacitet och fördelning av resurser inom högskoleenheten. Vårt förslag 1976 om införande av STUDOK-systemet motiverades till stor del av behov som hänger samman med dessa förhållanden.

3.2.3. Ändamål

Som STUDOK-registrens ändamål (liksom tidigare FAROS-registrens) gäller följande: att inom den högre utbildningens och forskningens område tillgodose

administrativa behov främst på lokal nivå informationsbehov vid lokal och central utbildningsplanering behov av data vid kollektiv och/eller individuell studieuppföljning och rådgivning behov av individdata som underlag för statistikframställning för ovanstå- ende ändamål.

3.2.4. A nsvars/örhä/landen

Varje högskoleenhet som använder STUDOK-systemet ansvarar för sitt eget register och har inte tillgång till informationen i motsvarande register hos de övriga högskoleenheter som tillämpar systemet. Högskolestyrelsen har det formella registeransvaret i datalagens mening. I detta ansvar ingår att ansvara för att personuppgifterna i registret är riktiga och fullständiga. att de registrerade på begäran får upplysning om de uppgifter i registret som gäller vederbörande. att uppgifter ur registret inte lämnas ut för automatisk databehandling i strid med datalagen. att de som tar befattning med registret inte obehörigen yppar vad de därvid fått veta om enskilds personliga förhållanden samt att anmälan görs till datainspektionen när den registeran- svarige skall göra förändringar av registerinnehållct eller upphöra att föra registret. UHÄ har ansvaret för det fortlöpande systemarbetct. som innefattar underhåll. förändringar och förbättringar av befintliga rutiner samt utveck- ling av nya rutinerjämte utbildning och information om systemet för berörda inom och utom högskoleenheterna. UHÄzs systemansvar har bl. a. inneburit undersökningar av vilka anpassningar av systemet som är möjliga och nödvändiga för att det skall kunna användas för andra högskoleenheter och utbildningslinjer än dem som nu har det. Samtliga befintliga STUDOK- register bearbetas vid datorcentralerna för högre utbildning och forskning (UHÄ-FS 19771147).

3.2.5. Innehåll

STUDOK-systemet omfattar, till skillnad från sin föregångare. även ett delsystem för lokal anmälan och antagning. Detta system har hittills utnyttjats enbart vid universiteten. Utöver delsystemet för lokal anmälan och antagning omfattar STUDOK- systemet följande 65 uppgiftstyper:

Person- och adressuppgifter

Högskoleenhet

Personnummer Namn Referensnummer (ersätter det tidigare använda inskrivningsnumret men har samma funktion) Studieortsadress Studieortstelefonnummer Hemortsadress Hemortstelefonnummer

Annat telefonnummer

Praktikadress (adress på vilken en studerande vistas under praktiktermin lev./; raderas efter avslutad praktik) 11 Telefonnummer praktik (se punkt 10) 12 Tillfällig adress (adress på vilken en studerande kan nås under anmälnings/ antagningsperioden'. uppgiften raderas då antagningsarbetet är avslutat) 13 Tillfälligt telefonnummer (se punkt 12) ]4 Giltighetstid för tillfällig adress och telefon

ÄMN—

ONOOOxIONL/v

Uppgifter om allmän behörighet

15 Datum för beslut om allmän behörighet eller dispens 16 Grund för allmän behörighet 17 Behörighetsgivande utbildning 18 Avgångsår från behörighetsgivande utbildning 19 Diarienummer för beslut om allmän behörighet eller dispens 20 Utbildning (kod. klartext. poäng) för vilken dispens från kraven på allmän behörighet gäller

Uppgifter om antagning till linje (motsv.)

21 Antagningsdatum/bytesdatum 22 Yrkesutbildningssektor (den utbildningslinje eller det studieprogram som antag— ningen avser knyts till yrkesutbildningssektor) 23 Utbildningslinje 24 Utbildningslinjebenämning 25 Utbildningens omfattning i poäng 26 Studieprogram eller annat kursprogram som antagningen avser (kod. benämning. poängomfattning'. anges om antagningen inte kan specificeras till utbildningslinje utan endast till yrkesutbildningssektor och studieprogram; linjevalet görs efter första årets studier) 27 Antagningsmyndighet (kod; kan vara byrån för central antagning vid UHÄ /CA/ eller högskoleenhet) 28 Diarienummer för antagningsbeslut 29 Anståndsdatum (avser tidpunkt till vilken en studerande kan göra uppehåll i studierna utan att förlora sin reserverade plats på linjen /motsv./) 30 Avgångsdalum (tidpunkt då en studerande lämnat linjen /motsv./)

Examensuppgifrer

31 Datum 32 Kod

33. Benämning

34 Högskoleenhet som utfärdat examen 35 Kurser (kod. benämning. poäng) som ingår i examen

Uppgifter om kurs (motsv.)

36 Kod (koden innehåller också uppgift om år då kursen inrättades)

37. Benämning

38 Kod för utbildningslinje (motsv.) (för kursen markeras om den ingår i en studerandes linje eller om den läses som enstaka kurs) 39 Omfattning i poäng 40 Betyg på kursen 41 Datum för betyg 42 Speciell behörighet 43 Ämnesklassifikation (kod)(för statistikändamål lagras en kod som ger möjlighet att gruppera kurser med avseende på inriktning eller inbördes samband)

Uppgifter om närvaro i kurs (motsv.)

44 Kursperiod (anger den tid då undervisning ges på kursen) 45 Registreringens giltighetstid (anger hur länge en studerande får närvara på undervisning och delta i tentamen på kursen utan att göra ny registrering) 46 Giltig anmälan (anger om registreringen gjorts efter en anmälan till kursen) 47 Antagningsdatum (anger när en studerande antagits till kursen; vid registrering ersätts uppgiften med registreringsdatum) 48 Registreringsdatum 49 Studieform

50 Omfattning i poäng av undervisningen under registreringsperioden 51 Förkunskaper 52 Anståndsdatum (anger tidpunkt till vilken en studerande kan göra avbrott i utbildningen i kursen utan att förlora sin reserverade plats) 53 Avbrottsdatum 54 Undervisningsgrupp 55 On där undervisningen meddelas (kod)(här anges om undervisningen ges utanför högskoleorten. t. ex. om Uppsala universitet ger en kurs i Tierp) 56 Institution

Uppgifter om prov (motsv. ) i kurs

57 Kod 58 Benämning 59 Omfattning i poäng 60 Datum för anmälan 61 Provgrupp 62 Resultat

63 Datum för resultat 64 Antal försök

65 Högskoleenhet som ger provet

Uppgifterna 57—65 utnyttjas enligt lokala beslut. Styrelserna vid några högskoleenheter har beslutat att inte använda STUDOK-registret för att bokföra resultat i prov inom vissa eller samtliga utbildningar för vilka systemet i övrigt används. Provresultat registreras då i stället manuellt på resp. institution (motsvarande). Betyg i hel kurs (uppgift 41) bokförs alltid i STUDOK-registret.

Delsystemet för lokal anmälan och antagning omfattar uppgifter som utnyttjas under antagningsarbetet och därefter tas bort från det löpande registret. senast en termin efter anmälningen. UHÄ har hos datainspektionen begärt förlängning av bevaringstiden för vissa av uppgifterna. Följande

uppgifter ingår:

Uppgi/ter om anmälan till linje

66 Anmälningskod 67 Alternativnummer (anger om utbildningen sökts i l:a. 2:a osv. hand) 68 Antagen/ej antagen 69 Behörig/ej behörig 70 Svar på antagningsbesked 71 Nummer på anmälningsblanketten

Uppgi/ter om anmälan till kurs (motsv.)

72 Anmälningskod 73 Alternativnummer (anger om kursen sökts i l:a. 2:a eller 3:e hand) 74 Antagen/ej antagen 75 Behörig/ej behörig 76 Förtursprövning begärd (sökande kan begära att bli antagen med förtur med hänsyn till t. ex. sitt behov av utbildningen) 77 Rangnummer vid förtursprövning 78 Erhållit mottagningsbesked (antagningsmyndigheten kan skicka ut bekräftelse på att anmälan mottagits) 79 Erhållit antagningsbesked 80 Reservplatsnummer (sökande som inte antagits placeras i reservplatskö) 81 Reservplatsnummer i förturskö 82 Svar på antagningsbesked (en sökande kan acceptera eller tacka nej till tilldelad plats) 83 Urvalsgrupp (vid urval till spärrade enstaka kurser placeras de sökande i olika grupper beroende på utbildning och arbetslivserfarenhet) 84 Lottnummer(vid antagning antas de sökande i urvalsgrupperna i sista hand genom lottning) 85 Prioritering av anmälan till kurs i förhållande till linje vid CA och lokalt 86 Nummer på anmälningsblanketten 87 Radnummer på anmälningsblanketten

3.2.6 Erfaren/reter av svstemetsIfö/ästa är

De ovan (sid. 38) nämnda deländamålen för registren har inte haft lika tyngd i utvecklingsarbetet. De administrativa behoven har prioriterats framför de övriga. och arbetet har inriktats på att högskoleenheterna skulle få en fungerande matrikel med fullständiga och riktiga uppgifter om närvaro och uppnådda studieresultat. De siSta åren med manuell studiedokumentation vid de filosofiska fakulteterna hade åtminstone universiteten ingen möjlighet att hålla sina matriklar aktuella. Administrativa behov på institutionsnivå har hittills endast i begränsad utsträckning kunnat tillgodoses i utvecklingsarbe- tet. Särskilt gäller detta institutioner med en komplicerad kursstruktur. De rutiner som finns avser datorutskrivna registreringsunderlag. datorutskrivna underlag för rapportering av studieresultat. rutiner för uttag av adresslistor och adressetiketter samt registerkort. Behoven för utbildningsplaneringen har man hittills inte kunnat tillgodose i någon större utsträckning. UHÄ genomförde vårterminen 1978 en inventering av behoven i detta avseende på högskoleenheterna. Det visade sig vara svårt att precisera dessa. vilket sannolikt hänger samman med att planeringssystemet är nytt och erfaren-

heterna begränsade. Rutiner för att underlätta eller effektivisera kollektiv och individuell studieuppföljning och rådgivning har i inledningsskedct inte prioriterats i Utvecklingsarbetet. bl. a. med hänsyn till den inställning som förmärkts bland studievägledare på institutionsnivå och som vi återkommer till i avsnitt 3.2.7.

Under sina första år drabbades STUDOK-systemct av vissa problem. Grunden till flertalet av dessa var att programmeringsarbetet inför starten höstterminen 1977 starkt försenades. vilket bl. a. berodde på att förutsätt- ningarna förändrades genom beslutet om ett s.k. fritt område inom högskoleutbildningen. Detta medförde stora förändringar i delsystemet för lokal antagning. eftersom anmälan till allmänna utbildningslinjer inom det 5. k. fria området skulle tas emot även lokalt. vartill kom att även redan inskrivna studerande obligatoriskt skulle lämna anmälan till kurs. Omfatt- ningen av den lokala antagningen ökade därigenom avsevärt. Anspråken på information om tillströmning och närvaro inom det fria området blev också helt andra och betydligt större än vad som förutsatts. och utvidgades successivt. Utvecklingsarbetet fick i stor utsträckning inriktas på att motsvara krav av det slaget. vilket återverkade på möjligheterna att tillgodose lokala behov av praktiska rutiner för administrativa ändamål. Många av de uttagsrutiner som skulle underlätta arbetet på institutioner och högskoleför- valtningar fanns inte tillgängliga från början. vilket vållat irritation. Högsko- leenheterna har t. ex. inte alltid kunnat leverera begärda registerutdrag enligt IOä datalagen inom rimlig tid.

På flertalet institutioner bedrivs parallellt med STUDOK-registret även en manuell bokföring av studerande och studieresultat. 1 de fall där STUDOK- registret enligt högskolestyrelsens beslut inte omfattar uppgifter om prov i kurs är en manuell bokföring av dessa givetvis nödvändig. Ett annat motiv som åberopas för en parallellbokföring är säkerhetsskäl (risken att studieresultat kommer bort i datorhanteringen). Vidare har hittills omlopps- tiderna i systemet varit ganska långa. särskilt vid början av terminerna. då antalet transaktioner är stort och institutionernas behov av att snabbt få sina register aktualiserade också är stort. Detta har varit ytterligare ett motiv för manuell bokföring. som man tidsmässigt behärskar på ett annat sätt. eftersom den sker helt inom institutionens ram.

Ett medel att minska omloppstiderna är att använda terminaler. Under sommaren 1978 installerades ett mindre antal sådana vid alla de högskole- enheter som använder STUDOK-systemet. Vid de stora läroanstalterna med många. geografiskt spridda institutioner kommer de tre terminaler som då installerades vid resp. högskoleenhet dock inte att kunna utnyttjas av alla som använder registret.

3.2.7 Studievägledning som registera'ndamäl

Ett av deländamålen med registret är att "tillgodose behov av data för kollektiv och/eller individuell studieuppföljning och rådgivning". Såväl från studerande- som från studievägledarhåll har hävdats. att det inte behövs datorbaserade register för detta ändamål. och att studievägledarna inte använder sig av dem i sitt arbete. Vi har genom en enkät sökt få klarhet i om dessa påståenden är riktiga. Enkäten. som gick ut till en fjärdedel av

studievägledarna på institutionsnivå vid de sex universiteten samt högsko— lorna i Växjö och Örebro. bekräftade att nästan inga studievägledare använder registren för individuell studieuppföljning. Som anledning till detta uppgav 31 (av totalt 59 svarande) att de inte kände något behov av STUDOK—registret för detta. eftersom de har bekvämare tillgång till de uppgifter som kan behövas genom institutionens manuella register eller andra rutiner. Andra pekar på bristeri STU DOK:s sätt att fu ngera.som gör att det inte är användbart för studievägledningsändamål.

STUDOK-registrets användbarhet för uppsökande studievägledning är självfallet starkt begränsad på de läroanstalter som valt att inte bokföra resultat i prov i detta register. Där måste också med nödvändighet manuella register föras parallellt med STUDOK. Utveckling av uttagsrutiner för studievägledarnas behov har prioriterats lågt. och har inte kunnat erbjudas under systemets första år.

I den nya studieorganisation som infördes den 1 juli 1977 kan det bli vanligare än tidigare att de studerande under samma termin deltar i undervisning vid flera institutioner. Värdet av ett integrerat register för hela läroanstalten. i stället för separata sådana för varje institution. kan vid en sådan utveckling bli större än hittills.

I studievägledarnas svar på den nyss nämnda enkäten framskymtar hos några också en tanke om att studievägledningskontakter bör komma till stånd på den studerandes villkor och initiativ. och inte grundas på att studievägledaren har förhandsinformerat sig om hans studiesituation. Vi delar uppfattningen att en vägledningskontakt har störst utsikt att bli fruktbar om den studerande själv tagit initiativet. Liksom på andra samhällsområden bör dock enligt vår mening även inom högskolan förekomma uppföljning och uppsökande verksamhet. Så sker också. enligt vittnesbörden i studievägle- darnas enkätsvar. dock vanligen med anlitande av andra informationskällor än STUDOK-registren.

Vår slutsats blir mot denna bakgrund att ett av ändamålen för STUDOK- registren även i fortsättningen bör vara att tillgodose informationsbehov vid kollektiv och individuell studieuppföljning. I detta ingår då även en uppfölj- ning som kan föranleda en studievägledare att inbjuda till vägledningssamtal. Orden "och rådgivning" i nu gällande ändamålsformulering är ägnade att inge en felaktig föreställning om att informationen i ett register skulle kunna vara grundvalen för vägledning. och inte bara för identifiering av vilka som bör erbjudas vägledning. Dessa ord bör därför utgå.

3.2.8 Användbarhet

STUDOK—systemet är uppbyggt på de studieorganisatoriska begrepp som finns i högskoleförordningen. Dessa gäller för all grundläggande högskoleut- bildning. med vissa möjligheter till undantag. STUDOK-systemet kan tillämpas på utbildningslinjer oavsett deras struktur (få eller många kurser. utbildning utan kurser. kurser som avlöser varandra eller kurser som löper parallellt . valmöjligheter mellan kursereller helt faststudiegång.osv.). För att systemet skall kunna tillämpas på andra utbildningar än dem som nu ingår kan dock krävas vissa anpassningar. t. ex. beträffande innehållet i och/eller utformningen av de listor. sammanställningar och andra dokument som

framställs i systemet. där behoven kan variera med linjernas struktur.

Från och med läsåret 1979/80 tillämpas STUDOK—systemet även av tekniska högskolan i Stockholm (KTH). som tidigare haft ett eget system för motsvarande ändamål. Ytterligare några högskoleenheter som f. n, ej tillämpar systemet har under det senaste året till UHÄ anmält intresse eller önskemål om att införa STUDOK. Som motiv för detta har de anfört bl. a. att nuvarande manuella metoder för studiedokumentation har utvecklats inom skilda läroanstalter (t. ex. lärarhögskola och förskoleseminarium) och därför är olika för olika utbildningslinjer. Högskoleenhetens centrala organ har därför stora svårigheter att få den överblick som behövs för planeringsarbetet. att följa de studerande och att leverera begärda uppgifter till UHÄ och SCB. Särskilt administrationen av enstaka kurser(inkl. antagning) har nämnts som motiv. Man räknar även med arbetsbesparingar när det gäller utskrift av listor. adresser osv. STUDOK uppfattas också som en hjälp när det gäller förvaring och arkivering av uppgifter om de studerande. Vissa anpassningar av STUDOK-systemet med hänsyn till den studieorganisatoriska strukturen betraktas som nödvändiga för vissa högskoleenheter. En förutsättning för att högskoleenheter utanför universitetsorterna skall finna det meningsfullt att ansluta sig till STUDOK är dock att de får tillgång till terminal.

STUDOK-systemet bör enligt vår mening ses som ett verktyg. som kan användas av de högskoleenheter som anser sig kunna vinna fördelar därigenom. jämfört med andra metoder för studiedokumentationen. I allmänhet medför en övergång från manuella system till STUDOK-systemet såväl vissa förluster som vissa vinster. ofta inom olika delar av högskoleen- hetens organisation.

Vilka och hur stora dessa vinster och förluster är bör i första hand bedömas av högskoleenheten själv med utgångspunkt i såväl interna behov inom högskoleenheten som behovet av underlag för central statistik. Vi återkom- mer härtill i avsnitt 8.2.

3.3. Övriga utbildningsdatasystem

Pionjärer för datorbaserad studiedokumentation är de tekniska högskolorna i Stockholm (KTH)och Göteborg (Chalmers tekniska högskola. CTH). Ett s. k. utbildningsdatasystem infördes vid CTH 1968 och ett motsvarande betygs- datasystem vid KTH 1972. I CTH:s register finns vissa uppgifter som ej har någon motsvarighet i STUDOK-registren. Det rör sig dels om gymnasiebetyg i vissa ämnen (matematik. fysik. kemi. engelska och svenska) och antag- ningspoäng. dels om hemortskommun och planerad tidpunkt för fullgörande av militär grundutbildning. De båda sistnämnda uppgifterna används för planering av högskolans informationsverksamhet i gymnasieskolorna resp. av laboratoriebeläggning i de högre årskurserna. CTH:s register producerar fem gånger per år betygsutdrag som sänds till varje studerande. De är utformade för att kunna användas vid ansökan om studiemedel. praktikplats och liknande.

Särskilda datorbaserade system för studiedokumentation finns även för civilingenjörsutbildningen vid universiteten i Uppsala och Linköping samt vid karolinska institutet och Sveriges lantbruksuniversitet.

3.4. Den lokala studiedokumentationen från integritetssynpunkt

En diskussion om den lokala studiedokumentationen från integritetssyn- punkt har pågått under de senaste åren. i allmänhet i anknytning till datorbaserade system.

Vi hari kap. 2 redovisat vår principiella syn på integritetsfrågorna. När det gäller den lokala studiedokumentationen är det främst två frågor som enligt vår mening har relevans för den personliga integriteten. nämligen vilka uppgifter som registreras och för vilka befattningshavare de är omedelbart tillgängliga. Här bortses då från den tillgänglighet som följer av allmänna handlingars offentlighet.

Vilka uppgifter som registrerats om de studerande är betydligt noggrannare reglerat förde datorbaserade systemen än för de manuella. För de senare finns ingen motsvarighet till datainspektionens föreskrifter om registrens ändamål och innehåll. ej heller någon skyldighet att ta hänsyn till de registrerades uppfattning. Vi anser för vår del att STUDOK—systemets nuvarande utformning i sig inte innebär andra risker från intcgritetssynpunkt än sådana som kan bemästras med hjälp av föreskrifter för hur registren skall föras. Om de olika manuella system som förekommer inom högskolan kan vi inte uttala oss generellt. eftersom någon fullständig kartläggning av vad som ingår i manuellt förda register inom alla delar av högskolan inte företagits.

Övergång från helt manuell studiedokumentation till datorbaserad har i allmänhet kraftigt ökat uppgifternas tillgänglighet för olika befattningshavare inom en läroanstalt. Vid manuell studiedokumentation inom de filosofiska fakulteterna har uppgifterna om de studerande varit fördelade på en mängd institutioner. En samlad bild av vilka studiekurser en viss studerande varit registrerad i. vilket poängtal han uppnått i varje oavslutad studiekurs och liknande har inte stått att få. Införandet av datorbaserade studiedokumenta- tionssystem innebär givetvis betydande förbättringar i detta avseende. Det är angeläget att de vinster som den nya tekniken medger tillvaratas i största möjliga utsträckning. Möjligheten till snabb tillgång till utförlig information om de studerande innebär emellertid även vissa risker från integritetssyn- punkt. Frågan om vem som får tillgång till vissa uppgifter upplevs nämligen erfarenhetsmässigt av de registrerade som minst lika väsentlig som registrets innehåll. Detta torde även gälla register som enbart innehåller uppgifter som i och för sig är offentliga. För att eliminera riskerna kan vissa säkerhetsrutiner utformas och s. k. behörighetssystem övervägas. Dessa bör utformas på ett sätt som i första hand förhindrar s. k. oavsiktliga utlämnanden och i andra hand bestämmer vilka uppgifter som angivna befattningshavare skall ha tillgång till för att kunna fullgöra sina skilda arbetsuppgifter.

Enligt vår mening är det angeläget att högskolestyrelserna noga överväger vilka begränsningar av detta slag som är lämpliga för det egna STUDOK- registret. Att bereda — eller på högskolestyrelsens vägnar besluta — i sådana frågor bör vara en angelägen uppgift för det särskilda organ som vi diskuterat i avsnitt 2.5.

4. Den tidigare högskolestatistiken

4.1. Den centralt producerade högskolestatistiken

SCB tillhandahållersedan 1930-talet statistik rörande utbildning som numera ingår i högskolan. Förutom i tryckta publikationer sker det dels i form av tabeller som regelbundet framställs och hålls tillgängliga vid SCB och används bl.a. i SCB:s interna arbete med att göra prognoser'. dels i form av tabeller som regelmässigt distribueras till vissa mottagare (bl. a. universite- ten). dels i form av tabeller som framställs efter specialbearbetning av högskoleregistret på beställning av en viss intressent. Sådana speci- albearbetningar har t. ex. vissa år gjons för UKÄzs räkning i samband med petita. liksom för utredningar såsom U 68 och studiestödsutredningen. I det följande redogörs för den publicerade högskolestatistik som beskriver högsko- lan före 1977 års reform. En kortfattad redovisning av vissa publikationcrges i bilaga 4. Sådan statistik har SCB under senare år givit ut i följande serier:

i:i Statistiska meddelanden. serie U (iöpande statistik) El Promemorior från SCB (översikter över längre perioder) |:] Information i prognosfrågor (analyserad statistik)

Dessutom har vissa frågor rörande högre utbildning belysts i särskilda rapporter om större problemområden. Det gäller folk- och bostadsräkningen 1970 och undersökningen om levnadsförhållanden. l Statistisk årsbok ingår ett kapitel om undervisning. som bl. a. belyser högskoleutbildning. Med hänsyn till variationer i krav på korrekthet och aktualitet har SCB:s högskolestatistik tre olika kvalitets- och aktualitetsnivåer: tendensstaiistik. preliminär statistik och definitiv statistik. Tendenssrarisrik (som i första hand producerats avseende tillströmning) baseras ofta på gruppuppgifter. insamlade via telefon eller mycket enkla tabellunderlag. Den sammanställs och redovisas enkelt och snabbt. Press- meddelande brukar i regel föreligga senast någon vecka efter den tidpunkt uppgifterna avser. och publikation senast några månader därefter. Preliminär statistik, som löpande redovisats t.ex. rörande tillströmning. närvaro och examination. bygger som regel på individuppgifter insamlade _ _ _ underen termin. Uppgifternas fullständighet och korrekthet har kontrollerats "f_ö'ilFL—k'l'fhf', _t'?” ' x "internt" och för terminen som sådan. men kvalitetskontroll genom att till?;tålgxlxyåflå; lizihi uppgifterna lagts in i och avstämts mot tidigare innehåll i det kumulativa 148 (rum—C,- [men 1962/ högskoleregistret har inte skett. Preliminär statistik brukar kunna vara färdig 63—1971/72).

vid mitten av andra terminen efter den termin uppgifterna avser. men kan vara ofullständig i olika avseenden. t. ex. därför att rapportering saknas för vissa läroanstalter. för vilka uppskattningar därför har fått göras.

Den definitiva statistiken är resultat av uttag ur det kumulativa högskole- registret efter det att en mängd kontroller och rättningar har skett, sent inkommen rapportering tagits med. m. m. Den definitiva statistiken tas ut i form av ett stort antal tabeller. som endast delvis publicerats. Materialet utnyttjas i första hand som analys- och prognosunderlag. särskilt inom prognosinstitutet vid SCB. Under 1970-talet har definitiv statistik förelegat 2—3 år efter den tidpunkt uppgifterna avser.

Tendensstatistik. preliminär statistik och definitiv statistik används ofta i kombination. Tendensstatistikens uppgifter om den procentuella förändring- en av tillströmningen vid läsårets början används tillsammans med prelimi- nära och definitiva uppgifter om tillströmningen tidigare läsår för att skatta den totala tillströmningen under det ännu inte avslutade läsåret. På liknande sätt används t. ex. den preliminära statistikens uppgifter om avlagda examina tillsammans med uppgifter från den definitiva statistiken om dubbelexami- nationsfrekvenser för att beräkna aktuellast möjliga uppgifter om antalet (första gången) examinerade personer.

4.1.1. Löpande statistik i serien Statistiska meddelanden

Den löpande statistik som SCB under de senaste åren före högskolereformen publicerade om högskolan. i den avgränsning denna har efter den 1 juli 1977. återfinns i publikationer med flera olika huvudrubriker:

A Universitet och högskolor (fr.o.m. publiceringsåret 1977 ändrat till

Högskolan) B Lärarhögskolor och förskoleseminarier (fr. o. m. publiceringsåret 1977

med Högskolan som överrubrik)

C Sjuksköterskeskolor och statens institut för högre utbildning av sjuk- sköterskor (SIHUS) D Gymnasial och eftergymnasial utbildning E Gymnasieskolan F Elevundersökningar/Universitet och högskolor(fr. o. m. publiceringsåret 1977 med överrubrik Högskolan) G Studerandes ålder.

I bilaga 4 beskrivs kortfattat de olika publikationerna i serien på gru ndval av utgivningen de två sista läsåren före högskolereformen.

A Universitet och högskolor

[ statistiken med denna rubrik ingår med vissa variationer följande förutva- rande läroanstalter eller utbildningslinjer:

universiteten med filialer Karolinska institutet de tekniska högskolorna Handelshögskolan i Stockholm

lantbrukshögskolan skogshögskolan veterinärhögskolan gymnastik- och idrottshögskolorna socialhögskolorna Sköndalsinstitutets sociala linje journalisthögskolorna bibliotekshögskolan ämneslärarlinjen vid lärarhögskolorna sjukgymnastinstituten (inkl. den kommunala utbildningen i Göteborg) och yrkesteknisk högskoleutbildning.

Under huvudrubriken Universitet och högskolor har i serien Statistiska meddelanden utgivits ett antal publikationer som behandlar:

D sökande och antagna som omfattas av UKÄzs (UHÄzs) datorbaserade antagningssystem (1967—1977) [I] sökande och antagna till vissa andra spärrade utbildningar vid universitet

och högskolor (1974—1977) tendensstatistik om nyinskrivna vid de fria fakulteterna och vissa andra utbildningar nybörjare vid de filosofiska fakulteterna preliminära uppgifter om inskrivning. närvaro och examination registreringar vid de fria fakulteterna forskarutbildning: tillströmning och närvaro forskarutbildning: examina och studietider yrkesteknisk högskoleutbildning

El

DDDDDD

I serien Promemorior från SCB har redovisats dels definitiv statistik om nyinskrivna. närvarande och examinerade, dels statistik om social bakgrund. Se vidare avsnitt 4.1.2.

B Lärarhögskolor och _ förskoleseminarier

Fr. o. m. 1977 bär även denna statistikprodukt huvudrubriken Högskolan.

Denna statistik redovisar uppgifter om nyinskrivna (först fr. o. m. läsåret 1975/76). närvarande och examinerade vid lärarhögskolor och förskolesemi- narier. Uppgifter om examinerade (men ej nyinskrivna eller närvarande) vid vissa ytterligare lärarutbildningar ingår fr. o. m. rapporten om läsåret 1975/ 76. Det gäller seminarierna för huslig utbildning. utbildningen av lärare för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring. utbildningen i studie— och yrkes- vägledning, musiklärarutbildningen (ettämneslärare). slöjdlärarseminariet samt teckningslärarinstitutet.

C Sjuksköterskeskolor och statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor (SIH US )

Under denna rubrik har publicerats statistik som belyser sökande och antagna till dels grundutbildning, dels vidareutbildning av sjuksköterskor. samt närvarande i och avgångna från båda slagen av utbildning.

D Gymnasial och eftergymnasial utbildning

Publikationerna med denna rubrik redovisar närvarande och examinerade vid utbildningar som varken räknats in bland universitet och högskolor eller tillhört sjuksköterskeskolorna eller gymnasieskolan. bl.a. många enskilda skolor. Vissa av dessa har i studiestödshänseende räknats som gymnasiala (berättigar till studiehjälp). medan andra räknats som eftergymnasiala (berättigar till studiemedel). I den senaste rapporten (avseende läsåret 1975/76) redovisas 107 skolor. Drygten fjärdedel av dessa ingår fr. o. rn. den 1 juli 1977 i högskolan.

E Gymnasieskolan

Den hittillsvarande statistiken om gymnasieskolan rör högskolan i den meningen. att vissa förutvarande Specialkurser i gymnasieskolan den 1 juli 1977 fördes över till högskolan och att gymnasieskolan utgör en viktig del av högskolans rekryteringsunderlag. Om gymnasieskolan ger SCB ut ett antal olika publikationer. De som rör högskolan beskrivs kortfattat i bilaga 4.

F Elevundersökningar/ Universitet och högskolor

Under denna huvudrubrik finns tre grupper av publikationer: studie- och yrkesplaner vid examenstillfället. halvårsuppföljningar och treårsuppfölj- ningar. Statistiken belyser situationen för vissa grupper examinerade när det gäller arbete och fortsatta studier vid examenstillfa'llet resp. ett halvt och tre år efter examen. Uppföljning har också genomförts men ännu ej redovisats när det gäller studerande som lämnar utbildningen utan examen. En provunder- sökning redovisades 1976 under rubriken Nya studerandegrupper vid filosofisk fakultet (PM från SCB 197616).

G Studerandes ålder

SCB insamlar vart tredje år uppgifter om ålder för eleverna i skolväsendet. [ en publikation 1976 redovisas statistik om ålder för studerande i både obligatoriska och icke-obligatoriska skolor samt vid universitet och högsko- lor. Uppgifter om ålder för de sistnämnda redovisas terminsvis i den s. k. tendensstatistiken för nybörjarna. medan uppgifterna i den nu avsedda publikationen avser de närvarande studerande.

4.1.2. Översikter över längre tidsperioder

I serien Promemorior från SCB har under åren 1975—1977 utgivits fem översiktspublikationer som berör högskolan.

Högskolestatistik ! (PM från SCB 1975:2) belyser nyinskrivna. närvarande och examinerade vid universitet och högskolor 1962/63—1971/72. Statistiken är grundad på bearbetning av uppgifter i högskoleregistret. Uppgifterna är definitiva i den meningen att vissa fel som framkommit i samband med att uppgifterna fördes in i högskoleregistret har rättats. Preliminära uppgifter har tidigare publicerats i serien Statistiska meddelanden (jfr sid. 49).

Publikationen belyser bl.a. ålderssammansättning. könsfördelning, utbildningsbakgrund, medelbetyg från gymnasium. examinations- och kvar- varofrekvenser. hemortslän och medborgarskap. I flertalet fall redovisas uppgifter för varje läroanstalt och fakultet/utbildningslinje.

Högskolestatistik II (PM från SCB 197625) belyser social bakgrund för studerande vid universitet och högskolor 1962/63—1972/73.

Den sociala bakgrunden belyses för nyinskrivna och för examinerade vid olika studieinriktningar. Examinations- resp. kvarvarofrekvens efter olika antal terminer inom olika studieinriktningar relateras till social bakgrund.

Som mått på social bakgrund har använts faderns yrke. som de studerande har (skall ha) lämnat uppgift om vid inskrivningen. Fr. o. m. höstterminen 1972 har man dock använt uppgift om moderns yrke i de fall där sådan funnits men uppgift om faderns yrke saknats.

Faderns (moderns) yrke har redovisats i nio grupper; denna gruppering har använts sedan 1930-talet och därför möjliggjort långa tidsserier:

— jordbruk med binäringar

— lärare

akademiker

— officerare

— direktörer. disponenter. grosshandlare — handlande. handelsresande. hantverksmästare högre tjänstemän utom akademiker. fria yrken utan akademisk examen

— övriga tjänstemän arbetare — okänt

I resultatredovisningen studeras mera ingående skillnader för två grupper: barn till arbetare och barn till akademiker.

Individuppgifter om dem som avlade studentexamen (motsvarande) skulle enligt kungörelsen om statistik över högre studier(l9562239) insamlas för var femte examensårgång. Rapporten Brain/neradefrån gymnasium 1957. 1962 och 196 7. Social bakgrund, betyg och universitetsstudie/'( PM från SCB 1976214) redovisar uppgifter om bl. a. ålder. kön. social bakgrund. medelbetyg samt fördelning på linjer för de årgångar som avlade studentexamen 1957. 1962 och 1967. Därutöver redovisas övergången till fortsatta studier och avlagda examina t. o. m. 1971/72 för de nämnda årgångarna med uppdelning på de nämnda bakgrundsuppgifterna. Dessa uppgifter ger i vissa avseenden en mera detaljerad bild av utbildningsexpansionen. den sociala selektionen och rekryteringen till högskolestudier än vad som framkommit exempelvis i Högskolestatistik I och II.

I Utbildningsstatistik 1970—1975 (PM från SCB 197715) redovisas ett stort antal tabeller som belyser utbildningsväsendet i dess helhet. Tabellerna har i många fall hämtats från Statistiska meddelanden eller Promemorior från SCB. Utöver uppgifter om de studerande (nybörjare. närvarande. examine- rade) i olika utbildningsformer finns uppgifter om befolkningens utbildnings- nivå (med ålders- och könsfördelning och läns- eller regionfördelning). inkomstförhållanden med fördelning på ålder. kön och utbildningsnivå samt

vissa examinerades verksamhet och löneförhållanden viss tid efter avslutad utbildning.

En motsvarande publikation avseende tiden 1970—1974 (PM från SCB 1975111) utgavs 1975.

År 1979 har SCB givit ut en Utbildningsstafist/sk årsbok. som täcker hela utbildningsväsendet under 1970-talet fram t. o. m. vårterminen 1977, och i vissa avseenden går betydligt längre bakåt i tiden.

4.1.3. Inför/nation i prognos-frågor

Serien Information i prognosfrågor produceras av prognosinstitutet vid SCB. Institutets uppgift är att göra analyser och prognoser rörande utvecklingen inom befolknings-. utbildnings- och arbetsmarknadsområdena. Underlaget är i första hand statistik som tagits fram inom andra enheter vid SCB.

Under tiden 1975—september 1977 har i serien Information i prognosfrågor publicerats följande skrifter som kan sägas belysa frågor rörande högsko- lan:

1975:l ADB och arbetskraften industrins ADB-förhållanden 1972 4 Utbildningsbehovet av lärare i yrkesinriktade ämnen 5 Arbetskraftsbarometer för vissa utbildningsgrupper hösten 1975 197621 Arbetskraftsresurserna 1965—2000 2 Utbildningsbehovet av lärare i läroämnen 4 Arbetskraftsbarometer för vissa utbildningsgrupper hösten 1976 5 Yrkesval för examinerade från universitet och högskolor 1970/ 71—1971/72 6 Social bakgrund och övergång till gymnasieskolans 3- och 4-åriga linjer 7 Den inrikes omllyttningen — regional struktur och flyttarnas socio- ekonomiska bakgrund

1977:1 Trender och prognoser

I Trender och prognoser ges bred och översiktlig information om utvecklingen inom områdena befolkning, utbildning och arbetsmarknad. Redovisningen handlar både om det som har hänt och den utveckling man kan vänta sig i framtiden.

4.1.4. Folk— och bostadsräkningen 1970

I folk- och bostadsräkningen 1970 insamlades uppgifter om utbildning för ., hela befolkningen i åldrarna 16—59 år. Man sökte skilja mellan allmän skolutbildning och yrkesutbildning. All sådan utbildning som numera ingåri högskolan räknades till yrkesutbildning. Uppgifterna redovisas i del 13 av rapporten Folk- och bostadsräkningen 1970. som utkom 1975. i

Om högskoleutbildning redovisas i tabeller:

pa.—_ _ ms.—QH - _

:| Personer med akademisk examen efter ålder och kön 1960 och 1970 [] Befolkningen i åldern 16—59 år med yrkesutbildning efter utbildningsnivå och huvudgrupp (inriktning) 1970 — absoluta och relativa tal 'i

4.1.5. Undersökningar om levnadsförhållanden

Sedan 1974 bedriver SCB undersökningar rörande levnadsförhållanden i samhället. Behovet av sådana hade uppmärksammats genom låginkomst- utredningens arbete och understrukits från skilda håll, bl. a. i motioner från samtliga riksdagspartier. I SCB:s nu pågående arbete kartläggs ett flertal olika välfärdskomponenter. av vilka utbildning är en. Andra sådana är hälsa. sysselsättning, ekonomi och boende.

1976 publicerades en rapport om välfärdskomponenten utbildning. Rapporten bygger på intervjuer med ca 6 000 personer i åldrarna 16—74 år. genomförda under andra halvåret 1974. I undersökningen redovisas utbild- ningsnivå i sju kategorier. De två högsta nivåerna omfattari huvudsak sådana utbildningar som numera ingår i högskolan. I rapporten belyses den vuxna befolkningens utbildning (nivå och skolform). relation mellan utbildningsni— vå och uppväxtförhållanden (typ av uppväxtort. nationalitet. föräldrars skolutbildning och familjens ekonomiska situation). utbildningens samband med sysselsättning och arbetsförhållanden, deltagande i vuxenutbildning av olika slag. studieintresse och studiehinder samt ordförståelse och läsförmåga. Särredovisning sker efter ålder och kön.

4.1.6. Statistisk årsbok

Statistisk årsbok äri första hand avsedd att i sammanfattande och överskådlig form redovisa tidigare i skilda former publicerad statistik över ekonomiska. sociala. politiska och kulturella förhållanden i Sverige. De uppgifter som publiceras i kap. XXVIII Undervisning har till helt övervägande del tidigare publicerats i mer detaljerad form i Statistiska meddelanden. Till skillnad från Statistiska meddelanden ger Statistisk årsbok ävenjämförelser 3—10 år bakåt i tiden. I några fall har uppgifter även inhämtats från läroanstalter särskilt för Statistisk årsbok och i något fall återger årsboken tidigare opublicerade uppgifter som SCB sammanställt särskilt. Årsbokens tabeller belyser närva- rande studerande, nybörjare och examinerade i olika utbildningsformer. bl.a. många som numera ingår i högskolan. Indelningarna är olika i skilda tabeller. I vissa tabeller redovisas fördelning på åldersgrupper, kön och län.

4.2. Insamlingen av underlag för SCB:s högskolestatistik

Vid universitet och högskolor gällde t.o.m. vårterminen 1977 att varje studerande vid inskrivningen på en särskild blankett lämnade vissa uppgifter om sig för den centrala statistiken. Detaljinnehållet har under årens lopp " varierat och har också varit något olika för skilda delar av högskolan. Variationerna beror huvudsakligen på antingen skillnader i studieorganisa- tion mellan olika fakulteter eller modernisering i samband med införande av nya blanketter. vilket skett successivt. Så har t. ex. uppgift om faderns och moderns hemort ersatts med uppgift om den studerandes kyrkobokföringsort vid 15 års ålder. Året närmast före högskolereformen insamlades på detta sätt följande uppgifter från de studerande vid filosofisk fakultet varifrån insam- lingen var mest omfattande:

namn och personnummer

hemortsadress studieortsadress eventuell tidigare inskrivning vid svenskt universitet/högskola inskrivningsgrund (koder för olika skolformer och linjer. avgångsår) inskrivningsdatum vilken utbildning inskrivningen avsåg avsikt beträffande hel- eller deltidsstudier under inskrivningsterminen kön medborgarskap (om ej svenskt) och avsikt att definitivt bosätta sig i Svenge eget nuvarande yrke eget tillämnat yrke faderns yrke och eventuella akademiska examen moderns yrke och eventuella akademiska examen nuvarande kyrkobokföringsort (län och kommun) kyrkobokföringsort vid 15 års ålder (län och kommun) utbildning före inskrivningen utöver den inskrivningsgrundande eventuellt tidigare deltagande i universitetsutbildning utanför universite- ten.

E""':r'tm"amana-!==

".D'O053'—W

Den blankett som användes hade det dubbla syftet att förse både läroanstalten och SCB med uppgifter. Uppgifterna h—r var enbart avsedda för SCB. medan uppgifterna a—g också användes för läroanstaltens matrikel. Vissa. t. ex. b och c. var avsedda enbart för denna. Det exemplar av blanketten som var avsett för SCB vidarebefordrades dit av läroanstalten. Där infördes uppgifterna i det 5. k. högskoleregistret (se avsnitt 4.3) och användes dels för framställning av viss statistik om nybörjarna. dels för statistik om t. ex. närvaro och examination (efter senare komplettering med uppgifter från läroanstalterna).

Läroanstalterna skickade vidare varje termin listor till SCB över dem som varit närvarande under terminen. SCB fick också kopia av alla tentamens- listor inom de filosofiska fakulteterna. Dessa listor upprättades på resp. institution och sändes till läroanstaltens centralförvaltning för bl. a. aktuali- sering av dess matrikel. Listor över avlagda examina upprättades månadsvis av läroanstalterna och översändes till SCB.

Från de studerande själva insamlade SCB under åren 1967—1977 på särskild blankett uppgifter om utbildnings- och yrkesplaner vid examenstillfället. Denna blankett (senast kallad ”planuppgift”) var den studerande. enligt ett kungligt brev l967.sky1dig att inlämna till läroanstalten samtidigt som han ingav ansökan om examensbevis. Iäroanstalten vidarebefordrade den till SCB. En från tid till annan varierande andel av de examinerade fick vidare ett halvt och tre år efter examen direkt från SCB enkäter om sin sysselsättning, anställningsförhållanden. löneförhållanden m.m. (halvårs- och treårsupp- följning; jfr avsnitt 4.1).

Statistiken om de utbildningar som numera ingåri högskolan men som före den 1 juli 1977 inte räknades till universitet och högskolor är baserad dels på individ- och antalsuppgifter lämnade av resp. läroanstalt. dels på kopior av ansökningsblanketter. där de sökande själva lämnat vissa uppgifter som

behövdes för antagningen. Några uppgifter avsedda uteslutande för central statistik lämnades däremot inte vid studiernas början.

4.3. SCB:s högskoleregister

Grundmaterialet för SCB:s statistikproduktion om högskolan finns sedan lång tid i det som numera kallas högskoleregistret. Sedan 1937 grundar sig statistiken om högre utbildning på till SCB insända individuppgifter. Vid inskrivningen fyllde den studerande i ett studiekort i två exemplar. av vilka det ena insändes till SCB. Meningen var att studiekorten hos SCB skulle kompletteras med de uppgifter om närvaro och examination som läro- anstalterna fortlöpande rapporterade. Närvaroregistreringen på studiekorten. som var mycket tidskrävande, upphörde efter några år av brist på arbetskraft. 1956 lade SCB upp ett hålkortsregister över samtliga studerande med uppgifter om bakgrund samt inskrivning. närvaro och examination. Registret lades 1962/63 om till ADB. Det nuvarande högskoleregistret omfattar alla inskrivningar fr.o.m. höstterminen 1956. alla närvarouppgifter fr.o.m. höstterminen 1962. examina för studerande som inskrivits höstterminen 1956 eller senare samt inskrivningsuppgifter för tid före höstterminen 1956 för de studerande som varit närvarande eller avlagt examen höstterminen 1962 eller senare.

I enlighet med olika beslut av riksdag och regering under 1960-talet utvidgades successivt mängden av uppgifter som insamlades för varje studerande. Högskoleregistret innehåller därför generellt sett mera informa- tion om dem som varit studieaktiva under de senaste åren. Registret består — bl. a. som en följd av den successiva utbyggnaden av flera delregister. ofta kallade filer. som lagras fysiskt åtskilda. En av dessa filer. den s. k. AROS-filen. innehåller relativt detaljerad information om de studerande vid filosofisk fakultet fr.o.m. höstterminen 1969. Om dessa finns utförligare uppgifter om närvaro och studieresultat (registrering i ämnesområde och studiekurs samt uppnådda poäng i enskilda studiekurser) än för övriga studerandegrupper. Åren närmast före högskolereformen 1977 insamlades även motsvarande uppgifter för de studerande vid juridisk fakultet samt (endast beträffande närvaro) för de studerande vid teologisk fakultet.

När det gäller dem som inskrivits vid universitet och högskolor under 1970-talet består högskoleregistret av uppgifter om bakgrund och Studieav- sikter (lämnade av de studerande vid inskrivningen.jfr sid. 53; uppgift om civilstånd inhämtades fram till 1972). om inskrivning. närvaro och examina- tion (lämnade av läroanstalterna. jfr sid. 54). om studie- och yrkesplaner vid examenstillfa'llet (lämnade av de studerande.jfr sid. 54), samt om sysselsätt- ning och anställningsförhållanden (lämnade av de examinerade i svar på uppföljningsenkäter). Dessutom ingåri registret uppgifter om gymnasielinje/ gren samt medelbetyg. hämtade från SCB:s register över elever som avslutat utbildning i gymnasiet 1969 eller senare.

Genom högskoleregistrets kumulativa karaktär kan det användas för undersökningar av olika förlopp såsom studieavbrott. linjebyten. dubbelut- bildning och studietider. Förutom att det legat till grund för SCB:s löpande

statistikproduktion. bl. a. om elevströmmarna till. inom och från högskolan. har det i stor omfattning utnyttjats för specialbearbetningar åt utredningar och forskningsprojekt samt inte minst för SCB:s egen prognosverksamhet. Registret har också möjliggjort utgivning av definitiv statistik. där vissa fel som ingått i underlaget för den preliminära statistiken korrigerats (jfr sid. 48).

4.4. Den centralt producerade högskolestatistikens användning

I utredningens uppdrag ingår bl, a. att redovisa användningen av högskole- statistiken. För att få underlag för detta vände vi oss med enkäter till ett antal av dem som regelbundet får SCB:s Statistiska meddelanden serie U (eller delar därav). Information i prognosfrågor och/eller Promemorior från SCB med frågor om hur de använder dessa publikationer.

4.4.1. Distributionen av SCB:s publikationer

Statistiska meddelanden. Information i prognosfrågor och Promemorior från SCB distribueras till abonnenterna så snart en publikation utkommit. SCB distribuerar själv publikationerna gratis till statliga och kommunala myndig- heter. utländska ambassader i Sverige. vissa internationella organisationer. statistiska centralbyråerna i de nordiska länderna, samt andra mottagare som SCB anser det skäligt att låta få publikationerna utan kostnad. Övriga kan mot betalning abonnera på publikationerna genom Liber Förlag. Det finns hos SCB ett flertal olika abonnemang på Statistiska meddelanden. Man kan få samtliga publikationer. således även andra serier än serie U. eller samtliga inom serie U. Inom serie U kan man också abonnera på endast vissa slags publikationer. Man har till exempel kunnat få enbart serien ”Gymnasial och eftergymnasial utbildning”” eller enbart statistik om sjuksköterskeskolor eller om lärarhögskolor och förskoleseminarier eller om elevundersökningar avseende högskolan.

Antalet abonnenter blir på detta sätt olika stort för olika publikationer. Av Statistiska meddelanden om universitet och högskolor i traditionell bemär- kelse utsände SCB våren 1977 1 500 exemplar till abonnenter. Drygt 600 av dessa abonnerade på samtliga Statistiska meddelanden eller hela serie U. Ytterligare ett hundratal exemplar distribuerades av Liber Förlag.

Länsstyrelser. större kommuner, kommunförbunden med underorgan. större bibliotek samt myndigheter och organisationer i utlandet är i regel abonnenter på samtliga Statistiska meddelanden och får därigenom del även av statistiken om högskolan. Andra kategorier av abonnenter är departement. statliga myndigheter. kommunala skolmyndigheter. läroanstalter inom högskolan. gymnasieskolor. vissa andra offentliga och enskilda skolor. intresseorganisationer. folkbildningsorganisationer samt massmedia. Dessa är i regel abonnenter på hela serie U eller på de grupper av publikationer som närmast berör vederbörande.

Läroanstalterna inom högskolan abonnerade vid undersökningstillfallet

. "4 (__aW—rs...

oftast på enbart sådan statistik som berörde dem själva. De olika läroanstalterna visade sig ha helt olika policy i fråga om distributionen internt. I allmänhet abonnerade man på ett mindre antal exemplar till den centrala förvaltningen. Ett universitet distribuerade dock alla Statistiska meddelan- den med högskolestatistik även till samtliga institutioner inom läroanstalten, vilket krävde en upplaga på närmare 400 exemplar.

Alla yrkesvägledare inom arbetsmarknadsverket får Statistiska meddelan- den med resultat från elevundersökningar avseende högskolan genom AMS. som abonnerar på en stor upplaga och distribuerar den vidare. Både yrkesvägledarna och högskolans studievägledare nås i många fall regelbundet av rapporterna över elevundersökningar men ej av övrig högskolestatistik.

4.4.2. Våra enkäter om användningen av publikationerna

De enkäter som sändes ut till abonnenterna våren 1977 byggde på den redovisning av högskolestatistiken 1975/76 som gavs i Statistiska medde- landen. serie U. 1976:27. resp. den lista över utgivna nummer av Information i prognosfrågor.som finns på insidan av omslaget till varje publikation i serien samt de Promemorior från SCB som utgavs under år 1976 och som rörde universitet och högskolor.

Serien "Gymnasial och eftergymnasial utbildning" hade 112 abonnenter. En enkät sändes ut till en fjärdedel av dem som abonnerade separat på denna del av högskolestatistiken. dvs. till 28 stycken. Efter påminnelser inkom 27 svarsblanketter. varav 24 kunde bearbetas. Svarsprocenten blev således 85.

Svaren visar att drygt en tredjedel av de tillfrågade (39 %) använder materialet utöver genomläsning medan en sjättedel (17 %) varken läser eller på annat sätt utnyttjar publikationerna. Den vanligaste användningen är som underlag för information. såväl intern som extern.

Av de svarande är 9 procent nöjda med publikationernas periodicitet medan övriga anser att de kan publiceras mindre ofta eller att de kan avvara dem (48 resp. 43 %).

Serien om sjuksköterskeskolor och statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor hade 64 separata abonnenter. Även här sände vi ut en enkät till var fjärde abonnent. dvs. till 16 stycken. Svarsprocenten blev 75.

De bearbetade svaren ger här en annan bild. Nyttjandegraden är hög. över hälften av de svarande använder publikationerna till mer än genomläsning. Tre fjärdedelar är nöjda med periodiciteten och ingen säger sig vilja avvara denna statistik. Den vanligaste användningen är även här som underlag för information men det anges också att den använts som plane- ringsunderlag.

De så kallade elevundersökningarna hade 312 separata abonnenter. En fjärdedel av dessa, dvs. 76 stycken tillställdes en enkät. Svarsprocenten blev 67. Bortfallet visade sig till 70 procent bero på att de som skulle besvarat frågeformuläret aldrig hade fått det. Då det inte finns anledning att anta att bortfallet i detta fall skulle vara selektivt kan man anta att de bearbetade svaren inte innehåller något systematiskt fel.

Enkäten gällde följande publikationer: Förvärvsarbete. studier etc. vid examenstillfället bland examinerade 1967/68—1974/75 (SMU 197638).

Förvärvsarbete. studier etc. för vissa grupper som examinerats från univer- sitet och högskolor fjärde kvartalet 1974. första. andra och tredje kvartalen 1975 (SMU 1976218. SMU 1976:24. SMU 1976:29. SMU 1976245) samt Förvärvsarbete. Studier etc. de tre första åren efter examen för vissa grupper examinerade hösten 1972 och våren 1973 (SMU 1976:25. SMU 1976z47).

Över hälften av de svarande anger att de haranvändning av denna statistik och då främst som underlag vid yrkesvägledning. Nästan tre fjärdedelar är nöjda med periodiciteten och endast ett fåtal svarande menar att de kan avvara den.

Den sista enkäten sändes ut till en fjärdedel av alla abonnenter som prenumererade på hela statistiken om universitet och högskolor, dvs. till 355 stycken. Till ett av universiteten utsändes hela 97 enkätformulär. Svarsfre- kvensen just härifrån blev låg och det visade sig omöjligt att nå dem som ej svarat med påminnelser. Därför borttogs samtliga 97 från urvalet. Svaren representerar alltså 258 enkäter. dvs. 18 procent av samtliga abonnenter. Efter påminnelser inkom 154 svarsblanketter. varav 117 har kunnat bearbetas. Svarsfrekvensen blev således 45 procent. Den undersökning som gjordes av bortfallet (141 utsända enkäter) visade att 79 stycken (56 %) inte fått enkäten. 37 stycken (26 %) inte använder sig av statistiken. 18 stycken (13 %) inte vet hur publikationerna används på deras arbetsplatser. Resterande. 7 stycken. anger att de inte svarar på enkäter eller att abonnemanget upphört. Då viss osäkerhet råder beträffande svarens representativitet har vi utgått från att redovisade svar endast representerar de 117 bearbetade svarsblanketterna.

I figurerna 2 och 3 redovisas de svarandes användning av och synpunkter på utgivningen av vissa publikationer i serien Statistiska meddelanden, De i figurerna 2 och 3 redovisade publikationerna är:

1 Antagning till spärrad utbildning inom UKÄ:s antagningssystem vt 1976. SMU 1976:8 2 Antagning till spärrad utbildning utanför UKÄzs antagningssystem ht 1974. ht 1975 och vt 1976. SMU 1976:36 3 Tendensstatistik per 1976-02-01. 1976—09-15 och 1976-10-10. Pressmeddelande 4 Nyinskrivna vid universitetens filosofiska. teologiska och juridiska fakulteter. socialhögskolor, lärarhögskolor. förskoleseminarier och de tekniska högskolorna i Stockholm och Göteborg ht 1975 per 10—20 och vt 1976 per 02—06. SMU 1976:23. 5 Nyinskrivna, närvarande och examinerade vid universitet och högskolor vt 1975 och ht 1975. SMU 197619. SMU 1976:42 6 Nyinskrivna vid de yrkestekniska högskolorna 1975. SMU 1976134 7 De filosofiska. juridiska och teologiska fakulteterna: nettoantalet registrerade studerande på grundexamensnivå vid slutet av terminen (ST) vårterminen 1974 t. o. m. sista dag för registrering (SDR) höstterminen 1975 reSp. per ST ht 1974 och SDR vt 1975 resp. ST vt 1975 och SDR ht 1975 samt per STht 1975 och SDR vt 1976. SMU 1976:7. SMU 1976113. SMU 197632. SMU 1976:41 8 Registrerade och nybörjare i forskarutbildning 1975 och 1975/76. SMU 1976:l7. SMU 1976133 9 Forskarutbildning: examina 1973/74. SMU 1976211 10 Gymnasial och eftergymnasial utbildning. närvarande ht 1974 samt examinerade 1974/75 resp. närvarande och examinerade ht 1975. SMU 1976z4. SMU 1976:31 11 Förvärvsarbete. studier etc. vid examenstillfället bland examinerade 1967/ 68—1973/75. SMU 1976138

Procent

Procent

IIIIIII ' / i -' ) * 11111111 50 - = . | * . IIIIIII »» X I * i - llllllll ', _ ,x/ . ( x x _ 40 _I/ , . 4 qj? ) ' han» 3 - x/ Qiäfv 04 . . _

30 a- =”?- ” * *? 13:35:35: '.-” ' * 4 '='": ""'.."...... ........ "O" ”?".." 0 4 0 0 0 0 4 ' _ _ *v'0-0 &; -.l ?” -0»0 0-0 D 0 4 0-0 . . . 4; ...

20 ääägztzåpzåzä: :::5 så, :: ”":03333. -; ----- J ”& Hut-.c;— . 004 00- 0.00 ,0040w' 'ww. Owoo vvq. - -0J gea—gg—ze—zgzgz :=:=:=:=:= ""—”:=? .;:;:.;.;. -=:=:=w— ::::3 35:15:32 00000 004 . - & >04 . >00 »

-0000 00 00—054 00.04 .0. >00.. ., >04.. 000..0040.04 .."..009..0 00400 ..J00p04 -- 00... 00...000 -0000 0000504 00004 .000000 >00>0q00 004..004qp 10 ......004...00 00400 ,,,00,.. .. 00>.. 00...000 4 -0000 0.0050— 00004 00v0000 p00>00.. 004..00400 00000ä9w0000 00400 ..,00,.. .. 00>0o 00...00004 —0000— 000004 00004 ..00000 >00>00.. ...04-.00400 00000O0w0000 00400 ,.00... . 00>0.00o0o0400,..00004 . . .00 >04 00-04 >00 .&ät00 >0400 00004 00400 339.- me:—zerzgeee. 242.324:— :o:o:.24:4>:9:— hf.—2424åozoeot4totdv4ce4o20'4aäma

12345 78 11121312345678910 Publikation & Använt den lt. ex. som & Kan avvaras underlag för beslut, som källa för information) K?” PUbl'Cefas L" .. mindre ofta ':. ast mer an samman- _ , _ " " fattningen Kan publiceras oftare

Läst sammanfattningen [MH] Läst pressmeddelandet

:] Ej fått eller läst den

[:] Inga synpunkter

Fig. 2 Uppgivet använd- Fig. 3 Synpunkter på ningssä/t av Statistiska Statistiska meddelande/t, meddelanden. serie U serie U.

12 Förvärvsarbete.studier etc. för vissa grupper som examinerats från universitet och högskolor fjärde kvartalet 1974. första. andra och tredje kvartalen 1975. SMU 1976218. SMU 1976:24. SMU 1976:29. SMU 1976:45 13 Förvärvsarbete. studier etc. de tre första åren efter examen för vissa grupper examinerade hösten 1972 och våren 1973. SMU 1976:25. SMU 1976147

Publikationernas innehåll redovisas i bilaga 4. De svarandes användning av och synpunkter på utgivningen av vissa av publikationerna i serien Informationiprognosfrågorofr. 4.1.3 ovan) framgår av figurerna 4 och 5.

De publikationer som avses i figurerna 4 och 5 är:

1 Trender och prognoser — befolkning. utbildning och arbetsmarknad. IPF 1974:8 2 Arbetskraftsresurserna 1965—2000. IPF 1976:l

3 Utbildningsbehovet av lärare i läroämnen. IPF 19762 4 Befolkningsprognos för riket 1976—2000. IPF 197613 5 Arbetskraftsbarometer för vissa utbildningsgrupper hösten 1976. IPF 197624 6 Yrkesval för examinerade från universitet och högskolorläsåren 1970/71—1971/72. IPF 197625 7 Social bakgrund och övergång till gymnasieskolans 3- och 4-åriga linjer. lPF 197626 8 Den inrikes omflyttningen — regional struktur och flyttarnas socioekonomiska bakgrund. IPF l976:7

De svarandes användning av och synpunkter på utgivningen av vissa av publikationerna i serien Promemorior/rån SCB framgår av figurerna 6 och 7. Publikationernas innehåll redovisas ovan i avsnitt 4.1.2.

.E

ååååååä vi. 2

90001 ”O 000 520202 ",

"

_a _;

*: o

&: 00 60 38»

O' '... ... 202026!

o 0." ':'—:— O . 0000 .....Å . 0! O 0

zzz' . 0 ha

0 .

1 13 Publikation

ha

';';—rian

var:

?" ;— ? '?O'efefefefé

. _.4

2345678

000000 000000 £0f030f0901

1

Procent

0'0'0'0'0' 00000 '0'0'0'0

se , taxawwwwääååää

== _/ - . i000000000

_E ' —i ' ' ">?0f0309030? 90%?- |

_ NO" QN", v a:etetåtttsttttt. % ' *7. 29???”

00000000 0

_Iä'o O O

.'09090909090909090909039090.0 o o o 0 o m 00

NOLS)???

8

234567

1

00. N'—

Publikation

Publikation

& Kan avvaras

,; Använt den (t. ex. som

underlag för beslut,

&; Kan publiceras

som källa för information)

mindre ofta

Kan publiceras

Läst mer än samman-

fattningen

Fig. 4 Uppgivet använd- ningssätt uv Information i prognosfrågor.

oftare :] Inga synpunkter

* Läst sammanfattningen

||||||||| Läst pressmeddelandet

Ej fått eller läst den

Information i prognos/r Fig. 5 Synpunkter på gor.

C .9 2 £ _ .. _ % s 5 0. (; % %'0'0'0'0'0'0'0'0'0 > & . IOOOOOOOO (") m ”"—”903339; : g = T*". (U _: attt—:: N .. x = ”90000? Eg se " 0000" .— g _gåima .a 0 O O O O O O O O O åå 0) (1) 'x (D LO V' O') N F- % E A a 1”— c % iaf—3 a .. a 5 :! ..: D __ 5 v.'- 0 = sea * "vvvvvvvvvv "_5 11%!0'0'030'0'0'0'0'03 m .: *- *— ! ..eeeeeeeege gas ” 'OOQQOQOOO N CE »äättt—ztttaza .. 4 = x 1

&

mindre ofta

MI] Kan publiceras

Läst mer än samman-

fattningen

Fig. 6 Uppgift om an-

oftare [ZI Inga synpunkter

vändningssätt av Prome- morior/rån SCB.

[Emm Läst pressmeddeland

Läst sammanfattningen

et

[__—_| Ej fått eller läst den

ä'

Fig. 7 Synpunkter p Promemorior/rån SCB.

De publikationer som avses i figurerna 6 och 7 är:

Högskolestatistik 1— nyinskrivna. närvarande och examinerade vid universitet och högskolor 1962/63—1971/72. PM fr. SCB 197522

2 Utbildningsstatistik 1970—1974. PM fr. SCB 1975111 1 3 Högskolestatistik II —social bakgrund för studerande vid universitet och högskolor 1962/63—1972/73. PM fr. SCB l976:5

Det förtjänar påpekas att dessa tre publikationer alla var de första i sitt slag.

Den uppgivna användningen av de publikationer som ingick i den sista enkäten framgår av tabell 1. Det skall därvid noteras att vissa uppgiftslämnare angivit mer än ett användningsområde. _

Svaren på den sista enkäten visar att ungefär hälften av de svarande använder eller läser hela eller delar av publikationerna. Troligtvis kan dock nyttjandegraden vara lägre än så bland samtliga prenumeranter. Man kan anta att de som inte använder statistiken är överrepresenterade bland dem som avstått från att svara. Vår bedömning är vidare att en viss överdistri- bution förekommer. dvs. publikationerna distribueras till fler personer än sådana som anser sig ha behov av eller utnyttjar informationen.

Vissa synpunkter har också lämnats på publikationernas utformning och distribution. Dessa framgår av tabell 2.

Slutligen skall nämnas att enkätsvaren i första hand beskriver i vilken utsträckning de olika publikationerna används. och endast mycket ytligt hur. Att någon uppger att vissa publikationer används som planeringsunderlag innebär inte att informationen i dessa har avgörande betydelse för resp. myndighets beslutsfattande.

Att många. kanske rentav flertalet. mottagare anger att de kan vara utan vissa publikationer kan heller inte tolkas som att SCB eller någon annan myndighet kan upphöra att förmedla denna eller motsvarande information.

Tabell 1 Användningssätt för Statistiska meddelanden serie U, Information i prognosfrågor och Promemorior från SCB. 1976. Summa tillfrågade 258

Användning Faktiska tal Planeringsunderlag 20 Intern information 16 Extern information 10 För egen information 10 Studievägledning 10 Som underlag för beslut 1 undervisningen Som underlag för interna prognoser I personalutbildning Som utredningsmaterial Som källmaterial i ett forskningsprojekt I policydiskussioner 1 fackligt arbete Som underlag för tidningsartiklar Som underlag för remissyttrande

'_'—'_'NNUJLoJxIOOW

Tabell 2 Vissa synpunkter på statistikpublikationernas utformning och distribution. Summa tillfrågade 258

Synpunkt Faktiska tal

För omfattande Dålig layout För stor eftersläpning Inte läsvänligt Skrivet för statistiker För grov kategoriindelning Fel upplagt. går ej att få överblick Bättre periodicitet önskvärd Sammanfattningar räcker Sammanfattningar/universitet räcker Vi behöver lokal statistik om den egna högskolan. ej SCB:s 1 Bättre snabb och aptitlig form än sen och fullständigt pålitlig 1

'_'—'_'NNNLo—JÅJÄO

De återstående mottagarna eller t. o. m. enstaka av dessa kan ha så starkt behov av de uppgifter som redovisas att detta är tillräckligt för att motivera

framtagandet av uppgifterna.

4.5 Planerad central produktion av högskolestatistik fr.o.m. 1977 /78

Högskolereformen har i flera avseenden redan framtvingat ganska genom- gripande förändringar av den centrala statistikproduktionen avseende högskolan. Det produktionssystem som tillämpades vid SCB t. o. m. väner- minen 1977 kunde av tekniska skäl inte längre användas efter högskolere- formen. Den förändrade strukturen av högskolan har inneburit att tidigare statistikbehov bortfallit och nya tillkommit. En rad utbildningar.som tidigare ej täcktes av högskolestatistiken. har i och med reformen infogats i högskolan.

Som ett provisorium i avvaktan på statsmakternas ställningstaganden med anledning av vårt kommande förslag enades SCB och UHÄ efter samråd med oss under våren 1977 om insamling av uppgifter till ett centralt personregister av i stort den omfattning som viskisserade i vårt delförslag 1976 (PM 1976—01-28). En förteckning över de uppgifter som därmed ingår i statistiken fr.o.m. 1977/78 och tills vidare återges i avsnitt 7.1.2.

Det tekniska och ekonomiska ansvaret för den provisoriska men ändå omfattande omläggningen har åvilat SCB. Detta har framtvingat betydande omprioriteringar inom ramen för SCB:s löpande resurser för Utbildningssta- tistik. Det har i första hand gällt att få insamlingsrutinerna i drift. därnäst att få kontroll-. sammanställnings- och statistikuttagsrutiner att fungera, Någon publicering av statistik avseende den nya högskolan 1977/78 har därför inte kunnat ske under nämnda budgetår.

Under 1978/79 räknade SCB ursprungligen med att i Statistiska meddel- anden ge ut följande statistik om högskolan 1977/78:

._- .4-.. :an—

D Anmälan Antalet anmälda: samtliga linjer och enstaka kurser. antalet nybörjarplat- ser och antal nybörjare per 15 sept./4 febr. För utbildningar med antagning via UHÄ:s centrala antagningssystem anges även uppgifter om kvot- gruppstillhörighet och arbetslivserfarenhet för samtliga anmälda samt minimipoäng vid den centrala antagningen.

Terminsvis redovisning. 2 publikationer per år.

:i Nybörjare. registrerade och examinerade — Nybörjare fördelade efter högskoleenhet. utbildningslinje/enstaka kurs. kön. ålder. behörighetsgrund för antagning samt hur många som för första gången påbörjar högskoleutbildning — Registrerade fördelade efter högskoleenhet. utbildningslinje/enstaka kurs. ålder och kön _ Examinerade (motsvarande) fördelade efter examen. utbildningslinje. högskoleenhet. ålder och kön.

Terminsvis redovisning. 2 publikationer per år.

Cl Sektorsredovisningar Publicering av uppgifter om varje sektor (enstaka kurser behandlas som en sektor) kommer att ske i separata meddelanden. Redovisningen kommer att innehålla uppgifter om - anmälan — tillströmning - registrering - studieresultat (inkl. "poängproduktion" inom enstaka kurser samt utbild- ningslinjer motsvarande grundutbildning inom de teologiska.juridiska och filosofiska fakulteterna) — examination/avgång , generationsuppföljningar

Läsårsvis redovisning. en publikation per sektor och är.

B "Hela högskolan" Detta meddelande kommer att innehålla ungefär motsvarande uppgifter som i sektorsredovisningarna men mer översiktligt och sammanställt för hela högskolan. Redovisning kommer även att göras med andra infalls- vinklar än i sektorsredovisningarna. t. ex. "Vilka utbildningar väljer 25:4orna?"

Läsårsredovisning. 1 publikation per år.

[] Siffror om högskolan ”Pocketupplaga" av redovisningen för hela högskolan. som skall ge kortfattad överblick över bl. a. tillströmning. registrering och examination iform av tablåer och diagram men utan tunga tabeller. Publikationen kan också komma att utnyttjas för "temaorienterad" redovisning.

Terminsvis redovisning. 2—4 publikationer per år.

CI Forskarutbildning Publiceras tills vidare som tidigare i avvaktan på beslut med anledning av

forskarutbildningsutredningens betänkande Fortsatt högskoleutbildning. F. n. publiceras uppgifter en gång per läsår om tillströmning. registrering. ,- examination och studietider. Cl Uppföljningsundersökningar Enkätundersökningar som i första hand belyser verksamhet efter utbild- ning för studerande som avlagt examen eller på annat sätt avslutat utbildning. i:i Undersökning rörande nybörjares sociala och utbildningsmässiga bakgrund .

Enkätundersökning av nybörjare höstterminen 1977.

SCB avser att följa i princip samma publiceringsmönster även för kommande läsår. intill dess definitiva förändringar träder i kraft efter beslut på grundval av vårt slutliga förslag.

Det har emellertid visat sig att problemen med att få det provisoriska statistiksystemet att fungera när det gäller inrapportering av data blev avsevärt större än vad SCB hade räknat med. Därför blev ytterligare omprioriteringar i verksamheten 1977/78 och 1978/79 nödvändiga. Detta har ' tyvärr också fått den effekten att utgivning av Statistiska meddelanden om högskolan 1977/78 inte kommer att kunna ske förrän under budgetåret 1979/80.

4.6 Lokalt producerad statistik

Inom läroanstalterna framställs statistik i mycket varierande utsträckning och med skilda metoder. I allmänhet görs detta för att ge beslutsunderlag . inom högskoleenheten eller för att orientera allmänheten via massmedia. Exempel på det förra är statistik om genomströmning och studieresultat. på det senare statistik om anmälda och nyinskrivna.

De datorbaserade studiedokumentationssystemen kan användas för att göra statistik med utnyttjande av alla uppgifter som ingår i registren. Under STUDOK-systemets första år har program funnits för endast några få slag av ' statistikuttag. Efter en rundfråga våren 1978 om läroanstalternas behov av : statistikuttag ur STUDOK har UHÄ nu under utveckling ett mer omfattande program för sådan statistikframställning.

Chalmers tekniska högskola framställer ur sitt utbildningsdatasystem en ' omfattande statistik som belyser utbildningen där. Till tabeller om studeran- deantal. studieprestationer. studietider, examination.studier utöver examen. betyg. helårsprestationer per institution m. m. fogas en separat skrift som analyserar situationen och görjämförelser bakåt i tiden och utåt med likna'nde utbildningar på andra håll i landet. Denna s. k. utbildningsöversikt distribue- ras inom CTH till ledamöter i besluts- och beredningsorgan och till institutioner och förvaltningstjänstemän. Den sprids också till regionstyrel- sen. UHÄ och utbildningsdepartementet och till övriga läroanstalter med teknisk högskoleutbildning. Vissa delar av utbildningsöversikten publiceras i CTH:s verksamhetsberättelse. På liknande sätt använder sig KTH och universitetet i Linköping av sina datorbaserade studiedokumentationssys- tem för den tekniska utbildningen.

=.»... - _m.-3 ._..— ge,-_

5. Behovet av högskolestatistik

5.1. Inledning

[ tilläggsdirektiven (se bilaga 2) uppdrogs åt oss att genomföra en analys av behovet av högskolestatistik. Två huvudskäl angavs, nämligen dels att "belysa statistikbehoven hos olika avnämare”, dels att söka ”utforma sådana metoder för analys av statistikbehov som statistiska centralbyrån sedermera kan tillämpa i sin egen fortlöpande översyn och omprioritering av utbild- ningsstatistiken.”

Vi sammanfattar i det följande utgångspunkterna för den analys vi genomfört, arbetets uppläggning, bearbetningsmetodik samt huvuddragen i den behovsbild analysen resulterat i. För en fullständig redovisning av behovsbilden hänvisas till specialbilagan (DsU 197916).

5.2. Utgångspunkter för vår behovsanalys

Statistiken om grundläggande högskoleutbildning har till uppgift att belysa frågor som ställs på olika håll i samhället av människor som är verksamma inom eller utom högskolan. Det gällde därför för oss dels att identifiera vari samhället frågor ställs om grundläggande högskoleutbildning (intressenter), dels att få fram vilka frågor eller slag av frågor som behöver belysas (informationsbehoven).

För att få reda på informationsbehoven ansåg vi det nödvändigt att direkt tillfråga ett större antal intressenter. En huvudlinje i vårt intervjuarbete har varit att utgå från resp. intressents uppfattning av sin verksamhet och dennas relation till högskolan. Den statistik som hittills tillhandahållits styr lätt tankarna, samtidigt som det inte alls är säkert att den vare sig täcker de verkliga behoven eller i alla delar motsvaras av några sådana. Vid inter- vjuerna försökte vi därför i möjligaste mån undvika att intressenten skulle definiera sina informationsbehov med utgångspunkt i hittills förekommande statistik.

Självfallet kan eller bör inte alla frågor om grundläggande högskoleutbild- ning besvaras med statistik. Vi avstod dock från att på förhand försöka formulera en principiell avgränsning, vilket medförde att i intervjuerna även framkom ett antal informationsbehov, som vi inte anser det lämpligt eller möjligt att tillgodose genom statistik.

Genom intervjuerna ville vi få underlag för att mer korrekt bedöma bl. a.:

cr Vilken information behövs? El Vilken information bör utgöras av statistik och vad bör tas fram i annan

form? Cl Vilken statistik är viktigast, vilken är mindre viktig? El Av vem, i vilken form och hur ofta bör erforderlig statistik tas fram?

I detta kapitel redovisas resultaten av intervjuerna när det gäller den första av ovan redovisade frågor.

5.3. Tillvägagångssätt

För att inventera intressenter i statistiken om grundläggande högskoleutbild- ning använde vi ett schema (fig. 8), som indelar tänkbara intressenter dels efter ansvarsområden, dels efter vissa huvudfunktioner, dels slutligen efter om verksamhetsfältet är centralt, regionalt eller lokalt.

Figur 8 Tablå över indelning av högskolans intressenter.

Ansvarsområde Nivå Huvudfunktion

Administrativ Planerande Forskande Allmän” verkställande utredande orientering

] Utbildning Central X X X X Regional X X X X Lokal X X X X

2 Arbetsmarknad Central X X X X Regional X X X X

Lokal X — — X

3 Övrig facktillsyn Central X X X X Regional X X X X Lokal X X X X

4 Syo Central X X X X Regional X X X X Lokal X X X X 5 Övergripande Central X X X X samhällsplanering Regional X X X X Lokal X X X X

6 lntressebevakning. Central X X X X opinionsbildning Regional X X X X Lokal X X X X

7 Internationell Central X X X X rapportering Regional — — — Lokal — —

" Kolumn 4 Allmän orientering har en annan karaktärän kolumnerna l—3. Medan dessa kolumner representerar olika huvudfunktioner som intressenterna inom ett verksamhetsområde kan fylla. avser kolumn 4 närmast en funktion hos högskolestatistiken. nämligen den att ge skilda personer inom ett ansvarsområde en viss allmän orientering som bakgrund till deras specifika arbetsuppgifter. Statistik som behövs för detta syfte antogs behöva presenteras i andra former än statistik som direkt skall utgöra underlag för administrativa åtgärder. planering och liknande.

I flera fall visade sig en och samma intressent höra hemma i mer än en av schemats celler. Vanligtvis var det då fråga om olika huvudfunktioner inom samma ansvarsområde och på samma nivå. En och samma intressent i bemärkelsen myndighet eller organisation kan också räknas till ansvars- områdena 4 (studie- och yrkesorientering) och i (utbildning) eller 2 (arbets- marknad) samtidigt. För vår inventering av intressenterna i högskolestatis- tiken blev schemats funktion framför allt att säkerställa att inga slag av intressenter glömdes bort.

Med hjälp av schemat genomfördes en inventering av högskolans intressenter. Bland dessa gjordes ett urval. Vi eftersträvade att i urvalet få med åtminstone någon ur varje cell där vi kunnat konstatera att det fanns intressenter. Vidare eftersträvades geografisk spridning samt att högskoleen- heter av olika storlek skulle vara företrädda.

De sålunda utvalda intressenterna tillskrevs med förfrågan om de ville medverka i en intervjuundersökning med syfte att kartlägga behoven av information om högskolan. De ombads att i så fall utse en kontaktman med vilken vi kunde närmare överenskomma om tid och plats för intervju(er). Samtliga utom två av de intressenter som tillskrevs var positivt inställda till medverkan. Antalet deltagande intressenter blev 86 (se bilaga 6). Vem som skulle företräda intressenten vid intervjun bestämdes helt av intressenten själv (dvs. myndigheten, organisationen eller företaget). När det gällde ansvarsområdet internationell rapportering vände vi oss direkt till de tjänstemän vid SCB som för Sveriges räkning lämnar statistiska uppgifter om högskolan på begäran av FN, UNESCO, OECD etc. När det i det följande uppges att SCB har behov av den ena eller andra uppgiften står detta följaktligen endast för SCB:s behov i samband med internationell rapporte- ring. Prognosinstitutet vid SCB räknas till ansvarsområdet övrig facktill- syn.

Av intressenterna utsedda representanter intervjuades. Några intressenter (SÖ, UHÄ. universiteten i Stockholm och Umeå samt högskolorna i Karlstad och Gävle/Sandviken) förutsågs var för sig omfatta mycket skilda intressen. Hos dessa genomfördes flera intervjuer. Antalet intervjuer kom att uppgå till l08. Intervjuerna genomfördes med hjälp av bandspelare. Den centrala frågan vid intervjuerna, som var och en tog 1—2 timmar, var: Vilka arbetsuppgifter har Ni som kräver information om högskolan? Vilken information behövs för att lösa dessa arbetsuppgifter? Skriftlig redovisning av samtalen gjordes med hjälp av bandinspelning och förda anteckningar.

De skriftliga redovisningarna bröts ned i frågeställningar, motiv för dessa samt synpunkter.

Den sålunda uppkomna informationsmängden blev så omfattande att vi beslöt utnyttja ADB för att i första hand förteckna och sortera frågeställning- arna.

Frågeställningarna preciserades. För varje fråga hos varje intressent sökte vi identifiera vilka slag av uppgifter om högskolan, de studerande eller arbetsmarknaden som tillsammans skulle vara tillräckliga för att besvara frågan. Dessa s. k. variabler förtecknades jämte intressentens motiv för att ställa frågan så som detta kommit fram under intervjun. Till varje fråga knöts i förekommande fall också noteringar om krav på precision, periodicitet,

aktualitet och presentation.

Hela detta material skrevs ut intressentvis och listorna skickades tillsam- mans med intervjuredovisningen till resp. intressent med en begäran om granskning. Endast nitton intressenter inkom med anmärkningar. Dessa kan samtliga karaktäriseras som smärre detaljändringar.

Det rättade materialet grupperades med avseende på frågornas innehåll (informationsområden). Det visade sig naturligt att anknyta till den sedan länge vedertagna indelningen av högskolestatistiken i tre huvudgrupper: tillströmning till, itä/vara i och ut/Iöde från högskolan. Frågor av statistisk art som inte direkt avser grundläggande högskoleutbildning hänfördes till en särskild huvudgrupp, till vilken vi även hänförde de informationsbehov av icke-statistisk karaktär som givits till känna av de intervjuade. Inom varje huvudgrupp sorterades frågorna i undergrupper.

Följande rubriker användes:

Tillströmningsstatistik

El de studerandes bakgrund :i studiemotiv n fördelning på och inom utbildningar i högskolan EI institutionella förhållanden

Närvarandestatistik

CI fördelning på och inom utbildningar EI studieförlopp EI studiesociala förhållanden

Utflödesstatistik

El personer som fått utbildningsbevis: antal och fördelning Cl verksamhet efter studierna Cl efterfrågan på utbildade El hur adekvat var utbildningen?

Övriga frågeställningar

skolformer m. m. före högskoleutbildningen forskning

utbildningsutbud

organisation, personal, resurser

övriga frågor

DDDDEI

Med datorns hjälp framtogs listor med frågorna grupperade enligt ovanstå- ende förteckning. Under varje fråga redovisades de intressenter som ställt frågan. För varje intressent redovisades dels de variabler som tillsammans med frågan skulle täcka intressentens informationsbehov. dels de krav som intressenten framfört med avseende på precision, periodicitet, aktualitet och presentation rörande just denna fråga samt slutligen motivet/motiven för att ställa frågan.

I de följande avsnitten presenteras i sammanfattad form de informations-

.-_——.-. _ ___—__ - —..—=—. —'=-.f=-— ;.

behov som vi kunnat konstatera på grundval av det således insamlade och bearbetade materialet. Eftersom vissa slag av uppgifter(variabler)är nödvän- diga för informationsbehov under flera av de ovan nämnda rubrikerna, behandlas dessa först liksom några informationsområden som är särskilt problematiska på grund av integritetshänsyn eller av andra skäl. Behov som rör det 5. k. fria området inom högskolan redovisar vi inte, eftersom dessa behov blivit inaktuella genom riksdagens beslut om avskaffande av det fria området.

När det gäller forsknings- och utredningsarbete fann vi det inte rimligt att inom denna huvudfunktion välja ut några intressenter att representera samtliga. Det ligger i forsknings- och utredningsverksamhetens natur att ständigt ställa nya frågor och informationsbehoven i innehållsligt avseende hos några få organisationer/projekt vid en viss tidpunkt kan därför inte läggas till grund för beslut om en löpande uppgiftsinsamling eller statistikframställ- ning. En rad av de informationsbehov som redovisas i det följande gäller frågeställningar som motiverar forskningsinsatser av olika slag. I synnerhet gäller detta sådana informationsbehov som förekommer under rubriken "Vissa speciella informationsbehov” (social bakgrund, återkommande utbildning etc.). Redovisningen kan därför samtidigt ses som ett uttryck för behov av statistisk information som underlag för forskning på högskoleom- rådet under den närmaste tiden. Att det därjämte finns ett behov av allmän utbildningsstatistik av traditionellt slag som "ramdata" i olika forsknings- projekt är självklart. De speciella forskningssynpunkter som kan läggas på frågan om informationsbehov gäller snarare frågan hur informationen bör göras tillgänglig än vad för slags information som bör samlas in. Synpunkter på detta har vi också fått fram i intervjuerna och resultatet redovisas i det följande (sid. 90).

5.4. Uppgifter som behövs inom flera informationsområden

Några variabler återkommer i ett stort antal frågeställningar och i varje fall under var och en av huvudrubrikerna tillströmningsstatistik, närvarandesta- tistik och utflödesstatistik. Dessa förtecknas och kommenteras därför här.

Variable/' som gäller de studerande ålder kön behörighetsgrund slag av tidigare utbildning längd av arbetslivserfarenhet slag av arbetslivserfarenhet hemort hemortslän social bakgrund medborgarskap om ej svenskt hemspråk om ej svenska status] i Sverige för utländska studerande

' Gäststuderande, flyk- tingstuderande etc.

2 Begreppet linjeanknu- ten kurs finns ej i några författningar, men an- vänds om kurser som ej ingår i linjer men fi- nansieras från anslag för en yrkesutbildningssek- tor (jfr prop. 1976/77:59 s. 145). Högskoleförord- ningens tillämplighet på dessa kurser är f. n. o- klar. UHÄ har fått i uppdrag att klarlägga deras ställning i studie- organisationen.

Variabeln ålder efterfrågas av merparten av intressenterna. Det ärinte helt klart hur intressenterna anser att statistiken bör redovisas med avseende på de studerandes ålder. Olika fördelningsgrunder föreslås, t. ex. levnadsålder, över och under 25 år, indelning av de studerande i olika åldersintervaller osv.

Variabeln kön torde vara entydig. Med behörighetsgrund avses de studerandes behörighet angiven i grova termer, ungefär som den indelning i kvotgrupper som gäller vid urval till flertalet utbildningslinjer (treårig gymnasial utbildning, tvåårig gymnasial utbildning, folkhögskoleutbildning, ålder och yrkesverksamhet). För de utbildningsvägar inom högskolan som tills vidare tillämpar äldre behörig- hetsvillkor (mestadels tillhörande grundskolans kompetensområde) måste givetvis finnas en grupp ”behörighetsgivande förgymnasial utbildning”. Slag av tidigare utbildning avser en mera finfördelad beskrivning av förutbildning- en i termer av viss linje och skolform. Härvid gäller det inte bara behörighetsgivande utbildning utan också förutbildningen för dem som är behöriga enbart enligt 25:4-regeln. Även uppgifter om tidigare högskoleut- bildning avses.

Dessa båda variabler jämte längd av arbets/ivser/ärenhet och slag av arbetslivserfarenhet hör till dem som nästan hälften av intressenterna anger sig ha behov av. Motiven är, förutom behov av allmän kunskap om vilka studerande som genomgår högskolan, dels att uppgifterna är nödvändiga för att man skall kunna studera hur själva antagningen till högskolan fungerar, dels vilket är motivet för de flesta intressenterna att de är nödvändiga för att man skall kunna värdera vilken effekt de nya tillträdesreglerna fått.

Motivet för att söka information om hemort och hemortslän är från högskoleenheternas sida ett behov av att veta varifrån de studerande vid den egna läroanstalten kommer och från andra myndigheters och organisationers sida ett motsvarande behov av att veta i vilken utsträckning de studerande väljer studieinriktning med hänsyn till geografisk tillgänglighet.

De återstående variablerna, social bakgrund, medborgarskap om ej svenskt. hemspråk om ej svenska och status i S verige, kommenteras nedan under avsnitt 5.5.

Variable/' som gäller utbildningen i högskolan

linje

enstaka kurs

ämnesgrupp av enstaka kurser enstaka kurser i klump

sektor

högskoleregion

läroanstalt

utbildningsort

Med variabeln linje avser intressenterna såväl allmänna, lokala och individuella utbildningslinjer som s. k. linjeanknutna kurser.2

Om enstaka kurser önskas information på flera nivåer. Antalet enstaka kurser inom högskolan i Sverige är mycket stort (uppskattningsvis minst 5 000). Varje högskoleenhet och styrelse för kommunal högskoleutbildning

beslutar själv vilka kurser som skall inrättas och om deras innehåll. omfattning och benämning. Många intressenter behöver information om de enstaka kurserna som en helhet, sedd i motsats till utbildningslinjerna. Detta betecknas i vår sammanställning i DsU 197916 som enstaka kurser i klump. När information om varje enstaka kurs för sig avses betecknas det som enstaka kurs. I många fall är tolkningen av intervjusvaren på denna punkt osäker. Flera intressenter vill ha uppgifter om varje enstaka kurs i den katalog över högskolans utbildningsutbud, som närmare behandlas i avsnitt 5.9. Ett par studieförbund efterfrågar uppgifter om deltagarantal resp. om kostnader per enstaka kurs. Lokala och regionala utbildningsmyndigheter och lokala samhällsplanerande myndigheter synes avse uppgifter om de enstaka kurserna inom den egna högskoleorten resp. regionen, men knappast för hela landet. Myndigheter som svarar för kommunal högskoleutbildning önskar vissa uppgifter om varje enstaka kurs inom detta område. Det största antalet intressenter som behöver statistisk information om enstaka kurser önskar den med uppdelning på ett överblickbart antal grupper med något slag av innehållsligt samband. Några anser en gruppering i det för allmänna utbildningslinjer gällande sektorsschemat önskvärd, medan andra nämner speciella grupper anknytande till resp. intressents eget verksamhetsfält. Vi har i specialbilagan redovisat dessa behov under benämningen ämnesgrupp av enstaka kurser.

De allmänna utbildningslinjerna och påbyggnadslinjerna tillhör någon av fem i högskoleförordningen angivna yrkesutbildningssektorer (HF 3 kap. 4 €). I vår sammanställning anges detta med sektor. Medel för allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer anvisas per sektor. Även lokala utbildningslinjer knyts normalt till sektorerna. Enstaka kurser står formellt utanför sektorsindelningen, men behandlas inom läroanstalterna ofta som om de vore sektorsanknutna. Fem intressenter har nämnt behov av variabeln sektor, nämligen UHÄ och SÖ, en kommun på högskoleort, ett politiskt parti och en arbetstagarorganisation. Uppgifter om studerandeantal per sektor behövs i samband med anslagsframställningar. SÖ önskar information per sektor också om studerande i enstaka kurser, liksom om utbudet av enstaka kurser.

Landet är indelat i sex högskoleregioner, vardera omfattande två till sex län. Uppgifter om tillströmning till högskolan med fördelning på högskolere- gioner önskas av utbildningsmyndigheter på alla nivåer, av en intressent inom ansvarsområdet arbetsmarknad och av intressenter inom området övergripande samhällsplanering. Fördelning på högskoleregioner när det gäller utflödet från högskolan och de utbildades arbetsmarknad önskas av intressenter från samtliga ansvarsområden utom internationell rapportering. Ingen intressent har efterfrågat variabeln högskoleregion i närvarandestatis- tiken.

Med läroanstalt avses i det följande och i specialbilagan dels högskoleenhet, dels kommun eller landstingskommun som är huvudman för högskoleut- bildning. Både landstingskommuner och statliga högskoleenheter har ibland utbildning på flera orter. Så är t. ex. vissa högskoleenheter förlagda till vardera två orter, som inte särskiljs vid en redovisning per läroanstalt. Många intressenter anser sig behöva information med uppdelning på utbildningsor- ter. Det är osäkert i vilken utsträckning de avserjust ort eller kan nöja sig med

läroanstalt i ovan angiven mening. När det gäller de studerandes bostadssituation kan man räkna med att det är ort som avses, snarare än läroanstalt.

5.5. Vissa speciella informationsbehov

Social bakgrund

Ett stort antal intressenter har uttryckligen angivit att de behöver statistik som belyser de högskolestuderandes sociala bakgrund. Bland dessa finns dels utbildningsmyndigheter på central och lokal nivå, dels sådana som tillhör ansvarsområdet intressebevakning och opinionsbildning och rymmer både arbetstagarorganisationer, massmedier, studerandeorganisationer och poli- tiska partier. SCB:s prognosinstitut behöver också sådan statistik för sitt projekt social selektion som tar sikte på att beskriva och analysera den successiva sociala selektionen inom utbildningsväsendet, från tillvalen på grundskolans högstadium upp t. o. m. högskolan.

Statistiken om social bakgrund för nybörjarna vid universitet och högsko- lor har hittills grundats på uppgifter från nybörjarna om deras föräldrars yrke och utbildning (akademisk examen eller ej). Både SÖ och UHÄ ifrågasätter om inte begreppet borde vidgas och omfatta även vissa uppgifter om den studerande själv, såsom eget yrke och aktuell familjesituation (civilstånd, antal barn m. m.). Ett skäl för denna ståndpunkt syns vara att allt flera av högskolans nybörjare inte kommer direkt från föräldrahemmet till högskolan utan har varit yrkesverksamma ett antal år och själva bildat familj. En arbetstagarorganisation menar att det inte är föräldrarnas yrke, utan snarare deras arbetssituation och graden av intellektuell stimulans i deras arbete, som är relevant för att bestämma en studerandes sociala bakgrund.

Flera intressenter nämner särskilt att man vill veta om det finns en utslagning i högskolan, som kan ha samband med social bakgrund.

Såväl utbildningsdepartementet som SÖ och UHÄ anser att statistisk belysning av nybörjarnas sociala bakgrund inte nödvändigt behöver göras varje år. Prognosinstitutet anger att det är tillräckligt att uppgifterna insamlas vart tredje år.

Återkommande utbildning

För den nya högskolan gäller enligt högskolelagen (SFS 1977:218, 7 &) att åtgärder skall vidtagas ”som främjar att utbildningen kan ingå i en växling mellan studier och yrkesverksamhet (återkommande utbildning)". Tanken på återkommande utbildning som en princip för utbildningsplaneringen efter grundskolan hade lanserats av 1968 års utbildningsutredning (U 68) och togs upp i propositionen om reformering av högskoleutbildningen (prop. l975z9).

Inom ramen för vår behovsanalys har flera intressenter särskilt pekat på behov av belysning av återkommande utbildning. De är UHÄ. SÖ, arbets- marknadsdepartementet, ett par arbetstagarorganisationer och ett av de tillfrågade politiska partierna.

_ ut..-__ .c». * -.

Utöver dessa förefaller åtskilliga andra vara intresserade av vissa aspekter av återkommande utbildning utan att direkt använda termen. Det stora antalet intressenter som frågar efter längden av de studerandes arbetslivser- farenhet och efter deras tidigare utbildning, med vilket avses både skol- utbildning och högskoleutbildning, är tecken på detta.

Begreppet återkommande utbildning är inte klart avgränsat. Enligt UHÄ anses återkommande utbildning i dagligt tal innebära att deltagandet i formaliserad utbildning inte är förbehållet ungdomsåren utan sker återkom- mande under hela livet.

UHÄ anger ett stort antal frågor rörande återkommande utbildning och konstaterar att alla dessa varken kan eller bör belysas genom löpande statistik. Tillfälliga undersökningar, utredningar och forskningsprojekt kommer att behövas under många år för att öka kunskaperna inom detta område. De frågor som UHÄ anger är följande:

[I vilken ålder har de elever som börjar, deltar i och fullföljer olika utbildningar? D vilken tidigare utbildning och vilken tidigare yrkeserfarenhet har de som påbörjar olika utbildningar? B på vilket sätt påverkar tidigare utbildning och tidigare yrkeserfarenhet studieresultaten (”examinationsfrekvensen”) och hur påverkar ålder och tidigare utbildning och yrkeserfarenhet de studerandes verksamhet (yrkesval, lön, arbetslöshet etc.) efter avslutad utbildning? D finns det vissa grupper och i så fall vilka och varför — som inte deltar i utbildning efter ungdomsåren; finns det på motsvarande sätt grupper som i extremt hög grad utnyttjar förekommande möjligheter att delta i utbild- ning efter ungdomsåren? El vilken roll spelar ålder, kön, familjeförhållanden, arbetsförhållanden, studiestödets utformning, bostadsort, inkomster, tidigare utbildning, social bakgrund m. m. för deltagandet i återkommande utbildning? CI vilka faktorer verkar utlösande resp. hämmande för individens deltagan- de, vilka motiv ligger bakom att individen deltar resp. inte deltarfvill delta resp. inte vill delta)? El hur ser studie- och yrkesmönstret ut: vilka kedjor av studier och yrken är vanliga resp. ovanliga, vilka återvändsgränder finns eventuellt i indivi- dernas karriärvägar? El hur fungerar den återkommande utbildningen sedd från individernas synpunkt: upplevs det positivt (negativt) att kunna varva studier och förvärvsarbete eller att kunna (eventuellt tvingas) uppskjuta vissa typer av studier till senare i livet, har den återkommande utbildningen medfört en minskad "utslagning" av ungdomar inom utbildningsväsendet? El hur fungerar den återkommande utbildningen sedd från samhällets synpunkt: kommer den i konflikt med andra samhällsmål, bidrar den till att minska den sociala selektionen, underlättas den önskvärda rörligheten på arbetsmarknaden? Cl tillgodoser den återkommande utbildningen samhällets behov av personer

med olika utbildning (kunskaper, kompetens etc.)? Lyckas individerna kombinera olika utbildningar till lämpliga "paket" (utbildningskombina- tioner, kompetenser etc.)?

| I sammanställningen av intressenternas infor- mationsbehov/önskemål (se specialbilagan DsU 197916) kan inte alltid direkt utläsas vilken information som söks speciellt om de studeran- de enligt 25:4-regeln. Vid specificeringen av intressenternas frågor kom nämligen variabeln "25:41” att ibland ingå i variabeln "behörighets- grund".

D fungerar arbetsmarknaden på ett sätt som underlättar och stimulerar till återkommande utbildning; fungerar utbildningsväsendet på ett sätt som underlättar och stimulerar till återkommande utbildning?

Studerande enligt den s. k. 25 .'4 —regeln

För grundläggande högskoleutbildning gäller från och med höstterminen 1977 nya regler för tillträde. De nya behörighetsreglerna innehåller dels allmänna krav som är gemensamma för de flesta av utbildningarna, dels särskilda krav på förkunskaper för viss utbildningslinje eller kurs. En viktig principiell nyhet är att allmän behörighet kan uppnås inte bara genom gymnasial skolutbildning utan också genom ålder och yrkesverksamhet. Idet senare fallet krävs minst 25 år ålder och minst fyra års yrkesverksamhet samt kunskaper i engelska minst motsvarande två årskurser på tvåårig linje i gymnasieskolan (den s. k. 25:4-regeln).

Information om studerande antagna enligt 25:4-regeln efterfrågas'av närmare hälften av de intervjuade intressenterna.l Utbildningsmyndigheter både lokalt, regionalt och centralt anser sig behöva sådan liksom arbetsmark- nadsmyndigheter på alla tre nivåerna. Bland övriga fackmyndigheter är » intresset mer begränsat. Inom ansvarsområdet intressebevakning och opinionsbildning är det däremot mycket stort, såväl inom massmedier som inom arbetstagarorganisationer, politiska partier och studerandeorganisatio- ner. Även för studie- och yrkesorientering efterfrågas information om studerande enligt 25:4-regeln. Begreppet studerande enligt 25:4-regeln ärinte entydigt. Det kan nämligen dels stå för alla studerande som är antagna till högskolestudier enligt 25:4-regeln, dels också stå för enligt nämnda regel antagna studerande som inte har någon annan behörighet. Den som både har en behörighetsgivande skolutbildning och fyller kravet på 25 års ålder och fyra års yrkesverksamhet kan antas på grundval av endera behörighetsgrunden. Bland dem som antagits enligt 25:4-regeln kan alltså finnas många som även har behörig- hetsgivande skolutbildning, utan att detta alltid kan utläsas av ansökan. Av

vårt intervjumaterial framgår att intressenterna nästan undantagslöst avser , dem som inte har någon annan behörighet. Undantag finns dock. UHÄ vill t. ex. veta andelen sökande med dubbel kvottillhörighet för att kunna bedöma hur antagningssystemet fungerar. I några fall har också intressenten uttryckt sig på ett sådant sätt att båda tolkningarna av begreppet studerande [

enligt 25:4-regeln är möjliga och eventuellt också avsedda. Följande variabler behövs för en eller flera intressenter: antal studerande antagna enligt 25:4-regeln antal linjestuderande antagna enligt 25:4-regeln antal studerande på enstaka kurser antagna enligt 25:4-regeln ålder kön slag av arbetslivserfarenhet längd av arbetslivserfarenhet slag av tidigare utbildning studiemotiv antal studerande enligt 25:4-regeln som avbrutit studierna

anställning vid ansökningstillfället anställningsförhållande under studietiden

uppnådda poängtal

effektiv studietid antal studerande enligt 25:4-regeln som fått utbildningsbevis slag av arbete efter studierna lön före studierna lön efter studierna begynnelselön

förtjänstutveckling

Fyra särskilda motiv kan tydligt urskiljas. Myndigheterna på utbildnings- området anger att de behöver denna information för att kunna analysera hur det nya antagningssystemet fungerar. En lokal arbetsförmedling anser sig behöva den för att kunna ge relevant information till de presumtiva studerande enligt 25:4-regeln som kontaktar förmedlingen inför eventuella högskolestudier. Prognosinstitutet vid SCB behöver uppgifterna för beräk- ningar av flödena in i och ut ur högskolan. En studentkår framhåller att uppgifterna är av betydelse för att kåren skall kunna föreslå förbättringar av utbildningen och den sociala servicen.

Nettoräkning av studerande i högskolan

Uppgifter om sökande, antagna, ej antagna, nybörjare och närvarande liksom om studerande som fullföljt utbildningen avser vanligen avgränsade delar av högskolan tagna var för sig. Det förekommer emellertid att samma person söker, antas till eller deltar i flera utbildningar samtidigt eller efter varandra. Därför ger en summering av uppgifterna för olika delar av högskolan inte besked om antalet individer som sökt, antagits etc.

Två intressenter, UHÄ och prognosinstitutet, har anmält behov av att få reda på nettoantalet individer som söker till högskolan (UHÄ), börjar högskolestudier (UHÄ och prognosinstitutet), ej blir antagna (UHÄ) eller slutför en högskoleutbildning (prognosinstitutet).

Motivet för UHÄ att begära information om nettoantalet sökande resp. avvisade sökande till högskolan är önskan att kunna bedöma hur stor de enskildas efterfrågan på högskoleutbildning är totalt sett och i vad mån högskolan förmår tillgodose den. Genom att antagningen är uppdelad mellan ett stort antal olika myndigheter och många söker hos flera antagningsmyn- digheter, ger uppgifter från varje antagningsmyndighet om antal sökande, antagna resp. avvisade inte något besked om hur många som verkligen helt avvisas från högskolan.

Behovet av information om antalet som förför-sta gängen böljar studie/'i högskolan anmäls av UHÄ i samband med önskan att få studiemönstret återkommande utbildning belyst. Kunskap om hur många individer som använder sig av högskolans utbildning anses av UHÄ också vara en nödvändighet för att ämbetet skall kunna bedriva en ändamålsenlig plane- ring. Prognosinstitutet behöver uppgifterna dels för att kunna skatta övergångsfrekvensen från olika linjer i gymnasieskolan till högskolan och därmed kunna göra prognoser om tillströmningen till högskolan, dels för att kunna beräkna hur många som går ut på arbetsmarknaden efter gymnasie-

skolan. De som för första gången börjar studier i högskolan måste för dessa ändamål kunna fördelas efter kön, behörighetsgrund, linje i eventuell gi'ninasia/ utbildning samt avgångsår från denna.

Utbildningsdepartementet anger att nettoantalet närvarande i högskolan är av intresse.

För prognosinstitutet är det i ett längre perspektiv mycket viktigt att kunna få uppgifter om hur många individer som skallar sig högsko/ezttbi/dning. eftersom utflödet på arbetsmarknaden av högskoleutbildade rimligen inte kan räknas annat än i individer, samtidigt som det är väl känt att det förekommer att en och samma person genomgår flera utbildningar i högskolan.

Utländska studerande

Regeringen tillsatte våren 1978 en utredning om gäststuderande m. m. Utredningen har antagit namnet gäststuderandekommitten. I dess uppdrag ingår bl.a. att belysa vilka krav på fortlöpande insamling av statistiskt underlag som ställs i sammanhanget. Efter samråd med gäststuderandekom- mitten anser vi det därför inte lämpligt att vi lägger fram förslag om vilka informationsbehov på detta område som bör tillgodoses eller om hur det skall ske. Däremot redovisas i det följande vilka informationsbehov som kommit fram i vår behovsanalys och —i kapitel 7 — vissa problem som är förknippade med att tillgodose dessa.

Information om de utländska studerande i högskolan efterfrågas av intressenter av följande slag: lokala och centrala högskolemyndigheter, myndigheter som sysslar med invandrare, med studiesocialt stöd eller med utlandskontakter, politiska partier, studerandeorganisationer och en kommun på högskoleort.

De variabler som efterfrågas är följande:

medborgarskap hemspråk

kön status i Sverige (flykting, invandrare, gäststuderande) studieinriktning i högskolan studieframgång i högskolan

studiefinansiering

Bakom dessa informationsbehov ligger bl. a. pedagogiska skäl, hänsyn till det internationella kulturutbytet, utlänningspolitiska skäl samt behov av uppgifter för internationell rapportering.

Med pedagogiska skäl menas här planering av utbildningen, vägledning av studerande och bevakning av behovet av förändringar i utbildningen, i tillträdesvillkoren eller liknande. De som är intresserade av information om utländska studerande av pedagogiska skäl i denna mening är i allmänhet främst intresserade av uppgifter om de utländska studerandes hemspråk och mindre av deras medborgarskap eller nationalitet. Uppdelning av de utländska studerande i kategorierna invandrare, flyktingar och gäststuderande är inte angelägen för dessa ändamål. Några av dem som anför pedagogiska skäl är dock primärt intresserade av förhållandena för invandrare. För det interna- tionella kulturutbytet anses det viktigt att kunna ange antalet gäststuderande

;. 'no-. area.—x. .. __,;,._._,. m-haMn—=i.r—_£ - -

från olika länder. Här spelar medborgarskap och status iSverige större roll än t.ex. hemspråk.

Utlänningspolitiska skäl anförs av en myndighet som motiv för dess behov av information om utländska studerande. Gäststuderandekommittén har bl. a. i uppdrag att göra en översiktlig kartläggning av de utomnordiska gäststuderande och deras situation, innefattande deras studieresultat, deras fördelning på länder, utbildningsnivåer, studieinriktningar och högskoleen- heter, samt vilka kurativa och studiesociala insatser som kommer dem till del. Som en utgångspunkt för utredningens arbete anges i direktiven att vårt land bör kunna ge de gäststuderande goda betingelser såväl för deras studier som för deras vistelse i landet, vilket kan komma att framtvinga vissa begränsningar i det antal gäststuderande från utomnordiska länder som kan tas emot. — Här är således uppgifter både om medborgarskap och om status i Sverige nödvändiga.

Vissa intressenter anför andra motiv. Centrala studiestödsnämnden vill kunna följa upp utländska studiemedelstagare, vilket anses kräva informa- tion om utländska studerande över huvud taget. Här är medborgarskap och status i Sverige det viktiga. En kommun på högskoleort vill kunna bedöma behovet av hemspråksundervisning för de utländska studerandes barn och vill därför ha uppgifter om de utländska studerandes hemspråk. En studerandeorganisation behöver information om en medlemsgrupp som ställer särskilda krav på organisationens service. Vad man vill veta om denna grupp anges dock inte. Ett av de tillfrågade politiska partierna är allmänt intresserat av en studerandegrupp som man tror sig veta är problematisk och efterfrågar information om de utländska studerandes motiv för att komma till Sverige och avsikter när det gäller att stanna i landet.

SCB har för sin internationella rapportering behov av att veta det totala antalet utländska studerande samt medborgarskap och kön.

5.6. Tillströmningsstatistik

Omkring hälften av alla intressenter som ingår i undersökningen vill ha belysning av frågor som rör tillströmningen till högskolan. De representerar samtliga ansvarsområden utom internationell rapportering, men intresset är störst hos utbildningsmyndigheter på högskoleområdet och hos dem som sysslar med övergripande samhällsplanering. Frågorna om tillströmningen ror

El nybörjarnas bakgrund i fråga om ålder, kön, tidigare utbildning. exa- mensår, arbetslivserfarenhet, social bakgrund, hemort, medborgarskap nybörjarnas motiv för att studera antalet nybörjare på olika utbildningsvägar och läroanstalter eller orter beräknad tillströmning några år framöver hur reglerna och systemet för antagningen fungerar

DUBB

En dryg tredjedel av samtliga intressenter behöver information om nybör- jarnas bakgrund. De flesta av dessa tillhör ansvarsområdena utbildning samt intressebevakning och opinionsbildningDet vanligaste motivet för att ställa dessa frågor är önskan att följa hur intentionerna bakom utbildningsrefor-

merna förverkligas.

Variablerna ålder. kön. behörighetsgrund. slag av tidigare utbildning, längd och slag av arbetslivser/ai'enhet, hemort, hemortslän, social bakgrund, medbor- garskap samt hemspråk har kommenterats i det föregående. Enstaka intres- senter vill bland bakgru ndsvariabler också ha med eventuell behörighetskom- plettering, betyg i enskilda ämnen från gymnasieskolan,,föreningsmeriter, eget yrke och om den studerande sökt utbildningen i första, andra eller tredje osv. hand. Beträffande de nybörjare som tillhör gruppen antagna enligt 25:4- regeln vill en arbetsmarknadsmyndighet också ha uppgifter om eventuell anställning vid ansökningstill/ä/let resp. under studietiden.

Motiven/ör att studera vill två myndigheter på utbildningsområdet (skolan) samt ett par intresseorganisationer ha belysning av. De förra önskar den för att kunna ge fördjupad information till presumtiva studerande och till arbetsgivare. En av intresseorganisationerna motiverar sitt behov med att man vill se hur högskolan lyckas nå nya grupper. AMS vill veta i vilken utsträckning nybörjarna på linjer avser att fullfölja hela linjen.

För högskolemyndigheter på olika nivåer behövs information om de sökandes resp. nybörjarnas/ärdelning på utbildningsvägar, läroanstalter och orter för den egna planeringen, arbetet med anslagsframställningar, beslut om medelsfördelning och lokalisering osv. Dessutom nämns som motiv studie- och yrkesvägledning, även av arbetsmarknadsmyndigheter, behovet av underlag för att bedöma och prioritera olika förslag till forskningsprojekt, behovet av allmän överblick och kännedom om aktuella trender. Den beräknade tillströmningen några år framöver efterfrågas av ett par myndig- heter inom områdena övrig facktillsyn och övergripande samhällsplane- ring.

UHÄ efterfrågar många uppgifter som belyser hur tillträdesreg/erna och antagningssystemetfungerar. Utöver poängtal/ör antagning. som även andra intressenter vill ha uppgifter om, önskar UHÄ belysning av,/örtursantagning, dubbel kvottillhörighet samt,/örekomsten av sökande och antagna med meriter av olika slag. Det är här fråga om företeelser som skiljer de nya tillträdesreg- lerna från dem som före högskolereformen gällde för flertalet utbildningar. Vidare efterfrågas uppgifter om antagna som uteblivit resp. som lämnat återbud. lokal efte/antagning, ansökan till samma utbildning gång på gång, samtidig ansökan till olika utbildningar utan samordnad antagning samt dubbelantagning. Såväl UHÄ som två andra utbildningsmyndigheter önskar information om obesatta utbildningsplatser.

5.7. Närvarandestatistik

Fördelning på och inom utbildningarna i högskolan

Närmare två tredjedelar av samtliga intressenter som ingår i undersökningen behöver information om de närvarande studerandes fördelning på och inom utbildningarna i högskolan. Det svagaste intresset för dessa frågor finns hos utbildningsanordnare utanför högskolan och hos myndigheter på ansvars— områdena arbetsmarknad och övrig facktillsyn.

Det man vill veta kan sammanfattas som följer:

El hur många studerar inom olika utbildningar och vid olika läroanstalter i högskolan? [] vilka slags personer studerar inom dessa?

Några få intressenter är speciellt eller uteslutande intresserade av enbart viss utbildning, som direkt motsvarar intressentens ansvarsområde.

Bland intressenterna inom ansvarsområdet utbildning är de vanligaste motiven för att efterfråga detta slags information att man behöver den för att kunna planera och/eller utvärdera den utbildning man ansvarar för. Utbuds- planering nämns särskilt av ett par intressenter. För att kunna bedöma behovet av expansion av allmänna utbildningslinjer önskar SÖ uppgifter om antal närvarande i varje enstaka kurs. En högskoleenhet vill ha information om vilka slags personer som studerar i enstaka kurser för att kunna marknadsföra sådana kurser ”på ett vettigt sätt”. Vid en annan högskoleen- het motiverar man behovet av information om de närvarande studerandes förde/ning mel/an utbildningar och orter med att de studerande behöver den som underlag för att bedöma hur attraktiva de kan vänta sig att bli på arbetsmarknaden.

Den arbetsmarknadsmyndighet som vill ha information på detta område vill kunna se vilka förutsättningar det finns att tillfredsställa regionala arbetskraftsbehov. Därför vill man ha de studerande i olika utbildningar uppdelade efter hemort. Volvo efterfrågar information på detta område för att kunna bedöma om enstaka kurseri högskolan kan utgöra ett komplement till företagets internutbildning.

Inom ansvarsområdet övrig facktillsyn intresserar man sig mest för de studerandes antal. mindre för fördelningen på olika utbildningar eller för olika egenskaper hos de studerande. Flertalet intressenter som behöver information på området använder den i sitt eget direkta arbete med planering av olika service- och stödåtgärder för högskolestuderande. En intressent, SIDA, är särskilt intresserad av vissa utbildningsgrupper. som kan vara aktuella att rekrytera för internationell tjänst. Svenska institutet vill ha information om språkstuderande, med uppdelning på olika språk, under hänvisning till stipendiatutbytet med olika länder.

För att förbättra studie- och yrkesvägledningen vill en intressent ha uppgifter om könsfördelning inom olika utbildningar.

Intressenter på ansvarsområdet övergripande samhällsplanering behöver informationen dels för planering av olika serviceåtgärder (bostäder, barntillsyn, kollektivtrafik m. m.) för de studerande, dels för att få grepp om den framtida tillgången på högskoleutbildade. Det förra motivet finns hos kommuner på högskoleorter och leder till krav på uppgifter om de studeran- des a'lder. kön och förhållanden i olika avseenden (civilstånd, barn, arbete, bilinnehav, färdsätt, bostadsadress etc.) — olika alltefter ambitionen hos resp. kommun. Det senare motivet leder till krav på uppgifter om fördelning på utbildningsvägar och orter.

Bland dem som sysslar med intressebevakning och opinionsbildning är det oftast anförda motivet för att efterfråga information om närvaron i högskolan att man vill se i vad mån målen för högskolereformen uppnåtts. Flera arbetstagarorganistioner sätter denna information i samband med sina strävanden att uppnå balans på arbetsmarknaden. Ett politiskt parti vill ha

information om de studerandes val av inriktningar och ktirskombinationer för att få en fingervisning om hur utbildningsutbud och dimensionering bör vara. lätt annat parti vill kunna se hur yrkes- och utbildningsvalen påverkas av arbetsmarknadssituationen. Flera studerandeorganisationer behöver infor- mationen som underlag för sina ansträngningar att förbättra de studerandes situation. [ några fall motiveras denna önskan om information med behovet av allmän överblick.

För internationell rapportering behöver SCB information om antalet närvarande studerande i olika utbildningar med fördelning på läroanstalt. medborgarskap. ålder och kön.

En stor del av de informationsbehov och variabler som redovisats och kommenterats ovan under 5.4 och 5.5 rör antalet och fördelningen av närvarande studerande i högskolan. Utöver de där nämnda uppgifterna behövs för vissa informationsbehov på detta område följande.

UHÄ och ett politiskt parti behöver uppgifter om erbjudna och utnyttjade ärsstmliep/atser. Antalet tillhandahållna årsstudieplatser för en kurs beräknas som produkten av det fastställda antalet utbildningsplatser på kursen och antalet poäng som kursen omfattar under läsåret, dividerad med 40. Antalet tillhandahållna årsstudieplatser totalt under läsåret erhålls genom en summe- ring av antalet tillhandahållna årsstudieplatser på varje kurs under läsåret. För att på motsvarande sätt beräkna antalet utnyttjade årsstudieplatser behövs uppgift om antalet registrerade studerande. Med registrering menas ' att läroanstalten noterar en studerande som närvarande i utbildningen under en viss termin eller annan, kortare period.

UHÄ behöver också belysning av antalet poäng/ör vilka de studerande i " enstaka kurser registrerar sig. Vidare vill UHÄ ha uppgift om antalet kurseri medeltal/ör vilka dessa studerande registrerar sig. Dessa behov liksom de som gäller årsstudieplatser sammanhänger med sättet att på central nivå beräkna ; resurser för högskolan och en önskan hos UHÄ att kunna belysa den reella innebörden i vissa beslut om resurstilldelning.

Antal iindenvisningstimmar per kurs önskas av en kommun på högskoleort. Två myndigheter med ansvar för högskolans lokalfrågor vill ha uppdelning , av studerandeantalen på laborativ resp. icke laborativ undervisning samt på institutimier. SÖ vill ha uppdelning av studerandeantalen i vissa utbildningar ' på terininskurser och vidare Särredovisning av alternativa studiegångar inom " lin/'en. Det senare avser sjuksköterskelinjen, som har olika längd (63—105 poäng) beroende på de studerandes förutbildning.

Några intressenter inom olika ansvarsområden vill ha uppgifterna förde- lade på utbildningar av olika längd (mätt i poängtal). Några andra önskar ' uppdelning på heltids- resp. deltidsstudier och/eller dag- resp. kvällsstudier. Med heltids- resp. deltidsstudier avser några intressenter entydigt undervis- ningens uppläggning, medan ett par andra kan tolkas så att de menar antingen .. detta eller de studerandes faktiska studieinsats.

Studie/örlopp

.*alåfx'de'lk'

Omkring hälften av de intressenter som ingår I undersökningen har frågor som kan hänföras till denna rubrik. Frågorna gäller

hur olika utbildningslinjer fungerar i fråga om genomströmning, avbrott och liknande 3 hur olika studerandegrupper förmår tillgodogöra sig utbildningen C hur många och vilka som avbryter studierna, gör uppehåll eller ändrar studieinriktning D de studerandes aktivitetsbild

utbildningens effektivitet, mätt i poängproduktion och kostnader per studerande El hur de studerande kombinerar enstaka kurser [ hur återkommande utbildning fungerar El hur distansundervisning fungerar.

Intressenter inom ansvarsområdet utbildning behöver information av detta slag för sin planering (centrala och lokala högskolemyndigheter), för att få grepp om hur antagningssystemet fungerar (UHÄ), för att anpassa andra skolformer(SÖ och en folkhögskola), för att hitta fel inom utbildningen och nedbringa antalet studieavbrott (SÖ och högskoleenheter), för att utvärdera utbildningen (huvudman för kommunal högskoleutbildning), för att se om » linjerna står sig eller löses upp i enstaka kurser(högskoleenhet), för att se om dag- och kvällstidsstuderande skiljer sig åt i avseende på tidsåtgång, avbrottsfrekvens och liknande (högskoleenhet), för att kunna bedöma och prioritera olika förslag till forskningsprojekt och för att kunna initiera forskningsprojekt (SÖ) samt allmänt på grund av intressentens uppföljnings- ansvar (SÖ). Dessa motiv gäller information om studieavbrott och byten av studieinriktning.

Behoven av information om studietidens verkliga längd motiverar intres- senterna inom utbildningsområdet med att de behöver överblick (SÖ) och att de vill utvärdera och förbättra den egna utbildningen (folkhögskola och landstings utbildningsnämnd). Det senare motivet anförs även av en högskoleenhet som frågar efter poängproduktion och kostnader per stude- rande.

Frågan om hur de studerande kombinerar enstaka kurser ställs av statliga högskolemyndigheter på alla tre nivåerna och motiveras av ett allmänt behov att följa utvecklingen och särskilt av intresset att kunna relatera utbildning och arbetsmarknad till varandra (högskoleenhet) och av intresset att bedöma om utbudet av utbildningslinjer behöver justeras (UHÄ).

Behoven av information om återkommande utbildning har behandlats ovan sid. 72 l'.

De intressenter som tillhör ansvarsområdet arbetsmarknad frågar efter studieavbrott och studietider med motiven att man behöver förstå hur olika utbildningar fungerar för att kunna ge vägledningssökande en realistisk bild av högskolestudierna. AMS behöver information om studietider även för att ha beredskap inför ett visst utflöde ur högskolan.

Bland de myndigheter vi hänfört till ansvarsområdet övrig facktillsyn behöver statens invandrarverk (SIV) information om hur olika grupper av gäststuderande och invandrarstuderande/örntdr tillgodogöra sig utbildningen för att kunna ge bättre service. Information om den verkliga studietiden behöver riksrevisionsverket (RRV) för att kunna relatera utbildningens resultat till kostnaderna för den. För att kunna följa förändringar inom högskolan vill

RRV också ha uppgifter om poängproduktionen under viss tid. Centrala studiestödsnämnden (CSN) behöver uppgifter om effektiv studietid för att kunna utvärdera den studiesociala verksamheten och för att se om och i så fall hurstudiestödet påverkar bl. a. studietakten och/eller val av studier. CSN vill också kunna studera genomströmningen i förhållande till den studerandes Iånebild. Hur de studerande kombinerar enstaka kurser intresserar socialsty- relsen med hänsyn till möjligheten att studerande söker nå behörighet till vissa vårdyrken genom enstaka kurser i stället för att följa avsedd linje. SIDA vill för allmän orientering ha information om hur det går för de studerande i högskolan som har tidigare yrkesverksamhet. varmed man avser dem som antagits enligt den s. k. 25:4-regeln. Med hänsyn till sitt ansvar för den egna utlandsplacerade personalen vill SIDA också ha information om hur distans:inde/visningen i högskolan ser ut och hur den utfallit.

För att kunna beräkna nettoantalet studieavbrott behöver prognosinstitu- tet vid SCB uppgifter om hur många studerande som byter studieinrikt- ning.

För studie- och yrkesorienteringen i gymnasieskolan behövs information om den verkliga studietiden som underlag för elevernas självständiga val av utbildning. Önskan att kunna utröna vilken betydelse./örkunskaperna har för högskolestudierna motiverar intresset för frågan hur olika studerandegrupper förmår tillgodogöra sig utbildningen.

Inom området övergripande samhällsplanering är det de båda tillfrågade kommunerna på högskoleorter som intresserar sig för studietidens längd och de studerandes aktivitetsbild. Motivet är behovet av underlag för kommunens planering för bostäder, barnomsorg och annan service.

Organisationer inom området intressebevakning och opinionsbildning behöver information om studieförlopp för att kunna utvärdera högskolerefor- men och för att kunna följa och påverka utbildningen, bl. a. genom representanter i skilda högskoleorgan. Ett politiskt parti vill kunna dra slutsatser beträffande utbudet av./itllständiga utbildningslinjer. En arbetstagar- organisation vill kunna kontrollera, sedan de nya behörighetsreglerna börjat tillämpas, om de studerande har tillräcklig kompetens/ör att klara studierna. En annan sådan organisation vill studera hurudana de reella möjligheterna är för de kortutbildade att vinna tillträde till och tillgodogöra sig högre utbildning.

Flertalet variabler som behövs för belysning av studieförlopp förekommer även inom andra statistikområden och har redan beskrivits ovan.

Flera intressenter från ansvarsområdena utbildning samt intressebevak- ning och opinionsbildning behöver uppgifter om studieförlopp relaterade till om den studerande sökt den utbildning han deltar i i/örsta, andra eller tredje , osv. hand. i

Uppgiven studieinsats per vecka vill en högskoleenhet och en kommun på högskoleort ha med i belysningen av den effektiva studietidens längd. Kombination av studier med./örvätvsarbete eller barnpassning önskar UHÄ, prognosinstitutet, den nämnda kommunen samt en intressent på området intressebevakning och opinionsbildning få belyst. Ett flertal intressenter vill , ha uppgifter om orsakerna till studieavbrott. Den enskildes motiv,/ör att bedriva " distansstudier efterfrågas av en intressent.

Studiesociala .fi-ägor

På det studiesociala området önskar de tillfrågade intressenterna information om

hur studierna finansieras vilka studerande som utnyttjar studiemedel vad utbildningen kostar den enskilde studerande

i: hur bostadssituationen ser ut för högskolestuderande hur de studerande önskar bo.

Motiven för att ställa frågor om studiekostnader och studiefinansiering är hos de centrala utbildningsmyndigheterna att informationen behövs för utvärde- ring av högskolereformen och som underlag för framtida dimensionerings- och lokaliseringsbeslut samt för initiering, bedömning och prioritering av forskningsprojekt. En intressent inom ansvarsområdet studie- och yrkesorientering hänvisar till elevernas behov av att i förväg få veta hur deras studiesociala förhållanden kommer att vara under eventuella högskolestudi- er. Inom ansvarsområdet intressebevakning och opinionsbildning ställs dessa frågor av några politiska partier, några arbetstagarorganisationer och några studerandeorganisationer. Alla tre grupperna hänvisar— till sin önskan att i skilda organ påverka de studerandes förhållanden. En av arbetstagarorgani- sationerna behöver informationen därför att skuldsättningsgraden anses vara väsentlig för en korrekt lönesättning.

Intresse för de studerandes bostadssituation har uttalats av en intressent inom ansvarsområdet studie- och yrkesorientering, en kommun på högsko- leort, en elevorganisation och en politisk partiorganisation. Frågan om de studerandes önskemål angående boende ställs enbart av en länsbostads- nämnd.

5.8. Utllödesstatistik

Ett stort antal intressenter anger att de behöver information om utflödet, totalt eller delvis, från högskolan. De som anser sig ha behov av information om utflödet från högskolan har i allmänhet inte angivit vilken innebörd de lägger i detta begrepp. Att slutförd utbildning på linje ingår är självklart, men hur man skall betrakta avbrutna studier på linje resp. utbildning i enstaka kurser står inte klart. Strävandena att uppmuntra återkommande utbildning som ett mönster för den enskildes utbildningsplanering står i motsats till tanken att man skulle kunna ange en viss tidpunkt, då den enskildes utbildning skulle anses vara ”färdig” (även om han givetvis antas ha frihet att bygga på den ytterligare).

Traditionellt mäts utflödet från högskolan i antal examinerade. Tillkoms- ten av enstaka kurs som studieorganisatoriskt begrepp markerar att även studier av mindre omfattning och/eller i andra konstellationer än som motsvarar utbildningslinje, ingår i högskolans program. Termen ”examine- rade” torde ge många läsare associationerjust till avlagd hel examen och undviks därför i det följande. Det dokument genom vilket läroanstalten styrker vilken utbildning en studerande genomgått och vilka betyg han fått

kallas utbildningsbevis. Det kan utfärdas så snart den studerande blivit godkänd i minst en kurs, oavsett hur stort eller litet poängtal den omfattar och oavsett om den ingåri linje eller ej. Att utbildningsbevis utfärdats innebär i och för sig inte att den studerande har avslutat sin utbildning.

Den efterfrågade informationen om utflödet kan sammanfattas på följande Vis:

El hur många personer har slutfört högskoleutbildning och hur är de fördelade? vilken verksamhet har de efter studierna? vilken efterfrågan finns på högskoleutbildade? hur adekvat var utbildningen? hur många har uppnått behörighet för forskarutbildning? hurudant är intresset för forskarutbildning?

DDDDD

En fjärdedel av alla intressenter behöver information om hur mänga personer som slut/ört högskoleutbildning och hur de är'jför'de/ade i skilda hänseenden. Siffror om detta skall, framhåller främst arbetsmarknadsmyndigheter, redo- visa ut/lödetjöregående och innevarande termin. det beräknade utflödet nästa år fördelat på höst- och vår'termin samt det beräknade utflödet de närmaste två-tre åren.

Bland intressenterna inom ansvarsområdet utbildning anför en folkhög- skola och en länsskolnämnd som motiv för att efterfråga denna information att den behövs som underlag för att kunna ge en god studie- och yrkesorientering. UHÄ (för statlig högskoleutbildning) och SÖ (för kommu- nal högskoleutbildning) liksom ett universitet och en arbetstagarorganisation vill, för att kunna utvärdera antagningsbestämmelserna, se hur stor andel av dem som påbörjar utbildningen ett antal terminer bakåt sorn tiil/följer sina linjestudier. SÖ anger, liksom också Svenska kommunförbundet. att de för sina lärarbehovsbedömningar behöver kunna särskilja lärarutbildningslinjer- na. De särskilda variabler som efterfrågas i detta sammanhang är tillvalen inom klasslärarutbildningen samt ärnneskornbinationer på ämnes- lärarlinjerna. SÖ efterfrågar dessutom de examinerades hemspråk om detta är annat än svenska.

Arbetsmarknadsdepartementet behöver information om rit/lödet för regio- '

nalpolitisk planering medan arbetsmarknadsverket använder dessa uppgifter, efter jämförelser med olika uppgifter om efterfrågan på arbetskraft, för att göra arbetsmarknadsprognoser. Länsarbetsnämnderna motiverar sina önske-

mål med att uppgifter om utflödet behövs för att man skall kunna planera ._ åtgärder mot eventuella kriser på arbetsmarknaden för olika grupper samt för . att kunna ge råd till presumtiva arbetssökande och arbetsgivare. Inom ansvarsområdet övrig facktillsyn anger socialstyrelsen att den behöver dessa uppgifter för att kunna prognosticera det framtida utbildnings- behovet inom vårdsektorn. Värnpliktsverket behöver uppgifter om utflödet, . och då bara om män, för att bättre kunna se hur många värnpliktiga som kan placeras i speciella militära befattningar beroende på sin högskoleutbildning. Andra myndigheter anger att de vill kunna följa förändringari utflödet från högskolan vilket i ett fall motiveras med att detta ger värdefull information inför större organisatoriska förändringar inom statsförvaltningen. Intressenter inom ansvarsområdet övergripande samhällsplanering behö-

.. gi .

>

ver kunskap om högskolans utflöde i sin planeringsverksamhet, för att kunna belysa den framtida tillgången på högskoleutbildade personer. Prognosinsti- tutet understryker därvid behovet av att kunna nettoräkna individer (jfr ovan).

Inom ansvarsområdet intressebevakning och opinionsbildning är det vanligaste motivet att uppgifterna behövs för den egna interna och externa informationen om högskolan. En arbetstagarorganisation framhåller dess-

- utom att information om utflödet ger underlag för bedömning av dimen- sioneringen av högskoleutbildningen.

SCB behöver dessa uppgifter för sin internationella rapportering. Merparten av de bakgrundsvariabler om de studerande och utbildningen som redovisats och kommenterats ovan i avsnitten 5.4 och 5.5 gäller också antalet och fördelningen av dem som erhållit utbildningsbevis. Därutöver efterfrågas följande uppgifter.

UHÄ behöver, med uppdelning på läroanstalt. liir/[följda lin/"estudier. ålder och kön, uppgift om hur många som avslutat studierna och ei avser-jörtsä tta för att kunna kartlägga vad som är det egentliga utflödet ur högskolan och vad som kan betecknas som uppehåll i studierna eller byte av studieinrikt- ning.

Två arbetstagarorganisationer vill ha uppgifter om hur de studerande som läst enstaka kurser har kombinerat dessa. En länsarbetsnämnd vill veta hur många som lämnar högskolan efter att ha läst grupper av enstaka kurser som motsvarar utbildningslinjer. En annan länsarbetsnämnd behöver uppgifter om vilka grenar och varianter inom utbildningslinjerna som de studerande genomgått.

En länsarbetsnämnd, en arbetsförmedling samt ett fackförbund vill veta vilken behörighetsgrund de som lämnar högskolan hade vid antagningen. AMS vill få belyst om de som lämnar studierna varit ungdoms- eller vuxenstude- rande dvs. om de är etablerade på arbetsmarknaden eller inte.

SÖ vill få belyst hur stor del av dem som erhållit utbildningsbevis från en hel utbildningslinje som fått tillgodoräkna sig universitetscirk/ar i studie/ör- btrrttlsregi. *

På institutionsnivå inom ett av universiteten vill man ha möjlighet att ta reda på vad de studerande väljer att kombinera med institutionens eget ämne, vare sig det gäller enstaka kurser eller studier inom valfria delar av en utbildningslinje.

Fyra intressenter från skilda ansvarsområden vill veta hur stor tillgången äri landet på personal med högre utbildning. Förutom antal begärs uppgifter om utbildningsinriktning och bostadsort. Den intervjuade länsstyrelsen begränsar sina krav till att omfatta endast det egna länet. En myndighet inom ansvarsområdet övrig facktillsyn vill veta när de examinerades (motsvaran- de), hur många som är verksamma i arbetslivet eller är arbetslösa samt hur många människor med högre utbildning som efterfrågas på arbetsmarkna- den. Svenska kommunförbundet samt en arbetstagarorganisation vill begränsa uppgifterna till att gälla den del av befolkningen som är mellan 20—65 år. Förbundet vill dessutom veta om eventuell arbetsgivare är statlig, kornrnunal eller privat.

Verksamheten efter studierna är ett om råde som intresserar ett mycket stort antal intressenter. Intressenter på samtliga ansvarsområden utom internatio-

nell rapportering vill veta hur det går för de nyexaminerade på arbetsmark- naden. Motivet för detta är hos intressenter inom ansvarsområdet utbildning främst att uppgifter om verksamheten efter studierna behövs som underlag för planering av pågående och framtida utbildning samtidigt som de ger underlag för utvärdering av den utbildning som givits. Ett par högskoleen- heter samt en länsskolnämnd framhåller vidare att dylika uppgifter behövs för att man skall kunna ge en bättre studie- och yrkesvägledning. Universi- tetet i Umeå hävdar att sådan information behövs för att man skall kunna utröna om det från arbetsmarknadssynpunkt är bättre att läsa enstaka kurser än en hel linje eller omvänt. Detta är möjligt att göra, framhålls det, genom att jämföra gångbarheten på arbetsmarknaden för dem som genomfört linjestu- dier och för dem som läst enstaka kurser. Slutligen behöver en regionstyrelse sådana uppgifter som underlag för regionala prognoser om utflödet från högskolan och verksamheten efter studierna.

Intressenterna inom ansvarsområdet arbetsmarknad anger att information om verksamheten efter studierna i första hand behövs föratt man snabbt skall kunna sätta in arbetsmarknadspolitiska åtgärder då någon grupp högskoleut- bildade synes vara svårplacerbar, men också att sådan information behövs för att ge SYO-konsulenterna ett bättre och mer aktuellt underlag för deras verksamhet. Det senare motivet har de gemensamt med de två intressenter inom ansvarsområdet studie- och yrkesorientering som anmält behov av information inom detta område.

Inom ansvarsområdet övrig facktillsyn är det två intressenter som har uppgivit att de har behov av information om de studerandes verksamhet efter studierna. RRV menar att uppgifter härom behövs för att verket skall kunna hålla sig informerat om utbildningens effektivitet. Statens kulturråd har två motiv. Det första är att informationen behövs för att samhället rätt skall kunna ta tillvara de kulturutbildade. Det andra är att information om de kulturutbildades yrkesverksamhet gör det möjligt att följa det kulturella livsmönstrets förändring över tiden.

För den fortlöpande regionala planeringen behöver en regional intressent inom ansvarsområdet övergripande samhällsplanering uppgifter för det egna länet om de examinerades (motsvarande) rrtbi/dningsirrriktning. praktik i utbildningen. slag av arbete efter utbildningen, eventuell arbetslöshet samt arbetsplatsens belägenhet.

Underlag för olika slag av utvärdering är det vanligaste motivet bland intressenterna inom intressebevakning och opinionsbildning. Ett par intres- senter behöver uppgifter om verksamhet efter studierna som underlag för att kunna konstatera om målen för den nya högskolan uppfylls. Ett politiskt parti vill få underlag för att kunna konstatera om det finns något samband mellan yrkesval och val av linje inom högskolan. Ett annat politiskt parti behöver uppgifterna som underlag för allmänpolitiska ställningstaganden men också för att kunna få bekräftelse på sin ståndpunkt om de högskoleutbildades flexibla användbarhet och sociala kompetens på arbetsmarknaden. Intressen- ter som företräder de studerande behöver sådan information för att kunna påverka utbildningens innehåll, lokalisering och dimensionering. Samma motiv anförs också av en arbetstagarorganisation.

De variabler som i första hand efterfrågas för belysning av verksamheten efter studierna är, förutom bakgrundsuppgifter om de examinerades (mot-

svarande) utbildning. ålder och kön. uppgifter om de./ått något arbete, i så fall vilket slags arbete de erhållit eller om de fortsatt att studera. UHÄ och en länsarbetsnämnd vill också få belyst om det finns några saknade eller ("iver/lödiga moment i utbildningen.

SÖ, en länsarbetsnämnd och en studentkår vill dessutom veta vad de studerande som avbrutit studierna på en linje gör. Läser de på en annan linje, bedriver de andra studier än högskolestudier eller har de gått ut i förvärvs- livet?

Skälet föratt efterfråga information om verksamhet efter studierna är att man därigenom kan få underlag för att konstaterat om högskoleutbildningens och/eller gymnasieskolans innehåll eller struktur bör förändras. SÖ framhål- ler också att sådan information kan bilda underlag för att bedöma och prioritera olika förslag till forskningsprojekt och för att initiera forsknings— projekt.

Några intressenter inom ansvarsområdet intressebevakning och opinions- bildning vill också veta hur de utbildades relation till arbetsmarknaden är och hur sambandet mellan utbildning och _vrkesverksam/ret förändras över tiden. De variabler som efterfrågas förutom utbildningsbakgrzmd är yrkesbenägenhet, löneförhållanden samt orsak till annan sysselsättning än sådan för vilken utbildningen är avsedd. Motivet för dessa informationsbehov är att man vill "kunna bevaka medlemmarnas intressen t. ex. vid förhandlingar och få underlag för rådgivning till enskilda medlemmar.

De frågor som gäller efterfrågan på utbildade och frågan om hur adekvat utbildningen var ijörhållande till yrkesverksarnheten, behandlar vi i annat sammanhang varför de lämnas okommenterade här.

Utbildningsdepartemetet och UHÄ frågar efter rekryteringszrnder'lag för jorskarutbi/dning. Dels gäller det hur stort intresse som finns för sådan utbildning bland dem som genomgått eller genomgår grundläggande högsko- leutbildning, dels gäller det antalet som uppnår behöriglretför.Ibrskarutbi/dning i olika ämnen.

5.9. Övriga frågeställningar

I vår behovsanalys har anmälts ett antal informationsbehov som inte direkt avser statistisk information om studerande och studieresultat i grundläggan- de högskoleutbildning. Dessa beskrivs nedan.

Sko/former rn. m. före högskoleutbildningen

Några myndigheter på utbildningsområdet behöver information om skolformer som/öregår högskolan — gymnasieskolan och folkhögskolan — med uppgifter om studerandeantal och fördelning på linjer i riket och i det egna länet.

UHÄ behöver information om vilket utbildnings/ntresse och vilka utbild- ningsbehov som finns hos potentiella högskolestuderande.

Ett universitet vill veta vart de gymnasieutbildade tar vägen som utestängs från högskolan av brist på ar'bets/ivser/ar'enhet. SÖ och ett universitet önskar belysning av högskoleprovetsfunktion för

antagningen till högskoleutbildning. Högskoleprovet är avsett att mäta färdigheter som man har användning för vid alla slags högskolestudier, ' exempelvis ordkunskap, allmänorientering och förmåga att läsa och förstå skriftlig och grafisk information. Provet är frivilligt. Sökande med behörighet genom ålder och yrkesverksamhet kan få meritpoäng för högskoleprovet vid antagning till högskolan.

Forskning

Intressenter inom ansvarsområdena övergripande samhällsplanering samt intressebevakning och opinionsbildning önskar information om vilka som bedriver/orskning (ålder, kön, utbildningsbakgrund, social bakgrund) och om forskningens inriktning på olika projekt samt dess kostnader och _linansiärer.

Organisation, personal, resurser

Några intressenter behöver information som inte direkt gäller de studerande i högskolan. Sådana frågor är

Cl var finns resurser att genomföra viss utbildning? vilka är anställda i högskolan? vilka är lärare i högskolan? hur används studievägledarresurserna? hur fungerar arbetet i de olika högskoleorganen? vilken betydelse har de nya små högskoleorterna?

Den första frågan ställs av statens kulturråd. Frågorna om de anställda (inkl. lärarna) i högskolan ställs av fackliga representanter vid en högskoleenhet, därför att de vill bevaka att inte skilda högskoleenheter träffar olika avtal om samma arbetsuppgifter. Uppgift om antalet anställda i högskolan behöver även två myndigheter som sysslar med lokalfrågor som rör högskolan samt SCB som får begäran om sådana uppgifter från UNESCO och OECD. En i kommun på högskoleort vill ha likartade uppgifter om de anställda som om ' de studerande (barn, bilinnehav, bostad, färdsätt etc.) för att kunna planera service av olika slag för denna grupp av invånare. Ett politiskt parti vill veta om högskolans lärare är människor som enbart levat i högskolemiljö eller om ' de också haft någon annan yrkesverksamhet. Samma parti vill också veta hur studievägledarresursen används, bl. a. hur stor del av den som går åt till administration av utbildningen. Ett annat politiskt parti vill ha information om arbetet i de olika högskoleorganen, särskilt hur allmänrepresentanterna , fungerar. ,

Två intressenter pekar särskilt på de "små” högskoleorterna och vill veta om det är någon skillnad mellan dem som studerar där och dem som studerar f på ”stora” orter (utbildningsmyndighet) resp. hur det gått för de ”små" . orterna som sådana (massmedium).

Högskolans utbildningsutbud

Den externa informationen om högskolans utbildningar ges i dag i ett stort antal centrala, regionala eller lokala kurskataloger och broschyrer. Antalet sådana trycksaker torde uppgå till minst 50. Många intressenter från samtliga ! ansvarsområden har anfört att de har behov av en mer samlad och översiktlig information om högskolans utbildningsutbud. Inom ansvarsområdet utbild- ning är det nästan enbart läroanstalterna inom högskolan (med ett undantag) samt regionala och centrala högskolemyndigheter som inte framfört någon sådan önskan. Inom ansvarsområdet arbetsmarknad har AMS mycket starkt påtalat detta behov som även vitsordas av en av de länsarbetsnämnder och en av de arbetsförmedlingar som vi intervjuat. De flesta av intressenterna önskar denna information om både lin/"eroch enstaka kurser i lie/a landet medan några har behov av rikstäckande uppgifter endast om de enstaka kurserna. Resterande intressenter vill ha bättre information regionalt eller lokalt. Myndigheter för övergripande samhällsplanering har endast önskat sådan information för en region (länsstyrelse) eller en ort (kommun). En intressent vill dessutom ha uppgifter om samtliga de kurser inom skilda studie/örbund som motsvarar eller kompletterar kurser inom högskolan.

Den information som söks är bl. a. utbildningarnas beteckning (eventuellt namn eller nummer), var resp. utbildning ges med avseende både på region och ort, huvud/nan, utbildningarnas längd (poäng), tidpunkt llör kursstart och kursslut. senaste anmälningsdag, vilken anmälningsb/ankett som skall användas. behörighetskrav, poänggräns vit/jör'egåerrde antagning och antal nybör'iar'p/at- S(V'.

Motiven för att efterfråga denna information kan sökas inom ett mycket brett fält men gemensamt för många är de krav de själva har på sig att kunna ge korrekta upplysningar om utbildningsutbudet och svårigheterna att uppfylla dessa krav. Särskilt gäller detta myndigheter och organisationer som i ett eller annat avseende bedriver studie- och yrkesorienterande verksamhet. Dessa intressenter framhåller bl. a. att en enskild person inte har möjlighet att själv skaffa sig nödvändig kunskap om det totala utbildningsutbudet utan får förlita sig på att funktionärer/informatörer kan ge önskad information. Detta är emellertid inte så lätt. Trycksakerna är många, informatörernas antal är stort, upplagorna räcker inte alltid till och distributionen fungerar inte till alla delar. Det framhålls också att det är orimligt att vid en enskild konsultation söka i 50 skrifter eller fler för att få fram kurser och kursvarianter inom ett ämnesområde. .

För arbetsmarknadsverket samt dess regionala och lokala organ råder också ett speciellt förhållande. I princip får utbildning som kan finansieras med studiemedel inte beviljas som arbetsmarknadsutbildning. Undantag möjliggjordes i regleringsbrevet 1976/77 för korta yrkeskurser som AMS anger. Då stora svårigheter uppstod med avgränsningen av vilka kurser som detta gällde har AMS ijuni 1978 beslutat att utbildningsbidrag kan utgå för studier på enstaka kurser upp till 20 poäng som av resp. länsarbetsnämnd bedöms utgöra en yrkeskurs. En förutsättning föratt denna del av högskolans utbildning skall kunna utgöra ett verksamt arbetsmarknadspolitiskt instru- ment är kännedom om vilka kurser som finns eller planeras i landet och på vilka orter.

CSN och studiemedelsnämnden i Uppsala påpekar vidare att kunskap om

1 FoU = forsknings- och utvecklingsarbete.

vilken studiemedelsberättigad utbildning som ges är nödvändig sont under- lag vid behandlingen av studiemedelsansökningar. Arbetarskyddsstyrelsen framhåller att den har ansvar för att vissa utbildningsbehov tillfredsställs och därför behöver kunskap om utbildningsutbudet.

lnformationsbehov_för/brsknings- och utvecklingsarbete rörande högskolan

Företrädare för FOU-verksamheten på högskoleområdet,i första hand inom UHÄ, redovisar en rad förändringar såväl inom själva högskolan som i sättet att se på utvärdering, vilka ställer nya och delvis annorlunda krav på informationsunderlag. Komplexiteten i utbildningssystemet har ökat liksom medvetenheten om att dess problem oftast härrör ur skilda, samverkande faktorer. Till följd härav har det under den senaste tioårsperioden skett en förskjutning av värderingar. mål och metoder när det gäller utvärdering. Denna förskjutning innebär bl.a. en utveckling från ett renodlat effek- tivitetstänkande till ett mer nyanserat processtänkande. en ökad vikt åt ram- och miljöfaktorers inverkan och ett ökat intresse för relationerna mellan högskolan och samhället i övrigt. en klarare insikt i begränsningarna i vad man brukar kalla hårddata samt en större medvetenhet om att utvärdering bör integreras i planeringen på varje beslutsnivå.

] detta perspektiv har FoU-företrädare formulerat krav på tre olika slag av informationsunderlag:

El övergripande och regelbundet insamlade ”ramdata" [] longitudinella databaser El möjligheter till specialstudier av olika slag

Den första typen av informationsunderlag krävs för att ge en ram åt de frågeställningarsom är aktuella föratt beskriva helheten och trender i den och för att skapa jämförbarhet över tiden. En övergripande. relativt ”grov" statistik som belyser högskolesystemets struktur och sätt att fungera underlättar även identifiering och precisering av problem för forskningsin- satser.

De longitudinella ansatserna är nödvändiga för att studera utbildningens totala effekter på de enskildas livssituation, samspelet mellan olika utbild- ningsformer samt mellan utbildningsväsendet och arbetsmarknaden. Utvecklingen mot återkommande utbildning har accentuerat dessa problem.

Möjligheterna att genomföra specialstudier av olika slag tillmäts stor vikt av företrädarna för FoU—verksamheten. Detta kräver emellertid tillgång till ett mer omfattande informationsunderlag än som rimligen kan täckas med löpande statistik. Till forskningskraven hör därför önskemål om urvalsramar, specialbearbetningar av redan insamlad information. samkörningsmöjlighe- ter mellan olika material etc. Sammanfattningsvis talar forskningssynpunk- terna för en överföring av tyngdpunkten i informationsunderlaget från löpande statistik till specialundersökningar.

Övriga frågor

Utöver vad som redovisats ovan har ett relativt stort antal informationsbehov framkommit vid våra intervjuer. Dessa faller enligt vår mening utanför det område inom vilket vi har till uppgift att lägga fram förslag eller t. o. m. * utanför det område vilket kan och bör belysas med statistik.

6. Förslag om högskolestatistikens innehåll

6.1. Utgångspunkter

l föregående kapitel och i specialbilagan har vi redogjort för de mångskiftande informationsbehov som kommit fram i den behovsanalys vi företagit. Det vore orimligt. och inom ramen för tillgängliga resurser även omöjligt, att planera en reguljär statistikproduktion som kan tillgodose alla dessa behov. Vår bedömning av vilken statistik som bör framställas när det gäller grundläggande högskoleutbildning bygger på följande huvudtankar.

Det måste vara möjligt att bedöma den faktiska tttvecklingen i förhållande till de mål som statsmakterna satt tipp för olilfa åtgärder på högskoleområdet. För de närmaste åren blir det därvid fråga om de mål som riksdagen angivit i l975 och l977 års beslut om högskolereformen. Statistikbehov med anknyt- ning härtill hör ges hög prioritet.

Det vidgade högskolebegreppet är bl. a. avsett att ge bättre förutsättningar för en rationell utbildningsplanering. Stora skillnader när det gäller regelbun- den statistisk belysning har före högskolereformen rått mellan de utbildning- ar som då räknades till "universitet och högskolor" å ena sidan och övrig eftergymnasial utbildning å den andra. Också inom den förra gruppen har funnits skillnader. Inom ramen för den efter den I juli 1977 tillämpade provisoriska ordningen har dessa skillnader delvis undanröjts. Denna utveckling måste fullföljas och den framtida högskolestatistiken utformas utifrån den helhetssyn på all högre utbildning som kännetecknar refor— men.

Flera statistikbehov motiveras av krav från regering och riksdag på att myndigheterna i sina anslagsframställningar och liknande skall redovisa vissa slag av kvantitativa uppgifter. Sådana krav bör självfallet kunna uppfyllas och statistikproduktionen anpassas därtill. Stora förändringar i uppgiftsinsamlingen kan emellertid inte företas med täta mellanrum. Både ekonomiska och praktiska skäl talar för detta. bl. a. hänsyn till den personal som vid olika myndigheter har att insamla. i vissa fall bearbeta och till den centrala statistikproducenten vidarebefordra uppgifter för statistiken. Det är vidare angeläget att statistiken för olika är är jämförbar.

Information som efterfrågas i samband med arbetet med att utvärdera den grundläggande högskoleutbildningen bör också enligt vår mening såvitt möjligt innefattas i programmet för den offentliga statistikproduktionen när det gäller högskolan. Utvärdering bedrivs emellertid med mycket varierande ambitioner såväl när det gäller föremålet för utvärderingen som när det gäller

graden av fördjupning. En löpande framställning och publicering av statistik i avsikt att bidra till utvärdering av den grundläggande högskoleutbildningen kan enligt vår mening endast omfatta översiktligt beskrivande statistik. För en fördjupad utvärdering som också söker mera svårfunna förklaringar till konstaterade förhållanden krävs därutöver särskilda insatser. ofta av forsk- . ningskaraktär. och därmed särskilda underlag av statistiskt slag.

För forskningens del blir den löpande. publicerade högskolestatistiken en viktig källa när det gäller att få överblick och upptäcka problem. Personre- gister som förs över studerande och studieresultat i högskolan är givetvis också en viktig källa för forskningen om högskolan. inte minst som urvalsramar för undersökningar i vilka ytterligare uppgifter samlas in från Stickprovsvis utvalda personer t. ex. genom enkäter.

Den rutinmässiga insamlingen och bearbetningen av data rörande den grundläggande högskoleutbildningen bör sålunda enligt vår mening organi- seras med två syften. nämligen: (1) att utgöra underlag för en fortlöpande tillhandahållen och översiktligt beskrivande statistik (i det följande benämnd löpande statistik) och (2) att tillhandahålla urvalsramar/ör punk/iinde/sökningar av skilda slag.

Vissa intressenters informationsbehov måste anses ha särskild tyngd. Det gäller först och främst de myndigheter på central. regional och lokal nivå som har ansvaret för att planera. leda och utvärdera högskoleutbildningen. Dessa intressenters informationsbehov inom de egna ansvarsområdena bör enligt ' vår mening tillmätas största vikt. &

På den centrala nivån harenligt vår mening förutom UHÄ och SÖ tre andra myndigheter särskild tyngd i detta sammanhang. nämligen CSN. AMS och SCB. CSst ansvarsområde. studiestödet till bl. a. studerande i högskolan. ' medför självfallet behov hos nämnden av information om förhållanden och utvecklingstendenserinom högskolan. AMS bevakar utvecklingen på arbets- ' marknaden relaterad till bl. a. tillgången på och behovet av olika yrkes- och . utbildningsgrupper. Detta arbete förutsätter bl. a. statistisk information om utvecklingen inom högskolan. En fortlöpande dokumentation härom är ; vidare nödvändig vid planering och inriktning av arbetsförmedlingens * insatser för olika grupper med högskoleutbildning. SCB har till uppgift att utföra långsiktiga prognoser inom områdena befolkning. utbildning och arbetsmarknad. Arbetet härmed är inom SCB knutet till en särskild enhet. ' prognosinstitutet. Prognoserna om utbildning och arbetsmarknad bygger på statistik av olika slag angående bl. a. utbildning inom högskolan. De används av ett flertal myndigheter och utredningar. bl. a. på högskoleområdet.

Den nya högskoleorganisationen är uppbyggd i uttryckligt syfte att säkra ett inflytande från det omgivande samhället. Företrädare för de politiska partierna och de stora intresseorganisationerna ingår därför på olika sätt i högskoleorgan på lokal. regional och central nivå. Bl.a. detta ger särskild tyngd åt de informationsbehov som anmälts från dels partierna. dels de organisationer som i sammanhanget särskilt anlitas. dvs. LO. SACO/SR. SAF och TCO. Studerandeorganisationerna. av vilka SFS är den mest ' betydande centrala organisationen. är i detta sammanhang att jämställa med de fackliga organisationerna i övrigt. I fråga om berörda organisationer synes det rimligt att tillmätajust huvudorganisationerna vikt framför däri ingående delförbund eller studentkårer.

Högskolereformen 1977 har inneburit en förskjutning från central till lokal nivå av ansvaret för högskoleutbildningen i olika avseenden. Som exempel kan nämnas att de allmänna utbildningslinjernas innehåll endast mycket översiktligt regleras i centralt fastställda utbildningsplaner. Både vilka kurser som skall ingå i en viss linje och dessa kursers närmare innehåll. uppläggning och inbördes ordningsföljd bestäms lokalt av linjenämnd. Det blir därmed också på lokal nivå som man har störst anledning att följa utbildningens resultat. studietider och studieavbrott. Läget har i detta avseende förändrats jämfört med vad som gällde inom universitetsområdet under decennierna närmast före högskolereformen. Då var frågor av berörda slag i hög grad av intresse även på central nivå. främst för UKÄ men även för regering och riksdag. Högskolestatistiken lades ofta till grund för åtgärder på riksnivå i syfte att nedbringa stttdietiderna och/eller antalet studieavbrott. Sådana åtgärder kunde vara ändring av studieplaner. särskilda regler för resursbe- räkning för vissa studiekurser. skärpta regler för rätten att bedriva studier vid vissa fakulteter osv. I och med decentraliseringen av ansvar för den grundläggande högskoleutbildningen saknas anledning att centralt i detalj följa studiegång och studieresultat i syfte att vid behov vidta åtgärder av nämnda slag. Detta måste självfallet slå igenom också i fråga om den rikstäckande statistikproduktionen.

Också planeringsbehovet lokalt har ökat avsevärt inom högskolan som en följd av det vidgade lokala ansvaret. De statliga högskoleenheterna är sins- emellan av mycket varierande storlek och karaktär och deras inre organisa- tion vad avser bl. a. indelning i arbetsenheter. Iinjenämndsorganisation och högskoleförvaltningens uppbyggnad — skiftar påtagligt. Dessa olikheter påverkar behovet av statistik om den egna verksamheten. liksom också förutsättningarna att framställa sådan som underlag för den lokala plane- ringen. Gemensamt för alla läroanstalter är dock att huvuddelen av den statistik som skall användas som underlag för lokal planering måste föreligga mycket snart efter den tidpunkt vars förhållanden den är avsedd att belysa. Detta krav kan i allmänhet inte uppfyllas när det gäller statistik som framställs på riksnivå. eftersom statistikproducenten då ofta anser sig behöva invänta uppgifter från alla berörda läroanstalter. vilket medför långa produk- tionstider.

I avsnitt 3.2.1 har vi berört problemen med informationsflödet och dess tidsaspekter i en organisation med många nivåer. Mot den bakgrunden har vi funnit att statistik om studerande och studieresultat för lokala behov i allmänhet måste framställas lokalt direkt från primäruppgifter i läroan- stalternas studiedokumentation. Detta gäller oavsett vilka administrativa tekniker och metoder som valts för att sköta denna dokumentation.

Det förslag om datorbaserat sttidiedokumentationssystem (STUDOK- systemet) som vi framlade i februari 1976 "avsågs bl. a. skapa möjligheter för de högskoleenheter som anslöts till systemet att ur det få sådant statistiskt underlag som behövs för det lokala planeringsarbetet. UHÄ har efter uppdrag från regeringen vidareutvecklat systemet i samverkan med de anslutna högskoleenheterna. Under våren 1978 genomfördes en behovsinventering som nu ligger till grund för UHÄzs fortsatta utvecklingsarbete med statistik- och uppföljningsrutiner inom STUDOK-systemet. Vi har inte ansett det behövligt eller lämpligt att lägga fram förslag om vilken statistik om den egna

verksamheten som läroanstalterna inom högskolan bör framställa som underlag för sin egen planering och uppföljning. Däremot behandlar vi andra statistikbehov hos lokala högskolemyndigheter. t.ex. sådana som avser jämförelser läroanstalter emellan eller över tiden.

Informationsbehoven är av olika typ. Med utgångspunkt i intressenternas motiv föratt efterfråga statistiken kan man urskilja åtminstone följande typer av statistikbehov. vilka ställer olika krav på bl.a. underlaget för statisti- ken:

D översiktlig lägesbeskrivning; i många sammanhang efterfrågas och publice- ras översiktliga statistiska uppgifter. t. ex. om antalet studerande vid olika högskoleenheter. antalet nybörjarplatser på olika utbildningslinjer etc. Ofta är det här egentligen bara fråga om ett viktigt komplement till t. ex. förteckningar över högskoleenheter. utbildningslinjer etc. Genom att till sådana förteckningar foga kvantitativa uppgifter ger man en ungefärlig bild av t. ex. högskoleenheternas storleksordning och inbördes storleksförhål- landen. i:i förklaring av samband; statistik som syftar till att visa ett samband eller att förklara hur någon del av högskoleutbildningen fungerar. Som exempel på statistik för dessa informationsbehov kan nämnas tabeller över sambandet mellan nybörjarnas ålder och deras val mellan utbildningslinjeråena sidan och enstaka kurser å den andra. [1 indikatorer på måluppfyllelse; härmed avses. med OECD:s terminologi. statistik som belyser utvecklingen inom t. ex. utbildningsområdet i förhållande till uppställda mål. Som exempel på enkla indikatorer kan nämnas andelen deltagare i utbildning inom olika åldersgrupper. andelen behöriga lärare av samtliga lärare. andelen lö-åringar som börjar gymna- sieskolan. andelen arbetarbarn bland nybörjare/studerande i högskolan samt andelen som slutför påbörjad utbildning. i:i information om!/örändringar: många statistikmottagare är tämligen passiva konsumenter. i regel huvudsakligen intresserade av att lå veta om någon förändring inträffari förhållande till tidigare år. Först när så sker intresserar man sig för sifferuppgifterna i statistiken. Politiker. andra beslutsfattare m. fl. efterfrågar ofta uppgifter om förändringens inriktning och omfatt- ning uttryckt i enkla procenttal. t. ex. att antalet sökande till högskolan ökat med 10%. Ibland vill man se även små förändringar uttryckta i siffror. För att fortlöpande kunna producera enkla men någorlunda tillförlitliga förändringsuppgifter krävs en fortlöpande produktion av säkert jämförbara uppgifter.

i: underlag/ör direkta beslut och kalkrler: ofta är det bara ett fåtal intressenter som kräver detaljerad och noggrann statistik. nämligen de som använder ' statistiken för direkta beslut eller för olika slag av beräkningar. För dessa är % emellertid statistiken en nödvändig förutsättning för arbetet. Indirekt får statistiken också betydelse för alla som berörs av de beslut som fattas eller I de beräkningar som görs på grundval av sådan statistik. '

! I

I direktiven har som en utgångspunkt lör vårt arbete angivits att förslagen inte får medföra ökade kostnader totalt för högskolestatistiken. Som ovan framhållits anser vi det nödvändigt att betrakta den nya högskolan som en helhet när det gäller statistisk belysning av olika förhållanden. En höjd

ambitionsnivå är helt nödvändig när det gäller vissa delar av den nya högskolan. särskilt för många utbildningar som tidigare inte räknades till universitet och högskolor. Direktivens kostnadsrestriktion måste därmed i sak innebära att högskolestatistiken i framtiden generellt sett inte kan ligga på så hög ambitionsnivå som t.ex. statistiken för de filosofiska fakulteterna gjorde de sista åren före l977 års högskolereform.

6.2. Vissa speciella informationsbehov

6.2.1. Social bakgrund

Strävan att socialt utjämna rekryteringen till högre utbildning har varit ett grundtema för reformarbetet under lång tid. Viktiga delar av 1975 och 1977 års riksdagsbeslut. om högskolereformen var också avsedda att främja detta syfte. inte minst en utjämning i fråga om rekryteringen till olika delar av den högre utbildningen.

Såväl inom ramen för vår behovsanalys som på andra vägar har ett stort intresse för denna fråga manifesterats. Vi anser det nödvändigt att man även i fortsättningen kan belysa i vilken utsträckning det angivna syftet uppnås och då självfallet för hela den nya högskolan.

Även frågor om relationen mellan social bakgrund och olika selektions- processer inom högskoleutbildningen är av stor vikt. Är t. ex. studieavbrott vanligare bland studerande med ett visst slag av social bakgrund än bland övriga? Finns det några skillnader i fråga om social bakgrund mellan studerande som avbryter studierna men senare återupptar dem och sådana som avbryter studierna definitivt? Är det vanligare att gå vidare till forskarutbildning bland studerande från socialgrupp ] än bland studerande från socialgrupp 3? Sådana frågor är viktiga och det är enligt vår mening angeläget att det med viss regelbundenhet insamlas ett basmaterial för särskilda undersökningar på detta område på initiativ av olika intressenter i högskolan.

Statistiken om den sociala rekryteringen till högre utbildning har hittills byggt på uppgifter från nybörjarna om faderns—i vissa fall moderns —yrke och eventuella akademiska utbildning. För unga studerande kan uppgifter av detta slag anses ge en i stort sett adekvat belysning av både social bakgrund och aktuell social grupptillhörighet. När det däremot gäller äldre studerande och sådana utgör en numera betydande andel av dem som påbörjar högskoleutbildning — kan den sociala bakgrunden skilja sig från den aktuella sociala grupptillhörigheten. eftersom många av dem sedan länge har lämnat föräldrahemmet och kanske själva bildat familj och varit yrkesverksamma under lång tid.

Vilket eller vilka mått som bör användas för att belysa den sociala selektionen inför tillträde till och under genomförande av högskolestudier är enligt vår mening en angelägen fråga. De undersökningar som framdeles görs av den sociala rekryteringen måste bygga på data som uppfattas som relevanta. Vi bedömer det som nödvändigt att för belysning av den sociala rekryteringen fortlöpande eller med vissa intervall åtminstone insamla uppgifter om både föräldrarnas och den studerandes eget yrke och utbildning.

Först härigenom kan enligt vår mening vinnas både möjligheter att jämföra den aktuella rekryteringen med tidigare års och möjligheter att ge en i dagens situation relevant belysning av rekryteringen till högskolan när det gäller social bakgrund och/eller grupptillhörighet. Frågan om totalundersökning eller urvalsundersökning behandlas under 7.3.1.

6.2.2. Återkommande utbildning

Tanken på återkommande utbildning var en av de viktigaste idéerna bakom högskolereformen 1977. Att så är fallet visar sig bl. a. i att den skrevs in i högskolelagen (7 5). Det är därför enligt vår mening nödvändigt att man kan belysa i vad mån återkommande utbildning förverkligas.

Inom ett fåtal utbildningslinjer i den nya högskolan lörkommer återkom- mande utbildning inbyggd. genom att det inom utbildningslinjen erbjuds en eller flera etappavgångar med möjlighet att efter en tids yrkesverksamhet återuppta studierna på samma linje och därvid tillgodoräkna sig hela utbildningen från den första etappen. Exempel på detta är den nya juristlinjen. Inom sjuksköterskeutbildningen finns för närvarande också återkommande utbildning inbyggd genom förekomsten av påbyggnadslinjer som förutsätter genomgången grundutbildning samt viss tids yr- kesverksamhet som sjuksköterska. Vid sidan av sådan organiserad återkom- mande utbildning finns den återkommande utbildning som kommer till stånd genom att studerande själva väljer t. ex. att varva enstaka kurser med . yrkesverksamhet. De nya behörighets- och urvalsreglerna för grundläggande högskoleutbildning är avsedda bl. a. att förbättra möjligheterna att lörverk- . liga återkommande utbildning.

Såväl den inom utbildningslinjerna organiserade som den individuellt valda återkommande utbildningen inom högskolan måste enligt vår mening kunna belysas med statistikens hjälp.

Återkommande utbildning måste emellertid från både den enskildes och samhällets synpunkt ses i ett vidare perspektiv än enbart högskolans. l975/77 års riksdagsbeslut om högskolereformen innebaratt den fortsatta planeringen ! av hela utbildningssystemet borde utgå från återkommande utbildning som en vanlig modell för individens utbildningsplanering. När man studerar förekomsten av återkommande utbildning måste därför alla utbildningsfor- mer ovanför den obligatoriska skolan kunna beaktas. bl. a. även gymnasie- skola. kommunal och statlig vuxenutbildning. folkhögskola Santi titbildning i studieförbundens regi. Denna karaktär hos principen återkommande utbild- ning måste få konsekvenser för sättet att insamla och bevara underlag för studier av hur återkommande utbildning fungerar i olika avseenden. Vi återvänder till denna fråga i kapitel 7.

Mängden av delfrågor kring återkommande utbildning är stor (jfr ovan . under 5.5). Många av dem kan knappast få svar endast genom en löpande ' statistikproduktion av rimlig omfattning utan kräver därutöver insatser av. forskningskaraktär. De frågor som vi föreslår skall belysas genom löpande statistik rör förekomsten av återkommande utbildning såvitt avser högsko- ' lan. Effekten av återkommande utbildning för den enskildes liv och för samhället. även innefattande arbetsmarknaden. måste däremot enligt vårl

i

mening i huvudsak studeras i speciella undersökningar. Detsamma gäller undersökningar av mekanismer som underlättar eller försvårar för den enskilde att organisera sina studier som återkommande utbildning liksom av enskildas motiv för att göra så.

6.2.3. Studerande enligt 25 .'4 -regeln

Huvudsyftet med införandet 1977 av nya behörighetsvillkor. i vilka bl. a. den s. k. 25:4-regeln ingår. var att öka utbildningens tillgänglighet för personer med reell. om än inte formellt dokumenterad kompetens. och därmed främja den sociala utjämningen. För flertalet utbildningsvägar i den nya högskolan var 25:4-regeln en nyhet. Det är därför naturligt att många intresserar sig för hur den verkar. både vid tillträdet. under studietiden och efter utbildningens slut. Vi anser det självklart att de som antagits enligt 25:4-regeln måste kunna redovisas som en särskild grupp i både tillströmningsstatistiken. närvaran- destatistiken och utflödesstatistiken.

Det finns ganska många antagna till högskolan som samtidigt är behöriga både enligt 25:4-regeln och genom gymnasial utbildning. Inom gruppen antagna enligt 25:4-regeln bör så långt möjligt särredovisas de som är behöriga enbart genom denna regel. De problem som är förenade med en sådan Särredovisning diskuteras mera utförligt i avsnitt 7.3.1.

6.2.4. Enstaka kurser

Högskolan ger utbildning dels på utbildningslinjer av olika slag. dels på enstaka kurser. Många kurser som ingår i utbildningslinje erbjuds också som enstaka kurser. Därigenom ingår ofta studerande på linjer och studerande på enstaka kurser i samma undervisningsgrupp. Därutöver finns 5. k. fristående enstaka kurser som ej ingår i någon utbildningslinje.

De enstaka kurserna är avsedda att tillgodose en lång rad skilda utbild- ningsbehov som inte tillgodoses av fullständiga utbildningslinjer. såsom fortbildning. vidareutbildning. kortare yrkesinriktad utbildning, utbildning i anslutning till verksamhet inom fackliga eller andra organisationer. utbild- ning som avser att ge behörighet för forskarutbildning eller utbildning med ett allmänt utbildningsintresse som främsta motiv.

Eftersom enstaka kurser tillmäts en särskilt viktig roll när det gäller att göra högskoleutbildningen tillgänglig för flera och när det gäller att förverkliga principen om återkommande utbildning, har de enstaka kurserna givits hög prioritet vid utbyggnaden av högskolan. Anslaget till lokala och individuella linjer och enstaka kurser uppgår budgetåret 1979/80 till drygt 260 milj. kr. och används till allra största delen för enstaka kurser. Beloppet svarar mot ca 28 100 årsstudieplatser. Antalet personer som innevarande budgetår deltar i enstaka kurser inom högskolan kan uppskattas till ca 60 000. Många av dessa deltar i kurser som är kortare än ett år eller som ges i långsam studietakt. En studerande upptar i sådana fall mindre än en årsstudieplats. Studerande enligt äldre studieordning vid de filosofiska fakulteterna ingår inte i de angivna talen. trots att en betydande andel av dem närmast kan anses studera på enstaka kurser. Det sammanlagda antalet individer som bedriver studier motsvarande enstaka kurser är därför i verkligheten större än det ovan

angivna. Mot bakgrund av dels den vikt som tillmäts enstaka kurser. dels den

omfattning verksamheten har. såväl i fråga om resurser som i fråga om antalet berörda personer. anser vi det nödvändigt att denna del av utbildningsutbu- det och den verksamhet den representerar kan beskrivas på ett mer nyanserat sätt än som en enda "klump”.

Det hittills sagda gäller informationsbehovet generellt avseende verksam- heten med enstaka kurser. Som framhålls i kapitel 1 faller emellertid frågor rörande statistisk redovisning av resursdisposition utanför vårt uppdrag. Detsamma gäller frågor om dokumentation av högskolans utbildningsutbud. En belysning av fördelningen av studerande på olika slag av enstaka ku rser— något som vi i första hand behandlar i detta avsnitt — måste emellertid bygga på en översiktlig bild också av själva utbudet av sådana kurser. 1 den meningen berör vi redan här frågan om dokumentation av utbudet. Till dessa frågor allmänt sett återkommer vi i avsnitt 6.6.

lnformationsbehovet i frågaom enstaka kurser gäller enligt vår bedömning utbudets och de studerandes fördelning på kurser med olika änznesinneliå/I. på olika nivåer och med olika s_v/"ten. Det måste här starkt framhållas att varje statistik rörande antalet studerande (vare sig den gäller tillströmning. närvaro :-, eller utflöde) i sig ger högst ofullständig belysning av verksamheten med ' enstaka kurser beroende på dels dessa kursers mycket varierande omfång. dels de enskildas varierande studieintensitet och studietid. Den måste därför kompletteras med redovisningar av annat slag beträffande t.ex. resursför- ', delning och s. k. poängproduktion.

De motiv som anförts för behovet av en mera detaljerad information rörande de studerande i enstaka kurser kan sammanfattas som följer:

i:i allmän överblick mot bakgrund av högskolereformens syften Cl studier av inflöde i och utflöde från högskolan som grund för arbetsmark- nadsbedömningar m. m. Cl jämförelser mellan utbildning på linjer och utbildning på enstaka kurser

i:i belysning av rekryteringsunderlaget för forskarutbildning

För att få en uppfattning om i vilken mån statsmakternas syfte med de enstaka kurserna uppnås måste man ha en översiktlig information dels om kursernas innehåll. nivå och syfte. dels om studeranderekryteringen till dessa - kurser (ålder. kön m.m.). ' Som grund för arbetsmarknadsbedömningar behöver man bl. a. uppgifter ' om kurser som är avsedda för vidareutbildning. Många intressenter anser det i också väsentligt att närmare undersöka hithörande frågor för att få en bild avi ! vilken utsträckning enstaka kurser av studerande kombineras på ett sätt som f. gör den sammanlagda utbildningen för den enskilde lik eller t. o. m. identisk .. med någon allmän utbildningslinje. Detta studiemönster har uppenbarligen " varit vanligt förekommande. särskilt som följd av de regler om det 5. k. fria i] området som gäller intill den I juli 1979. : Vi är fullt medvetna om att varje indelning av en så mångfasetterad å verksamhet som det här är fråga om erbjuder stora vanskligheter. Vi har ' emellertid kommit till den slutsatsen att dessa svårigheter inte kan få väga ' tyngre än det stora intresset av att på något sätt kunna överblicka innehållet i .

den samlade verksamheten med enstaka kurser. Vi förordar därför att en indelning av de enstaka kurserna efter lll/lt'lllill kommer till stånd.

En klassificering av enstaka kurser efter innehåll bör uppfylla tre huvud- krav: att inte vara mera detaljerad än vad ändamålet med klassificeringen kräver. att vara lätt att tillämpa på olika slag av kurser och att om möjligt 1anknyta till någon indelning som redan används inom utbildningsväsen— det.

Den enda indelning av högskolans grundläggande utbildning som f.n. förekommeri officiella sammanhang är indelningen i yrkesutbildningssekto- rer. Denna indelning tar emellertid fasta på i första hand de allmänna utbildningslinjernas inriktning mot olika sektorer av arbetslivet och ärinte generellt möjlig och lämpligatt tillämpa för enstaka kurser. Detta hindrar inte att den — som ett komplement till en heltäckande indelning— kan användas i fråga om sådana kurser som har direkt anknytning till en allmän utbildnings- linje eller eljest har en klar inriktning mot ett visst yrkesområde.

När det gäller en mera generellt tillämplig befintlig indelningsgrund efter innehåll har vi i första hand övervägt den s. k. SCB-SÖ-koden dvs. det av SÖ och SCB gemensamt skapade klassificeringssystem som används såväl på skolans och folkbildningens områden som provisoriskt i avvaktan på resultat av vårt arbete — vid klassificering av kurser inom högskolan. Denna kod kan användas på olika siffernivåer. Den grövsta indelningen (ensiffer- nivån) görs i huvudämnesgrupper. som är nio till antalet. nämligen

beteendevetenskap. humaniora estetiska ämnen företagsekonomi. planering. handel. kontor matematik. naturvetenskap medicin. hälso- och sjukvård samhällsvetenskap. information språk teknik ämnesgrupper ej hänförliga till andra huvudgrupper.

lnom varje huvudämnesgrupp finns ett varierande antal ämnesgrupper, varav de två sista inom varje huvudämnesgrupp avser tvärvetenskapliga kurser och övriga kurser. På denna s.k. tvåsiffernivå finns omkring 70 ämnesgrupper. En fördel med denna indelning— förutom att den redan används—är att den kan kopplas till den s. k. SUN-koden'. Mot ett fortsatt användande av denna indelning talar att den på tvåsiffernivån är ganska finmaskig och innehåller vissa ämnesgrupper som inte har någon naturlig motsvarighet inom högsko- lan. lSvensk utbildningsm- Självklart är det eftersom ett av huvudsyftena är att skapa en överblick på S::äåiiiufohsgtgiiåhiflgs- riksnivå nödvändigt att en grundläggande klassihcering görs efter ett och klassificering. En antal samma schema över hela högskolan. Det är samtidigt viktigt att det myndigheter och arbets- klassificeringsschema som används är lätthanterligt för läroanstalterna. som :lafk"??50fganlisatloner . .. .. . . . . . ' trä at avta om att av raktiska skal mast vara r klas ific rin n av vare en kild kurs. dr..

p 6 S fo 5 e ge J S anvanda SUN. Med

Givetvis är det också angeläget att klassificeringen ger en överblick över SUN-koden anges både fördelningen av utbudet av enstaka kurser som uppfattas som relevant också inriktningen och nivån för planeringsarbetet på lokal nivå. på utbildningen.

Erfarenheterna av användningen av SCB-SÖ-koden på tvåsiffernivå är. enligt vad vi inhämtat. positiva vid flera högskoleenheter. Vi anser mot denna bakgrund att denna klassificering bör kunna tillämpas även fortsätt- ningsvis efter beslut av resp. läroanstalt. Samtidigt anser vi att det för överblicken i stort behövs en mera grov indelning. som bör tillämpas för hela högskolan. Vi bedömer då inte SCB-SÖ-koden på ensiffernivå i nuvarande utformning vara den mest ändamålsenliga indelningen utan förordar vissa modifikationer i den med hänsyn till karaktären av verksamheten inom högskolan. En klassificering i 12 grupper från här angivna utgångspunkter skulle kunna se ut som följer:

3) teknik

b) informationsbehandling och datorteknik c) matematik och statistik

d) naturvetenskap

e) ekonomi 0 rätts- och övrig samhällsvetenskap g) beteendevetenskap

h) vård

i) lärarutbildning

j) historia. filosofi m. m.

k) språk !) konstnärlig utbildning

I kategori j) ovan inräknas även ämnen som litteraturvetenskap. musikve— tenskap och religionsvetenskap.

Vi är medvetna om att en indelning av detta slag vid den lokala klassificeringen kan leda till att likartade kurser klassificeras olikt vid olika läroanstalter. För överblicken i stort bör emellertid ändå enligt vår uppfatt— ning en klassificering efter här antydda riktlinjer vara av värde.

Vi vill tillägga att det givetvis bör stå varje läroanstalt fritt att komplettera en ämnesgruppindelning av här skisserat slag med ytterligare någon indel- ning.

När det gäller kategorierna syfte och nivå bör dessa enligt vår mening lämpligen inrymmas i samma indelning. Vi har funnit följande indelning ändamålsenlig:

1) nybörjarkurser. dvs. kurser som inte bygger på annan högsmleutbild- ning 2) kurser som bygger på genomgången utbildningslinje (motsvarande) 3) kurser som syftar till att slutligt ge behörighet för forskarutbildringi något ämne 4) övriga kurser som bygger på annan högskoleutbildning.

Inte heller denna kategoriindelning kan göras enkel och entydig. Exempelvis kan två kurser med i stort sett samma innehåll. mål och omfittning bli hänförda den ena till kategori 1) och den andra till kategori 4). en nämligen den senare kursen bygger på en annan kurs med litet poängtal )ch därför hänförs till kategori 4). medan den förra kursen i sig innesluter iinehållet i den kortare kursen och därför räknas till kategori 1). Olägenheter åt denna typ ärdock enligt vår mening inte allvarligare än att den indelning av lurser efter

nivå och syfte som vi här skisserat får anses kunna ge en relevant information.

Som en särskild grupp inom kategori 1)skullc kunna räknas sådana kurser som bygger på viss yrkesinriktad linje i gymnasieskolan. t. ex. fortbildnings— kurser för ingenjörer.

Rekryteringsunderlaget för forskarutbildning har de senaste åren väckt särskilt intresse. bl.a. i samband med vikande rekrytering till sådan utbildning. Bl.a. detta medför att enstaka kurser som syftar till att ge behörighet för forskarutbildning bör kunna särskiljas som en speciell kategori (3). Vi vill här erinra om att någon fullständig enhetlighet mellan olika läroanstalteri fråga om ämnen för forskarutbildning och i fråga om särskilda förkunskapskrav för forskarutbildning i ett och samma ämne inte kan förutsättas i den nya organisationen. Belysningen av rekryteringsunderlaget måste därför i första hand göras för varje ämne och läroanstalt för sig. vilket givetvis inte hindrar att sammanställningar ochjämförelser på riksplanet kan göras med olika lokala material som grund. Frågan om statistik angående rekryteringsunderlaget för forskarutbildning återkommer vi till i avsnitt 6.5.

Kategorierna 1) och 4) kommer att inrymma kurser med vitt skilda slag av ämnesinnehåll. Rena nybörjarkurser ingår i kategori 1). medan alla kurser som förutsätter någon tidigare högskoleutbildning (oavsett omfattning) och som inte ingår i kategori 2) eller 3) tillhör kategori 4). En ytterligare indelning av kategori 4. efter nivå skulle vara av visst intresse för belysningen av frågan om bredd contra fördjupning inom den grundläggande högskoleutbildning- en. Att finna en sådan indelning som är användbar överallt inom högskolan stöter dock på avsevärda svårigheter.

Genom statistik som kombinerar indelning i ämnesgrupper med indelning efter nivå och syfte kan exempelvis högskolestyrelser och regionstyrelser få en betydligt klarare bild än de i allmänhet har i dag av denna stora del av högskolans verksamhet. De kan på det sättet också lättare diskutera och fatta beslut om prioriteringar som gäller enstaka kurser.

6.3. Tillströmningsstatistik

Behoven av statistik om tillströmningen till högskolan avser dels tillström- ningens storlek, dels dess fördelning på olika utbildningsområden och dels vilken bakgrund nybörjarna i högskolan har. Några intressenter önskar också uppgifter om nybörjarnas motiv för att börja studier inom högskolan.

När det gäller tillströmningens storlek är det nödvändigt att skilja mellan tillströmningen till olika utbildningsvägar och läroanstalter å ena sidan och antalet individer som,/ör/örsta gången börjar studier inom högskolan å den andra. Det senare talet anger inflödet i högskolan i relation till det underliggande skolväsendet. befolkningen och arbetsmarknaden och är därför av mycket stor betydelse för prognosverksamheten. Det är också av betydelse för bedömningar av hur väl högskolan lyckas tillgodose den totala efterfrågan på högskoleutbildning. Möjligheterna att få grepp om antalet som för första gången börjar högskoleutbildning förbättrades med högskolerefor- men l977 därigenom att så gott som all eftergymnasial utbildning infogades i

en gemensam organisation. Vi anser det därför befogat att nettoantalet personer som för första gången börjar studier i högskolan regelbundet redovisas. Denna redovisning bör enligt vår mening avse samtliga utbild- ningar i högskolan. sålunda även enstaka kurser och lokala och individuella linjer. Vi återkommer i kapitel 7 till frågan om hur detta skall bli möjligt.

Till dem som för första gången börjar studier i högskolan bör i princip endast räknas de som inte tidigare börjat på någon utbildning som nu tillhör högskolan. Under en ganska lång övergångstid kommer det emellertid att vara svårt att avgöra om personer som påbörjar utbildning inom högskolan tidigare har varit studerande i annan utbildning som nu tillhör högskolan men som inte räknades dit före den 1 juli 1977. Svårigheterna beror på att det saknas personregister över äldre studerande i många utbildningar som här är aktuella.

För bedömningar av i vilken utsträckning högskolan förmår svara mot efterfrågan på högskoleutbildning kan det också vara befogat att undersöka antalet individer som inte antagits till någon av de utbildningsvägar som de anmält sig till (nettoantalet avvisade). Man måste härvid se inte bara på ett : visst års sökande och avvisade. utan också på huruvida de då avvisade senare i sökt och antagits till högskolan. En lämplig tidsrymd kan därvid vara fem år. »j Även om vi bedömer undersökningar av nettoavvisningen som intressanta. 5 finner vi dem inte så angelägna att de bör ingå i programmet för den löpande ; högskolestatistiken. De bör däremot kunna initieras som special- :

i i I

undersökningar av den eller de intressenter som speciellt önskar informa- tionen.

I fråga om dem som för första gången påbörjar högskoleutbildning är också ] deras bakgrund i olika avseenden av intresse. särskilt för möjligheterna att i bedöma utfallet av olika inslag i den utbildningspolitik som legat till grund för 1977 års högskolereform. Vi finner det därför naturligt att det skapas möjlighet att belysa bakgrunden hos högskolans nybörjare. Samtidigt kan konstateras.i likhet med vad vi tidigare gjort i avsnitt 6.2.2 Återkommande utbildning.att mängden delfrågor här är ytterst omfattande och att må nga av dem är av den arten att de knappast kan besvaras inom ramen för en löpande statistikproduktion. Nybörjarnas bakgrund behöver enligt vår mening inte redovisas varje år. Mera väsentliga förändringar i studerandegruppens sammansättning sker nämligen knappast från termin till termin utan genom en långsam utveckling. Inte heller finns anledning att redovisa förhållandena för samtliga studerande. Det torde vara tillräckligt att denna statistik byggs på ett representativt urval av de studerande. Vi föreslår att en sådan statistik skall framställas vart tredje eller vart femte år. De bakgrundsuppgifter vi funnit bör redovisas är

behörighetsgrund slag av tidigare utbildning social bakgrund

längd av arbetslivserfarenhet slag av arbetslivserfarenhet

DDDDD

Särredovisning bör ske efter CJ ålder

El kön

Ci läroanstalt C] slag av utbildning (linje/grupp av linjer/enstaka kurser) Det enda sätt vi kan tänka oss för att få uppgifter om de studerandes motiv./ör att studera är via enkät till ett urval av studerande. Många av dessa kan emellertid väntas uppleva frågan om sina motiv för studierna som mycket personlig och närgången. Det stöter också på stora svårigheter att avgränsa lämpliga kategorier av motiv och att tolka olika personers formuleringar av sina motiv. Av det skälet anser vi att man inte i den löpande statistiken kan ta med motiv för studierna. I den mån som det bedöms angeläget att få en belysning av studiemotiven kan frågor om detta vid något tillfälle ställas genom enkäter.

För den praktiska planeringen liksom för möjligheterna att bedöma och jämföra förhållanden inom olika utbildningslinjer krävs uppgifter om tillströmningens storlek till olika utbildningsvägar och läroanstalter. varvid man kan bortse från att vissa nybörjare tidigare har bedrivit andra högsko- lestudier. Här behövs enligt vår mening en terminsvis gjord redovisning av antalet sökande/antagna med följande uppgifter:

ålder

kön behörighetsgru nd förstahandsval

linje läroanstalt lägsta poäng för antagning

DDDDEIDC]

Uppgifter om lägsta poäng för antagning behövs inte i och för sig för utbildningsmyndigheternas planering. men de är starkt efterfrågade som underlag för studie- och yrkesorienteringen. _

Inom de stora centrala antagningssystemen upprättas vid ansökningsti- dens utgång både listor över antagna och listor över reserver med ordnings- nummer. Underden tid som återstår fram till utbildningens början sker sedan antagning av reserver på platser som blivit tomma genom återbud. Den statistik som vi här föreslår bör av praktiska skäl avse situationen vid den tidpunkt då den centrala antagningen avslutas och läroanstalterna övertar ansvaret för antagning till ev. obesatta platser. Såväl antalet antagna som lägsta poäng för antagning förändras i många fall under den avslutande lokala antagningen. Särskilt med hänsyn till användningen av uppgifter om lägsta poäng för antagning inom studie- och yrkesvägledningen bör om möjligt dessa skillnader belysas i de framtida statistikredovisningarna.

Vi anser att denna statistik endast bör omfatta sökande/antagna till utbildningslinjer. Antalet enstaka kurser är mycket stort. och de är av varierande längd och karaktär. Visserligen finns uppgifter om de sökande/ antagna till dessa utbildningarsammanställda vid de lokala antagningsmyn- digheterna men att rapportera dessa uppgifter till central myndighet skulle mycket påtagligt öka de lokala myndigheternas rapporteringsvolym. Att

sammanställa sådana uppgifter för hela landet är vidare ett omfattande och tidskrävande arbete. Med tanke på att det är viktigt att denna del av högskolestatistiken framställs så snart som möjligt efter antagningen bör därför. enligt vår mening. den centrala statistiken om sökande/antagna endast omfatta utbildningslinjerna.

Det är väl känt att den grupp som börjar studierna ofta inte är identisk med den grupp som antagits i reguljär ordning. Det förekommer att antagna uteblir eller lämnar återbud i sista stund. Platser som är tomma vid den centrala antagningens slut eller som blir lediga genom återbud besätts ofta genom lokal antagning i nära anslutning till utbildningens början. Därför behövs en från sökande/antagna-statistiken skild nybörjarstatistik. Denna bör redovisa antalet studerande inom viss utbildningslinje som för första gången påbörjar studier på den aktuella linjen. Den bör omfatta uppgifter om de studerandes

EI ålder i:i kön

Cl läroanstalt EJ utbildningslinje

Beträffande enstaka kurser har vi funnit att nybörjarstatistik i stor utsträck- ning skullc komma att sammanfalla med närvarandestatistik. eftersom de allra flesta av kurserna är korta. Vi hänvisar på denna punkt till avsnitt 6.4.

6.4. Närvarandestatistik

Till informationsområdet närvarandestatistik har vi förutom uppgifter om de närvarande studerandes/örde/ning på och inom olika utbildningar i högskolan också fört frågor om studieförlopp och om studiesocialaförhållanden.

Uppgifter om antalet närvarande studerande i olika utbildningar och vid olika läroanstalter i högskolan behövs.enligt högskolemyndigheter på skilda nivåer. som underlag för planering och värdering av verksamheten. Arbets- marknadsmyndigheter behöver uppgifter av detta slag för att i första hand skatta utflödet från högskolan på några års sikt men också för att se vilka förutsättningar det finns att tillfredsställa olika arbetskraftsbehov. nationellt och regionalt.

Som vi framhållit i avsnitt 6.1 har. som en följd av högskolereformen. det lokala planeringsansvaret ökat högst avsevärt och därmed också det lokala behovet av statistiska uppgifter om verksamheten vid den egna läroanstalten. Vi har i nämnda avsnitt föreslagit att sådana behov huvudsakligen skall täckas genom lokalt framställd statistik. grundad främst på uppgifter i den lokala studiedokumentationen. Vi förutsätter därvid att andra myndigheter på lokal nivå. organisationer. massmedier etc. som har behov av denna lokala statistik också får tillgång till den. Som exempel kan nämnas att arbetsför- medlingar och länsarbetsnämnder har behov av att i början av en termin veta hur många som beräknas avsluta högskoleutbildning under terminen samt vilken utbildning dessa har. lnformationsproblem av denna art löses smidigast inom ramen för informellt samarbete av ett slag som iskilda former

redan äger rum mellan olika intressenter inom högskoleområdet och vi finner inte anledning att föreslå någon särskild ordning för detta.

Information av det slag som ovan nämnts i fråga om den lokala planeringen och utvärderingen behövs också på central nivå och gäller då självfallet uppgifter om närvarande studerande i olika utbildningar inom hela högsko- ilan. Uppgifter av detta slag efterfrågas också av andra än dem som har ett direkt ansvar för utbildningens planering och genomförande. Inte minst fin ns ett stort allmänt intresse. bl.a. på statsmaktsnivå. för att få någorlunda rättvisande uppgifter om hur många som studerar i högskolans olika utbildningar. Vi anser därför att det även fortsättningsvis bör tillhandahållas central men mera översiktlig statistisk information om närvarande studerande inom högskolan. Även här bör det vara fråga om bruttoantal. dvs. antalsre- dovisningar med bortseende från att enstaka individer kan vara närvarande samtidigt vid mer än en läroanstalt eller inom mer än en utbildning.

Det som bör belysas genom den rikstäckande närvarostatistiken är antalet närvarande studerande. totalt och vid olika läroanstalter. samt deras fördelning på olika utbildningar. De uppgifter som bör redovisas är:

i:i ålder

:i kön

CI läroanstalt El linje i:i grupper av enstaka kurser.

Då uppgifter om närvaro i högskolan används som underlag för skilda myndigheters planering och beslut föreslår vi att insamling och publicering sker terminsvis.

Behov av uppgifter om det totala antalet individer" i grundläggande högskoleutbildning i hela landet har direkt uttalats av endast en intressent. Detta kan synas överraskande mot bakgrund av den vikt som mera allmänt fästes vid just nettoantalet närvarande studerande vid universitet och högskolor under 1950- och 1960-talen. Då var emellertid ansvarsförhållan- dena inom högskoleområdet annorlunda än de är i dag. Medelsfördelningen på central nivå var betydligt mer detaljstyrande. De utbildningar som förekom vartill allra största delen organiserade för heltidsstudier. 1 den nya högskolan finns det stor lokal frihet i medelsfördelningen. En rik flora av deltidsutbildningar har vuxit fram. till största delen i form av enstaka kurser. Kurserna omfattar de mest varierande poängtal och skiljer sig dessutom från varandra i fråga om intensitet och periodicitet. Vid resursberäkning används därför numera begreppet årsstudieplats i stället för antal individer. Mot den bakgrunden är det inte förvånansvärt att intresset för nettoantalet närvarande studerande är så ringa. Väsentligare måste vara att man beräknar nettoantalet som för första gången börjar studier och nettoantalet som slutför studier i högskolan. Någon fortlöpande statistikfran'iställning eller särskild uppgiftsin- samling för att få fram just nettoantalet närvarande individer anser vi därför inte befogad. På lokal nivå kan dock högskoleenheter med datorbaserat sttidiedokumcntationssystem lätt ta fram nettoantalet närvarande studeran- de inom den egna högskolan i de delar av utbildningen vid högskoleenheten som omfattas av systemet.

Genom högskolereformen förändrades studieorganisationen inom vissa SOU l979:47 Förslag om högskolestatistikens innehåll

' Sålunda nettoantal med reduktion för dubbelnär- VLII'O.

delar av högskolan samtidigt som högskoleutbildningen byggdes ut på ett större antal orter och tillträdet till utbildningen vidgades. Frågor om studieförlopp har därför blivit intressanta inte bara för att man skall fortlöpande kunna följa utbildningen och de studerande utan också för att man skall kunna värdera reformen i dessa stycken.

Även när det gäller studiernas organisation och genomförande finns förutsättningar och förhållanden som endast berör den lokala högskoleorga— nisationen. Statistisk belysning av studieförlopp som behövs för den lokala planeringen eller för genomförande av utbildningen bör självfallet framställas ' lokalt på grundval av uppgifter ur den lokala studiedokumentationen.

På andra nivåer inom ansvarsområdet utbildning och inom andra sektorer av samhället finns också behov av information om studiernas förlopp. Det är i första hand utvärderingsaspekter som ligger bakom dessa behov. men i viss utsträckning behövs uppgifter om studiernas förlopp också i den fortlöpande planeringen. Vi anser därför att statistik om studieförlopp bör framställas med viss regelbundenhet. nämligen om "exantinalions/rekvenser". Denna bör ge en översiktlig bild av hur stor del av dem som påbörjar studier på en linje som också fullföljer dem samt hur lång tid studierna tar. Detta bör redovisas mot bakgrund av D ålder El kön D behörighetsgrund [] studier enligt förstahandsval eller inte 13 studier på hel- eller deltid

Att framställa statistik av detta slag varje år för alla utbildningar i högskolan är dock enligt vår mening inte nödvändigt och skulle leda till kostnader som ' inte står i rimlig proportion till nyttan av informationen.

Inom det studiesociala området är det två frågekomplex som tillfrågade intressenter vill få belysta: de studerandes ekonomiska förhållanden och deras boendesituation. Om de studerandes boendesituation finns i dag inga generella uppgifter tillgängliga. Tidigare ingick uppgifter om detta i student- kårernas egna register. men de efterfrågades sällan på grund av brister i materialet. Med hänsyn främst till den personliga integriteten ströks dessa ' uppgifter ur registren för några år sedan. För att kunna belysa denna fråga måste man alltså genomföra särskilda undersökningar.

Många intressenter vill veta hur de nya studerandekategorier som fått tillträde till högre utbildning finansierar sina studier. I det avseendet ingår frågan i värderingen av högskolereformen. Dessutom finns ett intresse hos ' myndigheter och organisationer. inte minst hos de studerandes organisatio- få ner. att få en allmän belysning av studiekostnader och studiefinansiering.

Vi finner det självfallet önskvärt att studiestödets effekter följs upp och . anser att detta bör göras genom särskilda undersökningar. Någon särskild ». uppgiftsinsamling för den löpande högskolestatistiken anser vi emellertid *. inte vara motiverad för belysning vare sig av studiefinansieringen eller av de '

studerandes boendeförhållanden. »

(t

l.

6.5. Utllödesstatistik

Under rubriken utllödesstatistik har vi fört samman informationsbehov som gäller fyra huvudfrågor:

%[i hur många personer med högskoleutbildning strömmar ut på arbetsmark- ' naden?

El hur mycket utbildning producerar högskolan på olika områden?

vilken verksamhet ägnar sig de studerande åt efter utbildningen? [] hur många skaffar sig behörighet för forskarutbildning?

Cl

Frågorna om u(llöz/z'l av högskola:Hbl/(lade på arhmsmar/(naden är enligt vår bedömning av sådan vikt för planeringen inom skilda samhällssektoreratt de måste belysas i den löpande högskolestatistiken. Uppgiften att beskriva detta utflöde på arbetsmarknaden av personer med högskoleutbildning av olika slag kompliceras emellertid av några av nyheterna i 1977 års högskolereform. Principen om återkommande utbildning står i motsats till tanken att en person avslutar sin utbildning vid en viss tidpunkt och därvid ingår i utflödet från högskolan. ! den mån återkommande utbildning förverkligas inom högskolans ram återvänder samma person en eller flera gånger till högskolan och lämnar den på nytt med successivt ökade kvalifikationer. I och med införandet av enstaka kurser som studieorganisatoriskt begrepp uppkommer frågan hur man skall beskriva utflödet av personer med utbildning helt eller delvis på enstaka kurser.

I synnerhet för bedömningar rörande arbetsmarknaden istort (t. ex. inom SCB:s prognosinstitut) behövs statistik över naima/Halv! som slutför högsko- leutbildning. eller med en annan term antalet som för första gången slutför högskoleutbildning.

Här behövs enligt vår bedömning främst uppgifter om de studerande på utbildningslinjer. För arbetsmarknadsbedömningar är det också av vikt att få information om i vilken utsträckning Studerande i högskolan på annat sätt än genom att gå igenom fullständig utbildningslinje skaffar sig utbildning av sådan omfattning att den väsentligt förändrar deras situation på arbetsmark- naden. Detta kan ske i form av dels enstaka kurser. dels avbrutna studier på utbildningslinje. Utbildning av mycket liten omfattning bör därvid inte tas med. En gräns måste därför dras.

Vid vilket poängtal denna gräns skall sättas är inte utan vidare givet. Att sätta gränsen vid 40 poäng skulle anknyta till omfattningen av den kortaste allmänna utbildningslinjen. Den normala minsta omfattningen av utbild- ningslinje—som kommer till uttryck bl. a. i högskoleförordningens föreskrif- ter om lokala och individuella linjer — är emellertid 60 poäng. Bakom detta ligger rimligen en bedömning att ett studieprogram av minst den omfatt- ningen normalt krävs för att utbildningen skall vara av relevans för den enskilde i förhållande till arbetsmarknaden. Att sätta gränsen vid 60 poäng ansluter sig också till vad SCB tillämpat i de undersökningar som redovisats i Trender och prognoser l977 (Information i prognosfrågor l977zl). Prognos- institutet har dock inte bundit sig för denna poänggräns. För en gräns vid 80 poäng talar dels att större relevans i förhållande till arbetsmarknaden kan bedömas föreligga. dels att den gränsen används inom ramen för SUN—koden

och i vissa internationella sammanhang när det gäller att definiera mer'. "fullständig" högre utbildnng. Bland dem av oss som anser att statistik p', riksnivå om utflödet från högskolan skall göras även beträffande enstaka kurser har en majoritet stannat för att föreslå att gränsen skall sättas vid 60 poäng. både när det gäller oavbruten utbildning på linje och när det gälle enstaka kurser. I fråga om enstaka kurser skall minst 40 poängtillhörasamma ämnesgrupp. Utbildning av mindre omfattning behöver enligt vår mening inte beaktas i riksstatistiken om utflödet från högskolan utom i fråga om fullständig utbildningslinje.

Redovisningen av nettoutllödet från högskolan bör sålunda enligt vår mening omfatta antalet personer som lämnat högskolan med slutförd utbildning på linje eller oavslutad utbildning på linje med uppnådda minst 60 poäng eller utbildning i enstaka kursler) om sammanlagt minst 60 poäng därav minst 40 poäng inom samma ämnesgrupp —_med fördelning på

: läroanstalt slag av utbildning (linje/grupp av linjer/enstaka kurser) Cl ålder C kön El behörighetsgrund

Den här föreslagna statistiken rörande ”erinra/läder av högskoleutbildade på arbetsmarknaden är — som nyss antytts — behövlig för bedömningar av högskolans betydelse för arbetsmarknaden och i samhällsutvecklingen i stort. För bedömningar rörande utvecklingen av t. ex. en enskild yrkes- eller utbildningsgrupp fordras en något annan typ av statistik. nämligen redovis- ningar av antalet personer som genomgått olika slag av utbildning, oavsett om vissa av dem tidigare genomgått annan utbildning. Det rör sig här om bru/mantal. När det gäller utbildningslinjer som har centralt fastställda grenar eller varianter kan det i vissa fall vara motiverat att redovisningen ges med uppdelning på dessa. För vissa utbildningar. där valet av kurser inom linjen får betydelse för behörighet till någon viss yrkesutövning. kan även sådana val behöva finnas med i statistiken. Exempel härpå är klass- och ämnes- lärarlinjerna. Bruttostatistiken bör redovisa de studerande med uppdelning efter

läroanstalt C slag av utbildning (linje/grupp av linjer/enstaka kurser) El ålder

Cl kön

Den andra av de inledningsvis framställda huVudfrågorna om högskolans utbildningsproduktion—harexplicitställtsendast av utbildningsdepartemen- ' tet och UHÄ. Intresset avser inte individernas utan högskolans prestationer. Tanken är att dessa skall kunna relateras till de resurser som förbrukas föratt genomföra prestationerna. t. ex. inom vart och ett av sektorsanslagen eller vid olika läroanstalter.

Statistik till belysning av detta har hittills inte sammanställts eller , publicerats löpande. Behovet av sådan statistik har emellertid blivit mera påtagligt genom det nya anslagssystemet med ändamålsinriktade anslag.

läroanstalterna har fått större frihet att välja medlen för att nå uppställda mål men måste då finna metoder att mäta och utåt redovisa graden av måluppfyllelse.

l grova tlrag torde det här ifrågavarande informationsbehovet bli tillgodo— sett genom den nyss föreslagna bruttostatistiken över "examinerade" från ! linjer. lnformationsbehoven rörande verksamheten med enstaka kurser

förutsätter vi bli tillgodosedda inom ramen för högskolemyndigheternas fortlt'åpande verksamhet med bl. a. anslagsframställningar.

Frågor om l't'l'lle/llllFI eller Sill(ll('l'll(l tar vi tipp i ett senare betänkande. Möjligheterna att i ett riksperspektiv beskriva i't'A/ji'tcringstnnlw'lag I/iir .finskarti/bildning diskuteras i avsnitt 7.3.4.

6.6. Utbudet av högskoleutbildning

Av redovisningen iavsnitt 5.2.2 framgår att vi i vår behovsundersökning vid samtalen med intressenterna avstod från att begränsa intervjuerna till att uteslutande omfatta frågor som kan ges en rent statistisk belysning. Samtalen kom därför ibland att beröra förhållanden som ligger utanför vårt uppdrag eller är av så lokal natur att det inte finns anledning för oss att föreslå lösningar. Vid sammanställningen av intervjuerna har sådana behov redo- visats under rubriken Övriga frågeställningar. Det är i och för sig angeläget att ntånga av dessa frågor kan bli besvarade men de faller alltså utanför de uppgifter som ingår i vårt utredningsuppdrag. Vi kommer därför inte att behandla dessa informationsbehov. Ett undantag görs dock. nämligen för behovet av information om högskolans utbildningsutbud.

Högskolereformen syftade bl. a. till en ökad differentiering av utbudet av högskoleutbildning. en decentralisering av besluten och en större frihet för högskoleenheterna att ta egna utbildningsinitiativ. Skillnaderna i fråga om tttbildningsinriktning och kursinnehåll inom en och samma allmänna utbildningslinje på skilda högskoleorter har också redan blivit större. En annan konsekvens av reformen är att högskoletttbildning. särskilt i form av enstaka kurser. har spritts till flera orteri landet. Utbudet av kurser har också allmänt sett blivit mera mångfasetterat. Tillsammans har dessa medvetna strävanden efter differentiering och decentralisering lett till att antalet unika (från andra olika) kurser—såväl inom som utom utbildningslinjerna — harökat kraftigt. Denna utveckling av utbildningsutbudet torde fortsätta åtminstone de närmaste åren. Dels skall ju. där så inte redan skett. gamla studieplaner ersättas med nya och dels får de nya högskoleorganen successivt ökad insikt i hur de kan utnyttja det nya systemets möjligheter i fråga om profilering av utbildningsutbudet.

För gymnasieskolans linjer och specialkurser och för samtliga folkhögsko- lors ämneskurser och yrkeskurser linns en samlad detaljerad inlormation. För alla kurser som anordnas inom den särskilda arbetsmarknadsutbildning- en presenteras två gånger om året en aktualiserad rikstäckande kurskatalog. För högskolans del saknas emellertid en motsvarande dokumentation.

För högskolans egen planering och ledning på riksnivå finns i dag inga behov av en detaljerad sammanhållen information om utbudet av högsko- leutbildning totalt i landet. Av redovisningen i kapitel 5 framgåremellertid att

ett stort antal intressenter företrädesvis utanför högskoleområdet efterlyser en samlad. överskådlig och hanterlig sammanställning också av all . den utbildning som ges i högskolan. dvs. utbildning både på linjer och i enstaka kurser. Det faktum att praktiskt taget all eftergymnasial utbildning genom reformen har inordnats i högskolan har sannolikt bidragit till _ förväntningar om att en sådan samlad bild —som tidigare varit omöjlig att få nu skall kunna åstadkommas. Även vid sidan av vår behovsanalys har särskilt personal som svarar för vägledning och information om studier kraftigt understrukit detta behov. Idet senare fallet framhålls också vikten av en korrekt och aktuell kunskap om Utbildningarnas innehåll.

AMS framhåller att en rikstäckande och kontinuerlig information om högskolans utbildningsutbud — även lokala linjer och enstaka kurser - är nödvändig av flera skäl. Denna information behövs för verkets allmänna uppgifteratt följa utvecklingen på arbetsmarknaden i relation till utveckling- en inom utbildningsväsendet och som underlag för arbetsförmedlingens informations- och vägledningsinsatser gentemot allmänheten.

Enligt vår mening är det givetvis angeläget att människor i olika delar av landet genom lämplig information kan få kännedom om det utbildningsut- bud som högskolan erbjuder. något som uppenbart är svårt utan en samordning av informationen. Avsaknaden av samlad information om högskolans utbildning leder också till ett omfattande och resurskrävande dubbelarbete hos de myndigheter som för sin verksamhet är beroende av uppgifter i detta avseende och därmed — indirekt — också för högskolemyn- digheterna.

Inom AMS har sedan lång tid insamlats och publicerats uppgifter om högskoleutbildningar. ett arbete som under senare år ökat i omfattning och samtidigt försvårats. Framför allt är det arbetet med att samla in uppgifter om nya utbildningsmöjligheter och om ändringar som har ökat. AMS” beslut att utbildningsbidrag kan utgå för studier i de enstaka kurser upp till 20 poäng. som kan sägas vara yrkesinriktade. har nämnts i avsnitt 5.9. Denna ordning förutsätter kännedom hos de bidragstilldelande organen om utbudet av enstaka kurser. CSN och studiemedelsnämnderna har för sin del behov av att. som underlag för främst behandlingen av studiemedelsansökningar. ha aktuell kunskap om vilken studiemedelsberättigad utbildning som ges. Både AMS och CSN sänder därför var för sig och flera gånger årligen ut enkäter till utbildningsanordnarna för att komplettera och korrigera tidigare inhämtad information. Detta innebär att redan ansträngda högskoleförvaltningar tvingas lämna uppgifter av samma slag flera gånger årligen till olika statliga myndigheter.

Att genomföra en samlad utbudsinformation kompliceras av att det är ett stort antal myndigheter som beslutar dels om olika linjers och kursers inrättande. dels om deras närmare innehåll. Ibland kan kanske även en konkurrenssituation upplevas mellan olika anordnare av högskoleutbildning. något som kan begränsa deras intresse för att medverka i en samordnad information. Vidare är vissa högskoleenheter så stora. att redan samordning av information om all utbildning inom den egna enheten erbjuder problem. Också av det skälet kan intresset föratt medverka i en samordning på riksnivå vara begränsat.

De utbildningskataloger som högskoleenheterna eller i ett fall

ederbörande regionstyrelse ger ut varje termin är inte samordnade till 'nnehåll och omfattning. De funktionärer som arbetar med studie- och rkesorientering har därför krävt en standardisering av informations- materialet om högskolans utbildningsutbud. Därigenom skulle de bl.a. l un najämföra utbildningar på olika orter och också lättare kunna få överblick över utbildningsutbudet. två faktorer som tillsammans skulle ge dem avsevärt bättre arbetsförutsättningar.

Med utgångspunkt i ett initiativ från regionstyrelsen i Lund/Malmö högskoleregion och efter vissa samordnande insatser av UHÄ har högsko- leenheterna och de kommunala huvudmännen för högskoleutbildning— med några undantag — kommit överens om att ta fram 5. k. utbildningsbeskriv— ningar för samtliga allmänna och lokala linjer efter en gemensam mall. innehållande vissa rubriker. För universitetet i Lund kommer det även att finnas motsvarande beskrivningar av de enstaka kurserna. Beskrivningen görs av vederbörande linjenämnd och innehåller uppgifter om

Cl utbildningens omfattning i poäng och sektorstillhörighet

u behörighetskrav samt uppgifter om hur många som antas och när antagning sker Cl utbildningens innehåll och uppläggning

Materialet är ännu inte komplett. Liber Utbildningsförlag. som svarar för sammanställning och utgivning av beskrivningarna. har under hand uppgivit att ett komplett material kan föreligga tidigast hösten 1979. En fortlöpande revision av materialet avses äga rum. Då Liber Utbildningsförlag är ett aflärsföretag är det förenat med kostnader att teckna abonnemang.

I studiestödets informationssystem (STIS) registreras all utbildning som berättigar till studiemedel. Systemet borde därför ge en komplett redovisning av högskoleutbildning omfattande mer än 2 poäng. dock endast med avseende på linjens eller kursens namn och utbildningens omfattning. Ingen närmare information om utbildningens innehåll finns i systemet.

Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att det föreligger ett omfattande behov av samlad information om högskolans utbildningsutbud. Vidare kan konstateras att arbete inletts med att söka ge en rikstäckande bild av högskoleutbildningen inom allmänna och lokala linjer — Libers utbildnings- beskrivningar — samt att all högskoleutbildning över 2-poängsnivå finns registrerad i ett ADB-system hos CSN. Det förra materialet är dock ännu inte komplett och kommer sannolikt inte heller att omfatta all grundläggande högskoleutbildning. Det senare materialet innehåller inte uppgifter om utbildningens innehåll.

På initiativ av AMS har inletts ett samarbete mellan berörda myndigheter i syfte att åstadkomma en samlad lösning i fråga om dokumentation av högskolans utbildningsutbud. Efter framställning från AMS har statskontoret under våren 1979 inlett en förstudie av möjligheterna att rationalisera informationen om bl.a. den högre utbildningen. Bl.a. har man sammanställt uppgifter om det arbete med information om utbildningsvägar. som i dag bedrivs inom skilda myndigheter såsom AMS. SCB. högskole- .nyndigheter och SÖ.

Som redan nämnts hör frågor om en samordning av information om

utbudet av högskoleutbildning till det som vi menar ligger utanför vårt uppdrag. Vi vill trots detta framhålla att vi. liksom många av intressenterna i behovsanalysen. ser en lösning av denna fråga som angelägen.

7. Förslag om hur högskolestatistiken skall åstadkommas

7.1. Underlag för statistikproduktionen

I kapitel 6 har vi redovisat vilka informationsbehov som enligt vår mening bör tillgodoses med rikstäckande statistik. Underlag för denna statistik kan hämtas ur olika källor. I detta avsnitt redovisas vilka källor som vi anser bör anlitas och deras egenskaper i olika avseenden. I följande avsnitt framlägger vi därefter. förett informationsområde i sänder, förslag om hur den statistiska belysningen av olika frågor och förhållanden skall åstadkommas med anlitande av de här beskrivna källorna.

7.1.1. Den lokala studiedokumentationen

Vid varje läroanstalt bokförs. i någon form. uppgifter om de studerande där, deras deltagande i utbildningen och deras studieresultat. På grundval av sådan bokföring har läroanstalterna i många fall sedan länge levererat uppgifter för central statistik. Viss statistik om den egna utbildningen och dess studerande, som man lokalt känt behov av. har också kunnat framställas på grundval av den lokala studiedokumentationen. Enligt vår mening bör denna även i fortsättningen utgöra en huvudkälla för uppgifter som skall läggas till grund för statistikproduktion såväl på lokal nivå som på riksni- vå.

För att den lokala studiedokumentationen skall fungera som källa även för statistik på riksnivå krävs ett visst mått av enhetlighet ochjämförbarhet med avseende på de uppgifter som antecknas. Det är nödvändigt att de begrepp som används när läroanstalterna lämnar underlag för statistiken på riksnivå är enhetligt definierade.

De definitioner som används måste vidare vara dels relevanta i förhållande till de informationsbehov som statistiken skall tillgodose. dels sådana att läroanstalterna har praktiska möjligheter att tillämpa dem. I avsnitt 8.1 redovisar vi från dessa utgångspunkter förslag rörande innehållet i en för alla läroanstalter inom högskolan gemensam studiedokumentation.

Vårt förslag innebär sålunda att uppgifter i läroanstalternas studiedoku- mentation i väsentliga delar skall ligga till grund för den centrala högskole- statistiken. I våra diskussioner har. med hänvisning till hittills gjorda erfarenheter. påpekats svårigheterna att få nödvändig kongruens mellan å ena sidan den lokala studiedokumentationen och den verklighet som återspeglas där, å andra sidan de termer i vilka högskoleutbildningen skall

beskrivas med utgångspunkt i statsmakternas beslut och gällande författ- ningar. Vi är medvetna om dessa svårigheter. som f. n. i första hand beror på den förhållandevis lösa konstruktionen hos vissa utbildningslinjer och de oklara gränserna mellan studier på utbildningslinjer och studier på enstaka kurser. företrädesvis inom de förutvarande filosofiska fakulteternas område. För vår del utgår vi emellertid från att det här rör sig om övergångssvårigheter och att högskolemyndigheterna på olika nivåer kommeratt vidta erforderliga åtgärder för att de studieorganisatoriska principer. på vilka den nya högskolan grundas. skall slå igenom generellt. Vi räknar med att därmed förutsättning- arna för en central statistikproduktion. baserad på den lokala studiedoku- mentationen. skall förbättras på ett sådant sätt att andra — och kanske mer centralistiska — alternativ för att tillgodose behovet av underlag för den centrala statistiken inte behöver aktualiseras.

Ur sin lokala studiedokumentation kan läroanstalterna rapportera uppgif- ter till den centrala statistikproducenten antingen i form av individuppgifter eller i form av antalsuppgifter. Individuppgifter kan inrapporteras med eller utan personidentifikation (namn och/eller personnummer). Statistiken om universitet och högskolor före l977 års högskolereform var till helt övervä- gande del grundad på individuppgifter med personidentifikation. Vi anser att ; man. särskilt med hänsyn till de krav som kan ställas från integritetssyn- . punkt. bör begränsa registreringen av personuppgifter till det absolut nödvändiga. Från denna synpunkt finner vi i princip att i första hand antalsuppgifter och i andra hand avidentifterade individuppgifter är att föredra framför personuppgifter.

Om den centralt producerade statistiken skall grundas på antalsuppgifter f innebär det att varje läroanstalt själv måste framställa de tabeller som centralt i sedan summeras till en statistik för hela riket. Där den lokala studiedoku- & mentationen bedrivs med ADB måste självfallet en övergång till rapportering !

l ! f f I

av antalsuppgifter föregås av att adekvata program utformas för de bearbet- ningar av ADB-registren som behövs för riksstatistikändamål. Där den lokala studiedokumentationen sköts manuellt får man räkna med att en rapporte- ring av antalsuppgifter medför större arbetsinsatser vid läroanstalterna än en rapportering av individuppgifter. Då måste nämligen tabeller upprättas på läroanstalten med iakttagande av föreskrifter och definitioner som meddelats av den centrala statistikproducenten. Å andra sidan kan man räkna med att läroanstalterna för lokala behov kommer att göra statistiska sammanställ- ningar som helt eller till stor del kan sammanfalla med de tabeller de skall i leverera till den centrala statistikproducenten. r Om man grundar den centrala statistiken på antalsuppgifter från läro- anstalterna blir det nödvändigt att den centrala statistikproducenten på förhand mycket noggrant anger vilka observationsenheter och variabler som tabellerna skall uppta och vilka indelningar som skall göras. Nya fördelningar kan då inte göras av den centrala statistikproducenten. när tabellerna väl kommit in från läroanstalterna. Om däremot den centrala statistikproducen- ten själv har tillgång till uppgifter som är sammanhållna per individ (oavsett om de är personidentifierande eller ej) kan dessa kombineras och fördelas på ett mycket stort antal sätt. Vilka sådana kombinationer och fördelningar som skall tas med i statistiken kan då övervägas när hela primärmaterialet föreligger.

Frågan om personidentifikation eller ej har också samband med möjlighe- terna att sammanställa aktuella individuppgifter med tidigare insamlad information om samma personer. Om namn och personnummer utplånats från de individuppgifter som läroanstalterna levererar till den centrala statistikproducenten, är det inte möjligt att där fortlöpande sammanställa dessa uppgifter med andra uppgifter om samma personer. Viss longitudinelll information kan dock hämtas ur den lokala studiedokumentationen. Således är det möjligt att från läroanstalterna i avidentifierad form rapportera in uppgifter såväl om den aktuella terminen eller läsåret som om förhållanden tidigare år för samma personer. Självfallet kan dock sådan rapportering endast avse uppgifter som ingår i de lokala studiedokumentationsregistren. Uppgif- ter som endast finns i centrala register— exempelvis Stickprovsvis insamlade uppgifter om social bakgrund (jfr. avsnitt 7.3.1) — kan däremot inte sammanställas med avidentifierade personuppgifter från läroanstalterna.

7.1.2. Centralt högskoleregister

Ett centralt personregister omfattande de studerande vid universitet och högskolor har funnits sedan 1930—talet (högskoleregistret,jfr avsnitt 4.3) och utgjort underlaget för merparten av den offentliga statistiken om högre utbildning. I samband med högskolereformen l977 förändrades registrets innehåll och utvidgades det till att också omfatta de utbildningar som tillfördes högskolan genom reformen. Förändringarna var provisoriska i avvaktan på vårt förslag. Till största delen har högskoleregistret innehållit uppgifter som även finns i lokala studiedokumentationsregister och som hämtats därur till högskoleregistret.

Vi har ingående övervägt möjligheterna att i framtiden undvara ett centralt personregister för att därigenom helt eliminera de risker från integritetssyn- punkt som stora centrala personregister kan innebära. Dessa frågor har ovan diskuterats i kapitel 2.

Ett motiv för att bibehålla ett centralt personregister om de studerande i högskolan är behovet av en urvalsram som täcker hela högskolan. Den löpande statistiken kan och bör enligt vår mening inte tillgodose alla angelägna informationsbehov. Den måste kompletteras med punktunder- sökningar för djupare analys av särskilda problem. Sådana undersökningar måste i allmänhet göras på ett urval av individer med hjälp av enkäter eller intervjuer och eventuellt även insamling av uppgifter från andra register om dem som ingår i urvalet. För att sådana urval skall kunna göras på ett tillfredsställande sätt behövs en urvalsram där varje individ bara förekommer en gång. En sådan behövs också för enkätundersökningar som genomförs löpande, t. ex. angående social bakgrund, verksamhet efter utbildning och liknande. Alla lokala studiedokumentationsregister tillsammantagna kan inte ersätta ett centralt register, eftersom samma person kan finnas i flera lokala register, utan att man vet omfattningen av sådan dubblering. Som urvalsram för särskilda undersökningar är det också i praktiken nödvändigt att ha ADB-baserade register. Som framgått i kapitel 3 bedrivs den lokala studiedokumentationen av grundläggande högskoleutbildning i Sverige endast till en del med ADB.

Ett centralt register är även av stort värde för att man skall kunna på ett

[Information om samma objekt, t. ex. personer, under en tidsperiod.

tillfredsställa nde sätt studera återkommande utbildning inom högskoleorgani- sationen som helhet. Med hjälp av den lokala studiedokumentationen kan man på lokal nivå beskriva förekomsten av återkommande utbildning inom den egna läroanstalten, men de lokala studiedokumentationsregistren ger ingen information om återkommande utbildning som går över läroanstaltsgränserna. En på det sättet begränsad beskrivning av återkom- mande utbildning i högskolan är enligt vår mening inte tillräcklig.

Vi har i kapitel 6 redovisat vilka informationsbehov som vi föreslår skall tillgodoses genom rikstäckande statistik. För flertalet av dessa skulle underlaget kunna utgöras av antalsuppgifter eller avidentifierade individupp- gifter hämtade från den lokala studiedokumentationen och sammanställda av den centrala statistikproducenten. NettoantaIa/oarsoncr som börjar studier i högskolan resp. som slutför en högskoleutbildning kan dock inte beräknas på det sättet, eftersom åtskilliga personer studerar vid mer än en läroanstalt, antingen samtidigt eller under olika tidsperioder. För prognosverksamheten är det viktigt att kunna beräkna dessa nettoantal, vilket förutsätter tillgång till ett centralt personregister som fortlöpande tillförs nya uppgifter om varje studerande.

Vi har gjort en avvägning av de här nämnda behoven mot vad som kan vinnas från integritetsskyddssynpunkt om något centralt register inte förs. Vi har därvid stannat för att föreslå att ett med avseende på antalet uppgifter om varje individ mycket begränsat personregister på riksnivå skall föras även i fortsättningen. Vårt förslag grundar sig självfallet på att vi funnit att betryggande åtgärder till skydd för de registrerades personliga integritet kan vidtagas för den föreslagna registreringen.

Vi har också noga övervägt olika sätt att begränsa det centrala personre- gistret. En avgränsning som vi har diskuterat är att låta registret enbart omfatta studerande på utbildningslinjer, medan studerande på enstaka kurser lämnas utanför.

Bakgrunden till detta är att enstaka kurser enligt högskoleförordningen har ett annat huvudsyfte än utbildningslinjerna. De enstaka kurserna skall ge fortbildning och kompletterande utbildning. medan utbildningen på linjer är avsedd att förbereda för verksamhet inom ett visst yrkesområde eller en viss sektor av arbetslivet. De enstaka kurserna är avsedda att svara mot behov av mer tillfällig karaktär. ofta med utgångspunkt i individuella, lokala och regionala behov, medan de allmänna utbildningslinjerna har mer permanent karaktär och svarar mot mer långsiktiga behov avseende hela landet. I ett bredare "återkommande utbildning perspektiv" måste också de enstaka kurserna inom högskolan ses tillsammans med kurser inom bl. a. gymnasie- skolan, kommunal vuxenutbildning och studieförbund. något som ett till högskoleutbildning begränsat register inte ger förutsättningar för.

Även om högskolans enstaka kurser sålunda i många avseenden bör studeras tillsammans med utbildning utanför högskolan en aspekt som vi återkommer till i avsnitt 7.1.3 är det emellertid enligt vår mening — för överblickbar tid och i avvaktan på en utveckling av det slag vi skisserar i det nämnda avsnittet — av stort intresse att studera hur ordningen med enstaka kurser fungerar inom högskoleorganisationens ram. Det gäller i synnerhet så länge verksamheten med enstaka kurser företer en så pass mångsidig bild som för närvarande är fallet.

Som vi diskuterat i avsnitt 6.2.4 är det uppenbart att enstaka kurser f.n. fyller en rad olika syften. Enstaka kurser med vissa syften att ge fördjupad kompetens inom olika ämnesområden, behörighet för forskarutbildning samt vidareutbildning för den som gått igenom en allmän utbildningslinje (motsvarande) — kan inte på samma sätt som övriga enstaka kurser ses skilda från utbildningen på linjer. Härtill kommer att det inom flera områden av högskolan bedrivs studier av linjekaraktär i på varandra följande enstaka kurser. De motiv för det centrala högskoleregistret som vi redovisat i det föregående talar för att även uppgifter om studerande som använder enstaka kurser på sådant sätt bör tas med i detta.

Framför allt måste emellertid enligt vår mening beaktas att de enstaka kurserna är ett av de viktigaste inslagen i det reformarbete på högskolans område som nu satts i gång med utgångspunkt i 1975 och 1977 års riksdagsbeslut. Det starka intresse som visas på många håll i samhället för högskolereformen och för utvärdering av denna urolika synvinklar gäller inte minstjust de enstaka kurserna och de studerande som söker sig till dem. Hur stor ren nyrekrytering till högskolan som kommer till stånd genom enstaka kurser ärdet i detta sammanhang väsentligt att kunna följa. Att under sådana omständigheter utesluta de studerande på enstaka kurser från ett register som bl. a. är avsett att utgöra urvalsram för olika utvärderingsundersökningar synes vara föga ändamålsenligt. Visserligen är det i princip möjligt att genom sambearbetning av material ur lokal studiedokumentation skapa en urvals- ram för specialundersökningar av studerande i enstaka kurser. Tidsåtgången och kostnaderna för detta är emellertid avskräckande, bl. a. med tanke på att många läroanstalter i vart fall de närmaste åren torde komma att helt eller delvis bedriva sin studiedokumentation manuellt.

Mot denna bakgrund föreslår vi att det centrala högskoleregistret till en början skall omfatta de studerande i all grundläggande högskoleutbildning, alltså såväl linjer som enstaka kurser. Självfallet skall det täcka alla läroanstalter med grundläggande högskoleutbildning. När man efter några år har fått erfarenhet av hur den nya studieorganisationen har utvecklats, hur det nya högskoleregistret används, hur de övriga underlag för undersökning- ar som vi föreslåri det följandefavsnitten 7.1.3 och 7.1 .4) kommit att utnyttjas och vilka ev. nya informationsbehov som gjort sig "gällande, kan det emellertid finnas anledning att på nytt överväga det centrala registrets omfattning vad gäller olika grupper av studerande.

En annan typ av begränsning, som vi har övervägt ingående, gäller mängden uppgifter som bör registreras om varje individ. I avsnitt 4.3 har vi redovisat vilket innehåll som högskoleregistret hade åren närmast före 1977 års högskolereform för de studerandegrupper om vilka informationen då var mest omfattande. Längre fram i detta avsnitt redovisar vi vilka uppgifter som vi föreslår skall ingå i det framtida högskoleregistret. På vissa punkter innebär vårt förslag en ganska kraftig nedskärning av innehållet i registret.

När det gällt det centrala personregistrets innehåll har vi på en punkt haft särskilda svårigheter, nämligen i vad avser frågan om de studerandes närvaro i utbildningen kontinuerligt skall registreras i registret. I avsnitt 6.4 har vi redovisat vår uppfattning att närvarostatistiken inte behöver vara en statistik över nettoantalet närvarande studerande utan kan grundas på en addition av antalsuppgifter från den lokala studiedokumentationen. Från den synpunk-

ten behöver sålunda enligt vår mening de studerandes närvaro i utbildningen inte kontinuerligt (t. ex. terminsvis) registreras i det centrala personregistret. Frågan är då om en sådan registrering är nödvändig som grund för utflödesstatistiken.

För att skapa underlag för rikstäckande statistik rörande utflödet från högskolan kan nämligen enligt vår mening två alternativ övervägas. Det ena alternativet (alternativ 1) är att läroanstalterna som en särskild rutin rapporterar till den centrala statistikproducenten vilka studerande som lämnat utbildningen. (Praktiskt skulle detta alternativ t. ex. kunna få formen av ett åläggande för läroanstalterna att när en studerande under viss tid varit frånvarande från utbildningen utfärda ett utbildningsbevis för honom — oavsett om han begärt det eller ej — upptagande uppnådda studieresultat och att skicka kopia av beviset till den centrala statistikproducenten.) Det andra alternativet (alternativ 2) är att registrerad närvaro kontinuerligt (t. ex. terminsvis) och för varje enskild studerande inrapporteras av läroanstalterna till det centrala registret. Den centrala statistikproducenten kan då i detta alternativ grunda utflödesstatistiken på i registret konstaterad frånvaro från utbildningen under viss tid för varje enskild studerande.

Att — enligt alternativ 1 — rapportera vilka studerande som fått utbildnings- bevis om slutförd utbildningslinje är inte något problem för läroanstalterna. Man torde också kunna förutsätta att den allra största delen av de studerande som slutfört utbildningslinje själva begär att få utbildningsbevis. På samma sätt är det enkelt att rapportera studerande på enstaka kurser som begärt och fått utbildningsbevis om dessa.

Svårigheter blir det framför allt när det gäller studerande som avbrutit studierna på linje. Man kan inte förutsätta att något flertal av dessa själva meddelar läroanstalten att de avbryter studierna och inte heller att de begär utbildningsbevis över de kurser som de blivit godkända i. Som definition på avbrott bör enligt vår mening gälla att en studerande under en viss, inte alltför kort tid inte varit närvarande på den utbildningslinje där han tidigare studerat. Eftersom man torde kunna räkna med att ganska många studerande gör uppehåll i studierna, på grund av barnsbörd och vård av barn eller på grund av militärtjänstgöring, bör tidsgränsen sättas så att sådana uppehåll — som i allmänhet är temporära normalt inte täcks av avbrottsbegreppet.

Att lokalt få fram vilka linjestuderande som varit frånvarande under viss tid och inte slutfört linjen är visserligen möjligt men det skulle vid många läroanstalter bli mycket tidskrävande. De läroanstalter som använder STUDOK-systemet för vissa delar av sin utbildning har i princip möjlighet att i fråga om dessa utbildningar producera avbrottsuppgifter maskinellt. De nämnda praktiska problemen att identifiera avbrytare, särskilt på läroanstalter med manuell studiedokumentation, väger emellertid enligt vår mening så tungt, att vi inte anser oss kunna föreslå att utflödesstatistiken när det gäller avbrutna studier skall grundas på rapporter från läroanstalterna om studieavbrott.

Alternativet 2 är som nämnts att den centrala statistikproducenten ur det centrala registret hämtar underlag för utflödesstatistiken när det gäller avbrutna studier. Hittills har det centrala registret omfattat uppgifter om närvaro terminsvis i samtliga utbildningsvägar som täcks av registret. Om sådana uppgifter även i fortsättningen lagras hos den centrala statistikpro-

ducenten blir det möjligt att ur det centrala. datorbaserade högskoleregistret ta fram uppgifter om dem som utan att ha slutfört linje eller enstaka kurs varit frånvarande från studierna under viss tid. Läroanstalterna skulle i så fall behöva lämna uppgifter om alla registrerade (= närvarande) i stället för att behöva rapportera enbart dem som slutfört linje eller enstaka kurs eller gjort avbrott i studierna. Det är praktiskt enkelt att göra en rutinmässig närvaro- rapportering till det centrala registret, eftersom den kan ske genom t. ex. en kopia av en lista som läroanstalten behöver för sin interna verksamhet.

Av de två alternativen är det första självfallet det från principiell synpunkt mest tilltalande. Det innebär emellertid ijämförelse med en rapporterings- ordning enligt alternativet 2 en större arbetsbelastning för läroanstalterna. Med hänsyn härtill och då vi dessutom inte känt oss övertygade om att alternativet 1 skulle fungera tillfredsställande i praktiken. har vi sett oss nödsakade att stanna för alternativet 2. Vi föreslår således att närvaro varje termin — liksom hittills — inrapporteras till det centrala registret för att möjliggöra den utllödesstatistik som vi funnit behövlig. Eftersom denna utllödesstatistik till viss del skulle bygga på iakttagelser om att samma person dels vissa terminer varit närvarande. dels i vissa fall upphört att vara närvarande utan att ha slutfört utbildningslinjen, blir det nödvändigt att närvarorapporteringen sker med individanknytning.

Före högskolereformen l977 inrapporterades till det centrala registret terminsvis även uppnådda studieresultat inom de filosofiska och juridiska fakulteterna. Även enligt för närvarande tillämpade provisoriska regler rapporteras till det centrala registret ackumulerade poäng för alla studerande på enstaka kurser och för studerande på de linjer som närmast motsvarar de tidigare utbildningarna vid de s.k. fria fakulteterna.

Enligt vår mening har behovsanalysen inte visat att det finns anledning att särbehandla just dessa utbildningar i detta avseende. Ackumulerade poäng varje termin bör inte längre ingå i det centrala registret för någon studeran- degrupp. 1 registret bör endast ingå uppgifter om att en studerande slutfört viss utbildningslinje. Med hänsyn till att vissa utbildningslinjer har grenar eller varianter med olika poängtal, och till att dessa skillnader i vissa fall är av betydelse för arbetsmarknadsbedömningar, bör även sammanlagt poängtal inom den slutförda linjen anges. När det gäller enstaka kurser bör registret innehålla uppgift om att en studerande uppnått minst 60 poäng. varav minst 40 inom sam ma ämnesgrupp. och om i vilka grupper de enstaka kurser ingår som han studerat.

Även på en annan punkt innebär vårt förslag en icke obetydlig minskning av rapporteringen på individnivå till det centrala registret. Vi föreslår nämligen att uppgifter om de studerandes bakgrund — vare sig det gäller social bakgrund, utbildningsbakgrund eller yrkesbakgrund — endast skall ingå beträffande det urval av studerande som samtyckt härtill genom att delta i särskilda enkätundersökningar. I fråga om utbildningsbakgrund och arbets- livserfarenhet bör den lokala studiedokumentationen innehålla vissa uppgif- ter. nämligen om behörighetsgrundande utbildning och/eller arbetslivserfa- renhet. Till frågan om social bakgrund återkommer vi i avsnitt 7 .3.1.

Sammanställningen på sidorna 15—21 ger en bild av innehållet i högskole- registret före högskolereformen. det nu tillämpade provisoriet samt innehål- let i det nya högskoleregister som vi föreslår. 1 det nuvarande högskoleregi-

stret finns även uppgifter om forskarutbildning. Det ingår inte i vårt uppdrag att lämna förslag om statistik rörande forskarutbildningen. ] prop. 1978/ 792119 förutskickar departementschefen ett uppdrag åt SCB och UHÄ att i samråd göra en översyn av denna del av högskolestatistiken.

Sammanställningen utgår från det gamla högskoleregistrets benämningar på resp. uppgift. [ vissa fall finns motsvarande eller delvis motsvarande uppgifter även i provisoriet och i det nya högskoleregistret, men med annan benämning. Benämningen i provisoriet och/eller i det nya högskoleregistret anges i så fall inom parentes efter det kryss som markerar att uppgiften ingår i registret. Redovisningen i sammanställningen bygger på SCB:s anmälningar till datainspektionen 1973 och 1977 och är disponerad utifrån innehållet i det gamla högskoleregistret. Beträffande högskoleregistret i dess provisoriska form måste den reservationen göras att SCB inte räknat med att i högskole- registret föra in samtliga uppräknade uppgifter om samtliga individer som kan ingå i registret. utan endast velat ha möjligheter att, om det skulle behövas för att tillgodose angelägna informationsbehov, lägga in vissa uppgifter. Exempel på det sistnämnda är uppgifterna från SCB:s register över totalbefolkningen (RTB) om taxerad inkomst och civilstånd. Ej heller avser SCB att i det provisoriska registret för framtiden spara uppgifterna om samtliga sökande till högskolan. Uppgifterna om sökande som ej antagits kan komma att avlägsnas ur högskoleregistret, när man har framställt den statistik angående antagningen som erfordras.

Uppgift om Högskoleregistret

Före 1977 Provisoriet Vårt förslag

lnskrivningstt/tpgt'l'tar

Personnummer X X X Namn X X X Civilstånd (insamlingen upp-

hörde i början av 1970-talet) X X (från RTB) Medborgarskap om ej svenskt X X (från UHÄ — och från RTB) Avsikt för utländsk medbor— gare att definitivt bosätta sig i Sverige X — — llemortslän X X (från RTB) — Hemortskommun X X (från RTB) — Faderns/moderns yrke X X (enkät till liksom i ett urval) provisoriet Faderns/moderns ev. akademiska examen X X (= högsta liksom i utbildning; provisoriet enkät till ett urval) Faderns/moderns hemort X — — År och termin för inskriv- ningen X X (första X (första regi- registre- strering) ring) Läroort X X (läroanstalt) X (läroanstalt)

Uppgift om

Högskoleregistret

Före 1977 Provisoriet Vårt förslag

Fakultet (i förekommande fall), linje

Studentexamen (motsv.): år. termin, linje, gren

Annan behörighet än stu- dentexamen (motsv.)

Medelbetyg i studentexamen Annan utbildning före inskrivningen

Deltagande i universitets- kurs utanför universitetet

Dessutom, jär (le,/ila- so/iska_lakrtlletw'nu och vissa andra utbildningar

lnskrivningen avser: grundutbildning 1969 års studieordning grundutbildning äldre studieordning forskarutbildning annan utbildning

Studieavsikt: till examen (120 poäng) utbildning omfattande mindre än 120 poäng kompletterande utbildning Utbildningslinje nr

Studiekurs

Studieintensitet under inskrivningsterminen: heltid ej heltid passiv Kön Eget nuvarande yrke

Eget tillämnat yrke Hemortslän och -kommun vid 15 års ålder

X

XXX )(

X

XXXXX

>(

X (linje eller enstaka kurs i ämnesgrupp)

X (behörighets— givande ut- bildning)

X (grund för allmän be- hörighet) X (jfr sid. 126)

X (endast om ett urval, via enkät)

ej tillämplig

(se ovan vid fakultet) (saknar mot- svarighet i den nya organisa— tionen, jfr ovan vid fakultet)

X (= personnr) X (enkät till ett urval)

X (linje " eller grupp av enstaka kurser)

X (grund för allmän bc- hörighet)

d:o

(se ovan vid fakultet) d:o

X (= personnr) liksom i provisoriet

Uppgift om

Högskoleregistret

Före 1977 Provisoriet Vårt förslag

Nil/Tarandarr/tpgi/tt'r i grund— läggande rtlhi/dning:

l'l/tmg/lslt jakt/ller."

Registreringsår och -termin" Läroort

Uppgift om kombinations- utbildning Studier bedrivna i halvtakt Studiekurs

Uppgift om nybörjare i studiekurs Studieintensitet (heltid/ deltid) Ackumulerat antal poäng i studiekursen

Teologisk och juridisk fakir/lvl :

Fakultet Registreringsår och -termin Ort

Examensämne Lägre och högre betygsgrad (end. jur.fak.) Deltagande i undervisningen (avser tentamen vid jur.fak.)

Övriga fakulteter."

F a k u ltet

År och termin Evantt'nstt/tpgt'ltt'r t."

År. månad/termin Lä roanstalt

X X X X (läroan-

stalt)

)( _

x _

X (motsvaras av uppgift om viss linje eller om att stu- dier bedrivs i enstaka

kurs(er) inom viss grupp)

)( _

x _

X X (för alla en— staka kurser inom högsko- lan. dessutom för vissa lin- jer motsv. fria fak.)

X X (= linje) X X X X (= läroan- stalt

)( _

x _

X _

X X (= linje) X X

X

XX

X X (läroan- stall)

(liksom i pro-

visoriet)

X (= linje) X X (läroan- stalt)

X (= linje) X

X

Uppgift om

Fakultet linje i Iörekommande fall lixamen Antal betyg (end. fil.l'ak.)

Ämne/ämneskombination (endast |il.fak.)

Sökande ot'lt antagna till spärrad utbildning 4”:

Gymnasietyp Nationalitet

Län Kommun Sökt alternativ Ev. prövning i fri kvot Ev. sökt spärrat alternativ

Teknisk utbildning Tidigare inskriven Slutbetyg avgivet år

Studiekod Ev. examen från Bergs- skolan i Filipstad Studiekurs åk 3 Studiekurs åk 2 Studiekurs åk 1 Slutbetyg/ämne Fyllnadsprövning Praktik

Uppskov

Högskoleregistret

Före 1977 Provisoriet

xxxx

XXXXXXXXXXX

XXXXXXXX

(ej fast- ställt)

X (endast enstaka kurser) Slag av grund- läggande lärar- utbildning (in- samlas i sam- band med att studierna på speciallärar- linjen avslu- tas)

xt xt xt xt X X (förtur)

XJ

Vårt förslag

X (= utbildnings—

bevis utfärdat om slutfört! linje" och dess poäng tal, eller utb. bevis utf. om slutförd(a) en- staka kurs(er) om sammanlagt minst 60 poäng)

126. Förslag om hur högskolestatistiken ska/l åstadkommas SOU t979:47 Uppgift om Högskoleregistret Före 1977 Provisoriet Vårt förslag

U/t/tgi/tor inhämtat/aA/rån an— tagningsttt_j'tttltgltt'tt't' [ den nya högskolan utöver det ovan redovisar/t'

— motsvarande- bedömning/di— spens från särskilt för- kunskapskrav — dispens från — allmänna be- hörighetskrav

— högskoleprov, — år och poäng bedömning av arbetslivserf.

— grupptillhö- — righet (kvot- grupp)

— behörig/obe- — hödg

— antagnings- — myndighet?—' högsta kompe- — tensgivande utbildning!t

medelbetyg (från gymna— sieskolans elevregister samt antag— ningsmyndig- heter för kommunal högskoleut— bildning)

"l förekommande fall centralt fastställd gren. variant etc. av linje. '” Registrering innebär att läroanstalten vid början av en termin eller en kursperiod antecknar en studerande som närvarande i utbildningen. (”1 1977 års studieorganisation motsvaras detta av uppgifter om utfärdade utbildnings- bevis. l'Kan om så behövs inhämtas ur registret hos UHÄs byrå för central antagning. "Avser enbart de spärrade utbildningar för vilka UKA och sedermera UHA varit

antagningsmyndighet. -/ Se ovan bland inskrivningsuppgifter. t' Endast kommunal högskoleutbildning.

Under rubriken Elevundersökningar har SCB publicerat enkätundersök- ningar om vissa grupper examinerade från universitet och högskolor. Uppgifterna har därvid influtit i högskoleregistret. SCB har vidare sedan flera år förberett regelbundet återkommande undersökningar av studerande som avbrutit studierna utan att ha avlagt examen.

Datainspektionen har våren 1979 meddelat tillstånd för registrering i högskoleregistret av uppgifter ur dessa enkäter. l inspektionens beslut har särskild föreskrift meddelats om att de som vid enkäterna uppmanas lämna uppgifter om sig själva skall informeras om att uppgiftslämnandet är frivilligt och att uppgifterna skall bearbetas med hjälp av ADB, tillsammans med de uppgifter som finns i högskoleregistret. Under förutsättning att meddelade föreskrifter iakttas har datainspektionen för sin del således tillåtit att följande uppgifter från dessa undersökningar får införas i högskoleregistret:

Sysselsättning sedan första registreringstilllälle Tidigare och nu aktuella studie- och yrkesplaner (inriktning) Attityd till/upplevelse av studier Studiefinansiering Studieavsikt/studiemotiv

Högsta genomgångna utbildningI Yrkesställningl Yrkesgruppl

Omfattning av eget tidigare förvärvsarbete Ev. studieavbrott. skäl till d:o Studieaktivitet Studiesituation Nuvarande sysselsättning. inkomst Bostadsort Arbetsort Bostadssituation. resväg Antal barn

Skäl till nuvarande arbete

Sätt att få kännedom om arbetet Tid som arbete har sökts Planer att övergå till annan verksamhet (arbete/studier) Skäl till byte av verksamhet (arbete/studier) Förväntningar på kommande verksamhet (arbete/studier) Markering för beställning av resultat

1 avsnitt 7.1.4 återkommer vi med förslag om att uppgifter av detta slag skall insamlas från urval av studerande och om hur de skall lagras.

7.1.3 Longitudinella databaser rörande be/o/kningsutval

Det av oss föreslagna centrala personregistret kommer endast att ge en översiktlig bild av in- och utflödet av studerande i högskolan. Sambearbet- ningar med andra centrala personregister kan bara delvis ge kompletterande information om t. ex. övergång från underliggande skolsystem och utflöde till arbetsmarknaden. Viss information om vad som händer de studerande i

'Egen, faders och mo- ders (uppgifter härom insamlas för vissa nybör— jare) se avsnitt 7.3.1.

högskolan kan hämtas ur lokal studiedokumentation men detta ger inte tillräckliga förutsättningar för bearbetningar och analyser på riksnivå. Samtidigt är det uppenbart att många av de frågor som är aktuella i högskoleplaneringen är av sådan karaktär att de kräver information om individen över olika stadier i utbildningssystemet och över längre tidsperio- der. Planeringen måste dessutom bygga på information om utbildningens betydelse i ett vidare sammanhang, i relation till arbetsmarknaden och till individens livssituation. Studier i syfte att belysa rekrytering till högskoleut- bildning, återkommande utbildning och utbildningens sociala effekter är exempel på sådant beslutsunderlag. Vår behovsanalys har visat att detta är problem som är och förväntas bli föremål för fortsatta FoU—insatser. Detta kräver i regel omfattande studier och analyser av speciella grupper för att belysa orsakssamband och ge underlag för utbildningsplanering. Sådana studier kan vara av både tvärsnitts- och längdsnittstyp.

Vi skall här först uppehålla oss vid behovet av longitudinella databaser, dvs. register som successivt tillförs data för ett urval av individer över en längre tidsperiod och därmed gör det möjligt att belysa mer komplicerade förlopp, t. ex. selektionsmekanismer och utvecklingsaspekter.

Uncle" 1960-talets första hälft insamlades basdata för ett antal stora longitudinella projekt. Även om skolreformerna var den direkta orsaken till detta arbete har man med hjälp av dessa data kunnat belysa mer generella frågeställningar än just skolreformernas effekter. Flertalet av dessa databaser är kopplade till forskningsprojekt. Som exempel kan nämnas det 5. k. Malmömaterialet (knutet till institutionen för internationell pedagogik vid universitetet i Stockholm) och det 5. k. Örebroprojektet (knutet till psykolo- giska institutionen vid universitetet i Stockholm). En av de longitudinella databaserna har direkt koppling till SCB och den löpande statistikproduktio- nen, nämligen den som avser det 5. k. individualstatistikprojektet. Detta är också den kvantitativt mest omfattande av de berörda databaserna.

1ndividualstatistikprojektet, som drivs av SCB i samarbete med pedago- giska institutionen vid universitetet i Göteborg. omfattar ca en tiondel av årsklasserna födda 1948 resp. 1953. För båda dessa årgångar har information inhämtats från den tidpunkt vederbörande befann sig i årskurs 6 inom det obligatoriska skolväsendet (dvs. åren 1961 resp. 1966) fram t. o. m. 1969 resp. 1974. lnhämtade uppgifter har bl. a. avsett bakgrundsinformation om skolgång, personliga förhållanden, begåvningstest samt resultat av standard- prov. Årliga uppgifter har insamlats om skolförhållanden. Dessutom har genom separata undersökningar tillförts information från olika enkätunder- sökningar om bl. a. studie- och yrkesval, militära inskrivningsuppgifter samt för dem som påbörjat högskoleutbildning— uppgifter från högskoleregistret om inskrivning, examination m. m.

Av förklarliga skäl ger individualstatistikprojektet, liksom övriga longitu- dinella databaser från 1960-talet, först nu resultat som direkt berör högsko— leplaneringen. Några nyligen publicerade undersökningar av selektionsme-

ISVCnSSOH— A- Jålmlikhct kanismerna i utbildningssystemetl visar att studier baserade på begränsade på gå'lg? De'? SOle'I'd , longitudinella material i väsentliga avseenden fördjupar det underlag som selektionen till umversr- .. . . ,, .. ., . . .. . .. .c. och högskolor under tradtttonellterhålltts Vta heltäckande statistik av tvarsntttskaraktar. Exem- . 60- och 70-talen.(UHÄ- pelvis belyses hur den successiva selektionen inom utbildningsväsendet . rapport l979:9) påverkar fördelningen av utbildning inom en viss åldersgrupp. ;

Ett problem i dag är att det inte finns klara ansvarsförhållanden vad gäller de longitudinella databasernas fortsättning vare sig i fråga om finansiering eller i fråga om handhavande. Samtidigt finns ett klart uttalat behov och intresse av att dels bygga vidare på befintliga databaser i syfte att täcka in en längre tidsrymd, dels komplettera dem med nya longitudinella urval avseende senare årskullar. Utan sådana åtgärder kan mycket av de resurser som hittills satsats på projekten gå till spillo. 1 SCB:s regi har överläggningar i dessa frågor inletts mellan berörda centrala myndigheter vad gäller en modifierad fortsättning på individualstatistikprojektet.

Vi har i skrivelse till SÖ i november 1978 understrukit det angelägna i att det skapas nya paneler av elever av liknande typ som den individualstatis- tikprojektet utgjort.

Inom ramen för UHÄ:s uppföljning av högskolereformen diskuteras också kompletterande insatser genom kopplingar av individualstatistikprojektet till SCB:s elevuppföljningar.

Insatser av individualstatistikprojektets typ kan likväl aldrig bli av en sådan omfattning rent kvantitativt att de kan ge underlag för detaljerade studier av olika studerandegrupper eller problem inom själva högskolan. 1 nästa avsnitt diskuteras frågan om att skapa en särskild databas rörande ett urval av nybörjare i högskolan.

Vi har inte ansett det ligga inom ramen för vårt uppdrag att närmare pröva behovet av longitudinella databaser för forsknings- och planeringsändamål som täcker hela utbildningsområdet. Frågan om longitudinella databaser gäller nämligen inte bara och inte ens i första hand — högskolan. Vi vill emellertid framhålla att vi anser starka skäl föreligga för att individualstatis- tikprojektet i någon form bör fortsätta och för att det kompletteras med insatser för att fördjupa möjligheterna till analys rörande högskolan och de för högskoleutbildning aktuella åldersgrupperna.

7.1.4 Register./ör särskilda undersökningar

[ kapitel 6 har vi redovisat vilka informationsbehov som vi anser det befogat att tillgodose inom den offentliga statistikens ram. Vissa av dessa avser uppgifter som inte kan eller inte bör insamlas på annat sätt än genom enkäter till urval av studerande. Det gäller uppgifter om t. ex. social bakgrund, slag av arbetslivserfarenhet och förvärvsarbete bredvid eller efter studierna. lnfor- mation av likartat slag kommer med säkerhet också att behövas för olika FoU-insatser. Som vi redan framhållit måste man över huvud taget räkna med ett ökat behov av specialstudier av skilda slag. Det nuvarande programmet för uppföljning av högskolereformen kan ses som exempel på detta. Utvecklingen mot återkommande utbildning, liksom den alltmer differen- tierade studerandesammansättningen, har samtidigt ökat behovet av longi- tudinella ansatser även i studier av vad som sker inom högskolan. Andra motiv är det ökade intresset för att studera övergångarna mellan gymnasie- skola och högskola och mellan högskola och arbetsmarknad. Dessa frågor har aktualiserats i samband med UHÄzs uppföljning av högskolereformen. En eventuell longitudinell databas för högskoleområdet skall givetvis ses som ett komplement till inte ersättning för — det ovan diskuterade longitudinella

materialet med bas i det obligatoriska skolväsendet.

Förutom en ökad flexibilitet i den löpande statistikproduktionen och möjligheter till specialbearbetningar av befintligt registermaterial behövs för här berörda ändamål möjligheter att insamla ytterligare uppgifter från urval av studerande. Det i avsnitt 7.1.2 föreslagna centrala personregistret har som ett av sina huvudändamål att tillhandahålla en urvalsram för särskilda undersökningar rörande högskolestuderande. Vi anser det praktiskt fördel- aktigt att det ur det heltäckande registret väljs ut 5. k. paneler, dvs. grupper av studerande från vilka ytterligare uppgifter insamlas vid olika tillfällen. Ett sådant förfarande underlättar bl. a. sådana FoU-projekt som kräver att skilda uppgifter, efter vederbörligt tillstånd, kopplas till varandra. De personer som skall ingå i en sådan panel bör utväljas bland dem som för första gången börjar studier i högskolan. Till de studerande som ingår i panelen kan vid skilda tillfällen under och efter studietiden riktas enkäter. Registret med uppgifterna från dessa blir därigenom en longitudinell databas rörande dessa studerande. Det nya högskoleregistret bör utgöra urvalsram. Urvalet bör grupperas med tanke på vilka redovisningsgrupper som kan bedömas behövliga för olika undersökningar.

En början till en panel av här berört slag finns redan genom den i undersökning av social bakgrund för nybörjare i högskolan hösten 1977, som * beskrivs i avsnitt 7.3.1. Samma urval har redan använts för en uppföljnings- i undersökning avseende studieresultat, avbrott och uppföljning på arbets- 1 marknaden efter knappa fyra terminers studier.

Vi är medvetna om att insamling och lagring av uppgifter vid undersök- ningar av detta slag kräver särskilda hänsynstaganden från integritetssyn- , punkt. Enligt vår uppfattning är det när enkäter genomförs angeläget att de ' tillfrågade får tydlig information om vilka uppgifter som kommer att inhämtas från andra register, och vilka sambearbetningar som kommer att göras. De måste vidare informeras om att deltagande i undersökningen är frivilligt och att de har rätt att vägra att besvara enkäten över huvud taget eller vissa av frågorna i den. Likaså måste de upplysas om att de har rätt att förbjuda att de lämnade uppgifterna används för sambearbetning med andra register över huvud taget eller för sambearbetning med vissa andra register samt om när och hur registret kommer att gallras.

En särskild longitudinell databas kommer således att kräva betydligt större insatser än för närvarande, bl. a. för att framställa underlag som kan motivera de studerande att delta i undersökningarna. Samtidigt måste självfallet sådana rutiner tillämpas vid uppgiftsinsamling och bearbetning att de studerande kan ges säkra garantier för att registreringen inte medför några risker för intrång i deras personliga integritet. Ett sätt att för framtiden öka de studerandes förståelse för samhällets behov av undersökningar av detta slag _ kan vara att erbjuda enkla rapporter rörande resultatet av undersökningarna | till dem som deltar i dessa. SCB har redan försöksvis använt denna metod i vissa elevundersökningar. Enligt vår uppfattning bör denna metod utvecklas i och normalt användas vid de undersökningar där enkäter eller intervjuer används för att samla in uppgifter. De som väljer att delta i en enkätunder- säkning bör också erbjudas att automatiskt få ett utdrag ur registret som utvisar vilka uppgifter som registrerats om dem. Genom en särskild kryssruta i enkätblanketten skulle den registrerade kunna ge sitt önskemål härom till

känna. Utd raget skulle tjäna som ett kvitto på att de uppgifter som registrerats är riktiga. En sådan rutin skulle också bidra till att dämpa den oro — grundad eller ogrundad — som finns om vad som verkligen antecknats i aktuella register.

Vi har särskilt övervägt frågan om man bör inrätta ett separat personre- gister vid sidan av det nya högskoleregistret för uppgifter insamlade via enkät, eller om dessa liksom hittills bör inflyta i högskoleregistret. 1 det senare fallet skulle högskoleregistret komma att omfatta betydligt mer information om vissa studerande än om flertalet. lnrättas ett separat personregister måste man räkna med att detta normalt behöver sambearbetas med högskoleregi- stret. För varje sådan sambearbetning skulle det krävas tillstånd av datain- spektionen. lnflyter uppgifterna från enkätundersökningar i det nya högsko- leregistret behövs inte detta. Sekretesskyddet skulle bli detsamma i båda fallen, säkerhetsskyddet hos statistikproducenten likaså. Datainspektionen kan genom föreskrifter ytterligare förstärka skyddet mot otillåten använd- ning eller spridning av uppgifterna.

Enligt vår bedömning skulle således integritetsskyddet bli detsamma oavsett om enkätuppgifterna ingår i högskoleregistret eller i ett separat register. För det förra alternativet talar främst praktiska produktionstekniska och organisatoriska skäl. Framställningen av statistik skulle bli billigare och gå snabbare om inte varje sammankoppling av enkätuppgifterna med övriga uppgifter i högskoleregistret måste föregås av en prövning hos datainspek- tionen i varje särskilt fall. För alternativet att skapa ett eller flera särskilda register för enkätuppgifterna talar å andra sidan främst psykologiska skäl. Vi tror att man därmed skulle motverka de — enligt vår mening i och för sig ogrundade farhågor som ibland uttalas för otillbörlig hantering av uppgifter av detta slag.

När det gäller enkäter som genomförs regelbundet — om än i vissa fall med några års mellanrum - och som är avsedda att komplettera informationen i högskoleregistret om de studerande, anser vi att de praktiska synpunkterna väger tyngst. Vi föreslår alltså att uppgifterna från sådana enkäter skall inflyta i högskoleregistret. Därutöver kan det bli fråga om ad hoc-undersökningar av vissa förhållanden, som inte ingår i programmet för den fortlöpande statistiska belysningen av den grundläggande högskoleutbildningen. Princi- pen bör vara att uppgifterna från sådana undersökningar inte skall inflyta i högskoleregistret utan i ett särskilt register för varje sådan undersökning. De bör ändå kunna sambearbetas med högskoleregistrets uppgifter efter veder- börlig prövning av datainspektionen i varje särskilt fall, varvid erforderliga föreskrifter kan meddelas.

För alla enkätundersökningar anser vi det, som framgått tidigare, vara ett oeftergivligt krav att de tillfrågade skall ges utförlig information om hur uppgifterna skall användas, bl. a. med vilka andra uppgifter de skall sammanställas.

7.1.5 Andra centrala register

Vissa andra personregister hos SCB kan utnyttjas för att få fram behövlig information om högskolan. Övergången från gymnasieskolan till högskolan kan belysas genom en årlig

sambearbetning av det nya högskoleregistret och gymnasieskolans clevregis- ter, som också förs av SCB. Vi föreslår att resultat av sådan sambearbetning bevaras individanknutna endast under den korta tid som behövs för att producera aktuell statistik.

1 registret över totalbefolkningen (RTB) hos SCB finns uppgifter om mantalsskrivningsort och aktuell adress för alla i Sverige bosatta personer. Det kan därför utnyttjas dels för att få information om rekryteringen till högskolan i regionalt hänseende, dels för att få aktuella adresser till studerandegrupper som man vill nå med enkäter. RTB används redan på detta sätt.

Vi vill i detta sammanhang även peka på att vissa regelbundet återkom- mande rikstäckande undersökningar, t. ex. folk- och bostadsräkningarna och undersökningarna av svenska folkets levnadsförhållanden, hittills har inne- hållit information om utbildning och yrkesverksamhet av betydelse för utbildningsplaneringen. Specialanalyser och sambearbetningar med denna typ av material är därför av stor vikt bl. a. i den övergipande högskolepla- neringen.

7.2. Sättet att tillhandahålla statistiken

[ föregående avsnitt av detta kapitel samt i kapitel 6 har vi lagt fram förslag om vilka frågor som bör belysas i den offentliga statistiken om grundläggande högskoleutbildning och hur det skall ske med anlitande av källorav olika slag. Nedan redovisas våra överväganden när det gäller sättet att tillhandahålla den statistik som vi föreslagit skall framställas. Till grund för våra överväganden ligger dels vår enkät om användningen av högskolestatistiken (se kap. 4), dels synpunkter framförda inom ramen för vår analys av informationsbehoven (se kap. 5 jämte specialbilagan).

Ett problem med den hittillsvarande högskolestatistiken från SCB är uppenbarligen tidsfaktorn. Åtskilliga intressenter menar att högskolestatis- tiken från SCB kommer ut alltför sent för att vara till nytta i vederbörande intressents verksamhet. Flera av dessa anser vidare att hög kvalitet inte är så nödvändig och att man borde ge avkall på den om det kan medföra att statistiken kommer ut snabbare. [ många fall påpekas att vad man behöver är trender, inte mängder av siffror.

Statistik om högskolan kan tillhandahållas på olika nivåer av tillgänglighet. Den lägstanivån av tillgänglighet (1) är då att registerhållaren informerar om vilka uppgifter som finns i resp. register. Den som vill få fram viss information (i form av statistiska tabeller) har då möjlighet att beställa den. Nästa nivå av tillgänglighet (2) är att en större eller mindre mängd tabeller framställs ur de nämnda personregistren och lagras i en databas. I denna bör då ingå även sammanställningar av de antalsuppgifter från vissa högskole- myndigheter som kan komma att bilda underlag för statistiken inom vissa områden. Liksom på föregående nivå skulle då den som önskar den information som vissa tabeller innehåller kunna beställa dessa. Skillnaden gentemot den lägsta nivån är att sådana tabeller som man räknar med efterfrågas av många finns tillgängliga redan innan någon beställt dem. Nivån därefter (3) innebär att statistikproducenten regelmässigt tar ut vissa tabeller l

och distribuerar dem till vissa bestämda mottagare som uttryckt önskemål därom. När det rör sig om ett tämligen stort antal intressenter bör det medföra att tabellerna distribueras som tryckta publikationer (4). De bör självfallet dessutom på begäran sändas även till andra. Slutligen. på den högsta tillgänglighetsnivån (5), distribueras tryckta publikationer till massmedier, bibliotek, organisationer och myndigheter och kan rekvireras även av enskilda personer och företag.

Tillgänglighetsnivå 1 är enligt vår mening tillräcklig endast för information som ej behövs regelbundet av någon men där behov kan uppstå t. ex. i samband med forsknings- eller utredningsverksamhet. Däremot kan man diskutera huruvida viss statistik som nu tillhandahålles på tillgänglighetsni- våerna 4 och 5 i stället skulle kunna flyttas till tillgänglighetsnivå 2 eller 3. Vi anser att det bör kunna ske med bl. a. den framtida motsvarigheten till de redovisningar av "definitiva uppgifter” som hittills publicerats och distribue— rats vid tidpunkter då de saknat intresse för andra än ett fåtal specialister.

Många publikationer med högskolestatistik har utkommit alltför långt efter den tid som statistiken belyser. Enligt vår bedömning har statistik publicerad avsevärt mer än ett år efter den tid som den belyser intresse för så få, att detaljerad sådan statistik bör tillhandahållas på högst tillgänglighets- nivå 3. Den kritik av SCB:s publikationersom olika mottagare har framfört till oss tar sikte på dels publikationernas uppläggning och utformning, dels distributionen av dem. Åtskilliga mottagare anser Statistiska meddelanden alltför omfattande, särskilt när det gäller tabellerna. I stället förtabeller önskas diagram av olika slag, som illustrerar de viktigaste resultaten. Vidare önskar många intressenter verbala kommentarer och korta sammanfattningar. Jämförelser längre bakåt i tiden efterlyses av en del intressenter.

Vi har övervägt möjligheten att man i framtiden publicerar Statistiska meddelanden med enbart text och diagram men helt utan tabeller. Vi har emellertid inte funnit denna väg framkomlig. Vår enkät om hur SCB- publikationerna om högskolan används bekräftade inte en hypotes att de allra flesta mottagare av publikationerna enbart tar del av sammanfattningarna. Tabeller kan för en del läsare vara lättare att tolka än diagram. En tabell kan självfallet också ge mer information än som kan rymmas i ett diagram. En minskning av tabellmaterialet i Statistiska meddelanden och utvidgad användning av grafiska metoder för att åskådliggöra statistikens innebörd kan enligt vår mening dock med fördel genomföras. Vidare bör man i ökad utsträckning trycka tabeller som appendix till Statistiska meddelanden. Dessa appendix får då beställas av dem som önskar ta del av tabellerna.

Önskemålen om sammanfattningar är enligt vår uppfattning i stort sett redan tillgodosedda. Varje nummer av Statistiska meddelanden inleds med en verbal sammanfattning. 1 stället för ett stort antal sifferuppgifter i sammanfattningen skulle man i ökad utsträckning kunna använda grafisk framställning. [ de nuvarande sammanfattningarna görs i allmänhet också jämförelser bakåt i tiden, vanligen dock endast med närmast föregående mätning av motsvarande förhållanden. Detta innebär i sin tur attjämförelsen oftast gäller motsvarande tid föregående år. Vi föreslår att man så vitt möjligt också gör jämförelser längre bakåt i tiden.

Varje statistikpublikation bör vara försedd med sådana register och innehållsförteckningar att man snabbt kan se var den eftersökta informa-

tionen återfinns.

En annan svårighet i användningen av Statistiska meddelanden är att mottagaren ofta inte kan överblicka vilka slag av statistik som är att vänta och när. SCB publicerade inför läsåret 1976/77 en plan för det närmaste årets produktion av högskolestatistik. Där angavs innehåll och publiceringstid för varje planerat nummer med högskolestatistik. Vi anser det angeläget att detta görs regelmässigt. De planerade publikationerna bör då presenteras på sådant sätt att mottagaren av publiceringsplanen kan bedöma vilket intresse han har av att ta del av varje särskild publikation.

En liten men likväl väsentlig detalj är utseendet på publikationerna. Rubrikerna på de olika publikationerna blir med nuvarande utformning onödigt svåra att omedelbart uppfatta. För mottagare som inte har den överblick som den förordade publiceringsplanen skall ge. ter sig flödet av Statistiska meddelanden förvirrande och ibland avskräckande.

Distributionen av Statistiska meddelanden bygger dels på SCB:s bedöm- ning av vilka som borde ha intresse för publikationerna, dels på anmälan från myndigheter och organisationer om önskemål att få dessa. Då och då har SCB gått ut till dem som varit uppsatta som abonnenter och frågat om de även i fortsättningen önskar få publikakationerna. Vissa myndigheter får flera exemplar av varje publikation. Dessa distribueras då internt. 1 avsnitt 4.4 har vi redovisat vår enkät om användningen av den hittillsvarande statistiken om högskolan. En av slutsatserna av den undersökningen är att det förekommit en överdistribution av högskolestatistik som är olycklig därför att den kan skapa en negativ inställning till statistik över huvud taget. Rundfråga till abonnenterna om deras behov av att även i fortsättningen få publikationerna bör enligt vår mening göras mera regelbundet än hittills, lämpligen en gång per år. Myndigheter eller organisationer som får flera exemplar av varje nummer bör också inom sig göra motsvarande förfrågan till de befattnings- havare som genom intern distribution får Statistiska meddelanden. En möjlighet att motverka överdistribution är självfallet att minska gratisdistri- butionen och höja abonnemangsavgifterna. En sådan åtgärd kan dock inte vidtas endast för den del av SCB:s publikationer, som gäller högskolan, utan måste i så fall övervägas i ett vidare sammanhang.

7.3. De olika statistikområdena

7.3.1. Vissa speciella in/örmationsbehov

Social bakgrund

Vi har tidigare konstaterat att frågan om den sociala selektionen är av central vikt för reformarbetet inom hela utbildningsväsendet och att utvecklingen i detta hänseende också måste kunna följas när det gäller högskolan.

Före högskolereformen l977 insamlades uppgifter för statistiken om social bakgrund obligatoriskt från samtliga nybörjare vid universitet och högskolor (enligt då gällande definition) vid inskrivningen och lagrades i SCB:s högskoleregister. För de delar av den nya högskolan som inte tidigare räknades till den högre utbildningen förekom ingen fortlöpande insamling av motsvarande uppgifter.

Nybörjarna vid universitet och högskolor skulle på inskrivningsblanketten ange faderns och moderns yrke och eventuella akademiska examen. Under olika perioder begärde man också uppgift om den studerandes eget yrke. Statistiken om social bakgrund för de studerande vid universitet och högskolor baserades på uppgiften om faderns yrke. Uppgiften om moderns yrke användes i statistikframställningen först fr. o. m. höstterminen 1972 och då endast i de fall där uppgift om faderns yrke saknades.

Att lämna de begärda uppgifterna var obligatoriskt enligt 6 & kungörelsen den 25 maj 1956 (nr 239) angående statistik över högre studier. Under senare år underlät en ökande andel av nybörjarna (åren närmast före 1977 omkring 15 %) att lämna dessa uppgifter. Det var framför allt äldre studerande som ej lämnade de begärda uppgifterna. En möjlig förklaring är att många av dessa upplevde uppgiften om faderns yrke som missvisande och ansåg att det egna yrket och eventuell tidigare utbildning vore mera relevanta uppgifter. Ett annat motiv för vägran kan ha varit att den studerande känt obehag inför att lämna uppgifterna och inte uppfattat eller inte bejakat det syfte som föranlett begäran om dessa.

Enligt vår mening bör denna metod för att insamla underlag för en statistisk belysning av den sociala rekryteringen till högskolan inte längre användas. Dels är obligatorium inte försvarligt, dels är förfarandet att använda läroanstalterna som ombud vid insamlingen av uppgifterna numera olämpligt.

Vi har ovan i kapitel 2 (sid. 27) redovisat vår allmänna syn på obligatorium när det gäller att lämna uppgifter om sig själv för statistiska ändamål. Enligt vår mening bör det vara frivilligt förde studerande att lämna uppgifter om sin sociala bakgrund, eftersom dessa uppgifter inte är oundgängligen nödvändiga för att högskoleutbildningen skall kunna planeras och genomföras enligt gällande bestämmelser. Frivilligheten är särskilt viktig i det här fallet eftersom uppgifterna om social bakgrund av många betraktas som känsliga. Därutöver kan tillfogas, att det måste anses olämpligt att ha ett obligatorium när det saknas möjligheter att upprätthålla det. Det faktum att en så stor andel som ca 15 % av de nyinskrivna vid dåvarande universitet och högskolor de sista åren före reformen inte lämnade uppgift om faderns yrke, fastän det då var obligatoriskt och infogat i en även eljest nödvändig administrativ rutin, ger vid handen att det inte skulle gå att upprätthålla ett sådant obligatorium när andelen äldre studerande stiger och inskrivningsrutinen dessutom bortfallit.

Enligt vår mening bör således uppgifter som underlag för statistik om de högskolestuderandes sociala bakgrund insamlas i särskild ordning. Att i fortsättningen använda läroanstalterna som mellanhänder för den för landet som helhet avsedda uppgiftsinsamlingen är emellertid mindre lämpligt såväl av praktiska som av psykologiska skäl.

Det praktiska skälet är att läroanstalterna i allmänhet saknar behov för egen del av en särskild administrativ procedur för inskrivning. Grundläggande uppgifter om nybörjarna, som inom en stor del av högskolan tidigare inhämtades vid inskrivningen, hämtas numera från anmälningssystemen, vare sig anmälan och antagning till utbildningen skett lokalt eller centralt. Denna ordning blev möjlig genom den år 1977 införda ordningen (högsko- leförordningen 5 kap. 51 ä)att anmälan skall ske i förväg till all grundläggande

utbildning i högskolan. En insamling till SCB av uppgifter om social bakgrund kan därför inte längre kopplas samman med en under alla förhållanden nödvändig inskrivningsprocedur vid läroanstalten. En fortsatt medverkan av läroanstalterna i insamlingen av sådana uppgifter skulle därför behöva bli en helt fristående insats, och just därför förmodligen kräva betydligt mera personal än den tidigare medverkan gjorde. Samtidigt skulle svårigheterna att förmå nybörjarna att lämna uppgifterna sannolikt ytterli- gare skärpas, eftersom det även av dem skulle krävas en extra åtgärd.

Anmälan har ersatt inskrivningen som den administrativa procedur som berör varje nybörjare i högskolan. Vi anser det emellertid uteslutet att anknyta till anmälan när det gäller insamlingen av uppgifter om social bakgrund. Anmälan görs även av personer som ej blir antagna. Från avvisade sökande har hittills inte insamlats uppgifter om social bakgrund, och vi anser det inte rimligt att begära sådana uppgifter från dem. Eftersom anmälan kan göras till flera olika antagningsmyndigheter samtidigt skulle vidare många sökande få lämna uppgifter om sin sociala bakgrund flera gånger, vilket inte torde ha någon positiv inverkan på svarsbenägenheten. Frågan hur man skulle upprätthålla ett eventuellt obligatorium — om man valde att bibehålla ett sådant skulle också bli ett problem. Att vägra en person plats i högskoleutbildning enbart därför att han ej lämnat uppgift om sin sociala bakgrund vore enligt vår mening knappast rimligt.

Det psykologiska skälet att överge den hittillsvarande formen för medver- kan från läroanstalterna hänger samman med att man inte kan förutsätta att läroanstalterna själva mera regelmässigt använder individanknutna uppgifter om social bakgrund. Det är naturligt om motivationen är lägre när det gäller att insamla sådana uppgifter som enbart skall vidarebefordras. Det kan i sin tur återverka på sådant som noggrannhet, fullständighet och snabbhet.

Härtill kommer självfallet att många studerande torde uppfatta det som stötande att insamlingsförfarandet kan medföra att personal vid läroan- stalterna får del av uppgifter om de studerande som dessa uppfattar som känsliga.

Mot denna bakgrund föreslog vi i skrivelse till regeringen den 31 maj 1977 att SCB tills vidare under l977/78 inte skulle insamla inskrivningsuppgifter från nybörjarna i högskolan. I stället skulle undersökas om underlag för statistik om social bakgrund kunde erhållas genom en frivillig postenkät till ett urval studerande. SCB hade redan, på vårt initiativ, satt i gång en provundersökning med enkätmetod.

Regeringen medgav genom beslut den 30juni 1977 att studier fick påbörjas i högskolan utan att uppgifter för statistiskt ändamål lämnades på det sätt som avses i 6ä kungörelsen om statistik över högre studier.

Provundersökningen genomfördes under våren och sommaren 1977 och vände sig till 1 300 studerande som inskrevs vid vissa högre utbildningar hösten 1976. Samtliga utom de 200 sjuksköterskeelever som ingick i urvalet hade inskrivits enligt den fram till högskolereformen gällande ordningen vid universitet och högskolor och hade alltså därvid bl. a. haft att uppge faderns och moderns yrke och eventuella akademiska examen. Därigenom gavs möjlighet attjämföra svarsfrekvensen vid enkäten med svarsfrekvensen vid inskrivningen, bortfallet för olika utbildningar och, för de fria fakulteterna, även svarsbenägenheten för olika åldersgrupper vid de två olika sätten att

l i g i l l i

insamla uppgifterna. Vid dessa jämförelser togs hänsyn till att de som tillfrågades i enkäten hade fått lämna liknande uppgifter tidigare, vilket kunde tänkas påverka deras villighet att medverka. ] vad mån samma person gav samma uppgift om föräldrarnas yrken vid de båda tillfällena kunde också jämföras. Enkätens frågor om föräldrarna avsåg till skillnad mot vad som varit fallet beträffande inskrivningsuppgifterna — den studerandes uppväxttid (IO—15 års ålder). Skilda uppgifter vid inskrivningen och vid enkäten kunde därför vara resultat av att de avsåg olika tidpunkter. l provundersökningen frågades efter den studerandes och båda föräldrarnas yrke och högsta utbildning. Dessutom efterfrågades motsvarande uppgifter för eventuell make eller sammanboende.

Provundersökningen visade enligt SCB att det är möjligt att genom enkät samla in uppgifter om de studerandes sociala och utbildningsmässiga bakgrund. Förutsatt att urvalet är tillräckligt stort är det, enligt SCB:s slutsatser, möjligt att med acceptabel säkerhet göra skattningar om den sociala bakgrunden för samtliga nybörjare utifrån uppgifterna om dem som ingår i urvalet. Provundersökningen visade även att man, om man vill mäta förändringari rekryteringen också till enskilda studievägarlt. ex. utbildnings— linjer), behöver tämligen stora urval. För att kunna jämföra resultaten med tidigare behöver man emellertid närmare utreda bortfallets eventuellt snedvridande effekter vid olika insamlingsmetodik.

Sedan provundersökningen visat att metoden var användbar genomförde SCB på vår tillskyndan en större urvalsenkät till nybörjare höstterminen 1977. I denna tillfrågades ca 10% studerande knappt 37 % av samtliga nybörjare — fördelade på 18 reklovisningsgrupper innefattande samtliga studievägar i den nya högskolan. I varje redovisningsgrupp ingick ett större eller mindre antal besläktade utbildningslinjer med likartade tillträdesregler. Studerande i enstaka kurser fördelades på tre redovisningsgrupper efter ålder. Redovisningsgruppernas sammansättning framgår av bilaga 6. Efter uppfölj- ning per telefon av dem som ej sänt in svar per post blev den genomsnittliga svarsfrekvensen i hela urvalet ca 8 ”n. På frågan om faderns yrke var bortfallet bland de svarande 6 %. Den genomsnittliga svarsfrekvensen på denna fråga var 81 %. Bortfallet var ojämnt fördelat på redovisningsgrupper- na. Makes/sammanboendes yrke och utbildning efterfrågades inte i denna enkät. Undersökningen kommer att redovisas utförligt av SCB i serien Statistiska meddelanden.

Kostnaderna för att genomföra undersökningar av social bakgrund på det sätt som vi här beskrivit är höga. Den undersökning som SCB gjorde bland nybörjarna höstterminen 1977 kostade sammanlagt ca 1,2 milj. kr, vilket också inkluderar kostnaderna för en evalueringsstudie av bortfallet i syfte att möjliggöra en bedömning av effekten av detta.

Den uppgiftsinsamling som förekom före högskolereformen var invävd i andra aktiviteter vid de då berörda läroanstalterna, aktiviteter som till stor del saknar motsvarighet i dagens organisation. Det finns därför ingen möjlighet att nu empiriskt belägga storleken av läroanstalternas insats för insamling och vidarebefordran av uppgifter om social bakgrund enligt den rutin som tillämpades före reformen. Därmed är också en rättvisande kostnadsjämfö- relse omöjlig mellan den tidigare insamlingsformen och den enkätmetod som nu prövats. Man bör också komma ihåg. att det nu gäller att belysa den sociala

rekryteringen till hela högskolan. En eventuell fortsatt tillämpning av den tidigare insamlingsmetoden skulle därför ha fordrat att denna införts inom de delar av högskolan som före 1977 års reform inte berördes av sådana rutiner. Kostnaderna härför låter sig inte heller beräknas.

Vi hari kapitel 6 redovisat vår syn på vikten av att den sociala rekryteringen till högskolan även i fortsättningen blir regelbundet belyst. Trots kostnaderna anser vi att detta bör ske genom enkätundersökningar ungefär så som skett beträffande nybörjarna höstterminen 1977. Skälen för att överge den metod som användes före 1977 års högskolereform har redovisats ovan. Vissa fördelar med den nu prövade enkätmetoden kan därutöver nämnas.

len postenkät kan syftet med undersökningen klargöras utförligare än vad man hade utrymme för på en inskrivningsblankett där många andra uppgifter också efterfrågades för olika syften. Vi anser det vara mycket angeläget att medborgare som ombeds lämna uppgifter om sig själva till myndigheter får syftet med insamlingen klart för sig. Om de studerande allmänt får en klarare bild av syftet med att insamlajust detta slag av uppgifter, bör det dessutom förbättra möjligheterna att få både god svarsfrekvens och riktiga svar. Vad som nu sagts gäller också möjligheterna att i en postenkät informera uppgiftslämnarna om hur de insamlade uppgifterna kommer att lagras och användas, vilka sambearbetningar med andra register som kan komma att ske och_liknande.

Sekretesskyddet för uppgifterna om eget och föräldrarnas yrke och utbildning är detsamma vare sig uppgifterna inhämtas på det tidigare använda sättet via läroanstalterna vid ins Irivningen eller de insamlas genom enkät direkt av den centrala statistikprodt/icenten. De studerandes förtroende för sekretesskyddet kan dock ha påverkats negativt av att uppgifterna i den tidigare gällande ordningen skulle lämnas på en blankett som granskades av en eller flera tjänstemän vid läroanstalten, innan den vidarebefordrades till SCB. Vid en postenkät insänds den begärda uppgiften av den studerande direkt till den centrala statistikproducenten.

Hur stort urval studerande som behöver undersökas är beroende främst av antalet olika grupper studerande som man vill kunna jämföra med varandra. Urvalets storlek har självfallet också stor betydelse för kostnaderna. Många olika indelningar kan vara aktuella, t. ex. efter utbildningsinriktning, utbild- ningstid, tillträdeskrav, de studerandes ålder och kön. Enligt vår mening är det nödvändigt att kunna studera alla de nu nämnda faktorerna i samvaria- tion med de studerandes sociala bakgrund. En mycket detaljerad uppdelning, t. ex. så att varje allmän utbildningslinje finge utgöra en redovisningsgrupp, skulle kräva ett mycket stort urval. För många grupper skulle totalunder- sökning bli nödvändig. En så detaljerad belysning blir mycket kostsam.

Vi vill understryka att vi utgår från att SCB liksom i sin övriga statistikproduktion inte redovisar resultat av statistiska bearbetningar i så små grupper eller eljest på sådant sätt att uppgifterna kan hänföras till viss individ.

Den indelning i redovisningsgrupper som användes vid SCB:s undersök- ning av nybörjare höstterminen 1977 tillgodoser enligt vår mening rimliga krav på möjlighetertilljämförelser mellan utbildningar med olika inriktning. Att skilja mellan korta och långa utbildningar är nödvändigt mot bakgrund av tidigare konstaterade skillnader i rekryteringsmönstret till utbildningar av

olika längd. Sedan gammalt har vissa utbildningsvägar haft ett rekryterings- mönster som påtagligt avviker från övriga. Exempelvis har vissa, vanligen långa, utbildningar ibland betecknats som "prestigcutbildningar". Rekryte- ringen till dessa har varit betydligt snedare socialt sett än rekryteringen till flertalet andra högskoleutbildningar. Det är angeläget att man skapar möjlighet att studera i vilken utsträckning högskolereformen påverkar rekryteringen till just dessa utbildningar, något som inte blir möjligt utan en uppdelning i relativt många redovisningsgrupper. Vidare är vissa utbild- ningsvägar i högskolan under en övergångstid undantagna från de nya tillträdesregler som infördes i och med högskolereformen 1977. Dessa regler har som ett väsentligt syfte att underlätta en social utjämning i rekryteringen till högskoleutbildning av olika slag. När man beskriver den sociala rekryteringen till högskoleutbildning är det därför nödvändigt bl. a. att kunna särskilja utbildningar för vilka de nya tillträdesreglerna gäller och utbildning- ar för vilka tills vidare tillämpas äldre tillträdesregler.

För att ge en korrekt bild av utvecklingen bör undersökningar om nybörjarnas sociala bakgrund gälla nybörjare såväl hösttermin som vårter- min. Det är väl känt från tidigare undersökningar att mönstret när det gäller nybörjarnas utbildningsbakgrund likaväl som deras ålder skiljer sig påtagligt mellan dessa terminer. Detta förklaras åtminstone delvis av att så gott som all gymnasial utbildning avslutas på vårterminer. Man kan inte bortse från möjligheten att dessa skillnader också åtföljs av skillnader i social bakgrund.

Det är inte sannolikt att förändringar i rekryteringsmönstret sker plötsligt. Man får räkna med att det tar tid innan olika åtgärder i syfte att påverka rekryteringen får effekt. Liksom SÖ, UHÄ och utbildningsdepartementet anser vi därför i princip att undersökningar av den sociala rekryteringen inte nödvändigt behöver genomföras varje år. Man kan då överväga antingen att genomföra heltäckande undersökningar med längre intervall, t. ex. tre eller fem år, eller att varje år undersöka viSSa grupper enligt en plan som innebär att varje grupp blir belyst med ungefär samma intervall. Praktiska skäl kan göra det senare alternativet lämpligare än det förra samtidigt som jämförelser mellan olika grupper försvåras om de undersöks olika år. Enligt vår mening är det önskvärt att undersökningar om nybörjarnas sociala bakgrund görs heltäckande vid varje undersökningstillfälle.

Vi är medvetna om' tt det finns skäl som talar för att undersökningar bör genomföras varje år. åt skäl är önskan att ytterligare finslipa metoden, ett annat det stora intresseksom frågan om högskolereformens effekter på den sociala rekryteringen tilldrar sig hos bl. a. politiker, organisationer och massmedier. Med hänsyn ill kostnaderna framlägger vi dock inget förslag i den riktningen.

Behovet av att insamla uppgifter om social bakgrund med individanknyt- ning kan diskuteras. Vi anser det emellertid uppenbart att det måste finnas möjligheter för den som insamlar uppgifterna att nå dem som ej svarat med påminnelser. Man måste också kunna få en klar bild av sammansättningen av det bortfall. större eller mindre. som rimligen uppkommer. ] annat fall kan värdet av det insamlade materialet knappast bedömas. Vilka personer som lämnat uppgifterna måste alltså noteras. Däremot är det inte självklart att individanknytningen är nödvändig även när uppgifterna skall bearbetas och

eventuellt bevaras för framtiden. Om uppgifter lämnade av nybörjare om deras sociala bakgrund skall kunna användas för senare uppföljningar i särskilda undersökningarav studieförlopp, selektionsprocesser och liknande, blir emellertid bevarande i individanknutcn form nödvändigt. Eftersom vi anser det angeläget att sådana undersökningar kan göras. förordar vi att uppgifterna både insamlas, bearbetas och bevaras i individanknutcn form.

Enkätundersökningar om social bakgrund kommer, enligt vårt förslag ovan, att omfatta ett ganska stort antal studerande vid varje undersöknings— tillfälle. lin av förutsiittningarna föratt kostnaderna skall hålla sig i närheten av de ovan redovisade är att avläsningen och bearbetningen av svaren kan göras med hjälp av dator. Eftersom uppgifterna enligt vår mening bör vara individanknutna, blir det alltså fråga om att inrätta och föra personregister i datalagens mening. En viktig fråga blir då hur man skall förfara med detta. Föratt besk riva rekryteringsmt'instret i socialt hänseende ett visst läsår räcker det att uppgifterna finns i ett personregister så länge insamling och granskning pågår. Därefter skulle registret kunna avidentifieras eller förstö- ras. Vi anser emellertid, som ovan nämnts, att uppgifterna bör användas inte bara för att beskriva rekryteringsmt'instret i socialt hänseende ett visst läsår, utan också som utgångspunkt för speciella undersökningar rörande senare studieft'irlopp, eventuella utslagningsmekanismer och liknande. Det blir då nödvändigt att bevara uppgifterna i individanknutcn form under viss tid. Med hänsyn till att uppgifterna om social bakgrund av många uppfattas som integritetskänsliga anser vi det viktigt att de inte sparas längre än nödvändigt och inte heller förs samman med andra uppgifter om samma personer mer än vad som är nödvändigt för att tillgodose angelägna informationsbehov. Självfallet skall de som anmodas att lämna uppgifter om sig själva informeras om alla de förhållanden som kan antas påverka deras villighet att delta i undersökningen, huvudsakligen på det sätt som redan skett i provundersök- ningen och undersökningen av nybörjare hösten 1977.

Som ovan anförtstsid. 97)anser vi det angeläget att relationkzn mellan social bakgrund och olika selektionsprocesser inom utbildninge blir föremål för studium. ()m uppgifterna från undersökningar av ny—örjarnas sociala bakgrund inte finns kvar med individanknytning. kan det li nödvändigt att senare på nytt insamla sådana uppgifter. Man får räkna med att detta kan vålla irritation bland de tillfrågade. För att kunna jämföra studieförlopp för studerandegrupper med olika social bakgrund skulle då också krävas att uppgifter insamlades om ett mycket stort antal individer, även om man önskade närmare studera endast vissa sociala grupper. Vilka studerande som kan hänföras till en viss sådan grupp ärju i så fall inte känt på förhand. Vi bedömer denna modell som alltför kostsam för att vara realistisk. Vi föreslår därför att enkätuppgifterna om social bakgrund för nybörjare sparas i individanknuten form på ADB-medium under så lång tid, att de för särskilda undersökningar kan relateras till senare uppgifter om närvaro, slutförd utbildning och liknande. Enligt datainspektionens beslut skall upgifter i högskoleregistret som är äldre än 20 år fortlöpande utgallras med början före utgången av är 1982. Denna gräns bör även ange den längsta tid som uppgifter från enkäter om social bakgrund bevaras i högskoleregistret.

Före högskolereformen ingick inskrivningsblankettens uppgifter om bl. a. föräldrarnas yrke i SCB:s högskoleregister tillsammans med ett stort antal

andra uppgifter om samtliga studerandes närvaro i högskoleutbildningen och studieresultat m. m. Ufr ovan sid. 122 ff.). Bilden av den enskilda individen i högskoleregistret blev därigenom ganska fyllig.

Enligt vårt förslag i avsnitt 7.1.2 ovan skall den centrala statistikproducen- ten även i framtiden föra ett personregister över samtliga studerande i högskolan. Innehållet i detta register har föreslagits bli avsevärt mindre detaljerat än innehållet i det hittillsvarande högskoleregistret. Uppgifter som belyser studielörlopp kommer vid ett realiserande av detta förslag att finnas huvudsakligen i den lokala studiedokumentationen.

I avsnitt 7.1.4 ovan har vi föreslagit att uppgifter om den sociala bakgrunden lämnade till den centrala statistikproducenten som svar på enkäter i lortsättningen skall tillföras högskoleregistret. llärav följer att uppgifterna får sammanställas med de övriga uppgifterna i högskoleregistret för de ändamål som gäller för högskoleregistret utan någon särskild prövning i varje enskilt fall. Om emellertid sambearbetningar behöver företas med lokala studiedokumentationsregister kommer normalt datainspektionens tillstånd att krävas. Enligt vår mening, som utförligt redovisats i avsnitt 7.1 .4, hör det således kunna accepteras att de uppgifter som lämnas vid enkätun- dersökningar angående social bakgrund får inflyta i högskoleregistret, under förutsättning att de som deltar i enkäten informerats härom och samtyckt till detta.

Återkom/namle utbildning

För att kartlägga vilka kategorier som inom högskolan tillämpar studiemön- stret återkommande utbildning ger det nya högskoleregistret som vi föreslår en nödvändig utgångspunkt. Det kan ge upplysning om vid vilka läroan- stalter berörda personer studerar, så att det blir möjligt att från den lokala studiedokumentationen hämta vissa uppgifter om deras utbildningsbak- grund och deras studieri högskolan. Med några års mellanrum bör man enligt vår mening göra sådana redovisningar.

Många angelägna frågor angående återkomnutnde utbildning är sådana att man, för att kunna besvara dem, behöver mera information än vad som ingår i olika register. Det kommer därför att behöva göras enkätundersökningar, som kan omfatta sådant som motiv för studierna, yrke före och efter utbildningen i högskolan, tidigare utbildning (alltså inte bara behörighetsgi- vande sådan) och tid för denna. m. m. Sådana undersökningar måste utformas för behoven i det enskilda fallet. Vi förutsätteratt så kommeratt ske på initiativ av en eller flera intressenter. Givetvis kan själva genomförandet liksom i andra likartade fall ske genom den centrala statistikproducenten.

Studerande enligt den s. k. Zid-regeln

När intressenter i högskolestatistiken vill ha särskild information om dem som antagits enligt 25:4-regeln avser de vanligen personer som är behöriga enbart genom ålder och yrkesverksamhet. De som vid anmälan redovisat dubbel behörighet bör därför hållas isär, även om de antagits till utbildnings- linje i samma kvotgrupp som de som enbart är behöriga genom 25:4-regeln. Det är dock inte lätt att särskilja dessa två kategorier. Man kan nämligen inte

räkna med att en sökande med både behörighetsgivande skolutbildning och behörighet genom ålder och yrkesverksamhet alltid redovisar sin skol- utbildning i anmälan till högskolan. Urvalsreglerna till enstaka kurser är sådana att han ofta inte har något eget intresse av att göra så. Han kan då felaktigt komma att räknas in i kategorin behöriga enbart genom ålder och yrkesverksamhet, fastän han i sak tillhör kategorin dubbelbehöriga.

Antalet som felaktigt blir betraktade som behöriga enbart genom 25:4- l regeln skulle i viss mån kunna nedbringas genom anlitande av SCB:s » personregister över alla som slutfört vissa slag av gymnasial utbildning (gymnasieskolans elevregister). Detta sträcker sig emellertid inte längre bakåt än till avgångna 1968 och omfattar för de första åren individuppgifter om avgång endast från den dåvarande fackskolan och det dåvarande gymnasiet, fr.o.m. 1971/72 avgångna från hela gymnasieskolan. Uppgifterna i detta register om slutförd utbildning gäller vidare enbart linjer, inte Specialkurser i gymnasieskolan. Genom jämförelser med gymnasieskolans elevregister skulle sålunda några som antagits enligt 25:4-regeln kunna avföras från gruppen som enbart har sådan behörighet. En sådan kontroll skulle dock troligen endast marginellt öka säkerheten i identifieringen av de enbart genom 25:4-regeln behöriga, eftersom många av de dubbelbehöriga torde ha avslutat sin skolutbildning tidigare än 1968. Ett stort antal till högskolan behörighetsgivande utbildningar finns dessutom inte med i gymnasieskolans elevregister.

Det finns anledning att anta att en del av dem som enbart redovisat ålder och yrkesverksamhet vid anmälan till högskolan i själva verket också har tidigare högskoleutbildning (i traditionell mening). De ingår i så fall i det tidigare högskoleregistret hos SCB. En kontroll mot såväl gymnasieskolans elevregister som SCB:s högskoleregister kan antas ge en ungefärlig uppfatt- ! ning om hur stor andel de dubbelt behöriga utgör av det totala antalet som antas enligt 25:4-regeln. Detta skulle i och för sig motivera en sådan samkörning.

Även om det således är möjligt att förbättra kvaliteten på statistiken genom att på angivet sätt utnyttja de två nämnda personregistren hos SCB, anser vi att den metoden inte bör komma till användning i den reguljära statistikpro- duktionen. En sådan sambearbetning förutsätter en prövning enligt datala- gen varvid det ändamål som skall tillgodoses genom sambearbetningen skall ställas i relation till de integritetsskyddssynpunkter som skall beaktas. Vi anser att invändningarna mot en samkörning i detta fall väger över. Statistiken om de studerande enligt den s. k. 25:4-regeln bör därför enligt vår mening avse dem som vid ansökan till högskolan uppgivit ålder och yrkesverksamhet som enda behörighetsgrund. Vi inser att statistik byggd på denna grund blir bristfällig, men vi förordar att detta accepteras. Komplet- terande frågor angående eventuell dubbel behörighet bör kunna ställas i de i det föregående föreslagna enkäterna om social bakgrund.

Utländska studerande

i kapitel 5 har vi redogjort för de behov av information om de utländska studerande som kommit fram i vår behovsanalys. Där redovisas även skälen till att vi inte lägger fram förslag om vilka av dessa behov som skall

tillgodoses. [ det följande presenteras emellertid vissa problem som är förknippade med produktionen av statistik om utländska studerande i högskolan. Vi diskuterar även olika möjligheter att lösa dessa problem.

Två problem är centrala när det gäller att belysa utländska studerande i högskolan i Sverige. Det är frågan på vilket sätt uppgifter kan samlas in för en sådan statistik och frågan hur de insamlade uppgifterna bör förvaras. Båda dessa frågor har kommit i ett nytt läge efter den 1 juli 1977.

Den metod som före den 1 juli 1977 användes för att insamla uppgifter om medborgarskap kan inte tillämpas i den nya högskolan. Tidigare skulle i den obligatoriska inskrivningsuppgiften (jfr sid. 53 f.) vid universitet och högskolor bl. a. anges medborgarskap (om ej svenskt). Efter den 1 juli 1977 fylls läroanstalternas behov av uppgifter om nybörjare genom anmälnings— och antagningssystemen, som också används för SCB:s produktion av statistik om tillströmningen. Ur antagningssystemen kan också vissa uppgif- ter om utländska studerande hämtas. De sökande till utbildningslinjer i högskolan, som åberopar utländsk skolutbildning för behörighet, behandlas vid urvalet till flertalet allmänna utbildningslinjer med vissa undantag i en grupp för sig, utanför den proportionella kvoteringen. I deras ansöknings— handlingar finns underlag för en uppdelning efter land, i vilket den gymnasiala utbildningen genomgåtts. Det är dock inte alltid samma sak som medborgarskapsland och ger heller inte tillförlitlig information om hemspråk. Bl. a. kan svenska sökande med utländsk skolutbildning ingå. De sökande till en stor del av de allmänna utbildninglinjer som har central antagning genom UHÄ får dock, om de har utomsvensk förutbildning, på en särskild blankett ange bl. a. medborgarskapsland. 1 det personregister som UHÄ använder för antagningen registreras emellertid enbart om den sökande är svensk, nordisk eller utomnordisk medborgare.

En indelning av de studerande i gäststuderande, invandrare och flyktingar kan inte heller göras på grundval av anmälningshandlingar till högskolan i deras nuvarande form. Tillträdesvillkoren till högskolan är nämligen inte primärt baserade på denna uppdelning, även om de ger invandrare och flyktingar möjlighet att på begäran konkurrera om plats inom en av de vanliga kvotgrupperna i stället för att ingå i den maximerade "utlänningskvoten". Man kan inte räkna med att varje utländsk sökande redovisar sin status i detta avseende. Således kan ur antagningssystemet antalet sökande resp. antagna med utländsk skolutbildning anges för de olika berörda utbildningarna nted central antagning. Varken medborgarskap, hemspråk eller status i Sverige kan dock generellt hämtas därur. .

Förvaringen av uppgifter om de utländska studerande är ett annat probå'em. Flertalet intressenter som önskar information om utländska studerande vill bl. a. ha upplysning om deras studieinriktning och studieframgång. Uppgifter av detta slag ingår primärt i den lokala studiedokumentationen. Uppgifter om medborgarskap och status i Sverige ingår däremot inte och bör ej heller göra det, eftersom det inte behövs för den lokala planeringen och genomförandet av utbildningen. Att dessa register är offentliga är ytterligare ett skäl att inte där förvara uppgifter om medborgarskap eller status i Sverige och inte heller om hemspråk. Om sådana uppgifter funnes i registren utan att skyddas av sekretess skttlle nämligen skapas möjligheter för den som vill utöva kontroll över eller påtryckningar på utländska studerande av y iss nationalitet att med

hänvisning till offentlighetsprincipen kräva uppgifter om namn, adress, studieinriktning och liknande från läroanstalterna. Sådana framställningar har förekommit, bl. a. från ambassader för stater där det råder politisk oro. Enligt vår mening är blotta risken för att högskoleenheterna skulle bli skyldiga att lämna ut uppgifter av det slaget ett tillräckligt starkt skäl föratt inte registrerat uppgifterna.

En väg att åstadkomma den statistik om de utländska studerande i högskolan som befinns behövlig katt enligt vår mening vara att grunda den på uppgifter som de studerande själva frivilligt lämnar till den centrala statistikproducenten i svar på enkäter. Uppgifterna blir därmed sekretesskyddade. Sådan enkät kan tillställas dem som enligt den lokala studiedokumcntationen eller resp. antagningsmyndighets register har utländsk skolutbildning som behörighetsgrund.

7.3.2. Til/strömningsstatistik

Av dem som en viss termin påbörjar en utbildning i högskolan har somliga tidigare varit eller är fortfarande studerande i annan högskoleutbildning. En tänkbar metod att få fram vilka som är””rena” nybörjare i högskolan är att låta de sökande på anmälningsblanketten ange huruvida de redan tidigare bedrivit studier i högskolan. Eftersom uppgift om tidigare högskolestudier inte är nödvändig för själva antagningen, bör den emellertid inte insamlas på nyss nämnda sätt,detta dels av principiella skäl,dels av det skälet att på så sätt insamlade uppgifter troligen blir föga tillförlitliga.

Som framgått ovan är ett av ändamålen med det av oss föreslagna högskoleregistret att det skall ligga till grund för beräkning av nettoantalet personer som börjar högskolestudier.

De uppgifter vi i kapitel 6 föreslagit skall redovisas om de studerandes bakgrund är behörighetsgrttnd, social bakgrund, slag av tidigare utbildning samt längd och slag av arbetslivserfarenhet. Förslag om sättet för insamlande av uppgifter om den sociala bakgrunden har vi redovisat i avsnitt 7.3. 1. För att på ett så enkelt sätt som möjligt samla in uppgifter om längd och slag av arbetslivserfarenhet föreslår vi att de enkäter vi där föreslagit skall innefatta också frågor! om tidigare arbetslivserfarenhet. Detta innebär att vissa studerande på kort tid får lämna helt eller delvis samma uppgifter om sin arbetslivserfarenhet två gånger, nämligen dels i sin anmälan och dels i nämnda enkät. Vi föreslår dock att man prövar denna modell några gånger. Skullefden visa sig vara förenad med större olägenheter får man senare överväga antingen att slopa uppgiften om slag av arbetslivserfarenhet — längden av densamma kan fås från antagningsmyndighet —eller att samla in sådan för ett begränsat antal nybörjare genom särskild genomgång av anmälningshandlingarna. Det innebär bl.a. möjlighet att närmare studera olika faktorers betydelse för genomförande av högre studier.

De uppgifter som vi föreslår skall redovisas om de sökande/antagna till allmänna utbildningslinjer kan för statlig högskoleutbildning i huvudsak hämtas ur UHÄzs antagningsregister och för utbildning med kommunal huvudman från resp. antagningsmyndighet. Antagning till lokala och individuella linjer sker i huvudsak lokalt, även om möjlighet finns för läroanstalterna att beträffande lokala linjer begära hos UHÄ att antagningen

skall göras där. Om så sker kan även uppgifter om denna antagning fås ur centrala register, annars får uppgifterna beträffande lokala linjer begäras in från lokala antagningsmyndigheter. Då antagningen till lokala och indivi- duella linjer inte är av så stor omfattning och då uppgifterna redan finns sammanställda för den lokala myndighetens beslut torde en rapportering av dessa uppgifter inte vara särskilt betungande.

Som tidigare nämnts rapporterar de centrala antagningsmyndigheterna för närvarande in uppgifter om samtliga sökande till SCB som efter bearbetning av uppgifterna publicerar statistik. I och för sig är detta inte den enda möjligheten att framställa sådan statistik. Antagningsmyndigheten skulle själv kunna ansvara för den statistiska bearbetningen och publiceringen. Vissa tidsvinster skulle eventuellt kunna göras. Detta skulle dock medföra bl. a. nya arbetsuppgifter för dessa myndigheter med åtföljande behov av personalförstärkningar. Vi föreslår därför att sökande/antagna-statistiken även fortsättningsvis skall framställas av den centrala statistikproducenten, som då får inhämta behövliga uppgifter från resp. antagningsmyndighet. Då det inte finns anledning att centralt spara dessa uppgifter efter bearbetningen kan de levereras som avidentifierade personuppgifter, dvs. utan personnum- mer och namn.

7.3.3. Närvarandestatistik

Vi har i det föregående behandlat frågan om uppgifter om närvaro varje termin bör ingå i det centrala högskoleregistret och funnit att så bör vara fallet. Sådana uppgifter behövs dock, enligt vår bedömning, inte för att man skall kunna redovisa anta/et närvarande i skilda utbildningar eller vid olika läroanstalter utan för att man skall kunna beräkna utflödet från högskolan. Uppgifter om antalet närvarande kan i och för sig grundas på antalsuppgifter från de skilda läroanstalterna och kan sedan sammanställas av den centrala statistikproducenten, men kan naturligtvis också hämtas från det centrala högskoleregistret eftersom samtliga de uppgifter som behövs för denna statistik ändå finns där. Vi har övervägt vilken av dessa vägar som är lämpligast och kommit fram till att statistiken i fråga bör framställas på grundval av uppgifter ur det centrala högskoleregistret. Det främsta skälet för detta är att läroanstalterna därigenom slipper att dels rapportera individan- knutna närvarouppgifter till det centrala högskoleregistret, dels samtidigt rapportera antalsuppgifter om närvaro till den centrala statistikproducen- ten.

7.3.4. Utllödesstatistik

Statistik om nettoutflödet på arbetsmarknaden av högskoleutbildade bör, vad beträffar dem som slutför utbildning på linjer, bygga på att läroanstalterna rapporterar till den centrala statistikproducenten när utbildningsbevis om fullföljd utbildningslinje har utfärdats. Denna uppgift har vi ovan föreslagit skall inflyta i högskoleregistret. Detta ger också möjlighet att ange antalet som för första gången slutför utbildningslinje i högskolan.

Enligt högskoleförordningen (7 kap. 14 ål skall utbildningsbevis utfärdas på den studerandes begäran. Detta innebär bl. a. att utbildningsbeviset ibland

utfärdas senare än utbildningen avslutades, t. o. m. betydligt senare. Själv- fallet blir en utllödesstatistik grundad på utfärdade utbildningsbevis på detta sätt'inte alldeles adekvat. Om erfarenheten visar att antalet sent eller inte alls utfärdade utbildningsbevis över slutförd utbildningslinje blir stort, bör man därför enligt vår mening överväga att ändra föreskrifterna i högskoleförord- ningen så, att läroanstalterna åläggs att utfärda utbildningsbevis så snart en studerande slutfört utbildningen på viss utbildningslinje.

I avsnitt 6.5 har vi föreslagit att den centrala statistikproduktionen också skall omfatta studerande som genomfört studier på enstaka kurser tillsam- mans omfattande minst 60 poäng, varav minst 40 poäng inom en och samma ämnesgrupp. Vidare har vi där föreslagit att statistiken därjämte skall omfatta studerande som avbrutit studierna (dvs. ej registrerats som närvarande under viss tid) på utbildningslinje, men dessförinnan uppnått minst 60 poäng.

I högskoleregistret kommer sålunda enligt våra förslag att beträffande studieresultat finnas individualuppgifter

(1) om att viss person slutfört utbildning på viss utbildningslinje; (2) om att viss person genomfört utbildning på enstaka kurser, tillsammans omfattande minst 60 poäng, varav minst 40 poäng inom en och samma ämnesgrupp; (3) om att viss person tills vidare avbrutit studierna på viss utbildningslinje efter att ha uppnått minst 60 poäng. i i

Så snart en studerande på utbildningslinje uppnått 60 poäng eller på enstaka kurser 60 poäng varav minst 40 i samma ämnesgrupp, skall läroanstalten enligt vårt förslag rapportera detta faktum till den centrala statistikproducenten. Läroanstalternas lokala dokumentation av studieresul- tat måste utformas så att detta blir möjligt, även när den studerande bedrivit sina studier inom flera institutioner eller arbetsenheter.

Den löpande rikstäckande statistiken rörande högskolans utbildningspro- duktion blir således — helt i överensstämmelse med den princip vi föreslår skall ligga till grund för högskolestatistiken över huvud taget av översiktligt beskrivande karaktär. Vill man t.ex. veta frekvensen av olika typer av enstaka kurser som genomförs eller undersöka vilka kombinationer av slutförda sådana kurser de studerande har vid återutträde på arbetsmarkna- den, har man att utnyttja den lokala studiedokumentationen för special- undersökningar. På motsvarande sätt finns möjlighet att ur den lokala studiedokumentationen hämta material för undersökningar av t.ex. hur långt studerande med avbrutna studier på viss utbildningslinje hunnit före avbrottet. Initiativ till sådana specialundersökningar kan tas både av lokala, i regionala och centrala myndigheter liksom av forskare och organisationer.

Statistik som beskriver högskolans utbildningsproduktion kan också , framställas centralt på grundval av antalsuppgifter från läroanstalterna. ' Föregångare på detta område är Chalmers tekniska högskola (CTH) och ! universitetet i Linköping, som varit försöksmyndigheter för programbudge- , tering under ett flertal år före högskolereformen 1977. CTH har i sin - verksamhetsberättelse redovisat antal helårsprestationer, totalt, per utbild- ningslinje och per studerande samt därjämte genomförda prestationer i förhållande till möjliga sådana. Det poängsystem som numera gäller inom all

grundläggande högskoleutbildning underlättar framställningen av jämförbar statistik på detta område. Vi förutsätter att frågor om central statistik av detta slag prövas av i första hand UHÄ inom ramen för det reguljära plane- ringsarbetet.

Forskarutbildning kommer även i framtiden att meddelas inom ämnesområden. Vilka sådana som skall förekomma bestäms lokalt av vederbörande fakultets/sektionsnämnd. För forskarutbildningsplaneringen behöver man ha tillgång till uppgifter om antalet studerande som är eller inom en nära framtid blir behöriga till forskarutbildning. Enligt riksdagens beslut med anledning av proposition 1978/792119 skall i framtiden de särskilda behörighetsvillkoren för forskarutbildning också bestämmas av fakultets/ sektionsnämnd efter allmänna riktlinjer som UHÄ utfärdar. För forskarut- bildningen inom många fakulteter bör man kunna förutsätta att viss genomgången linje inom grundläggande utbildning liksom hittills kommer att vara tillfyllest. För de filosofiska fakulteternas forskarutbildning har hittills gällt vissa krav på fördjupning i det ämne som forskarutbildningen skall omfatta. Vi har räknat med att motsvarande krav kommer att gälla även när fakultets/sektionsnämnderna den 1 juli 1980 övertar ansvaret för att besluta om särskilda behörighetsvillkor för tillträde till forskarutbildning.

Genom den decentralisering av viktiga avgöranden när det gäller forskar- utbildningen som därmed genomförts har förutsättningarna för en rikssta- tistik avseende studerande som uppnår behörighet för forskarutbildning komplicerats. Problemet gäller huvudsakligen de filosofiska fakulteterna.

Uppsättningen av ämnesområden kommer emellertid alltjämt att vara i huvudsak given genom områdena för professorstjänsterna som inrättas av regeringen och riksdagen. Även med mindre variationer i ämnes- benämningarna bör det inte erbjuda större svårigheter att centralt ha en samlad överblick över vilka forskarutbildningsämnen som det är av intresse att betrakta samlat vid bedömning av t. ex. rekrytering och studerandeantal. Det finns vidare anledning att räkna med att de av UHÄ utfärdade riktlinjerna för särskild behörighet kommer att syfta bl. a. till att garantera viss enhetlighet i behörighetskraven inom ett och samma eller närbesläktade forskarutbildningsämnen över hela landet. Även med vissa variationer mellan olika högskoleenheter i fråga om krav för särskild behörighet bör det därför vara av intresse med sammanställningar på riksplanet över rekryte- ringsunderlaget för forskarutbildning inom enskilda ämnen eller grupper av ämnen.

De högskoleenheter som anordnar forskarutbildning inom de filosofiska fakulteterna liksom också de högskoleenheter i övrigt som har ett mera omfattande utbud av grundläggande utbildning inom motsvarande område använder STUDOK-systemet. Genom att identifiera de kurser som, var för sig eller i viss kombination med andra kurser, ger behörighet för forskarut- bildning inom olika ämnesområden vid resp. högskoleenhet bör de därmed ur STUDOK-registren kunna ta fram uppgifter om antalet studerande som genomgår eller under viss period slutfört sådana kurser och därmed om det potentiella lokala rekryteringsunderlaget för forskarutbildning. Även antalet studerande som genomgått s. k. överbryggande kurser, avsedda att ge behörighet för forskarutbildning inom skilda fakulteter -— alltså ej enbart de

lilosoliska — bör på motsvarande sätt redovisas. Det bör vara en naturlig uppgift för UHÄ att svara lör att sådana uppgifter för olika ämnesområden eller grupper av ämnesområden ställs samman för hela riket till stöd för planeringen såväl lokalt som centralt.

8 Förslag i organisatoriska frågor

I de tre närmast föregående kapitlen av detta betänkande har vi redovisat först (kap. 5) vilka behov vi kunnat konstatera när det gäller rikstäckande statistik om grundläggande högskoleutbildning, därefter (kap. 6) vilka av dessa behov som vi anser bör tillgodoses och till sist (kap. 7) på vilket sätt och med vilket underlag som vi föreslår att den rikstäckande statistiken skall framställas. I detta kapitel skall vi nu ta upp ett antal organisatoriska frågor i anslutning till våra förslag i kapitlen 6 och 7.

8.1. Den lokala Studiedokumentationens innehåll

Inför den nya högskolans start framlade vi i vår PM i februari 1976 förslag om anpassning av då befintliga lokala studiedokurnentationssystem för utbild- ningarna vid teologisk,juridisk och filosofisk fakultet och vid socialhögskola till den studieordning som skulle komma att successivt införas fr. o. m. den 1 juli 1977. Våra överväganden om lokal studiedokumentation som grund för central statistik ger oss anledning att på nytt behandla frågor om den lokala Studiedokumentationens innehåll, nu för hela högskolan.

Den lokala studiedokumentationen skall självfallet omfatta de uppgifter och bedrivas i de former som behövs för den lokala planeringen, administrationen och uppföljningen av utbildningen. För de studerande är det därvid väsentligt att läroanstalten har en korrekt och säker dokumenta- tion av genomgången utbildning, godkända prov och utfärdade utbildnings- bevis. Den lokala studiedokumentationen måste också ge läroanstalterna möjlighet att till regionala och centrala myndigheter lämna de upgifter som dessa begär som underlag för dels bl. a. planering och resursfördelning, dels rikstäckande statistik. Vidare måste den lokala studiedokumentationen utformas på ett sådant sätt att den blir ett ändamålsenligt hjälpmedel för utvärdering av den egna utbildningsverksamheten.

De läroanstalter som bedriver grundläggande högskoleutbildning har olika huvudmän. De är också av mycket varierande storlek och inrymmer starkt varierande antal av mer eller mindre heterogena utbildningsvägar. Med hänsyn till detta är det enligt vår mening inte lämpligt att ålägga dem att lokalt dokumentera utbildningen med ett för alla gemensamt innehåll och i enhetliga former. Dock finns det vissa grundkrav som den lokala studiedo- kumentationen bör kunna uppfylla oavsett läroanstaltens storlek och struk- tur. Detta motiveras främst av behovet av jämförbar statistik. Vi har i avsnitt

7.1.1 påpekat behovet av enhetlighet i den lokala studiedokumentation som skall utnyttjas för detta ändamål. I avsnitt 7.1.2 har vi lagt fram förslag om vilka uppgifter som skall tillföras ett centralt högskoleregister från lokal studiedokumentation. I det följande lägger vi fram förslag om ett för hela högskolan gemensamt minimiinnehåll i den lokala studiedokumentationen. Vilken teknik som används för denna studiedokumentation (t. ex. om den görs med ADB eller på annat sätt) är ovidkommande för vilka innehållsliga grundkrav som bör ställas på den.

Det är angeläget att de grundkrav som ställs upp är dels relevanta, dels möjliga att tillämpa inom hela den grundläggande högskoleutbildningen. Vi har under hand haft kontakt med företrädare för vissa utbildningar som f. n. inte använder STUDOK-systemet, nämligen dels olika lärarutbildningar, dels viss kommunal högskoleutbildning. Vid utformningen av vårt förslag har vi beaktat vad som framkommit vid dessa kontakter.

Praktiska skäl talar enligt vår mening för att det minimum som den lokala studiedokumentationen vid alla läroanstalter bör innehålla definieras på ämbetsverksnivå. Det kan härigenom lättare anpassas till fortlöpande förändringar av kraven på studiedokumentationen. Regeringen bör endast meddela en grundläggande föreskrift om läroanstalternas skyldigheter i detta sammanhang. Vi föreslår därför att det i förordning utfärdas en bestämmelse om skyldighet för styrelse för högskoleutbildning att tillse att vissa uppgifter om de studerande och deras studier dokumenteras enligt föreskrifter som meddelas av UHÄ efter samråd med SÖ och styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet samt — med hänsyn till Studiedokumentationens roll för den centrala statistikproduktionen — den centrala statistikproducenten. Förslag till sådan föreskrift redovisas i bilaga 7. Vi anser det lämpligt att i sammanhanget också stadfästa skyldigheten för läroanstalterna att lämna uppgifter till den centrala statistikproducenten enligt föreskrifter som denna meddelar. Vi återkommer härtill i avsnitt 8.3.

Utanför högskolan står formellt några få läroanstalter med enskild huvudman av vilka den största är Handelshögskolan i Stockholm. Högsko- lelagen och högskoleförordningen gäller inte för dessa. Det är enligt vår mening angeläget att även dessa läroanstalter tas med i statistiken om grundläggande högskoleutbildning. Vi förutsätter att frågan om studiedoku- mentationen för dem beaktas i samband med ställningstagandena till våra förslag.

Utöver den gemensamma kärnan som sålunda bör komma till stånd kan man lokalt finna anledning att dokumentera ytterligare uppgifter med hänsyn till t. ex. utbildningens struktur eller läroanstaltens organisation. Ett exempel på detta är innehållet i de datorbaserade STUDOK-registren (se avsnitt 3.2.5) som på vissa håll innehåller uppgifter utöver den gemensamma kärna som vi föreslår skall finnas överallt inom högskolan.

Att vissa uppgifter obligatoriskt skall ingå i den lokala studiedokumenta- tionen innebär inte att samtliga dessa måste finnas i ett och samma lokala register. Studiedokumentationen kan hållas samman vid en högskoleenhets centrala förvaltning men den kan också (t. ex. i fråga om betyg) vara uppdelad på t. ex. institutioner och andra arbetsenheter. Det väsentliga är att informa- tionen finns bevarad inom läroanstalten så att det är praktiskt möjligt att återfinna den när den behövs vare sig det gäller förutsedda krav på

information eller nya sådana.

Följande uppgifter bör enligt vår mening utgöra den obligatoriska gemen- samma kärnan för all lokal studiedokumentation inom grundläggande högskoleutbildning jfr. innehållet i STUDOK-registren, redovisat i avsnitt 3.2.5):

Person- och adressuppgifter Personnummer Namn

Adress

Uppgifter om allmän behörighet' Grund för allmän behörighet (skolutbildning, ålder och yrkesverksamhet, utländsk utbildning, dispens) Slag av behörighetsgivande utbildning Avgångsår från behörighetsgivande utbildning

Uppgifter om antagning

Antagningstillfälle

Utbildningslinje, i förekommande fall även gren och variant Enstaka kurs

Antagningsmyndighet

Anståndsdatum (om den studerande fått uppskov med eller gör uppehåll i studierna; datum anger tidpunkt intill vilken han kan vara borta från utbildningen utan att förlora sin plats)

Uppgifter om slutförd utbildning Datum för utbildningsbevis över genomgången utbildningslinje eller motsvarande utbildning Kurser som upptagits i beviset Datum för utbildningsbevis över genomgången(genomgångna) enstaka kurs(er)

Uppgifter terminsvis om närvaro i utbildningen på linje (registrering) och om studieresultat i kurs inom linje Utbildningsavsnitt som registreringen avser(t. ex. viss kurs eller terminskurs inom angiven linje, eventuellt även gren och variant) Utbildningsavsnittets poängtal Enligt vilken kursplan den studerande följer kursen , För utbildningar där Betyg i kursen ingen åtskillnad görs Datum för betyget mellan allmän och sär- Eventuell speciell behörighet som vinns genom kursen Skild behörighet. främst de konstnärliga utbild- Datum för registrering ningarna får man anpas—

Studieform ' _ " .. sa dokumentationen Ort dar undervrsmngen meddelas (om annan an högskoleorten) med hänsyn därtill,

Uppgi/ter terminsvis (nn närvaro i utbildningen (registrering) på enstaka kurs och om studieresultat på enstaka kurs Kursens nanm Kursens poängtal Kursens grupptillhörighet (enligt avsnitt 6.2.4) Enligt vilken kursplan den studerande följer kursen Betyg på kursen Datum för betyget Eventuell speciell behörighet som vinns genom kursen Datum för registrering Studieform Ort där undervisningen meddelas (om annan än högskoleorten)

Uppgifter om prov i kurs (motsvarande) Provets benämning Provets omfattning i poäng Resultat (= betyg, poängsumma eller liknande) Datum för resultat

Kommentarer till vissa har uppräknade punkter

Det är givet att läroanstalten måste ha någon adress på vilken den kan nå den studerande med upplysningar av olika slag. Många högskoleenheter registre- rar såväl studieortsadress som hemortsadress och i tillämpliga fall även adress under praktik. Huruvida fiera slags adresser skall bokföras om varje studerande bör enligt vår mening avgöras lokalt. ] STUDOK-registren förekommer bl. a. uppgift om hemortsadress. Genom denna finns möjlighet att studera hur rekryteringen till berörd utbildning ser ut i geografiskt hänseende. Uppgift om hemort finns för alla i landet kyrkobokförda personer dels i SCB:s register över totalbefolkningen (RTB), dels i det centrala statliga personregistret för adressaktualisering, personnummersättning, personnum- merkontroll och urvalsdragning (SPAR). ] det provisoriska högskoleregistret ingår upgift om mantalsskrivningson. som tillförs högskoleregistret från RTB. Även utan hemortsadress i den lokala studiedokumentationen finns således möjlighet att belysa den regionala rekryteringen till högskolan genom sambearbetning av högskoleregistret med antingen SPAR eller RTB. Av det skälet anser vi det onödigt att föreslå att uppgift om hemort obligatoriskt skall ingå i den lokala studiedokumentationen.

Uppgift om enligt vilken kursplan den studerande följer kursen har inte tidigare varit föreskriven men bör enligt vår mening ingå i den lokala studiedokumentationen. Det är nämligen troligt att kursplaner kommer att ändras tämligen ofta. ] samband med sådana förändringar inom ramen för tidigare studieordningar har det ofta uppstått oklarhet om efter vilken studieplan (numera kursplan) en studerande skall examineras. Det är också troligt att det kommer att efterfrågas utbildningsbeskrivningar som komple- ment till utbildningsbevisen. Dessa beskrivningar måste då grundas på i det enskilda fallet "rätt" kursplan.

Med registrering avses här läroanstaltens notering av en studerande som närvarande i utbildningen. Inom en stor del av högskolan är utbildningslinje

mn_v_ A

det objekt som registrering naturligen knyts till. I STUDOK-systemet har hittills all registrering avsett kurs. Detta har visat sig inte ge tillfredsställande underlag för bedömning av bl. a. antalet närvarande studerande på linjer. Vi anser det fundamentalt att skilda slag av rutiner främjar att studieorganisa- tionen i den nya högskolan fungerar på avsett sätt. Vi förordar därför att registreringen också inom STUDOK-systemets nuvarande tillämpningsom- råde skall avse även utbildningslinje. Om de studerande på utbildningslinjer skall antecknas vara närvarande i viss kurs inom linjen eller för viss termin av Studiegången kan lämpligen avgöras lokalt och bör även kunna variera mellan olika utbildningsvägar inom samma läroanstalt. På vilket sätt de studerande skall manifestera sin närvaro (t. ex. genom personlig inställelse, ifyllande av blankett eller dylikt) är också en fråga som bör avgöras lokalt.

Uppgifter om studie/örn: avser utbildningen som den studerande deltar i, inte hans eller hennes faktiska arbetsinsats. Man bör kunna skilja mellan undervisning för heltidsstudier och undervisning för studier på mindre än heltid. liksom mellan konventionell undervisning och s. k. distansundervis- ning.

Med uttrycket "speciell be/törig/tet som vinns genom kursen" avses följande. Inom vissa yrkesområden finns särskilda behörighetskrav innebärande att viss kurs eller vissa kurser måste ingå i utbildningen för att den skall ge viss kompetens eller behörighet till vissa befattningar.

Från rättssäkerhetssynpunkt är det viktigt för de studerande att godkänt resultat i varje prov så snart som möjligt noteras och arkiveras inom läroanstalten. Bokförande av underkända prov har i debatten om studiedo- kumentation ofta framhållits som mycket integritetskänsligt. Att sätta betyg på ett prov är emellertid att fatta ett myndighetsbeslut.l Enligt högskoleför- ordningen är "underkänd" ett av de uttryck som normalt skall användas som betyg. Myndighetens (i detta fall närmast den examinerande lärarens) beslut att underkänna en studerande i ett visst prov måste därför på ett eller annat sätt dokumenterasz.

Dokument av detta slag är offentlig handling. Av hänsyn till de studeran- des personliga integritet bör man dock undvika att förvara sådan dokumen- tation så att den är lätt åtkomlig för andra befattningshavare än dem som verkligen behöver ha tillgång till den i sin tjänsteutövning.

8.2. Organisation och teknik för studiedokumentationen

I avsnitt 8.1 har vi redovisat våra förslag när det gäller det minimiinnehåll som studiedokumentationen bör ha vid alla läroanstalter inom högskolan. Däremot har vi inte där behandlat vare sig organisationen av studiedoku- mentationen eller tekniken som används för att utföra den.

Med organisationen av studiedokumentationsverksamheten avser vi här exempelvis beslut om vilka uppgifter som skall förvaras samlat inom läroanstalten och vilka som eventuellt bör förvaras vid institutioner eller 'Ragnemalm, H.: För- andra arbetsenheter. Sådana beslut bör enligt vår mening fattas lokalt av Valtningsprocessrättens styrelsen för utbildningen. Några centrala riktlinjer utöver vad som ligger i grunder, 1978 srd. 16* 21' kraven på att vissa uppgifter skall kunna levereras till centrala myndigheter 2 Ragnemalm, ”_ sid. behövs alltså inte. 83.

Vad så gäller själva tekniken för studiedokumentationen skiljer sig den, som vi berört i avsnitt 3.1.2, avsevärt mellan olika delar av högskolan. Inom många områden, i första hand utanför det traditionella universitetsområdet, sker dokumentationen manuellt. För huvuddelen av utbildningen vid universiteten och vissa högskolor utnyttjas det datorbaserade STUDOK- systemet.

Vi ser ingen anledning att ålägga läroanstalterna någon viss teknik för studiedokumentationen. Enligt vår principiella uppfattning bör varje läroan- stalt själv besluta om vilka hjälpmedel den skall utnyttja för att fylla de krav i fråga om studiedokumentation och statistik som den egna verksamheten, den centrala och regionala högskoleplaneringen samt den centrala statistik- produktionen ställer.

STUDOK-systemet är således ett hjälpmedel bland andra när det gäller att fylla de angivna behoven. Genom att systemet har utvecklats centralt och omfattar en stor del av de studerande i högskolan har vi funnit anledning att särskilt behandla vissa förutsättningar för STUDOK-systemet i det perspek- tiv som erfarenheterna hittills och våra överväganden och förslag i det föregående ger. Vi tar närmast upp dessa frågor och behandlar därefter vissa frågor om studiedokumentation i andra former inom högskolan.

8.2.1. STUDOK-systemet

STUDOK-systemet är uppbyggt så att det i princip är användbart för all grundläggande högskoleutbildning. Ett centralt utvecklingsansvar då lämpligen hos UHÄ - är enligt vår mening naturligt i fråga om ett system av detta slag, detta med tanke på dels kraven på enhetlighet i dokumentations- materialet, dels den kompetens och de resurser som fordras vid underhåll och utveckling av system och program. Samtidigt anser vi emellertid en klarare ansvarsfördelning mellan central och lokal nivå än den som idag finns i fråga om STUDOK-systemet angelägen både av principiella och av praktiska skäl.

Vår utgångspunkt är som nämnts att den enskilda läroanstalten själv skall avgöra formerna för sin studiedokumentation och sin insamling av uppgifter till bl. a. central statistikproduktion. Vidgningar av STUDOK-systemets användningsområde — såväl till nya utbildningar som till nya läroanstalter — bör enligt vår mening normalt komma till stånd på initiativ av vederbörande l läroanstalt. Med utgångspunkt i sina egna behov och de föreskrifter om " uppgiftslämnande till andra myndigheter som kommer att meddelas bör alltså varje läroanstalt själv avgöra huruvida den skall ta i anspråk den service som STUDOK-systemet erbjuder. Vi utgår från att detta i praktiken i första hand kommer att bli aktuellt för statliga högskoleenheter.

När det gäller de högskoleenheter och utbildningar som redan från den 1 *. juli 1977 har utnyttjat STUDOK-systemet är det inte lätt att i termer av obligatorium eller frivillighet karaktärisera deras anslutning till systemet. På vån förslag gav regeringen år 1976 UKÄ i uppdrag att i samarbete med berörda läroanstalter, nämnden för socionomutbildning, statistiska central- byrån och statskontoret samt med oss — anpassa befintliga studiedokumen- tationssystem till den nya studieordningen. De då befintliga systemen hade varierande tillkomsthistoria och hade alla utvecklats i en försöksverksamhet

där lokala och centrala myndigheter samspelade. I det pressade tidsläge som rådde inför högskolereformen var det nödvändigt att bygga på dessa existerande system; några överväganden om alternativa vägar att tillgodose dokumentations- och statistikbehoven hanns helt enkelt inte med. I praktiken kan alltså ett obligatorium sägas ha gällt i fråga om STUDOK- systemet inom denna del av högskolan även om några uttryckliga föreskrifter om systemets användningsområde inte har meddelats.

Tekniska högskolan i Stockholm (KTH) har efter högskolereformen beslutat lägga ned det egna, datorbaserade studiedokumentationssystem som utvecklats och använts vid KTH under lång tid, för att i stället använda STUDOK-systemet fr. o. m. höstterminen 1979.

Enligt vår mening bör i enlighet med den angivna principen även de ursprungliga nyttjarna av STUDOK-systemet ha frihet att avgöra om de alltfort önskar begagna sig av den service som systemet erbjuder. För de större och med avseende på utbildningsutbudet mera differentierade högsko- leenheterna torde det i praktiken vara nödvändigt att utnyttja datorstödda system bl. a. för att klara den lokala antagningen liksom den lokala utbildningsplaneringen och budgeteringen och för att inom rimlig tid kunna lämna de uppgifter till den centrala statistikproducenten som vi föreslagit i det föregående. Inget bör emellertid hindra högskoleenheterna att på olika sätt kombinera användning av STUDOK-systemet med användning av manuella rutiner inom olika delar av organisationen.

Ett bestämt krav måste emellertid enligt vår uppfattning ställas när det gäller anslutning till STUDOK—systemet av alla slag av läroanstalter och utbildningar, nämligen följande. Om fördelarna med ett centralt utvecklat och för skilda läroanstalter och utbildningar gemensamt system över huvud skall kunna tas till vara, måste anslutning till systemet innebära en viss formalisering av förhållandet mellan berörd högskoleenhet och den för systemet centralt ansvariga myndigheten. Detta är nödvändigt för att ge stabilitet åt de ekonomiska förutsättningama för utveckling av systemet. Det är också nödvändigt för att få till stånd en organisation där de olika högskoleenheternas synpunkter och önskemål rörande Utvecklingsarbetet kan vägas samman inbördes och med de synpunkter och önskemål som kan finnas hos de centrala intressenterna. Vi föreslår i detta syfte att varje högskoleenhets anslutning till systemet regleras genom ett avtal mellan högskoleenheten och UHÄ. Vi återkommer i det följande till innebörden av ett sådant avtal men skall först allmänt beröra rollfördelningen mellan centrala och lokala myndigheter när det gäller STUDOK-systemets uppbygg- nad och användning.

Ansvarsfördelningen högskoleenheterna UHÄ m.fl.

1 utvecklingen av STUDOK-systemet kan man urskilja tre olika delar med i viss mån olika syften och krav på enhetlighet i utformningen:

Cl en första del avser datahanteringsrutiner som svarar mot den i avsnitt 8.1 beskrivna gemensamma kärnan i all lokal studiedokumentation inom

högskolan El en andra del kan avse för de flesta högskoleenheterna gemensamma (eller

åtminstone likartade) datalmntcringsrutiner främst för lokal administration, planering och utvärdering (gemensamma tillägg) [3 en tredje del kan avse lokala tillägg som är anpassade efter särskilda lokala

förhållanden (lokala tillägg).

En förutsättning föratt uppgifter ur de lokala STUDOK-rcgistrcn skall kunna användas för att sammanställa information från mer än en högskoleenhet är att enhetlighet i innehåll. definitioneroch presentation kan garanteras. Detta förutsätter i sin tur att centrala direktiv och föreskrifter angående registrens ** innehåll och användning utfärdas samt att dessa iakttas. Genom att i logisk i mening samma databehandlingssystcm används på de skilda högskoleenhc- f terna förbättras möjligheterna till detta. Lokala ändringar i definitioner i (avsiktliga eller oavsiktliga), program eller datainsamlingsrutiner kan emcl— 1 lertid äventyra eller 1.0. m. omöjliggöra meningsfulla sammanställningar. | Det finns också ett behov av att fortlöpande kunna förändra de centrala kraven på uppgifter från högskoleenheterna. Sådana förändringar bör kunna göras utan stora olägenheter för dessa.

Allt detta talar föratt underhåll och vidareutveckling av den gemensamma första delen av STUDOK-systcmet bör åvila ett centralt organ med befogen- het att utfzirda föreskrifter om dess användning i denna del. Det är enligt vår i

t uppfattning naturligt att detta centrala ledningsorgan knyts till UllÄ. | Samtidigt bör emellertid systemets lokala användare ha ett formaliserat | inflytande i lcdningsorganet. Vi återkommer till detta nedan. , Gemensam/ini tilliigg kan avse sådana delar av systemet som kan underlätta # arbetet på såväl högskolestyrelse- som linjenämnds- och institutions/ ; | arbetsenhetsnivå, utan att vara direkt nödvändiga för att centralt utfärdade ( | direktiv skall kunna följas. Detta är(som framgått iavsnitt 3.2.l)den hittills mest försummade delen av systemet. Utvecklingsarbetet bör därför särskilt ( inriktas på denna del. Även här bör ovan nämnda ledningsorgan ha ansvar för utveckling och underhåll.

Loka/a tillägg till systemet bör få göras av registeransvarig högskoleenhet, i om det kan ske utan att de gemensamma delarna påverkas negativt. Det kan i emellertid tänkas att ett lokalt tillägg vid en högskolenhet har stort intresse * även vid andra enheter. Det bör därför vara möjligt att centralt överblicka alla % förslag till lokala tillägg. Därmed får man möjlighet att samordna likartade ; intressen och initiativ vid olika högskoleenheter liksom att förhindra oönskade konsekvenser för de gemensamma delarna.

En ytterligare uppgift för ett centralt lcdningsorgan bör vara att svara för utvecklingen av systemet så att det lämpar sig för användning även vid andra slag av högskoleenheter och utbildningar än de där systemet f. n. används. Vidare bör det ingå i ledningsorganets uppgifter att dra upp riktlinjer för centrala insatser i fråga om utbildning för berörd personal vid de högskole- . enheter som använder eller står i begrepp att ansluta sig till STUDOK- systemet.

Let/ningstn'gunisation och finansiering

Vi föreslår sålunda att en ledningsgrupp inrättas i vilken skall ingå en företrädare för var och en av de högskoleenheter som är anslutna till systemet, en företrädare för Ul lÄ. som tillika bör vara gruppens ordförande. och en företrädare för den centrala statistikproduccnten. Vårt syfte iiri första hand att det genom gruppen skall skapas ett forum där dessa olika direkt berörda myndigheters synpunkter och önskemål katt vägas mot varandra när det giiller inriktningen av Utvecklingsarbetet rörande STUDOK-systentet och användningen av de medel som står till förfogande för centrala insatser. Vi förordar emellertid på en punkt avsteg från principen att ledningsgruppen skall vara en samverkansgrupp för berörda myndigheter. SFS är — som företrädare för de av systemet berörda studerande — representerade i den referensgrupp för utveckling m.m. av STUDOK-systemet som f.n. är knuten till UHÄ och som i övrigt består av företrädare för berörda högskoleenheter. Vi föreslår att SFS skall vara representerade också i den nu förordade ledningsgruppen.

Vi förutsätter att statsmakterna allmiint tar ställning till frågan om en ledningsgrupp av angivet slag och att det sedan skall ankomma på Ul IÄ att vidta erforderliga åtgärder för förverkligande av vårt förslag. Formellt måste beslut i de olika frågor ledningsgruppen skall behandla fattas av Ul lÄ. men vi förutsätter att ledningsgruppen blir det reellt beslutande organet i alla de principiella frågor som skisserats i det föregaende. En övergripande uppgift för gruppen blir att ta ställning till principerna för användningen av de medel som anvisas UHÄ för utveckling av systemet och att svara för långsiktig planering som underlag för UllÄzs anslagsframståillningar beträffande dels dessa medel. dels medel för den lokala driften av STUDOK-systemet.

Med den principiella lösning av frågan om anslutning till STUDOK— systcmet som vi föreslagit i det föregående — där systemet är ett hjälpmedel för att lösa uppgifter som man annars skulle behöva lösa på annat sätt inom ramen för sina anslag till grundläggande utbildning — år det naturligt att varje högskoleenhet bekostar driften av systemet för sitt del över sitta reguljära utbildningsanslag. Det finns skäl för att också de centrala insatserna för fortsatt utveckling av systemet bekostas av berörda högskoleenheter. som då skulle bidra till att täcka kostnaderna för den gemensamma verksamheten. Praktiska skäl talar emellertid föratt medel för det centrala Utvecklingsarbetet tills vidare anvisas direkt till LillÄ. då lämpligen under en särskild anslagspost under verkets utredningsanslag. Detta bör givetvis inte utesluta att också högskoleenheterna ställer medel till förlögandc för utvecklingsm- satser i UllÄzs och ledningsgruppens regi.

Det förut berörda avtalet mellan högskolenhet och UHÄ bör bl. a. innehålla ett åtagande från högskoleenhetens sida att ställa medel till förfogande för drift av systemet i en i utgångsläget preciserad omfattning. Enheten bör vidare genom avtalet förplikta sig att iaktta de riktlinjer och föreskrifter rörande den lokala hanteringen av systemet som UHÄ fastställer efter förslag av ledningsgruppen. Exempelvis bör inte en högskoleenhet kunna på egen hand omdefiniera fastställda termer eller ändra program eller insamlingsrutiner. Enheten måste också själv ta ansvaret för konsekvenserna av eventuella egna. lokalt framställda program i anslutning till s_vstentåind-

ringar m.m. Detta gäller givetvis även de skyldigheter som följer av högskoleenhetens registeransvar enligt datalagen. UHÄ å sin sida bör genom avtalet förpliktas att tillhandahålla högskoleenheten alla centralt utvecklade programprodukter, att medverka i utbildning för berörd personal vid högskoleenheten samt att i övrigt ge stöd och service till högskoleenheten i fråga om STUDOK-systemet inom ramen för tillgängliga resurser och enligt de prioriteringar som ledningsgruppen gör.

Frågor om införande av STUDOK—systemet vid nya högskoleenheter eller för nya utbildningar bör prövas av ledningsgruppen med avseende på dels de lokala förutsättningama i fråga om resurser m. m., dels möjligheterna att centralt göra de insatser som krävs för genomförande av den aktuella utvidgningen. Normalt bör mera omfattande utvidgningar av STUDOK- systemets användningsområde aktualiseras i högskoleenheternas årliga anslagsframställningar.

Driften av systemet

För att fylla sin funktion måste STUDOK—systemet drivas så att bearbet- ningstiderna i systemet hålls inom acceptabla gränser. Systemet är omfat- tande och komplext. För dess användning vid en högskoleenhet behövs därför en kvalificerad organisation vad gäller både den tekniska delen och användarservice.

För förvaltning och drift av systemet behövs en organisation med personal som har hand om in- och utmaterial och övervakar att rutinerna fungerar. Denna personal måste vara väl insatt i systemets uppbyggnad och funktion. En högskoleenhet kan antingen själv engagera och avlöna all personal eller också köpa vissa tjänster från den datorcentral som sköter själva datordriften av systemet.

För service åt användarna på t.ex. institutioner inom en högskoleenhet behövs personal som handhar frågor om utbildning och infomation samt distribution av material mellan användarna och datorcentralen. Det måste också finnas tillgång till jourhjälp dit användarna kan vända sig då de får problem med att exempelvis beställa en utskrift. Här krävs liksom för den tekniska personalen ingående kännedom om systemets uppbyggnad och funktion om driften skall kunna bli effektiv.

Det är knappast realistiskt att räkna med att en liten högskoleenhet skall kunna ställa upp med de resurser av nyss nämnda slag som behövs. En samverkan och samordning i driftfrågor måste komma till stånd mellan

f f f f f f f f

5 f f f f f ; f %

högskoleenheterna såväl vad gäller datordriften och teknisk service som när '; det gäller användarservice. STUDOK—systemet har hittills drivits vid högskolans egna datorcentraler. Dessa torde också i regel vara lämpade för uppgiften. Det är emellertid inte '! självklart att högskolans datorcentraler i varje läge kan tillhandahålla de bästa ! förutsättningama för drift av STUDOK-systemet. Hithörande frågor, som , bl. a. regleras i rationaliseringsförordningen (SFS l975z567), bör enligt vår mening behandlas på samma sätt som andra frågor om förvaltning och drift av ADB-system inom statsförvaltningen, vilket bl. a. innebär skyldighet att ha samråd med statskontoret. På lämpligt stadium i proceduren bör en högskoleenhet inhämta utlåtande från ledningsgruppen att den tänkta '

maskinella utrustningen är användbar för STUDOK-systemet. 1 övrigt bör högskoleenheten ha frihet att inom ramen för de generella bestämmelserna avseende datordrift själv närmare utforma villkoren för driften av sitt

system.

R esursbehov

I avsnitt 3.2.6 har vi berört de problem som STUDOK-systemet mött under sina första år, tekniskt och — sammanhängande därmed — i fråga om attityder till systemet hos olika faktiska och tänkta användargrupper. Med utgångs- punkt i erfarenheterna har vi försökt uppskatta behovet av resurser vid högskoleenheterna och UHÄ för dels förvaltning och drift, dels fortsatt utveckling m. m. av systemet.

För högskoleenheternas del har vi endast funnit det möjligt att göra ett par exempel som belyser resursbehoven vid tre högskoleenheter av olika storlek. Dessa redovisas i bilaga 8. Vi förutsätter att berörda högskoleenheter i sina remissyttranden över vårt betänkande kommer att kunna redovisa mera preciserade kostnadsberäkningar.

För UHÄzs del gör vi följande bedömning av resursbehovet för STUDOK- systemet: Minst tre handläggartjänster samt en assistent behöver vara fast knutna till UHÄzs verksamhet när det gäller datorbaserad studiedokumen- tation. Endast en av de tjänster som f. n. f.nns vid UHÄ för studiedoku- mentationsfrågor ingår i UHÄ:s reguljära personalstat. De övriga har finansierats med särskilda medel i anslutning till regeringens uppdrag till UHÄ rörande STUDOK-systemet. Vi föreslår nu att den av oss förordade personalstyrkan inordnas i UHÄzs reguljära organisation. En beräkning av kostnaderna för UHÄ:s insatser redovisas i bilaga 9.

Som vi framhållit torde ett ADB-system för de större högskoleenheternas del i praktiken vara en förutsättning för att enheterna skall kunna bemästra sin utbildningsplanering och -administration liksom för att de skall kunna lämna underlag för den centrala statistikproduktion som vi föreslagit i det föregående. STU DOK-systemet representerar en betydande investering som det från allmän samhällsekonomisk synpunkt är angeläget att nyttiggöra till fullo. Utbildningsdepartementet har de senaste åren i flera olika samman- hang, senast i anvisningarna för högskolemyndigheternas arbete med anslagsframställningar för budgetåret 1980/81, förutsatt eller i vart fall uttalat förväntningar att STUDOK-systemet skall utnyttjas för framtagande av underlag i olika avseenden för beslut om högskoleutbildningens dimensio- nering och om fördelningen av medel till högskolan. Att systemet hittills endast i begränsad utsträckning kunnat svara mot krav och förväntningar av detta slag måste främst hänföras till att behovet av resurser för dess utveckling och anpassning till fortlöpande ändrade förutsättningar har underskattats. I avvaktan på vårt slutförslag har högskolemyndigheterna inte heller bedömt det som meningsfullt att aktualisera några mera påtagliga resursförstärkningar. När nu vårt förslag föreligger och STUDOK-systemets plats också i statistikproduktionssammanhanget kan överblickas för de närmaste åren, ser vi det som synnerligen angeläget att statsmakterna, vid bifall till våra förslag i övrigt, också förser de av STUDOK-systemet berörda myndigheterna med tillräckliga resurser för att utveckla systemet till att fylla

avsedda funktioner i administration, plattering och statistikproduktion, lokalt och centralt.

Dire/t'trek/amspärr och källangivelse

bedömas ökande omfattning för ntassuttag av adressuppgifter som sedan används för olika ntarknadsföringsåtgärder, s. k. direktaviserad reklam, till de registrerade. Enligt vår uppfattning bör de åtgärder som nu är möjliga vidtas för att begränsa ett sådant kommersiellt utnyttjande av dessa administrativa register.

Den direktaviserade reklamen torde vara den mest påtagliga yttringen av en omfattande personregistrering beträffande vilken de registrerade känner om eftersotn de inte kan överblicka alla konsekvenser av registreringen. För att begränsa den om som katt bero på ovetskap om varifrån de adressuppgifter härrör som utgör underlag för direktreklantförsändelser bör de registeransva- riga för STU DOK—registren tilläntpa en regel som innebäratt de ser till att det framgår av försändelsen att adressuppgiften hämtats från ett visst STUDO'(-register. Den registrerade får härigenom orsakssammanhanget klart för sig. För den som över huvud taget inte önskar att adressuppgifter om honom i STUDOK-register används för direktreklamändamål bör det finnas möjlighet att anmäla detta till den registeransvarige för aktuellt STUDOK- register. Vi föreslås således att uppgift om s. k. reklantspärr skall få registreras i STU DOK—registren.

UHÄ bör efter behandling i det ovan föreslagna centrala ledningsorganet låta utarbeta och meddela de närmare föreskrifter och anvisningar för högskoleenheterna som kan föranledas såväl av förslaget om registrering av reklamspärr som av förslaget om källangivelse. Därvid bör också avgöras i vad mån tillämpningen av vad vi här förslagit skall vara obligatorisk eller frivillig för högskoleenheterna.

f f & Som berörts i avsnitt 2.3 används STUDOK-registren i en som det kan

8.2.2. Övriga former för studiedokumentation

Våra förslag i det föregående innebär att UHÄ med hjälp av en till verket knuten ledningsgrupp skall svara för stöd i olika former till de högskoleen- heter som tar i anspråk STUDOK-systemet för sin studiedokumentation. Den centrala organisationen skall också enligt förslaget medverka när införande av STUDOK-systemet vid nya högskoleenheter och för nya slag av utbildning aktualiseras.

Detta slag av centralt stöd och service till läroanstalterna är enligt vår bedömning även nödvändigt när det gäller de delar av högskolan där man i vart fall tills vidare inte kommer att utnyttja STUDOK-systemet utan bedriva studiedokumentationen i huvudsak manuellt. Kraven på enhetlighet i studiedokumentationsmaterialet och det förhållandet att de berörda läro- * anstalterna ofta har begränsade resurser för och erfarenhet av hithörande uppgifter är starka skäl för sådana centrala insatser. Inte minst de erfarenheter som gjorts i samband med insamlingen av underlag för högskolestatistiken i den provisoriska ordningen under den nya högskolans första år tyder på att en central konsult- och utvecklingsfunktion på studiedokumentationsområdet

är en viktig förutsättning för kvalitet i statistikunderlaget inom dessa delar av högskolan.

Det är självklart att de frågor och problem som aktualiseras i detta sammanhang delvis är desamma som aktualiserades för de läroanstalter som tillämpar STUDOK-systemet. Det är också enligt vår uppfattning naturligt att hålla samman den centrala kompetensen inom området studiedokumen- tationsteknik. Vi förordar mot denna bakgrund att UHÄ för uppgifter som gäller utveckling av formerna för studiedokumentation vid sidan av STUDOK-systemet tillförs en handlägganjänst. Denna bör organisatoriskt hållas samman med de för STUDOK-systemets utveckling avsedda resur- serna. När det gäller den närmare inriktningen och prioriteringen av tjänsteinnehavarens arbetsuppgifter är det självklart att UHÄ måste samråda med dels de berörda läroanstalterna och i fråga om den kommunala högskoleutbildningen Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet dels den centrala statistikproducenten. Vi bedömer dock inte någon formaliserad medverkan från de olika intressenternas sida — motsvarande den föreslagna ledningsgruppen för STUDOK-systemet — som nödvändig i dessa frågor.

8.3. Ansvaret för den centrala statistikproduktionen

I kapitel 5 har vi redovisat den behovsanalys som vi företagit. Resultatet av analysen visar på ett stort och mångskiftande intresse för information om högskolan dess verksamhet lika väl som dess studerande inte bara hos närmast berörda myndigheter och organisationer utan även hos bl. a. de stora intresseorganisationerna och de politiska partierna.

De förslag vi i kapitel 6 lagt fram med stöd av den företagna behovsana- lysen innebär en i förhållande till universitetsstatistiken under tiden närmast före högskolereformen l977 relativt begränsad löpande statistik rörande högskolan, även om statistiken självfallet föreslås blir mera omfattande i den meningen att den skall gälla hela den nya högskolan. Att vi föreslår en så begränsad statistik kan synas överraskande med hänsyn till det mycket omfattande informationsbehov rörande högskolan som behovsanalysen visat på. I fråga om fiera av dessa informationsbehov har vi emellertid — som framgår flerstädes i kapitel 6 ansett att de bäst tillgodoses genom olika typer av specialundersökningar företagna delvis som fristående forskningsprojekt men framför allt som led i högskolemyndigheternas fortlöpande bevakning och värdering av utbildningsverksamheten.

Vårt förslag innebär sålunda en begränsad och översiktlig löpande statistik kompletterad med specialundersökningar av skilda slag. Den organisation som byggs upp och de resurser som anvisas måste avse bådadera, om det genom behovsanalysen manifesterade behovet på olika håll i samhället av information om högskolan skall kunna tillgodoses i rimlig utsträckning.

Detta aktualiserar frågan om hos vilken myndighet det centrala ansvaret för statistik i fråga om högskolan lämpligast bör läggas.

Den helt övervägande delen av all central produktion av statistik om grundläggande högskoleutbildning sker f. n. hos SCB. Största delen bl. a. hela den löpande produktionen finansieras genom anslag till SCB, som

begär medel härför i sina årliga anslagsframställningar och därvid redovisar planerad produktion. lin mindre del av SCB:s produktion av statistik om grundläggande högskoletttbildning sker på uppdrag av andra myndigheter, utredningar, forskare och organisationer, varvid i stor utsträckning redan insantlat och delvis bearbetat ntaterial utnyttjas. Inom ramen förstatsmaktcr- nas beslut om anslag till SCB avgör centralbyrån själv statistikproduktionens närmare utformning och innehåll. Detta sker i förtlöpande kontakt med av SCB kända eller förväntade konsuntenterav statistiken, antingen ttnder hand eller inom permanenta eller tillfälliga arbetsgrupper, vid tillfälligt samman- kallade konsmnentmöten, genom enkäter eller genom formella remisser.

Av SCB även fortsättningsvis skall ha hand om den tekniska delen av produktionen av statistik om högskolan anser vi uppenbart. Inom SCB finns de för denna produktion nödvändiga resurserna och en under många års arbete uppbyggd kompetens på just detta område, och vi kan inte finna att någon annan myndighet har bättre eller ens lika goda förutsättningar att klara av denna uppgift. Det är emellertid inte utan vidare självklart att ansvaret för vilken statistik som skall framställas å ena sidan, och genomförandet av statistikproduktionen å den andra, bör åvila samma organ.

Vid skilda tillfällen har den tanken framförts att det vore riktigare om ansvaret för vilken statistik som skall produceras låge hos vederbörande fackmyndigheter. På högskolans område skulle detta vara UHÄ, som får förutsättas kunna beakta även den kommunala högskoleutbildningens och lantbruksuniversitetets behov. Om man ginge över till en sådan ordning skulle SCB:s roll bli att på uppdrag av UHÄ framställa viss statistik och eventuellt att för den skull också hålla vissa register. Kostnaderna skulle täckas genom anslag som disponerades av UHÄ. De skäl som anförts för en sådan förändring är att högskolemyndigheterna, ijämförelse med SCB, har bättre insikt i högskolans förhållanden och problem och bättre kontakt både med många av dem som använder statistiken om högskolan och framför allt med dem som bidrar med underlag till den. UHÄ kommer vidare, enligt vårt förslag i avsnitt 8.2, att ha ansvaret för utvecklingen av formerna för den lokala studiedokumentation som skall leverera uppgifter som underlag för statistiken på riksnivå.

För att SCB även i fortsättningen skall ha ansvaret för högskolestatistiken talar å andra sidan de skäl som motiverat att ansvaret för huvuddelen av den statliga statistikproduktionen lagts på SCB. Bland dessa skäl bör särskilt nämnas behovet av en samordning av statistiken avseende olika samhällssektorer och att det för statistikkonsumenterna är en fördel att olika slag av statistik finns tillgängliga på ett ställe. Detta ger också SCB förutsättningar att väga samman olika statistikintressen. Sammantaget talar detta för att SCB skall ha ansvaret också för högskolestatistiken. Värdet av kontinuitet i den statistiska belysningen av den grundläggande högskoleut- bildningen har även anförts som ett skäl för att SCB även i fortsättningen skall begära och disponera de för denna belysning avdelade anslagen.

[nom SCB pågår f. n. en studie av den statliga statistikens framtida villkor, möjligheter och problem (benämnd STAMP). En första rapport — Statlig statistik inför 80-talet lades fram år 1978. Rapporten behandlar bl.a. statistikens anpassning till användarnas behov, som anges komma att bli ett av 1980-talets stora problem. SCB hari en skrivelse till regeringen i september

1978 föreslagit att en parlamentarisk utredning skall tillsättas med uppgift att se över bl. a. de beslutsprocesser som fastställer statistikens inriktning och omfattning.

De skäl som kan anföras för en överflyttning av ansvaret för högskolestati- stikens innehåll och finansiering från SCB till UHÄ synes vara analogt giltiga för många andra statistikområden. En omläggning i den antydda riktningen beträffande ansvaret för högskolestatistiken enbart vore med hänsyn härtill knappast lämplig. Frågan om ansvarsfördelningen mellan SCB och olika fackmyndigheter bör i stället övervägas generellt, t. ex. som ett led i det nyssnämnda översyns- och utredningsarbetet.

Till de principiella skälen kommer ett praktiskt, nämligen följande. Undersökningar som SCB utför på uppdrag av andra myndigheter, företag eller organisationer betingar enligt nu gällande regler ett högre pris än de undersökningar som finansieras genom anslagen på statsbudgeten till SCB:s verksamhet. En överflyttning från SCB till UHÄ av ansvar för och anslag till statistik om grundläggande högskoleutbildning skulle således medföra en direkt ökning av de totala kostnaderna för högskolestatistiken, om inte berörda regler ändras. Även här rör det sig emellertid om regler som gäller SCB:s verksamhet som helhet och som därför bör övervägas i ett mer generellt perspektiv än enbart högskolestatistikens.

Dessa såväl principiella som praktiska skäl har lett oss fram till ståndpunk- ten att det inte finns anledning för oss att aktualisera en överflyttning av ansvaret för högskolestatistikens innehåll och finansiering till vederbörande fackmyndighet, dvs. UHÄ.

Vi anser oss å andra sidan inte heller kunna förorda ett fullständigt bibehållande av gällande ordning i fråga om ansvarsfördelningen fackmyn- dighet — SCB när det gäller den statistiska belysningen av högskolan. inledningsvis i detta avsnitt framhöll vi att vårt förslag avser en begränsad och översiktlig löpande statistik kompletterad med punktundersökningar av skilda slag. För att syftet härmed skall nås måste statistiken utformas så att den ger ett relevant basmaterial för punktundersökningar och dessa senare måste dels väljas, dels läggas upp på ett sätt som tillgodoser aktuella och relevanta informationsbehov rörande högskolans verksamhet och funktion i samhället. Härför erfordras enligt vår bedömning en mer formaliserad samverkan mellan högskoleintressenterna å ena sidan och den centrala statistikproducenten, dvs. SCB, å den andra.

Ett sätt att åstadkomma detta är att ålägga SCB en formell skyldighet att ha samråd med UHÄ innan centralbyrån beslutar i frågor om anslagsframställ- ningar angående högskolestatistiken och om val av ämnen för punktunder- sökningar och uppläggning av dessa. Det skulle då närmast bli en uppgift för UHÄ att företräda de olika intressenterna i högskolestatistiken, vilkaju i stor utsträckning redan är företrädda i beslutande och beredande organ inom UHÄ. Ett alternativ är att till SCB knyta ett särskilt organ för sådana frågor där de olika intressenterna kan beredas direkt representation. Den senare lösningen är enligt vår mening att föredra. Ett permanent samrådsorgan inom SCB:s ram bör sålunda ge de bästa förutsättningama för en fortlöpande 'liskussion mellan berörda myndigheter. organisationer m. fl. om behovet av resurser för högskolestatistiken och om användningen av de medel som av statsmakterna anvisas för ändamålet. En sådan ordning anknyter också till

vad sotn gäller för SCB:s samverkan nted olika statistikintressenter inom vissa andra områden.

litt samrådsorgan av angivet slag bör enligt vår mening innehålla företrädare — förutom för SCB dels för myndigheter och funktioner inom högskolan, dels för AMS och de stora arbetsntarknadsorganisationerna, dels för de stttderandc.

En rimlig sammansättning av ett samrådsorgan för här angivna ändamål skulle enligt vår bedömning kttnna vara följande:

Intressen/(fr inom högskolan .-|nlal platser UHÄ | Sö 1 Lokal planering och administration 2 (en liten och en stor högskoleenhet) Regional planering l FoU rörande högskolan 1 Övriga cen/rak! in_vniliglwlw' AMS l SCB ] .—frho/smarknarlsmganisalioncr LO l SAC 0/ S R I SAF l TC 0 ] Slitz/('ran(Ivo/ganisationt'r SFS ] Summa 13

Företrädare för dels regional planering. dels lokal planering och administration inom högskolan, dels FoU rörande högskolan utses lämpligen under medverkan av UHÄ.

SCB:s företrädare bör enligt vår mening fungera som samrådsgruppcns ordförande. Vi finner det också lämpligt att de sekretaritttsresurser som behövs för samrådsgruppens verksamhet tillhandahålls av SCB. Med hänsyn till STU DOK-systemets uppgift att tillhandahålla en stor del av basntaterialet till punktundersökningar förutsätter vi att berörd expertis inom UHÄ (jfr avsnitt 8.2) kommer att medverka i arbetet.

Vi föreslår att regeringen uppdrar åt SCB att inrätta ett rådgivande organ för frågor rörande högskolestatistiken enligt här angivna riktlinjer. Vi utgår från att detta organ kommer att medverka i beredningen av alla principiella frågor rörande storleken och användningen ttv de resurser för högskolestatistik som kommer att ställas till SCB:s förfogande.

Vi har i avsnitt 8.1 berört frågan om en föreskrift rörande skyldighet för läroanstalterna inom högskolan att lämna uppgifter till den centrala statistik- producenten. I vårt förslag om ett samrådsorgan för frågor rörande högskole- statistiken ligger givetvis att detta organ skall ta ställning också till princi- perna för insamlandet av uppgifter som underlag för denna statistik. De ntera konkreta föreskrifterna om uppgiftsinsamling bör enligt vår ntening utfärdas av SCB efter samråd med UHÄ. Vi föreslår att det i förordning införs en föreskrift att läroanstalt inom högskolan skall vara skyldig att till SCB lämna uppgifter i den omfattning och ordning som SCB bestämmer efter samråd

med Ul lÄ. Förslag till förfitttnittgstext lämnas i bilaga 7. Som en konsekvens av införandet av denna förf'attningsbestämmclse föreslår vi att kungörelsen (SFS 19561239) angående statistik över högre studier upphävs.

9. Kostnader

Enligt tilläggsdirektiven gäller som en förutsättning för vårt arbete att "kostnaderna för statistiken inom högskoleområdet totalt sett skall ligga ittottt ramen för nuvarande permanenta resurser för sådana ändamål. Där så är möjligt bör också hänsyn tas till kostnader som nu är dolda. lnte heller högskolans kostnader för hithörande ändamål bör få öka".

En första fråga är nted vilket "nuläge" våra förslag skall jämföras: är det den tidpunkt då direktiven gavs eller den då vårt förslag avges? [ fråga om de totala kostnaderna för jämförbara delar av SCB:s statistikverksanthet är skillnaden inte så stor mellan dessa två tidpunkter. Under de år som vårt arbete har pågått har nämligen ntedelsanvisningen till SCB för högskolesta- tistikverksatttltet i princip hållits på den nivå som den hade när vår utredning tillsattes. SCB har inte kunnat fortsätta verksamheten i samma former som tidigare, eftersottt förutsättningama ändrades radikalt genom högskolerefor- men den 1 juli 1977. Därför utformades som vi beskrivit i avsnitt 1.2 i santråd mellan SCB och UHÄ en provisorisk ordning för statistiken om den ttya högskolan, innefattande en utvidgning av högskoleregistret så att det täcker all utbildning som nuntera räknas till högskolan. Denna provisoriska ordning har därefter tillämpats i avvaktan på våra förslag och statsmakternas ställningstaganden till dent.

Mot denna bakgrund har vi funnit det rimligast att relatera våra förslag om tty högskolestatistik till den provisoriska ordningen. Vi har i fråga om dettna byggt på den budget som inom SCB gjorts upp för högskolestatistikverksam- heten under budgetåret 1979/80.

Till de tio/(ia kostnaderna för högskolestatistiken hör de insatser som högskolans personal på skilda nivåer har gjort och kontnter att göra för att insamla, i viss utsträckning bearbeta samt till SCB vidarebefordra uppgifter för central statistikproduktion. Vi har inte funnit det möjligt att nted rimlig exakthet uppskatta storleken totalt sett av sådana kostnader, vare sig för den statistik som gjorts de senaste åren eller vid ett genomförande av våra förslag. Däremot har vi försökt bedöma huruvida de olika förslag vi för fram skulle medföra en ökning eller en minskning av dessa dolda kostnader i jämförelse nted den nuvarande ordningen. Denna vår bedömning är, att denna typ av dolda kostnader i vart fall inte kontnter att öka totalt sett.

Ett annan typ av dolda kostnader är den tid som går åt för mottagare av statistiken för att i den hitta den information som vederbörande söker. En tredje typ är den tid som läggs tted av de ursprungliga uppgiftsläntnarna. dvs. i allntänhet de studerande. Dolda kostnader av de båda senare typerna har vi

inte ansett oss i stånd att beakta vid en total jämförelse mellan nuvarande kostnader och kostnaderna för en statistikproduktion enligt vårt förslag Vår strävan har emellertid varit att den statistik som vi föreslår skall ta i anspråk så liten tid som möjligt för uppgiftslämnarna. En av de åtgärder som vi föreslår och som bl. a. bör få sådan effekt är att viss statistik. som tidigare framställts genom årliga totalundersökningar,enligt vårt förslag skall framställas genom med längre intervall genomförda urvalsundersökningar. Ett av syftena med våra förslag i avsnitt 7.2 är vidare att de som söker information i statistik- publikationer skall ha lättare att återfinna den än som tidigare varit möjligt.

I fråga om synliga kas/nader har vi från SCB fått uppgifter om centralbyråns budget för statistiken avseende grundläggande högskoleutbildning under budgetåret 1979/80. Organisatoriskt består denna av flera olika SCB- verksamheter. nämligen

[:| den vid sektionen för högskolestatistik genomförda verksamheten (utom bl. a. forskarutbildnings- och studieförbundsstatistiken) a den analyserande verksamheten vid prognosinstitutet [3 den vid sektionen för elevundersökningar genomförda verksamheten avseende eftergymnasial uppföljning m. m. El den vid sektionen för skolstatistik genomförda verksamheten avseende utbildning som to. m. vårterminen 1977 inte var men nuntera är högskoleutbildning.

Det bör observeras att SCB tillämpar kalkyleringsprinciper som bl.a. innebär att personresurser skall kostnadsberäknas enligt personstandardkostnadsta- riff. l personstandardkostnad ingår lön, Iönekostnadspålägg. kalkylmässigt täckningsbidrag för fasta gemensamma kostnader, kalkylmässiga kostnader för enhets-, avdelnings- och verksgemensamma funktioner nt. m.

SCB:s budget för högskolestatistiken l979/8O omsluter 4 milj. kr.. vartill kommer kostnaderna för enkätverksamheten. forskarutbildnings— och studieförbundsstatistiken samt prognosinstitutets analysverksamhet avseen- de högskolan.

Därav utgörs 1 150 tkr. av kostnader för tekniskt och annat utvecklings- arbete, föranlett av regeringsbeslut (1976-034 l, l977-06-30 och l978-03-02) om att SCB skall anpassa högskoleregistret till de förhållanden som råder efter högskolereformen l977.

Vi hari kapitlen 6och 7 föreslagit dels att det skall göras löpande statistik på vissa områden, dels att vissa angelägna informationsbehov inte skall täckas genom sådan statistik utan i stället kunna göras till föremål för speciella undersökningar.

Den totala volymen av till SCB inrapporterade data ("'indatavolymen") blir enligt vårt förslag numerärt mindre när det gäller studieresultat. Sådana rapporteras i den provisoriska ordningen terminsvis för dels samtliga studerande i enstaka kurser, dels alla studerande på de linjer som i l977 års studieordning ersatt utbildningen inom de tidigare fria fakulteterna. Denna inrapportering har utgått i vårt förslag. Vi föreslår samtidigt att en ny typ av "indata" skall insamlas, nämligen uppgifter om studerande som avbrutit utbildningen. Enligt vår bedömning är den sist nämnda ökningen numerärt mindre än den nyss näntnda minskningen. Å andra sidan är det en

indatarcgistrering av helt annan art.

DalorhvarbwningslmsHim/eriiu hos SCB bedöms bli ungefär desamma vid ett realiserande av vårt förslag som de som S("B beräknat för 1979/80.

För Iill/iumIa/räl/am/v av statistik. bl. a. publicering. är för 1979/80 avsatt ett belopp som enligt vår mening inte är tillräckligt för att göra det insamlade och bearbetade materialet tillgängligt på önskvärt sätt. SCB har sett sig nödsakad att vidta kraftiga nedskärningarjust på detta område för att få utrymme för den anpassning och det tekniska utvecklingsarbete som regeringen uppdragit åt centralbyrån att genomföra i samråd med oss. Såväl enligt SCB:s som enligt vår mening är det nödvändigt att snarast utvidga centralbyråns verksamhet på tillhandahållattdets område. Vi bedömer det som möjligt att göra detta när det nu pågående Utvecklingsarbetet har förts längre och behovet av resurser för detta ändamål därför minskar.

Vi bedömer det vara möjligt att genomföra den av oss föreslagna löpande statistiken inom en kostnadsram av ca 3 milj. kr. per budgetår (räknat i 1978/79 års priser). Därmed skulle — med de restriktioner som direktiven ålägger oss — ca ] milj. kr. kunna disponeras för specialundersökningar och utökad analys och publicering av statistik.

I avsnitt 8.3 har vi föreslagit att det hos SCB skall inrättas ett samrådsorgan för ltögskolestatistiken. En huvuduppgift för detta bör vara att ta ställning till vilka specialundersökttingar resp. särskilda analyser och särskild publicering av resultat som bör genomföras med hjälp av de medel som anvisas för ltögskolestatistik. Även fördelningen av tillgängliga resurser mellan löpande statistik å ena sidan och specialundersökningar å den andra torde regelbundet behöva omprövas. liksom fördelningen av den löpande statistiken mellan olika informationsområden.

Till de frågor som vi föreslagit skall belysas med specialundersökningar hör de studerandes sociala bakgrund och dess betydelse vid rekryteringen till högskolestudier. Detta skall enligt vårt förslag undersökas genom enkäter till ett urval studerande. förslagsvis vart tredje eller vart femte år. Kostnaderna för undersökningar rörande de studerandes sociala bakgrund. med den antbitionsnivå som undersökningen av nybörjarna höstterminen 1977 hade. skulle även med en sådan periodisering bli så höga att det inom en oförändrad totalram skulle bli alltför litet utrymme över för specialundersökningar i andra frågor. Genom att t. ex. minska antalet redovisningsgrupper kan mani och för sig minska kostnaden för undersökningar av social bakgrund betydligt. Det skulle dock. som vi diskuterat i avsnitt 7.3. l . avsevärt reducera undersökningarnas värde.

Vi anser det därför nödvändigt att medel ställs till förfogande för att genomföra undersökningar om bl. at. de studerandes sociala bakgrund. även om detta innebär att totalkostnaderna för högskolestatistiken något ökar de år då dessa undersökningar genomförs.

De förslag som vi har lagt fram både beträffande lokal studiedokumenta- tion och beträffande rikstäckande högskolestatistik kan bli föremål för beslut av statsmakterna tidigast våren 1980. Det är då - med tanke på den tid som erfordras för förberedelser realistisk: att räkna nted att den föreslagna ordningen i sitt helhet träder i kraft först vid ingången ax budgetåret l98l /82. Under budgetåret l980/8l bör så långt det är möjligt och lämpligt nuvarande ordning anpassas till den av oss föreslagna och i övrigt planerings- och

förberedelsearbete för den nya ordningen bedrivas såväl lokalt sont centralt. Vi vill här kraftigt understryka det nödvändiga i att särskilda medel ställs till förfogande för förberedelser för genomförandet av våra förslag. Om inte den tid som står till förfogande för nu nämnda förberedelser katt utnyttjas väl på gruttd av bristattdc resurser. är risken stor föratt detta leder till problem söttt det enligt erfarenhet tar flera år att kotttttta till rätta nted. Problemen katt i många fall inte lösas utatt att extra resurser ställs till förfogande i ett senare skede. Resursinsatsen katt då bli betydande. ] sina yttrattden över detta betänkande bör i första hand S("B och UllÄ belysa behovet av särskilda medel för planerings- och Rirberedelsearbete under budgetåret 1980/lll.

I det föregående har vi behandlat kostnaderna för den centrala högskole- statistiken och iavsnitt 8.2 Ul lÄzs ittsatseri fråga om studiedokumentation.l bilaga 9 redovisas beräknade kostnader vid UI lÄ vid ett t'ealiserande av våra förslag. Det är önskvärt att SCB och Ul lÄ i sitta anslagsframställningar för budgetåret 1981/82 mot bakgrund av statsmakternas ställttittgstagattdett till våra förslag katt redovisa tttera preciserade förslag rörande resurser till resp. myndigltets förfogande i den ttya ordningen.

Vi har i anslutning till våra överväganden i avsnitt 8.2 och i bilaga 8 belyst resursfrågorna för olika ltögskoleenlteter ttär det gäller STUDOK-systemet. Det är uppenbart att resursbeltovett för studiedokumentation kotttttter att skifta från högskoleenhet till ltögskoleenhet ttted ltättsytt till lokala förutsätt— ningar och antbitionsnivå m. m. Vi har därför inte funnit det meningsfullt eller praktiskt ntöjligt att göra ttågött santlad bedömning av kostnaderna för den lokala studiedokuntentationen. Enligt vår mening tttåste. när ställning tagits till våra förslag. varje berörd läroanstalt beräkna sitta resursbehov nted hänsyn till bl.a. valet av metod för den lokala studiedokuntentationen. Vi utgår från att sådana beräkningar kotttttter att kunna göras i eller i anslutttittg till attslagsfrantställnittgartta för budgetåret l98l/82.

Av våra förslag om en i vissa avseenden minskad central ltögskolcstatistik följer ett i motsvarande ntått ökat lokalt behov av resurser föratt vid resp. läroanstalt kuttna ta fram statistik i olika avseenden rörande den egna utbildningen. Vi anser det vara en ttaturlig konsekvens av den decentralise- ring av ansvar och befogenheter inom högskolan. som också våra förslag är uttryck för. att ntöjligltetertta att lokalt ta frattt statistik och genomföra undersökningar med hjälp av statistiskt material successivt ökas. Detta komnter att behövas både för internt bruk och för att tillgodose ittforttta— tionsbeltov ltos andra myndigheter. t. ex. på arbetstttarknadsområdet. Dessa bör dock lta tttöjlighet att själva bekosta den statistikproduktion som de beltöver få utförd av en läroanstalt. lnte minst en utvecklad verksamhets- värdering ställer här stora krav. Lika litet söttt beträffande studiedokunten— tationen ltar det varit tttöjligt för oss att genomföra några beräkningar av läroanstalternas medelsbeltov för sådana ättdatttål. Vi förutsätter att detta kontnter att göras i de årliga anslagsframställttingartta med början i den framställning som avser budgetåret 1981/82.

Reservation

Av ledantöterna Gunnar Bergendal, Annika Sandström. Let/Suttner och Werner Schneider

Utredningens majoritet föreslår(avsnitt 7. l .2) att ett centralt högskoleregister skall ftnnas. nted uppgifter om terntinsvis närvaro santt examen för santtliga som påbörjat studier i högskolan. Vi reserverar oss mot detta förslag.

Det hade enligt vår mening varit önskvärt av bl. a. integritetsskäl att ntan inte alls förde något centralt högskoleregister. Då ett sådant såvitt vi nu kan bedöma inte kan avvaras bör det göras så litet ontfattande som möjligt. Det gäller både antalet personer som registreras och antalet uppgifter om varje person. Vi föreslår därför att det centrala högskoleregistret endast ontfattar studerande på utbildningslinjer och endast avser påbörjande av studier på linjen. behörighetsgrund. högskoleenhet santt examen.

De allmänna utbildningslinjerna utgör den centralt — genom riksdagen — beslutade strukturen av högskolan. De har mer permanent karaktär och svarar mot mer långsiktiga behov avseende hela landet. De enstaka kurserna svarar mot behov av mer tillfällig karaktär och då fräntst mot lokala och regionala behov. Från allntän utbildningspolitisk utgångspunkt bör de ses tillsammans nted andra kurserav likartad karaktär— kurser i gymnasieskolan. studieförbundens kurser. företagsutbildning. osv.

Vi instämmer med utredningens majoritet att det är väsentligt att studera de enstaka kurserna - hur de utnyttjas. vilka som studerar i dettt. studieresultat osv. Vi anserentellertid att tyngdpunkten av sådana studier bör ligga lokalt. eftersont detär genom beslut i högskolestyrelser och linjenämn- der samt i regionstyrelser som åtgärder i första hand skall vidtas för att de enstaka kurserna skall svara mot behoven och mot uppställda mål.

Allmänt sett anser vi att den rikt differentierade studieorganisationen. de lokala och regionala variationerna. och den decentraliserade beslutsstruktu- ren i den nya högskoleorganisationen ändrar förutsättningartta för statistik och annan dokumentation om högskolan som avser hela landet. Som exempel vill vi anföra utflödesstatistiken och nettoräkning av studerande. Den definition av utflöde från högskolan som utredningens majoritet stannat för anser vi godtycklig och meningslös. Att i en studieorganisation. som bygger på återkommande utbildning som en förutsättning. tala om utflödet i en heltäckande ntettittg faller på sin egen orimlighet. Ambitionen att ändå i enskildheter i ett centralt register följa studieförlopp och in- och utträde i studierna för varje studerande i högskolan tar vi bestäntt avstånd från. Det

kan däremot vara intressant att t. ex. undersöka sysselsättningen efter viss tid för dent som slutfört viss linje eller viss kurs. Frågor om utflöde ntåste nted andra ord formuleras specifikt. Ofta bör de studeras av dent som är direkt ansvariga för utbildningen. högskolestyrelse eller linjenämnd.

Även innebörden i nettoräkningen av studerande — nybörjare och närva- rande — har luckrats upp i den nya högskoleorgattisationen. och bcltovet av nettouppgifter har på motsvarande sätt ntinskat. När räknas den som nybörjare i högskolan som påbörjade sjuksköterskeutbildning 1965 och

l l !

läkarutbildning 1979? När är den nybörjare som ett år tar en tvåpoängskurs och två år senare börjar på arkitektlinjen? Nettoräkning blir väldefinierad och intressant bara för avgränsade delar av högskolan och i ett begränsat tidsperspektiv. En strikt forntell nettoräkning avseende hela högskolan riskerar att blien konstruktion som mer vilseleder än ger god information om verkliga förhållanden.

Genom vårt förslag begränsas antalet nyregistrerade till för närvarande ca 30 000 personer årligen. Ont även studerande på enstaka kurser—i vissa fall av bara två veckors längd skulle registreras. skulle antalet registrerade snabbt bli mycket stort. Registret över studerande på linjer skulle vara underlag för uppgifter som är av stor betydelse för den riksontfattande högskoleplane- ringen.avseende frantför allt övergången till högskolestudier på utbildnings- linje santt examination och verksanthet efter slutförda studier(uppföljnings- undersökningar). Registret kan också användas för olika urvalsundersök- ningar. Uppgifter om de studerande i enstaka kurser i högskolan och om avgång från studierna före exanten för studerande på utbildningslinje får ntan enligt vårt förslag från lokala register. Därvid kan ntan välja den eller de poängnivåer ntan i varje tillfälle finner lämpligt. ] stor utsträckning bör de lokala registren bearbetas lokalt. De riksomfattande undersökningar som blir aktuella i fråga om enstaka kurser avser närmast dessas funktion i återkom- mande utbildning. Därvid intar de emellertid ingen särställning i förhållande till en mångfald andra kurser utanför högskolan. Den fortsättning av individualstatistikprojektet som utredningen föreslår i avsnitt 7.1.3 utgör den naturliga ramen för undersökningar av högskolestudier i detta samman- hang.

! avsnitt 6.3 tar utredningen ställning för att nettoantalet personer avseende hela landet som för första gången börjar studier i högskolan regelbundet beräknas. Högskoleregistret avses vara till hjälp bl.a. vid sådana beräkningar. Den av oss föreslagna begränsningen av högskoleregistret till studerande på linjer innebär att den på registret grundade nettoräkningen får begränsas till nybörjare på linjer. Såvitt vi kan bedöma bör också beräkningen av övergångsfrekvenser från gyntnasiunt till högskolan som underlag för prognosberäkningar i första hand avse studier på linjer. Genom de enstaka kursernas i stor utsträckning lokala karaktär bör lokalt beräknade antal av nybörjare på enstaka kurser kunna ligga till grund för uppskattningar av nettoantal nybörjare i hela landet på enstaka kurser i den mått uppgifter av det slaget anses behövliga.

l avsnitt 7.3.3 föreslår utredningen att uppgifter om antalet närvarande i högskolan skall hämtas från det centrala högskoleregistret. Med vårt förslag om högskoleregistrets omfattning får närvarouppgifter grundas på antalsupp- ;. gifter från läroanstalterna.

Vi ser en svårighet i vårt förslag: lnom framför allt det humanistiska området bedrivs studier av linjekaraktär svarande mot långsiktiga behov utan lokal eller regional bindning—i på varandra följande enstaka kurser. Med de motiv för det centrala högskoleregistret som vi har borde även sådana studerande tas med i detta. Vi ser det snarast som ett tecken på ofullkom- lighet i högskolans organisation att dessa studerande i planeringshänseende jämställs med studerande med mer speciella eller tillfälliga utbildningsbehov. Önskan att ha med alla studerande i studier av linjekaraktär i ett centralt högskoleregister bör dock enligt vår mening inte få som konsekvens att alla studerande på enstaka kurser registreras i detta.

Särskilda yttranden

]. Av ledamoten Olo/Jos och experten Claes-Göran Lindström

Utredningens behovsanalys

Enligt tilläggsdirektiven (1977:29lskulle utredningen om studiedokumenta- tion och statistik för högskolan bl. a. genom en övergripande studie uttderkasta ltögskolestiitistiken i dess helheten kritisk granskning. i syfte att skapa underlag för att använda studiedokutttentationssystentet på ett sätt som kan leda till en mot beltoven väl avvägd produktion av statistik. Behoveit hos olika avnämare skulle belysas. Hänsyn borde i största möjliga utsträck- ning tas till förutsebara förändringari interna och externa behov av statistisk information om högskolan. Arbetet borde syfta till att utforma sådana metoder för analys av statistikbehov som statistiska centralbyrån (SCB) sedermera kunde tilläntpa i sitt egen fortlöpande översyn och ontprioritering av titbildningsstiitistiken.

Med utgångspunkt i det synsätt som avspeglas i tilläggsdirektiven föreslogs från SCB:s sida vid utredningens sammanträde den 25 januari 1977 de principer och de tekniska huvudlittjer för utredningens behovsanalys som sederntera till stor del kommit att tilläntpas.

Syftet med beltovsanalysen forntulerades inledningsvis vara att för informationsontrådet "högskolan" klarlägga:

vilken information behövs"? vilken av denna information bör utgöras av statistik? i: vilken statistik är viktigast. vilken är mindre viktig"?

av vem. i vilken forttt och hur ofta bör erforderlig statistik tas fram? El vilken teknisk process synes lätttpligast för att åstadkomma den erforder- liga statistiken?

Fl

Analystekniken skulle utformas så att den fratttdeles tillgängliga högskole- statistiken i första hand kom att svara mot sådana faktiska och med avseende på angelägenhetsgraden värderade helior av information som befunnits bäst tillgodosett genom statistik. Detta innebar en medveten ambitionsltöjning gentemot ett arbetssätt där statistiken utformades på basis av enbart konstaterad (men ej behovsprövad) e/ier/rågan.

Den statistik som "behövs" är den som synes kunna belysa de frågeställ- ningar de informationsbeltov — som på olika håll och aven rad olika skäl

uppfattas som särskilt avgörande. särskilt kritiska. särskilt nödvändiga att klara ut. Skälett för att anse viss statistik särskilt angelägett är därför ingalunda entydiga. Gemensamt för alla skäl är dock att de baseras på bedömarnas ttter eller mindre explicita värderingar av inlämnalionslte/ioven (eller av ittfortttationsbeltövarna) inte på värdering av statistiken som sådan. Att på något sätt ltatttera värderingar synes därför ofrånkomligt av en ittfortttationsbehovsanalys. Att göra detta explicit och medvetet snarare ätt implicit synes då också angeläget.

Ett atttbitiös statistikbeltovsattalys borde enligt vår ntening omfatta fem faser:

t: beskrivning av iitfortttatioitsbeltoven inom det valda informations- området

i:i värdering av vilka beltov ntan vill söka tillgodose nted statistik El analys av vart och ett av de prioriterade behoven nted syfte att tekniskt klarlägga hur den statistik skulle utforntas som kunde tillgodose behovet ifråga [] aggregering till ett (eller flera olika) statistikproduktiottsförslag av de "statistiska svar" som analysen givit vid handen D bedömningochjttstering av produktionsförslaget/—en nted hänsyn till olika

krav (kostnader. tekniska restriktioner. integritetsskyddsaspekter m. nt.).

] kapitel 5 och 6 santt i specialbilagan (Ds l97916) beskrivs hur utredningens behovsinventering kom att utföras santt vilka resultat som erhölls. Beträf- fande de inledande fasertta — avgränsningen av behovsontrådet. dettas indelning. valet av intressenter. intervjuerna och dokumentationen härav känner vi ingen tveksanthet. Arbetet har enligt vår mening genomförts ambitiöst och samvetsgrant. och dokumenterats utmärkt. Som en för år 1977 aktuell beskrivning av faktisk och potentiell statistikefterfrågan betraktad fyller det föreliggande materialet även mycket högt ställda krav.

Emellertid är vi tveksantnta till tolkningarna av behovsinventeringen. Analysen av materialet är enligt vår mening alltför grund.

Påträffade inforntationsbehov har registrerats i termer av vilka/i'dgestii/l— ningar som föreligger gententot informationsområdet (dvs. "'högskolan"). varför ntan har dessa frågeställningar hos intressenten ("motiv"). och vad som tillsynes kan utgöra "svar” på frågorna. Därtill har noterats "synpunkter" — intressenternas attityder. erfarenheter. "fördomar" nt. m. avseende (sär- skilt statistisk) inforntation. Behoven beskrivs sålunda "f_v'rdimensionellt" nted hjälp av forntuleringarav motiv frågeställning— svar—synpunkter. Det är därnted inte självklart. att beltov'sbeskrivningen också är tekniskt konsis— tent i den meningen att den i "svaret" angivna variabelkonstellationen är den tekniskt bästa möjliga för att tillgodose informationsbehovet.

Utredningen har avstått från att analysera de beskrivna behoven infolo- giskt. dvs. för varje enskilt behov härleda de 5. k. objekttyper. variabler. krav på indelningsgrunder. tillgänglighet. aktualitet. precision etc. som tekniskt karaktäriserar "det bästa statistiska svaret" på inforntationsbehovet. Genont infologisk analys baserad på lie/a behovsbeskrivningen — intressent/motiv/ frågeställniitg/svar/synpunkter kan ntan nämligen göra en teknisk preci-

.._._w. . _a- _.Hmw_ä_.mm mm.—___—

.u—

_ .::? a_n-e. m' W.

sering av det "svar" som noterades i första steget och som där utgjorde en del av beskrivningen av ittforntationsbeltovet tillsammans nted motivet. fråge- ställningen och synpunkterna. Objekttyper. variabler m. nt. som preciserats kan sedan sammanställas till statistikproduktionsförslag som kan kostnads- beräknas och även eljest bedötttas ur produktionsteknisk synpunkt (t. ex. nted avseende på itttegritetshänsyn. lagringskrav. datainsantlingsbehov m. m.)

1 stället har utredningen utgått enbart från de i den ursprungliga behovsbeskrivningen oftast ganska oprecist angivna "svaren"/variablerna och sammanställt en förteckning över dessa (se specialbilagan). Denna lista har utgjort utgångspunkt för prioritering av vilka variabler som borde ingå i den centrala statistiken. Listan har av naturliga skäl inte kunnat utformas så att den klart visat även de övriga dimensionerna i beskrivningen av de enskilda inforntationsbehov varifrån variablerna härrör. Därför har ntan i stort sett inte heller kunnat värdera efter annat än vem som önskat variabeln ifråga santt den intuitivt upplevda "kostnaden" (i vid bemärkelse) för att ta nted variabeln.

Självfallet innebär informationsbehovens mångfald och resursernas knapphet att det under alla förhållanden är nödvändigt att på ett tidigt stadiunt i ett sådant här arbete göra en grov prioritering av vilka informa- tionsbehov som skall föranleda vidare analys. Denna prioritering bör entellertid enligt vår mening dels avse behoven som sådana (och alltså inte göras variabel för variabel). dels göras så att det hela tiden är klart vilka priorileringsreg/er man följer.

Prioritering av behov underlättas inte av att den för prioritering utnyttjade variabellistan uppställs statistikområdesvis. vilket varit fallet. Bättre hade varit att genomgående i prioriteringsarbetet använda de inled- ningsvis definierade behovsområdena: Frågan: "Vad är "nödvändigt", "önskvärt" respektive "bra att veta" (t. ex.) vid regional planering av högskoleutbildning?" bör vara lättare att klara ut någorlunda entydigt än t.ex. "Behövs variabeln utbildningsbakgrund i tillströmningsstatistiken?” Med en behovsområdesorienterad i stället för en variabelorienterad priorite- ring hade man vunnit två ting: Dels skulle den behovsmängd som krävde vidare analys tidigt ha minskats till hanterlighet utan att man samtidigt avstått från att utnyttja huvudparten av den tillgängliga informationen om behoven. dels hade de värderingar efter vilka prioritering gjorts klart dokumenterats — även för varje enskilt informationsbehov.

Utredningens förslag till framtida statistikproduktion har kanske. trots de här påtalade bristerna. blivit väl avvägt i förhållande till de informations- behov som framdeles kommer att finnas. På nu föreliggande analysnivå är det emellertid inte möjligt för någon att bedöma detta annat än intuitivt. Det i och för sig mycket ambitiösa inventeringsarbetet borde enligt vår mening ha utnyttjats avsevärt bättre. Det som avsågs bli en behovsanalys har blivit en ganska svåröverbliekbar beskrivning av l977/78 års efterfrågan på statistik om högskolan. Hur och varför de för den framtida högskolestatistiken sannolikt avgörande prioriteringarna gjorts utifrån denna beskrivning fram- går inte av utredningens förslag annat än genom allmänna uttalanden. Det hade enligt vår mening varit möjligt att komma betydligt längre än så.

Det _ framtida högskoleregistret

Utredningen föreslår, att ett högskoleregister för statistikproduktion även i fortsättningen skall finnas vid SCB. huvudsakligen omfattande kumulativa. individidentifierade uppgifter, antagning till utbildningslinjer, närvaro terminsvis på linjcr samt avgång från linjer (utfärdade utbildningsbevis avseende hela linjer). Även för den f. n. knappa hälften av högskolans ! studerande som inte följer linjer avses registrering i det centrala högskolere-

! !

gistret ske på "utbildningslinjen enstaka kurser", nedbruten på ett tal "linjevarianter". s. k. ämnesgrupper.

Högskoleregistret föreslås alltså innehålla uppgifter av typen: "studerande X har under terminen varit registrerad på kurs/kurser tillhörande ämnesgrupp Z". Däremot skall uppgifter av typen "studerande X har under period Y varit registrerad i kurs Z" inte lagras i det centrala registret.

Utredningens motiv för att föreslå enbart "linjeregistrering'" i det centrala registret är främst omtanken om de registrerades integritet samt önskemålen att inte centralt hålla en datalagring på detaljerad nivå.

Högskoleregistrets enda syfte är att utgöra underlag för statistikprodu ktion avseende högskolan, dels genom uppgifter lagrade i registret. dels i egenskap av urvalsram för enkäter till enskilda studerande. Härigenom är registrets ; samtliga individuppgifter skyddade enligt sekretesslagen.

Högskoleregistret måste av en mängd skäl — inte minst ekononiiska— ha en god funktionssäkerhet. Det skall vara möjligt att i tid ta fram "riktig" statistik ur systemet utan en mängd korrigeringsarbete tillsammans med uppgifts— lämnarna beroende på ofullkomlig tidigare rapportering.

Tyvärr är det så att central statistik som stöds av en omfattande indataövervakning och kontakter med uppgiftslämnarna ofta blir oförsvarligt senkommen och inkorrekt i detalj — t.ex. betraktad från en enskild läroanstalts synpunkt.

Vår på erfarenheten grundade uppfattning är att ju enklare och mer verklighetsnära. dvs. konkret verklighetsavbildande. statistiksystemen byggs upp, desto mindre av funktionsproblem får man. Rapporteringen till det centrala registret bör vara så enkel som möjligt för alla typer av läroanstalter oavsett form av studiedokumentationssystem vid läroanstalten. Erforderligt särskilt arbete med de data som skall rapporteras till SCB bör minimeras och helst helt elimineras.

Eftersom utredningens föreliggande förslag avseende högskoleregister. central statistikproduktion och rapportering av uppgifter härför innebär att högskolan i den centrala statistiken skall beskrivas på ungefär samma konkretiseringsnivå som i det nuvarande och nästföregående statistiksyste- met tror vi inte att funktionsproblemen i framtiden kommeratt bli mindre än ! hittills. Vi räknar därför inte heller med att man med bibehållande av kvalitetskraven på nuvarande nivå kommer att kunna minska nuvarande insats av persontid och maskinkraft för tillsyn och stöd av indataledet i systemet. ;

lndividuppgifterna i det centrala registret skall innebära så liten integri- tetsstörning som möjligt. Den som begär och erhåller registerutdrag enligt datalagens bestämmelser skall begripa och helst också acceptera de data om honom/henne som registret innehåller.

. .. __ -_ .m— .____.__—m_._.._m

Integritetsskydd för den enskilde främjas allmänt genom minimering av central datalagring. Ju fa'rre individuppgifter centralt. desto bättre. Detta är dock inte utan vidare och alltid sant. Det är inte alltid i första hand mängden av uppgifter det kommer an på. snarare uppgifternas kva/ite! ind/t med den enskildes män. Ett centralt individdataregister med få men oprecisa uppgifter per individ kan vara mer integritetsstörande än ett register med något flera men korrekta uppgifter. Det handlar här egentligen om en mjukdataproble- matik: Lika väl som vi vilket utredningen anser — bör avstå från att individorienterat datalagra "omdömen". lika väl bör vi sträva efter att undvika centrala individdataregister där man lagrar "etiketter" om indivi- derna fastställda på ibland så oklara grunder att man redan a priori måste förutse förekomsten av fel. Att "etiketteringen" görs i grova termer garanterar inte att integritetsstörningen blir mindre. Det kan i stället medföra. att registeruppgifterna inte får en sådan anknytning till individens referens- ram att han/hon kan förstå dem.

Mot bakgrund av vad som ovan anförts avseende såväl funktions- som integritetsaspekter anser vi att man i det centrala högskoleregistret så mycket som möjligt bör undvika individregistrering som innebär avvikelser från den konkreta verklighet som den lokala studiedokumentationen hanterar.

1 en framtid vore det — av såväl tekniska som andra skäl önskvärt att i stället för bearbetning i ett centralt individdataregister kunna göra riksstatis- tikbearbetningarna i ett med databasnät hoplänkat system av lokala studie- dokumentationsregister (där sådana finns). Den härför erforderliga tekniken finns inte ännu. men bedöms vara tillgänglig i början av 1980-talet. 1 avvaktan på möjligheterna bör emellertid de systemlösningar som är aktuella för åttiotalet utformas så att systemen — när tekniken är tillgänglig lätt kan anpassas till den nya miljön. 1 det här fallet kan detta göras genom att redan från början basera statistiksystemet på kursdata.

Det framstår alltmer som mindre lämpligt att i system av det föreslagna högskoleregistrets typ knyta samtliga data direkt till individen på det sätt som antyds i t. ex. variabellistan i kap. 7. Till individen bör direkt knytas endast sådana data som även av individen upplevs som "direkta". medan s.k. härledda uppgifter(koder etc.) helst inte bör individanknytas. Det synes t. ex. rimligt att registrera att en individ vid viss tidpunkt antogs till viss linje vid viss högskoleenhet. Däremot kan det diskuteras huruvida uppgifter av typen "närvarande höstterminen l98X i enstaka kurser inom ämnesområdet Y" eller "avgick vårterminen l98X från ofullbordad utbildning som definieras som samhällsvetarlinjen. eftersom antagning till denna hade skett höstter- minen 198Y" bör lagras som direkt till individen knutna uppgifter om underlag för statistiken kan skapas på annat sätt.

En enligt vår mening jämfört med utredningens förslag bättre teknisk lösning av frågan om hur primärmaterialet skall insamlas. lagras och bearbetas i anslutning till ett centralt högskoleregister kunde utformas på följande sätt.

Högskoleregistret skulle omfatta två delar — en individdatadel och en strukturdatadel.

Till individdatadelen, som alltså innehåller direkt individidentifierade uppgifter. rapporterar läroanstalterna:

— antagning till linje (personnuminer/linjeidentitet/ antagningsgruml/antagningstidpunkt) registrering på kurs (pcrsonnummer/kursidentitet/ registreringsperiod) avklarad kurs (personnummer/kursidentitet/avklarandetid- punkt) utbildningsbevis avseen- (personnummer/Iinjeidentitet/ de helt genomgången utfärdandedatum/identitet för kurser linje som omfattas av beviset)

Rapporteringen görs i precis de termer som används för bokföringen i den lokala studiedokumentationen. För läroanstalter som har manuell studiedo- kumentation utformas lämpliga blankettsystem (tillämpas i princip redan i dag).

Till srriiktiirdatadelwi rapporterar läroanstalterna:

linjer. till vilka (Iinjeidentitet/antagningstidpunkt/ antagning sker platsantal) kurser som utbjuds vid (kursidentitet/kurstid/poängomfattning/ läroanstalten m. m.. dvs. i princip de uppgifter

som ingår i kurskatalogen)

— vilka kurser som kan (linjeidentitet/kursidentiteter) ingå i linjer vid läroanstalten — tidsomfattning för till- (periodidentitet/från-datum/till-datum) lämpade registrerings- perioder

lndividdatadelen av det centrala högskoleregistret kommer därmed att innehålla enbart "fakta". dvs. data om individen som han/hon själv lätt kan förstå och kontrollera riktigheten av. Komplettering av den från läroan- stalterna erhållna informationen bör ske med hjälp av gymnasieskolans elevregister (gymnasielinje/avgångstidpunkt/medelbetyg) samt bakgrunds- enkäter (för urval av studerande. omfattande uppgifter om social och utbildningsmässig bakgrund samt arbets]ivserfarenhet. i enlighet med utred- ningens förslag).

Strukturdatadelen av det centrala högskoleregistret innehåller inga indi- viduppgifter alls och kan därför hållas tillgänglig för envar. [ denna kan införas olika koder och andra uppgifter för linjer. kurser och andra objekt — t. ex. avseende ämne. nivå. forskarutbildningsbehörighet m. m. Strukturda- tadelen kan göras mycket flexibel och utformas för att användas (t. ex. via terminal) av läroanstalterna själva. AMS. CSN. studiemedelsnämnder rn. ll. inklusive SCB.

Statistikframställning sker genom "samkörning" av individ- och struktur- datadel. De identiteter för kurser och linjer som i lndividdatadelen samman- kopplas med individerna kategoriseras. beskrivs. förklaras närmare etc. med hjälp av strukturdatadelen. Resultatet av sambearbetningen är statistiska tabeller i de termer. koder etc. man funnit lämpliga att utnyttja i struktur- datadelen däremot inga nya eller på något sätt förändrade personregis- ter.

. _: ,_ ___-mm. .; 4

Strukturdatadelen kan också. om så bedöms önskvärt. kompletteras med ren textinformation av typ utbildningsplaner. utbildningsbeskrivningar och kursplaner. Därmed skulle den kunna fylla sådana funktioner som AMS föreslagit för den s.k. utbildningsbanken. En sådan omfattning är dock ingalunda en förutsättning för att Strukturdatadelen skall fungera som statistikproduktionshjälpmedel.

Ett högskoleregister enligt dessa riktlinjer skulle enligt vår uppfattning ha övervägande fördelar jämfört med den lösning utredningen nu föreslår: bl. a..

[] synnerligen flexibelt ur statistikproduktionssynpunkt El utvecklingsbart (individdatadelen skulle kanske relativt snart kunna begränsas till enbart uppgifter om vilka personer som finns i vilket lokalt register och vilka enkäter personerna besvarat) El att föredra ur integritetsskyddssynpunkt. lnga kodade. härledda eller eljest kontroversiella studiedokumentationsdata registreras med personidentifi- kation centralt. De centralt lagrade uppgifterna förblir dessutom korrekta även sedda från individens synpunkt. vilket synes särskilt viktigt i ett kumulativt personregister [] samma funktion vis-a-vis alla läroanstalter. oavsett typ av studiedoku- mentationssystem |:i ingen kodning av t.ex. ämne måste göras av läroanstalterna om dessa inte själv önskar genomföra en sådan. Möjligheterna att använda olika kodsystem allt efter särskilda uttagsbehov (inklusive för enskilda läroan- stalter alldeles specifika system) är obegränsade. Ansvaret för kodning kan också generellt läggas på dem som vill använda enligt koden aggregerad information El ingen informationsmässig. logisk eller teknisk låsning av statistiksystemet till klassifikationsmönster. linjestrukturer etc. som vid senare reformer eller p. g. a. successiv utveckling måste revideras D verklighetsnära. därför funktionssäkert. Inga särskilda "statistikrutiner" erfordras hos uppgiftslämnarna. De läroanstalter som inte eller i liten utsträckning tillämpar "kurssynsätt" och i stället arbetar med årskursbe- grepp eller motsvarande kan använda systemet lika lätt som läroanstalter med kursmodulbaserad struktur.

Det kunde befaras. att mycket stora informationsmängder skulle krävas för kursdokumentationen (i strukturdatadelen) i ett register uppbyggt enligt ovanstående principer. De samlade kurskatalogerna —som ju redan änns — är dock mer än tillräckliga som underlag. kompletterade med direktkontakter med berörda läroanstalter rörande ändringar och tillägg. Huvuddelen av erforderliga kursuppgifter kan dessutom hämtas på ADB-medium direkt från de lokala studiedokumentationssystemens s. k. referensregister. Driftkostnadsmässigt är den ovan skisserade lösningen inte dyrare än den lösning utredningen föreslår. ] praktiken torde den troligen bli billigare (tack vare enklare indataövervakning bl. a.) och t. o. m. avsevärt billigare om man tar i beaktande vilken olika information systemen skulle kunna ge. Vad som ökar jämfört med utredningens förslag är — åtminstone på kort sikt — dataregistreringskostnaderna centralt (uppgifter till strukturdatadelen). Vad som minskar är främst personalbehovet och behovet av datorstöd för

övervakning av indataledet samt för att göra tolkningar av tekniskt ofull- komlig statistik.

Den jämfört med utredningens förslag synbarligen större persondatalag- ringen centralt. som förekomsten av kursregistreringsdata i individdatadelen skulle innebära.ärtill stor del skenbar. Antalet registreringar terminsvis inom "linjegruppen enstaka kurser" i enlighet med utredningens förslag kommer att uppgå till 80—85 % av den volym som skulle bli fallet om "ren" kursregistrering tillämpades i högskoleregistret. För studerande på "riktiga" linjer blir skillnaden ännu mindre. Samtidigt är datalagringskostnaden den kostnadsfaktor i ADB-sammanhang som sjunker allra snabbast med tiden.

2. Av ledamoten Lei/'Sanner

Sektorsindelning av enstaka kurser (6.2. 4)

Enligt min uppfattning borde utredningen utöver den föreslagna ämnes- klassificeringen i 12 grupper. vilken jag ansluter mig till. även ha föreslagit att de enstaka kurserna indelas efter sektorstillhörighet. Enligt utredningens skrivning är detta inte generellt möjligt och lämpligt för enstaka kurser. Jag är medveten om att det alltid finns gränsproblem vid all indelning. men anser att man vid varje läroanstalt bör avgöra vilken indelning som är mest relevant. "Lämpligheten" beror på vad man tycker är viktigt i högskoleplaneringen. En fördel bland många med att gruppera de enstaka kurserna sektorsvis är att den producerade statistiken t. ex. kan redovisa erbjudna platser inom linjer vid sidan av utnyttjandet av enstaka kurser inom en sektor vid en 1 . l ! läroanstalt. Därigenom skulle läsarna få en bild av det samlade utbudet inom t. ex. teknikområdet vid en högskola.

För en högskola skulle det också bli möjligt att visa att en tillfällig nedgång på linje(r) har kompenserats med ett ökat utbud av enstaka kurser. Den nuvarande tekniken att i resurshänseende strikt planera för linjer i en ordning och för enstaka kurser i en annan skulle kanske härmed komma att rubbas. Den nuvarande ordningen skapar en mycket svår situation. som ytterst drabbar de anställda vid institutionerna.

Sättet/ör statistikens til/handahå/Iande och kostnaderna här/är ( 7.2 och 9)

Enligt min uppfattning borde utredningen ha föreslagit att kostnaderna för för den centrala statistikproduktionen delvis betalas med intäkter från försålda publikationer.

1 utredningens undersökningar har framkommit att det finns problem bl. a. i med överdistribution av högskolestatistiken. att publikationerna kommer * sent och att läsvänligheten kan göras bättre. Ett sätt att delvis komma tillrätta med dessa vore att publikationerna i fortsättningen skulle betinga ett pris. En viss vägledning beträffande behovet av olika publikationer skulle en sådan ordning också kunna ge.

— ,...-_.v... .

Priset på publikationerna skulle beräknas så att ungefär 50 ”.. av produk- tionskostnaderna vid SCB — datahantering. datorbcarbetning. sammanställ- ning och analys. samt övriga framställningskostnader fördelades på de skilda produkterna. Attjag föreslår endast 50 (f,, beror på att statistikproduk- tion kräver en viss stabilitet och kontinuitet. Detta kan vara svårt att upprätthålla om den totala kostnaden skulle utdebitcras. Mitt förslag ligger också i linje med utvecklingen av programbudget inom statsförvaltningen. Genom detta förslag skulle det direkta anslaget till SCB kunna minskas och besparingen användas för övriga av utredningens förslag. inte minst att förstärka de enskilda högskoleenheternas anslag för statistik och utvärde- ringsändamål.

Experter Utbildningsledaren Åke Frisk. universitetet i Linköping. fr. o. m. den 1 april 1976

Avdelningsdirektören Claes-Göran Lindström. SCB. fr.o.m. den 1 juli 1977

Dåvarande byrådirektören Anders Rodin. tekniska högskolan i Stockholm. fr.o.m. den 1 april 1976

Byrådirektören Stefan Sanger. Chalmers tekniska högskola. fr.o.m. den 1 april 1976

Departementssekreteraren Hans Strandell. utbildningsdepartementet. fr. o. m. den 1 september 1976

Avdelningsdirektören Göran Svanfeldt. UHÄ, fr. o. m. den 1 juli 1977

Dåvarande sakkunnigen i utbildningsdepartementet Ingvar Törnqvist. fr.o.m. den l7januari l977 Biträdande Utbildningsledaren vid lärarhögskolan i Malmö. Urban Åström. fr.o.m. den 11 oktober 1976

Expertgrupp för arbete med frågor rörande lokal antagning av studerande till högskolan

(under tiden 28 november 1975—23 november 1976):

Dåvarande förste byråsekreteraren Lennart Brinkstam. universitetet i Umeå

Dåvarande förste byråsekreteraren Christer Granegård. universitetet i Lund

Byrådirektören Anna-Greta Hillert. universitetet i Uppsala Dåvarande förste byråsekreteraren Gisela Katz. universitetet i Göteborg

Dåvarande förste byråsekreteraren Helena Planander. universitetet i Göte- borg

Avdelningsdirektören Anne-Marie Rydell. universitetet i Stockholm

A v/ätna skrive/ser utöver egna _ förs/agsskrive/ser

Remissyttranden har avlåtits över: SOU l977z3l Studiestöd Alternativa utvecklingslinjer SOU 1978:54 Personregister Datorer — Integritet SOU 1978179 Förslag till undersökning om hushåll. bostäder och sysselsättning 1980.

Yttranden har avgivits till myndigheter enligt följande:

den 11 mars 1977 samrådsskrivelse till SCB angående behov av ytterligare resurser för SCB:s högskolestatistik

den 16 september 1977 sam rådssk rivelse till SCB angående omprioritering av SCB:s högskolestatistik l977/78 med anledning av att förväntade resurser ej erhållits

den 26 maj 1978 till riksarkivet angående förslag till gallring av handlingar och upptagningar i lokala ADB-system

den 1 november 1978 till skolöverstyrelsen angående planering av nytt individualstatistikprojekt

den 21 december 1978 till SCB synpunkter på resursfördelningen mellan SCB:s enkätundersökningar av högskolestuderande våren 1979

den 13 februari 1979 till forskningsrådsnämnden och UHÄ angående planering av forskning inom området arbetsliv utbildning.

e=_.—-.. .__ Me”-—w.

.4.-(

Bilaga 2 Direktiv

Arbetsgrupp _ för informationssystem _ för grundläggande högskoleutbildning

Chefen för utbildningsdepartementet. statsrådet Zachrisson. anför.

Både för den kvantitativa planeringen. för det pedagogiska och studieor- ganisatoriska utvecklingsarbetet samt för utbildningens administration i övrigt inom högskolan krävs vissa systematiska uppgifter om de studerande och deras studieresultat. Sådana uppgifter krävs också som underlag för planering och administration inom andra områden. t. ex. det studiesociala och arbetsmarknadsområdet. Flertalet högskoleutbildningar berörs redan i dag av informationssystem. där uppgifter av nämnda slag samlas in och ställs samman. Utformningen och omfattningen av dessa informationssystem varierar dock avsevärt. Innan den av statsmakterna beslutade nya högsko- leorganisationen (prop. 197519. UbU l975:l7. rskr 19751179) träder i kraft bör en översyn och utveckling av nuvarande informationssystem komma till stånd. Som jag anfört i nämnda proposition (s. 486) bör detta uppdras åt en särskild arbetsgrupp.

Som en utgångspunkt för arbetet bör gruppen precisera de krav på uppgifter och statistik om studerande och studieresultat som kommer att ställas - lokalt, regionalt och centralt bl. a. av de nya behörighetsreglerna. den nya studieorganisationen och de nya principerna för planering och resursfördel- ning samt av behovet av uppföljning och utvärdering av högskolereformen. Mot denna bakgrund bör gruppen göra en bedömning av möjligheterna att på kort och på lång sikt förändra de befintliga informationssystemen så att de nya kraven tillgodoses och lägga fram de förslag som detta kan föranleda. Såväl högskolemyndigheternas behov som behovet av högskolestatistik för myndigheter. organisationer m.fl. utanför högskoleväsendet bör därvid beaktas. Förändringar som syftar till att tillgodose de lokala högskolemyn- digheternas informationsbehov bör ges hög prioritet.

Som jag berörde. då jag anmälde frågan om organisationskommittéer. är informationssystemen av stor betydelse för det nya systemet för planering. resursfördelning. antagning och anmälan inom högskolan. Arbetsgruppen bör biträda den centrala organisationskommitten för högskolereformen så att en tillfredsställande samordning mellan planerings-. antagnings- och anmäl- ningsrutiner och informationssystem säkras.

188

Underlaget för den lokala planeringen måste i huvudsak inhämtas och bearbetas lokalt. genom rutiner anpassade till de skiftande förutsättningama vid olika utbildningar och högskoleenheter av olika storlek. Arbetsgruppen bör som ledning för det lokala arbetet lägga fram förslag om vilka rutiner som bör vara gemensamma för alla utbildningar och högskoleenheter. .

Vidare bör gruppen lägga fram förslag om vilka uppgifter som bör ingå i riksomfattande enhetlig statistik för utbildningsadministrativa behov och därför bearbetas centralt för alla utbildningar samt om förfarandet vid insamling av sådana uppgifterDärvid bör övervägas möjligheterna att samla in vissa uppgifter endast genom undersökningar Stickprovsvis.

Arbetsgruppen bör även pröva skälen för och emot en samordning med informationssystem på studiemedelsområdet.

Förslag bör också läggas fram om hur sådana uppgifter. som av bl. a. integritetsskäl inte bör tas in i administrativa informationssystem men likväl är nödvändiga för högskolemyndigheternas planering eller för statistiska och vetenskapliga ändamål. bör samlas in. lagras och bearbetas.

Gruppen bör utarbeta förslag till enhetliga definitioner av begrepp som används i informationssystemen för högskolan. Härvid bör så långt möjligt samordning ske med andra informationssystem. t. ex. inom den löpande statistiken för gymnasieskolan och folkhögskolan. . Under senare år har en utbyggnad av lokala informationssystem ägt rum. |

Dessa system. som drivs av läroanstalterna. producerar såväl individuppgif- ter som statistiska sammanställningar. Vidare produceras centralt statistiska sammanställningar av statistiska centralbyrån (SCB). Arbetsgruppen bör överväga hur en fördelning mellan lokal och central löpande statistikproduk- tion skall utformas. varvid självklart en samordning måste säkras med systemet för antagning och anmälan till grundläggande utbildning.

För dagens lokala informationssystem utförs i vissa fall ett gemensamt system- och programmeringsarbete under central ledning. Gruppen bör lägga fram förslag till organisation för systemansvar och drift och därvid utgå ifrån att ett gemensamt systemarbete och en regional driftsamverkan skall äga rum.

Gruppen bör vidare analysera behovet av datorkapacitet för informations- system samt utarbeta förslag om hur det skall tillgodoses. Vidare bör gruppen beakta möjligheterna att utnyttja den registreringsutrustning som finns vid redovisningsenheterna inom högskoleväsendet.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt kraven på informationssystemen i samband med övergången från nuvarande organisation till den nya ordning- en.

Arbetsgruppen skall samverka med berörda myndigheter och kommittéer. främst universitetskanslersämbetet. statistiska centralbyrån. statskontoret och dess standardiseringsråd. arbetsmarknadsstyrelsen. centrala studiestöds- nämnden. datainspektionen och forskarutbildningsutredningen samt som jag redan berört — med den centrala organisationskommittén för högskole- reformen.

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för utbildningsdepartementet ? att tillkalla högst nio sakkunniga att ingå som ledamöter i en arbetsgrupp '

för informationssystem för grundläggande högskoleutbildning. att utse en av de sakkunniga att vara ordförande. att besluta om experter. sekreterare och annat arbetsbiträde åt de sakkun- niga. Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver att de sakkunniga får samråda med myndigheter samt begära uppgifter och yttranden från dem. att ersättning till sakkunnig. expert och sekreterare skall utgå i form av dagarvode enligt kommittékungörelsen (19461394). om ej annat föreskrivs. att kostnaderna för utredningen skall betalas från åttonde huvudtitelns kommitteanslag.

Tilläggsdirektiv

Chefen för utbildningsdepartementet. statsrådet Wikström. anför.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 29 maj 1975 tillkallade dåvarande chefen för utbildningsdepartementet genom beslut den 22 augusti 1975 en arbetsgrupp för informationssystem för grundläggande högskoleut- bildning. Arbetsgruppen har senare antagit namnet utredningen om studiedo- kumentation och statistikjör högskolan. Enligt sina direktiv har utredningen till uppgift att överväga bl. a. hur de befintliga lokala informationssystemen skall kunna anpassas till den nya högskoleorganisationen och vilket löpande statistikunderlag som iövrigt behövs för utbildningsadministrativa ändamål i den nya högskolan. Även behovet av högskolestatistik för myndigheter. organisationer m. fl. utanför högskoleväsendet borde härvid beaktas. Vidare borde utredningen enligt direktiven lägga fram förslag om vilka uppgifter. som bör ingå i riksomfattande enhetlig statistik för utbildningsadministrativa behov och därför bearbetas centralt för alla utbildningar samt om förfarandet vid insamling av sådana uppgifter. Därvid borde övervägas möjligheterna att samla in vissa uppgifter endast genom undersökningar Stickprovsvis. Utredningen borde också överväga hur en fördelning mellan lokal och central löpande statistikproduktion skall utformas.

Utredningen har i februari 1976 lagt fram ett första delförslag i en promemoria "Studiedokumentationssystem för högskolan budgetåret l977/ 78". Förslaget behandlar framför allt studiedokumentationssystemets huvudstruktur. bl. a. med avseende på innehållet i lokala och centrala register samt vilka krav som inledningsvis bör ställas från funktionssynpunkt på det system som skall börja tillämpas den ljuli 1977 för att studerandeströmmar och utbildningsutbud skall kunna följas och hanteras administrativt. Detta första förslag som främst behandlar statistikbehov för administrativa uppgif- ter av mer löpande och kortsiktigt slag skall enligt utredningen ses mot bakgrund av att dess arbete i hög grad är knutet till genomförandet av högskolereformen. Till frågan om mer övergripande utbildningsstatistik avser utredningen att återkomma. Hit hör statistik som behövs för beslut om hur högskoleutbildningen successivt skall planeras. utvecklas och förändras med hänsyn till såväl individernas önskemål och behov som samhälls- och arbetslivets behov. Avnämare av sådan statistik är lokala. regionala och centrala utbildningsmyndigheter inkl. berörda departement. arbetsmark-

nadsmyndigheter och olika företrädare för offentliga och privata "utbild- ningskonsumenter" som t. ex. socialstyrelsen och sjukvårdshuvudmännen samt arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna. Även statistik för huvud- sakligen olika informations- och forskningsändamål inkl. uppgiftslämnande för internationella organisationer räknas till detta område.

Utredningens förslag innebär att statistik avseende studerande och studieresultat skall produceras inom ett system som huvudsakligen bygger på lokala register. Dessa skall vid behov kunna sambearbetas för statistikpro- duktion. För en mer frekvent produktion av riksstatistik och som en urvalsram för vissa typer av specialundersökningar skall det enligt utred- ningens förslag finnas ett permanent centralt register vid statistiska central- byrån. Till detta skall uppgifter lämnas från lokala datorbaserade och manuella system.

Genom beslut den 11 mars 1976 uppdrog regeringen åt universitetskans- lersämbetet och statistiska centralbyrån att anpassa registren i huvudsaklig överensstämmelse med utredningens förslag.

Föregen del anserjag att det är angeläget att högskolestatistiken i sin helhet underkastas en kritisk granskning så att ett underlag skapas för att använda studiedokumentationssystemet på ett sätt som kan leda till en mot behoven väl avvägd produktion av statistik. Denna granskning bör bl. a. belysa behoven av statistiskt underlag för bedömning av frågor som rör sambandet

mellan utbildning och arbetsliv.

Därvid bör beaktas såväl behovet av uppgifter om utbildningsefterfrågan hos olika grupper av människor som arbetslivets behov av uppgifter om utbudet av utbildade och utbildningsmyndigheternas behov av uppgifter om arbetslivets efterfrågan på personer med olika slag av utbildning. Den statistiska belysningen av arbetsmarknaden för högskoleutbildade bör förbättras så att den tillsammans med bl. a. uppgifter om de studerandes önskemål kan ingå i underlaget för den löpande förnyelsen av högskolans utbildningsutbud. Stor vikt bör även läggas vid utformning och produktion av statistik som på ett rättvisande sätt skall belysa förändringarna i den totala studerandepopulationen vid högskolan. Både granskningen av statistikpro- duktionen och de sistnämnda frågeställningarna motiverar att utredningens direktiv vidgas och att dess arbete ges en något annorlunda inriktning.

För att de statistikbehov som har angetts i det föregående skall kunna klarläggas fordras en övergripande studie. Närmare riktlinjer för densamma bör utformas av utredningen. Studien bör syfta till att belysa statistikbehoven hos olika avnämare. Därvid bör nuvarande användning av högskolestatisti- ken redovisas och exemplifieras, t. ex. vilken roll denna har spelat för olika , beslut. och varför statistiska data så sällan redovisas som beslutsunderlag. ; Det pågående arbetet med högskolereformen bör naturligtvis beaktas och .i hänsyn bör i största möjliga utsträckning tas till förutsebara förändringar i ' interna och externa behov av statistisk information om högskolan. Det är ; sålunda även här värdefullt med konkreta exempel på hur plane- ,. ringsprocessen har påverkats av löpande statistik eller av mer speciell statistik i som har tagits fram på särskild beställning. Skillnad bör göras mellan sådan '. statistik som direkt används som underlag och annan statistik som mer är att se som allmän information.

Analysen bör bl. a. leda fram till en precisering av skillnaden mellan den

statistik som efterfrågas mera tillfälligtvis men som vid behov kan produceras på grundval av olika register och system och den statistik som efterfrågas ständigt och därför bör produceras löpande. Inom den sistnämnda statistiken bör man skilja mellan statistik som bör publiceras och statistik som bör finnas tillgänglig i annan form. Frågor om periodiciteten inom olika statistikserier och problem som är förenade med ändringar i publiceringen och utbudet av statistikserier bör belysas. I detta sammanhang bör också prövas i vilken utsträckning det är möjligt och lämpligt — bl. a. kostnadsmässigt — att ersätta löpande statistik baserad på totalundersökningar med statistik baserad på stickprovsundersökningar e. (1.

En förutsättning för arbetet bör vara att kostnaderna för statistiken inom högskoleområdet totalt sett skall ligga inom ramen för nuvarande perma- nenta resurser för sådana ändamål. Där så är möjligt bör också hänsyn tas till kostnader som f. n. är dolda. Inte heller högskolans kostnader för hithörande ändamål bör få öka.

Utredningen bör också beakta behovet av samordning mellan högskolesta- tistik och statistik för angränsande utbildning.

Utredningsarbetet bör också syfta till att utforma sådana metoder för analys av statistikbehov som statistiska centralbyrån sedermera kan tillämpa i sin egen fortlöpande översyn och omprioritering av utbildningsstatisti- ken.

De arbetsuppgifter utredningen har tilldelats genom de ursprungliga direktiven och de uppgifter som den kommer att få om regeringen ansluter sig till mina överväganden i det föregående gäller områden som nära kan beröra den personliga integriteten. 1 de ursprungliga direktiven framhölls att utredningen bör lägga fram förslag om hur sådana uppgifter som av bl. a. integritetsskäl inte bör tas in i administrativa system men likväl är nödvändiga för högskolemyndigheternas planering eller för statistiska och vetenskapliga ändamål bör samlas in. lagras och bearbetas. Jag vill under- stryka vikten av att även integritetsfrågorna noga övervägs och belyses i det fortsatta arbetet. Jag utgår från att utredningen bedriver sitt arbete under stort hänsynstagande till den enskildes privatsfär. I detta sammanhang vill jag också erinra om vad som anges i direktiven till utredningen (Ju 1976:05) om översyn av lagstiftningen om personorienterad ADB-information m. m. (datalagskommittén). Denna utredning har tillkallats efter det att utredning- en om studiedokumentation och statistik har tillkallats. Till datalagskom- mittens arbetsuppgifter hör flera spörsmål som är av direkt betydelse för studiedokumentationsverksamheten inom högskolan. Hit hör bl. a. frågorna om behandlingen av långtidsförvarade personregister hos statistiska central- byrån och andra registerförare. om information till intervjuade vid intervju- undersökningar. om användningen av mjukdata. om rätten för registrerade att erhålla registerutdrag och om försäljningen av datorlagrade personupp- gifter för kommersiellt bruk. Datalagskommittén har enligt sina direktiv atti en första etapp kartlägga. systematisera och sovra föreliggande material och synpunkter i fråga om integritetsskyddet. De förslag som synes fruktbara att utveckla bör kommittén ställa samman till alternativa lösningar. Arbetet i den första etappen bör avslutas med att dessa lösningar av kommittén presenteras i en offentlig diskussionspromemoria.

Jag finner det angeläget att utredningen om studiedokumentation och

statistik under sitt arbete samverkar med datalagskommittén.

Arbetet bör bedrivas skyndsamt. Det utredningsuppdrag som jag nu har angivit innebär en ökad belastning på utredningen. Ytterligare ledamöter bör därför förordnas.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen utvidgar uppdraget och bemyndigar chefen för utbildningsdepartementet att tillkalla ytterligare högst 3 ledamöter att ingå i utredningen.

1 Sekretess och tystnadsplikt

De uppgifter om de studerande som överlämnas till SCB är underkastade bestämmelserna i 16 äsekretesslagen (SFS 1937:249; lag om inskränkningari rätten att utbekomma allmänna handlingar). Genom en partiell ändring i sekretesslagen som trädde i kraft den 1 januari 1978 har statistiksekretessen (dvs. 16 & sekretesslagen) fått en delvis ny utformning ett utökat skyddsområde om man så vill. Innebörden av statistiksekretessen efter lagändringen är att uppgifter —och bearbetningar av dessa — som lämnas av myndighet eller enskild för statlig eller kommunal statistik skyddas under en tidsrymd av tjugu år om de avser "enskilda personer. bolag eller andra enskilda samfälligheter" och kan hänföras till dessa. Ett utlämnande före tjuguårsfristen kan endast ske om antingen den som avses med uppgiften ger sitt samtycke till det eller en prövning av uppgiftens — eller bearbetningens — natur. det ändamål för vilket uppgiften begärs och omständigheterna i övrigt leder till att trygghet kan anses vara för handen. att utlämnandet inte kommer att missbrukas till skada för den som avses med uppgiften. Det sistnämnda brukar vanligen kallas för skadeprövning före ett eventuellt utlämnande. Skadeprövningsinstitutet finns i de flesta av sekretesslagens paragrafer. En annan nyhet i reglerna om statistiksekretess är att dessa omfattar uppgifter om enskilda m.fl. även om dessa uppgifter insamlats av en myndighet för annat ändamål. Statistiksekretessen tar därvid över den sekretess som uppgifterna kan ha hos den myndigheten. Vad viktigare är skyddas genom lagändringen offentliga uppgifter av sekretessen om de överlämnas för statistikproduktion. Detta innebär att hela högskoleregistrets primärmaterial. inklusive det material som hämtas från andra källor än direkt från uppgiftslämnaren. skyddas under statistiksekretessens mantel. Tidigare skyddades uppgifter av statistiksekretessen om de var "angivna med namn eller annan identitetsbeteckning". Var en uppgift inte knuten till namnet eller personnumret på den som uppgiften avsåg. bortföll sekretessen i Framställningen återger och uppgiften blev alltså offentlig. Den nya formuleringen innebär att skydd till största delen avsnitt ges åt uppgifter om enskilda m.fl. om de "kunna hänföras" till dessa. 2 och 3 i bilaga 7 till Konsekvensen av denna förändring är att tabeller på så detaljerad nivå att de FOB'Wijjningefls belän' - .. . . . .. . . . . kande Forslag till under- ger upplysning som kan hanforas till förhållanden rörande en enskild indiVid sökning om hushåll. sekretesskyddas. Likaså skyddas avidentifierat material om detta trots bostäder och 5y55e|5ä1[_ avidentifieringen kan härledas till viss enskild. ning 1980 (SOU 1978179)

Skyddet för avidentifierat material har i första hand tillkommit på förslag från SCB för att göra det möjligt att utnyttja krypteringsmetoden som ett medel att stärka integritetsskyddet. Uppgifter kopplade till en krypterad identitetsbeteckning löpte nämligen risken att bli offentliga vid en strikt tolkning av statistiksekretessregelns tidigare ordalydelse. Med utgångspunkt i att de formella hindren för kryptering bortfallit har också ett sekretesskydd införts för s. k. krypteringsnycklar och liknande handlingar som har till ändamål att skydda uppgifter som åtnjuter skydd av statistiksekretessen mot obehörig åtkomst. Regeln finns i en ny 16 aå i sekretesslagen.

Formellt sett gäller inte sekretesslagen myndigheter emellan den har sitt ursprung i tryckfrihetsförordningens reglering av offentlighetsprincipen och de avsteg från denna princip som av olika hänsyn befunnits erforderliga. Emellertid tillämpas sekretesslagen i praxis även vid utlämnande mellan myndigheter. Det förefaller också förhålla sig så att den enskilde upplever farhågor för integritetshot i lika hög grad — om inte högre — vid informations- utbyte myndigheter emellan som vid utlämnande till enskilda. Datainspek- tionen har i sin tillämpning av datalagen tagit fasta på detta i frågan om samkörningar mellan olika myndigheters register. Frågan om samkörningar behandlas utförligare nedan (avsnitt 3).

Arbetet med en ny sekretesslag har pågått sedan lång tid. Det förslag till ny sekretesslag som pågående lagstiftningsarbete grundar sig på är en inom justitiedepartementet upprättad promemoria Handlingssekretess och tyst- nadSplikt (Ds Ju 1977:11) jämte remissyttranden häröver. Innebörden av föreliggande förslag på enskilda punkter kommer att redovisas i samband med behandlingen av vissa frågor längre fram. Här kommer dock några delförslag angående statistiksekretessen att anges.

Allmänt konstateras i promemorian att behovet av ett starkt sekretesskydd l beträffande statistiken bl. a. beror på att statistikkvaliteten kan bli dålig. om inte den enskilde uppgiftslämnaren är säker på att hans uppgifter inte kommer ut. Även praktiska skäl anser man tala för en förhållandevis långtgående statistiksekretess.

När det gäller det sakliga innehållet återkommer i förslaget motsvarigheten till de provisoriska ändringar som genomfördes i sekretesslagen med verkan från den 1 januari 1978. Dessa ändringar har redovisats ovan. Statistiksekre- tessen föreslås gälla i myndighets "särskilda verksamhet" för att framställa statistik. I sammanhanget pekas på att den statistikproduktion som SCB svarar för är typisk för sådan verksamhet. Nyhetenjämfört med gällande rätt är att man klart ger uttryck för att statistiksekretessen gäller även hos andra myndigheter i den mån dessa framställer statistik som en särskild verksam- het. Utmärkande är att verksamheten är organiserad som en egen enhet eller i liknande. 1 På en annan viktig punkt innehåller förslaget en nyhet. nämligen i fråga om ; sekretesstidens längd. För uppgift i allmän handling föreslås sekretessen gälla i högst femtio år om uppgiften avser personliga förhållanden. och annars i högst tjugu år. !

Med statistiksekretessens utformning enligt förslaget torde sekretesstiden i ; princip vara absolut —dvs. inte få underskridas — med mindre än lagstöd eller ' samtycke finns till ett tidigare utlämnande från dem som avses med uppgifterna. om uppgifterna kan hänföras till dessa. Undantag från denna

huvudregel är bl. a. uppgift som behövs för forskningsändamål, och uppgift som inte är "direkt hänförlig" till den enskilde genom namn eller dylikt. Sådana uppgifter utlämnas efter skadeprövning.

1.1 Utlämnande till enskilda

Sekretesslagens regler innebär att utlämnande av högskoleregistrets primärmaterial till enskilda sker efter skadeprövning. Utlämnande kan också ske efter samtycke från dem som avses med uppgifterna.

] ovannämnda promemoria från justitiedepartementet om förslag till ny sekretesslag markeras ett explicit undantag från den skärpta statistiksekre- tessen för "uppgift som behövs för forskningsändamål" och därmed föreslås forskningen ges en särställning. På samma sätt som när det gäller uppgift som inte är ”direkt hänförlig" till den enskilde kan utlämnande ske efter skadeprövning som ett avsteg från huvudregeln om absolut sekretess. Liksom i gällande rätt föreslås att förbehåll om användning m. m. kan uppställas gentemot enskild.

Den typ av utlämnande som här diskuteras håller sig inom offentlighets- och sekretessområdet och faller därmed utanför datalagens tillämpningsom- råde. frånsett frågan om val av medium för de utlämnade uppgifterna (jfr 6 &" andra stycket datalagen).

1.2 Utlämnande myndigheter emellan

Sekretesslagen gäller—såsom tidigare nämnts inte mellan myndigheter utan endast i fråga om utlämnande till enskild. Samtidigt kan dock konstateras att de intressen som sekretesslagen ger skydd åt i lika hög grad gör sig gällande i förhållande till andra myndigheter. En myndighet kan således avböja ett utlämnande till annan myndighet med hänvisning till skaderisken för ett i sekretesslagen skyddat intresse.

Enligt lagförslaget i den inom justitiedepartementet upprättade promemo- rian skulle myndighet likställas med enskild i ärenden om utlämnande. Utlämnande föreslås alltså ske efter skadeprövning bl. a. för forskningsän- damål eller om uppgift som efterfrågas inte är direkt hänförlig till den enskilde. Vidare kan utlämnande ske med uttryckligt lagstöd. Efter samtycke föreslås också uppgift kunna utlämnas.

2 Lokala studiedokumentationsregister

Samtliga uppgifter som ingår i den lokala studiedokumentationen vid högskoleenheterna är offentliga.

I tryckfrihetsförordningen2 kap. fastläggs rätten för varje svensk medbor- gare att ta del av allmänna handlingar, den s. k. offentlighetsprincipen. Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel (t. ex. ADB-upptagningar). Handling är allmän om den förvaras hos myndig- het och är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Om någon vill ta del av offentliga uppgifter i ett ADB-register är

myndigheten skyldig att tillhandahålla utskrift på papper, men inte utan vidare att utlämna uppgifterna på ADB-medium. För att ett utlämnande på ADB-medium skall få ske, torde det enligt datalagen (jfr nedan) kunna krävas att utlämnaren kontrollerar om mottagaren har rätt att föra uppgifterna på ADB-medium, dvs. har tillstånd enligt datalagen.

Myndigheterna skall enligt det s.k. servicecirkuläret (SFS 19721406) på begäran lämna allmänheten upplysningar från offentliga handlingar, i den mån det kan ske med hänsyn till arbetets behöriga gång. När det gäller ADB-upptagningar hos myndigheter har detta ansetts innebära bl. a. följan- de. När någon begär upplysningar ur en ADB-upptagning (vare sig det är i muntlig form, i utskrift eller på datamedium) är myndigheten skyldig att om så behövs använda redan befintliga program, samt även att låta utarbeta nya program, om detta inte kräver mer än obetydlig resursinsats.

3 Datalagen

3. 1 Gällande rätt

Datalagen innebär vissa skyldigheter för den som avser att inrätta och föra ett personregister idatalagens mening. Förutom tillstånds- och anmälningsskyl- digheten innehåller lagen möjlighet för datainspektionen att meddela vissa föreskrifter för ett sådant register. Av datalagen följer också andra rätts- verkningar. Av dessa kan nämnas skyldigheten för registeransvarig (”den för vars verksamhet personregister föres, om han förfogar över registret")att om skäl föreligger rätta eller utesluta oriktig personuppgift som ingår i person- register. Vidare kan nämnas att förbud stadgas mot utlämnande av person- uppgift om det finns anledning att antaga att uppgifter skall användas för automatisk databehandling i strid med datalagen. En regel finns också om att registeransvarig på begäran av registrerad ("enskild person beträffande vilken förekommer personuppgift i personregister") skall underrätta denne om innehållet i personuppgift som ingåri personregistret och innefattar upplys- ning om honom. Enligt huvudregeln skall sådan underrättelse lämnas kostnadsfritt. Skyldigheten att tillhandahålla sådant utdrag kostnadsfritt är dock maximerad till en gång per en tolvmånadersperiod. Det kan också nämnas att datalagen innehåller regler om tystnadsplikt samt om straff och skadestånd.

För personregister som inrättats genom beslut av riksdagen eller regeringen krävs endast anmälan till datainspektionen dvs. datainspektionen skall inte pröva frågan om registret får inrättas eller inte. Datainspektionen är emellertid även i dessa fall skyldig att meddela föreskrifter för registret om det behövs för att förebygga risk för otillbörligt intrång i personlig integritet, i den mån regeringen eller riksdagen inte har meddelat föreskrift i samma hänseende. Reellt om än inte formellt — prövar datainspektionen således ett register vars inrättande beslutats av statsmakterna på samma sätt som andra register.

För alla tillståndspliktiga personregister skall datainspektionen meddela föreskrifter om registrets ändamål och innehåll (5 & datalagen).

Av föreskriften om registrets ändamål följer i vilken omfattning uppgif-

tema i registret får användas. Föreskriften om registrets innehåll skapar också en grundval för registrets användningsmöjligheter och förutsätter en pröv- ning av om uppgifterna behövs med hänsyn till ändamålet och om de bör få förekomma med hänsyn till detta.

Datainspektionen kan meddela föreskrifter enligt 6 & datalagen i följande avseenden:

Inhämtande av uppgifter för personregistret Utförande av den automatiska databehandlingen Den tekniska utrustningen De bearbetningar av personuppgifter i registret som får göras med automatisk databehandling Underrättelse till berörda personer De personuppgifter som får göras tillgängliga Utlämnande och annan användning av personuppgift Bevarande och gallring av personuppgifter Kontroll och säkerhet.

hww—l

NOOOxIO'tL/l

Föreskrift rörande utlämnande av personuppgift får inte inskränka myndig- hets skyldigheter enligt tryckfrihetsförordningen.

Föreskrift som avses i p. 4 har särskilt att göra med vilka samkörningar med andra ADB-register som bör tillåtas. I ”Datainspektionens erfarenheter av datalagen juli 1973 — oktober 1975" sägs att det inte är ovanligt att tillståndsbeslut innehåller föreskrift att endast de i ansökningen beskrivna bearbetningarna får utföras. Vidare sägs:

I de administrativa register där datainspektionen meddelat föreskrifter beträffande de bearbetningar som får ske har tillståndet ansetts omfatta jämväl framställning av statistik även om detta inte alltid uttryckligen angivits. Statistikframställning har ansetts utgöra ett naturligt och underförstått deländamål.

Detta synsätt, som sålunda ger uttryck för en liberalare inställning till bearbetningar för statistikändamål, rimmar väl med den attityd till dylika ändamål som på sina håll intagits i förarbetena till datalagen (prop. 1973133). Exempelvis krävs enligt datalagen för registrering av uppgift om att någon dömts för brott eller om någons politiska eller religiösa uppfattning synnerliga resp. särskilda skäl. I förarbetena nämns emellertid explicit vetenskapliga undersökningar och statistiska bearbetningar som ändamål beträffande vilka tillstånd bör kunna meddelas att registrera även känsliga uppgifter av detta slag.

Föreskrifterna i p. 6 och 7 har i första hand avseende på utlämnande av uppgifter från register. På den offentliga sektorn begränsas emellertid datainspektionens möjligheter att meddela föreskrifter enligt vad ovan angivits genom att sådan föreskrift inte får inskränka myndighets skyldig- heter enligt tryckfrihetsförordningen. Utlämnanden av uppgifter på annat medium än ADB-medium till enskilda regleras alltså uteslutande av sekretesslagen jämförd med tryckfrihetsförordningen. Uttag på ADB-medi- um förutsätter emellertid att mottagaren har tillstånd av datainspektionen att i sitt personregister registrera de uppgifter som lämnas till honom. När det gäller utlämnande av uppgifter på ADB-medium till andra myndigheter synes datainspektionens uppfattning utifrån gångna års praxis - principiellt

vara den att utlämnanden till andra myndigheter endast bör förekomma om antingen syftet med utlämnandet sammanfaller med ändamålet för registret eller de som avses med uppgifterna har varit medvetna om att utlämnande avsetts komma att ske för ett annat syfte. Föreligger skyldighet t. ex. enligt författning att lämna uppgift för det primära syftet kan emellertid den berörda uppgiftslämnaren inte lagligen fritt avgöra huruvida han vill medverka till ett utlämnande för annat syfte.

Utöver att pröva frågor om tillstånd och att meddela föreskrifter om personregister svarar datainspektionen för en löpande tillsyn av personregist- ren. Tillsynsverksamheten omfattar alla personregister som faller under datalagen således även dem som inrättats enligt beslut av statsmakterna. Tillsynsverksamheten omfattar dels utredningar och åtgärder med anledning av klagomål från allmänheten, som kan föranleda inspektioner, dels inspektioner på datainspektionens eget initiativ. Datainspektionen tar i allmänhet kontakt med den registeransvarige vars dataverksamhet skall inspekteras strax före inspektionstillfället. Självfallet kan dock inspektion vid behov ske utan föregående varsel. Inspektionerna omfattar vanligtvis två moment, dels ett sammanträde med företrädare för den registeransvarige, varvid verksamheten diskuteras och aktuella handlingar granskas (t. ex. tillståndsbeslutet), dels besök i maskinhall, arkiv och övriga lokaler som berörs av databehandlingen. Vid inspektionerna kontrollerar datainspektio- nen att endast tillåten registrering sker. Vanligen sker detta genom att ett datamedium slumpvis utväljs varefter utskrift av informationen görs. Över inspektionerna förs protokoll.

3.2 DALK:s delbetänkande

Datalagstiftningskommitténs (DALK) delbetänkande Personregister — Dato- rer — Integritet (SOU 1978:54) är i förhållande till direktiven för kommittén begränsat till överväganden av den rättsliga regleringen av skyddet för den personliga integriteten i samband med registrering av personuppgifter, främst de problem som hänger samman med användningen av ADB-tekniken. Regleringen i datalagen har utgjort basen för de Överväganden som redovisas i betänkandet. De förändringar som förordats i datalagen föreslås träda i kraft den ljuli 1979. Ställningstagande torde i anslutning därtill komma att ske till de synsätt DALK ger uttryck för i sådana frågor där lagändringar inte ansetts erforderliga. Det är sålunda DALK:s mening att det skall prövas om inte delbetänkandet efter remissbehandling kan läggas till grund för de ändringar i datalagen som enligt kommittén behövs på kort sikt. På längre sikt bör dock enligt DALK:s mening prövas om inte en mera generell personregisterlag- stiftning, som inte i första hand tar sikte på registreringstekniken, bör ersätta datalagen.

DALK föreslår inte några genomgripande förändringar av datalagen. En fråga som DALK behandlat är den om anmälningsskyldigheten för personregister vars inrättande beslutats av regeringen eller riksdagen bör ersättas med det tillståndstvång som gäller för övriga personregister. Erfarenheterna har enligt DALK:s mening inte visat att avgörande invänd- ningar kan riktas mot den nuvarande ordningen från integritetsskyddssyn- punkt. Den föreslås därför bestå.

Frågan om samkörning mellan olika register har ingående behandlats i DALK:s delbetänkande. Inte minst har den haft sin givna plats när kommittén övervägt personnummeranvändningens vara eller icke vara i vårt land. I denna fråga är emellertid DALK inte beredd att förorda något förbud eller någon omfattande begränsning när det gäller användningen av person- nummer i personregister. I stället har samkörningsproblematiken skjutits i förgrunden.

Som en åtgärd i detta sammanhang föreslår DALK att det inte skall tillåtas att uppgifter som samlats in för ett visst bestämt ändamål utnyttjas för andra och senare uppkommande syften. Detta synsätt bör enligt kommittén återspeglas i datalagens generella grunder för tillståndsprövningen. Förslaget i denna del gäller alltså register med tilltåndstvång. När det gäller ”anmäl- ningsregister" vilket gäller för vårt förslag om såväl centrala som lokala register— bör man enligt DALK från statsmakternas sida klarare än nu lägga fast för vilka ändamål uppgifter i statliga register får användas, varvid även klart bör framgå att dessa inte utan medgivande av riksdagen eller regeringen i varje särskilt fall får utnyttjas för andra syften. En metod att göra detta är att reglera registren genom lagar och förordningar och att därvid meddela så långt möjligt uttömmande föreskrifter om användningen. Om det därefter uppkommer behov av att använda registren för andra syften än de som ursprungligen var aktuella bör sådana behov enligt DA LK prövas och avgöras från fall till fall enligt samma ordning.

I sammanhanget bör också omnämnas DALK:s syn på utlämnande för forsknings-, samhällsplanerings- och statistikändamål. Efter att ha konsta- terat att kommittén på angivna grunder inte är beredd att förorda en särskild reglering i datalagen av samkörning som gäller forskning och statistik sägs följande: "Som särskilda riktlinjer för (data-)inspektionens verksamhet när det gäller forsknings- och statistikregister vill dock DALK på nytt framföra att det kan finnas anledning att vara mindre restriktiv då samkörning eller annat sam utnyttjande av data planeras för vetenskapliga forskningsändamål, samhällsplanering och statistikproduktion än för allmänna eller enskilda administrativa ändamål."

Den särskilda genomgången av datalagens konsekvenser för forskning och statistikproduktion som DALK gjort har bl. a. avsatt följande överväganden. Såsom nämndes i föregående avsnitt krävs enligt datalagen för registrering av uppgift om att någon exempelvis dömts för brott eller om någons politiska eller religiösa uppfattning synnerliga respektive särskilda skäl. Enligt DALK bör även i fortsättningen forsknings- och statistikändamål kunna utgöra särskilda eller synnerliga skäl att tillåta sådan registrering. Även i övrigt bör enligt kommittén datainspektionen kunna vara mindre restriktiv när det gäller registrering av känsliga uppgifter. såsom t.ex. mjukdata, för sådana ändamål.

När det gäller longitudinella studier, avidentifiering, kryptering m.m. anser DALK att förekomsten härav inte bör generellt regleras i datalagen. Frågorna bör i stället såsom nu bedömas av datainspektionen i varje särskilt fall. Såvitt gäller longitudinella studier och andra hithörande frågor nöjer sig därför DALK för egen del med att peka på att den s. k. FAK-rapporten (SCB, Utredningsrapport 1976-03-08. "Förstöring. avidentifiering och kryptering. Integritetsskyddsåtgärder i statistikproduktionen") innehåller rekommenda-

tioner som enligt DALK:s mening bör vara vägledande för datainspektionens prövning av dessa frågor. DALK anser vidare att skäl talar för att kryptering bör komma i fråga i större utsträckning än för närvarande; i vart fall när det gäller register som innehåller känsliga uppgifter och som avses bli bevarade under lång tid.

Slutligen kan i detta avsnitt nämnas att den reglering som infördes den 1 februari 1977 i fråga om register som omfattar betydande del av befolkningen (3aä datalagen) av DALK föreslås upphöra att gälla. Genom förslag till tillägg i datalagen av dels kriterierna som skall beaktas vid tillståndspröv- ningen (3 & datalagen), dels särskild reglering av det centrala statliga person- och adressregistret SPAR (28 ;" datalagen) enligt DALK:s förslag, blir enligt DALK den nuvarande regleringen i detta avseende överflödig. Regleringen av SPAR skulle innebära att annat personregister med samma ändamål och innehåll som SPAR skulle få inrättas och föras endast efter beslut av regeringen.

I samband med slutsammanställningen av vårt förslag har regeringens proposition (1978/79:109) om ändring i datalagen framlagts. Propositionen innehåller vissa förändringar i förhållande till DALK:s förslag. Det har av tidsskäl inte varit möjligt att här närmare redovisa dessa förändringar. Detta synes inte heller vara angeläget, eftersom förändringarna — i enlighet med vad vi kunnat inhämta inte i något väsentligt avseende synes ha betydelse för våra förslag.

Riksdagen har behandlat propositionen. Ändringarna i datalagen skall träda i kraft den 1 juli 1979.

Bilaga 4 Beskrivning av Statistiska meddelanden om högskolan

I kapitel 4 har givits en översiktlig redogörelse för den publicerade högskole- statistiken. Här följer en något utförligare genomgång av de olika publika- tionernas innehåll. periodicitet, underlag och publiceringstid i förhållande till den tidpunkt de publicerade uppgifterna avser. Redovisningen bygger på utgivningen de två sista läsåren före 1977 års högskolereform.

Universitet och högskolor

Sökande och antagna i UKÄ:s (UHÄ.'$) datorbaserade antagningssystem

] dessa publikationer har för berörda utbildningsalternativ redovisats:

antal utbildningsplatser, antal sökande. fördelade på l:a hand, 2:a hand osv..

antal som bedömts i fri kvot av två slag,

antal antagna jämte återbud, till vilka andra utbildningsalternativ de förstahandssökande blivit antagna. de sökandes fördelning på olika skolformer och linjer i gymnasial utbildning och poänggräns för antagning.

DDnDl'lD

Publicering har skett en gång per termin, 2—3 månader efter resp. termins början. Uppgifter avseende höstterminen 1976 och vårterminen 1977 publi- cerades i samma häfte ett halvår efter den senare terminens början. Statistiken har baserats på individuppgifter från centrala antagningsenheten vid UKÄ (UHÄ).

Sökande och antagna till andra utbildningar vid universitet och högskolor

Denna statistik har. till skillnad från övrig statistik under huvudrubriken, även omfattat flertalet lärarutbildningar, dock inte ämneslärarlinjen, ej heller yrkeslärarlinjerna och utbildning av ett-ämneslärare i musik. Vissa spärrade utbildningar vid filosofisk fakultet har ingått, nämligen Iogopedutbildning, utbildning till psykologexamen och 40-poängsutbildning i biologi. Vidare har yrkesteknisk högskoleutbildning ingått.

För varje utbildningsalternativ har redovisats:

202

El antal sökande, behöriga sökande och antagna (med könsfördelning), El antal sökande och behöriga sökande per utbildningsplats och El antal obesatta platser.

Denna statistik har grundats på antalsuppgifter från resp. antagningsmyn- dighet. Första gången SCB insamlade dessa begärdes också uppgifter om lägsta antagningspoäng, men dessa fick inte sådan kvalitet att de kunde användas.

Endast två publikationer av detta slag har hittills utkommit avseende tre resp. två på varandra följande terminer. Publiceringen har skett ett drygt halvår efter början av den senaste termin uppgifterna avser.

Tendensstatistik om nyinskrivningar Denna statistik har omfattat:

El de fria fakulteterna vid universiteten (= filosofisk, juridisk och teologisk fakul-

tet). El de tekniska högskolorna i Stockholm och Göteborg (ej övriga tekniska fakulte-

ter), El socialhögskolorna, samtliga linjer, D lärarhögskolorna och D förskoleseminarierna.

För alla dessa utbildningar har redovisats:

D de studerandes ålder, kön, regionala härkomst (dock ej beträffande teologisk fakultet) och ev. tidigare inskrivning.

För filosofisk och juridisk fakultet har i de senaste publikationerna också redovisats:

[] föräldrayrke (i regel faderns)i 10 grupper. För filosofisk fakultet har vidare redovisats:

inskrivningsgrund, allmän/särskild utbildningslinje. avsikt avlägga examen samt fakultet för första ämnet.

ElClElCl

Till uppgifterna om allmän/särskild utbildningslinje har regelbundet fogats kommentaren att de stora skillnaderna mellan läroanstalterna till stor del beror på olika praxis när det gäller inskrivning för kortare utbildning som kan ses som en del av en allmän utbildningslinje.

En publikation per termin har utkommit, 4—6 mån. efter terminens början. Statistiken om nyinskrivningar vid de fria fakulteterna har byggt på antals- uppgifter från läroanstalterna vid ett par tillfällen i början av terminen. Statistiken om nyinskrivna studerande har grundats på en s. k. inskrivnings— uppgift, som varje nyinskriven lämnat till läroanstalten. Vissa av uppgifterna på denna blankett har även sparats på läroanstalten, medan andra enbart varit avsedda för SCB.

Dessutom har pressmeddelanden om antal nyinskrivna vid de fria fakulteterna publicerats ett par gånger i början av varje termin, redovisande

min—__...

i

läget 1—2 dagar tidigare. Denna information har varit baserad på antalsupp- gifter från läroanstalterna.

Nybörjare vid de filosofiska fakulteterna

Under denna rubrik har publicerats något mer utförliga uppgifter om nybörjarna än de som funnits med i tendensstatistiken för motsvarande termin. Medan tendensstatistiken endast omfattat studerande inskrivna under början av terminen har i denna publikation redovisats samtliga nyinskrivna under hela terminen. Utgivningen har skett 1/2—2 år efter början av den termin som uppgifterna avser. Underlaget har varit inskrivningsupp-

gifterna (jfr ovan).

Preliminära uppgifter om inskrivning, närvaro och examination

Denna statistik har omfattat samtliga läroanstalter som uppräknats i avsnitt 4.1.1, utom yrkesteknisk högskoleutbildning. För varje ingående utbildning/ fakultet och ort har med könsfördelning redovisats:

C antal nybörjare, Cl antal för första gången inskrivna, D antal närvarande och i: antal avlagda examina.

Uppgifterna om nyinskrivna och examina vid teknisk fakultet och socialhög- skola har redovisats per sektion (utbildningslinje). Uppgifterna om närvaran- de och examina har även gällt forskarutbildningen. Deltagare i decentraliserad universitetsutbildning har ingått endast i den mån de rapporterats som närvarande vid universiteten. Denna statistik har publicerats per termin, ca 9 mån. efter terminens slut. Underlaget har varit individuppgifter från läroanstalterna (bl. a. inskrivnings-

uppgifterna, jfr ovan).

Fil., jur. och teol. fak. : nettoantal registrerade på grundexamensnivå

Varje publikation har innehållit uppgifter dels per slutet av en termin.de|s per sista dag för registrering påföljande termin (= drygt två veckor efter terminsstarten). Statistiken har innefattat decentraliserad universitetsutbildning i UKA:s regi, vilken även särredovisats. Uppgifterna om nettoantal registrerade har redovisats per ämnesområde och ortlmed könsfördelning utom för decentraliserad utbildning). Vidare har de studerandes ålder redovisats (finare uppdelning för filosofisk fakultet, grövre för juridisk och teologisk fakultet). l appendix har för filosofisk fakultet uppgifter redovisats fördelade på varje poängintervall inom ämnesområde. Två publikationer har utkommit per år, 9 mån. eller längre tid efter sista dag för registrering för den senaste termin som publikationen avsett. Underlaget har varit individuppgifter från läroanstalterna.

Forskarutbildning: registrerade och nybörjare

I denna publikation har redovisats per fakultet antal nybörjare och närvaran- de i forskarutbildningen med fördelning efter aktivitetsgrad, innehav av stipendium, universitetstjänst eller annat förvärvsarbete, genomsnittsålder, andel kvinnor i grundläggande utbildning och i forskarutbildningen samt avsedd forskarexamen (dr grad, lic.ex. eller dokt. ex.).

1 appendix har ingått uppgifter fördelade på ort och ämnesområde. Underlaget för denna statistik har varit individuppgifter. SCB har från sitt forskarutbildningsregister framställt en lista, som tillställts läroanstalterna för korrigering och notering av huruvida studerande avlagt examen och komplettering med nytillkomna studerande samt notering av varje studeran- des bedömning av sin aktivitetsgrad under terminen jämte uppgifter om innehav av forskarstipendium, assistent/amanuenstjänst, annan universi- tetstjänst eller annat förvärvsarbete. Den således kompletterade listan har återsänts till SCB.

Statistiken har publicerats två gånger per år, 7—8 mån. efter början av den senaste termin som uppgifterna gällt.

Forskarutbildning: examina och studietider

I denna publikation har redovisats per fakultet antal forskarexamina av olika slag med fördelning på kön, ort och ämnesområde. Vidare har ingått medianstudietid (brutto och netto) för forskarexamina avlagda inom resp. fakultet det aktuella läsåret.

l appendix har publicerats detaljerade tabeller över studietiden. Underlaget har varit de ovan nämnda listorna samt examenslistor från läroanstalterna. SCB har kontrollerat om uppgifterna om examina på de två slagen av listor överensstämt, vilket inte alltid varit fallet.

En publikation per läsår har utgivits, drygt 1 1/2 år efter utgången av det läsår uppgifterna avser.

Yrkesteknisk högskoleutbildning

Denna publikation har gällt nybörjarna i yrkesteknisk högskoleutbildning. Per linje har redovisats:

antal utbildningsplatser, antal sökande och behöriga sökande, antal studerande som börjat utbildningen, nybörjarnas ålder, yrkesverksamhet, tidigare utbildning. nybörjarnas hemortslän och faderns yrke för nybörjarna.

DDDDDEI

Underlaget har utgjorts av samma slags inskrivningsuppgift som använts för statistiken rörande nybörjare vid universiteten m.fl. läroanstalter (jfr ovan sid. 202).

Två publikationerav detta slag har hittills utgivits,ettknappt årefter början av den termin uppgifterna avser.

Lärarhögskolor och förskoleseminarier

Denna statistik har omfattat:

El antal nyinskrivna efter utbildningslinje och kön, nyinskrivna fördelade efter utbildningslinje och föräldrars yrke. regional rekrytering, dels per utbildningslinje, dels per utbildningsort, antal närvarande fördelade efter linje, terminskurs och kön, närvarande studerandes ålder med fördelning på linje och årskurs (ej för läsåret 1976/77), t] antal examinerade fördelade efter linje, kön och ort,

examinerade vid speciallärarlinje efter förutbildning och kön examinerade ämneslärare fördelade efter ämneskombination, ort och kön.

LJUD

En publikation per läsår har utgivits. Den har utkommit 5—13 månader efter utgången av det läsår som uppgifterna avser.

Sjuksköterskeskolor och statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor (SIHUS)

För grundutbildningen har redovisats statistik rörande:

El nettoantal sökande och behöriga sökande. El sökandes kön, skolunderbyggnad. hemortslän. ålder. antal skolor som sökts av

samma person och D antagna efter hemortslän och skola, linje och skolunderbyggnad.

Underlaget har mestadels varit kopior av ansökningsblanketter med vissa uppgifter påskrivna av antagningsmyndigheten. Från en stor antagnings- nämnd har uppgifterna i stället levererats på magnetband.

För vidareutbildningen har redovisats:

i: antal utbildningsplatser samt sökande och antagna per linje, med könsfördelning.

Statistiken om vidareutbildningen har byggt på antalsuppgifter, vilket inneburit att den inte gett besked om antalet individer som sökt något slag av vidareutbildning för sjuksköterskor. Uppgifterna har levererats från varje skola/intagningsnämnd.

Båda publikationerna har utkommit för varje termin, 5—6 månader efter terminens början vad gäller grundutbildningen, 2—3 månader efter terminens början vad gäller vidareutbildningen.

Dessutom har årligen utgivits en publikation som för både grund- och vidareutbildning innehållit uppgifter med könsfördelning om:

t: närvarande elever per 15 september. [] avgångna elever föregående läsår (med resp. utan fullbordad utbildning) och : orsaken till studieavbrott.

Underlaget har varit antalsuppgifter som lämnats av skolorna. Publicering har skett ca 3 månader efter det sista datum som uppgifterna

avser.

Gymnasial och eftergymnasial utbildning

Antal närvarande har redovisats fördelade på kön. studier på heltid/deltid, studiernas längd och studiestödsform.

Samtliga ingående utbildningar har klassificerats enligt Svensk Utbild- ningsnomenklatur (SUN), som grupperar utbildningar dels efter inriktning, dels efter nivå. SUN har även utnyttjats för sammanställningar av antalet examinerade inom olika delområden och på olika nivåer.

Underlaget för denna statistik har varit individuppgifter, lämnade av läroanstalten, på blanketter tillhandahållna av SCB.

En publikation per läsår har utgivits, ca 8 månader efter resp. läsårs

utgång.

Gymnasieskolan

Sökande

Om sökande till specialkurserna har redovisats:

D antal sökande i hela landet till resp. specialkurs. El antal kvinnor. antal över 18 år. antal förstahandssökande och antal i kompetens—

huvudgrupp ].

Underlaget har varit individuppgifter levererade antingen på kopior av ansökningsblanketter eller på magnetband (för intagningsnämnder som anlitar AB Kommundata).

Publiceringen har skett ca 5 månader efter början av den hösttermin som uppgifterna avser.

[magna

Om intagna till specialkurserna har redovisats:

D andel som intagits på sitt l:a- resp. 2:a handsalternativ och El antal intagna som ej sökt kursen i fråga (häri ingår sökande som i första hand sökt andra linjer/grenar/specialkurserän de till vilka de togs in och sådana som först vid en sen tidpunkt anmält önskemål som resulterat i intagning, samt sökande som inom ramen för s.k. modifierat intagningsförfarande reviderat sitt ursprungsval efter besked om preliminär intagning).

Många andra uppgifter om sökande och intagna till gymnasieskolans linjeanknutna Specialkurser har redovisats sammanslagna med uppgifterna om den linje som resp. specialkurs är anknuten till. Om intagna till linjer(inkl. linjeanknutna Specialkurser) har redovisats betydligt utförligare uppgifter om fördelning på tillvalsämne, fördelning på orter, betyg från grundskolan (medelbetyg och betyg i tillvalsämne) och sökandes ålder. Underlaget har varit dels kopior av ansökningsblanketter. dels klasslistor från skolorna, upptagande namn och personnummer samt uppgifter om till vilken Studieväg antagning skett.

Publicering har skett en gång per år, ca 8 månader efter läsårets början.

__

Elever och klasser per 15 september

[ denna publikation har inte specialkurserna sät'rcdovisats så att det är möjligt att få uppgift om de utbildningar som fr.o.m. 1977-07—01 ingår i högsko- lan.

Publicering har skett en gång per år, ca 9 månader efter den dag som uppgifterna avser.

Elever som avgår

Årligen har redovisats i skilda publikationer dels antal elever som beräknats avgå med slutförd lärokurs (publicering 4—5 månader före aktuellt läsårs slut), dels antal elever som avgått med eller utan avslutad utbildning(publicering ca l0 månader efter aktuellt läsårs slut).

Antal elever som beräknats avgå har redovisats per län och linje, gren, variant och specialkurs.

I rapporten om elever som avgått har funnits uppgifter om:

El antal avgångna efter kön. linje. gren och variant eller specialkurs samt slutförd/ej slutförd lärokurs.

Här kan specialkurser som numera utgör högskoleutbildning särskiljas. Om elever på linjer har också funnits uppgifter om medelbetyg, gymnasie- region och ålder. Denna statistik kan sägas bidra till belysningen av rekryteringsunderlaget till olika slag av högskoleutbildning. Till grund för denna statistik har legat såväl antalsuppgifter som individ- uppgifter levererade av skolorna.

De studerandes ålder

De studerandes ålder har redovisats med könsfördelning och per linje. gren och variant samt till viss grupp av linjer (2-åriga. resp. 3- och 4-åriga linjer) knutna Specialkurser i klump. De Specialkurser som numera utgör högsko- leutbildning kan alltså inte särskiljas.

Underlaget har varit antalsuppgifter, som SCB inhämtat på en särskild blankett från skolorna. Uppgiftsinsamling sker vart 3:e år (1972. 1975, 1978 osv.).

De senast publicerade uppgifterna har avsett höstterminerna 1972 och 1975.

E Ievupp/öljning

I en s. k. elevuppföljning har studier och förvärvsarbete under fem år efter gymnasiet redovisats, för elever avgångna från denna skolform (nuvarande 3- och 4-åriga linjer i gymnasieskolan) år 1970. Huvudtemat har varit hur de undersökta eleverna kombinerat, varvat, valt eller varit upptagna av studier av olika slag, förvärvsarbete, värnplikt, hemarbete eller varit arbetslösa. Bl. a. har angivits antal som någon gång under de fem åren deltagit i högskoleut- bildning, med uppdelning på gymnasielinje och grov indelning av högsko- leutbildningarna.

Uppföljningen har avsett enbart elever på linjer, ej på specialkurser. Utöver i de publikationer som här beskrivits publiceras ytterligare statistik om gymnasieskolan, vilken dock inte bedömts ha sådan relevans för högskolan att den borde medtas här.

Elevundersökningar/universitet och högskolor

Srudie- och yrkesplaner vid examenstillfället

De senaste åren har rapporteringen härav skett Iäsårsvis. Den har omfattat de läroanstalter som uppräknats i avsnitt 4.1. 1 dock har ej sjukgymnastutbildning och yrkesteknisk högskoleutbildning ingått. Dess- utom har den de senaste åren även omfattat klasslärare, speciallärare, lärare i yrkesinriktade ämnen och förskollärare.

För dem som avlagt examen (oavsett grundexamen eller forskarexamen) har redovisats förekomst av förvärvsarbete vid examenstillfället och planer för de närmaste 6 månaderna (fortsatta studier, förvärvsarbete, militärtjänst, hemarbete). Angående förvärvsarbete (pågående eller planerat) har yrkesområde redovisats i 23 kategorier. Angående planerade fortsatta studier har inriktning och nivå redovisats.

Till grund för denna statistik har legat s. k. planuppgifter, som de studerande (enligt ett kungl. brev 1967) varit skyldiga att inlämna samtidigt med begäran om examensbevis. Någon insamling av planuppgifter har ej förekommit fr. o. m. höstterminen 1977.

Halvåm/pp/öl/"ningar

Dessa undersökningar gäller de examinerades verksamhet ca ett halvt år efter examen, med uppdelning på män och kvinnor och på olika examina. Förvärvsarbete redovisas efter yrkesområde. Antal arbetslösa och relativa arbetslöshetstal anges, uppdelade på examen och kön.

Primäruppgifter insamlas genom enkäter från SCB direkt till de examine- rade.

Tredrsuppföljningar

Utöver motsvarande information som i halvårsuppföljningarna (fastän avseende tiden tre år efter examen) insamlas och publiceras här uppgifter om lön efter examen och kön och om de examinerades bedömning av hur kvalificerade arbetsuppgifter de har och hur väl dessa ligger i linje med utbildningen.

Primäruppgifter insamlas även i detta fall genom enkäter från SCB direkt till de examinerade.

behovsanalysen

Ansvarsamrdde ] : utbildning

Arbetarnas bildningsförbund Folkuniversitetets centrala kansli Skolöverstyrelsen Tjänstemännens Bildningsverksamhet Universitets- och högskoleämbetet Utbildningsdepartementet

Länsskolnämnden i Gävleborgs län Länsskolnämnden i Stockholms län Regionstyrelsen i Göteborgs högskoleregion Regionstyrelsen i Linköpings högskoleregion Undervisningsnämnden (numera utbildningsnämnden) vid Västmanlands läns landsting

Birkagårdens folkhögskola Gripsholms folkhögskola Högskolan i Gävle/Sandviken Högskolan i Karlstad Högskolan i Örebro Skolstyrelsen i Göteborg Skolstyrelsen i Södertälje Universitetet i Linköping Universitetet i Stockholm Universitetet i Umeå

Ansvarsornrdde 2: arbetsmarknad

Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsmarknadsstyrelsen

Länsarbetsnämnden i Uppsala län Länsarbetsnämnden i Ostergötlands län

AMU-center i Tumba Arbetsförmedlingen i Göteborg Arbetsförmedlingen i Söderhamn Arbetsförmedlingen i Södertälje AB Volvo

Ansvarsområde 3: övrig facktillsyn

Arbetarskyddsstyrelsen Byggnadsstyrelsen Centrala studiestödsnämnden Försvarsstaben

LUP-nämnden Prognosinstitutet inom SCB Riksrevisionsverket Socialstyrelsen Statens invandrarverk Statens kulturråd Statskontoret Styrelsen för internationell utveckling Svenska Institutet Universitetsrestaurangkommittén Värnpliktsverket

Länsbostadsnämnden i Stockholms län Länsbostadsnämnden i Västerbottens län Studiemedelsnämnden i Uppsala

Ansvarsområde 4: studie- och yrkesorientering

Dragonskolan i Umeå Lundellska skolan i Uppsala

Ansvarsområde 5: övergripande samhällsplanering

Svenska kommunförbundet Länsstyrelsen i Värmlands län Umeå kommun Uppsala kommun

Ansvarsområde 6: intressebevakning och opinionsbildning

Centerpartiets riksdagskansli Centralorganisationen SACO/SR Dagens Nyheter Folkpartiets riksdagskansli Jurist- och Samhällsvetareförbundet (inom SACO/SR) Landsorganisationen Moderata samlingspartiets riksdagskansli Riksdagens upplysningstjänst Statstjänstemannaförbundet (inom TCO) Svenska Arbetsgivareföreningen Svenska Metallindustriarbetareförbundet (inom LO) Sveriges Elevers Centralorganisation Sveriges Förenade Studentkårer Sveriges Läkarförbund (inom SACO/SR)

Sveriges Lärarförbund (inom TCO) Sveriges Radio Sveriges Sjuksköterskeelevers Förbund Sveriges Textilindustriförbund och Sveriges Konfektionsindustriförbund (inom SAF) Sveriges Utbildningsradio Sveriges Verkstadsförening Tjänstemännens Centralorganisation Vänsterpartiet Kommunisternas riksdagskansli

Moderata samlingspartiets förbund i Uppsala län Stockholms Studentkårers Centralorganisation Uppsala läns socialdemokratiska partidistrikt

Chalmers Studentkår Elevkårerna vid högskolan i Gävle/Sandviken Filosofiska fakulteternas studentförening (Göteborg) Stockholms Universitets Studentkår

Umeå Studentkår Örebro Studentkår

Ansvarsomrdde 7: internationell rapportering

Statistiska centralbyrån

enkätundersökning av social bakgrund för nybörjarna i högskolan höstterminen 1977

Allmänna utbildningslinjer

A Utbildningsvägar med äldre tillträdesregler:

Redovisningsgrupp ] Sjöingenjörslinjen Sjökaptenslinjen Skogsmästarlinjen Trädgårdsteknikerlinjen Ekonomiföreståndarlinjen lnternatföreståndarlinjen Ungdomsledarlinjen

Redovisningsgrupp 2

Arbetsterapeutlinjen Sjuksköterskelinjen Sjukgymnastlinjen Laboratorieassistentlinjen Medicinska assistentlinjen Operationsassistentlinjen Sociala servicelinjen Tandhygienistlinjen Hörselvårdsassistentlinjen Oftalmologassistentlinjen

Redo visningsgrupp 3

Gymnastiklärarlinjen Förskollärarlinjen Fritidspedagoglinjen Vårdlärarlinjen Barnavårdslärarlinjen Hushållslärarlinjen Textillärarlinjen

Handels- och kontorslärarlinjen

lndustri— och hantverkslärarlinjen Slöjdlärarlinjen

Musiklärarlinjen Teckningslärarlinjen Hemspråkslärarlinjen

Ret/ovisningsgrupp 4

Konsthögskolan Konstfackskolan Valands konstskola Konstindustriskolan Kyrkomusikerlinjen Musikdramatiska linjen Musiklinjen Musikhögskolan i Stockholm Skådespelarlinjen Statens dansskola Dramatiska institutet Grafiska institutet IHR (institutet för högre kommunikations- och reklamutbildning)

B Utbildningsvägar med nya tillträdesregler:

Redovisningsgrupp 5

Arkitektlinjen Bergsvetenskapslinjen Datatekniklinjen Elektrotekniklinjen Flygtekniklinjen Geoteknologilinjen

lndustriell ekonom-linjen Kemitekniklinjen Lantmäterilinjen Maskintekniklinjen Teknisk fysik-linjen Teknisk fysik- och elektroteknik-linjen Väg- och vattenbyggnadslinjen

Redovisningsgrupp 6

Jägmästarlinjen Agronomlinjen Hortonomlinjen Landskapsarkitektlinjen Veterinärlinjen

R edovisningsgrupp 7

Fysikerlinjen Geovetarlinjen

Hälso- och miljövårdslinjen

, Kemistlinjen

Biologlinjen Matematikerlinjen Beteendevetenskapliga linjen Psykologlinjen

Linjen för offentlig förvaltning Samhällsvetarlinjen Systemvetenskapliga linjen Samhällsplanerarlinjen Ekonomlinjen Kulturkommunikationslinjen Religionsvetenskapliga linjen Historisk-samhällsvetenskapliga ämneslärarlinjen Matematisk-naturvetenskapliga ämneslärarlinjen Språkvetenskapliga ämneslärarlinjen Folkhögskollärarlinjen Studie- och yrkesorienteringslinjen

Tolklinjen

Ret/ovsiningsgrupp 8

Ekonomutbildning vid Handelshögskolan i Stockholm

Redovisningsgrupp 9

Juristlinjen

Redavisningsgrtipp I ()

Förvaltningslinjen Sociala linjen

Redovisningsgrupp II

Fritidsledarlinjen Redovisnings- och revisionslinjen Sekreterarlinjen Transportadministrativa linjen ADB-linjen Driftteknikerlinjen

Redovisningsgrupp 12

Läkarlinjen Tandläkarlinjen Apotekarlinjen

Receptarielinjen Logopedlinjen

Rei/ovisningsgrupp I _? lågstadielärarlinjen Mellanstadielärarlinjen Redovisningsgrupp I 4

Journalistlinjen

Rei/ovisningsgrupp I 5 Bibliotekarielinjen

Lokala linjer har hänförts till närmast tillämpliga av ovanstående redovis- ningsgrupper.

Enstaka kurser

R edovisningsgrupp lö

studerande upp till 24 år

Redovisningsgrtipp 17

studerande 25 34 år

Redm'isningsgrupp 18

studerande 35 år eller däröver

Vi föreslår att följande föreskrift utfärdas av regeringen:

Uppgifter om de studerande i grundläggande högskoleutbildning och deras studieresultat skall dokumenteras fortlöpande.

Uppgifter som avses i första stycket skall i den omfattning som behövs även lämnas till central statistikproduktion.

Universitets- och högskoleämbetet meddelar närmare föreskrifter för tillämpningen av första stycket efter samråd med statistiska centralbyrån, skolöverstyrelsen samt styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet.

Statistiska centralbyrån meddelar närmare föreskrifter för tillämpningen av andra stycket efter samråd med universitets- och högskoleämbetet.

A l/män/

Att ange vilka resurser som behövs för att bedriva STUDOK-systemet är en annan sak än att beskriva vilka resurser som nu används för att driva systemet. STUDOK är avsett att —och kan enligt vår bedömning också —både underlätta och effektivisera verksamheten vid läroanstalterna. En oundgäng- lig förutsättning för att det skall fungera på det sättet är att tillräckliga medel satsas på systemet. Bedrivet på Sparlåga och med minsta möjliga resursinsats kan systemet kosta mera än vad som vinns i fråga om effektivitet på läroanstalterna. Enligt vår mening har man hittills inte vid någon högskole- enhet utnyttjat systemet i full utsträckning. Det råder dock ganska stora skillnader mellan de olika högskoleenheter som hittills använt STUDOK-

systemet. De uppgifter som redovisas nedan om faktiska kostnader blir med nödvändighet historiska.

Att ge ett entydigt svar på vad drift av STUDOK-systemet f. n. kostar, uttryckt i kronor per studerande. är mycket svårt. Dels utnyttjas systemet på olika sätt på olika högskoleenheter. dels kan arbetet med STUDOK-systemet vara mer eller mindre integrerat i det övriga arbetet på högskoleförvaltningar och institutioner. Nedan görs ett försök att belysa kostnadsbilden vid några av de högskoleenheter som hade systemet budgetåret 1978/79.

För att få underlag för Ställningstagande t.ex. till att införa STUDOK- systemet vid högskoleenheter där det inte finns nu, bör man ställa kostnadsuppgifterna i relation till de vinster som kan göras i högskoleenhe- tens löpande verksamhet. Någon sådan jämförelse mellan kostnader och vinster har vi inte kunnat genomföra. Vi har förutsatt att statistik som framställs ur ett STUDOK-register på begäran av annan nyttjare än högskoleenheten själv normalt skall betalas av beställaren.

Olika slag av kostnader

De kostnader som nedan redovisas avser enbart driften (i inskränkt bemär- kelse) av systemet vid högskoleenheten däremot inte utvecklings- och underhållskostnader. Inte heller har någon som helst kostnad för den löpande serviceverksamhet som UHÄ och universitetsdatorcentralen i Uppsala bedriver medräknats.

Driftkostnaderna som redovisas är uppdelade i två huvudgrupper: dator- centralkostnader inkl. stansning. samt personalkostnader vid läroan- stalten.

ldatorcentralkostnader ingår maskinkostnad. samt kostnader för datalag- ring, efterbehandling (i förekommande fall) och stansning.

I personalkostnader inkluderas uppskattad kostnad för de personer som av de olika högskoleenheterna bedömts direkt arbeta med driften av STUDOK- systemet på datorcentralen eller vid förvaltningen. Här förekommer vissa variationer i bedömningen mellan högskoleenheterna vilket kommenteras nedan.

1 det följande gör vi en redovisning av kostnaderna l978/79 vid tre högskoleenheter av olika storlek och struktur, nämligen universiteten i Uppsala och Umeå och högskolan i Örebro.

Om man vill placera in de tre högskoleenheterna på en skala från största till minsta utnyttjandegrad blir bilden följande.

Universitetet i Uppsala är den av de tre som utnyttjat systemet mest. Till fullo utnyttjas det dock inte ens där. Högskolan i Örebro använder systemet i ganska begränsad omfattning, dock mera än universitetet i Umeå. Den miniminivå på vilket systemet utnyttjas i Umeå innebär att man försöker hålla registerinnehållet korrekt och fullständigt och i stort sett begränsar sina uttag till vad som krävs för detta.

När man skall uppskatta personalkostnaderna bör givetvis kostnaderna för all hantering av STUDOK-material vid läroanstalten ingå. Detta är emellertid svårt att göra eftersom de tre högskoleenheterna har organiserat sin STUDOK-verksamhet på olika sätt. I Uppsala och Örebro har man lagt ut relativt mycket arbete på institutionerna, och kostnaderna för dessa har inte kunnat uppskattas. Vid universitetet i Umeå gör man det mesta av arbetet (inklusive all felrättning) centralt och har därför relativt många centralt placerade personer med STUDOK-verksamhet som huvuduppgift. De större personalkostnaderna som därför redovisas för Umeå har rimligen motsva- righet vid de båda andra läroanstalterna, men är vid dessa dolda.

Ytterligare en sak bör påpekas innan vi går in på redovisningen av kostnaderna. nämligen att högskolan i Örebro hittills inte har utnyttjat STUDOK-systemet för den lokala antagningen. medan för Uppsalas del de angivna kostnaderna såvitt gäller lokal antagning bara avser den tekniska delen av den lokala antagningens drift, och universitetet i Umeå har centralt placerad personal som helt ägnar sig åt STUDOK-systemet såväl som åt lokal antagning.

K osmadsö vers/k!

Alla kostnader (kr.) i det följande avser läsåret 1978/79.

Uppsala Örebro Umeå

Datorcentralkostnader

inkl. stansning 830 000 92 000 465 000" Personalkostnader vid

lä roanstalten 420 000 240 000 650 000”

Summa kostnader I 250 000 332000 1 200 000

" Härtill kommer vissa datorkostnader som underen övergångsperiod betalats av UHÄ och som har att göra med speciella problem med anledning av maskinsystemet i Umeå. "I denna personalkostnad ingår även datorcentralens fullservice som vid övriga universitet ingår i datorcentralkostnader. Dessutom ingår all personal som sysslar med lokal antagning.

Dessa uppgifter bör ses mot bakgrund av de tre skilda registrens storleks- ordning, som är:

Uppsala Örebro Umeå Antal personer i registret 56 000 7 000 23 000 Antal aktiva studerande IS 000 3 000 7 000 Per person i registret blir alltså kostnaden 23 kr. 47 kr. 52 kr. Per aktiv studerande blir _ kostnaden 96 kr. lll kr. 172 kr.

Kostnaderna inkluderar i Uppsala och Umeå även den maskinella lokala antagningen. Marginalkostnaden för att använda det maskinella antagnings- systemet om man redan har ett STUDOK-system har för Uppsalas del beräknats till ca 8 kr. per anmälan. l kostnaderna ingår inte de av UHÄ betalade blanketterna. som i framtiden måste anses tillhöra driftkostnaderna (ca 500 000 kr. för hela landet).

Att beakta vid högsko/aanlwternas överväganden om anslutning till S TUDOK -s_vstmnat.

När en högskoleenhet skall bedöma kostnaderna för att använda STUDOK-systemet, satta i relation till de vinster man räknar med att kunna göra därigenom". bör följande punkter särskilt beaktas. Vi bygger därvid på de erfarenheter som hittills gjorts av resursinsatser contra utbyte i form av administrativa förenklingar och förbättrat beslutsunderlag.

Tillräckliga resurser för dator/id är något mycket viktigt: När alltför liten datortld stått till förfogande har det oftast medfört att institutioner och arbetsenheter inte i sin egen verksamhet kunnat dra nytta av systemet. Därigenom minskar vinsterna med att över huvud taget använda det.

! palisanalknstnmlal'na måste man räkna med inte bara personal för den löpande driften vid högskoleenheten. utan också utrymme för utbildning både av den personal som direkt sysslar med systemet och av annan personal inte minst inom institutioner och andra arbetsenheter. Vidare bör här

medräknas personal som kan utföra lokal programmering när man vill göra uttag ur systemet som är av specifikt intresse inom den egna högskoleenhe- ten. Ett hittills delvis försummat område är vidare registervård. med hjälp av personal som kan göra undersökningar av hur systemet fungerar. huruvida uppgifterna i registret är korrekta och vad det är som har brustit när systemet inte har fungerat så som avsett.

Blankettkostnader bör i fortsättningen bestridas av högskoleenheterna. Under systemets första år har dessa kostnader täckts av UHÄ.

lnom UHÄ beräknade kostnader för UHÄzs insatseri fråga om studiedoku- mentation vid ett realiserande av våra förslag:

Årskostnad i 1979 års löneläge Projektgrupp (personal anställd vid UHÄ och stadigvarande konsulter): ] avdelningsdirektör F 23 16l 308 3 byrådirektörer F 19 422 769 ] assistent F 5 87 435 konsultinsatser vid Uppsala Datacentral motsvarande 3 helårstjänster F l9 422 769 Datortid för projektgruppen 500 000 Konsul/insatser, löner (ca 1 000 tim. 21 200 kr.) 200000 Referensgrupp och ledningsgrupp arvoden 50 000 resor 100 000 Ulhilrlningsinsatser och konferenser utbildning: handledning 100 000 utbildning: material. resor m. m. 50000 konferenser (ca 50 OOO/st.) 100 000 Projektgruppens egenutbi/dning resor m. m. l00 000 SUMMA ca 2,3 milj. kr. Härtill kommer följande kostnader som UHÄ måste ikläda sig ansvaret för oavsett om våra förslag realiseras eller ej. nämligen: Avgift till statens datamaskinfond (för terminaler som anskaffats till högskoleenheterna). årligen under 5 år ca 250 000

Utvecklingsarbete rörande blanketter l00 000

Förkortningar

l betänkandet använda förkortningar av vissa myndigheters och organisatio- ners nanm m. m.: AMS Arhetsmurknadsstyrelsen CSN Centrala studiestödsnämmlen CTH Chalmers tekniska högskola KTH Tekniska högskolan i Stockholm LO Landsorganisationen RRV Riksrevisionsverket RTB SCB:s register över totalbefolkningen SACO Centralorganisationen SACO/SR SAF Svenska Arbetsgivareföreningen SCB Statistiska centralbyrån SFS Sveriges Förenade Studentkårer SIDA Styrelsen för internationell utveckling SPAR Det statliga personregistret för adressaktualisering. person- nummcrsättning. personnummerkontroll och urvalsdrag- ning

SÖ Skolöverstyrelsen TCO Tjänstemännens Centralorganisation

UHÄ Universitets- och högskoleämbetet (fr.o. m. | okt. l976)

Univcrsitctskanslersämbetet (t. 0. m. 30 sept. l976)

Statens offentliga utredningar 1979

Kronologisk förteckning

$$

SD?”.QP'lPS-QNr'

Utbyggt skydd mot höga vård- och Iäkemedelskostnader. S. Naturmedel för injektion. S. Regional Iaboratorieverksamhet. Jo. Avskildhet och gemenskap inom kriminalvården. Ju. Konsumentinflytande genom insyn? H. Polisen. Ju. Tandvården i början av 80-talet. S. Löntagarna och kapitaltillväxten l. Löntagarfonder bakgrund och problemanalys. E. Löntagarna och kapitaltillväxten 2. Den svenska förmögenhets— fördelningens utveckling. Löntagarfonder och aktiemarknaden- en introduktion, Internationella koncerner och löntagarfonder. E. . Löntagarna och kapitaltillväxten 3. Löner, lönsamhet och

soliditet i svenska industriföretag. Vinstbegreppet. Den lokala Iönebildningen och företagets vinster — en preliminär analys. a.

. Löntagarna och kapitaltillväxten 4. Lantbrukskooperationen

ideologi och verklighet. E. . Svenska kyrkans gudstjänst. Band 4. Evangelieboken. Kn.

. Konkurs och rätten att idka näring. Ju. . Naturvård och täktverksamhet. Jo. . Naturvård och täktverksamhet. Bilagor. Jo. . Ökad sysselsättning. Finansiella effekter i offentliga sektorn. A . Kulturhistorisk bebyggelse - värd att vårda. U. . Museijärnvägar. U. _ Jaktvårdsområden. Jo. . Anhöriga. S. . Plötslig och oväntad död anhörigas sjuklighet och psykiska

reaktioner. S.

. Barn och döden. S. . Avgifter i staten — nuläge och utvecklingsmöjligheter. B. . Sysselsättningspolitik för arbete åt alla. A. . Nya namnregler. Ju. _ Sjukvårdens inre organisation — en idépromemoria. S. . Sysselsättningspolitik för arbete åt alla. Bilagedel. A. . Barnolycksfall. S. . Lotterier och spel. H. . Lotterier och spel. Bilagor. H. . Bättre kontakter mellan enskilda och myndigheter. Kn. . Fastighetstaxering 81. B. . Fastighetstaxering 81. Bilagor. B. . Bilarna och luftföroreningarna. Jo. . Rationellare girohantering. E. . Konsumenttjänstlag. Ju. . Aktivt boende. Bo. . Lagerstöd. A. . Vattenkraft och miljö 4. Bo. . Malmer och metaller. l. . Barnen i framtiden. S.

. Vår säkerhetspolitik. Fö. . Ren tur. Program för mitjösäkra sjötransporter. Jo. . Ren tur. Program för miljösäkra sjötransporter. Bilagor 1—8. Jo.

. Ren tur. Program för miljösäkra sjötransporter. Bilagor 9—13. Jo.

. Koncernbegreppet m.m. Ju. . Dokumentation och statistik om högskoleutbildning. U.

Systematisk förteckning

Statens offentliga utredningar 1979

Justitiedepartementet

Avskildhet och gemenskap inom kriminalvården. l4l Polisen. l6l Konkurs och rätten att idka näring. [13] Nya namnregler. [251 Konsumenttjänstlag. l36l Koncernbegreppet rn. m. l46l

Försvarsdepartementet Vär säkerhetspolitik. l42l

Socialdepartementet

Utbyggt skydd mot höga vård— och Iäkemedelskostnader. [ ll Naturmedel för injektion. l2l Tandvården i början av 80-talet. l7l Utredningen rörande vissa frågor beträffande sjukvård i livets slutskede. 1. Anhöriga. l20l 2, Plötslig och oväntad död — anhörigas sjuklighet och psykiska reaktioner. (211 3. Barn och döden. [221 Sjukvårdens inre organisation en idépromemoria. [26] Barnolycksfall. lZBl Barnen i framtiden. l41l

Ekonomidepartementet

Utredningen om löntagarna och kapitaltillväxten. 1. Löntagarna och kapitaltillväxten 1. Löntagarfonder-bakgrund och problemanalys.l8] 2. Löntagarna och kapitaltillväxten 2. Den svenska förmögenhete- fördelningens utveckling. Löntagarfonder och aktiemarknaden— en introduktion. Internationella koncerner och IÖntagarfonder, l9l 3. Löntagarna och kapitaltillväxten 3. Löner, lönsamhet och soliditet i svenska industriföretag. Vinstbegreppet. Den lokala lönebildningen och företagets vinster en preliminär analys. [ 10] 4. Löntagarna och kapitaltillväxten 4. Lantbrukskooperationen ideologi och verklig- het. [1 1] Rationellare girohantering. [35]

Budgetdepartementet

Avgifter i staten — nuläge och utvecklingsmöjligheter. l23l 1976 års fastighetstaxeringskommitté. 1. Fastighetstaxering 81. |32l 2. Fastighetstaxering 81. Bilagor. l33l

Utbildningsdepartementet

Kulturhistorisk bebyggelse värd att vårda. [17] Museijärnvagar. [18] Dokumentation och statistik om högskoleutbildning. [47l

Jordbruksdepartementet

Regional laboratorieverksamhet. l3l Naturvärdskommittén. 1. Naturvård och täktverksamhet, [14] 2. Naturvård och täktverksamhet. Bilagor. [151 Jaktvärdsomräden. ( 191 Bilarna och luftföroreningarna. [34] Miljörisker vid sjötransporter. 1. Ren tur. Program för miljösäkra siötransporter.l43] 2. Ren tur. Program för miljösäkra sjötranspor— ter. Bilagor 1—8. [44] 3. Ren tur. Program för miljösäkra sjötrans- porter. Bilagor 9—13. [45]

Handelsdepartementet

Konsumentinflvtande genom insyn? [5] Lotteriutredningen. 1. Lotterier och spel. [29] 2. Lotterier och spel. Bilagor. [30]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

Arbetsmarknadsdepartementet

Sysselsättningsutredningen. 1. Ökad sysselsättning. Finansiella effekter i offentliga sektorn.l 1612. Sysselsättningspolitik för arbete åt alla. [24] 3. Sysselsättningspolitik för arbete åt alla. Bilagedel. l27l Lagerstöd. [38]

Bostadsdepartementet

Aktivt boende. [37I Vattenkraft och miljö 4. 139]

Industridepartementet Malmer och metaller. [40]

Kommundepartementet

Svenska kyrkans gudstjänst. Band 4. Evangelieboken. [12] Bättre kontakter mellan enskilda och myndigheter. l31l

'] !?] ”T' 1! [Ei LiberForlag & ISBN 91-38-0441 _ Allmänna Förlaget ;”: _ ISSN O375'250X ._